{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2225147",
      "dok_id": "GR01FIU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-10 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:00",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:04",
      "titel": "Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU1</div><h1>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nFinansutskottet behandlar i detta betänkande, det s.k. rambetänkandet,\r\nregeringens finansplan och försl\r\nagen i budgetpropositionen vad avser förslag om  statens inkomster och utgifter\r\nför 2004, förslag till\r\nutgiftstak för åren 2004-2006 och förslag till hur utgifterna 2004 ska fördelas\r\npå utgiftsområden. I behan\r\ndlingen ingår även förslag till åtgärder på skatteområdet med effekt från 2004.\r\nBudgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska\r\nregeringen, Vänsterparti\r\net och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken, utgiftstaken o\r\nch de föreslagna och aviserade skatteförändringarna.\r\nNär riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för de 27\r\nutgiftsområden som budgete\r\nn indelas i är dessa utgiftsramar styrande för riksdagens fortsatta behandling\r\nav anslagen.\r\nDen ekonomiska politiken\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen till inriktning\r\nav den ekonomiska poli\r\ntiken. Oppositionspartiernas olika förslag till inriktning av den allmänna\r\nekonomiska politiken avstyr\r\nks av utskottet.\r\nDen internationella lågkonjunkturen har varit mer utdragen än vad de flesta\r\nräknade med för ett år sedan.\r\n Den återhämtning som inleddes i början av 2002 kom av sig mot slutet av året\r\noch nedgången fortsatte und\r\ner första halvåret 2003. Under våren och sommaren har det kommit tecken på en\r\nuppgång i världskonjunkturen\r\n. Företagens och hushållens optimism har stigit efter Irakkriget, börskurserna\r\nhar gått upp, företagens v\r\ninster har ökat och räntorna har stigit något. De senaste månadernas utveckling\r\ntyder på att återhämtningen\r\n fortsätter eller t.o.m. förstärks i framför allt Förenta staterna.\r\nFörutsättningarna är goda för att den internationella konjunkturen vänder uppåt\r\nunder hösten och att uppgång\r\nen tilltar under 2004. Osäkerheten om styrkan och uthålligheten i uppgången är\r\ndock stor.\r\nOsäkerheten betyder att den ekonomiska politiken ska inriktas mot att hålla\r\nekonomin fortsatt stark för\r\n att Sverige ska vara väl rustat när konjunkturuppgången tar fart. Sverige har\r\nunder de senaste åren haf\r\nt en tillväxt som överstigit genomsnittet i EU och euroområdet. Sysselsättningen\r\n är hög och arbetslösheten\r\nlåg jämfört med flertalet andra EU-länder. Inflationen är låg och Sverige har, i\r\n motsats till många länder i\r\n Europa, överskott i de offentliga finanserna.\r\nMålen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Ett antal\r\n utgiftsbegränsningar ha\r\nr genomförts/beslutats.\r\nDe senaste årens ekonomiska framgångar har lagt en grund för en politik för ökad\r\n välfärd, stigande sysselsät\r\ntning och en hållbar utveckling. Därför genomförs även under 2003 och 2004 en\r\nrad reformer, trots den sva\r\nga konjunkturen och de besparingsbeslut som fattats för att säkra den\r\nstatsfinansiella utvecklingen. V\r\nården och tandvården tillförs mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks.\r\nDen allmänna förskolan för 4- och\r\n 5-åringar infördes vid årsskiftet, det sista steget i maxtaxereformen.\r\nKommunerna tillförs ytterligare\r\nresurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas,\r\npensionerna förbättras, och st\r\nudiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Vidare fortsätter\r\nhögskoleutbyggnaden och satsningarna på\r\nforskningen under perioden. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras.\r\nYtterligare resurser s\r\natsas för att stärka rättsväsendet.\r\nKampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Kraften riktas\r\nmot att sysselsättningsmålet,\r\n dvs. att 80 % av den vuxna befolkningen ska vara reguljärt sysselsatta 2004,\r\nska nås, även om det sann\r\nolikt tar längre tid än beräknat på grund av bl.a. lågkonjunkturen. Ekonomins\r\nlångsiktiga produktionsförmåga\r\n ska höjas genom att lediga arbetskraftsresurser mobiliseras. En central uppgift\r\n är att minska den höga\r\n sjukfrånvaron. Det elvapunktsprogram som regeringen presenterade 2001 utvecklas\r\n vidare. Målet är att a\r\nntalet sjukdagar ska halveras till 2008. I budgetpropositionen presenteras\r\nytterligare åtgärder för att\r\n målet ska nås. En annan central uppgift är att öka sysselsättningen bland\r\ninvandrare. Insatserna för att\r\nöka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Förslag läggs för att\r\näven öka arbetskraftsdeltagan\r\ndet bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet\r\nför kommuner och landsting f\r\nörlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. Från och med 2005\r\npermanentas stödet i form av\r\n generellt statsbidrag till kommunerna. Fler insatser för att öka\r\nsysselsättningen ska presenteras i vår\r\npropositionen för 2004.\r\nYtterligare insatser vidtas för att förbättra villkoren för företagande.\r\nReformerna för tillväxt och rättvis\r\na fortsätter. De går före stora skattesänkningar. Levnadsvillkoren ska fortsätta\r\n att förbättras, och ytterl\r\nigare åtgärder vidtas för att målet om en halvering av socialbidragsberoendet\r\nska nås. Som ett led i rättv\r\nisepolitiken höjs även biståndet.\r\nEn god miljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens\r\nviktigaste mål. Stora satsnin\r\ngar har gjorts för att skapa ett hållbart samhälle. Resurser har lagts på\r\nmiljöforskning, miljöövervakning,\r\n skydd av biotoper och biologisk mångfald, och ytterligare insatser görs under\r\nde kommande åren. Den gr\r\nöna skatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till skatteförändringar redovisas\r\n nedan.\r\nSverige ska vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjligheter\r\ninom alla områden i livet.\r\n En handlingsplan för ökad jämställdhet har lagts fram. Olika åtgärder ska\r\nvidtas för att minska de struktu\r\nrella löneskillnaderna mellan män och kvinnor.\r\n121-punktsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet de gröna ska genom\r\nföras under mandatperioden. Samarbetspartierna avser att i vårpropositionen för\r\n2004 och budgetproposit\r\nionen för 2005 återkomma med riktlinjer för och förslag till hur återstående\r\ndelar av överenskommelsen ska\r\ngenomföras under 2005 och 2006.\r\nBudgetpolitiken\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att man som finansiellt delmål för 2004\r\nbör fastställa att överskott\r\net i de offentliga finanserna detta år bör uppgå till 0,5 % av BNP. Det\r\növergripande målet om ett överskot\r\nt på i genomsnitt 2 % av BNP under en konjunkturcykel ligger fast.\r\nUnder perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet i\r\n den offentliga sektor\r\nn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma\r\nperiod vara 2 %. Regeringe\r\nn bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det\r\növergripande överskottsmålet.n b\r\nsÀû  B\r\n @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet\r\n i den offentliga se\r\nktorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under samma\r\n period vara 2 %. Reger\r\ningen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med det\r\növergripande överskottsmålet\r\n.ststÀû  B\r\n @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet\r\n i den offentlig\r\na sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas under\r\nsamma period vara 2 %. R\r\negeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje med\r\ndet övergripande överskotts\r\nmålet.fentÀû  B\r\n @Under perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet\r\n i den offe\r\nntliga sektorn uppgå till 1,7 % av BNP. Det strukturella överskottet beräknas\r\nunder samma period vara 2\r\n %. Regeringen bedömer att de beräknade överskotten sammantaget ligger i linje\r\nmed det övergripande övers\r\nkottsmålet.terlÀû      °ú  °ú  örs under de kommande åren. Den gröna\r\nskatteväxlingen fortsätter. Övriga förslag till ska\r\ntteförändringar redovisas nedan. ungdom#   ¢\r\n @En g¢\r\n @iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska\r\npolitikens viktigaste mål. Stora satsningar har gjorts för att skapa ett\r\nhållbart samhälle. Resurser har\r\n lagts på miljöforskning, miljöövervakning, skydd av biotoper och biologisk\r\nmångfald, och ytterligare ins\r\natser görs under de kommande åren. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Övriga\r\nförslag till skatteförändring\r\nar redovisas nedan.ingsmålÃ       Ó\r\n  °ú\r\n         iljö och en hållbar utveckling är ett av den ekonomiska politikens\r\nviktigaste mål. Stora s\r\nSedan tidigare gäller att utgiftstaken för staten i år och nästa år uppgår till\r\n822 respektive 856 miljard\r\ner kronor. I 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för\r\n att säkerställa att dessa u\r\ntgiftstak skulle klaras. Regeringen bedömer nu att åtgärderna varit tillräckliga\r\n och att några ytterligar\r\ne besparingar inte behövs för att klara utgiftstaken och nå överskottsmålet för\r\n2004. Regeringen följer utv\r\necklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken överskrids kommer den\r\natt vidta de åtgärder den\r\nhar befogenhet till eller föreslå riksdagen andra lämpliga insatser.\r\nUtgiftstaken ska klaras, slår reger\r\ningen fast.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att utgiftstaken för 2005 och 2006\r\nfastställs till 894 respek\r\ntive 931 miljarder kronor.\r\nSkattepolitiken\r\nFinansutskottet behandlar i betänkandet partiernas förslag till inriktning av\r\nskattepolitiken samt ol\r\nika skatte- och avgiftsförslag i propositionen och i motionerna och tillstyrker\r\ndärvid regeringens förs\r\nlag med vissa ändringar.\r\nSom ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten\r\nmed 200 kr för alla med f\r\nörvärvsinkomster samtidigt som den allmänna löneavgiften för företag och\r\nenskilda näringsidkare sänks med 0,\r\n12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder\r\nkronor. Koldioxidskatten h\r\nöjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för\r\nhushåll och servicesektorn\r\noch med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket\r\nfr.o.m. den 1 juli 2004.\r\nDieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10\r\nkr/kg. Höjningen av elskat\r\nten för tillverkningsindustrin är det första steget i en reformering av den\r\nsvenska energibeskattningen\r\n och motsvarar miniminivån i det nyligen antagna energiskattedirektivet från EU.\r\n Regeringens målsättning\r\n är att ett nytt energiskattesystem ska träda i kraft den 1 januari 2005. Under\r\nåterstoden av mandatper\r\nioden ska en skatteväxling om 9 miljarder kronor genomföras, varav 6 miljarder\r\nska genomföras under 200\r\n4 och 2005. Det innebär att en skatteväxling om 4 miljarder kronor genomförs\r\n2005.\r\nVidare föreslås en temporär begränsning av uppräkningen av skiktgränsen i den\r\nstatliga skatteskalan för 200\r\n4, vilket ökar statens skatteinkomster med 700 miljoner kronor.\r\nPå området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om\r\nslopad arvsskatt mellan makar\r\n, en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på\r\nsmåhus så att den även omfattar\r\n förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion\r\nvid miljöinvesteringar, e\r\nn justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av\r\nskattereglerna till den nya\r\ntredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten\r\nvid köp av nybildade bo\r\nstadsrätter.\r\nDe s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med\r\nsyfte att på sikt ge företa\r\ngen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Gåvobeskattningen förändras för att\r\nunderlätta generationsskifte\r\nn i företag samtidigt som möjligheterna till s.k. såddfinansiering förbättras.\r\nFinansutskottet föreslår vissa ändringar som bl.a. avser den gröna\r\nskatteväxlingen. Finansutskottet delar\r\n skatteutskottets uppfattning att riksdagen bör avvakta kommissionens\r\ngodkännande innan ett beslut fat\r\ntas om den föreslagna ökningen av den procentuella lättnaden i\r\nkoldioxidbeskattningen från 75 till 79 %\r\nför tillverkningsindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksnäringarna. Finansutskottet\r\nbedömer emellertid att beräkningen av statsbudgetens inkomster kan göras utifrån\r\n förutsättningen att indus\r\ntrins skatterabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och att beslut om\r\ndetta ska fattas så sna\r\nrt kommissionen givit sitt tillstånd. Om kommissionens beslut dröjer kan ett\r\nsådant beslut behöva utform\r\nas som en retroaktiv skattelättnad. Detta innebär enligt finansutskottets mening\r\n att den beräknade effe\r\nkten av den i propositionen föreslagna gröna skatteväxlingen under 2004 inte\r\nkommer att påverkas av tidp\r\nunkten för den utökade skatterabattens ikraftträdande. Utskottets förslag\r\navseende den gröna skatteväxling\r\nen bör därför inte föranleda någon justering av regeringens beräkning av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2004.\r\n\r\nKraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får\r\nmöjlighet att göra avdrag efter\r\n samma regler som industrin. Finansutskottet instämmer i skatteutskottets\r\nbedömning att övergången till\r\nproportionering av insatta bränslen vid fördelning mellan värmeleveranser till\r\nindustrin och övrig produ\r\nktion bör skjutas upp i avvaktan på att ett genomförande utan negativa effekter\r\nför fjärrvärmeverken kan s\r\näkras. Denna justering av regeringens förslag avseende kraftvärmebeskattningen\r\nbör enligt finansutskotte\r\nts mening föranleda en revidering av regeringens inkomstberäkning för 2004. De\r\nav regeringen beräknade i\r\nnkomsterna från inkomsttiteln 1428 Energiskatt bör därför sänkas med 90 miljoner\r\n kronor jämfört med förslage\r\nt i propositionen.\r\nI betänkandet  finns 17 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nDen ekonomiska politiken\r\n1.    Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3)\r\nRiksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som r\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14,\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del,\r\n2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n2.    Den ekonomiska och monetära unionen (avsnitt 1.4)\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 samt\r\n2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m).\r\nBudgetpolitikens inriktning\r\n3.    Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,\r\n2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5.\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\n4.    Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)\r\nRiksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den offe\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 samt\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7.\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (fp)\r\n5.    Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)\r\n\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\n\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och\r\n\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden i\r\nenlig\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar för 2004.\r\n\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\nRiksgä\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004.\r\nDär\r\ng) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt inkomstskatt. Därmed\r\nbifaller\r\nh) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om reducerat förmånsvärde för\r\nmiljövän\r\ni) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om beskattning av sjömän enligt det\r\nno\r\nj) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om sänkt allmän löneavgift. Därmed\r\nbif\r\nk) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om höjd koldioxidskatt och elskatt.\r\nDä\r\nl) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om energiskatt på el i\r\ntillverkningsin\r\nm) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om kraftvärmebeskattning. Därmed\r\nbifal\r\n\r\nn) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen\r\n(av\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om begränsning av\r\nkoldioxidskatteuttag\r\no) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om avtrappning av\r\nenergiskatteavdraget\r\np) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om skatter på handelsgödsel och\r\nbekämp\r\nq) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om privatinförsel av alkoholdrycker\r\noc\r\nr) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och\r\ndatakommun\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört  om skattereduktion för utgifter för\r\nv\r\ns) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004. Därmed\r\nbi\r\n\r\nt) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbud\r\n\r\nu) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004\r\nRiksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna i efterföljande\r\nförteckn\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (fp)\r\nReservation 9 (kd)\r\nReservation 10 (c)\r\n6.    Lagförslagen\r\nI enlighet med ovan redovisade ställningstaganden (punkt 5) antar riksdagen\r\ndels regeringens förslag (bilaga 2) till\r\n1.      lag om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering, med den\r\nändringe\r\n2.      lag  om ändring i skattebrottslagen (1971:69),\r\n.\r\n3.      lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,\r\n.\r\n4.      lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,\r\n.\r\n5.      lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,\r\n6.      lag om upphävande av lagen (1994:1565) om beskattning av viss\r\nprivatinf\r\n7.      lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med dels den\r\nänd\r\n8.      lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,\r\n10.     lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid\r\nSveri\r\n12.     lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan\r\nde\r\n13.     lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av\r\ntransporter\r\n14.     lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),\r\n15.     lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,\r\n16.     lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för\r\n\r\ndels utskottets förslag (bilaga 3) till lag om ändring i lagen (2003:000) om\r\nän\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget för\r\n20\r\n7.    Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt\r\n4.2)\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av utgifterna på utgi\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11,\r\n2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.\r\nReservation 11 (m)\r\nReservation 12 (fp)\r\nReservation 13 (kd)\r\nReservation 14 (c)\r\n8.    Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.3)\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:\r\n9.    Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för\r\nförvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)ge\r\n1)<nøú  z  @<i9.    <kLån för myndigheternas investeringar i\r\nanläggningstillgångar för förvaltningsändamål (avsni\r\ntt 4.4.1)<nøú  z  @9.    Lån för myndigheternas investeringar i\r\nanläggningstillgångar för förvaltningsändamål (av\r\nsnitt 4.4.1)<n<n<nøú  z  @Lån för myndigheternas investeringar i\r\nanläggningstillgångar för förvaltningsändamål (a\r\nvsnitt 4.4.1)<n4.4.1)<nm øú  z  @9.    Lån för myndigheternas investeringar i\r\nanläggningstillgångar för förvalt\r\nningsändamål (avsnitt 4.4.1)bemyndøú  z  @9.    Lån för myndigheternas\r\ninvesteringar i anläggningstillgångar\r\nför förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)ed biføú  [    *\r\n                                                        °ú  proposition\r\n2003/04:1 punkt 5.te#\r\n  +   °ú   *\r\n             n bemyndigar rege\r\nringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning\r\noch skuldförvaltning. Där\r\nmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 punkt 5.d Ã   k    *\r\n                                                                  Ø+\r\n                                                                     n\r\nbemyndigar regeringen att under 2004 t\r\na upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.\r\nDärmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 punkt 5.änÃ   Â  @RiksÂ  @n bemyndigar regeringen att\r\nunder 2004 ta upp lån enligt lag\r\nen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04\r\n:1 punkt 5.  \r\n  ë   Ø+\r\n         °ú  a lättnaden i koldioxidbeskattningen från 75 till\r\n79 % för tillverkningsindustrin samt för\r\n jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Finansutskottet bedömer\r\nemellertid att beräkningen\r\nav statsbudgetens inkomster kan göras utifrån förutsättningen att industrins\r\nskatterabatt ska vara 79 %\r\nfr.o.m. den 1 januari 2004 och att beslut om detta ska fattas så snart\r\nkommissionen givit sitt tillst\r\nånd. Om kommissionens beslut dröjer kan ett sådant beslut behöva utformas som\r\nen retroaktiv skattelättnad\r\n. Detta innebär enligt finansutskottets mening att den beräknade effekten av\r\nden i propositionen föresl\r\nagna gröna skatteväxlingen under 2004 inte kommer att påverkas av tidpunkten\r\nför den utökade skatterabatt\r\nens ikraftträdande. Utskottets förslag avseende den gröna skatteväxlingen bör\r\ndärför inte föranleda någon jus\r\ntering av regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004.004.\r\nDi   [    0\r\n             °ú   med 10 öre/liter och\r\n skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Höjningen av elskatten för\r\ntillverkningsindustrin är det f\r\nörsta steget i en reformering av den svenska energibeskattningen och motsvarar\r\nminiminivån i det nylig\r\nen antagna energiskattedirektivet från EU. Regeringens målsättning är att ett\r\nnytt energiskattesystem sk\r\na träda i kraft den 1 januari 2005. Under återstoden av mandatperioden ska en\r\nskatteväxling om 9 miljar\r\nder kronor genomföras, varav 6 miljarder ska genomföras under 2004 och 2005.\r\nDet innebär att en skattev\r\näxling om 4 miljarder kronor genomförs\r\n2005. [\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontor\r\n10.   Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 4.4.2)\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för myndighe\r\n11.   Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret\r\n(avsnitt 4.4.3)\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verksamhet\r\n12.   Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.5)\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar som följ\r\nÖvriga frågor\r\n13.   Reservationsanslag blir ramanslag (avsnitt 5.1)\r\nRiksdagen godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservationsanslag\r\n14.   Budgeteringsmarginalen (avsnitt 5.2)\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.\r\nReservation 15 (fp)\r\n15.   Effekter av besparingar (avsnitt 5.3)\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Fi225 av Carl-Axel Johansson (m),\r\n2003/04:Fi226 av Gustav Fridolin (mp) samt\r\n2003/04:Fi252 av Hillevi Larsson (s).\r\n16.   Omstrukturering av statliga företag (avsnitt 5.4)\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 30.\r\nReservation 16 (fp)\r\n17.   Vårpropositionens innehåll (avsnitt 5.5)\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4.\r\nReservation 17 (fp)\r\n18.   Långsiktig ekonomisk tillväxt (avsnitt 5.6)\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp) samt\r\n2003/04:Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp).\r\n19.   Barnbilaga i budgetpropositionen (avsnitt 5.7)\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2003/04:Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) samt\r\n2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1.\r\nStockholm den 10 november 2003\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Carin\r\nLund\r\nFörslag till fördelning av statsbudgetens utgifter för 2004 på utgiftsområden\r\nUtskottets förslag till ramar m.m. överensstämmer med regeringens förslag.\r\nBelopp i tkr\r\nUtskottets      Reservanternas förslag i förhållande till regeringens förslag\r\nUtgiftsområde, m.m.          förslag    Res 7 (m)       Res 8 (fp)      Res 9\r\n(\r\n1       Rikets styrelse 7 896 299       -864 000        -1 277 000      -631\r\n00\r\n2       Samhällsekonomi och finansförvaltning   9 198 142       -70 427 -6 000\r\n3       Skatt, tull och exekution       8 556 043       -53 000 +150 000\r\n4       Rättsväsendet   26 432 092      +983 000        +1 004 000      +500\r\n00\r\n5       Internationell samverkan        1 257 362       -133 087        +1 000\r\n6       Försvar samt beredskap mot sårbarhet    44 331 402      +1 347 860\r\n7       Internationellt bistånd 19 856 751      -2 393 674      +1 002 000\r\n8       Invandrare och flyktingar       7 005 146       -388 061        -362\r\n00\r\n9       Hälsovård, sjukvård och social omsorg   37 665 272      +2 467 257\r\n10      Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp    123 981 002     -12\r\n600\r\n11      Ekonomisk trygghet vid ålderdom 50 656 300      -213 800        +105\r\n00\r\n12      Ekonomisk trygghet för familjer och barn        53 852 200      -3 072\r\n13      Arbetsmarknad   61 989 063      -3 298 557      -10 000 000     -9 195\r\n14      Arbetsliv       1 135 424       -78 853 -208 000        -230 000\r\n15      Studiestöd      21 924 855      -400 000        -1 834 000      -43\r\n759\r\n16      Utbildning och universitetsforskning    43 962 225      +1 961 071\r\n17      Kultur, medier, trossamfund och fritid  8 663 960       -1 241 000\r\n18      Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande      8 798 030\r\n19      Regional utveckling     3 106 447       -550 000        -512 000\r\n20      Allmän miljö- och naturvård     3 770 566       -970 200        -275\r\n00\r\n21      Energi  1 663 344       -382 000        -904 000        -125 000\r\n22      Kommunikationer 28 535 012      +1 367 401      -120 000        +342\r\n00\r\n23      Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar      14 278 732\r\n24      Näringsliv      3 490 802       -98 213 -107 000        -55 000 -130\r\n00\r\n25      Allmänna bidrag till kommuner   73 705 790      +67 760 000     +9 210\r\n26      Statsskuldsräntor m.m.  47 684 000      -727 000        -1 500 000\r\n27      Avgiften till Europeiska gemenskapen    24 472 000      ±0      ±0\r\nSumma utgiftsområden            737 868 261     +47 215 813     -9 426 000\r\nMinskning av anslagsbehållningar        0       ±0      -2 000 000      ±0\r\nMyndigheters m.fl. utlåning i Riksgäldskontoret, netto  20 156 000      ±0\r\nKassamässig korrigering -3 931 000      ±0      ±0      ±0      ±0\r\nSumma           754 093 261     +47 215 813     -11 426 000     -10 542 321\r\n\r\n\r\nFörslag till beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 per inkomsttitel\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag om inkomster och\r\nutgi\r\nbeloppet med 90 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras närmare i betänkandets\r\nav\r\nBelopp i tkr\r\nRegeringens     Utskottets      Reservanternas förslag i förhållande till\r\nreger\r\nInkomsttitel    förslag ändringar       Res 7 (m)       Res 8 (fp)      Res 9\r\n(\r\n1000    Skatter m.m.:   646 836 844     -90 000 +48 121 000     -10 620 000\r\n1111    Fysiska personers inkomstskatt  -19 339 402             +51 240 000\r\n1121    Juridiska personers inkomstskatt        68 398 794              +1 100\r\n1123    Beskattning av tjänstegruppliv  1 251 193\r\n1131    Ofördelbara inkomstskatter      495 217\r\n1141    Kupongskatt     2 009 257\r\n1144    Lotteriskatt    1 221 006\r\n1200    Socialavgifter                  +440 000        -7 060 000      +4 540\r\n1212    Efterlevandepensionsavgift      17 700 047\r\n1221    Sjukförsäkringsavgift   114 774 121\r\n1222    Föräldraförsäkringsavgift       22 906 509\r\n1251    Ålderspensionsavgift, netto     11 816 599\r\n1253    Arbetsskadeavgift       7 277 211\r\n1254    Arbetsmarknadsavgift    32 884 263\r\n1262    Allmän pensionsavgift, netto    0\r\n1281    Allmän löneavgift       32 569 717\r\n1291    Särskild löneskatt      26 846 281\r\n1299    Avräkning av socialavgifter     0\r\n1312    Fastighetsskatt 23 456 339              -200 000        -200 000\r\n1321    Fysiska personers förmögenhetsskatt     3 893 296               -1 200\r\n1322    Juridiska personers förmögenhetsskatt   185 656\r\n1330    Arvsskatt och gåvoskatt 2 754 760               -2 600 000\r\n1341    Stämpelskatt    6 128 443                                       +300\r\n00\r\n1411    Mervärdesskatt, netto   214 163 072                             +430\r\n00\r\n1423    Försäljningsskatt på motorfordon        0\r\n1424    Tobaksskatt     8 441 362                                       +120\r\n00\r\n1425    Alkoholskatt    10 768 935\r\n1428    Energiskatt     63 139 292      -90 000 -3 678 000      -1 700 000\r\n1431    Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftsverk   1 863 092\r\n1435    Särskild skatt mot försurning   60 031\r\n1436    Skatt på avfall 1 137 961                       +300 000\r\n1437    Skatt på bekämpnings- och gödselmedel   411 785         -412 000\r\n1452    Skatt på annonser och reklam    886 435\r\n1454    Skatt på spel   38 552\r\n1461    Fordonsskatt    7 854 291                               +70 000\r\n1462    Vägavgifter     638 654\r\n1471    Tullmedel       3 526 386\r\n1472    Övriga skatter m.m. på import   4 835\r\n1473    Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter    264 013\r\n1481    Övriga skatter på varor och tjänster    176 332         -90 000\r\n1511    Utjämningsavgift för kommuner och landsting     26 293 040\r\n1512    Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting       -34\r\n1\r\n1513    Utjämningsavgift för LSS-kostnader      1 600 000\r\n1611    Betalningsdifferenser pga. anstånd, netto       - 332 599\r\n1621    Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt          -2\r\n53\r\n1622    Uppbördsförluster, netto, juridiska personers  inkomstskatt       -\r\n576\r\n1623    Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter   - 832 224\r\n1624    Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt        -1 163 712\r\n1625    Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.   -1 060 961\r\n1631    Betalningsdifferenser, övriga   -742 253\r\n1691    Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto       0\r\n1692    Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna,  netto 0\r\n1711    Nedsättning, anställningsstöd   -1 967 175              +1 967 000\r\n1712    Nedsättning, kompetensutveckling        0\r\n1713    Nedsättning, bredbandsinstallation      - 60 000                +60\r\n000\r\n1714    Nedsättning, stöd till sjöfart  -1 511 037              +1 511 000\r\n1716    Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner  och landsting     -4\r\n15\r\n1717    Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster       -1 182 500\r\n1718    Nedsättning, stöd till anställning av  långtidssjukskrivna        -600\r\n1719    Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos  offentlig arbetsgivare\r\n\r\n2000    Inkomster av statens verksamhet:        29 383 953              +3 211\r\n3000    Inkomster av försåld egendom:   15 000 000              30 000 000\r\n4000    Återbetalning av lån:   2 268 900\r\n5000    Kalkylmässiga inkomster:        8 222 000\r\n6000    Bidrag m.m. från EU:    10 817 500\r\nSumma inkomster 712 529 197     -90 000 +81 332 000     +12 639 000     +19\r\n674\r\nBeräknat lånebehov      41 564 064      +90 000 -34 116 000     -24 065 000\r\nSumma   754 093 261     ±0      +47 215 813     -11 426 000     -10 542 321\r\n1 Reservanternas belopp är avrundade till hela miljontal.\r\nFörteckning över av utskottet i punkt 5 avstyrkta motionsyrkanden\r\nMotion  Motionärer      Yrkanden\r\nUtgifter\r\nPunkt 5 a       Utgiftstak för staten 2005 och 2006\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 2)\r\n2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   2\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      2\r\n2003/04:Fi241   Alf  Svensson m.fl. (kd)        2\r\n2003/04:Fi242   Maud Olofsson m.fl. (c) 4\r\nPunkt 5 b       Utgiftstak för den offentliga sektorn\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 3)\r\n2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   3, 11\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      3\r\n2003/04:Fi241   Alf  Svensson m.fl. (kd)        4\r\nPunkt 5 c       Fördelning av statsbudgetens utgifter\r\npå utgiftsområden 2004\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 9)\r\n2003/04:Fi233   Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c)   1-3\r\n2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   6\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      8, 28, 29\r\n2003/04:Fi241   Alf  Svensson m.fl. (kd)        5\r\n2003/04:Fi242   Maud Olofsson m.fl. (c) 2, 3 i denna\r\ndel\r\nPunkt 5 d       Förändringar av anslagsbehållningar\r\nför 2004\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 10)\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      10\r\nPunkt 5 t       Ålderspensionssystemet vid sidan\r\nav statsbudgeten\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 12)\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      12\r\nMotion  Motionärer      Yrkanden\r\nInkomster\r\nSkattepolitikens inriktning\r\n2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   8, 9\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      31\r\n2003/04:Fi242   Maud Olofsson m.fl. (c) 6\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        2-7\r\n2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      13\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 1\r\n2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 11\r\nPunkt 5 g       Grön skatteväxling - sänkt\r\ninkomstskatt\r\n(prop. 2003/04:1 punkterna 27 och\r\n38, båda i denna del)\r\n2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   10\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      1 i denna del\r\n33, 35\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      1-8, 12,\r\n33, 37, 38\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        8-13\r\n2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      12, 17\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 2-6, 8-11\r\n2003/04:Fi307   Per Landgren m.fl. (kd) 2-4, 7\r\n2003/04:Sf398   Kenneth Lantz m.fl. (kd)        4\r\n2003/04:A258    Anders G Högmark m.fl. (m)      2\r\nHushållstjänster\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      24\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        14\r\n2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 15\r\n2003/04:Sf289   Bo Lundgren m.fl. (m)   20\r\n2003/04:So418   Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)     19\r\n2003/04:A258    Anders G Högmark m.fl. (m)      7\r\nReseavdraget\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        16\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 7\r\nFöretags- och ägarbeskattning\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      21, 41\r\n2003/04:Fi288   Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c)\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        17, 18, 20,\r\n30\r\n2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      3, 8\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 14-16, 24\r\n2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 2, 6, 7,\r\n13, 14\r\n2003/04:N248    Bo Lundgren m.fl. (m)   9\r\n2003/04:A258    Anders G Högmark m.fl. (m)      4\r\nAndelsbyten\r\n2003/04:Fi287   Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd)\r\n2003/04:Fi299   Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen\r\n(mp)\r\n2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 18\r\n2003/04:Sk363   Lena Ek och Roger Tiefensee (c)\r\nSkatt på royalty\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      22\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        15\r\n2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 12\r\nPunkt 5 j       Grön skatteväxling - sänkt allmän\r\nlöneavgift\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 34 i denna del)\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      39\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        25\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 17, 23\r\nDämpningsregel för fastighetsskatten\r\n2003/04:Fi250   Kerstin Lundgren (c)    1, 2\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      25-29\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        19, 21, 22\r\n2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      10\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 25-28\r\n2003/04:Sk300   Lennart Hedquist m.fl. (m)      2-4\r\n2003/04:Sk459   Per Landgren m.fl. (kd) 4\r\n2003/04:Sf398   Kenneth Lantz m.fl. (kd)        6\r\nNy regel för begränsning av\r\nförmögenhetsskatten\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      16-18\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        23\r\n2003/04:Fi305   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      11\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 18\r\n2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 3\r\n2003/04:Sk299   Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\n2003/04:Sf398   Kenneth Lantz m.fl. (kd)        7\r\n2003/04:A258    Anders G Högmark m.fl. (m)      3\r\nArvs- och gåvoskatt\r\n2003/04:Fi223   Lennart Hedquist m.fl. (m)      1, 2\r\n2003/04:Fi250   Kerstin Lundgren (c)    3\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      19, 20\r\n2003/04:Fi282   Per Landgren m.fl. (kd)\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 21, 22\r\n2003/04:N248    Bo Lundgren m.fl. (m)   10\r\nGåvobeskattningen vid generations-\r\nskifte\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        35\r\nMoms på tidskrifter och kultur\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        32, 34\r\nPunkt 5 k       Grön skatteväxling - höjd\r\nkoldioxidskatt m.m.\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 33 i denna del)\r\n2003/04:Fi204   Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m)\r\n2003/04:Fi206   Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m)\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      34\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      9, 13\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        26-28\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 19, 30\r\n2003/04:Fi308   Per Landgren m.fl. (kd) 8, 9\r\n2003/04:Sk306   Lars Gustafsson (kd)    1\r\n2003/04:Sk350   Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström\r\n(m)     1\r\n2003/04:MJ435   Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)      3\r\n2003/04:N342    Mikael Odenberg m.fl. (m)       3\r\nSkatt på kärnkraftsproducerad el\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      14, 15\r\nPunkt 5 o       Avtrappning av energiskatteavdraget\r\nför vindkraft\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 33 i denna del)\r\n2003/04:Fi301   Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson\r\n(c)\r\n\r\n\r\nAvfallsskatt\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 31\r\nSkatt på naturgrus\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      40\r\nPunkt 5 p       Skatter på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 29 i denna del)\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      10, 11\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 20\r\n2003/04:MJ435   Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)      4\r\nPunkt 5 q       Privatinförsel av alkoholdrycker\r\noch tobaksvaror\r\n(prop. 2003/04:1 punkterna 28, 30-32,\r\n35, 37 och 39, alla i denna del)\r\n2003/04:Fi235   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      30-32\r\n2003/04:Sk310   Lennart Hedquist m.fl. (m)      2-4\r\nSkatt på lågpriscigaretter\r\n2003/04:Fi306   Maud Olofsson m.fl. (c) 33\r\nReklamskatten\r\n2003/04:Fi202   Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\n2003/04:Fi203   Sven Bergström och Håkan Larsson (c)\r\n2003/04:Fi212   Magdalena Andersson och\r\nElizabeth Nyström (m)\r\n2003/04:Fi213   Per Bill och Gunnar Axén (m)\r\n2003/04:Fi221   Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\n2003/04:Fi227   Bo Bernhardsson (s)\r\n2003/04:Fi248   Johnny Gylling (kd)\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      23\r\n2003/04:Fi291   Kenth Högström m.fl. (s)\r\n2003/04:Fi300   Gustav Fridolin (mp)\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        40\r\n2003/04:Kr282   Kenth Olsson m.fl. (m)  13\r\nPunkt 5 r       Skattereduktion för utgifter för vissa\r\nanslutningar för tele- och data-\r\nkommunikation\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 40 i denna del)\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      36\r\n2003/04:Fi270   Lennart Hedquist m.fl. (m)      34-36\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        33\r\nSkattereduktioner för byggkostnader\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        31\r\nPunkt 5 s       Beräkning av statsbudgetens inkomster\r\nför 2004\r\n(prop. 2003/04:1 punkt 8)\r\n2003/04:Fi239   Bo Lundgren m.fl. (m)   5\r\n2003/04:Fi240   Lars Leijonborg m.fl. (fp)      4\r\n2003/04:Fi242   Maud Olofsson m.fl. (c) 7\r\n2003/04:Fi304   Alf  Svensson m.fl. (kd)        1, 29</pre><pre>\r\n2003/04\r\nFiU1\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nBakgrund\r\nI detta betänkande behandlas regeringens och partiernas förslag till fördelning\r\nav statsutgifterna på ut\r\ngiftsområden. Betänkandet, ibland kallat rambetänkandet, utgör underlaget för\r\nriksdagens beslut om statsb\r\nudgeten och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena. I riksdagens\r\nrambeslutsmodell innebär beslutet o\r\nm ramarna att en utgiftsram fastställs för varje utgiftsområde som i den\r\nfortsatta beredningen av ansla\r\ngen inte får överskridas. Ett förslag från ett utskott till fördelning av\r\nanslagen inom ett utgiftsområde\r\nkan inte behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslutet om ramarna (RO\r\n5:12). De olika fackut\r\nskotten som bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom\r\nrespektive utgiftsområde kan g\r\nöra omprioriteringar mellan anslagen men får inte lägga fram ett förslag som går\r\n utöver den fastställda ram\r\nen. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram reservationsvis.\r\nRiksdagen fastställer statsbudgetens sammansättning i stort genom ett särskilt\r\nbeslut som innefattar\r\ndels utgiftsramar för utgiftsområden,\r\ndels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (inklusive skatteförslagen).\r\nDetta beslut ingår som punkt 5 i Utskottets förslag till riksdagsbeslut.\r\nUtskottets motivering för försl\r\naget behandlas i betänkandet i avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1.\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet\r\ndels proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 om förslag till\r\nstatsbudget, finansplan m.m. p\r\nunkterna 1-17 och 27-32, 33 i denna del samt 34-40,\r\ndels de motioner som väckts med anledning av ärendet under allmänna motionstiden\r\n 2003 enligt förteckning\r\nen bilaga 1.\r\nI regeringens förslag till lag om ändring i lagen om skatt på energi (avsnitt\r\n3.7 punkt 33) har förslage\r\nt om en höjning av industrins procentuella skatterabatt från 75 till 79 procent\r\növerlämnats till skatteu\r\ntskottet för fortsatt beredning.\r\nFinansplanens avsnitt 9 Tilläggsbudget 2003 (punkterna 18-26) behandlas i\r\nfinansutskottets betänkande\r\n2003/04:FiU11.\r\nRegeringens lagförslag\r\nDe lagförslag som regeringen lägger fram i budgetpropositionen återges i bilaga\r\n2 i betänkandet.\r\nUtskottets förslag till ändringar i regeringens förslag återges i bilaga 3 i\r\nbetänkandet.\r\nYttranden från andra utskott\r\nYttranden över budgetpropositionens förslag jämte motioner i de delar som berör\r\nrespektive utskotts bere\r\ndningsområde har inkommit från\r\n- konstitutionsutskottet (2003/04:KU1y),\r\n- skatteutskottet (2003/04:SkU1y),\r\n- justitieutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.5),\r\n- utrikesutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.5),\r\n- försvarsutskottet (2003/04:FöU1y),\r\n- socialförsäkringsutskottet (2003/04:SfU1y),\r\n- socialutskottet (2003/04:SoU1y),\r\n- kulturutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.4),\r\n- trafikutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.3),\r\n- miljö- och jordbruksutskottet (2003/04:MJU1y),\r\n- näringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.4),\r\n- arbetsmarknadsutskottet (2003/04:AU1y),\r\n- bostadsutskottet (2003/04:BoU1y).\r\nYttrandena återfinns i bilagorna 4-16 i del 2 av betänkandet.\r\nUtbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.\r\nOffentliga utfrågningar\r\nUtskottet anordnade den 14 oktober 2003 en offentlig utfrågning om budgetlagen\r\noch dess tillämpning me\r\nd Curt Malmborg, statssekreterare, Finansdepartementet, Per Molander, rådgivare,\r\n Mapsec, och Svante Öb\r\nerg, utredare av budgetprocessen.\r\nDen 16 oktober 2003 anordnade utskottet en offentlig utfrågning om den aktuella\r\npenningpolitiken med\r\nriksbankschefen Lars Heikensten.\r\nProtokoll från utfrågningarna finns i bilagorna 17 och 18 i del 2 av\r\nbetänkandet.\r\nSkrivelser\r\nSkrivelse i ärendet har inkommit från Svenska Bioenergiföreningen.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n1 Den ekonomiska politiken\r\n1.1 Den internationella utvecklingen\r\n1.1.1 Försiktig återhämtning under hösten och under 2004\r\nAktiviteten i världsekonomin har under det senaste året varit lägre än vad fler\r\nUnder våren och sommaren har det dock kommit tydliga tecken på en konjunkturför\r\nDiagram 1. Tillväxten i olika delar av världen\r\n\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nRegeringen räknar i budgetpropositionen med att världskonjunkturen sakta vänder\r\nSom framgår av tabell 1 räknar regeringen med att tillväxttakten i världsekonom\r\nTrots att tillväxttakten stiger väntas arbetslösheten ligga kvar på en hög nivå\r\nTabell 1. Tillväxt, inflation och arbetslöshet i världsekonomin\r\n\r\n1.1.2 Stigande investeringar i Förenta staterna\r\nDen kraftiga stimulansen från låga räntor och omfattande skattesänkningar bidro\r\nEn annan tydlig indikator på stigande konjunktur i Förenta staterna är att inve\r\nDiagram 2. Näringslivets investeringar i Förenta staterna (miljoner dollar)\r\n\r\nKälla: Finansdepartementet\r\nTrots konjunkturuppgången har arbetsmarknaden hittills utvecklats svagt. Arbets\r\nSammantaget räknar regeringen i budgetpropositionen med att tillväxttakten i de\r\n1.1.3 Svag återhämtning i EU\r\nEfter en kort uppgång i början av 2002 vände konjunkturen i euroområdet ned på\r\nPrecis som i Förenta staterna har det emellertid under senvåren och sommaren ko\r\nRegeringen räknar i budgetpropositionen med att konjunkturen i euroområdet förb\r\nSammantaget räknar regeringen med att BNP stiger med enbart 0,5 % i år. I takt\r\nEnligt regeringen finns det en betydande osäkerhet om både styrkan och uthållig\r\nTrots den låga internationella efterfrågan var aktiviteten i den brittiska ekon\r\nRegeringen räknar ändå med att Storbritanniens BNP stiger med 1,7 % 2003 och 2,\r\nVid sidan av Tyskland är de övriga nordiska länderna - Danmark, Finland och Nor\r\n1.1.4 Hög tillväxt i Asien\r\nTillväxten i de asiatiska länderna, exklusive Japan, har varit mycket hög under\r\nEn viss ljusning har under våren skymtats i den problemtyngda japanska ekonomin\r\nMen även om optimismen stigit inom industrin är den inhemska efterfrågan alltjä\r\nRegeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i Japan förblir låg\r\n1.1.5 Hög tillväxt i Ryssland\r\nÄven tillväxten i den ryska ekonomin var hög under senare delen av 2002 och und\r\nLänderna i Baltikum har, precis som Ryssland, till viss del stått emot den inte\r\nI Polen har däremot tillväxten varit svag under de senaste åren. Regeringen bed\r\n1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige\r\n1.2.1 Jämförelsevis hygglig tillväxt under första halvåret\r\nTrots den internationella lågkonjunkturen, med bl.a. en mycket svag efterfrågan\r\nTillväxten under första halvåret förklaras bl.a. av en stigande hushållskonsumt\r\n1.2.2 Svag avslutning på 2003 men stigande konjunktur under 2004\r\nRegeringen räknar i budgetpropositionen med att tillväxten i den svenska ekonom\r\nI takt med att den internationella konjunkturen förbättras under framför allt 2\r\nTillväxten i den svenska ekonomin väntas således öka med i genomsnitt 1,7 % per\r\nTabell 2. Försörjningsbalans 2002-2006\r\n\r\nRegeringens prognos bygger på den ekonomiska och statistiska information som fa\r\nI tabellerna 2, 3 och 4 redovisas förutsättningarna, nyckeltalen och försörjnin\r\nI prognosen ingår ett antal antaganden som påverkar prognosens utfall. Ett vikt\r\nTill följd av bl.a. en stramare finanspolitik väntas hushållens inkomster under\r\nEn faktor som verkar dämpande på konsumtionen och den inhemska efterfrågan är a\r\nVärdet på den svenska kronan stiger. Mätt enligt det s.k. TCW-index väntas kron\r\nDen svaga konjunkturen och det låga inflationstrycket gör att regeringen räknar\r\nTabell 3. Prognosförutsättningarna 2002-2006\r\n\r\nTrots den högre kronkursen väntas exporten stiga med 3,7 % i år och 5,4 % nästa\r\nI takt med att exportproduktionen och konsumtionen ökar stiger importen av varo\r\nUnder 2002 sjönk investeringarna i den svenska ekonomin, för första gången seda\r\nBåde den statliga och kommunala konsumtionen ökade kraftigt under 2002. Under 2\r\nTabell 4. Nyckeltal 2002-2006\r\n\r\n1.2.3 Kalkylerna för utvecklingen 2005 och 2006\r\nFörutom prognoserna för 2003 och 2004 presenterar regeringen i budgetpropositio\r\nSysselsättningen förväntas stiga under perioden, och den öppna arbetslösheten s\r\n1.2.4 Tilltagande export under 2004\r\nHög produktivitet och en lågt värderad krona är några av de faktorer som gjort\r\nEfter avmattning under senare delen av 2002 ökade exporten förhållandevis stark\r\nMen trots vårens utveckling och olika signaler om en något förbättrad internati\r\nRegeringen gör därför bedömningen att exporten kommer att utvecklas relativt sv\r\nI takt med att den internationella efterfrågan förstärks och tilltar under 2004\r\nSammantaget gör regeringen bedömningen att importefterfrågan av bearbetade varo\r\n1.2.5 Sysselsättningsmålet nås inte 2004\r\nEfter den kraftiga förbättringen 1997 t.o.m. första halvåret 2001, då antalet s\r\nDiagram 3. Sysselsättningen januari 1995 till augusti 2003\r\n\r\nKälla: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet\r\nSom framgår av diagram 3 har arbetsmarknaden fortsatt att försvagas under 2003.\r\nDiagram 4. Nyanmälda lediga platser\r\n\r\nKälla: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Finansdepartementet\r\nSysselsättningen har också ökat inom vissa delar av den privata tjänstesektorn,\r\nDe senaste indikatorerna visar på en fortsatt svag arbetskraftsefterfrågan. Som\r\nDiagram 5. Den öppna arbetslösheten januari 1995 till augusti 2003\r\n\r\nKälla: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet\r\nDen öppna arbetslösheten i den svenska ekonomin låg på i genomsnitt 4 % under f\r\nRegeringen räknar med att utbudet av arbetskraft stiger med 0,6 % 2003 och 0,1\r\nDiagram 6. Sysselsättningsgraden enligt sysselsättningsmålet januari 1995 till\r\n\r\nRiksdagens och regeringens mål för sysselsättningen är att sysselsättningsgrade\r\n\r\nTabell 5. Nyckeltal för arbetsmarknaden 2002-2006\r\n\r\n1.2.6 Ny information sedan regeringen färdigställt sin prognos\r\nRegeringen anger att prognoserna i budpropositionen bygger på uppgifter som fan\r\nTurbulens på valutamarknaderna efter G 7-uttalande\r\nUtvecklingen på finansmarknaderna har varit blandad under de senaste två månade\r\nValutamarknaderna har präglats av mötet mellan G 7-länderna i Dubai vid mitten\r\nSedan regeringen avslutade sin prognos har dollarn försvagats med drygt 5 % mot\r\nKraftigt stigande tillväxt i Förenta staterna\r\nFörenta staternas BNP steg under tredje kvartalet med hela 7,2 % i uppräknad år\r\nDe senaste månadernas statistik och indikatorer tyder på en fortsatt relativt s\r\nÄven industrikonjunkturen förbättras. Produktionen fortsatte att stiga under au\r\nViss ljusning har under den senaste månaden även noterats på den amerikanska ar\r\nVissa tecken på återhämtning även i EU\r\nDe senaste indikatorerna för EU och euroområdet tyder på en viss förbättring av\r\nDen stigande optimismen i företagssektorn bekräftas också av att det s.k. IFO-i\r\nKonsumtionen i Tyskland visar dock inga nämnbara tecken på att ta fart. Hushåll\r\nHushållens förtroende i euroområdet steg under sommarmånaderna, dock från en lå\r\nI sin höstprognos, som presenterades i slutet av oktober, gör EU-kommissionen b\r\nFortsatt starkt i Asien\r\nDe senaste siffrorna tyder på att den kraftiga tillväxten i Kina fortsätter. BN\r\nÄven den spirande uppgången i Japan fortsätter. BNP ökade ovanligt kraftigt und\r\nÖkad optimism i den svenska industrin\r\nNär det gäller den svenska utvecklingen pekar den senaste tidens statistik och\r\nFöretagen inom investeringsvaruindustrin räknar t.ex. med att såväl produktion\r\nUtvecklingen i tjänstesektorn är blandad. Företagen inom data- och uppdragsverk\r\nResultaten i KI:s barometer verifieras delvis av att industriproduktionen och o\r\nSysselsättningen fortsatte att minska i september med 6 000 personer samtidigt\r\nHög omsättning i detaljhandeln\r\nOmsättningen i detaljhandeln steg med 6 % i augusti och 3,8 % i september. Inre\r\nInflationstakten i den svenska ekonomin sjönk till 1,7 % i augusti mätt enligt\r\nI slutet av september reviderade SCB nationalräkenskaperna för första och andra\r\nSedan regeringen offentliggjorde sin prognos har EU-kommissionen, Konjunkturins\r\n1.2.7 Finansutskottets syn på budgetpropositionens och partimotionernas konjunk\r\nPartierna har i partimotionerna inga allvarliga invändningar mot den bedömning\r\nI motion Fi239 (m) framhålls att regeringens riktlinjer för den ekonomiska poli\r\n\"Moderaterna har inga avgörande invändningar mot huvuddragen i prognosen, som o\r\nEnligt motionärerna kan emellertid vissa frågetecken resas.\r\n\"Den internationella utvecklingen är dock inte utan risker. De statsfinansiella\r\n\"På sikt förefaller utvecklingen också i USA vara osäker. Även om balansräkning\r\nEnligt motionen är detta ohållbart i längden och en anpassning kan komma att sk\r\n\"En sådan utveckling skulle påverka Europa negativt.\"\r\nÄven motionärerna i Fi240 (fp) pekar på riskerna i anslutning till budget- och\r\n\"Om inte arbetsmarknaden förbättras stadigvarande kan det komma att hålla tillb\r\nI Kristdemokraternas motion Fi241 konstaterar motionärerna att olika finansinst\r\n\"Likaså har regeringen en något mer pessimistisk bedömning av utvecklingen av d\r\nUtskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att konjunkturen i\r\nSärskilt stark har återhämtningen under våren och sommaren varit i Förenta stat\r\nSom framgår av redovisningen under punkt 1.2.6 Ny information sedan regeringen\r\nSammantaget gör utskottet bedömningen att utsikterna är relativt gynnsamma för\r\nUtskottet vill här passa på att kort kommentera påståendet i motion Fi239 om at\r\n\"Trots att denna bedömning är central för inriktning av finanspolitiken redovis\r\nFör det första är det utskottets uppfattning att regeringen så långt det är möj\r\nFör det andra delar inte utskottet motionärernas uppfattning att just regeringe\r\nEn genomgång av olika beräkningar visar att i stort sett alla prognosmakare gör\r\nEn jämförelse mellan regeringens beräkningar i budgetpropositionen, KI:s bedömn\r\nUtskottet vill till sist också kommentera ett påstående i motion Fi241 (kd) om\r\nI budgetpropositionen för 2001 räknade regeringen med att BNP skulle stiga med\r\nUppräkningen ovan visar, enligt utskottets mening, hur svårt det är att göra pr\r\nUtskottet kan dock konstatera att regeringen varit varken sämre eller bättre än\r\nUnder de tre aktuella åren har regeringen (i budgetpropositionerna) räknat med\r\n1.3 Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen godkänner det förslag till allmänna riktlinjer för den allmänna ekono\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n1.3.1 Partimotionernas förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi239 riktas skarp kritik mot regeringens ri\r\nRegeringen håller också på att tappa greppet om de offentliga finanserna. Hela\r\nTrots de reformer som genomfördes under 1990-talet kvarstår, enligt motionärern\r\nFör att bryta Sveriges eftersläpning och öka den långsiktiga tillväxten och lev\r\nFör att göra det mer lönsamt att arbeta, öka arbetskraftsutbudet och öka medbor\r\nInkomstskatterna bör reformeras och sänkas, bl.a. genom att man  vid den kommun\r\nDubbelbeskattningen på aktier avskaffas fr.o.m. 2005 års verksamhetsresultat oc\r\nFör att finansiera skattesänkningarna och stärka statsfinanserna föreslås i mot\r\nFör att pressa ned sjukfrånvaron, minska utgifterna för ohälsan och öka arbetsk\r\nEn rad åtgärder föreslås för att reformera arbetsmarknadspolitiken och öka flex\r\nKonkurrenstrycket i ekonomin måste öka genom reformeringar och avregleringar av\r\nGrunden för framtidens välstånd ligger i en välutbildad befolkning. Därför måst\r\nFör att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation och öka deras valfrihet\r\nDe kommunala verksamheterna måste fokuseras på kärnverksamheterna så att medbor\r\nFör att hejda \"budgetförfallet\" och minska statsfinansernas konjunkturkänslighe\r\nFör att öka trovärdigheten för finans- och budgetpolitiken föreslår motionärern\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi240 anförs att regeringen satt upp ambitiös\r\nRegeringen hänvisar till att de ekonomiska problemen till stor del beror på den\r\nArbetsmarknads- och integrationsreform. Arbetsmarknadens sätt att fungera måste\r\nFler ska vara på jobbet. För att minska sjukfrånvaron och ohälsan krävs bl.a. a\r\nFler företag ska växa fram. För att ändra attityden till företagande, skapa fle\r\nSkattereform för en ny tid. För att det ska löna sig att arbeta föreslår motion\r\nUtbildning för tillväxt. En rad åtgärder föreslås för att öka kvaliteten och fl\r\nJämställdhet är lönsamt. Några av de mest prioriterade uppgifterna är att skapa\r\nFrihandel ger tillväxt. Frihandel är avgörande för välfärdsutvecklingen. Sverig\r\nVidare anser motionärerna att resurserna för att stärka rättssäkerheten måste ö\r\nUnder det andra vallöftet -statsskulden ska minska - menar motionärerna att dag\r\nI Kristdemokraternas motion Fi241 anförs att de senaste två mandatperioderna me\r\nDen svaga konjunkturen visar, enligt motionärerna, att det nu är hög tid att rä\r\nFör att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och öka möjligheterna för m\r\nArbetsmarknadens funktionssätt måste förbättras för att minska riskerna för arb\r\nEn viktig orsak till Sveriges låga placering i tillväxtligan är den svaga konku\r\nDagens familjepolitik har, enligt motionärerna, stora brister ur både valfrihet\r\nMotionärerna anför vidare att regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat\r\nEn strategi om 13 punkter för att öka hälsan och minska sjukskrivningstalen för\r\nFör att förbättra den snabbt förfallande väg- och järnvägsstrukturen måste extr\r\nKristdemokraterna kritiserar regeringen för valet av samarbetspartier. Vänsterp\r\nSom ett led i att minska de totala marginaleffekterna i ekonomin föreslår motio\r\nFör att minska statsfinansernas konjunkturkänslighet bör statsskulden avbetalas\r\nFör att bl.a. finansiera satsningar och skatteförändringar föreslås budgetförst\r\nI Centerpartiets motion Fi242 anförs att prognoserna för den svenska ekonomin v\r\nSverige behöver enligt motionärerna en ny ekonomisk politik som inriktas mot at\r\nOmvandlingen måste ske genom att skattetrycket och utgifternas andel av BNP lån\r\nUtgångspunkten för förändringen bör vara att öka inflytandet och ansvaret för d\r\nDemokrati och självbestämmande. För att öka självbestämmandet och rättvisan, st\r\nTillväxt genom företagande. För att stimulera företagande, sparande och premier\r\nTillväxt genom hälsa.  För att minska ohälsan och bekämpa de rekordhöga sjukskr\r\nTillväxt och miljö. En hållbar utveckling är grunden för all utveckling, och en\r\nDe skattesänkningar som föreslås i motionen uppgår till netto 30 miljarder kron\r\n1.3.2 Finansutskottets ställningstagande till partimotionernas förslag till inr\r\nUtskottet börjar med att diskutera en av de viktigaste frågorna för Sveriges fr\r\nSjukskrivningarna och utgifterna för sjukfrånvaron har ökat dramatiskt under de\r\nRiksförsäkringsverkets (RFV) senaste statistik visar emellertid att det totala\r\nÄven om det totala antalet sjukdagar börjat minska fortsätter antalet långtidss\r\nSom utskottet framhållit vid flera tillfällen är den ökade ohälsan och den höga\r\nI partimotionerna Fi239 (m), Fi(240 (fp), Fi241 (kd) och Fi242 (c) presenteras\r\nHalvering av sjukdagarna till 2008\r\nHösten 2002 ställde sig riksdagen bakom det av regeringen föreslagna målet om a\r\nHösten 2001 presenterade regeringen det s.k. 11-punktsprogrammet för att förbät\r\nFrån och med den 1 juli i år är det obligatoriskt att redovisa uppgifter om sju\r\nEn rad olika utvecklingsprojekt har startats inom den offentliga sektorn för at\r\nMed anledning av regeringens proposition (prop. 2002/03:89) har riksdagen under\r\nDen 1 juli 2003 förlängdes den s.k. sjuklöneperioden med 7 dagar till 21 dagar.\r\nDen 1 juli i år sänktes ersättningen vid sjukskrivning genom att den bas för vi\r\nSamtidigt justerades sjukpenningen till arbetslösa så att den inte ska överstig\r\nEtt anställningsstöd inrättas under 2003 för att underlätta för långtidssjukskr\r\nFörsäkringskassorna ska senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett möjli\r\nHälso- och sjukvården har tillförts ytterligare 3,6 miljarder kronor under peri\r\nTill detta kan läggas att det inom Regeringskansliet pågår en teknisk översyn a\r\nYtterligare insatser krävs\r\nOm målet om en halvering av antalet sjukdagar till 2008 ska nås krävs dock, enl\r\nEkonomiska drivkrafter för att minska ohälsan\r\nVidare anger regeringen att den snarast möjligt avser att lägga förslag om en b\r\nI motion Fi240 (fp) är motionärerna kritiska mot en del av förslagen om ekonomi\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att olika former av drivkrafter och inc\r\nSystemet ska omfatta hela arbetsmarknaden och utformas på ett sätt som långsikt\r\nArbetsgivarna ska betala en del av ersättningen vid sjukdom utöver sjuklöneperi\r\nDrivkrafterna utformas så att insatser som leder till minskad ohälsa och lägre\r\nAnpassning måste ske mot gällande kollektivavtalslösningar.\r\nHögkostnadsskydd för småföretagare måste ges så att ett ökat kostnadsansvar äve\r\nSanktioner mot arbetsgivare som inte utarbetar fullständiga rehabiliteringsunde\r\nSärskild uppmärksamhet måste riktas mot de grupper som redan i dag har svårt at\r\nI Centerpartiets motion Fi242 föreslår motionärerna att finansieringen av t.ex.\r\nUtskottet vill med anledning av detta erinra om att regeringen i mitten av juni\r\nDen starka sysselsättningstillväxten avtog 2002\r\nUtskottet övergår nu till att diskutera arbetsmarknaden.\r\nI motion Fi241 (kd) hävdar motionärerna att regeringen inte når sina viktigaste\r\nÄven motionärerna i motion Fi239 (m) menar att regeringen inte kommer att uppfy\r\nUtskottet konstaterar att den svenska arbetsmarknaden förbättrades markant i sl\r\nTill följd av bl.a. den svaga internationella konjunkturen och de omfattande st\r\nEnligt Statistiska centralbyråns senaste arbetskraftsundersökning (AKU) var 4 2\r\nMålet för den öppna arbetslösheten nåddes hösten 2000\r\nMålet om en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 % 2000 som regering oc\r\nMed tanke på lågkonjunkturen och den kraftiga nedgången i IT-sektorn måste det\r\nStora skillnader i arbetslöshet mellan olika regioner\r\nUtskottet vill också framhålla att arbetsmarknadsstatistiken visar att skillnad\r\nSysselsättningsmålet utvecklades gynnsamt fram till 2001 men ...\r\nSCB:s undersökningar visar att även riksdagens och regeringens s.k. sysselsättn\r\nSamtidigt kan utskottet konstatera att de flesta indikatorer - vakanstal, antal\r\n. förutsättningarna att nå målet 2004 är små .\r\nDetta visar, enligt utskottets mening, att utsikterna att nå sysselsättningsmål\r\n... och omfattande  insatser krävs för att målet ska nås\r\nUtbudet av arbetskraft måste öka och den svenska arbetsmarknadens sätt att fung\r\nArbetsmarknadspolitiken har lagts om\r\nTill skillnad från vad som hävdas i partimotionerna kan utskottet konstatera at\r\nI t.ex. regleringsbrevet till Arbetsmarknadsverket för 2003 anges att målen för\r\nÅtgärderna inriktas i allt högre grad mot sektorer där brist på arbetskraft bed\r\nTill följd av konjunkturnedgången uppgick antalet deltagare i de konjunkturbero\r\nUnder 2000 beslutade riksdagen om en relativt omfattande reformering av arbetsl\r\nRegeringen har under de senaste åren föreslagit ett antal nya åtgärder för att\r\nSysselsättningen måste öka bland invandrare .\r\nDessutom genomförs under perioden 2001-2003 ett program för att öka invandrarna\r\n. och bland ungdomar\r\nFör att öka ungdomars (åldern 20-24 år) sysselsättning har Högskoleverket fått\r\nI vårpropositionen för 2003 angav regeringen vidare att de olika formerna av an\r\nSatsningarna på utbildning och kompetens höjer arbetskraftsutbudet\r\nTill insatserna för att öka arbetskraftsutbudet ska enligt utskottets mening oc\r\nNya åtgärder presenteras i budgetpropositionen .\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare insatser för att öka syss\r\nFör att minska arbetslöshetstiderna anger regeringen att den avser att återkomm\r\nFör att öka de äldres möjligheter att fortsätta att arbeta ska olika regelverk\r\nI syfte att minska personalbristen i vården och omsorgen samt stimulera till re\r\nVidare föreslår regeringen i budgetpropositionen att det tillfälliga sysselsätt\r\n... och fler kommer i vårpropositionen för 2004\r\nUtskottet vill till sist också erinra om att regeringen i budgetpropositionen a\r\nI anslutning till diskussionen om arbetsmarknaden vill utskottet kommentera det\r\nSom utskottet tidigare konstaterat är de senaste årens dramatiska ökning av ant\r\nInnan utskottet övergår till att diskutera lönebildningen vill utskottet bestäm\r\nLönebildningen spelar stor roll för tillväxten och sysselsättningen\r\nOm sysselsättningsmålet ska kunna nås och tillväxten fortsätta att stiga i nivå\r\nEnligt utskottets mening är de grundläggande förutsättningarna för en bra funge\r\nUtskottet kan i det här sammanhanget även konstatera att lönebildningens instit\r\nUtskottet kan dock konstatera att de nominella lönerna under 2001 och 2002 stig\r\neuroområdet och i Förenta staterna under samma tid. Enligt preliminär statistik\r\nI den årliga rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildnin\r\nArbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar\r\nEnligt utskottets mening har arbetsmarknadens olika parter ett särskilt ansvar\r\nArbetsrätten\r\nNär det gäller arbetsrätten är det utskottets principiella uppfattning att det\r\nDiskussionen kring välfärdsligorna\r\nUtskottet övergår nu till att diskutera de övergripande tillväxtfrågorna. I sin\r\nSom utskottet påpekat vid tidigare behandlingar (senast i bet. 2002/03: FiU20)\r\nUtskottet har också tidigare påpekat att valet av tidsperiod har en avgörande b\r\nUtskottet kan emellertid utifrån t.ex. OECD:s statistik konstatera att svensk e\r\nSveriges relativa  position förbättras\r\nI Kristdemokraternas partimotion Fi241 redovisas en del beräkningar som anses b\r\nEnligt utskottets mening är det mycket tillfredsställande att Finland under de\r\nEnligt OECD:s statistik steg Sveriges BNP med i genomsnitt 3,1 % per år mellan\r\nSvenska tillväxten dubbelt så hög som i EU och euroområdet\r\nUtskottet vill i detta sammanhang påminna om att tillväxten i den svenska ekono\r\nI motion Fi239 (m), men också i motionerna Fi240 (fp) och Fi241 (kd), anges att\r\nHög tillväxt - ett viktigt mål i den ekonomiska politiken\r\nSom utskottet framhållit vid ett flertal tillfällen tidigare är en hög ekonomis\r\nUtskottet vill här passa på att referera till kommissionens senaste uppföljning\r\nUtskottet vill också nämna en rapport om de offentliga finanserna i EU som EU-k\r\nDet är utskottets fasta övertygelse att möjligheterna att nå den höga tillväxtt\r\nUtskottet vill i anslutning till diskussionen kort även redogöra för en vidareu\r\nUtskottet vill i likhet med vid tidigare behandlingar också erinra om att det f\r\nFöretagen och globaliseringen\r\nInnan utskottet går in på frågorna kring konkurrens och företagsklimat vill uts\r\nEnligt utskottets mening är det utomordentligt viktigt att globaliseringens och\r\nBilden av en ödesmättad utförsäljning av svenska företag och utflyttning av huv\r\nFör att ytterligare nyansera debatten vill utskottet även referera en enkätunde\r\nUtlandets kraftigt stigande intresse för Sverige, svenska företag och svenskt n\r\nFöretagsklimatet avgörande för tillväxt och sysselsättning\r\nHelt avgörande för Sverige, den svenska tillväxten och sysselsättningen är att\r\nDe offentliga finanserna har sanerats, vilket har gett en stabil och hållbar ma\r\nGrundläggande klimatet är gott\r\nEn annan mycket viktig del i tillväxts- och företagsklimatet är att inflationen\r\nKonkurrensklimatet ska förbättras ytterligare\r\nUtskottet konstaterar vidare att konkurrensen och tillväxtvillkoren i ekonomin\r\nUnder de senaste åren har regeringen presenterat en rad ytterligare åtgärder fö\r\nSverige - en framstående kunskapsnation\r\nEnligt utskottets mening är den svenska företagsbeskattningen som helhet konkur\r\nExpansionen inom högskolan fortsätter\r\nExpansionen inom högskolan fortsätter och antalet utbildningsplatser stiger med\r\nDet långsiktiga målet är att 50 % av en årskull ska ha börjat på högskolan vid\r\nUtbildningsområdets andel av BNP utgjorde 6,7 % 1999, vilket är högre än tidiga\r\nDe senaste tio åren har antalet utexaminerade forskare fördubblats och den tidi\r\nRegelverket för företagen\r\nI bl.a. motion Fi242 (c) anförs att regelbördan för landets företagare är onödi\r\nUtskottet vill med anledning av detta framhålla att företagande och småföretaga\r\nSedan 2001 är det också tillåtet för företag att under vissa förutsättningar kö\r\nNya förslag i budgetpropositionen som gynnar företagen\r\nFörutom förslagen kring 3:12-reglerna aviserar regeringen i budgetpropositionen\r\nFör att korta tiderna för registrering av företag anger regeringen vidare att d\r\nFörenkling av regelverket\r\nNär det gäller Småföretagsdelegationens förslag till åtgärder för att förbättra\r\nVidare pågår, enligt skrivelsen, ett konkret arbete med att ta fram ett kvantit\r\nFörutom detta redovisas i skrivelsen bl.a. hur myndigheterna tillämpat förordni\r\nArbetet med regelförenklingar drivs bl.a. inom den s.k. Simplexenheten på Närin\r\nUtskottet vill i sammanhanget även notera arbetet med den s.k. 24-timmarsmyndig\r\nUtskottet vill också passa på att nämna Företagarguiden som regeringen lanserad\r\nBronsplats i konkurrensklimat\r\nUtskottet avslutar avsnittet om konkurrensklimat med att berätta att olika inte\r\nNu senast utsåg World Economic Forum i sin konkurrensrapport för 2003 Sverige t\r\nEnligt utskottets mening hade topplaceringarna i de olika konkurrens- och tillv\r\nTillväxt och full sysselsättning  i hela Sverige\r\nI motion Fi242 (c) hävdas att den regionala klyvningen av Sverige ökar. Som uts\r\nSom utskottet tidigare framhållit är ett viktigt mål i den ekonomiska politiken\r\nUtskottet vill i detta sammanhang peka på att regeringen i budgetpropositionen\r\nInriktningen av regionalpolitiken är att skapa förutsättningar för hållbar ekon\r\nFör att stärka småföretagandet i utsatta områden har företagens socialavgifter\r\nSom en följd av regeringens proposition om regionalpolitiken - En politik för t\r\nVidare har två delegationer inrättats för att stärka utvecklingen i två av de m\r\nTillväxtavtal blir regionala tillväxtprogram\r\nDe s.k. tillväxtavtalen, som introducerades 1998, vidareutvecklas och förlängs\r\nKraftig satsning på infrastrukturen\r\nAv avgörande betydelse för tillväxten och näringslivets utveckling i olika dela\r\nI anslutning till propositionen beslutades att angelägna infrastrukturprojekt s\r\nBanverket har till regeringen indikerat att det behövs en ökning av anslagen me\r\nEn annan viktig satsning för att ge hela Sverige utvecklingsmöjligheter är den\r\nI motion Fi242 (c) anser motionärerna att utbyggnaden av den digitala infrastru\r\nFör utvecklingen inom olika regioner är det också viktigt att länen fullt ut ut\r\nSänkta inkomstskatter\r\nI samtliga partimotioner föreslås omfattande sänkningar av såväl inkomst- som k\r\nNär det gäller skatterna vill utskottet framhålla att regeringen under perioden\r\nSkattesänkningarna minskar de marginaleffekter som är särskilt kännbara för låg\r\nSkatteförändringar 2004\r\nSom ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten m\r\nI propositionen föreslås också att arvsbeskattningen mellan makar avskaffas. Vi\r\nNivån på de skatter som staten och kommunerna tar ut bestäms bl.a. av vilka väl\r\nDe omfattande skattesänkningar som föreslås i flertalet av partimotionerna risk\r\nRegeringen anger i budgetpropositionen att skattepolitiken under de närmaste år\r\nGlobaliseringen. Den allt snabbare globaliseringen ställer stora krav på skatte\r\nSmåföretagen. Skattereglerna för olika former av småföretag och deras ägare bör\r\nInsatser mot skattefusk. Skattefusk av olika slag snedvrider konkurrensen, skad\r\nGrön skatteväxling. I vårpropositionen 2000 angav regeringen att det samlade ut\r\nFastighetsskatten\r\nI samtliga partimotioner föreslås att fastighetsskatten tas bort, sänks eller k\r\nÅr 2001 släpptes den frysta taxeringen, och taxeringsvärdena steg kraftigt i de\r\nNy dämpningsregel i fastighetsbeskattningen och begränsningsregel i förmögenhet\r\nVidare ska omräkningsförfarandet vid taxeringen ersättas med en förenklad fasti\r\nUtskottet vill här passa på att erinra om att regeringen i budgetpropositionen\r\nDen gröna skatteväxlingen och ett ekologiskt hållbart Sverige\r\nEn god miljö och en ekologiskt hållbar utveckling är enligt utskottets mening e\r\nDe 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen ställt upp visar tydligt den e\r\nVid sidan av den gröna skatteväxlingen genomförs en mängd olika åtgärder för at\r\nUtskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i budgetpropositio\r\nRegeringen anger också att Sverige ska prioritera arbetet med att förändra EU:s\r\nUtskottet vill samtidigt erinra om att regeringen i budgetpropositionen anger a\r\nUtskottet vill i anslutning till detta också hänvisa till de gröna nyckeltal so\r\nReformering av barn- och familjepolitiken\r\nUnder de senaste åren har en omfattande satsning på barnen och barnfamiljerna v\r\nDärför har barnbidraget under perioden höjts med 200 kr till 950 kr i månaden.\r\nFörra året fick barn till arbetssökande rätt till förskoleverksamhet, och maxta\r\nFöräldraförsäkringen har förlängts med en månad till totalt 13 månader, och den\r\nVid sidan av dessa åtgärder har det också införts ett stöd om 100 miljoner kron\r\nTill följd av den svaga ekonomiska utvecklingen och för att hålla statens s.k.\r\nUtskottet vill också erinra om att regeringen nyligen tillsatt en arbetsgrupp m\r\nDen generella välfärden ska bevaras och utvecklas\r\nI motion Fi240 (fp) anförs att socialförsäkringarna bör utredas. Försäkringarna\r\nTill följd av de kraftiga reallönehöjningarna under de senaste åren har antalet\r\nFör att klara statens utgiftstak 2003 och 2004 har de tidigare planerade höjnin\r\nUtskottet vill dock i sammanhanget erinra om att ersättningen i arbetslöshetska\r\nPrivatisering och avreglering\r\nNär det gäller frågor om förändringar och privatiseringar av t.ex. vård- och om\r\nI bl.a. motion Fi239 (m) framförs också förslag om omfattande avregleringar och\r\nSom utskottet anfört tidigare skulle skattesänkningar av den typ som föreslås i\r\nOffentliga bidrag bidrar till en jämnare fördelning\r\nUtskottet vill i detta sammanhang också peka på den studie av fördelningen av o\r\nÖkade resurser till vården, skolan och omsorgen .\r\nDen omfattande saneringen av de offentliga finanserna har under de senaste åren\r\nI år är resursöverföringen från staten till kommuner och landsting ca 31 miljar\r\nDen särskilda satsningen på vård och omsorg fortsätter 2004 med ytterligare 1 m\r\nSom utskottet redovisat tidigare förstärks också kommunernas ekonomi genom att\r\nSammantaget innebär detta att kommun- och landstingssektorn får ytterligare för\r\n. och behovet av offentlig och kommunal verksamhet växer\r\nBehoven av offentlig och kommunal verksamhet kommer att öka starkt framöver, bl\r\nTill följd av bl.a. den höga tillväxten och den stigande sysselsättningen i slu\r\nVid sidan av detta är det enligt utskottets mening mycket viktigt att de resurs\r\nMer resurser till rättsväsendet\r\nI samtliga partimotioner föreslås ökade anslag till rättsväsendet. I motion Fi2\r\nMed anledning av detta vill utskottet påpeka att regeringen under de senaste år\r\nRegeringen anger också i budgetpropositionen att satsningen utökas under 2004 g\r\nPensionärerna och pensionerna\r\nI motion Fi241 (kd) hävdas att regeringens okänsliga budgetsanering drabbat bl.\r\nRedan i budgetpropositionen för 1999 föreslog regeringen därför en förbättring\r\nI år införs ett s.k. äldreförsörjningsstöd samtidigt som pensionerna höjs genom\r\nUtskottet vill i detta sammanhang även peka på att de satsningar som nu görs oc\r\nSom redovisades ovan, under rubriken Offentliga bidrag bidrar till en jämnare f\r\nSaneringen av de offentliga finanserna och demografin\r\nUtskottet har vid flera tillfällen behandlat budgetkonsolideringens effekter på\r\nEnligt utskottets mening är det också viktigt att inse att de senaste årens kra\r\nEtt Sverige för alla ...\r\nI t.ex. utskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2003 (be\r\nÄven om mycket återstår att göra har de senaste årens tillväxt gjort det möjlig\r\nTidigare fördelningsanalyser visade att barnfamiljer och då särskilt ensamståen\r\nAndra studier visar att det finns strukturella faktorer som gör att vissa samhä\r\nSom framgår av t.ex. regeringens fördelningspolitiska redogörelse i vårproposit\r\nBeslutet om att införa maxtaxa i förskoleverksamheten och barnomsorgen är ett e\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i vårpropositionen f\r\n. och socialbidragsberoendet ska halveras\r\nSom utskottet nämnde ovan ökade socialbidragsberoendet under 1990-talet. Denna\r\nTill följd av bl.a. sysselsättningsuppgången och den sjunkande arbetslösheten m\r\nDetta visar enligt utskottets mening att det är kampen för ökad sysselsättning\r\nJämställdhet\r\nCentrala mål i den ekonomiska politiken är rättvisa och jämställdhet. Även om v\r\nI den jämställdhetsbilaga som regeringen redovisar i budgetpropositionen (bilag\r\nFör att bryta denna utveckling och detta maktmönster måste den övergripande eko\r\nFör att öka kvinnornas inkomster krävs bl.a. att kvinnornas inkomster från arbe\r\nDet handlar t.ex. om att bryta yrkes- och befattningssegregeringen. Vidare måst\r\nDe reformer som utskottet redovisat ovan, som t.ex. den stegvis reformerade bar\r\nUtskottet vill också erinra om att riksdagen 2000 beslutade om en skärpning av\r\nEnligt lagen har arbetsmarknadens parter tre år på sig att vidta åtgärder för a\r\ns, v och mp i samarbete\r\nUtskottet tillbakavisar Kristdemokraternas angrepp i motion Fi241 på Vänsterpar\r\nValet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,\r\nI budgetpropositionen anges att 121-punktsöverenskommelsen ska genomföras under\r\n1.3.3 Finansutskottets förslag till inriktning av den allmänna ekonomiska polit\r\nDen internationella lågkonjunkturen blev mer utdragen än vad de flesta räknade\r\nOsäkerheten betyder enligt utskottet att den ekonomiska politiken ska inriktas\r\nMålen för de offentliga finanserna ska hållas och utgiftstaken klaras. Det är v\r\nDe senaste årens ekonomiska framgångar - hög tillväxt, stigande sysselsättning,\r\nKampen för full sysselsättning står högst upp på dagordningen. Hög sysselsättni\r\nYtterligare insatser vidtas inom näringspolitiken för att förbättra villkoren f\r\nReformerna för tillväxt och rättvisa ska fortsätta. De går före stora skattesän\r\nEn god miljö och en hållbar utveckling är enligt utskottets mening ett av den e\r\nUnder de senaste åren har en grön skatteväxling om sammanlagt drygt 8 miljarder\r\nArvsbeskattningen mellan makar avskaffas samtidigt som en ny dämpningsregel i f\r\nSverige ska också vara ett föregångsland där kvinnor och män ska ha samma möjli\r\nValet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,\r\nTillsammans vill samarbetspartierna arbeta med en tydlig politik för ett grönt,\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan och under avsnittet 1.3.2 Finansutskot\r\n1.4 Den ekonomiska och monetära unionen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionerna om svensk anslutning till ERM 2 och redovisning\r\nMotionerna\r\nI motion Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m) föreslås att riksdagen\r\nI motion Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd) yrkande 1 föresl\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom motionärerna konstaterar svarade svenska folket den 14 september nej till a\r\nEftersom utfallet i folkomröstningen blev att Sverige inte ska införa euro som\r\n2 Budgetpolitikens inriktning och utgiftstak för staten\r\n2.1 Utformningen av utskottets förslag till rambeslut\r\nEnligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fas\r\nI beslutet om inkomsterna ingår dels att ta ställning till olika förslag till f\r\nStatsbudgeten ska enligt budgetlagen (1996:1059) förutom inkomster och utgifter\r\nFör att få fram upplåningsbehovet görs en bedömning av hur nettot av myndighete\r\nBeslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning till alla dessa pos\r\nMot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen\r\n·       punkt 2 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid s\r\n·       punkt 3 om beräkning av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och 200\r\n·       punkt 9 om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004,\r\n·       punkt 10 om beräkning av förändringar av anslagsbehållningar för 2004,\r\n·       punkt 6 om beräkning av förändringarna av myndigheters m.fl. in- och ut\r\n·       punkt 7 om beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2004,\r\n·       punkt 8 om beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 och\r\n·       punkterna 27-40 om lagförslag som avser skattefrågor med budgeteffekt 2\r\nDen politiska argumenteringen angående utskottets förslag redovisas på de efter\r\nI avsnitt 2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn behandlar utskot\r\nI avsnitt 2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 redovisas utskotte\r\nI var sitt avsnitt behandlar utskottet de förslag som gäller 2.8 Anslagsbehålln\r\nDärefter redovisar utskottet sitt ställningstagande mer i detalj vad gäller oli\r\nAvsnitt 3 Inkomster är disponerat på följande sätt. Under rubriken 3.2 Skattepo\r\nI avsnitt 4 Utgifter behandlar finansutskottet de förslag i propositionen och m\r\nFinansutskottets förslag till beslut om budgetförslagen för 2004 återfinns i pu\r\nI den första sammanställningen redovisas i tabellform utskottets och reservante\r\nI den andra sammanställningen redovisas samtliga motionsyrkanden, uppräknade äm\r\nI bilaga 2 återges de lagförslag i budgetpropositionen som utskottet behandlar\r\nI bilaga 1 finns, liksom i alla utskottsbetänkanden, en förteckning över alla b\r\n2.2 Budgetutvecklingen\r\nMålen för budgetpolitiken är dels att de takbegränsade utgifterna ska rymmas in\r\nDen offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli lägre än 2 % fram t.o\r\nDet skatteuttag och de offentliga utgifter som ekonomin kan bära är bl.a. beroe\r\nBudgeteringsmarginalen är även nästa år knapp. Regeringen räknar med  0,1 och\r\nÄven för 2004 beräknas betydande engångseffekter på statsbudgeten påverka stats\r\nTabell 6. Statsbudgetens underliggande saldo efter justering för större engångs\r\nBelopp i miljarder\r\n\r\nBNP-utvecklingen är svagare än vad regeringen tidigare antagit. Jämfört med 200\r\nStatsskulden ökar på grund av det försämrade budgetsaldot. Statsskulden beräkna\r\nSammantaget har bilden av budgetutvecklingen förändrats sedan beräkningarna gjo\r\n2.3 Mål för budgetpolitiken\r\n2.3.1 Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör inte ompröva det tidigare fastlagda målet för sparandet i den off\r\nDe i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nRiksdagen har lagt fast ett långsiktigt mål för finanspolitiken som innebär att\r\nDe som mål angivna överskotten ska användas för att öka den offentliga nettoför\r\nSedan 1996 beslutar riksdagen varje år om ett utgiftstak för de närmaste tre år\r\nEnligt tidigare riksdagsbeslut uppgår utgiftstaket för staten i år till 822 mil\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 4.1.3) att riksdagen faststä\r\nDet fastlagda överskottsmålet på 2 % av BNP under en konjunkturcykel innebär at\r\nAv budgetpropositionen framgår att redovisningen av det finansiella överskottet\r\nDet föreslagna delmålet om ett överskott på minst 0,5 % av BNP 2004 är av denna\r\nOm man varje år strikt försöker upprätthålla ett överskott på 2 % av BNP utan a\r\nOm det faktiska överskottet ett visst år justeras med hänsyn till konjunkturläg\r\nUtvecklingen i de offentliga finanserna, uttryckt bl.a. som strukturellt sparan\r\nTabell 7. Finansiellt sparande i offentlig sektor\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nMålet om ett överskott på 2 % av BNP tillämpades första gången 2000. För period\r\nAv propositionen framgår att den beräkningsteknik som används innebär att i pri\r\nRegeringen föreslår att utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssysteme\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 att man som delmål för det fin\r\nMotionärerna är kritiska till det nuvarande överskottsmålet som enligt deras me\r\nMålet för finanspolitiken bör enligt motionärerna vara att på fem år ha begräns\r\nModerata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten för de tre närmas\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att nuvarande överskottsmål för de\r\nMålet för det finansiella sparandet bör enligt motionärerna knytas till statens\r\nI motion Fi295 (fp) begärs även att regeringens förslag till utgiftstak och sal\r\nSom delmål för statens finansiella sparande under 2004 ska enligt partimotionen\r\nFolkpartiets förslag till utgiftstak för staten ligger under de tre närmast eft\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi241 att regeringens förslag till budgetpolit\r\nI samma motion föreslås också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats så\r\nMotionärerna anser slutligen också att regeringen ska redovisa ett förslag till\r\nKristdemokraternas förslag till utgiftstak för staten understiger regeringens f\r\nCenterpartiet kräver i motion Fi242 att statsbudgeten i genomsnitt inte får gå\r\nCenterpartiets förslag till utgiftstak för staten är under de tre närmast efter\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nTvå mål har under senare år styrt budgetpolitikens inriktning - utgiftstaket fö\r\nDet nuvarande överskottsmålet ska ses mot bakgrund av att finanspolitiken är in\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet förordar alla att nuvarande öv\r\nNuvarande överskottsmål på 2 % av BNP för hela den offentliga sektorn ska allts\r\nTabell 8. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer\r\nProcent av BNP\r\n\r\nOm man bortser från 2001, vars värden påverkas av en större engångsöverföring f\r\nVäljer man att ersätta målet för de offentliga finanserna med ett balansmål för\r\nAv betydelse i detta sammanhang är också att det är den offentliga sektorns fin\r\nSom motionärerna själva påpekar har ålderspensionssystemet genom pensionsreform\r\nUtskottet är med hänsyn till detta inte berett att föreslå att basen för nuvara\r\nAndelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Det medför att utgifterna fö\r\nOavsett ett uteblivet EMU-medlemskap finns det enligt utskottets mening också b\r\nUtskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på dessa fråg\r\nDe fyra borgerliga partierna vill alla minska statsskulden för att, som man utt\r\nI anslutning till dessa förslag vill utskottet framhålla följande. Under period\r\nUnder samma period ökar statsskulden med 86 miljarder kronor, men mätt som ande\r\nDe fyra partierna förespråkar en omfattande försäljning av statliga bolag. Reda\r\nSaneringen av statsfinanserna har inneburit att den offentliga sektorns konsoli\r\nNivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld har tidigare haft si\r\nMot bruttoskulden kan ställas den offentliga sektorns tillgångar i bl.a. AP-fon\r\nEnligt utskottet är det inte motiverat att införa ett särskilt skuldmål, i synn\r\nEtt skuldmål kan dessutom lätt komma i konflikt med överskottsmålet, vilket ska\r\nAv dessa skäl anser utskottet att det inte är motiverat att införa något skuldm\r\nFolkpartiet anser att regeringens förslag till utgiftstak och saldomål alltid s\r\nFinansutskottet vill med anledning av detta framhålla följande. De bestämmelser\r\nUndantaget är förra årets budgetproposition i vilken något förslag om utgiftsta\r\nSystemet med fleråriga tak för de statliga utgifterna har enligt finansutskotte\r\nFolkpartiet vill också att regeringen varje år ska redovisa preciserade saldomå\r\nFinansutskottet hade för sin del inget att erinra mot den föreslagna nyordninge\r\nNär riksdagen fastställer utgiftstak för de närmast följande tre åren är dessa\r\nUtskottet anser därför att motionärernas förslag inte bör leda till någon åtgär\r\nKristdemokraterna föreslår slutligen också att riksdagen ska ålägga regeringen\r\nDe synpunkter som utskottet här har framfört om ett alternativ till nuvarande ö\r\nTill frågan om nivån på utgiftstaket för staten återkommer utskottet längre fra\r\n2.3.2 Mål för de offentliga finanserna 2004-2006\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör som delmål för 2004 fastställa att det finansiella sparandet i de\r\nDe i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 5 (m) och 6 (fp).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nRegeringen föreslår att riksdagen som delmål för 2004 ska fastställa att det fi\r\nUtskottet konstaterar att regeringens förslag till delmål för 2004 är betydligt\r\nOm man i detta läge skulle strama åt de offentliga finanserna för att få ett st\r\nUtskottet gör i detta avseende ingen annan bedömning än regeringen. Utskottet t\r\nI propositionen räknar regeringen med att en gradvis åtstramning av finanspolit\r\nMed dessa motiveringar tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen\r\n2.4. Budgetpolitikens inriktning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till inriktning av budgetpolitiken oc\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\n2.4.1 Utgångspunkter för utskottets prövning\r\nEfter budgetkrisen i början av 1990-talet förbättrades tillståndet i de offentl\r\nMed de tidigare stora underskotten ökade också skuldbördan snabbt. Den offentli\r\nDen växande skuldbördan urholkade också snabbt den offentliga sektorns förmögen\r\nStatsskulden - mätt i nominella termer - var som störst i slutet av 1998 då den\r\nDen snabba förbättringen av de offentliga finanserna förklaras till en del av e\r\nFastställda utgiftstak har hittills inte bara hållits utan har fram t.o.m. 2002\r\nDenna form av målstyrning har kommit att bli ett viktigt inslag i budgetpolitik\r\nSaldomålen har tidigare haft en mer underordnad betydelse, främst beroende på d\r\nVid en svagare ekonomisk utveckling förskjuts tyngdpunkten från utgiftstak mot\r\nOmständigheter som dessa har bidragit till att de offentliga finanserna nu vuxi\r\nFör de kommande tre åren räknar regeringen med att såväl den konsoliderade brut\r\nÄven om utvecklingen i Sverige i många avseenden är mera gynnsam än i vår omvär\r\nSka man kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir\r\nEnligt utskottets mening måste detta vara utgångspunkten för utskottets prövnin\r\nUtskottet övergår därmed till att pröva de alternativa budgetförslag som förts\r\n2.4.2 Utskottets bedömning av de olika budgetalternativen\r\nViktigare nyheter i budgetalternativen\r\nMed sina nu redovisade budgetförslag fullföljer såväl regeringen som opposition\r\nUtgångspunkten för regeringens förslag är att fastlagda utgiftstak ska hållas.\r\nI budgetpropositionen återfinns ett antal förslag som tidigare inte har avisera\r\nVidare föreslås att ytterligare ett steg tas i en grön skatteväxling 2004, denn\r\nBland nyheterna i budgetpropositionen finns också ett förslag om att under 2004\r\nOppositionspartierna bemöter på olika sätt dessa nya förslag, men har i sina bu\r\nRedan i anslutning till behandlingen av årets ekonomiska vårproposition avisera\r\nI anslutning till årets ekonomiska vårproposition föreslog Moderata samlingspar\r\nPartiets infrastruktursatsning är nu också mer återhållsam liksom satsningen på\r\nModerata samlingspartiet har tidigare konsekvent motsatt sig användningen av en\r\nFolkpartiet och Kristdemokraterna redovisar i sina budgetalternativ endast smär\r\nCenterpartiet återkommer i sin motion till sina tidigare framförda förslag om a\r\nModerata samlingspartiet\r\nFör det första måste den offentliga skuldsättningen sänkas eftersom räntebetaln\r\nFör det andra måste skatterna sänkas. Långsiktigt bör de ner till samma nivå so\r\nFör det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Stramare bidragssystem\r\nFör det fjärde måste enligt deras mening vård, skola och rättstrygghet stärkas.\r\nDe moderata skattesänkningarna beräknas nästa år uppgå till 20 miljarder kronor\r\nSkattesänkningarna och de föreslagna utgiftsökningarna finansieras framför allt\r\nDe finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe\r\nTabell 9. Moderata samlingspartiets finansiella sparande i offentlig sektor 200\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår att utgiftstaket för staten ska fastställas t\r\nTabell 10. Moderata samlingspartiets utgiftstak för staten 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nSom tidigare nämnts godtar Moderata samlingspartiet regeringens förslag till ni\r\nModeraterna vill att staten ska ta över kostnaderna för skolan. Förslaget inneb\r\nTabell 11. Moderata samlingspartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet gör följande bedömning av Moderata samlingspartiets budgetalter\r\nEn tydlig strategi har styrt utformningen av det moderata budgetalternativet. S\r\nDe moderata skattesänkningarna är denna gång visserligen inte lika omfattande s\r\nRedan nästa år görs stora besparingar i olika bidragssystem. Av en total brutto\r\nNärmare 18 miljarder kronor ska nästa år sparas på sjuk- och föräldraförsäkring\r\nI arbetslöshetsförsäkringen vill Moderaterna inte bara sänka ersättningsnivån t\r\nDe höga skatterna skapar bidragsberoende och dämpar arbetsviljan, hävdar Modera\r\nEnligt utskottets mening kan man inte ersätta minskade eller avskaffade bidrag\r\nSåsom skatteutskottet framhåller i sitt yttrande (SkU1y) är skatternas främsta\r\nFinansutskottet delar denna uppfattning och vill för egen del tillägga att skat\r\nI motsats till motionärerna anser utskottet alltså att skattesystemets utformni\r\nSkattesänkningar finansierade på detta sätt ger enligt finansutskottets mening\r\nDet dåliga utbytet förstärks av att några av besparingarna uppnås till priset a\r\nUtskottet tar mycket bestämt avstånd från en politik med en sådan inriktning.\r\nI jämförelse med partiets förslag för ett år sedan har de moderata skattesänkni\r\nMotionärerna framhåller själva att en viktig förändring av den moderata politik\r\nDet är riktigt att Moderata samlingspartiet inte längre kräver att det generell\r\nTar man hänsyn till detta är Moderaternas satsning på försvaret under 2004 på k\r\nModerata samlingspartiets nya, mer återhållsamma framtoning gäller inte på bist\r\nAv de skäl som här redovisats avvisar utskottet Moderata samlingspartiets försl\r\nFolkpartiet liberalerna\r\nI motion Fi240 redovisar Folkpartiet en skattereform som utgår från att det mås\r\nDessutom vill Folkpartiet sänka inkomstskatten för att kompensera för sitt förs\r\nEnligt Folkpartiet leder partiets skatteförslag till att skatten minskar med ne\r\nPartiet föreslår också ökade satsningar på bl.a. bistånd, handikappade, rättsvä\r\nSkattesänkningarna och satsningarna finansieras genom olika besparingar, däribl\r\nMed ledning av de i motionen redovisade uppgifterna kan de finansiella effekter\r\nTabell 12.  Folkpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nNivån på Folkpartiets förslag till utgiftstak för staten under de tre följande\r\nTabell 13.  Folkpartiets utgiftstak för staten 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFolkpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn framgår av efte\r\nTabell 14.  Folkpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet vill med anledning av Folkpartiets budgetförslag framhålla följ\r\nI sitt budgetalternativ har Folkpartiet valt att prioritera de skattesänkningar\r\nSammantaget leder de av Folkpartiet föreslagna skattesänkningarna och nya utgif\r\nPartiet vill exempelvis överföra kostnaderna för trafikolycksfall från statsbud\r\nEn förändring av snarlik innebörd är Folkpartiets förslag att höja egenavgifter\r\nMotionärerna ger emellertid inget besked om hur dessa skattesänkningar ska utfo\r\nVilken blir i så fall den samlade effekten av Folkpartiets skatte- och avgiftsv\r\nFolkpartiets inkomstskattesänkningar riktar sig i första hand till dem med högr\r\nFolkpartiet föreslår dessutom att den nuvarande skattereduktionen för fackfören\r\nRiksdagens budgetkontor har uppskattat att premiehöjningen i trafikförsäkringen\r\nMed Folkpartiets skatteförslag får bara de som har månadsinkomster överstigande\r\nSkatte- och avgiftsväxlingar som på ett så utpräglat sätt inte bara missgynnar\r\nFolkpartiet föreslår att även kostnaderna för arbetsolycksfall ska lyftas ut ur\r\nAv de besparingar på drygt 63 miljarder kronor som Folkpartiet tillgodoräknar s\r\nFolkpartiet räknar därtill med en effekt på 1,1 miljard kronor i ökade inkomste\r\nEnligt utskottets mening bör man i detta sammanhang också beakta att samtliga r\r\nUtöver detta förväntar sig motionärerna att ett resurstillskott på sammanlagt 0\r\nRedan nästa år räknar Folkpartiet också med att kunna spara 10,5 miljarder kron\r\nSå t.ex. vill Folkpartiet att AMS läggs ned i sin nuvarande form och ersätts me\r\nHur denna omställning rent praktiskt ska kunna genomföras redan nästa år och då\r\nFolkpartiet satsar nästa år 1,3 miljarder kronor på en vårdgaranti och rehabili\r\nFolkpartiet tillgodoräknar sig för de tre närmaste åren också en besparing på 2\r\nEnligt utskottets mening visar exempel som dessa att Folkpartiets budgetalterna\r\nEn budgetpolitik utformad på detta sätt är enligt utskottets mening inte ansvar\r\nKristdemokraterna\r\nI motion Fi241 pekar Kristdemokraterna ut sex områden som partiet ser som prior\r\nKristdemokraterna vill reformera inkomstbeskattningen och föreslår i detta syft\r\nKristdemokraternas förslag till sänkta skatter på företagande, inkomster och bo\r\nKristdemokraterna räknar i sitt budgetalternativ med att statens, kommunernas o\r\nDe finansiella effekter som motionärernas förslag har på den konsoliderade offe\r\nTabell 15. Kristdemokraternas finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nI motionen framhåller Kristdemokraterna att partiets krav på balans på en lägre\r\nTabell 16. Kristdemokraternas utgiftstak för staten 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nKristdemokraternas förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer s\r\nTabell 17. Kristdemokraternas utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet vill med anledning av Kristdemokraternas förslag framhålla följ\r\nEtt framträdande inslag i det kristdemokratiska budgetalternativet är att merpa\r\nKristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket - som man beskriver som d\r\nVärt att notera är att två av de förslag till nya avgifter som ingår i Kristdem\r\nSom nämnts håller Kristdemokraterna fast vid sitt tidigare redovisade krav på b\r\nKristdemokraterna presenterar nämligen i motionen en rad skattesänkningar och a\r\nKristdemokraternas regleringar av detta slag uppgår under de tre närmaste åren\r\nOm Kristdemokraterna i stället hade följt gängse praxis och redovisat samtliga\r\nUtskottet har flera gånger tidigare starkt kritiserat Kristdemokraterna för det\r\nDen kompensation som Kristdemokraterna på detta sätt reglerar över statsbudgete\r\nKristdemokraterna har motiverat sitt val av lösning med att kommunerna på sikt\r\nTill saken hör att även Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår att e\r\nTill saken hör också att även Moderata samlingspartiet föreslår en höjning av g\r\nDen av Kristdemokraterna föreslagna lösningen framstår dessutom som administrat\r\nDen skatt individen ska betala kommer med Kristdemokraternas förslag att skilja\r\nMed den för grundavdragshöjningen valda lösningen får Kristdemokraterna således\r\nKristdemokraterna finansierar sina skattesänkningar med ungefär lika stora utgi\r\nEnligt Kristdemokraterna måste krafttag nu tas för att råda bot på den skenande\r\nUtskottet noterar att motionärerna har hög tilltro till sitt förslag. Totalt sa\r\nMotionärerna räknar med att även i övrigt kunna göra så stora besparingar på de\r\nUtöver satsningen på en rehabiliteringsförsäkring förutsätter de att man redan\r\nMotionärerna föreslår dessutom att föräldrapenning och sjukersättning i fortsät\r\nKristdemokraterna anser också att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras och\r\nKristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten få\r\nLösningen innebär att de kommuner som väljer att inte ta ut full avgift själva\r\nDen innebär också - förutsatt att full avgift tas ut - att ett stort antal småh\r\nEnligt finansutskottets mening utmärks Kristdemokraternas budgetalternativ av e\r\nAv de skäl som här redovisats avvisar utskottet Kristdemokraternas förslag till\r\nCenterpartiet\r\nCenterpartiets budgetförslag är bl.a. inriktat på att stärka det regionala och\r\nFör att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag vill Centerpa\r\nUnder den närmaste treårsperioden vill Centerpartiet genomföra en familjepoliti\r\nSkattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras genom att Centerpartiet rä\r\nMed ledning av de uppgifter som Centerpartiet redovisar kan de finansiella effe\r\nTabell 18. Centerpartiets finansiella sparande i offentlig sektor 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nCenterpartiets förslag till ändrad inkomstbeskattning får till följd att kommun\r\nTabell 19. Centerpartiets utgiftstak för staten 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nCenterpartiets förslag till utgiftstak för den offentliga sektorn skiljer sig f\r\nTabell 20. Centerpartiets utgiftstak för offentlig sektor 2004-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nCenterpartiet vill med sitt budgetförslag minska statsfinansernas konjunkturkän\r\nDe förslag som Centerpartiet redovisar ger enligt partiets egna beräkningar ett\r\nFör 2004 föreslår nämligen Centerpartiet att grundavdraget slopas helt för att\r\nFör statens del leder bidragsminskningen till att de takbegränsade utgifterna m\r\nEtt av syftena med Centerpartiets förslag är att åstadkomma en sådan omfördelni\r\nSom motionärerna själva framhåller ger förslaget om att ersätta nuvarande grund\r\nAtt ersätta avdrag med skattereduktioner kan i vissa situationer också ge oriml\r\nEn övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar till att be\r\nSkatteutskottet avvisar också Centerpartiets förslag att ersätta nuvarande avdr\r\nNär det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension\r\nFinansutskottet gör i dessa frågor samma bedömning som skatteutskottet.\r\nI sin skattemotion poängterar Centerpartiet att den interkommunala skatteutjämn\r\nUtskottet finner det inte önskvärt att man på detta sätt förstärker skillnaden\r\nCenterpartiets förslag till skattesänkningar väntas nästa år minska statens ink\r\nPå utgiftsområde 13 Arbetsmarknad räknar alltså Centerpartiet med att nästa år\r\nSå t.ex. upprepar Centerpartiet sitt förslag om övergångsarbetsmarknader. Det ä\r\nTill formen är det föreslagna stödet snarlikt nuvarande anställningsstöd, en st\r\nDet finns alltså redan en snarlik stödform, och tillämpningen av denna stödform\r\nMot utgiftsminskningen på sammanlagt 4 800 miljoner kronor står alltså det över\r\nVärt att notera är att Centerpartiet för ett år sedan tillgodoräknade sig en be\r\nÄven Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår att anslaget för k\r\nKvar på anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning finns efter Centerpartiets\r\nFörutsättningarna för att kunna bedriva en adekvat arbetsmarknadsutbildning sku\r\nPå det arbetsmarknadspolitiska området vill Centerpartiet dessutom redan nästa\r\nMotionärerna räknar vidare med att nästa år kunna minska belastningen på anslag\r\nHur man administrativt ska genomföra en vagt redovisad avgiftshöjning av detta\r\nSammantaget minskar Centerpartiet anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättn\r\nPå utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp föreslår Cente\r\nHur en i och för sig angelägen satsning på rehabilitering ska kunna få ett så s\r\nUtskottets genomgång visar att Centerpartiets förslag till skattesänkningar och\r\nUtskottet avvisar mot denna bakgrund Centerpartiets förslag till inriktning av\r\nVissa förslag gemensamma för oppositionspartierna\r\nMed delvis skilda motiv återkommer de fyra borgerliga partierna till sitt tidig\r\nUtan att redovisa vare sig närmare försäljningsplaner eller någon näringspoliti\r\nSedan i våras har börskurserna stigit men fortfarande gäller att de ligger klar\r\nEtt gemensamt syfte med privatiseringarna tycks vara att man vill påskynda amor\r\nOm man dessutom oavsett utvecklingen på aktiemarknaden varje år ska få in ett v\r\nSkulle å andra sidan de fyra partierna välja att senarelägga sina försäljningar\r\nI ett läge med låga börskurser är det enligt utskottets mening inte ansvarsfull\r\nYtterligare ett gemensamt och tidigare flera gånger framfört förslag gäller de\r\nModeraterna vill se en egenfinansiering där premien utgår med 2 % av den ersätt\r\nArbetsmarknadsutskottet går i sitt yttrande (AU1y) närmare in på de alternativa\r\nGenom åren har riksdagen tagit ställning till olika förslag från oppositionen o\r\nArbetsmarknadsutskottet erinrar om att den genomsnittliga dagpenningen i landet\r\nFörhållandena varierar starkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den gen\r\nArbetsmarknadsutskottet gör därefter en överslagskalkyl för att visa hur stor a\r\nOm en tredjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de ca 3\r\nDetta exempel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansier\r\nDe föreslagna avgiftshöjningarna avvisas av arbetsmarknadsutskottet med följand\r\nArbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad egenfinansier\r\nDet är fråga om en kraftigt höjd insats för den enskilde, som kan bli särskilt\r\nMan måste också betänka att så kraftigt ökade insatser som det skulle vara fråg\r\nOavsett invändningarna i sak ser arbetsmarknadsutskottet det som helt orealisti\r\nFinansutskottet delar helt arbetsmarknadsutskottets uppfattning. Självklart går\r\nEtt ofta framfört argument för en ökad egenfinansiering är att ett ökat kostnad\r\nEn variant av hur kostnader lyfts ut från statsbudgeten för att i stället finan\r\nÄven i detta fall anvisar man alltså en finansiering i flermiljardklassen som i\r\nEtt annat likaledes löst underbyggt förslag framförs av Moderata samlingspartie\r\nDe fyra borgerliga partierna sänker nästa år skatterna med mellan 15 och 27 mil\r\nTabell 21.  Finansieringen av oppositionspartiernas skattesänkningar 2004\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nDe tydligt redovisade skattesänkningarna avser i första hand inkomstbeskattning\r\nDe exempel som utskottet tagit upp visar tydligt att oppositionspartiernas budg\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen ser sunda offentliga finanser som en förutsättning för tillväxt, sys\r\nUnder perioden 2000-2006 beräknas det genomsnittliga periodiserade överskottet\r\nI 2003 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen åtgärder för att säker\r\nRegeringen följer utvecklingen noga, och finns det risk för att utgiftstaken öv\r\nFör nästa år föreslår regeringen en grön skatteväxling på 2,1 miljarder kronor\r\nNivåerna på utgiftstaken för 2005 och 2006 föreslås i propositionen bli faststä\r\nUtgiftstaken för de närmaste åren får i och med det följande sammansättning.\r\nTabell 22. Regeringens utgiftstak för staten 2003-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nRegeringen beräknar utgiftstaken för den konsoliderade offentliga sektorn till\r\nTabell 23. Regeringens utgiftstak för den offentliga sektorn 2003-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottet vill i anslutning till detta framhålla följande.\r\nDen socialdemokratiska regeringens budgetpolitik har resulterat i att de offent\r\nI mitten av 1990-talet genomförde regeringen ett omfattande konsolideringsprogr\r\nMen med den internationella konjunkturnedgången har återhämtningen bromsats upp\r\nÖverskottet är dock litet, så litet att det i år inskränker sig till 0,2 % och\r\nRegeringens politik är inriktad på att säkerställa att uppställda saldomål och\r\nMot denna ansvarsfullt utformade politik står Moderata samlingspartiets, Folkpa\r\nFinansutskottet tillstyrker därför att budgetpolitiken utformas i överensstämme\r\nI närmast efterföljande avsnitt återkommer utskottet till de formella förslag t\r\n2.5 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till teknisk justering av utgiftstake\r\nUtskottet avstyrker därmed de alternativa yrkanden som framförs av Moderata sam\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\n2.5.1 Utgiftstak för staten\r\nDet statliga utgiftstaket omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statss\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.1.1) föreslår regeringen att den tidigare bedö\r\nRegeringen föreslår sålunda att utgiftstaken för åren 2005 och 2006 fastställs\r\nMotionerna\r\nAv den tidigare redogörelsen framgår att samtliga fyra oppositionspartier föror\r\nDe olika partiernas förslag framgår av efterföljande sammanställning.\r\nTabell 24. Förslag till utgiftstak för staten 2004-2006\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i föregående avsnitt (2.4.2) ställt sig bakom regeringens f\r\n2.5.2 Utgiftstak för den offentliga sektorn\r\nUtgiftstaket för den offentliga sektorn erhålls genom att en beräkning av de sa\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.1.2) redovisar regeringen att utgiftstaket för\r\nRegeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga\r\nTabell 25. Regeringens förslag till beräkning av utgiftstaket för den offentlig\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att de utgiftsförändringar o\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utgiftstaket för den offent\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en kombination av lägre utgiftstak fö\r\nCenterpartiet framför i motion Fi242 inget formellt yrkande om beräkningen av d\r\nTabell 26. Oppositionspartiernas förslag till beräkning av utgiftstaket för den\r\nBelopp i miljarder kronor, jämförelse med regeringens förslag\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nMed hänvisning till vad utskottet tidigare framhållit (se avsnitt 2.4.2) tillst\r\n2.6 Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av statsbudgetens utg\r\nUtskottet avstyrker därmed motionerna med alternativa yrkanden från Moderata sa\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen (avsnitt 6.2) att statsbudgetens utgi\r\nMotionerna\r\nI motion Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) från den allmänna motionstiden\r\nDe fyra borgerliga partierna avvisar regeringsförslaget och förordar i stället\r\nModerata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 6)\r\nFolkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 8)\r\nKristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 5) samt\r\nCenterpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, delvis).\r\nUtöver detta framför Folkpartiet liberalerna i motion Fi240 formella yrkanden o\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi242 fyra reformområden för Sverige (yrkande 2\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag framgår av efterföljande sammanst\r\nTabell 27. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n\r\nÖvriga utskotts yttranden\r\nSammanlagt tretton utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag til\r\nTill yttrandena har oppositionspartiernas företrädare anmält avvikande meningar\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i avsnitt 2.4 redovisat sin syn på de budgetförslag och pri\r\nNoteras bör att för oppositionens del är de angivna värdena inte inbördes jämfö\r\nSå t.ex. föreslår Moderata samlingspartiet att ramen för utgiftsområde 25 Allmä\r\nModerata samlingspartiet föreslår dessutom att anslagen 10:5 Ombudsmannen mot e\r\nFolkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts\r\nKristdemokraterna föreslår i sitt budgetalternativ att de föreslagna åtgärderna\r\nI motsats till de övriga oppositionspartierna föreslår Kristdemokraterna att ef\r\nI Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med 42,\r\nI detta sammanhang vill utskottet erinra om att enligt riksdagsordningens tillä\r\nEn konsekvens av övriga utskotts och finansutskottets tidigare ställningstagand\r\nDe motionsyrkanden som är aktuella i detta sammanhang avstyrks. Det gäller Fi23\r\n2.7 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004\r\nUtskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag till inriktning av\r\nI följande sammanställning redovisas utskottets, regeringens och oppositionspar\r\nTabell 28. Utskottets, regeringens och oppositionspartiernas förslag till beräk\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nDet bör noteras att redovisningen av budgeteffekten av oppositionspartiernas sk\r\nVidare bör det nämnas att vissa av partiernas förslag till skatteförändringar p\r\n2.8 Anslagsbehållningar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av förändring i anslag\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 8 (fp).\r\nMedel som anvisats på ett reservationsanslag kan enligt vissa regler sparas til\r\nBudgetpropositionen\r\nI årets budgetproposition (avsnitt 6.2 och tabell 6.5) räknar regeringen med at\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna beräknar i motion Fi240 att anslagsbehållningarna ska ö\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet finner för egen del inte anledning att göra någon annan bedömni\r\n2.9 Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av myndigheternas in-\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nMyndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret utgörs av förändringen av k\r\nSaldot på denna post har fram t.o.m. 1999 varit negativt, dvs. inlåningen har ö\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att myndigheternas\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av myndigheternas i\r\n2.10 Kassamässig korrigering\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av den kassa-mässiga k\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBeräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot ska\r\nBelastningen på statsbudgeten ökar med ca 60 miljarder kronor per år till följd\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 4.4.5) räknar regeringen med att budgetsaldot nä\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet biträder regeringens förslag till beräkning av den kassamässiga\r\n2.11 Budgetens sammansättning i stort\r\nUtskottet har i de närmast föregående avsnitten tagit ställning till utgifterna\r\nSkillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens inkomster och å andra sidan summan\r\nRegeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004 framgår schematiskt av\r\nTabell 29. Regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 2004\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n\r\nSåsom tidigare framgått föreslår utskottet att beräkningen av statsbudgetens sk\r\nTabell 30. Utskottets förslag till statsbudget för budgetåret 2004\r\nBelopp i miljarder kronor\r\n\r\n2.12 Sammandrag av de olika budgetalternativen\r\nNedan presenteras ett sammandrag av effekter på statsbudgeten för 2004 av reger\r\nTabell 31. Sammandrag av statsbudgeteffekten 2004 av de olika budgetalternative\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nUtskottet övergår därmed till att behandla sammanställningen av statsbudgetens\r\n\r\n\r\n3 Skatter och övriga inkomster\r\n3.1 Utveckling av statens inkomster\r\nBudgetpropositionen\r\nStatsbudgetens inkomster består dels av skatter och avgifter, dels av övriga in\r\nSkatteinkomsterna från statsbudgeten redovisas kassamässigt, dvs. budgeten visa\r\nTabell 32. Statsbudgetens inkomster 2002-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nUnder perioden 2002-2006 beräknas skatteinkomsterna öka med totalt 53 miljarder\r\nTabell 33. Statsbudgetens inkomster 2003-2006. Avvikelser från 2003 års ekono-\r\nmiska vårproposition\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nJämfört med 2003 års ekonomiska vårproposition beräknas skatteinkomsterna minsk\r\n3.2 Skattepolitikens inriktning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristd\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att finans\r\nUnder kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och småfö\r\nDen fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska skattes\r\nRegeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Från oc\r\nRegeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. Skatte\r\nRegeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning\r\nDe redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer\r\nAndra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten mel\r\nFrån och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna EG-re\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl.\r\nDet allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år  2004\r\nBeskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig eft\r\nEn avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller hjä\r\nDrivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för\r\nFöretagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens. Arv\r\nMotionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom beska\r\nBeskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och entreprenadmaskin\r\nNär de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra EU-länd\r\nI Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av La\r\nInriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter. Ba\r\nDen högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra stege\r\nEn tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av arbets\r\nFör  att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i vill mo\r\nSkatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis\r\nSverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag\r\nLindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i familjeföre\r\nEn skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt\r\nFastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå\r\nMotionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete me\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anfö\r\nEtt rakt grundavdrag på 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala inkomstskatt\r\nEn skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år fö\r\nEtt generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten p\r\nDet andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är he\r\nGränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom föresl\r\nI motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläge\r\nOm Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som\r\nMotionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg avve\r\nBeskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av fys\r\nPersoner som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag  från och med  år 2004\r\nDieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillko\r\nI Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson\r\nDen nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och\r\nVidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra b\r\nAvdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till skatterabatte\r\nMotionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag. Förmögenhets\r\nFörmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och avskaff\r\nMotionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam  konkurr\r\nArvsskatten mellan äkta makar och sambor avskaffas med verkan redan från och me\r\nFör att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till periodiseringsfon\r\nFastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabl\r\nEn tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringen\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att skatternas främsta syfte är a\r\nEnligt skatteutskottets mening måste ett ställningstagande till de olika försla\r\nUnder tidigare år har kommuner och landsting fått större resurser, studiebidrag\r\nSverige står enligt vad som anförs inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar o\r\nBara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an framt\r\nDen fortgående globaliseringen ställer enligt skatteutskottets mening det svens\r\nSkatteutskottet anför att starka och livskraftiga företag är av avgörande betyd\r\nI yttrandet framhålls att regeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-re\r\nSkattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesys\r\nByggkommissionen har i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslag\r\nEnligt skatteutskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central\r\nSkatteutskottet framhåller att en ökad miljörelatering av skattesystemen föruts\r\nEn reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka milj\r\nMed det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade inriktn\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet ställer sig i likhet med skatteutskottet bakom den av regeringe\r\n3.3 Fysiska personers inkomster\r\nTabell 34. Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n3.3.1 Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattereduktion på 200 kr och o\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen anför att det utrymme för sänkt skatt på arbete som skapas inom rame\r\nDe olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen krä\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) be\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkandena 1 i denna del, 33 och 35 av L\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 8-13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 2-6 och 8-11 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nI sitt yttrande SkU1y anför skatteutskottet att den strategi för grön skatteväx\r\nUtskottet framhåller att regeringens förslag i stället innebär att huvuddelen a\r\nSkatteutskottet har ingen invändning mot den av regeringen föreslagna lösningen\r\nNär det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan\r\nUtskottet tar sedan upp Centerpartiets förslag om att en rad avdrag ska omvandl\r\nNär det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för pension\r\nÄven Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 17 kommenteras. I motionen a\r\nSkatteutskottet anför att det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) ska\r\nEnligt skatteutskottets mening bör utgångspunkten vara att den nuvarande likfor\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag i aktuell del och avstyrker motionern\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen\r\n3.3.2 Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den tidsbegränsa\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen föreslås (avsnitt 8.2.5, punkt 38 delvis) att den tidsbegränsad\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens fö\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti\r\n3.3.3 Hushållstjänster\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBakgrund\r\nFrågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutr\r\nEn skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 feb\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att införandet av en särskild sti\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270\r\n3.3.4 Reseavdraget\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 9 (kd) och 10 (c).\r\nGällande regler\r\nRiksdagen höjde det avdragsgilla beloppet för kostnad för resor med egen bil me\r\nDet avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad oc\r\nMotionerna\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslå\r\nI Centerpartiets motion Fi306  yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nI sitt yttrande (SkU1y) anför skatteutskottet att reseavdraget 1998 fastställts\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi304\r\n3.3.5 Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattefriheten f\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.8, punkt 36) att den skattefrihet som enligt d\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och tillst\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i likhet med skatteutskottet inte funnit någon anledning ti\r\n3.4 Juridiska personers inkomster\r\nTabell 35. Inkomsttitel 1121 Juridiska personers inkomstskatt\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n3.4.1 Företags- och ägarbeskattning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om slopande eller ändring av 3:12-reglerna\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen tar i propositionen upp den pågående beredningen av 3:12-utredningen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.3.1) att 3:12-reglerna bör förändras så att de bl\r\nI propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och deras ägar\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) anfö\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkandena 3 och 8 av Lars Leijonborg m.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkandena 17, 18, 20 och 30 av Alf Svensson\r\nOckså i Centerpartiets motion Fi306  yrkandena 14-16 och 24 av Maud Olofsson m.\r\nI motion Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslår motionärerna a\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet (SkU1y) instämmer i regeringens bedömning att 3:12-reglerna bör\r\nInriktningen i regeringens pågående arbete är att bestämmelserna även framöver\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning i fråga om normallönemodellen. Det\r\nRegeringen har numera i proposition 2003/04:17 lagt fram det aviserade  förslag\r\nEnligt skatteutskottets mening visar de utredningar som gjorts på området att e\r\nFör små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den\r\nSkatteutskottet anför att det är viktigt att skattereglerna inte lägger hinder\r\nEnligt skatteutskottets mening finns det anledning att inom ramen för en neutra\r\nNär det gäller frågan om en uppskovsrätt vid försäljning av aktier i ett företa\r\nSkatteutskottet anför att en generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av fina\r\nEn förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har enli\r\nSkatteutskottet instämmer i regeringens bedömningar och avstyrker de aktuella m\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och ser inte någon anledning a\r\n3.4.2 Andelsbyten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om en utvidgning av möjligheten till frams\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBakgrund\r\nDe särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för a\r\nMotionerna\r\nI Kristdemokraternas motion Fi308 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) anför m\r\nI motion Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) anförs att en blandad ersättn\r\nI motion Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) anförs att kontantbegräns\r\nI motion Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp) anförs att nuvaran\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför (SkU1y) att frågor om kontantgränsen vid andelsbyten har\r\nI ärendet togs enligt vad som anförs även frågor om lättnader i kontantkravet u\r\nSkatteutskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning av dessa frågor och utgår ifrå\r\n3.4.3 Skatt på royalty\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om skattefrihet för respektive kapitalbesk\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m) och 9 (kd).\r\nBakgrund\r\nRoyalty ska enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget Näringsverksamhet. Om\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl. (\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kd) och F\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nEnligt skatteutskottets mening (SkU1y) bör det undvikas att införa särskilda sk\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker följaktligen mot\r\n3.5 Social- och arbetsgivaravgifter\r\nTabell 36. Inkomsttitel 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n3.5.1 Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av den allmänna  lönea\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.2, punkt 34) att den allmänna löneavgiften sän\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi239 begärs en nedsättning av arbetsgivarav\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi240 begärs att arbetsgivaravgifterna och eg\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 25 begärs ett beslut om ändrade arbet\r\nI Centerpartiets motioner Fi242 och Fi306 yrkandena 17 och 23 begärs att en ref\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\nSocialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att när det gäll\r\nEnligt socialförsäkringsutskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om inf\r\nMed det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatte- och socialförsäkringsutskottens bedömningar och t\r\n3.6 Skatt på egendom\r\nTabell 37. Inkomsttitel 1300 Skatt på egendom\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n3.6.1 Dämpningsregel för fastighetsskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten.\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen bedömer (avsnitt 8.3.5) regeringen att en dämpningsregel för fa\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 25-29 av Lennart Hedquist\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 19, 21 och 22 av Alf Svensson m.fl.\r\nI Centerpartiets motion Fi306  yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c) föres\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att regeringen i juni 2002 tillsa\r\nEnligt utskottets mening är fastighetsskatten en del av kapitalinkomstbeskattni\r\nUtskottet anför att regeringen i budgetpropositionen för 2002 aviserade att den\r\nSkatteutskottet har inte funnit någon anledning till invändning mot att regerin\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi250\r\n3.6.2 Ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om slopad sambeskattning, avvecklad förmög\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.3.4) att en ny regel som i princip motsvarar dage\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 16-18 av Lennart Hedquist\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), Fi308\r\nI Centerpartiets motion Fi306  yrkande 18 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas ett fö\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför (SkU1y) att utskottet vid sina tidigare ställningstagande\r\nNär det gäller övriga motionsförslag anförs att regeringen i juni 2002 tillsatt\r\nNär det gäller regeringens förslag om utvidgning av begränsningsregeln anförs a\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att frågan om\r\nUtskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motionerna Fi270\r\n3.6.3 Arvs- och gåvoskatt\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt och om en re\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.3.2) att beskattningen av arv till efterlevande m\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) anf\r\nOckså i Kristdemokraternas motion Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett r\r\nEtt retroaktivt avskaffande begärs också i Centerpartiets motion Fi306 yrkanden\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför att Egendomsskattekommittén, som gör en översyn av regler\r\nSkatteutskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att skatten på a\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottet bedömning och avstyrker motionerna Fi223\r\n3.6.4 Gåvobeskattningen vid generationsskiften\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om slopad arvsskatt på bundet kapital.\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\nGällande bestämmelser\r\nVid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att företag\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (8.3.3) att de s.k. lättnadsreglerna för värdering av företa\r\nMotionen\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 35 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att 3:12-utredningen i betänkande\r\nSkatteutskottet har ingen invändning mot den planerade förändringen när det gäl\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd\r\n3.7 Skatt på varor och tjänster\r\nTabell 38. Inkomsttitel 1400 Skatt på varor och tjänster\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n3.7.1 Moms på tidskrifter och kultur\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av mervärdesskatten på tidsk\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\nGällande bestämmelser\r\nRiksdagen har under hösten 2001 beslutat sänka mervärdesskatten på böcker och t\r\nMotionen\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 32 och 34 av Alf Svensson m.fl. (kd\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att både det kulturpolitiska syft\r\nNär det gäller yrkandena om en översyn av momsen inom kulturområdet anförs i yt\r\nRegeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn\r\nEnligt skatteutskottets mening bör resultatet av översynen av tillämpningsområd\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi304 (kd\r\n3.7.2 Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m.\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt fö\r\nMotionsyrkandena om sänkt energiskatt generellt eller inom vissa sektorer avsty\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen föreslår regeringen (avsnitt 8.5.1.3-8.5.1.5, punkt 33 delvis)\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion N342 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkande 34 av Lars Leijonborg m.fl. (fp\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 26-28 av Alf Svensson m.fl. (kd) oc\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 19 och 30 av Maud Olofsson m.fl. (c) an\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att det är\r\nSom ett ytterligare steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av\r\nEnligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja int\r\nSkatteutskottet anför att höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skatt\r\nEn höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar enligt vad som anf\r\nUtskottet anför vidare att en fortsatt grön skatteväxling utgör en central del\r\nSkatteutskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag som\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning i nu aktuella delar.\r\nEftersom höjningen av tillverkningsindustrins samt jordbruks-, skogsbruks- och\r\nUtskottet vill dock understryka att avsikten är att industrins skatterabatt ska\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet att propositionen bifalles med angiven ju\r\n3.7.3 Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m.\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att energiskatt tas ut på el i tillverkningsindustrin m.m\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.1.6, punkt 33 delvis) att den nollskattesats s\r\nVid kommissionens statsstödsprövning av den svenska energibeskattningen av indu\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet delar i sitt yttrande (SkU1y) regeringens bedömning att en skat\r\nDet nya energiskattedirektivet gör det möjligt att underskrida minimiskattenivå\r\nUtskottet anför att det är viktigt med en samordning av den nya energibeskattni\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen\r\n3.7.4 Energiskatt på el i norra Sverige\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att den lägre energiskattesatsen på el i\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el i vissa kommuner i no\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att den lägre energiskattenivån p\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning att den lägre skattesatsen på el i\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning.\r\n3.7.5 Skatt på kärnkraftsproducerad el\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på kärnkraftverk\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 7 (m).\r\nGällande bestämmelser\r\nSkatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr per megaw\r\nMotionen\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 14 och 15 av Lennart Hedquis\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet är inte berett att sänka skatten på kärnkraftverk. När det gäll\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 yrk\r\n3.7.6 Kraftvärmebeskattningen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att regeringens förslag om en omläggning av kraftvärmebes\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBakgrund\r\nI energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att möjligheterna\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.3.1, punkt 33 delvis) att bränslen som förbruk\r\nFör att minska risken för en ökad fossilanvändning på bekostnad av biobränslean\r\nSlutligen föreslås (avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis) att avdraget för energisk\r\nDe nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.\r\nMotionerna\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 32 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att\r\nEtt motsvarande yrkande framställs i motion Fi255 av Roger Tiefensee och Lena E\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att den tekniska utformningen av skattest\r\nEnligt skatteutskottets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomfö\r\nUtskottet framhåller att ett system med elcertifikat har införts och innebär en\r\nNär det gäller kraftvärmeverkens elavdrag vid produktion av el som används i eg\r\nFör att ytterligare minska risken för en ökad fossilanvändning i kraftvärmeverk\r\nFör fjärrvärmeverk som till någon del använder fossila bränslen innebär övergån\r\nEnligt skatteutskottets mening talar starka skäl för att möjligheten att fritt\r\nSamtidigt framhåller skatteutskottet att det står klart att en övergång till pr\r\nÄven om utgångspunkten bör vara att det fria valet ska ersättas med en proporti\r\nEnligt skatteutskottets mening bör uppskovet användas för att närmare bedöma ri\r\nSammanfattningsvis föreslår skatteutskottet att regeringens förslag till omlägg\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och föreslår därför att regeri\r\nUtskottet föreslår att riksdagen med delvis bifall till propositionen i denna d\r\n3.7.7 Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk- och cement\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.4, punkt 33 delvis) att den övergångsvis gälla\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet har inhämtat att de nu aktuella reglerna bedöms omfattas av det\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och tillstyrker propositionen\r\n3.7.8 Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att en avtrappning av energiskatte\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBakgrund\r\nMerparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning in\r\nMotionen\r\nI motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att regeringe\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nEnligt skatteutskottets mening finns det anledning att införa en gräns för hur\r\nUtskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionen.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi\r\n3.7.9 Skattestrategi för alternativa drivmedel\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör befri\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.5.6) att det är angeläget att den strategi för sk\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nUtskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning i denna del.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i likhet med skatteutskottet ingen invändning mot regeringe\r\n3.7.10 Avfallsskatt\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om en skatt på förbränning av avfall.\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 10 (c).\r\nBakgrund\r\nLagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess syf\r\nKommissionens godkännande av avfallsskattelagen från statsstödssynpunkt löper u\r\n2001 års avfallsskatteutredning utredde i sitt betänkande Skatt på avfall i dag\r\nMotionen\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås at\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att en utredning har tillsatts med uppdra\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c)\r\n3.7.11 Skatt på naturgrus\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på naturgrus med\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 7 (m).\r\nBakgrund\r\nI budgetpropositionen för år 2003 föreslog regeringen en höjning av skatten på\r\nI motion 2002/03:Fi230 anförde Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp) bl.a. att regering\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.5.8) att skatten på naturgrus bör bibehållas på n\r\nMotionen\r\nI motion Fi270 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att skatten på\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motionsyrkandet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi270 (m)\r\n3.7.12 Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstryker regeringens förslag om en höjning av skatten på bekämpnin\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m) och 10 (c).\r\nBakgrund\r\nSkatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984. Gödselmedelss\r\nGenom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en särskild utredare med uppgift att\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.9, punkt 29) att skatten på bekämpningsmedel h\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 10 och 11 av Lennart Hedqu\r\nI Centerpartiets motion Fi306  yrkande 20 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås a\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför (SkU1y) att en utvärdering av skatterna på bekämpningsmed\r\nUtskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi\r\n3.7.13 Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om lagändring med anledning av att Sv\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 7 (m).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.6.1, punkterna 28, 30-32, 35, 37 och 39) att lag\r\nÄven Danmarks och Finlands undantag upphör. Danmark har beslutat  sänka punktsk\r\nRegeringen anför att avskaffandet av Sveriges införselundantag kommer att medfö\r\nMotionerna\r\nI flera motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om en sänkni\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nI skatteutskottets yttrande (SkU1y) anförs undantagets upphörande medföra att d\r\nI propositionen Straffrättsliga sanktioner mot överträdelser av EG:s punktskatt\r\nSkatteutskottet anför att det är viktigt att utvecklingen på alkoholområdet föl\r\nSkatteutskottet delar regeringens bedömning av dessa frågor och är inte berett\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi\r\n3.7.14 Skatt på lågpriscigaretter\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av minimiskatten på lågprisc\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 10 (c).\r\nBakgrund\r\nDen 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre detaljh\r\nMotionen\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför (SkU1y) att minimipunktskatten på lågpriscigaretter bör b\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker motion Fi306 (c)\r\n3.7.15 Reklamskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet anser att reklamskatten bör avskaffas när det statsfinansiella utrymm\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBakgrund\r\nSkatt tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet och för reklam\r\nRiksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på re\r\nVåren 2002 anförde skatteutskottet i betänkande 2001/02:SkU20 att utskottet und\r\nI budgetpropositionen för 2003 anförde regeringen (prop. 2002/03:1 Förslag till\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att förutsättningar för finansiering av ett\r\nMotionerna\r\nI ett flertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av rek\r\nI motion Fi227 av Bo Bernhardsson (s) anförs att reklamskatten för tidskrifter\r\nI motion Fi300 av Gustav Fridolin (mp) anför motionären att direktreklamen till\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkattutskottet anför i sitt yttrande att utskottet redan tidigare klargjort sin\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning av frågan och avstyrker motion\r\n3.8 Nedsättning av skatter\r\nTabell 39. Inkomsttitel 1700 Nedsättning av skatter\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n3.8.1 Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakom\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattereduktione\r\nÄven motionsyrkandena om avskaffande av övriga skattereduktioner avstyrks av ut\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp) och 9 (kd).\r\nBakgrund\r\nReglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bredbandsanslutningar införde\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.8.1, punkt 40) att möjligheten för fysiska och j\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 34-36 av Lennart Hedquist m.\r\nI Folkpartiets motion Fi240 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) avskaffar\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 33 av Alf Svensson m.fl. (kd) avsätte\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nI sitt yttrande anför skatteutskottet att skattereduktionen för bredbandsanslut\r\nOckså när det gäller övriga nu aktuella skattereduktioner har dessa enligt vad\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning. Utskottet tillstyrker proposi\r\n3.8.2 Skattereduktion för miljöinvesteringar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en skattereduktion\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nBakgrund\r\nFrågan om skattereduktion för vissa miljöförbättringar väcktes i en motion som\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.3.6) att en skattereduktion bör ges under en tids\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nUtskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning och kan konstatera att\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning i denn\r\n3.8.3 Skattereduktion för byggkostnader\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om att skattereduktionen för mindre hyresbo\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare infö\r\nMotionen\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 31 av Alf Svensson m.fl. (kd) anför m\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande att investeringsstimulansen vid byggande\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyrker därför motion Fi\r\n3.9 Lagförslagen\r\nDe ställningstaganden som utskottet redovisat under rubrikerna Grön skatteväxli\r\nNär det gäller ställningstagandet under rubriken Grön skatteväxling - höjd kold\r\nAvsikten är att industrins rabatt ska vara 79 % fr.o.m. den 1 januari 2004 och\r\nNär det gäller ställningstagandet under rubriken Kraftvärmebeskattning innebär\r\nHärutöver föreslås två justeringar i förslaget till lag om ändring i lagen (199\r\nI proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostäder fö\r\nFör att undvika en lagkollision bör ändringen i 14 § lagen om ändring i lagen (\r\n3.10 Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens inko\r\nDenna förslagspunkt behandlar utskottet i avsnitten 2.4.2, 2.5, 2.6, 2.9, 2.10,\r\nJämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (kd) och 10 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen redovisar i budgetpropositionen (avsnitt 5.4 och bilaga 1) sin beräk\r\nI propositionens kapitel 5 redovisas skatternas utveckling under perioden 2001-\r\nTabell 40. Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkom\r\nMiljarder kronor och procent\r\n\r\nAnm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.\r\nKälla: Proposition 2003/04:1 s. 129.\r\nSkatternas utveckling under prognosperioden 2003-2006 enligt de olika redovisni\r\nSkatterna enligt nationalräkenskaperna (NR) beräknas öka med ca 47 miljarder kr\r\nStatsbudgetens skatteinkomster ökar under prognosperioden med i genomsnitt 1,9\r\nEn specifikation av statsbudgetens inkomster på huvudtitlar för prognosperioden\r\nTabell 41. Statsbudgetens inkomster 2002-2006\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nKälla: Proposition 2003/04:1 s. 129.\r\nI propositionen beräknas inkomsterna för 2004 uppgå till 712,5 miljarder kronor\r\nTabell 42. Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2004 m.m.\r\nBruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade netto\r\nåren 2004-2006 samt varaktiga effekter för offentlig sektor\r\nMiljarder kronor\r\n\r\n1 Med bruttoeffekt avses endast den direkta effekten av den skatt som regeländr\r\n2 Bruttoeffekten är inte beräkningsbar.\r\nKälla: Proposition 2003/04:1 s. 230.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Center\r\nKristdemokraterna begär dessutom i motion Fi304 ett tillkännagivande om att mot\r\nSkatte- och socialförsäkringsutskottens yttranden\r\nSkatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande (SkU1y) att regeringens inkomstberä\r\nSocialförsäkringsutskottet godtar i sitt yttrande (SfU1y) regeringens beräkning\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har i det föregående tagit ställning till de olika skatteförsla\r\nI tabell 43 redovisas oppositionspartiernas inkomstberäkningar i deras respekti\r\nUtskottet vill med anledning av oppositionspartiernas inkomstberäkningar göra n\r\nAlla oppositionspartier föreslår att skatterna totalt sett ska sänkas i relatio\r\nOppositionspartierna föreslår att statliga företag ska säljas till ett värde av\r\nTabell 43. Inkomstberäkningar enligt regeringens och riksdagspartiernas budgetf\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nEn mer rättvisande bild av oppositionspartiernas inkomstberäkningar ges i ställ\r\nTabell 44. Offentliga sektorns inkomster enligt NR 2004-2006. Regeringens försl\r\nMiljarder kronor\r\n\r\nUtskottet har i avsnitt 2.4.2 utförligt behandlat budgetförslagen i partimotion\r\nBeträffande förslaget i motion Fi304 (kd) om effekterna av resurstillskott till\r\nFinansutskottet har tidigare i avsnitt 3 behandlat skattepolitikens inriktning\r\nDessutom instämmer finansutskottet i skatteutskottets bedömning att övergången\r\nKonsekvenserna av utskottets förslag presenteras i efterföljande tabell.\r\nTabell 45. Konsekvenser av utskottets förslag till förändringar i beräkningen a\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nMed hänsyn till det ovan anförda biträder utskottet regeringens förslag till be\r\n\r\n4 Utgifter\r\n4.1 Fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2004-2006\r\n4.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nUtgiftsområdet omfattar verksamheterna statschefen, riksdagen och dess myndighe\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i sin motion Fi239 att det finns skäl att hålla\r\nI motionen anförs att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör reduce\r\nI motionen föreslås också att partistödet och presstödet avvecklas successivt.\r\nI motion K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bö\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att presstödet minskas med 425\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att presstödet minskas med totalt 20\r\nCenterpartiet föreslår i sin motion Fi242 en minskning av utgiftsramen. I motio\r\nKonstitutionsutskottet\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU1y) propositionens försla\r\nTill yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 1 år 20\r\n4.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning\r\nUtgiftsområdet omfattar ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsv\r\nFör 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 145 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att förändringen av ut\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi273 en ökad grad av avgiftsfinansi\r\nFolkpartiet liberalerna motsätter sig i motionerna Fi232 och Fi269 att en folk-\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi266 att ramen kan minskas genom besparingar\r\nCenterpartiet förespråkar i motion Fi259 en sänkt ram för utgiftsområdet. Av en\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 2 år 2004 faststäl\r\n4.1.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nUtgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket.\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 8 165 miljoner\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) konstaterar regeringen att utgiftsområdesra\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till preliminär ramnivå för ut\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i partimotion Fi239 att anslagen till skattef\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 att skattemyndigheterna ti\r\nKristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att utgiftsområdet tillförs resu\r\nCenterpartiet föreslår i partimotion Fi242 att ökade resurser tillförs tullverk\r\nSkatteutskottets yttrande\r\nSkatteutskottet anför i sitt yttrande (SkU1y) att de förslag om förstärkningar\r\nSkatteutskottet tillstyrker propositionens förslag till utgiftsram och avstyrke\r\nTill yttrandet har fogats avvikande meningar från företrädarna för Moderata sam\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 3 år 20\r\n4.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet\r\nUtgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, rättshjälpe\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 24 859 miljone\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) anförs att utökningen med 608 miljoner kron\r\nI förhållande till anvisade medel 2003 ökar utgifterna med 1 474 miljoner krono\r\nPropositionens och riksdagspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområdet u\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet förordar i motion Fi239 större satsningar på polisen b\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en höjning av ramen. En förstär\r\nKristdemokraterna förordar i sin motion Fi241 en höjning av ramen. Motionärerna\r\nCenterpartiet anser i motion Fi242 att rättsväsendet måste förstärkas. Resursfö\r\nJustitieutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från justitieutskottet tillstyrks regeringens förslag ti\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 4 år 20\r\n4.1.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan\r\nUtgiftsområdet omfattar bidrag till vissa internationella organisationer, freds\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 1 242 miljoner\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 5 Internationell samverkan\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi239 att internationella insatser bör\r\nFolkpartiet liberalerna motsätter sig i motion Fi240 minskningen av anslaget 5:\r\nKristdemokraterna avvisar i motion Fi241 ökningen av medlen för bidrag till SIP\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi242 minskad ram för utgiftsområdet till följd\r\nUtrikesutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 5 år 20\r\n4.1.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet\r\nUtgiftsområdet omfattar verksamheter inom det militära och civila försvaret, Ku\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 44 318 miljone\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi239 att de senaste försvarsbesluten h\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 begränsningar i utbildningen av\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att Kustbevakningens resurser förstär\r\nCenterpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf\r\nFörsvarsutskottets yttrande\r\nFörsvarsutskottet konstaterar i sitt yttrande (FöU1y) att regeringens förslag l\r\nMed hänvisning härtill tillstyrker försvarsutskottet regeringens förslag till u\r\nFörsvarsutskottet tar även upp frågan om ekonomisk styrning inom utgiftsområdet\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 6 år 20\r\n4.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\nUtgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och samarbete med\r\nDe totala utgifterna inom utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 17 059 miljon\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 en omformulering av målet f\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att Sverige ska vara föredöme i EU\r\nKristdemokraterna välkomnar i motion Fi241 regeringens tillskott till det total\r\nCenterpartiet förslår i motion Fi242 en ökning av ramen för biståndsverksamhete\r\nUtrikesutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från utrikesutskottet tillstyrks regeringens förslag til\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 7 år 20\r\n4.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\nUtgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor rörande flyktingpolitik, i\r\nUtgiftsområdet omfattar också integrationspolitik med frågor rörande invandrare\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 7 629 miljoner\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att Integrationsverket läggs n\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att bristerna i mottagningssysteme\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en nedläggning av Integrationsverket\r\nCenterpartiet (motion Fi242) förordar en oförändrad ram för utgiftsområdet jämf\r\nSocialförsäkringsutskottets  yttrande\r\nSocialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att antalet asyl\r\nMed dessa påpekanden har socialförsäkringsutskottet inga invändningar mot reger\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 8 år 20\r\n4.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg\r\nUtgiftsområdet omfattar verksamheterna hälsovård, sjukvård och social omsorg. S\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområde 9 beräknas 2003 uppgå till 34 958 miljon\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (tillsammans med Folkpartiet l\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 ökat stöd för kvalitetsförbättr\r\nKristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 besparingar och effektiviseringar\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi242 besparingar på flera myndighetsanslag ino\r\nSocialutskottets yttrande\r\nSocialutskottet anför i sitt yttrande (SoU1y) att man tillstyrker den av regeri\r\nFöreträdarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 9 år 20\r\n4.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp\r\nUtgiftsområdet omfattar dels transfereringar med anknytning till sjukdom och ha\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 121 370 miljon\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom\r\noch handikapp\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 (liksom Folkpartiet liberalern\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att införande av en tredje sjuklön\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi241 att en ny rehabiliteringsförsäkring e\r\nCenterpartiet räknar i motion Fi242 med minskade kostnader för sjukpenning, för\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\nSocialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande (SfU1y) att regeringen un\r\nMot bakgrund härav godtar socialförsäkringsutskottet regeringens förslag till u\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 10 år 2\r\n4.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nUtgiftsområdet omfattar folkpension till ålderspensionärer som inte har rätt ti\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 51 939 miljone\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi239 att utformningen av bostadstilläg\r\nFolkpartiet liberalerna förespråkar i motion Fi240 att omställningspensionen ut\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi241 att omställningspensionen ska återstä\r\nCenterpartiet redovisar i motion Fi242 att ramen för utgiftsområdet kan minskas\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\nSocialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de\r\nFöreträdarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 11 år 2\r\n4.1.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn\r\nUtgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till barnfamiljer (förutom bost\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 52 226 miljone\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet förespråkar i motion Fi239 ett grundavdrag i den kommu\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att en jämställdhetsbonus inför\r\nKristdemokraterna förespråkar i motion Fi241 ett barnomsorgskonto för varje ett\r\nCenterpartiet anser i motion Fi242 att barnbidraget för barn upp till 4 år ska\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\nSocialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande (SfU1y) att man tillstyrker de\r\nFöreträdarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokr\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 12 år 2\r\n4.1.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\nUtgiftsområdet omfattar bl.a. bidrag till arbetslöshetsersättning, arbetsmarkna\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 64 071 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 införande av en allmän och obl\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 en radikal omläggning av arbets\r\nKristdemokraterna bedömer i motion Fi241 att ramen kan minskas. Främst beror de\r\nCenterpartiet anser i motion Fi242 att ramarna kraftigt kan minskas. Egenfinans\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\nArbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 13 år 2\r\n4.1.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv\r\nUtgiftsområdet omfattar verksamhetsområdena arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebil\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 1 140 miljo\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 14 Arbetsliv\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att ramen kan minskas genom för\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi240 att vissa myndighetsanslag och de\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 ramminskning. Arbetsmiljöverket har e\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi242 att forskningsverksamheten decentralisera\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\nArbetsmarknadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (AU1y) regeringens förslag\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 14 år 2\r\n4.1.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd\r\nUtgiftsområdet omfattar statens kostnader för olika former av ekonomiskt stöd t\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 211 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 15 Studiestöd\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi239 att ramen ska minskas. Detta ska\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att rekryteringsbidraget dras i\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi241 ett studiestödssystem som präglas av\r\nCenterpartiet menar i motion Fi242 att ramen ska ökas. Genom att tillföra rekry\r\nUtbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 15 år 2\r\n4.1.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning\r\nUtgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, vuxnas lä\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 41 768 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi239 en tydlig kvalitetssatsning i\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 att utbyggnaden av högskoleplat\r\nKristdemokraterna framhåller i motion Fi241 att ramen bör minskas. Främst beror\r\nCenterpartiet anser i motion Fi242 att anslagen 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m\r\nUtbildningsutskottet har avstått från att yttra sig.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 16 år 2\r\n4.1.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid\r\nUtgiftsområdet omfattar stöd till allmän kulturverksamhet, dans-, teater- och m\r\nFör 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 8 236 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras ökningen av utgiftsområdesramen f\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet skriver i motion Fi239 att statens insatser bör koncen\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår en ökad satsning på kulturen i motion Fi240. S\r\nKristdemokraterna betonar i motion Fi241 satsningar på den regionala kulturen o\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi242 att den regionala kulturverksamheten ska\r\nKulturutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från kulturutskottet tillstyrks regeringens förslag till\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 17 år 2\r\n4.1.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nUtgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska frågor, l\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 9 034 miljoner\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 nu bli 93 miljoner\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår, i motion Fi239, neddragningar inom utgiftsom\r\nFolkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 en omläggning av bostadspolitik\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att bostadsbidraget, främst den barnr\r\nCenterpartiet skriver i motion Fi242 att behovet av bostadsbidrag kommer att mi\r\nBostadsutskottets yttrande\r\nBostadsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (BoU1y) regeringens förslag till r\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 18 år 2\r\n4.1.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling\r\nUtgiftsområden omfattar bl.a. medel som länsstyrelser, regionala självstyrelseo\r\nFör 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 106 m\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 19 Regional utveckling\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotioner\r\nModerata samlingspartiet bedömer i motion Fi239 att utgiftsområdesramen kan min\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ramarna minskas genom att p\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ramarna minskas genom att medel s\r\nCenterpartiet anser i motion Fi242 att ramarna bör ökas genom program för utvec\r\nNäringsutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 19 år 2\r\n4.1.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\nUtgiftsområdet omfattar miljöövervakning, åtgärder för biologisk mångfald, sane\r\nFör 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 2 733 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) förklaras minskningen på 36 miljoner kronor\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det behövs effektivare metode\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion F240 att en kommission bör tillsättas\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att anslaget Stöd till klimatinvester\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi241 ökade satsningar inom utgiftsområdet. Man\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\nMiljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens\r\nI avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 20 år 2\r\n4.1.21 Utgiftsområde 21 Energi\r\nUtgiftsområdet omfattar insatser för omställning och utveckling av energisystem\r\nFör 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 1 663 m\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 21 Energi\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotioner\r\nModerata samlingspartiet anför i motion Fi239 att energipolitikens mål ska vara\r\nFolkpartiet liberalerna avvisar i motion Fi240 en förtida avveckling av kärnkra\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241  att medlen i första hand ska satsas\r\nCenterpartiets förslag i motion Fi242 överensstämmer med regeringens.\r\nNäringsutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 21 år 2\r\n4.1.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nUtgiftsområdet omfattar investeringar i samt drift och underhåll av vägar och j\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 24 485 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet förordar i motion Fi239 att transportpolitikens övergr\r\nFolkpartiet liberalerna menar i motion Fi240 att fungerande kommunikationer är\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att ramarna ökas, främst genom att me\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi242 att ett särskilt infrastrukturbolag bör s\r\nTrafikutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från trafikutskottet tillstyrks regeringens förslag till\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 22 år 2\r\n4.1.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar\r\nUtgiftsområdet omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, skogsnäring, fiskenäring,\r\nFör 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 9 553 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) beräknas ramen för 2004 till 111 miljoner k\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den svenska livsmedelspr\r\nFolkpartiet liberalerna skriver i motion Fi240 att jordbruket bör ses som en nä\r\nKristdemokraterna skriver i motion Fi241 att de anslagsförändringar som föreslå\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi242 ett antal satsningar på det svenska lantb\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\nMiljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande (MJU1y) att propositionens\r\nI avvikande meningar tillstyrker Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberale\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot den bakgrunden att ramen för utgiftsområde 23 år 2\r\n4.1.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv\r\nUtgiftsområdet omfattar politikområdena forskningspolitik, näringspolitik, kons\r\nFör 2003 beräknas de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till ca 3 491 m\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi239 att stat, kommun och landsting sk\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att ett mål för förenklingsarbe\r\nKristdemokraterna förordar i motion Fi241 att ett mål om 15 procents minskning\r\nCenterpartiet framhåller i motion Fi242 att näringslivsfrämjande åtgärder med e\r\nNäringsutskottets yttrande\r\nI ett protokollsutdrag från näringsutskottet tillstyrks regeringens förslag til\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för utgiftsområde 24 år 2\r\n4.1.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner\r\nUtgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens bidrag till kommuner och landstin\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 72 537 miljone\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen redovisas att målet för utgiftsområdet är att skapa goda\r\nI proposition 2002/03:151 föreslår regeringen att ett kostnadsutjämningssystem\r\nRegeringen föreslår också att ett antal tidigare genomförda åtgärder slutregler\r\nDen konsekvensberäknade ramen för 2006 är 7 561 miljoner kronor högre än ramen\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ram för utgiftsområdet un\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet framhåller i motion Fi239 att den kommunala verksamhet\r\nModeraterna säger nej till regeringens satsning på ökad tillgänglighet i vården\r\nFolkpartiet liberalerna anför i motion Fi240 att man stöder regeringens förslag\r\nFolkpartiet anser att statsbidragen i högre grad än i dag ska vara generella. S\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 att kommunsektorn utöver de medel reg\r\nCenterpartiets förslag till ram för utgiftsområde 25 i motion Fi242 är ca 43 mi\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att det generella statsbidraget tillförs 1 miljard kronor\r\nOppositionspartierna har i sina motioner presenterat alternativa förslag till r\r\nModerata samlingspartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidra\r\nFolkpartiet liberalerna redovisar i sitt budgetalternativ att ramen för utgifts\r\nKristdemokraterna föreslår att effekten på kommunsektorn av deras skatteförslag\r\nI Centerpartiets budgetalternativ räknas ramen för utgiftsområde 25 ned med ca\r\nUtskottet återkommer inom kort med en noggrannare genomgång av partiernas kommu\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 25 år 2004 faststä\r\n4.1.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.\r\nUtgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgift\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 42 150 miljone\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi239 att det är angeläget att minska s\r\nFolkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 mer omfattande försäljningar a\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi241 en ökad utförsäljning av statliga för\r\nCenterpartiet förordar i motion Fi242 ökad takt i försäljningen av statlig egen\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår således att ramen för utgiftsområde 26 år 2004 faststä\r\n4.1.27 Avgiften till Europeiska gemenskapen\r\nUtgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska gemenskapens allmänna budg\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till ca 20 814 milj\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att anvisade medel 200\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nSom framgår av tabellen har inget av oppositionspartierna föreslagit någon förä\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker propositionens förslag och föreslår mot denna bakgr\r\n4.1.28 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av utgifterna för ålde\r\nJämför reservation 8 (fp).\r\nUtgifterna omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och\r\nDe totala utgifterna för utgiftsområdet 2003 beräknas uppgå till 157 470 miljon\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 6.3) redovisar regeringen att ramen för utgiftso\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålder\r\nPropositionens och oppositionspartiernas förslag till ramnivå för utgiftsområde\r\nFörslag till ram för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna redovisar i motion Fi240 en ökad ram för ålderspensions\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\nSocialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (SfU1y) att den större r\r\nSocialförsäkringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till be\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet har tidigare i betänkandet (avsnitten 2.4.2 och 2.6) redovisat\r\nFinansutskottet föreslår mot denna bakgrund att ramen för ålderspensionssysteme\r\n4.2 Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens utgi\r\nJämför reservationerna 11 (m), 12 (fp), 13 (kd) och 14 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår att riksdagen ska godkänna beräkningen av utgifter på utgif\r\nMotionerna\r\nFörslag till alternativ beräkning av utgifter på utgiftsområden för åren 2005 o\r\nModerata samlingspartiet i motion Fi239 (yrkande 7)\r\nFolkpartiet liberalerna i motion Fi240 (yrkande 9 och 11)\r\nKristdemokraterna i motion Fi241 (yrkande 7) samt\r\nCenterpartiet i motion Fi242 (yrkande 3, i denna del).\r\nPartiernas alternativ för åren 2005 och 2006 har redovisats i tabellerna under\r\nKristdemokraterna beräknar dessutom i motion Fi241 att två av de av motionärern\r\nUtöver de föreslagna alternativen till beräkning av utgifterna på utgiftsområde\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att riksdagen ska godkänna den\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nDe i detta sammanhang aktuella alternativen avseende åren 2005 och 2006 utgår f\r\nVidare konstaterar utskottet att regeringen redovisar en konsekvensberäkning av\r\nMed hänsyn härtill biträder utskottet regeringens förslag till beräkningen av u\r\nSamtidigt avstyrker utskottet motionerna Fi239 (m) yrkande 7, Fi240 (fp) yrkand\r\nRegeringens förslag till beräkning av utgifter på utgiftsområden åren 2005 och\r\n2006\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\n4.3 Bemyndigande om upplåning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen bemyndigas att under budgetåret 2004 ta upp lån enligt lagen (1998:1\r\nBudgetpropositionen\r\nStatsbudgetens saldo är sedan 1997 identisk med statens lånebehov. För att stat\r\nUnder perioden 2003-2006 beräknas det ackumulerade budgetunderskottet enligt re\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 20\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker att regeringen ges det i finansplanen begärda bemyn\r\n4.4 Finansiering av investeringar och rörelsekapital\r\n4.4.1 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att regeringen bemyndigas att för budgetåret 2003 besluta om\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 7.1.1) redovisas för varje utgiftsområde det ber\r\nJämfört med aktuella låneramar för 2003 innebär regeringens förslag till lånera\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till investeringsramar v\r\nUtskottet tillstyrker således att regeringen för budgetåret 2003 får besluta om\r\n4.4.2 Myndigheternas räntekontokrediter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen får för budgetåret 2004 besluta om krediter för myndigheternas ränte\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen kan besluta att rörelsekapital i statens verksamhet ska finansieras\r\nJämfört med aktuella räntekontokrediter för 2003 innebär regeringens förslag ti\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker förslaget om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäld\r\n4.4.3 Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFör sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för budgetåret 2004 besluta om\r\nBudgetpropositionen\r\nInom ramen för det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension har Sj\r\nKostnaderna för Sjunde AP-fondens förvaltning av de båda fonderna ska tas ur de\r\nPremiesparfondens marknadsvärde uppgick vid halvårsskiftet till 18,6 miljarder\r\nDet balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet beräknas till ca 14\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 15).\r\n4.5 Bemyndigande för ramanslag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRegeringen får ett bemyndigande att under budgetåret 2004 besluta att ett raman\r\nBudgetpropositionen\r\nEnligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med\r\nRegeringen begär i budgetpropositionens volym 1 (avsnitt 7.4) att den bemyndiga\r\n1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt\r\n2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.\r\nEnligt regeringens bedömning kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till\r\nNär det gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbar\r\nBemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder och avsikten är att även fortsät\r\nInnevarande år har regeringen inte medgivit några överskridanden. Ett eventuell\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet utgår ifrån att ytterligare utnyttjande av bemyndigandet senare i år\r\nMed detta tillstyrker utskottet regeringens förslag i finansplanen till bemyndi\r\n5 Övriga frågor\r\n5.1 Reservationsanslag blir ramanslag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att på statsbudgeten för 2003 uppf\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen (avsnitt 7.5) redovisas att de tidigare förslagsanslagen\r\nDet är i detta sammanhang intressant att jämföra villkoren för ramanslag och re\r\nSammantaget medger ramanslaget en större flexibilitet än reservationsanslaget.\r\nRegeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns tillräckliga skäl för at\r\nReservationsanslag uppförda på statsbudgeten 2003 som föreslås omvandlas till r\r\n\r\nEnligt 3 § budgetlagen finns tre anslagstyper, nämligen obetecknade anslag, res\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att de reservationsanslag som finn\r\n5.2 Budgeteringsmarginalen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om budgeteringsmarginalen, en översyn av bud\r\nJämför reservation 15 (fp).\r\nMotionen\r\nI motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls att så gott som hela budg\r\nMotionärerna anser att budgeteringsmarginalen är ett mycket viktigt inslag i bu\r\nSystemet med utgiftstak har i grunden visat sig fungera mycket väl, anser motio\r\nMotionärerna anser att budgetlagen behöver ses över och förtydligas främst avse\r\nMotionärerna framhåller också behovet av att ge en fullständigare redovisning a\r\nMotionärerna anser att regeringens ekonomiska redovisning till riksdagen och ti\r\nRegeringen bör enligt motionärernas uppfattning både utveckla redovisningen av\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar inte motionärernas uppfattning att budgetlagen behöver ses över\r\nRegeringen har vid ett antal tillfällen använt sig av kreditering av skattekont\r\nUtskottet vill framhålla att sysselsättningsstödet till kommunerna liksom den s\r\nFrågan om hur budgeteringsmarginalen bör utformas och hur stora marginaler som\r\nFrågan om budgeteringsmarginalens storlek och användning har stor betydelse för\r\nBudgetprocessen syftar till att ge budgetpolitiken en långsiktig, hållbar och t\r\nSedan hösten 2000 har regeringen vid upprepade tillfällen i både budgetproposit\r\nMot denna bakgrund förväntar sig utskottet att regeringen i 2004 års ekonomiska\r\nVad gäller förbättringar av redovisning till riksdag och medborgare om statens\r\nUtskottet vill framhålla att redovisningen i statsbudgeten - både den ekonomisk\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6.\r\n5.3 Effekter av besparingar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om samhällsekonomiska kalkyler vid besparing\r\nMotionerna\r\nI motion Fi252 efterlyser Hillevi Larsson (s) att kommuner, landsting, statliga\r\nNedskärningar i den offentliga sektorn leder ofta till att färre anställda får\r\nNär det gäller det privata näringslivet är det svårare att kräva en samhällseko\r\nI motion F225 av Carl-Axel Johansson (m) framhålls att besparingar inom sjukvår\r\nGustav Fridolin (mp) föreslår i motion Fi226 en utredning om kostnaderna för 19\r\nMotionären anser att en utredning av kostnaderna för nedskärningspolitiken är a\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nSlöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser bör naturligtvis undvikas i\r\nUtskottet vill emellertid framhålla att det inte råder någon motsättning mellan\r\nUtskottet anser inte att det vore vare sig rimligt eller riktigt att kräva samh\r\nVad gäller effekterna av 90-talets budgetsanering anser utskottet att det är nö\r\nDet konsolideringsprogram som genomfördes åren 1994-1998 innebar en avvägning m\r\nDet är enligt utskottets mening ofrånkomligt att en så kraftfull sanering av de\r\nDet är enligt utskottets mening givetvis viktigt att effekterna av den ekonomis\r\nUtskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi225 (m), Fi226 (mp) och Fi252\r\n5.4 Omstrukturering av statliga företag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20\r\nJämför reservation 16 (fp).\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna kritiserar i motion Fi240 regeringens förslag i den eko\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb\r\nEnligt regeringen var det möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst 3 m\r\nRegeringen ansåg att riksdagens godkännande för en kapitalinsats i normalfallet\r\nUtskottet underströk (bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) dock att förslaget\r\nFinansutskottet ansåg därför att regeringen inte bör bemyndigas att i brådskand\r\nFinansutskottet förordade mot denna bakgrund att högst 3 miljarder kronor överf\r\nI de fall det inte bara är fråga om en omstrukturering av resurser mellan statl\r\nOm regeringen menar att det ska finnas en permanent särskild ordning för omförd\r\nI avvaktan på en formell reglering borde riksdagen, enligt finansutskottets men\r\nHuvudprincipen bör vara att riksdagen varje höst i samband med det s.k. rambesl\r\nRegeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition\r\nUtskottet konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har\r\nUtskottet tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 20\r\n5.5 Vårpropositionens innehåll\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nInnehållet i den ekonomiska vårpropositionen bör inte lagregleras mer ingående\r\nDen i sammanhanget väckta motionen avstyrks.\r\nJämför reservation 17 (fp).\r\nMotionen\r\nI motion Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att riksdagen ska begära a\r\nMotionärerna anser att de övergripande riktlinjerna ska behandlas i den ekonomi\r\nFinansutskottets ställningstaganden\r\nFrågor med anknytning till den ekonomiska vårpropositionen regleras i en tilläg\r\nDen aktuella tilläggsbestämmelsen fick sin nuvarande lydelse på förslag av Riks\r\nMotionärerna anser att regeringen inte fyller vårpropositionen med rätt innehål\r\nUtskottet finner det inte motiverat att nu göra någon översyn av budgetprocesse\r\nUtskottet avstyrker motion Fi295 (fp) yrkande 4.\r\n5.6 Långsiktig ekonomisk tillväxt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nHållbar utveckling är redan ett övergripande mål för regeringens politik, och d\r\nMotionerna\r\nI motion Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att riksdagen tillkännager\r\nI motion Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustaf Fridolin (mp) föreslås att ri\r\nUtskottets ställningstagande\r\nHållbar utveckling är ett övergripande mål för den ekonomiska politiken. Det in\r\nRegeringen presenterar i Den nya produktionen - det nya uppdraget (Ds 2001:68)\r\nAtt åstadkomma ekonomisk tillväxt och en hållbar social välfärd utan att skapa\r\n5.7 Barnbilaga i budgetpropositionen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet anser att det är angeläget att arbetet med att tillföra ett barnpersp\r\nMotionerna\r\nI motion Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c) föreslås att st\r\nCenterpartiet förordar i motion So500 (yrkande 1) att statsbudgeten ska komplet\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nKunskap och medvetenhet om barnets rättigheter och behov är en viktig förutsätt\r\nMålsättningen för den svenska barnpolitiken är att barn i Sverige ska växa upp\r\nFinansutskottet delar regeringens uppfattning att förverkligandet av barnkonven\r\nDärför anser utskottet att det är angeläget att regeringen ger riksdagen en båd\r\nMot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen i budgetproposition\r\nFinansutskottet har vid flera tillfällen (senast i bet. 2002/03:FiU20) noterat\r\nUtskottet kan konstatera att de hittills uppnådda resultaten av regeringens arb\r\nUtskottet välkomnar detta arbete och vidhåller sin uppfattning att kravet på at\r\nMed hänsyn till det ovan anförda avstyrker utskottet förslagen i motionerna Fi2\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n1.      Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken - avsnitt 1.3, punkt 1\r\nav Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Christer Nylander (fp), Tomas Högström\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner de i reservation 1 föreslagna riktlinjerna för den ekonomis\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1 och 12-14,\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 i denna del,\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt 2003/\r\nStällningstagande\r\nInledning\r\nDen  viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken just nu är att få fart p\r\nNär den internationella konjunkturen inte ger samma draghjälp som tidigare är d\r\nFör att få högre tillväxt måste både antalet individer som faktiskt är i arbete\r\nSvensk politik står inför två stora pedagogiska utmaningar. Den första utmaning\r\nDen andra utmaningen handlar om att tydliggöra hur starkt vår privata och offen\r\nOm vi ska kunna möta de utmaningar som ligger framför oss, nämligen en förändra\r\nPolitiken måste leda till:\r\nen vitalisering av det privata företagandet,\r\nen genomgripande reform av de offentliga socialförsäkringssystemen.\r\nSocialdemokraterna har excellerat i att sätta upp mål av olika slag: för budget\r\nSocialdemokraterna och deras stödpartier lever inte upp till målen för\r\n-  sysselsättning\r\n-  minskad arbetslöshet\r\n-  halverad ohälsa\r\n-  minskat socialbidragsberoende\r\n-  budgetbalans.\r\nVi vill ge politiken en annan inriktning. Det handlar om att förbättra förutsät\r\nSocialdemokraterna talar gärna, och ibland med viss rätt, om den bristande mora\r\nFöljande punkter dominerar den politik vi vill föra:\r\nEn rad åtgärder som gör det mera lönande att arbeta än i dag. Reformering av de\r\nEtt kraftfullt program för att få människor tillbaka i arbete igen. En akut frå\r\nBåde mäns och kvinnors möjligheter måste tas till vara. Kombinationen av kvinno\r\nEn omfattande skattereform som ska leda till både ett lägre skattetryck och ett\r\nEtt omfattande paket för att få fart på företagandet. Inte heller på detta områ\r\nÖversyn av regelsystemen. En möjlighet är att arbeta med solnedgångsregler för\r\nBort med ett antal hinder för tillväxten. En bättre infrastruktur både i form a\r\nPrioriteringar måste göras mellan olika utgifter - det gäller inte bara bidrags\r\nVi vill genomföra en ekonomisk politik som redan under 2004 skulle kunna vända\r\nMissade tillväxtchanser och svikna löften\r\nUnder 1990-talets tre borgerliga regeringsår genomfördes en rad viktiga ekonomi\r\nSocialdemokratins intresse för att utveckla reformarbetet för svensk ekonomi ha\r\nUnder perioden 1995-1998 ledde den statsfinansiella saneringen till att staten\r\nEtt oroande problem i svensk ekonomi är regeringens underskattning av det under\r\nStrukturpolitik mer nödvändig än någonsin\r\nUtgången av folkomröstningen om införande av euron innebär att den penningpolit\r\nFinanspolitiken kan därmed i huvudsak ägnas åt struktur- och fördelningspolitis\r\nPå ett antal områden har de offentliga utgifterna blivit större än vad som kan\r\nEtt exempel är kostnaderna för sjukpenning och förtidspension som tillåtits väx\r\nSkattesystemet måste bli mera tillväxtvänligt. Skattepolitiken ska prioritera s\r\nStrukturpolitiken måste också ta itu med andra tillväxthinder. Det gäller behov\r\nHögre tillväxt genom fler i arbete, ökad produktivitet och stabila institutione\r\nDen ekonomiska politikens inriktning\r\nEn starkare och uthållig ekonomisk tillväxt är helt nödvändig för att nå målet\r\nAvgörande för en bättre tillväxt är också den ekonomiska miljö som individer oc\r\nSverige sägs vara världens mest jämställda land. Men mycket återstår att göra i\r\nStora löneskillnader för likvärdigt eller lika arbete kvarstår. Arbetsmarknaden\r\nVi vill särskilt peka på åtgärder för tre stora områden:\r\nBryt upp de offentliga monopolen.\r\nBättre villkor för företagande inom tjänstesektorerna.\r\nGör det lättare att förena förvärvsarbete med ansvar för barn.\r\nAntal sysselsatta och antal arbetade timmar 1997-2003\r\nSäsongrensade kvartalssiffror\r\n\r\nKälla: Konjunkturinstitutet\r\nFler i arbete och fler arbetade timmar\r\nGenom att göra det mer lönsamt att arbeta kommer arbetsutbudet att öka. Detta k\r\nGenom att utforma regler och skatter så att de främjar förvärvsarbete och hälsa\r\nGenom en effektivare arbetsmarknadspolitik kan fler komma i arbete snabbare.\r\nGenom bättre och enklare regler kan invandrare snabbare få en chans att komma i\r\nFörutsättningarna för äldre att arbeta längre bör bli bättre.\r\nMed en bättre familjepolitik ökar förutsättningarna att kombinera familjeliv oc\r\nKrafttag mot de höga ohälsotalen\r\nEtt av de största problemen både för enskilda och för arbetsmarknaden i stort ä\r\nSkillnaderna mellan mäns och kvinnors ställning på arbetsmarknaden återspeglar\r\nPolitiken måste snarast läggas om för att vända utvecklingen. Vi föreslår därfö\r\nfinansiell samordning mellan försäkringskassorna och sjukvården tillåts i hela\r\nen nationell vårdgaranti för att korta vårdköer och möjliggöra en snabbare åter\r\nett förstärkt rehabiliteringsarbete med sikte på en rehabiliteringsgaranti vari\r\nsnabba resursförstärkningar till försäkringskassorna,\r\nersättningsreglerna och deras tillämpning stramas upp,\r\narbetslinjen stärks genom att bedömningen av arbetsförmåga vid långa sjukfall i\r\nen dialog tas upp med arbetsmarknadens parter beträffande de avtalade tilläggsf\r\nstärkt utbildning i försäkringsmedicin för läkare,\r\nmöjligheterna att genom företagshälsovården bidra till ett minskat antal långa\r\nmöjligheterna att införa en obligatorisk privat försäkring mot arbetsolyckor bö\r\ndet förebyggande arbetet på arbetsplatserna ges en högre prioritet; detta gälle\r\nfler alternativa arbetsgivare inom den offentligt finansierade verksamheten för\r\nutökade möjligheter för den enskilde att påverka arbetstidens förläggning och b\r\nförbättrad kunskap om och ökade insatser mot kvinnors ohälsa.\r\nÖkad produktivitet\r\nGenom att göra det mer lönsamt för individen att utbilda sig, ta ansvar, arbeta\r\nFör företagen bör det bli mer lönsamt att investera i produktion, utveckla ny t\r\nGenom att förenkla regler och därigenom minska byråkrati och uppgiftslämnande k\r\nGenom att öppna för en mångfald utförare av offentliga välfärdstjänster kommer\r\nDen offentliga upphandlingen av varor kan förbättras och därmed samtidigt bidra\r\nGenom en stärkt konkurrens på såväl produkt- och tjänstemarknader  som finansie\r\nVi ser sammantaget en stor potential för tillväxt i att öka den faktiska syssel\r\nSunda finanser och stabila institutioner\r\nStatens utgifts- och skattekvot måste minska för att ge hushållen och företagen\r\nSocialförsäkringssystemen måste reformeras för att bli enklare, ekonomiskt mer\r\nDen offentliga bruttoskulden ska minska.\r\nKontrollen och tillsynen över såväl socialförsäkrings- och bidragssystemen som\r\nDet direkta sambandet mellan en fungerande lönebildning och höjda reallöner beh\r\nTilltron till rättsväsendet i stort behöver stärkas. Ökade resurser till polis\r\nFörtroendet för näringslivet måste stärkas\r\nUtan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter kan närings\r\nFörtroende kan byggas via lagar och regleringar, via tillsyn eller via etiska n\r\nFinansmarknadsutredningen konstaterade i mars år 2000 att \"det finns visserlige\r\nEftersom finansmarknaden och näringslivet i stort har en central betydelse för\r\nEn väl fungerande styrning av företagen förutsätter att skatter och regler ger\r\nVi ser bl.a. följande förändringar för att upprätta näringslivets förtroende oc\r\nNäringslivet måste ta ansvar för att en ordentlig diskussion kommer i gång om h\r\nEtt ökat användande av etiska analyser av börsbolag och andra företag som kompl\r\nInsiderlagstiftningen bör ses över.\r\nStärk Finansinspektionen  och ge den verkningsfulla påföljdsmöjligheter.\r\nÖkad öppenhet i företagens redovisning av bl.a. löner och förmåner bör ske i fö\r\nFöretagande\r\nBättre förutsättningar för företagande\r\nFör att ett ökat arbetsutbud skall omsättas i varaktig tillväxt krävs att det ä\r\nAntal företagare enligt arbetskraftsundersökningarna januari 1994-september 200\r\n100-tal , löpande 12-månaderstal\r\n\r\nKälla: SCB\r\nFör att fler livskraftiga företag skall startas behöver entreprenörskap uppmunt\r\nI den verksamhet som i dag till stor del bedrivs av offentliga monopol är behov\r\nEn fungerande konkurrens är en förutsättning för att resurser används på bästa\r\nFler och bättre genomförda offentliga upphandlingar skulle också kunna medföra\r\nLägre skatter på företag och företagande\r\nFåmansbolagsägare drabbas av högre skatt än andra. Därför måste de diskriminera\r\nGenerationsskiften i familjeföretag försvåras av höga skatter. Efter det att st\r\nKapitalbeskattningen måste lindras. Förmögenhetsskatten är en stor anledning ti\r\nDubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för svenska ä\r\nI växande företag utan stor egen kapitaltillgång har det varit vanligt att utfä\r\nMindre krångel\r\nNu är det länge sedan småföretagardelegationen kom med förslag till regelförenk\r\nMiljöprövning för att få tillstånd att driva en verksamhet kan i Sverige ta fle\r\nLägre kostnader\r\nFör att minska underskottet i statsbudgeten genomförde riksdagsmajoriteten en f\r\nBättre konkurrens\r\nKonkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör identifieras och avvec\r\nDet bör blir lättare att få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet stri\r\nPlan- och bygglagen bör ändras så att etablering av konkurrerande handel underl\r\nStora upphandlingar bör delas i fler order så att även mindre företag har en ch\r\nUpphandlingsreglerna bör ändras så att det klargörs under vilka förutsättningar\r\nFrigör offentlig sektor\r\nVerksamhet som i dag bedrivs i offentlig sektor kan hindra samma verksamhet som\r\nFör att bl.a. öppna för fler utförare av välfärdstjänster ska det offentliga st\r\nSocialförsäkringar i behov av reformer\r\nDagens socialförsäkringssystem behöver reformeras. Det behövs samordning, renod\r\nDe principer som bör ligga till grund för nödvändiga förändringar återfinns i b\r\nFör att stärka systemens legitimitet handlar det bl.a. om att få en ökad koppli\r\nSocialförsäkringsförmånerna måste lättare kunna följa den enskilde individen. I\r\nSystemen måste vara utformade så att de klarar olika typer av demografiska förä\r\nSystemen måste ha goda incitament inbyggda som stimulerar till arbete och inte\r\nSammanfattning av förslagen\r\nDen svenska uthålliga tillväxtpotentialen måste förbättras. Skattetrycket ligge\r\nMen det kanske allvarligaste svenska tillväxthindret är socialdemokratins låga\r\nDetta är huvudpunkterna i den ekonomiska politik vi vill genomföra.\r\nEtt brett program för att få människor i arbete igen.\r\nStimulans av det privata företagandet. Det krävs förändringar av skatter, avreg\r\nDet måste löna sig bättre att arbeta än vad det gör i dag. Det behövs mer, inte\r\nReformera de offentliga utgifterna. Kraven på hårdare prioritering gäller både\r\nBåde kvinnors och mäns möjligheter måste tas till vara. Det behövs betydande fö\r\nEn omfattande skattereform med lägre skatter och ett arbets- och tillväxtstimul\r\nEn omfattande avreglering för att frigöra människors skaparkraft.\r\nFörstärkt infrastruktur både i form av vägar och kunskap m.m.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här framfört om in\r\n2.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 bör ha följande lydels\r\nRiksdagen fastställer som mål för budgetpolitiken att det finansiella sparandet\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5 samt\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 5\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13 samt\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet har tidigare ställt upp på regeringens mål från mitten av 1990-tale\r\nFörutsättningarna för målet för de offentliga finanserna är i dag annorlunda. D\r\nVi anser att målet för de offentliga finanserna måste ta hänsyn till de ändrade\r\nUtöver detta anser vi att de förslag till överskottsmål som presenteras i reger\r\nMed det anförda tillstyrker vi förslagen i motionerna Fi240 (fp) yrkande 5 samt\r\n3.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10, 12 och 13,\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1\r\noch avslår motion\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nSom påpekas i Kristdemokraternas motion Fi241 ligger överskotten i den offentli\r\nFör oss kristdemokrater är sunda statsfinanser av central betydelse för den eko\r\nVi kristdemokrater anser också att statsskulden senast 2006 ska ha begränsats s\r\nUnder sin tid som statsråd tog f.d. finansministern Erik Åsbrink initiativ till\r\nDärmed tillstyrker jag motion Fi241 (kd) yrkandena 10, 12 och 13. Eftersom mots\r\n4.      Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål - avsnitt 2.3.1, punkt\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att nuvarande överskottsmå\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 5,\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 10 och 12,\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 5 samt\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1\r\noch avslår motionerna\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 13 och\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nStatsfinansernas saldo följer normalt konjunktursvängningarna. I en konjunkturn\r\nEnligt min mening måste statsfinanserna ha en sådan styrka att budgetöverskott\r\nNuvarande överskottsmål för de offentliga finanserna på i genomsnitt 2 % över e\r\nDärmed tillstyrker jag motion Fi242 (c) yrkande 5. Eftersom motsvarande förslag\r\n5.      Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (m)\r\nav Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen fastställer som delmål för det finansiella sparandet att överskottet\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4\r\noch avslår\r\nproposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 4\r\nliksom motion\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och 7.\r\nStällningstagande\r\nDe senaste årens utveckling i Sverige och Europa visar att budgetsaldomål utan\r\nModeraterna anser därför att en ordning baserad på ett mål för den konsoliderad\r\nÅrliga saldomål bör fastställas för det faktiska finansiella sparandet för de k\r\nModeraterna föreslår stramare årliga saldomål än regeringen för de år budgetpro\r\nDärmed tillstyrker vi motion Fi239 (m) yrkande 4 och avstyrker förslaget i budg\r\n6.      Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 - avsnitt 2.3.2, punkt 4 (fp\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 bör ha följande lydels\r\nRiksdagen fastställer att det finansiella sparandet i staten för 2004 beräknas\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena  6 och 7\r\noch avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet föreslår i sitt budgetalternativ ett nytt överskottsmål som avser f\r\nMed hänsyn till denna målformulering föreslår vi att det finansiella sparandet\r\nMed det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 6 och 7.\r\n7.      Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (m)\r\nav Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n5. Budgetförslagen för 2004\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)\r\n=utskottet\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\n=utskottet\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\n=utskottet\r\ng) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt inkomstskatt. Därme\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 10,\r\n2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1-8, 12, 33, 37 och 38 sa\r\n2003/04:A258 av Anders G Hökmark m.fl. (m) yrkande 2 och avslår proposition 200\r\nh) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)\r\n=utskottet\r\ni) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)\r\n=utskottet\r\nj) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om sänkt allmän löneavgift.\r\n2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 39 och avslår proposition 2\r\nk) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om höjd koldioxidskatt och e\r\n2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m),\r\n2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m),\r\n2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 9 och 13,\r\n2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m) yrkande 1, 2003/04:MJ\r\nl) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)\r\n=utskottet\r\nm) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)\r\n=utskottet\r\nn) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av\r\n=utskottet\r\no) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)\r\n=utskottet\r\np) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skatter på handelsgödsel\r\nq) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om privatinförsel av alkohol\r\n2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 30-32 samt 2003/04:Sk310\r\nr) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 7 om skattereduktion för utgif\r\n2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 34-36 och avslår proposit\r\ns) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det\r\nt) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\n=utskottet\r\nu) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m),\r\n2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m),\r\n2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m),\r\n2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m),\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 8 och 9,\r\n2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 14-29, 40 och 41,\r\n2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),\r\n2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m),\r\n2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkandena 2-4,\r\n2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 20,\r\n2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 19,\r\n2003/04:Kr282 av Kenth Olsson m.fl. (m) yrkande 13,\r\n2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 9 och 10 samt\r\n2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m) yrkandena 3, 4 och 7\r\nsamt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts\r\nStällningstagande\r\nMedan regeringen har få tillväxtbefrämjande förslag på sitt program vill vi med\r\nMedan regeringen med sin tredje sjuklönevecka demonstrerar handlingsförlamning\r\nMedan regeringen med sin expansiva reformpolitik gröpt ur statsfinanserna så at\r\nVi är inriktade på att öka tillväxten. Regeringen däremot tycks vara mer intres\r\nAtt som i dag beröva människor möjligheten att försörja sig på eget arbete inne\r\nSvenska låginkomsttagare kommer med regeringens politik även framöver att vara\r\nVi ökar arbetsutbudet genom att främja en flexibel arbetsmarknad och genom att\r\nDen moderata budgetpolitiken är inriktad på att åstadkomma ett starkare finansi\r\nFyra prioriteringar styr utformningen av vår politik.\r\nFör det första måste den offentliga skuldsättningen begränsas. Dagens höga skul\r\nFör det andra måste skatter sänkas. Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone\r\nFör det tredje måste transfereringssystemen stramas upp. Utgiftsutvecklingen i\r\nFör det fjärde måste resurser tillföras vård, skola och rättsväsende.\r\nVi moderater gör således en medveten prioritering. För oss är lägre skatter vik\r\nI sina huvuddrag är det moderata alternativet så utformat att skatterna sänks m\r\nFör oss moderater är skattesänkningar i grunden en fråga om människors frihet o\r\nModeraternas politik för att sänka de mest tillväxtskadliga skatterna kan samma\r\nSkatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks genom att det allmänna\r\nVi inför också ett särskilt kommunalt grundavdrag för barnfamiljer som är avset\r\nAv våra samlade skattesänkningar på netto 20 miljarder kronor svarar enbart des\r\nFör att stimulera arbetsviljan inför vi ett förvärvsavdrag med 12 % på pensions\r\nArbetsviljan stimuleras också av att marginaleffekterna vid inkomstbeskattninge\r\nVi sänker arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna för att på sikt avskaffa dem o\r\nVi avskaffar likaså de diskriminerande 3:12-reglerna för att stimulera nyföreta\r\nFörutom dessa tillväxtbefrämjande skattesänkningar vill vi moderater sänka bens\r\nMed en stram utgiftspolitik blir det möjligt att kombinera Moderata samlingspar\r\nSka rättstryggheten kunna förbättras måste polisen finnas där människor vistas\r\nÅklagarna har tillsammans med polisen ansvaret för samhällets brottsbekämpning.\r\nÄven domstolarna behöver förstärkning för att klara av måltillströmningen på et\r\nFör att kriminalvården ska fylla sin funktion måste antalet platser på häkten o\r\nModerata samlingspartiet avdelar nästa år 1,1 miljarder kronor mer än regeringe\r\nVi föreslår en tydlig kvalitetssatsning på skolan, med ett fritt skolval basera\r\nModerata samlingspartiet satsar nästa år 0,9 miljarder kronor mer än regeringen\r\nFör att komma till rätta med de långa vårdköerna inför vi en nationell vårdgara\r\nModerata samlingspartiet avdelar nästa år 2,7 miljarder kronor mer än regeringe\r\nSveriges underdimensionerade infrastruktur är till hinder för medborgarna och e\r\nDe senaste försvarsbesluten har varit underfinansierade. Nästa år ger därför Mo\r\nDe moderata skattesänkningarna och utgiftsökningarna finansieras med budgetförs\r\nDe utgiftsminskningar som följer av våra besparingsförslag och den kompensation\r\nSammanfattningsvis anser vi alltså att Moderata samlingspartiets förslag till i\r\nModerata samlingspartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nSlutligen stöder vi även Moderata samlingspartiets övriga förslag i detta samma\r\nRegeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a\r\n8.      Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (fp)\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 bör ha följande lydels\r\n5. Budgetförslagen för 2004\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\nDärmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 och avslår proposition 20\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2004, 2005\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och avslår proposition 20\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden enligt\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8, 28 och 29 samt avslår\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.7)\r\nRiksdagen godkänner den beräkning av förändring av anslagsbehållningar för 2004\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\n=utskottet\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\n=utskottet\r\ng) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om sänkt inkomstskatt. Därme\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 1 i denna del, 33 och 35,\r\nh) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)\r\n=utskottet\r\ni) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)\r\n=utskottet\r\nj) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)\r\n=utskottet\r\nk) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt och elskatt (avsnitt 3.7.2)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om höjd koldioxidskatt och e\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 34 och avslår proposition 2\r\nl) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)\r\n=utskottet\r\nm) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)\r\n=utskottet\r\nn) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av\r\n=utskottet\r\no) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)\r\n=utskottet\r\np) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)\r\n=utskottet\r\nq) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)\r\n=utskottet\r\nr) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 8 om skattereduktion för utgif\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 36 och avslår proposition 2\r\ns) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 4 och avslår proposition 20\r\nt) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 12 och avslår proposition 2\r\nu) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 31,\r\n2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd),\r\n2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) och\r\n2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 3, 8, 10, 11 och 13 samt\r\nStällningstagande\r\nSvensk budgetpolitik måste förändras. Sverige behöver en politik som kan skapa\r\nFolkpartiet liberalerna strävar efter förändring. Men vi tror inte på en återgå\r\nFler ska jobba.\r\nStatsskulden ska vara lägre.\r\nFler ska jobba\r\nSverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för företag\r\nVi ska ha lägre inkomstskattesatser - sänkt skatt för låginkomsttagare och sänk\r\nVi vill stimulera tillväxten av nya och starkare företag genom skattelättnader\r\nVi anser att Sverige ska vara ett attraktivt land att spara och investera i, äv\r\nFolkpartiet stöder principiellt idén om en grön skatteväxling. Vi ser emellerti\r\nArbetslösheten måste bekämpas och sysselsättningen öka. Fler människor ska helt\r\nParallellt bör den svenska utbildningspolitiken reformeras från grunden för att\r\nDen alarmerande ökningen av förtidspensioner i kombination med höga sjukskrivni\r\nArbetet med en stor socialförsäkringsreform bör startas omedelbart i syfte att\r\nFolkpartiet förordar en rad åtgärder som kommer att underlätta för nya företag\r\nKonkurrensen mellan företag i Sverige måste stärkas. Vi är övertygade om att en\r\nDet är enligt vår mening angeläget att Sverige driver kampen för global solidar\r\nStatsskulden ska minska\r\nGenom en radikal reformpolitik för jobb och företagande och en ansvarsfull budg\r\nVi visar i vårt budgetalternativ att genom en noggrann utgiftsgranskning kan ma\r\nVår budgetpolitik inriktar sig dessutom på att hålla statens finanser i balans\r\nSammanfattningsvis anser vi således att riksdagen bör bifalla motionerna Fi287\r\nFolkpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\n9.  Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n5. Budgetförslagen för 2004\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 2005 och\r\n2003/04:Fi241 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkande 4 samt avslår proposition 200\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)\r\n=utskottet\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\n=utskottet\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\n=utskottet\r\ng) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt inkomstskatt. Därme\r\n2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 8-13,\r\n2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2-4 och 7 samt 2003/04:Sf398\r\nh) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)\r\n=utskottet\r\ni) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)\r\n=utskottet\r\nj) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om sänkt allmän löneavgift.\r\n2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkande 25 och avslår proposition 200\r\nk) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om höjd koldioxidskatt och e\r\n2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 26-28,\r\n2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 8 och 9 samt 2003/04:Sk306 a\r\nl) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)\r\n=utskottet\r\nm) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)\r\n=utskottet\r\nn) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av\r\n=utskottet\r\no) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)\r\n=utskottet\r\np) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)\r\n=utskottet\r\nq) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)\r\n=utskottet\r\nr) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 9 om skattereduktion för utgif\r\n2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 33 och avslår proposition 2003\r\ns) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det\r\n2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1 och 29 samt avslår proposi\r\nt) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\n=utskottet\r\nu) Övriga motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd),\r\n2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd),\r\n2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),\r\n2003/04:Fi304 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkandena 2-7, 14-23, 31, 32, 34, 35\r\n2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkandena 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13-15 oc\r\n2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 4,\r\n2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7\r\nsamt avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av uts\r\nBudgetpolitikens allmänna inriktning\r\nKristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sver\r\nDen statliga budgetpolitiken bör inriktas på ett bättre finansiellt sparande ge\r\nFör att minska konjunkturkänsligheten i statens budget föreslår jag att regerin\r\nJag anser att det som anförs i Kristdemokraternas motion Fi241 om ett antal sär\r\nTillväxtpolitik\r\nDen tillväxtpolitik som Kristdemokraterna förespråkar karakteriseras av en bala\r\nTjänstesektorn ges nya möjligheter att växa genom en skattereduktion på 50 % fö\r\nEgendoms- och kapitalbeskattningen behöver snarast göras om. Förmögenhetsskatte\r\nDet svenska väg- och järnvägsnätet behöver en rejäl upprustning. Därför tillför\r\nFör att stimulera det mycket låga bostadsbyggandet behövs en helt ny inriktning\r\nSkattepolitik\r\nKristdemokraterna ser det som en viktig uppgift att skapa en skattestruktur som\r\nGrundavdraget i den kommunala beskattningen höjs till 30 000 kr. Höjningen omfa\r\nKristdemokraterna föreslår också ett generellt statligt förvärvsavdrag på 4 %.\r\nKristdemokraterna föreslår också att värnskatten avskaffas. Värnskatten är ett\r\nDen statliga fastighetsskatten avskaffas för småhus och bostadshyreshus. Reform\r\nGränsen för reseavdraget till och från jobbet bör också sänkas från dagens 7 00\r\nEn reformerad familjepolitik\r\nBarnens och familjernas behov är utgångspunkten för familjepolitiken. Alla ska\r\nKristdemokraterna föreslår förändringar inom familjeområdet som bl.a. innebär a\r\nBättre pensioner\r\nRegeringens okänsliga budgetsanering har drabbat många pensionärer hårt genom n\r\nKristdemokraterna föreslår som tidigare nämnt höjt grundavdrag med 30 000 kr oc\r\nKristdemokraterna anser vidare att inkomstprövningen av bostadstillägget för pe\r\nVården, omsorgen och utbildningsväsendet\r\nSjukvården och äldreomsorgen måste präglas av värdighet. Valfrihet, bättre utny\r\nKommunerna bör själva få bestämma över sin verksamhet. Därför föreslår Kristdem\r\nVillkoren för studerande bör förbättras. Höjning föreslås av studiebidraget för\r\nEn helt ny rehabiliteringsförsäkring bör införas snarast för att minska de höga\r\nEtt återupprättat rättsväsende\r\nDet krävs ökade resurser till rättsväsendet för att öka tryggheten, förebygga b\r\nFörstärkningar sker i alla delar av rättskedjan. Det brottsförebyggande arbetet\r\nSkattekvoten och utgiftstaket på längre sikt\r\nKristdemokraterna anser att det svenska skattetrycket, som är högst i världen,\r\nÄven de statliga utgifternas andel av BNP bör minska på längre sikt. Detta är e\r\nBudgeteringsmarginalen i regeringens förslag uppgår 2004 till rekordlåga 0,2 %\r\nI det följande visas Kristdemokraternas förslag till fördelning på utgiftsområd\r\nSammanfattningsvis anser jag att Kristdemokraternas budgetförslag för 2004 bör\r\nFi248, (kd), Fi282 (kd), Fi288 (fp, m, kd, c), Fi304 (kd) yrkandena 2-7, 14, 16\r\nKristdemokraternas förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\n10.     Budgetförslagen för 2004 - avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1, punkt 5 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n5. Budgetförslagen för 2004\r\na) Utgiftstak för staten (avsnitt 2.5.1)\r\nRiksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet\r\nb) Utgiftstak för den offentliga sektorn (avsnitt 2.5.2)\r\n=utskottet\r\nc) Fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden 2004 (avsnitt 2.6)\r\nRiksdagen beslutar om fördelning av utgifter för budgetåret 2004 på utgiftsområ\r\nd) Förändringar av anslagsbehållningar för 2004 (avsnitt 2.8)\r\n=utskottet\r\ne) Myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret (avsnitt 2.9)\r\n=utskottet\r\nf) Kassamässig korrigering (avsnitt 2.10)\r\n=utskottet\r\ng) Grön skatteväxling - sänkt inkomstskatt (avsnitt 3.3.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt inkomstskatt. Därm\r\n2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 2-6 och 8-11 samt avslår pro\r\nh) Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar (avsnitt 3.3.2)\r\n=utskottet\r\ni) Beskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet (avsnitt 3.3.5)\r\n=utskottet\r\nj) Grön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift (avsnitt 3.5.1)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om sänkt allmän löneavgift.\r\n2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 17 och 23 samt avslår propos\r\nk) Grön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m. (avsnitt 3.7.2)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om höjd koldioxidskatt och\r\n2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 19 och 30 samt avslår propos\r\nl) Energiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m. (avsnitt 3.7.3)\r\n=utskottet\r\nm) Kraftvärmebeskattningen (avsnitt 3.7.6)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om kraftvärmebeskattning. D\r\n2003/04:Fi255 (c) av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) och\r\n2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 32 samt avslår proposition 200\r\nn) Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen (av\r\n=utskottet\r\no) Avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft (avsnitt 3.7.8)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om avtrappning av energiska\r\np) Skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel (avsnitt 3.7.12)\r\nRiksdagen godkänner vad som anförs i reservation 10 om skatter på handelsgödsel\r\nq) Privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror (avsnitt 3.7.13)\r\n=utskottet\r\nr) Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommun\r\n=utskottet\r\ns) Beräkning av statsbudgetens inkomster för 2004 (avsnitt 3.10)\r\nRiksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 enligt det\r\nt) Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (avsnitt 4.1.28)\r\n=utskottet\r\nu) Motionsyrkanden om budgetförslagen för 2004\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c),\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 6,\r\n2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd),\r\n2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c),\r\n2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 1, 7, 14-16, 18, 21, 22, 24-28\r\n2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c),\r\noch avslår övriga motionsyrkanden som finns upptagna i förteckning över av utsk\r\nStällningstagande\r\nJag anser i likhet med vad som anförs i Centerpartiets motion Fi242 att Sverige\r\nSkattepolitiken ska, utifrån federalismens principer, bidra till en radikal omv\r\nCenterpartiet vill genomföra en omfattande inkomstskattereform genom att det nu\r\nFör att motverka skadliga marginaleffekter föreslår Centerpartiet att den statl\r\nCenterpartiet föreslår, i stället för avdrag, skatterabatter som är lika mycket\r\nCenterpartiet förespråkar en radikal omläggning där kommunerna får ett skattemä\r\nCenterpartiet vill förändra skatter för företag så att det blir enklare att sta\r\nSambeskattningen av förmögenhetsskatten bör avskaffas. För att stimulera kapita\r\nBeskattningen av riskkapital för småföretag bör lättas. Ett led i detta är att\r\nFör att finansiera skatteförslagen föreslår Centerpartiet minskade avsättningsm\r\nFörändrade skatter på byggande och boende ska leda till ökat byggande. För att\r\nFör att finansiera skattesänkningar på byggande och boende höjs reavinstbeskatt\r\nFörändrade skatter för miljö och hälsa är effektiva styrmedel för att komma til\r\nGenom höjda skatter för lågpriscigaretter, förbränning av osorterat avfall och\r\nDe av Centerpartiet föreslagna förändringarna på skatteområdet motsvarar nettos\r\nI det följande presenteras förslag inom de prioriterade områdena som inte ryms\r\nFör ökad rättstrygghet behövs fler poliser och en ny polishögskola samt ett åte\r\nCenterpartiet vill stimulera företagande och tillväxt genom att villkoren för s\r\nFör att få fler människor i arbete vill Centerpartiet införa de övergångsarbets\r\nEn viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt är investeringar i utbildning på alla\r\nÄven kommunikationer är en förutsättning för tillväxt. Centerpartiet föreslår ö\r\nLivskvalitet och hälsa är inte bara en vinst för enskilda individer, utan också\r\nSammanfattningsvis anser jag alltså att Centerpartiets förslag till inriktning\r\nSlutligen stöder jag även Centerpartiets övriga förslag i detta sammanhang liks\r\nRegeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är a\r\nCenterpartiets förslag till utgiftstak och utgiftsramar för 2004\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\n11.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4\r\nav Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner den i reservation 11 föreslagna preliminära fördelningen av\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,\r\noch avslår\r\nproposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplanen m.m. punkt 11\r\nliksom motionerna\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11,\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi biträder Moderata samlingspartiets förslag till preliminär fördelning av utg\r\nMed vårt budgetförslag vill vi uppnå de politiska mål som finns redovisade i vå\r\nDet moderata budgetalternativet innebär att den offentliga sektorns inkomster o\r\nVi satsar också ökade resurser som går direkt till skolor och sjukvård i ställe\r\nVi ser till att staten kan uppfylla sitt ansvar för trygghet på gator och torg.\r\nTotalt satsar vi närmare 13 respektive 18,5 miljarder kronor inom dessa områden\r\nUtgiftstaket för den offentliga sektorn bör under de närmaste tre åren minska m\r\nVi anser således att riksdagen bör bifalla vårt förslag i motion Fi239 (m) yrka\r\n12.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2005 och 2006 - avsn\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 bör ha följande lydels\r\nRiksdagen godkänner den i reservation 12 redovisade beräkningen av utgifterna p\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11\r\noch avslår proposition 2003/04:1 förslag till statsbudget, finansplan m.m. punk\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att statsbudgetens utgifter för åren 2005 och 2006 bör fördelas på utg\r\nVi konstaterar vidare att de utgiftsberäkningar som regeringen presenterar för\r\nMed det anförda tillstyrker vi förslagen i motion Fi240 (fp) yrkandena 9 och 11\r\n13.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 - avsnitt 4\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner den i reservation 13 föreslagna beräkningen av utgifter på\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 och avslår propositi\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att beräkningen av utgifterna på utgiftsområden för 200\r\nMed det anförda föreslår jag att motion Fi241 (kd) yrkandena 6 och 7 bifalls av\r\n14.     Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för år 2005 och 2006 - avsnit\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner den i reservation 14 föreslagna preliminära fördelningen av\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3 i denna del och avslår propo\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för\r\nGenom Centerpartiets politik kommer utgifterna för arbetslösheten att minska. V\r\nJag föreslår alltså att riksdagen bifaller motion Fi242 yrkande 3 i denna del o\r\n15.     Budgeteringsmarginalen - avsnitt 5.2, punkt 14 (fp)\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lyd\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i reservation 15. Därmed b\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.\r\nStällningstagande\r\nMed några års erfarenheter av hur budgetlagen och den nya budgetprocessen funge\r\nVi anser också att budgeteringsmarginalen ska användas på det sätt som den var\r\nVi anser även att det saknas en klar redovisning av statens framtida åtaganden.\r\nDet behövs en helt annan strategi för att hantera de offentliga åtagandena på e\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet motion Fi295 (fp) yrkandena 2, 3 och 6.\r\n16.     Omstrukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp)\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati\r\n2002/03:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 30.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen våren 2003 att man i samb\r\nRiksdagsmajoriteten godkände att statligt ägda bolag genom extra utdelningar sk\r\nRegeringen förutsattes göra en tydlig presentation varje år i budgetproposition\r\nVi konstaterar nu att regeringen i budgetpropositionen för 2004 inte har lämnat\r\nVi tolkar regeringens uteblivna redovisning i budgetpropositionen för 2004 som\r\nVad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Vi a\r\n17.     Vårpropositionens innehåll - avsnitt 5.5, punkt 17 (fp)\r\nav Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 bör ha följande lydel\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservati\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken ska beha\r\nDet är för oss uppenbart att den förändring av riksdagens arbetsprocess och den\r\nMot denna bakgrund kan vi konstatera att de krav som Folkpartiet anser att man\r\nVi anser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi har\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nBudgetpropositionen 2004\r\nI proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 föreslår regeringen i förs\r\nvad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2004\r\n1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken\r\n2. att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssy\r\n3. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004, 20\r\n4. att riksdagen fastställer målet för 2004 för det finansiella sparandet i den\r\n5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 ta upp lån enligt lagen (\r\n6. att riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i\r\n7. att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 20\r\n8. att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2004 (av\r\n9. att riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden\r\n10. att riksdagen godkänner beräkningen av förändring av anslagsbehållningar fö\r\n11. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005\r\n12. att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssysteme\r\n13. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om lån i Riksgälds\r\n14. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om krediter för my\r\n15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 för Sjunde AP-fondens verk\r\n16. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004, med de begränsningar so\r\n17. att riksdagen godkänner att på statsbudgeten för 2003 uppförda reservations\r\nvad gäller skattefrågor\r\n27. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild skattereduktio\r\n28. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottsl\r\n29. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:4\r\n30. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1\r\n31. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1\r\n32. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (19\r\n33. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1\r\n34. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1\r\n35. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:7\r\n36. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1\r\n37. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:5\r\n38. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av inkomstskatt\r\n39. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1\r\n40. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\nI propositionen volym 1, avsnitt 2 yrkande 9 föreslår regeringen att riksdagen\r\nbeslutar om fördelning a\r\nv utgifterna för budgetåret 2004 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen\r\n anfört i avsnitt 6.2, ta\r\nbell 6.5.\r\nRegeringen föreslår i yrkande 11 att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter\r\n på utgiftsområden för budg\r\netåren 2005 och 2006 (avsnitt 6.2 tabell 6.5).\r\nRamen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse för år 2004 skall, enligt tabell 6.5\r\nUtgifter 2004-2006, uppgå\r\ntill  7 896 299 000 kronor. För åren 2005 och 2006 beräknas ramen till 7 844\r\nmiljoner kronor respektive\r\n 8 218 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati och delar av politikområdet\r\nMediepolitik som i övrigt\r\ningår i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I utgiftsområde\r\n 1 ingår även en del av p\r\nolitikområdet Samepolitik som i övrigt ingår i utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutand\r\ne näringar. Vidare ingår i utgiftsområde 1 de på politikområde ofördelade\r\nanslagen Kungliga hov- och slott\r\nsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens\r\nförvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän,\r\n justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt\r\nExpertgruppen för EU-fr\r\någor.\r\nNärmare om utgiftsområde 1\r\nI politikområdet Demokrati ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och\r\nDatainspektionens verksamheter\r\n. Vidare ingår betalning av statens kostnader för valsedlar och annat\r\nvalmaterial samt ersättningar til\r\nl vissa myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med\r\nallmänna val. Ingår gör o\r\nckså tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting\r\noch kommunbibliotek sa\r\nmt en satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning. För 2004 ingår i\r\npolitikområdet en demokratisatsni\r\nng, som bl.a. kommer att innehålla insatser för att öka valdeltagandet i\r\nEuropaparlamentsvalet 2004. I\r\npolitikområdet ingår 2004 även särskilda medel till riksdagspartierna för att\r\ninformera om Europaparlamen\r\ntsvalet.\r\nRegeringen föreslår att anslagen inom politikområdet för år 2004 skall uppgå\r\ntill totalt 298,7 miljoner kr\r\nonor. För år 2005 beräknas anslagen till sammanlagt 83,2 miljoner kronor och för\r\n år 2006 till 347,3 miljo\r\nner kronor. De stora skillnaderna i utgiftsutvecklingen under perioden 2004-2006\r\n beror på att det år 2\r\n004 och 2006 genomförs val till Europaparlamentet respektive allmänna val.\r\nFör de delar av politikområdet Mediepolitik som hör till utgiftsområde 1\r\nföreslår regeringen anslag för år 2\r\n004 på totalt 664,7 miljoner kronor. Av politikområdet ingår anslagen till\r\nPresstödsnämnden och Taltidnin\r\ngsnämnden, presstöd, stöd till radio- och kassettidningar, Radio- och TV-verket\r\nsamt Granskningsnämnden\r\nför radio och TV i utgiftsområdet. För år 2005 beräknas anslaget för dessa delar\r\n av politikområdet Mediepol\r\nitik till 665,3 miljoner kronor och för år 2006 till 665,8 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår att anslaget till Sametinget, som ingår i politikområdet\r\nSamepolitik, skall uppgå til\r\nl 17,7 miljoner kronor för år 2004. För år 2005 beräknas anslaget till 18,1\r\nmiljoner kronor och för år 2006\r\n till 18,3 miljoner kronor.\r\nI utgiftsområdet ingår även anslag som inte omfattas av indelningen i\r\npolitikområden, eftersom regeringe\r\nn inte fastställer några mål för dem. Det gäller anslagen Kungliga hov- och\r\nslottsstaten, Regeringskansli\r\net m.m., Stöd till politiska partier, Riksdagens ledamöter och partier m.m.,\r\nRiksdagens förvaltningskos\r\ntnader och Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen samt Expertgruppen för\r\nEU-frågor. Regeringen föresl\r\når att ramen för dessa anslag skall uppgå till 6 915,3 miljoner kronor för år\r\n2004. För år 2005 beräknas ans\r\nlaget till 7 077,8 miljoner kronor och för år 2006 till 7 186,5 miljoner kronor.\r\nMotionerna\r\nFörslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nBelopp i miljoner kronor\r\nModerata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) en\r\nsänkning för utgiftsområd\r\ne 1 med 864 miljoner kronor jämfört med förslagen i budgetpropositionen. I\r\nmotionen anförs att Regerings\r\nkansliet har expanderat de senaste åren. Det gäller i synnerhet de politiskt\r\nrelaterade befattningarna\r\n. Enligt motionärernas uppfattning finns det skäl att hålla tillbaka expansionen\r\n av Regeringskansliet.\r\nDärför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening återgå till samma\r\ndimensionering som före det sven\r\nska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att det finns anledning att\r\n ifrågasätta att regerin\r\ngens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för anslaget till\r\nRegeringskansliet. Stödpartierna får\r\n, liksom övriga oppositionspartier, parti- och kanslistöd. De bör kunna\r\nfinansiera sina samordningskans\r\nlier med dessa medel.\r\nI motionen anförs också att anslaget till riksdagens informationsavdelning bör\r\nreduceras. Det är inte påk\r\nallat att informationsavdelningen har den omfattning den har i dag. Det\r\nhuvudsakliga ansvaret för den\r\n information som gäller den politiska verksamheten i riksdagen åvilar riksdagens\r\n partier.\r\nMotionärerna anser också att en särskild upplysningskampanj om kommunismens\r\nbrott mot mänskligheten bör g\r\nenomföras.\r\nI motionen föreslås också att partistödet avvecklas successivt. För år 2005\r\nföreslås en minskning av stödet t\r\nill en fjärdedel av det nuvarande anslaget. För år 2006 föreslås att stödet dras\r\n ned med ytterligare en fj\r\närdedel. Vidare motsätter sig motionärerna att 10 miljoner kronor anslås i\r\nsamband med valet till Europa\r\nparlamentet 2004.\r\nI motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det första bör\r\nenligt motionärerna tas år 2005.\r\n Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att\r\npresstödet avskaffas kommer Pr\r\nesstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt motionen\r\navvecklas. För att underlätta\r\navvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten avskaffas. I\r\nmotion 2003/04:K424 av G\r\nunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas. Det\r\nanförs vidare i den motionen\r\n att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och\r\nkassettidningar bör överföras till\r\n Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av ett\r\navskaffande av presstödet.ll\r\ntöpø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det\r\nförsta bör enligt motionärerna tas år\r\n2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med att\r\npresstödet avskaffas komm\r\ner Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt\r\nmotionen avvecklas. För att under\r\nlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten\r\navskaffas. I motion 2003/04:K424\r\n av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör avvecklas.\r\nDet anförs vidare i den mot\r\nionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio- och\r\nkassettidningar bör överföras\r\n till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får påverkas av\r\nett avskaffande av presstöd\r\net. förpø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två steg. Det\r\n första bör enligt motionärerna t\r\nas år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I och med\r\n att presstödet avskaffas\r\n kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör enligt\r\nmotionen avvecklas. För att\r\nunderlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att reklamskatten\r\navskaffas. I motion 2003/04\r\n:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör\r\navvecklas. Det anförs vidare i de\r\nn motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till radio-\r\noch kassettidningar bör öve\r\nrföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får\r\npåverkas av ett avskaffande av pr\r\nesstödet.kanspø  ò  @I motionen föreslås även att presstödet avvecklas i två\r\nsteg. Det första bör enligt motionär\r\nerna tas år 2005. Resterande belopp bör därefter lyftas ur budgeten år 2006. I\r\noch med att presstödet avs\r\nkaffas kommer Presstödsnämnden inte längre att fylla någon funktion. Den bör\r\nenligt motionen avvecklas. F\r\nör att underlätta avvecklingen av presstödet föreslår motionärerna att\r\nreklamskatten avskaffas. I motion 2\r\n003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att även Taltidningsnämnden bör\r\navvecklas. Det anförs vidar\r\ne i den motionen att de uppgifter som rör fördelningen av statligt stöd till\r\nradio- och kassettidningar\r\n bör överföras till Kammarkollegiet då detta stöd, enligt motionärerna, inte får\r\n påverkas av ett avskaffande\r\n av presstödet.radepø  #   °ú  8+\r\n                                   Enligt motionärernas uppfattning finns det\r\nskäl att hålla tillbaka expansionen\r\n av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet enligt motionärernas mening\r\nåtergå till samma dimensio\r\nnering som före det svenska ordförandeskapet i EU. Vidare anser motionärerna att\r\n det finns anledning at\r\nt ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier finansieras inom ramen för\r\nanslaget till Regeringska\r\nnsliet. Stödpartierna får, liksom övriga oppositionspartier, parti- och\r\nkanslistöd. De bör kunna finansie\r\nra sina samordningskanslier med dessa medel.ksdã   b  @Modeb  @ samlingspartiet\r\nföreslår i sin partimotion Fi\r\n239 yrkande 6 (delvis) en sänkning för utgiftsområde 1 med 864 miljoner kronor\r\njämfört med förslagen i bud\r\ngetpropositionen. I motionen anförs att Regeringskansliet har expanderat de\r\nsenaste åren. Det gäller i\r\nsynnerhet de politiskt relaterade befattningarna. Enligt motionärernas\r\nuppfattning finns det skäl att\r\nhålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet. Därför bör Regeringskansliet\r\nenligt motionärernas mening\r\n återgå till samma dimensionering som före det svenska ordförandeskapet i EU.\r\nVidare anser motionärerna a\r\ntt det finns anledning att ifrågasätta att regeringens stödpartiers kanslier\r\nfinansieras inom ramen för\r\nanslaget till Regeringskansliet. Stödpartierna får, liksom övriga\r\noppositionspartier, parti- och kansli\r\nstöd. De bör kunna finansiera sina samordningskanslier med dessa medel.äknC   \r\n  °ú  H2\r\n          samlingspartiet föreslår i sin partimotio\r\nBeträffande åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på\r\nsammanlagt 1 209 miljoner krono\r\nr respektive 1 245 miljoner kronor (yrkande 7 delvis).\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 yrkande 13 (delvis) en\r\nsänkning av ramen för utgift\r\nsområdet för år 2004 med 1 277 miljoner kronor jämfört med förslaget i\r\nbudgetpropositionen. I fråga om pres\r\nstödet föreslås en minskning med 425 miljoner kronor med hänvisning till att det\r\n nu råder en helt ny situ\r\nation i förhållande till vad som gällde när det infördes. Anslaget till\r\nRegeringskansliet m.m. bör minskas\r\n med 800 miljoner kronor anser Folkpartiet, eftersom det under den\r\nsocialdemokratiska regeringen vux\r\nit starkt, särskilt vad gäller den politiska verksamheten. Efter\r\nordförandeskapet i EU kan Regeringskan\r\nsliet krympas enligt Folkpartiet. Partiet anser också att de samordningsvinster\r\nsom sammanslagningen\r\nmed utrikesförvaltningen medför bör utnyttjas. Vidare föreslår Folkpartiet\r\nliberalerna en minskning av pa\r\nrtistödet med 30 miljoner kronor för år 2004 för att minska partiernas beroende\r\nav staten. För vart och e\r\ntt av åren 2005 och 2006 föreslås besparingar inom utgiftsområdet på sammanlagt\r\n1 277 miljoner kronor res\r\npektive 1 277 miljoner kronor (yrkande 11 delvis).\r\nKristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 att ramen för utgiftsområdet\r\nminskas med 631 miljoner kro\r\nnor för år 2004 jämfört med regeringens förslag (yrkande 5 delvis). Partiet\r\nanser att presstödet kan minsk\r\nas med totalt 20 miljoner kronor. I sammanhanget anförs att partiet stöder\r\ndistributionsstödet till lörd\r\nagsutdelning. Vidare förespråkas i motionen att det införs ett exemplarstöd för\r\npostdistribuerade tidning\r\nar med 2 kr per distribuerat exemplar. Anslaget till Regeringskansliet bör\r\nminskas med 605 miljoner k\r\nronor för år 2004, eftersom utveckling och anpassning av Regeringskansliet\r\nenligt Kristdemokraterna ka\r\nn ske genom organisationsförändringar och rationaliseringar. I avvaktan på ett\r\ntydliggörande av målen för\r\nDatainspektionens verksamhet anser partiet att besparingar kan göras på 6\r\nmiljoner kronor. Besparingar\r\nna på utgiftsområdet för år 2005 uppgår till 676 miljoner kronor och för år 2006\r\n till samma belopp (yrkande\r\n 7 delvis).\r\nCenterpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en minskning\r\nav utgiftsramen för år 20\r\n04 med 900 miljoner kronor. I motion 2003/04:K414 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)\r\nanges att Centerpart\r\niet vill öka anslaget 27:2 Presstöd med 1 miljon kronor i förhållande till\r\nregeringens förslag. Vidare för\r\neslås i den motionen att anslaget 90:5 Regeringskansliet minskas med 900\r\nmiljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringens förslag. Därvid anförs bl.a. att tidigare sammanslagningar av\r\ndepartement borde ge min\r\nskade kostnader genom effektiviseringar under den kommande treårsperioden.\r\nEnligt motionärerna är det äv\r\nen nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna besparingar inom\r\nRegeringskansliet. För åren 2005 och 20\r\n06 föreslår partiet minskningar med 880  miljoner kronor respektive 890 miljoner\r\n kronor (yrkande 3 del\r\nvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 2004 beslutar om utgiftsramen\r\n för utgiftsområde 1 Rik\r\nets styrelse i enlighet med vad som anförs i budgetpropositionen volym 1,\r\navsnitt 6.2, tabell 6.5, dv\r\ns. 7 896 299 000 kronor.\r\nVidare tillstyrker utskottet att riksdagen för budgetåren 2005 och 2006\r\ngodkänner regeringens förslag ti\r\nll preliminära ramar för utgiftsområde 1 som riktlinjer för regeringens\r\nbudgetarbete. Dessa ramar föreslås\r\n uppgå till 7 844 miljoner kronor respektive 8 218 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motionerna Fi239\r\nyrkandena 6 och 7 (m), F\r\ni240 yrkandena 11 och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3\r\n(c) i berörda delar.\r\nAvvikande meningar\r\nUtgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för 2005 och 2006 (m)\r\nGunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:\r\nRegeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nbudgetåret 2004 och förslag till\r\npreliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i\r\nmotionerna Fi240 yrkandena 11\r\n och 13 (fp), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I\r\n stället bör riksdagen b\r\nifalla Moderata samlingspartiets förslag i motion Fi239 yrkandena 6 och 7. Vårt\r\nställningstagande inneb\r\när att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 032 miljoner kronor till\r\nutgiftsområdet och för åren 2005 o\r\nch 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 635 miljoner\r\n kronor respektive 6 973\r\nmiljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.\r\nUtgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006\r\n(fp)\r\nTobias Krantz (fp) och Martin Andreasson (fp) anför:\r\nRegeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nbudgetåret 2004 och förslag till\r\npreliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i\r\nmotionerna Fi239 yrkandena 6\r\noch 7 (m), Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I\r\nstället bör riksdagen bifa\r\nlla Folkpartiet liberalernas förslag i motion Fi240 yrkandena 11 och 13. Vårt\r\nställningstagande innebär\r\natt riksdagen för budgetåret 2004 anvisar 6 619 miljoner kronor till\r\nutgiftsområdet och för åren 2005 och\r\n 2006 godkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 567 miljoner\r\nkronor respektive 6 941 mi\r\nljoner kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.\r\nUtgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar för åren 2005 och 2006\r\n (kd)\r\nIngvar Svensson (kd) anför:\r\nRegeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nbudgetåret 2004 och förslag till\r\npreliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i\r\nmotionerna Fi239 yrkandena 6\r\noch 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi242 yrkande 3 (c) bör avslås. I\r\nstället bör riksdagen bi\r\nfalla Kristdemokraternas förslag i motion Fi241 yrkandena 5 och 7. Vårt\r\nställningstagande innebär att ri\r\nksdagen för budgetåret 2004 anvisar 7 265 miljoner kronor till utgiftsområdet\r\noch för åren 2005 och 2006\r\ngodkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 7 168 miljoner kronor\r\nrespektive 7 542 miljoner\r\n kronor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.\r\nUtgiftsramen budgetåret 2004 och preliminära utgiftsramar åren 2005 och 2006 (c)\r\nKerstin Lundgren (c) anför:\r\nRegeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nbudgetåret 2004 och förslag till\r\npreliminära ramar för utgiftsområdet för åren 2005 och 2006 samt förslagen i\r\nmotionerna Fi239 yrkandena 6\r\noch 7 (m), Fi240 yrkandena 11 och 13 (fp) och Fi241 yrkandena 5 och 7 (kd) bör\r\navslås. I stället bör rik\r\nsdagen bifalla Centerpartiets förslag i motion Fi242 yrkande 3. Vårt\r\nställningstagande innebär att riksd\r\nagen för budgetåret 2004 anvisar 6 996 miljoner kronor till utgiftsområdet och\r\nför åren 2005 och 2006 god\r\nkänner en preliminär utgiftsram för utgiftsområde 1 på 6 964 miljoner kronor\r\nrespektive 7 328 miljoner kr\r\nonor som riktlinjer för regeringens budgetarbete.\r\nBilaga 5\r\nSkatteutskottets yttrande\r\n2003/04:SkU1y\r\nSkattefrågor i budgetpropositionen för 2004\r\nTill finansutskottet\r\nSammanfattning\r\nUtskottet tillstyrker att regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet\r\ngenomförs med viss justering av\r\n förslaget om kraftvärmebeskattning och har inte någon invändning mot de\r\nbedömningar som regeringen redov\r\nisar. När det gäller statsstödsprövningen av industrins procentuella\r\nskatterabatter anför utskottet att k\r\nommissionens godkännande bör avvaktas innan de föreslagna ändringarna sätts i\r\nkraft.\r\nEn grön skatteväxling genomförs och innebär att skatter och avgifter på\r\nförvärvsinkomster sänks med 2 miljar\r\nder kronor. Alla som betalar inkomstskatt får en skattereduktion på 200 kr och\r\nföretagen får en sänkning\r\nav den allmänna löneavgiften med 0,12 %. För att skapa utrymme för ytterligare\r\nskatteåtgärder begränsas upp\r\nräkningen av den statliga inkomstskattens skiktgränser inför inkomståret 2004.\r\nDen gynnsamma förmånsbeskattningen av miljövänliga bilar och skattefriheten för\r\nnordiska sjömän i viss traf\r\nik förlängs och förslag aviseras om en begränsning av skattefriheten för\r\nlånedatorer och om en slopad skat\r\ntefrihet för tandvårdsförmån. Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid\r\ndubbel bosättning kommer at\r\nt ses över.\r\nPå området för kapitalinkomst- och egendomsbeskattning aviseras förslag om\r\nslopad arvsskatt mellan makar\r\n, en retroaktiv komplettering av begränsningsregeln för fastighetsskatt på\r\nsmåhus så att den även omfattar\r\n förmögenhetsskatt, en dämpningsregel för fastighetsskatten, en skattereduktion\r\nvid miljöinvesteringar, e\r\nn justering av beskattningen av samfällighetsinkomster, en anpassning av\r\nskattereglerna till den nya\r\ntredimensionella fastighetsbildningen och en utvidgning av uppskovsmöjligheten\r\nvid köp av nybildade bo\r\nstadsrätter.\r\nFör företagen och deras ägare aviseras förslag om förändringar i reglerna om\r\nfördelning av inkomst mellan k\r\napital och tjänst (de s.k. 3:12-reglerna), slopade villkor för lättnad vid gåva\r\nav företagstillgångar, ändr\r\ningar i reglerna för lågbeskattade utländska företag (CFC-beskattning),\r\ninförande av en avdragsrätt för utd\r\nelningen på insatsemitterat kapital i kooperativa ekonomiska föreningar, ett\r\nomedelbart avdrag för utgi\r\nfter för reparation och underhåll av näringsfastighet och uttryckliga\r\nskatteregler för värdering av lager\r\n av finansiella instrument. I fråga om arbetsgivares avdragsrätt för\r\npensionskostnader aviseras en begr\r\nänsning av avdragsrätten vid överlåtelse av pensionsutfästelser.\r\nSom en del i den gröna skatteväxlingen höjs koldioxidskatten och elskatten för\r\nhushåll och servicesektor.\r\n Koldioxidskatten höjs med 18 % och elskatten med 1 öre per kWh. Drivmedel\r\nundantas från koldioxidskatt\r\nehöjningen eller kompenseras med sänkt energiskatt. Industrins skattebelastning\r\nhålls oförändrad genom en\r\n höjning av skatterabatten, vilket kräver ett godkännande enligt\r\nstatsstödsreglerna. Utskottet konstater\r\nar i sitt yttrande att kommissionens ställningstagande ännu inte föreligger och\r\nanför att ett godkännande\r\n bör avvaktas innan höjningen av industrins procentuella skatterabatter sätts i\r\nkraft.\r\nI den gröna skatteväxlingen ingår vidare en höjning av dieselskatten med 10 öre\r\nper liter, en höjning av b\r\nekämpningsmedelsskatten med 10 kr per kg och en höjning av elskatten för\r\nindustri m.m. med 0,5 öre per k\r\nWh. Den senare höjningen genomförs den 1 juli 2004. Härutöver genomförs en\r\nindexuppräkning av samtliga ska\r\nttesatser.\r\nPå energi- och miljöskatteområdet redovisar regeringen förutsättningarna för en\r\nfortsatt grön skatteväxling,\r\n särskilt i fråga om näringslivets energibeskattning.\r\nDe koldioxidneutrala drivmedlen bör enligt en bedömning av regeringen befrias\r\nfrån både energiskatt och\r\nkoldioxidskatt, och dessa villkor bör gälla redan fr.o.m. 2004. Regeringen avser\r\n vidare att ansöka hos\r\nkommissionen om undantag för den lägre elskatten i norra Sverige.\r\nKalk- och cementbranschens tidsbegränsade undantag förlängs och bedöms inte\r\nkräva något tillstånd när det ny\r\nligen antagna energiskattedirektivet träder i kraft den 1 januari 2004.\r\nVindkraftens miljöbonus trappa\r\ns av enligt en särskild plan som är föremål för överläggningar med kommissionen.\r\n Bedömningar lämnas om avfall\r\nsskatten och om skatten på naturgrus.\r\nKraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får\r\nmöjlighet att göra avdrag efter\r\n samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i\r\negen verksamhet och det\r\n fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och\r\nvärmeproduktion. När det gäller försla\r\nget om att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta\r\nbränslen mellan värmeleveranser\r\n till industrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för\r\n att klargöra om förslage\r\nt kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.\r\nFör övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för privatinförsel av\r\nalkoholdrycker och tobaksvaro\r\nr. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för\r\nbredbandsanslutning förlängs.ks\r\nNär `ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för\r\nprivatinförsel av alkoholdrycker och tob\r\naksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten. Skattereduktionen för\r\nbredbandsanslutning för\r\nlängs.försla`ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i reglerna för\r\n privatinförsel av alkoholdrycker\r\n och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten.\r\nSkattereduktionen för bredbandsanslu\r\ntning förlängs.skaffa`ú  â  @För övriga punktskatter föreslås förändringar i\r\nreglerna för privatinförsel av alkoh\r\noldrycker och tobaksvaror. Vidare redovisas en bedömning av reklamskatten.\r\nSkattereduktionen för bredb\r\nandsanslutning förlängs.ning a`ú  ³   H2\r\n                                         8+\r\n                                            en mellan värmeleveranser till\r\nindustrin och annan produktion före\r\nslår utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov\r\ntill negativa effekter f\r\nör fjärrvärmeverken.ömó   R  @KrafR  @meverkens energieffektiva produktion\r\nunderlättas genom att de får möjlig\r\nhet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt avskaffas\r\navdraget för el som används i\r\n egen verksamhet och det fria valet mellan insatta bränslen vid fördelningen\r\nmellan el- och värmeproduk\r\ntion. När det gäller förslaget om att det fria valet skall avskaffas även vid\r\nfördelning av insatta bränsl\r\nen mellan värmeleveranser till industrin och annan produktion föreslår utskottet\r\n att detta skjuts upp f\r\nör att klargöra om förslaget kan ge upphov till negativa effekter för\r\nfjärrvärmeverken.\r\n                  C       S   (@\r\n                                 H\r\n2\r\n  meverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet\r\natt göra avdrag efter samma\r\n regler som industrin. Samtidigt avskaffas avdraget för el som används i egen\r\nverksamhet och det fria\r\nvalet mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion.\r\nNär det gäller förslaget om\r\n att det fria valet skall avskaffas även vid fördelning av insatta bränslen\r\nmellan värmeleveranser till\r\nindustrin och annan produktion föreslår utskottet att detta skjuts upp för att\r\nklargöra om förslaget kan\r\nge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.e    R  @KrafR\r\n@meverkens energieffektiva produktion\r\n underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som\r\nindustrin. Samtidigt avsk\r\naffas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet mellan\r\ninsatta bränslen vid förde\r\nlningen mellan el- och värmeproduktion. När det gäller förslaget om att det fria\r\n valet skall avskaffas äv\r\nen vid fördelning av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och\r\nannan produktion föreslår\r\n utskottet att detta skjuts upp för att klargöra om förslaget kan ge upphov till\r\n negativa effekter för fjärrvärmeverken.siã\r\n  ó   °ú\r\nSlutligen överväger regeringen omfattande insatser mot skattefusk som berör en\r\nrad områden som redovisas\r\n i propositionen.\r\nNär det gäller statsbudgetens utgifter behandlar utskottet utgiftsramen för\r\nutgiftsområde 3 Skatt, tull\r\noch exekution. Utskottet biträder regeringens förslag till utgiftsram för 2004\r\noch beräkningen av utgift\r\nerna för 2005 och 2006.\r\nVid yttrandet fogas avvikande meningar från (m), (fp), (kd) och (c).\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\nSTATSBUDGETENS INKOMSTER\r\nSkattepolitikens inriktning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas,\r\nKristdemokraternas och Cent\r\nerpartiets förslag om inriktning av skattepolitiken.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen anförs (avsnitt 1.7) att skatternas främsta syfte är att\r\nfinansiera välfärden och att de\r\nsamtidigt skall stimulera till arbete och investeringar och till en uthållig\r\nutveckling samt bidra ti\r\nll minskade ekonomiska och sociala klyftor.\r\nUnder kommande år prioriterar regeringen förbättringar för löntagarna och\r\nsmåföretagen. Det skattepolitiska\r\n arbetet kommer att vara inriktat på fyra områden: globaliseringen, småföretagen\r\n och insatser mot skatte\r\nfusk samt grön skatteväxling.\r\nDen fortsatta globaliseringen ställer enligt vad som anförs det svenska\r\nskattesystemet inför utmaningar\r\n. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag\r\npå dagens nivå är möjligt me\r\nn att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med\r\nstora offentliga utgifter\r\n krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta\r\när en förutsättning om mar\r\nginalskatterna skall kunna hållas nere på olika strategiska områden av betydelse\r\n för en god ekonomisk ti\r\nllväxt.\r\nRegeringen aviserar en reformering av de s.k. 3:12-reglerna i två steg. Fr.o.m.\r\ninkomståret 2004 höjs d\r\nen s.k. klyvningsräntan med två procentenheter och inkomståret 2005 tas ett\r\nandra steg. Inriktningen är\r\natt särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger\r\ndessa åtgärder en skattelättna\r\nd på 1 miljard kronor. Generationsskiften kommer att underlättas genom ändringar\r\n i gåvobeskattningen, oc\r\nh det pågår ett arbete med Förenklingsutredningens förslag till reformerade\r\nskatteregler för handelsbolag\r\n.\r\nRegeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.\r\nSkattefusk snedvrider konku\r\nrrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen\r\n ett hot mot välfärden. R\r\negeringen överväger omfattande insatser mot skattefusk. Prioriteringarna rör\r\nsvartarbete inom byggsekto\r\nrn, oredovisade inkomster inom kontanthandeln, momsfusk, skatteundandraganden i\r\ninternationella konc\r\nerner, internationellt informationsutbyte samt möjligheten av s.k.\r\nschablonbeskattning.\r\nRegeringen lägger fram ett förslag till grön skatteväxling 2004 med en höjning\r\nav koldioxidskatten med 18\r\n % för hushåll och servicesektorn. en höjning av elskatten med 1 öre per kWh för\r\n hushåll och servicesektor\r\nn, en höjning av elskatten med 0,5 öre per kWh för tillverkningsindustrin,\r\nväxthusnäringen och lantbruket\r\n från den 1 juli 2004, en höjning av dieselskatten med 10 öre per liter och en\r\nhöjning av skatten på bekäm\r\npningsmedel med 10 kr per kg.\r\nDe redovisade skattehöjningarna växlas 2004 mot skattesänkningar för individer\r\noch företag.\r\nAndra förändringar som aviseras gäller bl.a. ett avskaffande av arvsskatten\r\nmellan makar, en dämpningsre\r\ngel för fastighetsskatten och en begränsning av förmögenhetsskatten på småhus.\r\nDen senare förändringen skall\r\n kunna tillämpas redan från inkomståret 2003.\r\nFrån och med den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från de allmänna\r\nEG-reglerna för privatinförsel a\r\nv alkohol och tobak. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av\r\ngränshandeln och den illegala han\r\ndeln.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkandena 8 och 9 av Bo Lundgren m.fl.\r\n(m) anförs att målen f\r\nör Moderaternas ekonomiska politik är att öka levnadsstandarden och den\r\nlångsiktiga tillväxten, att garan\r\ntera en god trygghet för alla medborgare och att upprätthålla ekonomisk\r\nstabilitet. Motionärernas strate\r\ngi för tillväxt går ut på att det alltid skall löna sig bättre att arbeta än att\r\n leva på bidrag, att det ska\r\nll gå att leva på sin lön, att det skall löna sig att utbilda sig och att\r\nföretagsklimatet skall vara det\r\n bästa tänkbara. Den långsiktiga inriktningen av skattepolitiken bör vara att\r\nskatterna sänks till samma\r\nnivå som i andra jämförbara industriländer. Motionärerna anför att de skatter\r\nsom är mest skadliga för tillv\r\näxten bör sänkas först, och de prioriterar inkomstskattesänkningar genom\r\nförbättrat grundavdrag, höjd brytpu\r\nnkt och ett avskaffat andra steg i den statliga inkomstskatteskalan.\r\nDet allmänna grundavdraget höjs på sikt till 50 000 kr för alla. Under år 2004\r\nuppgår avdraget till mellan\r\n 19 200 kr och 34 200 kr beroende på inkomst. Gränsen för uttag av statlig\r\ninkomstskatt höjs successivt,\r\n och det andra steget i skalan slopas. Ett extra grundavdrag på 8 000 kr per\r\nbarn införs år 2004, och a\r\nvdraget ökas sedan gradvis under budgetperioden till 12 000 kr per barn.\r\nBeskattningen av fastigheter är enligt vad som anförs principiellt felaktig\r\neftersom skatten tas ut in\r\nnan någon inkomst uppkommit och innebär dessutom att hela den reala\r\nvärdeökningen tas i anspråk. Fastighe\r\ntsskatten bör därför avskaffas, och motionärerna föreslår att den sänks för\r\nsmåhus och flerfamiljshus med 0,2\r\n % år 2004 och med ytterliggare 0,1 % åren 2005 och 2006. Vidare införs ett tak\r\nför fastighetsskatteutta\r\nget. Schablonintäkten för bostadsrättsföreningar avskaffas.\r\nEn avdragsrätt för hushållsnära tjänster, t.ex. reparationer på huset eller\r\nhjälp att hämta på dagis, skapar\r\nförutsättningar för människor med vanliga inkomster att kunna köpa dessa\r\ntjänster. För tjänster utförda i hem\r\nmet införs därför en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden på maximalt 50\r\n000 kr per hushåll.\r\nDrivmedelsbeskattningen medför att arbetsresor blir dyrare och att utrymmet för\r\numgänge med familj och\r\nvänner krymper. Skatten på såväl bensin som diesel bör sänkas till europeisk\r\nnivå, och skatterna sänks med 7\r\n0 öre per liter inklusive moms med början år 2004.\r\nFöretagandeklimatet förbättras genom minskat krångel och skärpt konkurrens.\r\nArvs-, gåvo- och förmögenhetsska\r\ntterna sänks för att på sikt avskaffas. Skatten på aktieutdelningar avskaffas\r\nstegvis. På detta sätt under\r\nlättas generationsskiften i företag, stimuleras investeringar och förbättras\r\nenligt vad som anförs villko\r\nren för svenskt ägande av svenska företag. Genom slopade klyvningsregler\r\n(3:12-reglerna) får mindre föret\r\nag bättre villkor som är mer lika dem som gäller för större företag, och\r\nnyföretagandet stimuleras.\r\nMotionärerna anför att energiskatter bör tas ut i konsumentledet eftersom\r\nbeskattningen då blir konkurre\r\nnsneutral mellan olika energiproducenter och mellan olika bränslen. Eftersom den\r\n extra energiskatt so\r\nm tas ut på produktionskapaciteten i kärnkraftverk bryter mot denna princip\r\nföreslår de att den tas bort\r\n på sikt och sänks redan nästa år.\r\nBeskattningen av diesel som används i jord- och skogsbruk och\r\nentreprenadmaskiner sänks till samma niv\r\nå som i våra främsta konkurrentländer, och skatterna på växtnäring och växtskydd\r\n slopas för att ge det svensk\r\na jordbruket rimliga konkurrensförutsättningar.\r\nNär de skattefria införselkvantiteterna av öl, vin och sprit från andra\r\nEU-länder stiger är det viktigt at\r\nt anpassa de svenska alkoholskatterna till omvärldens nivåer, inte minst för att\r\n den svenska bryggerinär\r\ningen skall kunna konkurrera på lika villkor med utländska producenter. Vidare\r\när anpassningen viktig f\r\nör att kunna bibehålla skattebaserna i Sverige och för att fortsatt kunna föra\r\nen kraftfull alkoholpolit\r\nik. Skattesatserna för alkoholdrycker sänks därför den 1 januari 2004.\r\nI Folkpartiet liberalernas motioner Fi240 yrkande 31 och Fi305 yrkande 13 av\r\nLars Leijonborg m.fl. (\r\nfp) anförs att skattesystemet måste vara lätt att förstå och bygga på generella\r\nskattesatser och likformig\r\nhet. Detta ökar rättvisan och minskar motiven att försöka hitta vägar att\r\nkringgå beskattningen. En reform\r\nering av skattesystemet föreslås i syfte att bidra till att ge människor större\r\nmakt över sina liv och up\r\npmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och eget\r\nansvar. Detta är enligt vad\r\n som anförs nödvändigt om en grund skall kunna läggas för en högre ekonomisk\r\ntillväxt. Ett internationellt\r\nkonkurrenskraftigt skattesystem för jobb och företagande kräver ett stegvis\r\nsänkt skattetryck.\r\nInriktningen är sänkt skatt för låginkomsttagare och sänkta marginalskatter.\r\nBarnfamiljernas försörjningsbör\r\nda bör enligt vad som anförs speglas i beskattningen. Skatten skall sänkas på\r\nindividuellt ägande och ris\r\nksparande och på företagande och företagare. Ett mål som bör uppfyllas är att de\r\n flesta inkomsttagarna bar\r\na skall betala kommunalskatt och att den högsta marginalskatten skall vara 50 %.\r\nDen högsta marginalskatten sänks med 5 procentenheter genom att det andra steget\r\n i den statliga inkoms\r\ntskatteskalan slopas. Vidare flyttas skiktgränsen för uttag av statlig\r\ninkomstskatt upp och läggs vid i\r\nnkomster på ca 340 000 kr per år. För låg- och medelinkomsttagare sänks\r\ninkomstskatten genom ett förvärvsav\r\ndrag mot kommunalskatten på 2 % av inkomsten. Motionärerna räknar med att\r\nförslagen ger över 1 miljon ska\r\nttebetalare lägre marginalskatt.\r\nEn tung del av skatten på arbete utgörs enligt vad motionärerna anför av\r\narbetsgivaravgifterna och en lån\r\ngsiktig inriktning är därför att den del av arbetsgivaravgifterna som är ren\r\nskatt skall tas bort. I ett\r\n första steg föreslår motionärerna att arbetsgivaravgifterna i den privata\r\ntjänstesektorn sänks med 5 milj\r\narder kronor.\r\nFör att Sverige skall vara ett attraktivt land att spara och investera i vill\r\nmotionärerna på sikt avsk\r\naffa förmögenhetsskatten. Som ett första steg sänks den genom att\r\nsambeskattningen av makar avskaffas. I\r\n ett andra steg höjs fribeloppet till 2,1 miljoner kronor. I ett tredje steg\r\navskaffas förmögenhetsskat\r\nten helt. Ett långsiktigt kompetens- och pensionssparande stimuleras genom att\r\navdragsrätten för inbeta\r\nlningar höjs från ett halvt till ett basbelopp.\r\nSkatten på aktiesparande avskaffas på sikt, och detta påbörjas genom en stegvis\r\nsänkning av skattesatsen\r\nför enskilda personers aktieutdelning.\r\nSverige behöver en ny politik som tar till vara den stora potential för\r\nföretagande och tillväxt som fin\r\nns genom att underlätta för nya företag att bildas och för små och medelstora\r\nföretag att växa. Regeringen\r\nhar aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna blir dock i\r\nhuvudsak kvar och även orättvi\r\nsan i beskattning mellan små och stora företag. Den skattelindring som\r\nregeringen föreslår är dessutom en\r\nligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år\r\ninnan den får full verkan. Mot\r\nionärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår\r\ndärför att fåmansbolagsreglerna före\r\nnklas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa\r\nuppnås mellan beskattningen a\r\nv små och större företag.\r\nLindringar i gåvoskatten genomförs för att underlätta arvsskiften i\r\nfamiljeföretag.\r\nEn skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och skapar enligt\r\nvad som anförs en marknad för\r\n nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där mycket\r\narbete utförs svart i dag.\r\nrs `ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs och\r\nskapar enligt vad som anförs en mark\r\nnad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och där\r\nmycket arbete utförs svart i\r\n dag.dan `ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster införs\r\noch skapar enligt vad som anförs e\r\nn marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en efterfrågan och\r\ndär mycket arbete utförs s\r\nvart i dag. fin`ú  â  @En skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster\r\ninförs och skapar enligt vad som a\r\nnförs en marknad för nya företag inom en sektor där det redan finns en\r\nefterfrågan och där mycket arbete u\r\ntförs svart i dag.katt`ú  s   °ú  8+\r\n                                     och stora företag. Den skattelindring som\r\nregeringen föreslår är dessutom enl\r\nigt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att det kommer att ta 23 år innan\r\n den får full verkan. Moti\r\nonärerna vill att småföretagen skall få det lättare redan nu och föreslår därför\r\n att fåmansbolagsreglerna fören\r\nklas och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en rättvisa\r\nuppnås mellan beskattningen av\r\n små och större företag.örsta #       >\r\n                                         8+\r\n                                            behöver en ny politik som tar till\r\nvara den stora potential för föret\r\nagande och tillväxt som finns genom att underlätta för nya företag att bildas\r\noch för små och medelstora f\r\nöretag att växa. Regeringen har aviserat lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga\r\n reglerna blir dock i hu\r\nvudsak kvar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den\r\nskattelindring som reger\r\ningen föreslår är dessutom enligt vad som anförs utformad på ett sådant sätt att\r\n det kommer att ta 23 år inn\r\nan den får full verkan. Motionärerna vill att småföretagen skall få det lättare\r\nredan nu och föreslår därför a\r\ntt fåmansbolagsreglerna förenklas och att skattebördan på småföretagare\r\nsamtidigt sänks så att en rättvisa up\r\npnås mellan beskattningen av små och större företag.basbel3          @Sver\r\n@behöver en ny politik som tar t\r\nill vara den stora potential för företagande och tillväxt som finns genom att\r\nunderlätta för nya företag a\r\ntt bildas och för små och medelstora företag att växa. Regeringen har aviserat\r\nlättnader i 3:12-reglerna.\r\n De krångliga reglerna blir dock i huvudsak kvar och även orättvisan i\r\nbeskattning mellan små och stora\r\nföretag. Den skattelindring som regeringen föreslår är dessutom enligt vad som\r\nanförs utformad på ett sådan\r\nt sätt att det kommer att ta 23 år innan den får full verkan. Motionärerna vill\r\natt småföretagen skall få d\r\net lättare redan nu och föreslår därför att fåmansbolagsreglerna förenklas och\r\natt skattebördan på småföretagar\r\ne samtidigt sänks så att en rättvisa uppnås mellan beskattningen av små och\r\nstörre företag.fas föC      H2\r\n                                8+\r\n                                   behöver en ny polit\r\nFastighetsskatten är enligt vad som anförs orimlig till sin utformning och nivå.\r\n Motionärerna kräver att\r\nfastighetsskatten reformeras för att på sikt avskaffas. Fastighetsskatten sänks\r\nfrån 1,0 % av taxeringsv\r\närdet till 0,8 % för småhus och från 0,5 % till 0,3 % för flerfamiljshus.\r\nTaxeringsförfarandet reformeras\r\noch fortsatta stegvisa sänkningar skall ske.\r\nMotionärerna är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med\r\n höjda skatter på energi oc\r\nh annat som belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Eftersom Sverige redan har\r\n betydande energiskatte\r\nr måste dock arbetet vara inriktat på att arbeta för en gemensam koldioxidskatt\r\ninom EU, i förlängningen\r\nglobalt. Det är vidare enligt vad som anförs viktigt att skatteväxlingen inte\r\nleder till oavsiktliga ef\r\nfekter på inkomstfördelningen. De höjda energiskatter på hushåll som regeringen\r\nföreslår kommer främst att b\r\näras av barnfamiljer medan kompensationen - sänkt inkomstskatt på 200 kr om året\r\n - tillfaller alla. Moti\r\nonärerna går därför emot de föreslagna extra höjningarna av hushållens\r\nenergiskatter och den föreslagna redu\r\nktionen av inkomstskatten.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nanförs att varje enskild p\r\nerson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och\r\ngrundläggande värden. Dessa värden s\r\nom liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål\r\nsom att värna våra liv och v\r\når hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa\r\nfamiljers och enskildas e\r\nkonomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller\r\nfrånhända dem friheten och\r\nvalmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål\r\nför politiken att utforma s\r\nkatterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan\r\n leva på sin lön. Vidare bör\r\nde val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte\r\npåverkas negativt av kombina\r\ntionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För\r\natt detta skall vara möj\r\nligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De\r\nföreslår en rad åtgärder på ska\r\nttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av\r\n sin lön och därmed få möjli\r\nghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.\r\nEtt rakt grundavdrag till 30 000 kr vid beräkningen av den kommunala\r\ninkomstskatten införs och ger enl\r\nigt vad som anförs förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och\r\ninnebär exempelvis en viktig f\r\nörbättring för sommar- eller extraarbetande ungdomar.\r\nEn skattereduktion införs för låg- och medelinkomsttagare på 3 600 kr per år för\r\n pensionsgrundande inkomst\r\ner upp till 283 200 kr. Reduktionen trappas därefter av med 2 procentenheter på\r\ninkomster och upphör vi\r\nd årsinkomster på 463 200 kr.\r\nEtt generellt statligt förvärvsavdrag införs och avräknas mot kommunalskatten på\r\n inkomster av anställning\r\neller näringsverksamhet motsvarande 4 % av denna inkomst. Avdraget ersätter\r\nregeringens kompensation f\r\nör pensionsavgiften. Från år 2005 höjs förvärvsavdraget till 5 %.\r\nDet andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas stegvis och är\r\nhelt avskaffat fr.o.m. år\r\n 2007. Det bör vara en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än\r\nhälften av en inkomstökning i\r\nskatt. Det är enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett\r\nskattesystem som gör att utbildni\r\nng lönar sig.\r\nGränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom\r\nföreslås en skattereduktion på 50\r\n% för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,\r\nFolkpartiet och Centern.på 5\r\nÚ  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom\r\nföreslås en skattereduktion på 5\r\n0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,\r\nFolkpartiet och Centern.X\r\nú  Ú  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom\r\nföreslås en skattereduktion på 5\r\n0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,\r\nFolkpartiet och Centern.X\r\nú  Ú  @Gränsen för reseavdraget sänks från dagens 7 000 till 5 000 kr. Dessutom\r\nföreslås en skattereduktion på 5\r\n0 % för hushållen vid köp av tjänster i en motion tillsammans med Moderaterna,\r\nFolkpartiet och Centern.X\r\nú  Û   H2\r\n          8+\r\n             nkomstökning i skatt. Det är enligt vad som anförs en\r\nframtidsinvestering att ha ett skattesystem\r\nsom gör att utbildning lönar sig.ter pS\r\n  C   è4\r\n         8+\r\n            upphör vid årsinkomster på 463 200 kr. gû       H2\r\n                                                               8+\r\n                                                                  m anförs föru\r\ntsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär exempelvis en\r\nviktig förbättring för sommar- e\r\nller extraarbetande ungdomar.ät\r\n  c   H2\r\n         8+\r\n            om möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör d\r\ne val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte\r\npåverkas negativt av kombinat\r\nionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För\r\natt detta skall vara möjl\r\nigt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De\r\nföreslår en rad åtgärder på skat\r\ntepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av\r\nsin lön och därmed få möjlig\r\nhet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation. .k. grö³   Ò  @I\r\nKrÒ  @emokraternas motion\r\nFi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person\r\noch familj har såväl rätt\r\n som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som\r\nliv, hälsa, kunskap, sanni\r\nng, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår\r\nhälsa, ordna ett boende, sk\r\naffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas\r\nekonomiska förutsättningar kan\r\nvara detsamma som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och\r\nvalmöjligheten att förverkliga\r\n dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma\r\nskatterna på ett sådant sätt att\r\n så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de\r\n val människor vill göra, ex\r\nempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen\r\n av statliga och offen\r\ntliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt\r\nmåste enligt motionärerna\r\ns mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på\r\nskattepolitikens område i syfte\r\natt inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få\r\nmöjlighet att påverka och få kontro\r\nll över sin ekonomiska situation.   Ò  @I KrÒ  @emokraternas motion Fi304\r\nyrkandena 2-7 av Alf Svensson m.f\r\nl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar att\r\n förverkliga allmänna och\r\ngrundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc.\r\n går hand i hand med våra\r\nlivsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa\r\nutbildning, bilda familj etc. Att\r\nbegränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara detsamma\r\nsom att allvarligt begräns\r\na eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa värden\r\noch livsmål. Det är ett vikt\r\nigt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många som\r\nmöjligt, enskilda och familj\r\ner, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka\r\neller minska sin arbetstid,\r\n inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler.\r\nMarginaleffekterna måste m\r\ninska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening\r\nbeskattningen kraftigt reducer\r\nas. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att\r\ninkomsttagare skall få behålla en stör\r\nre del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över sin\r\nekonomiska situation.S en stör\r\n2\r\n  8O\r\n     emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs\r\natt varje enskild person\r\n och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och grundläggande\r\n värden. Dessa värden som li\r\nv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål som att\r\n värna våra liv och vår häls\r\na, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa familjers\r\n och enskildas ekonom\r\niska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller\r\nfrånhända dem friheten och valmöj\r\nligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål för\r\npolitiken att utforma skatte\r\nrna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan leva\r\n på sin lön. Vidare bör de va\r\nl människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas\r\nnegativt av kombinatione\r\nn av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För att\r\ndetta skall vara möjligt\r\nmåste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår\r\nen rad åtgärder på skattepo\r\nlitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin\r\nlön och därmed få möjlighet\r\natt påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.#   Ò  @I KrÒ\r\n@emokraternas motion Fi304 yrkande\r\nna 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har\r\n såväl rätt som ansvar a\r\ntt förverkliga allmänna och grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa,\r\nkunskap, sanning, frihet et\r\nc. går hand i hand med våra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna\r\nett boende, skaffa utbildni\r\nng, bilda familj etc. Att begränsa familjers och enskildas ekonomiska\r\nförutsättningar kan vara detsamma\r\n som att allvarligt begränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att\r\n förverkliga dessa värden\r\noch livsmål. Det är ett viktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett\r\nsådant sätt att så många som m\r\nöjligt, enskilda och familjer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor\r\nvill göra, exempelvis öka e\r\nller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga\r\noch offentliga regler.\r\n Marginaleffekterna måste minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt\r\nmotionärernas mening besk\r\nattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens\r\nområde i syfte att inkomstta\r\ngare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få möjlighet att\r\npåverka och få kontroll över sin ek\r\nonomiska situation.ó   ã   H2\r\n                              8+\r\n                                  första stycket om bränslen tillämpas även på\r\nråtallolja, dock att återbetalning a\r\nv energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75\r\nprocent av den koldioxidsk\r\natt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.      #   \"\r\n @Best\"  @lserna i första st\r\nycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt\r\nmedges till ett belopp som mo\r\ntsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på\r\nbränsle som avses i 2 kap.\r\n1 § första stycket 3 a.        Bestämmelserna i första stycket om bränslen\r\ntillämpas även på råtallolja, dock\r\n att återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den\r\nenergiskatt och 75 procent\r\n av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första\r\nstycket 3 a.      C   ³   h4\r\n                             8+\r\n                                e\r\nn digital infrastruktur som kommer alla till del.  Kunskaper är viktiga för\r\ntillväxt och välfärd i hela l\r\nandet. Anslagen till utbildning och forskning höjs.   Û\r\n\r\nI motion Fi308 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att det är angeläget\r\n att det förslag till yr\r\nkesfiskaravdrag som lades fram i SOU 1999:3 om yrkesfiskets konkurrenssituation\r\ninförs så snabbt som m\r\nöjligt. Sedan några år tillbaka ligger ärendet hos EU-kommissionen. Regeringen\r\nbör verka för att påskynda y\r\nrkesfiskaravdragets införande.\r\nOm Sverige skall klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som\r\n vågar anställa och vidare\r\nutvecklas. Skattepolitiken skall inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De\r\n skattesänkningar som bör\r\nprioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som\r\nkapital. Om Sverige långs\r\niktigt skall vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det\r\ninte att ha kvar skatter\r\n som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet.\r\nDet internationella perspe\r\nktivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som\r\navsevärt avviker från omvärldens\r\n.\r\nMotionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas. I ett första steg\r\navvecklas effekten av sambeskat\r\ntningen av förmögenhet genom att fribeloppet för sambeskattade par höjs till 3\r\n000 000 kr fr.o.m. år 2004\r\n. Därefter avvecklas förmögenhetsskatten med 0,5 procentenhet ned till 1,0 %\r\ntill år 2005 och ytterligar\r\ne ned 0,25 procentenheter till 0,75 % år 2006 för att sedan slopas helt.\r\nBeskattningen på avkastning på aktier avvecklas stegvis med en halvering av\r\nfysiska och juridiska pers\r\noners utdelningsskatt 2005 och med sikte på ett fullständigt slopande år 2006.\r\nÅtgärden finansieras delvi\r\ns genom en höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %.\r\nPersoner som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m. år 2004 skall\r\nha möjlighet till skatte\r\nreduktion (riskkapitalavdrag), ett avdragsgillt sparande på ett etableringskonto\r\n för framtida företagss\r\ntart införs och bundet kapital befrias från arvsskatt.\r\nDieselskatten sänks till 1 kr per liter för att skapa rättvisa konkurrensvillkor\r\n för jord- och skogsbruk\r\net.\r\nI Centerpartiets motioner Fi242 yrkande 6 och Fi306 yrkande 1 av Maud Olofsson\r\nm.fl. (c) anförs att s\r\nkatter bör fungera så effektivt som möjligt och inte förhindra tillväxt, att\r\nskattesystemet bör upplevas s\r\nom rättvist, att skattesystemet bör vara genomskinligt, tydligt och\r\nförutsägbart, att ett högt skattetryc\r\nk ger minskad personlig frihet och att skatter bör användas för att korrigera\r\nför marknadsmisslyckanden,\r\n framför allt inom miljöpolitiken. Motionärerna föreslår en skattereform i syfte\r\n att öka rättvisan, stimule\r\nra till arbete, öka det individuella självbestämmandet samt ge kommunerna\r\nstabila skattebaser.\r\nDen nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och\r\nnedtrappning i inkoms\r\ntskikten med låga och medelstora inkomster ger enligt vad som anförs upphov till\r\n negativa marginaleffe\r\nkter, och motionärerna föreslår att avdraget ersätts med en skatterabatt på 9\r\n000 kr, vilket motsvarar et\r\nt grundavdrag på ungefär 30 000 kr.\r\nVidare föreslås en särskild förvärvsrabatt på 9 600 kr år 2004 för att lindra\r\nbeskattningen för främst låg- och\r\n medelinkomsttagare och för att undvika skadliga marginaleffekter. Fullt utbyggd\r\n uppgår förvärvsrabatten\r\n till 10 800 kr. Förvärvsrabatten ges enbart för inkomster från förvärvsarbete\r\neller företagande. En förvärvs\r\nrabatt på arbetsinkomsten blir enligt vad som anförs en viktig stimulans för den\r\n som är arbetslös att ta\r\nett arbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid.\r\nAvdragen för resekostnader, pensionssparande, m.m. omvandlas till\r\nskatterabatter. Avdrag har störst sk\r\natteeffekt hos höginkomsttagare eftersom de har högre marginalskatt. Genom att\r\nersätta avdragen med ska\r\ntterabatter på ca 35 % (pensionssparande 40 %) räknar motionärerna med en\r\nbesparing som räcker till att\r\nsänka den statliga inkomstskatten med 3 procentenheter. Möjligheten att göra\r\navdrag för övriga kostnader\r\nunder tjänst slopas.\r\nMotionärerna anför att det startas för få företag i Sverige i dag.\r\nFörmögenhetsskatten diskriminerar svensk\r\na företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt kontraproduktiva.\r\nSkadliga skatter skall bo\r\nrt eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande. Sverige behöver\r\n fler entreprenörer och fle\r\nr småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det kapitalbeskattade\r\nutrymmet med 1,8 miljarder krono\r\nr under perioden. Detta uppnås genom en justering av kapitalunderlaget för\r\nklyvningsreglerna och genom\r\n att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över statslåneräntan. Viljan\r\natt starta egna företag stim\r\nuleras och premieras genom ett skattefritt starta-eget-sparande på upp till 40\r\n000 kr om året, totalt\r\nhögst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till skattefritt sparande\r\ninför en företagsstart får\r\n i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40 000 kr om året i tre\r\når.\r\nFörmögenhetsskatten missgynnar enligt vad som anförs svenskt ägande och\r\navskaffas därför på sikt. I ett förs\r\nta steg slopas sambeskattningen och sänks skattesatsen från 1,5 till 1,0 % från\r\når 2004. Som en del i sän\r\nkta boendeskatter beskattas endast halva taxeringsvärdet av småhus.\r\nMotionärerna anför att Sveriges jordbrukare befinner sig i en ogynnsam\r\nkonkurrenssituation jämfört med j\r\nordbrukare i andra EU-länder. För att säkra en framtida utveckling av en jord-\r\noch skogbruksnäring med h\r\nög internationell status och trovärdighet sänks dieselskatten till 1 kr per\r\nliter och slopas skatten på\r\nhandelsgödsel.\r\nArvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m. den 1\r\njuli 2003, och för att u\r\nnderlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten helt\r\ni skatteklass 1 år 2004.e\r\noXú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan fr.o.m.\r\n den 1 juli 2003, och för a\r\ntt underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och gåvoskatten\r\nhelt i skatteklass 1 år 20\r\n04.ogXú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan redan\r\nfr.o.m. den 1 juli 2003, och\r\nför att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och\r\ngåvoskatten helt i skatteklass 1\r\når 2004.r Xú  Ú  @Arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas med verkan\r\nredan fr.o.m. den 1 juli 2003,\r\n och för att underlätta småföretagens generationsskiften avskaffas arvs- och\r\ngåvoskatten helt i skattekla\r\nss 1 år 2004.a Xú  ë   H2\r\n                          8+\r\n                              jord- och skogbruksnäring med hög internationell\r\nstatus och trovärdighet sänks die\r\nselskatten till 1 kr per liter och slopas skatten på handelsgödsel. hS\r\n  C   è4\r\n         8+\r\n             Den som inte utnyttjar m\r\nöjligheten till skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett\r\npersonligt riskkapitalavdra\r\ng på upp till 40 000 kr om året i tre år.katteS   «   è@\r\n                                                         8+\r\n erna anför att det startas för få företag i Sverige\r\ni dag. Förmögenhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna\r\nför småbolagsägare är direk\r\nt kontraproduktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte\r\nstår i vägen för företaga\r\nnde. Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens\r\nägare får en ökning av det kapit\r\nalbeskattade utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås\r\ngenom en justering av kap\r\nitalunderlaget för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15\r\nprocentenheter över stat\r\nslåneräntan. Viljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett\r\nskattefritt starta-eget-\r\nsparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte\r\nutnyttjar möjligheten till\r\n skattefritt sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt\r\nriskkapitalavdrag på upp till 4\r\n0 000 kr om året i tre år.igt oû\r\n                                  ª  @Motiª  @erna anför att det startas för få\r\nföretag i Sverige i dag. Förmöge\r\nnhetsskatten diskriminerar svenska företagare, och skattereglerna för\r\nsmåbolagsägare är direkt kontraprod\r\nuktiva. Skadliga skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen\r\n för företagande. Sverige\r\n behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en\r\nökning av det kapitalbeskattade\r\n utrymmet med 1,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en\r\njustering av kapitalunderlag\r\net för klyvningsreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15\r\nprocentenheter över statslåneräntan. V\r\niljan att starta egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt\r\nstarta-eget-sparande på u\r\npp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar\r\nmöjligheten till skattefritt\r\n sparande inför en företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag\r\npå upp till 40 000 kr om\r\nåret i tre år.mande£   3   H2\r\n                              8+\r\n                                 erna anför att det startas för få företag i\r\nSverige i dag. Förmögenhetsskatten di\r\nskriminerar svenska företagare, och skattereglerna för småbolagsägare är direkt\r\nkontraproduktiva. Skadlig\r\na skatter skall bort eller reformeras så att de inte står i vägen för\r\nföretagande. Sverige behöver fler en\r\ntreprenörer och fler småföretag. Fåmansbolagens ägare får en ökning av det\r\nkapitalbeskattade utrymmet med 1\r\n,8 miljarder kronor under perioden. Detta uppnås genom en justering av\r\nkapitalunderlaget för klyvnings\r\nreglerna och genom att klyvningsräntan höjs till 15 procentenheter över\r\nstatslåneräntan. Viljan att start\r\na egna företag stimuleras och premieras genom ett skattefritt\r\nstarta-eget-sparande på upp till 40 000\r\nkr om året, totalt högst 120 000 kr. Den som inte utnyttjar möjligheten till\r\nskattefritt sparande inför\r\nen företagsstart får i stället ett personligt riskkapitalavdrag på upp till 40\r\n000 kr om året i tre år.e e\r\nnl«      9\r\n             8+\r\n                s mening beskattningen kraftigt reduceras. De föreslår en rad\r\nåtgärder på skattepolitikens område i\r\nsyfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av sin lön och därmed få\r\nmöjlighet att påverka och få\r\nkontroll över sin ekonomiska situation.S   Ó   H2\r\n                                                  8O\r\n                                                     emokraternas motion Fi304\r\nyrkandena 2-7 av Alf Svensson\r\n m.fl. (kd) anförs att varje enskild person och familj har såväl rätt som ansvar\r\n att förverkliga allmänna\r\noch grundläggande värden. Dessa värden som liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet\r\netc. går hand i hand med\r\nvåra livsmål som att värna våra liv och vår hälsa, ordna ett boende, skaffa\r\nutbildning, bilda familj etc.\r\nAtt begränsa familjers och enskildas ekonomiska förutsättningar kan vara\r\ndetsamma som att allvarligt be\r\ngränsa eller frånhända dem friheten och valmöjligheten att förverkliga dessa\r\nvärden och livsmål. Det är ett\r\nviktigt mål för politiken att utforma skatterna på ett sådant sätt att så många\r\nsom möjligt, enskilda och fa\r\nmiljer, kan leva på sin lön. Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis\r\nöka eller minska sin arbets\r\ntid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler.\r\nMarginaleffekterna mås\r\nte minska. För att detta skall vara möjligt måste enligt motionärernas mening\r\nbeskattningen kraftigt red\r\nuceras. De föreslår en rad åtgärder på skattepolitikens område i syfte att\r\ninkomsttagare skall få behålla en\r\n större del av sin lön och därmed få möjlighet att påverka och få kontroll över\r\nsin ekonomiska situation.# n\r\nÒ  @I KrÒ  @emokraternas motion Fi304 yrkandena 2-7 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nanförs att varje enskild p\r\nerson och familj har såväl rätt som ansvar att förverkliga allmänna och\r\ngrundläggande värden. Dessa värden s\r\nom liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet etc. går hand i hand med våra livsmål\r\nsom att värna våra liv och v\r\når hälsa, ordna ett boende, skaffa utbildning, bilda familj etc. Att begränsa\r\nfamiljers och enskildas e\r\nkonomiska förutsättningar kan vara detsamma som att allvarligt begränsa eller\r\nfrånhända dem friheten och\r\nvalmöjligheten att förverkliga dessa värden och livsmål. Det är ett viktigt mål\r\nför politiken att utforma s\r\nkatterna på ett sådant sätt att så många som möjligt, enskilda och familjer, kan\r\n leva på sin lön. Vidare bör\r\nde val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte\r\npåverkas negativt av kombina\r\ntionen av statliga och offentliga regler. Marginaleffekterna måste minska. För\r\natt detta skall vara möj\r\nligt måste enligt motionärernas mening beskattningen kraftigt reduceras. De\r\nföreslår en rad åtgärder på ska\r\nttepolitikens område i syfte att inkomsttagare skall få behålla en större del av\r\n sin lön och därmed få möjli\r\nghet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation.ó   ã   H2\r\n                                                                          8+\r\nförsta stycket om bränslen tilläm\r\npas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt medges till ett\r\nbelopp som motsvarar den e\r\nnergiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses\r\ni 2 kap. 1 § första styc\r\nket 3 a.      #   \"  @Best\"  @lserna i första stycket 2 tillämpas även på\r\nråtallolja, dock att återbetalning av e\r\nnergiskatt medges till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent\r\nav den koldioxidskatt\r\n som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.\r\nBestämmelserna i första stycket o\r\nm bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att återbetalning av energiskatt\r\nmedges till ett belopp som\r\nmotsvarar den energiskatt och 75 procent av den koldioxidskatt som tas ut på\r\nbränsle som avses i 2 kap\r\n. 1 § första stycket 3 a.      C   ³   h4\r\n                                          8+\r\n                                             en digital infrastruktur som kommer\r\n alla till del.  Kunskaper är\r\n viktiga för tillväxt och välfärd i hela landet. Anslagen till utbildning och\r\nforskning höjs.   ë\r\nFör att finansiera skattesänkningarna sänks avsättningen till\r\nperiodiseringsfonder med 10 procentenheter\r\n.\r\nFastighetsskattens utformning leder enligt motionärernas mening till oacceptabla\r\n konsekvenser. Ett ta\r\nk på 300 000 kr införs på tomtvärdet och skattesatsen sänks till 0,9 % år 2005\r\noch till 0,75 % år 2006. End\r\nast halva taxeringsvärdet tas upp vid förmögenhetsbeskattningen. Förändringarna\r\nfinansieras genom att rea\r\nvinstbeskattningen på fastigheter höjs till 30 % och genom en begränsning av\r\nuppskoven till 75 % av vin\r\nsten. Stämpelskatten höjs från 0,5 till 0,725 %.\r\nEn tydligare grön skatteväxling uppnås enligt motionärerna genom att regeringens\r\n förslag om höjda koldioxi\r\ndskatter accepteras samtidigt som industrins rabatt minskas med motsvarande 1,2\r\nmiljarder kronor. Där\r\nemot avslås regeringens förslag om nya regler för bränslefördelningen i\r\nfjärrvärmeverk eftersom det leder t\r\nill att fjärrvärmen inte kan konkurrera med industrins egen värmeproduktion. En\r\nskatt införs på förbränning\r\n av osorterat avfall för att säkerställa att avfallsmängderna minskar. Skatten\r\npå lågpriscigaretter höjs me\r\nd 2 kr per paket.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är skatternas främsta syfte är att finansiera\r\nvälfärden. Skatterna skall samtidi\r\ngt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och\r\nminskade ekonomiska och s\r\nociala klyftor. Det kan inte accepteras att de redan välbeställda i samhället\r\nfår stora skattesänkningar\r\npå bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg eller att klyftorna i\r\nsamhället ökar kraftigt. Forts\r\natta reformer för rättvisa och tillväxt går före skattesänkningar.\r\nEnligt utskottets mening måste ett ställningstagande till de olika förslagen om\r\nförändringar av inkomstbe\r\nskattningen ta sin utgångspunkt i det statsfinansiella utrymmet för sådana\r\nåtgärder. Skatternas syfte är a\r\ntt finansiera välfärden, och nya resurser skall i första hand användas till att\r\nöka tryggheten och rättvis\r\nan.\r\nUnder tidigare år har kommuner och landsting fått mer resurser, studiebidragen\r\nhar höjts, rättsväsendet o\r\nch polisen har tillförts ökade resurser, föräldraförsäkringen har förbättrats,\r\nmaxtaxa har införts i barnomso\r\nrgen, pensionerna har förbättrats, insatserna för miljön har förstärkts och\r\nhögskolan har byggts ut. Även i\r\når genomförs reformer. Kommunerna tillförs ytterligare resurser. Fler lärare\r\nanställs och forskningssatsn\r\ningarna förstärks. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras.\r\nSverige står inför stora utmaningar. Andelen äldre ökar och andelen i\r\nyrkesverksam ålder minskar. Klyftor\r\nna är stora. Skolan behöver anställa fler lärare, äldreomsorgen förbättras och\r\nväntetider i sjukvården kortas\r\n. Sjukskrivningarna måste minska, sysselsättningen öka och arbetslösheten\r\npressas tillbaka. Rättvisan måst\r\ne öka och välfärden utvecklas.\r\nBara ett Sverige i utveckling och ekonomisk tillväxt förmår att ta sig an\r\nframtidens utmaningar. Sunda\r\noffentliga finanser är grunden för tillväxt och sysselsättning. Därför krävs\r\nfortsatt försiktighet och återhål\r\nlsamhet med utgiftsökningar och skattesänkningar.\r\nDen fortgående globaliseringen ställer enligt utskottets mening det svenska\r\nskattesystemet inför utmani\r\nngar. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet\r\nskatteuttag på dagens nivå är möjlig\r\nt men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder\r\nmed stora offentliga utgi\r\nfter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler.\r\nDetta är en förutsättning för\r\n att hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för\r\nen god ekonomisk tillväxt\r\n.\r\nStarka och livskraftiga företag är enligt utskottets mening av avgörande\r\nbetydelse för att Sverige skall\r\n präglas av uthållig tillväxt och rättvisa. Det är viktigt att skapa\r\nskatteregler för olika former av småför\r\netag och deras ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla. Sådana\r\nunderlättar en övergång mellan olik\r\na företagsformer. Regeringen vill förändra reglerna för småföretagen och\r\naviserar en reformering av de s.k\r\n. 3:12-reglerna i två steg. Från och med inkomståret 2004 höjs den s.k.\r\nklyvningsräntan med 2 procentenhe\r\nter. Ett andra steg kompletteras med förslag som skall gälla fr.o.m. inkomståret\r\n 2005. Inriktningen är a\r\ntt särskilt de mindre företagen skall få mer gynnsamma villkor. På sikt ger\r\ndessa åtgärder en skattelättnad\r\n på 1 miljard kronor.\r\nSkattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i\r\nskattesystemet och är enligt ut\r\nskottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför viktigt att\r\n kampen mot skattefusk och\r\nekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad åtgärder.\r\nByggkommissionen har i si\r\ntt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av särskilda\r\n entreprenadkonton och om\r\nvänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa\r\nsvartarbete inom byggsektorn. I de\r\ns.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i underliggande\r\n handlingar. Regeringe\r\nn kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se\r\n över möjligheterna att i\r\nnföra krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På momsområdet\r\n kan ifrågasättas om uppgif\r\nterna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt\r\nbeskattning. Regeringen avser\r\natt följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med de\r\n förslag som kan behövas.\r\nPå det internationella området kommer det inom EU överenskomna\r\nsparandedirektivet att genomföras och reg\r\neringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet utvecklas\r\n ytterligare. Riksskatt\r\neverket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för\r\ninternationella företags int\r\nernprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter sedan\r\n arbetet. Riksskattever\r\nket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot s.k.\r\n schablonbeskattning\r\noch har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se ut.\r\nFrågan om schablonbeskattnin\r\ng som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet\r\ninriktas på att undersöka möjli\r\ngheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.\r\nUppföljningen av förmån av\r\nfri parkering kommer att skärpas.\r\nEnligt utskottets mening utgör en fortsatt grön skatteväxling en central del i\r\nomvandlingen av Sverige\r\ntill ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är\r\n att öka miljörelateringen\r\nav skattesystemet. Genom miljöskatter sätts ett pris på miljön, och det blir\r\ndyrare att släppa ut föroreni\r\nngar till luft eller vatten. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja\r\nen mer miljövänlig och res\r\nurssnål livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en mer miljövänlig\r\nteknik. En grön skatteväxling\r\ninnebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de\r\nmiljörelaterade skatterna balanser\r\nas av sänkningar av skatterna på arbete.\r\nI 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet\r\nför grön skatteväxling und\r\ner perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling\r\n om drygt åtta miljarde\r\nr kronor genomförts. För återstoden av mandatperioden kvarstår 9 miljarder\r\nkronor, varav 6 miljarder kro\r\nnor skall genomföras under åren 2004 och 2005. För 2004 förslår regeringen en\r\nskatteväxling på ca 2 miljard\r\ner kronor.\r\nEnligt utskottets mening förutsätter en ökad miljörelatering av skattesystemen\r\nen rationell energiskatte\r\nstruktur med långsiktigt hållbara energiskatter som också svarar mot de krav som\r\n EG-rätten ställer. En vi\r\nktig del av Skattenedsättningskommitténs uppdrag har varit att följa\r\nutvecklingen inom EU och utforma f\r\nörslagen efter de EG-rättsliga förutsättningarna.\r\nEn reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka\r\nmiljöstyrningen inom näringsliv\r\net samtidigt som de svenska företagens internationella konkurrenskraft värnas.\r\nSystemet skall som rege\r\nringen anför utformas så att det underlättar möjligheten för framtida\r\nskatteväxling som också omfattar närin\r\ngslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse, där såväl\r\ndet nyligen antagna energisk\r\nattedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste\r\niakttas. En målsättning bör va\r\nra att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005.\r\n Det fortsatta arbete\r\nt syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera\r\nenergianvändningen inom näringslivet. E\r\ntt viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa\r\nstyrmedel, som handel m\r\ned elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal.\r\nIndustrins internationella konku\r\nrrenskraft skall beaktas genom att de samlade effekterna av utsläppshandel,\r\nenergiskatter och övriga s\r\ntyrmedel hålls på en acceptabel nivå.\r\nMed det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade\r\ninriktningen av skattepolitiken\r\n. Utskottet avstyrker motionerna Fi239 (m) yrkandena 8 och 9, Fi240 (fp) yrkande\r\n 31, Fi242 (c) yrkan\r\nde 6, Fi304 (kd) yrkandena 2-7, Fi305 (fp) yrkande 13, Fi306 (c) yrkande 1 och\r\nFi308 (kd) yrkande 11\r\n.\r\nI det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag som läggs fram i de\r\nolika budgetalternativen.\r\n. det.øú     @<røÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @bet. 2003/04U1 2ú  ð   `Öøÿ   @ú\r\n     @19øÿ   @ú     @Finansutskottetfú     @FIU01M\r\nGrön skatteväxling - sänkt inkomstskatt\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattereduktion på 200 kr och om\r\n en begränsning av uppr\r\näkningen av skiktgränserna inför år 2004. Motionärernas förslag avstyrks.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen anför att det utrymme för sänkt skatt på arbete som skapas inom ramen\r\n för den gröna skatteväxlin\r\ngen bör användas till sänkt inkomstskatt för individer och en sänkning av\r\narbetsgivaravgifter och egenavg\r\nifter för företag och enskilda näringsidkare. Regeringen föreslår (avsnitt\r\n8.2.1, punkt 27) att inkomstsk\r\natten sänks genom en skattereduktion på 200 kr för det fasta beloppet vid\r\nbeskattning av förvärvsinkomste\r\nr.\r\nDe olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna skatteväxlingen\r\nkräver enligt vad som anförs en\r\nansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att åstadkomma\r\ndetta bör ett begränsat ingre\r\npp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster göras. Vid\r\n bestämmande av skiktgräns\r\ner för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004\r\nföreslås (avsnitt 8.2.3, punkt 38\r\ndelvis) att uppräkning sker med förändringen i konsumentprisindex med tillägg av\r\n 1 procentenhet i stället\r\n för med de 2 procentenheter som för närvarande gäller. För att förhindra vissa\r\nmöjligheter till skatteplan\r\nering tillämpas de nya reglerna med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen fr.o.m.\r\nden 23 september 2003.e\r\nbpø  ò  @De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna\r\nskatteväxlingen kräver enligt vad som anförs\r\n en ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att åstadkomma\r\n detta bör ett begränsat i\r\nngrepp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster göras.\r\n Vid bestämmande av skikt\r\ngränser för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret 2004\r\nföreslås (avsnitt 8.2.3, punkt\r\n 38 delvis) att uppräkning sker med förändringen i konsumentprisindex med\r\ntillägg av 1 procentenhet i st\r\nället för med de 2 procentenheter som för närvarande gäller. För att förhindra\r\nvissa möjligheter till skatte\r\nplanering tillämpas de nya reglerna med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen\r\nfr.o.m. den 23 september 20\r\n03.inpø  ò  @De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna\r\nskatteväxlingen kräver enligt vad som a\r\nnförs en ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att\r\nåstadkomma detta bör ett begräns\r\nat ingrepp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på förvärvsinkomster\r\ngöras. Vid bestämmande av s\r\nkiktgränser för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför inkomståret\r\n2004 föreslås (avsnitt 8.2.3, p\r\nunkt 38 delvis) att uppräkning sker med förändringen i konsumentprisindex med\r\ntillägg av 1 procentenhet\r\ni stället för med de 2 procentenheter som för närvarande gäller. För att\r\nförhindra vissa möjligheter till sk\r\natteplanering tillämpas de nya reglerna med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen\r\nfr.o.m. den 23 septembe\r\nr 2003. bpø  ò  @De olika åtgärderna på skatteområdet vid sidan av den gröna\r\nskatteväxlingen kräver enligt vad s\r\nom anförs en ansvarsfull och fördelningspolitiskt avvägd finansiering. För att\r\nåstadkomma detta bör ett be\r\ngränsat ingrepp i de regler som styr uttaget av statlig skatt på\r\nförvärvsinkomster göras. Vid bestämmande\r\nav skiktgränser för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster inför\r\ninkomståret 2004 föreslås (avsnitt 8.2.\r\n3, punkt 38 delvis) att uppräkning sker med förändringen i konsumentprisindex\r\nmed tillägg av 1 procenten\r\nhet i stället för med de 2 procentenheter som för närvarande gäller. För att\r\nförhindra vissa möjligheter til\r\nl skatteplanering tillämpas de nya reglerna med stöd av 2 kap. 10 §\r\nregeringsformen fr.o.m. den 23 sept\r\nember 2003.tspø  £   °ú  8+\r\n                             statligt stöd måste iakttas. En målsättning bör\r\nvara att ett nytt energiskattesystem s\r\nkall kunna träda i kraft den 1 januari 2005. Det fortsatta arbetet syftar till\r\natt söka förbättra miljöst\r\nyrningen och effektivisera energianvändningen inom näringslivet. Ett viktigt\r\ninslag är en samordning me\r\nllan energibeskattningen och alternativa styrmedel, som handel med elcertifikat\r\noch utsläppsrätter sam\r\nt ingåendet av långsiktiga avtal. Industrins internationella konkurrenskraft\r\nskall beaktas genom att d\r\ne samlade effekterna av utsläppshandel, energiskatter och övriga styrmedel hålls\r\n på en acceptabel nivå.at\r\nter #   3   H2\r\n               8+\r\n                  mering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att\r\n öka miljöstyrningen inom näringsl\r\nivet samtidigt som de svenska företagens internationella konkurrenskraft värnas.\r\n Systemet skall som re\r\ngeringen anför utformas så att det underlättar möjligheten för framtida\r\nskatteväxling som också omfattar när\r\ningslivet. De EG-rättsliga förutsättningarna är av väsentlig betydelse, där\r\nsåväl det nyligen antagna energi\r\nskattedirektivets regler som EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd måste\r\niakttas. En målsättning bör\r\nvara att ett nytt energiskattesystem skall kunna träda i kraft den 1 januari\r\n2005. Det fortsatta arbe\r\ntet syftar till att söka förbättra miljöstyrningen och effektivisera\r\nenergianvändningen inom näringslivet.\r\n Ett viktigt inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa\r\nstyrmedel, som handel\r\n med elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga avtal.\r\nIndustrins internationella kon\r\nkurrenskraft skall beaktas genom att de samlade effekterna av utsläppshandel,\r\nenergiskatter och övriga\r\n styrmedel hålls på en acceptabel nivå.kunna K   ë   Ø:\r\n                                                        8+\r\n                                                            schablonbeskattning\r\nsom ett sätt att fastställa in\r\nkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka\r\nmöjligheterna att tillämpa schabloni\r\nserade metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri\r\nparkering kommer att skärpa\r\ns.tid     @Skat  @sk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten\r\n i skattesystemet och är enligt\r\n utskottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför viktigt\r\natt kampen mot skattefusk o\r\nch ekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad åtgärder.\r\n Byggkommissionen har i\r\n sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av\r\nsärskilda entreprenadkonton och\r\n omvänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa\r\nsvartarbete inom byggsektorn. I\r\nde s.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i\r\nunderliggande handlingar. Regeri\r\nngen kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att\r\n se över möjligheterna at\r\nt införa krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På\r\nmomsområdet kan ifrågasättas om upp\r\ngifterna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en korrekt\r\nbeskattning. Regeringen avs\r\ner att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket återkomma med\r\n de förslag som kan behöva\r\ns. På det internationella området kommer det inom EU överenskomna\r\nsparandedirektivet att genomföras och\r\nregeringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet\r\nutvecklas ytterligare. Rikssk\r\natteverket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet för\r\ninternationella företags\r\ninternprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen fortsätter\r\nsedan arbetet. Riksskatte\r\nverket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och emot\r\ns.k. schablonbeskattni\r\nng och har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se ut.\r\nFrågan om schablonbeskatt\r\nning som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet\r\ninriktas på att undersöka m\r\nöjligheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.\r\n Uppföljningen av förmån\r\nav fri parkering kommer att skärpas.       S\r\n                                              H2\r\n                                                 8+\r\n                                                    lserna i första stycket 2\r\ntillämpas även på råtallolja, dock\r\natt återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den\r\nenergiskatt och 79 procent\r\nav den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första\r\nstycket 3 a.        Bestämmelse\r\nrna i första stycket om bränslen tillämpas även på råtallolja, dock att\r\nåterbetalning av energiskatt medges\r\n till ett belopp som motsvarar den energiskatt och 75 procent av den\r\nkoldioxidskatt som tas ut på brän\r\nsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.      C   ³   h4\r\n                                                               8+\r\n                                                                  en digital\r\ninfrastruktur som kommer alla t\r\nill del.  Kunskaper är viktiga för tillväxt och välfärd i hela landet. Anslagen\r\ntill utbildning och forsk\r\nning höjs.   Ó     @Skat  @sk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar\r\nlegitimiteten i skattesystemet och är\r\nenligt utskottets mening i förlängningen ett hot mot välfärden. Det är därför\r\nviktigt att kampen mot skatte\r\nfusk och ekonomisk brottslighet prioriteras. Regeringen redovisar här en rad\r\nåtgärder. Byggkommissionen\r\n har i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslagit inrättande av\r\nsärskilda entreprenadkont\r\non och omvänd momsskyldighet för huvudentreprenörer som åtgärder för att bekämpa\r\n svartarbete inom byggsekto\r\nrn. I de s.k. kontantbranscherna försvåras skattekontrollen genom brister i\r\nunderliggande handlingar.\r\nRegeringen kommer därför under 2004 att tillkalla en särskild utredare med\r\nuppdrag att se över möjlighete\r\nrna att införa krav på typgodkända kassaregister och kontrollbefogenheter. På\r\nmomsområdet kan ifrågasättas\r\nom uppgifterna i skattedeklarationen är tillräckliga för att säkerställa en\r\nkorrekt beskattning. Regering\r\nen avser att följa frågan och efter en utvärdering inom Riksskatteverket\r\nåterkomma med de förslag som kan\r\n behövas. På det internationella området kommer det inom EU överenskomna\r\nsparandedirektivet att genomföra\r\ns och regeringen verkar såväl inom EU som inom OECD för att informationsutbytet\r\nutvecklas ytterligare.\r\nRiksskatteverket har lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet\r\n för internationella för\r\netags internprissättning. Förslagen kommer att remitteras och regeringen\r\nfortsätter sedan arbetet. Riks\r\nskatteverket har i en promemoria och i en rapport inventerat argumenten för och\r\nemot s.k. schablonbes\r\nkattning och har också lämnat en principskiss för hur ett system skulle kunna se\r\n ut. Frågan om schablonb\r\neskattning som ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds.\r\nArbetet inriktas på att unde\r\nrsöka möjligheterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie\r\nbeskattningen. Uppföljningen av\r\n förmån av fri parkering kommer att skärpas.   £\r\n\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi239 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nbegärs ett tillkännagivan\r\nde om att arbete stimuleras genom lägre inkomstskatt och i motion Fi270\r\nyrkandena 1-8, 12, 33 och 37-\r\n38 av Lennart Hedquist m.fl. (m) lägger motionärerna fram förslag om konkreta\r\nförändringar. År 2004 införs\r\nett förvärvsavdrag med 12 % på pensionsgrundande inkomster. Grundavdraget höjs\r\ntill mellan 19 200 och 24\r\n 200 kr beroende på inkomst. På sikt skall grundavdraget uppgå till 50 000 kr\r\nför alla. Skattesatsen för\r\nstatlig inkomst bestäms till 20 % år 2004, och gränsen för statlig inkomstskatt\r\nhöjs till motsvarande 8,0\r\n7 inkomstbasbelopp år 2005 och till 352 500 kr år 2006. Kompensationen för den\r\nallmänna pensionsavgiften\r\n upphävs och den allmänna pensionsavgiften blir avdragsgill i den kommunala\r\nbeskattningen. Ett grundav\r\ndrag på 8 000 kr per barn upp till 16 år i den kommunala beskattningen införs\r\ninkomståret 2004 och höjs t\r\nill 10 000 kr år 2005. Personer som inte kan utnyttja barnavdraget får\r\nmotsvarande belopp genom särskil\r\nd transferering. Regeringens förslag till grön skatteväxling avslås,\r\nskattereduktionen för utländska exper\r\nter slopas och skattereduktionen för fackföreningsavgift ersätts med en\r\navdragsrätt för avgift till fackf\r\nörening. Också i motion A258 yrkande 2 av Anders G Högmark m.fl. (m) föreslås\r\natt grundavdraget på sikt höj\r\ns till 50 000 kr.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkandena 1, 2, 33 och 35 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) vill\r\n motionärerna föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid\r\nskattereformen, nämligen\r\natt de flesta bara skall betala 30 % i skatt och att de med höga inkomster skall\r\n betala 50 % på de högr\r\ne inkomstdelarna. De föreslår en enklare och lägre inkomstbeskattning för alla\r\nsom består av följande dela\r\nr. Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avskaffas, vilket sänker\r\nden högsta marginalska\r\ntten med 5 procentenheter. Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt flyttas upp\r\n till inkomster på 340\r\n000 kr per år. Ett förvärvsavdrag mot kommunalskatten införs på 2 % av inkomsten\r\n i syfte att göra det mer\r\nlönsamt att arbeta även vid lägre inkomster. Skattesänkningarna finansieras\r\ndelvis genom att avdragsrätte\r\nn för fackliga avgifter tas bort. Avdrag skall enligt vad som anförs endast\r\nkunna medges för kostnader\r\nför inkomstens förvärvande. Regeringens förslag om en skattereduktion med 200 kr\r\n och om en begränsning av\r\n uppräkningen av skiktgränserna inför inkomståret 2004 avslås. I motion Fi305\r\nyrkandena 12 och 17 av Lars\r\n Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att pensionssparandet utvidgas till ett\r\npensions- och kompetenssparand\r\ne och att avdrag får göras med upp till ett basbelopp. Vidare föreslår\r\nmotionärerna att änkepensionärer und\r\nantas från beslutet om slopat särskilt grundavdrag för pensionärer.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 8-13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och\r\nFi307 yrkandena 2-4\r\noch 7 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås att grundavdraget höjs till 30 000 kr\r\nvid beräkningen av kommu\r\nnal inkomstskatt och att en skattereduktion på 3 600 kr införs för låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Den nuva\r\nrande kompensationen för pensionsavgiften ersätts med ett generellt\r\nförvärvsavdrag på 4 %. Det andra steg\r\net i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas. Skattereduktionen för\r\nfackföreningsavgifter avskaffas\r\n. I motion Sf398 yrkande 4 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om att ett höjt grun\r\ndavdrag även gynnar pensionärerna.\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 2-6 och 8-11 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nföreslås att grundavdr\r\naget ersätts med en skatterabatt på 9 000 kr som är lika för alla. Vidare införs\r\n en förvärvsrabatt på inkoms\r\nter från förvärvsarbete eller företagande i syfte att stimulera arbete och\r\nföretagande. Den statliga inko\r\nmstskatten sänks med 3 %, och gränsen för uttag av statlig skatt höjs med 16 000\r\n kr. Kompensationen för p\r\nensionsavgift ersätts med en skatterabatt på 35 % av pensionsavgiften och slopad\r\n avdragsrätt. Avdragsmöj\r\nligheterna för kostnader för tjänsteresor, vid tillfälligt arbete, dubbel\r\nbosättning och hemresor omvandl\r\nas till skattereduktioner med 35 % av avdraget. Avdraget för pensionssparande\r\nomvandlas till en skatt\r\nerabatt på 40 % av avdraget. Avdragsrätten för \"övriga avdrag\" under inkomst av\r\ntjänst avskaffas liksom s\r\nkattereduktionen för fackföreningsavgifter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen strategi för grön skatteväxling som presenterades i finansplanen för år 2001\r\n innebär i grunden att höjd\r\na skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter på arbete.\r\nVid tidigare års skatteväxlingar har skattesänkningar för individer skett i\r\nhuvudsak genom justeringar a\r\nv grundavdraget. En fortsatt höjning av grundavdraget medför dock vissa\r\nkomplikationer som en följd av\r\nden indirekta kopplingen mellan grundavdraget och den nedre gränsen för\r\nfastställande av pensionsgrunda\r\nnde inkomst. Dessa komplikationer har också påpekats av riksdagen (bet.\r\n2002/03:FiU1, del 1 s. 196). E\r\nn ytterligare höjning av grundavdraget skulle förstärka dessa komplikationer.\r\nRegeringens förslag innebär att huvuddelen av kompensationen för de höjda\r\nenergiskatterna för 2004 i ställ\r\net tillförs hushållen genom en förändring av reglerna för det fasta beloppet vid\r\n beskattningen av förvärvsi\r\nnkomster. Det fasta beloppet - den s.k. 200-kronan - beräknas budgetåret 2004\r\ninnebära ett skatteuttag\r\npå 1,36 miljarder kronor och betalas av fysiska personer med beskattningsbara\r\nförvärvsinkomster. Med de\r\n beslut som fattats tidigare är det möjligt att avskaffa det fasta beloppet\r\nförst fr.o.m. inkomståret 20\r\n05. I avvaktan på detta föreslår regeringen att en statlig skattereduktion på\r\nsamma belopp införs under i\r\nnkomståret 2004.\r\nUtskottet har ingen invändning mot den av regeringen föreslagna lösningen när\r\ndet gäller sänkningen av ink\r\nomstskatten på förvärvsarbete. Skattesänkningen och även sänkningen av den\r\nallmänna löneavgiften för arbetsgi\r\nvare och egenföretagare möjliggörs genom den gröna skatteväxling som regeringen,\r\n Vänsterpartiet och Miljöpa\r\nrtiet föreslår i sitt gemensamma budgetalternativ.\r\nNär det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan\r\nhar dessa en varierande in\r\nriktning. Kraftiga allmänna sänkningar av inkomstskatten föreslås från flera\r\nhåll, och det uttalade målet är\r\n att detta skall finansieras genom en minskning av statens och kommunernas\r\nansvar på olika områden. Va\r\nr och en skall få behålla mer av sin lön och på detta sätt kunna klara sig\r\nsjälv.\r\nEnligt utskottets mening innebär detta synsätt ett delvis underkännande av den\r\ngemensamma sektorn och b\r\netydelsen av de kollektiva lösningar som i dag framstår som självklara för de\r\nallra flesta. Tillgång till\r\n sjukvård, skolor, polis, högre utbildning m.m. tas i dag för given eftersom\r\nfinansieringen sker via sk\r\nattsedeln. Dagens skattefinansiering innebär en dubbel omfördelning.\r\nSkatteskalan är anpassad till indi\r\nvidens förmåga att bidra till de gemensamma kostnaderna, och de\r\nskattefinansierade tjänsterna och förmåne\r\nrna fördelas i princip efter behov. En kraftig neddragning av den\r\nskattefinansierade gemensamma sekto\r\nrn skulle därför innebära en försämring för många grupper, och utskottet är inte\r\n övertygat om att de alternat\r\niv som skall träda i stället verkligen skulle vara tillgängliga för alla.\r\nUtskottet är inte berett att ti\r\nllstyrka förslagen om kraftiga sänkningar av inkomstskatten.\r\nFrån Centerpartiets sida föreslås att en rad avdrag omvandlas till statliga\r\nskattereduktioner för att öka\r\n kommunernas skatteunderlag och ge hög- och låginkomststagare en likvärdig\r\navdragseffekt.\r\nEn övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar till att\r\nbestämma en nettoinkomst i e\r\nn förvärvskälla bör enligt utskottets mening undvikas. Att behandla intäkter och\r\n kostnader i en förvärvskäll\r\na efter olika principer kan ge upphov till kraftiga variationer i det reella\r\nskatteuttaget. I en ver\r\nksamhet med förhållandevis hög andel kostnader kan utfallet pendla mellan\r\nnollskatt och ett skatteuttag\r\n på 100 % av den verkliga inkomsten. Även om skattereduktioner i många fall kan\r\nvara en praktisk och en\r\nkel metod att uppnå en likabehandling är utskottet inte berett att tillstyrka\r\nden generella användning\r\nav metoden som nu föreslås.\r\nNär det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten för\r\npensionssparande med en skatteredu\r\nktion på 40 % anser utskottet att möjligheten för den enskilde att själv skapa\r\nett pensionsskydd bör finn\r\nas kvar i sin nuvarande form. För den som inte har något pensionsskydd och för\r\nden som vill förstärka sit\r\nt skydd är möjligheten att skjuta upp beskattningen av en del av inkomsten\r\nviktig. De allmänna principe\r\nr som tillämpas inom beskattningen innebär bl.a. att en uppskjuten beskattning\r\nbör vara utformad som en\r\n avdragsrätt så att risken för dubbelbeskattningseffekter kan undvikas.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 17 anför motionärerna att\r\npensionärernas kompensation f\r\nör det slopade särskilda grundavdraget årskiftet 2002/03 inte har varit\r\ntillräcklig när det gäller vissa än\r\nkepensionärer som fått se sina nettoinkomster minska. De föreslår att dessa\r\npensionärer skall få ett nytt\r\nsärskilt grundavdrag som kompensation.\r\nDet särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) skapades och anpassades för\r\nålderspensionärernas situati\r\non, och detta innebar bl.a. att arbetsinkomst inte reducerade avdraget. En följd\r\n var att änkor med nor\r\nmala arbetsinkomster vid sidan av pensionen kunde få ett särskilt grundavdrag på\r\n 57 000 kr trots att va\r\nnliga inkomsttagare i motsvarande situation skulle ha fått ett grundavdrag på 11\r\n 000 kr. Alla änkor had\r\ne inte SGA eftersom ett grundkrav för detta avdrag var en folkpension på minst 6\r\n 000 kr. En änkepension\r\n på 5 900 kr gav ett grundavdrag på drygt 11 000 kr medan en änkepension på 6\r\n000 kr kunde ge ett SGA på\r\n57 000 kr.\r\nEnligt utskottets mening bör utgångspunkten vara att den nuvarande\r\nlikformigheten vid beskattningen för\r\n olika grupper skall upprätthållas. Utskottet avstyrker därför förslaget om ett\r\nsärskilt grundavdrag för änk\r\nor.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker\r\nmotionerna Fi239 (m) yr\r\nkande 10, Fi240 (fp) yrkandena 1, 2, 33 och 35, Fi270 (m) yrkandena 1-8, 12, 33\r\noch 37-38, Fi304 (kd\r\n) yrkandena 8-13, Fi305 (fp) yrkandena 12 och 17, Fi306 (c) yrkandena 2-6 och\r\n8-11, Fi307 (kd) yrkan\r\ndena 2-4 och 7, A258 (m) yrkande 2 och Sf398 (kd) yrkande 4.\r\nReducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den\r\ntidsbegränsade justeringsregeln för mi\r\nljöbilar.\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen föreslås (avsnitt 8.2.5, punkt 38 delvis) att den tidsbegränsade\r\n justeringsregeln för mi\r\nljöbilar förlängs med tre år för elbilar och två år för alkohol- och gasbilar.\r\nNedsättningen kommer därmed att\r\n gälla för båda bilgrupperna t.o.m. inkomståret 2008.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och\r\ntillstyrker därför propositione\r\nn i denna del.\r\nHushållstjänster\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBakgrund\r\nFrågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i\r\nTjänsteutredningens betänkande Uppska\r\nttad sysselsättning (SOU 1994:43) och i Tjänstebeskattningsutredningens\r\nbetänkande Skatter, tjänster och\r\n sysselsättning (SOU 1997:17).\r\nEn skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15\r\nfebruari 1993-den 31 decem\r\nber 1994 (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93: SkU36) och under perioden den 15\r\napril 1996-den 31 mars 1\r\n999 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet har varit att åstadkomma en\r\nstimulans av verksamh\r\neten inom byggsektorn och på så sätt motverka den då aktuella arbetslösheten.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet har i en geme\r\nnsam motion (Sk427) lagt fram ett förslag om en skattereduktion för\r\nhushållstjänster. Förslaget innebär at\r\nt en skattereduktion på 50 % införs för privatpersoners betalning av\r\narbetskostnaden inklusive moms för\r\nhushållstjänster som utförs i det egna hemmet upp till 25 000 kr per år.\r\nMotionärerna anför att förslaget i\r\nnnebär att det vita priset halveras direkt vid köpet jämfört med dagens regler.\r\nMotionen har remitterats\r\n till skatteutskottet och behandlas inte i detta ärende.\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) och A258 yrkande\r\n 7 av Anders G Högmark m.fl. (m) föreslår motionärerna att en skattereduktion\r\nför privatpersoners betalni\r\nng av arbetskostnaden inom hushållsnära tjänster införs. I motion Sf289 yrkande\r\n20 av Bo Lundgren m.fl.\r\n(m) anförs att en sänkning av skatten på hushållsnära tjänster sannolikt skulle\r\nbidra till att bryta trend\r\nen med alltfler unga sjukskrivna kvinnor, och i motion So418 yrkande 19 av\r\nCristina Husmark Pehrsson\r\n m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att en skattereduktion för hemnära\r\ntjänster skulle underlätta för\r\n äldre att bo kvar.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd) och\r\nFi308 yrkande 15 av Pe\r\nr Landgren m.fl. (kd) föreslås att en skattereduktion på 50 % införs för\r\nhushållens köp av tjänster i hushåll\r\net för ett värde upp till 50 000 kr per år.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans för\r\ntjänstesektorn i de former motio\r\nnärerna föreslår innebära ett avsteg från de principer om en likformig och\r\nneutral beskattning som ligger\r\n till grund för skattereformen och som enligt utskottets mening bör gälla.\r\nDet skulle vara kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en\r\ntjänsteproduktion som kan konkurrera me\r\nd hushållens egen tjänsteproduktion. Risken är att effekterna på\r\nsysselsättningen blir mycket små eller in\r\nga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora. De erfarenheter som man har gjort\r\n i Danmark talar för\r\nen sådan utgång. En stimulans av denna typ skulle också leda till\r\ngränsdragningsproblem och ge upphov ti\r\nll svårkontrollerade gråzoner.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna Fi270 (m) yrkande 24,\r\n Fi304 (kd ) yrkande\r\n14, Fi308 (kd) yrkande 15, A258 (m) yrkande 7, Sf289 (m) yrkande 20 och So418\r\n(m) yrkande 19.\r\nReseavdraget\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget\r\noch om en övergång till en\r\n resereduktion med en självkostnadsgräns.\r\nJämför avvikande meningarna 3 (kd) och 4 (c).\r\nGällande regler\r\nRiksdagen höjde det avdragsgilla beloppet för kostnad för resor med egen bil\r\nmellan bostad och arbetspl\r\nats och i tjänsten från 13 kr till 15 kr fr.o.m. inkomståret 1998. Samtidigt\r\nhöjdes gränsen för avdragsgil\r\nla kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen från 6 000 kr till 7\r\n000 kr per år (prop. 1997\r\n/98:1, bet. 1997/98:FiU1).\r\nDet avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och\r\n arbetsplats och för re\r\nsor i tjänsten och näringsverksamhet höjdes från 15 till 16 kr per mil år 2001.\r\nAvdraget för resor med förm\r\nånsbilar är härefter 9 kr (6 kr för dieseldrivna förmånsbilar) (prop. 2000/01:1,\r\n bet. 2000/01: FiU1). Avdr\r\nag för kostnad för körning med egen bil i tjänsten medges med 16 kr för varje\r\nkörd mil.\r\nMotionerna\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslås\r\n att gränsen för reseavd\r\nraget sänks från 7 000 till 5 000 kr och att det görs månatligt.\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att\r\nreseavdraget ersätts me\r\nd en skatterabatt på 7 kr per mil kombinerat med en självkostnadsgräns om 2 500\r\nkr.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nReseavdraget fastställdes 1998 till 15 kr per mil, och avsikten var då att\r\ntillskapa en viss marginal\r\nför att beloppet skulle kunna kvarstå under ett antal år. Härefter har\r\navdragsbeloppet höjts med en krona\r\n till 16 kr per mil år 2001. Syftet med denna höjning har varit att stimulera\r\nrörligheten på arbetsmarkn\r\naden. Enligt utskottets mening finns det inte nu någon anledning att genomföra\r\nytterligare justeringar\r\n av detta belopp.\r\nNär det gäller förslagen om en sänkning av gränsen för reseavdraget är detta\r\nenligt utskottets mening mindr\r\ne lämpligt. Avdragsgränsen har en praktisk betydelse genom att den bidrar till\r\natt förenkla taxeringsar\r\nbetet. Utskottet anser inte att det finns skäl att nu sänka denna gräns.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Fi304 (kd) yrkande 16 och Fi306 (c) yrkande 7.\r\nBeskattning av sjömän enligt det nordiska skatteavtalet\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattefriheten\r\nför sjömän i viss nordisk tr\r\nafik.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.8, punkt 36) att den skattefrihet som enligt\r\nden särskilda övergångsbest\r\nämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige\r\nobegränsat skattskyldiga sjömän\r\nsom uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt\r\neller norskt skepp i interna\r\ntionell trafik förlängs till att gälla också vid 2005 års taxering.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och\r\ntillstyrker därför propositione\r\nn i denna del.\r\nFöretags- och ägarbeskattning\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om slopande eller ändring av 3:12-reglerna,\r\n avveckling av skatten\r\n på aktieutdelningar, uppskov med kapitalvinst på aktier vid återinvesteringar,\r\nen bruttobeskattning av\r\n företagare med schablon för kostnader, m.m.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen tar i propositionen upp den pågående beredningen av 3:12-utredningens\r\n betänkande Beskattning\r\n av småföretagare (SOU 2002:52). I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i de\r\ngrundläggande regler som sty\r\nr beskattningen av inkomster från aktiebolag, där huvuddelen av aktierna är\r\nkvalificerade beroende på at\r\nt ägarna är aktiva i företaget.\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.3.1) att 3:12-reglerna bör förändras så att de\r\nblir mer gynnsamma. Nivån på k\r\nlyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning samt\r\nfördelningen av kapital\r\nvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital är enligt vad som anförs exempel\r\npå faktorer som särskilt k\r\nommer att övervägas i det fortsatta förändringsarbetet. I ett första steg avser\r\nregeringen att lägga försla\r\ng om en höjning av nivån på klyvningsräntan med två procentenheter till\r\nstatslåneräntan plus sju procentenh\r\neter fr.o.m. den 1 januari 2004. Inriktningen i övrigt är att nya regler skall\r\nkunna gälla från den 1 ja\r\nnuari 2005.\r\nI propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och deras\r\nägare. Den avskaffade kapital\r\nvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar kommer att kombineras med ändrade\r\n regler för beskattning\r\n av CFC-bolag (avsnitt 8.4.1), en avdragsrätt införs för utdelning på\r\ninsatsemitterat kapital i kooperat\r\niva ekonomiska föreningar (avsnitt 8.4.2), utgifter för reparation och underhåll\r\n på näringsfastigheter bör\r\n få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera år i\r\nräkenskaperna och detsamma bör gälla\r\n utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet (avsnitt\r\n8.4.3), skatteregler bör i\r\nnföras för värdering av lager av finansiella instrument (avsnitt 8.4.4) och en\r\nbegränsning i avdragsrätte\r\nn för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för pensionsutfästelser\r\nbör införas (avsnitt 8.4.5). f\r\n Ðù  R  @I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen och\r\nderas ägare. Den avskaffade kap\r\nitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar kommer att kombineras med\r\nändrade regler för beskatt\r\nning av CFC-bolag (avsnitt 8.4.1), en avdragsrätt införs för utdelning på\r\ninsatsemitterat kapital i koop\r\nerativa ekonomiska föreningar (avsnitt 8.4.2), utgifter för reparation och\r\nunderhåll på näringsfastighete\r\nr bör få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera år i\r\nräkenskaperna och detsamma bör\r\ngälla utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet (avsnitt\r\n8.4.3), skatteregler\r\nbör införas för värdering av lager av finansiella instrument (avsnitt 8.4.4) och\r\n en begränsning i avdrags\r\nrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för\r\npensionsutfästelser bör införas (avsnitt 8.4.5\r\n). grÐù  R  @I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör företagen\r\noch deras ägare. Den avskaffade\r\n kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar kommer att kombineras med\r\n ändrade regler för bes\r\nkattning av CFC-bolag (avsnitt 8.4.1), en avdragsrätt införs för utdelning på\r\ninsatsemitterat kapital i\r\nkooperativa ekonomiska föreningar (avsnitt 8.4.2), utgifter för reparation och\r\nunderhåll på näringsfastig\r\nheter bör få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera år i\r\n räkenskaperna och detsamma\r\n bör gälla utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet\r\n(avsnitt 8.4.3), skattereg\r\nler bör införas för värdering av lager av finansiella instrument (avsnitt 8.4.4)\r\n och en begränsning i avd\r\nragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för\r\npensionsutfästelser bör införas (avsnitt 8\r\n.4.5).skaÐù  R  @I propositionen aviseras ytterligare förslag som berör\r\nföretagen och deras ägare. Den avskaf\r\nfade kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar kommer att kombineras\r\n med ändrade regler för\r\n beskattning av CFC-bolag (avsnitt 8.4.1), en avdragsrätt införs för utdelning\r\npå insatsemitterat kapita\r\nl i kooperativa ekonomiska föreningar (avsnitt 8.4.2), utgifter för reparation\r\noch underhåll på näringsfa\r\nstigheter bör få dras av omedelbart även till den del de har fördelats på flera\r\når i räkenskaperna och dets\r\namma bör gälla utgifter som omfattas av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet\r\n(avsnitt 8.4.3), skatt\r\neregler bör införas för värdering av lager av finansiella instrument (avsnitt\r\n8.4.4) och en begränsning i\r\n avdragsrätten för ersättning som lämnas vid övertagande av ansvar för\r\npensionsutfästelser bör införas (avsni\r\ntt 8.4.5). boÐù  #   H2\r\n                        8+\r\n                           resor omvandlas till skattereduktioner med 35 % av\r\navdraget. Avdraget för pensions\r\nsparande omvandlas till en skatterabatt på 40 % av avdraget. Avdragsrätten för\r\n\"övriga avdrag\" under ink\r\nomst av tjänst avskaffas liksom skattereduktionen för fackföreningsavgifter. v{\r\n      H2\r\n         8+\r\n             högsta marginalsk\r\natten med 5 procentenheter. Gränsen för uttag av statlig inkomstskatt flyttas\r\nupp till inkomster på 340\r\n 000 kr per år. Ett förvärvsavdrag mot kommunalskatten införs på 2 % av\r\ninkomsten i syfte att göra det mer\r\n lönsamt att arbeta även vid lägre inkomster. Skattesänkningarna finansieras\r\ndelvis genom att avdragsrätt\r\nen för fackliga avgifter tas bort. Avdrag skall enligt vad som anförs endast\r\nkunna medges för kostnader\r\n för inkomstens förvärvande. Regeringens förslag om en skattereduktion med 200\r\nkr och om en begränsning a\r\nv uppräkningen av skiktgränserna inför inkomståret 2004 avslås. I motion Fi305\r\nyrkandena 12 och 17 av Lar\r\ns Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att pensionssparandet utvidgas till ett\r\npensions- och kompetenssparan\r\nde och att avdrag får göras med upp till ett basbelopp. Vidare föreslår\r\nmotionärerna att änkepensionärer un\r\ndantas från beslutet om slopat särskilt grundavdrag för pensionärer.m.fl. û   \r\n @I Fo  @rtiet liberalernas\r\nmotion Fi240 yrkandena 1, 2, 33 och 35 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vill\r\nmotionärerna föra tillbaka i\r\nnkomstskatten till de principer som bestämdes vid skattereformen, nämligen att\r\nde flesta bara skall be\r\ntala 30 % i skatt och att de med höga inkomster skall betala 50 % på de högre\r\ninkomstdelarna. De föreslår\r\n en enklare och lägre inkomstbeskattning för alla som består av följande delar.\r\nDet andra steget i den s\r\ntatliga inkomstskatteskalan avskaffas, vilket sänker den högsta marginalskatten\r\nmed 5 procentenheter.\r\nGränsen för uttag av statlig inkomstskatt flyttas upp till inkomster på 340 000\r\nkr per år. Ett förvärvsavd\r\nrag mot kommunalskatten införs på 2 % av inkomsten i syfte att göra det mer\r\nlönsamt att arbeta även vid l\r\nägre inkomster. Skattesänkningarna finansieras delvis genom att avdragsrätten\r\nför fackliga avgifter tas\r\nbort. Avdrag skall enligt vad som anförs endast kunna medges för kostnader för\r\ninkomstens förvärvande. Re\r\ngeringens förslag om en skattereduktion med 200 kr och om en begränsning av\r\nuppräkningen av skiktgränser\r\nna inför inkomståret 2004 avslås. I motion Fi305 yrkandena 12 och 17 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) föres\r\nlås att pensionssparandet utvidgas till ett pensions- och kompetenssparande och\r\natt avdrag får göras me\r\nd upp till ett basbelopp. Vidare föreslår motionärerna att änkepensionärer\r\nundantas från beslutet om slopa\r\nt särskilt grundavdrag för pensionärer.nkreta!  Ã   °ú  H2\r\n                                                            rtiet liberalernas\r\nmotion Fi240 yrkandena 1, 2, 33\r\n och 35 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vill motionärerna föra tillbaka\r\ninkomstskatten till de principer\r\n som bestämdes vid skattereformen, nämligen att de flesta bara skall betala 30 %\r\n i skatt och att de me\r\nd höga inkomster skall betala 50 % på de högre inkomstdelarna. De föreslår en\r\nenklare och lägre inkomstbes\r\nkattning för alla som består av följande delar. Det andra steget i den statliga\r\ninkomstskatteskalan avs\r\nkaffas, vilket sänker den högsta marginalskatten med 5 procentenheter. Gränsen\r\nför uttag av statlig inko\r\nmstskatt flyttas upp till inkomster på 340 000 kr per år. Ett förvärvsavdrag mot\r\n kommunalskatten införs p\r\nå 2 % av inkomsten i syfte att göra det mer lönsamt att arbeta även vid lägre\r\ninkomster. Skattesänkningarn\r\na finansieras delvis genom att avdragsrätten för fackliga avgifter tas bort.\r\nAvdrag skall enligt vad s\r\nom anförs endast kunna medges för kostnader för inkomstens förvärvande.\r\nRegeringens förslag om en skattere\r\nduktion med 200 kr och om en begränsning av uppräkningen av skiktgränserna inför\r\n inkomståret 2004 avslås.\r\nI motion Fi305 yrkandena 12 och 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att\r\npensionssparandet utvidg\r\nas till ett pensions- och kompetenssparande och att avdrag får göras med upp\r\ntill ett basbelopp. Vidar\r\ne föreslår motionärerna att änkepensionärer undantas från beslutet om slopat\r\nsärskilt grundavdrag för pensio\r\nnärer.t syst   +\r\n  H2\r\n     8+\r\n        se ut. Frågan om schablonbeskattning som ett sätt att fastställa\r\ninkomstskatten i viss\r\na fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka möjligheterna att tillämpa\r\nschabloniserade metoder i de\r\nn ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering kommer att\r\nskärpas.   #\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nanförs att det grundläggand\r\ne problemet är att beskattningen av fåmansföretagare och egenföretagare\r\nutformats med löntagarbeskattning\r\nen som norm. Detta är enligt vad som anförs en felaktig utgångspunkt eftersom\r\nföretagaren bär hela risken\r\n för verksamheten. Motionärerna anser att de lättnader som aviseras av\r\nregeringen är otillräckliga och de\r\n föreslår att 3:12-reglerna i stället avskaffas. I motion Fi270 yrkandena 21 och\r\n 41 av Lennart Hedquist\r\n m.fl. (m) föreslås dels att 3:12-reglerna avskaffas, dels också att skatten på\r\naktieutdelning slopas fr\r\n.o.m. 2005 års vinster. I motion A258 yrkande 4 av Anders G Högmark m.fl. (m)\r\nanförs att beskattningen\r\nav en företagsledares familjemedlemmar är direkt diskriminerande och\r\nmotionärerna föreslår att de särskild\r\na fåmansföretagsreglerna avskaffas.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkandena 3 och 8 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) anförs att re\r\ngelverken och administrationen kring företag är krångliga och illa anpassade\r\ntill små företags verklighet\r\n. Regler om avskrivningar, expansionsmedel, räntefördelningsbelopp, m.m. saknar\r\nofta relevans. Ytterli\r\ngare förenklingar måste ske på detta område. Ett möjligt förslag är att enmans-\r\noch fåmansföretag får använda e\r\nn mycket förenklad blankett där de redovisar totala inkomster, löner och\r\navgifter samt en schablon för k\r\nostnader. Resten är skattepliktigt överskott. Även i denna motion föreslås att\r\nen successiv sänkning av sk\r\natten på aktieutdelningar påbörjas år 2005.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkandena 17, 18 och 30 av Alf Svensson\r\nm.fl. (kd) och Fi308 yrk\r\nandena 2, 6, 7 och 14 av Per Landgren m.fl. (kd) lägger motionärerna fram\r\nförslag om att en stegvis avv\r\neckling av skatten på aktieavkastning skall påbörjas genom att en halvering av\r\nfysiska och juridiska pe\r\nrsoners utdelningsskatt år 2005 och med sikte på ett fullständigt slopande år\r\n2006. Motionärerna anför att\r\n skattesystemet måste vara utformat så att avkastningen på riskvilligt kapital i\r\n företag inte beskattas\r\nhårdare än annan kapitalavkastning. Vidare föreslås att personer som köper\r\nnyemitterade aktier i onoterad\r\ne bolag fr.o.m. år 2004 skall ha möjlighet till skattereduktion\r\n(riskkapitalavdrag). Avdrag skall få gör\r\nas mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst och gälla för\r\ninvesteringar upp till en nivå\r\nav 100 000 kr. Ett etableringskonto införs också i syfte att locka mindre\r\nriskbenägna att spara till st\r\nart av ett eget företag. Skattesänkningarna finansieras genom att bolagsskatten\r\nhöjs från 28 till 30 %.\r\nMotionärerna förslår vidare att reglerna för inbetalning av moms ändras och\r\nbegär ett tillkännagivande om a\r\ntt regeringen bör påskynda kommissionens behandling av det förslag till\r\nyrkesfiskaravdrag som anmälts di\r\nt.\r\nOckså i Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 14-16 och 24 av Maud Olofsson\r\nm.fl. (c) anför motionärern\r\na att det är orimligt att i 3:12-reglerna utgå från att de som driver ett\r\nfåmansbolag har en alternativ\r\nmarginallöneskatt som om de hade tillhört det högsta löneskiktet. Endast företag\r\n med stora förväntade vinst\r\ner och en hög riskprofil klarar dessa krav och det är enligt motionärernas\r\nuppfattning tveksamt ur samh\r\nällsekonomisk synpunkt att nystartade fåmansbolag tvingas till en hög riskprofil\r\n för att kunna uppnå förvän\r\ntad lönsamhet. Motionärerna förordar att en större del av kapitalet får användas\r\n i beräkningarna än vad 3:12\r\n-utredningen föreslår och anser Svenskt Näringslivs förslag om ett\r\nkapitalunderlag om 100 % av tillskjut\r\net kapital, 70 % av beskattat kapital och 50 % av obeskattat kapital som\r\nrimligt. Motionärerna anser\r\nvidare att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 procentenheter över\r\nstatslåneräntan så att delägare i fåm\r\nansbolag kan höja den utdelning som får beskattas som kapital. Motionärerna\r\nföreslås vidare ett skattegyn\r\nnat starta-eget-sparande och ett riskkapitalavdrag på högst 40 000 kr om året i\r\ntre år fr.o.m. år 2004 för\r\n dem som finansierar starten av företag med egna sparade eller lånade pengar,\r\nutan att utnyttja möjligh\r\neten till starta-eget-sparande. Finansieringen sker bl.a. genom att\r\navsättningsmöjligheterna för period\r\niseringsfonder sätt ner med 10 procentenheter.\r\nI motion Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c) föreslår motionärerna\r\natt en småföretagare som säl\r\njer sitt företag och återinvesterar köpeskillingen i ett annat småföretag skall\r\nkunna skjuta upp beskattn\r\ningen på samma sätt som vid beskattningen för kapitalvinster på bostäder. Det\r\nkapital som investeras skul\r\nle kunna bli större och omstruktureringar skulle förenklas. Motionärerna\r\nhänvisar också till den nuvarand\r\ne möjligheten att få uppskov vid aktiebyten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning att 3:12-reglerna bör ändras så att\r\nde blir mer gynnsamma.and\r\nú       ûÿÿ   @ú  Âøÿðÿÿÿ   @ú  (êÿÿÀÂøÿb  @ar i gåvoskatten genomförs för\r\natt underlätta arvsskiften i familjeföretag.d)t. àú  `\r\nInriktningen i det pågående arbetet är att bestämmelserna även framöver skall\r\nbygga på den princip som till\r\nämpats sedan 1990 års skattereform och innebär att man först bestämmer\r\nkapitalinkomsten schablonmässigt oc\r\nh därefter behandlar överskjutande inkomster som tjänsteinkomster. Det är alltså\r\n enligt vad som anförs int\r\ne aktuellt att införa en modell där man först bestämmer en \"normallön\" som skall\r\n beskattas som tjänsteinko\r\nmst och därefter behandlar överskjutande inkomst som kapitalinkomst. Det främsta\r\n skälet till detta ställn\r\ningstagande är svårigheten att definiera en normallön. En normallönemodell\r\nskapar dessutom fördelningspol\r\nitiska problem om inte normallönenivån bestäms högt. För att motverka att\r\nprogressiviteten i arbetsinkoms\r\ntbeskattningen urholkas skulle det behövas särskilda komplicerade regler.\r\nUtskottet delar regeringen bedömning i fråga om normallönemodellen. Det är\r\nviktigt att skattereglerna vi\r\nlar på stabila principer och att de är neutrala i förhållande till beskattningen\r\n av annan näringsverksamh\r\net och av löntagare. Det bör inte gå att omvandla vad som i realiteten är\r\narbetsinkomst till lägre beskat\r\ntad kapitalinkomst.\r\nRegeringen har numera i proposition 2003/04:17 lagt fram det aviserade förslaget\r\n om en höjning av klyv\r\nningsräntan med två procentenheter til statslåneräntan plus sju procentenheter.\r\nFörslaget innebär en höjnin\r\ng av riskpremien och gör att ägarna kan riskkompenseras i högre grad än med\r\nnuvarande regler. Vidare påve\r\nrkar den högre riskpremien alla företag på exakt samma sätt - gränsbeloppet ökar\r\n med ökningen av riskpremie\r\nn - vilket får anses vara en fördel. De nya reglerna föreslås träda i kraft den\r\n1 januari 2004 och tillämp\r\nas första gången vid 2005 års inkomsttaxering.\r\nI det fortsatta arbetet kommer bl.a. nivån på klyvningsräntan,\r\nkapitalunderlagets utformning, lönesummer\r\negelns utformning samt fördelningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst\r\noch kapital särskilt at\r\nt övervägas. Arbetet är inriktat på att ett förslag skall kunna presenteras för\r\nriksdagen under våren 2004\r\noch att de nya reglerna skall kunna gälla fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\nEnligt utskottets mening visar de utredningar som gjorts på området att en\r\nslopad skatt på aktieutdelni\r\nngar inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor.\r\nTillgången till en internat\r\nionell kapitalmarknad gör att beskattningen av sparande endast i begränsad\r\nomfattning inverkar på företa\r\ngens investeringsbenägenhet. Utskottet anser att en generell sänkning av skatten\r\n på ägarnas sparande i a\r\nktier inte är en effektiv metod för att förbättra villkoren för företagandet och\r\n avstyrker därför motionsyrk\r\nandena om slopad skatt på aktieutdelning.\r\nFör små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den\r\ninternationella kapitalma\r\nrknaden kan emellertid inte bortses från att den personliga kapitalbeskattningen\r\n inverkar på avkastnin\r\ngskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens\r\ninvesteringar. Detta förhållande har be\r\naktats i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar i\r\nsyfte att förbättra villko\r\nren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i beskattningen av\r\nutdelningar och kapitalvinster\r\npå aktier i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika\r\nbeslut under åren 1997 oc\r\nh 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel har förbättrats.\r\nEnskilda näringsidkare fick\r\nvid 1999 års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom avsättning\r\ntill periodiseringsfond,\r\noch denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en mer\r\ningående undersökning av hur f\r\nöretagen använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till\r\nstatsbudget, finansplan m.m.).\r\n Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte någon anledning att\r\növerväga att införa ett\r\nsärskilt avdrag för investeringar i onoterade aktier. Utskottet avstyrker därför\r\n förslaget om ett permane\r\nnt riskkapitalavdrag.\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att skattereglerna inte lägger hinder i\r\nvägen för nyföretagande o\r\nch entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta ett\r\neget företag eller att ex\r\npandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med\r\nnystart av företag ger emelle\r\nrtid inte denna effekt utan skapar tvärtom en risk för att livskraftiga företag\r\nslås ut i konkurrensen m\r\ned nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan anses vara\r\nförenligt med kravet på st\r\nabila och goda regler för företagen. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett\r\n att tillstyrka förslage\r\nn om olika former av starta-eget-avdrag.\r\nEnligt utskottets mening finns det anledning att inom ramen för en neutral och\r\nlikformig beskattning\r\nsöka åstadkomma förenklingar och förbättringar av reglerna. Regeringen aviserar\r\ni budgetpropositionen en\r\nrad förslag. Den avskaffade kapitalvinstbeskattningen kommer att kompletteras\r\nmed ändrade regler för CF\r\nC-bolag. En avdragsrätt införs för insatsemitterat kapital i kooperativa\r\nföreningar. Utgifter för reparat\r\nion och underhåll på näringsfastigheter bör dras av omedelbart även om de\r\nfördelats i räkenskaperna liksom\r\nutgifter som omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. Uttryckliga\r\nskatteregler införs för värder\r\ning av lager av finansiella instrument och avdragsrätten för övertagande av\r\nansvar för pensionsutfästelse\r\nr regleras.\r\nNär det gäller frågan om en uppskovsrätt vid försäljning av aktier i ett företag\r\n innebar utredningsarbetet\r\ninför 1990 års skattereform att ett betydande antal metoder för beskattning av\r\nkapitalvinster undersökte\r\ns. Redan innan dess undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k.\r\nsaldometoder som i den e\r\nnklaste versionen innebär full återinvesteringsrätt under året utan att detta\r\nutlöser beskattning. Kapita\r\nlvinstkommittén ansåg att saldometoderna visserligen utgjorde intressanta\r\nalternativ, men eftersom det\r\n skulle innebära en så genomgripande förändring att genomföra någon av dem,\r\nmåste de föregås av en omfattande\r\n allmän diskussion. (Se här också SOU 1989:33, del II, s. 115). Utredningen om\r\nreformerad inkomstbeskat\r\ntning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en\r\nvidareutveckling av en saldometod oc\r\nh som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och enklare\r\nkapitalvinstberäkningar. Remisskritiken\r\nblev emellertid förödande mot denna obeprövade metod, och en modifierad\r\ngenomsnittsmetod behölls därför (s\r\ne prop. 1989/90:110, s. 426).\r\nSkatteutskottet har tidigare gett uttryck för uppfattningen att en generell\r\nuppskovsmöjlighet vid avyt\r\ntringar av finansiella instrument inte gärna kan prövas isolerat från frågan hur\r\n kapitalinkomstbeskattni\r\nngen i övrigt bör vara utformad, och utskottet har inte funnit tillräckliga skäl\r\n för att överväga så stora o\r\nmläggningar i beskattningen av kapitalvinster (bet. 1999/2000: SkU14). Senast i\r\nbet. 2002/03:SkU8 avs\r\ntyrkte utskottet yrkanden om en ny beskattningsmetod för aktier och\r\nvärdepappersfonder som tillåter åter\r\ninvesteringar utan att detta skall föranleda vinstbeskattning. Utskottet har\r\nockså avstyrkt förslag om\r\nmer begränsade skattelättnader som skulle tillåta återinvestering i onoterade\r\naktier med hänvisning till\r\nde skattelättnader som införts för avkastning och kapitalvinster som härrör från\r\n sådana företag. Utskottet a\r\nnser med hänvisning till det anförda inte att det finns skäl att ändra tidigare\r\nställningstaganden till u\r\ntvidgade uppskovsmöjligheter i kapitalbeskattningen.\r\nEn förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har\r\ntidigare utretts av Förenkling\r\nsutredningen (SOU 1997:178 och SOU 1999:28), Branschsaneringsutredningen (SOU\r\n1996:172 och 1997:111)\r\n och inom Riksskatteverket (RSV).\r\nRiksskatteverket har i en promemoria inventerat och systematiserat argumenten\r\nför och emot så kallad s\r\nchablonbeskattning. I en senare rapport (2002:3 Schablonbeskattning - en\r\nprincipskiss) har verket sk\r\nisserat på hur ett schablonbeskattningssystem skulle kunna se ut.\r\nRiksskatteverket föreslår i rapporten\r\n att man nu går vidare med ett tredje steg där ställning tas till om schabloner\r\nbör införas. Rapporten oc\r\nh promemorian har remissbehandlats. Mottagandet vid remissbehandlingen har\r\nenligt vad som anförs av r\r\negeringen varit splittrat. Åsikterna går isär i fråga om merparten av de punkter\r\n som skissen innehåller.\r\nIngen motsätter sig att ämnet utreds vidare men man vill inte ta ställning innan\r\n man har fått se hur ett\r\n schablonskattesystem skulle utformas. Frågan om schablonbeskattning som en\r\nmetod att fastställa inkom\r\nstskatten i vissa fall bereds vidare där det närmare får undersökas vilka\r\nmöjligheter det finns att tilläm\r\npa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi270 (m) yrkandena 21 och 41,\r\nFi288 (fp, m, kd, c), F\r\ni304 (kd) yrkandena 17, 18 och 30, Fi305 (fp) yrkandena 3 och 8, Fi308 (kd)\r\nyrkandena 2, 6, 7 och 14\r\n, Fi306 (c) yrkandena 14-16 och 24, N248 (m) yrkande 9 och A258 (m) yrkande 4.\r\nAndelsbyten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om en utvidgning av möjligheten till\r\nframskjuten beskattning vid\r\n andelsbyten.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBakgrund\r\nDe särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har tillkommit för\r\natt strukturaffärer i närin\r\ngslivet inte skall hindras av den beskattning som normalt skall ske när aktier\r\noch andra andelar byte\r\nr ägare. För att de särskilda skattereglerna skall vara tillämpliga måste vissa\r\ngrundläggande krav vara up\r\npfyllda. En avgränsning som har gjorts är att andelsbytesreglerna endast skall\r\nomfatta rena delägarrätte\r\nr, dvs. aktier och andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner\r\noch konvertibla skul\r\ndebrev, som inte innebär en rätt till en del i en juridisk person (se prop.\r\n1998/99:15, s. 276 och pro\r\np. 1999/2000:2, del II, s. 573). Vidare skall andelsbytet ske på marknadsmässiga\r\n villkor och skall led\r\na till att det företag som byter till sig andra företagsandelar får\r\nröstmajoritet i det företag vars akti\r\ner det byter till sig. Bland villkoren finns också en kontantgräns, dvs. en\r\nregel om att bara en mindr\r\ne del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter (10 % av den mottagna\r\nandelens nominella belo\r\npp).\r\nMotionerna\r\nI Kristdemokraternas motion Fi308 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) anför\r\nmotionärerna att riksdag\r\nen i december 2002 beslutat om retroaktiva lättnader i andelsbytesreglerna för\r\natt komma till rätta med\r\n de negativa effekter som uppkommit för vissa fåmansföretagare och att riksdagen\r\n härvid begärt att regeri\r\nngen återkommer till riksdagen när det gäller behovet av ytterligare åtgärder.\r\nEftersom regeringen inte åt\r\nerkommit i frågan föreslår motionärerna att riksdagen uppmanar regeringen att\r\nomedelbart återkomma med en\r\n redovisning av vilka åtgärder som behövs och kostnaderna för dessa.\r\nI motion Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c) anförs att en blandad\r\nersättning ofta är önskvärd vid a\r\nvyttring av andelar i ett företag. Eftersom den kontanta ersättningen beskattas\r\ndirekt och uppskovet m\r\ned nuvarande regler gäller tillbytta aktier finns det enligt motionärernas\r\nuppfattning inte anledning\r\natt som i dag koppla ihop behandlingen av dessa ersättningstyper genom en\r\nkontantbegränsning. Reglerna\r\n bör ändras så att skatten kan skjutas upp även om ersättningen vid bytet gäller\r\n andra värdepapper eller de\r\nlvis avser kontanter i onoterade bolag.\r\nI motion Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) anförs att\r\nkontantbegränsningen på 10 % inte behövs\r\n eftersom kontantdelen alltid beskattas och uppskovet gäller övrig vinst. De\r\nbegär ett tillkännagivande\r\nmed detta innehåll.\r\nI motion Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp) anförs att\r\nnuvarande regler om andelsbyt\r\nen alltjämt hindrar ett uppskov i vissa fall och de föreslår att behovet av en\r\nlagändring och dess konse\r\nkvenser utreds.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågor om kontantgränsen vid andelsbyten har behandlats av riksdagen i\r\nanslutning till att reglerna om\r\n framskjuten beskattning vid andelsbyten utvidgades till att omfatta även\r\nonoterade och kvalificerade\r\n andelar. Utvidgningen trädde i kraft den 1 januari 2003 och gavs retroaktiv\r\ntillämpning vilket undanr\r\nöjde vissa negativa effekter som uppkommit för fåmansföretagare som gjort\r\nuppskovsgrundande andelsbyten\r\nmed kvalificerade andelar enligt de regler som gällt sedan den 1 januari 1999.\r\nEnligt dessa regler ku\r\nnde ett vid bytestillfället beräknat skatteuppskov som skall tas upp som intäkt\r\ni inkomstslaget tjänst i\r\nnte kvittas mot en slutlig förlust på bytesaffären som redovisas i samma\r\ndeklaration (prop. 2002/03:15,\r\n bet. 2002/03:5).\r\nI ärendet togs även frågor om lättnader i kontantkravet upp och då med sikte på\r\natt lättnaderna skulle ges\r\nen retroaktiv tillämpning. Utskottet redovisade bestämmelsens bakgrund och\r\nkonstaterade att uttalanden\r\na i samband med att en kontantgräns om 10 % infördes i de gamla svenska reglerna\r\n om aktiebyten den 1 j\r\nanuari 1993 visade att det kan anföras goda skäl för en begränsning av\r\nkontantdelens storlek vid struktu\r\nraffärer och att ställningstagandet till kontantgränsens storlek i samband med\r\natt nya andelsbytesregle\r\nr antogs hösten 1998 delvis baserats på antagandet att gränsen inte hade vållat\r\nnågra särskilda problem. V\r\nidare noterade utskottet att den omständigheten att EU-länderna i stort sett\r\nsynes ha samma regler i f\r\nråga om kontantgräns vid andelsbyten innebär en särskild komplikation som skulle\r\n behöva utredas mer ingåen\r\nde innan tidigare ställningstaganden till kontantgränsens storlek kan tas upp\r\ntill ett förnyat övervägand\r\ne. Utskottet förutsatte att regeringen efter en analys av bl.a. hur\r\nkontantgränsen tillämpas återkommer\r\ntill riksdagen med en redovisning av vilka konsekvenser denna analys bör\r\nföranleda för det skatterättsli\r\nga andelsbytessystemet.\r\nUtskottet utgår ifrån att regeringen följer tillämpningen av de aktuella\r\nreglerna och anser inte att det\r\n finns skäl för riksdagen att begära en utredning eller att i övrigt rikta\r\ntillkännagivanden till regerin\r\ngen i denna fråga. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi287 (c, m, fp, kd),\r\nFi299 (mp), Fi308 (kd) y\r\nrkande 18 och Sk363 (c).\r\nSkatt på royalty\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om skattefrihet för respektive\r\nkapitalbeskattning av royalty.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).\r\nBakgrund\r\nRoyalty skall enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Om\r\n royaltyn grundar sig\r\n på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en\r\n näringsverksamhet skall d\r\nen dock tas upp i inkomstslaget tjänst.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) föreslås att royalty\r\n beskattas i inkomstslaget kapital fr.o.m. år 2004.\r\nI Kristdemokraternas motioner Fi304 yrkande 15 av Alf Svensson m.fl. (kd) och\r\nFi308 yrkande 12 av Pe\r\nr Landgren m.fl. (kd) anförs att innovationsklimatet behöver förbättras. Sverige\r\n har enligt vad som anför\r\ns en onormalt stor export av patent och uppfinningar som exploateras i andra\r\nländer. Motionärerna vill\r\n öka exploatering och produktion av patent och uppfinningar i Sverige och\r\nföreslår därför att royaltyinko\r\nmster befrias från skatt de två första åren för att därefter beskattas som\r\ninkomst av kapital.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör det undvikas att införa särskilda\r\nskattestimulan-ser för viss typ av verksa\r\nmhet. Förslag om skattefrihet under begränsad tid för royaltyinkomster har\r\ntidigare föreslagits av Innov\r\nationsutredningen (SOU 1993:84), men har inte ansetts vara aktuella att\r\ngenomföra.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Fi270 (m) yrkande 22, Fi304 (kd) yrkande 15 och\r\nFi308 (kd) yrkande 12\r\n.\r\nGrön skatteväxling - sänkt allmän löneavgift\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av den allmänna\r\nlöneavgiften med 0,12 %.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.2.2, punkt 34) att den allmänna löneavgiften\r\nsänks med 0,12 % till 3,25 %\r\nav avgiftsunderlaget. För 2004 kommer därmed det sammanlagda uttaget av\r\nsocialavgifter och allmän löneav\r\ngift att uppgå till 32,70 % (för 2003 är nivån 32,82 %) för arbetsgivare och\r\ntill 30,89 % (för 2003 är nivån\r\n 31,01 %) för enskilda näringsidkare. Sänkningen bidrar till att kompensera för\r\nde direkta kostnader för\r\nföretagssektorn som följer av de höjda energi- och miljöskatterna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag\r\noch tillstyrker därför pr\r\nopositionen i denna del.\r\nDämpningsregel för fastighetsskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen bedömer (avsnitt 8.3.5) regeringen att en dämpningsregel för\r\nfastighetsskatten bör införa\r\ns och kunna tillämpas första gången vid 2004 års taxering.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 25-29 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) och Sk300 y\r\nrkandena 2-4 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår motionärerna att ett\r\nplanmässigt avskaffande av fast\r\nighetsskatten genomförs. Fastighetsskattesatsen på småhus, fritidshus och\r\nflerfamiljshus sänks med 0,2 p\r\nrocentenheter 2004, med 0,1 procentenhet 2005 och 0,1 procentenhet 2006, och ett\r\n tak införs för fastig\r\nhetsskatteuttaget för småhus och fritidshus. Taket beräknas som summan av 80 kr\r\nper kvadratmeter i huse\r\nt och 2 kr per kvadratmeter tomtyta, dock maximalt 5 000 kr i skatt för tomten.\r\nMed hänvisning till de\r\nssa förslag och ett förslag om avskaffad förmögenhetsskatt föreslår motionärerna\r\n att den av regeringen avis\r\nerade dämpningsregeln avvisas. Den s.k. schablonintäkten för\r\nbostadsrättsföreningar avskaffas också.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\n föreslås att skatten\r\npå småhus sänks till 0,8 % och skatten på flerfamiljshus till 0,3 % redan 2004\r\noch att fastighetsskatten\r\n på sikt avskaffas helt och hållet.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 19, 21 och 22 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd) återställs taxeri\r\nngsvärdena till de värden som gällde före höjningarna från år 2000, och den\r\nstatliga fastighetsskatten ersät\r\nts med en låg avgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar\r\noch annan kommunal service\r\nkopplad till fastigheten. Reavinstskatten vid försäljning av privatbostäder höjs\r\n till 30 %. I motion Sk4\r\n59 yrkande 4 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslår motionärerna att det aviserade\r\nförslaget om en dämpnings\r\nregel i fastighetsskatten avvisas. I motion Sf398 yrkande 6 av Kenneth Lantz\r\nm.fl. (kd) föreslås att d\r\nen statliga fastighetsskatten avskaffas eftersom den missgynnar pensionärerna.\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nföreslås att ett tak på 300 00\r\n0 kr införs på tomtvärdet för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i\r\nattraktiva områden när själva to\r\nmtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala\r\ntaxeringsvärdet. Vidare sänks fastighet\r\nsskatten till 0,9 % från år 2005 och till 0,75 % år 2006. Reavinstbeskattningen\r\nhöjs vid försäljning av fa\r\nstigheter från nuvarande 20 % till 30 % och uppskoven begränsas så att en\r\nfjärdedel av reavinsten alltid\r\n skall beskattas. Motionärerna anför slutligen att den sittande\r\negendomsskattekommittén bl.a. har som d\r\nirektiv att undersöka reglerna kring fastighetstaxering men att det saknas\r\ndirektiv för att reformera\r\nreglerna för själva taxeringsvärderingen. De föreslår ett tillkännagivande till\r\nregeringen om att kommittén\r\n bör få sådana direktiv. I motion Fi250 yrkandena 1 och 2 av Kerstin Lundgren\r\n(c) föreslås fastighetsbesk\r\nattningen successivt reduceras för att slutligen avskaffas helt och att de\r\ntaxeringsvärden som gällde f\r\nör år 2000 skall tillämpas i avvaktan på ett långsiktigt beslut.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen har i juni 2002 tillsatt en parlamentarisk kommitté,\r\nEgendomsskattekommittén (Fi 2002:06),\r\nsom skall utreda fastighetsskatten, förmögenhetsskatten samt arvs- och\r\ngåvoskatten. Uppdraget skall var\r\na avslutat vid utgången av år 2003. Kommittén ges möjlighet att pröva lösningar\r\nsom kan innebära avsteg från\r\n nu gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är dock att\r\n de fördelningspolitiska k\r\nonsekvenserna är acceptabla. En viktig utgångspunkt är en likformig beskattning\r\nav olika typer av tillg\r\nångar. Kommittén har fått i uppdrag att åstadkomma ett regelsystem som både är\r\nenkelt och rättvist.\r\nEnligt utskottets mening är fastighetsskatten en del av\r\nkapitalinkomstbeskattningen och en viktig ink\r\nomstkälla för att finansiera den offentliga välfärden. Utskottet är mot denna\r\nbakgrund inte berett att ti\r\nllstyrka tillkännagivanden eller beslut som innebär att fastighetsskatten helt\r\neller delvis avskaffas.\r\n När det gäller förslagen om olika omläggningar av beskattningen på detta område\r\n anser utskottet att resul\r\ntatet av Egendomsskattekommitténs arbete bör avvaktas. Egendomsskattekommittén\r\nskall presentera sina för\r\nslag vid utgången av detta år. Utskottet ser inte heller någon anledning att\r\nbegära en ändrad inriktning\r\nav kommitténs arbete.\r\nI budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen att den avsåg att lägga fram\r\n ett förslag om en s.k.\r\ndämpningsregel för fastighetsskatten. Bakgrunden var att omräkningsförfarandet\r\nskulle avskaffas och ersät\r\ntas med ett system där fastighetstaxering sker vart tredje år genom allmän eller\r\n förenklad taxering. Reg\r\neringen gjorde bedömningen att om fastighetspriserna ökar under en längre tid\r\nskulle ett sådant system k\r\nunna leda till kraftiga språngvisa höjningar av taxeringsvärdena. För att\r\nundvika sådana konsekvenser men\r\nade regeringen att regler borde införas som innebär att höjda taxeringsvärden\r\nendast stegvis tillåts slå i\r\ngenom på fastighetsskatten.\r\nEgendomsskattekommittén har enligt sina direktiv haft i uppdrag att ta fram ett\r\nförslag till en dämpnin\r\ngsregel med innebörden att endast en tredjedel av en höjning av taxeringsvärdet\r\nskall slå igenom under t\r\naxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. I\r\n januari 2003 presenterade\r\n kommittén sitt förslag i delbetänkandet Egendomsskatter - Dämpningsregel för\r\nfastighetsskatten och sänkt\r\narvsskatt (SOU 2003:3). Delbetänkandet har remissbehandlats och en övervägande\r\ndel av remissinstanserna\r\n har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget om en\r\ndämpningsregel.\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning till invändning mot att regeringens\r\nbedömning att en dämpnings\r\nregel för fastighetsskatten med angiven utformning bör tillämpas första gången\r\nvid 2004 års inkomsttaxerin\r\ng.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi250 (c) yrkandena 1 och 2,\r\nFi270 (m) yrkandena 25-29\r\n, Fi305 (fp) yrkande 10, Fi304 (kd) yrkandena 19, 21 och 22, Fi306 (c) yrkandena\r\n 25-28, Sk300 (m) yr\r\nkandena 2-4, Sk459 (kd) yrkande 4 och Sf398 (kd) yrkande 6.\r\nNy regel för begränsning av förmögenhetsskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om slopad sambeskattning, avvecklad\r\nförmögenhetsskatt m.m.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.3.4) att en ny regel som i princip motsvarar\r\ndagens begränsningsregel för\r\n fastighetsskatt bör införas på förmögenhetsbeskattningens område. En sådan\r\nregel bör gälla de skattskyldiga\r\nsom i dag omfattas av begränsningsregeln och som betalar förmögenhetsskatt som\r\nkan hänföras till det småhu\r\ns som är hushållets permanenta bostad. En sådan ny regel bör kunna ges\r\nretroaktiv verkan och tillämpas för\r\nsta gången redan vid 2004 års taxering.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 16-18 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m), Sk299 av L\r\nennart Hedquist m.fl. (m) och A258 yrkande 3 av Anders G Högmark m.fl. (m)\r\nföreslås att sambeskattninge\r\nn av förmögenhet upphör och att fribeloppet vid förmögenhetsskatt sätts till 2\r\n000 000 kr år 2004 samt att\r\nförmögenhetsbeskattningen avskaffas år 2005.\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi305 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\n begärs ett tillkännag\r\nivande om att sambeskattningen av förmögenhet bör slopas nästa år, och att\r\nfribeloppet bör höjas till 2,1 m\r\niljoner kronor år 2005 och att förmögenhetskatten på sikt bör avskaffas för att\r\ngöra Sverige till ett attra\r\nktivt land att investera och spara i, även för svenskar.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), Fi308\r\nyrkande 3 av Per Land\r\ngren m.fl. (kd) och Sf398 yrkande 7 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) slopas\r\nsambeskattning 2004 och sänks\r\nskattesatsen till 1 % år 2005 och 0,75 % år 2006.\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 18 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas ett\r\nförsta steg i avvecklinge\r\nn av förmögenhetsskatten år 2004 genom att sambeskattningen avskaffas och\r\nskattesatsen sänks från 1,5 til\r\nl 1,0 %. Som en del i att sänka boendeskatterna tas dessutom endast halva\r\ntaxeringsvärdet av småhus upp\r\n.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen beslutade i juni 2002 att tillsätta en parlamentarisk kommitté,\r\nEgendomsskattekommittén (Fi\r\n2002:06), som skall utreda fastighetsskatten på småhus m.m., förmögenhetsskatten\r\n samt arvs- och gåvoskatt\r\nen. Bakgrunden är bl.a. att reglerna kritiserats för bristande enhetlighet i\r\nbehandlingen av olika til\r\nlgångar och för de fördelningspolitiska effekterna. Kommittén skall avsluta\r\nuppdraget senast vid utgången\r\n av 2003.\r\nUtskottet har vid sina tidigare ställningstaganden till frågan om sambeskattning\r\n av förmögenhet ansett a\r\ntt en övergång till särbeskattning skulle medföra en oönskad stimulans för\r\nskattemotiverade överföringar ino\r\nm familjen och att ett system med skilda fribelopp för ensamstående respektive\r\nsambeskattade par därför\r\när att föredra. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna del och är därför\r\ninte berett att tillstyrka\r\n förslagen om slopad sambeskattning. Också när det gäller övriga motionsförslag\r\nanser utskottet att result\r\natet av kommitténs arbete bör avvaktas.\r\nLagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt - begränsningsregeln -\r\ninnebär i princip att ut\r\ntaget av fastighetsskatt avseende en viss fastighet inte får överstiga 5 % av\r\nhushållets inkomster. Ska\r\nttereduktionen kan uppgå till maximalt 27 200 kr och reglerna gäller i princip\r\nendast i de fall hushåll\r\nsinkomsten inte överstiger 600 000 kr. Vid 2002 års taxering omfattades ca 100\r\n000 personer av denna r\r\negel.\r\nRegeringen har uppmärksammat att för många småhusägare som omfattas av\r\nbegränsningsregeln utgör förmögenhetss\r\nkatten ett minst lika stort problem som fastighetsskatten. Frågan berörs också i\r\n direktiven till Egendo\r\nmsskattekommittén (dir. 2002:87). Kommittén ges där uppdraget att undersöka\r\nbehovet av åtgärder för att beg\r\nränsa antalet småhusägare som på grund av stigande taxeringsvärden kan bli\r\nskyldiga att betala förmögenhets\r\nskatt. Egendomsskattekommittén skall presentera sina förslag vid utgången av\r\ndetta år och förslagen komme\r\nr därför att kunna tillämpas tidigast vid 2005 års taxering.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att frågan om en\r\nsärskild begränsningsregel för\r\nförmögenhetsskatten får en lösning redan inför 2004 års taxering och ser\r\npositivt på att regeringen snarast\r\n kommer att ta fram ett förslag som gäller skattskyldiga som i dag omfattas av\r\nbegränsningsregeln och s\r\nom betalar förmögenhetsskatt som kan hänföras till det småhus som är hushållets\r\npermanenta bostad. Som rege\r\nringen anför bör ett förslag kunna träda i kraft under våren 2004 och tillämpas\r\nretroaktivt vid 2004 års ta\r\nxering.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi270 (m) yrkandena 16-18, Fi304\r\n(kd) yrkande 23, Fi30\r\n5 (fp) yrkande 11, Fi306 (c) yrkande 18, Fi308 (kd) yrkande 3, Sk299 (m), Sf398\r\n(kd) yrkande 7 och A\r\n258 (m) yrkande 3.\r\nArvs- och gåvoskatt\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt och om en\r\nretroaktiv tillämpning av\r\ndet aviserade förslaget om slopad arvsskatt för make och sambo.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.3.2) att beskattningen av arv till efterlevande\r\nmake och sambo bör slopa\r\ns. Regeringen avser att senare under hösten lämna ett förslag om slopad skatt på\r\n arv till make och sambo\r\n till riksdagen. Inriktningen är att de nya reglerna skall gälla vid dödsfall\r\nsom inträffar efter utgånge\r\nn av år 2003.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nanförs att beskattningen\r\nav arv, gåvor och förmögenheter bör avskaffas eftersom de inbringar\r\nförhållandevis blygsamma belopp och sa\r\nmtidigt är mycket skadlig för företagandet. I motionerna Fi223 yrkandena 1 och 2\r\n av Lennart Hedquist m.\r\nfl. (m) och Fi270 yrkandena 19 och 20 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att\r\n den slopade beskattni\r\nngen av arv till efterlevande make och sambo bör gälla från den 16 september\r\n2003, då den aviserades av\r\nregeringen, och att arvs- och gåvoskatten bör avskaffas helt den 1 januari 2004.\r\nOckså i Kristdemokraternas motion Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett\r\nretroaktivt avskaffande.\r\n Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen under 2003 återkommer\r\nmed förslag på hur arvsskat\r\nten för efterlevande make och sambo kan avskaffas retroaktivt från årsskiftet\r\n2002/03 alternativt från d\r\nen 22 september 2003.\r\nEtt retroaktivt avskaffande begärs också i Centerpartiets motion Fi306 yrkandena\r\n 21 och 22 av Maud Olo\r\nfsson m.fl. (c) där motionärerna föreslår att arvs- och gåvoskatten avskaffas\r\nretroaktivt för efterlevande\r\n make och sambo fr.o.m. 1 juli 2003 och att arvs- och gåvoskatten för\r\nskatteklass 1 avskaffas fr.o.m.\r\n2004. Också i motion Fi250 yrkande 3 av Kerstin Lundgren (c) hemställs att\r\narvsskatten mellan makar sl\r\nopas fr.o.m. från den 1 januari 2003.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEgendomsskattekommittén gör en översyn av reglerna om fastighetsskatt på småhus\r\nm.m., förmögenhetsskatt sam\r\nt arvs- och gåvoskatt (dir. 2002:87) och har behandlat frågan om beskattningen\r\nav arv mellan makar med\r\n förtur. Enligt gällande rätt beskattas efterlevande make och sambo för vad de\r\nerhåller i arv eller testa\r\nmente från den avlidne maken eller sambon. Från den efterlevandes lott görs ett\r\ngrundavdrag om 280 000\r\nkr. Överskjutande belopp arvsbeskattas.\r\nUtskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att skatten på arv till\r\n make och sambo bör slop\r\nas och att arbetet bör vara inriktat på att de ny reglerna skall gälla vid\r\ndödsfall som inträffar efter u\r\ntgången av år 2003. Utskottet är således inte berett att tillstyrka\r\nmotionsförslagen om längre gående förändr\r\ningar eller om en tidigare tillämpningsstart och avstyrker därför motionerna\r\nFi223 (m) yrkandena 1 och\r\n2, Fi250 (c) yrkande 3, Fi270 (m) yrkandena 19 och 20, Fi282 (kd), Fi306 (c)\r\nyrkandena 21 och 22 och\r\n N248 (m) yrkande 10.\r\nGåvobeskattningen vid generationsskiften\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om slopad arvsskatt på bundet kapital.\r\nJämför avvikande mening 3 (kd).\r\nGällande bestämmelser\r\nVid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att\r\nföretagsförmögenheten tas upp til\r\nl endast 30 % av substansvärdet. Vid gåva gäller detta om vissa villkor är\r\nuppfyllda, bl.a. att hela förv\r\närvskällan omfattas och att gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år. På\r\ninkomstskattesidan har regl\r\nerna om räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa\r\nproblem som kan uppkom\r\nma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (8.3.3) att de s.k. lättnadsreglerna för värdering av\r\nföretagstillgångar vid gåvobeskatt\r\nningen bör utvidgas för att underlätta generationsskiften i onoterade företag.\r\nMotionen\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 35 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs\r\natt arvsskattens probl\r\nematik har visat sig påtaglig då generationsskifte skall ske i familjeföretag.\r\nDe föreslår att bundet kap\r\nital befrias från arvsskatt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av\r\nsmåföretagare (SOU 2002:52). Utre\r\ndningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna för att de\r\nsärskilt gynnsamma värderingsre\r\nglerna (lättnadsreglerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskattningen. Förslaget\r\n har remissbehandlats.de\r\nÈû  J\r\n @I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av\r\nsmåföretagare (SOU 2002:52). U\r\ntredningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna för att\r\nde särskilt gynnsamma värdering\r\nsreglerna (lättnadsreglerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskattningen.\r\nFörslaget har remissbehandlats\r\n.onÈû  J\r\n @I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av\r\nsmåföretagare (SOU 2002:52)\r\n. Utredningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna för\r\natt de särskilt gynnsamma värder\r\ningsreglerna (lättnadsreglerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskattningen.\r\nFörslaget har remissbehandl\r\nats.99Èû  J\r\n @I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av\r\nsmåföretagare (SOU 2002:\r\n52). Utredningen föreslår bl.a. förändringar när det gäller förutsättningarna\r\nför att de särskilt gynnsamma vär\r\nderingsreglerna (lättnadsreglerna) skall kunna tillämpas vid gåvobeskattningen.\r\nFörslaget har remissbeha\r\nndlats.esÈû  [   H2\r\n 8+\r\n    a om räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa\r\n problem so\r\nm kan uppkomma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7).tt\r\nató\r\n  £   (6\r\n         8+\r\n            ionsförslagen\r\nom längre gående förändringar eller om en tidigare tillämpningsstart och\r\navstyrker därför motionerna Fi223\r\n(m) yrkandena 1 och 2, Fi250 (c) yrkande 3, Fi270 (m) yrkandena 19 och 20, Fi282\r\n (kd), Fi306 (c) yrk\r\nandena 21 och 22 och N248 (m) yrkande 10.de+      6\r\n                                                      8+\r\n                                                         . 19 ochã\r\n                                                                    s   °ú  H2\r\noaktivt avskaffande begärs också i Centerp\r\nartiets motion Fi306 yrkandena 21 och 22 av Maud Olofsson m.fl. (c) där\r\nmotionärerna föreslår att arvs-\r\noch gåvoskatten avskaffas retroaktivt för efterlevande make och sambo fr.o.m. 1\r\njuli 2003 och att arvs\r\n- och gåvoskatten för skatteklass 1 avskaffas fr.o.m. 2004. Också i motion Fi250\r\n yrkande 3 av Kerstin L\r\nundgren (c) hemställs att arvsskatten mellan makar slopas fr.o.m. från den 1\r\njanuari 2003. beloppÓ\r\n  £   H\r\n2\r\n  8+\r\n     r mycket skadlig för företagandet. I motionerna Fi223 yrkandena 1 och 2 av\r\nLennart Hedquist m.fl. (\r\nm) och Fi270 yrkandena 19 och 20 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att den\r\nslopade beskattningen\r\nav arv till efterlevande make och sambo bör gälla från den 16 september 2003, då\r\n den aviserades av reger\r\ningen, och att arvs- och gåvoskatten bör avskaffas helt den 1 januari 2004. månC\r\n       °ú  H2\r\n              ta samlingspartie\r\nts motion N248 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att beskattningen av\r\narv, gåvor och förmögenhe\r\nter bör avskaffas eftersom de inbringar förhållandevis blygsamma belopp och\r\nsamtidigt är mycket skadlig\r\nför företagandet. I motionerna Fi223 yrkandena 1 och 2 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n (m) och Fi270 yrkande\r\nna 19 och 20 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att den slopade\r\nbeskattningen av arv till efterlev\r\nande make och sambo bör gälla från den 16 september 2003, då den aviserades av\r\nregeringen, och att arvs-\r\n och gåvoskatten bör avskaffas helt den 1 januari 2004. Närc   ³   H2\r\n                                                                      8+\r\n                                                                         lagen\r\nom olika omläggningar av beska\r\nttningen på detta område anser utskottet att resultatet av\r\nEgendomsskattekommitténs arbete bör avvaktas.\r\n Egendomsskattekommittén skall presentera sina förslag vid utgången av detta år.\r\n Utskottet ser inte hell\r\ner någon anledning att begära en ändrad inriktning av kommitténs arbete. 000\r\nc   H2\r\n       8+\r\n          mtvärdet för att undv\r\nika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken\r\nfår höga taxeringsvärden och\r\n därmed driver upp det totala taxeringsvärdet. Vidare sänks fastighetsskatten\r\ntill 0,9 % från år 2005 och\r\n till 0,75 % år 2006. Reavinstbeskattningen höjs vid försäljning av fastigheter\r\nfrån nuvarande 20 % till\r\n30 % och uppskoven begränsas så att en fjärdedel av reavinsten alltid skall\r\nbeskattas. Motionärerna anför\r\n slutligen att den sittande egendomsskattekommittén bl.a. har som direktiv att\r\nundersöka reglerna krin\r\ng fastighetstaxering men att det saknas direktiv för att reformera reglerna för\r\nsjälva taxeringsvärderin\r\ngen. De föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att kommittén bör få\r\nsådana direktiv. I motion Fi2\r\n50 yrkandena 1 och 2 av Kerstin Lundgren (c) föreslås fastighetsbeskattningen\r\nsuccessivt reduceras för\r\natt slutligen avskaffas helt och att de taxeringsvärden som gällde för år 2000\r\nskall tillämpas i avvaktan\r\n på ett långsiktigt beslut.änã   b  @I Ceb  @partiets motion Fi306 yrkandena\r\n25-28 av Maud Olofsson m.fl. (\r\nc) föreslås att ett tak på 300 000 kr införs på tomtvärdet för att undvika den\r\nspiraleffekt som uppkommer i\r\n attraktiva områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed\r\ndriver upp det totala taxerin\r\ngsvärdet. Vidare sänks fastighetsskatten till 0,9 % från år 2005 och till 0,75 %\r\n år 2006. Reavinstbeskatt\r\nningen höjs vid försäljning av fastigheter från nuvarande 20 % till 30 % och\r\nuppskoven begränsas så att en\r\n fjärdedel av reavinsten alltid skall beskattas. Motionärerna anför slutligen\r\natt den sittande egendoms\r\nskattekommittén bl.a. har som direktiv att undersöka reglerna kring\r\nfastighetstaxering men att det sak\r\nnas direktiv för att reformera reglerna för själva taxeringsvärderingen. De\r\nföreslår ett tillkännagivande t\r\nill regeringen om att kommittén bör få sådana direktiv. I motion Fi250 yrkandena\r\n 1 och 2 av Kerstin Lund\r\ngren (c) föreslås fastighetsbeskattningen successivt reduceras för att slutligen\r\n avskaffas helt och att\r\n de taxeringsvärden som gällde för år 2000 skall tillämpas i avvaktan på ett\r\nlångsiktigt beslut.ReC       °ú\r\nH2\r\n   partiets motion Fi306 yrkandena 25-28 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att\r\n ett tak på 300 000 kr i\r\nnförs på tomtvärdet för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva\r\nområden när själva tomtmark\r\nen får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.\r\nVidare sänks fastighetsskatt\r\nen till 0,9 % från år 2005 och till 0,75 % år 2006. Reavinstbeskattningen höjs\r\nvid försäljning av fastighe\r\nter från nuvarande 20 % till 30 % och uppskoven begränsas så att en fjärdedel av\r\n reavinsten alltid skall\r\n beskattas. Motionärerna anför slutligen att den sittande\r\negendomsskattekommittén bl.a. har som direkti\r\nv att undersöka reglerna kring fastighetstaxering men att det saknas direktiv\r\nför att reformera regler\r\nna för själva taxeringsvärderingen. De föreslår ett tillkännagivande till\r\nregeringen om att kommittén bör få\r\nsådana direktiv. I motion Fi250 yrkandena 1 och 2 av Kerstin Lundgren (c)\r\nföreslås fastighetsbeskattnin\r\ngen successivt reduceras för att slutligen avskaffas helt och att de\r\ntaxeringsvärden som gällde för år 20\r\n00 skall tillämpas i avvaktan på ett långsiktigt beslut.enc   ³   H2\r\n                                                                     8+\r\ntalbeskattningen inverkar på avka\r\nstningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens\r\ninvesteringar. Detta förhållande h\r\nar beaktats i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad\r\nändringar i syfte att förbättra v\r\nillkoren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i beskattningen av\r\nutdelningar och kapitalvin\r\nster på aktier i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom\r\nolika beslut under åren 19\r\n97 och 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel har\r\nförbättrats. Enskilda näringsidkare\r\nfick vid 1999 års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom\r\navsättning till periodiseringsf\r\nond, och denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en mer\r\ningående undersökning av\r\nhur företagen använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till\r\nstatsbudget, finansplan m\r\n.m.). Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte någon anledning\r\n att överväga att införa\r\n ett särskilt avdrag för investeringar i onoterade aktier. Utskottet avstyrker\r\ndärför förslaget om ett pe\r\nrmanent riskkapitalavdrag.m    S   H2\r\n                                      8+\r\n                                         nomisk synpunkt att nystartade\r\nfåmansbolag tvingas till en hög riskpro\r\nfil för att kunna uppnå förväntad lönsamhet. Motionärerna förordar att en större\r\n del av kapitalet får användas\r\n i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår och anser Svenskt Näringslivs\r\nförslag om ett kapitalunde\r\nrlag om 100 % av tillskjutet kapital, 70 % av beskattat kapital och 50 % av\r\nobeskattat kapital som r\r\nimligt. Motionärerna anser vidare att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15\r\nprocentenheter över statsl\r\nåneräntan så att delägare i fåmansbolag kan höja den utdelning som får beskattas\r\n som kapital. Motionärerna f\r\nöreslås vidare ett skattegynnat starta-eget-sparande och ett riskkapitalavdrag\r\npå högst 40 000 kr om året\r\n i tre år fr.o.m. år 2004 för dem som finansierar starten av företag med egna\r\nsparade eller lånade pengar\r\n, utan att utnyttja möjligheten till starta-eget-sparande. Finansieringen sker\r\nbl.a. genom att avsättn\r\ningsmöjligheterna för periodiseringsfonder sätt ner med 10\r\nprocentenheter.beslut   c\r\n  H2\r\n 8+\r\n    skilt grundavdr\r\nag för pensionärer.t syst   +\r\n  H2\r\n     8+\r\n        se ut. Frågan om schablonbeskattning som ett sätt att fastställa\r\ninkomsts\r\nkatten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas på att undersöka möjligheterna att\r\ntillämpa schabloniserade\r\n metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering\r\n kommer att skärpas.\r\n[\r\n\r\nGällande lättnadsregler innebär i princip att endast 30 % av substansvärdet\r\nskall ligga till grund för be\r\nskattningen. Förutsättningarna för att denna regel skall tillämpas är dock att\r\ngåvan omfattar hela företage\r\nt, att inget vederlag lämnas och att gåvotagaren behåller företaget i minst fem\r\når. Utredningsförslaget in\r\nnebär att lättnadsreglerna även skall kunna tillämpas om företaget överförs\r\nsuccessivt, om visst vederlag l\r\nämnas och om gåvotagaren bara behåller gåvan i tre år.\r\nRegeringen avser att under hösten till riksdagen överlämna en proposition med\r\nändringsförslag som i allt\r\nväsentligt överensstämmer med utredningsförslaget. Arbetet är inriktat på att de\r\n nya reglerna skall gälla i\r\n de fall skattskyldighet inträffar efter utgången av år 2003.\r\nUtskottet har ingen invändning mot den planerade förändringen när det gäller\r\nvillkoren för en reduktion ti\r\nll 30 % vid gåva men är inte berett att tillstyrka att bundet kapital helt\r\nbefrias från arvsskatt. En l\r\nättnadsnivå på 30 % framstår enligt utskottets mening som lämplig.\r\nUtskottet avstyrker motion Fi304 (kd) yrkande 35.\r\nMoms på tidskrifter och kultur\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av mervärdesskatten på\r\ntidskrifter och om en utrednin\r\ng om sänkt mervärdesskatt på kulturområdet.\r\nJämför avvikande mening 3 (kd).\r\nGällande bestämmelser\r\nRiksdagen har under hösten 2001 beslutat sänka mervärdesskatten på böcker och\r\ntidskrifter från 25 % till 6\r\n % fr.o.m. den 1 januari 2002 (prop. 2001/02: 45, bet. 2001/02:SkU12).\r\nMotionen\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 32 och 34 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\n återställs mervärdessk\r\natten på tidsskrifter till 25 %. Vidare anför motionärerna att entréavgifter\r\ntill olika kultur- och nöjes\r\nevenemang beskattas olika. Motionärerna eftersträvar en så likformig beskattning\r\n som möjligt och föreslår\r\ndärför att regeringen får utreda hur kulturmomsen generellt skall kunna sänkas\r\ntill 6 %.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening talar både det kulturpolitiska syftet och\r\nadministrativa och praktiska skäl f\r\nör att både böcker och tidskrifter bör ingå i området med reducerad\r\nmervärdesskatt. Området har utformats i\r\nnära anslutning till det utrymme som finns i punkt 6 i bilaga H till sjätte\r\nmervärdesskattedirektivet.\r\nUtskottet ser inte någon anledning att ändra denna gränsdragning och avstyrker\r\ndärför motionsyrkandena om\r\n höjd mervärdesskatt för tidskrifter.\r\nNär det gäller yrkandena om en översyn av momsen inom kulturområdet har\r\nutskottet i betänkande 2001/02:Sk\r\nU18 tagit upp de problem som områdena med nedsatt mervärdesskatt orsakar och\r\nkonstaterat att systemet\r\nkommit att bli alltmer svåröverskådligt och krångligt. Gränsdragningen mellan\r\nvaror och tjänster som beska\r\nttas på normal nivå, 12-procentsnivån, 6-procentsnivån respektive undantas från\r\nbeskattning framstår i en\r\ndel fall som svårbegriplig, godtycklig och orättvis. Skattemyndigheterna tvingas\r\n till grannlaga avgöran\r\nden om huruvida olika varor och verksamheter skall hänföras till den ena eller\r\nden andra gruppen. En a\r\nv lagstiftningstekniska och praktiska skäl motiverad önskan att göra gränsen för\r\n ett lågbeskattat område så\r\nsnäv som möjligt för att underlätta tillämpningen ger ibland upphov till\r\nkänsliga och vidlyftiga rättvisedi\r\nskussioner, när ett besläktat och närliggande område beskattas på en högre nivå.\r\n Företag och andra näringsidk\r\nare lägger ibland ned avsevärda ansträngningar och betydande kostnader på att få\r\n till stånd en förmånligare\r\nmervärdesbeskattning av just de varor och tjänster som det företaget eller den\r\nnäringsidkaren producerar\r\n, dvs. att få med dessa varor och tjänster i en låg-beskattad sektor. Mot denna\r\nbakgrund föreslog utskot\r\ntet ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av\r\ntillämpningsområdet för de reducerad\r\ne skattesatserna. Riksdagen biföll utskottets förslag.\r\nRegeringen har tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn\r\nav tillämpningsområdet för\r\nde reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom\r\nmervärdesskatteområdet (dir. 2002:141\r\n). I uppdraget ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns med\r\nnuvarande regler. Översynen skal\r\nl syfta till en begränsning av dessa problem. I uppdraget skall även ingå att\r\nanalysera skattesatsernas\r\n struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, konkurrensmässiga,\r\nfördelningspolitiska och sta\r\ntsfinansiella aspekter. I sin analys av skattesatsernas struktur skall även\r\ninternationella konkurren\r\nsfrågor beaktas. I direktiven sägs att valet av skattesatser inte kan ske utan\r\nbeaktande av skattenivåe\r\nrna i andra länder med vilka Sverige bedriver handel. Uppdraget skall bedrivas i\r\n två etapper varav den\r\n första delen skall redovisas i början av år 2004 och den andra delen senast den\r\n 1 februari 2005.\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av översynen av tillämpningsområdet för\r\nde reducerade skattesatse\r\nrna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet avvaktas.\r\nUtskottet avstyrker motionsför\r\nslaget om en utredning om enhetlig kulturmoms.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi304 (kd) yrkandena 32 och 34.\r\nGrön skatteväxling - höjd koldioxidskatt m.m.\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och elskatt för\r\n hushållen och servicese\r\nktorn, höjd energiskatt på diesel, indexuppräkning av alla skattesatser och\r\nsänkta avgifter vid överträdel\r\nse av användningsförbudet men anför att kommissionens godkännande bör avvaktas\r\ninnan ökningen av industrin\r\ns procentuella skatterabatt sätts i kraft.\r\nMotionsyrkandena om sänkt energiskatt generellt eller inom vissa sektorer\r\navstyrks av utskottet.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen föreslår regeringen (avsnitt 8.5.1.3-8.5.1.5, punkt 33 delvis)\r\natt koldioxidskatten på\r\nbränslen höjs med 18 %. För bensin och dieselolja sänks dock\r\nenergiskattesatserna lika mycket som koldio\r\nxidskattesatserna höjs. Drivmedel som endast belastas med koldioxidskatt\r\nundantas från höjningen. Härutöv\r\ner höjs energiskatten på dieselolja med 10 öre per liter. Omläggningen utformas\r\nså att skattebelastningen\r\n för tillverkningsindustrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna\r\nblir oförändrad. De särski\r\nlda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja\r\nsänks. Energiskatten på el höj\r\ns med 1 öre per kWh. Vidare indexuppräknas samtliga energi- och\r\nkoldioxidskattesatser motsvarande föränd\r\nringen i KPI under perioden juni 2002-juni 2003. Ändringarna träder i kraft den\r\n1 januari 2004.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion N342 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\navslås regeringens förs\r\nlag om höjd energiskatt på el. Motionärerna avvisar tanken om en skatteväxling.\r\nMiljöskatter skall använda\r\ns för att minska miljöbelastningen från energiproduktionen. Det finns också\r\nfiskala skäl att beskatta ene\r\nrgi, likaväl som andra varor. Det finns dock inte övertygande skäl att utan\r\nnärmare analys lägga en ytter\r\nligare skattebörda på energisektorn. Nivån på beskattning av energi, utöver de\r\nrena miljöskatterna, bör fas\r\ntställas genom en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser,\r\nmed syfte att minimera\r\nde samlade snedvridande effekterna av skattesystemet. I motion Fi270 yrkande 13\r\nav Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) föreslås att skatten på bensin och diesel sänks med 13 öre per liter\r\ninklusive moms från den 1 j\r\nuli och med ytterligare 57 öre inklusive moms den 1 januari 2005. I motion Fi204\r\n av Ulla Löfgren och E\r\nlizabeth Nyström (m) föreslås att fartyg äldre än 50 år, oavsett ägarform,\r\nbefrias från dieselskatt. I motio\r\nn Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m) anförs att åkeribranschen redan\r\nföre höjning befinner sig\r\n i en prekär situation med höga skatter som urholkar de svenska\r\ntransportföretagens konkurrenssituation\r\n. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att dieselskatten måste sänkas,\r\ninte höjas som regeringen före\r\nslagit. Motionsyrkanden om en sänkning av dieselskatten för arbetsredskap i jord\r\n och skogsbruk och i e\r\nntreprenadmaskiner till 53 öre per liter den 1 januari 2004 framställs i\r\nmotionerna Fi270 yrkande 9 av\r\n Lennart Hedquist m.fl. (m), MJ435 yrkande 3 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl.\r\n(m) och Sk350 yrkande 1\r\n av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m).\r\nI Folkpartiet liberalernas motion Fi240 yrkande 34 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\n anförs att motionärer\r\nna i princip är för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med höjda\r\nskatter på energi och annat s\r\nom belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Eftersom Sverige redan har\r\nbetydande energiskatter är det e\r\nnligt motionärernas mening viktigare att arbeta för en gemensam koldioxidskatt\r\ninom EU och i förlängning\r\nen globalt. De anser inte att det är acceptabelt att belasta hushållen med höjda\r\n uppvärmningskostnader o\r\nch avslår därför förslagen om en höjd koldioxidskatt och höjd elskatt för\r\nhushåll och service.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkandena 26-28 av Alf Svensson m.fl. (kd) och\r\n Fi308 yrkandena 8 o\r\nch 9 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås att skatten på diesel i stället sänks\r\nmed 31 öre/liter (inklusive\r\n moms) från den 1 juli 2005 och att skatten på bensin sänks med 31 öre/liter i\r\nstödområde A (inklusive mom\r\ns). Vidare föreslås att skatten på diesel sänks till 1 kr/liter för\r\njordbruksmaskiner. I motion Sk306 yrk\r\nande 1 av Lars Gustafsson (kd) avslås regeringens förslag om höjd beskattning på\r\n diesel för jord- och sko\r\ngsbruk.\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkandena 19 och 30 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nanförs att regeringens p\r\någående skatteväxling i stort sett endast har ökat hushållens pålagor samtidigt\r\nsom industrin i de flesta\r\nfall har rätt till nedsättning med 79 % av koldioxidskatten. De anser att denna\r\nskillnad bör reduceras\r\noch minskar därför nedsättningen av koldioxidskatten med 1,2 miljarder kronor\r\nårligen. Detta tillsammans\r\n med den av regeringen föreslagna skattehöjningen på koldioxid för hushållen ger\r\n motionärernas alternativ\r\nen tydlig klimatprofil. Motionärerna föreslår också att skatten på diesel för\r\njord- och skogsbruksmaskiner\r\n sänks till 1 krona per liter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att fortsätta att öka\r\ntyngden av koldioxidskatt\r\nen i förhållande till energiskatten. Eftersom det är angeläget att åstadkomma en\r\n begränsning av koldioxidu\r\ntsläppen framstår en höjning av koldioxidskatten med 18 % som lämplig.\r\nTillsammans med den årliga indexup\r\npräkningen innebär det att koldioxidskatten höjs från 76 till 91 öre per kg\r\nkoldioxid. För drivmedlen, bor\r\ntsett från dieselolja, ändras dock inte den sammanlagda skattenivån. För bensin\r\nsänks energiskatten med s\r\namma belopp per liter som motsvarar koldioxidskattehöjningen. När gasol, metan\r\noch naturgas används som\r\n drivmedel belastas de inte med någon energiskatt. För att även skatten på dessa\r\n drivmedel skall vara of\r\nörändrad undantas de från höjningen av koldioxidskatten.\r\nSom ett ytterligare steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av\r\nskattesystemet bör också sk\r\natten på dieselolja höjas med 10 öre per liter (100 kr per m3) för all\r\ndieselolja, oavsett inplacering i\r\n miljöklass. Regeringen avser att inför kommande skatteväxling se över i vilken\r\nform kompensation skall\r\nske för höjningar av skatten på diesel avseende jord- och skogsbrukets\r\narbetsmaskiner.\r\nEnligt EG-rätten är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att märkt olja inte\r\n kan användas för förbränning\r\n i motorn på fordon avsedda för vägtrafik och att fastställa sanktioner som\r\nskall tillämpas vid överträdels\r\ne av detta förbud (artikel 3 i rådets direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995\r\nom märkning för beskattn\r\ningsändamål av dieselbrännolja och fotogen, det s.k. märkningsdirektivet (EGT L\r\n291, 6.12.1995 s. 46). E\r\nnligt märkningsdirektivet skall sanktionerna vara effektiva, stå i rimlig\r\nproportion till överträdelsen\r\noch verka avskräckande. Med hänsyn till de punktskattenivåer som kommer att\r\ntillämpas i Sverige till följ\r\nd av förslaget är det som regeringen framhåller rimligt att sänka nivåerna för\r\nde särskilda avgifter som ta\r\ns ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja. Den nuvarande\r\nutformningen av sanktionsbestämm\r\nelserna innebär i vissa fall att fordon som är registrerade i annat land än\r\nSverige påförs en högre särskil\r\nd avgift än dem som är registrerade i Sverige. Mot bakgrund av den inom\r\nEG-rätten tillämpliga likabehand\r\nlingsprincipen bör avgiften för dessa fordon begränsas till den lägsta avgift\r\nsom kan påföras fordon regis\r\ntrerade i Sverige.\r\nHöjningarna av koldioxidskatten utformas så att skattebelastningen för\r\ntillverkningsindustrin samt för j\r\nordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna blir oförändrad. Detta\r\nåstadkoms genom att den procentu\r\nella koldioxidskattelättnaden för dessa sektorer höjs från 75 till 79 %. Denna\r\njustering fordrar kommiss\r\nionens godkännande från statsstödssynpunkt och regeringen har lämnat in en\r\nansökan till kommissionen i de\r\nnna del och förutsätter att ett godkännande av förslaget kan fås i sådan tid att\r\n riksdagen kan beakta det\r\nvid sin behandling.\r\nEn höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen begränsar användningen av\r\ndessa, men innebär samtidigt\r\natt det relativa priset på el sjunker. Det kan medföra att elanvändningen ökar\r\noch motiverar att energis\r\nkatten på el höjs för att motverka detta. Samtidigt med den föreslagna höjningen\r\n av koldioxidskatten bör d\r\närför en energiskattehöjning på el med 1 öre per kWh genomföras. Dessa\r\nenergiskattehöjningar föreslås träda i\r\nkraft den 1 januari 2004.\r\nEn fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi för\r\natt omvandla Sverige till\r\n ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att\r\n bidra till att fastställd\r\na miljömål uppnås genom en ökad miljöstyrning via skattesystemet. Genom\r\nmiljöskatter sätter man ett pris på\r\nmiljön och det blir dyrare att släppa ut föroreningar. Härigenom får hushållen\r\nekonomiska motiv att välja e\r\nn mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimuleras att\r\nutveckla en mer miljövänlig tekni\r\nk. En grön skatteväxling innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då\r\nhöjningar av de miljörelate\r\nrade skatterna balanseras av sänkningar av skatterna på arbete.\r\nUtskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag som\r\nregeringen lägger fram och ka\r\nn därför tillstyrka att de genomförs. Eftersom förslaget om en ökning av den\r\nprocentuella koldioxidskatte\r\nlättnaden för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksnäringarna från 75 till\r\n 79 % fordrar kommissionens godkännande bör dock ett besked i denna del avvaktas\r\n innan ändringarna sätts\r\n i kraft.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker\r\nmotionerna Fi204 (m), F\r\ni206 (m), Fi240 (fp) yrkande 34, Fi270 (m) yrkandena 9 och 13, Fi304 (kd)\r\nyrkandena 26-28, Fi306 (c)\r\n yrkandena 19 och 30, Fi308 (kd) yrkandena 8 och 9, Sk306 (kd) yrkande 1, Sk350\r\n(m) yrkande 1, N342\r\n(m) yrkande 3 och MJ435 (m) yrkande 3.\r\nEnergiskatt på el i tillverkningsindustrin m.m.\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att energiskatt tas ut på el i tillverkningsindustrin,\r\nm.m. fr.o.m. den 1 juli\r\n2004.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.1.6, punkt 33 delvis) att den nollskattesats\r\nsom gäller för el som förbr\r\nukas inom tillverkningsindustrin och för växthusuppvärmning slopas och ersätts\r\nav en skattesats på 0,5 öre\r\n per kWh. På motsvarande sätt ändras det återbetalningssystem som gäller för el\r\nsom förbrukas inom jordbruk\r\net i övrigt, skogsbruket och vattenbruket. Ändringarna träder i kraft den 1 juli\r\n 2004.\r\nVid kommissionens statsstödsprövning av den svenska energibeskattningen av\r\nindustriell verksamhet har\r\nkommissionen ifrågasatt den nollskattesats som gäller för el som förbrukas i\r\nsådan verksamhet. Minimiskat\r\ntesatsen för användning av el inom företagssektorn är 0,5 euro per MWh\r\n(motsvarar knappt 0,5 öre per kWh)\r\n enligt den politiska överenskommelsen inom Ekofin-rådet om ett nytt\r\nenergiskattedirektiv, som nyligen\r\n antagits. Direktivet träder i kraft den 1 januari 2004. Även om miniminivån\r\ninte behöver uppnås förrän eft\r\ner tre år anser regeringen att minimiskattenivån för el bör införas så snart som\r\n möjligt med hänsyn till pågåe\r\nnde statsstödsärende.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att en skattesats på 0,5 öre per kWh bör\r\ninföras för el som förbrukas\r\n inom tillverkningsindustri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk.\r\nDet nya energiskattedirektivet gör det möjligt att underskrida minimiskattenivån\r\n under vissa förutsättnin\r\ngar och inom Regeringskansliet pågår ett arbete med ett system där företag som\r\nåtar sig att främja energie\r\nffektivisering och minska de specifika koldioxidutsläppen kan få utnyttja denna\r\nmöjlighet. Regeringen a\r\nvser att lämna ett förslag som kan behandlas av riksdagen under våren 2004.\r\nFörslaget skall godkännas av\r\nkommissionen och av riksdagen.\r\nSom regeringen anför är det viktigt med en samordning av den nya\r\nenergibeskattningen och införandet av\r\nett system för långsiktiga avtal. De nu aktuella ändringarna bör därför träda i\r\nkraft den 1 juli 2004, då sy\r\nstemet för långsiktiga avtal förväntas ha blivit godkänt.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.\r\nEnergiskatt på el i norra Sverige\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att den lägre energiskattesatsen på el i\r\nvissa kommuner i norra S\r\nverige bör behållas och att ett särskilt undantag för denna differentiering bör\r\nsökas.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el i vissa kommuner i\r\nnorra Sverige bör behållas.\r\nDet nya energiskattedirektiv som överenskommits i Ekofinrådet och som träder i\r\nkraft den 1 januari 2004\r\n tillåter inte en regional differentiering. För att ändå kunna behålla den lägre\r\n skattesatsen på el i norra\r\n Sverige är den enda möjligheten att ansöka om ett särskilt undantag. Ett\r\nundantag kan beslutas genom en\r\nhälligt beslut i rådet på förslag från kommissionen. Regeringen har för avsikt\r\natt ansöka om ett sådant skat\r\nteundantag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen lägre energiskattenivån på el i norra Sverige uppgår för närvarande till\r\n16,8 öre per kWh jämfört med 22,\r\n7 öre per kWh i södra Sverige och omfattar alla kommuner i Norrbottens,\r\nVästerbottens och Jämtlands län s\r\namt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung, Mora, Orsa,\r\nÄlvdalen och Torsby. När skatte\r\ndifferentieringen mellan norra och södra Sverige infördes den 1 juli 1981\r\nmotiverades den med klimatsk\r\näl. Den högre elförbrukningen i den norra, kallare delen av landet kompenserades\r\n med en lägre skattesats\r\n. Kurvor över medeltemperaturen (isotermer) användes för att dra gränsen mellan\r\nnorra och södra delen av\r\nlandet.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att den lägre skattesatsen på el i norra\r\nSverige bör behållas. Efte\r\nrsom det energiskattedirektivet inte innehåller någon grund för en regional\r\ndifferentiering finns det s\r\nkäl att ansöka om ett särskilt undantag.\r\nSkatt på kärnkraftsproducerad el\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på kärnkraftverk\r\noch en övergång från effekt\r\nskatt till skatt på producerad energi.\r\nJämför avvikande mening 1 (m).\r\nGällande bestämmelser\r\nSkatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr per\r\nmegawatt - motsvarande ca 181\r\n kr per megawatt och dygn - av kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska\r\neffekt. Om en reaktor har v\r\narit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får för\r\nvarje dygn utöver de 90 f\r\nörsta göras avdrag med 181 kr per megawatt av den termiska effekten. Skatten\r\nersatte den 1 juli 2000 e\r\nn tidigare skatt på energi som producerats i kärnkraftverk.\r\nMotionen\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 14 och 15 av Lennart Hedquist\r\n m.fl. (m) anför moti\r\nonärerna att miljöskatter skall tas ut i produktionsledet medan energiskatter\r\nskall tas ut i konsument\r\nledet. Då erhålls en konkurrensneutral beskattning mellan olika\r\nenergiproducenter och mellan olika brän\r\nslen. Skatten på kärnkraftsproducerad el bryter mot denna princip och bör på\r\nsikt tas bort. De föreslår at\r\nt den särskilda skatten på kärnkraftsel sänks med motsvarande 0,3 öre per kWh\r\nden 1 januari 2004, med 0,4\r\n öre per kWh den 1 januari 2005 och med 0,5 öre per kWh den 1 januari 2006. De\r\nföreslår vidare att den o\r\nmvandlas från en effektskatt till en skatt på producerad energi.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte berett att sänka skatten på kärnkraftverk. När det gäller\r\nvalet av beskattningsmetod för\r\nkärnkraftverken har en omläggning från en produktionsskatt till den nuvarande\r\neffektskatten genomförts u\r\nnder år 2000 för att på det sättet minska risken för snedvridningar inom\r\nelproduktionssystemet. Utskottet\r\n är inte berett att nu tillstyrka en återgång till den tidigare\r\nbeskattningstekniken.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi270 yrkandena 14 och 15.\r\nKraftvärmebeskattningen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att regeringens förslag om en omläggning av\r\nkraftvärmebeskattningen antas med den\r\n av motionärerna begärda ändringen. Kraftvärmeverken får tillämpa industrins\r\navdragsregler vid värmeprodukt\r\nionen, elavdrag för egen förbrukning slopas och en proportionering av insatta\r\nbränslen vid fördelningen\r\nmellan el och värmeproduktion införs. När det gäller proportioneringen av\r\ninsatta bränslen vid fördelning\r\nmellan värmeleveranser till industrin och övrig produktion skjuts denna upp i\r\navvaktan på att ett genom\r\nförande utan negativa effekter för fjärrvärmeverken kan säkras.\r\nBakgrund\r\nI energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att möjligheterna\r\natt införa ändringar i en\r\nergibeskattningen för kraftvärmeanläggningar som innebär att skattereglerna\r\nlikställs med dem som gäller f\r\nör industriellt mottryck bör undersökas. I kraftvärmeverk får i dag avdrag göras\r\n för hälften av energiskatte\r\nn på den del av bränsleförbrukningen som hänförs till värmeproduktion. Om i\r\nstället industrins avdragsregle\r\nr införs för denna bränsleförbrukning innebär det att hela energiskatten och 79\r\n% av koldioxidskatten på b\r\nränslen får dras av.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.3.1, punkt 33 delvis) att bränslen som\r\nförbrukas för värmeproduktion i kr\r\naftvärmeverk skall berättiga till avdrag för hela energiskatten och 79 % av\r\nkoldioxidskatten. Regeringe\r\nn anför att den energieffektiva el- och värmeproduktion som sker i\r\nkraftvärmeverk bör underlättas genom a\r\ntt avdragsbestämmelserna för bränslen som förbrukas vid kraftvärmeproduktion\r\njämställs med dem som gäller för\r\n industrin. En förutsättning för skatteavdraget är att el- och värmeproduktionen\r\n sker integrerat och samt\r\nidigt, dvs. att produktionen sker i en sammanhållen process och att\r\nförhållandena vid varje tillfälle är\r\navgörande. För att göra det tydligt att avdrag endast får göras för bränsle som\r\nmedverkar i den integrerade\r\n produktionen av el och värme bör en bestämmelse införas i lagen (1994:1776) om\r\nskatt på energi om att br\r\nänsleförbrukning som avser ånga eller hetvatten som tappas av från ång- eller\r\nhetvattensystemet före ångtur\r\nbinen i kraftvärmeverket inte omfattas av avdragsbestämmelserna. Detta gäller\r\nockså annan utrustning för\r\nutvinning av mekanisk energi.\r\nFör att minska risken för en ökad fossilanvändning på bekostnad av\r\nbiobränsleanvändningen föreslås (avsnitt 8\r\n.5.3.2, punkt 33 delvis) att de regler som gäller för beräkning av\r\nskatteavdragen ändras. Kraftvärmeprodu\r\ncenten får enligt dagens regler välja hur den gemensamma bränsleförbrukningen\r\nfördelas på elproduktion res\r\npektive värmeproduktion. Det har därvid varit gynnsamt att så långt möjligt\r\nhänföra beskattade fossila bräns\r\nlen till elproduktionen, eftersom skatteavdraget då blir större. Om flera\r\nbeskattade bränslen använts sa\r\nmtidigt har de också fått turordnas sinsemellan. Regeringen förslår att dessa\r\nregler ersätts med en propo\r\nrtioneringsregel. Sådana regler bör också införas när el framställs samtidigt\r\nmed både kraftvärme- och konde\r\nnskraftteknik i sammankopplade system. Även när värme levereras till utomstående\r\n som omfattas av nedsättn\r\ningsreglerna för industri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk bör\r\nproportionering införas.\r\nSlutligen föreslås (avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis) att avdraget för\r\nenergiskatt på el som produceras\r\ni kraftvärmeverk och som används i egen verksamhet som består av el-, gas-,\r\nvärme- eller vattenförsörjning\r\n slopas. Med nuvarande skattesatser på bränslen och el har det varit\r\nfördelaktigt att utnyttja detta av\r\ndrag om biobränslen och andra obeskattade bränslen har använts för\r\nelproduktionen. I energipropositionen\r\n (prop. 2001/02:143) bedömde regeringen att detta avdrag för energiskatten på el\r\n borde ses över. Regerin\r\ngen motiverade detta med att när certifikatsystemet införs skulle ett\r\nbibehållande av avdragsrätten kunn\r\na ses som ett dubbelt stöd för att främja förnybar elproduktion. Det har enligt\r\nvad som anförs visat sig\r\natt denna avdragsmöjlighet har utnyttjats i allt större omfattning under de\r\nsenaste åren och det är utny\r\nttjandet av el i elpannor och värmepumpar som ökar. Ett slopat avdrag minskar\r\nelanvändningen för värmepro\r\nduktion, vilket stämmer överens med målen inom energipolitiken.\r\nDe nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.\r\nMotionerna\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 32 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att\r\nfjärrvärmeleveranser til\r\nl industrier hitintills har fått ta del av samma gynnsamma skattevillkor som\r\nindustrin i syfte att up\r\nprätthålla en skattemässig neutralitet. Tack vare detta har många industrier\r\nkunnat byta till fjärrvärme,\r\nvilket har gynnat miljön i hög utsträckning. Regeringens förslag medför att\r\nbränslefördelningen inte längre\r\nskall kunna väljas fritt vid beräkning av skattenedsättning. I praktiken leder\r\ndetta enligt vad som anf\r\nörs i motionen till att tillverkningsindustrin får skatterabatt på all\r\nuppvärmning utom just för fjärrvärme\r\n. Omläggningen innebär enligt motionärernas uppfattning en uppmaning till\r\nindustrin att gå över till foss\r\nila bränslen och de föreslår att förslaget avslås i denna del.\r\nEtt motsvarande yrkande framställs i motion Fi255 av Roger Tiefensee och Lena Ek\r\n (c).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening har den tekniska utformningen av skattestimulansen för\r\nkraftvärmeverken medför\r\nt att denna produktionsform kommit att förlora i konkurrenskraft under senare\r\når. Höjda energi- och kol\r\ndioxidskatter har inneburit en förbättring av biobränslenas konkurrenskraft\r\nmedan förutsättningarna för kr\r\naftvärmen försämrats. Den gröna skatteväxlingen har också medfört att\r\nkraftvärmeverkens halverade energiskat\r\nt fått en relativt sett mindre betydelse. Det finns av bl.a. dessa skäl\r\nanledning att genomföra en omläg\r\ngning av den nuvarande skatterabatten för kraftvärmetekniken. Som regeringen\r\nföreslår är det härvid lämplig\r\nt att låta kraftvärmeverk få samma skatteregler som industriellt mottryck. En\r\nsådan förändring kommer att\r\nleda till högre elproduktion i befintliga kraftvärmeverk och även till en\r\nförbättring av förutsättningarna\r\nför investeringar i ny kraftvärme.\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomförs kan\r\nske med bibehållen konku\r\nrrenskraft för biobränslen och då särskilt för de biobränsleeldade\r\nkraftvärmeverken. För dessa verk finns sär\r\nskilda bidragsformer. Sedan år 1991 har investeringsstöd utgått till\r\nbiobränsleeldade kraftvärmeanläggning\r\nar. De anläggningar som fått investeringsstöd i enlighet med 1991 års\r\nenergipolitiska program är förplikti\r\ngade att använda totalt minst 85 % biobränsle under en femårsperiod. För de\r\nstörre anläggningarna uppgår el\r\nproduktionen till ca 30 % av tillförd bränsleenergi. Därmed begränsas andelen\r\nfossilt bränsle i dessa anl\r\näggningar till ca 50 % av det bränsle som används för elproduktion. I de\r\nanläggningar som fått stöd i 1997\r\nårs program måste biobränslen utgöra minst 70 % av den totala förbrukningen\r\nunder en femårsperiod. Anläggni\r\nngsägaren skall vidare förbinda sig att under samma tid för framställning av el\r\nendast använda biobränslen\r\n. Det senare kravet innebär med nuvarande skatteregler att det ger lägst\r\nproduktionskostnad att använda\r\n 100 % biobränslen i de anläggningar där detta är tekniskt möjligt vid samtliga\r\ndriftfall.\r\nEtt system med elcertifikat har införts och innebär en förbättrad\r\nkonkurrenssituation för den biobränsleba\r\nserade kraftvärmen. Även med en övergång till industribeskattning för den\r\nfossila kraftvärmen är biokraftsv\r\närme rent generellt mer konkurrenskraftig, och sameldningen med fossila bränslen\r\n för elproduktion i de\r\nkraftvärmeverk som kan använda både fossila bränslen och biobränslen kommer\r\nenligt de bedömningar som redo\r\nvisats i proposition 2001/02:146 i allmänhet inte längre att vara lönsamt.\r\nNär det gäller kraftvärmeverkens elavdrag vid produktion av el som används i\r\negen verksamhet har utskott\r\net inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag.\r\nFör att ytterligare minska risken för en ökad fossilanvändning i\r\nkraftvärmeverken finns det som regeringe\r\nn anför anledning att ändra de särskilda turordningsregler som gäller för\r\nberäkning av skatteavdragen. Med\r\n dagens regler är det fördelaktigt att så långt möjligt hänföra beskattade\r\nfossila bränslen till elproduktio\r\nnen, eftersom skatteavdragseffekten då blir större. Om en proportionering\r\nanvänds i stället stängs möjligh\r\neten att på detta sätt få fullt avdrag för fossila bränslen i kraftvärmeverk.\r\nEftersom kraftvärmeverken ibl\r\nand drivs som fjärrvärmeverk bör samma regler i princip gälla överallt där\r\nturordningsreglerna nu tillämpas\r\n.\r\nFör fjärrvärmeverk som till någon del använder fossila bränslen innebär\r\növergången till proportionering att m\r\nöjligheten att få skattenedsättning för den del av värmen som levereras till\r\nindustrin minskar. I en kons\r\nekvensrapport som beställts av Energimyndigheten beräknas den minskade\r\nnedsättningen för industrileveran\r\nser hos samtliga fjärrvärmeföretag som enbart producerar värme till 90 miljoner\r\nkronor.\r\nEnligt utskottets mening talar starka skäl för att möjligheten att fritt välja\r\nturordningen bör avskaffas\r\n. Den gör det möjligt att uppnå skattelättnader för fossila bränslen i en\r\nomfattning och i situationer där\r\ndetta egentligen inte varit avsikten. Utgångspunkten bör enligt utskottets\r\nmening vara att en proporti\r\nonering skall användas.\r\nSamtidigt står det klart att en övergång till proportionering innebär att\r\nprincipen om konkurrensneutral\r\nitet mellan industrins egen värmeproduktion och fjärrvärmeverkens leveranser\r\növerges och att detta kan l\r\neda till en avveckling av verkens industrikunder med ökad användning av\r\nfossilbränsle i industrin som f\r\nöljd.\r\nÄven om utgångspunkten bör vara att det fria valet skall ersättas med en\r\nproportionering över hela linjen\r\n anser utskottet att risken för en negativ utveckling när det gäller\r\nfjärrvärmeverkens leveranser till in\r\ndustrin gör det nödvändigt att skjuta upp beslutet i den delen. Enligt\r\nutskottets mening kan detta uppn\r\nås genom att möjligheten att fritt välja turordning behålls vid urvalet av\r\nbränslen som använts för industr\r\nileveranser och motsvarande. I övrigt bör kravet på proportionering genomföras\r\npå det sätt som regeringen\r\nföreslår.\r\nEnligt utskottets mening bör uppskovet användas för att närmare bedöma risken\r\nför att fjärrvärmeverken förlor\r\nar industrikunder vid en övergång till proportionering och finna ett sätt att\r\nslutföra övergången även i de\r\nssa fall.\r\nSammanfattningsvis föreslår utskottet att regeringens förslag till omläggning av\r\n kraftvärmebeskattningen\r\ngenomförs med den angivna justeringen när det gäller turordningsreglerna.\r\nHärigenom tillgodoses i allt v\r\näsentligt motionerna Fi255 (c) och Fi306 yrkande 32.\r\nBegränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk- och\r\ncementindustrins begränsningsre\r\ngel för koldioxidskatt.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.4, punkt 33 delvis) att den övergångsvis\r\ngällande begränsningsregeln avse\r\nende kalk- och cementbranschen m.m. (1,2-procentsregeln) förlängs ytterligare\r\nett år. Koldioxidskattene\r\ndsättningen enligt 1,2-procentsregeln begränsas med hänsyn till\r\nminimiskattenivåerna i det nyligen antag\r\nna energiskattedirektivet. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inhämtat att de nu aktuella reglerna bedöms omfattas av de nya\r\nenergiskattedirektiv som\r\nväntas träda i kraft den 1 januari 2004 och att förändringen därför endast\r\nkommer att anmälas till kommissi\r\nonen. Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och\r\ntillstyrker proposition\r\nen i denna del.\r\nAvtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att en avtrappning av\r\nenergiskatteavdraget för vindkraft\r\nskall påbörjas och avstyrker motionsförslaget om att en längre\r\navtrappningsperiod skall fastställas.\r\nBakgrund\r\nMerparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte\r\nut vid utgången av 2002 el\r\nler i anslutning till införandet av elcertifikatssystemet den 1 maj 2003. Det\r\nnya stödsystemet innebär\r\nen sänkning av befintliga stödnivåer för vindkraft.\r\nBudgetpropositionen\r\nI propositionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning\r\ninleds av det nuvarande a\r\nvdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, den så\r\nkallade miljöbonusen. För landb\r\naserad vindkraft sänks avdraget från motsvarande 18,1 till 12 öre per kWh och\r\nför havsbaserad vindkraft\r\nsänks avdraget till 17 öre per kWh. Elproduktionen i ett vindkraftverk\r\nberättigar dock endast till avdr\r\nag så länge den sammanlagda produktionstiden i kraftverket, omräknad till timmar\r\n med full last, inte öve\r\nrstiger 20 000 timmar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2004.\r\nMotionen\r\nI motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att\r\nregeringens planer innebär att vi\r\nndkraftens miljöbonus avtrappas snabbare än vad som var tänkt för landbaserad\r\nvindkraft och de begär ett\r\ntillkännagivande om att avtrappningen bör vara baserad på en period om sju år\r\neftersom det tar lång tid a\r\ntt etablera vindkraften, beroende i sin tur på att miljöprövningar och tillstånd\r\n tar lång tid i Sverige.a\r\nrande 0û  ²\r\n @I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att\r\nregeringens planer inne\r\nbär att vindkraftens miljöbonus avtrappas snabbare än vad som var tänkt för\r\nlandbaserad vindkraft och de\r\nbegär ett tillkännagivande om att avtrappningen bör vara baserad på en period om\r\n sju år eftersom det tar\r\nlång tid att etablera vindkraften, beroende i sin tur på att miljöprövningar och\r\n tillstånd tar lång tid i\r\nSverige.ds av d0û  ²\r\n @I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att\r\nregeringens pl\r\naner innebär att vindkraftens miljöbonus avtrappas snabbare än vad som var tänkt\r\n för landbaserad vindkraf\r\nt och de begär ett tillkännagivande om att avtrappningen bör vara baserad på en\r\nperiod om sju år eftersom\r\n det tar lång tid att etablera vindkraften, beroende i sin tur på att\r\nmiljöprövningar och tillstånd tar l\r\nång tid i Sverige.e övers0û  ²\r\n @I motion Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c) anförs att rege\r\nringens planer innebär att vindkraftens miljöbonus avtrappas snabbare än vad som\r\n var tänkt för landbasera\r\nd vindkraft och de begär ett tillkännagivande om att avtrappningen bör vara\r\nbaserad på en period om sju\r\når eftersom det tar lång tid att etablera vindkraften, beroende i sin tur på att\r\n miljöprövningar och till\r\nstånd tar lång tid i Sverige.. Elpro0û  ã   °ú  8+\r\n                                                   vindkraftverk berättigar dock\r\n endast till avdrag så länge den\r\nsammanlagda produktionstiden i kraftverket, omräknad till timmar med full last,\r\ninte överstiger 20 000\r\n timmar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2004.ustric     [   X@\r\n                                                                         H2\r\nitionen föreslås (avsnitt 8.5.5,\r\npunkt 33 delvis) att en avtrappning inleds av det nuvarande avdraget för\r\nenergiskatt på el som har pro\r\nducerats i vindkraftverk, den så kallade miljöbonusen. För landbaserad vindkraft\r\n sänks avdraget från mots\r\nvarande 18,1 till 12 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget\r\ntill 17 öre per kWh. Elpro\r\nduktionen i ett vindkraftverk berättigar dock endast till avdrag så länge den\r\nsammanlagda produktionsti\r\nden i kraftverket, omräknad till timmar med full last, inte överstiger 20 000\r\ntimmar. Ändringarna träder\r\n i kraft den 1 januari 2004.vänds»   Z  @I prZ  @itionen föreslås (avsnitt\r\n8.5.5, punkt 33 delvis) att en avt\r\nrappning inleds av det nuvarande avdraget för energiskatt på el som har\r\nproducerats i vindkraftverk, d\r\nen så kallade miljöbonusen. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från\r\nmotsvarande 18,1 till 12 öre per\r\n kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget till 17 öre per kWh.\r\nElproduktionen i ett vindkraftve\r\nrk berättigar dock endast till avdrag så länge den sammanlagda produktionstiden\r\ni kraftverket, omräknad\r\ntill timmar med full last, inte överstiger 20 000 timmar. Ändringarna träder i\r\nkraft den 1 januari 2004\r\n.nskra    C   °ú  H2\r\n itionen föreslås (avsnitt 8.5.5, punkt 33 delvis) att en avtrappning inleds av\r\ndet nuvarande\r\n avdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, den så\r\nkallade miljöbonusen. För lan\r\ndbaserad vindkraft sänks avdraget från motsvarande 18,1 till 12 öre per kWh och\r\nför havsbaserad vindkraf\r\nt sänks avdraget till 17 öre per kWh. Elproduktionen i ett vindkraftverk\r\nberättigar dock endast till av\r\ndrag så länge den sammanlagda produktionstiden i kraftverket, omräknad till\r\ntimmar med full last, inte\r\növerstiger 20 000 timmar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2004.de an[\r\n ë   H2\r\n        8+\r\n           ått stöd i 1997 års\r\nprogram måste biobränslen utgöra minst 70 % av den totala förbrukningen under en\r\n femårsperiod. Anläggnings\r\nägaren skall vidare förbinda sig att under samma tid för framställning av el\r\nendast använda biobränslen. D\r\net senare kravet innebär med nuvarande skatteregler att det ger lägst\r\nproduktionskostnad att använda 10\r\n0 % biobränslen i de anläggningar där detta är tekniskt möjligt vid samtliga\r\ndriftfall.l #   3   H2\r\n                       8+\r\n                          tskot\r\ntets mening är det viktigt att den omläggning som nu genomförs kan ske med\r\nbibehållen konkurrenskraft för\r\n biobränslen och då särskilt för de biobränsleeldade kraftvärmeverken. För dessa\r\n verk finns särskilda bidrag\r\nsformer. Sedan år 1991 har investeringsstöd utgått till biobränsleeldade\r\nkraftvärmeanläggningar. De anläggn\r\ningar som fått investeringsstöd i enlighet med 1991 års energipolitiska program\r\när förpliktigade att använ\r\nda totalt minst 85 % biobränsle under en femårsperiod. För de större\r\nanläggningarna uppgår elproduktionen\r\ntill ca 30 % av tillförd bränsleenergi. Därmed begränsas andelen fossilt bränsle\r\n i dessa anläggningar till\r\n ca 50 % av det bränsle som används för elproduktion. I de anläggningar som fått\r\n stöd i 1997 års program mås\r\nte biobränslen utgöra minst 70 % av den totala förbrukningen under en\r\nfemårsperiod. Anläggningsägaren skal\r\nl vidare förbinda sig att under samma tid för framställning av el endast använda\r\n biobränslen. Det senare\r\nkravet innebär med nuvarande skatteregler att det ger lägst produktionskostnad\r\natt använda 100 % biobrän\r\nslen i de anläggningar där detta är tekniskt möjligt vid samtliga driftfall.om\r\n  «   X;\r\n         8+\r\n            g att denna avdra\r\ngsmöjlighet har utnyttjats i allt större omfattning under de senaste åren och\r\ndet är utnyttjandet av el\r\ni elpannor och värmepumpar som ökar. Ett slopat avdrag minskar elanvändningen\r\nför värmeproduktion, vilket\r\n stämmer överens med målen inom energipolitiken.samt aÓ      °ú  H2\r\n                                                                     n föreslås\r\n(avsnitt 8.5.3.3, punkt 33 delvis\r\n) att avdraget för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk och som\r\nanvänds i egen verksamhet s\r\nom består av el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning slopas. Med nuvarande\r\nskattesatser på bränslen och\r\nel har det varit fördelaktigt att utnyttja detta avdrag om biobränslen och andra\r\n obeskattade bränslen h\r\nar använts för elproduktionen. I energipropositionen (prop. 2001/02:143) bedömde\r\n regeringen att detta a\r\nvdrag för energiskatten på el borde ses över. Regeringen motiverade detta med\r\natt när certifikatsystemet\r\n införs skulle ett bibehållande av avdragsrätten kunna ses som ett dubbelt stöd\r\nför att främja förnybar elp\r\nroduktion. Det har enligt vad som anförs visat sig att denna avdragsmöjlighet\r\nhar utnyttjats i allt st\r\nörre omfattning under de senaste åren och det är utnyttjandet av el i elpannor\r\noch värmepumpar som ökar.\r\nEtt slopat avdrag minskar elanvändningen för värmeproduktion, vilket stämmer\r\növerens med målen inom energi\r\npolitiken.minskaû      H2\r\n                           8+\r\n                              en från energiproduktionen. Det finns också\r\nfiskala skäl att beskatta energi, likaväl som andra varo\r\nr. Det finns dock inte övertygande skäl att utan närmare analys lägga en\r\nytterligare skattebörda på energi\r\nsektorn. Nivån på beskattning av energi, utöver de rena miljöskatterna, bör\r\nfastställas genom en sedvanlig\r\n avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, med syfte att minimera de\r\nsamlade snedvridande ef\r\nfekterna av skattesystemet. I motion Fi270 yrkande 13 av Lennart Hedquist m.fl.\r\n(m) föreslås att skatt\r\nen på bensin och diesel sänks med 13 öre per liter inklusive moms från den 1\r\njuli och med ytterligare 57\r\n öre inklusive moms den 1 januari 2005. I motion Fi204 av Ulla Löfgren och\r\nElizabeth Nyström (m) föreslås\r\n att fartyg äldre än 50 år, oavsett ägarform, befrias från dieselskatt. I motion\r\n Fi206 av Ola Sundell och\r\n Stefan Hagfeldt (m) anförs att åkeribranschen redan före höjning befinner sig i\r\n en prekär situation med\r\nhöga skatter som urholkar de svenska transportföretagens konkurrenssituation.\r\nMotionärerna begär ett til\r\nlkännagivande om att dieselskatten måste sänkas, inte höjas som regeringen\r\nföreslagit. Motionsyrkanden om\r\n en sänkning av dieselskatten för arbetsredskap i jord och skogsbruk och i\r\nentreprenadmaskiner till 53\r\n öre per liter den 1 januari 2004 framställs i motionerna Fi270 yrkande 9 av\r\nLennart Hedquist m.fl. (m\r\n), MJ435 yrkande 3 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) och Sk350 yrkande 1 av\r\nUlla Löfgren och Jan-Ev\r\nert Rådhström (m).ingå»   »   ¸?\r\n                                 8+\r\n                                    g av hur företagen använder\r\nperiodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Försl\r\nag till statsbudget, finansplan m.m.). Mot denna bakgrund finns det enligt\r\nutskottets mening inte någ\r\non anledning att överväga att införa ett särskilt avdrag för investeringar i\r\nonoterade aktier. Utskottet\r\navstyrker därför förslaget om ett permanent riskkapitalavdrag.m    S   H2\r\n                                                                          8+\r\nnomisk synpunkt att nystartade f\r\nåmansbolag tvingas till en hög riskprofil för att kunna uppnå förväntad\r\nlönsamhet. Motionärerna förordar att\r\nen större del av kapitalet får användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen\r\nföreslår och anser Svenskt\r\nNäringslivs förslag om ett kapitalunderlag om 100 % av tillskjutet kapital, 70 %\r\n av beskattat kapital\r\noch 50 % av obeskattat kapital som rimligt. Motionärerna anser vidare att\r\nklyvningsräntan bör höjas till\r\n en nivå 15 procentenheter över statslåneräntan så att delägare i fåmansbolag\r\nkan höja den utdelning som får\r\nbeskattas som kapital. Motionärerna föreslås vidare ett skattegynnat\r\nstarta-eget-sparande och ett riskk\r\napitalavdrag på högst 40 000 kr om året i tre år fr.o.m. år 2004 för dem som\r\nfinansierar starten av företag\r\n med egna sparade eller lånade pengar, utan att utnyttja möjligheten till\r\nstarta-eget-sparande. Finans\r\nieringen sker bl.a. genom att avsättningsmöjligheterna för periodiseringsfonder\r\nsätt ner med 10 procente\r\nnheter.beslut   c\r\n  H2\r\n     8+\r\n        skilt grundavdrag för pensionärer.t syst   +\r\n  H2\r\n     8+\r\n        se ut. Frågan om schablonbeskattning s\r\nom ett sätt att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds. Arbetet inriktas\r\npå att undersöka möjlighe\r\nterna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.\r\nUppföljningen av förmån av fri\r\n parkering kommer att skärpas.   ã\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening finns det anledning att införa en gräns för hur länge\r\nvindkraftsproduktionen i\r\nett kraftverk kan berättiga till skatteavdrag och att anpassa avtrappningen till\r\n drifttiden så att ver\r\nket kan vara avskrivet när gränsen uppnås. Eftersom ett tidigare godkännande av\r\ndetta stöd hunnit löpa ut\r\nfinns det anledning att påbörja avvecklingen även om kommissionens\r\nställningstagande till utformningen a\r\nv avtrappningen ännu inte föreligger. Med den av regeringen föreslagna\r\nutformningen får avtrappningen en\r\nligt utskottets mening en lämplig längd.\r\nUtskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Fi301 (c).\r\nSkattestrategi för alternativa drivmedel\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör\r\nbefrias inte bara från koldio\r\nxidskatt utan även från energiskatt.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.5.6) att det är angeläget att den strategi för\r\nskattenedsättning för alterna\r\ntiva drivmedel som lades fast i budgetpropositionen för 2002 kan börja tillämpas\r\n så snart erforderligt s\r\ntatsstödsgodkännande erhållits från kommissionen. För att de koldioxidneutrala\r\ndrivmedlens konkurrenskraf\r\nt skall säkerställas bör dessa drivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt\r\nutan även från energiskatt.\r\n Dessa villkor bör gälla redan fr.o.m. 2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning i denna del.\r\nAvfallsskatt\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om en skatt på förbränning av avfall.\r\nJämför avvikande mening 4 (c).\r\nBakgrund\r\nLagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess\r\nsyfte är att i överensstämmel\r\nse med EU:s avfallshierarki styra mot minskad avfallsdeponering och härigenom\r\nfrämja avfallsminskning,\r\n återanvändning och återvinning. I samband med införandet av lagen förklarades\r\natt en uppföljning och utvär\r\ndering av hur det nuvarande systemet för avfallsbeskattning fungerat avsågs äga\r\nrum under år 2004 och at\r\nt förändringar i systemet därefter vid behov skulle genomföras (prop.\r\n1998/99:84, s. 24).\r\nKommissionens godkännande av avfallsskattelagen från statsstödssynpunkt löper ut\r\n vid årsskiftet 2003/2004\r\n. En anmälan om förnyat godkännande ges inom kort in till kommissionen för\r\ngranskning. I utredarens uppd\r\nrag ligger att nära följa detta ärende och föreslå de ändringar som behövs för\r\natt lagen på mest ändamålsenliga\r\n sätt skall överensstämma med statsstödsreglerna. Utredningen skall redovisa\r\nresultatet av sitt arbete s\r\nenast den 31 december 2004.\r\n2001 års avfallsskatteutredning utredde i sitt betänkande Skatt på avfall i dag\r\n- och i framtiden (SOU\r\n2002:9) vissa aspekter av en skatt på avfall som förbränns, bl.a. konsekvenser\r\nav olika skattenivåer. Ut\r\nredaren pekade på flera frågor som behövde vidare analys. I propositionen Ett\r\nsamhälle med giftfria och\r\nresurssnåla kretslopp (prop. 2002/03:117) lade regeringen fast ramarna för hur\r\narbetet med analysen av\r\n en skatt på avfall som förbränns skulle bedrivas. I enlighet med vad som där\r\nuttalades skall utredaren\r\nlämna förslag till hur en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas\r\n och bedöma lämpligheten av\r\n att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel i stället bör\r\nförordas. Utredaren skall oc\r\nkså bedöma vilken skattenivå som kan vara lämplig med hänsyn till de\r\nstyreffekter som bör uppnås. Utredning\r\nsarbetet i denna del skall redovisas senast den 30 juni 2004.\r\nMotionen\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att\r\n det införs en skatt på\r\nförbränning av osorterat avfall för att säkerställa den intention om minskade\r\navfallsmängder som finns i o\r\nch med deponeringsskatten. Nivån på denna bör motsvara deponiskatten för att\r\nsäkerställa likvärdighet i bes\r\nkattningen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn utredning har tillsatts med uppdrag att dels utvärdera avfallsskattelagen och\r\n föreslå de ändringar so\r\nm behövs, bl.a. för att den på mest ändamålsenliga sätt skall överensstämma med\r\nEU:s statsstödsregler, dels l\r\nämna förslag till hur en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas\r\noch bedöma om en sådan skat\r\nt är det mest lämpade ekonomiska styrmedlet.\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av utredningens arbete avvaktas.\r\nUtskottet avstyrker motion F\r\ni306 (c) yrkande 31.\r\nSkatt på naturgrus\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på naturgrus med\r\n5 kr per ton.\r\nJämför avvikande mening 1 (m).\r\nBakgrund\r\nI budgetpropositionen för år 2003 föreslog regeringen en höjning av skatten på\r\nnaturgrus från 5 till 10 kr\r\n per ton naturgrus att träda i kraft den 1 januari 2003.\r\nI motion 2002/03:Fi230 anförde Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp) bl.a. att\r\nregeringen senast under våren 2\r\n003 borde återkomma till riksdagen med de förslag på ytterligare höjning av\r\nnaturgrusskatten som kunde v\r\nara motiverade för att det av riksdagen uppsatta målet skulle uppnås. Riksdagen\r\nbeslutade i enlighet me\r\nd såväl regeringens förslag som motionärernas yrkande (rskr. 2002/03:24).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.5.8) att skatten på naturgrus bör bibehållas på\r\nnuvarande nivå.\r\nMotionen\r\nI motion Fi270 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att skatten på\r\nnaturgrus sänks med 5 kr\r\n per ton.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motion Fi270 (m) yrkande 40.\r\nSkatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstryker regeringens förslag om en höjning av skatten på\r\nbekämpningsmedel och avstyrker mot\r\nionsyrkandena om att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall\r\navskaffas.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m) och 4 (c).\r\nBakgrund\r\nSkatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984.\r\nGödselmedelsskatten är 1,80 kr för varje h\r\nelt kilo kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för\r\n varje helt gram kadmium\r\ni gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.\r\nBekämpningsmedelsskatten\r\n är 20 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.\r\nGenom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en särskild utredare med uppgift att\r\nutvärdera skatterna på\r\nbekämpningsmedel och handelsgödsel. I februari 2003 lämnade utredaren sitt\r\nbetänkande Skatt på handelsgöds\r\nel och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9). Utredaren föreslår att skatten på\r\nhandelsgödsel skall vara kvar oc\r\nh att skattesatsen behålls oförändrad. För att minska riskerna med användningen\r\nav bekämpningsmedel föreslås\r\n att uttaget av skatt differentieras efter medlens farlighet för hälsa och\r\nmiljö. I avvaktan på ett sådan\r\nt system föreslås en höjning av skatten med 5 kr till 25 kr för varje helt kg\r\nverksam beståndsdel i bekämp\r\nningsmedlet.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.5.9, punkt 29) att skatten på bekämpningsmedel\r\nhöjs den 1 januari 2004 från\r\n 20 till 30 kr för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motioner Fi270 yrkandena 10 och 11 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) och MJ4\r\n35 yrkande 4 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) föreslås att skatten på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmed\r\nel avskaffas den 1 januari 2004.\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 20 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att\r\n kväveskatten på handels\r\ngödsel avskaffas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn utvärdering av skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel har genomförts\r\n av en särskild utredare o\r\nch redovisats i Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9).\r\nBetänkandet har remissbehandl\r\nats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att skatten på bekämpningsmedel bör höjas\r\nmen ser i övrigt inte någon\r\n anledning att tillstyrka några förändringar i fråga om dessa skatter utan anser\r\n att resultatet av reger\r\ningens beredning av den framlagda utvärderingen nu bör avvaktas.\r\nUtskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi270\r\n(m) yrkandena 10 och\r\n11, Fi306 (c) yrkande 20 och MJ435 (m) yrkande 4.\r\nPrivatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om lagändring med anledning av att\r\nSveriges undantag från de\r\nallmänna reglerna för privatinförsel upphör och avstyrker motionsyrkandena om en\r\n sänkning av skatten på al\r\nkoholdrycker.\r\nJämför avvikande mening 1 (m).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.6.1, punkterna 28, 30-32, 35, 37 och 39) att\r\nlagen (1994:1565) om beska\r\nttning av viss privatinförsel skall upphöra att gälla den 1 januari 2004 med\r\nanledning av att Sveriges\r\nundantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av alkoholdrycker och\r\ntobaksvaror upphör denna d\r\nag.\r\nÄven Danmarks och Finlands undantag upphör. Danmark har beslutat sänka\r\npunktskatten på sprit med knappt\r\nfemtio procent, från nuvarande 275 danska kronor per liter ren alkohol till 150\r\ndanska kronor per lit\r\ner ren alkohol, från den 1 oktober 2003. Även i Finland planeras betydande\r\nskattesänkningar på alkoholdr\r\nycker från mars 2004, särskilt med hänsyn till alkoholskattenivåerna i de nya\r\nbaltiska medlemsstaterna.\r\nDen finska regeringen kommer i budgetpropositionen att föreslå att skatten på\r\nsprit sänks med 44 %, att\r\nskatten på mellanprodukter sänks med 40 %, att skatten på öl sänks med 32 % och\r\natt skatten på vin sänks me\r\nd 10 %. Skatten på sprit kommer då att sänkas från nuvarande 50,46 euro per\r\nliter ren alkohol till ca 28\r\n euro per liter ren alkohol. Den svenska spritskatten uppgår till 501,41 kr (ca\r\n55 euro) per liter re\r\nn alkohol.\r\nRegeringen anför att avskaffandet av Sveriges införselundantag kommer att\r\nmedföra att gränshandeln med a\r\nlkohol ökar successivt och att den illegala handeln och försäljningen av alkohol\r\n troligen också kommer a\r\ntt öka, om åtgärder inte vidtas. Regeringen följer därför utvecklingen på\r\nalkoholområdet noga.\r\nMotionerna\r\nI flera motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om en\r\nsänkning av skatterna på alkoho\r\nldrycker den 1 januari 2004. Motionärerna anför att vidareförsäljningen av\r\nlegalt införda kvantiteter kom\r\nmer att öka om inte Sveriges prispolitik anpassas till vad som gäller eller\r\nkommer att gälla i våra gran\r\nnländer med en omfattande informell och illegal försäljning och en hotad\r\nsysselsättning inom bryggerinäri\r\nngen som följd. För att motverka att denna utveckling tar fart är det enligt vad\r\n som anförts nödvändigt me\r\nd en snabb och resolut skatteanpassning. Motionärerna föreslår att skatten på\r\nvin sänks till 9 kr per lit\r\ner vid en alkoholhalt på 12 volymprocent, med motsvarande ändring för vin med\r\nannan alkoholhalt, att sk\r\natten på öl sänks till 75 öre per liter och volymprocent och att skatten på\r\nsprit sänks till 200 kr per li\r\nter. Yrkandena framställs i motionerna Fi270 yrkandena 30-32 av Lennart Hedquist\r\n m.fl. (m), Sk310 yrk\r\nandena 2-4 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Fi235 av Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening medför undantagets upphörande att de alkoholdrycker och\r\n tobaksvaror som en en\r\nskild person förvärvat i en annan medlemsstat för sin eller sin familjs\r\npersonliga bruk och som denne s\r\njälv transporterar till Sverige inte skall påföras punktskatt i Sverige. Däremot\r\n skall införsel för kommer\r\nsiella ändamål beskattas.\r\nI propositionen Straffrättsliga sanktioner mot överträdelser av EG:s\r\npunktskatteregler för alkohol, toba\r\nk och mineraloljor (2002/03:10 s. 75 ff.) bedömde regeringen att omständigheter\r\nför vägledning avseende\r\ngränsdragningen mellan införsel för personligt bruk och införsel för\r\nkommersiella ändamål inte bör införas i\r\nlagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen (1994:1564) om alkoholskatt.\r\nRegeringen ansåg att vad som\r\nbör eftersträvas är att myndigheterna gör en helhetsbedömning av samtliga\r\nomständigheter i det enskilda fa\r\nllet och därvid bl.a. beaktar cirkulationsdirektivets innehåll. Ytterst är det\r\nfråga om att bedöma om oms\r\ntändigheterna i det enskilda fallet är sådana att varorna skall anses vara\r\navsedda för personligt bruk e\r\nller för annat ändamål.\r\nDet är enligt utskottets mening viktigt att utvecklingen på alkoholområdet följs\r\n noga och att regeringen\r\n vid behov återkommer till riksdagen i frågan om de skattejusteringar som kan\r\nbehövas på alkoholområdet.\r\nDen beslutade skattesänkningen i Danmark och ett beslut om skattesänkning i\r\nFinland får, liksom andra f\r\nörändringar i vårt närområde, tas med i bedömningen av behovet av\r\nskattejusteringar. Eftersom Systembolage\r\nt har en mycket viktig alkoholpolitisk funktion är det angeläget att denna inte\r\nförsvagas med anledning\r\n av de ändrade förhållandena beträffande privatinförsel av alkohol. Om den\r\nsvenska alkoholskatten skiljer\r\n sig för mycket från alkoholskatterna i de närmaste medlemsstaterna finns det\r\nrisk för att Systembolaget\r\ns alkoholpolitiska funktion försvagas. Detta förhållande måste särskilt beaktas\r\nvid regeringens bedömning\r\nav behovet av skattejusteringar.\r\nAv det anförda framgår att utskottet delar regeringens bedömning av dessa frågor\r\n och att utskottet inte\r\när berett att tillstyrka motionsförslagen om en sänkning av skattesatserna.\r\nUtskottet tillstyrker propo\r\nsitionen i denna del och avstyrker motionerna Fi270 (m) yrkandena 30-32, Fi235\r\n(m) och Sk310 (m) yrk\r\nandena 2-4.\r\nSkatt på lågpriscigaretter\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av minimiskatten på\r\nlågpriscigaretter.\r\nJämför avvikande mening 4 (c).\r\nBakgrund\r\nDen 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre\r\ndetaljhandelspris än cigaretter\r\ni den mest efterfrågade priskategorin. Skatten bestämdes till 90 % av den\r\nsammanlagda skatten på cigare\r\ntter i den mest efterfrågade priskategorin. Ett antal s.k. lågpriscigaretter\r\nhade lanserats på den sven\r\nska marknaden till ett pris som per paket låg ca 10 kr under priset på ett\r\ncigarettpaket i den mest ef\r\nterfrågade priskategorin. Även om EU:s regler medger en minimipunktskatt på 100\r\n% gjorde smugglingsrisk\r\nen att en skatt på 90 % bedömdes som lämplig (prop. 2002/03:1 avsnitt 8.5.2,\r\nbet. 2002/03: FiU1).\r\nMotionen\r\nI Centerpartiets motion Fi306 yrkande 33 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att\r\ndet genom ett ändrat EG\r\n-direktiv nu är möjligt att ta ut högre skatt på cigaretter som säljs till ett\r\nlägre pris än detaljhandelsp\r\nriset i den mest efterfrågade priskategorin. Motionärerna föreslår av\r\nfolkhälsoskäl att skatten på sådana ci\r\ngaretter höjs med 2 kr per paket.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör minimipunktskatten på lågpriscigaretter bestämmas\r\ntill en nivå som tar hänsyn\r\n både till behovet av att dämpa efterfrågan och till risken för smuggling om\r\nskattesatsen skulle sättas f\r\nör högt. Utskottet har härvid ansett att en skatt som uppgår till 90 % av den\r\npunktskatt som tas ut på ci\r\ngaretter i den mest efterfrågade kategorin är lämplig. Utskottet har inte ändrat\r\n uppfattning i denna del\r\n och avstyrker därför förslaget om en höjning.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi306 (c) yrkande 33.\r\nReklamskatten\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet anser att reklamskatten bör avskaffas när det statsfinansiella\r\nutrymmet medger det och avsty\r\nrker motionsyrkandena om ett omedelbart avskaffande och om olika\r\ntillkännagivanden till regeringen i\r\nsaken.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBakgrund\r\nSkatt tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet och för reklam\r\nsom är avsedd att spridas\r\n inom landet i annan form än annons. Skattskyldig är den som yrkesmässigt\r\noffentliggör reklam eller anno\r\nns. Skattesatsen för annons i allmän nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet\r\noch annars 11 % av beska\r\nttningsvärdet. Reklamskatt tas inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker,\r\ninte heller på reklam i\r\nkommersiell TV och radio eller på reklam via Internet. Reklamskatten beräknas\r\nför år 2002 inbringa 1 173\r\n miljoner kronor.\r\nRiksdagen beslutade våren 1998 att fr.o.m. år 1999 avskaffa reklamskatten på\r\nreklamtrycksaker eftersom\r\nden var svår att tillämpa och kontrollera (prop. 1997/98:150, bet.\r\n1997/98:FiU20). Skatteutskottet eri\r\nnrade i sitt yttrande (1997/98:SkU4y) till finansutskottet om att det råder bred\r\n enighet om att rekla\r\nmskatten bör avskaffas. Skatteutskottet delade dock regeringens uppfattning att\r\ndet vid detta tillfäll\r\ne saknades ekonomiskt utrymme för att helt avskaffa skatten. Utskottet framhöll\r\natt åtgärden kunde leda\r\ntill nya nackdelar för reklam i annan form och försämra konkurrensförhållandena\r\nexempelvis för gratistidni\r\nngar och s.k. annonsblad. Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle följa\r\nutvecklingen och återko\r\nmma till dessa frågor så snart som utvecklingen motiverade detta.\r\nFinansutskottet ställde sig bakom ska\r\ntteutskottets förslag.\r\nVåren 2002 anförde skatteutskottet i bet. 2001/02:SkU20 att utskottet under\r\nflera år har ansett att rek\r\nlamskatten har sådana tekniska och konkurrensmässiga brister att skatten bör\r\navvecklas men att det hitt\r\nills av statsfinansiella skäl varit nödvändigt att dröja med en sådan åtgärd.\r\nUtskottet anförde att frågan om\r\n reklamskattens avveckling borde prioriteras i den kommande budgetberedningen,\r\nmen delade samtidigt\r\nfinansutskottets uppfattning att detta borde ske med beaktande av de\r\nbudgetpolitiska målen. Riksdagen\r\n biföll utskottets begäran om ett tillkännagivande till regeringen av denna\r\ninnebörd.\r\nI budgetpropositionen för 2003 anförde regeringen (prop. 2002/03:1 Förslag till\r\nstatsbudget, finansplan\r\n m.m. avsnitt 8.5.3) att frågan om avskaffande av reklamskatten hade\r\nprioriterats i budgetberedningen\r\n men att regeringen funnit, med beaktande av de budgetpolitiska målen, att\r\nförutsättningar för finansier\r\ning av ett avskaffande av den resterande reklamskatten för närvarande inte\r\nföreligger. I bet. 2002/03:F\r\niU1 avstyrkte finansutskottet motionsyrkanden om en avveckling och utgick därvid\r\n ifrån att regeringen\r\ninför nästa års budget ånyo prövar frågan om en avveckling av reklamskatten.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.6.2) att förutsättningar för finansiering av ett\r\navskaffande, alternativt\r\nett stegvis avskaffande, av reklamskatten inte föreligger.\r\nMotionerna\r\nI ett flertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av\r\nreklamskatten. I motion F\r\ni291 av Kenth Högström m.fl. (s) anförs att en avveckling av reklamskatten bör\r\ninledas när de statsfinans\r\niella förutsättningarna finns. I motionerna Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\noch Fi270 yrkande 23 a\r\nv Lennart Hedquist m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att regeringen\r\nsenast i samband med den ek\r\nonomiska vårpropositionen 2004 bör redovisa hur reklamskatten stegvis skall\r\navskaffas. I motion Kr282\r\nyrkande 13 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att reklamskatten slår hårt mot\r\nidrottsrörelsen och bör avskaf\r\nfas på grund av sina snedvridande effekter. I motion Fi202 av Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m) föreslås\r\natt reklamskatten avskaffas snarast. I motion Fi212 av Magdalena Andersson och\r\nElizabeth Nyström (m)\r\nanförs att konkurrensen på mediemarknaden hårdnar och att en fortsatt\r\nsärbeskattning av kvalitetsmedier\r\nsom tidningar och tidskrifter är direkt oansvarig och oförsvarlig, varför\r\nregeringen omgående bör ta init\r\niativ till en avveckling. I motion Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m) anförs\r\natt reklamskatten medf\r\nör rättsosäkerhet, är orättvis och snedvrider konkurrensen. Motionärerna\r\nföreslår att reklamskatten avskaffa\r\ns. I motion Fi304 yrkande 40 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att regeringen\r\nsnarast bör återkomma til\r\nl riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas. I motion Fi248 av\r\nJohnny Gylling (kd) u\r\ntgår motionärerna från beslutet att avskaffa skatten på reklamtrycksaker och\r\nbegär att regeringen nu bere\r\nder plats för ett andra steg i avvecklingen av reklamskatten. I motion Fi203 av\r\nSven Bergström och Håka\r\nn Larsson (c) anförs att reklamskatten bör avvecklas i enlighet med den\r\nbeställning som riksdagen tidig\r\nare gjort.\r\nI motion Fi227 av Bo Bernhardsson (s) anförs att reklamskatten för tidskrifter\r\noch dagspress bör avskaf\r\nfas så snart som möjligt och frågan om en utvidgning till andra reklamkanaler\r\nutredas. En förändrad och u\r\ntvidgad reklamskatt som också tas ut på direktreklam och reklam i kommersiell\r\nradio och TV torde enlig\r\nt vad som anförs ha alla chanser att bli en folkligt omtyckt skatt.\r\nI motion Fi300 av Gustav Fridolin (mp) anför motionären att direktreklamen till\r\nde svenska hushållen öka\r\nr markant och att en annonsskatt på direktreklam skulle minska reklamen till\r\nkonsumenterna, samtidigt\r\n som den skapar ekonomiskt utrymme för andra reformer. Möjligen kan man tänka\r\nsig en växling med en sänkt\r\n annonsskatt på reklam i dagspress, för att hjälpa den svenska pressfriheten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har redan tidigare klargjort sin uppfattning att reklamskatten bör\r\navskaffas och att avveck\r\nlingen bör påbörjas när det statsfinansiella utrymmet medger det. Utskottet är\r\nmot denna bakgrund inte be\r\nrett att tillstyrka motionsförslagen om en utvidgning i olika hänseenden av\r\nreklamskattens tillämpnings\r\nområde och ser inte heller någon anledning att tillstyrka förslagen om att\r\nriksdagen nu skall fatta bes\r\nlut i saken eller rikta olika tillkännagivanden till regeringen i syfte att få\r\ntill stånd en avveckling\r\n.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi202 (m), Fi203 (c), Fi212 (m),\r\nFi213 (m), Fi221 (m),\r\n Fi227 (s), Fi248 (kd), Fi270 (m) yrkande 23, Fi291 (s), Fi300 (mp), Fi304 (kd)\r\nyrkande 40 och Kr282\r\n (m) yrkande 13.\r\nSkattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattereduktionen\r\n för bredbandsanslutning\r\nar och avstyrker motionsyrkandet om att denna skattereduktion skall avskaffas.\r\nÄven motionsyrkandena om avskaffande av övriga skattereduktioner avstyrks av\r\nutskottet.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).\r\nBakgrund\r\nReglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bredbandsanslutningar infördes\r\n den 1 januari 2001 för\r\n att stimulera enskilda till att delta i uppbyggnaden av en ny IT-struktur och\r\ningår som ett led i de\r\nn IT-politik som regeringen lade fast i propositionen Ett informationssamhälle\r\nför alla (prop. 1999/20\r\n00: 86). Skattereduktionen ges vid debiteringen av slutlig skatt vid 2002, 2003\r\neller 2004 års taxeri\r\nng. I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas\r\ni bruk under perioden 1\r\n januari 2001-31 december 2003 och som är betalda senast vid tidpunkten för\r\nansökan. Möjligheten till sk\r\nattereduktion gällde från början 2002 och 2003 års taxeringar, men förlängdes\r\nefter förslag i föregående års b\r\nudgetproposition med ett år till att även omfatta 2004 års taxering.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 8.8.1, punkt 40) att möjligheten för fysiska och\r\njuridiska personer att få s\r\nkattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation förlängs med två år. Reg\r\neringen anför att bredbandsutbyggnaden har blivit försenad och att detta bl.a.\r\nberor på det förändrade ma\r\nrknadsläget och den korta grävsäsongen i landets norra delar. Hitintills har\r\nendast ca 4 100 ansökningar\r\n om skattereduktion beviljats av skattemyndigheten. Detta motsvarar en\r\nskattereduktion om ca 17,5 mi\r\nljoner kronor. Mot denna bakgrund är regeringen av uppfattningen att tiden måste\r\n utsträckas ytterligare\r\n två år för att möjliggöra för fysiska och juridiska personer som så önskar att\r\nansluta sig och genomföra ans\r\nlutningen och därmed kunna ansöka om skattereduktion för utgifter för\r\nbredbandsanslutningar.\r\nMotionerna\r\nI Moderata samlingspartiets motion Fi270 yrkandena 34-36 av Lennart Hedquist\r\nm.fl. (m) slopas skatte\r\nreduktionen för installation av bredband, skattereduktionen för rederinäringen\r\noch krediteringen på skat\r\ntekonto av anställningsstöd.\r\nI Folkpartiets motion Fi240 yrkande 36 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) avskaffar\r\nmotionärerna bredbands\r\nreduktionen.\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 33 av Alf Svensson m.fl. (kd) avsätter\r\n motionärerna medel för\r\n att bibehålla reglerna för anställningsstödet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkattereduktionen för bredbandsanslutningar syftar till att stimulera enskilda\r\ntill att delta i uppby\r\nggnaden av en ny IT-struktur och ingår som ett led i den IT-politik som\r\nregeringen lagt fast i propos\r\nitionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). Utskottet ser\r\ninte någon anledning att\r\navskaffa denna skattereduktion utan delar i stället regeringens bedömning att\r\nskattereduktionen bör förl\r\nängas två år. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker\r\nmotionsförslagen om att denn\r\na skattereduktion skall avskaffas.\r\nOckså när det gäller övriga nu aktuella skattereduktioner har dessa tillkommit\r\ngenom beslut av riksdagen\r\n och syftar till att tillgodose viktiga behov. Utskottet ser inte någon\r\nanledning att överväga att nu a\r\nvskaffa dessa skattereduktioner.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker\r\nmotionerna Fi240 (fp) y\r\nrkande 36, Fi270 (m) yrkandena 34-36 och Fi304 (kd) yrkande 33.\r\nSkattereduktion för miljöinvesteringar\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en skattereduktion\r\nför miljöinvesteringar b\r\nör införas.\r\nBakgrund\r\nFrågan om skattereduktion för vissa miljöförbättringar väcktes i en motion som\r\navlämnades i samband med bud\r\ngetpropositionen hösten 2002. Finansdepartementet har arbetat fram en promemoria\r\n som remissbehandlats\r\n. Förslaget innebär att skattereduktion ges för en viss del av den\r\ninstallationskostnad en ägare till et\r\nt permanenthus har om han installerar isolerglasfönster i ett befintligt småhus\r\neller om han installer\r\nar ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus.\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen bedömer (avsnitt 8.3.6) att en skattereduktion bör ges under en\r\ntidsbegränsad period för kost\r\nnader vid installation av isolerglasfönster eller biobränsleeldade\r\nuppvärmningssystem i permanentbostad\r\n under vissa förutsättningar. Arbetet är inriktat på att lagstiftningen skall\r\nträda i kraft vid årsskiftet\r\n 2003/04.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning och kan konstatera att\r\nregeringen nu inkommit\r\n till riksdagen med det aviserade förslaget (prop. 2003/04:19).\r\nSkattereduktion för byggkostnader\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om att skattereduktionen för mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäd\r\ner skall ersättas med en generell skattereduktion för bostadsbyggande.\r\nJämför avvikande mening 3 (kd).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har godkänt att en ny investeringsstimulans till fastighetsägare\r\ninförs för att tillfälligt min\r\nska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen utgår vid byggande av\r\nmindre hyresbostäder och st\r\nudentbostäder och tillförs fastighetsägaren genom kreditering av dennes\r\nskattekonto. Den motsvarar i pr\r\nincip skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående mervärdesskatt som\r\nfastighetsägaren betalat vid\r\nbyggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den mervärdesskatt som\r\nfastighetsägaren skulle ha\r\nbetalat om mervärdesskattesatsen i stället varit 6 %. Investeringsstimulansen\r\nutgår till projekt som ha\r\nr påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december\r\n2006 (prop. 2002/03:98,\r\nbet. 2002/03:BoU9).\r\nMotionen\r\nI Kristdemokraternas motion Fi304 yrkande 31 av Alf Svensson m.fl. (kd) anför\r\nmotionärerna att skattet\r\nrycket på bostadsbyggande och bostadsinnehav måste sänkas för att främja\r\nnyproduktionen och byggmomsen bör\r\n därför halveras, inledningsvis för flerbostadshus. De föreslår att regeringens\r\ntillfälliga reduktion för v\r\nisst byggande ersätts med en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus\r\nsom motsvarar hälften\r\nav den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening fyller investeringsstimulansen vid byggande av mindre\r\nhyresbostäder och stud\r\nentbostäder en viktig funktion. I budgetpropositionen för 2003 uttalades\r\nmålsättningen att bostadsproduk\r\ntionen under fyraårsperioden 2003-2006 bör uppgå till totalt 120 000 bostäder.\r\nMed den produktionsnivå so\r\nm för närvarande råder finns det en risk att detta mål inte kan uppnås. Det är\r\ndärför angeläget att snabbt få\r\ni gång de byggprojekt som kan startas med kort varsel och att de planer som\r\ngäller bostadsproduktionen\r\n under de närmaste åren slutförs. Investeringsstimulansen påskyndar en nödvändig\r\n och snabb höjning av produ\r\nktionsnivåerna i de delar av landet där bostadsbristen är som störst.\r\nUtskottet ser inte någon anledning att nu tillstyrka att riksdagens beslut om en\r\n stimulans för byggand\r\net av mindre bostäder nu rivs upp och avstyrker därför motion Fi304 yrkande 31.\r\nLagförslagen\r\nUtskottets ställningstagande i frågan om införande av proportionering vid\r\nberäkning av skatteavdragen vi\r\nd värmeproduktion (avsnitt 8.5.3.2) medför ett behov av justeringar i lagtexten.\r\nI proposition 2003/04:19 Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostäder\r\nförelås att den nya lagen om\r\n särskild skattereduktion vid 2005 års taxering (lagförslag 3.1) skall räknas\r\nupp i 11 kap. 9 § skattebet\r\nalningslagen (1997:483). Som en följd av denna åtgärd blir 4 § och 7 § första\r\nstycket lagen om särskild ska\r\nttereduktion vid 2005 års taxering överflödiga och bör ersättas med en\r\nhänvisning till 11 kap. 9 § skattebe\r\ntalningslagen (1997:483).\r\nI förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi bör\r\nhänvisningen i 11 kap. 11 § til\r\nl de nya styckena i 11 kap. 9 § korrigeras.\r\nBeräkning av statsbudgetens inkomster för 2004\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning godkänns med vissa\r\njusteringar och avstyrker go\r\ndkännande av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas,\r\nKristdemokraternas och Centerpartie\r\nts inkomstberäkningar.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBudgetpropositionen\r\nRegeringen föreslår (avsnitt 5.4 och bilaga 1, punkt 8) att riksdagen godkänner\r\natt statsbudgetens inko\r\nmster budgetåret 2004 beräknas till 712 miljoner kronor, varav 647 miljoner\r\nkronor från inkomsttiteln S\r\nkatter m.m.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet begär i sina p\r\nartimotioner godkännande för sina respektive inkomstberäkningar. Sådana yrkanden\r\n framställs i motionerna\r\nFi239 yrkande 5 av Bo Lundgren m.fl. (m), Fi240 yrkande 4 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp), Fi304 yrkan\r\nde 1 av Alf Svensson m.fl. (kd) och Fi242 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nKristdemokraterna anför i motion Fi304 yrkande 29 av Alf Svensson m.fl. (kd) att\r\n de föreslagit totalt\r\n200 miljoner kronor till skatteförvaltning och uppbörd för en ökad\r\nskattekontroll och förstärkt tullbevakn\r\ning och att de som en effekt av detta räknar med att skatteintäkterna ökar med\r\n720 miljoner kronor år 20\r\n04.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen avvaktar kommissionens\r\ngodkännande innan de föres\r\nlagna (avsnitt 8.5.1.3) förändringarna av de procentuella\r\nkoldioxidskattelättnaderna för tillverkningsin\r\ndustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna sätts i\r\nkraft. Lättnaderna syftar til\r\nl att hålla skattebelastningen för de aktuella branscherna oförändrad när\r\nkoldioxidskattesatserna höjs.ll\r\n ª\r\n @Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen avvaktar kommissionens\r\n godkännande innan de för\r\neslagna (avsnitt 8.5.1.3) förändringarna av de procentuella\r\nkoldioxidskattelättnaderna för tillverknings\r\nindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna sätts i\r\nkraft. Lättnaderna syftar t\r\nill att hålla skattebelastningen för de aktuella branscherna oförändrad när\r\nkoldioxidskattesatserna höjs.(\r\nû  ª\r\n @Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen avvaktar kommissionens\r\n godkännande innan de för\r\neslagna (avsnitt 8.5.1.3) förändringarna av de procentuella\r\nkoldioxidskattelättnaderna för tillverknings\r\nindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna sätts i\r\nkraft. Lättnaderna syftar t\r\nill att hålla skattebelastningen för de aktuella branscherna oförändrad när\r\nkoldioxidskattesatserna höjs.(\r\nû  ª\r\n @Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen avvaktar kommissionens\r\n godkännande innan de för\r\neslagna (avsnitt 8.5.1.3) förändringarna av de procentuella\r\nkoldioxidskattelättnaderna för tillverknings\r\nindustrin samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna sätts i\r\nkraft. Lättnaderna syftar t\r\nill att hålla skattebelastningen för de aktuella branscherna oförändrad när\r\nkoldioxidskattesatserna höjs.(\r\nû  «   H2\r\n          8+\r\n             positionen för 2003 uttalades målsättningen att bostadsproduktionen\r\n under fyraårsperioden 2003-2006\r\n bör uppgå till totalt 120 000 bostäder. Med den produktionsnivå som för\r\nnärvarande råder finns det en risk\r\n att detta mål inte kan uppnås. Det är därför angeläget att snabbt få i gång de\r\nbyggprojekt som kan startas\r\nmed kort varsel och att de planer som gäller bostadsproduktionen under de\r\nnärmaste åren slutförs. Invest\r\neringsstimulansen påskyndar en nödvändig och snabb höjning av\r\nproduktionsnivåerna i de delar av landet där\r\n bostadsbristen är som störst.kattesË   k   Ø7\r\n                                               8+\r\n varit 6 %. Investeringsstimulansen utgår till projekt som h\r\nar påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december\r\n 2006 (prop. 2002/03:98,\r\n bet. 2002/03:BoU9).a³   ò  @Riksò  @n har godkänt att en ny\r\ninvesteringsstimulans till fastighetsägare införs\r\n för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Stimulansen\r\nutgår vid byggande av mind\r\nre hyresbostäder och studentbostäder och tillförs fastighetsägaren genom\r\nkreditering av dennes skattekon\r\nto. Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke avdragsgilla ingående\r\nmervärdesskatt som fastig\r\nhetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av beskattningsunderlaget, och den\r\nmervärdesskatt som fast\r\nighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i stället varit 6 %.\r\nInvesteringsstimulansen ut\r\ngår till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1\r\njanuari 2003-31 december 20\r\n06 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9).t£   ³   °ú  H2\r\n                                                         n har godkänt att en ny\r\n investeringsstimulans till fas\r\ntighetsägare införs för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya\r\nbostäder. Stimulansen utgår vid\r\n byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder och tillförs\r\nfastighetsägaren genom kreditering av\r\n dennes skattekonto. Den motsvarar i princip skillnaden mellan den icke\r\navdragsgilla ingående mervärde\r\nsskatt som fastighetsägaren betalat vid byggandet, dvs. 25 % av\r\nbeskattningsunderlaget, och den mervär\r\ndesskatt som fastighetsägaren skulle ha betalat om mervärdesskattesatsen i\r\nstället varit 6 %. Investeri\r\nngsstimulansen utgår till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas\r\nunder perioden 1 januari 20\r\n03-31 december 2006 (prop. 2002/03:98, bet. 2002/03:BoU9).só   Ã   H2\r\n                                                                      8+\r\n                                                                         den\r\nbeställning som riksdagen tidiga\r\nre gjort.da Ó   ò  @I etò  @ertal motioner framställs yrkanden som syftar till\r\nen avveckling av reklamskatte\r\nn. I motion Fi291 av Kenth Högström m.fl. (s) anförs att en avveckling av\r\nreklamskatten bör inledas när d\r\ne statsfinansiella förutsättningarna finns. I motionerna Fi221 av Lennart\r\nHedquist m.fl. (m) och Fi270\r\n yrkande 23 av Lennart Hedquist m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att\r\nregeringen senast i samba\r\nnd med den ekonomiska vårpropositionen 2004 bör redovisa hur reklamskatten\r\nstegvis skall avskaffas. I\r\nmotion Kr282 yrkande 13 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att reklamskatten slår\r\nhårt mot idrottsrörelsen\r\noch bör avskaffas på grund av sina snedvridande effekter. I motion Fi202 av\r\nMarietta de Pourbaix-Lundi\r\nn (m) föreslås att reklamskatten avskaffas snarast. I motion Fi212 av Magdalena\r\nAndersson och Elizabet\r\nh Nyström (m) anförs att konkurrensen på mediemarknaden hårdnar och att en\r\nfortsatt särbeskattning av kva\r\nlitetsmedier som tidningar och tidskrifter är direkt oansvarig och oförsvarlig,\r\nvarför regeringen omgåen\r\nde bör ta initiativ till en avveckling. I motion Fi213 av Per Bill och Gunnar\r\nAxén (m) anförs att rekla\r\nmskatten medför rättsosäkerhet, är orättvis och snedvrider konkurrensen.\r\nMotionärerna föreslår att reklamska\r\ntten avskaffas. I motion Fi304 yrkande 40 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att\r\nregeringen snarast bör\r\n återkomma till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas. I\r\nmotion Fi248 av Johnny G\r\nylling (kd) utgår motionärerna från beslutet att avskaffa skatten på\r\nreklamtrycksaker och begär att reger\r\ningen nu bereder plats för ett andra steg i avvecklingen av reklamskatten. I\r\nmotion Fi203 av Sven Ber\r\ngström och Håkan Larsson (c) anförs att reklamskatten bör avvecklas i enlighet\r\nmed den beställning som ri\r\nksdagen tidigare gjort.fraÃ      H2\r\n                                     8+\r\n ertal motioner framställs yrkanden som syftar till en avveckling av\r\nreklamskatten. I motio\r\nVidare har utskottet föreslagit att övergången till proportionering vid\r\nfjärrvärmeleveranser till industr\r\nin (avsnitt 8.5.3.2) skjuts upp.\r\nMed de ändringar som kan föranledas av det anförda tillstyrker utskottet att\r\nregeringens inkomstberäknin\r\ng godkänns. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om godkännande av Moderata\r\nsamlingspartiets, Folkpart\r\niet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets inkomstberäkningar.\r\nNär det gäller effekterna av ett resurstillskott till skatteförvaltningen\r\nframstår ett så direkt samband\r\nsom motionärerna räknar med för år 2004 inte som realistiskt. En ökning av\r\nanslaget kräver tid innan den k\r\nan ge effekt och innebär också en omställning som i sig kan vara\r\neffektivitetssänkande. Enligt utskottet\r\ns mening bör man vid jämförelser mellan de olika budgetalternativ som föreligger\r\n i ärendet inte räkna med\r\ndenna typ av effekter på inkomsterna under det aktuella budgetåret. Med det\r\nanförda avstyrker utskottet\r\n även det nu aktuella motionsyrkandet.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi239 (m) yrkande 5, Fi240 (fp)\r\nyrkande 4, Fi304 (kd)\r\nyrkandena 1 och 29 samt Fi242 (c) yrkande 7.\r\n\r\nUTGIFTSRAMAR\r\nUtgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nUtskottets delförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om utgiftsram för 2004 och preliminär\r\nutgiftsram för 2005 och\r\n2006 och avstyrker motionsförslagen om större respektive mindre ramar.\r\nJämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nPropositionen\r\nUtgiftsområde 3 omfattar skatteförvaltningen, Tullverket och exekutionsväsendet.\r\n Riksskatteverket är che\r\nfsmyndighet för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. Tullverket är\r\nen sammanhållen myndighe\r\nt med ett huvudkontor och en regional organisation. De nämnda myndigheternas\r\nverksamhet ingår i politi\r\nkområdet Skatt, tull och exekution. Ytterligare en myndighet med verksamhet inom\r\n detta politikområde är\r\n Kustbevakningen (utgiftsområde 6), som har ett självständigt ansvar för\r\ntullkontrollen till sjöss. Reger\r\ningen har föreslagit organisatoriska förändringar avseende skatteförvaltningen,\r\noch kronofogdemyndighete\r\nrnas framtida organisation och verksamhet utreds för närvarande. Den nya\r\nmyndigheten Skatteverket föres\r\nlås starta den 1 januari 2004.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen skall besluta om en utgiftsram för\r\nutgiftsområdet på drygt 8 556 miljon\r\ner kr för 2004 samt godkänna preliminära utgiftsramar för 2005 och 2006 på 8 760\r\n miljoner kr respektive 8\r\n 907 miljoner kronor.\r\nRamen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition är i stort sett\r\n oförändrad. I förhållande till av riksdagen anvisade medel för år 2003 ökar\r\nutgifterna med 289 miljoner kr\r\nonor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av pris- och löneomräkningar.\r\nMålet för politikområdet Skatt, tull och exekution är att eftersträvade skatte-,\r\n tull- och avgiftsintäkter\r\n skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt\r\nsom enkelhet skall efterstr\r\nävas och brottslighet motarbetas.\r\nI propositionen redovisas hur målen skall uppnås inom de olika\r\nmyndighetsområdena och den fortsatta pol\r\nitiska inriktningen, bl.a. för hur verksamheterna bör utvecklas. Generellt\r\nframhålls det vara av stor v\r\nikt att myndigheterna långsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en\r\nmed tiden allt större och\r\n mer komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. Det är därför\r\nangeläget att all verksamhet effe\r\nktiviseras och utvecklas ytterligare. De olika delarna i förändringsarbetet\r\nskall stödja varandra i utv\r\necklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Det skall\r\nbl.a. uppnås genom kontinuer\r\nlig IT-, metod- och kompetensutveckling. När det gäller utveckling och\r\nanvändning av IT i verksamheten\r\nbör myndigheterna sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom både\r\nSverige och Europa. Myndigh\r\neterna skall också sträva efter en hög servicenivå och förenklingar för\r\nallmänhet, näringsliv och andra mynd\r\nigheter.\r\nAtt öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument och information\r\n ses som en viktig de\r\nl i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras till\r\nområden med högre risk. i\r\nerXú  Ú  @Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument och\r\ninformation ses som en vikt\r\nig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan koncentreras\r\ntill områden med högre ris\r\nk.od- oXú  Ú  @Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av dokument\r\noch information ses som en\r\n viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan\r\nkoncentreras till områden med högr\r\ne risk.äva eXú  Ú  @Att öka den elektroniska och automatiska hanteringen av\r\ndokument och information ses s\r\nom en viktig del i arbetet för att kunna frigöra resurser som i stället kan\r\nkoncentreras till områden me\r\nd högre risk.ka inXú   $  °ú  8+\r\n                                 . för hur verksamheterna bör utvecklas.\r\nGenerellt framhålls det vara av stor vik\r\nt att myndigheterna långsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en\r\nmed tiden allt större och m\r\ner komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. Det är därför angeläget\r\natt all verksamhet effekt\r\niviseras och utvecklas ytterligare. De olika delarna i förändringsarbetet skall\r\nstödja varandra i utvec\r\nklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Det skall bl.a.\r\nuppnås genom kontinuerli\r\ng IT-, metod- och kompetensutveckling. När det gäller utveckling och användning\r\nav IT i verksamheten bör\r\n myndigheterna sträva efter att vara ledande bland myndigheter inom både Sverige\r\n och Europa. Myndighet\r\nerna skall också sträva efter en hög servicenivå och förenklingar för allmänhet,\r\n näringsliv och andra myndig\r\nheter. propos   Â  @I prÂ  @itionen redovisas hur målen skall uppnås inom de\r\nolika myndighetsområdena och den\r\nfortsatta politiska inriktningen, bl.a. för hur verksamheterna bör utvecklas.\r\nGenerellt framhålls det v\r\nara av stor vikt att myndigheterna långsiktigt arbetar med åtgärder för att\r\nkunna hantera en med tiden a\r\nllt större och mer komplicerad arbetsmängd med mindre personalresurser. Det är\r\ndärför angeläget att all ve\r\nrksamhet effektiviseras och utvecklas ytterligare. De olika delarna i\r\nförändringsarbetet skall stödja v\r\narandra i utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga förvaltningar.\r\nDet skall bl.a. uppnås ge\r\nnom kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling. När det gäller utveckling\r\noch användning av IT i\r\nverksamheten bör myndigheterna sträva efter att vara ledande bland myndigheter\r\ninom både Sverige och Eu\r\nropa. Myndigheterna skall också sträva efter en hög servicenivå och förenklingar\r\n för allmänhet, näringsliv o\r\nch andra myndigheter.ingar aC   Â  @I prÂ  @itionen redovisas hur målen skall\r\nuppnås inom de olika myndighets\r\nområdena och den fortsatta politiska inriktningen, bl.a. för hur verksamheterna\r\nbör utvecklas. Generell\r\nt framhålls det vara av stor vikt att myndigheterna långsiktigt arbetar med\r\nåtgärder för att kunna hanter\r\na en med tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd med mindre\r\npersonalresurser. Det är därför ang\r\neläget att all verksamhet effektiviseras och utvecklas ytterligare. De olika\r\ndelarna i förändringsarbet\r\net skall stödja varandra i utvecklingen av moderna, effektiva och ändamålsenliga\r\n förvaltningar. Det skal\r\nl bl.a. uppnås genom kontinuerlig IT-, metod- och kompetensutveckling. När det\r\ngäller utveckling och an\r\nvändning av IT i verksamheten bör myndigheterna sträva efter att vara ledande\r\nbland myndigheter inom båd\r\ne Sverige och Europa. Myndigheterna skall också sträva efter en hög servicenivå\r\noch förenklingar för allmän\r\nhet, näringsliv och andra myndigheter..etsäga    Ã   ÈH\r\n                                                        H2\r\n                                                           itionen redovisas hur\r\n målen skall uppnås inom de oli\r\nka myndighetsområdena och den fortsatta politiska inriktningen, bl.a. för hur\r\nverksamheterna bör utveck\r\nlas. Generellt framhålls det vara av stor vikt att myndigheterna långsiktigt\r\narbetar med åtgärder för att\r\n kunna hantera en med tiden allt större och mer komplicerad arbetsmängd med\r\nmindre personalresurser. D\r\net är därför angeläget att all verksamhet effektiviseras och utvecklas\r\nytterligare. De olika delarna i f\r\nörändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklingen av moderna, effektiva och\r\n ändamålsenliga förvaltnin\r\ngar. Det skall bl.a. uppnås genom kontinuerlig IT-, metod- och\r\nkompetensutveckling. När det gäller utve\r\nckling och användning av IT i verksamheten bör myndigheterna sträva efter att\r\nvara ledande bland myndig\r\nheter inom både Sverige och Europa. Myndigheterna skall också sträva efter en\r\nhög servicenivå och förenkli\r\nngar för allmänhet, näringsliv och andra myndigheter.et är eÃ   Â  @I prÂ\r\n@itionen redovisas hur målen skal\r\nl uppnås inom de olika myndighetsområdena och den fortsatta politiska\r\ninriktningen, bl.a. för hur verks\r\namheterna bör utvecklas. Generellt framhålls det vara av stor vikt att\r\nmyndigheterna långsiktigt arbeta\r\nr med åtgärder för att kunna hantera en med tiden allt större och mer\r\nkomplicerad arbetsmängd med mindre\r\npersonalresurser. Det är därför angeläget att all verksamhet effektiviseras och\r\nutvecklas ytterligare. D\r\ne olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i utvecklingen av\r\nmoderna, effektiva och ända\r\nmålsenliga förvaltningar. Det skall bl.a. uppnås genom kontinuerlig IT-, metod-\r\noch kompetensutveckling\r\n. När det gäller utveckling och användning av IT i verksamheten bör\r\nmyndigheterna sträva efter att vara l\r\nedande bland myndigheter inom både Sverige och Europa. Myndigheterna skall också\r\n sträva efter en hög ser\r\nvicenivå och förenklingar för allmänhet, näringsliv och andra myndigheter.a\r\nvårpr   Ó   °ú  H2\r\n                    itionen redovis\r\nas hur målen skall uppnås inom de olika myndighetsområdena och den fortsatta\r\npolitiska inriktningen, bl\r\n.a. för hur verksamheterna bör utvecklas. Generellt framhålls det vara av stor\r\nvikt att myndigheterna l\r\nångsiktigt arbetar med åtgärder för att kunna hantera en med tiden allt större\r\noch mer komplicerad arbets\r\nmängd med mindre personalresurser. Det är därför angeläget att all verksamhet\r\neffektiviseras och utveckla\r\ns ytterligare. De olika delarna i förändringsarbetet skall stödja varandra i\r\nutvecklingen av moderna, e\r\nffektiva och ändamålsenliga förvaltningar. Det skall bl.a. uppnås genom\r\nkontinuerlig IT-, metod- och kom\r\npetensutveckling. När det gäller utveckling och användning av IT i verksamheten\r\nbör myndigheterna sträva\r\nefter att vara ledande bland myndigheter inom både Sverige och Europa.\r\nMyndigheterna skall också sträva\r\n efter en hög servicenivå och förenklingar för allmänhet, näringsliv och andra\r\nmyndigheter.eklamskÃ       H\r\n2\r\n  8+\r\n     fas. I motion Fi248 av Johnny Gylling (kd) utgår motionärerna från beslutet\r\n att avskaffa skatten på r\r\neklamtrycksaker och begär att regeringen nu bereder plats för ett andra steg i\r\navvecklingen av reklams\r\nkatten. I motion Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c) anförs att\r\nreklamskatten bör avvecklas i\r\nenlighet med den beställning som riksdagen tidigare gjort.fraÃ      H2\r\n                                                                        8+\r\n                                                                           ertal\r\n motioner framställs yrkanden som syftar till en a\r\nI det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom\r\nmyndighetsområdena priorite\r\nras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT\r\nsamt informationsutbyte oc\r\nh utbildningsinsatser.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i partimotion Fi239 att utgiftsramen för de nu\r\n aktuella tre åren minsk\r\nas i förhållande till regeringens förslag med 53 miljoner kronor, 57 miljoner\r\nkronor respektive 59 milj\r\noner kronor (yrkandena 6 och 7 delvis). Förslaget innebär minskade anslag till\r\nskatteförvaltningen och\r\nkronofogdemyndigheterna. Motionärerna hänvisar till att deras förslag till\r\nändringar i skattesystemet in\r\nnebär att flera av de allra krångligaste skatterna att administrera och driva in\r\n skall avskaffas samt\r\ntill att omorganisationen av skatteförvaltningen bör medföra\r\neffektivitetsvinster. Tullen däremot bör ges\r\n ökade resurser med hänsyn till dess viktiga funktion, inte minst när det gäller\r\n att bekämpa smuggling av\r\n narkotika. Vidare anförs att tullens verksamhet helt skall finansieras via\r\nanslag och inte delvis ge\r\nnom att vissa offentligrättsliga medel tas i anspråk. Förstärkningar föreslås\r\ndärför med 75 miljoner kronor\r\nför vart och ett av de tre åren.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi240 yrkandena 8, 9 och 11\r\ndelvis att utgiftsramen för\r\nde tre åren ökas med 150 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit.\r\nAv ökningen hänförs 100 milj\r\noner kronor till skattemyndigheterna för effektivare process och 50 miljoner\r\nkronor till tullen för in\r\nsatser mot illegal införsel av alkohol och narkotika.\r\nÄven Kristdemokraterna föreslår i partimotion Fi241 utgiftsramar som är större\r\nän vad regeringen föreslagit\r\n för utgiftsområdet. Utgiftsramen för 2004 bör höjas med 40 miljoner kronor\r\n(yrkande 5 delvis), för 2005 m\r\ned 50 miljoner kronor och för 2006 med 70 miljoner kronor (yrkande 7 delvis).\r\nMedelstillskottet skall\r\n enligt motionen användas till att förstärka skattekontrollen, vilket är\r\nnödvändigt för att motverka den sv\r\narta ekonomins utbredning samt till förstärkt kontroll och spaning mot illegal\r\ninförsel av narkotika, v\r\napen, alkohol och tobak.\r\nCenterpartiet, slutligen, föreslår i partimotion Fi242 ökade resurser för\r\ntullverksamheten och besparing\r\nar i skatteförvaltningens verksamhet. Sammantaget för utgiftsområdet föreslås\r\natt utgiftsramen för 2004 fa\r\nstställs till ett belopp som är 60 miljoner kronor lägre än vad regeringen\r\nföreslagit och för 2005 och 200\r\n6 till ett belopp som är 80 miljoner kronor respektive 100 miljoner kronor lägre\r\n än vad regeringen föres\r\nlagit (yrkande 3 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringens förslag till ramar för utgiftsområdet och de förändringar däri som\r\nfyra av partierna föreslår fr\r\namgår av följande tabell (miljoner kronor).\r\n\r\nÅr      Propositionen   Moderata samlingspartiet        Folkpartiet  liberalerna\r\n        Kristdemokrat\r\nerna       Centerpartiet\r\n2004    8 556   -53     +150    +40     -60\r\n2005    8 760   -57     +150    +50     -80\r\n2006    8 907   -59     +150    +70     -100\r\n\r\nDe gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår i regeringens förslag\r\nfrån att berörda myndighet\r\ner svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. Av stor\r\nbetydelse är att myndighete\r\nrna kan få allmänhet och företag att känna förtroende för rättssäkerheten och\r\nrättstryggheten i dessa regelsy\r\nstem samt att allmänhet och företag därmed frivilligt efterlever regelsystemen.\r\nI det löpande arbetet sk\r\nall myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i\r\nverksamheten samtidigt som servic\r\nen till allmänhet och företag skall förbättras.\r\nSkatteförvaltningen skall även fortsättningsvis prioritera förstärkt\r\nskattekontroll. I detta ingår bl.a. e\r\nn fördjupad kontroll av internationella transaktioner och av företag som\r\nhanterar stora skatteunderlag\r\n samt insatser mot ekonomisk brottslighet. I budgetpropositionen konstateras att\r\n den nedåtgående trend\r\nen i skattekontrollverksamheten har vänt. Ökade insatser i kampen mot ekonomisk\r\nbrottslighet har gjort\r\ns. Även verksamheten i övrigt visar en positiv utveckling. Regeringen gör\r\nbedömningen att de resurstills\r\nkott som gjorts och den kontinuerliga effektiviseringen av arbetet har bidragit\r\ntill dessa förbättring\r\nar.\r\nExekutionsväsendet skall bl.a. prioritera verksamheten i enlighet med den nya\r\nindrivningspolicy som g\r\näller fr.o.m. 2002. En höjning av ambitionsnivån inom indrivningsverksamheten är\r\n nödvändig. Regeringen gör\r\nbedömningen att det nya och delvis införda IT-stödet är en viktig del av\r\neffektiviseringen av indrivning\r\nsverksamheten.\r\nInsatser mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak\r\nskall ges fortsatt hög pri\r\noritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen har under 2002 gjort färre\r\nbeslag av narkotika än ti\r\ndigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat har dock ökat. Beslagen\r\nav alkohol har ökat und\r\ner året medan beslagen av tobak har minskat. Det samhällsekonomiska värdet av\r\nsamtliga beslag har ökat j\r\nämfört med 2001. En positiv omständighet är dock att träffsäkerheten fortsatt\r\natt öka, vilket torde vara et\r\nt resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets underrättelse- och\r\nriskanalysarbete. För att ytt\r\nerligare öka träffsäkerheten är det angeläget att förbättringsarbetet fortgår.\r\nDet finns inga tecken på att m\r\nängden narkotika i samhället minskar, och inte heller mängden illegalt införd\r\nalkohol och tobak. Utskott\r\net anser därför att det finns goda skäl för den resursförstärkning på 10\r\nmiljoner kronor respektive 5 miljo\r\nner kronor som regeringen föreslår för de kommande två åren i syfte att\r\nförbättra insatserna för att komma åt\r\n narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet.\r\nEnligt utskottets mening torde de förslag om förstärkningar till tullen som\r\nlagts fram i motionerna i s\r\nyfte att bekämpa smuggling av främst narkotika och alkohol bli tillräckligt väl\r\ntillgodosedda genom de r\r\nesursförstärkningar som regeringen föreslagit. Utskottet vill också med\r\nanledning av vad som framförts i\r\nen av motionerna framhålla att insatser mot ekonomisk brottslighet är en\r\nprioriterad uppgift för skatte\r\nförvaltningen, vilket regeringen beaktat i sitt förslag till utgiftsramar.\r\nUtskottet har inget att erinra mot de överväganden som ligger till grund för\r\nregeringens förslag. Samman\r\nfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till utgiftsramar för\r\nutgiftsområdet Skatt, tull o\r\nch exekution är väl avvägt. Utskottet tillstyrker följaktligen regeringens\r\nförslag och avstyrker motioner\r\nna.\r\n\r\nStockholm den 28 oktober 2003\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grönlund\r\n(fp), Lennart Hedquist (m\r\n), Ulla Wester (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson\r\n(s), Lennart Axelsson (s\r\n), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten\r\n(m), Catharina Bråkenhiel\r\nm (s), Fredrik Olovsson (s), Björn Hamilton (m) och Britta Rådström (s).\r\nAvvikande meningar\r\n1. Skattefrågor i budgetpropositionen - m\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Björn Hamilton (m).\r\nSkatteförslagen och inkomstberäkningen\r\nInriktningen\r\nFör oss moderater är skattesänkningar i grunden en fråga om människors frihet\r\noch rätt att bestämma över sin\r\na egna liv. Det är otillständigt att det finns människor som trots att de\r\narbetar heltid också tvingas l\r\neva på bidrag på grund av att de betalar så mycket i skatt, att företagare\r\ntvingas i konkurs på grund av\r\nskattesystemet och att människor tvingas från gård och grund för att de inte har\r\n råd att betala boendeska\r\ntterna.\r\nSamtidigt är de höga skatterna ett av de viktigaste tillväxthindren i Sverige.\r\nDärför är det viktigt att f\r\nörst sänka de mest tillväxtskadliga skatterna. Med en högre tillväxt blir det\r\nlättare att genomföra ytterli\r\ngare skattesänkningar utan att äventyra sunda statsfinanser.\r\nLångsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone till samma nivå som i andra\r\njämförbara industriländer. Ordningen\r\n bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten sänks först. Därför\r\n är förbättrat grundavdrag, höjd\r\n brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade inkomstskattesänkningar. Därför\r\när sänkt förmögenhets-, arvs\r\n-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer förmånliga regler\r\n för en- och fåmansföretag\r\nare. Moderaterna vill också successivt avskaffa fastighetsskatten och införa ett\r\n särskilt barnavdrag.re\r\nø  \"  @Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone till samma nivå som i andra\r\njämförbara industriländer. Ordning\r\nen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten sänks först.\r\nDärför är förbättrat grundavdrag, h\r\nöjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade inkomstskattesänkningar.\r\nDärför är sänkt förmögenhets-, ar\r\nvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer förmånliga\r\nregler för en- och fåmansföret\r\nagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa fastighetsskatten och införa\r\nett särskilt barnavdrag.\r\ns ø  \"  @Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone till samma nivå som i andra\r\n jämförbara industriländer. Ordni\r\nngen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten sänks först.\r\nDärför är förbättrat grundavdrag,\r\n höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade inkomstskattesänkningar.\r\nDärför är sänkt förmögenhets-,\r\narvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer förmånliga\r\nregler för en- och fåmansför\r\netagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa fastighetsskatten och införa\r\n ett särskilt barnavdra\r\ng.e ø  \"  @Långsiktigt bör skatterna sänkas åtminstone till samma nivå som i\r\nandra jämförbara industriländer. Ord\r\nningen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten sänks först.\r\nDärför är förbättrat grundavdra\r\ng, höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade inkomstskattesänkningar.\r\nDärför är sänkt förmögenhets-\r\n, arvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer förmånliga\r\nregler för en- och fåmans\r\nföretagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa fastighetsskatten och\r\ninföra ett särskilt barnavd\r\nrag.s ø  ³   °ú  8+\r\n                    sursförstärkningar som regeringen föreslagit. Utskottet vill\r\n också med anledning av vad som fr\r\namförts i en av motionerna framhålla att insatser mot ekonomisk brottslighet är\r\nen prioriterad uppgift\r\nför skatteförvaltningen, vilket regeringen beaktat i sitt förslag till\r\nutgiftsramar. narkotÓ      °ú  H2\r\n                                   tskot\r\ntets mening torde de förslag om förstärkningar till tullen som lagts fram i\r\nmotionerna i syfte att bekäm\r\npa smuggling av främst narkotika och alkohol bli tillräckligt väl tillgodosedda\r\ngenom de resursförstärkni\r\nngar som regeringen föreslagit. Utskottet vill också med anledning av vad som\r\nframförts i en av motione\r\nrna framhålla att insatser mot ekonomisk brottslighet är en prioriterad uppgift\r\nför skatteförvaltningen,\r\n vilket regeringen beaktat i sitt förslag till utgiftsramar.tet hosû\r\n     H2\r\n         8+\r\n            Kustbevakningen. Tullen har\r\nunder 2002 gjort färre beslag av narkotika än tidigare. Mängden beslagtagen\r\nnarkotika av vissa preparat\r\n har dock ökat. Beslagen av alkohol har ökat under året medan beslagen av tobak\r\nhar minskat. Det samhäll\r\nsekonomiska värdet av samtliga beslag har ökat jämfört med 2001. En positiv\r\nomständighet är dock att träffs\r\näkerheten fortsatt att öka, vilket torde vara ett resultat av de förbättringar\r\nsom skett av Tullverkets\r\nunderrättelse- och riskanalysarbete. För att ytterligare öka träffsäkerheten är\r\ndet angeläget att förbättring\r\nsarbetet fortgår. Det finns inga tecken på att mängden narkotika i samhället\r\nminskar, och inte heller män\r\ngden illegalt införd alkohol och tobak. Utskottet anser därför att det finns\r\ngoda skäl för den resursförst\r\närkning på 10 miljoner kronor respektive 5 miljoner kronor som regeringen\r\nföreslår för de kommande två åren\r\n i syfte att förbättra insatserna för att komma åt narkotikasmugglingen och\r\nannan gränsöverskridande organ\r\niserad brottslighet.uÃ   s   èL\r\n                                H2\r\n                                    mot narkotika och storskalig illegal\r\ninförsel av alkohol och tobak skall\r\nges fortsatt hög prioritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen har under\r\n2002 gjort färre besla\r\ng av narkotika än tidigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat har\r\ndock ökat. Beslagen av\r\nalkohol har ökat under året medan beslagen av tobak har minskat. Det\r\nsamhällsekonomiska värdet av samtli\r\nga beslag har ökat jämfört med 2001. En positiv omständighet är dock att\r\nträffsäkerheten fortsatt att öka, v\r\nilket torde vara ett resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets\r\nunderrättelse- och riskanaly\r\nsarbete. För att ytterligare öka träffsäkerheten är det angeläget att\r\nförbättringsarbetet fortgår. Det finns\r\ninga tecken på att mängden narkotika i samhället minskar, och inte heller\r\nmängden illegalt införd alkohol\r\n och tobak. Utskottet anser därför att det finns goda skäl för den\r\nresursförstärkning på 10 miljoner kronor\r\n respektive 5 miljoner kronor som regeringen föreslår för de kommande två åren i\r\n syfte att förbättra insats\r\nerna för att komma åt narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande\r\norganiserad brottslighet.s3   r\r\n@Insar  @ mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak\r\nskall ges fortsatt hög prio\r\nritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen har under 2002 gjort färre\r\nbeslag av narkotika än tid\r\nigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat har dock ökat. Beslagen\r\nav alkohol har ökat unde\r\nr året medan beslagen av tobak har minskat. Det samhällsekonomiska värdet av\r\nsamtliga beslag har ökat jäm\r\nfört med 2001. En positiv omständighet är dock att träffsäkerheten fortsatt att\r\nöka, vilket torde vara ett\r\n resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets underrättelse- och\r\nriskanalysarbete. För att ytte\r\nrligare öka träffsäkerheten är det angeläget att förbättringsarbetet fortgår.\r\nDet finns inga tecken på att män\r\ngden narkotika i samhället minskar, och inte heller mängden illegalt införd\r\nalkohol och tobak. Utskotte\r\nt anser därför att det finns goda skäl för den resursförstärkning på 10 miljoner\r\n kronor respektive 5 miljon\r\ner kronor som regeringen föreslår för de kommande två åren i syfte att förbättra\r\n insatserna för att komma åt\r\nnarkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet. £\r\n³\r\n  °ú  H2\r\n          mot narkotika och storskalig illegal in\r\nSänkt inkomstskatt\r\nSverige behöver en inkomstskattereform som medför att medborgarna får behålla en\r\n större del av sin inkoms\r\nt. Reformen består av fyra delar:\r\nSkatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet med\r\ndetta är dels att alla skall\r\nkunna leva på sin lön, dels att minska marginaleffekten för de lägsta\r\ninkomstgrupperna. Detta åstadkoms g\r\nenom att grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för alla. Beloppet utformas\r\nsom ett månatligt avdrag.\r\norm sÈû  J\r\n @Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet med\r\ndetta är dels att all\r\na skall kunna leva på sin lön, dels att minska marginaleffekten för de lägsta\r\ninkomstgrupperna. Detta åst\r\nadkoms genom att grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för alla. Beloppet\r\nutformas som ett månatligt\r\navdrag.sföretÈû  J\r\n @Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet med\r\ndetta är dels\r\n att alla skall kunna leva på sin lön, dels att minska marginaleffekten för de\r\nlägsta inkomstgrupperna.\r\nDetta åstadkoms genom att grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för alla.\r\nBeloppet utformas som ett m\r\nånatligt avdrag.drag, Èû  J\r\n @Skatten på den först intjänade delen av inkomsten sänks för alla. Syftet med\r\ndet\r\nta är dels att alla skall kunna leva på sin lön, dels att minska\r\nmarginaleffekten för de lägsta inkomstgr\r\nupperna. Detta åstadkoms genom att grundavdraget höjs till 50 000 kr per år för\r\nalla. Beloppet utformas\r\nsom ett månatligt avdrag.  \"  @Èû  ë!  °ú  8+\r\n                                              skatterna sänkas åtminstone till\r\nsamma nivå som i andra jämförbara indus\r\ntriländer. Ordningen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten\r\n sänks först. Därför är förbättr\r\nat grundavdrag, höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade\r\ninkomstskattesänkningar. Därför är sänk\r\nt förmögenhets-, arvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med\r\nmer förmånliga regler för\r\nen- och fåmansföretagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa\r\nfastighetsskatten och införa ett sär\r\nskilt barnavdrag.e   Ó   H2\r\n                             8+\r\n                                igt bör skatterna sänkas åtminstone till samma\r\nnivå som i andra jämförbara industril\r\nänder. Ordningen bör vara att de skatter som är mest skadliga för tillväxten\r\nsänks först. Därför är förbättrat g\r\nrundavdrag, höjd brytpunkt och avskaffad värnskatt prioriterade\r\ninkomstskattesänkningar. Därför är sänkt för\r\nmögenhets-, arvs-, gåvo- och dubbelbeskattning prioriterad tillsammans med mer\r\nförmånliga regler för en-\r\noch fåmansföretagare. Moderaterna vill också successivt avskaffa\r\nfastighetsskatten och införa ett särskil\r\nt barnavdrag.s#   ³   6\r\n                         8+\r\n                            sursförstärkningar som regeringen föreslagit.\r\nUtskottet vill också med anledning av v\r\nad som framförts i en av motionerna framhålla att insatser mot ekonomisk\r\nbrottslighet är en prioriterad\r\n uppgift för skatteförvaltningen, vilket regeringen beaktat i sitt förslag till\r\nutgiftsramar. narkotÓ d u\r\n   °ú  H2\r\n          tskottets mening torde de förslag om förstärkningar till tullen som\r\nlagts fram i motionerna i syfte\r\natt bekämpa smuggling av främst narkotika och alkohol bli tillräckligt väl\r\ntillgodosedda genom de resurs\r\nförstärkningar som regeringen föreslagit. Utskottet vill också med anledning av\r\nvad som framförts i en av\r\n motionerna framhålla att insatser mot ekonomisk brottslighet är en prioriterad\r\nuppgift för skatteförval\r\ntningen, vilket regeringen beaktat i sitt förslag till utgiftsramar.tet hosû\r\n     H2\r\n         8+\r\n            Kustbevakningen. Tul\r\nlen har under 2002 gjort färre beslag av narkotika än tidigare. Mängden\r\nbeslagtagen narkotika av vissa\r\npreparat har dock ökat. Beslagen av alkohol har ökat under året medan beslagen\r\nav tobak har minskat. De\r\nt samhällsekonomiska värdet av samtliga beslag har ökat jämfört med 2001. En\r\npositiv omständighet är dock a\r\ntt träffsäkerheten fortsatt att öka, vilket torde vara ett resultat av de\r\nförbättringar som skett av Tull\r\nverkets underrättelse- och riskanalysarbete. För att ytterligare öka\r\nträffsäkerheten är det angeläget att f\r\nörbättringsarbetet fortgår. Det finns inga tecken på att mängden narkotika i\r\nsamhället minskar, och inte h\r\neller mängden illegalt införd alkohol och tobak. Utskottet anser därför att det\r\nfinns goda skäl för den re\r\nsursförstärkning på 10 miljoner kronor respektive 5 miljoner kronor som\r\nregeringen föreslår för de kommand\r\ne två åren i syfte att förbättra insatserna för att komma åt\r\nnarkotikasmugglingen och annan gränsöverskridan\r\nde organiserad brottslighet.uÃ   s   èL\r\n                                        H2\r\n                                            mot narkotika och storskalig illegal\r\n införsel av alkohol och toba\r\nk skall ges fortsatt hög prioritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen\r\nhar under 2002 gjort fär\r\nre beslag av narkotika än tidigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa\r\npreparat har dock ökat. Besl\r\nagen av alkohol har ökat under året medan beslagen av tobak har minskat. Det\r\nsamhällsekonomiska värdet a\r\nv samtliga beslag har ökat jämfört med 2001. En positiv omständighet är dock att\r\n träffsäkerheten fortsatt a\r\ntt öka, vilket torde vara ett resultat av de förbättringar som skett av\r\nTullverkets underrättelse- och r\r\niskanalysarbete. För att ytterligare öka träffsäkerheten är det angeläget att\r\nförbättringsarbetet fortgår. De\r\nt finns inga tecken på att mängden narkotika i samhället minskar, och inte\r\nheller mängden illegalt införd\r\n alkohol och tobak. Utskottet anser därför att det finns goda skäl för den\r\nresursförstärkning på 10 miljone\r\nr kronor respektive 5 miljoner kronor som regeringen föreslår för de kommande\r\ntvå åren i syfte att förbättr\r\na insatserna för att komma åt narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande\r\norganiserad brottslighet\r\n.s3   r  @Insar  @ mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och\r\ntobak skall ges fortsatt hög\r\nprioritet hos Tullverket och Kustbevakningen. Tullen har under 2002 gjort färre\r\nbeslag av narkotika än\r\n tidigare. Mängden beslagtagen narkotika av vissa preparat har dock ökat.\r\nBeslagen av alkohol har ökat\r\nunder året medan beslagen av tobak har minskat. Det samhällsekonomiska värdet av\r\n samtliga beslag har öka\r\nt jämfört med 2001. En positiv omständighet är dock att träffsäkerheten fortsatt\r\n att öka, vilket torde vara\r\n ett resultat av de förbättringar som skett av Tullverkets underrättelse- och\r\nriskanalysarbete. För att\r\nytterligare öka träffsäkerheten är det angeläget att förbättringsarbetet\r\nfortgår. Det finns inga tecken på at\r\nt mängden narkotika i samhället minskar, och inte heller mängden illegalt införd\r\n alkohol och tobak. Utsk\r\nottet anser därför att det finns goda skäl för den resursförstärkning på 10\r\nmiljoner kronor respektive 5 mi\r\nljoner kronor som regeringen föreslår för de kommande två åren i syfte att\r\nförbättra insatserna för att komm\r\na åt narkotikasmugglingen och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet.\r\n £   ³\r\n  °ú  H2\r\n          mot narkotika och storskalig illeg\r\nBeskattningen skall utformas så att fler motiveras att arbeta. Vi vill därför\r\ninföra ett förvärvsavdrag för\r\n pensionsgrundande inkomster. Förvärvsavdrag såväl som grundavdrag görs mot den\r\nkommunalt beskattningsbar\r\na inkomsten. Ett förvärvsavdrag i den kommunala beskattningen på minst 15 % av\r\nden pensionsgrundande in\r\nkomsten införs.\r\nBrytpunkten för statlig inkomstskatt höjs och den s.k. värnskatten avskaffas. På\r\n så vis minskar marginals\r\nkatterna i de högre inkomstskikten, vilket också stimulerar arbetsutbudet och\r\nförbättrar avkastningen på\r\nutbildning. Den statliga inkomstskatten avvecklas på sikt.\r\nDet är orimligt att skattesystemet inte tar hänsyn till försörjningsbörda.\r\nFramför allt är det barnfamiljer\r\n som har det svårt att få ekonomin att gå ihop. För att lätta på\r\nförsörjningsbördan införs ett extra grundavdr\r\nag på 8 000 kr per barn 2004 som sedan gradvis ökas under budgetperioden till 15\r\n 000 kr per barn.\r\nDessa skattesänkningar är så omfattande att de inte fullt ut kan genomföras\r\nomedelbart. Nästa år bör grunda\r\nvdraget för alla höjas rejält och det extra barnavdraget för barn börja införas.\r\n Förvärvsavdraget växlas mot\r\ndagens skattereduktion.\r\nÅr 2004 införs ett grundavdrag på 24 200 kr som år 2005 höjs till 25 200 kr.\r\nGrundavdraget trappas upp me\r\nd 20 % över 70 000 kr och trappas ned med 10 % över 120 000 kr. Över 270 000 kr\r\nuppgår grundavdraget til\r\nl 19 200 kr respektive 20 200 kr.\r\nEtt grundavdrag för barn införs med 8 000 kr per barn upp till 16 år fr.o.m.\r\nnästa år. Det ökas till 10 00\r\n0 kr år 2005. Personer som inte kan utnyttja avdraget får motsvarande\r\nutbetalning.\r\nEtt förvärvsavdrag med 12 % av den pensionsgrundande inkomsten införs.\r\nSkattereduktionen för allmän pensi\r\nonsavgift växlas mot detta förvärvsavdrag. Växlingen är neutral ur\r\nskattesynpunkt för medborgarna.\r\nSkattesänkningsstrategin inriktar sig nästan uteslutande på att i första hand\r\nsänka inkomstskatten för dem\r\n som tjänar allra minst. Det är de unikt höga skatterna på låga inkomster,\r\nytterligare förvärrade av de myc\r\nket kraftiga kommunala och landstingskommunala skattehöjningarna, som skapar\r\nberoendet av bidrag och\r\nsom dämpar viljan att arbeta.\r\nVi föreslår också ett avskaffande av värnskatten som fungerar som en straffskatt\r\n på kunskap och heltidsar\r\nbete och som riskerar att få vår mest välutbildade arbetskraft att söka sig\r\nutomlands eller minska sitt\r\narbetskraftsdeltagande. Värnskatten tas bort år 2004 och brytpunkten justeras\r\nupp till den nivå där pens\r\nionsavgifter inte längre tas ut år 2005 och höjs ytterligare år 2006.\r\nSkattereduktionen för utländska expe\r\nrter behövs inte och kan avskaffas. Regeringens förslag till grön skatteväxling\r\navslås och skattereduktio\r\nnen för fackföreningsavgift ersätts med en avdragsrätt för avgift till\r\nfackförening.\r\nDet måste också skapas förutsättningar för vanliga människor att kunna köpa\r\nhushållstjänster. Det ökar välfärd o\r\nch flexibilitet. Stressen minskar och ett större utbud av arbete skapas. För\r\ntjänster utförda i hemmet s\r\nkall enligt vår mening en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden på maximalt\r\n 50 000 kr per hushåll i\r\nnföras. Det leder till att svarta jobb blir vita och gör att människor kan känna\r\n att både tiden och penga\r\nrna räcker till.\r\nPlanmässigt avskffande av fastighetsskatten\r\nFastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen att skatt skall tas\r\nut först då faktisk in\r\nkomst uppstått. Den har dessutom blivit särskilt betungande för människor som\r\nhar sin utkomst i tillväxto\r\nmråden och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har därutöver en\r\nsegregerande effekt i och med att\r\n dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster att bo kvar i områden\r\n med höga taxeringsvärden.ess\r\nvart0û  ²\r\n @Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen att skatt skall\r\ntas ut först då fak\r\ntisk inkomst uppstått. Den har dessutom blivit särskilt betungande för människor\r\n som har sin utkomst i t\r\nillväxtområden och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har därutöver en\r\nsegregerande effekt i och\r\nmed att dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster att bo kvar i\r\nområden med höga taxeringsvär\r\nden.föras. 0û  ²\r\n @Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen att skatt skall\r\ntas ut förs\r\nt då faktisk inkomst uppstått. Den har dessutom blivit särskilt betungande för\r\nmänniskor som har sin utko\r\nmst i tillväxtområden och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har\r\ndärutöver en segregerande effekt\r\n i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster att bo\r\nkvar i områden med höga taxe\r\nringsvärden.eltidsa0û  ²\r\n @Fastighetsskatten strider mot den s.k. likviditetsprincipen att skatt skall ta\r\ns ut först då faktisk inkomst uppstått. Den har dessutom blivit särskilt\r\nbetungande för människor som har\r\nsin utkomst i tillväxtområden och s.k. attraktiva områden. Fastighetsskatten har\r\n därutöver en segregerand\r\ne effekt i och med att dess höjd gör det svårt för människor med lägre inkomster\r\n att bo kvar i områden med\r\nhöga taxeringsvärden.ör fack0û     H2\r\n                                       8+\r\n                                          ersätts med en avdragsrätt för avgift\r\ntill fackförening.    j  @Vi fj  @lår också ett av\r\nDet är viktigt att beskattningen upplevs som rimlig och rättvis.\r\nFastighetsskatten är av många olika skäl\r\n en sällsynt illa omtyckt skatt och då också för att den ligger i toppen på ett\r\nredan alltför högt skattetr\r\nyck. Vidare är dagens konstruktion sådan att i stort sett hela den reala\r\nvärdeökningen, dvs. värdeökning e\r\nfter att inflationen borträknats, tas i skatt. Mot denna bakgrund anser vi\r\nmoderater att fastighetssk\r\natten på sikt skall avskaffas.\r\nSom de första stegen i en sådan avveckling föreslår vi att\r\nfastighetsskattesatsen för småhus, fritidshus o\r\nch flerfamiljshus sänks med 0,2 procentenheter 2004 och med ytterligare 0,1\r\nprocentenhet 2005 och 200\r\n6. Detta innebär att skattesatsen för småhus och fritidshus sänks från 1,0 till\r\n0,6 % och för flerfamiljsh\r\nus från 0,5 till 0,1 %. Vidare föreslår vi att den orättvisa och snedvridande\r\nschablonintäkten vid beskat\r\ntningen av bostadsrättsföreningar avskaffas.\r\nFör att eliminera verkningarna av de extrema och galopperande höjningarna av\r\ntaxeringsvärdena som skett\r\n främst i tillväxtregioner och i attraktiva kustområden vill vi införa ett tak\r\nför fastighetsskatteuttage\r\nt.\r\nSkattetaket utgörs av 80 kr multiplicerat med fastighetens kvm värdeyta adderat\r\nmed 2 kr per kvm tomt.\r\n Maxskatten för tomten är 5 000 kr per fastighet. Regeln i kombination med den\r\nbegränsningsregel som i\r\ndag finns gör att skattebelastningen minskar för alla de mest utsatta grupperna\r\nav fastighetsägare. Tak\r\nregeln gör att den s.k. dämpningsregeln blir onödig.\r\nSänkt skatt på företagande\r\nSänkta skatter är en viktig del i en mer företagarvänlig politik. Det finns\r\nnågra åtgärder på skatteområdet s\r\nom har särskilt stor betydelse för företagen. Det gäller de s.k. 3:12-reglerna,\r\narvs- och gåvoskatterna,\r\nförmögenhetsskatten och dubbelbeskattningen.\r\nDe s.k. 3:12-reglerna har införts för att förhindra att ägare till fåmansbolag\r\ngör om löneinkomster till ka\r\npitalinkomster för att på så vis minska sin skattebelastning. Som regelsystemet\r\ni dag är utformat diskri\r\nmineras unga, växande och kunskapsintensiva företag. Denna typ av företag\r\nbelastas med högre skatt än om\r\nmotsvarande verksamhet skulle ha ägt rum i ett större företag. Reglerna har\r\nockså ändrats flera gånger, ib\r\nland för att täppa till \"luckor\" i lagstiftningen och ibland för att underlätta\r\nför företagare, vilket gjo\r\nrt dem komplexa och svåröverskådliga. Det grundläggande problemet är att\r\nbeskattningen av fåmansföretagare\r\noch egenföretagare utformats med löntagarbeskattningen som likformighetsnorm.\r\nDetta menar vi är fel. At\r\nt vara företagare innebär att bära hela risken för verksamheten. Går det bra gör\r\n man vinst, går det dåligt f\r\ninns inget skyddsnät. Detta gör att företagande i betydande grad skiljer sig\r\nfrån att ha en anställning.\r\nRegeringen har i budgetpropositionen föreslagit vissa lättnader av\r\n3:12-reglerna. Dessa är dock långt if\r\nrån tillräckliga. De diskriminerande 3:12-reglerna bör avskaffas. Även de\r\nsärskilda reglerna om beskattni\r\nng av en företagsledares maka och barn bör avskaffas.\r\nUnder början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k.\r\npomperipossaeffekt vid andel\r\nsbyten. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick\r\nskatteskulder därför att dera\r\ns fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde\r\nrealiseras och som delvis beskatta\r\ndes som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat\r\nföretag som betalning för det\r\n företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst\r\nfanns kvar även efter det a\r\ntt företagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta\r\n till retroaktivt (prop\r\n. 2002/03:15). I riksdagsbeslutet förutsatte skatteutskottet att regeringen\r\nefter en analys av kontan\r\ntgränsens tillämpning skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av\r\nvilka konsekvenser denna an\r\nalys bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2002/03:5).\r\n Regeringen har ännu inte\r\n återkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad ett sådant förslag skulle\r\n kosta Vi anser att det är\r\n oetiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till staten\r\nsamtidigt som det är e\r\ntt flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i\r\nSverige. Regeringen bör omgåe\r\nnde och senast i vårpropositionen 2004 återkomma med en redovisning av de\r\nåtgärder som behövs för att elim\r\ninera återstående pomperipossaeffekter och kostnaderna härför.\r\nArvs- och gåvoskatten är en skatt på överlåtelse av ägande. Den kan medföra\r\nallvarliga konsekvenser för föret\r\nag om arv- eller gåvomottagaren måste finansiera arvs- eller gåvoskatten med\r\nmedel från företaget. Som ex\r\nempel kan nämnas att om nästa generation skall ta ut 100 000 kr för att betala\r\narvsskatten från ett fåman\r\nsbolag så kan det innebära att nästa generation måste ta ut 210 000 kr från\r\nföretaget för att betala inkoms\r\ntskatten på utdelning och arvsskatten.\r\nFör enskilda människor innebär dessutom existensen av arvs- och gåvoskatt att en\r\n mängd orationella transa\r\nktioner genomförs, som i sin tur har negativa samhällsekonomiska konsekvenser.\r\nDessa förhållanden har äve\r\nn belysts av Skattebasutredningen. Skatten ger dessutom staten bara marginella\r\ninkomster, men har ti\r\nllväxtfientliga effekter då den leder till en planering av företagsverksamhet\r\nsom motiveras av hänsyn ti\r\nll skatten i stället för till verksamheten. Arvs- och gåvoskatten bör därför\r\navskaffas. Förändringen leder o\r\nckså till att besparingar kan göras i det nya skatteverket, som skulle slippa en\r\n omfattande ärendehandl\r\näggning.\r\nMånga har haft en oro för arvsskattens konsekvenser, men har tagit till sig\r\nsignalerna att den nu var\r\npå väg bort. I det längsta var beskedet att arvsskatten mellan makar skulle\r\nförsvinna den 1 juli 2003. A\r\nrvsskatten mellan makar är en synnerligen orättfärdig skatt som alltså borde ha\r\ntagits bort för länge seda\r\nn. När regeringen nu aviserat ett förslag om detta är det ett renlighetskrav att\r\n ändringen skall gälla fr\r\nån den 16 september 2003, när budgetpropositionen aviserade förändringen.\r\nDödsfall under återstoden av 200\r\n3 skall inte straffas på ett orättmätigt sätt. En sådan tidigareläggning har en\r\nmarginell inverkan på state\r\nns inkomster.\r\nSkatten på förmögenheter har slopats i de flesta länder. I Sverige tas\r\nförmögenhetsskatt ut även på förhålland\r\nevis små förmögenheter. Skattesatsen är internationellt sett hög. Det gör att\r\nSverige kommit i en särdeles\r\nogynnsam position vad gäller konkurrens om kapital. Skatten ökar\r\navkastningskravet på investeringar som\r\n görs här. Vi föreslår att sambeskattningen av förmögenhet tas bort år 2004.\r\nFribeloppet per person blir där\r\nmed 2 miljoner kronor. Förmögenhetsskatten slopas 2005.\r\nSvenska aktieägare missgynnas i förhållande till utländska ägare, vilka i de\r\nflesta fall inte drabbas av\r\nnågon beskattning av aktieutdelningarna. Detta medför också att det utländska\r\nägandet i svenska företag öka\r\nr, vilket i sin tur ökar benägenheten att flytta företagen eller delar av\r\nverksamheten från Sverige. Ska\r\ntten på aktieutdelningar slopas därför fr.o.m. 2005 års vinster.\r\nInkomster från royalty på patent skall kunna beskattas som inkomst av kapital.\r\nHär framstår tydligt likh\r\neterna mellan humankapitalet och realkapitalet. I dag beskattas\r\nroyaltyinkomsterna som inkomst av tj\r\nänst, vilket driver uppfinningsrika innovatörer ut ur landet. Vi bör i stället\r\nslå vakt om deras kompeten\r\ns att utveckla nya idéer i Sverige.\r\nDen svenska beskattningen av jordbrukets produktionsmedel är även den extremt\r\nhög. Eftersom livsmedelsp\r\nolitiken är densamma i hela EU framstår den svenska skattebelastningen här i sin\r\n klaraste dager. Vi vil\r\nl sänka beskattningen av diesel till samma nivå som den i våra främsta\r\nkonkurrentländer. Skatten på diesel\r\n för jord- och skogsbruket och entreprenadmaskiner sänks till 53 öre per liter.\r\nSkatten på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel tas bort.\r\nSkatten på naturgrus bör sänkas med 5 kr per ton.\r\nSänkta energiskatter m.m.\r\nEnligt vår mening skall miljöskatter tas ut i produktionsledet medan\r\nenergiskatter skall tas ut i kons\r\numentledet. Då erhålls en konkurrensneutral beskattning mellan olika\r\nenergiproducenter och mellan olik\r\na bränslen. I Sverige finns en skatt som bryter mot denna princip. Det är den\r\nextra energiskatt som ta\r\ns ut på el producerad i kärnkraftverk. På sikt bör den tas bort. Redan nästa år\r\nbör den sänkas med motsvaran\r\nde 0,3 öre per kWh, 2005 med 0,4 öre per kWh och 2006 med 0,5 öre per kWh.\r\nFör många svenskar är bilen det enda möjliga transportmedlet. Det gäller för\r\nresor från och till arbetet, f\r\nör att hinna hämta och lämna barn på dagis eller för socialt umgänge på\r\nfritiden. Oavsett var i Sverige man\r\n befinner sig underlättar bilen vardagen och är till glädje på fritiden. Hög\r\nbränslebeskattning medför att\r\narbetsresor försvåras och att utrymmet för umgänge med familj och vänner\r\nkrymper. Höga bränsleskatter motiv\r\neras ofta med miljöargument. De har emellertid endast marginell påverkan på\r\nkonsumtionen av bränsle. Eft\r\nersom transporterna är nödvändiga äger de rum trots den höga kostnaden. Skatten\r\npå såväl bensin som på diesel\r\n bör sänkas. Den skall inte vara avsevärt högre i Sverige än genomsnittligt i\r\nEuropa. Energiskatten på ben\r\nsin och diesel bör sänkas med 13 öre per liter inklusive momseffekten den 1 juli\r\n 2004 och med ytterliga\r\nre 57 öre inklusive momseffekt den 1 januari 2005.\r\nFörslagen om höjd elskatt avvisas. Det finns inte övertygande skäl att utan\r\nnärmare analys lägga en ytterl\r\nigare skattebörda på energisektorn. Nivån på beskattning av energi, utöver de\r\nrena miljöskatterna, bör fast\r\nställas genom en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser,\r\nmed syfte att minimera d\r\ne samlade snedvridande effekterna av skattesystemet.\r\nÖvriga skatteförändringar\r\nNär de skattefria införselkvantiteterna från andra EU-länder stiger är det\r\ngivetvis viktigt att anpassa d\r\ne svenska alkoholskatterna till omvärldens nivåer. Den danska nivån kan tjäna\r\nsom riktmärke. Sänks inte al\r\nkoholskatterna kommer allt större mängder av den i Sverige konsumerade alkoholen\r\n att antingen köpas uto\r\nmlands eller smugglas in i Sverige. I Sverige har redan bryggerinäringen kommit\r\ni svårigheter på grund\r\nav de höga svenska punktskatterna. Regeringens passivitet missgynnar svensk\r\nindustri och svenska kons\r\numenter. Vi vill anpassa dessa skatter till den danska nivån på alkoholskatter\r\noch föreslår att skatten\r\npå vin med en alkoholhalt på 8,5 till 15,0 volymprocent alkohol sänks från 22,08\r\n kr till 9 kr per liter,\r\n med motsvarande ändring för vin med annan alkoholhalt, att skatten på öl sänks\r\nfrån 1,47 kr till 75 öre pe\r\nr volymprocent och att skatten på sprit sänks från 501,75 kr till 200 kr per\r\nliter ren alkohol, allt pe\r\nr den 1 januari 2004.\r\nSkatt på annonser och reklam infördes i början av 1970-talet för att finansiera\r\nökningen av presstödet och\r\n för att få en enhetlig beskattning av annonser och reklam. Svårigheter i\r\ntillämpningen och kontrollen a\r\nv skatten på annonser och reklam har lett till att den del av skatten som avser\r\nreklamtrycksaker reda\r\nn har avskaffats. Skatten är inte konkurrensneutral och de svårigheter i\r\ntillämpningen och kontrollen s\r\nom var skälet till att reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffats gäller\r\nprecis i lika stor utsträckni\r\nng för de delar av reklamskatten som finns kvar. En enig riksdag har uttalat att\r\n slopandet av reklams\r\nkatten skulle prioriteras i föreliggande budget. Detta har regeringen\r\nunderlåtit. Regeringen bör i 2004\r\n års vårproposition redovisa hur reklamskatten skall avskaffas stegvis.\r\nVi föreslår att skattereduktionerna för bredband, rederinäring och\r\nanställningsstöd avskaffas.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av\r\nskattepolitiken som överenss\r\ntämmer med Moderata samlingspartiets förslag.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna Fi202 (m), Fi206 (m), Fi212 (m), Fi213\r\n(m), Fi221 (m), Fi223 (m\r\n) yrkandena 1 och 2, Fi235 (m), Fi239 (m) yrkandena 8-10, Fi270 (m) yrkandena\r\n1-41, Fi299 (mp), Fi30\r\n8 (kd) yrkande 18, Sk299 (m), Sk300 (m) yrkandena 2-4, Sk310 (m) yrkandena 2-4,\r\nSk350 (m) yrkande 1,\r\n Sf289 (m) yrkande 20, So418 (m) yrkande 19, Kr282 (m) yrkande 13, MJ435 (m)\r\nyrkandena 3 och 4, N248\r\n (m) yrkandena 9 och 10, N342 (m ) yrkande 3 och A258 (m) yrkandena 2-4 och 7.\r\nVi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi239 yrkande 5.\r\nRamarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nInte minst med tanke på tullens funktion i narkotikabekämpningen är det viktigt\r\natt tullen får ökade resu\r\nrser för kontrollverksamheten. För att uppnå detta bör det göras en höjning av\r\nanslagsnivån samtidigt som t\r\nullen inte bör disponera och i sin kontrollverksamhet vara beroende av medel som\r\n kommer in via offent\r\nligrättsliga avgifter.\r\nVi tillstyrker den förstärkning av anslagsnivån med 75 miljoner kronor som\r\nföreslås i motion Fi239 av Bo\r\nLundgren m.fl. (m). Vi tillstyrker också förslaget om minskade utgiftsramar för\r\nskatteförvaltningen och\r\nkronofogdemyndigheterna. Moderaternas förslag till ändringar i skattesystemet\r\ninnebär att en del av de\r\nallra krångligaste skatterna att administrera och driva in skall avskaffas.\r\nVidare bör den nya organis\r\nationen av skatteförvaltningen medföra effektivitetsvinster. Totalt kan därför\r\nramarna för utgiftsområdet\r\nför de aktuella tre åren minskas med 53 miljoner kronor, 57 miljoner kronor\r\nrespektive 59 miljoner kro\r\nnor.\r\nVi tillstyrker motion Fi239 (m) yrkande 6 delvis och 7 delvis.\r\n2. Skattefrågor i budgetpropositionen - fp\r\nav Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).\r\nSkatteförslagen och inkomstberäkningen\r\nInriktningen\r\nSverige behöver en ny skattepolitik.\r\nFör Folkpartiet är målet med politiken att öka människors makt över sina liv.\r\nVår vision för Sverige är ett l\r\nand som ger nya möjligheter - för alla. För detta behövs en skattepolitik som\r\nskapar tillväxt och välfärd.\r\nDet grundläggande temat skall vara: \"Det måste löna sig att arbeta, spara och ta\r\n risker.\"\r\nVi skall ha breda skattebaser och låga skattesatser. Skattesystemet måste vara\r\nlätt att förstå och bygga\r\npå generella skattesatser och likformighet. Detta ökar rättvisan och minskar\r\nmotiven att försöka hitta väg\r\nar att kringgå beskattningen. En reform skall bidra till att ge människor större\r\n makt över sina liv och\r\nuppmuntra arbete, företagande, egenförsörjning, risktagande, sparande och eget\r\nansvar.\r\nDetta är absolut nödvändigt om vi skall lägga grunden för en högre ekonomisk\r\ntillväxt. Vi har nått vägs ände i\r\n att lappa och laga i ett alltmer tillväxtfientligt och obegripligt\r\nskattesystem. Vi har också nått vägs\r\n ände för möjligheten att ersätta sänkta skatter på vissa områden med höjda\r\nskatter på andra. Ett internation\r\nellt konkurrenskraftigt skattesystem för jobb och företagande kräver därför ett\r\nstegvis sänkt skattetryck.\r\n Ett brett arbete med att reformera skattesystemet bör därför genomföras.\r\nVi skall ha lägre inkomstskattesatser - sänkt skatt för låginkomsttagare och\r\nsänkta marginalskatter.\r\nVi skall ha sänkt skatt på individuellt ägande och risksparande och sänkta\r\nskatter på företagande och för f\r\nöretagare.\r\nSänkt inkomstskatt för alla\r\nVi vill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid\r\nskattereformen - att de flest\r\na bara skall betala 30 % i skatt, och att de med höga inkomster skall betala 50\r\n% på de högre inkomstde\r\nlarna. Folkpartiets förslag till en enklare och lägre inkomstbeskattning för\r\nalla består av följande dela\r\nr.\r\nAvskaffad värnskatt, vilket sänker den högsta marginalskatten med 5\r\nprocentenheter.\r\nGränsen för statlig skatt flyttas upp till inkomster på 340 000 kr per år.\r\nFörvärvsavdrag mot kommunalskatten införs på 2 % av inkomsten, vilket gör det\r\nmer lönsamt att arbeta även v\r\nid lägre inkomster.\r\nMed våra skatteförslag får över en miljon skattebetalare lägre marginalskatt.\r\nDet blir en ordentlig minsk\r\nning av den andel som betalar statlig skatt. Regeringens förslag om\r\nskattereduktion om 200 kr och en\r\nbegränsning av uppräkningen av skiktgränserna kan avslås.\r\nVi vill införa en skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster. Detta\r\nkommer att skapa en marknad för\r\n nya företag inom en sektor där det redan finns en tydlig efterfrågan och där\r\nmycket arbete utförs svart\r\ni dag.\r\nFolkpartiet vill även stimulera pensionssparande genom att i två steg höja den\r\navdragsgilla gränsen från\r\nett halvt till ett basbelopp.\r\nSkattesänkningarna finansieras delvis genom att avdragsrätten för fackliga\r\navgifter tas bort. Avdrag sk\r\nall endast kunna medges för kostnader för inkomstens förvärvande.\r\nArbetsgivaravgiften är en tung del av skatten på arbete. Lägre\r\narbetsgivaravgifter kommer att göra det l\r\nättare att anställa fler människor, inte minst inom tjänstesektorn. Folkpartiets\r\n långsiktiga inriktning är\r\n att den del av arbetsgivaravgifterna som är en ren skatt skall tas bort. I ett\r\nförsta steg föreslår vi\r\natt arbetsgivaravgifterna i den privata tjänstesektorn sänks med 5 miljarder\r\nkronor.\r\nNär det särskilda grundavdraget för pensionärer togs bort kompenserades många\r\nänkor inte fullt ut. Vi föres\r\nlår att riksdagen uppdrar åt regeringen att snarast återkomma med förslag till\r\nändringar av beslutet om a\r\nvskaffat särskilt grundavdrag för pensionärer för änkor. Enligt vår mening bör\r\ndet kunna ske genom att avdr\r\naget i stället trappas av under en femårsperiod fr.o.m. år 2003.\r\nSmåföretagen\r\nFör att höja tillväxten och få fler människor i arbete krävs bra förutsättningar\r\n för befintliga företag att öve\r\nrleva och växa och nya att starta. Det är de små företagen som främst står för\r\ntillväxten. Därför måste småföreta\r\ngarens makt stärkas.\r\nRegelverken och administrationen kring företag är krångliga och illa anpassade\r\ntill små företags verkligh\r\net. Syftet med det omfattande uppgiftslämnandet och den detaljerade bokföringen\r\nstår inte i proportion\r\ntill den tid som en småföretagare måste lägga ned själv eller köpa av en expert.\r\n Regler om avskrivningar,\r\nexpansionsmedel, räntefördelningsbelopp m.m. saknar ofta relevans. En del\r\nförenklingar har genomförts me\r\nn ytterligare förenklingar måste ske. Ett möjligt förslag är att enmans- och\r\nfåmansföretag får använda en myc\r\nket förenklad blankett där de redovisar totala inkomster, löner och avgifter\r\nsamt en schablon för kostna\r\nder. Resten är skattepliktigt överskott.\r\nRegeringen har aviserat vissa lättnader i 3:12-reglerna. De krångliga reglerna\r\nblir dock i huvudsak kv\r\nar och även orättvisan i beskattning mellan små och stora företag. Den\r\nskattelindring som regeringen före\r\nslår är dessutom utformad på ett sånt sätt att det kommer att ta 23 år innan den\r\n får full verkan.\r\nFolkpartiet vill att småföretagen skall få det lättare redan nu. Därför vill vi\r\natt fåmansbolagsreglerna för\r\nenklas avsevärt och att skattebördan på småföretagare samtidigt sänks så att en\r\nrättvisa uppnås mellan beskat\r\ntningen av små och större företag.\r\nUnder början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k.\r\npomperipossaeffekt vid andel\r\nsbyten. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick\r\nskatteskulder därför att dera\r\ns fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde\r\nrealiseras och som delvis beskatta\r\ndes som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat\r\nföretag som betalning för det\r\n företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst\r\nfanns kvar även efter att f\r\nöretagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta\r\ntill retroaktivt (prop. 20\r\n02/03:15). I riksdagsbeslutet förutsatte skatteutskottet att regeringen efter en\r\n analys av kontantgrän\r\nsens tillämpning skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka\r\nkonsekvenser denna analys\r\n bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2002/03:5).\r\nRegeringen har ännu inte åter\r\nkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad ett sådant förslag skulle\r\nkosta. Vi anser att det är oe\r\ntiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till staten\r\nsamtidigt som det är ett\r\nflagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i\r\nSverige. Regeringen bör omgående\r\n och senast i vårpropositionen 2004 återkomma med en redovisning av de åtgärder\r\nsom behövs för att elimine\r\nra återstående pomperipossaeffekter och kostnaderna härför.\r\nDen lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som införts i Sverige är\r\nbegränsad till på Stockholm\r\ns fondbörs ej noterade företag. Folkpartiet har länge argumenterat för att\r\ninföra regler som avskaffar du\r\nbbelbeskattningen på utdelningar i alla företag. Detta är främst en skatt riktad\r\n mot enskilda aktieägare\r\nmed få aktier och företagsägare som expanderar. De stora institutionerna är\r\nundantagna medan de mer än fe\r\nm miljoner människor som äger aktier, främst via aktiefonder, drabbas.\r\nFolkpartiet föreslår att dubbelska\r\ntten på aktier lindras genom att skatten på aktieutdelningar för privatpersoner\r\nsänks i flera steg. Som\r\nett första steg föreslår vi att skatten på utdelningar sänks 2005.\r\nFastighetsskatten är orimlig i sin utformning och nivå. Största problemet är att\r\n fastighetsskatten inte\r\nbygger på principen om skatt efter bärkraft. Alla undantagsbestämmelser som har\r\nmåst införas är ett uttryc\r\nk för detta.\r\nFolkpartiet kräver att fastighetsskatten reformeras för att på sikt avskaffas.\r\nOlika bostadsformer skal\r\nl beskattas likvärdigt. Taxeringen måste bli rättvis och rättssäker. En sänkning\r\n måste omgående ske. Dagens\r\nnivå och utformning, i kombination med förmögenhetsskatt, innebär att vissa\r\nhushåll drabbas extremt hårt o\r\nch inte har råd med sina bostäder längre.\r\nFastighetsskatten sänks, från 1,0 % av taxeringsvärdet till 0,8 % för småhus och\r\n från 0,5 % till 0,3 % för\r\nflerfamiljshus. Taxeringsförfarandet skall reformeras och fortsatta stegvisa\r\nsänkningar ske. På sikt av\r\nskaffas fastighetsskatten helt.\r\nSänk skatten på sparande och risktagande\r\nSverige skall vara ett attraktivt land att spara och investera i, även för\r\nsvenskar. Därför vill vi på si\r\nkt avskaffa förmögenhetsskatten. Som ett första steg vill vi sänka den genom att\r\n avskaffa sambeskattning\r\nen av makar. Sambeskattningen av makar i förmögenhetsbeskattningen är en\r\nrestprodukt i skattesystemet f\r\nrån den tid då kvinnor inte betraktades som egna ekonomiska subjekt. I ett andra\r\n steg vill vi höja frib\r\neloppet till 2,1 miljoner kronor. Som ett tredje steg avskaffas\r\nförmögenhetsskatten helt.\r\nGrön skatteväxling\r\nFolkpartiet liberalerna är förespråkare för grön skatteväxling. Vi är\r\nprincipiellt för en lösning som lyfter\r\nav en del av skattebördan på arbete och lägger den på verksamhet som belastar\r\nmiljön. Det är dock viktigt\r\natt skatteväxlingen inte leder till oavsiktliga effekter på inkomstfördelningen.\r\n En utvärdering av den s\r\n.k. gröna skatteväxlingen som nyligen har gjorts på uppdrag av\r\nFinansdepartementets långtidsutredning vi\r\nsar att skatteväxlingen har fördelat om inkomster från hushåll med låga\r\ninkomster till hushåll med högre in\r\nkomster. Vi går därför emot de föreslagna extra höjningarna av energiskatterna\r\nför hushållen och den föresla\r\ngna reduktionen av inkomstskatten. Det viktigaste är att arbeta för en gemensam\r\nkoldioxidskatt inom EU\r\n, och i förlängningen globalt. Vi föreslår att en skatt på sopförbränning\r\ninförs.\r\nVi avslår också regeringens förslag om förlängd bredbandsreduktion och vill i\r\nstället avskaffa reduktionen\r\n.\r\nVi föreslår att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som\r\növerensstämmer med Folkp\r\nartiets förslag.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna Fi240 (fp) yrkandena 1, 2, 31 och 33-36,\r\nFi305 (fp) yrkandena 3\r\n, 8, 10-13 och 17, Fi308 (kd) yrkande 18 och Fi299 (mp).\r\nVi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi240 (fp) yrkande 4.\r\nRamarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nVi tillstyrker förslaget i motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) om att\r\nutgiftsramarna för vart o\r\nch ett av åren 2004-2006 höjs med 150 miljoner kronor utöver vad regeringen har\r\nföreslagit. Av höjningen\r\nskall 100 miljoner kronor tillföra skattemyndigheterna resurser för en\r\neffektivare process. Resten av\r\nhöjningen bör användas för att ge tullen möjlighet att öka sina insatser mot den\r\n illegala införseln av alko\r\nhol och narkotika.\r\nVi tillstyrker motion Fi240 (fp) yrkandena 8, 9 och 11, alla i denna del.\r\n3. Skattefrågor i budgetpropositionen - kd\r\nav Per Landgren (kd).\r\nSkatteförslagen och inkomstberäkningen\r\nInriktningen\r\nSyftet med skatter är det gemensamma bästa. Skatter fungerar som medel att\r\nsolidariskt finansiera vår g\r\nemensamma välfärd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och\r\nekologiskt hållbar riktni\r\nng. Alla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Strävan måste därför\r\n vara att utforma skattepol\r\nitiken så att den stimulerar till arbete, sparande, hederlighet och företagande.\r\n Det föreligger ett ans\r\nvar från statsmakternas sida att med respekt för grundläggande etiska värden och\r\n skatterättsliga principe\r\nr skapa ett moraliskt legitimt skattesystem. Detta ansvar måste kombineras med\r\nett gott förvaltarskap\r\noch solidaritet, för att medborgare i sin tur genom statens goda exempel skall\r\nuppmuntras att svara m\r\ned solidaritet och en god skattemoral. Kristdemokraterna vill medverka till en\r\ntydligare moralisk di\r\nmension i skattepolitiken och menar att både det totala skattetrycket och\r\nenskilda skatter med avseen\r\nde på konstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som moraliskt\r\nlegitima. Ett osammanhängande sk\r\nattesystem och illegitima skatter riskerar att undergräva skattemoralen. Ur\r\nekonomisk synvinkel riske\r\nrar dessutom skatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och leda\r\ntill ett osunt ekonomiskt\r\n beteende. En social marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av\r\nekologiska och sociala\r\nhänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.\r\nEn målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa stabila och\r\ngoda villkor för fler och\r\nväxande företag och därigenom öka sysselsättningen. En ökad sysselsättning är en\r\n förutsättning för att minska d\r\net resursslöseri som arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det\r\nskatteunderlaget och minskar de offe\r\nntliga utgifterna.\r\nI princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst\r\nbör vara med och betala ska\r\ntt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och rättsväsende.\r\n Det ger en delaktighet o\r\nch ett delansvar i den offentliga verksamheten. Dagens inkomstskatter drabbar\r\nlåg- och medelinkomstta\r\ngare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med\r\nutgångspunkt från låg- och mede\r\nlinkomsttagarens perspektiv. Kristdemokraterna vill arbeta för lägre\r\ninkomstskatter så att alla kan lev\r\na på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster. Vidare\r\nbehöver förändringar göras för att\r\nde val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte skall\r\npåverkas negativt av kom\r\nbinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså om att sänka\r\n det totala skattetryck\r\net, det andra om att minska marginaleffekterna.\r\nOm Sverige långsiktigt skall vara ett land för företagande, investeringar och\r\ntillväxt, går det inte att\r\nha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka incitament\r\n att lämna landet. Vår s\r\nnart unika förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning driver kapitalet ur landet,\r\nutom för de allra rikast\r\ne som fått amnesti för sina aktiemiljarder. Dubbelbeskattningen av just svenska\r\nföretagsinvesteringar l\r\neder till att en utländsk köpare kan betala dubbelt så mycket som en svensk\r\nköpare och ändå få samma avkast\r\nning på sin investering efter skatt.\r\nMålet på medellång sikt bör vara att nå ned till den genomsnittliga skattekvoten\r\n inom EU. Detta skulle st\r\närka grunden för en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i en alltmer\r\nglobaliserad ekonomi. Inom EU disk\r\nuteras bl.a. vid flera regeringskonferenser förutsättningarna för en övergång\r\ntill majoritetsbeslut när de\r\nt gäller minimiavgifter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är\r\nviktigt att övergå till majorit\r\netsbeslut på detta område, bland annat för att förbättra möjligheterna för en\r\ngemensam minimiavgift på koldi\r\noxidutsläpp. Eftersom Sverige redan har världens högsta miljöskatter skulle en\r\neuropeisk miniminivå för ko\r\nldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.\r\nMedborgarna måste ha en etiskt förankrad vilja att betala skatt och att bidra\r\ntill samhällsutvecklingen\r\n. Vi vill föra en skattepolitik som är långsiktigt stabil, är enkel och främjar\r\nen god ekonomisk utveckli\r\nng samt en god hushållning av skattemedlen. Därmed kan skattemoralen bibehållas\r\noch benägenheten till sv\r\nartarbete minska.\r\nEn skattepolitik där alla ges möjlighet att leva på sin lön\r\nEtt viktigt mål för en kristdemokratisk politik är att så många som möjligt\r\nskall kunna leva på sin egen lön\r\n. En heltidsanställd person skall inte behöva vara beroende av bidrag för att få\r\n hushållsekonomin att gå i\r\nhop. Vi föreslår en rad inkomstskattesänkningar och andra skattesänkningar som\r\nriktar sig främst till förv\r\närvsarbetande.\r\nFör det första föreslås ett kraftigt höjt och rakt grundavdrag om 30 000 kr vid\r\nberäkningen av den kommuna\r\nla inkomstskatten. Effekten blir jämfört med regeringens förslag en\r\nskattesänkning med ca 330 kr per måna\r\nd, eller 3 990 kr per år för dem som har lägst grundavdrag. Förslaget ger\r\nförutsättningar för en bättre fung\r\nerande lönebildning och innebär exempelvis en viktig förbättring för sommar-\r\neller extraarbetande ungdoma\r\nr.\r\nFör det andra föreslås en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 3\r\n600 kr per år för pensionsgru\r\nndande inkomster upp till 283 200 kr. Reduktionen trappas därefter av med 2\r\nprocentenheter på inkomste\r\nn och upphör vid årsinkomster på 463 200 kr.\r\nFör det tredje föreslår Kristdemokraterna ett generellt statligt förvärvsavdrag\r\nberäknat mot kommunalskatt\r\nen på inkomster av anställning eller näringsverksamhet motsvarande 4 % av denna\r\ninkomst. Förutom att ge\r\nhushållen ett ökat ekonomiskt utrymme minskas därigenom marginaleffekterna.\r\nDetta sker i stället för rege\r\nringens kompensation av pensionsavgiften som beskrivs utförligare nedan. Från år\r\n 2005 skall motsvarande\r\n förvärvsavdrag vara 5 %.\r\nFör det fjärde föreslår Kristdemokraterna att värnskatten avvecklas från 2005,\r\ndå en fjärdedel tas bort. Enl\r\nigt vårt budgetalternativ halveras därefter värnskatten 2006. Den bör vara helt\r\navskaffad fr.o.m. år 2007\r\n. Det bör vara en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än hälften av\r\n en inkomstökning i skatt\r\n. Ett viktigt motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre inkomster\r\när också att utbildning med\r\n medföljande studieskulder måste löna sig.\r\nGränsen för reseavdraget för resor till och från jobbet sänks från 7 000 till 5\r\n000 kr. Detta innebär att r\r\nesekostnader på ytterligare 2 000 kr blir avdragsgilla jämfört med i dag.\r\nFörslaget skall ses som ett st\r\nöd för personer i glesbygd och andra som inte har möjlighet att utnyttja\r\nkollektiva alternativ till bil\r\nen.\r\nEn skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster föreslås. På så sätt\r\nelimineras nästan hela den extra\r\n skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av hushållen med redan\r\nskattade pengar. Betydligt\r\n fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till stånd,\r\neftersom de även blir priv\r\natekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka.\r\nSamtidigt kan den svarta sektor\r\nn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och sälja privata\r\nhushållstjänster vitt och lagligt.än\r\nta in ø  \"  @En skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster föreslås.\r\n På så sätt elimineras nästan hela d\r\nen extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av hushållen med\r\nredan skattade pengar. B\r\netydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till\r\nstånd, eftersom de även b\r\nlir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka.\r\nSamtidigt kan den svart\r\na sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och sälja privata\r\n hushållstjänster vitt och l\r\nagligt. till b ø  \"  @En skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster\r\nföreslås. På så sätt elimineras näst\r\nan hela den extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas av\r\nhushållen med redan skattade\r\npengar. Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster\r\nkommer till stånd, eftersom\r\n de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer därmed\r\n att öka. Samtidigt kan\r\nden svarta sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och\r\nsälja privata hushållstjänster v\r\nitt och lagligt.ncip at ø  \"  @En skattereduktion på 50 % för hushållens köp av\r\ntjänster föreslås. På så sätt elimi\r\nneras nästan hela den extra skattekil som uppstår när extern arbetskraft anlitas\r\n av hushållen med redan\r\nskattade pengar. Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av\r\ntjänster kommer till stånd,\r\n eftersom de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i ekonomin\r\nkommer därmed att öka. Samti\r\ndigt kan den svarta sektorn trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa\r\n och sälja privata hushålls\r\ntjänster vitt och lagligt.vsavdra ø  ³   °ú  8+\r\n                                                ³\r\n                                                   £   °ú  H2\r\n                                                              tredje föreslår\r\nKristdemokraterna ett generellt statligt för\r\nvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller\r\nnäringsverksamhet motsvarande\r\n4 % av denna inkomst. Förutom att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme\r\nminskas därigenom marginaleff\r\nekterna. Detta sker i stället för regeringens kompensation av pensionsavgiften\r\nsom beskrivs utförligare\r\n nedan. Från år 2005 skall motsvarande förvärvsavdrag vara 5 %.iavgiË\r\n  Û   H2\r\n         8+\r\n            ådet. Kristdemokraterna ans\r\ner att det är viktigt att övergå till majoritetsbeslut på detta område, bland\r\nannat för att förbättra möjligh\r\neterna för en gemensam minimiavgift på koldioxidutsläpp. Eftersom Sverige redan\r\nhar världens högsta miljös\r\nkatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska\r\nföretags konkurrenssituat\r\nion.öË   k   Ø7\r\n                8+\r\n                   ens har starka incitament att lämna landet. Vår snart unika\r\nförmögenhetsskatt och dubbelbeska\r\nttning driver kapitalet ur landet, utom för de allra rikaste som fått amnesti\r\nför sina aktiemiljarder.\r\nDubbelbeskattningen av just svenska företagsinvesteringar leder till att en\r\nutländsk köpare kan betala\r\ndubbelt så mycket som en svensk köpare och ändå få samma avkastning på sin\r\ninvestering efter skatt.s ; dubb\r\n  H2\r\n 8+\r\n     från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Kristdemokraterna vill\r\narbeta för lägre inkomstskatt\r\ner så att alla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina\r\ninkomster. Vidare behöver för\r\nändringar göras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska\r\nsin arbetstid, inte skall påv\r\nerkas negativt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första\r\nhandlar alltså om att sänka d\r\net totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.a     @I\r\npr  @p alla medborgare som är i\r\n förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till\r\nvåra gemensamma kostnader\r\nför till exempel skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett\r\ndelansvar i den offentliga\r\n verksamheten. Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest.\r\nDärför måste inkomstskatt\r\nens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och\r\nmedelinkomsttagarens perspektiv. Kris\r\ntdemokraterna vill arbeta för lägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin\r\negen lön och få en ökad besl\r\nutanderätt över sina inkomster. Vidare behöver förändringar göras för att de val\r\n människor gör, exempelvis at\r\nt öka eller minska sin arbetstid, inte skall påverkas negativt av kombinationen\r\nav statliga regler och\r\n bidrag. Det första handlar alltså om att sänka det totala skattetrycket, det\r\nandra om att minska margi\r\nnaleffekterna.t    S   °ú  H2\r\n                              p alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och\r\n som har en inkomst bör vara med och\r\n betala skatt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och\r\nrättsväsende. Det ger en de\r\nlaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Dagens inkomstskatter\r\n drabbar låg- och med\r\nelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen\r\nfastställas med utgångspunkt från l\r\någ- och medelinkomsttagarens perspektiv. Kristdemokraterna vill arbeta för lägre\r\n inkomstskatter så att a\r\nlla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster.\r\nVidare behöver förändringar g\r\nöras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin\r\narbetstid, inte skall påverkas nega\r\ntivt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså\r\nom att sänka det totala\r\nskattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.n   Ó   H2\r\n                                                                      8+\r\n                                                                         ns goda\r\n exempel skall uppmuntras att\r\n svara med solidaritet och en god skattemoral. Kristdemokraterna vill medverka\r\ntill en tydligare mor\r\nalisk dimension i skattepolitiken och menar att både det totala skattetrycket\r\noch enskilda skatter me\r\nd avseende på konstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som\r\nmoraliskt legitima. Ett osammanhän\r\ngande skattesystem och illegitima skatter riskerar att undergräva skattemoralen.\r\n Ur ekonomisk synvink\r\nel riskerar dessutom skatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och\r\n leda till ett osunt ek\r\nonomiskt beteende. En social marknadsekonomi baserad på etiska principer och\r\nstyrd av ekologiska och\r\nsociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.a med{   û   8=\r\n                                                                          8+\r\n                                                                             av\r\nde åtgärder som behövs för att eliminera återståen\r\nSkatteförslag för trygghet i boendet\r\nFastighetsskatten drabbar alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga,\r\ntvärtemot den skatteprinci\r\np som borde gälla i Sverige: skatt efter bärkraft. För personer med låga\r\ninkomster utgör fastighetsskatte\r\nn ett hot mot äganderätten.\r\nDe omräkningar av taxeringsvärdena som skett sedan år 2000 slår mycket hårt mot\r\nen del bostadsområden. Gen\r\nom att tillåta att taxeringsvärdena skjuter i höjden i många områden accepterar\r\nregeringen kraftiga höjnin\r\ngar inte bara av fastighetsskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora\r\ngrupper som inte har så st\r\nora marginaler att leva på. Vi föreslår därför att taxeringsvärdena återgår till\r\n dem som gällde före höjningarn\r\na från år 2000.\r\nVi föreslår vidare att den statliga fastighetsskatten slopas helt för småhus\r\n(egnahem) och bostadshyresh\r\nus (hyresrätter och bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler och\r\nindustrienheter och att kommunern\r\na i stället ges rätt att ta ut en fast avgift per småhus, per bostadslägenhet\r\nsamt per kvadratmeter loka\r\nlyta för kommersiella lokaler och industrienheter. Ett starkt motiv för en\r\nkommunal fastighetsavgift är\r\n det incitament kommunerna får för utveckling av infrastrukturen, ett offensivt\r\nbostadsbyggande och en\r\n bra näringspolitik. När även företagssektorns lokaler och industrier utgör en\r\ndel av avgiftsunderlaget i\r\n kommunerna, blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för\r\ndet lokala näringslivet och\r\n nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att kommunerna genom en kommunal\r\n avgift får intäkter från\r\n fritidsbebyggelse som i vissa kommuner är omfattande men som inte genererar\r\nnågra kommunala intäkter i\r\n dagens system. Kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostadsfastighet\r\noch bostadsrätt höjs till\r\nden generella nivån 30 %.\r\nRegeringens aviserade förslag om en ny dämpningsregel i fastighetsskatten är\r\nhelt otillräckligt och tjäna\r\nr endast till att hindra en orimlig beskattning från att bli ännu mer orimlig.\r\nDet är själva fastighetss\r\nkattens konstruktion som är felaktig.\r\nKristdemokraterna välkomnar regeringens förslag om avskaffad arvsskatt för makar\r\n och samboende men anse\r\nr att förslaget bör gälla från den 22 september 2003 då regeringens lagförslag\r\nblev känt. Den situation som\r\n annars uppstår för de par i vilka en partner är döende är omänsklig.\r\nDödsdatumet får av beskattningsskäl en\r\nalldeles orimlig betydelse.\r\nSänkta företagsskatter för ett ökat företagande och fler jobb\r\nGrundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda\r\nvillkor för fler och växand\r\ne företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och\r\ntrygga välfärden. Skatteregler\r\noch lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet\r\n kan resultera i en real\r\n avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för\r\nsparkapitalet att kanaliseras t\r\nill företagssektorn för att nyttiggöras till investeringar i näringslivet.\r\nFörmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska\r\nskäl får i dag helt andra\r\n effekter än de tänkta. Detta har tydliggjorts bl.a. genom att regeringen\r\nbefriat huvudägarna i aktiebo\r\nlag från förmögenhetsskatt. Utformningen av dagens förmögenhetsskatt är orimlig\r\nockså i andra avseenden. För\r\n den händelse att ett gift par tillsammans har en förmögenhet som överstiger 2\r\nmiljoner kronor skall förm\r\nögenhetsskatt betalas. Om ett sammanboende par utan barn har motsvarande\r\nförmögenhet skall de däremot in\r\nte beskattas, eftersom de var och en kan ha nettotillgångar på 1,5 miljoner\r\nkronor innan skatten börjar\r\n tas ut. Detta innebär alltså att äktenskapet i detta avseende ekonomiskt\r\nstraffbeskattas i förhållande t\r\nill ett samboförhållande.\r\nVi väljer att börja med att helt avveckla effekten av sambeskattningen av\r\nförmögenhet och höjer fribelopp\r\net för sambeskattade par till 3 miljoner kronor år 2004. Därefter avvecklas\r\nförmögenhetsskatten med 0,5 p\r\nrocentenheter per år så att den blir 1,0 % 2005 och 0,5 % 2006.\r\nSkattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i\r\nföretag inte beskattas hårdare\r\n än annan kapitalavkastning. Dubbelbeskattningen av avkastning på aktier måste\r\ndärför avvecklas, precis s\r\nom skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Sverige kan inte långsiktigt ha\r\nen väsentligt högre beskatt\r\nning än den omvärld vi konkurrerar med. Vi föreslår att avvecklingen sker\r\nstegvis med en halvering av fy\r\nsiska och juridiska personers utdelningsskatt 2005 med sikte på ett fullständigt\r\n slopande år 2006. För a\r\ntt finansiera dessa skattesänkningar höjs bolagsskatten till 30 %.\r\nArvsskattens problematik har visat sig påtaglig då generationsskifte skall ske i\r\n familjeföretag. I värst\r\na fall tvingas de efterlevande göra sig av med den bortgångnes livsverk då\r\narvsskatten gjort det omöjlig\r\nt för de anhöriga att ta emot arvet. Kristdemokraterna föreslår att bundet\r\nkapital befrias från arvsskatt\r\n.\r\nPersoner som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag fr.o.m. år 2004 skall\r\nha möjlighet till ett ri\r\nskkapitalavdrag. Avdrag skall få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot\r\ninkomst av tjänst. Det ska\r\nll även gälla vid köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag.\r\nAvdragsrätten skall gälla investeringar\r\n upp till en nivå av 100 000 kr och medges även för indirekta\r\nriskkapitalinvesteringar via ett företag e\r\nller en fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre\r\nriskspridning för enskilda i\r\nnvesterare. Riskkapitalavdraget skall vara permanent. Avdragsrätten skall ses\r\nsom en kompensation för\r\nden större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.\r\nRiskkapitalavdraget bör kompletteras med införande av etableringskonto. Att\r\nöppna ett etableringskonto\r\ninnebär att man kan sätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart. I\r\n Danmark finns sedan 196\r\n5 möjlighet att skattefritt spara för att starta eget företag. På ett s.k.\r\netableringskonto är insättninga\r\nrna avdragsgilla och möjliga upp till 40 % av nettolönen. Kristdemokraterna vill\r\n att etableringskonto\r\nskall införas också i Sverige.\r\nKristdemokraterna anser att nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med\r\n andra företag snarast mås\r\nte införas. I den senaste regeringsförklaringen utlovades 1 miljard kronor till\r\nförändringar av de s.k.\r\n3:12-reglerna. Av detta har det blivit 30 miljoner kronor 2004. Regeringens\r\nförslag att höja den s.k.\r\nklyvningsräntan med 2 procentenheter är ett litet steg i rätt riktning men\r\nalldeles för litet.\r\nUtan F-skattsedel är det mycket svårt för en näringsidkare att effektivt\r\nkonkurrera på sin marknad. Ett f\r\nöretag måste kunna visa kunder och uppdragsgivare att man tar ansvar för skatter\r\n och arbetsgivaravgifte\r\nr. Kristdemokraterna anser att F-skattsedel skall delas ut till alla sökande som\r\n inte har fått näringsf\r\nörbud eller har omfattande skatteskulder som inte betalas av regelbundet. Vi\r\nvill också slopa straffav\r\ngiften för försenad momsbetalning och anser att den dag som inbetalning sker\r\nskall räknas som betalning\r\nsdag. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar momsbetalningen är\r\nförsenad.\r\nUnder början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k.\r\npomperipossaeffekt vid andel\r\nsbyten. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick\r\nskatteskulder därför att dera\r\ns fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde\r\nrealiseras och som delvis beskatta\r\ndes som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat\r\nföretag som betalning för det\r\n företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst\r\nfanns kvar även efter att f\r\nöretagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta\r\ntill retroaktivt (prop. 20\r\n02/03:15). I riksdagsbeslutet förutsatte skatteutskottet att regeringen efter en\r\n analys av kontantgrän\r\nsens tillämpning skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka\r\nkonsekvenser denna analys\r\n bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2002/03:5).\r\nRegeringen har ännu inte åter\r\nkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad ett sådant förslag skulle\r\nkosta. Kristdemokraterna fin\r\nner att det är oetiskt mot de människor som nu lever med s.k.\r\npomperipossaskulder till staten samtidig\r\nt som det är ett flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda\r\nförsamlingen i Sverige. Reger\r\ningen bör omgående och senast i vårpropositionen 2004 återkomma med en\r\nredovisning av de åtgärder som behöv\r\ns för att eliminera återstående pomperipossaeffekter och kostnaderna härför.\r\nRättvisa konkurrensvillkor\r\nAlltsedan Sverige blev medlem av EU har det svenska jordbruket omfattats av\r\nsamma jordbrukspolitik s\r\nom EU, men den svenska regeringen har genom högre skatter och avgifter försatt\r\nsvensk jordbruksnäring i\r\n en ohållbar konkurrenssituation. För att skapa rimliga\r\nkonkurrensförutsättningar föreslår vi en sänkning a\r\nv dieselskatten till 1 kr per liter.\r\nDen svenska åkerinäringen lider för närvarande svårt av de sämre\r\nkonkurrensvillkor som gäller för svenska åke\r\nriägare jämfört med andra i EU. Åkerinäringen har visat att den totala kostnaden\r\n behöver minska med ca 20\r\n% för att svenska inrikesåkerier skall kunna konkurrera på liknande\r\nkostnadsvillkor som bl.a. danska åke\r\nrier har. Vi föreslår en sänkning av dieselskatten för att underlätta för de\r\nsvenska åkerierna med 25 öre pe\r\nr liter (31 öre inklusive moms).\r\nInnovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en onormalt stor export av\r\npatent och uppfinningar so\r\nm exploateras i andra länder. Vi vill öka exploatering och produktion av patent\r\noch uppfinningar i Sve\r\nrige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från skatt de två första\r\nåren för att därefter beskattas\r\n som inkomst av kapital.\r\nDet är i år 30 år sedan reklamskatten infördes i Sverige. Med åren har alltfler\r\ninsett att denna punktska\r\ntt inte längre kan vara kvar. Den är inte konkurrensneutral, då den endast\r\nbelastar vissa medier, som d\r\nagspress och tidskrifter, men däremot inte radio, TV och direktreklam, och den\r\när rättsosäker, oförutsägba\r\nr och svårtillämpad. Mot den bakgrunden gav riksdagen våren 2002 regeringen till\r\n känna att frågan om rekl\r\namskattens avskaffande borde prioriteras vid beredningen av budgeten. I\r\nbudgetpropositionen anser si\r\ng regeringen ha prioriterat frågan men har ändå inte funnit att förutsättningar\r\nföreligger för att avskaffa\r\n reklamskatten. Kristdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att fria\r\nsvenska medier skall kun\r\nna verka. Att ett av riksdagen fattat beslut ignoreras av regeringen i en så\r\nviktig fråga är allvarligt\r\n. Kristdemokraterna yrkar att regeringen snarast verkställer det av riksdagen\r\ntidigare fattade beslut\r\net och återkommer till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan\r\navskaffas.\r\nÖvriga skatteförslag\r\nRiksdagen har beslutat att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med\r\nen reducerad skattesa\r\nts om 6 %. Det innebär bl.a. att entréavgifter till olika kultur- och\r\nnöjesevenemang kommer att beskatt\r\nas olika, vilket vi ser som olyckligt. Kristdemokraterna eftersträvar en så\r\nlikformig beskattning som\r\nmöjligt och föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen\r\ngenerellt skall kunna sänka\r\ns till 6 %. Mervärdesskatten på tidskrifter bör återgå 25 %.\r\nVi föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inklusive moms) per liter i\r\nstödområde A. Eftersom avstånde\r\nn är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt tas ut på\r\nbensin i sådana områden.ånde\r\n`ú  â  @Vi föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inklusive moms) per\r\nliter i stödområde A. Eftersom avst\r\nånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt tas ut\r\n på bensin i sådana områden.\r\neman`ú  â  @Vi föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inklusive moms) per\r\n liter i stödområde A. Eftersom\r\navstånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre skatt\r\ntas ut på bensin i sådana omr\r\nåden.a sä`ú  â  @Vi föreslår sänkt bensinskatt med 25 öre (31 öre inklusive\r\nmoms) per liter i stödområde A. Efte\r\nrsom avstånden är längre i de delarna av Sverige är det rimligt att en lägre\r\nskatt tas ut på bensin i sådan\r\na områden.till`ú  ó#  °ú  8+\r\n                             ch nöjesevenemang kommer att beskattas olika,\r\nvilket vi ser som olyckligt. Kristd\r\nemokraterna eftersträvar en så likformig beskattning som möjligt och föreslår\r\natt regeringen får i uppdrag\r\n att utreda hur kulturmomsen generellt skall kunna sänkas till 6 %.\r\nMervärdesskatten på tidskrifter bör\r\nåtergå 25 %.å£   â\r\n @Riksâ\r\n @n har beslutat att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med en\r\nredu\r\ncerad skattesats om 6 %. Det innebär bl.a. att entréavgifter till olika kultur-\r\noch nöjesevenemang komm\r\ner att beskattas olika, vilket vi ser som olyckligt. Kristdemokraterna\r\neftersträvar en så likformig be\r\nskattning som möjligt och föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur\r\nkulturmomsen generellt sk\r\nall kunna sänkas till 6 %. Mervärdesskatten på tidskrifter bör återgå 25 %.l\r\nÓ   H2\r\n       8+\r\n          n har beslutat att\r\n vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om\r\n 6 %. Det innebär bl.a\r\n. att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer att beskattas\r\nolika, vilket vi ser so\r\nm olyckligt. Kristdemokraterna eftersträvar en så likformig beskattning som\r\nmöjligt och föreslår att rege\r\nringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen generellt skall kunna sänkas\r\ntill 6 %. Mervärdesskatte\r\nn på tidskrifter bör återgå 25 %.bã\r\n  ó    6\r\n         8+\r\n            ksdagen våren 2002 regeringen till känna att frågan om reklamskat\r\ntens avskaffande borde prioriteras vid beredningen av budgeten. I\r\nbudgetpropositionen anser sig rege\r\nringen ha prioriterat frågan men har ändå inte funnit att förutsättningar\r\nföreligger för att avskaffa rekla\r\nmskatten. Kristdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att fria svenska\r\nmedier skall kunna ver\r\nka. Att ett av riksdagen fattat beslut ignoreras av regeringen i en så viktig\r\nfråga är allvarligt. Kris\r\ntdemokraterna yrkar att regeringen snarast verkställer det av riksdagen tidigare\r\n fattade beslutet och\r\n återkommer till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas.ska\r\n      @Det    @ år 30 år sedan reklamskatten införde\r\nAtt Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande beror i betydande grad på\r\ndet faktum att vi har et\r\nt högt skattetryck i Sverige och dessutom lägger extra hård beskattning på\r\nnyproduktion av bostäder. Det\r\nrimliga är att slopa fastighetsskatten samt lindra skatteeffekten vid\r\nnyproduktion av flerbostadshus\r\nmotsvarande en halvering av byggmomsen. Byggföretag kan efter deklaration\r\nerhålla en skattereduktion s\r\nom motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. En\r\nförutsättning för att en\r\nsådan skattereduktion skall fungera på samma sätt som sänkt moms är att den\r\ngäller all nyproduktion av fle\r\nrbostadshus, är utan tidsbegränsning samt är obyråkratisk och utan osäkerhet om\r\nden utbetalas eller ej. S\r\nkattereduktionen är att betrakta som en del av skattesystemet och inte\r\nytterligare ett i raden av bid\r\nrag riktade till byggsektorn. Vi föreslår en minskad skatt på nyproduktion av\r\nflerbostadshus motsvarand\r\ne en halvering av byggmomsen.\r\nVi har föreslagit totalt 200 miljoner kronor till skatteförvaltning och uppbörd\r\nför en ökad skattekontrol\r\nl och förstärkt tullbevakning 2004. Som en effekt av detta räknar vi\r\nförsiktigtvis med att skatteintäkter\r\nna ökar med 720 miljoner kronor år 2004.\r\nVi föreslår att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som\r\növerensstämmer med Krist\r\ndemokraternas förslag.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna Fi248 (kd), Fi282 (kd), Fi304 (kd)\r\nyrkandena 2-40, Fi307 (kd) y\r\nrkandena 2-4 och 7, Fi308 (kd) yrkandena 2, 3, 6-9, 11, 12, 14, 15 och 18, Sk306\r\n (kd) yrkande 1, Sk4\r\n59 (kd) yrkande 4 och Sf398 (kd) yrkande 4.\r\nVi står bakom beräkningen i motion Fi304 (kd) yrkandena 1 och 29.\r\nRamarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nJag tillstyrker förslaget i motion Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd) om att\r\nförstärka kontroll och spani\r\nng mot illegal införsel av narkotika, vapen, alkohol, tobak och andra\r\nskattepliktiga varor med 20 mil\r\njoner kronor per år utöver vad regeringen föreslagit. Vi anser att också\r\nskattekontrollen bör förstärkas för\r\n att motverka den svarta ekonomins utbredning.\r\nEftersom Kristdemokraternas förslag om avskaffad fastighetsskatt och\r\nförmögenhetsskatt leder till bespa\r\nringar i skatteadministrationen bör, som föreslås i motionen, Skatteverket\r\ntillföras 20 miljoner kronor\r\n2004, 30 miljoner kronor 2005 och 50 miljoner kronor 2006 utöver vad regeringen\r\nföreslagit. Sammantage\r\nt föreslås att ramarna för utgiftsområdet för de aktuella tre åren höjs med 40\r\nmiljoner kronor, 50 miljoner\r\n kronor respektive 70 miljoner kronor.\r\nVi tillstyrker motion Fi241 (kd) yrkandena 5 och 7, båda i denna del\r\n4. Skattefrågor i budgetpropositionen - c\r\nav Roger Tiefensee (c).\r\nSkatteförslagen och inkomstberäkningen\r\nInriktningen\r\nUr ett strikt teoretiskt perspektiv är alla skatter skadliga. Skatterna behövs\r\nsamtidigt för att finans\r\niera offentliga åtaganden. Skatter är pengar som inbetalas av vanliga människor\r\noch företag. Detta gör at\r\nt politiker har ett mycket stort ansvar för att se till att skatteinkomsterna\r\nanvänds på ett rationellt\r\n och förnuftigt sätt. Alla skatter påverkar inte samhällsekonomin likvärdigt.\r\nVissa skatter är mer skadlig\r\na än andra skatter, och det finns förmodligen vissa skatter i dag som är direkt\r\nnegativa för samhällsekon\r\nomin. Skattessystemet skall vara så utformat så att det upplevs som rättvist,\r\nsamtidigt som det är ekono\r\nmiskt effektivt.\r\nUnder decennier av socialdemokratiskt styre har vanliga människor blivit alltmer\r\n beroende av bidrag f\r\nrån det offentliga. Med ett lägre skattetryck hade en långt högre andel av\r\nmedborgarna i landet kunnat k\r\nlara sig på egen hand. I stället tvingas låginkomsttagare betala en oskäligt\r\nstor andel av sin inkomst i\r\n skatt, och på nåder får de tillbaka en del i bidrag. Detta röstköpande är\r\nskadligt, såväl för människor som f\r\nör den långsiktiga samhällsekonomins utveckling.\r\nVårt inkomstskatteförslag ändrar på detta. Genom skatterabatter och\r\nförvärvsrabatter ger vi tillbaka makt\r\ntill vanliga människor. En låginkomsttagare får ut 600-700 kr mer per månad med\r\nvårt förslag.\r\nSamtidigt som vi ger makt till människor ger vi även makten tillbaka till\r\nkommunerna och regionerna. D\r\net kommunala självstyret skall förvandlas från dagens chimär till något konkret\r\noch verkligt. När vi tilläm\r\npar federalismens principer byggs makten underifrån. Ett led i detta är att\r\nåterlämna skattebaser till k\r\nommunen, som med vårt förslag kommer att få tillbaka den reella makten.\r\nDet startas för få företag i Sverige i dag. De människor som satsar tid och\r\npengar på eget företagande möts\r\n ofta av misstänksamhet och krångliga regelverk. En attitydförändring måste\r\ntill. Med förmögenhetsskatt dis\r\nkrimineras svenska företagare och skattereglerna för småbolagsägare är direkt\r\nkontraproduktiva. För att in\r\nte vi alla skall bli fattigare krävs ekonomisk tillväxt. Det är en förutsättning\r\n för att människor skall ku\r\nnna känna sig trygga, ha jobb och kunna försörja sig själva. Skadliga skatter\r\nskall bort eller reformera\r\ns så att de inte står i vägen för företagande.\r\nI framför allt miljöfrågor förekommer ganska ofta så kallade\r\nmarknadsimperfektioner, dvs. att marknaden m\r\nisslyckas med att uppnå miljömässigt hållbara lösningar. Vi vill använda skatter\r\n som ekonomiska styrmedel.\r\n Genom att lägga skatter på miljöskadlig verksamhet ser vi till att den\r\nekonomiska verksamheten bedrivs\r\n på ett långsiktigt hållbart sätt.\r\nInkomstskatterna\r\nVi är övertygade om att människor mår bäst när de själva kan bestämma över sina\r\nliv. Det nuvarande systemet d\r\när låginkomsttagare främst på grund av höga skatter tvingas förlita sig på\r\nbidrag leder till otrygghet och\r\nohälsa. Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget, med en grundnivå samt en\r\nupp- och nedtrappning\r\ni inkomstskikten med låga och medelstora inkomster, ger upphov till negativa\r\nmarginaleffekter. Upptra\r\nppningen upp till årsinkomster på knappt 114 000 kr skapar förvisso en positiv\r\nmarginaleffekt, men för t\r\n.ex. en deltidsarbetande undersköterska som vill öka sin arbetstid är\r\nnedtrappningens negativa marginal\r\neffekter påtagliga. Vi tar bort detta grundavdrag och därmed merparten av\r\nmarginaleffekterna.\r\nVårt förslag till skatterabatt innebär att beloppet som skall inbetalas i skatt\r\nminskas med 9 000 kr, v\r\nilket motsvarar ett grundavdrag på ungefär 30 000 kr. Fullt utbyggd år 2006\r\ninnebär reformen en skattera\r\nbatt på 10 000 kr. Denna rabatt skall komma alla till del, förvärvsarbetare,\r\npensionärer, studenter som\r\njobbar extra etc.\r\nUtöver detta vill vi införa en förvärvsrabatt vars syfte är att lindra\r\nbeskattningen för främst låg- och med\r\nelinkomsttagare samtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. En särskild\r\nskatterabatt utformad för\r\n att minska bidragsberoendet och slå undan marginaleffekter i lägre inkomstskikt\r\n bör därför införas. Den f\r\nörvärvsrabatt som vi vill införa från år 2004 ger som mest 9 600 kr och är\r\nriktad framförallt till låginkoms\r\nttagare. Fullt utbyggd innebär reformen en förvärvsrabatt på 10 800 kr.\r\nFörvärvsrabatten skall enbart ges\r\npå inkomster från förvärvsarbete eller företagande i syfte att stimulera arbete\r\noch företagande. En förvärvs\r\nrabatt på arbetsinkomster innebär en kraftig stimulans för den arbetslöse att ta\r\n ett arbete och för den d\r\neltidsarbetande att öka sin arbetstid.\r\nDe högsta marginalskatterna ligger på drygt 57 %, vilket innebär att en\r\nhöginkomsttagare får behålla mindr\r\ne än hälften av en löneökning. Höga marginalskatter är ett exempel på skadlig\r\nskatt som i det långa loppet b\r\nland annat minskar incitamenten för högre studier. För att motverka detta\r\nföreslår Centerpartiet att den\r\nstatliga inkomstskatten sänks med tre procentenheter för alla som betalar\r\nstatlig inkomstskatt.\r\nI regeringens budgetproposition föreslås att skiktgränsen inte fullt ut skall\r\ninflationsuppräknas, vilke\r\nt gör att fler människor måste betala statsskatt och därmed få betydligt höjda\r\nmarginalskatter. Detta är et\r\nt exempel på skadlig skatt, och därför gör vi precis tvärtom. Vi föreslår att\r\nden nedre skiktgränsen höjs med\r\n 16 000 kr för år 2004, vilket innebär att de som tjänar under 310 600 kr inte\r\nbehöver betala statlig ink\r\nomstskatt. Denna nya gräns skrivs därefter årligen upp med KPI plus 2 %. Med\r\nCenterpartiets förslag slip\r\nper fler människor statlig inkomstskatt och marginalskatten kommer att sänkas\r\nkraftigt för dessa indivi\r\nder.\r\nDagens system medger avdrag för exempelvis resekostnader och pensionssparande.\r\nGenom den nuvarande ko\r\nnstruktionen är ett avdrag mer värt för en höginkomsttagare än för en löntagare\r\nmed normalinkomster genom a\r\ntt höginkomsttagaren betalar statsskatt och därmed har högre marginalskatt. Det\r\nfinns ingen rationell f\r\nörklaring sett utifrån samhällets perspektiv till att höginkomsttagare skall\r\nvara berättigade till större\r\nekonomisk vinst av avdrag än andra.\r\nVi föreslår i stället att skatterabatter som är lika mycket värda för alla\r\ninförs. Rabatten motsvarar ungef\r\när skatteeffekten av ett avdrag hos en normalinkomsttagare som inte betalar\r\nstatlig inkomstskatt, dvs\r\n. ca 35%. Den besparing som blir följden då höginkomsttagares kompensation\r\nlikställs med övrigas använder\r\nvi till att sänka statsskatten med 3 %. Skattesystemet blir härigenom mer\r\ngenomskinligt, tydligt och d\r\nen höga och skadliga marginalskatten sänks. Kompensationen för den allmänna\r\npensionsavgiften och avdrage\r\nn för tjänsteresor m.m. ersätts med skatterabatter på 35 %. Avdraget för\r\npensionspremier ersätts med en hög\r\nre skatterabatt på 40 % för att därigenom stimulera låginkomsttagare att\r\npensionsspara. Möjligheten att g\r\nöra avdrag för övriga kostnader har givit upphov till problem och avskaffas.\r\nÄven skattereduktionen för f\r\nackföreningsavgift avskaffas.\r\nFör att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält\r\n genom att skattekilen minsk\r\nas eller slopas helt. Centerpartiet föreslår därför att en skattereduktion på 50\r\n % av arbetskostnaden för\r\nROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet införs.\r\nKostnaderna för framför allt drivmedel har ökat kraftigt. Det är därför\r\nnödvändigt att höja reseavdraget ytte\r\nrligare. Avdraget ersätts därför med en skatterabatt på 7 kr per mil, vilket\r\nmotsvarar ett avdrag på 20 k\r\nr per mil. Detta kombineras med en självkostnadsgräns om 2 500 kr.\r\nSkatter för företagande\r\nSverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Det är i dessa dynamiska\r\n miljöer jobben skapas och\r\n det är där tillväxten tar fart.\r\nDagens regler för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, måste reformeras.\r\nNär ett 3:12-bolag säljs del\r\nas vinsten upp i en kapitaldel och en inkomstdel som beskattas med 30 %\r\nrespektive 56 %, vilket ger\r\nen genomsnittlig skattesats om 43 %. Det är orimligt att utgå från att de som\r\ndriver ett fåmansbolag sku\r\nlle ha en alternativmarginallöneskatt som om de hade tillhört det högsta\r\nlöneskiktet. Sammantaget gör den\r\n höga beskattningen att det är endast de företag som har stora förväntade\r\nvinster som sjösätts. Företag med\r\nen blygsammare riskprofil och lägre förväntad, om än stabilare, avkastning\r\nkommer inte att startas efter\r\nsom beskattningen slår för hårt mot dessa. Den så kallade 3:12-utredningen\r\nföreslog bland annat ett införa\r\nnde av den så kallade BEK-modellen (beskattat eget kapital). En sådan modell gör\r\n det möjligt att beräkna\r\nkapitalunderlaget utifrån bolagets eget kapital. Centerpartiet förordar att en\r\nstörre del av kapitalet\r\nfår användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår. Svenskt\r\nNäringslivs förslag anger att kapital\r\nunderlaget skulle omfatta 100 % av tillskjutet kapital, 70 % av beskattat\r\nkapital och 50 % av obeska\r\nttat kapital, en avvägning vi anser rimlig. Vidare anser vi att klyvningsräntan\r\nbör höjas till en nivå 15\r\n procentenheter över statslåneräntan. Detta gör det möjligt för delägare i\r\nfåmansbolag att höja den utdelning\r\n som får beskattas som kapital.\r\nUnder början av detta decennium uppstod på grund av 3:12-reglerna en s.k.\r\npomperipossaeffekt vid andel\r\nsbyten. Fåmansbolagsägare som förlorat allt de arbetat ihop och satsat fick\r\nskatteskulder därför att dera\r\ns fåmansbolag vid en försäljning fått ett fiktivt värde som inte kunde\r\nrealiseras och som delvis beskatta\r\ndes som inkomst av tjänst. Man hade nämligen tagit emot aktier i ett annat\r\nföretag som betalning för det\r\n företag man startat och varit fåmansägare i. Denna skatt på inkomst av tjänst\r\nfanns kvar även efter det a\r\ntt företagaren förlorat allt. Detta lyckades riksdagen under december 2002 rätta\r\n till retroaktivt (prop\r\n. 2002/03:15). I riksdagsbeslutet förutsatte skatteutskottet att regeringen\r\nefter en analys av kontan\r\ntgränsens tillämpning skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av\r\nvilka konsekvenser denna an\r\nalys bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2002/03:5).\r\n Regeringen har ännu inte\r\n återkommit med ett sådant förslag eller redovisat vad ett sådant förslag skulle\r\n kosta. Vi anser att det\r\när oetiskt mot de människor som nu lever med s.k. pomperipossaskulder till\r\nstaten samtidigt som det är\r\nett flagrant åsidosättande av den lagstiftande folkligt valda församlingen i\r\nSverige. Regeringen bör omg\r\nående och senast i vårpropositionen 2004 återkomma med en redovisning av de\r\nåtgärder som behövs för att eli\r\nminera återstående pomperipossaeffekter och kostnaderna härför.\r\nFör att förbättra möjligheten för fler att starta företag vill Centerpartiet\r\nlätta beskattningen av riskkap\r\nital för små företag. Ett led i detta är att möjliggöra ett skattefritt sparande\r\n på upp till 40 000 kr om år\r\net, totalt högst 120 000 kr som grundplåt till det egna företaget genom ett\r\nstarta-eget-sparande. För de\r\nm som finansierar starten av företag med egna sparade eller lånade pengar, utan\r\natt utnyttja möjlighete\r\nn till starta-eget-sparande, bör motsvarande möjlighet finnas att göra ett\r\npersonligt riskkapitalavdrag\r\n på högst 40 000 kr om året i tre år. Långsiktigt är denna åtgärd\r\nstatsfinansiellt neutral, då den motsvarar\r\nett tidigarelagt avdrag för insatt kapital vid realisation.\r\nEnligt siffror från Företagarnas Riksorganisation (FR) ställs i och med\r\nfyrtiotalisternas pensionsavgång\r\nar uppemot 180 000 företagare inför problemet med ägarskifte. FR beräknar att 45\r\n 000 företag kommer att l\r\näggas ned, och ytterligare 45 000 ägarskiften kommer att misslyckas. Detta\r\nkommer att få stora följder f\r\nör företagande, sysselsättning och för samhällsekonomin. För att komma till\r\nrätta med ovanstående problem för\r\neslår vi att arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 avskaffas.\r\nFör att finansiera bl.a. detta minskas avsättningsmöjligheter till\r\nperiodiseringsfonder genom att den m\r\naximala andelen av överskjutande vinst som får avsättas sänks med 10\r\nprocentenheter.\r\nFastighets- och förmögenhetsskatt\r\nBoendeskatterna måste sänkas. Utgångspunkten är att människorna skall få lägre\r\nboendekostnader och att det\r\nskapas neutralitet mellan boendeformer.\r\nFastighetsskatten leder till oacceptabla konsekvenser när människor tvingas\r\nflytta från sina hem. För at\r\nt åtgärda detta och göra fastighetsskatten rättvisare förslår vi en rad\r\nåtgärder. Ett tak på tomtvärdet på 300\r\n000 kr införs för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva\r\nområden när själva tomtmarken f\r\når höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.\r\nUttagsprocenten för fastighetssk\r\natt på småhus sänks till 0,9 % år 2005 och från år 2006 sänks den till 0,75 %.\r\nVidare skall enbart halva taxeringsvärdet tas upp i förmögenhetsredovisningen.\r\nSambeskattningen av förmög\r\nenhet avskaffas och skattesatsen sänks från 1,5 till 1 %. Sambeskattningen av\r\ninkomster avskaffades re\r\ndan 1971 av rättvise- och jämställdhetsskäl. Av samma skäl vill vi gå vidare och\r\n avskaffa denna otidsenlig\r\na skatteavart.\r\nDessa reformer motverkar, tillsammans med avskaffandet av arvs- och gåvoskatten\r\ni klass 1, orättvisorn\r\na i dagens system, och människor kommer inte längre att tvingas från sina hem på\r\n grund av höga förmögenhets\r\n- och fastighetsskatter. Detta finansieras delvis genom att vi höjer\r\nreavinstbeskattningen på fastighe\r\nter från nuvarande 20 % till 30 %. Reavinsten vid försäljning av en bostad går\r\nunder vissa förutsättningar\r\n att skjutas upp om en ny bostad införskaffas. Vi föreslår att 75 % av\r\nreavinsten skall få skjutas upp,\r\noch 25 % beskattas vid försäljning. Dessutom höjs stämpelskatten från nuvarande\r\n0,5 % till 0,725 %. Princ\r\nipen är att skatten på själva ägandet skall minskas för att i stället tas ut vid\r\n själva försäljningen av fast\r\nigheten.\r\nDagens system för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett genomsnittligt\r\nvärde av de referensförvärv so\r\nm finns inom ett eller flera värdeområden. I den beräkningen rensas\r\nköpeskillingar som är låga i förhållande\r\n till det gamla taxeringsvärdet regelmässigt bort. Köpeskillingar som är väldigt\r\n höga i förhållande till det\r\n gamla taxeringsvärdet tas dock med utan urskillning. Detta förfaringssätt\r\nmedför att omräkningstalen och\r\n därmed de nya taxeringsvärdena blir för höga. För att få mer rättvisa\r\ntaxeringsvärden bör marknadsvärdena i s\r\ntället beräknas med hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i den undre och\r\n övre kvartilen regelmässigt\r\n räknas bort. Vidare bör basen för de taxeringar som görs vart tredje år vara\r\nett medianvärde av de förvärv\r\nsom skett under den föregående treårsperioden.\r\nOm en stor andel av referensförvärven är fritidsfastigheter bör taxeringen för\r\ndessa ske separat, så att h\r\nögt upptrissade priser på fritidshus inte slår igenom på de fastboendes\r\ntaxeringsvärden. Taxeringen av fa\r\nstigheter för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt.\r\nDen nu sittande Egendomsskattekommittén har bl.a. som direktiv att undersöka\r\nreglerna kring fastighets\r\ntaxering. Däremot saknas direktiv för att reformera reglerna för själva\r\ntaxeringvärderingen, varför Center\r\npartiet vill att kommittén skall få tilläggsdirektiv om detta.\r\nRegeringen aviserar att arvsskatten mellan äkta makar/sambor avskaffas, och\r\ndetta är positivt. Alltför\r\nmånga fall har inträffat där ena parten i ett äktenskap har tvingats från sitt\r\nhem på grund av att arvsska\r\ntten har blivit för belastande. Det finns dock invändningar mot regeringens\r\nförslag. Det är cyniskt att\r\nföreslå att det skall gälla för dödsfall efter den första januari 2004.\r\nLagändringen borde gälla antingen re\r\ntroaktivt från halvårsskiftet 2003 eller från och med den dag då budgeten\r\npresenterades. Centerpartiet f\r\nöreslår att lagändringen skall gälla retroaktivt från halvårsskiftet 2003.\r\nJordbrukets skatter\r\nFör många jordbrukare har dieselskattehöjningarna inneburit att man ytterligare\r\nförlorar i konkurrenskra\r\nft i förhållande till sina kolleger i Finland och Danmark. Svenska\r\njordbruksmaskiner betalar i dag en\r\n\"vägtrafikavgift\" om 1,12 kr per liter diesel. Det är inte rimligt. Trots\r\nupprepade löften om kompensat\r\nion och sänkt dieselskatt för jord- och skogsbruket har inga konkreta förslag\r\nkommit. Riksdagen bör besl\r\nuta om att sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruksmaskiner till\r\nEU-genomsnittet, dvs. 1 krona\r\nper liter.\r\nPrecis som dieselkostnaderna utgör en tung börda är kostnaderna för\r\nhandelsgödsel betungande i jämförelse m\r\ned konkurrentländerna. Regeringens modell för kompensation av kostnaderna kräver\r\n ansökningar, och godkänn\r\nanden innebär vidare en hel del onödig administration. Den enklaste modellen är\r\notvivelaktigt att sänka\r\nskatten, vilket förutom att begränsa administrationen minskar kraven på\r\ngodkännanden från EU. För att ocks\r\nå framgent fortsätta miljöomställningen föreslår vi också att medel avsätts för\r\nodling i balans. Riksdagen bör\r\n besluta om att slopa kväveskatten på handelsgödsel.\r\nSkatter på miljö och hälsa\r\nRegeringens skatteväxling innebär att hushållens pålagor ökar utan någon\r\nmotsvarande effekt för industrin.\r\nIndustrin kommer i de flesta fall att ha rätt till nedsättning med 79 % av\r\nkoldioxidskatten. Vi anser\r\natt denna skillnad bör minskas genom att industrins nedsättning av\r\nkoldioxidskatten reduceras med 1,2\r\nmiljarder kronor årligen. Detta tillsammans med att vi accepterar\r\nskattehöjningen på koldioxid för hushål\r\nlen ger vårt förslag till grön skatteväxling en tydlig klimatprofil.\r\nSedan den 1 januari 2000 finns det en skatt på deponering av avfall. Detta är\r\npositivt för att stimuler\r\na en minskning av avfall som läggs på deponi. Samtidigt har detta lett till att\r\nförbränningen av avfall\r\nkommit i avsevärt bättre dager då detta inte är belagt med skatt. Meningen med\r\ndeponiskatten är att avfal\r\nlsmängderna i samhället skall minska. Men i stället för att avfall deponeras går\r\n allt större mängder till f\r\nörbränning osorterat. Sverige står därmed inför en stor utbyggnad av kapaciteten\r\n för att bränna avfall. I s\r\ntora stycken är det oklart hur denna ökade förbränning påverkar människan och\r\nmiljön. Främst rör det sig om ök\r\nade dioxinutsläpp. Centerpartiet anser att det bör införas en skatt på\r\nförbränning av osorterat avfall för\r\natt säkerställa den intention om minskade avfallsmängder som finns i och med\r\ndeponeringsskatten. Nivån p\r\nå denna bör motsvara deponiskatten för att säkerställa likvärdighet i\r\nbeskattningen.\r\nDe förändringar som i budgetpropositionen föreslås angående fjärrvärmeleveranser\r\n till industrin är mycket ol\r\nyckliga. Hitintills har fjärrvärmeleveranser till industrier med\r\nskattenedsättning fått ta del av samma\r\ngynnsammare skattevillkor som industrin i syfte att upprätthålla en skattemässig\r\n neutralitet. Tack vare\r\n detta har många industrier kunnat byta till fjärrvärme, vilket har gynnat\r\nmiljön i hög utsträckning. Rege\r\nringens förslag medför att bränslefördelningen inte längre skall kunna väljas\r\nfritt vid beräkning av skatte\r\nnedsättning. I praktiken leder detta till att tillverkningsindustrin får\r\nskatterabatt på all uppvärmning\r\n utom just för fjärrvärme. Regeringen uppmanar industrin att gå över till\r\nfossila bränslen, vilket måste an\r\nses som uppseendeväckande. Vi är ense med utskottets majoritet om att\r\nregeringens förslag bör avslås i de\r\nnna del.\r\nI budgetproposition för 2004 avtrappas vindkraftens miljöbonus snabbare än vad\r\nsom var tänkt i den energ\r\nipolitiska överenskommelsen. Vi tycker att det finns motiv för att förlänga\r\navtrappningstiden bl.a. av d\r\net skälet att det tar lång tid att etablera vindkraften beroende i sin tur på\r\natt miljöprövningar och til\r\nlstånd tar lång tid i Sverige.\r\nGenom ett ändrat EG-direktiv är det möjligt att ta ut högre skatt på cigaretter\r\nsom säljs till ett lägre pr\r\nis än detaljhandelspriset i den mest efterfrågade priskategorin. Av\r\nfolkhälsoskäl höjer vi skatten på dess\r\na, vilket ger 120 miljoner kronor, en skattehöjning motsvarande ca 2 kr per\r\npaket för dessa lågprisciga\r\nretter.\r\nDagstidningarna spelar en viktig roll i samhällsdebatten i vår demokrati. Mot\r\nden bakgrunden bör regeri\r\nngen under innevarande riksdagsår för riksda-gen redovisa en plan för hur och\r\nnär reklamskatten i sin he\r\nlhet kommer att tas bort.\r\nJag föreslår att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som\r\n överensstämmer med Cent\r\nerpartiets förslag.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna Fi203 (c), Fi242 (c) yrkande 6, Fi250 (c)\r\nyrkande 3, Fi255 (c),\r\n Fi287 (c, m, fp, kd), Fi299 (mp), Fi301 (c), Fi306 (c) yrkandena 1-11, 14-16,\r\n18-22, 24-28 och 30-3\r\n3, Fi308 (kd) yrkande 18 och Sk363 (c).\r\nJag står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi242 (c) yrkande 7.\r\nRamarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\nVi anser att tullen bör tillföras ökade resurser för att bekämpa bl.a.\r\nnarkotikasmugglingen. De förenkling\r\nar som genomförandet av våra skatteförslag kommer att innebära medger samtidigt\r\natt besparingar kan göras\r\n i skatteförvaltningens verksamhet. Sammantaget innebär detta att jag\r\ntillstyrker förslaget i motion Fi\r\n242 av Maud Olofsson m.fl. (c) om att utgiftsramen för 2004 fastställs till ett\r\nbelopp som är 60 miljon\r\ner kronor lägre än vad regeringen föreslagit och för 2005 och 2006 till ett\r\nbelopp som är 80 miljoner kro\r\nnor respektive 100 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit.\r\nJag tillstyrker motion Fi242 (c) yrkande 3 i denna del.\r\nBilaga 6\r\nJustitieutskottets protokollsutdrag 2003/04:4.5\r\n\r\nBilaga 7\r\nUtrikesutskottets protokollsutdrag 2003/04:3.5\r\n\r\nBilaga 8\r\nFörsvarsutskottets yttrande\r\n2003/04:FöU1y\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge yttrande över\r\nproposition 2003/04:1 Budge\r\ntpropositionen för 2004 (volym 1) i vad avser bl.a. utgifternas fördelning på\r\nutgiftsområden jämte motion\r\ner.\r\nFörsvarsutskottet behandlar i detta yttrande förslagen i budgetpropositionen och\r\n tillhörande motioner s\r\nom avser ramen för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.\r\nRegeringen\r\nRamar för utgiftsområdet\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar politikområdena\r\ntotalförsvar samt\r\nskydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar.\r\nRegeringen föreslår att till utgiftsområdet anvisas 44 331 miljoner kronor för\r\når 2004.\r\nI förhållande till den ram som anvisats för år 2003 minskar utgifterna med 371\r\nmiljoner kronor år 2004. F\r\nörändringen förklaras huvudsakligen av anslagsminskningar till följd av gällande\r\n försvarsbeslut, finansier\r\ningen av ett nytt radiosystem för skydd och säkerhet och införande av\r\nlånefinansiering av investeringar\r\nför Försvarets radioanstalt. Anslagsökningar förklaras av pris- och\r\nlöneomräkning och ökade utgifter för Kus\r\ntbevakningen för miljöövervakning.\r\nDe konsekvensomräknade ramarna för åren 2005 och 2006 uppgår till 45 390\r\nmiljoner kronor respektive 46 2\r\n38 miljoner kronor. Detta beror på pris- och löneomräkning.\r\nEkonomisk styrning\r\nRegeringen vill mot bakgrund av försvarsutskottets yttrande till finansutskottet\r\n och finansutskottets\r\n ställningstagande anföra bl.a. följande.\r\nI samband med det kommande försvarsbeslutet avser regeringen se över\r\nverksamhetsindelningen av utgifts\r\nområdet och därtill hörande målstruktur. En viktig fråga är då att klargöra\r\nförhållandet mellan riksdagens tre\r\nåriga försvarsbeslut och de årliga besluten om statsbudget. Regeringen överväger\r\n i detta sammanhang att e\r\nn gång per försvarsbeslutsperiod i en resultatskrivelse på en mer detaljerad\r\nnivå redogöra för riksdagen o\r\nm verksamheten inom utgiftsområdet. Budgetpropositionen kan därmed mer tydligt\r\nfokusera på kopplingen m\r\nellan resultatstyrningen och budgetförslagen. Regeringen vill här framhålla att\r\nen sådan tydligare koppl\r\ning inte nödvändigtvis behöver innebära att riksdagen godkänner angivna mål på\r\nen lägre nivå än politikområdesn\r\nivå. Regeringen delar således finansutskottets bedömning att målen för en\r\nverksamhet måste vara välformuler\r\nade, mätbara och uppföljningsbara för att resultatstyrningen skall bli\r\nmeningsfull och målen kunna ställa\r\ns i relation till kostnaderna.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet framhåller i Fi239 att de senaste försvarsbesluten har\r\nvarit underfinansierad\r\ne. Förhållandet har inte föranlett några åtgärder inom vare sig Försvarsmakten\r\neller regeringen. Försvarsber\r\nedningen har i sin rapport i juni 2003 konstaterat att försvarsbeslutens\r\ninriktning inte är genomförbar\r\na. Enligt Moderata samlingspartiet är det nödvändigt med en grundlig\r\ngenomlysning och realistisk planer\r\ning inför försvarsbeslutet 2004.\r\nInternationella insatser bör av flera skäl finansieras genom biståndsanslaget.\r\nDärigenom kan Försvarsmakt\r\nen avlastas kostnader motsvarande 1 miljard. Med den ökning av utgiftsramen som\r\nsamt den fördelning av\r\n utgifter inom ramen Moderata samlingspartiet föreslår kommer Försvarsmakten att\r\n ges en finansiell först\r\närkning med 3 miljarder kronor.\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller i Fi240 att det i sitt budgetalternativ för\r\når 2004 följer upp den be\r\nsparing om 1 miljard kronor som partiet förordade i sitt budgetalternataiv för\r\når 2003. Vidare anförs at\r\nt kostnaderna för Försvarsmaktens materielavveckling under år 2002 uppgick till\r\n730 miljoner kronor. Ef\r\ntersom Folkpartiet liberalerna bedömer att materielavvecklingen blir minst lika\r\nintensiv åren 2003 och\r\n 2004 varför en substansiell besparing är möjlig om avvecklingen avbryts, i\r\navvaktan på ett nytt och bätt\r\nre underlag. Därmed kan materielanslaget reduceras med 350 miljoner kronor.\r\nKristdemokraterna fördordar i sitt budgetalternativ i motion Fi241 att extra\r\nmedel satsas på Kustbevak\r\nningen. För att långsiktigt kunna fullgöra fastställda uppgifter och möta\r\nutökade krav på internationell ve\r\nrksamhet, gränskontroll och miljöräddningstjänst till sjöss bör Kustbevakningens\r\n resurser öka med 20 miljon\r\ner kronor. Utgiftsramen bör räknas upp med motsvarande belopp.\r\nKristdemokraterna räknar med att det år 2006 finns utrymme att reducera anslaget\r\n till Försvarsmaktens m\r\naterielanskaffning m.m. med 350 miljoner kronor.\r\nCenterpartiet förordar i Fi242 samma ram som regeringen eftersom förslaget för\r\når 2004 omfattas av försva\r\nrsöverenskommelsen mellan regeringen och Centerpartiet.\r\nFörsvarsutskottets överväganden\r\nRamar\r\nSammanställning av de olika partiernas budgetförslag (förändring i miljoner\r\nkronor i förhållande till rege\r\nringens förslag).\r\n\r\nMiljoner kronor 2004    2005    2006\r\nRegeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna 1  44 331  45 390  46 238\r\nModerata samlingspartiet        + 1 348 + 1 348 + 1 348\r\nFolkpartiet liberalerna - 1 350 - 1 200 - 1 200\r\nKristdemokraterna       + 20    + 20    - 330\r\nCenterpartiet   ± 0     ± 0     ± 0\r\n1 Åren 2005 och 2006 är en konsekvensberäkning.\r\nVänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna delar regeringens\r\nförslag om ram för utgiftsområde\r\n 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2004. Centerpartiet\r\nframhåller att förslaget bygger\r\n på försvarsuppgörelsen mellan regeringen och Centerpartiet.\r\nUtskottet konstaterar att regeringens förslag ligger i linje med riksdagens\r\ntidigare beslut om försvar\r\nsutgifternas successiva reducering. Utskottet noterar att ramarna för åren 2005\r\noch 2005 är en konsekve\r\nnsberäkning av utgiftsnivån och inte ett faktiskt ställningstagande till\r\nutgiftsnivån efter år 2004. Ett\r\nnytt långsiktigt försvarsbeslut planeras att fattas hösten 2004. Riksdagen\r\nkommer i det sammanhanget at\r\nt ta ställning till den fortsatta utgiftsnivån.\r\nUtskottet tillstyrker förslag till utgiftsram för år 2004 samt\r\nkonsekvensberäkningarna för åren 2005 och 2\r\n006. Förslagen till ramar av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna\r\noch Kristdemokraterna\r\nbör sålunda inte ligga till grund för budgetberedningen.\r\nUtskottet anser att regeringens förslag beträffande ram m.m. för utgiftsområde 6\r\n Försvar och beredskap mo\r\nt sårbarhet bör bifallas av riksdagen och att motionerna Fi239, Fi240 och Fi241\r\nbör avslås i dessa delar\r\n.\r\nEkonomisk styrning\r\nI förra årets yttrande till finansutskottet aktualiserade försvarsutskottet\r\nfrågan om bättre utformning a\r\nv målen för politikområdena inom utgiftsområdet.\r\nFinansutskottets anförde i bet. 2002/03:FiU2 i avsnittet Ekonomisk styrning\r\nbl.a. följande:\r\nFinansutskottet har flera gånger tidigare slagit fast att målen för en\r\nverksamhet måste vara välformulera\r\nde, mätbara och uppföljningsbara för att resultatstyrningen skall bli\r\nmeningsfull och målen ska kunna st\r\nällas i relation till kostnaderna. Utgiftstaket och överskottsmålet för de\r\noffentliga finanserna är på ett\r\n annat plan goda exempel på tydliga mål som är lätta att i efterhand följa upp.\r\nSkall riksdagen under sin budgetberedning kunna ta ställning till hur stora\r\nresurser som bör tillföras\r\nen viss verksamhet måste resursbehovet kunna prövas mot konkreta, mätbara och\r\nuppföljningsbara mål. Det är\r\n enligt utskottets mening också nödvändigt att målen uttrycks i sådana termer\r\natt de kan bilda utgångspunk\r\nt för riksdagspartiernas politiska prioriteringar och diskussioner.\r\nFörsvarsutskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen (volym 5)\r\ndelar finansutskottets b\r\nedömning att målen för en verksamhet måste vara välformulerade, mätbara och\r\nuppföljningsbara för att resulta\r\ntstyrningen skall bli meningsfull och målen kunna ställas i relation till\r\nkostnaderna. Regeringen redo\r\nvisar att den i samband med det kommande försvarsbeslutet avser se över\r\nverksamhetsindelningen av utgi\r\nftsområdet och därtill hörande målstruktur. En viktig fråga är då att klargöra\r\nförhållandet mellan riksdagens\r\ntreåriga försvarsbeslut och de årliga besluten om statsbudget.\r\nFörsvarsutskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen inlett arbetet\r\nmed att förbättra förutsätt\r\nningarna för riksdagens styrning och uppföljning av verksamheten. Riksdagens\r\nrevisorer har i 2002/03:R\r\nR19 Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av det militära försvaret\r\ngranskat riksdagens insy\r\nn i försvarsverksamheten och därvid lämnat förslag till hur riksdagens insyn,\r\nstyrning och uppföljning av\r\n verksamheten skall förbättras.\r\nUtskottet kommer inom kort att återkomma till frågan om hur underlaget för\r\nbudgetarbetet och verksamhet\r\nsuppföljningen skall kunna förbättras.\r\n\r\nStockholm den 23 oktober 2003\r\nPå försvarsutskottets vägnar\r\nTone Tingsgård\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Tone Tingsgård (s), Ola Sundell (m),\r\n Allan Widman (fp), Ola\r\n Rask (s), Michael Hagberg (s), Erling Wälivaara (kd), Berndt Sköldestig (s),\r\nBritt-Marie Lindkvist (s\r\n), Åsa Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars Ångström (mp), Marie Nordén (s),\r\nCarl-Axel Roslund (m), Ka\r\nrin Thorborg (v), Runar Patriksson (fp), Claes Västerteg (c) och Nils Oskar\r\nNilsson (m).\r\nAvvikande meningar\r\n1. Ola Sundell, Carl-Axel Roslund och Nils Oskar Nilsson (alla m) anför:\r\nEffekterna av de besparingar som Försvarsmakten successivt har tvingats till\r\ninom förbandsverksamheten\r\n är mycket kraftiga samtidigt som man inte förmår nå upp till beslutade\r\nförnyelseambitioner. Budgetpropos\r\nitionen för 2004 liksom förra årets proposition ger en mycket bra bild av de\r\nbrister som besparingarna\r\nhar gett upphov till. Trots detta anser regeringen att resultatet är\r\n\"godtagbart\".\r\nVi anser att det inte är tillräckligt att försvarets och de enskilda förbandens\r\nförmåga att lösa sina uppgi\r\nfter bara är på gränsen till det godtagbara. Ambitionen måste vara väsentligt\r\nhögre. Utbildningen av de en\r\nskilda soldaterna, sjömännen och befälen skall leda till en god förmåga att lösa\r\n uppgifter under så säkra oc\r\nh trygga former som möjligt. Vi kan inte godta de risker en alltför låg förmåga\r\natt klara de ställda uppgi\r\nfterna innebär för soldater, sjömän och officerare när förbanden sätts in för\r\nförsvar av Sverige eller i inte\r\nrnationella operationer.\r\nMilitära insatser är i många fall en nödvändighet för att upprätta mänsklig\r\nvärdighet, trygghet och möjlighet\r\ntill utveckling i en lång rad olika fall och för att skapa fred. Därför är det\r\nvår uppfattning att interna\r\ntionella insatser finansieras genom biståndsanslaget. Därmed skapas ett utrymme\r\ninom det militära försva\r\nret motsvarande en miljard.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fi239 (m) yrkande 7,\r\n10, 11 och 12 såvitt avse\r\nr utgiftsområde 6.\r\n2. Allan Widman och Runar Patriksson (båda fp) anför:\r\nFolkpartiet liberalerna följer upp sina tidigare yrkanden angående\r\nutgiftsområdet. De besparingar som F\r\nolkpartiet liberalerna förordat avseende omfattningen av grundutbildningen och\r\nen mer ordnad materiel\r\navveckling innebär en mer effektiv medelshantering. Vi anser att förslaget till\r\nutgiftsnivå i motion Fi\r\n240 bör läggas till grund för budgetarbetet.\r\n3. Erling Wälivaara (kd) anför:\r\nKristdemokraterna förordar i sitt budgetalternativ i motion Fi241 att extra\r\nmedel satsas på Kustbevakn\r\ningen. Kustbevakningens resurser bör öka med 20 miljoner kronor. Utgiftsramen\r\nbör räknas upp med motsvar\r\nande belopp.\r\n\r\nBilaga 9\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n2003/04:SfU1y\r\nRamar för utgiftsområdena 8, 10, 11 och 12 m.m.\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet har den 30 september 2003 beslutat att bereda övriga utskott\r\ntillfälle att avge yttran\r\nde över proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 (volym 1) i vad avser\r\n den ekonomiska politi\r\nken och förslag till statsbudget för budgetåret 2004, utgifternas fördelning på\r\nutgiftsområden och beräknin\r\ngen av statsinkomsterna, förslag till utgiftstak för staten för åren 2005 och\r\n2006, låneramar (yrkandena\r\n1-17 och 27-40) jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts\r\nberedningsområde. Budgetproposi\r\ntionen är ett resultat av samarbetet mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet.\r\nDe delar av propositionen som utskottet yttrar sig över är regeringens förslag\r\ntill dels fördelning av s\r\ntatsbudgetens utgifter på utgiftsområdena 8, 10, 11 och 12, dels beräkningen av\r\nutgifterna för ålderspens\r\nionssystemet vid sidan av statsbudgeten och beräkningen av statsbudgetens\r\ninkomster i de delar som av\r\nser utskottets beredningsområde.\r\nUtskottet yttrar sig vidare i motsvarande delar över följande motioner:\r\nFi239 yrkandena 5-7 av Bo Lundgren m.fl. (m)\r\nFi240 yrkandena 4, 8-9 och 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nFi241 yrkandena 5 och 7 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nFi242 yrkandena 3 och 7 av Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nFi270 yrkande 39 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\nFi304 yrkande 25 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\nFi306 yrkandena 17 och 23 av Maud Olofsson m.fl. (c).\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\nPropositionen\r\nUtgiftsområdet består av politikområdena Integrationspolitik, Storstads-politik,\r\n Migrationspolitik och\r\nMinoritetspolitik.\r\nIntegrationspolitiken omfattar frågor om invandrares introduktion, ersättning\r\ntill kommunerna för motta\r\ngande av flyktingar och frågor om svenskt medborgarskap. Åtgärder för att den\r\netniska och kulturella mång\r\nfalden i samhället skall tillvaratas och för att främja lika rättigheter och\r\nskyldigheter för alla oavset\r\nt etnisk och kulturell bakgrund ingår i området liksom åtgärder för att\r\nförebygga och motverka etnisk disk\r\nriminering, främlingsfientlighet och rasism. Inom politikområdet finns\r\nmyndigheterna Integrationsverke\r\nt, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering.\r\nStorstadspolitiken är i sin tur ett tvärsektoriellt politikområde och omfattar\r\nfrågor om hur en god utve\r\nckling skall främjas i storstädernas utsatta bostadsområden.\r\nMigrationspolitiken innefattar flyktingpolitik, invandring till Sverige,\r\nmottagande av asylsökande, u\r\ntlänningars rätt att vistas i Sverige samt internationellt arbete inom det\r\nmigrationspolitiska området.\r\n I politikområdet ingår myndigheterna Migrationsverket och Utlänningsnämnden.\r\nSlutligen finns politikområdet Minoritetspolitik med frågor om skydd och stöd\r\nför de nationella minorite\r\nterna och de historiska minoritetsspråken.\r\nI budgetpropositionen föreslås en utgiftsram på 7 005 146 000 kr för budgetåret\r\n2004.\r\nRamen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition minskar med 36 m\r\niljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att antalet asylsökande förväntas\r\nbli färre. I förhållande ti\r\nll anvisade medel 2003 minskar utgifterna med 505 miljoner kronor 2004.\r\nFörändringen förklaras huvudsak\r\nligen av att inga särskilda medel anslås för Storstadspolitiken från 2004.\r\nDe konsekvensberäknade ramarna för 2005 och 2006 uppgår till 6 992 miljoner\r\nkronor respektive 6 648 mil\r\njoner kronor.\r\nAv budgetpropositionen framgår att integrationspolitiken har tillförts\r\nsammanlagt 100 miljoner kronor\r\nför perioden 2004-2006 för inrättande av skyddat boende m.m. för ungdomar som\r\nriskerar att utsättas för s.\r\nk. hedersrelaterat våld. Ytterligare 7,5 miljoner kronor anslås till ett centrum\r\n mot rasism och annan\r\nintolerans samt för lokal verksamhet mot diskriminering.\r\nStorstadspolitiken, som innefattar de båda målen att ge storstadsregionerna goda\r\n förutsättningar för långs\r\niktigt hållbar tillväxt samt att bryta den sociala, etniska och diskriminerande\r\nsegregationen i storst\r\nadsregionerna och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor, skall enligt\r\npropositionen införlivas\r\ni ordinarie strukturer hos berörda kommuner, statliga myndigheter och andra\r\nsamverkande aktörer. Inga\r\nnya medel har därför beräknats för 2004. I propositionen anges att i enlighet\r\nmed storstadspropositionen\r\ns intentioner skall en samlad avstämning och utvärdering av storstadspolitiken\r\ngöras efter tre år som un\r\nderlag för ställningstagande om former och omfattning för den fortsatta\r\nstorstadspolitiken. Regeringen\r\navser att återkomma till riksdagen under 2003 med en skrivelse om\r\nstorstadspolitikens utveckling.\r\nNär det gäller migrationspolitiken anges i budgetpropositionen att utvecklingen\r\ninom utgiftsområdet i s\r\ntor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och\r\ninte minst att påverka. Ant\r\nalet asylsökande i Sverige har enligt budgetpropositionen de senaste tre åren\r\nökat med ca 40 % årligen.n\r\nÀû  B\r\n @När det gäller migrationspolitiken anges i budgetpropositionen att\r\nutvecklingen inom utgiftsområdet\r\ni stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och\r\n inte minst att påverka.\r\nAntalet asylsökande i Sverige har enligt budgetpropositionen de senaste tre åren\r\n ökat med ca 40 % årlige\r\nn.nÀû  B\r\n @När det gäller migrationspolitiken anges i budgetpropositionen att\r\nutvecklingen inom utgiftsområd\r\net i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse\r\noch inte minst att påverk\r\na. Antalet asylsökande i Sverige har enligt budgetpropositionen de senaste tre\r\nåren ökat med ca 40 % årl\r\nigen. Àû  B\r\n @När det gäller migrationspolitiken anges i budgetpropositionen att\r\nutvecklingen inom utgiftso\r\nmrådet i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att\r\nförutse och inte minst att påv\r\nerka. Antalet asylsökande i Sverige har enligt budgetpropositionen de senaste\r\ntre åren ökat med ca 40 %\r\n årligen.äÀû     H2\r\n                     8+\r\n                        tadspolitiken göras efter tre år som underlag för\r\nställningstagande om former och omfattn\r\ning för den fortsatta storstadspolitiken. Regeringen avser att återkomma till\r\nriksdagen under 2003 med\r\n en skrivelse om storstadspolitikens utveckling..Ã        B  @StorB\r\n@spolitiken, som innefattar de båda mål\r\nen att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar\r\ntillväxt samt att bryta den soc\r\niala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och verka\r\nför jämlika och jämställ\r\nda levnadsvillkor, skall enligt propositionen införlivas i ordinarie strukturer\r\nhos berörda kommuner,\r\nstatliga myndigheter och andra samverkande aktörer. Inga nya medel har därför\r\nberäknats för 2004. I propo\r\nsitionen anges att i enlighet med storstadspropositionens intentioner skall en\r\nsamlad avstämning och\r\nutvärdering av storstadspolitiken göras efter tre år som underlag för\r\nställningstagande om former och omf\r\nattning för den fortsatta storstadspolitiken. Regeringen avser att återkomma\r\ntill riksdagen under 2003\r\n med en skrivelse om storstadspolitikens utveckling.o\r\n  S   H2\r\n         8+\r\n            spolitiken, som innefattar de båda målen att ge storstadsregion\r\nMotionerna\r\nModeraterna\r\nI motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen med 388 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och 2006\r\nmed 536 respektive 638 m\r\niljoner kronor.\r\nMotionärerna anser att Integrationsverket bör läggas ned och att en avveckling\r\nav anslaget integrations\r\nåtgärder bör påbörjas. Beträffande centrum mot rasism, verksamhet för personer\r\nsom vill lämna rasistiska gru\r\npper samt åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas för\r\nhedersrelaterat våld bör emellertid stödet\r\n kvarstå. Vidare menar motionärerna att anslaget Hemutrustningslån kan minskas\r\ngenom ändrade regler samt\r\n att anslaget Ombudsmannen mot etnisk diskriminering bör föras över till\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv. Mot\r\nionärerna anser att Migrationsverket bör ta över Integrationsverkets ansvar för\r\natt distribuera ersättnin\r\ngarna till kommunerna. Verket bör därför tillföras ytterligare medel härför. För\r\n att korta handläggningstide\r\nrna bör Migrationsverket och Utlänningsnämnden tillföras ytterligare medel.\r\nHärigenom kan enligt motionäre\r\nrna anslaget Mottagande av asylsökande minskas.\r\nFolkpartiet\r\nI motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen med 362 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och 2006\r\nmed 732 respektive 756 m\r\niljoner kronor.\r\nIntegrationsverket bör enligt motionärerna minska i omfattning. Vidare anser\r\nmotionärerna att Migration\r\nsverket och anslaget Offentligt biträde i utlänningsärenden bör tillföras\r\nytterligare medel. Genom dessa\r\nökade satsningar på snabbare behandling av asylärenden kan handläggningstiderna\r\nförkortas och kostnaderna\r\n för mottagande av asylsökande minskas.\r\nKristdemokraterna\r\nI motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen med 166 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och 2006\r\nmed 248 respektive 300 m\r\niljoner kronor.\r\nMotionärerna föreslår en nedläggning av Integrationsverket fr.o.m. den\r\n1 juli 2004. Vissa av Integrationsverkets uppgifter bör övertas av\r\nMigrationsverket och DO. DO bör vida\r\nre tillföras medel för att stärka arbetet mot rasism, diskriminering och\r\nfrämlingsfientlighet. Motionärer\r\nna föreslår att de lokala och regionala diskrimineringsombudsmännen avskaffas\r\noch att anslaget Integrat\r\nionsåtgärder inte skall tillföras några nya pengar. Anslaget till\r\nMigrationsverket bör enligt motionärerna\r\n ökas bl.a. för att ytterligare förkorta handläggningstiderna. Verket bör inte\r\npröva uppehållstillstånd för a\r\ndopterade barn samt för nyfödda till föräldrar med uppehållstillstånd, varigenom\r\n resurser frigörs. Genom at\r\nt tillföra Migrationsverket medel för att korta handläggningstiderna kan\r\nanslaget Mottagande av asylsöka\r\nnde minskas. Slutligen anser motionärerna att systemet med förhandlingar och\r\navtal med kommunerna bör a\r\nvskaffas. Stödet till den nyanlända personen bör i stället bestå av en\r\nutvecklingspeng. Utvecklingspengen\r\n skall administreras av Riksförsäkringsverket, RFV, och fördelas av\r\nförsäkringskassan. Medel för detta til\r\nlförs utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.\r\nUtskottets bedömning\r\nUtskottet har att ta ställning till dels förslag till utgiftsram för budgetåret\r\n2004, dels förslag till b\r\neräkning av utgifterna för budgetåren 2005 och 2006. Förslagen redovisas i\r\ntabellen nedan. Beloppen ange\r\ns i miljoner kronor.\r\n\r\nÅr      Regeringen      m       fp      kd\r\n2004  2005  2006        7 005  6 992  6 648     - 388  - 536  - 638     -362\r\n-732  -756        -166\r\n  -248  -300\r\n\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att integrationspolitiken är en av\r\nmandatperiodens viktigaste\r\n frågor och att uppgiften att minska invandrares utanförskap måste ges hög\r\nprioritet. Utskottet ser ocks\r\nå positivt på att politikområdet tillförs sammanlagt 100 miljoner kronor för\r\nperioden 2004-2006 för inrätta\r\nnde av skyddat boende m.m. för ungdomar som riskerar att utsättas för s.k.\r\nhedersrelaterat våld och att\r\nytterligare medel anslås till ett centrum mot rasism och annan intolerans samt\r\nför lokal verksamhet mo\r\nt diskriminering.\r\nEnligt bl.a. konstitutionsutskottets betänkande, bet. 2000/01:KU4, bör beslut om\r\n ändringar i utgiftsomr\r\nådesindelningen fattas under våren före det aktuella budgetåret. Utskottet kan\r\nkonstatera att någon ändrin\r\ng såvitt avser överflyttning av anslaget Ombudsmannen mot etnisk diskriminering\r\ninte har besluta av ri\r\nksdagen (se senast bet. 2001/02:KU37). Detta anslag bör därför fortsättningsvis\r\nvara kvar inom utgiftsom\r\nråde 8 Invandrare och flyktingar och inte som Moderaterna föreslår föras över\r\ntill utgiftsområde 14 Arbets\r\nliv.\r\nNär det gäller migrationspolitiken ser utskottet positivt på att\r\nUtlänningsnämnden föreslås få en förstärkning\r\n samt att anslagen Offentligt biträde i utlänningsärenden och Utresor för\r\navvisade och utvisade personer\r\n tillförs ytterligare medel.\r\nUtskottet kan konstatera att antalet asylsökande är av avgörande betydelse för\r\nkostnadernas utveckling i\r\nnom området. Prognosen för antalet asylsökande är dock alltid mycket osäker och\r\nberor i högsta grad på omvär\r\nldsfaktorer. Det är således viktigt men också mycket svårt att göra prognoser\r\növer utvecklingen av i första\r\n hand antalet asylsökande.\r\nAv budgetpropositionen framgår att antalet asylsökande i Sverige de senaste tre\r\nåren har ökat med ca 40\r\n% årligen. Samtidigt anges i propositionen att ett antagande om ett minskat\r\nantal asylsökande bidrar t\r\nill att utgifterna inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar har reviderats\r\n ned 2004-2006. Av pr\r\nopositionen framgår emellertid inte vilket antal asylsökande som regeringen\r\nutgår från vid beräkningen av\r\n ramarna för åren 2004-2006 eller vid förslagen till anslag för 2004.\r\nRiksdagen har tidigare på förslag av utskottet, i samband med behandlingen av\r\nRiksdagens revisorers för\r\nslag rörande bl.a. resursfrågor och en årlig rapport om asylfrågorna\r\n(2001/02:RR16, bet. 2001/02:SfU13),\r\n gjort ett tillkännagivande till regeringen om ett förbättrat underlag för\r\nbedömning av behovet av och ut\r\nnyttjandet av resurser för asylprocessen. Utskottet uttalade därvid att när det\r\ngäller det underlag riks\r\ndagen behöver för att bl.a. ta ställning till kommande resursbehov så bör\r\ninformation lämnas i budgetpropo\r\nsitionen och den skrivelse om asyl- och migrationspolitiken\r\n(migrationsskrivelsen) som regeringen årl\r\nigen i samband med budgetpropositionen lämnar till riksdagen. Utskottet anförde\r\natt den information so\r\nm behövs för att ta ställning till budgeten naturligtvis av regeringen måste\r\nredovisas för riksdagen sena\r\nst i samband med budgetpropositionen.\r\nUtskottet kommer att närmare granska frågan vid beredningen av anslagen för\r\n2004. Utskottet noterar i d\r\netta sammanhang att migrationsskrivelsen samt ytterligare en skrivelse\r\nAsylprocessen - en resultatre\r\ndovisning är aviserade till november i år.\r\nMed dessa påpekanden har utskottet inga invändningar mot regeringens bedömning\r\nav utgifternas storlek o\r\nch föreslår således att ramen för utgiftsområde 8 för budgetåret 2004 fastställs\r\n till 7 005 146 000 kr.ch för\r\nÚ  @Med dessa påpekanden har utskottet inga invändningar mot regeringens\r\nbedömning av utgifternas storlek\r\n och föreslår således att ramen för utgiftsområde 8 för budgetåret 2004\r\nfastställs till 7 005 146 000 kr.raX\r\nú  Ú  @Med dessa påpekanden har utskottet inga invändningar mot regeringens\r\nbedömning av utgifternas storlek\r\n och föreslår således att ramen för utgiftsområde 8 för budgetåret 2004\r\nfastställs till 7 005 146 000 kr.otX\r\nú  Ú  @Med dessa påpekanden har utskottet inga invändningar mot regeringens\r\nbedömning av utgifternas storlek\r\n och föreslår således att ramen för utgiftsområde 8 för budgetåret 2004\r\nfastställs till 7 005 146 000 kr.d X\r\nú   $  °ú  8+\r\n              nslagen för 2004. Utskottet noterar i detta sammanhang att\r\nmigrationsskrivelsen samt ytterligare\r\nen skrivelse Asylprocessen - en resultatredovisning är aviserade till november i\r\n år.et\r\n @Utsk\r\n @t komme\r\nr att närmare granska frågan vid beredningen av anslagen för 2004. Utskottet\r\nnoterar i detta sammanhang\r\n att migrationsskrivelsen samt ytterligare en skrivelse Asylprocessen - en\r\nresultatredovisning är avi\r\nserade till november i år.get    S\"  °ú  H2\r\n                                            t kommer att närmare granska frågan\r\nvid beredningen av anslagen för 2\r\n004. Utskottet noterar i detta sammanhang att migrationsskrivelsen samt\r\nytterligare en skrivelse Asy\r\nlprocessen - en resultatredovisning är aviserade till november i år.e p\r\n  S!  H2\r\n         8+\r\n            kottet, i samband med b\r\nehandlingen av Riksdagens revisorers förslag rörande bl.a. resursfrågor och en\r\nårlig rapport om asylfrågo\r\nrna (2001/02:RR16, bet. 2001/02:SfU13), gjort ett tillkännagivande till\r\nregeringen om ett förbättrat un\r\nderlag för bedömning av behovet av och utnyttjandet av resurser för\r\nasylprocessen. Utskottet uttalade d\r\närvid att när det gäller det underlag riksdagen behöver för att bl.a. ta\r\nställning till kommande resursbeh\r\nov så bör information lämnas i budgetpropositionen och den skrivelse om asyl-\r\noch migrationspolitiken (\r\nmigrationsskrivelsen) som regeringen årligen i samband med budgetpropositionen\r\nlämnar till riksdagen.\r\nUtskottet anförde att den information som behövs för att ta ställning till\r\nbudgeten naturligtvis av rege\r\nringen måste redovisas för riksdagen senast i samband med\r\nbudgetpropositionen.att eS\r\n                            r  @Riksr  @n har ti\r\ndigare på förslag av utskottet, i samband med behandlingen av Riksdagens\r\nrevisorers förslag rörande bl.a\r\n. resursfrågor och en årlig rapport om asylfrågorna (2001/02:RR16, bet.\r\n2001/02:SfU13), gjort ett tillk\r\nännagivande till regeringen om ett förbättrat underlag för bedömning av behovet\r\nav och utnyttjandet av re\r\nsurser för asylprocessen. Utskottet uttalade därvid att när det gäller det\r\nunderlag riksdagen behöver för\r\natt bl.a. ta ställning till kommande resursbehov så bör information lämnas i\r\nbudgetpropositionen och den\r\n skrivelse om asyl- och migrationspolitiken (migrationsskrivelsen) som\r\nregeringen årligen i samband m\r\ned budgetpropositionen lämnar till riksdagen. Utskottet anförde att den\r\ninformation som behövs för att t\r\na ställning till budgeten naturligtvis av regeringen måste redovisas för\r\nriksdagen senast i samband med budgetpropositionen.te haÃ\r\n\r\nUtskottet godtar regeringens förslag till beräkning av utgifterna för budgetåren\r\n 2005 och 2006.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7, Fi240 yrkandena 8 och 9\r\nsamt Fi241 yrkandena\r\n 5 och 7.\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp\r\nPropositionen\r\nUtgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga.\r\nPolitikområdet omfattar sjukpenning,\r\n rehabilitering, närståendepenning, aktivitets- och sjukersättning (f.d.\r\nförtidspension), ersättning vid\r\nhandikapp och arbets- och kroppsskador samt socialförsäkringens administration,\r\ndvs. Riksförsäkringsverk\r\net (RFV) och de allmänna försäkringskassorna. Från och med 2004 ingår\r\nkostnaderna för sysselsättning av vis\r\nsa personer med aktivitets- och sjukersättning i anslaget för aktivitets- och\r\nsjukersättning.\r\nDet nationella mål för att minska ohälsan i arbetslivet som gäller sedan 2003\r\nlyder: Frånvaron från arbets\r\nlivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till\r\n 2008. Parallellt skall\r\n antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Hänsyn skall tas till den\r\ndemografiska utvecklin\r\ngen.\r\nI propositionen föreslås en utgiftsram på 123 981 miljoner kronor för budgetåret\r\n 2004. I förhållande till u\r\ntgiftsramen för 2003 (118 560 miljoner kronor inklusive såväl tilläggsbudget\r\nbeslutad under våren 2003 so\r\nm förslag till tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen) har ramen\r\nökats. Ökningen beror främst\r\npå den beräknade prisutvecklingen och att fler personer beräknas få aktivitets-\r\noch sjukersättning. I förh\r\nållande till beräkningen i 2003 års vårproposition (124 964 miljoner kronor) har\r\n ramen för utgiftsområdet\r\nminskats med 983 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av två motverkande\r\nfaktorer: dels beräknas\r\n utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minska med 2 649 miljoner\r\nkronor till följd av ändrade\r\nantaganden om genomsnittlig ersättningsnivå, dels beräknas utgifterna för\r\nsjukpenning öka med 1 808 miljo\r\nner kronor till följd av en ändrad bedömning av minskningstakten i antalet\r\nsjukpenningdagar.\r\nDen konsekvensberäknade ramen för 2006 beräknas till 134 532 miljoner kronor och\r\n ökar således utgifterna\r\nmed 10 551 miljoner kronor i förhållande till den föreslagna ramen för 2004.\r\nÖkningen beror främst på den b\r\neräknade prisutvecklingen och att fler personer beräknas få aktivitets- och\r\nsjukersättning. Den prelimin\r\nära ramen för budgetåret 2005 beräknas till 129 712 miljoner kronor.\r\nRegeringen framhåller att ett antal åtgärder har genomförts för att minska\r\nohälsan och bryta kostnadsutvec\r\nklingen. Arbetet med regeringens breda åtgärdsprogram i 11 punkter har fortsatt,\r\n och bl.a. har ett nat\r\nionellt mål för att öka hälsan i arbetslivet uppställts. Obligatorisk\r\nredovisning av sjukfrånvaron i årsred\r\novisningar har införts. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att\r\nheltidssjukskrivning undviks\r\n. Avstämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs.\r\nBeslutsunderlagen förbättras. Utbildningen\r\ni försäkringsmedicin förstärks, och försäkringsläkarna blir fler och ges en\r\nförändrad roll. Rehabiliteringsut\r\nredning från arbetsgivaren görs obligatorisk, och tiden med vilande\r\nsjukersättning vid arbete förlängs fr\r\nån ett till två år. Sjukpenningens storlek har sänkts, och sjukpenningen till\r\narbetslösa har justerats så\r\natt den inte skall överstiga den högsta arbetslöshetsersättningen.\r\nSjuklöneperioden har förlängts med 7 dag\r\nar till 21 dagar. Beslut har därvid tagits om att införa ett högkostnadsskydd\r\nför mindre företag. Anställn\r\ningsstöd för långtidssjukskrivna inrättas. Huruvida det finns förutsättningar\r\nför att ge den försäkrade sjuke\r\nrsättning eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning skall utredas\r\nsenast ett år efter sjukanmäl\r\nningsdagen. Vården och försäkringskassorna har fått extra ekonomiska resurser.\r\nArbetet med att förnya den\r\n arbetslivsinriktade rehabiliteringen har kommit i gång.\r\nRegeringen framhåller vidare att de åtgärder som redan genomförts bidrar till\r\natt klara målet att halvera\r\n antalet sjukdagar till 2008. Målet är dock ambitiöst, och det står klart att\r\ndet krävs ytterligare åtgärde\r\nr.\r\nFörutom att fortsätta och fullfölja arbetet med åtgärder inom ramen för\r\nregeringens 11-punktsprogram samt\r\narbeta vidare med de punkter i det s.k. 121-punktsprogrammet som rör hälsan i\r\narbetslivet, avser reger\r\ningen att inom sjukförsäkringsområdet inrikta sina insatser under återstoden av\r\n2003 och under 2004 på fr\r\nämst följande områden: förstärka arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att\r\nminska ohälsan, genomföra en över\r\nsyn av bestämmelserna om indragning och nedsättning av sjukförsäkringsförmåner i\r\n lagen om allmän försäkring,\r\npröva möjligheterna att tidsbegränsa rätten till sjukersättning till längst tre\r\når i taget, fortsätta den te\r\nkniska översynen av reglerna om karensdagen och undersöka möjligheterna att\r\nvidta åtgärder för att öka rättv\r\nisan i regelverket, följa upp och utvärdera effekterna av de åtgärder som vidtas\r\n med anledning av regeri\r\nngens proposition 2002/03:132 om finansiell samordning på\r\nrehabiliteringsområdet, förlänga den befintlig\r\na försöksverk-samheten med lokal finansiell samordning mellan försäkringskassa,\r\nlandsting och kommun (So\r\ncsam) i ytterligare tre år, tillföra medel till ytterligare\r\ninformationsaktiviteter under 2003 riktade\r\n till främst arbetsgivare och vårdgivare om åtgärderna inom sjukförsäkringen för\r\n att minska ohälsan, förändra\r\nsocialförsäkringens administration. Vidare bör åtgärder vidtas mot fusk och\r\nmissbruk, förebyggande arbetsm\r\niljöarbete utvecklas och bättre stöd till och uppföljning av personer med\r\nsjukersättning genomföras.\r\nMotionerna\r\nModeraterna\r\nI motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen med 12 600 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och\r\n2006 med 16 500 respektive\r\n 19 700 miljoner kronor.\r\nMotionärerna framhåller att sjukskrivningarna har fördubblats sedan 1997. Sedan\r\nnågra månader tillbaka öka\r\nr de inte längre. I stället förtidspensioneras människor i allt snabbare takt.\r\nPrognoserna pekar på en oh\r\nållbar utveckling. Det krävs därför att kraftfulla åtgärder sätts in.\r\nMotionärerna anser att sjukskrivningar måste handhas på ett medicinskt\r\ngenomtänkt sätt. I dag bestäms beho\r\nvet och längden av sjukskrivningar ofta av patientens önskemål och inte av\r\nmedicinska överväganden. Sjuks\r\nkrivningsprocessen bör stramas upp och den utbildning i försäkringsmedicin som\r\nregeringen påbörjat påskynd\r\nas. Till utbildningen i försäkringsmedicin anslås därför ytterligare 30 miljoner\r\n kronor.\r\nFörsäkringskassorna bör få utökat ansvar och resurser för sin\r\nrehabiliteringsverksamhet. De bör ta över ansv\r\naret från arbetsgivarna för att rehabiliteringsutredningar kommer till stånd.\r\nUtöver vad regeringen har\r\nföreslagit föreslås en höjning av försäkringskassornas anslag med drygt en halv\r\nmiljard kronor.\r\nGenom att överföra kostnader med anledning av trafikolyckorna till den\r\nobligatoriska trafikskadeförsäkri\r\nngen avlastas sjukförsäkringen.\r\nMotionärerna framhåller vidare att det är nödvändigt att höja självrisken i\r\nsjukförsäkringen. Den sjukpenning\r\ngrundande inkomsten (SGI) bör beräknas på de senaste 24 månaderna.\r\nErsättningsnivån bör sänkas till 75 % av\r\nfull SGI och en andra karensdag införas den åttonde sjukdagen.\r\nDen ökande förtidspensioneringen måste stoppas. Motionärerna motsätter sig att\r\nförsäkringskassan automatisk\r\nt skall pröva förutsättningarna för övergång till sjukersättning efter ett års\r\nsjukdom. I stället föreslås att\r\nsjukpenningen sänks till 65 % av SGI:n fr.o.m. den 361:a sjukdagen.\r\nMotionärerna anser även att den tredje sjuklöneveckan skall avskaffas. Denna har\r\n samma effekt som en sk\r\nattehöjning och medför dessutom att arbetsgivare blir ännu mer återhållsamma med\r\n att anställa arbetskraft\r\ni allmänhet och i synnerhet personer med högre risk att bli sjuka.\r\nSlutligen vill motionärerna ha en återgång till de bevisregler som gällde i\r\narbetsskadeförsäkringen fram t\r\nill juli 2002. Man föreslår vidare att arbetsskadeförsäkringen bryts ut ur\r\nstatsbudgeten och att avgifte\r\nrna anpassas till de risker olika företag skapar. På sikt bör arbetssjukdomarna\r\nsom ingår i arbetsskadef\r\nörsäkringen överföras till sjukpenningförsäkringen och ett obligatorium införas\r\nför arbetsgivare att försäkra\r\narbetsolyckorna på försäkringsmarknaden.\r\nFolkpartiet\r\nI motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen med 2 940 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och\r\n2006 med 8 390 respektive 1\r\n0 590 miljoner kronor.\r\nMotionärerna framhåller att regeringen i flera år för det mesta har stått\r\nhandfallen medan först sjukskriv\r\nningarna och sedan sjukpensionerna ökat. Krisen för sjukförsäkringen har på\r\nnågra få år utvecklats till ett\r\nhot mot hela välfärdssystemet. Kan inte denna utveckling snart vändas till mer\r\nrehabilitering och fler\r\nvägar tillbaka till arbete kommer den att bli en kvarnsten för välfärdspolitiken\r\n under lång tid. Kraftful\r\nla insatser måste således göras för att möjliggöra återgång till arbete i\r\nstället för förtida pensionering. ins\r\nssj ø  \"  @Motionärerna framhåller att regeringen i flera år för det mesta har\r\nstått handfallen medan först sju\r\nkskrivningarna och sedan sjukpensionerna ökat. Krisen för sjukförsäkringen har\r\npå några få år utvecklats til\r\nl ett hot mot hela välfärdssystemet. Kan inte denna utveckling snart vändas till\r\n mer rehabilitering och\r\n fler vägar tillbaka till arbete kommer den att bli en kvarnsten för\r\nvälfärdspolitiken under lång tid. Kr\r\naftfulla insatser måste således göras för att möjliggöra återgång till arbete i\r\nstället för förtida pensionerin\r\ng.kskrivn ø  \"  @Motionärerna framhåller att regeringen i flera år för det mesta\r\n har stått handfallen medan för\r\nst sjukskrivningarna och sedan sjukpensionerna ökat. Krisen för sjukförsäkringen\r\n har på några få år utveckla\r\nts till ett hot mot hela välfärdssystemet. Kan inte denna utveckling snart\r\nvändas till mer rehabiliteri\r\nng och fler vägar tillbaka till arbete kommer den att bli en kvarnsten för\r\nvälfärdspolitiken under lång t\r\nid. Kraftfulla insatser måste således göras för att möjliggöra återgång till\r\narbete i stället för förtida pensi\r\nonering. återst ø  \"  @Motionärerna framhåller att regeringen i flera år för det\r\n mesta har stått handfallen me\r\ndan först sjukskrivningarna och sedan sjukpensionerna ökat. Krisen för\r\nsjukförsäkringen har på några få år ut\r\nvecklats till ett hot mot hela välfärdssystemet. Kan inte denna utveckling snart\r\n vändas till mer rehabi\r\nlitering och fler vägar tillbaka till arbete kommer den att bli en kvarnsten för\r\n välfärdspolitiken under\r\n lång tid. Kraftfulla insatser måste således göras för att möjliggöra återgång\r\ntill arbete i stället för förtida\r\n pensionering.om vidt ø  s   H2\r\n                                8+\r\n                                    av regeringens proposition 2002/03:132 om\r\nfinansiell samordning på rehabi\r\nliteringsområdet, förlänga den befintliga försöksverk-samheten med lokal\r\nfinansiell samordning mellan förs\r\näkringskassa, landsting och kommun (Socsam) i ytterligare tre år, tillföra medel\r\n till ytterligare infor\r\nmationsaktiviteter under 2003 riktade till främst arbetsgivare och vårdgivare om\r\n åtgärderna inom sjukförs\r\näkringen för att minska ohälsan, förändra socialförsäkringens administration.\r\nVidare bör åtgärder vidtas mot f\r\nusk och missbruk, förebyggande arbetsmiljöarbete utvecklas och bättre stöd till\r\noch uppföljning av person\r\ner med sjukersättning genomföras.inges   Ò  @FöruÒ  @att fortsätta och fullfölja\r\n arbetet med åtgärder inom rame\r\nn för regeringens 11-punktsprogram samt arbeta vidare med de punkter i det s.k.\r\n121-punktsprogrammet\r\nsom rör hälsan i arbetslivet, avser regeringen att inom sjukförsäkringsområdet\r\ninrikta sina insatser unde\r\nr återstoden av 2003 och under 2004 på främst följande områden: förstärka\r\narbetsgivarnas ekonomiska drivkra\r\nfter att minska ohälsan, genomföra en översyn av bestämmelserna om indragning\r\noch nedsättning av sjukförsäk\r\nringsförmåner i lagen om allmän försäkring, pröva möjligheterna att tidsbegränsa\r\n rätten till sjukersättning ti\r\nll längst tre år i taget, fortsätta den tekniska översynen av reglerna om\r\nkarensdagen och undersöka möjlig\r\nheterna att vidta åtgärder för att öka rättvisan i regelverket, följa upp och\r\nutvärdera effekterna av de åtg\r\närder som vidtas med anledning av regeringens proposition 2002/03:132 om\r\nfinansiell samordning på reha\r\nbiliteringsområdet, förlänga den befintliga försöksverk-samheten med lokal\r\nfinansiell samordning mellan f\r\nörsäkringskassa, landsting och kommun (Socsam) i ytterligare tre år, tillföra\r\nmedel till ytterligare inf\r\normationsaktiviteter under 2003 riktade till främst arbetsgivare och vårdgivare\r\nom åtgärderna inom sjukf\r\nörsäkringen för att minska ohälsan, förändra socialförsäkringens administration.\r\n Vidare bör åtgärder vidtas mot\r\n fusk och missbruk, förebyggande arbetsmiljöarbete utvecklas och bättre stöd\r\ntill och uppföljning av pers\r\noner med sjukersättning genomföras.ärdsC       H2\r\n                                                  8+\r\n                                                     att fortsätta och fullfölja\r\n arbetet med åtgärder inom ramen\r\nför regeringens 11-punktsprogram samt arbeta vidare med de punkter i det s.k.\r\n121-punktsprogrammet so\r\nm rör hälsan i arbetslivet, avser regeringen att inom sjukförsäkringsområdet\r\ninrikta sina insatser under\r\nåterstoden av 2003 och under 2004 på främst följande områden: förstärka\r\narbetsgivarnas ekonomiska drivkraft\r\ner att minska ohälsan, genomföra en översyn av bestämmelserna om indragning och\r\nnedsättning av sjukförsäkri\r\nngsförmåner i lagen om allmän försäkring, pröva möjligheterna att tidsbegränsa\r\nrätten till sjukersättning till\r\n längst tre år i taget, fortsätta den tekniska översynen av reglerna om\r\nkarensdagen och undersöka möjlighe\r\nterna att vidta åtgärder för att öka rättvisan i regelverket, följa upp och\r\nutvärdera effekterna av de åtgärd\r\ner som vidtas med anledning av regeringens proposition 2002/03:132 om finansiell\r\n samordning på rehabi\r\nliteringsområdet, förlänga den befintliga försöksverk-samheten med lokal\r\nfinansiell samordning mellan förs\r\näkringskassa, landsting och kommun (Socsam) i ytterligare tre år, tillföra medel\r\n till ytterligare infor\r\nmationsaktiviteter under 2003 riktade till främst arbetsgivare och vårdgivare om\r\n åtgärderna inom sjukförs\r\näkringen för att minska ohälsan, förändra socialförsäkringens administration.\r\nVidare bör åtgärder vidtas mot f\r\nusk och missbruk, förebyggande arbetsmiljöarbete utvecklas och bättre stöd till\r\noch uppföljning av person\r\ner med sjukersättning genomföras.ch bÓ   C   è=\r\n                                                8+\r\n                                                   ionellt mål för att öka\r\nhälsan i arbetslivet uppställts. Oblig\r\natorisk redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningar har införts. Precisionen\r\n vid sjukskrivning skal\r\nl öka genom att heltidssjukskrivning undviks. Avstämningsmöten med den\r\nförsäkrade och berörda parter införs\r\n. Beslutsunderlagen förbättras. Utbildningen i försäkringsmedicin förstärks, och\r\n försäkringsläkarna blir fler\r\n och ges en förändrad roll. Rehabiliteringsutredning från arbetsgivaren görs\r\nobligatorisk, och tiden med\r\n vilande sjukersättning vid arbete förlängs från ett till två år. Sjukpenningens\r\n storlek har sänkts, och sj\r\nukpenningen till arbetslösa har justerats så att den inte skall överstiga den\r\nhögsta arbetslöshetsersättni\r\nngen. Sjuklöneperioden har förlängts med 7 dagar till 21 dagar. Beslut har\r\ndärvid tagits om att införa et\r\nt högkostnadsskydd för mindre företag. Anställningsstöd för långtidssjukskrivna\r\ninrättas. Huruvida det finns\r\n förutsättningar för att ge den försäkrade sjukersättning eller\r\naktivitetsersättning i stället för sjukpennin\r\ng skall utredas senast ett år efter sjukanmälningsdagen. Vården och\r\nförsäkringskassorna har fått extra eko\r\nnomiska resurser. Arbetet med att förnya den arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen har kommit i gång.ra\r\n steó!  c   °ú  H2\r\n                   en framhåller att ett antal åtgärder har genomförts för att\r\nminska ohälsan och bryta kostnadsutv\r\necklingen. Arbetet med regeringens breda åtgärdsprogram i 11 punkter har\r\nfortsatt, och bl.a. har ett n\r\nationellt mål för att öka hälsan i arbetslivet uppställts. Obligatorisk\r\nredovisning av sjukfrånvaron i årsr\r\nedovisningar har införts. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att\r\nheltidssjukskrivning undvi\r\nks. Avstämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs.\r\nBeslutsunderlagen förbättras. Utbildninge\r\nn i försäkringsmedicin förstärks, och försäkringsläkarna blir fler och ges en\r\nförändrad roll. Rehabiliterings\r\nutredning från arbetsgivaren görs obligatorisk, och tiden med vilande\r\nsjukersättning vid arbete förlängs\r\nfrån ett till två år. Sjukpenningens storlek har sänkts, och sjukpenningen till\r\narbetslösa har justerats\r\nså att den inte skall överstiga den högsta arbetslöshetsersättningen.\r\nSjuklöneperioden har förlängts med 7 d\r\nagar till 21 dagar. Beslut har därvid tagits om att införa ett högkostnadsskydd\r\nför mindre företag. Anstäl\r\nlningsstöd för långtidssjukskrivna inrättas. Huruvida det finns förutsättningar\r\nför att ge den försäkrade sju\r\nkersättning eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning skall utredas\r\nsenast ett år efter sjukan\r\nmälningsdagen. Vården och försäkringskassorna har fått extra ekonomiska\r\nresurser. Arbetet med att förnya d\r\nen arbetslivsinriktade rehabiliteringen har kommit i gång.ll ber«   »   H2\r\n                                                                           8+\r\niktas på att undersöka möjlighete\r\nrna att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen.\r\nUppföljningen av förmån av fri p\r\narkering kommer att skärpas.   s\r\n\r\nMotionärerna anser att en avsevärd uppstramning bör ske av förfarandet vid\r\nsjukskrivningar. De bestämmels\r\ner som styr hur sjukintyg får skrivas, och av vem de får skrivas, skall ses\r\növer. Det måste även förhindra\r\ns att sjukförsäkringen missbrukas med sjukintyg som i själva verket inte\r\nbetingas av arbetsoförmåga utan\r\nav andra arbetsmarknadsskäl.\r\nVidare framhåller motionärerna att Folkpartiet har föreslagit en ny lag om\r\nfinansiell samordning. Med d\r\nenna  modell skapas ett stort utrymme för många slag av lokalt samarbete för att\r\n korta ned sjukskrivnin\r\ngar, få bort väntetider och rehabilitera människor till arbete.\r\nSjukförsäkringspengar skall få användas för\r\natt genom aktiva insatser minska statens kostnader och ge människor hjälp\r\nsnabbare.\r\nVidare bör en rehabiliteringsgaranti införas så att alla sjukskrivningar som kan\r\n bli långvariga snabbt l\r\neder till prövning av rehabiliteringsbehovet av en annan läkare än den som först\r\n sjukskrev.\r\nFör att möjliggöra ett betydligt mer aktivt rehabiliteringsarbete och en bred\r\nanvändning av finansiell s\r\namordning med främst sjukvården tillförs försäkringskassorna 500 miljoner kronor\r\n per år. Därutöver ges 50 mi\r\nljoner kronor till ökade resurser för bättre kontroll och åtgärder mot\r\nfelaktigheter och socialförsäkringsb\r\nedrägerier.\r\nMotionärerna föreslår även att en storskalig försöksverksamhet skall genomföras\r\nunder perioden 2005-2007, i\r\nnnebärande att landstingen ges ekonomiska incitament att minska\r\nsjukskrivningarna genom att tilldelas\r\n ökade statsbidrag men samtidigt få ett betalningsansvar för 20 % av\r\nsjukpenningkostnaderna.\r\nMotionärerna anser att beslutet att införa en tredje sjuklönevecka har varit\r\nolyckligt och kräver att de\r\nt upphävs. Beslutet motverkar nyanställningar, försvårar för dem som är lite\r\nsvagare på arbetsmarknaden att\r\n bli anställda och ökar de direkta kostnaderna för företagen. Samtidigt finns\r\ndet inget som talar för att\r\n den totala sjukfrånvaron skulle påverkas nämnvärt. Det är långtidssjukskrivning\r\n och övergång i sjukersättnin\r\ng som är det stora problemet.\r\nSlutligen anser motionärerna att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas\r\ngenom att motortrafikolycko\r\nrnas del av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska\r\ntrafikförsäkringen och genom att arbe\r\ntsolycks-fallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk\r\nförsäkring. På längre sikt bör en\r\ngenomgripande socialförsäkringsreform genomföras, med ledning av bland annat\r\nerfarenheterna från pension\r\nsreformen.\r\nKristdemokraterna\r\nI motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen med 4 835 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och\r\n2006 med 10 125 respektive\r\n14 410 miljoner kronor.\r\nMotionärerna pekar på att nästan var sjätte svensk i arbetsför ålder är\r\nsjukskriven eller förtidspensionerad\r\n. Socialdemokraterna har haft mer än fem år på sig att göra något åt den\r\ndramatiska utvecklingen. Trots de\r\ntta har regeringen fortfarande inte presterat någon trovärdig strategi för hur\r\nden negativa utvecklinge\r\nn skall brytas. Med nuvarande politik hotas den svenska välfärdsstaten i sina\r\ngrundvalar eftersom allt\r\n färre kommer att tvingas försörja allt fler. Det måste därför ske ett\r\ntrendbrott så att utvecklingen vänds.\r\n\r\nMotionärerna anser att rehabiliteringen har varit eftersatt och föreslår därför\r\natt den nya rehabiliterin\r\ngsförsäkring som föreslås i kommittébetänkande SOU 2000:78 i alla väsentliga\r\nhuvuddrag bör genomföras från den\r\n 1 januari 2004 med en utbyggnad den 1 januari 2005. En ökad totalkostnad under\r\ndet första året reforme\r\nn genomförs balanseras åren därefter med en nettovinst i form av lägre\r\nutbetalningar av sjukpenning och\r\nförtidspension.\r\nDet fasta ersättningssystemet i sjukförsäkringen bör ersättas med en\r\nindividanpassad ersättningsnivå mellan\r\n 25-100 %. Motionärerna vill även tydliggöra läkarnas ansvar, ge utbildningen i\r\nförsäkringsmedicin en star\r\nkare ställning i läkarutbildningen och ge försäkringsläkarna en fördjupad\r\nvidareutbildning.\r\nVidare bör information ges till allmänheten om sjukförsäkringens syfte.\r\nSocialförsäkringsadministrationen bör tillföras ytterligare medel dels för att\r\nöka kvaliteten och korta ha\r\nndläggningstiderna, dels för att öka kontrollen av felutnyttjande, dels för att\r\nompröva äldre beviljade ak\r\ntivitets- och sjukersättningar. För detta ändamål vill motionärerna tillföra RFV\r\n samt försäkringskassorna 10\r\n0 miljoner kronor år 2004, 150 miljoner kronor år 2005 samt 200 miljoner kronor\r\når 2006.\r\nEn återgång till en sjuklöneperiod på 14 dagar medför att aktuellt anslag\r\ntillförs 1 600 miljoner kronor 2\r\n004.\r\nFör att finansiera ökade satsningar på vård och omsorg föreslås två karensdagar\r\nmed ett fortsatt högriskskyd\r\nd på 10 dagar per år. Arbetsgivarnas minskade kostnader regleras med en\r\nmarginell höjning av arbetsgiva\r\nravgifterna.\r\nErsättningsnivån i sjukförsäkringen bör höjas till 80 % och SGI:n beräknas på\r\nsnittinkomsten under de två sen\r\naste åren. Skattepliktiga förmåner samt semesterersättning skall även vara\r\nSGI-grundande.\r\nVidare förespråkar motionärerna en ny modell av trafikförsäkring där samtliga\r\npersonskadekostnader i samba\r\nnd med trafikolyckor förs över till denna försäkring. Därmed avlyfts det\r\noffentliga kostnader på ca 4 milj\r\narder kronor. Den besparing som uppstår återförs till trafikanterna genom sänkt\r\ninkomstskatt.\r\nMöjligheten att privatisera dagens arbetsskadeförsäkring bör utredas och\r\ndärigenom ge ekonomiska incitame\r\nnt för företagen att satsa mer på förebyggande åtgärder efter principen ju\r\nsäkrare en arbetsplats är desto l\r\nägre premie.\r\nSlutligen vill motionärerna avskaffa dagens system med förhandlingar och avtal\r\nför kommunplacering av f\r\nlyktingar och föreslår i stället att en utvecklingspeng införs som följer\r\nindividen och denna skall admin\r\nistreras av RFV. För denna administration utökas RFV:s anslag med 10 miljoner\r\nkronor år 2004 och 25 mil\r\njoner kronor år 2005 respektive 2006.\r\nCenterpartiet\r\nI motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens förslag - en\r\nminskning av utgiftsramen\r\n med 7 244 miljoner kronor för budgetåret 2004 och för åren 2005 och 2006 med 12\r\n 059 respektive 16 549 m\r\niljoner kronor.\r\nMotionärerna framhåller att sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna de senaste\r\n sex åren har ökat dramati\r\nskt och utgör ett av de största hindren för Sveriges ekonomiska utveckling.\r\nKostnaderna för sjukförsäkring\r\nen tenderar att stabiliseras på en historisk rekordnivå. Den samlade\r\nohälsorelaterade arbetsfrånvaron fo\r\nrtsätter emellertid att öka beroende på att fler förtidspensioneras.\r\nMotionärerna vill införa en samordnad arbetslivsförsäkring som ersätter dagens\r\nsjuk- och arbetslöshetsförsäk\r\nringar och som förtydligar arbetslinjen.\r\nVidare föreslår motionärerna att sjukpenning växlas mot\r\nrehabiliteringsersättning och rehabiliteringsstöd.\r\n Till rehabiliteringsinsatser anslås 2,6 miljarder kronor 2004, 2,7 miljarder\r\nkronor 2005 och 2,9 mil\r\njarder kronor 2006, varav en halv miljard per år skall avse rehabilitering av\r\npsykiskt sjuka och pers\r\noner med svår social problematik.\r\nMotionärerna förespråkar att en rehabiliteringsgaranti införs. Den enskilde\r\nskall ha rätt till en kontakt\r\nperson som samordnar rehabiliteringsinsatserna och lotsar mellan de olika\r\naktörerna i rehabiliterings\r\nplanen. Om garantin inte uppfylls skall den sjukskrivne ha möjlighet att inom\r\nvissa ramar få kostnadst\r\näckning för adekvata rehabiliteringstjänster som kan köpas av t.ex. privata\r\naktörer. Mindre företag skall\r\nhelt undantas från skyldigheten att genomföra rehabiliteringsutredningar.\r\nMotionärerna framhåller vidare att ett generöst regelverk för finansiell\r\nsamordning ökar möjligheterna til\r\nl bättre diagnos och effektivare rehabilitering.\r\nBeträffande arbetsgivarens sjuklöneansvar anser motionärerna att det är antalet\r\nanställda som skall avgöra\r\n omfattningen av detta ansvar, efter principen att t.ex. fem anställda motsvarar\r\n fem sjuklönedagar per\r\n anställd upp till maximalt 30 dagar. Likformig nedsättning av\r\narbetsgivaravgifterna kommer att ge en\r\nviss överkompensation åt småföretagare.\r\nSGI föreslås beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna före\r\n sjukskrivningsperiodens i\r\nnledning och karensdagen bör motsvara en hel dags arbete oavsett vid vilken\r\ntidpunkt på dagen som sjuk\r\nfallet inleds. Grundnivån i sjukpenningen skall höjas till 200 kr. Företagare\r\nskall ha samma rätt som an\r\nställda till sjukpenning.\r\nSjuk- och aktivitetsersättning skall bara beviljas om arbetsförmågan av\r\nmedicinska eller psykiatriska s\r\nkäl bedöms förhindra återgång till arbete eller studier. Även dessa personer\r\nskall ha tillgång till rehabil\r\niteringsinsatser. Flexibla ersättningsnivåer bör införas.\r\nSlutligen vill motionärerna att bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen\r\nåterställs.\r\nUtskottets bedömning\r\nUtskottet har att ta ställning till dels förslag till utgiftsram för budgetåret\r\n2004, dels förslag till b\r\neräkning av utgifterna för budgetåren 2005 och 2006. Förslagen redovisas i\r\ntabellen nedan. Beloppen ange\r\ns i miljoner kronor.\r\n\r\nÅr      Regeringen      m       fp      kd      c\r\n2004  2005  2006        123 981  129 712  134 532       - 12 600  - 16 500  - 19\r\n 700    -2 940  -8 3\r\n90  -10 590  -4 835  -10 125  -14 410        - 7 244  - 12 059  - 16 549\r\n\r\nSjukfrånvaron och kostnaderna härför har ökat dramatiskt under senare år. Det är\r\n särskilt de långa sjukfalle\r\nn (365 dagar eller mer) som har ökat. Även antalet personer med aktivitets- och\r\nsjukersättning (tidigar\r\ne förtidspension) ökar.\r\nEn första avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa har gjorts i\r\nbudgetpropositionen. Avstämningen\r\navser i första hand utvecklingen av från sjukförsäkringen ersatta nettodagar\r\nunder 2003. Härvid noteras a\r\ntt de senaste årens utveckling mot alltfler sjukskrivningar har vänt under det\r\nsenaste halvåret. Såväl an\r\ntalet ersatta nettodagar som antalet sjukfall har minskat under 2003. Regeringen\r\n räknar med en viss f\r\nortsatt nedgång under hösten och även under nästa år. Nedgången gäller i första\r\nhand sjukfall som är kortare\r\nän ett år. Andelen deltidssjukskrivningar har ökat. Detta kan tyda på att\r\naktörerna - den sjukskrivne, för\r\nsäkringens administration, arbetsgivare och läkare - nu verkar på ett mer aktivt\r\n sätt än tidigare för att\r\nden sjukskrivne skall kunna ta till vara arbetsförmågan och återgå till arbete\r\npå deltid. Vidare framhålle\r\nr regeringen att sjukfall som överstiger ett år fortsätter att öka, särskilt de\r\nsjukfall som pågått längre än\r\n två år. Kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna och svarar för cirka\r\n två tredjedelar av alla s\r\njukskrivningsdagar. Dagens sjukskrivningsnivå för män är inte särskilt hög i ett\r\n långt tidsperspektiv, meda\r\nn skillnaderna mellan kvinnor och män tenderar att öka. Kvinnor är mer\r\nsjukskrivna än män oavsett om man\r\ntar hänsyn till ålder, utbildning, familjetyp eller bransch. Sjukskrivningarna\r\nhar under lång tid varit\r\n och är i växande grad en jämställdhetsfråga. Yrken och sektorer inom framför\r\nallt den primärkommunala sekt\r\norn har en förhållandevis hög sjukskrivning - även om man tar hänsyn till\r\nålders- och könssammansättningen.\r\nDet finns även regionala skillnader. Regioner med hög arbetslöshet har ofta även\r\n en hög andel sjukskrivna\r\n och personer med aktivitets- och sjukersättning.\r\nEnligt uppgift från RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003\r\nersättning i form av sjukpenni\r\nng till 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002.\r\n De riktigt korta sjuk\r\nfallen visade en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda\r\narbetsgivarperioden. Den minskning av\r\n kostnaderna för sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september,\r\n 111 miljoner kronor. Ko\r\nstnaderna för sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än\r\nmotsvarande tid föregående år.\r\nOmkring 30 % av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som\r\nunder hösten/vintern 2002/\r\n03 successivt ökat från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad.\r\nAv de sjukskrivna i slutet\r\n av juli 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler\r\nän månaden innan och 17 8\r\n00 fler än i juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat\r\npågående sjukfall (47,8 %)\r\ni slutet av juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var\r\n40,7 % av de pågående sjukfa\r\nllen så långa. Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 %\r\nmän. Antalet personer som\r\n varit sjukskrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli\r\n2003 med 15 900 person\r\ner, eller 15,7 %. Under årets första nio månader har antalet dagar med\r\nersättning varit något lägre än unde\r\nr motsvarande tid föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar\r\nsjukpenning har betalats ut,\r\n en minskning med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om\r\nkostnaderna i september li\r\ngger under förra årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio\r\n månader totalt ökat. Kostna\r\nderna uppgick till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med\r\n motsvarande tid förra åre\r\nt. Antalet personer med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet\r\nav september hade drygt\r\n494 600 personer ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med\r\nsamma tid förra året. Kostn\r\naderna för sjukersättning under årets första nio månader uppgick till 43,5\r\nmiljarder kronor, en ökning med\r\n 17,4 % jämfört med samma tid förra året.\r\nEnligt utskottets mening finns det indikationer på att kostnaderna för\r\nsjukskrivningarna är på väg att vän\r\nda. Kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning stiger dock, och de\r\nsammantagna kostnaderna stiger\r\noroväckande. Utvecklingen på området är således fortfarande mycket allvarlig.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU10,\r\nkonstaterat att orsakerna till\r\nden kraftigt ökande sjukfrånvaron är komplex och att någon enkel lösning på\r\nproblemet inte står att finna.k\r\nú  Ú  @Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU10,\r\nkonstaterat att orsakerna til\r\nl den kraftigt ökande sjukfrånvaron är komplex och att någon enkel lösning på\r\nproblemet inte står att finna\r\n.Xú  Ú  @Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU10,\r\nkonstaterat att orsakerna t\r\nill den kraftigt ökande sjukfrånvaron är komplex och att någon enkel lösning på\r\nproblemet inte står att fin\r\nna.Xú  Ú  @Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande\r\n2002/03:SfU10, konstaterat att orsakerna\r\n till den kraftigt ökande sjukfrånvaron är komplex och att någon enkel lösning\r\npå problemet inte står att f\r\ninna.Xú  ,  °ú  8+\r\n                     stiger oroväckande. Utvecklingen på området är således\r\nfortfarande mycket allvarlig.re £   +\r\n89\r\n H2\r\n    tskottets mening finns det indikationer på att kostnaderna för\r\nsjukskrivningarna är på väg att vända.\r\nKostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning stiger dock, och de sammantagna\r\nkostnaderna stiger orov\r\näckande. Utvecklingen på området är således fortfarande mycket allvarlig.nskË\r\n*\r\n @Enli*\r\n @tskottets menin\r\ng finns det indikationer på att kostnaderna för sjukskrivningarna är på väg att\r\nvända. Kostnaderna för sjuk\r\n- och aktivitetsersättning stiger dock, och de sammantagna kostnaderna stiger\r\noroväckande. Utvecklinge\r\nn på området är således fortfarande mycket allvarlig.andó   Ë)  °ú  H2\r\n                                                                       tskottets\r\n mening finns det indikatione\r\nr på att kostnaderna för sjukskrivningarna är på väg att vända. Kostnaderna för\r\nsjuk- och aktivitetsersättni\r\nng stiger dock, och de sammantagna kostnaderna stiger oroväckande. Utvecklingen\r\npå området är således for\r\ntfarande mycket allvarlig.l 4+\r\n  £(  H2\r\n         8+\r\n            onor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året. erik\r\nj\r\n@Enlij  @ppgift från RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003\r\nersättning i form av sjukpenning\r\n till 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002.\r\nDe riktigt korta sjukfa\r\nllen visade en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda\r\narbetsgivarperioden. Den minskning av k\r\nostnaderna för sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september,\r\n111 miljoner kronor. Kost\r\nnaderna för sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än\r\nmotsvarande tid föregående år. Om\r\nkring 30 % av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som under\r\n hösten/vintern 2002/03\r\n successivt ökat från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad. Av\r\nde sjukskrivna i slutet a\r\nv juli 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler än\r\nmånaden innan och 17 800\r\n fler än i juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat\r\npågående sjukfall (47,8 %) i\r\nslutet av juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var\r\n40,7 % av de pågående sjukfall\r\nen så långa. Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 %\r\nmän. Antalet personer som v\r\narit sjukskrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli\r\n2003 med 15 900 personer\r\n, eller 15,7 %. Under årets första nio månader har antalet dagar med ersättning\r\nvarit något lägre än under\r\nmotsvarande tid föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar\r\nsjukpenning har betalats ut, e\r\nn minskning med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om\r\nkostnaderna i september ligg\r\ner under förra årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio\r\nmånader totalt ökat. Kostnade\r\nrna uppgick till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med\r\nmotsvarande tid förra året.\r\n Antalet personer med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av\r\nseptember hade drygt 49\r\n4 600 personer ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med\r\nsamma tid förra året. Kostnad\r\nerna för sjukersättning under årets första nio månader uppgick till 43,5\r\nmiljarder kronor, en ökning med 1\r\n7,4 % jämfört med samma tid förra året. ågaÓ   ë   °ú  H2\r\n                                                          ppgift från RFV i\r\noktober 2003 utbetalades under sept\r\nember 2003 ersättning i form av sjukpenning till 315 200 personer, vilket var\r\ndrygt 10 400 färre än und\r\ner september 2002. De riktigt korta sjukfallen visade en minskning på 10 000 som\r\n en följd av den förläng\r\nda arbetsgivarperioden. Den minskning av kostnaderna för sjukpenning som\r\nnoterades för augusti fortsätt\r\ner för september, 111 miljoner kronor. Kostnaderna för sjukpenning hittills i år\r\n är dock 319 miljoner kr\r\nonor högre än motsvarande tid föregående år. Omkring 30 % av sjukskrivningarna\r\när sjukskrivningar på deltid\r\n. Andelen, som under hösten/vintern 2002/03 successivt ökat från 23 %, har under\r\n de senaste månaderna va\r\nrit oförändrad. Av de sjukskrivna i slutet av juli 2003 hade 135 300 varit\r\nsjukskrivna i mer än 1 år. De\r\nt var 1 200 fler än månaden innan och 17 800 fler än i juli 2002. Det senare är\r\nen ökning med 15,1 %. Nära\r\n nog vartannat pågående sjukfall (47,8 %) i slutet av juli 2003 hade pågått\r\nlängre än 1 år. Vid motsvarande\r\n tid 2002 var 40,7 % av de pågående sjukfallen så långa. Av de\r\nlångtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % k\r\nvinnor och 35 % män. Antalet personer som varit sjukskrivna kortare tid än ett\r\nhalvår minskade mellan j\r\nuli 2002 och juli 2003 med 15 900 personer, eller 15,7 %. Under årets första nio\r\n månader har antalet da\r\ngar med ersättning varit något lägre än under motsvarande tid föregående år.\r\nErsättning för drygt 69 miljoner\r\n nettodagar sjukpenning har betalats ut, en minskning med 2,2 miljoner dagar\r\n(3,0 %) jämfört med föregåe\r\nnde år. Även om kostnaderna i september ligger under förra årets så har\r\nkostnaderna för sjukpenning under\r\nårets första nio månader totalt ökat. Kostnaderna uppgick till 34,3 miljarder\r\nkronor. Det är en ökning med\r\n 0,9 % jämfört med motsvarande tid förra året. Antalet personer med\r\nsjukersättning/aktivitetsersättning ha\r\nr ökat. I slutet av september hade drygt 494 600 personer ersättning. Det är en\r\nökning med 2 400 eller 0\r\n,5 % jämfört med samma tid förra året. Kostnaderna för sjukersättning under\r\nårets första nio månader uppgick\r\ntill 43,5 miljarder kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra\r\nåret.kvink   j  @Enlij  @ppgift f\r\nrån RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003 ersättning i form av\r\nsjukpenning till 315 200\r\npersoner, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002. De riktigt\r\nkorta sjukfallen visade en\r\n minskning på 10 000 som en följd av den förlängda arbetsgivarperioden. Den\r\nminskning av kostnaderna för\r\nsjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september, 111 miljoner\r\nkronor. Kostnaderna för sju\r\nkpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än motsvarande tid\r\nföregående år. Omkring 30 % av\r\nsjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som under\r\nhösten/vintern 2002/03 successivt öka\r\nt från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad. Av de sjukskrivna\r\ni slutet av juli 2003 ha\r\nde 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler än månaden innan\r\noch 17 800 fler än i juli\r\n 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat pågående sjukfall\r\n(47,8 %) i slutet av juli\r\n 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var 40,7 % av de\r\npågående sjukfallen så långa. Av\r\nde långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 % män. Antalet\r\npersoner som varit sjukskriv\r\nna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli 2003 med 15 900\r\npersoner, eller 15,7 %\r\n. Under årets första nio månader har antalet dagar med ersättning varit något\r\nlägre än under motsvarande ti\r\nd föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar sjukpenning har\r\nbetalats ut, en minskning me\r\nd 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om kostnaderna i\r\nseptember ligger under förra\r\nårets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio månader totalt\r\nökat. Kostnaderna uppgick ti\r\nll 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med motsvarande tid\r\n förra året. Antalet perso\r\nner med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av september hade\r\n drygt 494 600 personer\r\n ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med samma tid förra\r\nåret. Kostnaderna för sjuker\r\nsättning under årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder kronor, en\r\nökning med 17,4 % jämfört me\r\nd samma tid förra året. DetÓ       H2\r\n                                      8+\r\n                                         onala skillnader. Regioner med hög\r\narbetslöshet har ofta även en hög and\r\nel sjukskrivna och personer med aktivitets- och sjukersättning. Û       ¨M\r\n                                                                           8+\r\n                                                                              an\r\n och bryta kostnadsutveckling\r\nen. Arbetet med regeringens breda åtgärdsprogram i 11 punkter har fortsatt, och\r\nbl.a. har ett nationel\r\nlt mål för att öka hälsan i arbetslivet uppställts. Obligatorisk redovisning av\r\nsjukfrånvaron i årsredovisn\r\ningar har införts. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att\r\nheltidssjukskrivning undviks. Avs\r\ntämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs. Beslutsunderlagen\r\nförbättras. Utbildningen i förs\r\näkringsmedicin förstärks, och försäkringsläkarna blir fler och ges en förändrad\r\nroll. Rehabiliteringsutredni\r\nng från arbetsgivaren görs obligatorisk, och tiden med vilande sjukersättning\r\nvid arbete förlängs från ett\r\n till två år. Sjukpenningens storlek har sänkts, och sjukpenningen till\r\narbetslösa har justerats så att d\r\nen inte skall överstiga den högsta arbetslöshetsersättningen. Sjuklöneperioden\r\nhar förlängts med 7 dagar ti\r\nll 21 dagar. Beslut har därvid tagits om att införa ett högkostnadsskydd för\r\nmindre företag. Anställningss\r\ntöd för långtidssjukskrivna inrättas. Huruvida det finns förutsättningar för att\r\n ge den försäkrade sjukersättn\r\ning eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning skall utredas senast\r\nett år efter sjukanmälnings\r\ndagen. Vården och försäkringskassorna har fått extra ekonomiska resurser.\r\nArbetet med att förnya den arbe\r\ntslivsinriktade rehabiliteringen har kommit i gång.ll ber«   »   H2\r\n                                                                    8+\r\n                                                                       iktas på\r\natt undersöka möjligheterna att\r\n tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen\r\nav förmån av fri parkerin\r\ng kommer att skärpas.   ³   j  @Enlij  @ppgift från RFV i oktober 2003\r\nutbetalades under september 2003 ersättning\r\n i form av sjukpenning till 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än\r\nunder september 2002. D\r\ne riktigt korta sjukfallen visade en minskning på 10 000 som en följd av den\r\nförlängda arbetsgivarperiod\r\nen. Den minskning av kostnaderna för sjukpenning som noterades för augusti\r\nfortsätter för september, 111\r\n miljoner kronor. Kostnaderna för sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner\r\n kronor högre än motsvara\r\nnde tid föregående år. Omkring 30 % av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på\r\ndeltid. Andelen, som under\r\n hösten/vintern 2002/03 successivt ökat från 23 %, har under de senaste\r\nmånaderna varit oförändrad. Av de\r\nsjukskrivna i slutet av juli 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år.\r\nDet var 1 200 fler än m\r\nånaden innan och 17 800 fler än i juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %.\r\n Nära nog vartannat pågåend\r\ne sjukfall (47,8 %) i slutet av juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid\r\nmotsvarande tid 2002 var 40,7 %\r\n av de pågående sjukfallen så långa. Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var\r\n65 % kvinnor och 35 % män.\r\nAntalet personer som varit sjukskrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan\r\n juli 2002 och juli 20\r\n03 med 15 900 personer, eller 15,7 %. Under årets första nio månader har antalet\r\n dagar med ersättning va\r\nrit något lägre än under motsvarande tid föregående år. Ersättning för drygt 69\r\nmiljoner nettodagar sjukpenn\r\ning har betalats ut, en minskning med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med\r\nföregående år. Även om kostna\r\nderna i september ligger under förra årets så har kostnaderna för sjukpenning\r\nunder årets första nio månade\r\nr totalt ökat. Kostnaderna uppgick till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning\r\nmed 0,9 % jämfört med mot\r\nsvarande tid förra året. Antalet personer med\r\nsjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av s\r\neptember hade drygt 494 600 personer ersättning. Det är en ökning med 2 400\r\neller 0,5 % jämfört med samma\r\n tid förra året. Kostnaderna för sjukersättning under årets första nio månader\r\nuppgick till 43,5 miljarder\r\nkronor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    ,\r\n\r\nI propositionen anges även att det är flera faktorer som samspelar såsom hårdare\r\n krav i arbetslivet vilk\r\net bl.a. medfört sämre psykosocial arbetsmiljö, brister i försäkringskassornas\r\noch arbetsgivarnas rehabil\r\niteringsarbete, väntetider inom hälso- och sjukvården, ändrade attityder till\r\nsjukskrivning, en åldrande\r\narbetskraft samt bristande incitament för arbetsgivare, hälso- och sjukvård och\r\nsjukskrivna att motverk\r\na sjukfrånvaro. Utskottet har även lyft fram andra faktorer (jfr bet.\r\n2002/03:SfU:10) såsom ersättningss\r\nystemens utformning, den ökande förvärvsfrekvensen bland kvinnor kombinerat med\r\natt männen inte tar sin\r\ndel av ansvaret för barn och hem samt läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen,\r\nkonjunkturläget och verk\r\nningar av sanering av statsfinanserna som ägde rum under 1990-talet.\r\nUtredningen om analys av hälsa och arbete (AHA-utredningen), som bl.a. haft i\r\nuppdrag att redovisa ut\r\nvecklingen av hälsa och ohälsa i arbetslivet, har i sitt delbetänkande\r\nKunskapsläge sjukförsäkringen (SOU\r\n2002:62) lyft fram förändringar i ålderssammansättning, administrativa\r\ntillkortakommanden och förändringar\r\n i förtidspensionssystemet som förklaringsfaktorer. Utskottet noterar att\r\nregeringen i budgetpropositi\r\nonen angett att möjligheterna till förändringar i regler för att öka de äldres\r\ndrivkrafter och möjligheter\r\natt fortsätta förvärvsarbeta skall ses över.\r\nVidare pekar utredningen på en mer komplex faktor. Under 1990-talet har\r\narbetslivet blivit mer pressa\r\nt och det psykiska välbefinnandet har minskat. Utredningen framför hypotesen att\r\n något har hänt i samspe\r\nlet mellan individ, arbetsplats och läkare. Sjukskrivning har blivit ett alltmer\r\n accepterat sätt att h\r\nantera press och påfrestningar som drabbar människor i deras liv.\r\nRegeringen har i propositionen framhållit att det krävs åtgärder på en rad\r\nområden och att åtgärderna måste f\r\nöljas noga och löpande förbättras. Utskottet som vid flera tillfällen uttryckt\r\nsamma uppfattning (jfr exe\r\nmpelvis bet. 2002/03:SfU10) delar således denna bedömning.\r\nBeträffande rehabilitering kan allmänt sägas att det är viktigt att denna kommer\r\n i gång så snart som möjlig\r\nt. Utskottet noterar att det fr.o.m. den 1 juli 2003 föreligger en obligatorisk\r\nskyldighet för arbetsg\r\nivare att göra rehabiliteringsutredningar som skall lämnas till\r\nförsäkringskassan senast när sjukfallet p\r\någått i åtta veckor, vilket således medför att rehabilitering underlättas.\r\nVidare inrättas i syfte att underlätta för långtidssjukskrivna att åter komma i\r\narbete en tidsbegränsad su\r\nbvention av lönen för de långtidssjukskrivna som får en anställning hos en annan\r\n arbetsgivare. Stödet skal\r\nl gälla de långtidssjukskrivna vars arbetsgivares rehabiliteringsansvar har\r\növerförts till försäkringskass\r\nan.\r\nDärtill lämnade Arbetsmarknadsstyrelsen och RFV före sommaren på regeringens\r\nuppdrag ett principförslag o\r\nm inrättande av en ny permanent verksamhet inom Arbetsmarknadsverket för att\r\neffektivt stödja sjukskriv\r\nna så att de kan komma tillbaka i arbete. Det skall främst vara stöd i samband\r\nmed anställning och prakt\r\nik i arbetslivet, men också vägledning och andra insatser för dem som behöver\r\nbyta arbete. Till exempel\r\nföreslås ett nytt anställningsstöd, rätt till tjänstledighet för den sjukskrivne\r\n anställde, stöd till utbildn\r\ning och högriskskydd för arbetsgivare. Regeringen bereder frågan vidare innan\r\nställning tas till ett gen\r\nomförande.\r\nUtskottet noterar att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen således håller på\r\n att utvecklas. Enligt\r\nregeringen får drygt 60 % av de personer som varit föremål för sådan\r\nrehabilitering tillbaka arbetsförmågan\r\n helt eller delvis.\r\nEn annan betydelsefull åtgärd är den finansiella samordning inom\r\nrehabiliteringsområdet mellan lokala oc\r\nh regionala aktörer i form av försäkringskassa, landsting, länsarbetsnämnd och\r\nen eller flera kommuner so\r\nm regeringen har föreslagit skall införas fr.o.m. den 1 januari 2004 (prop.\r\n2002/03:132). Utskottet sk\r\nall senare under hösten ta ställning till förslaget.\r\nAntalet personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning fortsätter att öka\r\npåtagligt och förväntas i s\r\nlutet av året komma att överstiga 500 000. Regeringen bedömer att utvecklingen\r\nav de långa sjukfallen i\r\nkombination med de demografiska förhållandena leder till att antalet nybeviljade\r\n aktivitets- och sjuke\r\nrsättningar kommer att ligga på en hög nivå under hela budgetperioden. Utskottet\r\n anser det mycket angeläg\r\net att åtgärder vidtas för att följa upp beviljade aktivitets- och\r\nsjukersättningar.\r\nBeträffande den tredje sjuklöneveckan, som infördes den 1 juli 2003, har\r\nutskottet i yttrande 2002/03:S\r\nfU3y ansett att både arbetsgivare och enskilda bör bidra till att minska\r\nutgifterna för ohälsan och att\r\nregeringen genom förslaget till förlängd sjuklöneperiod således har lagt ett\r\nekonomiskt ansvar på arbetsgi\r\nvare. Utskottet vidhåller sin uppfattning. Utskottet noterar även att regeringen\r\n utreder frågan om en f\r\nörstärkning av arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att minska sjukfrånvaron.\r\nFrågan om att införa ytterligare en karensdag som föreslås i några av motionerna\r\n har behandlats av utskot\r\ntet vid flera tillfällen, senast i betänkande 2002/03:SfU10. Utskottet ansåg då\r\natt en sådan åtgärd skulle\r\nmedföra alltför stora påfrestningar på redan utsatta gruppers\r\nförsörjningssituation. Eftersom arbetsgivare\r\n med hög sjukfrånvaro dessutom skulle gynnas av högre självrisk för individen\r\nkunde utskottet inte ställa\r\nsig bakom en sådan ordning. Utskottet vidhåller att ytterligare en karensdag\r\ninte bör införas.\r\nVad gäller partiernas övriga förslag till förändringar inom utgiftsområde 10 har\r\n utskottet avstyrkt liknan\r\nde motionsförslag. Det gäller t.ex. frågor om kompensationsnivån i\r\nsjukförsäkringen, beräkningen av sjukpen\r\nninggrundande inkomst, överföring av vissa sjukförsäkringskostnader till\r\ntrafikförsäkringen samt förändringa\r\nr i arbetsskadeförsäkringen. Utskottet, som nu har att ta ställning till ramen\r\nför utgiftsområde 10, finn\r\ner inte anledning att i detta läge frångå sina tidigare ställningstaganden.\r\nSåledes påbörjades under 2003 och genomfördes på regeringens initiativ flera\r\nolika åtgärder på sjukförsäkrings\r\nområdet för att minska ohälsan i arbetslivet. Inriktningen på de flesta av dessa\r\n är sådan att effekterna i\r\nnte omedelbart kan utläsas utan de syftar till att på sikt bidra till att\r\nohälsan minskar. Den positiva\r\n utvecklingen med att antalet nettodagar med sjukpenning minskar fortsätter\r\ndock. Eftersom den genoms\r\nnittliga dagersättningen ökar mer än antalet nettodagar minskar, fortsätter dock\r\n de totala utgifterna för\r\n sjukpenning under året att öka. Även utgifterna för sjuk- eller\r\naktivitetsersättningar fortsätter att öka\r\npåtagligt. Även om regeringen genomfört flera olika åtgärder mot ohälsan som med\r\n tiden kan förväntas bidra t\r\nill att motverka den sammantagna negativa utvecklingen, anser utskottet att det\r\när nödvändigt att reger\r\ningen tar initiativ till ytterligare åtgärder för att det uppsatta nationella\r\nmålet för sjukfrånvaro och a\r\nktivitets- och sjukersättning skall kunna nås till 2008. Av propositionen\r\nframgår att regeringen fortsät\r\nter att fullfölja arbetet med åtgärder inom ramen för regeringens\r\n11-punktsprogram och arbetar vidare me\r\nd aktuella punkter i det s.k. 121-punktsprogrammet. Vidare tar man initiativ\r\ntill ytterligare ett an\r\ntal åtgärder som har redovisats ovan.\r\nMot bakgrund härav anser utskottet att regeringens förslag till utgiftsram för\r\nbudgetåret 2004 får godtas\r\n liksom förslaget till preliminär fördelning av utgifterna för budgetåren 2005\r\noch 2006. Motionerna Fi239\r\n yrkandena 6 och 7, Fi240 yrkandena 8 och 9, Fi241 yrkandena 5 och 7 samt Fi242\r\nyrkande 3 avstyrks m\r\ned det anförda.\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nPropositionen\r\nUtgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Området\r\ninnefattar anslagen garantipensio\r\nn till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till\r\npensionärer m.fl., delpensi\r\non samt äldreförsörjningsstöd.\r\nMålet för politikområdet är att personer med låg eller ingen inkomstrelaterad\r\npension skall garanteras et\r\nt värdesäkrat grundskydd samt att efterlevande make skall ges ett rimligt\r\nekonomiskt stöd för att klara\r\nomställningen efter dödsfall.\r\nI propositionen föreslås en utgiftsram på 50 656 miljoner kronor för budgetåret\r\n2004. I förhållande till an\r\nvisade medel för 2003 minskar utgifterna med 1 891 miljoner kronor 2004. Även i\r\nförhållande till 2003 års\r\n vårproposition  har ramen för utgiftsområdet minskats. Minskningen beror i\r\nhuvudsak på ett beräknat mins\r\nkat antal individer med garantipension, äldreförsörjningsstöd och inkomstgrundad\r\n änkepension samt - såvitt\r\n gäller minskningen i förhållande till vårpropositionen - av ett sänkt antagande\r\n om inkomstindex och pris\r\nbasbelopp.\r\nUtgifterna för 2005 beräknas till 49 392 miljoner kronor och för 2006 till 48\r\n672 miljoner kronor.\r\nMotionerna\r\nModeraterna\r\nI motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen för 2004 med 214 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med ett\r\nlika stort belopp vardera\r\nåret.\r\nMotionärerna föreslår såvitt gäller bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTP)\r\natt ersättningsnivån sänks från\r\n 91 till 90 % av bostadskostnaden mellan 100 kr och 4 500 kr. För en pensionär\r\nmed fullt BTP innebär sän\r\nkningen som mest 144 kr per månad. Detta kompenseras av Moderaternas förslag\r\ntill höjning av grundavdra\r\nget. Vidare föreslås en sänkning av det skattefria äldreförsörjningsstödet med\r\n1,8 %  så att nivån på det stöde\r\nt inte blir högre än nivån på den beskattade garantipensionen.\r\nFolkpartiet\r\nI motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en ökning av utgiftsr\r\namen för 2004 med 105 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 155\r\nrespektive 165 miljoner kronor\r\n.\r\nMotionärerna föreslår att omställningspension till efterlevande utan barn skall\r\nutges under tolv månader\r\nfr.o.m. den 1 juli 2004 samt att innehav av fritidsfastighet inte skall påverka\r\nstorleken av BTP fr.o\r\n.m. den 1 januari 2004.\r\nKristdemokraterna\r\nI motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en ökning av utgiftsr\r\namen för 2004 med 740 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 790\r\nrespektive 800 miljoner kronor\r\n.\r\nMotionärerna föreslår att innehav av fritidsfastighet inte skall ingå i\r\ninkomstprövningen för beräkning av\r\nBTP, att omställningspension till efterlevande utan barn skall utges under tolv\r\nmånader samt att den öv\r\nergångsvisa garantipensionen skall höjas med 100 kr per månad.\r\nCenterpartiet\r\nI motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens förslag - en\r\nminskning av utgiftsramen\r\n för 2004 med 1 800 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 1 300\r\nrespektive 1 500 miljoner kron\r\nor.\r\nMotionärerna anser att garantipensionen stegvis skall höjas med 3 000 kr och\r\nföreslår att den höjs med 1\r\n500 kr 2004. Vidare anser de att BTP skall ersätta bostadskostnader upp till 4\r\n000 kr per månad med 80\r\n % av bostadskostnaden.\r\nUtskottets bedömning\r\nUtskottet har att ta ställning till dels förslag till utgiftsram för budgetåret\r\n2004, dels förslag till b\r\neräkning av utgifterna för 2005 och 2006. Förslagen redovisas i tabellen nedan.\r\nBeloppen anges i miljon\r\ner kronor.\r\n\r\nÅr      Regeringen      m       fp      kd      c\r\n2004  2005  2006        50 656  49 392  48 672  - 214  - 214  - 214     + 105  +\r\n 155  + 165     + 74\r\n0  + 790  + 800     - 1 800  - 1 300  - 1 500\r\n\r\nUnder 1990-talet fick alla, även pensionärerna, bidra till saneringen av statens\r\n finanser. Bland annat\r\n skrevs det dåvarande basbeloppet inte upp helt i linje med inflationen, vilket\r\npåverkade pensionerna\r\nåren 1993-1998. Dock prioriterades ett bibehållet skydd för de sämst ställda\r\npensionärerna. Samtidigt som\r\nsamhällsekonomin har förbättrats har villkoren för pensionärerna återställts och\r\n förbättrats. Exempelvis förbät\r\ntrades BTP den 1 januari 2002 genom att ersättningsgraden höjdes från 90 till 91\r\n %. För att kompensera p\r\nensionärerna för de besparingar som tidigare gjorts på basbeloppet har den\r\nsärskilda skattereduktionen p\r\nå förvärvsinkomster utvidgats till att gälla pensionsinkomster från 2002.\r\nDärutöver är fr.o.m. 2002 tilläggsp\r\nensionerna för ålderspensionärer knutna till den allmänna inkomstutvecklingen i\r\nstället för till prisutvec\r\nklingen genom s.k. följsamhetsindexering. 2003 innebar följsamhetsindexeringen\r\nen uppräkning om 3,64 %.\r\n Detta kan jämföras med prisbasbeloppets höjning om 1,85 %. En väsentlig\r\nförbättring genomfördes den 1 janu\r\nari 2003 i och med att äldreförsörjningsstödet infördes. Detta stöd garanterar i\r\n princip alla över 65 år en\r\nskälig levnadsnivå och en skälig bostadskostnad.\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen inga regelförändringar inom\r\nutgiftsområdet. Enligt propositione\r\nn kommer politiken under de närmaste åren att  ha tydligt fokus på uppföljning\r\noch analys av pensionsref\r\normen. Det nya pensionssystemet är ett långsiktigt åtagande. En viktig egenskap\r\när därför att reglerna är s\r\ntabila. Reformen vilar dessutom på en bred överenskommelse som är väsentlig att\r\nhålla. Regeringens långsik\r\ntiga ambition är därför att reformen i allt väsentligt skall ligga fast och att\r\nytterligare förändringar a\r\nv den grundläggande strukturen inte är aktuella såvida det inte visar sig att\r\nsystemet i något avseende\r\ninte fungerar på avsett sätt eller att förutsättningar i omvärlden förändras.\r\nNär det gäller BTP, som har reformerats fr.o.m. 2003 till följd av\r\npensionsreformen, har omräkningarna a\r\nv de gamla bostadstilläggen visat på förändringar som är relativt stora och\r\nleder till vissa omfördelninga\r\nr. Flertalet får dock något högre BTP. RFV, som haft i uppdrag att redovisa\r\neffekterna av omräkningarna,\r\n har i en delrapport visat att vissa effekter i en del fall blivit större än\r\nförväntat, t.ex. att person\r\ner med sjukersättning i stor utsträckning fått minskat BTP. Enligt regeringen är\r\n det många förändringar som\r\n gjorts varför helheten måste analyseras och, när alla effekter är kända, en\r\nsamlad bedömning av effektern\r\na genomföras.\r\nUtskottet noterar att RFV den 26 september 2003 har lämnat en slutrapport\r\nAnalys av effekterna av de\r\n nya reglerna för bostadstillägg till pensionärer, som i huvudsak bekräftar de\r\nav RFV tidigare redovisad\r\ne iakttagelserna. Utskottet utgår från att regeringen i sitt analysarbete kommer\r\n att överväga huruvida r\r\nesultatet av slutrapporten kräver förändringar av reglerna för BTP.\r\nMot bakgrund av den analys av pensionsreformen som planeras och då en samlad\r\nbedömning av effekterna a\r\nv det nya BTP-systemet kommer att ske anser utskottet att några förändringar\r\ninom utgiftsområdet nu inte\r\n bör vidtas.\r\nSåvitt gäller omställningspensionen konstaterar utskottet att regeringen\r\ntidigare har aviserat sin avsi\r\nkt att återkomma med förslag som förlänger omställningspensionen till tolv\r\nmånader från 2005.\r\nÄldreförsörjningsstöd har som nämnts införts fr.o.m. 2003. Utskottet anser att\r\neventuella förändringar av sy\r\nstemet måste anstå till dess att det varit i kraft ytterligare en tid.\r\nMot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att finansutskottet skall\r\ntillstyrka den av regeringen f\r\nöreslagna utgiftsramen för budgetåret 2004 samt beräkningarna av utgifterna för\r\n2005 och 2006. Finansutsk\r\nottet bör därmed avstyrka motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7, Fi240 yrkandena 8\r\noch 9, Fi241 yrkandena\r\n 5 och 7 samt Fi242 yrkande 3.\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn\r\nPropositionen\r\nPolitikområdet Ekonomisk familjepolitik omfattar utgiftsområde 12 Ekonomisk\r\ntrygghet för familjer och b\r\narn samt anslag 21:1 Bostadsbidrag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och bygga\r\nnde. Statens övriga ekonomiska stöd till barnfamiljerna är studiebidragen\r\n(utgiftsområde 15) och maxtaxa\r\n inom barnomsorgen (utgiftsområde 16).\r\nI utgiftsområde 12 ingår barnbidrag inklusive flerbarnstillägg och förlängt\r\nbarnbidrag, föräldraförsäkring in\r\nklusive havandeskapspenning, underhållsstöd, bidrag till internationella\r\nadoptioner, barnpension och e\r\nfterlevandestöd till barn, vårdbidrag för funktionshindrade barn samt\r\npensionsrätt för barnår.\r\nMålet för politikområdet är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan\r\nfamiljer med och utan barn\r\n skall minska inom ramen för den generella välfärden.\r\nI propositionen föreslås en utgiftsram på 53 852 miljoner kronor för 2004.\r\nJämfört med anvisade medel för 2\r\n003 ökar utgifterna med 1 433 miljoner kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av\r\nett beräknat ökat antal u\r\nttagna dagar inom föräldraförsäkringen och av att grundnivån i\r\nföräldraförsäkringen enligt förslag i propositi\r\nonen höjs från 150 till 180 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nUtgiftsförändringen beror även på den h\r\nöjda åldersgränsen för vårdbidrag för funktionshindrade barn. I förhållande till\r\n beräkningen i 2003 års vårprop\r\nosition har dock ramen för utgiftsområdet minskats med 279 miljoner kronor,\r\nbl.a. beroende på sänkta löne\r\nantaganden inom föräldraförsäkringen och ett beräknat minskat antal individer\r\ninom underhållsstödet.\r\nUtgifterna för 2005 beräknas till 55 837 miljoner kronor och för 2006 till 57\r\n126 miljoner kronor.\r\nMotionerna\r\nModeraterna\r\nI motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen för 2004 med 3 072 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 472\r\n respektive 2 772 miljo\r\nner kronor.\r\nMotionärerna föreslår att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) i\r\nföräldraförsäkringen baseras på de två f\r\nöregående årens inkomst och att ersättningsnivån sänks till 75 % av SGI. Vidare\r\nföreslås att den särskilda öro\r\nnmärkningen av två månader i föräldraförsäkringen avskaffas.\r\nUnderhållsstödet bör ses över i syfte att särlevande föräldrar i högre\r\nutsträckning än i dag skall reglera und\r\nerhållsskyldigheten sinsemellan. En sådan översyn bör enligt motionärerna leda\r\ntill besparingar inom utgi\r\nftsområdet. Anslaget för bidrag till kostnader för internationella adoptioner\r\nbör tillföras medel så att b\r\nidrag skall kunna utges med 50 % av kostnaden för adoption av barn, dock högst\r\n55 000 kr. Medel avsätts\r\n även för en månads retroaktivitet i samband med ansökan om vårdbidrag för\r\nfunktionshindrade barn.\r\nMotionärerna föreslår, utanför politikområdet, att ett grundavdrag införs i den\r\nkommunala beskattningen på\r\n8 000 kr per barn 2004 och att det höjs successivt för att 2006 uppgå till 12\r\n000 kr per barn.\r\nFrån 2005 föreslås att en barnomsorgspeng införs för de familjer som inte\r\nutnyttjar kommunalt finansierad\r\n barnomsorg. Barnomsorgspengen skall utges med 3 000 kr skattefritt per månad\r\nför barn mellan ett och\r\ntre år. Eftersom föräldralediga kan utnyttja barnomsorgspengen när barnet blir\r\nett år kan den trettonde m\r\nånaden i föräldraförsäkringen som utges med belopp motsvarande förälderns\r\nsjukpenning avskaffas fr.o.m. 200\r\n5 liksom de 90 dagar som utges med 60 kr per dag.\r\nFolkpartiet\r\nI motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en minskning av utgi\r\nftsramen för 2004 med 240 miljoner kronor och för 2005 med 270 miljoner kronor.\r\nFör 2006 föreslås en öknin\r\ng med 1 550 miljoner kronor.\r\nMotionärerna föreslår att en s.k. jämställdhetsbonus införs. Den innebär att en\r\nhögre ersättning, 90 %, utges\r\n för varje månad som den ena föräldern tar ut föräldrapenning och som motsvaras\r\nav en månads uttag av den a\r\nndra föräldern. Enligt motionärerna kan besparingar göras genom att de 90 dagar\r\nsom utbetalas med 60 kr\r\nper dag avskaffas. Vidare anser de att utgifterna inom underhållsstödet redan\r\nfr.o.m. den 1 april 2004\r\n kan hållas tillbaka bl.a. genom att det gemensamma föräldraansvaret markeras\r\noch att vissa besparingar\r\n kan göras inom utgiftsområdet genom att åtgärder vidtas mot felaktiga\r\nutbetalningar.\r\nFrån 2006 föreslår motionärerna att ett barnkonto på 40 000 kr per barn under\r\nförskoleåldern införs.\r\nKristdemokraterna\r\nI motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en ökning av utgiftsr\r\namen för 2004 med 931 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 1 281\r\nrespektive 1 211 miljoner kr\r\nonor.\r\nMotionärerna föreslår att ett skattefritt barnomsorgskonto på 80 000 kr för barn\r\n som fyller 1 år införs från\r\n den 1 juli 2004. Maximalt föreslås 40 000 kr per år kunna tas ut med\r\navtrappning i förhållande till hur\r\nmycket kommunalt finansierad barnomsorg som nyttjas.\r\nMotionärerna föreslår vidare att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs till 200\r\n kr per dag från 2004. Dessuto\r\nm föreslås en höjning av ersättningstaket till 11 prisbasbelopp fr.o.m. den 1\r\njuli 2004 samt på sikt en h\r\nöjning av ersättningsnivån till 90 %. De föreslår även att två kontaktdagar per\r\nbarn och år införs för barn me\r\nllan 4 och 15 år med 200 kr per dag samt att SGI beräknas som genomsnittet av de\r\n senaste två årens inkom\r\nst. Även skattepliktiga förmåner och semesterersättning skall vara\r\nSGI-grundande.\r\nDärtill föreslås att vårdbidrag skall utges till biståndsarbetare med\r\nfunktionshindrade barn.\r\nTill följd av den föreslagna reformen med barnomsorgskonto, som träder in då\r\nbarnet fyller ett år, anser\r\nmotionärerna att de 90 dagar som betalas ut med 60 kr dag kan avskaffas och\r\nfr.o.m. 2005 den extra ma\r\nmma/pappamånaden.\r\nFrån och med 2005 bör enligt motionärerna en graviditetspeng (30 dagar i slutet\r\nav graviditeten) införas\r\n samt besparingar göras på underhållsstödet genom att stödmottagare med höga\r\ninkomster inte beviljas fullt\r\n underhållsstöd.\r\nCenterpartiet\r\nI motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens förslag - en\r\nökning av utgiftsramen för\r\n2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 797 respektive 4\r\n 270 miljoner kronor.n\r\nú  Ú  @I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en ökning av utgiftsramen f\r\nör 2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 797\r\nrespektive 4 270 miljoner kronor\r\n.Xú  Ú  @I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en ökning av utgiftsramen\r\n för 2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 797\r\nrespektive 4 270 miljoner kron\r\nor.Xú  Ú  @I motion Fi242 yrkande 3 föreslås - i förhållande till regeringens\r\nförslag - en ökning av utgiftsram\r\nen för 2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2 797\r\nrespektive 4 270 miljoner kr\r\nonor.Xú  Ã*  H2\r\n                8+\r\n                   s ut med 60 kr dag kan avskaffas och fr.o.m. 2005 den extra\r\nmamma/pappamånaden.öë   c*  H2\r\n                               8+\r\n                                  t\r\nill 200 kr per dag från 2004. Dessutom föreslås en höjning av ersättningstaket\r\ntill 11 prisbasbelopp fr.o\r\n.m. den 1 juli 2004 samt på sikt en höjning av ersättningsnivån till 90 %. De\r\nföreslår även att två kontaktd\r\nagar per barn och år införs för barn mellan 4 och 15 år med 200 kr per dag samt\r\natt SGI beräknas som geno\r\nmsnittet av de senaste två årens inkomst. Även skattepliktiga förmåner och\r\nsemesterersättning skall vara S\r\nGI-grundande.ad#   (  H2\r\n                          8+\r\n                             erna föreslår vidare att grundnivån i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 200 kr per dag från\r\n2004. Dessutom föreslås en höjning av ersättningstaket till 11 prisbasbelopp\r\nfr.o.m. den 1 juli 2004 sam\r\nt på sikt en höjning av ersättningsnivån till 90 %. De föreslår även att två\r\nkontaktdagar per barn och år inf\r\nörs för barn mellan 4 och 15 år med 200 kr per dag samt att SGI beräknas som\r\ngenomsnittet av de senaste\r\ntvå årens inkomst. Även skattepliktiga förmåner och semesterersättning skall\r\nvara SGI-grundande.ng    &  X\r\n6\r\n  8+\r\n     r varje månad som den ena föräldern tar ut föräldrapenning och som\r\nmotsvaras av en månads uttag av den\r\nandra föräldern. Enligt motionärerna kan besparingar göras genom att de 90 dagar\r\n som utbetalas med 60 kr\r\n per dag avskaffas. Vidare anser de att utgifterna inom underhållsstödet redan\r\nfr.o.m. den 1 april 200\r\n4 kan hållas tillbaka bl.a. genom att det gemensamma föräldraansvaret markeras\r\noch att vissa besparinga\r\nr kan göras inom utgiftsområdet genom att åtgärder vidtas mot felaktiga\r\nutbetalningar.ven fös   $  (7\r\n                               8+\r\n                                  oa\r\nktivitet i samband med ansökan om vårdbidrag för funktionshindrade barn.udsak \r\n  +$  °ú  H2\r\n             lsstödet bör ses över i syfte att särl\r\nMotionärerna föreslår att barnbidraget för barn i åldern ett till fyra år höjs\r\nstegvis så att det 2007 uppgår\r\n till 1 900 kr per barn och månad. För 2004 föreslås en ökning med 200 kr per\r\nmånad.\r\nVidare föreslås att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs till 200 kr per dag\r\noch att taket i föräldraförsäkrin\r\ngen höjs till 11 prisbasbelopp. Beräkningen av SGI föreslås förändras så att den\r\n grundas på historisk inkoms\r\nt.\r\nMotionärerna anser även att ersättningen för de 90 dagar som i dag utges med 60\r\nkr per dag bör höjas till\r\n90 kr per dag.\r\nUtskottets bedömning\r\nUtskottet har att ta ställning till såväl förslag till utgiftsram för budgetåret\r\n 2004 som förslag till beräk\r\nning av utgifterna för budgetåren 2005 och 2006. Förslagen redovisas i tabellen\r\nnedan. Beloppen anges i\r\n miljoner kronor.\r\n\r\nÅr      Regeringen      m       fp      kd      c\r\n2004  2005  2006        53 852  55 837  57 126  - 3 072  - 2 472  - 2 772\r\n   - 240     - 270\r\n+ 1 550       + 931  + 1 281  + 1 211       + 1 330  + 2 797   + 4 270\r\n\r\nDen ekonomiska krisen och besparingarna under 1990-talet innebar ekonomiska\r\npåfrestningar för olika gr\r\nupper i samhället, bl.a. för barnfamiljerna. Den ekonomiska familjepolitiken\r\nmedverkade dock till att\r\nförhindra att påfrestningarna blev alltför stora bl.a. genom höjda barnbidrag\r\noch utbyggnad av föräldraförs\r\näkringen. Även åtgärder vidtagna utanför politikområdet, t.ex. införandet av\r\nmaxtaxan inom förskoleverksamhe\r\nten och skolbarnsomsorgen, har haft och har stor betydelse för barnfamiljernas\r\nekonomi. Från och med 2\r\n003 har dessutom den övre åldersgränsen för rätt till vårdbidrag höjts från 16\r\når till det halvårsskifte då bar\r\nnet fyller 19 år.\r\nAv regeringens resultatbedömning framgår att barnfamiljerna i genomsnitt har en\r\nnågot lägre ekonomisk st\r\nandard jämfört med familjer utan barn. Bilden är dock inte entydig och\r\nskillnaderna är stora vid en jämför\r\nelse av olika typer av hushåll då hänsyn tas till ålder. Vidare framgår att den\r\nekonomiska standarden för\r\nhushåll med barn är lägre ju fler barn som finns i hushållet. Ensamstående med\r\nbarn har den lägsta ekonomi\r\nska standarden, följt av gifta eller samboende med tre eller flera barn. Den\r\nhögsta andelen med låg eko\r\nnomisk standard återfinns bland barnhushåll i kategorin med åtminstone en\r\nutlandsfödd förälder.\r\nI likhet med regeringen anser utskottet att en grundläggande strävan måste vara\r\natt skapa förutsättningar\r\n för jämlika uppväxtvillkor för alla barn. Utskottet ser därför positivt på det\r\nförhållandet att regeringen h\r\nar påbörjat ett arbete med att fördjupa sina kunskaper i frågor som rör barn som\r\n lever i ekonomiskt utsat\r\nta familjer. En arbetsgrupp med uppgift att beskriva och analysera situationen\r\nför dessa barn har til\r\nlsatts inom Regeringskansliet. Arbetet skall vara slutfört senast den 1 juni\r\n2004.\r\nUtvecklingen av barnafödandet är som framhålls i propositionen en bra indikator\r\npå hur samhället förmår ska\r\npa förutsättningar för kvinnor och män i förhållande till barn och familj. Under\r\n 1990-talet sjönk barnafödan\r\ndet i Sverige till den lägsta nivå som någonsin uppmätts, från 124 000 barn 1990\r\n till 88 000 barn 1999. S\r\nedan 1999 har dock antalet födda barn ökat och 2003 beräknas antalet födda barn\r\nuppgå till 98 000.\r\nNär det gäller föräldraförsäkringen konstaterar utskottet att pappornas andel av\r\n det totala uttaget av föräl\r\ndrapenningdagar har ökat och fortsätter att öka - från ca 7 % under 1990 till\r\n15,5 % under 2002. Utskott\r\net ser visserligen positivt på denna utveckling men anser att en fortsatt ökning\r\n är både önskvärd och nödvän\r\ndig. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att tillsätta en utredning\r\nom föräldraförsäkringen med\r\nsyfte att se över hur försäkringen bättre kan bidra till att barnen får tillgång\r\n till bägge sina föräldrar oc\r\nh hur den kan bli mer flexibel utifrån nya samhällsstrukturer.\r\nUtskottet ställer sig bakom den föreslagna höjningen av grundnivån i\r\nföräldraförsäkringen från 150 kr per dag\r\n till 180 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2004. I övrigt anser utskottet att\r\ndet saknas ekonomiskt u\r\ntrymme för förbättringar inom utgiftsområdet. Något skäl att införa ett särskilt\r\n barnomsorgskonto/barnomsorg\r\nspeng kan utskottet inte se. Föräldraförsäkringen med dess tretton månader med\r\nbelopp motsvarande föräldern\r\ns sjukpenning jämte tre månader med 60 kr per dag är enligt utskottet ett\r\nbetydligt bättre stöd för föräldra\r\nrna i deras strävan att förena förvärvsarbete och föräldraskap.\r\nNär det gäller underhållsstödet noterar utskottet att\r\nUnderhållsstödsutredningens betänkande SOU 2003:42 ha\r\nr remissbehandlats och för närvarande  bereds inom Regeringskansliet.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att finansutskottet tillstyrker den av\r\nregeringen föreslagna utgiftsr\r\namen för budgetåret 2004 samt beräkningarna av utgifterna för 2005 och 2006.\r\nFinansutskottet bör därmed av\r\nstyrka motionerna Fi239 yrkandena 6 och 7, Fi240 yrkandena 8 och 9, Fi241\r\nyrkandena 5 och 7 samt Fi2\r\n42 yrkande 3.\r\nÅlderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten\r\nPropositionen\r\nÅlderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattar AP-fonden\r\n(fördelningssystemet) och premiep\r\nensionssystemet. AP-fondens utgifter består fr.o.m. 2003 av ålderspension i form\r\n av tilläggspension och\r\n inkomstpension samt av administrationskostnader för ålderspensionssystemet.\r\nPremiepension betalas ur\r\npremiepensionssystemet.\r\nDet reformerade ålderspensionssystemet har införts successivt och är numera helt\r\n genomfört. Det berör i f\r\nörsta hand personer födda 1938 eller senare. Personer födda 1937 eller tidigare\r\nfår sin pension anpassad\r\n till nya regler på så sätt att tilläggspensionen fr.o.m. 2003 utgörs av den\r\ntidigare ATP-pensionen med e\r\ntt tillägg motsvarande den ATP-baserade folkpensionen. För dem som är födda\r\n1938-1953 gäller att tilläggsp\r\nension utbetalas enligt en s.k. tjugondelsinfasning. Det innebär att de får ett\r\ni förhållande till födels\r\neåret ökat antal tjugondelar av pensionen från det nya systemet och resterande\r\nantal tjugondelar från AT\r\nP-systemet.\r\nDet inkomstgrundade ålderspensionssystemet är en fristående försäkringsgren vid\r\nsidan av statsbudgeten. F\r\nördelningssystemets finansiella stabilitet säkras bl.a. genom reglerna för\r\nautomatisk balansering. Den\r\nautomatiska balanseringen avser indexomräkningen av pensionsbehållningar och\r\npensioner och säkrar att s\r\nystemets skulder på sikt aldrig överskrider systemets tillgångar.\r\nDe faktorer som styr utgiftsutvecklingen är antalet personer som uppbär\r\ninkomstrelaterad ålderspension\r\noch den genomsnittliga nivån på denna.\r\nEn central variabel för utgiftsutvecklingen är förändringen av inkomstindex.\r\nInkomstindex mäter den genom\r\nsnittliga reala inkomstutvecklingen i samhället för de tre föregående åren samt\r\nprisförändringen det närmast\r\n föregående året. Inkomstindexets förändring påverkar utgifterna genom den\r\nårliga följsamhetsindexering som\r\nsker av tilläggs- och inkomstpensionerna.\r\nFöljsamhetsindexering har skett sedan 2002 och har hittills givit en realt höjd\r\npension. 2003 innebar\r\nexempelvis följsamhetsindexeringen en uppräkning om 3,64 %. Detta kan jämföras\r\nmed prisbasbeloppets höjni\r\nng om 1,85 %.\r\nI propositionen föreslås att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för\r\nålderspensionssystemet vid\r\nsidan av statsbudgeten för 2004. Enligt regeringen uppgår beräknat belopp till\r\n165 619 miljoner kronor.\r\n Utgifterna för 2004 beräknas bli 203 miljoner kronor lägre än beräkningen i\r\n2003 års vårproposition. Detta\r\n förklaras i huvudsak av ett sänkt antagande om inkomstindex. I förhållande till\r\n 2003 ökar utgifterna för\r\n2004 med 9 666 miljoner kronor. Förändringen förklaras i huvudsak av en\r\ntrendmässig ökning av antalet ind\r\nivider med inkomstgrundad pension och genomsnittligt ökade pensionsnivåer.\r\nUtbetalningarna från premiepensionssystemet kommer, eftersom systemet är i en\r\nuppbyggnadsfas, under de\r\n närmaste åren att utgöra en liten del av de totala pensionsutgifterna vid sidan\r\n av statsbudgeten.\r\nMotionen\r\nI Folkpartiets motion Fi240 yrkande 12 föreslås att beräkningen av utgifterna\r\nför ålderspensionssystemet\r\nvid sidan av statsbudgeten för 2004 skall tas upp med 50 miljoner kronor utöver\r\nvad regeringen föreslag\r\nit.\r\nUtskottets bedömning\r\nFolkpartiet har som nämnts beräknat utgifterna till ett något högre belopp än\r\nregeringen. Till grund för F\r\nolkpartiets beräkning ligger inte några förslag om sakliga förändringar inom\r\nålderspensionssystemet utan b\r\neräkningen är en följd av att partiet bruttoredovisat förslag som påverkar\r\npensionsutbetalningarnas storl\r\nek.\r\nUtskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till beräkning av\r\nutgifterna för ålderspensio\r\nnssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2004. Finansutskottet bör därmed\r\navstyrka motion Fi240 yrkand\r\ne 12.\r\nStatsbudgetens inkomster\r\nSocialförsäkringarna finansieras av allmän pensionsavgift, socialavgifter,\r\nstatlig ålderspensionsavgift\r\noch allmänna skattemedel.\r\nDen nya socialavgiftslagen (2000:980), som trädde i kraft den 1 januari 2001,\r\ninnebär främst en lagtekn\r\nisk och språklig bearbetning av de tidigare bestämmelserna om socialavgifter\r\nsamt en anpassning till d\r\nen nya socialförsäkringslagen (1999:799). Socialavgifter utgörs av\r\narbetsgivaravgifter och egenavgifter\r\n och tas ut för att finansiera systemen för social trygghet.\r\nArbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och andra personer som ger ut\r\nersättning som är avgiftspli\r\nktig enligt 2 kap. socialavgiftslagen. Avgiftspliktig ersättning är främst\r\nlöner, arvoden och andra skat\r\ntepliktiga förmåner. Avgiftsunderlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter\r\nbestår av summan av de avgift\r\nspliktiga ersättningar som har utgetts under en kalendermånad.\r\nArbetsgivaravgifterna uppgår till 29,57\r\n% av avgiftsunderlaget.\r\nEgenavgifter betalas av fysiska personer som har avgiftspliktig inkomst enligt 3\r\n kap. socialavgiftsl\r\nagen. I första hand betalas egenavgifter för överskott av näringsverksamhet i\r\nvilken den som har inkomst\r\nen har arbetat i inte oväsentlig utsträckning. Egenavgifterna uppgår till 27,76\r\n% av avgiftsunderlaget.\r\n\r\nVid beräkning av arbetsgivaravgifterna gäller att en arbetsgivare varje månad\r\nfår göra avdrag med 5 % av\r\navgiftsunderlaget, dock högst med 3 550 kr, vilket motsvarar en årlig lönesumma\r\npå 852 000 kr. När det gäl\r\nler beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget,\r\ndock högst med 9 000 kr per\r\n år, vilket motsvarar ett avgiftsunderlag på 180 000 kr.\r\nArbetsgivare och egenföretagare skall också enligt lagen (1994:1920) om allmän\r\nlöneavgift betala allmän l\r\nöneavgift med 3,25 %.\r\nGenom lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt\r\nsocialavgiftslagen (2000:980),\r\nsom trädde i kraft den 1 januari 2002, infördes en regional stimulans för\r\nföretagandet i stödområde A. Lag\r\nen är utformad så att den ryms inom ramen för det s.k. försumbara stödet enligt\r\nEG-regler. Företag inom se\r\nktorerna jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport är därmed uteslutna.\r\nStimulansen lämnas genom ut\r\nvidgade avdrag på 10 %, utöver avdragen på 5 %, vid beräkningen av\r\narbetsgivaravgifter och egenavgifter.\r\n Det utvidgade avdraget avseende arbetsgivaravgifter är maximerat till 7 100 kr\r\nper månad och avseende\r\n egenavgifter till 18 000 kr per år.\r\nPropositionen\r\nI budgetpropositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 2004 godkänner\r\nberäkningen av statsbudgetens i\r\nnkomster. Inkomsten av socialavgifter och löneskatter beräknas uppgå till 267\r\nmiljarder kronor.\r\nJämfört med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition har statsbudgetens\r\ninkomster reviderats ned.\r\n På grund av att prognosen för lönesumman sänkts för 2004 beräknas\r\nsocialavgifterna bli 4 miljarder kronor\r\n lägre.\r\nSom en del i den gröna skatteväxlingen sänks den allmänna löneavgiften med 0,12\r\n% av avgiftsunderlaget. S\r\nkatteväxlingen innebär i princip att effekterna av höjda energi- och\r\nmiljöskatter för individerna balanse\r\nras av sänkta inkomstskatter, medan effekterna för företagen motverkas av\r\nskattesänkningar riktade mot d\r\nessa.\r\nMotionerna\r\nModeraterna\r\nI motion Fi239 yrkande 5 begärs en nedsättning av arbetsgivaravgiften i\r\nNorrland. Härigenom läggs enligt\r\n motionärerna grunden för tillväxt i hela Sverige. Statens inkomster beräknas\r\ngenom förslaget bli 200 mil\r\njoner kronor lägre för 2004. Yrkandet preciseras i motion Fi270 yrkande 39 så\r\natt företag inom sektorern\r\na jordbruk, vattenbruk och fiske med driftställe i stödområde A också skall\r\nomfattas av den regionala ne\r\ndsättningen av socialavgifterna.\r\nFolkpartiet\r\nI motion Fi240 yrkande 4 begärs att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna\r\nsänks med 2 procentenhete\r\nr i den privata tjänstesektorn för att stimulera sysselsättningen och sänka\r\nkostnaderna för företagen. Förs\r\nlaget beräknas minska statens inkomster med 5 800 miljoner kronor för 2004.\r\nKristdemokraterna\r\nI motion Fi304 yrkande 25 begärs ett beslut om ändrade arbetsgivaravgifter för\r\n2004. En höjning bör göras\r\nmed 0,06 procentenheter med anledning av ökade förmåner inom\r\nföräldraförsäkringen. Dessutom föreslås sjukförsäk\r\nringsavgiften höjas med 0,3 procentenheter för att neutralisera effekten av en\r\nandra karensdag. Försla\r\ngen beräknas sammantaget öka statens inkomster med 3 900 miljoner kronor för\r\n2004.\r\nCenterpartiet\r\nI motionerna Fi242 yrkande 7 och Fi306 yrkande 17 begärs att en reformerad\r\nsjuklönemodell skall införas\r\n och att den tredje sjuklöneveckan skall kompenseras med sänkta\r\narbetsgivaravgifter på 0,28 procentenhe\r\nter. Förslaget innebär en minskning av statens inkomster med 2 500 miljoner\r\nkronor för 2004.\r\nI motion Fi306 yrkande 23 begärs ett beslut om riktade sänkningar av\r\narbetsgivaravgifterna från 2004 för\r\n inrättande av övergångsmarknader. Motionärerna anser att sådana riktade\r\nsänkningar är nödvändiga för att ge a\r\nrbetslösa förutsättningar att få anställning. Förslaget innebär\r\ninkomstminskningar för staten med 750 miljon\r\ner kronor för 2004.\r\nUtskottets bedömning\r\nVad gäller Moderaternas förslag om ökad nedsättning av socialavgifterna i\r\nNorrland konstaterar utskottet\r\n att lagen om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen\r\nfaller inom ramen för det\r\ns.k. försumbara stödet enligt EG-regler. I lagen undantas därför företag inom\r\nbl.a. sektorerna jordbruk,\r\nvattenbruk och fiske. Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet ges en\r\nutformning som är förenl\r\nig med de regler som gäller inom EU för statsstöd. Vidare är det utskottets\r\nprincipiella inställning att\r\ndet bör finnas ett tydligt samband mellan de socialavgifter som erläggs och de\r\nolika förmåner som dessa\r\navgifter skall finansiera. Ett sådant samband är lagfäst i den nya lagen om\r\nfördelning av socialavgifter\r\n. En regional nedsättning av socialavgifter avsedd att bl.a. stimulera\r\nsmåföretagandet i det aktuella s\r\ntödområdet måste betraktas som en del av regionalpolitiken. Mot bakgrund av\r\ndetta och att det dessutom\r\nfinns avgifter/löneskatter som inte har till syfte att finansiera förmåner inom\r\nsocialförsäkringen kan de\r\nt ifrågasättas, och särskilt vid en eventuell utvidgning av avdraget, om det är\r\nlämpligt att för en region\r\nal åtgärd ta i anspråk avgifter som är avsedda att finansiera vissa preciserade\r\nsociala förmåner som sjukp\r\nenning och föräldrapenning. Utskottet kan således inte tillstyrka Moderaternas\r\nmotionsförslag.\r\nEnligt utskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av höjda\r\nföräldraförsäkringsförmåner, utöv\r\ner de regeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras. Utskottet\r\nställer sig inte heller b\r\nakom kravet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda\r\nprocentsatser för vissa social\r\navgifter till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka.\r\nUtskottet kan inte heller\r\n ställa sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och\r\negenavgifterna skall sänkas i d\r\nen privata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta\r\narbetsgivaravgifter som kompensation för\r\n den tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k. övergångsmarknader\r\nför arbetslösa.\r\nMed det anförda godtar utskottet, såvitt avser socialavgifterna, regeringens\r\nberäkning av statsbudgeten\r\ns inkomster för budgetåret 2004. Utskottet avstyrker i motsvarande delar\r\nmotionerna Fi239 yrkande 5, F\r\ni240 yrkande 4, Fi242 yrkande 7, Fi270 yrkande 39, Fi304 yrkande 25 samt Fi306\r\nyrkandena 17 och 23.\r\nStockholm den 23 oktober 2003\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\nTomas Eneroth\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd),\r\nRonny Olander (s), Sten\r\n Tolgfors (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Kalle Larsson (v),\r\nMariann Ytterberg (s)\r\n, Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson\r\n(c), Kerstin Kristianss\r\non Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson (mp) och\r\n Anne-Marie Ekström (fp).K\r\nkande(û  ª\r\n @Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd),\r\n Ronny Olander (\r\ns), Sten Tolgfors (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Kalle\r\nLarsson (v), Mariann Ytter\r\nberg (s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta\r\nCarlsson (c), Kerstin Kr\r\nistiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson\r\n(mp) och Anne-Marie Ekstr\r\nöm (fp).  ;\r\n  (û  ª\r\n @Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd),\r\n Ronny Oland\r\ner (s), Sten Tolgfors (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson (s), Kalle\r\nLarsson (v), Mariann Y\r\ntterberg (s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c), Kersti\r\nn Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona\r\nJönsson (mp) och Anne-Marie E\r\nkström (fp).nkomst(û  ª\r\n @Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s), Sven Brus (kd),\r\n Ro\r\nnny Olander (s), Sten Tolgfors (m), Anita Jönsson (s), Mona Berglund Nilsson\r\n(s), Kalle Larsson (v),\r\nMariann Ytterberg (s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell\r\n(fp), Birgitta Carlsson (c\r\n), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s),\r\nMona Jönsson (mp) och Ann\r\ne-Marie Ekström (fp).4, Fi2(û  s(  °ú  8+\r\n                                          270 yrkande 39, Fi304 yrkande 25 samt\r\nFi306 yrkandena 17 och 23.;\r\n  #(\r\nH2\r\n 8+\r\n    Enliâ  @tskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av\r\nhöjda föräldraförsäkringsförmåner, u\r\ntöver de regeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras.\r\nUtskottet ställer sig inte heller\r\n bakom kravet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda\r\nprocentsatser för vissa soci\r\nalavgifter till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka.\r\nUtskottet kan inte hell\r\ner ställa sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och\r\negenavgifterna skall sänkas i\r\n den privata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta\r\narbetsgivaravgifter som kompensation\r\nför den tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k.\r\növergångsmarknader för arbetslösa.försuör den\r\nC\r\n   H2\r\n      tskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av höjda\r\nföräldraförsäkringsförmåner, utöver de\r\n regeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras. Utskottet\r\nställer sig inte heller bakom\r\nkravet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda\r\nprocentsatser för vissa socialavgif\r\nter till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka.\r\nUtskottet kan inte heller ställ\r\na sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna\r\n skall sänkas i den pr\r\nivata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta arbetsgivaravgifter\r\nsom kompensation för den\r\ntredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k. övergångsmarknader för\r\narbetslösa.r/lönc   â  @En\r\nliâ  @tskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av höjda\r\nföräldraförsäkringsförmåner, utöver d\r\ne regeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras. Utskottet\r\nställer sig inte heller bakom\r\n kravet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda\r\nprocentsatser för vissa socialavgi\r\nfter till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka.\r\nUtskottet kan inte heller stäl\r\nla sig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och\r\negenavgifterna skall sänkas i den p\r\nrivata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta arbetsgivaravgifter\r\nsom kompensation för den\r\n tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k. övergångsmarknader för\r\narbetslösa.ch fiC   {   °ú  H\r\n2\r\n  tskottets mening bör Kristdemokraternas förslag om införande av höjda\r\nföräldraförsäkringsförmåner, utöver de r\r\negeringen föreslår i budgetpropositionen, inte nu genomföras. Utskottet ställer\r\nsig inte heller bakom kr\r\navet på ytterligare en karensdag. Kristdemokraternas krav på höjda procentsatser\r\n för vissa socialavgifte\r\nr till följd av dessa reformer kan utskottet således inte tillstyrka. Utskottet\r\nkan inte heller ställa\r\nsig bakom Folkpartiets förslag om att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna\r\nskall sänkas i den priv\r\nata tjänstesektorn samt Centerpartiets förslag om sänkta arbetsgivaravgifter som\r\n kompensation för den tr\r\nedje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k. övergångsmarknader för\r\narbetslösa.särskã      H2\r\n                           8+\r\n                              ue\r\nll utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i\r\nanspråk avgifter som är avsed\r\nda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskottet kan\r\nsåledes inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.onärernC   S   (R\r\n                                                                      H2\r\n                                                                         er\r\nModeraternas förslag om ökad nedsät\r\ntning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om\r\nutvidgning av de särskilda av\r\ndragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara\r\nstödet enligt EG-regler. I l\r\nagen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och\r\nfiske. Enligt utskottets me\r\nning är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de regler\r\nsom gäller inom EU för stat\r\nsstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör finnas ett\r\ntydligt samband mellan d\r\ne socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter skall\r\nfinansiera. Ett sådant samba\r\nnd är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional\r\nnedsättning av socialavgifter\r\n avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste\r\nbetraktas som en del av regi\r\nonalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns\r\navgifter/löneskatter som inte har til\r\nl syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det ifrågasättas,\r\noch särskilt vid en eventuell\r\n utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i\r\nanspråk avgifter som är avsedda\r\n att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskottet kan sål\r\nedes inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.tt gäll   R  @Vad R  @er\r\nModeraternas förslag om ökad nedsätt\r\nning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om\r\nutvidgning av de särskilda avd\r\nragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara stödet\r\n enligt EG-regler. I la\r\ngen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och\r\nfiske. Enligt utskottets men\r\ning är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de regler\r\nsom gäller inom EU för stats\r\nstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör finnas ett\r\ntydligt samband mellan de\r\n socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter skall\r\nfinansiera. Ett sådant samban\r\nd är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional\r\nnedsättning av socialavgifter\r\navsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste\r\nbetraktas som en del av regio\r\nnalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns\r\navgifter/löneskatter som inte har till\r\n syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det ifrågasättas, och\r\n särskilt vid en eventuell\r\nutvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i\r\nanspråk avgifter som är avsedda\r\natt finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskottet kan såle\r\ndes inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.stutvecã   Û   °ú  H2\r\n                                                                      er\r\nModeraternas förslag om ökad nedsättning\r\n av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om utvidgning av\r\n de särskilda avdrage\r\nn enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara stödet\r\nenligt EG-regler. I lagen\r\nundantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och fiske.\r\nEnligt utskottets mening\r\när det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de regler som\r\ngäller inom EU för statsstöd.\r\n Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör finnas ett\r\ntydligt samband mellan de soc\r\nialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter skall\r\nfinansiera. Ett sådant samband är\r\nlagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional nedsättning\r\n av socialavgifter avse\r\ndd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste\r\nbetraktas som en del av regionalp\r\nolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns avgifter/löneskatter\r\nsom inte har till syf\r\nte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det ifrågasättas, och\r\nsärskilt vid en eventuell utvi\r\ndgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i anspråk\r\navgifter som är avsedda att\r\nfinansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskottet kan således\r\ninte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.arbetslS      H2\r\n                                                              8+\r\n                                                                 s så att den\r\ninte skall överstiga den högsta ar\r\nbetslöshetsersättningen. Sjuklöneperioden har förlängts med 7 dagar till 21\r\ndagar. Beslut har därvid tagit\r\ns om att införa ett högkostnadsskydd för mindre företag. Anställningsstöd för\r\nlångtidssjukskrivna inrättas. H\r\nuruvida det finns förutsättningar för att ge den försäkrade sjukersättning eller\r\n aktivitetsersättning i stäl\r\nlet för sjukpenning skall utredas senast ett år efter sjukanmälningsdagen.\r\nVården och försäkringskassorna\r\nhar fått extra ekonomiska resurser. Arbetet med att förnya den\r\narbetslivsinriktade rehabiliteringen ha\r\nr kommit i gång.ll ber«   »   H2\r\n                                 8+\r\n                                    iktas på att undersöka möjligheterna att\r\ntillämpa schabloniserade metoder i\r\nden ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering kommer att\r\n skärpas.   ³   j  @Enlij  @ppgi\r\nft från RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003 ersättning i form av\r\n sjukpenning till 315\r\n200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002. De riktigt\r\nkorta sjukfallen visad\r\ne en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda arbetsgivarperioden. Den\r\nminskning av kostnaderna\r\n för sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september, 111\r\nmiljoner kronor. Kostnaderna för\r\n sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än motsvarande tid\r\nföregående år. Omkring 30 %\r\n av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som under\r\nhösten/vintern 2002/03 successiv\r\nt ökat från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad. Av de\r\nsjukskrivna i slutet av juli 200\r\n3 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler än månaden\r\ninnan och 17 800 fler än i\r\njuli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat pågående\r\nsjukfall (47,8 %) i slutet av\r\njuli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var 40,7 % av de\r\npågående sjukfallen så långa.\r\n Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 % män. Antalet\r\npersoner som varit sjuks\r\nkrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli 2003 med 15\r\n900 personer, eller 15\r\n,7 %. Under årets första nio månader har antalet dagar med ersättning varit\r\nnågot lägre än under motsvarand\r\ne tid föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar sjukpenning har\r\n betalats ut, en minsknin\r\ng med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om kostnaderna\r\ni september ligger under f\r\nörra årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio månader\r\ntotalt ökat. Kostnaderna uppgic\r\nk till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med motsvarande\r\n tid förra året. Antalet p\r\nersoner med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av september\r\nhade drygt 494 600 pers\r\noner ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med samma tid\r\nförra året. Kostnaderna för sj\r\nukersättning under årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder kronor,\r\nen ökning med 17,4 % jämför\r\nt med samma tid förra året.    s(\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n1. Moderata samlingspartiet\r\nSten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök (alla m) anser att utskottets\r\nyttrande i nedan angivna a\r\nvseenden borde ha följande lydelse:\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\nModerata samlingspartiet anser att Integrationsverket bör läggas ned och att en\r\navveckling av anslaget\r\n integrationsåtgärder bör påbörjas. Beträffande centrum mot rasism, verksamhet\r\nför personer som vill lämna r\r\nasistiska grupper samt åtgärder för unga kvinnor som riskerar att utsättas för\r\nhedersrelaterat våld bör eme\r\nllertid stödet kvarstå. Vi menar att anslaget Hemutrustningslån kan minskas\r\ngenom ändrade regler samt at\r\nt anslaget Ombudsmannen mot etnisk diskriminering bör föras över till\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv. Migrat\r\nionsverket bör ta över Integrationsverkets ansvar för att distribuera\r\nersättningarna till kommunerna. Mi\r\ngrationsverket bör därför tillföras ytterligare medel härför. Slutligen föreslår\r\n vi att Migrationsverket och\r\n Utlänningsnämnden bör tillföras ytterligare medel för att korta\r\nhandläggningstiderna. Sammantaget bör Migr\r\nationsverket tillföras 100 miljoner kronor och Utlänningsnämnden 20 miljoner\r\nkronor. Härigenom kan ansla\r\nget Mottagande av asylsökande minskas.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi239 yrkandena 6 och 7 en, i förhållande till\r\n regeringens förslag, min\r\nskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 388 miljoner kronor och för åren\r\n2005 och 2006 med 536 re\r\nspektive 638 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp\r\nSjukskrivningarna har fördubblats sedan 1997. Sedan några månader tillbaka ökar\r\nde inte längre. I stället\r\nförtidspensioneras människor i allt snabbare takt. Prognoserna pekar på en\r\nohållbar utveckling. Det krävs\r\n därför att kraftfulla åtgärder sätts in.\r\nVi anser att sjukskrivningar måste handhas på ett medicinskt genomtänkt sätt. I\r\ndag bestäms behovet av oc\r\nh längden på sjukskrivningar ofta av patientens önskemål och inte av medicinska\r\növerväganden. Sjukskrivnin\r\ngsprocessen bör stramas upp och den utbildning i försäkringsmedicin som\r\nregeringen påbörjat påskyndas. Til\r\nl utbildningen i försäkringsmedicin vill vi därför anslå ytterligare 30 miljoner\r\n kronor.\r\nFörsäkringskassorna bör få utökat ansvar och resurser för sin\r\nrehabiliteringsverksamhet. De bör ta över ansv\r\naret från arbetsgivarna för att rehabiliteringsutredningar kommer till stånd.\r\nUtöver vad regeringen har\r\nföreslagit föreslår vi en höjning av försäkringskassornas anslag med drygt en\r\nhalv miljard kronor.\r\nGenom att överföra kostnader med anledning av trafikolyckorna till den\r\nobligatoriska trafikskadeförsäkri\r\nngen avlastas sjukförsäkringen.\r\nErsättningsnivåer och karensdagar har historiskt sett visat sig påverka antalet\r\nersatta sjukpenningdaga\r\nr. Vi anser att det är nödvändigt att höja självrisken i sjukförsäkringen. Den\r\nsjukpenninggrundande inkomst\r\nen (SGI) bör beräknas på de senaste 24 månaderna. Ersättningsnivån bör sänkas\r\ntill 75 % av full SGI och en a\r\nndra karensdag införas den åttonde sjukdagen.\r\nDen ökande förtidspensioneringen måste stoppas. Vi motsätter oss att\r\nförsäkringskassan automatiskt skall p\r\nröva förutsättningarna för övergång till sjukersättning efter ett års sjukdom. I\r\n stället föreslår vi att sjukpe\r\nnningen sänks till 65 % av SGI:n fr.o.m. den 361:a sjukdagen.\r\nVi är även av den bestämda uppfattningen att den tredje sjuklöneveckan skall\r\navskaffas. Denna har samma\r\neffekt som en skattehöjning och medför dessutom att arbetsgivare blir ännu mer\r\nåterhållsamma med att anst\r\nälla arbetskraft i allmänhet och i synnerhet personer med högre risk att bli\r\nsjuka.\r\nSlutligen vill vi ha en återgång till de bevisregler som gällde i\r\narbetsskadeförsäkringen fram till juli\r\n2002. Vi föreslår vidare att arbetsskadeförsäkringen bryts ut ur statsbudgeten\r\noch att avgifterna anpass\r\nas till de risker olika företag skapar. På sikt bör arbetssjukdomarna som ingår\r\ni arbetsskadeförsäkringen\r\növerföras till sjukpenningförsäkringen och ett obligatorium införas för\r\narbetsgivare att försäkra sig för arb\r\netsolyckorna på försäkringsmarknaden.\r\nI enlighet med motion Fi239 yrkandena 6 och 7 föreslår vi en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - m\r\ninskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 12 600 miljoner kronor och för\r\nåren 2005 och 2006 med 1\r\n6 500 respektive 19 700 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nEnligt vår uppfattning har utformningen av bostadstillägget till pensionärer\r\nm.fl. (BTP) verkat kostnad\r\nsdrivande på framför allt kommunernas hyressättning. Mot denna bakgrund anser vi\r\n att ersättningsnivån bör\r\nsänkas från 91 % till 90 % av bostadskostnaden mellan 100 kr och 4 500 kr. För\r\nen pensionär med fullt BT\r\nP innebär sänkningen som mest 144 kr per månad. Detta kompenseras av vårt\r\nförslag till höjning av grundavd\r\nraget, som innebär att en pensionär med garantipension 2004 får behålla ungefär\r\n200 kr mer i månaden efter\r\n skatt. Vidare föreslår vi en sänkning av det skattefria äldreförsörjningsstödet\r\n med 1,8 % så att nivån på det\r\n stödet inte ligger högre än nivån på den beskattade garantipensionen.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi239 yrkandena 6 och 7 en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - m\r\ninskning av utgiftsramen för 2004 med 214 miljoner kronor och med ett lika stort\r\n belopp vartdera året\r\n2005 och 2006.\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer\r\nVi anser att statens stöd till familjer och barn präglas av alltför mycket\r\ndetaljreglering och vill åter\r\nge barnfamiljerna valfriheten. Det görs bäst genom att barnfamiljerna ges mer\r\npengar att fritt förfoga\r\növer. Vi föreslår därför, utanför politikområdet, att ett grundavdrag införs i\r\nden kommunala beskattningen p\r\nå 8 000 kr 2004 och att det höjs successivt för att 2006 uppgå till 12 000 kr\r\nper barn. Vi vill även avsk\r\naffa den särskilda öronmärkningen av två månader i föräldraförsäkringen.\r\nVidare föreslår vi att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) i\r\nföräldraförsäkringen baseras på de två före\r\ngående årens inkomst och att ersättningsnivån sänks till 75 % av SGI.\r\nUnderhållsstödet bör ses över i syfte att särlevande föräldrar i högre\r\nutsträckning än i dag skall reglera und\r\nerhållsskyldigheten sinsemellan. En sådan översyn bör enligt vår uppfattning\r\nleda till besparingar inom u\r\ntgiftsområdet. Vi förslår att anslaget för bidrag till kostnader för\r\ninternationella adoptioner tillförs m\r\nedel så att bidrag utges med 50 % av kostnaden för adoption av barn, dock högst\r\n55 000 kr. Medel avsätts\r\n även för en månads retroaktivitet i samband med ansökan om vårdbidrag för\r\nfunktionshindrade barn.\r\nFrån 2005 föreslår vi att en barnomsorgspeng införs för de familjer som inte\r\nutnyttjar kommunalt finansie\r\nrad barnomsorg. Barnomsorgspengen skall utges med 3 000 kr skattefritt per månad\r\n för barn mellan ett o\r\nch tre år. Eftersom föräldralediga kan utnyttja barnomsorgspengen när barnet\r\nblir ett år kan den trettond\r\ne månaden i föräldraförsäkringen som utges med belopp motsvarande förälderns\r\nsjukpenning avskaffas fr.o.m.\r\n2005 liksom de 90 dagar som utges med 60 kr per dag.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi239 yrkandena 6 och 7 en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - m\r\ninskning av utgiftsramen för 2004 med 3 072 miljoner kronor och för åren 2005\r\noch 2006 med 2 472 respek\r\ntive 2 772 miljoner kronor.\r\nStatsbudgetens inkomster\r\nGenom att sätta ned arbetsgivaravgiften för företag inom sektorerna jordbruk,\r\nvattenbruk och fiske med\r\ndriftställe i stödområde A (Norrland) anser vi att man lägger grunden för\r\ntillväxt i hela Sverige. Statens\r\n inkomster blir genom vårt förslag 200 miljoner kronor lägre för 2004.\r\n2. Folkpartiet liberalerna\r\nLinnéa Darell och Anne-Marie Ekström (båda fp) anser att utskottets yttrande i\r\nnedan angivna avseenden\r\nborde ha följande lydelse:\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\nFolkpartiet anser att Integrationsverket kan minska i omfattning för att helt\r\navvecklas 2006. Migrati\r\nonsverket bör tillföras 70 miljoner kronor och anslaget Offentligt biträde\r\ntillföras 18 miljoner kronor.\r\n Genom ökade satsningar på snabbare behandling av asylärenden förkortas\r\nhandläggningstiderna och kostnade\r\nrna för mottagandet av asylsökande minskar.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi240 yrkandena 8 och 9 en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - m\r\ninskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 362 miljoner kronor och för\r\nåren 2005 och 2006 med 732\r\nrespektive 756 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp\r\nRegeringen har i flera år för det mesta stått handfallen medan först\r\nsjukskrivningarna och sedan sjukpen\r\nsionerna ökat. Krisen för sjukförsäkringen har på några få år utvecklats till\r\nett hot mot hela välfärdssysteme\r\nt. Kan inte denna utveckling snart vändas till mer rehabilitering och fler vägar\r\n tillbaka till arbete,\r\n kommer den att bli en kvarnsten för välfärdspolitiken under lång tid.\r\nKraftfulla insatser måste således g\r\nöras för att möjliggöra återgång till arbete i stället för förtida pensionering.\r\nVi anser att en avsevärd uppstramning bör ske av förfarandet vid\r\nsjukskrivningar. De bestämmelser som st\r\nyr hur sjukintyg får skrivas, och av vem de får skrivas, skall ses över. Det\r\nmåste även förhindras att sju\r\nkförsäkringen missbrukas med sjukintyg som i själva verket inte betingas av\r\narbetsoförmåga utan av andra\r\narbetsmarknadsskäl.\r\nVi vill även peka på att Folkpartiet har föreslagit en ny lag om finansiell\r\nsamordning. Med denna  mode\r\nll skapas ett stort utrymme för många slag av lokalt samarbete för att korta ned\r\n sjukskrivningar, få bor\r\nt väntetider och rehabilitera människor till arbete. Sjukförsäkringspengar skall\r\n få användas för att genom\r\naktiva insatser minska statens kostnader och ge människor hjälp snabbare.\r\nEn rehabiliteringsgaranti bör införas så att alla sjukskrivningar som kan bli\r\nlångvariga snabbt leder ti\r\nll prövning av rehabiliteringsbehovet av en annan läkare än den som först\r\nsjukskrev.\r\nFör att möjliggöra ett betydligt mer aktivt rehabiliteringsarbete och en bred\r\nanvändning av finansiell s\r\namordning med främst sjukvården vill vi tillföra försäkringskassorna 500\r\nmiljoner kronor per år. Därutöver v\r\nill vi ge 50 miljoner kronor till ökade resurser för bättre kontroll och\r\nåtgärder mot felaktigheter och s\r\nocialförsäkringsbedrägerier.\r\nVi föreslår även att en storskalig försöksverksamhet genomförs under perioden\r\n2005-2007, innebärande att la\r\nndstingen ges ekonomiska incitament att minska sjukskrivningarna genom att\r\ntilldelas ökade statsbidra\r\ng samtidigt som man får ett betalningsansvar för 20 % av sjukpenningkostnaderna.\r\nVi anser att beslutet att införa en tredje sjuklönevecka har varit olyckligt och\r\n kräver att det upphävs.\r\n Beslutet motverkar nyanställningar, försvårar för dem som är lite svagare på\r\narbetsmarknaden att bli anst\r\nällda och ökar de direkta kostnaderna för företagen. Samtidigt finns det inget\r\nsom talar för att den tota\r\nla sjukfrånvaron skulle påverkas nämnvärt. Det är långtidssjukskrivning och\r\növergång i sjukersättning som är d\r\net stora problemet.\r\nSlutligen anser vi att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas genom att\r\nmotortrafikolyckornas del\r\nav sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska trafikförsäkringen samt\r\n även genom att arbetsol\r\nycksfallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk försäkring.\r\nPå längre sikt bör en genom\r\ngripande socialförsäkringsreform genomföras med ledning av bl.a.  erfarenheterna\r\n från pensionsreformen.n\r\nû  ª\r\n @Slutligen anser vi att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas genom att\r\nmotortrafikolyckornas de\r\nl av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska trafikförsäkringen\r\nsamt även genom att arbets\r\nolycksfallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk försäkring.\r\n På längre sikt bör en gen\r\nomgripande socialförsäkringsreform genomföras med ledning av bl.a.\r\nerfarenheterna från pensionsreformen\r\n.(û  ª\r\n @Slutligen anser vi att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas genom att\r\nmotortrafikolyckornas\r\ndel av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska trafikförsäkringen\r\nsamt även genom att arbe\r\ntsolycksfallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk\r\nförsäkring. På längre sikt bör en g\r\nenomgripande socialförsäkringsreform genomföras med ledning av bl.a.\r\nerfarenheterna från pensionsreform\r\nen.(û  ª\r\n @Slutligen anser vi att socialförsäkringarnas kostnader bör minskas genom att\r\nmotortrafikolyckorna\r\ns del av sjukpenningkostnaderna betalas över den obligatoriska\r\ntrafikförsäkringen samt även genom att ar\r\nbetsolycksfallen bryts ut till en separat för arbetsgivaren obligatorisk\r\nförsäkring. På längre sikt bör en\r\n genomgripande socialförsäkringsreform genomföras med ledning av bl.a.\r\nerfarenheterna från pensionsrefo\r\nrmen.(û  s(  °ú  8+\r\n                    tt den totala sjukfrånvaron skulle påverkas nämnvärt. Det är\r\n långtidssjukskrivning och övergång i\r\n sjukersättning som är det stora problemet.dninë   Ê\r\n @Vi aÊ\r\n @ att beslutet att införa en tredje sjuklöneveck\r\na har varit olyckligt och kräver att det upphävs. Beslutet motverkar\r\nnyanställningar, försvårar för dem so\r\nm är lite svagare på arbetsmarknaden att bli anställda och ökar de direkta\r\nkostnaderna för företagen. Samt\r\nidigt finns det inget som talar för att den totala sjukfrånvaron skulle påverkas\r\n nämnvärt. Det är långtidss\r\njukskrivning och övergång i sjukersättning som är det stora problemet.atse³\r\n                                                                              &\r\n °ú  H2\r\n         att beslutet att inf\r\nöra en tredje sjuklönevecka har varit olyckligt och kräver att det upphävs.\r\nBeslutet motverkar nyanställn\r\ningar, försvårar för dem som är lite svagare på arbetsmarknaden att bli\r\nanställda och ökar de direkta kostn\r\naderna för företagen. Samtidigt finns det inget som talar för att den totala\r\nsjukfrånvaron skulle påverka\r\ns nämnvärt. Det är långtidssjukskrivning och övergång i sjukersättning som är\r\ndet stora problemet.ernaË\r\nas nämn\r\n2\r\n  8+\r\n     r sjukförsäkringen har på några få år utvecklats till ett hot mot hela\r\nvälfärdssystemet. Kan inte denna u\r\ntveckling snart vändas till mer rehabilitering och fler vägar tillbaka till\r\narbete, kommer den att bli\r\n en kvarnsten för välfärdspolitiken under lång tid. Kraftfulla insatser måste\r\nsåledes göras för att möjliggöra\r\n återgång till arbete i stället för förtida pensionering.ko    »\"  H2\r\n                                                                      8+\r\n                                                                         tion av\r\n barn, dock högst 55 000 kr.\r\nMedel avsätts även för en månads retroaktivitet i samband med ansökan om\r\nvårdbidrag för funktionshindrade b\r\narn.s hyr     \"  H2\r\n                    8+\r\n                       denna bakgrund anser vi att ersättningsnivån bör sänkas\r\nfrån 91 % till 90 % av bostadskostn\r\naden mellan 100 kr och 4 500 kr. För en pensionär med fullt BTP innebär\r\nsänkningen som mest 144 kr per m\r\nånad. Detta kompenseras av vårt förslag till höjning av grundavdraget, som\r\ninnebär att en pensionär med ga\r\nrantipension 2004 får behålla ungefär 200 kr mer i månaden efter skatt. Vidare\r\nföreslår vi en sänkning av d\r\net skattefria äldreförsörjningsstödet med 1,8 % så att nivån på det stödet inte\r\nligger högre än nivån på den bes\r\nkattade garantipensionen.våld böã   Û   °ú  H2\r\n                                               år uppfattning har utformningen\r\nav bostadstillägget till pensionär\r\ner m.fl. (BTP) verkat kostnadsdrivande på framför allt kommunernas\r\nhyressättning. Mot denna bakgrund an\r\nser vi att ersättningsnivån bör sänkas från 91 % till 90 % av bostadskostnaden\r\nmellan 100 kr och 4 500 kr\r\n. För en pensionär med fullt BTP innebär sänkningen som mest 144 kr per månad.\r\nDetta kompenseras av vårt f\r\nörslag till höjning av grundavdraget, som innebär att en pensionär med\r\ngarantipension 2004 får behålla ung\r\nefär 200 kr mer i månaden efter skatt. Vidare föreslår vi en sänkning av det\r\nskattefria äldreförsörjningsstöd\r\net med 1,8 % så att nivån på det stödet inte ligger högre än nivån på den\r\nbeskattade garantipensionen.om kom\r\npÓ       H2\r\n            8+\r\n                tredje sjuklöneveckan och förslag om inrättande av s.k.\r\növergångsmarknader för arbetslösa.särskã  1,8 %\r\nH2\r\n   8+\r\n      uell utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd\r\n ta i anspråk avgifter som är\r\n avsedda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskotte\r\nt kan således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.onärernC   S   (R\r\n                                                                            H2\r\n er Moderaternas förslag om ökad\r\n nedsättning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om\r\nutvidgning av de särski\r\nlda avdragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara\r\n stödet enligt EG-regle\r\nr. I lagen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk\r\noch fiske. Enligt utskott\r\nets mening är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de\r\nregler som gäller inom EU f\r\nör statsstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör\r\nfinnas ett tydligt samband me\r\nllan de socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter\r\nskall finansiera. Ett sådant\r\n samband är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional\r\n nedsättning av socialav\r\ngifter avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet\r\nmåste betraktas som en del a\r\nv regionalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns\r\navgifter/löneskatter som inte h\r\nar till syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det\r\nifrågasättas, och särskilt vid en eve\r\nntuell utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta\r\ni anspråk avgifter som är a\r\nvsedda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskottet\r\nkan således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.tt gäll   R  @Vad R\r\n@er Moderaternas förslag om ökad\r\n nedsättning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om\r\nutvidgning av de särski\r\nlda avdragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara\r\n stödet enligt EG-regle\r\nr. I lagen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk\r\noch fiske. Enligt utskott\r\nets mening är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de\r\nregler som gäller inom EU f\r\nör statsstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör\r\nfinnas ett tydligt samband me\r\nllan de socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter\r\nskall finansiera. Ett sådant\r\n samband är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional\r\n nedsättning av socialav\r\ngifter avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet\r\nmåste betraktas som en del a\r\nv regionalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns\r\navgifter/löneskatter som inte h\r\nar till syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det\r\nifrågasättas, och särskilt vid en eve\r\nntuell utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta\r\ni anspråk avgifter som är a\r\nvsedda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskottet\r\nkan således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.stutvecã   Û   °ú  H2\r\n                                                                              er\r\n Moderaternas förslag om ökad ne\r\ndsättning av socialavgifterna i Norrland konstaterar utskottet att lagen om\r\nutvidgning av de särskilda\r\n avdragen enligt socialavgiftslagen faller inom ramen för det s.k. försumbara\r\nstödet enligt EG-regler.\r\nI lagen undantas därför företag inom bl.a. sektorerna jordbruk, vattenbruk och\r\nfiske. Enligt utskottets\r\n mening är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenlig med de\r\nregler som gäller inom EU för s\r\ntatsstöd. Vidare är det utskottets principiella inställning att det bör finnas\r\nett tydligt samband mella\r\nn de socialavgifter som erläggs och de olika förmåner som dessa avgifter skall\r\nfinansiera. Ett sådant sa\r\nmband är lagfäst i den nya lagen om fördelning av socialavgifter. En regional\r\nnedsättning av socialavgif\r\nter avsedd att bl.a. stimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet måste\r\nbetraktas som en del av r\r\negionalpolitiken. Mot bakgrund av detta och att det dessutom finns\r\navgifter/löneskatter som inte har\r\ntill syfte att finansiera förmåner inom socialförsäkringen kan det ifrågasättas,\r\n och särskilt vid en eventu\r\nell utvidgning av avdraget, om det är lämpligt att för en regional åtgärd ta i\r\nanspråk avgifter som är avse\r\ndda att finansiera vissa preciserade sociala förmåner som sjukpenning och\r\nföräldrapenning. Utskottet kan\r\n således inte tillstyrka Moderaternas motionsförslag.arbetslS      H2\r\n                                                                       8+\r\n                                                                          s så\r\natt den inte skall överstiga den\r\n högsta arbetslöshetsersättningen. Sjuklöneperioden har förlängts med 7 dagar\r\ntill 21 dagar. Beslut har där\r\nvid tagits om att införa ett högkostnadsskydd för mindre företag.\r\nAnställningsstöd för långtidssjukskrivna i\r\nnrättas. Huruvida det finns förutsättningar för att ge den försäkrade\r\nsjukersättning eller aktivitetsersättn\r\ning i stället för sjukpenning skall utredas senast ett år efter\r\nsjukanmälningsdagen. Vården och försäkrings\r\nkassorna har fått extra ekonomiska resurser. Arbetet med att förnya den\r\narbetslivsinriktade rehabilite\r\nringen har kommit i gång.ll ber«   »   H2\r\n                                          8+\r\n                                             iktas på att undersöka\r\nmöjligheterna att tillämpa schabloniserade m\r\netoder i den ordinarie beskattningen. Uppföljningen av förmån av fri parkering\r\nkommer att skärpas.   ³   j  @\r\nEnlij  @ppgift från RFV i oktober 2003 utbetalades under september 2003\r\nersättning i form av sjukpenning\r\ntill 315 200 personer, vilket var drygt 10 400 färre än under september 2002. De\r\n riktigt korta sjukfal\r\nlen visade en minskning på 10 000 som en följd av den förlängda\r\narbetsgivarperioden. Den minskning av ko\r\nstnaderna för sjukpenning som noterades för augusti fortsätter för september,\r\n111 miljoner kronor. Kostn\r\naderna för sjukpenning hittills i år är dock 319 miljoner kronor högre än\r\nmotsvarande tid föregående år. Omk\r\nring 30 % av sjukskrivningarna är sjukskrivningar på deltid. Andelen, som under\r\nhösten/vintern 2002/03\r\nsuccessivt ökat från 23 %, har under de senaste månaderna varit oförändrad. Av\r\nde sjukskrivna i slutet av\r\n juli 2003 hade 135 300 varit sjukskrivna i mer än 1 år. Det var 1 200 fler än\r\nmånaden innan och 17 800\r\nfler än i juli 2002. Det senare är en ökning med 15,1 %. Nära nog vartannat\r\npågående sjukfall (47,8 %) i s\r\nlutet av juli 2003 hade pågått längre än 1 år. Vid motsvarande tid 2002 var 40,7\r\n % av de pågående sjukfalle\r\nn så långa. Av de långtidssjukskrivna i juli 2003 var 65 % kvinnor och 35 % män.\r\n Antalet personer som va\r\nrit sjukskrivna kortare tid än ett halvår minskade mellan juli 2002 och juli\r\n2003 med 15 900 personer,\r\n eller 15,7 %. Under årets första nio månader har antalet dagar med ersättning\r\nvarit något lägre än under m\r\notsvarande tid föregående år. Ersättning för drygt 69 miljoner nettodagar\r\nsjukpenning har betalats ut, en\r\n minskning med 2,2 miljoner dagar (3,0 %) jämfört med föregående år. Även om\r\nkostnaderna i september ligge\r\nr under förra årets så har kostnaderna för sjukpenning under årets första nio\r\nmånader totalt ökat. Kostnader\r\nna uppgick till 34,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,9 % jämfört med\r\nmotsvarande tid förra året.\r\nAntalet personer med sjukersättning/aktivitetsersättning har ökat. I slutet av\r\nseptember hade drygt 494\r\n 600 personer ersättning. Det är en ökning med 2 400 eller 0,5 % jämfört med\r\nsamma tid förra året. Kostnade\r\nrna för sjukersättning under årets första nio månader uppgick till 43,5\r\nmiljarder kronor, en ökning med 17\r\n,4 % jämfört med samma tid förra året.    s(\r\n\r\nI enlighet med motion Fi240 yrkandena 8 och 9 föreslår vi en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - m\r\ninskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 2 940 miljoner kronor och för\r\nåren 2005 och 2006 med 8\r\n390 respektive 10 590 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nEnligt vår mening bör tiden för omställningspension till efterlevande utan barn\r\nutökas till tolv månader f\r\nr.o.m. den 1 juli 2004. Vidare anser vi att innehav av fritidsfastighet inte\r\nskall påverka storleken\r\nav BTP fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi240 yrkandena 8 och 9 en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - ök\r\nning av utgiftsramen för 2004 med 105 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006\r\n med 155 respektive 165\r\n miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer\r\nVi föreslår att en s.k. jämställdhetsbonus införs i föräldraförsäkringen. Den\r\ninnebär att en högre ersättning, 9\r\n0 %, utges för varje månad som den ena föräldern tar ut föräldrapenning och som\r\nmotsvaras av en månads utta\r\ng av den andra föräldern.\r\nEnligt vår uppfattning kan besparingar göras genom att de 90 dagar som utbetalas\r\n med 60 kr per dag avs\r\nkaffas. Vidare kan utgifterna inom underhållsstödet hållas tillbaka redan\r\nfr.o.m. den 1 april 2004 bl.a\r\n. genom att det gemensamma föräldraansvaret markeras. Ytterligare besparingar\r\nkan göras inom utgiftsomr\r\nådet genom att åtgärder vidtas mot felaktiga utbetalningar.\r\nFrån 2006 föreslår vi att ett barnkonto på 40 000 kr per barn under\r\nförskoleåldern införs.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi240 yrkandena 8 och 9 en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - m\r\ninskning av utgiftsramen för 2004 med 240 miljoner kronor och för 2005 med 270\r\nmiljoner kronor. För 200\r\n6 föreslås en ökning med 1 550 miljoner kronor. Utgiftsökningen avser inte några\r\n sakliga förändringar inom\r\nålderspensionssystemet utan är en följd av andra förslag från Folkpartiet som\r\npåverkar pensionsutbetalning\r\narnas storlek.\r\nÅlderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi240 yrkande 12 att beräkningen av utgifterna\r\n för ålderspensionssystem\r\net vid sidan av statsbudgeten för 2004 skall tas upp med 50 miljoner kronor\r\nutöver vad regeringen har\r\nföreslagit. Utgiftsökningen avser inte några sakliga förändringar inom\r\nålderspensionssystemet utan är en föl\r\njd av andra förslag från Folkpartiet som påverkar pensionsutbetalningarnas\r\nstorlek.\r\nStatsbudgetens inkomster\r\nVi anser att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna skall sänkas med 2\r\nprocentenheter i den privata\r\n tjänstesektorn för att stimulera sysselsättningen och sänka kostnaderna för\r\nföretagen. Därigenom minskas s\r\ntatens inkomster med 5 800 miljoner kronor för 2004.\r\nMed det anförda anser vi att motion Fi240 yrkande 4 bör tillstyrkas.\r\n3. Kristdemokraterna\r\nSven Brus (kd) anser att utskottets yttrande i nedan angivna avseenden borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\nKristdemokraterna anser att Integrationsverket bör läggas ned från den 1 juli\r\n2004. Vissa av verkets up\r\npgifter bör i stället övertas av Migrationsverket samt Ombudsmannen mot etnisk\r\ndiskriminering, DO. DO b\r\nör tillföras medel för att stärka arbetet mot rasism, diskriminering och\r\nfrämlingsfientlighet. De lokala\r\noch regionala diskrimineringsombudsmännen anser vi bör avskaffas och anslaget\r\nIntegrationsåtgärder bör in\r\nte tillföras några nya pengar. Migrationsverket skall enligt vårt förslag inte\r\npröva uppehållstillstånd för\r\nadopterade samt för nyfödda till föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige.\r\nHärigenom frigörs resurser. Vi\r\nanser vidare att anslaget till Migrationsverket bör tillföras 100 miljoner\r\nkronor för att bl.a. ytterli\r\ngare förkorta handläggningstiderna. Genom att tillföra Migrationsverket medel\r\nför att korta handläggnings\r\ntiderna kan anslaget Mottagande av asylsökande minskas. Slutligen anser vi att\r\nsystemet med förhandlin\r\ngar och avtal med kommunerna bör avskaffas. Stödet till en nyanländ person bör i\r\n stället bestå av en utvec\r\nklingspeng. Utvecklingspengen skall administreras av Riksförsäkringsverket, RFV,\r\n och fördelas av försäkri\r\nngskassan. Medel för detta tillför vi utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi241 yrkandena 5 och 7 en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - m\r\ninskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 166 miljoner kronor och för\r\nåren 2005 och 2006 med 248\r\nrespektive 300 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp\r\nNästan var sjätte svensk i arbetsför ålder är sjukskriven eller\r\nförtidspensionerad. Socialdemokraterna har\r\n haft mer än fem år på sig att göra något åt den dramatiska utvecklingen. Trots\r\ndetta har regeringen fortf\r\narande inte presterat någon trovärdig strategi för hur den negativa utvecklingen\r\n skall brytas. Med nuva\r\nrande politik hotas den svenska välfärdsstaten i sina grundvalar eftersom allt\r\nfärre kommer att tvingas\r\n försörja alltfler. Det måste därför ske ett trendbrott så att utvecklingen\r\nvänds.\r\nVi anser att rehabiliteringen har varit eftersatt och föreslår därför att den\r\nnya rehabiliteringsförsäkrin\r\ng som föreslås i kommittébetänkande SOU 2000:78 i alla väsentliga huvuddrag bör\r\ngenomföras från den 1 januar\r\ni 2004 med en utbyggnad den 1 januari 2005. En ökad totalkostnad under det\r\nförsta året reformen genomför\r\ns balanseras åren därefter med en nettovinst i form av lägre utbetalningar av\r\nsjukpenning och förtidspen\r\nsion.\r\nDet fasta ersättningssystemet i sjukförsäkringen bör ersättas med en\r\nindividanpassad ersättningsnivå mellan\r\n 25 och 100 %. Vi vill även tydliggöra läkarnas ansvar, ge utbildningen i\r\nförsäkringsmedicin en starkare\r\nställning i läkarutbildningen och ge försäkringsläkarna en fördjupad\r\nvidareutbildning.\r\nVidare anser vi att information skall ges till allmänheten om sjukförsäkringens\r\nsyfte.\r\nSocialförsäkringsadministrationen bör tillföras ytterligare medel dels för att\r\nöka kvaliteten och korta ha\r\nndläggningstiderna, dels för att öka kontrollen av felutnyttjande, dels för att\r\nompröva äldre beviljade ak\r\ntivitets- och sjukersättningar. För detta ändamål vill vi tillföra RFV samt\r\nförsäkringskassorna 100 miljone\r\nr kronor år 2004, 150 miljoner kronor år 2005 samt 200 miljoner kronor år 2006.\r\nEn återgång till en sjuklöneperiod på 14 dagar medför att utgiftsområdet\r\ntillförs 1 600 miljoner kronor 200\r\n4.\r\nFör att finansiera ökade satsningar på vård och omsorg föreslår vi två\r\nkarensdagar med ett fortsatt högrisks\r\nkydd på 10 dagar per år. Arbetsgivarnas minskade kostnader regleras med en\r\nmarginell höjning av arbetsg\r\nivaravgifterna.\r\nErsättningsnivån i sjukförsäkringen bör höjas till 80 % och SGI:n beräknas på\r\nsnittinkomsten under de två sen\r\naste åren. Skattepliktiga förmåner samt semesterersättning skall även vara\r\nSGI-grundande.\r\nVidare vill vi ha en ny modell av trafikförsäkring där samtliga\r\npersonskadekostnader i samband med traf\r\nikolyckor förs över till denna försäkring. Därmed avlyfts det offentliga\r\nkostnader på ca 4 miljarder krono\r\nr. Den besparing som uppstår återförs till trafikanterna genom sänkt\r\ninkomstskatt.\r\nMöjligheten att privatisera dagens arbetsskadeförsäkring bör utredas och\r\ndärigenom ge ekonomiska incitame\r\nnt till företagen att satsa mer på förebyggande åtgärder efter principen ju\r\nsäkrare en arbetsplats är desto\r\n lägre premie.\r\nSlutligen vill vi avskaffa dagens system med förhandlingar och avtal för\r\nkommunplacering av flyktingar\r\n och i stället införa en utvecklingspeng som följer individen. Denna\r\nutvecklingspeng skall administrera\r\ns av RFV. För denna administration utökas RFV:s anslag med 10 miljoner kronor år\r\n 2004 och 25 miljoner k\r\nronor år 2005 respektive 2006.\r\nI enlighet med motion Fi241 yrkandena 5 och 7 föreslår vi en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - m\r\ninskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 4 835 miljoner kronor och för\r\nåren 2005 och 2006 med 10\r\n 125 respektive 14 410 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nEnligt vår mening bör innehav av fritidsfastighet inte ingå i inkomstprövningen\r\nför beräkning av BTP. Vi a\r\nnser också att omställningspension till efterlevande utan barn skall utökas från\r\n 10 till 12 månader från d\r\nen 1 januari 2004 samt att den övergångsvisa garantipensionen skall höjas med\r\n100 kr per månad. Därtill k\r\nommer vårt förslag till höjt grundavdrag att förstärka det ekonomiska utrymmet\r\nför dem med lägst pension.om\r\n0û  ²\r\n @Enligt vår mening bör innehav av fritidsfastighet inte ingå i\r\ninkomstprövningen för beräkning av BTP. V\r\ni anser också att omställningspension till efterlevande utan barn skall utökas\r\nfrån 10 till 12 månader fr\r\nån den 1 januari 2004 samt att den övergångsvisa garantipensionen skall höjas\r\nmed 100 kr per månad. Därtil\r\nl kommer vårt förslag till höjt grundavdrag att förstärka det ekonomiska\r\nutrymmet för dem med lägst pension\r\n.ad0û  ²\r\n @Enligt vår mening bör innehav av fritidsfastighet inte ingå i\r\ninkomstprövningen för beräkning av BTP\r\n. Vi anser också att omställningspension till efterlevande utan barn skall\r\nutökas från 10 till 12 månader\r\n från den 1 januari 2004 samt att den övergångsvisa garantipensionen skall höjas\r\n med 100 kr per månad. Där\r\ntill kommer vårt förslag till höjt grundavdrag att förstärka det ekonomiska\r\nutrymmet för dem med lägst pens\r\nion.sk0û  ²\r\n @Enligt vår mening bör innehav av fritidsfastighet inte ingå i\r\ninkomstprövningen för beräkning av\r\nBTP. Vi anser också att omställningspension till efterlevande utan barn skall\r\nutökas från 10 till 12 måna\r\nder från den 1 januari 2004 samt att den övergångsvisa garantipensionen skall\r\nhöjas med 100 kr per månad.\r\n Därtill kommer vårt förslag till höjt grundavdrag att förstärka det ekonomiska\r\nutrymmet för dem med lägst p\r\nension. s0û  ë$  H2\r\n                    8+\r\n                       t så att utvecklingen vänds.de s    »$  °ú  H2\r\n                                                                      ar sjätte\r\nsvensk i arbetsför ålder är sjukskriven eller för\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi241 yrkandena 5 och 7 en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - ök\r\nning av utgiftsramen för 2004 med 740 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006\r\n med 790 respektive 800\r\n miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer\r\nKristdemokraterna hävdar familjens rätt att avgöra barnomsorgsform inklusive\r\negen omsorg i hemmet. För a\r\ntt möjliggöra detta föreslår vi att ett skattefritt barnomsorgskonto på 80 000\r\nkr för barn som fyller ett\r\når införs från den 1 juli 2004. Maximalt föreslår vi att 40 000 kr per år skall\r\nkunna tas ut med avtrappni\r\nng i förhållande till hur mycket kommunalt finansierad barnomsorg som nyttjas.\r\nTill förmån för barnomsorg\r\nskontot anser vi att de 90 dagar som betalas ut med 60 kr per dag kan avskaffas\r\noch fr.o.m. 2005 den\r\n extra mamma/pappamånaden.\r\nVi anser att föräldraförsäkringen måste stärkas ytterligare och föreslår därför\r\natt grundnivån i försäkringen höjs\r\n till 200 kr per dag från 2004 och att ersättningstaket höjs till 11\r\nprisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2\r\n004 samt på sikt att ersättningsnivån höjs till 90 %. Vi föreslår även att två\r\nkontaktdagar per barn och år i\r\nnförs för barn mellan 4 och 15 år med 200 kr per dag. Vi vill vidare införa ett\r\nnytt beräkningssätt för SGI\r\n genom att låta SGI beräknas som genomsnittet av de senaste två årens inkomst.\r\nÄven skattepliktiga förmåner\r\n och semesterersättning skall vara SGI-grundande.\r\nDärtill föreslår vi att vårdbidrag skall utges till biståndsarbetare med\r\nfunktionshindrade barn.\r\nFrån 2005 bör enligt vår mening en graviditetspeng införas som ger rätt till\r\nersättning under 30 dagar i s\r\nlutet av graviditeten samt besparingar göras på underhållsstödet genom att\r\nstödmottagare med höga inkomste\r\nr inte beviljas fullt underhållsstöd.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi241 yrkandena 5 och 7 en - i förhållande\r\ntill regeringens förslag - ök\r\nning av utgiftsramen för 2004 med 931 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006\r\n med 1 281 respektive 1\r\n 211 miljoner kronor.\r\nStatsbudgetens inkomster\r\nFör att kunna genomföra reformer anser vi att arbetsgivaravgifterna bör höjas\r\nför 2004. Således anser vi a\r\ntt en höjning bör göras med 0,06 procentenheter med anledning av ökade förmåner\r\ninom föräldraförsäkringen. Des\r\nsutom föreslår vi att sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,3 procentenheter för\r\natt neutralisera effekten av\r\n en  andra karensdag. Våra förslag innebär sammantaget att statens inkomster\r\nökar med 3 900 miljoner kro\r\nnor för 2004.\r\nMed det anförda anser vi att motion Fi304 yrkande 25 bör tillstyrkas.\r\n4. Centerpartiet\r\nBirgitta Carlsson (c) anser att utskottets yttrande i nedan angivna avseenden\r\nborde ha följande lydel\r\nse:\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp\r\nSjukfrånvaron och förtidspensioneringarna har de senaste sex åren ökat\r\ndramatiskt och utgör ett av de stör\r\nsta hindren för Sveriges ekonomiska utveckling. Kostnaderna för sjukförsäkringen\r\n tenderar att stabiliser\r\nas på en historisk rekordnivå. Den samlade ohälsorelaterade arbetsfrånvaron\r\nfortsätter emellertid att öka\r\nberoende på att fler förtidspensioneras.\r\nCenterpartiet vill införa en samordnad arbetslivsförsäkring som ersätter dagens\r\nsjuk- och arbetslöshetsför\r\nsäkringar och som förtydligar arbetslinjen.\r\nVidare vill vi att sjukpenning växlas mot rehabiliteringsersättning och\r\nrehabiliteringsstöd. Till rehab\r\niliteringsinsatser anslås 2,6 miljarder kronor 2004, 2,7 miljarder kronor 2005\r\noch 2,9 miljarder kron\r\nor 2006, varav en halv miljard per år skall avse rehabilitering av psykiskt\r\nsjuka och personer med sv\r\når social problematik.\r\nVi anser även att en rehabiliteringsgaranti skall införas. Den enskilde skall ha\r\n rätt till en kontaktpe\r\nrson som samordnar rehabiliteringsinsatserna och lotsar mellan de olika\r\naktörerna i rehabiliteringspl\r\nanen. Om garantin inte uppfylls skall den sjukskrivne ha möjlighet att inom\r\nvissa ramar få kostnadstäck\r\nning för adekvata rehabiliteringstjänster som kan köpas av t.ex. privata\r\naktörer. Mindre företag skall he\r\nlt undantas från skyldigheten att genomföra rehabiliteringsutredningar.\r\nMedel reserverade för sjukförsäkringen skall omvandlas till aktiva åtgärder i\r\nform av finansiell samordni\r\nng. Vi anser att ett generöst regelverk för finansiell samordning ökar\r\nmöjligheterna till bättre diagnos\r\noch effektivare rehabilitering.\r\nBeträffande arbetsgivarens sjuklöneansvar anser vi att det är antalet anställda\r\nsom skall avgöra omfattni\r\nngen av detta ansvar, efter principen att t.ex. fem anställda motsvarar fem\r\nsjuklönedagar per anställd\r\nupp till maximalt 30 dagar. Likformig nedsättning av arbetsgivaravgifterna\r\nkommer att ge en viss överk\r\nompensation åt småföretagare.\r\nSGI bör beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna före\r\nsjukskrivningsperiodens inled\r\nning och karensdagen motsvara en hel dags arbete oavsett vid vilken tidpunkt på\r\ndagen som sjukfallet\r\ninleds. Grundnivån i sjukpenningen skall höjas till 200 kr.\r\nFöretagare skall ha samma rätt som anställda till sjukpenning.\r\nSjuk- och aktivitetsersättning skall bara beviljas om arbetsförmågan av\r\nmedicinska eller psykiatriska s\r\nkäl bedöms förhindra återgång till arbete eller studier. Även dessa personer\r\nskall ha tillgång till rehabil\r\niteringsinsatser. Flexibla ersättningsnivåer bör införas.\r\nSlutligen vill vi att bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen återställs.\r\nI enlighet med motion Fi242 yrkande 3 föreslår vi - i förhållande till\r\nregeringens förslag - en minskning\r\n av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 7 244 miljoner kronor och för åren 2005\r\n och 2006 med 12 059 res\r\npektive 16 549 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nVi anser att garantipensionen skall höjas stegvis med 3 000 kr med en första\r\nhöjning 2004 på 1 500 kr. V\r\nidare föreslår vi att BTP skall ersätta bostadskostnader upp till 4 000 kr per\r\nmånad med 80 % av bostads\r\nkostnaden.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi242 yrkande 3 en - i förhållande till\r\nregeringens förslag - minskning\r\n av utgiftsramen för 2004 med 1 800 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006\r\nmed 1 300 respektive 1 5\r\n00 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer\r\nVi anser att familjerna måste ges större möjlighet att själva bestämma över sin\r\nvardag. Vi föreslår därför att\r\n barnbidraget för barn i åldern ett till fyra år höjs stegvis så att det 2007\r\nuppgår till 1 900 kr per bar\r\nn och månad. För 2004 föreslår vi en ökning med 200 kr per månad.\r\nVidare föreslår vi att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs till 200 kr per\r\ndag och att taket i föräldraförsäk\r\nringen höjs till 11 prisbasbelopp. Höjningen av grundnivån i föräldrapenningen\r\nfår flera positiva effekter\r\n som inte bara påverkar utgiftsområde 12. Beräkningen av SGI bör enligt vår\r\nuppfattning grundas på histori\r\nsk inkomst.\r\nDärtill föreslår vi att ersättningen för de 90 dagar som i dag utges med 60 kr\r\nper dag höjs till 90 kr per\r\n dag.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi242 yrkande 3 en - i förhållande till\r\nregeringens förslag - ökning av\r\nutgiftsramen för 2004 med 1 330 miljoner kronor och för åren 2005 och 2006 med 2\r\n 797 respektive 4 270 m\r\niljoner kronor.\r\nStatsbudgetens inkomster\r\nVi vill införa en reformerad sjuklönemodell och anser att den tredje\r\nsjuklöneveckan skall kompenseras m\r\ned sänkta arbetsgivaravgifter på 0,28 procentenheter. Vårt förslag innebär en\r\nminskning av statens inkoms\r\nter med 2 500 miljoner kronor för 2004.\r\nVi vill vidare införa riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften från 2004 för\r\natt få till stånd övergångsmar\r\nknader. Vi anser att sådana riktade sänkningar är nödvändiga för att ge\r\narbetslösa förutsättningar att få anst\r\nällning. Förslaget innebär inkomstminskningar för staten med 750 miljoner kronor\r\n för 2004.\r\nMed det anförda anser vi att motionerna Fi242 yrkande 7 och Fi306 yrkande 17 bör\r\n tillstyrkas.\r\nBilaga 10\r\nSocialutskottets yttrande\r\n2003/04:SoU1y\r\nRamen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet har den 30 september 2003 beslutat bereda bl.a. socialutskottet\r\ntillfälle att avge yt\r\ntrande över proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 (volym 1) i vad\r\navser den ekonomiska po\r\nlitiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2004, utgifternas fördelning\r\n på utgiftsområden och ber\r\näkningen av statsinkomsterna, förslag till utgiftstak för staten för åren 2005\r\noch 2006, låneramar (yrkand\r\nena 1-17 och 27-40) jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts\r\nberedningsområde.\r\nSocialutskottet begränsar sitt yttrande till förslagen rörande utgiftsområde 9\r\nHälsovård, sjukvård och soci\r\nal omsorg i propositionen jämte motionerna Fi239 (m) yrkandena 6 och 7, Fi240\r\n(fp) yrkandena 8 och 9,\r\n Fi241 (kd) yrkandena 5 och 7 samt Fi242 (c) yrkande 3 såvitt motionerna rör\r\ndetta utgiftsområde.\r\n\r\nPropositionen\r\nI propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och\r\nutgifter för 2004. Vidare pre\r\nsenteras en finansplan, förslag till utgiftstak för staten för 2005 och 2006 och\r\n förslag till hur utgift\r\nerna 2004 skall fördelas på utgiftsområden.\r\nRegeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.\r\nRegeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2003 samt\r\nföreslår ändrade anslag på tillägg\r\nsbudget för 2003.\r\nUtgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg\r\nUtgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik,\r\nFolkhälsopolitik, Barnpolitik, Handi\r\nkappolitik, Äldrepolitik, Socialtjänstpolitik och Forskningspolitik.\r\nRamen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition föreslås öka med 38\r\n0 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att utgifterna för\r\nhögkostnadsskyddet inom tandvården f\r\nör de äldre beräknas öka med ytterligare ca 290 miljoner kronor. Vidare tillförs\r\n 75 miljoner kronor för en\r\n fortsatt satsning på åtgärder inom ramen för den nationella handlingsplanen för\r\n att förebygga alkoholskad\r\nor, 10 miljoner kronor för insatser mot spelberoende, 35 miljoner kronor för\r\nersättning till talidomids\r\nkadade i neurosedynkatastrofen, 17 miljoner kronor till Rikskvinnocentrum och\r\nkvinno- och mansjourer\r\n samt 32 miljoner kronor till bilstöd till handikappade. Dessa utgiftsökningar\r\nmotverkas delvis genom\r\natt kostnaderna för statlig assistansersättning bedöms bli mindre under 2004 än\r\nvad som beräknades i samb\r\nand med vårpropositionen.\r\nI förhållande till anvisade medel 2003, inklusive tilläggsbudget, föreslås\r\nutgifterna öka med 3 634 miljon\r\ner kronor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att utgifterna för\r\ntandvården beräknas öka med ca 1\r\n 200 miljoner kronor, för läkemedel med ca 900 miljoner kronor och för statlig\r\nassistansersättning med c\r\na 1 600 miljoner kronor.\r\nDen konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 3 014 miljoner kronor\r\n i förhållande till den f\r\nöreslagna ramen för 2004. Detta beror främst på att utgifterna för\r\nassistansersättningen beräknas öka med ca\r\n 2 900 miljoner kronor.\r\nRamen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 37 665 miljoner kronor 2004.\r\nMotioner\r\nMotionernas förslag till utgiftsramar framgår av nedanstående tabell.\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till ramar för utgiftsområde 9\r\nHälsovård, sjukvård och socia\r\nl omsorg 2004-2006.\r\nBelopp i miljoner kronor\r\n\r\nBudgetår        2004    2005    2006\r\nRegeringen      37 665  39 316  40 679\r\nModerata samlingspartiet        +2 467  -572    -2 010\r\nFolkpartiet liberalerna +2 105  +2 365  +5 807\r\nKristdemokraterna       +1 825  +1 505  +1 255\r\nVänsterpartiet  0       0       0\r\nCenterpartiet   +380    +382    -110\r\nMiljöpartiet    0       0       0\r\nEnligt Moderata samlingspartiet (Fi239) bör riksdagen besluta att till\r\nutgiftsområde 9 för budgetåret 20\r\n04 fördela 2 467 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit (yrkande 6).\r\nVidare bör riksdagen godk\r\nänna en beräkning av utgifter för 2005 och 2006 som med 572 miljoner kronor\r\nrespektive 2 010 miljoner k\r\nronor understiger vad regeringen föreslagit (yrkande 7).\r\nModeraterna vill införa en nationell vårdgaranti och anser att det härför bör\r\navsättas sammanlagt 3,5 milj\r\narder kronor utöver regeringens s.k. tillgänglighetspengar under 2004 och 2005.\r\nDe anför att det ger et\r\nt ordentligt tillskott för att klara av att korta vårdköerna samtidigt som\r\nreformen är vad som behövs för\r\natt även på sikt förhindra vårdköer. Moderaterna vill under den kommande\r\ntreårsperioden avsätta upp emot 7\r\nmiljarder kronor under olika utgiftsområden till bättre och snabbare\r\nrehabilitering.\r\nModeraterna föreslår vidare ett nytt system för läkemedelsförmåner med minskat\r\ninslag av prisregleringar o\r\nch mer konkurrens. Apoteket AB:s försäljningsmonopol bör stegvis avskaffas och\r\nandelen receptfria läkeme\r\ndel fördubblas. Minderårigas läkemedelskostnad bör tas in under föräldrarnas\r\nhögkostnadsskydd för läkemedel.\r\nModeraterna vill även ha ett förbättrat högkostnadsskydd för samtliga grupper\r\nnär det gäller tandvårdskostna\r\nder.\r\nI motionen föreslås att rätten till personlig assistans under skoltid och vid\r\nvistelse på dagcentrum åter\r\ninförs samt att rätten till personlig assistans också bör omfatta\r\nfunktionshindrade i gruppboende. För at\r\nt funktionshindrades behov inte skall ställas mot andra behov i kommunen bör\r\nkostnadsansvaret för de 20\r\n första timmarna av assistansen återföras till staten. I syfte att garantera\r\ndetta bör 1,9 miljarder kro\r\nnor avsättas årligen.\r\nModeraterna anser vidare att försörjningen av hjälpmedel bör ses över och att en\r\n statlig hjälpmedelsgarant\r\ni bör prövas. Åldersgränsen för bilstödet, vilket bör utgöra en del av\r\nhjälpmedelsgarantin, föreslås höjas från n\r\nuvarande 50 år till i första hand 67 år. Partiet vill anslå 18 miljoner kronor\r\nmer än regeringen för bilst\r\nödet. Ytterligare medel bör även tillföras anslaget för bidrag till\r\nhandikapporganisationer. De extra med\r\nlen skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer som arbetar\r\noberoende av de stora samar\r\nbetsorganen inom handikapprörelsen.\r\nFör gruppen psykiskt sjuka vill Moderaterna utvidga verksamheten med personliga\r\nombud. Verksamheten f\r\nöreslås erhålla ytterligare 200 miljoner kronor årligen. Personliga ombud är\r\nenligt Moderaterna en förutsät\r\ntning för en effektiv och ändamålsenlig psykiatrisk vård.\r\nFolkpartiet liberalerna (Fi240) anser att ramen för år 2004 bör ökas med       2\r\n 105 miljoner kronor (yr\r\nkande 8). Vidare bör riksdagen godkänna en beräkning av utgifter för 2005 och\r\n2006 som är 2 365 miljoner\r\nkronor respektive   5 807 kronor större än vad regeringen föreslagit (yrkande\r\n9).\r\nFolkpartiet föreslår att landstingen skall få särskilda bidrag för genomförandet\r\n av en nationell vårdgarant\r\ni med 1 miljard kronor åren 2004 och 2005. För en kvalitetsförbättring inom\r\npsykiatrin föreslås sammantage\r\nt 1,5 miljarder kronor under 2004-2006. Stödet åtföljs av förslag om flera\r\nlagändringar och omfördelningar\r\n av kostnadsansvar. En genomgripande tandvårdsreform beräknas kunna inledas\r\n2006.\r\nFolkpartiet vill anvisa 70 miljoner kronor för 2004 och därefter 300 miljoner\r\nkronor per år för stimulan\r\nsbidrag för utveckling av bl.a. kommunala omsorgsgarantier, äldreombudsmän och\r\näldrevårdscentrum.\r\nFör missbruksförebyggande arbete föreslår partiet en ökning jämfört med\r\nregeringens förslag med 200 miljoner\r\n kronor 2004 och 300 miljoner kronor per år fr.o.m. 2005.\r\nInom handikappområdet vill Folkpartiet satsa 5 miljarder kronor under fem år i\r\nsyfte att avskaffa hind\r\ner för tillgänglighet i byggnader, kollektivtrafik m.m. För att återställa\r\ninskränkningar i rätten till ass\r\nistansersättning för funktionshindrade bör 300 miljoner kronor avsättas årligen.\r\n Partiets förslag på området\r\n om ändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommuner beräknas kunna genomföras\r\nfr.o.m. 2006.\r\nEnligt Kristdemokraterna (Fi241) bör riksdagen besluta om en ram för 2004 som är\r\n 1 825 miljoner kronor\r\nstörre än vad regeringen föreslagit (yrkande 5). När det gäller utgifterna för\r\nåren 2005 och 2006 bör riksda\r\ngen godkänna en beräkning som överstiger regeringens förslag med 1 505 miljoner\r\nkronor respektive 1 255\r\nmiljoner kronor (yrkande 7).\r\nKristdemokraterna vill för införandet av en nationell vårdgaranti avsätta totalt\r\n 4,6 miljarder kronor un\r\nder de närmaste tre åren, d.v.s. 1 miljard kronor utöver regeringens så kallade\r\ntillgänglighetspengar, vi\r\nlka bör föras över till utgiftsområde 9 från utgiftsområde 25 (anslag 48:5). För\r\n att tillgodose behovet av\r\nforskning kring palliativ vård bör 20 miljoner kronor avsättas per år.\r\nEnligt Kristdemokraterna bör kirurgisk behandling av tandlossningssjukdom\r\nomfattas av sjukvårdens högko\r\nstnadsskydd. För denna reform bör 60 miljoner kronor avsättas årligen under\r\nperioden 2004-2006. Förslaget\r\n utgör första steget i en satsning med målet att tandsjukvård och\r\ntandskadebehandling skall ingå i samma\r\nsystem som övrig hälso- och sjukvård.\r\nKristdemokraterna föreslår besparingar och effektiviseringar på flera\r\nmyndigheters administration. Vida\r\nre bör anslag 26:2 till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap\r\nminskas med 31 miljoner krono\r\nr och anslag 14:7 för folkhälsopolitiska åtgärder med 30 miljoner kronor.\r\nPartiet vill i stället avsätta m\r\nedel för forskning kring arbetsliv och rehabilitering samt för tobakspreventiva\r\nåtgärder under utgiftsom\r\nrådena 10 respektive 25.\r\nCenterpartiet (Fi242) vill höja regeringens förslag till ram för 2004 med 380\r\nmiljoner kronor. Vidare y\r\nrkas att riksdagen godkänner utgiftsberäkningar för budgetåren 2005 och 2006 som\r\n är 382 miljoner kronor h\r\nögre respektive 110 miljoner kronor lägre än förslaget i budgetpropositionen\r\n(yrkande 3).\r\nCenterpartiet vill anslå ytterligare 500 miljoner kronor årligen för\r\ngenomförandet av vårdgarantin under\r\n2004 och 2005. Partiet anser vidare att besparingar bör göras när det gäller\r\nanslag till olika myndighet\r\ner. Centerpartiets förslag utvecklas ytterligare i kommittémotion So623.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill åter framhålla vården, skolan och omsorgen som välfärdens kärna.\r\nUtskottet delar regeringen\r\ns uppfattning att det är behoven som skall styra tillgången, inte den enskildes\r\nekonomiska förhållanden\r\neller bostadsort. Vården, skolan och omsorgen skall vara generell, omfatta hela\r\nbefolkningen och hålla\r\n hög kvalitet.\r\nVälfärdssamhället syftar till att öka tryggheten, rättvisan och jämlikheten.\r\nTrygghet och goda villkor för\r\nbarnen och deras familjer är en viktig del av välfärden. Satsningar på barn och\r\nungdomar är att satsa i f\r\nramtiden. Samtidigt är det angeläget att även öka tryggheten för de äldre. Ett\r\nannat prioriterat område är a\r\ntt förbättra tillgängligheten för och bemötandet av personer med funktionshinder\r\n inom alla samhällssektore\r\nr. En av de största socialpolitiska utmaningarna handlar om att hjälpa de\r\nmänniskor som har det allra s\r\nvårast i samhället: hemlösa, missbrukare och andra i ekonomiskt och socialt\r\nutsatta situationer.\r\nEnligt utskottets mening är det angeläget att den psykiatriska vården förstärks.\r\n Utskottet ser därför med t\r\nillfredsställelse på att regeringen nu tillsatt en psykiatrisamordnare som\r\nlöpande skall lämna förslag om\r\n psykiatrins former och samverkan mellan kommuner, landsting och myndigheter.\r\nUtskottet instämmer med regeringen att en väl utbyggd välfärd som ger trygghet i\r\n förändringen skapar föruts\r\nättningar för en mer dynamisk ekonomisk utveckling. Det är angeläget att\r\nvälfärden fortsätter att byggas ut\r\n i den takt ekonomin medger. Utskottet kan konstatera att det parallellt med\r\nvissa utgiftsbegränsning\r\nar även genomförs ett antal viktiga välfärdsreformer under 2003 och 2004, bl.a.\r\ngenom stora satsningar i\r\nnom vård och omsorg. Satsningarna har främst inriktats mot att stärka\r\nprimärvården och den grundläggande s\r\njukhusvården. Genom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och\r\nsjukvården och den så kal\r\nlade tillgänglighetsreformen satsas närmare 13 miljarder kronor på hälso- och\r\nsjukvårdsområdet under perio\r\nden 2001-2004. Andra stora och angelägna satsningar som nyligen beslutats är det\r\n förbättrade tandvårdsstöd\r\net för äldre, högkostnadsskyddet inom äldre- och handikappomsorgen samt\r\ngenomförandet av en nationell nar\r\nkotikahandlingsplan. Utskottet ser också positivt på att tillsynen inom\r\näldreomsorgen nyligen förstärkts\r\ngenom att medel utgått till länsstyrelserna för anställning av uppemot 100\r\näldreskyddsombud.\r\nKommuner och landsting ansvarar för väsentliga delar av välfärden. I\r\nbudgetpropositionen konstateras att\r\n den goda inkomstutvecklingen inom kommuner och landsting nu har avtagit till\r\nföljd av den svaga inte\r\nrnationella konjunkturen och det osäkra världsläget. Utskottet noterar att\r\nregeringen avser att förlänga\r\nden tillfälliga förstärkningen av kommunernas och landstingens ekonomi,\r\nomfattande sammanlagt 4,7 milja\r\nrder kronor, även till 2004 samt att förstärkningen avses bli permanent fr.o.m.\r\n2005.\r\nUtskottet kan konstatera att de statliga kostnaderna för tandvård, läkemedel och\r\n assistansersättning und\r\ner 2004 beräknas öka med sammanlagt ca 3,7 miljarder kronor jämfört med 2003.\r\nUtskottet ser positivt på d\r\ne satsningar som föreslås, bl.a. att 10 miljoner kronor för insatser mot\r\nspelberoende, 35 miljoner kron\r\nor för ersättning till talidomidskadade, 17 miljoner kronor till\r\nRikskvinnocentrum och kvinno- och man\r\nsjourer samt 32 miljoner kronor till bilstöd till handikappade. Utskottet delar\r\nregeringens oro när de\r\nt gäller de senaste årens ökade tillgång på narkotika och förhöjda\r\nalkoholkonsumtion. Utskottet ställer sig\r\ndärför positivt till att ytterligare 75 miljoner kronor avsätts för fortsatta\r\nåtgärder inom ramen för den n\r\nationella handlingplanen för att förebygga alkoholskador. Vidare fortsätter även\r\n genomförandet av den nar\r\nkotikapolitiska handlingsplanen. En satsning på missbrukarvården, med fokus\r\nbl.a. på de mest utsatta tu\r\nnga missbrukarna, kommer att påbörjas under 2004. Sammantaget anser utskottet\r\natt prioriteringarna är v\r\näl avvägda. Utskottet anser därmed att regeringens förslag om en ram för\r\nutgiftsområde 9 om 37 665 272 000\r\n kr för budgetåret 2004 bör tillstyrkas och att motionerna Fi239 (m) yrkande 6,\r\nFi240 (fp) yrkande 8, F\r\ni241 (kd) yrkande 5 och Fi242 (c) yrkande 3 (delvis) bör avstyrkas i denna del.\r\nUtskottet anser vidare att beräkningen av utgifter för budgetåren 2005 och 2006\r\nsåvitt gäller utgiftsområd\r\ne 9 bör tillstyrkas och att motionerna Fi239 (m) yrkande 7, Fi240 (fp) yrkande\r\n9, Fi241 (kd) yrkande\r\n7 och Fi242 (c) yrkande 3 (delvis) bör avstyrkas i denna del.\r\nStockholm den 23 oktober 2003\r\nPå socialutskottets vägnar\r\nIngrid Burman\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson\r\n(kd), Kristina Zakrisso\r\nn (s), Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s),\r\n Lars U Granberg (s),\r\n Catherine Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina Pettersson (s), Gabriel\r\nRomanus (fp), Kennet\r\nh Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin\r\n(mp), Jan Emanuel Johan\r\nsson (s) och Marita Aronson (fp).\r\nAvvikande meningar\r\n1. Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson och Anne Marie Brodén (alla m)\r\n anför:\r\nEndast genom högre tillväxt kan välfärden säkras. I Moderaternas motion Fi239\r\npresenteras förslag till en\r\nekonomisk politik som säkrar förutsättningarna för en god social trygghet för\r\nalla medborgare.\r\nUnder de senaste åren har det blivit alltmer uppenbart att den svenska\r\nsjukvården inte klarar av sin m\r\nest elementära uppgift: att ge vård i tid. Misslyckandet orsakar lidande och\r\nförsämrad livskvalitet för d\r\nem som väntar på vård samt stora kostnader för samhället. Enligt vår mening\r\nbehövs det betydande reformer f\r\nör att sjukvården skall kunna uppfylla de krav som människor har rätt att\r\nställa.\r\nModerata samlingspartiet vill, liksom övriga borgerliga partier, införa en\r\nnationell vårdgaranti. Vi an\r\nser att det härför bör avsättas sammanlagt 3,5 miljarder kronor utöver\r\nregeringens s.k. tillgänglighetspen\r\ngar under 2004 och 2005. Det ger ett ordentligt tillskott för att klara av att\r\nkorta vårdköerna samtidi\r\ngt som reformen är vad som behövs för att även på sikt förhindra vårdköer.\r\nVårdgarantin, som skall vara fullt\r\n införd efter två år, innebär att alla har en uttalad rätt att få vård senast\r\ninom tre månader efter det att\r\n behovet fastslagits. Vidare vill vi under den kommande treårsperioden avsätta\r\nupp emot 7 miljarder kr\r\nonor under olika utgiftsområden till bättre och snabbare rehabilitering.\r\nVi vill även införa en ny läkemedelsförmån med minskat inslag av prisregleringar\r\n och mer konkurrens. Apot\r\neket AB:s försäljningsmonopol bör stegvis avskaffas och andelen receptfria\r\nläkemedel fördubblas.\r\nDet finns ett stort behov av ett förbättrat högkostnadsskydd inom tandvården. Vi\r\n vill omedelbart införa e\r\ntt generöst skydd för samtliga åldersgrupper. En självrisk för enkla och vanliga\r\n tandvårdsarbeten gör att d\r\ne disponibla medlen kan användas effektivt till dem med stora tandvårdsbehov.\r\nVi vill införa ett stöd till funktionshindrade som är mångsidigt och anpassat\r\ntill den enskildes särskild\r\na förutsättningar. För oss är det en självklarhet att den funktionshindrade\r\nskall kunna påverka sin egen s\r\nituation genom att t.ex. kunna välja vårdpersonal, omsorgsform och hjälpmedel.\r\nRätten till personlig ass\r\nistans under skoltid och vid vistelse på dagcentrum skall återinföras. Vi anser\r\nockså att rätten till per\r\nsonlig assistans bör omfatta funktionshindrade som bor i gruppbostad. För att\r\nfunktionshindrades behov\r\n inte skall ställas mot andra behov i kommunen utan gå direkt till den som har\r\nrätt till stöd anser vi a\r\ntt det ekonomiska ansvaret för de 20 första assistanstimmarna bör återföras till\r\n staten. För att garantera\r\n detta tillför vi anslaget för kostnader för statlig assistansersättning\r\nytterligare 1,9 miljarder krono\r\nr.\r\nEn grundläggande förutsättning för att funktionshindrade skall ges en reell\r\nmöjlighet att leva ett så norm\r\nalt liv som möjligt är en god tillgång till olika slags hjälpmedel.\r\nFörsörjningen av hjälpmedel bör därför ses\r\n över och en statlig hjälpmedelsgaranti prövas. Bilstödet och bidrag till\r\nelektronisk utrustning slås sam\r\nman och bör utgöra ett första steg i denna hjälpmedelsgaranti. Vi anser också\r\natt 18 miljoner kronor utöve\r\nr regeringens förslag bör anslås för denna nya hjälpmedelsgaranti. Ytterligare\r\nmedel bör även tillföras ansl\r\naget för bidrag till handikapporganisationer. De extra medlen skall riktas\r\nsärskilt till mindre handik\r\napporganisationer som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom\r\nhandikapprörelsen.\r\nNär det gäller gruppen psykiskt sjuka anser vi att verksamheten med personliga\r\nombud bör utvidgas och a\r\ntt 600 miljoner kronor utöver regeringens förslag för åren 2004-2006 bör\r\navsättas för detta syfte. De perso\r\nnliga ombuden fungerar som samordnare av olika insatser för psykiskt sjuka och\r\nbevakar deras rättighet\r\ner i förhållande till olika myndigheter. Modern psykiatrisk forskning har\r\npåvisat vikten av att det fin\r\nns ett nätverk kring den enskilde som kan uppmärksamma tidiga tecken på psykos.\r\nPersonliga ombud spelar\r\n en stor roll i detta avseende och är enligt vår mening därmed en förutsättning\r\nför en effektiv och ändamåls\r\nenlig psykiatrisk vård.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi239 (m) yrkandena 6 och 7 en - i förhållande\r\n till regeringens förslag\r\n - ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med 2 467 miljoner kronor för\r\nbudgetåret 2004 samt minskning\r\nar av ramarna för budgetåren 2005 och 2006 med 572 miljoner kronor respektive 2\r\n010 miljoner kronor.\r\n2. Gabriel Romanus och Marita Aronson (båda fp) anför:\r\nI likhet med övriga borgerliga partier vill Folkpartiet liberalerna införa en\r\nnationell vårdgaranti. För\r\n detta ändamål bör det avsättas sammanlagt en miljard kronor under åren 2004 och\r\n 2005.\r\nEn satsning om sammanlagt 1,5 miljarder kronor under den närmaste treårsperioden\r\n bör enligt vår mening g\r\nöras för att förbättra kvaliteten inom psykiatrin. Satsningen motiveras av de\r\nallvarliga brister som upp\r\nkommit inom vården av de psykiskt funktionshindrade. Förutom ytterligare\r\nresurser innefattar vårt refor\r\nmförslag flera lagändringar och omfördelningar när det gäller kostnadsansvaret\r\nmellan stat, kommuner och\r\nlandsting avseende rättspsykiatri och missbrukarvård.\r\nPå äldreområdet vill vi anvisa 70 miljoner kronor mer än regeringen för 2004 och\r\n därefter 300 miljoner kro\r\nnor mer per år. Ökningen av stimulansbidragen skall användas för utveckling av\r\nbl.a. kommunala omsorgsga\r\nrantier, äldreombudsmän och äldrevårdscentrum.\r\nRegeringen möter de ökade alkohol- och narkotikaproblemen med en betydande\r\nnedskärning av det missbruks\r\nförebyggande arbetet. Detta anser vi oacceptabelt och föreslår därför en ökning\r\npå området jämfört med regerin\r\ngens förslag med 200 miljoner kronor för 2004 och 300 miljoner kronor per år\r\nfr.o.m. 2005.\r\nInom handikappområdet vill vi under andra halvåret 2004 påbörja en femårig\r\nsatsning i syfte att avskaffa\r\nhinder för tillgänglighet i byggnader, kollektivtrafik m.m. Sammanlagt 5\r\nmiljarder kronor bör avsättas h\r\närför. Utan denna satsning kommer riksdagens mål om genomförd tillgänglighet för\r\n rörelsehindrade år 2010 int\r\ne vara möjligt att uppfylla.\r\nFör att återställa inskränkningar i rätten till assistansersättning för\r\nfunktionshindrade bör enligt vår meni\r\nng 300 miljoner kronor avsättas årligen. Vårt förslag om att staten skall återta\r\n kostnadsansvaret för de 2\r\n0 första assistanstimmarna beräknas kunna genomföras fr.o.m. 2006. Även en\r\ngenomgripande tandvårdsreform\r\nbör kunna inledas 2006.\r\nVi föreslår i enlighet med motion Fi240 (fp) yrkandena 8 och 9 en - i\r\nförhållande till regeringens försla\r\ng - ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med 2 105 miljoner kronor för\r\nbudgetåret 2004, med 2 365 mi\r\nljoner kronor för budgetåret 2005 och med 5 807 miljoner kronor för budgetåret\r\n2006.\r\n3. Chatrine Pålsson (kd) anför:\r\nTillsammans med Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och\r\nCenterpartiet har Kristdemokra\r\nterna presenterat ett förslag till nationell vårdgaranti. Jag föreslår att\r\ntotalt 4,6 miljarder kronor a\r\nvsätts härför under de närmaste tre åren, d.v.s. 1 miljard kronor utöver\r\nregeringens så kallade tillgängligh\r\netspengar.\r\nKommittén om vård i livets slutskede kunde konstatera stora brister i den\r\npalliativa vården i Sverige.\r\nJag anser att det krävs forsknings- och utbildningsinsatser på området och vill\r\ndärför avsätta 20 miljoner\r\n kronor årligen till forskning i palliativ medicin.\r\nRegeringen anslår 30 miljoner kronor under 2004 för att förstärka arbetet med\r\ntobaksprevention. Jag anse\r\nr att satsningen i huvudsak är vällovlig, men att det preventiva arbetet skall\r\nutföras i skolorna som A\r\nNT-undervisning och därför delvis är en kommunal angelägenhet. Kristdemokraterna\r\n avsätter mer pengar till\r\n kommunerna bl.a. för detta ändamål under utgiftsområde 25.\r\nAll tandsjukvård och tandskadebehandling bör enligt min mening inordnas i hälso-\r\n och sjukvårdens avgifts\r\nsystem. Som ett första steg mot detta mål bör kirurgisk behandling av\r\ntandlossningssjukdom placeras ino\r\nm sjukvårdens högkostnadsskydd. För att finansiera denna reform bör 60 miljoner\r\nkronor avsättas årligen un\r\nder perioden 2004-2006. Det är Kristdemokraternas avsikt att efter hand som\r\nstatens finanser tillåter\r\ndet inkludera fler åtgärder med inriktning på förebyggande behandling i den\r\növriga hälso- och sjukvårdens a\r\nvgiftssystem.\r\nJag föreslår besparingar och effektiviseringar på flera myndigheters\r\nadministration, bl.a. bör Socialsty\r\nrelsens förvaltningsanslag minskas med 5 %. Anslaget till Forskningsrådet för\r\narbetsliv och socialveten\r\nskap bör minskas med 31 miljoner kronor, bl.a. eftersom Kristdemokraternas\r\nförslag till en rehabiliter\r\ningsförsäkring under utgiftsområde 10 innehåller en betydande satsning på\r\nforskning kring arbetsliv och r\r\nehabilitering.\r\nJag föreslår i enlighet med motion Fi241 (kd) yrkandena 5 och 7 en - i\r\nförhållande till regeringens försl\r\nag - ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med 1 825 miljoner kronor för\r\nbudgetåret 2004, med 1 505 m\r\niljoner kronor för budgetåret 2005 och med 1 255 miljoner kronor för budgetåret\r\n2006.\r\n4. Kenneth Johansson (c) anför:\r\nVården och omsorgen skall utgå från människors behov och utövas i enlighet med\r\nden enskildes önskemål och a\r\nktiva val. Centerpartiet har medverkat till att vården och omsorgen får\r\nytterligare resurser, främst in\r\nom områdena primärvård, psykiatri, äldresjukvård samt tillgänglighet och\r\nmångfald. En jämnare befolkningsutv\r\neckling, en solidarisk skatteutjämning och en breddad skattebas ger resurser och\r\n lika villkor.\r\nI motion So623 (c) redovisas mer utförligt de förändringar inom utgiftsområde 9\r\nsom bör beslutas inför 200\r\n4 års budget. Enligt min mening bör 1 miljard kronor utöver regeringens förslag\r\nsatsas på införandet av en\r\n nationell vårdgaranti. För att snabbt reducera vårdköerna bör 500 miljoner\r\nkronor anslås för budgetåret 200\r\n4 och lika mycket för 2005. Kraftfulla satsningar på att korta vårdköer samt på\r\nrehabilitering och psykia\r\ntri redovisas under annat utgiftsområde i Centerpartiets budgetmotion Fi242.\r\nFamiljemedicinska institutet bedriver en angelägen verksamhet. Jag motsätter mig\r\n därför regeringens försl\r\nag att minska institutets anslag. Enligt min mening bör 5 miljoner kronor utöver\r\n förslaget i budgetprop\r\nositionen anslås till institutet för 2004.\r\nJag föreslår vidare besparingar inom administrationen vid Socialstyrelsen,\r\nStatens folkhälsoinstitut oc\r\nh Smittskyddsinstitutet med sammanlagt 64 miljoner kronor. Anslaget till\r\nforskning vid Forskningsråde\r\nt för arbetsliv och socialvetenskap bör minskas med 61 miljoner kronor eftersom\r\nsatsningar på forskning\r\n görs under annat utgiftsområde.\r\nJag föreslår i enlighet med motion Fi242 (c) yrkande 3 en - i förhållande till\r\nregeringens förslag - öknin\r\ng av ramen avseende utgiftsområde 9 med       380 miljoner kronor för budgetåret\r\n 2004 och med 382 miljo\r\nner kronor för budgetåret 2005 samt en minskning av ramen med 110 miljoner\r\nkronor för budgetåret 2006.on\r\nû  B\r\n @Jag föreslår i enlighet med motion Fi242 (c) yrkande 3 en - i förhållande till\r\n regeringens förslag - ökn\r\ning av ramen avseende utgiftsområde 9 med       380 miljoner kronor för\r\nbudgetåret 2004 och med 382 mil\r\njoner kronor för budgetåret 2005 samt en minskning av ramen med 110 miljoner\r\nkronor för budgetåret 2006.\r\nnÀû  B\r\n @Jag föreslår i enlighet med motion Fi242 (c) yrkande 3 en - i förhållande till\r\n regeringens förslag -\r\nökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med       380 miljoner kronor för\r\nbudgetåret 2004 och med 382 m\r\niljoner kronor för budgetåret 2005 samt en minskning av ramen med 110 miljoner\r\nkronor för budgetåret 200\r\n6.eÀû  B\r\n @Jag föreslår i enlighet med motion Fi242 (c) yrkande 3 en - i förhållande till\r\n regeringens förslag\r\n- ökning av ramen avseende utgiftsområde 9 med       380 miljoner kronor för\r\nbudgetåret 2004 och med 382\r\n miljoner kronor för budgetåret 2005 samt en minskning av ramen med 110 miljoner\r\n kronor för budgetåret 2\r\n006.tÀû  û''''  H2\r\n                8+\r\n                   nlagt 64 miljoner kronor. Anslaget till forskning vid\r\nForskningsrådet för arbetsliv och so\r\ncialvetenskap bör minskas med 61 miljoner kronor eftersom satsningar på\r\nforskning görs under annat utgi\r\nftsområde.abilic\r\n   ''''  H2\r\n         8+\r\n            atri redovisas under annat utgiftsområde i Centerpartiets\r\nbudgetmotion Fi242.2\r\n                         »&\r\n  H6\r\n     8+\r\n l utgå från människors behov och utövas i enlighet med den enskildes önskemål\r\noch aktiva val. Centerpa\r\nrtiet har medverkat till att vården och omsorgen får ytterligare resurser,\r\nfrämst inom områdena primärvård\r\n, psykiatri, äldresjukvård samt tillgänglighet och mångfald. En jämnare\r\nbefolkningsutveckling, en solidar\r\nisk skatteutjämning och en breddad skattebas ger resurser och lika villkor.d. F«\r\n  #%  H2\r\n         8+\r\n            a denna reform\r\n bör 60 miljoner kronor avsättas årligen under perioden 2004-2006. Det är\r\nKristdemokraternas avsikt att\r\nefter hand som statens finanser tillåter det inkludera fler åtgärder med\r\ninriktning på förebyggande behan\r\ndling i den övriga hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.sÃ   û#  °ú  H2\r\n                                                                        sjukvård\r\n och tandskadebehandling bör enligt min mening inor\r\nBilaga 11\r\nKulturutskottets protokollsutdrag 2003/04:3.4\r\n\r\n\r\nBilaga 12\r\nTrafikutskottets protokollsutdrag 2003/04:3.3\r\n\r\nBilaga 13\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n2003/04:MJU1y\r\nRamar för utgiftsområdena 20 och 23\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet har den 30 september 2003 beslutat bereda övriga berörda utskott\r\n tillfälle att avge ytt\r\nrande över proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för år 2004 (volym 1) om\r\nden ekonomiska politiken\r\noch förslag till statsbudget för budgetåret 2004, utgifternas fördelning på\r\nutgiftsområden och beräkningen\r\nav statsinkomsterna, förslag till utgiftstak för staten för åren 2005 och 2006,\r\nlåneramar (yrkandena 1-17\r\n och 27-40) jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts\r\nberedningsområde.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande de förslag i\r\npropositionen som avser utgiftsom\r\nrådena Allmän miljö- och naturvård (utgiftsområde 20) samt Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande närin\r\ngar (utgiftsområde 23). I anslutning till yttrandet behandlas även vissa\r\nföljdmotioner.\r\nUtgiftsområde 20\r\nRegeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 20 för budgetåret 2004 skall\r\nfastställas till 3 770 566 000\r\n kr. Riksdagen föreslås vidare godkänna beräkningen av utgifter på\r\nutgiftsområdet för åren 2005 och 2006. Re\r\ngeringen beräknar utgifterna till 3 687 respektive 3 710 miljoner kronor.\r\nRamen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition minskar med 36 m\r\niljoner kronor. Detta förklaras framför allt av att 25 miljoner kronor överförs\r\ntill utgiftsområde 23. Me\r\ndlen avser ökade insatser för  biotopskydd inom skogsbruket. I förhållande till\r\nanvisade medel år 2003 öka\r\nr utgifterna med 559 miljoner kronor år 2004. Förändringen förklaras\r\nhuvudsakligen av de satsningar  som\r\n riksdagen beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska miljömål -\r\ndelmål och åtgärdsstrateg\r\nier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:36). Den\r\nkonsekvensberäknade ramen för år 20\r\n06 är 61 miljoner kronor lägre än  den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror\r\n främst på att tidsbegränsade\r\n satsningar  upphör efter år 2004.\r\nFörslag till andra nivåer för ramen för utgiftsområde 20 läggs fram i\r\npartimotioner (m), (fp), (kd) och (c\r\n).\r\nModerata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) att\r\n ramen för utgiftsområde\r\n 20 för budgetåret 2004 skall fastställas till ett belopp som är 970 200 000 kr\r\nlägre än regeringens försla\r\ng. För budgetåren 2005 och 2006 föreslås i motionens yrkande 7 (delvis) en\r\nberäknad ram som är 971 respekt\r\nive 973 miljoner kronor lägre än vad regeringen förordat. Enligt Moderata\r\nsamlingspartiet behövs det nya\r\n mer effektiva metoder i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. En\r\nstörre andel av den skydd\r\nsvärda marken bör skyddas och vårdas genom  att s.k. skötselkontrakt tecknas.\r\nBehovet av att köpa in skyd\r\ndsvärd mark minskar därmed  samtidigt som bevarandearbetet blir mer effektivt.\r\nFör att finansiera arbet\r\net med att  bevara den biologiska mångfalden föreslås att en fond om en miljard\r\nkronor inrättas senast år\r\n 2007. Fonden bör vara öppen för donationer. I arbetet att sanera förorenade\r\nmarkområden är det viktigt at\r\nt prioritera de områden som är miljö- och hälsofarliga. För att kunna göra\r\nnödvändiga prioriteringar behövs v\r\netenskapliga riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet för människa och\r\nmiljö. Sverige skall aktiv\r\nt arbeta för införandet av ett effektivt EU-system för handel med utsläppsrätter\r\n vad gäller koldioxid. I f\r\nörlängningen eftersträvas ett globalt system för handel med utsläppsrätter för\r\natt effektivt minska utsläppe\r\nn av växthusgaser.\r\nI Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis) föreslås att ramen för\r\nbudgetåret 2003 skall faststäl\r\nlas till ett belopp som är 275 000 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit.\r\nEnligt yrkande 9 (delvis)\r\nbör den beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp som är 50\r\nrespektive 50 miljoner kron\r\nor högre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet måste ambitionen att nå ett\r\nhållbart samhälle bli mer än\r\nbara ord. Det är dags att tillsätta en hållbarhetskommission med uppgift att\r\nfinna de systemfel som mot\r\nverkar hållbar utveckling. Folkpartiets grundsyn är att man inom miljöområdet,\r\nliksom inom andra områden,\r\n skall undvika riktade stödåtgärder som ofta leder till ökad byråkrati och\r\nkrångliga regler. Utgångspunkten\r\n skall istället vara att den som förorenar betalar. Därför motsätter sig\r\nFolkpartiet ett riktat stöd till\r\nklimatinvesteringar. Det är av central betydelse att Sverige är pådrivande i det\r\n internationella miljösa\r\nmarbetet och därför bör ytterligare medel tillföras denna verksamhet. Vidare\r\nföreslås ökade anslag till mil\r\njöforskning. Situationen i Östersjön är ytterst allvarlig med ökande hot från\r\noljekatastrofer och torskbes\r\ntånd som minskar dramatiskt. Mot den bakgrunden föreslås att ett särskilt\r\nÖstersjökonto inrättas.\r\nKristdemokraterna föreslår i sin partimotion Fi241 en minskning av ramen för\r\nbudgetåret 2004 med 210 000\r\n 000 kr (yrkande 5 delvis). För budgetåren 2005 och 2006 bör den beräknade ramen\r\n minskas med 370 respekt\r\nive 370 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 7\r\ndelvis). Kristdemokraterna an\r\nser att miljöpolitiken måste präglas av en helhetssyn, där människan ingår i ett\r\n nära samspel med naturen u\r\ntan att förbruka dess livsuppehållande resurser. Miljöhänsyn och miljöpolitik\r\nkan inte avgränsas till någon\r\n specifik sektor utan måste inkluderas i beslutsunderlaget inom alla\r\npolitikområden. För att komma till\r\n rätta med miljöproblemen har Sveriges riksdag antagit 15 nationella\r\nmiljökvalitetsmål. Det övergripande\r\nsyftet är att överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora\r\nmiljöproblemen är lösta. Kristdemokra\r\nterna prioriterar satsningar på de miljökvalitetsmål som i dagsläget bedöms vara\r\n svårast att uppnå. Därför an\r\nvisas extra medel till klimatinvesteringar för år 2004. För att genomföra\r\nsanering av förorenade naturomr\r\nåden föreslås att detta anslag tillförs ytterligare medel utöver regeringens\r\nförslag. Kristdemokraterna vi\r\nll också betona vikten av en sammanhållen sjö- och skogsmarkskalkning och\r\nföreslår därför att nya medel til\r\nlförs kalkning av skogsmark. I Kristdemokraternas utgiftsmotion för\r\nutgiftsområde 23 återfinns satsninga\r\nr för att hindra näringsläckaget från jordbruket till hav, sjöar och vattendrag.\r\n De medel som anslås för bi\r\nologisk mångfald i skogen skall fördelas till olika typer av åtgärder. Arbetet\r\nbör bedrivas dels genom at\r\nt staten köper in mark för att ta den ur produktion, dels genom frivilliga\r\növerenskommelser i form av n\r\naturvårdsavtal. Avsättning av nyckelbiotoper bör föregås av en grundlig\r\ninventering för att öka träffsäkerhet\r\nen i de ekologiska bedömningarna. Kristdemokraterna föreslår ett något\r\nlångsammare genomförande av statlig\r\na markuppköp, effektivisering av administrationen och en högre andel frivilliga\r\navsättningar samtidigt\r\nsom en avvägning görs mellan miljömålet och produktionsmålet.\r\nCenterpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) att ramen för\r\nutgiftsområde 20 för budg\r\netåret 2004 ökas med 235 150 000 kr. För budgetåren 2005 och 2006 föreslås en\r\nberäknad ram som är 604 respek\r\ntive 1 188 miljoner kronor högre än vad regeringen förordat (yrkande 3 delvis).\r\nEnligt Centerpartiet bl\r\nir det utan tillväxt inte möjligt att sanera miljöskador och kretsloppsanpassa\r\nsamhället. Utan ett hållba\r\nrt samhälle försämrar vi möjligheterna för tillväxt och ett sunt utnyttjande av\r\nnaturresurser och människor\r\n. För att tillväxten ska kunna ske utan att skada människors hälsa eller miljön,\r\n krävs att politiken är tyd\r\nlig med att förhindra det. En långsiktigt hållbar tillväxt kräver nytänkande.\r\nMiljöarbetet är långsiktigt och\r\n en god ekonomisk investering i framtiden. Därför krävs en miljödriven tillväxt\r\nom vi långsiktigt skall bl\r\ni rika. Centerpartiet vill göra kraftiga satsningar på att hejda\r\nklimatförändringarna. För att klara upps\r\natta mål behövs en effektiv skatteväxling och fortsatta bidrag till\r\nKLIMP-projekt. Satsningar som har e\r\nffekter på utsläppen av växthusgaser, ger ränteåterbäring i framtiden. Vi vill\r\nbevara den biologiska mångfa\r\nlden med hjälp av långsiktiga skötselavtal och möjliggöra saneringar av\r\nförorenade markområden. Andra skall\r\n inte betala för vårt dåliga miljösamvete. En stor del av Sveriges bistånd bör\r\nstyras om till miljöbistånd.\r\nMiljöbiståndet avser t.ex. åtgärder inom Östersjöns avvattningsområde.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet vill för sin del anföra följande. Utgiftsområdet\r\nomfattar 13 anslag fördelad\r\ne på två politikområden. Politikområdet Miljöpolitik omfattar bl.a. verksamhet\r\nsom avser naturvård och bio\r\nlogisk mångfald, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, miljöskydd,\r\nkemikaliekontroll, miljöövervakning, str\r\nålskydd och internationellt miljösamarbete. Vidare ingår del av politikområdet\r\nForskningspolitik. Miljöpo\r\nlitiken är en viktig del i arbetet för hållbar utveckling och som regeringen\r\nanför utgörs grunden för den\r\nnationella miljöpolitiken av arbetet med de av riksdagen antagna 15\r\nmiljökvalitetsmålen. Arbetet med mi\r\nljömålen syftar till ett ekologiskt hållbart Sverige. Som framgår av\r\npropositionen görs en kraftfull sats\r\nning på naturvård under de kommande åren. Vidare uppmärksammas obalansen i\r\nhavens ekosystem och ekologis\r\nkt hållbara sjöar och  vattendrag. Den nationella klimatpolitiken kommer även\r\nfortsättningsvis att vara\r\nhögt  prioriterad och av central betydelse i arbetet för en hållbar utveckling.\r\nSveriges arbete med att\r\n förändra EU:s gemensamma kemikaliepolitik har fortsatt prioritet. Stöd  till\r\nkommunala investeringar f\r\nör att minska utsläppen av växthusgaser,  KLIMP, fortsätter. I propositionen\r\nföreslår regeringen en minska\r\nd ram för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition med 36 miljone\r\nr kronor. Huvuddelen av denna minskning förklaras av den överföring på 25\r\nmiljoner kronor som görs till u\r\ntgiftsområde 23 för ökade insatser för  biotopskydd inom skogsbruket. Utgifterna\r\n ökar med 559 miljoner kr\r\nonor år 2004 i förhållande till anvisade medel år 2003. Förändringen förklaras\r\nhuvudsakligen av de satsning\r\nar  som riksdagen beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska\r\nmiljömå - delmål och åtgärdss\r\ntrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:36). Den\r\nkonsekvensberäknade ramen f\r\nör år 2006 är 61 miljoner kronor lägre än  den föreslagna ramen för år 2004.\r\nDetta beror främst på att tidsbeg\r\nränsade satsningar  upphör efter sistnämnda år.\r\nMot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om att\r\nramen för utgiftsområde 20\r\nskall fastställas till 3 770 566 000 kr för budgetåret 2004 och avstyrker\r\nmotionerna Fi239 (m) yrkande\r\n6, Fi240 (fp) yrkande 8, Fi241 (kd) yrkande 5 och Fi242 (c) yrkande 3 i denna\r\ndel.\r\nUtskottet anser vidare att regeringens förslag beträffande de beräknade\r\nutgifterna för budgetåren 2005 oc\r\nh 2006 såvitt gäller utgiftsområde 20 bör tillstyrkas och att motionerna Fi239\r\n(m) yrkande 7, Fi240 (fp)\r\n yrkande 9, Fi241 (kd) yrkande 7 och Fi242 (c) yrkande 3 därmed bör avstyrkas i\r\ndenna del.\r\nUtgiftsområde 23\r\nRegeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 23 för budgetåret 2004 skall\r\nfastställas till 14 278 732 00\r\n0 kr. Riksdagen föreslås vidare godkänna beräkningen av utgifter på\r\nutgiftsområdet för åren 2005 och 2006. R\r\negeringen beräknar utgifterna till 14 467 respektive 14 409 miljoner kronor.\r\nRamen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition ökar med 111 mi\r\nljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av  satsningar på forskning och\r\nutvecklingsverksamhet avs\r\neende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25\r\nmiljoner kronor till utgiftso\r\nmrådet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade\r\ninsatser för  biotopskydd inom\r\nskogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar utgifterna  med 3\r\n992 miljoner kronor år 2004\r\n. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen huvudsakligen av den\r\nfrån år 2003 till år 2002 tidig\r\narelagda utbetalningen av  arealstödsersättningar. Den konsekvensberäknade ramen\r\n för år 2006 är 130 miljon\r\ner kronor högre än den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på ökade\r\n obligatoriska EU-stöd.joner\r\nZ  @Ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års\r\nekonomiska vårproposition ökar med 111\r\nmiljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av  satsningar på forskning och\r\nutvecklingsverksamhet a\r\nvseende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25\r\nmiljoner kronor till utgift\r\nsområdet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade\r\ninsatser för  biotopskydd ino\r\nm skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar utgifterna  med 3\r\n992 miljoner kronor år 20\r\n04. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen huvudsakligen av den\r\nfrån år 2003 till år 2002 tid\r\nigarelagda utbetalningen av  arealstödsersättningar. Den konsekvensberäknade\r\nramen för år 2006 är 130 milj\r\noner kronor högre än den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på\r\nökade obligatoriska EU-stöd.föØù  kro\r\n@Ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition ökar med 111 m\r\niljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av  satsningar på forskning och\r\nutvecklingsverksamhet av\r\nseende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25\r\nmiljoner kronor till utgifts\r\nområdet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade\r\ninsatser för  biotopskydd inom\r\n skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar utgifterna  med 3\r\n992 miljoner kronor år 200\r\n4. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen huvudsakligen av den\r\nfrån år 2003 till år 2002 tidi\r\ngarelagda utbetalningen av  arealstödsersättningar. Den konsekvensberäknade\r\nramen för år 2006 är 130 miljo\r\nner kronor högre än den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på\r\nökade obligatoriska EU-stöd.miØù  kro\r\n@Ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition ökar med 111 m\r\niljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av  satsningar på forskning och\r\nutvecklingsverksamhet av\r\nseende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Därutöver överförs 25\r\nmiljoner kronor till utgifts\r\nområdet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Medlen avser ökade\r\ninsatser för  biotopskydd inom\r\n skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar utgifterna  med 3\r\n992 miljoner kronor år 200\r\n4. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen huvudsakligen av den\r\nfrån år 2003 till år 2002 tidi\r\ngarelagda utbetalningen av  arealstödsersättningar. Den konsekvensberäknade\r\nramen för år 2006 är 130 miljo\r\nner kronor högre än den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på\r\nökade obligatoriska EU-stöd. oØù  kro\r\n °ú  8+\r\n rksamhet som avser naturvård och biologisk mångfald, vatten- och luftvård,\r\navfallsfrågor, miljöskydd,\r\nkemikaliekontroll, miljöövervakning, strålskydd och internationellt\r\nmiljösamarbete. Vidare ingår del av p\r\nolitikområdet Forskningspolitik. Miljöpolitiken är en viktig del i arbetet för\r\nhållbar utveckling och som\r\n regeringen anför utgörs grunden för den nationella miljöpolitiken av arbetet\r\nmed de av riksdagen antagn\r\na 15 miljökvalitetsmålen. Arbetet med miljömålen syftar till ett ekologiskt\r\nhållbart Sverige. Som framgår\r\nav propositionen görs en kraftfull satsning på naturvård under de kommande åren.\r\n Vidare uppmärksammas oba\r\nlansen i havens ekosystem och ekologiskt hållbara sjöar och  vattendrag. Den\r\nnationella klimatpolitike\r\nn kommer även fortsättningsvis att vara högt  prioriterad och av central\r\nbetydelse i arbetet för en hållb\r\nar utveckling. Sveriges arbete med att förändra EU:s gemensamma kemikaliepolitik\r\n har fortsatt priorite\r\nt. Stöd  till kommunala investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser,\r\n KLIMP, fortsätter. I pro\r\npositionen föreslår regeringen en minskad ram för utgiftsområdet år 2004 jämförd\r\n med beräkningen i 2003 års e\r\nkonomiska vårproposition med 36 miljoner kronor. Huvuddelen av denna minskning\r\nförklaras av den överföri\r\nng på 25 miljoner kronor som görs till utgiftsområde 23 för ökade insatser för\r\nbiotopskydd inom skogsbruk\r\net. Utgifterna ökar med 559 miljoner kronor år 2004 i förhållande till anvisade\r\nmedel år 2003. Förändringen\r\n förklaras huvudsakligen av de satsningar  som riksdagen beslutat med anledning\r\nav regeringens propos\r\nition Svenska miljömå - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet.\r\n2001/02:MJU03, rskr.  2001/\r\n02:36). Den konsekvensberäknade ramen för år 2006 är 61 miljoner kronor lägre än\r\n  den föreslagna ramen för år\r\n 2004. Detta beror främst på att tidsbegränsade satsningar  upphör efter\r\nsistnämnda år.ent\r\n                       @Milj\r\n                              @ch jor\r\ndbruksutskottet vill för sin del anföra följande. Utgiftsområdet omfattar 13\r\nanslag fördelade på två politi\r\nkområden. Politikområdet Miljöpolitik omfattar bl.a. verksamhet som avser\r\nnaturvård och biologisk mångfal\r\nd, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, miljöskydd, kemikaliekontroll,\r\nmiljöövervakning, strålskydd och in\r\nternationellt miljösamarbete. Vidare ingår del av politikområdet\r\nForskningspolitik. Miljöpolitiken är en\r\nviktig del i arbetet för hållbar utveckling och som regeringen anför utgörs\r\ngrunden för den nationella mi\r\nljöpolitiken av arbetet med de av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen.\r\nArbetet med miljömålen syftar\r\n till ett ekologiskt hållbart Sverige. Som framgår av propositionen görs en\r\nkraftfull satsning på naturv\r\nård under de kommande åren. Vidare uppmärksammas obalansen i havens ekosystem\r\noch ekologiskt hållbara sj\r\nöar och  vattendrag. Den nationella klimatpolitiken kommer även fortsättningsvis\r\n att vara högt  priorite\r\nrad och av central betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Sveriges\r\narbete med att förändra EU:s\r\ngemensamma kemikaliepolitik har fortsatt prioritet. Stöd  till kommunala\r\ninvesteringar för att minska\r\nutsläppen av växthusgaser,  KLIMP, fortsätter. I propositionen föreslår\r\nregeringen en minskad ram för utgi\r\nftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition\r\nmed 36 miljoner kronor. Huv\r\nuddelen av denna minskning förklaras av den överföring på 25 miljoner kronor som\r\n görs till utgiftsområde 2\r\n3 för ökade insatser för  biotopskydd inom skogsbruket. Utgifterna ökar med 559\r\nmiljoner kronor år 2004 i\r\n förhållande till anvisade medel år 2003. Förändringen förklaras huvudsakligen\r\nav de satsningar  som riksd\r\nagen beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska miljömå - delmål\r\noch åtgärdsstrategier (pr\r\nop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:36). Den konsekvensberäknade\r\n ramen för år 2006 är 61\r\n miljoner kronor lägre än  den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst\r\npå att tidsbegränsade satsni\r\nngar  upphör efter sistnämnda år.tsn#       H2\r\n                                               xb\r\n                                                  ch jordbruksutskottet vill för\r\n sin del anföra följande. Utgift\r\nsområdet omfattar 13 anslag fördelade på två politikområden. Politikområdet\r\nMiljöpolitik omfattar bl.a. ver\r\nksamhet som avser naturvård och biologisk mångfald, vatten- och luftvård,\r\navfallsfrågor, miljöskydd, kemi\r\nkaliekontroll, miljöövervakning, strålskydd och internationellt miljösamarbete.\r\nVidare ingår del av polit\r\nikområdet Forskningspolitik. Miljöpolitiken är en viktig del i arbetet för\r\nhållbar utveckling och som reg\r\neringen anför utgörs grunden för den nationella miljöpolitiken av arbetet med de\r\n av riksdagen antagna 15\r\n miljökvalitetsmålen. Arbetet med miljömålen syftar till ett ekologiskt hållbart\r\n Sverige. Som framgår av p\r\nropositionen görs en kraftfull satsning på naturvård under de kommande åren.\r\nVidare uppmärksammas obalans\r\nen i havens ekosystem och ekologiskt hållbara sjöar och  vattendrag. Den\r\nnationella klimatpolitiken ko\r\nmmer även fortsättningsvis att vara högt  prioriterad och av central betydelse i\r\n arbetet för en hållbar u\r\ntveckling. Sveriges arbete med att förändra EU:s gemensamma kemikaliepolitik har\r\n fortsatt prioritet. S\r\ntöd  till kommunala investeringar för att minska utsläppen av växthusgaser,\r\nKLIMP, fortsätter. I proposi\r\ntionen föreslår regeringen en minskad ram för utgiftsområdet år 2004 jämförd med\r\n beräkningen i 2003 års ekono\r\nmiska vårproposition med 36 miljoner kronor. Huvuddelen av denna minskning\r\nförklaras av den överföring p\r\nå 25 miljoner kronor som görs till utgiftsområde 23 för ökade insatser för\r\nbiotopskydd inom skogsbruket.\r\nUtgifterna ökar med 559 miljoner kronor år 2004 i förhållande till anvisade\r\nmedel år 2003. Förändringen förk\r\nlaras huvudsakligen av de satsningar  som riksdagen beslutat med anledning av\r\nregeringens propositio\r\nn Svenska miljömå - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet.\r\n2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:3\r\n6). Den konsekvensberäknade ramen för år 2006 är 61 miljoner kronor lägre än\r\nden föreslagna ramen för år 200\r\n4. Detta beror främst på att tidsbegränsade satsningar  upphör efter sistnämnda\r\når.nen+(\r\n            @Milj\r\n                   @ch jordb\r\nruksutskottet vill för sin del anföra följande. Utgiftsområdet omfattar 13\r\nanslag fördelade på två politiko\r\nmråden. Politikområdet Miljöpolitik omfattar bl.a. verksamhet som avser\r\nnaturvård och biologisk mångfald,\r\n vatten- och luftvård, avfallsfrågor, miljöskydd, kemikaliekontroll,\r\nmiljöövervakning, strålskydd och inte\r\nrnationellt miljösamarbete. Vidare ingår del av politikområdet\r\nForskningspolitik. Miljöpolitiken är en vi\r\nktig del i arbetet för hållbar utveckling och som regeringen anför utgörs\r\ngrunden för den nationella milj\r\nöpolitiken av arbetet med de av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen.\r\nArbetet med miljömålen syftar t\r\nill ett ekologiskt hållbart Sverige. Som framgår av propositionen görs en\r\nkraftfull satsning på naturvård\r\n under de kommande åren. Vidare uppmärksammas obalansen i havens ekosystem och\r\nekologiskt hållbara sjöar\r\n och  vattendrag. Den nationella klimatpolitiken kommer även fortsättningsvis\r\natt vara högt  prioritera\r\nd och av central betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Sveriges arbete\r\nmed att förändra EU:s ge\r\nmensamma kemikaliepolitik har fortsatt prioritet. Stöd  till kommunala\r\ninvesteringar för att minska ut\r\nsläppen av växthusgaser,  KLIMP, fortsätter. I propositionen föreslår regeringen\r\n en minskad ram för utgift\r\nsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska vårproposition\r\nmed 36 miljoner kronor. Huvud\r\ndelen av denna minskning förklaras av den överföring på 25 miljoner kronor som\r\ngörs till utgiftsområde 23\r\nför ökade insatser för  biotopskydd inom skogsbruket. Utgifterna ökar med 559\r\nmiljoner kronor år 2004 i f\r\nörhållande till anvisade medel år 2003. Förändringen förklaras huvudsakligen av\r\nde satsningar  som riksdag\r\nen beslutat med anledning av regeringens proposition Svenska miljömå - delmål\r\noch åtgärdsstrategier (prop\r\n. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.  2001/02:36). Den konsekvensberäknade\r\nramen för år 2006 är 61 m\r\niljoner kronor lägre än  den föreslagna ramen för år 2004. Detta beror främst på\r\n att tidsbegränsade satsning\r\nar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2\r\n                                             8+\r\n                                                 årets första nio månader\r\nuppgick till 43,5 miljarder kronor, e\r\nn ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.\r\n\r\nFörslag till andra nivåer för ramen för utgiftsområde 20 läggs fram i\r\npartimotioner (m), (fp), (kd) och (c\r\n).\r\nModerata samlingspartiet föreslår i sin partimotion Fi239 yrkande 6 (delvis) att\r\n ramen för utgiftsområde\r\n 23 för budgetåret 2004 fastställs till ett belopp som är 313 560 000 kr lägre\r\nän regeringens förslag. För b\r\nudgetåren 2005 och 2006 föreslås i motionens yrkande 7 (delvis) en beräknad ram\r\nsom är 338 respektive 158\r\n miljoner kronor lägre än vad regeringen förordat. Enligt Moderata\r\nsamlingspartiet belastas den svenska\r\n livsmedelsproduktionen med skatter på produktionsmedlen som är avsevärt högre\r\nän omvärldens. Skatten på de\r\nn diesel som förbrukas i näringen måste sänkas och skatterna på växtnäring och\r\nväxtskyddsmedel bör avskaffas.\r\n Därmed behövs inget anslag för återföring av del av dessa skattemedel. Svenskt\r\ndjurskydd håller hög standa\r\nrd i ett internationellt perspektiv. En ny dyr myndighet behöver inte inrättas.\r\nDet finns en risk att\r\ndetta får till följd att ytterligare svenska särregler kommer att försvåra för\r\nden svenska livsmedelsprodu\r\nktionen. Inte heller behöver den verksamhet som Livsmedelsekonomiska institutet\r\nbedriver ske i en spe\r\nciell myndighet. Dessa myndigheter bör därför avskaffas. Staten skall inte ha\r\ntill uppgift att marknads\r\nföra eller stimulera konsumtionen av en viss typ av livsmedel. Detta skall\r\nskötas av marknaden utan st\r\natlig inblandning. Mot denna bakgrund föreslås att anslaget till ekologisk\r\nproduktion slopas.\r\nI Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis) föreslås att ramen för\r\nbudgetåret 2003 fastställs til\r\nl ett belopp som är 286 000 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit. Enligt\r\nyrkande 9 (delvis) bör den\r\nberäknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp som är 304\r\nrespektive 102 miljoner kronor l\r\nägre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör jordbruket ses som en näring\r\nbland alla andra. Den vik\r\ntigaste åtgärden för ett livskraftigt jordbruk är att främja en bra\r\nsmåföretagarpolitik. En levande landsby\r\ngd är i grunden beroende av tillväxt och nyföretagande. Folkpartiet vill driva\r\nen jordbrukspolitik där m\r\nan går från direktbidrag till jordbruket, till att betala bönderna för den\r\nsamhällsnytta de gör. Folkparti\r\net vill anslå mer medel än regeringen till åtgärder inom djurskydd och\r\ndjurhälsovård. Vidare avsätts ytterl\r\nigare medel för konsumentpolitiska åtgärder vad gäller livsmedelshanteringen.\r\nFolkpartiet anser vidare a\r\ntt Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med fokus på en bred\r\nlandsbygdsutveckling. Ökade\r\nresurser beräknas för Sveriges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet för\r\nmiljö, areella näringar och sa\r\nmhällsbygge. Med hänsyn till fiskets utsatta situation bör  ytterligare medel\r\ntillföras Fiskeriverket.h\r\nm Lxþ  ú  @I Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis) föreslås att\r\nramen för budgetåret 2003 faststäl\r\nls till ett belopp som är 286 000 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit.\r\nEnligt yrkande 9 (delvis) b\r\nör den beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp som är 304\r\nrespektive 102 miljoner kr\r\nonor lägre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör jordbruket ses som en\r\nnäring bland alla andra. D\r\nen viktigaste åtgärden för ett livskraftigt jordbruk är att främja en bra\r\nsmåföretagarpolitik. En levande l\r\nandsbygd är i grunden beroende av tillväxt och nyföretagande. Folkpartiet vill\r\ndriva en jordbrukspoliti\r\nk där man går från direktbidrag till jordbruket, till att betala bönderna för\r\nden samhällsnytta de gör. Fol\r\nkpartiet vill anslå mer medel än regeringen till åtgärder inom djurskydd och\r\ndjurhälsovård. Vidare avsätts\r\nytterligare medel för konsumentpolitiska åtgärder vad gäller\r\nlivsmedelshanteringen. Folkpartiet anser vi\r\ndare att Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med fokus på en bred\r\n landsbygdsutveckling.\r\n Ökade resurser beräknas för Sveriges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar\r\noch samhällsbygge. Med hänsyn till fiskets utsatta situation bör  ytterligare\r\nmedel tillföras Fiskeriver\r\nket.att fxþ  ú  @I Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis) föreslås\r\natt ramen för budgetåret 2003 f\r\nastställs till ett belopp som är 286 000 000 kr lägre än vad regeringen\r\nföreslagit. Enligt yrkande 9 (del\r\nvis) bör den beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp som är\r\n 304  respektive 102 miljo\r\nner kronor lägre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör jordbruket ses\r\nsom en näring bland alla an\r\ndra. Den viktigaste åtgärden för ett livskraftigt jordbruk är att främja en bra\r\nsmåföretagarpolitik. En lev\r\nande landsbygd är i grunden beroende av tillväxt och nyföretagande. Folkpartiet\r\nvill driva en jordbruks\r\npolitik där man går från direktbidrag till jordbruket, till att betala bönderna\r\nför den samhällsnytta de g\r\nör. Folkpartiet vill anslå mer medel än regeringen till åtgärder inom djurskydd\r\noch djurhälsovård. Vidare a\r\nvsätts ytterligare medel för konsumentpolitiska åtgärder vad gäller\r\nlivsmedelshanteringen. Folkpartiet an\r\nser vidare att Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med fokus på\r\nen bred landsbygdsutvec\r\nkling. Ökade resurser beräknas för Sveriges lantbruksuniversitet och\r\nForskningsrådet för miljö, areella när\r\ningar och samhällsbygge. Med hänsyn till fiskets utsatta situation bör\r\nytterligare medel tillföras Fisk\r\neriverket.as. Dxþ  ú  @I Folkpartiets partimotion Fi240 yrkande 8 (delvis)\r\nföreslås att ramen för budgetåret\r\n2003 fastställs till ett belopp som är 286 000 000 kr lägre än vad regeringen\r\nföreslagit. Enligt yrkande\r\n9 (delvis) bör den beräknade ramen för åren 2005 och 2006 uppgå till ett belopp\r\nsom är 304  respektive 102\r\n miljoner kronor lägre än regeringsförslaget. Enligt Folkpartiet bör jordbruket\r\nses som en näring bland a\r\nlla andra. Den viktigaste åtgärden för ett livskraftigt jordbruk är att främja\r\nen bra småföretagarpolitik.\r\nEn levande landsbygd är i grunden beroende av tillväxt och nyföretagande.\r\nFolkpartiet vill driva en jor\r\ndbrukspolitik där man går från direktbidrag till jordbruket, till att betala\r\nbönderna för den samhällsnytt\r\na de gör. Folkpartiet vill anslå mer medel än regeringen till åtgärder inom\r\ndjurskydd och djurhälsovård. Vi\r\ndare avsätts ytterligare medel för konsumentpolitiska åtgärder vad gäller\r\nlivsmedelshanteringen. Folkpart\r\niet anser vidare att Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med\r\nfokus på en bred landsbygd\r\nsutveckling. Ökade resurser beräknas för Sveriges lantbruksuniversitet och\r\nForskningsrådet för miljö, aree\r\nlla näringar och samhällsbygge. Med hänsyn till fiskets utsatta situation bör\r\nytterligare medel tillföra\r\ns Fiskeriverket.r högxþ  ó\r\n  H2\r\n     8+\r\n        internationellt perspektiv. En ny dyr myndighet behöver inte inrättas.\r\nDet finns en risk att de\r\nKristdemokraterna föreslår i sin partimotion Fi241 en ökning av ramen för\r\nbudgetåret 2004 med 276 000 000\r\n kr (yrkande 5 delvis). För budgetåren 2005 och 2006 bör den beräknade ramen\r\nökas med 248 respektive 248\r\nmiljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 7 delvis).\r\nKristdemokraternas inriktnin\r\ng för jordbruket syftar till fortsatt användning av åkermarken för\r\nlivsmedelsproduktion eller produktion\r\n som enkelt kan ställas om till  livsmedelsproduktion. De anslagsförändringar\r\nsom föreslås syftar till at\r\nt förbättra det svenska jordbrukets konkurrenskraft i förhållande till\r\nomvärlden. Skatter och avgifter, b\r\nl.a. dieselskatten föreslås harmoniseras med övriga EU-länder. Detta bedöms vara\r\n en  förutsättning för att j\r\nordbruket skall finnas kvar som basnäring i hela landet och därmed för\r\nbevarandet av den öppna landskaps\r\nbilden samt möjliggöra ett fullt utnyttjande av befintliga EU-ersättningar.\r\nKristdemokraterna anser att\r\n den skatt på handelsgödsel och  bekämpningsmedel som jordbruket betalar skall\r\nåtergå till jordbruksnäring\r\nen i form av  finansiering av jordbruksforskning, åtgärder för att minska\r\nväxtnäringsförluster och till  s\r\ntöd för utveckling av en mer miljöanpassad jordbruksverksamhet.\r\nKristdemokraterna vill också tillskjuta\r\njordbruket ytterligare resurser till en rad åtgärder för landsbygdens miljö och\r\nstruktur. Dessa åtgärder m\r\notiveras bl.a. av att utfallet av Sveriges förhandlingar inom EU utfallit till\r\ndet svenska jordbruket\r\ns nackdel. Förenklade regelverk leder vidare till minskat medelsbehov för\r\nJordbruksverket och neddragn\r\ningar av distriktsveterinärorganisationens överkapacitet möjliggör ytterligare\r\nbesparingar. Extra resurs\r\ner föreslås anvisas till ett återupprättande av skördeskadeersättningen och\r\ndärutöver föreslås på grund av Norr\r\nlandsjordbrukets utsatta situation särskilda stödåtgärder. Ett nytt anslag\r\nföreslås för att finansiera ersät\r\ntning åt avbytartjänster i jordbruket. För att kompensera för de höga\r\nenergiskatterna föreslås att ett nytt\r\n anslag inrättas för stöd till växthusnäringen. Vidare föreslås ett ökat stöd\r\ntill miljöförbättrande åtgärder i jo\r\nrdbruket samt till bekämpning av djursjukdomar. Stödet till rennäringen har de\r\nsenaste åren varit underd\r\nimensionerat, varför Kristdemokraterna föreslår en höjning av anslaget. Även\r\nersättningarna för viltskador\r\n höjs ytterligare för att motsvara de behov som livskraftiga rovdjursstammar\r\nmedför.\r\nCenterpartiet föreslår i sin partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) att ramen för\r\nutgiftsområde 23 för budg\r\netåret 2004 ökas med 210 000 000 kr. För budgetåren 2005 och 2006 föreslås en\r\nberäknad ram som är 210 respek\r\ntive 210 miljoner kronor högre än vad regeringen förordat (yrkande 3 delvis).\r\nCenterpartiet föreslår ökade\r\n anslag bl.a. till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Vidare bör\r\nytterligare medel tillföras fo\r\nrskningen avseende miljöförbättringar inom jordbruket och ekologisk produktion.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet vill för sin del anföra följande. Utgiftsområdet\r\nomfattar 38 anslag fördelad\r\ne på sju politikområden. Det mest omfattande politikområdet är Livsmedelspolitik\r\n som omfattar i första ha\r\nnd verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt\r\n livsmedel. Övriga politi\r\nkområden är Landsbygdspolitik, Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,\r\nUtbildningspolitik och Forsknin\r\ngspolitik. Som framgår av propositionen föreslås för budgetåret 2004 att\r\nsammanlagt 14,3 miljarder kronor\r\n anslås för utgiftsområdet. Ungefär 60 % av utgifterna finansieras från\r\nEU-budgeten. Merparten av EU-stöde\r\nt avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention\r\noch exportbidrag. Därtill\r\nkommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter nationell\r\nmedfinansiering. Till dessa hör la\r\nndsbygdsprogrammet och strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige. Som\r\nregeringen redovisar i propos\r\nitionen ökar ramen för utgiftsområdet år 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års\r\n ekonomiska vårproposition me\r\nd 111 miljoner kronor. Huvudsakligen förklaras detta av  satsningar på forskning\r\n och utvecklingsverksa\r\nmhet avseende ekologisk produktion samt  fiske- och viltvård. Vidare överförs 25\r\n miljoner kronor till u\r\ntgiftsområdet från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Denna\r\növerföring möjliggör ökade insatser för b\r\niotopskydd inom skogsbruket. I förhållande till anvisade medel år 2003 ökar\r\nutgifterna med 3 992 miljone\r\nr kronor år 2004. Förutom ovanstående satsningar förklaras förändringen\r\nhuvudsakligen av den från år 2003 ti\r\nll år 2002 tidigarelagda utbetalningen av arealstödsersättningar. Den 130\r\nmiljoner kronor högre konsekve\r\nnsberäknade ramen för år 2006 jämfört med den föreslagna ramen för år 2004 beror\r\n främst på ökade obligatoriska\r\nEU-stöd.\r\nMot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om att\r\nramen för utgiftsområde 23\r\nskall fastställas till 14 278 732 000 kr för budgetåret 2004 och avstyrker\r\nmotionerna Fi239 (m) yrkande\r\n 6, Fi240 (fp) yrkande 8, Fi241 (kd) yrkande 5 och Fi242 (c) yrkande 3 i denna\r\ndel.\r\nUtskottet anser vidare att regeringens förslag beträffande de beräknade\r\nutgifterna för budgetåren 2005 oc\r\nh 2006 såvitt gäller utgiftsområde 20 bör tillstyrkas och att motionerna Fi239\r\n(m) yrkande 7, Fi240 (fp)\r\n yrkande 9, Fi241 (kd) yrkande 7 och Fi242 (c) yrkande 3 därmed bör avstyrkas i\r\ndenna del.\r\nStockholm den 23 oktober 2003\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa\r\nDomeij (mp), Sinikka Bohlin\r\n (s), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund (s), Sven Gunnar\r\nPersson (kd), Christin\r\na Axelsson (s), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s),\r\nBengt-Anders Johansson\r\n(m), Christin Nilsson (s), Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp), Sven-Erik\r\nSjöstrand (v) och Hans S\r\ntenberg (s).Avvikande mening\r\n1. Utgifternas fördelning på utgiftsområden\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia Widegren\r\n(m) anför:\r\nUtgiftsområde 20\r\nEnligt Moderata samlingspartiet behövs det nya mer effektiva metoder i arbetet\r\nför att bevara den biol\r\nogiska mångfalden. Ytterst bevarar den enskilde markägaren den biologiska\r\nmångfalden bättre än staten. En\r\n större andel av den skyddsvärda marken bör skyddas och vårdas genom  att s.k.\r\nskötselkontrakt tecknas. B\r\nehovet av att köpa in skyddsvärd mark minskar därmed  samtidigt som\r\nbevarandearbetet blir mer effektivt\r\n. För att finansiera arbetet med att  bevara den biologiska mångfalden föreslås\r\natt en fond om en miljar\r\nd kronor inrättas senast år 2007. Fonden bör vara öppen för donationer. I\r\narbetet med att sanera förorenad\r\ne markområden är det viktigt att prioritera de områden som är miljö- och\r\nhälsofarliga. För att kunna göra nöd\r\nvändiga prioriteringar behövs vetenskapliga riskbedömningar av\r\nsaneringsobjektens farlighet för människa\r\noch miljö. Sverige skall aktivt arbeta för införandet av ett effektivt EU-system\r\n för handel med utsläppsr\r\nätter vad gäller koldioxid. I förlängningen eftersträvas ett globalt system för\r\nhandel med utsläppsrätter för\r\n att effektivt minska utsläppen av växthusgaser. Vi föreslår i enlighet med vår\r\npartimotion Fi239 yrkande\r\nna 6 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag,\r\nminskning av utgiftsramen för b\r\nudgetåret 2004 med 970 200 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren\r\n2005 och 2006 föreslås minska\r\ns med 971 respektive 973 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 23\r\nEnligt vår mening belastas den svenska livsmedelsproduktionen med skatter på\r\nproduktionsmedlen som är a\r\nvsevärt högre än omvärldens. Skatten på den diesel som förbrukas i näringen\r\nmåste sänkas till 53 öre och skatt\r\nerna på växtnäring och växtskyddsmedel bör avskaffas. Därmed behövs inget anslag\r\n för återföring av del av dess\r\na skattemedel. Svenskt djurskydd håller hög standard i ett internationellt\r\nperspektiv. En ny dyr myndi\r\nghet behöver inte inrättas. Det finns en risk att detta får till följd att\r\nytterligare svenska särregler\r\nkommer att försvåra för den svenska livsmedelsproduktionen. Inte heller behöver\r\nden verksamhet som Livsm\r\nedelsekonomiska institutet bedriver ske i en speciell myndighet. Dessa\r\nmyndigheter bör därför avskaffas\r\n. Staten skall inte ha till uppgift att marknadsföra eller stimulera\r\nkonsumtionen av en viss typ av l\r\nivsmedel. Detta skall skötas av marknaden utan statlig inblandning. Mot denna\r\nbakgrund föreslås att ans\r\nlaget till ekologisk produktion slopas. Vi föreslår i enlighet med vår\r\npartimotion Fi239 yrkandena 6 (d\r\nelvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag, minskning av\r\nutgiftsramen för budgetåre\r\nt 2004 med 313 560 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och\r\n2006 föreslås minskas med 3\r\n38 respektive 158 miljoner kronor.\r\n2. Utgifternas fördelning på utgiftsområden\r\nLennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp) anför:\r\nUtgiftsområde 20\r\nEnligt Folkpartiets måste ambitionen att nå ett hållbart samhälle bli mer än\r\nbara ord. Folkpartiet tycker\r\n att det är dags att tillsätta en hållbarhetskommission med uppgift att finna de\r\n systemfel som motverka\r\nr hållbar utveckling. Folkpartiets grundsyn är att man inom miljöområdet, liksom\r\n inom andra områden, skal\r\nl undvika riktade stödåtgärder som ofta leder till ökad byråkrati och krångliga\r\nregler. Utgångspunkten skal\r\nl i stället vara att den som förorenar betalar. Därför motsätter sig Folkpartiet\r\n ett riktat stöd till klim\r\natinvesteringar. Det är av central betydelse att Sverige är pådrivande i det\r\ninternationella miljösamarb\r\netet och därför bör ytterligare medel tillföras denna verksamhet. Vidare\r\nföreslås ökade anslag till miljöfor\r\nskning. Situationen i Östersjön är ytterst allvarlig med ökande hot från\r\noljekatastrofer och torskbestånd\r\nsom minskar dramatiskt. Mot den bakgrunden föreslås att ett särskilt\r\nÖstersjökonto inrättas. Vi föreslår i e\r\nnlighet med vår partimotion Fi240 yrkandena 8 (delvis) och 9 (delvis) en, i\r\nförhållande till regeringen\r\ns förslag, minskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 275 000 000 kr. Den\r\n beräknade utgiftsramen\r\nför budgetåren 2005 och 2006 föreslås ökas med 50 respektive 50 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 23\r\nEnligt Folkpartiet bör jordbruket ses som en näring bland alla andra. Den\r\nviktigaste åtgärden för ett liv\r\nskraftigt jordbruk är att främja en bra småföretagarpolitik. En levande\r\nlandsbygd är i grunden beroende a\r\nv tillväxt och nyföretagande. Folkpartiet vill driva en jordbrukspolitik, där\r\nman går från direktbidrag t\r\nill jordbruket till att betala bönderna för den samhällsnytta de gör.\r\nFolkpartiet vill anslå mer medel än\r\nregeringen till åtgärder inom djurskydd och djurhälsovård. Vidare avsätts\r\nytterligare medel för konsumentp\r\nolitiska åtgärder vad gäller livsmedelshanteringen. Folkpartiet anser vidare att\r\n Jordbruksverket bör omv\r\nandlas till en mindre enhet med fokus på en bred landsbygdsutveckling. Ökade\r\nresurser beräknas för Sveri\r\nges lantbruksuniversitet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbygge. Med hänsyn til\r\nl fiskets utsatta situation bör ytterligare medel tillföras Fiskeriverket. Vi\r\nföreslår i enlighet med vår\r\n partimotion Fi240 yrkandena 8 (delvis) och 9 (delvis) en, i förhållande till\r\nregeringens förslag, mins\r\nkning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 286 000 000 kr. Den beräknade\r\nutgiftsramen för budgetåren 2\r\n005 och 2006 föreslås minskas med 304 respektive 102 miljoner kronor.\r\n3. Utgifternas fördelning på utgiftsområden\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nUtgiftsområde 20\r\nKristdemokraterna anser att miljöpolitiken måste präglas av en helhetssyn, där\r\nmänniskan ingår i ett nära s\r\namspel med naturen utan att förbruka dess livsuppehållande resurser. Miljöhänsyn\r\n och miljöpolitik kan int\r\ne avgränsas till någon specifik sektor utan måste inkluderas i beslutsunderlaget\r\n inom alla politikområde\r\nn. För att komma till rätta med miljöproblemen har Sveriges riksdag antagit 15\r\nnationella miljökvalitets\r\nmål. Det övergripande syftet är att överlämna ett samhälle till nästa generation\r\n där de stora miljöproblemen\r\när lösta. Kristdemokraterna prioriterar satsningar på de miljökvalitetsmål som i\r\n dagsläget bedöms vara svåra\r\nst att uppnå. Därför anvisas extra medel till klimatinvesteringar för år 2004.\r\nFör att genomföra sanering a\r\nv förorenade naturområden föreslås att detta anslag tillförs ytterligare medel\r\nutöver regeringens förslag.\r\nKristdemokraterna vill också betona vikten av en sammanhållen sjö- och\r\nskogsmarkskalkning och föreslår där\r\nför att nya medel tillförs kalkning av skogsmark. I Kristdemokraternas\r\nutgiftsmotion för utgiftsområde 2\r\n3 återfinns satsningar för att hindra näringsläckaget från jordbruket till hav,\r\nsjöar och vattendrag. De m\r\nedel som anslås för biologisk mångfald i skogen skall fördelas till olika typer\r\nav åtgärder. Arbetet bör be\r\ndrivas dels genom att staten köper in mark för att ta den ur produktion, dels\r\ngenom frivilliga överensk\r\nommelser i form av naturvårdsavtal. Avsättning av nyckelbiotoper bör föregås av\r\nen grundlig inventering f\r\nör att öka träffsäkerheten i de ekologiska bedömningarna. Kristdemokraterna\r\nföreslår ett något långsammare ge\r\nnomförande av statliga markuppköp, effektivisering av administrationen och en\r\nhögre andel frivilliga av\r\nsättningar samtidigt som en avvägning görs mellan miljömålet och\r\nproduktionsmålet. Jag föreslår i enlighet m\r\ned vår partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande\r\ntill regeringens förslag,\r\n minskning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 210 000 000 kr. Den beräknade\r\n utgiftsramen för budget\r\nåren 2005 och 2006 föreslås minskas med 370 respektive 370 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 23\r\nKristdemokraternas inriktning för jordbruket syftar till fortsatt användning av\r\nåkermarken för livsmedel\r\nsproduktion eller produktion som enkelt kan ställas om till\r\nlivsmedelsproduktion. De anslagsförändring\r\nar som föreslås syftar till att förbättra det svenska jordbrukets\r\nkonkurrenskraft i förhållande till omvärl\r\nden. Skatter och avgifter, bl.a. dieselskatten, föreslås harmoniseras med övriga\r\n EU-länder. Detta bedöms\r\nvara en förutsättning för att jordbruket skall finnas kvar som basnäring i hela\r\nlandet och därmed för beva\r\nrandet av den öppna landskapsbilden samt för att möjliggöra ett fullt\r\nutnyttjande av befintliga EU-ersätt\r\nningar. Kristdemokraterna anser att den skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel som jordbruket bet\r\nalar skall återgå till jordbruksnäringen i form av  finansiering av\r\njordbruksforskning, åtgärder för att m\r\ninska växtnäringsförluster och till  stöd för utveckling av en mer miljöanpassad\r\n jordbruksverksamhet. Kris\r\ntdemokraterna vill också tillskjuta jordbruket ytterligare resurser till en rad\r\nåtgärder för landsbygden\r\ns miljö och struktur. Dessa åtgärder motiveras bl.a. av att utfallet av Sveriges\r\n förhandlingar inom EU u\r\ntfallit till det svenska jordbrukets nackdel. Förenklade regelverk leder vidare\r\ntill minskat medelsbe\r\nhov för Jordbruksverket och neddragningar av distriktsveterinärorganisationens\r\növerkapacitet möjliggör yt\r\nterligare besparingar. Extra resurser föreslås anvisas till ett återupprättande\r\nav skördeskadeersättningen\r\n och därutöver föreslås på grund av Norrlandsjordbrukets utsatta situation\r\nsärskilda stödåtgärder. Ett nytt a\r\nnslag föreslås för att finansiera ersättning åt avbytartjänster i jordbruket.\r\nFör att kompensera för de höga\r\nenergiskatterna föreslås att ett nytt anslag inrättas för stöd till\r\nväxthusnäringen. Vidare föreslås ett ökat\r\nstöd till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket samt till bekämpning av\r\ndjursjukdomar. Stödet till rennärin\r\ngen har de senaste åren varit underdimensionerat, varför Kristdemokraterna\r\nföreslår en höjning av anslage\r\nt. Även ersättningarna för viltskador höjs ytterligare för att motsvara de behov\r\n som livskraftiga rovdjur\r\nsstammar medför. Jag föreslår i enlighet med vår partimotion Fi241 yrkandena 5\r\n(delvis) och 7 (delvis) e\r\nn, i förhållande till regeringens förslag, ökning av utgiftsramen för budgetåret\r\n 2004 med 276 000 000 kr.\r\nDen beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och 2006 föreslås minskas med 248\r\n respektive 248 miljoner\r\nkronor.\r\n4. Utgifternas fördelning på utgiftsområden\r\nJan Andersson (c) anför:\r\nUtgiftsområde 20\r\nEnligt Centerpartiet blir det utan tillväxt inte möjligt att sanera miljöskador\r\noch kretsloppsanpassa s\r\namhället. Utan ett hållbart samhälle försämrar vi möjligheterna för tillväxt och\r\n ett sunt utnyttjande av nat\r\nurresurser och människor. För att tillväxten skall kunna ske utan att skada\r\nmänniskors hälsa eller miljön,\r\n krävs att politiken är tydlig med att förhindra det. En långsiktigt hållbar\r\ntillväxt kräver nytänkande. Mil\r\njöarbetet är långsiktigt och en god ekonomisk investering i framtiden. Därför\r\nkrävs en miljödriven tillväxt\r\nom vi långsiktigt skall bli rika. Centerpartiet vill göra kraftiga satsningar på\r\n att hejda klimatförändri\r\nngarna. För att klara uppsatta mål behövs en effektiv skatteväxling och\r\nfortsatta bidrag till KLIMP-proj\r\nekt. Satsningar som har effekter på utsläppen av växthusgaser, ger\r\nränteåterbäring i framtiden. Vi vill be\r\nvara den biologiska mångfalden med hjälp av långsiktiga skötselavtal och\r\nmöjliggöra saneringar av förorenad\r\ne markområden. Andra skall inte betala för vårt dåliga miljösamvete. En stor del\r\n av Sveriges bistånd bör st\r\nyras om till miljöbistånd. Miljöbiståndet avser t.ex. åtgärder inom Östersjöns\r\navvattningsområde. Jag föreslår\r\ni enlighet med vår partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en, i förhållande till\r\nregeringens förslag, öknin\r\ng av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 235 150 000 kr. Den beräknade\r\nutgiftsramen för budgetåren 2005\r\noch 2006 föreslås ökas med 604 respektive 1 188 miljoner kronor.\r\nUtgiftsområde 23\r\nCenterpartiet föreslår ökade anslag bl.a. till åtgärder för landsbygdens miljö\r\noch struktur. Vidare bör ytte\r\nrligare medel tillföras forskningen avseende miljöförbättringar inom jordbruket\r\noch ekologisk produktion\r\n. Jag föreslår i enlighet med vår partimotion Fi242 yrkande 3 (delvis) en, i\r\nförhållande till regeringens\r\n förslag, ökning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 210 000 000 kr. Den\r\nberäknade utgiftsramen för bu\r\ndgetåren 2005 och 2006 föreslås ökas med 210 respektive 210 miljoner kronor.\r\nSärskilt yttrande\r\nPrisstöd till rennäringen\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia Widegren\r\n(m) anför:\r\nInom ramen för anslaget 45:1 Främjande av rennäringen (utgiftsområde 23) ingår\r\nbl.a. ett prisstöd till ren\r\nnäringen enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött. Regeringen\r\nhar i sitt budgetförslag för\r\når 2004, med hänvisning till att pristillägget fått en allt mindre betydelse för\r\n den enskilde renägarens e\r\nkonomi och med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslagit att\r\npristillägget skall halveras. Vi an\r\nser att den föreslagna reduceringen av det kilorelaterade pristillägget på\r\nrenkött är för stor i nu gälland\r\ne situation. Enligt vår mening borde det vara möjligt att inom ramen för\r\nanslaget göra en sådan omfördelni\r\nng att en halvering av pristillägget kan undvikas.\r\n\r\nBilaga 14\r\nNäringsutskottets protokollsutdrag 2003/04:2.4\r\n\r\nBilaga 15\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n2003/04:AU1y\r\nRamar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet har berett övriga utskott tillfälle att avge yttrande över\r\nbudgetpropositionen för 2004\r\nbl.a. om den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret\r\n2004, utgifternas fördelni\r\nng på utgiftsområden och beräkningen av statsinkomsterna och om förslag till\r\nutgiftstak för staten för åren\r\n 2005 och 2006 med eventuella motioner i de delar som berör respektive utskotts\r\nberedningsområde.\r\nArbetsmarknadsutskottet, som har beredningsansvaret för utgiftsområdena 13\r\nArbetsmarknad och 14 Arbets\r\nliv, yttrar sig i det följande om utvecklingen på arbetsmarknaden m.m. Utskottet\r\n kommenterar även oppos\r\nitionens förslag till ramar i respektive partimotion 2003/04:Fi239 (m),\r\n2003/04:Fi240 (fp), 2003/04:F\r\ni241 (kd) och 2003/04:Fi242 (c).\r\nUtvecklingen på arbetsmarknaden m.m.\r\nBudgetpropositionen\r\nDe makroekonomiska förutsättningar som förslagen i budgetpropositionen bygger på\r\n utgörs av underlag från S\r\ntatistiska centralbyrån (SCB), OECD och Konjunkturinstitutet (KI). Enligt vad\r\nsom redovisas i proposi\r\ntionens bilaga 2, Svensk ekonomi, slutfördes prognosarbetet den 12 september.\r\nRegeringen framhåller i finansplanen att den internationella ekonomiska\r\nutvecklingen är osäker. Uppgånge\r\nn har ännu inte tagit fart, men tecken tyder på att en återhämtning har inletts.\r\n Svensk ekonomi har klar\r\nat den internationella lågkonjunkturen väl - sysselsättningen är hög, tillväxten\r\n god och arbetslösheten for\r\ntfarande låg jämfört med många andra länder. Det totala antalet sysselsatta har\r\ni princip varit oförändrat\r\ntrots att sysselsättningen inom näringslivet successivt minskat sedan\r\ninledningen av 2001. Förklaringen\r\n är bl.a. att sysselsättningen ökat inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta\r\ndär väntas dock minska någo\r\nt i år.  En svag ökning förutses under senare delen av 2004 i takt med att\r\nefterfrågan i ekonomin tillta\r\nr. Den reguljära sysselsättningen beräknas uppgå till 77,7 % i år och till 77,3\r\n% nästa år, vilket innebär a\r\ntt regeringens mål om 80 % i åldern 20-64 år i reguljär sysselsättning 2004\r\n(sysselsättningsmålet) inte nås.\r\n En viktig förklaring är att antalet studerande ökat sedan målet fastställdes.\r\nEn ytterligare förklaring är\r\n att nettoinvandringen ökat.\r\nDen svaga sysselsättningsutvecklingen, färre personer i arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram och ett ökande\r\narbetskraftutbud har inneburit att den öppna arbetslösheten stigit successivt\r\nsedan mitten av 2002. Ut\r\nbudet av arbetskraft har fortsatt att öka trots de senaste årens svaga\r\nefterfrågan på arbetskraft. Till\r\ndetta bidrar en hög befolkningstillväxt och neddragning av antalet deltagare i\r\nt.ex. arbetsmarknadsutb\r\nildning. Ökningen av antalet långvarigt sjuka utan arbete har dock i flera år\r\nverkat i motsatt riktning\r\n.\r\nFör innevarande år beräknas utgifterna på utgiftsområde 13 Arbetsmarknad bli 3,8\r\n miljarder kronor högre än\r\ni statsbudgeten, vilket är den största utgiftsökningen inom utgiftsområdena.\r\nEnligt förslag i tilläggsbudg\r\neten ökas anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med\r\n 3,9 miljarder kronor. S\r\nkälet till de ökade utgifterna är att antalet öppet arbetslösa beräknas bli\r\nhögre än vad regeringen tidigare\r\n antagit. Anslag 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning föreslås blir ökat med\r\n200 miljoner kronor. Anta\r\nlet anställda vid företag som går i konkurs och ersättningsnivån per person har\r\nfortsatt att stiga under\r\nförsta halvåret 2003.\r\nBudgetförslaget för 2004 baseras på ett antal nyckeltal för arbetsmarknaden\r\nenligt nedan. (Prognoser från\r\n 2003 års ekonomiska vårproposition inom parentes.)\r\n\r\nÖppen arbetslöshet, (procent av arbetskraften)  4,7 (4,3)\r\nArbetsmarknadspolitiska program (procent av arbetskraften i konjunkturberoende\r\nprogram) 2,2 (2,0)\r\nAntal sysselsatta       4 239 000\r\nReguljär sysselsättningsgrad (reguljärt sysselsatta 20-64 år i procent av\r\nbefolkningen i den åldersgruppe\r\nn)     77,3\r\nDen senaste månadsstatistiken från AMS och SCB samt KI:s månadsbarometer\r\nAMS presenterade sin senaste månadsstatistik den 7 oktober. Arbetslösheten nådde\r\n 5 % av arbetskraften 1\r\n6-64 år i september jämfört med 4 % för ett år sedan. Även jämfört med månaderna\r\n dessförinnan har arbetslöshete\r\nn ökat svagt i säsongrensade tal. AMS konstaterar att en tydlig återhämtning i\r\nden svenska konjunkturen\r\ndröjer. Industrins framtidsförväntningar är mer dämpade än under augusti, vilket\r\n enligt AMS bör hänga samman\r\n med den försvagade dollarn, samtidigt som byggsektorn blivit än mer avvaktande.\r\n AMS framhåller att före\r\ntagen fortfarande satsar på att förbättra lönsamheten, och produktiviteten ökade\r\n med 2,5 % för hela ekonom\r\nin under första halvåret. Baksidan av detta syns enligt AMS i fortsatt höga\r\nvarselsiffror. Under septem\r\nber varslades 8 200 personer om uppsägning, vilket är en ökning med 35 % på ett\r\når. Cirka 30 % av de vars\r\nlade blir arbetslösa enligt nya siffror från AMS. Under månaden anmäldes 27 000\r\nnya platser till arbetsf\r\nörmedlingen, en minskning med ca 6 000 i förhållande till september förra året.\r\nDet är framför allt inom of\r\nfentliga tjänster som minskningen av lediga platser skett. - Den minskade\r\nvolymen arbetsmarknadsprogr\r\nam under första halvåret 2003 har bidragit till en ökad öppen arbetslöshet.\r\nCirka 82 000 personer deltog\r\ni slutet av september i något arbetsmarknadsprogram, vilket är närmare 36 000\r\nfärre än vid motsvarande ti\r\ndpunkt för ett år sedan. Obalanstalet uppgår till 6,9 % av arbetskraften\r\njämfört med 6,6 % september 200\r\n2. Den öppna arbetslösheten bestäms nu av sysselsättningsutvecklingen och\r\nförändringar av arbetskraftsutbu\r\ndet. AMS framhåller att uppgången i arbetslösheten även gör sig påmind i län med\r\n en i övrigt stabil arbetsma\r\nrknad.\r\nSCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) i september, som publicerades den 16\r\noktober, visar också en uppg\r\nång av arbetslösheten till 4,8 %, vilket är en ökning med 0,6 procentenheter\r\njämfört med september 2002. D\r\net är kvinnor i åldersgruppen 16-24 år som påverkats mest. Även SCB ser\r\nminskningen av antalet deltagare\r\ni konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program som en förklaring till\r\nökningen av arbetslösheten.\r\n - SCB har i uppdrag att ta fram uppgifter om andelen sysselsatta enligt\r\nsysselsättningsmålet (80 % i\r\nåldrarna 20-64 år i reguljärt arbete 2004). Procenttalet uppgick i september\r\ntill 78,1, att jämföra med 7\r\n8,4 % i september 2002.  Antalet sysselsatta var totalt 4 249 000 och det\r\ngenomsnittliga antalet utf\r\nörda arbetstimmar per vecka uppgick till 143,7 miljoner. Förändringen i\r\nförhållande till  september 2002\r\nav dessa siffror ligger båda inom den statistiska felmarginalen.\r\nKI:s Konjunkturbarometer för september visar att återhämtningen i svensk\r\nindustri går trögt. Orderingången\r\n har varit i stort sett oförändrad de senaste månaderna medan produktionsvolymen\r\n har ökat marginellt. KI\r\n konstaterar att sysselsättningen har försvagats ytterligare. - Enligt KI:s\r\nrapport Lönebildningen, Sam\r\nhällsekonomiska förutsättningar i Sverige 2003, som publicerats denna månad, kan\r\n återhämtningen på arbetsma\r\nrknaden väntas dröja till nästkommande vinter. KI bedömer att sysselsättningen\r\nstagnerar 2004 och att arb\r\netslösheten ökar till 5 % för att sedan långsamt sjunka tillbaka till 4,7 %\r\n2005. Först 2006 räknar KI med\r\n en mer påtaglig förbättring, då arbetslösheten minskar till 4,3 %.\r\nÖvrigt\r\nI AMS prognos Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 (Ura 2003:5) som\r\npublicerades i maj konsta\r\nteras att konjunkturavmattningen i omvärlden och i landet har börjat ge avtryck\r\npå den svenska arbetsma\r\nrknaden. AMS finner inte några tydliga indikationer på att konjunkturen kommer\r\natt förstärkas i sådan gra\r\nd att det sker nämnvärda förbättringar på arbetsmarknaden det närmaste året.\r\nNästa år minskar arbetskraften m\r\ned 18 000 personer till följd av att fler väljer att studera på högskola och på\r\ngrund av att utslagningen\r\n av arbetskraft till förtidspension blir fortsatt stor. Sammantaget innebär\r\ndetta att arbetslösheten öka\r\nr till 4,8 % innevarande år för att minska till 4,5 % nästa år. Prognosen bygger\r\n på att ca 2 % av arbetsk\r\nraften återfinns i arbetsmarknadspolitiska program.\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentarer till arbetsmarknadsläget m.m.\r\nDen väntade vändningen av konjunkturen låter vänta på sig. Den svaga uppgång av\r\nsysselsättningen som regeri\r\nngen baserade budgeten för 2003 på har inte blivit verklighet. Sysselsättningen\r\när i stort sett oförändrad\r\n och väntas nästa år öka bara marginellt. Arbetslösheten ligger som\r\nårsgenomsnitt för 2003 nära en procenten\r\nhet högre än antagandena i förra årets budgetproposition.  Eftersom de statliga\r\nutgifterna är känsliga för\r\nförändringar av arbetslösheten har detta inneburit en påfrestning på\r\nstatsbudgeten, vilket nu visar sig i\r\n förslaget att på tilläggsbudget öka anslaget för arbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd med närmare 4 mi\r\nljarder kronor. Det skall då också noteras att vissa utgifter på detta anslag\r\nberäknats minska till följd\r\n av att fler personer inom aktivitetsgarantin kan få anställning med det nya\r\nsärskilda anställningsstödet\r\n i stället för att delta i andra aktiviteter med aktivitetsstöd.\r\nAnställningsstödet lämnas till arbetsgiva\r\nre i form av en kreditering på skattekonto. Enligt förslag i vårpropositionen\r\nför 2003 minskades av dett\r\na skäl anslag 22:2 med drygt 100 miljoner kronor.\r\nUtskottet kan liksom regeringen konstatera att prognosen tyder på att\r\nsysselsättningsmålet för 2004 om 8\r\n0 % sysselsatta i åldersgruppen 20-64 år inte nås. Det är enligt utskottets\r\nmening angeläget att ändå stå fa\r\nst vid detta mål och att ansträngningar görs för att nå dit. Som utskottet\r\ntidigare framhållit är sysselsätt\r\nningsmålet ett uttryck för en högre ambitionsnivå än det s.k. halveringsmålet om\r\n 4 % arbetslöshet som uppnåd\r\ndes i slutet av 2000. En hög sysselsättningsnivå i kombination med låg\r\narbetslöshet innebär stärkta statsfi\r\nnanser som kan användas för satsningar på välfärden. Sysselsättningsmålet rör\r\ninte bara samhällsekonomin i st\r\nort och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.  Lika viktigt är att en ökad\r\nsysselsättning innebär att pe\r\nrsoner som i dag försörjs genom sociala bidrag och ersättningar kan bli\r\nsjälvförsörjande. Ett arbete stärke\r\nr individens självkänsla. Fler i arbete innebär minskade  sociala klyftor.\r\nDärför är det oroande att sysselsättningen faller och arbetslösheten ökar i\r\nvissa grupper. Ökningen av arbe\r\ntslösheten är särskilt påtaglig bland ungdomar i åldern 18-24 år. Enligt AMS\r\nstatistik var 48 000 ungdomar\r\n i dessa åldrar arbetslösa i september, vilket är 12 000 fler än för ett år\r\nsedan. SCB framhåller i sin kom\r\nmentar till statistiken speciellt arbetslösheten bland unga kvinnor. I åldrarna\r\n16-24 år uppgår arbetslös\r\nheten bland kvinnor till 11,7 %. - Regeringen konstaterar att sysselsättningen\r\nbland ungdomar fallit\r\nkraftigt under de senaste tio åren. Utskottet kan i anslutning till detta\r\nhänvisa till en nyligen publ\r\nicerad uppsats från Arbetslivsinstitutet, Ungdomars inträde i arbetslivet, som\r\nbelyser det förhållandet\r\natt ungdomar studerar längre och kommer senare in i arbetslivet. Hälften av alla\r\n män mellan 16 och 19 år\r\n arbetade heltid 1976, jämfört med 11 % 2002. Bland kvinnorna minskade de\r\nheltidsarbetande från 40 % ti\r\nll 8 %. Studietiden har förlängts, över 90 % av alla ungdomar går i\r\ngymnasieskola och fler än någonsin for\r\ntsätter till universitet och högskolor. Men bland ungdomar mellan 16 och 24 år\r\nfinns också en grupp på un\r\ngefär 10 % \"inaktiva\" som varken arbetar eller studerar. De är inte heller\r\nregistrerade som arbetslösa,\r\n föräldralediga eller i värnplikt. Dessa ungdomar tenderar att bli alltfler.\r\nUppsatsförfattaren, forskar\r\nen Ulla Arnell Gustafsson, konstaterar att ett sent inträde i arbetslivet får\r\nkonsekvenser för familjeb\r\nildningen, särskilt för kvinnor som vinner socialt på att skjuta upp\r\nbarnafödandet tills de är ordentligt\r\n etablerade på arbetsmarknaden. Sen familjebildning och få barn får konsekvenser\r\n för hela samhället när ar\r\nbetskraftsutbudet minskar i framtiden. -  Som arbetsmarknadsutskottet ser det är\r\n ett senare inträde på\r\narbetsmarknaden inte något negativt om förklaringen är att fler studerar, men\r\nsom regeringen framhåller\r\när det viktigt att öka genomströmningen i utbildningen och att inträdet på\r\narbetsmarknaden inte i onödan f\r\nörsenas. Viljan att arbeta och att kombinera arbete och studier måste tas till\r\nvara bättre.\r\nSom sägs i budgetpropositionen är sysselsättningen också central ur ett\r\njämställdhetsperspektiv. År 2002 in\r\ngick 79 % av kvinnorna i arbetskraften mot 84 % av männen. 76 % av  kvinnorna\r\nvar sysselsatta jämfört m\r\ned 80 % av männen. Kvinnors löne- och företagarinkomst uppgår bara till 63 % av\r\nmännens. Skillnaderna min\r\nskar om man också ser till sådana skattepliktiga ersättningar som är\r\nkompensation för utebliven inkomst v\r\nid föräldraledighet, ohälsa och arbetslöshet. Om man också beaktar\r\nutjämningseffekten av skatter uppgår kvi\r\nnnornas inkomster till 71 % av männens inkomster efter skatt. För att kvinnornas\r\n inkomster skall närma\r\nsig männens krävs dock i första hand att deras arbetsmarknadsbaserade inkomster\r\nökar. Med en ökad syssels\r\nättning bland kvinnorna ökar också förutsättningarna att nå\r\nsysselsättningsmålet.\r\nOm målet skall nås måste sysselsättningen öka i alla grupper. Därför krävs det\r\nytterligare insatser även för i\r\nnvandrare, för äldre och för sjuka liksom för de arbetslösa. Fler invandrare\r\nmåste komma ut i arbete, fler\r\n äldre måste kunna arbeta längre och sjukfrånvaron måste minska.\r\nArbetsmarknadsutskottet värdesätter att re\r\ngeringen har uttalade målsättningar i förhållande till dessa grupper. Detta är\r\ndock inte tillräckligt. Arb\r\netsmarknadspolitiken måste också bli effektivare. Det är viktigt att den\r\ntydligare inriktas mot huvudup\r\npgifterna att förmedla arbete och motverka arbetskraftsbrist. Insatserna måste\r\nockså inriktas mot de pe\r\nrsoner som står längst bort från arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutskottet\r\ninstämmer också i vikten av att\r\n korta ned arbetslöshetstiderna, betona handlingsplanernas betydelse och att\r\nförbättra styrningen av ar\r\nbetsmarknadspolitiken. Av stor vikt är också att antalet arbetade timmar kan\r\nöka, t.ex. bland deltidsar\r\nbetande kvinnor. Det räcker dock inte med insatser på det\r\narbetsmarknadspolitiska området. Även på andra\r\nområden krävs en aktiv politik om sysselsättningsmålet skall kunna nås. I\r\npropositionen redovisas sådana åt\r\ngärder.\r\nEn väl fungerande lönebildning är också av avgörande betydelse. Med löneökningar\r\n inom de samhällsekonomiska\r\nramarna blir det möjligt med lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och högre\r\nproduktion. Regeringen fra\r\nmhåller att sysselsättningsmålet förutsätter måttliga nominella löneökningar.\r\nVikten av en väl fungerande löne\r\nbildning betonas också av KI i den förutnämnda rapporten om lönebildningen. En\r\nnågot långsammare löneöknings\r\ntakt än vad som är den mest troliga skulle bidra till en snabbare återhämtning\r\nav konjunkturen och sysse\r\nlsättningen enligt KI. Om regering och riksdag genomför strukturella reformer\r\nsom ökar arbetsutbudet ka\r\nn arbetsmarknadens parter och medlare genom återhållsamma löneökningar bidra\r\ntill att sysselsättningen an\r\npassas snabbare mot det högre utbudet. Enligt KI skulle arbetslösheten kunna\r\nsänkas varaktigt om parter\r\nna och medlare tar ännu större hänsyn till de samhällsekonomiska fördelarna med\r\nhög sysselsättning och låg a\r\nrbetslöshet. Arbetsmarknadsutskottet instämmer i detta men vill samtidigt betona\r\n att lönebildningen i f\r\nörsta hand är ett ansvar för parterna.\r\nSammanfattningsvis kan utskottet konstatera att tecken tyder på att vändningen i\r\n ekonomin dröjer, att a\r\nrbetslösheten nästa år ligger kvar på ungefär samma nivå som i år och att den\r\nreguljära  sysselsättningsgrade\r\nn sjunker något. Samtidigt antas antalet personer i arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram ligga på oförändrad\r\nnivå jämfört med i år. Som framgått deltar betydligt färre personer i\r\narbetsmarknadspolitiska program i år\r\njämfört med 2002, vilket spär på den öppna arbetslösheten. Detta förhållande\r\ninger viss oro, vilket gör det a\r\nngeläget att regeringen löpande följer utvecklingen och vid behov vidtar\r\nåtgärder. Det är givetvis av stor\r\n betydelse att vid en vändande konjunktur snabbt kunna fylla vakanserna, men\r\ndetta får inte leda till\r\natt arbetslösa personer i avvaktan på vändningen lämnas utanför den aktiva\r\narbetsmarknadspolitiken under\r\nalltför långa tider. De arbetslösa måste vara rustade att ta de nya arbeten som\r\nerbjuds. Utrymmet för utb\r\nildningsinsatser m.m. får med andra ord inte vara alltför begränsat. I\r\nsammanhanget bör man också peka på\r\natt tillgången till utbildad arbetskraft är av mycket stor betydelse för att\r\nlönerna inte skall pressas\r\nupp. Även i detta avseende måste regeringen vara uppmärksam på utvecklingen.\r\nDe prognoser som regeringens förslag grundas på ligger nära de motsvarande\r\nbedömningarna av KI och AMS.\r\nUnderlaget för beräkningen av ramen för utgiftsområde 13 bör därför godtas.\r\nUtskottet vill dock samtidigt m\r\ned kraft understryka att det måste finnas en beredskap för att på olika sätt\r\nmöta en sämre utveckling på ar\r\nbetsmarknaden.\r\nUtskottets synpunkter på oppositionens förslag till ramar m.m.\r\nRegeringens förslag på utgiftsområdena 13 och 14 för 2004 jämfört med\r\noppositionens förslag framgår av nedan\r\nstående tabeller.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\nMiljoner kronor\r\nRegeringen      m       fp      kd      c\r\n2004    61 989          - 3 298 -10 000 -9 195  -13 325\r\n2005    58 257          - 6 953 -10 500 -10 130 -13 125\r\n2006    56 773          - 9 175 -10 700 -10 870 -13 525\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\nMiljoner kronor\r\nRegeringen      m       fp      kd      c\r\n2004    1 135           -78     -208    -230    -230\r\n2005    1 161   -256    -219    -260    -240\r\n2006    1 178           -358    -245    -518    -250\r\nSom framgår av tabellerna föreslår oppositionen mindre utgiftsramar än\r\nregeringen på båda utgiftsområdena.\r\nEn jämförelse med partiernas förslag på andra utgiftsområden visar att det\r\nframför allt är inom arbetsmarkn\r\nadspolitiken som oppositionen tänker sig kraftiga neddragningar. Genom dessa\r\nbesparingar uppkommer i\r\nvarierande grad utrymme för de satsningar som förordas på andra områden.\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\nPå utgiftsområde 13 föreslås besparingar framför allt på anslagen 22:1-22:3 som\r\navser Arbetsmarknadsverket\r\ns förvaltningskostnader, ersättningen till arbetslösa och programdeltagare och\r\nkostnaden för köp av arbet\r\nsmarknadsutbildning. Detta framgår av nedanstående tabell.\r\nUtgiftsområde 13\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringen      m       fp      kd      c (A363)  Anger anslagsnivå\r\n22:1 AMV förv. kostnader        4 742 879       -256 115        -1 400 000\r\n-410 000        -700\r\n000\r\n22:2 Bidrag till arb.löshetsersättn. o. aktivitetsstöd  39 253 000      -2 257\r\n048      -9 100 000\r\n -8 665 000      -9 165 000\r\n22:3 Köp av arb.markn. utb. o. övr. kostn.      3 986 573       -846 748\r\n        -900 000\r\n  -3 500 000\r\nFolkpartiet och Kristdemokraterna föreslår utgiftsminskningar i\r\nstorleksordningen 10 miljarder kronor\r\noch Centerpartiet drygt 13 miljarder kronor på dessa anslag redan under kommande\r\n budgetår. Moderaterna\r\n, som för 2004 gör mer begränsade besparingar, föreslår för budgetåret 2005\r\nanslagsminskningar med runt 7 m\r\niljarder kronor och för 2006 med drygt 9 miljarder kronor.\r\nLiksom föregående år tänker sig dessa partier att åstadkomma besparingarna på\r\nfrämst tre sätt, nämligen genom\r\n en förändrad finansiering av arbetslöshetsförsäkringen, en minskad omfattning\r\nav de arbetsmarknadspoliti\r\nska programmen och genom en omstöpning av AMS.\r\nEn svårighet vid bedömningen av oppositionens alternativ är avsaknaden av en\r\nredovisning av de makroeko\r\nnomiska förutsättningar som förslagen utgår från. Nivån på arbetslösheten är i\r\nhög grad styrande för kostnadern\r\na. Med nuvarande regelverk gör fluktuationer i den öppna arbetslösheten på en\r\nprocentenhet utslag på stat\r\nsbudgetens utgiftssida med i storleksordningen 5 miljarder kronor till vilket\r\nkommer kostnader för ar\r\nbetsmarknadsprogram och aktivitetsstöd för programdeltagare. Vid sidan av det\r\nminskar skatteintäkterna\r\ngenom de arbetsmarknadsinsatser som finansieras genom kreditering på\r\narbetsgivarens skattekonto. Fram\r\nför allt anslagen 22:2 och 22:3 avser utgifter som är konjunkturkänsliga.\r\nRimligen måste oppositionen ut\r\ngå från antingen en lägre arbetslöshetsnivå eller minskade kostnader för\r\narbetslösheten eller en kombinatio\r\nn av bådadera. Något exakt besked på denna punkt går inte att utläsa av\r\nmotionerna.\r\nI korthet fungerar det nuvarande finansieringssystemet, som regleras i lagen\r\n(1997:239) om arbetslösh\r\netskassor, på följande sätt.\r\nArbetslöshetskassorna bidrar till finansieringen genom den s.k.\r\nfinansieringsavgiften, som är relatera\r\nd till antalet medlemmar och den genomsnittligt utbetalade dagpenningen i\r\narbetslöshetskassan i fråga.\r\n Kassan skall för varje medlem till staten betala motsvarande 131 % av den under\r\n det löpande verksamhe\r\ntsåret genomsnittligt utbetalade dagpenningen enligt den s.k.\r\ninkomstbortfallsförsäkringen. Därutöver bet\r\nalas för varje medlem en s.k. utjämningsavgift för finansiering av ett\r\nutjämningsbidrag som är gemensamt\r\nför kassorna. Avgiften motsvarar 3 % av den gällande högsta dagpenningen.\r\nArbetslöshetskassorna skall ta\r\n ut medlemsavgifter som tillsammans med andra inkomster får antas täcka\r\nförvaltningskostnader, dessa av\r\ngifter och övriga utgifter. - I den mån intäkterna från dessa avgifter inte är\r\ntillräckliga finansieras ut\r\nbetalningarna med allmänna medel. Arbetsmarknadsavgiften enligt\r\nsocialavgiftslagen (2000:980) uppgår f\r\nrån den 1 januari 2003 till 3,70 % från att tidigare ha varit 5,84 %. Enligt\r\nlagen (2000:981) om fördel\r\nning av socialavgifter skall arbetsmarknadsavgiften bl.a. finansiera\r\narbetslöshetsersättningen. Även ak\r\ntivitetsstödet till personer som uppfyller förutsättningarna för\r\ninkomstrelaterad ersättning finansieras\r\nmed denna avgift.\r\nDe försäkrades insatser är alltså inte relaterade till arbetslöshetsnivån i\r\nkassan eller till arbetslöshete\r\nn i stort utan till den dagpenning som kassans arbetslösa medlemmar har, vilken\r\ni sin tur är kopplad t\r\nill löneläget bland kassans medlemmar. På detta sätt innebär\r\nfinansieringssystemet att lönehöjningar kan gå\r\nut över hela medlemskollektivet.\r\nPartierna skissar på något olika modeller för hur en ökad egenfinansiering\r\nskulle åstadkommas. Moderatern\r\na vill se en egenfinansiering som relateras till månadslönen, medan\r\nKristdemokraterna och Centerpartie\r\nt förordar en egenfinansiering som relateras till utbetalningarna. Folkpartiet\r\ntalar i sin motion om\r\nen helt annan modell för finansieringen med en högre egenavgift som blir\r\navdragsgill och motsvaras av\r\nen skattelättnad för den enskilde.\r\nModeraternas förslag går längre i detaljeringsgrad än de övrigas och innebär att\r\n dagens avgift ersätts med\r\nen försäkringspremie som relateras till månadslönen. Premien skall tas ut med 2\r\n% på sådana arbetsinkomste\r\nr som är ersättningsberättigade. Premien skall vara avdragsgill vid\r\ninkomstbeskattningen. Förslaget har\r\nlikheter med det finansieringssystem som infördes av fyrpartiregeringen år 1994\r\nmen som upphävdes sedan\r\n Socialdemokraterna återtagit regeringsmakten på hösten det året.\r\nGenom åren har riksdagen tagit ställning till olika förslag från oppositionen om\r\n en ökad egenfinansiering\r\n i arbetslöshetsförsäkringen som väntas leda till kraftigt reducerade utgifter\r\nför försäkringen. Mer eller\r\nmindre preciserade modeller har föreslagits. Arbetsmarknadsutskottet har bl.a. i\r\n yttranden till finan\r\nsutskottet framhållit att det varit svårt att få någon klarare bild av hur\r\npartierna mera i detalj tänkt\r\nsig finansieringen. Frågor som inställer sig är bl.a. vad den enskildes insats\r\nmera exakt skall relater\r\nas till och vilka som skall stå för finansieringen, hela löntagarkollektivet\r\neller bara de som är medlem\r\nmar i en kassa eller möjligen de som kan sägas ha förankring på arbetsmarknaden\r\noch i så fall hur detta k\r\nriterium skall bestämmas. Moderaternas förslag är i det hänseendet tydligare än\r\nde övriga partiernas. Det\r\nanknyter till en finansieringsmodell som faktiskt gällde under en kort period.\r\nEgeninsatsen tas i det\r\n förslaget ut i förhållande till den enskildes ersättningsgilla inkomst av\r\narbete.\r\nArbetsmarknadsutskottet vill här nedan kortfattat beskriva vad\r\nfinansieringssystemet innebär för närvara\r\nnde och vad en ökad finansieringsgrad till en tredjedel av utbetalningarna\r\nskulle innebära. Sifferuppg\r\nifterna är i huvudsak hämtade ur AMS verksamhetsberättelse 2002 för\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nÅr 2002 uppgick den genomsnittliga dagpenningen i de 38 arbetslöshetskassorna\r\ntill 569 kr. 131 % av de\r\ntta är 745 kr. Den fakturerade finansieringsavgiften uppgick till 2,84 miljarder\r\n kronor. Den totalt u\r\ntbetalade ersättningen uppgick till 22,7 miljarder kronor. Finansieringsavgiften\r\n täckte alltså ca 12,5\r\n% av det utbetalda beloppet. I budgetpropositionen för 2002 beräknades\r\narbetsmarknadsavgiften inbringa\r\n drygt 50 miljarder kronor; efter sänkningen till 3,70 % beräknas motsvarande\r\nintäkter för 2003 uppgå til\r\nl 33,4 miljarder kronor.\r\nFörhållandena varierar starkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den\r\ngenomsnittliga dagpenningen\r\n utan också t.ex. andelen ersättningstagare, ersättningsdagar per\r\nersättningstagare respektive per medle\r\nm och den totala utbetalningen i förhållande till antalet medlemmar. I\r\nFarmacitjänstemännens a-kassa var\r\n 3 % av medlemmarna ersättningstagare 2002 och den genomsnittliga utbetalningen\r\nper medlem var knappt\r\n 1 000 kr att jämföra med Musikernas m.fl. a-kassa där nästan varannan medlem\r\nvar ersättningstagare och e\r\nrsättningen per medlem uppgick till nästan 30 000 kr. Den förstnämnda kassan var\r\n inte långt från att vara\r\nsjälvfinansierad medan medlemsinsatserna i musikerkassan till mycket liten del\r\ntäckte utbetalningarna.\r\n I Sveriges fiskares a-kassa uppbar 80 % av medlemmarna ersättning, och den\r\ntotala ersättningen per me\r\ndlem motsvarade knappt 22 000 kr. Allra högst andel ersättningstagare finns i\r\nALFA-kassan. I de till m\r\nedlemsantalet största kassorna, Akademikernas, Kommunalarbetarnas,\r\nMetallindustriarbetarnas och SIF:s\r\n, var andelen ersättningstagare 6, 18, 15 respektive 10 %.\r\nOm en tredjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de ca\r\n3,8 miljoner a-kassemedle\r\nmmarna skulle varje medlem bidra med strax under 2 000 kr/år. Detta skulle då\r\ninte täcka några administr\r\nationskostnader. Medlemmarna betalar i dag via sin medlemsavgift också för\r\nkassornas förvaltningskostna\r\nder m.m. Medlemsavgiften är därför högre än vad som motsvarar\r\nfinansieringsavgiften och uppgick under 200\r\n2 i snitt till 1 045 kr för kollektivt anslutna medlemmar.  För direktanslutna\r\nmedlemmar tar de flesta\r\n kassorna ut en högre avgift. Hur stor kostnadsökningen skulle bli för varje\r\nenskild medlem är alltså ber\r\noende av om administrationskostnaderna i en allmän försäkring skulle tas ut\r\ndirekt via de försäkrade elle\r\nr på annat sätt. Den faktiska kostnaden för den enskilde skulle givetvis också\r\npåverkas av om avgiften va\r\nr avdragsgill eller ej.\r\nDetta exempel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad\r\negenfinansiering skulle kunna innebära e\r\nn betydligt högre kostnad för den enskilde vid ett sämre arbetsmarknadsläge. Som\r\n exempel kan tas 1995, d\r\nå utgifterna för arbetslöshetsersättningen var som högst. Det året utbetalades\r\nnärmare 39 miljarder kronor,\r\n vilket skulle ha inneburit en betydligt större medlemsinsats.\r\nArbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad\r\negenfinansiering av denna storlek. S\r\nkälen är flera och har i förra årets yttrande till finansutskottet över ramarna\r\nangetts på följande sätt.en\r\n  Ú  @Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad\r\negenfinansiering av denna storlek.\r\n Skälen är flera och har i förra årets yttrande till finansutskottet över\r\nramarna angetts på följande sätt.i\r\nXú  Ú  @Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad\r\negenfinansiering av denna storlek\r\n. Skälen är flera och har i förra årets yttrande till finansutskottet över\r\nramarna angetts på följande sätt.\r\niXú  Ú  @Arbetsmarknadsutskottet är lika kritiskt som tidigare mot en ökad\r\negenfinansiering av denna storle\r\nk. Skälen är flera och har i förra årets yttrande till finansutskottet över\r\nramarna angetts på följande sätt\r\n.sXú  ,  °ú  8+\r\n                 arder kronor, vilket skulle ha inneburit en betydligt större\r\nmedlemsinsats.nings   \r\n @Dett\r\n @empel a\r\nvser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansiering skulle kunna\r\n innebära en betydligt högr\r\ne kostnad för den enskilde vid ett sämre arbetsmarknadsläge. Som exempel kan tas\r\n 1995, då utgifterna för\r\narbetslöshetsersättningen var som högst. Det året utbetalades närmare 39\r\nmiljarder kronor, vilket skulle\r\nha inneburit en betydligt större medlemsinsats.tas u#   \r\n  x;\r\n     H2\r\n        empel avser förhållandena 2002. En på samma sät\r\nt beräknad egenfinansiering skulle kunna innebära en betydligt högre kostnad för\r\n den enskilde vid ett säm\r\nre arbetsmarknadsläge. Som exempel kan tas 1995, då utgifterna för\r\narbetslöshetsersättningen var som högst\r\n. Det året utbetalades närmare 39 miljarder kronor, vilket skulle ha inneburit\r\nen betydligt större medl\r\nemsinsats.der. «   \r\n @Dett\r\n @empel avser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansiering\r\nskulle k\r\nunna innebära en betydligt högre kostnad för den enskilde vid ett sämre\r\narbetsmarknadsläge. Som exempel k\r\nan tas 1995, då utgifterna för arbetslöshetsersättningen var som högst. Det året\r\n utbetalades närmare 39 mil\r\njarder kronor, vilket skulle ha inneburit en betydligt större medlemsinsats.\r\nallt3     ''''  °ú  H2\r\n                     empel av\r\nser förhållandena 2002. En på samma sätt beräknad egenfinansiering skulle kunna\r\ninnebära en betydligt högre\r\n kostnad för den enskilde vid ett sämre arbetsmarknadsläge. Som exempel kan tas\r\n1995, då utgifterna för a\r\nrbetslöshetsersättningen var som högst. Det året utbetalades närmare 39\r\nmiljarder kronor, vilket skulle h\r\na inneburit en betydligt större medlemsinsats. stra\r\n   &  H2\r\n         8+\r\n            /år. Detta skulle då inte täcka några administra\r\ntionskostnader. Medlemmarna betalar i dag via sin medlemsavgift också för\r\nkassornas förvaltningskostnad\r\ner m.m. Medlemsavgiften är därför högre än vad som motsvarar\r\nfinansieringsavgiften och uppgick under 2002\r\n i snitt till 1 045 kr för kollektivt anslutna medlemmar.  För direktanslutna\r\nmedlemmar tar de flesta\r\nkassorna ut en högre avgift. Hur stor kostnadsökningen skulle bli för varje\r\nenskild medlem är alltså bero\r\nende av om administrationskostnaderna i en allmän försäkring skulle tas ut\r\ndirekt via de försäkrade eller\r\n på annat sätt. Den faktiska kostnaden för den enskilde skulle givetvis också\r\npåverkas av om avgiften var\r\n avdragsgill eller ej.a\r\n  ;#  H2\r\n         8+\r\n            edjedel av den totalt utbetalda ersättningen 2002 fördelades på de\r\nca 3,8 miljoner a-kassemed\r\nDet är fråga om en kraftigt höjd insats för den enskilde, som kan bli särskilt\r\nbetungande i ett svagt arb\r\netsmarknadsläge med hög arbetslöshet. Förslagen har dessutom den bristen att den\r\n enskilde och hans eller\r\n hennes fackliga organisation inte på samma sätt som i nuvarande system får\r\nanledning att ta ansvar för\r\nlöneutvecklingen inom den egna kassans område. Ett system som bygger på avgifter\r\n som anknyter till en i\r\n förväg okänd kostnad framstår dessutom som administrativt krångligt.\r\nMan måste också betänka att så kraftigt ökade insatser som det skulle vara fråga\r\n om säkerligen skulle påverk\r\na människors vilja att vara försäkrade, allra helst sådana grupper som löper\r\nliten risk att bli arbetslösa\r\n. Om försäkringen samtidigt skulle vara obligatorisk skulle den höjda\r\negeninsatsen säkerligen av många i\r\npraktiken uppfattas som en ren skattehöjning.\r\nOavsett invändningarna i sak ser arbetsmarknadsutskottet det som helt\r\norealistiskt att förslagen skull\r\ne kunna genomföras så snabbt att de får genomslag på budgeten redan under nästa\r\når. Det är fråga om genomgri\r\npande systemförändringar som skulle kräva lagändringar och administrativa\r\nanpassningar. Enligt utskottet\r\ns mening får de i fp-, kd- och c-motionerna skisserade finansieringssystemen mer\r\n ses som tankemodelle\r\nr än som faktiska besparingar under de närmaste budgetåren. Även förslaget i\r\nModeraternas motion bör avvis\r\nas eftersom även det leder till oacceptabelt höga avgifter. Det har dessutom en\r\nfördelningspolitiskt tv\r\neksam konstruktion med tanke på att avgiften skulle vara avdragsgill.\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\nÄven på utgiftsområde 14 föreslås relativt stora besparingar framför allt på\r\nmyndighetsanslagen, vilket fra\r\nmgår av nedanstående tabell. Folkpartiet och Kristdemokraterna vill kraftigt\r\nminska anslagen för Arbets\r\nmiljöverket. Även  Arbetslivsinstitutet föreslås få minskade anslag.\r\nCenterpartiet vill mer än halvera ans\r\nlaget. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill också kraftigt skära\r\nned anslaget 23:3 Särsk\r\nilda utbildningsinsatser. Medel från anslaget används främst till\r\narbetsmiljöutbildningar för fackliga för\r\ntroendemän och viss EU-bevakning. Övriga förändringar i förhållande till\r\npropositionen har huvudsakligen s\r\namband med förslaget att lägga ihop ombudsmännen till en enda myndighet (m) och\r\nförslaget om nedläggning\r\nav Arbetsdomstolen (m och fp).\r\nMkr\r\nAnslag  Regeringen      m       fp      kd      c (A364)  Anger anslagsnivå\r\n23:1 Arbetsmiljöverket  639 919 -28 156 -100 000        -150 000\r\n23:2 Arbetslivsinstitutet       309 420 -15 162 -75 000 -50 000  -3 000 (Nej\r\ntill engångs. ers FHV)\r\n   - 230 000\r\n23:3 Ssk utbildningsinsatser    46 000  -23 000 -10 000 -23 000\r\n23:4 AD 23 940  -23 940 -23 000\r\n23:7 HomO       8 098   -8 098          -1 000 (oförändr.)\r\n23:8 Medlingsinstitutet 49 103  -24 552         -3 000\r\n23:10 Ombudsman mot diskriminering (m)  0       +66 200\r\n24:1 JämO       22 145  -22 145\r\nDe myndigheter som skulle tvingas till kraftiga nedskärningar till följd av\r\noppositionens förslag har b\r\nåda mycket viktiga uppgifter på arbetsmiljöområdet. Verksamheterna skall på\r\nolika sätt bidra till att uppn\r\nå ett arbetsliv där människor inte slås ut eller drabbas av skador eller ohälsa\r\ntill följd av arbetet. Arb\r\netsmarknadsutskottet anser att det vore en helt felaktig politik att kraftigt\r\nbegränsa myndigheternas\r\n möjligheter att verka för detta. Detsamma gäller de särskilda\r\nutbildningsinsatserna riktade till de fac\r\nkliga förtroendemännen.\r\nFörutom att det alltså finns anledning att vara starkt kritisk i sak mot\r\noppositionens förslag framstår\r\ndet som orealistiskt att så kraftiga besparingar skulle kunna genomföras redan\r\nnästa budgetår.\r\nNär det sedan gäller frågan om myndigheterna på antidiskrimineringsområdet kan\r\nutskottet hänvisa till den\r\nparlamentariska kommitté som har i uppdrag (dir. 2202:11, 2003:69) att bl.a.\r\növerväga en sammanhållen di\r\nskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder. Uppdraget är ocks\r\nå att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga\r\nombudsmän. Kommittén skall redov\r\nisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005. Utskottet anser att kommitténs arbete\r\ninte skall föregripas.r\r\naø     @När det sedan gäller frågan om myndigheterna på\r\nantidiskrimineringsområdet kan utskottet hänvisa till de\r\nn parlamentariska kommitté som har i uppdrag (dir. 2202:11, 2003:69) att bl.a.\r\növerväga en sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder. Uppdraget är oc\r\nkså att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga\r\nombudsmän. Kommittén skall red\r\novisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005. Utskottet anser att kommitténs arbete\r\n inte skall föregripas\r\n.ghø     @När det sedan gäller frågan om myndigheterna på\r\nantidiskrimineringsområdet kan utskottet hänvisa till\r\nden parlamentariska kommitté som har i uppdrag (dir. 2202:11, 2003:69) att bl.a.\r\n överväga en sammanhålle\r\nn diskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder. Uppdraget är\r\nockså att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga\r\nombudsmän. Kommittén skall r\r\nedovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005. Utskottet anser att kommitténs\r\narbete inte skall föregrip\r\nas.riø     @När det sedan gäller frågan om myndigheterna på\r\nantidiskrimineringsområdet kan utskottet hänvisa til\r\nl den parlamentariska kommitté som har i uppdrag (dir. 2202:11, 2003:69) att\r\nbl.a. överväga en sammanhål\r\nlen diskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder. Uppdraget\r\när också att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga\r\n ombudsmän. Kommittén skall\r\n redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005. Utskottet anser att kommitténs\r\narbete inte skall föregr\r\nipas.örø  K\"  H2\r\n                  8+\r\n                     opositionen har huvudsakligen samband med förslaget att\r\nlägga ihop ombudsmännen till en en\r\nda myndighet (m) och förslaget om nedläggning av Arbetsdomstolen (m och fp).02\r\n  !  X8\r\n         8+\r\n            045 kr för kollekt\r\nivt anslutna medlemmar.  För direktanslutna medlemmar tar de flesta kassorna ut\r\nen högre avgift. Hur s\r\ntor kostnadsökningen skulle bli för varje enskild medlem är alltså beroende av\r\nom administrationskostnad\r\nerna i en allmän försäkring skulle tas ut direkt via de försäkrade eller på\r\nannat sätt. Den faktiska kostna\r\nden för den enskilde skulle givetvis också påverkas av om avgiften var\r\navdragsgill eller ej.tc   Û    9\r\n 8+\r\n     SI\r\nF:s, var andelen ersättningstagare 6, 18, 15 respektive 10 %.3   K    L\r\n                                                                        H2\r\n                                                                           ndena\r\n varierar starkt mellan olika\r\nkassor. Det gäller inte bara den genomsnittliga dagpenningen utan också t.ex.\r\nandelen ersättningstagare\r\n, ersättningsdagar per ersättningstagare respektive per medlem och den totala\r\nutbetalningen i förhålland\r\ne till antalet medlemmar. I Farmacitjänstemännens a-kassa var 3 % av medlemmarna\r\n ersättningstagare 2002\r\n och den genomsnittliga utbetalningen per medlem var knappt 1 000 kr att jämföra\r\n med Musikernas m.fl.\r\na-kassa där nästan varannan medlem var ersättningstagare och ersättningen per\r\nmedlem uppgick till nästan\r\n30 000 kr. Den förstnämnda kassan var inte långt från att vara självfinansierad\r\nmedan medlemsinsatserna i\r\n musikerkassan till mycket liten del täckte utbetalningarna. I Sveriges fiskares\r\n a-kassa uppbar 80 %\r\nav medlemmarna ersättning, och den totala ersättningen per medlem motsvarade\r\nknappt 22 000 kr. Allra h\r\nögst andel ersättningstagare finns i ALFA-kassan. I de till medlemsantalet\r\nstörsta kassorna, Akademiker\r\nnas, Kommunalarbetarnas, Metallindustriarbetarnas och SIF:s, var andelen\r\nersättningstagare 6, 18, 15\r\nrespektive 10 %.{   J  @FörhJ  @ndena varierar starkt mellan olika kassor. Det\r\ngäller inte bara den genomsni\r\nttliga dagpenningen utan också t.ex. andelen ersättningstagare, ersättningsdagar\r\n per ersättningstagare r\r\nespektive per medlem och den totala utbetalningen i förhållande till antalet\r\nmedlemmar. I Farmacitjänst\r\nemännens a-kassa var 3 % av medlemmarna ersättningstagare 2002 och den\r\ngenomsnittliga utbetalningen pe\r\nr medlem var knappt 1 000 kr att jämföra med Musikernas m.fl. a-kassa där nästan\r\n varannan medlem var ers\r\nättningstagare och ersättningen per medlem uppgick till nästan 30 000 kr. Den\r\nförstnämnda kassan var inte\r\n långt från att vara självfinansierad medan medlemsinsatserna i musikerkassan\r\ntill mycket liten del täck\r\nte utbetalningarna. I Sveriges fiskares a-kassa uppbar 80 % av medlemmarna\r\nersättning, och den totala\r\n ersättningen per medlem motsvarade knappt 22 000 kr. Allra högst andel\r\nersättningstagare finns i ALFA-\r\nkassan. I de till medlemsantalet största kassorna, Akademikernas,\r\nKommunalarbetarnas, Metallindustria\r\nrbetarnas och SIF:s, var andelen ersättningstagare 6, 18, 15 respektive 10 %.Ã\r\n û   °ú  H2\r\n ndena varierar sta\r\nrkt mellan olika kassor. Det gäller inte bara den genomsnittliga dagpenningen\r\nutan också t.ex. andelen\r\n ersättningstagare, ersättningsdagar per ersättningstagare respektive per medlem\r\n och den totala utbetal\r\nningen i förhållande till antalet medlemmar. I Farmacitjänstemännens a-kassa var\r\n 3 % av medlemmarna ersät\r\ntningstagare 2002 och den genomsnittliga utbetalningen per medlem var knappt 1\r\n000 kr att jämföra med\r\nMusikernas m.fl. a-kassa där nästan varannan medlem var ersättningstagare och\r\nersättningen per medlem up\r\npgick till nästan 30 000 kr. Den förstnämnda kassan var inte långt från att vara\r\n självfinansierad medan me\r\ndlemsinsatserna i musikerkassan till mycket liten del täckte utbetalningarna. I\r\nSveriges fiskares a-k\r\nassa uppbar 80 % av medlemmarna ersättning, och den totala ersättningen per\r\nmedlem motsvarade knappt 2\r\n2 000 kr. Allra högst andel ersättningstagare finns i ALFA-kassan. I de till\r\nmedlemsantalet största kas\r\nsorna, Akademikernas, Kommunalarbetarnas, Metallindustriarbetarnas och SIF:s,\r\nvar andelen ersättnings\r\ntagare 6, 18, 15 respektive 10 %.K   ³   H2\r\n                                            8+\r\n                                               finansieringsavgiften, som är\r\nrelaterad till antalet medlemmar\r\n och den genomsnittligt utbetalade dagpenningen i arbetslöshetskassan i fråga.\r\nKassan skall för varje m\r\nedlem till staten betala motsvarande 131 % av den under det löpande\r\nverksamhetsåret genomsnittligt utb\r\netalade dagpenningen enligt den s.k. inkomstbortfallsförsäkringen. Därutöver\r\nbetalas för varje medlem en\r\ns.k. utjämningsavgift för finansiering av ett utjämningsbidrag som är gemensamt\r\nför kassorna. Avgiften mo\r\ntsvarar 3 % av den gällande högsta dagpenningen. Arbetslöshetskassorna skall ta\r\nut medlemsavgifter som\r\ntillsammans med andra inkomster får antas täcka förvaltningskostnader, dessa\r\navgifter och övriga utgifte\r\nr. - I den mån intäkterna från dessa avgifter inte är tillräckliga finansieras\r\nutbetalningarna med allmänn\r\na medel. Arbetsmarknadsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) uppgår från\r\n den 1 januari 2003 ti\r\nll 3,70 % från att tidigare ha varit 5,84 %. Enligt lagen (2000:981) om\r\nfördelning av socialavgifter s\r\nkall arbetsmarknadsavgiften bl.a. finansiera arbetslöshetsersättningen. Även\r\naktivitetsstödet till perso\r\nner som uppfyller förutsättningarna för inkomstrelaterad ersättning finansieras\r\nmed denna avgift.r de û ne\r\nó\r\n  H2\r\n     8+\r\n        . Utskottet kan i anslutning till detta hänvisa till en nyligen\r\npublicerad uppsats från Arbetslivs\r\ninstitutet, Ungdomars inträde i arbetslivet, som belyser det förhållandet att\r\nungdomar studerar längre o\r\nch kommer senare in i arbetslivet. Hälften av alla män mellan 16 och 19 år\r\narbetade heltid 1976, jämfört\r\nmed 11 % 2002. Bland kvinnorna minskade de heltidsarbetande från 40 % till 8 %.\r\nStudietiden har förläng\r\nts, över 90 % av alla ungdomar går i gymnasieskola och fler än någonsin\r\nfortsätter till universitet och h\r\nögskolor. Men bland ungdomar mellan 16 och 24 år finns också en grupp på ungefär\r\n 10 % \"inaktiva\" som vark\r\nen arbetar eller studerar. De är inte heller registrerade som arbetslösa,\r\nföräldralediga eller i värnplik\r\nt. Dessa ungdomar tenderar att bli alltfler. Uppsatsförfattaren, forskaren Ulla\r\nArnell Gustafsson, ko\r\nnstaterar att ett sent inträde i arbetslivet får konsekvenser för\r\nfamiljebildningen, särskilt för kvinnor\r\n som vinner socialt på att skjuta upp barnafödandet tills de är ordentligt\r\netablerade på arbetsmarknaden\r\n. Sen familjebildning och få barn får konsekvenser för hela samhället när\r\narbetskraftsutbudet minskar i f\r\nramtiden. -  Som arbetsmarknadsutskottet ser det är ett senare inträde på\r\narbetsmarknaden inte något neg\r\nativt om förklaringen är att fler studerar, men som regeringen framhåller är det\r\n viktigt att öka genomstr\r\nömningen i utbildningen och att inträdet på arbetsmarknaden inte i onödan\r\nförsenas. Viljan att arbeta och\r\n att kombinera arbete och studier måste tas till vara bättre.betsl+   ó   B\r\n                                                                             8+\r\ngt i säsongrensade tal. AMS kon\r\nstaterar att en tydlig återhämtning i den svenska konjunkturen dröjer.\r\nIndustrins framtidsförväntningar är\r\n mer dämpade än under augusti, vilket enligt AMS bör hänga samman med den\r\nförsvagade dollarn, samtidigt s\r\nom byggsektorn blivit än mer avvaktande. AMS framhåller att företagen\r\nfortfarande satsar på att förbättra\r\nlönsamheten, och produktiviteten ökade med 2,5 % för hela ekonomin under första\r\nhalvåret. Baksidan av det\r\nta syns enligt AMS i fortsatt höga varselsiffror. Under september varslades 8\r\n200 personer om uppsägni\r\nng, vilket är en ökning med 35 % på ett år. Cirka 30 % av de varslade blir\r\narbetslösa enligt nya siffror\r\nfrån AMS. Under månaden anmäldes 27 000 nya platser till arbetsförmedlingen, en\r\nminskning med ca 6 000 i\r\n förhållande till september förra året. Det är framför allt inom offentliga\r\ntjänster som minskningen av led\r\niga platser skett. - Den minskade volymen arbetsmarknadsprogram under första\r\nhalvåret 2003 har bidragi\r\nt till en ökad öppen arbetslöshet. Cirka 82 000 personer deltog i slutet av\r\nseptember i något arbetsmark\r\nnadsprogram, vilket är närmare 36 000 färre än vid motsvarande tidpunkt för ett\r\når sedan. Obalanstalet upp\r\ngår till 6,9 % av arbetskraften  jämfört med 6,6 % september 2002. Den öppna\r\narbetslösheten bestäms nu av\r\nsysselsättningsutvecklingen och förändringar av arbetskraftsutbudet. AMS\r\nframhåller att uppgången i arbet\r\nslösheten även gör sig påmind i län med en i övrigt stabil arbetsmarknad.dför.«\r\n  #   H2\r\n         8+\r\n            enlighet med vår\r\npartimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till\r\nregeringens förslag, ökning\r\n av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade\r\nutgiftsramen för budgetåren 2005 o\r\nch 2006 föreslås minskas med 248 respektive 248 miljoner kronor.ramen    ë   X\r\n 8+\r\n    ta beror främst på att tid\r\nsbegränsade satsningar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2\r\n                                                                 8+\r\n                                                                     årets\r\nförsta nio månader uppgick till 43,5\r\n miljarder kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    K\"\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet avvisar slutligen förslagen (m och fp) att ta bort\r\nanslaget för Arbetsdomstole\r\nn.\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till ram för\r\nutgiftsområde 14 Arbetsliv skal\r\nl godtas.\r\n\r\nStockholm den 23 oktober 2003\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\nAnders Karlsson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson (s), Margareta\r\nAndersson (c), Laila Bjurli\r\nng (s), Anders G Högmark (m), Sonja Fransson (s), Stefan Attefall (kd), Camilla\r\nSköld Jansson (v), Cin\r\nnika Beiming (s), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s), Tina Acketoft (fp), Berit\r\n Högman (s), Henrik W\r\nestman (m), Britta Lejon (s), Ulf Holm (mp), Luciano Astudillo (s) och Mauricio\r\nRojas (fp).\r\nAvvikande meningar\r\n1.  Utvecklingen på arbetsmarknaden m.m. (m+fp+kd+c)\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan Attefall (kd), Patrik\r\nNorinder (m), Tina Ack\r\netoft (fp), Henrik Westman (m) och Mauricio Rojas (fp) som anför följande.\r\nUtvecklingen i Sverige har inneburit att alltfärre försörjer alltfler. Detta\r\nförhållande är i grunden ett\r\nhot mot landets ekonomi och därmed också ett hot mot vår välfärd.\r\nDenna utveckling, som den socialdemokratiska regeringen med sina stödpartier\r\nVänstern och Miljöpartiet\r\nbär det politisk ansvaret för, måste effektivt brytas.\r\nFör detta krävs en ny politik.\r\nFarhågorna om den ekonomiska utvecklingen som våra partier uttalade förra hösten\r\n har besannats. Den konj\r\nunkturvändning som den socialdemokratiska regeringen och dess stödpartier då\r\ntrodde på har inte realiser\r\nats. Sysselsättningen sjunker och både den öppna och den totala arbetslösheten\r\nstiger. Regeringens sysse\r\nlsättningsmål om 80 % av befolkningen i åldrarna 20-64 år i reguljärt arbete\r\nkommer inte att nås.\r\nNedgången visar sig också i att antalet arbetade timmar sjunkit sedan 2001. KI\r\nräknar med att antalet a\r\nrbetade timmar per invånare kommer att sjunka ytterligare till en lägre nivå än\r\nunder 1990-talskrisen. D\r\netta ser vi som mycket oroande.\r\nFörra hösten pekade vi på den höga arbetslösheten bland ungdomar. Redan då var\r\nobalanstalet bland ungdomar\r\nna så högt att det motsvarade i storleksordningen en halv årskull. Sedan dess\r\nhar 12 000 fler ungdomar\r\nblivit öppet arbetslösa, vilket är en ökning på 33 % på ett år. Detta är en\r\noroväckande utveckling. Ungdomarn\r\nas inträde på arbetsmarknaden sker dessutom allt senare. Detta är i och för sig\r\ninget problem om förklari\r\nngen är studier som stärker möjligheterna på arbetsmarknaden och inte pågår\r\nalltför länge, men tecken tyder\r\npå att det även finns andra orsaker.\r\nÄven varslen ökar. I september varslades 8 200 personer, vilket är en mycket hög\r\n siffra. Vi kan nu dessu\r\ntom utgå från att uppemot en tredjedel av de varslade blir arbetslösa. Till\r\ndetta kommer att allt färre\r\nlediga platser anmäls.\r\nDet bekymmersamma läget på arbetsmarknaden förstärks av de stora regionala\r\nolikheterna.\r\nDen totala obalansen (dvs. öppet arbetslösa och deltagare i\r\narbetsmarknadspolitiska program) var enlig\r\nt AMS i september 2003 i Norrbottens län 11,9 % medan den låg som lägst i\r\nStockholms län på 4,5 %. Förutom\r\n ungdomar har äldre, invandrare, personer med utländsk bakgrund och\r\nfunktionshindrade fortfarande en o\r\nacceptabelt låg sysselsättningsgrad och alltför höga arbetslöshetstal.\r\nBilden förvärras ytterligare av det faktum att en stor del av den\r\nsysselsättningsuppgång som skedde mell\r\nan 1997 och 2001 var ersättningsjobb för de sjukskrivna och förtidspensionerade.\r\n Nu har ökningen av de k\r\norta sjukskrivningarna hejdats, men långtidssjukskrivningarna och\r\nförtidspensioneringarna fortsätter at\r\nt öka.\r\nSjukskrivningarna och förtidspensioneringarna innebär att människor flyttas från\r\n en kolumn i statistiken\r\n till en annan, utan att det grundläggande problemet blir löst. Människor kommer\r\n allt längre bort från ar\r\nbetsmarknaden.\r\nVi anser att ett nytt övergripande mål för sysselsättningen bör formuleras. Vi\r\nbehöver ett politiskt mål för\r\n arbetsmarknadspolitiken som visar verkligheten som den är. Man skall inte kunna\r\n flytta människor mell\r\nan olika statistikkolumner för att uppfylla politiska mål och vallöften. Redan\r\ntidigare har vi hänvisat\r\ntill utredaren Jan Rydh som för en diskussion om detta (SOU 2002:5). Han påvisar\r\n hur missvisande nuvar\r\nande mål är och problemen med den nuvarande produktionen av statistik som inte\r\npå ett lättillgängligt sätt\r\n mäter andelen människor i arbete. Rydh konstaterar att olika\r\nstatistikproducenter har olika syften me\r\nd sin statistikproduktion varför t. ex. definitioner och åldersindelningar\r\nskiljer sig åt. Vi står fast\r\nvid vår uppfattning att regeringen snarast bör uppdra åt statistikansvariga\r\ndepartement och myndigheter\r\n att fastställa gemensamma definitioner och datakällor samt former för en\r\nlöpande, enhetlig uppföljning o\r\nch prognostisering av utvecklingen av befolkning, studerande,\r\nförtidspensionärer, arbetskraft, syssels\r\natta, sjukfrånvarande och människor i arbete. Redovisningen bör innehålla\r\nkomponenter i enlighet med de\r\nförslag som lagts fram.\r\nEn vanlig dag är det ca 830 000 personer som är sjukskrivna eller som får\r\naktivitets- eller sjukersättni\r\nng enligt regeringens beräkning i finansplanen. Tillsammans med arbetslöshet\r\nm.m. innebär det att mer än\r\n en miljon personer är frånvarande, vilket motsvarar en produktionsförlust i\r\nmiljardklassen varje arbet\r\nsdag. Den rent budgetmässiga nettokostnaden för stat och kommun av\r\nsjukpenningen, sjukersättningen, a-k\r\nassan och arbetsmarknadsutbildningen, sedan hänsyn tagits till att\r\nersättningarna är skattepliktiga, va\r\nr drygt 100 miljarder kronor 2003. Det blir cirka en halv miljard kronor per\r\narbetsdag. Varje svensk\r\n som arbetar, betalar varje arbetsdag 130 kr via skattsedeln till dem som är i\r\narbetsför ålder, men ändå\r\ninte arbetar.\r\nDet totala antalet s.k. helårsekvivalenter av personer mellan 20 och 64 år som\r\nförsörjs genom sociala er\r\nsättningar och bidrag uppdelat på sjukpenning, förtidspension, arbetslöshet,\r\narbetsmarknadsprogram och s\r\nocialbidrag ökade med 3 % mellan 2001 och 2002. Detta förklaras huvudsakligen av\r\n att antalet helårsekvi\r\nvalenter med sjukpenning och förtidspension ökade, men även av en ökning av\r\nantalet i arbetsmarknadsprog\r\nram. Helårsekvivalenter anger det antal personer mellan 20 och 64 år som kan\r\nförsörjas under ett år på hel\r\ntid med bidraget i fråga.\r\nNedanstående bild ur propositionens bilaga om avstämning av socialbidragsmålet\r\nvisar denna utveckling.\r\nDen illustrerar också sambandet mellan sjukfrånvaro och arbetslöshet över tiden.\r\n När arbetslösheten är högre\r\n är sjukfrånvaron lägre och vice versa.\r\nTill denna bild skall läggas personer som inte arbetar i den utsträckning som de\r\n önskar och de s.k. lat\r\nent arbetssökande som inte finner det lönt att söka arbete. Därtill skall läggas\r\n personer som uppbär sjukl\r\nön av arbetsgivarna. Vi uppskattar att det rör sig om runt 50 000 personer på\r\nhelårsbasis. Uppskattnings\r\nvis är det sammanlagt uppemot 1,4 miljoner svenskar i arbetsför ålder som inte\r\narbetar eller arbetar mi\r\nndre än de önskar. Det innebär att var fjärde vuxen människa i arbetsför ålder\r\ninte arbetar.\r\nDen stora arbetskraftsreserv som faktiskt finns måste mobiliseras och tas\r\ntillvara, både för den enskil\r\ndes och samhällets skull. Om sysselsättningen skall öka radikalt krävs ett\r\ndynamiskt företagarklimat där g\r\namla och nya företag har möjlighet att anställa. Det är på det sättet som en hög\r\n tillväxt skapas. Förslag som\r\n verkligen kan bidra till en god ekonomisk tillväxt lyser dock liksom tidigare\r\nmed sin frånvaro i budg\r\netpropositionen. Regeringens politik är inte tillräckligt inriktad på att sätta\r\nmänniskor i arbete.\r\nFör ett år sedan kunde vi se hur regeringen tog alltför lätt på de\r\nvarningstecken som arbetsmarknaden upp\r\nvisade då. Den överoptimistiska prognos som budgeten byggde på tvingar nu fram\r\nytterligare nära 4 miljar\r\nder kronor för att täcka årets kostnader för arbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd. Läget är fortfarande\r\n osäkert, vilket borde mana till försiktighet. En snabbt vikande ekonomi\r\nförvärrar en sedan tidigare dåli\r\ngt fungerande arbetsmarknad. Regeringen blundar för detta och vidtar inte de\r\nnödvändiga strukturella re\r\nformer och strategiska skattesänkningar som är nödvändiga för att ge den svenska\r\n ekonomin utvecklingskraf\r\nt.\r\nVi är övertygade om att en helt annan politik måste till för att komma till\r\nrätta med de strukturella pro\r\nblemen på arbetsmarknaden. Den ekonomiska politiken måste långsiktigt stärka\r\nincitamenten till företagand\r\ne, arbete och utbildning. Skattesänkningar behövs på arbete, företagande och\r\nhushållstjänster. Företagarnas\r\n villkor måste förbättras, en allmän avreglering måste genomföras, offentliga\r\nmonopol slopas och socialförs\r\näkringarna reformeras.\r\nSammantaget är vi mycket oroade för utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.\r\n2.  Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (m)\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder (m) och Henrik Westman (m) som anför\r\nföljande.\r\nUtgiftsområde 13\r\nVi moderater föreslår att ramen för utgiftsområde 13 bestäms till 58 691\r\nmiljoner kronor 2004, 51 324 mil\r\njoner kronor 2004 och 47 598 miljoner kronor  2006.\r\nVi föreslår att en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring införs. Den\r\nbör vara en omställningsförsäkri\r\nng och administreras av staten. Dagens fasta avgifter ersätts med en\r\nförsäkringspremie vars storlek rel\r\nateras till månadslönen. Det skall finnas ett tydligt försäkringsmässigt\r\nsamband. Premien skall vara 2 %\r\nav ersättningsberättigad inkomst och vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen.\r\nVi anser att ersättning\r\nsnivån bör sänkas till 75 %. Ersättningen begränsas till 300 dagar. Det\r\nviktigaste skälet för åtstramningen\r\när att den är nödvändig för att bevara en god social trygghet. Men det är också\r\nviktigt med en åtstramning f\r\nör att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Vi föreslår också en lång rad\r\nandra åtgärder för att öka flexib\r\niliteten på arbetsmarknaden, t.ex. en minskad reglering av arbetsrätten.\r\nFörslaget om egenfinansiering\r\nav en ny arbetslöshetsförsäkring förutsätter att de skattesänkningar som vi\r\nmoderater föreslår i motion Fi23\r\n9 genomförs.\r\nVi vill införa en individuell och effektiv arbetsförmedling. Förmedling av\r\narbeten kan skötas lika bra a\r\nv andra aktörer än staten. Specialistförmedlingar kan växa fram och\r\nbemanningsföretag kan vidga sina verk\r\nsamhetsfält. Arbetsförmedlingen skall vara kostnadsfri för den som är arbetslös.\r\nVi anser att flera av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, såsom\r\n aktivitetsgarantin, in\r\nte står i rimlig proportion till insatserna. Dessa åtgärder bör inriktas mot mer\r\n individuella insatser.\r\nHänsyn måste tas till den enskildes bakgrund, behov och motivation. Utbildning\r\noch förmedling bör vara d\r\ne dominerande insatserna.\r\nAMS nuvarande organisation har tydliga brister, och vi vill därför inrätta en ny\r\n myndighet som ersätter\r\nAMS.  Den skall ansvara för att förmedlingstjänster erbjuds över hela landet,\r\nsköta administrationen av a\r\nrbetsmarknadspolitiska stöd och bedriva den nödvändiga myndighetsutövningen.\r\nVi har inte tillgodoräknat oss några effekter av en nedgång av den strukturella\r\narbetslösheten som våra s\r\namlade förslag syftar till.\r\nSammantaget föreslår vi att utgiftsområdet minskas i förhållande till\r\nregeringens förslag med 3,3 miljarde\r\nr kronor  2004, 6,9 miljarder kronor 2005 och 9,2 miljarder kronor 2006.\r\nUtgiftsområde 14\r\nVi föreslår att ramen för utgiftsområde 14 bestäms till 1 057 miljoner kronor\r\n2004, 905 miljoner kronor 2\r\n005 och 820 miljoner kronor 2006.\r\nVi föreslår en delvis annan myndighetsstruktur än regeringen på utgiftsområdet.\r\nJämställdhetsombudsmannen (\r\nJämO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO),\r\nOmbudsmannen mot etnisk dis\r\nkriminering (DO) och Handikappombudsmannen (HO) bör läggas samman till en ny\r\nombudsmannamyndighet, Omb\r\nudsmannen mot diskriminering. Genom en sammanslagning underlättas en kraftfull\r\noch samlad politik mot\r\n all form av diskriminering i samhället. Vi förordar också en enhetlig\r\nlagstiftning och en samordning a\r\nv rättsväsendets insatser inom diskrimineringsområdet. Medlingsinstitutets\r\nuppdrag begränsas och anslagn\r\na medel reduceras. I övrigt bör arbetsmarknadsmyndigheternas\r\nförvaltningskostnader successivt reduceras\r\n och strukturen med Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet som separata\r\nmyndigheter ses över. Efte\r\nrsom vi anser att AD:s uppgifter bör övertas av de allmänna domstolarna för vi\r\nbort medlen på anslaget 23\r\n:4.\r\nVåra förslag innebär att ramen för utgiftsområdet kan minskas i förhållande till\r\n regeringens förslag med 79\r\nmiljoner kronor 2004,  256 miljoner kronor 2005 och 358 miljoner kronor 2006.\r\n3.  Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv\r\nav Tina Acketoft (fp) och Mauricio Rojas (fp) som anför följande.\r\nDen ekonomiska politik vi i Folkpartiet föreslår i vår ekonomisk-politiska\r\nmotion Fi240 ger både starkar\r\ne samhällsekonomi och starkare statsfinanser. Med den ekonomiska politiken\r\ntillsammans med de förslag\r\ntill reformer på bl.a. arbetsmarknadens område som vi föreslår räknar vi med en\r\nhögre sysselsättning än den\r\nsom kan åstadkommas med regeringens politik. Vi föreslår att ramen för\r\nutgiftsområde 13 anpassas nedåt i f\r\nörhållande till regeringens förslag med 10 000 miljoner kronor 2004, 10 500\r\nmiljoner kronor 2005 och 10\r\n 700 miljoner kronor 2006.\r\nDen hårda belastningen på sjukförsäkringen, förändringen av befolkningens\r\nålderssammansättning, den bestående\r\n alltför stora arbetslösheten och flera andra faktorer är ett allvarligt hot mot\r\n den sociala välfärden so\r\nm gör det nödvändigt med reformer. Tillsammans med företrädarna för Moderaterna,\r\n Kristdemokraterna och Cen\r\nterpartiet har vi tecknat en bild av arbetsmarknaden som visar att det dessutom\r\när ekonomiskt nödvändig\r\nt med besparingar på utgiftsområdet.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste reformeras. AMS bör läggas ned och ersättas med en\r\n liten organisation för r\r\nena myndighetsuppgifter. Arbetsförmedling och arbetsmarknadsåtgärder skall i\r\nstället kunna utföras av en\r\nrad företag och ideella aktörer. Den arbetssökande skall efter en behovsprövning\r\n kunna få en egen omställn\r\ningspeng för att köpa den nödvändiga utbildningen. Alla som vill in på\r\narbetsmarknaden skall omfattas av\r\narbetsmarknadspolitiken och vara statens ansvar. Arbetssökande som inte har rätt\r\n till arbetslöshetsersät\r\ntning skall få en dagpenning på villkor att hon eller han deltar i någon åtgärd.\r\nVi vill sätta upp ett nytt sysselsättningsmål som innebär att minst 60 % av alla\r\n i arbetsför ålder i varje\r\n kommun och större bostadsområde skall ha ett arbete. Alla långtidsarbetslösa\r\nskall omfattas av en jobb-\r\n och utvecklingsgaranti som upphandlas av bl.a. bemannings- och\r\nuthyrningsföretag. Vi vill satsa på de\r\n arbetshandikappade och avsätter därför mer pengar än regeringen på det området.\r\nDärutöver krävs en modernare arbetsrätt.\r\nEftersom våra förslag om en omlagd och effektivare arbetsmarknadspolitik leder\r\ntill bättre sysselsättnin\r\ng och lägre arbetslöshet kan bidraget till a-kassorna minska. Vi föreslår också\r\nen helt annan modell för f\r\ninansiering av a-kassan med en högre egenavgift som blir avdragsgill. Den högre\r\negenavgiften skall mot\r\nsvaras av en skattelättnad för den enskilde.\r\nPå utgiftsområde 14 vill vi minska vissa myndighetsanslag och anslaget till\r\nsärskilda utbildningsinsats\r\ner, de s.k. LO-pengarna. Arbetsdomstolens uppgifter bör överföras till det\r\növriga rättsväsendet, varför vi\r\ninte föreslår några medel på det anslaget.\r\nSammantaget innebär det en 208 miljoner kronor mindre ram för 2004, 219 miljoner\r\n kronor mindre ram för\r\n2005 och 245 miljoner mindre ram för 2006.\r\nVi anser att ramen för utgiftsområde 13 bör bestämmas till 51 989 miljoner\r\nkronor 2004, 47 757 miljoner\r\nkronor 2005 och 46 073 miljoner kronor 2006.  Ramen för utgiftsområde 14 bör\r\nbestämmas till 927 miljoner\r\n kronor 2004, 942  miljoner kronor 2005 och 933 miljoner kronor 2006.\r\n4.  Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (kd)\r\nav Stefan Attefall (kd) som anför följande.\r\nUtgiftsområde 13\r\nVi kristdemokrater föreslår att ramen för utgiftsområde 13 bestäms till  52 794\r\nmiljoner kronor 2004, 48\r\n127 miljoner kronor 2005 och 45 903 miljoner kronor 2006.\r\nEn viktig strukturreform bl.a. för en bättre lönebildning är ökad\r\nfinansieringsgrad i en allmän och obliga\r\ntorisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader synliggörs genom en\r\nhögre a-kasseavgift, och den\r\n enskilde kompenseras mer än väl genom sänkt inkomstskatt. En\r\nsjälvfinansieringsgrad med 33 % inom en al\r\nlmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring gör att ramen för detta\r\nutgiftsområde kan minska kraftigt.lmän\r\n0û  ²\r\n @En viktig strukturreform bl.a. för en bättre lönebildning är ökad\r\nfinansieringsgrad i en allmän och obl\r\nigatorisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader synliggörs genom en\r\n högre a-kasseavgift, och\r\nden enskilde kompenseras mer än väl genom sänkt inkomstskatt. En\r\nsjälvfinansieringsgrad med 33 % inom en\r\n allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring gör att ramen för detta\r\nutgiftsområde kan minska kraftigt.\r\nen e0û  ²\r\n @En viktig strukturreform bl.a. för en bättre lönebildning är ökad\r\nfinansieringsgrad i en allmän och\r\n obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader synliggörs\r\ngenom en högre a-kasseavgift,\r\noch den enskilde kompenseras mer än väl genom sänkt inkomstskatt. En\r\nsjälvfinansieringsgrad med 33 % ino\r\nm en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring gör att ramen för detta\r\nutgiftsområde kan minska kraft\r\nigt.etsu0û  ²\r\n @En viktig strukturreform bl.a. för en bättre lönebildning är ökad\r\nfinansieringsgrad i en allmän\r\n och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Arbetslöshetens kostnader synliggörs\r\ngenom en högre a-kasseavgi\r\nft, och den enskilde kompenseras mer än väl genom sänkt inkomstskatt. En\r\nsjälvfinansieringsgrad med 33 %\r\n inom en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring gör att ramen för detta\r\n utgiftsområde kan minska k\r\nraftigt.nnin0û  ë$  H2\r\n                       8+\r\n                           hon eller han deltar i någon åtgärd.d r    j  @Arbej\r\n @rknadspolitiken måste reformeras. AMS bör läggas\r\nDet är också nödvändigt att förändra regelverket för arbetslöshetsförsäkringen\r\nför att undanröja sådant som hindr\r\nar människor från att ta de jobb som ändå finns och erbjuds. I dag förlorar den\r\narbetslöse ekonomiskt  i v\r\nissa lägen, eller vinner väldigt lite, på att ta ett ledigt jobb jämfört med att\r\n uppbära a-kasseersättning\r\ni kombination med övriga bidragssystem. Därför anser vi att ersättningen från\r\narbetslöshetsförsäkringen, lik\r\nsom från sjuk- och föräldraförsäkringen, i princip bör grunda sig på de\r\ninkomster man faktiskt haft och bet\r\nalat avgifter på, inte på den inkomst man har när man är arbetslös. Vi föreslår\r\ndäremot inga förändringar vad\r\ngäller golv och tak i försäkringen.\r\nDe samlade förslagen om ökade resurser för fler tjänster inom bl.a. vård, omsorg\r\n och skola och de företags\r\n- och tillväxtfrämjande åtgärderna tillsammans med sänkt skatt för\r\nhushållstjänster beräknas också leda till a\r\ntt trycket på arbetslöshetsersättningen och de arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärderna kan minska något.\r\nVi kristdemokrater efterlyser en helt ny arbetsmarknadspolitik som sätter\r\nindividen i centrum och öppn\r\nar för mångfald och valfrihet. Med fler aktörer på arbetsmarknadspolitikens\r\nområde ökar mångfalden och valf\r\nriheten för de arbetslösa. Med konkurrens ökar också kvaliteten på åtgärderna.\r\nVi avvisar regeringens förslag om flyttningsbidrag med hänvisning till att\r\nflyttningar i allt väsentlig\r\nt sker oavsett ekonomisk stimulans. Vi avvisar också särskilda medel till försök\r\n med friår. Enligt vår upp\r\nfattning kan denna åtgärd genomföras inom befintliga ramar.\r\nVåra förslag innebär att ramen kan minskas med 9 195 miljoner kronor 2004, 10\r\n130 miljoner kronor 2005\r\noch 10 870 miljoner kronor 2006.\r\nUtgiftsområde 14\r\nVi kristdemokrater föreslår att ramen för utgiftsområde 14 bestäms till 905\r\nmiljoner kronor år 2004,  901\r\nmiljoner kronor 2005 och 660 miljoner kronor 2006.\r\nVi föreslår besparingar på Arbetsmiljöverket med tanke på de ökade resurser som\r\nverket fått under senare år\r\noch den rationaliseringspotential som borde finnas efter sammanslagningen av\r\nArbetarskyddsstyrelsen\r\noch de regionala yrkesinspektionerna till en gemensam myndighet,\r\nArbetsmiljöverket.\r\nVi anser också att Arbetslivsinstitutet bör ses över i grunden. Den väsentliga\r\nforskning som institutet\r\nbedriver bör kunna administreras och samordnas av Arbetsmiljöverket medan\r\nforskningen bedrivs på högskol\r\nor och andra institut. Arbetslivsinstitutet kan på tre års sikt avvecklas och en\r\n del arbetsuppgifter f\r\nöras över till Arbetsmiljöverket.\r\nDe bidrag till Särskilda utbildningsinsatser som Arbetslivsinstitutet fördelar\r\ntill arbetsmarknadens p\r\narter bör kunna avvecklas, med halvering för år 2004 och avskaffande fr.o.m.\r\n2005. Stödet för utbildning\r\nav regionala skyddsombud sköts och bör även fortsättningsvis skötas av\r\nArbetsmiljöverket.\r\nRamen för utgiftsområdet minskas med 230 miljoner kronor 2004, 260 miljoner\r\nkronor 2005 och med 518 mi\r\nljoner kronor 2006.\r\n5.  Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (c)\r\nav Margareta Andersson (c) som anför följande.\r\nCenterpartiet anser att  ramen för utgiftsområde 13 bör bestämmas till 48 664\r\nmiljoner kronor 2004, 45 1\r\n32 miljoner kronor 2005 och  43 248 miljoner kronor 2006.\r\nDet är nödvändigt att genomföra en rad reformer som ökar incitamenten och\r\nmöjligheterna för människor att ta\r\n ett arbete, som ökar självbestämmandet och höjer livskvaliteten.\r\nDet behövs grundläggande reformer av arbetsmarknadspolitiken med rätt till\r\ngrundutbildning, kvalificera\r\nde yrkesutbildningsprogram och övergångsarbetsmarknader för arbetslösa.\r\nArbetsmarknaden måste bli mer fle\r\nxibel för funktionshindrade och äldre så att alla får möjligheter att bidra till\r\n välfärden. Administratione\r\nn måste bli effektivare. Då kan besparingar göras på AMV.\r\nArbetsmarknadsutbildningar utan bevisad effekt\r\n skall inte förekomma.\r\nFör personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa behövs extra insatser.\r\nArbetsgivarna bildar regiona\r\nla partnerskap där den arbetslöse kan prova olika arbeten på olika\r\narbetsplatser. Arbetsgivaren kan i s\r\nin tur få en nedsättning av arbetsgivaravgiften. En sådan ordning leder till en\r\nbesparing på 1,5 miljard\r\ner kronor. Köp av arbetsmarknadsutbildning kan minska. Centerpartiet säger nej\r\ntill friårsförsök och mins\r\nkar anslaget för flyttningsbidrag med 200 miljoner kronor.\r\nEgenfinansieringen i a-kassan måste höjas till en tredjedel av kostnaden. En\r\n78-procentig ersättningsni\r\nvå bör kombineras med en s.k. historisk beräkning av inkomsten. De senaste 24\r\nmånadernas inkomst skall v\r\nara grund för beräkning av ersättning. Detta ger ett anslagssparande på 2,2\r\nmiljarder kronor. Incitament\r\nen för arbete måste stärkas samtidigt som en samordnad arbetslivsförsäkring\r\nförbereds. Sammanslagning av c\r\nentrala myndigheter på området kan ge betydande synergieffekter.\r\nSverige kommer snart att ha stort brist på arbetskraft. Centerpartiet vill också\r\n ha nya möjligheter för\r\nökad arbetskraftsinvandring för såväl löneanställning som för företagare.\r\nVi vill satsa på höjt lönebidrag.\r\nVåra besparingar på utgiftsområde 13 uppgår till totalt 13,3 miljarder kronor\r\nför 2004, 13,1 miljarder kr\r\nonor för 2005 och 13,5 miljarder kronor för 2006.\r\nPå utgiftsområde 14 Arbetsliv föreslår Centerpartiet att ramen uppgår till 905\r\nmiljoner kronor 2004, 921\r\nmiljoner kronor 2005 och 928 miljoner kronor 2006.\r\nCenterpartiet vill satsa på en mer decentraliserad forskningsstruktur. En del av\r\n det forskningsarbete\r\n som utförs på Arbetslivsinstitutet bör i stället kunna utföras på landets\r\nuniversitet och högskolor. En öve\r\nrföring av resurser på 230 miljoner kronor kan göras till utgiftsområde 16.\r\nRamen för utgiftsområde 14 bör minska i förhållande till regeringens förslag med\r\n 230 miljoner kronor 2004,\r\n 240 miljoner kronor 2005 och 250 miljoner kronor  2006.\r\n\r\nBilaga 16\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n2003/04:BoU1y\r\nRam för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge yttrande över\r\nproposition 2003/04:1 Budge\r\ntpropositionen för 2004 (volym 1) i vad avser bl.a. utgifternas fördelning på\r\nutgiftsområden jämte motion\r\ner.\r\nBostadsutskottet behandlar i detta yttrande förslagen i budgetpropositionen och\r\nmotstående motioner i\r\nvad avser ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och\r\nbyggande.\r\nSammanfattning\r\nBostadsutskottet tillstyrker att ramen för utgiftsområde 18 för budgetåret 2004\r\nfastställs till den nivå s\r\nom regeringen föreslagit. Utskottet anser att riksdagen även bör godkänna\r\nberäkningen av utgifter på utgif\r\ntsområden för 2005 och 2006 vad avser utgiftsområde 18. Motstående\r\nmotionsförslag i dessa delar avstyrks.\r\n\r\nAvvikande meningar (m), (kd), (c) och (fp) har avgivits till förmån för\r\nförslagen till medelstilldelning\r\n avseende utgiftsområde 18 i respektive partimotioner. Ett särskilt yttrande (v)\r\n har avgivits angående\r\nbehovet av medel för länsstyrelsernas verksamhet.\r\nUtskottet\r\nUtgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nUtgiftsområde 18 omfattar anslag inom politikområdena Bostadspolitik, Regional\r\nsamhällsorganisation, Ek\r\nonomisk familjepolitik samt Miljöpolitik.\r\nRegeringen föreslår (punkt 9, tabell 6.5) att ramen för utgiftsområde 18 för\r\nbudgetåret 2004 skall faststäl\r\nlas till 8 798 030 000 kr. Riksdagen föreslås vidare godkänna beräkningen av\r\nutgifter på utgiftsområdet -\r\nen s.k. konsekvensberäknad ram - för budgetåren 2005 och 2006 (punkt 11, tabell\r\n6.5). För utgiftsområde 1\r\n8 beräknas utgifterna till 9 141 miljoner kronor år 2005 och 9 440 miljoner\r\nkronor år 2006.\r\nRamen för utgiftsområdet 2004 jämförd med beräkningen i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition minskar med 93 m\r\niljoner kronor. Detta förklaras enligt propositionen i huvudsak av lägre\r\nberäknade kostnader för bostads\r\nbidrag och räntebidrag. I förhållande till anvisade medel 2003 minskar\r\nutgifterna med 559 miljoner kron\r\nor 2004. Förändringen förklaras huvudsakligen av att utgifterna för\r\nbostadsbidragen beräknas minska samt\r\nav att den tidsbegränsade satsningen på lokala investeringsprogram för ekologisk\r\n hållbarhet upphör.\r\nDen konsekvensberäknade ramen för 2006 ökar utgifterna med 642 miljoner kronor i\r\n förhållande till den före\r\nslagna ramen för 2004. Detta förklaras enligt propositionen främst av att\r\nkostnaderna för räntebidrag förv\r\näntas öka under perioden.\r\nFörslag om andra nivåer för ramen för utgiftsområde 18 läggs fram i\r\npartimotioner (m), (kd), (c) och (fp).\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår i sin partimotion 2003/04:Fi239 yrkan-de 6 att\r\n ramen för utgiftsområde\r\n 18 för budgetåret 2004 skall fastställas till ett belopp som är 823 miljoner\r\nkronor lägre än regeringsförs\r\nlaget. För budgetåren 2005 och 2006 föreslås i motionens yrkande 7 att riksdagen\r\n godkänner en beräkning av\r\n utgifterna inom utgiftsområdet som uppgår till belopp som är 1 234 respektive 1\r\n 345 miljoner kronor läg\r\nre än vad regeringen förordat.  Besparingarna avses uppnås genom nedskärningar\r\npå ett flertal områden. Det\r\n gäller bl.a. avveckling av bidragen till bostadsinvesteringar som främjar\r\nekologisk hållbarhet respekt\r\nive till nybyggnad av hyresbostäder. Vidare görs besparingar på bostadsbidragen\r\ngenom att bidrag endast\r\n utgår till barnfamiljer. Stödet för omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\navvecklas. Anslagen för f\r\nlera av myndigheterna inom utgiftsområdet skärs ned. Härutöver föreslås\r\nnedskärningar på flera andra anslag\r\ninom utgiftsområdet.\r\nI Folkpartiets partimotion 2003/04:Fi240 yrkande 8 föreslås att ramen för\r\nbudgetåret 2004 bestäms till et\r\nt belopp som är 688 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Enligt\r\nyrkande 9 bör utgifterna i\r\nnom utgiftsområde 18 beräknas till ett belopp som är 1 217 miljoner kronor lägre\r\n än regeringsförslaget för\r\nvart och ett av budgetåren 2005 och 2006. Förslagen utgår bl.a. från lägre\r\nutgifter för bostadsbidrag, ränt\r\nebidrag samt för vissa myndighetsanslag. Stödet till omstrukturering av\r\nkommunala bostadsbolag föreslås\r\nskäras ned. Vidare föreslås att investeringsbidragen till hyresbostäder\r\nrespektive till bostadsinvesteri\r\nngar som främjar ekologisk hållbarhet avvecklas.\r\nKristdemokraterna föreslår i sin partimotion 2003/04:Fi241 en minskning av ramen\r\n med 59 miljoner krono\r\nr vad gäller år 2004 (yrkande 5). För budgetåren 2005 och 2006 föreslås att\r\nutgifterna beräknas till belopp\r\n som är 656 respektive 980 miljoner kronor lägre än vad regeringen förordat\r\n(yrkande 7). Besparingar åsta\r\ndkoms bl.a. genom avveckling av investeringsbidragen till hyresbostäder\r\nrespektive till bostadsinvest\r\neringar som främjar ekologisk hållbarhet. Även anslaget till räntebidrag\r\nföreslås minskas genom att nya rän\r\ntebidrag inte beviljas. Ett ökat anslag föreslås till bostadsbidrag. Stödet till\r\n omstrukturering av komm\r\nunala bostadsbolag föreslås avvecklas och ersättas med ett nytt stöd till\r\nbostadsföretag i kommuner med b\r\nostadsöverskott. Investeringsbidraget för byggande av studentbostäder föreslås\r\nåterinföras.\r\nFörslagen för utgiftsområde 18 i Centerpartiets partimotion 2003/04:Fi242\r\nyrkande 3 innebär att ramen be\r\nstäms till ett belopp som är 2 163 miljoner kronor lägre än regeringsförslaget\r\nför 2004 och beräknas till b\r\nelopp som är 1 746 respektive 1 751 miljoner kronor lägre än vad regeringen\r\nförordat för budgetåren 2005 o\r\nch 2006. Av en c-motion (2003/04:Bo275) om anslagen inom utgiftsområde 18\r\nframgår att dessa besparinga\r\nr avses bli uppnådda bl.a. genom besparingar på bostadsbidragen och en\r\navveckling av investeringsbidra\r\nget till hyresbostäder. Ökade anslag föreslås till åtgärder mot fukt- och\r\nmögelskador i bostäder.\r\nDe ovan beskrivna förslagen i budgetpropositionen och i partimotionerna om ramar\r\n för utgiftsområde 18 -\r\n Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande - åren 2004-2006 kan\r\nsammanfattas i nedanstående tabe\r\nll.\r\nTabell: Förslag om ram för utgiftsområde 18.\r\nFörslagen i partimotionerna redovisas som avvikelse från regeringens förslag.\r\nBeloppen anges avrundade till miljoner kronor.\r\n\r\n2004    2005    2006\r\nRegeringen      8 798   9 141   9 440\r\n(m)     - 823   - 1 234 - 1 345\r\n(fp)    - 688   - 1 217 - 1 217\r\n(kd)    - 59    - 656   - 980\r\n(c)     - 2 163 - 1 746 - 1 751\r\n\r\nBostadsutskottet vill vad gäller förslagen om ramen för utgiftsområde 18 anföra\r\nföljande.\r\nBostadsutskottets beredningsområde omfattar bl.a. bostadspolitiska frågor i vid\r\nbemärkelse och frågor om\r\n den regionala samhällsorganisationen. En rad av de frågor som bereds har stor\r\nbetydelse både för utveck\r\nlingen av samhällsekonomin och för strävandena efter en långsiktigt hållbar\r\nutveckling av vår livsmiljö. Mål\r\net för bostadspolitiken är att alla skall ges förutsättningar att leva i goda\r\nbostäder till rimliga kostn\r\nader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Inom\r\n utgiftsområde 18 finns\r\ndärför anslag för ett flertal verksamheter och stödformer som har stor betydelse\r\n för många människors varda\r\ngsliv och för samhällsutvecklingen i stort.\r\nUtvecklingen av flera av de frågor som faller inom utgiftsområde 18 motiverar\r\nfortsatta kraftfulla sta\r\ntliga insatser under de närmaste åren. Regeringen konstaterar i\r\nbudgetpropositionen att den svenska bo\r\nstadsmarknaden är tudelad. I många kommuner minskar befolkningen och det finns\r\nen stor andel tomma bos\r\ntäder. I tillväxtregionerna är situationen den omvända. Befolkningsökningen\r\nskapar ökad efterfrågan samtidi\r\ngt som bostadsbyggandet under de senaste tio åren varit lågt. Det är angeläget\r\nmed fortsatta statliga in\r\nsatser för att motverka dessa obalanser på bostadsmarknaden. Samtidigt behövs\r\ninsatser för att kunna ge\r\nstöd åt vissa utsatta grupper. Bostadsbidragen har stor betydelse för många\r\nbarnfamiljer. Studenternas b\r\nostadssituation behöver ägnas fortsatt uppmärksamhet.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att regeringens ramförslag för utgiftsområde 18\r\nutgår från att satsningar\r\n med bl.a. dessa inriktningar skall komma till stånd även under de kommande\r\nbudgetåren. Sammantaget gör\r\nbostadsutskottet bedömningen att den föreslagna ramen bör ge tillräckligt\r\nutrymme för den anslagsfördelnin\r\ng inom utgiftsområde 18 som bostadsutskottet senare i höst kommer att ta\r\nställning till.\r\nUtskottet övergår nu till att något kommentera de alternativa förslag till ram\r\nför utgiftsområdet som förs\r\nfram i de aktuella partimotionerna. Dessa förslag utgår från att flera av de\r\novan nämnda statliga insats\r\nerna på området avvecklas eller begränsas. Detta förutsätts möjliggöra stora\r\nnedskärningar på anslagen redan\r\nnästkommande budgetår. Frågor som rör konsekvenserna på bostadsmarknaden om\r\ndessa besparingsförslag verkli\r\ngen kom till genomförande får främst anses vara en fråga för bostadsutskottets\r\növerväganden i samband med d\r\net fortsatta budgetarbetet. Det bör emellertid i detta sammanhang understrykas\r\natt en underlåtenhet at\r\nt vidta åtgärder mot obalanserna inom bostadssektorn kan få allvarliga\r\nkonsekvenser för samhällsekonomin\r\nlångt utanför denna sektor.\r\nBostadsutskottet tar i detta yttrande inte ställning till fördelningen på\r\nenskilda anslag inom utgiftso\r\nmrådet men vill ändå uppmärksamma finansutskottet på att flera av ramförslagen\r\nbygger på anslagsbesparingar\r\n som i praktiken inte är möjliga att genomföra på det sätt som förutsätts i de\r\naktuella partimotionerna. De\r\ntta gäller i första hand förslaget i Centerpartiets partimotion där  en mycket\r\nstor besparing på de bosta\r\ndspolitiskt motiverade utgifterna förutsätts kunna ske redan nästa år. Partiets\r\nramförslag utgår således bl\r\n.a. från att anslaget för bostadsbidrag skärs ned med närmare 40 % - 1, 3\r\nmiljarder kronor - under nästa\r\når. Centerpartiet hänvisar till att besparingen blir möjlig att genomföra om\r\npartiets förslag om bl.a. sk\r\nattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare vinner riksdagens bifall.\r\nEftersom utfallet av belastnin\r\ngen på bostadsbidragsanslaget är regelstyrt förutsätter besparingar på detta\r\nanslag förslag om ändrade vill\r\nkor för bidragsgivningen. Några sådana förslag läggs emellertid inte fram av\r\nCenterpartiet. Även Folkparti\r\net förutsätter att en mindre neddragning kan göras på anslaget utan att några\r\nkonkreta förslag om regeländr\r\ningar förs fram.\r\nI några fall synes motionärerna också missbedöma hur snabbt en föreslagen åtgärd\r\n kan få genomslag på de anvis\r\nade anslagen. Exempelvis föreslår flera partier nedläggning av två myndigheter\r\ninom utgiftsområdet. Tre a\r\nv partierna beräknar att detta medför vissa avvecklingskostnader under\r\nnästkommande budgetår, medan Cent\r\nerpartiet inte räknar med att några sådana kostnader uppkommer. Även\r\nKristdemokraternas bedömning av effe\r\nkten budgetåret 2004 av de regeländringar som förelås avseende räntebidragen\r\nförefaller vara väl optimistis\r\nk.\r\nBostadsutskottet vill avslutningsvis uppmärksamma finansutskottet på att några\r\nav motionsförslagen om ra\r\nmbegränsning utgår från åtgärder som närmast får karakteriseras som\r\nbudgettekniska, dvs. att förslag läggs fr\r\nam om indraget anslagssparande eller med hänvisning till andra förutsättningar\r\nför budgetberäkningen. Det\r\nta gäller till viss del Centerpartiets förslag om bostadsbidragsanslaget och\r\nFolkpartiets förslag om an\r\nslag för räntebidrag.  Besparingen enligt c-motionen uppkommer delvis genom ett\r\nindraget anslagssparan\r\nde på 400 miljoner kronor. I det sistnämnda fallet utgår Folkpartiet från att\r\nregeringen överskattat bygg\r\nvolymen och att anslagsbehovet därför blir mindre.\r\nSammantaget innebär dessa invändningar att ramförslagen i de aktuella\r\npartimotionerna avseende utgiftso\r\nmråde 18 borde revideras innan de, i samband med finansutskottets fortsatta\r\nberedningsarbete, läggs ti\r\nll grund för eventuella jämförelser avseende tillgängligt utrymme exempelvis för\r\n skattesänkningar eller för\r\n reformer inom andra utgiftsområden.\r\nBostadsutskottet kommer senare i höst att ta ställning till förslag om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftso\r\nmråde 18. Det kan emellertid redan nu konstateras att de ramförslag som lagts\r\nfram i partimotionerna i\r\nnte bör läggas till grund för utskottets vidare arbete. Utskottet avstyrker\r\nsåledes förslagen i motionern\r\na 2003/04:Fi239 (m), 2003/04:Fi240 (fp), 2003/04:Fi241 (kd) och 2003/04:Fi242\r\n(c). Bostadsutskottet\r\nförordar att riksdagen beslutar om en ram för utgiftsområde 18 för 2004 i\r\nenlighet med regeringens försla\r\ng samt godkänner regeringens beräkning av utgifter avseende utgiftsområde 18 för\r\n budgetåren 2005 och 2006\r\n.\r\n\r\nStockholm den 23 oktober 2003\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\nGöran Hägglund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe Hellberg\r\n(v), Anders Ygeman (s), Li\r\nlian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Siw\r\nWittgren-Ahl (s), Hans Una\r\nnder (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind (fp), Rigmor\r\nStenmark (c), Gunnar Sa\r\nndberg (s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström (v), Helena Hillar Rosenqvist\r\n(mp) och Leif Jakobsso\r\nn (s).\r\nAvvikande meningar\r\n1. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m)\r\nanser:\r\nDen socialdemokratiska bostadspolitiken har i flera avseenden havererat.\r\nByggandet i Sverige ligger\r\npå en väsentligt lägre nivå än i flertalet andra europeiska länder trots\r\nuppenbar bostadsbrist i stora del\r\nar av landet. Samtidigt står tusentals huvudsakligen skattefinansierade\r\nlägenheter tomma i glesbygdens\r\n centralorter. Trots alla akuta problem inom bostadssektorn har regeringen inte\r\nlagt fram några försla\r\ng om åtgärder som kan förbättra situationen. Regeringen visar upp en total\r\noförmåga att ta tag i orsakerna\r\n till de växande problemen på bostadsmarknaden med bostadsbrist, obalanser i\r\nbostadsutbudet och höga bo\r\nendekostnader. I stället för nödvändiga beslut om avreglering och sänkt\r\nskattetryck går regeringen vidare\r\npå sin väg med statlig styrning och nya bidragssystem med försök till\r\ndetaljreglering av bostadssektorn.\r\n Flera av anslagen inom utgiftsområde 18 är klara uttryck för en sådan politik.\r\nUnder de senaste åren har\r\n ett flertal tillfälliga bidragsformer inrättats och avvecklats. En\r\nkortsiktighet och ryckighet har äve\r\nn i övrigt präglat de bostadspolitiska besluten. Inom hela bygg- och\r\nbostadssektorn har osäkerhet rått o\r\nm vilka förutsättningar som kommer att gälla för byggande och förvaltning under\r\nde närmaste åren. Önskvärda o\r\nch nödvändiga investeringar har därför uteblivit eller försenats. Resultatet har\r\n blivit snedvriden konkur\r\nrens, ökade byggkostnader och en bostadsproduktion som inte motsvarar\r\nefterfrågan.\r\nFör att skapa goda förutsättningar för byggande och förvaltning av bostäder\r\nkrävs förändringar inom många områd\r\nen. Vi anser att utgångspunkten för de bostadspolitiska besluten under de\r\nnärmaste åren, och därmed även f\r\nör de nu aktuella budgetbesluten, måste vara att bostadsmarknaden skall styras\r\nav människors efterfrågan\r\n, inte av subventioner, detaljregleringar och politiska ingrepp. Åtgärder måste\r\nvidtas för att möjliggöra\r\nett bostadsbyggande som svarar mot efterfrågan. Det handlar bl.a. om att\r\nsuccessivt avveckla fastighe\r\ntsskatten, reformera hyressättningssystemet, tillåta ägarlägenheter samt att\r\nförenkla plan- och bygglovsp\r\nrocessen. Vidare måste den statliga styrningen av kommunernas bostadsföretag\r\nupphöra och hyresgäster til\r\nlåtas köpa sina egna bostäder om de så önskar. De investeringsbidrag med olika\r\ninriktning som införts unde\r\nr de senaste åren måste snarast avvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att\r\n ge bostadssektorn föru\r\ntsättningar som möjliggör långsiktiga beslut utan påverkan av ständiga politiska\r\n ingrepp.\r\nVi kan konstatera att denna inriktning ligger till grund för de förslag om ram\r\nför utgiftsområde 18 unde\r\nr budgetåren 2004-2006 och som läggs fram i Moderata samlingspartiets\r\npartimotion 2003/04:Fi239. Dessa\r\n förslag utgår från ett bostadspolitiskt program för framtiden med individen i\r\nfokus. Genom avveckling a\r\nv olika bidragsformer och andra åtgärder kan ramen för utgiftsområde 18\r\nbegränsas. Detta ger utrymme bl.a\r\n. för de skattesänkningar inom bostadssektorn som Moderata samlingspartiet\r\nföreslår i andra motioner.bl.\r\n@ø     @Vi kan konstatera att denna inriktning ligger till grund för de förslag\r\n om ram för utgiftsområde 18 un\r\nder budgetåren 2004-2006 och som läggs fram i Moderata samlingspartiets\r\npartimotion 2003/04:Fi239. Des\r\nsa förslag utgår från ett bostadspolitiskt program för framtiden med individen i\r\n fokus. Genom avveckling\r\n av olika bidragsformer och andra åtgärder kan ramen för utgiftsområde 18\r\nbegränsas. Detta ger utrymme bl\r\n.a. för de skattesänkningar inom bostadssektorn som Moderata samlingspartiet\r\nföreslår i andra motioner.i\r\ngheø     @Vi kan konstatera att denna inriktning ligger till grund för de\r\nförslag om ram för utgiftsområde 18\r\nunder budgetåren 2004-2006 och som läggs fram i Moderata samlingspartiets\r\npartimotion 2003/04:Fi239. D\r\nessa förslag utgår från ett bostadspolitiskt program för framtiden med individen\r\n i fokus. Genom avveckli\r\nng av olika bidragsformer och andra åtgärder kan ramen för utgiftsområde 18\r\nbegränsas. Detta ger utrymme\r\nbl.a. för de skattesänkningar inom bostadssektorn som Moderata samlingspartiet\r\nföreslår i andra motioner\r\n.8+\r\n    ø     @Vi kan konstatera att denna inriktning ligger till grund för de\r\nförslag om ram för utgiftsområde 18\r\nunder budgetåren 2004-2006 och som läggs fram i Moderata samlingspartiets\r\npartimotion 2003/04:Fi239. D\r\nessa förslag utgår från ett bostadspolitiskt program för framtiden med individen\r\n i fokus. Genom avveckli\r\nng av olika bidragsformer och andra åtgärder kan ramen för utgiftsområde 18\r\nbegränsas. Detta ger utrymme\r\nbl.a. för de skattesänkningar inom bostadssektorn som Moderata samlingspartiet\r\nföreslår i andra motioner\r\n.atteø  k&  °ú  8+\r\n                    essättningssystemet, tillåta ägarlägenheter samt att\r\nförenkla plan- och bygglovsprocessen. Vida\r\nre måste den statliga styrningen av kommunernas bostadsföretag upphöra och\r\nhyresgäster tillåtas köpa sina\r\negna bostäder om de så önskar. De investeringsbidrag med olika inriktning som\r\ninförts under de senaste år\r\nen måste snarast avvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att ge\r\nbostadssektorn förutsättningar som\r\n möjliggör långsiktiga beslut utan påverkan av ständiga politiska ingrepp.tusenK\r\n      @För    @skapa goda förutsättningar för byggan\r\nMed hänvisning till det nu anförda anser vi att Moderata samlingspartiets\r\npartimotion 2003/04:Fi239 yr\r\nkandena 6 och 7 bör tillstyrkas och att regeringens förslag, liksom övriga\r\nmotionsyrkanden, bör avstyrka\r\ns.\r\n2. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anser:\r\nEn fungerande bostadsförsörjning är en viktig tillväxtfrämjande faktor, men den\r\nsvenska bostadspolitiken\r\nfungerar inte. Stor bostadsbrist råder i storstadsregionerna och på andra\r\ntillväxtorter. Denna brist me\r\ndför en rad problem. Många familjer är trångbodda, ungdomar kan inte finna en\r\nbostad och en önskvärd rörlig\r\nhet på bostadsmarknaden förhindras. Bristen på bostäder riskerar också att bli\r\nett allvarligt hinder för d\r\nen ekonomiska utvecklingen i dessa delar av landet. Rekryteringen till många\r\nbranscher försvåras och st\r\nudenter tvingas tacka nej till studieplatser på högskolor och universitet. I\r\nandra delar av landet fin\r\nns det motsatta problemet. Kommunala bostadsbolag med outhyrda lägenheter har\r\ndrabbats av omfattande\r\nekonomiska problem. Överskottet på bostäder har ibland t.o.m. lett till rivning\r\nav moderna lägenheter.ko\r\nmÈù  J  @En fungerande bostadsförsörjning är en viktig tillväxtfrämjande faktor,\r\n men den svenska bostadspoliti\r\nken fungerar inte. Stor bostadsbrist råder i storstadsregionerna och på andra\r\ntillväxtorter. Denna bris\r\nt medför en rad problem. Många familjer är trångbodda, ungdomar kan inte finna\r\nen bostad och en önskvärd r\r\nörlighet på bostadsmarknaden förhindras. Bristen på bostäder riskerar också att\r\nbli ett allvarligt hinder\r\nför den ekonomiska utvecklingen i dessa delar av landet. Rekryteringen till\r\nmånga branscher försvåras oc\r\nh studenter tvingas tacka nej till studieplatser på högskolor och universitet. I\r\n andra delar av landet\r\n finns det motsatta problemet. Kommunala bostadsbolag med outhyrda lägenheter\r\nhar drabbats av omfatta\r\nnde ekonomiska problem. Överskottet på bostäder har ibland t.o.m. lett till\r\nrivning av moderna lägenhete\r\nr.   Èù  J  @En fungerande bostadsförsörjning är en viktig tillväxtfrämjande\r\nfaktor, men den svenska bostadspoli\r\ntiken fungerar inte. Stor bostadsbrist råder i storstadsregionerna och på andra\r\ntillväxtorter. Denna br\r\nist medför en rad problem. Många familjer är trångbodda, ungdomar kan inte finna\r\n en bostad och en önskvärd\r\n rörlighet på bostadsmarknaden förhindras. Bristen på bostäder riskerar också\r\natt bli ett allvarligt hinde\r\nr för den ekonomiska utvecklingen i dessa delar av landet. Rekryteringen till\r\nmånga branscher försvåras\r\noch studenter tvingas tacka nej till studieplatser på högskolor och universitet.\r\n I andra delar av land\r\net finns det motsatta problemet. Kommunala bostadsbolag med outhyrda lägenheter\r\nhar drabbats av omfat\r\ntande ekonomiska problem. Överskottet på bostäder har ibland t.o.m. lett till\r\nrivning av moderna lägenhe\r\nter.s uÈù  J  @En fungerande bostadsförsörjning är en viktig tillväxtfrämjande\r\nfaktor, men den svenska bostads\r\npolitiken fungerar inte. Stor bostadsbrist råder i storstadsregionerna och på\r\nandra tillväxtorter. Denn\r\na brist medför en rad problem. Många familjer är trångbodda, ungdomar kan inte\r\nfinna en bostad och en öns\r\nkvärd rörlighet på bostadsmarknaden förhindras. Bristen på bostäder riskerar\r\nockså att bli ett allvarligt h\r\ninder för den ekonomiska utvecklingen i dessa delar av landet. Rekryteringen\r\ntill många branscher försv\r\nåras och studenter tvingas tacka nej till studieplatser på högskolor och\r\nuniversitet. I andra delar av\r\nlandet finns det motsatta problemet. Kommunala bostadsbolag med outhyrda\r\nlägenheter har drabbats av o\r\nmfattande ekonomiska problem. Överskottet på bostäder har ibland t.o.m. lett\r\ntill rivning av moderna läg\r\nenheter.andÈù  Ã   H2\r\n                      8+\r\n ger på en väsentligt lägre nivå än i flertalet andra europeiska länder trots\r\nuppenbar bos\r\ntadsbrist i stora delar av landet. Samtidigt står tusentals huvudsakligen\r\nskattefinansierade lägenhete\r\nr tomma i glesbygdens centralorter. Trots alla akuta problem inom bostadssektorn\r\n har regeringen inte\r\n lagt fram några förslag om åtgärder som kan förbättra situationen. Regeringen\r\nvisar upp en total oförmåga a\r\ntt ta tag i orsakerna till de växande problemen på bostadsmarknaden med\r\nbostadsbrist, obalanser i bost\r\nadsutbudet och höga boendekostnader. I stället för nödvändiga beslut om\r\navreglering och sänkt skattetryck\r\ngår regeringen vidare på sin väg med statlig styrning och nya bidragssystem med\r\nförsök till detaljregleri\r\nng av bostadssektorn. Flera av anslagen inom utgiftsområde 18 är klara uttryck\r\nför en sådan politik. Und\r\ner de senaste åren har ett flertal tillfälliga bidragsformer inrättats och\r\navvecklats. En kortsiktighet\r\n och ryckighet har även i övrigt präglat de bostadspolitiska besluten. Inom hela\r\n bygg- och bostadssekto\r\nrn har osäkerhet rått om vilka förutsättningar som kommer att gälla för byggande\r\n och förvaltning under de n\r\närmaste åren. Önskvärda och nödvändiga investeringar har därför uteblivit eller\r\nförsenats. Resultatet har bli\r\nvit snedvriden konkurrens, ökade byggkostnader och en bostadsproduktion som inte\r\n motsvarar efterfrågan\r\n.ad K   ª  @Den ª  @aldemokratiska bostadspolitiken har i flera avseenden\r\nhavererat. Byggandet i Sverige li\r\ngger på en väsentligt lägre nivå än i flertalet andra europeiska länder trots\r\nuppenbar bostadsbrist i stor\r\na delar av landet. Samtidigt står tusentals huvudsakligen skattefinansierade\r\nlägenheter tomma i glesby\r\ngdens centralorter. Trots alla akuta problem inom bostadssektorn har regeringen\r\ninte lagt fram några\r\nförslag om åtgärder som kan förbättra situationen. Regeringen visar upp en total\r\n oförmåga att ta tag i orsa\r\nkerna till de växande problemen på bostadsmarknaden med bostadsbrist, obalanser\r\ni bostadsutbudet och h\r\nöga boendekostnader. I stället för nödvändiga beslut om avreglering och sänkt\r\nskattetryck går regeringen vi\r\ndare på sin väg med statlig styrning och nya bidragssystem med försök till\r\ndetaljreglering av bostadssek\r\ntorn. Flera av anslagen inom utgiftsområde 18 är klara uttryck för en sådan\r\npolitik. Under de senaste åre\r\nn har ett flertal tillfälliga bidragsformer inrättats och avvecklats. En\r\nkortsiktighet och ryckighet h\r\nar även i övrigt präglat de bostadspolitiska besluten. Inom hela bygg- och\r\nbostadssektorn har osäkerhet\r\nrått om vilka förutsättningar som kommer att gälla för byggande och förvaltning\r\nunder de närmaste åren. Önskv\r\närda och nödvändiga investeringar har därför uteblivit eller försenats.\r\nResultatet har blivit snedvriden k\r\nonkurrens, ökade byggkostnader och en bostadsproduktion som inte motsvarar\r\nefterfrågan.ialó!  Ë   °ú  H2\r\n                              alde\r\nmokratiska bostadspolitiken har i flera avseenden havererat. Byggandet i Sverige\r\n ligger på en väsentli\r\ngt lägre nivå än i flertalet andra europeiska länder trots uppenbar bostadsbrist\r\n i stora delar av landet\r\n. Samtidigt står tusentals huvudsakligen skattefinansierade lägenheter tomma i\r\nglesbygdens centralorte\r\nr. Trots alla akuta problem inom bostadssektorn har regeringen inte lagt fram\r\nnågra förslag om åtgärder\r\nsom kan förbättra situationen. Regeringen visar upp en total oförmåga att ta tag\r\n i orsakerna till de växa\r\nnde problemen på bostadsmarknaden med bostadsbrist, obalanser i bostadsutbudet\r\noch höga boendekostnade\r\nr. I stället för nödvändiga beslut om avreglering och sänkt skattetryck går\r\nregeringen vidare på sin väg med\r\n statlig styrning och nya bidragssystem med försök till detaljreglering av\r\nbostadssektorn. Flera av an\r\nslagen inom utgiftsområde 18 är klara uttryck för en sådan politik. Under de\r\nsenaste åren har ett flertal\r\n tillfälliga bidragsformer inrättats och avvecklats. En kortsiktighet och\r\nryckighet har även i övrigt pr\r\näglat de bostadspolitiska besluten. Inom hela bygg- och bostadssektorn har\r\nosäkerhet rått om vilka förut\r\nsättningar som kommer att gälla för byggande och förvaltning under de närmaste\r\nåren. Önskvärda och nödvändiga\r\ninvesteringar har därför uteblivit eller försenats. Resultatet har blivit\r\nsnedvriden konkurrens, ökade b\r\nyggkostnader och en bostadsproduktion som inte motsvarar efterfrågan. ar«   #\r\n  H2\r\n     8+\r\n        te något negativt\r\n om förklaringen är att fler studerar, men som regeringen framhåller är det\r\nviktigt att öka genomströmning\r\nen i utbildningen och att inträdet på arbetsmarknaden inte i onödan försenas.\r\nViljan att arbeta och att\r\nkombinera arbete och studier måste tas till vara bättre.betsl+   ó   B\r\n                                                                        8+\r\n                                                                           gt i\r\nsäsongrensade tal. AMS konstate\r\nrar att en tydlig återhämtning i den svenska konjunkturen dröjer. Industrins\r\nframtidsförväntningar är mer\r\ndämpade än under augusti, vilket enligt AMS bör hänga samman med den försvagade\r\ndollarn, samtidigt som by\r\nggsektorn blivit än mer avvaktande. AMS framhåller att företagen fortfarande\r\nsatsar på att förbättra lönsam\r\nheten, och produktiviteten ökade med 2,5 % för hela ekonomin under första\r\nhalvåret. Baksidan av detta sy\r\nns enligt AMS i fortsatt höga varselsiffror. Under september varslades 8 200\r\npersoner om uppsägning, v\r\nilket är en ökning med 35 % på ett år. Cirka 30 % av de varslade blir arbetslösa\r\n enligt nya siffror från A\r\nMS. Under månaden anmäldes 27 000 nya platser till arbetsförmedlingen, en\r\nminskning med ca 6 000 i förhål\r\nlande till september förra året. Det är framför allt inom offentliga tjänster\r\nsom minskningen av lediga p\r\nlatser skett. - Den minskade volymen arbetsmarknadsprogram under första halvåret\r\n 2003 har bidragit til\r\nl en ökad öppen arbetslöshet. Cirka 82 000 personer deltog i slutet av september\r\n i något arbetsmarknadsp\r\nrogram, vilket är närmare 36 000 färre än vid motsvarande tidpunkt för ett år\r\nsedan. Obalanstalet uppgår ti\r\nll 6,9 % av arbetskraften  jämfört med 6,6 % september 2002. Den öppna\r\narbetslösheten bestäms nu av sysse\r\nlsättningsutvecklingen och förändringar av arbetskraftsutbudet. AMS framhåller\r\natt uppgången i arbetslöshe\r\nten även gör sig påmind i län med en i övrigt stabil arbetsmarknad.dför.«   #\r\nH2\r\n   8+\r\n      enlighet med vår partim\r\notion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till\r\nregeringens förslag, ökning av ut\r\ngiftsramen för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen\r\nför budgetåren 2005 och 200\r\n6 föreslås minskas med 248 respektive 248 miljoner kronor.ramen          ë   X\r\n 8+\r\n    ta beror främst på att tid\r\nsbegränsade satsningar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2\r\n                                                                 8+\r\n                                                                     årets\r\nförsta nio månader uppgick till 43,5\r\n miljarder kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    Ã\r\n\r\nDagens situation på bostadsmarknaden har sitt ursprung i flera decenniers\r\nsocialdemokratisk reglering\r\nspolitik. Subventioner, centralplanering och förmynderi har präglat synen på\r\nbostadssektorn. Det är nu h\r\nög tid att lägga om den bostadspolitiska kursen i liberal riktning. Folkpartiet\r\nliberalernas uppfattni\r\nng är att det krävs förändringar på snart sagt varje område. Konsumentmakten\r\nmåste stärkas och valfriheten ök\r\na. Bostadsskatterna måste sänkas, de styrande subventionerna måste avvecklas,\r\nåtgärder måste vidtas för att\r\n öka konkurrensen inom byggsektorn, plan- och byggprocessen och\r\nhyreslagstiftningen måste reformeras.\r\nSammantaget måste en rad åtgärder vidtas för att ge en bättre\r\nincitamentsstruktur för byggandet och därmed\r\nlägre produktionskostnader. Det är också nödvändigt att genomföra en ny statlig\r\nmarkpolitik, införa ägarlägen\r\nheter, motverka svarthandeln med hyreskontrakt, underlätta byggandet av\r\nstudentbostäder och vidta åtgärd\r\ner för de hemlösa.\r\nDen ram för utgiftsområde 18 som föreslås i Folkpartiets partimotion\r\n2003/04:Fi240 utgår från att den subv\r\nentionsbaserade bostadspolitiken växlas över till åtgärder som ger långsiktigt\r\nhållbara spelregler inom se\r\nktorn. Det förutsätter bl.a. att det nuvarande systemet för räntebidrag\r\nreformeras. Folkpartiets förslag\r\nom en successivt sänkt fastighetsskatt är en bidragande förutsättning för den\r\nföreslagna avvecklingen av f\r\nlera bidragssystem som negativt påverkat bostadssektorn. Med denna inriktning\r\nkan besparingar göras på\r\nett flertal anslag inom utgiftsområdet och ramen redan nästa år begränsas i\r\nförhållande till regeringsförsl\r\naget. De kommande budgetåren uppnås betydligt större besparingar. Detta kan\r\nåstadkommas bl.a. genom en a\r\nvveckling av de olika investeringsbidragen och genom besparingar på\r\nräntebidragen. Enligt Folkpartiet\r\nliberalernas uppfattning bör bostadsbidragen reformeras. Många människor fastnar\r\n i dag i en fattigdomsf\r\nälla som det är svårt att ta sig ur. Grupper med särskilt stor\r\nförsörjningsbörda, bland annat barnfamiljer,\r\n kan kompenseras genom ökade generella stöd. En sådan reform skulle få positiva\r\neffekter. Marginaleffekt\r\nerna skulle minskas. Genom ökade generella stöd till barnfamiljerna blir det\r\nockså möjligt att begränsa u\r\ntgifterna för bostadsbidrag. Sammantaget innebär de åtgärder som Folkpartiet\r\nföreslagit i andra motioner\r\natt ramen för utgiftsområde 18 för åren 2004-2006 bör bestämmas i enlighet med\r\nFolkpartiets partimotion 20\r\n03/04:Fi240 yrkandena 8 och 9. Regeringsförslaget i denna del samt förslagen i\r\növriga partimotioner avs\r\ntyrks.\r\n3. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nGöran Hägglund (kd) anser:\r\nEn fungerande bostadsmarknad är nödvändig för en god samhällsutveckling -  både\r\nekonomiskt och socialt. Re\r\ngeringens bostadspolitik har emellertid misslyckats. En kortsiktig och\r\nbidragsorienterad politik har\r\n starkt medverkat till de omfattande problem som i dag finns på\r\nbostadsmarknaden. Det råder bostadsbri\r\nst i 135 av landets kommuner. Det är en ökning med 30 % på ett år. De drabbade\r\nfinns på alla nivåer. Från e\r\nnstaka familjer till hela storstadsregioner som på grund av bostadsbristen inte\r\nkan ta emot den arbet\r\nskraft som behövs inom flera sektorer.  I andra delar av landet råder\r\nbostadsöverskott. Regleringar och\r\n högt skattetryck inom bostadssektorn har hindrat framväxten av en marknad i\r\nbalans. Bostadspolitiken\r\nbör ställas om och formas utifrån den enskilda personens ansvar, möjligheter och\r\n skyldigheter. Den enski\r\nldes rätt till ägande måste tillgodoses, samtidigt som samhället behöver\r\ngarantera en solidarisk bostadsp\r\nolitik där även den som inte är köpstark har rätt till ett gott och tryggt\r\nboende.\r\nKristdemokraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning för\r\nbostadspolitiken med sänkt skatte\r\ntryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört\r\nfram förslag som kan bidra t\r\nill en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad\r\nfastighetsskatt, åtgärder\r\nmotsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare\r\nhyressättning i nyproducerade fa\r\nstigheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av\r\nanslagsbehoven inom utgiftsomr\r\nåde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra\r\nregeländringar som tar bort orättvisor i\r\ndagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska\r\nsituationen. Genom en avveckl\r\ning av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga nya ränt\r\nebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag\r\nbeviljas till nybyggnad av hyr\r\nesbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\nhållbarhet. I stället införs\r\nen permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en\r\nsådan reduktion motsvarar\r\n en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av\r\nkommunala bostadsbolag bör ers\r\nättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står\r\ni bättre överensstämmelse m\r\ned det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i\r\nkommuner med bostadsöverskot\r\nt. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd\r\navvecklas. Den omfattande b\r\nristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt\r\ninvesteringsbidrag för detta ändamål under år\r\nen 2004-2006.\r\nSammantaget innebär de ovan redovisade åtgärderna att ramen för utgiftsområde 18\r\n bör fastställas i enlighet\r\n med förslaget i Kristdemokraternas partimotion 2003/04:Fi241 yrkandena 5 och 7.\r\n Regeringens förslag,\r\nliksom övriga aktuella motionsyrkanden, avstyrks.\r\n4. Utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nRigmor Stenmark (c) anser:\r\nSverige behöver en ny hållbar bostadspolitik för hela landet med en hög\r\nflexibilitet för att passa olika\r\nlokala förutsättningar och behov. En viktig utgångspunkt för den nya\r\ninriktningen av bostadspolitiken är\r\ndecentraliseringen av ansvaret för bostadspolitik och samhällsplanering.\r\nDen kortsiktighet och ryckighet som präglat bostadspolitiken har fått förödande\r\nkonsekvenser. Vi har i d\r\nag en bostadsmarknad i stark obalans. Det finns stora regionala skillnader med\r\nbostadsbrist och bost\r\nadsöverskott i olika delar av landet. Samtidigt finns det en obalans i utbudet\r\nav bostäder på respektiv\r\ne ort. Efterfrågan på hyresbostäder kan inte tillgodoses på de expansiva\r\norterna. Bristen på studentlägenh\r\neter är mycket stor på flera av universitets- och högskoleorterna. Unga hushåll\r\nhar stora svårigheter att\r\n skaffa den första bostaden. Boendekostnaderna i delar av landet har ökat\r\nkraftigt till följd av en hög\r\nbeskattning av hela sektorn. För många har detta lett till svårigheter att bo\r\nkvar i sin bostad. Det är\r\nnödvändigt med åtgärder inom ett flertal områden för att komma till rätta med\r\nbl.a. dessa brister.\r\nBostadspolitiken bör inriktas på att skapa förutsättningar för en bättre\r\nfungerande bostadsmarknad som kan\r\n erbjuda ett boende med hög livskvalitet till rimliga kostnader i hela landet.\r\nDet är nödvändigt att bos\r\ntadspolitiken formas underifrån, med utgångspunkt från de lokala och regionala\r\nförutsättningarna.  Center\r\npartiet föreslår i sina motioner åtgärder som kan inleda omställningen till en\r\nmer balanserad bostadsmark\r\nnad som i högre utsträckning tillgodoser människors efterfrågan och behov.\r\nFörslag lämnas bl.a. om förenkli\r\nngar i regelverken för planering och byggande. Det är också nödvändigt att\r\nregelverken ger förutsättningar\r\nför byggande av sunda och miljöanpassade fastigheter. Ett nationellt\r\nhandlingsprogram för kretsloppsanp\r\nassat byggande bör utarbetas. Beskattningen av bostäder föreslås reformeras\r\ngenom åtgärder för sänkta fastig\r\nhets- och förmögenhetsskatter och ett rättvisare system för fastighetstaxering.\r\n En skärpt tillämning av k\r\nonkurrenslagstiftningen behövs för att motverka den oligopolliknande strukturen\r\ninom byggsektorn. Sver\r\nige bör ta initiativ till regeländringar inom EU som gör det möjligt att införa\r\nen sänkt byggmoms. Bruksvär\r\ndessystemet behöver reformeras och nyproduktionen bör undantas från de nu\r\ngällande hyressättningsreglerna\r\n.\r\nNär det gäller anslagen inom utgiftsområde 18 innebär Centerpartiets förslag om\r\nökade satsningar på andra o\r\nmråden att vissa besparingar kan  göras. Besparingar kan göras på\r\nbostadsbidragssystemet eftersom Center\r\npartiet föreslagit andra åtgärder som förstärker barnfamiljernas ekonomi, bl.a.\r\nskattesänkningar för låg- oc\r\nh medelinkomsttagare. Vi vill avskaffa investeringsbidraget för nybyggnad av\r\nhyresbostäder och i ställe\r\nt stimulera byggandet med bl.a. åtgärder för en ökad konkurrens och sänkta\r\nskatter. En omläggning till en\r\nmer flexibel hyressättning för nyproduktionen kommer också att stimulera\r\nbyggandet av hyresrätter. Bespa\r\nringar kan vidare göras på administrationen vid flera av myndigheterna inom\r\nutgiftsområdet.\r\nStödet för omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör avvecklas liksom\r\nStatens bostadsnämnd, dvs. den\r\n myndighet som inrättats för att hantera stödet. I första hand bör det givetvis\r\nvara en uppgift för de ber\r\nörda kommunerna att hantera sina bostadsbolag utan statlig inblandning.\r\nMöjligheten att ställa ut kredi\r\ntgarantier i samband med obeståndshantering bör emellertid behållas.\r\nSammanfattningsvis anser jag att förslagen i Centerpartiets partimotion\r\n2003/04:Fi242 yrkande 3 om ra\r\nmen för utgiftsområde 18 bör tillstyrkas av finansutskottet. Regeringsförslaget,\r\n liksom övriga aktuella m\r\notionsyrkanden, avstyrks.\r\nSärskilt yttrande\r\nBehovet av medel för länsstyrelsernas verksamhet\r\nOwe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser:\r\nI riksdagen behandlas nu regeringens proposition 2003/04:2 Förvaltning av\r\nkvaliteten på vattenmiljön. E\r\ntt genomförande av förslaget innebär bl.a. att landets länsstyrelser kommer att\r\nfå utökade uppgifter. För a\r\ntt länsstyrelserna skall kunna fullgöra dessa nya arbetsuppgifter bör de enligt\r\nvår mening tillföras ytte\r\nrligare medel. Det är en fråga som i första hand borde ha behandlats i årets\r\nbudgetproposition. Detta är\r\nemellertid inte fallet. Vi förutsätter mot den bakgrunden att regeringen\r\nåterkommer med ett förslag om m\r\nedelstillskott till länsstyrelserna på tilläggsbudget för 2004.\r\n\r\nBilaga 17\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning\r\nom budgetlagen och dess tillämpning\r\nTid: Tisdagen den 14 oktober 2003 kl. 10.00-12.30\r\nLokal: Skandiasalen i Neptunus\r\nInbjudna\r\nStatssekreterare Curt Malmborg, Finansdepartementet\r\nGeneraldirektör Svante Öberg, SCB\r\nTeknologie doktor Per Molander, Mapsec\r\nDeltagande ledamöter\r\nSven-Erik Österberg (s) ordförande\r\nCarin Lundberg (s)\r\nKjell Nordström (s)\r\nLars Bäckström (v)\r\nGunnar Axén (m)\r\nChrister Nylander (fp)\r\nYvonne Ruwaida (mp)\r\nCecilia Widegren (m)\r\nGunnar Nordmark (fp)\r\nJörgen Johansson (c)\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning om budgetlagen och dess tillämpning\r\nOrdföranden: Jag ber att få hälsa er hjärtligt välkomna till denna hearing om\r\nbudgetlagen och dess tillämp\r\nning. I första hand vänder jag mig till våra inbjudna föredragshållare som är\r\nCurt Malmborg, statssekreter\r\nare i Finansdepartementet, Per Molander, teknologie doktor, och Svante Öberg som\r\n bland annat varit ut\r\nredare av budgetprocessen.\r\nJag vill också hälsa utskottets ledamöter välkomna. Även medierna här är\r\nhjärtligt välkomna till denna utfrågn\r\ning, liksom eventuella lyssnare via webben.\r\nCurt Malmborg inleder. Därefter får vi lyssna först till Per Molander och sedan\r\ntill Svante Öberg. Efter\r\n inledningsanförandena, med ungefär en kvart för vardera, gör vi ett kort break\r\nför kaffe. Därefter är det\r\nöppet för utskottets ledamöter att ställa frågor till samtliga tre\r\ninledningstalare. Det är upplägget för ut\r\nfrågningen här i dag.\r\nDärmed är vi klara att börja. Först får alltså statssekreterare Curt Malmborg\r\nfrån Finansdepartementet orde\r\nt. Varsågod!\r\nCurt Malmborg: Först vill jag tacka för att jag har fått komma hit för att delta\r\n i denna utfrågning om bu\r\ndgetlagen och dess tillämpning.\r\nI min inledning tänker jag teckna bakgrunden till dagens diskussion och\r\nkortfattat diskutera några fråg\r\neställningar som jag tror är aktuella för finansutskottet när det gäller\r\ntillämpningen av budgetlagen.gest\r\nú  Ú  @I min inledning tänker jag teckna bakgrunden till dagens diskussion och\r\nkortfattat diskutera några f\r\nrågeställningar som jag tror är aktuella för finansutskottet när det gäller\r\ntillämpningen av budgetlagen.ng\r\nsXú  Ú  @I min inledning tänker jag teckna bakgrunden till dagens diskussion och\r\n kortfattat diskutera några\r\n frågeställningar som jag tror är aktuella för finansutskottet när det gäller\r\ntillämpningen av budgetlagen.\r\nförXú  Ú  @I min inledning tänker jag teckna bakgrunden till dagens diskussion\r\noch kortfattat diskutera någ\r\nra frågeställningar som jag tror är aktuella för finansutskottet när det gäller\r\ntillämpningen av budgetlage\r\nn. inXú  ,  °ú  8+\r\n                    får vi lyssna först till Per Molander och sedan till Svante\r\nÖberg. Efter inledningsanförandena\r\n, med ungefär en kvart för vardera, gör vi ett kort break för kaffe. Därefter är\r\n det öppet för utskottets le\r\ndamöter att ställa frågor till samtliga tre inledningstalare. Det är upplägget\r\nför utfrågningen här i dag.pg\r\nif   ;+  H2\r\n             8+\r\n                mborg inleder. Därefter får vi lyssna först till Per Molander\r\noch sedan till Svante Öberg. Efter\r\n inledningsanförandena, med ungefär en kvart för vardera, gör vi ett kort break\r\nför kaffe. Därefter är det\r\nöppet för utskottets ledamöter att ställa frågor till samtliga tre\r\ninledningstalare. Det är upplägget för ut\r\nfrågningen här i dag.styrc\r\n  Û)   5\r\n         8+\r\n            ggsbudget för 2004.unern    Z  @I riZ  @gen behandlas nu regeringens\r\n propositi\r\non 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Ett genomförande av\r\nförslaget innebär bl.a. att la\r\nndets länsstyrelser kommer att få utökade uppgifter. För att länsstyrelserna\r\nskall kunna fullgöra dessa ny\r\na arbetsuppgifter bör de enligt vår mening tillföras ytterligare medel. Det är\r\nen fråga som i första hand\r\nborde ha behandlats i årets budgetproposition. Detta är emellertid inte fallet.\r\nVi förutsätter mot den b\r\nakgrunden att regeringen återkommer med ett förslag om medelstillskott till\r\nlänsstyrelserna på tilläggsbu\r\ndget för 2004.nala c      [''''  H2\r\n                                 8+\r\n                                    gen behandlas nu regeringens proposition\r\n2003/04:2 Förvaltning av kvali\r\nteten på vattenmiljön. Ett genomförande av förslaget innebär bl.a. att landets\r\nlänsstyrelser kommer att få\r\nutökade uppgifter. För att länsstyrelserna skall kunna fullgöra dessa nya\r\narbetsuppgifter bör de enligt v\r\når mening tillföras ytterligare medel. Det är en fråga som i första hand borde\r\nha behandlats i årets budge\r\ntproposition. Detta är emellertid inte fallet. Vi förutsätter mot den bakgrunden\r\n att regeringen återkomm\r\ner med ett förslag om medelstillskott till länsstyrelserna på tilläggsbudget för\r\n 2004.18 in[    %  ø6\r\n                      8+\r\n                         iet\r\ns förslag om ökade satsningar på andra områden att vissa besparingar kan  göras.\r\n Besparingar kan göras på b\r\nostadsbidragssystemet eftersom Centerpartiet föreslagit andra åtgärder som\r\nförstärker barnfamiljernas eko\r\nnomi, bl.a. skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Vi vill avskaffa\r\ninvesteringsbidraget för\r\nnybyggnad av hyresbostäder och i stället stimulera byggandet med bl.a. åtgärder\r\nför en ökad konkurrens och\r\n sänkta skatter. En omläggning till en mer flexibel hyressättning för\r\nnyproduktionen kommer också att sti\r\nmulera byggandet av hyresrätter. Besparingar kan vidare göras på\r\nadministrationen vid flera av myndighe\r\nterna inom utgiftsområdet.ör dec   â  @När â  @gäller anslagen inom\r\nutgiftsområde 18 innebär Centerpartiets för\r\nslag om ökade satsningar på andra områden att vissa besparingar kan  göras.\r\nBesparingar kan göras på bosta\r\ndsbidragssystemet eftersom Centerpartiet föreslagit andra åtgärder som\r\nförstärker barnfamiljernas ekonomi\r\n, bl.a. skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Vi vill avskaffa\r\ninvesteringsbidraget för nyby\r\nggnad av hyresbostäder och i stället stimulera byggandet med bl.a. åtgärder för\r\nen ökad konkurrens och sänk\r\nta skatter. En omläggning till en mer flexibel hyressättning för nyproduktionen\r\nkommer också att stimule\r\nra byggandet av hyresrätter. Besparingar kan vidare göras på administrationen\r\nvid flera av myndighetern\r\na inom utgiftsområdet. byggC   {   °ú  H2\r\n                                          gäller anslagen inom utgiftsområde 18\r\ninnebär Centerpartiets förslag om\r\nökade satsningar på andra områden att vissa besparingar kan  göras. Besparingar\r\nkan göras på bostadsbidrag\r\nssystemet eftersom Centerpartiet föreslagit andra åtgärder som förstärker\r\nbarnfamiljernas ekonomi, bl.a.\r\nskattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Vi vill avskaffa\r\ninvesteringsbidraget för nybyggnad av\r\n hyresbostäder och i stället stimulera byggandet med bl.a. åtgärder för en ökad\r\nkonkurrens och sänkta skatt\r\ner. En omläggning till en mer flexibel hyressättning för nyproduktionen kommer\r\nockså att stimulera bygga\r\nndet av hyresrätter. Besparingar kan vidare göras på administrationen vid flera\r\nav myndigheterna inom u\r\ntgiftsområdet.r inrã      H2\r\n                              8+\r\n                                 pa förutsättningar för en bättre fungerande\r\nbostadsmarknad som kan erbjuda ett b\r\noende med hög livskvalitet till rimliga kostnader i hela landet. Det är\r\nnödvändigt att bostadspolitiken\r\nformas underifrån, med utgångspunkt från de lokala och regionala\r\nförutsättningarna.  Centerpartiet föreslår\r\n i sina motioner åtgärder som kan inleda omställningen till en mer balanserad\r\nbostadsmarknad som i högre\r\n utsträckning tillgodoser människors efterfrågan och behov. Förslag lämnas bl.a.\r\n om förenklingar i regelve\r\nrken för planering och byggande. Det är också nödvändigt att regelverken ger\r\nförutsättningar för byggande av\r\n sunda och miljöanpassade fastigheter. Ett nationellt handlingsprogram för\r\nkretsloppsanpassat byggande\r\n bör utarbetas. Beskattningen av bostäder föreslås reformeras genom åtgärder för\r\n sänkta fastighets- och förmög\r\nenhetsskatter och ett rättvisare system för fastighetstaxering.  En skärpt\r\ntillämning av konkurrenslagst\r\niftningen behövs för att motverka den oligopolliknande strukturen inom\r\nbyggsektorn. Sverige bör ta init\r\niativ till regeländringar inom EU som gör det möjligt att införa en sänkt\r\nbyggmoms. Bruksvärdessystemet be\r\nhöver reformeras och nyproduktionen bör undantas från de nu gällande\r\nhyressättningsreglerna.system    »   H\r\n<\r\n  8+\r\n      omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det kommunala\r\nsjälvstyret. Stödet bör vara öppet f\r\nör alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd\r\nadministreras av Boverket\r\nkan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder\r\ngör det nödvändigt att införa\r\n ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.   £    Z\r\nH2\r\n   okraterna anser därför att det\r\n behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt skattetryck och\r\nlångsiktiga, förutsägbara spe\r\nlregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre\r\nfungerande bostadsmarkn\r\nad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande\r\nhalverad byggmoms, en för\r\nenklad planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En\r\nomställning med denna i\r\nnriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat\r\n anslag behövs till bostads\r\nbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens\r\nsystem och kompenserar de fam\r\niljer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av\r\nfastighetsskatten blir det möj\r\nligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör\r\nbeviljas från år 2004. Inte\r\n heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder\r\neller som bidrag till bost\r\nadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en permanent\r\n skattereduktion vid byg\r\ngande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering\r\nav byggmomsen. Anslage\r\nt för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett\r\n anslag för ett stödsystem\r\n med motsvarande omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det\r\nkommunala självstyret. Stödet b\r\nör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom\r\natt detta stöd administreras\r\n av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på\r\nstudentbostäder gör det nödvänd\r\nigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren\r\n2004-2006.3!  ¢  @Kris¢  @okratern\r\na anser därför att det behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med\r\nsänkt skattetryck och långsik\r\ntiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan\r\n bidra till en bättre fun\r\ngerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt,\r\nåtgärder motsvarande halv\r\nerad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i\r\nnyproducerade fastigheter. En om\r\nställning med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom\r\nutgiftsområde 18. Ökat ansla\r\ng behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort\r\norättvisor i dagens system oc\r\nh kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en\r\navveckling av fastighet\r\nsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga\r\n nya räntebidrag bör bevil\r\njas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad\r\n av hyresbostäder eller\r\nsom bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället\r\n införs en permanent ska\r\nttereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion\r\nmotsvarar en halvering av\r\n byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\nbör ersättas med ett ans\r\nlag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre\r\növerensstämmelse med det kommunala\r\n självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med\r\nbostadsöverskott. Genom att det\r\nta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den\r\nomfattande bristen på student\r\nbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta\r\nändamål under åren 2004-2006.Ó'''' er\r\n   °ú  H2\r\n          okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning för\r\nbostadspolitiken med sänkt skattetryck\r\n och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram\r\nförslag som kan bidra till e\r\nn bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad\r\nfastighetsskatt, åtgärder motsv\r\narande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i\r\n nyproducerade fastigh\r\neter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av\r\nanslagsbehoven inom utgiftsområde 18\r\n. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som\r\ntar bort orättvisor i dagen\r\ns system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen.\r\nGenom en avveckling a\r\nv fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga nya räntebidr\r\nag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas\r\ntill nybyggnad av hyresbos\r\ntäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\nhållbarhet. I stället införs en pe\r\nrmanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan\r\nreduktion motsvarar en h\r\nalvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag bör ersättas\r\nmed ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i\r\nbättre överensstämmelse med de\r\nt kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i\r\nkommuner med bostadsöverskott. Ge\r\nnom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas.\r\n Den omfattande briste\r\nn på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag\r\nför detta ändamål under åren 20\r\n04-2006.£   K   H2\r\n                   8+\r\n                      abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2\r\n                                                         8+\r\n                                                            enlighet med vår\r\npartimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) o\r\nch 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag, ökning av utgiftsramen\r\n för budgetåret 2004 med 2\r\n76 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och 2006 föreslås\r\nminskas med 248 respektiv\r\ne 248 miljoner kronor.ramen      ë   X\r\n                                         8+\r\n                                            ta beror främst på att\r\ntidsbegränsade satsningar  upphör efter sistn\r\nämnda år.juk30     H2\r\n                       8+\r\n                           årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder\r\nkronor, en ökning med 17,4 % jämf\r\nört med samma tid förra året.    ,\r\n\r\nBakgrunden till den diskussion vi i dag har om budgetpolitiken är naturligtvis\r\nden extremt snabba förb\r\nättring som skett i de offentliga finanserna, framför allt under andra hälften\r\nav 1990-talet. Ni i fina\r\nnsutskottet är väl mer förtrogna med den utvecklingen än många andra och vet hur\r\n det ser ut. Det är ändå vik\r\ntigt att visa bakgrunden.\r\nJag visar här en bild över överskottet i de offentliga finanserna som andel av\r\nBNP. Detta är en bild - d\r\net finns naturligtvis flera - av vad som skett i de offentliga finanserna under\r\ndet senaste dryga de\r\ncenniet. Vi har gått från en situation med ett underskott år 1993 på nästan 12 %\r\n av BNP till dagens situa\r\ntion med ett stabilt överskott i de offentliga finanserna. Tio år är i ekonomin\r\nkanske inte så lång tid m\r\nen det var en dramatiskt annorlunda situation. Vi nådde en sorts bottenrekord -\r\nall time low, eller v\r\nad vi nu ska kalla det - under år 1993 med ett budgetsaldo på -250 miljarder\r\nkronor. Men läget har dram\r\natiskt förbättrats sedan dess. Det här är alltså ett sätt att visa utvecklingen.\r\nÖverskott i de offentliga finanserna\r\nsom andel av BNP\r\n\r\nNästa bild visar ett annat sätt, nämligen utgifterna för den offentliga sektorn\r\nsom andel av BNP under m\r\notsvarande period. Återigen: Bottenåret 1993, alltså för tio år sedan, låg\r\nutgifterna för den offentliga se\r\nktorn på ca 70 % av BNP. I dag är vi nere på strax under 55 %.\r\nUtgifter för den offentliga sektorn\r\nsom andel av BNP\r\n\r\nDet finns flera förklaringar till den här utvecklingen. Utan överdrift kan man\r\nnog säga att de reformer\r\nsom genomfördes under 1990-talet och de attitydförändringar som dessa speglar\r\nhar varit av fundamental\r\nbetydelse. Jag vill gärna understryka att samspelet mellan regeringen och\r\nriksdagen är oerhört viktigt\r\nhär. Flera internationella studier visar att när förändringar i det finansiella\r\nramverket görs måste man s\r\ne till att det görs såväl i Regeringskansliet som i riksdagen. Så har också\r\nskett. I riksdagen har ni ju\r\ngått över till en rambeslutsmodell vid behandlingen av budgetpropositionen. Det\r\ngör att den av riksdage\r\nn godkända budgeten i normalfallet inte innehåller större utgifter än vad\r\nregeringen har föreslagit.\r\nVi i Regeringskansliet har naturligtvis förändrat vår process på många punkter.\r\nVi har en s.k. top-down-p\r\nrocess när det gäller att ta fram budgeten. Regeringen har sedan budgetarbetet\r\n1996 använt sig av utgif\r\ntstak. Syftet med detta är helt enkelt att hålla kontroll på utgifterna. Men\r\ndetta är kanske ett lite of\r\nullständigt sätt att beskriva syftet. Det finns ju en djupare funktion.\r\nFramför allt skulle jag vilja säga att utgiftstaken har fungerat som långsiktigt\r\n uthålliga kostnadsramar\r\n för diskussionen om vilka politiska prioriteringar man vill göra. Utgiftstaken\r\ntvingar helt enkelt fr\r\nam en prioriteringsdiskussion. På så sätt ger det en samhällsekonomisk dimension\r\n åt det politiska besluts\r\nfattandet.\r\nNär vi arbetar med sådana instrument som utgiftstak och ramar för utgiftsområden\r\n är det naturligtvis vikt\r\nigt att vi vet vilka utgifter som ska rymmas under taket och ramarna. Det är i\r\ndet sammanhanget som b\r\nudgetlagen kommer in. Jag vill återigen betona betydelsen av den budgetlag som\r\nriksdagen antog år 1996\r\n och som alltsedan dess varit styrande för vårt arbete med att utforma\r\nstatsbudgeten.\r\nDe bestämmelser som finns i budgetlagen syftar till att disciplinera oss och se\r\ntill att avgränsningar\r\n och definitioner i hög grad är stabila från ett år till ett annat. Min\r\nuppfattning är att budgetlagen ha\r\nr fungerat väl i det avseendet. De mest aktuella frågorna här i dag gäller\r\nförmodligen brutto- och nettor\r\nedovisningen och finansieringen av investeringar. Å ena sidan ges en tillräcklig\r\n fasthet genom budgetl\r\nagen. Å andra sidan rymmer budgetlagen möjligheter till situationsanpassningar\r\ndär fasthet och flexibil\r\nitet är förenade.\r\nJag vill, som jag förut gjort när jag besökt finansutskottet, understryka att\r\nnär en viss tillämpning av\r\nlagen ska ske har regeringen alltid underställt frågan riksdagens prövning.\r\nTydlighet tror jag är ett ny\r\nckelbegrepp när det gäller budgetprocessen.\r\nRegeringen har, som ni redan vet, låtit genomföra en utvärdering av den\r\nreformerade budgetprocessen, oc\r\nh det sker i Regeringskansliet. Den ansvarige för denna utvärdering finns här i\r\ndag, nämligen Svante Öber\r\ng. Jag ser fram emot att få ta del av hans synpunkter.\r\nI Svante Öbergs utredning, som kom för några år sedan, konstateras att den nya\r\nbudgetprocessen på det hel\r\na taget fungerat väl och att den bidragit till den gynnsamma utvecklingen av de\r\noffentliga finanserna\r\n.\r\nVi har, framför allt under 1990-talet, gång på gång påmints om hur beroende vi\r\när av den ekonomiska utveck\r\nlingen i vår omvärld och om hur viktigt det är att de offentliga finanserna är i\r\n gott skick. I dag är det\r\n en nödvändighet att omvärlden har ett orubbat förtroende för den ekonomiska\r\npolitiken. Under budgetsaner\r\ningsperioden granskades de svenska offentliga finanserna minst sagt hårt av\r\naktörerna på den finansiell\r\na marknaden. Då var det helt avgörande att den svenska ekonomin skulle vinna\r\nmarknadens förtroende. Där\r\ntror jag att de budgetpolitiska reformerna spelade en väldigt stor roll. Jag\r\ntror att utgiftstaket, s\r\nom särskilt brukar framhållas av finansmarknadens aktörer, är ett mycket viktigt\r\n instrument för att skapa\r\n detta förtroende. Jag nämnde nyss tydligheten. Förtroende är ett annat\r\nnyckelbegrepp.\r\nJag menar att regeringen och riksdagen tillsammans har lyckats skapa, och även\r\nvårda, det förtroende so\r\nm vanns under 1990-talet. Självklart förs en debatt om den ekonomiska politiken,\r\n och så ska det naturli\r\ngtvis vara. Men det finns en tilltro till ramverket som är viktigt. En\r\nprövosten, ett bevis för att det\r\n här systemet håller och är viktigt, fick vi, tycker jag, inför valet 2002. Året\r\n före valet, år 2001, hade\r\nvi ett överskott i de svenska finanserna på 4,6 % av BNP. Samtidigt gick\r\nvärldsekonomin in i en svagare\r\n tillväxtfas. Det ledde till en kraftig uppbromsning av tillväxten i svensk\r\nekonomi. Tillväxttakten föll\r\n från 4,4 % år 2000 till 1,1 % år 2001.\r\nTrots detta såg vi ingen ränteoro eller annan rörelse på den finansiella\r\nmarknaden under åren 2001 och 20\r\n02 som skulle förklaras av en misstro mot den förda politiken. Jag tror att\r\nflertalet bedömare framhöll\r\njust respekten för ramverket och dessutom realismen i de olika vallöften som\r\nställdes ut. Ingen förväntad\r\ne sig att politiken skulle återgå till den situation som vi i början av\r\n1990-talet befann oss i. Förtroe\r\nndet för såväl politik som ramverk var orubbat. Jag menar att utvecklingen under\r\n år 2002 och fram till i\r\n dag har visat att det förtroendet var välmotiverat. Regeringen höll, med stöd\r\nav Miljöpartiet och Vänster\r\npartiet, fast vid tidigare beslutade utgiftstak för åren 2002-2004. Sett till\r\ndagens läge kan man utan\r\ntvekan konstatera att de svenska offentliga finanserna är i gott skick, också\r\nvid en internationell jäm\r\nförelse.\r\nDet är naturligtvis en styrka för Sverige att i de diskussioner som förs inom EU\r\n kunna visa upp så stark\r\na offentliga finanser som vi gör. Av den bild som jag nu visar för er framgår\r\natt det är ett ganska beky\r\nmmersamt läge när det gäller de offentliga finanserna i världen. Sverige sticker\r\n här upp som en positiv d\r\nel, tillsammans med några nordiska länder, och viker av från bilden i övrigt.\r\nInternationell jämförelse av offentliga finanser\r\nFinansiellt sparande 2003, andel av BNP\r\n\r\nKälla: IMF:s senaste prognos sept. 2003 och BP 2004\r\nPå internationell nivå förs det naturligtvis en debatt om budgetpolitiken. Mer\r\nän en gång har jag blivit\r\nkontaktad av utländska kolleger som är väldigt intresserade av de svenska\r\nförändringarna av ramverket. Vi\r\ndare har OECD i rapporter framhållit det svenska systemet som ett föredöme.\r\nJag går så över till att diskutera den konkreta tillämpningen av budgetlagen.\r\nJag nämnde nyss om förtroend\r\net, vilket jag tror är stort för den ekonomiska politiken och ramverket. En\r\nnaturlig slutsats som kan\r\ndras utifrån detta gäller, tror jag, även förtroendet för hur budgetlagen\r\ntillämpas i stort. Låt mig ta upp\r\n några frågeställningar som diskuterats i finansutskottet och på andra håll. Det\r\n gäller då frågan om brutto-\r\n respektive nettobudgetering, investeringar och behovet av en\r\nbudgeteringsmarginal.\r\nEn viktig förutsättning för en bra budget är att den är fullständig. Det var\r\ninte budgeten i början av 1990\r\n-talet, vilket var ett av de stora problemen. En budget kan sägas ha två\r\ndimensioner: en vertikal dime\r\nnsion och en horisontell dimension.\r\nSärskilt viktigt skulle jag vilja säga är fullständighet i det vertikala ledet,\r\nalltså att budgeten inneh\r\nåller allt som påverkar sista raden, det vill säga statens lånebehov. Detta är\r\ndet allra viktigaste. Det\r\nhär är ovillkorligt reglerat i 16 § budgetlagen. Så var det inte i början av\r\n1990-talet, utan då var det s\r\nvårt att utläsa vad som var statens lånebehov.\r\nNär det gäller det horisontella kommer vi in på frågan om brutto- och\r\nnettoredovisning beträffande budget\r\nen. Här är det fråga om med vilken tydlighet som olika verksamheter syns i\r\nbudgetsiffrorna. 17 § budgetl\r\nagen tillåter nettoredovisning avseende anslagen i vissa fall. Praktiskt taget\r\nalla myndigheter har i\r\nnkomster vid sidan av anslagen, så vi använder den möjligheten. Vid några\r\ntillfällen har vi gjort ändringa\r\nr så att den avgiftsinkomst som tidigare redovisats  på budgetens inkomstsida i\r\nfortsättningen tas upp\r\nsom inkomster under anslag, och anslaget således nettoredovisas. I de flesta\r\nfall har sådana förändringa\r\nr gjorts för att ge utrymme för efterfrågestyrning av produktionsvolymen, alltså\r\n för att ge förutsättningar\r\n för förbättrad servicegrad i förhållande till användarna.\r\nDen kritik som riktats mot detta har, tror jag, allmänt gällt om utgiftstaket\r\nhar anpassats eller inte\r\n. Men detta har, som sagt, hela tiden redovisats helt öppet för riksdagen, och\r\npå den grunden har riksd\r\nagen fattat sina beslut. Vad jag nu berört gäller budgetens utgiftssida.\r\nNär det gäller inkomstsidan har utskottet tidigare diskuterat några konkreta\r\ntillämpningar - vissa arbet\r\nsmarknadspolitiska åtgärder, tillfälliga sysselsättningsstöd till kommunerna och\r\n det tillfälliga bredbands\r\nstödet. Det har handlat om stöd finansierat från inkomstsidan men även här har\r\nregeringen alltid redovisa\r\nt vad det varit fråga om. Riksdagen har godkänt konstruktionen.\r\nEtt tredje område där det blivit diskussioner om finansieringsformen har varit\r\nen del investeringar. H\r\när är huvudlinjen, och så har det alltid varit, att investeringar i\r\ninfrastruktur ska betalas när de gen\r\nomförs. De ska alltså inte vältras över på efterkommande. Det är en viktig punkt\r\n och också huvudregeln i 22\r\n § budgetlagen.\r\nMen det finns också specifika fall när regeringen föreslagit och riksdagen\r\ngodkänt att 23 § budgetlagen s\r\nka tillämpas. Den gör det nämligen möjligt för riksdagen att besluta att\r\nanskaffning finansieras på annat\r\nsätt än som följer av huvudregeln. Det är med stöd av denna paragraf som\r\nregeringen föreslagit till exempe\r\nl tidigareläggning av investeringar i vägar och järnvägar som lånefinansieras\r\nvia Riksgäldskontoret.\r\nDessa tre exempel tycker jag illustrerar vad jag sade om budgetlagen: att det\r\nfinns en fasthet men o\r\nckså möjlighet till situationsanpassning.\r\nSom en fjärde punkt kan jag nämna något om budgeteringsmarginaler - kanske lite\r\nvid sidan av budgetlage\r\nn men detta är viktigt. Vid en tillbakablick kan man konstatera att utgiftstaket\r\n för år 1997 klarades m\r\ned väldigt bred marginal. Marginalen var då hela 24 miljarder kronor. Åren\r\ndärefter har det varit betydl\r\nigt mindre budgeteringsmarginaler. Men det är viktigt att slå fast att\r\nutgiftstaket har klarats varje\r\når sedan det infördes; det är väsentligt att framhålla detta. Säkert är det\r\nockså viktigt för det förtroende s\r\nom jag nyss talade om.\r\nNär det gäller innevarande år vill jag utan omsvep säga att\r\nbudgeteringsmarginalen borde ha varit större.\r\n Det tycker jag. Vi ska klara utgiftstaket och kommer också att göra det, precis\r\n som vi gjort sex år i\r\nrad. Det är viktigt att komma ihåg att regeringen har beredskap och faktiskt\r\nockså skyldighet enligt bu\r\ndgetlagen att vidta åtgärder om utgiftstaket är hotat.\r\nJag vill dock säga att det på den här punkten finns anledning till självkritik.\r\nDet har visat sig svårt a\r\ntt reservera pengar för en ordentlig säkerhetsmarginal för oförutsedda utgifter.\r\n Här tycker jag att det b\r\nehövs en bättre ordning. Vi bedriver ett arbete i Regeringskansliet som handlar\r\nom hur man kan säkerstäl\r\nla en sådan marginal. I detta arbete deltar Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag\r\n vet att frågan är viktig\r\n även för dem, och jag är övertygad om att vi kommer att hitta fram till en bra\r\nordning framgent.\r\nAvslutningsvis vill jag säga att jag tror att det finns utrymme för\r\nförbättringar av ramverket utan att\r\nför den skull göra avkall på de principer som det är viktigt att hålla fast vid.\r\n Det arbete som bedrivs i\r\nnom riksdagen och Regeringskansliet är naturligtvis viktigt. Vi har ett bra\r\nsystem. Men bra kan bli b\r\nättre. Jag ser dagens diskussion här som ett led i det avseendet.\r\nMed detta vill jag tacka utskottet för uppmärksamheten så här långt och säga att\r\n jag är beredd att så småning\r\nom svara på frågor.\r\nPer Molander: Tack för ordet och tack för inbjudan att komma hit! Jag tänkte\r\nkoncentrera mig på frågan om\r\n bruttobudgeteringen och motiven bakom.\r\nFörst ska jag säga några ord om budgetlagen och påminna om vad den är för\r\nnågonting.\r\nGrundlagen ger ju riksdagen finansmakten. Budgetlagen har vi för att specificera\r\n vad regeringen får gör\r\na, i vilka avseenden och på vilka sätt riksdagen beslutar att delegera denna\r\nfinansmakt till regeringe\r\nn. Det är viktigt att ha detta i åtanke, eftersom det rör en central\r\nmaktdelningsfråga i det svenska off\r\nentliga systemet.\r\nLagen vänder sig alltså i första hand till regeringen, i någon mån också till\r\nmyndigheterna, och säger rege\r\nringen vad regeringen får göra och inte göra.\r\nNär det gäller bruttobudgeteringen är regelverket på det hela taget klart. Som\r\nCurt Malmborg sade i sin\r\ninledning finns det vissa undantag. Dessa är tydliga, vill jag påstå, i den\r\nmeningen att det handlar om\r\n myndigheter som antingen på marginalen eller också helt och hållet försörjs\r\ngenom avgifter och där vi bud\r\ngeterar på annat sätt. Det kan gälla museer som i entrén försäljer litteratur\r\noch souvenirer. Det kan ocks\r\nå gälla myndigheter som helt och hållet lever på avgiftsintäkter.\r\nDet som föranlett diskussionen här i dag är andra typer av avvikelser -\r\nhanteringen av utgifter på budge\r\ntens inkomstsida. Jag menar att det är ganska tydligt att detta odiskutabelt\r\nbryter mot budgetlagens\r\nanda. Det faller inte inom de kategorier av undantag som lagen definierar.\r\nPå den OH-bild som jag här visar har jag försökt att summera motiven bakom\r\nregeln om bruttobudgeteringen\r\n. Jag vill påminna om att detta inte är en regel som är uttänkt av\r\n\"redovisningsfundamentalister\", utan\r\ndet finns ganska djupa och viktiga skäl för att upprätthålla den här principen i\r\n den offentliga budgeteri\r\nngen.\r\nVarför bruttobudgetering?\r\n\r\nDet första och det mest grundläggande är naturligtvis öppenheten gentemot\r\nmedborgarna och offentligheten\r\n, gentemot intresserade medborgare och journalister som bevakar den offentliga\r\nsektorn för medborgarn\r\nas räkning. Naturligtvis gäller det även andra observatörer som finns\r\ninternationellt, såsom OECD, IMF, f\r\ninansmarknaden och så vidare. Det är alltså i första hand för medborgarnas behov\r\n som vi har knäsatt den här\r\n principen.\r\nDet andra och minst lika viktiga motivet är öppenheten gentemot riksdagen. Det\r\nhandlar då inte bara om\r\ninformationsflödet och tydligheten utan också, som jag inledningsvis sade, om en\r\n maktfråga.\r\nAvvikelser från bruttobudgeteringsprincipen påverkar maktfördelningen mellan\r\nriksdagen och regeringen.\r\nDet är naturligtvis viktigt att den delegeringen tillämpas på ett regelkonformt\r\nsätt och med största möjli\r\nga tydlighet från riksdagens sida.\r\nDet tredje motivet har att göra med det sätt på vilket vi hanterar\r\nbudgetbesluten i den offentliga sekt\r\norn, i staten. Sedan reformens dagar, i mitten av 1990-talet, har vi årlig\r\nredovisning av skatteavvik\r\nelserna, tax expenditures. Det är ett stort steg framåt. Man kan väl säga att\r\nskattereformen i början av\r\n1990-talet möjliggjorde den redovisningen, därför att då blev skattesystemet så\r\npass klart och tydligt at\r\nt det fanns referenspunkter för att ange avvikelser.\r\nMen fortfarande finns det en viktig skillnad. Även om skatteavvikelserna\r\nredovisas årligen är de inte f\r\nöremål för beslut på samma sätt som budgetens utgifter är det. Att föra över en\r\nutgift från budgetens utgifts\r\nsida till inkomstsidan innebär alltså att man så att säga för bort den från den\r\nårliga agendan. Principiell\r\nt påverkar det naturligtvis maktfördelningen men också mer praktiskt kanske hur\r\npass intensivt utgiften\r\n i fråga diskuteras och ifrågasätts.\r\nDen fjärde punkten har att göra med ansvarsfördelningen mellan våra myndigheter.\r\n Jag tar återigen exemple\r\nt med arbetsmarknadsrelaterade stödformer som bakas in i skattesystemet och\r\nredovisas inom ramen för d\r\netta. Det finns en risk med den sortens administrativa lösningar, nämligen att\r\nsystemen hamnar mellan\r\nborden så att säga när det gäller övervakning, regelkonformitet och så vidare.\r\nSkattemyndigheten betraktar\r\n det som en ganska främmande fågel inom sitt mandat, naturligtvis. Det har inte\r\natt göra med skatteförva\r\nltningens normala problem att hantera arbetsmarknadsrelaterade stöd. Man känner\r\ndärför inte reflexmässigt\r\n ett ansvar för att övervaka att systemet tillämpas på ett regelkonformt sätt.\r\nArbetsmarknadsmyndigheten å sin sida riskerar att tappa bort ett sådant här\r\nsystem eftersom det inte ad\r\nministrativt sköts av myndigheten inom dess normala budget. Ur effektivitets-\r\noch övervakningssynvinke\r\nl är det här en olycklig lösning.\r\nDet finns också en risk att det blir svårare att utvärdera, inte inom ramen för\r\nden årliga budgetprocesse\r\nn utan i de mer sporadiskt återkommande utvärderingsförsök som görs av olika\r\nmyndigheter. Det kan gälla Ri\r\nksdagens revisorer eller de specialdestinerade utvärderingsmyndigheterna som vi\r\nhar, till exempel Ins\r\ntitutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Dataproblemet för den sortens\r\nutvärderingar blir mer svår\r\nhanterligt om man sprider systemen på det här sättet, över utgiftssidan på\r\nbudgeten och inkomstsidan. Jus\r\nt IFAU har i några av sina rapporter klagat på datatillgängligheten som ett\r\nproblem när det gäller utvärde\r\nring av våra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag kan inte på rak arm säga om\r\ndetta har förorsakats av ju\r\nst den här lösningen med utgiftssystem på inkomstsidan, men generellt är det\r\ninte problemfritt att försörj\r\na utvärderarna med data ens i vårt ganska väl redovisade svenska system.\r\nJag vill också peka på att det här inte bara är hypotetiska risker. Samma år som\r\n vi sjösatte budgetlagen,\r\n1996 efter Åke Hjalmarssons utredning, hade vi ett ärende i kanslihuset - jag\r\nsatt på den tiden på budge\r\ntavdelningen. Det var den så kallade Östersjömiljarden som just skulle\r\nsjösättas. Från budgetavdelningens\r\nsida uttrycktes betänkligheter, eftersom konstruktionen stred mot budgetlagens\r\nanda när det gäller brut\r\ntoredovisningen. Det slutade med en lite märklig kompromiss. Regeringen\r\nredovisade i budgetpropositio\r\nnen att denna åsiktsskillnad fanns mellan budgetavdelningen och\r\nStatsrådsberedningen, vilket är en gans\r\nka exceptionell åtgärd. Såtillvida var man helt öppen. I efterhand kan vi\r\nkonstatera att just denna Öster\r\nsjömiljard har varit ett problembarn. Den har utsatts för utvärderingsförsök,\r\noch det har varit problemat\r\niskt just av ovan angivna skäl. Den har avvikit ifrån normala regler när det\r\ngäller statliga utgifter. M\r\nan kan då fråga sig om det var värt risken och de problem som konstruktionen har\r\n givit upphov till.\r\nEn punkt har att göra med bruttoprincipen mer generellt i vårt välfärdssystem.\r\nVi är ju i internationell\r\njämförelse väldigt bruttoinriktade i vår offentliga sektor. Det finns olika sätt\r\n att lösa transfererings-\r\noch skatteproblematiken. Sverige och de andra skandinaviska länderna är extrema\r\ni den meningen att vi\r\nhar väldigt väl redovisade flöden till och från hushållen och andra mottagare av\r\n våra transfereringar, exe\r\nmpelvis genom att beskatta våra transfereringar.\r\nDet finns flera möjliga konstruktioner om man vill föra över resurser från\r\nstatsbudgeten till hushållen.\r\nMan kan göra som vi gör det normalt, det vill säga med beskattade\r\ntransfereringar. Man kan göra det med\r\nnettotransfereringar, vilket omedelbart reducerar budgeten med ganska stora\r\nbelopp. Man skulle förmod\r\nligen få ned budgetens omslutning med 100 miljarder genom att betala ut\r\nnettobelopp i stället för brutt\r\nobelopp inom vårt socialförsäkringssystem.\r\nMan kan göra som i vissa andra länder, och som även vi gjort tidigare, genom att\r\n ha transfereringarna p\r\nå inkomstsidan. Olika hushåll beroende på hushållstyp, om man har barn hemma\r\neller inte, betalar efter o\r\nlika skattekolumner. Det amerikanska systemet har mycket av den sortens\r\nlösningar.\r\nDessa olika lösningar ger för en och samma realekonomiska bild olika storlekar\r\npå den offentliga sektor\r\nn. Vår offentliga sektor ser större ut i jämförelse än den \"egentligen\" är. Det\r\nhar vi drivit ganska länge,\r\n sedan 70-talet, och jag tycker att det är en utmärkt princip att hålla fast\r\nvid. Men det är något som bör\r\n hållas i minnet när man jämför storleken på den offentliga sektorn mellan olika\r\n länder.\r\nOm man skulle välja mer allmänt nettoorienterade administrativa lösningar skulle\r\n man på det sätt som jag\r\nhar antytt få ned den offentliga sektorns storlek rätt så ordentligt. Jag tycker\r\n att det finns många skäl\r\n som talar emot det, men det är odiskutabelt så att om man väljer sådana\r\nlösningar måste budgetrestriktion\r\nerna justeras i samma utsträckning. Det finns egentligen inget som helst utrymme\r\n där för diskussion om\r\nvad som gäller. Jag har åkallat några offentliga normgivande auktoriteter på\r\nsista raden, OECD, IMF och\r\ninte minst IFAC när det gäller internationella redovisningsnormer. Regelverket\r\när helt klart på den här p\r\nunkten. Om man byter redovisningsprinciper och administrativ teknik måste\r\nnaturligtvis detta klargöras\r\n. Om man har ålagt sig själv budgetrestriktioner måste de justeras i samma\r\nutsträckning för att inte real\r\nekonomiskt urholkas på sin styrka.\r\nAvslutningsvis bör jag bara påminna om att utgiftstaket och det som hör till\r\ndetta är en budgetpolitisk\r\nrestriktion som vi i det här landet har tagit på oss själva. I någon mån\r\ninspirerades det naturligtvis av\r\n Maastrichtprocessen och det som försiggick i mitten av 90-talet. Men i allt\r\nväsentligt är detta självpåt\r\nagna restriktioner. Värdet hos dessa restriktioner avgörs helt och hållet av det\r\n sätt på vilket vi brukar\r\n dem. Det finns ingen utifrån kommande auktoritet som kan inympa något värde i\r\nden. Det är vi själva som\r\nbestämmer vilket förtroende restriktionerna i fråga är värda och därmed\r\nlångsiktigt vilken betydelse de har\r\n när observatörer både hemma och utomlands tittar på den svenska offentliga\r\nekonomin. Det innebär att även\r\n små avsteg som de som har föranlett den här diskussionen riskerar att börja på\r\nett sluttande plan där man\r\n gröper ur restriktionen och på sikt urholkar förtroendet.\r\nOrdföranden: Tack så mycket, Per Molander. Jag ger ordet till Svante Öberg.\r\nVarsågod.\r\nSvante Öberg: Jag tackar så mycket. Jag ska börja med bakgrunden och sedan\r\nredovisa erfarenheten av det\r\n utredningsarbete som jag gjorde för några år sedan. Jag har själv varit\r\nanställd i Finansdepartementet i\r\n tre olika omgångar, sammanlagt 16 år. På slutet var jag statssekreterare till\r\nGöran Persson och Erik Åsb\r\nrink. Annars har jag arbetat på Konjunkturinstitutet i två omgångar, den senaste\r\n gången som chef. Nu är j\r\nag på SCB, lite långt ifrån de här frågorna som finansutskottet nu sysslar med.\r\nJag har också under ett pa\r\nr år varit rådgivare på Internationella valutafonden.\r\nDet var väl den bakgrunden, antar jag, som gjorde att jag förordnades som en\r\nsärskild utredare juni 199\r\n9 för att just utvärdera budgetprocessen. I juni 2000 kom den här boken i\r\npassande gråbrun färg, strikt o\r\nch en aning trist.\r\nSom särskild utredare är jag ansvarig för själva produkten. Men jag hade god\r\nhjälp av experter som Karin\r\nBrunsson, Ingemar Hansson, Bo Jonsson, Cristina Karlstam, Ove Nilsson, Olof Ruin\r\n och Daniel Tarschys\r\n. Jag hade också en referensgrupp med Anna Hedborg, Jörgen Holgersson, Anne\r\nWibble och Erik Åsbrink och\r\n ett sekretariat. Jag hade många personer runt mig i diskussionerna omkring den\r\nhär rapporten.\r\nDet som jag så småningom kom fram till var det som Curt Malmborg citerade, att\r\nden nya budgetprocessen\r\n på det hela taget har fungerat väl. Jag levde ju rätt mycket i\r\nFinansdepartementet under de här åren. En\r\n av orsakerna till att man kan dra en sådan slutsats är den bild som Curt visade\r\n på de offentliga utgif\r\nterna som minskade från 70 % av BNP år 1993 till 55 % år 2000. Det var vid tiden\r\n för utredningen. Sedan\r\nhar de legat kvar på ungefär den nivån. Den här budgetprocessen bidrog verksamt\r\ntill att man faktiskt fi\r\nck ned utgifterna.\r\nBortsett från att det på det hela taget har fungerat väl tyckte jag att det\r\nfanns två problem. Det ena v\r\nar att det bedrevs två snarlika budgetarbeten per år, både i Regeringskansliet\r\noch i riksdagen. I riksd\r\nagen upplevde man också detta som ett problem. Jag tror att den situationen nu\r\nhar ändrats. Jag hade s\r\namma syn som de i riksdagen som analyserade frågan, utom på en punkt. Jag tyckte\r\n att beslut om utgifts\r\ntaket skulle tas på våren. Jag tror att det nu tas på hösten, men det finns ändå\r\n en redovisning av de här f\r\nrågorna på våren. Jag tyckte att utgiftstaket och den långsiktiga ekonomiska\r\npolitiken inte skulle få til\r\nlräckligt stort intresse om det blandades ihop med alla de mer dagsaktuella\r\nfrågorna som kommer upp på\r\nhösten. Men det var bara på den punkten. Annars var jag överens med dem som\r\njobbade med de här frågorna i\r\n riksdagen.\r\nDet andra problemet gäller systemet med budgeteringsmarginal och att det inte\r\nhar fungerat väl. Jag sk\r\nulle vilja skilja på långsiktiga och kortsiktiga frågor. Den långsiktiga\r\nbetydelsen av den nya budgetpro\r\ncessen har varit mycket positiv. Man har fått ned de offentliga utgifterna,\r\nbalans i den offentliga e\r\nkonomin och till och med ett överskott. Men på kort sikt fungerar det inte lika\r\nbra. Där kommer budgete\r\nringsmarginalen in. Jag menar att man borde komplettera utgiftstaket med ett\r\nutgiftsmål som ligger på\r\nen lägre nivå än utgiftstaket och slopa begreppet budgeteringsmarginal. Man ska\r\nha någonting nytt. Då bör\r\nman ändra orden. Annars lever de gamla föreställningarna kvar.\r\nBudgeteringsmarginal låter för mig som om\r\ndet är något som man kan disponera när man gör en budget, att man kan fylla upp\r\nbudgeteringsmarginalen.\r\nDet var inte riktigt så det var tänkt. Man skulle kunna ändra på begreppen och\r\ntala om ett utgiftstak, e\r\ntt utgiftsmål, en osäkerhetsmarginal och en planeringsmarginal eller något\r\nsådant.\r\nAtt man har ett utgiftstak och en budgeteringsmarginal som är näst intill noll\r\när ett system som leder\r\ntill en konstig kortsiktig finanspolitik. Om man redan ligger vid utgiftstaket\r\noch får en konjunkturn\r\nedgång måste man för att klara utgiftstaket strama åt ekonomin. Vid en\r\nkonjunkturnedgång stramar man åt ek\r\nonomin ännu mer. Vid en högkonjunktur när man kanske har lite utrymme över kan\r\nman utnyttja det utrymmet\r\n och späder på högkonjunkturen. Det är det som är problemet med att ha ett\r\nutgiftstak och ligga så nära utg\r\niftstaket.\r\nJag skulle vilja jämföra det med det system som man har i den så kallade\r\ntillväxt- och stabilitetspakten\r\n i EU. Den handlar ju om budgetsaldot. Där har man två begrepp. Man har ett\r\nlångsiktigt mål som för de fl\r\nesta länder är uttryckt som att man ska ha balans i de offentliga finanserna.\r\nFör vår egen del har vi sa\r\ntt det långsiktiga målet att ha ett överskott i de offentliga finanserna på\r\nsikt. Det finns också ett ann\r\nat begrepp. Det är golvet som är -3 % av BNP och som man inte får gå under. Det\r\ntycker jag är en bra fina\r\nnspolitisk norm. Man har något som man siktar på och tillåter sedan en viss\r\nvariation kring detta. Samt\r\nidigt har man ett golv som man inte får gå under.\r\nTyskland och Frankrike befinner sig nu i läget att de är nere vid golvet i\r\ntillväxt- och stabilitetspak\r\nten. De har en ganska svag ekonomi och måste nu strama åt den ännu mer för att\r\nklara detta. Om de hade h\r\naft en större respektmarginal ned till golvet hade de inte hamnat i den\r\nsituationen. Det är samma sak\r\nför oss när det gäller utgiftstaket. I och med att vi ligger alldeles under\r\nutgiftstaket tvingas vi att\r\n strama åt ekonomin när det blir en lågkonjunktur, och tvärtom riskerar vi att\r\nspäda på ekonomin när det bl\r\nir en högkonjunktur.\r\nDet är det problem som jag tycker finns kvar. Jag tror att det vore bra för\r\nSveriges del om man på något\r\n sätt kunde hantera det. Det vore bra om man kunde komma in i en situation där\r\nman åtminstone tillåter n\r\neutral finanspolitik, kanske till och med en mer aktiv finanspolitik, och\r\nslipper den här bakvända fin\r\nanspolitiken.\r\nI rapporten tog vi också upp ett antal möjligheter att kringgå utgiftstaket. Jag\r\n hade noterat att det f\r\nanns olika förslag som redan hade genomförts. Det fanns många diskussioner om\r\nhur man skulle kunna krin\r\nggå utgiftstaket. Det är ju i princip inte bra. Det minskar betydelsen av\r\nutgiftstaket. Som mina båda f\r\nöreträdare här har sagt är transparensen väldigt viktig och förtroendet för att\r\nutgiftstaket får den styrand\r\ne effekt som regering och riksdag har tänkt sig. Det gäller också att man får\r\nsamma noggranna prövning av\r\n alla utgifter. Om man lägger något som ett avdrag på inkomstsidan får det inte\r\nsamma prövning i regering\r\n och riksdag som om man har det som en utgift som syns.\r\nJag noterade att det fanns åtminstone tio typer av möjligheter att kringgå\r\nutgiftstaket. De är numrerade\r\n här. Jag har sett i promemorior från finansutskottets kansli att man sedan\r\nockså har tittat på om de fa\r\nktiskt har förekommit. Vi gjorde ingen undersökning om huruvida de faktiskt\r\nförekommit, men finansutsko\r\nttets kansli har gjort det. Man hittade till och med en sak som jag hade missat,\r\n nämligen att man kun\r\nde öka utgifterna i förtid i stället för att skjuta dem framåt. Det hade jag\r\ninte tänkt på.\r\nDet finns alltså många olika sätt. Det är också en möjlighet, som man har gjort\r\ni finansutskottet, att gra\r\nnska de förslag som man får och se om något eventuellt inte följer\r\nintentionerna. Om man vill kan man då\r\nreagera på det. Annars är det naturligtvis riksdagen som beslutar om sådana här\r\nsaker, även om avvikelser\r\n från utgiftstaket.\r\nJag tror att trycket ökar när man ligger nära taket att vidta åtgärder som man\r\nkan diskutera om de är fören\r\nliga med andan i budgetlagen. Om man skulle kunna åstadkomma en situation där\r\nman siktar mot ett mål so\r\nm ligger en bit ifrån utgiftstaket skulle trycket inte bli lika starkt.\r\nDet är två problem med att ha mål som ligger under taket. Det ena är problemet\r\natt det kanske inte upple\r\nvs som lika styrande. Det är ett problem som man i så fall framför allt måste\r\nhantera i regeringen vid h\r\nanteringen av budgeten. Man måste få det att bli lika styrande och lika\r\nkraftfullt som ett utgiftstak.\r\n\r\nDet andra problemet är hur man går från en situation som den som vi har nu, där\r\nvi ligger alldeles vid t\r\naket, till en situation där man siktar mot något som är lägre än taket. Den enda\r\n möjligheten är väl att ta d\r\net över några år så att man har några år på sig att skapa den marginal som jag\r\ntror vore bra för Sverige.a d\r\nÈû  J\r\n @Det andra problemet är hur man går från en situation som den som vi har nu,\r\ndär vi ligger alldeles vi\r\nd taket, till en situation där man siktar mot något som är lägre än taket. Den\r\nenda möjligheten är väl att t\r\na det över några år så att man har några år på sig att skapa den marginal som\r\njag tror vore bra för Sverige.\r\noblÈû  J\r\n @Det andra problemet är hur man går från en situation som den som vi har nu,\r\ndär vi ligger alldeles\r\n vid taket, till en situation där man siktar mot något som är lägre än taket.\r\nDen enda möjligheten är väl at\r\nt ta det över några år så att man har några år på sig att skapa den marginal som\r\n jag tror vore bra för Sveri\r\nge.d aÈû  J\r\n @Det andra problemet är hur man går från en situation som den som vi har nu,\r\ndär vi ligger allde\r\nles vid taket, till en situation där man siktar mot något som är lägre än taket.\r\n Den enda möjligheten är väl\r\n att ta det över några år så att man har några år på sig att skapa den marginal\r\nsom jag tror vore bra för Sv\r\nerige. måÈû  S*  °ú  8+\r\n                        er taket. Det ena är problemet att det kanske inte\r\nupplevs som lika styrande. Det är et\r\nt problem som man i så fall framför allt måste hantera i regeringen vid\r\nhanteringen av budgeten. Man mås\r\nte få det att bli lika styrande och lika kraftfullt som ett utgiftstak.n.   ;)\r\n °ú  H2\r\n        vå problem med att ha m\r\nål som ligger under taket. Det ena är problemet att det kanske inte upplevs som\r\nlika styrande. Det är e\r\ntt problem som man i så fall framför allt måste hantera i regeringen vid\r\nhanteringen av budgeten. Man m\r\nåste få det att bli lika styrande och lika kraftfullt som ett utgiftstak.ksC\r\n  û''''  H2\r\n         8+\r\n            om de faktiskt har\r\n förekommit. Vi gjorde ingen undersökning om huruvida de faktiskt förekommit,\r\nmen finansutskottets kans\r\nli har gjort det. Man hittade till och med en sak som jag hade missat, nämligen\r\natt man kunde öka utgi\r\nfterna i förtid i stället för att skjuta dem framåt. Det hade jag inte tänkt\r\npå.g\r\n          @Jag    @rade att det\r\nfanns åtminstone tio typer av möjligheter att kringgå utgiftstaket. De är\r\nnumrerade här. Jag har sett i p\r\nromemorior från finansutskottets kansli att man sedan också har tittat på om de\r\nfaktiskt har förekommit.\r\n Vi gjorde ingen undersökning om huruvida de faktiskt förekommit, men\r\nfinansutskottets kansli har gjor\r\nt det. Man hittade till och med en sak som jag hade missat, nämligen att man\r\nkunde öka utgifterna i för\r\ntid i stället för att skjuta dem framåt. Det hade jag inte tänkt på.     »$  °ú\r\n H2\r\n    rade att det fanns åtminstone tio typer av möjl\r\nOrdföranden: Tack, Svante Öberg. Därmed har vi haft de tre olika inledningarna.\r\nDå ska vi ta en kort kaf\r\nfepaus. Vi ajournerar mötet i cirka tio minuter.\r\nOrdföranden: Vi ska släppa fritt för frågor.\r\nCarin Lundberg (s): Tack, herr ordförande! Först vill jag tacka för genomgången.\r\n Det är bra genomgångar, m\r\nen jag tycker att det är lite väl mycket tillbakablickar och teknik. Jag skulle\r\ngärna vilja se att vi s\r\nkulle titta på hur vi ska arbeta med budgeten i framtiden.\r\nJag tänkte fråga om den självpåtagna restriktionen med budgettaket. Vi är\r\növerens om att det är viktigt med\r\n transparensen för förtroendet. Därför tänkte jag ställa en fråga till Curt\r\nMalmborg. Sätts utgiftstaket så a\r\ntt både befintliga och planerade reformer ska få plats?\r\nCurt Malmborg: Man tittar inte på vad som finns i bagaget och ser vilka reformer\r\n som ska genomföras för\r\n att sedan fastställa utgiftstaket. Taket fastställs utifrån vad som är\r\nsamhällsekonomiskt möjligt. Det är\r\ndet som är styrande.\r\nLåt mig ändå få titta på bakåt! Om man tillämpar tekniken att sätta utgiftstaket\r\n efter reformer skulle förmod\r\nligen taket hela tiden höjas. Så är inte fallet. Utgiftstaket som andel av BNP\r\nhar sedan det första gånge\r\nn sattes 1997 och fram till 2003 fallit från 38 % till 34 %. Utgiftstaket är en\r\nrestriktion, och det k\r\nan mina vänner från Vänsterpartiet och Miljöpartiet intyga. Som jag nämnde i min\r\n inledning tvingar utgift\r\nstaket fram en prioriteringsdiskussion. Taket sätts inte för att ge plats åt en\r\nreform utan efter vad s\r\nom är samhällsekonomiskt möjligt.\r\nGunnar Axén (m): Jag vill också tacka för föredragningarna. Vi kan vara överens\r\nom att den nya budgetproc\r\nessen bland annat har inneburit att vi har satt stopp för den form av oheliga\r\nutgiftsallianser i riks\r\ndagen som var vanligt förekommande längre tillbaka i tiden. Jag tror också att\r\nbudgetlagen och den nya\r\nbudgetprocessen kan vara ett effektivt verktyg i finansministerns händer om han\r\nväljer att använda det\r\npå rätt sätt. Vi har hört hur man bland annat har en för liten\r\nbudgeteringsmarginal, hur man kan ägna sig\r\nåt bruttoredovisning, det vi i allmänt tal kallar budgettricksande, för att\r\nkringgå utgiftstaken. Faktum\r\n är att utgiftstaken med en viss framförhållning kan höjas utifrån vad\r\nmajoriteten finner vara önskvärt. Vi\r\n har sett under de senaste åren hur vi under högkonjunkturen har fått\r\ntillfälliga intäktsökningar i staten\r\n som har lett till permanenta utgiftsökningar, vilket jag tror kan vara ganska\r\nallvarligt på sikt.\r\nKonjunkturinstitutet har ju visat att reformerna, huvudsakligen utgiftsökningar,\r\n sedan 1998 har uppgåt\r\nt till 168 miljarder kronor. ESV visar att vi riskerar att överskrida\r\nbudgettaken för nästa år med 10 mi\r\nljarder. Ser man till 121-punktsprogrammet, som regeringen har tillsammans med\r\nVänsterpartiet och Mil\r\njöpartiet, finns det i storleksordningen ytterligare 35 miljarder i ökade\r\nutgifter som inte finns med\r\ni budgeten. Vi har ett omfattande långsiktigt utgiftstryck i budgeten, trots\r\nallt.\r\nIMF har bland annat kritiserat Sverige för detta och pekat på problemet. I andra\r\n länder har man infört r\r\negleringar för hur man ska hantera den formen av tillfälliga intäktsökningar för\r\n att de inte ska leda til\r\nl permanenta utgiftsökningar.\r\nAnser ni att det finns anledning till att även i Sverige reglera så att vi inte\r\nhamnar i en situation\r\ndär tillfälliga intäktsökningar leder till permanenta utgiftsökningar, så att vi\r\n när vi kommer in i en lågko\r\nnjunktur har en stark press på utgiftssidan med små, små marginaler i budgeten?\r\nHur kan man reglera det\r\nta på ett bra sätt?\r\nMin andra fråga rör öppenheten och tydligheten. Jag kan instämma i att de har\r\nökat markant med hjälp av de\r\nn nya budgetlagen. Det finns ändå ett antal punkter. Jag ska ge några exempel på\r\n vad mer som kan göras än\r\nvad som sker i dag. Till exempel har vi tidigare sett att regeringen flera\r\ngånger, nu senast inför förr\r\na valet, har varit mer optimistisk i sina tillväxtprognoser än de flesta andra\r\nbedömare, utan att redov\r\nisa något underlag för den bedömning som så markant har avvikit från andra\r\nbedömares. Regeringen gör nu i b\r\nudgetpropositionen en bedömning av resursutnyttjandet som avviker mycket från\r\nandra bedömares utan att\r\nredovisa varför. Regeringen redovisar inte beräkningsmodeller för till exempel\r\nproduktionskapet. Man re\r\ndovisar inte vilket underlag man har för sitt mål om det finansiella sparandet.\r\nPrognosberäkningar för o\r\nlika utgiftsområden är oklara. Trots kraftiga prognosmissar, till exempel när\r\ndet gäller sjukförsäkring, t\r\nandvårdsförsäkring och förtidspensioner, redovisar man inte någon utvärdering av\r\n de prognosfel som måste li\r\ngga i botten för de kraftiga budgetavvikelser vi har sett.\r\nSedan har vi de senaste årens godtyckliga förändringar i budgetprocessen. Man\r\nhar upphört med de treåriga\r\n saldomålen, de fleråriga utgiftstaken och liknande. Det har inte direkt\r\nbidragit till någon ökad tydlig\r\nhet i budgetprocessen tillsammans med det sedvanliga budgettricksandet. Vad kan\r\nvi från riksdagens si\r\nda göra för att ställa krav på regeringen att öka tydligheten och öppenheten i\r\nbudgeten i de avseenden jag\r\n har gett exempel på? Kan det till exempel vara en möjlighet att ge\r\nexpertmyndigheter som Konjunkturin\r\nstitutet, Ekonomistyrningsverket eller Riksbanken i uppdrag att mer ingående\r\nanalysera och utvärdera b\r\nudgetpolitiken?\r\nCurt Malmborg: Jag kan börja. Jag uppfattar första frågan som om det finns\r\nanledning att reglera möjligh\r\neten att sätta stopp för att tillfälliga inkomstförstärkningar används för\r\nutgiftsreformer.\r\nJag menar att vi har ett väl fungerande system. Vi måste se de två\r\nbudgetpolitiska målen ihop: utgiftsta\r\nk och mål om överskott. De kompletterar varandra. Utgiftstaket förhindrar\r\nutgiftsökningar. Jag nämnde sif\r\nfror nyss. Vi har gått från 38 % av BNP till 34 % av BNP. Inkomstsidan tar\r\nsaldomålet hand om. Det regl\r\neras så. Jag menar att de restriktionerna finns, och där är utgiftstaket\r\nviktigt.\r\nÖppenheten och tydligheten var en viktig del i mitt anförande. Det är att\r\nredovisa allt vad man gör. Vi\r\nhar på Finansdepartementet en tabell som \"säger allt\" som brukar finnas med i\r\nbudgetpropositionen och\r\nvårpropositionen. Den ska visa alla transaktioner som vi gör.\r\nGunnar Axén tar upp en annan fråga som gäller prognoser. Det är naturligtvis\r\nsvårt med prognoser. Vi försök\r\ner vara öppna och redovisa så mycket vi kan.\r\nJag har diskuterat mycket frågan om sjukskrivningsprognoserna. Där har vi, i\r\nlikhet med andra, undersk\r\nattat den utveckling som har varit. Vi jobbar intensivt med detta och har tagit\r\nfram en ny prognosmo\r\ndell ihop med RFV, Socialdepartementet och Finansdepartementet. Varmax heter\r\nmodellen. Det är ett sätt\r\n att visa hur vi ständigt måste utveckla våra prognoser.\r\nFrågan ställdes om vad riksdagen kan göra. Den kanske inte jag ska svara på. Vi\r\nhar ett väl fungerande sy\r\nstem med oberoende myndigheter som lämnar sina rapporter. ESV lämnar\r\nåterkommande sina rapporter om hur\r\n det ser ut på utgiftssidan. Konjunkturinstitutet lämnar återkommande rapporter\r\nom hur det ser ut i eko\r\nnomin och gör självständiga bedömningar. Jag ser inget sådant stort behov.\r\nSvante Öberg: Hur bestämmer man utgiftstaket? Det för vidare till frågan om\r\ntillfälliga inkomster. Man sk\r\na bestämma utgiftstaket med ett långsiktigt perspektiv. De offentliga utgifterna\r\n bestämmer på sikt skatt\r\neuttaget. Vill man åstadkomma något visst skatteuttag är bästa sättet att titta\r\npå utgiftssidan och sedan\r\nförsöka reglera vad man vill åstadkomma för framtiden.\r\nMitt problem är om det blir en tillfällig nedgång i utgifterna snarare än en\r\ntillfällig ökning av inkomste\r\nrna. En tillfällig nedgång i utgifterna på grund av att konjunkturen är stark\r\nleder till att man ökar de\r\noffentliga utgifterna, och det ger den konstiga finanspolitiken som förstärker\r\nkonjunktursvängningarna\r\nsnarare än tvärtom. Motsvarigheten när man kommer in i en lågkonjunktur är att\r\nman måste dra in på utgifter\r\nna och förstärker då lågkonjunkturen.\r\nJag tycker inte att man behöver bestämma för mycket på utgiftssidan med hänsyn\r\ntill inkomstutvecklingen.\r\nDär är det saldomålen i stället. Där har vi flexibiliteten att man siktar på\r\nnågot långsiktigt överskott men\r\nsamtidigt har möjligheten att röra sig ganska bra omkring det.\r\nAnnars vill jag varna för att vara för beroende av kortsiktiga prognoser när man\r\n bestämmer politikens in\r\nriktning. När jag var chef för Konjunkturinstitutet gjorde vi\r\nprognos-utfallsstudier, och det visade s\r\nig att prognosförmågan inte är så stor. Jag tror inte att det hjälper så mycket\r\nnär man tittar på andra prog\r\nnoser. Ibland har alla prognosmakare fel. Det vore bättre att försöka avskärma\r\nsig lite grann från de exa\r\nkta kortsiktiga konjunkturprognoserna och titta lite mer på den långsiktiga\r\nutvecklingen.\r\nPer Molander: Jag har ett par anmärkningar till det som har sagts här. Det är\r\nviktigt att skilja mellan\r\n olika typer av tillfälliga inkomster. Det finns tillfälligheter av olika slag.\r\nEn kategori har att göra med konjunktursvängningar i ekonomin. Där har vi\r\nsedvanliga prognosredskap som\r\n Svante var inne på. Min bild är att Konjunkturinstitutet sköter det mycket väl.\r\n Det faktum att man har\r\nlagt verksamheten i en självständig myndighet borgar för att det är expertis och\r\n inte i första hand polit\r\niska bedömningar som styr prognosverksamheten.\r\nEn annan typ av tillfälliga inkomster har att göra med intäkter från försäljning\r\n av statlig egendom. Där se\r\nr jag ett större problem och ett problem som det går att göra någonting åt utan\r\nalltför stora åthävor.är ser\r\n`ú  â  @En annan typ av tillfälliga inkomster har att göra med intäkter från\r\nförsäljning av statlig egendom. Där\r\n ser jag ett större problem och ett problem som det går att göra någonting åt\r\nutan alltför stora åthävor.nte\r\n i f`ú  â  @En annan typ av tillfälliga inkomster har att göra med intäkter från\r\n försäljning av statlig egendom\r\n. Där ser jag ett större problem och ett problem som det går att göra någonting\r\nåt utan alltför stora åthävor\r\n.nkturin`ú  â  @En annan typ av tillfälliga inkomster har att göra med intäkter\r\nfrån försäljning av statlig ege\r\nndom. Där ser jag ett större problem och ett problem som det går att göra\r\nnågonting åt utan alltför stora åt\r\nhävor.n kr\r\n @`ú  [,  °ú  8+\r\n                  med konjunktursvängningar i ekonomin. Där har vi sedvanliga\r\nprognosredskap som Svant\r\ne var inne på. Min bild är att Konjunkturinstitutet sköter det mycket väl. Det\r\nfaktum att man har lagt v\r\nerksamheten i en självständig myndighet borgar för att det är expertis och inte\r\ni första hand politiska b\r\nedömningar som styr prognosverksamheten. kÃ   û*  H2\r\n                                                     8+\r\n                                                        ori har att göra med\r\nkonjunktursvängningar i ekonomin\r\n. Där har vi sedvanliga prognosredskap som Svante var inne på. Min bild är att\r\nKonjunkturinstitutet sköt\r\ner det mycket väl. Det faktum att man har lagt verksamheten i en självständig\r\nmyndighet borgar för att d\r\net är expertis och inte i första hand politiska bedömningar som styr\r\nprognosverksamheten.äls\r\n  )  (5\r\n         8+\r\n r m\r\nan tittar på andra prognoser. Ibland har alla prognosmakare fel. Det vore bättre\r\n att försöka avskärma sig\r\n lite grann från de exakta kortsiktiga konjunkturprognoserna och titta lite mer\r\npå den långsiktiga utve\r\ncklingen.ark #   (  H2\r\n                        8+\r\n                           ill jag varna för att vara för beroende av\r\nkortsiktiga prognoser när man bestämmer pol\r\nitikens inriktning. När jag var chef för Konjunkturinstitutet gjorde vi\r\nprognos-utfallsstudier, och de\r\nt visade sig att prognosförmågan inte är så stor. Jag tror inte att det hjälper\r\nså mycket när man tittar på\r\nandra prognoser. Ibland har alla prognosmakare fel. Det vore bättre att försöka\r\navskärma sig lite grann\r\nfrån de exakta kortsiktiga konjunkturprognoserna och titta lite mer på den\r\nlångsiktiga utvecklingen.\r\n&      &  X6\r\n              8+\r\n                 senaste årens godtyckliga förändringar i budgetprocessen. Man\r\nhar upphört med de treåriga saldomålen\r\n, de fleråriga utgiftstaken och liknande. Det har inte direkt bidragit till\r\nnågon ökad tydlighet i budg\r\netprocessen tillsammans med det sedvanliga budgettricksandet. Vad kan vi från\r\nriksdagens sida göra för\r\natt ställa krav på regeringen att öka tydligheten och öppenheten i budgeten i de\r\n avseenden jag har gett\r\nexempel på? Kan det till exempel vara en möjlighet att ge expertmyndigheter som\r\nKonjunkturinstitutet,\r\nEkonomistyrningsverket eller Riksbanken i uppdrag att mer ingående analysera och\r\n utvärdera budgetpolit\r\niken?isar     $  X7\r\n                     8+\r\n                        tvärdering av de prognosfel som måste ligga i botten för\r\n de kraftiga budgetavvikelser vi har sett.sig åt#\r\nVi har en diskussion sedan rätt många år både i vårt land och internationellt om\r\n vilken redovisningsbas s\r\nom ska tillämpas för den statliga redovisningen. Nu har jag bara sporadisk\r\nkontakt med departementet,\r\noch Curt får rätta mig: Har det inte fattats ett principbeslut om övergång till\r\nkostnadsmässig redovisnin\r\ng i statsbudgeten?\r\nCurt Malmborg: Nej, det har inte fattats ett sådant principbeslut. Det finns\r\ndäremot ett utvecklingsar\r\nbete som för närvarande bedrivs.\r\nPer Molander: Det ser jag annars som det vettiga steget att ta för att hantera\r\nden sortens tillfälligh\r\neter. Om man har en kostnadsmässig redovisning, handlar det i det fallet om att\r\nbokföra tillgångar unde\r\nr olika kategorier. Då blir det tydligt för riksdagen och andra att detta inte\r\när en intäkt utan snarare\r\n ett byte av tillgångsslag. Den naturliga fortsättningen vore att definiera även\r\n själva utgiftstaket i k\r\nostnadstermer. För närvarande har vi något som mest liknar kassamässighet i\r\nstaten. Detta gäller även utgi\r\nftstaket. Det är en olycklig hybrid som försvårar umgänget mellan statsbudgeten\r\noch myndigheternas budge\r\nt.\r\nEn övergång till kostnadsmässighet över hela linjen i såväl redovisnings- som\r\nbudgetrestriktioner är det na\r\nturliga steget att ta och det skulle klara ut en del av problemen.\r\nBudgeteringsmarginalen togs upp tidigare. Jag får påminna om att när vi byggde\r\ndenna konstruktion i mit\r\nten av 90-talet var ju budgeteringsmarginalen avsedd att hantera just den\r\nsortens prognosproblem vi\r\npratar om här nu. Sedan kom den att missbrukas. Det är näst intill omöjligt att\r\nbygga ett regelverk som\r\nförhindrar en sammanblandning av olika användningar av budgeteringsmarginaler.\r\nMan använder marginaler\r\nsom egentligen är till för att parera genuin prognososäkerhet för politiska\r\nreformer. I motsats till Sva\r\nnte tror jag inte att det går att hantera genom att man inför ytterligare en\r\nterm eller byter terminol\r\nogi. Det är svårt nog att förklara budgeteringsmarginalen som den ser ut i dag,\r\noch det skulle bli ännu\r\nsvårare för journalister och andra.\r\nLösningen på det problemet är att riksdagen tar ett fastare grepp om bruket av\r\nbudgeteringsmarginalen,\r\ndet vill säga att man avtvingar regeringen en tydligare separering av sådant\r\nbruk av budgeteringsmargi\r\nnalen som hänför sig just till prognosfel, huvudsakligen makroekonomiska, och\r\nsådant bruk som har att g\r\nöra med reformer, politiskt baserade beslut som leder till mer eller mindre\r\npermanenta utgiftsökningar\r\n. Det är nog det bästa sättet att hantera den olyckliga situationen vi har\r\nhamnat i - att marginalerna\r\när små och att vi får en ryckigare finanspolitik än vad som var avsikten när vi\r\nbyggde den konstruktionen\r\n.\r\nGunnar Axén (m): Jag tackar för svaren och kommentarerna. Jag förstår att Curt\r\nMalmborg kanske inte tyck\r\ner att det finns något behov av att reglera mer så att vi inte hamnar i den\r\nsituationen där tillfälligt\r\nökade intäkter omvandlas snabbt till permanenta utgiftsökningar. För de flesta\r\nav oss är det uppenbart at\r\nt vi nu befinner oss i en situation där vi har ett starkt tryck på utgiftssidan\r\noch en ansträngd budget\r\n. Det vittnar inte minst den marginella budgeteringsmarginalen om.\r\nDet berördes inte så mycket att det skulle vara önskvärt från vår sida i\r\nriksdagen att få en tydligare bely\r\nsning av de beräkningsmodeller och prognosmodeller som finns för till exempel de\r\n olika utgiftsposterna\r\n i budgeten. Vi kan konstatera när vi får hit budgeten att olika anslagsposter\r\nhar dragit i väg, till e\r\nxempel förtidspensioner och sjukförsäkringar, men vi får aldrig redovisat för\r\noss underlaget i de olika b\r\neräkningsmodellerna. Vi får aldrig reda på vad regeringen avser att göra för att\r\n missarna inte ska uppstå\r\ni framtiden.\r\nDet framstår som ganska uppenbart att vi i riksdagen är svaga när det gäller\r\nutvärdering och uppföljning a\r\nv finans- och budgetpolitiken. Vi ägnar ganska mycket tid och kraft åt att\r\nutvärdera penningpolitiken v\r\nid våra utfrågningar av till exempel riksbankschefen. Men det är ytterst sällan\r\nvi på något mer djupgående\r\nsätt utvärderar och kräver ut ansvar när det gäller finans- och budgetpolitiken.\r\n Skulle det vara önskvärt o\r\nm riksdagen tog ett fastare grepp när det gällde utvärderingen och uppföljningen\r\n av finans- och budgetpo\r\nlitiken, kanske i likhet med hur vi arbetar med utvärdering av penningpolitiken?\r\n Det skulle vara intr\r\nessant att höra panelens svar på den funderingen.\r\nSlutligen kan jag rikta en fråga till Curt Malmborg. IMF har nyligen kommit med\r\nett antal rekommendat\r\nioner till Sverige om hur vi skulle kunna förbättra och utveckla\r\nbudgetprocessen. Tänker regeringen, fi\r\nnansministern, ta fasta på någon av de rekommendationerna och lägga fram förslag\r\n i den riktningen?\r\nCurt Malmborg: Det känns lite främmande för mig att diskutera riksdagens former\r\noch vad riksdagen ska g\r\nöra. En utvärdering sker varje år genom den prövning som görs i riksdagen och\r\nden budget som läggs fram. F\r\nrån våra utgångspunkter fungerar det som det ska göra.\r\nSedan var det frågan om IMF-råd och att ta vara på synpunkter. Vi är\r\nnaturligtvis lyhörda för alla synpunk\r\nter. En punkt som jag nämnde i mitt inledningsanförande och som jag utan omsvep\r\ntycker är ett problem -\r\n det har Svante och Per varit inne på - är budgeteringsmarginalen. Den är\r\nnaturligtvis alldeles för lite\r\nn. Det kan leda till att man reagerar på fel sätt. Det finns de farhågor som\r\nSvante Öberg nämnde. Vi har\r\nockså nämnt i vårpropositionen att vi har ett arbete - säkerhetsmarginal eller\r\nosäkerhetsmarginal, ni förs\r\ntår vad det handlar om. Det vill vi återkomma till. Vi har en diskussion med\r\nMiljöpartiet och Vänsterpar\r\ntiet. Det ligger närmast och är viktigast att få ordning på.\r\nSvante Öberg: Jag har en annan reflexion angående utvärdering av finans- och\r\nbudgetpolitik. Jag tänker p\r\nå mitt nuvarande jobb som chef för SCB. Där har vi ett decentraliserat ansvar\r\nför både verksamhet och bud\r\nget. Det är klart att vi har en uppföljning av dessa. I varje system där man har\r\n en decentralisering av\r\n ansvaret ska man ha en uppföljning. Det gäller även i riksdagen. Jag har\r\nförstått att riksdagen är inrikt\r\nad på att ha mer utrymme för uppföljnings- och utvärderingsdiskussioner på våren\r\n och därför vill slippa den\r\ndubbla budgetprocessen. Det tycker jag är en rimlig ambition. Ur samhällets\r\nperspektiv verkar det bra.\r\n\r\nPer Molander: Jag har en allmän reflexion. Det här faller utanför mitt egentliga\r\n expertisområde.\r\nOm riksdagen skulle välja att öka sina egna resurser för analys, tror jag att\r\ndet vore vettigare att läg\r\nga dem före beslutet än efter. Utvärderingar i all ära, men de har lite karaktär\r\n av obduktioner. Det är vi\r\nktigare att riksdagen kan inta självständiga ståndpunkter när förslagen kommer\r\nfrån regeringssidan och int\r\ne vara helt beroende av regeringens utredningskapacitet - något i stil med\r\nCongressional Budget Offic\r\ne i USA. Nu är skillnaderna gentemot det amerikanska systemet oerhörda, eftersom\r\n det är en helt annan k\r\nonstruktion. Men skulle man tänka i sådana banor skulle det vara mer fruktbart\r\natt lägga resurserna där\r\nän i efterhand.\r\nChrister Nylander (fp): Jag får också tacka för föredragningen. Den var\r\nintressant.\r\nEn allmän slutsats verkar vara att den nya budgetprocessen har varit viktig för\r\nhistorien, för förtroend\r\net och för att få ordning och reda under 90-talet. En rimlig slutsats är att det\r\n är viktigt med ordning\r\noch reda i budgetprocessen för framtiden för att behålla det förtroende vi har\r\nskapat.\r\nBudgetmarginalen är en avgörande faktor, dels därför att den är viktig i sig\r\nsjälv, dels för att en liten m\r\narginal i budgeten innebär att man tvingas tricksa med utgifter, smuggla undan\r\nandra utgifter. Det sk\r\napar finanspolitiska problem och en styrning av den statliga sektorn som inte\r\nalltid är allra bäst ell\r\ner långsiktig.\r\nI budgetpropositionen för 2004, som lades fram för några veckor sedan, slår man\r\nrekord i liten budgetmar\r\nginal. Curt Malmborg sade ödmjukt att den var alldeles för liten. Den ligger på\r\nunder 200 miljoner kron\r\nor i en budget som omfattar 850 miljarder. Översätter man detta till vanlig\r\nhushållsekonomi är det en 50\r\n-lapp om året - inte i veckan - för oförutsedda utgifter. Var och en förstår att\r\n det är lite när man ska kl\r\nara sig i en osäker värld.\r\nHur ser regeringen på budgetmarginalen, Curt Malmborg? Det brukar nämnas en och\r\nen halv procent i marg\r\ninal i budgeten för att klara osäkerheter. Nu ligger man på någon promille. Hur\r\nstor anser regeringen at\r\nt marginalen bör vara? Du var inne på att den är för liten i dag. Vilka\r\nosäkerheter bör man fånga upp med d\r\nenna marginal?\r\nMin andra frågar riktar sig till Svante Öberg och Per Molander. En praxis skapas\r\n framför allt av riksda\r\ngen. Curt Malmborg sade tidigare att man redovisar tydligt alla saker man gör,\r\noch sedan får riksdagen\r\n bedöma och fatta beslut. En riksdagsmajoritet som består av samma färg som\r\nregeringen släpper ofta igen\r\nom det mesta. Därmed skapas praxis för hur budgetunderlaget ska hanteras. Per\r\nMolander sade tidigare a\r\ntt vi är på väg utför ett sluttande plan. Hur ser ni på hur den praxis som\r\nskapas påverkar förtroendet när f\r\nlera olika sätt att tricksa med utgifter släpps igenom?\r\nCurt Malmborg: Jag ska strax kommentera frågan.\r\nDet finns några uttryck som har använts här. \"Tricksa och smuggla undan.\" Jag\r\nvill betona att det inte\r\nhandlar om det. Allting redovisas mycket öppet. För mig är tricksa och smuggla\r\nundan när man inte redovi\r\nsar saker. Jag har redan nämnt att vi har en tabell som säger allt. Det är\r\nviktigt att slå fast.\r\nHur stor ska budgeteringsmarginalen vara och vilken osäkerhet ska den fånga upp?\r\n Jag kan inte svara ex\r\nakt på det. Det vore fel av mig att fastna i en viss procentsats, men den bör\r\nvara betydligt större än v\r\nad den är i dag. Det är helt klart. I tidigare sammanhang har man pratat om den\r\nsiffra du nämnde, en oc\r\nh en halv procent.\r\nDe osäkerheter som ska fångas upp är naturligtvis de prognososäkerheter som vi\r\nhar nämnt tidigare. Jag sk\r\nulle gärna se att man har möjlighet till arbetsmarknadspolitiska insatser. De\r\nkan behövas av konjunktur\r\nskäl, och så vidare. Det är den typen av åtgärder som det behövs en\r\nbudgeteringsmarginal för. Låt oss återkom\r\nma till frågan om nivåer.\r\nOrdföranden: Den andra frågan var riktad till Svante Öberg.\r\nSvante Öberg: Jag kanske får säga något om den första frågan också. Vi räknade\r\npå den i utredningen. Vi kom f\r\nram till att det vore bra att ha en marginal på 3 % mellan utgiftsmålet och\r\nutgiftstaket. Det är säkert\r\nmånga andra som har gjort andra analyser senare.\r\nSedan var det frågan om att påverka förtroendet. För mig är det svårt att svara\r\npå hur det påverkar förtroend\r\net. För mig är det viktiga vilken styrande effekt restriktionerna har.\r\nBetydelsen av detta varierar öve\r\nr tiden.\r\nJag tror att de hade oerhört stor betydelse under 90-talet när vi hade väldigt\r\nstora problem och när vi\r\nskulle sanera de offentliga finanserna. Då behövde man ta till alla starka\r\ninstrument som man kunde ta\r\n till. Det är klart att det är viktigt att hålla fast vid restriktionerna i\r\nnuvarande mer balanserade l\r\näge men det har inte riktigt samma betydelse som det har när man är i ett\r\nkrisläge.\r\nChrister Nylander (fp): Jag vill ställa två ganska konkreta frågor om\r\npraxisbildningen. Det var någon so\r\nm tidigare nämnde budgetlagens anda. Jag undrar hur ni ser på den här lösningen\r\nnär man för över överskott o\r\nch vinst i några statliga bolag via ett riksgäldskonto för att sedan föra över\r\npengar till andra statliga\r\n bolag som har större problem med ekonomin. Det har varit aktuellt för något\r\nhalvår sedan och genomförs n\r\nu.\r\nDen andra metoden som ibland används för att klara budgeteringsmarginaler och\r\nannat är att kreditera sk\r\nattekontot. Jag skulle vilja höra era funderingar kring detta.\r\nOrdföranden: Vi har till viss del berört det. Jag vet inte om det finns något\r\nytterligare att tillägga.a\r\nðú  ø      b  @ Nylander (fp): Jag får också tacka för föredragningen. Den var\r\nintressant.d.:.:àú  Ø      b  @ Nylander (f\r\np): Jag får också tacka för föredragningen. Den var intressant.d.:. àú  x   p\r\nz  @om andra nivåer för ramen för\r\nutgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner (m), (kd), (c) och (fp). dtas.øú  `\r\n  ÿÿÿz  @om andra nivåer för rame\r\nn för utgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner (m), (kd), (c) och (fp).\r\ndtas.øú     @<røÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @bet. 2\r\n003/04U1 2ú  è   ð      @ú     @19øÿ   @ú     @Finansutskottetfú\r\n@FIU01M19ú     @20øÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @TRUE   @ú\r\nPer Molander: Jag ska vara mycket kortfattad. Jag trycker på den punkt som jag\r\nhade på min lista här ti\r\ndigare. Skillnaden mellan skatteavvikelser och sanna utgifter på utgiftssidan är\r\n den årliga prövningen s\r\nom utgiftssidan utsätts för. Det är förvisso korrekt som Curt Malmborg säger att\r\n allting redovisas för rik\r\nsdagen. Riksdagen måste ta ställning till alla de system som vi har. Men efter\r\nnågra år har dessa system\r\n försvunnit. Vi har delvis fått en ny uppsättning riksdagsledamöter, och det här\r\n lagras inte, och man mot\r\nionerar inte om det på samma sätt som i fråga om utgiftssidan.\r\nJag ska referera en tidigare hög tjänsteman på budgetavdelningen på\r\nFinansdepartementet, som brukade bet\r\neckna statsbudgeten som en petrifierad kökkenmödding, alltså en förstenad\r\navfallsplats. Vi vill undvika\r\nden här försteningen. Vi vill ju att budgeten varje år i någon mening ska vara\r\nuppe till diskussion. Och\r\n just i det perspektivet tror jag att den här konstruktionen med utgiftssystem\r\npå intäktssidan är olyckl\r\nig. Det blir inget motionerande - ingen som rör om i komposten aktivt varje år.\r\nNär det gäller budgeteringsmarginalens storlek kan jag säga att när vi\r\nursprungligen gjorde detta tog vi\r\n inte dessa siffror ur luften utan vi gjorde en, låt vara rätt enkel, statistisk\r\n analys - men dock en\r\nanalys - av prognoser bakåt och av vilken variation som både enskilda anslag och\r\n aggregaten, utgiftsom\r\nrådena, liksom budgeten som helhet uppvisar. Vi startade med siffrorna 1, 2 och\r\n3 % för de tre åren. Os\r\näkerheten växer alltså med tiden, och det är inte en siffra utan tre siffror som\r\n behövs. 1, 2 och 3 % var\r\n ganska väl baserat på den historiska erfarenheten då. Sedan blev det 1,5 %, 2 %\r\n och 2,5 % i det första\r\nförslaget, som lades fram våren 1996. Men jag tror att det hamnar i den\r\nstorleksordningen. Det är också\r\nvad Svante Öberg här redovisade från sina utredningar. Det bör röra sig om\r\nprocent och inte promille.så va\r\nrsÈù  J  @När det gäller budgeteringsmarginalens storlek kan jag säga att när vi\r\n ursprungligen gjorde detta t\r\nog vi inte dessa siffror ur luften utan vi gjorde en, låt vara rätt enkel,\r\nstatistisk analys - men doc\r\nk en analys - av prognoser bakåt och av vilken variation som både enskilda\r\nanslag och aggregaten, utgi\r\nftsområdena, liksom budgeten som helhet uppvisar. Vi startade med siffrorna 1, 2\r\n och 3 % för de tre åre\r\nn. Osäkerheten växer alltså med tiden, och det är inte en siffra utan tre\r\nsiffror som behövs. 1, 2 och 3\r\n% var ganska väl baserat på den historiska erfarenheten då. Sedan blev det 1,5\r\n%, 2 % och 2,5 % i det f\r\nörsta förslaget, som lades fram våren 1996. Men jag tror att det hamnar i den\r\nstorleksordningen. Det är\r\nockså vad Svante Öberg här redovisade från sina utredningar. Det bör röra sig om\r\n procent och inte promille\r\n. användÈù  J  @När det gäller budgeteringsmarginalens storlek kan jag säga att\r\nnär vi ursprungligen gjorde d\r\netta tog vi inte dessa siffror ur luften utan vi gjorde en, låt vara rätt enkel,\r\n statistisk analys - m\r\nen dock en analys - av prognoser bakåt och av vilken variation som både enskilda\r\n anslag och aggregaten\r\n, utgiftsområdena, liksom budgeten som helhet uppvisar. Vi startade med\r\nsiffrorna 1, 2 och 3 % för de\r\ntre åren. Osäkerheten växer alltså med tiden, och det är inte en siffra utan tre\r\n siffror som behövs. 1, 2\r\noch 3 % var ganska väl baserat på den historiska erfarenheten då. Sedan blev det\r\n 1,5 %, 2 % och 2,5 % i\r\n det första förslaget, som lades fram våren 1996. Men jag tror att det hamnar i\r\nden storleksordningen.\r\nDet är också vad Svante Öberg här redovisade från sina utredningar. Det bör röra\r\n sig om procent och inte pr\r\nomille.ntligenÈù  J  @När det gäller budgeteringsmarginalens storlek kan jag\r\nsäga att när vi ursprungligen gj\r\norde detta tog vi inte dessa siffror ur luften utan vi gjorde en, låt vara rätt\r\nenkel, statistisk anal\r\nys - men dock en analys - av prognoser bakåt och av vilken variation som både\r\nenskilda anslag och aggr\r\negaten, utgiftsområdena, liksom budgeten som helhet uppvisar. Vi startade med\r\nsiffrorna 1, 2 och 3 %\r\nför de tre åren. Osäkerheten växer alltså med tiden, och det är inte en siffra\r\nutan tre siffror som behövs.\r\n 1, 2 och 3 % var ganska väl baserat på den historiska erfarenheten då. Sedan\r\nblev det 1,5 %, 2 % och 2\r\n,5 % i det första förslaget, som lades fram våren 1996. Men jag tror att det\r\nhamnar i den storleksordni\r\nngen. Det är också vad Svante Öberg här redovisade från sina utredningar. Det\r\nbör röra sig om procent och i\r\nnte promille. riksdaÈù  Ã   H2\r\n                               8+\r\n                                  igt förekommande längre tillbaka i tiden. Jag\r\ntror också att budgetlagen och\r\nden nya budgetprocessen kan vara ett effektivt verktyg i finansministerns händer\r\n om han väljer att anv\r\nända det på rätt sätt. Vi har hört hur man bland annat har en för liten\r\nbudgeteringsmarginal, hur man kan\r\nägna sig åt bruttoredovisning, det vi i allmänt tal kallar budgettricksande, för\r\n att kringgå utgiftstaken\r\n. Faktum är att utgiftstaken med en viss framförhållning kan höjas utifrån vad\r\nmajoriteten finner vara öns\r\nkvärt. Vi har sett under de senaste åren hur vi under högkonjunkturen har fått\r\ntillfälliga intäktsökningar\r\ni staten som har lett till permanenta utgiftsökningar, vilket jag tror kan vara\r\nganska allvarligt på s\r\nikt.str³   ë   H2\r\n                  8+\r\n                      kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen\r\n på studentbostäder gör det nödvän\r\ndigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren\r\n2004-2006.   £    Z\r\n                     H2\r\n                        okraterna ans\r\ner därför att det behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt\r\nskattetryck och långsiktiga,\r\n förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan\r\nbidra till en bättre fungeran\r\nde bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt,\r\nåtgärder motsvarande halverad\r\nbyggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade\r\nfastigheter. En omställn\r\ning med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom\r\nutgiftsområde 18. Ökat anslag beh\r\növs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort\r\norättvisor i dagens system och kom\r\npenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en\r\navveckling av fastighetsskat\r\nten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya\r\nräntebidrag bör beviljas f\r\nrån år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av\r\nhyresbostäder eller som b\r\nidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället\r\ninförs en permanent skattere\r\nduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar\r\n en halvering av bygg\r\nmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör\r\nersättas med ett anslag f\r\nör ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre\r\növerensstämmelse med det kommunala själv\r\nstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med\r\nbostadsöverskott. Genom att detta st\r\nöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande\r\nbristen på studentbostäd\r\ner gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål\r\nunder åren 2004-2006.3! der gör\r\nis¢  @okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning för\r\nbostadspolitiken med sänkt skattetryc\r\nk och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram\r\nförslag som kan bidra till\r\nen bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad\r\nfastighetsskatt, åtgärder mots\r\nvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning\r\ni nyproducerade fastig\r\nheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av\r\nanslagsbehoven inom utgiftsområde 1\r\n8. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som\r\n tar bort orättvisor i dage\r\nns system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen.\r\n Genom en avveckling\r\nav fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga nya räntebid\r\nrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas\r\ntill nybyggnad av hyresbo\r\nstäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\nhållbarhet. I stället införs en p\r\nermanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan\r\nreduktion motsvarar en\r\nhalvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag bör ersättas\r\n med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i\r\nbättre överensstämmelse med d\r\net kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i\r\nkommuner med bostadsöverskott. G\r\nenom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd\r\navvecklas. Den omfattande brist\r\nen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag\r\nför detta ändamål under åren 2\r\n004-2006.Ó''''  ë   °ú  H2\r\n                        okraterna anser därför att det behövs en helt ny\r\ninriktning för bostadspolitiken med sänkt\r\nskattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi\r\nfört fram förslag som kan b\r\nidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om\r\navskaffad fastighetsskatt, åt\r\ngärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare\r\nhyressättning i nyproducer\r\nade fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av\r\n anslagsbehoven inom utgi\r\nftsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra\r\nregeländringar som tar bort orättvi\r\nsor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska\r\nsituationen. Genom en a\r\nvveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga n\r\nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag\r\n beviljas till nybyggnad\r\nav hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar\r\nekologisk hållbarhet. I stället\r\ninförs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av\r\nen sådan reduktion mot\r\nsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av\r\nkommunala bostadsbolag\r\nbör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men\r\nsom står i bättre överensstämm\r\nelse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla\r\nfastighetsägare i kommuner med bostadsöv\r\nerskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd\r\n avvecklas. Den omfatt\r\nande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt\r\ninvesteringsbidrag för detta ändamål u\r\nnder åren 2004-2006.£   K   H2\r\n                               8+\r\n                                  abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2\r\n                                                                     8+\r\n                                                                        enlighet\r\n med vår partimotion Fi241 yrkandena\r\n5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag, ökning av\r\nutgiftsramen för budgetåre\r\nt 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och\r\n2006 föreslås minskas med 2\r\n48 respektive 248 miljoner kronor.ramen          ë   X\r\n                                                         8+\r\n                                                            ta beror främst på\r\natt tidsbegränsade satsningar  u\r\npphör efter sistnämnda år.juk30     H2\r\n                                        8+\r\n                                            årets första nio månader uppgick\r\ntill 43,5 miljarder kronor, en ökni\r\nng med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    Ã\r\n\r\nCurt Malmborg: Jag ska kommentera frågan om kapitalstruktur och överskott i\r\nriksgäldskonto. Det fanns f\r\nörslag om detta i vårpropositionen. Jag nämnde i min inledning att det i\r\nbudgetlagens 23 § finns ett und\r\nantag när det gäller investeringar och finansiella tillgångar. Och i det här\r\nfallet handlar det om att m\r\nan flyttar pengar från ett bolag till ett konto i Riksgälden och till ett annat\r\nbolag. Det är ett nolls\r\nummespel. Lånebehovet påverkas ju inte av det, utan det är en praktisk hantering\r\n där man kan se staten s\r\nom en koncern.\r\nLars Bäckström (v): Jag har många frågor, men jag ska börja med den viktigaste\r\nsom jag ska ställa till Per\r\n Molander. Han talade om att man kan komma på ett sluttande plan. Och såvitt jag\r\n förstod menade han att\r\n när det gäller bland annat en del av de åtgärder som riksdagen har beslutat om\r\nfinns det en risk och at\r\nt man bör vara observant.\r\nSedan finns det en del åtgärder som riksdagen inte har beslutat om och som\r\nkanske också skulle göra att\r\nman befann sig på ett sluttande plan. Jag vill höra Molanders bedömning av det.\r\nSkulle PPP också kunna v\r\nara det sluttande planet? Per Molander vet vad jag menar, alltså infrastruktur.\r\nOm man till exempel h\r\nöjde egenavgifter i a-kassesystemet och därmed sparade en del i fråga om\r\nutgifter för staten utan att ju\r\nstera utgiftstaket, skulle det också kunna vara ett sluttande plan? Om man\r\ngjorde så med trafikförsäkrin\r\ngen att man minskade statens utgifter för sjukvårdskostnader, skulle det också\r\nkunna vara ett sluttande\r\n plan? Skulle det kunna vara ett sluttande plan att ha en karensdag där och\r\ngenom det minska statens\r\nutgifter och hävda att man har minskat de offentliga utgifterna? Nu innebär det\r\nen del problem, vilket\r\n både Per Molander och jag vet. Om man säljer statlig egendom och finansierar\r\nutgifter under utgiftsta\r\nket som har beständig karaktär, skulle detta också kunna vara ett sluttande\r\nplan?\r\nDen underförstådda frågan är naturligtvis: Är vi lika goda kålsupare både i\r\nmajoritet och i minoritet när de\r\nt gäller det sluttande planet, eller är någon av parterna bättre och har större\r\nsäkerhetsavstånd enligt Per\r\n Molander när det gäller det sluttande planet? Det är den implicita frågan. Det\r\när lika bra att ställa den\r\n rakt ut så blir det enklare att svara på den.\r\nJag har en fråga till Svante Öberg som har utvärderat detta. Är inte ett system\r\nmed utgiftstak som man s\r\nätter på tre år och där man lägger ut på ramområden i själva verket\r\nutgiftsdrivande? Jag kan ställa frågan även\r\n till Per Molander: Är inte systemet i själva verket mycket utgiftsdrivande?\r\nFinns det något annat land\r\n som lovar reformer på tre års sikt och lägger in det i riksdagsbeslut? Är inte\r\nett sådant system de fact\r\no mycket utgiftsdrivande, tvärtemot vad man antog? Jag hävdar att det är\r\nutgiftsdrivande. Nu har vi kan\r\nske kommit ifrån det systemet tack vare riksdagens rådiga ingripande. Men det\r\nvar väl bra att vi gjorde\r\n det, eller hur?\r\nJag ska ta upp ytterligare en sak så att även Curt Malmborg får komma med. Är\r\ninte sparmålet för överskådlig\r\n tid en mycket tuffare budgetpolitisk restriktion än utgiftstaket? Jag påstår\r\natt det är så. Håller statss\r\nekreterare Malmborg med mig?\r\nOrdföranden: Vem känner sig manad att börja? Per Molander fick några konkreta\r\nfrågor. Är majoriteten och o\r\nppositionen likvärdiga?\r\nPer Molander: Just den formuleringen vill jag av naturliga skäl undvika att\r\nsvara på. Däremot tar jag g\r\närna upp de exempel som Lars Bäckström nämnde. Jag refererade tidigare till den\r\ninternationella diskussi\r\non som förs om jämförelser som görs mellan den offentliga sektorns storlek i\r\nolika länder av OECD, IMF oc\r\nh andra som håller på med detta. Där finns ett antal fällor och felkällor som\r\nexemplifierats av just det\r\nsom Lars Bäckström räknade upp. De är mer eller mindre svårhanterliga, vill jag\r\npåstå. I fråga om vissa sake\r\nr råder det konsensus internt bland redovisningskunniga människor om vad som ska\r\n gälla. Andra saker är m\r\ner svårhanterliga.\r\nEtt stort komplex är naturligtvis statliga garantier. Vad ligger det för ett\r\nutgiftstryck i en viss st\r\natlig garanti? År 1996, som jag tidigare refererade till, hade vi en annan\r\ndiskussion i huset som gäll\r\nde ett åtagande i fråga om de olympiska spelen. Stockholm ville som bekant\r\nkandidera till de olympiska\r\n spelen 2004. Efter diverse diskussioner och en mycket snabb utredning beslöt\r\nsig staten för att ställa\r\n upp som garant för detta. Hur värderar man detta? Det är oerhört svårt att\r\nsätta ett pris på den garantin\r\noch därmed svårt att dela ut utgiftsansvaret om den utgiften så småningom\r\nkommer. Vi hade en del funderi\r\nngar om hur sådana saker skulle kunna hanteras, men nu gick detta igenom. Sedan\r\nfick vi inte de olymp\r\niska spelen, så det var ett hypotetiskt fall.\r\nAndra saker är litet knivigare. Lars Bäckström nämnde obligatoriska men privat\r\nproducerade och administr\r\nerade försäkringssystem. Vi har bara ett sådant, såvitt jag på rak arm vet, i\r\ndet här landet, och det är fo\r\nrdonsförsäkringen som är obligatorisk men som vi köper av privata\r\nförsäkringsgivare. I vårt östra grannland\r\nFinland har detta betydligt större omfattning. Om vi vidgar blickarna\r\nytterligare kan det vara ännu st\r\nörre. Sådant försvårar naturligtvis jämförelsen mellan olika länder. Samtidigt\r\nkan det ibland finnas argume\r\nnt för den ena lösningen. De är inte fullt ekvivalenta. Om man som vissa här i\r\nrummet, förmodar jag, tror\r\n på konkurrensfördelar kan man tycka att en sådan lösning som är\r\nprivatproducerad men obligatorisk kan va\r\nra vettig även om den belastar hushållskassorna i någon mening lika mycket. Tror\r\n man på andra fördelar me\r\nd offentliga lösningar kan man komma till en annan slutsats.\r\nDet finns alltså inget enkelt svar på Lars Bäckströms fråga. Detta är en rätt\r\nstor materia. Det som jag i a\r\nlla fall vill säga är att det för vissa av dessa kategorier är ganska klart hur\r\nde ska hanteras. Och i d\r\ne bruttobudgeteringsdiskussioner som har upptagit en del av tiden menar jag att\r\ndet är ganska klart v\r\nad som gäller. Där finns det inte särskilt mycket utrymme för olika åsikter. På\r\nflera av de andra punktern\r\na gör det det. Därför är det inte lika klart vad man ska svara.\r\nMin gissning, om jag nu ska komma med en sådan, är att vi framöver kommer att se\r\n mer av den här sortens\r\nlösningar. De långsiktiga skattningar av det offentliga budgetutrymmet som jag\r\nsjälv och andra har gjor\r\nt tyder på att det kommer att bli trångt. Och min gissning är alltså att man\r\nkommer att tvingas välja den\r\n här sortens lite oortodoxa lösningar i framtiden helt enkelt för att få rum med\r\n de saker inom den offen\r\ntliga budgeten som man anser vara högprioriterade.\r\nSedan ställde Lars Bäckström en konkret fråga: Är utgiftstaket utgiftsdrivande\r\neller återhållande? Svaret p\r\nå den beror helt och hållet på var man lägger det. Det är en fråga som faktiskt\r\när märkvärdigt frånvarande i d\r\nen finanspolitiska diskussionen. Det känns ofta som om utgiftstaket kommer som\r\nnågon deus ex machina.\r\nDet avgörande är sättet på vilket man räknar fram budgettaket. Curt Malmborg\r\nsade tidigare att det är det\r\nsamhällsekonomiska utrymmet som avgör det. Och visst är det argument i den\r\ndiskussionen. Men det är något\r\n slags avvägning mellan politiska ambitioner och samhällsekonomiska\r\nrestriktioner som till slut avgör v\r\nar någonstans det hamnar. Det har förvånat mig som utomstående betraktare och\r\nockså som ingenjör i detta g\r\nebit att det inte har varit mer diskussion kring just den frågan.\r\nSvante Öberg: Är utgiftstaket utgiftsdrivande? Jag tycker inte att det har varit\r\n så under 90-talet. Men\r\n det beror på var man sätter utgiftstaket. Om man har ett sådant läge att man\r\nhar väldigt stora offentlig\r\na utgifter och ska försöka minska dem och har ett utgiftstak som också innebär\r\nen successiv nedgång av de\r\n offentliga utgifterna som andel av BNP är det inte utgiftsdrivande. Men i andra\r\n situationer kan det\r\nfaktiskt vara så om det tolkas så att utgiftstaket är något som man ska försöka\r\nuppnå och att budgeteringsm\r\narginalen är någonting som man har till sin disposition för att föreslå nya\r\nutgifter. Det är därför som jag\r\ntycker att man borde ha två olika begrepp, alltså någonting annat som man siktar\r\n på och som ligger betyd\r\nligt under detta utgiftstak.\r\nJag förstår i och för sig att Per Molander inte riktigt håller med om detta\r\neftersom han är konstruktör ba\r\nkom det nuvarande systemet. Men jag anser i alla fall att man bör försöka hitta\r\nen lösning som fungerar\r\nockså för finanspolitiken i konjunkturen. Det finns inget sådant system i dag.\r\nVi har det när det gäller\r\nsaldot men inte när det gäller utgifternas storlek. Jag tror att det är en\r\nväldigt viktig fråga för Sverig\r\ne som nation att man inte har ha ett system som leder till en konstig\r\nfinanspolitik.\r\nJag ska även kommentera det som Per Molander sade om att det inte har varit mer\r\ndiskussion om utgifts\r\ntaket på längre sikt. Jag förstår i och för sig att det inte har varit mer\r\ndiskussion eftersom det är svåra\r\n frågor. Men samtidigt är det oerhört viktiga frågor, alltså var man sätter\r\ndetta utgiftstak på tre års sikt\r\n. Jag tror inte att det var så väldigt mycket diskussioner och funderingar i\r\nriksdagen när man började m\r\ned detta system. Man tyckte väl att det föreslagna utgiftstaket tre år framåt\r\nblir nog bra. Men det är et\r\nt väldigt viktigt beslut som riksdagen fattar, kanske det viktigaste beslutet på\r\n utgiftsområdet som man\r\n fattar under ett år. Det var därför som jag ville ha det på våren, så att man\r\nskulle ta detta beslut på fu\r\nllt allvar och så att det inte blandades bort med för många kortsiktiga och mer\r\npåträngande frågor.\r\nCurt Malmborg: Jag tar mig friheten att även besvara en fråga som inte var\r\nriktad till mig. Jag kan in\r\nte undlåta att ge synpunkter på frågan om utgiftstak tre år framåt är\r\nutgiftsdrivande. Jag kan inte finna\r\nnågot belägg för det. Man kan titta tillbaka i tiden och se hur utgiftstaket har\r\n utvecklats. Det införde\r\ns 1997 och har fram till i år ökat från 723 miljarder till 822 miljarder, alltså\r\n med 99 miljarder under\r\nen sexårsperiod. Det är i löpande priser. Om man tar det i fasta priser har det\r\nökat med 35 miljarder. D\r\net är alltså 6 miljarder per år. Det tycker jag inte antyder att det är särskilt\r\n utgiftsdrivande. Det är e\r\nn ganska balanserad utveckling.\r\nDen fråga som ställdes till mig av Lars Bäckström var om vi under överskådlig\r\ntid kan göra bedömningen att s\r\naldomålet är tuffare än vad utgiftstaket är. Jag vågar inte binda mig för\r\növerskådlig tid. Men i dagsläget ka\r\nn jag hålla med om att saldomålet kanske är en större restriktion än\r\nutgiftstaket och det har vi också har\r\n redovisat i budgetpropositionen.\r\nLars Bäckström (v): Måste inte ett system med utgiftstak, om syftet är att hålla\r\n kontroll på de offentliga\r\n finanserna, kombineras med ett sparmål? Annars kommer det att bli ett\r\nincitament för sänkt skatt. Dela\r\nr Per Molander den bedömningen? Jag vill erinra om att Svante Öberg i sin\r\nutredning på s. 85 påpekar i f\r\nråga om tidigare utgiftstak att när man sänkte skatten sänkte man också\r\nutgiftstaket. Om målet är att hålla\r\nkontroll på de offentliga utgifterna måste ett tak kombineras med ett sparmål,\r\nannars blir det ett inci\r\ntament för sänkt skatt, och det är ju inte syftet med taket. Jag vill bara\r\nkontrollera att Per Molander\r\n är överens med mig om detta.\r\nPer Molander: Om vi ser det historiskt föregick saldomål utgiftsmål. Vi startade\r\n ju med saldomål på grund\r\n av den galopperande statsskuldsutvecklingen. Sedan upptäckte man att saldot är\r\nen oerhört svårstyrd var\r\niabel, därför att det är skillnaden mellan två mycket stora tal - utgifterna och\r\n inkomsterna - och att d\r\net är mycket svårt, åtminstone det enskilda året, att ha det som målvariabel.\r\nDäremot är det långsiktigt, sås\r\nom görs i Maastrichtsystemet, som ett mål för hur stor skulden får vara, lättare\r\n att hantera.\r\nVad det de facto får för effekter på skatteintäktskravet beror på var man lägger\r\n det. Det går inte att gene\r\nrellt säga att det ena skulle vara ett tuffare krav än det andra, utan det beror\r\n helt på matematiken, v\r\nilka siffror man åsyftar i de olika restriktionerna.\r\nAvslutningsvis tror jag att man även i fortsättningen måste räkna med att vi\r\nbehöver mer än en budgetrestr\r\niktion. Att bara ha ett saldomål eller att bara ha ett utgiftsmål är fel. Vi\r\nmåste kunna spela med fler\r\nrestriktioner eftersom situationen hela tiden varierar. Det går inte att täcka\r\nin alla önskemål med en e\r\nnda restriktion.\r\nJörgen Johansson (c): Jag kan konstatera att vi är tämligen överens om\r\nintentionerna med budgetlagen. Me\r\nn det finns ändå nyanser i era redovisningar. Värdeorden som jag upplever här är\r\n öppenhet, tydlighet och f\r\nörtroende. Curt Malmborg betonade förtroendet fyra gånger i sin inledning. Och\r\njag håller med om att fört\r\nroendet är oerhört viktigt sett ur ett internationellt perspektiv. Men han\r\ntalade också om fasthet och\r\nflexibilitet i budgetarbetet. Han sade att den vertikala summan är viktigare än\r\nde horisontala. Det ka\r\nn man i och för sig förstå. Men samtidigt har riksdagen ett visst intresse av\r\natt göra prioriteringar me\r\nllan utgiftsslagen. Därför är de horisontala summorna också intressanta. Och det\r\n är väl därför som vi sitter\r\n här, för att vi upplever att riksdagen kanske kommer i andra hand i detta\r\nsammanhang. De minimala bud\r\ngeteringsramar som vi i dag har kräver en stor budgetdisciplin från regeringens\r\nsida.\r\nCurt Malmborg talar om fasthet och flexibilitet, och jag undrar: Hur går fasthet\r\n och flexibilitet iho\r\np med den anda som de två övriga på podiet tonar fram i detta sammanhang och med\r\n det förtroende som vi t\r\nrots allt eftersträvar och som Curt Malmborg så tydligt betonar i sin\r\nföredragning?\r\nCurt Malmborg: Det var en lite allmän fråga. Det som jag talade om var\r\nbudgetlagen som ger en fasthet\r\noch vissa grundläggande principiella riktlinjer. Sedan finns det möjlighet att\r\ngöra undantag. Det är det\r\n som jag menar med flexibiliteten. Jag menar naturligtvis att regeringen och\r\nriksdagen - det är ju ri\r\nksdagen som fattar beslut - håller sig inom dessa grunder.\r\nJag kanske sade tydlighet fyra gånger också därför att jag tycker att tydlighet\r\noch förtroende är väldigt v\r\niktiga. Tydligheten är att allt ska redovisas och att inget ska smugglas undan.\r\nDet finns inget trick\r\nsande, utan allt ska redovisas öppet för riksdagen. Sedan är det riksdagen som\r\nhar att fatta beslut. Ty\r\ndligheten är en grund för förtroende, förtroendet från marknaden med mera.\r\nBakom denna diskussion finns en antydan om att man smyger undan saker och att\r\ntillståndet egentligen\r\ninte är så bra som vi säger att det är. På olika nivåer testas detta förtroende.\r\n Riksdagen gör en granskning\r\n. Inte minst medierna gör en mycket ingående granskning av budgeten. Och\r\nmarknaden tittar på detta som\r\njag var inne på. Och jag kan försäkra att man har en nära kontroll på allt som\r\nvi gör. Dessutom har vi i S\r\nverige ett system med oberoende myndigheter som har till uppgift att granska\r\nutgiftsprognoser, konju\r\nnkturbedömningar med mera - KI och ESV. Dessa fyra granskare tycker jag borgar\r\nför att man bara får det\r\n förtroende som man förtjänar.\r\nJörgen Johansson (c): Granskning är ju skede två. Prioriteringsdiskussionen\r\nkommer i skede ett. Många av\r\n oss upplever att det trots allt blev en maktförskjutning med det system som\r\ninfördes under våren, vilk\r\net kanske var mindre lyckligt.\r\nYvonne Ruwaida (mp): Jag tänkte ta upp frågan om utgiftstaket. Jag håller med\r\nSvante Öberg om att det sy\r\nstem som i dag finns i budgetlagen med utgiftstaket och en budgeteringsmarginal\r\nkan uppfattas som ot\r\nydligt. Väldigt många som man talar med om budgeten förstår inte riktigt detta\r\nmed utgiftstaket och budg\r\neteringsmarginalen. Det är väldigt otydligt för allmänheten och ibland kanske\r\näven inne i de politiska pa\r\nrtierna. Vi har själva skissat en del på Svante Öbergs idé om att ha ett mål med\r\n statens utgifter och att\r\n också ha ett utgiftstak. Då blir budgeteringsmarginalen utrymmet däremellan.\r\nJag vill ställa en fråga till Curt Malmborg om hur Socialdemokraterna ser på den\r\n idén och om de kan tänka\r\n sig att förändra budgetlagen så att man kan diskutera att införa ett mål för\r\nstatens utgifter. Rent psyko\r\nlogiskt tror jag att det finns en fördel med det.\r\nJag vill ställa ytterligare en fråga till Curt Malmborg. Den handlar om\r\nunderlaget för de beräkningar oc\r\nh de olika prognoser som presenteras i budgeten. Jag håller med om att det\r\nunderlaget inte alltid är t\r\nillräckligt. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få ett bättre\r\nunderlag för att på ett bättre sätt\r\nkunna värdera vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett samarbete med\r\nSocialdemokraterna och Vänst\r\nerpartiet, och vi får ibland mer information än det som framgår i budgeten. Men\r\njag tror att det rent d\r\nemokratiskt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske politiskt är svårt om\r\n man inte reglerar det p\r\nå ett bättre sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det. Men tänk tanken\r\natt det finns en majoritet\r\nsregering. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett bättre underlag.\r\nDetta är inte en fråga som\r\n ligger i våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt Malmborg om han kan\r\ntänka sig en ansträngning f\r\nör att förbättra det här underlaget.\r\nJag skulle också vilja fråga Svante Öberg om han ser något sätt på vilket man\r\nkan förändra budgetlagen så att\r\n det finns en skyldighet för regeringen att presentera bättre underlag till de\r\nprognoser som redovisas\r\n.\r\nJag har en fråga som jag vill ställa till Per Molander, Svante Öberg och Curt\r\nMalmborg om saldomålet. Ja\r\ng undrar hur man ser på saldomålet. Tycker man att det målet är\r\ntillfredsställande, eller kan man kanske\r\ndiskutera ett annat innehåll i ett saldomål? Man kan till exempel titta på\r\nenbart statens finanser i st\r\nället för att titta på hela den offentliga sektorns finanser. Jag skulle\r\nuppskatta om jag kunde få reda\r\npå vilka åsikter som finns omkring det.\r\nCurt Malmborg: Jag uppfattade den första frågan som om man skulle införa det som\r\n Svante Öberg talade om,\r\n nämligen ett utgiftsmål för statens utgifter. Det kan man naturligtvis tänka\r\nsig. Det som jag dock tyck\r\ner är viktigast är det som jag har varit inne på, nämligen en\r\nosäkerhetsmarginal. Egentligen fyller det s\r\namma funktion att man har en osäkerhetsmarginal så att man kan ta hänsyn till\r\nprognosmissar och kanske\r\nockså arbetsmarknadspolitiska insatser, alltså en sorts reserv. Det är klart att\r\n man kan kalla den summ\r\na som uppstår under utgiftstaket minus denna marginal för ett utgiftsmål. I den\r\nmeningen håller jag med\r\nom detta.\r\nDet ställdes en fråga om vi kan tänka oss att förbättra underlaget för\r\nprognoser. Självklart kan vi det. I\r\ndetta sammanhang är regeringen naturligtvis lyhörd för riksdagens synpunkter,\r\noch vi vill självklart göra\r\n allt för att underlätta arbetet i riksdagen. Samtidigt kan man säga, vilket\r\nSvante Öberg var inne på, at\r\nt det är svårt med prognoser. Man kan kanske inte förvänta sig att få sanningar.\r\n Men så mycket underlag so\r\nm vi kan prestera kommer vi naturligtvis att ge.\r\nDen tredje frågan handlade, som jag uppfattade den, om huruvida man antingen\r\nskulle ersätta dagens mål\r\nmed ett mål för statens och statsbudgetens saldo eller kanske ha komplementära\r\nmål. Det vore kanske dumt\r\n att utesluta det, men jag menar att vi nu har ganska väletablerade\r\nmålformuleringar med utgiftstaket\r\noch saldot i det offentliga officiella sparandet. Det finns en besvärlighet när\r\nman använder flera mål.\r\nMan låser in det hela lite grann, och man ska vara försiktig med att ändra\r\nfungerande målstrukturer.\r\nDet mål som vi använder - saldomålet - är ju också internationellt vedertaget.\r\nNär jag visade min bild här\r\noch jämförde tillståndet i de offentliga finanserna så är det utifrån de\r\ninternationella definitioner som\r\nfinns och som vi använder.\r\nDet är också viktigt att säga att hur finanspolitiken påverkar efterfrågan på\r\nvaror och tjänster beror på hu\r\nr det är i den samlade offentliga sektorn. Det är av underordnad betydelse hur\r\ndet är i olika delsektor\r\ner. Man ska inte tro att ett mål som handlar om statens budgetsaldo på något\r\nsätt är viktigare än de övriga\r\n, utan det är den samlade offentliga sektorn som gäller.\r\nMan skulle kunna tänka sig ett mål för statens budgetsaldo om man hade en\r\nutveckling där statsskulden öka\r\nde som andel av BNP. Det skulle naturligtvis vara oroväckande, men nu har vi ju\r\ninte den utvecklingen\r\n utan tvärtom en positiv utveckling där vi går från en statsskuldsandel på 50 %\r\ntill 45 %. För dagen är int\r\ne det påkallat.\r\nSvante Öberg: Underlaget för beräkningen av prognoser borde vara bättre och  ju\r\nmer regeringen kan prese\r\nntera för riksdagen, desto bättre är det - bara man inte fyller\r\nbudgetpropositionerna med så enormt myck\r\net detaljer så att det blir svårt för riksdagen att få en överblick. Hur mycket\r\nav detaljer som man ska r\r\nedovisa är ju en avvägning.\r\nMen jag skulle också vilja peka på möjligheten att följa upp utvecklingen i\r\nefterhand, så att man följer u\r\npp de prognoser som man har gjort och använder en del av våren till den typen av\r\n granskning i riksdage\r\nn. Man kan göra sådana prognos-utfallsstudier som vi gör när det gäller\r\ntillväxtprognoser på Konjunkturinst\r\nitutet. Det är en vedertagen teknik, och då kan man försöka förklara\r\navvikelserna och se om riksdagen tyc\r\nker att de är acceptabla eller inte. Möjligheten finns att göra det i efterhand.\r\nDet här med möjligheten att förändra budgetlagen tror jag att jag lämnar till\r\nPer, för jag är inte så bra på\r\ndet.\r\nJag tycker att saldomålet är ett bra mål, utifrån min erfarenhet som ekonom. Det\r\n målet kom till efter det\r\n att jag hade slutat på Finansdepartementet. Jag blev riktigt nöjd med att\r\nregeringen och riksdagen fa\r\nttade beslutet om att på sikt sträva mot 2 % i överskott. Så långt hade vi inte\r\nkommit så länge jag var kva\r\nr där. Jag skulle i och för sig kunna tänka mig någon annan siffra än 2 % -\r\ngärna lite högre. Men det är en\r\nsak på marginalen.\r\nJag var med om att diskutera stabilitets- och tillväxtpakten i EU. Då tillhörde\r\njag något som hette den\r\nmonetära kommittén. Det var ett tyskt förslag från början. Man hade då\r\nformuleringar om att man på sikt sku\r\nlle nå balans i de offentliga finanserna. För svensk del menade jag att man då\r\ninte hade tillräcklig res\r\npektmarginal till golvet minus 3 %. Jag tyckte att det var viktigt att få in det\r\n här att man också kund\r\ne ha överskott på längre sikt. Så blev också pakten sedan formulerad, vilket jag\r\n tyckte var bra. För svens\r\nk del har vi sedan följt en sådan linje.\r\nJag tror att det är bra att ha ett mål som gäller för hela den offentliga\r\nsektorn. Förutom det som Curt s\r\nade om att det är så man brukar titta på det internationellt så svänger de andra\r\n delarna i den offentliga\r\n sektorn än staten inte så mycket. Kommunerna brukar gå med ungefärlig balans.\r\nDet spelar därför inte så st\r\nor roll om man tar enbart staten eller både staten och kommunerna.\r\nSocialförsäkringssektorn brukar ha e\r\ntt överskott som inte förändras så mycket över åren. Jag tycker att det talar\r\nför att man kan ha ett mål för\r\nhela den offentliga sektorn. De stora svängningarna sker i statsbudgeten. Man\r\ntäcker alltså de stora sv\r\nängningarna i statsbudgeten även om man har ett mål för hela den offentliga\r\nsektorn.\r\nEn sak som jag däremot inte tycker att man ska göra är att sätta ett mål för det\r\n offentliga sparandet år för\r\n år. Då hamnar man återigen i en situation att om man börjar avvika från det mål\r\n som är satt för ett visst år\r\n så måste man föra en politik som bli pro-cyklisk, som man brukar säga. Den\r\nförstärker alltså en konjunktur\r\nuppgång och en konjunkturnedgång. Jag tycker att det ska vara ett långsiktigt\r\nmål och att man ska tillåta\r\n variationer på kort sikt.\r\nOrdföranden: Har Per Molander några kommentarer om saldomål och så vidare?\r\nPer Molander: Jag tror att det mesta är sagt, men jag kan kanske ändå säga ett\r\npar saker.\r\nMan måste nog säga samma sak här som jag sade som svar på en tidigare fråga från\r\n Lars Bäckström. Det finns i\r\nngen enskild restriktion som löser hela problemet, oavsett om vi definierar det\r\nför staten eller för he\r\nla den offentliga sektorn. Vi måste nog finna oss i att även framgent jobba med\r\nflera variabler och ti\r\ntta på de olika delsystemen för att se hur de ser ut långsiktigt. Det går inte\r\natt sammanfatta detta i e\r\ntt tal som ska ligga på en viss nivå.\r\nSom Curt påpekade är vi när det gäller Maastrichtdefinitionen bundna av\r\ninternationella åtaganden. Där måst\r\ne vi följa en viss definition som har lagts fast på EU-nivå för att det ska bli\r\njämförbart mellan EU:s med\r\nlemsstater. Där har vi inte så mycket att välja på. Sedan kan vi naturligtvis\r\ndärutöver välja att redovisa\r\nför vilka delsystem som helst och med andra definitioner.\r\nJag skulle vilja puffa lite för ett dokument som jag tycker är lite\r\nunderskattat. Det är årsredovisninge\r\nn för staten, som ESV producerar. Det är ett innehållsrikt dokument som ständigt\r\n förbättras efter de första\r\n försöken som gjordes i mitten på 90-talet. Där är man så nära man kan komma en\r\nkostnadsmässig redovisning a\r\nv statens tillgångar och skulder med alla de reservationer som gäller där. Det\r\nliknar redovisningen för\r\nett större företag med alla de likheter och skillnader som finns. Alla som\r\nsysslar med att titta på bol\r\nagsredovisningar vet att även där är det en hel vetenskap att veta vilka siffror\r\n som är viktiga och vilk\r\na som är mindre viktiga. Det går inte bara att titta på den sista linjen, utan\r\ndet finns alltid en stor\r\n notapparat i varje större koncerns årsredovisning. Så måste det naturligtvis\r\nvara även i staten.\r\nSlutligen tror jag att den allmänna tendensen internationellt är att gå i\r\nriktning mot ännu större långsik\r\ntighet i budgetrestriktionerna än vad vi har gjort nu. Jag håller helt med om\r\nvad Svante har sagt om m\r\nål definierade över en konjunkturcykel. Det är i en viss mening intelligentare\r\nän årsvisa mål. Men framöver\r\n, med de påfrestningar som vi vet kommer till följd av åldrande befolkning,\r\nrörliga skattebaser och så vi\r\ndare, så är det de riktigt långsiktiga budgetrestriktionerna som kommer att vara\r\n de definierande för pol\r\nitikens handlingsutrymme. Svårigheten är naturligtvis att föra in dem på ett\r\ntrovärdigt sätt i dagspolitik\r\nen, det vill säga att få dessa långsiktiga restriktioner att ha bett i den\r\ndagspolitiska debatten.\r\nJag har ingen lösning på det, men det har gjorts kalkyler. Bland annat var jag\r\nsjälv med om att förra vår\r\nen producera en uppsats av Martin Flodén på Handelshögskolan. Han har tittat på\r\nstora delar av OECD-områd\r\nets långsiktiga problem, och gör kalkyler på 50 års sikt och mer. Hans slutsats\r\nnär det gäller vårt saldomål\r\n var att det snarast var i underkant och kanske skulle ligga ½ % högre än där vi\r\n har lagt det nu. Men an\r\ndra länder inom EU, framför allt på Medelhavsfronten, har mycket större problem\r\nän Sverige i det här avsee\r\nndet.\r\nDen allmänna tendensen går i riktning mot större långsiktighet i restriktionerna\r\n snarare än mot årsvisa re\r\nstriktioner.\r\nOrdföranden: Utifrån den diskussion som finansutskottet förde inledningsvis när\r\nvi beslutade om att ha e\r\nn hearing så tycker jag att de frågor som har ställts i den första ronden väl\r\nhar anslutit till den probl\r\nembild som då diskuterades. Det gäller även de svar som har givits. Det har\r\nvarit en hög och bra kvalite\r\nt på hearingen så här långt.\r\nVi sade att vi skulle gå ett varv till, och jag tycker att vi använder det andra\r\n varvet till korta fråg\r\nor och korta svar, som kompletterar den bild vi har fått. Vi ska hålla\r\nkvaliteten på hearingen och inte\r\n ta om samma sak en gång till. Det är mitt vädjande.\r\nKjell Nordström (s): Jag har en kort fråga: Skulle man i budgetlagen skriva in\r\nen procentsats för hur s\r\ntor budgetmarginalen ska vara?\r\nCurt Malmborg: Det är en sak som man kan överväga. Jag ska inte ge något bestämt\r\n svar på det, men jag har\r\nju från första början här varit inne på budgeteringsmarginalen och hur man ska\r\nfå någon rätsida på den. Ett s\r\nätt är naturligtvis att ange en viss procentsats. Sedan gäller det att komma\r\növerens om vilken procentsa\r\nts det ska vara.\r\nCecilia Widegren (m): Herr ordförande! Jag tänkte lyfta blicken något mot vår\r\nomvärld. Jag noterar i ett\r\nantal dokument som regeringen har givit ut de senaste åren att utgiftstaket är,\r\nsom man skriver, trovär\r\ndighetsskapande gentemot vår omvärld. Det betonas och upprepas ett antal gånger.\r\n Trots det vi har hört i\r\n dag så har utgiftstaken ändrats och vi har en snål budgetmarginal. Min fråga\r\när: Är detta det mest trovärd\r\nighetsskapande instrumentet för vår omvärld? Är det tillräckligt, eller krävs\r\ndet en kombination? Jag avse\r\nr nu enbart det som är inriktat på den internationella omvärlden kontra det som\r\nvi har diskuterat tidig\r\nare i dag.\r\nCurt Malmborg: Jag tror att just kombinationen av utgiftstak och saldomål är det\r\n som är trovärdighetsska\r\npande. De sakerna kompletterar ju varandra.\r\nSvante Öberg: Jag är inte så bra på att bedöma den internationella reaktionen\r\nnu. Förr hängde jag med på det\r\n väldigt bra. Den process som vi gick igenom under 90-talet väckte mycket stor\r\ninternationell respekt,\r\n och då hade vi ju egentligen alla de här instrumenten tillgängliga. Det var en\r\ndramatisk förändring, som\r\n väckte respekt i alla läger där jag uppträdde internationellt.\r\nPer Molander: Jag kan svara som jag gjorde på den tidigare frågan. Min bild är\r\natt de bedömningar som gör\r\ns internationellt, både av OECD, IMF och andra instanser, går i riktning mot att\r\n man tittar mer på långs\r\niktig utveckling. Vi har visat att vi kunde klara det akuta krisskede som vi\r\nupplevde under 90-talet\r\n. Nu riktar man blicken fram emot 2030 och bortom det. Det ligger en dynamik i\r\nden demografiska utve\r\ncklingen och en del andra sådana faktorer som är ganska väl känd. Det finns\r\nkalkyler gjorda både av OECD,\r\n av EU:s finansministerråd och så vidare som ger en ganska klar bild över hur\r\nläget kommer att se ut. När\r\n sådana instanser som IMF och andra tittar på hur de offentliga finanserna sköts\r\n i ett land så är det sna\r\nrast det som man i dag fokuserar på. Frankrike och Tyskland har mer närliggande\r\nproblem. Men har man k\r\nlarat sig ifrån dem, som vi har gjort, så är nästa stadium att hitta en\r\ntrovärdig och uthållig finanspolit\r\nik på lång sikt. Det är avgörande.\r\nGunnar Nordmark (fp): Jag har en liten fråga. Vi har ju tittat på hur det har\r\nfungerat bakåt i tiden. O\r\nm man rent konkret tittar på hur budgetlagen ser ut och hur den har verkat under\r\n den tid som den har\r\nfunnits - vilka konkreta förändringar skulle ni vilja se av den för att den\r\nbättre skulle uppfylla de mål\r\n och den anda som finns i dag?\r\nCurt Malmborg: Det känns som om jag är lite tjatig, men jag skulle återigen\r\nvilja fokusera på budgeterin\r\ngsmarginalen. Jag tycker att budgetlagen i sin grundstruktur - fasthet men med\r\nflexibilitet - funger\r\nar väl. Budgeteringsmarginalen är ett problem. Svaret på Kjell Nordströms fråga\r\när att man nog kan tänka si\r\ng att ha en fastare reglering av i vilken storlek den ska vara.\r\nSvante Öberg: Jag tycker att det viktigaste är att få fram ett system som\r\nfungerar väl även i olika konju\r\nnkturer så att finanspolitiken inte fungerar fel i olika konjunkturskeden.\r\nPer Molander: Utöver det som de båda föregående talarna har nämnt så kan jag ta\r\nupp långsiktigheten och ett\r\n krav på regelbundna analyser av den mycket långa sikten. Detta bör läggas till\r\ndet andra. Man ska ha en\r\n årlig redovisning av 30- eller 40-årsperspektivet. Jag kan avslöja att vi\r\nlaborerade med sådana tankar\r\npå budgetavdelningen när vi gjorde resten av detta paket i mitten av 90-talet.\r\nMen då gjorde vi bedömnin\r\ngen att det ännu befann sig på laboratoriestadiet och inte hade nått en sådan\r\nmognadsgrad att det gick a\r\ntt omsätta i praktisk policybildning. Det kanske är ett annat läge i dag.\r\nLars Bäckström (v): Jag vill ställa en fråga till Per Molander. Man vill undvika\r\n problem och få hög genoms\r\nkinlighet. Om jag som politiker sänker skatten för låginkomsttagare så drabbar\r\ndet kommunerna. Bör jag då\r\nkompensera kommunerna med höjda statsbidrag och därmed höja utgiftstaket för att\r\n undvika problem med net\r\ntoredovisning? Säger budgetlagen det?\r\nJag vill också ställa en fråga till Svante Öberg. Om jag inför den idé som du\r\nhar haft om utgiftsmål och ut\r\ngiftstak så finns alltså under utgiftsmålet ett slags utrymme för planerade\r\nreformer. Sedan har du också\r\ntänkt dig en osäkerhetsmarginal under taket. Vilket institutionellt ramverk\r\nrekommenderar du för att få\r\nlov att utnyttja osäkerhetsmarginalen? Ska det vara avvikelse med x procent,\r\nminus x procent i förhålla\r\nnde till vad som anses som långsiktigt uthållig tillväxtnivå? Är det någon sådan\r\n idé som du har tänkt dig? De\r\nt framgår inte riktigt av din utredning, eller så har jag glömt.\r\nPer Molander: Om jag fattade Lars fråga rätt så är svaret förhållandevis enkelt.\r\n Om man gör någon sorts skat\r\nteväxling mellan den statliga och den kommunala sektorn och kanske samtidigt\r\njusteringar på utgiftssid\r\nan så att staten tar över vissa utgifter som kommunerna har eller lämnar det\r\noförändrat så bör det naturlig\r\ntvis leda till tekniska justeringar.\r\nJag tar det exempel som du nämnde. Om man minskar de kommunala skatteintäkterna\r\ngenom ett ökat grundavd\r\nrag eller något sådant och vill hålla kommunerna skadeslösa för att de ska kunna\r\n fullgöra sina uppgifter s\r\nå kräver det en ökning av statsbidraget. Då ska det självfallet leda till en\r\nteknisk justering av utgifts\r\ntaket - ja.\r\nSvante Öberg: Det institutionella ramverket kan se ut på lite olika sätt. Jag\r\nredovisade en modell i ut\r\nredningen där man skulle sikta mot att nå ned till målet även om utgifterna blev\r\n tillfälligt högre. Men ra\r\nmverket kan utformas även på andra sätt. Möjligen är det en sådan diskussion som\r\n pågår i Regeringskansliet.\r\nJag har ingen rekommendation om ett enda ramverk. Det viktiga är att man\r\ntillåter konjunktursvängningar\r\n att ha en effekt på utgifterna utan att det utlöser en pro-cyklisk\r\nkonjunkturpolitik.\r\nGunnar Axén (m): Jag tycker att Curt Malmborg lite grann har tonat ned det\r\nutgiftstryck som finns i d\r\ne offentliga finanserna. Redovisningen av hur utgifterna har ökat under de\r\nsenaste åren tog ju inte me\r\nd de utgifter som nu via nettoredovisning har förvandlats till\r\nintäktsminskningar i budgeten i stället.\r\n Konjunkturinstitutet har visat att summan av de ofinansierade reformerna sedan\r\n1998 uppgår till 168\r\nmiljarder kronor.\r\nRegeringen gjorde själv i vårpropositionen 2001 prognosen för 2004 att de\r\noffentliga utgifternas andel\r\nav BNP skulle uppgå till 53 % nästa år. Nu i höst gör man prognosen att andelen\r\nkommer att uppgå till 56 %\r\n - tre procentenheter högre - nästa år. Anser inte Curt Malmborg att det finns\r\nett ganska kraftigt unde\r\nrliggande utgiftstryck i de offentliga finanserna?\r\nCurt Malmborg: Jag vet inte precis om man kan tala om ett tryck. Det finns ju\r\nett utgiftstak och en\r\nbudgetlag som sätter restriktioner för hur långt det kan nå. Jag redovisade\r\nsiffror för hur utgiftstaket\r\nhar förändrats. Jag kan upprepa dem: Från 1997 till 2003 har det förändrats med\r\n99 miljarder i löpande pri\r\nser. I fasta priser är det 35 miljarder. Det är 6 miljarder kronor per år. Jag\r\ntycker inte att det är en\r\n särskilt dramatisk utveckling av starka utgiftsökningar.\r\nCarin Lundberg (s): Hemma hos mig är jag ständigt utsatt för frågor om\r\ninfrastruktur - bärighetssatsninga\r\nr på grusvägar, finansiering av Norrbotniabanan och så där. Därför tänkte jag\r\nbara höra om jag kunde få en ko\r\nrt beskrivning av läget i arbetet med kostnadsredovisning, som Per Molander var\r\ninne på. Curt Malmborg\r\n sade att arbetet pågår.\r\nCurt Malmborg: Regeringskansliet kommer snart ut med en departementsstencil som\r\nkommer att ha namnet\r\n Nya principer för utformning av statsbudgeten - konsekvenser för budgetlagen.\r\nDet är en arbetsgrupp in\r\nom Finansdepartementet som har jobbat med den. Den kommer att skickas ut på\r\nremiss, och sedan får vi s\r\ne när vi kan återkomma till riksdagen om detta. Det handlar om det som vi har\r\nvarit inne på, det vill s\r\näga kostnadsmässig redovisning med mera.\r\nVi har också gett uppdrag till myndigheterna för att kunna redovisa konkret hur\r\nen budget skulle kunna\r\n se ut - en så kallad skuggbudget som vi skulle kunna redovisa för riksdagen om\r\nvi kommer tillbaka und\r\ner våren med detta. Det ligger alltså rätt nära i tiden. Vad det innebär för\r\ninfrastrukturen och grusvägarn\r\na vågar jag dock inte svara på.\r\nLars Bäckström (v): Jag blir konfunderad, Per Molander, av ert svar till mig.\r\nJag förstår att om man nu\r\nsänker skatten för låginkomsttagare genom att höja grundavdraget så kompenserar\r\nman kommunerna genom att\r\nöka statsbidraget. Men jag kan inte förstå hur man kan kalla det för en\r\nberäkningsteknisk justering. Det\r\när det väl inte? Det är ju inte saldoneutralt. Det är en rak höjning av\r\nutgiftstaket, och det ska man ju\r\ninte göra. Skattesänkningen skulle alltså leda till att man fick skära bort\r\nnågot annat under utgiftstake\r\nt. Jag kan inte se att det är en beräkningsteknisk justering.\r\nPer Molander: Jag utgick i min enfald från att det skulle vara saldoneutralt,\r\noch att staten på något s\r\nätt skulle täcka inkomstförlusten i systemet någon annanstans. Annars får man\r\nhantera problemet med saldo\r\nrestriktioner först. Om vi ligger på gränsen i det avseendet så är ju hela\r\noperationen inte genomförbar. D\r\nu får definiera vilka restriktioner som gäller som underlag för frågan.\r\nLars Bäckström (v): Taket gäller ju alldeles oavsett saldot. Det har inget med\r\ndet att göra. Taket är en\r\nabsolut restriktion.\r\nPer Molander: Var vi har lagt taket beror bland annat av vilka\r\nsaldorestriktioner vi har med oss i b\r\nagaget. Det är ju en effekt av gamla beslut och gamla restriktioner. Man kanske\r\ninför ett kommande bud\r\ngetår säger: Nu ska vi sänka kommunernas skatteintäkter. Vilka motåtgärder på\r\ninkomstsidan för hela den offe\r\nntliga sektorn ska det då leda till? måste man fråga sig. Kan vi göra denna\r\nskattesänkning ofinansierat e\r\nftersom vi har en sådan marginal till saldomålet att det är tänkbart? Om svaret\r\npå den frågan är nej, måste\r\nju staten på något sätt täcka den inkomstförlusten. Då menar jag att det\r\nhuvudsakligen blir en beräkningste\r\nknisk justering.\r\nOrdföranden: Ni får fortsätta debatten efteråt. Annars hamnar vi i en debattsits\r\n här, och det ska ju vara\r\n mer av en utfrågning.\r\nIngen mer har begärt ordet, så jag ber att få tacka er som har varit inbjudna\r\nhit, Curt Malmborg, Svant\r\ne Öberg och Per Molander, för er medverkan. Jag tycker att utfrågningen har\r\nvarit bra. Den har på ett my\r\ncket bra sätt klarlagt de frågor som utskottet har ställt. Jag vill tacka er för\r\n det. Jag tackar också ut\r\nskottets ledamöter, åhörarna och även er som har följt utfrågningen via webben.\r\nDärmed förklarar jag dagens\r\nhearing för avslutad.\r\nBilaga 18\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning\r\nom den aktuella penningpolitiken\r\nTid: Torsdagen den 16 oktober kl. 09.00-12.00\r\nLokal: Skandiasalen i Neptunus\r\nInbjuden\r\nRiksbankschef Lars Heikensten\r\nDeltagare\r\nFredrik Reinfeldt (m) ordförande\r\nKarin Pilsäter (fp)\r\nSonia Karlsson (s)\r\nMats Odell (kd)\r\nLars Bäckström (v)\r\nAgneta Ringman (s)\r\nGunnar Axén (m)\r\nChrister Nylander (fp)\r\nAgneta Gille (s)\r\nCecilia Widegren (m)\r\nJörgen Johansson (c)\r\nFinansutskottets offentliga utfrågning om den aktuella penningpolitiken\r\nOrdföranden: Hjärtligt välkomna säger jag till alla här och till dem som följer\r\nutfrågningen på riksdagens w\r\nebb-TV. Ett särskilt välkommen vill jag säga till Lars Heikensten.\r\nFörst får riksbankschefen ordet. Därefter följer en frågerunda med en fråga per\r\nparti med möjlighet till up\r\npföljande fråga i storleksordning. Sedan tar vi en kortare paus för att efter\r\ndenna återsamlas och bered\r\na möjlighet också för övriga att ställa frågor.\r\nFörst får alltså Lars Heikensten ordet. Välkommen!\r\nLars Heikensten: Tack så mycket och tack för att jag har den här möjligheten att\r\n komma till finansutskot\r\ntet och redogöra för penningpolitiken. De här utfrågningarna av mig och min\r\nföreträdare ser jag som en vik\r\ntig möjlighet för oss att förankra vår politik och att resonera och diskutera\r\nkring de frågor som är av be\r\ntydelse för penningpolitiken under de närmaste åren.\r\nJag hade i dag tänkt uppehålla mig vid tre teman. Inledningsvis tänker jag säga\r\nnågra ord om konsekvenser\r\nna av folkomröstningens utfall för Riksbanken. Därefter tänker jag, och det\r\nupptar väl merparten av min i\r\nnledning, tala om inflationsrapporten och bakgrunden till det räntebeslut som vi\r\n fattade på direktions\r\nsammanträdet i går. Slutligen kommer jag att ta upp en del frågor som gäller\r\nförutsättningarna för långsikti\r\ng tillväxt i Sverige.\r\nMed glädje svarar jag därefter på era frågor och lyssnar på era synpunkter.\r\nLåt mig börja med Riksbanken efter folkomröstningen. Resultatet av\r\nfolkomröstningen blev, som vi alla ve\r\nt, ett nej. För oss innebär det att vi precis som tidigare inriktar verksamheten\r\n mot våra lagstadgade h\r\nuvuduppgifter: att upprätthålla prisstabilitet och att främja ett säkert och\r\neffektivt betalningsväsende.\r\n\r\nNär det gäller penningpolitiken kan man väl säga att det är business as usual.\r\nUnder normala omständighete\r\nr innebär det att vi kommer att fortsätta hålla oss till den enkla\r\nhandlingsregel vi använder; om inflat\r\nionen i framtiden väntas bli högre än inflationsmålet på 2 % höjer vi räntan,\r\noch vice versa om inflationen\r\n väntas bli lägre än 2 %. Denna tydliga tankeram gör det lättare att påverka\r\nförväntningarna i samhället om p\r\nenningpolitiken och att utvärdera politiken i efterhand. Både vi själva och\r\nutomstående bedömare kan ta s\r\ntällning till om politiken är vettigt upplagd i förhållande till målet, om\r\nprognoserna vi gör är rimliga oc\r\nh om vi följer de principer vi själva deklarerat för hur inflationsmålet ska\r\nnås.\r\nDen tankeram som vi haft, den analysram som vi jobbat efter, tycker vi har\r\nfungerat väl. Den har den\r\nfördelen att den gör det lättare att påverka förväntningarna i samhället. De som\r\n sätter priser och löner vet\r\natt vi eftersträvar just 2 % inflation.\r\nEn annan fördel är att det blir lättare att utvärdera vårt agerande i efterhand.\r\n Både vi själva och utomståe\r\nnde bedömare har en grund för att pröva om politiken är vettigt upplagd i\r\nförhållande till de mål vi har, o\r\nm de prognoser vi gör är rimliga och, inte minst, om vi följer de principer för\r\nhur politiken ska läggas\r\nupp som vi själva har deklarerat.\r\nÄven om det här ramverket för penningpolitiken ligger fast finns det ingen\r\nanledning att slå sig till ro\r\n. Redan i våras inledde vi ett arbete med att se över det sätt på vilket vi gör\r\ninflationsprognoser. Vi h\r\nar fått hjälp av en internationell akademiker med att granska våra\r\ninflationsrapporter. Vi funderar nu\r\npå hur de kan göras bättre och på hur vi kan bli bättre på att förutsäga\r\nprisutvecklingen.\r\nDet andra huvudmålet, finansiell stabilitet, har i hög grad präglats av den\r\nfinansiella kris som vi ska\r\nkades av i början av 1990-talet. På det här området har vi - mycket tror jag\r\ntill följd av att vi hade er\r\nfarenheterna av krisen - varit något av pionjärer internationellt sett. Vi har\r\ntill exempel varit först\r\n med att publicera rapporter om den finansiella stabiliteten. Också på det här\r\nområdet kan det finnas sk\r\näl att ta nya tag. Vi håller just på med att utse en internationell expertgrupp\r\nsom ska utvärdera det ar\r\nbete som vi bedrivit och komma med förslag till förbättringar.\r\nDe här utvärderingarna har vi tänkt följa upp med öppna seminarier där vi\r\n\"konfronteras\" med svenska akade\r\nmiker, människor från finansmarknaden och även andra. Vi ser gärna ett\r\nengagemang också från er sida i den\r\n diskussionen framöver.\r\nRiksbanken är nog en av världens öppnaste centralbanker, men det hindrar inte\r\natt vi kan bli bättre. Arb\r\netet framöver kommer att ägnas åt att vi i större utsträckning än i dag når ut\r\ntill en bredare allmänhet med\r\n de frågor som vi jobbar med. Ambitionen är att i än högre grad förankra vår\r\nverksamhet och därigenom skapa\r\n förståelse för vad vi gör och varför.\r\nPersonligen hade jag tänkt att inför varje penningpolitiskt möte i\r\nfortsättningen under vår och höst resa\r\nrunt i landet och lyssna till och prata med folk från olika branscher och\r\nlandsändar om de frågeställnin\r\ngar och överväganden som vi står inför.\r\nDärmed är jag färdig med min lilla inledning om Riksbanken efter\r\nfolkomröstningen. Jag går nu över till at\r\nt tala om inflationsperspektiven framöver.\r\nI vår förra inflationsrapport från juni konstaterade vi att prognoserna för\r\nvärldsekonomin vid upprepade\r\ntillfällen under det senaste året hade fått revideras ned. Detta var inget unikt\r\n för vår del, utan det va\r\nr det mönster som de flesta prognosmakare följt.\r\nJag visar här en bild som innehåller två diagram som åskådliggör internationella\r\n bedömningar i genomsnitt.\r\nConsensus Forecast gör sådana sammanställningar. Ni kan se hur prognoserna för\r\n2003 och 2004 kontinuerli\r\ngt har reviderats ned. I januari 2002 var den genomsnittliga bedömningen att\r\nUSA:s ekonomi år 2003 sku\r\nlle växa med 3,5 %. I slutet av perioden är man nere i en genomsnittlig\r\nbedömning av 2,5 %. Hela tiden\r\nhar det varit en resa nedåt, men på slutet syns en viss stabilisering och till\r\noch med en liten uppgång\r\n.\r\nConsensus Forecasts - Prognoser för BNP-tillväxten i Sverige, USA och\r\neuroområdet\r\n\r\nNär det gäller euroområdet däremot har man under hela perioden fortsatt att\r\nrevidera ned sin syn på tillv\r\näxten under innevarande år. Ni ser en motsvarande tendens för euroområdet också\r\nnär det gäller nästa år.växten\r\ne`ú  â  @När det gäller euroområdet däremot har man under hela perioden fortsatt\r\n att revidera ned sin syn på t\r\nillväxten under innevarande år. Ni ser en motsvarande tendens för euroområdet\r\nockså när det gäller nästa år.\r\nsådana`ú  â  @När det gäller euroområdet däremot har man under hela perioden\r\nfortsatt att revidera ned sin sy\r\nn på tillväxten under innevarande år. Ni ser en motsvarande tendens för\r\neuroområdet också när det gäller näst\r\na år. är man`ú  â  @När det gäller euroområdet däremot har man under hela\r\nperioden fortsatt att revidera ned\r\nsin syn på tillväxten under innevarande år. Ni ser en motsvarande tendens för\r\neuroområdet också när det gäll\r\ner nästa år.som åsk`ú  [,  °ú  8+\r\n                                  tionella bedömningar i genomsnitt. Consensus\r\nForecast gör sådana sammanställnin\r\ngar. Ni kan se hur prognoserna för 2003 och 2004 kontinuerligt har reviderats\r\nned. I januari 2002 var\r\n den genomsnittliga bedömningen att USA:s ekonomi år 2003 skulle växa med 3,5 %.\r\n I slutet av perioden är\r\n man nere i en genomsnittlig bedömning av 2,5 %. Hela tiden har det varit en\r\nresa nedåt, men på slutet\r\nsyns en viss stabilisering och till och med en liten uppgång.3      @Jag    @r\r\nhär en bild som innehåller två di\r\nagram som åskådliggör internationella bedömningar i genomsnitt. Consensus\r\nForecast gör sådana sammanställni\r\nngar. Ni kan se hur prognoserna för 2003 och 2004 kontinuerligt har reviderats\r\nned. I januari 2002 va\r\nr den genomsnittliga bedömningen att USA:s ekonomi år 2003 skulle växa med 3,5\r\n%. I slutet av perioden\r\när man nere i en genomsnittlig bedömning av 2,5 %. Hela tiden har det varit en\r\nresa nedåt, men på slutet\r\n syns en viss stabilisering och till och med en liten uppgång.C   {(  H2\r\n                                                                         8+\r\n                                                                            r\r\nhär en bild som innehåller två di\r\nagram som åskådliggör internationella bedömningar i genomsnitt. Consensus\r\nForecast gör sådana sammanställni\r\nngar. Ni kan se hur prognoserna för 2003 och 2004 kontinuerligt har reviderats\r\nned. I januari 2002 va\r\nr den genomsnittliga bedömningen att USA:s ekonomi år 2003 skulle växa med 3,5\r\n%. I slutet av perioden\r\när man nere i en genomsnittlig bedömning av 2,5 %. Hela tiden har det varit en\r\nresa nedåt, men på slutet\r\n syns en viss stabilisering och till och med en liten uppgång.    k&  h6\r\n                                                                         8+\r\n                                                                            Vi\r\nhar till exempel varit först m\r\ned att publicera rapporter om den finansiella stabiliteten. Också på det här\r\nområdet kan det finnas skäl\r\natt ta nya tag. Vi håller just på med att utse en internationell expertgrupp som\r\n ska utvärdera det arbe\r\nte som vi bedrivit och komma med förslag till förbättringar.an S   +%  è6\r\n                                                                          8+\r\n                                                                              är\r\n business as usual. Under no\r\nrmala omständigheter innebär det att vi kommer att fortsätta hålla oss till den\r\nenkla handlingsregel vi\r\nanvänder; om inflationen i framtiden väntas bli högre än inflationsmålet på 2 %\r\nhöjer vi räntan, och vice ve\r\nrsa om inflationen väntas bli lägre än 2 %. Denna tydliga tankeram gör det\r\nlättare att påverka förväntningar\r\nna i samhället om penningpolitiken och att utvärdera politiken i efterhand. Både\r\n vi själva och utomståend\r\ne bedömare kan ta ställning till om politiken är vettigt upplagd i förhållande\r\ntill målet, om prognoserna\r\nvi gör är rimliga och om vi följer de principer vi själva deklarerat för hur\r\ninflationsmålet ska nås.tÛ a vi\r\n ø7\r\n    8+\r\n        snarast det som man i dag fokuserar på. Frankrike och Tyskland har mer\r\nnärliggande problem. Men h\r\nar man klarat sig ifrån dem, som vi har gjort, så är nästa stadium att hitta en\r\ntrovärdig och uthållig fin\r\nanspolitik på lång sikt. Det är avgörande.isC   {!  H2\r\n                                                       8+\r\n                                                          nder: Jag kan svara\r\nsom jag gjorde på den tidigare\r\n frågan. Min bild är att de bedömningar som görs internationellt, både av OECD,\r\nIMF och andra instanser,\r\ngår i riktning mot att man tittar mer på långsiktig utveckling. Vi har visat att\r\n vi kunde klara det aku\r\nta krisskede som vi upplevde under 90-talet. Nu riktar man blicken fram emot\r\n2030 och bortom det. De\r\nt ligger en dynamik i den demografiska utvecklingen och en del andra sådana\r\nfaktorer som är ganska väl\r\nkänd. Det finns kalkyler gjorda både av OECD, av EU:s finansministerråd och så\r\nvidare som ger en ganska\r\nklar bild över hur läget kommer att se ut. När sådana instanser som IMF och\r\nandra tittar på hur de offent\r\nliga finanserna sköts i ett land så är det snarast det som man i dag fokuserar\r\npå. Frankrike och Tysklan\r\nd har mer närliggande problem. Men har man klarat sig ifrån dem, som vi har\r\ngjort, så är nästa stadium at\r\nt hitta en trovärdig och uthållig finanspolitik på lång sikt. Det är\r\navgörande.orÓ   «   è9\r\n                       8+\r\n                          ka sig en ans\r\nträngning för att förbättra det här underlaget.tt fc   â  @Jag â  @ ställa\r\nytterligare en fråga till Curt Mal\r\nmborg. Den handlar om underlaget för de beräkningar och de olika prognoser som\r\npresenteras i budgeten.\r\n Jag håller med om att det underlaget inte alltid är tillräckligt. Jag tror att\r\ndet är viktigt för riksda\r\ngen att få ett bättre underlag för att på ett bättre sätt kunna värdera vad som\r\nstår i budgeten. Just nu ing\r\når vi i ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och vi får\r\nibland mer information än de\r\nt som framgår i budgeten. Men jag tror att det rent demokratiskt är viktigt med\r\nett bättre underlag. De\r\nt kanske politiskt är svårt om man inte reglerar det på ett bättre sätt. Jag vet\r\n inte hur man skulle kunn\r\na göra det. Men tänk tanken att det finns en majoritetsregering. Det är inte\r\nsäkert att en sådan skulle v\r\nilja ge ett bättre underlag. Detta är inte en fråga som ligger i våra händer.\r\nMen jag skulle ändå vilja fråg\r\na Curt Malmborg om han kan tänka sig en ansträngning för att förbättra det här\r\nunderlaget.rspeC   {   °ú  H2\r\nställa ytterligare en fråga till Curt Malmborg. Den handlar om underlaget för de\r\n beräkningar och de olik\r\na prognoser som presenteras i budgeten. Jag håller med om att det underlaget\r\ninte alltid är tillräcklig\r\nt. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få ett bättre underlag för att\r\npå ett bättre sätt kunna värd\r\nera vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett samarbete med\r\nSocialdemokraterna och Vänsterpartiet\r\n, och vi får ibland mer information än det som framgår i budgeten. Men jag tror\r\natt det rent demokratis\r\nkt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske politiskt är svårt om man inte\r\n reglerar det på ett bättr\r\ne sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det. Men tänk tanken att det\r\nfinns en majoritetsregering\r\n. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett bättre underlag. Detta är\r\ninte en fråga som ligger i\r\n våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt Malmborg om han kan tänka sig\r\n en ansträngning för att förb\r\nättra det här underlaget.tsägã      H2\r\n                                        8+\r\n                                            I olika motioner har vi fört fram\r\nförslag som kan bidra till en bätt\r\nre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad\r\nfastighetsskatt, åtgärder motsvarand\r\ne halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i\r\nnyproducerade fastigheter.\r\n En omställning med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven\r\ninom utgiftsområde 18. Ökat\r\n anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar\r\nbort orättvisor i dagens sys\r\ntem och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom\r\n en avveckling av fas\r\ntighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör\r\n beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till\r\nnybyggnad av hyresbostäder\r\neller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I\r\nstället införs en permane\r\nnt skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan\r\nreduktion motsvarar en halver\r\ning av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag bör ersättas med e\r\ntt anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre\r\növerensstämmelse med det kom\r\nmunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner\r\nmed bostadsöverskott. Genom a\r\ntt detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den\r\nomfattande bristen på s\r\ntudentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för\r\ndetta ändamål under åren 2004-20\r\n06.3!  ¢  @Kris¢  @okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning\r\nför bostadspolitiken med sänkt s\r\nkattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi\r\nfört fram förslag som kan bi\r\ndra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om\r\navskaffad fastighetsskatt, åtg\r\närder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare\r\nhyressättning i nyproducera\r\nde fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av\r\nanslagsbehoven inom utgif\r\ntsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra\r\nregeländringar som tar bort orättvis\r\nor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska\r\nsituationen. Genom en av\r\nveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga ny\r\na räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag\r\nbeviljas till nybyggnad a\r\nv hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\n hållbarhet. I stället i\r\nnförs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av\r\nen sådan reduktion mots\r\nvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av\r\nkommunala bostadsbolag b\r\nör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som\r\n står i bättre överensstämme\r\nlse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla\r\nfastighetsägare i kommuner med bostadsöve\r\nrskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd\r\navvecklas. Den omfatta\r\nnde bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt\r\ninvesteringsbidrag för detta ändamål un\r\nder åren 2004-2006.Ó''''  ë   °ú  H2\r\n                                  okraterna anser därför att det behövs en helt\r\nny inriktning för bostadspolitiken\r\n med sänkt skattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika\r\nmotioner har vi fört fram förslag\r\n som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a.\r\nförslag om avskaffad fastighe\r\ntsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en\r\n friare hyressättning i\r\nnyproducerade fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även\r\nförändringar av anslagsbehoven\r\n inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att\r\nmöjliggöra regeländringar som tar b\r\nort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta\r\nekonomiska situationen.\r\nGenom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja\r\navvecklingen av räntebidragssystem\r\net. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya\r\ninvesteringsbidrag beviljas till\r\nnybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet.\r\n I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus.\r\nEffekten av en sådan red\r\nuktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till\r\nomstrukturering av kommunala bos\r\ntadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande\r\nomfattning men som står i bättre\r\növerensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla\r\nfastighetsägare i kommuner me\r\nd bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens\r\nbostadsnämnd avvecklas.\r\nDen omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt\r\n investeringsbidrag för det\r\nta ändamål under åren 2004-2006.£   K   H2\r\n                                           8+\r\n                                              abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2\r\n 8+\r\n    enlighet med vår partimotion Fi24\r\n1 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens\r\nförslag, ökning av utgiftsramen\r\n för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för\r\nbudgetåren 2005 och 2006 föreslås m\r\ninskas med 248 respektive 248 miljoner kronor.ramen      ë   X\r\n                                                                 8+\r\n                                                                    ta beror\r\nfrämst på att tidsbegränsade satsn\r\ningar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2\r\n                                                8+\r\n                                                    årets första nio månader\r\nuppgick till 43,5 miljarder kronor\r\n, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    [,\r\n\r\nBakom denna utveckling finner man flera orsaker. En var säkert den\r\nsäkerhetspolitiska oron under våren,\r\n som ledde till en ökad försiktighet hos hushåll och hos företag. En annan orsak\r\n var antagligen att både\r\nhushåll och företag präglades av sviterna efter aktiebubblan, som blåstes upp\r\nunder slutet av 1990-talet\r\n och sedermera sprack.\r\nDen här dystrare konjunkturbilden medförde att vi sänkte räntan först i juni och\r\n sedan i juli. Totalt sänk\r\nte vi under sommaren räntan med 0,75 procentenheter. I dag ligger den på 2,75 %.\r\nVad har då hänt sedan vi senast träffades i direktionen i augusti och fattade\r\nbeslut om penningpolitike\r\nn? Ja, hittills har utvecklingen i stora drag varit i linje med den bedömning\r\nsom vi gjorde i augusti\r\n. Den expansiva politik som bedrivs, inte minst i USA men även i Europa och i\r\nSverige, har börjat ge r\r\nesultat. Tecknen i Amerika på en återhämtning är allt tydligare. Inte minst är\r\nnog riskerna för ett baksla\r\ng mindre än vi tidigare räknade med.\r\nOckså de asiatiska ekonomierna har utvecklats relativt starkt. Utsikterna för\r\neuroområdet framstår däremo\r\nt fortfarande som mer osäkra. Den väntade uppgången i USA bedöms dock gradvis ge\r\n ett stöd för uppgången i E\r\nuropa. Sammantaget förutser vi en tillväxt i OECD-området på 1,9 % i år, 2,8 %\r\nnästa år och 2,6 % år 2005, a\r\nlltså en tydlig konjunkturuppgång men inte en dramatisk sådan i ett historiskt\r\nperspektiv.\r\nInte heller vår bild av den svenska ekonomin har förändrats särskilt mycket\r\nsedan slutet av sommaren. Ny\r\n statistik har visat på en något starkare tillväxt i Sverige under det första\r\nhalvåret i år jämfört med vad\r\nsom antyddes av beräkningar i juni. Detta i sig gör att bilden av svensk ekonomi\r\n framstår som något ljus\r\nare. Till den något ljusare bilden bidrar också de sänkningar som vi själva\r\ngenomförde under sommaren och\r\n som får ett genomslag i de prognoser som vi gör av utvecklingen framöver.\r\nJämfört med i augusti har vi d\r\nock egentligen inte på något påtagligt sätt förändrat vår bedömning av den\r\nsvenska ekonomin.\r\nPå nästa bild ser ni försörjningsbalansen. Här ges en bild av den svenska\r\nekonomiska utvecklingen framöver\r\n. Siffrorna inom parentes refererar till den prognos som vi gjorde i juni -\r\nsenaste gången vi present\r\nerade så här detaljerade sifferunderlag.\r\nFörsörjningsbalans i huvudscenariot\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\nVad vi ser framför oss är en fortsatt relativt stabil utveckling av hushållens\r\nkonsumtion som byggs und\r\ner av inkomstutvecklingen och en stabil förmögenhetssituation och också av att\r\nsysselsättningen förutsätts\r\n öka. Den har hitintills varit relativt stabil - möjligen med vissa tendenser\r\ntill minskningar på senar\r\ne tid men vi väntar oss alltså att det sker en vändning. Arbetsmarknaden brukar\r\nligga sent i konjunktur\r\nutvecklingen.\r\nUnder åren 2004 och 2005 väntar vi också att investeringarna ska öka. Men på det\r\n här området är det lika bra\r\n att vara tydlig och säga att det ännu inte finns några tydliga tecken på en\r\nvändning. Historiska mönster\r\ntalar dock för att en vändning bör komma ungefär i det här läget i konjunkturen.\r\n Ränteläget är lågt. Efterfråga\r\nn väntas komma i gång. Börsutvecklingen har varit relativt stabil. Det finns ett\r\n antal sådana grundläggan\r\nde faktorer som talar för en vändning i industriinvesteringarna. En viss uppgång\r\n i exporten ser vi ocks\r\nå framför oss ungefär på det sätt som brukar vara normalt vid\r\nkonjunkturuppgångar. Men vi ser också framför\r\noss en uppgång i importen, så nettoeffekten på den svenska tillväxten blir\r\nbegränsad. Den offentliga kons\r\numtionen tror vi ska växa med ungefär 1 procentenhet per år de närmaste åren.\r\nDen förbättrade konjunkturen leder till att resursutnyttjandet, som ju är\r\ncentralt för inflationsbedömnin\r\ngen, väntas bli något högre än vi trodde i juni och ungefär detsamma som vi\r\nräknade med under senare delen\r\n av sommaren. Detta innebär i sin tur att lönerna väntas öka något snabbare\r\nunder 2004 och 2005. Som en f\r\nöljd av det blir också det inhemska kostnadstrycket aningen högre, men jag talar\r\n här om mycket små skilln\r\nader. I genomsnitt väntas de totala lönekostnaderna stiga med knappt 4 % per år\r\nunder 2004 och 2005. Un\r\nder de senaste månaderna har inflationen fallit tillbaka något, men mindre än vi\r\n hade väntat. Det beror\r\ni huvudsak på att energipriserna - jag kanske skulle säga elpriserna - inte har\r\nfallit tillbaka så myck\r\net som vi hade trott. Rensat för effekterna av energipriserna har inflationen\r\nblivit något lägre än vi h\r\nade väntat oss. Detta kan hänga samman med att produktivitetsutvecklingen varit\r\nnågot bättre. Det kan oc\r\nkså hänga samman med en något långsammare löneökningstakt än vi hade trott.\r\nProduktionsgap enligt tre alternativa metoder, skattningar med data från andra\r\nkvartalet 2003\r\nProcent av potentiell BNP\r\n\r\nKälla: SCB och Riksbanken\r\nUnder de närmaste månaderna räknar vi med att energipriserna fortsätter att\r\nligga kvar på en relativt hög\r\nnivå. Först under våren 2004 tror vi att priserna på el kommer att falla\r\ntillbaka till mer normala nivåer\r\n. Det här medför att elpriserna inte kommer att dämpa inflationen lika mycket\r\nsom vi tidigare trott und\r\ner det här året utan att den dämpande effekten skjuts lite grann framåt.\r\nSamtidigt reviderar vi upp, som jag tidigare var inne på, det underliggande\r\ninflationstrycket en anin\r\ng för 2004 och 2005 till följd av ett något högre resursnyttjande.\r\nAv det här resonemanget, som är lite komplicerat, märker ni att energipriserna,\r\nelpriserna, för närvarand\r\ne spelar en central roll för inflationsutvecklingen. Jag återkommer strax till\r\nden saken. Det är inte e\r\nn enkel fråga i det här läget vilka prisindex som bör tillmätas störst\r\nbetydelse.\r\nKronans växelkurs har tillmätts en hel del intresse på senare tid. I genomsnitt\r\nhar kronan varit något s\r\nvagare under sommaren än vi hade prognostiserat i juni. Efter folkomröstningen\r\nhar kronan å andra sidan\r\n stärkts ganska snabbt. Nu är den ungefär i linje med den bedömning som vi\r\ngjorde i juni.\r\nUtvecklingen på senare tid tror jag i allt väsentligt hänger samman med att det\r\nföre folkomröstningen, sj\r\nälvfallet, rådde en viss osäkerhet om utfallet av omröstningen och reaktionerna\r\npå detta. I det läget är de\r\nt naturligt till exempel för ett svenskt exportföretag som tjänat utländsk\r\nvaluta att inte ta hem pengar\r\nna utan att avvakta tills utfallet är klart - oberoende av vad det blir.\r\nVi vet ju aldrig riktigt vad orsakerna till växelkursförändringar är. Men det\r\nfinns ett mer grundläggande\r\n motiv som skulle kunna vara skälet till att kronan stärkts. Normalt sett är det\r\n ju så att när en ekonomi\r\n växer snabbare och har ett högre resursutnyttjande och lite högre ränteläge\r\nbrukar det också vara en situ\r\nation där växelkursen stärks. Så är förhållandena i Sverige för närvarande\r\ngentemot euroområdet. Så har de vari\r\nt under en tid, och så väntas de vara under det närmaste året. Från den\r\nsynpunkten är det alltså inte konst\r\nigt att kronan förstärkts en del gentemot euron. Det som hänt på senare tid är\r\ndärutöver kanske framför allt\r\n en följd av förskjutningarna mellan dollarn och euron, som naturligtvis också\r\nhaft effekter på den sven\r\nska kronan.\r\nDen prognos som vi nu har är ungefär densamma som den vi hade i juni: Det är en\r\nviss förstärkning av kron\r\nkursen men ingen \"dramatik\" från de nivåer där vi nu befinner oss.\r\nSammantaget har alltså Riksbankens inflationsprognoser inte ändrats mer än\r\nmarginellt sedan augusti.\r\nHär tänkte jag redovisa tre sifferserier: konsumentprisindex, UND1X och UND1X\r\nexklusive energi. När ene\r\nrgiprisutvecklingens effekter räknas bort är inflationen på ett par års sikt i\r\nlinje med målet. Inklusive\r\n energipriseffekterna är prognosen för UND1X-inflationen 1,7 %, medan prognosen\r\nför KPI, som är vår grund\r\nläggande målvariabel, är 2,1 %.\r\nInflationsprognos enligt huvudscenariot\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\nSom alltid finns det faktorer som kan kullkasta bilden. Om man ska diskutera\r\nrisker i den här situati\r\nonen har väl vi tyckt att de viktigaste som talar för en lägre inflation hänger\r\nihop med den internation\r\nella utvecklingen, kanske framför allt med utvecklingen i Europa eftersom den är\r\n central för oss. Där se\r\nr vi, som jag tidigare var inne på, inga tydliga tecken på en uppgång.\r\nRiskbild\r\n\r\nEn annan risk utgör, som jag ser saken, en fortsatt försvagning av dollarn. En\r\nsådan kan ju vara väl mot\r\niverad utifrån de långsiktiga obalansproblem som finns i Förenta staterna. Men\r\nom det skulle bli ett dr\r\namatiskt förlopp kan det skapa allmän oro, kanske framför allt hos investerare\r\nmen också för hushåll. Det\r\nkan också leda till att det blir svårare för den europeiska konjunkturen att\r\nåterhämta sig.\r\nNär det gäller faktorer som kan tala för att inflationen blir högre är det klart\r\n att avtalsrörelsen och lön\r\nebildningen är en sådan faktor. Den bedömning som vi gör i huvudscenariot vilar\r\npå antagandet att en svag\r\n arbetsmarknad håller tillbaka löneökningstakten. Den löneökningstakt - jag\r\ntalar alltså inte om kostnadsök\r\nningstakt - som vi har räknat med ligger runt 3,5 %, vilket är lågt i ett\r\nhistoriskt perspektiv. Dock f\r\ninns det avtalsrörelser som har resulterat i högre löneutfall även om\r\nefterfrågeförhållanden egentligen int\r\ne har motiverat det. År 1995 hade vi senast en sådan situation. Det är alltså\r\nsvårt att helt bortse från d\r\nen risken.\r\nMan kan säga att konflikten på Kommunals område åskådliggjort att det finns en\r\ndel spänningar på lönebildnin\r\ngsområdet. En del av detta kan man få en känsla för nu när uppspelen inför\r\navtalsrörelsen sker. Jag vill do\r\nck understryka att vår grundbild av avtalsrörelsen är optimistisk. Vi tror att\r\ndet kan bli med svenska\r\nmått mätt historiskt mycket låga löneökningar. Men vi ser ändå en viss risk, som\r\n inte helt kan bortses från\r\ni det här läget, att det inte blir det utfallet.\r\nDet finns ingen enskild faktor som är så väsentlig för inflationsutvecklingen\r\noch därmed för penningpoliti\r\nken som just den genomsnittliga löneökningstakten i landet. Därför är det också\r\nsjälvklart att detta är en f\r\nråga som vi kommer att ha all anledning att följa under det kommande halvåret.\r\nEn annan uppåtrisk utgör energipriserna, särskilt elpriserna som jag här varit\r\ninne på. Utformningen av p\r\nenningpolitiken har hittills byggt på att den uppgång som vi har haft i\r\nenergiprisutvecklingen, elpris\r\nutvecklingen, varit tillfällig.\r\nNär vi hade den kraftiga uppgången i priserna resonerade vi på följande sätt:\r\nDet här är antagligen tillfäll\r\niga effekter. De drivs av utbudsförhållanden i ekonomin. Det kan vi inte påverka\r\n med räntan. Vad vi kan\r\npåverka med räntan är den långsiktiga underliggande inflationstakt som drivs av\r\nefterfrågeförhållandena. Al\r\nltså väljer vi att bortse från uppgången i elpriserna. Vi tar den risken. Vi\r\nbedömer att det är möjligt att\r\n inte höja räntan utan räknar med att prisökningstakten faller igen.\r\nDetta bygger dels på att elpriserna faktiskt faller tillbaka, dels på att det\r\nfinns ett grundläggande f\r\nörtroende för vårt sätt att agera så att hushåll och företag inte blir oroliga\r\nför att inflationen kryper up\r\npåt och börjar kräva kompensation på olika sätt och  höjer priserna.\r\nAtt vi kan avvakta med att agera trots att inflationen stigit är något som jag\r\ntycker att vi ska vara\r\nglada över. Vi ska vara glada över att vi har kommit dithän. Det hade vi\r\nnämligen inte kunnat göra för sex\r\n eller sju år sedan. Då hade tillfälliga uppgångar i inflationen i större\r\nutsträckning än i dag kunnat fram\r\nkalla stigande inflationsförväntningar med krav på kompensation för en väntad\r\nprisstegring. Bakom det ökad\r\ne utrymmet för en flexibel penningpolitik ligger en stor tilltro till\r\nlåginflationsregimen i Sverige.\r\nDet är så att säga en tillgång som vi nu kan räkna in som en följd av det sätt\r\npå vilket vi gemensamt har jo\r\nbbat med de här sakerna under de senaste tio åren.\r\nFör att blicka framåt är frågan, som jag tidigare var inne på, vilket index man\r\nska följa. Vi anser att de\r\nt är naturligast att fortsätta med att försöka söka ett underliggande index där\r\nvi rensar bort de här energ\r\nipriseffekterna. Därför blir det med nödvändighet så att UND1X utan energi på\r\nbilden står mer i fokus för vår\r\n verksamhet än UND1X, precis som den tidigare gjort.\r\nUND1X - inflationen inklusive och exklusive energi, utfall samt prognos enligt\r\nhuvudscenariot\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\nMånga skulle naturligtvis kunna önska att man skiftade så att man när\r\nenergipriserna går upp inte tar häns\r\nyn till dem men att man tar hänsyn till dem när de går ned. Jag är dock inte\r\növertygad om att det i det l\r\nånga loppet är en politik som skulle vinna förtroende.\r\nSammantaget bedöms riskerna för en lägre inflation på grund av en svagare\r\nkonjunktur vara ungefär lika st\r\nora som riskerna för en högre inflation till följd av löne- och\r\nenergiprisutvecklingen. Med vår egen något\r\n kryptiska terminologi har vi en symmetrisk riskbild. Detta innebär också att\r\nriskbilden inte förändrar\r\nden grundläggande prognos som jag tidigare presenterat i en tabell. Den visar\r\natt den underliggande m\r\ner konjunkturrelaterade inflationen väntas vara i linje med målet under\r\nprognosperioden. Därför var det\r\nockså naturligt för oss att i går lämna reporäntan oförändrad.\r\nLåt mig avslutningsvis flytta fokus och ta upp de långsiktiga\r\ntillväxtförutsättningarna. Det är naturligtv\r\nis så att de långsiktiga tillväxtförutsättningarna har en alldeles avgörande\r\nbetydelse för välståndsutvecklin\r\ngen i landet. De förtjänar därmed inte minst riksdagens uppmärksamhet hela\r\ntiden, och de förtjänar även upp\r\nmärksamhet i den ekonomisk-politiska diskussionen. Men de påverkar också i allra\r\n högsta grad förutsättning\r\narna för Riksbankens verksamhet, vilket jag strax ska återkomma till.\r\nDärför tycker jag att det finns skäl att vid det här tillfället lyfta fram de\r\noroande tecken som vi tycke\r\nr oss se. Jag tycker att det är särskilt lämpligt att göra det vid ett sådant\r\nhär tillfälle när jag är hos er\r\n i finansutskottet och diskuterar penningpolitiken och den svenska ekonomins\r\nframtidsutsikter.\r\nVi har tidigare touchat vid frågor av det här slaget men jag vill på en gång\r\nsäga att jag inte tänker ge m\r\nig in på en diskussion om konkreta lösningar på de långsiktiga\r\ntillväxtproblemen. Det tycker jag inte är e\r\nn alldeles naturlig uppgift för Riksbanken, vilket jag tidigare gjort klart här.\r\nPenningpolitikens uppgift har under de senaste tio åren varit att säkerställa\r\nett fast penningvärde, det\r\n vill säga en låg och stabil inflation. Vi kan säga att det har fungerat ganska\r\nbra. Vi har hamnat runt\r\n de 2 % som vi talat om. Det i sin tur har bidragit till att vi har haft en\r\nförhållandevis god utveckl\r\ning under de gångna tio åren som tydligt kontrasterar mot 1970- och 1980-talens\r\nutveckling. Men detta\r\nräcker naturligtvis inte. En aldrig så väl fungerande stabiliseringspolitik ger\r\ninte i sig en högre ekon\r\nomisk tillväxt i längden.\r\nI grunden är det så att våra tillväxtmöjligheter, och därmed vårt välstånd,\r\navgörs av hur mycket vi arbetar oc\r\nh av hur produktiva vi är. Det finns ingenting som kan ändra på det. Hur mycket\r\nvi förvärvsarbetar beror\r\ni sin tur på många olika saker. Det beror självfallet på hur många som är i\r\narbetsför ålder. Det beror också\r\npå hur många av dessa som har arbete, på hur många som är frånvarande från\r\njobbet och så vidare.\r\nVad som styr arbetsproduktiviteten är det kanske mer komplicerat att veta, men\r\nklart är att den beror\r\npå utbildningsnivå och tekniska framsteg. Den hänger också ihop med villkor för\r\nkapitalbindning, det vill\r\n säga villkor för företagande och investeringar i ekonomin.\r\nNär man historiskt tittar på utvecklingen och ska försöka tolka den är det också\r\n viktigt att fundera på hur\r\nuvida det skett stora förändringar i sektorsfördelningen i ekonomin. Det är\r\nklart att om sektorer med en\r\n högre produktivitetsutveckling har tagit en större del av den totala ekonomin\r\nunder en viss period får\r\n man en högre genomsnittlig produktivitetsutveckling.\r\nVi kan titta lite grann på hur det har sett ut och börja med antalet arbetade\r\ntimmar. Efter \"krisen\" 1\r\n993 och fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade vi en\r\nganska rejäl trendmässig upp\r\ngång i antalet arbetade timmar. Den utvecklingen påverkades självfallet i hög\r\ngrad av att konjunkturen v\r\nände uppåt. Då kunde arbetslösa gradvis återvända till arbetsmarknaden och få\r\narbete igen. Men jag tror int\r\ne att man kan säga att det var alldeles självklart, utan det handlade också om\r\natt arbetsmarknaden fung\r\nerade relativt väl. Vi kan påminna oss den diskussion som fördes i varje fall\r\nbland ekonomer 1992 och 1\r\n993. Det var då ganska många som inte trodde att man kunde komma längre ned än\r\nkanske till 7-8 % arbetsl\r\nöshet. Nu har vi ändå kommit ned mot 4-5 %, i det \"häradet\", vilket är bättre än\r\n vad många då räknade med.het.\r\nJ  @Vi kan titta lite grann på hur det har sett ut och börja med antalet\r\narbetade timmar. Efter \"krisen\"\r\n 1993 och fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade vi en\r\nganska rejäl trendmässig u\r\nppgång i antalet arbetade timmar. Den utvecklingen påverkades självfallet i hög\r\ngrad av att konjunkturen\r\n vände uppåt. Då kunde arbetslösa gradvis återvända till arbetsmarknaden och få\r\narbete igen. Men jag tror i\r\nnte att man kan säga att det var alldeles självklart, utan det handlade också om\r\n att arbetsmarknaden fu\r\nngerade relativt väl. Vi kan påminna oss den diskussion som fördes i varje fall\r\nbland ekonomer 1992 och\r\n 1993. Det var då ganska många som inte trodde att man kunde komma längre ned än\r\n kanske till 7-8 % arbet\r\nslöshet. Nu har vi ändå kommit ned mot 4-5 %, i det \"häradet\", vilket är bättre\r\nän vad många då räknade med.Èù . N\r\n @Vi kan titta lite grann på hur det har sett ut och börja med antalet arbetade\r\ntimmar. Efter \"krisen\"\r\n1993 och fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade vi en\r\nganska rejäl trendmässig up\r\npgång i antalet arbetade timmar. Den utvecklingen påverkades självfallet i hög\r\ngrad av att konjunkturen\r\nvände uppåt. Då kunde arbetslösa gradvis återvända till arbetsmarknaden och få\r\narbete igen. Men jag tror in\r\nte att man kan säga att det var alldeles självklart, utan det handlade också om\r\natt arbetsmarknaden fun\r\ngerade relativt väl. Vi kan påminna oss den diskussion som fördes i varje fall\r\nbland ekonomer 1992 och\r\n1993. Det var då ganska många som inte trodde att man kunde komma längre ned än\r\nkanske till 7-8 % arbets\r\nlöshet. Nu har vi ändå kommit ned mot 4-5 %, i det \"häradet\", vilket är bättre\r\nän vad många då räknade med.Èù . Nu\r\n@Vi kan titta lite grann på hur det har sett ut och börja med antalet arbetade\r\ntimmar. Efter \"krisen\"\r\n1993 och fram till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade vi en\r\nganska rejäl trendmässig up\r\npgång i antalet arbetade timmar. Den utvecklingen påverkades självfallet i hög\r\ngrad av att konjunkturen\r\nvände uppåt. Då kunde arbetslösa gradvis återvända till arbetsmarknaden och få\r\narbete igen. Men jag tror in\r\nte att man kan säga att det var alldeles självklart, utan det handlade också om\r\natt arbetsmarknaden fun\r\ngerade relativt väl. Vi kan påminna oss den diskussion som fördes i varje fall\r\nbland ekonomer 1992 och\r\n1993. Det var då ganska många som inte trodde att man kunde komma längre ned än\r\nkanske till 7-8 % arbets\r\nlöshet. Nu har vi ändå kommit ned mot 4-5 %, i det \"häradet\", vilket är bättre\r\nän vad många då räknade med.Èù . Nu\r\n °ú  8+\r\n        ntas bli något högre än vi trodde i juni och ungefär detsamma som vi\r\nräknade med under senare delen av\r\n sommaren. Detta innebär i sin tur att lönerna väntas öka något snabbare under\r\n2004 och 2005. Som en följd\r\n av det blir också det inhemska kostnadstrycket aningen högre, men jag talar här\r\n om mycket små skillnade\r\nr. I genomsnitt väntas de totala lönekostnaderna stiga med knappt 4 % per år\r\nunder 2004 och 2005. Under\r\n de senaste månaderna har inflationen fallit tillbaka något, men mindre än vi\r\nhade väntat. Det beror i h\r\nuvudsak på att energipriserna - jag kanske skulle säga elpriserna - inte har\r\nfallit tillbaka så mycket\r\nsom vi hade trott. Rensat för effekterna av energipriserna har inflationen\r\nblivit något lägre än vi hade\r\n väntat oss. Detta kan hänga samman med att produktivitetsutvecklingen varit\r\nnågot bättre. Det kan också\r\nhänga samman med en något långsammare löneökningstakt än vi hade trott.n.    »\r\n H:\r\n    8+\r\n       om att det underlaget\r\ninte alltid är tillräckligt. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få\r\nett bättre underlag för att p\r\nå ett bättre sätt kunna värdera vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett\r\nsamarbete med Socialdemokr\r\naterna och Vänsterpartiet, och vi får ibland mer information än det som framgår\r\ni budgeten. Men jag tror\r\n att det rent demokratiskt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske\r\npolitiskt är svårt om man inte\r\n reglerar det på ett bättre sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det.\r\nMen tänk tanken att det fin\r\nns en majoritetsregering. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett\r\nbättre underlag. Detta är i\r\nnte en fråga som ligger i våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt\r\nMalmborg om han kan tänka sig e\r\nn ansträngning för att förbättra det här underlaget.rspeC   {   °ú  H2\r\n                                                                        ställa\r\nytterligare en fråga till Curt Ma\r\nlmborg. Den handlar om underlaget för de beräkningar och de olika prognoser som\r\npresenteras i budgeten\r\n. Jag håller med om att det underlaget inte alltid är tillräckligt. Jag tror att\r\n det är viktigt för riksd\r\nagen att få ett bättre underlag för att på ett bättre sätt kunna värdera vad som\r\n står i budgeten. Just nu in\r\ngår vi i ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och vi får\r\nibland mer information än d\r\net som framgår i budgeten. Men jag tror att det rent demokratiskt är viktigt med\r\n ett bättre underlag. D\r\net kanske politiskt är svårt om man inte reglerar det på ett bättre sätt. Jag\r\nvet inte hur man skulle kun\r\nna göra det. Men tänk tanken att det finns en majoritetsregering. Det är inte\r\nsäkert att en sådan skulle\r\nvilja ge ett bättre underlag. Detta är inte en fråga som ligger i våra händer.\r\nMen jag skulle ändå vilja fr\r\någa Curt Malmborg om han kan tänka sig en ansträngning för att förbättra det här\r\n underlaget.tsägã      H2\r\n                           8\r\n+\r\n   I olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre\r\nfungerande bostadsmarknad. Det\r\n gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande\r\nhalverad byggmoms, en förenklad\r\nplanprocess och en friare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En\r\nomställning med denna inriktni\r\nng medför även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag\r\n behövs till bostadsbidrage\r\nn för att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens system och\r\nkompenserar de familjer s\r\nom har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av\r\nfastighetsskatten blir det möjligt at\r\nt påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör\r\nbeviljas från år 2004. Inte heller\r\n bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som\r\nbidrag till bostadsinve\r\nsteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en permanent\r\nskattereduktion vid byggande a\r\nv flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av\r\nbyggmomsen. Anslaget för st\r\nödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag\r\nför ett stödsystem med mo\r\ntsvarande omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det kommunala\r\nsjälvstyret. Stödet bör vara\r\nöppet för alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta\r\nstöd administreras av Bov\r\nerket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på\r\nstudentbostäder gör det nödvändigt att\r\n införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.3!  ¢\r\n  @Kris¢  @okraterna anser\r\n därför att det behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt\r\nskattetryck och långsiktiga, f\r\nörutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra\r\ntill en bättre fungerande\r\n bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder\r\n motsvarande halverad by\r\nggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade\r\nfastigheter. En omställnin\r\ng med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom\r\nutgiftsområde 18. Ökat anslag behövs\r\n till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor\r\ni dagens system och kompe\r\nnserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en\r\navveckling av fastighetsskatte\r\nn blir det möjligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya\r\nräntebidrag bör beviljas från\r\n år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av\r\nhyresbostäder eller som bid\r\nrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs\r\n en permanent skatteredu\r\nktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar\r\nen halvering av byggmo\r\nmsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör\r\nersättas med ett anslag för\r\nett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre överensstämmelse\r\n med det kommunala självst\r\nyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med\r\nbostadsöverskott. Genom att detta stöd\r\nadministreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande\r\nbristen på studentbostäder\r\n gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål\r\nunder åren 2004-2006.Ó''''  ë\r\n°ú  H2\r\n       okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning för\r\nbostadspolitiken med sänkt skattetryck\r\n och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi fört fram\r\nförslag som kan bidra till e\r\nn bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad\r\nfastighetsskatt, åtgärder motsv\r\narande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i\r\n nyproducerade fastigh\r\neter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av\r\nanslagsbehoven inom utgiftsområde 18\r\n. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som\r\ntar bort orättvisor i dagen\r\ns system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen.\r\nGenom en avveckling a\r\nv fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga nya räntebidr\r\nag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas\r\ntill nybyggnad av hyresbos\r\ntäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\nhållbarhet. I stället införs en pe\r\nrmanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan\r\nreduktion motsvarar en h\r\nalvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag bör ersättas\r\nmed ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i\r\nbättre överensstämmelse med de\r\nt kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i\r\nkommuner med bostadsöverskott. Ge\r\nnom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas.\r\n Den omfattande briste\r\nn på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag\r\nför detta ändamål under åren 20\r\n04-2006.£   K   H2\r\n                   8+\r\n                      abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2\r\n                                                         8+\r\n                                                            enlighet med vår\r\npartimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) o\r\nch 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens förslag, ökning av utgiftsramen\r\n för budgetåret 2004 med 2\r\n76 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och 2006 föreslås\r\nminskas med 248 respektiv\r\ne 248 miljoner kronor.ramen      ë   X\r\n                                         8+\r\n                                            ta beror främst på att\r\ntidsbegränsade satsningar  upphör efter sistn\r\nämnda år.juk30     H2\r\n                       8+\r\n                           årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder\r\nkronor, en ökning med 17,4 % jämf\r\nört med samma tid förra året.    S\r\n\r\nTillväxt i arbetade timmar\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKällor: SCB och Riksbanken\r\nDet är också så att fler människor trädde in på arbetsmarknaden som tidigare\r\ninte var arbetslösa, så utbudss\r\nidan föreföll fungera relativt väl. Men under senare år har denna utveckling\r\nbrutits. Här ligger också i v\r\niss mån en efterfrågeeffekt, men väl så mycket - skulle jag vilja säga - handlar\r\n det om utbudsproblem. De\r\nt hänger bland annat ihop med den ökade sjukfrånvaron, som ni ju haft anledning\r\natt diskutera här många g\r\nånger.\r\nNär det gäller produktiviteten tycker jag att man kan säga att bilden från\r\nsenare år är mer positiv, och öv\r\nerraskande positiv. Jag tror att rätt få för tio år sedan skulle ha\r\nprognostiserat en produktivitetsutve\r\nckling på det här sättet. För ekonomin som helhet har den uppgått till strax\r\növer 2 % per år. Det är en tydl\r\nig förbättring jämfört med utvecklingen under 1980-talet, då det i stället var\r\nfråga om runt 1 %, och i förh\r\nållande till 1970-talet med ännu lägre tal.\r\nTillväxt i BNP per arbetstimme\r\nÅrlig procentuell förändring\r\n\r\nKälla: SCB och Riksbanken\r\nDet är klart att man kan undra varför vi har haft den här utvecklingen. Jag tror\r\n inte att det finns någo\r\nn alldeles självklar förklaring. Själv tror jag att den stabilare\r\nmakroekonomiska miljön är en faktor som\r\n hjälpt oss i det här läget jämfört med tidigare. Det är ju bara att tänka efter\r\n hur investeringar styrdes\r\nunder 1980-talet. Prisfluktationer och sådant, liksom den bubbla som växte fram,\r\n bidrog till en mängd i\r\nnvesteringar, exempelvis inom fastighetssektorn - investeringar som sedan visade\r\n sig vara felaktiga.\r\n En stabilare miljö skapar således en annan grund för långsiktigt hållbara\r\ninvesteringar.\r\nJag tror att också den skärpta konkurrensen har spelat en roll för utvecklingen.\r\n Då talar jag om en del\r\nförändringar som gjorts i Sverige - det gäller till exempel telemarknaden - men\r\nockså om ett ökat interna\r\ntionellt konkurrenstryck som gjort det svårare att höja priser i stort sett i\r\nalla branscher och därmed\r\n framtvingat en högre grad av effektivitet på många håll.\r\nTill bilden hör också att den starka produktivitetsutvecklingen under 1990-talet\r\n delvis speglar sektor\r\nsförskjutningar. Detta ska man också konstatera. 1990-talet var en period då den\r\n offentliga sektorn, so\r\nm beräkningsmässigt förutsätts ha en betydligt lägre effektivitet eller\r\nproduktivitet, krympt som andel a\r\nv ekonomin. Det har bidragit till att genomsnittet har blivit högre. IKT - det\r\nvill säga IT-, telekom-\r\n och kommunikationssektorerna - har haft en hög produktivitetsutveckling. Deras\r\nandel ökade under 1990\r\n-talet, vilket också påverkat produktiviteten positivt.\r\nDet är inte säkert att dessa mönster kan upprepas. Ändå skulle jag vilja säga\r\natt det finns anledning att\r\nvara rätt optimistisk om produktivitetsutvecklingen framöver. Jag baserar det då\r\n främst på föreställningen\r\nom att konkurrens- och prispressen är högre än den historiskt varit.\r\nProblemet när man blickar framåt är i första hand arbetskraftsutbudet. Det är i\r\nalla fall den bedömning so\r\nm jag tycker att det är rimligt att göra i dagsläget. Här förefaller\r\nutvecklingen snarast ha vänt i negati\r\nv riktning. En förklaring tror jag är att den ekonomiska politiken i praktiken\r\ninte har varit tillräckl\r\nigt inriktad på att sätta folk i arbete. Ett exempel på det är\r\nkompensationsnivåerna i transfereringssyst\r\nemen som höjts en del under senare delen av 1990-talet. Många andra\r\nregelförändringar har också gjorts -\r\nen del antagligen stimulerande för arbetskraftsutbudet, andra antagligen mer\r\ndämpande.\r\nNu diskuteras också andra förändringar som direkt och mycket påtagligt påverkar\r\narbetskraftsutbudet, exem\r\npelvis en arbetstidsförkortning.\r\nEtt annat problem i sammanhanget är att den svenska arbetsmarknaden inte på ett\r\ntillfredsställande sätt\r\nhar kunnat ta till vara de många personer som finns i Sverige och som är födda\r\nutomlands. Förvärvsfrekven\r\nsen bland dessa har varit betydligt lägre än förvärvsfrekvensen bland personer\r\nsom är födda i Sverige.vens\r\n B\r\n @Ett annat problem i sammanhanget är att den svenska arbetsmarknaden inte på\r\nett tillfredsställande sät\r\nt har kunnat ta till vara de många personer som finns i Sverige och som är födda\r\n utomlands. Förvärvsfrekv\r\nensen bland dessa har varit betydligt lägre än förvärvsfrekvensen bland personer\r\n som är födda i Sverige.sÀû en\r\n @Ett annat problem i sammanhanget är att den svenska arbetsmarknaden inte på\r\nett tillfredsställande sätt\r\n har kunnat ta till vara de många personer som finns i Sverige och som är födda\r\nutomlands. Förvärvsfrekve\r\nnsen bland dessa har varit betydligt lägre än förvärvsfrekvensen bland personer\r\nsom är födda i Sverige.aÀû en\r\n @Ett annat problem i sammanhanget är att den svenska arbetsmarknaden inte på\r\nett tillfredsställande sätt\r\n har kunnat ta till vara de många personer som finns i Sverige och som är födda\r\nutomlands. Förvärvsfrekve\r\nnsen bland dessa har varit betydligt lägre än förvärvsfrekvensen bland personer\r\nsom är födda i Sverige.lÀû en\r\n  °ú  8+\r\n         exempel på det är kompensationsnivåerna i transfereringssystemen som\r\nhöjts en del under senare delen\r\nav 1990-talet. Många andra regelförändringar har också gjorts - en del\r\nantagligen stimulerande för arbets\r\nkraftsutbudet, andra antagligen mer dämpande.kjutnS   r  @Probr  @t när man\r\nblickar framåt är i första hand arb\r\netskraftsutbudet. Det är i alla fall den bedömning som jag tycker att det är\r\nrimligt att göra i dagsläget\r\n. Här förefaller utvecklingen snarast ha vänt i negativ riktning. En förklaring\r\ntror jag är att den ekono\r\nmiska politiken i praktiken inte har varit tillräckligt inriktad på att sätta\r\nfolk i arbete. Ett exempe\r\nl på det är kompensationsnivåerna i transfereringssystemen som höjts en del\r\nunder senare delen av 1990-t\r\nalet. Många andra regelförändringar har också gjorts - en del antagligen\r\nstimulerande för arbetskraftsutb\r\nudet, andra antagligen mer dämpande.ra. 1Ã        û&  H2\r\n                                                         8+\r\n                                                            t när man blickar\r\nframåt är i första hand arbetskr\r\naftsutbudet. Det är i alla fall den bedömning som jag tycker att det är rimligt\r\natt göra i dagsläget. Här\r\nförefaller utvecklingen snarast ha vänt i negativ riktning. En förklaring tror\r\njag är att den ekonomiska\r\n politiken i praktiken inte har varit tillräckligt inriktad på att sätta folk i\r\narbete. Ett exempel på d\r\net är kompensationsnivåerna i transfereringssystemen som höjts en del under\r\nsenare delen av 1990-talet.\r\n Många andra regelförändringar har också gjorts - en del antagligen stimulerande\r\n för arbetskraftsutbudet,\r\n andra antagligen mer dämpande.arje s   $  (7\r\n                                               8+\r\n                                                  mer 1992 och 1993. Det var då\r\nganska många som inte trodde a\r\ntt man kunde komma längre ned än kanske till 7-8 % arbetslöshet. Nu har vi ändå\r\nkommit ned mot 4-5 %, i d\r\net \"häradet\", vilket är bättre än vad många då räknade med.#\r\n  #  H2\r\n         8+\r\n            itta lite grann på hur det har sett ut och börja med anta\r\nProblemet förstärks dessutom av att befolkningsutvecklingen framöver blir mindre\r\n förmånlig i ett arbetskr\r\naftsperspektiv. Under 1990-talet var vi på det hela taget hjälpta av\r\nbefolkningsutvecklingen. Den gav\r\noss draghjälp och bidrog till att det var lättare att reda upp en del av\r\nSveriges ekonomiska problem m\r\nen nu vänder den utvecklingen.\r\nBefolkningstillväxt 16-64 år, utfall och prognos 2003-2030\r\n\r\nKälla: SCB\r\nBetydelsen för den ekonomiska tillväxten när det gäller åtgärder som ökar\r\narbetskraftsutbudet är det relativ\r\nt lätt att åskådliggöra med olika räkneexempel. Antalet arbetade timmar skulle\r\nkunna öka med i genomsnitt\r\n0,4 procentenheter mer per år om man lyckades halvera sjukfrånvaron fram till år\r\n 2008. Det innebär att a\r\nntalet arbetade timmar då skulle kunna öka med 0,8 % i årstakt i stället för 0,4\r\n % under den där perioden.\r\n\r\nOm åtgärder inte vidtas för att öka arbetskraftsutbudet blir våra långsiktiga\r\ntillväxtmöjligheter sämre. Unde\r\nr senare år har vi brukat räkna med att en tillväxt på 2-2,5 % är vad som är\r\nlångsiktigt möjligt för svensk e\r\nkonomi att klara. Där har vi, kan man säga, under de senaste fem sex åren gjort\r\nen upprevidering jämfört\r\nmed de föreställningar som vi tidigare hade. Görs nu ingenting får vi troligen\r\nse en sämre potentiell til\r\nlväxt som hamnar snarare i nedre delen av intervallet.\r\nDen konkreta innebörden av detta är att den svenska ekonomin riskerar att slå i\r\nkapacitetstaket snabbar\r\ne än den annars skulle göra och att vi därmed tvingas höja räntan vid en lägre\r\ntillväxt jämfört med de senast\r\ne tio åren. Det är inget märkvärdigt med det, vi får rätta mun efter matsäcken i\r\n någon mening och försöka styr\r\na ekonomin med penningpolitikens hjälp, så att vi får en tillväxt som är i linje\r\n med de produktionsförutsät\r\ntningar som vi har.\r\nSedan tycker jag att det kan vara värt att nämna att problemen med det sviktande\r\n arbetskraftsutbudet i\r\n och för sig alls inte är unika för Sverige. I diskussionen möter vi ofta som\r\nett motargument att andra\r\nhar samma problem. Det gäller framför allt om man jämför med många andra länder\r\ni Europa. Men det som är sp\r\neciellt i vårt fall är att en ovanligt stor del av de utgifter som följer med en\r\n åldrande befolkning i S\r\nverige belastar de offentliga budgetarna. Det har att göra med hur vård, omsorg,\r\n pensioner och sådant är\r\n organiserat.\r\nDet gör att den typen av problematik i Sverige tar sig uttryck i att det blir\r\nstörre påfrestningar för d\r\ne offentliga finanserna jämfört med andra länder. Det enda realistiska sättet\r\natt påtagligt förändra detta\r\när egentligen att fler arbetar och betalar skatt och att färre utnyttjar\r\nsocialförsäkrings- och transfer\r\neringssystemen.\r\nAvslutningsvis, av krisen för drygt tio år sedan borde vi ha lärt oss att det är\r\n viktigt att förebygga pr\r\noblem: Att ta itu med svårigheter och utmaningar i tid - innan de vuxit oss över\r\n huvudet. Att inte age\r\nra betyder inte att problemen försvinner. Tvärtom riskerar det att bli sjufalt\r\nvärre om några år, när befo\r\nlkningsutvecklingen vänt mer påtagligt i negativ riktning. Då kan större och\r\nsmärtsammare förändringar komm\r\na att framtvingas i mindre ordnade former.\r\nTack!\r\nOrdföranden: Vi tackar riksbankschefen för den inledningen.\r\nOrdet går nu till Agneta Gille, Socialdemokraterna. Varsågod!\r\nAgneta Gille (s): Tack för det, och tack, Lars Heikensten, för en bra genomgång.\r\n Många av de frågor och f\r\nunderingar som fanns har jag redan fått svar på under din föredragning.\r\nJag skulle ändå vilja höra lite grann när det gäller folkomröstningsresultatet\r\noch om hur Riksbanken fått f\r\nörhålla sig till det hela. Det kunde ju bli ett ja, och det kunde bli ett nej.\r\nSamarbetet med ECB är, som jag ser det, ganska viktigt. Själv verkade jag för\r\natt få ett ja i folkomröstn\r\ningen. Vad har reaktionerna blivit? Kan vi få höra lite grann om förhållandet er\r\n emellan och om samarbet\r\net, och har det skett några förändringar för er del i samarbetet med ECB nu\r\nefter folkomröstningen?\r\nLars Heikensten: Redan tre dagar efter folkomröstningen hade jag glädjen att få\r\nåka till Frankfurt. Där h\r\nölls ett så kallat allmänt råd som hålls fyra gånger om året. Jag tror att det\r\nvar samma dag som jag läste e\r\nn artikel i Svenska Dagbladet som handlade om hur det skulle bli för\r\nstatsministern när han åkte till B\r\nryssel. Grundtemat var att folk skulle dunka honom i ryggen och säga: Du gjorde\r\nså gott du kunde. Du s\r\nka inte ta det här så hårt. Vi ska nog hjälpas åt här i fortsättningen också.\r\nSå sakteliga skulle det sedan märkas att när han yttrade sig på mötena skulle\r\nfolk lyssna allt mindre på h\r\nonom. Och han skulle själv känna att man kanske inte skulle yttra sig så ofta\r\nsom tidigare därför att man\r\n inte riktigt var med i leken på samma sätt.\r\nDet där bekräftades fullständigt för min del när jag kom dit ned. Det var många\r\nsom lade armen om mig och\r\nsade: Häng inte läpp för det här! Men på sikt får detta självklart konsekvenser\r\nför vårt inflytande. Dock kan\r\n jag inte säga att det var så vid det här speciella tillfället. Snarare var jag\r\nvid det tillfället ovanli\r\ngt mycket i centrum.\r\nAgneta Gille (s): Är det då så att vi från Riksbankens sida får vidta speciella\r\nåtgärder för att förhållandet\r\nmed ECB ska fortsätta att vara så gott som möjligt? Är det något som Riksbanken\r\nkan förändra och påverka för\r\natt samarbetet med ECB också i fortsättningen ska vara det bästa, så att vi inte\r\n hamnar i situationen at\r\nt det får konsekvenser för oss - att vi inte blir lyssnade till?\r\nNär det gäller räntan var det ju ändå en stor del av svenska folket som hade en\r\nförhoppning om att vi skul\r\nle ansluta oss till EMU och få sänkt ränta i Sverige. Nu har du beskrivit\r\nsituationen, hur det ser ut p\r\nå sikt - några år framåt. Men när bedömer du att vi kan komma ned till europeisk\r\n räntenivå? Fortfarande ligg\r\ner vi ju ett bra hack över den europeiska räntenivån. Varför kan inte vi i\r\nSverige redan nu jobba för att\r\n få ned räntan så mycket som möjligt?\r\nLars Heikensten: Beträffande den första frågan vill jag säga att jag är glad\r\növer att få den. Den öppnar för\r\nen vidare diskussion om våra internationella relationer som jag gärna skulle\r\nvilja ägna mer tid åt någon\r\ngång här i utskottet. Det är en fråga vi sällan diskuterar.\r\nMin erfarenhet från mina 20 år i Finansdepartementet och Riksbanken är att det\r\nhelt avgörande, när man ko\r\nmmer från ett litet land som vårt, för att ha inflytande i olika internationella\r\n sammanhang är att man s\r\nkött sitt eget fögderi bra hemma. Under perioder när vi har en bra historia\r\nlyssnar folk på oss, och tvär\r\ntom. Ibland kan det nästan bli parodiskt. Till exempel var det så sedan vi hade\r\ngått igenom den djupa k\r\nrisen och hanterat bankkrisen kunde vi åka jorden runt och sälja våra lösningar\r\npå bankkrisen. Alla lyssn\r\nade på oss. Det är alltså väldigt tydligt att det viktigaste är att sköta sitt\r\neget fögderi. Det är nummer e\r\ntt.\r\nNummer två är, skulle jag vilja hävda, kompetens. Detta är helt avgörande när\r\nman är från ett litet land och\r\n sitter med de stora vid samma bord. Om man är från Tyskland kan man prata en\r\nbra stund bara därför att\r\nTyskland är tillräckligt stort. Men om man kommer från ett litet land som\r\nSverige är den kanske främsta m\r\nöjligheten att få komma till tals att man har ett nytt perspektiv eller en ny\r\nvinkling att framföra.\r\nEn slutsats som vi har dragit, och den drog vi för länge sedan, är att det\r\ngäller att försöka jobba väldigt\r\n mycket med att höja kompetensen, utbildningsnivån och den analytiska standarden\r\n på det jobb som vi på R\r\niksbanken gör här hemma. Det är grunden för vårt inflytande internationellt.\r\nSvaret på din fråga om ECB är att så länge vi upplevs ha något att bidra med\r\nkommer folk runt borden vi si\r\ntter vid att lyssna. Sedan är det en annan sak att det finns ett antal bord som\r\nvi nu över huvud taget\r\n inte sitter vid därför att vi inte är med i valutaunionen. Det innebär\r\nnaturligtvis med viss automatik\r\natt vi har mindre möjligheter att påverka saker och ting. Där skulle jag\r\npersonligen göra bedömningen att\r\n den väsentligaste negativa konsekvensen när det gäller Riksbanken har att göra\r\nmed att ECB blir en allt\r\n viktigare aktör vid framväxandet av de europeiska finansiella marknaderna, när\r\ndet gäller betalningssys\r\ntemets utformning och arbetet med regelverk. Där kommer vi nu antagligen lite\r\ngrann på undantag. Det k\r\nan få konsekvenser för den finansiella sektorn i Sverige. Sett i ett snävt\r\nsvenskt perspektiv tror jag\r\natt det är den påtagligaste negativa effekten inom vårt fögderi.\r\nAnnars tror jag att den mest påtagliga negativa effekten ligger i\r\nfinansministerns position i Ekofin\r\noch liknande. Det är en gradvis och försiktig men ändå fullständigt tydlig\r\ntendens att man i den innekret\r\nsen växer allt närmare varandra. De som står utanför blir allt mindre\r\nintressanta. Detta kommer också til\r\nl uttryck på tjänstemannanivå. När jag var vice riksbankschef åkte jag under ett\r\n antal år till de förbereda\r\nnde mötena i Bryssel. Det blir allt färre sådana som centralbankerna nu bjuds in\r\n till, och det blir all\r\nt mindre substans i de diskussionerna. Alltmer förs diskussionerna mellan\r\nstatssekreterarna i de lände\r\nr som är med och ECB direkt.\r\nNär det gäller din andra fråga tycker jag att man måste skilja på två typer av\r\nräntor: den långa räntan och d\r\nen korta räntan. Den korta räntan har vi talat om. Den sätts utifrån våra\r\ninflationsförutsättningar. Det sk\r\nulle jag nog hävda delvis är orsaken till den ränteskillnad vi nu har.\r\nBeträffande de långa räntorna tror jag att det är så att där betalar vi en\r\npremie för att vi står utanför. Un\r\nder senare år har vi normalt haft en räntedifferens på mellan 50 och 60 punkter,\r\n det vill säga lite dryg\r\nt 0,5 procentenheter, i förhållande till de tyska långa räntorna. Finland, som\r\nhaft en relativt likartad\r\n ekonomisk utveckling och har en likartad statsfinansiell situation som Sverige,\r\n har ungefär samma ni\r\nvåer på de långa räntorna som Tyskland. Även Italien, som har haft en sämre\r\nekonomisk utveckling än vi haft\r\n och som har en väsentligt sämre statsfinansiell situation - det åskådliggörs av\r\n stapeln på bilden som vis\r\nar den offentliga sektorns skuld som andel av BNP - har lägre ränta än vi. Här\r\nfinns alltså en kostnad för\r\n utanförskapet.\r\nLågränteskillnaden mot Tyskland samt statsskulden 2002 som andel av BNP för\r\nFinland, Italien och Sverig\r\ne\r\n\r\nKällor: Eurostat och Riksbanken\r\nOrdföranden: Först kan man notera något när det gäller den eurogrupp som Lars\r\nHeikensten nämner. Det inled\r\ns nu en regeringskonferens, och det pratas i konventsskrivelsen om att\r\nytterligare förstärka detta, så\r\natt utvecklingen kommer att gå i den riktningen.\r\nJag har en kort kommentar om detta med energipriser, som jag inte tror att vi\r\nhar hört om för sista gån\r\ngen. Jag frågade redan i våras Lars Heikensten om detta med att vi har\r\nexceptionellt väder i Sverige, s\r\nom det heter. Förr hade vi det sällan. Nu är vädret exceptionellt vartannat\r\neller vart tredje år, och det\r\n ger oss en press uppåt på priserna för energin. Nu noterar jag att man inte\r\nlika tydligt som i våras pr\r\natar om detta som en engångseffekt som man rensar, utan att man pratar om\r\nsmittorisker och sådant.\r\nDet bör också noteras att vi väl bara är i början av det andra steget på en\r\npolitik, från den majoritet som\r\n sitter här, som ska ta tio steg framåt för att konsekvent leda till högre\r\nelpriser, så jag tror att vi t\r\nvingas återkomma till diskussioner om hur energipriserna påverkar inte bara KPI\r\nutan också inflationsför\r\nväntningar.\r\nSedan noterar jag att Lars Heikensten eller Riksbanken har haft en osannolik\r\nresa det senaste halvåre\r\nt. Man kan säga mycket om Riksbanken, men det brukar inte tillhöra det vanliga\r\natt Riksbanken har hela\r\n folkets kärlek riktad mot sig och att alla kramar denna institution i den\r\nomfattning som man har gjo\r\nrt på sistone. Därför tycker jag att det är ganska vällovligt att Lars\r\nHeikensten både på DN debatt i dag o\r\nch i sitt anförande i dag är tydlig kring vad Riksbankens roll och uppgift, men\r\nockså begränsning, är, så\r\natt det inte för djupt sätter sig en bild av att Riksbanken ska ordna allting.\r\nFörtroendet för penningpo\r\nlitiken är väl etablerat. Men en del varningar som vi nu får när det gäller\r\npotentiell tillväxt handlar me\r\nr om det politiska systemet.\r\nEgentligen säger Lars Heikensten det som hans företrädare också sade, nämligen\r\natt han inte kommer att ko\r\nmmentera konkreta lösningar. Samtidigt kan vi notera att Lars Heikensten\r\nfaktiskt är tydligare än vad v\r\ni har varit vana vid när han ändå utpekar ersättningsnivån i\r\nsocialförsäkringarna och idéer om arbetstidsförk\r\nortning som någonting som kan komma att hota den potentiella tillväxten.\r\nDet är också rätt tydligt i resonemangen här. På sidan 34 nämner man problem med\r\n att uppnå saldomålet efter\r\nden mycket kraftiga finanspolitiska stimulans som majoriteten genomförde 2001\r\noch 2002, som gör att ma\r\nn är mer utsatt när det gäller möjligheten att nå saldomålet. Det är avhängigt\r\nav ekonomins potentiella till\r\nväxt, säger man. Sedan pratas det ganska mycket om fortsatta problem för\r\narbetsmarknaden och det vi där\r\nser. Detta kan man naturligtvis instämma i. Jag tror att Lars Heikensten gör\r\nklokt i att säga att det h\r\nandlar mycket om arbetskraftsdeltagande och arbetskraftsutbud, till skillnad\r\nfrån statsministern som\r\nnu pratar om att byta skatter.\r\nHeikensten är kanske inte beredd att säga mer än vad han har sagt i\r\ndebattartikeln och i sitt inledning\r\nsanförande - det är ju rätt tydligt att det finns en kraftig kritik av den förda\r\n politiken som vi naturl\r\nigtvis instämmer i. Men det är ändå intressant att fråga på vilken sikt de här\r\nvarningarna gäller. Vad handl\r\nar det egentligen om? Det känns alltid tryggare när det gäller politiska system\r\nom man får höra att det p\r\nå sikt och lite längre fram blir väldigt stora problem om man inte vidtar\r\nåtgärder. Nu nämner man att den\r\npotentiella tillväxttakten riskerar att halka nedåt och att vi alltså kan få\r\nräntehöjningar i ett mycket t\r\nidigare läge än vad som kanske har varit fallet än så länge. På vilken sikt\r\nmenar Lars Heikensten att vi s\r\nka förutse det, och i vilken utsträckning ska vi räkna med att ha ett tapp? Hur\r\nstor sänkning av den pot\r\nentiella tillväxttakten talar vi om?\r\nLars Heikensten: Jag tror inte att jag ska ge en prognos för när det får effekt.\r\n Dum vore jag, som har\r\ngjort långtidsutredningar, om jag skulle prognostisera när en sådan effekt\r\nkommer till uttryck.\r\nSom jag var inne på tornade en motsvarande problematik upp sig i slutet av\r\n1980-talet. Jag gjorde då e\r\nn motsvarande bedömning, och den visade sig vara fel. Jag har reflekterat en del\r\n i efterskott över var\r\nför den visade sig vara fel, och det finns ett antal förklaringar till det. En\r\nförklaring är att befolkn\r\ningsutvecklingen hjälpte oss under de här åren. Vi gick också in i en mycket\r\nvärre kris än vad jag någonsin\r\n hade föreställt mig som också, som jag var inne på, i hög grad hade\r\nstabiliseringspolitiska förtecken. En\r\n konsekvens av krisen blev ganska drastiska ingrepp i många av de offentliga\r\nsystemen. Man drog ned k\r\nompensationsnivåer och sådant i socialförsäkringarna och ändrade regelverket på\r\nalla möjliga sätt mellan 199\r\n0 och 1993, och den offentliga sektorns tillväxt hölls tillbaka ganska radikalt.\r\n Om jag inte minns fel\r\n tog sjukvården 11-12 % av BNP i slutet av 1980-talet, och nu ligger det runt 8\r\n% eller någonting i de\r\nn stilen.\r\nDen statsfinansiella kris som jag hade föreställt mig skulle bli mer långdragen\r\nfick ett helt annat förl\r\nopp, mer abrupt.\r\nVarför berättar jag det här? Jo, därför att det åskådliggör svårigheten att säga\r\n vilket uttryck problem av den\r\n här arten till slut tar sig. Det kan ta sig uttrycket att vi fortsätter att ha\r\nen lugn och stabil eko\r\nnomisk utveckling. Vi noterar pö om pö, när vi gör våra prognoser, att\r\narbetskraftsutbudsförhållandena ser\r\nsämre ut. Det ser vi för övrigt redan nu - jämfört med för ett par år sedan. Vi\r\ngör alltså inte bara sådana här\r\n övergripande skattningar. Vi tittar två år framåt och ser hur många som är\r\narbetslösa i olika ålderskategor\r\nier, hur många som kommer in, hur många som finns i arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder och så vidare. På bas\r\nis av dessa bedömningar tvingas vi agera snabbare med räntan.\r\nMen man kan också tänka sig, och det var det som jag pekade på på slutet, att\r\nman får mer dramatiska förlo\r\npp, att man får en nedgång i ekonomin så småningom, om tre, fyra år, och att det\r\n är först då som de statsfin\r\nansiella problemen blir påtagliga och akuta. Det var ju det som hände, men med\r\nen extra dramatik därför\r\natt så mycket hade gått snett, under 1980-talet.\r\nJag försöker inte frammana bilden av att vi skulle hamna i en sådan djup kris.\r\nDet tror jag inte, men v\r\ni kan tvingas vidta åtgärder i en situation som är väsentligt sämre än den är\r\nnu. Men jag vill inte ge mig\r\nin i att prognostisera exakt när en sådan situation skulle kunna uppstå.\r\nOrdföranden: Nej, det kanske man kan ha en viss respekt för. Samtidigt är det\r\ndelvis ett svar att säga a\r\ntt de här effekterna redan till viss del syns. Slutsatsen bör vara inte bara att\r\n man avskriver planer\r\npå arbetstidsförkortning och friår av olika slag utan dessutom att man inte\r\nställer i utsikt det som bla\r\nnd annat majoriteten har gjort, att man ska gå från den mindre sänkningen i\r\nsjukförsäkringen som gjordes\r\ntill den tidigare ersättningsnivån.\r\nI Riksbankens rapporter, precis som hos Riksförsäkringsverket, talas det tydligt\r\n inte bara om att det\r\nhar en mindre besparingseffekt utan också om att det påverkar beteenden när det\r\ngäller just arbetskrafts\r\nutbudet, det vill säga ersättningsnivåer är kopplade till arbetskraftsutbudet.\r\nDet handlar om viljan att\r\n erbjuda sina tjänster på arbetsmarknaden, och det tror jag är en absolut\r\ncentral länk när det gäller hur\r\nvi ska utforma politiken framöver.\r\nDet var kanske mer en kommentar än en fråga. Så blir det lätt i politiken.\r\nKarin Pilsäter (fp): Så blir det lätt i politiken. Får jag också göra en\r\nreflexion? Lars Heikensten beskre\r\nv hur det är att komma till ECB som svensk. Att komma som svensk till ECB är\r\nkanske ungefär som att var\r\na kvinna i sådana här sammanhang, så det kan säkert vara nyttigt för många av\r\nherrarna. Nåväl, jag drar inga\r\n andra paralleller.\r\nNu ska jag inte ställa en fråga, utan jag ska komma med ett påstående. Jag\r\ntycker att det är mycket bra o\r\nch mycket viktigt att Lars Heikensten går ut i den mer allmänna\r\nekonomisk-politiska debatten, precis s\r\nom jag tycker att det är bra och viktigt att vi som är folkvalda i riksdagen och\r\n de som sitter i reger\r\ningen deltar i den penningpolitiska debatten. Det finns de som KU-anmäler\r\nstatsråd när de yttrar synpun\r\nkter kring penningpolitiken. Jag tycker att det är fel. Jag kan förvänta mig att\r\n Lars Heikensten kommer\r\n att få kritik av dem som inte håller med honom i sak för att han gör den här\r\ntypen av uttalanden. Jag ty\r\ncker att också det är fel. Sverige är inte större än att vi alla ska delta i den\r\n här debatten, men det är o\r\nckså viktigt att vi håller reda på vem som har fått vilken uppgift. Det är vår\r\nuppgift här att hantera, kon\r\nkretisera och verkligen genomföra förändringar på alla de områden som påverkar\r\nrunt vilken nivå det svänger,\r\n och Riksbanken får väl jobba lite mer handfast med de här svängningarna.\r\nDet jag tänker fråga är mycket konkret. Jag tänker inte säga \"eller hur\" nu,\r\nutan jag tänker ställa några fr\r\någor. Det handlar just om resursutnyttjandet. I inflationsrapporten återkommer\r\nni som skriver här - och\r\n du säger det - till att den potentiella tillväxten är 2-2,5 %. Det är i och för\r\n sig rätt stor skillnad. K\r\nonjunkturinstitutet är lite försiktigare och räknar med att den ligger strax\r\nunder 2. Samtidigt säger ni\r\n att ni gör bedömningen att lönekostnadsökningen är ungefär 3,9 medan KI ligger\r\nett par tiondelar under äve\r\nn där.\r\nJag tänkte fråga om du har någon kommentar till att Konjunkturinstitutet och\r\nRiksbanken har något olika\r\nbedömningar. Det kan verka som marginellt, men i slutändan kan det handla om\r\nganska många hundralappar\r\ni skillnad i den enskildes plånbok.\r\nDen andra frågan gäller också just detta. I inflationsrapporten har ni en\r\nprognos om att hushållens disp\r\nonibla inkomster framöver ska öka med ungefär 1,5 %. Regeringen gör i\r\nbudgetpropositionen en betydligt l\r\nägre prognos. Jag tänkte höra om du har någon kommentar till det.\r\nMin tredje fråga gäller det här med kommunalskattehöjningar, apropå disponibla\r\ninkomster. Ni har iakttagi\r\nt att det kommer kommunalskattehöjningar. Jag skulle vilja höra om du har någon\r\nkommentar till skillnad\r\ner i utfall och effekt som det kan få att kommunalskattehöjningarna kommer att\r\nvara rätt så koncentrerad\r\ne till en viss region. I en region kommer skattehöjningarna att vara mycket\r\nstörre, men utslaget över l\r\nandet handlar det inte om så många tioöringar. Det slår rätt specifikt mot\r\nStorstockholmsregionen, som ti\r\ndigare har fungerat som mycket av tillväxtmotor men nu snarare har börjat\r\nfungera som släpankare. Har d\r\nu någon kommentar till hur det kan påverka hela den svenska ekonomiska\r\nutvecklingen?\r\nLars Heikensten: Låt mig börja med det sista. Egentligen har jag inte mycket att\r\n säga om den saken. Vi\r\ngenomför inte våra analyser på så detaljerad regional nivå att vi kan ha en\r\nbestämd uppfattning om hur eff\r\nekterna fördelas över landet. Sedan kan man naturligtvis ha funderingar kring\r\ndetta, men jag tror att\r\njag avstår från det.\r\nSedan gäller det regeringen och inkomstprognosen. Det är ett tag sedan jag läste\r\n budgetpropositionen. D\r\närför är det svårt för mig att ha en detaljbild av detta, men det är klart att\r\nman där hade en allmänt försik\r\ntigare tillväxtbedömning. Antagligen hänger det bland annat ihop med det.\r\nSedan gäller det Konjunkturinstitutet och skillnaderna i tiondelar mellan oss\r\noch KI. Detta är inte al\r\nltid så lätt. Båda institutionerna har ju presenterat hela konsistenta bilder\r\nsom kan vara svåra att enk\r\nelt jämföra. Jag noterade dessutom att man nu har ändrat sin syn exempelvis på\r\nvad som är löneutrymmet fra\r\nmöver. Men när vi satt här för ett tag sedan - Ingemar Hansson, jag och Anders\r\nLindström - var vi rörande\r\neniga om att strax under 3,5 var rätt. Nu såg jag att Konjunkturinstitutet ansåg\r\n att exakt 3,2 var rätt.\r\n Jag tycker inte, om jag ska vara alldeles uppriktig, att världen är fullt så\r\nexakt. Men man kan naturl\r\nigtvis räkna i detalj på produktivitetsökningstakt och annat och komma fram till\r\n att det kanske finns l\r\nite mindre utrymme de närmaste två åren därför att vinstandelen kanske har\r\nförändrats eller någonting i den\r\nstilen. Men jag skulle säga att i närheten av 3,5 eller knappt 3,5 är en lämplig\r\n löneökningstakt framöver.n\r\ni8ù  º  @Sedan gäller det Konjunkturinstitutet och skillnaderna i tiondelar\r\nmellan oss och KI. Detta är int\r\ne alltid så lätt. Båda institutionerna har ju presenterat hela konsistenta\r\nbilder som kan vara svåra att\r\n enkelt jämföra. Jag noterade dessutom att man nu har ändrat sin syn exempelvis\r\npå vad som är löneutrymmet\r\n framöver. Men när vi satt här för ett tag sedan - Ingemar Hansson, jag och\r\nAnders Lindström - var vi röra\r\nnde eniga om att strax under 3,5 var rätt. Nu såg jag att Konjunkturinstitutet\r\nansåg att exakt 3,2 var\r\nrätt. Jag tycker inte, om jag ska vara alldeles uppriktig, att världen är fullt\r\nså exakt. Men man kan na\r\nturligtvis räkna i detalj på produktivitetsökningstakt och annat och komma fram\r\ntill att det kanske fin\r\nns lite mindre utrymme de närmaste två åren därför att vinstandelen kanske har\r\nförändrats eller någonting i\r\nden stilen. Men jag skulle säga att i närheten av 3,5 eller knappt 3,5 är en\r\nlämplig löneökningstakt framöv\r\ner.no8ù  º  @Sedan gäller det Konjunkturinstitutet och skillnaderna i tiondelar\r\nmellan oss och KI. Detta är\r\n inte alltid så lätt. Båda institutionerna har ju presenterat hela konsistenta\r\nbilder som kan vara svåra\r\n att enkelt jämföra. Jag noterade dessutom att man nu har ändrat sin syn\r\nexempelvis på vad som är löneutry\r\nmmet framöver. Men när vi satt här för ett tag sedan - Ingemar Hansson, jag och\r\nAnders Lindström - var vi\r\n rörande eniga om att strax under 3,5 var rätt. Nu såg jag att\r\nKonjunkturinstitutet ansåg att exakt 3,2\r\nvar rätt. Jag tycker inte, om jag ska vara alldeles uppriktig, att världen är\r\nfullt så exakt. Men man ka\r\nn naturligtvis räkna i detalj på produktivitetsökningstakt och annat och komma\r\nfram till att det kanske\r\n finns lite mindre utrymme de närmaste två åren därför att vinstandelen kanske\r\nhar förändrats eller någontin\r\ng i den stilen. Men jag skulle säga att i närheten av 3,5 eller knappt 3,5 är en\r\n lämplig löneökningstakt f\r\nramöver.oc8ù  º  @Sedan gäller det Konjunkturinstitutet och skillnaderna i\r\ntiondelar mellan oss och KI. De\r\ntta är inte alltid så lätt. Båda institutionerna har ju presenterat hela\r\nkonsistenta bilder som kan vara\r\n svåra att enkelt jämföra. Jag noterade dessutom att man nu har ändrat sin syn\r\nexempelvis på vad som är lön\r\neutrymmet framöver. Men när vi satt här för ett tag sedan - Ingemar Hansson, jag\r\n och Anders Lindström - v\r\nar vi rörande eniga om att strax under 3,5 var rätt. Nu såg jag att\r\nKonjunkturinstitutet ansåg att exakt\r\n 3,2 var rätt. Jag tycker inte, om jag ska vara alldeles uppriktig, att världen\r\när fullt så exakt. Men m\r\nan kan naturligtvis räkna i detalj på produktivitetsökningstakt och annat och\r\nkomma fram till att det k\r\nanske finns lite mindre utrymme de närmaste två åren därför att vinstandelen\r\nkanske har förändrats eller någ\r\nonting i den stilen. Men jag skulle säga att i närheten av 3,5 eller knappt 3,5\r\när en lämplig löneökningst\r\nakt framöver. ä8ù  #   °ú  8+\r\n  att vi alla ska delta i den här debatten, men det är också viktigt att vi\r\nhåller re\r\nda på vem som har fått vilken uppgift. Det är vår uppgift här att hantera,\r\nkonkretisera och verkligen gen\r\nomföra förändringar på alla de områden som påverkar runt vilken nivå det\r\nsvänger, och Riksbanken får väl jobba\r\n lite mer handfast med de här svängningarna.a    »   H:\r\n                                                        8+\r\n                                                           sämre statsfinansiell\r\n situation - det åskådliggörs av\r\nstapeln på bilden som visar den offentliga sektorns skuld som andel av BNP - har\r\n lägre ränta än vi. Här f\r\ninns alltså en kostnad för utanförskapet.û   ã   H2\r\n                                                    8+\r\n                                                       te med Socialdemokraterna\r\n och Vänsterpartiet, och vi f\r\når ibland mer information än det som framgår i budgeten. Men jag tror att det\r\nrent demokratiskt är vikti\r\ngt med ett bättre underlag. Det kanske politiskt är svårt om man inte reglerar\r\ndet på ett bättre sätt. Jag\r\n vet inte hur man skulle kunna göra det. Men tänk tanken att det finns en\r\nmajoritetsregering. Det är in\r\nte säkert att en sådan skulle vilja ge ett bättre underlag. Detta är inte en\r\nfråga som ligger i våra händer\r\n. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt Malmborg om han kan tänka sig en\r\nansträngning för att förbättra det h\r\när underlaget.rspeC   {   °ú  H2\r\n                                  ställa ytterligare en fråga till Curt\r\nMalmborg. Den handlar om underlaget för d\r\ne beräkningar och de olika prognoser som presenteras i budgeten. Jag håller med\r\nom att det underlaget\r\ninte alltid är tillräckligt. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få\r\nett bättre underlag för att p\r\nå ett bättre sätt kunna värdera vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett\r\nsamarbete med Socialdemokr\r\naterna och Vänsterpartiet, och vi får ibland mer information än det som framgår\r\ni budgeten. Men jag tror\r\n att det rent demokratiskt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske\r\npolitiskt är svårt om man inte\r\n reglerar det på ett bättre sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det.\r\nMen tänk tanken att det fin\r\nns en majoritetsregering. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett\r\nbättre underlag. Detta är i\r\nnte en fråga som ligger i våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt\r\nMalmborg om han kan tänka sig e\r\nn ansträngning för att förbättra det här underlaget.tsägã      H2\r\n                                                                   8+\r\n                                                                       I olika\r\nmotioner har vi fört fram försla\r\ng som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a.\r\nförslag om avskaffad fastigh\r\netsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och\r\nen friare hyressättning i\r\n nyproducerade fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även\r\nförändringar av anslagsbehove\r\nn inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att\r\nmöjliggöra regeländringar som tar\r\nbort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta\r\nekonomiska situationen.\r\n Genom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja\r\navvecklingen av räntebidragssyste\r\nmet. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya\r\ninvesteringsbidrag beviljas till\r\n nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet\r\n. I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus.\r\nEffekten av en sådan re\r\nduktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till\r\nomstrukturering av kommunala bo\r\nstadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande\r\nomfattning men som står i bättre\r\n överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla\r\nfastighetsägare i kommuner m\r\ned bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens\r\nbostadsnämnd avvecklas.\r\n Den omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett\r\nnytt investeringsbidrag för de\r\ntta ändamål under åren 2004-2006.3!  ¢  @Kris¢  @okraterna anser därför att det\r\nbehövs en helt ny inriktning\r\nför bostadspolitiken med sänkt skattetryck och långsiktiga, förutsägbara\r\nspelregler. I olika motioner har\r\n vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad.\r\nDet gäller bl.a. förslag om\r\n avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad\r\n planprocess och en fri\r\nare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En omställning med denna\r\ninriktning medför även förändringa\r\nr av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till\r\nbostadsbidragen för att möjliggöra rege\r\nländringar som tar bort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer\r\nsom har den sämsta ekono\r\nmiska situationen. Genom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att\r\n påbörja avvecklingen a\r\nv räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte\r\nheller bör nya investeringsbi\r\ndrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till\r\nbostadsinvesteringar som främjar e\r\nkologisk hållbarhet. I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande\r\nav flerbostadshus. Effe\r\nkten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för\r\nstödet till omstruktureri\r\nng av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med\r\nmotsvarande omfattning m\r\nen som står i bättre överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör\r\nvara öppet för alla fastighet\r\nsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av\r\nBoverket kan Statens bost\r\nadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt\r\n att införa ett nytt invest\r\neringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.Ó''''  ë   °ú  H2\r\n                                                                   okraterna\r\nanser därför att det behövs en helt\r\nny inriktning för bostadspolitiken med sänkt skattetryck och långsiktiga,\r\nförutsägbara spelregler. I olik\r\na motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre fungerande\r\nbostadsmarknad. Det gäller b\r\nl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande halverad\r\nbyggmoms, en förenklad planproc\r\ness och en friare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En omställning med\r\ndenna inriktning medför\r\n även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs\r\ntill bostadsbidragen för att\r\n möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens system och\r\nkompenserar de familjer som har d\r\nen sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av fastighetsskatten blir\r\ndet möjligt att påbörja\r\navvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år\r\n2004. Inte heller bör nya\r\ninvesteringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag\r\ntill bostadsinvesteringa\r\nr som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en permanent\r\nskattereduktion vid byggande av flerbo\r\nstadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av byggmomsen.\r\nAnslaget för stödet till\r\n omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett\r\nstödsystem med motsvarand\r\ne omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det kommunala\r\nsjälvstyret. Stödet bör vara öppet för\r\nalla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd\r\nadministreras av Boverket ka\r\nn Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder gör\r\ndet nödvändigt att införa e\r\ntt nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.£   K   H2\r\n                                                                             8+\r\n abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2\r\n8+\r\n   enlighet med vår partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i\r\nförhållande till regerin\r\ngens förslag, ökning av utgiftsramen för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den\r\n beräknade utgiftsramen f\r\nör budgetåren 2005 och 2006 föreslås minskas med 248 respektive 248 miljoner\r\nkronor.ramen     ë   X\r\n                         8+\r\nta beror främst på att tidsbegränsade satsningar  upphör efter sistnämnda\r\når.juk30     H2\r\n                 8+\r\n                     årets första ni\r\no månader uppgick till 43,5 miljarder kronor, en ökning med 17,4 % jämfört med\r\nsamma tid förra året.\r\n#\r\n\r\nNär det gäller outputgapet kan jag, bara för att åskådliggöra de svårigheter som\r\n vi har att brottas med, säg\r\na att vi i allmänhet redovisar ett diagram som visar tre olika sätt att\r\nuppskatta det här. Dessutom tit\r\ntar vi på hur det ser ut på arbetsmarknaden i olika sektorer, alltså på mera\r\nkonkret information.\r\nProduktionsgap enligt tre alternativa metoder, skattningar med data från andra\r\nkvartalet 2003-11-03\r\nProcent av potentiell BNP\r\n\r\nKälla: SCB och Riksbanken\r\nKarins fråga handlade om vår bild av tillväxtutvecklingen och synen på den\r\npotentiella tillväxten. Vi bru\r\nkar säga att den är mellan 2 och 2,5 - det var det du startade med - och\r\nKonjunkturinstitutet talar nu\r\n tydligen om en lite lägre tillväxt. Men när vi använt dessa siffror har det i\r\nrunda slängar handlat om e\r\nn längre tidsperiod. Det går också - och då är jag inne på Fredriks fråga - att\r\ntitta på exakt vad man tror\r\nför de närmaste två åren, att närma sig frågan mer nedifrån på något sätt, göra\r\nett produktivitetsantagande och\r\n se hur många människor det finns i olika sektorer osv. Det är möjligt att deras\r\n 2 % härrör från en sådan be\r\nräkning och refererar explicit till den tvåårsperiod som ligger framför oss. Det\r\n skulle kunna förklara sk\r\nillnaden.\r\nKarin Pilsäter (fp): Att jag frågar beror på att det gäller att ta med sig rätt\r\ninformation när vi ska gå f\r\nrån de här penningpolitiska prognoserna och omsätta informationen i vårt eget\r\narbete när det gäller de str\r\nukturella förändringarna. Jag uppfattar det du säger som att vi inte ska tolka\r\ndet som att ni har funda\r\nmentalt olika antaganden om den svenska utvecklingen, utan du bedömer att detta\r\nberor på skillnader i\r\nde tekniska metoderna och exaktheten i dem.\r\nLars Heikensten: Det är mycket marginella skillnader. Den genomgående skillnaden\r\n är att Konjunkturinsti\r\ntutet brukar kräva lite lägre ränta.\r\nMats Odell (kd): Jag har två frågor som handlar om helt olika saker. Men jag\r\nvill börja med att tacka f\r\nör ett intressant och djärvt anförande.\r\nDet är klart att jag tycker att Lars Heikensten har en stor legitimitet. Jag\r\ntror till skillnad från K\r\narin inte att han har så mycket att oroa sig för. Folkomröstningen innebar ju\r\natt svenska folket försåg h\r\nonom inte bara med en rymlig verktygslåda utan också med väldigt mycket verktyg.\r\n Många tror att även den\r\nekonomiska politiken skulle ha flyttat till Frankfurt, så det är helt legitimt\r\natt han nu också tar til\r\nl orda i de här mera övergripande frågorna, som handlar om den långsiktiga\r\ntillväxtförutsättningen och därme\r\nd välfärdsförutsättningen för Sverige.\r\nDu har tagit upp arbetsutbudet. Det är naturligtvis en oerhört viktig faktor.\r\nLångtidsutredningar pekar\r\n på den demografiska utvecklingen som den verkligt begränsande faktorn framöver.\r\n Du har uppenbarligen i\r\nnte några konkreta förslag på hur vi ska få barnafödandet att öka. Det förväntar\r\n jag mig inte. Men det är ju\r\ndet långsiktigt ytterst begränsande inslaget här.\r\nJag skulle vilja fråga: Vad är det för faktorer utöver arbetsutbudet som du ser\r\nsom viktiga för oss runt\r\ndet här bordet och andra att ägna oss åt? Jag tror att alla är besjälade av att\r\nkomma till rätta med ohälso\r\nsituationen och andra utbudsfrågor. Men vad är det utöver detta som du ser som\r\ndet viktiga?\r\nDen andra frågan som jag har är faktiskt också kopplad till\r\nfolkomröstningsresultatet. Ett land som utpe\r\nkades som ett föredöme var Danmark med dess fantastiska utveckling. Danmark har\r\nen särskild penningpoli\r\ntisk regim. De har nämligen kopplat sin krona först till D-marken och numera\r\ntill euron. Min fråga är: S\r\nkulle Riksbanken se positivt på om regeringen beslutade att helt enkelt knyta\r\nkronan till euron? Hur\r\nskulle det påverka? Vore det bra för Sverige? Är det någonting som Riksbanken\r\nskulle rekommendera?\r\nLars Heikensten: Jag ska börja med att säga att det är trevligt att vara så\r\nomtyckt när man tar upp kontr\r\noversiella frågor, men jag är lite orolig för att ni kramar ihjäl mig. Jag lovar\r\n inte att driva den här d\r\niskussionen varje gång jag kommer hit. Denna gång fanns det dock en problematik\r\nsom tornar upp sig och\r\n som känns central för Riksbankens möjligheter att agera framöver.\r\nSedan gäller det Mats sista fråga, den om en eventuell ERM-anslutning. Det är\r\nsom du själv sade. Det är e\r\nn fråga som nu helt är regeringens ansvar, enligt den nya lagstiftning som vi\r\nhar. Riksbanken som inst\r\nitution har ingen position i den frågan nu. Jag själv tycker att den typ av\r\nstabiliseringspolitisk reg\r\nim som vi har haft under de här tio åren har fungerat väl. Skulle jag bli\r\ntillfrågad skulle jag, för min\r\negen personliga del, inte föreslå en förändring. Jag tror att jag i den delen är\r\n ganska väl i samklang med\r\n den uppfattning som i dag råder inom den akademiska världen och i de flesta\r\ninternationella organisat\r\nioner.\r\nDanmark är i någon mening undantaget som bekräftar regeln. Generellt sett har\r\ndet varit problem för små l\r\nänder att ha den typ av halvfast regim som den danska representerar.\r\nValutafonden, till exempel, råder\r\n länder i allt större utsträckning att eftersträva antingen mycket fastare\r\narrangemang - även sådana har j\r\nu visat sig innebära bekymmer, till exempel i Argentina - eller valutaunioner\r\noch liknande eller att\r\nha rörliga växelkurser. Samtidigt är jag gammal nog att inte vara övertygad om\r\natt någon stabiliseringspo\r\nlitisk regim gäller för all framtid. Det kan hända att det sker förändringar i\r\nvärldsekonomin som gör att m\r\nan får anledning att ompröva den här slutsatsen någon gång framöver.\r\nDet grundläggande skälet till att det är så svårt att upprätthålla den typ av\r\nregim som danskarna har lycka\r\nts framgångsrikt med är att kapitalrörelser som inte är kopplade till den reala\r\nutvecklingen, som till e\r\nxempel handel, i så hög grad dominerar flödet av pengar över gränserna. Dessa\r\nflöden är så stora i förhållande\r\n till de nationella ekonomierna att det är svårt att hantera situationer när\r\nosäkerhet uppkommer.\r\nDen osäkerheten behöver inte bara vara relaterad till utvecklingen i det egna\r\nlandet, som vi själva har\r\n kunnat konstatera. Valutan i ett land som Sverige, som då ändå hade haft en\r\nrätt stabil utveckling, förs\r\nvagades t.ex. kraftigt 1998 i huvudsak till följd av, tror jag, en finansiell\r\nkris i Ryssland och så s\r\nmåningom till följd av att en investmentbank i Förenta staterna fick bekymmer.\r\nDetta ger en känsla för svårigheterna. Men danskarna har lyckats väldigt väl.\r\nDet är ingen tvekan om det.\r\nAlla man pratar med i Danmark är oerhört nöjda, men de har hållit på sedan\r\nbörjan av 1980-talet och arbeta\r\nt väldigt konsekvent och lyckats skapa en säkerhet kring detta.\r\nJag undrar om jag inte passar din första fråga.\r\nMats Odell (kd): Jo, jag respekterar det. Jag respekterar naturligtvis också det\r\n svar som du ger på fr\r\någan om stabiliseringspolitisk regim. Dock kan vi konstatera att det finns\r\nländer betydligt längre bort\r\n, exempelvis elva västafrikanska stater, som har knutit sin valuta till euron.\r\nSå det är naturligtvis i\r\nngen självklarhet i detta. Men tack för svaren!\r\nLars Bäckström (v): Jag har anklagats för att vara Riksbankskramare, men vi kan\r\nkanske, som Kulnev, kra\r\nma och slå ihjäl med samma varma själ.\r\nHeikensten har fått stor uppmärksamhet här på morgonen med en artikel i Dagens\r\nNyheter. Vi har här i loka\r\nlen hört om nya djärva utspel. Men den 28 mars, hos Nationalekonomiska\r\nföreningen, avslutade väl Heikens\r\nten sitt anförande med att säga: Om ni går hem mer oroliga än vad ni var när ni\r\nkom hit har jag lyckats.\r\nSade inte Lars Heikensten exakt samma sak den 28 mars som Lars Heikensten\r\nskriver i Dagens Nyheter i\r\n dag? Det är min första fråga. Jag finner inga principiella skillnader. Det\r\nhandlar om ordvalörer, men d\r\net är inget nytt jämfört med den 28 mars, enligt min bedömning. Jag ska inte\r\nsäga att det är gammalt vin i\r\n nya läglar, men såvitt jag förstår är det principiellt samma ståndpunkt.\r\nSedan är det fråga två. Varför publiceras inte bedömningar av produktionsgap för\r\n 2003/04? Jag har försökt ti\r\ntta i handlingen. Jag har läst på. Jag fick den klockan 8, så jag kan ha missat\r\ndet. Men i diagram 45 p\r\nå sidan 38 ser jag inte produktionsgapet för 2003/04. Jag kan ha missat det, men\r\n det är väldigt viktigt.\r\n KI säger ju alltid att produktionsgapet är lite större än vad Riksbanken säger,\r\n och därför säger de alltid\r\natt man kan ha lite lägre ränta. Det är den ständiga debatten mellan er två som\r\nni ännu inte har löst. Ni är\r\n väldigt öppna, men jag tror att det skulle vara värdefullt om ni mer tydligt\r\npublicerade er bedömning a\r\nv produktionsgap. Det är dock det som styr era räntebeslut.\r\nSedan är det fråga nummer tre. Vi, majoriteten, i det här politiska systemet är\r\növerens om att det är vikt\r\nigt att öka arbetsutbudet. Då får vi en högre potentiell tillväxt och lägre\r\ninflationsmöjligheter. Men inte\r\n har väl Riksbanken någon åsikt om vi ska höja eller sänka ersättningsnivån i\r\nsocialförsäkringssystemet? Min\r\nfråga är alltså: Har Riksbanken någon åsikt i den frågan?\r\nVarför har vi i Sverige sedan 1994 alltid lite lägre inflation än det europeiska\r\n systemet, eurozonen, t\r\nrots att de har ett mycket tuffare inflationsmål än det vi har? Det är vi som\r\nhar den lägre inflationen,\r\n fast vi har ett softare mål. Varför är det så?\r\nLars Heikensten: På den första frågan är svaret att det i allt väsentligt var\r\nsamma sak som jag sade hos\r\nNationalekonomiska föreningen. Men jag märkte inte att det fick riktigt den\r\neffekt som jag hade hoppat\r\ns, så jag tog det en gång till. Det är möjligen också svaret när det gäller det\r\nsom Mats sade. Det kan hända\r\n att jag återkommer till frågan, men jag har inga planer på det nu. Vi får väl\r\nse vad som händer.\r\nNär det gäller produktionsgap ska jag börja med att säga att jag tycker att det\r\när bra att höra den typen\r\nav synpunkt. Vi ska gärna försöka hitta sätt att utveckla rapporterna och föra\r\nin ytterligare siffror. När\r\n det gäller produktionsgapet är det generellt så, som vi har varit inne på många\r\n gånger både nu och tidigar\r\ne i olika sammanhang, att vi laborerar med ett antal olika metoder. Det är inte\r\nriktigt så enkelt att\r\ndet, när vi till slut gör vår inflationsprognos, är ett alldeles matematiskt\r\nsamband mellan exakt var vi\r\n satte ned foten för produktionsgapet och vilken inflationstakt vi får. Men i\r\ninflationsrapporten finn\r\ns det ett exempel på en skattningsmetod som vi har använt. Vi har använt den på\r\nsamma sätt för euroområdet,\r\n USA och Sverige. Där kan du i och för sig titta, men det är inte nödvändigtvis\r\nså att det är exakt den def\r\ninitionen av outputgapet som har varit avgörande för var inflationen hamnar.\r\nMen jag tycker gott att vi kan fördjupa diskussionen kring den saken nästa gång.\r\n Jag gör gärna vad jag ka\r\nn för att det ska ske.\r\nNej, Riksbanken har ingen uppfattning som institution om vi ska göra det ena\r\neller det andra när det g\r\näller de långsiktiga tillväxtfrågorna. Självfallet finns det, när det gäller\r\ntill exempel sjukfrånvaron, en\r\noerhört komplex materia bakom de höga sjuktal vi ser. Jag är den förste att\r\nerkänna det och det var kansk\r\ne bra att jag fick chansen att säga det. Det finns många olika förklaringar till\r\n den här utvecklingen. J\r\nag svävar inte på något vis i tvivelsmål om det, men jag svävar heller inte i\r\ntvivelsmål om att allt annat\r\n lika så innebär sänkningar i kompensationsnivåerna att man får mer människor\r\natt träda ut på arbetsmarknade\r\nn. Sedan får man väga av de här olika aspekterna. Det är ingenting som jag\r\ntänker ge mig in i. Jag bara n\r\noterar att en del kompensationsnivåer har höjts, och detta har den effekten att\r\narbetskraftsutbudet bl\r\nir lägre än vad det eljest skulle bli.\r\nSlutligen var det frågan varför vi har fått lägre inflation än EU. Jag vågar\r\ninte ge ett bestämt svar på den\r\n frågan. Vi har inte riktigt ställt frågan på det sättet. Det kan väl finnas\r\nskäl att fundera mer på det, at\r\nt analysera det mer och beskriva det. Det kan mycket väl vara tema för en ruta\r\neller så framöver. Skulle\r\n jag gissa så skulle jag gissa att det har att göra bland annat med den större\r\nöppenhet som vår ekonomi h\r\nar jämfört med de europeiska ekonomierna i genomsnitt. Vi har ett, tror jag,\r\nhårdare konkurrenstryck ti\r\nll följd av att vi har vissa delar som har varit mer avreglerade men också till\r\nföljd av att utrikeshan\r\ndeln spelar en större roll i vår ekonomi.\r\nMan kan titta på länderna i euroområdet. Jag skulle tro att de små länderna\r\ngivet ett visst efterfrågeläge,\r\n om jag beskriver det på det viset, har haft en lägre inflationsutveckling. Men\r\nom man bara tittar på s\r\nmå länder i jämförelse med stora ser man att bilden inte är entydig. Spanien har\r\n till exempel haft en högr\r\ne inflation under de här åren, men landet har också haft en påtagligt högre\r\ntillväxt än vad man har haft i\r\ngenomsnitt i euroområdet. Detsamma gäller Irland, om man ska ta ett mer extremt\r\nexempel.\r\nDetta skulle vara min gissning. Men, som sagt, jag återkommer gärna till den\r\nfrågan också.\r\nLars Bäckström (v): Om man är duktig får man beröm vid borden. Visst är det så,\r\nriksbankschefen, att vi enl\r\nigt Lissabons scorecard har fått sju hjältar och noll skurkar? Visst är det så\r\natt vi enligt World Econo\r\nmic Forum i Davos ligger på femte plats? Visst är det så att World Competitive\r\nScoreboard, Lausanne, säg\r\ner att vi ligger på tionde plats? Och Heritage Foundation, Economic Freedom,\r\nsätter oss mycket högt på r\r\nankinglistan. Visst är det så att Riksbanken delar bedömningen med dessa\r\ninstitutioner? Internationellt\r\n sett bedöms vi ha goda tillväxtförutsättningar.\r\nDet är min något retoriska fråga. Det går bra att svara nej, om man vill, men\r\njag tror att det är svårt.se\r\n  8   `   b  @s Forecasts - Prognoser för BNP-tillväxten i Sverige, USA och\r\neuroområdett.d.:.:àú   ÿÿÿx   b  @s Forecasts\r\n - Prognoser för BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdett.d.:. àú  x   p\r\n z  @om andra nivåer för ramen för\r\n utgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner (m), (kd), (c) och (fp). dtas.øú  `\r\n   ÿÿÿz  @om andra nivåer för ram\r\nen för utgiftsområde 18 läggs fram i partimotioner (m), (kd), (c) och (fp).\r\ndtas.øú     @<røÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @bet.\r\n2003/04U1 2ú  ð   (      @ú     @19øÿ   @ú     @Finansutskottetfú\r\n@FIU01M19ú     @20øÿ   @ú     @TRUEE  @ú     @TRUE   @\r\nSedan är det en annan sak som är lite tydligare. När det gäller Sveriges\r\nlångsiktiga problem säger ni att\r\ndet också hotar demografiska problem. Men det är väl egentligen inte det som är\r\nproblemet. Det handlar e\r\ngentligen - riksbankschefen, som ekonom - om Baumolproblemet, att vid en hög\r\nandel av BNP får man ett\r\nproblem med inkomstelasticitet och priselasticitet i fråga om offentliga\r\ntjänster som förutsätts ha lägre\r\n produktivitet. Då får vi ett problem med kostnader och inflation. Men,\r\nriksbankschefen, det gäller väl\r\nbara under förutsättningen att ökad BNP med automatik innebär ökad efterfrågan\r\npå offentliga tjänster. Men d\r\net finns ingen ekonomisk lag som säger att tillväxt skapar ökade behov av\r\noffentliga tjänster. Det är väl\r\nmer en politisk bedömning.\r\nLars Heikensten: Den sista frågan kan man närma sig på lite olika sätt. Om jag\r\nnu åter ska dra upp mina e\r\nrfarenheter från långtidsutredningsarbetet kan jag säga att ett sätt att närma\r\nsig den är att försöka räkna f\r\nram vad nuvarande åtaganden implicerar. Då tenderar man att få, av det skäl som\r\ndu säger, en offentlig se\r\nktor som tar en allt större andel av ekonomin. Det är det som är\r\nBaumolproblemet. Det hänger ihop med at\r\nt vi gärna vill betala människor i offentlig verksamhet lika mycket som vi\r\nbetalar människor i privat v\r\nerksamhet. Samtidigt har vi en långsammare produktivitetsutveckling i\r\ntjänstenäringar, generellt sett.\r\nDet handlar alltså inte bara om offentligt och privat i det här fallet. Om man\r\nhade en privat organise\r\nrad vård skulle man få samma effekt. Den sektorn skulle antagligen också tendera\r\n att öka i omfattning.ra\r\n vid Ðù  R  @Lars Heikensten: Den sista frågan kan man närma sig på lite olika\r\nsätt. Om jag nu åter ska dra up\r\np mina erfarenheter från långtidsutredningsarbetet kan jag säga att ett sätt att\r\n närma sig den är att försök\r\na räkna fram vad nuvarande åtaganden implicerar. Då tenderar man att få, av det\r\nskäl som du säger, en offe\r\nntlig sektor som tar en allt större andel av ekonomin. Det är det som är\r\nBaumolproblemet. Det hänger iho\r\np med att vi gärna vill betala människor i offentlig verksamhet lika mycket som\r\nvi betalar människor i\r\nprivat verksamhet. Samtidigt har vi en långsammare produktivitetsutveckling i\r\ntjänstenäringar, generell\r\nt sett. Det handlar alltså inte bara om offentligt och privat i det här fallet.\r\nOm man hade en privat\r\norganiserad vård skulle man få samma effekt. Den sektorn skulle antagligen också\r\n tendera att öka i omfat\r\ntning.pekternÐù  R  @Lars Heikensten: Den sista frågan kan man närma sig på lite\r\n olika sätt. Om jag nu åter sk\r\na dra upp mina erfarenheter från långtidsutredningsarbetet kan jag säga att ett\r\nsätt att närma sig den är\r\natt försöka räkna fram vad nuvarande åtaganden implicerar. Då tenderar man att\r\nfå, av det skäl som du säger,\r\n en offentlig sektor som tar en allt större andel av ekonomin. Det är det som är\r\n Baumolproblemet. Det h\r\nänger ihop med att vi gärna vill betala människor i offentlig verksamhet lika\r\nmycket som vi betalar männ\r\niskor i privat verksamhet. Samtidigt har vi en långsammare\r\nproduktivitetsutveckling i tjänstenäringar,\r\ngenerellt sett. Det handlar alltså inte bara om offentligt och privat i det här\r\nfallet. Om man hade en\r\n privat organiserad vård skulle man få samma effekt. Den sektorn skulle\r\nantagligen också tendera att öka\r\n i omfattning.mer hanÐù  R  @Lars Heikensten: Den sista frågan kan man närma sig\r\n på lite olika sätt. Om jag n\r\nu åter ska dra upp mina erfarenheter från långtidsutredningsarbetet kan jag säga\r\n att ett sätt att närma si\r\ng den är att försöka räkna fram vad nuvarande åtaganden implicerar. Då tenderar\r\nman att få, av det skäl som\r\ndu säger, en offentlig sektor som tar en allt större andel av ekonomin. Det är\r\ndet som är Baumolprobleme\r\nt. Det hänger ihop med att vi gärna vill betala människor i offentlig verksamhet\r\n lika mycket som vi bet\r\nalar människor i privat verksamhet. Samtidigt har vi en långsammare\r\nproduktivitetsutveckling i tjänsten\r\näringar, generellt sett. Det handlar alltså inte bara om offentligt och privat i\r\n det här fallet. Om man\r\n hade en privat organiserad vård skulle man få samma effekt. Den sektorn skulle\r\nantagligen också tender\r\na att öka i omfattning.det härÐù     H2\r\n                                         8+\r\n                                            C   {   °ú  H2\r\n  ställa ytterligare en fråga till Curt Malmborg. Den handlar o\r\nm underlaget för de beräkningar och de olika prognoser som presenteras i\r\nbudgeten. Jag håller med om at\r\nt det underlaget inte alltid är tillräckligt. Jag tror att det är viktigt för\r\nriksdagen att få ett bättre\r\nunderlag för att på ett bättre sätt kunna värdera vad som står i budgeten. Just\r\nnu ingår vi i ett samarbete\r\n med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och vi får ibland mer information än\r\n det som framgår i budge\r\nten. Men jag tror att det rent demokratiskt är viktigt med ett bättre underlag.\r\nDet kanske politiskt är\r\n svårt om man inte reglerar det på ett bättre sätt. Jag vet inte hur man skulle\r\nkunna göra det. Men tänk t\r\nanken att det finns en majoritetsregering. Det är inte säkert att en sådan\r\nskulle vilja ge ett bättre un\r\nderlag. Detta är inte en fråga som ligger i våra händer. Men jag skulle ändå\r\nvilja fråga Curt Malmborg om h\r\nan kan tänka sig en ansträngning för att förbättra det här underlaget.tsägã   \r\n  H2\r\n     8+\r\n         I olika motioner har\r\n vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad.\r\nDet gäller bl.a. förslag om\r\n avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad\r\n planprocess och en fri\r\nare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En omställning med denna\r\ninriktning medför även förändringa\r\nr av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till\r\nbostadsbidragen för att möjliggöra rege\r\nländringar som tar bort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer\r\nsom har den sämsta ekono\r\nmiska situationen. Genom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att\r\n påbörja avvecklingen a\r\nv räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte\r\nheller bör nya investeringsbi\r\ndrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till\r\nbostadsinvesteringar som främjar e\r\nkologisk hållbarhet. I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande\r\nav flerbostadshus. Effe\r\nkten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för\r\nstödet till omstruktureri\r\nng av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med\r\nmotsvarande omfattning m\r\nen som står i bättre överensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör\r\nvara öppet för alla fastighet\r\nsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av\r\nBoverket kan Statens bost\r\nadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt\r\n att införa ett nytt invest\r\neringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.3!  ¢  @Kris¢  @okraterna\r\nanser därför att det behövs en\r\nhelt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt skattetryck och långsiktiga,\r\nförutsägbara spelregler. I\r\n olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en bättre fungerande\r\n bostadsmarknad. Det gäl\r\nler bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder motsvarande halverad\r\nbyggmoms, en förenklad pla\r\nnprocess och en friare hyressättning i nyproducerade fastigheter. En omställning\r\n med denna inriktning\r\nmedför även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18. Ökat anslag\r\nbehövs till bostadsbidragen f\r\nör att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens system och\r\nkompenserar de familjer som\r\nhar den sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av fastighetsskatten\r\nblir det möjligt att p\r\nåbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör beviljas\r\nfrån år 2004. Inte heller bör\r\n nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder eller som\r\nbidrag till bostadsinveste\r\nringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en permanent\r\nskattereduktion vid byggande av f\r\nlerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en halvering av\r\nbyggmomsen. Anslaget för stödet\r\n till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas med ett anslag för\r\nett stödsystem med motsv\r\narande omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det kommunala\r\nsjälvstyret. Stödet bör vara öppe\r\nt för alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott. Genom att detta stöd\r\n administreras av Boverk\r\net kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på studentbostäder\r\n gör det nödvändigt att in\r\nföra ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren 2004-2006.Ó''''  ë\r\n°ú  H2\r\n       okraterna anser därför at\r\nt det behövs en helt ny inriktning för bostadspolitiken med sänkt skattetryck\r\noch långsiktiga, förutsägbar\r\na spelregler. I olika motioner har vi fört fram förslag som kan bidra till en\r\nbättre fungerande bostads\r\nmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad fastighetsskatt, åtgärder\r\nmotsvarande halverad byggmoms,\r\nen förenklad planprocess och en friare hyressättning i nyproducerade\r\nfastigheter. En omställning med de\r\nnna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven inom utgiftsområde 18.\r\n Ökat anslag behövs till bo\r\nstadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar bort orättvisor i dagens\r\n system och kompenserar d\r\ne familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom en avveckling av\r\nfastighetsskatten blir d\r\net möjligt att påbörja avvecklingen av räntebidragssystemet. Inga nya\r\nräntebidrag bör beviljas från år 2004.\r\n Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till nybyggnad av hyresbostäder\r\n eller som bidrag till\r\n bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I stället införs en\r\npermanent skattereduktion vi\r\nd byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan reduktion motsvarar en\r\nhalvering av byggmomsen. An\r\nslaget för stödet till omstrukturering av kommunala bostadsbolag bör ersättas\r\nmed ett anslag för ett stöds\r\nystem med motsvarande omfattning men som står i bättre överensstämmelse med det\r\nkommunala självstyret. St\r\nödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner med bostadsöverskott.\r\nGenom att detta stöd administ\r\nreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den omfattande bristen på\r\nstudentbostäder gör det\r\nnödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för detta ändamål under åren\r\n2004-2006.£   K   H2\r\n                     8+\r\n                        abil\r\narbetsmarknad.dför.«   #   H2\r\n                              8+\r\n enlighet med vår partimotion Fi241 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i\r\n förhållande till regeringens förslag, ökning av utgiftsramen för budgetåret\r\n2004 med 276 000 000 kr. Den\r\nberäknade utgiftsramen för budgetåren 2005 och 2006 föreslås minskas med 248\r\nrespektive 248 miljoner kron\r\nor.ramen         ë   X\r\n                         8+\r\n                            ta beror främst på att tidsbegränsade satsningar\r\nupphör efter sistnämnda år.juk30 rame\r\n H2\r\n    8+\r\n        årets första nio månader uppgick till 43,5 miljarder kronor, en ökning\r\nmed 17,4 % jämfört med samma t\r\nid förra året.    \r\n\r\nMan kan utveckla det här på olika sätt. Detta var inte ett spår som jag valde\r\natt ta upp i DN-artikeln e\r\nller som jag valde att ta upp med er i dag, men jag skulle vilja påstå att den\r\nmekanismen bidrar till\r\natt förstärka det problem som jag pekar på, som hänger ihop med demografin och\r\natt färre jobbar. Så det du\r\n pekar på är ingen källa till glädje, utan det är tvärtom ytterligare ett skäl\r\ntill att man behöver agera, t\r\nror jag.\r\nDu är mer inläst på alla de här internationella studierna om Sveriges\r\nkonkurrenskraft, så jag vågar inte b\r\nekräfta allt som du säger. Men den första hade jag anledning att engagera mig i,\r\n det här Lissabonprojekt\r\net, och det stämmer att vi har hanterat det bättre. Det är möjligt att detta är\r\nen orsak till att vi unde\r\nr de senaste tio åren har haft en lite bättre produktivitetsutveckling, som jag\r\ntalade om tidigare. På\r\nden punkten har jag sagt att jag är försiktigt optimistisk. Jag tror att vi kan\r\nha en hyfsad utvecklin\r\ng också framöver. Den har varit bättre än i t.ex. Tyskland. Den har dock inte\r\nvarit bättre än i till exemp\r\nel Irland eller i en del av länderna i euroområdets utkanter.\r\nJörgen Johansson (c): Ordförande! Även jag vill tacka för en bra genomgång och\r\nen bra artikel. Att den va\r\nr djärv vet jag inte om jag kan hålla med om. Jag tycker att den var\r\nverklighetsnära.\r\nOm vi tittar på spotpriserna på elmarknaden kan vi konstatera att de ligger\r\nhögt. Förmodligen kommer vi\r\nockså att få en topp under vintern, men detta faller naturligtvis tillbaka\r\nframåt i våren. Samtidigt har\r\n regeringen i sin gröna skatteväxling en teknik som innebär att hushållen blir\r\nextra hårt drabbade av den\r\n höjda skatten. Sedan kommer höjningar av kommun- och landstingsskatt och så\r\nvidare. Jag tror inte att\r\ndet enbart är storstäderna som kommer att höja utan även de mindre kommunerna.\r\nBland annat min egen hemk\r\nommun ligger illa till. Den ökade belastningen på hushållen kommer att bli rätt\r\nframträdande. Då vill jag\r\nfråga: Hur ser du på de signaler som skickas ut? Vilken framtidstro kommer\r\nhushållen att få? Utan tvekan\r\n kommer det här att påverka köpkraften och med andra ord också ekonomin,\r\neftersom hushållen är en framträda\r\nnde del av den.\r\nSedan är det den andra frågan. I samband med EMU-omröstningen framhölls med\r\nrätta Riksbankens fristående r\r\noll. Då skulle jag vilja ställa frågan: Hur upplever du det att statsministern\r\ntvå dagar innan ni ska fa\r\ntta beslut om räntan går ut och ger sin syn, att räntan i Sverige bör ligga på\r\nsamma nivå som den ligger p\r\nå i Europa i övrigt?\r\nLars Heikensten: Vi har efter förmåga försökt ta hänsyn till de olika\r\nskatteförslag och liknande som ligge\r\nr när vi har beräknat hushållens inkomstutveckling. I de här prognoserna för\r\nkonjunkturen ligger det en b\r\nedömning av hur inkomstutvecklingen kommer att se ut, och där är då naturligt\r\nenergiskatter till exempel\r\n en del. Nu vet inte jag hur detaljerad den analysen har varit, men i princip är\r\n det så som vi jobbar.\r\n\r\nJag tror att det kan vara bra att påminna sig om orsakerna till att vi i Sverige\r\n hittills klarat oss\r\nså hyfsat igenom den svacka, om ni så vill, i världsekonomin som har varit under\r\n några år. Vi har haft en\r\n ganska expansiv  finanspolitik under några år. Det är också bakgrunden till det\r\n som Fredrik talade om,\r\nnämligen att det har skett en viss, tror jag, strukturell försämring i den\r\nstatsfinansiella bilden. En\r\nrätt tuff politik under 1990-talet och en stark konjunktur skapade reserver som\r\ngjorde att det fanns\r\nmöjlighet att göra det här.\r\nNär vi blickar framåt ser vi nog inte att det finns riktigt samma möjligheter.\r\nDet är naturligtvis i sig\r\n ett skäl att, om konjunkturen vänder upp återigen, lägga undan reserver så att\r\nman i framtiden åter har d\r\nen här möjligheten. Det är ju önskvärt att det finns ett statsfinansiellt\r\nutrymme, så att man kan balanser\r\na den typen av kunjunktursvängningar. Nu är vi mer beroende i den meningen av\r\natt den internationella\r\nkonjunkturen vänder upp - det tror jag att man måste säga - för att vi ska ta\r\noss ur det här. Det är i all\r\na fall min bedömning.\r\nNär det gäller frågan om framtidstro är det svårare för oss att ha en bestämd\r\nuppfattning. Vi tittar mera p\r\nå sifferunderlagen och räknar på historiska relationer i de här sammanhangen.\r\nTill sist, jag brukar få frågan då och då vad jag tycker när någon har\r\nsynpunkter på penningpolitiken, fram\r\nför allt om det råkar vara statsministern. Jag har ett standardsvar, att jag\r\nlyssnar på alla kloka synp\r\nunkter, och det gäller även den här gången.\r\nJörgen Johansson (c): Jag tycker att det är en viss skillnad om det är landets\r\nstatsminister som har sy\r\nnpunkter på det här, jämfört med om det är någon annan.\r\nJag skulle vilja ha en utvikning om situationen i Frankrike och Tyskland och om\r\nhur den ekonomiska k\r\nrisen i de länderna påverkar vår ekonomi.\r\nLars Heikensten: Får jag säga apropå att lyssna och inte lyssna att vi enligt\r\nlagen är förbjudna att ta d\r\nirektiv från någon när det gäller penningpolitiken. Vi ska göra det här jobbet\r\nså gott vi kan själva, och de\r\nt är det vi gör. Men, lite mer seriöst, tycker jag inte - och där håller jag med\r\n Karin - att det finns någ\r\non anledning att dramatisera om det finns uppfattningar som framförs ute i\r\nsamhället av politiker och\r\nandra kring penningpolitiken. Man får väl då diskutera det. Jag kan leva med\r\ndet.\r\nI besvärliga situationer tror jag dock inte att det i allmänhet gagnar landet\r\nsom helhet om man får kon\r\nflikter kring sådana här saker - nu talar jag inte om det här läget, utan mer\r\ngenerellt. Vi har en arbet\r\nsfördelning, och vi ska enligt lagen göra en del av det ekonomisk-politiska\r\njobbet, och andra ska göra\r\nandra delar av det jobbet. Det är bäst om vi har en bra dialog kring de här\r\nsakerna, om vi resonerar oc\r\nh lär oss av varandra och så vidare. Men man ska inte skapa konflikter i onödan.\r\n Det tror jag, som sagt\r\n, bara i slutändan leder till att man får en sämre ekonomisk utveckling och\r\nsannolikt också en sämre ränte\r\nutveckling.\r\nFrankrike och Tyskland är en stor del av euroområdet. Jag har talat om\r\neuroområdet tidigare som ett bek\r\nymmer i det här sammanhanget. Det finns på senare tid vissa försiktiga tecken på\r\n att det kanske kan se l\r\nite bättre ut i Tyskland. Men i Frankrike har, vad jag förstår, snarare de\r\nflesta siffror varit lite säm\r\nre än väntat under det senaste halvåret. Deras ekonomisk-politiska utrymme är\r\nrätt begränsat därför att båda\r\nländerna tänjer gränserna för vad som är rimligt ur statsfinansiell synpunkt.\r\nMan lade inte undan tillräck\r\nligt mycket under 1998, 1999 och 2000. Detta är ingen tanke som är ny, utan vi\r\nhade vid den tiden rätt\r\ntuffa diskussioner om detta i Bryssel, till exempel. I stort sett alla andra\r\nsade: Ni måste strama åt\r\nmer. Annars kommer ni inte att klara det om två, tre år om konjunkturen viker.\r\nOch det gjorde de inte.\r\n Nu sitter de där. Det är det som gör att diskussionen kring stabilitetspakten\r\när svår idag.\r\nOrdföranden: Då tackar vi Lars Heikensten för det och konstaterar att första\r\nrundan är genomgången. Vi tar\r\n 20 minuters paus och återsamlas strax före kvart i. Det finns alltså kaffe för\r\ndem som önskar det i det\r\nangränsande rummet.\r\nOrdföranden: Finansutskottet återsamlas för utfrågning av riksbankschef Lars\r\nHeikensten. Vi inleder en a\r\nndra frågerunda med Agneta Ringman, Socialdemokraterna.\r\nAgneta Ringman (s): Herr ordförande! Vi brukar följa den ekonomiska utvecklingen\r\n i USA och växelkursen\r\npå dollarn mycket noga. Det berörde också riksbankschefen i sin inledning. Det\r\när ganska naturligt efter\r\nsom vi har så mycket gemensamt med USA:s ekonomi. Den japanska ekonomin känner\r\nvi också ganska väl till.\r\n\r\nJag skulle vilja vidga den här diskussionen och säga att vi ser att även andra\r\nekonomier är på stark fram\r\nmarsch. Jag tänker både på Indien och på Kina i det här fallet. Jag skulle gärna\r\n vilja höra riksbankschefen\r\ns synpunkter på andra internationella valutor. Hur ser utvecklingen ut och hur\r\nkan den påverka utveckl\r\ningen för den svenska kronan?\r\nLars Heikensten: Jag ska kanske börja med att säga att vi inte skriver så mycket\r\n om det här i rapportern\r\na. Det beror ytterst på att de här länderna fortfarande inte spelar så stor roll\r\n för Sveriges utveckling\r\ndirekt. Men det är ingen tvekan om att framför allt Kinas roll har ökat kraftigt\r\n för världsekonomin under\r\n de senaste tio åren, även som exportmarknad för Sverige. Exempelvis har sedan\r\nett antal år Europas bety\r\ndelse för svensk utrikeshandel fallit tillbaka. Det beror mycket på att dels\r\nUSA, dels Asien har vuxit\r\n så pass kraftigt.\r\nDet finns mycket man kan säga om detta, men jag koncentrerar mig lite grann på\r\nKina. Den kinesiska växe\r\nlkursen har kommit mycket i fokus under det senaste halvåret i den\r\ninternationella diskussionen. Kina\r\n har en fast växelkurs mot dollarn. Många har väl uppfattningen att den\r\nväxelkursen är för lågt värderad, oc\r\nh det bidrar till att de kan exportera så mycket som de gjort. I en ekonomi som\r\nutvecklas på det här sät\r\ntet brukar utvecklingen normalt sett vara sådan att växelkursen pö om pö stärks.\r\nAtt saken nu har kommit att diskuteras tror jag dock inte primärt beror så\r\nmycket på omsorg om den kine\r\nsiska utvecklingen som på de globala växelkursrelationerna mellan å ena sidan\r\neuron, och å andra sidan d\r\nollarn. Med de stora obalanser som har byggts upp i Förenta staterna, framför\r\nallt det stora bytesbala\r\nnsunderskott som man länge har haft, reser det här frågan om det inte behövs en\r\nförändring, om inte dollar\r\nn bör falla något för att bromsa den här utvecklingen. När ett antal av de\r\nasiatiska valutorna är låsta til\r\nl dollarn återstår egentligen bara euron som mer betydande valuta som kan\r\nstärkas när dollarn faller. Då\r\nhar man från europeisk sida varit orolig för att en alltför stor del av\r\nanpassningsbördan i någon mening\r\nskulle falla på Europa.\r\nSedan finns det i USA också en oro, men den tror jag egentligen mer har varit\r\nkortsiktigt politiskt m\r\notiverad. Den har att göra med att ett antal amerikanska industrigrenar har\r\nvarit ganska pressade kon\r\nkurrensmässigt. I varje fall jag tolkar den amerikanske finansministerns ganska\r\nhögljudda krav för några\r\n månader sedan som motiverades av en inhemsk politisk agenda. Dessutom tror jag\r\nkanske inte att det är\r\n det bästa sättet att påverka kineser. Från europeisk sida har de här samtalen\r\nförts på ett lite annat sätt\r\nmed kineserna.\r\nMin bild från diskussioner i Basel och på andra håll är att det i och för sig\r\nfinns en öppenhet från kinese\r\nrnas sida att resonera om förändrade växelkursarrangemang. Men det finns skäl\r\nför dem att gå försiktigt fra\r\nm. De har ju byggt upp ganska stora valutareserver. Detta hänvisar en del till\r\noch säger att det är skäl\r\n nog för att de skulle vara beredda att acceptera att växelkursen faller. Men\r\nmotargumentet är ju att A\r\nsienkrisen för några år sedan visade värdet av att ha stora valutareserver. De\r\nasiatiska länder som inte\r\nhade det råkade väldigt illa ut. Om jag var kinesisk företrädare skulle jag nog\r\ntänka mig för ett tag inna\r\nn jag satsade på en politik som gjorde att valutareserven föll tillbaka\r\nkraftigt.\r\nKina har också ett banksystem som enligt de flesta bedömare - jag är ingen\r\nexpert på kinesiska banker -\r\när i mycket dåligt skick. Då finns det risker med en förändring i\r\nvalutapolitiken. Det kan slå tillbaka in\r\n i banksystemet på olika sätt, påverka kapitalflödena över gränserna som i sin\r\ntur påverkar de här bankernas\r\n kapitalbas. Det tror jag också är ett skäl till att de är väldigt försiktiga i\r\ndet här läget.\r\nSedan ska vi komma ihåg att Kina, och det hänger ihop med detta, har\r\nvalutaregleringar. Vi vet inte ri\r\nktigt vad som skulle hända om man hade en rörlig växelkurs och tog bort de här\r\nvalutaregleringarna. I da\r\ng är det mycket utländskt kapital som flödar in i Kina därför att\r\ninvesteringsmöjligheterna där är fördelakti\r\nga. Arbetskraftskostnaderna är låga och förutsättningarna för att bedriva\r\nproduktion är gynnsamma då till e\r\nxempel arbetskraften är förhållandevis välutbildad. Så det flödar in mycket\r\nutländskt kapital. Men tog man\r\nbort de här regleringarna skulle det också kunna flöda ut rätt mycket kinesiskt\r\nkapital. Så nettoeffekten\r\n på växelkursen av en sådan åtgärd är inte alldeles uppenbar.\r\nDet finns mycket att säga om detta. Det här var bara några reflexioner.\r\nIndien är jag inte så förtrogen med. Jag vågar därför inte ge mig in på Indiens\r\nväxelkurspolitik.\r\nAgneta Ringman (s): Jag tackar så hemskt mycket för svaret. Jag hade tänkt fråga\r\n lite mer om Indien, men\r\n jag fick ju besked där också, att det inte finns så mycket att säga.\r\nMen jag skulle vilja ställa en fråga till. Den grundar sig också lite grann på\r\ninledningsanförandet. Krav\r\nen från kunder och konsumenter blir större på både företag och myndigheter i\r\ndagens samhälle. Många är efter\r\n omvärldsanalys tvungna att anpassa och förändra sina verksamhetsstrukturer för\r\natt bättre motsvara förvänt\r\nningarna från både kunder och konsumenter. Jag undrar hur riksbankschefen ser på\r\n den i dag pågående förtro\r\nendedebatten. Hur påverkar den Riksbankens arbetssätt och förhållningssätt\r\nframöver? Jag menar då inte bara\r\n att Riksbanken är, som riksbankschefen sade, den mest öppna centralbanken och\r\natt man arbetar för att\r\nnå en bredare allmänhet. Jag kanske vill ha lite mer svar än att riksbankschefen\r\n ska åka runt i landet f\r\nramöver. Hur jobbar ni för att bli ännu mer öppna?\r\nLars Heikensten: Det är stora och svåra frågor. Man kan väl säga att Riksbankens\r\n situation i början av 199\r\n0-talet var ganska problematisk. Vi hade en bankkris och ett par decennier bakom\r\n oss med hög inflatio\r\nn och djup ekonomisk kris. Det är klart att arbetet under 1990-talet har handlat\r\n om att skapa förtroen\r\nde genom att se till att vi når våra mål: prisstabilitet och finansiell\r\nstabilitet.\r\nCentrala delar i detta arbete är att försöka etablera analytiska strukturer som\r\nfungerar. Det handlar o\r\nm att ha kompetens och det handlar om att på ett öppet sätt redovisa argumenten.\r\n Vi kan ju aldrig garde\r\nra oss mot att utvecklingen kan gå i andra banor än vi har trott, och då kan det\r\n bli bekymmer. Men har\r\nvi redan på ett tidigt stadium bjudit in till en diskussion kring vår analys och\r\n våra bedömningar och re\r\nsonerat med er och andra som granskar oss om hur det hela förhåller sig tror jag\r\n att förutsättningarna är\r\n bättre att erhålla förtroende även om det blir problem framöver. Då kan folk se\r\n att man ändå i någon mening\r\nhar gjort grundarbetet men att oförutsedda händelser inträffade.\r\nJag kan återkomma lite mer till öppenheten, men det är klart att det också\r\nhandlar om att efter förmåga på\r\nnågot sätt leva som man lär. Vi har ibland haft diskussioner om vår interna\r\nlöneutveckling och andra sådan\r\na frågor. Det har också med det här att göra, att leva på ett sätt i det svenska\r\n samhället som är rimligt för\r\n en institution av vår karaktär. Det kan ibland innebära att vi inom vissa av\r\nvåra områden, till exempel\r\ndär vi måste konkurrera om arbetskraft från den finansiella sektorn, får betala\r\nlöner som kan sticka lite\r\n grann i ögonen om man jämför med riksgenomsnittet men som ändå är nödvändiga\r\nför att upprätthålla kompetensen\r\npå den verksamheten. Men det är hela tiden en avvägning, och vi brottas hela\r\ntiden med detta. Naturligt\r\nvis handlar det också om att se över våra interna regler, att effektivisera\r\nverksamheten och att göra tr\r\noligt att vi sköter vårt arbete på ett så bra sätt som möjligt för\r\nskattebetalarna.\r\nMen om jag ska gå tillbaka till det du tog upp om öppenheten är det väl så att\r\nvi inte nu har några alldel\r\nes konkreta idéer om att vi skulle göra några stora förändringar på det området.\r\n Vi har ju etablerat den här\r\n typen av ordning, protokoll och inflationsrapporter. Det menar jag att vi ska\r\nfortsätta med som vi h\r\nar gjort.\r\nSedan ska vi försöka ta oss ut i landet på olika sätt. Vi jobbar med ett antal\r\nbroschyrer som ska vara e\r\nnkla och beskriva hur vi arbetar. Vi jobbar med ett brett gymnasieprogram. Vi\r\nutbildar gymnasielärare\r\n regelbundet i de här frågorna. Vi har nyligen dragit i gång en\r\nseminarieverksamhet för läroboksförfattare\r\n på det här området, för vi har noterat att läroböckerna inte är som de borde\r\nvara. De avspeglar alltför oft\r\na en verklighet som ligger 10-15 år tillbaka i tiden eller något i den stilen.\r\nVi har resonerat om oli\r\nka typer av spel för skolungdomar. Den engelska centralbanken har sådana där\r\nklasser engageras och löser\r\n uppgifter på nationell nivå. Det finns en mängd idéer av den karaktären.\r\nVi har brukat ha medieredaktioner inbjudna med jämna mellanrum. Det tänkte vi ta\r\n upp så småningom igen.\r\nOrdföranden i finansutskottet, Sven-Erik Österberg, och jag talades för övrigt\r\nvid för en tid sedan om at\r\nt vi skulle bjuda in er i januari och försöka göra det till en tradition. Jag\r\nmenar att det är ett brett\r\n arbete som pågår hela tiden. Men de grundläggande ramarna är väl tänkta att\r\nvara ungefär desamma.\r\nGunnar Axén (m): Riksbankschefen har säkerligen upplevt mig som tjatig i de här\r\nsammanhangen tidigare n\r\när jag har efterlyst förslag och exempel på vilka politiska åtgärder som måste\r\ntill för att vi ska kunna höj\r\na den potentiella tillväxten i ekonomin. Jag har tyckt det vara ganska naturligt\r\n att Riksbanken, som\r\när den närmaste och mest ekonomiskt kompetenta myndigheten under riksdagen, har\r\nkunnat ge besked på den\r\n punkten. Men vi har alltid fastnat i att det behöver vidtas åtgärder men aldrig\r\n kommit fram till något\r\nkonkret svar egentligen.\r\nNär vi nu ser att penningpolitiken har lyckats tämligen väl under årens lopp\r\nvänds fokus av naturliga skäl\r\n mer mot finanspolitiken, eftersom de egentligen är kommunicerande kärl. När nu\r\nriksbankschefen tvingas\r\n varna för att det finns en risk för att den potentiella tillväxten till och med\r\n sjunker under de 2-2,5\r\n % som man bedömer att den potentiella tillväxten är i dag får jag egentligen\r\nsvaret på min fråga i och me\r\nd att riksbankschefen säger att det som krävs är att fler arbetar och betalar\r\nskatt och att färre utnytt\r\njar transfereringssystemen. Så jag ska redan inledningsvis be att få tacka för\r\nsvaret på den fråga som ja\r\ng har ställt under så lång tid. Jag tror inte att svaret behöver vara konkretare\r\n än så.\r\nDärför ska jag i stället i dag ställa en annan fråga. I dag knyts stora\r\nförhoppningar till att USA ska dra\r\n i gång den ekonomiska tillväxten i omvärlden. Man knyter förhoppningar till\r\ndetta. Men en sådan utveckli\r\nng, en högre tillväxt i USA som drar med sig omvärlden, kommer också att leda\r\ntill ett högre amerikanskt\r\nsparandeunderskott. Frågan är: Är det en hållbar utveckling, och vad finns det\r\nför risker i en sådan utvec\r\nkling för Sveriges del?\r\nLars Heikensten: Frågan om det är hållbart eller inte kan man säga har\r\nåterkommit med en viss envishet un\r\nder de gångna tio åren och längre än så. Att USA har haft ett stort underskott i\r\n sin bytesbalans har vari\r\nt en tendens under väldigt lång tid. Jag tillhör nog dem som egentligen länge\r\nhar tyckt att dollarn har\r\nvarit övervärderad. Det är i allmänhet så med den här typen av obalanser att så\r\nsmåningom händer någonting som\r\n gör att en anpassningsprocess börjar. Men det är väldigt svårt att veta när.\r\nDet är precis samma sak som med aktieprisutvecklingen. Det var ju uppenbart att\r\naktiepriserna låg fel.\r\n Man tog till alla möjliga förklaringar för att motivera dessa nivåer. Men om\r\nman tittar på det lite nykt\r\nrare och i ett historiskt perspektiv kan man se att nivåerna krävde en extrem\r\nutveckling som på sikt va\r\nr ohållbar. Jag tycker att det finns en parallell här. Så länge underskotten i\r\nden amerikanska bytesbala\r\nnsen ökar ligger det en uppenbar risk i detta.\r\nDet gick ganska bra under ett antal år under senare delen av 1990-talet och\r\nbörjan av 2000-talet, och\r\njag tror att standardförklaringen till detta är att utländskt kapital i stor\r\nutsträckning flödade in i US\r\nA och täckte upp de löpande underskotten. Det handlade mycket om att USA:s\r\nekonomi var dynamisk och er\r\nbjöd goda investeringsmöjligheter, goda möjligheter att tjäna pengar, och därför\r\n kunde dra till sig ett såd\r\nant investeringskapital. Detta är något som kan pågå under i princip väldigt\r\nlång tid.\r\nJag vågar inte sitta här och säga att den dollarnedgång som vi nu har sett är\r\nden väntade anpassningen och\r\n att den kommer att fortsätta. Det är ingen som vet det. Det enda vi säkert vet\r\när att det är svårt att för\r\nutsäga växelkursrörelser.\r\nJag tror för min personliga del egentligen att det som är bäst för\r\nvärldsekonomin är att vi har en lägre do\r\nllarkurs än vad vi haft under de gångna åren, men att det inte blir någon\r\ndramatisk utveckling. Jag tyck\r\ner att det i detta sammanhang också är viktigt att lyfta fram att det framför\r\nallt vore önskvärt om övriga\r\n delar av världen kunde växa snabbare. Vår huvudsakliga konklusion av detta ska\r\nalltså inte vara att så a\r\ntt säga gnälla på amerikanerna utan att vi ska ta itu med vår egen\r\nekonomisk-politiska situation, så att\r\nvi får en högre potentiell tillväxt.\r\nOm vi har en högre potentiell tillväxt i Europa kommer vi att vilja köpa fler\r\nsaker från Förenta staterna\r\n, och då kommer problemet att lösa sig på ett sätt som är bra både för dem och\r\nför oss. Annars riskerar vi a\r\ntt det blir en krympande snarare än en växande världsekonomi.\r\nAnders Vredin, som sitter bredvid mig, skickade mig en liten lapp med ett\r\npåpekande när vi pratade om\r\nöppenheten, och det var bra att han gjorde det. Det gällde vår hemsida. Den är\r\nviktig som en källa för dem\r\n som vill följa Riksbankens arbete.\r\nGunnar Axén (m): Jag tackar för svaret. Jag tolkade det så att det också ligger\r\nen risk i om USA kommer\r\natt agera som ensidigt draglok för världsekonomin, där vi har risk för en\r\nfortsatt dollarförsvagning, en\r\nsvagare efterfrågan och så vidare. Det är inte enbart en möjlighet utan det\r\nligger också en risk i en såda\r\nn utveckling.\r\nJag skulle därför vilja använda min andra fråga till att be om ett litet\r\nförtydligande på en punkt i ditt\r\nanförande här, där du pekar på att arbetsproduktiviteten per arbetad timme bland\r\n annat beror på villkoren\r\n för företagande och investeringar i landet. Jag skulle när Lars Heikensten\r\ntalar om villkoren för företa\r\ngande vilja fråga om det i första hand är företag eller företagare som du då\r\nsyftar på.\r\nLars Heikensten: Om jag skulle utgå från en mera strikt nationalekonomisk\r\nmodell, som mina medarbetare\r\n skulle tycka att jag borde göra, skulle jag ha talat om kapitalbildning. Det\r\nvar också det som från bör\r\njan stod i mitt manus, men sedan ändrade jag det till \"företagande och\r\ninvesteringar\" för att lite tydl\r\nigare ange vad det handlar om. Det är klart att det i det här fallet handlar om\r\nalla möjliga villkor oc\r\nh förhållanden i det svenska samhället som gör att folk är beredda att investera\r\n i Sverige.\r\nJag kan möjligen också nämna en sak till som jag satt och funderade på före\r\npausen här. Jag tog upp ränteut\r\nvecklingen, och det är kanske viktigt att understryka - för det är möjligt att\r\ndet går att missförstå - att\r\n vad det handlar om är att om man får en lägre potentiell tillväxt, innebär det\r\natt vi i någon mening, som\r\n jag sade, snabbare kan slå i kapacitetstaket, och då kan vi tvingas höja räntan\r\n vid en lägre tillväxtnivå\r\nän vad som annars hade varit fallet.  Men om vi har en ekonomi som långsiktigt,\r\növer tiden, växer långsam\r\nmare, innebär inte det att den ekonomin långsiktigt kommer att ha ett högre\r\nränteläge. Så är det inte, för i\r\n en långsammare växande ekonomi är realräntorna antagligen lägre. Jag säger\r\ndetta för att tillfredsställa oc\r\nkså mina teoretiskt lagda medarbetare.\r\nChrister Nylander (fp): Jag skulle vilja börja med att blicka bakåt något. Det\r\nbrukar, också här enligt l\r\näroboken, sägas att en penningpolitisk åtgärd får effekt först efter ett eller\r\ntvå år. Det innebär att beslut\r\n som togs 2002 skulle börja få effekt ungefär nu. Under våren och sommaren 2002\r\nhöjdes ju reporäntan i två\r\nsteg.  Det är i och för sig lätt att vara efterklok, men min första fråga är:\r\nRiskerar den räntehöjningen at\r\nt nu pressa ned inflationstakten under den nedre gränsen i toleransintervallet?\r\nDen andra frågan blickar något mer framåt och gäller kronkursen, som vi tidigare\r\n var inne på. Om jag minn\r\ns rätt har Riksbanken tidigare sagt att jämviktskursen förmodligen ligger runt\r\neller under 120 på TCW-in\r\ndexet. Nu ligger det runt 124, och i prognosen tror man att den nästa år i\r\ngenomsnitt kommer att ligga\r\n på 124 och år 2005 strax därunder. Samtidigt sker det många förändringar på\r\nvalutamarknaderna runtomkring.\r\n Det diskuterades tidigare här om dollarkursen ska fortsätta att sjunka och att\r\neuroområdet kanske ska\r\nfortsätta att utvecklas svagt. Trots detta förväntas kronan ligga stabilt. Jag\r\nskulle vilja höra lite yt\r\nterligare funderingar kring  detta. Det är bara en marginell förstärkning av\r\nkronan som förväntas de komm\r\nande två åren, trots en viss förändring i omvärlden.\r\nLars Heikensten: Den första frågan gällde räntehöjningarna 2002. Det var då  så\r\natt vi i likhet med de allr\r\na flesta bedömare föreställde oss en snabbare vändning uppåt i världsekonomin.\r\nJag var inledningsvis inne\r\npå detta. Sedan har vi fått skjuta återhämtningen framför oss. Det var, om jag\r\ninte minns fel, då också så a\r\ntt vi fortfarande led av sviterna av de, som vi bedömde det, tillfälliga\r\nprisuppgångarna. Men det fanns\r\n fortfarande en viss osäkerhet kvar kring detta.\r\nMen det är klart att du kan säga - att allt annat lika - något högre räntor\r\ndämpar tillväxten ett till två år\r\n senare, eller snarare tillväxten ett år senare och inflationen två år senare.\r\nSamtidigt är en lycklig as\r\npekt av den här regimen att när man märker att man ligger lite fel, kan man\r\nagera. Man kan då ta ut sväng\r\narna lite mer. Har man stramat åt för mycket, kan man efter cirka ett år när man\r\n märker av effekterna av\r\npolitiken justera detta.\r\nÄven om vi räknar med att en höjning eller sänkning om säg 25 punkter ger någon\r\ntiondel på BNP-tillväxten ha\r\nr det också hänt så mycket annat att det är väldigt svårt att i efterskott säga\r\natt det hade kunnat vara så\r\nhär annorlunda, om man hade gjort si eller så. Men i grunden är det klart att\r\ndet som du lyfter fram är\r\nen rimlig synpunkt.\r\nNär det gäller jämviktskursen vill jag säga att huvudanledningen till att vi\r\növer huvud taget har försökt a\r\ntt uppskatta jämviktsväxelkurser har varit att om vi hade gått med i EMU och\r\nERM, hade de varit ett väse\r\nntligt beslutsunderlag. Det är ju inte så att vi till vardags eftersträvar en\r\nalldeles speciell växelkur\r\nsnivå. Vi har därför också ägnat betydligt mer tid åt att fundera på\r\njämviktsväxelkursen mot euron än vi har äg\r\nnat oss åt att fundera kring jämviktsväxelkursen totalt sett för den svenska\r\nekonomin.\r\nMen det är väl sant som du säger att de jämviktsväxelkursberäkningar som har\r\ngjorts och förekommit i diskus\r\nsionen om jag inte minns fel på senare tid ungefär har legat runt 120-124 mot\r\nTCW-indexet. En implikat\r\nion av din fråga är då: Är det nu rimligt att tro att kronan förstärks mer än\r\nvad vi har räknat med? Jag har\r\n redan varit inne på att detta är någonting som man naturligtvis alltid kan\r\ndiskutera. Vi har ändå gjort\r\nbedömningen att det i den här konjunktursituationen och med de prognoser som vi\r\ngör för de andra delarna\r\n av världsekonomin är ett rimligt antagande. Det är inte så att vi har räknat\r\nmed en kraftig dollarförsvag\r\nning. Det ligger inte i vår bedömning. Däremot resonerar jag om det som en\r\nmöjlig riskfaktor, men det li\r\ngger inte i vår bedömning i det här läget.\r\nChrister Nylander (fp): Jag tackar för svaret. Jag har ytterligare bara en\r\nväldigt kort fråga, som gälle\r\nr lärobokstanken om ett till två års sikt. Kan man sära ut en\r\nförväntningshorisont och en realekonomisk ho\r\nrisont när man tittar på effekten av penningpolitiska beslut?\r\nLars Heikensten: Du måste berätta för mig lite mer vad du menar med\r\nförväntningshorisont.\r\nChrister Nylander (fp): Det är klart att ekonomin anpassar sig ganska snabbt\r\nefter de beslut som ni f\r\nattar, och i stället för att påverka om ett till två år kanske de påverkar mera\r\ndirekt.\r\nLars Heikensten: Det finns ju rätt mycket funderingar kring detta i den\r\nekonomiska litteraturen och i\r\n litteraturen om penningpolitik. Vissa av de kanaler eller mekanismer varigenom\r\npenningpolitiken ver\r\nkar slår väldigt snabbt. En del av dem är, precis som du säger, på olika vis\r\nförväntningsrelaterade. Men de\r\nt är tyvärr inte så att de här kanalerna alltid fungerar på samma sätt. I vissa\r\nsituationer kan man tänka s\r\nig att en räntehöjning medför till exempel att kronan förstärks ganska mycket. I\r\n ett annat läge kan precis\r\n samma åtgärd ha en helt annan effekt. Detsamma kan till exempel gälla\r\nbörsutvecklingen. I ett visst läge\r\n kan en räntehöjning få en kraftig effekt på börserna, men i ett annat läge får\r\nden det inte. Börserna påverk\r\nar i sin tur inflation, konsumtion, investeringar och så vidare i lite längre\r\nled.\r\nJag vill säga att det här är ett område där man verkligen kan ha olika\r\nuppfattningar. När vi har försökt att\r\n belysa det här har vi landat på att det bästa är att säga att vi fokuserar på\r\nutvecklingen ett till två år\r\nframåt. Ungefär i det intervallet tror vi att merparten av en ränteändring slår\r\nigenom.\r\nECB beskriver det som att man arbetar med medellång sikt. Vi har däremot tyckt\r\natt det varit en fördel\r\natt tala om ett till två års sikt eftersom det ger en lite större precision i\r\ndiskussionerna. Jag tror\r\natt det gagnar våra egna interna diskussioner och även att de som följer oss då\r\nhar lättare att bedöma hur\r\n vi kommer att agera. Man kan säga att vi därmed i någon mening beskurit vårt\r\nhandlingsutrymme. Jag skul\r\nle dock snarare vilja säga att vi har ställt större krav på oss själva att\r\nmotivera en räntepolitik som in\r\nte faller inom de här ramarna.\r\nVi har också gjort klart att det kan finnas situationer där man har anledning\r\natt tillmäta både det kort\r\nare och det längre perspektivet en större betydelse. Att vi till exempel år 1998\r\n ganska snabbt genomförd\r\ne en sänkning var inte bara motiverat av en ändrad inflationsprognos i\r\nperspektivet ett till två framåt\r\nutan kretsade också kring den finansiella situationen i världen, som då på kort\r\nsikt kunde ha påverkat ut\r\nvecklingen.\r\nVi hade en diskussion omkring år 2000, så att säga på toppen av börsbubblan, då\r\nvi kände en viss oro för att\r\n tillgångsprisutvecklingen kunde driva på inflationen och bidra till att\r\naccelerera bortom den horison\r\nten. Det gjorde oss då försiktigare än vad vi kanske annars skulle ha varit.\r\nIngen regel är utan undantag, men vi tror ändå att tydligheten gagnas av ett\r\nresonemang baserat på en sa\r\nmmanvägning av det som du kallar de realekonomiska och förväntningsmässiga\r\nmekanismerna.\r\nMats Odell (kd): Om vi ser bakåt i tiden finner vi att svensk tillväxt sedan\r\nungefär 30 år tillbaka har\r\nlegat någonstans mellan 1,8 och 1,9 %. I dag säger riksbankschefen, och det står\r\n också i rapporten, att\r\nden potentiella tillväxten nu bedöms kunna ligga mellan 2 och 2,25 %. Detta\r\nspeglar ett antal struktur\r\nella reformer som ju vältaligt har beskrivits här. Vi på den här sidan av\r\nbordet, från de borgerliga part\r\nierna, har i vår gemensamma reservation satt upp målet  att den långsiktigt\r\nuthålliga tillväxtpotentialen\r\n bör ligga på 3 %. Det är vårt mål för strukturpolitiken och den ekonomiska\r\npolitiken.\r\nLars Bäckström var väldigt nöjd med utvecklingen och refererade till ett stort\r\nantal ligor där vi ligger\r\nhyfsat bra till. Jag vill bara påminna om att i det senaste världsmästerskap som\r\n vårt lands damer varit\r\ninblandade i framstod även silver som ett misslyckande. Det är väl riktigt att\r\nvi diskuterar vad som är\r\nrimligt. Min fråga är: Är ett sådant mål rimligt? Vi har ju ett antal mål som\r\nhar satts upp av regeringen,\r\n om ett arbetskraftsdeltagande på 80 %, om minskad öppen arbetslöshet och om\r\nhalvering av sjukfrånvaron.\r\n Vore det bättre att försöka fokusera på ett rent tillväxtmål, och är det\r\nrealistiskt med 3 %?\r\nLars Heikensten: Huruvida det är realistiskt eller inte har jag svårt att ha en\r\nbestämd uppfattning om.\r\n Ett sätt att närma sig det här är att titta på hur det varit empiriskt. Som du\r\nsäger var det under de tid\r\nigare decennierna 1,8-1,9 %. Vi har väl ett tag legat i närheten av 2,5 %, och\r\ndet visar att det går at\r\nt åstadkomma förändringar. Sedan är frågan om exakt 3 % är ett rimligt mål. Det\r\nvet jag inte, helt enkelt.\r\nYtterst handlar detta om vilka åtgärder man är beredd att vidta.\r\nMin andra reflexion omkring detta med mål är att om man sätter upp mål är det\r\nockså väsentligt att man är be\r\nredd att vidta de åtgärder som i så fall behöver vidtas. Det kan låta trivialt,\r\nmen jag har en viss erfar\r\nenhet från mitten av 1980-talet av att medverka i finansplaner där man satte upp\r\n ett 4-procentigt mål f\r\nör inflationen. Det var ingen som blev lycklig av det eftersom man faktiskt inte\r\n vidtog de åtgärder som\r\n behövdes för att uppnå detta. Bådadera är alltså rätt väsentliga.\r\nMats Odell (kd): Min fråga är då närmast: Kan det vara möjligt att nå\r\n3-procentsmålet genom ett antal refor\r\nmer som borde kunna accepteras i jämförelse med andra motsvarande länder? De\r\nmera snabbväxande länderna i\r\n bland annat OECD har ju vidtagit ett antal reformer som har lett till detta.\r\nJag uppfattar ändå Lars Heikenstens svar så att det inte är orealistiskt.\r\nLars Bäckström (v): Herr ordförande! Jag ska i huvudsak rikta mina frågor till\r\nLars Heikensten. Jag har\r\ntillfälle att i andra former ställa frågor till eller kommentera andra.\r\nLars Heikensten! Tre hyfsat konkreta frågor.\r\nVarför bedömer ni återigen att produktionsgapet är lägre än enligt KI? KI\r\nbedömer alltså att gapet är större.\r\nMan skulle därför kunna göra någonting med räntan, en lägre ränta, men ni\r\nbedömer det annorlunda än KI. Var s\r\nkiljer ni er åt? Jag kan inte se det i tabellerna. Det kommer säkert nästa år,\r\nmen kan ni just nu muntli\r\ngt redovisa vari skillnaden består eftersom ni uppenbarligen gör olika\r\nbedömningar? Det är viktigt för os\r\ns här att få reda på var skillnaden ligger för att kunna fortsätta diskussionen.\r\nSå till min andra fråga. Det är många som nu tillskriver riksbankschefen olika\r\nståndpunkter som jag inte\r\nriktigt kan iaktta att riksbankschefen har. Jag tycker att det är synd om\r\nriksbankschefen tillvitas ås\r\nikter. I artikeln och föredraget i mars sade riksbankschefen: Tittar man på data\r\n från 1980-1999 eller f\r\nrån 1992 och 1999 och framåt är en rimlig bedömning 2,2 % som uthållig tillväxt.\r\nI samma föredrag sade riksbankschefen att nya data tyder på att det nog är lite\r\nbättre än 2,2 %, men vi l\r\nägger oss fortfarande på mellan 2 och 2,5%. I en nyligen utgiven skrift säger\r\nriksbankschefen att han p\r\nå lång sikt snarare såg 2 än 2,5 %, men det är fortfarande egentligen i exakt\r\nsamma intervall. Det är inte\r\n heller nu under 2 %. Det är väl så riksbankschefen sagt och inget annat. Jag\r\nhör här i korridorerna att\r\nman just nu säger mycket om riksbankschefen.\r\nSå till en tredje konkret fråga. Jag vill bara säga att vi i Vänsterpartiet och\r\nde av oss som är marxiste\r\nr är helt överens med riksbankschefen om att vi enbart kan klara att bekämpa\r\ninflationen långsiktigt med\r\n fler i arbete. Det lärde jag mig när jag en gång i världen läste Karl Marx, och\r\n jag läser honom fortfaran\r\nde. Det är arbetade timmar som avgör. Vi i vänstern är alltså helt överens med\r\nriksbankschefen. Vi stöder r\r\niksbankschefen i denna analys.\r\nMen för att vara tydlig: Återigen, riksbankschefen, vi kan väl åstadkomma detta.\r\n Är det inte en risk om v\r\ni löser problemet med att få ut fler i arbetskraften och når upp till\r\n60-procentsnivån? Skulle det inte\r\nkunna leda till ökad sjuknärvaro som kunde påverka produktiviteten negativt? Den\r\n andra sidan av saken är\r\n ju arbetade timmar och produktivitet. Ökad sjuknärvaro påverkar väl rimligtvis\r\nproduktiviteten negativt\r\n.\r\nLars Heikensten: Jag börjar med den andra frågan. Vi har under senare år i olika\r\n sammanhang kommunicera\r\nt att vi tror att den potentiella tillväxten ligger ungefär i intervallet\r\n2-2,5%. Som jag sagt: Hade d\r\nu frågat mig för sex sju år sedan, hade jag på basis av de historiska\r\nerfarenheter vi då hade inte trott\r\natt den låg så högt. Men framför allt produktivitetsutvecklingen har överraskat\r\npositivt. Även de senaste\r\nsiffrorna i detta relativt svaga konjunkturläge ger samma bild och har\r\növerraskat lite positivt.\r\nVad jag har sagt i olika sammanhang - och det är väl också så som det står i den\r\n här rapporten - är att det\r\n när man nu blickar framåt finns anledning att vara lite mer pessimistisk\r\nframför allt mot bakgrund av\r\narbetskraftsutbudet. Det finns en risk för att man hamnar i den nedre delen av\r\ndet här intervallet. De\r\n 2,2 % som du nämnde passar bra i den där nedre delen av intervallet. Men det är\r\n viktigt att komma ihåg\r\natt det här verkligen inte är någon exakt vetenskap. Är det någonting jag har\r\nlärt mig när jag har hållit på\r\nmed det här är det att man hela tiden tvingas revidera sin syn på tillvaron\r\ndärför att det sker förändringa\r\nr. Det är klart att det kan inträffa förändringar i både positiv och negativ\r\nriktning, som gör att det här\r\nblir både bättre och sämre än vad jag tror, men det är den bästa bedömning som\r\nvi kan göra just nu.\r\nDet där hakar i din fråga om konjunkturstudier. Jag har inte suttit och direkt\r\njämfört vad KI har gjort\r\nför bedömning och vad vi har gjort, men vi kan gärna återkomma till det. Jag kan\r\n be någon ringa upp dig s\r\nå att vi kan reda ut den saken, om det går. Men hur stort det här gapet är och\r\nhur mycket lediga resurse\r\nr det finns beror bland annat på vad man gör för antaganden om den potentiella\r\ntillväxten under de närmas\r\nte åren. Som jag sade är det inte svårt att avvika i uppfattningen på några\r\ntiondelar när. Osäkerheten är he\r\nlt enkelt stor om detta.\r\nSå till din sista fråga: Vad jag här i dag sade och vad jag säger i den där\r\nartikeln är att jag när det gäll\r\ner konkret ekonomisk politik hyser oro för arbetskraftsutbudsutvecklingen bland\r\nannat därför att det fi\r\nnns förslag om arbetstidsförkortningar. Det är klart att arbetstidsförkortningar\r\n leder till att folk arb\r\netar mindre. Det vore konstigt annars. Jag nämnde bland annat som exempel på\r\nåtgärder som inte har bidra\r\ngit till att öka arbetskraftsutbudet höjningarna av en del kompensationsnivåer.\r\nSjukfrånvaron är en betydligt mer komplex materia, som inte bara sammanhänger\r\nmed kompensationsnivån. De\r\nt har jag heller aldrig inbillat mig. Men jag tror samtidigt att det är helt\r\nklart att kompensationsn\r\nivåerna spelar roll i sammanhanget. Jag valde detta bara som ett exempel. Jag\r\nkunde säkert ha valt and\r\nra exempel på åtgärder som har vidtagits i regelsystemen.\r\nSom jag underströk i inledningen är jag inte särskilt intresserad av att ha en\r\ndiskussion där jag ger mi\r\ng in i transfereringssystemen i detalj, för jag tycker inte att det är min\r\nuppgift. Däremot är det vikti\r\ngt, inte mist här i finansutskottet, att lyfta fram den övergripande\r\nproblematiken. Den har bland anna\r\nt effekt på vårt utrymme att agera framöver.\r\nLars Bäckström (v): I den här boken avslutar riksbankschefen med att lyfta fram\r\nföljande:\r\nOm inte åtgärder vidtas för att så långt det är möjligt uppväga de demografiskt\r\nbetingade negativa effektern\r\na, är det dock troligt att den potentiella tillväxten snarare blir 2 än 2,5%.\r\nJag erkänner det demografiska problemet - det gör vi i Vänsterpartiet - men det\r\när väl ändock så att vi har\r\n en försörjningsbörda demografiskt för äldre och yngre om ungefär 0,7, det vill\r\nsäga att varje person i arb\r\netskraften ska försörja 0,7. Demografin säger väl att vi år 2020 ligger på 0,8.\r\nDet är väl alltså inte demogr\r\nafin som är det större problemet, utan det större problemet med\r\narbetskraftsutbudet är väl att vi har så m\r\nånga i ohälsa och, slarvigt uttryckt, så många invandrare eller nya svenskar som\r\n inte finns på arbetsmark\r\nnaden. Om vi får in den potentialen, som vi kan säga rör sig om en halv till en\r\nmiljon personer, har vi\r\n löst en väldigt stor del av problemet. Då är vi tillbaka vid intervallet 2, 2,5\r\n eller rent av 3 %, som\r\nnaturligtvis är en högst önskvärd nivå.\r\nEn sista fråga, riksbankschefen. Vad som är hållbart i längden beror på\r\narbetsutbud och produktivitet. Me\r\nn är det rimligt i längden att i Sverige fortsätta med att definitionsmässigt\r\nsätta produktivitetstillväxt\r\nen inom offentlig sektor till 0 %? Jag har från källor i Tyskland hört att man\r\ndär definitionsmässigt sätt\r\ner den till 1 %.\r\nÄr det i längden rimligt att jag ska gå hem till min fru, som är förskollärare,\r\noch säga: Ja, vi politiker\r\nmenar att du aldrig mer blir produktiv. För några år sedan hade man 15 barn i\r\nbarngrupperna. Nu har man\r\n uppemot 20, men jag ska ändå säga till min fru: Nej, ni har inte ökat\r\nproduktiviteten ett endaste dugg.\r\n - Nehej, säger hon, men vi tar hand om fler barn. Vad menas då med ökad\r\nproduktivitet, och varför sätter\r\n vi produktiviteten definitionsmässigt till noll? Borde inte ni kanske ta itu\r\nmed detta och försöka räkn\r\na fram ett rimligare mått? Vi har alltså en sektor som definitionsmässigt står\r\nstill och en sektor vars\r\nproduktivitet man mäter. Är det rimligt i längden?\r\nLars Heikensten: Jag tycker att det är lätt att instämma i det första\r\nresonemanget. Huvudproblemet för när\r\nvarande i kvantitativa termer är i någon mening detta att så många människor i\r\narbetsför befolkning står ut\r\nanför arbetsmarknaden. Men vad jag säger här är att problemet förstärks av den\r\ndemografiska utvecklingen.\r\nUnder 1990-talet fick vi lite hjälp av den, men nu vänder den så att det blir\r\ntvärtom. Det ställer saken\r\nytterligare på sin spets.\r\nNär det gäller din andra fråga håller jag också i allt väsentligt med. Jag var\r\nunder 1980-talet inblandad\r\ni ett arbete där expertgruppen för offentlig ekonomi gjorde ett antal studier av\r\n delar av den offentli\r\nga verksamheten och försökte räkna fram hur produktivitetsutvecklingen var. Det\r\nvar lite blandat, får ma\r\nn väl säga, och i en del fall var den faktiskt också negativ. Men när man gjorde\r\n vissa beräkningar fem, s\r\nex år senare hade det vänt till det bättre. Det var då en bättre utveckling i\r\nmånga sektorer.\r\nJag tycker att det vore bra att göra ett sådant här arbete. Jag tror att det\r\nskulle leda till en bättre\r\ndiskussion i dessa frågor. Man får en mer precis diskussion kring den offentliga\r\n sektorns verksamhet.r\r\n sXú  Ú  @Jag tycker att det vore bra att göra ett sådant här arbete. Jag tror\r\natt det skulle leda till en b\r\nättre diskussion i dessa frågor. Man får en mer precis diskussion kring den\r\noffentliga sektorns verksam\r\nhet.e dXú  Ú  @Jag tycker att det vore bra att göra ett sådant här arbete. Jag\r\ntror att det skulle leda till\r\n en bättre diskussion i dessa frågor. Man får en mer precis diskussion kring den\r\n offentliga sektorns ve\r\nrksamhet.delXú  Ú  @Jag tycker att det vore bra att göra ett sådant här arbete.\r\nJag tror att det skulle leda\r\n till en bättre diskussion i dessa frågor. Man får en mer precis diskussion\r\nkring den offentliga sektor\r\nns verksamhet.a hXú  ,  °ú  8+\r\n                                i allt väsentligt med. Jag var under 1980-talet\r\ninblandad i ett arbete där exper\r\ntgruppen för offentlig ekonomi gjorde ett antal studier av delar av den\r\noffentliga verksamheten och f\r\nörsökte räkna fram hur produktivitetsutvecklingen var. Det var lite blandat, får\r\n man väl säga, och i en de\r\nl fall var den faktiskt också negativ. Men när man gjorde vissa beräkningar fem,\r\n sex år senare hade det\r\nvänt till det bättre. Det var då en bättre utveckling i många sektorer.a\r\n@När\r\n       @gäller din andra fråga\r\nhåller jag också i allt väsentligt med. Jag var under 1980-talet inblandad i ett\r\n arbete där expertgruppe\r\nn för offentlig ekonomi gjorde ett antal studier av delar av den offentliga\r\nverksamheten och försökte r\r\näkna fram hur produktivitetsutvecklingen var. Det var lite blandat, får man väl\r\nsäga, och i en del fall\r\nvar den faktiskt också negativ. Men när man gjorde vissa beräkningar fem, sex år\r\n senare hade det vänt til\r\nl det bättre. Det var då en bättre utveckling i många sektorer.nf#   (  H2\r\n                                                                            8+\r\ngäller din andra fråga håller jag\r\n också i allt väsentligt med. Jag var under 1980-talet inblandad i ett arbete\r\ndär expertgruppen för offe\r\nntlig ekonomi gjorde ett antal studier av delar av den offentliga verksamheten\r\noch försökte räkna fram\r\nhur produktivitetsutvecklingen var. Det var lite blandat, får man väl säga, och\r\ni en del fall var den f\r\naktiskt också negativ. Men när man gjorde vissa beräkningar fem, sex år senare\r\nhade det vänt till det bätt\r\nre. Det var då en bättre utveckling i många sektorer.ra    &  X6\r\n                                                                  8+\r\n                                                                     mått? Vi\r\nhar alltså en sektor som definiti\r\nonsmässigt står still och en sektor vars produktivitet man mäter. Är det rimligt\r\n i längden? stÃ\r\n                 û%  H2\r\n                        8\r\n+\r\n   längden rimligt att jag ska gå hem till min fru, som är förskollärare, och\r\nsäga: Ja, vi politiker menar\r\natt du aldrig mer blir produktiv. För några år sedan hade man 15 barn i\r\nbarngrupperna. Nu har man uppem\r\not 20, men jag ska ändå säga till min fru: Nej, ni har inte ökat produktiviteten\r\n ett endaste dugg. - Neh\r\nej, säger hon, men vi tar hand om fler barn. Vad menas då med ökad\r\nproduktivitet, och varför sätter vi pr\r\noduktiviteten definitionsmässigt till noll? Borde inte ni kanske ta itu med\r\ndetta och försöka räkna fram\r\n ett rimligare mått? Vi har alltså en sektor som definitionsmässigt står still\r\noch en sektor vars produk\r\ntivitet man mäter. Är det rimligt i längden?äl ³   K#  ¨7\r\n 8+\r\n    igger på 0,8. Det är väl alltså inte demografin so\r\nm är det större problemet, utan det större problemet med arbetskraftsutbudet är\r\nväl att vi har så många i o\r\nhälsa och, slarvigt uttryckt, så många invandrare eller nya svenskar som inte\r\nfinns på arbetsmarknaden.\r\nOm vi får in den potentialen, som vi kan säga rör sig om en halv till en miljon\r\npersoner, har vi löst en\r\n väldigt stor del av problemet. Då är vi tillbaka vid intervallet 2, 2,5 eller\r\nrent av 3 %, som naturli\r\ngtvis är en högst önskvärd nivå. tid{      @Jag    @nner det demografiska\r\nproblemet - det gör vi i Vänsterparti\r\net - men det är väl ändock så att vi har en försörjningsbörda demografiskt för\r\näldre och yngre om ungefär 0,7,\r\n det vill säga att varje person i arbetskraften ska försörja 0,7. Demografin\r\nsäger väl att vi år 2020 ligg\r\ner på 0,8. Det är väl alltså inte demografin som är det större problemet, utan\r\ndet större problemet med arb\r\netskraftsutbudet är väl att vi har så många i ohälsa och, slarvigt uttryckt, så\r\nmånga invandrare eller nya\r\nsvenskar som inte finns på arbetsmarknaden. Om vi får in den potentialen, som vi\r\n kan säga rör sig om en\r\nhalv till en miljon personer, har vi löst en väldigt stor del av problemet. Då\r\när vi tillbaka vid interv\r\nallet 2, 2,5 eller rent av 3 %, som naturligtvis är en högst önskvärd nivå.den \r\n   +   °ú  H2\r\n              nner det demograf\r\niska problemet - det gör vi i Vänsterpartiet - men det är väl ändock så att vi\r\nhar en försörjningsbörda demog\r\nrafiskt för äldre och yngre om ungefär 0,7, det vill säga att varje person i\r\narbetskraften ska försörja 0,\r\n7. Demografin säger väl att vi år 2020 ligger på 0,8. Det är väl alltså inte\r\ndemografin som är det större pro\r\nblemet, utan det större problemet med arbetskraftsutbudet är väl att vi har så\r\nmånga i ohälsa och, slarvig\r\nt uttryckt, så många invandrare eller nya svenskar som inte finns på\r\narbetsmarknaden. Om vi får in den p\r\notentialen, som vi kan säga rör sig om en halv till en miljon personer, har vi\r\nlöst en väldigt stor del\r\nav problemet. Då är vi tillbaka vid intervallet 2, 2,5 eller rent av 3 %, som\r\nnaturligtvis är en högst ön\r\nskvärd nivå.a mä        H2\r\n                           8+\r\n                              lig verksamhet lika mycket som vi betalar\r\nmänniskor i privat verksamhet. Samtidig\r\nt har vi en långsammare produktivitetsutveckling i tjänstenäringar, generellt\r\nsett. Det handlar alltså i\r\nnte bara om offentligt och privat i det här fallet. Om man hade en privat\r\norganiserad vård skulle man\r\nfå samma effekt. Den sektorn skulle antagligen också tendera att öka i\r\nomfattning.det härS      H2\r\n                             8+\r\n                                C   {   °ú  H2\r\nställa ytterligare en fråga till Curt Malmborg. Den handlar om underlaget för de\r\n beräkningar och de olik\r\na prognoser som presenteras i budgeten. Jag håller med om att det underlaget\r\ninte alltid är tillräcklig\r\nt. Jag tror att det är viktigt för riksdagen att få ett bättre underlag för att\r\npå ett bättre sätt kunna värd\r\nera vad som står i budgeten. Just nu ingår vi i ett samarbete med\r\nSocialdemokraterna och Vänsterpartiet\r\n, och vi får ibland mer information än det som framgår i budgeten. Men jag tror\r\natt det rent demokratis\r\nkt är viktigt med ett bättre underlag. Det kanske politiskt är svårt om man inte\r\n reglerar det på ett bättr\r\ne sätt. Jag vet inte hur man skulle kunna göra det. Men tänk tanken att det\r\nfinns en majoritetsregering\r\n. Det är inte säkert att en sådan skulle vilja ge ett bättre underlag. Detta är\r\ninte en fråga som ligger i\r\n våra händer. Men jag skulle ändå vilja fråga Curt Malmborg om han kan tänka sig\r\n en ansträngning för att förb\r\nättra det här underlaget.tsägã      H2\r\n                                        8+\r\n                                            I olika motioner har vi fört fram\r\nförslag som kan bidra till en bätt\r\nre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om avskaffad\r\nfastighetsskatt, åtgärder motsvarand\r\ne halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare hyressättning i\r\nnyproducerade fastigheter.\r\n En omställning med denna inriktning medför även förändringar av anslagsbehoven\r\ninom utgiftsområde 18. Ökat\r\n anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra regeländringar som tar\r\nbort orättvisor i dagens sys\r\ntem och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska situationen. Genom\r\n en avveckling av fas\r\ntighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga nya räntebidrag bör\r\n beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag beviljas till\r\nnybyggnad av hyresbostäder\r\neller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet. I\r\nstället införs en permane\r\nnt skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av en sådan\r\nreduktion motsvarar en halver\r\ning av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag bör ersättas med e\r\ntt anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som står i bättre\r\növerensstämmelse med det kom\r\nmunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla fastighetsägare i kommuner\r\nmed bostadsöverskott. Genom a\r\ntt detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd avvecklas. Den\r\nomfattande bristen på s\r\ntudentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt investeringsbidrag för\r\ndetta ändamål under åren 2004-20\r\n06.3!  ¢  @Kris¢  @okraterna anser därför att det behövs en helt ny inriktning\r\nför bostadspolitiken med sänkt s\r\nkattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika motioner har vi\r\nfört fram förslag som kan bi\r\ndra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a. förslag om\r\navskaffad fastighetsskatt, åtg\r\närder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en friare\r\nhyressättning i nyproducera\r\nde fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även förändringar av\r\nanslagsbehoven inom utgif\r\ntsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att möjliggöra\r\nregeländringar som tar bort orättvis\r\nor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta ekonomiska\r\nsituationen. Genom en av\r\nveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet. Inga ny\r\na räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya investeringsbidrag\r\nbeviljas till nybyggnad a\r\nv hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk\r\n hållbarhet. I stället i\r\nnförs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus. Effekten av\r\nen sådan reduktion mots\r\nvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till omstrukturering av\r\nkommunala bostadsbolag b\r\nör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande omfattning men som\r\n står i bättre överensstämme\r\nlse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla\r\nfastighetsägare i kommuner med bostadsöve\r\nrskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens bostadsnämnd\r\navvecklas. Den omfatta\r\nnde bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt\r\ninvesteringsbidrag för detta ändamål un\r\nder åren 2004-2006.Ó''''  ë   °ú  H2\r\n                                  okraterna anser därför att det behövs en helt\r\nny inriktning för bostadspolitiken\r\n med sänkt skattetryck och långsiktiga, förutsägbara spelregler. I olika\r\nmotioner har vi fört fram förslag\r\n som kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det gäller bl.a.\r\nförslag om avskaffad fastighe\r\ntsskatt, åtgärder motsvarande halverad byggmoms, en förenklad planprocess och en\r\n friare hyressättning i\r\nnyproducerade fastigheter. En omställning med denna inriktning medför även\r\nförändringar av anslagsbehoven\r\n inom utgiftsområde 18. Ökat anslag behövs till bostadsbidragen för att\r\nmöjliggöra regeländringar som tar b\r\nort orättvisor i dagens system och kompenserar de familjer som har den sämsta\r\nekonomiska situationen.\r\nGenom en avveckling av fastighetsskatten blir det möjligt att påbörja\r\navvecklingen av räntebidragssystem\r\net. Inga nya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Inte heller bör nya\r\ninvesteringsbidrag beviljas till\r\nnybyggnad av hyresbostäder eller som bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet.\r\n I stället införs en permanent skattereduktion vid byggande av flerbostadshus.\r\nEffekten av en sådan red\r\nuktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Anslaget för stödet till\r\nomstrukturering av kommunala bos\r\ntadsbolag bör ersättas med ett anslag för ett stödsystem med motsvarande\r\nomfattning men som står i bättre\r\növerensstämmelse med det kommunala självstyret. Stödet bör vara öppet för alla\r\nfastighetsägare i kommuner me\r\nd bostadsöverskott. Genom att detta stöd administreras av Boverket kan Statens\r\nbostadsnämnd avvecklas.\r\nDen omfattande bristen på studentbostäder gör det nödvändigt att införa ett nytt\r\n investeringsbidrag för det\r\nta ändamål under åren 2004-2006.£   K   H2\r\n                                           8+\r\n                                              abil arbetsmarknad.dför.«   #   H2\r\n 8+\r\n    enlighet med vår partimotion Fi24\r\n1 yrkandena 5 (delvis) och 7 (delvis) en, i förhållande till regeringens\r\nförslag, ökning av utgiftsramen\r\n för budgetåret 2004 med 276 000 000 kr. Den beräknade utgiftsramen för\r\nbudgetåren 2005 och 2006 föreslås m\r\ninskas med 248 respektive 248 miljoner kronor.ramen      ë   X\r\n                                                                 8+\r\n                                                                    ta beror\r\nfrämst på att tidsbegränsade satsn\r\ningar  upphör efter sistnämnda år.juk30     H2\r\n                                                8+\r\n                                                    årets första nio månader\r\nuppgick till 43,5 miljarder kronor\r\n, en ökning med 17,4 % jämfört med samma tid förra året.    ,\r\n\r\nSedan är det en annan fråga i vilken utsträckning den typen av beräkningar\r\nhåller för att inkluderas i nat\r\nionalräkenskaperna, men det är möjligt att de gör det efter en tid. Att bara\r\nbyta från en schablon till e\r\nn annan tycker jag inte är så poängrikt. Jag tycker snarare att man skulle\r\nförsöka gå till botten med dett\r\na och hitta bra kriterier för att beräkna produktivitetsutvecklingen inom olika\r\ndelar av ekonomin.\r\nDetta är nu inte en uppgift för Riksbanken eftersom vi i vår strävan efter att\r\nhöja produktiviteten fokus\r\nerar på våra huvuduppgifter, men det skulle mycket väl kunna vara en fråga för\r\ntill exempel SCB att ta si\r\ng an. Men jag skulle tro att det krävs mera av resurser från\r\nFinansdepartementets sida för att det ska\r\nfinnas utrymme för det.\r\nJörgen Johansson (c): Ordförande! Jag har egentligen fått svar på mina frågor.\r\nBara en kort kommentar: Ja\r\ng tycker att det är positivt att Riksbanken öppnar sig och åker runt och lyssnar\r\n in läget i landet. Det\r\nger Riksbanken en aktivare roll och en mer folklig förankring.\r\nSonia Karlsson (s): Herr ordförande! Riksbankschefen anförde\r\nenergiprisutvecklingen och särskilt elpris\r\nerna som en riskfaktor för inflationen. Jag undrar vilket underlag Riksbanken\r\nhar för sina bedömningar\r\nav energipriserna. Skulle man genom att få reda på mekanismerna bakom\r\nenergipriserna kunna få ännu bättre\r\n kvalitet på bedömningarna? Jag begär inte att ekonomer ska vara experter på\r\nvädret, men det är kanske int\r\ne bara en torr och regnfattig sommar som ligger bakom de höga elpriserna.\r\nMöjligen är konkurrensen på el\r\nmarknaden starkt begränsad trots avregleringen. Jag skulle vilja höra\r\nRiksbankschefens synpunkter.\r\nLars Heikensten: När vi talar om energipriserna är det förstås också fråga om\r\noljepriserna. Vi har en särsk\r\nild ruta om oljepriserna. Det är en speciell problematik, som naturligtvis\r\nanalyserats länge av alla m\r\nöjliga institutioner internationellt och i Sverige. Vi försöker förstås dra\r\nnytta av den information som\r\nfinns på området, och vi försöker också ofta utgå från de terminspriser som\r\nfinns. Det finns ju priser som\r\nså att säga avspeglar den förväntade utvecklingen framöver. De är en viktig\r\ngrund för oss i detta sammanhan\r\ng.\r\nDetsamma gäller elmarknaden, där det är terminspriserna som vi i allt väsentligt\r\n använder oss av. När det\r\nsedan gäller det som ligger i förlängningen av frågan, om man skulle kunna bli\r\nbättre på det här och vad de\r\nt kan hänga samman med har vi, lite grann inspirerade av Fredriks fråga i våras,\r\n ägnat en del tid och möd\r\na åt det här. Vi har haft några interna seminarier där experter på elmarknaden\r\nhar kommit och berättat om\r\nhur det fungerar. Vi är naturligtvis inte de bäst lämpade att svara på frågor om\r\n detta, men min bild är at\r\nt det är problem på den här marknaden. Och det har delvis att göra med\r\nkonkurrenssituationen. Det är mitt\r\n intryck.\r\nSedan finns det också andra, mer politiskt orienterade frågeställningar som har\r\natt göra med villkoren f\r\nör utbyggnad av olika typer av energiproduktion. Då menar jag också lönsamhet,\r\nalltså inte bara reglering\r\nar av detta. Man ska komma ihåg att det allmänt sett är en komplicerad marknad.\r\nMan vill ju gärna att pr\r\niset ska vara ett marginalpris. Man kan lätt hamna i situationer där det priset\r\ninte motiverar nya inv\r\nesteringar. Det är känsligt för olika typer av ingrepp. Det åskådliggörs av\r\nutvecklingen i Kalifornien, där\r\n man lyckades binda upp sig på flera olika håll på ett sådant sätt att\r\nenergisystemet i stort sett rasade\r\n ihop.\r\nSonia Karlsson (s): Tack för svaret. Jag förmodar också att det kan vara så att\r\nmänniskor inte byter elbo\r\nlag i sådan omfattning att man får den konkurrens som man trodde att det skulle\r\nbli. Men jag tycker änd\r\nå att det är viktigt eftersom riksbankschefen anförde att det här var med i\r\nriskbilden. Då är det bra om m\r\nan har ett bra underlag för bedömningarna.\r\nLars Heikensten: Jag tog upp den frågan i ett tal för några veckor sedan. Jag\r\ntycker absolut att det här\r\n området verkar vara en kandidat för att granskas noggrannare. Jag följer inte\r\ndet här så noga, men vad j\r\nag har förstått av tidningarna pågår det någon form av verksamhet i\r\nNäringsdepartementet på detta område. Me\r\nn jag vet inte riktigt vad det innebär.\r\nCecilia Widegren (m): Herr ordförande! Det har ju förekommit upprepade\r\nvarningar, som vi har förstått de\r\nt. Bland annat har vi tagit del av det tidigare tal som du höll i den här\r\nförsamlingen och noterat att\r\ndet finns saker och ting som upprepas i dag även inför oss. Då får man väl säga\r\natt du liksom får stå ut med\r\n att fokus är något justerat i dag. Eftersom vi tydligen lyssnade dåligt senast\r\nkanske vi blir fler den\r\n här gången som vill diskutera de här varningsfacklorna. Förhoppningsvis kommer\r\ndet också att bita så att\r\nvi inte behöver upprepa det igen utan att vi i det här huset kommer i gång, får\r\nlite verkstad och börjar\r\narbeta ordentligt så att fler kan få jobb runtom i Sverige.\r\nVi oroas framför allt över att den unga generationen i dag står utanför\r\narbetsmarknaden alltför mycket. D\r\net är alltför få som får chansen att komma till arbete. Det finns till och med\r\nde som inte har haft ett\r\narbete i dag och som inte vet vad det är. De drömmer om ett arbete och undrar:\r\nVad är ett jobb egentlig\r\nen?\r\nVi oroas också över den ekonomiska kris som vi ser i kommuner och landsting. Där\r\n ser vi återigen skattec\r\nhockhöjningar. Vi noterar att landstingen redan nästa år måste spara över 5\r\nmiljarder. Då vet vi också vilk\r\nen verklighet både patienter och personal har redan i dag. I stället för att\r\nfler jobbar och betalar väl\r\nfärden är det allt färre som ska betala en allt högre skatt. Då är frågan: Hur\r\nlänge kan vi fortsätta med det\r\n här? Är det \"akut-akut\" nu när det har upprepats ett flertal gånger?\r\nVi funderar också på hur länge vi har råd med detta egentligen. Vi har stora\r\nkrav på psykiatrin, vården oc\r\nh omsorgen. Jag noterar att riksbankschefen väldigt specifikt talar om de här\r\nmjukare områdena, vården o\r\nch omsorgen, i sitt anförande här i dag. Akut är det ute i landstingen. Man\r\nlägger till och med ned akut\r\nerna. Men frågan är: Har Sverige någon tidsfrist? Kan man tro att Sverige, som\r\när så beroende av omvärlden\r\n, klarar sig ändå utan detta? Kan man ha sådana skygglappar och tro att vi lever\r\n i en gräddfil?\r\nVarningsfacklorna som är kastade är ju så oerhört tydliga den här gången. Jag\r\ntror att vi har lyssnat och\r\natt vi har förstått. Men vi vill också förstå vikten av dem. Hur akut är det?\r\nLars Heikensten: Den frågan är snarlik en som jag fick före pausen. Jag tycker\r\ninte att det är så lätt att\r\n svara på den frågan, som jag sade då. Det är lätt att se att ett tänkbart\r\nstiliserat förlopp helt enkelt är\r\n att det rullar på ungefär på det här sättet. Vi får lite lägre tillväxt, och då\r\n blir det tuffare på olika sätt\r\n att löpande få olika kravbilder att stämma överens med de tillgängliga\r\nresurserna vare sig vi talar om l\r\nönebildningsområdet eller om den offentliga verksamhetens budgetar. Det behöver\r\nkanske inte bli någon dr\r\namatik utan en allmänt sämre välståndsutveckling över tiden.\r\nMen man kan också se situationer där det blir mer dramatiskt till följd av att\r\nden ekonomiska utvecklin\r\ngen, exempelvis internationellt, blir sämre än man väntat sig vid något\r\ntillfälle framöver. Då blir plötslig\r\nt till exempel  skatteintäkterna inte så stora som man räknat med. Då kan\r\nplötsligt omprövningar framtving\r\nas av en annan omfattning ganska snabbt.\r\nJag kan egentligen inte säga mycket mer än jag gjorde förut. Vi vet att vi har\r\nett problem redan idag o\r\nch det är viktigt att diskutera detta och agera. Det är, som Lars  Bäckström\r\ntalade om, många som står uta\r\nnför arbetsmarknaden. Det är akut nog i sig både mänskligt och ur andra\r\nsynpunkter. Vi har också en befol\r\nkningsutveckling som nu vänder inom några år och förstärker den här bilden.\r\nCecilia Widegren (m): Jag tackar för det, och jag beklagar att det blir\r\nupprepningar. Men anledningen\r\n till det är att vi inte vill sitta här i samma situation en gång till, att\r\nlyssna men kanske inte först\r\nå. Du sade tidigare att du nämnt ett par åtgärder i din artikel och ditt tal här\r\n i dag. Men jag skulle oc\r\nkså ha kunnat nämna andra åtgärder, sade du. Sedan väljer du att inte nämna\r\nnågra andra åtgärder. Det är klart\r\n att vi inte vill sitta här om ett halvår igen och ställa denna fråga utifrån\r\nett antal andra åtgärder. Det\r\n är klart att det vore önskvärt, om det nu finns andra åtgärder, att de också\r\nlyfts fram på bordet på olika\r\nsätt. Det är väl egentligen bakgrunden till att vi upprepar oss och, ja, tjatar.\r\nLars Heikensten: Det är till och med så att jag inte alls nämner åtgärder som\r\nbör vidtas framgent. Vad jag\r\n gör i artikeln är att jag talar om bakgrunden till min oro. Så nämner jag ett\r\npar exempel som jag uppfa\r\nttar som uppenbara. Sedan kan det finnas många andra saker som kan vara mer\r\nkontroversiella och där ma\r\nn kan göra lite annorlunda bedömningar. Men ingen kan förneka, tror jag, att\r\narbetskraftsutbudet påverka\r\ns om man förkortar arbetstiden. Ingen kan heller förneka att om man ändrar i\r\nkompensationsnivåerna har d\r\net en viss effekt. Vi kan diskutera hur stor den effekten är i förhållande till\r\nalla andra, men tecknet\r\n tror jag är alldeles uppenbart. Så jag har varit väldigt försiktig.\r\nKarin Pilsäter (fp): Jag tänkte fråga om det som kanske mer ligger på ditt bord,\r\n att ge oss underlag för\r\natt dra slutsatser. Du pratade lite i början om effekter på den finansiella\r\nsektorn av EMU-nejet och a\r\ntt det är ECB som kommer att hantera väldigt mycket av utvecklingen på den de\r\nfinansiella marknaderna.\r\nDär kommer vi att hamna lite vid sidan av både vad gäller utformningen och på så\r\n vis att våra pengar komme\r\nr att vara en annan valuta. Då kommer vi att hamna lite vid sidan av.\r\nSedan ser jag att det finns ett antal andra faktorer som skulle kunna röra till\r\nbilden. Jag tänkte bar\r\na nämna några av dem. En sak är hushållens sparande. Där har vi nu den här\r\nsituationen med livbolagen som\r\nhar skapat väldigt stor oro, tror jag, hemma vid köksborden. Det gäller inte\r\nbara sparande specifikt i\r\nlivbolagen utan också sparandefrågor allmänt.\r\nDet är väldigt krångligt för vanliga privatpersoner att sätta sig in i vad som\r\negentligen är vad. Finansin\r\nspektionen kom ju i går med sin lista. Sedan har vi Skandia liv, som inte ens\r\nvar med på den listan me\r\nn som ändå har lyckats fylla några spaltkilometer. I fråga om risksparandet,\r\nsparandet i aktier och så, h\r\nar vi i färskt minne bakom oss ett väldigt kraftigt börsfall. Samtidigt kan vi\r\nframöver se fortsatt väldi\r\ngt höga skatter på risksparande. Om det går bra med risksparandet får man betala\r\n mycket skatt. Och i färs\r\nkt minne har man som sagt att man förlorar.\r\nDen tredje sak som jag funderar på är underskottet i staten. Jag hittade något\r\nsom vicechefen för Bundes\r\nbank, Jürgen Stark, hade skrivit. Jag hittade det på TT, så jag har inte läst\r\ndet i tyska tidningar. Han\r\n varnar just för den stora statliga upplåningen och skriver att dagens skulder\r\nblir morgondagens skatt\r\ner. Om man ser på den svenska utvecklingen var det bara några enstaka år som\r\nstaten gick med ett litet\r\növerskott. Annars har det ju varit underskott bakåt, och alla år framöver är det\r\n också underskott. Nu är de\r\n källor som man öste ur för att slippa öka upplåningen, AP-fonderna, Riksbanken\r\noch så vidare, förhoppnings\r\nvis stängda. Majoriteten tänker inte heller sälja några bolag. I fråga om de\r\nframtida underskotten handla\r\nr det alltså om att låna pengar.\r\nDen fjärde faktor som vi talar om är att hushållens vanliga upplåning ökar\r\nganska kraftigt. Man lånar till\r\n konsumtion i rätt stor utsträckning. Hur tror du att de här olika faktorerna\r\nkan slå på den finansiella\r\nmarknaden och utvecklingen på den sidan framöver? Det blir, tror jag, ganska\r\nstarka effekter i olika r\r\niktningar här.\r\nLars Heikensten: Ja, det här är komplext. Jag ska först bara säga något om det\r\nhär med ECB, så att jag inte\r\n ger en alltför överdriven bild av ECB:s roll. Vad jag ville säga i den delen\r\nvar att när vi funderar öve\r\nr vad utanförskapet innebär för Riksbanken i ECB och också för vad som är\r\ncentralt ur ett svenskt nationel\r\nlt intresse så är kanske det här med penningpolitiken på sitt sätt inte det\r\nviktigaste.\r\nFinansmarknadsfrågorna är däremot ofta av en sådan art att man direkt påverkar\r\nvillkoren i det egna lande\r\nt. Det kan handla om huruvida det är bättre för den svenska finansiella sektorn\r\natt ett visst betalning\r\nssystem för stora betalningar över gränserna konstrueras på ett sätt än om det\r\nkonstrueras på ett annat sätt\r\n. Det kan också handla om ett regelverk där ECB ska yttra sig. Det kanske inte\r\nläggs fast av ECB på det\r\nhela taget utan i Bryssel, men ECB kan vara en viktig part. En viss utformning\r\nav regelverket kan gy\r\nnna tyska banker på bekostnad av svenska och så vidare. Det var därför jag\r\nmenade att jag tror att utanf\r\nörskapet på det området kan ha ett mer tydligt pris.\r\nBeträffande det senare som du tog upp vill jag börja i slutet av resonemanget.\r\nDu talade om det här med\r\n hushållens skuldsättning. Det är en fråga som vi har haft uppe till diskussion\r\nvid en del tillfällen. De\r\nt är ju så att hushållen har en hög skuldsättning i förhållande till sina\r\ninkomster. Så är det. Hittills har\r\ndet där inte varit något större bekymmer. Det är också så att om man tittar på\r\nden så kallade räntekvoten, där\r\n man relaterar hushållens räntor till deras inkomster, så ser den betydligt\r\nmindre dramatisk ut efterso\r\nm ränteläget är lågt.\r\nHushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och hushållens\r\nräntekurs\r\nProcent\r\n\r\nKälla: SCB och Riksbanken\r\nVi har haft anledning att fundera över det här i samband med vårt arbete med\r\nfinansiell stabilitet. Där\r\nhar slutsatsen varit att det här inte är något akut hot på något sätt mot den\r\nfinansiella stabiliteten. Där\r\nemot kan man säga att med en så kraftig skulduppbyggnad som har varit är det\r\nsannolikt att konsumtionsåt\r\nerhämtningen när konjunkturen vänder upp blir långsammare än vad den annars\r\nskulle ha varit och att det är\r\n en faktor som kommer att dämpa utvecklingen. Men någon särskild dramatik ser\r\njag inte framför mig i den\r\n delen.\r\nSedan talade du om den finansiella sektorn, om det här med livbolagen och så\r\nvidare. Även detta har vi\r\nhaft anledning att granska utifrån konsekvenserna för den finansiella\r\nstabiliteten. Med den ingången är\r\ndet framför allt banksystemet som är viktigt. Då blir det de livbolag som ägs av\r\n bankerna som skulle kun\r\nna utgöra ett problem. Men de är ändå så pass små i förhållande till bankerna\r\natt det är svårt att se att utve\r\ncklingen i livbolagen på något vis skulle kunna hota dessa banker. Därmed är det\r\n svårt att se att det fin\r\nns en tydlig systemrisk i detta.\r\nSedan finns det en andra aspekt som du talar om, alltså vad det här betyder\r\nhemma vid köksborden, vad d\r\net betyder för förtroendet för den här typen av verksamhet och hur det i sin tur\r\n påverkar viljan att spar\r\na. Jag såg att Ingrid Bonde bland annat tog upp det här i går på en\r\npresskonferens. Av det jag läste i ti\r\ndningen instämmer jag helt i hennes uppfattning. Det är klart att det är ett\r\nstort problem. Det är ingen\r\n tvekan om det.\r\nDet är heller ingen tvekan, tycker jag, om att det kan finnas anledning att\r\nfundera över hur vissa del\r\nar av de här regelsystemen fungerar när det gäller flytträtt och annat. Men det\r\när komplicerade saker. Ja\r\ng tänker inte ge mig in i en detaljdiskussion. Jag behärskar det inte\r\ntillräckligt väl. Men det är lätt at\r\nt förstå att exempelvis en ökad flyttbenägenhet skulle kunna leda till ökad\r\nkonkurrens, vilket jag tror v\r\nore bra. Hade vi haft det tidigare är det möjligt att en del av de avarter som\r\nvi har sett inte hade a\r\nktualiserats.\r\nSlutligen tar du upp den här kopplingen, egentligen började du med det, med de\r\noffentliga finanserna.\r\nDet är klart att det finns något slags koppling. Vi har haft anledning att\r\nkonstatera att det var risk\r\ner med att ha ett pensionssystem i ett land som enbart byggde på offentlig\r\nfinansiering, bland annat\r\nför att om det blir problem i de offentliga finanserna kan man kanske inte\r\ninfria åtagandena.\r\nSå började man resonera om att det ska vara mer av privata lösningar. Då kan vi\r\nkonstatera att vi nu har\r\n haft rejäla problem i en del av de systemen också. Antagligen är det väl så,\r\nbåde ur ett konjunkturperspe\r\nktiv och ur ett långsiktigt tillväxtperspektiv, att man bör eftersträva något\r\nslags lagom blandning mella\r\nn dessa olika pensionsformer.\r\nDet här kan man säkert ha olika uppfattningar om. Det finns många aspekter. I\r\nvissa situationer tendera\r\nr det ena systemet att vara mer stabilt och i andra situationer det andra. Nu är\r\n det klart att aktiep\r\nriserna har fallit kraftigt. Hade allt pensionssparande varit beroende av\r\nbörsutvecklingen hade det k\r\nunnat få rätt allvarliga konsekvenser. Så det har varit bra att vi har haft\r\noffentliga system i botten,\r\n kan man säga, i västvärlden, i de flesta länder i den situationen. Men vi har\r\nockså, som jag var inne på,\r\n haft motsatta scenarier tidigare.\r\nJag tror att det är en oerhört viktig diskussion generellt, mot bakgrund av det\r\nökande åldrandet, att fu\r\nndera över hur kloka och bra lösningar för västvärldens pensionssystem bör se\r\nut. Det är en oerhört central\r\nfråga. Den skulle mycket väl, tycker jag, kunna bli föremål för till exempel en\r\nutfrågning i den här församl\r\ningen i något sammanhang.\r\nKarin Pilsäter (fp): Det finns mycket att resonera om kring det här. Apropå det\r\nsom du tog upp tidigare\r\n, om energipriserna och att ni inspirerats av frågor, tänkte jag bara se om jag\r\nkan hoppas på att framöv\r\ner kunna inspirera Riksbanken att studera de stora regionala skillnaderna lite\r\nnärmare och se vad de\r\nkan få för effekt på totalen som skiljer sig från genomsnittseffekten.\r\nVi har ju till skillnad från många andra länder faktiskt reformerat vårt\r\npensionssystem. Det är klart att\r\n det inte är perfekt och ur alla perspektiv helt optimalt, men det är en otrolig\r\n styrka. Vid sidan av\r\ndet här med hur man hanterar bankkriser åker ju svenskar också världen runt och\r\nsäljer pensionssystem. De\r\nt är bra. Men baksidan har blivit att vi på senare år fått en väldigt snedvriden\r\n diskussion om det statsf\r\ninansiella läget eftersom överskottet i pensionssparandet läggs ovanpå\r\nunderskottet i staten så att folk\r\ntror att vi har ett budgetöverskott när vi har ett budgetunderskott. Det är ett\r\nfaktum att vi har struk\r\nturella underskott i statskassan som man bara har kunnat lappa över genom att\r\nflytta runt pengar från\r\nde gamla AP-fonderna. Man har tagit pengar i Riksbanken och så vidare. Det har\r\ndolt det löpande unders\r\nkottet. Men framöver finns inte den möjligheten. Vi står alltså med en\r\nskulduppbyggnad framför oss.\r\nDet är som sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte\r\n att gå att om 5-20 år k\r\nvitta våra PPM-pengar mot statsskulden. Det blir morgondagens skattebetalare som\r\n får ta hand om den. J\r\nag tror att det också kan få effekter på det finansiella systemet mer\r\nkortsiktigt att man behöver låna så\r\npass stora summor. Det handlar om ett lånebehov i klassen 50-70 miljarder\r\nkronor. Men om man ser det\r\nlångsiktigt är vi i dag tre personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om\r\n30 år är det två personer me\r\nllan 20 och 64 år på varje pensionär. Eftersom Christer och jag tänkte gå i\r\npension ungefär då är vi ju väldi\r\ngt angelägna om att vi innan dess har oljat banan på ett bättre sätt än att låta\r\n våra barn betala väldigt my\r\ncket högre skatter som kompensation för dagens konsumtion.\r\nDet var inte heller någon fråga, inser jag just.\r\nOrdföranden: Nej, men du hann med en del ändå. Vi närmar oss utsatt tid nu, och\r\nvi har frågat både en och\r\ntvå gånger. Mats Odell har bett att få ställa en kort fråga. Sedan räknar jag\r\nmed att vi ska avrunda. och\r\nÚ  @Ordföranden: Nej, men du hann med en del ändå. Vi närmar oss utsatt tid nu,\r\noch vi har frågat både en oc\r\nh två gånger. Mats Odell har bett att få ställa en kort fråga. Sedan räknar jag\r\nmed att vi ska avrunda.gXú ch\r\n  @Ordföranden: Nej, men du hann med en del ändå. Vi närmar oss utsatt tid nu,\r\noch vi har frågat både en och\r\n två gånger. Mats Odell har bett att få ställa en kort fråga. Sedan räknar jag\r\nmed att vi ska avrunda.oXú ch\r\n @Ordföranden: Nej, men du hann med en del ändå. Vi närmar oss utsatt tid nu,\r\noch vi har frågat både en och\r\n två gånger. Mats Odell har bett att få ställa en kort fråga. Sedan räknar jag\r\nmed att vi ska avrunda.sXú h t\r\n  °ú  8+\r\n         siktigt att man behöver låna så pass stora summor. Det handlar om ett\r\nlånebehov i klassen 50-70 milja\r\nrder kronor. Men om man ser det långsiktigt är vi i dag tre personer mellan 20\r\noch 64 år på varje pensio\r\nnär. Om 30 år är det två personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär.\r\nEftersom Christer och jag tänkte g\r\nå i pension ungefär då är vi ju väldigt angelägna om att vi innan dess har oljat\r\n banan på ett bättre sätt än a\r\ntt låta våra barn betala väldigt mycket högre skatter som kompensation för\r\ndagens konsumtion.m maS   +   è>\r\n 8+\r\n    om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att\r\n gå att om 5-20 år kvitta\r\n våra PPM-pengar mot statsskulden. Det blir morgondagens skattebetalare som får\r\nta hand om den. Jag tr\r\nor att det också kan få effekter på det finansiella systemet mer kortsiktigt att\r\n man behöver låna så pass\r\nstora summor. Det handlar om ett lånebehov i klassen 50-70 miljarder kronor. Men\r\n om man ser det långsi\r\nktigt är vi i dag tre personer mellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om 30 år\r\när det två personer mellan\r\n20 och 64 år på varje pensionär. Eftersom Christer och jag tänkte gå i pension\r\nungefär då är vi ju väldigt an\r\ngelägna om att vi innan dess har oljat banan på ett bättre sätt än att låta våra\r\n barn betala väldigt mycket\r\nhögre skatter som kompensation för dagens konsumtion.or a{        *  @Det *  @om\r\n sagt så att dagens skulder\r\n blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå att om 5-20 år kvitta våra\r\nPPM-pengar mot statsskuld\r\nen. Det blir morgondagens skattebetalare som får ta hand om den. Jag tror att\r\ndet också kan få effekter\r\n på det finansiella systemet mer kortsiktigt att man behöver låna så pass stora\r\nsummor. Det handlar om e\r\ntt lånebehov i klassen 50-70 miljarder kronor. Men om man ser det långsiktigt är\r\n vi i dag tre personer\r\nmellan 20 och 64 år på varje pensionär. Om 30 år är det två personer mellan 20\r\noch 64 år på varje pensionär.\r\nEftersom Christer och jag tänkte gå i pension ungefär då är vi ju väldigt\r\nangelägna om att vi innan dess ha\r\nr oljat banan på ett bättre sätt än att låta våra barn betala väldigt mycket\r\nhögre skatter som kompensation\r\nför dagens konsumtion.kuss£    $  H2\r\n                                     8+\r\n om sagt så att dagens skulder blir morgondagens skatter. Det kommer inte att gå\r\n att om 5-2\r\nMats Odell (kd): Finns det anledning att reformera stabilitetspakten? Det är min\r\n grundfråga. Bakgrunde\r\nn till den är att en av de saker som har reviderats sedan förra rapporten är\r\nBNP-tillväxten i euroområdet\r\n, som har reviderats ned. Jag vet inte vem som hanterar Sveriges agerande på det\r\n här området, om det är\r\nRiksbanken, regeringen eller något annat organ, men det är ändå en fråga som har\r\n diskuterats, alltså att m\r\nan mer skulle ta hänsyn till balansräkning. Länder med lägre skuldkvoter skulle\r\nkunna få ett något större s\r\npelutrymme i sina budgetar. Är det något som vore bra? Självklart skulle det\r\nvara i kombination med str\r\nukturella reformer.\r\nVi ser ju nu vad som pågår i Tyskland. Jag har noterat, senast i går vid ett\r\nbesök i Bryssel, där de här s\r\nakerna diskuteras, att det finns en väldig övertro på att genomföra\r\nofinansierade skattesänkningar i de h\r\när länderna. Det skulle vara något slags kickstart för ekonomin. Det är tydligen\r\n en mycket utbredd uppfat\r\ntning. Borde det vara så att den här tillväxpakten reformeras i någon riktning?\r\nLars Heikensten: Jag vill börja med att svara på den fråga som jag trodde att\r\nKarin Pilsäter skulle ställ\r\na. Det kan jag göra ganska kort. Jag tyckte att det här resonemanget ledde fram\r\ntill två slutsatser. De\r\nn ena slutsatsen är att det finns ett behov av att se över det sätt på vilket de\r\n offentliga finanserna r\r\nedovisas. Det finns mycket att göra när det gäller att öka tydligheten där. Det\r\nfinns också mycket att göra\r\n när det gäller att göra en tydligare distinktion mellan vad som i\r\nföretagssammanhang kallas resultaträkn\r\ning och balansräkning. Det är min ena synpunkt. Vi kan återkomma till den någon\r\nannan gång.\r\nMin andra synpunkt är att jag med en åsnas envishet har argumenterat för att vi\r\nska amortera den offent\r\nliga skulden i en snabb takt. Jag hade inte haft något emot om den hade\r\namorterats i en snabbare takt\r\n än vad som har skett under senare år. Sedan kan man alltid fundera över hur man\r\n ska skilja mellan stat\r\nen och den offentliga sektorn och över om man bör ha ett separat balanskrav på\r\nstaten. Det är en typ av\r\nfrågor som man kan resonera om. Men jag tycker att det finns goda skäl för en\r\nökad tydlighet och en högre\r\n amorteringstakt.\r\nNär det gäller stabilitetspakten tycker jag att man ska komma ihåg något som\r\nhela tiden glöms bort i disk\r\nussionen. Den är inte bara ett system för att inom ett enskilt land sätta upp\r\nett hållbart system för sta\r\ntsfinanser över konjunkturer. Den är också ett system för att få ett antal\r\nländer att bete sig på ett sätt s\r\nom är bra för helheten. Det senare argumentet tappas väldigt ofta bort. Man\r\nresonerar om regelsystemet\r\nbara utifrån de här flexibilitetstermerna.\r\nJag tycker personligen att det finns goda skäl att fundera över\r\nstabilitetspaktens uppläggning. Det tyc\r\nker jag åskådliggörs av det som har hänt nu. Flera av de synpunkter som finns i\r\ndebatten fanns redan när\r\nvi lade fast stabilitetspakten. Det är egentligen inga nyheter. De bekymmer som\r\nhar visat sig var upp\r\ne på bordet i Bryssel redan när man lade fast pakten. Vad man ville ha var en\r\ntydlighet och enkelhet s\r\nom gjorde det möjligt att faktiskt tillämpa reglerna. Vi ser nu att inte det\r\nheller riktigt har funger\r\nat, inte som man hade önskat sig i alla fall.\r\nMen - och det är viktigt att säga det - jag delar vad jag förstår helt\r\nregeringens uppfattning i den här\r\nfrågan på det sättet att man där argumenterar för att det inte nu är tillfälle\r\natt ta upp en mer genomgripa\r\nnde diskussion. Det håller jag faktiskt med om. Det var de stora länderna,\r\nframför allt Tyskland, som d\r\nrev igenom den utformning som den här pakten har. Och det är de stora länderna\r\nsom i allt väsentligt int\r\ne har följt de spelregler som de själva tvingade på resten.\r\nDet är alltså inte lämpligt i den här situationen att snabbt göra förändringar.\r\nMen jag inser förstås att om\r\ndet i slutändan skulle bli en väldigt djup kris i den europeiska ekonomin så att\r\n vi inte får den väntade\r\nuppgången, kan förändringar framtvingas, utrymme finns också i pakten. Det talas\r\n där om exceptional circu\r\nmstances. Kan man vara enig om vad som är exceptional circumstances kan man\r\nfölja regelverket och ändå v\r\nisa större flexibilitet.\r\nOrdföranden: Till sist har vi också Lars Bäckström.\r\nLars Bäckström (v): Herr ordförande, är det tolv som är utsatt tid?\r\nOrdföranden: Ja, tolv är utsatt. Nu är vi på tredje frågan, så nu får det vara\r\nkort.\r\nLars Bäckström (v): Jag ska vara väldigt kortfattad. Riksbankschefen!\r\nDeltidssjukskrivning, förtidspensi\r\non, är väl en form av oplanerad arbetstidsförkortning? Det är viktigt att vi kan\r\n minska den oplanerade a\r\nrbetstidsförkortningen. Om vi får ut mellan en halv och en miljon mer människor\r\ni arbetskraften, kommer\r\n vi då inte att kunna lägga oss på en uthållig tillväxt på mellan 2,5 och 3 %.\r\nDet är min bedömning. Vad är R\r\niksbankens bedömning?\r\nSedan en sista fråga: Protokollen kommer ju den 29 oktober. Var ni eniga? Kan\r\nman få något litet förhand\r\nstips?\r\nLars Heikensten: Den sista frågan är den allra enklaste av dem jag har fått i\r\ndag. Det där är en fråga som\r\n jag aldrig kommenterar. Din första fråga tänker jag inte heller kommentera, för\r\n den kommer in på en deta\r\nljnivå som jag tänkte försöka undvika i dag.\r\nOrdföranden: Då tackar vi Lars Heikensten med medarbetare för denna utfrågning.\r\nJag tackar också utskotte\r\nts ledamöter. Därmed är denna utfrågning avslutad.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att reformera stabili\r\ntetspakten.\r\n2003/04:Fi202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt snarast avskaffa rekl\r\namskatten.\r\n2003/04:Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt avveckla reklamskatte\r\nn i enlighet med den beställning som riksdagen tidigare gjort.\r\n2003/04:Fi204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m):\r\nRiksdagen beslutar befria fartyg äldre än 50 år, oavsett ägarform, från\r\ndieselskatt i likhet med reglerna\r\n för handelsflottan.\r\n2003/04:Fi206 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nsänkt dieselskatt.\r\n2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (kd):\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen redovisar vilka kostnader en omställning\r\ntill euron skulle ha m\r\nedfört och varifrån dessa pengar skulle tas.\r\n2003/04:Fi212 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt avskaffa reklamskatte\r\nn.\r\n2003/04:Fi213 av Per Bill och Gunnar Axén (m):\r\nRiksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen avskaffa\r\nreklamskatten.\r\n2003/04:Fi221 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt en redovisning av hur\r\n reklamskatten stegvis skall avskaffas skall redovisas för riksdagen senast i\r\nsamband med regeringens\r\n ekonomiska vårproposition 2004.\r\n2003/04:Fi223 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n1.      Riksdagen beslutar att arvsskatt mellan makar per 16 september 2003 tas\r\nbort i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n2.      Riksdagen beslutar att arvs- och gåvoskatten i övrigt avskaffas per 1\r\njanuari 2004 i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Fi227 av Bo Bernhardsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs\r\nom behovet av översyn av\r\nreklamskattepolitiken.\r\n2003/04:Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt statsbudgeten komplet\r\nteras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt markerar vilka utgifter\r\n som är riktade till b\r\narn och unga och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar\r\ntydligt framgår.\r\n2003/04:Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):\r\n1.      Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\n förslag om ramar för utgi\r\nftsområden under budgetåret 2004: a) Ramen för utgiftsområde 25 minskas med 90\r\nmiljoner kronor. b) Ramen\r\n för utgiftsområde 9 ökas med 90 miljoner kronor.\r\n2.      Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 1\r\nanvisar riksdagen med följa\r\nnde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde\r\n25 Allmänna bidrag till ko\r\nmmuner enligt uppställning:\r\nAnslag                                          Regeringens förslag\r\nAnslagsförändring\r\n48.2 Bidrag till särskilda insatser i vissa\r\nkommuner och landsting            570 050 000           - 90 000 000\r\n3.      Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2\r\nanvisar riksdagen med följa\r\nnde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde\r\n9 Hälsovård, sjukvård och so\r\ncial omsorg enligt uppställning:\r\nAnslag                                                     Regeringens förslag\r\n          Anslagsföränd\r\nring\r\n14.10 (nytt) Särskilda insatser i\r\nstorstadsregionerna mot hiv/aids                                          0\r\n                +90\r\n000 000\r\n2003/04:Fi235 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt den 1 januari 2004 i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.0\r\n0 000 5), øú  z  @19.   Barnbilaga i budgetpropositionen (avsnitt 5.7).4)t i\r\nRiksgäldskontoret (avsnitt 4.\r\n4.3)avsnitt 4.4.1)bemyndøú   þÿÿ°åÿÿz  @n för myndigheternas investeringar i\r\nanläggningstillgångar för förvaltning\r\nsändamål (avsnitt 4.4.1)ed biføú  r  @Riksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt\r\nden 1 januari 2004 i enligh\r\net med vad som anförs i motionen.on ðú   ãÿÿp   r  @n fastställer statsbudgetens\r\n sammansättning i stort genom et\r\nt särskilt beslut som innefattarksgäðú  ÿÿÿÈ»øÿr  @ samlingspartiet avdelar\r\nnästa år 1,1 miljarder kronor mer än\r\n regeringen till rättsväsendet.    ðú\r\n  h»øÿ  @Fi203 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c):ad i motionen an\r\nförs om att snarast avskaffa reklamskatten..1.och  ú  @úÿÿÀùÿÿ  @n tillkännager\r\n för regeringen som sin mening va\r\nd i motionen anförs om att snarast avskaffa reklamskatten.., n.ud ú  @ùÿÿ ÿÿÿ\r\n@Fi203 av Sven Bergström och Håkan\r\nLarsson (c):ad i motionen anförs om att snarast avskaffa reklamskatten.. . on  ú\r\n  èßÿÿÐ¹øÿj  @ och landsting\r\n           570 050 000           - 90 000 000           Anslagsförändringèú\r\n¨õÿÿ ßÿÿj  @\r\n                   Regeringens förslag            Anslagsförändringèú  Ó   °ú\r\n8+\r\n   Riksdagen beslutar att unde\r\nr förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring\r\ni förhållande till regerin\r\ngens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social\r\nomsorg enligt uppställning: ll\r\nk\r\n @3.\r\n @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar\r\nriksdagen med följan\r\nde ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9\r\n Hälsovård, sjukvård och soc\r\nial omsorg enligt uppställning: ner\r\n @3.\r\n @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yr\r\nkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgi\r\nftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:igt u\r\n @3.\r\n @Riksdagen beslutar\r\natt under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med följande\r\nändring i förhållande till\r\n regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial omsorg enligt uppställn\r\ning:tälln\r\n  H8\r\n     H2\r\n        Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall till yrkande 2\r\nanvisar riksdagen med\r\n följande ändring i förhållande till regeringens förslag anslagen under\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård o\r\nch social omsorg enligt uppställning:n und\r\n @3.\r\n @Riksdagen beslutar att under förutsättning av bifall t\r\nill yrkande 2 anvisar riksdagen med följande ändring i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen unde\r\nr utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:ör\r\nut    Ó   °ú  H2\r\n                 Riksdagen beslu\r\ntar att under förutsättning av bifall till yrkande 2 anvisar riksdagen med\r\nföljande ändring i förhållande\r\ntill regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial omsorg enligt upps\r\ntällning: barn\r\n  Ó   H2\r\n         8+\r\n            iga departement tydligt markerar vilka utgifter som är riktade till\r\nbarn och unga\r\noch där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar tydligt\r\nframgår.pelvis;\r\n      x1\r\n         8+\r\n            la de rik\r\ntlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga\r\n fram ett fullständigt f\r\nörslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma\r\nmed detta under våren 2003.\r\nbörda{    *  @Det *  @ör oss uppenbart att den förändring av riksdagens\r\narbetsprocess och den behandling av d\r\ne ekonomisk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i\r\n budgetlagen och budgetp\r\nrocessen som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig\r\ninte vara beredd att\r\nleva upp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska\r\nprocessen. Regeringen fyller\r\n inte den ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad\r\nvårproposition, med rätt innehåll\r\n. 2003 års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de\r\nriktlinjer för framtiden s\r\nom efterlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt\r\nförslag till utgiftstak\r\nunder hösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren\r\n2003.egeri£       x1\r\n                     8+\r\n                        nden som inte omedelbart påv\r\n2003/04:Fi236 av Björn Hamilton och Henrik Westman (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en\r\n anslutning till valuta\r\nkurssamarbetet ERM 2.\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n1.      Riksdagen beslutar att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken i enlighet med vad s\r\nom anförs i motionen (avsnitten 7 och 8).\r\n2.      Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet till 904 miljard\r\ner kronor 2004, 949 miljarder kronor 2005 och 982 miljarder kronor för 2006 i\r\nenlighet med vad som an\r\nförs i motionen (avsnitten 7 och 10).\r\n3.      Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för den offentliga sektorn\r\n i enlighet med vad som\r\n anförs i motionen (avsnitt 10).\r\n4.      Riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet till 0,9 % av\r\nBNP 2004, 1,7 % av BNP\r\n2005 och 2,1 % av BNP 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 8).\r\n5.      Riksdagen godkänner beräkningen av statens inkomster i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen (\r\navsnitt 7).\r\n6.      Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2004\r\ni enlighet med vad som a\r\nnförs i motionen (avsnitten 7 och 10).\r\n7.      Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005\r\noch 2006 i enlighet med va\r\nd som i motionen anförs (avsnitten 7 och 10).\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inriktningen av s\r\nkattepolitiken (avsnitt 7).\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att företagandekli\r\nmatet måste förbättras genom minskat krångel, skärpt konkurrens och borttagande\r\nav överbeskattningen (avsn\r\nitt 7).\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att arbete stimuleras\r\n genom lägre inkomstskatt (avsnitt 7).\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom prioritering av de of\r\nfentliga kärnuppgifterna och mindre bidrag (avsnitten 7 och 10).\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom verksamma åtgärder mot\r\nsjukfrånvaron (avsnitten 7 och 10).\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att reformera den gru\r\nndläggande skolutbildningen och högskolan samt om stärkta förutsättningar för\r\nforskning (avsnitten 7 och 1\r\n0).\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom betydelsen av bättre r\r\nättstrygghet (avsnitten 7 och 10).\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n1.      Riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken som Folkpartiet liber\r\nalerna förordar enligt vad som anförs i motionen.\r\n2.      Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av sta\r\ntsbudgeten till 854 miljarder kronor för år 2004, 883 miljarder kronor för år\r\n2005 samt till 908 miljard\r\ner kronor för år 2006.\r\n3.      Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren\r\n2004, 2005 och 2006 enligt\r\nvad som anförs i motionen.\r\n4.      Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för åren\r\n2004, 2005 och 2006 enligt\r\nvad som anförs i motionen (tabell 11).\r\n5.      Riksdagen fastställer att målet för det finansiella sparandet i staten\r\nskall vara i balans över\r\nkonjunkturcykeln.\r\n6.      Riksdagen fastställer det finansiella sparandet i staten för 2004 till\r\n-1,4 % av bruttonationa\r\nlprodukten.\r\n7.      Riksdagen godkänner beräkningen av det finansiella sparandet i den\r\noffentliga sektorn enligt v\r\nad som anförs i motionen (tabell 10).\r\n8.      Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden\r\ni enlighet med vad som a\r\nnförs i motionen (tabell 13).\r\n9.      Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2005\r\noch 2006 enligt vad som an\r\nförs i motionen (tabell 13).\r\n10. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för\r\n2004 enligt vad som anförs i\r\n motionen (tabell 13).\r\n11. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på\r\nutgiftsområden för 2005 och 2006 som\r\n riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som anförs i motionen (tabell\r\n 13).\r\n12. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid\r\n sidan av statsbudgeten\r\nför 2004 (tabell 13).\r\n28. Riksdagen begär hos regeringen förslag till lagändring så att\r\nsjukförsäkringens kostnader för trafikoly\r\nckor förs över från sjukförsäkringen till trafikförsäkringen.\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom avveckling av det sta\r\ntliga bolagsinnehavet.\r\n31. Riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om skattepolitikens\r\nlångsiktiga inriktning.\r\n33. Riksdagen beslutar att regeringens förslag om lag till särskild\r\nskattereduktion vid 2005 års taxeri\r\nng avslås.\r\n34. Riksdagen beslutar att regeringens förslag om lag till ändring i lagen om\r\nskatt på energi avslås til\r\nl de delar som avser höjd koldioxidskatt och höjd elskatt för hushåll och\r\nservice.\r\n35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i\r\ninkomstskattelagen avslås till den\r\n del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på förvärvsinkomster\r\n inför inkomståret 2004.del\r\n Ú  @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i\r\ninkomstskattelagen avslås till d\r\nen del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på\r\nförvärvsinkomster inför inkomståret 2004.gX\r\nú  Ú  @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i\r\ninkomstskattelagen avslås till d\r\nen del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på\r\nförvärvsinkomster inför inkomståret 2004.eX\r\nú  Ú  @35. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i\r\ninkomstskattelagen avslås till d\r\nen del som avser uppräkning av skiktgränser för statlig skatt på\r\nförvärvsinkomster inför inkomståret 2004. X\r\nú  ë   H2\r\n          8+\r\n             stemet vid sidan av statsbudgeten till 854 miljarder kronor för år\r\n2004, 883 miljarder kronor för\r\når 2005 samt till 908 miljarder kronor för år 2006.kroó   C   H2\r\n                                                                 8+\r\n                                                                     miljarder\r\nkronor för 2006 i enlighet med\r\n vad som anförs i motionen (avsnitten 7 och 10).g: barn\r\n  Ó   H2\r\n         8+\r\n            iga departement tydligt markerar vilka u\r\ntgifter som är riktade till barn och unga och där regeringens barnpolitiska\r\nambitioner och prioriterin\r\ngar tydligt framgår.pelvis;\r\n      x1\r\n         8+\r\n            la de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod\r\nregeri\r\nngen från att lägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten\r\n2002 och bröt sin utfästelse\r\n att återkomma med detta under våren 2003.börda{          *  @Det *  @ör oss\r\nuppenbart att den förändring av\r\nriksdagens arbetsprocess och den behandling av de ekonomisk-politiska frågorna\r\nsom riksdagen efterstr\r\nävade med de förändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001\r\ninte har blivit verklighet\r\n. Regeringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i\r\nFolkpartiet ställer på den\r\nekonomisk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska\r\nriktlinjepropositionen\r\n, vanligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition saknade exempelvi\r\ns i stort sett alla de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod\r\n regeringen från att l\r\nägga fram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt\r\nsin utfästelse att återkomma\r\nmed detta under våren 2003.egeri£       x1\r\n                                           8+\r\n nden som inte omedelbart påverkar utrymmet under utgiftstaket men som binder\r\nstatsbu\r\n36. Riksdagen beslutar att regeringens förslag till lag om ändring i lagen om\r\nskattereduktion för utgif\r\nter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation avslås.\r\n2003/04:Fi241 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n1.      Riksdagen godkänner de grundläggande utgångspunkter för den ekonomiska\r\npolitiken som Kristdemokr\r\naterna förordar (avsnitt 6.1).\r\n2.      Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet vid sidan av sta\r\ntsbudgeten till 852 miljarder kronor år 2004, 880 miljarder kronor år 2005 och\r\n906 miljarder kronor år\r\n2006 (avsnitt 11.1 och 11.6).\r\n3.      Riksdagen godkänner de förslag till inriktning av den ekonomiska\r\npolitiken som Kristdemokrater\r\nna förordar (avsnitt 6.2 och 6.2.2-6.2.6).\r\n4.      Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2004,\r\n2005 och 2006 (avsnitt 11\r\n.7).\r\n5.      Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter för 2004 på utgiftsområden\r\ni enlighet med vad Krist\r\ndemokraterna föreslår (avsnitt 11 tabell 11.1).\r\n6.      Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets förändrade\r\nnettoutlåning 2005 och 2006 (avsn\r\nitt 11.8).\r\n7.      Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden 2005 och\r\n2006 (avsnitt 11 tabell 1\r\n1.1).\r\n8.      Riksdagen godkänner det övergripande mål för den ekonomiska politiken\r\nsom Kristdemokraterna föror\r\ndar (avsnitt 6.2.1).\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattekvoten och\r\nutgiftstakens andel av BNP på sikt (avsnitt 10 och 11).\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom skuldkvotens andel av\r\n BNP (avsnitt 6.1.6).\r\n11. Riksdagen godkänner de prioriterade budgetområden för budgetpolitiken som\r\nKristdemokraterna föreslår\r\n(avsnitt 8.1-8.6).\r\n12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett kompletterande\r\nbalansmål för statens fina\r\nnsiella sparande över en konjunkturcykel i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen (avsnitt 7.1.2).\r\n13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en långsiktig\r\ninkomst- och utgiftsstrategi i\r\n enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.2.1).\r\n2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n1.      Riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för den\r\nekonomiska politiken som Centerp\r\nartiet förordar (avsnitt 4).\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fyra reformområden\r\n för Sverige (avsnitt 5).\r\n3.      Riksdagen beslutar om fördelningen av utgifterna för budgetåren 2004,\r\n2005 och 2006 i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs (tabell 1 avsnitt 6.1).\r\n4.      Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive\r\nålderspensionssystemet till 793 miljard\r\ner kronor 2004, 819 miljarder kronor 2005 och 846 miljarder kronor 2006 (tabell\r\n1 avsnitt 6.1).\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett balanskrav för\r\n staten och sänkt statsskuld (avsnitt 6.3).\r\n6.      Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för skattepolitiken som\r\nCenterpartiet förordar (avsni\r\ntt 7).\r\n7.      Riksdagen beslutar godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för\r\nbudgetåren 2004, 2005 oc\r\nh 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 3 avsnitt 7).\r\n2003/04:Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs\r\nom äkta långsiktighet och\r\nframförhållning.\r\n2003/04:Fi248 av Johnny Gylling (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt en avveckling av rekl\r\namskatten fortsätter enligt tidigare riksdagsbeslut.\r\n2003/04:Fi250 av Kerstin Lundgren (c):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att successivt av\r\nskaffa fastighetsskatten.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen i avvaktan på ett långsiktigt beslut\r\nsnarast lägger fram förslag o\r\nm en återgång till de taxeringsvärden som gällde för år 2000 i enlighet med vad\r\ni motionen anförs.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till slopad arvsskatt\r\n mellan makar, att gälla\r\n från den 1 januari 2003.\r\n2003/04:Fi255 av Roger Tiefensee och Lena Ek (c):\r\nRiksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att reglerna om\r\nproportionering skall tillämpas för\r\nleverans av fjärrvärme till företag som omfattas av nedsättningsreglerna för\r\nindustri, växthusodling, jord\r\nbruk, skogsbruk och vattenbruk.\r\n2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n1.      Riksdagen beslutar införa ett förvärvsavdrag med 12 % på\r\npensionsgrundande inkomster mot kommuna\r\nlskatt från inkomståret 2004.\r\n2.      Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala\r\n beskattningen i enlig\r\nhet med vad i motionen anförs.\r\n3.      Riksdagen beslutar att skattesatsen för statlig inkomst skall sättas\r\ntill 20 % 2004.\r\n4.      Riksdagen beslutar höja gränsen för stalig inkomstskatt till motsvarande\r\n 8,07 inkomstbasbelopp\r\n2005 och 352 500 kr 2006.\r\n5.      Riksdagen beslutar upphäva kompensationen för den allmänna\r\npensionsavgiften inkomståret 2004.p 2\r\n005 och 352 500 kr 2006. ú   ñÿÿðÐøÿ  @Riksdagen beslutar höja gränsen för\r\nstalig inkomstskatt till motsvarande 8,\r\n07 inkomstbasbelopp 2005 och 352 500 kr 2006. ú\r\n                                                    øÏøÿ   @år ionerú  0\r\n                                                                           \r\n  @     (c)                             ú     @(fp\r\n)fp, kd, c)nrú      PñÿÿZ  @riksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i lagen (2000:1)Øú  Z  @Vårproposi\r\ntionens innehåll (avsnitt 5.5)nitt 5.4)5 och 2006 (avsnitt 4.2)utgigitØú  @Ïøÿ\r\n  Z  @gen bemyndigar regeringe\r\nn att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:dØú      òÿÿ  @Riksdagen\r\nbeslutar införa ett grundavdrag att gälla\r\n enbart den kommunala beskattningen i enlighet med vad i motionen anförs..... ú\r\n    pÿÿÿ  @Riksdagen beslutar in\r\nföra ett grundavdrag att gälla enbart den kommunala beskattningen i enlighet med\r\n vad i motionen anförs.\r\n. .i ú  Øïÿÿpÿÿÿ  @Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag att gälla enbart\r\nden kommunala beskattningen i enlig\r\nhet med vad i motionen anförs. .., ú   Íøÿøðÿÿ2  @tets förslag till\r\nriksdagsbeslut°ú  X÷ÿÿ`   2  @Fi250 av Kerstin Lundg\r\nren (c):::°ú  2  @*Motioniononionrför till riksdagsagsslut°ú   ÿÿÿðÿÿ2  @Fi250\r\nav Kerstin Lundgren (c):::°ú  P       R  @Omstr\r\nukturering av statliga företag - avsnitt 5.4, punkt 16 (fp)Ðú     H   J  @Fi245\r\n av Kerstin-Maria Stalin och Gus\r\ntav Fridolin (mp):.Èú  ¸ÿÿÿ   J  @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav\r\nFridolin (mp):.Èú  Ø   pÿÿÿJ  @Fi245 av Kerstin\r\n-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):.Èú  pÿÿÿH   J  @Fi245 av Kerstin-Maria\r\nStalin och Gustav Fridolin (mp):\r\n)Èú  ¸ÿÿÿøÊøÿJ  @Fi245 av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (mp):)Èú\r\n(ïÿÿ(ÿÿÿJ  @Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (\r\nfp) yrkandena 2, 3 och 6.Èú  ð   `   R  @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.\r\n(mp, fp, kd, v, c) samtdel, Ðú      °ýÿÿR  @F\r\ni240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 9 och 11 samt8)1,.Ðú  `ýÿÿØîÿÿR  @\r\noch landsting            570\r\n050 000           - 90 000 000 fp)Ðú  P    ÿÿÿR  @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin\r\nm.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel\r\n, Ðú  èíÿÿ°ÿÿÿR  @lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för\r\nsmuggling,del,nÐú   êÿÿøøÿÿZ  @ att utskottets förslag\r\n under punkt 16 borde ha följande lydelse:h 6.fpiØú  ðéÿÿÈøÿZ  @riksdagen antar\r\n regeringens förslag till lag\r\nom ändring i lagen (2000:13Øú  0          @årsionerú     @fp  °ú  ú     @fp\r\n°ú  ú     @kd  °ú  ú     @cú  °ú  ú     @TRUE   @\r\n6.      Riksdagen beslutar att den allmänna pensionsavgiften blir avdragsgill i\r\nden kommunala beskatt\r\nningen mot inkomsten från inkomståret 2004.\r\n7.      Riksdagen beslutar införa ett grundavdrag med 8 000 kr per barn upp till\r\n 16 år i den kommunala\r\n beskattningen från inkomståret 2004 och 10 000 kr från inkomståret 2005.\r\n8.      Riksdagen beslutar att de personer som ej kan utnyttja ovanstående\r\nbarnavdrag får motsvarande\r\nbelopp genom särskild transferering.\r\n9.      Riksdagen beslutar att bestämma att skatten på diesel för arbetsredskap\r\ni jord- och skogsbruk s\r\namt för entrepenadmaskiner till 53 öre per liter från den 1 januari 2004.\r\n10. Riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel avskaffas den 1 januari\r\n2004.\r\n11. Riksdagen beslutar att skatten på bekämpningsmedel avskaffas från den 1\r\njanuari 2004.\r\n12. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till grön skatteväxling.\r\n13. Riksdagen beslutar därutöver sänka skatten på bensin och diesel med 13 öre\r\nper liter inklusive moms f\r\nrån den 1 juli och med ytterligare 57 öre inklusive moms den 1 januari 2005.\r\n14. Riksdagen beslutar att övergå från effektskatt till skatt på producerad\r\nenergi i kärnkraft.\r\n15. Riksdagen beslutar sänka den särskilda skatten på kärnkraftsel med\r\nmotsvarande 0,3 öre per kWh från de\r\nn 1 januari 2004, 0,4 öre från den 1 januari 2005 och 0,5 öre den 1 januari\r\n2006.\r\n16. Riksdagen beslutar att sambeskattningen av förmögenhet skall upphöra 2004.\r\n17.     Riksdagen beslutar att fribeloppet vid förmögenhetsskatt sätts till 2\r\n000 000 kr 2004.\r\n18. Riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsbeskattningen 2005.\r\n19. Riksdagen beslutar att arvsskatt mellan makar slopas per den 16 september\r\n2003.\r\n20. Riksdagen beslutar att slopa arvs- och gåvoskatten från 2004.\r\n21. Riksdagen beslutar att skatt på aktieutdelning slopas fr.o.m. 2005 års\r\nvinster.\r\n22. Riksdagen beslutar att beskattningen av royaltyinkomster från uppfinningar\r\noch patent beskattas i\r\n inkomstslaget kapital från 2004.\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en redovisning av\r\nhur reklamskatten skall\r\n avskaffas skall ges till riksdagen senast i samband med regeringens ekonomiska\r\nvårproposition 2004.\r\n24. Riksdagen beslutar att en skattereduktion för privatpersoners betalning av\r\narbetskostnaden på hush\r\nållsnära tjänster införs. Skattereduktionen skall vara 50 % och som högst 25 000\r\n kr per år.\r\n25. Riksdagen tillkännager för regeringen att ett planmässigt avskaffande av\r\nfastighetsskatten skall sk\r\ne.\r\n26. Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskattesatsen på småhus, fritidshus\r\noch flerfamiljshus med 0,\r\n2 procentenheter 2004, med 0,1 procentenhet 2005 och 0,1 procentenhet 2006.\r\n27. Riksdagen beslutar att införa ett tak för fastighetsskatteuttaget för småhus\r\n och fritidshus. Taket b\r\neräknas som summan av 80 kr per kvadratmeter värdeyta i huset och 2 kr per\r\nkvadratmeter tomtyta, dock\r\nmaximalt 5 000 kr i skatt för tomten.\r\n28. Riksdagen avslår regeringens förslag om införande av den s.k.\r\ndämpningsregeln med hänvisning till i d\r\nenna motion föreslagen takregel, sänkt fastighetsskattesats och avvecklad\r\nförmögenhetsskatt.\r\n29. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. schablonintäkten för\r\nbostadsrättsföreningar.\r\n30. Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12 volymprocent\r\nskall vara 9 kr per li\r\nter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt beräknas skatten\r\nutifrån detta i enlighet\r\nmed vad som anförs i kommittémotion.\r\n31. Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8\r\nvolymprocent skall tas ut\r\nper liter med 75 öre för varje volymprocent, från den 1 januari 2004 i enlighet\r\nmed vad som anförs i kom\r\nmittémotion.\r\n32. Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per liter\r\nfrån den 1 januari 2004.\r\n\r\n33. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för utländska experter.\r\n34. Riksdagen beslutar upphäva skattereduktionen för rederinäringen.\r\n35. Riksdagen beslutar att inte medge kreditering på skattekonto avseende\r\nanställningsstöd.\r\n36. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för installation av\r\nbredband.\r\n37. Riksdagen beslutar att inte medge skattereduktion för avgift till fackför-\r\n ening.\r\n38. Riksdagen beslutar att avgift till arbetslöshetskassa görs avdragsgill och\r\nupphäver därmed rätten för\r\nskattereduktion för densamma.\r\n39. Riksdagen beslutar att företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och\r\nfiske med driftställe i st\r\nödområde A också skall omfattas av den extra nedsättningen av\r\narbetsgivaravgifterna.\r\n40. Riksdagen beslutar att sänka skatten på naturgas med 5 kr per ton.\r\n41. Riksdagen beslutar att avskaffa de diskriminerande 3:12-reglerna.\r\n2003/04:Fi277 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nmyndigheters inbördes fakt\r\nurering.\r\n2003/04:Fi282 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen under 2003 återkommer med förslag på hur\r\narvsskatten för efterlevande make\r\n och sambo avskaffas retroaktivt från årsskiftet 2002/03 alternativt från den 22\r\n september 2003.\r\n2003/04:Fi287 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nreglerna för uppskjuten be\r\nskattning av andelsbyten.\r\n2003/04:Fi288 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nnya regler för återinvester\r\ning i onoterade företag.\r\n2003/04:Fi291 av Kenth Högström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att när de statsfinansiella\r\n förutsättningarna finns\r\nför en avveckling av reklamskatten kan den inledas i enlighet med vad som anförs\r\n i motionen.\r\n2003/04:Fi295 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om målet att statens\r\nfinansiella sparande skall vara i balans över en konjunkturcykel.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förtydligande av b\r\nudgetlagen beträffande vårpropositionens innehåll.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utgiftstak och sa\r\nldomål för samtliga tre år.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om redovisning av gj\r\norda åtaganden.\r\n2003/04:Fi299 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nbehovet av att utreda eff\r\nekterna av icke medgivet uppskov vid andelsbyten till grund för eventuell\r\nändring av lagstiftningen.\r\n2003/04:Fi300 av Gustav Fridolin (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs\r\nom behovet av en översyn\r\nav annonsskatt på direktreklam.\r\n2003/04:Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nlängre avtrappningstid av\r\nenergiskatteavdraget för vindkraft, den s.k. miljöbonusen.\r\n2003/04:Fi303 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt i alla tillväxtdiskuss\r\nioner ta hänsyn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på\r\natt en välbalanserad växande\r\nnationalförmögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som\r\n bygger på kapitalutarmnin\r\ng.\r\n2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n1.      Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna av\r\nstatsbudgetens inkomster för år 2\r\n004 (tabellerna 1.2, 12.1 och 12.2).\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utgångspunkter för\r\nskattepolitiken.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skatternas betyde\r\nlse för samhällsutvecklingen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förutsättningarna f\r\nör ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattepolitiken i\r\n ett internationellt perspektiv.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattepolitiken i\r\nnom EU.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett skattesystem\r\nsom inger förtroende.\r\n8.      Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om ett höjt\r\ngrundavdrag från år 2004\r\n.\r\n9.      Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en\r\nskattereduktion för låg- och\r\nmedelinkomsttagare.\r\n10. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom avvecklad s.k. värnska\r\ntt.\r\n12. Riksdagen beslutar att avskaffa skattereduktionen för pensionsavgiften från\r\når 2004.\r\n13. Riksdagen avskaffar rätt till avdragsrätt för fackföreningsavgifter från år\r\n2004.\r\n14. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att införa 50 %\r\nskattereduktion för hus\r\nhållens köp av tjänster i hushållet för ett värde upp till 50 000 kr per år.\r\n15. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att befria\r\nroyaltyinkomster från paten\r\nterade uppfinningar från skatt.\r\n16. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en sänkt\r\ngräns för reseavdrag.\r\n17. Riksdagen beslutar att höja bolagsskatten till 30 %.\r\n18. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla\r\ndubbelbeskattningen av u\r\ntdelningen på aktier.\r\n19. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att höja\r\nreavinstskatten vid försäljning\r\n av privatbostäder till 30 %.\r\n20. Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier.\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkta och frysta taxe\r\nringsvärden på fastigheter.\r\n22. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avskaffa den\r\n statliga fastighetss\r\nkatten.\r\n23. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att avveckla\r\nförmögenhetsskatten.\r\n25. Riksdagen beslutar om ändrade arbetsgivaravgifter år 2004 i enlighet med vad\r\n som anförs i motionen.\r\n\r\n26. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att sänka\r\nskatten på diesel med 31 öre/l\r\niter (inklusive moms) från den 1 juli 2005.\r\n27. Riksdagen beslutar att sänka skatten på bensin med 31 öre/liter i stödområde\r\n A (inklusive moms) i enl\r\nighet med vad som anförs i motionen.\r\n28. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel till 1 kr/liter för\r\njordbruksmaskiner.\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en effektivare skatte\r\nindrivning.\r\n30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förenklade regler för s\r\nkatteinbetalningar.\r\n31. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en\r\nskattereduktion vid nyproduktio\r\nn av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 %\r\nav byggkostnaden.\r\n32. Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n33. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om bibehållna\r\nregler för anställningsstöd\r\net.\r\n34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en enhetlig kulturmom\r\ns.\r\n35. Riksdagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital.\r\n40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom reklamskatten.\r\n2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattereglerna för\r\n fåmansbolag.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lindra dubbel\r\nskatten på aktier.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att sänka och på sikt a\r\nvskaffa fastighetsskatten.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förmögenhetsskatten.t a\r\nú  r  @11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förmögenhetsskatten.g\r\näðú  r  @11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\n anförs om förmögenhetsskatten\r\n.  ðú  Àúÿÿ\r\n    @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\n om skattereglerna för\r\nfåmansbolag. h  ú     èºøÿ  @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skatte\r\nreglerna för fåmansbolag..ud ú   ÿÿÿÿÿÿ  @Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\n om skattereglerna för fåmansbolag.    ú  ßÿÿÐ¹øÿj  @dagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i mot\r\nionen anförs om reklamskatten.èú  h¹øÿßÿÿj  @dagen beslutar att höja momsen på\r\ntidskrifter i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen..èú  Ó   °ú  8+\r\n                                      dagen beslutar i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen om en skatteredu\r\nktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda\r\nbyggmomsen, dvs. 10 % a\r\nv byggkostnaden. nsÓ   Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen om en skattereduk\r\ntion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda\r\nbyggmomsen, dvs. 10 % av\r\n byggkostnaden. en£\r\n  Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en\r\nskatteredukt\r\nion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda\r\nbyggmomsen, dvs. 10 % av\r\nbyggkostnaden.2\r\n                s   Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen om en skattereduktion\r\n vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda\r\nbyggmomsen, dvs. 10 % av byg\r\ngkostnaden./liC   Ó   (7\r\n                         H2\r\n                            dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen om en skattereduktion vid\r\n nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,\r\n dvs. 10 % av byggkos\r\ntnaden.d s    Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen om en skattereduktion vid n\r\nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,\r\ndvs. 10 % av byggkostn\r\naden.ereã   ó   °ú  H2\r\n                       dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen\r\nom en skattereduktion vid nyprod\r\nuktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.\r\n10 % av byggkostnaden.\r\nyn Ó   #   H2\r\n              8+\r\n                 skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en\r\nvälbalanserad växande nationalförmögenhet ger\r\n högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på\r\nkapitalutarmning.d{   J\r\n @RiksJ\r\n @n til\r\nlkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla\r\ntillväxtdiskussioner ta hänsy\r\nn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en\r\nvälbalanserad växande nationalförmöge\r\nnhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på\r\nkapitalutarmning. Ã       °ú  H2\r\n                                 n t\r\nillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla\r\ntillväxtdiskussioner ta hän\r\nsyn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en\r\nvälbalanserad växande nationalförm\r\nögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på\r\nkapitalutarmning.iK\r\n  Ë   H\r\n2\r\n  8+\r\n     sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i\r\nbudgetlagen och budgetprocess\r\nen som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte\r\nvara beredd att leva u\r\npp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen.\r\nRegeringen fyller inte\r\nden ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition,\r\nmed rätt innehåll. 2003\r\n års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de\r\nriktlinjer för framtiden som eft\r\nerlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt\r\nförslag till utgiftstak under\r\nhösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren\r\n2003.egeri£       x1\r\n                     8+\r\n                        nden som inte omedelbart påverkar\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom avdragsrätt för pension\r\ns- och kompetenssparande.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom grön skatteväxling.sion\r\nú  r  @13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om grön skatteväxling..g\r\näðú  r  @13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\n anförs om grön skatteväxling.\r\n   ðú  Àúÿÿ\r\n    @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\n om skattereglerna för\r\nfåmansbolag. h  ú     èºøÿ  @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skatte\r\nreglerna för fåmansbolag..ud ú   ÿÿÿÿÿÿ  @Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\n om skattereglerna för fåmansbolag.    ú  ßÿÿÐ¹øÿj  @dagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i mot\r\nionen anförs om reklamskatten.èú  h¹øÿßÿÿj  @dagen beslutar att höja momsen på\r\ntidskrifter i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen..èú  Ó   °ú  8+\r\n                                      dagen beslutar i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen om en skatteredu\r\nktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda\r\nbyggmomsen, dvs. 10 % a\r\nv byggkostnaden. nsÓ   Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen om en skattereduk\r\ntion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda\r\nbyggmomsen, dvs. 10 % av\r\n byggkostnaden. en£\r\n  Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om en\r\nskatteredukt\r\nion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda\r\nbyggmomsen, dvs. 10 % av\r\nbyggkostnaden.2\r\n                s   Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen om en skattereduktion\r\n vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda\r\nbyggmomsen, dvs. 10 % av byg\r\ngkostnaden./liC   Ó   (7\r\n                         H2\r\n                            dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen om en skattereduktion vid\r\n nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,\r\n dvs. 10 % av byggkos\r\ntnaden.d s    Ò  @31. Ò  @dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen om en skattereduktion vid n\r\nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen,\r\ndvs. 10 % av byggkostn\r\naden.ereã   ó   °ú  H2\r\n                       dagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen\r\nom en skattereduktion vid nyprod\r\nuktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs.\r\n10 % av byggkostnaden.\r\nyn Ó   #   H2\r\n              8+\r\n                 skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en\r\nvälbalanserad växande nationalförmögenhet ger\r\n högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på\r\nkapitalutarmning.d{   J\r\n @RiksJ\r\n @n til\r\nlkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla\r\ntillväxtdiskussioner ta hänsy\r\nn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en\r\nvälbalanserad växande nationalförmöge\r\nnhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på\r\nkapitalutarmning. Ã       °ú  H2\r\n                                 n t\r\nillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i alla\r\ntillväxtdiskussioner ta hän\r\nsyn till att det är skillnad mellan en hållbar tillväxt, byggd på att en\r\nvälbalanserad växande nationalförm\r\nögenhet ger högre uthållig avkastning och en kortsiktig tillväxt som bygger på\r\nkapitalutarmning.iK\r\n  Ë   H\r\n2\r\n  8+\r\n     sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade med de förändringar i\r\nbudgetlagen och budgetprocess\r\nen som infördes 2001 inte har blivit verklighet. Regeringen har visat sig inte\r\nvara beredd att leva u\r\npp till de krav vi i Folkpartiet ställer på den ekonomisk-politiska processen.\r\nRegeringen fyller inte\r\nden ekonomisk-politiska riktlinjepropositionen, vanligen kallad vårproposition,\r\nmed rätt innehåll. 2003\r\n års ekonomiska vårproposition saknade exempelvis i stort sett alla de\r\nriktlinjer för framtiden som eft\r\nerlysts. Samtidigt avstod regeringen från att lägga fram ett fullständigt\r\nförslag till utgiftstak under\r\nhösten 2002 och bröt sin utfästelse att återkomma med detta under våren\r\n2003.egeri£       x1\r\n                     8+\r\n                        nden som inte omedelbart påverkar\r\n17. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av\r\nbeslutet om avskaffat särs\r\nkilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i enlighet med vad som\r\n anförs i motionen.\r\n2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om principerna för de\r\nn förda skattepolitiken.\r\n2.      Riksdagen beslutar att från 2004 avskaffa grundavdraget och ersätta\r\ndetta med en skatterabatt,\r\n lika för alla, på 9 000 kr.\r\n3.      Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i enlighet med\r\n vad i motionen anförs.li\r\nú  r  @3.      Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\näðú  r  @3.      Riksdagen beslutar att från 2004 införa en förvärvsrabatt i\r\nenlighet med vad i motionen anför\r\ns. ðú  Àúÿÿ\r\n    @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\n om skattereglerna för\r\nfåmansbolag. h  ú     èºøÿ  @Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skatte\r\nreglerna för fåmansbolag..ud ú   ÿÿÿÿÿÿ  @Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\n om skattereglerna för fåmansbolag.    ú  ßÿÿÐ¹øÿj  @dagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i mot\r\nionen anförs om reklamskatten.èú  h¹øÿßÿÿj  @dagen beslutar att höja momsen på\r\ntidskrifter i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen..èú  Ó   °ú  8+\r\n                                      dagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag till viss ändring av besl\r\nutet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension,\r\ni enlighet med vad som a\r\nnförs i motionen.   @Û   Ú  @17. Ú  @dagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag till viss ändring av beslu\r\ntet om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i\r\n enlighet med vad som an\r\nförs i motionen.   @³\r\n  Ú  @17. Ú  @dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss\r\nändring av beslut\r\net om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i\r\nenlighet med vad som anf\r\nörs i motionen.n be   Ú  @17. Ú  @dagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag till viss ändring av beslut\r\net om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i\r\nenlighet med vad som anf\r\nörs i motionen.ar ic   Û   X7\r\n                              H2\r\n                                 dagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag till viss ändring av beslutet\r\n om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i\r\nenlighet med vad som anförs\r\n i motionen.ighe;   Ú  @17. Ú  @dagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag till viss ändring av beslutet\r\n om avskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i\r\nenlighet med vad som anförs\r\n i motionen.d va    Ã   °ú  H2\r\n dagen begär att regeringen återkommer med förslag till viss ändring av beslutet\r\n om a\r\nvskaffat särskilt grundavdrag, såvitt gäller personer med änkepension, i\r\nenlighet med vad som anförs i mo\r\ntionen. bygÛ   ë   H2\r\n                      8+\r\n                         balanserad växande nationalförmögenhet ger högre\r\nuthållig avkastning och en kortsiktig t\r\nillväxt som bygger på kapitalutarmning.d{   J\r\n @RiksJ\r\n @n tillkännager för regeringen som sin mening vad i mo\r\ntionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsyn till att det är\r\nskillnad mellan en hållbar til\r\nlväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre\r\nuthållig avkastning och en kortsi\r\nktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning. Ã       °ú  H2\r\n                                                             n tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i mo\r\ntionen anförs om att i alla tillväxtdiskussioner ta hänsyn till att det är\r\nskillnad mellan en hållbar til\r\nlväxt, byggd på att en välbalanserad växande nationalförmögenhet ger högre\r\nuthållig avkastning och en kortsi\r\nktig tillväxt som bygger på kapitalutarmning.iK\r\n  Ë   H2\r\n 8+\r\n    sk-politiska frågorna som riksdagen eftersträvade\r\nmed de förändringar i budgetlagen och budgetprocessen som infördes 2001 inte har\r\n blivit verklighet. Reg\r\neringen har visat sig inte vara beredd att leva upp till de krav vi i\r\nFolkpartiet ställer på den ekono\r\nmisk-politiska processen. Regeringen fyller inte den ekonomisk-politiska\r\nriktlinjepropositionen, van\r\nligen kallad vårproposition, med rätt innehåll. 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition saknade exempelvis i s\r\ntort sett alla de riktlinjer för framtiden som efterlysts. Samtidigt avstod\r\nregeringen från att lägga f\r\nram ett fullständigt förslag till utgiftstak under hösten 2002 och bröt sin\r\nutfästelse att återkomma med d\r\netta under våren 2003.egeri£       x1\r\n                                      8+\r\n                                         nden som inte omedelbart påverkar\r\nutrymmet under utgiftstaket men som binder statsbudgete\r\n4.      Riksdagen beslutar att från 2004 sänka den statliga inkomstskatten med 3\r\n procentenheter.\r\n5.      Riksdagen beslutar att från 2004 höja den nedre skiktgränsen för uttag\r\nav statlig skatt med 16 0\r\n00 kr.\r\n6.      Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta kompensationen för\r\npensionsavgiften med en skatterabat\r\nt på 35 % av pensionsavgiften och samtidigt slopa avdragsrätten.\r\n7.      Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta reseavdraget med en\r\nskatterabatt på 7 kr per mil kombi\r\nnerat med en självkostnadsgräns om 2 500 kr.\r\n8.      Riksdagen beslutar ersätta avdragsmöjligheterna för \"tjänsteresor\",\r\n\"tillfälligt arbete, dubbel b\r\nosättning och hemresor\" under inkomst av tjänst med en skatterabatt motsvarande\r\n35 % av avdraget.\r\n9.      Riksdagen beslutar att från 2004 ersätta avdragsmöjligheterna för\r\n\"pensionssparande m.m.\" under\r\nallmänna avdrag med en skatterabatt motsvarande 40 % av avdraget.\r\n10. Riksdagen beslutar slopa avdragsrätten för \"övriga avdrag\" under inkomst av\r\ntjänst.\r\n11. Riksdagen beslutar att slopa skattereduktionen för fackföreningsavgifter.\r\n14. Riksdagen beslutar att reformera regelverket för fåmansbolagen i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs\r\n.\r\n15. Riksdagen beslutar att införa ett skattegynnat sparande för\r\nstarta-eget-sparande i enlighet med va\r\nd i motionen anförs.\r\n16. Riksdagen beslutar att införa ett riskkapitalavdrag i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n17. Riksdagen beslutar om riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften från 2004\r\nför inrättande av övergångsa\r\nrbetsmarknader i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n18. Riksdagen beslutar om sänkning av förmögenhetsskatten i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n19. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel för jord- och\r\nskogsbruksmaskiner till 1 kr per liter\r\n.\r\n20. Riksdagen beslutar att slopa kväveskatten på handelsgödsel.\r\n21. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten retroaktivt för\r\nefterlevande make och sambo fr.o\r\n.m. 1 juli 2003.\r\n22. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 fr.o.m.\r\n2004.\r\n23. Riksdagen beslutar att införa en reformerad sjuklönemodell i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n24. Riksdagen beslutar begränsa avsättningsmöjligheterna för\r\nperiodiseringsfonder med 10 procentenheter.\r\n\r\n25. Riksdagen beslutar ge tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte\r\natt utreda procedurern\r\na för taxeringsvärderingen.\r\n26. Riksdagen beslutar reformera fastighetstaxeringen i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n27. Riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 0,9 % från år 2005 och till\r\n0,75 % år 2006.\r\n28. Riksdagen beslutar höja reavinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter\r\n från nuvarande 20 % til\r\nl 30 %, samt att en fjärdedel av reavinsten alltid skall beskattas i enlighet\r\nmed vad i motionen anför\r\ns.\r\n30. Riksdagen beslutar att minska industrins nedsättning av koldioxidskatten med\r\n 1,2 miljarder kronor\r\n i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n31. Riksdagen beslutar att skatt på förbränning av osorterat avfall skall tas ut\r\n i enlighet med vad i m\r\notionen anförs.\r\n32. Riksdagen beslutar om fortsatt nedsättning av energiskatter för leverans av\r\nfjärrvärme till näringar\r\nsom omfattas av nedsättningsreglerna i enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n33. Riksdagen beslutar höja skatten på lågpriscigaretter med 2 kr per paket i\r\nenlighet med vad som i mo\r\ntionen anförs.\r\n2003/04:Fi307 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n2.      Riksdagen beslutar om en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare\r\n i enlighet med vad so\r\nm anförs i motionen.\r\n3.      Riksdagen beslutar om ett höjt och rakt grundavdrag i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.o\r\nm anförs i motionen. iken. ú   ñÿÿðÐøÿ  @Riksdagen beslutar om en\r\nskattereduktion för låg- och medelinkomsttagare\r\n i enlighet med vad som anförs i motionen.tiken. ú\r\n                                                       øÏøÿ   @år ionerú  0\r\n                                                                              \r\n     @  (c)                             ú     @(fp\r\n)fp, kd, c)nrú  Pñÿÿ    Z  @dagen beslutar att avskaffa bolags rätt att\r\nåterköpa egna aktier.2004.1)Øú  Z  @Vårproposi\r\ntionens innehåll (avsnitt 5.5)nitt 5.4)5 och 2006 (avsnitt 4.2)utgigitØú  @Ïøÿ\r\n  Z  @gen bemyndigar regeringe\r\nn att under 2004 ta upp lån enligt lagen (1988:dØú   òÿÿøðÿÿ  @dagen beslutar\r\nge tilläggsdirektiv till Egendoms\r\nskattekommittén i syfte att utreda procedurerna för taxeringsvärderingen. . . ..\r\n ú     øðÿÿ  @dagen beslutar ge\r\n tilläggsdirektiv till Egendomsskattekommittén i syfte att utreda procedurerna\r\nför taxeringsvärderingen.\r\n.  .v.  ú  Øïÿÿpÿÿÿ  @dagen beslutar ge tilläggsdirektiv till\r\nEgendomsskattekommittén i syfte att utreda procedur\r\nerna för taxeringsvärderingen...%.v., ú   Íøÿ0   2  @tets förslag till\r\nriksdagsbeslut°ú  ÐÿÿÿÈðÿÿ2  @Fi300 av Gustav Frid\r\nolin (mp):::°ú  2  @*Motioniononionrför till riksdagsagsslut°ú  hðÿÿðÿÿ2\r\n@Fi300 av Gustav Fridolin (mp):::°ú  `   xñÿÿR  @d\r\nagen beslutar att avskaffa de diskriminerande 3:12-reglerna..p)Ðú  Ø\r\n  J  @dagen beslutar att slopa kväveska\r\ntten på handelsgödsel. Èú\r\n  H   J  @Fi301 av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):(mp):.Èú  ¸ÿÿÿH   J\r\n @Fi301 av Es\r\nkil Erlandsson och Åsa Torstensson (c):(mp):.Èú  ¸ÿÿÿ(ÿÿÿJ  @Fi301 av Eskil\r\nErlandsson och Åsa Torstensson (c):)\r\n:p):)Èú  àþÿÿøÊøÿJ  @dagen beslutar att slopa kväveskatten på handelsgödsel.)Èú\r\n (ïÿÿàþÿÿJ  @Fi295 av Karin Pilsäter m\r\n.fl. (fp) yrkandena 2, 3 och 6.Èú  ð   `   R  @Fi232 av Kerstin-Maria Stalin\r\nm.fl. (mp, fp, kd, v, c) samtdel,\r\nÐú  (ïÿÿP   R  @dagen beslutar att avskaffa arvsskatten på bundet kapital.\r\na..,.Ðú  °ÿÿÿÐÉøÿR  @dagen beslutar att avsk\r\naffa arvsskatten på bundet kapital.na.. .Ðú  P    ÿÿÿR  @Fi232 av Kerstin-Maria\r\nStalin m.fl. (mp, fp, kd, v, c)\r\nsamtdel, Ðú  èíÿÿ°ÿÿÿR  @lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för\r\nsmuggling,del,nÐú  øøÿÿ êÿÿZ  @dagen beslutar\r\natt avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier. 004.piØú  HêÿÿÈøÿZ  @dagen\r\nbeslutar att slopa skattereduk\r\ntionen för fackföreningsavgifter.. 3Øú  0          @årsionerú     @fp  °ú  ú\r\n   @fp  °ú  ú     @kd  °ú  ú     @cú  °ú  ú     @\r\n4.      Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n7.      Riksdagen beslutar avveckla kompensationen för den allmänna\r\npensionsavgiften i enlighet med va\r\nd som anförs i motionen.\r\n2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n2.      Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på aktier\r\n i enlighet med vad so\r\nm anförs i motionen.\r\n3.      Riksdagen beslutar att slopa sambeskattningen i\r\nförmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad s\r\nom anförs i motionen.\r\n6.      Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med vad\r\n som anförs i motione\r\nn.\r\n7.      Riksdagen beslutar att införa ett etableringskonto i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n8.      Riksdagen beslutar om en sänkning av dieselskatten till 1 kr/liter (för\r\njordbruket) i enlighet\r\n med vad som anförs i motionen.\r\n9.      Riksdagen beslutar sänka skatten på diesel med 31 öre/liter i enlighet\r\nmed vad som anförs i moti\r\nonen.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett särskilt skatteavd\r\nrag för yrkesfiskare.\r\n12. Riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara\r\nskattebefriade under två år i\r\n enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n13. Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i\r\nenlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n14. Riksdagen beslutar höja bolagsskatten till 30 % i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n15. Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion för\r\nhushållstjänster i enlighet med vad so\r\nm anförs i motionen.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kvarvarande pomperipo\r\nssaeffekter med anledning av fåmansbolagsreglerna.\r\n2003/04:Sk299 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\nRiksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m. 2005 års taxering i\r\nenlighet med vad som an\r\nförs i motionen.\r\n2003/04:Sk300 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n2.      Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskattesatsen de närmaste åren i\r\nenlighet med vad som anf\r\nörs i motionen.\r\n3.      Riksdagen beslutar att införa ett tak för fastighetsskatteuttaget för\r\nsmåhus och fritidshus i en\r\nlighet med vad som anförs i motionen.\r\n4.      Riksdagen avslår regeringens förslag om införande av den s.k.\r\ndämpningsregeln med hänvisning till\r\n den i denna motion föreslagna takregeln, sänkning av fastighetsskattesatserna\r\noch avvecklad förmögenhet\r\nsskatt i enlighet med vad som anförs i annan motion.\r\n2003/04:Sk306 av Lars Gustafsson (kd):\r\n1.      Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd beskattning på diesel för\r\njord- och skogsbruk.\r\n2003/04:Sk310 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n2.      Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt på 12\r\nvolymprocent skall vara 9 kr pe\r\nr liter från den 1 januari 2004 och för vin med annan alkoholhalt skall skatten\r\nberäknas utifrån detta i\r\n enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n3.      Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8\r\n volymprocent skall tas\r\n ut per liter med 75 öre för varje volymprocent från den 1 januari 2004 i\r\nenlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n4.      Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 200 kr per\r\nliter från den 1 januari 2\r\n004 i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkt dieselskatt\r\ntill 53 öre per liter för jordbruks- och skogsmaskiner samt arbetsredskap.\r\n2003/04:Sk363 av Lena Ek och Roger Tiefensee (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt reglerna bör ändras så a\r\ntt skatten kan skjutas upp även vid andelsbyten med andra värdepapper eller\r\ndelvis kontanter i onotera\r\nde bolag.\r\n2003/04:Sk459 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n4.      Riksdagen avslår regeringens förslag att införa en dämpningsregel i\r\nfastighetsskatten.\r\n2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkning av skatten på\r\nhushållsnära tjänster.\r\n2003/04:Sf398 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett höjt grundavdr\r\nag som även gynnar pensionärerna.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avskaffa den\r\nstatliga fastighetsskatten, som starkt missgynnar pensionärerna.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avskaffa samb\r\neskattning av förmögenhet.\r\n2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en skattereduktion för\r\n hemnära tjänster.\r\n2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en barnbilaga til\r\nl budgeten.\r\n2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om slopande av\r\nreklamskatten i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n2003/04:MJ435 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n3.      Riksdagen beslutar att energiskatt på diesel som används i jordbruk,\r\nskogsbruk och entreprenad\r\nmaskiner bestäms till 53 öre per liter.\r\n4.      Riksdagen beslutar att slopa skatten på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel enligt vad i motione\r\nn anförs.\r\n2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n9.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att ändra de s.k.\r\n3:12-reglerna i enlighet\r\n med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.3.1).\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om slopande av arvs-\r\n och gåvoskatterna, förmögenhetsskatten och dubbelbeskattningen (avsnitt 5.3.2).\r\n2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n3.      Riksdagen avslår regeringens förslag om att höja energiskatten på el.\r\n2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett höjt grundavdr\r\nag.\r\n3.      Riksdagen beslutar avskaffa sambeskattningen av förmögenhet, i enlighet\r\nmed vad som anförs i mo\r\ntionen.\r\n4.      Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om beskattning av nära anhörig\r\ntill företagsledare, närs\r\ntående anställda i fåmansbolag, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n7.      Riksdagen beslutar att införa en skattereduktion för privatpersoners\r\nbetalning av arbetskostna\r\nden inom hushållsnära tjänster, upp till 50 000 kr per år, i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\nUtskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om särskild skatte\r\n\r\nRegeringens förslag     Utskottets förslag\r\n4 §\r\nVid beräkning av slutlig skatt enligt 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:4\r\n\r\n5 §\r\nSkattetabellerna skall, förutom vad som framgår av 8 kap. skattebetalningslagen\r\nVid beräkning av F-skatt enligt 6 kap. skattebetalningslagen (1997: 483) skall\r\n\r\n7 §\r\nSärskild skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före\r\nSärskild skattereduktion skall inte beaktas vid beräkning av skattebelopp enlig\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n\r\nRegeringens förslag     Utskottets förslag\r\n6 a kap.\r\n3 §\r\nVid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvä\r\nBestämmelserna i första stycket gäller inte för energiskatt och koldioxidskatt\r\n\r\n9 kap.\r\n5 §\r\nOm värme har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet ell\r\nBestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att återbe\r\nHar beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbe\r\n\r\n9 §\r\nUtöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av brä\r\nBestämmelserna i första stycket gäller även mottagare av värmeleveranser om vär\r\nVid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxi\r\na) 160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (\r\nb) 125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74-2710 00 78), och\r\nc) 320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av stationära m\r\nVad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldningsolja o\r\nAnsökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en perio\r\n\r\nNuvarande lydelse       Utskottets förslag\r\n11 kap.\r\n11 §\r\nAnnan än den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2 får köpa e\r\nRegeringens förslag     Utskottets förslag\r\nIkraftträdandebestämmelserna\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om 11 kap. 3 § första styck\r\n2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (2003:000) om ändring i lagen (2000:1380) o\r\nHärigenom föreskrivs att 14 § lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter\r\n\r\nLydelse enligt rskr. 2003/04:17 Föreslagen lydelse\r\n14 §\r\nEn ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket  senast den\r\n\r\nBilaga 4\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n2003/04:KU1y\r\nRam för utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nTill finansutskottet\r\nFinansutskottet har den 30 september 2003 beslutat bereda övriga berörda utskot\r\nKonstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse förslaget till ram\r\n\r\nStockholm den 23 oktober 2003\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\nGunnar Hökmark\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran Magnusson\r\nUtskottet\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 1 och avslår motionerna 2003/04:Fi239 yrkandena 1 och 12-14, 2003/04:Fi240 yrkande 1 i denna del, 2003/04:Fi241 yrkandena 1, 3, 8, 9 och 11 samt 2003/04:Fi242 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "8E1E20AE-5206-4562-A097-10CA3CE5EDA3",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "38",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "132",
                    "0",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8E1E20AE-5206-4562-A097-10CA3CE5EDA3",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Den ekonomiska och monetära unionen (avsnitt 1.4)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi208 yrkande 1 och 2003/04:Fi236.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 5, 2003/04:Fi241 yrkandena 10, 12 och 13, 2003/04:Fi242 yrkande 5 och 2003/04:Fi295 yrkandena 1 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 4 och avslår motionerna 2003/04:Fi239 yrkande 4 och 2003/04:Fi240 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkterna 2, 3, 6-10, 12, 27-32 och 34-40, de 13 senare i denna del, bifaller delvis proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 33 i denna del och motionerna 2003/04:Fi255 och 2003/04:Fi306 yrkande 32 och avslår motionerna 2003/04:Fi202, 2003/04:Fi203, 2003/04:Fi204, 2003/04:Fi206, 2003/04:Fi212, 2003/04:Fi213, 2003/04:Fi221, 2003/04:Fi223 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi227, 2003/04:Fi233 yrkandena 1-3, 2003/04:Fi235, 2003/04:Fi239 yrkandena 2, 3, 5, 6 och 8-11, 2003/04:Fi240 yrkandena 1 i denna del, 2-4, 8, 10, 12, 28, 29, 31 och 33-36, 2003/04:Fi241 yrkandena 2, 4 och 5, 2003/04:Fi242 yrkandena 2, 3 i denna del, 4, 6 och 7, 2003/04:Fi248, 2003/04:Fi250 yrkandena 1-3, 2003/04:Fi270 yrkandena 1-41, 2003/04:Fi282, 2003/04:Fi287, 2003/04:Fi288, 2003/04:Fi291, 2003/04:Fi299, 2003/04:Fi300, 2003/04:Fi301, 2003/04:Fi304 yrkandena 1-23, 25-35 och 40, 2003/04:Fi305 yrkandena 3, 8, 10-13 och 17, 2003/04:Fi306 yrkandena 1-11, 14-28, 30, 31 och 33, 2003/04:Fi307 yrkandena 2-4 och 7, 2003/04:Fi308 yrkandena 2, 3, 6-9, 11-15 och 18, 2003/04:Sk299, 2003/04:Sk300 yrkandena 2-4, 2003/04:Sk306 yrkande 1, 2003/04:Sk310 yrkandena 2-4, 2003/04:Sk350 yrkande 1, 2003/04:Sk363, 2003/04:Sk459 yrkande 4, 2003/04:Sf289 yrkande 20, 2003/04:Sf398 yrkandena 4, 6 och 7, 2003/04:So418 yrkande 19, 2003/04:Kr282 yrkande 13, 2003/04:MJ435 yrkandena 3 och 4, 2003/04:N248 yrkandena 9 och 10, 2003/04:N342 yrkande 3 och 2003/04:A258 yrkandena 2-4 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "1F078B1B-5589-4A7E-B039-1552EC3F852B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "1",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "47",
                    "89",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1F078B1B-5589-4A7E-B039-1552EC3F852B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Lagförslagen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkterna 28-32 och 34-40, alla i denna del, och bifaller delvis proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkterna 27 och 33, båda i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 11 och avslår motionerna 2003/04:Fi239 yrkande 7, 2003/04:Fi240 yrkandena 9 och 11, 2003/04:Fi241 yrkandena 6 och 7 samt 2003/04:Fi242 yrkande 3 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.3)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål (avsnitt 4.4.1)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 4.4.2)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Sjunde AP-fondsstyrelsens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret (avsnitt 4.4.3)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.5)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Reservationsanslag blir ramanslag (avsnitt 5.1)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 17 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Budgeteringsmarginalen (avsnitt 5.2)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Finansplan m.m. punkt 17 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi295 yrkandena 2, 3 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Effekter av besparingar (avsnitt 5.3)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi225, 2003/04:Fi226 och 2003/04:Fi252.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Omstrukturering av statliga företag (avsnitt 5.4)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi240 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Vårpropositionens innehåll (avsnitt 5.5)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi295 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Långsiktig ekonomisk tillväxt (avsnitt 5.6)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi245 och 2003/04:Fi303.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Barnbilaga i budgetpropositionen (avsnitt 5.7)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi232 och 2003/04:So500 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 1.3)",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Alternativ utformning av nuvarande överskottsmål (avsnitt 2.3.1)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Mål för de offentliga finanserna 2004-2006 (avsnitt 2.3.2)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Budgetförslagen för 2004 (avsnitten 2.4-2.12, 3 och 4.1)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Beräkning av utgifterna på utgiftsområden för 2005 och 2006 (avsnitt 4.2)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Budgeteringsmarginalen (avsnitt 5.2)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Omstrukturering av statliga företag (avsnitt 5.4)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Vårpropositionens innehåll (avsnitt 5.5)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-09-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-23 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-11-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-11-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-11-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-11-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-11-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionens punkter 27 och 33. I övrigt bifall till propositionen. Delvis bifall till motionerna Fi255 och Fi306 rörande kraftvärmebeskattningen. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:31:47"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har lämnat förslag till statsbudget och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena för 2004. Riksdagen sade ja till regeringens förslag men beslutade om några ändringar när det gäller skattepolitiken. Vården och tandvården får mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks. Kommunerna får mer resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas, pensionerna förbättras, och studiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Högskoleutbyggnaden och satsningarna på forskningen fortsätter. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras. Rättsväsendet stärks. Insatserna för att öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Åtgärder vidtas för att öka arbetskraftsdeltagandet bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet för kommuner och landsting förlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med syfte att på sikt ge företagen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten med 200 kr för alla med förvärvsinkomster. Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften för företag och enskilda näringsidkare med 0,12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder kronor. Koldioxidskatten höjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Regeringens förslag innebär att tillverkningsindustrins och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarnas skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av koldioxidskatterabatten. Riksdagen beslutade att vänta med att säga ja till den höjda skatterabatten till dess Europeiska kommissionen också sagt ja. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004. Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Riksdagen sade nej till regeringens förslag om nya avdragsregler för värmeleveranser till industrin till dess man vet vilka effekter förslaget har på fjärrvärmeverken. ",
          "dok_id": "GR01FIU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:05:21"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utgiftsramar för statsbudgeten (FiU1)",
          "dok_id": "GR01FIU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:05:21"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:31:47"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:59"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har lämnat förslag till statsbudget och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena för 2004. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag men beslutar om några ändringar när det gäller skattepolitiken. Vården och tandvården får mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks. Kommunerna får mer resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas, pensionerna förbättras, och studiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Högskoleutbyggnaden och satsningarna på forskningen fortsätter. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras. Rättsväsendet stärks. Insatserna för att öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Åtgärder vidtas för att öka arbetskraftsdeltagandet bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet för kommuner och landsting förlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med syfte att på sikt ge företagen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten med 200 kr för alla med förvärvsinkomster. Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften för företag och enskilda näringsidkare med 0,12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder kronor. Koldioxidskatten höjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Regeringens förslag innebär att tillverkningsindustrins och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarnas skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av koldioxidskatterabatten. Finansutskottet föreslår att riksdagen väntar med att säga ja till den höjda skatterabatten till dess Europeiska kommissionen också sagt ja. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004. Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till regeringens förslag om nya avdragsregler för värmeleveranser till industrin till dess man vet vilka effekter förslaget har på fjärrvärmeverken.</p>",
          "dok_id": "GR01FIU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:05:21"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utgiftsramar för statsbudgeten (FiU1)",
          "dok_id": "GR01FIU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:05:21"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_fiu_1.docx",
          "filstorlek": "5050514",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8AD8EBBE-D7E4-401D-A0A1-60F6B0096118"
        },
        {
          "dok_id": "GR01FIU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_fiu_1_del-2.pdf",
          "filstorlek": "2692613",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_fiu_1_del-2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/6F048EAF-79E6-470D-9078-4FA0D42F4F16"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A258 Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02A258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A258",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi202 Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi202",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi203 Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi203",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi204 Dieselskatt för fartyg",
          "ref_dok_id": "GR02Fi204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi204",
          "ref_dok_titel": "Dieselskatt för fartyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi206 Dieselskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi206",
          "ref_dok_titel": "Dieselskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi208 Omställningskostnader vid övergång till euron",
          "ref_dok_id": "GR02Fi208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi208",
          "ref_dok_titel": "Omställningskostnader vid övergång till euron",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Björn von der Esch (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi212 Avskaffad reklamskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Fi212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi212",
          "ref_dok_titel": "Avskaffad reklamskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi213 Reklamskattens avskaffande",
          "ref_dok_id": "GR02Fi213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi213",
          "ref_dok_titel": "Reklamskattens avskaffande",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi221 Reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi221",
          "ref_dok_titel": "Reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi223 Arvs- och gåvoskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi223",
          "ref_dok_titel": "Arvs- och gåvoskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi225 Sjukvårdshuvudmäns sjukvårdsbudget och ökande vårdköer",
          "ref_dok_id": "GR02Fi225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi225",
          "ref_dok_titel": "Sjukvårdshuvudmäns sjukvårdsbudget och ökande vårdköer",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi226 Kostnaderna för 1990-talets nedskärningar",
          "ref_dok_id": "GR02Fi226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi226",
          "ref_dok_titel": "Kostnaderna för 1990-talets nedskärningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi227 Reklamskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Fi227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi227",
          "ref_dok_titel": "Reklamskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Bernhardsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi232 Barnbilaga till statsbudgeten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Barnbilaga till statsbudgeten",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP, FP, KD, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi233 Hivpreventivt arbete i storstadsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02Fi233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi233",
          "ref_dok_titel": "Hivpreventivt arbete i storstadsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi235 Sänkt alkoholskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Fi235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi235",
          "ref_dok_titel": "Sänkt alkoholskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi236 Anslutning till valutasamarbetet ERM 2",
          "ref_dok_id": "GR02Fi236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi236",
          "ref_dok_titel": "Anslutning till valutasamarbetet ERM 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn Hamilton och Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi239 Frihetsklimat för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02Fi239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi239",
          "ref_dok_titel": "Frihetsklimat för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi241 Statens budget 2004",
          "ref_dok_id": "GR02Fi241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi241",
          "ref_dok_titel": "Statens budget 2004",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi242 Maktväxling - federalism i den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_id": "GR02Fi242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi242",
          "ref_dok_titel": "Maktväxling - federalism i den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi245 Långsiktig budget",
          "ref_dok_id": "GR02Fi245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi245",
          "ref_dok_titel": "Långsiktig budget",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi248 Avveckling av reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi248",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi250 Fastighetsskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi250",
          "ref_dok_titel": "Fastighetsskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi252 Samhällsekonomisk kalkyl vid besparingar",
          "ref_dok_id": "GR02Fi252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi252",
          "ref_dok_titel": "Samhällsekonomisk kalkyl vid besparingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi255 Fjärrvärmeleveranser till industrin",
          "ref_dok_id": "GR02Fi255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi255",
          "ref_dok_titel": "Fjärrvärmeleveranser till industrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi270 Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Fi270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi270",
          "ref_dok_titel": "Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi282 Arvsskatten för makar",
          "ref_dok_id": "GR02Fi282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi282",
          "ref_dok_titel": "Arvsskatten för makar",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi287 Uppskjuten beskattning av andelsbyten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi287",
          "ref_dok_titel": "Uppskjuten beskattning av andelsbyten",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi288 Återinvesteringar i onoterade företag",
          "ref_dok_id": "GR02Fi288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi288",
          "ref_dok_titel": "Återinvesteringar i onoterade företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi291 Avveckling av reklamskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi291",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av reklamskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi295 Budgetprocessen, budgeten och budgetlagen",
          "ref_dok_id": "GR02Fi295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi295",
          "ref_dok_titel": "Budgetprocessen, budgeten och budgetlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi299 Pomperipossabeskattning",
          "ref_dok_id": "GR02Fi299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi299",
          "ref_dok_titel": "Pomperipossabeskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi300 Annonsskatt på direktreklam",
          "ref_dok_id": "GR02Fi300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi300",
          "ref_dok_titel": "Annonsskatt på direktreklam",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi301 Miljöbonusen till vindkraft",
          "ref_dok_id": "GR02Fi301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi301",
          "ref_dok_titel": "Miljöbonusen till vindkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi303 Grön ekonomi",
          "ref_dok_id": "GR02Fi303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi303",
          "ref_dok_titel": "Grön ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi304 Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_id": "GR02Fi304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi304",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi305 En skattepolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GR02Fi305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi305",
          "ref_dok_titel": "En skattepolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi306 Maktväxling - Federalism i skattepolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Fi306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi306",
          "ref_dok_titel": "Maktväxling - Federalism i skattepolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi307 Inkomstskatt",
          "ref_dok_id": "GR02Fi307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi307",
          "ref_dok_titel": "Inkomstskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi308 Företagsskatter",
          "ref_dok_id": "GR02Fi308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi308",
          "ref_dok_titel": "Företagsskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr282 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr282",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ435 Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ435",
          "ref_dok_titel": "Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_id": "GR02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N342 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N342",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf398 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11",
          "ref_dok_id": "GR02Sf398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf398",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk299 Förmögenhetsskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Sk299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk299",
          "ref_dok_titel": "Förmögenhetsskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk300 Avveckling av fastighetsskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Sk300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk300",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av fastighetsskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk306 Konkurrensvillkoren för jord- och skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GR02Sk306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk306",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensvillkoren för jord- och skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk310 Alkoholbeskattningen - hur skattebasen skall behållas inom landet",
          "ref_dok_id": "GR02Sk310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk310",
          "ref_dok_titel": "Alkoholbeskattningen - hur skattebasen skall behållas inom landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk350 Jord- och skogsbrukets skatter",
          "ref_dok_id": "GR02Sk350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk350",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbrukets skatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk363 Uppskjuten beskattning vid andelsbyten i onoterade bolag",
          "ref_dok_id": "GR02Sk363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk363",
          "ref_dok_titel": "Uppskjuten beskattning vid andelsbyten i onoterade bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk459 Fastighetsskatten",
          "ref_dok_id": "GR02Sk459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk459",
          "ref_dok_titel": "Fastighetsskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So418 En äldrepolitik för kvalitet och mångfald",
          "ref_dok_id": "GR02So418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So418",
          "ref_dok_titel": "En äldrepolitik för kvalitet och mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So500 Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So500",
          "ref_dok_titel": "Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-11-19",
          "ref_dok_id": "GR0931",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "31",
          "ref_dok_titel": "2003-11-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-11-19",
          "ref_dok_id": "GR0931",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "31",
          "ref_dok_titel": "2003-11-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:42",
          "ref_dok_id": "GR0K42",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:42",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:821",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:1055",
          "ref_dok_id": "1999:1209",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:805",
          "ref_dok_id": "1971:69",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:806",
          "ref_dok_id": "1984:410",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:807",
          "ref_dok_id": "1994:1563",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:808",
          "ref_dok_id": "1994:1564",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:809",
          "ref_dok_id": "1994:1565",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:810",
          "ref_dok_id": "1994:1776",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:811",
          "ref_dok_id": "1996:701",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:812",
          "ref_dok_id": "1998:506",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:813",
          "ref_dok_id": "2000:1225",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:822",
          "ref_dok_id": "1994:1920",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:823",
          "ref_dok_id": "2000:1380",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:824",
          "ref_dok_id": "2003:733",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:825",
          "ref_dok_id": "1999:1229",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:826",
          "ref_dok_id": "1996:1512",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}