<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225147</hangar_id>
 <dok_id>GR01FIU1</dok_id>
 <rm>2003/04</rm>
 <beteckning>FIU1</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 2003/04:FIU1</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>FIU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2003-11-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-03-15 11:55:00</systemdatum>
 <publicerad>2006-03-15 11:55:04</publicerad>
 <titel>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU1</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU1</utskottsforslag_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Finansutskottets betänkande&lt;/div&gt;&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2003/04:FIU1&lt;/div&gt;&lt;h1&gt;Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;&lt;pre&gt;
Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i detta betänkande, det s.k. rambetänkandet,
regeringens finansplan och försl
agen i budgetpropositionen vad avser förslag om  statens inkomster och utgifter
för 2004, förslag till
utgiftstak för åren 2004-2006 och förslag till hur utgifterna 2004 ska fördelas
på utgiftsområden. I behan
dlingen ingår även förslag till åtgärder på skatteområdet med effekt från 2004.
Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska
regeringen, Vänsterparti
et och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska
politiken, utgiftstaken o
ch de föreslagna och aviserade skatteförändringarna.
När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för de 27
utgiftsområden som budgete
n indelas i är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta behandling
av anslagen.
Den ekonomiska politiken
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen till inriktning
av den ekonomiska poli
tiken. Oppositionspartiernas olika förslag till inriktning av den allmänna
ekonomiska politiken avstyr
ks av utskottet.
Den internationella lågkonjunkturen har varit mer utdragen än vad de flesta
räknade med för ett år sedan.
 Den återhämtning som inleddes i början av 2002 kom av sig mot slutet av året
och nedgången fortsatte und
er första halvåret 2003. Under våren och sommaren har det kommit tecken på en
uppgång i världskonjunkturen
. Företagens och hushållens optimism har stigit efter Irakkriget, börskurserna
har gått upp, företagens v
inster har ökat och räntorna har stigit något. De senaste månadernas utveckling
tyder på att återhämtningen
 fortsätter eller t.o.m. förstärks i framför allt Förenta staterna.
Förutsättningarna är goda för att den internationella konjunkturen vänder uppåt
under hösten och att uppgång
en tilltar under 2004. Osäkerheten om styrkan och uthålligheten i uppgången är
dock stor.
Osäkerheten betyder att den ekonomiska politiken ska inriktas mot att hålla
ekonomin fortsatt stark för
 att Sverige ska vara väl rustat när konjunkturuppgången tar fart. Sverige har
under de senaste åren haf
t en tillväxt som överstigit genomsnittet i EU och euroområdet. Sysselsättningen
 är hög och arbetslösheten
låg jämfört med flertalet andra EU-länder. Inflationen är låg och Sverige har, i
 motsats till många länder i
 Europa, överskott i de offentliga finanserna.
Målen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Ett antal
 utgiftsbegränsningar ha
r genomförts/beslutats.
De senaste årens ekonomiska framgångar har lagt en grund för en politik för ökad
 välfärd, stigande sysselsät
tning och en hållbar utveckling. Därför genomförs även under 2003 och 2004 en
rad reformer, trots den sva
ga konjunkturen och de besparingsbeslut som fattats för att säkra den
statsfinansiella utvecklingen. V
ården och tandvården tillförs mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks.
Den allmänna förskolan för 4- och
 5-åringar infördes vid årsskiftet, det sista steget i maxtaxereformen.
Kommunerna tillförs ytterligare
resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas,
pensionerna förbättras, och st
udiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Vidare fortsätter
högskoleutbyggnaden och satsningarna på
forskningen under perioden. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras.
Ytterligare resurser s
atsas för att stärka rättsväsendet.
Kampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Kraften riktas
mot att sysselsättningsmålet,
 dvs. att 80 % av den vuxna befolkningen ska vara reguljärt sysselsatta 2004,
ska nås, även om det sann
olikt tar längre tid än beräknat på grund av bl.a. lågkonjunkturen. Ekonomins
långsiktiga produktionsförmåga
 ska höjas genom att lediga arbetskraftsresurser mobiliseras. En central uppgift
 är att minska den höga
 sjukfrånvaron. Det elvapunktsprogram som regeringen presenterade 2001 utvecklas
 vidare. Målet är att a
ntalet sjukdagar ska halveras till 2008. I budgetpropositionen presenteras
ytterligare åtgärder för att
 målet ska nås. En annan central uppgift är att öka sysselsättningen bland
invandrare. Insatserna för att
öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Förslag läggs för att
även öka arbetskraftsdeltagan
det bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet
för kommuner och landsting f
örlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. Från och med 2005
permanentas stödet i form av
 generellt statsbidrag till kommunerna. Fler insatser för att öka
sysselsättningen ska presenteras i vår
propositionen för 2004.
Ytterligare insatser vidtas för att förbättra villkoren för företagande.
Reformerna för tillväxt och rättvis
a fortsätter. De går före stora skattesänkningar. Levnadsvillkoren ska fortsätta
 att förbättras, och ytterl
igare åtgärder vidtas för att målet om en halvering av socialbidragsberoendet
ska nås. Som ett led i rättv
isepolitiken höjs även biståndet.
En god miljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens
viktigaste mål. Stora satsnin
gar har gjorts för att skapa ett hållbart samhälle. Resurser har lagts på
miljöforskning, miljöövervakning,
 skydd av biotoper och biologisk mångfald, och ytterligare insatser görs under
de kommande åren. Den gr
öna skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till skatteförändringar redovisas
 nedan.
Sverige ska vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjligheter
inom alla områden i livet.
 En handlingsplan för ökad jämställdhet har lagts fram. Olika åtgärder ska
vidtas för att minska de struktu
rella löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna ska genom
föras under mandatperioden. Samarbetspartierna avser att i vårpropositionen för
2004 och budgetproposit
ionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående
delar av överenskommelsen ska
genomföras under 2005 och 2006.
Budgetpolitiken
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken.
Utskottet delar regeringens bedömning att man som finansiellt delmål för 2004
bör fastställa att överskott
et i de offentliga finanserna detta år bör uppgå till 0,5 % av BNP. Det
övergripande målet om ett överskot
t på i genomsnitt 2 % av BNP under en konjunkturcykel ligger fast.
Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet i
 den offentliga sektor
n uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma
period vara 2 %. Regeringe
n bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det
övergripande överskottsmålet.n b
sÀû  B
 @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet
 i den offentliga se
ktorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma
 period vara 2 %. Reger
ingen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det
övergripande överskottsmålet
.ststÀû  B
 @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet
 i den offentlig
a sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under
samma period vara 2 %. R
egeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med
det övergripande överskotts
målet.fentÀû  B
 @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet
 i den offe
ntliga sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas
under samma period vara 2
 %. Regeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje
med det övergripande övers
kottsmålet.terlÀû      °ú  °ú  örs under de kommande åren. Den gröna
skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till ska
tteförändringar redovisas nedan. ungdom#   ¢
 @En g¢
 @iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska
politikens viktigaste mål. Stora satsningar har gjorts för att skapa ett
hållbart samhälle. Resurser har
 lagts på miljöforskning, miljöövervakning, skydd av biotoper och biologisk
mångfald, och ytterligare ins
atser görs under de kommande åren. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Övriga
förslag till skatteförändring
ar redovisas nedan.ingsmålÃ       Ó
  °ú
         iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens
viktigaste mål. Stora s
Sedan tidigare gäller att utgiftstaken för staten i år och nästa år uppgår till
822 respektive 856 miljard
er kronor. I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för
 att säkerställa att dessa u
tgiftstak skulle klaras. Regeringen bedömer nu att åtgärderna varit tillräckliga
 och att några ytterligar
e besparingar inte behövs för att klara utgiftstaken och nå överskottsmålet för
2004. Regeringen följer utv
ecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken överskrids kommer den
att vidta de åtgärder den
har befogenhet till eller föreslå riksdagen andra lämpliga insatser.
Utgiftstaken ska klaras, slår reger
ingen fast.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att utgiftstaken för 2005 och 2006
fastställs till 894 respek
tive 931 miljarder kronor.
Skattepolitiken
Finansutskottet behandlar i betänkandet partiernas förslag till inriktning av
skattepolitiken samt ol
ika skatte- och avgiftsförslag i propositionen och i motionerna och tillstyrker
därvid regeringens förs
lag med vissa ändringar.
Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten
med 200 kr för alla med f
örvärvsinkomster samtidigt som den allmänna löneavgiften för företag och
enskilda näringsidkare sänks med 0,
12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder
kronor. Koldioxidskatten h
öjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för
hushåll och servicesektorn
och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket
fr.o.m. den 1 juli 2004.
Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10
kr/kg. Höjningen av elskat
ten för tillverkningsindustrin är det första steget i en reformering av den
svenska energibeskattningen
 och motsvarar miniminivån i det nyligen antagna energiskattedirektivet från EU.
 Regeringens målsättning
 är att ett nytt energiskattesystem ska träda i kraft den 1 januari 2005. Under
återstoden av mandatper
ioden ska en skatteväxling om 9 miljarder kronor genomföras, varav 6 miljarder
ska genomföras under 200
4 och 2005. Det innebär att en skatteväxling om 4 miljarder kronor genomförs
2005.
Vidare föreslås en temporär begränsning av uppräkningen av skiktgränsen i den
statliga skatteskalan för 200
4, vilket ökar statens skatteinkomster med 700 miljoner kronor.
På området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om
slopad arvsskatt mellan makar
, en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på
småhus så att den även omfattar
 förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion
vid miljöinvesteringar, e
n justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av
skattereglerna till den nya
tredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten
vid köp av nybildade bo
stadsrätter.
De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med
syfte att på sikt ge företa
gen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Gåvobeskattningen förändras för att
underlätta generationsskifte
n i företag samtidigt som möjligheterna till s.k. såddfinansiering förbättras.
Finansutskottet föreslår vissa ändringar som bl.a. avser den gröna
skatteväxlingen. Finansutskottet delar
 skatteutskottets uppfattning att riksdagen bör avvakta kommissionens
godkännande innan ett beslut fat
tas om den föreslagna ökningen av den procentuella lättnaden i
koldioxidbeskattningen från 75 till 79 %
för tillverkningsindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna. Finansutskottet
bedömer emellertid att beräkningen av statsbudgetens inkomster kan göras utifrån
 förutsättningen att indus
trins skatterabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och att beslut om
detta ska fattas så sna
rt kommissionen givit sitt tillstånd. Om kommissionens beslut dröjer kan ett
sådant beslut behöva utform
as som en retroaktiv skattelättnad. Detta innebär enligt finansutskottets mening
 att den beräknade effe
kten av den i propositionen föreslagna gröna skatteväxlingen under 2004 inte
kommer att påverkas av tidp
unkten för den utökade skatterabattens ikraftträdande. Utskottets förslag
avseende den gröna skatteväxling
en bör därför inte föranleda någon justering av regeringens beräkning av
statsbudgetens inkomster för 2004.

Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får
möjlighet att göra avdrag efter
 samma regler som industrin. Finansutskottet instämmer i skatteutskottets
bedömning att övergången till
proportionering av insatta bränslen vid fördelning mellan värmeleveranser till
industrin och övrig produ
ktion bör skjutas upp i avvaktan på att ett genomförande utan negativa effekter
för fjärrvärmeverken kan s
äkras. Denna justering av regeringens förslag avseende kraftvärmebeskattningen
bör enligt finansutskotte
ts mening föranleda en revidering av regeringens inkomstberäkning för 2004. De
av regeringen beräknade i
nkomsterna från inkomsttiteln 1428 Energiskatt bör därför sänkas med 90 miljoner
 kronor jämfört med förslage
t i propositionen.
I betänkandet  finns 17 reservationer.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Den ekonomiska politiken
1.    Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3)
Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som r
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del,
2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2.    Den ekonomiska och monetära unionen (avsnitt 1.4)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 samt
2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m).
Budgetpolitikens inriktning
3.    Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,
2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5.
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
4.    Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)
Riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den offe
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 samt
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp)
5.    Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)

a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet

b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och

c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i
enlig
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)
Riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar för 2004.

e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
Riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i
Riksgä
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004.
Där
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt inkomstskatt. Därmed
bifaller
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om reducerat förmånsvärde för
miljövän
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om beskattning av sjömän enligt det
no
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt allmän löneavgift. Därmed
bif
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om höjd koldioxidskatt och elskatt.
Dä
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om energiskatt på el i
tillverkningsin
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om kraftvärmebeskattning. Därmed
bifal

n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen
(av
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om begränsning av
koldioxidskatteuttag
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om avtrappning av
energiskatteavdraget
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om skatter på handelsgödsel och
bekämp
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om privatinförsel av alkoholdrycker
oc
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och
datakommun
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört  om skattereduktion för utgifter för
v
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004. Därmed
bi

t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
Riksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbud

u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna i efterföljande
förteckn
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (kd)
Reservation 10 (c)
6.    Lagförslagen
I enlighet med ovan redovisade ställningstaganden (punkt 5) antar riksdagen
dels regeringens förslag (bilaga 2) till
1.      lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering, med den
ändringe
2.      lag  om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
.
3.      lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
.
4.      lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
.
5.      lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
6.      lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss
privatinf
7.      lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med dels den
änd
8.      lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
10.     lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveri
12.     lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan
de
13.     lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av
transporter
14.     lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
15.     lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
16.     lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för

dels utskottets förslag (bilaga 3) till lag om ändring i lagen (2003:000) om
än
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget för
20
7.    Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt
4.2)
Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av utgifterna på utgi
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11,
2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (fp)
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (c)
8.    Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.3)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:
9.    Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)ge
1)&lt;nøú  z  @&lt;i9.    &lt;kLån för myndigheternas investeringar i
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (avsni
tt 4.4.1)&lt;nøú  z  @9.    Lån för myndigheternas investeringar i
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (av
snitt 4.4.1)&lt;n&lt;n&lt;nøú  z  @Lån för myndigheternas investeringar i
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (a
vsnitt 4.4.1)&lt;n4.4.1)&lt;nm øú  z  @9.    Lån för myndigheternas investeringar i
anläggningstillgångar för förvalt
ningsändamål (avsnitt 4.4.1)bemyndøú  z  @9.    Lån för myndigheternas
investeringar i anläggningstillgångar
för förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)ed biføú  [    *
                                                        °ú  proposition
2003/04:1 punkt 5.te#
  +   °ú   *
             n bemyndigar rege
ringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning
och skuldförvaltning. Där
med bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 punkt 5.d Ã   k    *
                                                                  Ø+
                                                                     n
bemyndigar regeringen att under 2004 t
a upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.
Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:1 punkt 5.änÃ   Â  @RiksÂ  @n bemyndigar regeringen att
under 2004 ta upp lån enligt lag
en (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04
:1 punkt 5.  
  ë   Ø+
         °ú  a lättnaden i koldioxidbeskattningen från 75 till
79 % för tillverkningsindustrin samt för
 jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Finansutskottet bedömer
emellertid att beräkningen
av statsbudgetens inkomster kan göras utifrån förutsättningen att industrins
skatterabatt ska vara 79 %
fr.o.m. den 1 januari 2004 och att beslut om detta ska fattas så snart
kommissionen givit sitt tillst
ånd. Om kommissionens beslut dröjer kan ett sådant beslut behöva utformas som
en retroaktiv skattelättnad
. Detta innebär enligt finansutskottets mening att den beräknade effekten av
den i propositionen föresl
agna gröna skatteväxlingen under 2004 inte kommer att påverkas av tidpunkten
för den utökade skatterabatt
ens ikraftträdande. Utskottets förslag avseende den gröna skatteväxlingen bör
därför inte föranleda någon jus
tering av regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004.004.
Di   [    0
             °ú   med 10 öre/liter och
 skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Höjningen av elskatten för
tillverkningsindustrin är det f
örsta steget i en reformering av den svenska energibeskattningen och motsvarar
miniminivån i det nylig
en antagna energiskattedirektivet från EU. Regeringens målsättning är att ett
nytt energiskattesystem sk
a träda i kraft den 1 januari 2005. Under återstoden av mandatperioden ska en
skatteväxling om 9 miljar
der kronor genomföras, varav 6 miljarder ska genomföras under 2004 och 2005.
Det innebär att en skattev
äxling om 4 miljarder kronor genomförs
2005. [

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontor
10.   Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 4.4.2)
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för myndighe
11.   Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret
(avsnitt 4.4.3)
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verksamhet
12.   Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.5)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar som följ
Övriga frågor
13.   Reservationsanslag blir ramanslag (avsnitt 5.1)
Riksdagen godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservationsanslag
14.   Budgeteringsmarginalen (avsnitt 5.2)
Riksdagen avslår motion
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.
Reservation 15 (fp)
15.   Effekter av besparingar (avsnitt 5.3)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Fi225 av Carl-Axel Johansson (m),
2003/04:Fi226 av Gustav Fridolin (mp) samt
2003/04:Fi252 av Hillevi Larsson (s).
16.   Omstrukturering av statliga företag (avsnitt 5.4)
Riksdagen avslår motion
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 30.
Reservation 16 (fp)
17.   Vårpropositionens innehåll (avsnitt 5.5)
Riksdagen avslår motion
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4.
Reservation 17 (fp)
18.   Långsiktig ekonomisk tillväxt (avsnitt 5.6)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp) samt
2003/04:Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp).
19.   Barnbilaga i budgetpropositionen (avsnitt 5.7)
Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samt
2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1.
Stockholm den 10 november 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Carin
Lund
Förslag till fördelning av statsbudgetens utgifter för 2004 på utgiftsområden
Utskottets förslag till ramar m.m. överensstämmer med regeringens förslag.
Belopp i tkr
Utskottets      Reservanternas förslag i förhållande till regeringens förslag
Utgiftsområde, m.m.          förslag    Res 7 (m)       Res 8 (fp)      Res 9
(
1       Rikets styrelse 7 896 299       -864 000        -1 277 000      -631
00
2       Samhällsekonomi och finansförvaltning   9 198 142       -70 427 -6 000
3       Skatt, tull och exekution       8 556 043       -53 000 +150 000
4       Rättsväsendet   26 432 092      +983 000        +1 004 000      +500
00
5       Internationell samverkan        1 257 362       -133 087        +1 000
6       Försvar samt beredskap mot sårbarhet    44 331 402      +1 347 860
7       Internationellt bistånd 19 856 751      -2 393 674      +1 002 000
8       Invandrare och flyktingar       7 005 146       -388 061        -362
00
9       Hälsovård, sjukvård och social omsorg   37 665 272      +2 467 257
10      Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp    123 981 002     -12
600
11      Ekonomisk trygghet vid ålderdom 50 656 300      -213 800        +105
00
12      Ekonomisk trygghet för familjer och barn        53 852 200      -3 072
13      Arbetsmarknad   61 989 063      -3 298 557      -10 000 000     -9 195
14      Arbetsliv       1 135 424       -78 853 -208 000        -230 000
15      Studiestöd      21 924 855      -400 000        -1 834 000      -43
759
16      Utbildning och universitetsforskning    43 962 225      +1 961 071
17      Kultur, medier, trossamfund och fritid  8 663 960       -1 241 000
18      Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande      8 798 030
19      Regional utveckling     3 106 447       -550 000        -512 000
20      Allmän miljö- och naturvård     3 770 566       -970 200        -275
00
21      Energi  1 663 344       -382 000        -904 000        -125 000
22      Kommunikationer 28 535 012      +1 367 401      -120 000        +342
00
23      Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar      14 278 732
24      Näringsliv      3 490 802       -98 213 -107 000        -55 000 -130
00
25      Allmänna bidrag till kommuner   73 705 790      +67 760 000     +9 210
26      Statsskuldsräntor m.m.  47 684 000      -727 000        -1 500 000
27      Avgiften till Europeiska gemenskapen    24 472 000      ±0      ±0
Summa utgiftsområden            737 868 261     +47 215 813     -9 426 000
Minskning av anslagsbehållningar        0       ±0      -2 000 000      ±0
Myndigheters m.fl. utlåning i Riksgäldskontoret, netto  20 156 000      ±0
Kassamässig korrigering -3 931 000      ±0      ±0      ±0      ±0
Summa           754 093 261     +47 215 813     -11 426 000     -10 542 321


Förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 per inkomsttitel
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag om inkomster och
utgi
beloppet med 90 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras närmare i betänkandets
av
Belopp i tkr
Regeringens     Utskottets      Reservanternas förslag i förhållande till
reger
Inkomsttitel    förslag ändringar       Res 7 (m)       Res 8 (fp)      Res 9
(
1000    Skatter m.m.:   646 836 844     -90 000 +48 121 000     -10 620 000
1111    Fysiska personers inkomstskatt  -19 339 402             +51 240 000
1121    Juridiska personers inkomstskatt        68 398 794              +1 100
1123    Beskattning av tjänstegruppliv  1 251 193
1131    Ofördelbara inkomstskatter      495 217
1141    Kupongskatt     2 009 257
1144    Lotteriskatt    1 221 006
1200    Socialavgifter                  +440 000        -7 060 000      +4 540
1212    Efterlevandepensionsavgift      17 700 047
1221    Sjukförsäkringsavgift   114 774 121
1222    Föräldraförsäkringsavgift       22 906 509
1251    Ålderspensionsavgift, netto     11 816 599
1253    Arbetsskadeavgift       7 277 211
1254    Arbetsmarknadsavgift    32 884 263
1262    Allmän pensionsavgift, netto    0
1281    Allmän löneavgift       32 569 717
1291    Särskild löneskatt      26 846 281
1299    Avräkning av socialavgifter     0
1312    Fastighetsskatt 23 456 339              -200 000        -200 000
1321    Fysiska personers förmögenhetsskatt     3 893 296               -1 200
1322    Juridiska personers förmögenhetsskatt   185 656
1330    Arvsskatt och gåvoskatt 2 754 760               -2 600 000
1341    Stämpelskatt    6 128 443                                       +300
00
1411    Mervärdesskatt, netto   214 163 072                             +430
00
1423    Försäljningsskatt på motorfordon        0
1424    Tobaksskatt     8 441 362                                       +120
00
1425    Alkoholskatt    10 768 935
1428    Energiskatt     63 139 292      -90 000 -3 678 000      -1 700 000
1431    Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftsverk   1 863 092
1435    Särskild skatt mot försurning   60 031
1436    Skatt på avfall 1 137 961                       +300 000
1437    Skatt på bekämpnings- och gödselmedel   411 785         -412 000
1452    Skatt på annonser och reklam    886 435
1454    Skatt på spel   38 552
1461    Fordonsskatt    7 854 291                               +70 000
1462    Vägavgifter     638 654
1471    Tullmedel       3 526 386
1472    Övriga skatter m.m. på import   4 835
1473    Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter    264 013
1481    Övriga skatter på varor och tjänster    176 332         -90 000
1511    Utjämningsavgift för kommuner och landsting     26 293 040
1512    Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting       -34
1
1513    Utjämningsavgift för LSS-kostnader      1 600 000
1611    Betalningsdifferenser pga. anstånd, netto       - 332 599
1621    Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt          -2
53
1622    Uppbördsförluster, netto, juridiska personers  inkomstskatt       -
576
1623    Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter   - 832 224
1624    Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt        -1 163 712
1625    Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.   -1 060 961
1631    Betalningsdifferenser, övriga   -742 253
1691    Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto       0
1692    Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna,  netto 0
1711    Nedsättning, anställningsstöd   -1 967 175              +1 967 000
1712    Nedsättning, kompetensutveckling        0
1713    Nedsättning, bredbandsinstallation      - 60 000                +60
000
1714    Nedsättning, stöd till sjöfart  -1 511 037              +1 511 000
1716    Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner  och landsting     -4
15
1717    Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster       -1 182 500
1718    Nedsättning, stöd till anställning av  långtidssjukskrivna        -600
1719    Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos  offentlig arbetsgivare

2000    Inkomster av statens verksamhet:        29 383 953              +3 211
3000    Inkomster av försåld egendom:   15 000 000              30 000 000
4000    Återbetalning av lån:   2 268 900
5000    Kalkylmässiga inkomster:        8 222 000
6000    Bidrag m.m. från EU:    10 817 500
Summa inkomster 712 529 197     -90 000 +81 332 000     +12 639 000     +19
674
Beräknat lånebehov      41 564 064      +90 000 -34 116 000     -24 065 000
Summa   754 093 261     ±0      +47 215 813     -11 426 000     -10 542 321
1 Reservanternas belopp är avrundade till hela miljontal.
Förteckning över av utskottet i punkt 5 avstyrkta motionsyrkanden
Motion  Motionärer      Yrkanden
Utgifter
Punkt 5 a       Utgiftstak för staten 2005 och 2006
(prop. 2003/04:1 punkt 2)
2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   2
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      2
2003/04:Fi241   Alf  Svensson m.fl. (kd)        2
2003/04:Fi242   Maud Olofsson m.fl. (c) 4
Punkt 5 b       Utgiftstak för den offentliga sektorn
(prop. 2003/04:1 punkt 3)
2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   3, 11
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      3
2003/04:Fi241   Alf  Svensson m.fl. (kd)        4
Punkt 5 c       Fördelning av statsbudgetens utgifter
på utgiftsområden 2004
(prop. 2003/04:1 punkt 9)
2003/04:Fi233   Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c)   1-3
2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   6
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      8, 28, 29
2003/04:Fi241   Alf  Svensson m.fl. (kd)        5
2003/04:Fi242   Maud Olofsson m.fl. (c) 2, 3 i denna
del
Punkt 5 d       Förändringar av anslagsbehållningar
för 2004
(prop. 2003/04:1 punkt 10)
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      10
Punkt 5 t       Ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten
(prop. 2003/04:1 punkt 12)
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      12
Motion  Motionärer      Yrkanden
Inkomster
Skattepolitikens inriktning
2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   8, 9
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      31
2003/04:Fi242   Maud Olofsson m.fl. (c) 6
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        2-7
2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      13
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 1
2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 11
Punkt 5 g       Grön skatteväxling - sänkt
inkomstskatt
(prop. 2003/04:1 punkterna 27 och
38, båda i denna del)
2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   10
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      1 i denna del
33, 35
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      1-8, 12,
33, 37, 38
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        8-13
2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      12, 17
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 2-6, 8-11
2003/04:Fi307   Per Landgren m.fl. (kd) 2-4, 7
2003/04:Sf398   Kenneth Lantz m.fl. (kd)        4
2003/04:A258    Anders G Högmark m.fl. (m)      2
Hushållstjänster
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      24
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        14
2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 15
2003/04:Sf289   Bo Lundgren m.fl. (m)   20
2003/04:So418   Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)     19
2003/04:A258    Anders G Högmark m.fl. (m)      7
Reseavdraget
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        16
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 7
Företags- och ägarbeskattning
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      21, 41
2003/04:Fi288   Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c)
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        17, 18, 20,
30
2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      3, 8
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 14-16, 24
2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 2, 6, 7,
13, 14
2003/04:N248    Bo Lundgren m.fl. (m)   9
2003/04:A258    Anders G Högmark m.fl. (m)      4
Andelsbyten
2003/04:Fi287   Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd)
2003/04:Fi299   Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen
(mp)
2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 18
2003/04:Sk363   Lena Ek och Roger Tiefensee (c)
Skatt på royalty
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      22
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        15
2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 12
Punkt 5 j       Grön skatteväxling - sänkt allmän
löneavgift
(prop. 2003/04:1 punkt 34 i denna del)
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      39
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        25
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 17, 23
Dämpningsregel för fastighetsskatten
2003/04:Fi250   Kerstin Lundgren (c)    1, 2
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      25-29
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        19, 21, 22
2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      10
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 25-28
2003/04:Sk300   Lennart Hedquist m.fl. (m)      2-4
2003/04:Sk459   Per Landgren m.fl. (kd) 4
2003/04:Sf398   Kenneth Lantz m.fl. (kd)        6
Ny regel för begränsning av
förmögenhetsskatten
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      16-18
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        23
2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      11
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 18
2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 3
2003/04:Sk299   Lennart Hedquist m.fl. (m)
2003/04:Sf398   Kenneth Lantz m.fl. (kd)        7
2003/04:A258    Anders G Högmark m.fl. (m)      3
Arvs- och gåvoskatt
2003/04:Fi223   Lennart Hedquist m.fl. (m)      1, 2
2003/04:Fi250   Kerstin Lundgren (c)    3
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      19, 20
2003/04:Fi282   Per Landgren m.fl. (kd)
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 21, 22
2003/04:N248    Bo Lundgren m.fl. (m)   10
Gåvobeskattningen vid generations-
skifte
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        35
Moms på tidskrifter och kultur
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        32, 34
Punkt 5 k       Grön skatteväxling - höjd
koldioxidskatt m.m.
(prop. 2003/04:1 punkt 33 i denna del)
2003/04:Fi204   Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m)
2003/04:Fi206   Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m)
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      34
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      9, 13
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        26-28
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 19, 30
2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 8, 9
2003/04:Sk306   Lars Gustafsson (kd)    1
2003/04:Sk350   Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström
(m)     1
2003/04:MJ435   Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)      3
2003/04:N342    Mikael Odenberg m.fl. (m)       3
Skatt på kärnkraftsproducerad el
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      14, 15
Punkt 5 o       Avtrappning av energiskatteavdraget
för vindkraft
(prop. 2003/04:1 punkt 33 i denna del)
2003/04:Fi301   Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson
(c)


Avfallsskatt
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 31
Skatt på naturgrus
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      40
Punkt 5 p       Skatter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel
(prop. 2003/04:1 punkt 29 i denna del)
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      10, 11
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 20
2003/04:MJ435   Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)      4
Punkt 5 q       Privatinförsel av alkoholdrycker
och tobaksvaror
(prop. 2003/04:1 punkterna 28, 30-32,
35, 37 och 39, alla i denna del)
2003/04:Fi235   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      30-32
2003/04:Sk310   Lennart Hedquist m.fl. (m)      2-4
Skatt på lågpriscigaretter
2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 33
Reklamskatten
2003/04:Fi202   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
2003/04:Fi203   Sven Bergström och Håkan Larsson (c)
2003/04:Fi212   Magdalena Andersson och
Elizabeth Nyström (m)
2003/04:Fi213   Per Bill och Gunnar Axén (m)
2003/04:Fi221   Lennart Hedquist m.fl. (m)
2003/04:Fi227   Bo Bernhardsson (s)
2003/04:Fi248   Johnny Gylling (kd)
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      23
2003/04:Fi291   Kenth Högström m.fl. (s)
2003/04:Fi300   Gustav Fridolin (mp)
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        40
2003/04:Kr282   Kenth Olsson m.fl. (m)  13
Punkt 5 r       Skattereduktion för utgifter för vissa
anslutningar för tele- och data-
kommunikation
(prop. 2003/04:1 punkt 40 i denna del)
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      36
2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      34-36
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        33
Skattereduktioner för byggkostnader
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        31
Punkt 5 s       Beräkning av statsbudgetens inkomster
för 2004
(prop. 2003/04:1 punkt 8)
2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   5
2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      4
2003/04:Fi242   Maud Olofsson m.fl. (c) 7
2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        1, 29&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
2003/04
FiU1

Redogörelse för ärendet
Bakgrund
I detta betänkande behandlas regeringens och partiernas förslag till fördelning
av statsutgifterna på ut
giftsområden. Betänkandet, ibland kallat rambetänkandet, utgör underlaget för
riksdagens beslut om statsb
udgeten och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena. I riksdagens
rambeslutsmodell innebär beslutet o
m ramarna att en utgiftsram fastställs för varje utgiftsområde som i den
fortsatta beredningen av ansla
gen inte får överskridas. Ett förslag från ett utskott till fördelning av
anslagen inom ett utgiftsområde
kan inte behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslutet om ramarna (RO
5:12). De olika fackut
skotten som bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom
respektive utgiftsområde kan g
öra omprioriteringar mellan anslagen men får inte lägga fram ett förslag som går
 utöver den fastställda ram
en. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram reservationsvis.
Riksdagen fastställer statsbudgetens sammansättning i stort genom ett särskilt
beslut som innefattar
dels utgiftsramar för utgiftsområden,
dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (inklusive skatteförslagen).
Detta beslut ingår som punkt 5 i Utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets motivering för försl
aget behandlas i betänkandet i avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1.
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 om förslag till
statsbudget, finansplan m.m. p
unkterna 1-17 och 27-32, 33 i denna del samt 34-40,
dels de motioner som väckts med anledning av ärendet under allmänna motionstiden
 2003 enligt förteckning
en bilaga 1.
I regeringens förslag till lag om ändring i lagen om skatt på energi (avsnitt
3.7 punkt 33) har förslage
t om en höjning av industrins procentuella skatterabatt från 75 till 79 procent
överlämnats till skatteu
tskottet för fortsatt beredning.
Finansplanens avsnitt 9 Tilläggsbudget 2003 (punkterna 18-26) behandlas i
finansutskottets betänkande
2003/04:FiU11.
Regeringens lagförslag
De lagförslag som regeringen lägger fram i budgetpropositionen återges i bilaga
2 i betänkandet.
Utskottets förslag till ändringar i regeringens förslag återges i bilaga 3 i
betänkandet.
Yttranden från andra utskott
Yttranden över budgetpropositionens förslag jämte motioner i de delar som berör
respektive utskotts bere
dningsområde har inkommit från
- konstitutionsutskottet (2003/04:KU1y),
- skatteutskottet (2003/04:SkU1y),
- justitieutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.5),
- utrikesutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.5),
- försvarsutskottet (2003/04:FöU1y),
- socialförsäkringsutskottet (2003/04:SfU1y),
- socialutskottet (2003/04:SoU1y),
- kulturutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.4),
- trafikutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.3),
- miljö- och jordbruksutskottet (2003/04:MJU1y),
- näringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.4),
- arbetsmarknadsutskottet (2003/04:AU1y),
- bostadsutskottet (2003/04:BoU1y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 4-16 i del 2 av betänkandet.
Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.
Offentliga utfrågningar
Utskottet anordnade den 14 oktober 2003 en offentlig utfrågning om budgetlagen
och dess tillämpning me
d Curt Malmborg, statssekreterare, Finansdepartementet, Per Molander, rådgivare,
 Mapsec, och Svante Öb
erg, utredare av budgetprocessen.
Den 16 oktober 2003 anordnade utskottet en offentlig utfrågning om den aktuella
penningpolitiken med
riksbankschefen Lars Heikensten.
Protokoll från utfrågningarna finns i bilagorna 17 och 18 i del 2 av
betänkandet.
Skrivelser
Skrivelse i ärendet har inkommit från Svenska Bioenergiföreningen.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Utskottets överväganden
1 Den ekonomiska politiken
1.1 Den internationella utvecklingen
1.1.1 Försiktig återhämtning under hösten och under 2004
Aktiviteten i världsekonomin har under det senaste året varit lägre än vad fler
Under våren och sommaren har det dock kommit tydliga tecken på en konjunkturför
Diagram 1. Tillväxten i olika delar av världen

Källa: Finansdepartementet
Regeringen räknar i budgetpropositionen med att världskonjunkturen sakta vänder
Som framgår av tabell 1 räknar regeringen med att tillväxttakten i världsekonom
Trots att tillväxttakten stiger väntas arbetslösheten ligga kvar på en hög nivå
Tabell 1. Tillväxt, inflation och arbetslöshet i världsekonomin

1.1.2 Stigande investeringar i Förenta staterna
Den kraftiga stimulansen från låga räntor och omfattande skattesänkningar bidro
En annan tydlig indikator på stigande konjunktur i Förenta staterna är att inve
Diagram 2. Näringslivets investeringar i Förenta staterna (miljoner dollar)

Källa: Finansdepartementet
Trots konjunkturuppgången har arbetsmarknaden hittills utvecklats svagt. Arbets
Sammantaget räknar regeringen i budgetpropositionen med att tillväxttakten i de
1.1.3 Svag återhämtning i EU
Efter en kort uppgång i början av 2002 vände konjunkturen i euroområdet ned på
Precis som i Förenta staterna har det emellertid under senvåren och sommaren ko
Regeringen räknar i budgetpropositionen med att konjunkturen i euroområdet förb
Sammantaget räknar regeringen med att BNP stiger med enbart 0,5 % i år. I takt
Enligt regeringen finns det en betydande osäkerhet om både styrkan och uthållig
Trots den låga internationella efterfrågan var aktiviteten i den brittiska ekon
Regeringen räknar ändå med att Storbritanniens BNP stiger med 1,7 % 2003 och 2,
Vid sidan av Tyskland är de övriga nordiska länderna - Danmark, Finland och Nor
1.1.4 Hög tillväxt i Asien
Tillväxten i de asiatiska länderna, exklusive Japan, har varit mycket hög under
En viss ljusning har under våren skymtats i den problemtyngda japanska ekonomin
Men även om optimismen stigit inom industrin är den inhemska efterfrågan alltjä
Regeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i Japan förblir låg
1.1.5 Hög tillväxt i Ryssland
Även tillväxten i den ryska ekonomin var hög under senare delen av 2002 och und
Länderna i Baltikum har, precis som Ryssland, till viss del stått emot den inte
I Polen har däremot tillväxten varit svag under de senaste åren. Regeringen bed
1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige
1.2.1 Jämförelsevis hygglig tillväxt under första halvåret
Trots den internationella lågkonjunkturen, med bl.a. en mycket svag efterfrågan
Tillväxten under första halvåret förklaras bl.a. av en stigande hushållskonsumt
1.2.2 Svag avslutning på 2003 men stigande konjunktur under 2004
Regeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i den svenska ekonom
I takt med att den internationella konjunkturen förbättras under framför allt 2
Tillväxten i den svenska ekonomin väntas således öka med i genomsnitt 1,7 % per
Tabell 2. Försörjningsbalans 2002-2006

Regeringens prognos bygger på den ekonomiska och statistiska information som fa
I tabellerna 2, 3 och 4 redovisas förutsättningarna, nyckeltalen och försörjnin
I prognosen ingår ett antal antaganden som påverkar prognosens utfall. Ett vikt
Till följd av bl.a. en stramare finanspolitik väntas hushållens inkomster under
En faktor som verkar dämpande på konsumtionen och den inhemska efterfrågan är a
Värdet på den svenska kronan stiger. Mätt enligt det s.k. TCW-index väntas kron
Den svaga konjunkturen och det låga inflationstrycket gör att regeringen räknar
Tabell 3. Prognosförutsättningarna 2002-2006

Trots den högre kronkursen väntas exporten stiga med 3,7 % i år och 5,4 % nästa
I takt med att exportproduktionen och konsumtionen ökar stiger importen av varo
Under 2002 sjönk investeringarna i den svenska ekonomin, för första gången seda
Både den statliga och kommunala konsumtionen ökade kraftigt under 2002. Under 2
Tabell 4. Nyckeltal 2002-2006

1.2.3 Kalkylerna för utvecklingen 2005 och 2006
Förutom prognoserna för 2003 och 2004 presenterar regeringen i budgetpropositio
Sysselsättningen förväntas stiga under perioden, och den öppna arbetslösheten s
1.2.4 Tilltagande export under 2004
Hög produktivitet och en lågt värderad krona är några av de faktorer som gjort
Efter avmattning under senare delen av 2002 ökade exporten förhållandevis stark
Men trots vårens utveckling och olika signaler om en något förbättrad internati
Regeringen gör därför bedömningen att exporten kommer att utvecklas relativt sv
I takt med att den internationella efterfrågan förstärks och tilltar under 2004
Sammantaget gör regeringen bedömningen att importefterfrågan av bearbetade varo
1.2.5 Sysselsättningsmålet nås inte 2004
Efter den kraftiga förbättringen 1997 t.o.m. första halvåret 2001, då antalet s
Diagram 3. Sysselsättningen januari 1995 till augusti 2003

Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet
Som framgår av diagram 3 har arbetsmarknaden fortsatt att försvagas under 2003.
Diagram 4. Nyanmälda lediga platser

Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Finansdepartementet
Sysselsättningen har också ökat inom vissa delar av den privata tjänstesektorn,
De senaste indikatorerna visar på en fortsatt svag arbetskraftsefterfrågan. Som
Diagram 5. Den öppna arbetslösheten januari 1995 till augusti 2003

Källa: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet
Den öppna arbetslösheten i den svenska ekonomin låg på i genomsnitt 4 % under f
Regeringen räknar med att utbudet av arbetskraft stiger med 0,6 % 2003 och 0,1
Diagram 6. Sysselsättningsgraden enligt sysselsättningsmålet januari 1995 till

Riksdagens och regeringens mål för sysselsättningen är att sysselsättningsgrade

Tabell 5. Nyckeltal för arbetsmarknaden 2002-2006

1.2.6 Ny information sedan regeringen färdigställt sin prognos
Regeringen anger att prognoserna i budpropositionen bygger på uppgifter som fan
Turbulens på valutamarknaderna efter G 7-uttalande
Utvecklingen på finansmarknaderna har varit blandad under de senaste två månade
Valutamarknaderna har präglats av mötet mellan G 7-länderna i Dubai vid mitten
Sedan regeringen avslutade sin prognos har dollarn försvagats med drygt 5 % mot
Kraftigt stigande tillväxt i Förenta staterna
Förenta staternas BNP steg under tredje kvartalet med hela 7,2 % i uppräknad år
De senaste månadernas statistik och indikatorer tyder på en fortsatt relativt s
Även industrikonjunkturen förbättras. Produktionen fortsatte att stiga under au
Viss ljusning har under den senaste månaden även noterats på den amerikanska ar
Vissa tecken på återhämtning även i EU
De senaste indikatorerna för EU och euroområdet tyder på en viss förbättring av
Den stigande optimismen i företagssektorn bekräftas också av att det s.k. IFO-i
Konsumtionen i Tyskland visar dock inga nämnbara tecken på att ta fart. Hushåll
Hushållens förtroende i euroområdet steg under sommarmånaderna, dock från en lå
I sin höstprognos, som presenterades i slutet av oktober, gör EU-kommissionen b
Fortsatt starkt i Asien
De senaste siffrorna tyder på att den kraftiga tillväxten i Kina fortsätter. BN
Även den spirande uppgången i Japan fortsätter. BNP ökade ovanligt kraftigt und
Ökad optimism i den svenska industrin
När det gäller den svenska utvecklingen pekar den senaste tidens statistik och
Företagen inom investeringsvaruindustrin räknar t.ex. med att såväl produktion
Utvecklingen i tjänstesektorn är blandad. Företagen inom data- och uppdragsverk
Resultaten i KI:s barometer verifieras delvis av att industriproduktionen och o
Sysselsättningen fortsatte att minska i september med 6 000 personer samtidigt
Hög omsättning i detaljhandeln
Omsättningen i detaljhandeln steg med 6 % i augusti och 3,8 % i september. Inre
Inflationstakten i den svenska ekonomin sjönk till 1,7 % i augusti mätt enligt
I slutet av september reviderade SCB nationalräkenskaperna för första och andra
Sedan regeringen offentliggjorde sin prognos har EU-kommissionen, Konjunkturins
1.2.7 Finansutskottets syn på budgetpropositionens och partimotionernas konjunk
Partierna har i partimotionerna inga allvarliga invändningar mot den bedömning
I motion Fi239 (m) framhålls att regeringens riktlinjer för den ekonomiska poli
"Moderaterna har inga avgörande invändningar mot huvuddragen i prognosen, som o
Enligt motionärerna kan emellertid vissa frågetecken resas.
"Den internationella utvecklingen är dock inte utan risker. De statsfinansiella
"På sikt förefaller utvecklingen också i USA vara osäker. Även om balansräkning
Enligt motionen är detta ohållbart i längden och en anpassning kan komma att sk
"En sådan utveckling skulle påverka Europa negativt."
Även motionärerna i Fi240 (fp) pekar på riskerna i anslutning till budget- och
"Om inte arbetsmarknaden förbättras stadigvarande kan det komma att hålla tillb
I Kristdemokraternas motion Fi241 konstaterar motionärerna att olika finansinst
"Likaså har regeringen en något mer pessimistisk bedömning av utvecklingen av d
Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att konjunkturen i
Särskilt stark har återhämtningen under våren och sommaren varit i Förenta stat
Som framgår av redovisningen under punkt 1.2.6 Ny information sedan regeringen
Sammantaget gör utskottet bedömningen att utsikterna är relativt gynnsamma för
Utskottet vill här passa på att kort kommentera påståendet i motion Fi239 om at
"Trots att denna bedömning är central för inriktning av finanspolitiken redovis
För det första är det utskottets uppfattning att regeringen så långt det är möj
För det andra delar inte utskottet motionärernas uppfattning att just regeringe
En genomgång av olika beräkningar visar att i stort sett alla prognosmakare gör
En jämförelse mellan regeringens beräkningar i budgetpropositionen, KI:s bedömn
Utskottet vill till sist också kommentera ett påstående i motion Fi241 (kd) om
I budgetpropositionen för 2001 räknade regeringen med att BNP skulle stiga med
Uppräkningen ovan visar, enligt utskottets mening, hur svårt det är att göra pr
Utskottet kan dock konstatera att regeringen varit varken sämre eller bättre än
Under de tre aktuella åren har regeringen (i budgetpropositionerna) räknat med
1.3 Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner det förslag till allmänna riktlinjer för den allmänna ekono
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
1.3.1 Partimotionernas förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 riktas skarp kritik mot regeringens ri
Regeringen håller också på att tappa greppet om de offentliga finanserna. Hela
Trots de reformer som genomfördes under 1990-talet kvarstår, enligt motionärern
För att bryta Sveriges eftersläpning och öka den långsiktiga tillväxten och lev
För att göra det mer lönsamt att arbeta, öka arbetskraftsutbudet och öka medbor
Inkomstskatterna bör reformeras och sänkas, bl.a. genom att man  vid den kommun
Dubbelbeskattningen på aktier avskaffas fr.o.m. 2005 års verksamhetsresultat oc
För att finansiera skattesänkningarna och stärka statsfinanserna föreslås i mot
För att pressa ned sjukfrånvaron, minska utgifterna för ohälsan och öka arbetsk
En rad åtgärder föreslås för att reformera arbetsmarknadspolitiken och öka flex
Konkurrenstrycket i ekonomin måste öka genom reformeringar och avregleringar av
Grunden för framtidens välstånd ligger i en välutbildad befolkning. Därför måst
För att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation och öka deras valfrihet
De kommunala verksamheterna måste fokuseras på kärnverksamheterna så att medbor
För att hejda "budgetförfallet" och minska statsfinansernas konjunkturkänslighe
För att öka trovärdigheten för finans- och budgetpolitiken föreslår motionärern
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 anförs att regeringen satt upp ambitiös
Regeringen hänvisar till att de ekonomiska problemen till stor del beror på den
Arbetsmarknads- och integrationsreform. Arbetsmarknadens sätt att fungera måste
Fler ska vara på jobbet. För att minska sjukfrånvaron och ohälsan krävs bl.a. a
Fler företag ska växa fram. För att ändra attityden till företagande, skapa fle
Skattereform för en ny tid. För att det ska löna sig att arbeta föreslår motion
Utbildning för tillväxt. En rad åtgärder föreslås för att öka kvaliteten och fl
Jämställdhet är lönsamt. Några av de mest prioriterade uppgifterna är att skapa
Frihandel ger tillväxt. Frihandel är avgörande för välfärdsutvecklingen. Sverig
Vidare anser motionärerna att resurserna för att stärka rättssäkerheten måste ö
Under det andra vallöftet -statsskulden ska minska - menar motionärerna att dag
I Kristdemokraternas motion Fi241 anförs att de senaste två mandatperioderna me
Den svaga konjunkturen visar, enligt motionärerna, att det nu är hög tid att rä
För att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och öka möjligheterna för m
Arbetsmarknadens funktionssätt måste förbättras för att minska riskerna för arb
En viktig orsak till Sveriges låga placering i tillväxtligan är den svaga konku
Dagens familjepolitik har, enligt motionärerna, stora brister ur både valfrihet
Motionärerna anför vidare att regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat
En strategi om 13 punkter för att öka hälsan och minska sjukskrivningstalen för
För att förbättra den snabbt förfallande väg- och järnvägsstrukturen måste extr
Kristdemokraterna kritiserar regeringen för valet av samarbetspartier. Vänsterp
Som ett led i att minska de totala marginaleffekterna i ekonomin föreslår motio
För att minska statsfinansernas konjunkturkänslighet bör statsskulden avbetalas
För att bl.a. finansiera satsningar och skatteförändringar föreslås budgetförst
I Centerpartiets motion Fi242 anförs att prognoserna för den svenska ekonomin v
Sverige behöver enligt motionärerna en ny ekonomisk politik som inriktas mot at
Omvandlingen måste ske genom att skattetrycket och utgifternas andel av BNP lån
Utgångspunkten för förändringen bör vara att öka inflytandet och ansvaret för d
Demokrati och självbestämmande. För att öka självbestämmandet och rättvisan, st
Tillväxt genom företagande. För att stimulera företagande, sparande och premier
Tillväxt genom hälsa.  För att minska ohälsan och bekämpa de rekordhöga sjukskr
Tillväxt och miljö. En hållbar utveckling är grunden för all utveckling, och en
De skattesänkningar som föreslås i motionen uppgår till netto 30 miljarder kron
1.3.2 Finansutskottets ställningstagande till partimotionernas förslag till inr
Utskottet börjar med att diskutera en av de viktigaste frågorna för Sveriges fr
Sjukskrivningarna och utgifterna för sjukfrånvaron har ökat dramatiskt under de
Riksförsäkringsverkets (RFV) senaste statistik visar emellertid att det totala
Även om det totala antalet sjukdagar börjat minska fortsätter antalet långtidss
Som utskottet framhållit vid flera tillfällen är den ökade ohälsan och den höga
I partimotionerna Fi239 (m), Fi(240 (fp), Fi241 (kd) och Fi242 (c) presenteras
Halvering av sjukdagarna till 2008
Hösten 2002 ställde sig riksdagen bakom det av regeringen föreslagna målet om a
Hösten 2001 presenterade regeringen det s.k. 11-punktsprogrammet för att förbät
Från och med den 1 juli i år är det obligatoriskt att redovisa uppgifter om sju
En rad olika utvecklingsprojekt har startats inom den offentliga sektorn för at
Med anledning av regeringens proposition (prop. 2002/03:89) har riksdagen under
Den 1 juli 2003 förlängdes den s.k. sjuklöneperioden med 7 dagar till 21 dagar.
Den 1 juli i år sänktes ersättningen vid sjukskrivning genom att den bas för vi
Samtidigt justerades sjukpenningen till arbetslösa så att den inte ska överstig
Ett anställningsstöd inrättas under 2003 för att underlätta för långtidssjukskr
Försäkringskassorna ska senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett möjli
Hälso- och sjukvården har tillförts ytterligare 3,6 miljarder kronor under peri
Till detta kan läggas att det inom Regeringskansliet pågår en teknisk översyn a
Ytterligare insatser krävs
Om målet om en halvering av antalet sjukdagar till 2008 ska nås krävs dock, enl
Ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsan
Vidare anger regeringen att den snarast möjligt avser att lägga förslag om en b
I motion Fi240 (fp) är motionärerna kritiska mot en del av förslagen om ekonomi
Enligt utskottets mening är det viktigt att olika former av drivkrafter och inc
Systemet ska omfatta hela arbetsmarknaden och utformas på ett sätt som långsikt
Arbetsgivarna ska betala en del av ersättningen vid sjukdom utöver sjuklöneperi
Drivkrafterna utformas så att insatser som leder till minskad ohälsa och lägre
Anpassning måste ske mot gällande kollektivavtalslösningar.
Högkostnadsskydd för småföretagare måste ges så att ett ökat kostnadsansvar äve
Sanktioner mot arbetsgivare som inte utarbetar fullständiga rehabiliteringsunde
Särskild uppmärksamhet måste riktas mot de grupper som redan i dag har svårt at
I Centerpartiets motion Fi242 föreslår motionärerna att finansieringen av t.ex.
Utskottet vill med anledning av detta erinra om att regeringen i mitten av juni
Den starka sysselsättningstillväxten avtog 2002
Utskottet övergår nu till att diskutera arbetsmarknaden.
I motion Fi241 (kd) hävdar motionärerna att regeringen inte når sina viktigaste
Även motionärerna i motion Fi239 (m) menar att regeringen inte kommer att uppfy
Utskottet konstaterar att den svenska arbetsmarknaden förbättrades markant i sl
Till följd av bl.a. den svaga internationella konjunkturen och de omfattande st
Enligt Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsundersökning (AKU) var 4 2
Målet för den öppna arbetslösheten nåddes hösten 2000
Målet om en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 % 2000 som regering oc
Med tanke på lågkonjunkturen och den kraftiga nedgången i IT-sektorn måste det
Stora skillnader i arbetslöshet mellan olika regioner
Utskottet vill också framhålla att arbetsmarknadsstatistiken visar att skillnad
Sysselsättningsmålet utvecklades gynnsamt fram till 2001 men ...
SCB:s undersökningar visar att även riksdagens och regeringens s.k. sysselsättn
Samtidigt kan utskottet konstatera att de flesta indikatorer - vakanstal, antal
. förutsättningarna att nå målet 2004 är små .
Detta visar, enligt utskottets mening, att utsikterna att nå sysselsättningsmål
... och omfattande  insatser krävs för att målet ska nås
Utbudet av arbetskraft måste öka och den svenska arbetsmarknadens sätt att fung
Arbetsmarknadspolitiken har lagts om
Till skillnad från vad som hävdas i partimotionerna kan utskottet konstatera at
I t.ex. regleringsbrevet till Arbetsmarknadsverket för 2003 anges att målen för
Åtgärderna inriktas i allt högre grad mot sektorer där brist på arbetskraft bed
Till följd av konjunkturnedgången uppgick antalet deltagare i de konjunkturbero
Under 2000 beslutade riksdagen om en relativt omfattande reformering av arbetsl
Regeringen har under de senaste åren föreslagit ett antal nya åtgärder för att
Sysselsättningen måste öka bland invandrare .
Dessutom genomförs under perioden 2001-2003 ett program för att öka invandrarna
. och bland ungdomar
För att öka ungdomars (åldern 20-24 år) sysselsättning har Högskoleverket fått
I vårpropositionen för 2003 angav regeringen vidare att de olika formerna av an
Satsningarna på utbildning och kompetens höjer arbetskraftsutbudet
Till insatserna för att öka arbetskraftsutbudet ska enligt utskottets mening oc
Nya åtgärder presenteras i budgetpropositionen .
I budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare insatser för att öka syss
För att minska arbetslöshetstiderna anger regeringen att den avser att återkomm
För att öka de äldres möjligheter att fortsätta att arbeta ska olika regelverk
I syfte att minska personalbristen i vården och omsorgen samt stimulera till re
Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen att det tillfälliga sysselsätt
... och fler kommer i vårpropositionen för 2004
Utskottet vill till sist också erinra om att regeringen i budgetpropositionen a
I anslutning till diskussionen om arbetsmarknaden vill utskottet kommentera det
Som utskottet tidigare konstaterat är de senaste årens dramatiska ökning av ant
Innan utskottet övergår till att diskutera lönebildningen vill utskottet bestäm
Lönebildningen spelar stor roll för tillväxten och sysselsättningen
Om sysselsättningsmålet ska kunna nås och tillväxten fortsätta att stiga i nivå
Enligt utskottets mening är de grundläggande förutsättningarna för en bra funge
Utskottet kan i det här sammanhanget även konstatera att lönebildningens instit
Utskottet kan dock konstatera att de nominella lönerna under 2001 och 2002 stig
euroområdet och i Förenta staterna under samma tid. Enligt preliminär statistik
I den årliga rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildnin
Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar
Enligt utskottets mening har arbetsmarknadens olika parter ett särskilt ansvar
Arbetsrätten
När det gäller arbetsrätten är det utskottets principiella uppfattning att det
Diskussionen kring välfärdsligorna
Utskottet övergår nu till att diskutera de övergripande tillväxtfrågorna. I sin
Som utskottet påpekat vid tidigare behandlingar (senast i bet. 2002/03: FiU20)
Utskottet har också tidigare påpekat att valet av tidsperiod har en avgörande b
Utskottet kan emellertid utifrån t.ex. OECD:s statistik konstatera att svensk e
Sveriges relativa  position förbättras
I Kristdemokraternas partimotion Fi241 redovisas en del beräkningar som anses b
Enligt utskottets mening är det mycket tillfredsställande att Finland under de
Enligt OECD:s statistik steg Sveriges BNP med i genomsnitt 3,1 % per år mellan
Svenska tillväxten dubbelt så hög som i EU och euroområdet
Utskottet vill i detta sammanhang påminna om att tillväxten i den svenska ekono
I motion Fi239 (m), men också i motionerna Fi240 (fp) och Fi241 (kd), anges att
Hög tillväxt - ett viktigt mål i den ekonomiska politiken
Som utskottet framhållit vid ett flertal tillfällen tidigare är en hög ekonomis
Utskottet vill här passa på att referera till kommissionens senaste uppföljning
Utskottet vill också nämna en rapport om de offentliga finanserna i EU som EU-k
Det är utskottets fasta övertygelse att möjligheterna att nå den höga tillväxtt
Utskottet vill i anslutning till diskussionen kort även redogöra för en vidareu
Utskottet vill i likhet med vid tidigare behandlingar också erinra om att det f
Företagen och globaliseringen
Innan utskottet går in på frågorna kring konkurrens och företagsklimat vill uts
Enligt utskottets mening är det utomordentligt viktigt att globaliseringens och
Bilden av en ödesmättad utförsäljning av svenska företag och utflyttning av huv
För att ytterligare nyansera debatten vill utskottet även referera en enkätunde
Utlandets kraftigt stigande intresse för Sverige, svenska företag och svenskt n
Företagsklimatet avgörande för tillväxt och sysselsättning
Helt avgörande för Sverige, den svenska tillväxten och sysselsättningen är att
De offentliga finanserna har sanerats, vilket har gett en stabil och hållbar ma
Grundläggande klimatet är gott
En annan mycket viktig del i tillväxts- och företagsklimatet är att inflationen
Konkurrensklimatet ska förbättras ytterligare
Utskottet konstaterar vidare att konkurrensen och tillväxtvillkoren i ekonomin
Under de senaste åren har regeringen presenterat en rad ytterligare åtgärder fö
Sverige - en framstående kunskapsnation
Enligt utskottets mening är den svenska företagsbeskattningen som helhet konkur
Expansionen inom högskolan fortsätter
Expansionen inom högskolan fortsätter och antalet utbildningsplatser stiger med
Det långsiktiga målet är att 50 % av en årskull ska ha börjat på högskolan vid
Utbildningsområdets andel av BNP utgjorde 6,7 % 1999, vilket är högre än tidiga
De senaste tio åren har antalet utexaminerade forskare fördubblats och den tidi
Regelverket för företagen
I bl.a. motion Fi242 (c) anförs att regelbördan för landets företagare är onödi
Utskottet vill med anledning av detta framhålla att företagande och småföretaga
Sedan 2001 är det också tillåtet för företag att under vissa förutsättningar kö
Nya förslag i budgetpropositionen som gynnar företagen
Förutom förslagen kring 3:12-reglerna aviserar regeringen i budgetpropositionen
För att korta tiderna för registrering av företag anger regeringen vidare att d
Förenkling av regelverket
När det gäller Småföretagsdelegationens förslag till åtgärder för att förbättra
Vidare pågår, enligt skrivelsen, ett konkret arbete med att ta fram ett kvantit
Förutom detta redovisas i skrivelsen bl.a. hur myndigheterna tillämpat förordni
Arbetet med regelförenklingar drivs bl.a. inom den s.k. Simplexenheten på Närin
Utskottet vill i sammanhanget även notera arbetet med den s.k. 24-timmarsmyndig
Utskottet vill också passa på att nämna Företagarguiden som regeringen lanserad
Bronsplats i konkurrensklimat
Utskottet avslutar avsnittet om konkurrensklimat med att berätta att olika inte
Nu senast utsåg World Economic Forum i sin konkurrensrapport för 2003 Sverige t
Enligt utskottets mening hade topplaceringarna i de olika konkurrens- och tillv
Tillväxt och full sysselsättning  i hela Sverige
I motion Fi242 (c) hävdas att den regionala klyvningen av Sverige ökar. Som uts
Som utskottet tidigare framhållit är ett viktigt mål i den ekonomiska politiken
Utskottet vill i detta sammanhang peka på att regeringen i budgetpropositionen
Inriktningen av regionalpolitiken är att skapa förutsättningar för hållbar ekon
För att stärka småföretagandet i utsatta områden har företagens socialavgifter
Som en följd av regeringens proposition om regionalpolitiken - En politik för t
Vidare har två delegationer inrättats för att stärka utvecklingen i två av de m
Tillväxtavtal blir regionala tillväxtprogram
De s.k. tillväxtavtalen, som introducerades 1998, vidareutvecklas och förlängs
Kraftig satsning på infrastrukturen
Av avgörande betydelse för tillväxten och näringslivets utveckling i olika dela
I anslutning till propositionen beslutades att angelägna infrastrukturprojekt s
Banverket har till regeringen indikerat att det behövs en ökning av anslagen me
En annan viktig satsning för att ge hela Sverige utvecklingsmöjligheter är den
I motion Fi242 (c) anser motionärerna att utbyggnaden av den digitala infrastru
För utvecklingen inom olika regioner är det också viktigt att länen fullt ut ut
Sänkta inkomstskatter
I samtliga partimotioner föreslås omfattande sänkningar av såväl inkomst- som k
När det gäller skatterna vill utskottet framhålla att regeringen under perioden
Skattesänkningarna minskar de marginaleffekter som är särskilt kännbara för låg
Skatteförändringar 2004
Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten m
I propositionen föreslås också att arvsbeskattningen mellan makar avskaffas. Vi
Nivån på de skatter som staten och kommunerna tar ut bestäms bl.a. av vilka väl
De omfattande skattesänkningar som föreslås i flertalet av partimotionerna risk
Regeringen anger i budgetpropositionen att skattepolitiken under de närmaste år
Globaliseringen. Den allt snabbare globaliseringen ställer stora krav på skatte
Småföretagen. Skattereglerna för olika former av småföretag och deras ägare bör
Insatser mot skattefusk. Skattefusk av olika slag snedvrider konkurrensen, skad
Grön skatteväxling. I vårpropositionen 2000 angav regeringen att det samlade ut
Fastighetsskatten
I samtliga partimotioner föreslås att fastighetsskatten tas bort, sänks eller k
År 2001 släpptes den frysta taxeringen, och taxeringsvärdena steg kraftigt i de
Ny dämpningsregel i fastighetsbeskattningen och begränsningsregel i förmögenhet
Vidare ska omräkningsförfarandet vid taxeringen ersättas med en förenklad fasti
Utskottet vill här passa på att erinra om att regeringen i budgetpropositionen
Den gröna skatteväxlingen och ett ekologiskt hållbart Sverige
En god miljö och en ekologiskt hållbar utveckling är enligt utskottets mening e
De 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen ställt upp visar tydligt den e
Vid sidan av den gröna skatteväxlingen genomförs en mängd olika åtgärder för at
Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i budgetpropositio
Regeringen anger också att Sverige ska prioritera arbetet med att förändra EU:s
Utskottet vill samtidigt erinra om att regeringen i budgetpropositionen anger a
Utskottet vill i anslutning till detta också hänvisa till de gröna nyckeltal so
Reformering av barn- och familjepolitiken
Under de senaste åren har en omfattande satsning på barnen och barnfamiljerna v
Därför har barnbidraget under perioden höjts med 200 kr till 950 kr i månaden.
Förra året fick barn till arbetssökande rätt till förskoleverksamhet, och maxta
Föräldraförsäkringen har förlängts med en månad till totalt 13 månader, och den
Vid sidan av dessa åtgärder har det också införts ett stöd om 100 miljoner kron
Till följd av den svaga ekonomiska utvecklingen och för att hålla statens s.k.
Utskottet vill också erinra om att regeringen nyligen tillsatt en arbetsgrupp m
Den generella välfärden ska bevaras och utvecklas
I motion Fi240 (fp) anförs att socialförsäkringarna bör utredas. Försäkringarna
Till följd av de kraftiga reallönehöjningarna under de senaste åren har antalet
För att klara statens utgiftstak 2003 och 2004 har de tidigare planerade höjnin
Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om att ersättningen i arbetslöshetska
Privatisering och avreglering
När det gäller frågor om förändringar och privatiseringar av t.ex. vård- och om
I bl.a. motion Fi239 (m) framförs också förslag om omfattande avregleringar och
Som utskottet anfört tidigare skulle skattesänkningar av den typ som föreslås i
Offentliga bidrag bidrar till en jämnare fördelning
Utskottet vill i detta sammanhang också peka på den studie av fördelningen av o
Ökade resurser till vården, skolan och omsorgen .
Den omfattande saneringen av de offentliga finanserna har under de senaste åren
I år är resursöverföringen från staten till kommuner och landsting ca 31 miljar
Den särskilda satsningen på vård och omsorg fortsätter 2004 med ytterligare 1 m
Som utskottet redovisat tidigare förstärks också kommunernas ekonomi genom att
Sammantaget innebär detta att kommun- och landstingssektorn får ytterligare för
. och behovet av offentlig och kommunal verksamhet växer
Behoven av offentlig och kommunal verksamhet kommer att öka starkt framöver, bl
Till följd av bl.a. den höga tillväxten och den stigande sysselsättningen i slu
Vid sidan av detta är det enligt utskottets mening mycket viktigt att de resurs
Mer resurser till rättsväsendet
I samtliga partimotioner föreslås ökade anslag till rättsväsendet. I motion Fi2
Med anledning av detta vill utskottet påpeka att regeringen under de senaste år
Regeringen anger också i budgetpropositionen att satsningen utökas under 2004 g
Pensionärerna och pensionerna
I motion Fi241 (kd) hävdas att regeringens okänsliga budgetsanering drabbat bl.
Redan i budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen därför en förbättring
I år införs ett s.k. äldreförsörjningsstöd samtidigt som pensionerna höjs genom
Utskottet vill i detta sammanhang även peka på att de satsningar som nu görs oc
Som redovisades ovan, under rubriken Offentliga bidrag bidrar till en jämnare f
Saneringen av de offentliga finanserna och demografin
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat budgetkonsolideringens effekter på
Enligt utskottets mening är det också viktigt att inse att de senaste årens kra
Ett Sverige för alla ...
I t.ex. utskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2003 (be
Även om mycket återstår att göra har de senaste årens tillväxt gjort det möjlig
Tidigare fördelningsanalyser visade att barnfamiljer och då särskilt ensamståen
Andra studier visar att det finns strukturella faktorer som gör att vissa samhä
Som framgår av t.ex. regeringens fördelningspolitiska redogörelse i vårproposit
Beslutet om att införa maxtaxa i förskoleverksamheten och barnomsorgen är ett e
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i vårpropositionen f
. och socialbidragsberoendet ska halveras
Som utskottet nämnde ovan ökade socialbidragsberoendet under 1990-talet. Denna
Till följd av bl.a. sysselsättningsuppgången och den sjunkande arbetslösheten m
Detta visar enligt utskottets mening att det är kampen för ökad sysselsättning
Jämställdhet
Centrala mål i den ekonomiska politiken är rättvisa och jämställdhet. Även om v
I den jämställdhetsbilaga som regeringen redovisar i budgetpropositionen (bilag
För att bryta denna utveckling och detta maktmönster måste den övergripande eko
För att öka kvinnornas inkomster krävs bl.a. att kvinnornas inkomster från arbe
Det handlar t.ex. om att bryta yrkes- och befattningssegregeringen. Vidare måst
De reformer som utskottet redovisat ovan, som t.ex. den stegvis reformerade bar
Utskottet vill också erinra om att riksdagen 2000 beslutade om en skärpning av
Enligt lagen har arbetsmarknadens parter tre år på sig att vidta åtgärder för a
s, v och mp i samarbete
Utskottet tillbakavisar Kristdemokraternas angrepp i motion Fi241 på Vänsterpar
Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,
I budgetpropositionen anges att 121-punktsöverenskommelsen ska genomföras under
1.3.3 Finansutskottets förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit
Den internationella lågkonjunkturen blev mer utdragen än vad de flesta räknade
Osäkerheten betyder enligt utskottet att den ekonomiska politiken ska inriktas
Målen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Det är v
De senaste årens ekonomiska framgångar - hög tillväxt, stigande sysselsättning,
Kampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Hög sysselsättni
Ytterligare insatser vidtas inom näringspolitiken för att förbättra villkoren f
Reformerna för tillväxt och rättvisa ska fortsätta. De går före stora skattesän
En god miljö och en hållbar utveckling är enligt utskottets mening ett av den e
Under de senaste åren har en grön skatteväxling om sammanlagt drygt 8 miljarder
Arvsbeskattningen mellan makar avskaffas samtidigt som en ny dämpningsregel i f
Sverige ska också vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjli
Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,
Tillsammans vill samarbetspartierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt,
Med hänvisning till vad som anförts ovan och under avsnittet 1.3.2 Finansutskot
1.4 Den ekonomiska och monetära unionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionerna om svensk anslutning till ERM 2 och redovisning
Motionerna
I motion Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m) föreslås att riksdagen
I motion Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 föresl
Utskottets ställningstagande
Som motionärerna konstaterar svarade svenska folket den 14 september nej till a
Eftersom utfallet i folkomröstningen blev att Sverige inte ska införa euro som
2 Budgetpolitikens inriktning och utgiftstak för staten
2.1 Utformningen av utskottets förslag till rambeslut
Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fas
I beslutet om inkomsterna ingår dels att ta ställning till olika förslag till f
Statsbudgeten ska enligt budgetlagen (1996:1059) förutom inkomster och utgifter
För att få fram upplåningsbehovet görs en bedömning av hur nettot av myndighete
Beslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning till alla dessa pos
Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen
·       punkt 2 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid s
·       punkt 3 om beräkning av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 200
·       punkt 9 om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004,
·       punkt 10 om beräkning av förändringar av anslagsbehållningar för 2004,
·       punkt 6 om beräkning av förändringarna av myndigheters m.fl. in- och ut
·       punkt 7 om beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004,
·       punkt 8 om beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 och
·       punkterna 27-40 om lagförslag som avser skattefrågor med budgeteffekt 2
Den politiska argumenteringen angående utskottets förslag redovisas på de efter
I avsnitt 2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn behandlar utskot
I avsnitt 2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 redovisas utskotte
I var sitt avsnitt behandlar utskottet de förslag som gäller 2.8 Anslagsbehålln
Därefter redovisar utskottet sitt ställningstagande mer i detalj vad gäller oli
Avsnitt 3 Inkomster är disponerat på följande sätt. Under rubriken 3.2 Skattepo
I avsnitt 4 Utgifter behandlar finansutskottet de förslag i propositionen och m
Finansutskottets förslag till beslut om budgetförslagen för 2004 återfinns i pu
I den första sammanställningen redovisas i tabellform utskottets och reservante
I den andra sammanställningen redovisas samtliga motionsyrkanden, uppräknade äm
I bilaga 2 återges de lagförslag i budgetpropositionen som utskottet behandlar
I bilaga 1 finns, liksom i alla utskottsbetänkanden, en förteckning över alla b
2.2 Budgetutvecklingen
Målen för budgetpolitiken är dels att de takbegränsade utgifterna ska rymmas in
Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli lägre än 2 % fram t.o
Det skatteuttag och de offentliga utgifter som ekonomin kan bära är bl.a. beroe
Budgeteringsmarginalen är även nästa år knapp. Regeringen räknar med  0,1 och
Även för 2004 beräknas betydande engångseffekter på statsbudgeten påverka stats
Tabell 6. Statsbudgetens underliggande saldo efter justering för större engångs
Belopp i miljarder

BNP-utvecklingen är svagare än vad regeringen tidigare antagit. Jämfört med 200
Statsskulden ökar på grund av det försämrade budgetsaldot. Statsskulden beräkna
Sammantaget har bilden av budgetutvecklingen förändrats sedan beräkningarna gjo
2.3 Mål för budgetpolitiken
2.3.1 Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte ompröva det tidigare fastlagda målet för sparandet i den off
De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Riksdagen har lagt fast ett långsiktigt mål för finanspolitiken som innebär att
De som mål angivna överskotten ska användas för att öka den offentliga nettoför
Sedan 1996 beslutar riksdagen varje år om ett utgiftstak för de närmaste tre år
Enligt tidigare riksdagsbeslut uppgår utgiftstaket för staten i år till 822 mil
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 4.1.3) att riksdagen faststä
Det fastlagda överskottsmålet på 2 % av BNP under en konjunkturcykel innebär at
Av budgetpropositionen framgår att redovisningen av det finansiella överskottet
Det föreslagna delmålet om ett överskott på minst 0,5 % av BNP 2004 är av denna
Om man varje år strikt försöker upprätthålla ett överskott på 2 % av BNP utan a
Om det faktiska överskottet ett visst år justeras med hänsyn till konjunkturläg
Utvecklingen i de offentliga finanserna, uttryckt bl.a. som strukturellt sparan
Tabell 7. Finansiellt sparande i offentlig sektor
Miljarder kronor

Målet om ett överskott på 2 % av BNP tillämpades första gången 2000. För period
Av propositionen framgår att den beräkningsteknik som används innebär att i pri
Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssysteme
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 att man som delmål för det fin
Motionärerna är kritiska till det nuvarande överskottsmålet som enligt deras me
Målet för finanspolitiken bör enligt motionärerna vara att på fem år ha begräns
Moderata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten för de tre närmas
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att nuvarande överskottsmål för de
Målet för det finansiella sparandet bör enligt motionärerna knytas till statens
I motion Fi295 (fp) begärs även att regeringens förslag till utgiftstak och sal
Som delmål för statens finansiella sparande under 2004 ska enligt partimotionen
Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten ligger under de tre närmast eft
Kristdemokraterna anser i motion Fi241 att regeringens förslag till budgetpolit
I samma motion föreslås också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats så
Motionärerna anser slutligen också att regeringen ska redovisa ett förslag till
Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för staten understiger regeringens f
Centerpartiet kräver i motion Fi242 att statsbudgeten i genomsnitt inte får gå
Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten är under de tre närmast efter
Finansutskottets ställningstagande
Två mål har under senare år styrt budgetpolitikens inriktning - utgiftstaket fö
Det nuvarande överskottsmålet ska ses mot bakgrund av att finanspolitiken är in
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet förordar alla att nuvarande öv
Nuvarande överskottsmål på 2 % av BNP för hela den offentliga sektorn ska allts
Tabell 8. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer
Procent av BNP

Om man bortser från 2001, vars värden påverkas av en större engångsöverföring f
Väljer man att ersätta målet för de offentliga finanserna med ett balansmål för
Av betydelse i detta sammanhang är också att det är den offentliga sektorns fin
Som motionärerna själva påpekar har ålderspensionssystemet genom pensionsreform
Utskottet är med hänsyn till detta inte berett att föreslå att basen för nuvara
Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Det medför att utgifterna fö
Oavsett ett uteblivet EMU-medlemskap finns det enligt utskottets mening också b
Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på dessa fråg
De fyra borgerliga partierna vill alla minska statsskulden för att, som man utt
I anslutning till dessa förslag vill utskottet framhålla följande. Under period
Under samma period ökar statsskulden med 86 miljarder kronor, men mätt som ande
De fyra partierna förespråkar en omfattande försäljning av statliga bolag. Reda
Saneringen av statsfinanserna har inneburit att den offentliga sektorns konsoli
Nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld har tidigare haft si
Mot bruttoskulden kan ställas den offentliga sektorns tillgångar i bl.a. AP-fon
Enligt utskottet är det inte motiverat att införa ett särskilt skuldmål, i synn
Ett skuldmål kan dessutom lätt komma i konflikt med överskottsmålet, vilket ska
Av dessa skäl anser utskottet att det inte är motiverat att införa något skuldm
Folkpartiet anser att regeringens förslag till utgiftstak och saldomål alltid s
Finansutskottet vill med anledning av detta framhålla följande. De bestämmelser
Undantaget är förra årets budgetproposition i vilken något förslag om utgiftsta
Systemet med fleråriga tak för de statliga utgifterna har enligt finansutskotte
Folkpartiet vill också att regeringen varje år ska redovisa preciserade saldomå
Finansutskottet hade för sin del inget att erinra mot den föreslagna nyordninge
När riksdagen fastställer utgiftstak för de närmast följande tre åren är dessa
Utskottet anser därför att motionärernas förslag inte bör leda till någon åtgär
Kristdemokraterna föreslår slutligen också att riksdagen ska ålägga regeringen
De synpunkter som utskottet här har framfört om ett alternativ till nuvarande ö
Till frågan om nivån på utgiftstaket för staten återkommer utskottet längre fra
2.3.2 Mål för de offentliga finanserna 2004-2006
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör som delmål för 2004 fastställa att det finansiella sparandet i de
De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (fp).
Finansutskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att riksdagen som delmål för 2004 ska fastställa att det fi
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till delmål för 2004 är betydligt
Om man i detta läge skulle strama åt de offentliga finanserna för att få ett st
Utskottet gör i detta avseende ingen annan bedömning än regeringen. Utskottet t
I propositionen räknar regeringen med att en gradvis åtstramning av finanspolit
Med dessa motiveringar tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen
2.4. Budgetpolitikens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken oc
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
2.4.1 Utgångspunkter för utskottets prövning
Efter budgetkrisen i början av 1990-talet förbättrades tillståndet i de offentl
Med de tidigare stora underskotten ökade också skuldbördan snabbt. Den offentli
Den växande skuldbördan urholkade också snabbt den offentliga sektorns förmögen
Statsskulden - mätt i nominella termer - var som störst i slutet av 1998 då den
Den snabba förbättringen av de offentliga finanserna förklaras till en del av e
Fastställda utgiftstak har hittills inte bara hållits utan har fram t.o.m. 2002
Denna form av målstyrning har kommit att bli ett viktigt inslag i budgetpolitik
Saldomålen har tidigare haft en mer underordnad betydelse, främst beroende på d
Vid en svagare ekonomisk utveckling förskjuts tyngdpunkten från utgiftstak mot
Omständigheter som dessa har bidragit till att de offentliga finanserna nu vuxi
För de kommande tre åren räknar regeringen med att såväl den konsoliderade brut
Även om utvecklingen i Sverige i många avseenden är mera gynnsam än i vår omvär
Ska man kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir
Enligt utskottets mening måste detta vara utgångspunkten för utskottets prövnin
Utskottet övergår därmed till att pröva de alternativa budgetförslag som förts
2.4.2 Utskottets bedömning av de olika budgetalternativen
Viktigare nyheter i budgetalternativen
Med sina nu redovisade budgetförslag fullföljer såväl regeringen som opposition
Utgångspunkten för regeringens förslag är att fastlagda utgiftstak ska hållas.
I budgetpropositionen återfinns ett antal förslag som tidigare inte har avisera
Vidare föreslås att ytterligare ett steg tas i en grön skatteväxling 2004, denn
Bland nyheterna i budgetpropositionen finns också ett förslag om att under 2004
Oppositionspartierna bemöter på olika sätt dessa nya förslag, men har i sina bu
Redan i anslutning till behandlingen av årets ekonomiska vårproposition avisera
I anslutning till årets ekonomiska vårproposition föreslog Moderata samlingspar
Partiets infrastruktursatsning är nu också mer återhållsam liksom satsningen på
Moderata samlingspartiet har tidigare konsekvent motsatt sig användningen av en
Folkpartiet och Kristdemokraterna redovisar i sina budgetalternativ endast smär
Centerpartiet återkommer i sin motion till sina tidigare framförda förslag om a
Moderata samlingspartiet
För det första måste den offentliga skuldsättningen sänkas eftersom räntebetaln
För det andra måste skatterna sänkas. Långsiktigt bör de ner till samma nivå so
För det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Stramare bidragssystem
För det fjärde måste enligt deras mening vård, skola och rättstrygghet stärkas.
De moderata skattesänkningarna beräknas nästa år uppgå till 20 miljarder kronor
Skattesänkningarna och de föreslagna utgiftsökningarna finansieras framför allt
De finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe
Tabell 9. Moderata samlingspartiets finansiella sparande i offentlig sektor 200
Miljarder kronor

Moderata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten ska fastställas t
Tabell 10. Moderata samlingspartiets utgiftstak för staten 2004-2006
Miljarder kronor

Som tidigare nämnts godtar Moderata samlingspartiet regeringens förslag till ni
Moderaterna vill att staten ska ta över kostnaderna för skolan. Förslaget inneb
Tabell 11. Moderata samlingspartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Finansutskottet gör följande bedömning av Moderata samlingspartiets budgetalter
En tydlig strategi har styrt utformningen av det moderata budgetalternativet. S
De moderata skattesänkningarna är denna gång visserligen inte lika omfattande s
Redan nästa år görs stora besparingar i olika bidragssystem. Av en total brutto
Närmare 18 miljarder kronor ska nästa år sparas på sjuk- och föräldraförsäkring
I arbetslöshetsförsäkringen vill Moderaterna inte bara sänka ersättningsnivån t
De höga skatterna skapar bidragsberoende och dämpar arbetsviljan, hävdar Modera
Enligt utskottets mening kan man inte ersätta minskade eller avskaffade bidrag
Såsom skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (SkU1y) är skatternas främsta
Finansutskottet delar denna uppfattning och vill för egen del tillägga att skat
I motsats till motionärerna anser utskottet alltså att skattesystemets utformni
Skattesänkningar finansierade på detta sätt ger enligt finansutskottets mening
Det dåliga utbytet förstärks av att några av besparingarna uppnås till priset a
Utskottet tar mycket bestämt avstånd från en politik med en sådan inriktning.
I jämförelse med partiets förslag för ett år sedan har de moderata skattesänkni
Motionärerna framhåller själva att en viktig förändring av den moderata politik
Det är riktigt att Moderata samlingspartiet inte längre kräver att det generell
Tar man hänsyn till detta är Moderaternas satsning på försvaret under 2004 på k
Moderata samlingspartiets nya, mer återhållsamma framtoning gäller inte på bist
Av de skäl som här redovisats avvisar utskottet Moderata samlingspartiets försl
Folkpartiet liberalerna
I motion Fi240 redovisar Folkpartiet en skattereform som utgår från att det mås
Dessutom vill Folkpartiet sänka inkomstskatten för att kompensera för sitt förs
Enligt Folkpartiet leder partiets skatteförslag till att skatten minskar med ne
Partiet föreslår också ökade satsningar på bl.a. bistånd, handikappade, rättsvä
Skattesänkningarna och satsningarna finansieras genom olika besparingar, däribl
Med ledning av de i motionen redovisade uppgifterna kan de finansiella effekter
Tabell 12.  Folkpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Nivån på Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten under de tre följande
Tabell 13.  Folkpartiets utgiftstak för staten 2004-2006
Miljarder kronor

Folkpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn framgår av efte
Tabell 14.  Folkpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Finansutskottet vill med anledning av Folkpartiets budgetförslag framhålla följ
I sitt budgetalternativ har Folkpartiet valt att prioritera de skattesänkningar
Sammantaget leder de av Folkpartiet föreslagna skattesänkningarna och nya utgif
Partiet vill exempelvis överföra kostnaderna för trafikolycksfall från statsbud
En förändring av snarlik innebörd är Folkpartiets förslag att höja egenavgifter
Motionärerna ger emellertid inget besked om hur dessa skattesänkningar ska utfo
Vilken blir i så fall den samlade effekten av Folkpartiets skatte- och avgiftsv
Folkpartiets inkomstskattesänkningar riktar sig i första hand till dem med högr
Folkpartiet föreslår dessutom att den nuvarande skattereduktionen för fackfören
Riksdagens budgetkontor har uppskattat att premiehöjningen i trafikförsäkringen
Med Folkpartiets skatteförslag får bara de som har månadsinkomster överstigande
Skatte- och avgiftsväxlingar som på ett så utpräglat sätt inte bara missgynnar
Folkpartiet föreslår att även kostnaderna för arbetsolycksfall ska lyftas ut ur
Av de besparingar på drygt 63 miljarder kronor som Folkpartiet tillgodoräknar s
Folkpartiet räknar därtill med en effekt på 1,1 miljard kronor i ökade inkomste
Enligt utskottets mening bör man i detta sammanhang också beakta att samtliga r
Utöver detta förväntar sig motionärerna att ett resurstillskott på sammanlagt 0
Redan nästa år räknar Folkpartiet också med att kunna spara 10,5 miljarder kron
Så t.ex. vill Folkpartiet att AMS läggs ned i sin nuvarande form och ersätts me
Hur denna omställning rent praktiskt ska kunna genomföras redan nästa år och då
Folkpartiet satsar nästa år 1,3 miljarder kronor på en vårdgaranti och rehabili
Folkpartiet tillgodoräknar sig för de tre närmaste åren också en besparing på 2
Enligt utskottets mening visar exempel som dessa att Folkpartiets budgetalterna
En budgetpolitik utformad på detta sätt är enligt utskottets mening inte ansvar
Kristdemokraterna
I motion Fi241 pekar Kristdemokraterna ut sex områden som partiet ser som prior
Kristdemokraterna vill reformera inkomstbeskattningen och föreslår i detta syft
Kristdemokraternas förslag till sänkta skatter på företagande, inkomster och bo
Kristdemokraterna räknar i sitt budgetalternativ med att statens, kommunernas o
De finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe
Tabell 15. Kristdemokraternas finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

I motionen framhåller Kristdemokraterna att partiets krav på balans på en lägre
Tabell 16. Kristdemokraternas utgiftstak för staten 2004-2006
Miljarder kronor

Kristdemokraternas förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer s
Tabell 17. Kristdemokraternas utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Finansutskottet vill med anledning av Kristdemokraternas förslag framhålla följ
Ett framträdande inslag i det kristdemokratiska budgetalternativet är att merpa
Kristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket - som man beskriver som d
Värt att notera är att två av de förslag till nya avgifter som ingår i Kristdem
Som nämnts håller Kristdemokraterna fast vid sitt tidigare redovisade krav på b
Kristdemokraterna presenterar nämligen i motionen en rad skattesänkningar och a
Kristdemokraternas regleringar av detta slag uppgår under de tre närmaste åren
Om Kristdemokraterna i stället hade följt gängse praxis och redovisat samtliga
Utskottet har flera gånger tidigare starkt kritiserat Kristdemokraterna för det
Den kompensation som Kristdemokraterna på detta sätt reglerar över statsbudgete
Kristdemokraterna har motiverat sitt val av lösning med att kommunerna på sikt
Till saken hör att även Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår att e
Till saken hör också att även Moderata samlingspartiet föreslår en höjning av g
Den av Kristdemokraterna föreslagna lösningen framstår dessutom som administrat
Den skatt individen ska betala kommer med Kristdemokraternas förslag att skilja
Med den för grundavdragshöjningen valda lösningen får Kristdemokraterna således
Kristdemokraterna finansierar sina skattesänkningar med ungefär lika stora utgi
Enligt Kristdemokraterna måste krafttag nu tas för att råda bot på den skenande
Utskottet noterar att motionärerna har hög tilltro till sitt förslag. Totalt sa
Motionärerna räknar med att även i övrigt kunna göra så stora besparingar på de
Utöver satsningen på en rehabiliteringsförsäkring förutsätter de att man redan
Motionärerna föreslår dessutom att föräldrapenning och sjukersättning i fortsät
Kristdemokraterna anser också att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras och
Kristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten få
Lösningen innebär att de kommuner som väljer att inte ta ut full avgift själva
Den innebär också - förutsatt att full avgift tas ut - att ett stort antal småh
Enligt finansutskottets mening utmärks Kristdemokraternas budgetalternativ av e
Av de skäl som här redovisats avvisar utskottet Kristdemokraternas förslag till
Centerpartiet
Centerpartiets budgetförslag är bl.a. inriktat på att stärka det regionala och
För att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag vill Centerpa
Under den närmaste treårsperioden vill Centerpartiet genomföra en familjepoliti
Skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras genom att Centerpartiet rä
Med ledning av de uppgifter som Centerpartiet redovisar kan de finansiella effe
Tabell 18. Centerpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Centerpartiets förslag till ändrad inkomstbeskattning får till följd att kommun
Tabell 19. Centerpartiets utgiftstak för staten 2004-2006
Miljarder kronor

Centerpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer sig f
Tabell 20. Centerpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006
Miljarder kronor

Centerpartiet vill med sitt budgetförslag minska statsfinansernas konjunkturkän
De förslag som Centerpartiet redovisar ger enligt partiets egna beräkningar ett
För 2004 föreslår nämligen Centerpartiet att grundavdraget slopas helt för att
För statens del leder bidragsminskningen till att de takbegränsade utgifterna m
Ett av syftena med Centerpartiets förslag är att åstadkomma en sådan omfördelni
Som motionärerna själva framhåller ger förslaget om att ersätta nuvarande grund
Att ersätta avdrag med skattereduktioner kan i vissa situationer också ge oriml
En övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar till att be
Skatteutskottet avvisar också Centerpartiets förslag att ersätta nuvarande avdr
När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension
Finansutskottet gör i dessa frågor samma bedömning som skatteutskottet.
I sin skattemotion poängterar Centerpartiet att den interkommunala skatteutjämn
Utskottet finner det inte önskvärt att man på detta sätt förstärker skillnaden
Centerpartiets förslag till skattesänkningar väntas nästa år minska statens ink
På utgiftsområde 13 Arbetsmarknad räknar alltså Centerpartiet med att nästa år
Så t.ex. upprepar Centerpartiet sitt förslag om övergångsarbetsmarknader. Det ä
Till formen är det föreslagna stödet snarlikt nuvarande anställningsstöd, en st
Det finns alltså redan en snarlik stödform, och tillämpningen av denna stödform
Mot utgiftsminskningen på sammanlagt 4 800 miljoner kronor står alltså det över
Värt att notera är att Centerpartiet för ett år sedan tillgodoräknade sig en be
Även Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår att anslaget för k
Kvar på anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning finns efter Centerpartiets
Förutsättningarna för att kunna bedriva en adekvat arbetsmarknadsutbildning sku
På det arbetsmarknadspolitiska området vill Centerpartiet dessutom redan nästa
Motionärerna räknar vidare med att nästa år kunna minska belastningen på anslag
Hur man administrativt ska genomföra en vagt redovisad avgiftshöjning av detta
Sammantaget minskar Centerpartiet anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättn
På utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp föreslår Cente
Hur en i och för sig angelägen satsning på rehabilitering ska kunna få ett så s
Utskottets genomgång visar att Centerpartiets förslag till skattesänkningar och
Utskottet avvisar mot denna bakgrund Centerpartiets förslag till inriktning av
Vissa förslag gemensamma för oppositionspartierna
Med delvis skilda motiv återkommer de fyra borgerliga partierna till sitt tidig
Utan att redovisa vare sig närmare försäljningsplaner eller någon näringspoliti
Sedan i våras har börskurserna stigit men fortfarande gäller att de ligger klar
Ett gemensamt syfte med privatiseringarna tycks vara att man vill påskynda amor
Om man dessutom oavsett utvecklingen på aktiemarknaden varje år ska få in ett v
Skulle å andra sidan de fyra partierna välja att senarelägga sina försäljningar
I ett läge med låga börskurser är det enligt utskottets mening inte ansvarsfull
Ytterligare ett gemensamt och tidigare flera gånger framfört förslag gäller de
Moderaterna vill se en egenfinansiering där premien utgår med 2 % av den ersätt
Arbetsmarknadsutskottet går i sitt yttrande (AU1y) närmare in på de alternativa
Genom åren har riksdagen tagit ställning till olika förslag från oppositionen o
Arbetsmarknadsutskottet erinrar om att den genomsnittliga dagpenningen i landet
Förhållandena varierar starkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den gen
Arbetsmarknadsutskottet gör därefter en överslagskalkyl för att visa hur stor a
Om en tredjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de ca 3
Detta exempel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansier
De föreslagna avgiftshöjningarna avvisas av arbetsmarknadsutskottet med följand
Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad egenfinansier
Det är fråga om en kraftigt höjd insats för den enskilde, som kan bli särskilt
Man måste också betänka att så kraftigt ökade insatser som det skulle vara fråg
Oavsett invändningarna i sak ser arbetsmarknadsutskottet det som helt orealisti
Finansutskottet delar helt arbetsmarknadsutskottets uppfattning. Självklart går
Ett ofta framfört argument för en ökad egenfinansiering är att ett ökat kostnad
En variant av hur kostnader lyfts ut från statsbudgeten för att i stället finan
Även i detta fall anvisar man alltså en finansiering i flermiljardklassen som i
Ett annat likaledes löst underbyggt förslag framförs av Moderata samlingspartie
De fyra borgerliga partierna sänker nästa år skatterna med mellan 15 och 27 mil
Tabell 21.  Finansieringen av oppositionspartiernas skattesänkningar 2004
Miljarder kronor

De tydligt redovisade skattesänkningarna avser i första hand inkomstbeskattning
De exempel som utskottet tagit upp visar tydligt att oppositionspartiernas budg
Budgetpropositionen
Regeringen ser sunda offentliga finanser som en förutsättning för tillväxt, sys
Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet
I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för att säker
Regeringen följer utvecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken öv
För nästa år föreslår regeringen en grön skatteväxling på 2,1 miljarder kronor
Nivåerna på utgiftstaken för 2005 och 2006 föreslås i propositionen bli faststä
Utgiftstaken för de närmaste åren får i och med det följande sammansättning.
Tabell 22. Regeringens utgiftstak för staten 2003-2006
Miljarder kronor

Regeringen beräknar utgiftstaken för den konsoliderade offentliga sektorn till
Tabell 23. Regeringens utgiftstak för den offentliga sektorn 2003-2006
Miljarder kronor

Finansutskottet vill i anslutning till detta framhålla följande.
Den socialdemokratiska regeringens budgetpolitik har resulterat i att de offent
I mitten av 1990-talet genomförde regeringen ett omfattande konsolideringsprogr
Men med den internationella konjunkturnedgången har återhämtningen bromsats upp
Överskottet är dock litet, så litet att det i år inskränker sig till 0,2 % och
Regeringens politik är inriktad på att säkerställa att uppställda saldomål och
Mot denna ansvarsfullt utformade politik står Moderata samlingspartiets, Folkpa
Finansutskottet tillstyrker därför att budgetpolitiken utformas i överensstämme
I närmast efterföljande avsnitt återkommer utskottet till de formella förslag t
2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till teknisk justering av utgiftstake
Utskottet avstyrker därmed de alternativa yrkanden som framförs av Moderata sam
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
2.5.1 Utgiftstak för staten
Det statliga utgiftstaket omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statss
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 4.1.1) föreslår regeringen att den tidigare bedö
Regeringen föreslår sålunda att utgiftstaken för åren 2005 och 2006 fastställs
Motionerna
Av den tidigare redogörelsen framgår att samtliga fyra oppositionspartier föror
De olika partiernas förslag framgår av efterföljande sammanställning.
Tabell 24. Förslag till utgiftstak för staten 2004-2006
Belopp i miljarder kronor

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i föregående avsnitt (2.4.2) ställt sig bakom regeringens f
2.5.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn
Utgiftstaket för den offentliga sektorn erhålls genom att en beräkning av de sa
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 4.1.2) redovisar regeringen att utgiftstaket för
Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga
Tabell 25. Regeringens förslag till beräkning av utgiftstaket för den offentlig
Belopp i miljarder kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att de utgiftsförändringar o
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utgiftstaket för den offent
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en kombination av lägre utgiftstak fö
Centerpartiet framför i motion Fi242 inget formellt yrkande om beräkningen av d
Tabell 26. Oppositionspartiernas förslag till beräkning av utgiftstaket för den
Belopp i miljarder kronor, jämförelse med regeringens förslag

Finansutskottets ställningstagande
Med hänvisning till vad utskottet tidigare framhållit (se avsnitt 2.4.2) tillst
2.6 Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av statsbudgetens utg
Utskottet avstyrker därmed motionerna med alternativa yrkanden från Moderata sa
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 6.2) att statsbudgetens utgi
Motionerna
I motion Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) från den allmänna motionstiden
De fyra borgerliga partierna avvisar regeringsförslaget och förordar i stället
Moderata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 6)
Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 8)
Kristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 5) samt
Centerpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, delvis).
Utöver detta framför Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 formella yrkanden o
Centerpartiet förordar i motion Fi242 fyra reformområden för Sverige (yrkande 2
Regeringens och oppositionspartiernas förslag framgår av efterföljande sammanst
Tabell 27. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för
Belopp i miljarder kronor

Övriga utskotts yttranden
Sammanlagt tretton utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag til
Till yttrandena har oppositionspartiernas företrädare anmält avvikande meningar
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i avsnitt 2.4 redovisat sin syn på de budgetförslag och pri
Noteras bör att för oppositionens del är de angivna värdena inte inbördes jämfö
Så t.ex. föreslår Moderata samlingspartiet att ramen för utgiftsområde 25 Allmä
Moderata samlingspartiet föreslår dessutom att anslagen 10:5 Ombudsmannen mot e
Folkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts
Kristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ att de föreslagna åtgärderna
I motsats till de övriga oppositionspartierna föreslår Kristdemokraterna att ef
I Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med 42,
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att enligt riksdagsordningens tillä
En konsekvens av övriga utskotts och finansutskottets tidigare ställningstagand
De motionsyrkanden som är aktuella i detta sammanhang avstyrks. Det gäller Fi23
2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004
Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning av
I följande sammanställning redovisas utskottets, regeringens och oppositionspar
Tabell 28. Utskottets, regeringens och oppositionspartiernas förslag till beräk
Belopp i miljoner kronor

Det bör noteras att redovisningen av budgeteffekten av oppositionspartiernas sk
Vidare bör det nämnas att vissa av partiernas förslag till skatteförändringar p
2.8 Anslagsbehållningar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av förändring i anslag
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 8 (fp).
Medel som anvisats på ett reservationsanslag kan enligt vissa regler sparas til
Budgetpropositionen
I årets budgetproposition (avsnitt 6.2 och tabell 6.5) räknar regeringen med at
Motionen
Folkpartiet liberalerna beräknar i motion Fi240 att anslagsbehållningarna ska ö
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet finner för egen del inte anledning att göra någon annan bedömni
2.9 Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av myndigheternas in-
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret utgörs av förändringen av k
Saldot på denna post har fram t.o.m. 1999 varit negativt, dvs. inlåningen har ö
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att myndigheternas
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av myndigheternas i
2.10 Kassamässig korrigering
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av den kassa-mässiga k
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Beräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot ska
Belastningen på statsbudgeten ökar med ca 60 miljarder kronor per år till följd
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att budgetsaldot nä
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av den kassamässiga
2.11 Budgetens sammansättning i stort
Utskottet har i de närmast föregående avsnitten tagit ställning till utgifterna
Skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens inkomster och å andra sidan summan
Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004 framgår schematiskt av
Tabell 29. Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004
Belopp i miljarder kronor

Såsom tidigare framgått föreslår utskottet att beräkningen av statsbudgetens sk
Tabell 30. Utskottets förslag till statsbudget för budgetåret 2004
Belopp i miljarder kronor

2.12 Sammandrag av de olika budgetalternativen
Nedan presenteras ett sammandrag av effekter på statsbudgeten för 2004 av reger
Tabell 31. Sammandrag av statsbudgeteffekten 2004 av de olika budgetalternative
Belopp i miljoner kronor

Utskottet övergår därmed till att behandla sammanställningen av statsbudgetens


3 Skatter och övriga inkomster
3.1 Utveckling av statens inkomster
Budgetpropositionen
Statsbudgetens inkomster består dels av skatter och avgifter, dels av övriga in
Skatteinkomsterna från statsbudgeten redovisas kassamässigt, dvs. budgeten visa
Tabell 32. Statsbudgetens inkomster 2002-2006
Miljarder kronor

Under perioden 2002-2006 beräknas skatteinkomsterna öka med totalt 53 miljarder
Tabell 33. Statsbudgetens inkomster 2003-2006. Avvikelser från 2003 års ekono-
miska vårproposition
Miljarder kronor

Jämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition beräknas skatteinkomsterna minsk
3.2 Skattepolitikens inriktning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristd
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att finans
Under kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och småfö
Den fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska skattes
Regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Från oc
Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Skatte
Regeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning
De redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer
Andra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten mel
Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna EG-re
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl.
Det allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år  2004
Beskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig eft
En avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller hjä
Drivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för
Företagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens. Arv
Motionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom beska
Beskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och entreprenadmaskin
När de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra EU-länd
I Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av La
Inriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter. Ba
Den högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra stege
En tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av arbets
För  att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i vill mo
Skatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis
Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag
Lindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i familjeföre
En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt
Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå
Motionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete me
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anfö
Ett rakt grundavdrag på 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala inkomstskatt
En skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år fö
Ett generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten p
Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är he
Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föresl
I motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläge
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som
Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg avve
Beskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av fys
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag  från och med  år 2004
Dieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillko
I Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson
Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och
Vidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra b
Avdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till skatterabatte
Motionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmögenhets
Förmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och avskaff
Motionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam  konkurr
Arvsskatten mellan äkta makar och sambor avskaffas med verkan redan från och me
För att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till periodiseringsfon
Fastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabl
En tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringen
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att skatternas främsta syfte är a
Enligt skatteutskottets mening måste ett ställningstagande till de olika försla
Under tidigare år har kommuner och landsting fått större resurser, studiebidrag
Sverige står enligt vad som anförs inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar o
Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an framt
Den fortgående globaliseringen ställer enligt skatteutskottets mening det svens
Skatteutskottet anför att starka och livskraftiga företag är av avgörande betyd
I yttrandet framhålls att regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-re
Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesys
Byggkommissionen har i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslag
Enligt skatteutskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central
Skatteutskottet framhåller att en ökad miljörelatering av skattesystemen föruts
En reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka milj
Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade inriktn
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet ställer sig i likhet med skatteutskottet bakom den av regeringe
3.3 Fysiska personers inkomster
Tabell 34. Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt
Miljoner kronor

3.3.1 Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattereduktion på 200 kr och o
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen anför att det utrymme för sänkt skatt på arbete som skapas inom rame
De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen krä
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) be
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkandena 1 i denna del, 33 och 35 av L
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 8-13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och
I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 2-6 och 8-11 av Maud Olofsson m.fl. (c)
Skatteutskottets yttrande
I sitt yttrande SkU1y anför skatteutskottet att den strategi för grön skatteväx
Utskottet framhåller att regeringens förslag i stället innebär att huvuddelen a
Skatteutskottet har ingen invändning mot den av regeringen föreslagna lösningen
När det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan
Utskottet tar sedan upp Centerpartiets förslag om att en rad avdrag ska omvandl
När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension
Även Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 17 kommenteras. I motionen a
Skatteutskottet anför att det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) ska
Enligt skatteutskottets mening bör utgångspunkten vara att den nuvarande likfor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i aktuell del och avstyrker motionern
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen
3.3.2 Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den tidsbegränsa
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
I propositionen föreslås (avsnitt 8.2.5, punkt 38 delvis) att den tidsbegränsad
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens fö
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti
3.3.3 Hushållstjänster
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Bakgrund
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutr
En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 feb
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl.
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att införandet av en särskild sti
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270
3.3.4 Reseavdraget
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 9 (kd) och 10 (c).
Gällande regler
Riksdagen höjde det avdragsgilla beloppet för kostnad för resor med egen bil me
Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad oc
Motionerna
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslå
I Centerpartiets motion Fi306  yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at
Skatteutskottets yttrande
I sitt yttrande (SkU1y) anför skatteutskottet att reseavdraget 1998 fastställts
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi304
3.3.5 Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattefriheten f
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.8, punkt 36) att den skattefrihet som enligt d
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och tillst
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti
3.4 Juridiska personers inkomster
Tabell 35. Inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt
Miljoner kronor

3.4.1 Företags- och ägarbeskattning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopande eller ändring av 3:12-reglerna
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen tar i propositionen upp den pågående beredningen av 3:12-utredningen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.1) att 3:12-reglerna bör förändras så att de bl
I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och deras ägar
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) anfö
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkandena 3 och 8 av Lars Leijonborg m.
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkandena 17, 18, 20 och 30 av Alf Svensson
Också i Centerpartiets motion Fi306  yrkandena 14-16 och 24 av Maud Olofsson m.
I motion Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslår motionärerna a
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet (SkU1y) instämmer i regeringens bedömning att 3:12-reglerna bör
Inriktningen i regeringens pågående arbete är att bestämmelserna även framöver
Skatteutskottet delar regeringens bedömning i fråga om normallönemodellen. Det
Regeringen har numera i proposition 2003/04:17 lagt fram det aviserade  förslag
Enligt skatteutskottets mening visar de utredningar som gjorts på området att e
För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den
Skatteutskottet anför att det är viktigt att skattereglerna inte lägger hinder
Enligt skatteutskottets mening finns det anledning att inom ramen för en neutra
När det gäller frågan om en uppskovsrätt vid försäljning av aktier i ett företa
Skatteutskottet anför att en generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av fina
En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har enli
Skatteutskottet instämmer i regeringens bedömningar och avstyrker de aktuella m
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och ser inte någon anledning a
3.4.2 Andelsbyten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om en utvidgning av möjligheten till frams
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Bakgrund
De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för a
Motionerna
I Kristdemokraternas motion Fi308 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) anför m
I motion Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) anförs att en blandad ersättn
I motion Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) anförs att kontantbegräns
I motion Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp) anförs att nuvaran
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför (SkU1y) att frågor om kontantgränsen vid andelsbyten har
I ärendet togs enligt vad som anförs även frågor om lättnader i kontantkravet u
Skatteutskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionsyrkandena.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning av dessa frågor och utgår ifrå
3.4.3 Skatt på royalty
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om skattefrihet för respektive kapitalbesk
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m) och 9 (kd).
Bakgrund
Royalty ska enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget Näringsverksamhet. Om
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl. (
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F
Skatteutskottets yttrande
Enligt skatteutskottets mening (SkU1y) bör det undvikas att införa särskilda sk
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker följaktligen mot
3.5 Social- och arbetsgivaravgifter
Tabell 36. Inkomsttitel 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift
Miljoner kronor

3.5.1 Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av den allmänna  lönea
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.2, punkt 34) att den allmänna löneavgiften sän
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 begärs en nedsättning av arbetsgivarav
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 begärs att arbetsgivaravgifterna och eg
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 25 begärs ett beslut om ändrade arbet
I Centerpartiets motioner Fi242 och Fi306 yrkandena 17 och 23 begärs att en ref
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att när det gäll
Enligt socialförsäkringsutskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om inf
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatte- och socialförsäkringsutskottens bedömningar och t
3.6 Skatt på egendom
Tabell 37. Inkomsttitel 1300 Skatt på egendom
Miljoner kronor

3.6.1 Dämpningsregel för fastighetsskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten.
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen bedömer (avsnitt 8.3.5) regeringen att en dämpningsregel för fa
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 25-29 av Lennart Hedquist
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 19, 21 och 22 av Alf Svensson m.fl.
I Centerpartiets motion Fi306  yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c) föres
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att regeringen i juni 2002 tillsa
Enligt utskottets mening är fastighetsskatten en del av kapitalinkomstbeskattni
Utskottet anför att regeringen i budgetpropositionen för 2002 aviserade att den
Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till invändning mot att regerin
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi250
3.6.2 Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om slopad sambeskattning, avvecklad förmög
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.4) att en ny regel som i princip motsvarar dage
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 16-18 av Lennart Hedquist
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), Fi308
I Centerpartiets motion Fi306  yrkande 18 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas ett fö
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför (SkU1y) att utskottet vid sina tidigare ställningstagande
När det gäller övriga motionsförslag anförs att regeringen i juni 2002 tillsatt
När det gäller regeringens förslag om utvidgning av begränsningsregeln anförs a
Skatteutskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att frågan om
Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270
3.6.3 Arvs- och gåvoskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt och om en re
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.2) att beskattningen av arv till efterlevande m
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) anf
Också i Kristdemokraternas motion Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett r
Ett retroaktivt avskaffande begärs också i Centerpartiets motion Fi306 yrkanden
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför att Egendomsskattekommittén, som gör en översyn av regler
Skatteutskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att skatten på a
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottet bedömning och avstyrker motionerna Fi223
3.6.4 Gåvobeskattningen vid generationsskiften
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om slopad arvsskatt på bundet kapital.
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 9 (kd).
Gällande bestämmelser
Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att företag
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (8.3.3) att de s.k. lättnadsreglerna för värdering av företa
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 35 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att 3:12-utredningen i betänkande
Skatteutskottet har ingen invändning mot den planerade förändringen när det gäl
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd
3.7 Skatt på varor och tjänster
Tabell 38. Inkomsttitel 1400 Skatt på varor och tjänster
Miljoner kronor

3.7.1 Moms på tidskrifter och kultur
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av mervärdesskatten på tidsk
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 9 (kd).
Gällande bestämmelser
Riksdagen har under hösten 2001 beslutat sänka mervärdesskatten på böcker och t
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 32 och 34 av Alf Svensson m.fl. (kd
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att både det kulturpolitiska syft
När det gäller yrkandena om en översyn av momsen inom kulturområdet anförs i yt
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
Enligt skatteutskottets mening bör resultatet av översynen av tillämpningsområd
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd
3.7.2 Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m.
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt fö
Motionsyrkandena om sänkt energiskatt generellt eller inom vissa sektorer avsty
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen föreslår regeringen (avsnitt 8.5.1.3-8.5.1.5, punkt 33 delvis)
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N342 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkande 34 av Lars Leijonborg m.fl. (fp
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 26-28 av Alf Svensson m.fl. (kd) oc
I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 19 och 30 av Maud Olofsson m.fl. (c) an
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att det är
Som ett ytterligare steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av
Enligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja int
Skatteutskottet anför att höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skatt
En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar enligt vad som anf
Utskottet anför vidare att en fortsatt grön skatteväxling utgör en central del
Skatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag som
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning i nu aktuella delar.
Eftersom höjningen av tillverkningsindustrins samt jordbruks-, skogsbruks- och
Utskottet vill dock understryka att avsikten är att industrins skatterabatt ska
Med det anförda tillstyrker utskottet att propositionen bifalles med angiven ju
3.7.3 Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m.
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker att energiskatt tas ut på el i tillverkningsindustrin m.m
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.1.6, punkt 33 delvis) att den nollskattesats s
Vid kommissionens statsstödsprövning av den svenska energibeskattningen av indu
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att en skat
Det nya energiskattedirektivet gör det möjligt att underskrida minimiskattenivå
Utskottet anför att det är viktigt med en samordning av den nya energibeskattni
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen
3.7.4 Energiskatt på el i norra Sverige
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att den lägre energiskattesatsen på el i
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el i vissa kommuner i no
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att den lägre energiskattenivån p
Skatteutskottet delar regeringens bedömning att den lägre skattesatsen på el i
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning.
3.7.5 Skatt på kärnkraftsproducerad el
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på kärnkraftverk
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 7 (m).
Gällande bestämmelser
Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr per megaw
Motionen
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 14 och 15 av Lennart Hedquis
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet är inte berett att sänka skatten på kärnkraftverk. När det gäll
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 yrk
3.7.6 Kraftvärmebeskattningen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om en omläggning av kraftvärmebes
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Bakgrund
I energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att möjligheterna
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.3.1, punkt 33 delvis) att bränslen som förbruk
För att minska risken för en ökad fossilanvändning på bekostnad av biobränslean
Slutligen föreslås (avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis) att avdraget för energisk
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
Motionerna
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 32 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att
Ett motsvarande yrkande framställs i motion Fi255 av Roger Tiefensee och Lena E
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande att den tekniska utformningen av skattest
Enligt skatteutskottets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomfö
Utskottet framhåller att ett system med elcertifikat har införts och innebär en
När det gäller kraftvärmeverkens elavdrag vid produktion av el som används i eg
För att ytterligare minska risken för en ökad fossilanvändning i kraftvärmeverk
För fjärrvärmeverk som till någon del använder fossila bränslen innebär övergån
Enligt skatteutskottets mening talar starka skäl för att möjligheten att fritt
Samtidigt framhåller skatteutskottet att det står klart att en övergång till pr
Även om utgångspunkten bör vara att det fria valet ska ersättas med en proporti
Enligt skatteutskottets mening bör uppskovet användas för att närmare bedöma ri
Sammanfattningsvis föreslår skatteutskottet att regeringens förslag till omlägg
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och föreslår därför att regeri
Utskottet föreslår att riksdagen med delvis bifall till propositionen i denna d
3.7.7 Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk- och cement
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.4, punkt 33 delvis) att den övergångsvis gälla
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet har inhämtat att de nu aktuella reglerna bedöms omfattas av det
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen
3.7.8 Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att en avtrappning av energiskatte
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Bakgrund
Merparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte
Budgetpropositionen
I propositionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning in
Motionen
I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att regeringe
Skatteutskottets yttrande
Enligt skatteutskottets mening finns det anledning att införa en gräns för hur
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi
3.7.9 Skattestrategi för alternativa drivmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör befri
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.6) att det är angeläget att den strategi för sk
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning i denna del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet ingen invändning mot regeringe
3.7.10 Avfallsskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en skatt på förbränning av avfall.
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 10 (c).
Bakgrund
Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess syf
Kommissionens godkännande av avfallsskattelagen från statsstödssynpunkt löper u
2001 års avfallsskatteutredning utredde i sitt betänkande Skatt på avfall i dag
Motionen
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande att en utredning har tillsatts med uppdra
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c)
3.7.11 Skatt på naturgrus
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på naturgrus med
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 7 (m).
Bakgrund
I budgetpropositionen för år 2003 föreslog regeringen en höjning av skatten på
I motion 2002/03:Fi230 anförde Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp) bl.a. att regering
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.8) att skatten på naturgrus bör bibehållas på n
Motionen
I motion Fi270 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att skatten på
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motionsyrkandet.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 (m)
3.7.12 Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstryker regeringens förslag om en höjning av skatten på bekämpnin
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m) och 10 (c).
Bakgrund
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984. Gödselmedelss
Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en särskild utredare med uppgift att
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.9, punkt 29) att skatten på bekämpningsmedel h
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 10 och 11 av Lennart Hedqu
I Centerpartiets motion Fi306  yrkande 20 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås a
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför (SkU1y) att en utvärdering av skatterna på bekämpningsmed
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi
3.7.13 Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om lagändring med anledning av att Sv
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 7 (m).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.6.1, punkterna 28, 30-32, 35, 37 och 39) att lag
Även Danmarks och Finlands undantag upphör. Danmark har beslutat  sänka punktsk
Regeringen anför att avskaffandet av Sveriges införselundantag kommer att medfö
Motionerna
I flera motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om en sänkni
Skatteutskottets yttrande
I skatteutskottets yttrande (SkU1y) anförs undantagets upphörande medföra att d
I propositionen Straffrättsliga sanktioner mot överträdelser av EG:s punktskatt
Skatteutskottet anför att det är viktigt att utvecklingen på alkoholområdet föl
Skatteutskottet delar regeringens bedömning av dessa frågor och är inte berett
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi
3.7.14 Skatt på lågpriscigaretter
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av minimiskatten på lågprisc
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 10 (c).
Bakgrund
Den 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre detaljh
Motionen
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför (SkU1y) att minimipunktskatten på lågpriscigaretter bör b
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c)
3.7.15 Reklamskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet anser att reklamskatten bör avskaffas när det statsfinansiella utrymm
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Bakgrund
Skatt tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet och för reklam
Riksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på re
Våren 2002 anförde skatteutskottet i betänkande 2001/02:SkU20 att utskottet und
I budgetpropositionen för 2003 anförde regeringen (prop. 2002/03:1 Förslag till
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att förutsättningar för finansiering av ett
Motionerna
I ett flertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av rek
I motion Fi227 av Bo Bernhardsson (s) anförs att reklamskatten för tidskrifter
I motion Fi300 av Gustav Fridolin (mp) anför motionären att direktreklamen till
Skatteutskottets yttrande
Skattutskottet anför i sitt yttrande att utskottet redan tidigare klargjort sin
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning av frågan och avstyrker motion
3.8 Nedsättning av skatter
Tabell 39. Inkomsttitel 1700 Nedsättning av skatter
Miljoner kronor

3.8.1 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakom
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattereduktione
Även motionsyrkandena om avskaffande av övriga skattereduktioner avstyrks av ut
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp) och 9 (kd).
Bakgrund
Reglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bredbandsanslutningar införde
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.8.1, punkt 40) att möjligheten för fysiska och j
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 34-36 av Lennart Hedquist m.
I Folkpartiets motion Fi240 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) avskaffar
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 33 av Alf Svensson m.fl. (kd) avsätte
Skatteutskottets yttrande
I sitt yttrande anför skatteutskottet att skattereduktionen för bredbandsanslut
Också när det gäller övriga nu aktuella skattereduktioner har dessa enligt vad
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi
3.8.2 Skattereduktion för miljöinvesteringar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en skattereduktion
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Bakgrund
Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättringar väcktes i en motion som
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.6) att en skattereduktion bör ges under en tids
Skatteutskottets yttrande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning och kan konstatera att
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning i denn
3.8.3 Skattereduktion för byggkostnader
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om att skattereduktionen för mindre hyresbo
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservation 9 (kd).
Bakgrund
Riksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare infö
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 31 av Alf Svensson m.fl. (kd) anför m
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande att investeringsstimulansen vid byggande
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker därför motion Fi
3.9 Lagförslagen
De ställningstaganden som utskottet redovisat under rubrikerna Grön skatteväxli
När det gäller ställningstagandet under rubriken Grön skatteväxling - höjd kold
Avsikten är att industrins rabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och
När det gäller ställningstagandet under rubriken Kraftvärmebeskattning innebär
Härutöver föreslås två justeringar i förslaget till lag om ändring i lagen (199
I proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostäder fö
För att undvika en lagkollision bör ändringen i 14 § lagen om ändring i lagen (
3.10 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens inko
Denna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen redovisar i budgetpropositionen (avsnitt 5.4 och bilaga 1) sin beräk
I propositionens kapitel 5 redovisas skatternas utveckling under perioden 2001-
Tabell 40. Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkom
Miljarder kronor och procent

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.
Källa: Proposition 2003/04:1 s. 129.
Skatternas utveckling under prognosperioden 2003-2006 enligt de olika redovisni
Skatterna enligt nationalräkenskaperna (NR) beräknas öka med ca 47 miljarder kr
Statsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med i genomsnitt 1,9
En specifikation av statsbudgetens inkomster på huvudtitlar för prognosperioden
Tabell 41. Statsbudgetens inkomster 2002-2006
Miljarder kronor

Källa: Proposition 2003/04:1 s. 129.
I propositionen beräknas inkomsterna för 2004 uppgå till 712,5 miljarder kronor
Tabell 42. Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m.
Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade netto
åren 2004-2006 samt varaktiga effekter för offentlig sektor
Miljarder kronor

1 Med bruttoeffekt avses endast den direkta effekten av den skatt som regeländr
2 Bruttoeffekten är inte beräkningsbar.
Källa: Proposition 2003/04:1 s. 230.
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center
Kristdemokraterna begär dessutom i motion Fi304 ett tillkännagivande om att mot
Skatte- och socialförsäkringsutskottens yttranden
Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU1y) att regeringens inkomstberä
Socialförsäkringsutskottet godtar i sitt yttrande (SfU1y) regeringens beräkning
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de olika skatteförsla
I tabell 43 redovisas oppositionspartiernas inkomstberäkningar i deras respekti
Utskottet vill med anledning av oppositionspartiernas inkomstberäkningar göra n
Alla oppositionspartier föreslår att skatterna totalt sett ska sänkas i relatio
Oppositionspartierna föreslår att statliga företag ska säljas till ett värde av
Tabell 43. Inkomstberäkningar enligt regeringens och riksdagspartiernas budgetf
Miljoner kronor

En mer rättvisande bild av oppositionspartiernas inkomstberäkningar ges i ställ
Tabell 44. Offentliga sektorns inkomster enligt NR 2004-2006. Regeringens försl
Miljarder kronor

Utskottet har i avsnitt 2.4.2 utförligt behandlat budgetförslagen i partimotion
Beträffande förslaget i motion Fi304 (kd) om effekterna av resurstillskott till
Finansutskottet har tidigare i avsnitt 3 behandlat skattepolitikens inriktning
Dessutom instämmer finansutskottet i skatteutskottets bedömning att övergången
Konsekvenserna av utskottets förslag presenteras i efterföljande tabell.
Tabell 45. Konsekvenser av utskottets förslag till förändringar i beräkningen a
Miljoner kronor

Med hänsyn till det ovan anförda biträder utskottet regeringens förslag till be

4 Utgifter
4.1 Fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2004-2006
4.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna statschefen, riksdagen och dess myndighe
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i sin motion Fi239 att det finns skäl att hålla
I motionen anförs att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör reduce
I motionen föreslås också att partistödet och presstödet avvecklas successivt.
I motion K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bö
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att presstödet minskas med 425
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att presstödet minskas med totalt 20
Centerpartiet föreslår i sin motion Fi242 en minskning av utgiftsramen. I motio
Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU1y) propositionens försla
Till yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 1 år 20
4.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utgiftsområdet omfattar ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsv
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 145 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att förändringen av ut
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi273 en ökad grad av avgiftsfinansi
Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motionerna Fi232 och Fi269 att en folk-
Kristdemokraterna anser i motion Fi266 att ramen kan minskas genom besparingar
Centerpartiet förespråkar i motion Fi259 en sänkt ram för utgiftsområdet. Av en
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 2 år 2004 faststäl
4.1.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket.
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 8 165 miljoner
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) konstaterar regeringen att utgiftsområdesra
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för ut
Förslag till ram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i partimotion Fi239 att anslagen till skattef
Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 att skattemyndigheterna ti
Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att utgiftsområdet tillförs resu
Centerpartiet föreslår i partimotion Fi242 att ökade resurser tillförs tullverk
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att de förslag om förstärkningar
Skatteutskottet tillstyrker propositionens förslag till utgiftsram och avstyrke
Till yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 3 år 20
4.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, rättshjälpe
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 24 859 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) anförs att utökningen med 608 miljoner kron
I förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 1 474 miljoner krono
Propositionens och riksdagspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområdet u
Förslag till ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 större satsningar på polisen b
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en höjning av ramen. En förstär
Kristdemokraterna förordar i sin motion Fi241 en höjning av ramen. Motionärerna
Centerpartiet anser i motion Fi242 att rättsväsendet måste förstärkas. Resursfö
Justitieutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från justitieutskottet tillstyrks regeringens förslag ti
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 4 år 20
4.1.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Utgiftsområdet omfattar bidrag till vissa internationella organisationer, freds
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 1 242 miljoner
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att internationella insatser bör
Folkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi240 minskningen av anslaget 5:
Kristdemokraterna avvisar i motion Fi241 ökningen av medlen för bidrag till SIP
Centerpartiet föreslår i motion Fi242 minskad ram för utgiftsområdet till följd
Utrikesutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 5 år 20
4.1.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och civila försvaret, Ku
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 44 318 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att de senaste försvarsbesluten h
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 begränsningar i utbildningen av
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att Kustbevakningens resurser förstär
Centerpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet konstaterar i sitt yttrande (FöU1y) att regeringens förslag l
Med hänvisning härtill tillstyrker försvarsutskottet regeringens förslag till u
Försvarsutskottet tar även upp frågan om ekonomisk styrning inom utgiftsområdet
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 6 år 20
4.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och samarbete med
De totala utgifterna inom utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 17 059 miljon
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 en omformulering av målet f
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att Sverige ska vara föredöme i EU
Kristdemokraterna välkomnar i motion Fi241 regeringens tillskott till det total
Centerpartiet förslår i motion Fi242 en ökning av ramen för biståndsverksamhete
Utrikesutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 7 år 20
4.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flyktingpolitik, i
Utgiftsområdet omfattar också integrationspolitik med frågor rörande invandrare
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 7 629 miljoner
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att Integrationsverket läggs n
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att bristerna i mottagningssysteme
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en nedläggning av Integrationsverket
Centerpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf
Socialförsäkringsutskottets  yttrande
Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att antalet asyl
Med dessa påpekanden har socialförsäkringsutskottet inga invändningar mot reger
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 8 år 20
4.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälsovård, sjukvård och social omsorg. S
De totala utgifterna för utgiftsområde 9 beräknas 2003 uppgå till 34 958 miljon
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (tillsammans med Folkpartiet l
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 ökat stöd för kvalitetsförbättr
Kristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 besparingar och effektiviseringar
Centerpartiet föreslår i motion Fi242 besparingar på flera myndighetsanslag ino
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet anför i sitt yttrande (SoU1y) att man tillstyrker den av regeri
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 9 år 20
4.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgiftsområdet omfattar dels transfereringar med anknytning till sjukdom och ha
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 121 370 miljon
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (liksom Folkpartiet liberalern
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att införande av en tredje sjuklön
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att en ny rehabiliteringsförsäkring e
Centerpartiet räknar i motion Fi242 med minskade kostnader för sjukpenning, för
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (SfU1y) att regeringen un
Mot bakgrund härav godtar socialförsäkringsutskottet regeringens förslag till u
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 10 år 2
4.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet omfattar folkpension till ålderspensionärer som inte har rätt ti
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 51 939 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att utformningen av bostadstilläg
Folkpartiet liberalerna förespråkar i motion Fi240 att omställningspensionen ut
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att omställningspensionen ska återstä
Centerpartiet redovisar i motion Fi242 att ramen för utgiftsområdet kan minskas
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 11 år 2
4.1.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till barnfamiljer (förutom bost
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 52 226 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 ett grundavdrag i den kommu
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att en jämställdhetsbonus inför
Kristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 ett barnomsorgskonto för varje ett
Centerpartiet anser i motion Fi242 att barnbidraget för barn upp till 4 år ska
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de
Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 12 år 2
4.1.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utgiftsområdet omfattar bl.a. bidrag till arbetslöshetsersättning, arbetsmarkna
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 64 071 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 införande av en allmän och obl
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 en radikal omläggning av arbets
Kristdemokraterna bedömer i motion Fi241 att ramen kan minskas. Främst beror de
Centerpartiet anser i motion Fi242 att ramarna kraftigt kan minskas. Egenfinans
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 13 år 2
4.1.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar verksamhetsområdena arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebil
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 1 140 miljo
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 14 Arbetsliv
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att ramen kan minskas genom för
Folkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att vissa myndighetsanslag och de
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 ramminskning. Arbetsmiljöverket har e
Centerpartiet förordar i motion Fi242 att forskningsverksamheten decentralisera
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 14 år 2
4.1.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Utgiftsområdet omfattar statens kostnader för olika former av ekonomiskt stöd t
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 211 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 15 Studiestöd
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att ramen ska minskas. Detta ska
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att rekryteringsbidraget dras i
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 ett studiestödssystem som präglas av
Centerpartiet menar i motion Fi242 att ramen ska ökas. Genom att tillföra rekry
Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 15 år 2
4.1.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, vuxnas lä
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 41 768 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 en tydlig kvalitetssatsning i
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utbyggnaden av högskoleplat
Kristdemokraterna framhåller i motion Fi241 att ramen bör minskas. Främst beror
Centerpartiet anser i motion Fi242 att anslagen 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m
Utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 16 år 2
4.1.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utgiftsområdet omfattar stöd till allmän kulturverksamhet, dans-, teater- och m
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 8 236 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras ökningen av utgiftsområdesramen f
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet skriver i motion Fi239 att statens insatser bör koncen
Folkpartiet liberalerna föreslår en ökad satsning på kulturen i motion Fi240. S
Kristdemokraterna betonar i motion Fi241 satsningar på den regionala kulturen o
Centerpartiet föreslår i motion Fi242 att den regionala kulturverksamheten ska
Kulturutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från kulturutskottet tillstyrks regeringens förslag till
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 17 år 2
4.1.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor, l
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 9 034 miljoner
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 nu bli 93 miljoner
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
Miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår, i motion Fi239, neddragningar inom utgiftsom
Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en omläggning av bostadspolitik
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att bostadsbidraget, främst den barnr
Centerpartiet skriver i motion Fi242 att behovet av bostadsbidrag kommer att mi
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU1y) regeringens förslag till r
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 18 år 2
4.1.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Utgiftsområden omfattar bl.a. medel som länsstyrelser, regionala självstyrelseo
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 106 m
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 19 Regional utveckling
Belopp i miljoner kronor

Motioner
Moderata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att utgiftsområdesramen kan min
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ramarna minskas genom att p
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ramarna minskas genom att medel s
Centerpartiet anser i motion Fi242 att ramarna bör ökas genom program för utvec
Näringsutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 19 år 2
4.1.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar miljöövervakning, åtgärder för biologisk mångfald, sane
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 2 733 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras minskningen på 36 miljoner kronor
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det behövs effektivare metode
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion F240 att en kommission bör tillsättas
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att anslaget Stöd till klimatinvester
Centerpartiet förordar i motion Fi241 ökade satsningar inom utgiftsområdet. Man
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens
I avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 20 år 2
4.1.21 Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområdet omfattar insatser för omställning och utveckling av energisystem
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 1 663 m
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 21 Energi
Belopp i miljoner kronor

Motioner
Moderata samlingspartiet anför i motion Fi239 att energipolitikens mål ska vara
Folkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi240 en förtida avveckling av kärnkra
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241  att medlen i första hand ska satsas
Centerpartiets förslag i motion Fi242 överensstämmer med regeringens.
Näringsutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 21 år 2
4.1.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift och underhåll av vägar och j
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 24 485 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att transportpolitikens övergr
Folkpartiet liberalerna menar i motion Fi240 att fungerande kommunikationer är
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att ramarna ökas, främst genom att me
Centerpartiet förordar i motion Fi242 att ett särskilt infrastrukturbolag bör s
Trafikutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från trafikutskottet tillstyrks regeringens förslag till
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 22 år 2
4.1.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, skogsnäring, fiskenäring,
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 553 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 till 111 miljoner k
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den svenska livsmedelspr
Folkpartiet liberalerna skriver i motion Fi240 att jordbruket bör ses som en nä
Kristdemokraterna skriver i motion Fi241 att de anslagsförändringar som föreslå
Centerpartiet föreslår i motion Fi242 ett antal satsningar på det svenska lantb
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens
I avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 23 år 2
4.1.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Utgiftsområdet omfattar politikområdena forskningspolitik, näringspolitik, kons
För 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 491 m
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att stat, kommun och landsting sk
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ett mål för förenklingsarbe
Kristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ett mål om 15 procents minskning
Centerpartiet framhåller i motion Fi242 att näringslivsfrämjande åtgärder med e
Näringsutskottets yttrande
I ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 24 år 2
4.1.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens bidrag till kommuner och landstin
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 72 537 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen redovisas att målet för utgiftsområdet är att skapa goda
I proposition 2002/03:151 föreslår regeringen att ett kostnadsutjämningssystem
Regeringen föreslår också att ett antal tidigare genomförda åtgärder slutregler
Den konsekvensberäknade ramen för 2006 är 7 561 miljoner kronor högre än ramen
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ram för utgiftsområdet un
Förslag till ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den kommunala verksamhet
Moderaterna säger nej till regeringens satsning på ökad tillgänglighet i vården
Folkpartiet liberalerna anför i motion Fi240 att man stöder regeringens förslag
Folkpartiet anser att statsbidragen i högre grad än i dag ska vara generella. S
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att kommunsektorn utöver de medel reg
Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 25 i motion Fi242 är ca 43 mi
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det generella statsbidraget tillförs 1 miljard kronor
Oppositionspartierna har i sina motioner presenterat alternativa förslag till r
Moderata samlingspartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidra
Folkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts
Kristdemokraterna föreslår att effekten på kommunsektorn av deras skatteförslag
I Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med ca
Utskottet återkommer inom kort med en noggrannare genomgång av partiernas kommu
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 25 år 2004 faststä
4.1.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgift
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 42 150 miljone
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Belopp i miljoner kronor

Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det är angeläget att minska s
Folkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 mer omfattande försäljningar a
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en ökad utförsäljning av statliga för
Centerpartiet förordar i motion Fi242 ökad takt i försäljningen av statlig egen
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 26 år 2004 faststä
4.1.27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska gemenskapens allmänna budg
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 814 milj
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Belopp i miljoner kronor

Som framgår av tabellen har inget av oppositionspartierna föreslagit någon förä
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag och föreslår mot denna bakgr
4.1.28 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av utgifterna för ålde
Jämför reservation 8 (fp).
Utgifterna omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och
De totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 157 470 miljon
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålder
Propositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde
Förslag till ram för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Belopp i miljoner kronor

Motionen
Folkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 en ökad ram för ålderspensions
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att den större r
Socialförsäkringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till be
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat
Finansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för ålderspensionssysteme
4.2 Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens utgi
Jämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13 (kd) och 14 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna beräkningen av utgifter på utgif
Motionerna
Förslag till alternativ beräkning av utgifter på utgiftsområden för åren 2005 o
Moderata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 7)
Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 9 och 11)
Kristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 7) samt
Centerpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, i denna del).
Partiernas alternativ för åren 2005 och 2006 har redovisats i tabellerna under
Kristdemokraterna beräknar dessutom i motion Fi241 att två av de av motionärern
Utöver de föreslagna alternativen till beräkning av utgifterna på utgiftsområde
Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att riksdagen ska godkänna den
Finansutskottets ställningstagande
De i detta sammanhang aktuella alternativen avseende åren 2005 och 2006 utgår f
Vidare konstaterar utskottet att regeringen redovisar en konsekvensberäkning av
Med hänsyn härtill biträder utskottet regeringens förslag till beräkningen av u
Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Fi239 (m) yrkande 7, Fi240 (fp) yrkand
Regeringens förslag till beräkning av utgifter på utgiftsområden åren 2005 och
2006
Belopp i miljoner kronor

4.3 Bemyndigande om upplåning
Utskottets förslag i korthet
Regeringen bemyndigas att under budgetåret 2004 ta upp lån enligt lagen (1998:1
Budgetpropositionen
Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identisk med statens lånebehov. För att stat
Under perioden 2003-2006 beräknas det ackumulerade budgetunderskottet enligt re
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 20
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det i finansplanen begärda bemyn
4.4 Finansiering av investeringar och rörelsekapital
4.4.1 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltn
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringen bemyndigas att för budgetåret 2003 besluta om
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 7.1.1) redovisas för varje utgiftsområde det ber
Jämfört med aktuella låneramar för 2003 innebär regeringens förslag till lånera
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till investeringsramar v
Utskottet tillstyrker således att regeringen för budgetåret 2003 får besluta om
4.4.2 Myndigheternas räntekontokrediter
Utskottets förslag i korthet
Regeringen får för budgetåret 2004 besluta om krediter för myndigheternas ränte
Budgetpropositionen
Regeringen kan besluta att rörelsekapital i statens verksamhet ska finansieras
Jämfört med aktuella räntekontokrediter för 2003 innebär regeringens förslag ti
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäld
4.4.3 Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret
Utskottets förslag i korthet
För sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för budgetåret 2004 besluta om
Budgetpropositionen
Inom ramen för det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension har Sj
Kostnaderna för Sjunde AP-fondens förvaltning av de båda fonderna ska tas ur de
Premiesparfondens marknadsvärde uppgick vid halvårsskiftet till 18,6 miljarder
Det balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet beräknas till ca 14
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 15).
4.5 Bemyndigande för ramanslag
Utskottets förslag i korthet
Regeringen får ett bemyndigande att under budgetåret 2004 besluta att ett raman
Budgetpropositionen
Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med
Regeringen begär i budgetpropositionens volym 1 (avsnitt 7.4) att den bemyndiga
1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt
2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.
Enligt regeringens bedömning kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till
När det gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbar
Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder och avsikten är att även fortsät
Innevarande år har regeringen inte medgivit några överskridanden. Ett eventuell
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet utgår ifrån att ytterligare utnyttjande av bemyndigandet senare i år
Med detta tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen till bemyndi
5 Övriga frågor
5.1 Reservationsanslag blir ramanslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att på statsbudgeten för 2003 uppf
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen (avsnitt 7.5) redovisas att de tidigare förslagsanslagen
Det är i detta sammanhang intressant att jämföra villkoren för ramanslag och re
Sammantaget medger ramanslaget en större flexibilitet än reservationsanslaget.
Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns tillräckliga skäl för at
Reservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås omvandlas till r

Enligt 3 § budgetlagen finns tre anslagstyper, nämligen obetecknade anslag, res
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att de reservationsanslag som finn
5.2 Budgeteringsmarginalen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om budgeteringsmarginalen, en översyn av bud
Jämför reservation 15 (fp).
Motionen
I motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls att så gott som hela budg
Motionärerna anser att budgeteringsmarginalen är ett mycket viktigt inslag i bu
Systemet med utgiftstak har i grunden visat sig fungera mycket väl, anser motio
Motionärerna anser att budgetlagen behöver ses över och förtydligas främst avse
Motionärerna framhåller också behovet av att ge en fullständigare redovisning a
Motionärerna anser att regeringens ekonomiska redovisning till riksdagen och ti
Regeringen bör enligt motionärernas uppfattning både utveckla redovisningen av
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att budgetlagen behöver ses över
Regeringen har vid ett antal tillfällen använt sig av kreditering av skattekont
Utskottet vill framhålla att sysselsättningsstödet till kommunerna liksom den s
Frågan om hur budgeteringsmarginalen bör utformas och hur stora marginaler som
Frågan om budgeteringsmarginalens storlek och användning har stor betydelse för
Budgetprocessen syftar till att ge budgetpolitiken en långsiktig, hållbar och t
Sedan hösten 2000 har regeringen vid upprepade tillfällen i både budgetproposit
Mot denna bakgrund förväntar sig utskottet att regeringen i 2004 års ekonomiska
Vad gäller förbättringar av redovisning till riksdag och medborgare om statens
Utskottet vill framhålla att redovisningen i statsbudgeten - både den ekonomisk
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6.
5.3 Effekter av besparingar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om samhällsekonomiska kalkyler vid besparing
Motionerna
I motion Fi252 efterlyser Hillevi Larsson (s) att kommuner, landsting, statliga
Nedskärningar i den offentliga sektorn leder ofta till att färre anställda får
När det gäller det privata näringslivet är det svårare att kräva en samhällseko
I motion F225 av Carl-Axel Johansson (m) framhålls att besparingar inom sjukvår
Gustav Fridolin (mp) föreslår i motion Fi226 en utredning om kostnaderna för 19
Motionären anser att en utredning av kostnaderna för nedskärningspolitiken är a
Finansutskottets ställningstagande
Slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser bör naturligtvis undvikas i
Utskottet vill emellertid framhålla att det inte råder någon motsättning mellan
Utskottet anser inte att det vore vare sig rimligt eller riktigt att kräva samh
Vad gäller effekterna av 90-talets budgetsanering anser utskottet att det är nö
Det konsolideringsprogram som genomfördes åren 1994-1998 innebar en avvägning m
Det är enligt utskottets mening ofrånkomligt att en så kraftfull sanering av de
Det är enligt utskottets mening givetvis viktigt att effekterna av den ekonomis
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi225 (m), Fi226 (mp) och Fi252
5.4 Omstrukturering av statliga företag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20
Jämför reservation 16 (fp).
Motionen
Folkpartiet liberalerna kritiserar i motion Fi240 regeringens förslag i den eko
Utskottets ställningstagande
Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb
Enligt regeringen var det möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst 3 m
Regeringen ansåg att riksdagens godkännande för en kapitalinsats i normalfallet
Utskottet underströk (bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) dock att förslaget
Finansutskottet ansåg därför att regeringen inte bör bemyndigas att i brådskand
Finansutskottet förordade mot denna bakgrund att högst 3 miljarder kronor överf
I de fall det inte bara är fråga om en omstrukturering av resurser mellan statl
Om regeringen menar att det ska finnas en permanent särskild ordning för omförd
I avvaktan på en formell reglering borde riksdagen, enligt finansutskottets men
Huvudprincipen bör vara att riksdagen varje höst i samband med det s.k. rambesl
Regeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition
Utskottet konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har
Utskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20
5.5 Vårpropositionens innehåll
Utskottets förslag i korthet
Innehållet i den ekonomiska vårpropositionen bör inte lagregleras mer ingående
Den i sammanhanget väckta motionen avstyrks.
Jämför reservation 17 (fp).
Motionen
I motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att riksdagen ska begära a
Motionärerna anser att de övergripande riktlinjerna ska behandlas i den ekonomi
Finansutskottets ställningstaganden
Frågor med anknytning till den ekonomiska vårpropositionen regleras i en tilläg
Den aktuella tilläggsbestämmelsen fick sin nuvarande lydelse på förslag av Riks
Motionärerna anser att regeringen inte fyller vårpropositionen med rätt innehål
Utskottet finner det inte motiverat att nu göra någon översyn av budgetprocesse
Utskottet avstyrker motion Fi295 (fp) yrkande 4.
5.6 Långsiktig ekonomisk tillväxt
Utskottets förslag i korthet
Hållbar utveckling är redan ett övergripande mål för regeringens politik, och d
Motionerna
I motion Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att riksdagen tillkännager
I motion Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustaf Fridolin (mp) föreslås att ri
Utskottets ställningstagande
Hållbar utveckling är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Det in
Regeringen presenterar i Den nya produktionen - det nya uppdraget (Ds 2001:68)
Att åstadkomma ekonomisk tillväxt och en hållbar social välfärd utan att skapa
5.7 Barnbilaga i budgetpropositionen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet anser att det är angeläget att arbetet med att tillföra ett barnpersp
Motionerna
I motion Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) föreslås att st
Centerpartiet förordar i motion So500 (yrkande 1) att statsbudgeten ska komplet
Finansutskottets ställningstagande
Kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov är en viktig förutsätt
Målsättningen för den svenska barnpolitiken är att barn i Sverige ska växa upp
Finansutskottet delar regeringens uppfattning att förverkligandet av barnkonven
Därför anser utskottet att det är angeläget att regeringen ger riksdagen en båd
Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen i budgetproposition
Finansutskottet har vid flera tillfällen (senast i bet. 2002/03:FiU20) noterat
Utskottet kan konstatera att de hittills uppnådda resultaten av regeringens arb
Utskottet välkomnar detta arbete och vidhåller sin uppfattning att kravet på at
Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker utskottet förslagen i motionerna Fi2

&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Reservationer
1.      Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken - avsnitt 1.3, punkt 1
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Christer Nylander (fp), Tomas Högström
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner de i reservation 1 föreslagna riktlinjerna för den ekonomis
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt 2003/
Ställningstagande
Inledning
Den  viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken just nu är att få fart p
När den internationella konjunkturen inte ger samma draghjälp som tidigare är d
För att få högre tillväxt måste både antalet individer som faktiskt är i arbete
Svensk politik står inför två stora pedagogiska utmaningar. Den första utmaning
Den andra utmaningen handlar om att tydliggöra hur starkt vår privata och offen
Om vi ska kunna möta de utmaningar som ligger framför oss, nämligen en förändra
Politiken måste leda till:
en vitalisering av det privata företagandet,
en genomgripande reform av de offentliga socialförsäkringssystemen.
Socialdemokraterna har excellerat i att sätta upp mål av olika slag: för budget
Socialdemokraterna och deras stödpartier lever inte upp till målen för
-  sysselsättning
-  minskad arbetslöshet
-  halverad ohälsa
-  minskat socialbidragsberoende
-  budgetbalans.
Vi vill ge politiken en annan inriktning. Det handlar om att förbättra förutsät
Socialdemokraterna talar gärna, och ibland med viss rätt, om den bristande mora
Följande punkter dominerar den politik vi vill föra:
En rad åtgärder som gör det mera lönande att arbeta än i dag. Reformering av de
Ett kraftfullt program för att få människor tillbaka i arbete igen. En akut frå
Både mäns och kvinnors möjligheter måste tas till vara. Kombinationen av kvinno
En omfattande skattereform som ska leda till både ett lägre skattetryck och ett
Ett omfattande paket för att få fart på företagandet. Inte heller på detta områ
Översyn av regelsystemen. En möjlighet är att arbeta med solnedgångsregler för
Bort med ett antal hinder för tillväxten. En bättre infrastruktur både i form a
Prioriteringar måste göras mellan olika utgifter - det gäller inte bara bidrags
Vi vill genomföra en ekonomisk politik som redan under 2004 skulle kunna vända
Missade tillväxtchanser och svikna löften
Under 1990-talets tre borgerliga regeringsår genomfördes en rad viktiga ekonomi
Socialdemokratins intresse för att utveckla reformarbetet för svensk ekonomi ha
Under perioden 1995-1998 ledde den statsfinansiella saneringen till att staten
Ett oroande problem i svensk ekonomi är regeringens underskattning av det under
Strukturpolitik mer nödvändig än någonsin
Utgången av folkomröstningen om införande av euron innebär att den penningpolit
Finanspolitiken kan därmed i huvudsak ägnas åt struktur- och fördelningspolitis
På ett antal områden har de offentliga utgifterna blivit större än vad som kan
Ett exempel är kostnaderna för sjukpenning och förtidspension som tillåtits väx
Skattesystemet måste bli mera tillväxtvänligt. Skattepolitiken ska prioritera s
Strukturpolitiken måste också ta itu med andra tillväxthinder. Det gäller behov
Högre tillväxt genom fler i arbete, ökad produktivitet och stabila institutione
Den ekonomiska politikens inriktning
En starkare och uthållig ekonomisk tillväxt är helt nödvändig för att nå målet
Avgörande för en bättre tillväxt är också den ekonomiska miljö som individer oc
Sverige sägs vara världens mest jämställda land. Men mycket återstår att göra i
Stora löneskillnader för likvärdigt eller lika arbete kvarstår. Arbetsmarknaden
Vi vill särskilt peka på åtgärder för tre stora områden:
Bryt upp de offentliga monopolen.
Bättre villkor för företagande inom tjänstesektorerna.
Gör det lättare att förena förvärvsarbete med ansvar för barn.
Antal sysselsatta och antal arbetade timmar 1997-2003
Säsongrensade kvartalssiffror

Källa: Konjunkturinstitutet
Fler i arbete och fler arbetade timmar
Genom att göra det mer lönsamt att arbeta kommer arbetsutbudet att öka. Detta k
Genom att utforma regler och skatter så att de främjar förvärvsarbete och hälsa
Genom en effektivare arbetsmarknadspolitik kan fler komma i arbete snabbare.
Genom bättre och enklare regler kan invandrare snabbare få en chans att komma i
Förutsättningarna för äldre att arbeta längre bör bli bättre.
Med en bättre familjepolitik ökar förutsättningarna att kombinera familjeliv oc
Krafttag mot de höga ohälsotalen
Ett av de största problemen både för enskilda och för arbetsmarknaden i stort ä
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden återspeglar
Politiken måste snarast läggas om för att vända utvecklingen. Vi föreslår därfö
finansiell samordning mellan försäkringskassorna och sjukvården tillåts i hela
en nationell vårdgaranti för att korta vårdköer och möjliggöra en snabbare åter
ett förstärkt rehabiliteringsarbete med sikte på en rehabiliteringsgaranti vari
snabba resursförstärkningar till försäkringskassorna,
ersättningsreglerna och deras tillämpning stramas upp,
arbetslinjen stärks genom att bedömningen av arbetsförmåga vid långa sjukfall i
en dialog tas upp med arbetsmarknadens parter beträffande de avtalade tilläggsf
stärkt utbildning i försäkringsmedicin för läkare,
möjligheterna att genom företagshälsovården bidra till ett minskat antal långa
möjligheterna att införa en obligatorisk privat försäkring mot arbetsolyckor bö
det förebyggande arbetet på arbetsplatserna ges en högre prioritet; detta gälle
fler alternativa arbetsgivare inom den offentligt finansierade verksamheten för
utökade möjligheter för den enskilde att påverka arbetstidens förläggning och b
förbättrad kunskap om och ökade insatser mot kvinnors ohälsa.
Ökad produktivitet
Genom att göra det mer lönsamt för individen att utbilda sig, ta ansvar, arbeta
För företagen bör det bli mer lönsamt att investera i produktion, utveckla ny t
Genom att förenkla regler och därigenom minska byråkrati och uppgiftslämnande k
Genom att öppna för en mångfald utförare av offentliga välfärdstjänster kommer
Den offentliga upphandlingen av varor kan förbättras och därmed samtidigt bidra
Genom en stärkt konkurrens på såväl produkt- och tjänstemarknader  som finansie
Vi ser sammantaget en stor potential för tillväxt i att öka den faktiska syssel
Sunda finanser och stabila institutioner
Statens utgifts- och skattekvot måste minska för att ge hushållen och företagen
Socialförsäkringssystemen måste reformeras för att bli enklare, ekonomiskt mer
Den offentliga bruttoskulden ska minska.
Kontrollen och tillsynen över såväl socialförsäkrings- och bidragssystemen som
Det direkta sambandet mellan en fungerande lönebildning och höjda reallöner beh
Tilltron till rättsväsendet i stort behöver stärkas. Ökade resurser till polis
Förtroendet för näringslivet måste stärkas
Utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter kan närings
Förtroende kan byggas via lagar och regleringar, via tillsyn eller via etiska n
Finansmarknadsutredningen konstaterade i mars år 2000 att "det finns visserlige
Eftersom finansmarknaden och näringslivet i stort har en central betydelse för
En väl fungerande styrning av företagen förutsätter att skatter och regler ger
Vi ser bl.a. följande förändringar för att upprätta näringslivets förtroende oc
Näringslivet måste ta ansvar för att en ordentlig diskussion kommer i gång om h
Ett ökat användande av etiska analyser av börsbolag och andra företag som kompl
Insiderlagstiftningen bör ses över.
Stärk Finansinspektionen  och ge den verkningsfulla påföljdsmöjligheter.
Ökad öppenhet i företagens redovisning av bl.a. löner och förmåner bör ske i fö
Företagande
Bättre förutsättningar för företagande
För att ett ökat arbetsutbud skall omsättas i varaktig tillväxt krävs att det ä
Antal företagare enligt arbetskraftsundersökningarna januari 1994-september 200
100-tal , löpande 12-månaderstal

Källa: SCB
För att fler livskraftiga företag skall startas behöver entreprenörskap uppmunt
I den verksamhet som i dag till stor del bedrivs av offentliga monopol är behov
En fungerande konkurrens är en förutsättning för att resurser används på bästa
Fler och bättre genomförda offentliga upphandlingar skulle också kunna medföra
Lägre skatter på företag och företagande
Fåmansbolagsägare drabbas av högre skatt än andra. Därför måste de diskriminera
Generationsskiften i familjeföretag försvåras av höga skatter. Efter det att st
Kapitalbeskattningen måste lindras. Förmögenhetsskatten är en stor anledning ti
Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för svenska ä
I växande företag utan stor egen kapitaltillgång har det varit vanligt att utfä
Mindre krångel
Nu är det länge sedan småföretagardelegationen kom med förslag till regelförenk
Miljöprövning för att få tillstånd att driva en verksamhet kan i Sverige ta fle
Lägre kostnader
För att minska underskottet i statsbudgeten genomförde riksdagsmajoriteten en f
Bättre konkurrens
Konkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör identifieras och avvec
Det bör blir lättare att få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet stri
Plan- och bygglagen bör ändras så att etablering av konkurrerande handel underl
Stora upphandlingar bör delas i fler order så att även mindre företag har en ch
Upphandlingsreglerna bör ändras så att det klargörs under vilka förutsättningar
Frigör offentlig sektor
Verksamhet som i dag bedrivs i offentlig sektor kan hindra samma verksamhet som
För att bl.a. öppna för fler utförare av välfärdstjänster ska det offentliga st
Socialförsäkringar i behov av reformer
Dagens socialförsäkringssystem behöver reformeras. Det behövs samordning, renod
De principer som bör ligga till grund för nödvändiga förändringar återfinns i b
För att stärka systemens legitimitet handlar det bl.a. om att få en ökad koppli
Socialförsäkringsförmånerna måste lättare kunna följa den enskilde individen. I
Systemen måste vara utformade så att de klarar olika typer av demografiska förä
Systemen måste ha goda incitament inbyggda som stimulerar till arbete och inte
Sammanfattning av förslagen
Den svenska uthålliga tillväxtpotentialen måste förbättras. Skattetrycket ligge
Men det kanske allvarligaste svenska tillväxthindret är socialdemokratins låga
Detta är huvudpunkterna i den ekonomiska politik vi vill genomföra.
Ett brett program för att få människor i arbete igen.
Stimulans av det privata företagandet. Det krävs förändringar av skatter, avreg
Det måste löna sig bättre att arbeta än vad det gör i dag. Det behövs mer, inte
Reformera de offentliga utgifterna. Kraven på hårdare prioritering gäller både
Både kvinnors och mäns möjligheter måste tas till vara. Det behövs betydande fö
En omfattande skattereform med lägre skatter och ett arbets- och tillväxtstimul
En omfattande avreglering för att frigöra människors skaparkraft.
Förstärkt infrastruktur både i form av vägar och kunskap m.m.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här framfört om in
2.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 bör ha följande lydels
Riksdagen fastställer som mål för budgetpolitiken att det finansiella sparandet
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 samt
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5
och avslår motionerna
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5.
Ställningstagande
Folkpartiet har tidigare ställt upp på regeringens mål från mitten av 1990-tale
Förutsättningarna för målet för de offentliga finanserna är i dag annorlunda. D
Vi anser att målet för de offentliga finanserna måste ta hänsyn till de ändrade
Utöver detta anser vi att de förslag till överskottsmål som presenteras i reger
Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motionerna Fi240 (fp) yrkande 5 samt
3.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1
och avslår motion
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.
Ställningstagande
Som påpekas i Kristdemokraternas motion Fi241 ligger överskotten i den offentli
För oss kristdemokrater är sunda statsfinanser av central betydelse för den eko
Vi kristdemokrater anser också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats s
Under sin tid som statsråd tog f.d. finansministern Erik Åsbrink initiativ till
Därmed tillstyrker jag motion Fi241 (kd) yrkandena 10, 12 och 13. Eftersom mots
4.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10 och 12,
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1
och avslår motionerna
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 13 och
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.
Ställningstagande
Statsfinansernas saldo följer normalt konjunktursvängningarna. I en konjunkturn
Enligt min mening måste statsfinanserna ha en sådan styrka att budgetöverskott
Nuvarande överskottsmål för de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % över e
Därmed tillstyrker jag motion Fi242 (c) yrkande 5. Eftersom motsvarande förslag
5.      Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (m)
av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen fastställer som delmål för det finansiella sparandet att överskottet
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4
och avslår
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 4
liksom motion
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
De senaste årens utveckling i Sverige och Europa visar att budgetsaldomål utan
Moderaterna anser därför att en ordning baserad på ett mål för den konsoliderad
Årliga saldomål bör fastställas för det faktiska finansiella sparandet för de k
Moderaterna föreslår stramare årliga saldomål än regeringen för de år budgetpro
Därmed tillstyrker vi motion Fi239 (m) yrkande 4 och avstyrker förslaget i budg
6.      Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (fp
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 bör ha följande lydels
Riksdagen fastställer att det finansiella sparandet i staten för 2004 beräknas
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena  6 och 7
och avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4.
Ställningstagande
Folkpartiet föreslår i sitt budgetalternativ ett nytt överskottsmål som avser f
Med hänsyn till denna målformulering föreslår vi att det finansiella sparandet
Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 6 och 7.
7.      Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (m)
av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Budgetförslagen för 2004
a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och
c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)
=utskottet
e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
=utskottet
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
=utskottet
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt inkomstskatt. Därme
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 10,
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1-8, 12, 33, 37 och 38 sa
2003/04:A258 av Anders G Hökmark m.fl. (m) yrkande 2 och avslår proposition 200
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
=utskottet
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
=utskottet
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt allmän löneavgift.
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 39 och avslår proposition 2
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om höjd koldioxidskatt och e
2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m),
2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m),
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 9 och 13,
2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m) yrkande 1, 2003/04:MJ
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
=utskottet
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
=utskottet
n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av
=utskottet
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
=utskottet
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skatter på handelsgödsel
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om privatinförsel av alkohol
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 30-32 samt 2003/04:Sk310
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skattereduktion för utgif
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 34-36 och avslår proposit
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det
t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
=utskottet
u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m),
2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m),
2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m),
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 8 och 9,
2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 14-29, 40 och 41,
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),
2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m),
2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 2-4,
2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20,
2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 19,
2003/04:Kr282 av Kenth Olsson m.fl. (m) yrkande 13,
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 9 och 10 samt
2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m) yrkandena 3, 4 och 7
samt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts
Ställningstagande
Medan regeringen har få tillväxtbefrämjande förslag på sitt program vill vi med
Medan regeringen med sin tredje sjuklönevecka demonstrerar handlingsförlamning
Medan regeringen med sin expansiva reformpolitik gröpt ur statsfinanserna så at
Vi är inriktade på att öka tillväxten. Regeringen däremot tycks vara mer intres
Att som i dag beröva människor möjligheten att försörja sig på eget arbete inne
Svenska låginkomsttagare kommer med regeringens politik även framöver att vara
Vi ökar arbetsutbudet genom att främja en flexibel arbetsmarknad och genom att
Den moderata budgetpolitiken är inriktad på att åstadkomma ett starkare finansi
Fyra prioriteringar styr utformningen av vår politik.
För det första måste den offentliga skuldsättningen begränsas. Dagens höga skul
För det andra måste skatter sänkas. Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone
För det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Utgiftsutvecklingen i
För det fjärde måste resurser tillföras vård, skola och rättsväsende.
Vi moderater gör således en medveten prioritering. För oss är lägre skatter vik
I sina huvuddrag är det moderata alternativet så utformat att skatterna sänks m
För oss moderater är skattesänkningar i grunden en fråga om människors frihet o
Moderaternas politik för att sänka de mest tillväxtskadliga skatterna kan samma
Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks genom att det allmänna
Vi inför också ett särskilt kommunalt grundavdrag för barnfamiljer som är avset
Av våra samlade skattesänkningar på netto 20 miljarder kronor svarar enbart des
För att stimulera arbetsviljan inför vi ett förvärvsavdrag med 12 % på pensions
Arbetsviljan stimuleras också av att marginaleffekterna vid inkomstbeskattninge
Vi sänker arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna för att på sikt avskaffa dem o
Vi avskaffar likaså de diskriminerande 3:12-reglerna för att stimulera nyföreta
Förutom dessa tillväxtbefrämjande skattesänkningar vill vi moderater sänka bens
Med en stram utgiftspolitik blir det möjligt att kombinera Moderata samlingspar
Ska rättstryggheten kunna förbättras måste polisen finnas där människor vistas
Åklagarna har tillsammans med polisen ansvaret för samhällets brottsbekämpning.
Även domstolarna behöver förstärkning för att klara av måltillströmningen på et
För att kriminalvården ska fylla sin funktion måste antalet platser på häkten o
Moderata samlingspartiet avdelar nästa år 1,1 miljarder kronor mer än regeringe
Vi föreslår en tydlig kvalitetssatsning på skolan, med ett fritt skolval basera
Moderata samlingspartiet satsar nästa år 0,9 miljarder kronor mer än regeringen
För att komma till rätta med de långa vårdköerna inför vi en nationell vårdgara
Moderata samlingspartiet avdelar nästa år 2,7 miljarder kronor mer än regeringe
Sveriges underdimensionerade infrastruktur är till hinder för medborgarna och e
De senaste försvarsbesluten har varit underfinansierade. Nästa år ger därför Mo
De moderata skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras med budgetförs
De utgiftsminskningar som följer av våra besparingsförslag och den kompensation
Sammanfattningsvis anser vi alltså att Moderata samlingspartiets förslag till i
Moderata samlingspartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004
Belopp i miljoner kronor

Slutligen stöder vi även Moderata samlingspartiets övriga förslag i detta samma
Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a
8.      Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 bör ha följande lydels
5. Budgetförslagen för 2004
a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 och avslår proposition 20
b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2004, 2005
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och avslår proposition 20
c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden enligt
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8, 28 och 29 samt avslår
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.7)
Riksdagen godkänner den beräkning av förändring av anslagsbehållningar för 2004
e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
=utskottet
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
=utskottet
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om sänkt inkomstskatt. Därme
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 1 i denna del, 33 och 35,
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
=utskottet
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
=utskottet
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
=utskottet
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt och elskatt (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om höjd koldioxidskatt och e
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 34 och avslår proposition 2
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
=utskottet
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
=utskottet
n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av
=utskottet
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
=utskottet
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
=utskottet
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
=utskottet
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om skattereduktion för utgif
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 36 och avslår proposition 2
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 och avslår proposition 20
t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
Riksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 och avslår proposition 2
u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 31,
2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd),
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) och
2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 3, 8, 10, 11 och 13 samt
Ställningstagande
Svensk budgetpolitik måste förändras. Sverige behöver en politik som kan skapa
Folkpartiet liberalerna strävar efter förändring. Men vi tror inte på en återgå
Fler ska jobba.
Statsskulden ska vara lägre.
Fler ska jobba
Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag
Vi ska ha lägre inkomstskattesatser - sänkt skatt för låginkomsttagare och sänk
Vi vill stimulera tillväxten av nya och starkare företag genom skattelättnader
Vi anser att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i, äv
Folkpartiet stöder principiellt idén om en grön skatteväxling. Vi ser emellerti
Arbetslösheten måste bekämpas och sysselsättningen öka. Fler människor ska helt
Parallellt bör den svenska utbildningspolitiken reformeras från grunden för att
Den alarmerande ökningen av förtidspensioner i kombination med höga sjukskrivni
Arbetet med en stor socialförsäkringsreform bör startas omedelbart i syfte att
Folkpartiet förordar en rad åtgärder som kommer att underlätta för nya företag
Konkurrensen mellan företag i Sverige måste stärkas. Vi är övertygade om att en
Det är enligt vår mening angeläget att Sverige driver kampen för global solidar
Statsskulden ska minska
Genom en radikal reformpolitik för jobb och företagande och en ansvarsfull budg
Vi visar i vårt budgetalternativ att genom en noggrann utgiftsgranskning kan ma
Vår budgetpolitik inriktar sig dessutom på att hålla statens finanser i balans
Sammanfattningsvis anser vi således att riksdagen bör bifalla motionerna Fi287
Folkpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004
Belopp i miljoner kronor

9.  Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (kd)
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Budgetförslagen för 2004
a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och
2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkande 4 samt avslår proposition 200
c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)
=utskottet
e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
=utskottet
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
=utskottet
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt inkomstskatt. Därme
2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 8-13,
2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4 och 7 samt 2003/04:Sf398
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
=utskottet
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
=utskottet
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt allmän löneavgift.
2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkande 25 och avslår proposition 200
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om höjd koldioxidskatt och e
2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 26-28,
2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 8 och 9 samt 2003/04:Sk306 a
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
=utskottet
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
=utskottet
n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av
=utskottet
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
=utskottet
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
=utskottet
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
=utskottet
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om skattereduktion för utgif
2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 33 och avslår proposition 2003
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det
2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1 och 29 samt avslår proposi
t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
=utskottet
u) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd),
2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd),
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),
2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 2-7, 14-23, 31, 32, 34, 35
2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13-15 oc
2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 4,
2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7
samt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts
Budgetpolitikens allmänna inriktning
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sver
Den statliga budgetpolitiken bör inriktas på ett bättre finansiellt sparande ge
För att minska konjunkturkänsligheten i statens budget föreslår jag att regerin
Jag anser att det som anförs i Kristdemokraternas motion Fi241 om ett antal sär
Tillväxtpolitik
Den tillväxtpolitik som Kristdemokraterna förespråkar karakteriseras av en bala
Tjänstesektorn ges nya möjligheter att växa genom en skattereduktion på 50 % fö
Egendoms- och kapitalbeskattningen behöver snarast göras om. Förmögenhetsskatte
Det svenska väg- och järnvägsnätet behöver en rejäl upprustning. Därför tillför
För att stimulera det mycket låga bostadsbyggandet behövs en helt ny inriktning
Skattepolitik
Kristdemokraterna ser det som en viktig uppgift att skapa en skattestruktur som
Grundavdraget i den kommunala beskattningen höjs till 30 000 kr. Höjningen omfa
Kristdemokraterna föreslår också ett generellt statligt förvärvsavdrag på 4 %.
Kristdemokraterna föreslår också att värnskatten avskaffas. Värnskatten är ett
Den statliga fastighetsskatten avskaffas för småhus och bostadshyreshus. Reform
Gränsen för reseavdraget till och från jobbet bör också sänkas från dagens 7 00
En reformerad familjepolitik
Barnens och familjernas behov är utgångspunkten för familjepolitiken. Alla ska
Kristdemokraterna föreslår förändringar inom familjeområdet som bl.a. innebär a
Bättre pensioner
Regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat många pensionärer hårt genom n
Kristdemokraterna föreslår som tidigare nämnt höjt grundavdrag med 30 000 kr oc
Kristdemokraterna anser vidare att inkomstprövningen av bostadstillägget för pe
Vården, omsorgen och utbildningsväsendet
Sjukvården och äldreomsorgen måste präglas av värdighet. Valfrihet, bättre utny
Kommunerna bör själva få bestämma över sin verksamhet. Därför föreslår Kristdem
Villkoren för studerande bör förbättras. Höjning föreslås av studiebidraget för
En helt ny rehabiliteringsförsäkring bör införas snarast för att minska de höga
Ett återupprättat rättsväsende
Det krävs ökade resurser till rättsväsendet för att öka tryggheten, förebygga b
Förstärkningar sker i alla delar av rättskedjan. Det brottsförebyggande arbetet
Skattekvoten och utgiftstaket på längre sikt
Kristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket, som är högst i världen,
Även de statliga utgifternas andel av BNP bör minska på längre sikt. Detta är e
Budgeteringsmarginalen i regeringens förslag uppgår 2004 till rekordlåga 0,2 %
I det följande visas Kristdemokraternas förslag till fördelning på utgiftsområd
Sammanfattningsvis anser jag att Kristdemokraternas budgetförslag för 2004 bör
Fi248, (kd), Fi282 (kd), Fi288 (fp, m, kd, c), Fi304 (kd) yrkandena 2-7, 14, 16
Kristdemokraternas förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004
Belopp i miljoner kronor

10.     Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (c)
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Budgetförslagen för 2004
a) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet
b) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)
=utskottet
c) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ
d) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)
=utskottet
e) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)
=utskottet
f) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)
=utskottet
g) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt inkomstskatt. Därm
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2-6 och 8-11 samt avslår pro
h) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)
=utskottet
i) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)
=utskottet
j) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt allmän löneavgift.
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 17 och 23 samt avslår propos
k) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om höjd koldioxidskatt och
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 19 och 30 samt avslår propos
l) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)
=utskottet
m) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om kraftvärmebeskattning. D
2003/04:Fi255 (c) av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) och
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 32 samt avslår proposition 200
n) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av
=utskottet
o) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om avtrappning av energiska
p) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)
Riksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om skatter på handelsgödsel
q) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)
=utskottet
r) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun
=utskottet
s) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)
Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det
t) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)
=utskottet
u) Motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c),
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 6,
2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd),
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1, 7, 14-16, 18, 21, 22, 24-28
2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c),
och avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av utsk
Ställningstagande
Jag anser i likhet med vad som anförs i Centerpartiets motion Fi242 att Sverige
Skattepolitiken ska, utifrån federalismens principer, bidra till en radikal omv
Centerpartiet vill genomföra en omfattande inkomstskattereform genom att det nu
För att motverka skadliga marginaleffekter föreslår Centerpartiet att den statl
Centerpartiet föreslår, i stället för avdrag, skatterabatter som är lika mycket
Centerpartiet förespråkar en radikal omläggning där kommunerna får ett skattemä
Centerpartiet vill förändra skatter för företag så att det blir enklare att sta
Sambeskattningen av förmögenhetsskatten bör avskaffas. För att stimulera kapita
Beskattningen av riskkapital för småföretag bör lättas. Ett led i detta är att
För att finansiera skatteförslagen föreslår Centerpartiet minskade avsättningsm
Förändrade skatter på byggande och boende ska leda till ökat byggande. För att
För att finansiera skattesänkningar på byggande och boende höjs reavinstbeskatt
Förändrade skatter för miljö och hälsa är effektiva styrmedel för att komma til
Genom höjda skatter för lågpriscigaretter, förbränning av osorterat avfall och
De av Centerpartiet föreslagna förändringarna på skatteområdet motsvarar nettos
I det följande presenteras förslag inom de prioriterade områdena som inte ryms
För ökad rättstrygghet behövs fler poliser och en ny polishögskola samt ett åte
Centerpartiet vill stimulera företagande och tillväxt genom att villkoren för s
För att få fler människor i arbete vill Centerpartiet införa de övergångsarbets
En viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt är investeringar i utbildning på alla
Även kommunikationer är en förutsättning för tillväxt. Centerpartiet föreslår ö
Livskvalitet och hälsa är inte bara en vinst för enskilda individer, utan också
Sammanfattningsvis anser jag alltså att Centerpartiets förslag till inriktning
Slutligen stöder jag även Centerpartiets övriga förslag i detta sammanhang liks
Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a
Centerpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004
Belopp i miljoner kronor

11.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4
av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner den i reservation 11 föreslagna preliminära fördelningen av
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
och avslår
proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 11
liksom motionerna
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Vi biträder Moderata samlingspartiets förslag till preliminär fördelning av utg
Med vårt budgetförslag vill vi uppnå de politiska mål som finns redovisade i vå
Det moderata budgetalternativet innebär att den offentliga sektorns inkomster o
Vi satsar också ökade resurser som går direkt till skolor och sjukvård i ställe
Vi ser till att staten kan uppfylla sitt ansvar för trygghet på gator och torg.
Totalt satsar vi närmare 13 respektive 18,5 miljarder kronor inom dessa områden
Utgiftstaket för den offentliga sektorn bör under de närmaste tre åren minska m
Vi anser således att riksdagen bör bifalla vårt förslag i motion Fi239 (m) yrka
12.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006 - avsn
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 bör ha följande lydels
Riksdagen godkänner den i reservation 12 redovisade beräkningen av utgifterna p
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11
och avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att statsbudgetens utgifter för åren 2005 och 2006 bör fördelas på utg
Vi konstaterar vidare att de utgiftsberäkningar som regeringen presenterar för
Med det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 9 och 11
13.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner den i reservation 13 föreslagna beräkningen av utgifter på
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 och avslår propositi
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att beräkningen av utgifterna på utgiftsområden för 200
Med det anförda föreslår jag att motion Fi241 (kd) yrkandena 6 och 7 bifalls av
14.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för år 2005 och 2006 - avsnit
av Jörgen Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner den i reservation 14 föreslagna preliminära fördelningen av
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del och avslår propo
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för
Genom Centerpartiets politik kommer utgifterna för arbetslösheten att minska. V
Jag föreslår alltså att riksdagen bifaller motion Fi242 yrkande 3 i denna del o
15.     Budgeteringsmarginalen - avsnitt 5.2, punkt 14 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lyd
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i reservation 15. Därmed b
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.
Ställningstagande
Med några års erfarenheter av hur budgetlagen och den nya budgetprocessen funge
Vi anser också att budgeteringsmarginalen ska användas på det sätt som den var
Vi anser även att det saknas en klar redovisning av statens framtida åtaganden.
Det behövs en helt annan strategi för att hantera de offentliga åtagandena på e
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6.
16.     Omstrukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
2002/03:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 30.
Ställningstagande
Regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb
Riksdagsmajoriteten godkände att statligt ägda bolag genom extra utdelningar sk
Regeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition
Vi konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har lämnat
Vi tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 2004 som
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Vi a
17.     Vårpropositionens innehåll - avsnitt 5.5, punkt 17 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 bör ha följande lydel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati
Ställningstagande
Vi anser att de övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken ska beha
Det är för oss uppenbart att den förändring av riksdagens arbetsprocess och den
Mot denna bakgrund kan vi konstatera att de krav som Folkpartiet anser att man
Vi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi har


Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Budgetpropositionen 2004
I proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 föreslår regeringen i förs
vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2004
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
2. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssy
3. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 20
4. att riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (
6. att riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i
7. att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 20
8. att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 (av
9. att riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden
10. att riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar fö
11. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005
12. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssysteme
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgälds
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för my
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verk
16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar so
17. att riksdagen godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservations
vad gäller skattefrågor
27. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild skattereduktio
28. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottsl
29. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:4
30. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1
31. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1
32. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (19
33. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1
34. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1
35. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:7
36. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1
37. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:5
38. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av inkomstskatt
39. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1
40. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1
&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Propositionen
I propositionen volym 1, avsnitt 2 yrkande 9 föreslår regeringen att riksdagen
beslutar om fördelning a
v utgifterna för budgetåret 2004 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen
 anfört i avsnitt 6.2, ta
bell 6.5.
Regeringen föreslår i yrkande 11 att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter
 på utgiftsområden för budg
etåren 2005 och 2006 (avsnitt 6.2 tabell 6.5).
Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse för år 2004 skall, enligt tabell 6.5
Utgifter 2004-2006, uppgå
till  7 896 299 000 kronor. För åren 2005 och 2006 beräknas ramen till 7 844
miljoner kronor respektive
 8 218 miljoner kronor.
Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati och delar av politikområdet
Mediepolitik som i övrigt
ingår i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I utgiftsområde
 1 ingår även en del av p
olitikområdet Samepolitik som i övrigt ingår i utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutand
e näringar. Vidare ingår i utgiftsområde 1 de på politikområde ofördelade
anslagen Kungliga hov- och slott
sstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens
förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän,
 justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt
Expertgruppen för EU-fr
ågor.
Närmare om utgiftsområde 1
I politikområdet Demokrati ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och
Datainspektionens verksamheter
. Vidare ingår betalning av statens kostnader för valsedlar och annat
valmaterial samt ersättningar til
l vissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med
allmänna val. Ingår gör o
ckså tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting
och kommunbibliotek sa
mt en satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning. För 2004 ingår i
politikområdet en demokratisatsni
ng, som bl.a. kommer att innehålla insatser för att öka valdeltagandet i
Europaparlamentsvalet 2004. I
politikområdet ingår 2004 även särskilda medel till riksdagspartierna för att
informera om Europaparlamen
tsvalet.
Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet för år 2004 skall uppgå
till totalt 298,7 miljoner kr
onor. För år 2005 beräknas anslagen till sammanlagt 83,2 miljoner kronor och för
 år 2006 till 347,3 miljo
ner kronor. De stora skillnaderna i utgiftsutvecklingen under perioden 2004-2006
 beror på att det år 2
004 och 2006 genomförs val till Europaparlamentet respektive allmänna val.
För de delar av politikområdet Mediepolitik som hör till utgiftsområde 1
föreslår regeringen anslag för år 2
004 på totalt 664,7 miljoner kronor. Av politikområdet ingår anslagen till
Presstödsnämnden och Taltidnin
gsnämnden, presstöd, stöd till radio- och kassettidningar, Radio- och TV-verket
samt Granskningsnämnden
för radio och TV i utgiftsområdet. För år 2005 beräknas anslaget för dessa delar
 av politikområdet Mediepol
itik till 665,3 miljoner kronor och för år 2006 till 665,8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget till Sametinget, som ingår i politikområdet
Samepolitik, skall uppgå til
l 17,7 miljoner kronor för år 2004. För år 2005 beräknas anslaget till 18,1
miljoner kronor och för år 2006
 till 18,3 miljoner kronor.
I utgiftsområdet ingår även anslag som inte omfattas av indelningen i
politikområden, eftersom regeringe
n inte fastställer några mål för dem. Det gäller anslagen Kungliga hov- och
slottsstaten, Regeringskansli
et m.m., Stöd till politiska partier, Riksdagens ledamöter och partier m.m.,
Riksdagens förvaltningskos
tnader och Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen samt Expertgruppen för
EU-frågor. Regeringen föresl
år att ramen för dessa anslag skall uppgå till 6 915,3 miljoner kronor för år
2004. För år 2005 beräknas ans
laget till 7 077,8 miljoner kronor och för år 2006 till 7 186,5 miljoner kronor.
Motionerna
Förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Belopp i miljoner kronor
Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) en
sänkning för utgiftsområd
e 1 med 864 miljoner kronor jämfört med förslagen i budgetpropositionen. I
motionen anförs att Regerings
kansliet har expanderat de senaste åren. Det gäller i synnerhet de politiskt
relaterade befattningarna
. Enligt motionärernas uppfattning finns det skäl att hålla tillbaka expansionen
 av Regeringskansliet.
Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening återgå till samma
dimensionering som före det sven
ska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att det finns anledning att
 ifrågasätta att regerin
gens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för anslaget till
Regeringskansliet. Stödpartierna får
, liksom övriga oppositionspartier, parti- och kanslistöd. De bör kunna
finansiera sina samordningskans
lier med dessa medel.
I motionen anförs också att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör
reduceras. Det är inte påk
allat att informationsavdelningen har den omfattning den har i dag. Det
huvudsakliga ansvaret för den
 information som gäller den politiska verksamheten i riksdagen åvilar riksdagens
 partier.
Motionärerna anser också att en särskild upplysningskampanj om kommunismens
brott mot mänskligheten bör g
enomföras.
I motionen föreslås också att partistödet avvecklas successivt. För år 2005
föreslås en minskning av stödet t
ill en fjärdedel av det nuvarande anslaget. För år 2006 föreslås att stödet dras
 ned med ytterligare en fj
ärdedel. Vidare motsätter sig motionärerna att 10 miljoner kronor anslås i
samband med valet till Europa
parlamentet 2004.
I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det första bör
enligt motionärerna tas år 2005.
 Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att
presstödet avskaffas kommer Pr
esstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt motionen
avvecklas. För att underlätta
avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten avskaffas. I
motion 2003/04:K424 av G
unnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas. Det
anförs vidare i den motionen
 att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och
kassettidningar bör överföras till
 Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av ett
avskaffande av presstödet.ll
töpø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det
första bör enligt motionärerna tas år
2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att
presstödet avskaffas komm
er Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt
motionen avvecklas. För att under
lätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten
avskaffas. I motion 2003/04:K424
 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas.
Det anförs vidare i den mot
ionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och
kassettidningar bör överföras
 till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av
ett avskaffande av presstöd
et. förpø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det
 första bör enligt motionärerna t
as år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med
 att presstödet avskaffas
 kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt
motionen avvecklas. För att
underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten
avskaffas. I motion 2003/04
:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör
avvecklas. Det anförs vidare i de
n motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio-
och kassettidningar bör öve
rföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får
påverkas av ett avskaffande av pr
esstödet.kanspø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två
steg. Det första bör enligt motionär
erna tas år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I
och med att presstödet avs
kaffas kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör
enligt motionen avvecklas. F
ör att underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att
reklamskatten avskaffas. I motion 2
003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör
avvecklas. Det anförs vidar
e i den motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till
radio- och kassettidningar
 bör överföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får
 påverkas av ett avskaffande
 av presstödet.radepø  #   °ú  8+
                                   Enligt motionärernas uppfattning finns det
skäl att hålla tillbaka expansionen
 av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening
återgå till samma dimensio
nering som före det svenska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att
 det finns anledning at
t ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för
anslaget till Regeringska
nsliet. Stödpartierna får, liksom övriga oppositionspartier, parti- och
kanslistöd. De bör kunna finansie
ra sina samordningskanslier med dessa medel.ksdã   b  @Modeb  @ samlingspartiet
föreslår i sin partimotion Fi
239 yrkande 6 (delvis) en sänkning för utgiftsområde 1 med 864 miljoner kronor
jämfört med förslagen i bud
getpropositionen. I motionen anförs att Regeringskansliet har expanderat de
senaste åren. Det gäller i
synnerhet de politiskt relaterade befattningarna. Enligt motionärernas
uppfattning finns det skäl att
hålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet
enligt motionärernas mening
 återgå till samma dimensionering som före det svenska ordförandeskapet i EU.
Vidare anser motionärerna a
tt det finns anledning att ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier
finansieras inom ramen för
anslaget till Regeringskansliet. Stödpartierna får, liksom övriga
oppositionspartier, parti- och kansli
stöd. De bör kunna finansiera sina samordningskanslier med dessa medel.äknC   
  °ú  H2
          samlingspartiet föreslår i sin partimotio
Beträffande åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på
sammanlagt 1 209 miljoner krono
r respektive 1 245 miljoner kronor (yrkande 7 delvis).
Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 yrkande 13 (delvis) en
sänkning av ramen för utgift
sområdet för år 2004 med 1 277 miljoner kronor jämfört med förslaget i
budgetpropositionen. I fråga om pres
stödet föreslås en minskning med 425 miljoner kronor med hänvisning till att det
 nu råder en helt ny situ
ation i förhållande till vad som gällde när det infördes. Anslaget till
Regeringskansliet m.m. bör minskas
 med 800 miljoner kronor anser Folkpartiet, eftersom det under den
socialdemokratiska regeringen vux
it starkt, särskilt vad gäller den politiska verksamheten. Efter
ordförandeskapet i EU kan Regeringskan
sliet krympas enligt Folkpartiet. Partiet anser också att de samordningsvinster
som sammanslagningen
med utrikesförvaltningen medför bör utnyttjas. Vidare föreslår Folkpartiet
liberalerna en minskning av pa
rtistödet med 30 miljoner kronor för år 2004 för att minska partiernas beroende
av staten. För vart och e
tt av åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på sammanlagt
1 277 miljoner kronor res
pektive 1 277 miljoner kronor (yrkande 11 delvis).
Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att ramen för utgiftsområdet
minskas med 631 miljoner kro
nor för år 2004 jämfört med regeringens förslag (yrkande 5 delvis). Partiet
anser att presstödet kan minsk
as med totalt 20 miljoner kronor. I sammanhanget anförs att partiet stöder
distributionsstödet till lörd
agsutdelning. Vidare förespråkas i motionen att det införs ett exemplarstöd för
postdistribuerade tidning
ar med 2 kr per distribuerat exemplar. Anslaget till Regeringskansliet bör
minskas med 605 miljoner k
ronor för år 2004, eftersom utveckling och anpassning av Regeringskansliet
enligt Kristdemokraterna ka
n ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar. I avvaktan på ett
tydliggörande av målen för
Datainspektionens verksamhet anser partiet att besparingar kan göras på 6
miljoner kronor. Besparingar
na på utgiftsområdet för år 2005 uppgår till 676 miljoner kronor och för år 2006
 till samma belopp (yrkande
 7 delvis).
Centerpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en minskning
av utgiftsramen för år 20
04 med 900 miljoner kronor. I motion 2003/04:K414 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)
anges att Centerpart
iet vill öka anslaget 27:2 Presstöd med 1 miljon kronor i förhållande till
regeringens förslag. Vidare för
eslås i den motionen att anslaget 90:5 Regeringskansliet minskas med 900
miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag. Därvid anförs bl.a. att tidigare sammanslagningar av
departement borde ge min
skade kostnader genom effektiviseringar under den kommande treårsperioden.
Enligt motionärerna är det äv
en nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna besparingar inom
Regeringskansliet. För åren 2005 och 20
06 föreslår partiet minskningar med 880  miljoner kronor respektive 890 miljoner
 kronor (yrkande 3 del
vis).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 2004 beslutar om utgiftsramen
 för utgiftsområde 1 Rik
ets styrelse i enlighet med vad som anförs i budgetpropositionen volym 1,
avsnitt 6.2, tabell 6.5, dv
s. 7 896 299 000 kronor.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen för budgetåren 2005 och 2006
godkänner regeringens förslag ti
ll preliminära ramar för utgiftsområde 1 som riktlinjer för regeringens
budgetarbete. Dessa ramar föreslås
 uppgå till 7 844 miljoner kronor respektive 8 218 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motionerna Fi239
yrkandena 6 och 7 (m), F
i240 yrkandena 11 och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3
(c) i berörda delar.
Avvikande meningar
Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för 2005 och 2006 (m)
Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:
Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
budgetåret 2004 och förslag till
preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i
motionerna Fi240 yrkandena 11
 och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I
 stället bör riksdagen b
ifalla Moderata samlingspartiets förslag i motion Fi239 yrkandena 6 och 7. Vårt
ställningstagande inneb
är att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 032 miljoner kronor till
utgiftsområdet och för åren 2005 o
ch 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 635 miljoner
 kronor respektive 6 973
miljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.
Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006
(fp)
Tobias Krantz (fp) och Martin Andreasson (fp) anför:
Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
budgetåret 2004 och förslag till
preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i
motionerna Fi239 yrkandena 6
och 7 (m), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I
stället bör riksdagen bifa
lla Folkpartiet liberalernas förslag i motion Fi240 yrkandena 11 och 13. Vårt
ställningstagande innebär
att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 6 619 miljoner kronor till
utgiftsområdet och för åren 2005 och
 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 567 miljoner
kronor respektive 6 941 mi
ljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.
Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för åren 2005 och 2006
 (kd)
Ingvar Svensson (kd) anför:
Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
budgetåret 2004 och förslag till
preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i
motionerna Fi239 yrkandena 6
och 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I
stället bör riksdagen bi
falla Kristdemokraternas förslag i motion Fi241 yrkandena 5 och 7. Vårt
ställningstagande innebär att ri
ksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 265 miljoner kronor till utgiftsområdet
och för åren 2005 och 2006
godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 7 168 miljoner kronor
respektive 7 542 miljoner
 kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.
Utgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006 (c)
Kerstin Lundgren (c) anför:
Regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
budgetåret 2004 och förslag till
preliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i
motionerna Fi239 yrkandena 6
och 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) bör
avslås. I stället bör rik
sdagen bifalla Centerpartiets förslag i motion Fi242 yrkande 3. Vårt
ställningstagande innebär att riksd
agen för budgetåret 2004 anvisar 6 996 miljoner kronor till utgiftsområdet och
för åren 2005 och 2006 god
känner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 964 miljoner kronor
respektive 7 328 miljoner kr
onor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.
Bilaga 5
Skatteutskottets yttrande
2003/04:SkU1y
Skattefrågor i budgetpropositionen för 2004
Till finansutskottet
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet
genomförs med viss justering av
 förslaget om kraftvärmebeskattning och har inte någon invändning mot de
bedömningar som regeringen redov
isar. När det gäller statsstödsprövningen av industrins procentuella
skatterabatter anför utskottet att k
ommissionens godkännande bör avvaktas innan de föreslagna ändringarna sätts i
kraft.
En grön skatteväxling genomförs och innebär att skatter och avgifter på
förvärvsinkomster sänks med 2 miljar
der kronor. Alla som betalar inkomstskatt får en skattereduktion på 200 kr och
företagen får en sänkning
av den allmänna löneavgiften med 0,12 %. För att skapa utrymme för ytterligare
skatteåtgärder begränsas upp
räkningen av den statliga inkomstskattens skiktgränser inför inkomståret 2004.
Den gynnsamma förmånsbeskattningen av miljövänliga bilar och skattefriheten för
nordiska sjömän i viss traf
ik förlängs och förslag aviseras om en begränsning av skattefriheten för
lånedatorer och om en slopad skat
tefrihet för tandvårdsförmån. Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid
dubbel bosättning kommer at
t ses över.
På området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om
slopad arvsskatt mellan makar
, en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på
småhus så att den även omfattar
 förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion
vid miljöinvesteringar, e
n justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av
skattereglerna till den nya
tredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten
vid köp av nybildade bo
stadsrätter.
För företagen och deras ägare aviseras förslag om förändringar i reglerna om
fördelning av inkomst mellan k
apital och tjänst (de s.k. 3:12-reglerna), slopade villkor för lättnad vid gåva
av företagstillgångar, ändr
ingar i reglerna för lågbeskattade utländska företag (CFC-beskattning),
införande av en avdragsrätt för utd
elningen på insatsemitterat kapital i kooperativa ekonomiska föreningar, ett
omedelbart avdrag för utgi
fter för reparation och underhåll av näringsfastighet och uttryckliga
skatteregler för värdering av lager
 av finansiella instrument. I fråga om arbetsgivares avdragsrätt för
pensionskostnader aviseras en begr
änsning av avdragsrätten vid överlåtelse av pensionsutfästelser.
Som en del i den gröna skatteväxlingen höjs koldioxidskatten och elskatten för
hushåll och servicesektor.
 Koldioxidskatten höjs med 18 % och elskatten med 1 öre per kWh. Drivmedel
undantas från koldioxidskatt
ehöjningen eller kompenseras med sänkt energiskatt. Industrins skattebelastning
hålls oförändrad genom en
 höjning av skatterabatten, vilket kräver ett godkännande enligt
statsstödsreglerna. Utskottet konstater
ar i sitt yttrande att kommissionens ställningstagande ännu inte föreligger och
anför att ett godkännande
 bör avvaktas innan höjningen av industrins procentuella skatterabatter sätts i
kraft.
I den gröna skatteväxlingen ingår vidare en höjning av dieselskatten med 10 öre
per liter, en höjning av b
ekämpningsmedelsskatten med 10 kr per kg och en höjning av elskatten för
industri m.m. med 0,5 öre per k
Wh. Den senare höjningen genomförs den 1 juli 2004. Härutöver genomförs en
indexuppräkning av samtliga ska
ttesatser.
På energi- och miljöskatteområdet redovisar regeringen förutsättningarna för en
fortsatt grön skatteväxling,
 särskilt i fråga om näringslivets energibeskattning.
De koldioxidneutrala drivmedlen bör enligt en bedömning av regeringen befrias
från både energiskatt och
koldioxidskatt, och dessa villkor bör gälla redan fr.o.m. 2004. Regeringen avser
 vidare att ansöka hos
kommissionen om undantag för den lägre elskatten i norra Sverige.
Kalk- och cementbranschens tidsbegränsade undantag förlängs och bedöms inte
kräva något tillstånd när det ny
ligen antagna energiskattedirektivet träder i kraft den 1 januari 2004.
Vindkraftens miljöbonus trappa
s av enligt en särskild plan som är föremål för överläggningar med kommissionen.
 Bedömningar lämnas om avfall
sskatten och om skatten på naturgrus.
Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får
möjlighet att göra avdrag efter
 samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i
egen verksamhet och det
 fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och
värmeproduktion. När det gäller försla
get om att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta
bränslen mellan värmeleveranser
 till industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för
 att klargöra om förslage
t kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.
För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av
alkoholdrycker och tobaksvaro
r. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för
bredbandsanslutning förlängs.ks
När `ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för
privatinförsel av alkoholdrycker och tob
aksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för
bredbandsanslutning för
längs.försla`ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för
 privatinförsel av alkoholdrycker
 och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten.
Skattereduktionen för bredbandsanslu
tning förlängs.skaffa`ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i
reglerna för privatinförsel av alkoh
oldrycker och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten.
Skattereduktionen för bredb
andsanslutning förlängs.ning a`ú  ³   H2
                                         8+
                                            en mellan värmeleveranser till
industrin och annan produktion före
slår utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov
till negativa effekter f
ör fjärrvärmeverken.ömó   R  @KrafR  @meverkens energieffektiva produktion
underlättas genom att de får möjlig
het att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas
avdraget för el som används i
 egen verksamhet och det fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen
mellan el- och värmeproduk
tion. När det gäller förslaget om att det fria valet skall avskaffas även vid
fördelning av insatta bränsl
en mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion föreslår utskottet
 att detta skjuts upp f
ör att klargöra om förslaget kan ge upphov till negativa effekter för
fjärrvärmeverken.
                  C       S   (@
                                 H
2
  meverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet
att göra avdrag efter samma
 regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i egen
verksamhet och det fria
valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion.
När det gäller förslaget om
 att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta bränslen
mellan värmeleveranser till
industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för att
klargöra om förslaget kan
ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.e    R  @KrafR
@meverkens energieffektiva produktion
 underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som
industrin. Samtidigt avsk
affas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet mellan
insatta bränslen vid förde
lningen mellan el- och värmeproduktion. När det gäller förslaget om att det fria
 valet skall avskaffas äv
en vid fördelning av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och
annan produktion föreslår
 utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov till
 negativa effekter för fjärrvärmeverken.siã
  ó   °ú
Slutligen överväger regeringen omfattande insatser mot skattefusk som berör en
rad områden som redovisas
 i propositionen.
När det gäller statsbudgetens utgifter behandlar utskottet utgiftsramen för
utgiftsområde 3 Skatt, tull
och exekution. Utskottet biträder regeringens förslag till utgiftsram för 2004
och beräkningen av utgift
erna för 2005 och 2006.
Vid yttrandet fogas avvikande meningar från (m), (fp), (kd) och (c).

Utskottets överväganden
STATSBUDGETENS INKOMSTER
Skattepolitikens inriktning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas,
Kristdemokraternas och Cent
erpartiets förslag om inriktning av skattepolitiken.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att
finansiera välfärden och att de
samtidigt skall stimulera till arbete och investeringar och till en uthållig
utveckling samt bidra ti
ll minskade ekonomiska och sociala klyftor.
Under kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och
småföretagen. Det skattepolitiska
 arbetet kommer att vara inriktat på fyra områden: globaliseringen, småföretagen
 och insatser mot skatte
fusk samt grön skatteväxling.
Den fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska
skattesystemet inför utmaningar
. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag
på dagens nivå är möjligt me
n att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med
stora offentliga utgifter
 krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta
är en förutsättning om mar
ginalskatterna skall kunna hållas nere på olika strategiska områden av betydelse
 för en god ekonomisk ti
llväxt.
Regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Fr.o.m.
inkomståret 2004 höjs d
en s.k. klyvningsräntan med två procentenheter och inkomståret 2005 tas ett
andra steg. Inriktningen är
att särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger
dessa åtgärder en skattelättna
d på 1 miljard kronor. Generationsskiften kommer att underlättas genom ändringar
 i gåvobeskattningen, oc
h det pågår ett arbete med Förenklingsutredningens förslag till reformerade
skatteregler för handelsbolag
.
Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.
Skattefusk snedvrider konku
rrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen
 ett hot mot välfärden. R
egeringen överväger omfattande insatser mot skattefusk. Prioriteringarna rör
svartarbete inom byggsekto
rn, oredovisade inkomster inom kontanthandeln, momsfusk, skatteundandraganden i
internationella konc
erner, internationellt informationsutbyte samt möjligheten av s.k.
schablonbeskattning.
Regeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning
av koldioxidskatten med 18
 % för hushåll och servicesektorn. en höjning av elskatten med 1 öre per kWh för
 hushåll och servicesektor
n, en höjning av elskatten med 0,5 öre per kWh för tillverkningsindustrin,
växthusnäringen och lantbruket
 från den 1 juli 2004, en höjning av dieselskatten med 10 öre per liter och en
höjning av skatten på bekäm
pningsmedel med 10 kr per kg.
De redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer
och företag.
Andra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten
mellan makar, en dämpningsre
gel för fastighetsskatten och en begränsning av förmögenhetsskatten på småhus.
Den senare förändringen skall
 kunna tillämpas redan från inkomståret 2003.
Från och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna
EG-reglerna för privatinförsel a
v alkohol och tobak. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av
gränshandeln och den illegala han
deln.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl.
(m) anförs att målen f
ör Moderaternas ekonomiska politik är att öka levnadsstandarden och den
långsiktiga tillväxten, att garan
tera en god trygghet för alla medborgare och att upprätthålla ekonomisk
stabilitet. Motionärernas strate
gi för tillväxt går ut på att det alltid skall löna sig bättre att arbeta än att
 leva på bidrag, att det ska
ll gå att leva på sin lön, att det skall löna sig att utbilda sig och att
företagsklimatet skall vara det
 bästa tänkbara. Den långsiktiga inriktningen av skattepolitiken bör vara att
skatterna sänks till samma
nivå som i andra jämförbara industriländer. Motionärerna anför att de skatter
som är mest skadliga för tillv
äxten bör sänkas först, och de prioriterar inkomstskattesänkningar genom
förbättrat grundavdrag, höjd brytpu
nkt och ett avskaffat andra steg i den statliga inkomstskatteskalan.
Det allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år 2004
uppgår avdraget till mellan
 19 200 kr och 34 200 kr beroende på inkomst. Gränsen för uttag av statlig
inkomstskatt höjs successivt,
 och det andra steget i skalan slopas. Ett extra grundavdrag på 8 000 kr per
barn införs år 2004, och a
vdraget ökas sedan gradvis under budgetperioden till 12 000 kr per barn.
Beskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig
eftersom skatten tas ut in
nan någon inkomst uppkommit och innebär dessutom att hela den reala
värdeökningen tas i anspråk. Fastighe
tsskatten bör därför avskaffas, och motionärerna föreslår att den sänks för
småhus och flerfamiljshus med 0,2
 % år 2004 och med ytterliggare 0,1 % åren 2005 och 2006. Vidare införs ett tak
för fastighetsskatteutta
get. Schablonintäkten för bostadsrättsföreningar avskaffas.
En avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller
hjälp att hämta på dagis, skapar
förutsättningar för människor med vanliga inkomster att kunna köpa dessa
tjänster. För tjänster utförda i hem
met införs därför en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden på maximalt 50
000 kr per hushåll.
Drivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för
umgänge med familj och
vänner krymper. Skatten på såväl bensin som diesel bör sänkas till europeisk
nivå, och skatterna sänks med 7
0 öre per liter inklusive moms med början år 2004.
Företagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens.
Arvs-, gåvo- och förmögenhetsska
tterna sänks för att på sikt avskaffas. Skatten på aktieutdelningar avskaffas
stegvis. På detta sätt under
lättas generationsskiften i företag, stimuleras investeringar och förbättras
enligt vad som anförs villko
ren för svenskt ägande av svenska företag. Genom slopade klyvningsregler
(3:12-reglerna) får mindre föret
ag bättre villkor som är mer lika dem som gäller för större företag, och
nyföretagandet stimuleras.
Motionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom
beskattningen då blir konkurre
nsneutral mellan olika energiproducenter och mellan olika bränslen. Eftersom den
 extra energiskatt so
m tas ut på produktionskapaciteten i kärnkraftverk bryter mot denna princip
föreslår de att den tas bort
 på sikt och sänks redan nästa år.
Beskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och
entreprenadmaskiner sänks till samma niv
å som i våra främsta konkurrentländer, och skatterna på växtnäring och växtskydd
 slopas för att ge det svensk
a jordbruket rimliga konkurrensförutsättningar.
När de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra
EU-länder stiger är det viktigt at
t anpassa de svenska alkoholskatterna till omvärldens nivåer, inte minst för att
 den svenska bryggerinär
ingen skall kunna konkurrera på lika villkor med utländska producenter. Vidare
är anpassningen viktig f
ör att kunna bibehålla skattebaserna i Sverige och för att fortsatt kunna föra
en kraftfull alkoholpolit
ik. Skattesatserna för alkoholdrycker sänks därför den 1 januari 2004.
I Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av
Lars Leijonborg m.fl. (
fp) anförs att skattesystemet måste vara lätt att förstå och bygga på generella
skattesatser och likformig
het. Detta ökar rättvisan och minskar motiven att försöka hitta vägar att
kringgå beskattningen. En reform
ering av skattesystemet föreslås i syfte att bidra till att ge människor större
makt över sina liv och up
pmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och eget
ansvar. Detta är enligt vad
 som anförs nödvändigt om en grund skall kunna läggas för en högre ekonomisk
tillväxt. Ett internationellt
konkurrenskraftigt skattesystem för jobb och företagande kräver ett stegvis
sänkt skattetryck.
Inriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter.
Barnfamiljernas försörjningsbör
da bör enligt vad som anförs speglas i beskattningen. Skatten skall sänkas på
individuellt ägande och ris
ksparande och på företagande och företagare. Ett mål som bör uppfyllas är att de
 flesta inkomsttagarna bar
a skall betala kommunalskatt och att den högsta marginalskatten skall vara 50 %.
Den högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra steget
 i den statliga inkoms
tskatteskalan slopas. Vidare flyttas skiktgränsen för uttag av statlig
inkomstskatt upp och läggs vid i
nkomster på ca 340 000 kr per år. För låg- och medelinkomsttagare sänks
inkomstskatten genom ett förvärvsav
drag mot kommunalskatten på 2 % av inkomsten. Motionärerna räknar med att
förslagen ger över 1 miljon ska
ttebetalare lägre marginalskatt.
En tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av
arbetsgivaravgifterna och en lån
gsiktig inriktning är därför att den del av arbetsgivaravgifterna som är ren
skatt skall tas bort. I ett
 första steg föreslår motionärerna att arbetsgivaravgifterna i den privata
tjänstesektorn sänks med 5 milj
arder kronor.
För att Sverige skall vara ett attraktivt land att spara och investera i vill
motionärerna på sikt avsk
affa förmögenhetsskatten. Som ett första steg sänks den genom att
sambeskattningen av makar avskaffas. I
 ett andra steg höjs fribeloppet till 2,1 miljoner kronor. I ett tredje steg
avskaffas förmögenhetsskat
ten helt. Ett långsiktigt kompetens- och pensionssparande stimuleras genom att
avdragsrätten för inbeta
lningar höjs från ett halvt till ett basbelopp.
Skatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis
sänkning av skattesatsen
för enskilda personers aktieutdelning.
Sverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för
företagande och tillväxt som fin
ns genom att underlätta för nya företag att bildas och för små och medelstora
företag att växa. Regeringen
har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna blir dock i
huvudsak kvar och även orättvi
san i beskattning mellan små och stora företag. Den skattelindring som
regeringen föreslår är dessutom en
ligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år
innan den får full verkan. Mot
ionärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår
därför att fåmansbolagsreglerna före
nklas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa
uppnås mellan beskattningen a
v små och större företag.
Lindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i
familjeföretag.
En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt
vad som anförs en marknad för
 nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där mycket
arbete utförs svart i dag.
rs `ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och
skapar enligt vad som anförs en mark
nad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där
mycket arbete utförs svart i
 dag.dan `ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs
och skapar enligt vad som anförs e
n marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och
där mycket arbete utförs s
vart i dag. fin`ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster
införs och skapar enligt vad som a
nförs en marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en
efterfrågan och där mycket arbete u
tförs svart i dag.katt`ú  s   °ú  8+
                                     och stora företag. Den skattelindring som
regeringen föreslår är dessutom enl
igt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år innan
 den får full verkan. Moti
onärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår därför
 att fåmansbolagsreglerna fören
klas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa
uppnås mellan beskattningen av
 små och större företag.örsta #       &gt;
                                         8+
                                            behöver en ny politik som tar till
vara den stora potential för föret
agande och tillväxt som finns genom att underlätta för nya företag att bildas
och för små och medelstora f
öretag att växa. Regeringen har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga
 reglerna blir dock i hu
vudsak kvar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den
skattelindring som reger
ingen föreslår är dessutom enligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att
 det kommer att ta 23 år inn
an den får full verkan. Motionärerna vill att småföretagen skall få det lättare
redan nu och föreslår därför a
tt fåmansbolagsreglerna förenklas och att skattebördan på småföretagare
samtidigt sänks så att en rättvisa up
pnås mellan beskattningen av små och större företag.basbel3          @Sver
@behöver en ny politik som tar t
ill vara den stora potential för företagande och tillväxt som finns genom att
underlätta för nya företag a
tt bildas och för små och medelstora företag att växa. Regeringen har aviserat
lättnader i 3:12-reglerna.
 De krångliga reglerna blir dock i huvudsak kvar och även orättvisan i
beskattning mellan små och stora
företag. Den skattelindring som regeringen föreslår är dessutom enligt vad som
anförs utformad på ett sådan
t sätt att det kommer att ta 23 år innan den får full verkan. Motionärerna vill
att småföretagen skall få d
et lättare redan nu och föreslår därför att fåmansbolagsreglerna förenklas och
att skattebördan på småföretagar
e samtidigt sänks så att en rättvisa uppnås mellan beskattningen av små och
större företag.fas föC      H2
                                8+
                                   behöver en ny polit
Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå.
 Motionärerna kräver att
fastighetsskatten reformeras för att på sikt avskaffas. Fastighetsskatten sänks
från 1,0 % av taxeringsv
ärdet till 0,8 % för småhus och från 0,5 % till 0,3 % för flerfamiljshus.
Taxeringsförfarandet reformeras
och fortsatta stegvisa sänkningar skall ske.
Motionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med
 höjda skatter på energi oc
h annat som belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Eftersom Sverige redan har
 betydande energiskatte
r måste dock arbetet vara inriktat på att arbeta för en gemensam koldioxidskatt
inom EU, i förlängningen
globalt. Det är vidare enligt vad som anförs viktigt att skatteväxlingen inte
leder till oavsiktliga ef
fekter på inkomstfördelningen. De höjda energiskatter på hushåll som regeringen
föreslår kommer främst att b
äras av barnfamiljer medan kompensationen - sänkt inkomstskatt på 200 kr om året
 - tillfaller alla. Moti
onärerna går därför emot de föreslagna extra höjningarna av hushållens
energiskatter och den föreslagna redu
ktionen av inkomstskatten.
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd)
anförs att varje enskild p
erson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och
grundläggande värden. Dessa värden s
om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål
som att värna våra liv och v
år hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa
familjers och enskildas e
konomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller
frånhända dem friheten och
valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål
för politiken att utforma s
katterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan
 leva på sin lön. Vidare bör
de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte
påverkas negativt av kombina
tionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För
att detta skall vara möj
ligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De
föreslår en rad åtgärder på ska
ttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av
 sin lön och därmed få möjli
ghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.
Ett rakt grundavdrag till 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala
inkomstskatten införs och ger enl
igt vad som anförs förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och
innebär exempelvis en viktig f
örbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar.
En skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år för
 pensionsgrundande inkomst
er upp till 283 200 kr. Reduktionen trappas därefter av med 2 procentenheter på
inkomster och upphör vi
d årsinkomster på 463 200 kr.
Ett generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten på
 inkomster av anställning
eller näringsverksamhet motsvarande 4 % av denna inkomst. Avdraget ersätter
regeringens kompensation f
ör pensionsavgiften. Från år 2005 höjs förvärvsavdraget till 5 %.
Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är
helt avskaffat fr.o.m. år
 2007. Det bör vara en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än
hälften av en inkomstökning i
skatt. Det är enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett
skattesystem som gör att utbildni
ng lönar sig.
Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom
föreslås en skattereduktion på 50
% för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centern.på 5
Ú  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom
föreslås en skattereduktion på 5
0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centern.X
ú  Ú  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom
föreslås en skattereduktion på 5
0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centern.X
ú  Ú  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom
föreslås en skattereduktion på 5
0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centern.X
ú  Û   H2
          8+
             nkomstökning i skatt. Det är enligt vad som anförs en
framtidsinvestering att ha ett skattesystem
som gör att utbildning lönar sig.ter pS
  C   è4
         8+
            upphör vid årsinkomster på 463 200 kr. gû       H2
                                                               8+
                                                                  m anförs föru
tsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en
viktig förbättring för sommar- e
ller extraarbetande ungdomar.ät
  c   H2
         8+
            om möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör d
e val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte
påverkas negativt av kombinat
ionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För
att detta skall vara möjl
igt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De
föreslår en rad åtgärder på skat
tepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av
sin lön och därmed få möjlig
het att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation. .k. grö³   Ò  @I
KrÒ  @emokraternas motion
Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person
och familj har såväl rätt
 som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som
liv, hälsa, kunskap, sanni
ng, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår
hälsa, ordna ett boende, sk
affa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas
ekonomiska förutsättningar kan
vara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och
valmöjligheten att förverkliga
 dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma
skatterna på ett sådant sätt att
 så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de
 val människor vill göra, ex
empelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen
 av statliga och offen
tliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt
måste enligt motionärerna
s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på
skattepolitikens område i syfte
att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få
möjlighet att påverka och få kontro
ll över sin ekonomiska situation.   Ò  @I KrÒ  @emokraternas motion Fi304
yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.f
l. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att
 förverkliga allmänna och
grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc.
 går hand i hand med våra
livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa
utbildning, bilda familj etc. Att
begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma
som att allvarligt begräns
a eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden
och livsmål. Det är ett vikt
igt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många som
möjligt, enskilda och familj
er, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka
eller minska sin arbetstid,
 inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler.
Marginaleffekterna måste m
inska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening
beskattningen kraftigt reducer
as. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att
inkomsttagare skall få behålla en stör
re del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin
ekonomiska situation.S en stör
2
  8O
     emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs
att varje enskild person
 och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande
 värden. Dessa värden som li
v, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att
 värna våra liv och vår häls
a, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers
 och enskildas ekonom
iska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller
frånhända dem friheten och valmöj
ligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för
politiken att utforma skatte
rna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva
 på sin lön. Vidare bör de va
l människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas
negativt av kombinatione
n av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att
detta skall vara möjligt
måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår
en rad åtgärder på skattepo
litikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin
lön och därmed få möjlighet
att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.#   Ò  @I KrÒ
@emokraternas motion Fi304 yrkande
na 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har
 såväl rätt som ansvar a
tt förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa,
kunskap, sanning, frihet et
c. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna
ett boende, skaffa utbildni
ng, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska
förutsättningar kan vara detsamma
 som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att
 förverkliga dessa värden
och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett
sådant sätt att så många som m
öjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor
vill göra, exempelvis öka e
ller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga
och offentliga regler.
 Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt
motionärernas mening besk
attningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens
område i syfte att inkomstta
gare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att
påverka och få kontroll över sin ek
onomiska situation.ó   ã   H2
                              8+
                                  första stycket om bränslen tillämpas även på
råtallolja, dock att återbetalning a
v energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75
procent av den koldioxidsk
att som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.      #   "
 @Best"  @lserna i första st
ycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt
medges till ett belopp som mo
tsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på
bränsle som avses i 2 kap.
1 § första stycket 3 a.        Bestämmelserna i första stycket om bränslen
tillämpas även på råtallolja, dock
 att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den
energiskatt och 75 procent
 av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första
stycket 3 a.      C   ³   h4
                             8+
                                e
n digital infrastruktur som kommer alla till del.  Kunskaper är viktiga för
tillväxt och välfärd i hela l
andet. Anslagen till utbildning och forskning höjs.   Û

I motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläget
 att det förslag till yr
kesfiskaravdrag som lades fram i SOU 1999:3 om yrkesfiskets konkurrenssituation
införs så snabbt som m
öjligt. Sedan några år tillbaka ligger ärendet hos EU-kommissionen. Regeringen
bör verka för att påskynda y
rkesfiskaravdragets införande.
Om Sverige skall klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som
 vågar anställa och vidare
utvecklas. Skattepolitiken skall inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De
 skattesänkningar som bör
prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som
kapital. Om Sverige långs
iktigt skall vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det
inte att ha kvar skatter
 som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet.
Det internationella perspe
ktivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som
avsevärt avviker från omvärldens
.
Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg
avvecklas effekten av sambeskat
tningen av förmögenhet genom att fribeloppet för sambeskattade par höjs till 3
000 000 kr fr.o.m. år 2004
. Därefter avvecklas förmögenhetsskatten med 0,5 procentenhet ned till 1,0 %
till år 2005 och ytterligar
e ned 0,25 procentenheter till 0,75 % år 2006 för att sedan slopas helt.
Beskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av
fysiska och juridiska pers
oners utdelningsskatt 2005 och med sikte på ett fullständigt slopande år 2006.
Åtgärden finansieras delvi
s genom en höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m. år 2004 skall
ha möjlighet till skatte
reduktion (riskkapitalavdrag), ett avdragsgillt sparande på ett etableringskonto
 för framtida företagss
tart införs och bundet kapital befrias från arvsskatt.
Dieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillkor
 för jord- och skogsbruk
et.
I Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson
m.fl. (c) anförs att s
katter bör fungera så effektivt som möjligt och inte förhindra tillväxt, att
skattesystemet bör upplevas s
om rättvist, att skattesystemet bör vara genomskinligt, tydligt och
förutsägbart, att ett högt skattetryc
k ger minskad personlig frihet och att skatter bör användas för att korrigera
för marknadsmisslyckanden,
 framför allt inom miljöpolitiken. Motionärerna föreslår en skattereform i syfte
 att öka rättvisan, stimule
ra till arbete, öka det individuella självbestämmandet samt ge kommunerna
stabila skattebaser.
Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och
nedtrappning i inkoms
tskikten med låga och medelstora inkomster ger enligt vad som anförs upphov till
 negativa marginaleffe
kter, och motionärerna föreslår att avdraget ersätts med en skatterabatt på 9
000 kr, vilket motsvarar et
t grundavdrag på ungefär 30 000 kr.
Vidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra
beskattningen för främst låg- och
 medelinkomsttagare och för att undvika skadliga marginaleffekter. Fullt utbyggd
 uppgår förvärvsrabatten
 till 10 800 kr. Förvärvsrabatten ges enbart för inkomster från förvärvsarbete
eller företagande. En förvärvs
rabatt på arbetsinkomsten blir enligt vad som anförs en viktig stimulans för den
 som är arbetslös att ta
ett arbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid.
Avdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till
skatterabatter. Avdrag har störst sk
atteeffekt hos höginkomsttagare eftersom de har högre marginalskatt. Genom att
ersätta avdragen med ska
tterabatter på ca 35 % (pensionssparande 40 %) räknar motionärerna med en
besparing som räcker till att
sänka den statliga inkomstskatten med 3 procentenheter. Möjligheten att göra
avdrag för övriga kostnader
under tjänst slopas.
Motionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag.
Förmögenhetsskatten diskriminerar svensk
a företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt kontraproduktiva.
Skadliga skatter skall bo
rt eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande. Sverige behöver
 fler entreprenörer och fle
r småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det kapitalbeskattade
utrymmet med 1,8 miljarder krono
r under perioden. Detta uppnås genom en justering av kapitalunderlaget för
klyvningsreglerna och genom
 att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över statslåneräntan. Viljan
att starta egna företag stim
uleras och premieras genom ett skattefritt starta-eget-sparande på upp till 40
000 kr om året, totalt
högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till skattefritt sparande
inför en företagsstart får
 i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40 000 kr om året i tre
år.
Förmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och
avskaffas därför på sikt. I ett förs
ta steg slopas sambeskattningen och sänks skattesatsen från 1,5 till 1,0 % från
år 2004. Som en del i sän
kta boendeskatter beskattas endast halva taxeringsvärdet av småhus.
Motionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam
konkurrenssituation jämfört med j
ordbrukare i andra EU-länder. För att säkra en framtida utveckling av en jord-
och skogbruksnäring med h
ög internationell status och trovärdighet sänks dieselskatten till 1 kr per
liter och slopas skatten på
handelsgödsel.
Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m. den 1
juli 2003, och för att u
nderlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten helt
i skatteklass 1 år 2004.e
oXú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m.
 den 1 juli 2003, och för a
tt underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten
helt i skatteklass 1 år 20
04.ogXú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan
fr.o.m. den 1 juli 2003, och
för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och
gåvoskatten helt i skatteklass 1
år 2004.r Xú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan
redan fr.o.m. den 1 juli 2003,
 och för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och
gåvoskatten helt i skattekla
ss 1 år 2004.a Xú  ë   H2
                          8+
                              jord- och skogbruksnäring med hög internationell
status och trovärdighet sänks die
selskatten till 1 kr per liter och slopas skatten på handelsgödsel. hS
  C   è4
         8+
             Den som inte utnyttjar m
öjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett
personligt riskkapitalavdra
g på upp till 40 000 kr om året i tre år.katteS   «   è@
                                                         8+
 erna anför att det startas för få företag i Sverige
i dag. Förmögenhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna
för småbolagsägare är direk
t kontraproduktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte
står i vägen för företaga
nde. Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens
ägare får en ökning av det kapit
albeskattade utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås
genom en justering av kap
italunderlaget för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15
procentenheter över stat
slåneräntan. Viljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett
skattefritt starta-eget-
sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte
utnyttjar möjligheten till
 skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt
riskkapitalavdrag på upp till 4
0 000 kr om året i tre år.igt oû
                                  ª  @Motiª  @erna anför att det startas för få
företag i Sverige i dag. Förmöge
nhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna för
småbolagsägare är direkt kontraprod
uktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen
 för företagande. Sverige
 behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en
ökning av det kapitalbeskattade
 utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en
justering av kapitalunderlag
et för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15
procentenheter över statslåneräntan. V
iljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt
starta-eget-sparande på u
pp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar
möjligheten till skattefritt
 sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag
på upp till 40 000 kr om
året i tre år.mande£   3   H2
                              8+
                                 erna anför att det startas för få företag i
Sverige i dag. Förmögenhetsskatten di
skriminerar svenska företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt
kontraproduktiva. Skadlig
a skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen för
företagande. Sverige behöver fler en
treprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det
kapitalbeskattade utrymmet med 1
,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en justering av
kapitalunderlaget för klyvnings
reglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över
statslåneräntan. Viljan att start
a egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt
starta-eget-sparande på upp till 40 000
kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till
skattefritt sparande inför
en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40
000 kr om året i tre år.e e
nl«      9
             8+
                s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad
åtgärder på skattepolitikens område i
syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få
möjlighet att påverka och få
kontroll över sin ekonomiska situation.S   Ó   H2
                                                  8O
                                                     emokraternas motion Fi304
yrkandena 2-7 av Alf Svensson
 m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar
 att förverkliga allmänna
och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet
etc. går hand i hand med
våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa
utbildning, bilda familj etc.
Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara
detsamma som att allvarligt be
gränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa
värden och livsmål. Det är ett
viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många
som möjligt, enskilda och fa
miljer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis
öka eller minska sin arbets
tid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler.
Marginaleffekterna mås
te minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening
beskattningen kraftigt red
uceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att
inkomsttagare skall få behålla en
 större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över
sin ekonomiska situation.# n
Ò  @I KrÒ  @emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd)
anförs att varje enskild p
erson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och
grundläggande värden. Dessa värden s
om liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål
som att värna våra liv och v
år hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa
familjers och enskildas e
konomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller
frånhända dem friheten och
valmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål
för politiken att utforma s
katterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan
 leva på sin lön. Vidare bör
de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte
påverkas negativt av kombina
tionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För
att detta skall vara möj
ligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De
föreslår en rad åtgärder på ska
ttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av
 sin lön och därmed få möjli
ghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.ó   ã   H2
                                                                          8+
första stycket om bränslen tilläm
pas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett
belopp som motsvarar den e
nergiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses
i 2 kap. 1 § första styc
ket 3 a.      #   "  @Best"  @lserna i första stycket 2 tillämpas även på
råtallolja, dock att återbetalning av e
nergiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent
av den koldioxidskatt
 som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Bestämmelserna i första stycket o
m bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt
medges till ett belopp som
motsvarar den energiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på
bränsle som avses i 2 kap
. 1 § första stycket 3 a.      C   ³   h4
                                          8+
                                             en digital infrastruktur som kommer
 alla till del.  Kunskaper är
 viktiga för tillväxt och välfärd i hela landet. Anslagen till utbildning och
forskning höjs.   ë
För att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till
periodiseringsfonder med 10 procentenheter
.
Fastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabla
 konsekvenser. Ett ta
k på 300 000 kr införs på tomtvärdet och skattesatsen sänks till 0,9 % år 2005
och till 0,75 % år 2006. End
ast halva taxeringsvärdet tas upp vid förmögenhetsbeskattningen. Förändringarna
finansieras genom att rea
vinstbeskattningen på fastigheter höjs till 30 % och genom en begränsning av
uppskoven till 75 % av vin
sten. Stämpelskatten höjs från 0,5 till 0,725 %.
En tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringens
 förslag om höjda koldioxi
dskatter accepteras samtidigt som industrins rabatt minskas med motsvarande 1,2
miljarder kronor. Där
emot avslås regeringens förslag om nya regler för bränslefördelningen i
fjärrvärmeverk eftersom det leder t
ill att fjärrvärmen inte kan konkurrera med industrins egen värmeproduktion. En
skatt införs på förbränning
 av osorterat avfall för att säkerställa att avfallsmängderna minskar. Skatten
på lågpriscigaretter höjs me
d 2 kr per paket.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är skatternas främsta syfte är att finansiera
välfärden. Skatterna skall samtidi
gt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och
minskade ekonomiska och s
ociala klyftor. Det kan inte accepteras att de redan välbeställda i samhället
får stora skattesänkningar
på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg eller att klyftorna i
samhället ökar kraftigt. Forts
atta reformer för rättvisa och tillväxt går före skattesänkningar.
Enligt utskottets mening måste ett ställningstagande till de olika förslagen om
förändringar av inkomstbe
skattningen ta sin utgångspunkt i det statsfinansiella utrymmet för sådana
åtgärder. Skatternas syfte är a
tt finansiera välfärden, och nya resurser skall i första hand användas till att
öka tryggheten och rättvis
an.
Under tidigare år har kommuner och landsting fått mer resurser, studiebidragen
har höjts, rättsväsendet o
ch polisen har tillförts ökade resurser, föräldraförsäkringen har förbättrats,
maxtaxa har införts i barnomso
rgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och
högskolan har byggts ut. Även i
år genomförs reformer. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare
anställs och forskningssatsn
ingarna förstärks. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras.
Sverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i
yrkesverksam ålder minskar. Klyftor
na är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och
väntetider i sjukvården kortas
. Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten
pressas tillbaka. Rättvisan måst
e öka och välfärden utvecklas.
Bara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an
framtidens utmaningar. Sunda
offentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs
fortsatt försiktighet och återhål
lsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar.
Den fortgående globaliseringen ställer enligt utskottets mening det svenska
skattesystemet inför utmani
ngar. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet
skatteuttag på dagens nivå är möjlig
t men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder
med stora offentliga utgi
fter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler.
Detta är en förutsättning för
 att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för
en god ekonomisk tillväxt
.
Starka och livskraftiga företag är enligt utskottets mening av avgörande
betydelse för att Sverige skall
 präglas av uthållig tillväxt och rättvisa. Det är viktigt att skapa
skatteregler för olika former av småför
etag och deras ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla. Sådana
underlättar en övergång mellan olik
a företagsformer. Regeringen vill förändra reglerna för småföretagen och
aviserar en reformering av de s.k
. 3:12-reglerna i två steg. Från och med inkomståret 2004 höjs den s.k.
klyvningsräntan med 2 procentenhe
ter. Ett andra steg kompletteras med förslag som skall gälla fr.o.m. inkomståret
 2005. Inriktningen är a
tt särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger
dessa åtgärder en skattelättnad
 på 1 miljard kronor.
Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i
skattesystemet och är enligt ut
skottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför viktigt att
 kampen mot skattefusk och
ekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad åtgärder.
Byggkommissionen har i si
tt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av särskilda
 entreprenadkonton och om
vänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa
svartarbete inom byggsektorn. I de
s.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i underliggande
 handlingar. Regeringe
n kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se
 över möjligheterna att i
nföra krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På momsområdet
 kan ifrågasättas om uppgif
terna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt
beskattning. Regeringen avser
att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med de
 förslag som kan behövas.
På det internationella området kommer det inom EU överenskomna
sparandedirektivet att genomföras och reg
eringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet utvecklas
 ytterligare. Riksskatt
everket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för
internationella företags int
ernprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter sedan
 arbetet. Riksskattever
ket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot s.k.
 schablonbeskattning
och har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se ut.
Frågan om schablonbeskattnin
g som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet
inriktas på att undersöka möjli
gheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.
Uppföljningen av förmån av
fri parkering kommer att skärpas.
Enligt utskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central del i
omvandlingen av Sverige
till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är
 att öka miljörelateringen
av skattesystemet. Genom miljöskatter sätts ett pris på miljön, och det blir
dyrare att släppa ut föroreni
ngar till luft eller vatten. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja
en mer miljövänlig och res
urssnål livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en mer miljövänlig
teknik. En grön skatteväxling
innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de
miljörelaterade skatterna balanser
as av sänkningar av skatterna på arbete.
I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet
för grön skatteväxling und
er perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling
 om drygt åtta miljarde
r kronor genomförts. För återstoden av mandatperioden kvarstår 9 miljarder
kronor, varav 6 miljarder kro
nor skall genomföras under åren 2004 och 2005. För 2004 förslår regeringen en
skatteväxling på ca 2 miljard
er kronor.
Enligt utskottets mening förutsätter en ökad miljörelatering av skattesystemen
en rationell energiskatte
struktur med långsiktigt hållbara energiskatter som också svarar mot de krav som
 EG-rätten ställer. En vi
ktig del av Skattenedsättningskommitténs uppdrag har varit att följa
utvecklingen inom EU och utforma f
örslagen efter de EG-rättsliga förutsättningarna.
En reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka
miljöstyrningen inom näringsliv
et samtidigt som de svenska företagens internationella konkurrenskraft värnas.
Systemet skall som rege
ringen anför utformas så att det underlättar möjligheten för framtida
skatteväxling som också omfattar närin
gslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse, där såväl
det nyligen antagna energisk
attedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste
iakttas. En målsättning bör va
ra att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005.
 Det fortsatta arbete
t syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera
energianvändningen inom näringslivet. E
tt viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa
styrmedel, som handel m
ed elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal.
Industrins internationella konku
rrenskraft skall beaktas genom att de samlade effekterna av utsläppshandel,
energiskatter och övriga s
tyrmedel hålls på en acceptabel nivå.
Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade
inriktningen av skattepolitiken
. Utskottet avstyrker motionerna Fi239 (m) yrkandena 8 och 9, Fi240 (fp) yrkande
 31, Fi242 (c) yrkan
de 6, Fi304 (kd) yrkandena 2-7, Fi305 (fp) yrkande 13, Fi306 (c) yrkande 1 och
Fi308 (kd) yrkande 11
.
I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag som läggs fram i de
olika budgetalternativen.
. det.øú     @&lt;røÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @bet. 2003/04U1 2ú  ð   `Öøÿ   @ú
     @19øÿ   @ú     @Finansutskottetfú     @FIU01M
Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattereduktion på 200 kr och om
 en begränsning av uppr
äkningen av skiktgränserna inför år 2004. Motionärernas förslag avstyrks.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen anför att det utrymme för sänkt skatt på arbete som skapas inom ramen
 för den gröna skatteväxlin
gen bör användas till sänkt inkomstskatt för individer och en sänkning av
arbetsgivaravgifter och egenavg
ifter för företag och enskilda näringsidkare. Regeringen föreslår (avsnitt
8.2.1, punkt 27) att inkomstsk
atten sänks genom en skattereduktion på 200 kr för det fasta beloppet vid
beskattning av förvärvsinkomste
r.
De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen
kräver enligt vad som anförs en
ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att åstadkomma
detta bör ett begränsat ingre
pp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster göras. Vid
 bestämmande av skiktgräns
er för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004
föreslås (avsnitt 8.2.3, punkt 38
delvis) att uppräkning sker med förändringen i konsumentprisindex med tillägg av
 1 procentenhet i stället
 för med de 2 procentenheter som för närvarande gäller. För att förhindra vissa
möjligheter till skatteplan
ering tillämpas de nya reglerna med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen fr.o.m.
den 23 september 2003.e
bpø  ò  @De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna
skatteväxlingen kräver enligt vad som anförs
 en ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att åstadkomma
 detta bör ett begränsat i
ngrepp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster göras.
 Vid bestämmande av skikt
gränser för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004
föreslås (avsnitt 8.2.3, punkt
 38 delvis) att uppräkning sker med förändringen i konsumentprisindex med
tillägg av 1 procentenhet i st
ället för med de 2 procentenheter som för närvarande gäller. För att förhindra
vissa möjligheter till skatte
planering tillämpas de nya reglerna med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen
fr.o.m. den 23 september 20
03.inpø  ò  @De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna
skatteväxlingen kräver enligt vad som a
nförs en ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att
åstadkomma detta bör ett begräns
at ingrepp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster
göras. Vid bestämmande av s
kiktgränser för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret
2004 föreslås (avsnitt 8.2.3, p
unkt 38 delvis) att uppräkning sker med förändringen i konsumentprisindex med
tillägg av 1 procentenhet
i stället för med de 2 procentenheter som för närvarande gäller. För att
förhindra vissa möjligheter till sk
atteplanering tillämpas de nya reglerna med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen
fr.o.m. den 23 septembe
r 2003. bpø  ò  @De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna
skatteväxlingen kräver enligt vad s
om anförs en ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att
åstadkomma detta bör ett be
gränsat ingrepp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på
förvärvsinkomster göras. Vid bestämmande
av skiktgränser för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför
inkomståret 2004 föreslås (avsnitt 8.2.
3, punkt 38 delvis) att uppräkning sker med förändringen i konsumentprisindex
med tillägg av 1 procenten
het i stället för med de 2 procentenheter som för närvarande gäller. För att
förhindra vissa möjligheter til
l skatteplanering tillämpas de nya reglerna med stöd av 2 kap. 10 §
regeringsformen fr.o.m. den 23 sept
ember 2003.tspø  £   °ú  8+
                             statligt stöd måste iakttas. En målsättning bör
vara att ett nytt energiskattesystem s
kall kunna träda i kraft den 1 januari 2005. Det fortsatta arbetet syftar till
att söka förbättra miljöst
yrningen och effektivisera energianvändningen inom näringslivet. Ett viktigt
inslag är en samordning me
llan energibeskattningen och alternativa styrmedel, som handel med elcertifikat
och utsläppsrätter sam
t ingåendet av långsiktiga avtal. Industrins internationella konkurrenskraft
skall beaktas genom att d
e samlade effekterna av utsläppshandel, energiskatter och övriga styrmedel hålls
 på en acceptabel nivå.at
ter #   3   H2
               8+
                  mering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att
 öka miljöstyrningen inom näringsl
ivet samtidigt som de svenska företagens internationella konkurrenskraft värnas.
 Systemet skall som re
geringen anför utformas så att det underlättar möjligheten för framtida
skatteväxling som också omfattar när
ingslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse, där
såväl det nyligen antagna energi
skattedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste
iakttas. En målsättning bör
vara att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari
2005. Det fortsatta arbe
tet syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera
energianvändningen inom näringslivet.
 Ett viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa
styrmedel, som handel
 med elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal.
Industrins internationella kon
kurrenskraft skall beaktas genom att de samlade effekterna av utsläppshandel,
energiskatter och övriga
 styrmedel hålls på en acceptabel nivå.kunna K   ë   Ø:
                                                        8+
                                                            schablonbeskattning
som ett sätt att fastställa in
komstskatten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka
möjligheterna att tillämpa schabloni
serade metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri
parkering kommer att skärpa
s.tid     @Skat  @sk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten
 i skattesystemet och är enligt
 utskottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför viktigt
att kampen mot skattefusk o
ch ekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad åtgärder.
 Byggkommissionen har i
 sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av
särskilda entreprenadkonton och
 omvänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa
svartarbete inom byggsektorn. I
de s.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i
underliggande handlingar. Regeri
ngen kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
 se över möjligheterna at
t införa krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På
momsområdet kan ifrågasättas om upp
gifterna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt
beskattning. Regeringen avs
er att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med
 de förslag som kan behöva
s. På det internationella området kommer det inom EU överenskomna
sparandedirektivet att genomföras och
regeringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet
utvecklas ytterligare. Rikssk
atteverket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för
internationella företags
internprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter
sedan arbetet. Riksskatte
verket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot
s.k. schablonbeskattni
ng och har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se ut.
Frågan om schablonbeskatt
ning som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet
inriktas på att undersöka m
öjligheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.
 Uppföljningen av förmån
av fri parkering kommer att skärpas.       S
                                              H2
                                                 8+
                                                    lserna i första stycket 2
tillämpas även på råtallolja, dock
att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den
energiskatt och 79 procent
av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första
stycket 3 a.        Bestämmelse
rna i första stycket om bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att
återbetalning av energiskatt medges
 till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75 procent av den
koldioxidskatt som tas ut på brän
sle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.      C   ³   h4
                                                               8+
                                                                  en digital
infrastruktur som kommer alla t
ill del.  Kunskaper är viktiga för tillväxt och välfärd i hela landet. Anslagen
till utbildning och forsk
ning höjs.   Ó     @Skat  @sk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar
legitimiteten i skattesystemet och är
enligt utskottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför
viktigt att kampen mot skatte
fusk och ekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad
åtgärder. Byggkommissionen
 har i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av
särskilda entreprenadkont
on och omvänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa
 svartarbete inom byggsekto
rn. I de s.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i
underliggande handlingar.
Regeringen kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att se över möjlighete
rna att införa krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På
momsområdet kan ifrågasättas
om uppgifterna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en
korrekt beskattning. Regering
en avser att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket
återkomma med de förslag som kan
 behövas. På det internationella området kommer det inom EU överenskomna
sparandedirektivet att genomföra
s och regeringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet
utvecklas ytterligare.
Riksskatteverket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet
 för internationella för
etags internprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen
fortsätter sedan arbetet. Riks
skatteverket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och
emot s.k. schablonbes
kattning och har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se
 ut. Frågan om schablonb
eskattning som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds.
Arbetet inriktas på att unde
rsöka möjligheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie
beskattningen. Uppföljningen av
 förmån av fri parkering kommer att skärpas.   £

Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivan
de om att arbete stimuleras genom lägre inkomstskatt och i motion Fi270
yrkandena 1-8, 12, 33 och 37-
38 av Lennart Hedquist m.fl. (m) lägger motionärerna fram förslag om konkreta
förändringar. År 2004 införs
ett förvärvsavdrag med 12 % på pensionsgrundande inkomster. Grundavdraget höjs
till mellan 19 200 och 24
 200 kr beroende på inkomst. På sikt skall grundavdraget uppgå till 50 000 kr
för alla. Skattesatsen för
statlig inkomst bestäms till 20 % år 2004, och gränsen för statlig inkomstskatt
höjs till motsvarande 8,0
7 inkomstbasbelopp år 2005 och till 352 500 kr år 2006. Kompensationen för den
allmänna pensionsavgiften
 upphävs och den allmänna pensionsavgiften blir avdragsgill i den kommunala
beskattningen. Ett grundav
drag på 8 000 kr per barn upp till 16 år i den kommunala beskattningen införs
inkomståret 2004 och höjs t
ill 10 000 kr år 2005. Personer som inte kan utnyttja barnavdraget får
motsvarande belopp genom särskil
d transferering. Regeringens förslag till grön skatteväxling avslås,
skattereduktionen för utländska exper
ter slopas och skattereduktionen för fackföreningsavgift ersätts med en
avdragsrätt för avgift till fackf
örening. Också i motion A258 yrkande 2 av Anders G Högmark m.fl. (m) föreslås
att grundavdraget på sikt höj
s till 50 000 kr.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkandena 1, 2, 33 och 35 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) vill
 motionärerna föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid
skattereformen, nämligen
att de flesta bara skall betala 30 % i skatt och att de med höga inkomster skall
 betala 50 % på de högr
e inkomstdelarna. De föreslår en enklare och lägre inkomstbeskattning för alla
som består av följande dela
r. Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avskaffas, vilket sänker
den högsta marginalska
tten med 5 procentenheter. Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt flyttas upp
 till inkomster på 340
000 kr per år. Ett förvärvsavdrag mot kommunalskatten införs på 2 % av inkomsten
 i syfte att göra det mer
lönsamt att arbeta även vid lägre inkomster. Skattesänkningarna finansieras
delvis genom att avdragsrätte
n för fackliga avgifter tas bort. Avdrag skall enligt vad som anförs endast
kunna medges för kostnader
för inkomstens förvärvande. Regeringens förslag om en skattereduktion med 200 kr
 och om en begränsning av
 uppräkningen av skiktgränserna inför inkomståret 2004 avslås. I motion Fi305
yrkandena 12 och 17 av Lars
 Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att pensionssparandet utvidgas till ett
pensions- och kompetenssparand
e och att avdrag får göras med upp till ett basbelopp. Vidare föreslår
motionärerna att änkepensionärer und
antas från beslutet om slopat särskilt grundavdrag för pensionärer.
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 8-13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och
Fi307 yrkandena 2-4
och 7 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås att grundavdraget höjs till 30 000 kr
vid beräkningen av kommu
nal inkomstskatt och att en skattereduktion på 3 600 kr införs för låg- och
medelinkomsttagare. Den nuva
rande kompensationen för pensionsavgiften ersätts med ett generellt
förvärvsavdrag på 4 %. Det andra steg
et i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas. Skattereduktionen för
fackföreningsavgifter avskaffas
. I motion Sf398 yrkande 4 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om att ett höjt grun
davdrag även gynnar pensionärerna.
I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 2-6 och 8-11 av Maud Olofsson m.fl. (c)
föreslås att grundavdr
aget ersätts med en skatterabatt på 9 000 kr som är lika för alla. Vidare införs
 en förvärvsrabatt på inkoms
ter från förvärvsarbete eller företagande i syfte att stimulera arbete och
företagande. Den statliga inko
mstskatten sänks med 3 %, och gränsen för uttag av statlig skatt höjs med 16 000
 kr. Kompensationen för p
ensionsavgift ersätts med en skatterabatt på 35 % av pensionsavgiften och slopad
 avdragsrätt. Avdragsmöj
ligheterna för kostnader för tjänsteresor, vid tillfälligt arbete, dubbel
bosättning och hemresor omvandl
as till skattereduktioner med 35 % av avdraget. Avdraget för pensionssparande
omvandlas till en skatt
erabatt på 40 % av avdraget. Avdragsrätten för "övriga avdrag" under inkomst av
tjänst avskaffas liksom s
kattereduktionen för fackföreningsavgifter.
Utskottets ställningstagande
Den strategi för grön skatteväxling som presenterades i finansplanen för år 2001
 innebär i grunden att höjd
a skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter på arbete.
Vid tidigare års skatteväxlingar har skattesänkningar för individer skett i
huvudsak genom justeringar a
v grundavdraget. En fortsatt höjning av grundavdraget medför dock vissa
komplikationer som en följd av
den indirekta kopplingen mellan grundavdraget och den nedre gränsen för
fastställande av pensionsgrunda
nde inkomst. Dessa komplikationer har också påpekats av riksdagen (bet.
2002/03:FiU1, del 1 s. 196). E
n ytterligare höjning av grundavdraget skulle förstärka dessa komplikationer.
Regeringens förslag innebär att huvuddelen av kompensationen för de höjda
energiskatterna för 2004 i ställ
et tillförs hushållen genom en förändring av reglerna för det fasta beloppet vid
 beskattningen av förvärvsi
nkomster. Det fasta beloppet - den s.k. 200-kronan - beräknas budgetåret 2004
innebära ett skatteuttag
på 1,36 miljarder kronor och betalas av fysiska personer med beskattningsbara
förvärvsinkomster. Med de
 beslut som fattats tidigare är det möjligt att avskaffa det fasta beloppet
först fr.o.m. inkomståret 20
05. I avvaktan på detta föreslår regeringen att en statlig skattereduktion på
samma belopp införs under i
nkomståret 2004.
Utskottet har ingen invändning mot den av regeringen föreslagna lösningen när
det gäller sänkningen av ink
omstskatten på förvärvsarbete. Skattesänkningen och även sänkningen av den
allmänna löneavgiften för arbetsgi
vare och egenföretagare möjliggörs genom den gröna skatteväxling som regeringen,
 Vänsterpartiet och Miljöpa
rtiet föreslår i sitt gemensamma budgetalternativ.
När det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan
har dessa en varierande in
riktning. Kraftiga allmänna sänkningar av inkomstskatten föreslås från flera
håll, och det uttalade målet är
 att detta skall finansieras genom en minskning av statens och kommunernas
ansvar på olika områden. Va
r och en skall få behålla mer av sin lön och på detta sätt kunna klara sig
själv.
Enligt utskottets mening innebär detta synsätt ett delvis underkännande av den
gemensamma sektorn och b
etydelsen av de kollektiva lösningar som i dag framstår som självklara för de
allra flesta. Tillgång till
 sjukvård, skolor, polis, högre utbildning m.m. tas i dag för given eftersom
finansieringen sker via sk
attsedeln. Dagens skattefinansiering innebär en dubbel omfördelning.
Skatteskalan är anpassad till indi
videns förmåga att bidra till de gemensamma kostnaderna, och de
skattefinansierade tjänsterna och förmåne
rna fördelas i princip efter behov. En kraftig neddragning av den
skattefinansierade gemensamma sekto
rn skulle därför innebära en försämring för många grupper, och utskottet är inte
 övertygat om att de alternat
iv som skall träda i stället verkligen skulle vara tillgängliga för alla.
Utskottet är inte berett att ti
llstyrka förslagen om kraftiga sänkningar av inkomstskatten.
Från Centerpartiets sida föreslås att en rad avdrag omvandlas till statliga
skattereduktioner för att öka
 kommunernas skatteunderlag och ge hög- och låginkomststagare en likvärdig
avdragseffekt.
En övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar till att
bestämma en nettoinkomst i e
n förvärvskälla bör enligt utskottets mening undvikas. Att behandla intäkter och
 kostnader i en förvärvskäll
a efter olika principer kan ge upphov till kraftiga variationer i det reella
skatteuttaget. I en ver
ksamhet med förhållandevis hög andel kostnader kan utfallet pendla mellan
nollskatt och ett skatteuttag
 på 100 % av den verkliga inkomsten. Även om skattereduktioner i många fall kan
vara en praktisk och en
kel metod att uppnå en likabehandling är utskottet inte berett att tillstyrka
den generella användning
av metoden som nu föreslås.
När det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för
pensionssparande med en skatteredu
ktion på 40 % anser utskottet att möjligheten för den enskilde att själv skapa
ett pensionsskydd bör finn
as kvar i sin nuvarande form. För den som inte har något pensionsskydd och för
den som vill förstärka sit
t skydd är möjligheten att skjuta upp beskattningen av en del av inkomsten
viktig. De allmänna principe
r som tillämpas inom beskattningen innebär bl.a. att en uppskjuten beskattning
bör vara utformad som en
 avdragsrätt så att risken för dubbelbeskattningseffekter kan undvikas.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 17 anför motionärerna att
pensionärernas kompensation f
ör det slopade särskilda grundavdraget årskiftet 2002/03 inte har varit
tillräcklig när det gäller vissa än
kepensionärer som fått se sina nettoinkomster minska. De föreslår att dessa
pensionärer skall få ett nytt
särskilt grundavdrag som kompensation.
Det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) skapades och anpassades för
ålderspensionärernas situati
on, och detta innebar bl.a. att arbetsinkomst inte reducerade avdraget. En följd
 var att änkor med nor
mala arbetsinkomster vid sidan av pensionen kunde få ett särskilt grundavdrag på
 57 000 kr trots att va
nliga inkomsttagare i motsvarande situation skulle ha fått ett grundavdrag på 11
 000 kr. Alla änkor had
e inte SGA eftersom ett grundkrav för detta avdrag var en folkpension på minst 6
 000 kr. En änkepension
 på 5 900 kr gav ett grundavdrag på drygt 11 000 kr medan en änkepension på 6
000 kr kunde ge ett SGA på
57 000 kr.
Enligt utskottets mening bör utgångspunkten vara att den nuvarande
likformigheten vid beskattningen för
 olika grupper skall upprätthållas. Utskottet avstyrker därför förslaget om ett
särskilt grundavdrag för änk
or.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Fi239 (m) yr
kande 10, Fi240 (fp) yrkandena 1, 2, 33 och 35, Fi270 (m) yrkandena 1-8, 12, 33
och 37-38, Fi304 (kd
) yrkandena 8-13, Fi305 (fp) yrkandena 12 och 17, Fi306 (c) yrkandena 2-6 och
8-11, Fi307 (kd) yrkan
dena 2-4 och 7, A258 (m) yrkande 2 och Sf398 (kd) yrkande 4.
Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den
tidsbegränsade justeringsregeln för mi
ljöbilar.
Budgetpropositionen
I propositionen föreslås (avsnitt 8.2.5, punkt 38 delvis) att den tidsbegränsade
 justeringsregeln för mi
ljöbilar förlängs med tre år för elbilar och två år för alkohol- och gasbilar.
Nedsättningen kommer därmed att
 gälla för båda bilgrupperna t.o.m. inkomståret 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och
tillstyrker därför propositione
n i denna del.
Hushållstjänster
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i
Tjänsteutredningens betänkande Uppska
ttad sysselsättning (SOU 1994:43) och i Tjänstebeskattningsutredningens
betänkande Skatter, tjänster och
 sysselsättning (SOU 1997:17).
En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15
februari 1993-den 31 decem
ber 1994 (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93: SkU36) och under perioden den 15
april 1996-den 31 mars 1
999 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet har varit att åstadkomma en
stimulans av verksamh
eten inom byggsektorn och på så sätt motverka den då aktuella arbetslösheten.
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet har i en geme
nsam motion (Sk427) lagt fram ett förslag om en skattereduktion för
hushållstjänster. Förslaget innebär at
t en skattereduktion på 50 % införs för privatpersoners betalning av
arbetskostnaden inklusive moms för
hushållstjänster som utförs i det egna hemmet upp till 25 000 kr per år.
Motionärerna anför att förslaget i
nnebär att det vita priset halveras direkt vid köpet jämfört med dagens regler.
Motionen har remitterats
 till skatteutskottet och behandlas inte i detta ärende.
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl.
(m) och A258 yrkande
 7 av Anders G Högmark m.fl. (m) föreslår motionärerna att en skattereduktion
för privatpersoners betalni
ng av arbetskostnaden inom hushållsnära tjänster införs. I motion Sf289 yrkande
20 av Bo Lundgren m.fl.
(m) anförs att en sänkning av skatten på hushållsnära tjänster sannolikt skulle
bidra till att bryta trend
en med alltfler unga sjukskrivna kvinnor, och i motion So418 yrkande 19 av
Cristina Husmark Pehrsson
 m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att en skattereduktion för hemnära
tjänster skulle underlätta för
 äldre att bo kvar.
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd) och
Fi308 yrkande 15 av Pe
r Landgren m.fl. (kd) föreslås att en skattereduktion på 50 % införs för
hushållens köp av tjänster i hushåll
et för ett värde upp till 50 000 kr per år.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans för
tjänstesektorn i de former motio
närerna föreslår innebära ett avsteg från de principer om en likformig och
neutral beskattning som ligger
 till grund för skattereformen och som enligt utskottets mening bör gälla.
Det skulle vara kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en
tjänsteproduktion som kan konkurrera me
d hushållens egen tjänsteproduktion. Risken är att effekterna på
sysselsättningen blir mycket små eller in
ga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora. De erfarenheter som man har gjort
 i Danmark talar för
en sådan utgång. En stimulans av denna typ skulle också leda till
gränsdragningsproblem och ge upphov ti
ll svårkontrollerade gråzoner.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna Fi270 (m) yrkande 24,
 Fi304 (kd ) yrkande
14, Fi308 (kd) yrkande 15, A258 (m) yrkande 7, Sf289 (m) yrkande 20 och So418
(m) yrkande 19.
Reseavdraget
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget
och om en övergång till en
 resereduktion med en självkostnadsgräns.
Jämför avvikande meningarna 3 (kd) och 4 (c).
Gällande regler
Riksdagen höjde det avdragsgilla beloppet för kostnad för resor med egen bil
mellan bostad och arbetspl
ats och i tjänsten från 13 kr till 15 kr fr.o.m. inkomståret 1998. Samtidigt
höjdes gränsen för avdragsgil
la kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen från 6 000 kr till 7
000 kr per år (prop. 1997
/98:1, bet. 1997/98:FiU1).
Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och
 arbetsplats och för re
sor i tjänsten och näringsverksamhet höjdes från 15 till 16 kr per mil år 2001.
Avdraget för resor med förm
ånsbilar är härefter 9 kr (6 kr för dieseldrivna förmånsbilar) (prop. 2000/01:1,
 bet. 2000/01: FiU1). Avdr
ag för kostnad för körning med egen bil i tjänsten medges med 16 kr för varje
körd mil.
Motionerna
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslås
 att gränsen för reseavd
raget sänks från 7 000 till 5 000 kr och att det görs månatligt.
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att
reseavdraget ersätts me
d en skatterabatt på 7 kr per mil kombinerat med en självkostnadsgräns om 2 500
kr.
Utskottets ställningstagande
Reseavdraget fastställdes 1998 till 15 kr per mil, och avsikten var då att
tillskapa en viss marginal
för att beloppet skulle kunna kvarstå under ett antal år. Härefter har
avdragsbeloppet höjts med en krona
 till 16 kr per mil år 2001. Syftet med denna höjning har varit att stimulera
rörligheten på arbetsmarkn
aden. Enligt utskottets mening finns det inte nu någon anledning att genomföra
ytterligare justeringar
 av detta belopp.
När det gäller förslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget är detta
enligt utskottets mening mindr
e lämpligt. Avdragsgränsen har en praktisk betydelse genom att den bidrar till
att förenkla taxeringsar
betet. Utskottet anser inte att det finns skäl att nu sänka denna gräns.
Utskottet avstyrker motionerna Fi304 (kd) yrkande 16 och Fi306 (c) yrkande 7.
Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattefriheten
för sjömän i viss nordisk tr
afik.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.8, punkt 36) att den skattefrihet som enligt
den särskilda övergångsbest
ämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige
obegränsat skattskyldiga sjömän
som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt
eller norskt skepp i interna
tionell trafik förlängs till att gälla också vid 2005 års taxering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och
tillstyrker därför propositione
n i denna del.
Företags- och ägarbeskattning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopande eller ändring av 3:12-reglerna,
 avveckling av skatten
 på aktieutdelningar, uppskov med kapitalvinst på aktier vid återinvesteringar,
en bruttobeskattning av
 företagare med schablon för kostnader, m.m.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen tar i propositionen upp den pågående beredningen av 3:12-utredningens
 betänkande Beskattning
 av småföretagare (SOU 2002:52). I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i de
grundläggande regler som sty
r beskattningen av inkomster från aktiebolag, där huvuddelen av aktierna är
kvalificerade beroende på at
t ägarna är aktiva i företaget.
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.1) att 3:12-reglerna bör förändras så att de
blir mer gynnsamma. Nivån på k
lyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning samt
fördelningen av kapital
vinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital är enligt vad som anförs exempel
på faktorer som särskilt k
ommer att övervägas i det fortsatta förändringsarbetet. I ett första steg avser
regeringen att lägga försla
g om en höjning av nivån på klyvningsräntan med två procentenheter till
statslåneräntan plus sju procentenh
eter fr.o.m. den 1 januari 2004. Inriktningen i övrigt är att nya regler skall
kunna gälla från den 1 ja
nuari 2005.
I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och deras
ägare. Den avskaffade kapital
vinstbeskattningen av näringsbetingade andelar kommer att kombineras med ändrade
 regler för beskattning
 av CFC-bolag (avsnitt 8.4.1), en avdragsrätt införs för utdelning på
insatsemitterat kapital i kooperat
iva ekonomiska föreningar (avsnitt 8.4.2), utgifter för reparation och underhåll
 på näringsfastigheter bör
 få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera år i
räkenskaperna och detsamma bör gälla
 utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet (avsnitt
8.4.3), skatteregler bör i
nföras för värdering av lager av finansiella instrument (avsnitt 8.4.4) och en
begränsning i avdragsrätte
n för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för pensionsutfästelser
bör införas (avsnitt 8.4.5). f
 Ðù  R  @I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och
deras ägare. Den avskaffade kap
italvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar kommer att kombineras med
ändrade regler för beskatt
ning av CFC-bolag (avsnitt 8.4.1), en avdragsrätt införs för utdelning på
insatsemitterat kapital i koop
erativa ekonomiska föreningar (avsnitt 8.4.2), utgifter för reparation och
underhåll på näringsfastighete
r bör få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera år i
räkenskaperna och detsamma bör
gälla utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet (avsnitt
8.4.3), skatteregler
bör införas för värdering av lager av finansiella instrument (avsnitt 8.4.4) och
 en begränsning i avdrags
rätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för
pensionsutfästelser bör införas (avsnitt 8.4.5
). grÐù  R  @I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen
och deras ägare. Den avskaffade
 kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar kommer att kombineras med
 ändrade regler för bes
kattning av CFC-bolag (avsnitt 8.4.1), en avdragsrätt införs för utdelning på
insatsemitterat kapital i
kooperativa ekonomiska föreningar (avsnitt 8.4.2), utgifter för reparation och
underhåll på näringsfastig
heter bör få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera år i
 räkenskaperna och detsamma
 bör gälla utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet
(avsnitt 8.4.3), skattereg
ler bör införas för värdering av lager av finansiella instrument (avsnitt 8.4.4)
 och en begränsning i avd
ragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för
pensionsutfästelser bör införas (avsnitt 8
.4.5).skaÐù  R  @I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör
företagen och deras ägare. Den avskaf
fade kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar kommer att kombineras
 med ändrade regler för
 beskattning av CFC-bolag (avsnitt 8.4.1), en avdragsrätt införs för utdelning
på insatsemitterat kapita
l i kooperativa ekonomiska föreningar (avsnitt 8.4.2), utgifter för reparation
och underhåll på näringsfa
stigheter bör få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera
år i räkenskaperna och dets
amma bör gälla utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet
(avsnitt 8.4.3), skatt
eregler bör införas för värdering av lager av finansiella instrument (avsnitt
8.4.4) och en begränsning i
 avdragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för
pensionsutfästelser bör införas (avsni
tt 8.4.5). boÐù  #   H2
                        8+
                           resor omvandlas till skattereduktioner med 35 % av
avdraget. Avdraget för pensions
sparande omvandlas till en skatterabatt på 40 % av avdraget. Avdragsrätten för
"övriga avdrag" under ink
omst av tjänst avskaffas liksom skattereduktionen för fackföreningsavgifter. v{
      H2
         8+
             högsta marginalsk
atten med 5 procentenheter. Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt flyttas
upp till inkomster på 340
 000 kr per år. Ett förvärvsavdrag mot kommunalskatten införs på 2 % av
inkomsten i syfte att göra det mer
 lönsamt att arbeta även vid lägre inkomster. Skattesänkningarna finansieras
delvis genom att avdragsrätt
en för fackliga avgifter tas bort. Avdrag skall enligt vad som anförs endast
kunna medges för kostnader
 för inkomstens förvärvande. Regeringens förslag om en skattereduktion med 200
kr och om en begränsning a
v uppräkningen av skiktgränserna inför inkomståret 2004 avslås. I motion Fi305
yrkandena 12 och 17 av Lar
s Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att pensionssparandet utvidgas till ett
pensions- och kompetenssparan
de och att avdrag får göras med upp till ett basbelopp. Vidare föreslår
motionärerna att änkepensionärer un
dantas från beslutet om slopat särskilt grundavdrag för pensionärer.m.fl. û   
 @I Fo  @rtiet liberalernas
motion Fi240 yrkandena 1, 2, 33 och 35 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vill
motionärerna föra tillbaka i
nkomstskatten till de principer som bestämdes vid skattereformen, nämligen att
de flesta bara skall be
tala 30 % i skatt och att de med höga inkomster skall betala 50 % på de högre
inkomstdelarna. De föreslår
 en enklare och lägre inkomstbeskattning för alla som består av följande delar.
Det andra steget i den s
tatliga inkomstskatteskalan avskaffas, vilket sänker den högsta marginalskatten
med 5 procentenheter.
Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt flyttas upp till inkomster på 340 000
kr per år. Ett förvärvsavd
rag mot kommunalskatten införs på 2 % av inkomsten i syfte att göra det mer
lönsamt att arbeta även vid l
ägre inkomster. Skattesänkningarna finansieras delvis genom att avdragsrätten
för fackliga avgifter tas
bort. Avdrag skall enligt vad som anförs endast kunna medges för kostnader för
inkomstens förvärvande. Re
geringens förslag om en skattereduktion med 200 kr och om en begränsning av
uppräkningen av skiktgränser
na inför inkomståret 2004 avslås. I motion Fi305 yrkandena 12 och 17 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) föres
lås att pensionssparandet utvidgas till ett pensions- och kompetenssparande och
att avdrag får göras me
d upp till ett basbelopp. Vidare föreslår motionärerna att änkepensionärer
undantas från beslutet om slopa
t särskilt grundavdrag för pensionärer.nkreta!  Ã   °ú  H2
                                                            rtiet liberalernas
motion Fi240 yrkandena 1, 2, 33
 och 35 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vill motionärerna föra tillbaka
inkomstskatten till de principer
 som bestämdes vid skattereformen, nämligen att de flesta bara skall betala 30 %
 i skatt och att de me
d höga inkomster skall betala 50 % på de högre inkomstdelarna. De föreslår en
enklare och lägre inkomstbes
kattning för alla som består av följande delar. Det andra steget i den statliga
inkomstskatteskalan avs
kaffas, vilket sänker den högsta marginalskatten med 5 procentenheter. Gränsen
för uttag av statlig inko
mstskatt flyttas upp till inkomster på 340 000 kr per år. Ett förvärvsavdrag mot
 kommunalskatten införs p
å 2 % av inkomsten i syfte att göra det mer lönsamt att arbeta även vid lägre
inkomster. Skattesänkningarn
a finansieras delvis genom att avdragsrätten för fackliga avgifter tas bort.
Avdrag skall enligt vad s
om anförs endast kunna medges för kostnader för inkomstens förvärvande.
Regeringens förslag om en skattere
duktion med 200 kr och om en begränsning av uppräkningen av skiktgränserna inför
 inkomståret 2004 avslås.
I motion Fi305 yrkandena 12 och 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att
pensionssparandet utvidg
as till ett pensions- och kompetenssparande och att avdrag får göras med upp
till ett basbelopp. Vidar
e föreslår motionärerna att änkepensionärer undantas från beslutet om slopat
särskilt grundavdrag för pensio
närer.t syst   +
  H2
     8+
        se ut. Frågan om schablonbeskattning som ett sätt att fastställa
inkomstskatten i viss
a fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka möjligheterna att tillämpa
schabloniserade metoder i de
n ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering kommer att
skärpas.   #
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att det grundläggand
e problemet är att beskattningen av fåmansföretagare och egenföretagare
utformats med löntagarbeskattning
en som norm. Detta är enligt vad som anförs en felaktig utgångspunkt eftersom
företagaren bär hela risken
 för verksamheten. Motionärerna anser att de lättnader som aviseras av
regeringen är otillräckliga och de
 föreslår att 3:12-reglerna i stället avskaffas. I motion Fi270 yrkandena 21 och
 41 av Lennart Hedquist
 m.fl. (m) föreslås dels att 3:12-reglerna avskaffas, dels också att skatten på
aktieutdelning slopas fr
.o.m. 2005 års vinster. I motion A258 yrkande 4 av Anders G Högmark m.fl. (m)
anförs att beskattningen
av en företagsledares familjemedlemmar är direkt diskriminerande och
motionärerna föreslår att de särskild
a fåmansföretagsreglerna avskaffas.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkandena 3 och 8 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) anförs att re
gelverken och administrationen kring företag är krångliga och illa anpassade
till små företags verklighet
. Regler om avskrivningar, expansionsmedel, räntefördelningsbelopp, m.m. saknar
ofta relevans. Ytterli
gare förenklingar måste ske på detta område. Ett möjligt förslag är att enmans-
och fåmansföretag får använda e
n mycket förenklad blankett där de redovisar totala inkomster, löner och
avgifter samt en schablon för k
ostnader. Resten är skattepliktigt överskott. Även i denna motion föreslås att
en successiv sänkning av sk
atten på aktieutdelningar påbörjas år 2005.
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkandena 17, 18 och 30 av Alf Svensson
m.fl. (kd) och Fi308 yrk
andena 2, 6, 7 och 14 av Per Landgren m.fl. (kd) lägger motionärerna fram
förslag om att en stegvis avv
eckling av skatten på aktieavkastning skall påbörjas genom att en halvering av
fysiska och juridiska pe
rsoners utdelningsskatt år 2005 och med sikte på ett fullständigt slopande år
2006. Motionärerna anför att
 skattesystemet måste vara utformat så att avkastningen på riskvilligt kapital i
 företag inte beskattas
hårdare än annan kapitalavkastning. Vidare föreslås att personer som köper
nyemitterade aktier i onoterad
e bolag fr.o.m. år 2004 skall ha möjlighet till skattereduktion
(riskkapitalavdrag). Avdrag skall få gör
as mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst och gälla för
investeringar upp till en nivå
av 100 000 kr. Ett etableringskonto införs också i syfte att locka mindre
riskbenägna att spara till st
art av ett eget företag. Skattesänkningarna finansieras genom att bolagsskatten
höjs från 28 till 30 %.
Motionärerna förslår vidare att reglerna för inbetalning av moms ändras och
begär ett tillkännagivande om a
tt regeringen bör påskynda kommissionens behandling av det förslag till
yrkesfiskaravdrag som anmälts di
t.
Också i Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 14-16 och 24 av Maud Olofsson
m.fl. (c) anför motionärern
a att det är orimligt att i 3:12-reglerna utgå från att de som driver ett
fåmansbolag har en alternativ
marginallöneskatt som om de hade tillhört det högsta löneskiktet. Endast företag
 med stora förväntade vinst
er och en hög riskprofil klarar dessa krav och det är enligt motionärernas
uppfattning tveksamt ur samh
ällsekonomisk synpunkt att nystartade fåmansbolag tvingas till en hög riskprofil
 för att kunna uppnå förvän
tad lönsamhet. Motionärerna förordar att en större del av kapitalet får användas
 i beräkningarna än vad 3:12
-utredningen föreslår och anser Svenskt Näringslivs förslag om ett
kapitalunderlag om 100 % av tillskjut
et kapital, 70 % av beskattat kapital och 50 % av obeskattat kapital som
rimligt. Motionärerna anser
vidare att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 procentenheter över
statslåneräntan så att delägare i fåm
ansbolag kan höja den utdelning som får beskattas som kapital. Motionärerna
föreslås vidare ett skattegyn
nat starta-eget-sparande och ett riskkapitalavdrag på högst 40 000 kr om året i
tre år fr.o.m. år 2004 för
 dem som finansierar starten av företag med egna sparade eller lånade pengar,
utan att utnyttja möjligh
eten till starta-eget-sparande. Finansieringen sker bl.a. genom att
avsättningsmöjligheterna för period
iseringsfonder sätt ner med 10 procentenheter.
I motion Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslår motionärerna
att en småföretagare som säl
jer sitt företag och återinvesterar köpeskillingen i ett annat småföretag skall
kunna skjuta upp beskattn
ingen på samma sätt som vid beskattningen för kapitalvinster på bostäder. Det
kapital som investeras skul
le kunna bli större och omstruktureringar skulle förenklas. Motionärerna
hänvisar också till den nuvarand
e möjligheten att få uppskov vid aktiebyten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att 3:12-reglerna bör ändras så att
de blir mer gynnsamma.and
ú       ûÿÿ   @ú  Âøÿðÿÿÿ   @ú  (êÿÿÀÂøÿb  @ar i gåvoskatten genomförs för
att underlätta arvsskiften i familjeföretag.d)t. àú  `
Inriktningen i det pågående arbetet är att bestämmelserna även framöver skall
bygga på den princip som till
ämpats sedan 1990 års skattereform och innebär att man först bestämmer
kapitalinkomsten schablonmässigt oc
h därefter behandlar överskjutande inkomster som tjänsteinkomster. Det är alltså
 enligt vad som anförs int
e aktuellt att införa en modell där man först bestämmer en "normallön" som skall
 beskattas som tjänsteinko
mst och därefter behandlar överskjutande inkomst som kapitalinkomst. Det främsta
 skälet till detta ställn
ingstagande är svårigheten att definiera en normallön. En normallönemodell
skapar dessutom fördelningspol
itiska problem om inte normallönenivån bestäms högt. För att motverka att
progressiviteten i arbetsinkoms
tbeskattningen urholkas skulle det behövas särskilda komplicerade regler.
Utskottet delar regeringen bedömning i fråga om normallönemodellen. Det är
viktigt att skattereglerna vi
lar på stabila principer och att de är neutrala i förhållande till beskattningen
 av annan näringsverksamh
et och av löntagare. Det bör inte gå att omvandla vad som i realiteten är
arbetsinkomst till lägre beskat
tad kapitalinkomst.
Regeringen har numera i proposition 2003/04:17 lagt fram det aviserade förslaget
 om en höjning av klyv
ningsräntan med två procentenheter til statslåneräntan plus sju procentenheter.
Förslaget innebär en höjnin
g av riskpremien och gör att ägarna kan riskkompenseras i högre grad än med
nuvarande regler. Vidare påve
rkar den högre riskpremien alla företag på exakt samma sätt - gränsbeloppet ökar
 med ökningen av riskpremie
n - vilket får anses vara en fördel. De nya reglerna föreslås träda i kraft den
1 januari 2004 och tillämp
as första gången vid 2005 års inkomsttaxering.
I det fortsatta arbetet kommer bl.a. nivån på klyvningsräntan,
kapitalunderlagets utformning, lönesummer
egelns utformning samt fördelningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst
och kapital särskilt at
t övervägas. Arbetet är inriktat på att ett förslag skall kunna presenteras för
riksdagen under våren 2004
och att de nya reglerna skall kunna gälla fr.o.m. den 1 januari 2005.
Enligt utskottets mening visar de utredningar som gjorts på området att en
slopad skatt på aktieutdelni
ngar inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor.
Tillgången till en internat
ionell kapitalmarknad gör att beskattningen av sparande endast i begränsad
omfattning inverkar på företa
gens investeringsbenägenhet. Utskottet anser att en generell sänkning av skatten
 på ägarnas sparande i a
ktier inte är en effektiv metod för att förbättra villkoren för företagandet och
 avstyrker därför motionsyrk
andena om slopad skatt på aktieutdelning.
För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den
internationella kapitalma
rknaden kan emellertid inte bortses från att den personliga kapitalbeskattningen
 inverkar på avkastnin
gskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens
investeringar. Detta förhållande har be
aktats i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar i
syfte att förbättra villko
ren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i beskattningen av
utdelningar och kapitalvinster
på aktier i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika
beslut under åren 1997 oc
h 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel har förbättrats.
Enskilda näringsidkare fick
vid 1999 års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom avsättning
till periodiseringsfond,
och denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en mer
ingående undersökning av hur f
öretagen använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till
statsbudget, finansplan m.m.).
 Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte någon anledning att
överväga att införa ett
särskilt avdrag för investeringar i onoterade aktier. Utskottet avstyrker därför
 förslaget om ett permane
nt riskkapitalavdrag.
Enligt utskottets mening är det viktigt att skattereglerna inte lägger hinder i
vägen för nyföretagande o
ch entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta ett
eget företag eller att ex
pandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med
nystart av företag ger emelle
rtid inte denna effekt utan skapar tvärtom en risk för att livskraftiga företag
slås ut i konkurrensen m
ed nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan anses vara
förenligt med kravet på st
abila och goda regler för företagen. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett
 att tillstyrka förslage
n om olika former av starta-eget-avdrag.
Enligt utskottets mening finns det anledning att inom ramen för en neutral och
likformig beskattning
söka åstadkomma förenklingar och förbättringar av reglerna. Regeringen aviserar
i budgetpropositionen en
rad förslag. Den avskaffade kapitalvinstbeskattningen kommer att kompletteras
med ändrade regler för CF
C-bolag. En avdragsrätt införs för insatsemitterat kapital i kooperativa
föreningar. Utgifter för reparat
ion och underhåll på näringsfastigheter bör dras av omedelbart även om de
fördelats i räkenskaperna liksom
utgifter som omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. Uttryckliga
skatteregler införs för värder
ing av lager av finansiella instrument och avdragsrätten för övertagande av
ansvar för pensionsutfästelse
r regleras.
När det gäller frågan om en uppskovsrätt vid försäljning av aktier i ett företag
 innebar utredningsarbetet
inför 1990 års skattereform att ett betydande antal metoder för beskattning av
kapitalvinster undersökte
s. Redan innan dess undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k.
saldometoder som i den e
nklaste versionen innebär full återinvesteringsrätt under året utan att detta
utlöser beskattning. Kapita
lvinstkommittén ansåg att saldometoderna visserligen utgjorde intressanta
alternativ, men eftersom det
 skulle innebära en så genomgripande förändring att genomföra någon av dem,
måste de föregås av en omfattande
 allmän diskussion. (Se här också SOU 1989:33, del II, s. 115). Utredningen om
reformerad inkomstbeskat
tning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en
vidareutveckling av en saldometod oc
h som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och enklare
kapitalvinstberäkningar. Remisskritiken
blev emellertid förödande mot denna obeprövade metod, och en modifierad
genomsnittsmetod behölls därför (s
e prop. 1989/90:110, s. 426).
Skatteutskottet har tidigare gett uttryck för uppfattningen att en generell
uppskovsmöjlighet vid avyt
tringar av finansiella instrument inte gärna kan prövas isolerat från frågan hur
 kapitalinkomstbeskattni
ngen i övrigt bör vara utformad, och utskottet har inte funnit tillräckliga skäl
 för att överväga så stora o
mläggningar i beskattningen av kapitalvinster (bet. 1999/2000: SkU14). Senast i
bet. 2002/03:SkU8 avs
tyrkte utskottet yrkanden om en ny beskattningsmetod för aktier och
värdepappersfonder som tillåter åter
investeringar utan att detta skall föranleda vinstbeskattning. Utskottet har
också avstyrkt förslag om
mer begränsade skattelättnader som skulle tillåta återinvestering i onoterade
aktier med hänvisning till
de skattelättnader som införts för avkastning och kapitalvinster som härrör från
 sådana företag. Utskottet a
nser med hänvisning till det anförda inte att det finns skäl att ändra tidigare
ställningstaganden till u
tvidgade uppskovsmöjligheter i kapitalbeskattningen.
En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har
tidigare utretts av Förenkling
sutredningen (SOU 1997:178 och SOU 1999:28), Branschsaneringsutredningen (SOU
1996:172 och 1997:111)
 och inom Riksskatteverket (RSV).
Riksskatteverket har i en promemoria inventerat och systematiserat argumenten
för och emot så kallad s
chablonbeskattning. I en senare rapport (2002:3 Schablonbeskattning - en
principskiss) har verket sk
isserat på hur ett schablonbeskattningssystem skulle kunna se ut.
Riksskatteverket föreslår i rapporten
 att man nu går vidare med ett tredje steg där ställning tas till om schabloner
bör införas. Rapporten oc
h promemorian har remissbehandlats. Mottagandet vid remissbehandlingen har
enligt vad som anförs av r
egeringen varit splittrat. Åsikterna går isär i fråga om merparten av de punkter
 som skissen innehåller.
Ingen motsätter sig att ämnet utreds vidare men man vill inte ta ställning innan
 man har fått se hur ett
 schablonskattesystem skulle utformas. Frågan om schablonbeskattning som en
metod att fastställa inkom
stskatten i vissa fall bereds vidare där det närmare får undersökas vilka
möjligheter det finns att tilläm
pa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi270 (m) yrkandena 21 och 41,
Fi288 (fp, m, kd, c), F
i304 (kd) yrkandena 17, 18 och 30, Fi305 (fp) yrkandena 3 och 8, Fi308 (kd)
yrkandena 2, 6, 7 och 14
, Fi306 (c) yrkandena 14-16 och 24, N248 (m) yrkande 9 och A258 (m) yrkande 4.
Andelsbyten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om en utvidgning av möjligheten till
framskjuten beskattning vid
 andelsbyten.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för
att strukturaffärer i närin
gslivet inte skall hindras av den beskattning som normalt skall ske när aktier
och andra andelar byte
r ägare. För att de särskilda skattereglerna skall vara tillämpliga måste vissa
grundläggande krav vara up
pfyllda. En avgränsning som har gjorts är att andelsbytesreglerna endast skall
omfatta rena delägarrätte
r, dvs. aktier och andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner
och konvertibla skul
debrev, som inte innebär en rätt till en del i en juridisk person (se prop.
1998/99:15, s. 276 och pro
p. 1999/2000:2, del II, s. 573). Vidare skall andelsbytet ske på marknadsmässiga
 villkor och skall led
a till att det företag som byter till sig andra företagsandelar får
röstmajoritet i det företag vars akti
er det byter till sig. Bland villkoren finns också en kontantgräns, dvs. en
regel om att bara en mindr
e del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter (10 % av den mottagna
andelens nominella belo
pp).
Motionerna
I Kristdemokraternas motion Fi308 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) anför
motionärerna att riksdag
en i december 2002 beslutat om retroaktiva lättnader i andelsbytesreglerna för
att komma till rätta med
 de negativa effekter som uppkommit för vissa fåmansföretagare och att riksdagen
 härvid begärt att regeri
ngen återkommer till riksdagen när det gäller behovet av ytterligare åtgärder.
Eftersom regeringen inte åt
erkommit i frågan föreslår motionärerna att riksdagen uppmanar regeringen att
omedelbart återkomma med en
 redovisning av vilka åtgärder som behövs och kostnaderna för dessa.
I motion Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) anförs att en blandad
ersättning ofta är önskvärd vid a
vyttring av andelar i ett företag. Eftersom den kontanta ersättningen beskattas
direkt och uppskovet m
ed nuvarande regler gäller tillbytta aktier finns det enligt motionärernas
uppfattning inte anledning
att som i dag koppla ihop behandlingen av dessa ersättningstyper genom en
kontantbegränsning. Reglerna
 bör ändras så att skatten kan skjutas upp även om ersättningen vid bytet gäller
 andra värdepapper eller de
lvis avser kontanter i onoterade bolag.
I motion Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) anförs att
kontantbegränsningen på 10 % inte behövs
 eftersom kontantdelen alltid beskattas och uppskovet gäller övrig vinst. De
begär ett tillkännagivande
med detta innehåll.
I motion Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp) anförs att
nuvarande regler om andelsbyt
en alltjämt hindrar ett uppskov i vissa fall och de föreslår att behovet av en
lagändring och dess konse
kvenser utreds.
Utskottets ställningstagande
Frågor om kontantgränsen vid andelsbyten har behandlats av riksdagen i
anslutning till att reglerna om
 framskjuten beskattning vid andelsbyten utvidgades till att omfatta även
onoterade och kvalificerade
 andelar. Utvidgningen trädde i kraft den 1 januari 2003 och gavs retroaktiv
tillämpning vilket undanr
öjde vissa negativa effekter som uppkommit för fåmansföretagare som gjort
uppskovsgrundande andelsbyten
med kvalificerade andelar enligt de regler som gällt sedan den 1 januari 1999.
Enligt dessa regler ku
nde ett vid bytestillfället beräknat skatteuppskov som skall tas upp som intäkt
i inkomstslaget tjänst i
nte kvittas mot en slutlig förlust på bytesaffären som redovisas i samma
deklaration (prop. 2002/03:15,
 bet. 2002/03:5).
I ärendet togs även frågor om lättnader i kontantkravet upp och då med sikte på
att lättnaderna skulle ges
en retroaktiv tillämpning. Utskottet redovisade bestämmelsens bakgrund och
konstaterade att uttalanden
a i samband med att en kontantgräns om 10 % infördes i de gamla svenska reglerna
 om aktiebyten den 1 j
anuari 1993 visade att det kan anföras goda skäl för en begränsning av
kontantdelens storlek vid struktu
raffärer och att ställningstagandet till kontantgränsens storlek i samband med
att nya andelsbytesregle
r antogs hösten 1998 delvis baserats på antagandet att gränsen inte hade vållat
några särskilda problem. V
idare noterade utskottet att den omständigheten att EU-länderna i stort sett
synes ha samma regler i f
råga om kontantgräns vid andelsbyten innebär en särskild komplikation som skulle
 behöva utredas mer ingåen
de innan tidigare ställningstaganden till kontantgränsens storlek kan tas upp
till ett förnyat övervägand
e. Utskottet förutsatte att regeringen efter en analys av bl.a. hur
kontantgränsen tillämpas återkommer
till riksdagen med en redovisning av vilka konsekvenser denna analys bör
föranleda för det skatterättsli
ga andelsbytessystemet.
Utskottet utgår ifrån att regeringen följer tillämpningen av de aktuella
reglerna och anser inte att det
 finns skäl för riksdagen att begära en utredning eller att i övrigt rikta
tillkännagivanden till regerin
gen i denna fråga. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi287 (c, m, fp, kd),
Fi299 (mp), Fi308 (kd) y
rkande 18 och Sk363 (c).
Skatt på royalty
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om skattefrihet för respektive
kapitalbeskattning av royalty.
Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).
Bakgrund
Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Om
 royaltyn grundar sig
 på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en
 näringsverksamhet skall d
en dock tas upp i inkomstslaget tjänst.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl.
(m) föreslås att royalty
 beskattas i inkomstslaget kapital fr.o.m. år 2004.
I Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kd) och
Fi308 yrkande 12 av Pe
r Landgren m.fl. (kd) anförs att innovationsklimatet behöver förbättras. Sverige
 har enligt vad som anför
s en onormalt stor export av patent och uppfinningar som exploateras i andra
länder. Motionärerna vill
 öka exploatering och produktion av patent och uppfinningar i Sverige och
föreslår därför att royaltyinko
mster befrias från skatt de två första åren för att därefter beskattas som
inkomst av kapital.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör det undvikas att införa särskilda
skattestimulan-ser för viss typ av verksa
mhet. Förslag om skattefrihet under begränsad tid för royaltyinkomster har
tidigare föreslagits av Innov
ationsutredningen (SOU 1993:84), men har inte ansetts vara aktuella att
genomföra.
Utskottet avstyrker motionerna Fi270 (m) yrkande 22, Fi304 (kd) yrkande 15 och
Fi308 (kd) yrkande 12
.
Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av den allmänna
löneavgiften med 0,12 %.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.2.2, punkt 34) att den allmänna löneavgiften
sänks med 0,12 % till 3,25 %
av avgiftsunderlaget. För 2004 kommer därmed det sammanlagda uttaget av
socialavgifter och allmän löneav
gift att uppgå till 32,70 % (för 2003 är nivån 32,82 %) för arbetsgivare och
till 30,89 % (för 2003 är nivån
 31,01 %) för enskilda näringsidkare. Sänkningen bidrar till att kompensera för
de direkta kostnader för
företagssektorn som följer av de höjda energi- och miljöskatterna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag
och tillstyrker därför pr
opositionen i denna del.
Dämpningsregel för fastighetsskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen bedömer (avsnitt 8.3.5) regeringen att en dämpningsregel för
fastighetsskatten bör införa
s och kunna tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 25-29 av Lennart Hedquist
m.fl. (m) och Sk300 y
rkandena 2-4 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår motionärerna att ett
planmässigt avskaffande av fast
ighetsskatten genomförs. Fastighetsskattesatsen på småhus, fritidshus och
flerfamiljshus sänks med 0,2 p
rocentenheter 2004, med 0,1 procentenhet 2005 och 0,1 procentenhet 2006, och ett
 tak införs för fastig
hetsskatteuttaget för småhus och fritidshus. Taket beräknas som summan av 80 kr
per kvadratmeter i huse
t och 2 kr per kvadratmeter tomtyta, dock maximalt 5 000 kr i skatt för tomten.
Med hänvisning till de
ssa förslag och ett förslag om avskaffad förmögenhetsskatt föreslår motionärerna
 att den av regeringen avis
erade dämpningsregeln avvisas. Den s.k. schablonintäkten för
bostadsrättsföreningar avskaffas också.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
 föreslås att skatten
på småhus sänks till 0,8 % och skatten på flerfamiljshus till 0,3 % redan 2004
och att fastighetsskatten
 på sikt avskaffas helt och hållet.
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 19, 21 och 22 av Alf Svensson m.fl.
(kd) återställs taxeri
ngsvärdena till de värden som gällde före höjningarna från år 2000, och den
statliga fastighetsskatten ersät
ts med en låg avgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar
och annan kommunal service
kopplad till fastigheten. Reavinstskatten vid försäljning av privatbostäder höjs
 till 30 %. I motion Sk4
59 yrkande 4 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslår motionärerna att det aviserade
förslaget om en dämpnings
regel i fastighetsskatten avvisas. I motion Sf398 yrkande 6 av Kenneth Lantz
m.fl. (kd) föreslås att d
en statliga fastighetsskatten avskaffas eftersom den missgynnar pensionärerna.
I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c)
föreslås att ett tak på 300 00
0 kr införs på tomtvärdet för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i
attraktiva områden när själva to
mtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala
taxeringsvärdet. Vidare sänks fastighet
sskatten till 0,9 % från år 2005 och till 0,75 % år 2006. Reavinstbeskattningen
höjs vid försäljning av fa
stigheter från nuvarande 20 % till 30 % och uppskoven begränsas så att en
fjärdedel av reavinsten alltid
 skall beskattas. Motionärerna anför slutligen att den sittande
egendomsskattekommittén bl.a. har som d
irektiv att undersöka reglerna kring fastighetstaxering men att det saknas
direktiv för att reformera
reglerna för själva taxeringsvärderingen. De föreslår ett tillkännagivande till
regeringen om att kommittén
 bör få sådana direktiv. I motion Fi250 yrkandena 1 och 2 av Kerstin Lundgren
(c) föreslås fastighetsbesk
attningen successivt reduceras för att slutligen avskaffas helt och att de
taxeringsvärden som gällde f
ör år 2000 skall tillämpas i avvaktan på ett långsiktigt beslut.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i juni 2002 tillsatt en parlamentarisk kommitté,
Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06),
som skall utreda fastighetsskatten, förmögenhetsskatten samt arvs- och
gåvoskatten. Uppdraget skall var
a avslutat vid utgången av år 2003. Kommittén ges möjlighet att pröva lösningar
som kan innebära avsteg från
 nu gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är dock att
 de fördelningspolitiska k
onsekvenserna är acceptabla. En viktig utgångspunkt är en likformig beskattning
av olika typer av tillg
ångar. Kommittén har fått i uppdrag att åstadkomma ett regelsystem som både är
enkelt och rättvist.
Enligt utskottets mening är fastighetsskatten en del av
kapitalinkomstbeskattningen och en viktig ink
omstkälla för att finansiera den offentliga välfärden. Utskottet är mot denna
bakgrund inte berett att ti
llstyrka tillkännagivanden eller beslut som innebär att fastighetsskatten helt
eller delvis avskaffas.
 När det gäller förslagen om olika omläggningar av beskattningen på detta område
 anser utskottet att resul
tatet av Egendomsskattekommitténs arbete bör avvaktas. Egendomsskattekommittén
skall presentera sina för
slag vid utgången av detta år. Utskottet ser inte heller någon anledning att
begära en ändrad inriktning
av kommitténs arbete.
I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen att den avsåg att lägga fram
 ett förslag om en s.k.
dämpningsregel för fastighetsskatten. Bakgrunden var att omräkningsförfarandet
skulle avskaffas och ersät
tas med ett system där fastighetstaxering sker vart tredje år genom allmän eller
 förenklad taxering. Reg
eringen gjorde bedömningen att om fastighetspriserna ökar under en längre tid
skulle ett sådant system k
unna leda till kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdena. För att
undvika sådana konsekvenser men
ade regeringen att regler borde införas som innebär att höjda taxeringsvärden
endast stegvis tillåts slå i
genom på fastighetsskatten.
Egendomsskattekommittén har enligt sina direktiv haft i uppdrag att ta fram ett
förslag till en dämpnin
gsregel med innebörden att endast en tredjedel av en höjning av taxeringsvärdet
skall slå igenom under t
axeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. I
 januari 2003 presenterade
 kommittén sitt förslag i delbetänkandet Egendomsskatter - Dämpningsregel för
fastighetsskatten och sänkt
arvsskatt (SOU 2003:3). Delbetänkandet har remissbehandlats och en övervägande
del av remissinstanserna
 har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget om en
dämpningsregel.
Utskottet har inte funnit någon anledning till invändning mot att regeringens
bedömning att en dämpnings
regel för fastighetsskatten med angiven utformning bör tillämpas första gången
vid 2004 års inkomsttaxerin
g.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi250 (c) yrkandena 1 och 2,
Fi270 (m) yrkandena 25-29
, Fi305 (fp) yrkande 10, Fi304 (kd) yrkandena 19, 21 och 22, Fi306 (c) yrkandena
 25-28, Sk300 (m) yr
kandena 2-4, Sk459 (kd) yrkande 4 och Sf398 (kd) yrkande 6.
Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om slopad sambeskattning, avvecklad
förmögenhetsskatt m.m.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.4) att en ny regel som i princip motsvarar
dagens begränsningsregel för
 fastighetsskatt bör införas på förmögenhetsbeskattningens område. En sådan
regel bör gälla de skattskyldiga
som i dag omfattas av begränsningsregeln och som betalar förmögenhetsskatt som
kan hänföras till det småhu
s som är hushållets permanenta bostad. En sådan ny regel bör kunna ges
retroaktiv verkan och tillämpas för
sta gången redan vid 2004 års taxering.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 16-18 av Lennart Hedquist
m.fl. (m), Sk299 av L
ennart Hedquist m.fl. (m) och A258 yrkande 3 av Anders G Högmark m.fl. (m)
föreslås att sambeskattninge
n av förmögenhet upphör och att fribeloppet vid förmögenhetsskatt sätts till 2
000 000 kr år 2004 samt att
förmögenhetsbeskattningen avskaffas år 2005.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
 begärs ett tillkännag
ivande om att sambeskattningen av förmögenhet bör slopas nästa år, och att
fribeloppet bör höjas till 2,1 m
iljoner kronor år 2005 och att förmögenhetskatten på sikt bör avskaffas för att
göra Sverige till ett attra
ktivt land att investera och spara i, även för svenskar.
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), Fi308
yrkande 3 av Per Land
gren m.fl. (kd) och Sf398 yrkande 7 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) slopas
sambeskattning 2004 och sänks
skattesatsen till 1 % år 2005 och 0,75 % år 2006.
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 18 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas ett
första steg i avvecklinge
n av förmögenhetsskatten år 2004 genom att sambeskattningen avskaffas och
skattesatsen sänks från 1,5 til
l 1,0 %. Som en del i att sänka boendeskatterna tas dessutom endast halva
taxeringsvärdet av småhus upp
.
Utskottets ställningstagande
Regeringen beslutade i juni 2002 att tillsätta en parlamentarisk kommitté,
Egendomsskattekommittén (Fi
2002:06), som skall utreda fastighetsskatten på småhus m.m., förmögenhetsskatten
 samt arvs- och gåvoskatt
en. Bakgrunden är bl.a. att reglerna kritiserats för bristande enhetlighet i
behandlingen av olika til
lgångar och för de fördelningspolitiska effekterna. Kommittén skall avsluta
uppdraget senast vid utgången
 av 2003.
Utskottet har vid sina tidigare ställningstaganden till frågan om sambeskattning
 av förmögenhet ansett a
tt en övergång till särbeskattning skulle medföra en oönskad stimulans för
skattemotiverade överföringar ino
m familjen och att ett system med skilda fribelopp för ensamstående respektive
sambeskattade par därför
är att föredra. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna del och är därför
inte berett att tillstyrka
 förslagen om slopad sambeskattning. Också när det gäller övriga motionsförslag
anser utskottet att result
atet av kommitténs arbete bör avvaktas.
Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt - begränsningsregeln -
innebär i princip att ut
taget av fastighetsskatt avseende en viss fastighet inte får överstiga 5 % av
hushållets inkomster. Ska
ttereduktionen kan uppgå till maximalt 27 200 kr och reglerna gäller i princip
endast i de fall hushåll
sinkomsten inte överstiger 600 000 kr. Vid 2002 års taxering omfattades ca 100
000 personer av denna r
egel.
Regeringen har uppmärksammat att för många småhusägare som omfattas av
begränsningsregeln utgör förmögenhetss
katten ett minst lika stort problem som fastighetsskatten. Frågan berörs också i
 direktiven till Egendo
msskattekommittén (dir. 2002:87). Kommittén ges där uppdraget att undersöka
behovet av åtgärder för att beg
ränsa antalet småhusägare som på grund av stigande taxeringsvärden kan bli
skyldiga att betala förmögenhets
skatt. Egendomsskattekommittén skall presentera sina förslag vid utgången av
detta år och förslagen komme
r därför att kunna tillämpas tidigast vid 2005 års taxering.
Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att frågan om en
särskild begränsningsregel för
förmögenhetsskatten får en lösning redan inför 2004 års taxering och ser
positivt på att regeringen snarast
 kommer att ta fram ett förslag som gäller skattskyldiga som i dag omfattas av
begränsningsregeln och s
om betalar förmögenhetsskatt som kan hänföras till det småhus som är hushållets
permanenta bostad. Som rege
ringen anför bör ett förslag kunna träda i kraft under våren 2004 och tillämpas
retroaktivt vid 2004 års ta
xering.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi270 (m) yrkandena 16-18, Fi304
(kd) yrkande 23, Fi30
5 (fp) yrkande 11, Fi306 (c) yrkande 18, Fi308 (kd) yrkande 3, Sk299 (m), Sf398
(kd) yrkande 7 och A
258 (m) yrkande 3.
Arvs- och gåvoskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt och om en
retroaktiv tillämpning av
det aviserade förslaget om slopad arvsskatt för make och sambo.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.2) att beskattningen av arv till efterlevande
make och sambo bör slopa
s. Regeringen avser att senare under hösten lämna ett förslag om slopad skatt på
 arv till make och sambo
 till riksdagen. Inriktningen är att de nya reglerna skall gälla vid dödsfall
som inträffar efter utgånge
n av år 2003.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anförs att beskattningen
av arv, gåvor och förmögenheter bör avskaffas eftersom de inbringar
förhållandevis blygsamma belopp och sa
mtidigt är mycket skadlig för företagandet. I motionerna Fi223 yrkandena 1 och 2
 av Lennart Hedquist m.
fl. (m) och Fi270 yrkandena 19 och 20 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att
 den slopade beskattni
ngen av arv till efterlevande make och sambo bör gälla från den 16 september
2003, då den aviserades av
regeringen, och att arvs- och gåvoskatten bör avskaffas helt den 1 januari 2004.
Också i Kristdemokraternas motion Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett
retroaktivt avskaffande.
 Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen under 2003 återkommer
med förslag på hur arvsskat
ten för efterlevande make och sambo kan avskaffas retroaktivt från årsskiftet
2002/03 alternativt från d
en 22 september 2003.
Ett retroaktivt avskaffande begärs också i Centerpartiets motion Fi306 yrkandena
 21 och 22 av Maud Olo
fsson m.fl. (c) där motionärerna föreslår att arvs- och gåvoskatten avskaffas
retroaktivt för efterlevande
 make och sambo fr.o.m. 1 juli 2003 och att arvs- och gåvoskatten för
skatteklass 1 avskaffas fr.o.m.
2004. Också i motion Fi250 yrkande 3 av Kerstin Lundgren (c) hemställs att
arvsskatten mellan makar sl
opas fr.o.m. från den 1 januari 2003.
Utskottets ställningstagande
Egendomsskattekommittén gör en översyn av reglerna om fastighetsskatt på småhus
m.m., förmögenhetsskatt sam
t arvs- och gåvoskatt (dir. 2002:87) och har behandlat frågan om beskattningen
av arv mellan makar med
 förtur. Enligt gällande rätt beskattas efterlevande make och sambo för vad de
erhåller i arv eller testa
mente från den avlidne maken eller sambon. Från den efterlevandes lott görs ett
grundavdrag om 280 000
kr. Överskjutande belopp arvsbeskattas.
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att skatten på arv till
 make och sambo bör slop
as och att arbetet bör vara inriktat på att de ny reglerna skall gälla vid
dödsfall som inträffar efter u
tgången av år 2003. Utskottet är således inte berett att tillstyrka
motionsförslagen om längre gående förändr
ingar eller om en tidigare tillämpningsstart och avstyrker därför motionerna
Fi223 (m) yrkandena 1 och
2, Fi250 (c) yrkande 3, Fi270 (m) yrkandena 19 och 20, Fi282 (kd), Fi306 (c)
yrkandena 21 och 22 och
 N248 (m) yrkande 10.
Gåvobeskattningen vid generationsskiften
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om slopad arvsskatt på bundet kapital.
Jämför avvikande mening 3 (kd).
Gällande bestämmelser
Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att
företagsförmögenheten tas upp til
l endast 30 % av substansvärdet. Vid gåva gäller detta om vissa villkor är
uppfyllda, bl.a. att hela förv
ärvskällan omfattas och att gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år. På
inkomstskattesidan har regl
erna om räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa
problem som kan uppkom
ma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7).
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (8.3.3) att de s.k. lättnadsreglerna för värdering av
företagstillgångar vid gåvobeskatt
ningen bör utvidgas för att underlätta generationsskiften i onoterade företag.
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 35 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs
att arvsskattens probl
ematik har visat sig påtaglig då generationsskifte skall ske i familjeföretag.
De föreslår att bundet kap
ital befrias från arvsskatt.
Utskottets ställningstagande
I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av
småföretagare (SOU 2002:52). Utre
dningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna för att de
särskilt gynnsamma värderingsre
glerna (lättnadsreglerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskattningen. Förslaget
 har remissbehandlats.de
Èû  J
 @I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av
småföretagare (SOU 2002:52). U
tredningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna för att
de särskilt gynnsamma värdering
sreglerna (lättnadsreglerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskattningen.
Förslaget har remissbehandlats
.onÈû  J
 @I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av
småföretagare (SOU 2002:52)
. Utredningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna för
att de särskilt gynnsamma värder
ingsreglerna (lättnadsreglerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskattningen.
Förslaget har remissbehandl
ats.99Èû  J
 @I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av
småföretagare (SOU 2002:
52). Utredningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna
för att de särskilt gynnsamma vär
deringsreglerna (lättnadsreglerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskattningen.
Förslaget har remissbeha
ndlats.esÈû  [   H2
 8+
    a om räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa
 problem so
m kan uppkomma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7).tt
ató
  £   (6
         8+
            ionsförslagen
om längre gående förändringar eller om en tidigare tillämpningsstart och
avstyrker därför motionerna Fi223
(m) yrkandena 1 och 2, Fi250 (c) yrkande 3, Fi270 (m) yrkandena 19 och 20, Fi282
 (kd), Fi306 (c) yrk
andena 21 och 22 och N248 (m) yrkande 10.de+      6
                                                      8+
                                                         . 19 ochã
                                                                    s   °ú  H2
oaktivt avskaffande begärs också i Centerp
artiets motion Fi306 yrkandena 21 och 22 av Maud Olofsson m.fl. (c) där
motionärerna föreslår att arvs-
och gåvoskatten avskaffas retroaktivt för efterlevande make och sambo fr.o.m. 1
juli 2003 och att arvs
- och gåvoskatten för skatteklass 1 avskaffas fr.o.m. 2004. Också i motion Fi250
 yrkande 3 av Kerstin L
undgren (c) hemställs att arvsskatten mellan makar slopas fr.o.m. från den 1
januari 2003. beloppÓ
  £   H
2
  8+
     r mycket skadlig för företagandet. I motionerna Fi223 yrkandena 1 och 2 av
Lennart Hedquist m.fl. (
m) och Fi270 yrkandena 19 och 20 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att den
slopade beskattningen
av arv till efterlevande make och sambo bör gälla från den 16 september 2003, då
 den aviserades av reger
ingen, och att arvs- och gåvoskatten bör avskaffas helt den 1 januari 2004. månC
       °ú  H2
              ta samlingspartie
ts motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att beskattningen av
arv, gåvor och förmögenhe
ter bör avskaffas eftersom de inbringar förhållandevis blygsamma belopp och
samtidigt är mycket skadlig
för företagandet. I motionerna Fi223 yrkandena 1 och 2 av Lennart Hedquist m.fl.
 (m) och Fi270 yrkande
na 19 och 20 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att den slopade
beskattningen av arv till efterlev
ande make och sambo bör gälla från den 16 september 2003, då den aviserades av
regeringen, och att arvs-
 och gåvoskatten bör avskaffas helt den 1 januari 2004. Närc   ³   H2
                                                                      8+
                                                                         lagen
om olika omläggningar av beska
ttningen på detta område anser utskottet att resultatet av
Egendomsskattekommitténs arbete bör avvaktas.
 Egendomsskattekommittén skall presentera sina förslag vid utgången av detta år.
 Utskottet ser inte hell
er någon anledning att begära en ändrad inriktning av kommitténs arbete. 000
c   H2
       8+
          mtvärdet för att undv
ika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken
får höga taxeringsvärden och
 därmed driver upp det totala taxeringsvärdet. Vidare sänks fastighetsskatten
till 0,9 % från år 2005 och
 till 0,75 % år 2006. Reavinstbeskattningen höjs vid försäljning av fastigheter
från nuvarande 20 % till
30 % och uppskoven begränsas så att en fjärdedel av reavinsten alltid skall
beskattas. Motionärerna anför
 slutligen att den sittande egendomsskattekommittén bl.a. har som direktiv att
undersöka reglerna krin
g fastighetstaxering men att det saknas direktiv för att reformera reglerna för
själva taxeringsvärderin
gen. De föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att kommittén bör få
sådana direktiv. I motion Fi2
50 yrkandena 1 och 2 av Kerstin Lundgren (c) föreslås fastighetsbeskattningen
successivt reduceras för
att slutligen avskaffas helt och att de taxeringsvärden som gällde för år 2000
skall tillämpas i avvaktan
 på ett långsiktigt beslut.änã   b  @I Ceb  @partiets motion Fi306 yrkandena
25-28 av Maud Olofsson m.fl. (
c) föreslås att ett tak på 300 000 kr införs på tomtvärdet för att undvika den
spiraleffekt som uppkommer i
 attraktiva områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed
driver upp det totala taxerin
gsvärdet. Vidare sänks fastighetsskatten till 0,9 % från år 2005 och till 0,75 %
 år 2006. Reavinstbeskatt
ningen höjs vid försäljning av fastigheter från nuvarande 20 % till 30 % och
uppskoven begränsas så att en
 fjärdedel av reavinsten alltid skall beskattas. Motionärerna anför slutligen
att den sittande egendoms
skattekommittén bl.a. har som direktiv att undersöka reglerna kring
fastighetstaxering men att det sak
nas direktiv för att reformera reglerna för själva taxeringsvärderingen. De
föreslår ett tillkännagivande t
ill regeringen om att kommittén bör få sådana direktiv. I motion Fi250 yrkandena
 1 och 2 av Kerstin Lund
gren (c) föreslås fastighetsbeskattningen successivt reduceras för att slutligen
 avskaffas helt och att
 de taxeringsvärden som gällde för år 2000 skall tillämpas i avvaktan på ett
långsiktigt beslut.ReC       °ú
H2
   partiets motion Fi306 yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att
 ett tak på 300 000 kr i
nförs på tomtvärdet för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva
områden när själva tomtmark
en får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.
Vidare sänks fastighetsskatt
en till 0,9 % från år 2005 och till 0,75 % år 2006. Reavinstbeskattningen höjs
vid försäljning av fastighe
ter från nuvarande 20 % till 30 % och uppskoven begränsas så att en fjärdedel av
 reavinsten alltid skall
 beskattas. Motionärerna anför slutligen att den sittande
egendomsskattekommittén bl.a. har som direkti
v att undersöka reglerna kring fastighetstaxering men att det saknas direktiv
för att reformera regler
na för själva taxeringsvärderingen. De föreslår ett tillkännagivande till
regeringen om att kommittén bör få
sådana direktiv. I motion Fi250 yrkandena 1 och 2 av Kerstin Lundgren (c)
föreslås fastighetsbeskattnin
gen successivt reduceras för att slutligen avskaffas helt och att de
taxeringsvärden som gällde för år 20
00 skall tillämpas i avvaktan på ett långsiktigt beslut.enc   ³   H2
                                                                     8+
talbeskattningen inverkar på avka
stningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens
investeringar. Detta förhållande h
ar beaktats i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad
ändringar i syfte att förbättra v
illkoren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i beskattningen av
utdelningar och kapitalvin
ster på aktier i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom
olika beslut under åren 19
97 och 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel har
förbättrats. Enskilda näringsidkare
fick vid 1999 års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom
avsättning till periodiseringsf
ond, och denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en mer
ingående undersökning av
hur företagen använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till
statsbudget, finansplan m
.m.). Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte någon anledning
 att överväga att införa
 ett särskilt avdrag för investeringar i onoterade aktier. Utskottet avstyrker
därför förslaget om ett pe
rmanent riskkapitalavdrag.m    S   H2
                                      8+
                                         nomisk synpunkt att nystartade
fåmansbolag tvingas till en hög riskpro
fil för att kunna uppnå förväntad lönsamhet. Motionärerna förordar att en större
 del av kapitalet får användas
 i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår och anser Svenskt Näringslivs
förslag om ett kapitalunde
rlag om 100 % av tillskjutet kapital, 70 % av beskattat kapital och 50 % av
obeskattat kapital som r
imligt. Motionärerna anser vidare att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15
procentenheter över statsl
åneräntan så att delägare i fåmansbolag kan höja den utdelning som får beskattas
 som kapital. Motionärerna f
öreslås vidare ett skattegynnat starta-eget-sparande och ett riskkapitalavdrag
på högst 40 000 kr om året
 i tre år fr.o.m. år 2004 för dem som finansierar starten av företag med egna
sparade eller lånade pengar
, utan att utnyttja möjligheten till starta-eget-sparande. Finansieringen sker
bl.a. genom att avsättn
ingsmöjligheterna för periodiseringsfonder sätt ner med 10
procentenheter.beslut   c
  H2
 8+
    skilt grundavdr
ag för pensionärer.t syst   +
  H2
     8+
        se ut. Frågan om schablonbeskattning som ett sätt att fastställa
inkomsts
katten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka möjligheterna att
tillämpa schabloniserade
 metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering
 kommer att skärpas.
[

Gällande lättnadsregler innebär i princip att endast 30 % av substansvärdet
skall ligga till grund för be
skattningen. Förutsättningarna för att denna regel skall tillämpas är dock att
gåvan omfattar hela företage
t, att inget vederlag lämnas och att gåvotagaren behåller företaget i minst fem
år. Utredningsförslaget in
nebär att lättnadsreglerna även skall kunna tillämpas om företaget överförs
successivt, om visst vederlag l
ämnas och om gåvotagaren bara behåller gåvan i tre år.
Regeringen avser att under hösten till riksdagen överlämna en proposition med
ändringsförslag som i allt
väsentligt överensstämmer med utredningsförslaget. Arbetet är inriktat på att de
 nya reglerna skall gälla i
 de fall skattskyldighet inträffar efter utgången av år 2003.
Utskottet har ingen invändning mot den planerade förändringen när det gäller
villkoren för en reduktion ti
ll 30 % vid gåva men är inte berett att tillstyrka att bundet kapital helt
befrias från arvsskatt. En l
ättnadsnivå på 30 % framstår enligt utskottets mening som lämplig.
Utskottet avstyrker motion Fi304 (kd) yrkande 35.
Moms på tidskrifter och kultur
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av mervärdesskatten på
tidskrifter och om en utrednin
g om sänkt mervärdesskatt på kulturområdet.
Jämför avvikande mening 3 (kd).
Gällande bestämmelser
Riksdagen har under hösten 2001 beslutat sänka mervärdesskatten på böcker och
tidskrifter från 25 % till 6
 % fr.o.m. den 1 januari 2002 (prop. 2001/02: 45, bet. 2001/02:SkU12).
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 32 och 34 av Alf Svensson m.fl. (kd)
 återställs mervärdessk
atten på tidsskrifter till 25 %. Vidare anför motionärerna att entréavgifter
till olika kultur- och nöjes
evenemang beskattas olika. Motionärerna eftersträvar en så likformig beskattning
 som möjligt och föreslår
därför att regeringen får utreda hur kulturmomsen generellt skall kunna sänkas
till 6 %.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening talar både det kulturpolitiska syftet och
administrativa och praktiska skäl f
ör att både böcker och tidskrifter bör ingå i området med reducerad
mervärdesskatt. Området har utformats i
nära anslutning till det utrymme som finns i punkt 6 i bilaga H till sjätte
mervärdesskattedirektivet.
Utskottet ser inte någon anledning att ändra denna gränsdragning och avstyrker
därför motionsyrkandena om
 höjd mervärdesskatt för tidskrifter.
När det gäller yrkandena om en översyn av momsen inom kulturområdet har
utskottet i betänkande 2001/02:Sk
U18 tagit upp de problem som områdena med nedsatt mervärdesskatt orsakar och
konstaterat att systemet
kommit att bli alltmer svåröverskådligt och krångligt. Gränsdragningen mellan
varor och tjänster som beska
ttas på normal nivå, 12-procentsnivån, 6-procentsnivån respektive undantas från
beskattning framstår i en
del fall som svårbegriplig, godtycklig och orättvis. Skattemyndigheterna tvingas
 till grannlaga avgöran
den om huruvida olika varor och verksamheter skall hänföras till den ena eller
den andra gruppen. En a
v lagstiftningstekniska och praktiska skäl motiverad önskan att göra gränsen för
 ett lågbeskattat område så
snäv som möjligt för att underlätta tillämpningen ger ibland upphov till
känsliga och vidlyftiga rättvisedi
skussioner, när ett besläktat och närliggande område beskattas på en högre nivå.
 Företag och andra näringsidk
are lägger ibland ned avsevärda ansträngningar och betydande kostnader på att få
 till stånd en förmånligare
mervärdesbeskattning av just de varor och tjänster som det företaget eller den
näringsidkaren producerar
, dvs. att få med dessa varor och tjänster i en låg-beskattad sektor. Mot denna
bakgrund föreslog utskot
tet ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av
tillämpningsområdet för de reducerad
e skattesatserna. Riksdagen biföll utskottets förslag.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av tillämpningsområdet för
de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom
mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141
). I uppdraget ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns med
nuvarande regler. Översynen skal
l syfta till en begränsning av dessa problem. I uppdraget skall även ingå att
analysera skattesatsernas
 struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, konkurrensmässiga,
fördelningspolitiska och sta
tsfinansiella aspekter. I sin analys av skattesatsernas struktur skall även
internationella konkurren
sfrågor beaktas. I direktiven sägs att valet av skattesatser inte kan ske utan
beaktande av skattenivåe
rna i andra länder med vilka Sverige bedriver handel. Uppdraget skall bedrivas i
 två etapper varav den
 första delen skall redovisas i början av år 2004 och den andra delen senast den
 1 februari 2005.
Enligt utskottets mening bör resultatet av översynen av tillämpningsområdet för
de reducerade skattesatse
rna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet avvaktas.
Utskottet avstyrker motionsför
slaget om en utredning om enhetlig kulturmoms.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi304 (kd) yrkandena 32 och 34.
Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m.
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt för
 hushållen och servicese
ktorn, höjd energiskatt på diesel, indexuppräkning av alla skattesatser och
sänkta avgifter vid överträdel
se av användningsförbudet men anför att kommissionens godkännande bör avvaktas
innan ökningen av industrin
s procentuella skatterabatt sätts i kraft.
Motionsyrkandena om sänkt energiskatt generellt eller inom vissa sektorer
avstyrks av utskottet.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen föreslår regeringen (avsnitt 8.5.1.3-8.5.1.5, punkt 33 delvis)
att koldioxidskatten på
bränslen höjs med 18 %. För bensin och dieselolja sänks dock
energiskattesatserna lika mycket som koldio
xidskattesatserna höjs. Drivmedel som endast belastas med koldioxidskatt
undantas från höjningen. Härutöv
er höjs energiskatten på dieselolja med 10 öre per liter. Omläggningen utformas
så att skattebelastningen
 för tillverkningsindustrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna
blir oförändrad. De särski
lda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja
sänks. Energiskatten på el höj
s med 1 öre per kWh. Vidare indexuppräknas samtliga energi- och
koldioxidskattesatser motsvarande föränd
ringen i KPI under perioden juni 2002-juni 2003. Ändringarna träder i kraft den
1 januari 2004.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N342 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m)
avslås regeringens förs
lag om höjd energiskatt på el. Motionärerna avvisar tanken om en skatteväxling.
Miljöskatter skall använda
s för att minska miljöbelastningen från energiproduktionen. Det finns också
fiskala skäl att beskatta ene
rgi, likaväl som andra varor. Det finns dock inte övertygande skäl att utan
närmare analys lägga en ytter
ligare skattebörda på energisektorn. Nivån på beskattning av energi, utöver de
rena miljöskatterna, bör fas
tställas genom en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser,
med syfte att minimera
de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet. I motion Fi270 yrkande 13
av Lennart Hedquist
m.fl. (m) föreslås att skatten på bensin och diesel sänks med 13 öre per liter
inklusive moms från den 1 j
uli och med ytterligare 57 öre inklusive moms den 1 januari 2005. I motion Fi204
 av Ulla Löfgren och E
lizabeth Nyström (m) föreslås att fartyg äldre än 50 år, oavsett ägarform,
befrias från dieselskatt. I motio
n Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m) anförs att åkeribranschen redan
före höjning befinner sig
 i en prekär situation med höga skatter som urholkar de svenska
transportföretagens konkurrenssituation
. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att dieselskatten måste sänkas,
inte höjas som regeringen före
slagit. Motionsyrkanden om en sänkning av dieselskatten för arbetsredskap i jord
 och skogsbruk och i e
ntreprenadmaskiner till 53 öre per liter den 1 januari 2004 framställs i
motionerna Fi270 yrkande 9 av
 Lennart Hedquist m.fl. (m), MJ435 yrkande 3 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl.
(m) och Sk350 yrkande 1
 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m).
I Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkande 34 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
 anförs att motionärer
na i princip är för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med höjda
skatter på energi och annat s
om belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Eftersom Sverige redan har
betydande energiskatter är det e
nligt motionärernas mening viktigare att arbeta för en gemensam koldioxidskatt
inom EU och i förlängning
en globalt. De anser inte att det är acceptabelt att belasta hushållen med höjda
 uppvärmningskostnader o
ch avslår därför förslagen om en höjd koldioxidskatt och höjd elskatt för
hushåll och service.
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 26-28 av Alf Svensson m.fl. (kd) och
 Fi308 yrkandena 8 o
ch 9 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås att skatten på diesel i stället sänks
med 31 öre/liter (inklusive
 moms) från den 1 juli 2005 och att skatten på bensin sänks med 31 öre/liter i
stödområde A (inklusive mom
s). Vidare föreslås att skatten på diesel sänks till 1 kr/liter för
jordbruksmaskiner. I motion Sk306 yrk
ande 1 av Lars Gustafsson (kd) avslås regeringens förslag om höjd beskattning på
 diesel för jord- och sko
gsbruk.
I Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 19 och 30 av Maud Olofsson m.fl. (c)
anförs att regeringens p
ågående skatteväxling i stort sett endast har ökat hushållens pålagor samtidigt
som industrin i de flesta
fall har rätt till nedsättning med 79 % av koldioxidskatten. De anser att denna
skillnad bör reduceras
och minskar därför nedsättningen av koldioxidskatten med 1,2 miljarder kronor
årligen. Detta tillsammans
 med den av regeringen föreslagna skattehöjningen på koldioxid för hushållen ger
 motionärernas alternativ
en tydlig klimatprofil. Motionärerna föreslår också att skatten på diesel för
jord- och skogsbruksmaskiner
 sänks till 1 krona per liter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att fortsätta att öka
tyngden av koldioxidskatt
en i förhållande till energiskatten. Eftersom det är angeläget att åstadkomma en
 begränsning av koldioxidu
tsläppen framstår en höjning av koldioxidskatten med 18 % som lämplig.
Tillsammans med den årliga indexup
präkningen innebär det att koldioxidskatten höjs från 76 till 91 öre per kg
koldioxid. För drivmedlen, bor
tsett från dieselolja, ändras dock inte den sammanlagda skattenivån. För bensin
sänks energiskatten med s
amma belopp per liter som motsvarar koldioxidskattehöjningen. När gasol, metan
och naturgas används som
 drivmedel belastas de inte med någon energiskatt. För att även skatten på dessa
 drivmedel skall vara of
örändrad undantas de från höjningen av koldioxidskatten.
Som ett ytterligare steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av
skattesystemet bör också sk
atten på dieselolja höjas med 10 öre per liter (100 kr per m3) för all
dieselolja, oavsett inplacering i
 miljöklass. Regeringen avser att inför kommande skatteväxling se över i vilken
form kompensation skall
ske för höjningar av skatten på diesel avseende jord- och skogsbrukets
arbetsmaskiner.
Enligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja inte
 kan användas för förbränning
 i motorn på fordon avsedda för vägtrafik och att fastställa sanktioner som
skall tillämpas vid överträdels
e av detta förbud (artikel 3 i rådets direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995
om märkning för beskattn
ingsändamål av dieselbrännolja och fotogen, det s.k. märkningsdirektivet (EGT L
291, 6.12.1995 s. 46). E
nligt märkningsdirektivet skall sanktionerna vara effektiva, stå i rimlig
proportion till överträdelsen
och verka avskräckande. Med hänsyn till de punktskattenivåer som kommer att
tillämpas i Sverige till följ
d av förslaget är det som regeringen framhåller rimligt att sänka nivåerna för
de särskilda avgifter som ta
s ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja. Den nuvarande
utformningen av sanktionsbestämm
elserna innebär i vissa fall att fordon som är registrerade i annat land än
Sverige påförs en högre särskil
d avgift än dem som är registrerade i Sverige. Mot bakgrund av den inom
EG-rätten tillämpliga likabehand
lingsprincipen bör avgiften för dessa fordon begränsas till den lägsta avgift
som kan påföras fordon regis
trerade i Sverige.
Höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skattebelastningen för
tillverkningsindustrin samt för j
ordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna blir oförändrad. Detta
åstadkoms genom att den procentu
ella koldioxidskattelättnaden för dessa sektorer höjs från 75 till 79 %. Denna
justering fordrar kommiss
ionens godkännande från statsstödssynpunkt och regeringen har lämnat in en
ansökan till kommissionen i de
nna del och förutsätter att ett godkännande av förslaget kan fås i sådan tid att
 riksdagen kan beakta det
vid sin behandling.
En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar användningen av
dessa, men innebär samtidigt
att det relativa priset på el sjunker. Det kan medföra att elanvändningen ökar
och motiverar att energis
katten på el höjs för att motverka detta. Samtidigt med den föreslagna höjningen
 av koldioxidskatten bör d
ärför en energiskattehöjning på el med 1 öre per kWh genomföras. Dessa
energiskattehöjningar föreslås träda i
kraft den 1 januari 2004.
En fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi för
att omvandla Sverige till
 ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att
 bidra till att fastställd
a miljömål uppnås genom en ökad miljöstyrning via skattesystemet. Genom
miljöskatter sätter man ett pris på
miljön och det blir dyrare att släppa ut föroreningar. Härigenom får hushållen
ekonomiska motiv att välja e
n mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimuleras att
utveckla en mer miljövänlig tekni
k. En grön skatteväxling innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då
höjningar av de miljörelate
rade skatterna balanseras av sänkningar av skatterna på arbete.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag som
regeringen lägger fram och ka
n därför tillstyrka att de genomförs. Eftersom förslaget om en ökning av den
procentuella koldioxidskatte
lättnaden för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna från 75 till
 79 % fordrar kommissionens godkännande bör dock ett besked i denna del avvaktas
 innan ändringarna sätts
 i kraft.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Fi204 (m), F
i206 (m), Fi240 (fp) yrkande 34, Fi270 (m) yrkandena 9 och 13, Fi304 (kd)
yrkandena 26-28, Fi306 (c)
 yrkandena 19 och 30, Fi308 (kd) yrkandena 8 och 9, Sk306 (kd) yrkande 1, Sk350
(m) yrkande 1, N342
(m) yrkande 3 och MJ435 (m) yrkande 3.
Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m.
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker att energiskatt tas ut på el i tillverkningsindustrin,
m.m. fr.o.m. den 1 juli
2004.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.1.6, punkt 33 delvis) att den nollskattesats
som gäller för el som förbr
ukas inom tillverkningsindustrin och för växthusuppvärmning slopas och ersätts
av en skattesats på 0,5 öre
 per kWh. På motsvarande sätt ändras det återbetalningssystem som gäller för el
som förbrukas inom jordbruk
et i övrigt, skogsbruket och vattenbruket. Ändringarna träder i kraft den 1 juli
 2004.
Vid kommissionens statsstödsprövning av den svenska energibeskattningen av
industriell verksamhet har
kommissionen ifrågasatt den nollskattesats som gäller för el som förbrukas i
sådan verksamhet. Minimiskat
tesatsen för användning av el inom företagssektorn är 0,5 euro per MWh
(motsvarar knappt 0,5 öre per kWh)
 enligt den politiska överenskommelsen inom Ekofin-rådet om ett nytt
energiskattedirektiv, som nyligen
 antagits. Direktivet träder i kraft den 1 januari 2004. Även om miniminivån
inte behöver uppnås förrän eft
er tre år anser regeringen att minimiskattenivån för el bör införas så snart som
 möjligt med hänsyn till pågåe
nde statsstödsärende.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att en skattesats på 0,5 öre per kWh bör
införas för el som förbrukas
 inom tillverkningsindustri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk.
Det nya energiskattedirektivet gör det möjligt att underskrida minimiskattenivån
 under vissa förutsättnin
gar och inom Regeringskansliet pågår ett arbete med ett system där företag som
åtar sig att främja energie
ffektivisering och minska de specifika koldioxidutsläppen kan få utnyttja denna
möjlighet. Regeringen a
vser att lämna ett förslag som kan behandlas av riksdagen under våren 2004.
Förslaget skall godkännas av
kommissionen och av riksdagen.
Som regeringen anför är det viktigt med en samordning av den nya
energibeskattningen och införandet av
ett system för långsiktiga avtal. De nu aktuella ändringarna bör därför träda i
kraft den 1 juli 2004, då sy
stemet för långsiktiga avtal förväntas ha blivit godkänt.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.
Energiskatt på el i norra Sverige
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att den lägre energiskattesatsen på el i
vissa kommuner i norra S
verige bör behållas och att ett särskilt undantag för denna differentiering bör
sökas.
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el i vissa kommuner i
norra Sverige bör behållas.
Det nya energiskattedirektiv som överenskommits i Ekofinrådet och som träder i
kraft den 1 januari 2004
 tillåter inte en regional differentiering. För att ändå kunna behålla den lägre
 skattesatsen på el i norra
 Sverige är den enda möjligheten att ansöka om ett särskilt undantag. Ett
undantag kan beslutas genom en
hälligt beslut i rådet på förslag från kommissionen. Regeringen har för avsikt
att ansöka om ett sådant skat
teundantag.
Utskottets ställningstagande
Den lägre energiskattenivån på el i norra Sverige uppgår för närvarande till
16,8 öre per kWh jämfört med 22,
7 öre per kWh i södra Sverige och omfattar alla kommuner i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län s
amt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung, Mora, Orsa,
Älvdalen och Torsby. När skatte
differentieringen mellan norra och södra Sverige infördes den 1 juli 1981
motiverades den med klimatsk
äl. Den högre elförbrukningen i den norra, kallare delen av landet kompenserades
 med en lägre skattesats
. Kurvor över medeltemperaturen (isotermer) användes för att dra gränsen mellan
norra och södra delen av
landet.
Utskottet delar regeringens bedömning att den lägre skattesatsen på el i norra
Sverige bör behållas. Efte
rsom det energiskattedirektivet inte innehåller någon grund för en regional
differentiering finns det s
käl att ansöka om ett särskilt undantag.
Skatt på kärnkraftsproducerad el
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på kärnkraftverk
och en övergång från effekt
skatt till skatt på producerad energi.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Gällande bestämmelser
Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr per
megawatt - motsvarande ca 181
 kr per megawatt och dygn - av kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska
effekt. Om en reaktor har v
arit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får för
varje dygn utöver de 90 f
örsta göras avdrag med 181 kr per megawatt av den termiska effekten. Skatten
ersatte den 1 juli 2000 e
n tidigare skatt på energi som producerats i kärnkraftverk.
Motionen
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 14 och 15 av Lennart Hedquist
 m.fl. (m) anför moti
onärerna att miljöskatter skall tas ut i produktionsledet medan energiskatter
skall tas ut i konsument
ledet. Då erhålls en konkurrensneutral beskattning mellan olika
energiproducenter och mellan olika brän
slen. Skatten på kärnkraftsproducerad el bryter mot denna princip och bör på
sikt tas bort. De föreslår at
t den särskilda skatten på kärnkraftsel sänks med motsvarande 0,3 öre per kWh
den 1 januari 2004, med 0,4
 öre per kWh den 1 januari 2005 och med 0,5 öre per kWh den 1 januari 2006. De
föreslår vidare att den o
mvandlas från en effektskatt till en skatt på producerad energi.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att sänka skatten på kärnkraftverk. När det gäller
valet av beskattningsmetod för
kärnkraftverken har en omläggning från en produktionsskatt till den nuvarande
effektskatten genomförts u
nder år 2000 för att på det sättet minska risken för snedvridningar inom
elproduktionssystemet. Utskottet
 är inte berett att nu tillstyrka en återgång till den tidigare
beskattningstekniken.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi270 yrkandena 14 och 15.
Kraftvärmebeskattningen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringens förslag om en omläggning av
kraftvärmebeskattningen antas med den
 av motionärerna begärda ändringen. Kraftvärmeverken får tillämpa industrins
avdragsregler vid värmeprodukt
ionen, elavdrag för egen förbrukning slopas och en proportionering av insatta
bränslen vid fördelningen
mellan el och värmeproduktion införs. När det gäller proportioneringen av
insatta bränslen vid fördelning
mellan värmeleveranser till industrin och övrig produktion skjuts denna upp i
avvaktan på att ett genom
förande utan negativa effekter för fjärrvärmeverken kan säkras.
Bakgrund
I energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att möjligheterna
att införa ändringar i en
ergibeskattningen för kraftvärmeanläggningar som innebär att skattereglerna
likställs med dem som gäller f
ör industriellt mottryck bör undersökas. I kraftvärmeverk får i dag avdrag göras
 för hälften av energiskatte
n på den del av bränsleförbrukningen som hänförs till värmeproduktion. Om i
stället industrins avdragsregle
r införs för denna bränsleförbrukning innebär det att hela energiskatten och 79
% av koldioxidskatten på b
ränslen får dras av.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.3.1, punkt 33 delvis) att bränslen som
förbrukas för värmeproduktion i kr
aftvärmeverk skall berättiga till avdrag för hela energiskatten och 79 % av
koldioxidskatten. Regeringe
n anför att den energieffektiva el- och värmeproduktion som sker i
kraftvärmeverk bör underlättas genom a
tt avdragsbestämmelserna för bränslen som förbrukas vid kraftvärmeproduktion
jämställs med dem som gäller för
 industrin. En förutsättning för skatteavdraget är att el- och värmeproduktionen
 sker integrerat och samt
idigt, dvs. att produktionen sker i en sammanhållen process och att
förhållandena vid varje tillfälle är
avgörande. För att göra det tydligt att avdrag endast får göras för bränsle som
medverkar i den integrerade
 produktionen av el och värme bör en bestämmelse införas i lagen (1994:1776) om
skatt på energi om att br
änsleförbrukning som avser ånga eller hetvatten som tappas av från ång- eller
hetvattensystemet före ångtur
binen i kraftvärmeverket inte omfattas av avdragsbestämmelserna. Detta gäller
också annan utrustning för
utvinning av mekanisk energi.
För att minska risken för en ökad fossilanvändning på bekostnad av
biobränsleanvändningen föreslås (avsnitt 8
.5.3.2, punkt 33 delvis) att de regler som gäller för beräkning av
skatteavdragen ändras. Kraftvärmeprodu
centen får enligt dagens regler välja hur den gemensamma bränsleförbrukningen
fördelas på elproduktion res
pektive värmeproduktion. Det har därvid varit gynnsamt att så långt möjligt
hänföra beskattade fossila bräns
len till elproduktionen, eftersom skatteavdraget då blir större. Om flera
beskattade bränslen använts sa
mtidigt har de också fått turordnas sinsemellan. Regeringen förslår att dessa
regler ersätts med en propo
rtioneringsregel. Sådana regler bör också införas när el framställs samtidigt
med både kraftvärme- och konde
nskraftteknik i sammankopplade system. Även när värme levereras till utomstående
 som omfattas av nedsättn
ingsreglerna för industri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk bör
proportionering införas.
Slutligen föreslås (avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis) att avdraget för
energiskatt på el som produceras
i kraftvärmeverk och som används i egen verksamhet som består av el-, gas-,
värme- eller vattenförsörjning
 slopas. Med nuvarande skattesatser på bränslen och el har det varit
fördelaktigt att utnyttja detta av
drag om biobränslen och andra obeskattade bränslen har använts för
elproduktionen. I energipropositionen
 (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att detta avdrag för energiskatten på el
 borde ses över. Regerin
gen motiverade detta med att när certifikatsystemet införs skulle ett
bibehållande av avdragsrätten kunn
a ses som ett dubbelt stöd för att främja förnybar elproduktion. Det har enligt
vad som anförs visat sig
att denna avdragsmöjlighet har utnyttjats i allt större omfattning under de
senaste åren och det är utny
ttjandet av el i elpannor och värmepumpar som ökar. Ett slopat avdrag minskar
elanvändningen för värmepro
duktion, vilket stämmer överens med målen inom energipolitiken.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
Motionerna
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 32 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att
fjärrvärmeleveranser til
l industrier hitintills har fått ta del av samma gynnsamma skattevillkor som
industrin i syfte att up
prätthålla en skattemässig neutralitet. Tack vare detta har många industrier
kunnat byta till fjärrvärme,
vilket har gynnat miljön i hög utsträckning. Regeringens förslag medför att
bränslefördelningen inte längre
skall kunna väljas fritt vid beräkning av skattenedsättning. I praktiken leder
detta enligt vad som anf
örs i motionen till att tillverkningsindustrin får skatterabatt på all
uppvärmning utom just för fjärrvärme
. Omläggningen innebär enligt motionärernas uppfattning en uppmaning till
industrin att gå över till foss
ila bränslen och de föreslår att förslaget avslås i denna del.
Ett motsvarande yrkande framställs i motion Fi255 av Roger Tiefensee och Lena Ek
 (c).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening har den tekniska utformningen av skattestimulansen för
kraftvärmeverken medför
t att denna produktionsform kommit att förlora i konkurrenskraft under senare
år. Höjda energi- och kol
dioxidskatter har inneburit en förbättring av biobränslenas konkurrenskraft
medan förutsättningarna för kr
aftvärmen försämrats. Den gröna skatteväxlingen har också medfört att
kraftvärmeverkens halverade energiskat
t fått en relativt sett mindre betydelse. Det finns av bl.a. dessa skäl
anledning att genomföra en omläg
gning av den nuvarande skatterabatten för kraftvärmetekniken. Som regeringen
föreslår är det härvid lämplig
t att låta kraftvärmeverk få samma skatteregler som industriellt mottryck. En
sådan förändring kommer att
leda till högre elproduktion i befintliga kraftvärmeverk och även till en
förbättring av förutsättningarna
för investeringar i ny kraftvärme.
Enligt utskottets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomförs kan
ske med bibehållen konku
rrenskraft för biobränslen och då särskilt för de biobränsleeldade
kraftvärmeverken. För dessa verk finns sär
skilda bidragsformer. Sedan år 1991 har investeringsstöd utgått till
biobränsleeldade kraftvärmeanläggning
ar. De anläggningar som fått investeringsstöd i enlighet med 1991 års
energipolitiska program är förplikti
gade att använda totalt minst 85 % biobränsle under en femårsperiod. För de
större anläggningarna uppgår el
produktionen till ca 30 % av tillförd bränsleenergi. Därmed begränsas andelen
fossilt bränsle i dessa anl
äggningar till ca 50 % av det bränsle som används för elproduktion. I de
anläggningar som fått stöd i 1997
års program måste biobränslen utgöra minst 70 % av den totala förbrukningen
under en femårsperiod. Anläggni
ngsägaren skall vidare förbinda sig att under samma tid för framställning av el
endast använda biobränslen
. Det senare kravet innebär med nuvarande skatteregler att det ger lägst
produktionskostnad att använda
 100 % biobränslen i de anläggningar där detta är tekniskt möjligt vid samtliga
driftfall.
Ett system med elcertifikat har införts och innebär en förbättrad
konkurrenssituation för den biobränsleba
serade kraftvärmen. Även med en övergång till industribeskattning för den
fossila kraftvärmen är biokraftsv
ärme rent generellt mer konkurrenskraftig, och sameldningen med fossila bränslen
 för elproduktion i de
kraftvärmeverk som kan använda både fossila bränslen och biobränslen kommer
enligt de bedömningar som redo
visats i proposition 2001/02:146 i allmänhet inte längre att vara lönsamt.
När det gäller kraftvärmeverkens elavdrag vid produktion av el som används i
egen verksamhet har utskott
et inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag.
För att ytterligare minska risken för en ökad fossilanvändning i
kraftvärmeverken finns det som regeringe
n anför anledning att ändra de särskilda turordningsregler som gäller för
beräkning av skatteavdragen. Med
 dagens regler är det fördelaktigt att så långt möjligt hänföra beskattade
fossila bränslen till elproduktio
nen, eftersom skatteavdragseffekten då blir större. Om en proportionering
används i stället stängs möjligh
eten att på detta sätt få fullt avdrag för fossila bränslen i kraftvärmeverk.
Eftersom kraftvärmeverken ibl
and drivs som fjärrvärmeverk bör samma regler i princip gälla överallt där
turordningsreglerna nu tillämpas
.
För fjärrvärmeverk som till någon del använder fossila bränslen innebär
övergången till proportionering att m
öjligheten att få skattenedsättning för den del av värmen som levereras till
industrin minskar. I en kons
ekvensrapport som beställts av Energimyndigheten beräknas den minskade
nedsättningen för industrileveran
ser hos samtliga fjärrvärmeföretag som enbart producerar värme till 90 miljoner
kronor.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för att möjligheten att fritt välja
turordningen bör avskaffas
. Den gör det möjligt att uppnå skattelättnader för fossila bränslen i en
omfattning och i situationer där
detta egentligen inte varit avsikten. Utgångspunkten bör enligt utskottets
mening vara att en proporti
onering skall användas.
Samtidigt står det klart att en övergång till proportionering innebär att
principen om konkurrensneutral
itet mellan industrins egen värmeproduktion och fjärrvärmeverkens leveranser
överges och att detta kan l
eda till en avveckling av verkens industrikunder med ökad användning av
fossilbränsle i industrin som f
öljd.
Även om utgångspunkten bör vara att det fria valet skall ersättas med en
proportionering över hela linjen
 anser utskottet att risken för en negativ utveckling när det gäller
fjärrvärmeverkens leveranser till in
dustrin gör det nödvändigt att skjuta upp beslutet i den delen. Enligt
utskottets mening kan detta uppn
ås genom att möjligheten att fritt välja turordning behålls vid urvalet av
bränslen som använts för industr
ileveranser och motsvarande. I övrigt bör kravet på proportionering genomföras
på det sätt som regeringen
föreslår.
Enligt utskottets mening bör uppskovet användas för att närmare bedöma risken
för att fjärrvärmeverken förlor
ar industrikunder vid en övergång till proportionering och finna ett sätt att
slutföra övergången även i de
ssa fall.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att regeringens förslag till omläggning av
 kraftvärmebeskattningen
genomförs med den angivna justeringen när det gäller turordningsreglerna.
Härigenom tillgodoses i allt v
äsentligt motionerna Fi255 (c) och Fi306 yrkande 32.
Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk- och
cementindustrins begränsningsre
gel för koldioxidskatt.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.4, punkt 33 delvis) att den övergångsvis
gällande begränsningsregeln avse
ende kalk- och cementbranschen m.m. (1,2-procentsregeln) förlängs ytterligare
ett år. Koldioxidskattene
dsättningen enligt 1,2-procentsregeln begränsas med hänsyn till
minimiskattenivåerna i det nyligen antag
na energiskattedirektivet. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inhämtat att de nu aktuella reglerna bedöms omfattas av de nya
energiskattedirektiv som
väntas träda i kraft den 1 januari 2004 och att förändringen därför endast
kommer att anmälas till kommissi
onen. Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och
tillstyrker proposition
en i denna del.
Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att en avtrappning av
energiskatteavdraget för vindkraft
skall påbörjas och avstyrker motionsförslaget om att en längre
avtrappningsperiod skall fastställas.
Bakgrund
Merparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte
ut vid utgången av 2002 el
ler i anslutning till införandet av elcertifikatssystemet den 1 maj 2003. Det
nya stödsystemet innebär
en sänkning av befintliga stödnivåer för vindkraft.
Budgetpropositionen
I propositionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning
inleds av det nuvarande a
vdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, den så
kallade miljöbonusen. För landb
aserad vindkraft sänks avdraget från motsvarande 18,1 till 12 öre per kWh och
för havsbaserad vindkraft
sänks avdraget till 17 öre per kWh. Elproduktionen i ett vindkraftverk
berättigar dock endast till avdr
ag så länge den sammanlagda produktionstiden i kraftverket, omräknad till timmar
 med full last, inte öve
rstiger 20 000 timmar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2004.
Motionen
I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att
regeringens planer innebär att vi
ndkraftens miljöbonus avtrappas snabbare än vad som var tänkt för landbaserad
vindkraft och de begär ett
tillkännagivande om att avtrappningen bör vara baserad på en period om sju år
eftersom det tar lång tid a
tt etablera vindkraften, beroende i sin tur på att miljöprövningar och tillstånd
 tar lång tid i Sverige.a
rande 0û  ²
 @I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att
regeringens planer inne
bär att vindkraftens miljöbonus avtrappas snabbare än vad som var tänkt för
landbaserad vindkraft och de
begär ett tillkännagivande om att avtrappningen bör vara baserad på en period om
 sju år eftersom det tar
lång tid att etablera vindkraften, beroende i sin tur på att miljöprövningar och
 tillstånd tar lång tid i
Sverige.ds av d0û  ²
 @I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att
regeringens pl
aner innebär att vindkraftens miljöbonus avtrappas snabbare än vad som var tänkt
 för landbaserad vindkraf
t och de begär ett tillkännagivande om att avtrappningen bör vara baserad på en
period om sju år eftersom
 det tar lång tid att etablera vindkraften, beroende i sin tur på att
miljöprövningar och tillstånd tar l
ång tid i Sverige.e övers0û  ²
 @I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att rege
ringens planer innebär att vindkraftens miljöbonus avtrappas snabbare än vad som
 var tänkt för landbasera
d vindkraft och de begär ett tillkännagivande om att avtrappningen bör vara
baserad på en period om sju
år eftersom det tar lång tid att etablera vindkraften, beroende i sin tur på att
 miljöprövningar och till
stånd tar lång tid i Sverige.. Elpro0û  ã   °ú  8+
                                                   vindkraftverk berättigar dock
 endast till avdrag så länge den
sammanlagda produktionstiden i kraftverket, omräknad till timmar med full last,
inte överstiger 20 000
 timmar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2004.ustric     [   X@
                                                                         H2
itionen föreslås (avsnitt 8.5.5,
punkt 33 delvis) att en avtrappning inleds av det nuvarande avdraget för
energiskatt på el som har pro
ducerats i vindkraftverk, den så kallade miljöbonusen. För landbaserad vindkraft
 sänks avdraget från mots
varande 18,1 till 12 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget
till 17 öre per kWh. Elpro
duktionen i ett vindkraftverk berättigar dock endast till avdrag så länge den
sammanlagda produktionsti
den i kraftverket, omräknad till timmar med full last, inte överstiger 20 000
timmar. Ändringarna träder
 i kraft den 1 januari 2004.vänds»   Z  @I prZ  @itionen föreslås (avsnitt
8.5.5, punkt 33 delvis) att en avt
rappning inleds av det nuvarande avdraget för energiskatt på el som har
producerats i vindkraftverk, d
en så kallade miljöbonusen. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från
motsvarande 18,1 till 12 öre per
 kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget till 17 öre per kWh.
Elproduktionen i ett vindkraftve
rk berättigar dock endast till avdrag så länge den sammanlagda produktionstiden
i kraftverket, omräknad
till timmar med full last, inte överstiger 20 000 timmar. Ändringarna träder i
kraft den 1 januari 2004
.nskra    C   °ú  H2
 itionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning inleds av
det nuvarande
 avdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, den så
kallade miljöbonusen. För lan
dbaserad vindkraft sänks avdraget från motsvarande 18,1 till 12 öre per kWh och
för havsbaserad vindkraf
t sänks avdraget till 17 öre per kWh. Elproduktionen i ett vindkraftverk
berättigar dock endast till av
drag så länge den sammanlagda produktionstiden i kraftverket, omräknad till
timmar med full last, inte
överstiger 20 000 timmar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2004.de an[
 ë   H2
        8+
           ått stöd i 1997 års
program måste biobränslen utgöra minst 70 % av den totala förbrukningen under en
 femårsperiod. Anläggnings
ägaren skall vidare förbinda sig att under samma tid för framställning av el
endast använda biobränslen. D
et senare kravet innebär med nuvarande skatteregler att det ger lägst
produktionskostnad att använda 10
0 % biobränslen i de anläggningar där detta är tekniskt möjligt vid samtliga
driftfall.l #   3   H2
                       8+
                          tskot
tets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomförs kan ske med
bibehållen konkurrenskraft för
 biobränslen och då särskilt för de biobränsleeldade kraftvärmeverken. För dessa
 verk finns särskilda bidrag
sformer. Sedan år 1991 har investeringsstöd utgått till biobränsleeldade
kraftvärmeanläggningar. De anläggn
ingar som fått investeringsstöd i enlighet med 1991 års energipolitiska program
är förpliktigade att använ
da totalt minst 85 % biobränsle under en femårsperiod. För de större
anläggningarna uppgår elproduktionen
till ca 30 % av tillförd bränsleenergi. Därmed begränsas andelen fossilt bränsle
 i dessa anläggningar till
 ca 50 % av det bränsle som används för elproduktion. I de anläggningar som fått
 stöd i 1997 års program mås
te biobränslen utgöra minst 70 % av den totala förbrukningen under en
femårsperiod. Anläggningsägaren skal
l vidare förbinda sig att under samma tid för framställning av el endast använda
 biobränslen. Det senare
kravet innebär med nuvarande skatteregler att det ger lägst produktionskostnad
att använda 100 % biobrän
slen i de anläggningar där detta är tekniskt möjligt vid samtliga driftfall.om
  «   X;
         8+
            g att denna avdra
gsmöjlighet har utnyttjats i allt större omfattning under de senaste åren och
det är utnyttjandet av el
i elpannor och värmepumpar som ökar. Ett slopat avdrag minskar elanvändningen
för värmeproduktion, vilket
 stämmer överens med målen inom energipolitiken.samt aÓ      °ú  H2
                                                                     n föreslås
(avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis
) att avdraget för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk och som
används i egen verksamhet s
om består av el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning slopas. Med nuvarande
skattesatser på bränslen och
el har det varit fördelaktigt att utnyttja detta avdrag om biobränslen och andra
 obeskattade bränslen h
ar använts för elproduktionen. I energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde
 regeringen att detta a
vdrag för energiskatten på el borde ses över. Regeringen motiverade detta med
att när certifikatsystemet
 införs skulle ett bibehållande av avdragsrätten kunna ses som ett dubbelt stöd
för att främja förnybar elp
roduktion. Det har enligt vad som anförs visat sig att denna avdragsmöjlighet
har utnyttjats i allt st
örre omfattning under de senaste åren och det är utnyttjandet av el i elpannor
och värmepumpar som ökar.
Ett slopat avdrag minskar elanvändningen för värmeproduktion, vilket stämmer
överens med målen inom energi
politiken.minskaû      H2
                           8+
                              en från energiproduktionen. Det finns också
fiskala skäl att beskatta energi, likaväl som andra varo
r. Det finns dock inte övertygande skäl att utan närmare analys lägga en
ytterligare skattebörda på energi
sektorn. Nivån på beskattning av energi, utöver de rena miljöskatterna, bör
fastställas genom en sedvanlig
 avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, med syfte att minimera de
samlade snedvridande ef
fekterna av skattesystemet. I motion Fi270 yrkande 13 av Lennart Hedquist m.fl.
(m) föreslås att skatt
en på bensin och diesel sänks med 13 öre per liter inklusive moms från den 1
juli och med ytterligare 57
 öre inklusive moms den 1 januari 2005. I motion Fi204 av Ulla Löfgren och
Elizabeth Nyström (m) föreslås
 att fartyg äldre än 50 år, oavsett ägarform, befrias från dieselskatt. I motion
 Fi206 av Ola Sundell och
 Stefan Hagfeldt (m) anförs att åkeribranschen redan före höjning befinner sig i
 en prekär situation med
höga skatter som urholkar de svenska transportföretagens konkurrenssituation.
Motionärerna begär ett til
lkännagivande om att dieselskatten måste sänkas, inte höjas som regeringen
föreslagit. Motionsyrkanden om
 en sänkning av dieselskatten för arbetsredskap i jord och skogsbruk och i
entreprenadmaskiner till 53
 öre per liter den 1 januari 2004 framställs i motionerna Fi270 yrkande 9 av
Lennart Hedquist m.fl. (m
), MJ435 yrkande 3 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) och Sk350 yrkande 1 av
Ulla Löfgren och Jan-Ev
ert Rådhström (m).ingå»   »   ¸?
                                 8+
                                    g av hur företagen använder
periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Försl
ag till statsbudget, finansplan m.m.). Mot denna bakgrund finns det enligt
utskottets mening inte någ
on anledning att överväga att införa ett särskilt avdrag för investeringar i
onoterade aktier. Utskottet
avstyrker därför förslaget om ett permanent riskkapitalavdrag.m    S   H2
                                                                          8+
nomisk synpunkt att nystartade f
åmansbolag tvingas till en hög riskprofil för att kunna uppnå förväntad
lönsamhet. Motionärerna förordar att
en större del av kapitalet får användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen
föreslår och anser Svenskt
Näringslivs förslag om ett kapitalunderlag om 100 % av tillskjutet kapital, 70 %
 av beskattat kapital
och 50 % av obeskattat kapital som rimligt. Motionärerna anser vidare att
klyvningsräntan bör höjas till
 en nivå 15 procentenheter över statslåneräntan så att delägare i fåmansbolag
kan höja den utdelning som får
beskattas som kapital. Motionärerna föreslås vidare ett skattegynnat
starta-eget-sparande och ett riskk
apitalavdrag på högst 40 000 kr om året i tre år fr.o.m. år 2004 för dem som
finansierar starten av företag
 med egna sparade eller lånade pengar, utan att utnyttja möjligheten till
starta-eget-sparande. Finans
ieringen sker bl.a. genom att avsättningsmöjligheterna för periodiseringsfonder
sätt ner med 10 procente
nheter.beslut   c
  H2
     8+
        skilt grundavdrag för pensionärer.t syst   +
  H2
     8+
        se ut. Frågan om schablonbeskattning s
om ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas
på att undersöka möjlighe
terna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.
Uppföljningen av förmån av fri
 parkering kommer att skärpas.   ã

Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att införa en gräns för hur länge
vindkraftsproduktionen i
ett kraftverk kan berättiga till skatteavdrag och att anpassa avtrappningen till
 drifttiden så att ver
ket kan vara avskrivet när gränsen uppnås. Eftersom ett tidigare godkännande av
detta stöd hunnit löpa ut
finns det anledning att påbörja avvecklingen även om kommissionens
ställningstagande till utformningen a
v avtrappningen ännu inte föreligger. Med den av regeringen föreslagna
utformningen får avtrappningen en
ligt utskottets mening en lämplig längd.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Fi301 (c).
Skattestrategi för alternativa drivmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör
befrias inte bara från koldio
xidskatt utan även från energiskatt.
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.6) att det är angeläget att den strategi för
skattenedsättning för alterna
tiva drivmedel som lades fast i budgetpropositionen för 2002 kan börja tillämpas
 så snart erforderligt s
tatsstödsgodkännande erhållits från kommissionen. För att de koldioxidneutrala
drivmedlens konkurrenskraf
t skall säkerställas bör dessa drivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt
utan även från energiskatt.
 Dessa villkor bör gälla redan fr.o.m. 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning i denna del.
Avfallsskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en skatt på förbränning av avfall.
Jämför avvikande mening 4 (c).
Bakgrund
Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess
syfte är att i överensstämmel
se med EU:s avfallshierarki styra mot minskad avfallsdeponering och härigenom
främja avfallsminskning,
 återanvändning och återvinning. I samband med införandet av lagen förklarades
att en uppföljning och utvär
dering av hur det nuvarande systemet för avfallsbeskattning fungerat avsågs äga
rum under år 2004 och at
t förändringar i systemet därefter vid behov skulle genomföras (prop.
1998/99:84, s. 24).
Kommissionens godkännande av avfallsskattelagen från statsstödssynpunkt löper ut
 vid årsskiftet 2003/2004
. En anmälan om förnyat godkännande ges inom kort in till kommissionen för
granskning. I utredarens uppd
rag ligger att nära följa detta ärende och föreslå de ändringar som behövs för
att lagen på mest ändamålsenliga
 sätt skall överensstämma med statsstödsreglerna. Utredningen skall redovisa
resultatet av sitt arbete s
enast den 31 december 2004.
2001 års avfallsskatteutredning utredde i sitt betänkande Skatt på avfall i dag
- och i framtiden (SOU
2002:9) vissa aspekter av en skatt på avfall som förbränns, bl.a. konsekvenser
av olika skattenivåer. Ut
redaren pekade på flera frågor som behövde vidare analys. I propositionen Ett
samhälle med giftfria och
resurssnåla kretslopp (prop. 2002/03:117) lade regeringen fast ramarna för hur
arbetet med analysen av
 en skatt på avfall som förbränns skulle bedrivas. I enlighet med vad som där
uttalades skall utredaren
lämna förslag till hur en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas
 och bedöma lämpligheten av
 att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel i stället bör
förordas. Utredaren skall oc
kså bedöma vilken skattenivå som kan vara lämplig med hänsyn till de
styreffekter som bör uppnås. Utredning
sarbetet i denna del skall redovisas senast den 30 juni 2004.
Motionen
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att
 det införs en skatt på
förbränning av osorterat avfall för att säkerställa den intention om minskade
avfallsmängder som finns i o
ch med deponeringsskatten. Nivån på denna bör motsvara deponiskatten för att
säkerställa likvärdighet i bes
kattningen.
Utskottets ställningstagande
En utredning har tillsatts med uppdrag att dels utvärdera avfallsskattelagen och
 föreslå de ändringar so
m behövs, bl.a. för att den på mest ändamålsenliga sätt skall överensstämma med
EU:s statsstödsregler, dels l
ämna förslag till hur en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas
och bedöma om en sådan skat
t är det mest lämpade ekonomiska styrmedlet.
Enligt utskottets mening bör resultatet av utredningens arbete avvaktas.
Utskottet avstyrker motion F
i306 (c) yrkande 31.
Skatt på naturgrus
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på naturgrus med
5 kr per ton.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Bakgrund
I budgetpropositionen för år 2003 föreslog regeringen en höjning av skatten på
naturgrus från 5 till 10 kr
 per ton naturgrus att träda i kraft den 1 januari 2003.
I motion 2002/03:Fi230 anförde Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp) bl.a. att
regeringen senast under våren 2
003 borde återkomma till riksdagen med de förslag på ytterligare höjning av
naturgrusskatten som kunde v
ara motiverade för att det av riksdagen uppsatta målet skulle uppnås. Riksdagen
beslutade i enlighet me
d såväl regeringens förslag som motionärernas yrkande (rskr. 2002/03:24).
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.5.8) att skatten på naturgrus bör bibehållas på
nuvarande nivå.
Motionen
I motion Fi270 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att skatten på
naturgrus sänks med 5 kr
 per ton.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motion Fi270 (m) yrkande 40.
Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstryker regeringens förslag om en höjning av skatten på
bekämpningsmedel och avstyrker mot
ionsyrkandena om att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall
avskaffas.
Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 4 (c).
Bakgrund
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984.
Gödselmedelsskatten är 1,80 kr för varje h
elt kilo kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för
 varje helt gram kadmium
i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.
Bekämpningsmedelsskatten
 är 20 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en särskild utredare med uppgift att
utvärdera skatterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel. I februari 2003 lämnade utredaren sitt
betänkande Skatt på handelsgöds
el och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9). Utredaren föreslår att skatten på
handelsgödsel skall vara kvar oc
h att skattesatsen behålls oförändrad. För att minska riskerna med användningen
av bekämpningsmedel föreslås
 att uttaget av skatt differentieras efter medlens farlighet för hälsa och
miljö. I avvaktan på ett sådan
t system föreslås en höjning av skatten med 5 kr till 25 kr för varje helt kg
verksam beståndsdel i bekämp
ningsmedlet.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.5.9, punkt 29) att skatten på bekämpningsmedel
höjs den 1 januari 2004 från
 20 till 30 kr för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 10 och 11 av Lennart
Hedquist m.fl. (m) och MJ4
35 yrkande 4 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) föreslås att skatten på
handelsgödsel och bekämpningsmed
el avskaffas den 1 januari 2004.
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 20 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att
 kväveskatten på handels
gödsel avskaffas.
Utskottets ställningstagande
En utvärdering av skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel har genomförts
 av en särskild utredare o
ch redovisats i Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9).
Betänkandet har remissbehandl
ats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet delar regeringens bedömning att skatten på bekämpningsmedel bör höjas
men ser i övrigt inte någon
 anledning att tillstyrka några förändringar i fråga om dessa skatter utan anser
 att resultatet av reger
ingens beredning av den framlagda utvärderingen nu bör avvaktas.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi270
(m) yrkandena 10 och
11, Fi306 (c) yrkande 20 och MJ435 (m) yrkande 4.
Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om lagändring med anledning av att
Sveriges undantag från de
allmänna reglerna för privatinförsel upphör och avstyrker motionsyrkandena om en
 sänkning av skatten på al
koholdrycker.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.6.1, punkterna 28, 30-32, 35, 37 och 39) att
lagen (1994:1565) om beska
ttning av viss privatinförsel skall upphöra att gälla den 1 januari 2004 med
anledning av att Sveriges
undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker och
tobaksvaror upphör denna d
ag.
Även Danmarks och Finlands undantag upphör. Danmark har beslutat sänka
punktskatten på sprit med knappt
femtio procent, från nuvarande 275 danska kronor per liter ren alkohol till 150
danska kronor per lit
er ren alkohol, från den 1 oktober 2003. Även i Finland planeras betydande
skattesänkningar på alkoholdr
ycker från mars 2004, särskilt med hänsyn till alkoholskattenivåerna i de nya
baltiska medlemsstaterna.
Den finska regeringen kommer i budgetpropositionen att föreslå att skatten på
sprit sänks med 44 %, att
skatten på mellanprodukter sänks med 40 %, att skatten på öl sänks med 32 % och
att skatten på vin sänks me
d 10 %. Skatten på sprit kommer då att sänkas från nuvarande 50,46 euro per
liter ren alkohol till ca 28
 euro per liter ren alkohol. Den svenska spritskatten uppgår till 501,41 kr (ca
55 euro) per liter re
n alkohol.
Regeringen anför att avskaffandet av Sveriges införselundantag kommer att
medföra att gränshandeln med a
lkohol ökar successivt och att den illegala handeln och försäljningen av alkohol
 troligen också kommer a
tt öka, om åtgärder inte vidtas. Regeringen följer därför utvecklingen på
alkoholområdet noga.
Motionerna
I flera motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om en
sänkning av skatterna på alkoho
ldrycker den 1 januari 2004. Motionärerna anför att vidareförsäljningen av
legalt införda kvantiteter kom
mer att öka om inte Sveriges prispolitik anpassas till vad som gäller eller
kommer att gälla i våra gran
nländer med en omfattande informell och illegal försäljning och en hotad
sysselsättning inom bryggerinäri
ngen som följd. För att motverka att denna utveckling tar fart är det enligt vad
 som anförts nödvändigt me
d en snabb och resolut skatteanpassning. Motionärerna föreslår att skatten på
vin sänks till 9 kr per lit
er vid en alkoholhalt på 12 volymprocent, med motsvarande ändring för vin med
annan alkoholhalt, att sk
atten på öl sänks till 75 öre per liter och volymprocent och att skatten på
sprit sänks till 200 kr per li
ter. Yrkandena framställs i motionerna Fi270 yrkandena 30-32 av Lennart Hedquist
 m.fl. (m), Sk310 yrk
andena 2-4 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Fi235 av Marietta de
Pourbaix-Lundin (m).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening medför undantagets upphörande att de alkoholdrycker och
 tobaksvaror som en en
skild person förvärvat i en annan medlemsstat för sin eller sin familjs
personliga bruk och som denne s
jälv transporterar till Sverige inte skall påföras punktskatt i Sverige. Däremot
 skall införsel för kommer
siella ändamål beskattas.
I propositionen Straffrättsliga sanktioner mot överträdelser av EG:s
punktskatteregler för alkohol, toba
k och mineraloljor (2002/03:10 s. 75 ff.) bedömde regeringen att omständigheter
för vägledning avseende
gränsdragningen mellan införsel för personligt bruk och införsel för
kommersiella ändamål inte bör införas i
lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen (1994:1564) om alkoholskatt.
Regeringen ansåg att vad som
bör eftersträvas är att myndigheterna gör en helhetsbedömning av samtliga
omständigheter i det enskilda fa
llet och därvid bl.a. beaktar cirkulationsdirektivets innehåll. Ytterst är det
fråga om att bedöma om oms
tändigheterna i det enskilda fallet är sådana att varorna skall anses vara
avsedda för personligt bruk e
ller för annat ändamål.
Det är enligt utskottets mening viktigt att utvecklingen på alkoholområdet följs
 noga och att regeringen
 vid behov återkommer till riksdagen i frågan om de skattejusteringar som kan
behövas på alkoholområdet.
Den beslutade skattesänkningen i Danmark och ett beslut om skattesänkning i
Finland får, liksom andra f
örändringar i vårt närområde, tas med i bedömningen av behovet av
skattejusteringar. Eftersom Systembolage
t har en mycket viktig alkoholpolitisk funktion är det angeläget att denna inte
försvagas med anledning
 av de ändrade förhållandena beträffande privatinförsel av alkohol. Om den
svenska alkoholskatten skiljer
 sig för mycket från alkoholskatterna i de närmaste medlemsstaterna finns det
risk för att Systembolaget
s alkoholpolitiska funktion försvagas. Detta förhållande måste särskilt beaktas
vid regeringens bedömning
av behovet av skattejusteringar.
Av det anförda framgår att utskottet delar regeringens bedömning av dessa frågor
 och att utskottet inte
är berett att tillstyrka motionsförslagen om en sänkning av skattesatserna.
Utskottet tillstyrker propo
sitionen i denna del och avstyrker motionerna Fi270 (m) yrkandena 30-32, Fi235
(m) och Sk310 (m) yrk
andena 2-4.
Skatt på lågpriscigaretter
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av minimiskatten på
lågpriscigaretter.
Jämför avvikande mening 4 (c).
Bakgrund
Den 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre
detaljhandelspris än cigaretter
i den mest efterfrågade priskategorin. Skatten bestämdes till 90 % av den
sammanlagda skatten på cigare
tter i den mest efterfrågade priskategorin. Ett antal s.k. lågpriscigaretter
hade lanserats på den sven
ska marknaden till ett pris som per paket låg ca 10 kr under priset på ett
cigarettpaket i den mest ef
terfrågade priskategorin. Även om EU:s regler medger en minimipunktskatt på 100
% gjorde smugglingsrisk
en att en skatt på 90 % bedömdes som lämplig (prop. 2002/03:1 avsnitt 8.5.2,
bet. 2002/03: FiU1).
Motionen
I Centerpartiets motion Fi306 yrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att
det genom ett ändrat EG
-direktiv nu är möjligt att ta ut högre skatt på cigaretter som säljs till ett
lägre pris än detaljhandelsp
riset i den mest efterfrågade priskategorin. Motionärerna föreslår av
folkhälsoskäl att skatten på sådana ci
garetter höjs med 2 kr per paket.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör minimipunktskatten på lågpriscigaretter bestämmas
till en nivå som tar hänsyn
 både till behovet av att dämpa efterfrågan och till risken för smuggling om
skattesatsen skulle sättas f
ör högt. Utskottet har härvid ansett att en skatt som uppgår till 90 % av den
punktskatt som tas ut på ci
garetter i den mest efterfrågade kategorin är lämplig. Utskottet har inte ändrat
 uppfattning i denna del
 och avstyrker därför förslaget om en höjning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi306 (c) yrkande 33.
Reklamskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet anser att reklamskatten bör avskaffas när det statsfinansiella
utrymmet medger det och avsty
rker motionsyrkandena om ett omedelbart avskaffande och om olika
tillkännagivanden till regeringen i
saken.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
Skatt tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet och för reklam
som är avsedd att spridas
 inom landet i annan form än annons. Skattskyldig är den som yrkesmässigt
offentliggör reklam eller anno
ns. Skattesatsen för annons i allmän nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet
och annars 11 % av beska
ttningsvärdet. Reklamskatt tas inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker,
inte heller på reklam i
kommersiell TV och radio eller på reklam via Internet. Reklamskatten beräknas
för år 2002 inbringa 1 173
 miljoner kronor.
Riksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på
reklamtrycksaker eftersom
den var svår att tillämpa och kontrollera (prop. 1997/98:150, bet.
1997/98:FiU20). Skatteutskottet eri
nrade i sitt yttrande (1997/98:SkU4y) till finansutskottet om att det råder bred
 enighet om att rekla
mskatten bör avskaffas. Skatteutskottet delade dock regeringens uppfattning att
det vid detta tillfäll
e saknades ekonomiskt utrymme för att helt avskaffa skatten. Utskottet framhöll
att åtgärden kunde leda
till nya nackdelar för reklam i annan form och försämra konkurrensförhållandena
exempelvis för gratistidni
ngar och s.k. annonsblad. Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle följa
utvecklingen och återko
mma till dessa frågor så snart som utvecklingen motiverade detta.
Finansutskottet ställde sig bakom ska
tteutskottets förslag.
Våren 2002 anförde skatteutskottet i bet. 2001/02:SkU20 att utskottet under
flera år har ansett att rek
lamskatten har sådana tekniska och konkurrensmässiga brister att skatten bör
avvecklas men att det hitt
ills av statsfinansiella skäl varit nödvändigt att dröja med en sådan åtgärd.
Utskottet anförde att frågan om
 reklamskattens avveckling borde prioriteras i den kommande budgetberedningen,
men delade samtidigt
finansutskottets uppfattning att detta borde ske med beaktande av de
budgetpolitiska målen. Riksdagen
 biföll utskottets begäran om ett tillkännagivande till regeringen av denna
innebörd.
I budgetpropositionen för 2003 anförde regeringen (prop. 2002/03:1 Förslag till
statsbudget, finansplan
 m.m. avsnitt 8.5.3) att frågan om avskaffande av reklamskatten hade
prioriterats i budgetberedningen
 men att regeringen funnit, med beaktande av de budgetpolitiska målen, att
förutsättningar för finansier
ing av ett avskaffande av den resterande reklamskatten för närvarande inte
föreligger. I bet. 2002/03:F
iU1 avstyrkte finansutskottet motionsyrkanden om en avveckling och utgick därvid
 ifrån att regeringen
inför nästa års budget ånyo prövar frågan om en avveckling av reklamskatten.
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att förutsättningar för finansiering av ett
avskaffande, alternativt
ett stegvis avskaffande, av reklamskatten inte föreligger.
Motionerna
I ett flertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av
reklamskatten. I motion F
i291 av Kenth Högström m.fl. (s) anförs att en avveckling av reklamskatten bör
inledas när de statsfinans
iella förutsättningarna finns. I motionerna Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m)
och Fi270 yrkande 23 a
v Lennart Hedquist m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att regeringen
senast i samband med den ek
onomiska vårpropositionen 2004 bör redovisa hur reklamskatten stegvis skall
avskaffas. I motion Kr282
yrkande 13 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att reklamskatten slår hårt mot
idrottsrörelsen och bör avskaf
fas på grund av sina snedvridande effekter. I motion Fi202 av Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) föreslås
att reklamskatten avskaffas snarast. I motion Fi212 av Magdalena Andersson och
Elizabeth Nyström (m)
anförs att konkurrensen på mediemarknaden hårdnar och att en fortsatt
särbeskattning av kvalitetsmedier
som tidningar och tidskrifter är direkt oansvarig och oförsvarlig, varför
regeringen omgående bör ta init
iativ till en avveckling. I motion Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m) anförs
att reklamskatten medf
ör rättsosäkerhet, är orättvis och snedvrider konkurrensen. Motionärerna
föreslår att reklamskatten avskaffa
s. I motion Fi304 yrkande 40 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att regeringen
snarast bör återkomma til
l riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas. I motion Fi248 av
Johnny Gylling (kd) u
tgår motionärerna från beslutet att avskaffa skatten på reklamtrycksaker och
begär att regeringen nu bere
der plats för ett andra steg i avvecklingen av reklamskatten. I motion Fi203 av
Sven Bergström och Håka
n Larsson (c) anförs att reklamskatten bör avvecklas i enlighet med den
beställning som riksdagen tidig
are gjort.
I motion Fi227 av Bo Bernhardsson (s) anförs att reklamskatten för tidskrifter
och dagspress bör avskaf
fas så snart som möjligt och frågan om en utvidgning till andra reklamkanaler
utredas. En förändrad och u
tvidgad reklamskatt som också tas ut på direktreklam och reklam i kommersiell
radio och TV torde enlig
t vad som anförs ha alla chanser att bli en folkligt omtyckt skatt.
I motion Fi300 av Gustav Fridolin (mp) anför motionären att direktreklamen till
de svenska hushållen öka
r markant och att en annonsskatt på direktreklam skulle minska reklamen till
konsumenterna, samtidigt
 som den skapar ekonomiskt utrymme för andra reformer. Möjligen kan man tänka
sig en växling med en sänkt
 annonsskatt på reklam i dagspress, för att hjälpa den svenska pressfriheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har redan tidigare klargjort sin uppfattning att reklamskatten bör
avskaffas och att avveck
lingen bör påbörjas när det statsfinansiella utrymmet medger det. Utskottet är
mot denna bakgrund inte be
rett att tillstyrka motionsförslagen om en utvidgning i olika hänseenden av
reklamskattens tillämpnings
område och ser inte heller någon anledning att tillstyrka förslagen om att
riksdagen nu skall fatta bes
lut i saken eller rikta olika tillkännagivanden till regeringen i syfte att få
till stånd en avveckling
.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi202 (m), Fi203 (c), Fi212 (m),
Fi213 (m), Fi221 (m),
 Fi227 (s), Fi248 (kd), Fi270 (m) yrkande 23, Fi291 (s), Fi300 (mp), Fi304 (kd)
yrkande 40 och Kr282
 (m) yrkande 13.
Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och
datakommunikation
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattereduktionen
 för bredbandsanslutning
ar och avstyrker motionsyrkandet om att denna skattereduktion skall avskaffas.
Även motionsyrkandena om avskaffande av övriga skattereduktioner avstyrks av
utskottet.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).
Bakgrund
Reglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bredbandsanslutningar infördes
 den 1 januari 2001 för
 att stimulera enskilda till att delta i uppbyggnaden av en ny IT-struktur och
ingår som ett led i de
n IT-politik som regeringen lade fast i propositionen Ett informationssamhälle
för alla (prop. 1999/20
00: 86). Skattereduktionen ges vid debiteringen av slutlig skatt vid 2002, 2003
eller 2004 års taxeri
ng. I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas
i bruk under perioden 1
 januari 2001-31 december 2003 och som är betalda senast vid tidpunkten för
ansökan. Möjligheten till sk
attereduktion gällde från början 2002 och 2003 års taxeringar, men förlängdes
efter förslag i föregående års b
udgetproposition med ett år till att även omfatta 2004 års taxering.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 8.8.1, punkt 40) att möjligheten för fysiska och
juridiska personer att få s
kattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och
datakommunikation förlängs med två år. Reg
eringen anför att bredbandsutbyggnaden har blivit försenad och att detta bl.a.
beror på det förändrade ma
rknadsläget och den korta grävsäsongen i landets norra delar. Hitintills har
endast ca 4 100 ansökningar
 om skattereduktion beviljats av skattemyndigheten. Detta motsvarar en
skattereduktion om ca 17,5 mi
ljoner kronor. Mot denna bakgrund är regeringen av uppfattningen att tiden måste
 utsträckas ytterligare
 två år för att möjliggöra för fysiska och juridiska personer som så önskar att
ansluta sig och genomföra ans
lutningen och därmed kunna ansöka om skattereduktion för utgifter för
bredbandsanslutningar.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 34-36 av Lennart Hedquist
m.fl. (m) slopas skatte
reduktionen för installation av bredband, skattereduktionen för rederinäringen
och krediteringen på skat
tekonto av anställningsstöd.
I Folkpartiets motion Fi240 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) avskaffar
motionärerna bredbands
reduktionen.
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 33 av Alf Svensson m.fl. (kd) avsätter
 motionärerna medel för
 att bibehålla reglerna för anställningsstödet.
Utskottets ställningstagande
Skattereduktionen för bredbandsanslutningar syftar till att stimulera enskilda
till att delta i uppby
ggnaden av en ny IT-struktur och ingår som ett led i den IT-politik som
regeringen lagt fast i propos
itionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). Utskottet ser
inte någon anledning att
avskaffa denna skattereduktion utan delar i stället regeringens bedömning att
skattereduktionen bör förl
ängas två år. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker
motionsförslagen om att denn
a skattereduktion skall avskaffas.
Också när det gäller övriga nu aktuella skattereduktioner har dessa tillkommit
genom beslut av riksdagen
 och syftar till att tillgodose viktiga behov. Utskottet ser inte någon
anledning att överväga att nu a
vskaffa dessa skattereduktioner.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Fi240 (fp) y
rkande 36, Fi270 (m) yrkandena 34-36 och Fi304 (kd) yrkande 33.
Skattereduktion för miljöinvesteringar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en skattereduktion
för miljöinvesteringar b
ör införas.
Bakgrund
Frågan om skattereduktion för vissa miljöförbättringar väcktes i en motion som
avlämnades i samband med bud
getpropositionen hösten 2002. Finansdepartementet har arbetat fram en promemoria
 som remissbehandlats
. Förslaget innebär att skattereduktion ges för en viss del av den
installationskostnad en ägare till et
t permanenthus har om han installerar isolerglasfönster i ett befintligt småhus
eller om han installer
ar ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus.
Budgetpropositionen
Regeringen bedömer (avsnitt 8.3.6) att en skattereduktion bör ges under en
tidsbegränsad period för kost
nader vid installation av isolerglasfönster eller biobränsleeldade
uppvärmningssystem i permanentbostad
 under vissa förutsättningar. Arbetet är inriktat på att lagstiftningen skall
träda i kraft vid årsskiftet
 2003/04.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning och kan konstatera att
regeringen nu inkommit
 till riksdagen med det aviserade förslaget (prop. 2003/04:19).
Skattereduktion för byggkostnader
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om att skattereduktionen för mindre
hyresbostäder och studentbostäd
er skall ersättas med en generell skattereduktion för bostadsbyggande.
Jämför avvikande mening 3 (kd).
Bakgrund
Riksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare
införs för att tillfälligt min
ska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen utgår vid byggande av
mindre hyresbostäder och st
udentbostäder och tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes
skattekonto. Den motsvarar i pr
incip skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående mervärdesskatt som
fastighetsägaren betalat vid
byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt som
fastighetsägaren skulle ha
betalat om mervärdesskattesatsen i stället varit 6 %. Investeringsstimulansen
utgår till projekt som ha
r påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december
2006 (prop. 2002/03:98,
bet. 2002/03:BoU9).
Motionen
I Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 31 av Alf Svensson m.fl. (kd) anför
motionärerna att skattet
rycket på bostadsbyggande och bostadsinnehav måste sänkas för att främja
nyproduktionen och byggmomsen bör
 därför halveras, inledningsvis för flerbostadshus. De föreslår att regeringens
tillfälliga reduktion för v
isst byggande ersätts med en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus
som motsvarar hälften
av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening fyller investeringsstimulansen vid byggande av mindre
hyresbostäder och stud
entbostäder en viktig funktion. I budgetpropositionen för 2003 uttalades
målsättningen att bostadsproduk
tionen under fyraårsperioden 2003-2006 bör uppgå till totalt 120 000 bostäder.
Med den produktionsnivå so
m för närvarande råder finns det en risk att detta mål inte kan uppnås. Det är
därför angeläget att snabbt få
i gång de byggprojekt som kan startas med kort varsel och att de planer som
gäller bostadsproduktionen
 under de närmaste åren slutförs. Investeringsstimulansen påskyndar en nödvändig
 och snabb höjning av produ
ktionsnivåerna i de delar av landet där bostadsbristen är som störst.
Utskottet ser inte någon anledning att nu tillstyrka att riksdagens beslut om en
 stimulans för byggand
et av mindre bostäder nu rivs upp och avstyrker därför motion Fi304 yrkande 31.
Lagförslagen
Utskottets ställningstagande i frågan om införande av proportionering vid
beräkning av skatteavdragen vi
d värmeproduktion (avsnitt 8.5.3.2) medför ett behov av justeringar i lagtexten.
I proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostäder
förelås att den nya lagen om
 särskild skattereduktion vid 2005 års taxering (lagförslag 3.1) skall räknas
upp i 11 kap. 9 § skattebet
alningslagen (1997:483). Som en följd av denna åtgärd blir 4 § och 7 § första
stycket lagen om särskild ska
ttereduktion vid 2005 års taxering överflödiga och bör ersättas med en
hänvisning till 11 kap. 9 § skattebe
talningslagen (1997:483).
I förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi bör
hänvisningen i 11 kap. 11 § til
l de nya styckena i 11 kap. 9 § korrigeras.
Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning godkänns med vissa
justeringar och avstyrker go
dkännande av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas,
Kristdemokraternas och Centerpartie
ts inkomstberäkningar.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (avsnitt 5.4 och bilaga 1, punkt 8) att riksdagen godkänner
att statsbudgetens inko
mster budgetåret 2004 beräknas till 712 miljoner kronor, varav 647 miljoner
kronor från inkomsttiteln S
katter m.m.
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet begär i sina p
artimotioner godkännande för sina respektive inkomstberäkningar. Sådana yrkanden
 framställs i motionerna
Fi239 yrkande 5 av Bo Lundgren m.fl. (m), Fi240 yrkande 4 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp), Fi304 yrkan
de 1 av Alf Svensson m.fl. (kd) och Fi242 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c).
Kristdemokraterna anför i motion Fi304 yrkande 29 av Alf Svensson m.fl. (kd) att
 de föreslagit totalt
200 miljoner kronor till skatteförvaltning och uppbörd för en ökad
skattekontroll och förstärkt tullbevakn
ing och att de som en effekt av detta räknar med att skatteintäkterna ökar med
720 miljoner kronor år 20
04.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen avvaktar kommissionens
godkännande innan de föres
lagna (avsnitt 8.5.1.3) förändringarna av de procentuella
koldioxidskattelättnaderna för tillverkningsin
dustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna sätts i
kraft. Lättnaderna syftar til
l att hålla skattebelastningen för de aktuella branscherna oförändrad när
koldioxidskattesatserna höjs.ll
 ª
 @Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen avvaktar kommissionens
 godkännande innan de för
eslagna (avsnitt 8.5.1.3) förändringarna av de procentuella
koldioxidskattelättnaderna för tillverknings
industrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna sätts i
kraft. Lättnaderna syftar t
ill att hålla skattebelastningen för de aktuella branscherna oförändrad när
koldioxidskattesatserna höjs.(
û  ª
 @Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen avvaktar kommissionens
 godkännande innan de för
eslagna (avsnitt 8.5.1.3) förändringarna av de procentuella
koldioxidskattelättnaderna för tillverknings
industrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna sätts i
kraft. Lättnaderna syftar t
ill att hålla skattebelastningen för de aktuella branscherna oförändrad när
koldioxidskattesatserna höjs.(
û  ª
 @Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen avvaktar kommissionens
 godkännande innan de för
eslagna (avsnitt 8.5.1.3) förändringarna av de procentuella
koldioxidskattelättnaderna för tillverknings
industrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna sätts i
kraft. Lättnaderna syftar t
ill att hålla skattebelastningen för de aktuella branscherna oförändrad när
koldioxidskattesatserna höjs.(
û  «   H2
          8+
             positionen för 2003 uttalades målsättningen att bostadsproduktionen
 under fyraårsperioden 2003-2006
 bör uppgå till totalt 120 000 bostäder. Med den produktionsnivå som för
närvarande råder finns det en risk
 att detta mål inte kan uppnås. Det är därför angeläget att snabbt få i gång de
byggprojekt som kan startas
med kort varsel och att de planer som gäller bostadsproduktionen under de
närmaste åren slutförs. Invest
eringsstimulansen påskyndar en nödvändig och snabb höjning av
produktionsnivåerna i de delar av landet där
 bostadsbristen är som störst.kattesË   k   Ø7
                                               8+
 varit 6 %. Investeringsstimulansen utgår till projekt som h
ar påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december
 2006 (prop. 2002/03:98,
 bet. 2002/03:BoU9).a³   ò  @Riksò  @n har godkänt att en ny
investeringsstimulans till fastighetsägare införs
 för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen
utgår vid byggande av mind
re hyresbostäder och studentbostäder och tillförs fastighetsägaren genom
kreditering av dennes skattekon
to. Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående
mervärdesskatt som fastig
hetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den
mervärdesskatt som fast
ighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i stället varit 6 %.
Investeringsstimulansen ut
går till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1
januari 2003-31 december 20
06 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9).t£   ³   °ú  H2
                                                         n har godkänt att en ny
 investeringsstimulans till fas
tighetsägare införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya
bostäder. Stimulansen utgår vid
 byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder och tillförs
fastighetsägaren genom kreditering av
 dennes skattekonto. Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke
avdragsgilla ingående mervärde
sskatt som fastighetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av
beskattningsunderlaget, och den mervär
desskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i
stället varit 6 %. Investeri
ngsstimulansen utgår till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas
under perioden 1 januari 20
03-31 december 2006 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9).só   Ã   H2
                                                                      8+
                                                                         den
beställning som riksdagen tidiga
re gjort.da Ó   ò  @I etò  @ertal motioner framställs yrkanden som syftar till
en avveckling av reklamskatte
n. I motion Fi291 av Kenth Högström m.fl. (s) anförs att en avveckling av
reklamskatten bör inledas när d
e statsfinansiella förutsättningarna finns. I motionerna Fi221 av Lennart
Hedquist m.fl. (m) och Fi270
 yrkande 23 av Lennart Hedquist m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att
regeringen senast i samba
nd med den ekonomiska vårpropositionen 2004 bör redovisa hur reklamskatten
stegvis skall avskaffas. I
motion Kr282 yrkande 13 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att reklamskatten slår
hårt mot idrottsrörelsen
och bör avskaffas på grund av sina snedvridande effekter. I motion Fi202 av
Marietta de Pourbaix-Lundi
n (m) föreslås att reklamskatten avskaffas snarast. I motion Fi212 av Magdalena
Andersson och Elizabet
h Nyström (m) anförs att konkurrensen på mediemarknaden hårdnar och att en
fortsatt särbeskattning av kva
litetsmedier som tidningar och tidskrifter är direkt oansvarig och oförsvarlig,
varför regeringen omgåen
de bör ta initiativ till en avveckling. I motion Fi213 av Per Bill och Gunnar
Axén (m) anförs att rekla
mskatten medför rättsosäkerhet, är orättvis och snedvrider konkurrensen.
Motionärerna föreslår att reklamska
tten avskaffas. I motion Fi304 yrkande 40 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att
regeringen snarast bör
 återkomma till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas. I
motion Fi248 av Johnny G
ylling (kd) utgår motionärerna från beslutet att avskaffa skatten på
reklamtrycksaker och begär att reger
ingen nu bereder plats för ett andra steg i avvecklingen av reklamskatten. I
motion Fi203 av Sven Ber
gström och Håkan Larsson (c) anförs att reklamskatten bör avvecklas i enlighet
med den beställning som ri
ksdagen tidigare gjort.fraÃ      H2
                                     8+
 ertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av
reklamskatten. I motio
Vidare har utskottet föreslagit att övergången till proportionering vid
fjärrvärmeleveranser till industr
in (avsnitt 8.5.3.2) skjuts upp.
Med de ändringar som kan föranledas av det anförda tillstyrker utskottet att
regeringens inkomstberäknin
g godkänns. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om godkännande av Moderata
samlingspartiets, Folkpart
iet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets inkomstberäkningar.
När det gäller effekterna av ett resurstillskott till skatteförvaltningen
framstår ett så direkt samband
som motionärerna räknar med för år 2004 inte som realistiskt. En ökning av
anslaget kräver tid innan den k
an ge effekt och innebär också en omställning som i sig kan vara
effektivitetssänkande. Enligt utskottet
s mening bör man vid jämförelser mellan de olika budgetalternativ som föreligger
 i ärendet inte räkna med
denna typ av effekter på inkomsterna under det aktuella budgetåret. Med det
anförda avstyrker utskottet
 även det nu aktuella motionsyrkandet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi239 (m) yrkande 5, Fi240 (fp)
yrkande 4, Fi304 (kd)
yrkandena 1 och 29 samt Fi242 (c) yrkande 7.

UTGIFTSRAMAR
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utgiftsram för 2004 och preliminär
utgiftsram för 2005 och
2006 och avstyrker motionsförslagen om större respektive mindre ramar.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Propositionen
Utgiftsområde 3 omfattar skatteförvaltningen, Tullverket och exekutionsväsendet.
 Riksskatteverket är che
fsmyndighet för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. Tullverket är
en sammanhållen myndighe
t med ett huvudkontor och en regional organisation. De nämnda myndigheternas
verksamhet ingår i politi
kområdet Skatt, tull och exekution. Ytterligare en myndighet med verksamhet inom
 detta politikområde är
 Kustbevakningen (utgiftsområde 6), som har ett självständigt ansvar för
tullkontrollen till sjöss. Reger
ingen har föreslagit organisatoriska förändringar avseende skatteförvaltningen,
och kronofogdemyndighete
rnas framtida organisation och verksamhet utreds för närvarande. Den nya
myndigheten Skatteverket föres
lås starta den 1 januari 2004.
Regeringen föreslår att riksdagen skall besluta om en utgiftsram för
utgiftsområdet på drygt 8 556 miljon
er kr för 2004 samt godkänna preliminära utgiftsramar för 2005 och 2006 på 8 760
 miljoner kr respektive 8
 907 miljoner kronor.
Ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition är i stort sett
 oförändrad. I förhållande till av riksdagen anvisade medel för år 2003 ökar
utgifterna med 289 miljoner kr
onor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av pris- och löneomräkningar.
Målet för politikområdet Skatt, tull och exekution är att eftersträvade skatte-,
 tull- och avgiftsintäkter
 skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt
som enkelhet skall efterstr
ävas och brottslighet motarbetas.
I propositionen redovisas hur målen skall uppnås inom de olika
myndighetsområdena och den fortsatta pol
itiska inriktningen, bl.a. för hur verksamheterna bör utvecklas. Generellt
framhålls det vara av stor v
ikt att myndigheterna långsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en
med tiden allt större och
 mer komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. Det är därför
angeläget att all verksamhet effe
ktiviseras och utvecklas ytterligare. De olika delarna i förändringsarbetet
skall stödja varandra i utv
ecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Det skall
bl.a. uppnås genom kontinuer
lig IT-, metod- och kompetensutveckling. När det gäller utveckling och
användning av IT i verksamheten
bör myndigheterna sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom både
Sverige och Europa. Myndigh
eterna skall också sträva efter en hög servicenivå och förenklingar för
allmänhet, näringsliv och andra mynd
igheter.
Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument och information
 ses som en viktig de
l i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras till
områden med högre risk. i
erXú  Ú  @Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument och
information ses som en vikt
ig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras
till områden med högre ris
k.od- oXú  Ú  @Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument
och information ses som en
 viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan
koncentreras till områden med högr
e risk.äva eXú  Ú  @Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av
dokument och information ses s
om en viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan
koncentreras till områden me
d högre risk.ka inXú   $  °ú  8+
                                 . för hur verksamheterna bör utvecklas.
Generellt framhålls det vara av stor vik
t att myndigheterna långsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en
med tiden allt större och m
er komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. Det är därför angeläget
att all verksamhet effekt
iviseras och utvecklas ytterligare. De olika delarna i förändringsarbetet skall
stödja varandra i utvec
klingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Det skall bl.a.
uppnås genom kontinuerli
g IT-, metod- och kompetensutveckling. När det gäller utveckling och användning
av IT i verksamheten bör
 myndigheterna sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom både Sverige
 och Europa. Myndighet
erna skall också sträva efter en hög servicenivå och förenklingar för allmänhet,
 näringsliv och andra myndig
heter. propos   Â  @I prÂ  @itionen redovisas hur målen skall uppnås inom de
olika myndighetsområdena och den
fortsatta politiska inriktningen, bl.a. för hur verksamheterna bör utvecklas.
Generellt framhålls det v
ara av stor vikt att myndigheterna långsiktigt arbetar med åtgärder för att
kunna hantera en med tiden a
llt större och mer komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. Det är
därför angeläget att all ve
rksamhet effektiviseras och utvecklas ytterligare. De olika delarna i
förändringsarbetet skall stödja v
arandra i utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar.
Det skall bl.a. uppnås ge
nom kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling. När det gäller utveckling
och användning av IT i
verksamheten bör myndigheterna sträva efter att vara ledande bland myndigheter
inom både Sverige och Eu
ropa. Myndigheterna skall också sträva efter en hög servicenivå och förenklingar
 för allmänhet, näringsliv o
ch andra myndigheter.ingar aC   Â  @I prÂ  @itionen redovisas hur målen skall
uppnås inom de olika myndighets
områdena och den fortsatta politiska inriktningen, bl.a. för hur verksamheterna
bör utvecklas. Generell
t framhålls det vara av stor vikt att myndigheterna långsiktigt arbetar med
åtgärder för att kunna hanter
a en med tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd med mindre
personalresurser. Det är därför ang
eläget att all verksamhet effektiviseras och utvecklas ytterligare. De olika
delarna i förändringsarbet
et skall stödja varandra i utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga
 förvaltningar. Det skal
l bl.a. uppnås genom kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling. När det
gäller utveckling och an
vändning av IT i verksamheten bör myndigheterna sträva efter att vara ledande
bland myndigheter inom båd
e Sverige och Europa. Myndigheterna skall också sträva efter en hög servicenivå
och förenklingar för allmän
het, näringsliv och andra myndigheter..etsäga    Ã   ÈH
                                                        H2
                                                           itionen redovisas hur
 målen skall uppnås inom de oli
ka myndighetsområdena och den fortsatta politiska inriktningen, bl.a. för hur
verksamheterna bör utveck
las. Generellt framhålls det vara av stor vikt att myndigheterna långsiktigt
arbetar med åtgärder för att
 kunna hantera en med tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd med
mindre personalresurser. D
et är därför angeläget att all verksamhet effektiviseras och utvecklas
ytterligare. De olika delarna i f
örändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklingen av moderna, effektiva och
 ändamålsenliga förvaltnin
gar. Det skall bl.a. uppnås genom kontinuerlig IT-, metod- och
kompetensutveckling. När det gäller utve
ckling och användning av IT i verksamheten bör myndigheterna sträva efter att
vara ledande bland myndig
heter inom både Sverige och Europa. Myndigheterna skall också sträva efter en
hög servicenivå och förenkli
ngar för allmänhet, näringsliv och andra myndigheter.et är eÃ   Â  @I prÂ
@itionen redovisas hur målen skal
l uppnås inom de olika myndighetsområdena och den fortsatta politiska
inriktningen, bl.a. för hur verks
amheterna bör utvecklas. Generellt framhålls det vara av stor vikt att
myndigheterna långsiktigt arbeta
r med åtgärder för att kunna hantera en med tiden allt större och mer
komplicerad arbetsmängd med mindre
personalresurser. Det är därför angeläget att all verksamhet effektiviseras och
utvecklas ytterligare. D
e olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklingen av
moderna, effektiva och ända
målsenliga förvaltningar. Det skall bl.a. uppnås genom kontinuerlig IT-, metod-
och kompetensutveckling
. När det gäller utveckling och användning av IT i verksamheten bör
myndigheterna sträva efter att vara l
edande bland myndigheter inom både Sverige och Europa. Myndigheterna skall också
 sträva efter en hög ser
vicenivå och förenklingar för allmänhet, näringsliv och andra myndigheter.a
vårpr   Ó   °ú  H2
                    itionen redovis
as hur målen skall uppnås inom de olika myndighetsområdena och den fortsatta
politiska inriktningen, bl
.a. för hur verksamheterna bör utvecklas. Generellt framhålls det vara av stor
vikt att myndigheterna l
ångsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en med tiden allt större
och mer komplicerad arbets
mängd med mindre personalresurser. Det är därför angeläget att all verksamhet
effektiviseras och utveckla
s ytterligare. De olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i
utvecklingen av moderna, e
ffektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Det skall bl.a. uppnås genom
kontinuerlig IT-, metod- och kom
petensutveckling. När det gäller utveckling och användning av IT i verksamheten
bör myndigheterna sträva
efter att vara ledande bland myndigheter inom både Sverige och Europa.
Myndigheterna skall också sträva
 efter en hög servicenivå och förenklingar för allmänhet, näringsliv och andra
myndigheter.eklamskÃ       H
2
  8+
     fas. I motion Fi248 av Johnny Gylling (kd) utgår motionärerna från beslutet
 att avskaffa skatten på r
eklamtrycksaker och begär att regeringen nu bereder plats för ett andra steg i
avvecklingen av reklams
katten. I motion Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c) anförs att
reklamskatten bör avvecklas i
enlighet med den beställning som riksdagen tidigare gjort.fraÃ      H2
                                                                        8+
                                                                           ertal
 motioner framställs yrkanden som syftar till en a
I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom
myndighetsområdena priorite
ras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT
samt informationsutbyte oc
h utbildningsinsatser.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i partimotion Fi239 att utgiftsramen för de nu
 aktuella tre åren minsk
as i förhållande till regeringens förslag med 53 miljoner kronor, 57 miljoner
kronor respektive 59 milj
oner kronor (yrkandena 6 och 7 delvis). Förslaget innebär minskade anslag till
skatteförvaltningen och
kronofogdemyndigheterna. Motionärerna hänvisar till att deras förslag till
ändringar i skattesystemet in
nebär att flera av de allra krångligaste skatterna att administrera och driva in
 skall avskaffas samt
till att omorganisationen av skatteförvaltningen bör medföra
effektivitetsvinster. Tullen däremot bör ges
 ökade resurser med hänsyn till dess viktiga funktion, inte minst när det gäller
 att bekämpa smuggling av
 narkotika. Vidare anförs att tullens verksamhet helt skall finansieras via
anslag och inte delvis ge
nom att vissa offentligrättsliga medel tas i anspråk. Förstärkningar föreslås
därför med 75 miljoner kronor
för vart och ett av de tre åren.
Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 yrkandena 8, 9 och 11
delvis att utgiftsramen för
de tre åren ökas med 150 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit.
Av ökningen hänförs 100 milj
oner kronor till skattemyndigheterna för effektivare process och 50 miljoner
kronor till tullen för in
satser mot illegal införsel av alkohol och narkotika.
Även Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 utgiftsramar som är större
än vad regeringen föreslagit
 för utgiftsområdet. Utgiftsramen för 2004 bör höjas med 40 miljoner kronor
(yrkande 5 delvis), för 2005 m
ed 50 miljoner kronor och för 2006 med 70 miljoner kronor (yrkande 7 delvis).
Medelstillskottet skall
 enligt motionen användas till att förstärka skattekontrollen, vilket är
nödvändigt för att motverka den sv
arta ekonomins utbredning samt till förstärkt kontroll och spaning mot illegal
införsel av narkotika, v
apen, alkohol och tobak.
Centerpartiet, slutligen, föreslår i partimotion Fi242 ökade resurser för
tullverksamheten och besparing
ar i skatteförvaltningens verksamhet. Sammantaget för utgiftsområdet föreslås
att utgiftsramen för 2004 fa
stställs till ett belopp som är 60 miljoner kronor lägre än vad regeringen
föreslagit och för 2005 och 200
6 till ett belopp som är 80 miljoner kronor respektive 100 miljoner kronor lägre
 än vad regeringen föres
lagit (yrkande 3 delvis).
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag till ramar för utgiftsområdet och de förändringar däri som
fyra av partierna föreslår fr
amgår av följande tabell (miljoner kronor).

År      Propositionen   Moderata samlingspartiet        Folkpartiet  liberalerna
        Kristdemokrat
erna       Centerpartiet
2004    8 556   -53     +150    +40     -60
2005    8 760   -57     +150    +50     -80
2006    8 907   -59     +150    +70     -100

De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår i regeringens förslag
från att berörda myndighet
er svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. Av stor
betydelse är att myndighete
rna kan få allmänhet och företag att känna förtroende för rättssäkerheten och
rättstryggheten i dessa regelsy
stem samt att allmänhet och företag därmed frivilligt efterlever regelsystemen.
I det löpande arbetet sk
all myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i
verksamheten samtidigt som servic
en till allmänhet och företag skall förbättras.
Skatteförvaltningen skall även fortsättningsvis prioritera förstärkt
skattekontroll. I detta ingår bl.a. e
n fördjupad kontroll av internationella transaktioner och av företag som
hanterar stora skatteunderlag
 samt insatser mot ekonomisk brottslighet. I budgetpropositionen konstateras att
 den nedåtgående trend
en i skattekontrollverksamheten har vänt. Ökade insatser i kampen mot ekonomisk
brottslighet har gjort
s. Även verksamheten i övrigt visar en positiv utveckling. Regeringen gör
bedömningen att de resurstills
kott som gjorts och den kontinuerliga effektiviseringen av arbetet har bidragit
till dessa förbättring
ar.
Exekutionsväsendet skall bl.a. prioritera verksamheten i enlighet med den nya
indrivningspolicy som g
äller fr.o.m. 2002. En höjning av ambitionsnivån inom indrivningsverksamheten är
 nödvändig. Regeringen gör
bedömningen att det nya och delvis införda IT-stödet är en viktig del av
effektiviseringen av indrivning
sverksamheten.
Insatser mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak
skall ges fortsatt hög pri
oritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen har under 2002 gjort färre
beslag av narkotika än ti
digare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat har dock ökat. Beslagen
av alkohol har ökat und
er året medan beslagen av tobak har minskat. Det samhällsekonomiska värdet av
samtliga beslag har ökat j
ämfört med 2001. En positiv omständighet är dock att träffsäkerheten fortsatt
att öka, vilket torde vara et
t resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets underrättelse- och
riskanalysarbete. För att ytt
erligare öka träffsäkerheten är det angeläget att förbättringsarbetet fortgår.
Det finns inga tecken på att m
ängden narkotika i samhället minskar, och inte heller mängden illegalt införd
alkohol och tobak. Utskott
et anser därför att det finns goda skäl för den resursförstärkning på 10
miljoner kronor respektive 5 miljo
ner kronor som regeringen föreslår för de kommande två åren i syfte att
förbättra insatserna för att komma åt
 narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Enligt utskottets mening torde de förslag om förstärkningar till tullen som
lagts fram i motionerna i s
yfte att bekämpa smuggling av främst narkotika och alkohol bli tillräckligt väl
tillgodosedda genom de r
esursförstärkningar som regeringen föreslagit. Utskottet vill också med
anledning av vad som framförts i
en av motionerna framhålla att insatser mot ekonomisk brottslighet är en
prioriterad uppgift för skatte
förvaltningen, vilket regeringen beaktat i sitt förslag till utgiftsramar.
Utskottet har inget att erinra mot de överväganden som ligger till grund för
regeringens förslag. Samman
fattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till utgiftsramar för
utgiftsområdet Skatt, tull o
ch exekution är väl avvägt. Utskottet tillstyrker följaktligen regeringens
förslag och avstyrker motioner
na.

Stockholm den 28 oktober 2003
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grönlund
(fp), Lennart Hedquist (m
), Ulla Wester (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson
(s), Lennart Axelsson (s
), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten
(m), Catharina Bråkenhiel
m (s), Fredrik Olovsson (s), Björn Hamilton (m) och Britta Rådström (s).
Avvikande meningar
1. Skattefrågor i budgetpropositionen - m
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Björn Hamilton (m).
Skatteförslagen och inkomstberäkningen
Inriktningen
För oss moderater är skattesänkningar i grunden en fråga om människors frihet
och rätt att bestämma över sin
a egna liv. Det är otillständigt att det finns människor som trots att de
arbetar heltid också tvingas l
eva på bidrag på grund av att de betalar så mycket i skatt, att företagare
tvingas i konkurs på grund av
skattesystemet och att människor tvingas från gård och grund för att de inte har
 råd att betala boendeska
tterna.
Samtidigt är de höga skatterna ett av de viktigaste tillväxthindren i Sverige.
Därför är det viktigt att f
örst sänka de mest tillväxtskadliga skatterna. Med en högre tillväxt blir det
lättare att genomföra ytterli
gare skattesänkningar utan att äventyra sunda statsfinanser.
Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone till samma nivå som i andra
jämförbara industriländer. Ordningen
 bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten sänks först. Därför
 är förbättrat grundavdrag, höjd
 brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade inkomstskattesänkningar. Därför
är sänkt förmögenhets-, arvs
-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer förmånliga regler
 för en- och fåmansföretag
are. Moderaterna vill också successivt avskaffa fastighetsskatten och införa ett
 särskilt barnavdrag.re
ø  "  @Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone till samma nivå som i andra
jämförbara industriländer. Ordning
en bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten sänks först.
Därför är förbättrat grundavdrag, h
öjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade inkomstskattesänkningar.
Därför är sänkt förmögenhets-, ar
vs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer förmånliga
regler för en- och fåmansföret
agare. Moderaterna vill också successivt avskaffa fastighetsskatten och införa
ett särskilt barnavdrag.
s ø  "  @Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone till samma nivå som i andra
 jämförbara industriländer. Ordni
ngen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten sänks först.
Därför är förbättrat grundavdrag,
 höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade inkomstskattesänkningar.
Därför är sänkt förmögenhets-,
arvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer förmånliga
regler för en- och fåmansför
etagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa fastighetsskatten och införa
 ett särskilt barnavdra
g.e ø  "  @Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone till samma nivå som i
andra jämförbara industriländer. Ord
ningen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten sänks först.
Därför är förbättrat grundavdra
g, höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade inkomstskattesänkningar.
Därför är sänkt förmögenhets-
, arvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer förmånliga
regler för en- och fåmans
företagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa fastighetsskatten och
införa ett särskilt barnavd
rag.s ø  ³   °ú  8+
                    sursförstärkningar som regeringen föreslagit. Utskottet vill
 också med anledning av vad som fr
amförts i en av motionerna framhålla att insatser mot ekonomisk brottslighet är
en prioriterad uppgift
för skatteförvaltningen, vilket regeringen beaktat i sitt förslag till
utgiftsramar. narkotÓ      °ú  H2
                                   tskot
tets mening torde de förslag om förstärkningar till tullen som lagts fram i
motionerna i syfte att bekäm
pa smuggling av främst narkotika och alkohol bli tillräckligt väl tillgodosedda
genom de resursförstärkni
ngar som regeringen föreslagit. Utskottet vill också med anledning av vad som
framförts i en av motione
rna framhålla att insatser mot ekonomisk brottslighet är en prioriterad uppgift
för skatteförvaltningen,
 vilket regeringen beaktat i sitt förslag till utgiftsramar.tet hosû
     H2
         8+
            Kustbevakningen. Tullen har
under 2002 gjort färre beslag av narkotika än tidigare. Mängden beslagtagen
narkotika av vissa preparat
 har dock ökat. Beslagen av alkohol har ökat under året medan beslagen av tobak
har minskat. Det samhäll
sekonomiska värdet av samtliga beslag har ökat jämfört med 2001. En positiv
omständighet är dock att träffs
äkerheten fortsatt att öka, vilket torde vara ett resultat av de förbättringar
som skett av Tullverkets
underrättelse- och riskanalysarbete. För att ytterligare öka träffsäkerheten är
det angeläget att förbättring
sarbetet fortgår. Det finns inga tecken på att mängden narkotika i samhället
minskar, och inte heller män
gden illegalt införd alkohol och tobak. Utskottet anser därför att det finns
goda skäl för den resursförst
ärkning på 10 miljoner kronor respektive 5 miljoner kronor som regeringen
föreslår för de kommande två åren
 i syfte att förbättra insatserna för att komma åt narkotikasmugglingen och
annan gränsöverskridande organ
iserad brottslighet.uÃ   s   èL
                                H2
                                    mot narkotika och storskalig illegal
införsel av alkohol och tobak skall
ges fortsatt hög prioritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen har under
2002 gjort färre besla
g av narkotika än tidigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat har
dock ökat. Beslagen av
alkohol har ökat under året medan beslagen av tobak har minskat. Det
samhällsekonomiska värdet av samtli
ga beslag har ökat jämfört med 2001. En positiv omständighet är dock att
träffsäkerheten fortsatt att öka, v
ilket torde vara ett resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets
underrättelse- och riskanaly
sarbete. För att ytterligare öka träffsäkerheten är det angeläget att
förbättringsarbetet fortgår. Det finns
inga tecken på att mängden narkotika i samhället minskar, och inte heller
mängden illegalt införd alkohol
 och tobak. Utskottet anser därför att det finns goda skäl för den
resursförstärkning på 10 miljoner kronor
 respektive 5 miljoner kronor som regeringen föreslår för de kommande två åren i
 syfte att förbättra insats
erna för att komma åt narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande
organiserad brottslighet.s3   r
@Insar  @ mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak
skall ges fortsatt hög prio
ritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen har under 2002 gjort färre
beslag av narkotika än tid
igare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat har dock ökat. Beslagen
av alkohol har ökat unde
r året medan beslagen av tobak har minskat. Det samhällsekonomiska värdet av
samtliga beslag har ökat jäm
fört med 2001. En positiv omständighet är dock att träffsäkerheten fortsatt att
öka, vilket torde vara ett
 resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets underrättelse- och
riskanalysarbete. För att ytte
rligare öka träffsäkerheten är det angeläget att förbättringsarbetet fortgår.
Det finns inga tecken på att män
gden narkotika i samhället minskar, och inte heller mängden illegalt införd
alkohol och tobak. Utskotte
t anser därför att det finns goda skäl för den resursförstärkning på 10 miljoner
 kronor respektive 5 miljon
er kronor som regeringen föreslår för de kommande två åren i syfte att förbättra
 insatserna för att komma åt
narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. £
³
  °ú  H2
          mot narkotika och storskalig illegal in
Sänkt inkomstskatt
Sverige behöver en inkomstskattereform som medför att medborgarna får behålla en
 större del av sin inkoms
t. Reformen består av fyra delar:
Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet med
detta är dels att alla skall
kunna leva på sin lön, dels att minska marginaleffekten för de lägsta
inkomstgrupperna. Detta åstadkoms g
enom att grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för alla. Beloppet utformas
som ett månatligt avdrag.
orm sÈû  J
 @Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet med
detta är dels att all
a skall kunna leva på sin lön, dels att minska marginaleffekten för de lägsta
inkomstgrupperna. Detta åst
adkoms genom att grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för alla. Beloppet
utformas som ett månatligt
avdrag.sföretÈû  J
 @Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet med
detta är dels
 att alla skall kunna leva på sin lön, dels att minska marginaleffekten för de
lägsta inkomstgrupperna.
Detta åstadkoms genom att grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för alla.
Beloppet utformas som ett m
ånatligt avdrag.drag, Èû  J
 @Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet med
det
ta är dels att alla skall kunna leva på sin lön, dels att minska
marginaleffekten för de lägsta inkomstgr
upperna. Detta åstadkoms genom att grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för
alla. Beloppet utformas
som ett månatligt avdrag.  "  @Èû  ë!  °ú  8+
                                              skatterna sänkas åtminstone till
samma nivå som i andra jämförbara indus
triländer. Ordningen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten
 sänks först. Därför är förbättr
at grundavdrag, höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade
inkomstskattesänkningar. Därför är sänk
t förmögenhets-, arvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med
mer förmånliga regler för
en- och fåmansföretagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa
fastighetsskatten och införa ett sär
skilt barnavdrag.e   Ó   H2
                             8+
                                igt bör skatterna sänkas åtminstone till samma
nivå som i andra jämförbara industril
änder. Ordningen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten
sänks först. Därför är förbättrat g
rundavdrag, höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade
inkomstskattesänkningar. Därför är sänkt för
mögenhets-, arvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer
förmånliga regler för en-
och fåmansföretagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa
fastighetsskatten och införa ett särskil
t barnavdrag.s#   ³   6
                         8+
                            sursförstärkningar som regeringen föreslagit.
Utskottet vill också med anledning av v
ad som framförts i en av motionerna framhålla att insatser mot ekonomisk
brottslighet är en prioriterad
 uppgift för skatteförvaltningen, vilket regeringen beaktat i sitt förslag till
utgiftsramar. narkotÓ d u
   °ú  H2
          tskottets mening torde de förslag om förstärkningar till tullen som
lagts fram i motionerna i syfte
att bekämpa smuggling av främst narkotika och alkohol bli tillräckligt väl
tillgodosedda genom de resurs
förstärkningar som regeringen föreslagit. Utskottet vill också med anledning av
vad som framförts i en av
 motionerna framhålla att insatser mot ekonomisk brottslighet är en prioriterad
uppgift för skatteförval
tningen, vilket regeringen beaktat i sitt förslag till utgiftsramar.tet hosû
     H2
         8+
            Kustbevakningen. Tul
len har under 2002 gjort färre beslag av narkotika än tidigare. Mängden
beslagtagen narkotika av vissa
preparat har dock ökat. Beslagen av alkohol har ökat under året medan beslagen
av tobak har minskat. De
t samhällsekonomiska värdet av samtliga beslag har ökat jämfört med 2001. En
positiv omständighet är dock a
tt träffsäkerheten fortsatt att öka, vilket torde vara ett resultat av de
förbättringar som skett av Tull
verkets underrättelse- och riskanalysarbete. För att ytterligare öka
träffsäkerheten är det angeläget att f
örbättringsarbetet fortgår. Det finns inga tecken på att mängden narkotika i
samhället minskar, och inte h
eller mängden illegalt införd alkohol och tobak. Utskottet anser därför att det
finns goda skäl för den re
sursförstärkning på 10 miljoner kronor respektive 5 miljoner kronor som
regeringen föreslår för de kommand
e två åren i syfte att förbättra insatserna för att komma åt
narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridan
de organiserad brottslighet.uÃ   s   èL
                                        H2
                                            mot narkotika och storskalig illegal
 införsel av alkohol och toba
k skall ges fortsatt hög prioritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen
har under 2002 gjort fär
re beslag av narkotika än tidigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa
preparat har dock ökat. Besl
agen av alkohol har ökat under året medan beslagen av tobak har minskat. Det
samhällsekonomiska värdet a
v samtliga beslag har ökat jämfört med 2001. En positiv omständighet är dock att
 träffsäkerheten fortsatt a
tt öka, vilket torde vara ett resultat av de förbättringar som skett av
Tullverkets underrättelse- och r
iskanalysarbete. För att ytterligare öka träffsäkerheten är det angeläget att
förbättringsarbetet fortgår. De
t finns inga tecken på att mängden narkotika i samhället minskar, och inte
heller mängden illegalt införd
 alkohol och tobak. Utskottet anser därför att det finns goda skäl för den
resursförstärkning på 10 miljone
r kronor respektive 5 miljoner kronor som regeringen föreslår för de kommande
två åren i syfte att förbättr
a insatserna för att komma åt narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande
organiserad brottslighet
.s3   r  @Insar  @ mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och
tobak skall ges fortsatt hög
prioritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen har under 2002 gjort färre
beslag av narkotika än
 tidigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat har dock ökat.
Beslagen av alkohol har ökat
under året medan beslagen av tobak har minskat. Det samhällsekonomiska värdet av
 samtliga beslag har öka
t jämfört med 2001. En positiv omständighet är dock att träffsäkerheten fortsatt
 att öka, vilket torde vara
 ett resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets underrättelse- och
riskanalysarbete. För att
ytterligare öka träffsäkerheten är det angeläget att förbättringsarbetet
fortgår. Det finns inga tecken på at
t mängden narkotika i samhället minskar, och inte heller mängden illegalt införd
 alkohol och tobak. Utsk
ottet anser därför att det finns goda skäl för den resursförstärkning på 10
miljoner kronor respektive 5 mi
ljoner kronor som regeringen föreslår för de kommande två åren i syfte att
förbättra insatserna för att komm
a åt narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet.
 £   ³
  °ú  H2
          mot narkotika och storskalig illeg
Beskattningen skall utformas så att fler motiveras att arbeta. Vi vill därför
införa ett förvärvsavdrag för
 pensionsgrundande inkomster. Förvärvsavdrag såväl som grundavdrag görs mot den
kommunalt beskattningsbar
a inkomsten. Ett förvärvsavdrag i den kommunala beskattningen på minst 15 % av
den pensionsgrundande in
komsten införs.
Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs och den s.k. värnskatten avskaffas. På
 så vis minskar marginals
katterna i de högre inkomstskikten, vilket också stimulerar arbetsutbudet och
förbättrar avkastningen på
utbildning. Den statliga inkomstskatten avvecklas på sikt.
Det är orimligt att skattesystemet inte tar hänsyn till försörjningsbörda.
Framför allt är det barnfamiljer
 som har det svårt att få ekonomin att gå ihop. För att lätta på
försörjningsbördan införs ett extra grundavdr
ag på 8 000 kr per barn 2004 som sedan gradvis ökas under budgetperioden till 15
 000 kr per barn.
Dessa skattesänkningar är så omfattande att de inte fullt ut kan genomföras
omedelbart. Nästa år bör grunda
vdraget för alla höjas rejält och det extra barnavdraget för barn börja införas.
 Förvärvsavdraget växlas mot
dagens skattereduktion.
År 2004 införs ett grundavdrag på 24 200 kr som år 2005 höjs till 25 200 kr.
Grundavdraget trappas upp me
d 20 % över 70 000 kr och trappas ned med 10 % över 120 000 kr. Över 270 000 kr
uppgår grundavdraget til
l 19 200 kr respektive 20 200 kr.
Ett grundavdrag för barn införs med 8 000 kr per barn upp till 16 år fr.o.m.
nästa år. Det ökas till 10 00
0 kr år 2005. Personer som inte kan utnyttja avdraget får motsvarande
utbetalning.
Ett förvärvsavdrag med 12 % av den pensionsgrundande inkomsten införs.
Skattereduktionen för allmän pensi
onsavgift växlas mot detta förvärvsavdrag. Växlingen är neutral ur
skattesynpunkt för medborgarna.
Skattesänkningsstrategin inriktar sig nästan uteslutande på att i första hand
sänka inkomstskatten för dem
 som tjänar allra minst. Det är de unikt höga skatterna på låga inkomster,
ytterligare förvärrade av de myc
ket kraftiga kommunala och landstingskommunala skattehöjningarna, som skapar
beroendet av bidrag och
som dämpar viljan att arbeta.
Vi föreslår också ett avskaffande av värnskatten som fungerar som en straffskatt
 på kunskap och heltidsar
bete och som riskerar att få vår mest välutbildade arbetskraft att söka sig
utomlands eller minska sitt
arbetskraftsdeltagande. Värnskatten tas bort år 2004 och brytpunkten justeras
upp till den nivå där pens
ionsavgifter inte längre tas ut år 2005 och höjs ytterligare år 2006.
Skattereduktionen för utländska expe
rter behövs inte och kan avskaffas. Regeringens förslag till grön skatteväxling
avslås och skattereduktio
nen för fackföreningsavgift ersätts med en avdragsrätt för avgift till
fackförening.
Det måste också skapas förutsättningar för vanliga människor att kunna köpa
hushållstjänster. Det ökar välfärd o
ch flexibilitet. Stressen minskar och ett större utbud av arbete skapas. För
tjänster utförda i hemmet s
kall enligt vår mening en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden på maximalt
 50 000 kr per hushåll i
nföras. Det leder till att svarta jobb blir vita och gör att människor kan känna
 att både tiden och penga
rna räcker till.
Planmässigt avskffande av fastighetsskatten
Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen att skatt skall tas
ut först då faktisk in
komst uppstått. Den har dessutom blivit särskilt betungande för människor som
har sin utkomst i tillväxto
mråden och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har därutöver en
segregerande effekt i och med att
 dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster att bo kvar i områden
 med höga taxeringsvärden.ess
vart0û  ²
 @Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen att skatt skall
tas ut först då fak
tisk inkomst uppstått. Den har dessutom blivit särskilt betungande för människor
 som har sin utkomst i t
illväxtområden och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har därutöver en
segregerande effekt i och
med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster att bo kvar i
områden med höga taxeringsvär
den.föras. 0û  ²
 @Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen att skatt skall
tas ut förs
t då faktisk inkomst uppstått. Den har dessutom blivit särskilt betungande för
människor som har sin utko
mst i tillväxtområden och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har
därutöver en segregerande effekt
 i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster att bo
kvar i områden med höga taxe
ringsvärden.eltidsa0û  ²
 @Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen att skatt skall ta
s ut först då faktisk inkomst uppstått. Den har dessutom blivit särskilt
betungande för människor som har
sin utkomst i tillväxtområden och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har
 därutöver en segregerand
e effekt i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster
 att bo kvar i områden med
höga taxeringsvärden.ör fack0û     H2
                                       8+
                                          ersätts med en avdragsrätt för avgift
till fackförening.    j  @Vi fj  @lår också ett av
Det är viktigt att beskattningen upplevs som rimlig och rättvis.
Fastighetsskatten är av många olika skäl
 en sällsynt illa omtyckt skatt och då också för att den ligger i toppen på ett
redan alltför högt skattetr
yck. Vidare är dagens konstruktion sådan att i stort sett hela den reala
värdeökningen, dvs. värdeökning e
fter att inflationen borträknats, tas i skatt. Mot denna bakgrund anser vi
moderater att fastighetssk
atten på sikt skall avskaffas.
Som de första stegen i en sådan avveckling föreslår vi att
fastighetsskattesatsen för småhus, fritidshus o
ch flerfamiljshus sänks med 0,2 procentenheter 2004 och med ytterligare 0,1
procentenhet 2005 och 200
6. Detta innebär att skattesatsen för småhus och fritidshus sänks från 1,0 till
0,6 % och för flerfamiljsh
us från 0,5 till 0,1 %. Vidare föreslår vi att den orättvisa och snedvridande
schablonintäkten vid beskat
tningen av bostadsrättsföreningar avskaffas.
För att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna av
taxeringsvärdena som skett
 främst i tillväxtregioner och i attraktiva kustområden vill vi införa ett tak
för fastighetsskatteuttage
t.
Skattetaket utgörs av 80 kr multiplicerat med fastighetens kvm värdeyta adderat
med 2 kr per kvm tomt.
 Maxskatten för tomten är 5 000 kr per fastighet. Regeln i kombination med den
begränsningsregel som i
dag finns gör att skattebelastningen minskar för alla de mest utsatta grupperna
av fastighetsägare. Tak
regeln gör att den s.k. dämpningsregeln blir onödig.
Sänkt skatt på företagande
Sänkta skatter är en viktig del i en mer företagarvänlig politik. Det finns
några åtgärder på skatteområdet s
om har särskilt stor betydelse för företagen. Det gäller de s.k. 3:12-reglerna,
arvs- och gåvoskatterna,
förmögenhetsskatten och dubbelbeskattningen.
De s.k. 3:12-reglerna har införts för att förhindra att ägare till fåmansbolag
gör om löneinkomster till ka
pitalinkomster för att på så vis minska sin skattebelastning. Som regelsystemet
i dag är utformat diskri
mineras unga, växande och kunskapsintensiva företag. Denna typ av företag
belastas med högre skatt än om
motsvarande verksamhet skulle ha ägt rum i ett större företag. Reglerna har
också ändrats flera gånger, ib
land för att täppa till "luckor" i lagstiftningen och ibland för att underlätta
för företagare, vilket gjo
rt dem komplexa och svåröverskådliga. Det grundläggande problemet är att
beskattningen av fåmansföretagare
och egenföretagare utformats med löntagarbeskattningen som likformighetsnorm.
Detta menar vi är fel. At
t vara företagare innebär att bära hela risken för verksamheten. Går det bra gör
 man vinst, går det dåligt f
inns inget skyddsnät. Detta gör att företagande i betydande grad skiljer sig
från att ha en anställning.
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit vissa lättnader av
3:12-reglerna. Dessa är dock långt if
rån tillräckliga. De diskriminerande 3:12-reglerna bör avskaffas. Även de
särskilda reglerna om beskattni
ng av en företagsledares maka och barn bör avskaffas.
Under början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k.
pomperipossaeffekt vid andel
sbyten. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick
skatteskulder därför att dera
s fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde
realiseras och som delvis beskatta
des som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat
företag som betalning för det
 företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst
fanns kvar även efter det a
tt företagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta
 till retroaktivt (prop
. 2002/03:15). I riksdagsbeslutet förutsatte skatteutskottet att regeringen
efter en analys av kontan
tgränsens tillämpning skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av
vilka konsekvenser denna an
alys bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2002/03:5).
 Regeringen har ännu inte
 återkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad ett sådant förslag skulle
 kosta Vi anser att det är
 oetiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till staten
samtidigt som det är e
tt flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i
Sverige. Regeringen bör omgåe
nde och senast i vårpropositionen 2004 återkomma med en redovisning av de
åtgärder som behövs för att elim
inera återstående pomperipossaeffekter och kostnaderna härför.
Arvs- och gåvoskatten är en skatt på överlåtelse av ägande. Den kan medföra
allvarliga konsekvenser för föret
ag om arv- eller gåvomottagaren måste finansiera arvs- eller gåvoskatten med
medel från företaget. Som ex
empel kan nämnas att om nästa generation skall ta ut 100 000 kr för att betala
arvsskatten från ett fåman
sbolag så kan det innebära att nästa generation måste ta ut 210 000 kr från
företaget för att betala inkoms
tskatten på utdelning och arvsskatten.
För enskilda människor innebär dessutom existensen av arvs- och gåvoskatt att en
 mängd orationella transa
ktioner genomförs, som i sin tur har negativa samhällsekonomiska konsekvenser.
Dessa förhållanden har äve
n belysts av Skattebasutredningen. Skatten ger dessutom staten bara marginella
inkomster, men har ti
llväxtfientliga effekter då den leder till en planering av företagsverksamhet
som motiveras av hänsyn ti
ll skatten i stället för till verksamheten. Arvs- och gåvoskatten bör därför
avskaffas. Förändringen leder o
ckså till att besparingar kan göras i det nya skatteverket, som skulle slippa en
 omfattande ärendehandl
äggning.
Många har haft en oro för arvsskattens konsekvenser, men har tagit till sig
signalerna att den nu var
på väg bort. I det längsta var beskedet att arvsskatten mellan makar skulle
försvinna den 1 juli 2003. A
rvsskatten mellan makar är en synnerligen orättfärdig skatt som alltså borde ha
tagits bort för länge seda
n. När regeringen nu aviserat ett förslag om detta är det ett renlighetskrav att
 ändringen skall gälla fr
ån den 16 september 2003, när budgetpropositionen aviserade förändringen.
Dödsfall under återstoden av 200
3 skall inte straffas på ett orättmätigt sätt. En sådan tidigareläggning har en
marginell inverkan på state
ns inkomster.
Skatten på förmögenheter har slopats i de flesta länder. I Sverige tas
förmögenhetsskatt ut även på förhålland
evis små förmögenheter. Skattesatsen är internationellt sett hög. Det gör att
Sverige kommit i en särdeles
ogynnsam position vad gäller konkurrens om kapital. Skatten ökar
avkastningskravet på investeringar som
 görs här. Vi föreslår att sambeskattningen av förmögenhet tas bort år 2004.
Fribeloppet per person blir där
med 2 miljoner kronor. Förmögenhetsskatten slopas 2005.
Svenska aktieägare missgynnas i förhållande till utländska ägare, vilka i de
flesta fall inte drabbas av
någon beskattning av aktieutdelningarna. Detta medför också att det utländska
ägandet i svenska företag öka
r, vilket i sin tur ökar benägenheten att flytta företagen eller delar av
verksamheten från Sverige. Ska
tten på aktieutdelningar slopas därför fr.o.m. 2005 års vinster.
Inkomster från royalty på patent skall kunna beskattas som inkomst av kapital.
Här framstår tydligt likh
eterna mellan humankapitalet och realkapitalet. I dag beskattas
royaltyinkomsterna som inkomst av tj
änst, vilket driver uppfinningsrika innovatörer ut ur landet. Vi bör i stället
slå vakt om deras kompeten
s att utveckla nya idéer i Sverige.
Den svenska beskattningen av jordbrukets produktionsmedel är även den extremt
hög. Eftersom livsmedelsp
olitiken är densamma i hela EU framstår den svenska skattebelastningen här i sin
 klaraste dager. Vi vil
l sänka beskattningen av diesel till samma nivå som den i våra främsta
konkurrentländer. Skatten på diesel
 för jord- och skogsbruket och entreprenadmaskiner sänks till 53 öre per liter.
Skatten på handelsgödsel
och bekämpningsmedel tas bort.
Skatten på naturgrus bör sänkas med 5 kr per ton.
Sänkta energiskatter m.m.
Enligt vår mening skall miljöskatter tas ut i produktionsledet medan
energiskatter skall tas ut i kons
umentledet. Då erhålls en konkurrensneutral beskattning mellan olika
energiproducenter och mellan olik
a bränslen. I Sverige finns en skatt som bryter mot denna princip. Det är den
extra energiskatt som ta
s ut på el producerad i kärnkraftverk. På sikt bör den tas bort. Redan nästa år
bör den sänkas med motsvaran
de 0,3 öre per kWh, 2005 med 0,4 öre per kWh och 2006 med 0,5 öre per kWh.
För många svenskar är bilen det enda möjliga transportmedlet. Det gäller för
resor från och till arbetet, f
ör att hinna hämta och lämna barn på dagis eller för socialt umgänge på
fritiden. Oavsett var i Sverige man
 befinner sig underlättar bilen vardagen och är till glädje på fritiden. Hög
bränslebeskattning medför att
arbetsresor försvåras och att utrymmet för umgänge med familj och vänner
krymper. Höga bränsleskatter motiv
eras ofta med miljöargument. De har emellertid endast marginell påverkan på
konsumtionen av bränsle. Eft
ersom transporterna är nödvändiga äger de rum trots den höga kostnaden. Skatten
på såväl bensin som på diesel
 bör sänkas. Den skall inte vara avsevärt högre i Sverige än genomsnittligt i
Europa. Energiskatten på ben
sin och diesel bör sänkas med 13 öre per liter inklusive momseffekten den 1 juli
 2004 och med ytterliga
re 57 öre inklusive momseffekt den 1 januari 2005.
Förslagen om höjd elskatt avvisas. Det finns inte övertygande skäl att utan
närmare analys lägga en ytterl
igare skattebörda på energisektorn. Nivån på beskattning av energi, utöver de
rena miljöskatterna, bör fast
ställas genom en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser,
med syfte att minimera d
e samlade snedvridande effekterna av skattesystemet.
Övriga skatteförändringar
När de skattefria införselkvantiteterna från andra EU-länder stiger är det
givetvis viktigt att anpassa d
e svenska alkoholskatterna till omvärldens nivåer. Den danska nivån kan tjäna
som riktmärke. Sänks inte al
koholskatterna kommer allt större mängder av den i Sverige konsumerade alkoholen
 att antingen köpas uto
mlands eller smugglas in i Sverige. I Sverige har redan bryggerinäringen kommit
i svårigheter på grund
av de höga svenska punktskatterna. Regeringens passivitet missgynnar svensk
industri och svenska kons
umenter. Vi vill anpassa dessa skatter till den danska nivån på alkoholskatter
och föreslår att skatten
på vin med en alkoholhalt på 8,5 till 15,0 volymprocent alkohol sänks från 22,08
 kr till 9 kr per liter,
 med motsvarande ändring för vin med annan alkoholhalt, att skatten på öl sänks
från 1,47 kr till 75 öre pe
r volymprocent och att skatten på sprit sänks från 501,75 kr till 200 kr per
liter ren alkohol, allt pe
r den 1 januari 2004.
Skatt på annonser och reklam infördes i början av 1970-talet för att finansiera
ökningen av presstödet och
 för att få en enhetlig beskattning av annonser och reklam. Svårigheter i
tillämpningen och kontrollen a
v skatten på annonser och reklam har lett till att den del av skatten som avser
reklamtrycksaker reda
n har avskaffats. Skatten är inte konkurrensneutral och de svårigheter i
tillämpningen och kontrollen s
om var skälet till att reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffats gäller
precis i lika stor utsträckni
ng för de delar av reklamskatten som finns kvar. En enig riksdag har uttalat att
 slopandet av reklams
katten skulle prioriteras i föreliggande budget. Detta har regeringen
underlåtit. Regeringen bör i 2004
 års vårproposition redovisa hur reklamskatten skall avskaffas stegvis.
Vi föreslår att skattereduktionerna för bredband, rederinäring och
anställningsstöd avskaffas.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av
skattepolitiken som överenss
tämmer med Moderata samlingspartiets förslag.
Med det anförda tillstyrks motionerna Fi202 (m), Fi206 (m), Fi212 (m), Fi213
(m), Fi221 (m), Fi223 (m
) yrkandena 1 och 2, Fi235 (m), Fi239 (m) yrkandena 8-10, Fi270 (m) yrkandena
1-41, Fi299 (mp), Fi30
8 (kd) yrkande 18, Sk299 (m), Sk300 (m) yrkandena 2-4, Sk310 (m) yrkandena 2-4,
Sk350 (m) yrkande 1,
 Sf289 (m) yrkande 20, So418 (m) yrkande 19, Kr282 (m) yrkande 13, MJ435 (m)
yrkandena 3 och 4, N248
 (m) yrkandena 9 och 10, N342 (m ) yrkande 3 och A258 (m) yrkandena 2-4 och 7.
Vi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi239 yrkande 5.
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Inte minst med tanke på tullens funktion i narkotikabekämpningen är det viktigt
att tullen får ökade resu
rser för kontrollverksamheten. För att uppnå detta bör det göras en höjning av
anslagsnivån samtidigt som t
ullen inte bör disponera och i sin kontrollverksamhet vara beroende av medel som
 kommer in via offent
ligrättsliga avgifter.
Vi tillstyrker den förstärkning av anslagsnivån med 75 miljoner kronor som
föreslås i motion Fi239 av Bo
Lundgren m.fl. (m). Vi tillstyrker också förslaget om minskade utgiftsramar för
skatteförvaltningen och
kronofogdemyndigheterna. Moderaternas förslag till ändringar i skattesystemet
innebär att en del av de
allra krångligaste skatterna att administrera och driva in skall avskaffas.
Vidare bör den nya organis
ationen av skatteförvaltningen medföra effektivitetsvinster. Totalt kan därför
ramarna för utgiftsområdet
för de aktuella tre åren minskas med 53 miljoner kronor, 57 miljoner kronor
respektive 59 miljoner kro
nor.
Vi tillstyrker motion Fi239 (m) yrkande 6 delvis och 7 delvis.
2. Skattefrågor i budgetpropositionen - fp
av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).
Skatteförslagen och inkomstberäkningen
Inriktningen
Sverige behöver en ny skattepolitik.
För Folkpartiet är målet med politiken att öka människors makt över sina liv.
Vår vision för Sverige är ett l
and som ger nya möjligheter - för alla. För detta behövs en skattepolitik som
skapar tillväxt och välfärd.
Det grundläggande temat skall vara: "Det måste löna sig att arbeta, spara och ta
 risker."
Vi skall ha breda skattebaser och låga skattesatser. Skattesystemet måste vara
lätt att förstå och bygga
på generella skattesatser och likformighet. Detta ökar rättvisan och minskar
motiven att försöka hitta väg
ar att kringgå beskattningen. En reform skall bidra till att ge människor större
 makt över sina liv och
uppmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och eget
ansvar.
Detta är absolut nödvändigt om vi skall lägga grunden för en högre ekonomisk
tillväxt. Vi har nått vägs ände i
 att lappa och laga i ett alltmer tillväxtfientligt och obegripligt
skattesystem. Vi har också nått vägs
 ände för möjligheten att ersätta sänkta skatter på vissa områden med höjda
skatter på andra. Ett internation
ellt konkurrenskraftigt skattesystem för jobb och företagande kräver därför ett
stegvis sänkt skattetryck.
 Ett brett arbete med att reformera skattesystemet bör därför genomföras.
Vi skall ha lägre inkomstskattesatser - sänkt skatt för låginkomsttagare och
sänkta marginalskatter.
Vi skall ha sänkt skatt på individuellt ägande och risksparande och sänkta
skatter på företagande och för f
öretagare.
Sänkt inkomstskatt för alla
Vi vill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid
skattereformen - att de flest
a bara skall betala 30 % i skatt, och att de med höga inkomster skall betala 50
% på de högre inkomstde
larna. Folkpartiets förslag till en enklare och lägre inkomstbeskattning för
alla består av följande dela
r.
Avskaffad värnskatt, vilket sänker den högsta marginalskatten med 5
procentenheter.
Gränsen för statlig skatt flyttas upp till inkomster på 340 000 kr per år.
Förvärvsavdrag mot kommunalskatten införs på 2 % av inkomsten, vilket gör det
mer lönsamt att arbeta även v
id lägre inkomster.
Med våra skatteförslag får över en miljon skattebetalare lägre marginalskatt.
Det blir en ordentlig minsk
ning av den andel som betalar statlig skatt. Regeringens förslag om
skattereduktion om 200 kr och en
begränsning av uppräkningen av skiktgränserna kan avslås.
Vi vill införa en skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster. Detta
kommer att skapa en marknad för
 nya företag inom en sektor där det redan finns en tydlig efterfrågan och där
mycket arbete utförs svart
i dag.
Folkpartiet vill även stimulera pensionssparande genom att i två steg höja den
avdragsgilla gränsen från
ett halvt till ett basbelopp.
Skattesänkningarna finansieras delvis genom att avdragsrätten för fackliga
avgifter tas bort. Avdrag sk
all endast kunna medges för kostnader för inkomstens förvärvande.
Arbetsgivaravgiften är en tung del av skatten på arbete. Lägre
arbetsgivaravgifter kommer att göra det l
ättare att anställa fler människor, inte minst inom tjänstesektorn. Folkpartiets
 långsiktiga inriktning är
 att den del av arbetsgivaravgifterna som är en ren skatt skall tas bort. I ett
första steg föreslår vi
att arbetsgivaravgifterna i den privata tjänstesektorn sänks med 5 miljarder
kronor.
När det särskilda grundavdraget för pensionärer togs bort kompenserades många
änkor inte fullt ut. Vi föres
lår att riksdagen uppdrar åt regeringen att snarast återkomma med förslag till
ändringar av beslutet om a
vskaffat särskilt grundavdrag för pensionärer för änkor. Enligt vår mening bör
det kunna ske genom att avdr
aget i stället trappas av under en femårsperiod fr.o.m. år 2003.
Småföretagen
För att höja tillväxten och få fler människor i arbete krävs bra förutsättningar
 för befintliga företag att öve
rleva och växa och nya att starta. Det är de små företagen som främst står för
tillväxten. Därför måste småföreta
garens makt stärkas.
Regelverken och administrationen kring företag är krångliga och illa anpassade
till små företags verkligh
et. Syftet med det omfattande uppgiftslämnandet och den detaljerade bokföringen
står inte i proportion
till den tid som en småföretagare måste lägga ned själv eller köpa av en expert.
 Regler om avskrivningar,
expansionsmedel, räntefördelningsbelopp m.m. saknar ofta relevans. En del
förenklingar har genomförts me
n ytterligare förenklingar måste ske. Ett möjligt förslag är att enmans- och
fåmansföretag får använda en myc
ket förenklad blankett där de redovisar totala inkomster, löner och avgifter
samt en schablon för kostna
der. Resten är skattepliktigt överskott.
Regeringen har aviserat vissa lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna
blir dock i huvudsak kv
ar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den
skattelindring som regeringen före
slår är dessutom utformad på ett sånt sätt att det kommer att ta 23 år innan den
 får full verkan.
Folkpartiet vill att småföretagen skall få det lättare redan nu. Därför vill vi
att fåmansbolagsreglerna för
enklas avsevärt och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en
rättvisa uppnås mellan beskat
tningen av små och större företag.
Under början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k.
pomperipossaeffekt vid andel
sbyten. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick
skatteskulder därför att dera
s fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde
realiseras och som delvis beskatta
des som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat
företag som betalning för det
 företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst
fanns kvar även efter att f
öretagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta
till retroaktivt (prop. 20
02/03:15). I riksdagsbeslutet förutsatte skatteutskottet att regeringen efter en
 analys av kontantgrän
sens tillämpning skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka
konsekvenser denna analys
 bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2002/03:5).
Regeringen har ännu inte åter
kommit med ett sådant förslag eller redovisat vad ett sådant förslag skulle
kosta. Vi anser att det är oe
tiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till staten
samtidigt som det är ett
flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i
Sverige. Regeringen bör omgående
 och senast i vårpropositionen 2004 återkomma med en redovisning av de åtgärder
som behövs för att elimine
ra återstående pomperipossaeffekter och kostnaderna härför.
Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som införts i Sverige är
begränsad till på Stockholm
s fondbörs ej noterade företag. Folkpartiet har länge argumenterat för att
införa regler som avskaffar du
bbelbeskattningen på utdelningar i alla företag. Detta är främst en skatt riktad
 mot enskilda aktieägare
med få aktier och företagsägare som expanderar. De stora institutionerna är
undantagna medan de mer än fe
m miljoner människor som äger aktier, främst via aktiefonder, drabbas.
Folkpartiet föreslår att dubbelska
tten på aktier lindras genom att skatten på aktieutdelningar för privatpersoner
sänks i flera steg. Som
ett första steg föreslår vi att skatten på utdelningar sänks 2005.
Fastighetsskatten är orimlig i sin utformning och nivå. Största problemet är att
 fastighetsskatten inte
bygger på principen om skatt efter bärkraft. Alla undantagsbestämmelser som har
måst införas är ett uttryc
k för detta.
Folkpartiet kräver att fastighetsskatten reformeras för att på sikt avskaffas.
Olika bostadsformer skal
l beskattas likvärdigt. Taxeringen måste bli rättvis och rättssäker. En sänkning
 måste omgående ske. Dagens
nivå och utformning, i kombination med förmögenhetsskatt, innebär att vissa
hushåll drabbas extremt hårt o
ch inte har råd med sina bostäder längre.
Fastighetsskatten sänks, från 1,0 % av taxeringsvärdet till 0,8 % för småhus och
 från 0,5 % till 0,3 % för
flerfamiljshus. Taxeringsförfarandet skall reformeras och fortsatta stegvisa
sänkningar ske. På sikt av
skaffas fastighetsskatten helt.
Sänk skatten på sparande och risktagande
Sverige skall vara ett attraktivt land att spara och investera i, även för
svenskar. Därför vill vi på si
kt avskaffa förmögenhetsskatten. Som ett första steg vill vi sänka den genom att
 avskaffa sambeskattning
en av makar. Sambeskattningen av makar i förmögenhetsbeskattningen är en
restprodukt i skattesystemet f
rån den tid då kvinnor inte betraktades som egna ekonomiska subjekt. I ett andra
 steg vill vi höja frib
eloppet till 2,1 miljoner kronor. Som ett tredje steg avskaffas
förmögenhetsskatten helt.
Grön skatteväxling
Folkpartiet liberalerna är förespråkare för grön skatteväxling. Vi är
principiellt för en lösning som lyfter
av en del av skattebördan på arbete och lägger den på verksamhet som belastar
miljön. Det är dock viktigt
att skatteväxlingen inte leder till oavsiktliga effekter på inkomstfördelningen.
 En utvärdering av den s
.k. gröna skatteväxlingen som nyligen har gjorts på uppdrag av
Finansdepartementets långtidsutredning vi
sar att skatteväxlingen har fördelat om inkomster från hushåll med låga
inkomster till hushåll med högre in
komster. Vi går därför emot de föreslagna extra höjningarna av energiskatterna
för hushållen och den föresla
gna reduktionen av inkomstskatten. Det viktigaste är att arbeta för en gemensam
koldioxidskatt inom EU
, och i förlängningen globalt. Vi föreslår att en skatt på sopförbränning
införs.
Vi avslår också regeringens förslag om förlängd bredbandsreduktion och vill i
stället avskaffa reduktionen
.
Vi föreslår att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som
överensstämmer med Folkp
artiets förslag.
Med det anförda tillstyrks motionerna Fi240 (fp) yrkandena 1, 2, 31 och 33-36,
Fi305 (fp) yrkandena 3
, 8, 10-13 och 17, Fi308 (kd) yrkande 18 och Fi299 (mp).
Vi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi240 (fp) yrkande 4.
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Vi tillstyrker förslaget i motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) om att
utgiftsramarna för vart o
ch ett av åren 2004-2006 höjs med 150 miljoner kronor utöver vad regeringen har
föreslagit. Av höjningen
skall 100 miljoner kronor tillföra skattemyndigheterna resurser för en
effektivare process. Resten av
höjningen bör användas för att ge tullen möjlighet att öka sina insatser mot den
 illegala införseln av alko
hol och narkotika.
Vi tillstyrker motion Fi240 (fp) yrkandena 8, 9 och 11, alla i denna del.
3. Skattefrågor i budgetpropositionen - kd
av Per Landgren (kd).
Skatteförslagen och inkomstberäkningen
Inriktningen
Syftet med skatter är det gemensamma bästa. Skatter fungerar som medel att
solidariskt finansiera vår g
emensamma välfärd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och
ekologiskt hållbar riktni
ng. Alla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Strävan måste därför
 vara att utforma skattepol
itiken så att den stimulerar till arbete, sparande, hederlighet och företagande.
 Det föreligger ett ans
var från statsmakternas sida att med respekt för grundläggande etiska värden och
 skatterättsliga principe
r skapa ett moraliskt legitimt skattesystem. Detta ansvar måste kombineras med
ett gott förvaltarskap
och solidaritet, för att medborgare i sin tur genom statens goda exempel skall
uppmuntras att svara m
ed solidaritet och en god skattemoral. Kristdemokraterna vill medverka till en
tydligare moralisk di
mension i skattepolitiken och menar att både det totala skattetrycket och
enskilda skatter med avseen
de på konstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som moraliskt
legitima. Ett osammanhängande sk
attesystem och illegitima skatter riskerar att undergräva skattemoralen. Ur
ekonomisk synvinkel riske
rar dessutom skatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och leda
till ett osunt ekonomiskt
 beteende. En social marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av
ekologiska och sociala
hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa stabila och
goda villkor för fler och
växande företag och därigenom öka sysselsättningen. En ökad sysselsättning är en
 förutsättning för att minska d
et resursslöseri som arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det
skatteunderlaget och minskar de offe
ntliga utgifterna.
I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst
bör vara med och betala ska
tt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och rättsväsende.
 Det ger en delaktighet o
ch ett delansvar i den offentliga verksamheten. Dagens inkomstskatter drabbar
låg- och medelinkomstta
gare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med
utgångspunkt från låg- och mede
linkomsttagarens perspektiv. Kristdemokraterna vill arbeta för lägre
inkomstskatter så att alla kan lev
a på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster. Vidare
behöver förändringar göras för att
de val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte skall
påverkas negativt av kom
binationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså om att sänka
 det totala skattetryck
et, det andra om att minska marginaleffekterna.
Om Sverige långsiktigt skall vara ett land för företagande, investeringar och
tillväxt, går det inte att
ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka incitament
 att lämna landet. Vår s
nart unika förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning driver kapitalet ur landet,
utom för de allra rikast
e som fått amnesti för sina aktiemiljarder. Dubbelbeskattningen av just svenska
företagsinvesteringar l
eder till att en utländsk köpare kan betala dubbelt så mycket som en svensk
köpare och ändå få samma avkast
ning på sin investering efter skatt.
Målet på medellång sikt bör vara att nå ned till den genomsnittliga skattekvoten
 inom EU. Detta skulle st
ärka grunden för en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i en alltmer
globaliserad ekonomi. Inom EU disk
uteras bl.a. vid flera regeringskonferenser förutsättningarna för en övergång
till majoritetsbeslut när de
t gäller minimiavgifter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är
viktigt att övergå till majorit
etsbeslut på detta område, bland annat för att förbättra möjligheterna för en
gemensam minimiavgift på koldi
oxidutsläpp. Eftersom Sverige redan har världens högsta miljöskatter skulle en
europeisk miniminivå för ko
ldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Medborgarna måste ha en etiskt förankrad vilja att betala skatt och att bidra
till samhällsutvecklingen
. Vi vill föra en skattepolitik som är långsiktigt stabil, är enkel och främjar
en god ekonomisk utveckli
ng samt en god hushållning av skattemedlen. Därmed kan skattemoralen bibehållas
och benägenheten till sv
artarbete minska.
En skattepolitik där alla ges möjlighet att leva på sin lön
Ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik är att så många som möjligt
skall kunna leva på sin egen lön
. En heltidsanställd person skall inte behöva vara beroende av bidrag för att få
 hushållsekonomin att gå i
hop. Vi föreslår en rad inkomstskattesänkningar och andra skattesänkningar som
riktar sig främst till förv
ärvsarbetande.
För det första föreslås ett kraftigt höjt och rakt grundavdrag om 30 000 kr vid
beräkningen av den kommuna
la inkomstskatten. Effekten blir jämfört med regeringens förslag en
skattesänkning med ca 330 kr per måna
d, eller 3 990 kr per år för dem som har lägst grundavdrag. Förslaget ger
förutsättningar för en bättre fung
erande lönebildning och innebär exempelvis en viktig förbättring för sommar-
eller extraarbetande ungdoma
r.
För det andra föreslås en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 3
600 kr per år för pensionsgru
ndande inkomster upp till 283 200 kr. Reduktionen trappas därefter av med 2
procentenheter på inkomste
n och upphör vid årsinkomster på 463 200 kr.
För det tredje föreslår Kristdemokraterna ett generellt statligt förvärvsavdrag
beräknat mot kommunalskatt
en på inkomster av anställning eller näringsverksamhet motsvarande 4 % av denna
inkomst. Förutom att ge
hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme minskas därigenom marginaleffekterna.
Detta sker i stället för rege
ringens kompensation av pensionsavgiften som beskrivs utförligare nedan. Från år
 2005 skall motsvarande
 förvärvsavdrag vara 5 %.
För det fjärde föreslår Kristdemokraterna att värnskatten avvecklas från 2005,
då en fjärdedel tas bort. Enl
igt vårt budgetalternativ halveras därefter värnskatten 2006. Den bör vara helt
avskaffad fr.o.m. år 2007
. Det bör vara en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än hälften av
 en inkomstökning i skatt
. Ett viktigt motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster
är också att utbildning med
 medföljande studieskulder måste löna sig.
Gränsen för reseavdraget för resor till och från jobbet sänks från 7 000 till 5
000 kr. Detta innebär att r
esekostnader på ytterligare 2 000 kr blir avdragsgilla jämfört med i dag.
Förslaget skall ses som ett st
öd för personer i glesbygd och andra som inte har möjlighet att utnyttja
kollektiva alternativ till bil
en.
En skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster föreslås. På så sätt
elimineras nästan hela den extra
 skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av hushållen med redan
skattade pengar. Betydligt
 fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till stånd,
eftersom de även blir priv
atekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka.
Samtidigt kan den svarta sektor
n trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och sälja privata
hushållstjänster vitt och lagligt.än
ta in ø  "  @En skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster föreslås.
 På så sätt elimineras nästan hela d
en extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av hushållen med
redan skattade pengar. B
etydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till
stånd, eftersom de även b
lir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka.
Samtidigt kan den svart
a sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och sälja privata
 hushållstjänster vitt och l
agligt. till b ø  "  @En skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster
föreslås. På så sätt elimineras näst
an hela den extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av
hushållen med redan skattade
pengar. Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster
kommer till stånd, eftersom
 de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed
 att öka. Samtidigt kan
den svarta sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och
sälja privata hushållstjänster v
itt och lagligt.ncip at ø  "  @En skattereduktion på 50 % för hushållens köp av
tjänster föreslås. På så sätt elimi
neras nästan hela den extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas
 av hushållen med redan
skattade pengar. Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av
tjänster kommer till stånd,
 eftersom de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin
kommer därmed att öka. Samti
digt kan den svarta sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa
 och sälja privata hushålls
tjänster vitt och lagligt.vsavdra ø  ³   °ú  8+
                                                ³
                                                   £   °ú  H2
                                                              tredje föreslår
Kristdemokraterna ett generellt statligt för
värvsavdrag beräknat mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller
näringsverksamhet motsvarande
4 % av denna inkomst. Förutom att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme
minskas därigenom marginaleff
ekterna. Detta sker i stället för regeringens kompensation av pensionsavgiften
som beskrivs utförligare
 nedan. Från år 2005 skall motsvarande förvärvsavdrag vara 5 %.iavgiË
  Û   H2
         8+
            ådet. Kristdemokraterna ans
er att det är viktigt att övergå till majoritetsbeslut på detta område, bland
annat för att förbättra möjligh
eterna för en gemensam minimiavgift på koldioxidutsläpp. Eftersom Sverige redan
har världens högsta miljös
katter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska
företags konkurrenssituat
ion.öË   k   Ø7
                8+
                   ens har starka incitament att lämna landet. Vår snart unika
förmögenhetsskatt och dubbelbeska
ttning driver kapitalet ur landet, utom för de allra rikaste som fått amnesti
för sina aktiemiljarder.
Dubbelbeskattningen av just svenska företagsinvesteringar leder till att en
utländsk köpare kan betala
dubbelt så mycket som en svensk köpare och ändå få samma avkastning på sin
investering efter skatt.s ; dubb
  H2
 8+
     från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Kristdemokraterna vill
arbeta för lägre inkomstskatt
er så att alla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina
inkomster. Vidare behöver för
ändringar göras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska
sin arbetstid, inte skall påv
erkas negativt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första
handlar alltså om att sänka d
et totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.a     @I
pr  @p alla medborgare som är i
 förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till
våra gemensamma kostnader
för till exempel skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett
delansvar i den offentliga
 verksamheten. Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest.
Därför måste inkomstskatt
ens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och
medelinkomsttagarens perspektiv. Kris
tdemokraterna vill arbeta för lägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin
egen lön och få en ökad besl
utanderätt över sina inkomster. Vidare behöver förändringar göras för att de val
 människor gör, exempelvis at
t öka eller minska sin arbetstid, inte skall påverkas negativt av kombinationen
av statliga regler och
 bidrag. Det första handlar alltså om att sänka det totala skattetrycket, det
andra om att minska margi
naleffekterna.t    S   °ú  H2
                              p alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och
 som har en inkomst bör vara med och
 betala skatt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och
rättsväsende. Det ger en de
laktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Dagens inkomstskatter
 drabbar låg- och med
elinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen
fastställas med utgångspunkt från l
åg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Kristdemokraterna vill arbeta för lägre
 inkomstskatter så att a
lla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster.
Vidare behöver förändringar g
öras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin
arbetstid, inte skall påverkas nega
tivt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså
om att sänka det totala
skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.n   Ó   H2
                                                                      8+
                                                                         ns goda
 exempel skall uppmuntras att
 svara med solidaritet och en god skattemoral. Kristdemokraterna vill medverka
till en tydligare mor
alisk dimension i skattepolitiken och menar att både det totala skattetrycket
och enskilda skatter me
d avseende på konstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som
moraliskt legitima. Ett osammanhän
gande skattesystem och illegitima skatter riskerar att undergräva skattemoralen.
 Ur ekonomisk synvink
el riskerar dessutom skatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och
 leda till ett osunt ek
onomiskt beteende. En social marknadsekonomi baserad på etiska principer och
styrd av ekologiska och
sociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.a med{   û   8=
                                                                          8+
                                                                             av
de åtgärder som behövs för att eliminera återståen
Skatteförslag för trygghet i boendet
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga,
tvärtemot den skatteprinci
p som borde gälla i Sverige: skatt efter bärkraft. För personer med låga
inkomster utgör fastighetsskatte
n ett hot mot äganderätten.
De omräkningar av taxeringsvärdena som skett sedan år 2000 slår mycket hårt mot
en del bostadsområden. Gen
om att tillåta att taxeringsvärdena skjuter i höjden i många områden accepterar
regeringen kraftiga höjnin
gar inte bara av fastighetsskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora
grupper som inte har så st
ora marginaler att leva på. Vi föreslår därför att taxeringsvärdena återgår till
 dem som gällde före höjningarn
a från år 2000.
Vi föreslår vidare att den statliga fastighetsskatten slopas helt för småhus
(egnahem) och bostadshyresh
us (hyresrätter och bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler och
industrienheter och att kommunern
a i stället ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus, per bostadslägenhet
samt per kvadratmeter loka
lyta för kommersiella lokaler och industrienheter. Ett starkt motiv för en
kommunal fastighetsavgift är
 det incitament kommunerna får för utveckling av infrastrukturen, ett offensivt
bostadsbyggande och en
 bra näringspolitik. När även företagssektorns lokaler och industrier utgör en
del av avgiftsunderlaget i
 kommunerna, blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för
det lokala näringslivet och
 nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att kommunerna genom en kommunal
 avgift får intäkter från
 fritidsbebyggelse som i vissa kommuner är omfattande men som inte genererar
några kommunala intäkter i
 dagens system. Kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostadsfastighet
och bostadsrätt höjs till
den generella nivån 30 %.
Regeringens aviserade förslag om en ny dämpningsregel i fastighetsskatten är
helt otillräckligt och tjäna
r endast till att hindra en orimlig beskattning från att bli ännu mer orimlig.
Det är själva fastighetss
kattens konstruktion som är felaktig.
Kristdemokraterna välkomnar regeringens förslag om avskaffad arvsskatt för makar
 och samboende men anse
r att förslaget bör gälla från den 22 september 2003 då regeringens lagförslag
blev känt. Den situation som
 annars uppstår för de par i vilka en partner är döende är omänsklig.
Dödsdatumet får av beskattningsskäl en
alldeles orimlig betydelse.
Sänkta företagsskatter för ett ökat företagande och fler jobb
Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda
villkor för fler och växand
e företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och
trygga välfärden. Skatteregler
och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet
 kan resultera i en real
 avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för
sparkapitalet att kanaliseras t
ill företagssektorn för att nyttiggöras till investeringar i näringslivet.
Förmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska
skäl får i dag helt andra
 effekter än de tänkta. Detta har tydliggjorts bl.a. genom att regeringen
befriat huvudägarna i aktiebo
lag från förmögenhetsskatt. Utformningen av dagens förmögenhetsskatt är orimlig
också i andra avseenden. För
 den händelse att ett gift par tillsammans har en förmögenhet som överstiger 2
miljoner kronor skall förm
ögenhetsskatt betalas. Om ett sammanboende par utan barn har motsvarande
förmögenhet skall de däremot in
te beskattas, eftersom de var och en kan ha nettotillgångar på 1,5 miljoner
kronor innan skatten börjar
 tas ut. Detta innebär alltså att äktenskapet i detta avseende ekonomiskt
straffbeskattas i förhållande t
ill ett samboförhållande.
Vi väljer att börja med att helt avveckla effekten av sambeskattningen av
förmögenhet och höjer fribelopp
et för sambeskattade par till 3 miljoner kronor år 2004. Därefter avvecklas
förmögenhetsskatten med 0,5 p
rocentenheter per år så att den blir 1,0 % 2005 och 0,5 % 2006.
Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i
företag inte beskattas hårdare
 än annan kapitalavkastning. Dubbelbeskattningen av avkastning på aktier måste
därför avvecklas, precis s
om skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Sverige kan inte långsiktigt ha
en väsentligt högre beskatt
ning än den omvärld vi konkurrerar med. Vi föreslår att avvecklingen sker
stegvis med en halvering av fy
siska och juridiska personers utdelningsskatt 2005 med sikte på ett fullständigt
 slopande år 2006. För a
tt finansiera dessa skattesänkningar höjs bolagsskatten till 30 %.
Arvsskattens problematik har visat sig påtaglig då generationsskifte skall ske i
 familjeföretag. I värst
a fall tvingas de efterlevande göra sig av med den bortgångnes livsverk då
arvsskatten gjort det omöjlig
t för de anhöriga att ta emot arvet. Kristdemokraterna föreslår att bundet
kapital befrias från arvsskatt
.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m. år 2004 skall
ha möjlighet till ett ri
skkapitalavdrag. Avdrag skall få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot
inkomst av tjänst. Det ska
ll även gälla vid köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag.
Avdragsrätten skall gälla investeringar
 upp till en nivå av 100 000 kr och medges även för indirekta
riskkapitalinvesteringar via ett företag e
ller en fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre
riskspridning för enskilda i
nvesterare. Riskkapitalavdraget skall vara permanent. Avdragsrätten skall ses
som en kompensation för
den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.
Riskkapitalavdraget bör kompletteras med införande av etableringskonto. Att
öppna ett etableringskonto
innebär att man kan sätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart. I
 Danmark finns sedan 196
5 möjlighet att skattefritt spara för att starta eget företag. På ett s.k.
etableringskonto är insättninga
rna avdragsgilla och möjliga upp till 40 % av nettolönen. Kristdemokraterna vill
 att etableringskonto
skall införas också i Sverige.
Kristdemokraterna anser att nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med
 andra företag snarast mås
te införas. I den senaste regeringsförklaringen utlovades 1 miljard kronor till
förändringar av de s.k.
3:12-reglerna. Av detta har det blivit 30 miljoner kronor 2004. Regeringens
förslag att höja den s.k.
klyvningsräntan med 2 procentenheter är ett litet steg i rätt riktning men
alldeles för litet.
Utan F-skattsedel är det mycket svårt för en näringsidkare att effektivt
konkurrera på sin marknad. Ett f
öretag måste kunna visa kunder och uppdragsgivare att man tar ansvar för skatter
 och arbetsgivaravgifte
r. Kristdemokraterna anser att F-skattsedel skall delas ut till alla sökande som
 inte har fått näringsf
örbud eller har omfattande skatteskulder som inte betalas av regelbundet. Vi
vill också slopa straffav
giften för försenad momsbetalning och anser att den dag som inbetalning sker
skall räknas som betalning
sdag. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar momsbetalningen är
försenad.
Under början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k.
pomperipossaeffekt vid andel
sbyten. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick
skatteskulder därför att dera
s fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde
realiseras och som delvis beskatta
des som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat
företag som betalning för det
 företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst
fanns kvar även efter att f
öretagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta
till retroaktivt (prop. 20
02/03:15). I riksdagsbeslutet förutsatte skatteutskottet att regeringen efter en
 analys av kontantgrän
sens tillämpning skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka
konsekvenser denna analys
 bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2002/03:5).
Regeringen har ännu inte åter
kommit med ett sådant förslag eller redovisat vad ett sådant förslag skulle
kosta. Kristdemokraterna fin
ner att det är oetiskt mot de människor som nu lever med s.k.
pomperipossaskulder till staten samtidig
t som det är ett flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda
församlingen i Sverige. Reger
ingen bör omgående och senast i vårpropositionen 2004 återkomma med en
redovisning av de åtgärder som behöv
s för att eliminera återstående pomperipossaeffekter och kostnaderna härför.
Rättvisa konkurrensvillkor
Alltsedan Sverige blev medlem av EU har det svenska jordbruket omfattats av
samma jordbrukspolitik s
om EU, men den svenska regeringen har genom högre skatter och avgifter försatt
svensk jordbruksnäring i
 en ohållbar konkurrenssituation. För att skapa rimliga
konkurrensförutsättningar föreslår vi en sänkning a
v dieselskatten till 1 kr per liter.
Den svenska åkerinäringen lider för närvarande svårt av de sämre
konkurrensvillkor som gäller för svenska åke
riägare jämfört med andra i EU. Åkerinäringen har visat att den totala kostnaden
 behöver minska med ca 20
% för att svenska inrikesåkerier skall kunna konkurrera på liknande
kostnadsvillkor som bl.a. danska åke
rier har. Vi föreslår en sänkning av dieselskatten för att underlätta för de
svenska åkerierna med 25 öre pe
r liter (31 öre inklusive moms).
Innovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en onormalt stor export av
patent och uppfinningar so
m exploateras i andra länder. Vi vill öka exploatering och produktion av patent
och uppfinningar i Sve
rige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från skatt de två första
åren för att därefter beskattas
 som inkomst av kapital.
Det är i år 30 år sedan reklamskatten infördes i Sverige. Med åren har alltfler
insett att denna punktska
tt inte längre kan vara kvar. Den är inte konkurrensneutral, då den endast
belastar vissa medier, som d
agspress och tidskrifter, men däremot inte radio, TV och direktreklam, och den
är rättsosäker, oförutsägba
r och svårtillämpad. Mot den bakgrunden gav riksdagen våren 2002 regeringen till
 känna att frågan om rekl
amskattens avskaffande borde prioriteras vid beredningen av budgeten. I
budgetpropositionen anser si
g regeringen ha prioriterat frågan men har ändå inte funnit att förutsättningar
föreligger för att avskaffa
 reklamskatten. Kristdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att fria
svenska medier skall kun
na verka. Att ett av riksdagen fattat beslut ignoreras av regeringen i en så
viktig fråga är allvarligt
. Kristdemokraterna yrkar att regeringen snarast verkställer det av riksdagen
tidigare fattade beslut
et och återkommer till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan
avskaffas.
Övriga skatteförslag
Riksdagen har beslutat att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med
en reducerad skattesa
ts om 6 %. Det innebär bl.a. att entréavgifter till olika kultur- och
nöjesevenemang kommer att beskatt
as olika, vilket vi ser som olyckligt. Kristdemokraterna eftersträvar en så
likformig beskattning som
möjligt och föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen
generellt skall kunna sänka
s till 6 %. Mervärdesskatten på tidskrifter bör återgå 25 %.
Vi föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inklusive moms) per liter i
stödområde A. Eftersom avstånde
n är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt tas ut på
bensin i sådana områden.ånde
`ú  â  @Vi föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inklusive moms) per
liter i stödområde A. Eftersom avst
ånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt tas ut
 på bensin i sådana områden.
eman`ú  â  @Vi föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inklusive moms) per
 liter i stödområde A. Eftersom
avstånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt
tas ut på bensin i sådana omr
åden.a sä`ú  â  @Vi föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inklusive
moms) per liter i stödområde A. Efte
rsom avstånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre
skatt tas ut på bensin i sådan
a områden.till`ú  ó#  °ú  8+
                             ch nöjesevenemang kommer att beskattas olika,
vilket vi ser som olyckligt. Kristd
emokraterna eftersträvar en så likformig beskattning som möjligt och föreslår
att regeringen får i uppdrag
 att utreda hur kulturmomsen generellt skall kunna sänkas till 6 %.
Mervärdesskatten på tidskrifter bör
återgå 25 %.å£   â
 @Riksâ
 @n har beslutat att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med en
redu
cerad skattesats om 6 %. Det innebär bl.a. att entréavgifter till olika kultur-
och nöjesevenemang komm
er att beskattas olika, vilket vi ser som olyckligt. Kristdemokraterna
eftersträvar en så likformig be
skattning som möjligt och föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur
kulturmomsen generellt sk
all kunna sänkas till 6 %. Mervärdesskatten på tidskrifter bör återgå 25 %.l
Ó   H2
       8+
          n har beslutat att
 vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om
 6 %. Det innebär bl.a
. att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer att beskattas
olika, vilket vi ser so
m olyckligt. Kristdemokraterna eftersträvar en så likformig beskattning som
möjligt och föreslår att rege
ringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen generellt skall kunna sänkas
till 6 %. Mervärdesskatte
n på tidskrifter bör återgå 25 %.bã
  ó    6
         8+
            ksdagen våren 2002 regeringen till känna att frågan om reklamskat
tens avskaffande borde prioriteras vid beredningen av budgeten. I
budgetpropositionen anser sig rege
ringen ha prioriterat frågan men har ändå inte funnit att förutsättningar
föreligger för att avskaffa rekla
mskatten. Kristdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att fria svenska
medier skall kunna ver
ka. Att ett av riksdagen fattat beslut ignoreras av regeringen i en så viktig
fråga är allvarligt. Kris
tdemokraterna yrkar att regeringen snarast verkställer det av riksdagen tidigare
 fattade beslutet och
 återkommer till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas.ska
      @Det    @ år 30 år sedan reklamskatten införde
Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande beror i betydande grad på
det faktum att vi har et
t högt skattetryck i Sverige och dessutom lägger extra hård beskattning på
nyproduktion av bostäder. Det
rimliga är att slopa fastighetsskatten samt lindra skatteeffekten vid
nyproduktion av flerbostadshus
motsvarande en halvering av byggmomsen. Byggföretag kan efter deklaration
erhålla en skattereduktion s
om motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. En
förutsättning för att en
sådan skattereduktion skall fungera på samma sätt som sänkt moms är att den
gäller all nyproduktion av fle
rbostadshus, är utan tidsbegränsning samt är obyråkratisk och utan osäkerhet om
den utbetalas eller ej. S
kattereduktionen är att betrakta som en del av skattesystemet och inte
ytterligare ett i raden av bid
rag riktade till byggsektorn. Vi föreslår en minskad skatt på nyproduktion av
flerbostadshus motsvarand
e en halvering av byggmomsen.
Vi har föreslagit totalt 200 miljoner kronor till skatteförvaltning och uppbörd
för en ökad skattekontrol
l och förstärkt tullbevakning 2004. Som en effekt av detta räknar vi
försiktigtvis med att skatteintäkter
na ökar med 720 miljoner kronor år 2004.
Vi föreslår att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som
överensstämmer med Krist
demokraternas förslag.
Med det anförda tillstyrks motionerna Fi248 (kd), Fi282 (kd), Fi304 (kd)
yrkandena 2-40, Fi307 (kd) y
rkandena 2-4 och 7, Fi308 (kd) yrkandena 2, 3, 6-9, 11, 12, 14, 15 och 18, Sk306
 (kd) yrkande 1, Sk4
59 (kd) yrkande 4 och Sf398 (kd) yrkande 4.
Vi står bakom beräkningen i motion Fi304 (kd) yrkandena 1 och 29.
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Jag tillstyrker förslaget i motion Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) om att
förstärka kontroll och spani
ng mot illegal införsel av narkotika, vapen, alkohol, tobak och andra
skattepliktiga varor med 20 mil
joner kronor per år utöver vad regeringen föreslagit. Vi anser att också
skattekontrollen bör förstärkas för
 att motverka den svarta ekonomins utbredning.
Eftersom Kristdemokraternas förslag om avskaffad fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt leder till bespa
ringar i skatteadministrationen bör, som föreslås i motionen, Skatteverket
tillföras 20 miljoner kronor
2004, 30 miljoner kronor 2005 och 50 miljoner kronor 2006 utöver vad regeringen
föreslagit. Sammantage
t föreslås att ramarna för utgiftsområdet för de aktuella tre åren höjs med 40
miljoner kronor, 50 miljoner
 kronor respektive 70 miljoner kronor.
Vi tillstyrker motion Fi241 (kd) yrkandena 5 och 7, båda i denna del
4. Skattefrågor i budgetpropositionen - c
av Roger Tiefensee (c).
Skatteförslagen och inkomstberäkningen
Inriktningen
Ur ett strikt teoretiskt perspektiv är alla skatter skadliga. Skatterna behövs
samtidigt för att finans
iera offentliga åtaganden. Skatter är pengar som inbetalas av vanliga människor
och företag. Detta gör at
t politiker har ett mycket stort ansvar för att se till att skatteinkomsterna
används på ett rationellt
 och förnuftigt sätt. Alla skatter påverkar inte samhällsekonomin likvärdigt.
Vissa skatter är mer skadlig
a än andra skatter, och det finns förmodligen vissa skatter i dag som är direkt
negativa för samhällsekon
omin. Skattessystemet skall vara så utformat så att det upplevs som rättvist,
samtidigt som det är ekono
miskt effektivt.
Under decennier av socialdemokratiskt styre har vanliga människor blivit alltmer
 beroende av bidrag f
rån det offentliga. Med ett lägre skattetryck hade en långt högre andel av
medborgarna i landet kunnat k
lara sig på egen hand. I stället tvingas låginkomsttagare betala en oskäligt
stor andel av sin inkomst i
 skatt, och på nåder får de tillbaka en del i bidrag. Detta röstköpande är
skadligt, såväl för människor som f
ör den långsiktiga samhällsekonomins utveckling.
Vårt inkomstskatteförslag ändrar på detta. Genom skatterabatter och
förvärvsrabatter ger vi tillbaka makt
till vanliga människor. En låginkomsttagare får ut 600-700 kr mer per månad med
vårt förslag.
Samtidigt som vi ger makt till människor ger vi även makten tillbaka till
kommunerna och regionerna. D
et kommunala självstyret skall förvandlas från dagens chimär till något konkret
och verkligt. När vi tilläm
par federalismens principer byggs makten underifrån. Ett led i detta är att
återlämna skattebaser till k
ommunen, som med vårt förslag kommer att få tillbaka den reella makten.
Det startas för få företag i Sverige i dag. De människor som satsar tid och
pengar på eget företagande möts
 ofta av misstänksamhet och krångliga regelverk. En attitydförändring måste
till. Med förmögenhetsskatt dis
krimineras svenska företagare och skattereglerna för småbolagsägare är direkt
kontraproduktiva. För att in
te vi alla skall bli fattigare krävs ekonomisk tillväxt. Det är en förutsättning
 för att människor skall ku
nna känna sig trygga, ha jobb och kunna försörja sig själva. Skadliga skatter
skall bort eller reformera
s så att de inte står i vägen för företagande.
I framför allt miljöfrågor förekommer ganska ofta så kallade
marknadsimperfektioner, dvs. att marknaden m
isslyckas med att uppnå miljömässigt hållbara lösningar. Vi vill använda skatter
 som ekonomiska styrmedel.
 Genom att lägga skatter på miljöskadlig verksamhet ser vi till att den
ekonomiska verksamheten bedrivs
 på ett långsiktigt hållbart sätt.
Inkomstskatterna
Vi är övertygade om att människor mår bäst när de själva kan bestämma över sina
liv. Det nuvarande systemet d
är låginkomsttagare främst på grund av höga skatter tvingas förlita sig på
bidrag leder till otrygghet och
ohälsa. Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget, med en grundnivå samt en
upp- och nedtrappning
i inkomstskikten med låga och medelstora inkomster, ger upphov till negativa
marginaleffekter. Upptra
ppningen upp till årsinkomster på knappt 114 000 kr skapar förvisso en positiv
marginaleffekt, men för t
.ex. en deltidsarbetande undersköterska som vill öka sin arbetstid är
nedtrappningens negativa marginal
effekter påtagliga. Vi tar bort detta grundavdrag och därmed merparten av
marginaleffekterna.
Vårt förslag till skatterabatt innebär att beloppet som skall inbetalas i skatt
minskas med 9 000 kr, v
ilket motsvarar ett grundavdrag på ungefär 30 000 kr. Fullt utbyggd år 2006
innebär reformen en skattera
batt på 10 000 kr. Denna rabatt skall komma alla till del, förvärvsarbetare,
pensionärer, studenter som
jobbar extra etc.
Utöver detta vill vi införa en förvärvsrabatt vars syfte är att lindra
beskattningen för främst låg- och med
elinkomsttagare samtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. En särskild
skatterabatt utformad för
 att minska bidragsberoendet och slå undan marginaleffekter i lägre inkomstskikt
 bör därför införas. Den f
örvärvsrabatt som vi vill införa från år 2004 ger som mest 9 600 kr och är
riktad framförallt till låginkoms
ttagare. Fullt utbyggd innebär reformen en förvärvsrabatt på 10 800 kr.
Förvärvsrabatten skall enbart ges
på inkomster från förvärvsarbete eller företagande i syfte att stimulera arbete
och företagande. En förvärvs
rabatt på arbetsinkomster innebär en kraftig stimulans för den arbetslöse att ta
 ett arbete och för den d
eltidsarbetande att öka sin arbetstid.
De högsta marginalskatterna ligger på drygt 57 %, vilket innebär att en
höginkomsttagare får behålla mindr
e än hälften av en löneökning. Höga marginalskatter är ett exempel på skadlig
skatt som i det långa loppet b
land annat minskar incitamenten för högre studier. För att motverka detta
föreslår Centerpartiet att den
statliga inkomstskatten sänks med tre procentenheter för alla som betalar
statlig inkomstskatt.
I regeringens budgetproposition föreslås att skiktgränsen inte fullt ut skall
inflationsuppräknas, vilke
t gör att fler människor måste betala statsskatt och därmed få betydligt höjda
marginalskatter. Detta är et
t exempel på skadlig skatt, och därför gör vi precis tvärtom. Vi föreslår att
den nedre skiktgränsen höjs med
 16 000 kr för år 2004, vilket innebär att de som tjänar under 310 600 kr inte
behöver betala statlig ink
omstskatt. Denna nya gräns skrivs därefter årligen upp med KPI plus 2 %. Med
Centerpartiets förslag slip
per fler människor statlig inkomstskatt och marginalskatten kommer att sänkas
kraftigt för dessa indivi
der.
Dagens system medger avdrag för exempelvis resekostnader och pensionssparande.
Genom den nuvarande ko
nstruktionen är ett avdrag mer värt för en höginkomsttagare än för en löntagare
med normalinkomster genom a
tt höginkomsttagaren betalar statsskatt och därmed har högre marginalskatt. Det
finns ingen rationell f
örklaring sett utifrån samhällets perspektiv till att höginkomsttagare skall
vara berättigade till större
ekonomisk vinst av avdrag än andra.
Vi föreslår i stället att skatterabatter som är lika mycket värda för alla
införs. Rabatten motsvarar ungef
är skatteeffekten av ett avdrag hos en normalinkomsttagare som inte betalar
statlig inkomstskatt, dvs
. ca 35%. Den besparing som blir följden då höginkomsttagares kompensation
likställs med övrigas använder
vi till att sänka statsskatten med 3 %. Skattesystemet blir härigenom mer
genomskinligt, tydligt och d
en höga och skadliga marginalskatten sänks. Kompensationen för den allmänna
pensionsavgiften och avdrage
n för tjänsteresor m.m. ersätts med skatterabatter på 35 %. Avdraget för
pensionspremier ersätts med en hög
re skatterabatt på 40 % för att därigenom stimulera låginkomsttagare att
pensionsspara. Möjligheten att g
öra avdrag för övriga kostnader har givit upphov till problem och avskaffas.
Även skattereduktionen för f
ackföreningsavgift avskaffas.
För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält
 genom att skattekilen minsk
as eller slopas helt. Centerpartiet föreslår därför att en skattereduktion på 50
 % av arbetskostnaden för
ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet införs.
Kostnaderna för framför allt drivmedel har ökat kraftigt. Det är därför
nödvändigt att höja reseavdraget ytte
rligare. Avdraget ersätts därför med en skatterabatt på 7 kr per mil, vilket
motsvarar ett avdrag på 20 k
r per mil. Detta kombineras med en självkostnadsgräns om 2 500 kr.
Skatter för företagande
Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Det är i dessa dynamiska
 miljöer jobben skapas och
 det är där tillväxten tar fart.
Dagens regler för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, måste reformeras.
När ett 3:12-bolag säljs del
as vinsten upp i en kapitaldel och en inkomstdel som beskattas med 30 %
respektive 56 %, vilket ger
en genomsnittlig skattesats om 43 %. Det är orimligt att utgå från att de som
driver ett fåmansbolag sku
lle ha en alternativmarginallöneskatt som om de hade tillhört det högsta
löneskiktet. Sammantaget gör den
 höga beskattningen att det är endast de företag som har stora förväntade
vinster som sjösätts. Företag med
en blygsammare riskprofil och lägre förväntad, om än stabilare, avkastning
kommer inte att startas efter
som beskattningen slår för hårt mot dessa. Den så kallade 3:12-utredningen
föreslog bland annat ett införa
nde av den så kallade BEK-modellen (beskattat eget kapital). En sådan modell gör
 det möjligt att beräkna
kapitalunderlaget utifrån bolagets eget kapital. Centerpartiet förordar att en
större del av kapitalet
får användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår. Svenskt
Näringslivs förslag anger att kapital
underlaget skulle omfatta 100 % av tillskjutet kapital, 70 % av beskattat
kapital och 50 % av obeska
ttat kapital, en avvägning vi anser rimlig. Vidare anser vi att klyvningsräntan
bör höjas till en nivå 15
 procentenheter över statslåneräntan. Detta gör det möjligt för delägare i
fåmansbolag att höja den utdelning
 som får beskattas som kapital.
Under början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k.
pomperipossaeffekt vid andel
sbyten. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick
skatteskulder därför att dera
s fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde
realiseras och som delvis beskatta
des som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat
företag som betalning för det
 företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst
fanns kvar även efter det a
tt företagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta
 till retroaktivt (prop
. 2002/03:15). I riksdagsbeslutet förutsatte skatteutskottet att regeringen
efter en analys av kontan
tgränsens tillämpning skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av
vilka konsekvenser denna an
alys bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2002/03:5).
 Regeringen har ännu inte
 återkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad ett sådant förslag skulle
 kosta. Vi anser att det
är oetiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till
staten samtidigt som det är
ett flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i
Sverige. Regeringen bör omg
ående och senast i vårpropositionen 2004 återkomma med en redovisning av de
åtgärder som behövs för att eli
minera återstående pomperipossaeffekter och kostnaderna härför.
För att förbättra möjligheten för fler att starta företag vill Centerpartiet
lätta beskattningen av riskkap
ital för små företag. Ett led i detta är att möjliggöra ett skattefritt sparande
 på upp till 40 000 kr om år
et, totalt högst 120 000 kr som grundplåt till det egna företaget genom ett
starta-eget-sparande. För de
m som finansierar starten av företag med egna sparade eller lånade pengar, utan
att utnyttja möjlighete
n till starta-eget-sparande, bör motsvarande möjlighet finnas att göra ett
personligt riskkapitalavdrag
 på högst 40 000 kr om året i tre år. Långsiktigt är denna åtgärd
statsfinansiellt neutral, då den motsvarar
ett tidigarelagt avdrag för insatt kapital vid realisation.
Enligt siffror från Företagarnas Riksorganisation (FR) ställs i och med
fyrtiotalisternas pensionsavgång
ar uppemot 180 000 företagare inför problemet med ägarskifte. FR beräknar att 45
 000 företag kommer att l
äggas ned, och ytterligare 45 000 ägarskiften kommer att misslyckas. Detta
kommer att få stora följder f
ör företagande, sysselsättning och för samhällsekonomin. För att komma till
rätta med ovanstående problem för
eslår vi att arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 avskaffas.
För att finansiera bl.a. detta minskas avsättningsmöjligheter till
periodiseringsfonder genom att den m
aximala andelen av överskjutande vinst som får avsättas sänks med 10
procentenheter.
Fastighets- och förmögenhetsskatt
Boendeskatterna måste sänkas. Utgångspunkten är att människorna skall få lägre
boendekostnader och att det
skapas neutralitet mellan boendeformer.
Fastighetsskatten leder till oacceptabla konsekvenser när människor tvingas
flytta från sina hem. För at
t åtgärda detta och göra fastighetsskatten rättvisare förslår vi en rad
åtgärder. Ett tak på tomtvärdet på 300
000 kr införs för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva
områden när själva tomtmarken f
år höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.
Uttagsprocenten för fastighetssk
att på småhus sänks till 0,9 % år 2005 och från år 2006 sänks den till 0,75 %.
Vidare skall enbart halva taxeringsvärdet tas upp i förmögenhetsredovisningen.
Sambeskattningen av förmög
enhet avskaffas och skattesatsen sänks från 1,5 till 1 %. Sambeskattningen av
inkomster avskaffades re
dan 1971 av rättvise- och jämställdhetsskäl. Av samma skäl vill vi gå vidare och
 avskaffa denna otidsenlig
a skatteavart.
Dessa reformer motverkar, tillsammans med avskaffandet av arvs- och gåvoskatten
i klass 1, orättvisorn
a i dagens system, och människor kommer inte längre att tvingas från sina hem på
 grund av höga förmögenhets
- och fastighetsskatter. Detta finansieras delvis genom att vi höjer
reavinstbeskattningen på fastighe
ter från nuvarande 20 % till 30 %. Reavinsten vid försäljning av en bostad går
under vissa förutsättningar
 att skjutas upp om en ny bostad införskaffas. Vi föreslår att 75 % av
reavinsten skall få skjutas upp,
och 25 % beskattas vid försäljning. Dessutom höjs stämpelskatten från nuvarande
0,5 % till 0,725 %. Princ
ipen är att skatten på själva ägandet skall minskas för att i stället tas ut vid
 själva försäljningen av fast
igheten.
Dagens system för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett genomsnittligt
värde av de referensförvärv so
m finns inom ett eller flera värdeområden. I den beräkningen rensas
köpeskillingar som är låga i förhållande
 till det gamla taxeringsvärdet regelmässigt bort. Köpeskillingar som är väldigt
 höga i förhållande till det
 gamla taxeringsvärdet tas dock med utan urskillning. Detta förfaringssätt
medför att omräkningstalen och
 därmed de nya taxeringsvärdena blir för höga. För att få mer rättvisa
taxeringsvärden bör marknadsvärdena i s
tället beräknas med hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och
 övre kvartilen regelmässigt
 räknas bort. Vidare bör basen för de taxeringar som görs vart tredje år vara
ett medianvärde av de förvärv
som skett under den föregående treårsperioden.
Om en stor andel av referensförvärven är fritidsfastigheter bör taxeringen för
dessa ske separat, så att h
ögt upptrissade priser på fritidshus inte slår igenom på de fastboendes
taxeringsvärden. Taxeringen av fa
stigheter för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt.
Den nu sittande Egendomsskattekommittén har bl.a. som direktiv att undersöka
reglerna kring fastighets
taxering. Däremot saknas direktiv för att reformera reglerna för själva
taxeringvärderingen, varför Center
partiet vill att kommittén skall få tilläggsdirektiv om detta.
Regeringen aviserar att arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas, och
detta är positivt. Alltför
många fall har inträffat där ena parten i ett äktenskap har tvingats från sitt
hem på grund av att arvsska
tten har blivit för belastande. Det finns dock invändningar mot regeringens
förslag. Det är cyniskt att
föreslå att det skall gälla för dödsfall efter den första januari 2004.
Lagändringen borde gälla antingen re
troaktivt från halvårsskiftet 2003 eller från och med den dag då budgeten
presenterades. Centerpartiet f
öreslår att lagändringen skall gälla retroaktivt från halvårsskiftet 2003.
Jordbrukets skatter
För många jordbrukare har dieselskattehöjningarna inneburit att man ytterligare
förlorar i konkurrenskra
ft i förhållande till sina kolleger i Finland och Danmark. Svenska
jordbruksmaskiner betalar i dag en
"vägtrafikavgift" om 1,12 kr per liter diesel. Det är inte rimligt. Trots
upprepade löften om kompensat
ion och sänkt dieselskatt för jord- och skogsbruket har inga konkreta förslag
kommit. Riksdagen bör besl
uta om att sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruksmaskiner till
EU-genomsnittet, dvs. 1 krona
per liter.
Precis som dieselkostnaderna utgör en tung börda är kostnaderna för
handelsgödsel betungande i jämförelse m
ed konkurrentländerna. Regeringens modell för kompensation av kostnaderna kräver
 ansökningar, och godkänn
anden innebär vidare en hel del onödig administration. Den enklaste modellen är
otvivelaktigt att sänka
skatten, vilket förutom att begränsa administrationen minskar kraven på
godkännanden från EU. För att ocks
å framgent fortsätta miljöomställningen föreslår vi också att medel avsätts för
odling i balans. Riksdagen bör
 besluta om att slopa kväveskatten på handelsgödsel.
Skatter på miljö och hälsa
Regeringens skatteväxling innebär att hushållens pålagor ökar utan någon
motsvarande effekt för industrin.
Industrin kommer i de flesta fall att ha rätt till nedsättning med 79 % av
koldioxidskatten. Vi anser
att denna skillnad bör minskas genom att industrins nedsättning av
koldioxidskatten reduceras med 1,2
miljarder kronor årligen. Detta tillsammans med att vi accepterar
skattehöjningen på koldioxid för hushål
len ger vårt förslag till grön skatteväxling en tydlig klimatprofil.
Sedan den 1 januari 2000 finns det en skatt på deponering av avfall. Detta är
positivt för att stimuler
a en minskning av avfall som läggs på deponi. Samtidigt har detta lett till att
förbränningen av avfall
kommit i avsevärt bättre dager då detta inte är belagt med skatt. Meningen med
deponiskatten är att avfal
lsmängderna i samhället skall minska. Men i stället för att avfall deponeras går
 allt större mängder till f
örbränning osorterat. Sverige står därmed inför en stor utbyggnad av kapaciteten
 för att bränna avfall. I s
tora stycken är det oklart hur denna ökade förbränning påverkar människan och
miljön. Främst rör det sig om ök
ade dioxinutsläpp. Centerpartiet anser att det bör införas en skatt på
förbränning av osorterat avfall för
att säkerställa den intention om minskade avfallsmängder som finns i och med
deponeringsskatten. Nivån p
å denna bör motsvara deponiskatten för att säkerställa likvärdighet i
beskattningen.
De förändringar som i budgetpropositionen föreslås angående fjärrvärmeleveranser
 till industrin är mycket ol
yckliga. Hitintills har fjärrvärmeleveranser till industrier med
skattenedsättning fått ta del av samma
gynnsammare skattevillkor som industrin i syfte att upprätthålla en skattemässig
 neutralitet. Tack vare
 detta har många industrier kunnat byta till fjärrvärme, vilket har gynnat
miljön i hög utsträckning. Rege
ringens förslag medför att bränslefördelningen inte längre skall kunna väljas
fritt vid beräkning av skatte
nedsättning. I praktiken leder detta till att tillverkningsindustrin får
skatterabatt på all uppvärmning
 utom just för fjärrvärme. Regeringen uppmanar industrin att gå över till
fossila bränslen, vilket måste an
ses som uppseendeväckande. Vi är ense med utskottets majoritet om att
regeringens förslag bör avslås i de
nna del.
I budgetproposition för 2004 avtrappas vindkraftens miljöbonus snabbare än vad
som var tänkt i den energ
ipolitiska överenskommelsen. Vi tycker att det finns motiv för att förlänga
avtrappningstiden bl.a. av d
et skälet att det tar lång tid att etablera vindkraften beroende i sin tur på
att miljöprövningar och til
lstånd tar lång tid i Sverige.
Genom ett ändrat EG-direktiv är det möjligt att ta ut högre skatt på cigaretter
som säljs till ett lägre pr
is än detaljhandelspriset i den mest efterfrågade priskategorin. Av
folkhälsoskäl höjer vi skatten på dess
a, vilket ger 120 miljoner kronor, en skattehöjning motsvarande ca 2 kr per
paket för dessa lågprisciga
retter.
Dagstidningarna spelar en viktig roll i samhällsdebatten i vår demokrati. Mot
den bakgrunden bör regeri
ngen under innevarande riksdagsår för riksda-gen redovisa en plan för hur och
när reklamskatten i sin he
lhet kommer att tas bort.
Jag föreslår att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som
 överensstämmer med Cent
erpartiets förslag.
Med det anförda tillstyrks motionerna Fi203 (c), Fi242 (c) yrkande 6, Fi250 (c)
yrkande 3, Fi255 (c),
 Fi287 (c, m, fp, kd), Fi299 (mp), Fi301 (c), Fi306 (c) yrkandena 1-11, 14-16,
18-22, 24-28 och 30-3
3, Fi308 (kd) yrkande 18 och Sk363 (c).
Jag står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi242 (c) yrkande 7.
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Vi anser att tullen bör tillföras ökade resurser för att bekämpa bl.a.
narkotikasmugglingen. De förenkling
ar som genomförandet av våra skatteförslag kommer att innebära medger samtidigt
att besparingar kan göras
 i skatteförvaltningens verksamhet. Sammantaget innebär detta att jag
tillstyrker förslaget i motion Fi
242 av Maud Olofsson m.fl. (c) om att utgiftsramen för 2004 fastställs till ett
belopp som är 60 miljon
er kronor lägre än vad regeringen föreslagit och för 2005 och 2006 till ett
belopp som är 80 miljoner kro
nor respektive 100 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit.
Jag tillstyrker motion Fi242 (c) yrkande 3 i denna del.
Bilaga 6
Justitieutskottets protokollsutdrag 2003/04:4.5

Bilaga 7
Utrikesutskottets protokollsutdrag 2003/04:3.5

Bilaga 8
Försvarsutskottets yttrande
2003/04:FöU1y
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge yttrande över
proposition 2003/04:1 Budge
tpropositionen för 2004 (volym 1) i vad avser bl.a. utgifternas fördelning på
utgiftsområden jämte motion
er.
Försvarsutskottet behandlar i detta yttrande förslagen i budgetpropositionen och
 tillhörande motioner s
om avser ramen för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.
Regeringen
Ramar för utgiftsområdet
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar politikområdena
totalförsvar samt
skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar.
Regeringen föreslår att till utgiftsområdet anvisas 44 331 miljoner kronor för
år 2004.
I förhållande till den ram som anvisats för år 2003 minskar utgifterna med 371
miljoner kronor år 2004. F
örändringen förklaras huvudsakligen av anslagsminskningar till följd av gällande
 försvarsbeslut, finansier
ingen av ett nytt radiosystem för skydd och säkerhet och införande av
lånefinansiering av investeringar
för Försvarets radioanstalt. Anslagsökningar förklaras av pris- och
löneomräkning och ökade utgifter för Kus
tbevakningen för miljöövervakning.
De konsekvensomräknade ramarna för åren 2005 och 2006 uppgår till 45 390
miljoner kronor respektive 46 2
38 miljoner kronor. Detta beror på pris- och löneomräkning.
Ekonomisk styrning
Regeringen vill mot bakgrund av försvarsutskottets yttrande till finansutskottet
 och finansutskottets
 ställningstagande anföra bl.a. följande.
I samband med det kommande försvarsbeslutet avser regeringen se över
verksamhetsindelningen av utgifts
området och därtill hörande målstruktur. En viktig fråga är då att klargöra
förhållandet mellan riksdagens tre
åriga försvarsbeslut och de årliga besluten om statsbudget. Regeringen överväger
 i detta sammanhang att e
n gång per försvarsbeslutsperiod i en resultatskrivelse på en mer detaljerad
nivå redogöra för riksdagen o
m verksamheten inom utgiftsområdet. Budgetpropositionen kan därmed mer tydligt
fokusera på kopplingen m
ellan resultatstyrningen och budgetförslagen. Regeringen vill här framhålla att
en sådan tydligare koppl
ing inte nödvändigtvis behöver innebära att riksdagen godkänner angivna mål på
en lägre nivå än politikområdesn
ivå. Regeringen delar således finansutskottets bedömning att målen för en
verksamhet måste vara välformuler
ade, mätbara och uppföljningsbara för att resultatstyrningen skall bli
meningsfull och målen kunna ställa
s i relation till kostnaderna.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i Fi239 att de senaste försvarsbesluten har
varit underfinansierad
e. Förhållandet har inte föranlett några åtgärder inom vare sig Försvarsmakten
eller regeringen. Försvarsber
edningen har i sin rapport i juni 2003 konstaterat att försvarsbeslutens
inriktning inte är genomförbar
a. Enligt Moderata samlingspartiet är det nödvändigt med en grundlig
genomlysning och realistisk planer
ing inför försvarsbeslutet 2004.
Internationella insatser bör av flera skäl finansieras genom biståndsanslaget.
Därigenom kan Försvarsmakt
en avlastas kostnader motsvarande 1 miljard. Med den ökning av utgiftsramen som
samt den fördelning av
 utgifter inom ramen Moderata samlingspartiet föreslår kommer Försvarsmakten att
 ges en finansiell först
ärkning med 3 miljarder kronor.
Folkpartiet liberalerna framhåller i Fi240 att det i sitt budgetalternativ för
år 2004 följer upp den be
sparing om 1 miljard kronor som partiet förordade i sitt budgetalternataiv för
år 2003. Vidare anförs at
t kostnaderna för Försvarsmaktens materielavveckling under år 2002 uppgick till
730 miljoner kronor. Ef
tersom Folkpartiet liberalerna bedömer att materielavvecklingen blir minst lika
intensiv åren 2003 och
 2004 varför en substansiell besparing är möjlig om avvecklingen avbryts, i
avvaktan på ett nytt och bätt
re underlag. Därmed kan materielanslaget reduceras med 350 miljoner kronor.
Kristdemokraterna fördordar i sitt budgetalternativ i motion Fi241 att extra
medel satsas på Kustbevak
ningen. För att långsiktigt kunna fullgöra fastställda uppgifter och möta
utökade krav på internationell ve
rksamhet, gränskontroll och miljöräddningstjänst till sjöss bör Kustbevakningens
 resurser öka med 20 miljon
er kronor. Utgiftsramen bör räknas upp med motsvarande belopp.
Kristdemokraterna räknar med att det år 2006 finns utrymme att reducera anslaget
 till Försvarsmaktens m
aterielanskaffning m.m. med 350 miljoner kronor.
Centerpartiet förordar i Fi242 samma ram som regeringen eftersom förslaget för
år 2004 omfattas av försva
rsöverenskommelsen mellan regeringen och Centerpartiet.
Försvarsutskottets överväganden
Ramar
Sammanställning av de olika partiernas budgetförslag (förändring i miljoner
kronor i förhållande till rege
ringens förslag).

Miljoner kronor 2004    2005    2006
Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna 1  44 331  45 390  46 238
Moderata samlingspartiet        + 1 348 + 1 348 + 1 348
Folkpartiet liberalerna - 1 350 - 1 200 - 1 200
Kristdemokraterna       + 20    + 20    - 330
Centerpartiet   ± 0     ± 0     ± 0
1 Åren 2005 och 2006 är en konsekvensberäkning.
Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna delar regeringens
förslag om ram för utgiftsområde
 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2004. Centerpartiet
framhåller att förslaget bygger
 på försvarsuppgörelsen mellan regeringen och Centerpartiet.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag ligger i linje med riksdagens
tidigare beslut om försvar
sutgifternas successiva reducering. Utskottet noterar att ramarna för åren 2005
och 2005 är en konsekve
nsberäkning av utgiftsnivån och inte ett faktiskt ställningstagande till
utgiftsnivån efter år 2004. Ett
nytt långsiktigt försvarsbeslut planeras att fattas hösten 2004. Riksdagen
kommer i det sammanhanget at
t ta ställning till den fortsatta utgiftsnivån.
Utskottet tillstyrker förslag till utgiftsram för år 2004 samt
konsekvensberäkningarna för åren 2005 och 2
006. Förslagen till ramar av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna
och Kristdemokraterna
bör sålunda inte ligga till grund för budgetberedningen.
Utskottet anser att regeringens förslag beträffande ram m.m. för utgiftsområde 6
 Försvar och beredskap mo
t sårbarhet bör bifallas av riksdagen och att motionerna Fi239, Fi240 och Fi241
bör avslås i dessa delar
.
Ekonomisk styrning
I förra årets yttrande till finansutskottet aktualiserade försvarsutskottet
frågan om bättre utformning a
v målen för politikområdena inom utgiftsområdet.
Finansutskottets anförde i bet. 2002/03:FiU2 i avsnittet Ekonomisk styrning
bl.a. följande:
Finansutskottet har flera gånger tidigare slagit fast att målen för en
verksamhet måste vara välformulera
de, mätbara och uppföljningsbara för att resultatstyrningen skall bli
meningsfull och målen ska kunna st
ällas i relation till kostnaderna. Utgiftstaket och överskottsmålet för de
offentliga finanserna är på ett
 annat plan goda exempel på tydliga mål som är lätta att i efterhand följa upp.
Skall riksdagen under sin budgetberedning kunna ta ställning till hur stora
resurser som bör tillföras
en viss verksamhet måste resursbehovet kunna prövas mot konkreta, mätbara och
uppföljningsbara mål. Det är
 enligt utskottets mening också nödvändigt att målen uttrycks i sådana termer
att de kan bilda utgångspunk
t för riksdagspartiernas politiska prioriteringar och diskussioner.
Försvarsutskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen (volym 5)
delar finansutskottets b
edömning att målen för en verksamhet måste vara välformulerade, mätbara och
uppföljningsbara för att resulta
tstyrningen skall bli meningsfull och målen kunna ställas i relation till
kostnaderna. Regeringen redo
visar att den i samband med det kommande försvarsbeslutet avser se över
verksamhetsindelningen av utgi
ftsområdet och därtill hörande målstruktur. En viktig fråga är då att klargöra
förhållandet mellan riksdagens
treåriga försvarsbeslut och de årliga besluten om statsbudget.
Försvarsutskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen inlett arbetet
med att förbättra förutsätt
ningarna för riksdagens styrning och uppföljning av verksamheten. Riksdagens
revisorer har i 2002/03:R
R19 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av det militära försvaret
granskat riksdagens insy
n i försvarsverksamheten och därvid lämnat förslag till hur riksdagens insyn,
styrning och uppföljning av
 verksamheten skall förbättras.
Utskottet kommer inom kort att återkomma till frågan om hur underlaget för
budgetarbetet och verksamhet
suppföljningen skall kunna förbättras.

Stockholm den 23 oktober 2003
På försvarsutskottets vägnar
Tone Tingsgård
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tone Tingsgård (s), Ola Sundell (m),
 Allan Widman (fp), Ola
 Rask (s), Michael Hagberg (s), Erling Wälivaara (kd), Berndt Sköldestig (s),
Britt-Marie Lindkvist (s
), Åsa Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars Ångström (mp), Marie Nordén (s),
Carl-Axel Roslund (m), Ka
rin Thorborg (v), Runar Patriksson (fp), Claes Västerteg (c) och Nils Oskar
Nilsson (m).
Avvikande meningar
1. Ola Sundell, Carl-Axel Roslund och Nils Oskar Nilsson (alla m) anför:
Effekterna av de besparingar som Försvarsmakten successivt har tvingats till
inom förbandsverksamheten
 är mycket kraftiga samtidigt som man inte förmår nå upp till beslutade
förnyelseambitioner. Budgetpropos
itionen för 2004 liksom förra årets proposition ger en mycket bra bild av de
brister som besparingarna
har gett upphov till. Trots detta anser regeringen att resultatet är
"godtagbart".
Vi anser att det inte är tillräckligt att försvarets och de enskilda förbandens
förmåga att lösa sina uppgi
fter bara är på gränsen till det godtagbara. Ambitionen måste vara väsentligt
högre. Utbildningen av de en
skilda soldaterna, sjömännen och befälen skall leda till en god förmåga att lösa
 uppgifter under så säkra oc
h trygga former som möjligt. Vi kan inte godta de risker en alltför låg förmåga
att klara de ställda uppgi
fterna innebär för soldater, sjömän och officerare när förbanden sätts in för
försvar av Sverige eller i inte
rnationella operationer.
Militära insatser är i många fall en nödvändighet för att upprätta mänsklig
värdighet, trygghet och möjlighet
till utveckling i en lång rad olika fall och för att skapa fred. Därför är det
vår uppfattning att interna
tionella insatser finansieras genom biståndsanslaget. Därmed skapas ett utrymme
inom det militära försva
ret motsvarande en miljard.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fi239 (m) yrkande 7,
10, 11 och 12 såvitt avse
r utgiftsområde 6.
2. Allan Widman och Runar Patriksson (båda fp) anför:
Folkpartiet liberalerna följer upp sina tidigare yrkanden angående
utgiftsområdet. De besparingar som F
olkpartiet liberalerna förordat avseende omfattningen av grundutbildningen och
en mer ordnad materiel
avveckling innebär en mer effektiv medelshantering. Vi anser att förslaget till
utgiftsnivå i motion Fi
240 bör läggas till grund för budgetarbetet.
3. Erling Wälivaara (kd) anför:
Kristdemokraterna förordar i sitt budgetalternativ i motion Fi241 att extra
medel satsas på Kustbevakn
ingen. Kustbevakningens resurser bör öka med 20 miljoner kronor. Utgiftsramen
bör räknas upp med motsvar
ande belopp.

Bilaga 9
Socialförsäkringsutskottets yttrande
2003/04:SfU1y
Ramar för utgiftsområdena 8, 10, 11 och 12 m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 30 september 2003 beslutat att bereda övriga utskott
tillfälle att avge yttran
de över proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 (volym 1) i vad avser
 den ekonomiska politi
ken och förslag till statsbudget för budgetåret 2004, utgifternas fördelning på
utgiftsområden och beräknin
gen av statsinkomsterna, förslag till utgiftstak för staten för åren 2005 och
2006, låneramar (yrkandena
1-17 och 27-40) jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde. Budgetproposi
tionen är ett resultat av samarbetet mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet.
De delar av propositionen som utskottet yttrar sig över är regeringens förslag
till dels fördelning av s
tatsbudgetens utgifter på utgiftsområdena 8, 10, 11 och 12, dels beräkningen av
utgifterna för ålderspens
ionssystemet vid sidan av statsbudgeten och beräkningen av statsbudgetens
inkomster i de delar som av
ser utskottets beredningsområde.
Utskottet yttrar sig vidare i motsvarande delar över följande motioner:
Fi239 yrkandena 5-7 av Bo Lundgren m.fl. (m)
Fi240 yrkandena 4, 8-9 och 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
Fi241 yrkandena 5 och 7 av Alf Svensson m.fl. (kd)
Fi242 yrkandena 3 och 7 av Maud Olofsson m.fl. (c)
Fi270 yrkande 39 av Lennart Hedquist m.fl. (m)
Fi304 yrkande 25 av Alf Svensson m.fl. (kd)
Fi306 yrkandena 17 och 23 av Maud Olofsson m.fl. (c).
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Propositionen
Utgiftsområdet består av politikområdena Integrationspolitik, Storstads-politik,
 Migrationspolitik och
Minoritetspolitik.
Integrationspolitiken omfattar frågor om invandrares introduktion, ersättning
till kommunerna för motta
gande av flyktingar och frågor om svenskt medborgarskap. Åtgärder för att den
etniska och kulturella mång
falden i samhället skall tillvaratas och för att främja lika rättigheter och
skyldigheter för alla oavset
t etnisk och kulturell bakgrund ingår i området liksom åtgärder för att
förebygga och motverka etnisk disk
riminering, främlingsfientlighet och rasism. Inom politikområdet finns
myndigheterna Integrationsverke
t, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering.
Storstadspolitiken är i sin tur ett tvärsektoriellt politikområde och omfattar
frågor om hur en god utve
ckling skall främjas i storstädernas utsatta bostadsområden.
Migrationspolitiken innefattar flyktingpolitik, invandring till Sverige,
mottagande av asylsökande, u
tlänningars rätt att vistas i Sverige samt internationellt arbete inom det
migrationspolitiska området.
 I politikområdet ingår myndigheterna Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Slutligen finns politikområdet Minoritetspolitik med frågor om skydd och stöd
för de nationella minorite
terna och de historiska minoritetsspråken.
I budgetpropositionen föreslås en utgiftsram på 7 005 146 000 kr för budgetåret
2004.
Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition minskar med 36 m
iljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att antalet asylsökande förväntas
bli färre. I förhållande ti
ll anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 505 miljoner kronor 2004.
Förändringen förklaras huvudsak
ligen av att inga särskilda medel anslås för Storstadspolitiken från 2004.
De konsekvensberäknade ramarna för 2005 och 2006 uppgår till 6 992 miljoner
kronor respektive 6 648 mil
joner kronor.
Av budgetpropositionen framgår att integrationspolitiken har tillförts
sammanlagt 100 miljoner kronor
för perioden 2004-2006 för inrättande av skyddat boende m.m. för ungdomar som
riskerar att utsättas för s.
k. hedersrelaterat våld. Ytterligare 7,5 miljoner kronor anslås till ett centrum
 mot rasism och annan
intolerans samt för lokal verksamhet mot diskriminering.
Storstadspolitiken, som innefattar de båda målen att ge storstadsregionerna goda
 förutsättningar för långs
iktigt hållbar tillväxt samt att bryta den sociala, etniska och diskriminerande
segregationen i storst
adsregionerna och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor, skall enligt
propositionen införlivas
i ordinarie strukturer hos berörda kommuner, statliga myndigheter och andra
samverkande aktörer. Inga
nya medel har därför beräknats för 2004. I propositionen anges att i enlighet
med storstadspropositionen
s intentioner skall en samlad avstämning och utvärdering av storstadspolitiken
göras efter tre år som un
derlag för ställningstagande om former och omfattning för den fortsatta
storstadspolitiken. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen under 2003 med en skrivelse om
storstadspolitikens utveckling.
När det gäller migrationspolitiken anges i budgetpropositionen att utvecklingen
inom utgiftsområdet i s
tor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och
inte minst att påverka. Ant
alet asylsökande i Sverige har enligt budgetpropositionen de senaste tre åren
ökat med ca 40 % årligen.n
Àû  B
 @När det gäller migrationspolitiken anges i budgetpropositionen att
utvecklingen inom utgiftsområdet
i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och
 inte minst att påverka.
Antalet asylsökande i Sverige har enligt budgetpropositionen de senaste tre åren
 ökat med ca 40 % årlige
n.nÀû  B
 @När det gäller migrationspolitiken anges i budgetpropositionen att
utvecklingen inom utgiftsområd
et i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse
och inte minst att påverk
a. Antalet asylsökande i Sverige har enligt budgetpropositionen de senaste tre
åren ökat med ca 40 % årl
igen. Àû  B
 @När det gäller migrationspolitiken anges i budgetpropositionen att
utvecklingen inom utgiftso
mrådet i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att
förutse och inte minst att påv
erka. Antalet asylsökande i Sverige har enligt budgetpropositionen de senaste
tre åren ökat med ca 40 %
 årligen.äÀû     H2
                     8+
                        tadspolitiken göras efter tre år som underlag för
ställningstagande om former och omfattn
ing för den fortsatta storstadspolitiken. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen under 2003 med
 en skrivelse om storstadspolitikens utveckling..Ã        B  @StorB
@spolitiken, som innefattar de båda mål
en att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar
tillväxt samt att bryta den soc
iala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och verka
för jämlika och jämställ
da levnadsvillkor, skall enligt propositionen införlivas i ordinarie strukturer
hos berörda kommuner,
statliga myndigheter och andra samverkande aktörer. Inga nya medel har därför
beräknats för 2004. I propo
sitionen anges att i enlighet med storstadspropositionens intentioner skall en
samlad avstämning och
utvärdering av storstadspolitiken göras efter tre år som underlag för
ställningstagande om former och omf
attning för den fortsatta storstadspolitiken. Regeringen avser att återkomma
till riksdagen under 2003
 med en skrivelse om storstadspolitikens utveckling.o
  S   H2
         8+
            spolitiken, som innefattar de båda målen att ge storstadsregion
Motionerna
Moderaterna
I motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen med 388 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och 2006
med 536 respektive 638 m
iljoner kronor.
Motionärerna anser att Integrationsverket bör läggas ned och att en avveckling
av anslaget integrations
åtgärder bör påbörjas. Beträffande centrum mot rasism, verksamhet för personer
som vill lämna rasistiska gru
pper samt åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas för
hedersrelaterat våld bör emellertid stödet
 kvarstå. Vidare menar motionärerna att anslaget Hemutrustningslån kan minskas
genom ändrade regler samt
 att anslaget Ombudsmannen mot etnisk diskriminering bör föras över till
utgiftsområde 14 Arbetsliv. Mot
ionärerna anser att Migrationsverket bör ta över Integrationsverkets ansvar för
att distribuera ersättnin
garna till kommunerna. Verket bör därför tillföras ytterligare medel härför. För
 att korta handläggningstide
rna bör Migrationsverket och Utlänningsnämnden tillföras ytterligare medel.
Härigenom kan enligt motionäre
rna anslaget Mottagande av asylsökande minskas.
Folkpartiet
I motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen med 362 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och 2006
med 732 respektive 756 m
iljoner kronor.
Integrationsverket bör enligt motionärerna minska i omfattning. Vidare anser
motionärerna att Migration
sverket och anslaget Offentligt biträde i utlänningsärenden bör tillföras
ytterligare medel. Genom dessa
ökade satsningar på snabbare behandling av asylärenden kan handläggningstiderna
förkortas och kostnaderna
 för mottagande av asylsökande minskas.
Kristdemokraterna
I motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen med 166 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och 2006
med 248 respektive 300 m
iljoner kronor.
Motionärerna föreslår en nedläggning av Integrationsverket fr.o.m. den
1 juli 2004. Vissa av Integrationsverkets uppgifter bör övertas av
Migrationsverket och DO. DO bör vida
re tillföras medel för att stärka arbetet mot rasism, diskriminering och
främlingsfientlighet. Motionärer
na föreslår att de lokala och regionala diskrimineringsombudsmännen avskaffas
och att anslaget Integrat
ionsåtgärder inte skall tillföras några nya pengar. Anslaget till
Migrationsverket bör enligt motionärerna
 ökas bl.a. för att ytterligare förkorta handläggningstiderna. Verket bör inte
pröva uppehållstillstånd för a
dopterade barn samt för nyfödda till föräldrar med uppehållstillstånd, varigenom
 resurser frigörs. Genom at
t tillföra Migrationsverket medel för att korta handläggningstiderna kan
anslaget Mottagande av asylsöka
nde minskas. Slutligen anser motionärerna att systemet med förhandlingar och
avtal med kommunerna bör a
vskaffas. Stödet till den nyanlända personen bör i stället bestå av en
utvecklingspeng. Utvecklingspengen
 skall administreras av Riksförsäkringsverket, RFV, och fördelas av
försäkringskassan. Medel för detta til
lförs utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.
Utskottets bedömning
Utskottet har att ta ställning till dels förslag till utgiftsram för budgetåret
2004, dels förslag till b
eräkning av utgifterna för budgetåren 2005 och 2006. Förslagen redovisas i
tabellen nedan. Beloppen ange
s i miljoner kronor.

År      Regeringen      m       fp      kd
2004  2005  2006        7 005  6 992  6 648     - 388  - 536  - 638     -362
-732  -756        -166
  -248  -300

Utskottet delar regeringens uppfattning att integrationspolitiken är en av
mandatperiodens viktigaste
 frågor och att uppgiften att minska invandrares utanförskap måste ges hög
prioritet. Utskottet ser ocks
å positivt på att politikområdet tillförs sammanlagt 100 miljoner kronor för
perioden 2004-2006 för inrätta
nde av skyddat boende m.m. för ungdomar som riskerar att utsättas för s.k.
hedersrelaterat våld och att
ytterligare medel anslås till ett centrum mot rasism och annan intolerans samt
för lokal verksamhet mo
t diskriminering.
Enligt bl.a. konstitutionsutskottets betänkande, bet. 2000/01:KU4, bör beslut om
 ändringar i utgiftsomr
ådesindelningen fattas under våren före det aktuella budgetåret. Utskottet kan
konstatera att någon ändrin
g såvitt avser överflyttning av anslaget Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
inte har besluta av ri
ksdagen (se senast bet. 2001/02:KU37). Detta anslag bör därför fortsättningsvis
vara kvar inom utgiftsom
råde 8 Invandrare och flyktingar och inte som Moderaterna föreslår föras över
till utgiftsområde 14 Arbets
liv.
När det gäller migrationspolitiken ser utskottet positivt på att
Utlänningsnämnden föreslås få en förstärkning
 samt att anslagen Offentligt biträde i utlänningsärenden och Utresor för
avvisade och utvisade personer
 tillförs ytterligare medel.
Utskottet kan konstatera att antalet asylsökande är av avgörande betydelse för
kostnadernas utveckling i
nom området. Prognosen för antalet asylsökande är dock alltid mycket osäker och
beror i högsta grad på omvär
ldsfaktorer. Det är således viktigt men också mycket svårt att göra prognoser
över utvecklingen av i första
 hand antalet asylsökande.
Av budgetpropositionen framgår att antalet asylsökande i Sverige de senaste tre
åren har ökat med ca 40
% årligen. Samtidigt anges i propositionen att ett antagande om ett minskat
antal asylsökande bidrar t
ill att utgifterna inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar har reviderats
 ned 2004-2006. Av pr
opositionen framgår emellertid inte vilket antal asylsökande som regeringen
utgår från vid beräkningen av
 ramarna för åren 2004-2006 eller vid förslagen till anslag för 2004.
Riksdagen har tidigare på förslag av utskottet, i samband med behandlingen av
Riksdagens revisorers för
slag rörande bl.a. resursfrågor och en årlig rapport om asylfrågorna
(2001/02:RR16, bet. 2001/02:SfU13),
 gjort ett tillkännagivande till regeringen om ett förbättrat underlag för
bedömning av behovet av och ut
nyttjandet av resurser för asylprocessen. Utskottet uttalade därvid att när det
gäller det underlag riks
dagen behöver för att bl.a. ta ställning till kommande resursbehov så bör
information lämnas i budgetpropo
sitionen och den skrivelse om asyl- och migrationspolitiken
(migrationsskrivelsen) som regeringen årl
igen i samband med budgetpropositionen lämnar till riksdagen. Utskottet anförde
att den information so
m behövs för att ta ställning till budgeten naturligtvis av regeringen måste
redovisas för riksdagen sena
st i samband med budgetpropositionen.
Utskottet kommer att närmare granska frågan vid beredningen av anslagen för
2004. Utskottet noterar i d
etta sammanhang att migrationsskrivelsen samt ytterligare en skrivelse
Asylprocessen - en resultatre
dovisning är aviserade till november i år.
Med dessa påpekanden har utskottet inga invändningar mot regeringens bedömning
av utgifternas storlek o
ch föreslår således att ramen för utgiftsområde 8 för budgetåret 2004 fastställs
 till 7 005 146 000 kr.ch för
Ú  @Med dessa påpekanden har utskottet inga invändningar mot regeringens
bedömning av utgifternas storlek
 och föreslår således att ramen för utgiftsområde 8 för budgetåret 2004
fastställs till 7 005 146 000 kr.raX
ú  Ú  @Med dessa påpekanden har utskottet inga invändningar mot regeringens
bedömning av utgifternas storlek
 och föreslår således att ramen för utgiftsområde 8 för budgetåret 2004
fastställs till 7 005 146 000 kr.otX
ú  Ú  @Med dessa påpekanden har utskottet inga invändningar mot regeringens
bedömning av utgifternas storlek
 och föreslår således att ramen för utgiftsområde 8 för budgetåret 2004
fastställs till 7 005 146 000 kr.d X
ú   $  °ú  8+
              nslagen för 2004. Utskottet noterar i detta sammanhang att
migrationsskrivelsen samt ytterligare
en skrivelse Asylprocessen - en resultatredovisning är aviserade till november i
 år.et
 @Utsk
 @t komme
r att närmare granska frågan vid beredningen av anslagen för 2004. Utskottet
noterar i detta sammanhang
 att migrationsskrivelsen samt ytterligare en skrivelse Asylprocessen - en
resultatredovisning är avi
serade till november i år.get    S"  °ú  H2
                                            t kommer att närmare granska frågan
vid beredningen av anslagen för 2
004. Utskottet noterar i detta sammanhang att migrationsskrivelsen samt
ytterligare en skrivelse Asy
lprocessen - en resultatredovisning är aviserade till november i år.e p
  S!  H2
         8+
            kottet, i samband med b
ehandlingen av Riksdagens revisorers förslag rörande bl.a. resursfrågor och en
årlig rapport om asylfrågo
rna (2001/02:RR16, bet. 2001/02:SfU13), gjort ett tillkännagivande till
regeringen om ett förbättrat un
derlag för bedömning av behovet av och utnyttjandet av resurser för
asylprocessen. Utskottet uttalade d
ärvid att när det gäller det underlag riksdagen behöver för att bl.a. ta
ställning till kommande resursbeh
ov så bör information lämnas i budgetpropositionen och den skrivelse om asyl-
och migrationspolitiken (
migrationsskrivelsen) som regeringen årligen i samband med budgetpropositionen
lämnar till riksdagen.
Utskottet anförde att den information som behövs för att ta ställning till
budgeten naturligtvis av rege
ringen måste redovisas för riksdagen senast i samband med
budgetpropositionen.att eS
                            r  @Riksr  @n har ti
digare på förslag av utskottet, i samband med behandlingen av Riksdagens
revisorers förslag rörande bl.a
. resursfrågor och en årlig rapport om asylfrågorna (2001/02:RR16, bet.
2001/02:SfU13), gjort ett tillk
ännagivande till regeringen om ett förbättrat underlag för bedömning av behovet
av och utnyttjandet av re
surser för asylprocessen. Utskottet uttalade därvid att när det gäller det
underlag riksdagen behöver för
att bl.a. ta ställning till kommande resursbehov så bör information lämnas i
budgetpropositionen och den
 skrivelse om asyl- och migrationspolitiken (migrationsskrivelsen) som
regeringen årligen i samband m
ed budgetpropositionen lämnar till riksdagen. Utskottet anförde att den
information som behövs för att t
a ställning till budgeten naturligtvis av regeringen måste redovisas för
riksdagen senast i samband med budgetpropositionen.te haÃ

Utskottet godtar regeringens förslag till beräkning av utgifterna för budgetåren
 2005 och 2006.
Utskottet avstyrker motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7, Fi240 yrkandena 8 och 9
samt Fi241 yrkandena
 5 och 7.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Propositionen
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga.
Politikområdet omfattar sjukpenning,
 rehabilitering, närståendepenning, aktivitets- och sjukersättning (f.d.
förtidspension), ersättning vid
handikapp och arbets- och kroppsskador samt socialförsäkringens administration,
dvs. Riksförsäkringsverk
et (RFV) och de allmänna försäkringskassorna. Från och med 2004 ingår
kostnaderna för sysselsättning av vis
sa personer med aktivitets- och sjukersättning i anslaget för aktivitets- och
sjukersättning.
Det nationella mål för att minska ohälsan i arbetslivet som gäller sedan 2003
lyder: Frånvaron från arbets
livet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till
 2008. Parallellt skall
 antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Hänsyn skall tas till den
demografiska utvecklin
gen.
I propositionen föreslås en utgiftsram på 123 981 miljoner kronor för budgetåret
 2004. I förhållande till u
tgiftsramen för 2003 (118 560 miljoner kronor inklusive såväl tilläggsbudget
beslutad under våren 2003 so
m förslag till tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen) har ramen
ökats. Ökningen beror främst
på den beräknade prisutvecklingen och att fler personer beräknas få aktivitets-
och sjukersättning. I förh
ållande till beräkningen i 2003 års vårproposition (124 964 miljoner kronor) har
 ramen för utgiftsområdet
minskats med 983 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av två motverkande
faktorer: dels beräknas
 utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minska med 2 649 miljoner
kronor till följd av ändrade
antaganden om genomsnittlig ersättningsnivå, dels beräknas utgifterna för
sjukpenning öka med 1 808 miljo
ner kronor till följd av en ändrad bedömning av minskningstakten i antalet
sjukpenningdagar.
Den konsekvensberäknade ramen för 2006 beräknas till 134 532 miljoner kronor och
 ökar således utgifterna
med 10 551 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004.
Ökningen beror främst på den b
eräknade prisutvecklingen och att fler personer beräknas få aktivitets- och
sjukersättning. Den prelimin
ära ramen för budgetåret 2005 beräknas till 129 712 miljoner kronor.
Regeringen framhåller att ett antal åtgärder har genomförts för att minska
ohälsan och bryta kostnadsutvec
klingen. Arbetet med regeringens breda åtgärdsprogram i 11 punkter har fortsatt,
 och bl.a. har ett nat
ionellt mål för att öka hälsan i arbetslivet uppställts. Obligatorisk
redovisning av sjukfrånvaron i årsred
ovisningar har införts. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att
heltidssjukskrivning undviks
. Avstämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs.
Beslutsunderlagen förbättras. Utbildningen
i försäkringsmedicin förstärks, och försäkringsläkarna blir fler och ges en
förändrad roll. Rehabiliteringsut
redning från arbetsgivaren görs obligatorisk, och tiden med vilande
sjukersättning vid arbete förlängs fr
ån ett till två år. Sjukpenningens storlek har sänkts, och sjukpenningen till
arbetslösa har justerats så
att den inte skall överstiga den högsta arbetslöshetsersättningen.
Sjuklöneperioden har förlängts med 7 dag
ar till 21 dagar. Beslut har därvid tagits om att införa ett högkostnadsskydd
för mindre företag. Anställn
ingsstöd för långtidssjukskrivna inrättas. Huruvida det finns förutsättningar
för att ge den försäkrade sjuke
rsättning eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning skall utredas
senast ett år efter sjukanmäl
ningsdagen. Vården och försäkringskassorna har fått extra ekonomiska resurser.
Arbetet med att förnya den
 arbetslivsinriktade rehabiliteringen har kommit i gång.
Regeringen framhåller vidare att de åtgärder som redan genomförts bidrar till
att klara målet att halvera
 antalet sjukdagar till 2008. Målet är dock ambitiöst, och det står klart att
det krävs ytterligare åtgärde
r.
Förutom att fortsätta och fullfölja arbetet med åtgärder inom ramen för
regeringens 11-punktsprogram samt
arbeta vidare med de punkter i det s.k. 121-punktsprogrammet som rör hälsan i
arbetslivet, avser reger
ingen att inom sjukförsäkringsområdet inrikta sina insatser under återstoden av
2003 och under 2004 på fr
ämst följande områden: förstärka arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att
minska ohälsan, genomföra en över
syn av bestämmelserna om indragning och nedsättning av sjukförsäkringsförmåner i
 lagen om allmän försäkring,
pröva möjligheterna att tidsbegränsa rätten till sjukersättning till längst tre
år i taget, fortsätta den te
kniska översynen av reglerna om karensdagen och undersöka möjligheterna att
vidta åtgärder för att öka rättv
isan i regelverket, följa upp och utvärdera effekterna av de åtgärder som vidtas
 med anledning av regeri
ngens proposition 2002/03:132 om finansiell samordning på
rehabiliteringsområdet, förlänga den befintlig
a försöksverk-samheten med lokal finansiell samordning mellan försäkringskassa,
landsting och kommun (So
csam) i ytterligare tre år, tillföra medel till ytterligare
informationsaktiviteter under 2003 riktade
 till främst arbetsgivare och vårdgivare om åtgärderna inom sjukförsäkringen för
 att minska ohälsan, förändra
socialförsäkringens administration. Vidare bör åtgärder vidtas mot fusk och
missbruk, förebyggande arbetsm
iljöarbete utvecklas och bättre stöd till och uppföljning av personer med
sjukersättning genomföras.
Motionerna
Moderaterna
I motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen med 12 600 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och
2006 med 16 500 respektive
 19 700 miljoner kronor.
Motionärerna framhåller att sjukskrivningarna har fördubblats sedan 1997. Sedan
några månader tillbaka öka
r de inte längre. I stället förtidspensioneras människor i allt snabbare takt.
Prognoserna pekar på en oh
ållbar utveckling. Det krävs därför att kraftfulla åtgärder sätts in.
Motionärerna anser att sjukskrivningar måste handhas på ett medicinskt
genomtänkt sätt. I dag bestäms beho
vet och längden av sjukskrivningar ofta av patientens önskemål och inte av
medicinska överväganden. Sjuks
krivningsprocessen bör stramas upp och den utbildning i försäkringsmedicin som
regeringen påbörjat påskynd
as. Till utbildningen i försäkringsmedicin anslås därför ytterligare 30 miljoner
 kronor.
Försäkringskassorna bör få utökat ansvar och resurser för sin
rehabiliteringsverksamhet. De bör ta över ansv
aret från arbetsgivarna för att rehabiliteringsutredningar kommer till stånd.
Utöver vad regeringen har
föreslagit föreslås en höjning av försäkringskassornas anslag med drygt en halv
miljard kronor.
Genom att överföra kostnader med anledning av trafikolyckorna till den
obligatoriska trafikskadeförsäkri
ngen avlastas sjukförsäkringen.
Motionärerna framhåller vidare att det är nödvändigt att höja självrisken i
sjukförsäkringen. Den sjukpenning
grundande inkomsten (SGI) bör beräknas på de senaste 24 månaderna.
Ersättningsnivån bör sänkas till 75 % av
full SGI och en andra karensdag införas den åttonde sjukdagen.
Den ökande förtidspensioneringen måste stoppas. Motionärerna motsätter sig att
försäkringskassan automatisk
t skall pröva förutsättningarna för övergång till sjukersättning efter ett års
sjukdom. I stället föreslås att
sjukpenningen sänks till 65 % av SGI:n fr.o.m. den 361:a sjukdagen.
Motionärerna anser även att den tredje sjuklöneveckan skall avskaffas. Denna har
 samma effekt som en sk
attehöjning och medför dessutom att arbetsgivare blir ännu mer återhållsamma med
 att anställa arbetskraft
i allmänhet och i synnerhet personer med högre risk att bli sjuka.
Slutligen vill motionärerna ha en återgång till de bevisregler som gällde i
arbetsskadeförsäkringen fram t
ill juli 2002. Man föreslår vidare att arbetsskadeförsäkringen bryts ut ur
statsbudgeten och att avgifte
rna anpassas till de risker olika företag skapar. På sikt bör arbetssjukdomarna
som ingår i arbetsskadef
örsäkringen överföras till sjukpenningförsäkringen och ett obligatorium införas
för arbetsgivare att försäkra
arbetsolyckorna på försäkringsmarknaden.
Folkpartiet
I motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen med 2 940 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och
2006 med 8 390 respektive 1
0 590 miljoner kronor.
Motionärerna framhåller att regeringen i flera år för det mesta har stått
handfallen medan först sjukskriv
ningarna och sedan sjukpensionerna ökat. Krisen för sjukförsäkringen har på
några få år utvecklats till ett
hot mot hela välfärdssystemet. Kan inte denna utveckling snart vändas till mer
rehabilitering och fler
vägar tillbaka till arbete kommer den att bli en kvarnsten för välfärdspolitiken
 under lång tid. Kraftful
la insatser måste således göras för att möjliggöra återgång till arbete i
stället för förtida pensionering. ins
ssj ø  "  @Motionärerna framhåller att regeringen i flera år för det mesta har
stått handfallen medan först sju
kskrivningarna och sedan sjukpensionerna ökat. Krisen för sjukförsäkringen har
på några få år utvecklats til
l ett hot mot hela välfärdssystemet. Kan inte denna utveckling snart vändas till
 mer rehabilitering och
 fler vägar tillbaka till arbete kommer den att bli en kvarnsten för
välfärdspolitiken under lång tid. Kr
aftfulla insatser måste således göras för att möjliggöra återgång till arbete i
stället för förtida pensionerin
g.kskrivn ø  "  @Motionärerna framhåller att regeringen i flera år för det mesta
 har stått handfallen medan för
st sjukskrivningarna och sedan sjukpensionerna ökat. Krisen för sjukförsäkringen
 har på några få år utveckla
ts till ett hot mot hela välfärdssystemet. Kan inte denna utveckling snart
vändas till mer rehabiliteri
ng och fler vägar tillbaka till arbete kommer den att bli en kvarnsten för
välfärdspolitiken under lång t
id. Kraftfulla insatser måste således göras för att möjliggöra återgång till
arbete i stället för förtida pensi
onering. återst ø  "  @Motionärerna framhåller att regeringen i flera år för det
 mesta har stått handfallen me
dan först sjukskrivningarna och sedan sjukpensionerna ökat. Krisen för
sjukförsäkringen har på några få år ut
vecklats till ett hot mot hela välfärdssystemet. Kan inte denna utveckling snart
 vändas till mer rehabi
litering och fler vägar tillbaka till arbete kommer den att bli en kvarnsten för
 välfärdspolitiken under
 lång tid. Kraftfulla insatser måste således göras för att möjliggöra återgång
till arbete i stället för förtida
 pensionering.om vidt ø  s   H2
                                8+
                                    av regeringens proposition 2002/03:132 om
finansiell samordning på rehabi
literingsområdet, förlänga den befintliga försöksverk-samheten med lokal
finansiell samordning mellan förs
äkringskassa, landsting och kommun (Socsam) i ytterligare tre år, tillföra medel
 till ytterligare infor
mationsaktiviteter under 2003 riktade till främst arbetsgivare och vårdgivare om
 åtgärderna inom sjukförs
äkringen för att minska ohälsan, förändra socialförsäkringens administration.
Vidare bör åtgärder vidtas mot f
usk och missbruk, förebyggande arbetsmiljöarbete utvecklas och bättre stöd till
och uppföljning av person
er med sjukersättning genomföras.inges   Ò  @FöruÒ  @att fortsätta och fullfölja
 arbetet med åtgärder inom rame
n för regeringens 11-punktsprogram samt arbeta vidare med de punkter i det s.k.
121-punktsprogrammet
som rör hälsan i arbetslivet, avser regeringen att inom sjukförsäkringsområdet
inrikta sina insatser unde
r återstoden av 2003 och under 2004 på främst följande områden: förstärka
arbetsgivarnas ekonomiska drivkra
fter att minska ohälsan, genomföra en översyn av bestämmelserna om indragning
och nedsättning av sjukförsäk
ringsförmåner i lagen om allmän försäkring, pröva möjligheterna att tidsbegränsa
 rätten till sjukersättning ti
ll längst tre år i taget, fortsätta den tekniska översynen av reglerna om
karensdagen och undersöka möjlig
heterna att vidta åtgärder för att öka rättvisan i regelverket, följa upp och
utvärdera effekterna av de åtg
ärder som vidtas med anledning av regeringens proposition 2002/03:132 om
finansiell samordning på reha
biliteringsområdet, förlänga den befintliga försöksverk-samheten med lokal
finansiell samordning mellan f
örsäkringskassa, landsting och kommun (Socsam) i ytterligare tre år, tillföra
medel till ytterligare inf
ormationsaktiviteter under 2003 riktade till främst arbetsgivare och vårdgivare
om åtgärderna inom sjukf
örsäkringen för att minska ohälsan, förändra socialförsäkringens administration.
 Vidare bör åtgärder vidtas mot
 fusk och missbruk, förebyggande arbetsmiljöarbete utvecklas och bättre stöd
till och uppföljning av pers
oner med sjukersättning genomföras.ärdsC       H2
                                                  8+
                                                     att fortsätta och fullfölja
 arbetet med åtgärder inom ramen
för regeringens 11-punktsprogram samt arbeta vidare med de punkter i det s.k.
121-punktsprogrammet so
m rör hälsan i arbetslivet, avser regeringen att inom sjukförsäkringsområdet
inrikta sina insatser under
återstoden av 2003 och under 2004 på främst följande områden: förstärka
arbetsgivarnas ekonomiska drivkraft
er att minska ohälsan, genomföra en översyn av bestämmelserna om indragning och
nedsättning av sjukförsäkri
ngsförmåner i lagen om allmän försäkring, pröva möjligheterna att tidsbegränsa
rätten till sjukersättning till
 längst tre år i taget, fortsätta den tekniska översynen av reglerna om
karensdagen och undersöka möjlighe
terna att vidta åtgärder för att öka rättvisan i regelverket, följa upp och
utvärdera effekterna av de åtgärd
er som vidtas med anledning av regeringens proposition 2002/03:132 om finansiell
 samordning på rehabi
literingsområdet, förlänga den befintliga försöksverk-samheten med lokal
finansiell samordning mellan förs
äkringskassa, landsting och kommun (Socsam) i ytterligare tre år, tillföra medel
 till ytterligare infor
mationsaktiviteter under 2003 riktade till främst arbetsgivare och vårdgivare om
 åtgärderna inom sjukförs
äkringen för att minska ohälsan, förändra socialförsäkringens administration.
Vidare bör åtgärder vidtas mot f
usk och missbruk, förebyggande arbetsmiljöarbete utvecklas och bättre stöd till
och uppföljning av person
er med sjukersättning genomföras.ch bÓ   C   è=
                                                8+
                                                   ionellt mål för att öka
hälsan i arbetslivet uppställts. Oblig
atorisk redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningar har införts. Precisionen
 vid sjukskrivning skal
l öka genom att heltidssjukskrivning undviks. Avstämningsmöten med den
försäkrade och berörda parter införs
. Beslutsunderlagen förbättras. Utbildningen i försäkringsmedicin förstärks, och
 försäkringsläkarna blir fler
 och ges en förändrad roll. Rehabiliteringsutredning från arbetsgivaren görs
obligatorisk, och tiden med
 vilande sjukersättning vid arbete förlängs från ett till två år. Sjukpenningens
 storlek har sänkts, och sj
ukpenningen till arbetslösa har justerats så att den inte skall överstiga den
högsta arbetslöshetsersättni
ngen. Sjuklöneperioden har förlängts med 7 dagar till 21 dagar. Beslut har
därvid tagits om att införa et
t högkostnadsskydd för mindre företag. Anställningsstöd för långtidssjukskrivna
inrättas. Huruvida det finns
 förutsättningar för att ge den försäkrade sjukersättning eller
aktivitetsersättning i stället för sjukpennin
g skall utredas senast ett år efter sjukanmälningsdagen. Vården och
försäkringskassorna har fått extra eko
nomiska resurser. Arbetet med att förnya den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen har kommit i gång.ra
 steó!  c   °ú  H2
                   en framhåller att ett antal åtgärder har genomförts för att
minska ohälsan och bryta kostnadsutv
ecklingen. Arbetet med regeringens breda åtgärdsprogram i 11 punkter har
fortsatt, och bl.a. har ett n
ationellt mål för att öka hälsan i arbetslivet uppställts. Obligatorisk
redovisning av sjukfrånvaron i årsr
edovisningar har införts. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att
heltidssjukskrivning undvi
ks. Avstämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs.
Beslutsunderlagen förbättras. Utbildninge
n i försäkringsmedicin förstärks, och försäkringsläkarna blir fler och ges en
förändrad roll. Rehabiliterings
utredning från arbetsgivaren görs obligatorisk, och tiden med vilande
sjukersättning vid arbete förlängs
från ett till två år. Sjukpenningens storlek har sänkts, och sjukpenningen till
arbetslösa har justerats
så att den inte skall överstiga den högsta arbetslöshetsersättningen.
Sjuklöneperioden har förlängts med 7 d
agar till 21 dagar. Beslut har därvid tagits om att införa ett högkostnadsskydd
för mindre företag. Anstäl
lningsstöd för långtidssjukskrivna inrättas. Huruvida det finns förutsättningar
för att ge den försäkrade sju
kersättning eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning skall utredas
senast ett år efter sjukan
mälningsdagen. Vården och försäkringskassorna har fått extra ekonomiska
resurser. Arbetet med att förnya d
en arbetslivsinriktade rehabiliteringen har kommit i gång.ll ber«   »   H2
                                                                           8+
iktas på att undersöka möjlighete
rna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.
Uppföljningen av förmån av fri p
arkering kommer att skärpas.   s

Motionärerna anser att en avsevärd uppstramning bör ske av förfarandet vid
sjukskrivningar. De bestämmels
er som styr hur sjukintyg får skrivas, och av vem de får skrivas, skall ses
över. Det måste även förhindra
s att sjukförsäkringen missbrukas med sjukintyg som i själva verket inte
betingas av arbetsoförmåga utan
av andra arbetsmarknadsskäl.
Vidare framhåller motionärerna att Folkpartiet har föreslagit en ny lag om
finansiell samordning. Med d
enna  modell skapas ett stort utrymme för många slag av lokalt samarbete för att
 korta ned sjukskrivnin
gar, få bort väntetider och rehabilitera människor till arbete.
Sjukförsäkringspengar skall få användas för
att genom aktiva insatser minska statens kostnader och ge människor hjälp
snabbare.
Vidare bör en rehabiliteringsgaranti införas så att alla sjukskrivningar som kan
 bli långvariga snabbt l
eder till prövning av rehabiliteringsbehovet av en annan läkare än den som först
 sjukskrev.
För att möjliggöra ett betydligt mer aktivt rehabiliteringsarbete och en bred
användning av finansiell s
amordning med främst sjukvården tillförs försäkringskassorna 500 miljoner kronor
 per år. Därutöver ges 50 mi
ljoner kronor till ökade resurser för bättre kontroll och åtgärder mot
felaktigheter och socialförsäkringsb
edrägerier.
Motionärerna föreslår även att en storskalig försöksverksamhet skall genomföras
under perioden 2005-2007, i
nnebärande att landstingen ges ekonomiska incitament att minska
sjukskrivningarna genom att tilldelas
 ökade statsbidrag men samtidigt få ett betalningsansvar för 20 % av
sjukpenningkostnaderna.
Motionärerna anser att beslutet att införa en tredje sjuklönevecka har varit
olyckligt och kräver att de
t upphävs. Beslutet motverkar nyanställningar, försvårar för dem som är lite
svagare på arbetsmarknaden att
 bli anställda och ökar de direkta kostnaderna för företagen. Samtidigt finns
det inget som talar för att
 den totala sjukfrånvaron skulle påverkas nämnvärt. Det är långtidssjukskrivning
 och övergång i sjukersättnin
g som är det stora problemet.
Slutligen anser motionärerna att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas
genom att motortrafikolycko
rnas del av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska
trafikförsäkringen och genom att arbe
tsolycks-fallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk
försäkring. På längre sikt bör en
genomgripande socialförsäkringsreform genomföras, med ledning av bland annat
erfarenheterna från pension
sreformen.
Kristdemokraterna
I motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen med 4 835 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och
2006 med 10 125 respektive
14 410 miljoner kronor.
Motionärerna pekar på att nästan var sjätte svensk i arbetsför ålder är
sjukskriven eller förtidspensionerad
. Socialdemokraterna har haft mer än fem år på sig att göra något åt den
dramatiska utvecklingen. Trots de
tta har regeringen fortfarande inte presterat någon trovärdig strategi för hur
den negativa utvecklinge
n skall brytas. Med nuvarande politik hotas den svenska välfärdsstaten i sina
grundvalar eftersom allt
 färre kommer att tvingas försörja allt fler. Det måste därför ske ett
trendbrott så att utvecklingen vänds.

Motionärerna anser att rehabiliteringen har varit eftersatt och föreslår därför
att den nya rehabiliterin
gsförsäkring som föreslås i kommittébetänkande SOU 2000:78 i alla väsentliga
huvuddrag bör genomföras från den
 1 januari 2004 med en utbyggnad den 1 januari 2005. En ökad totalkostnad under
det första året reforme
n genomförs balanseras åren därefter med en nettovinst i form av lägre
utbetalningar av sjukpenning och
förtidspension.
Det fasta ersättningssystemet i sjukförsäkringen bör ersättas med en
individanpassad ersättningsnivå mellan
 25-100 %. Motionärerna vill även tydliggöra läkarnas ansvar, ge utbildningen i
försäkringsmedicin en star
kare ställning i läkarutbildningen och ge försäkringsläkarna en fördjupad
vidareutbildning.
Vidare bör information ges till allmänheten om sjukförsäkringens syfte.
Socialförsäkringsadministrationen bör tillföras ytterligare medel dels för att
öka kvaliteten och korta ha
ndläggningstiderna, dels för att öka kontrollen av felutnyttjande, dels för att
ompröva äldre beviljade ak
tivitets- och sjukersättningar. För detta ändamål vill motionärerna tillföra RFV
 samt försäkringskassorna 10
0 miljoner kronor år 2004, 150 miljoner kronor år 2005 samt 200 miljoner kronor
år 2006.
En återgång till en sjuklöneperiod på 14 dagar medför att aktuellt anslag
tillförs 1 600 miljoner kronor 2
004.
För att finansiera ökade satsningar på vård och omsorg föreslås två karensdagar
med ett fortsatt högriskskyd
d på 10 dagar per år. Arbetsgivarnas minskade kostnader regleras med en
marginell höjning av arbetsgiva
ravgifterna.
Ersättningsnivån i sjukförsäkringen bör höjas till 80 % och SGI:n beräknas på
snittinkomsten under de två sen
aste åren. Skattepliktiga förmåner samt semesterersättning skall även vara
SGI-grundande.
Vidare förespråkar motionärerna en ny modell av trafikförsäkring där samtliga
personskadekostnader i samba
nd med trafikolyckor förs över till denna försäkring. Därmed avlyfts det
offentliga kostnader på ca 4 milj
arder kronor. Den besparing som uppstår återförs till trafikanterna genom sänkt
inkomstskatt.
Möjligheten att privatisera dagens arbetsskadeförsäkring bör utredas och
därigenom ge ekonomiska incitame
nt för företagen att satsa mer på förebyggande åtgärder efter principen ju
säkrare en arbetsplats är desto l
ägre premie.
Slutligen vill motionärerna avskaffa dagens system med förhandlingar och avtal
för kommunplacering av f
lyktingar och föreslår i stället att en utvecklingspeng införs som följer
individen och denna skall admin
istreras av RFV. För denna administration utökas RFV:s anslag med 10 miljoner
kronor år 2004 och 25 mil
joner kronor år 2005 respektive 2006.
Centerpartiet
I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens förslag - en
minskning av utgiftsramen
 med 7 244 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och 2006 med 12
 059 respektive 16 549 m
iljoner kronor.
Motionärerna framhåller att sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna de senaste
 sex åren har ökat dramati
skt och utgör ett av de största hindren för Sveriges ekonomiska utveckling.
Kostnaderna för sjukförsäkring
en tenderar att stabiliseras på en historisk rekordnivå. Den samlade
ohälsorelaterade arbetsfrånvaron fo
rtsätter emellertid att öka beroende på att fler förtidspensioneras.
Motionärerna vill införa en samordnad arbetslivsförsäkring som ersätter dagens
sjuk- och arbetslöshetsförsäk
ringar och som förtydligar arbetslinjen.
Vidare föreslår motionärerna att sjukpenning växlas mot
rehabiliteringsersättning och rehabiliteringsstöd.
 Till rehabiliteringsinsatser anslås 2,6 miljarder kronor 2004, 2,7 miljarder
kronor 2005 och 2,9 mil
jarder kronor 2006, varav en halv miljard per år skall avse rehabilitering av
psykiskt sjuka och pers
oner med svår social problematik.
Motionärerna förespråkar att en rehabiliteringsgaranti införs. Den enskilde
skall ha rätt till en kontakt
person som samordnar rehabiliteringsinsatserna och lotsar mellan de olika
aktörerna i rehabiliterings
planen. Om garantin inte uppfylls skall den sjukskrivne ha möjlighet att inom
vissa ramar få kostnadst
äckning för adekvata rehabiliteringstjänster som kan köpas av t.ex. privata
aktörer. Mindre företag skall
helt undantas från skyldigheten att genomföra rehabiliteringsutredningar.
Motionärerna framhåller vidare att ett generöst regelverk för finansiell
samordning ökar möjligheterna til
l bättre diagnos och effektivare rehabilitering.
Beträffande arbetsgivarens sjuklöneansvar anser motionärerna att det är antalet
anställda som skall avgöra
 omfattningen av detta ansvar, efter principen att t.ex. fem anställda motsvarar
 fem sjuklönedagar per
 anställd upp till maximalt 30 dagar. Likformig nedsättning av
arbetsgivaravgifterna kommer att ge en
viss överkompensation åt småföretagare.
SGI föreslås beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna före
 sjukskrivningsperiodens i
nledning och karensdagen bör motsvara en hel dags arbete oavsett vid vilken
tidpunkt på dagen som sjuk
fallet inleds. Grundnivån i sjukpenningen skall höjas till 200 kr. Företagare
skall ha samma rätt som an
ställda till sjukpenning.
Sjuk- och aktivitetsersättning skall bara beviljas om arbetsförmågan av
medicinska eller psykiatriska s
käl bedöms förhindra återgång till arbete eller studier. Även dessa personer
skall ha tillgång till rehabil
iteringsinsatser. Flexibla ersättningsnivåer bör införas.
Slutligen vill motionärerna att bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen
återställs.
Utskottets bedömning
Utskottet har att ta ställning till dels förslag till utgiftsram för budgetåret
2004, dels förslag till b
eräkning av utgifterna för budgetåren 2005 och 2006. Förslagen redovisas i
tabellen nedan. Beloppen ange
s i miljoner kronor.

År      Regeringen      m       fp      kd      c
2004  2005  2006        123 981  129 712  134 532       - 12 600  - 16 500  - 19
 700    -2 940  -8 3
90  -10 590  -4 835  -10 125  -14 410        - 7 244  - 12 059  - 16 549

Sjukfrånvaron och kostnaderna härför har ökat dramatiskt under senare år. Det är
 särskilt de långa sjukfalle
n (365 dagar eller mer) som har ökat. Även antalet personer med aktivitets- och
sjukersättning (tidigar
e förtidspension) ökar.
En första avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa har gjorts i
budgetpropositionen. Avstämningen
avser i första hand utvecklingen av från sjukförsäkringen ersatta nettodagar
under 2003. Härvid noteras a
tt de senaste årens utveckling mot alltfler sjukskrivningar har vänt under det
senaste halvåret. Såväl an
talet ersatta nettodagar som antalet sjukfall har minskat under 2003. Regeringen
 räknar med en viss f
ortsatt nedgång under hösten och även under nästa år. Nedgången gäller i första
hand sjukfall som är kortare
än ett år. Andelen deltidssjukskrivningar har ökat. Detta kan tyda på att
aktörerna - den sjukskrivne, för
säkringens administration, arbetsgivare och läkare - nu verkar på ett mer aktivt
 sätt än tidigare för att
den sjukskrivne skall kunna ta till vara arbetsförmågan och återgå till arbete
på deltid. Vidare framhålle
r regeringen att sjukfall som överstiger ett år fortsätter att öka, särskilt de
sjukfall som pågått längre än
 två år. Kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna och svarar för cirka
 två tredjedelar av alla s
jukskrivningsdagar. Dagens sjukskrivningsnivå för män är inte särskilt hög i ett
 långt tidsperspektiv, meda
n skillnaderna mellan kvinnor och män tenderar att öka. Kvinnor är mer
sjukskrivna än män oavsett om man
tar hänsyn till ålder, utbildning, familjetyp eller bransch. Sjukskrivningarna
har under lång tid varit
 och är i växande grad en jämställdhetsfråga. Yrken och sektorer inom framför
allt den primärkommunala sekt
orn har en förhållandevis hög sjukskrivning - även om man tar hänsyn till
ålders- och könssammansättningen.
Det finns även regionala skillnader. Regioner med hög arbetslöshet har ofta även
 en hög andel sjukskrivna
 och personer med aktivitets- och sjukersättning.
Enligt uppgift från RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003
ersättning i form av sjukpenni
ng till 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002.
 De riktigt korta sjuk
fallen visade en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda
arbetsgivarperioden. Den minskning av
 kostnaderna för sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september,
 111 miljoner kronor. Ko
stnaderna för sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än
motsvarande tid föregående år.
Omkring 30 % av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som
under hösten/vintern 2002/
03 successivt ökat från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad.
Av de sjukskrivna i slutet
 av juli 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler
än månaden innan och 17 8
00 fler än i juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat
pågående sjukfall (47,8 %)
i slutet av juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var
40,7 % av de pågående sjukfa
llen så långa. Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 %
män. Antalet personer som
 varit sjukskrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli
2003 med 15 900 person
er, eller 15,7 %. Under årets första nio månader har antalet dagar med
ersättning varit något lägre än unde
r motsvarande tid föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar
sjukpenning har betalats ut,
 en minskning med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om
kostnaderna i september li
gger under förra årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio
 månader totalt ökat. Kostna
derna uppgick till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med
 motsvarande tid förra åre
t. Antalet personer med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet
av september hade drygt
494 600 personer ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med
samma tid förra året. Kostn
aderna för sjukersättning under årets första nio månader uppgick till 43,5
miljarder kronor, en ökning med
 17,4 % jämfört med samma tid förra året.
Enligt utskottets mening finns det indikationer på att kostnaderna för
sjukskrivningarna är på väg att vän
da. Kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning stiger dock, och de
sammantagna kostnaderna stiger
oroväckande. Utvecklingen på området är således fortfarande mycket allvarlig.
Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU10,
konstaterat att orsakerna till
den kraftigt ökande sjukfrånvaron är komplex och att någon enkel lösning på
problemet inte står att finna.k
ú  Ú  @Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU10,
konstaterat att orsakerna til
l den kraftigt ökande sjukfrånvaron är komplex och att någon enkel lösning på
problemet inte står att finna
.Xú  Ú  @Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU10,
konstaterat att orsakerna t
ill den kraftigt ökande sjukfrånvaron är komplex och att någon enkel lösning på
problemet inte står att fin
na.Xú  Ú  @Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande
2002/03:SfU10, konstaterat att orsakerna
 till den kraftigt ökande sjukfrånvaron är komplex och att någon enkel lösning
på problemet inte står att f
inna.Xú  ,  °ú  8+
                     stiger oroväckande. Utvecklingen på området är således
fortfarande mycket allvarlig.re £   +
89
 H2
    tskottets mening finns det indikationer på att kostnaderna för
sjukskrivningarna är på väg att vända.
Kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning stiger dock, och de sammantagna
kostnaderna stiger orov
äckande. Utvecklingen på området är således fortfarande mycket allvarlig.nskË
*
 @Enli*
 @tskottets menin
g finns det indikationer på att kostnaderna för sjukskrivningarna är på väg att
vända. Kostnaderna för sjuk
- och aktivitetsersättning stiger dock, och de sammantagna kostnaderna stiger
oroväckande. Utvecklinge
n på området är således fortfarande mycket allvarlig.andó   Ë)  °ú  H2
                                                                       tskottets
 mening finns det indikatione
r på att kostnaderna för sjukskrivningarna är på väg att vända. Kostnaderna för
sjuk- och aktivitetsersättni
ng stiger dock, och de sammantagna kostnaderna stiger oroväckande. Utvecklingen
på området är således for
tfarande mycket allvarlig.l 4+
  £(  H2
         8+
            onor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året. erik
j
@Enlij  @ppgift från RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003
ersättning i form av sjukpenning
 till 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002.
De riktigt korta sjukfa
llen visade en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda
arbetsgivarperioden. Den minskning av k
ostnaderna för sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september,
111 miljoner kronor. Kost
naderna för sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än
motsvarande tid föregående år. Om
kring 30 % av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som under
 hösten/vintern 2002/03
 successivt ökat från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad. Av
de sjukskrivna i slutet a
v juli 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler än
månaden innan och 17 800
 fler än i juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat
pågående sjukfall (47,8 %) i
slutet av juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var
40,7 % av de pågående sjukfall
en så långa. Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 %
män. Antalet personer som v
arit sjukskrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli
2003 med 15 900 personer
, eller 15,7 %. Under årets första nio månader har antalet dagar med ersättning
varit något lägre än under
motsvarande tid föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar
sjukpenning har betalats ut, e
n minskning med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om
kostnaderna i september ligg
er under förra årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio
månader totalt ökat. Kostnade
rna uppgick till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med
motsvarande tid förra året.
 Antalet personer med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av
september hade drygt 49
4 600 personer ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med
samma tid förra året. Kostnad
erna för sjukersättning under årets första nio månader uppgick till 43,5
miljarder kronor, en ökning med 1
7,4 % jämfört med samma tid förra året. ågaÓ   ë   °ú  H2
                                                          ppgift från RFV i
oktober 2003 utbetalades under sept
ember 2003 ersättning i form av sjukpenning till 315 200 personer, vilket var
drygt 10 400 färre än und
er september 2002. De riktigt korta sjukfallen visade en minskning på 10 000 som
 en följd av den förläng
da arbetsgivarperioden. Den minskning av kostnaderna för sjukpenning som
noterades för augusti fortsätt
er för september, 111 miljoner kronor. Kostnaderna för sjukpenning hittills i år
 är dock 319 miljoner kr
onor högre än motsvarande tid föregående år. Omkring 30 % av sjukskrivningarna
är sjukskrivningar på deltid
. Andelen, som under hösten/vintern 2002/03 successivt ökat från 23 %, har under
 de senaste månaderna va
rit oförändrad. Av de sjukskrivna i slutet av juli 2003 hade 135 300 varit
sjukskrivna i mer än 1 år. De
t var 1 200 fler än månaden innan och 17 800 fler än i juli 2002. Det senare är
en ökning med 15,1 %. Nära
 nog vartannat pågående sjukfall (47,8 %) i slutet av juli 2003 hade pågått
längre än 1 år. Vid motsvarande
 tid 2002 var 40,7 % av de pågående sjukfallen så långa. Av de
långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % k
vinnor och 35 % män. Antalet personer som varit sjukskrivna kortare tid än ett
halvår minskade mellan j
uli 2002 och juli 2003 med 15 900 personer, eller 15,7 %. Under årets första nio
 månader har antalet da
gar med ersättning varit något lägre än under motsvarande tid föregående år.
Ersättning för drygt 69 miljoner
 nettodagar sjukpenning har betalats ut, en minskning med 2,2 miljoner dagar
(3,0 %) jämfört med föregåe
nde år. Även om kostnaderna i september ligger under förra årets så har
kostnaderna för sjukpenning under
årets första nio månader totalt ökat. Kostnaderna uppgick till 34,3 miljarder
kronor. Det är en ökning med
 0,9 % jämfört med motsvarande tid förra året. Antalet personer med
sjukersättning/aktivitetsersättning ha
r ökat. I slutet av september hade drygt 494 600 personer ersättning. Det är en
ökning med 2 400 eller 0
,5 % jämfört med samma tid förra året. Kostnaderna för sjukersättning under
årets första nio månader uppgick
till 43,5 miljarder kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra
året.kvink   j  @Enlij  @ppgift f
rån RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003 ersättning i form av
sjukpenning till 315 200
personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002. De riktigt
korta sjukfallen visade en
 minskning på 10 000 som en följd av den förlängda arbetsgivarperioden. Den
minskning av kostnaderna för
sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september, 111 miljoner
kronor. Kostnaderna för sju
kpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än motsvarande tid
föregående år. Omkring 30 % av
sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som under
hösten/vintern 2002/03 successivt öka
t från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad. Av de sjukskrivna
i slutet av juli 2003 ha
de 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler än månaden innan
och 17 800 fler än i juli
 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat pågående sjukfall
(47,8 %) i slutet av juli
 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var 40,7 % av de
pågående sjukfallen så långa. Av
de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 % män. Antalet
personer som varit sjukskriv
na kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli 2003 med 15 900
personer, eller 15,7 %
. Under årets första nio månader har antalet dagar med ersättning varit något
lägre än under motsvarande ti
d föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar sjukpenning har
betalats ut, en minskning me
d 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om kostnaderna i
september ligger under förra
årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio månader totalt
ökat. Kostnaderna uppgick ti
ll 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med motsvarande tid
 förra året. Antalet perso
ner med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av september hade
 drygt 494 600 personer
 ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med samma tid förra
året. Kostnaderna för sjuker
sättning under årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder kronor, en
ökning med 17,4 % jämfört me
d samma tid förra året. DetÓ       H2
                                      8+
                                         onala skillnader. Regioner med hög
arbetslöshet har ofta även en hög and
el sjukskrivna och personer med aktivitets- och sjukersättning. Û       ¨M
                                                                           8+
                                                                              an
 och bryta kostnadsutveckling
en. Arbetet med regeringens breda åtgärdsprogram i 11 punkter har fortsatt, och
bl.a. har ett nationel
lt mål för att öka hälsan i arbetslivet uppställts. Obligatorisk redovisning av
sjukfrånvaron i årsredovisn
ingar har införts. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att
heltidssjukskrivning undviks. Avs
tämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs. Beslutsunderlagen
förbättras. Utbildningen i förs
äkringsmedicin förstärks, och försäkringsläkarna blir fler och ges en förändrad
roll. Rehabiliteringsutredni
ng från arbetsgivaren görs obligatorisk, och tiden med vilande sjukersättning
vid arbete förlängs från ett
 till två år. Sjukpenningens storlek har sänkts, och sjukpenningen till
arbetslösa har justerats så att d
en inte skall överstiga den högsta arbetslöshetsersättningen. Sjuklöneperioden
har förlängts med 7 dagar ti
ll 21 dagar. Beslut har därvid tagits om att införa ett högkostnadsskydd för
mindre företag. Anställningss
töd för långtidssjukskrivna inrättas. Huruvida det finns förutsättningar för att
 ge den försäkrade sjukersättn
ing eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning skall utredas senast
ett år efter sjukanmälnings
dagen. Vården och försäkringskassorna har fått extra ekonomiska resurser.
Arbetet med att förnya den arbe
tslivsinriktade rehabiliteringen har kommit i gång.ll ber«   »   H2
                                                                    8+
                                                                       iktas på
att undersöka möjligheterna att
 tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen
av förmån av fri parkerin
g kommer att skärpas.   ³   j  @Enlij  @ppgift från RFV i oktober 2003
utbetalades under september 2003 ersättning
 i form av sjukpenning till 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än
under september 2002. D
e riktigt korta sjukfallen visade en minskning på 10 000 som en följd av den
förlängda arbetsgivarperiod
en. Den minskning av kostnaderna för sjukpenning som noterades för augusti
fortsätter för september, 111
 miljoner kronor. Kostnaderna för sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner
 kronor högre än motsvara
nde tid föregående år. Omkring 30 % av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på
deltid. Andelen, som under
 hösten/vintern 2002/03 successivt ökat från 23 %, har under de senaste
månaderna varit oförändrad. Av de
sjukskrivna i slutet av juli 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år.
Det var 1 200 fler än m
ånaden innan och 17 800 fler än i juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %.
 Nära nog vartannat pågåend
e sjukfall (47,8 %) i slutet av juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid
motsvarande tid 2002 var 40,7 %
 av de pågående sjukfallen så långa. Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var
65 % kvinnor och 35 % män.
Antalet personer som varit sjukskrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan
 juli 2002 och juli 20
03 med 15 900 personer, eller 15,7 %. Under årets första nio månader har antalet
 dagar med ersättning va
rit något lägre än under motsvarande tid föregående år. Ersättning för drygt 69
miljoner nettodagar sjukpenn
ing har betalats ut, en minskning med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med
föregående år. Även om kostna
derna i september ligger under förra årets så har kostnaderna för sjukpenning
under årets första nio månade
r totalt ökat. Kostnaderna uppgick till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning
med 0,9 % jämfört med mot
svarande tid förra året. Antalet personer med
sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av s
eptember hade drygt 494 600 personer ersättning. Det är en ökning med 2 400
eller 0,5 % jämfört med samma
 tid förra året. Kostnaderna för sjukersättning under årets första nio månader
uppgick till 43,5 miljarder
kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    ,

I propositionen anges även att det är flera faktorer som samspelar såsom hårdare
 krav i arbetslivet vilk
et bl.a. medfört sämre psykosocial arbetsmiljö, brister i försäkringskassornas
och arbetsgivarnas rehabil
iteringsarbete, väntetider inom hälso- och sjukvården, ändrade attityder till
sjukskrivning, en åldrande
arbetskraft samt bristande incitament för arbetsgivare, hälso- och sjukvård och
sjukskrivna att motverk
a sjukfrånvaro. Utskottet har även lyft fram andra faktorer (jfr bet.
2002/03:SfU:10) såsom ersättningss
ystemens utformning, den ökande förvärvsfrekvensen bland kvinnor kombinerat med
att männen inte tar sin
del av ansvaret för barn och hem samt läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen,
konjunkturläget och verk
ningar av sanering av statsfinanserna som ägde rum under 1990-talet.
Utredningen om analys av hälsa och arbete (AHA-utredningen), som bl.a. haft i
uppdrag att redovisa ut
vecklingen av hälsa och ohälsa i arbetslivet, har i sitt delbetänkande
Kunskapsläge sjukförsäkringen (SOU
2002:62) lyft fram förändringar i ålderssammansättning, administrativa
tillkortakommanden och förändringar
 i förtidspensionssystemet som förklaringsfaktorer. Utskottet noterar att
regeringen i budgetpropositi
onen angett att möjligheterna till förändringar i regler för att öka de äldres
drivkrafter och möjligheter
att fortsätta förvärvsarbeta skall ses över.
Vidare pekar utredningen på en mer komplex faktor. Under 1990-talet har
arbetslivet blivit mer pressa
t och det psykiska välbefinnandet har minskat. Utredningen framför hypotesen att
 något har hänt i samspe
let mellan individ, arbetsplats och läkare. Sjukskrivning har blivit ett alltmer
 accepterat sätt att h
antera press och påfrestningar som drabbar människor i deras liv.
Regeringen har i propositionen framhållit att det krävs åtgärder på en rad
områden och att åtgärderna måste f
öljas noga och löpande förbättras. Utskottet som vid flera tillfällen uttryckt
samma uppfattning (jfr exe
mpelvis bet. 2002/03:SfU10) delar således denna bedömning.
Beträffande rehabilitering kan allmänt sägas att det är viktigt att denna kommer
 i gång så snart som möjlig
t. Utskottet noterar att det fr.o.m. den 1 juli 2003 föreligger en obligatorisk
skyldighet för arbetsg
ivare att göra rehabiliteringsutredningar som skall lämnas till
försäkringskassan senast när sjukfallet p
ågått i åtta veckor, vilket således medför att rehabilitering underlättas.
Vidare inrättas i syfte att underlätta för långtidssjukskrivna att åter komma i
arbete en tidsbegränsad su
bvention av lönen för de långtidssjukskrivna som får en anställning hos en annan
 arbetsgivare. Stödet skal
l gälla de långtidssjukskrivna vars arbetsgivares rehabiliteringsansvar har
överförts till försäkringskass
an.
Därtill lämnade Arbetsmarknadsstyrelsen och RFV före sommaren på regeringens
uppdrag ett principförslag o
m inrättande av en ny permanent verksamhet inom Arbetsmarknadsverket för att
effektivt stödja sjukskriv
na så att de kan komma tillbaka i arbete. Det skall främst vara stöd i samband
med anställning och prakt
ik i arbetslivet, men också vägledning och andra insatser för dem som behöver
byta arbete. Till exempel
föreslås ett nytt anställningsstöd, rätt till tjänstledighet för den sjukskrivne
 anställde, stöd till utbildn
ing och högriskskydd för arbetsgivare. Regeringen bereder frågan vidare innan
ställning tas till ett gen
omförande.
Utskottet noterar att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen således håller på
 att utvecklas. Enligt
regeringen får drygt 60 % av de personer som varit föremål för sådan
rehabilitering tillbaka arbetsförmågan
 helt eller delvis.
En annan betydelsefull åtgärd är den finansiella samordning inom
rehabiliteringsområdet mellan lokala oc
h regionala aktörer i form av försäkringskassa, landsting, länsarbetsnämnd och
en eller flera kommuner so
m regeringen har föreslagit skall införas fr.o.m. den 1 januari 2004 (prop.
2002/03:132). Utskottet sk
all senare under hösten ta ställning till förslaget.
Antalet personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning fortsätter att öka
påtagligt och förväntas i s
lutet av året komma att överstiga 500 000. Regeringen bedömer att utvecklingen
av de långa sjukfallen i
kombination med de demografiska förhållandena leder till att antalet nybeviljade
 aktivitets- och sjuke
rsättningar kommer att ligga på en hög nivå under hela budgetperioden. Utskottet
 anser det mycket angeläg
et att åtgärder vidtas för att följa upp beviljade aktivitets- och
sjukersättningar.
Beträffande den tredje sjuklöneveckan, som infördes den 1 juli 2003, har
utskottet i yttrande 2002/03:S
fU3y ansett att både arbetsgivare och enskilda bör bidra till att minska
utgifterna för ohälsan och att
regeringen genom förslaget till förlängd sjuklöneperiod således har lagt ett
ekonomiskt ansvar på arbetsgi
vare. Utskottet vidhåller sin uppfattning. Utskottet noterar även att regeringen
 utreder frågan om en f
örstärkning av arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att minska sjukfrånvaron.
Frågan om att införa ytterligare en karensdag som föreslås i några av motionerna
 har behandlats av utskot
tet vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU10. Utskottet ansåg då
att en sådan åtgärd skulle
medföra alltför stora påfrestningar på redan utsatta gruppers
försörjningssituation. Eftersom arbetsgivare
 med hög sjukfrånvaro dessutom skulle gynnas av högre självrisk för individen
kunde utskottet inte ställa
sig bakom en sådan ordning. Utskottet vidhåller att ytterligare en karensdag
inte bör införas.
Vad gäller partiernas övriga förslag till förändringar inom utgiftsområde 10 har
 utskottet avstyrkt liknan
de motionsförslag. Det gäller t.ex. frågor om kompensationsnivån i
sjukförsäkringen, beräkningen av sjukpen
ninggrundande inkomst, överföring av vissa sjukförsäkringskostnader till
trafikförsäkringen samt förändringa
r i arbetsskadeförsäkringen. Utskottet, som nu har att ta ställning till ramen
för utgiftsområde 10, finn
er inte anledning att i detta läge frångå sina tidigare ställningstaganden.
Således påbörjades under 2003 och genomfördes på regeringens initiativ flera
olika åtgärder på sjukförsäkrings
området för att minska ohälsan i arbetslivet. Inriktningen på de flesta av dessa
 är sådan att effekterna i
nte omedelbart kan utläsas utan de syftar till att på sikt bidra till att
ohälsan minskar. Den positiva
 utvecklingen med att antalet nettodagar med sjukpenning minskar fortsätter
dock. Eftersom den genoms
nittliga dagersättningen ökar mer än antalet nettodagar minskar, fortsätter dock
 de totala utgifterna för
 sjukpenning under året att öka. Även utgifterna för sjuk- eller
aktivitetsersättningar fortsätter att öka
påtagligt. Även om regeringen genomfört flera olika åtgärder mot ohälsan som med
 tiden kan förväntas bidra t
ill att motverka den sammantagna negativa utvecklingen, anser utskottet att det
är nödvändigt att reger
ingen tar initiativ till ytterligare åtgärder för att det uppsatta nationella
målet för sjukfrånvaro och a
ktivitets- och sjukersättning skall kunna nås till 2008. Av propositionen
framgår att regeringen fortsät
ter att fullfölja arbetet med åtgärder inom ramen för regeringens
11-punktsprogram och arbetar vidare me
d aktuella punkter i det s.k. 121-punktsprogrammet. Vidare tar man initiativ
till ytterligare ett an
tal åtgärder som har redovisats ovan.
Mot bakgrund härav anser utskottet att regeringens förslag till utgiftsram för
budgetåret 2004 får godtas
 liksom förslaget till preliminär fördelning av utgifterna för budgetåren 2005
och 2006. Motionerna Fi239
 yrkandena 6 och 7, Fi240 yrkandena 8 och 9, Fi241 yrkandena 5 och 7 samt Fi242
yrkande 3 avstyrks m
ed det anförda.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Propositionen
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Området
innefattar anslagen garantipensio
n till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till
pensionärer m.fl., delpensi
on samt äldreförsörjningsstöd.
Målet för politikområdet är att personer med låg eller ingen inkomstrelaterad
pension skall garanteras et
t värdesäkrat grundskydd samt att efterlevande make skall ges ett rimligt
ekonomiskt stöd för att klara
omställningen efter dödsfall.
I propositionen föreslås en utgiftsram på 50 656 miljoner kronor för budgetåret
2004. I förhållande till an
visade medel för 2003 minskar utgifterna med 1 891 miljoner kronor 2004. Även i
förhållande till 2003 års
 vårproposition  har ramen för utgiftsområdet minskats. Minskningen beror i
huvudsak på ett beräknat mins
kat antal individer med garantipension, äldreförsörjningsstöd och inkomstgrundad
 änkepension samt - såvitt
 gäller minskningen i förhållande till vårpropositionen - av ett sänkt antagande
 om inkomstindex och pris
basbelopp.
Utgifterna för 2005 beräknas till 49 392 miljoner kronor och för 2006 till 48
672 miljoner kronor.
Motionerna
Moderaterna
I motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen för 2004 med 214 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med ett
lika stort belopp vardera
året.
Motionärerna föreslår såvitt gäller bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTP)
att ersättningsnivån sänks från
 91 till 90 % av bostadskostnaden mellan 100 kr och 4 500 kr. För en pensionär
med fullt BTP innebär sän
kningen som mest 144 kr per månad. Detta kompenseras av Moderaternas förslag
till höjning av grundavdra
get. Vidare föreslås en sänkning av det skattefria äldreförsörjningsstödet med
1,8 %  så att nivån på det stöde
t inte blir högre än nivån på den beskattade garantipensionen.
Folkpartiet
I motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en ökning av utgiftsr
amen för 2004 med 105 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 155
respektive 165 miljoner kronor
.
Motionärerna föreslår att omställningspension till efterlevande utan barn skall
utges under tolv månader
fr.o.m. den 1 juli 2004 samt att innehav av fritidsfastighet inte skall påverka
storleken av BTP fr.o
.m. den 1 januari 2004.
Kristdemokraterna
I motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en ökning av utgiftsr
amen för 2004 med 740 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 790
respektive 800 miljoner kronor
.
Motionärerna föreslår att innehav av fritidsfastighet inte skall ingå i
inkomstprövningen för beräkning av
BTP, att omställningspension till efterlevande utan barn skall utges under tolv
månader samt att den öv
ergångsvisa garantipensionen skall höjas med 100 kr per månad.
Centerpartiet
I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens förslag - en
minskning av utgiftsramen
 för 2004 med 1 800 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 1 300
respektive 1 500 miljoner kron
or.
Motionärerna anser att garantipensionen stegvis skall höjas med 3 000 kr och
föreslår att den höjs med 1
500 kr 2004. Vidare anser de att BTP skall ersätta bostadskostnader upp till 4
000 kr per månad med 80
 % av bostadskostnaden.
Utskottets bedömning
Utskottet har att ta ställning till dels förslag till utgiftsram för budgetåret
2004, dels förslag till b
eräkning av utgifterna för 2005 och 2006. Förslagen redovisas i tabellen nedan.
Beloppen anges i miljon
er kronor.

År      Regeringen      m       fp      kd      c
2004  2005  2006        50 656  49 392  48 672  - 214  - 214  - 214     + 105  +
 155  + 165     + 74
0  + 790  + 800     - 1 800  - 1 300  - 1 500

Under 1990-talet fick alla, även pensionärerna, bidra till saneringen av statens
 finanser. Bland annat
 skrevs det dåvarande basbeloppet inte upp helt i linje med inflationen, vilket
påverkade pensionerna
åren 1993-1998. Dock prioriterades ett bibehållet skydd för de sämst ställda
pensionärerna. Samtidigt som
samhällsekonomin har förbättrats har villkoren för pensionärerna återställts och
 förbättrats. Exempelvis förbät
trades BTP den 1 januari 2002 genom att ersättningsgraden höjdes från 90 till 91
 %. För att kompensera p
ensionärerna för de besparingar som tidigare gjorts på basbeloppet har den
särskilda skattereduktionen p
å förvärvsinkomster utvidgats till att gälla pensionsinkomster från 2002.
Därutöver är fr.o.m. 2002 tilläggsp
ensionerna för ålderspensionärer knutna till den allmänna inkomstutvecklingen i
stället för till prisutvec
klingen genom s.k. följsamhetsindexering. 2003 innebar följsamhetsindexeringen
en uppräkning om 3,64 %.
 Detta kan jämföras med prisbasbeloppets höjning om 1,85 %. En väsentlig
förbättring genomfördes den 1 janu
ari 2003 i och med att äldreförsörjningsstödet infördes. Detta stöd garanterar i
 princip alla över 65 år en
skälig levnadsnivå och en skälig bostadskostnad.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen inga regelförändringar inom
utgiftsområdet. Enligt propositione
n kommer politiken under de närmaste åren att  ha tydligt fokus på uppföljning
och analys av pensionsref
ormen. Det nya pensionssystemet är ett långsiktigt åtagande. En viktig egenskap
är därför att reglerna är s
tabila. Reformen vilar dessutom på en bred överenskommelse som är väsentlig att
hålla. Regeringens långsik
tiga ambition är därför att reformen i allt väsentligt skall ligga fast och att
ytterligare förändringar a
v den grundläggande strukturen inte är aktuella såvida det inte visar sig att
systemet i något avseende
inte fungerar på avsett sätt eller att förutsättningar i omvärlden förändras.
När det gäller BTP, som har reformerats fr.o.m. 2003 till följd av
pensionsreformen, har omräkningarna a
v de gamla bostadstilläggen visat på förändringar som är relativt stora och
leder till vissa omfördelninga
r. Flertalet får dock något högre BTP. RFV, som haft i uppdrag att redovisa
effekterna av omräkningarna,
 har i en delrapport visat att vissa effekter i en del fall blivit större än
förväntat, t.ex. att person
er med sjukersättning i stor utsträckning fått minskat BTP. Enligt regeringen är
 det många förändringar som
 gjorts varför helheten måste analyseras och, när alla effekter är kända, en
samlad bedömning av effektern
a genomföras.
Utskottet noterar att RFV den 26 september 2003 har lämnat en slutrapport
Analys av effekterna av de
 nya reglerna för bostadstillägg till pensionärer, som i huvudsak bekräftar de
av RFV tidigare redovisad
e iakttagelserna. Utskottet utgår från att regeringen i sitt analysarbete kommer
 att överväga huruvida r
esultatet av slutrapporten kräver förändringar av reglerna för BTP.
Mot bakgrund av den analys av pensionsreformen som planeras och då en samlad
bedömning av effekterna a
v det nya BTP-systemet kommer att ske anser utskottet att några förändringar
inom utgiftsområdet nu inte
 bör vidtas.
Såvitt gäller omställningspensionen konstaterar utskottet att regeringen
tidigare har aviserat sin avsi
kt att återkomma med förslag som förlänger omställningspensionen till tolv
månader från 2005.
Äldreförsörjningsstöd har som nämnts införts fr.o.m. 2003. Utskottet anser att
eventuella förändringar av sy
stemet måste anstå till dess att det varit i kraft ytterligare en tid.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att finansutskottet skall
tillstyrka den av regeringen f
öreslagna utgiftsramen för budgetåret 2004 samt beräkningarna av utgifterna för
2005 och 2006. Finansutsk
ottet bör därmed avstyrka motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7, Fi240 yrkandena 8
och 9, Fi241 yrkandena
 5 och 7 samt Fi242 yrkande 3.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Propositionen
Politikområdet Ekonomisk familjepolitik omfattar utgiftsområde 12 Ekonomisk
trygghet för familjer och b
arn samt anslag 21:1 Bostadsbidrag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och bygga
nde. Statens övriga ekonomiska stöd till barnfamiljerna är studiebidragen
(utgiftsområde 15) och maxtaxa
 inom barnomsorgen (utgiftsområde 16).
I utgiftsområde 12 ingår barnbidrag inklusive flerbarnstillägg och förlängt
barnbidrag, föräldraförsäkring in
klusive havandeskapspenning, underhållsstöd, bidrag till internationella
adoptioner, barnpension och e
fterlevandestöd till barn, vårdbidrag för funktionshindrade barn samt
pensionsrätt för barnår.
Målet för politikområdet är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan
familjer med och utan barn
 skall minska inom ramen för den generella välfärden.
I propositionen föreslås en utgiftsram på 53 852 miljoner kronor för 2004.
Jämfört med anvisade medel för 2
003 ökar utgifterna med 1 433 miljoner kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av
ett beräknat ökat antal u
ttagna dagar inom föräldraförsäkringen och av att grundnivån i
föräldraförsäkringen enligt förslag i propositi
onen höjs från 150 till 180 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2004.
Utgiftsförändringen beror även på den h
öjda åldersgränsen för vårdbidrag för funktionshindrade barn. I förhållande till
 beräkningen i 2003 års vårprop
osition har dock ramen för utgiftsområdet minskats med 279 miljoner kronor,
bl.a. beroende på sänkta löne
antaganden inom föräldraförsäkringen och ett beräknat minskat antal individer
inom underhållsstödet.
Utgifterna för 2005 beräknas till 55 837 miljoner kronor och för 2006 till 57
126 miljoner kronor.
Motionerna
Moderaterna
I motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen för 2004 med 3 072 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 472
 respektive 2 772 miljo
ner kronor.
Motionärerna föreslår att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) i
föräldraförsäkringen baseras på de två f
öregående årens inkomst och att ersättningsnivån sänks till 75 % av SGI. Vidare
föreslås att den särskilda öro
nmärkningen av två månader i föräldraförsäkringen avskaffas.
Underhållsstödet bör ses över i syfte att särlevande föräldrar i högre
utsträckning än i dag skall reglera und
erhållsskyldigheten sinsemellan. En sådan översyn bör enligt motionärerna leda
till besparingar inom utgi
ftsområdet. Anslaget för bidrag till kostnader för internationella adoptioner
bör tillföras medel så att b
idrag skall kunna utges med 50 % av kostnaden för adoption av barn, dock högst
55 000 kr. Medel avsätts
 även för en månads retroaktivitet i samband med ansökan om vårdbidrag för
funktionshindrade barn.
Motionärerna föreslår, utanför politikområdet, att ett grundavdrag införs i den
kommunala beskattningen på
8 000 kr per barn 2004 och att det höjs successivt för att 2006 uppgå till 12
000 kr per barn.
Från 2005 föreslås att en barnomsorgspeng införs för de familjer som inte
utnyttjar kommunalt finansierad
 barnomsorg. Barnomsorgspengen skall utges med 3 000 kr skattefritt per månad
för barn mellan ett och
tre år. Eftersom föräldralediga kan utnyttja barnomsorgspengen när barnet blir
ett år kan den trettonde m
ånaden i föräldraförsäkringen som utges med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning avskaffas fr.o.m. 200
5 liksom de 90 dagar som utges med 60 kr per dag.
Folkpartiet
I motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en minskning av utgi
ftsramen för 2004 med 240 miljoner kronor och för 2005 med 270 miljoner kronor.
För 2006 föreslås en öknin
g med 1 550 miljoner kronor.
Motionärerna föreslår att en s.k. jämställdhetsbonus införs. Den innebär att en
högre ersättning, 90 %, utges
 för varje månad som den ena föräldern tar ut föräldrapenning och som motsvaras
av en månads uttag av den a
ndra föräldern. Enligt motionärerna kan besparingar göras genom att de 90 dagar
som utbetalas med 60 kr
per dag avskaffas. Vidare anser de att utgifterna inom underhållsstödet redan
fr.o.m. den 1 april 2004
 kan hållas tillbaka bl.a. genom att det gemensamma föräldraansvaret markeras
och att vissa besparingar
 kan göras inom utgiftsområdet genom att åtgärder vidtas mot felaktiga
utbetalningar.
Från 2006 föreslår motionärerna att ett barnkonto på 40 000 kr per barn under
förskoleåldern införs.
Kristdemokraterna
I motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en ökning av utgiftsr
amen för 2004 med 931 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 1 281
respektive 1 211 miljoner kr
onor.
Motionärerna föreslår att ett skattefritt barnomsorgskonto på 80 000 kr för barn
 som fyller 1 år införs från
 den 1 juli 2004. Maximalt föreslås 40 000 kr per år kunna tas ut med
avtrappning i förhållande till hur
mycket kommunalt finansierad barnomsorg som nyttjas.
Motionärerna föreslår vidare att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs till 200
 kr per dag från 2004. Dessuto
m föreslås en höjning av ersättningstaket till 11 prisbasbelopp fr.o.m. den 1
juli 2004 samt på sikt en h
öjning av ersättningsnivån till 90 %. De föreslår även att två kontaktdagar per
barn och år införs för barn me
llan 4 och 15 år med 200 kr per dag samt att SGI beräknas som genomsnittet av de
 senaste två årens inkom
st. Även skattepliktiga förmåner och semesterersättning skall vara
SGI-grundande.
Därtill föreslås att vårdbidrag skall utges till biståndsarbetare med
funktionshindrade barn.
Till följd av den föreslagna reformen med barnomsorgskonto, som träder in då
barnet fyller ett år, anser
motionärerna att de 90 dagar som betalas ut med 60 kr dag kan avskaffas och
fr.o.m. 2005 den extra ma
mma/pappamånaden.
Från och med 2005 bör enligt motionärerna en graviditetspeng (30 dagar i slutet
av graviditeten) införas
 samt besparingar göras på underhållsstödet genom att stödmottagare med höga
inkomster inte beviljas fullt
 underhållsstöd.
Centerpartiet
I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens förslag - en
ökning av utgiftsramen för
2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 797 respektive 4
 270 miljoner kronor.n
ú  Ú  @I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en ökning av utgiftsramen f
ör 2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 797
respektive 4 270 miljoner kronor
.Xú  Ú  @I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en ökning av utgiftsramen
 för 2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 797
respektive 4 270 miljoner kron
or.Xú  Ú  @I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens
förslag - en ökning av utgiftsram
en för 2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 797
respektive 4 270 miljoner kr
onor.Xú  Ã*  H2
                8+
                   s ut med 60 kr dag kan avskaffas och fr.o.m. 2005 den extra
mamma/pappamånaden.öë   c*  H2
                               8+
                                  t
ill 200 kr per dag från 2004. Dessutom föreslås en höjning av ersättningstaket
till 11 prisbasbelopp fr.o
.m. den 1 juli 2004 samt på sikt en höjning av ersättningsnivån till 90 %. De
föreslår även att två kontaktd
agar per barn och år införs för barn mellan 4 och 15 år med 200 kr per dag samt
att SGI beräknas som geno
msnittet av de senaste två årens inkomst. Även skattepliktiga förmåner och
semesterersättning skall vara S
GI-grundande.ad#   (  H2
                          8+
                             erna föreslår vidare att grundnivån i
föräldraförsäkringen höjs till 200 kr per dag från
2004. Dessutom föreslås en höjning av ersättningstaket till 11 prisbasbelopp
fr.o.m. den 1 juli 2004 sam
t på sikt en höjning av ersättningsnivån till 90 %. De föreslår även att två
kontaktdagar per barn och år inf
örs för barn mellan 4 och 15 år med 200 kr per dag samt att SGI beräknas som
genomsnittet av de senaste
två årens inkomst. Även skattepliktiga förmåner och semesterersättning skall
vara SGI-grundande.ng    &amp;  X
6
  8+
     r varje månad som den ena föräldern tar ut föräldrapenning och som
motsvaras av en månads uttag av den
andra föräldern. Enligt motionärerna kan besparingar göras genom att de 90 dagar
 som utbetalas med 60 kr
 per dag avskaffas. Vidare anser de att utgifterna inom underhållsstödet redan
fr.o.m. den 1 april 200
4 kan hållas tillbaka bl.a. genom att det gemensamma föräldraansvaret markeras
och att vissa besparinga
r kan göras inom utgiftsområdet genom att åtgärder vidtas mot felaktiga
utbetalningar.ven fös   $  (7
                               8+
                                  oa
ktivitet i samband med ansökan om vårdbidrag för funktionshindrade barn.udsak 
  +$  °ú  H2
             lsstödet bör ses över i syfte att särl
Motionärerna föreslår att barnbidraget för barn i åldern ett till fyra år höjs
stegvis så att det 2007 uppgår
 till 1 900 kr per barn och månad. För 2004 föreslås en ökning med 200 kr per
månad.
Vidare föreslås att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs till 200 kr per dag
och att taket i föräldraförsäkrin
gen höjs till 11 prisbasbelopp. Beräkningen av SGI föreslås förändras så att den
 grundas på historisk inkoms
t.
Motionärerna anser även att ersättningen för de 90 dagar som i dag utges med 60
kr per dag bör höjas till
90 kr per dag.
Utskottets bedömning
Utskottet har att ta ställning till såväl förslag till utgiftsram för budgetåret
 2004 som förslag till beräk
ning av utgifterna för budgetåren 2005 och 2006. Förslagen redovisas i tabellen
nedan. Beloppen anges i
 miljoner kronor.

År      Regeringen      m       fp      kd      c
2004  2005  2006        53 852  55 837  57 126  - 3 072  - 2 472  - 2 772
   - 240     - 270
+ 1 550       + 931  + 1 281  + 1 211       + 1 330  + 2 797   + 4 270

Den ekonomiska krisen och besparingarna under 1990-talet innebar ekonomiska
påfrestningar för olika gr
upper i samhället, bl.a. för barnfamiljerna. Den ekonomiska familjepolitiken
medverkade dock till att
förhindra att påfrestningarna blev alltför stora bl.a. genom höjda barnbidrag
och utbyggnad av föräldraförs
äkringen. Även åtgärder vidtagna utanför politikområdet, t.ex. införandet av
maxtaxan inom förskoleverksamhe
ten och skolbarnsomsorgen, har haft och har stor betydelse för barnfamiljernas
ekonomi. Från och med 2
003 har dessutom den övre åldersgränsen för rätt till vårdbidrag höjts från 16
år till det halvårsskifte då bar
net fyller 19 år.
Av regeringens resultatbedömning framgår att barnfamiljerna i genomsnitt har en
något lägre ekonomisk st
andard jämfört med familjer utan barn. Bilden är dock inte entydig och
skillnaderna är stora vid en jämför
else av olika typer av hushåll då hänsyn tas till ålder. Vidare framgår att den
ekonomiska standarden för
hushåll med barn är lägre ju fler barn som finns i hushållet. Ensamstående med
barn har den lägsta ekonomi
ska standarden, följt av gifta eller samboende med tre eller flera barn. Den
högsta andelen med låg eko
nomisk standard återfinns bland barnhushåll i kategorin med åtminstone en
utlandsfödd förälder.
I likhet med regeringen anser utskottet att en grundläggande strävan måste vara
att skapa förutsättningar
 för jämlika uppväxtvillkor för alla barn. Utskottet ser därför positivt på det
förhållandet att regeringen h
ar påbörjat ett arbete med att fördjupa sina kunskaper i frågor som rör barn som
 lever i ekonomiskt utsat
ta familjer. En arbetsgrupp med uppgift att beskriva och analysera situationen
för dessa barn har til
lsatts inom Regeringskansliet. Arbetet skall vara slutfört senast den 1 juni
2004.
Utvecklingen av barnafödandet är som framhålls i propositionen en bra indikator
på hur samhället förmår ska
pa förutsättningar för kvinnor och män i förhållande till barn och familj. Under
 1990-talet sjönk barnafödan
det i Sverige till den lägsta nivå som någonsin uppmätts, från 124 000 barn 1990
 till 88 000 barn 1999. S
edan 1999 har dock antalet födda barn ökat och 2003 beräknas antalet födda barn
uppgå till 98 000.
När det gäller föräldraförsäkringen konstaterar utskottet att pappornas andel av
 det totala uttaget av föräl
drapenningdagar har ökat och fortsätter att öka - från ca 7 % under 1990 till
15,5 % under 2002. Utskott
et ser visserligen positivt på denna utveckling men anser att en fortsatt ökning
 är både önskvärd och nödvän
dig. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att tillsätta en utredning
om föräldraförsäkringen med
syfte att se över hur försäkringen bättre kan bidra till att barnen får tillgång
 till bägge sina föräldrar oc
h hur den kan bli mer flexibel utifrån nya samhällsstrukturer.
Utskottet ställer sig bakom den föreslagna höjningen av grundnivån i
föräldraförsäkringen från 150 kr per dag
 till 180 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2004. I övrigt anser utskottet att
det saknas ekonomiskt u
trymme för förbättringar inom utgiftsområdet. Något skäl att införa ett särskilt
 barnomsorgskonto/barnomsorg
speng kan utskottet inte se. Föräldraförsäkringen med dess tretton månader med
belopp motsvarande föräldern
s sjukpenning jämte tre månader med 60 kr per dag är enligt utskottet ett
betydligt bättre stöd för föräldra
rna i deras strävan att förena förvärvsarbete och föräldraskap.
När det gäller underhållsstödet noterar utskottet att
Underhållsstödsutredningens betänkande SOU 2003:42 ha
r remissbehandlats och för närvarande  bereds inom Regeringskansliet.
Med det anförda föreslår utskottet att finansutskottet tillstyrker den av
regeringen föreslagna utgiftsr
amen för budgetåret 2004 samt beräkningarna av utgifterna för 2005 och 2006.
Finansutskottet bör därmed av
styrka motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7, Fi240 yrkandena 8 och 9, Fi241
yrkandena 5 och 7 samt Fi2
42 yrkande 3.
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Propositionen
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattar AP-fonden
(fördelningssystemet) och premiep
ensionssystemet. AP-fondens utgifter består fr.o.m. 2003 av ålderspension i form
 av tilläggspension och
 inkomstpension samt av administrationskostnader för ålderspensionssystemet.
Premiepension betalas ur
premiepensionssystemet.
Det reformerade ålderspensionssystemet har införts successivt och är numera helt
 genomfört. Det berör i f
örsta hand personer födda 1938 eller senare. Personer födda 1937 eller tidigare
får sin pension anpassad
 till nya regler på så sätt att tilläggspensionen fr.o.m. 2003 utgörs av den
tidigare ATP-pensionen med e
tt tillägg motsvarande den ATP-baserade folkpensionen. För dem som är födda
1938-1953 gäller att tilläggsp
ension utbetalas enligt en s.k. tjugondelsinfasning. Det innebär att de får ett
i förhållande till födels
eåret ökat antal tjugondelar av pensionen från det nya systemet och resterande
antal tjugondelar från AT
P-systemet.
Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är en fristående försäkringsgren vid
sidan av statsbudgeten. F
ördelningssystemets finansiella stabilitet säkras bl.a. genom reglerna för
automatisk balansering. Den
automatiska balanseringen avser indexomräkningen av pensionsbehållningar och
pensioner och säkrar att s
ystemets skulder på sikt aldrig överskrider systemets tillgångar.
De faktorer som styr utgiftsutvecklingen är antalet personer som uppbär
inkomstrelaterad ålderspension
och den genomsnittliga nivån på denna.
En central variabel för utgiftsutvecklingen är förändringen av inkomstindex.
Inkomstindex mäter den genom
snittliga reala inkomstutvecklingen i samhället för de tre föregående åren samt
prisförändringen det närmast
 föregående året. Inkomstindexets förändring påverkar utgifterna genom den
årliga följsamhetsindexering som
sker av tilläggs- och inkomstpensionerna.
Följsamhetsindexering har skett sedan 2002 och har hittills givit en realt höjd
pension. 2003 innebar
exempelvis följsamhetsindexeringen en uppräkning om 3,64 %. Detta kan jämföras
med prisbasbeloppets höjni
ng om 1,85 %.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för
ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten för 2004. Enligt regeringen uppgår beräknat belopp till
165 619 miljoner kronor.
 Utgifterna för 2004 beräknas bli 203 miljoner kronor lägre än beräkningen i
2003 års vårproposition. Detta
 förklaras i huvudsak av ett sänkt antagande om inkomstindex. I förhållande till
 2003 ökar utgifterna för
2004 med 9 666 miljoner kronor. Förändringen förklaras i huvudsak av en
trendmässig ökning av antalet ind
ivider med inkomstgrundad pension och genomsnittligt ökade pensionsnivåer.
Utbetalningarna från premiepensionssystemet kommer, eftersom systemet är i en
uppbyggnadsfas, under de
 närmaste åren att utgöra en liten del av de totala pensionsutgifterna vid sidan
 av statsbudgeten.
Motionen
I Folkpartiets motion Fi240 yrkande 12 föreslås att beräkningen av utgifterna
för ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten för 2004 skall tas upp med 50 miljoner kronor utöver
vad regeringen föreslag
it.
Utskottets bedömning
Folkpartiet har som nämnts beräknat utgifterna till ett något högre belopp än
regeringen. Till grund för F
olkpartiets beräkning ligger inte några förslag om sakliga förändringar inom
ålderspensionssystemet utan b
eräkningen är en följd av att partiet bruttoredovisat förslag som påverkar
pensionsutbetalningarnas storl
ek.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till beräkning av
utgifterna för ålderspensio
nssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2004. Finansutskottet bör därmed
avstyrka motion Fi240 yrkand
e 12.
Statsbudgetens inkomster
Socialförsäkringarna finansieras av allmän pensionsavgift, socialavgifter,
statlig ålderspensionsavgift
och allmänna skattemedel.
Den nya socialavgiftslagen (2000:980), som trädde i kraft den 1 januari 2001,
innebär främst en lagtekn
isk och språklig bearbetning av de tidigare bestämmelserna om socialavgifter
samt en anpassning till d
en nya socialförsäkringslagen (1999:799). Socialavgifter utgörs av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter
 och tas ut för att finansiera systemen för social trygghet.
Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och andra personer som ger ut
ersättning som är avgiftspli
ktig enligt 2 kap. socialavgiftslagen. Avgiftspliktig ersättning är främst
löner, arvoden och andra skat
tepliktiga förmåner. Avgiftsunderlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter
består av summan av de avgift
spliktiga ersättningar som har utgetts under en kalendermånad.
Arbetsgivaravgifterna uppgår till 29,57
% av avgiftsunderlaget.
Egenavgifter betalas av fysiska personer som har avgiftspliktig inkomst enligt 3
 kap. socialavgiftsl
agen. I första hand betalas egenavgifter för överskott av näringsverksamhet i
vilken den som har inkomst
en har arbetat i inte oväsentlig utsträckning. Egenavgifterna uppgår till 27,76
% av avgiftsunderlaget.

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna gäller att en arbetsgivare varje månad
får göra avdrag med 5 % av
avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550 kr, vilket motsvarar en årlig lönesumma
på 852 000 kr. När det gäl
ler beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget,
dock högst med 9 000 kr per
 år, vilket motsvarar ett avgiftsunderlag på 180 000 kr.
Arbetsgivare och egenföretagare skall också enligt lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift betala allmän l
öneavgift med 3,25 %.
Genom lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen (2000:980),
som trädde i kraft den 1 januari 2002, infördes en regional stimulans för
företagandet i stödområde A. Lag
en är utformad så att den ryms inom ramen för det s.k. försumbara stödet enligt
EG-regler. Företag inom se
ktorerna jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport är därmed uteslutna.
Stimulansen lämnas genom ut
vidgade avdrag på 10 %, utöver avdragen på 5 %, vid beräkningen av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter.
 Det utvidgade avdraget avseende arbetsgivaravgifter är maximerat till 7 100 kr
per månad och avseende
 egenavgifter till 18 000 kr per år.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 2004 godkänner
beräkningen av statsbudgetens i
nkomster. Inkomsten av socialavgifter och löneskatter beräknas uppgå till 267
miljarder kronor.
Jämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition har statsbudgetens
inkomster reviderats ned.
 På grund av att prognosen för lönesumman sänkts för 2004 beräknas
socialavgifterna bli 4 miljarder kronor
 lägre.
Som en del i den gröna skatteväxlingen sänks den allmänna löneavgiften med 0,12
% av avgiftsunderlaget. S
katteväxlingen innebär i princip att effekterna av höjda energi- och
miljöskatter för individerna balanse
ras av sänkta inkomstskatter, medan effekterna för företagen motverkas av
skattesänkningar riktade mot d
essa.
Motionerna
Moderaterna
I motion Fi239 yrkande 5 begärs en nedsättning av arbetsgivaravgiften i
Norrland. Härigenom läggs enligt
 motionärerna grunden för tillväxt i hela Sverige. Statens inkomster beräknas
genom förslaget bli 200 mil
joner kronor lägre för 2004. Yrkandet preciseras i motion Fi270 yrkande 39 så
att företag inom sektorern
a jordbruk, vattenbruk och fiske med driftställe i stödområde A också skall
omfattas av den regionala ne
dsättningen av socialavgifterna.
Folkpartiet
I motion Fi240 yrkande 4 begärs att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna
sänks med 2 procentenhete
r i den privata tjänstesektorn för att stimulera sysselsättningen och sänka
kostnaderna för företagen. Förs
laget beräknas minska statens inkomster med 5 800 miljoner kronor för 2004.
Kristdemokraterna
I motion Fi304 yrkande 25 begärs ett beslut om ändrade arbetsgivaravgifter för
2004. En höjning bör göras
med 0,06 procentenheter med anledning av ökade förmåner inom
föräldraförsäkringen. Dessutom föreslås sjukförsäk
ringsavgiften höjas med 0,3 procentenheter för att neutralisera effekten av en
andra karensdag. Försla
gen beräknas sammantaget öka statens inkomster med 3 900 miljoner kronor för
2004.
Centerpartiet
I motionerna Fi242 yrkande 7 och Fi306 yrkande 17 begärs att en reformerad
sjuklönemodell skall införas
 och att den tredje sjuklöneveckan skall kompenseras med sänkta
arbetsgivaravgifter på 0,28 procentenhe
ter. Förslaget innebär en minskning av statens inkomster med 2 500 miljoner
kronor för 2004.
I motion Fi306 yrkande 23 begärs ett beslut om riktade sänkningar av
arbetsgivaravgifterna från 2004 för
 inrättande av övergångsmarknader. Motionärerna anser att sådana riktade
sänkningar är nödvändiga för att ge a
rbetslösa förutsättningar att få anställning. Förslaget innebär
inkomstminskningar för staten med 750 miljon
er kronor för 2004.
Utskottets bedömning
Vad gäller Moderaternas förslag om ökad nedsättning av socialavgifterna i
Norrland konstaterar utskottet
 att lagen om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen
faller inom ramen för det
s.k. försumbara stödet enligt EG-regler. I lagen undantas därför företag inom
bl.a. sektorerna jordbruk,
vattenbruk och fiske. Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet ges en
utformning som är förenl
ig med de regler som gäller inom EU för statsstöd. Vidare är det utskottets
principiella inställning att
det bör finnas ett tydligt samband mellan de socialavgifter som erläggs och de
olika förmåner som dessa
avgifter skall finansiera. Ett sådant samband är lagfäst i den nya lagen om
fördelning av socialavgifter
. En regional nedsättning av socialavgifter avsedd att bl.a. stimulera
småföretagandet i det aktuella s
tödområdet måste betraktas som en del av regionalpolitiken. Mot bakgrund av
detta och att det dessutom
finns avgifter/löneskatter som inte har till syfte att finansiera förmåner inom
socialförsäkringen kan de
t ifrågasättas, och särskilt vid en eventuell utvidgning av avdraget, om det är
lämpligt att för en region
al åtgärd ta i anspråk avgifter som är avsedda att finansiera vissa preciserade
sociala förmåner som sjukp
enning och föräldrapenning. Utskottet kan således inte tillstyrka Moderaternas
motionsförslag.
Enligt utskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av höjda
föräldraförsäkringsförmåner, utöv
er de regeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras. Utskottet
ställer sig inte heller b
akom kravet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda
procentsatser för vissa social
avgifter till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka.
Utskottet kan inte heller
 ställa sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och
egenavgifterna skall sänkas i d
en privata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta
arbetsgivaravgifter som kompensation för
 den tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k. övergångsmarknader
för arbetslösa.
Med det anförda godtar utskottet, såvitt avser socialavgifterna, regeringens
beräkning av statsbudgeten
s inkomster för budgetåret 2004. Utskottet avstyrker i motsvarande delar
motionerna Fi239 yrkande 5, F
i240 yrkande 4, Fi242 yrkande 7, Fi270 yrkande 39, Fi304 yrkande 25 samt Fi306
yrkandena 17 och 23.
Stockholm den 23 oktober 2003
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Tomas Eneroth
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd),
Ronny Olander (s), Sten
 Tolgfors (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Kalle Larsson (v),
Mariann Ytterberg (s)
, Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson
(c), Kerstin Kristianss
on Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson (mp) och
 Anne-Marie Ekström (fp).K
kande(û  ª
 @Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd),
 Ronny Olander (
s), Sten Tolgfors (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Kalle
Larsson (v), Mariann Ytter
berg (s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta
Carlsson (c), Kerstin Kr
istiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson
(mp) och Anne-Marie Ekstr
öm (fp).  ;
  (û  ª
 @Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd),
 Ronny Oland
er (s), Sten Tolgfors (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Kalle
Larsson (v), Mariann Y
tterberg (s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp),
Birgitta Carlsson (c), Kersti
n Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona
Jönsson (mp) och Anne-Marie E
kström (fp).nkomst(û  ª
 @Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd),
 Ro
nny Olander (s), Sten Tolgfors (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson
(s), Kalle Larsson (v),
Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell
(fp), Birgitta Carlsson (c
), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s),
Mona Jönsson (mp) och Ann
e-Marie Ekström (fp).4, Fi2(û  s(  °ú  8+
                                          270 yrkande 39, Fi304 yrkande 25 samt
Fi306 yrkandena 17 och 23.;
  #(
H2
 8+
    Enliâ  @tskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av
höjda föräldraförsäkringsförmåner, u
töver de regeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras.
Utskottet ställer sig inte heller
 bakom kravet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda
procentsatser för vissa soci
alavgifter till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka.
Utskottet kan inte hell
er ställa sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och
egenavgifterna skall sänkas i
 den privata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta
arbetsgivaravgifter som kompensation
för den tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k.
övergångsmarknader för arbetslösa.försuör den
C
   H2
      tskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av höjda
föräldraförsäkringsförmåner, utöver de
 regeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras. Utskottet
ställer sig inte heller bakom
kravet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda
procentsatser för vissa socialavgif
ter till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka.
Utskottet kan inte heller ställ
a sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna
 skall sänkas i den pr
ivata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta arbetsgivaravgifter
som kompensation för den
tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k. övergångsmarknader för
arbetslösa.r/lönc   â  @En
liâ  @tskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av höjda
föräldraförsäkringsförmåner, utöver d
e regeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras. Utskottet
ställer sig inte heller bakom
 kravet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda
procentsatser för vissa socialavgi
fter till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka.
Utskottet kan inte heller stäl
la sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och
egenavgifterna skall sänkas i den p
rivata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta arbetsgivaravgifter
som kompensation för den
 tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k. övergångsmarknader för
arbetslösa.ch fiC   {   °ú  H
2
  tskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av höjda
föräldraförsäkringsförmåner, utöver de r
egeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras. Utskottet ställer
sig inte heller bakom kr
avet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda procentsatser
 för vissa socialavgifte
r till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka. Utskottet
kan inte heller ställa
sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna
skall sänkas i den priv
ata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta arbetsgivaravgifter som
 kompensation för den tr
edje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k. övergångsmarknader för
arbetslösa.särskã      H2
                           8+
                              ue
ll utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i
anspråk avgifter som är avsed
da att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och
föräldrapenning. Utskottet kan
således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.onärernC   S   (R
                                                                      H2
                                                                         er
Moderaternas förslag om ökad nedsät
tning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om
utvidgning av de särskilda av
dragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara
stödet enligt EG-regler. I l
agen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och
fiske. Enligt utskottets me
ning är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de regler
som gäller inom EU för stat
sstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör finnas ett
tydligt samband mellan d
e socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter skall
finansiera. Ett sådant samba
nd är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional
nedsättning av socialavgifter
 avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste
betraktas som en del av regi
onalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns
avgifter/löneskatter som inte har til
l syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det ifrågasättas,
och särskilt vid en eventuell
 utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i
anspråk avgifter som är avsedda
 att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och
föräldrapenning. Utskottet kan sål
edes inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.tt gäll   R  @Vad R  @er
Moderaternas förslag om ökad nedsätt
ning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om
utvidgning av de särskilda avd
ragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara stödet
 enligt EG-regler. I la
gen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och
fiske. Enligt utskottets men
ing är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de regler
som gäller inom EU för stats
stöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör finnas ett
tydligt samband mellan de
 socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter skall
finansiera. Ett sådant samban
d är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional
nedsättning av socialavgifter
avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste
betraktas som en del av regio
nalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns
avgifter/löneskatter som inte har till
 syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det ifrågasättas, och
 särskilt vid en eventuell
utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i
anspråk avgifter som är avsedda
att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och
föräldrapenning. Utskottet kan såle
des inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.stutvecã   Û   °ú  H2
                                                                      er
Moderaternas förslag om ökad nedsättning
 av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om utvidgning av
 de särskilda avdrage
n enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara stödet
enligt EG-regler. I lagen
undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och fiske.
Enligt utskottets mening
är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de regler som
gäller inom EU för statsstöd.
 Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör finnas ett
tydligt samband mellan de soc
ialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter skall
finansiera. Ett sådant samband är
lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional nedsättning
 av socialavgifter avse
dd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste
betraktas som en del av regionalp
olitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns avgifter/löneskatter
som inte har till syf
te att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det ifrågasättas, och
särskilt vid en eventuell utvi
dgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i anspråk
avgifter som är avsedda att
finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och
föräldrapenning. Utskottet kan således
inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.arbetslS      H2
                                                              8+
                                                                 s så att den
inte skall överstiga den högsta ar
betslöshetsersättningen. Sjuklöneperioden har förlängts med 7 dagar till 21
dagar. Beslut har därvid tagit
s om att införa ett högkostnadsskydd för mindre företag. Anställningsstöd för
långtidssjukskrivna inrättas. H
uruvida det finns förutsättningar för att ge den försäkrade sjukersättning eller
 aktivitetsersättning i stäl
let för sjukpenning skall utredas senast ett år efter sjukanmälningsdagen.
Vården och försäkringskassorna
har fått extra ekonomiska resurser. Arbetet med att förnya den
arbetslivsinriktade rehabiliteringen ha
r kommit i gång.ll ber«   »   H2
                                 8+
                                    iktas på att undersöka möjligheterna att
tillämpa schabloniserade metoder i
den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering kommer att
 skärpas.   ³   j  @Enlij  @ppgi
ft från RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003 ersättning i form av
 sjukpenning till 315
200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002. De riktigt
korta sjukfallen visad
e en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda arbetsgivarperioden. Den
minskning av kostnaderna
 för sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september, 111
miljoner kronor. Kostnaderna för
 sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än motsvarande tid
föregående år. Omkring 30 %
 av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som under
hösten/vintern 2002/03 successiv
t ökat från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad. Av de
sjukskrivna i slutet av juli 200
3 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler än månaden
innan och 17 800 fler än i
juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat pågående
sjukfall (47,8 %) i slutet av
juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var 40,7 % av de
pågående sjukfallen så långa.
 Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 % män. Antalet
personer som varit sjuks
krivna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli 2003 med 15
900 personer, eller 15
,7 %. Under årets första nio månader har antalet dagar med ersättning varit
något lägre än under motsvarand
e tid föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar sjukpenning har
 betalats ut, en minsknin
g med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om kostnaderna
i september ligger under f
örra årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio månader
totalt ökat. Kostnaderna uppgic
k till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med motsvarande
 tid förra året. Antalet p
ersoner med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av september
hade drygt 494 600 pers
oner ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med samma tid
förra året. Kostnaderna för sj
ukersättning under årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder kronor,
en ökning med 17,4 % jämför
t med samma tid förra året.    s(

Avvikande meningar
1. Moderata samlingspartiet
Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök (alla m) anser att utskottets
yttrande i nedan angivna a
vseenden borde ha följande lydelse:
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Moderata samlingspartiet anser att Integrationsverket bör läggas ned och att en
avveckling av anslaget
 integrationsåtgärder bör påbörjas. Beträffande centrum mot rasism, verksamhet
för personer som vill lämna r
asistiska grupper samt åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas för
hedersrelaterat våld bör eme
llertid stödet kvarstå. Vi menar att anslaget Hemutrustningslån kan minskas
genom ändrade regler samt at
t anslaget Ombudsmannen mot etnisk diskriminering bör föras över till
utgiftsområde 14 Arbetsliv. Migrat
ionsverket bör ta över Integrationsverkets ansvar för att distribuera
ersättningarna till kommunerna. Mi
grationsverket bör därför tillföras ytterligare medel härför. Slutligen föreslår
 vi att Migrationsverket och
 Utlänningsnämnden bör tillföras ytterligare medel för att korta
handläggningstiderna. Sammantaget bör Migr
ationsverket tillföras 100 miljoner kronor och Utlänningsnämnden 20 miljoner
kronor. Härigenom kan ansla
get Mottagande av asylsökande minskas.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi239 yrkandena 6 och 7 en, i förhållande till
 regeringens förslag, min
skning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 388 miljoner kronor och för åren
2005 och 2006 med 536 re
spektive 638 miljoner kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Sjukskrivningarna har fördubblats sedan 1997. Sedan några månader tillbaka ökar
de inte längre. I stället
förtidspensioneras människor i allt snabbare takt. Prognoserna pekar på en
ohållbar utveckling. Det krävs
 därför att kraftfulla åtgärder sätts in.
Vi anser att sjukskrivningar måste handhas på ett medicinskt genomtänkt sätt. I
dag bestäms behovet av oc
h längden på sjukskrivningar ofta av patientens önskemål och inte av medicinska
överväganden. Sjukskrivnin
gsprocessen bör stramas upp och den utbildning i försäkringsmedicin som
regeringen påbörjat påskyndas. Til
l utbildningen i försäkringsmedicin vill vi därför anslå ytterligare 30 miljoner
 kronor.
Försäkringskassorna bör få utökat ansvar och resurser för sin
rehabiliteringsverksamhet. De bör ta över ansv
aret från arbetsgivarna för att rehabiliteringsutredningar kommer till stånd.
Utöver vad regeringen har
föreslagit föreslår vi en höjning av försäkringskassornas anslag med drygt en
halv miljard kronor.
Genom att överföra kostnader med anledning av trafikolyckorna till den
obligatoriska trafikskadeförsäkri
ngen avlastas sjukförsäkringen.
Ersättningsnivåer och karensdagar har historiskt sett visat sig påverka antalet
ersatta sjukpenningdaga
r. Vi anser att det är nödvändigt att höja självrisken i sjukförsäkringen. Den
sjukpenninggrundande inkomst
en (SGI) bör beräknas på de senaste 24 månaderna. Ersättningsnivån bör sänkas
till 75 % av full SGI och en a
ndra karensdag införas den åttonde sjukdagen.
Den ökande förtidspensioneringen måste stoppas. Vi motsätter oss att
försäkringskassan automatiskt skall p
röva förutsättningarna för övergång till sjukersättning efter ett års sjukdom. I
 stället föreslår vi att sjukpe
nningen sänks till 65 % av SGI:n fr.o.m. den 361:a sjukdagen.
Vi är även av den bestämda uppfattningen att den tredje sjuklöneveckan skall
avskaffas. Denna har samma
effekt som en skattehöjning och medför dessutom att arbetsgivare blir ännu mer
återhållsamma med att anst
älla arbetskraft i allmänhet och i synnerhet personer med högre risk att bli
sjuka.
Slutligen vill vi ha en återgång till de bevisregler som gällde i
arbetsskadeförsäkringen fram till juli
2002. Vi föreslår vidare att arbetsskadeförsäkringen bryts ut ur statsbudgeten
och att avgifterna anpass
as till de risker olika företag skapar. På sikt bör arbetssjukdomarna som ingår
i arbetsskadeförsäkringen
överföras till sjukpenningförsäkringen och ett obligatorium införas för
arbetsgivare att försäkra sig för arb
etsolyckorna på försäkringsmarknaden.
I enlighet med motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslår vi en - i förhållande
till regeringens förslag - m
inskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 12 600 miljoner kronor och för
åren 2005 och 2006 med 1
6 500 respektive 19 700 miljoner kronor.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Enligt vår uppfattning har utformningen av bostadstillägget till pensionärer
m.fl. (BTP) verkat kostnad
sdrivande på framför allt kommunernas hyressättning. Mot denna bakgrund anser vi
 att ersättningsnivån bör
sänkas från 91 % till 90 % av bostadskostnaden mellan 100 kr och 4 500 kr. För
en pensionär med fullt BT
P innebär sänkningen som mest 144 kr per månad. Detta kompenseras av vårt
förslag till höjning av grundavd
raget, som innebär att en pensionär med garantipension 2004 får behålla ungefär
200 kr mer i månaden efter
 skatt. Vidare föreslår vi en sänkning av det skattefria äldreförsörjningsstödet
 med 1,8 % så att nivån på det
 stödet inte ligger högre än nivån på den beskattade garantipensionen.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi239 yrkandena 6 och 7 en - i förhållande
till regeringens förslag - m
inskning av utgiftsramen för 2004 med 214 miljoner kronor och med ett lika stort
 belopp vartdera året
2005 och 2006.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
Vi anser att statens stöd till familjer och barn präglas av alltför mycket
detaljreglering och vill åter
ge barnfamiljerna valfriheten. Det görs bäst genom att barnfamiljerna ges mer
pengar att fritt förfoga
över. Vi föreslår därför, utanför politikområdet, att ett grundavdrag införs i
den kommunala beskattningen p
å 8 000 kr 2004 och att det höjs successivt för att 2006 uppgå till 12 000 kr
per barn. Vi vill även avsk
affa den särskilda öronmärkningen av två månader i föräldraförsäkringen.
Vidare föreslår vi att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) i
föräldraförsäkringen baseras på de två före
gående årens inkomst och att ersättningsnivån sänks till 75 % av SGI.
Underhållsstödet bör ses över i syfte att särlevande föräldrar i högre
utsträckning än i dag skall reglera und
erhållsskyldigheten sinsemellan. En sådan översyn bör enligt vår uppfattning
leda till besparingar inom u
tgiftsområdet. Vi förslår att anslaget för bidrag till kostnader för
internationella adoptioner tillförs m
edel så att bidrag utges med 50 % av kostnaden för adoption av barn, dock högst
55 000 kr. Medel avsätts
 även för en månads retroaktivitet i samband med ansökan om vårdbidrag för
funktionshindrade barn.
Från 2005 föreslår vi att en barnomsorgspeng införs för de familjer som inte
utnyttjar kommunalt finansie
rad barnomsorg. Barnomsorgspengen skall utges med 3 000 kr skattefritt per månad
 för barn mellan ett o
ch tre år. Eftersom föräldralediga kan utnyttja barnomsorgspengen när barnet
blir ett år kan den trettond
e månaden i föräldraförsäkringen som utges med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning avskaffas fr.o.m.
2005 liksom de 90 dagar som utges med 60 kr per dag.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi239 yrkandena 6 och 7 en - i förhållande
till regeringens förslag - m
inskning av utgiftsramen för 2004 med 3 072 miljoner kronor och för åren 2005
och 2006 med 2 472 respek
tive 2 772 miljoner kronor.
Statsbudgetens inkomster
Genom att sätta ned arbetsgivaravgiften för företag inom sektorerna jordbruk,
vattenbruk och fiske med
driftställe i stödområde A (Norrland) anser vi att man lägger grunden för
tillväxt i hela Sverige. Statens
 inkomster blir genom vårt förslag 200 miljoner kronor lägre för 2004.
2. Folkpartiet liberalerna
Linnéa Darell och Anne-Marie Ekström (båda fp) anser att utskottets yttrande i
nedan angivna avseenden
borde ha följande lydelse:
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Folkpartiet anser att Integrationsverket kan minska i omfattning för att helt
avvecklas 2006. Migrati
onsverket bör tillföras 70 miljoner kronor och anslaget Offentligt biträde
tillföras 18 miljoner kronor.
 Genom ökade satsningar på snabbare behandling av asylärenden förkortas
handläggningstiderna och kostnade
rna för mottagandet av asylsökande minskar.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi240 yrkandena 8 och 9 en - i förhållande
till regeringens förslag - m
inskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 362 miljoner kronor och för
åren 2005 och 2006 med 732
respektive 756 miljoner kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Regeringen har i flera år för det mesta stått handfallen medan först
sjukskrivningarna och sedan sjukpen
sionerna ökat. Krisen för sjukförsäkringen har på några få år utvecklats till
ett hot mot hela välfärdssysteme
t. Kan inte denna utveckling snart vändas till mer rehabilitering och fler vägar
 tillbaka till arbete,
 kommer den att bli en kvarnsten för välfärdspolitiken under lång tid.
Kraftfulla insatser måste således g
öras för att möjliggöra återgång till arbete i stället för förtida pensionering.
Vi anser att en avsevärd uppstramning bör ske av förfarandet vid
sjukskrivningar. De bestämmelser som st
yr hur sjukintyg får skrivas, och av vem de får skrivas, skall ses över. Det
måste även förhindras att sju
kförsäkringen missbrukas med sjukintyg som i själva verket inte betingas av
arbetsoförmåga utan av andra
arbetsmarknadsskäl.
Vi vill även peka på att Folkpartiet har föreslagit en ny lag om finansiell
samordning. Med denna  mode
ll skapas ett stort utrymme för många slag av lokalt samarbete för att korta ned
 sjukskrivningar, få bor
t väntetider och rehabilitera människor till arbete. Sjukförsäkringspengar skall
 få användas för att genom
aktiva insatser minska statens kostnader och ge människor hjälp snabbare.
En rehabiliteringsgaranti bör införas så att alla sjukskrivningar som kan bli
långvariga snabbt leder ti
ll prövning av rehabiliteringsbehovet av en annan läkare än den som först
sjukskrev.
För att möjliggöra ett betydligt mer aktivt rehabiliteringsarbete och en bred
användning av finansiell s
amordning med främst sjukvården vill vi tillföra försäkringskassorna 500
miljoner kronor per år. Därutöver v
ill vi ge 50 miljoner kronor till ökade resurser för bättre kontroll och
åtgärder mot felaktigheter och s
ocialförsäkringsbedrägerier.
Vi föreslår även att en storskalig försöksverksamhet genomförs under perioden
2005-2007, innebärande att la
ndstingen ges ekonomiska incitament att minska sjukskrivningarna genom att
tilldelas ökade statsbidra
g samtidigt som man får ett betalningsansvar för 20 % av sjukpenningkostnaderna.
Vi anser att beslutet att införa en tredje sjuklönevecka har varit olyckligt och
 kräver att det upphävs.
 Beslutet motverkar nyanställningar, försvårar för dem som är lite svagare på
arbetsmarknaden att bli anst
ällda och ökar de direkta kostnaderna för företagen. Samtidigt finns det inget
som talar för att den tota
la sjukfrånvaron skulle påverkas nämnvärt. Det är långtidssjukskrivning och
övergång i sjukersättning som är d
et stora problemet.
Slutligen anser vi att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas genom att
motortrafikolyckornas del
av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska trafikförsäkringen samt
 även genom att arbetsol
ycksfallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk försäkring.
På längre sikt bör en genom
gripande socialförsäkringsreform genomföras med ledning av bl.a.  erfarenheterna
 från pensionsreformen.n
û  ª
 @Slutligen anser vi att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas genom att
motortrafikolyckornas de
l av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska trafikförsäkringen
samt även genom att arbets
olycksfallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk försäkring.
 På längre sikt bör en gen
omgripande socialförsäkringsreform genomföras med ledning av bl.a.
erfarenheterna från pensionsreformen
.(û  ª
 @Slutligen anser vi att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas genom att
motortrafikolyckornas
del av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska trafikförsäkringen
samt även genom att arbe
tsolycksfallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk
försäkring. På längre sikt bör en g
enomgripande socialförsäkringsreform genomföras med ledning av bl.a.
erfarenheterna från pensionsreform
en.(û  ª
 @Slutligen anser vi att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas genom att
motortrafikolyckorna
s del av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska
trafikförsäkringen samt även genom att ar
betsolycksfallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk
försäkring. På längre sikt bör en
 genomgripande socialförsäkringsreform genomföras med ledning av bl.a.
erfarenheterna från pensionsrefo
rmen.(û  s(  °ú  8+
                    tt den totala sjukfrånvaron skulle påverkas nämnvärt. Det är
 långtidssjukskrivning och övergång i
 sjukersättning som är det stora problemet.dninë   Ê
 @Vi aÊ
 @ att beslutet att införa en tredje sjuklöneveck
a har varit olyckligt och kräver att det upphävs. Beslutet motverkar
nyanställningar, försvårar för dem so
m är lite svagare på arbetsmarknaden att bli anställda och ökar de direkta
kostnaderna för företagen. Samt
idigt finns det inget som talar för att den totala sjukfrånvaron skulle påverkas
 nämnvärt. Det är långtidss
jukskrivning och övergång i sjukersättning som är det stora problemet.atse³
                                                                              &amp;
 °ú  H2
         att beslutet att inf
öra en tredje sjuklönevecka har varit olyckligt och kräver att det upphävs.
Beslutet motverkar nyanställn
ingar, försvårar för dem som är lite svagare på arbetsmarknaden att bli
anställda och ökar de direkta kostn
aderna för företagen. Samtidigt finns det inget som talar för att den totala
sjukfrånvaron skulle påverka
s nämnvärt. Det är långtidssjukskrivning och övergång i sjukersättning som är
det stora problemet.ernaË
as nämn
2
  8+
     r sjukförsäkringen har på några få år utvecklats till ett hot mot hela
välfärdssystemet. Kan inte denna u
tveckling snart vändas till mer rehabilitering och fler vägar tillbaka till
arbete, kommer den att bli
 en kvarnsten för välfärdspolitiken under lång tid. Kraftfulla insatser måste
således göras för att möjliggöra
 återgång till arbete i stället för förtida pensionering.ko    »"  H2
                                                                      8+
                                                                         tion av
 barn, dock högst 55 000 kr.
Medel avsätts även för en månads retroaktivitet i samband med ansökan om
vårdbidrag för funktionshindrade b
arn.s hyr     "  H2
                    8+
                       denna bakgrund anser vi att ersättningsnivån bör sänkas
från 91 % till 90 % av bostadskostn
aden mellan 100 kr och 4 500 kr. För en pensionär med fullt BTP innebär
sänkningen som mest 144 kr per m
ånad. Detta kompenseras av vårt förslag till höjning av grundavdraget, som
innebär att en pensionär med ga
rantipension 2004 får behålla ungefär 200 kr mer i månaden efter skatt. Vidare
föreslår vi en sänkning av d
et skattefria äldreförsörjningsstödet med 1,8 % så att nivån på det stödet inte
ligger högre än nivån på den bes
kattade garantipensionen.våld böã   Û   °ú  H2
                                               år uppfattning har utformningen
av bostadstillägget till pensionär
er m.fl. (BTP) verkat kostnadsdrivande på framför allt kommunernas
hyressättning. Mot denna bakgrund an
ser vi att ersättningsnivån bör sänkas från 91 % till 90 % av bostadskostnaden
mellan 100 kr och 4 500 kr
. För en pensionär med fullt BTP innebär sänkningen som mest 144 kr per månad.
Detta kompenseras av vårt f
örslag till höjning av grundavdraget, som innebär att en pensionär med
garantipension 2004 får behålla ung
efär 200 kr mer i månaden efter skatt. Vidare föreslår vi en sänkning av det
skattefria äldreförsörjningsstöd
et med 1,8 % så att nivån på det stödet inte ligger högre än nivån på den
beskattade garantipensionen.om kom
pÓ       H2
            8+
                tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k.
övergångsmarknader för arbetslösa.särskã  1,8 %
H2
   8+
      uell utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd
 ta i anspråk avgifter som är
 avsedda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och
föräldrapenning. Utskotte
t kan således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.onärernC   S   (R
                                                                            H2
 er Moderaternas förslag om ökad
 nedsättning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om
utvidgning av de särski
lda avdragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara
 stödet enligt EG-regle
r. I lagen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk
och fiske. Enligt utskott
ets mening är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de
regler som gäller inom EU f
ör statsstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör
finnas ett tydligt samband me
llan de socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter
skall finansiera. Ett sådant
 samband är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional
 nedsättning av socialav
gifter avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet
måste betraktas som en del a
v regionalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns
avgifter/löneskatter som inte h
ar till syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det
ifrågasättas, och särskilt vid en eve
ntuell utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta
i anspråk avgifter som är a
vsedda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och
föräldrapenning. Utskottet
kan således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.tt gäll   R  @Vad R
@er Moderaternas förslag om ökad
 nedsättning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om
utvidgning av de särski
lda avdragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara
 stödet enligt EG-regle
r. I lagen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk
och fiske. Enligt utskott
ets mening är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de
regler som gäller inom EU f
ör statsstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör
finnas ett tydligt samband me
llan de socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter
skall finansiera. Ett sådant
 samband är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional
 nedsättning av socialav
gifter avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet
måste betraktas som en del a
v regionalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns
avgifter/löneskatter som inte h
ar till syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det
ifrågasättas, och särskilt vid en eve
ntuell utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta
i anspråk avgifter som är a
vsedda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och
föräldrapenning. Utskottet
kan således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.stutvecã   Û   °ú  H2
                                                                              er
 Moderaternas förslag om ökad ne
dsättning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om
utvidgning av de särskilda
 avdragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara
stödet enligt EG-regler.
I lagen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och
fiske. Enligt utskottets
 mening är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de
regler som gäller inom EU för s
tatsstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör finnas
ett tydligt samband mella
n de socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter skall
finansiera. Ett sådant sa
mband är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional
nedsättning av socialavgif
ter avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste
betraktas som en del av r
egionalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns
avgifter/löneskatter som inte har
till syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det ifrågasättas,
 och särskilt vid en eventu
ell utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i
anspråk avgifter som är avse
dda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och
föräldrapenning. Utskottet kan
 således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.arbetslS      H2
                                                                       8+
                                                                          s så
att den inte skall överstiga den
 högsta arbetslöshetsersättningen. Sjuklöneperioden har förlängts med 7 dagar
till 21 dagar. Beslut har där
vid tagits om att införa ett högkostnadsskydd för mindre företag.
Anställningsstöd för långtidssjukskrivna i
nrättas. Huruvida det finns förutsättningar för att ge den försäkrade
sjukersättning eller aktivitetsersättn
ing i stället för sjukpenning skall utredas senast ett år efter
sjukanmälningsdagen. Vården och försäkrings
kassorna har fått extra ekonomiska resurser. Arbetet med att förnya den
arbetslivsinriktade rehabilite
ringen har kommit i gång.ll ber«   »   H2
                                          8+
                                             iktas på att undersöka
möjligheterna att tillämpa schabloniserade m
etoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering
kommer att skärpas.   ³   j  @
Enlij  @ppgift från RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003
ersättning i form av sjukpenning
till 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002. De
 riktigt korta sjukfal
len visade en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda
arbetsgivarperioden. Den minskning av ko
stnaderna för sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september,
111 miljoner kronor. Kostn
aderna för sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än
motsvarande tid föregående år. Omk
ring 30 % av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som under
hösten/vintern 2002/03
successivt ökat från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad. Av
de sjukskrivna i slutet av
 juli 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler än
månaden innan och 17 800
fler än i juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat
pågående sjukfall (47,8 %) i s
lutet av juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var 40,7
 % av de pågående sjukfalle
n så långa. Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 % män.
 Antalet personer som va
rit sjukskrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli
2003 med 15 900 personer,
 eller 15,7 %. Under årets första nio månader har antalet dagar med ersättning
varit något lägre än under m
otsvarande tid föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar
sjukpenning har betalats ut, en
 minskning med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om
kostnaderna i september ligge
r under förra årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio
månader totalt ökat. Kostnader
na uppgick till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med
motsvarande tid förra året.
Antalet personer med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av
september hade drygt 494
 600 personer ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med
samma tid förra året. Kostnade
rna för sjukersättning under årets första nio månader uppgick till 43,5
miljarder kronor, en ökning med 17
,4 % jämfört med samma tid förra året.    s(

I enlighet med motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslår vi en - i förhållande
till regeringens förslag - m
inskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 2 940 miljoner kronor och för
åren 2005 och 2006 med 8
390 respektive 10 590 miljoner kronor.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Enligt vår mening bör tiden för omställningspension till efterlevande utan barn
utökas till tolv månader f
r.o.m. den 1 juli 2004. Vidare anser vi att innehav av fritidsfastighet inte
skall påverka storleken
av BTP fr.o.m. den 1 januari 2004.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi240 yrkandena 8 och 9 en - i förhållande
till regeringens förslag - ök
ning av utgiftsramen för 2004 med 105 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006
 med 155 respektive 165
 miljoner kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
Vi föreslår att en s.k. jämställdhetsbonus införs i föräldraförsäkringen. Den
innebär att en högre ersättning, 9
0 %, utges för varje månad som den ena föräldern tar ut föräldrapenning och som
motsvaras av en månads utta
g av den andra föräldern.
Enligt vår uppfattning kan besparingar göras genom att de 90 dagar som utbetalas
 med 60 kr per dag avs
kaffas. Vidare kan utgifterna inom underhållsstödet hållas tillbaka redan
fr.o.m. den 1 april 2004 bl.a
. genom att det gemensamma föräldraansvaret markeras. Ytterligare besparingar
kan göras inom utgiftsomr
ådet genom att åtgärder vidtas mot felaktiga utbetalningar.
Från 2006 föreslår vi att ett barnkonto på 40 000 kr per barn under
förskoleåldern införs.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi240 yrkandena 8 och 9 en - i förhållande
till regeringens förslag - m
inskning av utgiftsramen för 2004 med 240 miljoner kronor och för 2005 med 270
miljoner kronor. För 200
6 föreslås en ökning med 1 550 miljoner kronor. Utgiftsökningen avser inte några
 sakliga förändringar inom
ålderspensionssystemet utan är en följd av andra förslag från Folkpartiet som
påverkar pensionsutbetalning
arnas storlek.
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Vi föreslår i enlighet med motion Fi240 yrkande 12 att beräkningen av utgifterna
 för ålderspensionssystem
et vid sidan av statsbudgeten för 2004 skall tas upp med 50 miljoner kronor
utöver vad regeringen har
föreslagit. Utgiftsökningen avser inte några sakliga förändringar inom
ålderspensionssystemet utan är en föl
jd av andra förslag från Folkpartiet som påverkar pensionsutbetalningarnas
storlek.
Statsbudgetens inkomster
Vi anser att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna skall sänkas med 2
procentenheter i den privata
 tjänstesektorn för att stimulera sysselsättningen och sänka kostnaderna för
företagen. Därigenom minskas s
tatens inkomster med 5 800 miljoner kronor för 2004.
Med det anförda anser vi att motion Fi240 yrkande 4 bör tillstyrkas.
3. Kristdemokraterna
Sven Brus (kd) anser att utskottets yttrande i nedan angivna avseenden borde ha
följande lydelse:
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Kristdemokraterna anser att Integrationsverket bör läggas ned från den 1 juli
2004. Vissa av verkets up
pgifter bör i stället övertas av Migrationsverket samt Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, DO. DO b
ör tillföras medel för att stärka arbetet mot rasism, diskriminering och
främlingsfientlighet. De lokala
och regionala diskrimineringsombudsmännen anser vi bör avskaffas och anslaget
Integrationsåtgärder bör in
te tillföras några nya pengar. Migrationsverket skall enligt vårt förslag inte
pröva uppehållstillstånd för
adopterade samt för nyfödda till föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige.
Härigenom frigörs resurser. Vi
anser vidare att anslaget till Migrationsverket bör tillföras 100 miljoner
kronor för att bl.a. ytterli
gare förkorta handläggningstiderna. Genom att tillföra Migrationsverket medel
för att korta handläggnings
tiderna kan anslaget Mottagande av asylsökande minskas. Slutligen anser vi att
systemet med förhandlin
gar och avtal med kommunerna bör avskaffas. Stödet till en nyanländ person bör i
 stället bestå av en utvec
klingspeng. Utvecklingspengen skall administreras av Riksförsäkringsverket, RFV,
 och fördelas av försäkri
ngskassan. Medel för detta tillför vi utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi241 yrkandena 5 och 7 en - i förhållande
till regeringens förslag - m
inskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 166 miljoner kronor och för
åren 2005 och 2006 med 248
respektive 300 miljoner kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Nästan var sjätte svensk i arbetsför ålder är sjukskriven eller
förtidspensionerad. Socialdemokraterna har
 haft mer än fem år på sig att göra något åt den dramatiska utvecklingen. Trots
detta har regeringen fortf
arande inte presterat någon trovärdig strategi för hur den negativa utvecklingen
 skall brytas. Med nuva
rande politik hotas den svenska välfärdsstaten i sina grundvalar eftersom allt
färre kommer att tvingas
 försörja alltfler. Det måste därför ske ett trendbrott så att utvecklingen
vänds.
Vi anser att rehabiliteringen har varit eftersatt och föreslår därför att den
nya rehabiliteringsförsäkrin
g som föreslås i kommittébetänkande SOU 2000:78 i alla väsentliga huvuddrag bör
genomföras från den 1 januar
i 2004 med en utbyggnad den 1 januari 2005. En ökad totalkostnad under det
första året reformen genomför
s balanseras åren därefter med en nettovinst i form av lägre utbetalningar av
sjukpenning och förtidspen
sion.
Det fasta ersättningssystemet i sjukförsäkringen bör ersättas med en
individanpassad ersättningsnivå mellan
 25 och 100 %. Vi vill även tydliggöra läkarnas ansvar, ge utbildningen i
försäkringsmedicin en starkare
ställning i läkarutbildningen och ge försäkringsläkarna en fördjupad
vidareutbildning.
Vidare anser vi att information skall ges till allmänheten om sjukförsäkringens
syfte.
Socialförsäkringsadministrationen bör tillföras ytterligare medel dels för att
öka kvaliteten och korta ha
ndläggningstiderna, dels för att öka kontrollen av felutnyttjande, dels för att
ompröva äldre beviljade ak
tivitets- och sjukersättningar. För detta ändamål vill vi tillföra RFV samt
försäkringskassorna 100 miljone
r kronor år 2004, 150 miljoner kronor år 2005 samt 200 miljoner kronor år 2006.
En återgång till en sjuklöneperiod på 14 dagar medför att utgiftsområdet
tillförs 1 600 miljoner kronor 200
4.
För att finansiera ökade satsningar på vård och omsorg föreslår vi två
karensdagar med ett fortsatt högrisks
kydd på 10 dagar per år. Arbetsgivarnas minskade kostnader regleras med en
marginell höjning av arbetsg
ivaravgifterna.
Ersättningsnivån i sjukförsäkringen bör höjas till 80 % och SGI:n beräknas på
snittinkomsten under de två sen
aste åren. Skattepliktiga förmåner samt semesterersättning skall även vara
SGI-grundande.
Vidare vill vi ha en ny modell av trafikförsäkring där samtliga
personskadekostnader i samband med traf
ikolyckor förs över till denna försäkring. Därmed avlyfts det offentliga
kostnader på ca 4 miljarder krono
r. Den besparing som uppstår återförs till trafikanterna genom sänkt
inkomstskatt.
Möjligheten att privatisera dagens arbetsskadeförsäkring bör utredas och
därigenom ge ekonomiska incitame
nt till företagen att satsa mer på förebyggande åtgärder efter principen ju
säkrare en arbetsplats är desto
 lägre premie.
Slutligen vill vi avskaffa dagens system med förhandlingar och avtal för
kommunplacering av flyktingar
 och i stället införa en utvecklingspeng som följer individen. Denna
utvecklingspeng skall administrera
s av RFV. För denna administration utökas RFV:s anslag med 10 miljoner kronor år
 2004 och 25 miljoner k
ronor år 2005 respektive 2006.
I enlighet med motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslår vi en - i förhållande
till regeringens förslag - m
inskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 4 835 miljoner kronor och för
åren 2005 och 2006 med 10
 125 respektive 14 410 miljoner kronor.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Enligt vår mening bör innehav av fritidsfastighet inte ingå i inkomstprövningen
för beräkning av BTP. Vi a
nser också att omställningspension till efterlevande utan barn skall utökas från
 10 till 12 månader från d
en 1 januari 2004 samt att den övergångsvisa garantipensionen skall höjas med
100 kr per månad. Därtill k
ommer vårt förslag till höjt grundavdrag att förstärka det ekonomiska utrymmet
för dem med lägst pension.om
0û  ²
 @Enligt vår mening bör innehav av fritidsfastighet inte ingå i
inkomstprövningen för beräkning av BTP. V
i anser också att omställningspension till efterlevande utan barn skall utökas
från 10 till 12 månader fr
ån den 1 januari 2004 samt att den övergångsvisa garantipensionen skall höjas
med 100 kr per månad. Därtil
l kommer vårt förslag till höjt grundavdrag att förstärka det ekonomiska
utrymmet för dem med lägst pension
.ad0û  ²
 @Enligt vår mening bör innehav av fritidsfastighet inte ingå i
inkomstprövningen för beräkning av BTP
. Vi anser också att omställningspension till efterlevande utan barn skall
utökas från 10 till 12 månader
 från den 1 januari 2004 samt att den övergångsvisa garantipensionen skall höjas
 med 100 kr per månad. Där
till kommer vårt förslag till höjt grundavdrag att förstärka det ekonomiska
utrymmet för dem med lägst pens
ion.sk0û  ²
 @Enligt vår mening bör innehav av fritidsfastighet inte ingå i
inkomstprövningen för beräkning av
BTP. Vi anser också att omställningspension till efterlevande utan barn skall
utökas från 10 till 12 måna
der från den 1 januari 2004 samt att den övergångsvisa garantipensionen skall
höjas med 100 kr per månad.
 Därtill kommer vårt förslag till höjt grundavdrag att förstärka det ekonomiska
utrymmet för dem med lägst p
ension. s0û  ë$  H2
                    8+
                       t så att utvecklingen vänds.de s    »$  °ú  H2
                                                                      ar sjätte
svensk i arbetsför ålder är sjukskriven eller för
Vi föreslår i enlighet med motion Fi241 yrkandena 5 och 7 en - i förhållande
till regeringens förslag - ök
ning av utgiftsramen för 2004 med 740 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006
 med 790 respektive 800
 miljoner kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
Kristdemokraterna hävdar familjens rätt att avgöra barnomsorgsform inklusive
egen omsorg i hemmet. För a
tt möjliggöra detta föreslår vi att ett skattefritt barnomsorgskonto på 80 000
kr för barn som fyller ett
år införs från den 1 juli 2004. Maximalt föreslår vi att 40 000 kr per år skall
kunna tas ut med avtrappni
ng i förhållande till hur mycket kommunalt finansierad barnomsorg som nyttjas.
Till förmån för barnomsorg
skontot anser vi att de 90 dagar som betalas ut med 60 kr per dag kan avskaffas
och fr.o.m. 2005 den
 extra mamma/pappamånaden.
Vi anser att föräldraförsäkringen måste stärkas ytterligare och föreslår därför
att grundnivån i försäkringen höjs
 till 200 kr per dag från 2004 och att ersättningstaket höjs till 11
prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2
004 samt på sikt att ersättningsnivån höjs till 90 %. Vi föreslår även att två
kontaktdagar per barn och år i
nförs för barn mellan 4 och 15 år med 200 kr per dag. Vi vill vidare införa ett
nytt beräkningssätt för SGI
 genom att låta SGI beräknas som genomsnittet av de senaste två årens inkomst.
Även skattepliktiga förmåner
 och semesterersättning skall vara SGI-grundande.
Därtill föreslår vi att vårdbidrag skall utges till biståndsarbetare med
funktionshindrade barn.
Från 2005 bör enligt vår mening en graviditetspeng införas som ger rätt till
ersättning under 30 dagar i s
lutet av graviditeten samt besparingar göras på underhållsstödet genom att
stödmottagare med höga inkomste
r inte beviljas fullt underhållsstöd.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi241 yrkandena 5 och 7 en - i förhållande
till regeringens förslag - ök
ning av utgiftsramen för 2004 med 931 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006
 med 1 281 respektive 1
 211 miljoner kronor.
Statsbudgetens inkomster
För att kunna genomföra reformer anser vi att arbetsgivaravgifterna bör höjas
för 2004. Således anser vi a
tt en höjning bör göras med 0,06 procentenheter med anledning av ökade förmåner
inom föräldraförsäkringen. Des
sutom föreslår vi att sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,3 procentenheter för
att neutralisera effekten av
 en  andra karensdag. Våra förslag innebär sammantaget att statens inkomster
ökar med 3 900 miljoner kro
nor för 2004.
Med det anförda anser vi att motion Fi304 yrkande 25 bör tillstyrkas.
4. Centerpartiet
Birgitta Carlsson (c) anser att utskottets yttrande i nedan angivna avseenden
borde ha följande lydel
se:
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna har de senaste sex åren ökat
dramatiskt och utgör ett av de stör
sta hindren för Sveriges ekonomiska utveckling. Kostnaderna för sjukförsäkringen
 tenderar att stabiliser
as på en historisk rekordnivå. Den samlade ohälsorelaterade arbetsfrånvaron
fortsätter emellertid att öka
beroende på att fler förtidspensioneras.
Centerpartiet vill införa en samordnad arbetslivsförsäkring som ersätter dagens
sjuk- och arbetslöshetsför
säkringar och som förtydligar arbetslinjen.
Vidare vill vi att sjukpenning växlas mot rehabiliteringsersättning och
rehabiliteringsstöd. Till rehab
iliteringsinsatser anslås 2,6 miljarder kronor 2004, 2,7 miljarder kronor 2005
och 2,9 miljarder kron
or 2006, varav en halv miljard per år skall avse rehabilitering av psykiskt
sjuka och personer med sv
år social problematik.
Vi anser även att en rehabiliteringsgaranti skall införas. Den enskilde skall ha
 rätt till en kontaktpe
rson som samordnar rehabiliteringsinsatserna och lotsar mellan de olika
aktörerna i rehabiliteringspl
anen. Om garantin inte uppfylls skall den sjukskrivne ha möjlighet att inom
vissa ramar få kostnadstäck
ning för adekvata rehabiliteringstjänster som kan köpas av t.ex. privata
aktörer. Mindre företag skall he
lt undantas från skyldigheten att genomföra rehabiliteringsutredningar.
Medel reserverade för sjukförsäkringen skall omvandlas till aktiva åtgärder i
form av finansiell samordni
ng. Vi anser att ett generöst regelverk för finansiell samordning ökar
möjligheterna till bättre diagnos
och effektivare rehabilitering.
Beträffande arbetsgivarens sjuklöneansvar anser vi att det är antalet anställda
som skall avgöra omfattni
ngen av detta ansvar, efter principen att t.ex. fem anställda motsvarar fem
sjuklönedagar per anställd
upp till maximalt 30 dagar. Likformig nedsättning av arbetsgivaravgifterna
kommer att ge en viss överk
ompensation åt småföretagare.
SGI bör beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna före
sjukskrivningsperiodens inled
ning och karensdagen motsvara en hel dags arbete oavsett vid vilken tidpunkt på
dagen som sjukfallet
inleds. Grundnivån i sjukpenningen skall höjas till 200 kr.
Företagare skall ha samma rätt som anställda till sjukpenning.
Sjuk- och aktivitetsersättning skall bara beviljas om arbetsförmågan av
medicinska eller psykiatriska s
käl bedöms förhindra återgång till arbete eller studier. Även dessa personer
skall ha tillgång till rehabil
iteringsinsatser. Flexibla ersättningsnivåer bör införas.
Slutligen vill vi att bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen återställs.
I enlighet med motion Fi242 yrkande 3 föreslår vi - i förhållande till
regeringens förslag - en minskning
 av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 7 244 miljoner kronor och för åren 2005
 och 2006 med 12 059 res
pektive 16 549 miljoner kronor.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Vi anser att garantipensionen skall höjas stegvis med 3 000 kr med en första
höjning 2004 på 1 500 kr. V
idare föreslår vi att BTP skall ersätta bostadskostnader upp till 4 000 kr per
månad med 80 % av bostads
kostnaden.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi242 yrkande 3 en - i förhållande till
regeringens förslag - minskning
 av utgiftsramen för 2004 med 1 800 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006
med 1 300 respektive 1 5
00 miljoner kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
Vi anser att familjerna måste ges större möjlighet att själva bestämma över sin
vardag. Vi föreslår därför att
 barnbidraget för barn i åldern ett till fyra år höjs stegvis så att det 2007
uppgår till 1 900 kr per bar
n och månad. För 2004 föreslår vi en ökning med 200 kr per månad.
Vidare föreslår vi att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs till 200 kr per
dag och att taket i föräldraförsäk
ringen höjs till 11 prisbasbelopp. Höjningen av grundnivån i föräldrapenningen
får flera positiva effekter
 som inte bara påverkar utgiftsområde 12. Beräkningen av SGI bör enligt vår
uppfattning grundas på histori
sk inkomst.
Därtill föreslår vi att ersättningen för de 90 dagar som i dag utges med 60 kr
per dag höjs till 90 kr per
 dag.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi242 yrkande 3 en - i förhållande till
regeringens förslag - ökning av
utgiftsramen för 2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2
 797 respektive 4 270 m
iljoner kronor.
Statsbudgetens inkomster
Vi vill införa en reformerad sjuklönemodell och anser att den tredje
sjuklöneveckan skall kompenseras m
ed sänkta arbetsgivaravgifter på 0,28 procentenheter. Vårt förslag innebär en
minskning av statens inkoms
ter med 2 500 miljoner kronor för 2004.
Vi vill vidare införa riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften från 2004 för
att få till stånd övergångsmar
knader. Vi anser att sådana riktade sänkningar är nödvändiga för att ge
arbetslösa förutsättningar att få anst
ällning. Förslaget innebär inkomstminskningar för staten med 750 miljoner kronor
 för 2004.
Med det anförda anser vi att motionerna Fi242 yrkande 7 och Fi306 yrkande 17 bör
 tillstyrkas.
Bilaga 10
Socialutskottets yttrande
2003/04:SoU1y
Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 30 september 2003 beslutat bereda bl.a. socialutskottet
tillfälle att avge yt
trande över proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 (volym 1) i vad
avser den ekonomiska po
litiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2004, utgifternas fördelning
 på utgiftsområden och ber
äkningen av statsinkomsterna, förslag till utgiftstak för staten för åren 2005
och 2006, låneramar (yrkand
ena 1-17 och 27-40) jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till förslagen rörande utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och soci
al omsorg i propositionen jämte motionerna Fi239 (m) yrkandena 6 och 7, Fi240
(fp) yrkandena 8 och 9,
 Fi241 (kd) yrkandena 5 och 7 samt Fi242 (c) yrkande 3 såvitt motionerna rör
detta utgiftsområde.

Propositionen
I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och
utgifter för 2004. Vidare pre
senteras en finansplan, förslag till utgiftstak för staten för 2005 och 2006 och
 förslag till hur utgift
erna 2004 skall fördelas på utgiftsområden.
Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.
Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2003 samt
föreslår ändrade anslag på tillägg
sbudget för 2003.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik,
Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handi
kappolitik, Äldrepolitik, Socialtjänstpolitik och Forskningspolitik.
Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition föreslås öka med 38
0 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att utgifterna för
högkostnadsskyddet inom tandvården f
ör de äldre beräknas öka med ytterligare ca 290 miljoner kronor. Vidare tillförs
 75 miljoner kronor för en
 fortsatt satsning på åtgärder inom ramen för den nationella handlingsplanen för
 att förebygga alkoholskad
or, 10 miljoner kronor för insatser mot spelberoende, 35 miljoner kronor för
ersättning till talidomids
kadade i neurosedynkatastrofen, 17 miljoner kronor till Rikskvinnocentrum och
kvinno- och mansjourer
 samt 32 miljoner kronor till bilstöd till handikappade. Dessa utgiftsökningar
motverkas delvis genom
att kostnaderna för statlig assistansersättning bedöms bli mindre under 2004 än
vad som beräknades i samb
and med vårpropositionen.
I förhållande till anvisade medel 2003, inklusive tilläggsbudget, föreslås
utgifterna öka med 3 634 miljon
er kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att utgifterna för
tandvården beräknas öka med ca 1
 200 miljoner kronor, för läkemedel med ca 900 miljoner kronor och för statlig
assistansersättning med c
a 1 600 miljoner kronor.
Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 3 014 miljoner kronor
 i förhållande till den f
öreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att utgifterna för
assistansersättningen beräknas öka med ca
 2 900 miljoner kronor.
Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 37 665 miljoner kronor 2004.
Motioner
Motionernas förslag till utgiftsramar framgår av nedanstående tabell.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till ramar för utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och socia
l omsorg 2004-2006.
Belopp i miljoner kronor

Budgetår        2004    2005    2006
Regeringen      37 665  39 316  40 679
Moderata samlingspartiet        +2 467  -572    -2 010
Folkpartiet liberalerna +2 105  +2 365  +5 807
Kristdemokraterna       +1 825  +1 505  +1 255
Vänsterpartiet  0       0       0
Centerpartiet   +380    +382    -110
Miljöpartiet    0       0       0
Enligt Moderata samlingspartiet (Fi239) bör riksdagen besluta att till
utgiftsområde 9 för budgetåret 20
04 fördela 2 467 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit (yrkande 6).
Vidare bör riksdagen godk
änna en beräkning av utgifter för 2005 och 2006 som med 572 miljoner kronor
respektive 2 010 miljoner k
ronor understiger vad regeringen föreslagit (yrkande 7).
Moderaterna vill införa en nationell vårdgaranti och anser att det härför bör
avsättas sammanlagt 3,5 milj
arder kronor utöver regeringens s.k. tillgänglighetspengar under 2004 och 2005.
De anför att det ger et
t ordentligt tillskott för att klara av att korta vårdköerna samtidigt som
reformen är vad som behövs för
att även på sikt förhindra vårdköer. Moderaterna vill under den kommande
treårsperioden avsätta upp emot 7
miljarder kronor under olika utgiftsområden till bättre och snabbare
rehabilitering.
Moderaterna föreslår vidare ett nytt system för läkemedelsförmåner med minskat
inslag av prisregleringar o
ch mer konkurrens. Apoteket AB:s försäljningsmonopol bör stegvis avskaffas och
andelen receptfria läkeme
del fördubblas. Minderårigas läkemedelskostnad bör tas in under föräldrarnas
högkostnadsskydd för läkemedel.
Moderaterna vill även ha ett förbättrat högkostnadsskydd för samtliga grupper
när det gäller tandvårdskostna
der.
I motionen föreslås att rätten till personlig assistans under skoltid och vid
vistelse på dagcentrum åter
införs samt att rätten till personlig assistans också bör omfatta
funktionshindrade i gruppboende. För at
t funktionshindrades behov inte skall ställas mot andra behov i kommunen bör
kostnadsansvaret för de 20
 första timmarna av assistansen återföras till staten. I syfte att garantera
detta bör 1,9 miljarder kro
nor avsättas årligen.
Moderaterna anser vidare att försörjningen av hjälpmedel bör ses över och att en
 statlig hjälpmedelsgarant
i bör prövas. Åldersgränsen för bilstödet, vilket bör utgöra en del av
hjälpmedelsgarantin, föreslås höjas från n
uvarande 50 år till i första hand 67 år. Partiet vill anslå 18 miljoner kronor
mer än regeringen för bilst
ödet. Ytterligare medel bör även tillföras anslaget för bidrag till
handikapporganisationer. De extra med
len skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer som arbetar
oberoende av de stora samar
betsorganen inom handikapprörelsen.
För gruppen psykiskt sjuka vill Moderaterna utvidga verksamheten med personliga
ombud. Verksamheten f
öreslås erhålla ytterligare 200 miljoner kronor årligen. Personliga ombud är
enligt Moderaterna en förutsät
tning för en effektiv och ändamålsenlig psykiatrisk vård.
Folkpartiet liberalerna (Fi240) anser att ramen för år 2004 bör ökas med       2
 105 miljoner kronor (yr
kande 8). Vidare bör riksdagen godkänna en beräkning av utgifter för 2005 och
2006 som är 2 365 miljoner
kronor respektive   5 807 kronor större än vad regeringen föreslagit (yrkande
9).
Folkpartiet föreslår att landstingen skall få särskilda bidrag för genomförandet
 av en nationell vårdgarant
i med 1 miljard kronor åren 2004 och 2005. För en kvalitetsförbättring inom
psykiatrin föreslås sammantage
t 1,5 miljarder kronor under 2004-2006. Stödet åtföljs av förslag om flera
lagändringar och omfördelningar
 av kostnadsansvar. En genomgripande tandvårdsreform beräknas kunna inledas
2006.
Folkpartiet vill anvisa 70 miljoner kronor för 2004 och därefter 300 miljoner
kronor per år för stimulan
sbidrag för utveckling av bl.a. kommunala omsorgsgarantier, äldreombudsmän och
äldrevårdscentrum.
För missbruksförebyggande arbete föreslår partiet en ökning jämfört med
regeringens förslag med 200 miljoner
 kronor 2004 och 300 miljoner kronor per år fr.o.m. 2005.
Inom handikappområdet vill Folkpartiet satsa 5 miljarder kronor under fem år i
syfte att avskaffa hind
er för tillgänglighet i byggnader, kollektivtrafik m.m. För att återställa
inskränkningar i rätten till ass
istansersättning för funktionshindrade bör 300 miljoner kronor avsättas årligen.
 Partiets förslag på området
 om ändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommuner beräknas kunna genomföras
fr.o.m. 2006.
Enligt Kristdemokraterna (Fi241) bör riksdagen besluta om en ram för 2004 som är
 1 825 miljoner kronor
större än vad regeringen föreslagit (yrkande 5). När det gäller utgifterna för
åren 2005 och 2006 bör riksda
gen godkänna en beräkning som överstiger regeringens förslag med 1 505 miljoner
kronor respektive 1 255
miljoner kronor (yrkande 7).
Kristdemokraterna vill för införandet av en nationell vårdgaranti avsätta totalt
 4,6 miljarder kronor un
der de närmaste tre åren, d.v.s. 1 miljard kronor utöver regeringens så kallade
tillgänglighetspengar, vi
lka bör föras över till utgiftsområde 9 från utgiftsområde 25 (anslag 48:5). För
 att tillgodose behovet av
forskning kring palliativ vård bör 20 miljoner kronor avsättas per år.
Enligt Kristdemokraterna bör kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom
omfattas av sjukvårdens högko
stnadsskydd. För denna reform bör 60 miljoner kronor avsättas årligen under
perioden 2004-2006. Förslaget
 utgör första steget i en satsning med målet att tandsjukvård och
tandskadebehandling skall ingå i samma
system som övrig hälso- och sjukvård.
Kristdemokraterna föreslår besparingar och effektiviseringar på flera
myndigheters administration. Vida
re bör anslag 26:2 till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
minskas med 31 miljoner krono
r och anslag 14:7 för folkhälsopolitiska åtgärder med 30 miljoner kronor.
Partiet vill i stället avsätta m
edel för forskning kring arbetsliv och rehabilitering samt för tobakspreventiva
åtgärder under utgiftsom
rådena 10 respektive 25.
Centerpartiet (Fi242) vill höja regeringens förslag till ram för 2004 med 380
miljoner kronor. Vidare y
rkas att riksdagen godkänner utgiftsberäkningar för budgetåren 2005 och 2006 som
 är 382 miljoner kronor h
ögre respektive 110 miljoner kronor lägre än förslaget i budgetpropositionen
(yrkande 3).
Centerpartiet vill anslå ytterligare 500 miljoner kronor årligen för
genomförandet av vårdgarantin under
2004 och 2005. Partiet anser vidare att besparingar bör göras när det gäller
anslag till olika myndighet
er. Centerpartiets förslag utvecklas ytterligare i kommittémotion So623.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill åter framhålla vården, skolan och omsorgen som välfärdens kärna.
Utskottet delar regeringen
s uppfattning att det är behoven som skall styra tillgången, inte den enskildes
ekonomiska förhållanden
eller bostadsort. Vården, skolan och omsorgen skall vara generell, omfatta hela
befolkningen och hålla
 hög kvalitet.
Välfärdssamhället syftar till att öka tryggheten, rättvisan och jämlikheten.
Trygghet och goda villkor för
barnen och deras familjer är en viktig del av välfärden. Satsningar på barn och
ungdomar är att satsa i f
ramtiden. Samtidigt är det angeläget att även öka tryggheten för de äldre. Ett
annat prioriterat område är a
tt förbättra tillgängligheten för och bemötandet av personer med funktionshinder
 inom alla samhällssektore
r. En av de största socialpolitiska utmaningarna handlar om att hjälpa de
människor som har det allra s
vårast i samhället: hemlösa, missbrukare och andra i ekonomiskt och socialt
utsatta situationer.
Enligt utskottets mening är det angeläget att den psykiatriska vården förstärks.
 Utskottet ser därför med t
illfredsställelse på att regeringen nu tillsatt en psykiatrisamordnare som
löpande skall lämna förslag om
 psykiatrins former och samverkan mellan kommuner, landsting och myndigheter.
Utskottet instämmer med regeringen att en väl utbyggd välfärd som ger trygghet i
 förändringen skapar föruts
ättningar för en mer dynamisk ekonomisk utveckling. Det är angeläget att
välfärden fortsätter att byggas ut
 i den takt ekonomin medger. Utskottet kan konstatera att det parallellt med
vissa utgiftsbegränsning
ar även genomförs ett antal viktiga välfärdsreformer under 2003 och 2004, bl.a.
genom stora satsningar i
nom vård och omsorg. Satsningarna har främst inriktats mot att stärka
primärvården och den grundläggande s
jukhusvården. Genom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och
sjukvården och den så kal
lade tillgänglighetsreformen satsas närmare 13 miljarder kronor på hälso- och
sjukvårdsområdet under perio
den 2001-2004. Andra stora och angelägna satsningar som nyligen beslutats är det
 förbättrade tandvårdsstöd
et för äldre, högkostnadsskyddet inom äldre- och handikappomsorgen samt
genomförandet av en nationell nar
kotikahandlingsplan. Utskottet ser också positivt på att tillsynen inom
äldreomsorgen nyligen förstärkts
genom att medel utgått till länsstyrelserna för anställning av uppemot 100
äldreskyddsombud.
Kommuner och landsting ansvarar för väsentliga delar av välfärden. I
budgetpropositionen konstateras att
 den goda inkomstutvecklingen inom kommuner och landsting nu har avtagit till
följd av den svaga inte
rnationella konjunkturen och det osäkra världsläget. Utskottet noterar att
regeringen avser att förlänga
den tillfälliga förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi,
omfattande sammanlagt 4,7 milja
rder kronor, även till 2004 samt att förstärkningen avses bli permanent fr.o.m.
2005.
Utskottet kan konstatera att de statliga kostnaderna för tandvård, läkemedel och
 assistansersättning und
er 2004 beräknas öka med sammanlagt ca 3,7 miljarder kronor jämfört med 2003.
Utskottet ser positivt på d
e satsningar som föreslås, bl.a. att 10 miljoner kronor för insatser mot
spelberoende, 35 miljoner kron
or för ersättning till talidomidskadade, 17 miljoner kronor till
Rikskvinnocentrum och kvinno- och man
sjourer samt 32 miljoner kronor till bilstöd till handikappade. Utskottet delar
regeringens oro när de
t gäller de senaste årens ökade tillgång på narkotika och förhöjda
alkoholkonsumtion. Utskottet ställer sig
därför positivt till att ytterligare 75 miljoner kronor avsätts för fortsatta
åtgärder inom ramen för den n
ationella handlingplanen för att förebygga alkoholskador. Vidare fortsätter även
 genomförandet av den nar
kotikapolitiska handlingsplanen. En satsning på missbrukarvården, med fokus
bl.a. på de mest utsatta tu
nga missbrukarna, kommer att påbörjas under 2004. Sammantaget anser utskottet
att prioriteringarna är v
äl avvägda. Utskottet anser därmed att regeringens förslag om en ram för
utgiftsområde 9 om 37 665 272 000
 kr för budgetåret 2004 bör tillstyrkas och att motionerna Fi239 (m) yrkande 6,
Fi240 (fp) yrkande 8, F
i241 (kd) yrkande 5 och Fi242 (c) yrkande 3 (delvis) bör avstyrkas i denna del.
Utskottet anser vidare att beräkningen av utgifter för budgetåren 2005 och 2006
såvitt gäller utgiftsområd
e 9 bör tillstyrkas och att motionerna Fi239 (m) yrkande 7, Fi240 (fp) yrkande
9, Fi241 (kd) yrkande
7 och Fi242 (c) yrkande 3 (delvis) bör avstyrkas i denna del.
Stockholm den 23 oktober 2003
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson
(kd), Kristina Zakrisso
n (s), Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s),
 Lars U Granberg (s),
 Catherine Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina Pettersson (s), Gabriel
Romanus (fp), Kennet
h Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin
(mp), Jan Emanuel Johan
sson (s) och Marita Aronson (fp).
Avvikande meningar
1. Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson och Anne Marie Brodén (alla m)
 anför:
Endast genom högre tillväxt kan välfärden säkras. I Moderaternas motion Fi239
presenteras förslag till en
ekonomisk politik som säkrar förutsättningarna för en god social trygghet för
alla medborgare.
Under de senaste åren har det blivit alltmer uppenbart att den svenska
sjukvården inte klarar av sin m
est elementära uppgift: att ge vård i tid. Misslyckandet orsakar lidande och
försämrad livskvalitet för d
em som väntar på vård samt stora kostnader för samhället. Enligt vår mening
behövs det betydande reformer f
ör att sjukvården skall kunna uppfylla de krav som människor har rätt att
ställa.
Moderata samlingspartiet vill, liksom övriga borgerliga partier, införa en
nationell vårdgaranti. Vi an
ser att det härför bör avsättas sammanlagt 3,5 miljarder kronor utöver
regeringens s.k. tillgänglighetspen
gar under 2004 och 2005. Det ger ett ordentligt tillskott för att klara av att
korta vårdköerna samtidi
gt som reformen är vad som behövs för att även på sikt förhindra vårdköer.
Vårdgarantin, som skall vara fullt
 införd efter två år, innebär att alla har en uttalad rätt att få vård senast
inom tre månader efter det att
 behovet fastslagits. Vidare vill vi under den kommande treårsperioden avsätta
upp emot 7 miljarder kr
onor under olika utgiftsområden till bättre och snabbare rehabilitering.
Vi vill även införa en ny läkemedelsförmån med minskat inslag av prisregleringar
 och mer konkurrens. Apot
eket AB:s försäljningsmonopol bör stegvis avskaffas och andelen receptfria
läkemedel fördubblas.
Det finns ett stort behov av ett förbättrat högkostnadsskydd inom tandvården. Vi
 vill omedelbart införa e
tt generöst skydd för samtliga åldersgrupper. En självrisk för enkla och vanliga
 tandvårdsarbeten gör att d
e disponibla medlen kan användas effektivt till dem med stora tandvårdsbehov.
Vi vill införa ett stöd till funktionshindrade som är mångsidigt och anpassat
till den enskildes särskild
a förutsättningar. För oss är det en självklarhet att den funktionshindrade
skall kunna påverka sin egen s
ituation genom att t.ex. kunna välja vårdpersonal, omsorgsform och hjälpmedel.
Rätten till personlig ass
istans under skoltid och vid vistelse på dagcentrum skall återinföras. Vi anser
också att rätten till per
sonlig assistans bör omfatta funktionshindrade som bor i gruppbostad. För att
funktionshindrades behov
 inte skall ställas mot andra behov i kommunen utan gå direkt till den som har
rätt till stöd anser vi a
tt det ekonomiska ansvaret för de 20 första assistanstimmarna bör återföras till
 staten. För att garantera
 detta tillför vi anslaget för kostnader för statlig assistansersättning
ytterligare 1,9 miljarder krono
r.
En grundläggande förutsättning för att funktionshindrade skall ges en reell
möjlighet att leva ett så norm
alt liv som möjligt är en god tillgång till olika slags hjälpmedel.
Försörjningen av hjälpmedel bör därför ses
 över och en statlig hjälpmedelsgaranti prövas. Bilstödet och bidrag till
elektronisk utrustning slås sam
man och bör utgöra ett första steg i denna hjälpmedelsgaranti. Vi anser också
att 18 miljoner kronor utöve
r regeringens förslag bör anslås för denna nya hjälpmedelsgaranti. Ytterligare
medel bör även tillföras ansl
aget för bidrag till handikapporganisationer. De extra medlen skall riktas
särskilt till mindre handik
apporganisationer som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom
handikapprörelsen.
När det gäller gruppen psykiskt sjuka anser vi att verksamheten med personliga
ombud bör utvidgas och a
tt 600 miljoner kronor utöver regeringens förslag för åren 2004-2006 bör
avsättas för detta syfte. De perso
nliga ombuden fungerar som samordnare av olika insatser för psykiskt sjuka och
bevakar deras rättighet
er i förhållande till olika myndigheter. Modern psykiatrisk forskning har
påvisat vikten av att det fin
ns ett nätverk kring den enskilde som kan uppmärksamma tidiga tecken på psykos.
Personliga ombud spelar
 en stor roll i detta avseende och är enligt vår mening därmed en förutsättning
för en effektiv och ändamåls
enlig psykiatrisk vård.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi239 (m) yrkandena 6 och 7 en - i förhållande
 till regeringens förslag
 - ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med 2 467 miljoner kronor för
budgetåret 2004 samt minskning
ar av ramarna för budgetåren 2005 och 2006 med 572 miljoner kronor respektive 2
010 miljoner kronor.
2. Gabriel Romanus och Marita Aronson (båda fp) anför:
I likhet med övriga borgerliga partier vill Folkpartiet liberalerna införa en
nationell vårdgaranti. För
 detta ändamål bör det avsättas sammanlagt en miljard kronor under åren 2004 och
 2005.
En satsning om sammanlagt 1,5 miljarder kronor under den närmaste treårsperioden
 bör enligt vår mening g
öras för att förbättra kvaliteten inom psykiatrin. Satsningen motiveras av de
allvarliga brister som upp
kommit inom vården av de psykiskt funktionshindrade. Förutom ytterligare
resurser innefattar vårt refor
mförslag flera lagändringar och omfördelningar när det gäller kostnadsansvaret
mellan stat, kommuner och
landsting avseende rättspsykiatri och missbrukarvård.
På äldreområdet vill vi anvisa 70 miljoner kronor mer än regeringen för 2004 och
 därefter 300 miljoner kro
nor mer per år. Ökningen av stimulansbidragen skall användas för utveckling av
bl.a. kommunala omsorgsga
rantier, äldreombudsmän och äldrevårdscentrum.
Regeringen möter de ökade alkohol- och narkotikaproblemen med en betydande
nedskärning av det missbruks
förebyggande arbetet. Detta anser vi oacceptabelt och föreslår därför en ökning
på området jämfört med regerin
gens förslag med 200 miljoner kronor för 2004 och 300 miljoner kronor per år
fr.o.m. 2005.
Inom handikappområdet vill vi under andra halvåret 2004 påbörja en femårig
satsning i syfte att avskaffa
hinder för tillgänglighet i byggnader, kollektivtrafik m.m. Sammanlagt 5
miljarder kronor bör avsättas h
ärför. Utan denna satsning kommer riksdagens mål om genomförd tillgänglighet för
 rörelsehindrade år 2010 int
e vara möjligt att uppfylla.
För att återställa inskränkningar i rätten till assistansersättning för
funktionshindrade bör enligt vår meni
ng 300 miljoner kronor avsättas årligen. Vårt förslag om att staten skall återta
 kostnadsansvaret för de 2
0 första assistanstimmarna beräknas kunna genomföras fr.o.m. 2006. Även en
genomgripande tandvårdsreform
bör kunna inledas 2006.
Vi föreslår i enlighet med motion Fi240 (fp) yrkandena 8 och 9 en - i
förhållande till regeringens försla
g - ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med 2 105 miljoner kronor för
budgetåret 2004, med 2 365 mi
ljoner kronor för budgetåret 2005 och med 5 807 miljoner kronor för budgetåret
2006.
3. Chatrine Pålsson (kd) anför:
Tillsammans med Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och
Centerpartiet har Kristdemokra
terna presenterat ett förslag till nationell vårdgaranti. Jag föreslår att
totalt 4,6 miljarder kronor a
vsätts härför under de närmaste tre åren, d.v.s. 1 miljard kronor utöver
regeringens så kallade tillgängligh
etspengar.
Kommittén om vård i livets slutskede kunde konstatera stora brister i den
palliativa vården i Sverige.
Jag anser att det krävs forsknings- och utbildningsinsatser på området och vill
därför avsätta 20 miljoner
 kronor årligen till forskning i palliativ medicin.
Regeringen anslår 30 miljoner kronor under 2004 för att förstärka arbetet med
tobaksprevention. Jag anse
r att satsningen i huvudsak är vällovlig, men att det preventiva arbetet skall
utföras i skolorna som A
NT-undervisning och därför delvis är en kommunal angelägenhet. Kristdemokraterna
 avsätter mer pengar till
 kommunerna bl.a. för detta ändamål under utgiftsområde 25.
All tandsjukvård och tandskadebehandling bör enligt min mening inordnas i hälso-
 och sjukvårdens avgifts
system. Som ett första steg mot detta mål bör kirurgisk behandling av
tandlossningssjukdom placeras ino
m sjukvårdens högkostnadsskydd. För att finansiera denna reform bör 60 miljoner
kronor avsättas årligen un
der perioden 2004-2006. Det är Kristdemokraternas avsikt att efter hand som
statens finanser tillåter
det inkludera fler åtgärder med inriktning på förebyggande behandling i den
övriga hälso- och sjukvårdens a
vgiftssystem.
Jag föreslår besparingar och effektiviseringar på flera myndigheters
administration, bl.a. bör Socialsty
relsens förvaltningsanslag minskas med 5 %. Anslaget till Forskningsrådet för
arbetsliv och socialveten
skap bör minskas med 31 miljoner kronor, bl.a. eftersom Kristdemokraternas
förslag till en rehabiliter
ingsförsäkring under utgiftsområde 10 innehåller en betydande satsning på
forskning kring arbetsliv och r
ehabilitering.
Jag föreslår i enlighet med motion Fi241 (kd) yrkandena 5 och 7 en - i
förhållande till regeringens försl
ag - ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med 1 825 miljoner kronor för
budgetåret 2004, med 1 505 m
iljoner kronor för budgetåret 2005 och med 1 255 miljoner kronor för budgetåret
2006.
4. Kenneth Johansson (c) anför:
Vården och omsorgen skall utgå från människors behov och utövas i enlighet med
den enskildes önskemål och a
ktiva val. Centerpartiet har medverkat till att vården och omsorgen får
ytterligare resurser, främst in
om områdena primärvård, psykiatri, äldresjukvård samt tillgänglighet och
mångfald. En jämnare befolkningsutv
eckling, en solidarisk skatteutjämning och en breddad skattebas ger resurser och
 lika villkor.
I motion So623 (c) redovisas mer utförligt de förändringar inom utgiftsområde 9
som bör beslutas inför 200
4 års budget. Enligt min mening bör 1 miljard kronor utöver regeringens förslag
satsas på införandet av en
 nationell vårdgaranti. För att snabbt reducera vårdköerna bör 500 miljoner
kronor anslås för budgetåret 200
4 och lika mycket för 2005. Kraftfulla satsningar på att korta vårdköer samt på
rehabilitering och psykia
tri redovisas under annat utgiftsområde i Centerpartiets budgetmotion Fi242.
Familjemedicinska institutet bedriver en angelägen verksamhet. Jag motsätter mig
 därför regeringens försl
ag att minska institutets anslag. Enligt min mening bör 5 miljoner kronor utöver
 förslaget i budgetprop
ositionen anslås till institutet för 2004.
Jag föreslår vidare besparingar inom administrationen vid Socialstyrelsen,
Statens folkhälsoinstitut oc
h Smittskyddsinstitutet med sammanlagt 64 miljoner kronor. Anslaget till
forskning vid Forskningsråde
t för arbetsliv och socialvetenskap bör minskas med 61 miljoner kronor eftersom
satsningar på forskning
 görs under annat utgiftsområde.
Jag föreslår i enlighet med motion Fi242 (c) yrkande 3 en - i förhållande till
regeringens förslag - öknin
g av ramen avseende utgiftsområde 9 med       380 miljoner kronor för budgetåret
 2004 och med 382 miljo
ner kronor för budgetåret 2005 samt en minskning av ramen med 110 miljoner
kronor för budgetåret 2006.on
û  B
 @Jag föreslår i enlighet med motion Fi242 (c) yrkande 3 en - i förhållande till
 regeringens förslag - ökn
ing av ramen avseende utgiftsområde 9 med       380 miljoner kronor för
budgetåret 2004 och med 382 mil
joner kronor för budgetåret 2005 samt en minskning av ramen med 110 miljoner
kronor för budgetåret 2006.
nÀû  B
 @Jag föreslår i enlighet med motion Fi242 (c) yrkande 3 en - i förhållande till
 regeringens förslag -
ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med       380 miljoner kronor för
budgetåret 2004 och med 382 m
iljoner kronor för budgetåret 2005 samt en minskning av ramen med 110 miljoner
kronor för budgetåret 200
6.eÀû  B
 @Jag föreslår i enlighet med motion Fi242 (c) yrkande 3 en - i förhållande till
 regeringens förslag
- ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med       380 miljoner kronor för
budgetåret 2004 och med 382
 miljoner kronor för budgetåret 2005 samt en minskning av ramen med 110 miljoner
 kronor för budgetåret 2
006.tÀû  û''''  H2
                8+
                   nlagt 64 miljoner kronor. Anslaget till forskning vid
Forskningsrådet för arbetsliv och so
cialvetenskap bör minskas med 61 miljoner kronor eftersom satsningar på
forskning görs under annat utgi
ftsområde.abilic
   ''''  H2
         8+
            atri redovisas under annat utgiftsområde i Centerpartiets
budgetmotion Fi242.2
                         »&amp;
  H6
     8+
 l utgå från människors behov och utövas i enlighet med den enskildes önskemål
och aktiva val. Centerpa
rtiet har medverkat till att vården och omsorgen får ytterligare resurser,
främst inom områdena primärvård
, psykiatri, äldresjukvård samt tillgänglighet och mångfald. En jämnare
befolkningsutveckling, en solidar
isk skatteutjämning och en breddad skattebas ger resurser och lika villkor.d. F«
  #%  H2
         8+
            a denna reform
 bör 60 miljoner kronor avsättas årligen under perioden 2004-2006. Det är
Kristdemokraternas avsikt att
efter hand som statens finanser tillåter det inkludera fler åtgärder med
inriktning på förebyggande behan
dling i den övriga hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.sÃ   û#  °ú  H2
                                                                        sjukvård
 och tandskadebehandling bör enligt min mening inor
Bilaga 11
Kulturutskottets protokollsutdrag 2003/04:3.4


Bilaga 12
Trafikutskottets protokollsutdrag 2003/04:3.3

Bilaga 13
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
2003/04:MJU1y
Ramar för utgiftsområdena 20 och 23
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 30 september 2003 beslutat bereda övriga berörda utskott
 tillfälle att avge ytt
rande över proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för år 2004 (volym 1) om
den ekonomiska politiken
och förslag till statsbudget för budgetåret 2004, utgifternas fördelning på
utgiftsområden och beräkningen
av statsinkomsterna, förslag till utgiftstak för staten för åren 2005 och 2006,
låneramar (yrkandena 1-17
 och 27-40) jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde.
Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande de förslag i
propositionen som avser utgiftsom
rådena Allmän miljö- och naturvård (utgiftsområde 20) samt Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande närin
gar (utgiftsområde 23). I anslutning till yttrandet behandlas även vissa
följdmotioner.
Utgiftsområde 20
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 20 för budgetåret 2004 skall
fastställas till 3 770 566 000
 kr. Riksdagen föreslås vidare godkänna beräkningen av utgifter på
utgiftsområdet för åren 2005 och 2006. Re
geringen beräknar utgifterna till 3 687 respektive 3 710 miljoner kronor.
Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition minskar med 36 m
iljoner kronor. Detta förklaras framför allt av att 25 miljoner kronor överförs
till utgiftsområde 23. Me
dlen avser ökade insatser för  biotopskydd inom skogsbruket. I förhållande till
anvisade medel år 2003 öka
r utgifterna med 559 miljoner kronor år 2004. Förändringen förklaras
huvudsakligen av de satsningar  som
 riksdagen beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska miljömål -
delmål och åtgärdsstrateg
ier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:36). Den
konsekvensberäknade ramen för år 20
06 är 61 miljoner kronor lägre än  den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror
 främst på att tidsbegränsade
 satsningar  upphör efter år 2004.
Förslag till andra nivåer för ramen för utgiftsområde 20 läggs fram i
partimotioner (m), (fp), (kd) och (c
).
Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) att
 ramen för utgiftsområde
 20 för budgetåret 2004 skall fastställas till ett belopp som är 970 200 000 kr
lägre än regeringens försla
g. För budgetåren 2005 och 2006 föreslås i motionens yrkande 7 (delvis) en
beräknad ram som är 971 respekt
ive 973 miljoner kronor lägre än vad regeringen förordat. Enligt Moderata
samlingspartiet behövs det nya
 mer effektiva metoder i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. En
större andel av den skydd
svärda marken bör skyddas och vårdas genom  att s.k. skötselkontrakt tecknas.
Behovet av att köpa in skyd
dsvärd mark minskar därmed  samtidigt som bevarandearbetet blir mer effektivt.
För att finansiera arbet
et med att  bevara den biologiska mångfalden föreslås att en fond om en miljard
kronor inrättas senast år
 2007. Fonden bör vara öppen för donationer. I arbetet att sanera förorenade
markområden är det viktigt at
t prioritera de områden som är miljö- och hälsofarliga. För att kunna göra
nödvändiga prioriteringar behövs v
etenskapliga riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet för människa och
miljö. Sverige skall aktiv
t arbeta för införandet av ett effektivt EU-system för handel med utsläppsrätter
 vad gäller koldioxid. I f
örlängningen eftersträvas ett globalt system för handel med utsläppsrätter för
att effektivt minska utsläppe
n av växthusgaser.
I Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis) föreslås att ramen för
budgetåret 2003 skall faststäl
las till ett belopp som är 275 000 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit.
Enligt yrkande 9 (delvis)
bör den beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp som är 50
respektive 50 miljoner kron
or högre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet måste ambitionen att nå ett
hållbart samhälle bli mer än
bara ord. Det är dags att tillsätta en hållbarhetskommission med uppgift att
finna de systemfel som mot
verkar hållbar utveckling. Folkpartiets grundsyn är att man inom miljöområdet,
liksom inom andra områden,
 skall undvika riktade stödåtgärder som ofta leder till ökad byråkrati och
krångliga regler. Utgångspunkten
 skall istället vara att den som förorenar betalar. Därför motsätter sig
Folkpartiet ett riktat stöd till
klimatinvesteringar. Det är av central betydelse att Sverige är pådrivande i det
 internationella miljösa
marbetet och därför bör ytterligare medel tillföras denna verksamhet. Vidare
föreslås ökade anslag till mil
jöforskning. Situationen i Östersjön är ytterst allvarlig med ökande hot från
oljekatastrofer och torskbes
tånd som minskar dramatiskt. Mot den bakgrunden föreslås att ett särskilt
Östersjökonto inrättas.
Kristdemokraterna föreslår i sin partimotion Fi241 en minskning av ramen för
budgetåret 2004 med 210 000
 000 kr (yrkande 5 delvis). För budgetåren 2005 och 2006 bör den beräknade ramen
 minskas med 370 respekt
ive 370 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 7
delvis). Kristdemokraterna an
ser att miljöpolitiken måste präglas av en helhetssyn, där människan ingår i ett
 nära samspel med naturen u
tan att förbruka dess livsuppehållande resurser. Miljöhänsyn och miljöpolitik
kan inte avgränsas till någon
 specifik sektor utan måste inkluderas i beslutsunderlaget inom alla
politikområden. För att komma till
 rätta med miljöproblemen har Sveriges riksdag antagit 15 nationella
miljökvalitetsmål. Det övergripande
syftet är att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora
miljöproblemen är lösta. Kristdemokra
terna prioriterar satsningar på de miljökvalitetsmål som i dagsläget bedöms vara
 svårast att uppnå. Därför an
visas extra medel till klimatinvesteringar för år 2004. För att genomföra
sanering av förorenade naturomr
åden föreslås att detta anslag tillförs ytterligare medel utöver regeringens
förslag. Kristdemokraterna vi
ll också betona vikten av en sammanhållen sjö- och skogsmarkskalkning och
föreslår därför att nya medel til
lförs kalkning av skogsmark. I Kristdemokraternas utgiftsmotion för
utgiftsområde 23 återfinns satsninga
r för att hindra näringsläckaget från jordbruket till hav, sjöar och vattendrag.
 De medel som anslås för bi
ologisk mångfald i skogen skall fördelas till olika typer av åtgärder. Arbetet
bör bedrivas dels genom at
t staten köper in mark för att ta den ur produktion, dels genom frivilliga
överenskommelser i form av n
aturvårdsavtal. Avsättning av nyckelbiotoper bör föregås av en grundlig
inventering för att öka träffsäkerhet
en i de ekologiska bedömningarna. Kristdemokraterna föreslår ett något
långsammare genomförande av statlig
a markuppköp, effektivisering av administrationen och en högre andel frivilliga
avsättningar samtidigt
som en avvägning görs mellan miljömålet och produktionsmålet.
Centerpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) att ramen för
utgiftsområde 20 för budg
etåret 2004 ökas med 235 150 000 kr. För budgetåren 2005 och 2006 föreslås en
beräknad ram som är 604 respek
tive 1 188 miljoner kronor högre än vad regeringen förordat (yrkande 3 delvis).
Enligt Centerpartiet bl
ir det utan tillväxt inte möjligt att sanera miljöskador och kretsloppsanpassa
samhället. Utan ett hållba
rt samhälle försämrar vi möjligheterna för tillväxt och ett sunt utnyttjande av
naturresurser och människor
. För att tillväxten ska kunna ske utan att skada människors hälsa eller miljön,
 krävs att politiken är tyd
lig med att förhindra det. En långsiktigt hållbar tillväxt kräver nytänkande.
Miljöarbetet är långsiktigt och
 en god ekonomisk investering i framtiden. Därför krävs en miljödriven tillväxt
om vi långsiktigt skall bl
i rika. Centerpartiet vill göra kraftiga satsningar på att hejda
klimatförändringarna. För att klara upps
atta mål behövs en effektiv skatteväxling och fortsatta bidrag till
KLIMP-projekt. Satsningar som har e
ffekter på utsläppen av växthusgaser, ger ränteåterbäring i framtiden. Vi vill
bevara den biologiska mångfa
lden med hjälp av långsiktiga skötselavtal och möjliggöra saneringar av
förorenade markområden. Andra skall
 inte betala för vårt dåliga miljösamvete. En stor del av Sveriges bistånd bör
styras om till miljöbistånd.
Miljöbiståndet avser t.ex. åtgärder inom Östersjöns avvattningsområde.
Miljö- och jordbruksutskottet vill för sin del anföra följande. Utgiftsområdet
omfattar 13 anslag fördelad
e på två politikområden. Politikområdet Miljöpolitik omfattar bl.a. verksamhet
som avser naturvård och bio
logisk mångfald, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, miljöskydd,
kemikaliekontroll, miljöövervakning, str
ålskydd och internationellt miljösamarbete. Vidare ingår del av politikområdet
Forskningspolitik. Miljöpo
litiken är en viktig del i arbetet för hållbar utveckling och som regeringen
anför utgörs grunden för den
nationella miljöpolitiken av arbetet med de av riksdagen antagna 15
miljökvalitetsmålen. Arbetet med mi
ljömålen syftar till ett ekologiskt hållbart Sverige. Som framgår av
propositionen görs en kraftfull sats
ning på naturvård under de kommande åren. Vidare uppmärksammas obalansen i
havens ekosystem och ekologis
kt hållbara sjöar och  vattendrag. Den nationella klimatpolitiken kommer även
fortsättningsvis att vara
högt  prioriterad och av central betydelse i arbetet för en hållbar utveckling.
Sveriges arbete med att
 förändra EU:s gemensamma kemikaliepolitik har fortsatt prioritet. Stöd  till
kommunala investeringar f
ör att minska utsläppen av växthusgaser,  KLIMP, fortsätter. I propositionen
föreslår regeringen en minska
d ram för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition med 36 miljone
r kronor. Huvuddelen av denna minskning förklaras av den överföring på 25
miljoner kronor som görs till u
tgiftsområde 23 för ökade insatser för  biotopskydd inom skogsbruket. Utgifterna
 ökar med 559 miljoner kr
onor år 2004 i förhållande till anvisade medel år 2003. Förändringen förklaras
huvudsakligen av de satsning
ar  som riksdagen beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska
miljömå - delmål och åtgärdss
trategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:36). Den
konsekvensberäknade ramen f
ör år 2006 är 61 miljoner kronor lägre än  den föreslagna ramen för år 2004.
Detta beror främst på att tidsbeg
ränsade satsningar  upphör efter sistnämnda år.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om att
ramen för utgiftsområde 20
skall fastställas till 3 770 566 000 kr för budgetåret 2004 och avstyrker
motionerna Fi239 (m) yrkande
6, Fi240 (fp) yrkande 8, Fi241 (kd) yrkande 5 och Fi242 (c) yrkande 3 i denna
del.
Utskottet anser vidare att regeringens förslag beträffande de beräknade
utgifterna för budgetåren 2005 oc
h 2006 såvitt gäller utgiftsområde 20 bör tillstyrkas och att motionerna Fi239
(m) yrkande 7, Fi240 (fp)
 yrkande 9, Fi241 (kd) yrkande 7 och Fi242 (c) yrkande 3 därmed bör avstyrkas i
denna del.
Utgiftsområde 23
Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 23 för budgetåret 2004 skall
fastställas till 14 278 732 00
0 kr. Riksdagen föreslås vidare godkänna beräkningen av utgifter på
utgiftsområdet för åren 2005 och 2006. R
egeringen beräknar utgifterna till 14 467 respektive 14 409 miljoner kronor.
Ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition ökar med 111 mi
ljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av  satsningar på forskning och
utvecklingsverksamhet avs
eende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25
miljoner kronor till utgiftso
mrådet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade
insatser för  biotopskydd inom
skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar utgifterna  med 3
992 miljoner kronor år 2004
. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen huvudsakligen av den
från år 2003 till år 2002 tidig
arelagda utbetalningen av  arealstödsersättningar. Den konsekvensberäknade ramen
 för år 2006 är 130 miljon
er kronor högre än den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på ökade
 obligatoriska EU-stöd.joner
Z  @Ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års
ekonomiska vårproposition ökar med 111
miljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av  satsningar på forskning och
utvecklingsverksamhet a
vseende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25
miljoner kronor till utgift
sområdet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade
insatser för  biotopskydd ino
m skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar utgifterna  med 3
992 miljoner kronor år 20
04. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen huvudsakligen av den
från år 2003 till år 2002 tid
igarelagda utbetalningen av  arealstödsersättningar. Den konsekvensberäknade
ramen för år 2006 är 130 milj
oner kronor högre än den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på
ökade obligatoriska EU-stöd.föØù  kro
@Ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition ökar med 111 m
iljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av  satsningar på forskning och
utvecklingsverksamhet av
seende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25
miljoner kronor till utgifts
området från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade
insatser för  biotopskydd inom
 skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar utgifterna  med 3
992 miljoner kronor år 200
4. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen huvudsakligen av den
från år 2003 till år 2002 tidi
garelagda utbetalningen av  arealstödsersättningar. Den konsekvensberäknade
ramen för år 2006 är 130 miljo
ner kronor högre än den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på
ökade obligatoriska EU-stöd.miØù  kro
@Ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition ökar med 111 m
iljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av  satsningar på forskning och
utvecklingsverksamhet av
seende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25
miljoner kronor till utgifts
området från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade
insatser för  biotopskydd inom
 skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar utgifterna  med 3
992 miljoner kronor år 200
4. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen huvudsakligen av den
från år 2003 till år 2002 tidi
garelagda utbetalningen av  arealstödsersättningar. Den konsekvensberäknade
ramen för år 2006 är 130 miljo
ner kronor högre än den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på
ökade obligatoriska EU-stöd. oØù  kro
 °ú  8+
 rksamhet som avser naturvård och biologisk mångfald, vatten- och luftvård,
avfallsfrågor, miljöskydd,
kemikaliekontroll, miljöövervakning, strålskydd och internationellt
miljösamarbete. Vidare ingår del av p
olitikområdet Forskningspolitik. Miljöpolitiken är en viktig del i arbetet för
hållbar utveckling och som
 regeringen anför utgörs grunden för den nationella miljöpolitiken av arbetet
med de av riksdagen antagn
a 15 miljökvalitetsmålen. Arbetet med miljömålen syftar till ett ekologiskt
hållbart Sverige. Som framgår
av propositionen görs en kraftfull satsning på naturvård under de kommande åren.
 Vidare uppmärksammas oba
lansen i havens ekosystem och ekologiskt hållbara sjöar och  vattendrag. Den
nationella klimatpolitike
n kommer även fortsättningsvis att vara högt  prioriterad och av central
betydelse i arbetet för en hållb
ar utveckling. Sveriges arbete med att förändra EU:s gemensamma kemikaliepolitik
 har fortsatt priorite
t. Stöd  till kommunala investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser,
 KLIMP, fortsätter. I pro
positionen föreslår regeringen en minskad ram för utgiftsområdet år 2004 jämförd
 med beräkningen i 2003 års e
konomiska vårproposition med 36 miljoner kronor. Huvuddelen av denna minskning
förklaras av den överföri
ng på 25 miljoner kronor som görs till utgiftsområde 23 för ökade insatser för
biotopskydd inom skogsbruk
et. Utgifterna ökar med 559 miljoner kronor år 2004 i förhållande till anvisade
medel år 2003. Förändringen
 förklaras huvudsakligen av de satsningar  som riksdagen beslutat med anledning
av regeringens propos
ition Svenska miljömå - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet.
2001/02:MJU03, rskr.  2001/
02:36). Den konsekvensberäknade ramen för år 2006 är 61 miljoner kronor lägre än
  den föreslagna ramen för år
 2004. Detta beror främst på att tidsbegränsade satsningar  upphör efter
sistnämnda år.ent
                       @Milj
                              @ch jor
dbruksutskottet vill för sin del anföra följande. Utgiftsområdet omfattar 13
anslag fördelade på två politi
kområden. Politikområdet Miljöpolitik omfattar bl.a. verksamhet som avser
naturvård och biologisk mångfal
d, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, miljöskydd, kemikaliekontroll,
miljöövervakning, strålskydd och in
ternationellt miljösamarbete. Vidare ingår del av politikområdet
Forskningspolitik. Miljöpolitiken är en
viktig del i arbetet för hållbar utveckling och som regeringen anför utgörs
grunden för den nationella mi
ljöpolitiken av arbetet med de av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen.
Arbetet med miljömålen syftar
 till ett ekologiskt hållbart Sverige. Som framgår av propositionen görs en
kraftfull satsning på naturv
ård under de kommande åren. Vidare uppmärksammas obalansen i havens ekosystem
och ekologiskt hållbara sj
öar och  vattendrag. Den nationella klimatpolitiken kommer även fortsättningsvis
 att vara högt  priorite
rad och av central betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Sveriges
arbete med att förändra EU:s
gemensamma kemikaliepolitik har fortsatt prioritet. Stöd  till kommunala
investeringar för att minska
utsläppen av växthusgaser,  KLIMP, fortsätter. I propositionen föreslår
regeringen en minskad ram för utgi
ftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition
med 36 miljoner kronor. Huv
uddelen av denna minskning förklaras av den överföring på 25 miljoner kronor som
 görs till utgiftsområde 2
3 för ökade insatser för  biotopskydd inom skogsbruket. Utgifterna ökar med 559
miljoner kronor år 2004 i
 förhållande till anvisade medel år 2003. Förändringen förklaras huvudsakligen
av de satsningar  som riksd
agen beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska miljömå - delmål
och åtgärdsstrategier (pr
op. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:36). Den konsekvensberäknade
 ramen för år 2006 är 61
 miljoner kronor lägre än  den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst
på att tidsbegränsade satsni
ngar  upphör efter sistnämnda år.tsn#       H2
                                               xb
                                                  ch jordbruksutskottet vill för
 sin del anföra följande. Utgift
sområdet omfattar 13 anslag fördelade på två politikområden. Politikområdet
Miljöpolitik omfattar bl.a. ver
ksamhet som avser naturvård och biologisk mångfald, vatten- och luftvård,
avfallsfrågor, miljöskydd, kemi
kaliekontroll, miljöövervakning, strålskydd och internationellt miljösamarbete.
Vidare ingår del av polit
ikområdet Forskningspolitik. Miljöpolitiken är en viktig del i arbetet för
hållbar utveckling och som reg
eringen anför utgörs grunden för den nationella miljöpolitiken av arbetet med de
 av riksdagen antagna 15
 miljökvalitetsmålen. Arbetet med miljömålen syftar till ett ekologiskt hållbart
 Sverige. Som framgår av p
ropositionen görs en kraftfull satsning på naturvård under de kommande åren.
Vidare uppmärksammas obalans
en i havens ekosystem och ekologiskt hållbara sjöar och  vattendrag. Den
nationella klimatpolitiken ko
mmer även fortsättningsvis att vara högt  prioriterad och av central betydelse i
 arbetet för en hållbar u
tveckling. Sveriges arbete med att förändra EU:s gemensamma kemikaliepolitik har
 fortsatt prioritet. S
töd  till kommunala investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser,
KLIMP, fortsätter. I proposi
tionen föreslår regeringen en minskad ram för utgiftsområdet år 2004 jämförd med
 beräkningen i 2003 års ekono
miska vårproposition med 36 miljoner kronor. Huvuddelen av denna minskning
förklaras av den överföring p
å 25 miljoner kronor som görs till utgiftsområde 23 för ökade insatser för
biotopskydd inom skogsbruket.
Utgifterna ökar med 559 miljoner kronor år 2004 i förhållande till anvisade
medel år 2003. Förändringen förk
laras huvudsakligen av de satsningar  som riksdagen beslutat med anledning av
regeringens propositio
n Svenska miljömå - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet.
2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:3
6). Den konsekvensberäknade ramen för år 2006 är 61 miljoner kronor lägre än
den föreslagna ramen för år 200
4. Detta beror främst på att tidsbegränsade satsningar  upphör efter sistnämnda
år.nen+(
            @Milj
                   @ch jordb
ruksutskottet vill för sin del anföra följande. Utgiftsområdet omfattar 13
anslag fördelade på två politiko
mråden. Politikområdet Miljöpolitik omfattar bl.a. verksamhet som avser
naturvård och biologisk mångfald,
 vatten- och luftvård, avfallsfrågor, miljöskydd, kemikaliekontroll,
miljöövervakning, strålskydd och inte
rnationellt miljösamarbete. Vidare ingår del av politikområdet
Forskningspolitik. Miljöpolitiken är en vi
ktig del i arbetet för hållbar utveckling och som regeringen anför utgörs
grunden för den nationella milj
öpolitiken av arbetet med de av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen.
Arbetet med miljömålen syftar t
ill ett ekologiskt hållbart Sverige. Som framgår av propositionen görs en
kraftfull satsning på naturvård
 under de kommande åren. Vidare uppmärksammas obalansen i havens ekosystem och
ekologiskt hållbara sjöar
 och  vattendrag. Den nationella klimatpolitiken kommer även fortsättningsvis
att vara högt  prioritera
d och av central betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Sveriges arbete
med att förändra EU:s ge
mensamma kemikaliepolitik har fortsatt prioritet. Stöd  till kommunala
investeringar för att minska ut
släppen av växthusgaser,  KLIMP, fortsätter. I propositionen föreslår regeringen
 en minskad ram för utgift
sområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition
med 36 miljoner kronor. Huvud
delen av denna minskning förklaras av den överföring på 25 miljoner kronor som
görs till utgiftsområde 23
för ökade insatser för  biotopskydd inom skogsbruket. Utgifterna ökar med 559
miljoner kronor år 2004 i f
örhållande till anvisade medel år 2003. Förändringen förklaras huvudsakligen av
de satsningar  som riksdag
en beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska miljömå - delmål
och åtgärdsstrategier (prop
. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:36). Den konsekvensberäknade
ramen för år 2006 är 61 m
iljoner kronor lägre än  den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på
 att tidsbegränsade satsning
ar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2
                                             8+
                                                 årets första nio månader
uppgick till 43,5 miljarder kronor, e
n ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.

Förslag till andra nivåer för ramen för utgiftsområde 20 läggs fram i
partimotioner (m), (fp), (kd) och (c
).
Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) att
 ramen för utgiftsområde
 23 för budgetåret 2004 fastställs till ett belopp som är 313 560 000 kr lägre
än regeringens förslag. För b
udgetåren 2005 och 2006 föreslås i motionens yrkande 7 (delvis) en beräknad ram
som är 338 respektive 158
 miljoner kronor lägre än vad regeringen förordat. Enligt Moderata
samlingspartiet belastas den svenska
 livsmedelsproduktionen med skatter på produktionsmedlen som är avsevärt högre
än omvärldens. Skatten på de
n diesel som förbrukas i näringen måste sänkas och skatterna på växtnäring och
växtskyddsmedel bör avskaffas.
 Därmed behövs inget anslag för återföring av del av dessa skattemedel. Svenskt
djurskydd håller hög standa
rd i ett internationellt perspektiv. En ny dyr myndighet behöver inte inrättas.
Det finns en risk att
detta får till följd att ytterligare svenska särregler kommer att försvåra för
den svenska livsmedelsprodu
ktionen. Inte heller behöver den verksamhet som Livsmedelsekonomiska institutet
bedriver ske i en spe
ciell myndighet. Dessa myndigheter bör därför avskaffas. Staten skall inte ha
till uppgift att marknads
föra eller stimulera konsumtionen av en viss typ av livsmedel. Detta skall
skötas av marknaden utan st
atlig inblandning. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget till ekologisk
produktion slopas.
I Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis) föreslås att ramen för
budgetåret 2003 fastställs til
l ett belopp som är 286 000 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit. Enligt
yrkande 9 (delvis) bör den
beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp som är 304
respektive 102 miljoner kronor l
ägre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör jordbruket ses som en näring
bland alla andra. Den vik
tigaste åtgärden för ett livskraftigt jordbruk är att främja en bra
småföretagarpolitik. En levande landsby
gd är i grunden beroende av tillväxt och nyföretagande. Folkpartiet vill driva
en jordbrukspolitik där m
an går från direktbidrag till jordbruket, till att betala bönderna för den
samhällsnytta de gör. Folkparti
et vill anslå mer medel än regeringen till åtgärder inom djurskydd och
djurhälsovård. Vidare avsätts ytterl
igare medel för konsumentpolitiska åtgärder vad gäller livsmedelshanteringen.
Folkpartiet anser vidare a
tt Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med fokus på en bred
landsbygdsutveckling. Ökade
resurser beräknas för Sveriges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och sa
mhällsbygge. Med hänsyn till fiskets utsatta situation bör  ytterligare medel
tillföras Fiskeriverket.h
m Lxþ  ú  @I Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis) föreslås att
ramen för budgetåret 2003 faststäl
ls till ett belopp som är 286 000 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit.
Enligt yrkande 9 (delvis) b
ör den beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp som är 304
respektive 102 miljoner kr
onor lägre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör jordbruket ses som en
näring bland alla andra. D
en viktigaste åtgärden för ett livskraftigt jordbruk är att främja en bra
småföretagarpolitik. En levande l
andsbygd är i grunden beroende av tillväxt och nyföretagande. Folkpartiet vill
driva en jordbrukspoliti
k där man går från direktbidrag till jordbruket, till att betala bönderna för
den samhällsnytta de gör. Fol
kpartiet vill anslå mer medel än regeringen till åtgärder inom djurskydd och
djurhälsovård. Vidare avsätts
ytterligare medel för konsumentpolitiska åtgärder vad gäller
livsmedelshanteringen. Folkpartiet anser vi
dare att Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med fokus på en bred
 landsbygdsutveckling.
 Ökade resurser beräknas för Sveriges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet
för miljö, areella näringar
och samhällsbygge. Med hänsyn till fiskets utsatta situation bör  ytterligare
medel tillföras Fiskeriver
ket.att fxþ  ú  @I Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis) föreslås
att ramen för budgetåret 2003 f
astställs till ett belopp som är 286 000 000 kr lägre än vad regeringen
föreslagit. Enligt yrkande 9 (del
vis) bör den beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp som är
 304  respektive 102 miljo
ner kronor lägre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör jordbruket ses
som en näring bland alla an
dra. Den viktigaste åtgärden för ett livskraftigt jordbruk är att främja en bra
småföretagarpolitik. En lev
ande landsbygd är i grunden beroende av tillväxt och nyföretagande. Folkpartiet
vill driva en jordbruks
politik där man går från direktbidrag till jordbruket, till att betala bönderna
för den samhällsnytta de g
ör. Folkpartiet vill anslå mer medel än regeringen till åtgärder inom djurskydd
och djurhälsovård. Vidare a
vsätts ytterligare medel för konsumentpolitiska åtgärder vad gäller
livsmedelshanteringen. Folkpartiet an
ser vidare att Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med fokus på
en bred landsbygdsutvec
kling. Ökade resurser beräknas för Sveriges lantbruksuniversitet och
Forskningsrådet för miljö, areella när
ingar och samhällsbygge. Med hänsyn till fiskets utsatta situation bör
ytterligare medel tillföras Fisk
eriverket.as. Dxþ  ú  @I Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis)
föreslås att ramen för budgetåret
2003 fastställs till ett belopp som är 286 000 000 kr lägre än vad regeringen
föreslagit. Enligt yrkande
9 (delvis) bör den beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp
som är 304  respektive 102
 miljoner kronor lägre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör jordbruket
ses som en näring bland a
lla andra. Den viktigaste åtgärden för ett livskraftigt jordbruk är att främja
en bra småföretagarpolitik.
En levande landsbygd är i grunden beroende av tillväxt och nyföretagande.
Folkpartiet vill driva en jor
dbrukspolitik där man går från direktbidrag till jordbruket, till att betala
bönderna för den samhällsnytt
a de gör. Folkpartiet vill anslå mer medel än regeringen till åtgärder inom
djurskydd och djurhälsovård. Vi
dare avsätts ytterligare medel för konsumentpolitiska åtgärder vad gäller
livsmedelshanteringen. Folkpart
iet anser vidare att Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med
fokus på en bred landsbygd
sutveckling. Ökade resurser beräknas för Sveriges lantbruksuniversitet och
Forskningsrådet för miljö, aree
lla näringar och samhällsbygge. Med hänsyn till fiskets utsatta situation bör
ytterligare medel tillföra
s Fiskeriverket.r högxþ  ó
  H2
     8+
        internationellt perspektiv. En ny dyr myndighet behöver inte inrättas.
Det finns en risk att de
Kristdemokraterna föreslår i sin partimotion Fi241 en ökning av ramen för
budgetåret 2004 med 276 000 000
 kr (yrkande 5 delvis). För budgetåren 2005 och 2006 bör den beräknade ramen
ökas med 248 respektive 248
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 7 delvis).
Kristdemokraternas inriktnin
g för jordbruket syftar till fortsatt användning av åkermarken för
livsmedelsproduktion eller produktion
 som enkelt kan ställas om till  livsmedelsproduktion. De anslagsförändringar
som föreslås syftar till at
t förbättra det svenska jordbrukets konkurrenskraft i förhållande till
omvärlden. Skatter och avgifter, b
l.a. dieselskatten föreslås harmoniseras med övriga EU-länder. Detta bedöms vara
 en  förutsättning för att j
ordbruket skall finnas kvar som basnäring i hela landet och därmed för
bevarandet av den öppna landskaps
bilden samt möjliggöra ett fullt utnyttjande av befintliga EU-ersättningar.
Kristdemokraterna anser att
 den skatt på handelsgödsel och  bekämpningsmedel som jordbruket betalar skall
återgå till jordbruksnäring
en i form av  finansiering av jordbruksforskning, åtgärder för att minska
växtnäringsförluster och till  s
töd för utveckling av en mer miljöanpassad jordbruksverksamhet.
Kristdemokraterna vill också tillskjuta
jordbruket ytterligare resurser till en rad åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur. Dessa åtgärder m
otiveras bl.a. av att utfallet av Sveriges förhandlingar inom EU utfallit till
det svenska jordbruket
s nackdel. Förenklade regelverk leder vidare till minskat medelsbehov för
Jordbruksverket och neddragn
ingar av distriktsveterinärorganisationens överkapacitet möjliggör ytterligare
besparingar. Extra resurs
er föreslås anvisas till ett återupprättande av skördeskadeersättningen och
därutöver föreslås på grund av Norr
landsjordbrukets utsatta situation särskilda stödåtgärder. Ett nytt anslag
föreslås för att finansiera ersät
tning åt avbytartjänster i jordbruket. För att kompensera för de höga
energiskatterna föreslås att ett nytt
 anslag inrättas för stöd till växthusnäringen. Vidare föreslås ett ökat stöd
till miljöförbättrande åtgärder i jo
rdbruket samt till bekämpning av djursjukdomar. Stödet till rennäringen har de
senaste åren varit underd
imensionerat, varför Kristdemokraterna föreslår en höjning av anslaget. Även
ersättningarna för viltskador
 höjs ytterligare för att motsvara de behov som livskraftiga rovdjursstammar
medför.
Centerpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) att ramen för
utgiftsområde 23 för budg
etåret 2004 ökas med 210 000 000 kr. För budgetåren 2005 och 2006 föreslås en
beräknad ram som är 210 respek
tive 210 miljoner kronor högre än vad regeringen förordat (yrkande 3 delvis).
Centerpartiet föreslår ökade
 anslag bl.a. till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Vidare bör
ytterligare medel tillföras fo
rskningen avseende miljöförbättringar inom jordbruket och ekologisk produktion.
Miljö- och jordbruksutskottet vill för sin del anföra följande. Utgiftsområdet
omfattar 38 anslag fördelad
e på sju politikområden. Det mest omfattande politikområdet är Livsmedelspolitik
 som omfattar i första ha
nd verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt
 livsmedel. Övriga politi
kområden är Landsbygdspolitik, Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forsknin
gspolitik. Som framgår av propositionen föreslås för budgetåret 2004 att
sammanlagt 14,3 miljarder kronor
 anslås för utgiftsområdet. Ungefär 60 % av utgifterna finansieras från
EU-budgeten. Merparten av EU-stöde
t avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention
och exportbidrag. Därtill
kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter nationell
medfinansiering. Till dessa hör la
ndsbygdsprogrammet och strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige. Som
regeringen redovisar i propos
itionen ökar ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års
 ekonomiska vårproposition me
d 111 miljoner kronor. Huvudsakligen förklaras detta av  satsningar på forskning
 och utvecklingsverksa
mhet avseende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Vidare överförs 25
 miljoner kronor till u
tgiftsområdet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Denna
överföring möjliggör ökade insatser för b
iotopskydd inom skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar
utgifterna med 3 992 miljone
r kronor år 2004. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen
huvudsakligen av den från år 2003 ti
ll år 2002 tidigarelagda utbetalningen av arealstödsersättningar. Den 130
miljoner kronor högre konsekve
nsberäknade ramen för år 2006 jämfört med den föreslagna ramen för år 2004 beror
 främst på ökade obligatoriska
EU-stöd.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om att
ramen för utgiftsområde 23
skall fastställas till 14 278 732 000 kr för budgetåret 2004 och avstyrker
motionerna Fi239 (m) yrkande
 6, Fi240 (fp) yrkande 8, Fi241 (kd) yrkande 5 och Fi242 (c) yrkande 3 i denna
del.
Utskottet anser vidare att regeringens förslag beträffande de beräknade
utgifterna för budgetåren 2005 oc
h 2006 såvitt gäller utgiftsområde 20 bör tillstyrkas och att motionerna Fi239
(m) yrkande 7, Fi240 (fp)
 yrkande 9, Fi241 (kd) yrkande 7 och Fi242 (c) yrkande 3 därmed bör avstyrkas i
denna del.
Stockholm den 23 oktober 2003
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa
Domeij (mp), Sinikka Bohlin
 (s), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund (s), Sven Gunnar
Persson (kd), Christin
a Axelsson (s), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s),
Bengt-Anders Johansson
(m), Christin Nilsson (s), Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp), Sven-Erik
Sjöstrand (v) och Hans S
tenberg (s).Avvikande mening
1. Utgifternas fördelning på utgiftsområden
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia Widegren
(m) anför:
Utgiftsområde 20
Enligt Moderata samlingspartiet behövs det nya mer effektiva metoder i arbetet
för att bevara den biol
ogiska mångfalden. Ytterst bevarar den enskilde markägaren den biologiska
mångfalden bättre än staten. En
 större andel av den skyddsvärda marken bör skyddas och vårdas genom  att s.k.
skötselkontrakt tecknas. B
ehovet av att köpa in skyddsvärd mark minskar därmed  samtidigt som
bevarandearbetet blir mer effektivt
. För att finansiera arbetet med att  bevara den biologiska mångfalden föreslås
att en fond om en miljar
d kronor inrättas senast år 2007. Fonden bör vara öppen för donationer. I
arbetet med att sanera förorenad
e markområden är det viktigt att prioritera de områden som är miljö- och
hälsofarliga. För att kunna göra nöd
vändiga prioriteringar behövs vetenskapliga riskbedömningar av
saneringsobjektens farlighet för människa
och miljö. Sverige skall aktivt arbeta för införandet av ett effektivt EU-system
 för handel med utsläppsr
ätter vad gäller koldioxid. I förlängningen eftersträvas ett globalt system för
handel med utsläppsrätter för
 att effektivt minska utsläppen av växthusgaser. Vi föreslår i enlighet med vår
partimotion Fi239 yrkande
na 6 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag,
minskning av utgiftsramen för b
udgetåret 2004 med 970 200 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren
2005 och 2006 föreslås minska
s med 971 respektive 973 miljoner kronor.
Utgiftsområde 23
Enligt vår mening belastas den svenska livsmedelsproduktionen med skatter på
produktionsmedlen som är a
vsevärt högre än omvärldens. Skatten på den diesel som förbrukas i näringen
måste sänkas till 53 öre och skatt
erna på växtnäring och växtskyddsmedel bör avskaffas. Därmed behövs inget anslag
 för återföring av del av dess
a skattemedel. Svenskt djurskydd håller hög standard i ett internationellt
perspektiv. En ny dyr myndi
ghet behöver inte inrättas. Det finns en risk att detta får till följd att
ytterligare svenska särregler
kommer att försvåra för den svenska livsmedelsproduktionen. Inte heller behöver
den verksamhet som Livsm
edelsekonomiska institutet bedriver ske i en speciell myndighet. Dessa
myndigheter bör därför avskaffas
. Staten skall inte ha till uppgift att marknadsföra eller stimulera
konsumtionen av en viss typ av l
ivsmedel. Detta skall skötas av marknaden utan statlig inblandning. Mot denna
bakgrund föreslås att ans
laget till ekologisk produktion slopas. Vi föreslår i enlighet med vår
partimotion Fi239 yrkandena 6 (d
elvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag, minskning av
utgiftsramen för budgetåre
t 2004 med 313 560 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och
2006 föreslås minskas med 3
38 respektive 158 miljoner kronor.
2. Utgifternas fördelning på utgiftsområden
Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp) anför:
Utgiftsområde 20
Enligt Folkpartiets måste ambitionen att nå ett hållbart samhälle bli mer än
bara ord. Folkpartiet tycker
 att det är dags att tillsätta en hållbarhetskommission med uppgift att finna de
 systemfel som motverka
r hållbar utveckling. Folkpartiets grundsyn är att man inom miljöområdet, liksom
 inom andra områden, skal
l undvika riktade stödåtgärder som ofta leder till ökad byråkrati och krångliga
regler. Utgångspunkten skal
l i stället vara att den som förorenar betalar. Därför motsätter sig Folkpartiet
 ett riktat stöd till klim
atinvesteringar. Det är av central betydelse att Sverige är pådrivande i det
internationella miljösamarb
etet och därför bör ytterligare medel tillföras denna verksamhet. Vidare
föreslås ökade anslag till miljöfor
skning. Situationen i Östersjön är ytterst allvarlig med ökande hot från
oljekatastrofer och torskbestånd
som minskar dramatiskt. Mot den bakgrunden föreslås att ett särskilt
Östersjökonto inrättas. Vi föreslår i e
nlighet med vår partimotion Fi240 yrkandena 8 (delvis) och 9 (delvis) en, i
förhållande till regeringen
s förslag, minskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 275 000 000 kr. Den
 beräknade utgiftsramen
för budgetåren 2005 och 2006 föreslås ökas med 50 respektive 50 miljoner kronor.
Utgiftsområde 23
Enligt Folkpartiet bör jordbruket ses som en näring bland alla andra. Den
viktigaste åtgärden för ett liv
skraftigt jordbruk är att främja en bra småföretagarpolitik. En levande
landsbygd är i grunden beroende a
v tillväxt och nyföretagande. Folkpartiet vill driva en jordbrukspolitik, där
man går från direktbidrag t
ill jordbruket till att betala bönderna för den samhällsnytta de gör.
Folkpartiet vill anslå mer medel än
regeringen till åtgärder inom djurskydd och djurhälsovård. Vidare avsätts
ytterligare medel för konsumentp
olitiska åtgärder vad gäller livsmedelshanteringen. Folkpartiet anser vidare att
 Jordbruksverket bör omv
andlas till en mindre enhet med fokus på en bred landsbygdsutveckling. Ökade
resurser beräknas för Sveri
ges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbygge. Med hänsyn til
l fiskets utsatta situation bör ytterligare medel tillföras Fiskeriverket. Vi
föreslår i enlighet med vår
 partimotion Fi240 yrkandena 8 (delvis) och 9 (delvis) en, i förhållande till
regeringens förslag, mins
kning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 286 000 000 kr. Den beräknade
utgiftsramen för budgetåren 2
005 och 2006 föreslås minskas med 304 respektive 102 miljoner kronor.
3. Utgifternas fördelning på utgiftsområden
Sven Gunnar Persson (kd) anför:
Utgiftsområde 20
Kristdemokraterna anser att miljöpolitiken måste präglas av en helhetssyn, där
människan ingår i ett nära s
amspel med naturen utan att förbruka dess livsuppehållande resurser. Miljöhänsyn
 och miljöpolitik kan int
e avgränsas till någon specifik sektor utan måste inkluderas i beslutsunderlaget
 inom alla politikområde
n. För att komma till rätta med miljöproblemen har Sveriges riksdag antagit 15
nationella miljökvalitets
mål. Det övergripande syftet är att överlämna ett samhälle till nästa generation
 där de stora miljöproblemen
är lösta. Kristdemokraterna prioriterar satsningar på de miljökvalitetsmål som i
 dagsläget bedöms vara svåra
st att uppnå. Därför anvisas extra medel till klimatinvesteringar för år 2004.
För att genomföra sanering a
v förorenade naturområden föreslås att detta anslag tillförs ytterligare medel
utöver regeringens förslag.
Kristdemokraterna vill också betona vikten av en sammanhållen sjö- och
skogsmarkskalkning och föreslår där
för att nya medel tillförs kalkning av skogsmark. I Kristdemokraternas
utgiftsmotion för utgiftsområde 2
3 återfinns satsningar för att hindra näringsläckaget från jordbruket till hav,
sjöar och vattendrag. De m
edel som anslås för biologisk mångfald i skogen skall fördelas till olika typer
av åtgärder. Arbetet bör be
drivas dels genom att staten köper in mark för att ta den ur produktion, dels
genom frivilliga överensk
ommelser i form av naturvårdsavtal. Avsättning av nyckelbiotoper bör föregås av
en grundlig inventering f
ör att öka träffsäkerheten i de ekologiska bedömningarna. Kristdemokraterna
föreslår ett något långsammare ge
nomförande av statliga markuppköp, effektivisering av administrationen och en
högre andel frivilliga av
sättningar samtidigt som en avvägning görs mellan miljömålet och
produktionsmålet. Jag föreslår i enlighet m
ed vår partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande
till regeringens förslag,
 minskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 210 000 000 kr. Den beräknade
 utgiftsramen för budget
åren 2005 och 2006 föreslås minskas med 370 respektive 370 miljoner kronor.
Utgiftsområde 23
Kristdemokraternas inriktning för jordbruket syftar till fortsatt användning av
åkermarken för livsmedel
sproduktion eller produktion som enkelt kan ställas om till
livsmedelsproduktion. De anslagsförändring
ar som föreslås syftar till att förbättra det svenska jordbrukets
konkurrenskraft i förhållande till omvärl
den. Skatter och avgifter, bl.a. dieselskatten, föreslås harmoniseras med övriga
 EU-länder. Detta bedöms
vara en förutsättning för att jordbruket skall finnas kvar som basnäring i hela
landet och därmed för beva
randet av den öppna landskapsbilden samt för att möjliggöra ett fullt
utnyttjande av befintliga EU-ersätt
ningar. Kristdemokraterna anser att den skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel som jordbruket bet
alar skall återgå till jordbruksnäringen i form av  finansiering av
jordbruksforskning, åtgärder för att m
inska växtnäringsförluster och till  stöd för utveckling av en mer miljöanpassad
 jordbruksverksamhet. Kris
tdemokraterna vill också tillskjuta jordbruket ytterligare resurser till en rad
åtgärder för landsbygden
s miljö och struktur. Dessa åtgärder motiveras bl.a. av att utfallet av Sveriges
 förhandlingar inom EU u
tfallit till det svenska jordbrukets nackdel. Förenklade regelverk leder vidare
till minskat medelsbe
hov för Jordbruksverket och neddragningar av distriktsveterinärorganisationens
överkapacitet möjliggör yt
terligare besparingar. Extra resurser föreslås anvisas till ett återupprättande
av skördeskadeersättningen
 och därutöver föreslås på grund av Norrlandsjordbrukets utsatta situation
särskilda stödåtgärder. Ett nytt a
nslag föreslås för att finansiera ersättning åt avbytartjänster i jordbruket.
För att kompensera för de höga
energiskatterna föreslås att ett nytt anslag inrättas för stöd till
växthusnäringen. Vidare föreslås ett ökat
stöd till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket samt till bekämpning av
djursjukdomar. Stödet till rennärin
gen har de senaste åren varit underdimensionerat, varför Kristdemokraterna
föreslår en höjning av anslage
t. Även ersättningarna för viltskador höjs ytterligare för att motsvara de behov
 som livskraftiga rovdjur
sstammar medför. Jag föreslår i enlighet med vår partimotion Fi241 yrkandena 5
(delvis) och 7 (delvis) e
n, i förhållande till regeringens förslag, ökning av utgiftsramen för budgetåret
 2004 med 276 000 000 kr.
Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och 2006 föreslås minskas med 248
 respektive 248 miljoner
kronor.
4. Utgifternas fördelning på utgiftsområden
Jan Andersson (c) anför:
Utgiftsområde 20
Enligt Centerpartiet blir det utan tillväxt inte möjligt att sanera miljöskador
och kretsloppsanpassa s
amhället. Utan ett hållbart samhälle försämrar vi möjligheterna för tillväxt och
 ett sunt utnyttjande av nat
urresurser och människor. För att tillväxten skall kunna ske utan att skada
människors hälsa eller miljön,
 krävs att politiken är tydlig med att förhindra det. En långsiktigt hållbar
tillväxt kräver nytänkande. Mil
jöarbetet är långsiktigt och en god ekonomisk investering i framtiden. Därför
krävs en miljödriven tillväxt
om vi långsiktigt skall bli rika. Centerpartiet vill göra kraftiga satsningar på
 att hejda klimatförändri
ngarna. För att klara uppsatta mål behövs en effektiv skatteväxling och
fortsatta bidrag till KLIMP-proj
ekt. Satsningar som har effekter på utsläppen av växthusgaser, ger
ränteåterbäring i framtiden. Vi vill be
vara den biologiska mångfalden med hjälp av långsiktiga skötselavtal och
möjliggöra saneringar av förorenad
e markområden. Andra skall inte betala för vårt dåliga miljösamvete. En stor del
 av Sveriges bistånd bör st
yras om till miljöbistånd. Miljöbiståndet avser t.ex. åtgärder inom Östersjöns
avvattningsområde. Jag föreslår
i enlighet med vår partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en, i förhållande till
regeringens förslag, öknin
g av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 235 150 000 kr. Den beräknade
utgiftsramen för budgetåren 2005
och 2006 föreslås ökas med 604 respektive 1 188 miljoner kronor.
Utgiftsområde 23
Centerpartiet föreslår ökade anslag bl.a. till åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur. Vidare bör ytte
rligare medel tillföras forskningen avseende miljöförbättringar inom jordbruket
och ekologisk produktion
. Jag föreslår i enlighet med vår partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en, i
förhållande till regeringens
 förslag, ökning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 210 000 000 kr. Den
beräknade utgiftsramen för bu
dgetåren 2005 och 2006 föreslås ökas med 210 respektive 210 miljoner kronor.
Särskilt yttrande
Prisstöd till rennäringen
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia Widegren
(m) anför:
Inom ramen för anslaget 45:1 Främjande av rennäringen (utgiftsområde 23) ingår
bl.a. ett prisstöd till ren
näringen enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött. Regeringen
har i sitt budgetförslag för
år 2004, med hänvisning till att pristillägget fått en allt mindre betydelse för
 den enskilde renägarens e
konomi och med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslagit att
pristillägget skall halveras. Vi an
ser att den föreslagna reduceringen av det kilorelaterade pristillägget på
renkött är för stor i nu gälland
e situation. Enligt vår mening borde det vara möjligt att inom ramen för
anslaget göra en sådan omfördelni
ng att en halvering av pristillägget kan undvikas.

Bilaga 14
Näringsutskottets protokollsutdrag 2003/04:2.4

Bilaga 15
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
2003/04:AU1y
Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett övriga utskott tillfälle att avge yttrande över
budgetpropositionen för 2004
bl.a. om den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret
2004, utgifternas fördelni
ng på utgiftsområden och beräkningen av statsinkomsterna och om förslag till
utgiftstak för staten för åren
 2005 och 2006 med eventuella motioner i de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde.
Arbetsmarknadsutskottet, som har beredningsansvaret för utgiftsområdena 13
Arbetsmarknad och 14 Arbets
liv, yttrar sig i det följande om utvecklingen på arbetsmarknaden m.m. Utskottet
 kommenterar även oppos
itionens förslag till ramar i respektive partimotion 2003/04:Fi239 (m),
2003/04:Fi240 (fp), 2003/04:F
i241 (kd) och 2003/04:Fi242 (c).
Utvecklingen på arbetsmarknaden m.m.
Budgetpropositionen
De makroekonomiska förutsättningar som förslagen i budgetpropositionen bygger på
 utgörs av underlag från S
tatistiska centralbyrån (SCB), OECD och Konjunkturinstitutet (KI). Enligt vad
som redovisas i proposi
tionens bilaga 2, Svensk ekonomi, slutfördes prognosarbetet den 12 september.
Regeringen framhåller i finansplanen att den internationella ekonomiska
utvecklingen är osäker. Uppgånge
n har ännu inte tagit fart, men tecken tyder på att en återhämtning har inletts.
 Svensk ekonomi har klar
at den internationella lågkonjunkturen väl - sysselsättningen är hög, tillväxten
 god och arbetslösheten for
tfarande låg jämfört med många andra länder. Det totala antalet sysselsatta har
i princip varit oförändrat
trots att sysselsättningen inom näringslivet successivt minskat sedan
inledningen av 2001. Förklaringen
 är bl.a. att sysselsättningen ökat inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta
där väntas dock minska någo
t i år.  En svag ökning förutses under senare delen av 2004 i takt med att
efterfrågan i ekonomin tillta
r. Den reguljära sysselsättningen beräknas uppgå till 77,7 % i år och till 77,3
% nästa år, vilket innebär a
tt regeringens mål om 80 % i åldern 20-64 år i reguljär sysselsättning 2004
(sysselsättningsmålet) inte nås.
 En viktig förklaring är att antalet studerande ökat sedan målet fastställdes.
En ytterligare förklaring är
 att nettoinvandringen ökat.
Den svaga sysselsättningsutvecklingen, färre personer i arbetsmarknadspolitiska
program och ett ökande
arbetskraftutbud har inneburit att den öppna arbetslösheten stigit successivt
sedan mitten av 2002. Ut
budet av arbetskraft har fortsatt att öka trots de senaste årens svaga
efterfrågan på arbetskraft. Till
detta bidrar en hög befolkningstillväxt och neddragning av antalet deltagare i
t.ex. arbetsmarknadsutb
ildning. Ökningen av antalet långvarigt sjuka utan arbete har dock i flera år
verkat i motsatt riktning
.
För innevarande år beräknas utgifterna på utgiftsområde 13 Arbetsmarknad bli 3,8
 miljarder kronor högre än
i statsbudgeten, vilket är den största utgiftsökningen inom utgiftsområdena.
Enligt förslag i tilläggsbudg
eten ökas anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med
 3,9 miljarder kronor. S
kälet till de ökade utgifterna är att antalet öppet arbetslösa beräknas bli
högre än vad regeringen tidigare
 antagit. Anslag 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning föreslås blir ökat med
200 miljoner kronor. Anta
let anställda vid företag som går i konkurs och ersättningsnivån per person har
fortsatt att stiga under
första halvåret 2003.
Budgetförslaget för 2004 baseras på ett antal nyckeltal för arbetsmarknaden
enligt nedan. (Prognoser från
 2003 års ekonomiska vårproposition inom parentes.)

Öppen arbetslöshet, (procent av arbetskraften)  4,7 (4,3)
Arbetsmarknadspolitiska program (procent av arbetskraften i konjunkturberoende
program) 2,2 (2,0)
Antal sysselsatta       4 239 000
Reguljär sysselsättningsgrad (reguljärt sysselsatta 20-64 år i procent av
befolkningen i den åldersgruppe
n)     77,3
Den senaste månadsstatistiken från AMS och SCB samt KI:s månadsbarometer
AMS presenterade sin senaste månadsstatistik den 7 oktober. Arbetslösheten nådde
 5 % av arbetskraften 1
6-64 år i september jämfört med 4 % för ett år sedan. Även jämfört med månaderna
 dessförinnan har arbetslöshete
n ökat svagt i säsongrensade tal. AMS konstaterar att en tydlig återhämtning i
den svenska konjunkturen
dröjer. Industrins framtidsförväntningar är mer dämpade än under augusti, vilket
 enligt AMS bör hänga samman
 med den försvagade dollarn, samtidigt som byggsektorn blivit än mer avvaktande.
 AMS framhåller att före
tagen fortfarande satsar på att förbättra lönsamheten, och produktiviteten ökade
 med 2,5 % för hela ekonom
in under första halvåret. Baksidan av detta syns enligt AMS i fortsatt höga
varselsiffror. Under septem
ber varslades 8 200 personer om uppsägning, vilket är en ökning med 35 % på ett
år. Cirka 30 % av de vars
lade blir arbetslösa enligt nya siffror från AMS. Under månaden anmäldes 27 000
nya platser till arbetsf
örmedlingen, en minskning med ca 6 000 i förhållande till september förra året.
Det är framför allt inom of
fentliga tjänster som minskningen av lediga platser skett. - Den minskade
volymen arbetsmarknadsprogr
am under första halvåret 2003 har bidragit till en ökad öppen arbetslöshet.
Cirka 82 000 personer deltog
i slutet av september i något arbetsmarknadsprogram, vilket är närmare 36 000
färre än vid motsvarande ti
dpunkt för ett år sedan. Obalanstalet uppgår till 6,9 % av arbetskraften
jämfört med 6,6 % september 200
2. Den öppna arbetslösheten bestäms nu av sysselsättningsutvecklingen och
förändringar av arbetskraftsutbu
det. AMS framhåller att uppgången i arbetslösheten även gör sig påmind i län med
 en i övrigt stabil arbetsma
rknad.
SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) i september, som publicerades den 16
oktober, visar också en uppg
ång av arbetslösheten till 4,8 %, vilket är en ökning med 0,6 procentenheter
jämfört med september 2002. D
et är kvinnor i åldersgruppen 16-24 år som påverkats mest. Även SCB ser
minskningen av antalet deltagare
i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program som en förklaring till
ökningen av arbetslösheten.
 - SCB har i uppdrag att ta fram uppgifter om andelen sysselsatta enligt
sysselsättningsmålet (80 % i
åldrarna 20-64 år i reguljärt arbete 2004). Procenttalet uppgick i september
till 78,1, att jämföra med 7
8,4 % i september 2002.  Antalet sysselsatta var totalt 4 249 000 och det
genomsnittliga antalet utf
örda arbetstimmar per vecka uppgick till 143,7 miljoner. Förändringen i
förhållande till  september 2002
av dessa siffror ligger båda inom den statistiska felmarginalen.
KI:s Konjunkturbarometer för september visar att återhämtningen i svensk
industri går trögt. Orderingången
 har varit i stort sett oförändrad de senaste månaderna medan produktionsvolymen
 har ökat marginellt. KI
 konstaterar att sysselsättningen har försvagats ytterligare. - Enligt KI:s
rapport Lönebildningen, Sam
hällsekonomiska förutsättningar i Sverige 2003, som publicerats denna månad, kan
 återhämtningen på arbetsma
rknaden väntas dröja till nästkommande vinter. KI bedömer att sysselsättningen
stagnerar 2004 och att arb
etslösheten ökar till 5 % för att sedan långsamt sjunka tillbaka till 4,7 %
2005. Först 2006 räknar KI med
 en mer påtaglig förbättring, då arbetslösheten minskar till 4,3 %.
Övrigt
I AMS prognos Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 (Ura 2003:5) som
publicerades i maj konsta
teras att konjunkturavmattningen i omvärlden och i landet har börjat ge avtryck
på den svenska arbetsma
rknaden. AMS finner inte några tydliga indikationer på att konjunkturen kommer
att förstärkas i sådan gra
d att det sker nämnvärda förbättringar på arbetsmarknaden det närmaste året.
Nästa år minskar arbetskraften m
ed 18 000 personer till följd av att fler väljer att studera på högskola och på
grund av att utslagningen
 av arbetskraft till förtidspension blir fortsatt stor. Sammantaget innebär
detta att arbetslösheten öka
r till 4,8 % innevarande år för att minska till 4,5 % nästa år. Prognosen bygger
 på att ca 2 % av arbetsk
raften återfinns i arbetsmarknadspolitiska program.
Arbetsmarknadsutskottets kommentarer till arbetsmarknadsläget m.m.
Den väntade vändningen av konjunkturen låter vänta på sig. Den svaga uppgång av
sysselsättningen som regeri
ngen baserade budgeten för 2003 på har inte blivit verklighet. Sysselsättningen
är i stort sett oförändrad
 och väntas nästa år öka bara marginellt. Arbetslösheten ligger som
årsgenomsnitt för 2003 nära en procenten
het högre än antagandena i förra årets budgetproposition.  Eftersom de statliga
utgifterna är känsliga för
förändringar av arbetslösheten har detta inneburit en påfrestning på
statsbudgeten, vilket nu visar sig i
 förslaget att på tilläggsbudget öka anslaget för arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd med närmare 4 mi
ljarder kronor. Det skall då också noteras att vissa utgifter på detta anslag
beräknats minska till följd
 av att fler personer inom aktivitetsgarantin kan få anställning med det nya
särskilda anställningsstödet
 i stället för att delta i andra aktiviteter med aktivitetsstöd.
Anställningsstödet lämnas till arbetsgiva
re i form av en kreditering på skattekonto. Enligt förslag i vårpropositionen
för 2003 minskades av dett
a skäl anslag 22:2 med drygt 100 miljoner kronor.
Utskottet kan liksom regeringen konstatera att prognosen tyder på att
sysselsättningsmålet för 2004 om 8
0 % sysselsatta i åldersgruppen 20-64 år inte nås. Det är enligt utskottets
mening angeläget att ändå stå fa
st vid detta mål och att ansträngningar görs för att nå dit. Som utskottet
tidigare framhållit är sysselsätt
ningsmålet ett uttryck för en högre ambitionsnivå än det s.k. halveringsmålet om
 4 % arbetslöshet som uppnåd
des i slutet av 2000. En hög sysselsättningsnivå i kombination med låg
arbetslöshet innebär stärkta statsfi
nanser som kan användas för satsningar på välfärden. Sysselsättningsmålet rör
inte bara samhällsekonomin i st
ort och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.  Lika viktigt är att en ökad
sysselsättning innebär att pe
rsoner som i dag försörjs genom sociala bidrag och ersättningar kan bli
självförsörjande. Ett arbete stärke
r individens självkänsla. Fler i arbete innebär minskade  sociala klyftor.
Därför är det oroande att sysselsättningen faller och arbetslösheten ökar i
vissa grupper. Ökningen av arbe
tslösheten är särskilt påtaglig bland ungdomar i åldern 18-24 år. Enligt AMS
statistik var 48 000 ungdomar
 i dessa åldrar arbetslösa i september, vilket är 12 000 fler än för ett år
sedan. SCB framhåller i sin kom
mentar till statistiken speciellt arbetslösheten bland unga kvinnor. I åldrarna
16-24 år uppgår arbetslös
heten bland kvinnor till 11,7 %. - Regeringen konstaterar att sysselsättningen
bland ungdomar fallit
kraftigt under de senaste tio åren. Utskottet kan i anslutning till detta
hänvisa till en nyligen publ
icerad uppsats från Arbetslivsinstitutet, Ungdomars inträde i arbetslivet, som
belyser det förhållandet
att ungdomar studerar längre och kommer senare in i arbetslivet. Hälften av alla
 män mellan 16 och 19 år
 arbetade heltid 1976, jämfört med 11 % 2002. Bland kvinnorna minskade de
heltidsarbetande från 40 % ti
ll 8 %. Studietiden har förlängts, över 90 % av alla ungdomar går i
gymnasieskola och fler än någonsin for
tsätter till universitet och högskolor. Men bland ungdomar mellan 16 och 24 år
finns också en grupp på un
gefär 10 % "inaktiva" som varken arbetar eller studerar. De är inte heller
registrerade som arbetslösa,
 föräldralediga eller i värnplikt. Dessa ungdomar tenderar att bli alltfler.
Uppsatsförfattaren, forskar
en Ulla Arnell Gustafsson, konstaterar att ett sent inträde i arbetslivet får
konsekvenser för familjeb
ildningen, särskilt för kvinnor som vinner socialt på att skjuta upp
barnafödandet tills de är ordentligt
 etablerade på arbetsmarknaden. Sen familjebildning och få barn får konsekvenser
 för hela samhället när ar
betskraftsutbudet minskar i framtiden. -  Som arbetsmarknadsutskottet ser det är
 ett senare inträde på
arbetsmarknaden inte något negativt om förklaringen är att fler studerar, men
som regeringen framhåller
är det viktigt att öka genomströmningen i utbildningen och att inträdet på
arbetsmarknaden inte i onödan f
örsenas. Viljan att arbeta och att kombinera arbete och studier måste tas till
vara bättre.
Som sägs i budgetpropositionen är sysselsättningen också central ur ett
jämställdhetsperspektiv. År 2002 in
gick 79 % av kvinnorna i arbetskraften mot 84 % av männen. 76 % av  kvinnorna
var sysselsatta jämfört m
ed 80 % av männen. Kvinnors löne- och företagarinkomst uppgår bara till 63 % av
männens. Skillnaderna min
skar om man också ser till sådana skattepliktiga ersättningar som är
kompensation för utebliven inkomst v
id föräldraledighet, ohälsa och arbetslöshet. Om man också beaktar
utjämningseffekten av skatter uppgår kvi
nnornas inkomster till 71 % av männens inkomster efter skatt. För att kvinnornas
 inkomster skall närma
sig männens krävs dock i första hand att deras arbetsmarknadsbaserade inkomster
ökar. Med en ökad syssels
ättning bland kvinnorna ökar också förutsättningarna att nå
sysselsättningsmålet.
Om målet skall nås måste sysselsättningen öka i alla grupper. Därför krävs det
ytterligare insatser även för i
nvandrare, för äldre och för sjuka liksom för de arbetslösa. Fler invandrare
måste komma ut i arbete, fler
 äldre måste kunna arbeta längre och sjukfrånvaron måste minska.
Arbetsmarknadsutskottet värdesätter att re
geringen har uttalade målsättningar i förhållande till dessa grupper. Detta är
dock inte tillräckligt. Arb
etsmarknadspolitiken måste också bli effektivare. Det är viktigt att den
tydligare inriktas mot huvudup
pgifterna att förmedla arbete och motverka arbetskraftsbrist. Insatserna måste
också inriktas mot de pe
rsoner som står längst bort från arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutskottet
instämmer också i vikten av att
 korta ned arbetslöshetstiderna, betona handlingsplanernas betydelse och att
förbättra styrningen av ar
betsmarknadspolitiken. Av stor vikt är också att antalet arbetade timmar kan
öka, t.ex. bland deltidsar
betande kvinnor. Det räcker dock inte med insatser på det
arbetsmarknadspolitiska området. Även på andra
områden krävs en aktiv politik om sysselsättningsmålet skall kunna nås. I
propositionen redovisas sådana åt
gärder.
En väl fungerande lönebildning är också av avgörande betydelse. Med löneökningar
 inom de samhällsekonomiska
ramarna blir det möjligt med lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och högre
produktion. Regeringen fra
mhåller att sysselsättningsmålet förutsätter måttliga nominella löneökningar.
Vikten av en väl fungerande löne
bildning betonas också av KI i den förutnämnda rapporten om lönebildningen. En
något långsammare löneöknings
takt än vad som är den mest troliga skulle bidra till en snabbare återhämtning
av konjunkturen och sysse
lsättningen enligt KI. Om regering och riksdag genomför strukturella reformer
som ökar arbetsutbudet ka
n arbetsmarknadens parter och medlare genom återhållsamma löneökningar bidra
till att sysselsättningen an
passas snabbare mot det högre utbudet. Enligt KI skulle arbetslösheten kunna
sänkas varaktigt om parter
na och medlare tar ännu större hänsyn till de samhällsekonomiska fördelarna med
hög sysselsättning och låg a
rbetslöshet. Arbetsmarknadsutskottet instämmer i detta men vill samtidigt betona
 att lönebildningen i f
örsta hand är ett ansvar för parterna.
Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att tecken tyder på att vändningen i
 ekonomin dröjer, att a
rbetslösheten nästa år ligger kvar på ungefär samma nivå som i år och att den
reguljära  sysselsättningsgrade
n sjunker något. Samtidigt antas antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
program ligga på oförändrad
nivå jämfört med i år. Som framgått deltar betydligt färre personer i
arbetsmarknadspolitiska program i år
jämfört med 2002, vilket spär på den öppna arbetslösheten. Detta förhållande
inger viss oro, vilket gör det a
ngeläget att regeringen löpande följer utvecklingen och vid behov vidtar
åtgärder. Det är givetvis av stor
 betydelse att vid en vändande konjunktur snabbt kunna fylla vakanserna, men
detta får inte leda till
att arbetslösa personer i avvaktan på vändningen lämnas utanför den aktiva
arbetsmarknadspolitiken under
alltför långa tider. De arbetslösa måste vara rustade att ta de nya arbeten som
erbjuds. Utrymmet för utb
ildningsinsatser m.m. får med andra ord inte vara alltför begränsat. I
sammanhanget bör man också peka på
att tillgången till utbildad arbetskraft är av mycket stor betydelse för att
lönerna inte skall pressas
upp. Även i detta avseende måste regeringen vara uppmärksam på utvecklingen.
De prognoser som regeringens förslag grundas på ligger nära de motsvarande
bedömningarna av KI och AMS.
Underlaget för beräkningen av ramen för utgiftsområde 13 bör därför godtas.
Utskottet vill dock samtidigt m
ed kraft understryka att det måste finnas en beredskap för att på olika sätt
möta en sämre utveckling på ar
betsmarknaden.
Utskottets synpunkter på oppositionens förslag till ramar m.m.
Regeringens förslag på utgiftsområdena 13 och 14 för 2004 jämfört med
oppositionens förslag framgår av nedan
stående tabeller.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
Regeringen      m       fp      kd      c
2004    61 989          - 3 298 -10 000 -9 195  -13 325
2005    58 257          - 6 953 -10 500 -10 130 -13 125
2006    56 773          - 9 175 -10 700 -10 870 -13 525
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Miljoner kronor
Regeringen      m       fp      kd      c
2004    1 135           -78     -208    -230    -230
2005    1 161   -256    -219    -260    -240
2006    1 178           -358    -245    -518    -250
Som framgår av tabellerna föreslår oppositionen mindre utgiftsramar än
regeringen på båda utgiftsområdena.
En jämförelse med partiernas förslag på andra utgiftsområden visar att det
framför allt är inom arbetsmarkn
adspolitiken som oppositionen tänker sig kraftiga neddragningar. Genom dessa
besparingar uppkommer i
varierande grad utrymme för de satsningar som förordas på andra områden.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
På utgiftsområde 13 föreslås besparingar framför allt på anslagen 22:1-22:3 som
avser Arbetsmarknadsverket
s förvaltningskostnader, ersättningen till arbetslösa och programdeltagare och
kostnaden för köp av arbet
smarknadsutbildning. Detta framgår av nedanstående tabell.
Utgiftsområde 13
Tusental kronor
Anslag  Regeringen      m       fp      kd      c (A363)  Anger anslagsnivå
22:1 AMV förv. kostnader        4 742 879       -256 115        -1 400 000
-410 000        -700
000
22:2 Bidrag till arb.löshetsersättn. o. aktivitetsstöd  39 253 000      -2 257
048      -9 100 000
 -8 665 000      -9 165 000
22:3 Köp av arb.markn. utb. o. övr. kostn.      3 986 573       -846 748
        -900 000
  -3 500 000
Folkpartiet och Kristdemokraterna föreslår utgiftsminskningar i
storleksordningen 10 miljarder kronor
och Centerpartiet drygt 13 miljarder kronor på dessa anslag redan under kommande
 budgetår. Moderaterna
, som för 2004 gör mer begränsade besparingar, föreslår för budgetåret 2005
anslagsminskningar med runt 7 m
iljarder kronor och för 2006 med drygt 9 miljarder kronor.
Liksom föregående år tänker sig dessa partier att åstadkomma besparingarna på
främst tre sätt, nämligen genom
 en förändrad finansiering av arbetslöshetsförsäkringen, en minskad omfattning
av de arbetsmarknadspoliti
ska programmen och genom en omstöpning av AMS.
En svårighet vid bedömningen av oppositionens alternativ är avsaknaden av en
redovisning av de makroeko
nomiska förutsättningar som förslagen utgår från. Nivån på arbetslösheten är i
hög grad styrande för kostnadern
a. Med nuvarande regelverk gör fluktuationer i den öppna arbetslösheten på en
procentenhet utslag på stat
sbudgetens utgiftssida med i storleksordningen 5 miljarder kronor till vilket
kommer kostnader för ar
betsmarknadsprogram och aktivitetsstöd för programdeltagare. Vid sidan av det
minskar skatteintäkterna
genom de arbetsmarknadsinsatser som finansieras genom kreditering på
arbetsgivarens skattekonto. Fram
för allt anslagen 22:2 och 22:3 avser utgifter som är konjunkturkänsliga.
Rimligen måste oppositionen ut
gå från antingen en lägre arbetslöshetsnivå eller minskade kostnader för
arbetslösheten eller en kombinatio
n av bådadera. Något exakt besked på denna punkt går inte att utläsa av
motionerna.
I korthet fungerar det nuvarande finansieringssystemet, som regleras i lagen
(1997:239) om arbetslösh
etskassor, på följande sätt.
Arbetslöshetskassorna bidrar till finansieringen genom den s.k.
finansieringsavgiften, som är relatera
d till antalet medlemmar och den genomsnittligt utbetalade dagpenningen i
arbetslöshetskassan i fråga.
 Kassan skall för varje medlem till staten betala motsvarande 131 % av den under
 det löpande verksamhe
tsåret genomsnittligt utbetalade dagpenningen enligt den s.k.
inkomstbortfallsförsäkringen. Därutöver bet
alas för varje medlem en s.k. utjämningsavgift för finansiering av ett
utjämningsbidrag som är gemensamt
för kassorna. Avgiften motsvarar 3 % av den gällande högsta dagpenningen.
Arbetslöshetskassorna skall ta
 ut medlemsavgifter som tillsammans med andra inkomster får antas täcka
förvaltningskostnader, dessa av
gifter och övriga utgifter. - I den mån intäkterna från dessa avgifter inte är
tillräckliga finansieras ut
betalningarna med allmänna medel. Arbetsmarknadsavgiften enligt
socialavgiftslagen (2000:980) uppgår f
rån den 1 januari 2003 till 3,70 % från att tidigare ha varit 5,84 %. Enligt
lagen (2000:981) om fördel
ning av socialavgifter skall arbetsmarknadsavgiften bl.a. finansiera
arbetslöshetsersättningen. Även ak
tivitetsstödet till personer som uppfyller förutsättningarna för
inkomstrelaterad ersättning finansieras
med denna avgift.
De försäkrades insatser är alltså inte relaterade till arbetslöshetsnivån i
kassan eller till arbetslöshete
n i stort utan till den dagpenning som kassans arbetslösa medlemmar har, vilken
i sin tur är kopplad t
ill löneläget bland kassans medlemmar. På detta sätt innebär
finansieringssystemet att lönehöjningar kan gå
ut över hela medlemskollektivet.
Partierna skissar på något olika modeller för hur en ökad egenfinansiering
skulle åstadkommas. Moderatern
a vill se en egenfinansiering som relateras till månadslönen, medan
Kristdemokraterna och Centerpartie
t förordar en egenfinansiering som relateras till utbetalningarna. Folkpartiet
talar i sin motion om
en helt annan modell för finansieringen med en högre egenavgift som blir
avdragsgill och motsvaras av
en skattelättnad för den enskilde.
Moderaternas förslag går längre i detaljeringsgrad än de övrigas och innebär att
 dagens avgift ersätts med
en försäkringspremie som relateras till månadslönen. Premien skall tas ut med 2
% på sådana arbetsinkomste
r som är ersättningsberättigade. Premien skall vara avdragsgill vid
inkomstbeskattningen. Förslaget har
likheter med det finansieringssystem som infördes av fyrpartiregeringen år 1994
men som upphävdes sedan
 Socialdemokraterna återtagit regeringsmakten på hösten det året.
Genom åren har riksdagen tagit ställning till olika förslag från oppositionen om
 en ökad egenfinansiering
 i arbetslöshetsförsäkringen som väntas leda till kraftigt reducerade utgifter
för försäkringen. Mer eller
mindre preciserade modeller har föreslagits. Arbetsmarknadsutskottet har bl.a. i
 yttranden till finan
sutskottet framhållit att det varit svårt att få någon klarare bild av hur
partierna mera i detalj tänkt
sig finansieringen. Frågor som inställer sig är bl.a. vad den enskildes insats
mera exakt skall relater
as till och vilka som skall stå för finansieringen, hela löntagarkollektivet
eller bara de som är medlem
mar i en kassa eller möjligen de som kan sägas ha förankring på arbetsmarknaden
och i så fall hur detta k
riterium skall bestämmas. Moderaternas förslag är i det hänseendet tydligare än
de övriga partiernas. Det
anknyter till en finansieringsmodell som faktiskt gällde under en kort period.
Egeninsatsen tas i det
 förslaget ut i förhållande till den enskildes ersättningsgilla inkomst av
arbete.
Arbetsmarknadsutskottet vill här nedan kortfattat beskriva vad
finansieringssystemet innebär för närvara
nde och vad en ökad finansieringsgrad till en tredjedel av utbetalningarna
skulle innebära. Sifferuppg
ifterna är i huvudsak hämtade ur AMS verksamhetsberättelse 2002 för
arbetslöshetsförsäkringen.
År 2002 uppgick den genomsnittliga dagpenningen i de 38 arbetslöshetskassorna
till 569 kr. 131 % av de
tta är 745 kr. Den fakturerade finansieringsavgiften uppgick till 2,84 miljarder
 kronor. Den totalt u
tbetalade ersättningen uppgick till 22,7 miljarder kronor. Finansieringsavgiften
 täckte alltså ca 12,5
% av det utbetalda beloppet. I budgetpropositionen för 2002 beräknades
arbetsmarknadsavgiften inbringa
 drygt 50 miljarder kronor; efter sänkningen till 3,70 % beräknas motsvarande
intäkter för 2003 uppgå til
l 33,4 miljarder kronor.
Förhållandena varierar starkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den
genomsnittliga dagpenningen
 utan också t.ex. andelen ersättningstagare, ersättningsdagar per
ersättningstagare respektive per medle
m och den totala utbetalningen i förhållande till antalet medlemmar. I
Farmacitjänstemännens a-kassa var
 3 % av medlemmarna ersättningstagare 2002 och den genomsnittliga utbetalningen
per medlem var knappt
 1 000 kr att jämföra med Musikernas m.fl. a-kassa där nästan varannan medlem
var ersättningstagare och e
rsättningen per medlem uppgick till nästan 30 000 kr. Den förstnämnda kassan var
 inte långt från att vara
självfinansierad medan medlemsinsatserna i musikerkassan till mycket liten del
täckte utbetalningarna.
 I Sveriges fiskares a-kassa uppbar 80 % av medlemmarna ersättning, och den
totala ersättningen per me
dlem motsvarade knappt 22 000 kr. Allra högst andel ersättningstagare finns i
ALFA-kassan. I de till m
edlemsantalet största kassorna, Akademikernas, Kommunalarbetarnas,
Metallindustriarbetarnas och SIF:s
, var andelen ersättningstagare 6, 18, 15 respektive 10 %.
Om en tredjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de ca
3,8 miljoner a-kassemedle
mmarna skulle varje medlem bidra med strax under 2 000 kr/år. Detta skulle då
inte täcka några administr
ationskostnader. Medlemmarna betalar i dag via sin medlemsavgift också för
kassornas förvaltningskostna
der m.m. Medlemsavgiften är därför högre än vad som motsvarar
finansieringsavgiften och uppgick under 200
2 i snitt till 1 045 kr för kollektivt anslutna medlemmar.  För direktanslutna
medlemmar tar de flesta
 kassorna ut en högre avgift. Hur stor kostnadsökningen skulle bli för varje
enskild medlem är alltså ber
oende av om administrationskostnaderna i en allmän försäkring skulle tas ut
direkt via de försäkrade elle
r på annat sätt. Den faktiska kostnaden för den enskilde skulle givetvis också
påverkas av om avgiften va
r avdragsgill eller ej.
Detta exempel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad
egenfinansiering skulle kunna innebära e
n betydligt högre kostnad för den enskilde vid ett sämre arbetsmarknadsläge. Som
 exempel kan tas 1995, d
å utgifterna för arbetslöshetsersättningen var som högst. Det året utbetalades
närmare 39 miljarder kronor,
 vilket skulle ha inneburit en betydligt större medlemsinsats.
Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad
egenfinansiering av denna storlek. S
kälen är flera och har i förra årets yttrande till finansutskottet över ramarna
angetts på följande sätt.en
  Ú  @Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad
egenfinansiering av denna storlek.
 Skälen är flera och har i förra årets yttrande till finansutskottet över
ramarna angetts på följande sätt.i
Xú  Ú  @Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad
egenfinansiering av denna storlek
. Skälen är flera och har i förra årets yttrande till finansutskottet över
ramarna angetts på följande sätt.
iXú  Ú  @Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad
egenfinansiering av denna storle
k. Skälen är flera och har i förra årets yttrande till finansutskottet över
ramarna angetts på följande sätt
.sXú  ,  °ú  8+
                 arder kronor, vilket skulle ha inneburit en betydligt större
medlemsinsats.nings   
 @Dett
 @empel a
vser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansiering skulle kunna
 innebära en betydligt högr
e kostnad för den enskilde vid ett sämre arbetsmarknadsläge. Som exempel kan tas
 1995, då utgifterna för
arbetslöshetsersättningen var som högst. Det året utbetalades närmare 39
miljarder kronor, vilket skulle
ha inneburit en betydligt större medlemsinsats.tas u#   
  x;
     H2
        empel avser förhållandena 2002. En på samma sät
t beräknad egenfinansiering skulle kunna innebära en betydligt högre kostnad för
 den enskilde vid ett säm
re arbetsmarknadsläge. Som exempel kan tas 1995, då utgifterna för
arbetslöshetsersättningen var som högst
. Det året utbetalades närmare 39 miljarder kronor, vilket skulle ha inneburit
en betydligt större medl
emsinsats.der. «   
 @Dett
 @empel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansiering
skulle k
unna innebära en betydligt högre kostnad för den enskilde vid ett sämre
arbetsmarknadsläge. Som exempel k
an tas 1995, då utgifterna för arbetslöshetsersättningen var som högst. Det året
 utbetalades närmare 39 mil
jarder kronor, vilket skulle ha inneburit en betydligt större medlemsinsats.
allt3     ''''  °ú  H2
                     empel av
ser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansiering skulle kunna
innebära en betydligt högre
 kostnad för den enskilde vid ett sämre arbetsmarknadsläge. Som exempel kan tas
1995, då utgifterna för a
rbetslöshetsersättningen var som högst. Det året utbetalades närmare 39
miljarder kronor, vilket skulle h
a inneburit en betydligt större medlemsinsats. stra
   &amp;  H2
         8+
            /år. Detta skulle då inte täcka några administra
tionskostnader. Medlemmarna betalar i dag via sin medlemsavgift också för
kassornas förvaltningskostnad
er m.m. Medlemsavgiften är därför högre än vad som motsvarar
finansieringsavgiften och uppgick under 2002
 i snitt till 1 045 kr för kollektivt anslutna medlemmar.  För direktanslutna
medlemmar tar de flesta
kassorna ut en högre avgift. Hur stor kostnadsökningen skulle bli för varje
enskild medlem är alltså bero
ende av om administrationskostnaderna i en allmän försäkring skulle tas ut
direkt via de försäkrade eller
 på annat sätt. Den faktiska kostnaden för den enskilde skulle givetvis också
påverkas av om avgiften var
 avdragsgill eller ej.a
  ;#  H2
         8+
            edjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de
ca 3,8 miljoner a-kassemed
Det är fråga om en kraftigt höjd insats för den enskilde, som kan bli särskilt
betungande i ett svagt arb
etsmarknadsläge med hög arbetslöshet. Förslagen har dessutom den bristen att den
 enskilde och hans eller
 hennes fackliga organisation inte på samma sätt som i nuvarande system får
anledning att ta ansvar för
löneutvecklingen inom den egna kassans område. Ett system som bygger på avgifter
 som anknyter till en i
 förväg okänd kostnad framstår dessutom som administrativt krångligt.
Man måste också betänka att så kraftigt ökade insatser som det skulle vara fråga
 om säkerligen skulle påverk
a människors vilja att vara försäkrade, allra helst sådana grupper som löper
liten risk att bli arbetslösa
. Om försäkringen samtidigt skulle vara obligatorisk skulle den höjda
egeninsatsen säkerligen av många i
praktiken uppfattas som en ren skattehöjning.
Oavsett invändningarna i sak ser arbetsmarknadsutskottet det som helt
orealistiskt att förslagen skull
e kunna genomföras så snabbt att de får genomslag på budgeten redan under nästa
år. Det är fråga om genomgri
pande systemförändringar som skulle kräva lagändringar och administrativa
anpassningar. Enligt utskottet
s mening får de i fp-, kd- och c-motionerna skisserade finansieringssystemen mer
 ses som tankemodelle
r än som faktiska besparingar under de närmaste budgetåren. Även förslaget i
Moderaternas motion bör avvis
as eftersom även det leder till oacceptabelt höga avgifter. Det har dessutom en
fördelningspolitiskt tv
eksam konstruktion med tanke på att avgiften skulle vara avdragsgill.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Även på utgiftsområde 14 föreslås relativt stora besparingar framför allt på
myndighetsanslagen, vilket fra
mgår av nedanstående tabell. Folkpartiet och Kristdemokraterna vill kraftigt
minska anslagen för Arbets
miljöverket. Även  Arbetslivsinstitutet föreslås få minskade anslag.
Centerpartiet vill mer än halvera ans
laget. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill också kraftigt skära
ned anslaget 23:3 Särsk
ilda utbildningsinsatser. Medel från anslaget används främst till
arbetsmiljöutbildningar för fackliga för
troendemän och viss EU-bevakning. Övriga förändringar i förhållande till
propositionen har huvudsakligen s
amband med förslaget att lägga ihop ombudsmännen till en enda myndighet (m) och
förslaget om nedläggning
av Arbetsdomstolen (m och fp).
Mkr
Anslag  Regeringen      m       fp      kd      c (A364)  Anger anslagsnivå
23:1 Arbetsmiljöverket  639 919 -28 156 -100 000        -150 000
23:2 Arbetslivsinstitutet       309 420 -15 162 -75 000 -50 000  -3 000 (Nej
till engångs. ers FHV)
   - 230 000
23:3 Ssk utbildningsinsatser    46 000  -23 000 -10 000 -23 000
23:4 AD 23 940  -23 940 -23 000
23:7 HomO       8 098   -8 098          -1 000 (oförändr.)
23:8 Medlingsinstitutet 49 103  -24 552         -3 000
23:10 Ombudsman mot diskriminering (m)  0       +66 200
24:1 JämO       22 145  -22 145
De myndigheter som skulle tvingas till kraftiga nedskärningar till följd av
oppositionens förslag har b
åda mycket viktiga uppgifter på arbetsmiljöområdet. Verksamheterna skall på
olika sätt bidra till att uppn
å ett arbetsliv där människor inte slås ut eller drabbas av skador eller ohälsa
till följd av arbetet. Arb
etsmarknadsutskottet anser att det vore en helt felaktig politik att kraftigt
begränsa myndigheternas
 möjligheter att verka för detta. Detsamma gäller de särskilda
utbildningsinsatserna riktade till de fac
kliga förtroendemännen.
Förutom att det alltså finns anledning att vara starkt kritisk i sak mot
oppositionens förslag framstår
det som orealistiskt att så kraftiga besparingar skulle kunna genomföras redan
nästa budgetår.
När det sedan gäller frågan om myndigheterna på antidiskrimineringsområdet kan
utskottet hänvisa till den
parlamentariska kommitté som har i uppdrag (dir. 2202:11, 2003:69) att bl.a.
överväga en sammanhållen di
skrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder. Uppdraget är ocks
å att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga
ombudsmän. Kommittén skall redov
isa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005. Utskottet anser att kommitténs arbete
inte skall föregripas.r
aø     @När det sedan gäller frågan om myndigheterna på
antidiskrimineringsområdet kan utskottet hänvisa till de
n parlamentariska kommitté som har i uppdrag (dir. 2202:11, 2003:69) att bl.a.
överväga en sammanhållen
diskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder. Uppdraget är oc
kså att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga
ombudsmän. Kommittén skall red
ovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005. Utskottet anser att kommitténs arbete
 inte skall föregripas
.ghø     @När det sedan gäller frågan om myndigheterna på
antidiskrimineringsområdet kan utskottet hänvisa till
den parlamentariska kommitté som har i uppdrag (dir. 2202:11, 2003:69) att bl.a.
 överväga en sammanhålle
n diskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder. Uppdraget är
också att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga
ombudsmän. Kommittén skall r
edovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005. Utskottet anser att kommitténs
arbete inte skall föregrip
as.riø     @När det sedan gäller frågan om myndigheterna på
antidiskrimineringsområdet kan utskottet hänvisa til
l den parlamentariska kommitté som har i uppdrag (dir. 2202:11, 2003:69) att
bl.a. överväga en sammanhål
len diskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder. Uppdraget
är också att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga
 ombudsmän. Kommittén skall
 redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005. Utskottet anser att kommitténs
arbete inte skall föregr
ipas.örø  K"  H2
                  8+
                     opositionen har huvudsakligen samband med förslaget att
lägga ihop ombudsmännen till en en
da myndighet (m) och förslaget om nedläggning av Arbetsdomstolen (m och fp).02
  !  X8
         8+
            045 kr för kollekt
ivt anslutna medlemmar.  För direktanslutna medlemmar tar de flesta kassorna ut
en högre avgift. Hur s
tor kostnadsökningen skulle bli för varje enskild medlem är alltså beroende av
om administrationskostnad
erna i en allmän försäkring skulle tas ut direkt via de försäkrade eller på
annat sätt. Den faktiska kostna
den för den enskilde skulle givetvis också påverkas av om avgiften var
avdragsgill eller ej.tc   Û    9
 8+
     SI
F:s, var andelen ersättningstagare 6, 18, 15 respektive 10 %.3   K    L
                                                                        H2
                                                                           ndena
 varierar starkt mellan olika
kassor. Det gäller inte bara den genomsnittliga dagpenningen utan också t.ex.
andelen ersättningstagare
, ersättningsdagar per ersättningstagare respektive per medlem och den totala
utbetalningen i förhålland
e till antalet medlemmar. I Farmacitjänstemännens a-kassa var 3 % av medlemmarna
 ersättningstagare 2002
 och den genomsnittliga utbetalningen per medlem var knappt 1 000 kr att jämföra
 med Musikernas m.fl.
a-kassa där nästan varannan medlem var ersättningstagare och ersättningen per
medlem uppgick till nästan
30 000 kr. Den förstnämnda kassan var inte långt från att vara självfinansierad
medan medlemsinsatserna i
 musikerkassan till mycket liten del täckte utbetalningarna. I Sveriges fiskares
 a-kassa uppbar 80 %
av medlemmarna ersättning, och den totala ersättningen per medlem motsvarade
knappt 22 000 kr. Allra h
ögst andel ersättningstagare finns i ALFA-kassan. I de till medlemsantalet
största kassorna, Akademiker
nas, Kommunalarbetarnas, Metallindustriarbetarnas och SIF:s, var andelen
ersättningstagare 6, 18, 15
respektive 10 %.{   J  @FörhJ  @ndena varierar starkt mellan olika kassor. Det
gäller inte bara den genomsni
ttliga dagpenningen utan också t.ex. andelen ersättningstagare, ersättningsdagar
 per ersättningstagare r
espektive per medlem och den totala utbetalningen i förhållande till antalet
medlemmar. I Farmacitjänst
emännens a-kassa var 3 % av medlemmarna ersättningstagare 2002 och den
genomsnittliga utbetalningen pe
r medlem var knappt 1 000 kr att jämföra med Musikernas m.fl. a-kassa där nästan
 varannan medlem var ers
ättningstagare och ersättningen per medlem uppgick till nästan 30 000 kr. Den
förstnämnda kassan var inte
 långt från att vara självfinansierad medan medlemsinsatserna i musikerkassan
till mycket liten del täck
te utbetalningarna. I Sveriges fiskares a-kassa uppbar 80 % av medlemmarna
ersättning, och den totala
 ersättningen per medlem motsvarade knappt 22 000 kr. Allra högst andel
ersättningstagare finns i ALFA-
kassan. I de till medlemsantalet största kassorna, Akademikernas,
Kommunalarbetarnas, Metallindustria
rbetarnas och SIF:s, var andelen ersättningstagare 6, 18, 15 respektive 10 %.Ã
 û   °ú  H2
 ndena varierar sta
rkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den genomsnittliga dagpenningen
utan också t.ex. andelen
 ersättningstagare, ersättningsdagar per ersättningstagare respektive per medlem
 och den totala utbetal
ningen i förhållande till antalet medlemmar. I Farmacitjänstemännens a-kassa var
 3 % av medlemmarna ersät
tningstagare 2002 och den genomsnittliga utbetalningen per medlem var knappt 1
000 kr att jämföra med
Musikernas m.fl. a-kassa där nästan varannan medlem var ersättningstagare och
ersättningen per medlem up
pgick till nästan 30 000 kr. Den förstnämnda kassan var inte långt från att vara
 självfinansierad medan me
dlemsinsatserna i musikerkassan till mycket liten del täckte utbetalningarna. I
Sveriges fiskares a-k
assa uppbar 80 % av medlemmarna ersättning, och den totala ersättningen per
medlem motsvarade knappt 2
2 000 kr. Allra högst andel ersättningstagare finns i ALFA-kassan. I de till
medlemsantalet största kas
sorna, Akademikernas, Kommunalarbetarnas, Metallindustriarbetarnas och SIF:s,
var andelen ersättnings
tagare 6, 18, 15 respektive 10 %.K   ³   H2
                                            8+
                                               finansieringsavgiften, som är
relaterad till antalet medlemmar
 och den genomsnittligt utbetalade dagpenningen i arbetslöshetskassan i fråga.
Kassan skall för varje m
edlem till staten betala motsvarande 131 % av den under det löpande
verksamhetsåret genomsnittligt utb
etalade dagpenningen enligt den s.k. inkomstbortfallsförsäkringen. Därutöver
betalas för varje medlem en
s.k. utjämningsavgift för finansiering av ett utjämningsbidrag som är gemensamt
för kassorna. Avgiften mo
tsvarar 3 % av den gällande högsta dagpenningen. Arbetslöshetskassorna skall ta
ut medlemsavgifter som
tillsammans med andra inkomster får antas täcka förvaltningskostnader, dessa
avgifter och övriga utgifte
r. - I den mån intäkterna från dessa avgifter inte är tillräckliga finansieras
utbetalningarna med allmänn
a medel. Arbetsmarknadsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) uppgår från
 den 1 januari 2003 ti
ll 3,70 % från att tidigare ha varit 5,84 %. Enligt lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter s
kall arbetsmarknadsavgiften bl.a. finansiera arbetslöshetsersättningen. Även
aktivitetsstödet till perso
ner som uppfyller förutsättningarna för inkomstrelaterad ersättning finansieras
med denna avgift.r de û ne
ó
  H2
     8+
        . Utskottet kan i anslutning till detta hänvisa till en nyligen
publicerad uppsats från Arbetslivs
institutet, Ungdomars inträde i arbetslivet, som belyser det förhållandet att
ungdomar studerar längre o
ch kommer senare in i arbetslivet. Hälften av alla män mellan 16 och 19 år
arbetade heltid 1976, jämfört
med 11 % 2002. Bland kvinnorna minskade de heltidsarbetande från 40 % till 8 %.
Studietiden har förläng
ts, över 90 % av alla ungdomar går i gymnasieskola och fler än någonsin
fortsätter till universitet och h
ögskolor. Men bland ungdomar mellan 16 och 24 år finns också en grupp på ungefär
 10 % "inaktiva" som vark
en arbetar eller studerar. De är inte heller registrerade som arbetslösa,
föräldralediga eller i värnplik
t. Dessa ungdomar tenderar att bli alltfler. Uppsatsförfattaren, forskaren Ulla
Arnell Gustafsson, ko
nstaterar att ett sent inträde i arbetslivet får konsekvenser för
familjebildningen, särskilt för kvinnor
 som vinner socialt på att skjuta upp barnafödandet tills de är ordentligt
etablerade på arbetsmarknaden
. Sen familjebildning och få barn får konsekvenser för hela samhället när
arbetskraftsutbudet minskar i f
ramtiden. -  Som arbetsmarknadsutskottet ser det är ett senare inträde på
arbetsmarknaden inte något neg
ativt om förklaringen är att fler studerar, men som regeringen framhåller är det
 viktigt att öka genomstr
ömningen i utbildningen och att inträdet på arbetsmarknaden inte i onödan
försenas. Viljan att arbeta och
 att kombinera arbete och studier måste tas till vara bättre.betsl+   ó   B
                                                                             8+
gt i säsongrensade tal. AMS kon
staterar att en tydlig återhämtning i den svenska konjunkturen dröjer.
Industrins framtidsförväntningar är
 mer dämpade än under augusti, vilket enligt AMS bör hänga samman med den
försvagade dollarn, samtidigt s
om byggsektorn blivit än mer avvaktande. AMS framhåller att företagen
fortfarande satsar på att förbättra
lönsamheten, och produktiviteten ökade med 2,5 % för hela ekonomin under första
halvåret. Baksidan av det
ta syns enligt AMS i fortsatt höga varselsiffror. Under september varslades 8
200 personer om uppsägni
ng, vilket är en ökning med 35 % på ett år. Cirka 30 % av de varslade blir
arbetslösa enligt nya siffror
från AMS. Under månaden anmäldes 27 000 nya platser till arbetsförmedlingen, en
minskning med ca 6 000 i
 förhållande till september förra året. Det är framför allt inom offentliga
tjänster som minskningen av led
iga platser skett. - Den minskade volymen arbetsmarknadsprogram under första
halvåret 2003 har bidragi
t till en ökad öppen arbetslöshet. Cirka 82 000 personer deltog i slutet av
september i något arbetsmark
nadsprogram, vilket är närmare 36 000 färre än vid motsvarande tidpunkt för ett
år sedan. Obalanstalet upp
går till 6,9 % av arbetskraften  jämfört med 6,6 % september 2002. Den öppna
arbetslösheten bestäms nu av
sysselsättningsutvecklingen och förändringar av arbetskraftsutbudet. AMS
framhåller att uppgången i arbet
slösheten även gör sig påmind i län med en i övrigt stabil arbetsmarknad.dför.«
  #   H2
         8+
            enlighet med vår
partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till
regeringens förslag, ökning
 av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade
utgiftsramen för budgetåren 2005 o
ch 2006 föreslås minskas med 248 respektive 248 miljoner kronor.ramen    ë   X
 8+
    ta beror främst på att tid
sbegränsade satsningar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2
                                                                 8+
                                                                     årets
första nio månader uppgick till 43,5
 miljarder kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    K"

Arbetsmarknadsutskottet avvisar slutligen förslagen (m och fp) att ta bort
anslaget för Arbetsdomstole
n.
Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till ram för
utgiftsområde 14 Arbetsliv skal
l godtas.

Stockholm den 23 oktober 2003
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anders Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson (s), Margareta
Andersson (c), Laila Bjurli
ng (s), Anders G Högmark (m), Sonja Fransson (s), Stefan Attefall (kd), Camilla
Sköld Jansson (v), Cin
nika Beiming (s), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s), Tina Acketoft (fp), Berit
 Högman (s), Henrik W
estman (m), Britta Lejon (s), Ulf Holm (mp), Luciano Astudillo (s) och Mauricio
Rojas (fp).
Avvikande meningar
1.  Utvecklingen på arbetsmarknaden m.m. (m+fp+kd+c)
av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan Attefall (kd), Patrik
Norinder (m), Tina Ack
etoft (fp), Henrik Westman (m) och Mauricio Rojas (fp) som anför följande.
Utvecklingen i Sverige har inneburit att alltfärre försörjer alltfler. Detta
förhållande är i grunden ett
hot mot landets ekonomi och därmed också ett hot mot vår välfärd.
Denna utveckling, som den socialdemokratiska regeringen med sina stödpartier
Vänstern och Miljöpartiet
bär det politisk ansvaret för, måste effektivt brytas.
För detta krävs en ny politik.
Farhågorna om den ekonomiska utvecklingen som våra partier uttalade förra hösten
 har besannats. Den konj
unkturvändning som den socialdemokratiska regeringen och dess stödpartier då
trodde på har inte realiser
ats. Sysselsättningen sjunker och både den öppna och den totala arbetslösheten
stiger. Regeringens sysse
lsättningsmål om 80 % av befolkningen i åldrarna 20-64 år i reguljärt arbete
kommer inte att nås.
Nedgången visar sig också i att antalet arbetade timmar sjunkit sedan 2001. KI
räknar med att antalet a
rbetade timmar per invånare kommer att sjunka ytterligare till en lägre nivå än
under 1990-talskrisen. D
etta ser vi som mycket oroande.
Förra hösten pekade vi på den höga arbetslösheten bland ungdomar. Redan då var
obalanstalet bland ungdomar
na så högt att det motsvarade i storleksordningen en halv årskull. Sedan dess
har 12 000 fler ungdomar
blivit öppet arbetslösa, vilket är en ökning på 33 % på ett år. Detta är en
oroväckande utveckling. Ungdomarn
as inträde på arbetsmarknaden sker dessutom allt senare. Detta är i och för sig
inget problem om förklari
ngen är studier som stärker möjligheterna på arbetsmarknaden och inte pågår
alltför länge, men tecken tyder
på att det även finns andra orsaker.
Även varslen ökar. I september varslades 8 200 personer, vilket är en mycket hög
 siffra. Vi kan nu dessu
tom utgå från att uppemot en tredjedel av de varslade blir arbetslösa. Till
detta kommer att allt färre
lediga platser anmäls.
Det bekymmersamma läget på arbetsmarknaden förstärks av de stora regionala
olikheterna.
Den totala obalansen (dvs. öppet arbetslösa och deltagare i
arbetsmarknadspolitiska program) var enlig
t AMS i september 2003 i Norrbottens län 11,9 % medan den låg som lägst i
Stockholms län på 4,5 %. Förutom
 ungdomar har äldre, invandrare, personer med utländsk bakgrund och
funktionshindrade fortfarande en o
acceptabelt låg sysselsättningsgrad och alltför höga arbetslöshetstal.
Bilden förvärras ytterligare av det faktum att en stor del av den
sysselsättningsuppgång som skedde mell
an 1997 och 2001 var ersättningsjobb för de sjukskrivna och förtidspensionerade.
 Nu har ökningen av de k
orta sjukskrivningarna hejdats, men långtidssjukskrivningarna och
förtidspensioneringarna fortsätter at
t öka.
Sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna innebär att människor flyttas från
 en kolumn i statistiken
 till en annan, utan att det grundläggande problemet blir löst. Människor kommer
 allt längre bort från ar
betsmarknaden.
Vi anser att ett nytt övergripande mål för sysselsättningen bör formuleras. Vi
behöver ett politiskt mål för
 arbetsmarknadspolitiken som visar verkligheten som den är. Man skall inte kunna
 flytta människor mell
an olika statistikkolumner för att uppfylla politiska mål och vallöften. Redan
tidigare har vi hänvisat
till utredaren Jan Rydh som för en diskussion om detta (SOU 2002:5). Han påvisar
 hur missvisande nuvar
ande mål är och problemen med den nuvarande produktionen av statistik som inte
på ett lättillgängligt sätt
 mäter andelen människor i arbete. Rydh konstaterar att olika
statistikproducenter har olika syften me
d sin statistikproduktion varför t. ex. definitioner och åldersindelningar
skiljer sig åt. Vi står fast
vid vår uppfattning att regeringen snarast bör uppdra åt statistikansvariga
departement och myndigheter
 att fastställa gemensamma definitioner och datakällor samt former för en
löpande, enhetlig uppföljning o
ch prognostisering av utvecklingen av befolkning, studerande,
förtidspensionärer, arbetskraft, syssels
atta, sjukfrånvarande och människor i arbete. Redovisningen bör innehålla
komponenter i enlighet med de
förslag som lagts fram.
En vanlig dag är det ca 830 000 personer som är sjukskrivna eller som får
aktivitets- eller sjukersättni
ng enligt regeringens beräkning i finansplanen. Tillsammans med arbetslöshet
m.m. innebär det att mer än
 en miljon personer är frånvarande, vilket motsvarar en produktionsförlust i
miljardklassen varje arbet
sdag. Den rent budgetmässiga nettokostnaden för stat och kommun av
sjukpenningen, sjukersättningen, a-k
assan och arbetsmarknadsutbildningen, sedan hänsyn tagits till att
ersättningarna är skattepliktiga, va
r drygt 100 miljarder kronor 2003. Det blir cirka en halv miljard kronor per
arbetsdag. Varje svensk
 som arbetar, betalar varje arbetsdag 130 kr via skattsedeln till dem som är i
arbetsför ålder, men ändå
inte arbetar.
Det totala antalet s.k. helårsekvivalenter av personer mellan 20 och 64 år som
försörjs genom sociala er
sättningar och bidrag uppdelat på sjukpenning, förtidspension, arbetslöshet,
arbetsmarknadsprogram och s
ocialbidrag ökade med 3 % mellan 2001 och 2002. Detta förklaras huvudsakligen av
 att antalet helårsekvi
valenter med sjukpenning och förtidspension ökade, men även av en ökning av
antalet i arbetsmarknadsprog
ram. Helårsekvivalenter anger det antal personer mellan 20 och 64 år som kan
försörjas under ett år på hel
tid med bidraget i fråga.
Nedanstående bild ur propositionens bilaga om avstämning av socialbidragsmålet
visar denna utveckling.
Den illustrerar också sambandet mellan sjukfrånvaro och arbetslöshet över tiden.
 När arbetslösheten är högre
 är sjukfrånvaron lägre och vice versa.
Till denna bild skall läggas personer som inte arbetar i den utsträckning som de
 önskar och de s.k. lat
ent arbetssökande som inte finner det lönt att söka arbete. Därtill skall läggas
 personer som uppbär sjukl
ön av arbetsgivarna. Vi uppskattar att det rör sig om runt 50 000 personer på
helårsbasis. Uppskattnings
vis är det sammanlagt uppemot 1,4 miljoner svenskar i arbetsför ålder som inte
arbetar eller arbetar mi
ndre än de önskar. Det innebär att var fjärde vuxen människa i arbetsför ålder
inte arbetar.
Den stora arbetskraftsreserv som faktiskt finns måste mobiliseras och tas
tillvara, både för den enskil
des och samhällets skull. Om sysselsättningen skall öka radikalt krävs ett
dynamiskt företagarklimat där g
amla och nya företag har möjlighet att anställa. Det är på det sättet som en hög
 tillväxt skapas. Förslag som
 verkligen kan bidra till en god ekonomisk tillväxt lyser dock liksom tidigare
med sin frånvaro i budg
etpropositionen. Regeringens politik är inte tillräckligt inriktad på att sätta
människor i arbete.
För ett år sedan kunde vi se hur regeringen tog alltför lätt på de
varningstecken som arbetsmarknaden upp
visade då. Den överoptimistiska prognos som budgeten byggde på tvingar nu fram
ytterligare nära 4 miljar
der kronor för att täcka årets kostnader för arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd. Läget är fortfarande
 osäkert, vilket borde mana till försiktighet. En snabbt vikande ekonomi
förvärrar en sedan tidigare dåli
gt fungerande arbetsmarknad. Regeringen blundar för detta och vidtar inte de
nödvändiga strukturella re
former och strategiska skattesänkningar som är nödvändiga för att ge den svenska
 ekonomin utvecklingskraf
t.
Vi är övertygade om att en helt annan politik måste till för att komma till
rätta med de strukturella pro
blemen på arbetsmarknaden. Den ekonomiska politiken måste långsiktigt stärka
incitamenten till företagand
e, arbete och utbildning. Skattesänkningar behövs på arbete, företagande och
hushållstjänster. Företagarnas
 villkor måste förbättras, en allmän avreglering måste genomföras, offentliga
monopol slopas och socialförs
äkringarna reformeras.
Sammantaget är vi mycket oroade för utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.
2.  Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (m)
av Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m) som anför
följande.
Utgiftsområde 13
Vi moderater föreslår att ramen för utgiftsområde 13 bestäms till 58 691
miljoner kronor 2004, 51 324 mil
joner kronor 2004 och 47 598 miljoner kronor  2006.
Vi föreslår att en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring införs. Den
bör vara en omställningsförsäkri
ng och administreras av staten. Dagens fasta avgifter ersätts med en
försäkringspremie vars storlek rel
ateras till månadslönen. Det skall finnas ett tydligt försäkringsmässigt
samband. Premien skall vara 2 %
av ersättningsberättigad inkomst och vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
Vi anser att ersättning
snivån bör sänkas till 75 %. Ersättningen begränsas till 300 dagar. Det
viktigaste skälet för åtstramningen
är att den är nödvändig för att bevara en god social trygghet. Men det är också
viktigt med en åtstramning f
ör att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Vi föreslår också en lång rad
andra åtgärder för att öka flexib
iliteten på arbetsmarknaden, t.ex. en minskad reglering av arbetsrätten.
Förslaget om egenfinansiering
av en ny arbetslöshetsförsäkring förutsätter att de skattesänkningar som vi
moderater föreslår i motion Fi23
9 genomförs.
Vi vill införa en individuell och effektiv arbetsförmedling. Förmedling av
arbeten kan skötas lika bra a
v andra aktörer än staten. Specialistförmedlingar kan växa fram och
bemanningsföretag kan vidga sina verk
samhetsfält. Arbetsförmedlingen skall vara kostnadsfri för den som är arbetslös.
Vi anser att flera av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, såsom
 aktivitetsgarantin, in
te står i rimlig proportion till insatserna. Dessa åtgärder bör inriktas mot mer
 individuella insatser.
Hänsyn måste tas till den enskildes bakgrund, behov och motivation. Utbildning
och förmedling bör vara d
e dominerande insatserna.
AMS nuvarande organisation har tydliga brister, och vi vill därför inrätta en ny
 myndighet som ersätter
AMS.  Den skall ansvara för att förmedlingstjänster erbjuds över hela landet,
sköta administrationen av a
rbetsmarknadspolitiska stöd och bedriva den nödvändiga myndighetsutövningen.
Vi har inte tillgodoräknat oss några effekter av en nedgång av den strukturella
arbetslösheten som våra s
amlade förslag syftar till.
Sammantaget föreslår vi att utgiftsområdet minskas i förhållande till
regeringens förslag med 3,3 miljarde
r kronor  2004, 6,9 miljarder kronor 2005 och 9,2 miljarder kronor 2006.
Utgiftsområde 14
Vi föreslår att ramen för utgiftsområde 14 bestäms till 1 057 miljoner kronor
2004, 905 miljoner kronor 2
005 och 820 miljoner kronor 2006.
Vi föreslår en delvis annan myndighetsstruktur än regeringen på utgiftsområdet.
Jämställdhetsombudsmannen (
JämO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO),
Ombudsmannen mot etnisk dis
kriminering (DO) och Handikappombudsmannen (HO) bör läggas samman till en ny
ombudsmannamyndighet, Omb
udsmannen mot diskriminering. Genom en sammanslagning underlättas en kraftfull
och samlad politik mot
 all form av diskriminering i samhället. Vi förordar också en enhetlig
lagstiftning och en samordning a
v rättsväsendets insatser inom diskrimineringsområdet. Medlingsinstitutets
uppdrag begränsas och anslagn
a medel reduceras. I övrigt bör arbetsmarknadsmyndigheternas
förvaltningskostnader successivt reduceras
 och strukturen med Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet som separata
myndigheter ses över. Efte
rsom vi anser att AD:s uppgifter bör övertas av de allmänna domstolarna för vi
bort medlen på anslaget 23
:4.
Våra förslag innebär att ramen för utgiftsområdet kan minskas i förhållande till
 regeringens förslag med 79
miljoner kronor 2004,  256 miljoner kronor 2005 och 358 miljoner kronor 2006.
3.  Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
av Tina Acketoft (fp) och Mauricio Rojas (fp) som anför följande.
Den ekonomiska politik vi i Folkpartiet föreslår i vår ekonomisk-politiska
motion Fi240 ger både starkar
e samhällsekonomi och starkare statsfinanser. Med den ekonomiska politiken
tillsammans med de förslag
till reformer på bl.a. arbetsmarknadens område som vi föreslår räknar vi med en
högre sysselsättning än den
som kan åstadkommas med regeringens politik. Vi föreslår att ramen för
utgiftsområde 13 anpassas nedåt i f
örhållande till regeringens förslag med 10 000 miljoner kronor 2004, 10 500
miljoner kronor 2005 och 10
 700 miljoner kronor 2006.
Den hårda belastningen på sjukförsäkringen, förändringen av befolkningens
ålderssammansättning, den bestående
 alltför stora arbetslösheten och flera andra faktorer är ett allvarligt hot mot
 den sociala välfärden so
m gör det nödvändigt med reformer. Tillsammans med företrädarna för Moderaterna,
 Kristdemokraterna och Cen
terpartiet har vi tecknat en bild av arbetsmarknaden som visar att det dessutom
är ekonomiskt nödvändig
t med besparingar på utgiftsområdet.
Arbetsmarknadspolitiken måste reformeras. AMS bör läggas ned och ersättas med en
 liten organisation för r
ena myndighetsuppgifter. Arbetsförmedling och arbetsmarknadsåtgärder skall i
stället kunna utföras av en
rad företag och ideella aktörer. Den arbetssökande skall efter en behovsprövning
 kunna få en egen omställn
ingspeng för att köpa den nödvändiga utbildningen. Alla som vill in på
arbetsmarknaden skall omfattas av
arbetsmarknadspolitiken och vara statens ansvar. Arbetssökande som inte har rätt
 till arbetslöshetsersät
tning skall få en dagpenning på villkor att hon eller han deltar i någon åtgärd.
Vi vill sätta upp ett nytt sysselsättningsmål som innebär att minst 60 % av alla
 i arbetsför ålder i varje
 kommun och större bostadsområde skall ha ett arbete. Alla långtidsarbetslösa
skall omfattas av en jobb-
 och utvecklingsgaranti som upphandlas av bl.a. bemannings- och
uthyrningsföretag. Vi vill satsa på de
 arbetshandikappade och avsätter därför mer pengar än regeringen på det området.
Därutöver krävs en modernare arbetsrätt.
Eftersom våra förslag om en omlagd och effektivare arbetsmarknadspolitik leder
till bättre sysselsättnin
g och lägre arbetslöshet kan bidraget till a-kassorna minska. Vi föreslår också
en helt annan modell för f
inansiering av a-kassan med en högre egenavgift som blir avdragsgill. Den högre
egenavgiften skall mot
svaras av en skattelättnad för den enskilde.
På utgiftsområde 14 vill vi minska vissa myndighetsanslag och anslaget till
särskilda utbildningsinsats
er, de s.k. LO-pengarna. Arbetsdomstolens uppgifter bör överföras till det
övriga rättsväsendet, varför vi
inte föreslår några medel på det anslaget.
Sammantaget innebär det en 208 miljoner kronor mindre ram för 2004, 219 miljoner
 kronor mindre ram för
2005 och 245 miljoner mindre ram för 2006.
Vi anser att ramen för utgiftsområde 13 bör bestämmas till 51 989 miljoner
kronor 2004, 47 757 miljoner
kronor 2005 och 46 073 miljoner kronor 2006.  Ramen för utgiftsområde 14 bör
bestämmas till 927 miljoner
 kronor 2004, 942  miljoner kronor 2005 och 933 miljoner kronor 2006.
4.  Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (kd)
av Stefan Attefall (kd) som anför följande.
Utgiftsområde 13
Vi kristdemokrater föreslår att ramen för utgiftsområde 13 bestäms till  52 794
miljoner kronor 2004, 48
127 miljoner kronor 2005 och 45 903 miljoner kronor 2006.
En viktig strukturreform bl.a. för en bättre lönebildning är ökad
finansieringsgrad i en allmän och obliga
torisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader synliggörs genom en
högre a-kasseavgift, och den
 enskilde kompenseras mer än väl genom sänkt inkomstskatt. En
självfinansieringsgrad med 33 % inom en al
lmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring gör att ramen för detta
utgiftsområde kan minska kraftigt.lmän
0û  ²
 @En viktig strukturreform bl.a. för en bättre lönebildning är ökad
finansieringsgrad i en allmän och obl
igatorisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader synliggörs genom en
 högre a-kasseavgift, och
den enskilde kompenseras mer än väl genom sänkt inkomstskatt. En
självfinansieringsgrad med 33 % inom en
 allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring gör att ramen för detta
utgiftsområde kan minska kraftigt.
en e0û  ²
 @En viktig strukturreform bl.a. för en bättre lönebildning är ökad
finansieringsgrad i en allmän och
 obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader synliggörs
genom en högre a-kasseavgift,
och den enskilde kompenseras mer än väl genom sänkt inkomstskatt. En
självfinansieringsgrad med 33 % ino
m en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring gör att ramen för detta
utgiftsområde kan minska kraft
igt.etsu0û  ²
 @En viktig strukturreform bl.a. för en bättre lönebildning är ökad
finansieringsgrad i en allmän
 och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader synliggörs
genom en högre a-kasseavgi
ft, och den enskilde kompenseras mer än väl genom sänkt inkomstskatt. En
självfinansieringsgrad med 33 %
 inom en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring gör att ramen för detta
 utgiftsområde kan minska k
raftigt.nnin0û  ë$  H2
                       8+
                           hon eller han deltar i någon åtgärd.d r    j  @Arbej
 @rknadspolitiken måste reformeras. AMS bör läggas
Det är också nödvändigt att förändra regelverket för arbetslöshetsförsäkringen
för att undanröja sådant som hindr
ar människor från att ta de jobb som ändå finns och erbjuds. I dag förlorar den
arbetslöse ekonomiskt  i v
issa lägen, eller vinner väldigt lite, på att ta ett ledigt jobb jämfört med att
 uppbära a-kasseersättning
i kombination med övriga bidragssystem. Därför anser vi att ersättningen från
arbetslöshetsförsäkringen, lik
som från sjuk- och föräldraförsäkringen, i princip bör grunda sig på de
inkomster man faktiskt haft och bet
alat avgifter på, inte på den inkomst man har när man är arbetslös. Vi föreslår
däremot inga förändringar vad
gäller golv och tak i försäkringen.
De samlade förslagen om ökade resurser för fler tjänster inom bl.a. vård, omsorg
 och skola och de företags
- och tillväxtfrämjande åtgärderna tillsammans med sänkt skatt för
hushållstjänster beräknas också leda till a
tt trycket på arbetslöshetsersättningen och de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna kan minska något.
Vi kristdemokrater efterlyser en helt ny arbetsmarknadspolitik som sätter
individen i centrum och öppn
ar för mångfald och valfrihet. Med fler aktörer på arbetsmarknadspolitikens
område ökar mångfalden och valf
riheten för de arbetslösa. Med konkurrens ökar också kvaliteten på åtgärderna.
Vi avvisar regeringens förslag om flyttningsbidrag med hänvisning till att
flyttningar i allt väsentlig
t sker oavsett ekonomisk stimulans. Vi avvisar också särskilda medel till försök
 med friår. Enligt vår upp
fattning kan denna åtgärd genomföras inom befintliga ramar.
Våra förslag innebär att ramen kan minskas med 9 195 miljoner kronor 2004, 10
130 miljoner kronor 2005
och 10 870 miljoner kronor 2006.
Utgiftsområde 14
Vi kristdemokrater föreslår att ramen för utgiftsområde 14 bestäms till 905
miljoner kronor år 2004,  901
miljoner kronor 2005 och 660 miljoner kronor 2006.
Vi föreslår besparingar på Arbetsmiljöverket med tanke på de ökade resurser som
verket fått under senare år
och den rationaliseringspotential som borde finnas efter sammanslagningen av
Arbetarskyddsstyrelsen
och de regionala yrkesinspektionerna till en gemensam myndighet,
Arbetsmiljöverket.
Vi anser också att Arbetslivsinstitutet bör ses över i grunden. Den väsentliga
forskning som institutet
bedriver bör kunna administreras och samordnas av Arbetsmiljöverket medan
forskningen bedrivs på högskol
or och andra institut. Arbetslivsinstitutet kan på tre års sikt avvecklas och en
 del arbetsuppgifter f
öras över till Arbetsmiljöverket.
De bidrag till Särskilda utbildningsinsatser som Arbetslivsinstitutet fördelar
till arbetsmarknadens p
arter bör kunna avvecklas, med halvering för år 2004 och avskaffande fr.o.m.
2005. Stödet för utbildning
av regionala skyddsombud sköts och bör även fortsättningsvis skötas av
Arbetsmiljöverket.
Ramen för utgiftsområdet minskas med 230 miljoner kronor 2004, 260 miljoner
kronor 2005 och med 518 mi
ljoner kronor 2006.
5.  Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (c)
av Margareta Andersson (c) som anför följande.
Centerpartiet anser att  ramen för utgiftsområde 13 bör bestämmas till 48 664
miljoner kronor 2004, 45 1
32 miljoner kronor 2005 och  43 248 miljoner kronor 2006.
Det är nödvändigt att genomföra en rad reformer som ökar incitamenten och
möjligheterna för människor att ta
 ett arbete, som ökar självbestämmandet och höjer livskvaliteten.
Det behövs grundläggande reformer av arbetsmarknadspolitiken med rätt till
grundutbildning, kvalificera
de yrkesutbildningsprogram och övergångsarbetsmarknader för arbetslösa.
Arbetsmarknaden måste bli mer fle
xibel för funktionshindrade och äldre så att alla får möjligheter att bidra till
 välfärden. Administratione
n måste bli effektivare. Då kan besparingar göras på AMV.
Arbetsmarknadsutbildningar utan bevisad effekt
 skall inte förekomma.
För personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa behövs extra insatser.
Arbetsgivarna bildar regiona
la partnerskap där den arbetslöse kan prova olika arbeten på olika
arbetsplatser. Arbetsgivaren kan i s
in tur få en nedsättning av arbetsgivaravgiften. En sådan ordning leder till en
besparing på 1,5 miljard
er kronor. Köp av arbetsmarknadsutbildning kan minska. Centerpartiet säger nej
till friårsförsök och mins
kar anslaget för flyttningsbidrag med 200 miljoner kronor.
Egenfinansieringen i a-kassan måste höjas till en tredjedel av kostnaden. En
78-procentig ersättningsni
vå bör kombineras med en s.k. historisk beräkning av inkomsten. De senaste 24
månadernas inkomst skall v
ara grund för beräkning av ersättning. Detta ger ett anslagssparande på 2,2
miljarder kronor. Incitament
en för arbete måste stärkas samtidigt som en samordnad arbetslivsförsäkring
förbereds. Sammanslagning av c
entrala myndigheter på området kan ge betydande synergieffekter.
Sverige kommer snart att ha stort brist på arbetskraft. Centerpartiet vill också
 ha nya möjligheter för
ökad arbetskraftsinvandring för såväl löneanställning som för företagare.
Vi vill satsa på höjt lönebidrag.
Våra besparingar på utgiftsområde 13 uppgår till totalt 13,3 miljarder kronor
för 2004, 13,1 miljarder kr
onor för 2005 och 13,5 miljarder kronor för 2006.
På utgiftsområde 14 Arbetsliv föreslår Centerpartiet att ramen uppgår till 905
miljoner kronor 2004, 921
miljoner kronor 2005 och 928 miljoner kronor 2006.
Centerpartiet vill satsa på en mer decentraliserad forskningsstruktur. En del av
 det forskningsarbete
 som utförs på Arbetslivsinstitutet bör i stället kunna utföras på landets
universitet och högskolor. En öve
rföring av resurser på 230 miljoner kronor kan göras till utgiftsområde 16.
Ramen för utgiftsområde 14 bör minska i förhållande till regeringens förslag med
 230 miljoner kronor 2004,
 240 miljoner kronor 2005 och 250 miljoner kronor  2006.

Bilaga 16
Bostadsutskottets yttrande
2003/04:BoU1y
Ram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge yttrande över
proposition 2003/04:1 Budge
tpropositionen för 2004 (volym 1) i vad avser bl.a. utgifternas fördelning på
utgiftsområden jämte motion
er.
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande förslagen i budgetpropositionen och
motstående motioner i
vad avser ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande.
Sammanfattning
Bostadsutskottet tillstyrker att ramen för utgiftsområde 18 för budgetåret 2004
fastställs till den nivå s
om regeringen föreslagit. Utskottet anser att riksdagen även bör godkänna
beräkningen av utgifter på utgif
tsområden för 2005 och 2006 vad avser utgiftsområde 18. Motstående
motionsförslag i dessa delar avstyrks.

Avvikande meningar (m), (kd), (c) och (fp) har avgivits till förmån för
förslagen till medelstilldelning
 avseende utgiftsområde 18 i respektive partimotioner. Ett särskilt yttrande (v)
 har avgivits angående
behovet av medel för länsstyrelsernas verksamhet.
Utskottet
Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Utgiftsområde 18 omfattar anslag inom politikområdena Bostadspolitik, Regional
samhällsorganisation, Ek
onomisk familjepolitik samt Miljöpolitik.
Regeringen föreslår (punkt 9, tabell 6.5) att ramen för utgiftsområde 18 för
budgetåret 2004 skall faststäl
las till 8 798 030 000 kr. Riksdagen föreslås vidare godkänna beräkningen av
utgifter på utgiftsområdet -
en s.k. konsekvensberäknad ram - för budgetåren 2005 och 2006 (punkt 11, tabell
6.5). För utgiftsområde 1
8 beräknas utgifterna till 9 141 miljoner kronor år 2005 och 9 440 miljoner
kronor år 2006.
Ramen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska
vårproposition minskar med 93 m
iljoner kronor. Detta förklaras enligt propositionen i huvudsak av lägre
beräknade kostnader för bostads
bidrag och räntebidrag. I förhållande till anvisade medel 2003 minskar
utgifterna med 559 miljoner kron
or 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att utgifterna för
bostadsbidragen beräknas minska samt
av att den tidsbegränsade satsningen på lokala investeringsprogram för ekologisk
 hållbarhet upphör.
Den konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 642 miljoner kronor i
 förhållande till den före
slagna ramen för 2004. Detta förklaras enligt propositionen främst av att
kostnaderna för räntebidrag förv
äntas öka under perioden.
Förslag om andra nivåer för ramen för utgiftsområde 18 läggs fram i
partimotioner (m), (kd), (c) och (fp).

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion 2003/04:Fi239 yrkan-de 6 att
 ramen för utgiftsområde
 18 för budgetåret 2004 skall fastställas till ett belopp som är 823 miljoner
kronor lägre än regeringsförs
laget. För budgetåren 2005 och 2006 föreslås i motionens yrkande 7 att riksdagen
 godkänner en beräkning av
 utgifterna inom utgiftsområdet som uppgår till belopp som är 1 234 respektive 1
 345 miljoner kronor läg
re än vad regeringen förordat.  Besparingarna avses uppnås genom nedskärningar
på ett flertal områden. Det
 gäller bl.a. avveckling av bidragen till bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet respekt
ive till nybyggnad av hyresbostäder. Vidare görs besparingar på bostadsbidragen
genom att bidrag endast
 utgår till barnfamiljer. Stödet för omstrukturering av kommunala bostadsbolag
avvecklas. Anslagen för f
lera av myndigheterna inom utgiftsområdet skärs ned. Härutöver föreslås
nedskärningar på flera andra anslag
inom utgiftsområdet.
I Folkpartiets partimotion 2003/04:Fi240 yrkande 8 föreslås att ramen för
budgetåret 2004 bestäms till et
t belopp som är 688 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Enligt
yrkande 9 bör utgifterna i
nom utgiftsområde 18 beräknas till ett belopp som är 1 217 miljoner kronor lägre
 än regeringsförslaget för
vart och ett av budgetåren 2005 och 2006. Förslagen utgår bl.a. från lägre
utgifter för bostadsbidrag, ränt
ebidrag samt för vissa myndighetsanslag. Stödet till omstrukturering av
kommunala bostadsbolag föreslås
skäras ned. Vidare föreslås att investeringsbidragen till hyresbostäder
respektive till bostadsinvesteri
ngar som främjar ekologisk hållbarhet avvecklas.
Kristdemokraterna föreslår i sin partimotion 2003/04:Fi241 en minskning av ramen
 med 59 miljoner krono
r vad gäller år 2004 (yrkande 5). För budgetåren 2005 och 2006 föreslås att
utgifterna beräknas till belopp
 som är 656 respektive 980 miljoner kronor lägre än vad regeringen förordat
(yrkande 7). Besparingar åsta
dkoms bl.a. genom avveckling av investeringsbidragen till hyresbostäder
respektive till bostadsinvest
eringar som främjar ekologisk hållbarhet. Även anslaget till räntebidrag
föreslås minskas genom att nya rän
tebidrag inte beviljas. Ett ökat anslag föreslås till bostadsbidrag. Stödet till
 omstrukturering av komm
unala bostadsbolag föreslås avvecklas och ersättas med ett nytt stöd till
bostadsföretag i kommuner med b
ostadsöverskott. Investeringsbidraget för byggande av studentbostäder föreslås
återinföras.
Förslagen för utgiftsområde 18 i Centerpartiets partimotion 2003/04:Fi242
yrkande 3 innebär att ramen be
stäms till ett belopp som är 2 163 miljoner kronor lägre än regeringsförslaget
för 2004 och beräknas till b
elopp som är 1 746 respektive 1 751 miljoner kronor lägre än vad regeringen
förordat för budgetåren 2005 o
ch 2006. Av en c-motion (2003/04:Bo275) om anslagen inom utgiftsområde 18
framgår att dessa besparinga
r avses bli uppnådda bl.a. genom besparingar på bostadsbidragen och en
avveckling av investeringsbidra
get till hyresbostäder. Ökade anslag föreslås till åtgärder mot fukt- och
mögelskador i bostäder.
De ovan beskrivna förslagen i budgetpropositionen och i partimotionerna om ramar
 för utgiftsområde 18 -
 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande - åren 2004-2006 kan
sammanfattas i nedanstående tabe
ll.
Tabell: Förslag om ram för utgiftsområde 18.
Förslagen i partimotionerna redovisas som avvikelse från regeringens förslag.
Beloppen anges avrundade till miljoner kronor.

2004    2005    2006
Regeringen      8 798   9 141   9 440
(m)     - 823   - 1 234 - 1 345
(fp)    - 688   - 1 217 - 1 217
(kd)    - 59    - 656   - 980
(c)     - 2 163 - 1 746 - 1 751

Bostadsutskottet vill vad gäller förslagen om ramen för utgiftsområde 18 anföra
följande.
Bostadsutskottets beredningsområde omfattar bl.a. bostadspolitiska frågor i vid
bemärkelse och frågor om
 den regionala samhällsorganisationen. En rad av de frågor som bereds har stor
betydelse både för utveck
lingen av samhällsekonomin och för strävandena efter en långsiktigt hållbar
utveckling av vår livsmiljö. Mål
et för bostadspolitiken är att alla skall ges förutsättningar att leva i goda
bostäder till rimliga kostn
ader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Inom
 utgiftsområde 18 finns
därför anslag för ett flertal verksamheter och stödformer som har stor betydelse
 för många människors varda
gsliv och för samhällsutvecklingen i stort.
Utvecklingen av flera av de frågor som faller inom utgiftsområde 18 motiverar
fortsatta kraftfulla sta
tliga insatser under de närmaste åren. Regeringen konstaterar i
budgetpropositionen att den svenska bo
stadsmarknaden är tudelad. I många kommuner minskar befolkningen och det finns
en stor andel tomma bos
täder. I tillväxtregionerna är situationen den omvända. Befolkningsökningen
skapar ökad efterfrågan samtidi
gt som bostadsbyggandet under de senaste tio åren varit lågt. Det är angeläget
med fortsatta statliga in
satser för att motverka dessa obalanser på bostadsmarknaden. Samtidigt behövs
insatser för att kunna ge
stöd åt vissa utsatta grupper. Bostadsbidragen har stor betydelse för många
barnfamiljer. Studenternas b
ostadssituation behöver ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Bostadsutskottet kan konstatera att regeringens ramförslag för utgiftsområde 18
utgår från att satsningar
 med bl.a. dessa inriktningar skall komma till stånd även under de kommande
budgetåren. Sammantaget gör
bostadsutskottet bedömningen att den föreslagna ramen bör ge tillräckligt
utrymme för den anslagsfördelnin
g inom utgiftsområde 18 som bostadsutskottet senare i höst kommer att ta
ställning till.
Utskottet övergår nu till att något kommentera de alternativa förslag till ram
för utgiftsområdet som förs
fram i de aktuella partimotionerna. Dessa förslag utgår från att flera av de
ovan nämnda statliga insats
erna på området avvecklas eller begränsas. Detta förutsätts möjliggöra stora
nedskärningar på anslagen redan
nästkommande budgetår. Frågor som rör konsekvenserna på bostadsmarknaden om
dessa besparingsförslag verkli
gen kom till genomförande får främst anses vara en fråga för bostadsutskottets
överväganden i samband med d
et fortsatta budgetarbetet. Det bör emellertid i detta sammanhang understrykas
att en underlåtenhet at
t vidta åtgärder mot obalanserna inom bostadssektorn kan få allvarliga
konsekvenser för samhällsekonomin
långt utanför denna sektor.
Bostadsutskottet tar i detta yttrande inte ställning till fördelningen på
enskilda anslag inom utgiftso
mrådet men vill ändå uppmärksamma finansutskottet på att flera av ramförslagen
bygger på anslagsbesparingar
 som i praktiken inte är möjliga att genomföra på det sätt som förutsätts i de
aktuella partimotionerna. De
tta gäller i första hand förslaget i Centerpartiets partimotion där  en mycket
stor besparing på de bosta
dspolitiskt motiverade utgifterna förutsätts kunna ske redan nästa år. Partiets
ramförslag utgår således bl
.a. från att anslaget för bostadsbidrag skärs ned med närmare 40 % - 1, 3
miljarder kronor - under nästa
år. Centerpartiet hänvisar till att besparingen blir möjlig att genomföra om
partiets förslag om bl.a. sk
attesänkningar för låg- och medelinkomsttagare vinner riksdagens bifall.
Eftersom utfallet av belastnin
gen på bostadsbidragsanslaget är regelstyrt förutsätter besparingar på detta
anslag förslag om ändrade vill
kor för bidragsgivningen. Några sådana förslag läggs emellertid inte fram av
Centerpartiet. Även Folkparti
et förutsätter att en mindre neddragning kan göras på anslaget utan att några
konkreta förslag om regeländr
ingar förs fram.
I några fall synes motionärerna också missbedöma hur snabbt en föreslagen åtgärd
 kan få genomslag på de anvis
ade anslagen. Exempelvis föreslår flera partier nedläggning av två myndigheter
inom utgiftsområdet. Tre a
v partierna beräknar att detta medför vissa avvecklingskostnader under
nästkommande budgetår, medan Cent
erpartiet inte räknar med att några sådana kostnader uppkommer. Även
Kristdemokraternas bedömning av effe
kten budgetåret 2004 av de regeländringar som förelås avseende räntebidragen
förefaller vara väl optimistis
k.
Bostadsutskottet vill avslutningsvis uppmärksamma finansutskottet på att några
av motionsförslagen om ra
mbegränsning utgår från åtgärder som närmast får karakteriseras som
budgettekniska, dvs. att förslag läggs fr
am om indraget anslagssparande eller med hänvisning till andra förutsättningar
för budgetberäkningen. Det
ta gäller till viss del Centerpartiets förslag om bostadsbidragsanslaget och
Folkpartiets förslag om an
slag för räntebidrag.  Besparingen enligt c-motionen uppkommer delvis genom ett
indraget anslagssparan
de på 400 miljoner kronor. I det sistnämnda fallet utgår Folkpartiet från att
regeringen överskattat bygg
volymen och att anslagsbehovet därför blir mindre.
Sammantaget innebär dessa invändningar att ramförslagen i de aktuella
partimotionerna avseende utgiftso
mråde 18 borde revideras innan de, i samband med finansutskottets fortsatta
beredningsarbete, läggs ti
ll grund för eventuella jämförelser avseende tillgängligt utrymme exempelvis för
 skattesänkningar eller för
 reformer inom andra utgiftsområden.
Bostadsutskottet kommer senare i höst att ta ställning till förslag om
anslagsfördelningen inom utgiftso
mråde 18. Det kan emellertid redan nu konstateras att de ramförslag som lagts
fram i partimotionerna i
nte bör läggas till grund för utskottets vidare arbete. Utskottet avstyrker
således förslagen i motionern
a 2003/04:Fi239 (m), 2003/04:Fi240 (fp), 2003/04:Fi241 (kd) och 2003/04:Fi242
(c). Bostadsutskottet
förordar att riksdagen beslutar om en ram för utgiftsområde 18 för 2004 i
enlighet med regeringens försla
g samt godkänner regeringens beräkning av utgifter avseende utgiftsområde 18 för
 budgetåren 2005 och 2006
.

Stockholm den 23 oktober 2003
På bostadsutskottets vägnar
Göran Hägglund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe Hellberg
(v), Anders Ygeman (s), Li
lian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Siw
Wittgren-Ahl (s), Hans Una
nder (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind (fp), Rigmor
Stenmark (c), Gunnar Sa
ndberg (s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist
(mp) och Leif Jakobsso
n (s).
Avvikande meningar
1. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m)
anser:
Den socialdemokratiska bostadspolitiken har i flera avseenden havererat.
Byggandet i Sverige ligger
på en väsentligt lägre nivå än i flertalet andra europeiska länder trots
uppenbar bostadsbrist i stora del
ar av landet. Samtidigt står tusentals huvudsakligen skattefinansierade
lägenheter tomma i glesbygdens
 centralorter. Trots alla akuta problem inom bostadssektorn har regeringen inte
lagt fram några försla
g om åtgärder som kan förbättra situationen. Regeringen visar upp en total
oförmåga att ta tag i orsakerna
 till de växande problemen på bostadsmarknaden med bostadsbrist, obalanser i
bostadsutbudet och höga bo
endekostnader. I stället för nödvändiga beslut om avreglering och sänkt
skattetryck går regeringen vidare
på sin väg med statlig styrning och nya bidragssystem med försök till
detaljreglering av bostadssektorn.
 Flera av anslagen inom utgiftsområde 18 är klara uttryck för en sådan politik.
Under de senaste åren har
 ett flertal tillfälliga bidragsformer inrättats och avvecklats. En
kortsiktighet och ryckighet har äve
n i övrigt präglat de bostadspolitiska besluten. Inom hela bygg- och
bostadssektorn har osäkerhet rått o
m vilka förutsättningar som kommer att gälla för byggande och förvaltning under
de närmaste åren. Önskvärda o
ch nödvändiga investeringar har därför uteblivit eller försenats. Resultatet har
 blivit snedvriden konkur
rens, ökade byggkostnader och en bostadsproduktion som inte motsvarar
efterfrågan.
För att skapa goda förutsättningar för byggande och förvaltning av bostäder
krävs förändringar inom många områd
en. Vi anser att utgångspunkten för de bostadspolitiska besluten under de
närmaste åren, och därmed även f
ör de nu aktuella budgetbesluten, måste vara att bostadsmarknaden skall styras
av människors efterfrågan
, inte av subventioner, detaljregleringar och politiska ingrepp. Åtgärder måste
vidtas för att möjliggöra
ett bostadsbyggande som svarar mot efterfrågan. Det handlar bl.a. om att
successivt avveckla fastighe
tsskatten, reformera hyressättningssystemet, tillåta ägarlägenheter samt att
förenkla plan- och bygglovsp
rocessen. Vidare måste den statliga styrningen av kommunernas bostadsföretag
upphöra och hyresgäster til
låtas köpa sina egna bostäder om de så önskar. De investeringsbidrag med olika
inriktning som införts unde
r de senaste åren måste snarast avvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att
 ge bostadssektorn föru
tsättningar som möjliggör långsiktiga beslut utan påverkan av ständiga politiska
 ingrepp.
Vi kan konstatera att denna inriktning ligger till grund för de förslag om ram
för utgiftsområde 18 unde
r budgetåren 2004-2006 och som läggs fram i Moderata samlingspartiets
partimotion 2003/04:Fi239. Dessa
 förslag utgår från ett bostadspolitiskt program för framtiden med individen i
fokus. Genom avveckling a
v olika bidragsformer och andra åtgärder kan ramen för utgiftsområde 18
begränsas. Detta ger utrymme bl.a
. för de skattesänkningar inom bostadssektorn som Moderata samlingspartiet
föreslår i andra motioner.bl.
@ø     @Vi kan konstatera att denna inriktning ligger till grund för de förslag
 om ram för utgiftsområde 18 un
der budgetåren 2004-2006 och som läggs fram i Moderata samlingspartiets
partimotion 2003/04:Fi239. Des
sa förslag utgår från ett bostadspolitiskt program för framtiden med individen i
 fokus. Genom avveckling
 av olika bidragsformer och andra åtgärder kan ramen för utgiftsområde 18
begränsas. Detta ger utrymme bl
.a. för de skattesänkningar inom bostadssektorn som Moderata samlingspartiet
föreslår i andra motioner.i
gheø     @Vi kan konstatera att denna inriktning ligger till grund för de
förslag om ram för utgiftsområde 18
under budgetåren 2004-2006 och som läggs fram i Moderata samlingspartiets
partimotion 2003/04:Fi239. D
essa förslag utgår från ett bostadspolitiskt program för framtiden med individen
 i fokus. Genom avveckli
ng av olika bidragsformer och andra åtgärder kan ramen för utgiftsområde 18
begränsas. Detta ger utrymme
bl.a. för de skattesänkningar inom bostadssektorn som Moderata samlingspartiet
föreslår i andra motioner
.8+
    ø     @Vi kan konstatera att denna inriktning ligger till grund för de
förslag om ram för utgiftsområde 18
under budgetåren 2004-2006 och som läggs fram i Moderata samlingspartiets
partimotion 2003/04:Fi239. D
essa förslag utgår från ett bostadspolitiskt program för framtiden med individen
 i fokus. Genom avveckli
ng av olika bidragsformer och andra åtgärder kan ramen för utgiftsområde 18
begränsas. Detta ger utrymme
bl.a. för de skattesänkningar inom bostadssektorn som Moderata samlingspartiet
föreslår i andra motioner
.atteø  k&amp;  °ú  8+
                    essättningssystemet, tillåta ägarlägenheter samt att
förenkla plan- och bygglovsprocessen. Vida
re måste den statliga styrningen av kommunernas bostadsföretag upphöra och
hyresgäster tillåtas köpa sina
egna bostäder om de så önskar. De investeringsbidrag med olika inriktning som
införts under de senaste år
en måste snarast avvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att ge
bostadssektorn förutsättningar som
 möjliggör långsiktiga beslut utan påverkan av ständiga politiska ingrepp.tusenK
      @För    @skapa goda förutsättningar för byggan
Med hänvisning till det nu anförda anser vi att Moderata samlingspartiets
partimotion 2003/04:Fi239 yr
kandena 6 och 7 bör tillstyrkas och att regeringens förslag, liksom övriga
motionsyrkanden, bör avstyrka
s.
2. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anser:
En fungerande bostadsförsörjning är en viktig tillväxtfrämjande faktor, men den
svenska bostadspolitiken
fungerar inte. Stor bostadsbrist råder i storstadsregionerna och på andra
tillväxtorter. Denna brist me
dför en rad problem. Många familjer är trångbodda, ungdomar kan inte finna en
bostad och en önskvärd rörlig
het på bostadsmarknaden förhindras. Bristen på bostäder riskerar också att bli
ett allvarligt hinder för d
en ekonomiska utvecklingen i dessa delar av landet. Rekryteringen till många
branscher försvåras och st
udenter tvingas tacka nej till studieplatser på högskolor och universitet. I
andra delar av landet fin
ns det motsatta problemet. Kommunala bostadsbolag med outhyrda lägenheter har
drabbats av omfattande
ekonomiska problem. Överskottet på bostäder har ibland t.o.m. lett till rivning
av moderna lägenheter.ko
mÈù  J  @En fungerande bostadsförsörjning är en viktig tillväxtfrämjande faktor,
 men den svenska bostadspoliti
ken fungerar inte. Stor bostadsbrist råder i storstadsregionerna och på andra
tillväxtorter. Denna bris
t medför en rad problem. Många familjer är trångbodda, ungdomar kan inte finna
en bostad och en önskvärd r
örlighet på bostadsmarknaden förhindras. Bristen på bostäder riskerar också att
bli ett allvarligt hinder
för den ekonomiska utvecklingen i dessa delar av landet. Rekryteringen till
många branscher försvåras oc
h studenter tvingas tacka nej till studieplatser på högskolor och universitet. I
 andra delar av landet
 finns det motsatta problemet. Kommunala bostadsbolag med outhyrda lägenheter
har drabbats av omfatta
nde ekonomiska problem. Överskottet på bostäder har ibland t.o.m. lett till
rivning av moderna lägenhete
r.   Èù  J  @En fungerande bostadsförsörjning är en viktig tillväxtfrämjande
faktor, men den svenska bostadspoli
tiken fungerar inte. Stor bostadsbrist råder i storstadsregionerna och på andra
tillväxtorter. Denna br
ist medför en rad problem. Många familjer är trångbodda, ungdomar kan inte finna
 en bostad och en önskvärd
 rörlighet på bostadsmarknaden förhindras. Bristen på bostäder riskerar också
att bli ett allvarligt hinde
r för den ekonomiska utvecklingen i dessa delar av landet. Rekryteringen till
många branscher försvåras
och studenter tvingas tacka nej till studieplatser på högskolor och universitet.
 I andra delar av land
et finns det motsatta problemet. Kommunala bostadsbolag med outhyrda lägenheter
har drabbats av omfat
tande ekonomiska problem. Överskottet på bostäder har ibland t.o.m. lett till
rivning av moderna lägenhe
ter.s uÈù  J  @En fungerande bostadsförsörjning är en viktig tillväxtfrämjande
faktor, men den svenska bostads
politiken fungerar inte. Stor bostadsbrist råder i storstadsregionerna och på
andra tillväxtorter. Denn
a brist medför en rad problem. Många familjer är trångbodda, ungdomar kan inte
finna en bostad och en öns
kvärd rörlighet på bostadsmarknaden förhindras. Bristen på bostäder riskerar
också att bli ett allvarligt h
inder för den ekonomiska utvecklingen i dessa delar av landet. Rekryteringen
till många branscher försv
åras och studenter tvingas tacka nej till studieplatser på högskolor och
universitet. I andra delar av
landet finns det motsatta problemet. Kommunala bostadsbolag med outhyrda
lägenheter har drabbats av o
mfattande ekonomiska problem. Överskottet på bostäder har ibland t.o.m. lett
till rivning av moderna läg
enheter.andÈù  Ã   H2
                      8+
 ger på en väsentligt lägre nivå än i flertalet andra europeiska länder trots
uppenbar bos
tadsbrist i stora delar av landet. Samtidigt står tusentals huvudsakligen
skattefinansierade lägenhete
r tomma i glesbygdens centralorter. Trots alla akuta problem inom bostadssektorn
 har regeringen inte
 lagt fram några förslag om åtgärder som kan förbättra situationen. Regeringen
visar upp en total oförmåga a
tt ta tag i orsakerna till de växande problemen på bostadsmarknaden med
bostadsbrist, obalanser i bost
adsutbudet och höga boendekostnader. I stället för nödvändiga beslut om
avreglering och sänkt skattetryck
går regeringen vidare på sin väg med statlig styrning och nya bidragssystem med
försök till detaljregleri
ng av bostadssektorn. Flera av anslagen inom utgiftsområde 18 är klara uttryck
för en sådan politik. Und
er de senaste åren har ett flertal tillfälliga bidragsformer inrättats och
avvecklats. En kortsiktighet
 och ryckighet har även i övrigt präglat de bostadspolitiska besluten. Inom hela
 bygg- och bostadssekto
rn har osäkerhet rått om vilka förutsättningar som kommer att gälla för byggande
 och förvaltning under de n
ärmaste åren. Önskvärda och nödvändiga investeringar har därför uteblivit eller
försenats. Resultatet har bli
vit snedvriden konkurrens, ökade byggkostnader och en bostadsproduktion som inte
 motsvarar efterfrågan
.ad K   ª  @Den ª  @aldemokratiska bostadspolitiken har i flera avseenden
havererat. Byggandet i Sverige li
gger på en väsentligt lägre nivå än i flertalet andra europeiska länder trots
uppenbar bostadsbrist i stor
a delar av landet. Samtidigt står tusentals huvudsakligen skattefinansierade
lägenheter tomma i glesby
gdens centralorter. Trots alla akuta problem inom bostadssektorn har regeringen
inte lagt fram några
förslag om åtgärder som kan förbättra situationen. Regeringen visar upp en total
 oförmåga att ta tag i orsa
kerna till de växande problemen på bostadsmarknaden med bostadsbrist, obalanser
i bostadsutbudet och h
öga boendekostnader. I stället för nödvändiga beslut om avreglering och sänkt
skattetryck går regeringen vi
dare på sin väg med statlig styrning och nya bidragssystem med försök till
detaljreglering av bostadssek
torn. Flera av anslagen inom utgiftsområde 18 är klara uttryck för en sådan
politik. Under de senaste åre
n har ett flertal tillfälliga bidragsformer inrättats och avvecklats. En
kortsiktighet och ryckighet h
ar även i övrigt präglat de bostadspolitiska besluten. Inom hela bygg- och
bostadssektorn har osäkerhet
rått om vilka förutsättningar som kommer att gälla för byggande och förvaltning
under de närmaste åren. Önskv
ärda och nödvändiga investeringar har därför uteblivit eller försenats.
Resultatet har blivit snedvriden k
onkurrens, ökade byggkostnader och en bostadsproduktion som inte motsvarar
efterfrågan.ialó!  Ë   °ú  H2
                              alde
mokratiska bostadspolitiken har i flera avseenden havererat. Byggandet i Sverige
 ligger på en väsentli
gt lägre nivå än i flertalet andra europeiska länder trots uppenbar bostadsbrist
 i stora delar av landet
. Samtidigt står tusentals huvudsakligen skattefinansierade lägenheter tomma i
glesbygdens centralorte
r. Trots alla akuta problem inom bostadssektorn har regeringen inte lagt fram
några förslag om åtgärder
som kan förbättra situationen. Regeringen visar upp en total oförmåga att ta tag
 i orsakerna till de växa
nde problemen på bostadsmarknaden med bostadsbrist, obalanser i bostadsutbudet
och höga boendekostnade
r. I stället för nödvändiga beslut om avreglering och sänkt skattetryck går
regeringen vidare på sin väg med
 statlig styrning och nya bidragssystem med försök till detaljreglering av
bostadssektorn. Flera av an
slagen inom utgiftsområde 18 är klara uttryck för en sådan politik. Under de
senaste åren har ett flertal
 tillfälliga bidragsformer inrättats och avvecklats. En kortsiktighet och
ryckighet har även i övrigt pr
äglat de bostadspolitiska besluten. Inom hela bygg- och bostadssektorn har
osäkerhet rått om vilka förut
sättningar som kommer att gälla för byggande och förvaltning under de närmaste
åren. Önskvärda och nödvändiga
investeringar har därför uteblivit eller försenats. Resultatet har blivit
snedvriden konkurrens, ökade b
yggkostnader och en bostadsproduktion som inte motsvarar efterfrågan. ar«   #
  H2
     8+
        te något negativt
 om förklaringen är att fler studerar, men som regeringen framhåller är det
viktigt att öka genomströmning
en i utbildningen och att inträdet på arbetsmarknaden inte i onödan försenas.
Viljan att arbeta och att
kombinera arbete och studier måste tas till vara bättre.betsl+   ó   B
                                                                        8+
                                                                           gt i
säsongrensade tal. AMS konstate
rar att en tydlig återhämtning i den svenska konjunkturen dröjer. Industrins
framtidsförväntningar är mer
dämpade än under augusti, vilket enligt AMS bör hänga samman med den försvagade
dollarn, samtidigt som by
ggsektorn blivit än mer avvaktande. AMS framhåller att företagen fortfarande
satsar på att förbättra lönsam
heten, och produktiviteten ökade med 2,5 % för hela ekonomin under första
halvåret. Baksidan av detta sy
ns enligt AMS i fortsatt höga varselsiffror. Under september varslades 8 200
personer om uppsägning, v
ilket är en ökning med 35 % på ett år. Cirka 30 % av de varslade blir arbetslösa
 enligt nya siffror från A
MS. Under månaden anmäldes 27 000 nya platser till arbetsförmedlingen, en
minskning med ca 6 000 i förhål
lande till september förra året. Det är framför allt inom offentliga tjänster
som minskningen av lediga p
latser skett. - Den minskade volymen arbetsmarknadsprogram under första halvåret
 2003 har bidragit til
l en ökad öppen arbetslöshet. Cirka 82 000 personer deltog i slutet av september
 i något arbetsmarknadsp
rogram, vilket är närmare 36 000 färre än vid motsvarande tidpunkt för ett år
sedan. Obalanstalet uppgår ti
ll 6,9 % av arbetskraften  jämfört med 6,6 % september 2002. Den öppna
arbetslösheten bestäms nu av sysse
lsättningsutvecklingen och förändringar av arbetskraftsutbudet. AMS framhåller
att uppgången i arbetslöshe
ten även gör sig påmind i län med en i övrigt stabil arbetsmarknad.dför.«   #
H2
   8+
      enlighet med vår partim
otion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till
regeringens förslag, ökning av ut
giftsramen för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen
för budgetåren 2005 och 200
6 föreslås minskas med 248 respektive 248 miljoner kronor.ramen          ë   X
 8+
    ta beror främst på att tid
sbegränsade satsningar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2
                                                                 8+
                                                                     årets
första nio månader uppgick till 43,5
 miljarder kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    Ã

Dagens situation på bostadsmarknaden har sitt ursprung i flera decenniers
socialdemokratisk reglering
spolitik. Subventioner, centralplanering och förmynderi har präglat synen på
bostadssektorn. Det är nu h
ög tid att lägga om den bostadspolitiska kursen i liberal riktning. Folkpartiet
liberalernas uppfattni
ng är att det krävs förändringar på snart sagt varje område. Konsumentmakten
måste stärkas och valfriheten ök
a. Bostadsskatterna måste sänkas, de styrande subventionerna måste avvecklas,
åtgärder måste vidtas för att
 öka konkurrensen inom byggsektorn, plan- och byggprocessen och
hyreslagstiftningen måste reformeras.
Sammantaget måste en rad åtgärder vidtas för att ge en bättre
incitamentsstruktur för byggandet och därmed
lägre produktionskostnader. Det är också nödvändigt att genomföra en ny statlig
markpolitik, införa ägarlägen
heter, motverka svarthandeln med hyreskontrakt, underlätta byggandet av
studentbostäder och vidta åtgärd
er för de hemlösa.
Den ram för utgiftsområde 18 som föreslås i Folkpartiets partimotion
2003/04:Fi240 utgår från att den subv
entionsbaserade bostadspolitiken växlas över till åtgärder som ger långsiktigt
hållbara spelregler inom se
ktorn. Det förutsätter bl.a. att det nuvarande systemet för räntebidrag
reformeras. Folkpartiets förslag
om en successivt sänkt fastighetsskatt är en bidragande förutsättning för den
föreslagna avvecklingen av f
lera bidragssystem som negativt påverkat bostadssektorn. Med denna inriktning
kan besparingar göras på
ett flertal anslag inom utgiftsområdet och ramen redan nästa år begränsas i
förhållande till regeringsförsl
aget. De kommande budgetåren uppnås betydligt större besparingar. Detta kan
åstadkommas bl.a. genom en a
vveckling av de olika investeringsbidragen och genom besparingar på
räntebidragen. Enligt Folkpartiet
liberalernas uppfattning bör bostadsbidragen reformeras. Många människor fastnar
 i dag i en fattigdomsf
älla som det är svårt att ta sig ur. Grupper med särskilt stor
försörjningsbörda, bland annat barnfamiljer,
 kan kompenseras genom ökade generella stöd. En sådan reform skulle få positiva
effekter. Marginaleffekt
erna skulle minskas. Genom ökade generella stöd till barnfamiljerna blir det
också möjligt att begränsa u
tgifterna för bostadsbidrag. Sammantaget innebär de åtgärder som Folkpartiet
föreslagit i andra motioner
att ramen för utgiftsområde 18 för åren 2004-2006 bör bestämmas i enlighet med
Folkpartiets partimotion 20
03/04:Fi240 yrkandena 8 och 9. Regeringsförslaget i denna del samt förslagen i
övriga partimotioner avs
tyrks.
3. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Göran Hägglund (kd) anser:
En fungerande bostadsmarknad är nödvändig för en god samhällsutveckling -  både
ekonomiskt och socialt. Re
geringens bostadspolitik har emellertid misslyckats. En kortsiktig och
bidragsorienterad politik har
 starkt medverkat till de omfattande problem som i dag finns på
bostadsmarknaden. Det råder bostadsbri
st i 135 av landets kommuner. Det är en ökning med 30 % på ett år. De drabbade
finns på alla nivåer. Från e
nstaka familjer till hela storstadsregioner som på grund av bostadsbristen inte
kan ta emot den arbet
skraft som behövs inom flera sektorer.  I andra delar av landet råder
bostadsöverskott. Regleringar och
 högt skattetryck inom bostadssektorn har hindrat framväxten av en marknad i
balans. Bostadspolitiken
bör ställas om och formas utifrån den enskilda personens ansvar, möjligheter och
 skyldigheter. Den enski
ldes rätt till ägande måste tillgodoses, samtidigt som samhället behöver
garantera en solidarisk bostadsp
olitik där även den som inte är köpstark har rätt till ett gott och tryggt
boende.
Kristdemokraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning för
bostadspolitiken med sänkt skatte
tryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört
fram förslag som kan bidra t
ill en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad
fastighetsskatt, åtgärder
motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare
hyressättning i nyproducerade fa
stigheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av
anslagsbehoven inom utgiftsomr
åde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra
regeländringar som tar bort orättvisor i
dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska
situationen. Genom en avveckl
ing av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga nya ränt
ebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag
beviljas till nybyggnad av hyr
esbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
hållbarhet. I stället införs
en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en
sådan reduktion motsvarar
 en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av
kommunala bostadsbolag bör ers
ättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står
i bättre överensstämmelse m
ed det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i
kommuner med bostadsöverskot
t. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd
avvecklas. Den omfattande b
risten på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt
investeringsbidrag för detta ändamål under år
en 2004-2006.
Sammantaget innebär de ovan redovisade åtgärderna att ramen för utgiftsområde 18
 bör fastställas i enlighet
 med förslaget i Kristdemokraternas partimotion 2003/04:Fi241 yrkandena 5 och 7.
 Regeringens förslag,
liksom övriga aktuella motionsyrkanden, avstyrks.
4. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Rigmor Stenmark (c) anser:
Sverige behöver en ny hållbar bostadspolitik för hela landet med en hög
flexibilitet för att passa olika
lokala förutsättningar och behov. En viktig utgångspunkt för den nya
inriktningen av bostadspolitiken är
decentraliseringen av ansvaret för bostadspolitik och samhällsplanering.
Den kortsiktighet och ryckighet som präglat bostadspolitiken har fått förödande
konsekvenser. Vi har i d
ag en bostadsmarknad i stark obalans. Det finns stora regionala skillnader med
bostadsbrist och bost
adsöverskott i olika delar av landet. Samtidigt finns det en obalans i utbudet
av bostäder på respektiv
e ort. Efterfrågan på hyresbostäder kan inte tillgodoses på de expansiva
orterna. Bristen på studentlägenh
eter är mycket stor på flera av universitets- och högskoleorterna. Unga hushåll
har stora svårigheter att
 skaffa den första bostaden. Boendekostnaderna i delar av landet har ökat
kraftigt till följd av en hög
beskattning av hela sektorn. För många har detta lett till svårigheter att bo
kvar i sin bostad. Det är
nödvändigt med åtgärder inom ett flertal områden för att komma till rätta med
bl.a. dessa brister.
Bostadspolitiken bör inriktas på att skapa förutsättningar för en bättre
fungerande bostadsmarknad som kan
 erbjuda ett boende med hög livskvalitet till rimliga kostnader i hela landet.
Det är nödvändigt att bos
tadspolitiken formas underifrån, med utgångspunkt från de lokala och regionala
förutsättningarna.  Center
partiet föreslår i sina motioner åtgärder som kan inleda omställningen till en
mer balanserad bostadsmark
nad som i högre utsträckning tillgodoser människors efterfrågan och behov.
Förslag lämnas bl.a. om förenkli
ngar i regelverken för planering och byggande. Det är också nödvändigt att
regelverken ger förutsättningar
för byggande av sunda och miljöanpassade fastigheter. Ett nationellt
handlingsprogram för kretsloppsanp
assat byggande bör utarbetas. Beskattningen av bostäder föreslås reformeras
genom åtgärder för sänkta fastig
hets- och förmögenhetsskatter och ett rättvisare system för fastighetstaxering.
 En skärpt tillämning av k
onkurrenslagstiftningen behövs för att motverka den oligopolliknande strukturen
inom byggsektorn. Sver
ige bör ta initiativ till regeländringar inom EU som gör det möjligt att införa
en sänkt byggmoms. Bruksvär
dessystemet behöver reformeras och nyproduktionen bör undantas från de nu
gällande hyressättningsreglerna
.
När det gäller anslagen inom utgiftsområde 18 innebär Centerpartiets förslag om
ökade satsningar på andra o
mråden att vissa besparingar kan  göras. Besparingar kan göras på
bostadsbidragssystemet eftersom Center
partiet föreslagit andra åtgärder som förstärker barnfamiljernas ekonomi, bl.a.
skattesänkningar för låg- oc
h medelinkomsttagare. Vi vill avskaffa investeringsbidraget för nybyggnad av
hyresbostäder och i ställe
t stimulera byggandet med bl.a. åtgärder för en ökad konkurrens och sänkta
skatter. En omläggning till en
mer flexibel hyressättning för nyproduktionen kommer också att stimulera
byggandet av hyresrätter. Bespa
ringar kan vidare göras på administrationen vid flera av myndigheterna inom
utgiftsområdet.
Stödet för omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör avvecklas liksom
Statens bostadsnämnd, dvs. den
 myndighet som inrättats för att hantera stödet. I första hand bör det givetvis
vara en uppgift för de ber
örda kommunerna att hantera sina bostadsbolag utan statlig inblandning.
Möjligheten att ställa ut kredi
tgarantier i samband med obeståndshantering bör emellertid behållas.
Sammanfattningsvis anser jag att förslagen i Centerpartiets partimotion
2003/04:Fi242 yrkande 3 om ra
men för utgiftsområde 18 bör tillstyrkas av finansutskottet. Regeringsförslaget,
 liksom övriga aktuella m
otionsyrkanden, avstyrks.
Särskilt yttrande
Behovet av medel för länsstyrelsernas verksamhet
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser:
I riksdagen behandlas nu regeringens proposition 2003/04:2 Förvaltning av
kvaliteten på vattenmiljön. E
tt genomförande av förslaget innebär bl.a. att landets länsstyrelser kommer att
få utökade uppgifter. För a
tt länsstyrelserna skall kunna fullgöra dessa nya arbetsuppgifter bör de enligt
vår mening tillföras ytte
rligare medel. Det är en fråga som i första hand borde ha behandlats i årets
budgetproposition. Detta är
emellertid inte fallet. Vi förutsätter mot den bakgrunden att regeringen
återkommer med ett förslag om m
edelstillskott till länsstyrelserna på tilläggsbudget för 2004.

Bilaga 17
Finansutskottets offentliga utfrågning
om budgetlagen och dess tillämpning
Tid: Tisdagen den 14 oktober 2003 kl. 10.00-12.30
Lokal: Skandiasalen i Neptunus
Inbjudna
Statssekreterare Curt Malmborg, Finansdepartementet
Generaldirektör Svante Öberg, SCB
Teknologie doktor Per Molander, Mapsec
Deltagande ledamöter
Sven-Erik Österberg (s) ordförande
Carin Lundberg (s)
Kjell Nordström (s)
Lars Bäckström (v)
Gunnar Axén (m)
Christer Nylander (fp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Cecilia Widegren (m)
Gunnar Nordmark (fp)
Jörgen Johansson (c)
Finansutskottets offentliga utfrågning om budgetlagen och dess tillämpning
Ordföranden: Jag ber att få hälsa er hjärtligt välkomna till denna hearing om
budgetlagen och dess tillämp
ning. I första hand vänder jag mig till våra inbjudna föredragshållare som är
Curt Malmborg, statssekreter
are i Finansdepartementet, Per Molander, teknologie doktor, och Svante Öberg som
 bland annat varit ut
redare av budgetprocessen.
Jag vill också hälsa utskottets ledamöter välkomna. Även medierna här är
hjärtligt välkomna till denna utfrågn
ing, liksom eventuella lyssnare via webben.
Curt Malmborg inleder. Därefter får vi lyssna först till Per Molander och sedan
till Svante Öberg. Efter
 inledningsanförandena, med ungefär en kvart för vardera, gör vi ett kort break
för kaffe. Därefter är det
öppet för utskottets ledamöter att ställa frågor till samtliga tre
inledningstalare. Det är upplägget för ut
frågningen här i dag.
Därmed är vi klara att börja. Först får alltså statssekreterare Curt Malmborg
från Finansdepartementet orde
t. Varsågod!
Curt Malmborg: Först vill jag tacka för att jag har fått komma hit för att delta
 i denna utfrågning om bu
dgetlagen och dess tillämpning.
I min inledning tänker jag teckna bakgrunden till dagens diskussion och
kortfattat diskutera några fråg
eställningar som jag tror är aktuella för finansutskottet när det gäller
tillämpningen av budgetlagen.gest
ú  Ú  @I min inledning tänker jag teckna bakgrunden till dagens diskussion och
kortfattat diskutera några f
rågeställningar som jag tror är aktuella för finansutskottet när det gäller
tillämpningen av budgetlagen.ng
sXú  Ú  @I min inledning tänker jag teckna bakgrunden till dagens diskussion och
 kortfattat diskutera några
 frågeställningar som jag tror är aktuella för finansutskottet när det gäller
tillämpningen av budgetlagen.
förXú  Ú  @I min inledning tänker jag teckna bakgrunden till dagens diskussion
och kortfattat diskutera någ
ra frågeställningar som jag tror är aktuella för finansutskottet när det gäller
tillämpningen av budgetlage
n. inXú  ,  °ú  8+
                    får vi lyssna först till Per Molander och sedan till Svante
Öberg. Efter inledningsanförandena
, med ungefär en kvart för vardera, gör vi ett kort break för kaffe. Därefter är
 det öppet för utskottets le
damöter att ställa frågor till samtliga tre inledningstalare. Det är upplägget
för utfrågningen här i dag.pg
if   ;+  H2
             8+
                mborg inleder. Därefter får vi lyssna först till Per Molander
och sedan till Svante Öberg. Efter
 inledningsanförandena, med ungefär en kvart för vardera, gör vi ett kort break
för kaffe. Därefter är det
öppet för utskottets ledamöter att ställa frågor till samtliga tre
inledningstalare. Det är upplägget för ut
frågningen här i dag.styrc
  Û)   5
         8+
            ggsbudget för 2004.unern    Z  @I riZ  @gen behandlas nu regeringens
 propositi
on 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Ett genomförande av
förslaget innebär bl.a. att la
ndets länsstyrelser kommer att få utökade uppgifter. För att länsstyrelserna
skall kunna fullgöra dessa ny
a arbetsuppgifter bör de enligt vår mening tillföras ytterligare medel. Det är
en fråga som i första hand
borde ha behandlats i årets budgetproposition. Detta är emellertid inte fallet.
Vi förutsätter mot den b
akgrunden att regeringen återkommer med ett förslag om medelstillskott till
länsstyrelserna på tilläggsbu
dget för 2004.nala c      [''''  H2
                                 8+
                                    gen behandlas nu regeringens proposition
2003/04:2 Förvaltning av kvali
teten på vattenmiljön. Ett genomförande av förslaget innebär bl.a. att landets
länsstyrelser kommer att få
utökade uppgifter. För att länsstyrelserna skall kunna fullgöra dessa nya
arbetsuppgifter bör de enligt v
år mening tillföras ytterligare medel. Det är en fråga som i första hand borde
ha behandlats i årets budge
tproposition. Detta är emellertid inte fallet. Vi förutsätter mot den bakgrunden
 att regeringen återkomm
er med ett förslag om medelstillskott till länsstyrelserna på tilläggsbudget för
 2004.18 in[    %  ø6
                      8+
                         iet
s förslag om ökade satsningar på andra områden att vissa besparingar kan  göras.
 Besparingar kan göras på b
ostadsbidragssystemet eftersom Centerpartiet föreslagit andra åtgärder som
förstärker barnfamiljernas eko
nomi, bl.a. skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Vi vill avskaffa
investeringsbidraget för
nybyggnad av hyresbostäder och i stället stimulera byggandet med bl.a. åtgärder
för en ökad konkurrens och
 sänkta skatter. En omläggning till en mer flexibel hyressättning för
nyproduktionen kommer också att sti
mulera byggandet av hyresrätter. Besparingar kan vidare göras på
administrationen vid flera av myndighe
terna inom utgiftsområdet.ör dec   â  @När â  @gäller anslagen inom
utgiftsområde 18 innebär Centerpartiets för
slag om ökade satsningar på andra områden att vissa besparingar kan  göras.
Besparingar kan göras på bosta
dsbidragssystemet eftersom Centerpartiet föreslagit andra åtgärder som
förstärker barnfamiljernas ekonomi
, bl.a. skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Vi vill avskaffa
investeringsbidraget för nyby
ggnad av hyresbostäder och i stället stimulera byggandet med bl.a. åtgärder för
en ökad konkurrens och sänk
ta skatter. En omläggning till en mer flexibel hyressättning för nyproduktionen
kommer också att stimule
ra byggandet av hyresrätter. Besparingar kan vidare göras på administrationen
vid flera av myndighetern
a inom utgiftsområdet. byggC   {   °ú  H2
                                          gäller anslagen inom utgiftsområde 18
innebär Centerpartiets förslag om
ökade satsningar på andra områden att vissa besparingar kan  göras. Besparingar
kan göras på bostadsbidrag
ssystemet eftersom Centerpartiet föreslagit andra åtgärder som förstärker
barnfamiljernas ekonomi, bl.a.
skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Vi vill avskaffa
investeringsbidraget för nybyggnad av
 hyresbostäder och i stället stimulera byggandet med bl.a. åtgärder för en ökad
konkurrens och sänkta skatt
er. En omläggning till en mer flexibel hyressättning för nyproduktionen kommer
också att stimulera bygga
ndet av hyresrätter. Besparingar kan vidare göras på administrationen vid flera
av myndigheterna inom u
tgiftsområdet.r inrã      H2
                              8+
                                 pa förutsättningar för en bättre fungerande
bostadsmarknad som kan erbjuda ett b
oende med hög livskvalitet till rimliga kostnader i hela landet. Det är
nödvändigt att bostadspolitiken
formas underifrån, med utgångspunkt från de lokala och regionala
förutsättningarna.  Centerpartiet föreslår
 i sina motioner åtgärder som kan inleda omställningen till en mer balanserad
bostadsmarknad som i högre
 utsträckning tillgodoser människors efterfrågan och behov. Förslag lämnas bl.a.
 om förenklingar i regelve
rken för planering och byggande. Det är också nödvändigt att regelverken ger
förutsättningar för byggande av
 sunda och miljöanpassade fastigheter. Ett nationellt handlingsprogram för
kretsloppsanpassat byggande
 bör utarbetas. Beskattningen av bostäder föreslås reformeras genom åtgärder för
 sänkta fastighets- och förmög
enhetsskatter och ett rättvisare system för fastighetstaxering.  En skärpt
tillämning av konkurrenslagst
iftningen behövs för att motverka den oligopolliknande strukturen inom
byggsektorn. Sverige bör ta init
iativ till regeländringar inom EU som gör det möjligt att införa en sänkt
byggmoms. Bruksvärdessystemet be
höver reformeras och nyproduktionen bör undantas från de nu gällande
hyressättningsreglerna.system    »   H
&lt;
  8+
      omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det kommunala
självstyret. Stödet bör vara öppet f
ör alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd
administreras av Boverket
kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder
gör det nödvändigt att införa
 ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.   £    Z
H2
   okraterna anser därför att det
 behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt skattetryck och
långsiktiga, förutsägbara spe
lregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre
fungerande bostadsmarkn
ad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande
halverad byggmoms, en för
enklad planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En
omställning med denna i
nriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat
 anslag behövs till bostads
bidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens
system och kompenserar de fam
iljer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av
fastighetsskatten blir det möj
ligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör
beviljas från år 2004. Inte
 heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder
eller som bidrag till bost
adsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en permanent
 skattereduktion vid byg
gande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering
av byggmomsen. Anslage
t för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett
 anslag för ett stödsystem
 med motsvarande omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det
kommunala självstyret. Stödet b
ör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom
att detta stöd administreras
 av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på
studentbostäder gör det nödvänd
igt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren
2004-2006.3!  ¢  @Kris¢  @okratern
a anser därför att det behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med
sänkt skattetryck och långsik
tiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan
 bidra till en bättre fun
gerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt,
åtgärder motsvarande halv
erad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i
nyproducerade fastigheter. En om
ställning med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom
utgiftsområde 18. Ökat ansla
g behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort
orättvisor i dagens system oc
h kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en
avveckling av fastighet
sskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga
 nya räntebidrag bör bevil
jas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad
 av hyresbostäder eller
som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället
 införs en permanent ska
ttereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion
motsvarar en halvering av
 byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag
bör ersättas med ett ans
lag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre
överensstämmelse med det kommunala
 självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med
bostadsöverskott. Genom att det
ta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den
omfattande bristen på student
bostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta
ändamål under åren 2004-2006.Ó'''' er
   °ú  H2
          okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning för
bostadspolitiken med sänkt skattetryck
 och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram
förslag som kan bidra till e
n bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad
fastighetsskatt, åtgärder motsv
arande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i
 nyproducerade fastigh
eter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av
anslagsbehoven inom utgiftsområde 18
. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som
tar bort orättvisor i dagen
s system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen.
Genom en avveckling a
v fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga nya räntebidr
ag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas
till nybyggnad av hyresbos
täder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
hållbarhet. I stället införs en pe
rmanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan
reduktion motsvarar en h
alvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala
bostadsbolag bör ersättas
med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i
bättre överensstämmelse med de
t kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i
kommuner med bostadsöverskott. Ge
nom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas.
 Den omfattande briste
n på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag
för detta ändamål under åren 20
04-2006.£   K   H2
                   8+
                      abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2
                                                         8+
                                                            enlighet med vår
partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) o
ch 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag, ökning av utgiftsramen
 för budgetåret 2004 med 2
76 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och 2006 föreslås
minskas med 248 respektiv
e 248 miljoner kronor.ramen      ë   X
                                         8+
                                            ta beror främst på att
tidsbegränsade satsningar  upphör efter sistn
ämnda år.juk30     H2
                       8+
                           årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder
kronor, en ökning med 17,4 % jämf
ört med samma tid förra året.    ,

Bakgrunden till den diskussion vi i dag har om budgetpolitiken är naturligtvis
den extremt snabba förb
ättring som skett i de offentliga finanserna, framför allt under andra hälften
av 1990-talet. Ni i fina
nsutskottet är väl mer förtrogna med den utvecklingen än många andra och vet hur
 det ser ut. Det är ändå vik
tigt att visa bakgrunden.
Jag visar här en bild över överskottet i de offentliga finanserna som andel av
BNP. Detta är en bild - d
et finns naturligtvis flera - av vad som skett i de offentliga finanserna under
det senaste dryga de
cenniet. Vi har gått från en situation med ett underskott år 1993 på nästan 12 %
 av BNP till dagens situa
tion med ett stabilt överskott i de offentliga finanserna. Tio år är i ekonomin
kanske inte så lång tid m
en det var en dramatiskt annorlunda situation. Vi nådde en sorts bottenrekord -
all time low, eller v
ad vi nu ska kalla det - under år 1993 med ett budgetsaldo på -250 miljarder
kronor. Men läget har dram
atiskt förbättrats sedan dess. Det här är alltså ett sätt att visa utvecklingen.
Överskott i de offentliga finanserna
som andel av BNP

Nästa bild visar ett annat sätt, nämligen utgifterna för den offentliga sektorn
som andel av BNP under m
otsvarande period. Återigen: Bottenåret 1993, alltså för tio år sedan, låg
utgifterna för den offentliga se
ktorn på ca 70 % av BNP. I dag är vi nere på strax under 55 %.
Utgifter för den offentliga sektorn
som andel av BNP

Det finns flera förklaringar till den här utvecklingen. Utan överdrift kan man
nog säga att de reformer
som genomfördes under 1990-talet och de attitydförändringar som dessa speglar
har varit av fundamental
betydelse. Jag vill gärna understryka att samspelet mellan regeringen och
riksdagen är oerhört viktigt
här. Flera internationella studier visar att när förändringar i det finansiella
ramverket görs måste man s
e till att det görs såväl i Regeringskansliet som i riksdagen. Så har också
skett. I riksdagen har ni ju
gått över till en rambeslutsmodell vid behandlingen av budgetpropositionen. Det
gör att den av riksdage
n godkända budgeten i normalfallet inte innehåller större utgifter än vad
regeringen har föreslagit.
Vi i Regeringskansliet har naturligtvis förändrat vår process på många punkter.
Vi har en s.k. top-down-p
rocess när det gäller att ta fram budgeten. Regeringen har sedan budgetarbetet
1996 använt sig av utgif
tstak. Syftet med detta är helt enkelt att hålla kontroll på utgifterna. Men
detta är kanske ett lite of
ullständigt sätt att beskriva syftet. Det finns ju en djupare funktion.
Framför allt skulle jag vilja säga att utgiftstaken har fungerat som långsiktigt
 uthålliga kostnadsramar
 för diskussionen om vilka politiska prioriteringar man vill göra. Utgiftstaken
tvingar helt enkelt fr
am en prioriteringsdiskussion. På så sätt ger det en samhällsekonomisk dimension
 åt det politiska besluts
fattandet.
När vi arbetar med sådana instrument som utgiftstak och ramar för utgiftsområden
 är det naturligtvis vikt
igt att vi vet vilka utgifter som ska rymmas under taket och ramarna. Det är i
det sammanhanget som b
udgetlagen kommer in. Jag vill återigen betona betydelsen av den budgetlag som
riksdagen antog år 1996
 och som alltsedan dess varit styrande för vårt arbete med att utforma
statsbudgeten.
De bestämmelser som finns i budgetlagen syftar till att disciplinera oss och se
till att avgränsningar
 och definitioner i hög grad är stabila från ett år till ett annat. Min
uppfattning är att budgetlagen ha
r fungerat väl i det avseendet. De mest aktuella frågorna här i dag gäller
förmodligen brutto- och nettor
edovisningen och finansieringen av investeringar. Å ena sidan ges en tillräcklig
 fasthet genom budgetl
agen. Å andra sidan rymmer budgetlagen möjligheter till situationsanpassningar
där fasthet och flexibil
itet är förenade.
Jag vill, som jag förut gjort när jag besökt finansutskottet, understryka att
när en viss tillämpning av
lagen ska ske har regeringen alltid underställt frågan riksdagens prövning.
Tydlighet tror jag är ett ny
ckelbegrepp när det gäller budgetprocessen.
Regeringen har, som ni redan vet, låtit genomföra en utvärdering av den
reformerade budgetprocessen, oc
h det sker i Regeringskansliet. Den ansvarige för denna utvärdering finns här i
dag, nämligen Svante Öber
g. Jag ser fram emot att få ta del av hans synpunkter.
I Svante Öbergs utredning, som kom för några år sedan, konstateras att den nya
budgetprocessen på det hel
a taget fungerat väl och att den bidragit till den gynnsamma utvecklingen av de
offentliga finanserna
.
Vi har, framför allt under 1990-talet, gång på gång påmints om hur beroende vi
är av den ekonomiska utveck
lingen i vår omvärld och om hur viktigt det är att de offentliga finanserna är i
 gott skick. I dag är det
 en nödvändighet att omvärlden har ett orubbat förtroende för den ekonomiska
politiken. Under budgetsaner
ingsperioden granskades de svenska offentliga finanserna minst sagt hårt av
aktörerna på den finansiell
a marknaden. Då var det helt avgörande att den svenska ekonomin skulle vinna
marknadens förtroende. Där
tror jag att de budgetpolitiska reformerna spelade en väldigt stor roll. Jag
tror att utgiftstaket, s
om särskilt brukar framhållas av finansmarknadens aktörer, är ett mycket viktigt
 instrument för att skapa
 detta förtroende. Jag nämnde nyss tydligheten. Förtroende är ett annat
nyckelbegrepp.
Jag menar att regeringen och riksdagen tillsammans har lyckats skapa, och även
vårda, det förtroende so
m vanns under 1990-talet. Självklart förs en debatt om den ekonomiska politiken,
 och så ska det naturli
gtvis vara. Men det finns en tilltro till ramverket som är viktigt. En
prövosten, ett bevis för att det
 här systemet håller och är viktigt, fick vi, tycker jag, inför valet 2002. Året
 före valet, år 2001, hade
vi ett överskott i de svenska finanserna på 4,6 % av BNP. Samtidigt gick
världsekonomin in i en svagare
 tillväxtfas. Det ledde till en kraftig uppbromsning av tillväxten i svensk
ekonomi. Tillväxttakten föll
 från 4,4 % år 2000 till 1,1 % år 2001.
Trots detta såg vi ingen ränteoro eller annan rörelse på den finansiella
marknaden under åren 2001 och 20
02 som skulle förklaras av en misstro mot den förda politiken. Jag tror att
flertalet bedömare framhöll
just respekten för ramverket och dessutom realismen i de olika vallöften som
ställdes ut. Ingen förväntad
e sig att politiken skulle återgå till den situation som vi i början av
1990-talet befann oss i. Förtroe
ndet för såväl politik som ramverk var orubbat. Jag menar att utvecklingen under
 år 2002 och fram till i
 dag har visat att det förtroendet var välmotiverat. Regeringen höll, med stöd
av Miljöpartiet och Vänster
partiet, fast vid tidigare beslutade utgiftstak för åren 2002-2004. Sett till
dagens läge kan man utan
tvekan konstatera att de svenska offentliga finanserna är i gott skick, också
vid en internationell jäm
förelse.
Det är naturligtvis en styrka för Sverige att i de diskussioner som förs inom EU
 kunna visa upp så stark
a offentliga finanser som vi gör. Av den bild som jag nu visar för er framgår
att det är ett ganska beky
mmersamt läge när det gäller de offentliga finanserna i världen. Sverige sticker
 här upp som en positiv d
el, tillsammans med några nordiska länder, och viker av från bilden i övrigt.
Internationell jämförelse av offentliga finanser
Finansiellt sparande 2003, andel av BNP

Källa: IMF:s senaste prognos sept. 2003 och BP 2004
På internationell nivå förs det naturligtvis en debatt om budgetpolitiken. Mer
än en gång har jag blivit
kontaktad av utländska kolleger som är väldigt intresserade av de svenska
förändringarna av ramverket. Vi
dare har OECD i rapporter framhållit det svenska systemet som ett föredöme.
Jag går så över till att diskutera den konkreta tillämpningen av budgetlagen.
Jag nämnde nyss om förtroend
et, vilket jag tror är stort för den ekonomiska politiken och ramverket. En
naturlig slutsats som kan
dras utifrån detta gäller, tror jag, även förtroendet för hur budgetlagen
tillämpas i stort. Låt mig ta upp
 några frågeställningar som diskuterats i finansutskottet och på andra håll. Det
 gäller då frågan om brutto-
 respektive nettobudgetering, investeringar och behovet av en
budgeteringsmarginal.
En viktig förutsättning för en bra budget är att den är fullständig. Det var
inte budgeten i början av 1990
-talet, vilket var ett av de stora problemen. En budget kan sägas ha två
dimensioner: en vertikal dime
nsion och en horisontell dimension.
Särskilt viktigt skulle jag vilja säga är fullständighet i det vertikala ledet,
alltså att budgeten inneh
åller allt som påverkar sista raden, det vill säga statens lånebehov. Detta är
det allra viktigaste. Det
här är ovillkorligt reglerat i 16 § budgetlagen. Så var det inte i början av
1990-talet, utan då var det s
vårt att utläsa vad som var statens lånebehov.
När det gäller det horisontella kommer vi in på frågan om brutto- och
nettoredovisning beträffande budget
en. Här är det fråga om med vilken tydlighet som olika verksamheter syns i
budgetsiffrorna. 17 § budgetl
agen tillåter nettoredovisning avseende anslagen i vissa fall. Praktiskt taget
alla myndigheter har i
nkomster vid sidan av anslagen, så vi använder den möjligheten. Vid några
tillfällen har vi gjort ändringa
r så att den avgiftsinkomst som tidigare redovisats  på budgetens inkomstsida i
fortsättningen tas upp
som inkomster under anslag, och anslaget således nettoredovisas. I de flesta
fall har sådana förändringa
r gjorts för att ge utrymme för efterfrågestyrning av produktionsvolymen, alltså
 för att ge förutsättningar
 för förbättrad servicegrad i förhållande till användarna.
Den kritik som riktats mot detta har, tror jag, allmänt gällt om utgiftstaket
har anpassats eller inte
. Men detta har, som sagt, hela tiden redovisats helt öppet för riksdagen, och
på den grunden har riksd
agen fattat sina beslut. Vad jag nu berört gäller budgetens utgiftssida.
När det gäller inkomstsidan har utskottet tidigare diskuterat några konkreta
tillämpningar - vissa arbet
smarknadspolitiska åtgärder, tillfälliga sysselsättningsstöd till kommunerna och
 det tillfälliga bredbands
stödet. Det har handlat om stöd finansierat från inkomstsidan men även här har
regeringen alltid redovisa
t vad det varit fråga om. Riksdagen har godkänt konstruktionen.
Ett tredje område där det blivit diskussioner om finansieringsformen har varit
en del investeringar. H
är är huvudlinjen, och så har det alltid varit, att investeringar i
infrastruktur ska betalas när de gen
omförs. De ska alltså inte vältras över på efterkommande. Det är en viktig punkt
 och också huvudregeln i 22
 § budgetlagen.
Men det finns också specifika fall när regeringen föreslagit och riksdagen
godkänt att 23 § budgetlagen s
ka tillämpas. Den gör det nämligen möjligt för riksdagen att besluta att
anskaffning finansieras på annat
sätt än som följer av huvudregeln. Det är med stöd av denna paragraf som
regeringen föreslagit till exempe
l tidigareläggning av investeringar i vägar och järnvägar som lånefinansieras
via Riksgäldskontoret.
Dessa tre exempel tycker jag illustrerar vad jag sade om budgetlagen: att det
finns en fasthet men o
ckså möjlighet till situationsanpassning.
Som en fjärde punkt kan jag nämna något om budgeteringsmarginaler - kanske lite
vid sidan av budgetlage
n men detta är viktigt. Vid en tillbakablick kan man konstatera att utgiftstaket
 för år 1997 klarades m
ed väldigt bred marginal. Marginalen var då hela 24 miljarder kronor. Åren
därefter har det varit betydl
igt mindre budgeteringsmarginaler. Men det är viktigt att slå fast att
utgiftstaket har klarats varje
år sedan det infördes; det är väsentligt att framhålla detta. Säkert är det
också viktigt för det förtroende s
om jag nyss talade om.
När det gäller innevarande år vill jag utan omsvep säga att
budgeteringsmarginalen borde ha varit större.
 Det tycker jag. Vi ska klara utgiftstaket och kommer också att göra det, precis
 som vi gjort sex år i
rad. Det är viktigt att komma ihåg att regeringen har beredskap och faktiskt
också skyldighet enligt bu
dgetlagen att vidta åtgärder om utgiftstaket är hotat.
Jag vill dock säga att det på den här punkten finns anledning till självkritik.
Det har visat sig svårt a
tt reservera pengar för en ordentlig säkerhetsmarginal för oförutsedda utgifter.
 Här tycker jag att det b
ehövs en bättre ordning. Vi bedriver ett arbete i Regeringskansliet som handlar
om hur man kan säkerstäl
la en sådan marginal. I detta arbete deltar Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag
 vet att frågan är viktig
 även för dem, och jag är övertygad om att vi kommer att hitta fram till en bra
ordning framgent.
Avslutningsvis vill jag säga att jag tror att det finns utrymme för
förbättringar av ramverket utan att
för den skull göra avkall på de principer som det är viktigt att hålla fast vid.
 Det arbete som bedrivs i
nom riksdagen och Regeringskansliet är naturligtvis viktigt. Vi har ett bra
system. Men bra kan bli b
ättre. Jag ser dagens diskussion här som ett led i det avseendet.
Med detta vill jag tacka utskottet för uppmärksamheten så här långt och säga att
 jag är beredd att så småning
om svara på frågor.
Per Molander: Tack för ordet och tack för inbjudan att komma hit! Jag tänkte
koncentrera mig på frågan om
 bruttobudgeteringen och motiven bakom.
Först ska jag säga några ord om budgetlagen och påminna om vad den är för
någonting.
Grundlagen ger ju riksdagen finansmakten. Budgetlagen har vi för att specificera
 vad regeringen får gör
a, i vilka avseenden och på vilka sätt riksdagen beslutar att delegera denna
finansmakt till regeringe
n. Det är viktigt att ha detta i åtanke, eftersom det rör en central
maktdelningsfråga i det svenska off
entliga systemet.
Lagen vänder sig alltså i första hand till regeringen, i någon mån också till
myndigheterna, och säger rege
ringen vad regeringen får göra och inte göra.
När det gäller bruttobudgeteringen är regelverket på det hela taget klart. Som
Curt Malmborg sade i sin
inledning finns det vissa undantag. Dessa är tydliga, vill jag påstå, i den
meningen att det handlar om
 myndigheter som antingen på marginalen eller också helt och hållet försörjs
genom avgifter och där vi bud
geterar på annat sätt. Det kan gälla museer som i entrén försäljer litteratur
och souvenirer. Det kan ocks
å gälla myndigheter som helt och hållet lever på avgiftsintäkter.
Det som föranlett diskussionen här i dag är andra typer av avvikelser -
hanteringen av utgifter på budge
tens inkomstsida. Jag menar att det är ganska tydligt att detta odiskutabelt
bryter mot budgetlagens
anda. Det faller inte inom de kategorier av undantag som lagen definierar.
På den OH-bild som jag här visar har jag försökt att summera motiven bakom
regeln om bruttobudgeteringen
. Jag vill påminna om att detta inte är en regel som är uttänkt av
"redovisningsfundamentalister", utan
det finns ganska djupa och viktiga skäl för att upprätthålla den här principen i
 den offentliga budgeteri
ngen.
Varför bruttobudgetering?

Det första och det mest grundläggande är naturligtvis öppenheten gentemot
medborgarna och offentligheten
, gentemot intresserade medborgare och journalister som bevakar den offentliga
sektorn för medborgarn
as räkning. Naturligtvis gäller det även andra observatörer som finns
internationellt, såsom OECD, IMF, f
inansmarknaden och så vidare. Det är alltså i första hand för medborgarnas behov
 som vi har knäsatt den här
 principen.
Det andra och minst lika viktiga motivet är öppenheten gentemot riksdagen. Det
handlar då inte bara om
informationsflödet och tydligheten utan också, som jag inledningsvis sade, om en
 maktfråga.
Avvikelser från bruttobudgeteringsprincipen påverkar maktfördelningen mellan
riksdagen och regeringen.
Det är naturligtvis viktigt att den delegeringen tillämpas på ett regelkonformt
sätt och med största möjli
ga tydlighet från riksdagens sida.
Det tredje motivet har att göra med det sätt på vilket vi hanterar
budgetbesluten i den offentliga sekt
orn, i staten. Sedan reformens dagar, i mitten av 1990-talet, har vi årlig
redovisning av skatteavvik
elserna, tax expenditures. Det är ett stort steg framåt. Man kan väl säga att
skattereformen i början av
1990-talet möjliggjorde den redovisningen, därför att då blev skattesystemet så
pass klart och tydligt at
t det fanns referenspunkter för att ange avvikelser.
Men fortfarande finns det en viktig skillnad. Även om skatteavvikelserna
redovisas årligen är de inte f
öremål för beslut på samma sätt som budgetens utgifter är det. Att föra över en
utgift från budgetens utgifts
sida till inkomstsidan innebär alltså att man så att säga för bort den från den
årliga agendan. Principiell
t påverkar det naturligtvis maktfördelningen men också mer praktiskt kanske hur
pass intensivt utgiften
 i fråga diskuteras och ifrågasätts.
Den fjärde punkten har att göra med ansvarsfördelningen mellan våra myndigheter.
 Jag tar återigen exemple
t med arbetsmarknadsrelaterade stödformer som bakas in i skattesystemet och
redovisas inom ramen för d
etta. Det finns en risk med den sortens administrativa lösningar, nämligen att
systemen hamnar mellan
borden så att säga när det gäller övervakning, regelkonformitet och så vidare.
Skattemyndigheten betraktar
 det som en ganska främmande fågel inom sitt mandat, naturligtvis. Det har inte
att göra med skatteförva
ltningens normala problem att hantera arbetsmarknadsrelaterade stöd. Man känner
därför inte reflexmässigt
 ett ansvar för att övervaka att systemet tillämpas på ett regelkonformt sätt.
Arbetsmarknadsmyndigheten å sin sida riskerar att tappa bort ett sådant här
system eftersom det inte ad
ministrativt sköts av myndigheten inom dess normala budget. Ur effektivitets-
och övervakningssynvinke
l är det här en olycklig lösning.
Det finns också en risk att det blir svårare att utvärdera, inte inom ramen för
den årliga budgetprocesse
n utan i de mer sporadiskt återkommande utvärderingsförsök som görs av olika
myndigheter. Det kan gälla Ri
ksdagens revisorer eller de specialdestinerade utvärderingsmyndigheterna som vi
har, till exempel Ins
titutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Dataproblemet för den sortens
utvärderingar blir mer svår
hanterligt om man sprider systemen på det här sättet, över utgiftssidan på
budgeten och inkomstsidan. Jus
t IFAU har i några av sina rapporter klagat på datatillgängligheten som ett
problem när det gäller utvärde
ring av våra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag kan inte på rak arm säga om
detta har förorsakats av ju
st den här lösningen med utgiftssystem på inkomstsidan, men generellt är det
inte problemfritt att försörj
a utvärderarna med data ens i vårt ganska väl redovisade svenska system.
Jag vill också peka på att det här inte bara är hypotetiska risker. Samma år som
 vi sjösatte budgetlagen,
1996 efter Åke Hjalmarssons utredning, hade vi ett ärende i kanslihuset - jag
satt på den tiden på budge
tavdelningen. Det var den så kallade Östersjömiljarden som just skulle
sjösättas. Från budgetavdelningens
sida uttrycktes betänkligheter, eftersom konstruktionen stred mot budgetlagens
anda när det gäller brut
toredovisningen. Det slutade med en lite märklig kompromiss. Regeringen
redovisade i budgetpropositio
nen att denna åsiktsskillnad fanns mellan budgetavdelningen och
Statsrådsberedningen, vilket är en gans
ka exceptionell åtgärd. Såtillvida var man helt öppen. I efterhand kan vi
konstatera att just denna Öster
sjömiljard har varit ett problembarn. Den har utsatts för utvärderingsförsök,
och det har varit problemat
iskt just av ovan angivna skäl. Den har avvikit ifrån normala regler när det
gäller statliga utgifter. M
an kan då fråga sig om det var värt risken och de problem som konstruktionen har
 givit upphov till.
En punkt har att göra med bruttoprincipen mer generellt i vårt välfärdssystem.
Vi är ju i internationell
jämförelse väldigt bruttoinriktade i vår offentliga sektor. Det finns olika sätt
 att lösa transfererings-
och skatteproblematiken. Sverige och de andra skandinaviska länderna är extrema
i den meningen att vi
har väldigt väl redovisade flöden till och från hushållen och andra mottagare av
 våra transfereringar, exe
mpelvis genom att beskatta våra transfereringar.
Det finns flera möjliga konstruktioner om man vill föra över resurser från
statsbudgeten till hushållen.
Man kan göra som vi gör det normalt, det vill säga med beskattade
transfereringar. Man kan göra det med
nettotransfereringar, vilket omedelbart reducerar budgeten med ganska stora
belopp. Man skulle förmod
ligen få ned budgetens omslutning med 100 miljarder genom att betala ut
nettobelopp i stället för brutt
obelopp inom vårt socialförsäkringssystem.
Man kan göra som i vissa andra länder, och som även vi gjort tidigare, genom att
 ha transfereringarna p
å inkomstsidan. Olika hushåll beroende på hushållstyp, om man har barn hemma
eller inte, betalar efter o
lika skattekolumner. Det amerikanska systemet har mycket av den sortens
lösningar.
Dessa olika lösningar ger för en och samma realekonomiska bild olika storlekar
på den offentliga sektor
n. Vår offentliga sektor ser större ut i jämförelse än den "egentligen" är. Det
har vi drivit ganska länge,
 sedan 70-talet, och jag tycker att det är en utmärkt princip att hålla fast
vid. Men det är något som bör
 hållas i minnet när man jämför storleken på den offentliga sektorn mellan olika
 länder.
Om man skulle välja mer allmänt nettoorienterade administrativa lösningar skulle
 man på det sätt som jag
har antytt få ned den offentliga sektorns storlek rätt så ordentligt. Jag tycker
 att det finns många skäl
 som talar emot det, men det är odiskutabelt så att om man väljer sådana
lösningar måste budgetrestriktion
erna justeras i samma utsträckning. Det finns egentligen inget som helst utrymme
 där för diskussion om
vad som gäller. Jag har åkallat några offentliga normgivande auktoriteter på
sista raden, OECD, IMF och
inte minst IFAC när det gäller internationella redovisningsnormer. Regelverket
är helt klart på den här p
unkten. Om man byter redovisningsprinciper och administrativ teknik måste
naturligtvis detta klargöras
. Om man har ålagt sig själv budgetrestriktioner måste de justeras i samma
utsträckning för att inte real
ekonomiskt urholkas på sin styrka.
Avslutningsvis bör jag bara påminna om att utgiftstaket och det som hör till
detta är en budgetpolitisk
restriktion som vi i det här landet har tagit på oss själva. I någon mån
inspirerades det naturligtvis av
 Maastrichtprocessen och det som försiggick i mitten av 90-talet. Men i allt
väsentligt är detta självpåt
agna restriktioner. Värdet hos dessa restriktioner avgörs helt och hållet av det
 sätt på vilket vi brukar
 dem. Det finns ingen utifrån kommande auktoritet som kan inympa något värde i
den. Det är vi själva som
bestämmer vilket förtroende restriktionerna i fråga är värda och därmed
långsiktigt vilken betydelse de har
 när observatörer både hemma och utomlands tittar på den svenska offentliga
ekonomin. Det innebär att även
 små avsteg som de som har föranlett den här diskussionen riskerar att börja på
ett sluttande plan där man
 gröper ur restriktionen och på sikt urholkar förtroendet.
Ordföranden: Tack så mycket, Per Molander. Jag ger ordet till Svante Öberg.
Varsågod.
Svante Öberg: Jag tackar så mycket. Jag ska börja med bakgrunden och sedan
redovisa erfarenheten av det
 utredningsarbete som jag gjorde för några år sedan. Jag har själv varit
anställd i Finansdepartementet i
 tre olika omgångar, sammanlagt 16 år. På slutet var jag statssekreterare till
Göran Persson och Erik Åsb
rink. Annars har jag arbetat på Konjunkturinstitutet i två omgångar, den senaste
 gången som chef. Nu är j
ag på SCB, lite långt ifrån de här frågorna som finansutskottet nu sysslar med.
Jag har också under ett pa
r år varit rådgivare på Internationella valutafonden.
Det var väl den bakgrunden, antar jag, som gjorde att jag förordnades som en
särskild utredare juni 199
9 för att just utvärdera budgetprocessen. I juni 2000 kom den här boken i
passande gråbrun färg, strikt o
ch en aning trist.
Som särskild utredare är jag ansvarig för själva produkten. Men jag hade god
hjälp av experter som Karin
Brunsson, Ingemar Hansson, Bo Jonsson, Cristina Karlstam, Ove Nilsson, Olof Ruin
 och Daniel Tarschys
. Jag hade också en referensgrupp med Anna Hedborg, Jörgen Holgersson, Anne
Wibble och Erik Åsbrink och
 ett sekretariat. Jag hade många personer runt mig i diskussionerna omkring den
här rapporten.
Det som jag så småningom kom fram till var det som Curt Malmborg citerade, att
den nya budgetprocessen
 på det hela taget har fungerat väl. Jag levde ju rätt mycket i
Finansdepartementet under de här åren. En
 av orsakerna till att man kan dra en sådan slutsats är den bild som Curt visade
 på de offentliga utgif
terna som minskade från 70 % av BNP år 1993 till 55 % år 2000. Det var vid tiden
 för utredningen. Sedan
har de legat kvar på ungefär den nivån. Den här budgetprocessen bidrog verksamt
till att man faktiskt fi
ck ned utgifterna.
Bortsett från att det på det hela taget har fungerat väl tyckte jag att det
fanns två problem. Det ena v
ar att det bedrevs två snarlika budgetarbeten per år, både i Regeringskansliet
och i riksdagen. I riksd
agen upplevde man också detta som ett problem. Jag tror att den situationen nu
har ändrats. Jag hade s
amma syn som de i riksdagen som analyserade frågan, utom på en punkt. Jag tyckte
 att beslut om utgifts
taket skulle tas på våren. Jag tror att det nu tas på hösten, men det finns ändå
 en redovisning av de här f
rågorna på våren. Jag tyckte att utgiftstaket och den långsiktiga ekonomiska
politiken inte skulle få til
lräckligt stort intresse om det blandades ihop med alla de mer dagsaktuella
frågorna som kommer upp på
hösten. Men det var bara på den punkten. Annars var jag överens med dem som
jobbade med de här frågorna i
 riksdagen.
Det andra problemet gäller systemet med budgeteringsmarginal och att det inte
har fungerat väl. Jag sk
ulle vilja skilja på långsiktiga och kortsiktiga frågor. Den långsiktiga
betydelsen av den nya budgetpro
cessen har varit mycket positiv. Man har fått ned de offentliga utgifterna,
balans i den offentliga e
konomin och till och med ett överskott. Men på kort sikt fungerar det inte lika
bra. Där kommer budgete
ringsmarginalen in. Jag menar att man borde komplettera utgiftstaket med ett
utgiftsmål som ligger på
en lägre nivå än utgiftstaket och slopa begreppet budgeteringsmarginal. Man ska
ha någonting nytt. Då bör
man ändra orden. Annars lever de gamla föreställningarna kvar.
Budgeteringsmarginal låter för mig som om
det är något som man kan disponera när man gör en budget, att man kan fylla upp
budgeteringsmarginalen.
Det var inte riktigt så det var tänkt. Man skulle kunna ändra på begreppen och
tala om ett utgiftstak, e
tt utgiftsmål, en osäkerhetsmarginal och en planeringsmarginal eller något
sådant.
Att man har ett utgiftstak och en budgeteringsmarginal som är näst intill noll
är ett system som leder
till en konstig kortsiktig finanspolitik. Om man redan ligger vid utgiftstaket
och får en konjunkturn
edgång måste man för att klara utgiftstaket strama åt ekonomin. Vid en
konjunkturnedgång stramar man åt ek
onomin ännu mer. Vid en högkonjunktur när man kanske har lite utrymme över kan
man utnyttja det utrymmet
 och späder på högkonjunkturen. Det är det som är problemet med att ha ett
utgiftstak och ligga så nära utg
iftstaket.
Jag skulle vilja jämföra det med det system som man har i den så kallade
tillväxt- och stabilitetspakten
 i EU. Den handlar ju om budgetsaldot. Där har man två begrepp. Man har ett
långsiktigt mål som för de fl
esta länder är uttryckt som att man ska ha balans i de offentliga finanserna.
För vår egen del har vi sa
tt det långsiktiga målet att ha ett överskott i de offentliga finanserna på
sikt. Det finns också ett ann
at begrepp. Det är golvet som är -3 % av BNP och som man inte får gå under. Det
tycker jag är en bra fina
nspolitisk norm. Man har något som man siktar på och tillåter sedan en viss
variation kring detta. Samt
idigt har man ett golv som man inte får gå under.
Tyskland och Frankrike befinner sig nu i läget att de är nere vid golvet i
tillväxt- och stabilitetspak
ten. De har en ganska svag ekonomi och måste nu strama åt den ännu mer för att
klara detta. Om de hade h
aft en större respektmarginal ned till golvet hade de inte hamnat i den
situationen. Det är samma sak
för oss när det gäller utgiftstaket. I och med att vi ligger alldeles under
utgiftstaket tvingas vi att
 strama åt ekonomin när det blir en lågkonjunktur, och tvärtom riskerar vi att
späda på ekonomin när det bl
ir en högkonjunktur.
Det är det problem som jag tycker finns kvar. Jag tror att det vore bra för
Sveriges del om man på något
 sätt kunde hantera det. Det vore bra om man kunde komma in i en situation där
man åtminstone tillåter n
eutral finanspolitik, kanske till och med en mer aktiv finanspolitik, och
slipper den här bakvända fin
anspolitiken.
I rapporten tog vi också upp ett antal möjligheter att kringgå utgiftstaket. Jag
 hade noterat att det f
anns olika förslag som redan hade genomförts. Det fanns många diskussioner om
hur man skulle kunna krin
ggå utgiftstaket. Det är ju i princip inte bra. Det minskar betydelsen av
utgiftstaket. Som mina båda f
öreträdare här har sagt är transparensen väldigt viktig och förtroendet för att
utgiftstaket får den styrand
e effekt som regering och riksdag har tänkt sig. Det gäller också att man får
samma noggranna prövning av
 alla utgifter. Om man lägger något som ett avdrag på inkomstsidan får det inte
samma prövning i regering
 och riksdag som om man har det som en utgift som syns.
Jag noterade att det fanns åtminstone tio typer av möjligheter att kringgå
utgiftstaket. De är numrerade
 här. Jag har sett i promemorior från finansutskottets kansli att man sedan
också har tittat på om de fa
ktiskt har förekommit. Vi gjorde ingen undersökning om huruvida de faktiskt
förekommit, men finansutsko
ttets kansli har gjort det. Man hittade till och med en sak som jag hade missat,
 nämligen att man kun
de öka utgifterna i förtid i stället för att skjuta dem framåt. Det hade jag
inte tänkt på.
Det finns alltså många olika sätt. Det är också en möjlighet, som man har gjort
i finansutskottet, att gra
nska de förslag som man får och se om något eventuellt inte följer
intentionerna. Om man vill kan man då
reagera på det. Annars är det naturligtvis riksdagen som beslutar om sådana här
saker, även om avvikelser
 från utgiftstaket.
Jag tror att trycket ökar när man ligger nära taket att vidta åtgärder som man
kan diskutera om de är fören
liga med andan i budgetlagen. Om man skulle kunna åstadkomma en situation där
man siktar mot ett mål so
m ligger en bit ifrån utgiftstaket skulle trycket inte bli lika starkt.
Det är två problem med att ha mål som ligger under taket. Det ena är problemet
att det kanske inte upple
vs som lika styrande. Det är ett problem som man i så fall framför allt måste
hantera i regeringen vid h
anteringen av budgeten. Man måste få det att bli lika styrande och lika
kraftfullt som ett utgiftstak.

Det andra problemet är hur man går från en situation som den som vi har nu, där
vi ligger alldeles vid t
aket, till en situation där man siktar mot något som är lägre än taket. Den enda
 möjligheten är väl att ta d
et över några år så att man har några år på sig att skapa den marginal som jag
tror vore bra för Sverige.a d
Èû  J
 @Det andra problemet är hur man går från en situation som den som vi har nu,
där vi ligger alldeles vi
d taket, till en situation där man siktar mot något som är lägre än taket. Den
enda möjligheten är väl att t
a det över några år så att man har några år på sig att skapa den marginal som
jag tror vore bra för Sverige.
oblÈû  J
 @Det andra problemet är hur man går från en situation som den som vi har nu,
där vi ligger alldeles
 vid taket, till en situation där man siktar mot något som är lägre än taket.
Den enda möjligheten är väl at
t ta det över några år så att man har några år på sig att skapa den marginal som
 jag tror vore bra för Sveri
ge.d aÈû  J
 @Det andra problemet är hur man går från en situation som den som vi har nu,
där vi ligger allde
les vid taket, till en situation där man siktar mot något som är lägre än taket.
 Den enda möjligheten är väl
 att ta det över några år så att man har några år på sig att skapa den marginal
som jag tror vore bra för Sv
erige. måÈû  S*  °ú  8+
                        er taket. Det ena är problemet att det kanske inte
upplevs som lika styrande. Det är et
t problem som man i så fall framför allt måste hantera i regeringen vid
hanteringen av budgeten. Man mås
te få det att bli lika styrande och lika kraftfullt som ett utgiftstak.n.   ;)
 °ú  H2
        vå problem med att ha m
ål som ligger under taket. Det ena är problemet att det kanske inte upplevs som
lika styrande. Det är e
tt problem som man i så fall framför allt måste hantera i regeringen vid
hanteringen av budgeten. Man m
åste få det att bli lika styrande och lika kraftfullt som ett utgiftstak.ksC
  û''''  H2
         8+
            om de faktiskt har
 förekommit. Vi gjorde ingen undersökning om huruvida de faktiskt förekommit,
men finansutskottets kans
li har gjort det. Man hittade till och med en sak som jag hade missat, nämligen
att man kunde öka utgi
fterna i förtid i stället för att skjuta dem framåt. Det hade jag inte tänkt
på.g
          @Jag    @rade att det
fanns åtminstone tio typer av möjligheter att kringgå utgiftstaket. De är
numrerade här. Jag har sett i p
romemorior från finansutskottets kansli att man sedan också har tittat på om de
faktiskt har förekommit.
 Vi gjorde ingen undersökning om huruvida de faktiskt förekommit, men
finansutskottets kansli har gjor
t det. Man hittade till och med en sak som jag hade missat, nämligen att man
kunde öka utgifterna i för
tid i stället för att skjuta dem framåt. Det hade jag inte tänkt på.     »$  °ú
 H2
    rade att det fanns åtminstone tio typer av möjl
Ordföranden: Tack, Svante Öberg. Därmed har vi haft de tre olika inledningarna.
Då ska vi ta en kort kaf
fepaus. Vi ajournerar mötet i cirka tio minuter.
Ordföranden: Vi ska släppa fritt för frågor.
Carin Lundberg (s): Tack, herr ordförande! Först vill jag tacka för genomgången.
 Det är bra genomgångar, m
en jag tycker att det är lite väl mycket tillbakablickar och teknik. Jag skulle
gärna vilja se att vi s
kulle titta på hur vi ska arbeta med budgeten i framtiden.
Jag tänkte fråga om den självpåtagna restriktionen med budgettaket. Vi är
överens om att det är viktigt med
 transparensen för förtroendet. Därför tänkte jag ställa en fråga till Curt
Malmborg. Sätts utgiftstaket så a
tt både befintliga och planerade reformer ska få plats?
Curt Malmborg: Man tittar inte på vad som finns i bagaget och ser vilka reformer
 som ska genomföras för
 att sedan fastställa utgiftstaket. Taket fastställs utifrån vad som är
samhällsekonomiskt möjligt. Det är
det som är styrande.
Låt mig ändå få titta på bakåt! Om man tillämpar tekniken att sätta utgiftstaket
 efter reformer skulle förmod
ligen taket hela tiden höjas. Så är inte fallet. Utgiftstaket som andel av BNP
har sedan det första gånge
n sattes 1997 och fram till 2003 fallit från 38 % till 34 %. Utgiftstaket är en
restriktion, och det k
an mina vänner från Vänsterpartiet och Miljöpartiet intyga. Som jag nämnde i min
 inledning tvingar utgift
staket fram en prioriteringsdiskussion. Taket sätts inte för att ge plats åt en
reform utan efter vad s
om är samhällsekonomiskt möjligt.
Gunnar Axén (m): Jag vill också tacka för föredragningarna. Vi kan vara överens
om att den nya budgetproc
essen bland annat har inneburit att vi har satt stopp för den form av oheliga
utgiftsallianser i riks
dagen som var vanligt förekommande längre tillbaka i tiden. Jag tror också att
budgetlagen och den nya
budgetprocessen kan vara ett effektivt verktyg i finansministerns händer om han
väljer att använda det
på rätt sätt. Vi har hört hur man bland annat har en för liten
budgeteringsmarginal, hur man kan ägna sig
åt bruttoredovisning, det vi i allmänt tal kallar budgettricksande, för att
kringgå utgiftstaken. Faktum
 är att utgiftstaken med en viss framförhållning kan höjas utifrån vad
majoriteten finner vara önskvärt. Vi
 har sett under de senaste åren hur vi under högkonjunkturen har fått
tillfälliga intäktsökningar i staten
 som har lett till permanenta utgiftsökningar, vilket jag tror kan vara ganska
allvarligt på sikt.
Konjunkturinstitutet har ju visat att reformerna, huvudsakligen utgiftsökningar,
 sedan 1998 har uppgåt
t till 168 miljarder kronor. ESV visar att vi riskerar att överskrida
budgettaken för nästa år med 10 mi
ljarder. Ser man till 121-punktsprogrammet, som regeringen har tillsammans med
Vänsterpartiet och Mil
jöpartiet, finns det i storleksordningen ytterligare 35 miljarder i ökade
utgifter som inte finns med
i budgeten. Vi har ett omfattande långsiktigt utgiftstryck i budgeten, trots
allt.
IMF har bland annat kritiserat Sverige för detta och pekat på problemet. I andra
 länder har man infört r
egleringar för hur man ska hantera den formen av tillfälliga intäktsökningar för
 att de inte ska leda til
l permanenta utgiftsökningar.
Anser ni att det finns anledning till att även i Sverige reglera så att vi inte
hamnar i en situation
där tillfälliga intäktsökningar leder till permanenta utgiftsökningar, så att vi
 när vi kommer in i en lågko
njunktur har en stark press på utgiftssidan med små, små marginaler i budgeten?
Hur kan man reglera det
ta på ett bra sätt?
Min andra fråga rör öppenheten och tydligheten. Jag kan instämma i att de har
ökat markant med hjälp av de
n nya budgetlagen. Det finns ändå ett antal punkter. Jag ska ge några exempel på
 vad mer som kan göras än
vad som sker i dag. Till exempel har vi tidigare sett att regeringen flera
gånger, nu senast inför förr
a valet, har varit mer optimistisk i sina tillväxtprognoser än de flesta andra
bedömare, utan att redov
isa något underlag för den bedömning som så markant har avvikit från andra
bedömares. Regeringen gör nu i b
udgetpropositionen en bedömning av resursutnyttjandet som avviker mycket från
andra bedömares utan att
redovisa varför. Regeringen redovisar inte beräkningsmodeller för till exempel
produktionskapet. Man re
dovisar inte vilket underlag man har för sitt mål om det finansiella sparandet.
Prognosberäkningar för o
lika utgiftsområden är oklara. Trots kraftiga prognosmissar, till exempel när
det gäller sjukförsäkring, t
andvårdsförsäkring och förtidspensioner, redovisar man inte någon utvärdering av
 de prognosfel som måste li
gga i botten för de kraftiga budgetavvikelser vi har sett.
Sedan har vi de senaste årens godtyckliga förändringar i budgetprocessen. Man
har upphört med de treåriga
 saldomålen, de fleråriga utgiftstaken och liknande. Det har inte direkt
bidragit till någon ökad tydlig
het i budgetprocessen tillsammans med det sedvanliga budgettricksandet. Vad kan
vi från riksdagens si
da göra för att ställa krav på regeringen att öka tydligheten och öppenheten i
budgeten i de avseenden jag
 har gett exempel på? Kan det till exempel vara en möjlighet att ge
expertmyndigheter som Konjunkturin
stitutet, Ekonomistyrningsverket eller Riksbanken i uppdrag att mer ingående
analysera och utvärdera b
udgetpolitiken?
Curt Malmborg: Jag kan börja. Jag uppfattar första frågan som om det finns
anledning att reglera möjligh
eten att sätta stopp för att tillfälliga inkomstförstärkningar används för
utgiftsreformer.
Jag menar att vi har ett väl fungerande system. Vi måste se de två
budgetpolitiska målen ihop: utgiftsta
k och mål om överskott. De kompletterar varandra. Utgiftstaket förhindrar
utgiftsökningar. Jag nämnde sif
fror nyss. Vi har gått från 38 % av BNP till 34 % av BNP. Inkomstsidan tar
saldomålet hand om. Det regl
eras så. Jag menar att de restriktionerna finns, och där är utgiftstaket
viktigt.
Öppenheten och tydligheten var en viktig del i mitt anförande. Det är att
redovisa allt vad man gör. Vi
har på Finansdepartementet en tabell som "säger allt" som brukar finnas med i
budgetpropositionen och
vårpropositionen. Den ska visa alla transaktioner som vi gör.
Gunnar Axén tar upp en annan fråga som gäller prognoser. Det är naturligtvis
svårt med prognoser. Vi försök
er vara öppna och redovisa så mycket vi kan.
Jag har diskuterat mycket frågan om sjukskrivningsprognoserna. Där har vi, i
likhet med andra, undersk
attat den utveckling som har varit. Vi jobbar intensivt med detta och har tagit
fram en ny prognosmo
dell ihop med RFV, Socialdepartementet och Finansdepartementet. Varmax heter
modellen. Det är ett sätt
 att visa hur vi ständigt måste utveckla våra prognoser.
Frågan ställdes om vad riksdagen kan göra. Den kanske inte jag ska svara på. Vi
har ett väl fungerande sy
stem med oberoende myndigheter som lämnar sina rapporter. ESV lämnar
återkommande sina rapporter om hur
 det ser ut på utgiftssidan. Konjunkturinstitutet lämnar återkommande rapporter
om hur det ser ut i eko
nomin och gör självständiga bedömningar. Jag ser inget sådant stort behov.
Svante Öberg: Hur bestämmer man utgiftstaket? Det för vidare till frågan om
tillfälliga inkomster. Man sk
a bestämma utgiftstaket med ett långsiktigt perspektiv. De offentliga utgifterna
 bestämmer på sikt skatt
euttaget. Vill man åstadkomma något visst skatteuttag är bästa sättet att titta
på utgiftssidan och sedan
försöka reglera vad man vill åstadkomma för framtiden.
Mitt problem är om det blir en tillfällig nedgång i utgifterna snarare än en
tillfällig ökning av inkomste
rna. En tillfällig nedgång i utgifterna på grund av att konjunkturen är stark
leder till att man ökar de
offentliga utgifterna, och det ger den konstiga finanspolitiken som förstärker
konjunktursvängningarna
snarare än tvärtom. Motsvarigheten när man kommer in i en lågkonjunktur är att
man måste dra in på utgifter
na och förstärker då lågkonjunkturen.
Jag tycker inte att man behöver bestämma för mycket på utgiftssidan med hänsyn
till inkomstutvecklingen.
Där är det saldomålen i stället. Där har vi flexibiliteten att man siktar på
något långsiktigt överskott men
samtidigt har möjligheten att röra sig ganska bra omkring det.
Annars vill jag varna för att vara för beroende av kortsiktiga prognoser när man
 bestämmer politikens in
riktning. När jag var chef för Konjunkturinstitutet gjorde vi
prognos-utfallsstudier, och det visade s
ig att prognosförmågan inte är så stor. Jag tror inte att det hjälper så mycket
när man tittar på andra prog
noser. Ibland har alla prognosmakare fel. Det vore bättre att försöka avskärma
sig lite grann från de exa
kta kortsiktiga konjunkturprognoserna och titta lite mer på den långsiktiga
utvecklingen.
Per Molander: Jag har ett par anmärkningar till det som har sagts här. Det är
viktigt att skilja mellan
 olika typer av tillfälliga inkomster. Det finns tillfälligheter av olika slag.
En kategori har att göra med konjunktursvängningar i ekonomin. Där har vi
sedvanliga prognosredskap som
 Svante var inne på. Min bild är att Konjunkturinstitutet sköter det mycket väl.
 Det faktum att man har
lagt verksamheten i en självständig myndighet borgar för att det är expertis och
 inte i första hand polit
iska bedömningar som styr prognosverksamheten.
En annan typ av tillfälliga inkomster har att göra med intäkter från försäljning
 av statlig egendom. Där se
r jag ett större problem och ett problem som det går att göra någonting åt utan
alltför stora åthävor.är ser
`ú  â  @En annan typ av tillfälliga inkomster har att göra med intäkter från
försäljning av statlig egendom. Där
 ser jag ett större problem och ett problem som det går att göra någonting åt
utan alltför stora åthävor.nte
 i f`ú  â  @En annan typ av tillfälliga inkomster har att göra med intäkter från
 försäljning av statlig egendom
. Där ser jag ett större problem och ett problem som det går att göra någonting
åt utan alltför stora åthävor
.nkturin`ú  â  @En annan typ av tillfälliga inkomster har att göra med intäkter
från försäljning av statlig ege
ndom. Där ser jag ett större problem och ett problem som det går att göra
någonting åt utan alltför stora åt
hävor.n kr
 @`ú  [,  °ú  8+
                  med konjunktursvängningar i ekonomin. Där har vi sedvanliga
prognosredskap som Svant
e var inne på. Min bild är att Konjunkturinstitutet sköter det mycket väl. Det
faktum att man har lagt v
erksamheten i en självständig myndighet borgar för att det är expertis och inte
i första hand politiska b
edömningar som styr prognosverksamheten. kÃ   û*  H2
                                                     8+
                                                        ori har att göra med
konjunktursvängningar i ekonomin
. Där har vi sedvanliga prognosredskap som Svante var inne på. Min bild är att
Konjunkturinstitutet sköt
er det mycket väl. Det faktum att man har lagt verksamheten i en självständig
myndighet borgar för att d
et är expertis och inte i första hand politiska bedömningar som styr
prognosverksamheten.äls
  )  (5
         8+
 r m
an tittar på andra prognoser. Ibland har alla prognosmakare fel. Det vore bättre
 att försöka avskärma sig
 lite grann från de exakta kortsiktiga konjunkturprognoserna och titta lite mer
på den långsiktiga utve
cklingen.ark #   (  H2
                        8+
                           ill jag varna för att vara för beroende av
kortsiktiga prognoser när man bestämmer pol
itikens inriktning. När jag var chef för Konjunkturinstitutet gjorde vi
prognos-utfallsstudier, och de
t visade sig att prognosförmågan inte är så stor. Jag tror inte att det hjälper
så mycket när man tittar på
andra prognoser. Ibland har alla prognosmakare fel. Det vore bättre att försöka
avskärma sig lite grann
från de exakta kortsiktiga konjunkturprognoserna och titta lite mer på den
långsiktiga utvecklingen.
&amp;      &amp;  X6
              8+
                 senaste årens godtyckliga förändringar i budgetprocessen. Man
har upphört med de treåriga saldomålen
, de fleråriga utgiftstaken och liknande. Det har inte direkt bidragit till
någon ökad tydlighet i budg
etprocessen tillsammans med det sedvanliga budgettricksandet. Vad kan vi från
riksdagens sida göra för
att ställa krav på regeringen att öka tydligheten och öppenheten i budgeten i de
 avseenden jag har gett
exempel på? Kan det till exempel vara en möjlighet att ge expertmyndigheter som
Konjunkturinstitutet,
Ekonomistyrningsverket eller Riksbanken i uppdrag att mer ingående analysera och
 utvärdera budgetpolit
iken?isar     $  X7
                     8+
                        tvärdering av de prognosfel som måste ligga i botten för
 de kraftiga budgetavvikelser vi har sett.sig åt#
Vi har en diskussion sedan rätt många år både i vårt land och internationellt om
 vilken redovisningsbas s
om ska tillämpas för den statliga redovisningen. Nu har jag bara sporadisk
kontakt med departementet,
och Curt får rätta mig: Har det inte fattats ett principbeslut om övergång till
kostnadsmässig redovisnin
g i statsbudgeten?
Curt Malmborg: Nej, det har inte fattats ett sådant principbeslut. Det finns
däremot ett utvecklingsar
bete som för närvarande bedrivs.
Per Molander: Det ser jag annars som det vettiga steget att ta för att hantera
den sortens tillfälligh
eter. Om man har en kostnadsmässig redovisning, handlar det i det fallet om att
bokföra tillgångar unde
r olika kategorier. Då blir det tydligt för riksdagen och andra att detta inte
är en intäkt utan snarare
 ett byte av tillgångsslag. Den naturliga fortsättningen vore att definiera även
 själva utgiftstaket i k
ostnadstermer. För närvarande har vi något som mest liknar kassamässighet i
staten. Detta gäller även utgi
ftstaket. Det är en olycklig hybrid som försvårar umgänget mellan statsbudgeten
och myndigheternas budge
t.
En övergång till kostnadsmässighet över hela linjen i såväl redovisnings- som
budgetrestriktioner är det na
turliga steget att ta och det skulle klara ut en del av problemen.
Budgeteringsmarginalen togs upp tidigare. Jag får påminna om att när vi byggde
denna konstruktion i mit
ten av 90-talet var ju budgeteringsmarginalen avsedd att hantera just den
sortens prognosproblem vi
pratar om här nu. Sedan kom den att missbrukas. Det är näst intill omöjligt att
bygga ett regelverk som
förhindrar en sammanblandning av olika användningar av budgeteringsmarginaler.
Man använder marginaler
som egentligen är till för att parera genuin prognososäkerhet för politiska
reformer. I motsats till Sva
nte tror jag inte att det går att hantera genom att man inför ytterligare en
term eller byter terminol
ogi. Det är svårt nog att förklara budgeteringsmarginalen som den ser ut i dag,
och det skulle bli ännu
svårare för journalister och andra.
Lösningen på det problemet är att riksdagen tar ett fastare grepp om bruket av
budgeteringsmarginalen,
det vill säga att man avtvingar regeringen en tydligare separering av sådant
bruk av budgeteringsmargi
nalen som hänför sig just till prognosfel, huvudsakligen makroekonomiska, och
sådant bruk som har att g
öra med reformer, politiskt baserade beslut som leder till mer eller mindre
permanenta utgiftsökningar
. Det är nog det bästa sättet att hantera den olyckliga situationen vi har
hamnat i - att marginalerna
är små och att vi får en ryckigare finanspolitik än vad som var avsikten när vi
byggde den konstruktionen
.
Gunnar Axén (m): Jag tackar för svaren och kommentarerna. Jag förstår att Curt
Malmborg kanske inte tyck
er att det finns något behov av att reglera mer så att vi inte hamnar i den
situationen där tillfälligt
ökade intäkter omvandlas snabbt till permanenta utgiftsökningar. För de flesta
av oss är det uppenbart at
t vi nu befinner oss i en situation där vi har ett starkt tryck på utgiftssidan
och en ansträngd budget
. Det vittnar inte minst den marginella budgeteringsmarginalen om.
Det berördes inte så mycket att det skulle vara önskvärt från vår sida i
riksdagen att få en tydligare bely
sning av de beräkningsmodeller och prognosmodeller som finns för till exempel de
 olika utgiftsposterna
 i budgeten. Vi kan konstatera när vi får hit budgeten att olika anslagsposter
har dragit i väg, till e
xempel förtidspensioner och sjukförsäkringar, men vi får aldrig redovisat för
oss underlaget i de olika b
eräkningsmodellerna. Vi får aldrig reda på vad regeringen avser att göra för att
 missarna inte ska uppstå
i framtiden.
Det framstår som ganska uppenbart att vi i riksdagen är svaga när det gäller
utvärdering och uppföljning a
v finans- och budgetpolitiken. Vi ägnar ganska mycket tid och kraft åt att
utvärdera penningpolitiken v
id våra utfrågningar av till exempel riksbankschefen. Men det är ytterst sällan
vi på något mer djupgående
sätt utvärderar och kräver ut ansvar när det gäller finans- och budgetpolitiken.
 Skulle det vara önskvärt o
m riksdagen tog ett fastare grepp när det gällde utvärderingen och uppföljningen
 av finans- och budgetpo
litiken, kanske i likhet med hur vi arbetar med utvärdering av penningpolitiken?
 Det skulle vara intr
essant att höra panelens svar på den funderingen.
Slutligen kan jag rikta en fråga till Curt Malmborg. IMF har nyligen kommit med
ett antal rekommendat
ioner till Sverige om hur vi skulle kunna förbättra och utveckla
budgetprocessen. Tänker regeringen, fi
nansministern, ta fasta på någon av de rekommendationerna och lägga fram förslag
 i den riktningen?
Curt Malmborg: Det känns lite främmande för mig att diskutera riksdagens former
och vad riksdagen ska g
öra. En utvärdering sker varje år genom den prövning som görs i riksdagen och
den budget som läggs fram. F
rån våra utgångspunkter fungerar det som det ska göra.
Sedan var det frågan om IMF-råd och att ta vara på synpunkter. Vi är
naturligtvis lyhörda för alla synpunk
ter. En punkt som jag nämnde i mitt inledningsanförande och som jag utan omsvep
tycker är ett problem -
 det har Svante och Per varit inne på - är budgeteringsmarginalen. Den är
naturligtvis alldeles för lite
n. Det kan leda till att man reagerar på fel sätt. Det finns de farhågor som
Svante Öberg nämnde. Vi har
också nämnt i vårpropositionen att vi har ett arbete - säkerhetsmarginal eller
osäkerhetsmarginal, ni förs
tår vad det handlar om. Det vill vi återkomma till. Vi har en diskussion med
Miljöpartiet och Vänsterpar
tiet. Det ligger närmast och är viktigast att få ordning på.
Svante Öberg: Jag har en annan reflexion angående utvärdering av finans- och
budgetpolitik. Jag tänker p
å mitt nuvarande jobb som chef för SCB. Där har vi ett decentraliserat ansvar
för både verksamhet och bud
get. Det är klart att vi har en uppföljning av dessa. I varje system där man har
 en decentralisering av
 ansvaret ska man ha en uppföljning. Det gäller även i riksdagen. Jag har
förstått att riksdagen är inrikt
ad på att ha mer utrymme för uppföljnings- och utvärderingsdiskussioner på våren
 och därför vill slippa den
dubbla budgetprocessen. Det tycker jag är en rimlig ambition. Ur samhällets
perspektiv verkar det bra.

Per Molander: Jag har en allmän reflexion. Det här faller utanför mitt egentliga
 expertisområde.
Om riksdagen skulle välja att öka sina egna resurser för analys, tror jag att
det vore vettigare att läg
ga dem före beslutet än efter. Utvärderingar i all ära, men de har lite karaktär
 av obduktioner. Det är vi
ktigare att riksdagen kan inta självständiga ståndpunkter när förslagen kommer
från regeringssidan och int
e vara helt beroende av regeringens utredningskapacitet - något i stil med
Congressional Budget Offic
e i USA. Nu är skillnaderna gentemot det amerikanska systemet oerhörda, eftersom
 det är en helt annan k
onstruktion. Men skulle man tänka i sådana banor skulle det vara mer fruktbart
att lägga resurserna där
än i efterhand.
Christer Nylander (fp): Jag får också tacka för föredragningen. Den var
intressant.
En allmän slutsats verkar vara att den nya budgetprocessen har varit viktig för
historien, för förtroend
et och för att få ordning och reda under 90-talet. En rimlig slutsats är att det
 är viktigt med ordning
och reda i budgetprocessen för framtiden för att behålla det förtroende vi har
skapat.
Budgetmarginalen är en avgörande faktor, dels därför att den är viktig i sig
själv, dels för att en liten m
arginal i budgeten innebär att man tvingas tricksa med utgifter, smuggla undan
andra utgifter. Det sk
apar finanspolitiska problem och en styrning av den statliga sektorn som inte
alltid är allra bäst ell
er långsiktig.
I budgetpropositionen för 2004, som lades fram för några veckor sedan, slår man
rekord i liten budgetmar
ginal. Curt Malmborg sade ödmjukt att den var alldeles för liten. Den ligger på
under 200 miljoner kron
or i en budget som omfattar 850 miljarder. Översätter man detta till vanlig
hushållsekonomi är det en 50
-lapp om året - inte i veckan - för oförutsedda utgifter. Var och en förstår att
 det är lite när man ska kl
ara sig i en osäker värld.
Hur ser regeringen på budgetmarginalen, Curt Malmborg? Det brukar nämnas en och
en halv procent i marg
inal i budgeten för att klara osäkerheter. Nu ligger man på någon promille. Hur
stor anser regeringen at
t marginalen bör vara? Du var inne på att den är för liten i dag. Vilka
osäkerheter bör man fånga upp med d
enna marginal?
Min andra frågar riktar sig till Svante Öberg och Per Molander. En praxis skapas
 framför allt av riksda
gen. Curt Malmborg sade tidigare att man redovisar tydligt alla saker man gör,
och sedan får riksdagen
 bedöma och fatta beslut. En riksdagsmajoritet som består av samma färg som
regeringen släpper ofta igen
om det mesta. Därmed skapas praxis för hur budgetunderlaget ska hanteras. Per
Molander sade tidigare a
tt vi är på väg utför ett sluttande plan. Hur ser ni på hur den praxis som
skapas påverkar förtroendet när f
lera olika sätt att tricksa med utgifter släpps igenom?
Curt Malmborg: Jag ska strax kommentera frågan.
Det finns några uttryck som har använts här. "Tricksa och smuggla undan." Jag
vill betona att det inte
handlar om det. Allting redovisas mycket öppet. För mig är tricksa och smuggla
undan när man inte redovi
sar saker. Jag har redan nämnt att vi har en tabell som säger allt. Det är
viktigt att slå fast.
Hur stor ska budgeteringsmarginalen vara och vilken osäkerhet ska den fånga upp?
 Jag kan inte svara ex
akt på det. Det vore fel av mig att fastna i en viss procentsats, men den bör
vara betydligt större än v
ad den är i dag. Det är helt klart. I tidigare sammanhang har man pratat om den
siffra du nämnde, en oc
h en halv procent.
De osäkerheter som ska fångas upp är naturligtvis de prognososäkerheter som vi
har nämnt tidigare. Jag sk
ulle gärna se att man har möjlighet till arbetsmarknadspolitiska insatser. De
kan behövas av konjunktur
skäl, och så vidare. Det är den typen av åtgärder som det behövs en
budgeteringsmarginal för. Låt oss återkom
ma till frågan om nivåer.
Ordföranden: Den andra frågan var riktad till Svante Öberg.
Svante Öberg: Jag kanske får säga något om den första frågan också. Vi räknade
på den i utredningen. Vi kom f
ram till att det vore bra att ha en marginal på 3 % mellan utgiftsmålet och
utgiftstaket. Det är säkert
många andra som har gjort andra analyser senare.
Sedan var det frågan om att påverka förtroendet. För mig är det svårt att svara
på hur det påverkar förtroend
et. För mig är det viktiga vilken styrande effekt restriktionerna har.
Betydelsen av detta varierar öve
r tiden.
Jag tror att de hade oerhört stor betydelse under 90-talet när vi hade väldigt
stora problem och när vi
skulle sanera de offentliga finanserna. Då behövde man ta till alla starka
instrument som man kunde ta
 till. Det är klart att det är viktigt att hålla fast vid restriktionerna i
nuvarande mer balanserade l
äge men det har inte riktigt samma betydelse som det har när man är i ett
krisläge.
Christer Nylander (fp): Jag vill ställa två ganska konkreta frågor om
praxisbildningen. Det var någon so
m tidigare nämnde budgetlagens anda. Jag undrar hur ni ser på den här lösningen
när man för över överskott o
ch vinst i några statliga bolag via ett riksgäldskonto för att sedan föra över
pengar till andra statliga
 bolag som har större problem med ekonomin. Det har varit aktuellt för något
halvår sedan och genomförs n
u.
Den andra metoden som ibland används för att klara budgeteringsmarginaler och
annat är att kreditera sk
attekontot. Jag skulle vilja höra era funderingar kring detta.
Ordföranden: Vi har till viss del berört det. Jag vet inte om det finns något
ytterligare att tillägga.a
ðú  ø      b  @ Nylander (fp): Jag får också tacka för föredragningen. Den var
intressant.d.:.:àú  Ø      b  @ Nylander (f
p): Jag får också tacka för föredragningen. Den var intressant.d.:. àú  x   p
z  @om andra nivåer för ramen för
utgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner (m), (kd), (c) och (fp). dtas.øú  `
  ÿÿÿz  @om andra nivåer för rame
n för utgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner (m), (kd), (c) och (fp).
dtas.øú     @&lt;røÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @bet. 2
003/04U1 2ú  è   ð      @ú     @19øÿ   @ú     @Finansutskottetfú
@FIU01M19ú     @20øÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @TRUE   @ú
Per Molander: Jag ska vara mycket kortfattad. Jag trycker på den punkt som jag
hade på min lista här ti
digare. Skillnaden mellan skatteavvikelser och sanna utgifter på utgiftssidan är
 den årliga prövningen s
om utgiftssidan utsätts för. Det är förvisso korrekt som Curt Malmborg säger att
 allting redovisas för rik
sdagen. Riksdagen måste ta ställning till alla de system som vi har. Men efter
några år har dessa system
 försvunnit. Vi har delvis fått en ny uppsättning riksdagsledamöter, och det här
 lagras inte, och man mot
ionerar inte om det på samma sätt som i fråga om utgiftssidan.
Jag ska referera en tidigare hög tjänsteman på budgetavdelningen på
Finansdepartementet, som brukade bet
eckna statsbudgeten som en petrifierad kökkenmödding, alltså en förstenad
avfallsplats. Vi vill undvika
den här försteningen. Vi vill ju att budgeten varje år i någon mening ska vara
uppe till diskussion. Och
 just i det perspektivet tror jag att den här konstruktionen med utgiftssystem
på intäktssidan är olyckl
ig. Det blir inget motionerande - ingen som rör om i komposten aktivt varje år.
När det gäller budgeteringsmarginalens storlek kan jag säga att när vi
ursprungligen gjorde detta tog vi
 inte dessa siffror ur luften utan vi gjorde en, låt vara rätt enkel, statistisk
 analys - men dock en
analys - av prognoser bakåt och av vilken variation som både enskilda anslag och
 aggregaten, utgiftsom
rådena, liksom budgeten som helhet uppvisar. Vi startade med siffrorna 1, 2 och
3 % för de tre åren. Os
äkerheten växer alltså med tiden, och det är inte en siffra utan tre siffror som
 behövs. 1, 2 och 3 % var
 ganska väl baserat på den historiska erfarenheten då. Sedan blev det 1,5 %, 2 %
 och 2,5 % i det första
förslaget, som lades fram våren 1996. Men jag tror att det hamnar i den
storleksordningen. Det är också
vad Svante Öberg här redovisade från sina utredningar. Det bör röra sig om
procent och inte promille.så va
rsÈù  J  @När det gäller budgeteringsmarginalens storlek kan jag säga att när vi
 ursprungligen gjorde detta t
og vi inte dessa siffror ur luften utan vi gjorde en, låt vara rätt enkel,
statistisk analys - men doc
k en analys - av prognoser bakåt och av vilken variation som både enskilda
anslag och aggregaten, utgi
ftsområdena, liksom budgeten som helhet uppvisar. Vi startade med siffrorna 1, 2
 och 3 % för de tre åre
n. Osäkerheten växer alltså med tiden, och det är inte en siffra utan tre
siffror som behövs. 1, 2 och 3
% var ganska väl baserat på den historiska erfarenheten då. Sedan blev det 1,5
%, 2 % och 2,5 % i det f
örsta förslaget, som lades fram våren 1996. Men jag tror att det hamnar i den
storleksordningen. Det är
också vad Svante Öberg här redovisade från sina utredningar. Det bör röra sig om
 procent och inte promille
. användÈù  J  @När det gäller budgeteringsmarginalens storlek kan jag säga att
när vi ursprungligen gjorde d
etta tog vi inte dessa siffror ur luften utan vi gjorde en, låt vara rätt enkel,
 statistisk analys - m
en dock en analys - av prognoser bakåt och av vilken variation som både enskilda
 anslag och aggregaten
, utgiftsområdena, liksom budgeten som helhet uppvisar. Vi startade med
siffrorna 1, 2 och 3 % för de
tre åren. Osäkerheten växer alltså med tiden, och det är inte en siffra utan tre
 siffror som behövs. 1, 2
och 3 % var ganska väl baserat på den historiska erfarenheten då. Sedan blev det
 1,5 %, 2 % och 2,5 % i
 det första förslaget, som lades fram våren 1996. Men jag tror att det hamnar i
den storleksordningen.
Det är också vad Svante Öberg här redovisade från sina utredningar. Det bör röra
 sig om procent och inte pr
omille.ntligenÈù  J  @När det gäller budgeteringsmarginalens storlek kan jag
säga att när vi ursprungligen gj
orde detta tog vi inte dessa siffror ur luften utan vi gjorde en, låt vara rätt
enkel, statistisk anal
ys - men dock en analys - av prognoser bakåt och av vilken variation som både
enskilda anslag och aggr
egaten, utgiftsområdena, liksom budgeten som helhet uppvisar. Vi startade med
siffrorna 1, 2 och 3 %
för de tre åren. Osäkerheten växer alltså med tiden, och det är inte en siffra
utan tre siffror som behövs.
 1, 2 och 3 % var ganska väl baserat på den historiska erfarenheten då. Sedan
blev det 1,5 %, 2 % och 2
,5 % i det första förslaget, som lades fram våren 1996. Men jag tror att det
hamnar i den storleksordni
ngen. Det är också vad Svante Öberg här redovisade från sina utredningar. Det
bör röra sig om procent och i
nte promille. riksdaÈù  Ã   H2
                               8+
                                  igt förekommande längre tillbaka i tiden. Jag
tror också att budgetlagen och
den nya budgetprocessen kan vara ett effektivt verktyg i finansministerns händer
 om han väljer att anv
ända det på rätt sätt. Vi har hört hur man bland annat har en för liten
budgeteringsmarginal, hur man kan
ägna sig åt bruttoredovisning, det vi i allmänt tal kallar budgettricksande, för
 att kringgå utgiftstaken
. Faktum är att utgiftstaken med en viss framförhållning kan höjas utifrån vad
majoriteten finner vara öns
kvärt. Vi har sett under de senaste åren hur vi under högkonjunkturen har fått
tillfälliga intäktsökningar
i staten som har lett till permanenta utgiftsökningar, vilket jag tror kan vara
ganska allvarligt på s
ikt.str³   ë   H2
                  8+
                      kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen
 på studentbostäder gör det nödvän
digt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren
2004-2006.   £    Z
                     H2
                        okraterna ans
er därför att det behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt
skattetryck och långsiktiga,
 förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan
bidra till en bättre fungeran
de bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt,
åtgärder motsvarande halverad
byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade
fastigheter. En omställn
ing med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom
utgiftsområde 18. Ökat anslag beh
övs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort
orättvisor i dagens system och kom
penserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en
avveckling av fastighetsskat
ten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya
räntebidrag bör beviljas f
rån år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av
hyresbostäder eller som b
idrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället
införs en permanent skattere
duktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar
 en halvering av bygg
momsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör
ersättas med ett anslag f
ör ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre
överensstämmelse med det kommunala själv
styret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med
bostadsöverskott. Genom att detta st
öd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande
bristen på studentbostäd
er gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål
under åren 2004-2006.3! der gör
is¢  @okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning för
bostadspolitiken med sänkt skattetryc
k och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram
förslag som kan bidra till
en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad
fastighetsskatt, åtgärder mots
varande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning
i nyproducerade fastig
heter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av
anslagsbehoven inom utgiftsområde 1
8. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som
 tar bort orättvisor i dage
ns system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen.
 Genom en avveckling
av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga nya räntebid
rag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas
till nybyggnad av hyresbo
städer eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
hållbarhet. I stället införs en p
ermanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan
reduktion motsvarar en
halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala
bostadsbolag bör ersättas
 med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i
bättre överensstämmelse med d
et kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i
kommuner med bostadsöverskott. G
enom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd
avvecklas. Den omfattande brist
en på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag
för detta ändamål under åren 2
004-2006.Ó''''  ë   °ú  H2
                        okraterna anser därför att det behövs en helt ny
inriktning för bostadspolitiken med sänkt
skattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi
fört fram förslag som kan b
idra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om
avskaffad fastighetsskatt, åt
gärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare
hyressättning i nyproducer
ade fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av
 anslagsbehoven inom utgi
ftsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra
regeländringar som tar bort orättvi
sor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska
situationen. Genom en a
vveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga n
ya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag
 beviljas till nybyggnad
av hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet. I stället
införs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av
en sådan reduktion mot
svarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av
kommunala bostadsbolag
bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men
som står i bättre överensstämm
else med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla
fastighetsägare i kommuner med bostadsöv
erskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd
 avvecklas. Den omfatt
ande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt
investeringsbidrag för detta ändamål u
nder åren 2004-2006.£   K   H2
                               8+
                                  abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2
                                                                     8+
                                                                        enlighet
 med vår partimotion Fi241 yrkandena
5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag, ökning av
utgiftsramen för budgetåre
t 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och
2006 föreslås minskas med 2
48 respektive 248 miljoner kronor.ramen          ë   X
                                                         8+
                                                            ta beror främst på
att tidsbegränsade satsningar  u
pphör efter sistnämnda år.juk30     H2
                                        8+
                                            årets första nio månader uppgick
till 43,5 miljarder kronor, en ökni
ng med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    Ã

Curt Malmborg: Jag ska kommentera frågan om kapitalstruktur och överskott i
riksgäldskonto. Det fanns f
örslag om detta i vårpropositionen. Jag nämnde i min inledning att det i
budgetlagens 23 § finns ett und
antag när det gäller investeringar och finansiella tillgångar. Och i det här
fallet handlar det om att m
an flyttar pengar från ett bolag till ett konto i Riksgälden och till ett annat
bolag. Det är ett nolls
ummespel. Lånebehovet påverkas ju inte av det, utan det är en praktisk hantering
 där man kan se staten s
om en koncern.
Lars Bäckström (v): Jag har många frågor, men jag ska börja med den viktigaste
som jag ska ställa till Per
 Molander. Han talade om att man kan komma på ett sluttande plan. Och såvitt jag
 förstod menade han att
 när det gäller bland annat en del av de åtgärder som riksdagen har beslutat om
finns det en risk och at
t man bör vara observant.
Sedan finns det en del åtgärder som riksdagen inte har beslutat om och som
kanske också skulle göra att
man befann sig på ett sluttande plan. Jag vill höra Molanders bedömning av det.
Skulle PPP också kunna v
ara det sluttande planet? Per Molander vet vad jag menar, alltså infrastruktur.
Om man till exempel h
öjde egenavgifter i a-kassesystemet och därmed sparade en del i fråga om
utgifter för staten utan att ju
stera utgiftstaket, skulle det också kunna vara ett sluttande plan? Om man
gjorde så med trafikförsäkrin
gen att man minskade statens utgifter för sjukvårdskostnader, skulle det också
kunna vara ett sluttande
 plan? Skulle det kunna vara ett sluttande plan att ha en karensdag där och
genom det minska statens
utgifter och hävda att man har minskat de offentliga utgifterna? Nu innebär det
en del problem, vilket
 både Per Molander och jag vet. Om man säljer statlig egendom och finansierar
utgifter under utgiftsta
ket som har beständig karaktär, skulle detta också kunna vara ett sluttande
plan?
Den underförstådda frågan är naturligtvis: Är vi lika goda kålsupare både i
majoritet och i minoritet när de
t gäller det sluttande planet, eller är någon av parterna bättre och har större
säkerhetsavstånd enligt Per
 Molander när det gäller det sluttande planet? Det är den implicita frågan. Det
är lika bra att ställa den
 rakt ut så blir det enklare att svara på den.
Jag har en fråga till Svante Öberg som har utvärderat detta. Är inte ett system
med utgiftstak som man s
ätter på tre år och där man lägger ut på ramområden i själva verket
utgiftsdrivande? Jag kan ställa frågan även
 till Per Molander: Är inte systemet i själva verket mycket utgiftsdrivande?
Finns det något annat land
 som lovar reformer på tre års sikt och lägger in det i riksdagsbeslut? Är inte
ett sådant system de fact
o mycket utgiftsdrivande, tvärtemot vad man antog? Jag hävdar att det är
utgiftsdrivande. Nu har vi kan
ske kommit ifrån det systemet tack vare riksdagens rådiga ingripande. Men det
var väl bra att vi gjorde
 det, eller hur?
Jag ska ta upp ytterligare en sak så att även Curt Malmborg får komma med. Är
inte sparmålet för överskådlig
 tid en mycket tuffare budgetpolitisk restriktion än utgiftstaket? Jag påstår
att det är så. Håller statss
ekreterare Malmborg med mig?
Ordföranden: Vem känner sig manad att börja? Per Molander fick några konkreta
frågor. Är majoriteten och o
ppositionen likvärdiga?
Per Molander: Just den formuleringen vill jag av naturliga skäl undvika att
svara på. Däremot tar jag g
ärna upp de exempel som Lars Bäckström nämnde. Jag refererade tidigare till den
internationella diskussi
on som förs om jämförelser som görs mellan den offentliga sektorns storlek i
olika länder av OECD, IMF oc
h andra som håller på med detta. Där finns ett antal fällor och felkällor som
exemplifierats av just det
som Lars Bäckström räknade upp. De är mer eller mindre svårhanterliga, vill jag
påstå. I fråga om vissa sake
r råder det konsensus internt bland redovisningskunniga människor om vad som ska
 gälla. Andra saker är m
er svårhanterliga.
Ett stort komplex är naturligtvis statliga garantier. Vad ligger det för ett
utgiftstryck i en viss st
atlig garanti? År 1996, som jag tidigare refererade till, hade vi en annan
diskussion i huset som gäll
de ett åtagande i fråga om de olympiska spelen. Stockholm ville som bekant
kandidera till de olympiska
 spelen 2004. Efter diverse diskussioner och en mycket snabb utredning beslöt
sig staten för att ställa
 upp som garant för detta. Hur värderar man detta? Det är oerhört svårt att
sätta ett pris på den garantin
och därmed svårt att dela ut utgiftsansvaret om den utgiften så småningom
kommer. Vi hade en del funderi
ngar om hur sådana saker skulle kunna hanteras, men nu gick detta igenom. Sedan
fick vi inte de olymp
iska spelen, så det var ett hypotetiskt fall.
Andra saker är litet knivigare. Lars Bäckström nämnde obligatoriska men privat
producerade och administr
erade försäkringssystem. Vi har bara ett sådant, såvitt jag på rak arm vet, i
det här landet, och det är fo
rdonsförsäkringen som är obligatorisk men som vi köper av privata
försäkringsgivare. I vårt östra grannland
Finland har detta betydligt större omfattning. Om vi vidgar blickarna
ytterligare kan det vara ännu st
örre. Sådant försvårar naturligtvis jämförelsen mellan olika länder. Samtidigt
kan det ibland finnas argume
nt för den ena lösningen. De är inte fullt ekvivalenta. Om man som vissa här i
rummet, förmodar jag, tror
 på konkurrensfördelar kan man tycka att en sådan lösning som är
privatproducerad men obligatorisk kan va
ra vettig även om den belastar hushållskassorna i någon mening lika mycket. Tror
 man på andra fördelar me
d offentliga lösningar kan man komma till en annan slutsats.
Det finns alltså inget enkelt svar på Lars Bäckströms fråga. Detta är en rätt
stor materia. Det som jag i a
lla fall vill säga är att det för vissa av dessa kategorier är ganska klart hur
de ska hanteras. Och i d
e bruttobudgeteringsdiskussioner som har upptagit en del av tiden menar jag att
det är ganska klart v
ad som gäller. Där finns det inte särskilt mycket utrymme för olika åsikter. På
flera av de andra punktern
a gör det det. Därför är det inte lika klart vad man ska svara.
Min gissning, om jag nu ska komma med en sådan, är att vi framöver kommer att se
 mer av den här sortens
lösningar. De långsiktiga skattningar av det offentliga budgetutrymmet som jag
själv och andra har gjor
t tyder på att det kommer att bli trångt. Och min gissning är alltså att man
kommer att tvingas välja den
 här sortens lite oortodoxa lösningar i framtiden helt enkelt för att få rum med
 de saker inom den offen
tliga budgeten som man anser vara högprioriterade.
Sedan ställde Lars Bäckström en konkret fråga: Är utgiftstaket utgiftsdrivande
eller återhållande? Svaret p
å den beror helt och hållet på var man lägger det. Det är en fråga som faktiskt
är märkvärdigt frånvarande i d
en finanspolitiska diskussionen. Det känns ofta som om utgiftstaket kommer som
någon deus ex machina.
Det avgörande är sättet på vilket man räknar fram budgettaket. Curt Malmborg
sade tidigare att det är det
samhällsekonomiska utrymmet som avgör det. Och visst är det argument i den
diskussionen. Men det är något
 slags avvägning mellan politiska ambitioner och samhällsekonomiska
restriktioner som till slut avgör v
ar någonstans det hamnar. Det har förvånat mig som utomstående betraktare och
också som ingenjör i detta g
ebit att det inte har varit mer diskussion kring just den frågan.
Svante Öberg: Är utgiftstaket utgiftsdrivande? Jag tycker inte att det har varit
 så under 90-talet. Men
 det beror på var man sätter utgiftstaket. Om man har ett sådant läge att man
har väldigt stora offentlig
a utgifter och ska försöka minska dem och har ett utgiftstak som också innebär
en successiv nedgång av de
 offentliga utgifterna som andel av BNP är det inte utgiftsdrivande. Men i andra
 situationer kan det
faktiskt vara så om det tolkas så att utgiftstaket är något som man ska försöka
uppnå och att budgeteringsm
arginalen är någonting som man har till sin disposition för att föreslå nya
utgifter. Det är därför som jag
tycker att man borde ha två olika begrepp, alltså någonting annat som man siktar
 på och som ligger betyd
ligt under detta utgiftstak.
Jag förstår i och för sig att Per Molander inte riktigt håller med om detta
eftersom han är konstruktör ba
kom det nuvarande systemet. Men jag anser i alla fall att man bör försöka hitta
en lösning som fungerar
också för finanspolitiken i konjunkturen. Det finns inget sådant system i dag.
Vi har det när det gäller
saldot men inte när det gäller utgifternas storlek. Jag tror att det är en
väldigt viktig fråga för Sverig
e som nation att man inte har ha ett system som leder till en konstig
finanspolitik.
Jag ska även kommentera det som Per Molander sade om att det inte har varit mer
diskussion om utgifts
taket på längre sikt. Jag förstår i och för sig att det inte har varit mer
diskussion eftersom det är svåra
 frågor. Men samtidigt är det oerhört viktiga frågor, alltså var man sätter
detta utgiftstak på tre års sikt
. Jag tror inte att det var så väldigt mycket diskussioner och funderingar i
riksdagen när man började m
ed detta system. Man tyckte väl att det föreslagna utgiftstaket tre år framåt
blir nog bra. Men det är et
t väldigt viktigt beslut som riksdagen fattar, kanske det viktigaste beslutet på
 utgiftsområdet som man
 fattar under ett år. Det var därför som jag ville ha det på våren, så att man
skulle ta detta beslut på fu
llt allvar och så att det inte blandades bort med för många kortsiktiga och mer
påträngande frågor.
Curt Malmborg: Jag tar mig friheten att även besvara en fråga som inte var
riktad till mig. Jag kan in
te undlåta att ge synpunkter på frågan om utgiftstak tre år framåt är
utgiftsdrivande. Jag kan inte finna
något belägg för det. Man kan titta tillbaka i tiden och se hur utgiftstaket har
 utvecklats. Det införde
s 1997 och har fram till i år ökat från 723 miljarder till 822 miljarder, alltså
 med 99 miljarder under
en sexårsperiod. Det är i löpande priser. Om man tar det i fasta priser har det
ökat med 35 miljarder. D
et är alltså 6 miljarder per år. Det tycker jag inte antyder att det är särskilt
 utgiftsdrivande. Det är e
n ganska balanserad utveckling.
Den fråga som ställdes till mig av Lars Bäckström var om vi under överskådlig
tid kan göra bedömningen att s
aldomålet är tuffare än vad utgiftstaket är. Jag vågar inte binda mig för
överskådlig tid. Men i dagsläget ka
n jag hålla med om att saldomålet kanske är en större restriktion än
utgiftstaket och det har vi också har
 redovisat i budgetpropositionen.
Lars Bäckström (v): Måste inte ett system med utgiftstak, om syftet är att hålla
 kontroll på de offentliga
 finanserna, kombineras med ett sparmål? Annars kommer det att bli ett
incitament för sänkt skatt. Dela
r Per Molander den bedömningen? Jag vill erinra om att Svante Öberg i sin
utredning på s. 85 påpekar i f
råga om tidigare utgiftstak att när man sänkte skatten sänkte man också
utgiftstaket. Om målet är att hålla
kontroll på de offentliga utgifterna måste ett tak kombineras med ett sparmål,
annars blir det ett inci
tament för sänkt skatt, och det är ju inte syftet med taket. Jag vill bara
kontrollera att Per Molander
 är överens med mig om detta.
Per Molander: Om vi ser det historiskt föregick saldomål utgiftsmål. Vi startade
 ju med saldomål på grund
 av den galopperande statsskuldsutvecklingen. Sedan upptäckte man att saldot är
en oerhört svårstyrd var
iabel, därför att det är skillnaden mellan två mycket stora tal - utgifterna och
 inkomsterna - och att d
et är mycket svårt, åtminstone det enskilda året, att ha det som målvariabel.
Däremot är det långsiktigt, sås
om görs i Maastrichtsystemet, som ett mål för hur stor skulden får vara, lättare
 att hantera.
Vad det de facto får för effekter på skatteintäktskravet beror på var man lägger
 det. Det går inte att gene
rellt säga att det ena skulle vara ett tuffare krav än det andra, utan det beror
 helt på matematiken, v
ilka siffror man åsyftar i de olika restriktionerna.
Avslutningsvis tror jag att man även i fortsättningen måste räkna med att vi
behöver mer än en budgetrestr
iktion. Att bara ha ett saldomål eller att bara ha ett utgiftsmål är fel. Vi
måste kunna spela med fler
restriktioner eftersom situationen hela tiden varierar. Det går inte att täcka
in alla önskemål med en e
nda restriktion.
Jörgen Johansson (c): Jag kan konstatera att vi är tämligen överens om
intentionerna med budgetlagen. Me
n det finns ändå nyanser i era redovisningar. Värdeorden som jag upplever här är
 öppenhet, tydlighet och f
örtroende. Curt Malmborg betonade förtroendet fyra gånger i sin inledning. Och
jag håller med om att fört
roendet är oerhört viktigt sett ur ett internationellt perspektiv. Men han
talade också om fasthet och
flexibilitet i budgetarbetet. Han sade att den vertikala summan är viktigare än
de horisontala. Det ka
n man i och för sig förstå. Men samtidigt har riksdagen ett visst intresse av
att göra prioriteringar me
llan utgiftsslagen. Därför är de horisontala summorna också intressanta. Och det
 är väl därför som vi sitter
 här, för att vi upplever att riksdagen kanske kommer i andra hand i detta
sammanhang. De minimala bud
geteringsramar som vi i dag har kräver en stor budgetdisciplin från regeringens
sida.
Curt Malmborg talar om fasthet och flexibilitet, och jag undrar: Hur går fasthet
 och flexibilitet iho
p med den anda som de två övriga på podiet tonar fram i detta sammanhang och med
 det förtroende som vi t
rots allt eftersträvar och som Curt Malmborg så tydligt betonar i sin
föredragning?
Curt Malmborg: Det var en lite allmän fråga. Det som jag talade om var
budgetlagen som ger en fasthet
och vissa grundläggande principiella riktlinjer. Sedan finns det möjlighet att
göra undantag. Det är det
 som jag menar med flexibiliteten. Jag menar naturligtvis att regeringen och
riksdagen - det är ju ri
ksdagen som fattar beslut - håller sig inom dessa grunder.
Jag kanske sade tydlighet fyra gånger också därför att jag tycker att tydlighet
och förtroende är väldigt v
iktiga. Tydligheten är att allt ska redovisas och att inget ska smugglas undan.
Det finns inget trick
sande, utan allt ska redovisas öppet för riksdagen. Sedan är det riksdagen som
har att fatta beslut. Ty
dligheten är en grund för förtroende, förtroendet från marknaden med mera.
Bakom denna diskussion finns en antydan om att man smyger undan saker och att
tillståndet egentligen
inte är så bra som vi säger att det är. På olika nivåer testas detta förtroende.
 Riksdagen gör en granskning
. Inte minst medierna gör en mycket ingående granskning av budgeten. Och
marknaden tittar på detta som
jag var inne på. Och jag kan försäkra att man har en nära kontroll på allt som
vi gör. Dessutom har vi i S
verige ett system med oberoende myndigheter som har till uppgift att granska
utgiftsprognoser, konju
nkturbedömningar med mera - KI och ESV. Dessa fyra granskare tycker jag borgar
för att man bara får det
 förtroende som man förtjänar.
Jörgen Johansson (c): Granskning är ju skede två. Prioriteringsdiskussionen
kommer i skede ett. Många av
 oss upplever att det trots allt blev en maktförskjutning med det system som
infördes under våren, vilk
et kanske var mindre lyckligt.
Yvonne Ruwaida (mp): Jag tänkte ta upp frågan om utgiftstaket. Jag håller med
Svante Öberg om att det sy
stem som i dag finns i budgetlagen med utgiftstaket och en budgeteringsmarginal
kan uppfattas som ot
ydligt. Väldigt många som man talar med om budgeten förstår inte riktigt detta
med utgiftstaket och budg
eteringsmarginalen. Det är väldigt otydligt för allmänheten och ibland kanske
även inne i de politiska pa
rtierna. Vi har själva skissat en del på Svante Öbergs idé om att ha ett mål med
 statens utgifter och att
 också ha ett utgiftstak. Då blir budgeteringsmarginalen utrymmet däremellan.
Jag vill ställa en fråga till Curt Malmborg om hur Socialdemokraterna ser på den
 idén och om de kan tänka
 sig att förändra budgetlagen så att man kan diskutera att införa ett mål för
statens utgifter. Rent psyko
logiskt tror jag att det finns en fördel med det.
Jag vill ställa ytterligare en fråga till Curt Malmborg. Den handlar om
underlaget för de beräkningar oc
h de olika prognoser som presenteras i budgeten. Jag håller med om att det
underlaget inte alltid är t
illräckligt. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få ett bättre
underlag för att på ett bättre sätt
kunna värdera vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett samarbete med
Socialdemokraterna och Vänst
erpartiet, och vi får ibland mer information än det som framgår i budgeten. Men
jag tror att det rent d
emokratiskt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske politiskt är svårt om
 man inte reglerar det p
å ett bättre sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det. Men tänk tanken
att det finns en majoritet
sregering. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett bättre underlag.
Detta är inte en fråga som
 ligger i våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt Malmborg om han kan
tänka sig en ansträngning f
ör att förbättra det här underlaget.
Jag skulle också vilja fråga Svante Öberg om han ser något sätt på vilket man
kan förändra budgetlagen så att
 det finns en skyldighet för regeringen att presentera bättre underlag till de
prognoser som redovisas
.
Jag har en fråga som jag vill ställa till Per Molander, Svante Öberg och Curt
Malmborg om saldomålet. Ja
g undrar hur man ser på saldomålet. Tycker man att det målet är
tillfredsställande, eller kan man kanske
diskutera ett annat innehåll i ett saldomål? Man kan till exempel titta på
enbart statens finanser i st
ället för att titta på hela den offentliga sektorns finanser. Jag skulle
uppskatta om jag kunde få reda
på vilka åsikter som finns omkring det.
Curt Malmborg: Jag uppfattade den första frågan som om man skulle införa det som
 Svante Öberg talade om,
 nämligen ett utgiftsmål för statens utgifter. Det kan man naturligtvis tänka
sig. Det som jag dock tyck
er är viktigast är det som jag har varit inne på, nämligen en
osäkerhetsmarginal. Egentligen fyller det s
amma funktion att man har en osäkerhetsmarginal så att man kan ta hänsyn till
prognosmissar och kanske
också arbetsmarknadspolitiska insatser, alltså en sorts reserv. Det är klart att
 man kan kalla den summ
a som uppstår under utgiftstaket minus denna marginal för ett utgiftsmål. I den
meningen håller jag med
om detta.
Det ställdes en fråga om vi kan tänka oss att förbättra underlaget för
prognoser. Självklart kan vi det. I
detta sammanhang är regeringen naturligtvis lyhörd för riksdagens synpunkter,
och vi vill självklart göra
 allt för att underlätta arbetet i riksdagen. Samtidigt kan man säga, vilket
Svante Öberg var inne på, at
t det är svårt med prognoser. Man kan kanske inte förvänta sig att få sanningar.
 Men så mycket underlag so
m vi kan prestera kommer vi naturligtvis att ge.
Den tredje frågan handlade, som jag uppfattade den, om huruvida man antingen
skulle ersätta dagens mål
med ett mål för statens och statsbudgetens saldo eller kanske ha komplementära
mål. Det vore kanske dumt
 att utesluta det, men jag menar att vi nu har ganska väletablerade
målformuleringar med utgiftstaket
och saldot i det offentliga officiella sparandet. Det finns en besvärlighet när
man använder flera mål.
Man låser in det hela lite grann, och man ska vara försiktig med att ändra
fungerande målstrukturer.
Det mål som vi använder - saldomålet - är ju också internationellt vedertaget.
När jag visade min bild här
och jämförde tillståndet i de offentliga finanserna så är det utifrån de
internationella definitioner som
finns och som vi använder.
Det är också viktigt att säga att hur finanspolitiken påverkar efterfrågan på
varor och tjänster beror på hu
r det är i den samlade offentliga sektorn. Det är av underordnad betydelse hur
det är i olika delsektor
er. Man ska inte tro att ett mål som handlar om statens budgetsaldo på något
sätt är viktigare än de övriga
, utan det är den samlade offentliga sektorn som gäller.
Man skulle kunna tänka sig ett mål för statens budgetsaldo om man hade en
utveckling där statsskulden öka
de som andel av BNP. Det skulle naturligtvis vara oroväckande, men nu har vi ju
inte den utvecklingen
 utan tvärtom en positiv utveckling där vi går från en statsskuldsandel på 50 %
till 45 %. För dagen är int
e det påkallat.
Svante Öberg: Underlaget för beräkningen av prognoser borde vara bättre och  ju
mer regeringen kan prese
ntera för riksdagen, desto bättre är det - bara man inte fyller
budgetpropositionerna med så enormt myck
et detaljer så att det blir svårt för riksdagen att få en överblick. Hur mycket
av detaljer som man ska r
edovisa är ju en avvägning.
Men jag skulle också vilja peka på möjligheten att följa upp utvecklingen i
efterhand, så att man följer u
pp de prognoser som man har gjort och använder en del av våren till den typen av
 granskning i riksdage
n. Man kan göra sådana prognos-utfallsstudier som vi gör när det gäller
tillväxtprognoser på Konjunkturinst
itutet. Det är en vedertagen teknik, och då kan man försöka förklara
avvikelserna och se om riksdagen tyc
ker att de är acceptabla eller inte. Möjligheten finns att göra det i efterhand.
Det här med möjligheten att förändra budgetlagen tror jag att jag lämnar till
Per, för jag är inte så bra på
det.
Jag tycker att saldomålet är ett bra mål, utifrån min erfarenhet som ekonom. Det
 målet kom till efter det
 att jag hade slutat på Finansdepartementet. Jag blev riktigt nöjd med att
regeringen och riksdagen fa
ttade beslutet om att på sikt sträva mot 2 % i överskott. Så långt hade vi inte
kommit så länge jag var kva
r där. Jag skulle i och för sig kunna tänka mig någon annan siffra än 2 % -
gärna lite högre. Men det är en
sak på marginalen.
Jag var med om att diskutera stabilitets- och tillväxtpakten i EU. Då tillhörde
jag något som hette den
monetära kommittén. Det var ett tyskt förslag från början. Man hade då
formuleringar om att man på sikt sku
lle nå balans i de offentliga finanserna. För svensk del menade jag att man då
inte hade tillräcklig res
pektmarginal till golvet minus 3 %. Jag tyckte att det var viktigt att få in det
 här att man också kund
e ha överskott på längre sikt. Så blev också pakten sedan formulerad, vilket jag
 tyckte var bra. För svens
k del har vi sedan följt en sådan linje.
Jag tror att det är bra att ha ett mål som gäller för hela den offentliga
sektorn. Förutom det som Curt s
ade om att det är så man brukar titta på det internationellt så svänger de andra
 delarna i den offentliga
 sektorn än staten inte så mycket. Kommunerna brukar gå med ungefärlig balans.
Det spelar därför inte så st
or roll om man tar enbart staten eller både staten och kommunerna.
Socialförsäkringssektorn brukar ha e
tt överskott som inte förändras så mycket över åren. Jag tycker att det talar
för att man kan ha ett mål för
hela den offentliga sektorn. De stora svängningarna sker i statsbudgeten. Man
täcker alltså de stora sv
ängningarna i statsbudgeten även om man har ett mål för hela den offentliga
sektorn.
En sak som jag däremot inte tycker att man ska göra är att sätta ett mål för det
 offentliga sparandet år för
 år. Då hamnar man återigen i en situation att om man börjar avvika från det mål
 som är satt för ett visst år
 så måste man föra en politik som bli pro-cyklisk, som man brukar säga. Den
förstärker alltså en konjunktur
uppgång och en konjunkturnedgång. Jag tycker att det ska vara ett långsiktigt
mål och att man ska tillåta
 variationer på kort sikt.
Ordföranden: Har Per Molander några kommentarer om saldomål och så vidare?
Per Molander: Jag tror att det mesta är sagt, men jag kan kanske ändå säga ett
par saker.
Man måste nog säga samma sak här som jag sade som svar på en tidigare fråga från
 Lars Bäckström. Det finns i
ngen enskild restriktion som löser hela problemet, oavsett om vi definierar det
för staten eller för he
la den offentliga sektorn. Vi måste nog finna oss i att även framgent jobba med
flera variabler och ti
tta på de olika delsystemen för att se hur de ser ut långsiktigt. Det går inte
att sammanfatta detta i e
tt tal som ska ligga på en viss nivå.
Som Curt påpekade är vi när det gäller Maastrichtdefinitionen bundna av
internationella åtaganden. Där måst
e vi följa en viss definition som har lagts fast på EU-nivå för att det ska bli
jämförbart mellan EU:s med
lemsstater. Där har vi inte så mycket att välja på. Sedan kan vi naturligtvis
därutöver välja att redovisa
för vilka delsystem som helst och med andra definitioner.
Jag skulle vilja puffa lite för ett dokument som jag tycker är lite
underskattat. Det är årsredovisninge
n för staten, som ESV producerar. Det är ett innehållsrikt dokument som ständigt
 förbättras efter de första
 försöken som gjordes i mitten på 90-talet. Där är man så nära man kan komma en
kostnadsmässig redovisning a
v statens tillgångar och skulder med alla de reservationer som gäller där. Det
liknar redovisningen för
ett större företag med alla de likheter och skillnader som finns. Alla som
sysslar med att titta på bol
agsredovisningar vet att även där är det en hel vetenskap att veta vilka siffror
 som är viktiga och vilk
a som är mindre viktiga. Det går inte bara att titta på den sista linjen, utan
det finns alltid en stor
 notapparat i varje större koncerns årsredovisning. Så måste det naturligtvis
vara även i staten.
Slutligen tror jag att den allmänna tendensen internationellt är att gå i
riktning mot ännu större långsik
tighet i budgetrestriktionerna än vad vi har gjort nu. Jag håller helt med om
vad Svante har sagt om m
ål definierade över en konjunkturcykel. Det är i en viss mening intelligentare
än årsvisa mål. Men framöver
, med de påfrestningar som vi vet kommer till följd av åldrande befolkning,
rörliga skattebaser och så vi
dare, så är det de riktigt långsiktiga budgetrestriktionerna som kommer att vara
 de definierande för pol
itikens handlingsutrymme. Svårigheten är naturligtvis att föra in dem på ett
trovärdigt sätt i dagspolitik
en, det vill säga att få dessa långsiktiga restriktioner att ha bett i den
dagspolitiska debatten.
Jag har ingen lösning på det, men det har gjorts kalkyler. Bland annat var jag
själv med om att förra vår
en producera en uppsats av Martin Flodén på Handelshögskolan. Han har tittat på
stora delar av OECD-områd
ets långsiktiga problem, och gör kalkyler på 50 års sikt och mer. Hans slutsats
när det gäller vårt saldomål
 var att det snarast var i underkant och kanske skulle ligga ½ % högre än där vi
 har lagt det nu. Men an
dra länder inom EU, framför allt på Medelhavsfronten, har mycket större problem
än Sverige i det här avsee
ndet.
Den allmänna tendensen går i riktning mot större långsiktighet i restriktionerna
 snarare än mot årsvisa re
striktioner.
Ordföranden: Utifrån den diskussion som finansutskottet förde inledningsvis när
vi beslutade om att ha e
n hearing så tycker jag att de frågor som har ställts i den första ronden väl
har anslutit till den probl
embild som då diskuterades. Det gäller även de svar som har givits. Det har
varit en hög och bra kvalite
t på hearingen så här långt.
Vi sade att vi skulle gå ett varv till, och jag tycker att vi använder det andra
 varvet till korta fråg
or och korta svar, som kompletterar den bild vi har fått. Vi ska hålla
kvaliteten på hearingen och inte
 ta om samma sak en gång till. Det är mitt vädjande.
Kjell Nordström (s): Jag har en kort fråga: Skulle man i budgetlagen skriva in
en procentsats för hur s
tor budgetmarginalen ska vara?
Curt Malmborg: Det är en sak som man kan överväga. Jag ska inte ge något bestämt
 svar på det, men jag har
ju från första början här varit inne på budgeteringsmarginalen och hur man ska
få någon rätsida på den. Ett s
ätt är naturligtvis att ange en viss procentsats. Sedan gäller det att komma
överens om vilken procentsa
ts det ska vara.
Cecilia Widegren (m): Herr ordförande! Jag tänkte lyfta blicken något mot vår
omvärld. Jag noterar i ett
antal dokument som regeringen har givit ut de senaste åren att utgiftstaket är,
som man skriver, trovär
dighetsskapande gentemot vår omvärld. Det betonas och upprepas ett antal gånger.
 Trots det vi har hört i
 dag så har utgiftstaken ändrats och vi har en snål budgetmarginal. Min fråga
är: Är detta det mest trovärd
ighetsskapande instrumentet för vår omvärld? Är det tillräckligt, eller krävs
det en kombination? Jag avse
r nu enbart det som är inriktat på den internationella omvärlden kontra det som
vi har diskuterat tidig
are i dag.
Curt Malmborg: Jag tror att just kombinationen av utgiftstak och saldomål är det
 som är trovärdighetsska
pande. De sakerna kompletterar ju varandra.
Svante Öberg: Jag är inte så bra på att bedöma den internationella reaktionen
nu. Förr hängde jag med på det
 väldigt bra. Den process som vi gick igenom under 90-talet väckte mycket stor
internationell respekt,
 och då hade vi ju egentligen alla de här instrumenten tillgängliga. Det var en
dramatisk förändring, som
 väckte respekt i alla läger där jag uppträdde internationellt.
Per Molander: Jag kan svara som jag gjorde på den tidigare frågan. Min bild är
att de bedömningar som gör
s internationellt, både av OECD, IMF och andra instanser, går i riktning mot att
 man tittar mer på långs
iktig utveckling. Vi har visat att vi kunde klara det akuta krisskede som vi
upplevde under 90-talet
. Nu riktar man blicken fram emot 2030 och bortom det. Det ligger en dynamik i
den demografiska utve
cklingen och en del andra sådana faktorer som är ganska väl känd. Det finns
kalkyler gjorda både av OECD,
 av EU:s finansministerråd och så vidare som ger en ganska klar bild över hur
läget kommer att se ut. När
 sådana instanser som IMF och andra tittar på hur de offentliga finanserna sköts
 i ett land så är det sna
rast det som man i dag fokuserar på. Frankrike och Tyskland har mer närliggande
problem. Men har man k
larat sig ifrån dem, som vi har gjort, så är nästa stadium att hitta en
trovärdig och uthållig finanspolit
ik på lång sikt. Det är avgörande.
Gunnar Nordmark (fp): Jag har en liten fråga. Vi har ju tittat på hur det har
fungerat bakåt i tiden. O
m man rent konkret tittar på hur budgetlagen ser ut och hur den har verkat under
 den tid som den har
funnits - vilka konkreta förändringar skulle ni vilja se av den för att den
bättre skulle uppfylla de mål
 och den anda som finns i dag?
Curt Malmborg: Det känns som om jag är lite tjatig, men jag skulle återigen
vilja fokusera på budgeterin
gsmarginalen. Jag tycker att budgetlagen i sin grundstruktur - fasthet men med
flexibilitet - funger
ar väl. Budgeteringsmarginalen är ett problem. Svaret på Kjell Nordströms fråga
är att man nog kan tänka si
g att ha en fastare reglering av i vilken storlek den ska vara.
Svante Öberg: Jag tycker att det viktigaste är att få fram ett system som
fungerar väl även i olika konju
nkturer så att finanspolitiken inte fungerar fel i olika konjunkturskeden.
Per Molander: Utöver det som de båda föregående talarna har nämnt så kan jag ta
upp långsiktigheten och ett
 krav på regelbundna analyser av den mycket långa sikten. Detta bör läggas till
det andra. Man ska ha en
 årlig redovisning av 30- eller 40-årsperspektivet. Jag kan avslöja att vi
laborerade med sådana tankar
på budgetavdelningen när vi gjorde resten av detta paket i mitten av 90-talet.
Men då gjorde vi bedömnin
gen att det ännu befann sig på laboratoriestadiet och inte hade nått en sådan
mognadsgrad att det gick a
tt omsätta i praktisk policybildning. Det kanske är ett annat läge i dag.
Lars Bäckström (v): Jag vill ställa en fråga till Per Molander. Man vill undvika
 problem och få hög genoms
kinlighet. Om jag som politiker sänker skatten för låginkomsttagare så drabbar
det kommunerna. Bör jag då
kompensera kommunerna med höjda statsbidrag och därmed höja utgiftstaket för att
 undvika problem med net
toredovisning? Säger budgetlagen det?
Jag vill också ställa en fråga till Svante Öberg. Om jag inför den idé som du
har haft om utgiftsmål och ut
giftstak så finns alltså under utgiftsmålet ett slags utrymme för planerade
reformer. Sedan har du också
tänkt dig en osäkerhetsmarginal under taket. Vilket institutionellt ramverk
rekommenderar du för att få
lov att utnyttja osäkerhetsmarginalen? Ska det vara avvikelse med x procent,
minus x procent i förhålla
nde till vad som anses som långsiktigt uthållig tillväxtnivå? Är det någon sådan
 idé som du har tänkt dig? De
t framgår inte riktigt av din utredning, eller så har jag glömt.
Per Molander: Om jag fattade Lars fråga rätt så är svaret förhållandevis enkelt.
 Om man gör någon sorts skat
teväxling mellan den statliga och den kommunala sektorn och kanske samtidigt
justeringar på utgiftssid
an så att staten tar över vissa utgifter som kommunerna har eller lämnar det
oförändrat så bör det naturlig
tvis leda till tekniska justeringar.
Jag tar det exempel som du nämnde. Om man minskar de kommunala skatteintäkterna
genom ett ökat grundavd
rag eller något sådant och vill hålla kommunerna skadeslösa för att de ska kunna
 fullgöra sina uppgifter s
å kräver det en ökning av statsbidraget. Då ska det självfallet leda till en
teknisk justering av utgifts
taket - ja.
Svante Öberg: Det institutionella ramverket kan se ut på lite olika sätt. Jag
redovisade en modell i ut
redningen där man skulle sikta mot att nå ned till målet även om utgifterna blev
 tillfälligt högre. Men ra
mverket kan utformas även på andra sätt. Möjligen är det en sådan diskussion som
 pågår i Regeringskansliet.
Jag har ingen rekommendation om ett enda ramverk. Det viktiga är att man
tillåter konjunktursvängningar
 att ha en effekt på utgifterna utan att det utlöser en pro-cyklisk
konjunkturpolitik.
Gunnar Axén (m): Jag tycker att Curt Malmborg lite grann har tonat ned det
utgiftstryck som finns i d
e offentliga finanserna. Redovisningen av hur utgifterna har ökat under de
senaste åren tog ju inte me
d de utgifter som nu via nettoredovisning har förvandlats till
intäktsminskningar i budgeten i stället.
 Konjunkturinstitutet har visat att summan av de ofinansierade reformerna sedan
1998 uppgår till 168
miljarder kronor.
Regeringen gjorde själv i vårpropositionen 2001 prognosen för 2004 att de
offentliga utgifternas andel
av BNP skulle uppgå till 53 % nästa år. Nu i höst gör man prognosen att andelen
kommer att uppgå till 56 %
 - tre procentenheter högre - nästa år. Anser inte Curt Malmborg att det finns
ett ganska kraftigt unde
rliggande utgiftstryck i de offentliga finanserna?
Curt Malmborg: Jag vet inte precis om man kan tala om ett tryck. Det finns ju
ett utgiftstak och en
budgetlag som sätter restriktioner för hur långt det kan nå. Jag redovisade
siffror för hur utgiftstaket
har förändrats. Jag kan upprepa dem: Från 1997 till 2003 har det förändrats med
99 miljarder i löpande pri
ser. I fasta priser är det 35 miljarder. Det är 6 miljarder kronor per år. Jag
tycker inte att det är en
 särskilt dramatisk utveckling av starka utgiftsökningar.
Carin Lundberg (s): Hemma hos mig är jag ständigt utsatt för frågor om
infrastruktur - bärighetssatsninga
r på grusvägar, finansiering av Norrbotniabanan och så där. Därför tänkte jag
bara höra om jag kunde få en ko
rt beskrivning av läget i arbetet med kostnadsredovisning, som Per Molander var
inne på. Curt Malmborg
 sade att arbetet pågår.
Curt Malmborg: Regeringskansliet kommer snart ut med en departementsstencil som
kommer att ha namnet
 Nya principer för utformning av statsbudgeten - konsekvenser för budgetlagen.
Det är en arbetsgrupp in
om Finansdepartementet som har jobbat med den. Den kommer att skickas ut på
remiss, och sedan får vi s
e när vi kan återkomma till riksdagen om detta. Det handlar om det som vi har
varit inne på, det vill s
äga kostnadsmässig redovisning med mera.
Vi har också gett uppdrag till myndigheterna för att kunna redovisa konkret hur
en budget skulle kunna
 se ut - en så kallad skuggbudget som vi skulle kunna redovisa för riksdagen om
vi kommer tillbaka und
er våren med detta. Det ligger alltså rätt nära i tiden. Vad det innebär för
infrastrukturen och grusvägarn
a vågar jag dock inte svara på.
Lars Bäckström (v): Jag blir konfunderad, Per Molander, av ert svar till mig.
Jag förstår att om man nu
sänker skatten för låginkomsttagare genom att höja grundavdraget så kompenserar
man kommunerna genom att
öka statsbidraget. Men jag kan inte förstå hur man kan kalla det för en
beräkningsteknisk justering. Det
är det väl inte? Det är ju inte saldoneutralt. Det är en rak höjning av
utgiftstaket, och det ska man ju
inte göra. Skattesänkningen skulle alltså leda till att man fick skära bort
något annat under utgiftstake
t. Jag kan inte se att det är en beräkningsteknisk justering.
Per Molander: Jag utgick i min enfald från att det skulle vara saldoneutralt,
och att staten på något s
ätt skulle täcka inkomstförlusten i systemet någon annanstans. Annars får man
hantera problemet med saldo
restriktioner först. Om vi ligger på gränsen i det avseendet så är ju hela
operationen inte genomförbar. D
u får definiera vilka restriktioner som gäller som underlag för frågan.
Lars Bäckström (v): Taket gäller ju alldeles oavsett saldot. Det har inget med
det att göra. Taket är en
absolut restriktion.
Per Molander: Var vi har lagt taket beror bland annat av vilka
saldorestriktioner vi har med oss i b
agaget. Det är ju en effekt av gamla beslut och gamla restriktioner. Man kanske
inför ett kommande bud
getår säger: Nu ska vi sänka kommunernas skatteintäkter. Vilka motåtgärder på
inkomstsidan för hela den offe
ntliga sektorn ska det då leda till? måste man fråga sig. Kan vi göra denna
skattesänkning ofinansierat e
ftersom vi har en sådan marginal till saldomålet att det är tänkbart? Om svaret
på den frågan är nej, måste
ju staten på något sätt täcka den inkomstförlusten. Då menar jag att det
huvudsakligen blir en beräkningste
knisk justering.
Ordföranden: Ni får fortsätta debatten efteråt. Annars hamnar vi i en debattsits
 här, och det ska ju vara
 mer av en utfrågning.
Ingen mer har begärt ordet, så jag ber att få tacka er som har varit inbjudna
hit, Curt Malmborg, Svant
e Öberg och Per Molander, för er medverkan. Jag tycker att utfrågningen har
varit bra. Den har på ett my
cket bra sätt klarlagt de frågor som utskottet har ställt. Jag vill tacka er för
 det. Jag tackar också ut
skottets ledamöter, åhörarna och även er som har följt utfrågningen via webben.
Därmed förklarar jag dagens
hearing för avslutad.
Bilaga 18
Finansutskottets offentliga utfrågning
om den aktuella penningpolitiken
Tid: Torsdagen den 16 oktober kl. 09.00-12.00
Lokal: Skandiasalen i Neptunus
Inbjuden
Riksbankschef Lars Heikensten
Deltagare
Fredrik Reinfeldt (m) ordförande
Karin Pilsäter (fp)
Sonia Karlsson (s)
Mats Odell (kd)
Lars Bäckström (v)
Agneta Ringman (s)
Gunnar Axén (m)
Christer Nylander (fp)
Agneta Gille (s)
Cecilia Widegren (m)
Jörgen Johansson (c)
Finansutskottets offentliga utfrågning om den aktuella penningpolitiken
Ordföranden: Hjärtligt välkomna säger jag till alla här och till dem som följer
utfrågningen på riksdagens w
ebb-TV. Ett särskilt välkommen vill jag säga till Lars Heikensten.
Först får riksbankschefen ordet. Därefter följer en frågerunda med en fråga per
parti med möjlighet till up
pföljande fråga i storleksordning. Sedan tar vi en kortare paus för att efter
denna återsamlas och bered
a möjlighet också för övriga att ställa frågor.
Först får alltså Lars Heikensten ordet. Välkommen!
Lars Heikensten: Tack så mycket och tack för att jag har den här möjligheten att
 komma till finansutskot
tet och redogöra för penningpolitiken. De här utfrågningarna av mig och min
företrädare ser jag som en vik
tig möjlighet för oss att förankra vår politik och att resonera och diskutera
kring de frågor som är av be
tydelse för penningpolitiken under de närmaste åren.
Jag hade i dag tänkt uppehålla mig vid tre teman. Inledningsvis tänker jag säga
några ord om konsekvenser
na av folkomröstningens utfall för Riksbanken. Därefter tänker jag, och det
upptar väl merparten av min i
nledning, tala om inflationsrapporten och bakgrunden till det räntebeslut som vi
 fattade på direktions
sammanträdet i går. Slutligen kommer jag att ta upp en del frågor som gäller
förutsättningarna för långsikti
g tillväxt i Sverige.
Med glädje svarar jag därefter på era frågor och lyssnar på era synpunkter.
Låt mig börja med Riksbanken efter folkomröstningen. Resultatet av
folkomröstningen blev, som vi alla ve
t, ett nej. För oss innebär det att vi precis som tidigare inriktar verksamheten
 mot våra lagstadgade h
uvuduppgifter: att upprätthålla prisstabilitet och att främja ett säkert och
effektivt betalningsväsende.

När det gäller penningpolitiken kan man väl säga att det är business as usual.
Under normala omständighete
r innebär det att vi kommer att fortsätta hålla oss till den enkla
handlingsregel vi använder; om inflat
ionen i framtiden väntas bli högre än inflationsmålet på 2 % höjer vi räntan,
och vice versa om inflationen
 väntas bli lägre än 2 %. Denna tydliga tankeram gör det lättare att påverka
förväntningarna i samhället om p
enningpolitiken och att utvärdera politiken i efterhand. Både vi själva och
utomstående bedömare kan ta s
tällning till om politiken är vettigt upplagd i förhållande till målet, om
prognoserna vi gör är rimliga oc
h om vi följer de principer vi själva deklarerat för hur inflationsmålet ska
nås.
Den tankeram som vi haft, den analysram som vi jobbat efter, tycker vi har
fungerat väl. Den har den
fördelen att den gör det lättare att påverka förväntningarna i samhället. De som
 sätter priser och löner vet
att vi eftersträvar just 2 % inflation.
En annan fördel är att det blir lättare att utvärdera vårt agerande i efterhand.
 Både vi själva och utomståe
nde bedömare har en grund för att pröva om politiken är vettigt upplagd i
förhållande till de mål vi har, o
m de prognoser vi gör är rimliga och, inte minst, om vi följer de principer för
hur politiken ska läggas
upp som vi själva har deklarerat.
Även om det här ramverket för penningpolitiken ligger fast finns det ingen
anledning att slå sig till ro
. Redan i våras inledde vi ett arbete med att se över det sätt på vilket vi gör
inflationsprognoser. Vi h
ar fått hjälp av en internationell akademiker med att granska våra
inflationsrapporter. Vi funderar nu
på hur de kan göras bättre och på hur vi kan bli bättre på att förutsäga
prisutvecklingen.
Det andra huvudmålet, finansiell stabilitet, har i hög grad präglats av den
finansiella kris som vi ska
kades av i början av 1990-talet. På det här området har vi - mycket tror jag
till följd av att vi hade er
farenheterna av krisen - varit något av pionjärer internationellt sett. Vi har
till exempel varit först
 med att publicera rapporter om den finansiella stabiliteten. Också på det här
området kan det finnas sk
äl att ta nya tag. Vi håller just på med att utse en internationell expertgrupp
som ska utvärdera det ar
bete som vi bedrivit och komma med förslag till förbättringar.
De här utvärderingarna har vi tänkt följa upp med öppna seminarier där vi
"konfronteras" med svenska akade
miker, människor från finansmarknaden och även andra. Vi ser gärna ett
engagemang också från er sida i den
 diskussionen framöver.
Riksbanken är nog en av världens öppnaste centralbanker, men det hindrar inte
att vi kan bli bättre. Arb
etet framöver kommer att ägnas åt att vi i större utsträckning än i dag når ut
till en bredare allmänhet med
 de frågor som vi jobbar med. Ambitionen är att i än högre grad förankra vår
verksamhet och därigenom skapa
 förståelse för vad vi gör och varför.
Personligen hade jag tänkt att inför varje penningpolitiskt möte i
fortsättningen under vår och höst resa
runt i landet och lyssna till och prata med folk från olika branscher och
landsändar om de frågeställnin
gar och överväganden som vi står inför.
Därmed är jag färdig med min lilla inledning om Riksbanken efter
folkomröstningen. Jag går nu över till at
t tala om inflationsperspektiven framöver.
I vår förra inflationsrapport från juni konstaterade vi att prognoserna för
världsekonomin vid upprepade
tillfällen under det senaste året hade fått revideras ned. Detta var inget unikt
 för vår del, utan det va
r det mönster som de flesta prognosmakare följt.
Jag visar här en bild som innehåller två diagram som åskådliggör internationella
 bedömningar i genomsnitt.
Consensus Forecast gör sådana sammanställningar. Ni kan se hur prognoserna för
2003 och 2004 kontinuerli
gt har reviderats ned. I januari 2002 var den genomsnittliga bedömningen att
USA:s ekonomi år 2003 sku
lle växa med 3,5 %. I slutet av perioden är man nere i en genomsnittlig
bedömning av 2,5 %. Hela tiden
har det varit en resa nedåt, men på slutet syns en viss stabilisering och till
och med en liten uppgång
.
Consensus Forecasts - Prognoser för BNP-tillväxten i Sverige, USA och
euroområdet

När det gäller euroområdet däremot har man under hela perioden fortsatt att
revidera ned sin syn på tillv
äxten under innevarande år. Ni ser en motsvarande tendens för euroområdet också
när det gäller nästa år.växten
e`ú  â  @När det gäller euroområdet däremot har man under hela perioden fortsatt
 att revidera ned sin syn på t
illväxten under innevarande år. Ni ser en motsvarande tendens för euroområdet
också när det gäller nästa år.
sådana`ú  â  @När det gäller euroområdet däremot har man under hela perioden
fortsatt att revidera ned sin sy
n på tillväxten under innevarande år. Ni ser en motsvarande tendens för
euroområdet också när det gäller näst
a år. är man`ú  â  @När det gäller euroområdet däremot har man under hela
perioden fortsatt att revidera ned
sin syn på tillväxten under innevarande år. Ni ser en motsvarande tendens för
euroområdet också när det gäll
er nästa år.som åsk`ú  [,  °ú  8+
                                  tionella bedömningar i genomsnitt. Consensus
Forecast gör sådana sammanställnin
gar. Ni kan se hur prognoserna för 2003 och 2004 kontinuerligt har reviderats
ned. I januari 2002 var
 den genomsnittliga bedömningen att USA:s ekonomi år 2003 skulle växa med 3,5 %.
 I slutet av perioden är
 man nere i en genomsnittlig bedömning av 2,5 %. Hela tiden har det varit en
resa nedåt, men på slutet
syns en viss stabilisering och till och med en liten uppgång.3      @Jag    @r
här en bild som innehåller två di
agram som åskådliggör internationella bedömningar i genomsnitt. Consensus
Forecast gör sådana sammanställni
ngar. Ni kan se hur prognoserna för 2003 och 2004 kontinuerligt har reviderats
ned. I januari 2002 va
r den genomsnittliga bedömningen att USA:s ekonomi år 2003 skulle växa med 3,5
%. I slutet av perioden
är man nere i en genomsnittlig bedömning av 2,5 %. Hela tiden har det varit en
resa nedåt, men på slutet
 syns en viss stabilisering och till och med en liten uppgång.C   {(  H2
                                                                         8+
                                                                            r
här en bild som innehåller två di
agram som åskådliggör internationella bedömningar i genomsnitt. Consensus
Forecast gör sådana sammanställni
ngar. Ni kan se hur prognoserna för 2003 och 2004 kontinuerligt har reviderats
ned. I januari 2002 va
r den genomsnittliga bedömningen att USA:s ekonomi år 2003 skulle växa med 3,5
%. I slutet av perioden
är man nere i en genomsnittlig bedömning av 2,5 %. Hela tiden har det varit en
resa nedåt, men på slutet
 syns en viss stabilisering och till och med en liten uppgång.    k&amp;  h6
                                                                         8+
                                                                            Vi
har till exempel varit först m
ed att publicera rapporter om den finansiella stabiliteten. Också på det här
området kan det finnas skäl
att ta nya tag. Vi håller just på med att utse en internationell expertgrupp som
 ska utvärdera det arbe
te som vi bedrivit och komma med förslag till förbättringar.an S   +%  è6
                                                                          8+
                                                                              är
 business as usual. Under no
rmala omständigheter innebär det att vi kommer att fortsätta hålla oss till den
enkla handlingsregel vi
använder; om inflationen i framtiden väntas bli högre än inflationsmålet på 2 %
höjer vi räntan, och vice ve
rsa om inflationen väntas bli lägre än 2 %. Denna tydliga tankeram gör det
lättare att påverka förväntningar
na i samhället om penningpolitiken och att utvärdera politiken i efterhand. Både
 vi själva och utomståend
e bedömare kan ta ställning till om politiken är vettigt upplagd i förhållande
till målet, om prognoserna
vi gör är rimliga och om vi följer de principer vi själva deklarerat för hur
inflationsmålet ska nås.tÛ a vi
 ø7
    8+
        snarast det som man i dag fokuserar på. Frankrike och Tyskland har mer
närliggande problem. Men h
ar man klarat sig ifrån dem, som vi har gjort, så är nästa stadium att hitta en
trovärdig och uthållig fin
anspolitik på lång sikt. Det är avgörande.isC   {!  H2
                                                       8+
                                                          nder: Jag kan svara
som jag gjorde på den tidigare
 frågan. Min bild är att de bedömningar som görs internationellt, både av OECD,
IMF och andra instanser,
går i riktning mot att man tittar mer på långsiktig utveckling. Vi har visat att
 vi kunde klara det aku
ta krisskede som vi upplevde under 90-talet. Nu riktar man blicken fram emot
2030 och bortom det. De
t ligger en dynamik i den demografiska utvecklingen och en del andra sådana
faktorer som är ganska väl
känd. Det finns kalkyler gjorda både av OECD, av EU:s finansministerråd och så
vidare som ger en ganska
klar bild över hur läget kommer att se ut. När sådana instanser som IMF och
andra tittar på hur de offent
liga finanserna sköts i ett land så är det snarast det som man i dag fokuserar
på. Frankrike och Tysklan
d har mer närliggande problem. Men har man klarat sig ifrån dem, som vi har
gjort, så är nästa stadium at
t hitta en trovärdig och uthållig finanspolitik på lång sikt. Det är
avgörande.orÓ   «   è9
                       8+
                          ka sig en ans
trängning för att förbättra det här underlaget.tt fc   â  @Jag â  @ ställa
ytterligare en fråga till Curt Mal
mborg. Den handlar om underlaget för de beräkningar och de olika prognoser som
presenteras i budgeten.
 Jag håller med om att det underlaget inte alltid är tillräckligt. Jag tror att
det är viktigt för riksda
gen att få ett bättre underlag för att på ett bättre sätt kunna värdera vad som
står i budgeten. Just nu ing
år vi i ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och vi får
ibland mer information än de
t som framgår i budgeten. Men jag tror att det rent demokratiskt är viktigt med
ett bättre underlag. De
t kanske politiskt är svårt om man inte reglerar det på ett bättre sätt. Jag vet
 inte hur man skulle kunn
a göra det. Men tänk tanken att det finns en majoritetsregering. Det är inte
säkert att en sådan skulle v
ilja ge ett bättre underlag. Detta är inte en fråga som ligger i våra händer.
Men jag skulle ändå vilja fråg
a Curt Malmborg om han kan tänka sig en ansträngning för att förbättra det här
underlaget.rspeC   {   °ú  H2
ställa ytterligare en fråga till Curt Malmborg. Den handlar om underlaget för de
 beräkningar och de olik
a prognoser som presenteras i budgeten. Jag håller med om att det underlaget
inte alltid är tillräcklig
t. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få ett bättre underlag för att
på ett bättre sätt kunna värd
era vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett samarbete med
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
, och vi får ibland mer information än det som framgår i budgeten. Men jag tror
att det rent demokratis
kt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske politiskt är svårt om man inte
 reglerar det på ett bättr
e sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det. Men tänk tanken att det
finns en majoritetsregering
. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett bättre underlag. Detta är
inte en fråga som ligger i
 våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt Malmborg om han kan tänka sig
 en ansträngning för att förb
ättra det här underlaget.tsägã      H2
                                        8+
                                            I olika motioner har vi fört fram
förslag som kan bidra till en bätt
re fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad
fastighetsskatt, åtgärder motsvarand
e halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i
nyproducerade fastigheter.
 En omställning med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven
inom utgiftsområde 18. Ökat
 anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar
bort orättvisor i dagens sys
tem och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom
 en avveckling av fas
tighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör
 beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till
nybyggnad av hyresbostäder
eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I
stället införs en permane
nt skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan
reduktion motsvarar en halver
ing av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala
bostadsbolag bör ersättas med e
tt anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre
överensstämmelse med det kom
munala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner
med bostadsöverskott. Genom a
tt detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den
omfattande bristen på s
tudentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för
detta ändamål under åren 2004-20
06.3!  ¢  @Kris¢  @okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning
för bostadspolitiken med sänkt s
kattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi
fört fram förslag som kan bi
dra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om
avskaffad fastighetsskatt, åtg
ärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare
hyressättning i nyproducera
de fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av
anslagsbehoven inom utgif
tsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra
regeländringar som tar bort orättvis
or i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska
situationen. Genom en av
veckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga ny
a räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag
beviljas till nybyggnad a
v hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
 hållbarhet. I stället i
nförs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av
en sådan reduktion mots
varar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av
kommunala bostadsbolag b
ör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som
 står i bättre överensstämme
lse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla
fastighetsägare i kommuner med bostadsöve
rskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd
avvecklas. Den omfatta
nde bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt
investeringsbidrag för detta ändamål un
der åren 2004-2006.Ó''''  ë   °ú  H2
                                  okraterna anser därför att det behövs en helt
ny inriktning för bostadspolitiken
 med sänkt skattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika
motioner har vi fört fram förslag
 som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a.
förslag om avskaffad fastighe
tsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en
 friare hyressättning i
nyproducerade fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även
förändringar av anslagsbehoven
 inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att
möjliggöra regeländringar som tar b
ort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta
ekonomiska situationen.
Genom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja
avvecklingen av räntebidragssystem
et. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya
investeringsbidrag beviljas till
nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet.
 I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus.
Effekten av en sådan red
uktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till
omstrukturering av kommunala bos
tadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande
omfattning men som står i bättre
överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla
fastighetsägare i kommuner me
d bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens
bostadsnämnd avvecklas.
Den omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt
 investeringsbidrag för det
ta ändamål under åren 2004-2006.£   K   H2
                                           8+
                                              abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2
 8+
    enlighet med vår partimotion Fi24
1 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens
förslag, ökning av utgiftsramen
 för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för
budgetåren 2005 och 2006 föreslås m
inskas med 248 respektive 248 miljoner kronor.ramen      ë   X
                                                                 8+
                                                                    ta beror
främst på att tidsbegränsade satsn
ingar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2
                                                8+
                                                    årets första nio månader
uppgick till 43,5 miljarder kronor
, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    [,

Bakom denna utveckling finner man flera orsaker. En var säkert den
säkerhetspolitiska oron under våren,
 som ledde till en ökad försiktighet hos hushåll och hos företag. En annan orsak
 var antagligen att både
hushåll och företag präglades av sviterna efter aktiebubblan, som blåstes upp
under slutet av 1990-talet
 och sedermera sprack.
Den här dystrare konjunkturbilden medförde att vi sänkte räntan först i juni och
 sedan i juli. Totalt sänk
te vi under sommaren räntan med 0,75 procentenheter. I dag ligger den på 2,75 %.
Vad har då hänt sedan vi senast träffades i direktionen i augusti och fattade
beslut om penningpolitike
n? Ja, hittills har utvecklingen i stora drag varit i linje med den bedömning
som vi gjorde i augusti
. Den expansiva politik som bedrivs, inte minst i USA men även i Europa och i
Sverige, har börjat ge r
esultat. Tecknen i Amerika på en återhämtning är allt tydligare. Inte minst är
nog riskerna för ett baksla
g mindre än vi tidigare räknade med.
Också de asiatiska ekonomierna har utvecklats relativt starkt. Utsikterna för
euroområdet framstår däremo
t fortfarande som mer osäkra. Den väntade uppgången i USA bedöms dock gradvis ge
 ett stöd för uppgången i E
uropa. Sammantaget förutser vi en tillväxt i OECD-området på 1,9 % i år, 2,8 %
nästa år och 2,6 % år 2005, a
lltså en tydlig konjunkturuppgång men inte en dramatisk sådan i ett historiskt
perspektiv.
Inte heller vår bild av den svenska ekonomin har förändrats särskilt mycket
sedan slutet av sommaren. Ny
 statistik har visat på en något starkare tillväxt i Sverige under det första
halvåret i år jämfört med vad
som antyddes av beräkningar i juni. Detta i sig gör att bilden av svensk ekonomi
 framstår som något ljus
are. Till den något ljusare bilden bidrar också de sänkningar som vi själva
genomförde under sommaren och
 som får ett genomslag i de prognoser som vi gör av utvecklingen framöver.
Jämfört med i augusti har vi d
ock egentligen inte på något påtagligt sätt förändrat vår bedömning av den
svenska ekonomin.
På nästa bild ser ni försörjningsbalansen. Här ges en bild av den svenska
ekonomiska utvecklingen framöver
. Siffrorna inom parentes refererar till den prognos som vi gjorde i juni -
senaste gången vi present
erade så här detaljerade sifferunderlag.
Försörjningsbalans i huvudscenariot
Årlig procentuell förändring

Källor: SCB och Riksbanken
Vad vi ser framför oss är en fortsatt relativt stabil utveckling av hushållens
konsumtion som byggs und
er av inkomstutvecklingen och en stabil förmögenhetssituation och också av att
sysselsättningen förutsätts
 öka. Den har hitintills varit relativt stabil - möjligen med vissa tendenser
till minskningar på senar
e tid men vi väntar oss alltså att det sker en vändning. Arbetsmarknaden brukar
ligga sent i konjunktur
utvecklingen.
Under åren 2004 och 2005 väntar vi också att investeringarna ska öka. Men på det
 här området är det lika bra
 att vara tydlig och säga att det ännu inte finns några tydliga tecken på en
vändning. Historiska mönster
talar dock för att en vändning bör komma ungefär i det här läget i konjunkturen.
 Ränteläget är lågt. Efterfråga
n väntas komma i gång. Börsutvecklingen har varit relativt stabil. Det finns ett
 antal sådana grundläggan
de faktorer som talar för en vändning i industriinvesteringarna. En viss uppgång
 i exporten ser vi ocks
å framför oss ungefär på det sätt som brukar vara normalt vid
konjunkturuppgångar. Men vi ser också framför
oss en uppgång i importen, så nettoeffekten på den svenska tillväxten blir
begränsad. Den offentliga kons
umtionen tror vi ska växa med ungefär 1 procentenhet per år de närmaste åren.
Den förbättrade konjunkturen leder till att resursutnyttjandet, som ju är
centralt för inflationsbedömnin
gen, väntas bli något högre än vi trodde i juni och ungefär detsamma som vi
räknade med under senare delen
 av sommaren. Detta innebär i sin tur att lönerna väntas öka något snabbare
under 2004 och 2005. Som en f
öljd av det blir också det inhemska kostnadstrycket aningen högre, men jag talar
 här om mycket små skilln
ader. I genomsnitt väntas de totala lönekostnaderna stiga med knappt 4 % per år
under 2004 och 2005. Un
der de senaste månaderna har inflationen fallit tillbaka något, men mindre än vi
 hade väntat. Det beror
i huvudsak på att energipriserna - jag kanske skulle säga elpriserna - inte har
fallit tillbaka så myck
et som vi hade trott. Rensat för effekterna av energipriserna har inflationen
blivit något lägre än vi h
ade väntat oss. Detta kan hänga samman med att produktivitetsutvecklingen varit
något bättre. Det kan oc
kså hänga samman med en något långsammare löneökningstakt än vi hade trott.
Produktionsgap enligt tre alternativa metoder, skattningar med data från andra
kvartalet 2003
Procent av potentiell BNP

Källa: SCB och Riksbanken
Under de närmaste månaderna räknar vi med att energipriserna fortsätter att
ligga kvar på en relativt hög
nivå. Först under våren 2004 tror vi att priserna på el kommer att falla
tillbaka till mer normala nivåer
. Det här medför att elpriserna inte kommer att dämpa inflationen lika mycket
som vi tidigare trott und
er det här året utan att den dämpande effekten skjuts lite grann framåt.
Samtidigt reviderar vi upp, som jag tidigare var inne på, det underliggande
inflationstrycket en anin
g för 2004 och 2005 till följd av ett något högre resursnyttjande.
Av det här resonemanget, som är lite komplicerat, märker ni att energipriserna,
elpriserna, för närvarand
e spelar en central roll för inflationsutvecklingen. Jag återkommer strax till
den saken. Det är inte e
n enkel fråga i det här läget vilka prisindex som bör tillmätas störst
betydelse.
Kronans växelkurs har tillmätts en hel del intresse på senare tid. I genomsnitt
har kronan varit något s
vagare under sommaren än vi hade prognostiserat i juni. Efter folkomröstningen
har kronan å andra sidan
 stärkts ganska snabbt. Nu är den ungefär i linje med den bedömning som vi
gjorde i juni.
Utvecklingen på senare tid tror jag i allt väsentligt hänger samman med att det
före folkomröstningen, sj
älvfallet, rådde en viss osäkerhet om utfallet av omröstningen och reaktionerna
på detta. I det läget är de
t naturligt till exempel för ett svenskt exportföretag som tjänat utländsk
valuta att inte ta hem pengar
na utan att avvakta tills utfallet är klart - oberoende av vad det blir.
Vi vet ju aldrig riktigt vad orsakerna till växelkursförändringar är. Men det
finns ett mer grundläggande
 motiv som skulle kunna vara skälet till att kronan stärkts. Normalt sett är det
 ju så att när en ekonomi
 växer snabbare och har ett högre resursutnyttjande och lite högre ränteläge
brukar det också vara en situ
ation där växelkursen stärks. Så är förhållandena i Sverige för närvarande
gentemot euroområdet. Så har de vari
t under en tid, och så väntas de vara under det närmaste året. Från den
synpunkten är det alltså inte konst
igt att kronan förstärkts en del gentemot euron. Det som hänt på senare tid är
därutöver kanske framför allt
 en följd av förskjutningarna mellan dollarn och euron, som naturligtvis också
haft effekter på den sven
ska kronan.
Den prognos som vi nu har är ungefär densamma som den vi hade i juni: Det är en
viss förstärkning av kron
kursen men ingen "dramatik" från de nivåer där vi nu befinner oss.
Sammantaget har alltså Riksbankens inflationsprognoser inte ändrats mer än
marginellt sedan augusti.
Här tänkte jag redovisa tre sifferserier: konsumentprisindex, UND1X och UND1X
exklusive energi. När ene
rgiprisutvecklingens effekter räknas bort är inflationen på ett par års sikt i
linje med målet. Inklusive
 energipriseffekterna är prognosen för UND1X-inflationen 1,7 %, medan prognosen
för KPI, som är vår grund
läggande målvariabel, är 2,1 %.
Inflationsprognos enligt huvudscenariot
Årlig procentuell förändring

Källor: SCB och Riksbanken
Som alltid finns det faktorer som kan kullkasta bilden. Om man ska diskutera
risker i den här situati
onen har väl vi tyckt att de viktigaste som talar för en lägre inflation hänger
ihop med den internation
ella utvecklingen, kanske framför allt med utvecklingen i Europa eftersom den är
 central för oss. Där se
r vi, som jag tidigare var inne på, inga tydliga tecken på en uppgång.
Riskbild

En annan risk utgör, som jag ser saken, en fortsatt försvagning av dollarn. En
sådan kan ju vara väl mot
iverad utifrån de långsiktiga obalansproblem som finns i Förenta staterna. Men
om det skulle bli ett dr
amatiskt förlopp kan det skapa allmän oro, kanske framför allt hos investerare
men också för hushåll. Det
kan också leda till att det blir svårare för den europeiska konjunkturen att
återhämta sig.
När det gäller faktorer som kan tala för att inflationen blir högre är det klart
 att avtalsrörelsen och lön
ebildningen är en sådan faktor. Den bedömning som vi gör i huvudscenariot vilar
på antagandet att en svag
 arbetsmarknad håller tillbaka löneökningstakten. Den löneökningstakt - jag
talar alltså inte om kostnadsök
ningstakt - som vi har räknat med ligger runt 3,5 %, vilket är lågt i ett
historiskt perspektiv. Dock f
inns det avtalsrörelser som har resulterat i högre löneutfall även om
efterfrågeförhållanden egentligen int
e har motiverat det. År 1995 hade vi senast en sådan situation. Det är alltså
svårt att helt bortse från d
en risken.
Man kan säga att konflikten på Kommunals område åskådliggjort att det finns en
del spänningar på lönebildnin
gsområdet. En del av detta kan man få en känsla för nu när uppspelen inför
avtalsrörelsen sker. Jag vill do
ck understryka att vår grundbild av avtalsrörelsen är optimistisk. Vi tror att
det kan bli med svenska
mått mätt historiskt mycket låga löneökningar. Men vi ser ändå en viss risk, som
 inte helt kan bortses från
i det här läget, att det inte blir det utfallet.
Det finns ingen enskild faktor som är så väsentlig för inflationsutvecklingen
och därmed för penningpoliti
ken som just den genomsnittliga löneökningstakten i landet. Därför är det också
självklart att detta är en f
råga som vi kommer att ha all anledning att följa under det kommande halvåret.
En annan uppåtrisk utgör energipriserna, särskilt elpriserna som jag här varit
inne på. Utformningen av p
enningpolitiken har hittills byggt på att den uppgång som vi har haft i
energiprisutvecklingen, elpris
utvecklingen, varit tillfällig.
När vi hade den kraftiga uppgången i priserna resonerade vi på följande sätt:
Det här är antagligen tillfäll
iga effekter. De drivs av utbudsförhållanden i ekonomin. Det kan vi inte påverka
 med räntan. Vad vi kan
påverka med räntan är den långsiktiga underliggande inflationstakt som drivs av
efterfrågeförhållandena. Al
ltså väljer vi att bortse från uppgången i elpriserna. Vi tar den risken. Vi
bedömer att det är möjligt att
 inte höja räntan utan räknar med att prisökningstakten faller igen.
Detta bygger dels på att elpriserna faktiskt faller tillbaka, dels på att det
finns ett grundläggande f
örtroende för vårt sätt att agera så att hushåll och företag inte blir oroliga
för att inflationen kryper up
påt och börjar kräva kompensation på olika sätt och  höjer priserna.
Att vi kan avvakta med att agera trots att inflationen stigit är något som jag
tycker att vi ska vara
glada över. Vi ska vara glada över att vi har kommit dithän. Det hade vi
nämligen inte kunnat göra för sex
 eller sju år sedan. Då hade tillfälliga uppgångar i inflationen i större
utsträckning än i dag kunnat fram
kalla stigande inflationsförväntningar med krav på kompensation för en väntad
prisstegring. Bakom det ökad
e utrymmet för en flexibel penningpolitik ligger en stor tilltro till
låginflationsregimen i Sverige.
Det är så att säga en tillgång som vi nu kan räkna in som en följd av det sätt
på vilket vi gemensamt har jo
bbat med de här sakerna under de senaste tio åren.
För att blicka framåt är frågan, som jag tidigare var inne på, vilket index man
ska följa. Vi anser att de
t är naturligast att fortsätta med att försöka söka ett underliggande index där
vi rensar bort de här energ
ipriseffekterna. Därför blir det med nödvändighet så att UND1X utan energi på
bilden står mer i fokus för vår
 verksamhet än UND1X, precis som den tidigare gjort.
UND1X - inflationen inklusive och exklusive energi, utfall samt prognos enligt
huvudscenariot
Årlig procentuell förändring

Källor: SCB och Riksbanken
Många skulle naturligtvis kunna önska att man skiftade så att man när
energipriserna går upp inte tar häns
yn till dem men att man tar hänsyn till dem när de går ned. Jag är dock inte
övertygad om att det i det l
ånga loppet är en politik som skulle vinna förtroende.
Sammantaget bedöms riskerna för en lägre inflation på grund av en svagare
konjunktur vara ungefär lika st
ora som riskerna för en högre inflation till följd av löne- och
energiprisutvecklingen. Med vår egen något
 kryptiska terminologi har vi en symmetrisk riskbild. Detta innebär också att
riskbilden inte förändrar
den grundläggande prognos som jag tidigare presenterat i en tabell. Den visar
att den underliggande m
er konjunkturrelaterade inflationen väntas vara i linje med målet under
prognosperioden. Därför var det
också naturligt för oss att i går lämna reporäntan oförändrad.
Låt mig avslutningsvis flytta fokus och ta upp de långsiktiga
tillväxtförutsättningarna. Det är naturligtv
is så att de långsiktiga tillväxtförutsättningarna har en alldeles avgörande
betydelse för välståndsutvecklin
gen i landet. De förtjänar därmed inte minst riksdagens uppmärksamhet hela
tiden, och de förtjänar även upp
märksamhet i den ekonomisk-politiska diskussionen. Men de påverkar också i allra
 högsta grad förutsättning
arna för Riksbankens verksamhet, vilket jag strax ska återkomma till.
Därför tycker jag att det finns skäl att vid det här tillfället lyfta fram de
oroande tecken som vi tycke
r oss se. Jag tycker att det är särskilt lämpligt att göra det vid ett sådant
här tillfälle när jag är hos er
 i finansutskottet och diskuterar penningpolitiken och den svenska ekonomins
framtidsutsikter.
Vi har tidigare touchat vid frågor av det här slaget men jag vill på en gång
säga att jag inte tänker ge m
ig in på en diskussion om konkreta lösningar på de långsiktiga
tillväxtproblemen. Det tycker jag inte är e
n alldeles naturlig uppgift för Riksbanken, vilket jag tidigare gjort klart här.
Penningpolitikens uppgift har under de senaste tio åren varit att säkerställa
ett fast penningvärde, det
 vill säga en låg och stabil inflation. Vi kan säga att det har fungerat ganska
bra. Vi har hamnat runt
 de 2 % som vi talat om. Det i sin tur har bidragit till att vi har haft en
förhållandevis god utveckl
ing under de gångna tio åren som tydligt kontrasterar mot 1970- och 1980-talens
utveckling. Men detta
räcker naturligtvis inte. En aldrig så väl fungerande stabiliseringspolitik ger
inte i sig en högre ekon
omisk tillväxt i längden.
I grunden är det så att våra tillväxtmöjligheter, och därmed vårt välstånd,
avgörs av hur mycket vi arbetar oc
h av hur produktiva vi är. Det finns ingenting som kan ändra på det. Hur mycket
vi förvärvsarbetar beror
i sin tur på många olika saker. Det beror självfallet på hur många som är i
arbetsför ålder. Det beror också
på hur många av dessa som har arbete, på hur många som är frånvarande från
jobbet och så vidare.
Vad som styr arbetsproduktiviteten är det kanske mer komplicerat att veta, men
klart är att den beror
på utbildningsnivå och tekniska framsteg. Den hänger också ihop med villkor för
kapitalbindning, det vill
 säga villkor för företagande och investeringar i ekonomin.
När man historiskt tittar på utvecklingen och ska försöka tolka den är det också
 viktigt att fundera på hur
uvida det skett stora förändringar i sektorsfördelningen i ekonomin. Det är
klart att om sektorer med en
 högre produktivitetsutveckling har tagit en större del av den totala ekonomin
under en viss period får
 man en högre genomsnittlig produktivitetsutveckling.
Vi kan titta lite grann på hur det har sett ut och börja med antalet arbetade
timmar. Efter "krisen" 1
993 och fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade vi en
ganska rejäl trendmässig upp
gång i antalet arbetade timmar. Den utvecklingen påverkades självfallet i hög
grad av att konjunkturen v
ände uppåt. Då kunde arbetslösa gradvis återvända till arbetsmarknaden och få
arbete igen. Men jag tror int
e att man kan säga att det var alldeles självklart, utan det handlade också om
att arbetsmarknaden fung
erade relativt väl. Vi kan påminna oss den diskussion som fördes i varje fall
bland ekonomer 1992 och 1
993. Det var då ganska många som inte trodde att man kunde komma längre ned än
kanske till 7-8 % arbetsl
öshet. Nu har vi ändå kommit ned mot 4-5 %, i det "häradet", vilket är bättre än
 vad många då räknade med.het.
J  @Vi kan titta lite grann på hur det har sett ut och börja med antalet
arbetade timmar. Efter "krisen"
 1993 och fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade vi en
ganska rejäl trendmässig u
ppgång i antalet arbetade timmar. Den utvecklingen påverkades självfallet i hög
grad av att konjunkturen
 vände uppåt. Då kunde arbetslösa gradvis återvända till arbetsmarknaden och få
arbete igen. Men jag tror i
nte att man kan säga att det var alldeles självklart, utan det handlade också om
 att arbetsmarknaden fu
ngerade relativt väl. Vi kan påminna oss den diskussion som fördes i varje fall
bland ekonomer 1992 och
 1993. Det var då ganska många som inte trodde att man kunde komma längre ned än
 kanske till 7-8 % arbet
slöshet. Nu har vi ändå kommit ned mot 4-5 %, i det "häradet", vilket är bättre
än vad många då räknade med.Èù . N
 @Vi kan titta lite grann på hur det har sett ut och börja med antalet arbetade
timmar. Efter "krisen"
1993 och fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade vi en
ganska rejäl trendmässig up
pgång i antalet arbetade timmar. Den utvecklingen påverkades självfallet i hög
grad av att konjunkturen
vände uppåt. Då kunde arbetslösa gradvis återvända till arbetsmarknaden och få
arbete igen. Men jag tror in
te att man kan säga att det var alldeles självklart, utan det handlade också om
att arbetsmarknaden fun
gerade relativt väl. Vi kan påminna oss den diskussion som fördes i varje fall
bland ekonomer 1992 och
1993. Det var då ganska många som inte trodde att man kunde komma längre ned än
kanske till 7-8 % arbets
löshet. Nu har vi ändå kommit ned mot 4-5 %, i det "häradet", vilket är bättre
än vad många då räknade med.Èù . Nu
@Vi kan titta lite grann på hur det har sett ut och börja med antalet arbetade
timmar. Efter "krisen"
1993 och fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade vi en
ganska rejäl trendmässig up
pgång i antalet arbetade timmar. Den utvecklingen påverkades självfallet i hög
grad av att konjunkturen
vände uppåt. Då kunde arbetslösa gradvis återvända till arbetsmarknaden och få
arbete igen. Men jag tror in
te att man kan säga att det var alldeles självklart, utan det handlade också om
att arbetsmarknaden fun
gerade relativt väl. Vi kan påminna oss den diskussion som fördes i varje fall
bland ekonomer 1992 och
1993. Det var då ganska många som inte trodde att man kunde komma längre ned än
kanske till 7-8 % arbets
löshet. Nu har vi ändå kommit ned mot 4-5 %, i det "häradet", vilket är bättre
än vad många då räknade med.Èù . Nu
 °ú  8+
        ntas bli något högre än vi trodde i juni och ungefär detsamma som vi
räknade med under senare delen av
 sommaren. Detta innebär i sin tur att lönerna väntas öka något snabbare under
2004 och 2005. Som en följd
 av det blir också det inhemska kostnadstrycket aningen högre, men jag talar här
 om mycket små skillnade
r. I genomsnitt väntas de totala lönekostnaderna stiga med knappt 4 % per år
under 2004 och 2005. Under
 de senaste månaderna har inflationen fallit tillbaka något, men mindre än vi
hade väntat. Det beror i h
uvudsak på att energipriserna - jag kanske skulle säga elpriserna - inte har
fallit tillbaka så mycket
som vi hade trott. Rensat för effekterna av energipriserna har inflationen
blivit något lägre än vi hade
 väntat oss. Detta kan hänga samman med att produktivitetsutvecklingen varit
något bättre. Det kan också
hänga samman med en något långsammare löneökningstakt än vi hade trott.n.    »
 H:
    8+
       om att det underlaget
inte alltid är tillräckligt. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få
ett bättre underlag för att p
å ett bättre sätt kunna värdera vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett
samarbete med Socialdemokr
aterna och Vänsterpartiet, och vi får ibland mer information än det som framgår
i budgeten. Men jag tror
 att det rent demokratiskt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske
politiskt är svårt om man inte
 reglerar det på ett bättre sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det.
Men tänk tanken att det fin
ns en majoritetsregering. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett
bättre underlag. Detta är i
nte en fråga som ligger i våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt
Malmborg om han kan tänka sig e
n ansträngning för att förbättra det här underlaget.rspeC   {   °ú  H2
                                                                        ställa
ytterligare en fråga till Curt Ma
lmborg. Den handlar om underlaget för de beräkningar och de olika prognoser som
presenteras i budgeten
. Jag håller med om att det underlaget inte alltid är tillräckligt. Jag tror att
 det är viktigt för riksd
agen att få ett bättre underlag för att på ett bättre sätt kunna värdera vad som
 står i budgeten. Just nu in
går vi i ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och vi får
ibland mer information än d
et som framgår i budgeten. Men jag tror att det rent demokratiskt är viktigt med
 ett bättre underlag. D
et kanske politiskt är svårt om man inte reglerar det på ett bättre sätt. Jag
vet inte hur man skulle kun
na göra det. Men tänk tanken att det finns en majoritetsregering. Det är inte
säkert att en sådan skulle
vilja ge ett bättre underlag. Detta är inte en fråga som ligger i våra händer.
Men jag skulle ändå vilja fr
åga Curt Malmborg om han kan tänka sig en ansträngning för att förbättra det här
 underlaget.tsägã      H2
                           8
+
   I olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre
fungerande bostadsmarknad. Det
 gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande
halverad byggmoms, en förenklad
planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En
omställning med denna inriktni
ng medför även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag
 behövs till bostadsbidrage
n för att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens system och
kompenserar de familjer s
om har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av
fastighetsskatten blir det möjligt at
t påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör
beviljas från år 2004. Inte heller
 bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som
bidrag till bostadsinve
steringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en permanent
skattereduktion vid byggande a
v flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av
byggmomsen. Anslaget för st
ödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag
för ett stödsystem med mo
tsvarande omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det kommunala
självstyret. Stödet bör vara
öppet för alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta
stöd administreras av Bov
erket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på
studentbostäder gör det nödvändigt att
 införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.3!  ¢
  @Kris¢  @okraterna anser
 därför att det behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt
skattetryck och långsiktiga, f
örutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra
till en bättre fungerande
 bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder
 motsvarande halverad by
ggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade
fastigheter. En omställnin
g med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom
utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs
 till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor
i dagens system och kompe
nserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en
avveckling av fastighetsskatte
n blir det möjligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya
räntebidrag bör beviljas från
 år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av
hyresbostäder eller som bid
rag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs
 en permanent skatteredu
ktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar
en halvering av byggmo
msen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör
ersättas med ett anslag för
ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre överensstämmelse
 med det kommunala självst
yret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med
bostadsöverskott. Genom att detta stöd
administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande
bristen på studentbostäder
 gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål
under åren 2004-2006.Ó''''  ë
°ú  H2
       okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning för
bostadspolitiken med sänkt skattetryck
 och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram
förslag som kan bidra till e
n bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad
fastighetsskatt, åtgärder motsv
arande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i
 nyproducerade fastigh
eter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av
anslagsbehoven inom utgiftsområde 18
. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som
tar bort orättvisor i dagen
s system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen.
Genom en avveckling a
v fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga nya räntebidr
ag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas
till nybyggnad av hyresbos
täder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
hållbarhet. I stället införs en pe
rmanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan
reduktion motsvarar en h
alvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala
bostadsbolag bör ersättas
med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i
bättre överensstämmelse med de
t kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i
kommuner med bostadsöverskott. Ge
nom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas.
 Den omfattande briste
n på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag
för detta ändamål under åren 20
04-2006.£   K   H2
                   8+
                      abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2
                                                         8+
                                                            enlighet med vår
partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) o
ch 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag, ökning av utgiftsramen
 för budgetåret 2004 med 2
76 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och 2006 föreslås
minskas med 248 respektiv
e 248 miljoner kronor.ramen      ë   X
                                         8+
                                            ta beror främst på att
tidsbegränsade satsningar  upphör efter sistn
ämnda år.juk30     H2
                       8+
                           årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder
kronor, en ökning med 17,4 % jämf
ört med samma tid förra året.    S

Tillväxt i arbetade timmar
Årlig procentuell förändring

Källor: SCB och Riksbanken
Det är också så att fler människor trädde in på arbetsmarknaden som tidigare
inte var arbetslösa, så utbudss
idan föreföll fungera relativt väl. Men under senare år har denna utveckling
brutits. Här ligger också i v
iss mån en efterfrågeeffekt, men väl så mycket - skulle jag vilja säga - handlar
 det om utbudsproblem. De
t hänger bland annat ihop med den ökade sjukfrånvaron, som ni ju haft anledning
att diskutera här många g
ånger.
När det gäller produktiviteten tycker jag att man kan säga att bilden från
senare år är mer positiv, och öv
erraskande positiv. Jag tror att rätt få för tio år sedan skulle ha
prognostiserat en produktivitetsutve
ckling på det här sättet. För ekonomin som helhet har den uppgått till strax
över 2 % per år. Det är en tydl
ig förbättring jämfört med utvecklingen under 1980-talet, då det i stället var
fråga om runt 1 %, och i förh
ållande till 1970-talet med ännu lägre tal.
Tillväxt i BNP per arbetstimme
Årlig procentuell förändring

Källa: SCB och Riksbanken
Det är klart att man kan undra varför vi har haft den här utvecklingen. Jag tror
 inte att det finns någo
n alldeles självklar förklaring. Själv tror jag att den stabilare
makroekonomiska miljön är en faktor som
 hjälpt oss i det här läget jämfört med tidigare. Det är ju bara att tänka efter
 hur investeringar styrdes
under 1980-talet. Prisfluktationer och sådant, liksom den bubbla som växte fram,
 bidrog till en mängd i
nvesteringar, exempelvis inom fastighetssektorn - investeringar som sedan visade
 sig vara felaktiga.
 En stabilare miljö skapar således en annan grund för långsiktigt hållbara
investeringar.
Jag tror att också den skärpta konkurrensen har spelat en roll för utvecklingen.
 Då talar jag om en del
förändringar som gjorts i Sverige - det gäller till exempel telemarknaden - men
också om ett ökat interna
tionellt konkurrenstryck som gjort det svårare att höja priser i stort sett i
alla branscher och därmed
 framtvingat en högre grad av effektivitet på många håll.
Till bilden hör också att den starka produktivitetsutvecklingen under 1990-talet
 delvis speglar sektor
sförskjutningar. Detta ska man också konstatera. 1990-talet var en period då den
 offentliga sektorn, so
m beräkningsmässigt förutsätts ha en betydligt lägre effektivitet eller
produktivitet, krympt som andel a
v ekonomin. Det har bidragit till att genomsnittet har blivit högre. IKT - det
vill säga IT-, telekom-
 och kommunikationssektorerna - har haft en hög produktivitetsutveckling. Deras
andel ökade under 1990
-talet, vilket också påverkat produktiviteten positivt.
Det är inte säkert att dessa mönster kan upprepas. Ändå skulle jag vilja säga
att det finns anledning att
vara rätt optimistisk om produktivitetsutvecklingen framöver. Jag baserar det då
 främst på föreställningen
om att konkurrens- och prispressen är högre än den historiskt varit.
Problemet när man blickar framåt är i första hand arbetskraftsutbudet. Det är i
alla fall den bedömning so
m jag tycker att det är rimligt att göra i dagsläget. Här förefaller
utvecklingen snarast ha vänt i negati
v riktning. En förklaring tror jag är att den ekonomiska politiken i praktiken
inte har varit tillräckl
igt inriktad på att sätta folk i arbete. Ett exempel på det är
kompensationsnivåerna i transfereringssyst
emen som höjts en del under senare delen av 1990-talet. Många andra
regelförändringar har också gjorts -
en del antagligen stimulerande för arbetskraftsutbudet, andra antagligen mer
dämpande.
Nu diskuteras också andra förändringar som direkt och mycket påtagligt påverkar
arbetskraftsutbudet, exem
pelvis en arbetstidsförkortning.
Ett annat problem i sammanhanget är att den svenska arbetsmarknaden inte på ett
tillfredsställande sätt
har kunnat ta till vara de många personer som finns i Sverige och som är födda
utomlands. Förvärvsfrekven
sen bland dessa har varit betydligt lägre än förvärvsfrekvensen bland personer
som är födda i Sverige.vens
 B
 @Ett annat problem i sammanhanget är att den svenska arbetsmarknaden inte på
ett tillfredsställande sät
t har kunnat ta till vara de många personer som finns i Sverige och som är födda
 utomlands. Förvärvsfrekv
ensen bland dessa har varit betydligt lägre än förvärvsfrekvensen bland personer
 som är födda i Sverige.sÀû en
 @Ett annat problem i sammanhanget är att den svenska arbetsmarknaden inte på
ett tillfredsställande sätt
 har kunnat ta till vara de många personer som finns i Sverige och som är födda
utomlands. Förvärvsfrekve
nsen bland dessa har varit betydligt lägre än förvärvsfrekvensen bland personer
som är födda i Sverige.aÀû en
 @Ett annat problem i sammanhanget är att den svenska arbetsmarknaden inte på
ett tillfredsställande sätt
 har kunnat ta till vara de många personer som finns i Sverige och som är födda
utomlands. Förvärvsfrekve
nsen bland dessa har varit betydligt lägre än förvärvsfrekvensen bland personer
som är födda i Sverige.lÀû en
  °ú  8+
         exempel på det är kompensationsnivåerna i transfereringssystemen som
höjts en del under senare delen
av 1990-talet. Många andra regelförändringar har också gjorts - en del
antagligen stimulerande för arbets
kraftsutbudet, andra antagligen mer dämpande.kjutnS   r  @Probr  @t när man
blickar framåt är i första hand arb
etskraftsutbudet. Det är i alla fall den bedömning som jag tycker att det är
rimligt att göra i dagsläget
. Här förefaller utvecklingen snarast ha vänt i negativ riktning. En förklaring
tror jag är att den ekono
miska politiken i praktiken inte har varit tillräckligt inriktad på att sätta
folk i arbete. Ett exempe
l på det är kompensationsnivåerna i transfereringssystemen som höjts en del
under senare delen av 1990-t
alet. Många andra regelförändringar har också gjorts - en del antagligen
stimulerande för arbetskraftsutb
udet, andra antagligen mer dämpande.ra. 1Ã        û&amp;  H2
                                                         8+
                                                            t när man blickar
framåt är i första hand arbetskr
aftsutbudet. Det är i alla fall den bedömning som jag tycker att det är rimligt
att göra i dagsläget. Här
förefaller utvecklingen snarast ha vänt i negativ riktning. En förklaring tror
jag är att den ekonomiska
 politiken i praktiken inte har varit tillräckligt inriktad på att sätta folk i
arbete. Ett exempel på d
et är kompensationsnivåerna i transfereringssystemen som höjts en del under
senare delen av 1990-talet.
 Många andra regelförändringar har också gjorts - en del antagligen stimulerande
 för arbetskraftsutbudet,
 andra antagligen mer dämpande.arje s   $  (7
                                               8+
                                                  mer 1992 och 1993. Det var då
ganska många som inte trodde a
tt man kunde komma längre ned än kanske till 7-8 % arbetslöshet. Nu har vi ändå
kommit ned mot 4-5 %, i d
et "häradet", vilket är bättre än vad många då räknade med.#
  #  H2
         8+
            itta lite grann på hur det har sett ut och börja med anta
Problemet förstärks dessutom av att befolkningsutvecklingen framöver blir mindre
 förmånlig i ett arbetskr
aftsperspektiv. Under 1990-talet var vi på det hela taget hjälpta av
befolkningsutvecklingen. Den gav
oss draghjälp och bidrog till att det var lättare att reda upp en del av
Sveriges ekonomiska problem m
en nu vänder den utvecklingen.
Befolkningstillväxt 16-64 år, utfall och prognos 2003-2030

Källa: SCB
Betydelsen för den ekonomiska tillväxten när det gäller åtgärder som ökar
arbetskraftsutbudet är det relativ
t lätt att åskådliggöra med olika räkneexempel. Antalet arbetade timmar skulle
kunna öka med i genomsnitt
0,4 procentenheter mer per år om man lyckades halvera sjukfrånvaron fram till år
 2008. Det innebär att a
ntalet arbetade timmar då skulle kunna öka med 0,8 % i årstakt i stället för 0,4
 % under den där perioden.

Om åtgärder inte vidtas för att öka arbetskraftsutbudet blir våra långsiktiga
tillväxtmöjligheter sämre. Unde
r senare år har vi brukat räkna med att en tillväxt på 2-2,5 % är vad som är
långsiktigt möjligt för svensk e
konomi att klara. Där har vi, kan man säga, under de senaste fem sex åren gjort
en upprevidering jämfört
med de föreställningar som vi tidigare hade. Görs nu ingenting får vi troligen
se en sämre potentiell til
lväxt som hamnar snarare i nedre delen av intervallet.
Den konkreta innebörden av detta är att den svenska ekonomin riskerar att slå i
kapacitetstaket snabbar
e än den annars skulle göra och att vi därmed tvingas höja räntan vid en lägre
tillväxt jämfört med de senast
e tio åren. Det är inget märkvärdigt med det, vi får rätta mun efter matsäcken i
 någon mening och försöka styr
a ekonomin med penningpolitikens hjälp, så att vi får en tillväxt som är i linje
 med de produktionsförutsät
tningar som vi har.
Sedan tycker jag att det kan vara värt att nämna att problemen med det sviktande
 arbetskraftsutbudet i
 och för sig alls inte är unika för Sverige. I diskussionen möter vi ofta som
ett motargument att andra
har samma problem. Det gäller framför allt om man jämför med många andra länder
i Europa. Men det som är sp
eciellt i vårt fall är att en ovanligt stor del av de utgifter som följer med en
 åldrande befolkning i S
verige belastar de offentliga budgetarna. Det har att göra med hur vård, omsorg,
 pensioner och sådant är
 organiserat.
Det gör att den typen av problematik i Sverige tar sig uttryck i att det blir
större påfrestningar för d
e offentliga finanserna jämfört med andra länder. Det enda realistiska sättet
att påtagligt förändra detta
är egentligen att fler arbetar och betalar skatt och att färre utnyttjar
socialförsäkrings- och transfer
eringssystemen.
Avslutningsvis, av krisen för drygt tio år sedan borde vi ha lärt oss att det är
 viktigt att förebygga pr
oblem: Att ta itu med svårigheter och utmaningar i tid - innan de vuxit oss över
 huvudet. Att inte age
ra betyder inte att problemen försvinner. Tvärtom riskerar det att bli sjufalt
värre om några år, när befo
lkningsutvecklingen vänt mer påtagligt i negativ riktning. Då kan större och
smärtsammare förändringar komm
a att framtvingas i mindre ordnade former.
Tack!
Ordföranden: Vi tackar riksbankschefen för den inledningen.
Ordet går nu till Agneta Gille, Socialdemokraterna. Varsågod!
Agneta Gille (s): Tack för det, och tack, Lars Heikensten, för en bra genomgång.
 Många av de frågor och f
underingar som fanns har jag redan fått svar på under din föredragning.
Jag skulle ändå vilja höra lite grann när det gäller folkomröstningsresultatet
och om hur Riksbanken fått f
örhålla sig till det hela. Det kunde ju bli ett ja, och det kunde bli ett nej.
Samarbetet med ECB är, som jag ser det, ganska viktigt. Själv verkade jag för
att få ett ja i folkomröstn
ingen. Vad har reaktionerna blivit? Kan vi få höra lite grann om förhållandet er
 emellan och om samarbet
et, och har det skett några förändringar för er del i samarbetet med ECB nu
efter folkomröstningen?
Lars Heikensten: Redan tre dagar efter folkomröstningen hade jag glädjen att få
åka till Frankfurt. Där h
ölls ett så kallat allmänt råd som hålls fyra gånger om året. Jag tror att det
var samma dag som jag läste e
n artikel i Svenska Dagbladet som handlade om hur det skulle bli för
statsministern när han åkte till B
ryssel. Grundtemat var att folk skulle dunka honom i ryggen och säga: Du gjorde
så gott du kunde. Du s
ka inte ta det här så hårt. Vi ska nog hjälpas åt här i fortsättningen också.
Så sakteliga skulle det sedan märkas att när han yttrade sig på mötena skulle
folk lyssna allt mindre på h
onom. Och han skulle själv känna att man kanske inte skulle yttra sig så ofta
som tidigare därför att man
 inte riktigt var med i leken på samma sätt.
Det där bekräftades fullständigt för min del när jag kom dit ned. Det var många
som lade armen om mig och
sade: Häng inte läpp för det här! Men på sikt får detta självklart konsekvenser
för vårt inflytande. Dock kan
 jag inte säga att det var så vid det här speciella tillfället. Snarare var jag
vid det tillfället ovanli
gt mycket i centrum.
Agneta Gille (s): Är det då så att vi från Riksbankens sida får vidta speciella
åtgärder för att förhållandet
med ECB ska fortsätta att vara så gott som möjligt? Är det något som Riksbanken
kan förändra och påverka för
att samarbetet med ECB också i fortsättningen ska vara det bästa, så att vi inte
 hamnar i situationen at
t det får konsekvenser för oss - att vi inte blir lyssnade till?
När det gäller räntan var det ju ändå en stor del av svenska folket som hade en
förhoppning om att vi skul
le ansluta oss till EMU och få sänkt ränta i Sverige. Nu har du beskrivit
situationen, hur det ser ut p
å sikt - några år framåt. Men när bedömer du att vi kan komma ned till europeisk
 räntenivå? Fortfarande ligg
er vi ju ett bra hack över den europeiska räntenivån. Varför kan inte vi i
Sverige redan nu jobba för att
 få ned räntan så mycket som möjligt?
Lars Heikensten: Beträffande den första frågan vill jag säga att jag är glad
över att få den. Den öppnar för
en vidare diskussion om våra internationella relationer som jag gärna skulle
vilja ägna mer tid åt någon
gång här i utskottet. Det är en fråga vi sällan diskuterar.
Min erfarenhet från mina 20 år i Finansdepartementet och Riksbanken är att det
helt avgörande, när man ko
mmer från ett litet land som vårt, för att ha inflytande i olika internationella
 sammanhang är att man s
kött sitt eget fögderi bra hemma. Under perioder när vi har en bra historia
lyssnar folk på oss, och tvär
tom. Ibland kan det nästan bli parodiskt. Till exempel var det så sedan vi hade
gått igenom den djupa k
risen och hanterat bankkrisen kunde vi åka jorden runt och sälja våra lösningar
på bankkrisen. Alla lyssn
ade på oss. Det är alltså väldigt tydligt att det viktigaste är att sköta sitt
eget fögderi. Det är nummer e
tt.
Nummer två är, skulle jag vilja hävda, kompetens. Detta är helt avgörande när
man är från ett litet land och
 sitter med de stora vid samma bord. Om man är från Tyskland kan man prata en
bra stund bara därför att
Tyskland är tillräckligt stort. Men om man kommer från ett litet land som
Sverige är den kanske främsta m
öjligheten att få komma till tals att man har ett nytt perspektiv eller en ny
vinkling att framföra.
En slutsats som vi har dragit, och den drog vi för länge sedan, är att det
gäller att försöka jobba väldigt
 mycket med att höja kompetensen, utbildningsnivån och den analytiska standarden
 på det jobb som vi på R
iksbanken gör här hemma. Det är grunden för vårt inflytande internationellt.
Svaret på din fråga om ECB är att så länge vi upplevs ha något att bidra med
kommer folk runt borden vi si
tter vid att lyssna. Sedan är det en annan sak att det finns ett antal bord som
vi nu över huvud taget
 inte sitter vid därför att vi inte är med i valutaunionen. Det innebär
naturligtvis med viss automatik
att vi har mindre möjligheter att påverka saker och ting. Där skulle jag
personligen göra bedömningen att
 den väsentligaste negativa konsekvensen när det gäller Riksbanken har att göra
med att ECB blir en allt
 viktigare aktör vid framväxandet av de europeiska finansiella marknaderna, när
det gäller betalningssys
temets utformning och arbetet med regelverk. Där kommer vi nu antagligen lite
grann på undantag. Det k
an få konsekvenser för den finansiella sektorn i Sverige. Sett i ett snävt
svenskt perspektiv tror jag
att det är den påtagligaste negativa effekten inom vårt fögderi.
Annars tror jag att den mest påtagliga negativa effekten ligger i
finansministerns position i Ekofin
och liknande. Det är en gradvis och försiktig men ändå fullständigt tydlig
tendens att man i den innekret
sen växer allt närmare varandra. De som står utanför blir allt mindre
intressanta. Detta kommer också til
l uttryck på tjänstemannanivå. När jag var vice riksbankschef åkte jag under ett
 antal år till de förbereda
nde mötena i Bryssel. Det blir allt färre sådana som centralbankerna nu bjuds in
 till, och det blir all
t mindre substans i de diskussionerna. Alltmer förs diskussionerna mellan
statssekreterarna i de lände
r som är med och ECB direkt.
När det gäller din andra fråga tycker jag att man måste skilja på två typer av
räntor: den långa räntan och d
en korta räntan. Den korta räntan har vi talat om. Den sätts utifrån våra
inflationsförutsättningar. Det sk
ulle jag nog hävda delvis är orsaken till den ränteskillnad vi nu har.
Beträffande de långa räntorna tror jag att det är så att där betalar vi en
premie för att vi står utanför. Un
der senare år har vi normalt haft en räntedifferens på mellan 50 och 60 punkter,
 det vill säga lite dryg
t 0,5 procentenheter, i förhållande till de tyska långa räntorna. Finland, som
haft en relativt likartad
 ekonomisk utveckling och har en likartad statsfinansiell situation som Sverige,
 har ungefär samma ni
våer på de långa räntorna som Tyskland. Även Italien, som har haft en sämre
ekonomisk utveckling än vi haft
 och som har en väsentligt sämre statsfinansiell situation - det åskådliggörs av
 stapeln på bilden som vis
ar den offentliga sektorns skuld som andel av BNP - har lägre ränta än vi. Här
finns alltså en kostnad för
 utanförskapet.
Lågränteskillnaden mot Tyskland samt statsskulden 2002 som andel av BNP för
Finland, Italien och Sverig
e

Källor: Eurostat och Riksbanken
Ordföranden: Först kan man notera något när det gäller den eurogrupp som Lars
Heikensten nämner. Det inled
s nu en regeringskonferens, och det pratas i konventsskrivelsen om att
ytterligare förstärka detta, så
att utvecklingen kommer att gå i den riktningen.
Jag har en kort kommentar om detta med energipriser, som jag inte tror att vi
har hört om för sista gån
gen. Jag frågade redan i våras Lars Heikensten om detta med att vi har
exceptionellt väder i Sverige, s
om det heter. Förr hade vi det sällan. Nu är vädret exceptionellt vartannat
eller vart tredje år, och det
 ger oss en press uppåt på priserna för energin. Nu noterar jag att man inte
lika tydligt som i våras pr
atar om detta som en engångseffekt som man rensar, utan att man pratar om
smittorisker och sådant.
Det bör också noteras att vi väl bara är i början av det andra steget på en
politik, från den majoritet som
 sitter här, som ska ta tio steg framåt för att konsekvent leda till högre
elpriser, så jag tror att vi t
vingas återkomma till diskussioner om hur energipriserna påverkar inte bara KPI
utan också inflationsför
väntningar.
Sedan noterar jag att Lars Heikensten eller Riksbanken har haft en osannolik
resa det senaste halvåre
t. Man kan säga mycket om Riksbanken, men det brukar inte tillhöra det vanliga
att Riksbanken har hela
 folkets kärlek riktad mot sig och att alla kramar denna institution i den
omfattning som man har gjo
rt på sistone. Därför tycker jag att det är ganska vällovligt att Lars
Heikensten både på DN debatt i dag o
ch i sitt anförande i dag är tydlig kring vad Riksbankens roll och uppgift, men
också begränsning, är, så
att det inte för djupt sätter sig en bild av att Riksbanken ska ordna allting.
Förtroendet för penningpo
litiken är väl etablerat. Men en del varningar som vi nu får när det gäller
potentiell tillväxt handlar me
r om det politiska systemet.
Egentligen säger Lars Heikensten det som hans företrädare också sade, nämligen
att han inte kommer att ko
mmentera konkreta lösningar. Samtidigt kan vi notera att Lars Heikensten
faktiskt är tydligare än vad v
i har varit vana vid när han ändå utpekar ersättningsnivån i
socialförsäkringarna och idéer om arbetstidsförk
ortning som någonting som kan komma att hota den potentiella tillväxten.
Det är också rätt tydligt i resonemangen här. På sidan 34 nämner man problem med
 att uppnå saldomålet efter
den mycket kraftiga finanspolitiska stimulans som majoriteten genomförde 2001
och 2002, som gör att ma
n är mer utsatt när det gäller möjligheten att nå saldomålet. Det är avhängigt
av ekonomins potentiella till
växt, säger man. Sedan pratas det ganska mycket om fortsatta problem för
arbetsmarknaden och det vi där
ser. Detta kan man naturligtvis instämma i. Jag tror att Lars Heikensten gör
klokt i att säga att det h
andlar mycket om arbetskraftsdeltagande och arbetskraftsutbud, till skillnad
från statsministern som
nu pratar om att byta skatter.
Heikensten är kanske inte beredd att säga mer än vad han har sagt i
debattartikeln och i sitt inledning
sanförande - det är ju rätt tydligt att det finns en kraftig kritik av den förda
 politiken som vi naturl
igtvis instämmer i. Men det är ändå intressant att fråga på vilken sikt de här
varningarna gäller. Vad handl
ar det egentligen om? Det känns alltid tryggare när det gäller politiska system
om man får höra att det p
å sikt och lite längre fram blir väldigt stora problem om man inte vidtar
åtgärder. Nu nämner man att den
potentiella tillväxttakten riskerar att halka nedåt och att vi alltså kan få
räntehöjningar i ett mycket t
idigare läge än vad som kanske har varit fallet än så länge. På vilken sikt
menar Lars Heikensten att vi s
ka förutse det, och i vilken utsträckning ska vi räkna med att ha ett tapp? Hur
stor sänkning av den pot
entiella tillväxttakten talar vi om?
Lars Heikensten: Jag tror inte att jag ska ge en prognos för när det får effekt.
 Dum vore jag, som har
gjort långtidsutredningar, om jag skulle prognostisera när en sådan effekt
kommer till uttryck.
Som jag var inne på tornade en motsvarande problematik upp sig i slutet av
1980-talet. Jag gjorde då e
n motsvarande bedömning, och den visade sig vara fel. Jag har reflekterat en del
 i efterskott över var
för den visade sig vara fel, och det finns ett antal förklaringar till det. En
förklaring är att befolkn
ingsutvecklingen hjälpte oss under de här åren. Vi gick också in i en mycket
värre kris än vad jag någonsin
 hade föreställt mig som också, som jag var inne på, i hög grad hade
stabiliseringspolitiska förtecken. En
 konsekvens av krisen blev ganska drastiska ingrepp i många av de offentliga
systemen. Man drog ned k
ompensationsnivåer och sådant i socialförsäkringarna och ändrade regelverket på
alla möjliga sätt mellan 199
0 och 1993, och den offentliga sektorns tillväxt hölls tillbaka ganska radikalt.
 Om jag inte minns fel
 tog sjukvården 11-12 % av BNP i slutet av 1980-talet, och nu ligger det runt 8
% eller någonting i de
n stilen.
Den statsfinansiella kris som jag hade föreställt mig skulle bli mer långdragen
fick ett helt annat förl
opp, mer abrupt.
Varför berättar jag det här? Jo, därför att det åskådliggör svårigheten att säga
 vilket uttryck problem av den
 här arten till slut tar sig. Det kan ta sig uttrycket att vi fortsätter att ha
en lugn och stabil eko
nomisk utveckling. Vi noterar pö om pö, när vi gör våra prognoser, att
arbetskraftsutbudsförhållandena ser
sämre ut. Det ser vi för övrigt redan nu - jämfört med för ett par år sedan. Vi
gör alltså inte bara sådana här
 övergripande skattningar. Vi tittar två år framåt och ser hur många som är
arbetslösa i olika ålderskategor
ier, hur många som kommer in, hur många som finns i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och så vidare. På bas
is av dessa bedömningar tvingas vi agera snabbare med räntan.
Men man kan också tänka sig, och det var det som jag pekade på på slutet, att
man får mer dramatiska förlo
pp, att man får en nedgång i ekonomin så småningom, om tre, fyra år, och att det
 är först då som de statsfin
ansiella problemen blir påtagliga och akuta. Det var ju det som hände, men med
en extra dramatik därför
att så mycket hade gått snett, under 1980-talet.
Jag försöker inte frammana bilden av att vi skulle hamna i en sådan djup kris.
Det tror jag inte, men v
i kan tvingas vidta åtgärder i en situation som är väsentligt sämre än den är
nu. Men jag vill inte ge mig
in i att prognostisera exakt när en sådan situation skulle kunna uppstå.
Ordföranden: Nej, det kanske man kan ha en viss respekt för. Samtidigt är det
delvis ett svar att säga a
tt de här effekterna redan till viss del syns. Slutsatsen bör vara inte bara att
 man avskriver planer
på arbetstidsförkortning och friår av olika slag utan dessutom att man inte
ställer i utsikt det som bla
nd annat majoriteten har gjort, att man ska gå från den mindre sänkningen i
sjukförsäkringen som gjordes
till den tidigare ersättningsnivån.
I Riksbankens rapporter, precis som hos Riksförsäkringsverket, talas det tydligt
 inte bara om att det
har en mindre besparingseffekt utan också om att det påverkar beteenden när det
gäller just arbetskrafts
utbudet, det vill säga ersättningsnivåer är kopplade till arbetskraftsutbudet.
Det handlar om viljan att
 erbjuda sina tjänster på arbetsmarknaden, och det tror jag är en absolut
central länk när det gäller hur
vi ska utforma politiken framöver.
Det var kanske mer en kommentar än en fråga. Så blir det lätt i politiken.
Karin Pilsäter (fp): Så blir det lätt i politiken. Får jag också göra en
reflexion? Lars Heikensten beskre
v hur det är att komma till ECB som svensk. Att komma som svensk till ECB är
kanske ungefär som att var
a kvinna i sådana här sammanhang, så det kan säkert vara nyttigt för många av
herrarna. Nåväl, jag drar inga
 andra paralleller.
Nu ska jag inte ställa en fråga, utan jag ska komma med ett påstående. Jag
tycker att det är mycket bra o
ch mycket viktigt att Lars Heikensten går ut i den mer allmänna
ekonomisk-politiska debatten, precis s
om jag tycker att det är bra och viktigt att vi som är folkvalda i riksdagen och
 de som sitter i reger
ingen deltar i den penningpolitiska debatten. Det finns de som KU-anmäler
statsråd när de yttrar synpun
kter kring penningpolitiken. Jag tycker att det är fel. Jag kan förvänta mig att
 Lars Heikensten kommer
 att få kritik av dem som inte håller med honom i sak för att han gör den här
typen av uttalanden. Jag ty
cker att också det är fel. Sverige är inte större än att vi alla ska delta i den
 här debatten, men det är o
ckså viktigt att vi håller reda på vem som har fått vilken uppgift. Det är vår
uppgift här att hantera, kon
kretisera och verkligen genomföra förändringar på alla de områden som påverkar
runt vilken nivå det svänger,
 och Riksbanken får väl jobba lite mer handfast med de här svängningarna.
Det jag tänker fråga är mycket konkret. Jag tänker inte säga "eller hur" nu,
utan jag tänker ställa några fr
ågor. Det handlar just om resursutnyttjandet. I inflationsrapporten återkommer
ni som skriver här - och
 du säger det - till att den potentiella tillväxten är 2-2,5 %. Det är i och för
 sig rätt stor skillnad. K
onjunkturinstitutet är lite försiktigare och räknar med att den ligger strax
under 2. Samtidigt säger ni
 att ni gör bedömningen att lönekostnadsökningen är ungefär 3,9 medan KI ligger
ett par tiondelar under äve
n där.
Jag tänkte fråga om du har någon kommentar till att Konjunkturinstitutet och
Riksbanken har något olika
bedömningar. Det kan verka som marginellt, men i slutändan kan det handla om
ganska många hundralappar
i skillnad i den enskildes plånbok.
Den andra frågan gäller också just detta. I inflationsrapporten har ni en
prognos om att hushållens disp
onibla inkomster framöver ska öka med ungefär 1,5 %. Regeringen gör i
budgetpropositionen en betydligt l
ägre prognos. Jag tänkte höra om du har någon kommentar till det.
Min tredje fråga gäller det här med kommunalskattehöjningar, apropå disponibla
inkomster. Ni har iakttagi
t att det kommer kommunalskattehöjningar. Jag skulle vilja höra om du har någon
kommentar till skillnad
er i utfall och effekt som det kan få att kommunalskattehöjningarna kommer att
vara rätt så koncentrerad
e till en viss region. I en region kommer skattehöjningarna att vara mycket
större, men utslaget över l
andet handlar det inte om så många tioöringar. Det slår rätt specifikt mot
Storstockholmsregionen, som ti
digare har fungerat som mycket av tillväxtmotor men nu snarare har börjat
fungera som släpankare. Har d
u någon kommentar till hur det kan påverka hela den svenska ekonomiska
utvecklingen?
Lars Heikensten: Låt mig börja med det sista. Egentligen har jag inte mycket att
 säga om den saken. Vi
genomför inte våra analyser på så detaljerad regional nivå att vi kan ha en
bestämd uppfattning om hur eff
ekterna fördelas över landet. Sedan kan man naturligtvis ha funderingar kring
detta, men jag tror att
jag avstår från det.
Sedan gäller det regeringen och inkomstprognosen. Det är ett tag sedan jag läste
 budgetpropositionen. D
ärför är det svårt för mig att ha en detaljbild av detta, men det är klart att
man där hade en allmänt försik
tigare tillväxtbedömning. Antagligen hänger det bland annat ihop med det.
Sedan gäller det Konjunkturinstitutet och skillnaderna i tiondelar mellan oss
och KI. Detta är inte al
ltid så lätt. Båda institutionerna har ju presenterat hela konsistenta bilder
som kan vara svåra att enk
elt jämföra. Jag noterade dessutom att man nu har ändrat sin syn exempelvis på
vad som är löneutrymmet fra
möver. Men när vi satt här för ett tag sedan - Ingemar Hansson, jag och Anders
Lindström - var vi rörande
eniga om att strax under 3,5 var rätt. Nu såg jag att Konjunkturinstitutet ansåg
 att exakt 3,2 var rätt.
 Jag tycker inte, om jag ska vara alldeles uppriktig, att världen är fullt så
exakt. Men man kan naturl
igtvis räkna i detalj på produktivitetsökningstakt och annat och komma fram till
 att det kanske finns l
ite mindre utrymme de närmaste två åren därför att vinstandelen kanske har
förändrats eller någonting i den
stilen. Men jag skulle säga att i närheten av 3,5 eller knappt 3,5 är en lämplig
 löneökningstakt framöver.n
i8ù  º  @Sedan gäller det Konjunkturinstitutet och skillnaderna i tiondelar
mellan oss och KI. Detta är int
e alltid så lätt. Båda institutionerna har ju presenterat hela konsistenta
bilder som kan vara svåra att
 enkelt jämföra. Jag noterade dessutom att man nu har ändrat sin syn exempelvis
på vad som är löneutrymmet
 framöver. Men när vi satt här för ett tag sedan - Ingemar Hansson, jag och
Anders Lindström - var vi röra
nde eniga om att strax under 3,5 var rätt. Nu såg jag att Konjunkturinstitutet
ansåg att exakt 3,2 var
rätt. Jag tycker inte, om jag ska vara alldeles uppriktig, att världen är fullt
så exakt. Men man kan na
turligtvis räkna i detalj på produktivitetsökningstakt och annat och komma fram
till att det kanske fin
ns lite mindre utrymme de närmaste två åren därför att vinstandelen kanske har
förändrats eller någonting i
den stilen. Men jag skulle säga att i närheten av 3,5 eller knappt 3,5 är en
lämplig löneökningstakt framöv
er.no8ù  º  @Sedan gäller det Konjunkturinstitutet och skillnaderna i tiondelar
mellan oss och KI. Detta är
 inte alltid så lätt. Båda institutionerna har ju presenterat hela konsistenta
bilder som kan vara svåra
 att enkelt jämföra. Jag noterade dessutom att man nu har ändrat sin syn
exempelvis på vad som är löneutry
mmet framöver. Men när vi satt här för ett tag sedan - Ingemar Hansson, jag och
Anders Lindström - var vi
 rörande eniga om att strax under 3,5 var rätt. Nu såg jag att
Konjunkturinstitutet ansåg att exakt 3,2
var rätt. Jag tycker inte, om jag ska vara alldeles uppriktig, att världen är
fullt så exakt. Men man ka
n naturligtvis räkna i detalj på produktivitetsökningstakt och annat och komma
fram till att det kanske
 finns lite mindre utrymme de närmaste två åren därför att vinstandelen kanske
har förändrats eller någontin
g i den stilen. Men jag skulle säga att i närheten av 3,5 eller knappt 3,5 är en
 lämplig löneökningstakt f
ramöver.oc8ù  º  @Sedan gäller det Konjunkturinstitutet och skillnaderna i
tiondelar mellan oss och KI. De
tta är inte alltid så lätt. Båda institutionerna har ju presenterat hela
konsistenta bilder som kan vara
 svåra att enkelt jämföra. Jag noterade dessutom att man nu har ändrat sin syn
exempelvis på vad som är lön
eutrymmet framöver. Men när vi satt här för ett tag sedan - Ingemar Hansson, jag
 och Anders Lindström - v
ar vi rörande eniga om att strax under 3,5 var rätt. Nu såg jag att
Konjunkturinstitutet ansåg att exakt
 3,2 var rätt. Jag tycker inte, om jag ska vara alldeles uppriktig, att världen
är fullt så exakt. Men m
an kan naturligtvis räkna i detalj på produktivitetsökningstakt och annat och
komma fram till att det k
anske finns lite mindre utrymme de närmaste två åren därför att vinstandelen
kanske har förändrats eller någ
onting i den stilen. Men jag skulle säga att i närheten av 3,5 eller knappt 3,5
är en lämplig löneökningst
akt framöver. ä8ù  #   °ú  8+
  att vi alla ska delta i den här debatten, men det är också viktigt att vi
håller re
da på vem som har fått vilken uppgift. Det är vår uppgift här att hantera,
konkretisera och verkligen gen
omföra förändringar på alla de områden som påverkar runt vilken nivå det
svänger, och Riksbanken får väl jobba
 lite mer handfast med de här svängningarna.a    »   H:
                                                        8+
                                                           sämre statsfinansiell
 situation - det åskådliggörs av
stapeln på bilden som visar den offentliga sektorns skuld som andel av BNP - har
 lägre ränta än vi. Här f
inns alltså en kostnad för utanförskapet.û   ã   H2
                                                    8+
                                                       te med Socialdemokraterna
 och Vänsterpartiet, och vi f
år ibland mer information än det som framgår i budgeten. Men jag tror att det
rent demokratiskt är vikti
gt med ett bättre underlag. Det kanske politiskt är svårt om man inte reglerar
det på ett bättre sätt. Jag
 vet inte hur man skulle kunna göra det. Men tänk tanken att det finns en
majoritetsregering. Det är in
te säkert att en sådan skulle vilja ge ett bättre underlag. Detta är inte en
fråga som ligger i våra händer
. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt Malmborg om han kan tänka sig en
ansträngning för att förbättra det h
är underlaget.rspeC   {   °ú  H2
                                  ställa ytterligare en fråga till Curt
Malmborg. Den handlar om underlaget för d
e beräkningar och de olika prognoser som presenteras i budgeten. Jag håller med
om att det underlaget
inte alltid är tillräckligt. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få
ett bättre underlag för att p
å ett bättre sätt kunna värdera vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett
samarbete med Socialdemokr
aterna och Vänsterpartiet, och vi får ibland mer information än det som framgår
i budgeten. Men jag tror
 att det rent demokratiskt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske
politiskt är svårt om man inte
 reglerar det på ett bättre sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det.
Men tänk tanken att det fin
ns en majoritetsregering. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett
bättre underlag. Detta är i
nte en fråga som ligger i våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt
Malmborg om han kan tänka sig e
n ansträngning för att förbättra det här underlaget.tsägã      H2
                                                                   8+
                                                                       I olika
motioner har vi fört fram försla
g som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a.
förslag om avskaffad fastigh
etsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och
en friare hyressättning i
 nyproducerade fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även
förändringar av anslagsbehove
n inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att
möjliggöra regeländringar som tar
bort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta
ekonomiska situationen.
 Genom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja
avvecklingen av räntebidragssyste
met. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya
investeringsbidrag beviljas till
 nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet
. I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus.
Effekten av en sådan re
duktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till
omstrukturering av kommunala bo
stadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande
omfattning men som står i bättre
 överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla
fastighetsägare i kommuner m
ed bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens
bostadsnämnd avvecklas.
 Den omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett
nytt investeringsbidrag för de
tta ändamål under åren 2004-2006.3!  ¢  @Kris¢  @okraterna anser därför att det
behövs en helt ny inriktning
för bostadspolitiken med sänkt skattetryck och långsiktiga, förutsägbara
spelregler. I olika motioner har
 vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad.
Det gäller bl.a. förslag om
 avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad
 planprocess och en fri
are hyressättning i nyproducerade fastigheter. En omställning med denna
inriktning medför även förändringa
r av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till
bostadsbidragen för att möjliggöra rege
ländringar som tar bort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer
som har den sämsta ekono
miska situationen. Genom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att
 påbörja avvecklingen a
v räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte
heller bör nya investeringsbi
drag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar e
kologisk hållbarhet. I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande
av flerbostadshus. Effe
kten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för
stödet till omstruktureri
ng av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med
motsvarande omfattning m
en som står i bättre överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör
vara öppet för alla fastighet
sägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av
Boverket kan Statens bost
adsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt
 att införa ett nytt invest
eringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.Ó''''  ë   °ú  H2
                                                                   okraterna
anser därför att det behövs en helt
ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt skattetryck och långsiktiga,
förutsägbara spelregler. I olik
a motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre fungerande
bostadsmarknad. Det gäller b
l.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande halverad
byggmoms, en förenklad planproc
ess och en friare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En omställning med
denna inriktning medför
 även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs
till bostadsbidragen för att
 möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens system och
kompenserar de familjer som har d
en sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av fastighetsskatten blir
det möjligt att påbörja
avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år
2004. Inte heller bör nya
investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag
till bostadsinvesteringa
r som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en permanent
skattereduktion vid byggande av flerbo
stadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av byggmomsen.
Anslaget för stödet till
 omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett
stödsystem med motsvarand
e omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det kommunala
självstyret. Stödet bör vara öppet för
alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd
administreras av Boverket ka
n Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder gör
det nödvändigt att införa e
tt nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.£   K   H2
                                                                             8+
 abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2
8+
   enlighet med vår partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i
förhållande till regerin
gens förslag, ökning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den
 beräknade utgiftsramen f
ör budgetåren 2005 och 2006 föreslås minskas med 248 respektive 248 miljoner
kronor.ramen     ë   X
                         8+
ta beror främst på att tidsbegränsade satsningar  upphör efter sistnämnda
år.juk30     H2
                 8+
                     årets första ni
o månader uppgick till 43,5 miljarder kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med
samma tid förra året.
#

När det gäller outputgapet kan jag, bara för att åskådliggöra de svårigheter som
 vi har att brottas med, säg
a att vi i allmänhet redovisar ett diagram som visar tre olika sätt att
uppskatta det här. Dessutom tit
tar vi på hur det ser ut på arbetsmarknaden i olika sektorer, alltså på mera
konkret information.
Produktionsgap enligt tre alternativa metoder, skattningar med data från andra
kvartalet 2003-11-03
Procent av potentiell BNP

Källa: SCB och Riksbanken
Karins fråga handlade om vår bild av tillväxtutvecklingen och synen på den
potentiella tillväxten. Vi bru
kar säga att den är mellan 2 och 2,5 - det var det du startade med - och
Konjunkturinstitutet talar nu
 tydligen om en lite lägre tillväxt. Men när vi använt dessa siffror har det i
runda slängar handlat om e
n längre tidsperiod. Det går också - och då är jag inne på Fredriks fråga - att
titta på exakt vad man tror
för de närmaste två åren, att närma sig frågan mer nedifrån på något sätt, göra
ett produktivitetsantagande och
 se hur många människor det finns i olika sektorer osv. Det är möjligt att deras
 2 % härrör från en sådan be
räkning och refererar explicit till den tvåårsperiod som ligger framför oss. Det
 skulle kunna förklara sk
illnaden.
Karin Pilsäter (fp): Att jag frågar beror på att det gäller att ta med sig rätt
information när vi ska gå f
rån de här penningpolitiska prognoserna och omsätta informationen i vårt eget
arbete när det gäller de str
ukturella förändringarna. Jag uppfattar det du säger som att vi inte ska tolka
det som att ni har funda
mentalt olika antaganden om den svenska utvecklingen, utan du bedömer att detta
beror på skillnader i
de tekniska metoderna och exaktheten i dem.
Lars Heikensten: Det är mycket marginella skillnader. Den genomgående skillnaden
 är att Konjunkturinsti
tutet brukar kräva lite lägre ränta.
Mats Odell (kd): Jag har två frågor som handlar om helt olika saker. Men jag
vill börja med att tacka f
ör ett intressant och djärvt anförande.
Det är klart att jag tycker att Lars Heikensten har en stor legitimitet. Jag
tror till skillnad från K
arin inte att han har så mycket att oroa sig för. Folkomröstningen innebar ju
att svenska folket försåg h
onom inte bara med en rymlig verktygslåda utan också med väldigt mycket verktyg.
 Många tror att även den
ekonomiska politiken skulle ha flyttat till Frankfurt, så det är helt legitimt
att han nu också tar til
l orda i de här mera övergripande frågorna, som handlar om den långsiktiga
tillväxtförutsättningen och därme
d välfärdsförutsättningen för Sverige.
Du har tagit upp arbetsutbudet. Det är naturligtvis en oerhört viktig faktor.
Långtidsutredningar pekar
 på den demografiska utvecklingen som den verkligt begränsande faktorn framöver.
 Du har uppenbarligen i
nte några konkreta förslag på hur vi ska få barnafödandet att öka. Det förväntar
 jag mig inte. Men det är ju
det långsiktigt ytterst begränsande inslaget här.
Jag skulle vilja fråga: Vad är det för faktorer utöver arbetsutbudet som du ser
som viktiga för oss runt
det här bordet och andra att ägna oss åt? Jag tror att alla är besjälade av att
komma till rätta med ohälso
situationen och andra utbudsfrågor. Men vad är det utöver detta som du ser som
det viktiga?
Den andra frågan som jag har är faktiskt också kopplad till
folkomröstningsresultatet. Ett land som utpe
kades som ett föredöme var Danmark med dess fantastiska utveckling. Danmark har
en särskild penningpoli
tisk regim. De har nämligen kopplat sin krona först till D-marken och numera
till euron. Min fråga är: S
kulle Riksbanken se positivt på om regeringen beslutade att helt enkelt knyta
kronan till euron? Hur
skulle det påverka? Vore det bra för Sverige? Är det någonting som Riksbanken
skulle rekommendera?
Lars Heikensten: Jag ska börja med att säga att det är trevligt att vara så
omtyckt när man tar upp kontr
oversiella frågor, men jag är lite orolig för att ni kramar ihjäl mig. Jag lovar
 inte att driva den här d
iskussionen varje gång jag kommer hit. Denna gång fanns det dock en problematik
som tornar upp sig och
 som känns central för Riksbankens möjligheter att agera framöver.
Sedan gäller det Mats sista fråga, den om en eventuell ERM-anslutning. Det är
som du själv sade. Det är e
n fråga som nu helt är regeringens ansvar, enligt den nya lagstiftning som vi
har. Riksbanken som inst
itution har ingen position i den frågan nu. Jag själv tycker att den typ av
stabiliseringspolitisk reg
im som vi har haft under de här tio åren har fungerat väl. Skulle jag bli
tillfrågad skulle jag, för min
egen personliga del, inte föreslå en förändring. Jag tror att jag i den delen är
 ganska väl i samklang med
 den uppfattning som i dag råder inom den akademiska världen och i de flesta
internationella organisat
ioner.
Danmark är i någon mening undantaget som bekräftar regeln. Generellt sett har
det varit problem för små l
änder att ha den typ av halvfast regim som den danska representerar.
Valutafonden, till exempel, råder
 länder i allt större utsträckning att eftersträva antingen mycket fastare
arrangemang - även sådana har j
u visat sig innebära bekymmer, till exempel i Argentina - eller valutaunioner
och liknande eller att
ha rörliga växelkurser. Samtidigt är jag gammal nog att inte vara övertygad om
att någon stabiliseringspo
litisk regim gäller för all framtid. Det kan hända att det sker förändringar i
världsekonomin som gör att m
an får anledning att ompröva den här slutsatsen någon gång framöver.
Det grundläggande skälet till att det är så svårt att upprätthålla den typ av
regim som danskarna har lycka
ts framgångsrikt med är att kapitalrörelser som inte är kopplade till den reala
utvecklingen, som till e
xempel handel, i så hög grad dominerar flödet av pengar över gränserna. Dessa
flöden är så stora i förhållande
 till de nationella ekonomierna att det är svårt att hantera situationer när
osäkerhet uppkommer.
Den osäkerheten behöver inte bara vara relaterad till utvecklingen i det egna
landet, som vi själva har
 kunnat konstatera. Valutan i ett land som Sverige, som då ändå hade haft en
rätt stabil utveckling, förs
vagades t.ex. kraftigt 1998 i huvudsak till följd av, tror jag, en finansiell
kris i Ryssland och så s
måningom till följd av att en investmentbank i Förenta staterna fick bekymmer.
Detta ger en känsla för svårigheterna. Men danskarna har lyckats väldigt väl.
Det är ingen tvekan om det.
Alla man pratar med i Danmark är oerhört nöjda, men de har hållit på sedan
början av 1980-talet och arbeta
t väldigt konsekvent och lyckats skapa en säkerhet kring detta.
Jag undrar om jag inte passar din första fråga.
Mats Odell (kd): Jo, jag respekterar det. Jag respekterar naturligtvis också det
 svar som du ger på fr
ågan om stabiliseringspolitisk regim. Dock kan vi konstatera att det finns
länder betydligt längre bort
, exempelvis elva västafrikanska stater, som har knutit sin valuta till euron.
Så det är naturligtvis i
ngen självklarhet i detta. Men tack för svaren!
Lars Bäckström (v): Jag har anklagats för att vara Riksbankskramare, men vi kan
kanske, som Kulnev, kra
ma och slå ihjäl med samma varma själ.
Heikensten har fått stor uppmärksamhet här på morgonen med en artikel i Dagens
Nyheter. Vi har här i loka
len hört om nya djärva utspel. Men den 28 mars, hos Nationalekonomiska
föreningen, avslutade väl Heikens
ten sitt anförande med att säga: Om ni går hem mer oroliga än vad ni var när ni
kom hit har jag lyckats.
Sade inte Lars Heikensten exakt samma sak den 28 mars som Lars Heikensten
skriver i Dagens Nyheter i
 dag? Det är min första fråga. Jag finner inga principiella skillnader. Det
handlar om ordvalörer, men d
et är inget nytt jämfört med den 28 mars, enligt min bedömning. Jag ska inte
säga att det är gammalt vin i
 nya läglar, men såvitt jag förstår är det principiellt samma ståndpunkt.
Sedan är det fråga två. Varför publiceras inte bedömningar av produktionsgap för
 2003/04? Jag har försökt ti
tta i handlingen. Jag har läst på. Jag fick den klockan 8, så jag kan ha missat
det. Men i diagram 45 p
å sidan 38 ser jag inte produktionsgapet för 2003/04. Jag kan ha missat det, men
 det är väldigt viktigt.
 KI säger ju alltid att produktionsgapet är lite större än vad Riksbanken säger,
 och därför säger de alltid
att man kan ha lite lägre ränta. Det är den ständiga debatten mellan er två som
ni ännu inte har löst. Ni är
 väldigt öppna, men jag tror att det skulle vara värdefullt om ni mer tydligt
publicerade er bedömning a
v produktionsgap. Det är dock det som styr era räntebeslut.
Sedan är det fråga nummer tre. Vi, majoriteten, i det här politiska systemet är
överens om att det är vikt
igt att öka arbetsutbudet. Då får vi en högre potentiell tillväxt och lägre
inflationsmöjligheter. Men inte
 har väl Riksbanken någon åsikt om vi ska höja eller sänka ersättningsnivån i
socialförsäkringssystemet? Min
fråga är alltså: Har Riksbanken någon åsikt i den frågan?
Varför har vi i Sverige sedan 1994 alltid lite lägre inflation än det europeiska
 systemet, eurozonen, t
rots att de har ett mycket tuffare inflationsmål än det vi har? Det är vi som
har den lägre inflationen,
 fast vi har ett softare mål. Varför är det så?
Lars Heikensten: På den första frågan är svaret att det i allt väsentligt var
samma sak som jag sade hos
Nationalekonomiska föreningen. Men jag märkte inte att det fick riktigt den
effekt som jag hade hoppat
s, så jag tog det en gång till. Det är möjligen också svaret när det gäller det
som Mats sade. Det kan hända
 att jag återkommer till frågan, men jag har inga planer på det nu. Vi får väl
se vad som händer.
När det gäller produktionsgap ska jag börja med att säga att jag tycker att det
är bra att höra den typen
av synpunkt. Vi ska gärna försöka hitta sätt att utveckla rapporterna och föra
in ytterligare siffror. När
 det gäller produktionsgapet är det generellt så, som vi har varit inne på många
 gånger både nu och tidigar
e i olika sammanhang, att vi laborerar med ett antal olika metoder. Det är inte
riktigt så enkelt att
det, när vi till slut gör vår inflationsprognos, är ett alldeles matematiskt
samband mellan exakt var vi
 satte ned foten för produktionsgapet och vilken inflationstakt vi får. Men i
inflationsrapporten finn
s det ett exempel på en skattningsmetod som vi har använt. Vi har använt den på
samma sätt för euroområdet,
 USA och Sverige. Där kan du i och för sig titta, men det är inte nödvändigtvis
så att det är exakt den def
initionen av outputgapet som har varit avgörande för var inflationen hamnar.
Men jag tycker gott att vi kan fördjupa diskussionen kring den saken nästa gång.
 Jag gör gärna vad jag ka
n för att det ska ske.
Nej, Riksbanken har ingen uppfattning som institution om vi ska göra det ena
eller det andra när det g
äller de långsiktiga tillväxtfrågorna. Självfallet finns det, när det gäller
till exempel sjukfrånvaron, en
oerhört komplex materia bakom de höga sjuktal vi ser. Jag är den förste att
erkänna det och det var kansk
e bra att jag fick chansen att säga det. Det finns många olika förklaringar till
 den här utvecklingen. J
ag svävar inte på något vis i tvivelsmål om det, men jag svävar heller inte i
tvivelsmål om att allt annat
 lika så innebär sänkningar i kompensationsnivåerna att man får mer människor
att träda ut på arbetsmarknade
n. Sedan får man väga av de här olika aspekterna. Det är ingenting som jag
tänker ge mig in i. Jag bara n
oterar att en del kompensationsnivåer har höjts, och detta har den effekten att
arbetskraftsutbudet bl
ir lägre än vad det eljest skulle bli.
Slutligen var det frågan varför vi har fått lägre inflation än EU. Jag vågar
inte ge ett bestämt svar på den
 frågan. Vi har inte riktigt ställt frågan på det sättet. Det kan väl finnas
skäl att fundera mer på det, at
t analysera det mer och beskriva det. Det kan mycket väl vara tema för en ruta
eller så framöver. Skulle
 jag gissa så skulle jag gissa att det har att göra bland annat med den större
öppenhet som vår ekonomi h
ar jämfört med de europeiska ekonomierna i genomsnitt. Vi har ett, tror jag,
hårdare konkurrenstryck ti
ll följd av att vi har vissa delar som har varit mer avreglerade men också till
följd av att utrikeshan
deln spelar en större roll i vår ekonomi.
Man kan titta på länderna i euroområdet. Jag skulle tro att de små länderna
givet ett visst efterfrågeläge,
 om jag beskriver det på det viset, har haft en lägre inflationsutveckling. Men
om man bara tittar på s
må länder i jämförelse med stora ser man att bilden inte är entydig. Spanien har
 till exempel haft en högr
e inflation under de här åren, men landet har också haft en påtagligt högre
tillväxt än vad man har haft i
genomsnitt i euroområdet. Detsamma gäller Irland, om man ska ta ett mer extremt
exempel.
Detta skulle vara min gissning. Men, som sagt, jag återkommer gärna till den
frågan också.
Lars Bäckström (v): Om man är duktig får man beröm vid borden. Visst är det så,
riksbankschefen, att vi enl
igt Lissabons scorecard har fått sju hjältar och noll skurkar? Visst är det så
att vi enligt World Econo
mic Forum i Davos ligger på femte plats? Visst är det så att World Competitive
Scoreboard, Lausanne, säg
er att vi ligger på tionde plats? Och Heritage Foundation, Economic Freedom,
sätter oss mycket högt på r
ankinglistan. Visst är det så att Riksbanken delar bedömningen med dessa
institutioner? Internationellt
 sett bedöms vi ha goda tillväxtförutsättningar.
Det är min något retoriska fråga. Det går bra att svara nej, om man vill, men
jag tror att det är svårt.se
  8   `   b  @s Forecasts - Prognoser för BNP-tillväxten i Sverige, USA och
euroområdett.d.:.:àú   ÿÿÿx   b  @s Forecasts
 - Prognoser för BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdett.d.:. àú  x   p
 z  @om andra nivåer för ramen för
 utgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner (m), (kd), (c) och (fp). dtas.øú  `
   ÿÿÿz  @om andra nivåer för ram
en för utgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner (m), (kd), (c) och (fp).
dtas.øú     @&lt;røÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @bet.
2003/04U1 2ú  ð   (      @ú     @19øÿ   @ú     @Finansutskottetfú
@FIU01M19ú     @20øÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @TRUE   @
Sedan är det en annan sak som är lite tydligare. När det gäller Sveriges
långsiktiga problem säger ni att
det också hotar demografiska problem. Men det är väl egentligen inte det som är
problemet. Det handlar e
gentligen - riksbankschefen, som ekonom - om Baumolproblemet, att vid en hög
andel av BNP får man ett
problem med inkomstelasticitet och priselasticitet i fråga om offentliga
tjänster som förutsätts ha lägre
 produktivitet. Då får vi ett problem med kostnader och inflation. Men,
riksbankschefen, det gäller väl
bara under förutsättningen att ökad BNP med automatik innebär ökad efterfrågan
på offentliga tjänster. Men d
et finns ingen ekonomisk lag som säger att tillväxt skapar ökade behov av
offentliga tjänster. Det är väl
mer en politisk bedömning.
Lars Heikensten: Den sista frågan kan man närma sig på lite olika sätt. Om jag
nu åter ska dra upp mina e
rfarenheter från långtidsutredningsarbetet kan jag säga att ett sätt att närma
sig den är att försöka räkna f
ram vad nuvarande åtaganden implicerar. Då tenderar man att få, av det skäl som
du säger, en offentlig se
ktor som tar en allt större andel av ekonomin. Det är det som är
Baumolproblemet. Det hänger ihop med at
t vi gärna vill betala människor i offentlig verksamhet lika mycket som vi
betalar människor i privat v
erksamhet. Samtidigt har vi en långsammare produktivitetsutveckling i
tjänstenäringar, generellt sett.
Det handlar alltså inte bara om offentligt och privat i det här fallet. Om man
hade en privat organise
rad vård skulle man få samma effekt. Den sektorn skulle antagligen också tendera
 att öka i omfattning.ra
 vid Ðù  R  @Lars Heikensten: Den sista frågan kan man närma sig på lite olika
sätt. Om jag nu åter ska dra up
p mina erfarenheter från långtidsutredningsarbetet kan jag säga att ett sätt att
 närma sig den är att försök
a räkna fram vad nuvarande åtaganden implicerar. Då tenderar man att få, av det
skäl som du säger, en offe
ntlig sektor som tar en allt större andel av ekonomin. Det är det som är
Baumolproblemet. Det hänger iho
p med att vi gärna vill betala människor i offentlig verksamhet lika mycket som
vi betalar människor i
privat verksamhet. Samtidigt har vi en långsammare produktivitetsutveckling i
tjänstenäringar, generell
t sett. Det handlar alltså inte bara om offentligt och privat i det här fallet.
Om man hade en privat
organiserad vård skulle man få samma effekt. Den sektorn skulle antagligen också
 tendera att öka i omfat
tning.pekternÐù  R  @Lars Heikensten: Den sista frågan kan man närma sig på lite
 olika sätt. Om jag nu åter sk
a dra upp mina erfarenheter från långtidsutredningsarbetet kan jag säga att ett
sätt att närma sig den är
att försöka räkna fram vad nuvarande åtaganden implicerar. Då tenderar man att
få, av det skäl som du säger,
 en offentlig sektor som tar en allt större andel av ekonomin. Det är det som är
 Baumolproblemet. Det h
änger ihop med att vi gärna vill betala människor i offentlig verksamhet lika
mycket som vi betalar männ
iskor i privat verksamhet. Samtidigt har vi en långsammare
produktivitetsutveckling i tjänstenäringar,
generellt sett. Det handlar alltså inte bara om offentligt och privat i det här
fallet. Om man hade en
 privat organiserad vård skulle man få samma effekt. Den sektorn skulle
antagligen också tendera att öka
 i omfattning.mer hanÐù  R  @Lars Heikensten: Den sista frågan kan man närma sig
 på lite olika sätt. Om jag n
u åter ska dra upp mina erfarenheter från långtidsutredningsarbetet kan jag säga
 att ett sätt att närma si
g den är att försöka räkna fram vad nuvarande åtaganden implicerar. Då tenderar
man att få, av det skäl som
du säger, en offentlig sektor som tar en allt större andel av ekonomin. Det är
det som är Baumolprobleme
t. Det hänger ihop med att vi gärna vill betala människor i offentlig verksamhet
 lika mycket som vi bet
alar människor i privat verksamhet. Samtidigt har vi en långsammare
produktivitetsutveckling i tjänsten
äringar, generellt sett. Det handlar alltså inte bara om offentligt och privat i
 det här fallet. Om man
 hade en privat organiserad vård skulle man få samma effekt. Den sektorn skulle
antagligen också tender
a att öka i omfattning.det härÐù     H2
                                         8+
                                            C   {   °ú  H2
  ställa ytterligare en fråga till Curt Malmborg. Den handlar o
m underlaget för de beräkningar och de olika prognoser som presenteras i
budgeten. Jag håller med om at
t det underlaget inte alltid är tillräckligt. Jag tror att det är viktigt för
riksdagen att få ett bättre
underlag för att på ett bättre sätt kunna värdera vad som står i budgeten. Just
nu ingår vi i ett samarbete
 med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och vi får ibland mer information än
 det som framgår i budge
ten. Men jag tror att det rent demokratiskt är viktigt med ett bättre underlag.
Det kanske politiskt är
 svårt om man inte reglerar det på ett bättre sätt. Jag vet inte hur man skulle
kunna göra det. Men tänk t
anken att det finns en majoritetsregering. Det är inte säkert att en sådan
skulle vilja ge ett bättre un
derlag. Detta är inte en fråga som ligger i våra händer. Men jag skulle ändå
vilja fråga Curt Malmborg om h
an kan tänka sig en ansträngning för att förbättra det här underlaget.tsägã   
  H2
     8+
         I olika motioner har
 vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad.
Det gäller bl.a. förslag om
 avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad
 planprocess och en fri
are hyressättning i nyproducerade fastigheter. En omställning med denna
inriktning medför även förändringa
r av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till
bostadsbidragen för att möjliggöra rege
ländringar som tar bort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer
som har den sämsta ekono
miska situationen. Genom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att
 påbörja avvecklingen a
v räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte
heller bör nya investeringsbi
drag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar e
kologisk hållbarhet. I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande
av flerbostadshus. Effe
kten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för
stödet till omstruktureri
ng av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med
motsvarande omfattning m
en som står i bättre överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör
vara öppet för alla fastighet
sägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av
Boverket kan Statens bost
adsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt
 att införa ett nytt invest
eringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.3!  ¢  @Kris¢  @okraterna
anser därför att det behövs en
helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt skattetryck och långsiktiga,
förutsägbara spelregler. I
 olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre fungerande
 bostadsmarknad. Det gäl
ler bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande halverad
byggmoms, en förenklad pla
nprocess och en friare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En omställning
 med denna inriktning
medför även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag
behövs till bostadsbidragen f
ör att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens system och
kompenserar de familjer som
har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av fastighetsskatten
blir det möjligt att p
åbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör beviljas
från år 2004. Inte heller bör
 nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som
bidrag till bostadsinveste
ringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en permanent
skattereduktion vid byggande av f
lerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av
byggmomsen. Anslaget för stödet
 till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag för
ett stödsystem med motsv
arande omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det kommunala
självstyret. Stödet bör vara öppe
t för alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd
 administreras av Boverk
et kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder
 gör det nödvändigt att in
föra ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.Ó''''  ë
°ú  H2
       okraterna anser därför at
t det behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt skattetryck
och långsiktiga, förutsägbar
a spelregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en
bättre fungerande bostads
marknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder
motsvarande halverad byggmoms,
en förenklad planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade
fastigheter. En omställning med de
nna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18.
 Ökat anslag behövs till bo
stadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens
 system och kompenserar d
e familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av
fastighetsskatten blir d
et möjligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya
räntebidrag bör beviljas från år 2004.
 Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder
 eller som bidrag till
 bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en
permanent skattereduktion vi
d byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en
halvering av byggmomsen. An
slaget för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas
med ett anslag för ett stöds
ystem med motsvarande omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det
kommunala självstyret. St
ödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott.
Genom att detta stöd administ
reras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på
studentbostäder gör det
nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren
2004-2006.£   K   H2
                     8+
                        abil
arbetsmarknad.dför.«   #   H2
                              8+
 enlighet med vår partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i
 förhållande till regeringens förslag, ökning av utgiftsramen för budgetåret
2004 med 276 000 000 kr. Den
beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och 2006 föreslås minskas med 248
respektive 248 miljoner kron
or.ramen         ë   X
                         8+
                            ta beror främst på att tidsbegränsade satsningar
upphör efter sistnämnda år.juk30 rame
 H2
    8+
        årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder kronor, en ökning
med 17,4 % jämfört med samma t
id förra året.    

Man kan utveckla det här på olika sätt. Detta var inte ett spår som jag valde
att ta upp i DN-artikeln e
ller som jag valde att ta upp med er i dag, men jag skulle vilja påstå att den
mekanismen bidrar till
att förstärka det problem som jag pekar på, som hänger ihop med demografin och
att färre jobbar. Så det du
 pekar på är ingen källa till glädje, utan det är tvärtom ytterligare ett skäl
till att man behöver agera, t
ror jag.
Du är mer inläst på alla de här internationella studierna om Sveriges
konkurrenskraft, så jag vågar inte b
ekräfta allt som du säger. Men den första hade jag anledning att engagera mig i,
 det här Lissabonprojekt
et, och det stämmer att vi har hanterat det bättre. Det är möjligt att detta är
en orsak till att vi unde
r de senaste tio åren har haft en lite bättre produktivitetsutveckling, som jag
talade om tidigare. På
den punkten har jag sagt att jag är försiktigt optimistisk. Jag tror att vi kan
ha en hyfsad utvecklin
g också framöver. Den har varit bättre än i t.ex. Tyskland. Den har dock inte
varit bättre än i till exemp
el Irland eller i en del av länderna i euroområdets utkanter.
Jörgen Johansson (c): Ordförande! Även jag vill tacka för en bra genomgång och
en bra artikel. Att den va
r djärv vet jag inte om jag kan hålla med om. Jag tycker att den var
verklighetsnära.
Om vi tittar på spotpriserna på elmarknaden kan vi konstatera att de ligger
högt. Förmodligen kommer vi
också att få en topp under vintern, men detta faller naturligtvis tillbaka
framåt i våren. Samtidigt har
 regeringen i sin gröna skatteväxling en teknik som innebär att hushållen blir
extra hårt drabbade av den
 höjda skatten. Sedan kommer höjningar av kommun- och landstingsskatt och så
vidare. Jag tror inte att
det enbart är storstäderna som kommer att höja utan även de mindre kommunerna.
Bland annat min egen hemk
ommun ligger illa till. Den ökade belastningen på hushållen kommer att bli rätt
framträdande. Då vill jag
fråga: Hur ser du på de signaler som skickas ut? Vilken framtidstro kommer
hushållen att få? Utan tvekan
 kommer det här att påverka köpkraften och med andra ord också ekonomin,
eftersom hushållen är en framträda
nde del av den.
Sedan är det den andra frågan. I samband med EMU-omröstningen framhölls med
rätta Riksbankens fristående r
oll. Då skulle jag vilja ställa frågan: Hur upplever du det att statsministern
två dagar innan ni ska fa
tta beslut om räntan går ut och ger sin syn, att räntan i Sverige bör ligga på
samma nivå som den ligger p
å i Europa i övrigt?
Lars Heikensten: Vi har efter förmåga försökt ta hänsyn till de olika
skatteförslag och liknande som ligge
r när vi har beräknat hushållens inkomstutveckling. I de här prognoserna för
konjunkturen ligger det en b
edömning av hur inkomstutvecklingen kommer att se ut, och där är då naturligt
energiskatter till exempel
 en del. Nu vet inte jag hur detaljerad den analysen har varit, men i princip är
 det så som vi jobbar.

Jag tror att det kan vara bra att påminna sig om orsakerna till att vi i Sverige
 hittills klarat oss
så hyfsat igenom den svacka, om ni så vill, i världsekonomin som har varit under
 några år. Vi har haft en
 ganska expansiv  finanspolitik under några år. Det är också bakgrunden till det
 som Fredrik talade om,
nämligen att det har skett en viss, tror jag, strukturell försämring i den
statsfinansiella bilden. En
rätt tuff politik under 1990-talet och en stark konjunktur skapade reserver som
gjorde att det fanns
möjlighet att göra det här.
När vi blickar framåt ser vi nog inte att det finns riktigt samma möjligheter.
Det är naturligtvis i sig
 ett skäl att, om konjunkturen vänder upp återigen, lägga undan reserver så att
man i framtiden åter har d
en här möjligheten. Det är ju önskvärt att det finns ett statsfinansiellt
utrymme, så att man kan balanser
a den typen av kunjunktursvängningar. Nu är vi mer beroende i den meningen av
att den internationella
konjunkturen vänder upp - det tror jag att man måste säga - för att vi ska ta
oss ur det här. Det är i all
a fall min bedömning.
När det gäller frågan om framtidstro är det svårare för oss att ha en bestämd
uppfattning. Vi tittar mera p
å sifferunderlagen och räknar på historiska relationer i de här sammanhangen.
Till sist, jag brukar få frågan då och då vad jag tycker när någon har
synpunkter på penningpolitiken, fram
för allt om det råkar vara statsministern. Jag har ett standardsvar, att jag
lyssnar på alla kloka synp
unkter, och det gäller även den här gången.
Jörgen Johansson (c): Jag tycker att det är en viss skillnad om det är landets
statsminister som har sy
npunkter på det här, jämfört med om det är någon annan.
Jag skulle vilja ha en utvikning om situationen i Frankrike och Tyskland och om
hur den ekonomiska k
risen i de länderna påverkar vår ekonomi.
Lars Heikensten: Får jag säga apropå att lyssna och inte lyssna att vi enligt
lagen är förbjudna att ta d
irektiv från någon när det gäller penningpolitiken. Vi ska göra det här jobbet
så gott vi kan själva, och de
t är det vi gör. Men, lite mer seriöst, tycker jag inte - och där håller jag med
 Karin - att det finns någ
on anledning att dramatisera om det finns uppfattningar som framförs ute i
samhället av politiker och
andra kring penningpolitiken. Man får väl då diskutera det. Jag kan leva med
det.
I besvärliga situationer tror jag dock inte att det i allmänhet gagnar landet
som helhet om man får kon
flikter kring sådana här saker - nu talar jag inte om det här läget, utan mer
generellt. Vi har en arbet
sfördelning, och vi ska enligt lagen göra en del av det ekonomisk-politiska
jobbet, och andra ska göra
andra delar av det jobbet. Det är bäst om vi har en bra dialog kring de här
sakerna, om vi resonerar oc
h lär oss av varandra och så vidare. Men man ska inte skapa konflikter i onödan.
 Det tror jag, som sagt
, bara i slutändan leder till att man får en sämre ekonomisk utveckling och
sannolikt också en sämre ränte
utveckling.
Frankrike och Tyskland är en stor del av euroområdet. Jag har talat om
euroområdet tidigare som ett bek
ymmer i det här sammanhanget. Det finns på senare tid vissa försiktiga tecken på
 att det kanske kan se l
ite bättre ut i Tyskland. Men i Frankrike har, vad jag förstår, snarare de
flesta siffror varit lite säm
re än väntat under det senaste halvåret. Deras ekonomisk-politiska utrymme är
rätt begränsat därför att båda
länderna tänjer gränserna för vad som är rimligt ur statsfinansiell synpunkt.
Man lade inte undan tillräck
ligt mycket under 1998, 1999 och 2000. Detta är ingen tanke som är ny, utan vi
hade vid den tiden rätt
tuffa diskussioner om detta i Bryssel, till exempel. I stort sett alla andra
sade: Ni måste strama åt
mer. Annars kommer ni inte att klara det om två, tre år om konjunkturen viker.
Och det gjorde de inte.
 Nu sitter de där. Det är det som gör att diskussionen kring stabilitetspakten
är svår idag.
Ordföranden: Då tackar vi Lars Heikensten för det och konstaterar att första
rundan är genomgången. Vi tar
 20 minuters paus och återsamlas strax före kvart i. Det finns alltså kaffe för
dem som önskar det i det
angränsande rummet.
Ordföranden: Finansutskottet återsamlas för utfrågning av riksbankschef Lars
Heikensten. Vi inleder en a
ndra frågerunda med Agneta Ringman, Socialdemokraterna.
Agneta Ringman (s): Herr ordförande! Vi brukar följa den ekonomiska utvecklingen
 i USA och växelkursen
på dollarn mycket noga. Det berörde också riksbankschefen i sin inledning. Det
är ganska naturligt efter
som vi har så mycket gemensamt med USA:s ekonomi. Den japanska ekonomin känner
vi också ganska väl till.

Jag skulle vilja vidga den här diskussionen och säga att vi ser att även andra
ekonomier är på stark fram
marsch. Jag tänker både på Indien och på Kina i det här fallet. Jag skulle gärna
 vilja höra riksbankschefen
s synpunkter på andra internationella valutor. Hur ser utvecklingen ut och hur
kan den påverka utveckl
ingen för den svenska kronan?
Lars Heikensten: Jag ska kanske börja med att säga att vi inte skriver så mycket
 om det här i rapportern
a. Det beror ytterst på att de här länderna fortfarande inte spelar så stor roll
 för Sveriges utveckling
direkt. Men det är ingen tvekan om att framför allt Kinas roll har ökat kraftigt
 för världsekonomin under
 de senaste tio åren, även som exportmarknad för Sverige. Exempelvis har sedan
ett antal år Europas bety
delse för svensk utrikeshandel fallit tillbaka. Det beror mycket på att dels
USA, dels Asien har vuxit
 så pass kraftigt.
Det finns mycket man kan säga om detta, men jag koncentrerar mig lite grann på
Kina. Den kinesiska växe
lkursen har kommit mycket i fokus under det senaste halvåret i den
internationella diskussionen. Kina
 har en fast växelkurs mot dollarn. Många har väl uppfattningen att den
växelkursen är för lågt värderad, oc
h det bidrar till att de kan exportera så mycket som de gjort. I en ekonomi som
utvecklas på det här sät
tet brukar utvecklingen normalt sett vara sådan att växelkursen pö om pö stärks.
Att saken nu har kommit att diskuteras tror jag dock inte primärt beror så
mycket på omsorg om den kine
siska utvecklingen som på de globala växelkursrelationerna mellan å ena sidan
euron, och å andra sidan d
ollarn. Med de stora obalanser som har byggts upp i Förenta staterna, framför
allt det stora bytesbala
nsunderskott som man länge har haft, reser det här frågan om det inte behövs en
förändring, om inte dollar
n bör falla något för att bromsa den här utvecklingen. När ett antal av de
asiatiska valutorna är låsta til
l dollarn återstår egentligen bara euron som mer betydande valuta som kan
stärkas när dollarn faller. Då
har man från europeisk sida varit orolig för att en alltför stor del av
anpassningsbördan i någon mening
skulle falla på Europa.
Sedan finns det i USA också en oro, men den tror jag egentligen mer har varit
kortsiktigt politiskt m
otiverad. Den har att göra med att ett antal amerikanska industrigrenar har
varit ganska pressade kon
kurrensmässigt. I varje fall jag tolkar den amerikanske finansministerns ganska
högljudda krav för några
 månader sedan som motiverades av en inhemsk politisk agenda. Dessutom tror jag
kanske inte att det är
 det bästa sättet att påverka kineser. Från europeisk sida har de här samtalen
förts på ett lite annat sätt
med kineserna.
Min bild från diskussioner i Basel och på andra håll är att det i och för sig
finns en öppenhet från kinese
rnas sida att resonera om förändrade växelkursarrangemang. Men det finns skäl
för dem att gå försiktigt fra
m. De har ju byggt upp ganska stora valutareserver. Detta hänvisar en del till
och säger att det är skäl
 nog för att de skulle vara beredda att acceptera att växelkursen faller. Men
motargumentet är ju att A
sienkrisen för några år sedan visade värdet av att ha stora valutareserver. De
asiatiska länder som inte
hade det råkade väldigt illa ut. Om jag var kinesisk företrädare skulle jag nog
tänka mig för ett tag inna
n jag satsade på en politik som gjorde att valutareserven föll tillbaka
kraftigt.
Kina har också ett banksystem som enligt de flesta bedömare - jag är ingen
expert på kinesiska banker -
är i mycket dåligt skick. Då finns det risker med en förändring i
valutapolitiken. Det kan slå tillbaka in
 i banksystemet på olika sätt, påverka kapitalflödena över gränserna som i sin
tur påverkar de här bankernas
 kapitalbas. Det tror jag också är ett skäl till att de är väldigt försiktiga i
det här läget.
Sedan ska vi komma ihåg att Kina, och det hänger ihop med detta, har
valutaregleringar. Vi vet inte ri
ktigt vad som skulle hända om man hade en rörlig växelkurs och tog bort de här
valutaregleringarna. I da
g är det mycket utländskt kapital som flödar in i Kina därför att
investeringsmöjligheterna där är fördelakti
ga. Arbetskraftskostnaderna är låga och förutsättningarna för att bedriva
produktion är gynnsamma då till e
xempel arbetskraften är förhållandevis välutbildad. Så det flödar in mycket
utländskt kapital. Men tog man
bort de här regleringarna skulle det också kunna flöda ut rätt mycket kinesiskt
kapital. Så nettoeffekten
 på växelkursen av en sådan åtgärd är inte alldeles uppenbar.
Det finns mycket att säga om detta. Det här var bara några reflexioner.
Indien är jag inte så förtrogen med. Jag vågar därför inte ge mig in på Indiens
växelkurspolitik.
Agneta Ringman (s): Jag tackar så hemskt mycket för svaret. Jag hade tänkt fråga
 lite mer om Indien, men
 jag fick ju besked där också, att det inte finns så mycket att säga.
Men jag skulle vilja ställa en fråga till. Den grundar sig också lite grann på
inledningsanförandet. Krav
en från kunder och konsumenter blir större på både företag och myndigheter i
dagens samhälle. Många är efter
 omvärldsanalys tvungna att anpassa och förändra sina verksamhetsstrukturer för
att bättre motsvara förvänt
ningarna från både kunder och konsumenter. Jag undrar hur riksbankschefen ser på
 den i dag pågående förtro
endedebatten. Hur påverkar den Riksbankens arbetssätt och förhållningssätt
framöver? Jag menar då inte bara
 att Riksbanken är, som riksbankschefen sade, den mest öppna centralbanken och
att man arbetar för att
nå en bredare allmänhet. Jag kanske vill ha lite mer svar än att riksbankschefen
 ska åka runt i landet f
ramöver. Hur jobbar ni för att bli ännu mer öppna?
Lars Heikensten: Det är stora och svåra frågor. Man kan väl säga att Riksbankens
 situation i början av 199
0-talet var ganska problematisk. Vi hade en bankkris och ett par decennier bakom
 oss med hög inflatio
n och djup ekonomisk kris. Det är klart att arbetet under 1990-talet har handlat
 om att skapa förtroen
de genom att se till att vi når våra mål: prisstabilitet och finansiell
stabilitet.
Centrala delar i detta arbete är att försöka etablera analytiska strukturer som
fungerar. Det handlar o
m att ha kompetens och det handlar om att på ett öppet sätt redovisa argumenten.
 Vi kan ju aldrig garde
ra oss mot att utvecklingen kan gå i andra banor än vi har trott, och då kan det
 bli bekymmer. Men har
vi redan på ett tidigt stadium bjudit in till en diskussion kring vår analys och
 våra bedömningar och re
sonerat med er och andra som granskar oss om hur det hela förhåller sig tror jag
 att förutsättningarna är
 bättre att erhålla förtroende även om det blir problem framöver. Då kan folk se
 att man ändå i någon mening
har gjort grundarbetet men att oförutsedda händelser inträffade.
Jag kan återkomma lite mer till öppenheten, men det är klart att det också
handlar om att efter förmåga på
något sätt leva som man lär. Vi har ibland haft diskussioner om vår interna
löneutveckling och andra sådan
a frågor. Det har också med det här att göra, att leva på ett sätt i det svenska
 samhället som är rimligt för
 en institution av vår karaktär. Det kan ibland innebära att vi inom vissa av
våra områden, till exempel
där vi måste konkurrera om arbetskraft från den finansiella sektorn, får betala
löner som kan sticka lite
 grann i ögonen om man jämför med riksgenomsnittet men som ändå är nödvändiga
för att upprätthålla kompetensen
på den verksamheten. Men det är hela tiden en avvägning, och vi brottas hela
tiden med detta. Naturligt
vis handlar det också om att se över våra interna regler, att effektivisera
verksamheten och att göra tr
oligt att vi sköter vårt arbete på ett så bra sätt som möjligt för
skattebetalarna.
Men om jag ska gå tillbaka till det du tog upp om öppenheten är det väl så att
vi inte nu har några alldel
es konkreta idéer om att vi skulle göra några stora förändringar på det området.
 Vi har ju etablerat den här
 typen av ordning, protokoll och inflationsrapporter. Det menar jag att vi ska
fortsätta med som vi h
ar gjort.
Sedan ska vi försöka ta oss ut i landet på olika sätt. Vi jobbar med ett antal
broschyrer som ska vara e
nkla och beskriva hur vi arbetar. Vi jobbar med ett brett gymnasieprogram. Vi
utbildar gymnasielärare
 regelbundet i de här frågorna. Vi har nyligen dragit i gång en
seminarieverksamhet för läroboksförfattare
 på det här området, för vi har noterat att läroböckerna inte är som de borde
vara. De avspeglar alltför oft
a en verklighet som ligger 10-15 år tillbaka i tiden eller något i den stilen.
Vi har resonerat om oli
ka typer av spel för skolungdomar. Den engelska centralbanken har sådana där
klasser engageras och löser
 uppgifter på nationell nivå. Det finns en mängd idéer av den karaktären.
Vi har brukat ha medieredaktioner inbjudna med jämna mellanrum. Det tänkte vi ta
 upp så småningom igen.
Ordföranden i finansutskottet, Sven-Erik Österberg, och jag talades för övrigt
vid för en tid sedan om at
t vi skulle bjuda in er i januari och försöka göra det till en tradition. Jag
menar att det är ett brett
 arbete som pågår hela tiden. Men de grundläggande ramarna är väl tänkta att
vara ungefär desamma.
Gunnar Axén (m): Riksbankschefen har säkerligen upplevt mig som tjatig i de här
sammanhangen tidigare n
är jag har efterlyst förslag och exempel på vilka politiska åtgärder som måste
till för att vi ska kunna höj
a den potentiella tillväxten i ekonomin. Jag har tyckt det vara ganska naturligt
 att Riksbanken, som
är den närmaste och mest ekonomiskt kompetenta myndigheten under riksdagen, har
kunnat ge besked på den
 punkten. Men vi har alltid fastnat i att det behöver vidtas åtgärder men aldrig
 kommit fram till något
konkret svar egentligen.
När vi nu ser att penningpolitiken har lyckats tämligen väl under årens lopp
vänds fokus av naturliga skäl
 mer mot finanspolitiken, eftersom de egentligen är kommunicerande kärl. När nu
riksbankschefen tvingas
 varna för att det finns en risk för att den potentiella tillväxten till och med
 sjunker under de 2-2,5
 % som man bedömer att den potentiella tillväxten är i dag får jag egentligen
svaret på min fråga i och me
d att riksbankschefen säger att det som krävs är att fler arbetar och betalar
skatt och att färre utnytt
jar transfereringssystemen. Så jag ska redan inledningsvis be att få tacka för
svaret på den fråga som ja
g har ställt under så lång tid. Jag tror inte att svaret behöver vara konkretare
 än så.
Därför ska jag i stället i dag ställa en annan fråga. I dag knyts stora
förhoppningar till att USA ska dra
 i gång den ekonomiska tillväxten i omvärlden. Man knyter förhoppningar till
detta. Men en sådan utveckli
ng, en högre tillväxt i USA som drar med sig omvärlden, kommer också att leda
till ett högre amerikanskt
sparandeunderskott. Frågan är: Är det en hållbar utveckling, och vad finns det
för risker i en sådan utvec
kling för Sveriges del?
Lars Heikensten: Frågan om det är hållbart eller inte kan man säga har
återkommit med en viss envishet un
der de gångna tio åren och längre än så. Att USA har haft ett stort underskott i
 sin bytesbalans har vari
t en tendens under väldigt lång tid. Jag tillhör nog dem som egentligen länge
har tyckt att dollarn har
varit övervärderad. Det är i allmänhet så med den här typen av obalanser att så
småningom händer någonting som
 gör att en anpassningsprocess börjar. Men det är väldigt svårt att veta när.
Det är precis samma sak som med aktieprisutvecklingen. Det var ju uppenbart att
aktiepriserna låg fel.
 Man tog till alla möjliga förklaringar för att motivera dessa nivåer. Men om
man tittar på det lite nykt
rare och i ett historiskt perspektiv kan man se att nivåerna krävde en extrem
utveckling som på sikt va
r ohållbar. Jag tycker att det finns en parallell här. Så länge underskotten i
den amerikanska bytesbala
nsen ökar ligger det en uppenbar risk i detta.
Det gick ganska bra under ett antal år under senare delen av 1990-talet och
början av 2000-talet, och
jag tror att standardförklaringen till detta är att utländskt kapital i stor
utsträckning flödade in i US
A och täckte upp de löpande underskotten. Det handlade mycket om att USA:s
ekonomi var dynamisk och er
bjöd goda investeringsmöjligheter, goda möjligheter att tjäna pengar, och därför
 kunde dra till sig ett såd
ant investeringskapital. Detta är något som kan pågå under i princip väldigt
lång tid.
Jag vågar inte sitta här och säga att den dollarnedgång som vi nu har sett är
den väntade anpassningen och
 att den kommer att fortsätta. Det är ingen som vet det. Det enda vi säkert vet
är att det är svårt att för
utsäga växelkursrörelser.
Jag tror för min personliga del egentligen att det som är bäst för
världsekonomin är att vi har en lägre do
llarkurs än vad vi haft under de gångna åren, men att det inte blir någon
dramatisk utveckling. Jag tyck
er att det i detta sammanhang också är viktigt att lyfta fram att det framför
allt vore önskvärt om övriga
 delar av världen kunde växa snabbare. Vår huvudsakliga konklusion av detta ska
alltså inte vara att så a
tt säga gnälla på amerikanerna utan att vi ska ta itu med vår egen
ekonomisk-politiska situation, så att
vi får en högre potentiell tillväxt.
Om vi har en högre potentiell tillväxt i Europa kommer vi att vilja köpa fler
saker från Förenta staterna
, och då kommer problemet att lösa sig på ett sätt som är bra både för dem och
för oss. Annars riskerar vi a
tt det blir en krympande snarare än en växande världsekonomi.
Anders Vredin, som sitter bredvid mig, skickade mig en liten lapp med ett
påpekande när vi pratade om
öppenheten, och det var bra att han gjorde det. Det gällde vår hemsida. Den är
viktig som en källa för dem
 som vill följa Riksbankens arbete.
Gunnar Axén (m): Jag tackar för svaret. Jag tolkade det så att det också ligger
en risk i om USA kommer
att agera som ensidigt draglok för världsekonomin, där vi har risk för en
fortsatt dollarförsvagning, en
svagare efterfrågan och så vidare. Det är inte enbart en möjlighet utan det
ligger också en risk i en såda
n utveckling.
Jag skulle därför vilja använda min andra fråga till att be om ett litet
förtydligande på en punkt i ditt
anförande här, där du pekar på att arbetsproduktiviteten per arbetad timme bland
 annat beror på villkoren
 för företagande och investeringar i landet. Jag skulle när Lars Heikensten
talar om villkoren för företa
gande vilja fråga om det i första hand är företag eller företagare som du då
syftar på.
Lars Heikensten: Om jag skulle utgå från en mera strikt nationalekonomisk
modell, som mina medarbetare
 skulle tycka att jag borde göra, skulle jag ha talat om kapitalbildning. Det
var också det som från bör
jan stod i mitt manus, men sedan ändrade jag det till "företagande och
investeringar" för att lite tydl
igare ange vad det handlar om. Det är klart att det i det här fallet handlar om
alla möjliga villkor oc
h förhållanden i det svenska samhället som gör att folk är beredda att investera
 i Sverige.
Jag kan möjligen också nämna en sak till som jag satt och funderade på före
pausen här. Jag tog upp ränteut
vecklingen, och det är kanske viktigt att understryka - för det är möjligt att
det går att missförstå - att
 vad det handlar om är att om man får en lägre potentiell tillväxt, innebär det
att vi i någon mening, som
 jag sade, snabbare kan slå i kapacitetstaket, och då kan vi tvingas höja räntan
 vid en lägre tillväxtnivå
än vad som annars hade varit fallet.  Men om vi har en ekonomi som långsiktigt,
över tiden, växer långsam
mare, innebär inte det att den ekonomin långsiktigt kommer att ha ett högre
ränteläge. Så är det inte, för i
 en långsammare växande ekonomi är realräntorna antagligen lägre. Jag säger
detta för att tillfredsställa oc
kså mina teoretiskt lagda medarbetare.
Christer Nylander (fp): Jag skulle vilja börja med att blicka bakåt något. Det
brukar, också här enligt l
äroboken, sägas att en penningpolitisk åtgärd får effekt först efter ett eller
två år. Det innebär att beslut
 som togs 2002 skulle börja få effekt ungefär nu. Under våren och sommaren 2002
höjdes ju reporäntan i två
steg.  Det är i och för sig lätt att vara efterklok, men min första fråga är:
Riskerar den räntehöjningen at
t nu pressa ned inflationstakten under den nedre gränsen i toleransintervallet?
Den andra frågan blickar något mer framåt och gäller kronkursen, som vi tidigare
 var inne på. Om jag minn
s rätt har Riksbanken tidigare sagt att jämviktskursen förmodligen ligger runt
eller under 120 på TCW-in
dexet. Nu ligger det runt 124, och i prognosen tror man att den nästa år i
genomsnitt kommer att ligga
 på 124 och år 2005 strax därunder. Samtidigt sker det många förändringar på
valutamarknaderna runtomkring.
 Det diskuterades tidigare här om dollarkursen ska fortsätta att sjunka och att
euroområdet kanske ska
fortsätta att utvecklas svagt. Trots detta förväntas kronan ligga stabilt. Jag
skulle vilja höra lite yt
terligare funderingar kring  detta. Det är bara en marginell förstärkning av
kronan som förväntas de komm
ande två åren, trots en viss förändring i omvärlden.
Lars Heikensten: Den första frågan gällde räntehöjningarna 2002. Det var då  så
att vi i likhet med de allr
a flesta bedömare föreställde oss en snabbare vändning uppåt i världsekonomin.
Jag var inledningsvis inne
på detta. Sedan har vi fått skjuta återhämtningen framför oss. Det var, om jag
inte minns fel, då också så a
tt vi fortfarande led av sviterna av de, som vi bedömde det, tillfälliga
prisuppgångarna. Men det fanns
 fortfarande en viss osäkerhet kvar kring detta.
Men det är klart att du kan säga - att allt annat lika - något högre räntor
dämpar tillväxten ett till två år
 senare, eller snarare tillväxten ett år senare och inflationen två år senare.
Samtidigt är en lycklig as
pekt av den här regimen att när man märker att man ligger lite fel, kan man
agera. Man kan då ta ut sväng
arna lite mer. Har man stramat åt för mycket, kan man efter cirka ett år när man
 märker av effekterna av
politiken justera detta.
Även om vi räknar med att en höjning eller sänkning om säg 25 punkter ger någon
tiondel på BNP-tillväxten ha
r det också hänt så mycket annat att det är väldigt svårt att i efterskott säga
att det hade kunnat vara så
här annorlunda, om man hade gjort si eller så. Men i grunden är det klart att
det som du lyfter fram är
en rimlig synpunkt.
När det gäller jämviktskursen vill jag säga att huvudanledningen till att vi
över huvud taget har försökt a
tt uppskatta jämviktsväxelkurser har varit att om vi hade gått med i EMU och
ERM, hade de varit ett väse
ntligt beslutsunderlag. Det är ju inte så att vi till vardags eftersträvar en
alldeles speciell växelkur
snivå. Vi har därför också ägnat betydligt mer tid åt att fundera på
jämviktsväxelkursen mot euron än vi har äg
nat oss åt att fundera kring jämviktsväxelkursen totalt sett för den svenska
ekonomin.
Men det är väl sant som du säger att de jämviktsväxelkursberäkningar som har
gjorts och förekommit i diskus
sionen om jag inte minns fel på senare tid ungefär har legat runt 120-124 mot
TCW-indexet. En implikat
ion av din fråga är då: Är det nu rimligt att tro att kronan förstärks mer än
vad vi har räknat med? Jag har
 redan varit inne på att detta är någonting som man naturligtvis alltid kan
diskutera. Vi har ändå gjort
bedömningen att det i den här konjunktursituationen och med de prognoser som vi
gör för de andra delarna
 av världsekonomin är ett rimligt antagande. Det är inte så att vi har räknat
med en kraftig dollarförsvag
ning. Det ligger inte i vår bedömning. Däremot resonerar jag om det som en
möjlig riskfaktor, men det li
gger inte i vår bedömning i det här läget.
Christer Nylander (fp): Jag tackar för svaret. Jag har ytterligare bara en
väldigt kort fråga, som gälle
r lärobokstanken om ett till två års sikt. Kan man sära ut en
förväntningshorisont och en realekonomisk ho
risont när man tittar på effekten av penningpolitiska beslut?
Lars Heikensten: Du måste berätta för mig lite mer vad du menar med
förväntningshorisont.
Christer Nylander (fp): Det är klart att ekonomin anpassar sig ganska snabbt
efter de beslut som ni f
attar, och i stället för att påverka om ett till två år kanske de påverkar mera
direkt.
Lars Heikensten: Det finns ju rätt mycket funderingar kring detta i den
ekonomiska litteraturen och i
 litteraturen om penningpolitik. Vissa av de kanaler eller mekanismer varigenom
penningpolitiken ver
kar slår väldigt snabbt. En del av dem är, precis som du säger, på olika vis
förväntningsrelaterade. Men de
t är tyvärr inte så att de här kanalerna alltid fungerar på samma sätt. I vissa
situationer kan man tänka s
ig att en räntehöjning medför till exempel att kronan förstärks ganska mycket. I
 ett annat läge kan precis
 samma åtgärd ha en helt annan effekt. Detsamma kan till exempel gälla
börsutvecklingen. I ett visst läge
 kan en räntehöjning få en kraftig effekt på börserna, men i ett annat läge får
den det inte. Börserna påverk
ar i sin tur inflation, konsumtion, investeringar och så vidare i lite längre
led.
Jag vill säga att det här är ett område där man verkligen kan ha olika
uppfattningar. När vi har försökt att
 belysa det här har vi landat på att det bästa är att säga att vi fokuserar på
utvecklingen ett till två år
framåt. Ungefär i det intervallet tror vi att merparten av en ränteändring slår
igenom.
ECB beskriver det som att man arbetar med medellång sikt. Vi har däremot tyckt
att det varit en fördel
att tala om ett till två års sikt eftersom det ger en lite större precision i
diskussionerna. Jag tror
att det gagnar våra egna interna diskussioner och även att de som följer oss då
har lättare att bedöma hur
 vi kommer att agera. Man kan säga att vi därmed i någon mening beskurit vårt
handlingsutrymme. Jag skul
le dock snarare vilja säga att vi har ställt större krav på oss själva att
motivera en räntepolitik som in
te faller inom de här ramarna.
Vi har också gjort klart att det kan finnas situationer där man har anledning
att tillmäta både det kort
are och det längre perspektivet en större betydelse. Att vi till exempel år 1998
 ganska snabbt genomförd
e en sänkning var inte bara motiverat av en ändrad inflationsprognos i
perspektivet ett till två framåt
utan kretsade också kring den finansiella situationen i världen, som då på kort
sikt kunde ha påverkat ut
vecklingen.
Vi hade en diskussion omkring år 2000, så att säga på toppen av börsbubblan, då
vi kände en viss oro för att
 tillgångsprisutvecklingen kunde driva på inflationen och bidra till att
accelerera bortom den horison
ten. Det gjorde oss då försiktigare än vad vi kanske annars skulle ha varit.
Ingen regel är utan undantag, men vi tror ändå att tydligheten gagnas av ett
resonemang baserat på en sa
mmanvägning av det som du kallar de realekonomiska och förväntningsmässiga
mekanismerna.
Mats Odell (kd): Om vi ser bakåt i tiden finner vi att svensk tillväxt sedan
ungefär 30 år tillbaka har
legat någonstans mellan 1,8 och 1,9 %. I dag säger riksbankschefen, och det står
 också i rapporten, att
den potentiella tillväxten nu bedöms kunna ligga mellan 2 och 2,25 %. Detta
speglar ett antal struktur
ella reformer som ju vältaligt har beskrivits här. Vi på den här sidan av
bordet, från de borgerliga part
ierna, har i vår gemensamma reservation satt upp målet  att den långsiktigt
uthålliga tillväxtpotentialen
 bör ligga på 3 %. Det är vårt mål för strukturpolitiken och den ekonomiska
politiken.
Lars Bäckström var väldigt nöjd med utvecklingen och refererade till ett stort
antal ligor där vi ligger
hyfsat bra till. Jag vill bara påminna om att i det senaste världsmästerskap som
 vårt lands damer varit
inblandade i framstod även silver som ett misslyckande. Det är väl riktigt att
vi diskuterar vad som är
rimligt. Min fråga är: Är ett sådant mål rimligt? Vi har ju ett antal mål som
har satts upp av regeringen,
 om ett arbetskraftsdeltagande på 80 %, om minskad öppen arbetslöshet och om
halvering av sjukfrånvaron.
 Vore det bättre att försöka fokusera på ett rent tillväxtmål, och är det
realistiskt med 3 %?
Lars Heikensten: Huruvida det är realistiskt eller inte har jag svårt att ha en
bestämd uppfattning om.
 Ett sätt att närma sig det här är att titta på hur det varit empiriskt. Som du
säger var det under de tid
igare decennierna 1,8-1,9 %. Vi har väl ett tag legat i närheten av 2,5 %, och
det visar att det går at
t åstadkomma förändringar. Sedan är frågan om exakt 3 % är ett rimligt mål. Det
vet jag inte, helt enkelt.
Ytterst handlar detta om vilka åtgärder man är beredd att vidta.
Min andra reflexion omkring detta med mål är att om man sätter upp mål är det
också väsentligt att man är be
redd att vidta de åtgärder som i så fall behöver vidtas. Det kan låta trivialt,
men jag har en viss erfar
enhet från mitten av 1980-talet av att medverka i finansplaner där man satte upp
 ett 4-procentigt mål f
ör inflationen. Det var ingen som blev lycklig av det eftersom man faktiskt inte
 vidtog de åtgärder som
 behövdes för att uppnå detta. Bådadera är alltså rätt väsentliga.
Mats Odell (kd): Min fråga är då närmast: Kan det vara möjligt att nå
3-procentsmålet genom ett antal refor
mer som borde kunna accepteras i jämförelse med andra motsvarande länder? De
mera snabbväxande länderna i
 bland annat OECD har ju vidtagit ett antal reformer som har lett till detta.
Jag uppfattar ändå Lars Heikenstens svar så att det inte är orealistiskt.
Lars Bäckström (v): Herr ordförande! Jag ska i huvudsak rikta mina frågor till
Lars Heikensten. Jag har
tillfälle att i andra former ställa frågor till eller kommentera andra.
Lars Heikensten! Tre hyfsat konkreta frågor.
Varför bedömer ni återigen att produktionsgapet är lägre än enligt KI? KI
bedömer alltså att gapet är större.
Man skulle därför kunna göra någonting med räntan, en lägre ränta, men ni
bedömer det annorlunda än KI. Var s
kiljer ni er åt? Jag kan inte se det i tabellerna. Det kommer säkert nästa år,
men kan ni just nu muntli
gt redovisa vari skillnaden består eftersom ni uppenbarligen gör olika
bedömningar? Det är viktigt för os
s här att få reda på var skillnaden ligger för att kunna fortsätta diskussionen.
Så till min andra fråga. Det är många som nu tillskriver riksbankschefen olika
ståndpunkter som jag inte
riktigt kan iaktta att riksbankschefen har. Jag tycker att det är synd om
riksbankschefen tillvitas ås
ikter. I artikeln och föredraget i mars sade riksbankschefen: Tittar man på data
 från 1980-1999 eller f
rån 1992 och 1999 och framåt är en rimlig bedömning 2,2 % som uthållig tillväxt.
I samma föredrag sade riksbankschefen att nya data tyder på att det nog är lite
bättre än 2,2 %, men vi l
ägger oss fortfarande på mellan 2 och 2,5%. I en nyligen utgiven skrift säger
riksbankschefen att han p
å lång sikt snarare såg 2 än 2,5 %, men det är fortfarande egentligen i exakt
samma intervall. Det är inte
 heller nu under 2 %. Det är väl så riksbankschefen sagt och inget annat. Jag
hör här i korridorerna att
man just nu säger mycket om riksbankschefen.
Så till en tredje konkret fråga. Jag vill bara säga att vi i Vänsterpartiet och
de av oss som är marxiste
r är helt överens med riksbankschefen om att vi enbart kan klara att bekämpa
inflationen långsiktigt med
 fler i arbete. Det lärde jag mig när jag en gång i världen läste Karl Marx, och
 jag läser honom fortfaran
de. Det är arbetade timmar som avgör. Vi i vänstern är alltså helt överens med
riksbankschefen. Vi stöder r
iksbankschefen i denna analys.
Men för att vara tydlig: Återigen, riksbankschefen, vi kan väl åstadkomma detta.
 Är det inte en risk om v
i löser problemet med att få ut fler i arbetskraften och når upp till
60-procentsnivån? Skulle det inte
kunna leda till ökad sjuknärvaro som kunde påverka produktiviteten negativt? Den
 andra sidan av saken är
 ju arbetade timmar och produktivitet. Ökad sjuknärvaro påverkar väl rimligtvis
produktiviteten negativt
.
Lars Heikensten: Jag börjar med den andra frågan. Vi har under senare år i olika
 sammanhang kommunicera
t att vi tror att den potentiella tillväxten ligger ungefär i intervallet
2-2,5%. Som jag sagt: Hade d
u frågat mig för sex sju år sedan, hade jag på basis av de historiska
erfarenheter vi då hade inte trott
att den låg så högt. Men framför allt produktivitetsutvecklingen har överraskat
positivt. Även de senaste
siffrorna i detta relativt svaga konjunkturläge ger samma bild och har
överraskat lite positivt.
Vad jag har sagt i olika sammanhang - och det är väl också så som det står i den
 här rapporten - är att det
 när man nu blickar framåt finns anledning att vara lite mer pessimistisk
framför allt mot bakgrund av
arbetskraftsutbudet. Det finns en risk för att man hamnar i den nedre delen av
det här intervallet. De
 2,2 % som du nämnde passar bra i den där nedre delen av intervallet. Men det är
 viktigt att komma ihåg
att det här verkligen inte är någon exakt vetenskap. Är det någonting jag har
lärt mig när jag har hållit på
med det här är det att man hela tiden tvingas revidera sin syn på tillvaron
därför att det sker förändringa
r. Det är klart att det kan inträffa förändringar i både positiv och negativ
riktning, som gör att det här
blir både bättre och sämre än vad jag tror, men det är den bästa bedömning som
vi kan göra just nu.
Det där hakar i din fråga om konjunkturstudier. Jag har inte suttit och direkt
jämfört vad KI har gjort
för bedömning och vad vi har gjort, men vi kan gärna återkomma till det. Jag kan
 be någon ringa upp dig s
å att vi kan reda ut den saken, om det går. Men hur stort det här gapet är och
hur mycket lediga resurse
r det finns beror bland annat på vad man gör för antaganden om den potentiella
tillväxten under de närmas
te åren. Som jag sade är det inte svårt att avvika i uppfattningen på några
tiondelar när. Osäkerheten är he
lt enkelt stor om detta.
Så till din sista fråga: Vad jag här i dag sade och vad jag säger i den där
artikeln är att jag när det gäll
er konkret ekonomisk politik hyser oro för arbetskraftsutbudsutvecklingen bland
annat därför att det fi
nns förslag om arbetstidsförkortningar. Det är klart att arbetstidsförkortningar
 leder till att folk arb
etar mindre. Det vore konstigt annars. Jag nämnde bland annat som exempel på
åtgärder som inte har bidra
git till att öka arbetskraftsutbudet höjningarna av en del kompensationsnivåer.
Sjukfrånvaron är en betydligt mer komplex materia, som inte bara sammanhänger
med kompensationsnivån. De
t har jag heller aldrig inbillat mig. Men jag tror samtidigt att det är helt
klart att kompensationsn
ivåerna spelar roll i sammanhanget. Jag valde detta bara som ett exempel. Jag
kunde säkert ha valt and
ra exempel på åtgärder som har vidtagits i regelsystemen.
Som jag underströk i inledningen är jag inte särskilt intresserad av att ha en
diskussion där jag ger mi
g in i transfereringssystemen i detalj, för jag tycker inte att det är min
uppgift. Däremot är det vikti
gt, inte mist här i finansutskottet, att lyfta fram den övergripande
problematiken. Den har bland anna
t effekt på vårt utrymme att agera framöver.
Lars Bäckström (v): I den här boken avslutar riksbankschefen med att lyfta fram
följande:
Om inte åtgärder vidtas för att så långt det är möjligt uppväga de demografiskt
betingade negativa effektern
a, är det dock troligt att den potentiella tillväxten snarare blir 2 än 2,5%.
Jag erkänner det demografiska problemet - det gör vi i Vänsterpartiet - men det
är väl ändock så att vi har
 en försörjningsbörda demografiskt för äldre och yngre om ungefär 0,7, det vill
säga att varje person i arb
etskraften ska försörja 0,7. Demografin säger väl att vi år 2020 ligger på 0,8.
Det är väl alltså inte demogr
afin som är det större problemet, utan det större problemet med
arbetskraftsutbudet är väl att vi har så m
ånga i ohälsa och, slarvigt uttryckt, så många invandrare eller nya svenskar som
 inte finns på arbetsmark
naden. Om vi får in den potentialen, som vi kan säga rör sig om en halv till en
miljon personer, har vi
 löst en väldigt stor del av problemet. Då är vi tillbaka vid intervallet 2, 2,5
 eller rent av 3 %, som
naturligtvis är en högst önskvärd nivå.
En sista fråga, riksbankschefen. Vad som är hållbart i längden beror på
arbetsutbud och produktivitet. Me
n är det rimligt i längden att i Sverige fortsätta med att definitionsmässigt
sätta produktivitetstillväxt
en inom offentlig sektor till 0 %? Jag har från källor i Tyskland hört att man
där definitionsmässigt sätt
er den till 1 %.
Är det i längden rimligt att jag ska gå hem till min fru, som är förskollärare,
och säga: Ja, vi politiker
menar att du aldrig mer blir produktiv. För några år sedan hade man 15 barn i
barngrupperna. Nu har man
 uppemot 20, men jag ska ändå säga till min fru: Nej, ni har inte ökat
produktiviteten ett endaste dugg.
 - Nehej, säger hon, men vi tar hand om fler barn. Vad menas då med ökad
produktivitet, och varför sätter
 vi produktiviteten definitionsmässigt till noll? Borde inte ni kanske ta itu
med detta och försöka räkn
a fram ett rimligare mått? Vi har alltså en sektor som definitionsmässigt står
still och en sektor vars
produktivitet man mäter. Är det rimligt i längden?
Lars Heikensten: Jag tycker att det är lätt att instämma i det första
resonemanget. Huvudproblemet för när
varande i kvantitativa termer är i någon mening detta att så många människor i
arbetsför befolkning står ut
anför arbetsmarknaden. Men vad jag säger här är att problemet förstärks av den
demografiska utvecklingen.
Under 1990-talet fick vi lite hjälp av den, men nu vänder den så att det blir
tvärtom. Det ställer saken
ytterligare på sin spets.
När det gäller din andra fråga håller jag också i allt väsentligt med. Jag var
under 1980-talet inblandad
i ett arbete där expertgruppen för offentlig ekonomi gjorde ett antal studier av
 delar av den offentli
ga verksamheten och försökte räkna fram hur produktivitetsutvecklingen var. Det
var lite blandat, får ma
n väl säga, och i en del fall var den faktiskt också negativ. Men när man gjorde
 vissa beräkningar fem, s
ex år senare hade det vänt till det bättre. Det var då en bättre utveckling i
många sektorer.
Jag tycker att det vore bra att göra ett sådant här arbete. Jag tror att det
skulle leda till en bättre
diskussion i dessa frågor. Man får en mer precis diskussion kring den offentliga
 sektorns verksamhet.r
 sXú  Ú  @Jag tycker att det vore bra att göra ett sådant här arbete. Jag tror
att det skulle leda till en b
ättre diskussion i dessa frågor. Man får en mer precis diskussion kring den
offentliga sektorns verksam
het.e dXú  Ú  @Jag tycker att det vore bra att göra ett sådant här arbete. Jag
tror att det skulle leda till
 en bättre diskussion i dessa frågor. Man får en mer precis diskussion kring den
 offentliga sektorns ve
rksamhet.delXú  Ú  @Jag tycker att det vore bra att göra ett sådant här arbete.
Jag tror att det skulle leda
 till en bättre diskussion i dessa frågor. Man får en mer precis diskussion
kring den offentliga sektor
ns verksamhet.a hXú  ,  °ú  8+
                                i allt väsentligt med. Jag var under 1980-talet
inblandad i ett arbete där exper
tgruppen för offentlig ekonomi gjorde ett antal studier av delar av den
offentliga verksamheten och f
örsökte räkna fram hur produktivitetsutvecklingen var. Det var lite blandat, får
 man väl säga, och i en de
l fall var den faktiskt också negativ. Men när man gjorde vissa beräkningar fem,
 sex år senare hade det
vänt till det bättre. Det var då en bättre utveckling i många sektorer.a
@När
       @gäller din andra fråga
håller jag också i allt väsentligt med. Jag var under 1980-talet inblandad i ett
 arbete där expertgruppe
n för offentlig ekonomi gjorde ett antal studier av delar av den offentliga
verksamheten och försökte r
äkna fram hur produktivitetsutvecklingen var. Det var lite blandat, får man väl
säga, och i en del fall
var den faktiskt också negativ. Men när man gjorde vissa beräkningar fem, sex år
 senare hade det vänt til
l det bättre. Det var då en bättre utveckling i många sektorer.nf#   (  H2
                                                                            8+
gäller din andra fråga håller jag
 också i allt väsentligt med. Jag var under 1980-talet inblandad i ett arbete
där expertgruppen för offe
ntlig ekonomi gjorde ett antal studier av delar av den offentliga verksamheten
och försökte räkna fram
hur produktivitetsutvecklingen var. Det var lite blandat, får man väl säga, och
i en del fall var den f
aktiskt också negativ. Men när man gjorde vissa beräkningar fem, sex år senare
hade det vänt till det bätt
re. Det var då en bättre utveckling i många sektorer.ra    &amp;  X6
                                                                  8+
                                                                     mått? Vi
har alltså en sektor som definiti
onsmässigt står still och en sektor vars produktivitet man mäter. Är det rimligt
 i längden? stÃ
                 û%  H2
                        8
+
   längden rimligt att jag ska gå hem till min fru, som är förskollärare, och
säga: Ja, vi politiker menar
att du aldrig mer blir produktiv. För några år sedan hade man 15 barn i
barngrupperna. Nu har man uppem
ot 20, men jag ska ändå säga till min fru: Nej, ni har inte ökat produktiviteten
 ett endaste dugg. - Neh
ej, säger hon, men vi tar hand om fler barn. Vad menas då med ökad
produktivitet, och varför sätter vi pr
oduktiviteten definitionsmässigt till noll? Borde inte ni kanske ta itu med
detta och försöka räkna fram
 ett rimligare mått? Vi har alltså en sektor som definitionsmässigt står still
och en sektor vars produk
tivitet man mäter. Är det rimligt i längden?äl ³   K#  ¨7
 8+
    igger på 0,8. Det är väl alltså inte demografin so
m är det större problemet, utan det större problemet med arbetskraftsutbudet är
väl att vi har så många i o
hälsa och, slarvigt uttryckt, så många invandrare eller nya svenskar som inte
finns på arbetsmarknaden.
Om vi får in den potentialen, som vi kan säga rör sig om en halv till en miljon
personer, har vi löst en
 väldigt stor del av problemet. Då är vi tillbaka vid intervallet 2, 2,5 eller
rent av 3 %, som naturli
gtvis är en högst önskvärd nivå. tid{      @Jag    @nner det demografiska
problemet - det gör vi i Vänsterparti
et - men det är väl ändock så att vi har en försörjningsbörda demografiskt för
äldre och yngre om ungefär 0,7,
 det vill säga att varje person i arbetskraften ska försörja 0,7. Demografin
säger väl att vi år 2020 ligg
er på 0,8. Det är väl alltså inte demografin som är det större problemet, utan
det större problemet med arb
etskraftsutbudet är väl att vi har så många i ohälsa och, slarvigt uttryckt, så
många invandrare eller nya
svenskar som inte finns på arbetsmarknaden. Om vi får in den potentialen, som vi
 kan säga rör sig om en
halv till en miljon personer, har vi löst en väldigt stor del av problemet. Då
är vi tillbaka vid interv
allet 2, 2,5 eller rent av 3 %, som naturligtvis är en högst önskvärd nivå.den 
   +   °ú  H2
              nner det demograf
iska problemet - det gör vi i Vänsterpartiet - men det är väl ändock så att vi
har en försörjningsbörda demog
rafiskt för äldre och yngre om ungefär 0,7, det vill säga att varje person i
arbetskraften ska försörja 0,
7. Demografin säger väl att vi år 2020 ligger på 0,8. Det är väl alltså inte
demografin som är det större pro
blemet, utan det större problemet med arbetskraftsutbudet är väl att vi har så
många i ohälsa och, slarvig
t uttryckt, så många invandrare eller nya svenskar som inte finns på
arbetsmarknaden. Om vi får in den p
otentialen, som vi kan säga rör sig om en halv till en miljon personer, har vi
löst en väldigt stor del
av problemet. Då är vi tillbaka vid intervallet 2, 2,5 eller rent av 3 %, som
naturligtvis är en högst ön
skvärd nivå.a mä        H2
                           8+
                              lig verksamhet lika mycket som vi betalar
människor i privat verksamhet. Samtidig
t har vi en långsammare produktivitetsutveckling i tjänstenäringar, generellt
sett. Det handlar alltså i
nte bara om offentligt och privat i det här fallet. Om man hade en privat
organiserad vård skulle man
få samma effekt. Den sektorn skulle antagligen också tendera att öka i
omfattning.det härS      H2
                             8+
                                C   {   °ú  H2
ställa ytterligare en fråga till Curt Malmborg. Den handlar om underlaget för de
 beräkningar och de olik
a prognoser som presenteras i budgeten. Jag håller med om att det underlaget
inte alltid är tillräcklig
t. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få ett bättre underlag för att
på ett bättre sätt kunna värd
era vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett samarbete med
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet
, och vi får ibland mer information än det som framgår i budgeten. Men jag tror
att det rent demokratis
kt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske politiskt är svårt om man inte
 reglerar det på ett bättr
e sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det. Men tänk tanken att det
finns en majoritetsregering
. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett bättre underlag. Detta är
inte en fråga som ligger i
 våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt Malmborg om han kan tänka sig
 en ansträngning för att förb
ättra det här underlaget.tsägã      H2
                                        8+
                                            I olika motioner har vi fört fram
förslag som kan bidra till en bätt
re fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad
fastighetsskatt, åtgärder motsvarand
e halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i
nyproducerade fastigheter.
 En omställning med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven
inom utgiftsområde 18. Ökat
 anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar
bort orättvisor i dagens sys
tem och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom
 en avveckling av fas
tighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör
 beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till
nybyggnad av hyresbostäder
eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I
stället införs en permane
nt skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan
reduktion motsvarar en halver
ing av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala
bostadsbolag bör ersättas med e
tt anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre
överensstämmelse med det kom
munala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner
med bostadsöverskott. Genom a
tt detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den
omfattande bristen på s
tudentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för
detta ändamål under åren 2004-20
06.3!  ¢  @Kris¢  @okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning
för bostadspolitiken med sänkt s
kattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi
fört fram förslag som kan bi
dra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om
avskaffad fastighetsskatt, åtg
ärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare
hyressättning i nyproducera
de fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av
anslagsbehoven inom utgif
tsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra
regeländringar som tar bort orättvis
or i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska
situationen. Genom en av
veckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av
räntebidragssystemet. Inga ny
a räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag
beviljas till nybyggnad a
v hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
 hållbarhet. I stället i
nförs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av
en sådan reduktion mots
varar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av
kommunala bostadsbolag b
ör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som
 står i bättre överensstämme
lse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla
fastighetsägare i kommuner med bostadsöve
rskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd
avvecklas. Den omfatta
nde bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt
investeringsbidrag för detta ändamål un
der åren 2004-2006.Ó''''  ë   °ú  H2
                                  okraterna anser därför att det behövs en helt
ny inriktning för bostadspolitiken
 med sänkt skattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika
motioner har vi fört fram förslag
 som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a.
förslag om avskaffad fastighe
tsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en
 friare hyressättning i
nyproducerade fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även
förändringar av anslagsbehoven
 inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att
möjliggöra regeländringar som tar b
ort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta
ekonomiska situationen.
Genom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja
avvecklingen av räntebidragssystem
et. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya
investeringsbidrag beviljas till
nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet.
 I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus.
Effekten av en sådan red
uktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till
omstrukturering av kommunala bos
tadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande
omfattning men som står i bättre
överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla
fastighetsägare i kommuner me
d bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens
bostadsnämnd avvecklas.
Den omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt
 investeringsbidrag för det
ta ändamål under åren 2004-2006.£   K   H2
                                           8+
                                              abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2
 8+
    enlighet med vår partimotion Fi24
1 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens
förslag, ökning av utgiftsramen
 för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för
budgetåren 2005 och 2006 föreslås m
inskas med 248 respektive 248 miljoner kronor.ramen      ë   X
                                                                 8+
                                                                    ta beror
främst på att tidsbegränsade satsn
ingar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2
                                                8+
                                                    årets första nio månader
uppgick till 43,5 miljarder kronor
, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    ,

Sedan är det en annan fråga i vilken utsträckning den typen av beräkningar
håller för att inkluderas i nat
ionalräkenskaperna, men det är möjligt att de gör det efter en tid. Att bara
byta från en schablon till e
n annan tycker jag inte är så poängrikt. Jag tycker snarare att man skulle
försöka gå till botten med dett
a och hitta bra kriterier för att beräkna produktivitetsutvecklingen inom olika
delar av ekonomin.
Detta är nu inte en uppgift för Riksbanken eftersom vi i vår strävan efter att
höja produktiviteten fokus
erar på våra huvuduppgifter, men det skulle mycket väl kunna vara en fråga för
till exempel SCB att ta si
g an. Men jag skulle tro att det krävs mera av resurser från
Finansdepartementets sida för att det ska
finnas utrymme för det.
Jörgen Johansson (c): Ordförande! Jag har egentligen fått svar på mina frågor.
Bara en kort kommentar: Ja
g tycker att det är positivt att Riksbanken öppnar sig och åker runt och lyssnar
 in läget i landet. Det
ger Riksbanken en aktivare roll och en mer folklig förankring.
Sonia Karlsson (s): Herr ordförande! Riksbankschefen anförde
energiprisutvecklingen och särskilt elpris
erna som en riskfaktor för inflationen. Jag undrar vilket underlag Riksbanken
har för sina bedömningar
av energipriserna. Skulle man genom att få reda på mekanismerna bakom
energipriserna kunna få ännu bättre
 kvalitet på bedömningarna? Jag begär inte att ekonomer ska vara experter på
vädret, men det är kanske int
e bara en torr och regnfattig sommar som ligger bakom de höga elpriserna.
Möjligen är konkurrensen på el
marknaden starkt begränsad trots avregleringen. Jag skulle vilja höra
Riksbankschefens synpunkter.
Lars Heikensten: När vi talar om energipriserna är det förstås också fråga om
oljepriserna. Vi har en särsk
ild ruta om oljepriserna. Det är en speciell problematik, som naturligtvis
analyserats länge av alla m
öjliga institutioner internationellt och i Sverige. Vi försöker förstås dra
nytta av den information som
finns på området, och vi försöker också ofta utgå från de terminspriser som
finns. Det finns ju priser som
så att säga avspeglar den förväntade utvecklingen framöver. De är en viktig
grund för oss i detta sammanhan
g.
Detsamma gäller elmarknaden, där det är terminspriserna som vi i allt väsentligt
 använder oss av. När det
sedan gäller det som ligger i förlängningen av frågan, om man skulle kunna bli
bättre på det här och vad de
t kan hänga samman med har vi, lite grann inspirerade av Fredriks fråga i våras,
 ägnat en del tid och möd
a åt det här. Vi har haft några interna seminarier där experter på elmarknaden
har kommit och berättat om
hur det fungerar. Vi är naturligtvis inte de bäst lämpade att svara på frågor om
 detta, men min bild är at
t det är problem på den här marknaden. Och det har delvis att göra med
konkurrenssituationen. Det är mitt
 intryck.
Sedan finns det också andra, mer politiskt orienterade frågeställningar som har
att göra med villkoren f
ör utbyggnad av olika typer av energiproduktion. Då menar jag också lönsamhet,
alltså inte bara reglering
ar av detta. Man ska komma ihåg att det allmänt sett är en komplicerad marknad.
Man vill ju gärna att pr
iset ska vara ett marginalpris. Man kan lätt hamna i situationer där det priset
inte motiverar nya inv
esteringar. Det är känsligt för olika typer av ingrepp. Det åskådliggörs av
utvecklingen i Kalifornien, där
 man lyckades binda upp sig på flera olika håll på ett sådant sätt att
energisystemet i stort sett rasade
 ihop.
Sonia Karlsson (s): Tack för svaret. Jag förmodar också att det kan vara så att
människor inte byter elbo
lag i sådan omfattning att man får den konkurrens som man trodde att det skulle
bli. Men jag tycker änd
å att det är viktigt eftersom riksbankschefen anförde att det här var med i
riskbilden. Då är det bra om m
an har ett bra underlag för bedömningarna.
Lars Heikensten: Jag tog upp den frågan i ett tal för några veckor sedan. Jag
tycker absolut att det här
 området verkar vara en kandidat för att granskas noggrannare. Jag följer inte
det här så noga, men vad j
ag har förstått av tidningarna pågår det någon form av verksamhet i
Näringsdepartementet på detta område. Me
n jag vet inte riktigt vad det innebär.
Cecilia Widegren (m): Herr ordförande! Det har ju förekommit upprepade
varningar, som vi har förstått de
t. Bland annat har vi tagit del av det tidigare tal som du höll i den här
församlingen och noterat att
det finns saker och ting som upprepas i dag även inför oss. Då får man väl säga
att du liksom får stå ut med
 att fokus är något justerat i dag. Eftersom vi tydligen lyssnade dåligt senast
kanske vi blir fler den
 här gången som vill diskutera de här varningsfacklorna. Förhoppningsvis kommer
det också att bita så att
vi inte behöver upprepa det igen utan att vi i det här huset kommer i gång, får
lite verkstad och börjar
arbeta ordentligt så att fler kan få jobb runtom i Sverige.
Vi oroas framför allt över att den unga generationen i dag står utanför
arbetsmarknaden alltför mycket. D
et är alltför få som får chansen att komma till arbete. Det finns till och med
de som inte har haft ett
arbete i dag och som inte vet vad det är. De drömmer om ett arbete och undrar:
Vad är ett jobb egentlig
en?
Vi oroas också över den ekonomiska kris som vi ser i kommuner och landsting. Där
 ser vi återigen skattec
hockhöjningar. Vi noterar att landstingen redan nästa år måste spara över 5
miljarder. Då vet vi också vilk
en verklighet både patienter och personal har redan i dag. I stället för att
fler jobbar och betalar väl
färden är det allt färre som ska betala en allt högre skatt. Då är frågan: Hur
länge kan vi fortsätta med det
 här? Är det "akut-akut" nu när det har upprepats ett flertal gånger?
Vi funderar också på hur länge vi har råd med detta egentligen. Vi har stora
krav på psykiatrin, vården oc
h omsorgen. Jag noterar att riksbankschefen väldigt specifikt talar om de här
mjukare områdena, vården o
ch omsorgen, i sitt anförande här i dag. Akut är det ute i landstingen. Man
lägger till och med ned akut
erna. Men frågan är: Har Sverige någon tidsfrist? Kan man tro att Sverige, som
är så beroende av omvärlden
, klarar sig ändå utan detta? Kan man ha sådana skygglappar och tro att vi lever
 i en gräddfil?
Varningsfacklorna som är kastade är ju så oerhört tydliga den här gången. Jag
tror att vi har lyssnat och
att vi har förstått. Men vi vill också förstå vikten av dem. Hur akut är det?
Lars Heikensten: Den frågan är snarlik en som jag fick före pausen. Jag tycker
inte att det är så lätt att
 svara på den frågan, som jag sade då. Det är lätt att se att ett tänkbart
stiliserat förlopp helt enkelt är
 att det rullar på ungefär på det här sättet. Vi får lite lägre tillväxt, och då
 blir det tuffare på olika sätt
 att löpande få olika kravbilder att stämma överens med de tillgängliga
resurserna vare sig vi talar om l
önebildningsområdet eller om den offentliga verksamhetens budgetar. Det behöver
kanske inte bli någon dr
amatik utan en allmänt sämre välståndsutveckling över tiden.
Men man kan också se situationer där det blir mer dramatiskt till följd av att
den ekonomiska utvecklin
gen, exempelvis internationellt, blir sämre än man väntat sig vid något
tillfälle framöver. Då blir plötslig
t till exempel  skatteintäkterna inte så stora som man räknat med. Då kan
plötsligt omprövningar framtving
as av en annan omfattning ganska snabbt.
Jag kan egentligen inte säga mycket mer än jag gjorde förut. Vi vet att vi har
ett problem redan idag o
ch det är viktigt att diskutera detta och agera. Det är, som Lars  Bäckström
talade om, många som står uta
nför arbetsmarknaden. Det är akut nog i sig både mänskligt och ur andra
synpunkter. Vi har också en befol
kningsutveckling som nu vänder inom några år och förstärker den här bilden.
Cecilia Widegren (m): Jag tackar för det, och jag beklagar att det blir
upprepningar. Men anledningen
 till det är att vi inte vill sitta här i samma situation en gång till, att
lyssna men kanske inte först
å. Du sade tidigare att du nämnt ett par åtgärder i din artikel och ditt tal här
 i dag. Men jag skulle oc
kså ha kunnat nämna andra åtgärder, sade du. Sedan väljer du att inte nämna
några andra åtgärder. Det är klart
 att vi inte vill sitta här om ett halvår igen och ställa denna fråga utifrån
ett antal andra åtgärder. Det
 är klart att det vore önskvärt, om det nu finns andra åtgärder, att de också
lyfts fram på bordet på olika
sätt. Det är väl egentligen bakgrunden till att vi upprepar oss och, ja, tjatar.
Lars Heikensten: Det är till och med så att jag inte alls nämner åtgärder som
bör vidtas framgent. Vad jag
 gör i artikeln är att jag talar om bakgrunden till min oro. Så nämner jag ett
par exempel som jag uppfa
ttar som uppenbara. Sedan kan det finnas många andra saker som kan vara mer
kontroversiella och där ma
n kan göra lite annorlunda bedömningar. Men ingen kan förneka, tror jag, att
arbetskraftsutbudet påverka
s om man förkortar arbetstiden. Ingen kan heller förneka att om man ändrar i
kompensationsnivåerna har d
et en viss effekt. Vi kan diskutera hur stor den effekten är i förhållande till
alla andra, men tecknet
 tror jag är alldeles uppenbart. Så jag har varit väldigt försiktig.
Karin Pilsäter (fp): Jag tänkte fråga om det som kanske mer ligger på ditt bord,
 att ge oss underlag för
att dra slutsatser. Du pratade lite i början om effekter på den finansiella
sektorn av EMU-nejet och a
tt det är ECB som kommer att hantera väldigt mycket av utvecklingen på den de
finansiella marknaderna.
Där kommer vi att hamna lite vid sidan av både vad gäller utformningen och på så
 vis att våra pengar komme
r att vara en annan valuta. Då kommer vi att hamna lite vid sidan av.
Sedan ser jag att det finns ett antal andra faktorer som skulle kunna röra till
bilden. Jag tänkte bar
a nämna några av dem. En sak är hushållens sparande. Där har vi nu den här
situationen med livbolagen som
har skapat väldigt stor oro, tror jag, hemma vid köksborden. Det gäller inte
bara sparande specifikt i
livbolagen utan också sparandefrågor allmänt.
Det är väldigt krångligt för vanliga privatpersoner att sätta sig in i vad som
egentligen är vad. Finansin
spektionen kom ju i går med sin lista. Sedan har vi Skandia liv, som inte ens
var med på den listan me
n som ändå har lyckats fylla några spaltkilometer. I fråga om risksparandet,
sparandet i aktier och så, h
ar vi i färskt minne bakom oss ett väldigt kraftigt börsfall. Samtidigt kan vi
framöver se fortsatt väldi
gt höga skatter på risksparande. Om det går bra med risksparandet får man betala
 mycket skatt. Och i färs
kt minne har man som sagt att man förlorar.
Den tredje sak som jag funderar på är underskottet i staten. Jag hittade något
som vicechefen för Bundes
bank, Jürgen Stark, hade skrivit. Jag hittade det på TT, så jag har inte läst
det i tyska tidningar. Han
 varnar just för den stora statliga upplåningen och skriver att dagens skulder
blir morgondagens skatt
er. Om man ser på den svenska utvecklingen var det bara några enstaka år som
staten gick med ett litet
överskott. Annars har det ju varit underskott bakåt, och alla år framöver är det
 också underskott. Nu är de
 källor som man öste ur för att slippa öka upplåningen, AP-fonderna, Riksbanken
och så vidare, förhoppnings
vis stängda. Majoriteten tänker inte heller sälja några bolag. I fråga om de
framtida underskotten handla
r det alltså om att låna pengar.
Den fjärde faktor som vi talar om är att hushållens vanliga upplåning ökar
ganska kraftigt. Man lånar till
 konsumtion i rätt stor utsträckning. Hur tror du att de här olika faktorerna
kan slå på den finansiella
marknaden och utvecklingen på den sidan framöver? Det blir, tror jag, ganska
starka effekter i olika r
iktningar här.
Lars Heikensten: Ja, det här är komplext. Jag ska först bara säga något om det
här med ECB, så att jag inte
 ger en alltför överdriven bild av ECB:s roll. Vad jag ville säga i den delen
var att när vi funderar öve
r vad utanförskapet innebär för Riksbanken i ECB och också för vad som är
centralt ur ett svenskt nationel
lt intresse så är kanske det här med penningpolitiken på sitt sätt inte det
viktigaste.
Finansmarknadsfrågorna är däremot ofta av en sådan art att man direkt påverkar
villkoren i det egna lande
t. Det kan handla om huruvida det är bättre för den svenska finansiella sektorn
att ett visst betalning
ssystem för stora betalningar över gränserna konstrueras på ett sätt än om det
konstrueras på ett annat sätt
. Det kan också handla om ett regelverk där ECB ska yttra sig. Det kanske inte
läggs fast av ECB på det
hela taget utan i Bryssel, men ECB kan vara en viktig part. En viss utformning
av regelverket kan gy
nna tyska banker på bekostnad av svenska och så vidare. Det var därför jag
menade att jag tror att utanf
örskapet på det området kan ha ett mer tydligt pris.
Beträffande det senare som du tog upp vill jag börja i slutet av resonemanget.
Du talade om det här med
 hushållens skuldsättning. Det är en fråga som vi har haft uppe till diskussion
vid en del tillfällen. De
t är ju så att hushållen har en hög skuldsättning i förhållande till sina
inkomster. Så är det. Hittills har
det där inte varit något större bekymmer. Det är också så att om man tittar på
den så kallade räntekvoten, där
 man relaterar hushållens räntor till deras inkomster, så ser den betydligt
mindre dramatisk ut efterso
m ränteläget är lågt.
Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och hushållens
räntekurs
Procent

Källa: SCB och Riksbanken
Vi har haft anledning att fundera över det här i samband med vårt arbete med
finansiell stabilitet. Där
har slutsatsen varit att det här inte är något akut hot på något sätt mot den
finansiella stabiliteten. Där
emot kan man säga att med en så kraftig skulduppbyggnad som har varit är det
sannolikt att konsumtionsåt
erhämtningen när konjunkturen vänder upp blir långsammare än vad den annars
skulle ha varit och att det är
 en faktor som kommer att dämpa utvecklingen. Men någon särskild dramatik ser
jag inte framför mig i den
 delen.
Sedan talade du om den finansiella sektorn, om det här med livbolagen och så
vidare. Även detta har vi
haft anledning att granska utifrån konsekvenserna för den finansiella
stabiliteten. Med den ingången är
det framför allt banksystemet som är viktigt. Då blir det de livbolag som ägs av
 bankerna som skulle kun
na utgöra ett problem. Men de är ändå så pass små i förhållande till bankerna
att det är svårt att se att utve
cklingen i livbolagen på något vis skulle kunna hota dessa banker. Därmed är det
 svårt att se att det fin
ns en tydlig systemrisk i detta.
Sedan finns det en andra aspekt som du talar om, alltså vad det här betyder
hemma vid köksborden, vad d
et betyder för förtroendet för den här typen av verksamhet och hur det i sin tur
 påverkar viljan att spar
a. Jag såg att Ingrid Bonde bland annat tog upp det här i går på en
presskonferens. Av det jag läste i ti
dningen instämmer jag helt i hennes uppfattning. Det är klart att det är ett
stort problem. Det är ingen
 tvekan om det.
Det är heller ingen tvekan, tycker jag, om att det kan finnas anledning att
fundera över hur vissa del
ar av de här regelsystemen fungerar när det gäller flytträtt och annat. Men det
är komplicerade saker. Ja
g tänker inte ge mig in i en detaljdiskussion. Jag behärskar det inte
tillräckligt väl. Men det är lätt at
t förstå att exempelvis en ökad flyttbenägenhet skulle kunna leda till ökad
konkurrens, vilket jag tror v
ore bra. Hade vi haft det tidigare är det möjligt att en del av de avarter som
vi har sett inte hade a
ktualiserats.
Slutligen tar du upp den här kopplingen, egentligen började du med det, med de
offentliga finanserna.
Det är klart att det finns något slags koppling. Vi har haft anledning att
konstatera att det var risk
er med att ha ett pensionssystem i ett land som enbart byggde på offentlig
finansiering, bland annat
för att om det blir problem i de offentliga finanserna kan man kanske inte
infria åtagandena.
Så började man resonera om att det ska vara mer av privata lösningar. Då kan vi
konstatera att vi nu har
 haft rejäla problem i en del av de systemen också. Antagligen är det väl så,
både ur ett konjunkturperspe
ktiv och ur ett långsiktigt tillväxtperspektiv, att man bör eftersträva något
slags lagom blandning mella
n dessa olika pensionsformer.
Det här kan man säkert ha olika uppfattningar om. Det finns många aspekter. I
vissa situationer tendera
r det ena systemet att vara mer stabilt och i andra situationer det andra. Nu är
 det klart att aktiep
riserna har fallit kraftigt. Hade allt pensionssparande varit beroende av
börsutvecklingen hade det k
unnat få rätt allvarliga konsekvenser. Så det har varit bra att vi har haft
offentliga system i botten,
 kan man säga, i västvärlden, i de flesta länder i den situationen. Men vi har
också, som jag var inne på,
 haft motsatta scenarier tidigare.
Jag tror att det är en oerhört viktig diskussion generellt, mot bakgrund av det
ökande åldrandet, att fu
ndera över hur kloka och bra lösningar för västvärldens pensionssystem bör se
ut. Det är en oerhört central
fråga. Den skulle mycket väl, tycker jag, kunna bli föremål för till exempel en
utfrågning i den här församl
ingen i något sammanhang.
Karin Pilsäter (fp): Det finns mycket att resonera om kring det här. Apropå det
som du tog upp tidigare
, om energipriserna och att ni inspirerats av frågor, tänkte jag bara se om jag
kan hoppas på att framöv
er kunna inspirera Riksbanken att studera de stora regionala skillnaderna lite
närmare och se vad de
kan få för effekt på totalen som skiljer sig från genomsnittseffekten.
Vi har ju till skillnad från många andra länder faktiskt reformerat vårt
pensionssystem. Det är klart att
 det inte är perfekt och ur alla perspektiv helt optimalt, men det är en otrolig
 styrka. Vid sidan av
det här med hur man hanterar bankkriser åker ju svenskar också världen runt och
säljer pensionssystem. De
t är bra. Men baksidan har blivit att vi på senare år fått en väldigt snedvriden
 diskussion om det statsf
inansiella läget eftersom överskottet i pensionssparandet läggs ovanpå
underskottet i staten så att folk
tror att vi har ett budgetöverskott när vi har ett budgetunderskott. Det är ett
faktum att vi har struk
turella underskott i statskassan som man bara har kunnat lappa över genom att
flytta runt pengar från
de gamla AP-fonderna. Man har tagit pengar i Riksbanken och så vidare. Det har
dolt det löpande unders
kottet. Men framöver finns inte den möjligheten. Vi står alltså med en
skulduppbyggnad framför oss.
Det är som sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte
 att gå att om 5-20 år k
vitta våra PPM-pengar mot statsskulden. Det blir morgondagens skattebetalare som
 får ta hand om den. J
ag tror att det också kan få effekter på det finansiella systemet mer
kortsiktigt att man behöver låna så
pass stora summor. Det handlar om ett lånebehov i klassen 50-70 miljarder
kronor. Men om man ser det
långsiktigt är vi i dag tre personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om
30 år är det två personer me
llan 20 och 64 år på varje pensionär. Eftersom Christer och jag tänkte gå i
pension ungefär då är vi ju väldi
gt angelägna om att vi innan dess har oljat banan på ett bättre sätt än att låta
 våra barn betala väldigt my
cket högre skatter som kompensation för dagens konsumtion.
Det var inte heller någon fråga, inser jag just.
Ordföranden: Nej, men du hann med en del ändå. Vi närmar oss utsatt tid nu, och
vi har frågat både en och
två gånger. Mats Odell har bett att få ställa en kort fråga. Sedan räknar jag
med att vi ska avrunda. och
Ú  @Ordföranden: Nej, men du hann med en del ändå. Vi närmar oss utsatt tid nu,
och vi har frågat både en oc
h två gånger. Mats Odell har bett att få ställa en kort fråga. Sedan räknar jag
med att vi ska avrunda.gXú ch
  @Ordföranden: Nej, men du hann med en del ändå. Vi närmar oss utsatt tid nu,
och vi har frågat både en och
 två gånger. Mats Odell har bett att få ställa en kort fråga. Sedan räknar jag
med att vi ska avrunda.oXú ch
 @Ordföranden: Nej, men du hann med en del ändå. Vi närmar oss utsatt tid nu,
och vi har frågat både en och
 två gånger. Mats Odell har bett att få ställa en kort fråga. Sedan räknar jag
med att vi ska avrunda.sXú h t
  °ú  8+
         siktigt att man behöver låna så pass stora summor. Det handlar om ett
lånebehov i klassen 50-70 milja
rder kronor. Men om man ser det långsiktigt är vi i dag tre personer mellan 20
och 64 år på varje pensio
när. Om 30 år är det två personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär.
Eftersom Christer och jag tänkte g
å i pension ungefär då är vi ju väldigt angelägna om att vi innan dess har oljat
 banan på ett bättre sätt än a
tt låta våra barn betala väldigt mycket högre skatter som kompensation för
dagens konsumtion.m maS   +   è&gt;
 8+
    om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att
 gå att om 5-20 år kvitta
 våra PPM-pengar mot statsskulden. Det blir morgondagens skattebetalare som får
ta hand om den. Jag tr
or att det också kan få effekter på det finansiella systemet mer kortsiktigt att
 man behöver låna så pass
stora summor. Det handlar om ett lånebehov i klassen 50-70 miljarder kronor. Men
 om man ser det långsi
ktigt är vi i dag tre personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om 30 år
är det två personer mellan
20 och 64 år på varje pensionär. Eftersom Christer och jag tänkte gå i pension
ungefär då är vi ju väldigt an
gelägna om att vi innan dess har oljat banan på ett bättre sätt än att låta våra
 barn betala väldigt mycket
högre skatter som kompensation för dagens konsumtion.or a{        *  @Det *  @om
 sagt så att dagens skulder
 blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå att om 5-20 år kvitta våra
PPM-pengar mot statsskuld
en. Det blir morgondagens skattebetalare som får ta hand om den. Jag tror att
det också kan få effekter
 på det finansiella systemet mer kortsiktigt att man behöver låna så pass stora
summor. Det handlar om e
tt lånebehov i klassen 50-70 miljarder kronor. Men om man ser det långsiktigt är
 vi i dag tre personer
mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om 30 år är det två personer mellan 20
och 64 år på varje pensionär.
Eftersom Christer och jag tänkte gå i pension ungefär då är vi ju väldigt
angelägna om att vi innan dess ha
r oljat banan på ett bättre sätt än att låta våra barn betala väldigt mycket
högre skatter som kompensation
för dagens konsumtion.kuss£    $  H2
                                     8+
 om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå
 att om 5-2
Mats Odell (kd): Finns det anledning att reformera stabilitetspakten? Det är min
 grundfråga. Bakgrunde
n till den är att en av de saker som har reviderats sedan förra rapporten är
BNP-tillväxten i euroområdet
, som har reviderats ned. Jag vet inte vem som hanterar Sveriges agerande på det
 här området, om det är
Riksbanken, regeringen eller något annat organ, men det är ändå en fråga som har
 diskuterats, alltså att m
an mer skulle ta hänsyn till balansräkning. Länder med lägre skuldkvoter skulle
kunna få ett något större s
pelutrymme i sina budgetar. Är det något som vore bra? Självklart skulle det
vara i kombination med str
ukturella reformer.
Vi ser ju nu vad som pågår i Tyskland. Jag har noterat, senast i går vid ett
besök i Bryssel, där de här s
akerna diskuteras, att det finns en väldig övertro på att genomföra
ofinansierade skattesänkningar i de h
är länderna. Det skulle vara något slags kickstart för ekonomin. Det är tydligen
 en mycket utbredd uppfat
tning. Borde det vara så att den här tillväxpakten reformeras i någon riktning?
Lars Heikensten: Jag vill börja med att svara på den fråga som jag trodde att
Karin Pilsäter skulle ställ
a. Det kan jag göra ganska kort. Jag tyckte att det här resonemanget ledde fram
till två slutsatser. De
n ena slutsatsen är att det finns ett behov av att se över det sätt på vilket de
 offentliga finanserna r
edovisas. Det finns mycket att göra när det gäller att öka tydligheten där. Det
finns också mycket att göra
 när det gäller att göra en tydligare distinktion mellan vad som i
företagssammanhang kallas resultaträkn
ing och balansräkning. Det är min ena synpunkt. Vi kan återkomma till den någon
annan gång.
Min andra synpunkt är att jag med en åsnas envishet har argumenterat för att vi
ska amortera den offent
liga skulden i en snabb takt. Jag hade inte haft något emot om den hade
amorterats i en snabbare takt
 än vad som har skett under senare år. Sedan kan man alltid fundera över hur man
 ska skilja mellan stat
en och den offentliga sektorn och över om man bör ha ett separat balanskrav på
staten. Det är en typ av
frågor som man kan resonera om. Men jag tycker att det finns goda skäl för en
ökad tydlighet och en högre
 amorteringstakt.
När det gäller stabilitetspakten tycker jag att man ska komma ihåg något som
hela tiden glöms bort i disk
ussionen. Den är inte bara ett system för att inom ett enskilt land sätta upp
ett hållbart system för sta
tsfinanser över konjunkturer. Den är också ett system för att få ett antal
länder att bete sig på ett sätt s
om är bra för helheten. Det senare argumentet tappas väldigt ofta bort. Man
resonerar om regelsystemet
bara utifrån de här flexibilitetstermerna.
Jag tycker personligen att det finns goda skäl att fundera över
stabilitetspaktens uppläggning. Det tyc
ker jag åskådliggörs av det som har hänt nu. Flera av de synpunkter som finns i
debatten fanns redan när
vi lade fast stabilitetspakten. Det är egentligen inga nyheter. De bekymmer som
har visat sig var upp
e på bordet i Bryssel redan när man lade fast pakten. Vad man ville ha var en
tydlighet och enkelhet s
om gjorde det möjligt att faktiskt tillämpa reglerna. Vi ser nu att inte det
heller riktigt har funger
at, inte som man hade önskat sig i alla fall.
Men - och det är viktigt att säga det - jag delar vad jag förstår helt
regeringens uppfattning i den här
frågan på det sättet att man där argumenterar för att det inte nu är tillfälle
att ta upp en mer genomgripa
nde diskussion. Det håller jag faktiskt med om. Det var de stora länderna,
framför allt Tyskland, som d
rev igenom den utformning som den här pakten har. Och det är de stora länderna
som i allt väsentligt int
e har följt de spelregler som de själva tvingade på resten.
Det är alltså inte lämpligt i den här situationen att snabbt göra förändringar.
Men jag inser förstås att om
det i slutändan skulle bli en väldigt djup kris i den europeiska ekonomin så att
 vi inte får den väntade
uppgången, kan förändringar framtvingas, utrymme finns också i pakten. Det talas
 där om exceptional circu
mstances. Kan man vara enig om vad som är exceptional circumstances kan man
följa regelverket och ändå v
isa större flexibilitet.
Ordföranden: Till sist har vi också Lars Bäckström.
Lars Bäckström (v): Herr ordförande, är det tolv som är utsatt tid?
Ordföranden: Ja, tolv är utsatt. Nu är vi på tredje frågan, så nu får det vara
kort.
Lars Bäckström (v): Jag ska vara väldigt kortfattad. Riksbankschefen!
Deltidssjukskrivning, förtidspensi
on, är väl en form av oplanerad arbetstidsförkortning? Det är viktigt att vi kan
 minska den oplanerade a
rbetstidsförkortningen. Om vi får ut mellan en halv och en miljon mer människor
i arbetskraften, kommer
 vi då inte att kunna lägga oss på en uthållig tillväxt på mellan 2,5 och 3 %.
Det är min bedömning. Vad är R
iksbankens bedömning?
Sedan en sista fråga: Protokollen kommer ju den 29 oktober. Var ni eniga? Kan
man få något litet förhand
stips?
Lars Heikensten: Den sista frågan är den allra enklaste av dem jag har fått i
dag. Det där är en fråga som
 jag aldrig kommenterar. Din första fråga tänker jag inte heller kommentera, för
 den kommer in på en deta
ljnivå som jag tänkte försöka undvika i dag.
Ordföranden: Då tackar vi Lars Heikensten med medarbetare för denna utfrågning.
Jag tackar också utskotte
ts ledamöter. Därmed är denna utfrågning avslutad.





&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Motioner från allmänna motionstiden
2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att reformera stabili
tetspakten.
2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att snarast avskaffa rekl
amskatten.
2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att avveckla reklamskatte
n i enlighet med den beställning som riksdagen tidigare gjort.
2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m):
Riksdagen beslutar befria fartyg äldre än 50 år, oavsett ägarform, från
dieselskatt i likhet med reglerna
 för handelsflottan.
2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
sänkt dieselskatt.
2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd):
1.      Riksdagen begär att regeringen redovisar vilka kostnader en omställning
till euron skulle ha m
edfört och varifrån dessa pengar skulle tas.
2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att avskaffa reklamskatte
n.
2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m):
Riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen avskaffa
reklamskatten.
2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att en redovisning av hur
 reklamskatten stegvis skall avskaffas skall redovisas för riksdagen senast i
samband med regeringens
 ekonomiska vårproposition 2004.
2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
1.      Riksdagen beslutar att arvsskatt mellan makar per 16 september 2003 tas
bort i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2.      Riksdagen beslutar att arvs- och gåvoskatten i övrigt avskaffas per 1
januari 2004 i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2003/04:Fi227 av Bo Bernhardsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
om behovet av översyn av
reklamskattepolitiken.
2003/04:Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att statsbudgeten komplet
teras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt markerar vilka utgifter
 som är riktade till b
arn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar
tydligt framgår.
2003/04:Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):
1.      Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens
 förslag om ramar för utgi
ftsområden under budgetåret 2004: a) Ramen för utgiftsområde 25 minskas med 90
miljoner kronor. b) Ramen
 för utgiftsområde 9 ökas med 90 miljoner kronor.
2.      Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 1
anvisar riksdagen med följa
nde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde
25 Allmänna bidrag till ko
mmuner enligt uppställning:
Anslag                                          Regeringens förslag
Anslagsförändring
48.2 Bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting            570 050 000           - 90 000 000
3.      Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2
anvisar riksdagen med följa
nde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och so
cial omsorg enligt uppställning:
Anslag                                                     Regeringens förslag
          Anslagsföränd
ring
14.10 (nytt) Särskilda insatser i
storstadsregionerna mot hiv/aids                                          0
                +90
000 000
2003/04:Fi235 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt den 1 januari 2004 i enlighet med vad
som anförs i motionen.0
0 000 5), øú  z  @19.   Barnbilaga i budgetpropositionen (avsnitt 5.7).4)t i
Riksgäldskontoret (avsnitt 4.
4.3)avsnitt 4.4.1)bemyndøú   þÿÿ°åÿÿz  @n för myndigheternas investeringar i
anläggningstillgångar för förvaltning
sändamål (avsnitt 4.4.1)ed biføú  r  @Riksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt
den 1 januari 2004 i enligh
et med vad som anförs i motionen.on ðú   ãÿÿp   r  @n fastställer statsbudgetens
 sammansättning i stort genom et
t särskilt beslut som innefattarksgäðú  ÿÿÿÈ»øÿr  @ samlingspartiet avdelar
nästa år 1,1 miljarder kronor mer än
 regeringen till rättsväsendet.    ðú
  h»øÿ  @Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c):ad i motionen an
förs om att snarast avskaffa reklamskatten..1.och  ú  @úÿÿÀùÿÿ  @n tillkännager
 för regeringen som sin mening va
d i motionen anförs om att snarast avskaffa reklamskatten.., n.ud ú  @ùÿÿ ÿÿÿ
@Fi203 av Sven Bergström och Håkan
Larsson (c):ad i motionen anförs om att snarast avskaffa reklamskatten.. . on  ú
  èßÿÿÐ¹øÿj  @ och landsting
           570 050 000           - 90 000 000           Anslagsförändringèú
¨õÿÿ ßÿÿj  @
                   Regeringens förslag            Anslagsförändringèú  Ó   °ú
8+
   Riksdagen beslutar att unde
r förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring
i förhållande till regerin
gens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg enligt uppställning: ll
k
 @3.
 @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar
riksdagen med följan
de ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
 Hälsovård, sjukvård och soc
ial omsorg enligt uppställning: ner
 @3.
 @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yr
kande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgi
ftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:igt u
 @3.
 @Riksdagen beslutar
att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande
ändring i förhållande till
 regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg enligt uppställn
ing:tälln
  H8
     H2
        Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2
anvisar riksdagen med
 följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård o
ch social omsorg enligt uppställning:n und
 @3.
 @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall t
ill yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till
regeringens förslag anslagen unde
r utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:ör
ut    Ó   °ú  H2
                 Riksdagen beslu
tar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med
följande ändring i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg enligt upps
tällning: barn
  Ó   H2
         8+
            iga departement tydligt markerar vilka utgifter som är riktade till
barn och unga
och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar tydligt
framgår.pelvis;
      x1
         8+
            la de rik
tlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga
 fram ett fullständigt f
örslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma
med detta under våren 2003.
börda{    *  @Det *  @ör oss uppenbart att den förändring av riksdagens
arbetsprocess och den behandling av d
e ekonomisk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i
 budgetlagen och budgetp
rocessen som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig
inte vara beredd att
leva upp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska
processen. Regeringen fyller
 inte den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad
vårproposition, med rätt innehåll
. 2003 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de
riktlinjer för framtiden s
om efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt
förslag till utgiftstak
under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren
2003.egeri£       x1
                     8+
                        nden som inte omedelbart påv
2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en
 anslutning till valuta
kurssamarbetet ERM 2.
2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m):
1.      Riksdagen beslutar att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken i enlighet med vad s
om anförs i motionen (avsnitten 7 och 8).
2.      Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet till 904 miljard
er kronor 2004, 949 miljarder kronor 2005 och 982 miljarder kronor för 2006 i
enlighet med vad som an
förs i motionen (avsnitten 7 och 10).
3.      Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för den offentliga sektorn
 i enlighet med vad som
 anförs i motionen (avsnitt 10).
4.      Riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet till 0,9 % av
BNP 2004, 1,7 % av BNP
2005 och 2,1 % av BNP 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 8).
5.      Riksdagen godkänner beräkningen av statens inkomster i enlighet med vad
som anförs i motionen (
avsnitt 7).
6.      Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004
i enlighet med vad som a
nförs i motionen (avsnitten 7 och 10).
7.      Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005
och 2006 i enlighet med va
d som i motionen anförs (avsnitten 7 och 10).
8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inriktningen av s
kattepolitiken (avsnitt 7).
9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att företagandekli
matet måste förbättras genom minskat krångel, skärpt konkurrens och borttagande
av överbeskattningen (avsn
itt 7).
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att arbete stimuleras
 genom lägre inkomstskatt (avsnitt 7).
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om prioritering av de of
fentliga kärnuppgifterna och mindre bidrag (avsnitten 7 och 10).
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om verksamma åtgärder mot
sjukfrånvaron (avsnitten 7 och 10).
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att reformera den gru
ndläggande skolutbildningen och högskolan samt om stärkta förutsättningar för
forskning (avsnitten 7 och 1
0).
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om betydelsen av bättre r
ättstrygghet (avsnitten 7 och 10).
2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1.      Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska
politiken som Folkpartiet liber
alerna förordar enligt vad som anförs i motionen.
2.      Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av sta
tsbudgeten till 854 miljarder kronor för år 2004, 883 miljarder kronor för år
2005 samt till 908 miljard
er kronor för år 2006.
3.      Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren
2004, 2005 och 2006 enligt
vad som anförs i motionen.
4.      Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för åren
2004, 2005 och 2006 enligt
vad som anförs i motionen (tabell 11).
5.      Riksdagen fastställer att målet för det finansiella sparandet i staten
skall vara i balans över
konjunkturcykeln.
6.      Riksdagen fastställer det finansiella sparandet i staten för 2004 till
-1,4 % av bruttonationa
lprodukten.
7.      Riksdagen godkänner beräkningen av det finansiella sparandet i den
offentliga sektorn enligt v
ad som anförs i motionen (tabell 10).
8.      Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden
i enlighet med vad som a
nförs i motionen (tabell 13).
9.      Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005
och 2006 enligt vad som an
förs i motionen (tabell 13).
10. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för
2004 enligt vad som anförs i
 motionen (tabell 13).
11. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden för 2005 och 2006 som
 riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som anförs i motionen (tabell
 13).
12. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid
 sidan av statsbudgeten
för 2004 (tabell 13).
28. Riksdagen begär hos regeringen förslag till lagändring så att
sjukförsäkringens kostnader för trafikoly
ckor förs över från sjukförsäkringen till trafikförsäkringen.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om avveckling av det sta
tliga bolagsinnehavet.
31. Riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om skattepolitikens
långsiktiga inriktning.
33. Riksdagen beslutar att regeringens förslag om lag till särskild
skattereduktion vid 2005 års taxeri
ng avslås.
34. Riksdagen beslutar att regeringens förslag om lag till ändring i lagen om
skatt på energi avslås til
l de delar som avser höjd koldioxidskatt och höjd elskatt för hushåll och
service.
35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen avslås till den
 del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster
 inför inkomståret 2004.del
 Ú  @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen avslås till d
en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på
förvärvsinkomster inför inkomståret 2004.gX
ú  Ú  @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen avslås till d
en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på
förvärvsinkomster inför inkomståret 2004.eX
ú  Ú  @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen avslås till d
en del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på
förvärvsinkomster inför inkomståret 2004. X
ú  ë   H2
          8+
             stemet vid sidan av statsbudgeten till 854 miljarder kronor för år
2004, 883 miljarder kronor för
år 2005 samt till 908 miljarder kronor för år 2006.kroó   C   H2
                                                                 8+
                                                                     miljarder
kronor för 2006 i enlighet med
 vad som anförs i motionen (avsnitten 7 och 10).g: barn
  Ó   H2
         8+
            iga departement tydligt markerar vilka u
tgifter som är riktade till barn och unga och där regeringens barnpolitiska
ambitioner och prioriterin
gar tydligt framgår.pelvis;
      x1
         8+
            la de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod
regeri
ngen från att lägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten
2002 och bröt sin utfästelse
 att återkomma med detta under våren 2003.börda{          *  @Det *  @ör oss
uppenbart att den förändring av
riksdagens arbetsprocess och den behandling av de ekonomisk-politiska frågorna
som riksdagen efterstr
ävade med de förändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001
inte har blivit verklighet
. Regeringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i
Folkpartiet ställer på den
ekonomisk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska
riktlinjepropositionen
, vanligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska
vårproposition saknade exempelvi
s i stort sett alla de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod
 regeringen från att l
ägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt
sin utfästelse att återkomma
med detta under våren 2003.egeri£       x1
                                           8+
 nden som inte omedelbart påverkar utrymmet under utgiftstaket men som binder
statsbu
36. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i lagen om
skattereduktion för utgif
ter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation avslås.
2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd):
1.      Riksdagen godkänner de grundläggande utgångspunkter för den ekonomiska
politiken som Kristdemokr
aterna förordar (avsnitt 6.1).
2.      Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet vid sidan av sta
tsbudgeten till 852 miljarder kronor år 2004, 880 miljarder kronor år 2005 och
906 miljarder kronor år
2006 (avsnitt 11.1 och 11.6).
3.      Riksdagen godkänner de förslag till inriktning av den ekonomiska
politiken som Kristdemokrater
na förordar (avsnitt 6.2 och 6.2.2-6.2.6).
4.      Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004,
2005 och 2006 (avsnitt 11
.7).
5.      Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden
i enlighet med vad Krist
demokraterna föreslår (avsnitt 11 tabell 11.1).
6.      Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets förändrade
nettoutlåning 2005 och 2006 (avsn
itt 11.8).
7.      Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden 2005 och
2006 (avsnitt 11 tabell 1
1.1).
8.      Riksdagen godkänner det övergripande mål för den ekonomiska politiken
som Kristdemokraterna föror
dar (avsnitt 6.2.1).
9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattekvoten och
utgiftstakens andel av BNP på sikt (avsnitt 10 och 11).
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om skuldkvotens andel av
 BNP (avsnitt 6.1.6).
11. Riksdagen godkänner de prioriterade budgetområden för budgetpolitiken som
Kristdemokraterna föreslår
(avsnitt 8.1-8.6).
12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett kompletterande
balansmål för statens fina
nsiella sparande över en konjunkturcykel i enlighet med vad som anförs i
motionen (avsnitt 7.1.2).
13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en långsiktig
inkomst- och utgiftsstrategi i
 enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.2.1).
2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c):
1.      Riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken som Centerp
artiet förordar (avsnitt 4).
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fyra reformområden
 för Sverige (avsnitt 5).
3.      Riksdagen beslutar om fördelningen av utgifterna för budgetåren 2004,
2005 och 2006 i enlighet
med vad i motionen anförs (tabell 1 avsnitt 6.1).
4.      Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive
ålderspensionssystemet till 793 miljard
er kronor 2004, 819 miljarder kronor 2005 och 846 miljarder kronor 2006 (tabell
1 avsnitt 6.1).
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett balanskrav för
 staten och sänkt statsskuld (avsnitt 6.3).
6.      Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för skattepolitiken som
Centerpartiet förordar (avsni
tt 7).
7.      Riksdagen beslutar godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåren 2004, 2005 oc
h 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 3 avsnitt 7).
2003/04:Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
om äkta långsiktighet och
framförhållning.
2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att en avveckling av rekl
amskatten fortsätter enligt tidigare riksdagsbeslut.
2003/04:Fi250 av Kerstin Lundgren (c):
1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att successivt av
skaffa fastighetsskatten.
2.      Riksdagen begär att regeringen i avvaktan på ett långsiktigt beslut
snarast lägger fram förslag o
m en återgång till de taxeringsvärden som gällde för år 2000 i enlighet med vad
i motionen anförs.
3.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till slopad arvsskatt
 mellan makar, att gälla
 från den 1 januari 2003.
2003/04:Fi255 av Roger Tiefensee och Lena Ek (c):
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att reglerna om
proportionering skall tillämpas för
leverans av fjärrvärme till företag som omfattas av nedsättningsreglerna för
industri, växthusodling, jord
bruk, skogsbruk och vattenbruk.
2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
1.      Riksdagen beslutar införa ett förvärvsavdrag med 12 % på
pensionsgrundande inkomster mot kommuna
lskatt från inkomståret 2004.
2.      Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala
 beskattningen i enlig
het med vad i motionen anförs.
3.      Riksdagen beslutar att skattesatsen för statlig inkomst skall sättas
till 20 % 2004.
4.      Riksdagen beslutar höja gränsen för stalig inkomstskatt till motsvarande
 8,07 inkomstbasbelopp
2005 och 352 500 kr 2006.
5.      Riksdagen beslutar upphäva kompensationen för den allmänna
pensionsavgiften inkomståret 2004.p 2
005 och 352 500 kr 2006. ú   ñÿÿðÐøÿ  @Riksdagen beslutar höja gränsen för
stalig inkomstskatt till motsvarande 8,
07 inkomstbasbelopp 2005 och 352 500 kr 2006. ú
                                                    øÏøÿ   @år ionerú  0
                                                                           
  @     (c)                             ú     @(fp
)fp, kd, c)nrú      PñÿÿZ  @riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2000:1)Øú  Z  @Vårproposi
tionens innehåll (avsnitt 5.5)nitt 5.4)5 och 2006 (avsnitt 4.2)utgigitØú  @Ïøÿ
  Z  @gen bemyndigar regeringe
n att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:dØú      òÿÿ  @Riksdagen
beslutar införa ett grundavdrag att gälla
 enbart den kommunala beskattningen i enlighet med vad i motionen anförs..... ú
    pÿÿÿ  @Riksdagen beslutar in
föra ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala beskattningen i enlighet med
 vad i motionen anförs.
. .i ú  Øïÿÿpÿÿÿ  @Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart
den kommunala beskattningen i enlig
het med vad i motionen anförs. .., ú   Íøÿøðÿÿ2  @tets förslag till
riksdagsbeslut°ú  X÷ÿÿ`   2  @Fi250 av Kerstin Lundg
ren (c):::°ú  2  @*Motioniononionrför till riksdagsagsslut°ú   ÿÿÿðÿÿ2  @Fi250
av Kerstin Lundgren (c):::°ú  P       R  @Omstr
ukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp)Ðú     H   J  @Fi245
 av Kerstin-Maria Stalin och Gus
tav Fridolin (mp):.Èú  ¸ÿÿÿ   J  @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav
Fridolin (mp):.Èú  Ø   pÿÿÿJ  @Fi245 av Kerstin
-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):.Èú  pÿÿÿH   J  @Fi245 av Kerstin-Maria
Stalin och Gustav Fridolin (mp):
)Èú  ¸ÿÿÿøÊøÿJ  @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):)Èú
(ïÿÿ(ÿÿÿJ  @Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (
fp) yrkandena 2, 3 och 6.Èú  ð   `   R  @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.
(mp, fp, kd, v, c) samtdel, Ðú      °ýÿÿR  @F
i240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt8)1,.Ðú  `ýÿÿØîÿÿR  @
och landsting            570
050 000           - 90 000 000 fp)Ðú  P    ÿÿÿR  @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel
, Ðú  èíÿÿ°ÿÿÿR  @lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för
smuggling,del,nÐú   êÿÿøøÿÿZ  @ att utskottets förslag
 under punkt 16 borde ha följande lydelse:h 6.fpiØú  ðéÿÿÈøÿZ  @riksdagen antar
 regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (2000:13Øú  0          @årsionerú     @fp  °ú  ú     @fp
°ú  ú     @kd  °ú  ú     @cú  °ú  ú     @TRUE   @
6.      Riksdagen beslutar att den allmänna pensionsavgiften blir avdragsgill i
den kommunala beskatt
ningen mot inkomsten från inkomståret 2004.
7.      Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag med 8 000 kr per barn upp till
 16 år i den kommunala
 beskattningen från inkomståret 2004 och 10 000 kr från inkomståret 2005.
8.      Riksdagen beslutar att de personer som ej kan utnyttja ovanstående
barnavdrag får motsvarande
belopp genom särskild transferering.
9.      Riksdagen beslutar att bestämma att skatten på diesel för arbetsredskap
i jord- och skogsbruk s
amt för entrepenadmaskiner till 53 öre per liter från den 1 januari 2004.
10. Riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel avskaffas den 1 januari
2004.
11. Riksdagen beslutar att skatten på bekämpningsmedel avskaffas från den 1
januari 2004.
12. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till grön skatteväxling.
13. Riksdagen beslutar därutöver sänka skatten på bensin och diesel med 13 öre
per liter inklusive moms f
rån den 1 juli och med ytterligare 57 öre inklusive moms den 1 januari 2005.
14. Riksdagen beslutar att övergå från effektskatt till skatt på producerad
energi i kärnkraft.
15. Riksdagen beslutar sänka den särskilda skatten på kärnkraftsel med
motsvarande 0,3 öre per kWh från de
n 1 januari 2004, 0,4 öre från den 1 januari 2005 och 0,5 öre den 1 januari
2006.
16. Riksdagen beslutar att sambeskattningen av förmögenhet skall upphöra 2004.
17.     Riksdagen beslutar att fribeloppet vid förmögenhetsskatt sätts till 2
000 000 kr 2004.
18. Riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsbeskattningen 2005.
19. Riksdagen beslutar att arvsskatt mellan makar slopas per den 16 september
2003.
20. Riksdagen beslutar att slopa arvs- och gåvoskatten från 2004.
21. Riksdagen beslutar att skatt på aktieutdelning slopas fr.o.m. 2005 års
vinster.
22. Riksdagen beslutar att beskattningen av royaltyinkomster från uppfinningar
och patent beskattas i
 inkomstslaget kapital från 2004.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en redovisning av
hur reklamskatten skall
 avskaffas skall ges till riksdagen senast i samband med regeringens ekonomiska
vårproposition 2004.
24. Riksdagen beslutar att en skattereduktion för privatpersoners betalning av
arbetskostnaden på hush
ållsnära tjänster införs. Skattereduktionen skall vara 50 % och som högst 25 000
 kr per år.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen att ett planmässigt avskaffande av
fastighetsskatten skall sk
e.
26. Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskattesatsen på småhus, fritidshus
och flerfamiljshus med 0,
2 procentenheter 2004, med 0,1 procentenhet 2005 och 0,1 procentenhet 2006.
27. Riksdagen beslutar att införa ett tak för fastighetsskatteuttaget för småhus
 och fritidshus. Taket b
eräknas som summan av 80 kr per kvadratmeter värdeyta i huset och 2 kr per
kvadratmeter tomtyta, dock
maximalt 5 000 kr i skatt för tomten.
28. Riksdagen avslår regeringens förslag om införande av den s.k.
dämpningsregeln med hänvisning till i d
enna motion föreslagen takregel, sänkt fastighetsskattesats och avvecklad
förmögenhetsskatt.
29. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. schablonintäkten för
bostadsrättsföreningar.
30. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12 volymprocent
skall vara 9 kr per li
ter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt beräknas skatten
utifrån detta i enlighet
med vad som anförs i kommittémotion.
31. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8
volymprocent skall tas ut
per liter med 75 öre för varje volymprocent, från den 1 januari 2004 i enlighet
med vad som anförs i kom
mittémotion.
32. Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per liter
från den 1 januari 2004.

33. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för utländska experter.
34. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för rederinäringen.
35. Riksdagen beslutar att inte medge kreditering på skattekonto avseende
anställningsstöd.
36. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för installation av
bredband.
37. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för avgift till fackför-
 ening.
38. Riksdagen beslutar att avgift till arbetslöshetskassa görs avdragsgill och
upphäver därmed rätten för
skattereduktion för densamma.
39. Riksdagen beslutar att företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och
fiske med driftställe i st
ödområde A också skall omfattas av den extra nedsättningen av
arbetsgivaravgifterna.
40. Riksdagen beslutar att sänka skatten på naturgas med 5 kr per ton.
41. Riksdagen beslutar att avskaffa de diskriminerande 3:12-reglerna.
2003/04:Fi277 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
myndigheters inbördes fakt
urering.
2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd):
Riksdagen begär att regeringen under 2003 återkommer med förslag på hur
arvsskatten för efterlevande make
 och sambo avskaffas retroaktivt från årsskiftet 2002/03 alternativt från den 22
 september 2003.
2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
reglerna för uppskjuten be
skattning av andelsbyten.
2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
nya regler för återinvester
ing i onoterade företag.
2003/04:Fi291 av Kenth Högström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att när de statsfinansiella
 förutsättningarna finns
för en avveckling av reklamskatten kan den inledas i enlighet med vad som anförs
 i motionen.
2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om målet att statens
finansiella sparande skall vara i balans över en konjunkturcykel.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förtydligande av b
udgetlagen beträffande vårpropositionens innehåll.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utgiftstak och sa
ldomål för samtliga tre år.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om redovisning av gj
orda åtaganden.
2003/04:Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av att utreda eff
ekterna av icke medgivet uppskov vid andelsbyten till grund för eventuell
ändring av lagstiftningen.
2003/04:Fi300 av Gustav Fridolin (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
om behovet av en översyn
av annonsskatt på direktreklam.
2003/04:Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
längre avtrappningstid av
energiskatteavdraget för vindkraft, den s.k. miljöbonusen.
2003/04:Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att i alla tillväxtdiskuss
ioner ta hänsyn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på
att en välbalanserad växande
nationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som
 bygger på kapitalutarmnin
g.
2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):
1.      Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna av
statsbudgetens inkomster för år 2
004 (tabellerna 1.2, 12.1 och 12.2).
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utgångspunkter för
skattepolitiken.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatternas betyde
lse för samhällsutvecklingen.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förutsättningarna f
ör ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattepolitiken i
 ett internationellt perspektiv.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattepolitiken i
nom EU.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett skattesystem
som inger förtroende.
8.      Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om ett höjt
grundavdrag från år 2004
.
9.      Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en
skattereduktion för låg- och
medelinkomsttagare.
10. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som
anförs i motionen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om avvecklad s.k. värnska
tt.
12. Riksdagen beslutar att avskaffa skattereduktionen för pensionsavgiften från
år 2004.
13. Riksdagen avskaffar rätt till avdragsrätt för fackföreningsavgifter från år
2004.
14. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att införa 50 %
skattereduktion för hus
hållens köp av tjänster i hushållet för ett värde upp till 50 000 kr per år.
15. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att befria
royaltyinkomster från paten
terade uppfinningar från skatt.
16. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en sänkt
gräns för reseavdrag.
17. Riksdagen beslutar att höja bolagsskatten till 30 %.
18. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla
dubbelbeskattningen av u
tdelningen på aktier.
19. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att höja
reavinstskatten vid försäljning
 av privatbostäder till 30 %.
20. Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om sänkta och frysta taxe
ringsvärden på fastigheter.
22. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avskaffa den
 statliga fastighetss
katten.
23. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla
förmögenhetsskatten.
25. Riksdagen beslutar om ändrade arbetsgivaravgifter år 2004 i enlighet med vad
 som anförs i motionen.

26. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att sänka
skatten på diesel med 31 öre/l
iter (inklusive moms) från den 1 juli 2005.
27. Riksdagen beslutar att sänka skatten på bensin med 31 öre/liter i stödområde
 A (inklusive moms) i enl
ighet med vad som anförs i motionen.
28. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel till 1 kr/liter för
jordbruksmaskiner.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en effektivare skatte
indrivning.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förenklade regler för s
katteinbetalningar.
31. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en
skattereduktion vid nyproduktio
n av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 %
av byggkostnaden.
32. Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som
anförs i motionen.
33. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om bibehållna
regler för anställningsstöd
et.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en enhetlig kulturmom
s.
35. Riksdagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om reklamskatten.
2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattereglerna för
 fåmansbolag.
8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lindra dubbel
skatten på aktier.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att sänka och på sikt a
vskaffa fastighetsskatten.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förmögenhetsskatten.t a
ú  r  @11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förmögenhetsskatten.g
äðú  r  @11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
 anförs om förmögenhetsskatten
.  ðú  Àúÿÿ
    @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om skattereglerna för
fåmansbolag. h  ú     èºøÿ  @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatte
reglerna för fåmansbolag..ud ú   ÿÿÿÿÿÿ  @Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om skattereglerna för fåmansbolag.    ú  ßÿÿÐ¹øÿj  @dagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i mot
ionen anförs om reklamskatten.èú  h¹øÿßÿÿj  @dagen beslutar att höja momsen på
tidskrifter i enlighet med vad
som anförs i motionen..èú  Ó   °ú  8+
                                      dagen beslutar i enlighet med vad som
anförs i motionen om en skatteredu
ktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda
byggmomsen, dvs. 10 % a
v byggkostnaden. nsÓ   Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs
i motionen om en skattereduk
tion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda
byggmomsen, dvs. 10 % av
 byggkostnaden. en£
  Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en
skatteredukt
ion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda
byggmomsen, dvs. 10 % av
byggkostnaden.2
                s   Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i
motionen om en skattereduktion
 vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda
byggmomsen, dvs. 10 % av byg
gkostnaden./liC   Ó   (7
                         H2
                            dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i
motionen om en skattereduktion vid
 nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,
 dvs. 10 % av byggkos
tnaden.d s    Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i
motionen om en skattereduktion vid n
yproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,
dvs. 10 % av byggkostn
aden.ereã   ó   °ú  H2
                       dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen
om en skattereduktion vid nyprod
uktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.
10 % av byggkostnaden.
yn Ó   #   H2
              8+
                 skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en
välbalanserad växande nationalförmögenhet ger
 högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på
kapitalutarmning.d{   J
 @RiksJ
 @n til
lkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla
tillväxtdiskussioner ta hänsy
n till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en
välbalanserad växande nationalförmöge
nhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på
kapitalutarmning. Ã       °ú  H2
                                 n t
illkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla
tillväxtdiskussioner ta hän
syn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en
välbalanserad växande nationalförm
ögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på
kapitalutarmning.iK
  Ë   H
2
  8+
     sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i
budgetlagen och budgetprocess
en som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte
vara beredd att leva u
pp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen.
Regeringen fyller inte
den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition,
med rätt innehåll. 2003
 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de
riktlinjer för framtiden som eft
erlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt
förslag till utgiftstak under
hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren
2003.egeri£       x1
                     8+
                        nden som inte omedelbart påverkar
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om avdragsrätt för pension
s- och kompetenssparande.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om grön skatteväxling.sion
ú  r  @13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om grön skatteväxling..g
äðú  r  @13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
 anförs om grön skatteväxling.
   ðú  Àúÿÿ
    @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om skattereglerna för
fåmansbolag. h  ú     èºøÿ  @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatte
reglerna för fåmansbolag..ud ú   ÿÿÿÿÿÿ  @Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om skattereglerna för fåmansbolag.    ú  ßÿÿÐ¹øÿj  @dagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i mot
ionen anförs om reklamskatten.èú  h¹øÿßÿÿj  @dagen beslutar att höja momsen på
tidskrifter i enlighet med vad
som anförs i motionen..èú  Ó   °ú  8+
                                      dagen beslutar i enlighet med vad som
anförs i motionen om en skatteredu
ktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda
byggmomsen, dvs. 10 % a
v byggkostnaden. nsÓ   Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs
i motionen om en skattereduk
tion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda
byggmomsen, dvs. 10 % av
 byggkostnaden. en£
  Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en
skatteredukt
ion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda
byggmomsen, dvs. 10 % av
byggkostnaden.2
                s   Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i
motionen om en skattereduktion
 vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda
byggmomsen, dvs. 10 % av byg
gkostnaden./liC   Ó   (7
                         H2
                            dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i
motionen om en skattereduktion vid
 nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,
 dvs. 10 % av byggkos
tnaden.d s    Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i
motionen om en skattereduktion vid n
yproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,
dvs. 10 % av byggkostn
aden.ereã   ó   °ú  H2
                       dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen
om en skattereduktion vid nyprod
uktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.
10 % av byggkostnaden.
yn Ó   #   H2
              8+
                 skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en
välbalanserad växande nationalförmögenhet ger
 högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på
kapitalutarmning.d{   J
 @RiksJ
 @n til
lkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla
tillväxtdiskussioner ta hänsy
n till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en
välbalanserad växande nationalförmöge
nhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på
kapitalutarmning. Ã       °ú  H2
                                 n t
illkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla
tillväxtdiskussioner ta hän
syn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en
välbalanserad växande nationalförm
ögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på
kapitalutarmning.iK
  Ë   H
2
  8+
     sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i
budgetlagen och budgetprocess
en som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte
vara beredd att leva u
pp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen.
Regeringen fyller inte
den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition,
med rätt innehåll. 2003
 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de
riktlinjer för framtiden som eft
erlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt
förslag till utgiftstak under
hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren
2003.egeri£       x1
                     8+
                        nden som inte omedelbart påverkar
17. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av
beslutet om avskaffat särs
kilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som
 anförs i motionen.
2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c):
1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principerna för de
n förda skattepolitiken.
2.      Riksdagen beslutar att från 2004 avskaffa grundavdraget och ersätta
detta med en skatterabatt,
 lika för alla, på 9 000 kr.
3.      Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i enlighet med
 vad i motionen anförs.li
ú  r  @3.      Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i
enlighet med vad i motionen anförs.
äðú  r  @3.      Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i
enlighet med vad i motionen anför
s. ðú  Àúÿÿ
    @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om skattereglerna för
fåmansbolag. h  ú     èºøÿ  @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatte
reglerna för fåmansbolag..ud ú   ÿÿÿÿÿÿ  @Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om skattereglerna för fåmansbolag.    ú  ßÿÿÐ¹øÿj  @dagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i mot
ionen anförs om reklamskatten.èú  h¹øÿßÿÿj  @dagen beslutar att höja momsen på
tidskrifter i enlighet med vad
som anförs i motionen..èú  Ó   °ú  8+
                                      dagen begär att regeringen återkommer med
förslag till viss ändring av besl
utet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension,
i enlighet med vad som a
nförs i motionen.   @Û   Ú  @17. Ú  @dagen begär att regeringen återkommer med
förslag till viss ändring av beslu
tet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i
 enlighet med vad som an
förs i motionen.   @³
  Ú  @17. Ú  @dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss
ändring av beslut
et om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i
enlighet med vad som anf
örs i motionen.n be   Ú  @17. Ú  @dagen begär att regeringen återkommer med
förslag till viss ändring av beslut
et om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i
enlighet med vad som anf
örs i motionen.ar ic   Û   X7
                              H2
                                 dagen begär att regeringen återkommer med
förslag till viss ändring av beslutet
 om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i
enlighet med vad som anförs
 i motionen.ighe;   Ú  @17. Ú  @dagen begär att regeringen återkommer med
förslag till viss ändring av beslutet
 om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i
enlighet med vad som anförs
 i motionen.d va    Ã   °ú  H2
 dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslutet
 om a
vskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i
enlighet med vad som anförs i mo
tionen. bygÛ   ë   H2
                      8+
                         balanserad växande nationalförmögenhet ger högre
uthållig avkastning och en kortsiktig t
illväxt som bygger på kapitalutarmning.d{   J
 @RiksJ
 @n tillkännager för regeringen som sin mening vad i mo
tionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsyn till att det är
skillnad mellan en hållbar til
lväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre
uthållig avkastning och en kortsi
ktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning. Ã       °ú  H2
                                                             n tillkännager för
regeringen som sin mening vad i mo
tionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsyn till att det är
skillnad mellan en hållbar til
lväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre
uthållig avkastning och en kortsi
ktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning.iK
  Ë   H2
 8+
    sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade
med de förändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001 inte har
 blivit verklighet. Reg
eringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i
Folkpartiet ställer på den ekono
misk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska
riktlinjepropositionen, van
ligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska
vårproposition saknade exempelvis i s
tort sett alla de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod
regeringen från att lägga f
ram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin
utfästelse att återkomma med d
etta under våren 2003.egeri£       x1
                                      8+
                                         nden som inte omedelbart påverkar
utrymmet under utgiftstaket men som binder statsbudgete
4.      Riksdagen beslutar att från 2004 sänka den statliga inkomstskatten med 3
 procentenheter.
5.      Riksdagen beslutar att från 2004 höja den nedre skiktgränsen för uttag
av statlig skatt med 16 0
00 kr.
6.      Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta kompensationen för
pensionsavgiften med en skatterabat
t på 35 % av pensionsavgiften och samtidigt slopa avdragsrätten.
7.      Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta reseavdraget med en
skatterabatt på 7 kr per mil kombi
nerat med en självkostnadsgräns om 2 500 kr.
8.      Riksdagen beslutar ersätta avdragsmöjligheterna för "tjänsteresor",
"tillfälligt arbete, dubbel b
osättning och hemresor" under inkomst av tjänst med en skatterabatt motsvarande
35 % av avdraget.
9.      Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta avdragsmöjligheterna för
"pensionssparande m.m." under
allmänna avdrag med en skatterabatt motsvarande 40 % av avdraget.
10. Riksdagen beslutar slopa avdragsrätten för "övriga avdrag" under inkomst av
tjänst.
11. Riksdagen beslutar att slopa skattereduktionen för fackföreningsavgifter.
14. Riksdagen beslutar att reformera regelverket för fåmansbolagen i enlighet
med vad i motionen anförs
.
15. Riksdagen beslutar att införa ett skattegynnat sparande för
starta-eget-sparande i enlighet med va
d i motionen anförs.
16. Riksdagen beslutar att införa ett riskkapitalavdrag i enlighet med vad i
motionen anförs.
17. Riksdagen beslutar om riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften från 2004
för inrättande av övergångsa
rbetsmarknader i enlighet med vad i motionen anförs.
18. Riksdagen beslutar om sänkning av förmögenhetsskatten i enlighet med vad i
motionen anförs.
19. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel för jord- och
skogsbruksmaskiner till 1 kr per liter
.
20. Riksdagen beslutar att slopa kväveskatten på handelsgödsel.
21. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten retroaktivt för
efterlevande make och sambo fr.o
.m. 1 juli 2003.
22. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 fr.o.m.
2004.
23. Riksdagen beslutar att införa en reformerad sjuklönemodell i enlighet med
vad i motionen anförs.
24. Riksdagen beslutar begränsa avsättningsmöjligheterna för
periodiseringsfonder med 10 procentenheter.

25. Riksdagen beslutar ge tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte
att utreda procedurern
a för taxeringsvärderingen.
26. Riksdagen beslutar reformera fastighetstaxeringen i enlighet med vad som i
motionen anförs.
27. Riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 0,9 % från år 2005 och till
0,75 % år 2006.
28. Riksdagen beslutar höja reavinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter
 från nuvarande 20 % til
l 30 %, samt att en fjärdedel av reavinsten alltid skall beskattas i enlighet
med vad i motionen anför
s.
30. Riksdagen beslutar att minska industrins nedsättning av koldioxidskatten med
 1,2 miljarder kronor
 i enlighet med vad i motionen anförs.
31. Riksdagen beslutar att skatt på förbränning av osorterat avfall skall tas ut
 i enlighet med vad i m
otionen anförs.
32. Riksdagen beslutar om fortsatt nedsättning av energiskatter för leverans av
fjärrvärme till näringar
som omfattas av nedsättningsreglerna i enlighet med vad som i motionen anförs.
33. Riksdagen beslutar höja skatten på lågpriscigaretter med 2 kr per paket i
enlighet med vad som i mo
tionen anförs.
2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd):
2.      Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare
 i enlighet med vad so
m anförs i motionen.
3.      Riksdagen beslutar om ett höjt och rakt grundavdrag i enlighet med vad
som anförs i motionen.o
m anförs i motionen. iken. ú   ñÿÿðÐøÿ  @Riksdagen beslutar om en
skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare
 i enlighet med vad som anförs i motionen.tiken. ú
                                                       øÏøÿ   @år ionerú  0
                                                                              
     @  (c)                             ú     @(fp
)fp, kd, c)nrú  Pñÿÿ    Z  @dagen beslutar att avskaffa bolags rätt att
återköpa egna aktier.2004.1)Øú  Z  @Vårproposi
tionens innehåll (avsnitt 5.5)nitt 5.4)5 och 2006 (avsnitt 4.2)utgigitØú  @Ïøÿ
  Z  @gen bemyndigar regeringe
n att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:dØú   òÿÿøðÿÿ  @dagen beslutar
ge tilläggsdirektiv till Egendoms
skattekommittén i syfte att utreda procedurerna för taxeringsvärderingen. . . ..
 ú     øðÿÿ  @dagen beslutar ge
 tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte att utreda procedurerna
för taxeringsvärderingen.
.  .v.  ú  Øïÿÿpÿÿÿ  @dagen beslutar ge tilläggsdirektiv till
Egendomsskattekommittén i syfte att utreda procedur
erna för taxeringsvärderingen...%.v., ú   Íøÿ0   2  @tets förslag till
riksdagsbeslut°ú  ÐÿÿÿÈðÿÿ2  @Fi300 av Gustav Frid
olin (mp):::°ú  2  @*Motioniononionrför till riksdagsagsslut°ú  hðÿÿðÿÿ2
@Fi300 av Gustav Fridolin (mp):::°ú  `   xñÿÿR  @d
agen beslutar att avskaffa de diskriminerande 3:12-reglerna..p)Ðú  Ø
  J  @dagen beslutar att slopa kväveska
tten på handelsgödsel. Èú
  H   J  @Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):(mp):.Èú  ¸ÿÿÿH   J
 @Fi301 av Es
kil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):(mp):.Èú  ¸ÿÿÿ(ÿÿÿJ  @Fi301 av Eskil
Erlandsson och Åsa Torstensson (c):)
:p):)Èú  àþÿÿøÊøÿJ  @dagen beslutar att slopa kväveskatten på handelsgödsel.)Èú
 (ïÿÿàþÿÿJ  @Fi295 av Karin Pilsäter m
.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.Èú  ð   `   R  @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel,
Ðú  (ïÿÿP   R  @dagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital.
a..,.Ðú  °ÿÿÿÐÉøÿR  @dagen beslutar att avsk
affa arvsskatten på bundet kapital.na.. .Ðú  P    ÿÿÿR  @Fi232 av Kerstin-Maria
Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c)
samtdel, Ðú  èíÿÿ°ÿÿÿR  @lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för
smuggling,del,nÐú  øøÿÿ êÿÿZ  @dagen beslutar
att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier. 004.piØú  HêÿÿÈøÿZ  @dagen
beslutar att slopa skattereduk
tionen för fackföreningsavgifter.. 3Øú  0          @årsionerú     @fp  °ú  ú
   @fp  °ú  ú     @kd  °ú  ú     @cú  °ú  ú     @
4.      Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad
som anförs i motionen.
7.      Riksdagen beslutar avveckla kompensationen för den allmänna
pensionsavgiften i enlighet med va
d som anförs i motionen.
2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):
2.      Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier
 i enlighet med vad so
m anförs i motionen.
3.      Riksdagen beslutar att slopa sambeskattningen i
förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad s
om anförs i motionen.
6.      Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad
 som anförs i motione
n.
7.      Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet med vad
som anförs i motionen.
8.      Riksdagen beslutar om en sänkning av dieselskatten till 1 kr/liter (för
jordbruket) i enlighet
 med vad som anförs i motionen.
9.      Riksdagen beslutar sänka skatten på diesel med 31 öre/liter i enlighet
med vad som anförs i moti
onen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett särskilt skatteavd
rag för yrkesfiskare.
12. Riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara
skattebefriade under två år i
 enlighet med vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i
enlighet med vad som anförs
i motionen.
14. Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som
anförs i motionen.
15. Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion för
hushållstjänster i enlighet med vad so
m anförs i motionen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kvarvarande pomperipo
ssaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna.
2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
Riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m. 2005 års taxering i
enlighet med vad som an
förs i motionen.
2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
2.      Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskattesatsen de närmaste åren i
enlighet med vad som anf
örs i motionen.
3.      Riksdagen beslutar att införa ett tak för fastighetsskatteuttaget för
småhus och fritidshus i en
lighet med vad som anförs i motionen.
4.      Riksdagen avslår regeringens förslag om införande av den s.k.
dämpningsregeln med hänvisning till
 den i denna motion föreslagna takregeln, sänkning av fastighetsskattesatserna
och avvecklad förmögenhet
sskatt i enlighet med vad som anförs i annan motion.
2003/04:Sk306 av Lars Gustafsson (kd):
1.      Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd beskattning på diesel för
jord- och skogsbruk.
2003/04:Sk310 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
2.      Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12
volymprocent skall vara 9 kr pe
r liter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt skall skatten
beräknas utifrån detta i
 enlighet med vad som anförs i motionen.
3.      Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8
 volymprocent skall tas
 ut per liter med 75 öre för varje volymprocent från den 1 januari 2004 i
enlighet med vad som anförs i
motionen.
4.      Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per
liter från den 1 januari 2
004 i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m):
1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt dieselskatt
till 53 öre per liter för jordbruks- och skogsmaskiner samt arbetsredskap.
2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att reglerna bör ändras så a
tt skatten kan skjutas upp även vid andelsbyten med andra värdepapper eller
delvis kontanter i onotera
de bolag.
2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd):
4.      Riksdagen avslår regeringens förslag att införa en dämpningsregel i
fastighetsskatten.
2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om sänkning av skatten på
hushållsnära tjänster.
2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett höjt grundavdr
ag som även gynnar pensionärerna.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa den
statliga fastighetsskatten, som starkt missgynnar pensionärerna.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa samb
eskattning av förmögenhet.
2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en skattereduktion för
 hemnära tjänster.
2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c):
1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en barnbilaga til
l budgeten.
2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):
13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om slopande av
reklamskatten i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2003/04:MJ435 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
3.      Riksdagen beslutar att energiskatt på diesel som används i jordbruk,
skogsbruk och entreprenad
maskiner bestäms till 53 öre per liter.
4.      Riksdagen beslutar att slopa skatten på handelsgödsel och
bekämpningsmedel enligt vad i motione
n anförs.
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):
9.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att ändra de s.k.
3:12-reglerna i enlighet
 med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.3.1).
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om slopande av arvs-
 och gåvoskatterna, förmögenhetsskatten och dubbelbeskattningen (avsnitt 5.3.2).
2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
3.      Riksdagen avslår regeringens förslag om att höja energiskatten på el.
2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m):
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett höjt grundavdr
ag.
3.      Riksdagen beslutar avskaffa sambeskattningen av förmögenhet, i enlighet
med vad som anförs i mo
tionen.
4.      Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om beskattning av nära anhörig
till företagsledare, närs
tående anställda i fåmansbolag, i enlighet med vad som anförs i motionen.
7.      Riksdagen beslutar att införa en skattereduktion för privatpersoners
betalning av arbetskostna
den inom hushållsnära tjänster, upp till 50 000 kr per år, i enlighet med vad
som anförs i motionen.&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Bilaga 2
Regeringens lagförslag










































Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om särskild skatte

Regeringens förslag     Utskottets förslag
4 §
Vid beräkning av slutlig skatt enligt 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:4

5 §
Skattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalningslagen
Vid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997: 483) skall

7 §
Särskild skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före
Särskild skattereduktion skall inte beaktas vid beräkning av skattebelopp enlig



Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen

Regeringens förslag     Utskottets förslag
6 a kap.
3 §
Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvä
Bestämmelserna i första stycket gäller inte för energiskatt och koldioxidskatt

9 kap.
5 §
Om värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet ell
Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbe
Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbe

9 §
Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av brä
Bestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser om vär
Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxi
a) 160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (
b) 125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74-2710 00 78), och
c) 320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av stationära m
Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldningsolja o
Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en perio

Nuvarande lydelse       Utskottets förslag
11 kap.
11 §
Annan än den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2 får köpa e
Regeringens förslag     Utskottets förslag
Ikraftträdandebestämmelserna
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om 11 kap. 3 § första styck
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:000) om ändring i lagen (2000:1380) o
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter

Lydelse enligt rskr. 2003/04:17 Föreslagen lydelse
14 §
En ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket  senast den

Bilaga 4
Konstitutionsutskottets yttrande
2003/04:KU1y
Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 30 september 2003 beslutat bereda övriga berörda utskot
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse förslaget till ram

Stockholm den 23 oktober 2003
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran Magnusson
Utskottet
&lt;/pre&gt;</html>
</dokument>
<dokutskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>1</punkt>
<rubrik>Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 1 och avslår motionerna 2003/04:Fi239 yrkandena 1 och 12-14, 2003/04:Fi240 yrkande 1 i denna del, 2003/04:Fi241 yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt 2003/04:Fi242 yrkande 1.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>1</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m","c","fp","kd"</motforslag_partier>
<votering_id>8E1E20AE-5206-4562-A097-10CA3CE5EDA3</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">127</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">46</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">19</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">38</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">29</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">12</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">165</td><td class="summa_nej">132</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">52</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/8E1E20AE-5206-4562-A097-10CA3CE5EDA3</votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>2</punkt>
<rubrik>Den ekonomiska och monetära unionen (avsnitt 1.4)</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi208 yrkande 1 och 2003/04:Fi236.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>3</punkt>
<rubrik>Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 5, 2003/04:Fi241 yrkandena 10, 12 och 13, 2003/04:Fi242 yrkande 5 och 2003/04:Fi295 yrkandena 1 och 5.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>4</punkt>
<rubrik>Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 4 och avslår motionerna 2003/04:Fi239 yrkande 4 och 2003/04:Fi240 yrkandena 6 och 7.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>5</punkt>
<rubrik>Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkterna 2, 3, 6-10, 12, 27-32 och 34-40, de 13 senare i denna del, bifaller delvis proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 33 i denna del och motionerna 2003/04:Fi255 och 2003/04:Fi306 yrkande 32 och avslår motionerna 2003/04:Fi202, 2003/04:Fi203, 2003/04:Fi204, 2003/04:Fi206, 2003/04:Fi212, 2003/04:Fi213, 2003/04:Fi221, 2003/04:Fi223 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi227, 2003/04:Fi233 yrkandena 1-3, 2003/04:Fi235, 2003/04:Fi239 yrkandena 2, 3, 5, 6 och 8-11, 2003/04:Fi240 yrkandena 1 i denna del, 2-4, 8, 10, 12, 28, 29, 31 och 33-36, 2003/04:Fi241 yrkandena 2, 4 och 5, 2003/04:Fi242 yrkandena 2, 3 i denna del, 4, 6 och 7, 2003/04:Fi248, 2003/04:Fi250 yrkandena 1-3, 2003/04:Fi270 yrkandena 1-41, 2003/04:Fi282, 2003/04:Fi287, 2003/04:Fi288, 2003/04:Fi291, 2003/04:Fi299, 2003/04:Fi300, 2003/04:Fi301, 2003/04:Fi304 yrkandena 1-23, 25-35 och 40, 2003/04:Fi305 yrkandena 3, 8, 10-13 och 17, 2003/04:Fi306 yrkandena 1-11, 14-28, 30, 31 och 33, 2003/04:Fi307 yrkandena 2-4 och 7, 2003/04:Fi308 yrkandena 2, 3, 6-9, 11-15 och 18, 2003/04:Sk299, 2003/04:Sk300 yrkandena 2-4, 2003/04:Sk306 yrkande 1, 2003/04:Sk310 yrkandena 2-4, 2003/04:Sk350 yrkande 1, 2003/04:Sk363, 2003/04:Sk459 yrkande 4, 2003/04:Sf289 yrkande 20, 2003/04:Sf398 yrkandena 4, 6 och 7, 2003/04:So418 yrkande 19, 2003/04:Kr282 yrkande 13, 2003/04:MJ435 yrkandena 3 och 4, 2003/04:N248 yrkandena 9 och 10, 2003/04:N342 yrkande 3 och 2003/04:A258 yrkandena 2-4 och 7.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>7</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m"</motforslag_partier>
<votering_id>1F078B1B-5589-4A7E-B039-1552EC3F852B</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 7 (m)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">127</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">16</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">47</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">8</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">19</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">39</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">29</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">163</td><td class="summa_nej">47</td><td class="summa_avstar">89</td><td class="summa_franvarande">50</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/1F078B1B-5589-4A7E-B039-1552EC3F852B</votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>6</punkt>
<rubrik>Lagförslagen</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkterna 28-32 och 34-40, alla i denna del, och bifaller delvis proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkterna 27 och 33, båda i denna del.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>7</punkt>
<rubrik>Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 11 och avslår motionerna 2003/04:Fi239 yrkande 7, 2003/04:Fi240 yrkandena 9 och 11, 2003/04:Fi241 yrkandena 6 och 7 samt 2003/04:Fi242 yrkande 3 i denna del.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>8</punkt>
<rubrik>Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.3)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 5.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>9</punkt>
<rubrik>Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 13.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>10</punkt>
<rubrik>Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 4.4.2)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 14.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>11</punkt>
<rubrik>Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 4.4.3)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 15.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>12</punkt>
<rubrik>Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.5)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 16.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>13</punkt>
<rubrik>Reservationsanslag blir ramanslag (avsnitt 5.1)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 17 i denna del.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>14</punkt>
<rubrik>Budgeteringsmarginalen (avsnitt 5.2)</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 17 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi295 yrkandena 2, 3 och 6.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>15</punkt>
<rubrik>Effekter av besparingar (avsnitt 5.3)</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi225, 2003/04:Fi226 och 2003/04:Fi252.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>16</punkt>
<rubrik>Omstrukturering av statliga företag (avsnitt 5.4)</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi240 yrkande 30.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>17</punkt>
<rubrik>Vårpropositionens innehåll (avsnitt 5.5)</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi295 yrkande 4.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>18</punkt>
<rubrik>Långsiktig ekonomisk tillväxt (avsnitt 5.6)</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi245 och 2003/04:Fi303.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>19</punkt>
<rubrik>Barnbilaga i budgetpropositionen (avsnitt 5.7)</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi232 och 2003/04:So500 yrkande 1.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2003/04</rm>
<bet>FIU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
</dokutskottsforslag>
<dokmotforslag>
<motforslag>
<nummer>1</nummer>
<rubrik>Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3)</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>1</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>2</nummer>
<rubrik>Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>3</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>3</nummer>
<rubrik>Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>3</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>4</nummer>
<rubrik>Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>3</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>5</nummer>
<rubrik>Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>4</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>6</nummer>
<rubrik>Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>4</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>7</nummer>
<rubrik>Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>5</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>8</nummer>
<rubrik>Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>5</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>9</nummer>
<rubrik>Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>5</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>10</nummer>
<rubrik>Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>5</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>11</nummer>
<rubrik>Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>7</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>12</nummer>
<rubrik>Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>7</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>13</nummer>
<rubrik>Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>7</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>14</nummer>
<rubrik>Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>7</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>15</nummer>
<rubrik>Budgeteringsmarginalen (avsnitt 5.2)</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>14</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>16</nummer>
<rubrik>Omstrukturering av statliga företag (avsnitt 5.4)</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>16</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>17</nummer>
<rubrik>Vårpropositionens innehåll (avsnitt 5.5)</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>17</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
</dokmotforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2003-09-30 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2003-10-23 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2003-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>JUS</kod>
<namn>Justering</namn>
<datum>2003-11-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>40</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TRY</kod>
<namn>Trycklov</namn>
<datum>2003-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B1</kod>
<namn>Bordläggning 1</namn>
<datum>2003-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TROWE</kod>
<namn>Trycklov till Gotab och webb</namn>
<datum>2003-11-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>AVG</kod>
<namn>Avgörande</namn>
<datum>2003-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>5</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BEH</kod>
<namn>Behandling</namn>
<datum>2003-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BES</kod>
<namn>Beslut</namn>
<datum>2003-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>RSKR</kod>
<namn>Utfärdande av riksdagsskrivelse</namn>
<datum>2003-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>6</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>beslutssammanfattningusk</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>Delvis bifall till propositionens punkter 27 och 33. I övrigt bifall till propositionen. Delvis bifall till motionerna Fi255 och Fi306 rörande kraftvärmebeskattningen. Avslag på övriga motioner.</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:31:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notis</kod>
<namn>Beslut i korthet</namn>
<text>Regeringen har lämnat förslag till statsbudget och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena för 2004. Riksdagen sade ja till regeringens förslag men beslutade om några ändringar när det gäller skattepolitiken. Vården och tandvården får mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks. Kommunerna får mer resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas, pensionerna förbättras, och studiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Högskoleutbyggnaden och satsningarna på forskningen fortsätter. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras. Rättsväsendet stärks. Insatserna för att öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Åtgärder vidtas för att öka arbetskraftsdeltagandet bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet för kommuner och landsting förlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med syfte att på sikt ge företagen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten med 200 kr för alla med förvärvsinkomster. Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften för företag och enskilda näringsidkare med 0,12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder kronor. Koldioxidskatten höjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Regeringens förslag innebär att tillverkningsindustrins och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarnas skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av koldioxidskatterabatten. Riksdagen beslutade att vänta med att säga ja till den höjda skatterabatten till dess Europeiska kommissionen också sagt ja. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004. Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Riksdagen sade nej till regeringens förslag om nya avdragsregler för värmeleveranser till industrin till dess man vet vilka effekter förslaget har på fjärrvärmeverken. </text>
<dok_id>GR01FIU1</dok_id>
<systemdatum>2016-08-09 11:05:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notisrubrik</kod>
<namn>Beslut</namn>
<text>Utgiftsramar för statsbudgeten (FiU1)</text>
<dok_id>GR01FIU1</dok_id>
<systemdatum>2016-08-09 11:05:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>rdbeslut</kod>
<namn>Riksdagens beslut</namn>
<text>Kammaren biföll utskottet.</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:31:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GR01FIU1</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 09:50:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotis</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>&lt;p&gt;Regeringen har lämnat förslag till statsbudget och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena för 2004. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag men beslutar om några ändringar när det gäller skattepolitiken. Vården och tandvården får mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks. Kommunerna får mer resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas, pensionerna förbättras, och studiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Högskoleutbyggnaden och satsningarna på forskningen fortsätter. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras. Rättsväsendet stärks. Insatserna för att öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Åtgärder vidtas för att öka arbetskraftsdeltagandet bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet för kommuner och landsting förlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med syfte att på sikt ge företagen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten med 200 kr för alla med förvärvsinkomster. Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften för företag och enskilda näringsidkare med 0,12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder kronor. Koldioxidskatten höjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Regeringens förslag innebär att tillverkningsindustrins och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarnas skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av koldioxidskatterabatten. Finansutskottet föreslår att riksdagen väntar med att säga ja till den höjda skatterabatten till dess Europeiska kommissionen också sagt ja. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004. Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till regeringens förslag om nya avdragsregler för värmeleveranser till industrin till dess man vet vilka effekter förslaget har på fjärrvärmeverken.&lt;/p&gt;</text>
<dok_id>GR01FIU1</dok_id>
<systemdatum>2016-08-09 11:05:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotisrubrik</kod>
<namn>Utskottets förslag</namn>
<text>Utgiftsramar för statsbudgeten (FiU1)</text>
<dok_id>GR01FIU1</dok_id>
<systemdatum>2016-08-09 11:05:21</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GR01FIU1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_200304_fiu_1.docx</filnamn>
<filstorlek>5050514</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8AD8EBBE-D7E4-401D-A0A1-60F6B0096118</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GR01FIU1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_200304_fiu_1_del-2.pdf</filnamn>
<filstorlek>2692613</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: bet_200304_fiu_1_del-2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6F048EAF-79E6-470D-9078-4FA0D42F4F16</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:A258 Jämställdhetspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GR02A258</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A258</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Jämställdhetspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders G Högmark m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi202 Avskaffande av reklamskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi202</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi202</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avskaffande av reklamskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi203 Avskaffande av reklamskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi203</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi203</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avskaffande av reklamskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Bergström och Håkan Larsson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi204 Dieselskatt för fartyg</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi204</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi204</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Dieselskatt för fartyg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi206 Dieselskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi206</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi206</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Dieselskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi208 Omställningskostnader vid övergång till euron</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi208</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi208</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Omställningskostnader vid övergång till euron</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annelie Enochson och Björn von der Esch (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi212 Avskaffad reklamskatt</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi212</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi212</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avskaffad reklamskatt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi213 Reklamskattens avskaffande</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi213</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi213</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reklamskattens avskaffande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Bill och Gunnar Axén (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi221 Reklamskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi221</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi221</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reklamskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi223 Arvs- och gåvoskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi223</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi223</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arvs- och gåvoskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi225 Sjukvårdshuvudmäns sjukvårdsbudget och ökande vårdköer</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi225</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi225</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjukvårdshuvudmäns sjukvårdsbudget och ökande vårdköer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Axel Johansson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi226 Kostnaderna för 1990-talets nedskärningar</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi226</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi226</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kostnaderna för 1990-talets nedskärningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gustav Fridolin (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi227 Reklamskatt</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi227</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi227</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reklamskatt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Bernhardsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi232 Barnbilaga till statsbudgeten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi232</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi232</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barnbilaga till statsbudgeten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP, FP, KD, V, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi233 Hivpreventivt arbete i storstadsregionen</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi233</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi233</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hivpreventivt arbete i storstadsregionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Holm m.fl. (MP, FP, V, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi235 Sänkt alkoholskatt</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi235</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi235</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sänkt alkoholskatt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi236 Anslutning till valutasamarbetet ERM 2</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi236</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi236</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslutning till valutasamarbetet ERM 2</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Hamilton och Henrik Westman (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi239 Frihetsklimat för tillväxt</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi239</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi239</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Frihetsklimat för tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi240</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi240</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tillväxtagenda för Sverige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi241 Statens budget 2004</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi241</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi241</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Statens budget 2004</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi242 Maktväxling - federalism i den ekonomiska politiken</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi242</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi242</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Maktväxling - federalism i den ekonomiska politiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maud Olofsson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi245 Långsiktig budget</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi245</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi245</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Långsiktig budget</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi248 Avveckling av reklamskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi248</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi248</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avveckling av reklamskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johnny Gylling (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi250 Fastighetsskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi250</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi250</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fastighetsskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Lundgren (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi252 Samhällsekonomisk kalkyl vid besparingar</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi252</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi252</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Samhällsekonomisk kalkyl vid besparingar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hillevi Larsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi255 Fjärrvärmeleveranser till industrin</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi255</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi255</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fjärrvärmeleveranser till industrin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roger Tiefensee och Lena Ek (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi270 Vissa skattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi270</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi270</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa skattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi282 Arvsskatten för makar</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi282</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi282</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arvsskatten för makar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi287 Uppskjuten beskattning av andelsbyten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi287</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi287</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskjuten beskattning av andelsbyten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Bergström m.fl. (C, M, FP, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi288 Återinvesteringar i onoterade företag</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi288</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi288</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Återinvesteringar i onoterade företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Runar Patriksson m.fl. (FP, M, KD, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi291 Avveckling av reklamskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi291</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi291</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avveckling av reklamskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenth Högström m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi295 Budgetprocessen, budgeten och budgetlagen</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi295</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi295</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetprocessen, budgeten och budgetlagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi299 Pomperipossabeskattning</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi299</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi299</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Pomperipossabeskattning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi300 Annonsskatt på direktreklam</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi300</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi300</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Annonsskatt på direktreklam</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gustav Fridolin (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi301 Miljöbonusen till vindkraft</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi301</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi301</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Miljöbonusen till vindkraft</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi303 Grön ekonomi</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi303</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi303</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Grön ekonomi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi304 Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi304</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi304</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi305 En skattepolitik för tillväxt och välfärd</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi305</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi305</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En skattepolitik för tillväxt och välfärd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi306 Maktväxling - Federalism i skattepolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi306</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi306</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Maktväxling - Federalism i skattepolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maud Olofsson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi307 Inkomstskatt</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi307</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi307</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inkomstskatt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Fi308 Företagsskatter</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Fi308</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi308</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Företagsskatter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Kr282 Idrottens villkor</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Kr282</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr282</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Idrottens villkor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kent Olsson m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:MJ435 Svenskt jordbruk</uppgift>
<ref_dok_id>GR02MJ435</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ435</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Svenskt jordbruk</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass</uppgift>
<ref_dok_id>GR02N248</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N248</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ett företagsklimat i världsklass</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:N342 Energipolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GR02N342</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N342</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Energipolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sf289</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf289</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ett friskare Sverige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sf398 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sf398</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf398</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Lantz m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sk299 Förmögenhetsskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk299</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk299</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förmögenhetsskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sk300 Avveckling av fastighetsskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk300</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk300</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avveckling av fastighetsskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sk306 Konkurrensvillkoren för jord- och skogsbruk</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk306</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk306</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Konkurrensvillkoren för jord- och skogsbruk</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Gustafsson (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sk310 Alkoholbeskattningen - hur skattebasen skall behållas inom landet</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk310</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk310</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Alkoholbeskattningen - hur skattebasen skall behållas inom landet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sk350 Jord- och skogsbrukets skatter</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk350</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk350</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Jord- och skogsbrukets skatter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sk363 Uppskjuten beskattning vid andelsbyten i onoterade bolag</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk363</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk363</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskjuten beskattning vid andelsbyten i onoterade bolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Ek och Roger Tiefensee (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:Sk459 Fastighetsskatten</uppgift>
<ref_dok_id>GR02Sk459</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk459</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fastighetsskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:So418 En äldrepolitik för kvalitet och mångfald</uppgift>
<ref_dok_id>GR02So418</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So418</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En äldrepolitik för kvalitet och mångfald</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2003/04:So500 Barn- och familjepolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GR02So500</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So500</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barn- och familjepolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maud Olofsson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004</uppgift>
<ref_dok_id>GR031</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prop</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetpropositionen för 2004</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Proposition</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokollbeslut</referenstyp>
<uppgift>2003-11-19</uppgift>
<ref_dok_id>GR0931</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>2003-11-19</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokolldebatt</referenstyp>
<uppgift>2003-11-19</uppgift>
<ref_dok_id>GR0931</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>2003-11-19</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>rskr</referenstyp>
<uppgift>2003/04:42</uppgift>
<ref_dok_id>GR0K42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>rskr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2003/04</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagsskrivelse 2003/04:42</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Riksdagsskrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>-</uppgift>
<ref_dok_id>2003:821</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:1055</uppgift>
<ref_dok_id>1999:1209</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:805</uppgift>
<ref_dok_id>1971:69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:806</uppgift>
<ref_dok_id>1984:410</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:807</uppgift>
<ref_dok_id>1994:1563</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:808</uppgift>
<ref_dok_id>1994:1564</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:809</uppgift>
<ref_dok_id>1994:1565</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:810</uppgift>
<ref_dok_id>1994:1776</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:811</uppgift>
<ref_dok_id>1996:701</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:812</uppgift>
<ref_dok_id>1998:506</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:813</uppgift>
<ref_dok_id>2000:1225</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:822</uppgift>
<ref_dok_id>1994:1920</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:823</uppgift>
<ref_dok_id>2000:1380</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:824</uppgift>
<ref_dok_id>2003:733</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:825</uppgift>
<ref_dok_id>1999:1229</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:826</uppgift>
<ref_dok_id>1996:1512</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>