{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2223687",
      "dok_id": "GR01FÖU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FÖU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FÖU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FÖU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:07",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:11",
      "titel": "Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2004",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FÖU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FÖU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FÖU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FÖU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Försvarsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FÖU1</div><h1>Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2004</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen\r\ntill anslag, bemyndiganden, investeringsplaner, avgiftsuttag,\r\nlåneramar och krediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet för år 2004. Sammanlagt föreslås anslag\r\ninom utgiftsområdet på 44,3 miljarder kronor, varav 43,0\r\nmiljarder kronor inom politikområdet Totalförsvar och 1,3\r\nmiljarder kronor inom politikområdet Skydd och beredskap mot\r\nolyckor och svåra påfrestningar. I anslaget till Försvarsmakten\r\nhar för närvarande beräknats ca 1,2 miljarder kronor för\r\nfredsfrämjande truppinsatser.\r\nUtskottet har beslutat att genomföra en särskild uppföljning av\r\nhur riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001 avseende\r\nFörsvarsmaktens förbandsutveckling m.m. har uppnåtts. Utskottet\r\nser med stort allvar på den bild som framträder när det gäller\r\ngenomförandet av försvarsbesluten och kommer att återkomma i\r\nbetänkande under våren 2004 i denna fråga.\r\nUtskottet anser att regeringen bör redovisa vilka åtgärder som\r\nvidtagits för att öka förmågan inom områdena elförsörjning och\r\ntelekommunikationer.\r\nUtskottet anser att de åtgärder som regeringen avser att\r\ngenomföra när det gäller de värnpliktigas rättssäkerhet och\r\nkränkningar inom Försvarsmakten är utomordentligt angelägna.\r\nUtskottet har därvid ingen erinran mot att uppgifter som Nämnden\r\nför personalvård för totalförsvarspliktiga utför förs över till\r\nStyrelsen för psykologiskt försvar och att nämnden läggs ned.\r\nTill betänkandet har fogats tre reservationer och fyra särskilda\r\nyttranden av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Miljöpartiet de gröna.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004\r\na) Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar\r\nsamt beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2004 i enlighet med\r\nvad utskottet föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 16 och avslår motionerna\r\n2003/04:\r\nFi240 yrkande 17, 2003/04:Fö213 yrkande 1, 2003/04:Fö219 yrkande\r\n1, 2003/04:Fö243 yrkandena 11, 12 och 15, 2003/04:Fö259 yrkandena\r\n7, 10 (i denna del) och 11 samt 2003/04:Fö265.\r\nb) Riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 utnyttja en kredit på\r\nhögst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara\r\neller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 1.\r\nc) Riksdagen godkänner regeringens förslag att förlänga det\r\nnuvarande nationella flygtekniska forskningsprogrammet under 2004\r\noch att det statliga bidraget till finansieringen av programmet\r\nskall behållas på en nivå om högst 30 000 000 kr för 2004. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 2.\r\nd) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan\r\nför Försvarsmakten för perioden 2004-2006. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 3 samt avslår\r\nmotion 2003/04:Fö259 yrkande 12.\r\ne) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan\r\nför Civilt försvar för 2004. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 5.\r\nf) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Statens\r\nräddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för\r\nberedskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 7.\r\ng) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta\r\nSocialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för\r\nberedskapsinvesteringar på högst 200 000 000 kr. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 8.\r\nh) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av\r\nåtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller\r\nelektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2004.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6)\r\npunkt 9.\r\ni) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften\r\ntill högst 250 000 000 kr under 2004. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 10.\r\nj) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Försvarets\r\nmaterielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25\r\n000 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6)\r\npunkt 11.\r\nk) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan\r\nför Försvarets materielverk för perioden 2004-2006. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 12.\r\nl) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan\r\nför Kustbevakningen för perioden 2004-2006. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 13.\r\nl) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan\r\nför Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot\r\nolyckor, för perioden 2004-2006. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 15.\r\nReservation 1 (fp)\r\n2. Bemyndigande i fråga om ramanslager 6:2 Materiel,\r\nanläggningar samt forskning och teknikutveckling\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget\r\n6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling\r\nbesluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda beställningar\r\nmedför utgifter på högst 72 500 000 000 kr efter 2004. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 4.\r\n3. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:5 Civilt försvar\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget\r\n6:5 Civilt försvar besluta om avtal och beställningar av\r\ntjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder och\r\nåtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred,\r\nsom inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på\r\nhögst 199 000 000 kr efter 2004. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 6.\r\n4. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande\r\nåtgärder mot jordskred och andra naturolyckor\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget\r\n7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor\r\nbesluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär\r\nutgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 14.\r\n5. Uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fö259 yrkandena 9 och 10 (i\r\ndenna del).\r\nReservation 2 (m)\r\n6. Beredskapsansalg för internationella insatser\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fö264 yrkande 4.\r\nReservation 3 (kd)\r\n7. Ekonomiskt stöd för civila myndigheter vid internationella\r\ninsatser\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkande 5.\r\n8. Minröjning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkandena 2 och 3.\r\n9. Värnpliktsförmåner\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fö213 yrkandena 2 och 3.\r\n10.     Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkande 4.\r\n\r\nStockholm den 25 november 2003\r\nPå försvarsutskottets vägnar\r\nEskil Erlandsson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson (c),\r\nOla Sundell (m), Allan Widman (fp), Ola Rask (s), Michael Hagberg\r\n(s), Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Berndt\r\nSköldestig (s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie Lindkvist (s),\r\nHeli Berg (fp), Åsa Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars\r\nÅngström (mp), Marie Nordén (s), Carl-Axel Roslund (m) och\r\nBirgitta Ahlqvist (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\nFöU1\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nUtskottet behandlar i detta betänkande budgetpropositionen för\r\n2004 (prop. 2003/04:1) utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot\r\nsårbarhet jämte motioner som väckts under den allmänna\r\nmotionstiden vid 2003/04 års riksmöte.\r\nUtskottet har som ett led i sin behandling erhållit\r\nföredragningar från Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten\r\nom deras årsredovisningar och budgetunderlag.\r\nFörsvarsdepartementet har inför utskottet lämnat en särskild\r\nredovisning av materielplaneringen inom det militära försvaret.\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar\r\npolitikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och\r\nberedskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet\r\nTotalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret\r\noch verksamhetsområdet Det civila försvaret. Politikområdet Skydd\r\noch beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar omfattar\r\nverksamhetsområdet Svåra påfrestningar och verksamhetsområdet\r\nSkydd mot olyckor.\r\nPolitikområdet Totalförsvar\r\nRiksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd\r\nberedskap definierat totalförsvar som verksamhet som behövs för\r\natt förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är\r\ntotalförsvar all samhällsverksamhet som skall bedrivas.\r\nTotalförsvar avser således en verksamhet och inte en\r\norganisation. Med totalförsvarets resurser avses alla de resurser\r\nsom finns för totalförsvarets verksamhet. Politikområdet omfattar\r\nplanering, förberedelser och utnyttjande av totalförsvarets\r\nresurser för att uppnå de av riksdagen angivna målen samt att på\r\nandra sätt stödja svensk säkerhetspolitik.\r\nTotalförsvaret omfattar verksamhetsområdena\r\n- Det militära försvaret och\r\n- Det civila försvaret.\r\nPolitikområdet Totalförsvar skall bidra till att bevara vårt\r\nlands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot\r\nsom direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till\r\nfred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och\r\nhumanitära insatser både i och utom Europa.\r\nTotalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut\r\nkunna användas för följande huvudändamål:\r\n- försvara Sverige mot väpnat angrepp,\r\n- hävda vår territoriella integritet,\r\n- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och\r\n- stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.\r\nPolitikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar\r\nPolitikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar omfattar verksamhetsområdena\r\n- Svåra påfrestningar och\r\n- Skydd mot olyckor.\r\nInom politikområdet bedrivs verksamhet som omfattar beredskapen\r\nför vissa normala fredstida olyckor liksom extrema fredstida\r\nstörningar och olyckor med omfattande konsekvenser som t.ex.\r\nepidemier och allvarliga smittsamma djursjukdomar, översvämningar\r\nsamt allvarliga störningar i elförsörjningen eller\r\ntelekommunikationerna. Vad som har orsakat händelserna spelar\r\nmindre roll. Avgörande är i stället förmågan att kunna motstå\r\nstörningar och olyckor samt att kunna hantera konsekvenserna av\r\ndet inträffade.\r\nMed olyckor menas både olyckor som människan vållat och\r\nnaturolyckor där skador kan förorsakas på människa, på egendom\r\neller i miljö.\r\nVerksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och\r\nskadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor\r\nenligt räddningstjänstlagen (1986:1102), lagen (1982:821) om\r\ntransport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att\r\nförebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor\r\noch lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt ett\r\nantal författningar inom sjösäkerhetsområdet. Politikområdet\r\nomfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och\r\nandra naturolyckor. Statens räddningsverk lämnar under vissa\r\nvillkor ersättning till kommuner och statliga myndigheter för\r\nvidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda\r\nräddningsinsatser. Myndigheter inom det sjätte utgiftsområdet som\r\nbedriver verksamhet med stöd av nämnda författningar är Statens\r\nräddningsverk och Kustbevakningen. Inom politikområdet skall\r\nvidare tillräcklig förebyggande verksamhet bedrivas och\r\ntillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att\r\nen svår påfrestning på samhället i fred inträffar. Genom att höja\r\nförmågan inför fredstida extrema situationer ökas också\r\ngrundförmågan att motstå ett väpnat angrepp och en god grund\r\nskapas för de åtgärder som eventuellt kan behöva genomföras.\r\nVerksamhet bedrivs inom de samverkansområden som beskrivs under\r\nverksamhetsområdet Det civila försvaret.\r\nMålet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och\r\nsvåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna\r\nav olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska\r\nlidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra\r\nländer.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nPolitikområde Totalförsvar\r\nVerksamhetsområde Det militära försvaret\r\nOmfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och\r\nresultatbedömning\r\nUtskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen\r\nanfört om omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda\r\ninsatser och resultatbedömning (s. 18-49).\r\nUtskottets bedömning och förslag i korthet\r\nUtskottet har genomfört en särskild uppföljning av hur riksdagens\r\nförsvarsbeslut 2000 och 2001 avseende Försvarsmaktens\r\nförbandsutveckling m.m. har uppnåtts. Utskottet avser återkomma i\r\nbetänkande i denna fråga under våren 2004.\r\nPropositionen\r\nOmfattning\r\nDet militära försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av\r\nFörsvarsmakten och delar av den verksamhet som bedrivs av de\r\ntotalförsvars-gemensamma myndigheterna. Dessa utgörs av\r\nFörsvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut,\r\nFörsvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk och Försvarets\r\nradioanstalt. Vidare finansieras viss verksamhet utförd av\r\nfrivilliga försvarsorganisationer, Svenska Röda Korset och\r\nCentralförbundet Folk och Försvar samt vissa mindre nämnder inom\r\nverksamhetsområdet.\r\nUtgiftsutvecklingen\r\nFör det militära försvaret uppgick anvisat belopp för 2002 till\r\n42 631 miljoner kronor, varav Försvarsmaktens del utgjorde 41 696\r\nmiljoner kronor. De totalförsvarsgemensamma myndigheterna\r\nanvisades tillsammans 935 miljoner kronor för 2002. Utfallet för\r\ndet militära försvaret uppgick sammanlagt till\r\n41 529 miljoner kronor, varav 40 610 miljoner kronor utgjorde\r\nutfall för Försvarsmaktens anslag och verksamhet. Det totala\r\nanslagssparandet för det militära försvaret uppgick till 3 417\r\nmiljoner kronor.\r\nUtfallet för 2002 innebar sammantaget att utgifterna för\r\nFörsvarsmakten understeg tillgängliga medel med 3 368 miljoner\r\nkronor. I jämförelse med utfallet för 2001 innebär detta en\r\nminskning av utgifterna med ca 400 miljoner kronor.\r\nAv underutnyttjandet är drygt 619 miljoner kronor hänförliga till\r\nanslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m. och 2 749 miljoner kronor till anslaget 6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Av\r\nanslagssparandet för förbandsverksamheten är utdragna RALS-\r\nförhandlingar en orsak, liksom att färre värnpliktiga än planerat\r\nutbildats. För materielanskaffningen beror två tredjedelar av\r\nsparandet på försening i leverans av åtta JAS 39 Gripen-flygplan\r\nmotsvarande 1 600 miljoner kronor.\r\nRegeringen beslutade under våren och försommaren 2003 om indrag\r\nav anslagssparande för Försvarsmakten med 600 miljoner kronor och\r\nför Totalförsvarets pliktverk med 27 miljoner kronor.\r\nFörsvarsmakten har under hösten 2001 och under 2002 vidtagit en\r\nrad åtgärder för att förbättra den ekonomiska styrningen i\r\nmyndigheten. Regeringen gav den 19 december 2002 i uppdrag åt\r\nEkonomistyrningsverket (ESV) att genomföra en uppföljning och\r\nutvärdering av det utvecklingsarbete som genomförts inom\r\nFörsvarsmakten, med anledning av den förstudie om Försvarsmaktens\r\nekonomiska läge som ESV på regeringens uppdrag redovisade den 1\r\njuni 2001. Ekonomistyrningsverket överlämnade sin rapport till\r\nregeringen den 2 juni 2003. Trots många förbättringar pekar ESV\r\npå ett antal kvarstående problemområden, bl.a. saknas en samlande\r\ndrivkraft för ekonomistyrning och problem finns avseende intern\r\nredovisning, IT-kommunikation, förändringar av organisation och\r\narbetssätt samt tillvaratagande av ekonomisk kompetens.\r\nFör de fredsfrämjande truppinsatserna har under 2002 använts 1\r\n051 miljoner kronor, vilket innebär ett underutnyttjande på\r\nknappt 150 miljoner kronor. Av insatserna är Kfor den största med\r\nett utfall på 925 miljoner kronor.\r\nRegeringen beräknar att utgifterna för Försvarsmakten kommer att\r\nuppgå till 41 150 miljoner kronor under 2003. Det beräknade\r\nbeloppet understiger kraftigt för myndigheten tillgängliga medel\r\nför 2003, dvs. anslag inklusive anslagssparande, och beror på den\r\nutgiftsbegränsning som regeringen, på grund av det\r\nstatsfinansiella läget, beslutade i samband med den ekonomiska\r\nvårpropositionen 2003.\r\nMål\r\nMålet för verksamhetsområdet är att resurserna skall kunna\r\nanvändas för de huvudändamål som har angetts för politikområdet\r\nTotalförsvar.\r\nGenomförda insatser och resultatbedömning\r\nBedömning av operativ förmåga\r\nFörmågan till försvar mot väpnat angrepp\r\nFörsvarsmaktens förmåga att i nuvarande omvärldsläge lösa\r\nuppgifter inom ramen för ett väpnat angrepp bedöms sammantaget\r\nsom godtagbar. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister\r\nbl.a. finnas inom områdena ledning, samövning i högre förband,\r\nlångräckviddig precisionsbekämpning, underrättelseinhämtning,\r\nlogistik och helikopterunderstöd. Dessutom bedöms uthålligheten\r\nsom begränsad vid operationer i mer än en riktning.\r\nFörmågan att hävda vår territoriella integritet\r\nFörsvarsmaktens förmåga att hävda svensk territoriell integritet\r\nbedöms sammantaget som godtagbar. Avsaknad av ett gemensamt\r\noperativt lednings- och övervakningssystem innebär begränsningar.\r\nFörmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden\r\nFörmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden bedöms\r\nsammantaget som godtagbar. Personalens ökade erfarenheter från\r\nsåväl internationella insatser som internationell\r\növningsverksamhet bidrar till att successivt höja denna förmåga.\r\nEn fortsatt anpassning till multinationella ledningsstrukturer är\r\nnödvändig. Tidigare rapporterade brister inom ammunitions- och\r\nminröjningsförmågan kvarstår. Enligt regeringen bedöms den\r\nframtida tillgången till rätt personal vara den enskilt mest\r\ngränssättande faktorn när det gäller möjligheterna att genomföra\r\nfredsfrämjande insatser utomlands med beväpnad trupp.\r\nFörmågan att stärka det svenska samhället\r\nFörmågan att bidra till att stärka det svenska samhället vid\r\nsvåra påfrestningar i fred bedöms sammantaget som god. En utökad\r\nsamordning med civila myndigheter med anledning av det vidgade\r\nhot- och riskperspektivet samt en översyn av författningar\r\nrelaterade till beredskapssystemet bör dock genomföras.\r\nFörmåga till anpassning\r\nFörmågan att på kort sikt (högst ett år efter regeringsbeslut)\r\nkunna utveckla förmåga att möta insatser av fjärrstridsmedel och\r\nbegränsade luftrörliga insatsstyrkor bedöms som godtagbar.\r\nFörmåga att på medellång sikt (inom fem år efter regeringsbeslut)\r\noch efter beslut om anpassningsåtgärder kunna möta mer omfattande\r\nmilitära operationer bedöms sammantaget som godtagbar.\r\nFörsvarsmaktens samlade operativa förmåga\r\nBedömningen av Försvarsmaktens operativa förmåga är gjord mot\r\nnuvarande säkerhets- och försvarspolitiska läge och i förhållande\r\ntill ställda krav. Under dessa förutsättningar bedömer\r\nFörsvarsmakten sammantaget förmågan att lösa de fyra\r\nhuvuduppgifterna som godtagbar till god. Förmågan att kunna möta\r\nmer omfattande militära operationer är beroende av successiva\r\nanpassningsåtgärder. För detta är det väsentligt att nödvändig\r\nförvarning kan ges för att därmed medge nödvändiga\r\nberedskapshöjande åtgärder. Försvarsmaktens operativa förmåga är\r\nberoende av att såväl personal som insatsförband kontinuerligt\r\növas och utvecklas.\r\nRegeringens bedömning\r\nFörsvarsreformen har inte i alla delar kunnat genomföras i den\r\ntakt och i den utsträckning som ursprungligen antogs. Regeringen\r\nvill med anledning av detta understryka vikten av att riksdagens\r\ntidigare fattade beslut om det militära försvarets inriktning\r\nfullföljs. Trots bristerna i genomförandet gör regeringen\r\nbedömningen att den operativa förmågan är godtagbar mot bakgrund\r\nav att omvärldsläget förbättrats ytterligare i Sveriges\r\nnärområde.\r\nUppföljningsprojekt i Försvarsdepartementet\r\nSedan hösten 2001 följer Försvarsdepartementet genomförandet av\r\nförsvarsreformen i ett särskilt projekt. Mot bakgrund av bl.a.\r\ndenna uppföljning kan regeringen konstatera att det finns flera\r\nområden inom Försvarsmaktens verksamhet som utvecklas i en lägre\r\ntakt och med en lägre ambitionsnivå än vad som ursprungligen\r\nförutsattes i det senaste försvarsbeslutet.\r\nRegeringen har, som ett led i att anpassa Försvarsmaktens\r\ninsatsorganisation till de krav som ställs utifrån den\r\nsäkerhetspolitiska situationen och gällande ekonomiska och\r\nverksamhetsmässiga begränsningar, den 8 maj 2003 beslutat om att\r\ninsatsorganisationens beredskap skall differentieras. Regeringen\r\nhar därutöver och med utgångspunkt i Försvarsberedningens rapport\r\nden 26 juni 2003 beslutat om anvisningar för Försvarsmaktens\r\nunderlag inför försvarsbeslutet 2004.\r\nUtbildning, planering m.m.\r\nLednings- och underhållsförband\r\nDe operativa lednings- och underhållsförbanden har under 2002\r\nbl.a. bestått av Högkvarteret, Operativa insatsledningen med\r\ntaktiska kommandon, en divisionsledningsbataljon, en operativ\r\nsambandsbataljon och en signal-spaningsbataljon m.m.\r\nRegeringen kan konstatera att verksamheten vid de operativa\r\nlednings- och underhållsförbanden fortsatt präglats av\r\ngrundorganisatoriska omställningar. Strategiledningens\r\nsamordnande roll inom Högkvarteret har stärkts, vilket är i linje\r\nmed regeringens intentioner. Samtidigt har övningsverksamheten\r\ninom de operativa lednings- och underhållsförbanden generellt\r\nsett varit begränsad. Den effekt som insatsorganisationens\r\nförband erhållit handlar främst om att leda verksamhet ägnad att\r\nmöta begränsade insatser, möta intrång på svenskt territorium,\r\ningripa mot kränkningar samt genomföra fredsfrämjande verksamhet.\r\nFörmågan att leda större och sammansatta operationer har inte\r\nförbättrats i någon avgörande utsträckning.\r\nFMLOG har inrättats och etablerats på respektive\r\nverksamhetsställe. Verksamhetens ekonomiska omsättning 2002\r\nuppgick till 4,5 miljarder kronor. Regeringen understryker vikten\r\nav att utnyttja den rationaliseringspotential som bör finnas inom\r\nverksamhetsområdet.\r\nRegeringen bedömer mot bakgrund av det gynnsamma\r\nsäkerhetspolitiska läget i vårt närområde att läget inom lednings-\r\noch underhållsförbanden är godtagbart.\r\nArméstridskrafter\r\nI arméstridskrafterna har under 2002 bl.a. följande förband\r\ningått. Fyra brigadstabs/ledningskompanier, sexton mekaniserade\r\nbataljoner (122/90, 121/90, 90 m.fl.), tolv markstridsbataljoner,\r\ntvå jägarbataljoner, fyra pionjär-bataljoner samt fyra\r\nbrigadhaubitsbataljoner 77B.\r\nRegeringen har prioriterat organiseringen av ett antal nya\r\nförband, bl.a. en divisionsunderrättelsebataljon, tre\r\nsäkerhetsbataljoner, två jägarbataljoner samt en NBC-\r\ninsatsstyrka. Regeringen har också prioriterat den fortsatta\r\nutvecklingen av förband anmälda till internationella\r\nstyrkeregister.\r\nInför 2002 prioriterade vidare regeringen den fortsatta\r\navvecklingen av krigsförband som enligt planerna skulle vara\r\ngenomförd till 2004. Denna avveckling följer Försvarsmaktens\r\ntidsplan.\r\nEnligt Försvarsmaktens redovisning håller utbildning och övning\r\ntill och med kompaninivå en hög standard såväl nationellt som\r\ninternationellt. Försvarsmakten har till regeringen anmält\r\nbrister avseende kompetensen att leda strid med högre förband.\r\nFör att utveckla officerskårens förmåga att leda högre förband\r\nkrävs en fortsatt ambitionsökning inom övningsverksamheten på\r\nhögre förbandsnivå.\r\nÖvningsverksamheten under 2002 har kunnat genomföras med i\r\nhuvudsak gott resultat.\r\nUnder året har flera viktiga materielsystem tillförts\r\narméstridskrafterna.\r\nGenomförd verksamhet har främst givit effekt avseende förmågan\r\natt möta begränsade insatser, möta intrång på vårt territorium,\r\ningripa mot kränkningar samt genomföra fredsfrämjande\r\noperationer.\r\nFörsvarsmakten anmäler att de brister som armébrigadförbanden\r\nhade efter utbildningsåret 2001/02 i huvudsak har kunnat\r\nåtgärdas, främst vad avser samövning i bataljons- och\r\nbrigadförband.\r\nRegeringens samlade bedömning mot bakgrund av det gynnsamma\r\nsäkerhetspolitiska läget i vårt närområde är att läget inom\r\narméstridskrafterna i huvudsak är godtagbart.\r\nMarinstridskrafter\r\nI marinstridskrafterna har under 2002 bl.a. ingått två\r\nunderhållsbataljoner samt signalspaningsfartyget Orion, två\r\nytstridsflottiljer, en minkrigsflottilj samt en ubåtsflottilj,\r\ndelar av en amfibiebrigadledning med brigadkompanier samt tre\r\namfibiebataljoner.\r\nFör 2002 inriktades marinstridskrafterna bl.a. mot att kunna\r\nhävda vår territoriella integritet och att kunna stödja svenska\r\nintressen i närområdet. Regeringen angav även vikten av att\r\nmarinstridskrafterna under 2002 fortsatt skulle medverka i det\r\nvidgade Östersjösamarbetet. Regeringen angav även att\r\nmarinstridskrafternas fortsatta utveckling av internationell\r\nförmåga skulle prioriteras till de förband som anmälts till\r\ninternationella styrkeregister. Regeringen kan konstatera att\r\ninriktningen av marinstridskrafterna i stort följts och\r\ngenomförts.\r\nRegeringen bedömer att internationaliseringen av\r\nmarinstridskrafterna fortgår i enlighet med regeringens\r\ninriktning avseende förband anmälda till internationella\r\nstyrkeregister. Resultatet har i huvudsak varit gott även om\r\nvissa svårigheter vad gäller rekrytering fortfarande kvarstår.\r\nInom materielområdet har bl.a. Visbyprojektet fortsatt enligt\r\nplan.\r\nGenomförd förbandsverksamhet har under året främst givit effekt\r\navseende förmågan att möta begränsade insatser, möta intrång på\r\nterritoriet, ingripa mot kränkningar, genomföra fredsbevarande\r\noch fredsframtvingande operationer, lämna stöd till humanitär\r\nverksamhet samt att samverka med civila myndigheter.\r\nVid marinstridskrafterna har förbandsutbildningen genomförts\r\nenligt plan och utbildningen av värnpliktsomgång 2002/03 är i\r\nstort genomförd. Vid amfibieförbanden har utbildningen påbörjats.\r\nRegeringen bedömer sammanfattningsvis att läget inom\r\nmarinstridskrafterna är gott.\r\nFlygstridskrafter\r\nI flygstridskrafterna har under 2002 bl.a. ingått: tre\r\nstridslednings- och luftbevakningsbataljoner, en radarflyggrupp\r\nFSR 890, åtta flygbasbataljoner (flygbasbataljon 04, som är under\r\nuppbyggnad), fem divisioner JAS 39 Gripen, två divisioner JA 37\r\nViggen, en division AJS 37 Viggen samt fyra centrala och två\r\nregionala transportflygdivisioner. Under året har en JA 37-\r\ndivision avvecklats.\r\nI fråga om materiel för Gripenförbanden har flygplanen i\r\nversionerna JAS 39 A och B slutlevererats. Det var planerat att\r\nåtta flygplan i version C skulle överlämnas till Försvarsmakten\r\n2002. Leveransen försenades dock och kunde genomföras först under\r\n2003.\r\nFlygstridskrafternas verksamhet under 2002 har givit positiva\r\neffekter bl.a. på Försvarsmaktens förmåga att möta begränsade\r\ninsatser, förmågan att möta intrång på det svenska territoriet,\r\nförmågan att genomföra fredsbevarande insatser samt förmågan att\r\nlämna stöd till fredsfrämjande och humanitär verksamhet.\r\nRegeringen anser att flygstridskrafterna under 2002 har\r\nutvecklats i en positiv riktning. Regeringen noterar att\r\nomskolningen till Gripensystemet kommer att försenas något. Detta\r\ninnebär i sin tur att Viggensystemet kan komma att få bibehållas\r\nnågot längre än som ursprungligen var planerat.\r\nRegeringen anser att förseningen i omskolningen till\r\nGripensystemet kan godtas mot bakgrund av den pågående\r\nomstruktureringen av Försvarsmakten och att ett nytt\r\nförsvarsbeslut avses bli fattat nästa år.\r\nRegeringen bedömer, mot bakgrund av det gynnsamma\r\nsäkerhetspolitiska läget i vårt närområde, att läget inom\r\nflygstridkrafterna är godtagbart.\r\nHelikopterförband\r\nI helikopterförbanden har under 2002 ingått två\r\nhelikopterbataljoner, varav en med markoperativ huvudinriktning\r\noch en med sjöoperativ huvudinriktning. Båda bataljonerna är\r\nunder utveckling.\r\nUnder året har förberedelserna fortsatt för att införa de nya\r\nhelikoptersystemen: medeltung helikopter 14 och lätt helikopter\r\n15. Förberedelserna har avsett främst utbildning av piloter och\r\ntekniker.\r\nEfter det kraftigt minskade flygtidsuttaget 2001 har\r\nflygtidsuttaget kunnat ökas under 2002.\r\nFörsvarsmakten genomför en viktig del av sitt stöd till samhället\r\nmed helikopterförbanden. Sedan hösten 2002 håller Försvarsmakten\r\n- i enlighet med avtalet med Sjöfartsverket - helikopter i\r\nberedskap för räddning vid Göteborg/Säve, Ronneby och\r\nHaninge/Berga.\r\nRegeringen anser att de mest betydelsefulla frågorna för\r\nhelikopterförbanden är införandet av de nya helikoptersystemen\r\noch organiserandet av de två bataljonerna. Det är angeläget att\r\nutbildningen av piloter och tekniker fortsätter.\r\nI februari 2003 lämnade Försvarsmakten förslag till regeringen om\r\nrationaliseringar i helikopterförbandens grundorganisation.\r\nMyndigheten föreslog att verksamheten på Säve skulle avvecklas\r\noch att verksamheten i Boden skulle omlokaliseras till F 21 i\r\nLuleå. I anslutning till Försvarsmaktens baseringsförslag\r\nredovisade också länsstyrelsen i Västra Götaland synpunkter på\r\nbaseringen av Försvarsmaktens helikoptrar. Regeringen anser att\r\nhelikopter-verksamhetens grundorganisation bör ses i ett samlat\r\nsammanhang och att frågan därför bör prövas i 2004 års\r\nförsvarsbeslut.\r\nRegeringen är medveten om att det förekommer brister inom\r\nhelikopterförbanden, bl.a. som en följd av omsättningen av\r\nhelikoptrarna. Det gynnsamma omvärldsläget leder ändå till att\r\nregeringen bedömer att läget inom helikopterförbanden är\r\ngodtagbart.\r\nUtvecklingen av tekniska lösningar för det framtida\r\nledningssystemet och det nätverksbaserade försvaret\r\nUtvecklingen mot det framtida ledningssystemet (Ledsyst T)\r\ngenomförs mot systemdemonstrator 2005 och 2006 och på längre sikt\r\nmot ett nätverksbaserat försvar. Under 2002 har genomförandet av\r\nLedsyst T fortsatt. Ledningsförmågan för utvecklingsarbetet inom\r\nFörsvarsmakten har stärkts genom bl.a. inrättande av en\r\nledningsinspektör och förstärkt ledningsorganisation.\r\nUtvecklingen mot internationell interoperabilitet är en viktig\r\nförutsättning för att kunna genomföra internationella insatser\r\nbaserat på gemensamma metoder och tekniska lösningar gentemot\r\nmotsvarande utländska koncept.\r\nRegeringens avsikt är att successivt pröva Försvarsmaktens\r\nframställningar om ytterligare steg i utvecklingen av\r\nledningssystemutvecklingen fram till systemdemonstratorerna 2005\r\noch 2006. I detta arbete stöds Regeringskansliet av\r\nStatskontoret.\r\nPersonal\r\nTotalförsvarspliktig personal\r\nUnder 2002 mönstrade ca 50 000 män. En kraftig ökning av antalet\r\nintresseanmälningar om antagningsprövning för kvinnor har skett,\r\nca 1 300 jämfört med närmare 800 året före. Av dessa prövades\r\ndrygt 800 och ca 400 skrevs in till värnplikt. Fem skrevs in till\r\ncivilplikt och 16 till utbildningsreserven. Ökningen av antalet\r\ninskrivna är inte lika stor som för intresse-anmälningarna.\r\nTotalt skrevs drygt 17 000 in för utbildning, varav drygt 16 500\r\ntill värnplikt och 700 till civilplikt. Som en följd av den\r\nförändrade pliktlagstiftningen har endast ca 7 000 personer\r\nskrivits in i utbildningsreserven och 21 000 har avförts som inte\r\nlämpliga för lång grundutbildning. Totalt 14 500 personer ryckte\r\nin till värnpliktstjänstgöring. Av dessa fullgjorde\r\n12 500 grundutbildningen, vilket innebar att 14 % av de\r\ninryckande avbröt sin utbildning, vilket är en ökning jämfört med\r\n2001 då avgångarna uppgick till 12 %. Bland kvinnorna var\r\navgångarna, liksom under 2001, ca 13 %.\r\nInom Regeringskansliet har det under flera år bedrivits ett\r\narbete för att lyfta fram och ta till vara civil- och\r\nvärnpliktsutbildningens civila meritvärde som en del i arbetet\r\natt förbättra situationen för de totalförsvarspliktiga efter\r\ngenomförd utbildning. Arbetet har hittills bedrivits genom att på\r\nolika sätt förändra vitsordssystemen och att på annat sätt\r\ndokumentera genomförd grundutbildning för totalförsvarspliktiga.\r\nDet är regeringens uppfattning att den som tas ut till\r\nplikttjänstgöring, vid sidan av vitsord och betyg, bör få ut\r\nnågot mervärde som hon eller han kan ha nytta av i sitt civila\r\nliv efter utryckning. Arbetet med att öka det civila meritvärdet\r\nkan också ses som ett sätt att begränsa de förtida avgångarna.\r\nTotalförsvarets pliktverk har inlett ett arbete i syfte att\r\nklarlägga orsakerna till avgångarna. Under 2003 planeras en\r\nförstudie för att förbättra kommunikationen med\r\ninvandrarungdomar.\r\nRegeringens samlade bedömning är att det är positivt att\r\nintresset för antagningsprövning har ökat bland kvinnor, men\r\noroande att andelen som hoppar av grundutbildningen fortfarande\r\när relativt hög.\r\nYrkesofficerare\r\nVid utgången av 2002 uppgick antalet yrkesofficerare till ca 12\r\n100. Av dessa var ca 10 800 placerade i Försvarsmaktens\r\nnationella verksamhet, ca 400 var verksamma vid andra myndigheter\r\nsom Försvarets materielverk och Försvarshögskolan, ca 300\r\ntjänstgjorde utomlands och ca 600 var tjänstlediga.\r\nUnder 2002 har ca 800 yrkesofficerare övergått i annan\r\nverksamhet. Därmed har en fjärdedel (ca 3 500) av\r\nyrkesofficerarna lämnat sina anställningar under de tre senaste\r\nåren. Regeringen menar att personalreduktionen är nödvändig för\r\natt försvarsreformen skall kunna genomföras.\r\nAvgångarna under 2002 var färre än vad Försvarsmakten bedömt i\r\nsin planering. Detta beror på att avgångarna bland de yngre\r\nofficerarna avtagit.\r\nRegeringen bedömer att Försvarsmakten har förutsättningar för att\r\nvid utgången av 2004 ha minskat antalet yrkesofficerare till 11\r\n400 i enlighet med myndighetens budgetunderlag för 2004.\r\nRegeringen bedömer dock att den personella omstruktureringen\r\nkommer att behöva fortsätta för att också nå balans mellan\r\nbehovet av och tillgången till yrkesofficerare inom olika\r\nkompetensområden.\r\nEnligt regeringens mening finns det nu goda möjligheter för\r\nFörsvarsmakten att, som en del i förberedelserna inför nästa\r\nförsvarsbeslut, analysera effekten av och kostnaderna för de\r\npersonalförsörjningsåtgärder som vidtagits under de senaste åren.\r\nReservofficerare\r\nReservofficerarna utgör fortfarande den antalsmässigt största\r\npersonalkategorin bland anställda inom Försvarsmakten.\r\nMyndigheten har angivit att det finns ett fortsatt stort behov av\r\nreservofficerare i insatsorganisationen. Vid utgången av 2002\r\nfanns ca 15 000 reservofficerare i Försvarsmakten, varav 200\r\nkvinnor. Av dessa hade ca 12 400 aktuellt reservofficersavtal.\r\nUnder 2002 genomfördes en mycket begränsad nyrekrytering av\r\nreservofficerare i avvaktan på starten av den nya\r\nreservofficersutbildningen.\r\nInternationell tjänstgöring är en naturlig del av\r\nreservofficerarnas tjänstgöring, vilket regeringen anser skall\r\nuppmuntras. Regeringen noterar en ökning av andelen\r\nreservofficerare i utlandstjänstgöring.\r\nPå grund av betydande vakanslägen inom många\r\ngrundutbildningsförband har under året 270 reservofficerare\r\ntjänstgjort inom grundorganisationen.\r\nUnder 2002 har emellertid endast ett fåtal reservofficerare varit\r\nplacerade i hemvärnet.\r\nKvinnliga yrkesofficerare\r\nFörsvarsmaktens mål för 2002 att reducera de förtida avgångarna\r\nför kvinnliga officerare med 50 % har uppnåtts. Försvarsmakten\r\nhar därutöver arbetat med att öka nyrekryteringen av kvinnor till\r\nofficersyrket. För att eliminera risken för indirekt\r\ndiskriminering av kvinnor genom fysiska baskrav som närmast\r\nutestänger dem från officersyrket har Försvarsmakten i stället\r\ntagit fram ett träningskrav. Detta används för närvarande på prov\r\ninom Försvarsmakten för att sedan kunna utvärderas.\r\nRegeringens krav på en påtaglig ökning av andelen kvinnor inom\r\nofficersyrket har Försvarsmakten omsatt till ett mål för 2007 som\r\ninnebär en 40-procentig ökning. Myndighetens mål är således att\r\nden totala andelen kvinnliga officerare 2007 skall öka från ca 4\r\ntill ca 6 %. För att nå detta mål har myndigheten inom ramen för\r\nsin jämställdhetsplan infört speciella rekryteringsåtgärder\r\nriktade till kvinnor.\r\nRegeringens bedömning är att Försvarsmaktens utökade\r\nansträngningar att rekrytera kvinnor till officersyrket är av\r\nstor betydelse för myndighetens möjligheter att skapa en god\r\nframtida personalförsörjning.\r\nCivilanställda\r\nAvvecklingsmålen för civilanställda har enligt Försvarsmakten\r\ninte nåtts under 2002. Målet var att det skulle finnas 8 220\r\nårsarbetare vid årets slut. Utfallet vid årsskiftet blev ca 9 000\r\nårsarbetare. Orsaken till detta har Försvarsmakten förklarat med\r\natt kärnverksamheten utökats med 255 befattningar och att\r\nFörsvarsmaktens logistik har utökats jämfört med den ursprungliga\r\nplanen, främst på grund av att Muskövarvet inte överförts till\r\nannan huvudman.\r\nRegeringen anmäler att det pågår en kompetensutveckling för den\r\ncivila personalen i olika former.\r\nPersonal som nyligen fullgjort värnplikt\r\nUnder 2002 har Försvarsmakten anställt ca 450 personer efter\r\nfullgjord värnpliktsutbildning. Personalen har i likhet med\r\ntidigare år huvudsakligen anställts för instruktörsuppgifter och\r\nerfarenheterna av detta är goda. Enligt regeringens mening visar\r\nutvecklingen att det bör vara möjligt att utnyttja och utveckla\r\nbefintliga anställningsformer för den personal som Försvarsmakten\r\nanställer för dessa syften.\r\nInternationella bemanningsfrågor\r\nOmfattningen av den internationella verksamheten fortsätter att\r\nöka. Försvarsberedningen har i sina rapporter från februari och\r\njuni 2003 framhållit att bemanningen av de internationella\r\ninsatserna är den enskilt viktigaste personalförsörjningsfrågan\r\ninför Försvarsbeslutet 2004. Antalet yrkesofficerare som\r\ntjänstgör utomlands har under året ökat från 500 (2001) till 564\r\npersoner, därtill har även antalet reservofficerare som\r\ntjänstgjort ökat från 150 (2001) till 182 personer.\r\nRiksdagen godkände den 9 april 2003 regeringens proposition\r\nTjänstgöring i utlandsstyrkan (prop. 2002/03:26, bet.\r\n2002/03:FöU2, rskr. 2002/03: 141). Ändringen i lagen (1999:568)\r\nom utlandsstyrkan inom Försvarsmakten möjliggör för\r\nFörsvarsmakten att agera för att fr.o.m. ikraftträdandet av\r\nlagändringarna den 1 juni 2003 utöka arbetsskyldigheten för\r\nanställda i Försvarsmakten till att omfatta tjänstgöring i\r\nutlandsstyrkan.\r\nArbetsgivarrollen\r\nPersonalkostnaderna har enligt Försvarsmakten ökat med ca 500\r\nmiljoner kronor under året till ca 11,6 miljarder kronor. Av\r\nökningen står avvecklingskostnader för personal för ca 400\r\nmiljoner kronor. De totala avvecklings-kostnaderna för personal\r\nutgör ca 1,3 miljarder kronor för 2002.\r\nEnligt regeringens bedömning är det viktigt att Försvarsmakten\r\nfortsätter att arbeta med att förbättra sin arbetsgivarroll i\r\nenlighet med det arbete som inletts efter kritik som främst\r\nRiksrevisionsverket riktat mot myndigheten. Även expertgruppen\r\nför studier i offentlig ekonomi har i en rapport från 2001 I\r\nrikets tjänst (Ds 2001:45) granskat löneutvecklingen för\r\nofficerare.\r\nDet militära skolsystemet\r\nFörsvarshögskolans uppgifter är att utbilda officerare på högre\r\nnivåer medan den grundläggande officersutbildningen och övrig\r\nmilitär utbildning bedrivs inom Försvarsmakten.\r\nFörsvarsmakten konstaterar att både utbildning av officerare vid\r\nmilitärhögskolor och vid Försvarshögskolan genomförts med gott\r\nresultat samt att skolsystemet i allt väsentligt motsvarar kraven\r\npå en modern utbildning. För samtliga utbildningsprogram\r\nredovisas dock ett lägre antal examinerade elever än vad som\r\nplanerats. Försvarsmakten lyfter även fram problem med att\r\npersonalförsörja skolor och centrum i en sådan utsträckning att\r\ndet medfört sänkta ambitioner för vissa delar av utbildningarna.\r\nDiskriminerings- och mångfaldsfrågor\r\nI arbetet med att förebygga och motverka sexuella trakasserier\r\nredovisar Försvarsmakten att ytterligare 58 lokala rådgivare\r\nutbildats. Totalt är de nu 200 stycken som kan stödja förbanden.\r\nDärutöver har myndighetens centrala arbetsgrupp för stöd och\r\nsamtal påbörjat sitt arbete och en nyinrättad utredningsgrupp har\r\nkonstituerats.\r\nInom HBT-området (homosexuella, bisexuella och transpersoner)\r\npågår projektet Normgivande mångfald som ingår i EU:s\r\nEqualprogram. Projektet kommer att löpa fram till utgången av\r\n2004 och har som syfte att skapa en god nulägesbeskrivning av\r\nsituationen inom Försvarsmakten för att utgående från den kunna\r\nta fram verktyg som kan ge en varaktig attitydförändring. Inom\r\nramen för kartläggningen inleddes bl.a. en enkätundersökning i\r\nsamarbete med Arbetslivsinstitutet som omfattar 3 000 personer,\r\nanställda och totalförsvarspliktiga inom Försvarsmakten.\r\nFörsvarsmakten har vidtagit åtgärder som bl.a. bidrar till att\r\nunderlätta för religiösa minoriteter inom myndigheten.\r\nUtbildningar kring rasism har genomförts på flera olika nivåer.\r\nCivilt meritvärde\r\nEtt sätt är att öka attraktionskraften för att genomföra\r\npliktutbildning är att öka det civila meritvärdet av att ha\r\ngenomfört en totalförsvarsutbildning.\r\nMot bakgrund av detta har det inom Försvarsdepartementet\r\ntillsatts en arbetsgrupp med representanter från\r\nFörsvarsdepartementet, Försvarsmakten och\r\nKrisberedskapsmyndigheten. Arbetsgruppen har till uppgift att ta\r\nfram ett underlag för regeringens samlade syn på civilt\r\nmeritvärde. Arbetet innebär att gruppen bl.a. skall definiera vad\r\nsom menas med civilt meritvärde samt presentera riktlinjer för\r\ndet fortsatta arbetet. Resultatet från arbetsgruppens arbete\r\nkommer under hösten 2003 att presenteras för riksdagen.\r\nFrivilliga försvarsorganisationer\r\nVid utgången av 2002 uppgick medlemsantalet i de frivilliga\r\nförsvarsorganisationerna till drygt 730 000 personer. Under året\r\nhar 21 av totalt 23 av organisationerna haft uppdrag från\r\nFörsvarsmakten.\r\nUtbildningsverksamheten har minskat något under året. Antalet\r\npersoner med frivilligavtal minskade under året från ca 20 000\r\ntill ca 19 300.\r\nDe kvalitativa och kvantitativa målen för utbildning har i\r\nhuvudsak uppnåtts, medan målen gällande avtalsuppfyllnad inte har\r\nkunnat uppnås. Regeringen anser det vara oroande att\r\nfrivilligrörelserna alltjämt inte kan uppnå de mål Försvarsmakten\r\nsatt upp i fråga om antalet avtalsbundna.\r\nUnder 2002 har Försvarsmakten fördelat organisationsstöd till\r\nfrivilliga försvarsorganisationer på ca 53,4 miljoner kronor. Av\r\ndessa medel fick Centralförbundet för befälsutbildning (CFB) och\r\nRiksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) drygt 40 %, dvs. ca 11\r\nmiljoner kronor vardera. Försvarsmakten utbetalade under 2002\r\näven ersättning för de frivilliga försvarsorganisationernas\r\nutbildningsverksamhet på totalt 127,5 miljoner kronor. Av dessa\r\nuppdragsmedel erhöll CFB 29,5 miljoner kronor, SLK 21,2 miljoner\r\nkronor och Svenska Röda Korset 17,5 miljoner kronor.\r\nMiljöfrågor\r\nInom ramen för sitt ansvar som sektorsmyndighet har\r\nFörsvarsmakten lämnat en samlad miljöredovisning för\r\nförsvarssektorn för 2002. Sektorn omfattar Försvarsmakten,\r\nFortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets\r\nforskningsinstitut, Försvarshögskolan och Försvarets\r\nradioanstalt. Miljöarbetet inom sektorn har utvecklats under\r\n2002, bl.a. genom att en miljödelegation - med representanter\r\nfrån ledningen för respektive myndighet i sektorn - har\r\ntillsatts.\r\nMed utgångspunkt i de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen\r\nhar försvarssektorn formulerat gemensamma sektorsmål.\r\nFörsvarssektorns miljöarbete jämförs i redovisningen med de\r\nnationella miljökvalitetsmålen och med sektorsmålen.\r\nFörsvarsmakten konstaterar att utvecklingen - med något undantag\r\ndär en entydig förändring inte kan noteras - gått i rätt riktning\r\navseende samtliga miljökvalitetsmål.\r\nMiljöutbildningen har fortsatt inom sektorns myndigheter, liksom\r\narbetet med att införa miljöledningssystem. Försvarsmakten har\r\nvidare minskat användningen av farliga kemikalier. Under 2002\r\nkunde således ca 100 kemiska produkter ersättas med mindre\r\nfarliga alternativ.\r\nDet internationella samarbetet på försvarsmiljöområdet har\r\nfortsatt under 2002.\r\nRegeringen konstaterar att försvarssektorn bedriver ett\r\nsystematiskt och ambitiöst miljöarbete i linje med de\r\nmiljökvalitetsmål riksdagen har lagt fast. I det internationella\r\nsammanhanget kan regeringen konstatera att arbetet fortsätter att\r\nutvecklas i en positiv riktning.\r\nOmstrukturering av grundorganisationen\r\nDen omfattande omstrukturering av Försvarsmaktens\r\ngrundorganisation som riksdagen beslutade om våren 2000 har i\r\nstort sett slutförts (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2,\r\nrskr. 1999/2000:168).\r\nRegeringen gör den sammanfattande bedömningen att\r\nomstruktureringen efter riksdagens beslut våren 2000 i allt\r\nväsentligt har kunnat genomföras i enlighet med den inriktning\r\nstatsmakterna har lagt fast. Grundorganisationen fortsätter\r\ndärmed att utveckla en effektivare och mer rationell verksamhet.\r\nSkydd mot NBC-stridsmedel\r\nUnder 2002 har arbetet med att utveckla Försvarsmaktens NBC-\r\nskyddsförmåga fortskridit.\r\nRegeringen anser att det är positivt att personal ingående i\r\nutlandsstyrkan skall ha ett grundskydd som kompletteras utifrån\r\nbehoven i missionsområdet.\r\nFörsvarsmakten har meddelat att NBC-kompaniet inte kommer att\r\nvara fullt operativt förrän 2006, i huvudsak beroende på\r\ntidskrävande materielanskaffning. En tillfällig NBC-insatsstyrka\r\nhar dock organiserats i enlighet med regeringens beslut den 25\r\napril 2002 med fast anställd personal ur Försvars-makten och\r\npersonal från Totalförsvarets forskningsinstitut.\r\nRegeringen anser att det är viktigt att NBC-kompaniet organiseras\r\noch blir operativt enligt plan. Den NBC-insatsstyrka som\r\norganiserats av fast anställd personal vid Försvarsmakten och\r\nTotalförsvarets forskningsinstitut för att kunna lämna stöd till\r\nsamhället vid en NBC-händelse är enligt regeringen en viktig del\r\nav samhällets beredskap mot NBC-hot.\r\nAmmunitions- och minröjning\r\nRegeringen presenterade för riksdagen genom muntligt meddelande i\r\nkammaren i maj 2002 sin samlade syn på minhantering. Syftet med\r\ndetta var att tydliggöra de komplexa frågor som berör minor och\r\noexploderad ammunition då de berör ett flertal myndigheter och\r\npolitikområden. Vidare avsåg regeringen förtydliga\r\nansvarsfördelningen inom Regeringskansliet och mellan\r\nmyndigheter. I enlighet med den samlade synen på minhantering har\r\nunder 2002 en interdepartemental arbetsgrupp för minfrågor\r\ninrättats inom Regeringskansliet. Gruppens huvudsyfte är att\r\nåstadkomma ett samordnat agerande mellan berörda departement och\r\nolika politikområden, såväl nationellt som internationellt. Vid\r\nbehov adjungeras även myndighetsrepresentanter till gruppen.\r\nRegeringen har betonat vikten av att det finns en helt klar\r\nansvarsfördelning mellan olika myndigheter som är verksamma inom\r\nområdet minhantering. Viss samordning mellan myndigheter har\r\npågått under flera år främst inom utbildning, metodik och utbyte\r\nav personal, men även inom områdena forskning, utveckling och\r\nanskaffning av materiel. För att öka samordningen har regeringen\r\nuppdragit åt Försvarsmakten att inrätta en nationell\r\nsamverkansgrupp för de myndigheter som arbetar med ammunitions-\r\noch minröjning till lands såväl som till sjöss.\r\nSamverkansgruppens verksamhet påbörjades under 2002 och omfattar\r\nfrågor rörande forskning och teknikutveckling,\r\nmaterielanskaffning, internationella aktiviteter, personalfrågor,\r\nutbildning samt metodutveckling. Enligt regeringsuppdrag skall\r\ngruppen avlägga en lägesrapport senast den 31 oktober 2003 samt\r\nsenast den 31 oktober 2004 redovisa en utvärdering av sin\r\nverksamhet.\r\nRegeringen har betonat att berörda myndigheter fortsatt skall\r\nsamordna sin verksamhet genom Totalförsvarets ammunitions- och\r\nminröjningscentrum (Swedec) i Eksjö i syfte att optimalt utnyttja\r\nde resurser som finns inom landet. Sedan 2000 har både\r\nRikspolisstyrelsen och Räddningsverket haft personal placerad vid\r\nSwedec. Under året har även personal från Totalförsvarets\r\nforskningsinstitut tillförts i syfte att samordna forskning, både\r\nnationellt och internationellt, samt för att utgöra\r\nexpertkompetens. Swedecs personalstyrka uppgår för närvarande\r\ntill ca 60 personer.\r\nUnder året har Försvarsmakten och Räddningsverket, genom Swedecs\r\ns.k. ammunitionsröjningspool, bidragit med ammunitions- och\r\nminröjningskompetens vid en rad internationella insatser.\r\nFörsvarsmakten har under 2002 fortsatt utvecklingen av\r\nammunitions- och minröjningsförmågan för internationella\r\nfredsfrämjande och humanitära insatser. Ny materiel har tillförts\r\nsuccessivt, bl.a. det svensktillverkade djupminröjningsaggregatet\r\nScanjack.\r\nSlutligen har regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att utreda i\r\nvilken omfattning sjöminröjningssystemets förmåga att spana,\r\nlokalisera och identifiera föremål under ytan kan utnyttjas för\r\natt stödja det civila samhället vid olyckor till sjöss med\r\nfarligt gods samt för lokalisering, kontroll och eventuellt\r\nåtgärdande av dumpat miljöfarligt avfall. Detta uppdrag skall\r\nredovisas den 31 oktober 2003.\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling\r\nMateriel\r\nUnder 2002 och första halvåret 2003 har bl.a. följande större\r\nmaterielsystem tillförts Försvarsmakten:\r\n- JAS 39 A och B,\r\n-\r\n- Artillerilokaliseringsradar Arthur (slutlevererad),\r\n-\r\n- materiel till NBC-kompaniet (pågående),\r\n-\r\n- stridsvagn 122 (slutlevererad),\r\n-\r\n- stridsfordon 90 delserie (slutlevererad),\r\n-\r\n- materiel till den internationella mekaniserade bataljonen och\r\npansarterrängbilsbataljonen (pågående),\r\n-\r\n- demonstrator splitterskyddat räddnings- och röjningsfordon,\r\n-\r\n- splitterskyddade trupptransportfordon Pansarterrängbil 203\r\ndelserie 1 (slutförd),\r\n-\r\n- ledningssystem till förband anmälda till internationella\r\nstyrkeregister (pågående),\r\n-\r\n- materiel till marina lednings- och informationssystem\r\n(slutlevererad),\r\n-\r\n- två helikopter 15 interimshelikoptrar,\r\n-\r\n- en korvett av Visbyklass,\r\n-\r\n- två korvetter av Stockholmsklass (genomförd\r\nhalvtidsmodifiering),\r\n-\r\n- Torped 62 (pågående),\r\n-\r\n- modifiering av Robot 15 (slutlevererad),\r\n-\r\n- splitterskyddad Stridsbåt 90 (pågående),\r\n-\r\n- TARAS (taktiskt radiosystem för flygstridskrafterna) samt\r\n-\r\nflygburen radar FSR 890 (pågående).\r\nRegeringens bedömning är att tillförseln av bl.a. ovan nämna\r\nstörre materielsystem ökat Försvarsmaktens operativa förmåga.\r\nAvveckling\r\nAvvecklingen av Försvarsmaktens förnödenhetsöverskott har under\r\nåret genomförts med hög prioritet. Förutom utgallring genom\r\nförsäljning och destruktion har avveckling även skett genom t.ex.\r\növerföring till andra statliga myndigheter, gåvor till humanitärt\r\nbistånd samt gåvor inom ramen för bilateralt säkerhetsfrämjande\r\nsamarbete med Estland, Lettland och Litauen.\r\nFörsvarsmakten har uppdragit åt Försvarets materielverk att sälja\r\növerskottsmateriel. Försäljningen sker genom anbudsförfarande.\r\nRegeringens bedömning är att avvecklingen i stort har genomförts\r\nenligt plan. Därmed ser Försvarsmaktens mål med att avvecklingen\r\nskall vara genomförd senast 31 december 2004 ut att kunna uppnås.\r\nAnläggningar\r\nFöljande viktigare anskaffningsverksamhet har genomförts under\r\nåret:\r\n- ny sjökabel från Gotland till Gotska Sandön,\r\n-\r\n- nybyggnad av radaranläggning har slutförts,\r\n-\r\n- ombyggnad av stridsledningscentral har i huvudsak fullföljts,\r\n-\r\n- arbete vid flygbaser med bl.a. nya asfaltlager på taxibanor\r\nsamt utbyte av banljus har utförts samt\r\n-\r\n- förberedelse för anpassning av vissa bergförråd för FMLOG:s\r\nbehov har genomförts.\r\n-\r\nBeträffande avveckling av anläggningar har anläggningar med höga\r\ndriftskostnader, anläggningar som är skadliga för miljön och\r\nanläggningar som innebär risk för tredje man prioriterats.\r\nRegeringen har noterat ett betydande underutnyttjande av\r\nanslagsposten. Detta underutnyttjande behöver åtgärdas av både\r\nFörsvarsmakten och Fortifikationsverket. Regeringens bedömning är\r\natt de uppsatta målen inte nåtts.\r\nForskning, teknikutveckling m.m. (FoT)\r\nForskning och teknikutveckling bedrivs främst vid Totalförsvarets\r\nforskningsinstitut, Försvarets materielverk och\r\nFörsvarshögskolan.\r\nFörsvarsmakten har beställt forskning och teknikutveckling inom\r\nbl.a. följande områden:\r\n- Spaningsförmåga och förmåga till informationsinhämtning mot\r\nluft-, yt- och undervattensmål.\r\n-\r\n- Ledningsförmåga på operativ och taktisk nivå genom studier av\r\nnätverksuppbyggnad.\r\n-\r\n- Bekämpningsförmåga på det framtida slagfältet.\r\n-\r\nSkyddsförmåga i en framtida hot- och stridsmiljö.\r\nTotalförsvarets forskningsinstitut har bedrivit försvars- och\r\nsäkerhetspolitisk forskning för regeringens behov, NBC-\r\nskyddsforskning samt flygteknisk resurs- och kompetensutveckling.\r\nRegeringen bedömer att utvecklingen inom området forskning och\r\nteknikutveckling är god.\r\nInternationellt materielsamarbete\r\nDet övergripande målet för Sveriges internationella\r\nförsvarsmaterielsamarbete är att säkerställa att Försvarsmaktens\r\nbehov av materiel kan tillgodoses i alla situationer så att\r\nFörsvarsmakten därigenom kan lösa sina uppgifter, såväl\r\nnationellt som internationellt.\r\nEuropeiska rådets möte i Thessaloniki ställde sig bakom förslaget\r\noch initiativet avseende inrättandet av ett mellanstatligt organ\r\nför utveckling av försvarsresurser och för forskning, anskaffning\r\noch försvarsmateriel inom EU. I Thessaloniki gavs rådet i uppdrag\r\natt, med relevanta organ, vidta de åtgärder som krävs för att\r\nunder 2004 inrätta en kapacitets- och försvarsmaterielbyrå. Såväl\r\nSveriges gemensamma materielsamarbete med Danmark, Finland och\r\nNorge som det bilaterala samarbetet med dessa länder har fortsatt\r\nvarit av stor omfattning. Sveriges bilaterala samarbete med USA\r\nhar stor betydelse då USA är världsledande inom de kvalificerade\r\nförsvarsteknikområden som Sverige har behov av. Behovet av export\r\noch internationellt materielsamarbete har blivit allt tydligare\r\nsom ett medel att säkerställa Försvarsmaktens och\r\nförsvarsindustrins kompetens. Den exportstödjande verksamheten\r\nhar under året koncentrerats till stöd för bl.a. JAS 39 Gripen,\r\nkorvett Visby, flygburet radarsystem Erieye, olika styrda\r\nvapensystem, bepansrade fordon och stridsledningssystem. Vidare\r\nhar arbetet med att ta fram en samlad\r\nmaterielförsörjningsstrategi fortsatt under det gångna\r\nverksamhetsåret.\r\nInsatser\r\nGrundberedskap\r\nBeredskapen har i allt väsentligt upprätthållits enligt de krav\r\nregeringen ställt. Försvarsmakten redovisar att genomförd\r\nverksamhet främst har givit effekt avseende förmåga att möta\r\nbegränsade insatser, vidta skyddsåtgärder vid insatser mot civila\r\noch militära mål, möta intrång på vårt territorium, ingripa mot\r\nkränkningar samt avvisa säkerhetshot. Särskilda\r\nberedskapskontroller har genomförts under 2002.\r\nInternationella insatser\r\nFN:s säkerhetsråd har gett ett bemyndigande till Nato samt mandat\r\nför en multinationell fredsstyrka i Kosovo med stöd av kapitel\r\nVII i FN-stadgan. Den internationella fredsstyrkan Kfor har\r\nfunnits i Kosovo sedan juni 1999 och leds av Nato. Sverige har\r\nsedan hösten 1999 bidragit med trupp.\r\nNato har i enlighet med beslut av FN:s säkerhetsråd lett en\r\nmultinationell fredsstyrka (Sfor) i Bosnien-Hercegovina sedan\r\ndecember 1995. Den svenska styrkan har under 2002 sammantaget\r\nbestått av 30 personer.\r\nI början av 2002 fattade riksdagen beslut om att Sverige skulle\r\ndelta med trupp i den multinationella fredsstyrkan (ISAF) i\r\nAfghanistan. Från januari till september 2002 har specialförband\r\nsvarat för det svenska bidraget. Från och med september 2002\r\nändrades inriktningen på det svenska bidraget till att omfatta en\r\nCimicenhet bestående av ca 45 personer.\r\nSverige har fr.o.m. 2002 haft två samverkansofficerare på plats\r\nvid United States Central Command (US Centcom) i Tampa, Florida.\r\nRegeringen bedömer att säkerheten för de svenska förband som\r\ningår i ISAF har förbättrats genom den insyn Sverige erhåller med\r\nplaceringen vid US Centcom.\r\nRegeringen anser att den internationella verksamheten sammantaget\r\nhar genomförts med gott resultat och har bidragit till ökad\r\nförmåga att i samverkan med andra länder planera och genomföra\r\nfredsbevarande operationer samt ökad förmåga att lämna stöd till\r\nfredsfrämjande och humanitär verksamhet. Verksamheten har även\r\nbidragit till att öka den internationella kompetensen samt att ge\r\neffekt vad avser lednings- och logistikkompetens.\r\nBeredskap för internationella insatser\r\nEU:s utveckling\r\nVid EU:s toppmöte i Helsingfors 1999 fastställdes den\r\növergripande styrkemålsättningen för militär förmåga (EU Headline\r\nGoal). Beslutet innebar att EU under 2003 skall vara i stånd att\r\ninom 60 dagar sätta in en militär styrka om upp till 50 000-60\r\n000 soldater samt relevanta sjö- och flygstridskrafter för\r\nkrishanteringsinsatser. Dessa styrkor skall kunna underhållas i\r\nett år och klara av hela skalan av Petersbergsuppgifterna, dvs.\r\nhumanitära insatser och räddningsinsatser samt hela spektrumet av\r\nfredsfrämjande insatser. Styrkan skall i första hand kunna verka\r\ni Europa och dess närhet men även globalt.\r\nEU:s krishanteringsförmåga är emellertid mer än bara en militär\r\ninsatsförmåga. Sverige strävar efter ett helhetsperspektiv och\r\natt krishantering bör ses som ett begrepp som inkluderar såväl\r\ncivila som militära komponenter.\r\nUnder 2002 och 2003 har Försvarsmakten lagt ned ett omfattande\r\narbete på att organisera och utveckla de resurser och förband som\r\när anmälda till olika internationella styrkeregister såsom EU:s\r\nmilitära styrkeregister för krishantering, Parp (Partnerskap för\r\nfred, Nato), Unsas och Shirbrig (FN) samt det nordiska\r\nstyrkeregistret Nordcaps. Följande förband och enheter med\r\ntillhörande förmåga är anmälda: ledningsresurs med ca 50\r\nstabsofficerare, stabspersonal för civil-militär samverkan, 60\r\nmilitärobservatörer, två mekaniserade infanteribataljoner, ett\r\nmilitärpoliskompani, ett ingenjörkompani med ammunitions- och\r\nminröjningsförmåga, ett ubåtsförband, ett korvettförband, ett\r\nmarint minröjningsförband, ett spaningsflygförband AJS 37 Viggen\r\nsom fr.o.m. 2004 ersätts av ett flygförband JAS 39 Gripen för\r\nspaning och luftförsvar samt ett signalspaningsförband S-102 B.\r\nKostnaden för att utveckla internationell förmåga i de förband\r\nsom är anmälda uppgår till ca 2,8 miljarder kronor för perioden\r\n2000-2003.\r\nIncidentberedskapen har upprätthållits med resurser ur\r\ngrundorganisationen i enlighet med ställda krav.\r\nBeredskapshöjningar av både tillfällig och kontinuerlig karaktär\r\nhar genomförts för att leda den svenska insatsen inom ramen för\r\nISAF i Afghanistan och som en följd av attacken den 11 september\r\n2001 i New York. Sammantaget bedömer regeringen att\r\nFörsvarsmakten upprätthållit beredskap och upptäckt samt ingripit\r\nmot kränkningar i allt väsentligt i enlighet med de krav\r\nregeringen ställt.\r\nStöd till samhället\r\nI fråga om Försvarsmaktens uppgift att stärka samhället vid svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred har myndigheten på den centrala\r\nnivån deltagit i samverkansmöten med de myndigheter som har ett\r\nsärskilt ansvar om en svår påfrestning skulle inträffa. På den\r\nregionala nivån har militärdistrikten anordnat eller deltagit i\r\nregionala samverkansmöten.\r\nFörsvarsmakten har vidare samverkat med sjukvården för att\r\nförbereda och klarlägga Försvarsmaktens förmåga att stödja den\r\ncivila sjukvården.\r\nFörsvarsmakten skall genomföra sitt stöd till samhället inom\r\nramen för verksamhetsgrenen stöd till samhället. Verksamheten\r\ninrymmer, förutom uppgiften att stärka samhället vid svåra\r\npåfrestningar på samhället, också stöd vid räddningstjänst samt\r\nannat stöd. Försvarsmakten har upprätthållit beredskap för stöd\r\ntill samhället genom sin normala verksamhet.\r\nEn viktig del i Försvarsmaktens stöd till samhället är stödet med\r\nhelikopter. Regeringen anser att det finns skäl att redovisa\r\ndetta stöd särskilt. Helikopterflottiljen har upprätthållit\r\ndygnetruntberedskap med helikopter för räddning vid Berga,\r\nRonneby och Säve i enlighet med avtalet med Sjöfartsverket.\r\nGenom verksamheten har Försvarsmakten utvecklat sin förmåga att\r\nsamverka med civila myndigheter och ställa resurser till\r\nförfogande.\r\nRegeringen anser att Försvarsmakten har genomfört verksamheten\r\ninom stöd till samhället på det sätt regeringen avsett.\r\nRegeringen konstaterar att verksamheten är fortsatt av betydelse\r\nför samhället och att gjorda insatser även uppskattas av berörda\r\nmänniskor.\r\nUtskottet\r\nSärskild utredare\r\nFörsvarsutskottet beslutade i april 2003 att följa upp och\r\nutvärdera riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001 om\r\nFörsvarsmaktens utbildning, förbandsomsättning och beredskap m.m.\r\nFörsvarsutskottet beslutade att uppdra åt en särskild utredare\r\natt genomföra utvärderingen.\r\nUtredaren har gått igenom ett omfattande skriftligt material. Han\r\nhar vidare intervjuat och ställt frågor till företrädare för\r\nFörsvarsdepartementet, Försvarsmakten, Totalförsvarets pliktverk\r\noch Totalförsvarets forskningsinstitut. Bearbetning av detta\r\nmaterial har lett utredaren till bl.a. följande bedömningar och\r\nslutsatser:\r\n- Det av riksdagen förutsatta utbildningssystemet har inte\r\nförverkligats på avsett sätt.\r\n-\r\n- Utbildningsmålen på låga förbandsnivåer har nåtts men det har\r\ngetts alldeles för få övningstillfällen där chefer kunnat leda\r\nbataljoner och högre förband.\r\n-\r\n- Värnpliktssystemets legitimitet kommer att ifrågasättas inom en\r\ninte alltför avlägsen framtid.\r\n-\r\n- Förbandsutvecklingen kommer i betydande utsträckning inte att\r\nnå de kvalitativa mål som svarar mot den inriktning som riksdagen\r\nbeslutat.\r\n-\r\n- Förbandsutvecklingen kommer under försvarsbeslutsperioden i\r\nkvantitativt avseende till allra största del att följa vad\r\nriksdagen beslutat.\r\n-\r\n- Den viktigaste och övergripande orsaken till diskrepansen\r\nmellan målen för den inriktning som riksdagen har beslutat och\r\nden verklighet som kommer att råda vid utgången av 2004 är att\r\nförändringsarbetet har varit så omfattande och komplext.\r\n-\r\n- Försvarsbeslutet 2000 har varit underfinansierat redan från\r\nbörjan.\r\n-\r\n- Försvarsmakten har inte tillämpat beredskapssystemet i enlighet\r\nmed försvarsbeslutets intentioner om krav på operativ förmåga i\r\nolika tidsperspektiv, dvs. en differentierad beredskap.\r\n-\r\n- Regeringens beslut om differentierad beredskap kan ses som\r\nförsta gången som anpassningsprincipen får ett ordentligt\r\ngenomslag i planeringen.\r\n-\r\n- Kraven på operativ förmåga i försvarsbesluten har inte varit\r\ntillräckligt tydliga.\r\n-\r\n- Kriterierna för hur den operativa förmågan skall värderas kan\r\nifrågasättas.\r\n-\r\n- När det gäller hur den operativa förmågan hittills har\r\nutvecklats är läget förhållandevis bra när det gäller\r\nFörsvarsmaktens huvuduppgifter att hävda territoriell integritet\r\nsamt att kunna bidra till fred och säkerhet i omvärlden.\r\n-\r\n- Försvarsmaktens förmåga att lösa sin huvuduppgift att försvara\r\nSverige kan sammantaget inte anses godtagbar.\r\n-\r\n- Att alla förband i framtiden skall kunna uppträda och strida i\r\nen urbaniserad miljö har ännu inte fått något genomslag.\r\n-\r\nUtskottets bedömning och ställningstagande\r\nUtskottet kan konstatera att försvarsbesluten 2000 och 2001 till\r\nföljd av de stora säkerhetspolitiska förändringarna har inneburit\r\nomfattande förändringar för Försvarsmakten. Invasionshotet skall\r\ninte längre vara grunden för försvarsplaneringen. Betydelsen av\r\nförsvarets medverkan i internationell verksamhet har ökat.\r\nKrigsorganisationen har minskat kraftigt liksom antalet\r\nfredsförband. Den ekonomiska ramen har reducerats. Utredaren har\r\ni sin rapport pekat på en rad omständigheter som gör att\r\nriksdagens beslut om Försvarsmaktens utveckling fram till år 2004\r\ninte kommer att förverkligas på det sätt som riksdagen förutsatte\r\nvid tiden för besluten. Även Försvarsberedningen pekar i sin\r\nrapport Vårt militära försvar - vilja och vägval (Ds 2003:34) i\r\njuni 2003 på allvarliga brister i insatsorganisationen och en\r\ntämligen dålig utvecklingsprognos. Liknande bedömningar gör\r\nRiksrevisionsverket i juni 2003 i sin rapport Försvarets\r\nomstrukturering - granskning av planering och genomförande (RRV\r\n2003:20). Riksdagens revisorer har dessutom genomfört en\r\ngranskning av Försvarsmakten utifrån olika aspekter -\r\nArbetsgivarpolitiken i försvaret (RR 14), Försvarsmaktens\r\navveckling av överskottsmateriel (RR 18) och Styrning av det\r\nmilitära försvaret (RR 19). Vidare pågår det inom\r\nFörsvarsdepartementet ett särskilt uppföljningsprojekt av\r\nförsvarsbesluten. Utskottet ser med stort allvar på den relativt\r\nsamstämmiga bild som framträder i olika rapporter. Mot bakgrund\r\nav detta drar utskottet slutsatsen att målet för Försvarsmaktens\r\nförbandsutveckling m.m. fram till år 2004 i stora delar inte\r\nkommer att kunna förverkligas. Utskottet anser det därför\r\nnödvändigt att fortsätta att granska de problem som uppstått i\r\ngenomförandet av försvarsbesluten. Den av utskottet initierade\r\nsärskilda utredningen kommer därvid att utgöra ett av flera\r\nviktiga underlag. Utskottet avser därför att återkomma i\r\nbetänkande under våren 2004 i denna fråga.\r\nInriktning\r\nUtskottet behandlar här vad regeringen anfört om inriktning av\r\nFörsvarsmaktens olika verksamhetsgrenar, utbildning, planering,\r\nmateriel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt\r\ninsatser (s. 49-66). Utskottet behandlar också motion Fö219 (v)\r\nyrkandena 2 och 4.\r\nUtskottets bedömning och förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag\r\natt förlänga det nuvarande nationella flygtekniska\r\nforskningsprogrammet.\r\nUtskottet anser att regeringen inför det kommande\r\nförsvarsbeslutet skall lämna redovisningar om ammunitions- och\r\nminröjningskapaciteten. Utskottet föreslår att riksdagen avslår\r\nmotion Fö219 (v) yrkande 2.\r\nUtskottet anser att de åtgärder som regeringen avser att\r\ngenomföra när det gäller de värnpliktigas rättssäkerhet och\r\nkränkningar inom Försvarsmakten är utomordentligt angelägna.\r\nUtskottet har därvid ingen erinran mot att Styrelsen för\r\npsykologiskt försvar övertar uppgifter som Nämnden för\r\npersonalvård för totalförsvarspliktiga har och att nämnden läggs\r\nned. Motion Fö219 (v) yrkande 4 avstyrks.\r\nPropositionen\r\nUtbildning, planering m.m.\r\nRegeringen bedömer att förmågan till väpnad strid skall utgöra\r\ngrunden för utbildning, planering m.m. Utbildnings- och\r\növningsverksamheten bör inriktas mot att öka förmågan att verka\r\ninom ramen för operativt samordnade insatser. Förmågan att\r\nsamverka med civila myndigheter bör vara fortsatt hög.\r\nVerksamheten bör även fortsättningsvis bedrivas så att\r\nutvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar sker samordnat inom\r\nFörsvarsmakten. Verksamhet och materielanskaffning skall\r\nprioriteras mot förbanden i förbandsgrupp 1 enligt den\r\ndifferentierade beredskap som regeringen beslutat om. Resurser\r\nför förband i övriga förbandsgrupper skall endast avdelas så att\r\nflexibilitet skapas att innehålla de differentierade\r\nberedskapskraven.\r\nRegeringen anser att förmågan till väpnad strid även fortsatt\r\nskall utgöra grunden för förbandsutbildningen. Förmågan till\r\nväpnad strid utgör en grundläggande förutsättning för att landet\r\nskall kunna försvaras mot ett väpnat angrepp. Förmågan till\r\nväpnad strid innebär även att förmågan att lösa uppgifterna\r\nterritoriell integritet och internationella insatser grundläggs.\r\nRegeringen har den 8 maj 2003 beslutat att en differentierad\r\nberedskap för Försvarsmaktens insatsorganisation. Enligt detta\r\nbeslut skall bl.a. de förband som har anmälts till\r\ninternationella styrkeregister ingå bland de förband som har den\r\nhögsta beredskapen (förbandsgrupp 1). Enligt regeringens\r\nuppfattning skall dessa förband prioriteras när det gäller\r\nutbildnings- och övningsverksamhet.\r\nRegeringen menar att följande verksamhet bör prioriteras när det\r\ngäller stridskrafternas förbandsverksamhet:\r\n- att genomföra övning för den operativa ledningen,\r\n-\r\n- att internationella övningsmoment ingår som en naturlig del vid\r\ngrundutbildningen och\r\n-\r\n- att genomföra slutövningar med operativt sammansatta\r\ninsatsstyrkor.\r\n-\r\nInom ramen för utvecklingen mot det nätverksbaserade försvaret\r\nskall Försvarsmakten utvecklas mot ett flexibelt insatsförsvar,\r\nmed förmåga att agera med högt tempo, hög operativ rörlighet och\r\nförmåga till verkan. Detta bedöms medge bättre utnyttjande och\r\nsamordning av omvärldsuppfattning samt tekniska ledningssystem\r\nsom medger insats och verkan. Det nätverksbaserade försvaret kan\r\ndärför beskrivas utifrån en övergripande indelning av\r\nFörsvarsmaktens förmåga i olika avseende i följande delar:\r\n- information och omvärldsuppfattning,\r\n-\r\n- ledning och beslutstöd samt\r\n-\r\n- insats och verkan.\r\n-\r\nRegeringen menar att den fortsatta utvecklingen skall baseras på\r\nutnyttjande av taktiska och tekniska demonstratorer samt\r\nsimulatorer.\r\nRegeringen finner det angeläget att utvecklingsprocessens\r\nfortskridande säkras genom en långsiktig personal- och\r\nkompetensförsörjning inom projektorganisationen för utvecklingen\r\nmot ett nätverksbaserat försvar. Utvecklingen mot ett\r\nnätverksbaserat försvar ställer krav på delaktighet och\r\nengagemang inom hela Försvarsmakten såsom vid förband, centrum\r\noch skolor. Genom detta skapas en ökad förståelse för hela\r\nutvecklingsprocessen. Regeringen anser vidare att det är\r\nväsentligt att det råder en balanserad avvägning mellan metodik-,\r\nteknik-, organisations- och personalutvecklingen som skall vara\r\nbaserad på erfarenheter och slutsatser inom respektive\r\nutvecklingsprocess. Med anledning av detta beslutade regeringen\r\nden 26 juni 2003 att Försvarsmakten skall genomföra verksamheten\r\nenligt bl.a. dessa riktlinjer.\r\nUnder 2004 skall ledningsförband på operativ och taktisk nivå\r\ndelta i en större ledningsövning för totalförsvaret. Delar av\r\nlednings- och underhållsförbanden skall vidare delta i regionala\r\növningar inom armé-, marin- och flygstridskrafterna.\r\nSamlokalisering av Operativa insatsledningen till Uppsala skall\r\nslutföras. Högkvarteret får som en central uppgift att ta fram\r\ndet underlag som regeringen och riksdagen behöver för att fatta\r\nbeslut om Försvarsmaktens utveckling åren 2005-2007. Antalet\r\nlokala ledningsfunktioner inom FMLOG skall samordnas och\r\nreduceras.\r\nRegeringen anser att planering och genomförande av verksamheten\r\nför arméstridskrafterna bör prioriteras till att utveckla\r\ninsatsförmågan hos de förband som är anmälda till internationella\r\nstyrkeregister inklusive genomförandet av beslutade\r\ninternationella insatser och säkerställandet av insatsförmågan\r\nhos övriga förband avdelade i den högsta förbandsgruppen,\r\nförbandsgrupp 1.\r\nDessutom bör kompetenser som krävs för utveckling mot det\r\nnätverksbaserade försvaret prioriteras.\r\nRegeringen anser att övningsverksamheten bör prioriteras i ökad\r\nutsträckning mot gemensamma operationer, dvs. där förband ur mer\r\nän en stridskraft ingår.\r\nRegeringen anser att marinstridskrafterna under 2004 fortsatt bör\r\nutvecklas mot operativt behovssammansatta styrkor och mot en ökad\r\nförmåga till samverkan med andra nationers förband samt med\r\ncivila myndigheter.\r\nInriktningen för marinstridskrafterna under 2004 bör vara att\r\nprioritera utbildnings- och övningsverksamheten. Regeringen anser\r\natt det är av vikt att åtminstone en större tillämpad övning med\r\noperativt behovssammansatta styrkor genomförs årligen. Vidare bör\r\nförbanden ha en god incidentberedskap. På motsvarande sätt anser\r\nregeringen att internationella övningar med förband anmälda till\r\ninternationella styrkeregister bör prioriteras.\r\nRegeringen anser att marinstridskrafterna även fortsättningsvis\r\nbör utvecklas mot att ingå i ett nätverksbaserat försvar. Vidare\r\nbör utvecklingen av marinstridskrafterna fortsatt inriktas mot\r\natt ge de förband som anmälts till internationella styrkeregister\r\nen internationell förmåga. En förutsättning för att upprätthålla\r\nberedskapskraven för förband anmälda till internationella\r\nstyrkeregister är enligt regeringens uppfattning en fortsatt hög\r\nambitionsnivå inom utbildning, planering och övningsverksamhet\r\nm.m.\r\nUnder 2004 skall marinstridskrafterna, i likhet med övriga\r\nstridskrafter, inriktas mot att utveckla insatsförmågan vid de\r\nförband som anmälts till internationella styrkeregister inklusive\r\ngenomförandet av beslutade internationella insatser.\r\nFör flygstridskrafterna bör vidareutvecklingen av Gripensystemet\r\nfortsätta, liksom den materiella utvecklingen med bl.a.\r\ntillförandet av JAS 39 C/D-plan. Utvecklingen av förmågan att\r\ngenomföra långräckviddig precisionsbekämpning skall fortsätta.\r\nSnabbinsatsstyrkan Swafrap C 130 Hercules och Swafrap JAS 39\r\nskall prioriteras avseende materiel, utbildnings- och\r\növningsverksamhet. Flygstridskrafterna skall fortsätta att delta\r\ni såväl multinationell som bilateral övningsverksamhet i syfte\r\natt förbättra Försvarsmaktens samlade förmåga, främst på högre\r\nkonfliktnivåer.\r\nFör att uppnå de kvalitativa målen vid flygstridskrafterna och\r\nmöjliggöra förmåga till exportstöd, skall övningsverksamheten\r\ninriktas mot en ökning av flygtidsproduktionen samt förmågan att\r\ntaktiskt leda luftstridskrafterna.\r\nHelikopterförbanden är inne i en period med stora förändringar.\r\nDetta präglar förbanden, deras utveckling och förmåga i det korta\r\nperspektivet. Inriktningen av helikopterförbanden under 2004 bör\r\nfortsatt vara att utveckla de två helikopterbataljonerna, den ena\r\nmed markoperativ huvudinriktning och den andra med sjöoperativ\r\nhuvudinriktning.\r\nSuccessivt kommer de nya helikoptrarna att tillföras\r\norganisationen. Efter en viss försening skall 20 stycken\r\nhelikopter 15 börja levereras under 2004. Leveranserna beräknas\r\npågå till 2007. Leveranserna av 18 stycken medeltunga helikopter\r\n14 skall börja 2005.\r\nParallellt med anskaffningen kommer merparten av de befintliga\r\nhelikoptersystemen och helikoptrarna att avvecklas.\r\nRegeringen vill också erinra om betydelsen av att\r\nhelikopterförbanden deltar i internationella övningar. Hittills\r\ngenomförda internationella övningar har tillfört förbanden\r\nvärdefulla erfarenheter. Regeringen bedömer att anmälan av\r\nhelikopterförband till internationella styrkeregister och\r\ndeltagande i internationella insatser med helikopterförband\r\nknappast blir aktuellt förrän de två helikopterbataljonerna har\r\norganiserats med nya helikoptrar.\r\nReformeringen av Försvarsmaktens personalförsörjningssystem\r\npågår. Arbetet grundas på den samlade syn på\r\npersonalförsörjningen i Försvarsmakten som regeringen redovisade\r\ni propositionen Fortsatt förnyelse av total-försvaret (prop.\r\n2001/02:10, bet. 2001/02:FöU7, rskr. 2001/02:192).\r\nOm än en god grund lagts menar regeringen att\r\npersonalförsörjningen även fortsättningsvis bör tillmätas en\r\ncentral betydelse i försvarsreformen.\r\nEnligt regeringen är tillgången till rätt utbildade, lämpliga och\r\nintresserade personer den enskilt mest gränssättande faktorn när\r\ndet gäller möjligheterna att genomföra fredsfrämjande insatser\r\nutomlands med beväpnad trupp. Efterhand som 1980- och 1990-talets\r\nstora värnpliktskullar om 30 000-50 000 utbildade per år blir för\r\ngamla för internationell tjänstgöring måste rekryteringsformerna\r\nförändras så att de beaktar dagens utbildningsvolymer. Regeringen\r\nhåller det inte för osannolikt att det kan bli nödvändigt att ge\r\nFörsvarsmakten bättre förutsättningar för sin bemanning för att\r\ndet även fortsättningsvis skall vara möjligt att ha förband\r\noperativa i ett annat land kort tid efter ett politiskt beslut.\r\nEnligt regeringen har det visat sig att Försvarsmakten\r\nunderskattade behovet av anställd personal i underlaget inför det\r\nförra försvarsbeslutet. Vidare har en del av de senaste årens\r\nekonomiska problem inom Försvarsmakten berott på brister i hur\r\nlönekostnadsutvecklingen prognostiseras. Regeringen menar att det\r\när nödvändigt att nästa försvarsbeslut kan grundas på ett\r\nunderlag som är säkrare än vad underlaget inför det förra\r\nförsvarsbeslutet visat sig vara. För att detta skall vara möjligt\r\när det väsentligt att Försvarsmakten utvecklar de metoder som\r\nanvänds i underlagsarbetet.\r\nInriktningen är att utbildningsvolymen av totalförsvarspliktiga\r\nsom fullgör värnplikt under 2004 skall vara ca 16 000\r\ntotalförsvarspliktiga, inklusive 300 korttidsvärnpliktiga\r\nutbildade för hemvärnets behov.\r\nArbetet för att minska avgångar under grundutbildningen\r\nintensifieras. Det civila meritvärdet av att göra värnplikten\r\nskall öka genom ett arbete som sker i dialog mellan\r\nintressenterna.\r\nUtvecklingsarbetet skall syfta till att motverka mobbning,\r\ntrakasserier samt övergrepp mot enskilda. Områden som skall\r\nbelysas är bl.a. jämställdhet, sexuella trakasserier, homofobi,\r\nfrämlingsfientlighet, utbildning, säkerhet, olycksförebyggande\r\nåtgärder samt förhållandet till droger.\r\nVarje fall av avgång under grundutbildningen bland kvinnliga\r\ntotalförsvarspliktiga skall analyseras och återrapporteras i\r\nsamband med årsredovisningen för 2004 för att identifiera behov\r\nav ytterligare åtgärder.\r\nRegeringen anser det vara av vikt att Försvarsmakten fortsätter\r\nsitt arbete med att definiera behovet av reservofficerare i\r\ninsatsorganisationen. Avvecklingen av övertaliga bör ske efter\r\nsamråd med de berörda. För att behålla den stora andelen\r\nreservofficerare i utlandsstyrkan bör utbildningsverksamhet inom\r\ndetta område befrämjas. Det är också väsentligt att\r\nreservofficerare erbjuds möjlighet att delta vid övningar inom\r\nt.ex. grundutbildningsförband och lednings- och\r\nstabstjänstsövningar.\r\nRegeringen avser att följa utvecklingen rörande placeringen av\r\nreservofficerare i högre chefsbefattningar inom\r\nhemvärnsförbanden.\r\nMöjligheterna att lyckas med strävan att öka andelen kvinnliga\r\nofficerare beror i allt väsentligt på hur väl myndigheten lyckas\r\nbehålla de kvinnor som rekryteras och om man lyckas skapa en god\r\nrekryteringsbas. Detta innebär att en hög andel kvinnor måste\r\nfullgöra värnplikten med goda erfarenheter och en vilja att\r\nfortsätta inom officersyrket. Jämställdhetsarbetet och en\r\nförändring av attityder blir därför en viktig grund i detta\r\nlångsiktiga projekt där den första lite större kullen kvinnliga\r\nofficerare kan utexamineras tidigast om några år.\r\nRegeringen bedömer att Försvarsmakten i dag har en bra inriktning\r\nför sitt arbete inom jämställdhetsområdet. Samtidigt är det\r\nnödvändigt att understryka att strävan att förbättra arbetsmiljön\r\noch förändra ogynnsamma attityder till kvinnliga officerare och\r\ntotalförsvarspliktiga inte kan ses som ett avgränsat projekt utan\r\nsnarare som en ständigt pågående process. Det är också av\r\nyttersta vikt att jämställdhetsfrågorna ges utrymme och vikt av\r\nmyndighetens chefer för att jämställdhetsarbetet skall få\r\ngenomslag inom Försvarsmakten. Regeringens bedömning är att\r\nledarskapet inom myndigheten är avgörande för huruvida kvinnor\r\noch män får samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter hos\r\nFörsvarsmakten som arbetsgivare. Regeringen anser därför att\r\narbetet med att inkorporera genusfrågorna i ledarskapsämnet utgör\r\nen viktig grund för inriktningen inom området.\r\nFörbättrade förutsättningar för kompetensutveckling för civil\r\npersonal skall skapas. Vidare skall möjligheterna för den civila\r\npersonalen att delta i lämpliga delar av utbildningen vid\r\nFörsvarsmaktens skolor samt vid Försvars-högskolan ytterligare\r\ntillvaratas.\r\nDet framtida militära skolsystemet skall utformas för att\r\ntillgodose de kompetensbehov som följer med implementeringen av\r\ndet flerkarriärsystem som regeringen redovisat i propositionen\r\nFortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10).\r\nReformarbetet kommer i allt väsentligt att ske inom ramen för det\r\nkommande försvarsbeslutet.\r\nEnligt regeringens bedömning har Försvarsmakten fortsatt att\r\narbeta med att förbättra sin arbetsgivarroll som inleddes\r\ntidigare efter kritik som främst Riksrevisionsverket riktat mot\r\nmyndigheten. Riksdagens revisorer har i en rapport 2002/03:16\r\nGivakt på lönebildningen - arbetsgivarpolitiken inom\r\nFörsvarsmakten riktat en viss kritik mot Försvarsmakten i fråga\r\nom lönebildningen vid myndigheten. En modell för mer kontinuerlig\r\nlönekostnadsuppföljning kommer att tas fram av Försvarsmaktens\r\ncentrala ledning. Regeringen avser att särskilt följa upp\r\nFörsvarsmaktens arbetsgivarroll.\r\nFörsvarsmaktens arbete med att motverka och förebygga\r\ntrakasserier grundat på t.ex. etnisk tillhörighet, religion eller\r\nsexuell läggning måste på samma sätt som jämställdhetsarbetet\r\ndrivas som en ständig process med att förbättra arbetsmiljön och\r\nförändra ogynnsamma attityder.\r\nProjektet Normgivande mångfald inom HBT-området (homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner) kommer att löpa fram till utgången\r\nav 2004. Kartläggningarna inom projektet kommer att ge\r\nFörsvarsmakten en god grund i sitt fortsatta arbete med frågorna.\r\nRegeringen bedömer därför att det är nödvändigt för\r\nFörsvarsmakten att under 2004 finna lämpliga former för hur dessa\r\nfrågor kan integreras i myndighetens kontinuerliga arbete med\r\nledarskaps- och arbetsmiljöfrågor.\r\nRegeringen bedömer att mångfald bidrar till att höja kvaliteten\r\ninom en verksamhet, att god framtida kompetensförsörjning utgår\r\nfrån att arbetsgivare kan attrahera den mest kompetenta\r\narbetskraften utan att exkludera t.ex. kvinnor och personer med\r\nutländsk bakgrund. Mångfalden har dessutom en särskild betydelse\r\ninom försvarssektorn utgående från både folkförankrings- och\r\ndemokratiprinciper.\r\nRegeringens inriktning är att ytterligare stärka de\r\ntotalförsvarsgemensamma myndigheternas arbete med genus- och\r\nmångfaldsfrågor med särskilt fokus på Försvarshögskolan och\r\nTotalförsvarets pliktverk eftersom dessa myndigheter har något av\r\nen särställning inom totalförsvaret.\r\nPliktverket skall därför intensifiera sitt arbete med att\r\nmotverka ogynnsamma attityder och säkerställa att alla ungdomar,\r\noaktat exempelvis kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning\r\nkänner sig välkomna och respekterade som individer.\r\nFörsvarshögskolans roll å andra sidan är unik genom att\r\nmyndigheten utbildar och präglar officerare på högre nivåer och\r\nchefer inom totalförsvaret. Om chefer inom det militära försvaret\r\nskall få tillräckliga kunskaper om jämställdhets- och\r\ndiskrimineringsfrågor för att kunna bli goda ledare i arbetslivet\r\när det därför nödvändigt att Försvarshögskolan verkar för att\r\nbidra till detta.\r\nRegeringen anser mot denna bakgrund att myndigheternas arbete med\r\natt motverka och förebygga diskriminering bl.a. grundat på kön,\r\netnisk tillhörighet eller sexuell läggning särskilt bör granskas\r\ni syfte att klarlägga hur arbetet kan stärkas. Regeringens\r\nintention är att totalförsvaret som helhet skall få en bättre\r\narbetsmiljö.\r\nNämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga\r\nRegeringen bedömer att Nämnden för personalvård för\r\ntotalförsvarspliktiga skall läggas ned.\r\nNämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga har till\r\nuppgift att genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom\r\negna initiativ främja personalvård för totalförsvarspliktiga som\r\nfullgör värnplikt eller civilplikt. Regeringen utser ordförande,\r\nvice ordförande, ledamöter och sekreterare. Nämnden består av\r\nhögst 16 personer. Från anslaget 6:1 betalar Försvars-makten\r\nårligen högst 350 000 kr för ersättning till Nämnden för\r\npersonalvård för totalförsvarspliktiga.\r\nRegeringen har för avsikt att inom Styrelsen för psykologiskt\r\nförsvar inrätta en funktion för information och vägledning i\r\nrättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör\r\nvärnplikt eller civilplikt och för utbildningsansvariga. Till\r\nstyrelsen skall vara knutet ett råd som skall bistå myndigheten i\r\ndessa frågor. Ledamöterna skall utses av regeringen. Funktionen\r\nkommer således till viss del att bedriva den verksamhet som för\r\nnärvarande åligger Nämnden för personalvård för\r\ntotalförsvarspliktiga, varför denna nämnd således kan läggas ned\r\ni och med utgången av 2003.\r\nFrivilliga försvarsorganisationer\r\nDe frivilliga försvarsorganisationernas utbildning bör utvecklas\r\noch delvis ges ett nytt innehåll så att organisationerna kan\r\nutgöra en kompetensbas för kompletterande utbildning under\r\nnormala förhållanden samt vid återtagning av kompetens. Detta\r\ninnebär även att de frivilliga försvarsorganisationernas\r\nverksamhet kan komma att begränsas med hänsyn till\r\nFörsvarsmaktens uppgifter och förändrade ekonomiska villkor.\r\nBehovet av avtalspersonal från flera av organisationerna bedöms\r\nsom fortsatt stort. Regeringen menar att de frivilliga\r\nförsvarsorganisationerna fortsatt skall ha till uppgift att förse\r\nvissa av de nationella skyddsstyrkorna med bl.a. förplägnads-,\r\nsjukvårds-, transport-, lednings-, marin- och sambandskompetens.\r\nUtöver detta bedömer regeringen att personal ur de frivilliga\r\nförsvarsorganisationerna fortsatt kommer att utgöra en resurs,\r\nt.ex. som instruktörer vid grundutbildning eller som\r\nkompetensutvecklare av totalförsvarspliktiga och befäl. De kommer\r\näven fortsättningsvis att fylla en viktig roll i Försvarsmaktens\r\noch det övriga totalförsvarets folkförankring.\r\nMiljöfrågor\r\nDen enligt regeringen viktigaste uppgiften för Försvarsmakten i\r\nmiljöarbetet är att fortsätta att utveckla och fördjupa\r\nsektorsansvaret för ekologisk hållbarhet. Försvarssektorn\r\nbedriver ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete i linje med\r\nde miljökvalitetsmål riksdagen har lagt fast. För att ytterligare\r\nstärka denna utveckling bör Försvarsmakten och övriga myndigheter\r\ninom försvarssektorn även fortsättningsvis ge hållbarhetsarbetet\r\nhög prioritet.\r\nRegeringen anser att Försvarsmakten bör fortsätta att medverka\r\naktivt i det internationella försvarsmiljöarbetet. Försvarsmakten\r\noch andra totalförsvars gemensamma myndigheter besitter stor\r\nkunskap i försvarsmiljöfrågor. De hittills genomförda insatserna\r\ni Östersjöområdet visar att försvarets insatser är\r\nbetydelsefulla. Det är därför angeläget att detta arbete\r\nfortsätter.\r\nGrundorganisationen\r\nRegeringen anser att den hittillsvarande inriktningen av\r\ngrundorganisationen bör gälla även för 2004. Försvarsmakten skall\r\ndärför fortsätta att anpassa och utveckla grundorganisationen\r\ntill att ha den förmåga som krävs för att kunna organisera,\r\nvidmakthålla och stödja de krigsförband och resurser som ingår i\r\ninsatsorganisationen. Vidare skall grundorganisationen effektivt\r\noch rationellt kunna hantera alla de åtgärder som krävs för att\r\nutveckla, vidmakthålla eller avveckla personal, förnödenheter,\r\nanläggningar, mark och lokaler vid förband, skolor och centrum.\r\nInriktningen innebär bl.a. följande för verksamheten under året.\r\nGarnisonen i Uppsala, inklusive verksamheten inom Operativa\r\ninsatsledningen, skall utvecklas. Likaså skall verksamheten vid\r\nMalmen med anledning av flygskolan och de nya helikoptersystemen\r\nfortsätta att utvecklas. Försvarsmaktens\r\nledningsorganisationsförmåga att med kort varsel kunna avdela\r\npersonal för att bemanna internationella staber skall\r\nupprätthållas. Härutöver skall Försvarsmaktens logistik utvecklas\r\nvidare mot en ökad rationalitet och effektivitet. Likaledes skall\r\nde organisatoriska förändringarna i Mälardalen fullföljas.\r\nRegeringen delar Försvarsmaktens uppfattning i budgetunderlaget\r\nför 2004 att ett kompetenscentrum för informationsoperationer bör\r\nutvecklas.\r\nFörsvarsmaktens mark- och lokalförsörjning skall rationaliseras\r\nvidare.\r\nRegeringen anser att möjligheterna att följa upp och utvärdera\r\nförändringar i grundorganisationen bör förbättras. Regeringen har\r\ndärför uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa förslag i detta\r\navseende. Regeringens inriktning är att återkomma till denna\r\nfråga i 2004 års försvarsbeslut. Regeringen avser också att i\r\nförsvarsbeslutspropositionen återkomma till riksdagen i fråga om\r\ngrundorganisatoriska förändringar.\r\nSkydd mot NBC-stridsmedel\r\nMot bakgrund av de nya säkerhetshoten är det regeringens\r\nuppfattning att det är av stor vikt att Försvarsmakten alltjämt\r\nsträvar efter att huvuddelen av NBC-kompaniet skall vara\r\noperativt under 2004. Regeringen anser att åtgärder bör vidtas\r\nför att höja NBC-insatsförmågan stegvis intill dess att NBC-\r\nkompaniet är fullt operativt. Intill dess kompaniet är operativt\r\nanser regeringen att den tillfälliga NBC-insatsstyrkan tills\r\nvidare skall finnas kvar.\r\nDet internationella erfarenhetsutbytet avseende NBC-skydd bör\r\nenligt regeringens uppfattning fortsätta.\r\nAmmunitions- och minröjning\r\nSverige skall fortsatt vara engagerat i olika internationella\r\nsamarbetsforum och verka för regleringar av vapen som ger upphov\r\ntill s.k. explosiva lämningar av krig. Att följa, främja och\r\nvidareutveckla de internationella regelverken är ett mål för\r\nregeringen. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för en global\r\nanslutning till Ottawakonventionen och delta aktivt i\r\nförhandlingarna kring ett nytt protokoll till 1980 års\r\nvapenkonvention angående explosiva lämningar av krig. Till detta\r\nkommer att Sverige under 2004 och 2005 har fått i uppdrag att,\r\ninom Ottawakonventionens kommitté för humanitär minröjning och\r\nminröjningsteknik, verka som först rapportör och därefter\r\nordförandeland.\r\nRegeringen betonar vikten av att samarbetet mellan berörda\r\nmyndigheter inom området minhantering fortsatt fördjupas.\r\nEnligt regeringen bör utvecklingen av Swedecs\r\nammunitionsröjningspooler, bestående av bl.a.\r\nminröjningsspecialister, sjukvårdspersonal, minhundar och\r\nmateriel, fortgå enligt plan.\r\nInformationssäkerhet\r\nRegeringen har tillsatt en utredning (dir. 2002:103) som har till\r\nuppgift att lämna förslag angående vissa frågor inom\r\ninformationssäkerhetsområdet. Utredningen skall bl.a. lämna\r\nförslag till hur den nationella strategin för\r\ninformationssäkerhet skall utvecklas samt hur Sveriges engagemang\r\ni det internationella arbetet inom informationssäkerhetsarbetet\r\nskall utformas.\r\nRegeringens bedömning är att förmågan att motstå\r\ninformationsoperationer har ökat i samhället genom de uppgifter\r\nsom vissa myndigheter erhållit inom informationssäkerhetsområdet.\r\nFörsvarsmaktens ansvar inom informationsoperationsområdet avser\r\natt ha förmåga att skydda sina egna system mot detta.\r\nInformationskrigföring är en offensiv informationsoperation som\r\nkan ske under höjd beredskap. Försvarsmakten skall ha kunskap om\r\ninformationskrigföringens offensiva område.\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling\r\nRegeringen gör bedömningen att materielförsörjningen inklusive\r\nforskning och teknikutveckling bör inriktas så att\r\nFörsvarsmaktens operativa behov samt behov av kompetens på\r\nkortare och längre sikt tillgodoses. Särskild vikt bör läggas vid\r\natt skapa förutsättningar för utveckling mot det nätverksbaserade\r\nförsvaret samt att kunna möta tänkbara framtida hot.\r\nMaterielförsörjningsprocessen, inklusive forskning och\r\nteknikutveckling bör fortsätta att utvecklas bl.a. i syfte att\r\ntydligare koppla materielförsörjningsfrågorna till\r\nFörsvarsmaktens långsiktiga utveckling genom ökad spårbarhet samt\r\npröva olika inriktningar inför försvarsbeslutet. Möjligheterna\r\ntill internationella samarbeten bör så långt lämpligt utnyttjas.\r\nExportstödet bör ges fortsatt hög prioritet och stödja sådan\r\nverksamhet som bidrar till vidmakthållande, vidareutveckling och\r\nutveckling av motsvarande materiel för Försvarsmakten.\r\nMateriel som inte behövs för den framtida insatsorganisationen\r\nbör avvecklas. Avvecklingen bör ske på det sätt som är mest\r\nekonomiskt fördelaktigt.\r\nEn samlad materielförsörjningsstrategi bör tas fram inför\r\nförsvarsbeslutet.\r\nFörsvarsmaktens anläggningsförsörjning bör anpassas efter\r\nberedskapsbehoven. Anläggningar som inte längre behövs i\r\ninsatsorganisationen bör avyttras.\r\nFörsvarsmakten kommer att ha ett fortsatt behov av avancerad och\r\nmodern materiel för att kunna lösa sina uppgifter. Inte minst\r\nställer övergången till ett nätverksbaserat försvar krav i detta\r\navseende. Försvarsmaktens operativa behov på kortare och längre\r\nsikt bör utgöra utgångspunkten för materielförsörjningen.\r\nUtveckling av nya materielprojekt för Försvarsmaktens behov bör\r\nregelmässigt prövas för internationella samarbeten. Planeringen\r\nför Försvars-maktens materielförsörjning bedöms därför komma att\r\ni ökad utsträckning även behöva ta hänsyn till, och samordnas\r\nmed, andra staters behov.\r\nUtvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar i form av förbättrad\r\ninformation och omvärldsuppfattning, ledning med beslutsstöd samt\r\ninsats och verkan är en viktig del i den materiella utvecklingen.\r\nRegeringen menar att det är väsentligt att den framtida\r\navvägningen mellan behovet av materiel till insatsförbanden\r\nrespektive behovet av långsiktig materiell utveckling där\r\nforskning och teknikutveckling (FoT) utgör en viktig del belyses\r\ninför försvarsbeslutet. Regeringen har därför begärt in ett\r\nunderlag från Försvarsmakten inför försvarsbeslutet i detta\r\navseende. Inte minst behovet av inhemsk industriell kompetens bör\r\nbeaktas i sammanhanget. En del i den långsiktiga utvecklingen som\r\nbör analyseras är ett ökat utnyttjande av demonstratorer på olika\r\nnivåer. Sådana demonstratorer utgör en väsentlig del i\r\nutvecklingen av förmågan att möta framtida tänkbara hot.\r\nExportstödet bör fortsätta i syfte att förbättra\r\nförutsättningarna för Försvarsmaktens materielförsörjning.\r\nAvvecklingen av Försvarsmaktens förnödenhetsöverskott bör\r\nfortsatt ha hög prioritet. I avvägningsprocessen bör särskild\r\nvikt läggas vid möjligheten till optimalt resursutnyttjande på\r\nkort och lång sikt.\r\nInriktningen är att påbörjat arbete med den samlade\r\nmaterielförsörjningsstrategin, inkluderande forskning och\r\nteknikutveckling, slutförs inom ramen för försvarsbeslutet.\r\nÄndamålsenligheten med nuvarande metod att peka ut s.k.\r\nstrategiska kompetenser bör prövas.\r\nDet nordiska försvarsmaterielsamarbetet fortsätter att utvecklas\r\noch fördjupas.\r\nSverige skall fortsätta att utveckla sina bilaterala\r\nsamarbetsrelationer inom försvarsmaterielområdet med betoning på\r\nvåra viktigaste samarbetsländer. Av särskild betydelse är våra\r\nrelationer med Norden, USA och Storbritannien samt Frankrike och\r\nTyskland.\r\nArbetet inom ramen för sexnationerssamarbetet omfattande Sverige,\r\nFrankrike, Storbritannien, Spanien, Italien och Tyskland, bedöms\r\nkunna bli av stor betydelse och bör därför utvecklas och\r\nfördjupas.\r\nFörsvarsmaterielsamarbetet inom EU utvecklas inte minst genom\r\ninrättande av en kapacitets- och materielbyrå inom EU.\r\nRegeringen föreslår att det nuvarande nationella flygtekniska\r\nforskningsprogrammet förlängs under 2004 och att det statliga\r\nbidraget till finansieringen av programmet skall behållas på en\r\nnivå om högst 30 000 000 kr för 2004.\r\nRegeringen har tidigare beslutat om det nationella flygtekniska\r\nforskningsprogrammet. Det senaste beslutet omfattade perioden\r\n2001-2003, och regeringen beräknade ett totalt statligt bidrag\r\ntill finansieringen av programmet om 90 000 000 kr (prop.\r\n2000/01:1, utg.omr. 6, bet. 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:54).\r\nMålet för programmet är att genom stimulans till forskningsarbete\r\nbidra till att svensk flygindustrins kompetens och\r\nkonkurrenskraft utvecklas. Programmet omfattar sådan flygteknisk\r\nforskning som är av gemensamt civilt och militärt intresse.\r\nVidare bidrar programmet till att stärka landets förmåga att\r\naktivt delta i och dra nytta av internationellt forsknings- och\r\ntekniksamarbete. Projekten inom programmet genomförs i samverkan\r\nmellan flygindustri, universitet och högskola samt\r\nforskningsinstitut.\r\nRegeringen bedömer att programmet har bedrivits på ett effektivt\r\nsätt och att resultaten hittills av programmet är positiva.\r\nProgrammets betydelse från försvars- och näringspolitiska\r\nutgångspunkter motiverar enligt regeringen att programmet\r\nfortsätts. Forskningsprogrammet har en programtid på normalt tre\r\når och nuvarande program går ut vid innevarande års slut.\r\nRegeringen avser att förlänga det nuvarande programmet 2001-2003\r\nmed ett år i syfte att möjliggöra att förslag om framtida program\r\nbeaktas i samband med beslut om de försvars- och\r\nforskningspolitiska propositionerna.\r\nRegeringen beräknar för 2004 ett statligt bidrag till\r\nfinansieringen av programmet om 30 000 000 kr varav 20 000 000 kr\r\nberäknas under utgiftsområde 6 Totalförsvar och anslag 6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling och 10\r\n000 000 kr beräknas under utgiftsområde 24 Näringsliv och anslag\r\n26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling.\r\nInsatser\r\nRegeringen gör bedömningen att ambitionen vad avser\r\ninternationell beredskap och internationella insatser även\r\nfortsättningsvis skall vara hög. I dagsläget saknas såväl\r\nverksamhetsmässiga som ekonomiska förutsättningar för att höja\r\nambitionsnivån. Regeringens viljeinriktning att långsiktigt öka\r\nSveriges internationella förmåga kvarstår. Sverige bör kunna\r\ndelta i fredsfrämjande insatser i enlighet med de krav på\r\noperativ förmåga som riksdagen beslutat, i första hand med\r\nresurser och förband som har anmälts till internationella\r\nstyrkeregister.\r\nFörsvarsmakten bör upprätthålla beredskap för och kunna genomföra\r\nincidentinsatser, dvs. upptäcka, ingripa och avvisa varje form av\r\nkränkning av svenskt territorium för att hävda rikets\r\nterritoriella integritet i luften, till sjöss och på marken.\r\nFörsvarsmakten bör ha en sådan förmåga att beredskap kan\r\nupprätthållas och förändras för de krav och inom de tidsramar som\r\nregeringen med hänsyn till omvärldsläget beslutar.\r\nRegeringen anser att den hittillsvarande inriktningen bör ligga\r\nfast. Detta innebär att det är fortsatt angeläget att samhällets\r\nresurser kan utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.\r\nInriktningen för 2004 för stöd till samhället bör vara följande.\r\nVid sidan av att medverka i räddningstjänst enligt\r\nräddningstjänstlagen (1986:1102) skall Försvarsmakten bidra till\r\natt stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar på\r\nsamhället i fred och därvid kunna samverka med andra myndigheter\r\noch ställa resurser till förfogande. Uppgiften att stärka det\r\nsvenska samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred\r\nskall inte utgöra en utgångspunkt för Försvarsmaktens utformning\r\noch omfattning.\r\nInternationella insatser\r\nSverige har deltagit aktivt i den fredsfrämjande verksamheten på\r\nBalkan sedan 1993. Detta visar på Sveriges långsiktiga\r\nengagemang, vilket skall gälla även framgent på Balkan.\r\nRegeringen avser att reducera det svenska bidraget till Kfor\r\nfr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nSverige avser fortsatt delta i Sfor med stabsofficerare och en\r\nunderrättelsecell (Swenic). Det fortsatta svenska deltagandet i\r\nSfor är viktigt inte minst med tanke på diskussionen om ett\r\neventuellt EU-övertagande av insatsen efter Nato.\r\nDen 31 mars avslutade Nato sin insats i Makedonien och ersattes\r\ndå av EU:s första militära krishanteringsinsats, Operation\r\nConcordia. Sverige bidrar med övervakningsteam och\r\nstabsofficerare i styrkan.\r\nRegeringen beslutade i juni 2003 om att fortsatt ställa den\r\nsvenska styrkan till ISAF:s förfogande, dock längst t.o.m. den 19\r\ndecember 2003. Den 11 augusti 2003 övertog Nato ledningen av\r\nISAF. Formerna för ett eventuellt fortsatt svenskt deltagande i\r\nåteruppbyggnaden av Afghanistan under 2004 bereds för närvarande\r\ni Regeringskansliet.\r\nRiksdagen medgav den 16 april 2003 att Sverige ställer en väpnad\r\nstyrka till FN:s mission Monucs förfogande i Demokratiska\r\nRepubliken Kongo. Regeringen beslutade den 30 april om deltagande\r\nmed en flygfältsenhet och stabsofficerare. Inriktningen är att\r\nden svenska flygfältsenheten i Kindu skall avvecklas under\r\nsommaren 2004.\r\nMed riksdagens godkännande fattade regeringen den 19 juni 2003\r\nbeslut om insats med svenskt specialförband i Demokratiska\r\nRepubliken Kongos östra provins Ituri. Det svenska bidraget har\r\nhaft mandat t.o.m. den 1 september 2003.\r\nBeredskap för internationella insatser\r\nFörsvarsmakten skall ha en sådan förmåga att beredskap kan\r\nupprätthållas och förändras för de krav och inom de tidsramar som\r\nregeringen med hänsyn till omvärldsläget beslutar. Regeringen\r\nvill lyfta fram övningsverksamheten som en viktig komponent i\r\nFörsvarsmaktens förmåga. Att utveckla Försvarsmaktens förmåga att\r\nverka internationellt kräver möjligheter att öva i\r\ninternationella sammanhang. Petersbergsuppgifterna bör vara\r\nvägledande vid val och planering av övningar. Nato har erbjudit\r\nländer knutna till Partnerskap för fred att i större utsträckning\r\ndelta i Natos egen övningsverksamhet. Regeringen bedömer att\r\nenskilda övningar inom ramen för Partnerskap för fred sannolikt\r\nkan komma att minska i omfattning och konstaterar även att EU\r\ninte bedriver övningsverksamhet på förbandsnivå. Mot denna\r\nbakgrund anser regeringen att Försvarsmakten kan delta i den del\r\nav Natos övningsverksamhet som är öppen för PFF-länder och som är\r\nförenlig med vår svenska militära alliansfrihet. För att uppfylla\r\nbehovet av gemensamma övningar anser regeringen vidare att\r\nFörsvarsmakten bör medverka i såväl bi- som multilaterala\r\növningar. Försvarsmakten bör härvidlag prioritera övningar med\r\nmedlemsstater i EU eller Nato. Svensk medverkan med förband och\r\nenheter i internationell övningsverksamhet skall i varje enskilt\r\nfall prövas av regeringen.\r\nNär det gäller utvecklingen av den internationella förmågan\r\ngenerellt, vill regeringen anföra följande. Regeringen bedömer\r\natt den internationalisering som Försvarsmakten genomgått\r\nresulterat i värdefulla erfarenheter och en ökad\r\ninteroperabilitet. Regeringen anser att uppträdandet vid de\r\ninsatser där förband deltagit hållit en hög klass. Ambitionen vad\r\navser internationell beredskap och internationella insatser skall\r\ndven fortsättningsvis vara hög. I dagsläget saknas såväl\r\nverksamhetsmässiga som ekonomiska förutsättningar för att höja\r\nambitionsnivån. Regeringens viljeinriktning att långsiktigt öka\r\nSveriges internationella förmåga kvarstår däremot. En förbättrad\r\nsynergi mellan nationell och internationell insatsförmåga är då\r\nav avgörande betydelse. Det nationella försvarets behov skall\r\npåverka utformningen av de förband och kompetenser vi avser bidra\r\nmed internationellt. Metoderna att tillvarata erfarenhet och\r\nkompetenser från förband som deltagit i internationella insatser\r\nbör utvecklas. Urvalet av förband som anmälts till\r\ninternationella styrkeregister bör fortlöpande ses över.\r\nMot bakgrund av Försvarsmaktens redovisning avseende de\r\nverksamhetsmässiga förutsättningar för att från 2004 öka förmågan\r\natt delta med förband i internationella insatser samt mot den\r\nredovisade kostnadsutvecklingen menar regeringen att varje ny\r\nanmälan till ett förbandsregister fordrar ett avvägningsarbete\r\ndär utveckling av internationell förmåga måste vägas mot andra\r\nbehov för insatsorganisationen, t.ex. den mångfald av\r\nförbandstyper Sverige ansett sig behöva upprätthålla som militärt\r\nalliansfri stat.\r\nEU har fått en allt större roll i militär krishantering. Sveriges\r\nambition att delta i fredsfrämjande verksamhet har höjts i och\r\nmed vårt medlemskap i EU och den framväxande\r\nkrishanteringsförmågan inom EU. Deltagandet med insats av\r\nmilitära förband inom ramen för ESFP sker på grundval av\r\nnationella beslut av varje enskilt medlemsland. EU håller vidare\r\npå att utveckla sin snabbinsatsförmåga med en reaktionstid på\r\n5-30 dagar eller mindre som komplement till den militära styrka\r\nom upp till 50 000-60 000 soldater som kan sättas in inom 60\r\ndagar (EU Headline Goal). EU:s insats i DRK visar att EU till\r\nviss del redan har en snabbinsatsförmåga. Tidsförhållandena är\r\nofta knappa och förutsätter flexibilitet och snabbhet av samtliga\r\nEU:s medlemsländer.\r\nInom det militära området utgörs kärnan i det nordiska\r\nförsvarsrelaterade samarbetet av verksamheten på det\r\nfredsfrämjande området inom samarbetsstrukturen Nordcaps (Nordic\r\nCoordinated Arrangement for Military Peace Support). Sverige\r\ninnehar under 2003 ordförandeskapet i Nordcaps. Under 2004 kommer\r\nutvecklingen av krishanteringsstyrkan att fortsätta.\r\nFN har ett behov av snabbt tillgängliga militära enheter.\r\nStärkandet av FN:s snabbinsatsförmåga har bl.a. skett genom\r\netablerandet av Shirbrig (The Multinational Standby High\r\nReadiness Brigade for UN Operations). Shirbrig är en\r\nmultinationell insatsstyrka med 16 medlemsländer. Samarbetet\r\nsyftar till att kunna ställa förband upp till brigads styrka till\r\nFN:s förfogande. Tanken är att en insats med Shirbrig skall pågå\r\ni högst sex månader, varpå en reguljär FN-styrka skall kunna ta\r\növer.\r\nIncidentinsatser\r\nFörsvarsmaktens förmåga att upptäcka och ingripa mot kränkningar\r\nav territoriet och särskilt i Östersjöområdet skall\r\nupprätthållas. Förmågan skall snabbt kunna ökas i anslutning till\r\nakuta kriser. Därutöver skall förmågan att upptäcka och avvisa\r\nsäkerhetshot samt att tidigt kunna upptäcka NBC-insatser i\r\nnärområdet vidmakthållas.\r\nAnpassningsförmåga\r\nI och med 1996 års försvarsbeslut introducerades en\r\nanpassningsprincip för det militära försvaret. De styrinstrument\r\nsom förutsågs i beslutet har inte fått avsedd verkan, bl.a. har\r\nplanering och realiserbarhetsgranskning av beredskapshöjningar\r\noch andra anpassningsåtgärder inte genomförts. Genom regeringens\r\nbeslut den 8 maj 2003 om en differentierad beredskap baserat på\r\nen förnyad bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen\r\nförbättras tillämpningen av anpassningsprincipen. Detta kommer\r\ngenom differentieringsbeslutet att omfatta en större del av\r\nkrigsförbanden och därmed bidra till handlingsfrihet att vid\r\nbehov kunna förändra försvarsförmågan med hänsyn till\r\nutvecklingen i omvärlden. Regeringen avser att återkomma till\r\nriksdagen med en redovisning i denna fråga inför nästa\r\nförsvarsbeslut.\r\nGrundberedskap\r\nResurser ur grundorganisationen jämte delar ur\r\ninsatsorganisationen skall ha beredskap för att möta de hot som\r\nkortsiktigt kan uppstå i rådande omvärldsläge. Beredskap för\r\ningripande mot kränkningar av svenskt territorium skall finnas\r\nmed kraftsamling till tider och områden där risken för\r\nkränkningar är som störst. Försvarsmakten skall upprätthålla en\r\nsådan beredskap som framgår av ett hemligt regeringsbeslut jämte\r\nett regeringsbeslut avseende särskild beredskap inom\r\nFörsvarsmakten.\r\nRegeringen har den 8 maj 2003 beslutat om en differentierad\r\nberedskap av insatsorganisationen. Innebörden är att endast de\r\nförband som oundgängligen behövs och är lämpade för att möta\r\nsåväl okonventionella som konventionella hot i det omedelbara\r\ntidsperspektivet skall ges en hög beredskap. Därmed skapas en\r\nbättre grund för prioritering av resurser mellan förband, vilket\r\nmöjliggör ökade satsningar på förband med hög beredskap. Detsamma\r\ngäller för förband avsedda för internationella insatser i\r\nenlighet med vad regeringen anmält till internationella\r\nstyrkeregister. Minskade satsningar kan göras på andra delar av\r\ninsatsorganisationen som i konsekvens med detta skall ges en\r\nlägre beredskap, dvs. ett eller flera år. Användbarheten och\r\ntillgängligheten mellan insatsorganisationens förband skall\r\nhärigenom varieras vad gäller utbildning, övning, utrustning och\r\npersonellt innehåll.\r\nStöd till samhället\r\nRegeringen anser att den hittillsvarande inriktningen bör ligga\r\nfast. Detta innebär att det är fortsatt angeläget att samhällets\r\nresurser kan utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.\r\nFörsvarsmakten har många resurser anskaffade för\r\ninsatsorganisationen som kan användas även för andra angelägna\r\nändamål i samhället. Där så är möjligt och det inte påverkar\r\nFörsvarsmaktens grundläggande verksamhet negativt bör ett\r\ngemensamt utnyttjande eftersträvas.\r\nFörsvarsmakten skall, vid sidan om skyldigheten att medverka i\r\nräddningstjänst enligt räddningstjänstlagen, i första hand med\r\ngrundorganisationens resurser kunna stärka samhället vid svåra\r\npåfrestningar i fred och därvid kunna ställa resurser till\r\nförfogande.\r\nNär det gäller annat stöd än enligt uppgiften att stärka\r\nsamhället bör Försvarsmakten fortsätta att utveckla sin förmåga\r\natt samverka med civila myndigheter och att kunna lämna stöd till\r\nsamhället inom skilda områden i enlighet med räddningstjänstlagen\r\n(1986:1102) och förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd\r\ntill civil verksamhet.\r\nRegeringen avser att se till att Försvarsmakten under 2004\r\nfortsätter att utveckla möjligheterna att lämna stöd till\r\nsamhället i linje med det arbete myndigheten framgångsrikt har\r\nbedrivit de senaste åren.\r\nFörsvarsunderrättelseverksamhet\r\nRegeringen bedömer att minriktningen mot strategiska\r\nunderrättelser av relevans för utrikes-, säkerhets- och\r\nförsvarspolitiken bör fortsätta.\r\nFörsvarsunderrättelseverksamheten bör också vidareutveckla\r\nförmågan att bidra till det internationella\r\nunderrättelsesamarbetet, särskilt såvitt avser det stöd som kan\r\nlämnas till EU. Ytterligare ansträngningar att stödja svensk\r\ntrupp och personal i fredsfrämjande och andra internationella\r\ninsatser bör göras.\r\nDen tyngdpunktsförskjutning som skett från traditionell militär\r\nförvarning och heltäckande operativ och taktisk förvarning mot\r\nstrategiska och icke-militära underrättelser och den vidgade\r\nhotbilden bör fortsätta.\r\nFörsvarsunderrättelseverksamheten måste utvecklas för att svara\r\nmot behoven inom ramen för EU.\r\nI takt med att Sveriges deltagande i internationella insatser kan\r\nförväntas öka är det också angeläget att ansträngningar görs att\r\nstödja svensk trupp och annan personal i insatsområdet.\r\nMotionen\r\nI Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson\r\nm.fl. framhålls att både den militära och den humanitära\r\nammunitions- och minröjningen har stor betydelse och efterfrågan\r\ninom de fredsbevarande och humanitära internationella insatserna.\r\nSverige har en bred kunskap och kapacitet inom området. Den av\r\nregeringen framtagna samlade synen på minröjning är ett bra\r\ninstrument för fortsatt utveckling inom området.\r\nI förra budgetmotionen framkom att det fanns brister inom den\r\nmilitära ammunitions- och minröjningsförmågan. Dessa brister\r\nkvarstår. I flera omgångar har Vänsterpartiet framhållit\r\nbetydelsen av att Försvarsmaktens resurser inom området utökas.\r\nInför försvarsbeslutet gällande åren 2005-2007 är det av\r\nväsentlig vikt att Sverige förfogar över minröjningsresurser\r\nmotsvarande i möjligaste mån de behov som finns med tanke på det\r\nuttalade intresset att utöka de internationella insatserna.\r\nRegeringen bör få i uppdrag att inför försvarsbeslutet redovisa\r\nhur minröjningsresurserna i form av utbildad personal, materiel\r\noch övningar inom Försvarsmakten kan utökas.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna\r\n(yrkande 2).\r\nI samma motion hänvisas till att regeringen föreslår att Nämnden\r\nför personalvård för totalförsvarspliktiga (NPT) läggs ned. Det\r\nråd som föreslås till funktionen för information och vägledning i\r\nrättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör\r\nvärnplikt eller civilplikt kommer till viss del att bedriva den\r\nverksamhet som nu NPT utför enligt regeringen. Det är viktigt att\r\nfå en allsidig bild av nämndens verksamhet.\r\nNPT har till uppgift att genom vägledande och rådgivande\r\nverksamhet samt genom egna initiativ främja personalvård för\r\ntotalförsvarspliktiga som fullgör civil- eller värnplikt enligt\r\ninstruktionen 1994:648. Nämnden består av ledamöter från\r\nriksdagens partier, men också representanter från Pliktverket och\r\ndem som ansvarar för utbildningarna. I nämnden ingår också\r\nrepresentanter från Civil- och Värnpliktsråden. Arbetet genomförs\r\nfrämst genom besök på utbildningsplatser. Det arbete som nämnden\r\nutfört har haft stor betydelse för de totalförsvarspliktigas\r\nsituation. NPT:s styrka och fördel är att alla intressenter har\r\nvarit representerade. Vid besöken på olika utbildningsplatser\r\nsker en öppen kommunikation med totalförsvarspliktiga och befäl.\r\nGenom sin breda sammansättning har NPT kunnat besvara frågor, och\r\ntotalförsvarspliktiga har därmed fått möjlighet att direkt få\r\nsvar och räta ut oklarheter som funnits. Nämnden som kollektiv\r\nhar fått en allsidig bild då ledamöterna kompletterat varandra,\r\noch därmed skapas en gemensam bild och en stor samlad kunskap.\r\nEn mycket viktig uppgift för NPT är att nämnden kan följa upp\r\nbesluten och inriktningarna från riksdagen och myndigheterna vad\r\ngäller t.ex. attityder, säkerhetsfrågor, vapenfrihet,\r\nutlandsengagemang, jämställdhet och få en bild av hur hela\r\nomstruktureringen påverkat de pliktigas situation. Nämnden\r\nbesitter en bred kunskapsbank som är och kommer att vara till\r\nnytta för utvecklingen av villkoren för totalförsvarspliktiga. De\r\nrapporter och protokoll som sänds till utbildningsanordnarna och\r\nregeringen samt till den besökta utbildningsplatsen ger möjlighet\r\nför dessa att följa utvecklingen vad gäller de pliktigas\r\nsituation och de brister nämnden sett, påpekat och noterat.\r\nDessa rapporter blir en del av den uppföljning som dessa\r\ninstanser behöver för att utveckla verksamheten, inte minst ger\r\nnämnden kontaktvägar in i de olika organisationerna. Om NPT läggs\r\nned och, i samband med det, den verksamhet som nämnden bedriver\r\nförsvinner, förloras en viktig möjlighet att få direktkontakt med\r\noch en bred erfarenhet av hur de totalförsvarspliktigas situation\r\nutvecklas.\r\nVänsterpartiet ifrågasätter inte att det är viktigt med\r\nrådgivande verksamhet där de totalförsvarspliktiga kan få hjälp\r\nmed att lösa konkreta problem. Den inriktning och kompetens som\r\nNPT representerar bör användas som en god resurs. Med sin breda\r\nverksamhet, sammansättning och erfarenhet är den till gagn för\r\nden föreslagna funktionen. Därför föreslås att det råd som\r\nregeringen föreslår skall inrättas för funktionen, inom Styrelsen\r\nför psykologiskt försvar, breddas till att omfatta även de\r\nuppgifter som Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga\r\nnu ansvarar för.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna\r\n(yrkande 4).\r\nUtskottet\r\nNationella flygtekniska forskningsprogrammet\r\nRiksdagen har (bet. 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:54) beslutat om\r\nen statlig finansiering på sammanlagt högst 90 000 000 kr för det\r\nnationella flygtekniska forskningsprogrammet för perioden\r\n2001-2003. Regeringen föreslår nu att det nationella\r\nforskningsprogrammet förlängs under 2004 och att det statliga\r\nbidraget till finansieringen av programmet skall behållas på en\r\nnivå om högst 30 000 000 kr för 2004.\r\nProgrammet omfattar sådan flygteknisk forskning som är av\r\ngemensamt civilt och militärt intresse. Det bidrar också till att\r\nstärka landets förmåga att aktivt delta i och dra nytta av\r\ninternationellt forsknings- och tekniksamarbete. Utskottet anser\r\ndet lämpligt att det nuvarande programmet förlängs med ett år för\r\natt därefter kunna övervägas ytterligare i de kommande försvars-\r\noch forskningspolitiska propositionerna. Riksdagen bör således\r\ngodkänna den föreslagna förlängningen av det nationella\r\nflygtekniska forskningsprogrammet.\r\nAmmunitions- och minröjning\r\nI Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) framhålls att det är\r\nväsentligt att Sverige förfogar över minröjningsresurser för de\r\nbehov som finns att utöka de internationella insatserna. Vidare\r\nframhålls i motionen att regeringen bör få i uppdrag att inför\r\nförsvarsbeslutet redovisa hur minröjningsresurserna inom\r\nFörsvarsmakten kan utökas.\r\nUtskottet har vid flera olika tillfällen, t.ex. i betänkandena\r\n1996/97:FöU1, 1997/98:FöU1, 1998/99:FöU5 och 2001/02:FöU2,\r\nuttalat sig positivt om svenska insatser för minröjning.\r\nRiksdagen har liksom regeringen ansett att det är viktigt att\r\nutvidga det internationella engagemanget för minröjning.\r\nRiksdagen har i det sammanhanget mycket tydligt betonat att\r\nminröjningskompetensen och minröjningskapaciteten är en nationell\r\nresurs.\r\nUtskottet understryker ånyo vikten av det svenska internationella\r\nengagemanget för minröjning och betydelsen av en hög kompetens\r\ninom Försvarsmakten för kvalificerad ammunitionsröjning.\r\nRegeringen bör inför det kommande försvarsbeslutet redovisa\r\nutvecklingen och den fortsatta inriktningen inom dessa områden.\r\nUtskottets uppfattning innebär att kommittémotion Fö219 (v)\r\nyrkande 2 till stor del är tillgodosedd, varför den avstyrks av\r\nutskottet.\r\nNämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga\r\nRegeringen anmäler att den har för avsikt att inom Styrelsen för\r\npsykologiskt försvar inrätta en funktion för information och\r\nvägledning i rättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som\r\nfullgör värnplikt eller civilplikt. Till styrelsen skall vara\r\nknutet ett råd som skall bistå myndigheten i dessa frågor. Därmed\r\nkan enligt regeringen Nämnden för personalvård för\r\ntotalförsvarspliktiga (NPT) läggas ned.\r\nVänsterpartiet föreslår i kommittémotion Fö219 (v) att det råd\r\nsom regeringen avser att inrätta breddas till de uppgifter som\r\nNämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga nu ansvarar\r\nför.\r\nUtskottet har inhämtat från Regeringskansliet att de nya\r\nuppgifter som planeras för Styrelsen för psykologiskt försvar\r\ninnebär att styrelsen genom vägledande och rådgivande verksamhet\r\nsamt genom egna initiativ skall främja personalvården för\r\ntotalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt och civilplikt. Det\r\nplaneras också att styrelsen skall informera\r\ntotalförsvarspliktiga om deras rättigheter under tjänstgöringen\r\noch hur dessa kan tas till vara. Vidare avses det vid styrelsen\r\ninrättas ett råd som skall bistå styrelsen i dess arbete. Rådet\r\navses få en sammansättning i princip motsvarande den som Nämnden\r\nför personalvård för totalförsvarspliktiga nu har, dvs. med\r\nrepresentanter för riksdagspartier, myndigheter samt företrädare\r\nför värnpliktiga och civilpliktiga. Ledamöterna avses utnämnas av\r\nregeringen. Försvarsministern har nyligen svarat på\r\nriksdagsfrågor om de värnpliktigas rättssäkerhet och om\r\nkränkningar inom Försvarsmakten. Hon har därvid framhållit att\r\nregeringen avser att vidta flera åtgärder inom dessa områden. De\r\nnya uppgifterna för Styrelsen för psykologiskt försvar ingår\r\nenligt försvarsministern bland dessa åtgärder. Försvarsministern\r\nmenar i sitt svar också att Styrelsen för psykologiskt försvar i\r\nsitt arbete genom besök vid utbildningsplatser bör skaffa sig en\r\nuppfattning om hur de totalförsvarspliktigas rättigheter\r\ntillgodoses under utbildningen och lämna förslag till\r\nförbättringar vid eventuella brister. Utskottet, som också fått\r\ninformation av Värnpliktsrådet om dess rapport Värnpliktiga -\r\nandra klassens medborgare?, anser att de åtgärder som regeringen\r\navser att genomföra är utomordentligt angelägna. Utskottet har\r\nsåledes ingen erinran mot att de uppgifter som Nämnden för\r\npersonalvård för totalförsvarspliktiga utför förs över till\r\nStyrelsen för psykologiskt försvar och att nämnden läggs ned. Med\r\ndet anförda kan kommittémotion Fö219 (v) yrkande 4 i stort anses\r\nvara tillgodosedd, varför den avstyrks.\r\nVerksamhetsområde Det civila försvaret\r\nUtskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen\r\nanfört om verksamhetsområde Det civila försvaret (s. 66-83).\r\nUtskottet\r\nRegeringen bör redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka\r\nförmågan inom områdena elförsörjning och telekommunikationer.\r\nOmfattning, utgiftsutveckling och mål\r\nPropositionen\r\nOmfattning\r\nI fred är civilt försvar den verksamhet som genomförs för att\r\nskapa och vidmakthålla samhällets förmåga att motstå ett väpnat\r\nangrepp. Det civila försvaret är därmed inte en organisation utan\r\nden verksamhet som ett flertal aktörer genomför i syfte att\r\nkomplettera det fredstida samhällets förmåga att hantera kriser.\r\nSamhällets planering av åtgärder inom beredskapen mot svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred och för höjd beredskap sker\r\nsedan den 1 juli 2002 samordnat inom ramen för sex\r\nsamverkansområden: Teknisk infrastruktur, Transporter, Spridning\r\nav allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva\r\nämnen, Ekonomisk säkerhet, Områdesvis samordning, samverkan och\r\ninformation samt Skydd, undsättning och vård. I områdena ingår\r\nmyndigheter som bedriver verksamhet med starkt inbördes samband.\r\nUtgiftsutveckling\r\nÅr 2002 präglades av ett omfattande förändringsarbete till följd\r\nav den reform som trädde i kraft vid halvårsskiftet i enlighet\r\nmed regeringens förslag i propositionen Samhällets säkerhet och\r\nberedskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr.\r\n2001/02:261).\r\nReformen ledde övergångsvis till vissa osäkerheter som bl.a. gav\r\nmyndigheterna problem med att prognostisera behov av medel under\r\nförsta respektive andra halvåret 2002.\r\nFör 2002 anvisades 2 013 086 000 kr för verksamheten inom det\r\ncivila försvaret. Under året uppgick utgifterna till 1 767 905\r\n000 kr. Anslagssparandet uppgick vid utgången av 2002 till 333\r\n190 000 kr.\r\nMål\r\nMålet för verksamheten inom det civila försvaret och för\r\nutformningen av resurserna är att\r\n- värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning,\r\nsäkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till\r\nFörsvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår\r\nomvärld,\r\n-\r\n- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och\r\n-\r\n- stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred.\r\n-\r\nUtskottet\r\nUtskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför om\r\nomfattning, utgiftsutveckling och mål för det civila försvaret.\r\nGenomförda insatser, resultatbedömning och inriktning\r\nPropositionen\r\nSammanfattande bedömning\r\nFlertalet myndigheter uppger att grundförmågan inom deras\r\nansvarsområde var godtagbar vid utgången av 2002.\r\nLuftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska\r\nkraftnät och Sjöfartsverket uppger emellertid en icke godtagbar\r\nförmåga. Sjöfartsverket har som enda myndighet graderat ned sin\r\nbedömning till icke godtagbar, vilket beror på en försämrad\r\nledningsförmåga då myndigheten av sanitära skäl tvingats evakuera\r\nfrån ordinarie lokaler. Statens räddningsverk har höjt sin\r\nbedömning från icke godtagbar till godtagbar inom\r\nräddningstjänstområdet.\r\nAtt sammanfatta och bedöma förmågan inom det civila försvaret är\r\nförenat med stor osäkerhet. Förmågan påverkas av olika\r\nomvärldsfaktorer, inte minst den tekniska utvecklingen som leder\r\ntill ökad komplexitet och ökat beroende mellan de tekniska\r\ninfrastruktursystemen.\r\nRegeringen bedömer att förmågan att motstå ett väpnat angrepp\r\ninom det civila försvaret som helhet efter en tid av anpassning\r\när godtagbar vid utgången av 2002.\r\nGränssättande för förmågan och uthålligheten i alla\r\ntidsperspektiv är liksom tidigare förmågan inom områdena\r\nelförsörjning, telekommunikationer och informationssäkerhet. De\r\nkvarstående bristerna i bas- och grundförmågor kan komma att\r\nminskas genom förstärkningar av samhällets samlade förmåga att\r\nförebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid.\r\nRegeringen avser att i en särskild proposition 2005 återkomma\r\ntill frågan om hur samhällets samlade förmåga att förebygga och\r\nhantera svåra påfrestningar och andra allvarliga kriser skall\r\nutvecklas, inklusive totalförsvarets stöd till denna förmåga.\r\nÖvergripande inriktning av verksamheten\r\nDen övergripande inriktningen för 2004 överensstämmer med den som\r\nregeringen redovisat i proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse\r\nav totalförsvaret och proposition 2001/02:158 Samhällets säkerhet\r\noch beredskap.\r\nArbetet med att skapa ett mer robust samhälle skall fortsätta.\r\nOmråden av särskild betydelse är el-, tele- och\r\ninformationssäkerhet samt skydd mot NBC-händelser.\r\nDet bör vidare kunna vidtas åtgärder under en anpassningsperiod\r\nför att uppnå en tillräcklig förmåga mot väpnat angrepp vid ett\r\nförändrat omvärldsläge.\r\nSamverkansområde Teknisk infrastruktur\r\nAffärsverket svenska kraftnät bedömer att förmågan inom\r\ndelområdet Elförsörjning vid utgången av 2002 var icke godtagbar,\r\ndvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.\r\nBedömningen baseras främst på att elsystemets basförmåga behöver\r\nstärkas. Nivån på elberedskapen har avgörande betydelse för det\r\ncivila försvarets förmåga. Så gott som alla viktiga\r\nsamhällsfunktioner är beroende av en stabil eltillförsel.\r\nSamtidigt är sårbarheten i elsystemet betydande.\r\nRegeringen bedömer förmågan som icke godtagbar, trots att en rad\r\nförbättringsåtgärder inletts under 2002.\r\nTrots att de åtgärder som vidtagits under 2002 bedöms ha\r\nåstadkommit förbättringar inom elförsörjningsområdet samt ökad\r\nförmåga till handlingsfrihet och insatsberedskap, medför\r\nbristerna i elsystemens basförmåga att grundförmågan fortfarande\r\ninte är godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid\r\nutgången av 2001. Förmågan bedöms dock som godtagbar efter en\r\nfemårig anpassningsperiod.\r\nGrundförmågan avseende telekommunikationer bedöms vid utgången av\r\n2002 vara icke godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till\r\nnivån vid utgången av 2001. Förmågan bedöms dock kunna bli\r\ngodtagbar efter en period av anpassning.\r\nVerksamheten inom informationssäkerhetsområdet är under\r\nuppbyggnad. En viss ökad medvetenhet kan konstateras inom området\r\nmen det är ännu för tidigt att dra några slutsatser. Regeringen\r\navser att under 2005 genomföra en utvärdering av verksamheten.\r\nFörmågan inom delområdet mediedistribution bedöms som godtagbar,\r\ndvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.\r\nRegeringen har tidigare redovisat sin avsikt att återkomma i\r\nfrågan om den centrala tillsynen av beredskapen för\r\nvattenförsörjningen.\r\nVerksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar i den\r\ntekniska infrastrukturen i samhället minimeras och samhällets\r\ngrundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på\r\nsamhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Förmågan inom\r\nområdena elförsörjning, telekommunikationer och\r\ninformationsförsörjning är gränssättande för förmågan inom det\r\ncivila försvaret.\r\nInom energiområdet skall myndigheter sträva mot att ha en\r\netablerad samverkan för att kunna säkerställa elförsörjningen i\r\nhela landet. Åtgärder skall inriktas för att tillgodose\r\nprioriterade samhällsbehov av el vid långvariga och omfattande\r\nstörningar i elsystemet. Risken för informationsoperationer och\r\ninformationskrigföring får inte underskattas, och därför bör IT-\r\nsäkerhets-frågorna ha en framträdande plats i planeringen.\r\nSamverkansområde Transporter\r\nRegeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var\r\ngodtagbar.\r\nGrundförmågan inom delområdet Luftfart bedöms vara icke\r\ngodtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången\r\nav 2001. Förmågan bedöms dock kunna bli godtagbar efter en längre\r\nperiod av anpassning. Inom delområdet Banhållning och järnväg\r\nbedöms grundförmågan vid utgången av 2002 som godtagbar, dvs.\r\noförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.\r\nGrundförmågan inom delområdet Vägar bedöms vid utgången av 2002\r\nsom godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid\r\nutgången av 2001. Grundförmågan inom delområdet Sjöfart bedöms\r\nvid utgången av 2002 som godtagbar. Anledningen till att\r\nregeringen har gjort en annan bedömning än Sjöfartsverket beror\r\npå att bristerna i basförmågan bedöms vara temporära.\r\nVerksamheten skall bedrivas så att transportsystemen är så\r\nutformade att riskerna för störningar minimeras och att de\r\nsamhällsviktiga transporter som krävs för att samhällets\r\ngrundläggande behov skall kunna tillgodoses vid svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp.\r\nBeredskapsåtgärder inom transportsektorn bör inriktats mot att\r\nminska sårbarheten i samhällsvikiga transport- och\r\nvarudistributionssystem. Det förändrade omvärldsläget med minskad\r\nrisk för väpnat angrepp och invasion har medfört att beredskapen\r\ninom transportsektorn kan sänkas.\r\nSamverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga\r\nkemikalier och radioaktiva ämnen\r\nI de senaste försvarsbesluten har regeringen poängterat behovet\r\nav en allmänt förbättrad NBC-beredskap och att man i detta\r\nsammanhang bör eftersträva en samlad syn på fredshändelser,\r\nterroristaktioner och krig.\r\nRegeringen bedömer förmågan när det gäller spridning av\r\nallvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen\r\nvid utgången av 2002 som icke godtagbar, trots att en rad\r\nförbättringsåtgärder inletts under 2002. Väsentliga\r\nförstärkningar av NBC-beredskapen pågår sedan ett par år\r\ntillbaka, bl.a. grundade på Ag NBC:s förslag. De viktigaste\r\nförslagen är härvidlag en förbättrad expertberedskap, ett\r\nsammanhållet system för utbildning och övning, ett bättre\r\nsamordnat utnyttjande av medicinska laboratorieresurser, en\r\nupprustning av det nationella strålskyddets mät- och\r\nlaboratorieorganisation, en förbättrad förmåga till\r\npersonsanering och inrättandet av en nationell resurs till stöd\r\nför hantering av mer omfattande NBC-händelser.\r\nVerksamheten skall bedrivas så att riskerna för och\r\nkonsekvenserna av spridning av farliga ämnen och allvarlig smitta\r\nbegränsas och att samhällets grundläggande behov av förebyggande\r\nverksamhet och förmåga att hantera inträffade händelser vid svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp\r\ntillgodoses.\r\nFör skydd mot biologiska stridsmedel bör åtgärder mot sabotage\r\noch för medicinsk beredskap prioriteras. Planeringen för att\r\nmotstå C-vapenhot bör inriktas mot att samhällsviktiga\r\nverksamheter har överlevnadsskydd och förmåga till indikering.\r\nSamverkansområde Ekonomisk säkerhet\r\nRegeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var\r\ngodtagbar.\r\nVerksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar\r\nminimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk\r\nsäkerhet kan tillgodoses också vid störningar inom andra vitala\r\nsamhällsområden vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller\r\nvid ett väpnat angrepp.\r\nDet bör vidare finnas en kunskap om tänkbara åtgärder under en\r\nanpassningsperiod för att uppnå en tillräcklig förmåga mot väpnat\r\nangrepp vid ett förändrat omvärldsläge. Under 2004 bör\r\nFinansinspektionen fortsätta arbetet och utöka samverkanskretsen\r\nav finansiella företag.\r\nSamverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information\r\nKrisberedskapsmyndigheten har bedömt förmågan inom delområdet\r\nOmrådes- och informationsansvar som godtagbar vid utgången av\r\n2002, dvs. en förbättring i förhållande till nivån vid utgången\r\nav 2001.\r\nRegeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var\r\ngodtagbar.\r\nLedningsförmågan har förstärkts genom att de sista fyra regionala\r\nledningsplatserna har blivit färdigställda så att ledning kan ske\r\nmed hög säkerhet i fredstida krissituationer och vid höjd\r\nberedskap. Aktiviteter har även genomförts så att grundförmågan\r\nhos myndigheter och andra aktörer inom krishanteringssystemet har\r\nhöjts.\r\nVerksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov\r\nav verksamhetsledning, samordning, samverkan och information\r\nsäkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på\r\nsamhället i fred eller vid ett väpnat angrepp.\r\nSamtliga områdes- och sektorsansvariga organ bör ha en\r\ngrundläggande lednings- och handlingsberedskap.\r\nSamverkansområde Skydd, undsättning och vård\r\nRegeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var\r\ngodtagbar. Brister finns dock inom NBC-området.\r\nEn viktig dimension av verksamheten är förmågan till\r\ninsatsberedskap. Räddningstjänstens förmåga vid en svår\r\npåfrestning och höjd beredskap är central för samverkansområdets\r\nförmåga. Åtgärder har vidtagits som kommer att medföra\r\nkompetenshöjning av personal inom räddningstjänst, akutsjukvård\r\noch polis samt effektivare räddningsinsatser vid NBC-händelser.\r\nGrundförmågan inom delområdet Befolkningsskydd och\r\nräddningstjänst m.m. bedöms vid utgången av 2002 som godtagbar.\r\nNär det gäller grundförmågan inom delområdet Hälso- och sjukvård\r\nsamt socialtjänst bedöms den också vid utgången av 2002 som\r\ngodtagbar i jämförelse med bedömningen för utgången av 2001.\r\nMot bakgrund av utvecklingen inom beredskapspolisen och övriga\r\ninsatser som gjorts eller planeras i fråga om bl.a. utbildning\r\nför övrig personal bedömer regeringen grundförmågan vid utgången\r\nav 2002 som godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån\r\nvid utgången av 2001. Förmågan att hantera NBC-händelser var vid\r\nutgången av 2002 icke godtagbar. De av Rikspolisstyrelsen\r\ngenomförda åtgärderna under 2002 och 2003 för att bättre kunna\r\nhantera NBC-händelser är därför av stor betydelse.\r\nVerksamheten skall bedrivas så att skydds-, räddnings- och\r\nsjukvårdsinsatser snabbt kan genomföras lokalt, regionalt och\r\nnationellt för att minska konsekvenserna för liv, egendom och i\r\nmiljö vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett\r\nväpnat angrepp. Förberedelser skall vidtas för att ta emot ett\r\nstörre antal skydds- och vårdbehövande från katastrof- eller\r\nkrigsområden i andra länder.\r\nInsatsberedskapen är en förutsättning för ett framgångsrikt\r\ngenomförande av skydds-, räddnings- och sjukvårdsinsatser.\r\nBaserat på de aktuella hot- och riskanalyserna finns behov av att\r\nvidta åtgärder när det gäller hälso- och sjukvårdens uthållighet.\r\nÅtgärder inom samverkansområdet bör vidtas för att säkerställa\r\nhälso- och sjukvårdens insatsberedskap.\r\nUtskottet\r\nUtskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97 slagit fast\r\nbetydelsen av en robust och flexibel infrastruktur, där bl.a.\r\nförmågan inom områdena elförsörjning och telekommunikationer\r\nsärskilt framhållits.\r\nRegeringen bedömer förmågan inom både elförsörjning och\r\ntelekommunikationer som inte godtagbar.\r\nUtskottet kommer i likhet med vad det tidigare framhållit att\r\nfortsätta sin årliga uppföljning av förmågan inom bl.a. de nu\r\nnämnda områdena. Av den redovisning som regeringen avser att\r\nlämna i budgetpropositionen för 2005 under politikområdet Skydd\r\noch beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bör därför\r\nförmågan i de viktiga infrastrukturområdena, såsom bl.a.\r\nelförsörjning och telekommunikationer, redovisas samt vilka\r\nåtgärder som vidtagits för att öka förmågan inom områdena\r\nelförsörjning och telekommunikationer.\r\nBudgetförslag för politikområdet Totalförsvar\r\nUtskottet behandlar i det följande vad regeringen i\r\nbudgetpropositionen har anfört om beredskapskredit för\r\ntotalförsvaret (s. 17) och anslagen (s. 84-97). Utskottet\r\nbehandlar även i anslutning härtill vissa motioner som lämnats\r\nunder den allmänna motionstiden, nämligen motionerna Fi240 (fp)\r\nyrkande 17, Fö213 (c) yrkandena 1-3, Fö219 (v) yrkandena 1 och 5,\r\nFö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15, Fö259 (m) yrkandena 9-12 och\r\nFö264 (kd) yrkande 4.\r\nBeredskapskredit för totalförsvaret\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag\r\n(punkt 1) om beredskapskredit för totalförsvaret.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för\r\n2004 utnyttja en kredit på högst 40 000 000 000 kr i\r\nRiksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga\r\nförhållanden föreligger.\r\nRiksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit i\r\nRiksgäldskontoret på högst 40 000 000 000 kr för 2003, om krig,\r\nkrigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.\r\nRegeringen anser att ett motsvarande bemyndigande, avseende samma\r\nbelopp, bör lämnas för 2004. Beredskapskrediten skall säkerställa\r\natt en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs\r\ndärför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel.\r\nKrediten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika delar mellan\r\ndet militära och det civila försvaret. Om beredskapskrediten\r\nutnyttjas, avser regeringen att återkomma till riksdagen med\r\nredovisning av behovet av medel för den fortsatta verksamheten.\r\nUtskottet\r\nEnligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §) skall\r\nriksdagen vid budgetregleringen beakta behovet under krig,\r\nkrigsfara och andra utomordentliga förhållanden av medel för\r\nrikets försvar. Beredskapskrediten skall säkerställa att en\r\nnödvändig beredskaphöjning - eller andra åtgärder som behövs för\r\natt förstärka Sveriges försvarsberedskap - inte förhindras eller\r\nfördröjs på grund av att regeringen inte disponerar erforderliga\r\nmedel. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller\r\nregeringens förslag till bered-skapskredit för totalförsvaret.\r\nAnslagen inom politikområdet Totalförsvar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen\r\n? godkänner regeringens förslag (punkt 3) till investeringsplan\r\nför Försvarsmakten samt avslår motion Fö259 (m) yrkande 12,\r\n?\r\n? bemyndigar regeringen (punkt 4) att besluta om beställningar av\r\nmateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som\r\ninklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst\r\n72 500 000 000 kr efter 2004,\r\n?\r\n? godkänner regeringens förslag (punkt 5) till investeringsplan\r\nför Civilt försvar,\r\n?\r\n? godkänner regeringens förslag (punkt 6) att bemyndiga\r\nregeringen att besluta om avtal och beställningar av tjänster,\r\nutrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder och åtgärder\r\nför att hantera påfrestningar på samhället i fred, som inklusive\r\ntidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 199 000\r\n000 kr efter 2004,\r\n?\r\n? godkänner regeringens förslag att bemyndiga regeringen att i\r\nfråga om beredskapsinvesteringar 2004,\r\n?\r\na) låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riks-\r\ngäldskontoret på högst 660 000 000 kr (punkt 7),\r\nb) låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgälds-\r\nkontoret på högst 200 000 000 kr (punkt 8),\r\n? fastställer avgiftsuttaget (punkt 9) för finansiering av\r\nåtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller\r\nelektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2004,\r\n?\r\n? fastställer avgiftsuttaget (punkt 10) för elberedskapsavgiften\r\ntill högst 250 000 000 kr under 2004,\r\n?\r\n? godkänner regeringens förslag (punkt 11) att bemyndiga\r\nregeringen att 2004 låta Försvarets materielverk disponera en\r\nkredit i Riksgäldskontoret på högst 25 000 000 000 kr för att\r\ntillgodose behovet av rörelsekapital,\r\n?\r\n? godkänner regeringens förslag (punkt 12) till investeringsplan\r\nför Försvarets materielverk,\r\n?\r\n? godkänner regeringens förslag (punkt 16) till anslag under\r\nutgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt av-slår\r\nmotionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c) yrkande 1, Fö219 (v)\r\nyrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15 samt Fö259 (m)\r\nyrkandena 10 (i denna del) och 11,\r\n?\r\n? avslår motion Fö259 (m) yrkandena 9 och 10 (i denna del) om\r\nuppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m.,\r\n?\r\n? avslår motion Fö264 (kd) yrkande 4 om beredskapsanslag för\r\ninternationella insatser,\r\n?\r\n? avslår motion Fö213 (c) yrkandena 2 och 3 om\r\nvärnpliktsförmåner,\r\n?\r\navslår motion Fö219 (v) yrkande 5 om ekonomiskt stöd för civila\r\nmyndigheter vid internationella insatser.\r\nAnslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m. och anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt\r\nforskning och teknikutveckling\r\nPropositionen\r\nAnslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall          20 015 736         Anslagssparande     619\r\n448\r\n2003 Anslag    21 281 5651         Utgiftsprognos 21 144 511\r\n2004 Förslag         21 673 554\r\n2005 Beräknat  22 168 5572\r\n2006 Beräknat  22 518 4543\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 21 673 555 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 21 673 554 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nAnslaget omfattar utbildnings- och övningsverksamhet för\r\nutvecklingen av insatsorganisationen, planering m.m., insatser\r\nsamt försvars-underrättelseverksamhet. Under anslaget finansieras\r\nden fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som\r\nFörsvarsmakten genomför efter beslut av regeringen. Vidare\r\nfinansierar anslaget Sveriges del av de gemensamma kostnader som\r\nkan komma att uppstå i samband med EU-ledda internationella\r\ninsatser. Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga\r\nförsvarsorganisationernas utbildningsverksamhet, liksom för deras\r\nverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.\r\nAnslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska\r\nförsvarsindustrins exportverksamhet, Försvarsmaktens\r\nsäkerhetsfrämjande samarbete med Estland, Lettland och Litauen\r\nsamt avveckling av materiel.\r\nRegeringens överväganden\r\nBeräkningen av anslaget för 2004 ligger i linje med den av\r\nriksdagen beslutade försvarspolitiska inriktningen.\r\nRegeringen har för avsikt att för 2004 bibehålla innevarande års\r\nambitionsnivå för de fredsfrämjande truppinsatserna som\r\nFörsvarsmakten genomför. Beloppet för anslagsposten beräknas\r\ndärmed uppgå till 1 200 miljoner kronor.\r\nRegeringen har beräknat anslaget enligt följande tabell.\r\nTabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för 6:1\r\nFörbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser\r\nm.m.\r\nTusental kronor\r\n2004 2005 2006\r\nAnvisat 2003 i 2003 års statsbudget1    21 281 565     21 281 565\r\n21 281 565\r\nFörändring till följd av:\r\nPris- och löneomräkning2 768 777   1 263 780 1 613 677\r\nBeslut    -57 918   -57 918   -57 918\r\nÖverföring inom utgiftsområde 6    -318 870  -318 870  -318 870\r\nFörslag/beräknat anslag  21 673 554     22 168 557     22 518 454\r\n1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.\r\n2002/03:FiU10).\r\nBeloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under\r\ninnevarande år.\r\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års\r\nstatsbudget.\r\nÖvriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.\r\nAnslaget har minskats med 63 554 000 kr avseende regleringsbelopp\r\nför statlig ålderspensionsavgift för 2001. Anslaget har ökats med\r\n5 636 000 kr avseende kompensation för de avgifter som skall\r\nbetalas till Riksrevisionen.\r\nAnslaget har minskats med 18 020 000 kr som i stället beräknas\r\nunder anslaget 6:6 Totalförsvarets pliktverk. Vidare har anslaget\r\nminskats med 850 000 kr som i stället beräknas under anslaget 6:4\r\nStyrelsen för psykologiskt försvar. Dessutom har anslaget\r\nminskats med 300 miljoner kronor som i stället beräknas under\r\nanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling.\r\nAnslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall         20 535 296          Anslagssparande     2 748\r\n896\r\n2003 Anslag    19 138 9601         Utgiftsprognos 18 975 901\r\n2004 Förslag       18 376 147\r\n2005 Beräknat  18 857 4732\r\n2006 Beräknat  19 286 5513\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 18 382 201 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 18 382 202 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nAnslaget omfattar utveckling, anskaffning, vidmakthållande och\r\navveckling av materiel, anskaffning, vidmakthållande och\r\navveckling av anslagsfinansierade anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling. Anslaget används också för finansiering av\r\nFörsvarets materielverks och Totalförsvarets forskningsinstituts\r\ndeltagande i internationell verksamhet inom försvarsmateriel- och\r\nforskningsområdet. Vidare används anslaget för kostnader för det\r\nnationella flygtekniska forskningsprogrammet samt för det\r\nsäkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litauen.\r\nAnslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska\r\nförsvarsindustrins exportverksamhet.\r\nFör 2004 beräknar regeringen att Försvarsmakten kommer att\r\ndisponera avgiftsinkomster om ca 1 097 miljoner kronor. Av dessa\r\nutgör inkomster enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) ca 410\r\nmiljoner kronor och övriga avgiftsinkomster ca 687 miljoner\r\nkronor. Därutöver disponerar myndigheten även inkomster för\r\nroyaltier, övertalig materiel m.m. som för 2004 beräknas uppgå\r\ntill ca 176 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag\r\ntill investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2004-2006.\r\nTabell: Investeringsplan\r\nMiljoner kronor\r\nPrognos\r\n2003 Budget\r\n2004 Beräknat\r\n2005 Beräknat\r\n2006\r\nMateriel och anläggningar        18 385 17 346    17 802    18\r\n205\r\nForskning och teknikutveckling         1 030 1 030     1 055\r\n1 082\r\nSumma investeringar 19 4151   18 376    18 857    19 287\r\nAnslag       19 415 18 376    18 857    19 287\r\nSumma finansiering     19 415 18 376    18 857    19 287\r\nBeloppet är sänkt jämfört med Försvarsmaktens prognos i\r\ndelårsrapporten (21 040\r\nmnkr) pga. utgiftsbegränsning för anslaget 6:2 Materiel,\r\nanläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling.\r\nFörslaget till investeringsplan avseende materiel omfattar bl.a.\r\ntidigare fattade regeringsbeslut avseende utveckling av\r\nsplitterskyddad granatkastare (Amos), serieanskaffning av\r\nartillerigranaten Bonus, anskaffning av Helikopter 14 och\r\nHelikopter 15, anskaffning av korvett av Visbyklass,\r\nanskaffningen av JAS 39 C Gripen, utveckling av Ledsyst T,\r\nutveckling av radarjaktroboten Meteor för Gripen samt\r\nhalvtidsmodifiering av minjaktfartyg av Landsortsklass. I planen\r\ningår likaså objekt som Försvarsmakten fattar beslut om.\r\nInvesterings-planen omfattar också beställningar rörande\r\nvidmakthållande av befintliga system.\r\nAvseende anläggningar ingår bl.a. omlokalisering av den Operativa\r\ninsatsledningen (OPIL) till Uppsala.\r\nInvesteringarna i forskning och teknikutveckling omfattar bl.a.\r\nett antal tekniska demonstratorprojekt, t.ex. utveckling av\r\nsimuleringsdemonstrator för informations- och ledningskrigföring\r\noch utveckling av demonstrator för NBC-ledningssystem. Vidare\r\ningår forskning och teknikutveckling rörande främst\r\nledningsförmåga (närverksbaserat försvar), nya tekniker för\r\nsamband och kommunikation, IT-säkerhet, informationskrigföring,\r\nvapenteknisk forskning (bl.a. telekrig), undervattensteknik,\r\nsignaturanpassningsteknik samt ballistiskt skydd.\r\nRegeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under 2004 för ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt\r\nforskning och teknikutveckling besluta om beställningar av\r\nmateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som\r\ninklusive tidigare gjorda beställningar innebär utgifter på högst\r\n72 500 000 000 kr efter 2004.\r\nTabell: Bemyndigande om ekonomiska åtaganden\r\nTusental kronor\r\n2002\r\nutfall    2003\r\nprognos   2004\r\nberäknat  2005\r\nberäknat  2006 -\r\nberäknat\r\nUtestående förpliktelser vid årets början    70 474 9791    71\r\n087 2281  73 853 0132\r\nNya förpliktelser     19 165 139    22 180 785      18 520 120\r\nInfriade förpliktelser*  -21 476 818    -19 415 000     -20 300\r\n000  - 18 800 000   -53 273 133\r\nUtestående förpliktelser vid årets slut 68 163 3001    73 853\r\n0131,2      72 073 133\r\nErhållen/föreslagen bemyndiganderam       79 400 000    73 900\r\n000     72 500 000\r\n* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.\r\n1 Utestående åtaganden vid årets slut och nästa års början anges\r\nför åren 2002-2004 i\r\nolika prislägen med anledning av att beställningar enligt\r\navtalen mellan Försvars-\r\nmakten och Försvarets materielverk omräknas till nytt prisläge\r\nvid årsskifte.\r\n2 För åren 2004-2006 anges utestående åtaganden vid årets slut\r\noch nästa års början\r\nmed samma belopp. Prisomräkningen inkluderas i stället i nya\r\nåtaganden.\r\nBemyndiganden för Försvarsmaktens materielförsörjning m.m. avser\r\ngjorda och kommande åtaganden i form av beställningar inom\r\nanslaget 6.2 Materiel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling med ekonomiskt utfall fr.o.m. 2005. För\r\nbeställning rörande de objekt som anges i regleringsbrev krävs\r\nregeringsbeslut innan Försvarsmakten får göra någon beställning.\r\nBehovet av bemyndiganden omfattar bl.a. de objekt som regeringen\r\nstyr genom objektsramar, dvs. Splitterskyddad granatkastare\r\n(Amos), Måldetekterande artillerigranat (Bonus), Stridsfordon 90,\r\nStridsvagn 121/122 Leopard, Korvett av Visbyklass, Torpeder,\r\nSpanings- och eldledningsradar ArtE 740, Flygburet radarsystem\r\n890, JAS 39 Gripen, Helikopter 14 och Helikopter 15.\r\nBemyndigandebehovet omfattar också regeringsobjekt samt objekt\r\nsom Försvarsmakten fattar beslut om. Bemyndigandet innefattar\r\näven beställningar rörande vidmakthållande av befintliga system.\r\nI bemyndigandet ingår också bl.a. följande större materielobjekt,\r\nutöver nämnda objektsramar, som redan har beställts eller\r\nplaneras att beställas under 2004.\r\n- Delbeställningar av Ledsyst T (Ledningssystemets tekniska grund\r\n- nätverksbaserat försvar),\r\n- Utveckling av nytt pansarskott (NLAW),\r\n- Anskaffning av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse,\r\n- Anskaffning av försvarsmaktsgemensamt högfrekvensradiosystem,\r\n- Renovering och modifiering av Haubits 77B,\r\n- Utveckling och anskaffning av Torped-Mina-Sensor. (Nästa\r\ngenerations ubåtstorped, mina och undervattenssensor),\r\n- Halvtidsmodifiering av korvett av Göteborgsklass,\r\n- Utveckling av radarjaktroboten Meteor för JAS 39 Gripen,\r\n- Halvtidsmodifiering av minjaktfartyg av Landsortsklass,\r\n- Anskaffning av obemannad luftburen spaningsfarkost (UAV) för\r\nmedelhög höjd samt\r\n-\r\nRenovering och modifiering av TP 84 (Herkules).\r\nBemyndigandet omfattar vidare ett antal objekt inom forsknings-\r\noch teknikutvecklingsområdet, t.ex. utveckling av\r\nsimuleringsdemonstrator för informations- och ledningskrigföring\r\nsamt utveckling av demonstrator för NBC-ledningssystem. Slutligen\r\nomfattar bemyndigandet även vissa anläggningsåtgärder, t.ex.\r\nOperativa insatsledningen (OPIL) i Uppsala.\r\nRegeringen har beräknat anslaget enligt följande.\r\nTabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 6:2 Materiel,\r\nanläggningar samt forskning och teknikutveckling\r\nTusental kronor\r\n2004 2005 2006\r\nAnvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1   19 163 960     19 163 960\r\n19 163 960\r\nFörändring till följd av:\r\nPris- och löneomräkning2 -64 388   410 884   839 962\r\nBeslut    -1 023 001     -1 023 001     -1 023 001\r\nÖverföring till annat utgiftsområde     -5 000    -5 000    -5\r\n000\r\nÖverföring inom utgiftsområdet     304 576   310 630   310 630\r\nFörslag/beräknat anslag  18 376 147     18 857 473     19 286 551\r\n1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.\r\n2002/03:FiU10).\r\nBeloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under\r\ninnevarande år.\r\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års\r\nstatsbudget.\r\nÖvriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.\r\nI statsbudgeten för 2003 anvisades 1 miljard kronor i\r\nomställningsbidrag. Anslaget har fr.o.m. 2004 minskats med\r\nmotsvarande belopp.\r\nI statsbudgeten för 2003 minskades anslaget engångsvis med 7,9\r\nmiljoner kronor till följd av förändringar som hängde samman med\r\nden slutliga justeringen av de statliga avtalsförsäkringarna.\r\nAnslaget har fr.o.m. 2004 ökats med motsvarande belopp. Vidare\r\nhar anslaget ökats med 2,5 miljoner kronor som tidigare beräknats\r\nunder anslaget 6:7 Försvarshögskolan. Dessutom har anslaget ökats\r\nmed 300 miljoner kronor som tidigare beräknats under anslaget 6:1\r\nFörbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser\r\nm.m. Slutligen har anslaget engångsvis för 2004 minskats med 6\r\n068 000 kr som i stället beräknas under anslaget 6:8 Försvarets\r\nradioanstalt.\r\nAnslaget har minskats med 5 miljoner kronor som i stället\r\nberäknas under utgiftsområde 22, anslaget 37:6 Gemensam\r\nradiokommunikation för skydd och säkerhet.\r\nMotionerna\r\nI Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.\r\nframhålls att försvarets möjligheter att verka i olika\r\nsituationer skall vara reell. Därför måste dels den omfattande\r\navvecklingen av kompetens och materiel hejdas, dels utvecklingen\r\nav delvis ny förmåga forceras. Mot denna bakgrund förordar\r\nmotionärerna att försvaret långsiktigt utvecklas på samma\r\nekonomiska nivå som under de senaste försvarsbeslutsperioderna.\r\nDetta innebär bl.a. att en del moderna förband som nu successivt\r\navvecklas i stället bör vidmakthållas. Över tiden bör de\r\nomstruktureras för nya uppgifter och förses med ny materiel.\r\nNödvändiga ambitioner kräver höjda anslag. Förslagen innebär:\r\n- mer omfattande förbandsverksamhet, dvs. fler och större\r\növningar i högre och sammansatta förband för att utveckla förband\r\noch befäl,\r\n- fler aktiva förband med förmåga att genomföra väpnad strid för\r\natt försvara Sverige och kunna delta i internationella insatser,\r\n- förbättrad rekrytering och utbildning av hemvärnsförband,\r\n- större andel anställda (kontraktsanställda soldater och sjömän)\r\nför att därmed förbättra kvalitet och beredskap i de aktiva\r\nförbanden,\r\n- möjlighet att skapa fler förband totalt sett för att på längre\r\nsikt kunna möta en angripare samt\r\n- anskaffning av lednings-, informations- och sambandssystem för\r\natt snabbare knyta ihop existerande förband i ett enhetligt\r\noperativt system med ökad interoperabilitet.\r\nAnslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling tillförs därför en finansiell förstärkning\r\nmed 3 miljarder kronor för vart och ett av budgetåren 2004, 2005\r\noch 2006 (yrkande 11 i denna del). Detta möjliggörs genom att\r\ntillföra 2 miljarder vart och ett av åren samt att\r\ninternationella insatser finansieras genom biståndsanslaget\r\n(yrkande 10).\r\nMotionärerna anser att ökningen av resurser till utgiftsområdet,\r\nsom i första hand krävs för att stå emot framtida hot mot det\r\nöppna samhället, bör gå till det militära försvaret. Motionärerna\r\navvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila\r\ndelen av totalförsvaret.\r\nUppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som\r\ninriktningen tydliggörs (yrkande 9).\r\n- Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och\r\nvidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens\r\ndrift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de\r\ninriktningar som föreslås.\r\n- Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra\r\nlångsiktiga bindningar. Inom anslaget hör anslagsposter som\r\nsamordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen för\r\nmateriel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt\r\nanställning och utbildning av officerare.\r\nMotionärerna bedömer att vidmakthållandet m.m. av nuvarande\r\norganisation årligen belastar anslaget 6.2 med 5 miljarder\r\nkronor. De förutsätter också att internationella insatser\r\nfinansieras genom biståndsanslaget.\r\nRegeringen har för avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar\r\nunder 2003 och 2004 för att begränsa statens utgifter. Detta\r\nberör anslagen 6.1 och 6.2 och omfattar ca 2 miljarder kronor.\r\nMotionärerna motsätter sig detta (yrkande 7).\r\nMot bakgrund av samma motiv som för ökning av anslaget 6.2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling anser\r\nmotionärerna att investeringsplanen skall tillföras 2 000 000 000\r\nkr år 2004 och 2 000 000 000 kr år 2005 samt 2 000 000 000 kr\r\n2006 (yrkande 12).\r\nI Folkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) framhålls att\r\nförsvarsanslaget används något förenklat till två ändamål,\r\npersonal och vapen. Folkpartiet följer upp den besparing om 1 000\r\nmiljoner kronor som gjordes i dess budgetalternativ från förra\r\nåret. Även om regeringen under sommaren fattat beslut om\r\nutgiftsbegränsningar för det militära försvaret på ca 600\r\nmiljoner kronor har detta främst drabbat det s.k.\r\nmaterielanslaget. Innebörden blir att den besparing som\r\nFolkpartiet föreslog förra året ännu är ogjord. Den var riktad\r\nmot det faktum att det tas in och grundutbildas långt fler\r\nvärnpliktiga än som behövs för de krigsförband som sätts upp.\r\nKostnaderna netto för materielavvecklingen bara förra året\r\nuppgick till 730 miljoner kronor. Eftersom det kan antas att\r\navvecklingen blir minst lika intensiv 2003 och 2004 menar\r\nFolkpartiet att en substantiell besparing är möjlig genom att\r\navvecklingen stannar upp i avvaktan på ett nytt bättre underlag.\r\nDock måste ändå medel reserveras för fortsatt förrådsställning.\r\nAv nämnda skäl uppskattas materielanslaget kunna minskas. Utöver\r\nden tidigare miljarden gör Folkpartiet sålunda ytterligare en\r\nbesparing genom fördröjd materielavveckling på 350 miljoner\r\nkronor för 2004 (yrkande 17).\r\nI Folkpartiet liberalernas kommittémotion Fö243 (fp) av Allan\r\nWidman m.fl. framhålls att försvarsbudgeten trots en radikalt\r\nändrad hotbild och omfattande förbandsnedläggelser, i kronor\r\nräknat, är i stort sett oförändrad jämfört med för drygt tio år\r\nsedan. I reella tal handlar det om en minskning med ca 15 %. Mot\r\ndenna bakgrund borde utbildningsståndpunkt, utrustning och\r\nberedskap väsentligt förbättrats. Bortsett från en klart\r\nförbättrad standard på materielsidan är detta dock inte fallet.\r\nTveklöst har Försvarsmakten och regeringen misslyckats med att ge\r\nskattebetalarna god valuta för insatt kapital.\r\nNär det gäller materielavvecklingen har Folkpartiet i flera\r\nmotioner riktat allvarlig kritik mot regeringen och\r\nFörsvarsmaktens handläggning. Till följd av sen start och dålig\r\nplanering har avvecklingen av materiel forcerats på ett sätt som\r\näventyrar en god hushållning med försvarsekonomin. I stället för\r\nen beräknad kostnad om 250 miljoner kronor per år kostade\r\navvecklingen 730 miljoner kronor netto under 2002! Enligt\r\nFolkpartiets mening är det oförsvarligt att den sista december\r\n2004 skall utgöra bortre gräns för avvecklingen. I avvaktan på\r\nett bättre underlag från regeringen och en ny tidsplan vill\r\nFolkpartiet att fortsatt avveckling tills vidare avbryts.\r\nDärför anser Folkpartiet det möjligt att minska förbands- och\r\nmaterielanslagen med 350 miljoner kronor nästa år.\r\nSedan ett antal år tillbaka genomförs i princip inga\r\nrepetitionsövningar i krigsorganisationen. Runt en tredjedel av\r\nden manliga årgången grundutbildas årligen, varefter huvuddelen\r\nsedan placeras i den återstående krigsorganisationen. Efter en\r\nhandfull år ersätts de av nya utbildningsomgångar, vilket leder\r\ntill att många värnpliktiga förlorar sin krigsplacering innan de\r\nfyller 25 år.\r\nFörfarandet är ett tveklöst slöseri med såväl mänskliga som\r\nekonomiska resurser. Enbart grundutbildning är relativt sett\r\ndyrare än ett system med repetitionsutbildning. Det är med andra\r\nord billigare för staten att med regelbundna repetitionsövningar\r\nvidmakthålla kunskap och kompetens än att ständigt grundutbilda\r\nnya generationer värnpliktiga, vilket är ett förhållande som\r\ntydliggörs ju mer tekniskt avancerad som försvarsmaterielen blir.\r\nSamtidigt har naturligtvis vidmakthållandet av en omfattande\r\ngrundutbildning givit sysselsättning åt en stor och\r\narbetskrävande fredstida organisation för försvaret. Även från\r\npolitiskt håll har sannolikt arbetsmarknadspolitiska aspekter\r\nspelat in, främst när det gäller antalet värnpliktiga, men även i\r\nfråga om fast anställd personal.\r\nDet finns inget som talar för att en soldat i åldern 35-40 år\r\nskulle vara väsentligt sämre än de mellan 20 och 25 år. På det\r\nmoderna slagfältet betyder fysisk prestanda relativt sett mindre.\r\nOm inte annat uppvägs brister härvidlag av andra egenskaper hos\r\näldre soldater som mognad, psykisk uthållighet m.m.\r\nAvsaknaden av repetitionsövningar har även negativt påverkat\r\nmöjligheterna till övning i högre förband. Även om regeringen nu\r\nredovisar viss förbättring vad avser markstridskrafterna är det\r\nallvarligt att det under flera år inte genomförts fullt bemannade\r\növningar i högre förband än bataljon. De mycket stora övningar\r\nmed samverkan mellan olika vapenslag och vapengrenar som är\r\nnödvändiga, både som utbildning och som led i utvärderingen av\r\nförsvarsförmågan, omöjliggörs i praktiken. Traditionella\r\nrepövningar skulle ge helt andra möjligheter på denna punkt.\r\nAlldeles oavsett dessa nackdelar med att göra sig av med utbildad\r\npersonal långt innan \"bäst före-datum\" utbildar vi i dag långt\r\nfler värnpliktiga än vi behöver för att fylla\r\nkrigsorganisationen. Mer eller mindre omedelbart bedömer vi att\r\nantalet som årligen tas ut för grundutbildning kan sänkas till\r\nrunt\r\n10 000, vilket motsvarar en minskning med cirka en tredjedel. Om\r\nutbildade soldater behålls i organisationen 30-årsåldern ut är på\r\nsikt ytterligare, betydande minskningar av utbildningsomgångarna\r\nmöjliga.\r\n\r\nFolkpartiet anser det därför möjligt att sänka såväl förbands-\r\nsom materielanslagen med sammanlagt 1 000 miljoner kronor\r\n(yrkande 15).\r\nÄven om de internationella insatserna inte ensamma kan motivera\r\nförekomsten av ett omfattande nationellt försvar är de en viktig\r\nangelägenhet för landet humanitärt samt utrikes- och\r\nsäkerhetspolitiskt. De erfarenheter som Försvarsmaktens personal\r\nvinner genom deltagande i sådana operationer har också stor\r\nbetydelse för den egna försvarsförmågan. Därtill skall\r\nnaturligtvis de investeringar som gjorts i det militära försvaret\r\nom möjligt också tas till vara i andra viktiga sammanhang.\r\nMed hänsyn till de vitt skilda politiska intressen som gör sig\r\ngällande i fråga om internationella insatser kan det diskuteras\r\nom de skall finansieras via försvarsanslaget eller de anslag över\r\nvilka Utrikesdepartementet förfogar. Risken med den nuvarande\r\nordningen är att insatserna utformas av de resurser som försvaret\r\nvid varje tidpunkt kan ställa till förfogande, i stället för av\r\nde egentliga behoven. Det kan leda till att sammansättningen inte\r\nblir optimal för uppgiften och till slöseri med skattemedel.\r\nI sammanhanget är det viktigt att understryka att om\r\nUtrikesdepartementet blir beställare av internationella missioner\r\nmåste det nuvarande anslaget i sin helhet föras över från\r\nFörsvarsmakten. Anslaget skall hållas väl avskilt från t.ex.\r\nbiståndsanslaget. Risken för att biståndspengar används till\r\nväpnade internationella insatser måste elimineras. Frågan bör\r\ngöras till föremål för en ny utredning (yrkande 11).\r\nSamtidigt vidhåller Folkpartiet liberalerna att om riksdagen\r\nlikväl uttalar att internationella insatser skall ligga kvar\r\nunder utgiftsområde 6, skall medlen brytas ut och läggas i ett\r\nsärskilt anslag (yrkande 12). Dels därför att detta underlättar\r\nriksdagens kontroll och uppföljning av medelshanteringen, dels\r\ndärför att både verksamheterna och de intressen som styr dem i\r\ngrunden är olika.\r\nI Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson\r\nm.fl. påpekas att regeringen angett att försvarspolitiken i högre\r\nutsträckning kommer att behöva samordnas med\r\nutvecklingspolitiken.\r\nVänsterpartiet delar synen att det behövs en samordning och en\r\nbättre övergripande planering än vad som är fallet i dag. I\r\ninternationella insatser förekommer många olika resurser,\r\nmilitära som civila. Personal från Försvarsmakten,\r\nRäddningsverket, polismyndigheten, Sida samt olika NGO:er, Non-\r\ngovernmental organizations, m.fl. arbetar ofta inom samma område.\r\nDet behövs en bättre samordning på regeringsnivå för att\r\nförbättra möjligheten att olika delar av den svenska insatsen\r\nförstärker varandra.\r\nEnligt Vänsterpartiets syn får denna samordning dock inte\r\ninnebära att man frångår principen att internationella insatser\r\nmed militär personal finansieras från anslag 6:1.\r\nDetta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna (yrkande 1).\r\nI motion Fö213 (c) av Johan Linander och Jörgen Johansson\r\nframhålls att totalförsvarsplikten existerar i dag, men att den\r\ntillämpas högst selektivt. För att mildra de negativa\r\nkonsekvenserna av en pliktlagstiftning måste vissa\r\ngrundförutsättningar uppfyllas. Till att börja med måste det, vid\r\nett utnyttjande av en pliktlag, finnas rimliga\r\ngrundförutsättningar för ett sådant utnyttjande. Då man från\r\nsamhället inskränker människors fri- och rättigheter är det\r\nmycket viktigt att de berörda blir kompenserade såväl ekonomiskt\r\nsom socialt för sina insatser. Vidare är det mycket viktigt att\r\nvärnplikten skall bygga på den enskildes motivation och skall\r\nvara fylld med ett så pass förmånligt innehåll att den framstår\r\nsom ett meningsfullt alternativ till arbete eller studier.\r\nProblemet på senare år har framför allt varit att försvarets\r\nersättningssystem och bestämmelser inte tillfredsställande följt\r\nmed i utvecklingen när antalet värnpliktiga blivit färre, vilket\r\ngjort att orättvisan i pliktsystemet är påtaglig.\r\nI det föregående försvarsbeslutet tycks dock statsmakten äntligen\r\nha insett att den selektiva tillämpningen av plikten också skall\r\ninnebära att den sjunkande skaran av värnpliktiga bör kompenseras\r\npå ett rättmätigt sätt om pliktsystemet skall kunna bli ett\r\nlockande alternativ till arbete och studier. Statsmakten har nu\r\nbörjat ändra sin styvmoderliga syn på Sveriges värnpliktiga när\r\nde uttrycker att den enskilde skall känna sig rättvist behandlad\r\ni jämförelse med jämnåriga kamrater som inte genomför\r\nvärnpliktstjänstgöring. Arbetet har börjat men då mycket återstår\r\nfår arbetet inte stagnera. Det finns fortfarande mycket att göra\r\ninnan de värnpliktiga är kompenserade fullt ut på det ekonomiska\r\noch sociala planet.\r\nFör att inte värnpliktiga skall fungera som budgetregulatorer då\r\nde värnpliktigas ersättningar och förmåner, såsom t.ex. hemresor,\r\nständigt står i konkurrens med övriga utgifter inom\r\nFörsvarsmakten, bör dessa särskiljas från Försvarsmaktens totala\r\nanslag (yrkande 1).\r\nVärnpliktiga förlorar i dag generellt ekonomiskt på att göra\r\nvärnplikten. Dagersättningens syfte är att täcka den\r\nvärnpliktiges kostnader för hygienartiklar, tidningar, böcker,\r\nfritidsaktiviteter etc. Höjningen till 66 kr per dag är ett\r\nefterlängtat steg i rätt riktning men räcker ändå inte för att\r\ntäcka de värnpliktigas behov eller för att vara ett\r\nkonkurrensmässigt alternativ till studier och arbete. Såväl\r\nförplägnadsersättning som helgersättning syftar till att ersätta\r\nvärnpliktiga för matkostnader. Förplägnadsersättningen som är 35\r\nkr utgår till den värnpliktige när denne är ledig under vardagar.\r\nHelgersättningen är 25 kr per dag och betalas då den värnpliktige\r\ninte är i tjänst vid helger. Vidare finns det även\r\nmåltidsersättning där den värnpliktige får 95 kr om denne är i\r\ntjänst men inte får fri mat. Att staten tror att matkostnaderna\r\när lägre på helgerna är anmärkningsvärt. Man skall alltså\r\ntillfredsställa de allra mest grundläggande fysiska behoven med\r\n25 kr per dag under helger.\r\nOrimligheten talar för sig själv. Helg-, måltids- och\r\nförplägnadsersättning bör bli ett och samma bidrag, nämligen ett\r\nkostbidrag, då värnpliktiga ej har möjlighet att nyttja den fria\r\nförplägnaden på förbandet.\r\nDet bör utredas om det är möjligt att dagsersättningen och\r\nutryckningsbidraget för de värnpliktiga knyts till den\r\ngenomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga sektorn\r\n(yrkande 2).\r\nFör de värnpliktiga är det mycket viktigt att kunna upprätthålla\r\nsitt sociala nätverk vid sidan av tjänsten. De viktigaste sättet\r\nför den värnpliktige att upprätthålla god kontakt med familj och\r\nvänner är genom telefon, brevförsändelser och elektronisk post.\r\nDärför bör staten säkerställa att alla värnpliktiga har möjlighet\r\ntill goda kommunikationer samt att prissubventionera dessa\r\nkostnader (yrkande 3).\r\nI Kristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) av Erling\r\nWälivaara m.fl. framhålls att omfattningen av svensk medverkan i\r\nfredsfrämjande insatser i Europa och globalt bör öka som en del i\r\natt stärka den europeiska förmågan. Detta bör ske över hela\r\nskalan från civila förebyggande åtgärder till militära\r\nfredsframtvingande insatser. Behovet i varje enskild mission är\r\nprimärt det styrande för vilka enheter som Sverige skall bidra\r\nmed. Det pågår en ständig utveckling, och urvalet av de förband\r\nsom anmäls till styrkeregistret bör ses över kontinuerligt. De\r\nförband som anmälts hittills har övervägande varit\r\nmarkstridsgrupper. I framtiden borde både flyg- och\r\nmarinstridskrafter komma i fråga. Det krävs en stor flexibilitet\r\nbeträffande hur snabbt en insats skall kunna ske. Erfarenheter\r\nvisar att även uthålligheten i ett förband bör vara längre än sex\r\nmånader under förutsättning att avtalsrättsliga krav upprättas\r\nmellan personal och arbetsgivare.\r\nTotalförsvarets förmåga att delta i internationella insatser är\r\nredan i dag en mycket viktig uppgift som kommer att bli än\r\nviktigare i framtiden. Den utveckling som sker inom EU skall vara\r\nnormgivande, samtidigt som optionen att samverka med Nato\r\nfördjupas. Förmågan att samverka med andra länder skall\r\nutvecklas. Särskilt viktigt är fredsfrämjande operationer,\r\nkatastrof- och flyktinghjälp, flexibilitet och möjligheter till\r\nsnabba insatser.\r\nMultifunktionella fredsfrämjande och humanitära insatser ställer\r\nstora krav på ett nära samspel mellan civila och militära\r\nresurser. Förmågan att delta i fredsframtvingande insatser är\r\ngrunden i utvecklingen och utbildningen av olika krigsförband.\r\nSverige måste på sikt kunna delta i den fredsfrämjande och\r\nhumanitära verksamheten på stor bredd med de resurser som står\r\ntill förfogande. Kristdemokraterna anser att resurser måste\r\navsättas, som leder till att Sverige kan avdela förband från alla\r\nförsvarsgrenar till internationella operationer. Det är också\r\nviktigt att skapa en balans mellan Försvarsmaktens\r\ninternationella åtaganden och dess nationella uppgifter. Ett ökat\r\nanslag av internationella insatser får inte försämra vår\r\ngrundläggande försvarsförmåga. Samtidigt ger det internationella\r\nsamarbetet och de internationella insatserna en fördjupad\r\nmilitärstrategisk kunskap som inte kan förringas.\r\nKristdemokraterna anser därför att det tydligt bör framgå hur\r\nstor andel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande\r\ninternationella insatser. Planeringen för internationella\r\ninsatser bör omvandlas till ett eget beredskapsanslag (yrkande\r\n4).\r\nUtskottet\r\nAnslagsbelopp och anslagsutveckling\r\nRegeringen redovisar i propositionen sin beräkning av\r\nanslagsbeloppen för 2004 för anslagen 6:1 Förbandsverksamhet,\r\nberedskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel,\r\nanläggningar samt forskning och teknikutveckling. Utskottet\r\nkonstaterar att de av regeringen föreslagna beloppen är helt i\r\nenlighet med den långsiktiga planeringen enligt det av riksdagen\r\nfattade försvarsbeslutet. Utskottet konstaterar vidare att\r\nriksdagen tidigare beslutat om konstruktionen för finansiering av\r\nFörsvarsmaktens internationella insatser. Utskottet ser inga skäl\r\ntill att nu göra någon annan bedömning av hur finansieringen av\r\nde internationella insatserna skall ske. Utskottet har tidigare\r\nockså i övrigt beslutat om anslagsstrukturen inom utgiftsområdet.\r\nI Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.\r\nframhålls att anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och\r\nfredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar\r\nsamt forskning och teknikutveckling bör tillföras en finansiell\r\nförstärkning med 3 miljarder kronor för vart och ett av\r\nbudgetåren 2004, 2005 och 2006 (yrkande 11 i denna del). Detta\r\nmöjliggörs genom att tillföra 2 miljarder vart och ett av åren\r\nsamt att internationella insatser finansieras genom\r\nbiståndsanslaget (yrkande 10). Moderaterna anser också att\r\nuppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som\r\ninriktningen tydliggörs (yrkande 9).\r\nI Folkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) (yrkande 17)\r\noch i dess kommittémotion Fö243 (fp) (yrkande 15) av Allan Widman\r\nm.fl. framhålls att besparingar bör ske inom anslaget 6:1\r\nFörbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser\r\nm.m. med 733 miljoner kronor och 6:2 Materiel, anläggningar samt\r\nforskning och teknikutveckling med 617 miljoner kronor, dvs.\r\ntotalt 1 350 miljoner kronor. I kommittémotionen framhålls också\r\natt frågan om anslaget för internationella insatser bör föras\r\növer till Utrikesdepartementet bör göras till föremål för en ny\r\nutredning (yrkande 11). Om riksdagen likväl uttalar att\r\ninternationella insatser skall ligga kvar under utgiftsområde 6\r\nskall medlen brytas ut och läggas i ett särskilt anslag (yrkande\r\n12).\r\nI Kristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) av Erling\r\nWälivaara m.fl. framhålls att det tydligt bör framgå hur stor\r\nandel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande\r\ninternationella insatser. Planeringen för internationella\r\ninsatser bör omvandlas till ett eget beredskapsanslag (yrkande\r\n4).\r\nVänsterpartiet framhåller i kommittémotion Fö219 (v) yrkande 1\r\natt internationella insatser med militär personal skall\r\nfinansieras från anslaget 6:1.\r\nI motion Fö213 (c) föreslås att de värnpliktigas ersättningar och\r\nförmåner särskiljs från Försvarsmaktens totala anslag (yrkande\r\n1).\r\nI linje med att utskottet ansluter sig till regeringens förslag\r\ntill anslagsbelopp för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap\r\noch fredsfrämjande truppinsatser m.m. och anslaget 6:2 Materiel,\r\nanläggningar samt forskning och teknikutveckling samt att\r\nriksdagen tidigare beslutat om anslagsstrukturen och\r\nanslagskonstruktionen inom utgiftsområde 6, avstyrks\r\nkommittémotion Fö259 (m) yrkandena 9, 10 och 11 (i denna del),\r\nFolkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) yrkande 17 och\r\nkommittémotion Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15,\r\nVänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) yrkande 1,\r\nKristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) yrkande 4 samt\r\nmotion Fö213 (c) yrkande 1.\r\nInvesteringsplan och investeringsbemyndigande\r\nRegeringen redovisar i propositionen en investeringsplan och ett\r\nberäknat behov av bemyndiganden för nya beställningar och för att\r\nkunna likvidera tidigare beställningar. Utskottet har av\r\nföreträdare för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)\r\nhärutöver fått en muntlig redovisning av regeringens beräkning av\r\nbemyndigandebehovet och vilka ekonomiska förpliktelser som därvid\r\nknyts till viktigare materielobjekt och system.\r\nUtskottet erinrar om att finansutskottet (bet. 2003/04:FiU11) vid\r\nsin beredning av tilläggsbudget för år 2003, när det gäller\r\nregeringens förslag att under år 2003 för ramanslaget 6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling\r\nbemyndigas besluta om ett ökat beställningsbemyndigande,\r\nföreslagit riksdagen att avslå regeringens förslag. Riksdagen har\r\nbeslutat i enlighet med finansutskottets förslag.\r\nUtskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens redovisning\r\noch föreslår därför att riksdagen godkänner investeringsplanen\r\noch lämnar det föreslagna bemyndigandet. Härav följer att\r\nutskottet avstyrker kommittémotion Fö259 (m) yrkande 12 som\r\nföreslår att den av regeringen föreslagna investeringsplanen\r\ntillförs 2 miljarder kronor 2004.\r\nVärnpliktsförmåner\r\nI motion Fö213 (c) föreslås att det bör utredas om det är möjligt\r\natt dagersättningen och utryckningsbidraget för de värnpliktiga\r\nknyts till den genomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga\r\nsektorn (yrkande 2). Vidare framförs att staten bör säkerställa\r\natt alla värnpliktiga har möjlighet till goda kommunikationer\r\nsamt att prissubventionera dessa kostnader (yrkande 3).\r\nRiksdagen har tidigare avvisat motionsyrkanden om förmåner till\r\nde värnpliktiga med hänvisning till att beslut om dessa\r\ndelegerats från riksdagen (se t.ex. bet. 2001/02:FöU1). Utskottet\r\nhar ingen annan uppfattning nu, varför motion Fö213 (c) yrkandena\r\n2 och 3 avstyrks.\r\nAnslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten\r\nPropositionen\r\nUnder hösten 2002 påbörjades uppbyggnaden av\r\nKrisberedskapsmyndigheten. Detta skall vara avslutat under 2003.\r\nDe mest prioriterade områdena under uppbyggnadsfasen är att\r\nutveckla stödet till de geografiskt områdesansvariga.\r\nAnslaget finansierar myndighetens förvaltningsutgifter.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall             60 112          Anslagssparande     6 388\r\n2003 Anslag    140 0481       Utgiftsprognos 131 499\r\n2004 Förslag           143 331\r\n2005 Beräknat  146 5522\r\n2006 Beräknat  148 8153\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 143 330 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 143 331 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nAnslaget har i förhållande till 2003 ökats med 512 000 kr\r\navseende kompensation för de avgifter som skall betalas till\r\nRiksrevisionen.\r\nMotionen\r\nI den Moderata kommittémotionen Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.\r\nframhålls att den ökning av resurser till utgiftsområdet som i\r\nförsta hand krävs för att stå emot framtida hot mot det öppna\r\nsamhället bör gå till det militära försvaret. Motionärerna\r\navvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila\r\ndelen av totalförsvaret och föreslår att anslaget till\r\nKrisberedskapsmyndigheten minskas med 40 000 000 kr (yrkande 11 i\r\ndenna del).\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till\r\nKrisberedskapsmyndigheten. Detta innebär att kommittémotionen\r\nFö259 (m) yrkande 11 i denna del avstyrks.\r\nAnslag 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar\r\nPropositionen\r\nEn stor del av Styrelsen för psykologiskt försvars uppgifter\r\növergick den 1 juli 2002 till Krisberedskapsmyndigheten. Kvar hos\r\nStyrelsen blev verksamhet inom områdena massmediernas beredskap,\r\nsprida kunskap om säkerhetspolitik och totalförsvar samt\r\nopinionsundersökningar. Myndigheten utför sedan den 1 januari\r\n2003 även kansligöromålen för Överklagandenämnden för\r\ntotalförsvaret. Styrelsen har regeringens informationsuppdrag om\r\nM/S Estonias förlisning.\r\nAnslaget finansierar myndighetens förvaltningsutgifter samt\r\narvoden till ledamöterna i Överklagandenämnden för totalförsvaret\r\noch övriga kostnader för nämndens verksamhet.\r\nAnslaget finansierar den verksamhet som myndigheten genomför inom\r\nområdena massmediernas beredskap, sprida kunskap om\r\nsäkerhetspolitik och totalförsvar samt opinionsundersökningar,\r\ndvs. att följa svensk opinions-utveckling av betydelse för\r\ntotalförsvaret.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 17 279\r\n000 kr.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall        16 898          Anslagssparande     257\r\n2003 Anslag    15 7891        Utgiftsprognos 15 560\r\n2004 Förslag       17 279\r\n2005 Beräknat  17 6482\r\n2006 Beräknat  17 8913\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 17 279 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 17 279 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nFör att förbättra den enskildes rättssäkerhet vid värnplikt och\r\ncivilplikt avser regeringen att inom Styrelsen för psykologiskt\r\nförsvar inrätta en funktion för information och vägledning i\r\nrättsfrågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt\r\neller civilplikt och till stöd för utbildningsansvariga.\r\nFunktionen skall även genom vägledande och rådgivande verksamhet\r\nfrämja personalvården för totalförsvarspliktiga. Till styrelsen\r\nskall vara knutet ett råd som skall bistå myndigheten i dessa\r\nfrågor. Rådet skall ha en liknande sammansättning som nuvarande\r\nNämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga. Ledamöterna\r\nskall utses av regeringen.\r\nAnslaget har i förhållande till 2003 ökats med 252 000 kr\r\navseende kompensation för de avgifter som skall betalas till\r\nRiksrevisionen.\r\nVidare har anslaget i förhållande till 2003 ökats med 850 000 kr\r\nsom tidigare har beräknats under anslaget 6:1 Förbandsverksamhet,\r\nberedskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Detta belopp\r\navser finansiering av dels den nya funktionen för information och\r\nvägledning i rättsfrågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör\r\nvärnplikt eller civilplikt och utbildningsansvariga (500 000 kr),\r\ndels vägledande och rådgivande verksamhet för främjande av\r\npersonalvård som tidigare tilldelats Nämnden för personalvård för\r\ntotalförsvarspliktiga (350 000 kr).\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till\r\nStyrelsen för psykologiskt försvar.\r\nAnslag 6:5 Civilt försvar\r\nPropositionen\r\nAnslaget finansierar verksamhet inom samverkansområdena Teknisk\r\ninfrastruktur, Transporter, Spridning av allvarliga smittämnen,\r\ngiftiga kemikalier och radioaktiva ämnen, Ekonomisk säkerhet,\r\nOmrådesvis samordning, samverkan och information, Skydd,\r\nundsättning och vård samt viss internationell fredsfrämjande och\r\nhumanitär verksamhet. Dessutom finansieras kostnader vad avser\r\nden regionala försöksverksamheten inom det s.k. Gotsamprojektet\r\nfrån anslaget. Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga\r\nförsvarsorganisationernas utbildningsverksamhet liksom för deras\r\nverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 1 854\r\n960 kr.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall    1 756 2401          Anslagssparande     328 836\r\n2003 Anslag          1 891 062          Utgiftsprognos 1 840 286\r\n2004 Förslag         1 854 960\r\n2005 Beräknat  1 885 1922\r\n2006 Beräknat  1 902 0093\r\n1 Avser anslagen 6:3 Funktionen Civil ledning, 6:4 Funktionen\r\nFörsörjning med indus-\r\ntrivaror, 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,\r\n6:7 Funktionen Ord-\r\nning och säkerhet, 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.,\r\n6:9 Funktionen Tele-\r\nkommunikationer m.m., 6:10 Funktionen Postbefordran, 6:11\r\nFunktionen Transport-\r\ner, 6:12 Funktionen Energiförsörjning och 6:21 Civilt försvar.\r\n2 Motsvarar 1 843 557 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 1 825 206 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nRegeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner regeringens\r\nförslag till investeringsplan för Civilt försvar.\r\nTabell: Investeringsplan\r\nTusental kronor\r\nTotalt    Anskaffat\r\nt.o.m.\r\n2002 Prognos\r\n2003 Budget\r\n2004\r\nTeknisk infrastruktur    62 530    12 000    25 000    15 530\r\nTransporter    358 165   154 460   54 100    48 045\r\nSpridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och\r\nradioaktiva ämnen   93 400    0    52 000    14 600\r\nEkonomisk säkerhet  5 000     3 000     500  500\r\nOmrådesvis samordning, samverkan och information  193 990   91\r\n090  25 200    26 800\r\nSkydd, undsättning och vård   292 452   135 000   54 407    44\r\n333\r\nSumma investeringar 1 005 537 395 550   211 207   149 808\r\nLån  296 222   135 000   98 592    27 418\r\nAnslag    709 315   260 550   112 615   122 390\r\nSumma finansiering  1 005 537 395 550   211 207   149 808\r\n\r\nInvesteringar under 2004 inom det civila försvaret genomförs inom\r\nsamtliga samverkansområden. Huvuddelen av investeringarna är\r\nundantagna från reglerna om lånefinansiering och finansieras i\r\nstället med anslag eller bidrag. Den 26 juni 2003 har regeringen\r\nlämnat ett uppdrag till Krisberedskaps-myndigheten att redovisa\r\ninriktningar för verksamheten inom olika ekonomiska ramar. I\r\navvaktan på den nya inriktningen för verksamheten inom det civila\r\nförsvaret, som regeringen avser att redogöra för i kommande\r\nförsvarsbeslut, redovisas därför ingen plan för investeringar\r\n2005 och 2006.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2004 för ramanslaget 6:5 Civilt försvar besluta om avtal och\r\nbeställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för\r\nberedskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred som inklusive tidigare gjorda\r\nbeställningar innebär utgifter på högst 199 000 000 kr efter\r\n2004.\r\nTabell: Bemyndigande om ekonomiska åtaganden\r\nTusental kronor\r\n2002\r\nutfall    2003\r\nprognos   2004\r\nberäknat  2005\r\nberäknat  2006 -\r\nberäknat\r\nUtestående förpliktelser vid årets början    268 643   197 192\r\n318 200   -    -\r\nNya förpliktelser   176 352   270 000   77 500    -    -\r\nInfriade förpliktelser*  247 803   148 992   198 500   72 500\r\n124 700\r\nUtestående förpliktelser vid årets slut 197 192   318 200   197\r\n200  -    -\r\nErhållen/föreslagen bemyndiganderam               199 000   -\r\n-\r\n* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.\r\nBemyndigandet avser verksamhet som bedrivs inom\r\nsamverkansområdena Teknisk infrastruktur, Transporter, Områdesvis\r\nsamordning, samverkan och information samt Skydd, undsättning och\r\nvård. Den 26 juni 2003 har regeringen lämnat ett uppdrag till\r\nKrisberedskapsmyndigheten att redovisa inriktningar för\r\nverksamheten inom olika ekonomiska ramar. De långsiktiga\r\nekonomiska förpliktelserna som staten genom systemet med\r\nbemyndiganden åtar sig bör i avvaktan på den framtida\r\ninriktningen inte öka nämnvärt i avvaktan på\r\nKrisberedskapsmyndighetens förslag.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för\r\n2004 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i\r\nRiksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000\r\n000 kr.\r\nRegeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nför 2004 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i\r\nRiksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200 000\r\n000 kr.\r\nBeredskapsinvesteringar inom Statens räddningsverks och\r\nSocialstyrelsens ansvarsområden finansieras med lån i\r\nRiksgäldskontoret. Låneramarna för 2004 skall även täcka tidigare\r\ngjorda beredskapsinvesteringar.\r\nRegeringen föreslår vidare att riksdagen fastställer\r\navgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga hot\r\noch påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation, som tas\r\nut i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation\r\nför finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och\r\npåfrestningar inom telekommunikationsområdet, till högst 100 000\r\n000 kr under 2004.\r\nRegeringen föreslår vidare att riksdagen fastställer\r\navgiftsuttaget för elberedskapsavgiften, som tas ut i enlighet\r\nmed elberedskapslagen (1997:288), för att finansiera\r\nberedskapsåtgärder som beslutas med stöd av nämnda lag, till\r\nhögst 250 000 000 kr under 2004.\r\nFinansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och\r\npåfrestningar som gäller elektronisk kommunikation sker genom att\r\nden som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 § i\r\nlagen (2003:389) om elektronisk kommunikation betalar en avgift.\r\nÅtgärder som finansieras genom avgifterna syftar till att säkra\r\nde elektroniska kommunikationernas robusthet.\r\nInom anslaget har regeringen för 2004 beräknat 259 057 000 kr för\r\nsamverkansområdet Teknisk infrastruktur, 100 000 000 kr för\r\nåtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid som\r\ngäller elektronisk kommunikation, 250 000 000 kr för\r\nelberedskapsåtgärder, 119 829 000 kr för samverkansområdet\r\nTransporter, 133 653 000 kr för samverkansområdet Spridning av\r\nallvarliga smittämnen, farliga kemikalier och radioaktiva ämnen,\r\n18 167 000 kr för samverkansområdet Ekonomisk säkerhet, 499 308\r\n000 kr för samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och\r\ninformation, 454 446 000 kr för samverkansområdet Skydd,\r\nundsättning och vård samt 20 500 000 kr för Internationell\r\nverksamhet.\r\nRegeringen har i förhållande till 2003 beräknat anslaget enligt\r\nföljande.\r\nAnslaget har minskats med 75 miljoner kronor som i stället\r\nberäknas under utgiftsområde 22, anslaget 37:6 Gemensam\r\nradiokommunikation för skydd och säkerhet. Anslaget har minskats\r\nmed 6,1 miljoner kronor 2004, 17,5 miljoner kronor 2005 och 35,9\r\nmiljoner kronor 2006. Dessa belopp har i stället beräknats under\r\nanslaget 7:1 Kustbevakningen.\r\nMotionerna\r\nI Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.\r\nframhålls att den ökning av resurser till utgiftsområdet som i\r\nförsta hand krävs för att stå emot framtida hot mot det öppna\r\nsamhället bör gå till det militära försvaret. Motionärerna\r\navvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila\r\ndelen av totalförsvaret och föreslår att anslaget Civilt försvar\r\nminskas med 510 114 000 kr (yrkande 11 i denna del).\r\nI Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson\r\nm.fl. påpekas att regeringen i sin proposition Samhällets\r\nsäkerhet och beredskap föreslog att internationella\r\nfredsfrämjande och humanitära insatser som utförs med hjälp av\r\ndet civila försvaret bör kunna finansieras över utgiftsområde 6.\r\nEtt konkret förslag i detta avseende gällde Räddningsverket.\r\nRegeringen öppnade också för möjligheten att andra statliga\r\nmyndigheter skulle kunna inkluderas i detta.\r\nVänsterpartiet följde upp denna fråga genom en motion. Utskottet\r\nbejakade att regeringen, mot bakgrund av erfarenheterna från\r\nRäddningsverket, överväger att också ge andra civila statliga\r\nmyndigheter rätt att delta i internationella insatser. Detta blev\r\nutskottets svar på motionen. I föreliggande budgetmotion står\r\nunder 4.2:\r\n\"Regeringen anser att verksamheten inom verksamhetsområdet Svåra\r\npåfrestningar liksom i dag bör finansieras av andra\r\nutgiftsområden om inte insatsen avser\r\n- investeringar avseende svåra påfrestningar på samhället i fred\r\nsom samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd beredskap\r\n-\r\n- övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att ge\r\nsamhället tillräcklig krishanteringsförmåga på lokal, regional\r\noch nationell nivå för såväl svåra påfrestningar på samhället i\r\nfred som under höjd beredskap\r\n-\r\n- viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet.\"\r\n-\r\nRegeringen har dock inte i texten utvecklat vidare vilka\r\nmyndigheter eller vilken omfattning det senare avser.\r\nVänsterpartiet anser att frågan om de förebyggande civila\r\ninternationella insatserna är av stor vikt. De insatsernas syfte\r\när framför allt att stävja en konflikt och därmed undvika att\r\ndenna eskalerar till en väpnad konflikt. Ett ökat engagemang från\r\nsvensk sida kräver också ekonomiska resurser. Därför bör\r\nriksdagen ge regeringen i uppdrag att inför det stundande arbetet\r\nmed försvarsbeslutet 2005-2007 utveckla möjligheten för och pröva\r\nomfattningen av civila statliga myndigheters rätt att delta i\r\ninternationella insatser med ekonomiskt stöd från utgiftsområde\r\n6.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna\r\n(yrkande 5).\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till\r\nCivilt försvar. Detta innebär att Moderaternas kommittémotion\r\nFö259 (m) yrkande 11 i denna del avstyrks. Utskottet tillstyrker\r\nockså vad regeringen föreslår om investeringsplan, bemyndiganden\r\noch avgifter under anslaget 6:5 Civilt försvar.\r\nFörsvarsutskottet anförde i betänkande 2002/03:FöU1 Försvar och\r\nberedskap mot sårbarhet följande om civil internationellt\r\nfredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär verksamhet: \"I\r\npropositionen anför också regeringen bl.a. att internationella\r\nfredsfrämjande och humanitära insatser som utförs med hjälp av\r\ndet civila försvaret bör kunna finansieras över utgiftsområde 6\r\nFörsvar samt beredskap mot sårbarhet. Regeringen anser vidare att\r\nutgiftsområdet bör kunna finansiera åtgärder som avser Sveriges\r\nmöjligheter att med civila resurser stötta andra länder som\r\nbefinner sig i tillstånd av svår påfrestning på samhället i fred.\r\nUtskottet bejakar att regeringen - mot bakgrund av de\r\nerfarenheter som gjorts beträffande Räddningsverket - överväger\r\natt också ge andra civila statliga myndigheter rätt att delta i\r\ninternationella insatser.\" Utskottet har ingen annan uppfattning\r\nnu, varför kommittémotion Fö219 (v) yrkande 5 till viss del är\r\ntillgodosedd. Motionen avstyrks av utskottet.\r\nFörsvarets materielverk\r\nPropositionen\r\nFörsvarets materielverk är en avgiftsfinansierad myndighet vars\r\nfrämsta uppgift är att anskaffa, vidmakthålla och avveckla\r\nmateriel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten.\r\nFörsvarets materielverk biträder Försvarsmakten i fråga om\r\nlångsiktig materielförsörjningsplanering och\r\nmaterielsystemkunskap.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för\r\n2004 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i\r\nRiksgäldskontoret på högst 25 000 000 000 kr för att tillgodose\r\nbehovet av rörelsekapital.\r\nFörsvarets materielverk behöver ett rörelsekapital för att\r\nfinansiera utestående förskott till industrin och övrigt behov av\r\nrörelsekapital.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till\r\ninvesteringsplan för Försvarets materielverk för perioden\r\n2004-2006.\r\nTabell: Investeringsplan\r\nTusental kronor\r\nPrognos 2003   Budget 2004    Beräknat 2005  Beräknat 2006\r\nInvesteringar varav\r\nförvaltningsutgifter\r\nprovsystem\r\nIT-utveckling\r\nExterna uppdrag\r\n23 340\r\n17 900\r\n67 647\r\n12 730\r\n31 463\r\n14 000\r\n128 774\r\n7 835\r\n29 776\r\n14 000\r\n139 514\r\n7 825\r\n22 601\r\n14 000\r\n89 619\r\n11 800\r\nSumma investeringar 121 617   182 072   191 115   138 020\r\nLån Riksgäldskontoret    121 617   182 072   191 115   138 020\r\nSumma finansiering  121 617   182 072   191 115   138 020\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om bemyndigande och\r\ninvesteringsplan för Försvarets materielverk.\r\nAnslag 6:6 Totalförsvarets pliktverk\r\nPropositionen\r\nPersonalförsörjningen avseende totalförsvarspliktig personal\r\nstöds av Totalförsvarets pliktverk. Under 2002 mönstrade ca 50\r\n000 män. En kraftig ökning av antalet intresseanmälningar om\r\nantagningsprövning för kvinnor har skett, ca 1 300 jämfört med\r\nnärmare 800 året före.\r\nAnslaget disponeras av Totalförsvarets pliktverk för mönstring,\r\nantagningsprövning, inskrivning och stöd under grundutbildning\r\nsamt enskilda ärenden inom området. Vidare finansierar anslaget\r\nTotalförsvarets pliktverks verksamhet med att ge myndigheter och\r\nandra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och\r\nservice avseende bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs\r\nin för civil- eller värnplikt. Anslaget finansierar därutöver\r\nmyndighetens verksamhet i fråga om redovisning av annan personal\r\ninom totalförsvaret samt stöd och service till\r\nutbildningsanordnarna i fråga om totalförsvarspliktigas\r\ntjänstgöring. Dessa verksamheter finansieras även till en del av\r\navgiftsinkomster.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall          223 100       Anslagssparande     45 940\r\n2003 Anslag    220 4781       Utgiftsprognos 233 288\r\n2004 Förslag        245 068\r\n2005 Beräknat  250 7502\r\n2006 Beräknat  254 8393\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 245 068 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 245 068 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nRegeringen uppskattar att omkring 235 miljoner kronor av de\r\nbudgeterade utgifterna under anslaget för 2004 kan hänföras till\r\ndet militära försvaret och omkring 10 miljoner kronor till det\r\ncivila försvaret.\r\nRegeringen har i förhållande till 2003 beräknat anslaget enligt\r\nföljande.\r\nAnslaget har ökats med 308 000 kr avseende kompensation för de\r\navgifter som skall betalas till Riksrevisionen. Anslaget har\r\nvidare ökats med 18 020 000 kr som tidigare beräknats under\r\nanslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m. Ökningen skall finansiera bl.a. beräknade\r\nökade utgifter på grund av löneökningar, höjda pensionspremier\r\noch ett ökat antal mönstrande.\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till\r\nTotalförsvarets pliktverk.\r\nAnslag 6:7 Försvarshögskolan\r\nPropositionen\r\nFörsvarshögskolans uppgifter är att utbilda yrkes- och\r\nreservofficerare på högre nivåer, att kompetensutveckla chefer\r\nför totalförsvarets behov samt att bedriva viss forskning inom\r\nämnen som nära anknyter till skolans utbild-ningsområden.\r\nAnslaget disponeras av Försvarshögskolan för forskning och\r\nutveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Verksamheten skall\r\nkunna knytas till utbildningen och tillgodose totalförsvarets\r\nbehov.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall        32 355          Anslagssparande     602\r\n2003 Anslag    32 0391        Utgiftsprognos 31 840\r\n2004 Förslag       30 399\r\n2005 Beräknat  31 0922\r\n2006 Beräknat  31 5803\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 30 399 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 30 399 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nRegeringen har under anslaget beräknat medel för uppbyggnad av\r\nvetenskaplig grund inom de kärnämnen där skolans kompetens är\r\nunik. Beloppet skall motsvara en professur och en\r\nrekryteringstjänst inom vart och ett av dessa ämnen. Anslaget har\r\nockså justerats med hänsyn till att Krisberedskapsmyndigheten har\r\nfått det övergripande ansvaret för arbetet med\r\ninformationsoperationen.\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till\r\nFörsvarshögskolan.\r\nAnslag 6:8 Försvarets radioanstalt\r\nPropositionen\r\nAnslaget finansierar den verksamhet med signalspaning som\r\nFörsvarets radioanstalt bedriver. Anslaget finansierar också\r\nutveckling av teknisk materiel och metoder som behövs för denna\r\nverksamhet. Vad gäller själva investeringen av teknisk materiel\r\nfinansierar anslaget fr.o.m. 2004 endast kapitalkostnaden. Viss\r\nverksamhet inom myndigheten finansieras genom avgifter.\r\nFörsvarets radioanstalt skall bidra till att ge förvarning om\r\nförändrade förhållanden i vår omvärld och lämna stöd vid\r\nfredsfrämjande internationella operationer.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall          469 467       Anslagssparande     -4 782\r\n2003 Anslag    479 3071       Utgiftsprognos 462 321\r\n2004 Förslag        415 325\r\n2005 Beräknat  418 9422\r\n2006 Beräknat  425 9963\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 409 257 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 409 257 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nUtredningen om översyn av Försvarets radioanstalt har lämnat sitt\r\nbetänkande (SOU 2003:30) och bl.a. föreslagit att finansieringen\r\nav radioanstaltens investeringar ses över. Regeringen anser att\r\nmyndigheten på samma sätt som andra statliga myndigheter bör helt\r\növergå till lånefinansiering av investeringar från den 1 januari\r\n2004. Regeringen har därför vid beräkningen av anslaget i\r\nförhållande till 2003 minskat anslaget med 54 517 000 kr för\r\n2004. Regeringen har uppdragit åt Ekonomistyrningsverket att i\r\nsamverkan med Försvarets radioanstalt se över de eventuella\r\nkonsekvenser av en övergång till lånefinansiering av\r\nradioanstaltens investeringar som kan uppstå med anledning av\r\nverksamhetens natur. Uppdraget skall redovisas senast den 31\r\noktober 2003.\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till\r\nFörsvarets radioanstalt.\r\nAnslag 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut\r\nPropositionen\r\nAnslaget finansierar försvars- och säkerhetspolitisk forskning\r\nför regeringens behov, NBC-skyddsforskning samt flygteknisk\r\nkompetens- och resursutveckling. Kompetensen skall kunna\r\nnyttiggöras utanför totalförsvaret samt som stöd till svensk\r\nindustri och vid export av krigsmateriel. Totalförsvarets\r\nforskningsinstituts verksamhet skall tillgodose totalförsvaret\r\nmed forskning, metod- och teknikutveckling samt med\r\nutredningsverksamhet.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall        194 245         Anslagssparande     2 475\r\n2003 Anslag    186 7451       Utgiftsprognos 184 137\r\n2004 Förslag       192 162\r\n2005 Beräknat  196 4772\r\n2006 Beräknat  199 4973\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 192 162 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 192 162 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till\r\nTotalförsvarets forskningsinstitut.\r\nAnslag 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer\r\nPropositionen\r\nAnslaget finansierar utgifter för stöd till den verksamhet som\r\nanges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.\r\nDe frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till\r\nförordningen, får bidrag för den del av deras verksamhet som\r\nfrämjar totalförsvaret och som omfattar ledning och\r\nadministration, försvarsupplysning, rekrytering,\r\nfunktionärsutbildning för den egna organisationen samt\r\nungdomsverksamhet. Anslaget fördelas av Försvarsmakten och\r\nKrisberedskapsmyndigheten.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall        88 265          Anslagssparande     -\r\n2003 Anslag    88 2651        Utgiftsprognos 86 058\r\n2004 Förslag       88 265\r\n2005 Beräknat  88 2652\r\n2006 Beräknat  88 2653\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 88 265 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 88 265 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Stöd\r\ntill frivilliga försvarsorganisationer.\r\nAnslag 6:11 Nämnder m.m.\r\nPropositionen\r\nAnslaget finansierar den verksamhet som bedrivs av Vissa mindre\r\nnämnder samt bidrag till Svenska Röda Korset och till\r\nCentralförbundet Folk och Försvar.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall          9 027         Anslagssparande     1 892\r\n2003 Anslag    5 1451         Utgiftsprognos 5 483\r\n2004 Förslag         7 095\r\n2005 Beräknat  7 0952\r\n2006 Beräknat  7 0953\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 7 095 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 7 095 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nUtfallet 2002 innebär att anslagsposten Vissa mindre nämnder inte\r\nfullt ut förbrukat sitt anslag. Regeringen bedömer dock att\r\nanslagsförbrukningen kommer öka under kommande år.\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till\r\nNämnder m.m.\r\nPolitikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar\r\nUtskottet behandlar här vad regeringen har anfört i\r\nbudgetpropositionen om politikområdet Skydd och beredskap mot\r\nolyckor och svåra påfrestningar\r\nOmfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning, m.m.\r\nPropositionen\r\nOmfattning\r\nPolitikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar omfattar verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och\r\nverksamhetsområdet Skydd mot olyckor. Inom politikområdet bedrivs\r\nverksamhet som omfattar beredskapen för vissa normala fredstida\r\nolyckor liksom extrema fredstida störningar och olyckor med\r\nomfattande konsekvenser som t.ex. epidemier och allvarliga\r\nsmittsamma djursjukdomar, översvämningar samt allvarliga\r\nstörningar i elförsörjningen eller telekommunikationerna. Vad som\r\nhar orsakat händelserna spelar mindre roll. Avgörande är i\r\nstället förmågan att kunna motstå störningar och olyckor samt att\r\nkunna hantera konsekvenserna av det inträffade.\r\nMed olyckor menas både olyckor som människan vållat och\r\nnaturolyckor där skador kan förorsakas på människa, på egendom\r\neller i miljö.\r\nVerksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och\r\nskadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor\r\nenligt räddningstjänstlagen (1986:1102), lagen (1982:821) om\r\ntransport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att\r\nförebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor\r\noch lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt ett\r\nantal författningar inom sjösäkerhetsområdet. Politikområdet\r\nomfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och\r\nandra naturolyckor. Statens räddningsverk lämnar under vissa\r\nvillkor ersättning till kommuner och statliga myndigheter för\r\nvidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda\r\nräddningsinsatser. Myndigheter inom det sjätte utgiftsområdet som\r\nbedriver verksamhet med stöd av nämnda författningar är Statens\r\nräddningsverk och Kustbevakningen. Inom politikområdet skall\r\nvidare tillräcklig förebyggande verksamhet bedrivas och\r\ntillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att\r\nen svår påfrestning på samhället i fred inträffar. Genom att höja\r\nförmågan inför fredstida extrema situationer ökas också\r\ngrundförmågan att motstå ett väpnat angrepp och en god grund\r\nskapas för de åtgärder som eventuellt kan behöva genomföras.\r\nVerksamhet bedrivs inom de samverkansområden som beskrivs under\r\nverksamhetsområdet Det civila försvaret.\r\nUtgiftsutveckling\r\nInom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar finansierar utgiftsområdet verksamhet som Statens\r\nräddningsverk bedriver inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor\r\nsamt Kustbevakningens verksamhet. Åtgärder inom\r\nverksamhetsområdet Svåra påfrestningar finansieras i huvudsak via\r\nandra utgiftsområden än utgiftsområde 6.\r\nRegeringen anser att verksamheten inom verksamhetsområdet Svåra\r\npåfrestningar liksom i dag bör finansieras av andra\r\nutgiftsområden om inte insatserna avser:\r\ninvesteringar avseende svåra påfrestningar på samhället i fred\r\nsom samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd beredskap,\r\növnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att ge\r\nsamhället tillräcklig krishanteringsförmåga på lokal, regional\r\noch nationell nivå för såväl svåra påfrestningar på samhället i\r\nfred som höjd beredskap samt\r\nviss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet.\r\nI dessa fall bör åtgärder finansieras av verksamhetsområdet Det\r\ncivila försvaret, anslaget 6:5 Civilt försvar. Regeringen gav i\r\nnovember 2002 Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag att i samverkan\r\nmed berörda myndigheter inkomma med ett underlag som gör det\r\nmöjligt att bedöma kostnaderna för de åtgärder som vidtas inom\r\nolika utgiftsområden när det gäller beredskapen mot svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred samt övergripande inriktning\r\nför samverkansområdena.\r\nTabell: Utgiftsutvecklingen inom politikområdet\r\nMiljoner kronor\r\nUtfall\r\n2002 Anslag\r\n2003 1    Utgifts-prognos\r\n2003 Förslag\r\nanslag\r\n2004 Beräknat\r\nanslag\r\n2005 Beräknat\r\nanslag\r\n2006\r\nAnslag 7:1 Kustbevakningen    533  548  537  622  648  674\r\nAnslag 7:2 Förebyggande åtgärder för jordskred och andra olyckor\r\n29   25   26   25   25   25\r\nAnslag 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.\r\n31   38   40   20   20   20\r\nAnslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor      608  612  604  621\r\n628  638\r\nTotalt för politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och\r\nsvåra påfrestningar 1 201     1 223     1 207     1 288     1 321\r\n1 357\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\nMål för politikområdet\r\nMålet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och\r\nsvåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna\r\nav olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska\r\nlidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra\r\nländer.\r\nPolitikens inriktning\r\nRegeringen anser att samhället skall ha beredskap inför alla slag\r\nav hot och risker. Regeringen vill betona vikten av att åtgärder\r\nvidtas i den normala verksamheten varefter kompletterande\r\netgärder vidtas för beredskapen mot svåra påfrestningar på\r\nsamhället i fred samt för höjd beredskap.\r\nDet är verksamheten som bedrivs varje dag i samhället som är\r\ngrunden för vår förmåga att hantera stora kriser. För att vi\r\nskall kunna leva säkrare krävs att samhällets alla aktörer\r\narbetar tillsammans mot samma mål. Om inte sjukvård, äldreomsorg,\r\nkommunal och statlig räddningstjänst, polis, teknisk\r\ninfrastruktur och mycket mer fungerar i vardagen kommer dessa\r\ninte heller att fungera vid svåra påfrestningar och krig.\r\nArbetet inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor kommer att\r\npräglas av en minskad detaljreglering, införandet av nationella\r\nmål, förebyggande arbete och en förändrad utbildningsstruktur,\r\nförändringar som presenterats för riksdagen våren 2003. Syftet är\r\natt det skall ske färre olyckor i Sverige, färre människor skall\r\nskadas eller dödas. Dessutom skall miljön utsättas för mindre\r\npåfrestningar till följd av olyckor och det skall även\r\nfortsättningsvis finnas ett stort förtroende för samhällets\r\nräddningstjänst.\r\nVerksamheten inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor\r\noch svåra påfrestningar skall präglas av att den är en del av\r\nvårt samhälle. En mycket viktig aspekt i detta arbete är att fler\r\nkvinnor och människor med olika etnisk bakgrund skall engageras.\r\nI alla de olika svåra situationer som uppstår i samhället och som\r\nkan uppstå måste all den kunskap och erfarenhet som finns i\r\nsamhället tas till vara. Arbetet kommer under 2004 att fortsätta\r\nmot diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ursprung\r\neller religion och för ökad jämställdhet inom politikområdet.\r\nInsatser inom politikområdet\r\nI maj 2003 lämnade regeringen proposition 2002/03:119 Reformerad\r\nräddningstjänstlagstiftning till riksdagen. I propositionen\r\nlägger regeringen fram förslag till en ny lag, lagen om skydd mot\r\nolyckor, som skall ersätta den nu gällande räddningstjänstlagen.\r\nBland annat betonas kommunernas förebyggande verksamhet. Lagen\r\ninnehåller också bestämmelser om de förebyggande åtgärder som\r\nenskilda skall vidta. Bland materiella förändringar kan nämnas\r\natt det i lagen anges övergripande nationella mål, som skall\r\nkompletteras med verksamhetsmål och handlingsprogram. Det medför\r\nbl.a. att kommunerna får en ökad möjlighet till lokal anpassning\r\nav organisation och dimensionering av verksamheten. Andra nyheter\r\när att brandsynen ersätts av en ny ordning, att kommunerna blir\r\nskyldiga att se till att en olycka som har föranlett en\r\nräddningsinsats blir undersökt och att staten ges rätt att\r\növerklaga domstolsavgörande beträffande en kommuns rätt till\r\nersättning av staten i vissa fall.\r\nNär det gäller sotningsverksamheten föreslår regeringen att\r\nkommunen även fortsättningsvis skall ha ansvaret för att\r\nrengöring (sotning) och brandskyddskontroll utförs, men att\r\nkommunen skall få medge att en enskild fastighetsägare själv\r\nutför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten,\r\nom detta kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande\r\nsätt.\r\nRäddningsverkets utbildningsstab och fyra skolor har organiserats\r\ntill ett Centrum för risk- och säkerhetsutbildning inom verket.\r\nCentrumets verksamhet startade den 1 januari 2003 och bedriver\r\nsedan den 1 september 2003 en ny tvåårig, eftergymnasial,\r\nstudiemedelsfinansierad utbildning i skydd mot olyckor. Den nya\r\nutbildningen skall bidra till ett vidgat och fördjupat\r\nsäkerhetsarbete inom hela sektorn skydd mot olyckor.\r\nRäddningsverket konstaterar i en rapport till regeringen under år\r\n2003 att det inom flera samhällssektorer är svårt att rekrytera\r\npersonal och att detta inte är något unikt problem för\r\nräddningstjänsten. Räddningsverket menar dock att det krävs\r\nsärskilda insatser för att rekrytera deltidsanställd personal. I\r\nrap-porten konstateras att av de deltidsanställda brandmännen har\r\nmindre än 10 % kommunen som huvudarbetsgivare, medan ca 90 % har\r\ndet privata näringslivet som huvudarbetsgivare. Räddningsverket\r\nanser att rekryteringsinsatserna måste ägnas mer tid och omsorg.\r\nAndelen kvinnor inom den kommunala räddningstjänsten måste ökas.\r\nVerket pekar även på att kontakterna mellan kommunen som\r\narbetsgivare för den deltidsanställde brandmannen och dennes\r\nordinarie arbetsgivare generellt sett måste förbättras och att\r\nkommunerna bör vidta åtgärder för att kombinera kommunala\r\ntjänster med uppdrag som deltidsanställd brandman.\r\nRäddningsverket avser att tillsammans med Svenska Kommunförbundet\r\nta initiativ till att en särskild resursgrupp bildas för frågor\r\nsom underlättar rekrytering av deltidsanställd personal.\r\nRegeringen anförde i budgetpropositionen för 2002 att det skulle\r\nvara önskvärt att kunna lämna en samlad bedömning av det\r\noffentliga olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbetet till\r\nriksdagen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2003 uppdragit\r\nåt Räddningsverket att, i samverkan med berörda myndigheter och\r\norganisationer, fortsätta uppbyggnaden i Karlskoga av Nationellt\r\ncentrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) så att en\r\nsamlad bedömning av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet i\r\nSverige kan göras utifrån nationella, regionala och lokala behov.\r\nEn första nationell bild av olycksutvecklingen i Sverige har\r\nredovisats i rapporten Olyckor i siffror. Äldre människor är\r\növerrepresenterade i nästan samtliga olyckstyper. De flesta\r\ndödsolyckor, drygt 40 %, sker i boendemiljön. Målet i verkets\r\nhandlingsprogram för den brandförebyggande verksamheten 2002-2004\r\när bl.a. att till utgången av 2004 nå en 10-procentig minskning\r\nav treårsmedelvärdet för antalet omkomna vid bränder i bostäder.\r\nKustbevakningen har genomfört miljöskyddsoperationer avseende\r\nolja och kemikalier samt sjöräddningsinsatser. Vidare har\r\nKustbevakningen genomfört sjösäkerhetstillsyn avseende fartygs\r\nbemanning, lastning av förpackat farligt gods, lastsäkring av\r\nlastbärare, kontroll av giltiga certifikat och deklarationer,\r\nkontroll av fartygets djupgående samt kontroll av antalet\r\npassagerare. Myndigheten har också deltagit i det arbete som\r\nbedrivits i ett antal internationella organ, såsom\r\nHelsingforskommissionen (HELCOM), EU, Bonnavtalet, IMO,\r\nKöpenhamnsavtalet och Arktiska rådet.\r\nResultatbedömning\r\nRegeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits inom\r\npolitikområdet sammantaget har bidragit till en positiv inverkan\r\npå samhällets förmåga att förebygga, förhindra och minska\r\nkonsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i\r\nfred. Regeringen anser vidare att den verksamhet och de åtgärder\r\nsom vidtagits av myndigheterna inom politikområdet har haft en\r\npositiv inverkan. Regeringen noterar emellertid att åtgärderna\r\ninom vissa delar av politikområdet inte har varit tillräckliga\r\nför att uppfylla de långsiktiga målen. Regeringen anser därför\r\natt det finns behov av ytterligare åtgärder för att utveckla\r\nsamhällets förmåga att förebygga och mildra konsekvenserna av\r\nolyckor särskilt i arbetet med att förebygga personskador.\r\nUtskottet\r\nUtskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat\r\nangående omfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning m.m.\r\navseende politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra\r\npåfrestningar.\r\nVerksamhetsområde Svåra påfrestningar\r\nOmfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m.\r\nPropositionen\r\nBeträffande omfattningen av verksamhetsområdet anger regeringen\r\natt samhällets planering av åtgärder för svåra påfrestningar på\r\nsamhället i fred och höjd beredskap sker samordnat inom ramen för\r\nde sex samverkansområden som är nämnda under verksamhetsområdet\r\nDet civila försvaret. I områdena ingår myndigheter som bedriver\r\nverksamhet med starka inbördes samband.\r\nEn svår påfrestning på samhället i fred utgör inte en enskild\r\nhändelse i sig, exempelvis en olycka eller ett sabotage, utan är\r\nett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser\r\ngemensamt eskalerar och konsekvenserna av dessa händelser\r\nomfattar stora delar av samhället. Svåra påfrestningar kan sägas\r\nutgöra olika slag av extrema situationer med låg sannolikhet som\r\nskiljer sig i sak. Tillståndet är av sådan omfattning att det\r\nuppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller\r\nhotar grundläggande värden av olika slag i samhället. För att\r\nkunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna\r\nkrävs samordning av insatser från flera olika myndigheter och\r\norgan.\r\nFör verksamhetsområdet Svåra påfrestningar finns inga särskilda\r\nmedel avsatta. Verksamhet avseende svåra påfrestningar på\r\nsamhället i fred finansieras i dag i huvudsak över andra\r\nutgiftsområden än utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot\r\nsårbarhet. Åtgärder i syfte att stärka samhällets förmåga att\r\nhantera svåra påfrestningar finansieras till en del över anslaget\r\n6:5 Civilt försvar enligt gällande finansieringsprinciper. En\r\nförutsättning är att åtgärderna även skall stärka samhällets\r\nförmåga vid höjd beredskap. Genom att skapa förmåga att hantera\r\nen svår påfrestning säkerställs även i allt väsentligt en förmåga\r\ninom det civila försvaret.\r\nMålet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra\r\npåfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle\r\ninträffa, skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa\r\ntryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller\r\nbegränsas.\r\nBeträffande resultatet redovisar regeringen att de åtgärder som\r\nvidtas inom ramen för det civila försvaret även ger effekter på\r\nsamhällets beredskap mot svåra påfrestningar.\r\nNBC-beredskapsåtgärder och de åtgärder som motiveras av hot inom\r\nIT-området är exempel där en förmåga har byggts upp i samhället\r\nför att kunna möta svåra påfrestningar på samhället i fred som\r\nförorsakas av terrorism och omfattande sabotage.\r\nDen framtida inriktningen bör utgå från en bredare syn på hot och\r\nrisker och i större utsträckning än i dag riktas mot förebyggande\r\narbete. Detta för att minska riskerna för störningar i\r\nsamhällsviktiga system och konsekvenserna av inträffade\r\nstörningar.\r\nUtskottet\r\nUtskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat om\r\nomfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m. avseende\r\nverksamhetsområdet Svåra påfrestningar.\r\nVerksamhetsområde Skydd mot olyckor\r\nOmfattning, utgiftsutveckling, mål resultatbedömning, inriktning\r\nm.m.\r\nPropositionen\r\nVerksamhetsområdet omfattar åtgärder för att förebygga och\r\nbegränsa konsekvenser av olyckor samt avhjälpa skador.\r\nVerksamhetsområdet begränsas till att omfatta verksamheter som\r\nbedrivs av Statens räddningsverk och Kustbevakningen inom det\r\nsjätte utgiftsområdet. Liknande verksamheter med motsvarande\r\nmålsättning och till en del baserade på samma lagstiftning\r\nbedrivs även av ett antal statliga myndigheter inom andra\r\npolitikområden samt av kommunerna.\r\nBeträffande utgiftsutvecklingen redovisar regeringen att\r\nriksdagen för 2002 för verksamhetsområdet Skydd mot olyckor\r\nanvisade 1 148,5 miljoner kronor. Utfallet för anslagen inom\r\nverksamhetsområdet uppgick under 2002 till 1 186 miljoner kronor.\r\nSkillnaden mellan utgifterna och tilldelade medel finansierades\r\ngenom anslagssparande från tidigare år. Vid utgången av 2002\r\nredovisade verksamhetsområdet ett anslagssparande på ca 10\r\nmiljoner kronor. För 2003 har regeringen tilldelat medel för\r\nverksamhetsområdet om 1 205 miljoner kronor.\r\nMålet är att skydda människors liv, säkerhet och hälsa mot\r\nolyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och\r\nmiljö.\r\nI sin resultatbedömning anger regeringen att målet att antalet\r\nolyckor skall minska inte har uppnåtts under 2002.\r\nTre faktorer talar enligt regeringens bedömning för att bättre\r\nresultat på sikt kommer att nås när det gäller att minska antalet\r\nolyckor, nämligen den föreslagna nya lagen om skydd mot olyckor,\r\nden nya tvååriga yrkesutbildningen i skydd mot olyckor samt\r\ntillgången på analyser från Nationellt centrum för\r\nerfarenhetsåterföring från olyckor i Karlskoga.\r\nPlanläggning för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen\r\nfrån en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp\r\nbör enligt regeringen ägnas större uppmärksamhet. Enligt\r\nregeringens bedömning har planlägg-ningen för saneringen inte\r\ngivits tillräcklig prioritet hos länsstyrelserna och ej heller\r\nanpassats till regionala förhållanden.\r\nPlanläggning för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen\r\nfrån en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp\r\nbör enligt regeringen ägnas större uppmärksamhet. Enligt\r\nregeringens bedömning har planlägg-ningen för saneringen inte\r\ngivits tillräcklig prioritet hos länsstyrelserna och ej heller\r\nanpassats till regionala förhållanden.\r\nEnligt regeringens bedömning har Kustbevakningen genomfört\r\nmiljöövervakning och miljöräddningstjänst i enligt med de mål som\r\nålagts myndigheten. Avsikten är att en fortsatt kraftfull\r\növervakning skall leda till att upptäcktsrisken ökar och att\r\nlagföringen effektiviseras ytterligare. Därigenom kan antalet\r\noljeutsläpp komma att fortsatt minska. Miljöräddningstjänst till\r\nsjöss är viktig för att minimera skador på den marina miljön och\r\nkostnader för sanering.\r\nRäddningsverket har tillsammans med Rikspolisstyrelsen slutfört\r\nett arbete där man, utifrån terroristhot, belyst risker\r\nförknippade med transport av farliga ämnen. Ett förslag till\r\növersyn av lagstiftning och regelverk har utarbetats.\r\nEn översyn har gjorts av nuvarande säkerhet och tillsyn\r\nbeträffande transporter på väg och järnväg av farligt gods. Denna\r\nkommer att ligga till grund för åtgärder inom området, vilka\r\nockså förutses behöva samordnas med pågående översyn av\r\ninternationella regelverk för transporter av farligt gods. En\r\nsärskild fråga som uppmärksammats i detta sammanhang gäller\r\nsäkerheten vid transporter av radioaktiva isotoper.\r\nI fråga om jämställdhet och etnisk mångfald framhåller regeringen\r\natt Räddningsverket har sett över antagningskraven för fysisk\r\nförmåga för att få en jämnare könsfördelning till den nya\r\ntvååriga utbildningen för skydd mot olyckor. En normaltränad\r\nkvinna eller man bör nu klara de fysiska baskraven. Särskilda\r\nåtgärder för att marknadsföra utbildningen har riktats mot\r\nkvinnor. En uttalad ambition med att införa den nya utbildningen\r\nhar varit att i högre grad beakta jämställdhets- och\r\nmångfaldsaspekter.\r\nKustbevakningen arbetar aktivt för att få in fler kvinnor i\r\nkustbevakningsyrket liksom att öka den etniska mångfalden. Vidare\r\nhar Kustbevakningen deltagit vid olika utbildnings- och\r\nrekryteringsmässor samt genomfört andra informationsaktiviteter.\r\nFör att stärka kvinnors ställning inom myndigheten har\r\nKustbevakningen även ett mentorprogram för kvinnor och ett\r\nkvinnligt nätverk.\r\nI en sammanfattande slutsats anser regeringen att de åtgärder som\r\nvidtagits inom området skydd mot olyckor haft en positiv inverkan\r\npå samhällets förmåga att förebygga, förhindra och minska\r\nkonsekvenserna av olyckor.\r\nBeträffande inriktningen redovisar regeringen att samhällets\r\nförmåga att förebygga och hantera olyckor måste utvecklas\r\nytterligare. Införandet av ny lag och ny utbildning är\r\nbetydelsefulla delar. Det förebyggande arbetet bör prioriteras\r\näven fortsättningsvis. Viktiga led i det förebyggande arbetet är\r\ntillsyn och statistikuppbyggnad.\r\nUtskottet\r\nUtskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat om\r\nomfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m. avseende\r\nverksamhetsområdet Skydd mot olyckor.\r\nBudgetförslag för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor\r\noch svåra påfrestningar\r\nUtskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen\r\nanfört om budgetförslag för politikområdet Skydd och beredskap\r\nmot olyckor och svåra påfrestningar (s. 111-116) jämte motionerna\r\nFö219 (v) yrkande 3, Fö259 (m) yrkande 11 och Fö265 (kd).\r\nAnslag 7:1 Kustbevakningen\r\nUtskottets förslag\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till budget och\r\ninvesteringsplan för Kustbevakningen. Det är angeläget att en\r\nmodernisering och ändamålanpassning av Kustbevakningens fartyg\r\noch flygplan kan genomföras och att en hög nivå kan upprätthållas\r\npå havs- och kustövervakningen samt miljöräddningstjänsten till\r\nsjöss. Motionerna Fö259 (m) yrkande 11 samt Fö265 (kd) avstyrks.\r\nPropositionen\r\nRiksdagen har tidigare beslutat att regeringen, eller efter\r\nregeringens bemyndigande Kustbevakningen, skall besluta i alla\r\nfrågor som rör Kustbevakningens regionala indelning (prop.\r\n1996/97:1, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97: 109). Regeringen har\r\ntidigare berett riksdagen tillfälle att ta del av frågor rörande\r\nKustbevakningens lokala organisation. Utvecklingen inom\r\nKustbevakningens verksamhetsområde ställer krav på att\r\nmyndigheten har en för ändamålet lämplig organisatorisk struktur.\r\nRegeringen anser därför att Kustbevakningen självständigt bör få\r\nbesluta om både den regionala och den lokala organisationen.\r\nRegeringen avser därför att fatta beslut med denna innebörd.\r\nRegeringen anser att miljöövervakningen bör öka och har därför i\r\nföreliggande proposition beräknat ytterligare att Kustbevakningen\r\ntillförs ca 50 miljoner kronor fr.o.m. 2004 i enlighet med de\r\nförslag som presenterades i propositionen (prop. 2000/2001:130)\r\nSvenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. Miljöövervakning\r\noch miljöräddningstjänst till sjöss är viktiga för att minimera\r\nskador på den marina miljön och kostnader för sanering.\r\nEtt antal faktorer kan framgent komma att påverka\r\nKustbevakningens verksamhet och resursbehov, bl.a. EU:s kommande\r\nutvidgning i Östersjöregionen, Kustbevakningens ökade roll som\r\nbrottsutredare, sjöövervakningsuppdraget samt de ökande\r\noljetransporterna. De senare kan komma att beröra anskaffningen\r\nav tre större kombinationsfartyg.\r\nRamanslaget 7:1 Kustbevakningen finansierar Kustbevakningens\r\nverksamhet med att utföra sjöövervakning och annan kontroll- och\r\ntillsynsverksamhet samt räddningstjänst till sjöss. Anslaget\r\nfinansierar även samordning av de civila behoven av\r\nsjöövervakning och sjöinformation.\r\nTabell: Anslag 7:1 Utgiftsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall          533 354       Anslagssparande     -66\r\n2003 Anslag    548 0531       Utgiftsprognos 537 252\r\n2004 Förslag        621 634\r\n2005 Beräknat  648 4882\r\n2006 Beräknat  673 9463\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med BP för 2004.\r\n2 Motsvarar 634 034 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 648 435 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nAnslaget har ökats med 49,3 miljoner kronor som tidigare\r\nberäknats under utgiftsområde 20 anslaget 34:3 för finansiering\r\nav den ökade miljöövervakningen som följer av regeringens förslag\r\ni miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3,\r\nrskr. 2001/02:36). Mot bakgrund av fördyringen av\r\nKustbevakningens investeringsplan samt den planerade\r\ninvesteringen i nya flygplan föreslår regeringen att\r\nKustbevakningen för åren 2004-2006 tillförs ytterligare medel för\r\nräntor och amorteringar.\r\nTabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 7:1\r\nKustbevakningen\r\nTusental kronor\r\n2004 2005 2006\r\nAnvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1   548 053   548 053   548\r\n053\r\nFörändring till följd av:\r\nPris- och löneomräkning2 17 592    32 046    43 105\r\nBeslut    8 733     9 733     5 733\r\nÖverföring från annat utgiftsområde     49 300    49 300    49\r\n300\r\nÖverföring inom utgiftsområde 6    -2 044    9 356     27 756\r\nFörslag/beräknat anslag  621 634   648 448   673 946\r\n1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.\r\n2002/03:FiU10).\r\nBeloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under\r\ninnevarande år.\r\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års\r\nstatsbudget.\r\nÖvriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.\r\nSammantaget föreslår regeringen att riksdagen till 7:1\r\nKustbevakningen anvisar 621 634 000 kr för år 2004.\r\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\r\nTabell: Offentligrättslig verksamhet\r\nTusental kronor\r\nOffentligrättslig verksamhet  Intäkter till inkomsttitel (som\r\ninte får disponeras)\r\nUtfall 2002    347\r\nPrognos 2003   2 000\r\nBudget 2004    2 000\r\nIntäkterna avser oljeskadeersättning som påförs fartygsägare för\r\nuppkomna oljeskador. Det är svårt att prognostisera kommande\r\nintäkter. För att få ut avgiften krävs ofta att skadevållaren\r\nförs inför domstol. Av denna anledning kan det dröja flera år\r\ninnan statens fordran säkrats.\r\nMot inkomsttitel redovisas även vattenföroreningsavgifter som\r\nredovisas av Tullverket för Kustbevakningens räkning\r\nTabell: Uppdragsverksamhet\r\nTusental kronor\r\nUppdragsverksamhet  Intäkter  Kostnader Resultat\r\n(Intäkt-Kostnad)\r\nUtfall 2002\r\n(varav tjänsteexport)    2 100     2 100     0\r\nPrognos 2003\r\n(varav tjänsteexport)    2 500     2 500     0\r\nBudget 2004\r\n(varav tjänsteexport)    2 500     2 500     0\r\n\r\nMyndigheten får disponera intäkterna. Kustbevakningen utför\r\nuppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter och\r\nandra uppdragsgivare och avnämare.\r\nInvesteringsplan för Kustbevakningen\r\nRegeringen föreslår att förslaget till investeringsplan för\r\nKustbevakningen för perioden 2004-2006 godkänns.\r\nTabell: Investeringsplan\r\nMiljoner kronor\r\nTotal kostnad  Anskaffat\r\nt.o.m. 2002    Prognos\r\n2003 Budget\r\n2004 Beräknat\r\n2005 Beräknat\r\n2006\r\nFlygplan  639  0    5    4    210  420\r\nÖvrigt/grund-investeringar    241  0    70   71   50   50\r\nSumma invester-ingar     880  0    75   75   260  470\r\nLån  880  0    75   75   260  470\r\nSumma finansiering  880  0    75   75   260  470\r\n\r\nEn avgörande faktor för Kustbevakningen är att myndigheten,\r\nförutom kompetent personal, har flygplan, svävare, fartyg, etc.\r\nsom är lämpade och anpassade för den verksamhet som myndigheten\r\nbedriver och till de krav som ställs. Den ökade sjöfarten med\r\nallt större tonnage samt ökade transporter av olja och andra\r\nmiljöfarliga ämnen till sjöss ställer högre krav på\r\nKustbevakningen. Myndighetens fartygs- och flygplansflotta är\r\ntill stora delar ålderstigen och den tekniska livslängden kommer\r\ninom några år att vara passerad. Merparten av plattformarna\r\nsvarar därmed inte mot de krav som ställs. Kustbevakningen har\r\ndärför på regeringens uppdrag, den 1 mars 2001, redovisat en\r\nmaterielplan för åren 2001-2010.\r\nMaterielplanen innehåller myndighetens bedömning av\r\ninvesteringsbehovet i fartyg och flygplan m.m. Kostnaderna\r\növerstiger de riktlinjer som regeringen tidigare redovisat (prop.\r\n1999/2000:1). Kustbevakningens bedömning stämmer i stort överens\r\nmed den bedömning Statskontoret tidigare gjort vid en översyn av\r\nKustbevakningens verksamhet (Statskontoret 2000:1). Statskontoret\r\npåtalade dock att möjligheterna till samordning med andra\r\nmyndigheter borde prövas ytterligare. Regeringskansliet\r\n(Försvarsdepartementet) gav därför den 10 december 2001 en\r\nkonsult i uppdrag att se över samordningsmöjligheterna i\r\nmaterielplanen. Uppdraget redovisades den 31 januari 2002. I\r\nredovisningen av uppdraget gjorde konsulten bedömningen att det\r\nfanns viss materiel som skulle kunna överföras till\r\nKustbevakningens verksamhet. Försvarsutskottet anförde i sitt\r\nbetänkande 2002/03:FöU1 att det är angeläget att regeringen\r\nredovisar sina överväganden och ställningstaganden till det\r\nförslag som lagts fram i rapporten av konsulten. Regeringen gör\r\nbedömningen att ett beslut om en eventuell överföring av materiel\r\ntill Kustbevakningen kan fattas först efter det kommande\r\nförsvarsbeslutet.\r\nRegeringen anser vidare att en eventuell överföring av materiel\r\ntill Kustbevakningen måste ses i ett helhetsperspektiv och i\r\nrelation till myndighetens övriga investeringsbehov samt behov av\r\nen ny typ av fartyg. Regeringen gav därför Kustbevakningen i\r\nuppdrag att genomföra en förstudie avseende tre större\r\nkombinationsfartyg. Regeringen avser vidare att lämna ett uppdrag\r\ntill Ekonomistyrningsverket att i samråd med Kustbevakningen\r\nutveckla en modell för Kustbevakningens investeringar, som\r\ninnebär att myndighetens kapacitet kan bibehållas på lång sikt.\r\nDen ökade sjötrafiken i vårt närområde tillsammans med en ökad\r\nhantering av olja till sjöss ökar risken för olyckor samt risken\r\nför en olycka med svåra konsekvenser - en utveckling som ställer\r\nkrav på det förebyggande arbetet, arbetet med att förhindra och\r\nbegränsa olyckor samt förmågan att bekämpa ett större\r\noljeutsläpp. Förmågan att möta ett större oljeutsläpp i vårt\r\nnärområde är avhängig av såväl svenska resurser som de resurser\r\nandra stater förfogar över och kan göras tillgängliga via de\r\ninternationella överenskommelser som Sverige ingått. Regeringen\r\nanser det därför angeläget att Kustbevakningen även\r\nfortsättningsvis medverkar till att utveckla det internationella\r\nsamarbetet inom området miljöräddningstjänst.\r\nMotionerna\r\nI kommittémotion Fö259 (m) yrkande 11 i denna del föreslås att\r\nanslaget till Kustbevakningen reduceras med drygt 102 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag.\r\nI kommittémotion Fö265 (kd) framhåller motionärerna att\r\navvecklingen av sjöpolisen och neddragningarna i tullens\r\nverksamhet ställer ökade krav på Kustbevakningen.\r\nSchengensamarbetet och uppgifterna för sjölägesinformationen är\r\nandra exempel på nya uppgifter för Kustbevakningen.\r\nKustbevakningen behöver anskaffa ny materiel. För att långsiktigt\r\nkunna fullgöra uppgifterna och möta utökade krav på\r\ninternationell verksamhet m.m. bör Kustbevakningens verksamhet\r\nförstärkas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringen.\r\nUtskottet\r\nI kommittémotion Fö259 (m) yrkande 11 föreslås att\r\nKustbevakningens resurser reduceras med drygt 102 miljoner\r\nkronor. Förslaget skulle enligt utskottets bedömning allvarligt\r\nförsvåra möjligheterna att upprätthålla en godtagbar havs- och\r\nkustövervakning samt miljöräddningstjänst till sjöss. Mot\r\nbakgrund av bl.a. de ökande oljetransporterna i Östersjöområdet\r\nsamt kravet på annan internationell verksamhet är behovet snarare\r\ndet motsatta. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag\r\noch avstyrker motionerna Fö259 (m) yrkande 11 samt Fö265 (kd).\r\nUtskottet hade räknat med att regeringen hade tagit ställning\r\ntill frågan om en överföring till Kustbevakningen av materiel som\r\nblivit övertalig genom försvarsbesluten åren 2000 och 2001.\r\nUtskottet konstaterar att regeringen anser att ett sådant\r\nställningstagande bör ske först efter nästa försvarsbeslut.\r\nEftersom den ökade sjöfarten med transporter av olja och andra\r\nmiljöfarliga ämnen till sjöss ställer högre krav på\r\nKustbevakningen, och att dess fartygs- och flygplansflotta till\r\nstora delar är ålderstigen tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag till investeringsplan. Det är angeläget att en\r\nmodernisering och ändamålsanpassning av Kustbevakningens fartyg\r\noch flygplan kan genomföras.\r\nAnslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor\r\nUtskottets förslag\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till budget och att\r\nregeringen bemyndigas att under 2004 besluta om bidrag som\r\ninklusive gjorda åtaganden innebär utgifter på sammanlagt 15\r\nmiljoner kronor efter år 2004.\r\nPropositionen\r\nFrån anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas\r\nersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att\r\nförebygga jordskred och andra naturolyckor.\r\nKommunerna kan ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har\r\nutfört eller avser att utföra. Ansökan ställs till\r\nRäddningsverket tillsammans med erforderligt tekniskt underlag.\r\nGrundprincipen är att utbetalningen sker när åtgärderna, för\r\nvilka bidrag beviljats, är genomförda och slutbesiktigade. För\r\natt stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan 50\r\n% av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder\r\nbetalas efter det att slutligt beslut har fattats. Resterande del\r\nutbetalas när åtgärderna utförts och är slutbesiktigade. Efter\r\ndet att projektet godkänts har kommunen tre år på sig att\r\ngenomföra åtgärderna. Principen att det slutliga bidraget inte\r\nbetalas ut förrän projektet är slutbesiktigat medför ofta\r\nförskjutningar i utbetalningarna och anslagssparande uppkommer\r\ndärför.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall               28 943        Anslagssparande     1 900\r\n2003 Anslag    25 0001        Utgiftsprognos 26 275\r\n2004 Förslag              25 000\r\n2005 Beräknat  25 0002\r\n2006 Beräknat  25 0003\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 25 000 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 25 000 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nRegeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2004 för\r\nramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra\r\nnaturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004.\r\nTabell: Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden\r\nTusental kronor\r\n2002\r\nutfall    2003\r\nprognos   2004\r\nberäknat  2005\r\nberäknat  2006-\r\nberäknat\r\nUtestående förpliktelser vid årets början    7 895     13 282\r\n12 265    -    -\r\nNya förpliktelser   10 970    11 000    11 000    -    -\r\nInfriade förpliktelser*  5 583     12 017    11 000    10 000\r\n2 265\r\nUtestående förpliktelser vid årets slut 13 282    12 265    12\r\n265  -    -\r\nErhållen/föreslagen bemyndiganderam     28 000    15 000    15\r\n000  -    -\r\n* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.\r\nBemyndigandet avser bidrag till kommunernas verksamhet att\r\nförebygga jordskred och andra naturolyckor för att stimulera\r\nsådana åtgärder. Regeringen bedömer att anslagsnivån inte bör\r\ndndras för åren 2004-2006.\r\nUtskottet\r\nUtskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att under 2004\r\nför ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra\r\nnaturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004.\r\nAnslag 7:3 Ersättning vid räddningstjänst m.m.\r\nUtskottets förslag\r\nUtskottet tillstyrker regeringens budgetförslag.\r\nPropositionen\r\nFrån anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas i\r\nenlighet med räddningstjänstlagen (1986:1102) vissa ersättningar\r\ntill följd av uppkomna kostnader vid genomförda\r\nräddningsinsatser, insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss\r\nsamt för utredning av allvarliga olyckor. Anslaget finansierar\r\näven de räddningsinsatser som Räddningsverket kan behöva\r\ngenomföra till lands i Estland, Lettland och Litauen.\r\nUnder 2002 har från anslaget sammanlagt 27,7 miljoner kronor\r\nutbetalats till elva kommuner för ersättning på grund av bl.a.\r\növersvämningar, skogsbränder och snöoväder. Vidare har från\r\nanslaget sammanlagt 1 miljon kronor utbetalats i ersättning till\r\nfem kommuner för oljesanering på land.\r\nFör kostnader som uppkommer i samband med oljeutsläpp eller\r\nutsläpp av andra skadliga ämnen i vatten utnyttjade\r\nKustbevakningen under 2002 1,7 miljoner kronor. Under 2004 har\r\nregeringen beräknat 2 miljoner kronor för detta ändamål.\r\nRäddningsverket har vidare under 2002 utbetalat 358 000 kr till\r\nStatens haverikommission för utredning av allvarliga olyckor.\r\nRegeringen har på tilläggsbudget för 2003 i föreliggande\r\nproposition föreslagit att anslaget innevarande år bör ökas med\r\n17 500 000 kr.\r\nUtfallet på anslaget varierar kraftigt mellan åren. Detta beror\r\npå att det är svårt att förutsäga antalet olyckor som kräver\r\nräddningsinsatser och konsekvenserna av dessa. Flera beslut om\r\nersättning har också resulterat i överklaganden, och i vissa fall\r\nhar kompletterande utbetalningar beslutats.\r\nUtfallet har de senaste fem åren legat både över och under på\r\nstatsbudgeten anvisat anslag. Regeringen bedömer därför inte att\r\nanslagsnivån bör ändras för åren 2004-2006.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall            30 734      Anslagssparande     2 961\r\n2003 Anslag    37 5001        Utgiftsprognos 39 500\r\n2004 Förslag           20 000\r\n2005 Beräknat  20 0002\r\n2006 Beräknat  20 0003\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 20 000 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 20 000 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nUtskottet\r\nUtskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till\r\nbudget.\r\nAnslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens budgetförslag samt till\r\ninvesteringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser\r\nSamhället skydd mot olyckor. I fråga om mål för Statens\r\nräddningsverks minröjningsinsatser anser utskottet mot bakgrund\r\nav vad som redovisas i budgetpropositionen att de intentioner som\r\neftersträvas i motion Fö219 (v) yrkande 3 blir väl tillgodosedda.\r\nMotionen avstyrks sålunda.\r\nPropositionen\r\nAnslaget som disponeras av Statens räddningsverk, finansierar\r\nverksamhet inom räddningstjänstområdet inklusive olycks- och\r\nskadeförebyggande åtgärder samt beredskap för och indirekta\r\nkostnader i samband med internationella insatser. Anslaget\r\nfinansierar även bidrag för främjande av den enskilda människans\r\nförmåga. Beredskapen för internationella insatser omfattar även\r\nminröjning och en kemikalieinsatsstyrka. Delar av centrum för\r\nrisk- och säkerhetsutbildningsverksamhet finansieras från\r\nanslaget och delar av verksamheten vid Nationellt centrum för\r\nerfarenhetsåterföring från olyckor i Karlskoga. Anslaget\r\nfinansierar även ersättning till länsstyrelserna för tillkommande\r\nuppgifter med anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för att\r\nförebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.\r\nTabell: Anslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n2002 Utfall             608 380         Anslagssparande     7 492\r\n2003 Anslag    612 2491       Utgiftsprognos 603 664\r\n2004 Förslag            621 183\r\n2005 Beräknat  628 3532\r\n2006 Beräknat  638 3603\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget\r\noch förslag på\r\ntilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.\r\n2 Motsvarar 614 381 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n3 Motsvarar 614 382 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nTabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 7:4 Samhällets\r\nskydd mot olyckor\r\nTusental kronor\r\n2004 2005 2006\r\nAnvisat 2003 i 2003 års statsbudget1    612 249   612 249   612\r\n249\r\nFörändring till följd av:\r\nPris- och löneomräkning2 17 322    31 294    41 301\r\nBeslut    663  663  663\r\nÖverföring till annat utgiftsområde     -9 051    -15 853   -15\r\n853\r\nFörslag/beräknat anslag  621 183   628 353   638 360\r\n1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.\r\n2002/03:FiU10).\r\nBeloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under\r\ninnevarande år.\r\n2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års\r\nstatsbudget.\r\nÖvriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.\r\nAnslaget har ökats med 663 000 kr avseende kompensation för de\r\navgifter som skall betalas till Riksrevisionen.\r\nAnslaget har vidare minskats med 9 051 000 kr 2004 och 15 853 000\r\nkr fr.o.m. 2005 som i stället beräknas under utgiftsområde 15,\r\nanslaget Studiemedel m.m. och utgiftsområde 16, anslaget Centrala\r\nstudiestödsnämnden m.m. för att finansiera\r\nstudiemedelsberättigandet av utbildningen i skydd mot olyckor.\r\n\r\nSammantaget föreslår regeringen att riksdagen till 7:4 Samhällets\r\nskydd mot olyckor anvisar 621 183 000 kr för år 2004.\r\nBudget för avgiftsbelagd verksamhet\r\nTabell: Offentligrättslig verksamhet\r\nTusental kronor\r\nOffentligrättslig verksamhet  Intäkter till inkomsttitel (som\r\ninte får disponeras)\r\nUtfall 2002    14 142\r\nPrognos 2003   17 000\r\nBudget 2004    17 000\r\n\r\nAvgifter som tas ut med stöd av lagen (1988:868) om brandfarliga\r\noch explosiva varor redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga\r\noffentligrättsliga avgifter. Inkomster från oljeskadeersättning\r\nenligt sjölagen (1994:1009) redovisas mot inkomsttitel 2713\r\nVattenföroreningsavgifter m.m.\r\nTabell: Uppdragsverksamhet\r\nTusental kronor\r\nUppdragsverksamhet  Intäkter  Kostnader Resultat\r\n(Intäkt-Kostnad)\r\nUtfall 2002\r\n(varav tjänsteexport)    188 271\r\n8 010     189 542\r\n7 203     8 842\r\n807\r\nPrognos 2003\r\n(varav tjänsteexport)    176 750\r\n9 000     176 440\r\n8 000     9 152\r\n1 000\r\nBudget 2004\r\n(varav tjänsteexport)    176 125\r\n9 000     175 288\r\n8 000     9 989\r\n1 000\r\n\r\nMyndigheten får disponera intäkterna. Statens räddningsverk utför\r\nuppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter och\r\nandra uppdragsgivare. Med uppdragsverksamhet avses i detta\r\nsammanhang tjänsteexport enligt tjänsteexportförordningen\r\n(1992:192) samt den avgiftsbelagda verksamhet som regleras i 3 b\r\noch 5 §§ förordningen (1988:1040) med instruktion för Statens\r\nräddningsverk.\r\nEnligt Räddningsverkets instruktion får myndigheten delta i\r\ninternationella räddnings- och katastrofinsatser förutsatt att\r\ndet finns en extern finansiering. Vidare får Räddningsverket, om\r\nverksamheten har anknytning till myndig-hetens uppgifter, mot\r\navgift tillhandahålla fortbildning, uppdragsutbildning samt\r\nkonferens- och internattjänster.\r\nInvesteringsplan\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till\r\ninvesteringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser\r\nSamhällets skydd mot olyckor.\r\nTabell: Investeringsplan\r\nTusental kronor\r\nTotal kostnad  Anskaffat t.o.m. 2002    Prognos\r\n2003 Budget\r\n2004 Beräknat\r\n2005 Beräknat\r\n2006\r\nÖvriga förvaltningsinvesteringar   641 131   492 481   25 550\r\n39 900    43 100    40 100\r\nInternationell verksamhet     48 975    26 975    5 500     5 500\r\n5 500     5 500\r\nSumma investe-ringar     690 106   519 456   31 050    45 400\r\n48 600    45 600\r\nLån  641 131   492 481   25 550    39 900    43 100    40 100\r\nAnslag    48 975    26 975    5 500     5 500     5 500     5 500\r\nSumma finansiering  690 106   519 456   31 050    45 400    48\r\n600  45 600\r\n\r\nSom skäl anför regeringen att investeringar planeras inom\r\nRäddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (ca 25\r\nmiljoner kronor 2004 och 30 miljoner kronor 2005 och 2006). I\r\növrigt planeras investeringar inom den gemensamma\r\nadministrationen främst med IT-utrustning.\r\nDen 24 april 2003 uppdrog regeringen åt Statens räddningsverk att\r\ni samråd med Statens strålskyddsinstitut lämna förslag till samt\r\nberäkna kostnaderna för den framtida utformningen av\r\nlarmningssystem för varning av allmänheten omkring de svenska\r\nkärnkraftverken. Räddningsverket skall rapportera uppdraget\r\nsenast den 1 mars 2004.\r\nMotionen\r\nI kommittémotion (v) Fö219 yrkande 3 anförs att regeringen\r\nskriver i budgetpropositionen att målet för Räddningsverket när\r\ndet gäller humanitär minröjning är att bidra till att utveckla\r\nSwedec, det svenska totalförsvarets kompetenscentrum för\r\nammunitions- och minröjning och därmed öka den svenska\r\nkompetensen inom området.\r\nDet kan inte råda några tvivel om att Räddningsverket skall bidra\r\ntill utvecklingen av den svenska kompetensen på området. Detta är\r\nfastslaget i regeringens samlade syn på minhantering, men målet\r\nför Räddningsverkets arbete inom området måste ju vara att i\r\ninternationellt arbete bidra till att minska lidandet och\r\nskadeverkningarna i länder som genomlevt ett krig eller konflikt\r\ngenom humanitär ammunitions- och minröjning. För att det inte\r\nskall föreligga några tvivel om vad som är målet och vad som är\r\nRäddningsverkets uppgifter vad gäller att utveckla Swedec bör\r\nregeringen klarlägga detta genom att konstatera att målet för\r\nRäddningsverket vad gäller humanitär ammunitions- och minröjning\r\när att bidra till minskandet av lidande och underlätta\r\nåteruppbyggnad av drabbade länder genom humanitär ammunitions-\r\noch minröjning, samt att Räddningsverket skall bidra till\r\nutvecklingen av Swedec genom sitt kunnande och sin erfarenhet.\r\nUtskottet\r\nI anslutning till försvarsbeslutet 2001 behandlade utskottet\r\ningående ett antal frågor som aktualiserats rörande ammunitions-\r\noch minröjning (bet. 2001/02:FöU2 s. 144-148). Med anledning av\r\nen motion i ärendet anförde utskottet bl.a. följande:\r\n- Utskottet delar motionärernas bedömning i motion Fö249 (s) att\r\nSwedec i Eksjö har utvecklats till en värdefull resurs såväl ur\r\nett nationellt som ett internationellt perspektiv. Motionärerna\r\nanser emellertid, med hänvisning till rapporten\r\nMinröjningscentrum i Eksjö - Nationella och internationella\r\nsynergier, att rollfördelningen mellan Försvarsmakten och Statens\r\nräddningsverk är oklar. Utskottet håller med om detta och\r\nförutsätter att regeringen i den aviserade minpolicyn reder ut\r\noch lägger fast ansvarsförhållandena för berörda aktörer.\r\n-\r\nI budgetpropositionen för år 2004 lämnar regeringen en omfattande\r\nredovisning av ammunitions- och minröjningsverksamheten. I fråga\r\nom samarbetet mellan Försvarsmakten (Swedec) och Statens\r\nräddningsverk framhåller regeringen bl.a. följande:\r\n- Regeringen presenterade för riksdagen genom muntligt meddelande\r\ni kammaren i maj 2002 sin samlade syn på minhantering. Syftet med\r\ndetta var att tydliggöra de komplexa frågor som berör minor och\r\noexploderad ammunition då de berör ett flertal myndigheter och\r\npolitikområden.\r\n-\r\n- - -\r\n- Regeringen har betonat vikten av att det finns en helt klar\r\nansvarsfördelning mellan olika myndigheter som är verksamma inom\r\nområdet minhantering.\r\n-\r\n- - -\r\n- Regeringen har betonat att berörda myndigheter fortsatt skall\r\nsamordna sin verksamhet genom Totalförsvarets ammunitions- och\r\nminröjningscentrum (Swedec) i Eksjö i syfte att optimalt utnyttja\r\nde resurser som finns inom landet. Sedan 2000 har både\r\nRikspolisstyrelsen och Räddningsverket haft personal placerad vid\r\nSwedec.\r\n-\r\n- - -\r\nUnder året har Försvarsmakten och Räddningsverket, genom Swedecs\r\ns.k. ammunitionsröjningspool, bidragit med ammunitions- och\r\nminröjningskompetens vid en rad internationella insatser i bl.a.\r\nAfghanistan, Eritrea, Kosovo, Kroatien, Libanon och Sudan samt\r\nvid sjöminröjning längs den litauiska kusten.\r\nI fråga om mål för Statens räddningsverks minröjningsverksamhet\r\nanför regeringen bl.a. följande i budgetpropositionen under punkt\r\n4.8.4 Resultatbedömning för verksamhetsområdet Skydd mot olyckor\r\n(s. 106):\r\n- Målen för verksamheten Internationellt arbete är att bidra till\r\natt minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer\r\ni andra länder, medverka i uppbyggnad och beredskap för\r\ninternationell krishantering samt att öka internationell\r\nsamordning inom området genom bl.a. kunskapsutveckling och\r\nkunskapsspridning. När det gäller humanitär minröjning är målet\r\natt Räddningsverket skall bidra till att utveckla Swedec som\r\nsvenskt kompetenscentrum för ammunitions- och minröjning och\r\ndärmed öka svensk kompetens inom området. Räddningsverket skall\r\nbidra med kompetens till det internationella minröjningscentret\r\nGeneva International Centre for Humanitarian Demining (GICHD).\r\nVerket har bidragit till att svensk kompetens har utvecklats i\r\nviss mån.\r\n-\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att det\r\nfinns en helt klar ansvarsfördelning mellan olika myndigheter som\r\när verksamma inom området ammunitions- och minhantering.\r\nUtskottet har intet att invända mot att Räddningsverket skall\r\nbidra till att utveckla Swedec till ett svenskt kompetenscentrum.\r\nRäddningsverket kommer därmed att bidra till att Sverige minskar\r\nlidande och underlättar återuppbyggnad av drabbade länder genom\r\nhumanitär ammunitions- och minröjning, vilket eftersträvas i\r\nmotionen. Utskottet noterar att Räddningsverket medverkat i ett\r\nstort antal internationella insatser. Utskottet anser att det som\r\neftersträvas i motionen blir väl tillgodosett. Det bör ankomma på\r\nregeringen att reglera samarbetsformerna m.m. mellan myndigheter\r\nunder regeringen och vilka mål som bör ställas upp för dessa\r\nmyndigheter för att kunna förverkliga riksdagens intentioner. Mot\r\nden bakgrunden avstyrker utskottet motion Fö219 (v) yrkande 3.\r\nUtskottet har intet att erinra mot regeringens förslag till\r\ninvesteringsplan.\r\nAnslag inom utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet\r\nför år 2004\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet regeringens förslag nr 16\r\navseende anslag under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot\r\nsårbarhet samt motionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c)\r\nyrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och\r\n15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna del), 11 och 12 samt Fö265\r\n(kd).\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag nr\r\n16 och anvisar anslag under utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet enligt sammanställningen i bilaga 2 till\r\ndetta betänkande.\r\nHärav följer att motionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c)\r\nyrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och\r\n15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna del), 11 och 12 samt Fö265\r\n(kd) avstyrks.\r\nPropositionen\r\nRegeringen har i budgetpropositionen för år 2004 - volym 5 -\r\nlämnat förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6\r\n(förslag nr 16).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi240 av Lars Leijonborg (fp) m.fl. föreslås i\r\nyrkande 17 att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområdet\r\nenligt en uppställning som finns i motionen.\r\nI motion Fö259 av Ola Sundell (m) m.fl. föreslås i\r\nyrkande 7 att utgiftsbegränsningar under åren 2003-2004 inte\r\nskall omfatta utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot\r\nsårbarhet,\r\nyrkande 10 (i denna del) att kostnaderna för \"Fredsfrämjande\r\ntruppinsatser\" skall finansieras inom biståndsanslaget,\r\nyrkande 11 en annan fördelning av utgifterna inom utgiftsområdet\r\nenligt en angiven uppställning,\r\nyrkande 12 en annan investeringsplan för Försvarsmakten.\r\nI motion Fö243 av Allan Widman (fp) m.fl. föreslås i\r\nyrkande 11 att möjligheterna att föra över hur anslaget för\r\ninternationella truppinsatser till Utrikesdepartementet skall\r\nutredas,\r\nyrkande 12 att riksdagen särskiljer anslagen till\r\nförbandsverksamhet respektive till internationella insatser,\r\nyrkande 15 en annan fördelning av utgifterna inom utgiftsområdet\r\nenligt en uppställning som finns i motionen.\r\nmotion Fö219 av Berit Jóhannesson (v) m.fl. föreslås i\r\nyrkande 1 att internationella insatser med militär personal skall\r\nfinansieras från anslaget 6:1\r\nI motion Fö265 av Erling Wälivaara (kd) m.fl. föreslås\r\nförändringar i anslagsfördelning i förhållande till regeringens\r\nförslag.\r\nI motion 213 (c) av Johan Linander och Jörgen Johansson (c)\r\nföreslås i\r\nyrkande 1 att de värnpliktigas ersättningar och förmåner\r\nsärskiljs från Försvarsmaktens totala anslag.\r\nUtskottet\r\nEn sammanfattning av vad som anförs av regeringen respektive i\r\nmotionerna (utom i motion Fö259 yrkande 7) lämnas i de avsnitt i\r\nbetänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas.\r\nUtskottets överväganden och ställningstaganden till motionerna\r\nframgår i de avsnitt i betänkandet där anslagsförslagen närmare\r\nbehandlas i sak.\r\nVad gäller förslaget i kommittémotion Fö259 (m) yrkande 7, om att\r\nriksdagen borde besluta att eventuella utgiftsbegränsningar under\r\nnästa budgetår inte skall omfatta utgiftsområde 6, vill utskottet\r\nanföra följande.\r\nEnligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen\r\nom det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter\r\neller använda utgiftsramar kommer att överskridas, för att\r\nundvika detta, vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till\r\neller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utskottet anser att\r\ndet vore olämpligt att riksdagen nu skulle hindra regeringen att\r\nvidta nödvändiga åtgärder, t.ex. inom utgiftsområde 6 - eller\r\ninom något annat utgiftsområde - om det behövs för att inte\r\nutgiftstaket skall överskridas. Mot den bakgrunden avstyrker\r\nutskottet motion Fö259 (m) yrkande 7.\r\nMot bakgrund av att riksdagen bifallit finansutskottets\r\nbetänkande 2003/04:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av\r\nstatsinkomsterna, m.m. föreslår försvarsutskottet att riksdagen\r\nanvisar anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och säkerhet mot\r\nsårbarhet i enlighet med bilaga 2 till detta betänkande.\r\nUtskottet föreslår sålunda riksdagen att avslå motionerna Fi240\r\n(fp) yrkande 17, Fö213 (c) yrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243\r\n(fp) yrkandena 11, 12 och 15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna\r\ndel), 11 och 12 samt Fö265 (kd).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes\r\nvilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n1.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004\r\n(punkt 1) (fp)\r\nav Allan Widman och Heli Berg (båda fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n1. a) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:Fi240 yrkande 17 samt 2003/04:Fö243 yrkandena\r\n11, 12 och 15 och avslår proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt\r\n16 samt motionerna 2003/04:Fö213 yrkande 1, 2003/04:Fö219 yrkande\r\n1, 2003/04:Fö259 yrkandena 7, 10 (i denna del) och 11 samt\r\n2003/04:Fö265.\r\nPunkt 1. b-m = utskottet.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet liberalerna följer upp den besparing om 1 000\r\nmiljoner kronor som gjordes i partiets budgetalternativ från\r\nförra året. Även om regeringen under sommaren fattat beslut om\r\nutgiftsbegränsningar för det militära försvaret på ca 600\r\nmiljoner kronor har detta främst drabbat det s.k.\r\nmaterielanslaget. Innebörden är att den besparing som Folkpartiet\r\nföreslog förra året ännu återstår. Den var riktad mot det faktum\r\natt det tas in och grundutbildas långt fler värnpliktiga än som\r\nbehövs för de krigsförband som sätts upp. Vi menar att systemet\r\nmed avveckling av utbildade soldater före 25 års ålder är ett\r\nslöseri med såväl mänskliga som samhällsekonomiska resurser. Om\r\nde som grundutbildas tillvaratas under längre tid i\r\nkrigsförbanden kan utbildningsvolymen sänkas betydligt.\r\nKostnaderna netto för materielavvecklingen uppgick förra året\r\ntill 730 miljoner kronor netto, i stället för bedömda 250\r\nmiljoner kronor. Eftersom det kan antas att avvecklingen blir\r\nminst lika intensiv 2004 menar Folkpartiet att en substantiell\r\nbesparing är möjlig genom att avvecklingen stannas upp i avvaktan\r\npå ett nytt beslutsunderlag. I likhet med riksdagens revisorer är\r\nvi starkt kritiska till den närmast panikartade avveckling som\r\nbedrivits under senare år. Somlig materiel är fortfarande\r\nanvändbar, om än för alternativa ändamål. För annan materiel är\r\navvecklingskostnaden högre än kostnaderna för ett mycket\r\nlångvarigt bibehållande av materielen. Även om medel måste\r\nreserveras för fortsatt förrådsställning uppskattas\r\nmaterielanslaget kunna reduceras betydligt. Utöver den tidigare\r\nmiljarden gör Folkpartiet således en besparing genom fördröjd\r\nmaterielavveckling om 350 miljoner kronor för 2004.\r\nVi anser också att frågan om anslaget för internationella\r\ninsatser skall föras över till Utrikesdepartementet bör göras\r\ntill föremål för en ny utredning. De internationella insatserna\r\nbör i större utsträckning styras av de krav som det enskilda\r\nuppdraget ställer och mindre av vad Försvarsmakten kan ställa\r\ntill förfogande. Genom att anslaget överförs till UD får den del\r\nav Regeringskansliet som ansvarar för säkerhets- och\r\nbiståndspolitik en tydligare beställarroll. Under inga\r\nomständigheter får emellertid internationella insatser\r\nfinansieras över biståndsbudgeten.\r\nOm riksdagen likväl uttalar att internationella insatser skall\r\nligga kvar under utgiftsområde 6 skall medlen brytas ut och\r\nläggas i ett särskilt anslag.\r\nVi har ingen erinran mot förslagspunkt 1. b-m.\r\n2.   Uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m. (punkt 5) (m)\r\nav Ola Sundell (m), Rolf Gunnarsson (m) och Carl-Axel Roslund\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fö259 yrkandena 9 och 10 (i denna del).\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiet anser att uppdelningen mellan anslagen\r\n6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som inriktningen tydliggörs.\r\n- Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och\r\nvidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens\r\ndrift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de\r\ninriktningar som förslås.\r\n-\r\n- Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra\r\nlångsiktiga bindningar. Anslaget bör uppdelas i anslagsposter som\r\nsamordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen för\r\nmateriel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt\r\nanställning och utbildning.\r\n-\r\nDenna förändring möjliggör att den långsiktiga planeringen, såväl\r\npå 10 till 15 års sikt som under försvarsbeslutets treårsperiod,\r\nkan särskiljas från den årliga budgeteringen. Den långsiktiga\r\nplaneringen bör syfta till att ge inriktning för personal- och\r\nmaterielförsörjning samt vara utgångspunkt för den löpande\r\nverksamhetsinriktningen. Vidare bör kostnader för\r\nförbandsverksamheten (utbildning, beredskap), underhåll och\r\nvidmakthållande av den befintliga organisationen särskiljas från\r\nden framtida utvecklingen.\r\nDärmed blir riksdagens beslut för de närmaste tre åren om\r\nberedskap, uppgifter och förmåga i den befintliga organisationen,\r\ndvs. storlek och kostnad för den årliga driften inklusive\r\nunderhåll och vidmakthållande, mycket tydligt. Hur beslutet sedan\r\ngenomförs, genom att vidmakthålla och utnyttja den befintliga\r\nförsvarsorganisationen, är ett ansvar för verkställande\r\nmyndighet. Den andra delen i beslutet omfattar kommande\r\ninvesteringar och andra långsiktiga bindningar inklusive\r\nkostnader för t.ex. avveckling, sett ur ett längre\r\ntidsperspektiv, och samordnas med riksdagens beslut om\r\nbemyndiganderam.\r\nModeraterna bedömer att vidmakthållandet m.m. av nuvarande\r\norganisation årligen belastar anslaget 6:2 med 5 miljarder\r\nkronor.\r\nMilitära insatser är i många fall en nödvändighet för att\r\nupprätthålla mänsklig värdighet, trygghet och möjlighet till\r\nutveckling i en lång rad olika fall och för att skapa fred.\r\nDärför är det vår uppfattning att internationella insatser skall\r\nfinansieras genom biståndsanslaget. Därmed skapas ett utrymme\r\ninom det militära försvaret motsvarande 1 miljard kronor.\r\n3.   Beredskapsansalg för internationella insatser (punkt 6) (kd)\r\nav Erling Wälivaara (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fö264 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att som en del i att stärka den\r\neuropeiska förmågan bör omfattningen av svensk medverkan i\r\nfredsfrämjande insatser i Europa och globalt öka. Detta bör ske\r\növer hela skalan från civila förebyggande åtgärder till militära\r\nfredsframtvingande insatser. Behovet i varje enskild mission är\r\nprimärt det styrande för vilka enheter som Sverige skall bidra\r\nmed. Det pågår en ständig utveckling, och urvalet av de förband\r\nsom anmäls till styrkeregistret bör ses över kontinuerligt. De\r\nförband som anmälts hittills har övervägande varit\r\nmarkstridsgrupper. I framtiden borde både flyg- och\r\nmarinstridskrafter komma i fråga. Det krävs en stor flexibilitet\r\nbeträffande hur snabbt en insats skall kunna ske. Erfarenheter\r\nvisar även att uthålligheten i ett förband bör vara längre än sex\r\nmånader under förutsättning att avtalsrättsliga krav upprättas\r\nmellan personal och arbetsgivare.\r\nTotalförsvarets förmåga att delta i internationella insatser är\r\nredan i dag en mycket viktig uppgift som kommer att bli än\r\nviktigare i framtiden. Den utveckling som sker inom EU skall vara\r\nnormgivande, samtidigt som optionen att samverka med Nato\r\nfördjupas. Förmågan att samverka med andra länder skall\r\nutvecklas. Särskilt viktigt är fredsfrämjande operationer,\r\nkatastrof- och flyktinghjälp, flexibilitet och möjligheter till\r\nsnabba insatser.\r\nMultifunktionella fredsfrämjande och humanitära insatser ställer\r\nstora krav på ett nära samspel mellan civila och militära\r\nresurser. Förmågan att delta i fredsframtvingande insatser är\r\ngrunden i utvecklingen och utbildningen av olika krigsförband.\r\nSverige måste på sikt kunna delta i den fredsfrämjande och\r\nhumanitära verksamheten på stor bredd med de resurser som står\r\ntill förfogande. Kristdemokraterna anser att resurser måste\r\navsättas som leder till att Sverige kan avdela förband från alla\r\nförsvarsgrenar till internationella operationer. Det är också\r\nviktigt att skapa en balans mellan Försvarsmaktens\r\ninternationella åtaganden och dess nationella uppgifter. Ett ökat\r\nanslag av internationella insatser får inte försämra vår\r\ngrundläggande försvarsförmåga. Samtidigt ger det internationella\r\nsamarbetet och de internationella insatserna en fördjupad\r\nmilitärstrategisk kunskap som inte kan förringas.\r\nKristdemokraterna anser därför att det tydligt bör framgå hur\r\nstor andel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande\r\ninternationella insatser. Planeringen för internationella\r\ninsatser bör, enligt Kristdemokraternas mening, omvandlas till\r\nett eget beredskapsanslag.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda\r\nyttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004\r\n(punkt 1) (m)\r\nav Ola Sundell, Rolf Gunnarsson och Carl-Axel Roslund (alla m).\r\nModerata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner\r\nförordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och\r\nbudgetpolitiken. Ett övergripande mål för den ekonomiska\r\npolitiken skall vara att möjliggöra ökad tillväxt, att man skall\r\nkunna leva på sin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna\r\noch förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård och\r\nrehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en målmedveten\r\npolitik för ett ökat arbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap\r\noch forskning samt påtagliga förbättringar av klimatet för\r\nföretagande. För att möjliggöra allt detta krävs en politik som\r\ninnehåller lägre skatter för både löntagare och företagare, en\r\nskärpning av bidragssystemen, avregleringar och ökad konkurrens,\r\nen ökad trygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.\r\nVåra förslag skall vara trygga och väl sammanhållna och syftar\r\ntill att skapa de bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt,\r\nkulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på\r\nutbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare liv.\r\nGenom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle\r\nkan både företag och människor växa. Vi vill att fler, inte\r\nfärre, kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala\r\ntryggheten och självkänslan ökar också genom att hushållen får\r\nstörre ekonomisk självständighet. Friheten och rättigheten att\r\nvälja bidrar till såväl mångfald som bättre kvalitet och större\r\ntrygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande över\r\nsina liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och bidrag till\r\nomfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och\r\nmedelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i\r\nstörst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga\r\nmöjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast\r\natt det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tryggt\r\nsätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma.\r\nExempelvis tillförs betydande resurser för att bryta den ökande\r\nsjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning, skatteförändringar samt finanspolitiska\r\nramverk - präglas av ordning och reda och skall ses som en helhet\r\ndär inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas\r\nisolerat från de andra. Eftersom riksdagens majoritet den 19\r\nnovember 2003 har beslutat om ramar för de olika utgiftsområdena\r\ni enlighet med finansutskottets förslag och därmed valt en annan\r\ninriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella\r\nbeslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 6.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata alternativet\r\ntill politik inom utgiftsområde 6. Vår politik finns närmare\r\nutvecklad i Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell\r\nm.fl.\r\nModerata samlingspartiet anser att försvarets möjligheter att\r\nverka i olika situationer skall vara reella. Därför måste dels\r\nden omfattande avvecklingen av kompetens och materiel hejdas,\r\ndels utvecklingen av delvis ny förmåga forceras. Mot denna\r\nbakgrund förordar vi att försvaret långsiktigt utvecklas på samma\r\nekonomiska nivå som under de senaste försvarsbeslutsperioderna.\r\nDetta innebär bl.a. att en del moderna förband som nu successivt\r\navvecklas i stället bör vidmakthållas. Över tiden bör de\r\nomstruktureras för nya uppgifter och förses med ny materiel.\r\nNödvändiga ambitioner kräver höjda anslag. Förslagen innebär\r\n- mer omfattande förbandsverksamhet - dvs. fler och större\r\növningar i högre och sammansatta förband för att utveckla förband\r\noch befäl,\r\n-\r\n- fler aktiva förband med förmåga att genomföra väpnad strid för\r\natt försvara Sverige och kunna delta i internationella insatser,\r\n-\r\n- förbättrad rekrytering och utbildning av hemvärnsförband,\r\n-\r\n- större andel anställda (kontraktsanställda soldater och sjömän)\r\nför att därmed förbättra kvalitet och beredskap i de aktiva\r\nförbanden,\r\n-\r\n- möjlighet att skapa fler förband totalt sett för att på längre\r\nsikt kunna möta en angripare samt\r\n-\r\n- anskaffning av lednings-, informations- och sambandssystem för\r\natt snabbare knyta ihop existerande förband i ett enhetligt\r\noperativt system med ökad interoperabilitet.\r\n-\r\nAnslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling skall därför tillföras en finansiell\r\nförstärkning med 3 miljarder kronor för vart och ett av\r\nbudgetåren 2004, 2005 och 2006. Detta möjliggörs genom att\r\ntillföra 2 miljarder kronor vart och ett av åren samt att\r\ninternationella insatser finansieras genom biståndsanslaget.\r\nModerata samlingspartiet anser att den ökning av resurser till\r\nutgiftsområdet som i första hand krävs för att stå emot framtida\r\nhot mot det öppna samhället bör gå till det militära försvaret.\r\nModeraterna avvisar således regeringens ökade satsningar inom den\r\ncivila delen av totalförsvaret.\r\nVi anser också att uppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 skall\r\nändras samtidigt som inriktningen tydliggörs. Vi bedömer att\r\nvidmakthållandet m.m. av nuvarande organisation årligen belastar\r\nanslaget 6:2 med 5 miljarder kronor.\r\nVi förutsätter också att internationella insatser finansieras\r\ngenom biståndsanslaget.\r\nRegeringen har för avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar\r\nunder 2003 och 2004 för att begränsa statens utgifter. Detta\r\nberör anslagen 6:1 och 6:2 och omfattar ca 2 miljarder kronor.\r\nModeraterna motsätter sig detta.\r\nMot bakgrund av samma motiv som för ökning av anslaget 6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling anser\r\nModeraterna att investeringsplanen för materiel skall tillföras 2\r\n000 000 000 kr år 2004 och 2 000 000 000 kr år 2005 samt 2 000\r\n000 000 kr 2006.\r\n2.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004\r\n(punkt 1) (fp)\r\nav Allan Widman och Heli Berg (båda fp).\r\nSom framgår av betänkandet har försvarsutskottet beställt en\r\nsärskild uppföljning av förbandsutvecklingen, beredskap samt\r\nmateriel- och personalförsörjning inom Försvarsmakten.\r\nUppföljningen har skett med försvarsbesluten 2000 och 2001 som\r\nutgångspunkt.\r\nAv utredarens rapport framgår bland många andra brister att\r\nFörsvarsmaktens huvuduppgift att försvara Sverige sammantaget\r\ninte kan anses godtagbar. Detta är anmärkningsvärt, inte minst\r\nmot bakgrund av att regeringen i försvarspropositionerna både\r\n2002/03 och 2003/04 ansett den vara godtagbar.\r\nÄven om utskottet inte tagit definitiv ställning till utredarens\r\nsamtliga slutsatser och ytterligare utvärderingar är att vänta,\r\när det enligt Folkpartiet liberalerna oacceptabelt att utskottets\r\nmajoritet i sin bedömning förbigår detta förhållande med tystnad.\r\nFörmågan till försvar mot väpnat angrepp är sannerligen inte en\r\nbisak. Enligt vår mening borde utskottet redan nu påpekat\r\ndiskrepansen mellan regeringens och utredningens uppfattningar\r\nsamt understrukit allvaret i att den bedömning som legat till\r\ngrund för betänkandet kan vara felaktig.\r\n3.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004\r\n(punkt 1) (kd)\r\nav Erling Wälivaara (kd).\r\nKristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en\r\nannan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken\r\nän den Socialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt\r\nförbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella\r\nreformer för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därtill bör\r\ninfrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna för ett ökat\r\nbostadsbyggande kraftigt förbättras. Därigenom skapas\r\nförutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en\r\nsådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.\r\nDet handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer\r\nflexibel och där de rekordhöga sjuktalen måste mötas med en\r\nkraftigt förbättrad rehabilitering, förebyggande åtgärder och en\r\nförbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på arbete och\r\nföretagande som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens\r\nlägre skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket\r\nsom måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas\r\nför att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre\r\ntillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom måste\r\nvalfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet\r\nåterupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas och\r\ninfrastrukturen förbättras. Kristdemokraternas ekonomiska politik\r\nsammanfattas i motion 2003/04:Fi241.\r\nMålet med våra reformer på dessa områden är att skapa\r\nförutsättningar för en uthållig tillväxt på åtminstone 3 procent\r\nper år över en konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka utan\r\natt inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga\r\nansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den\r\noffentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan att\r\njagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir\r\nmindre konjunkturkänsliga. Den \"utveckling\" som pågår under\r\nsocialdemokratiskt styre är den omvända: sysselsättningen\r\nminskar, tillväxten väntas bli lägre än i omvärlden, statsskulden\r\nökar, detaljstyrningen ökar och i stora delar av kommunsektorn\r\nerbjuds sämre vård och omsorg till högre skatt.\r\nFinansutskottets majoritet - bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister - har nu genom förslag till\r\nramar för de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster ställt sig bakom en annan inriktning av politiken i det\r\nförsta rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta\r\nsärskilda yttrande den del av vår politik som rör utgiftsområde 6\r\noch som vi skulle ha yrkat bifall till om Kristdemokraternas\r\nförslag till ramar hade vunnit riksdagens bifall i den första\r\nbeslutsomgången.\r\nKustbevakningen har under senare tid ständigt fått nya uppgifter.\r\nAvvecklingen av sjöpolisen och neddragningarna av tullens\r\nverksamhet ställer ökade krav på Kustbevakningen.\r\nSchengensamarbetet och uppgifterna för sjöläges-informationen är\r\nandra exempel på nya uppgifter för Kustbevakningen.\r\nKustbevakningen behöver anskaffa ny materiel.\r\nKristdemokraterna menar att om Kustbevakningen långsiktigt skall\r\nkunna fullgöra uppgifterna och möta utökade krav på\r\ninternationell verksamhet bör Kustbevakningens verksamhet\r\nförstärkas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens\r\nförslag.\r\n4.   Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004\r\n(punkt 1) (mp)\r\nav Lars Ångström (mp).\r\nDet råder stor enighet om - såväl politiskt som i\r\nmilitärledningen - att det inte existerar något militärt\r\ninvasionshot, varken nu eller under överskådlig framtid. Det är\r\ndärför med tillfredsställelse som Miljöpartiet konstaterat att\r\nregeringen och en riksdagsmajoritet numera delar vår uppfattning\r\natt även Sverige skall fortsätta att minska sina militärutgifter\r\noch fullfölja avvecklingen av invasionsförsvaret.\r\nTrots detta innehåller den statsbudget som Miljöpartiet står\r\nbakom för år 2004 otidsenligt höga nivåer på militärutgifterna.\r\nUnder år 2003 kommer vi att betala ca 41 miljarder kronor av\r\ntotalförsvarsbudgetens 44,3 miljarder till det militära\r\nförsvaret.\r\nDenna grova felprioritering av landets ekonomiska resurser är ett\r\nresultat av försvarssamarbetet sedan 1996 mellan Centern och\r\nregeringen. Det var först i mars år 2000 som en riksdagsmajoritet\r\nbeslutade om militära utgiftsminskningar och överföring av\r\nresurser till sjukvården, vilket Miljöpartiet krävt. Grunden för\r\nvårt regeringssamarbete har varit en respekt för tidigare fattade\r\nriksdagsbeslut och att vi därmed kunnat acceptera att fullfölja\r\ninriktningen under denna försvarsbeslutsperiod t.o.m. år 2004.\r\nMiljöpartiets uppfattning är emellertid att det finns ett långt\r\nstörre utrymme för militära utgiftsminskningar i nästa\r\nförsvarsbeslut.\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\nI proposition 2003/04:1 utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet föreslår regeringen:\r\n1. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 utnyttja en\r\nkredit på högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om\r\nkrig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden\r\nföreligger (avsnitt 3.5),\r\n2. att riksdagen godkänner förslaget att förlänga det nuvarande\r\nnationella flygtekniska forskningsprogrammet under 2004 och att\r\ndet statliga bidraget till finansieringen av programmet skall\r\nbehållas på en nivå om högst 30 000 000 kronor för 2004 (avsnitt\r\n3.8.5.2),\r\n3. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nFörsvarsmakten för perioden 2004-2006 (avsnitt 3.11.2),\r\n4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för\r\nramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling besluta om beställningar av materiel,\r\nanläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive\r\ntidigare gjorda beställningar innebär utgifter på högst 72 500\r\n000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 3.11.2),\r\n5. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nCivilt försvar för 2004 (avsnitt 3.11.5),\r\n6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för\r\nramanslaget 6:5 Civilt försvar besluta om avtal och beställningar\r\nav tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder\r\nsamt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i\r\nfred, som inklusive tidigare gjorda beställningar innebär\r\nutgifter på högst 199 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 3.11.5),\r\n7. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Statens\r\nräddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för\r\nberedskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kronor (avsnitt\r\n3.11.5),\r\n8. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta\r\nSocialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för\r\nberedskapsinvesteringar på högst 200 000 000 kronor (avsnitt\r\n3.11.5),\r\n9. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av\r\nåtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller\r\nelektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kronor under\r\n2004 (avsnitt 3.11.5),\r\n10. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för\r\nelberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kronor under 2004\r\n(avsnitt 3.11.5),\r\n11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta\r\nFörsvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret\r\npå högst 25 000 000 000 kronor för att tillgodose behovet av\r\nrörelsekapital (avsnitt 3.11.6),\r\n12. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nFörsvarets materielverk för perioden 2004-2006 (avsnitt 3.11.6),\r\n13. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nKustbevakningen för perioden 2004-2006 (avsnitt 4.10.1),\r\n14. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för\r\nramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra\r\nnaturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kronor efter 2004\r\n(avsnitt 4.10.2),\r\n15. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nStatens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor,\r\nför perioden 2004-2006 (avsnitt 4.10.4),\r\n16. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under\r\nutgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt\r\nföljande uppställning:\r\n\r\nAnslag\r\n(Belopp i 1 000-tal kronor)        Ansl.\r\ntyp  Regeringens\r\nförslag\r\n6:1  Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m.  (ram)     21 673 554\r\n6:2  Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling\r\n(ram)     18 376 147\r\n6:3  Krisberedskapsmyndigheten     (ram)     143 331\r\n6:4  Styrelsen för psykologiskt försvar (ram)     17 279\r\n6:5  Civilt försvar (ram)     1 854 960\r\n6:6  Totalförsvarets pliktverk     (ram)     245 068\r\n6:7  Försvarshögskolan   (ram)     30 399\r\n6:8  Försvarets radioanstalt  (ram)     415 325\r\n6:9  Totalförsvarets forskningsinstitut (ram)     192 162\r\n6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom\r\ntotalförsvaret (obet.)   88 265\r\n6:11 Nämnder m.m.   (ram)     7 095\r\n7:1  Kustbevakningen     (ram)     621 634\r\n7:2  Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor\r\n(ram)     25 000\r\n7:3  Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst, m.m.    (ram)\r\n20 000\r\n7:4  Samhällets skydd mot olyckor  (ram)     621 183\r\nTOTAL               44 331 402\r\n</pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n17. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 6\r\nFörsvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställningen i\r\ntabell 12,\r\n\r\nUO06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet                   -1\r\n350  -1 200    -1 200\r\n6:1  Förbandsverksamhet, beredskap o. fredsfrämjande\r\ntruppinsatser                 -733 -600 -600\r\n6:2  Materiel, anläggningar   -617 -600 -600\r\n2003/04:Fö213 av Johan Linander och Jörgen Johansson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att statsmaktens anslag till\r\nvärnpliktsersättningar samt förmåner särskiljs från\r\nFörsvarsmaktens totala anslag.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda om det är möjligt att\r\ndagsersättningen och utryckningsbidraget för de värnpliktiga\r\nknyts till den genomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga\r\nsektorn.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att värnpliktiga på sin fritid har tillgång\r\ntill goda kommunikationer såsom av Försvarsmakten\r\nprissubventionerad Internetuppkoppling, telefon samt\r\npostadministration.\r\n2003/04:Fö219 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av samordning vid internationella\r\ninsatser.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av utökade resurser inom den militära\r\nammunitions- och minröjningskapaciteten, inför försvarsbeslutet\r\ngällande 2005-2007.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om målet för Räddningsverkets humanitära\r\nammunitions- och minröjningsverksamhet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förslaget att lägga ned Nämnden för\r\npersonalvård för totalförsvarspliktiga.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om civila statliga myndigheters rätt att delta i\r\ninternationella insatser med ekonomiskt stöd från utgiftsområde\r\n6.\r\n2003/04:Fö243 av Allan Widman m.fl. (fp):\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda hur anslaget för internationella\r\ninsatser kan överföras till Utrikesdepartementet.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att man, i avvaktan på beslut om var anslaget\r\nför internationella insatser skall ligga, särskiljer anslagen\r\ntill förbandsverksamhet och internationella insatser.\r\n15. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens\r\nförslag gällande anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet enligt uppställning (miljoner kronor):\r\n\r\nAnslag    Regeringens förslag Anslagsförändringar\r\n6:1 Förbandsverksamhet m.m.   21 674    - 733\r\n6:2 Materiel, anläggningar m.m.    18 376    - 617\r\nSumma för utgiftsområdet 44 331    1 350\r\n2003/04:Fö259 av Ola Sundell m.fl. (m):\r\n7. Riksdagen beslutar att utgiftsbegränsningar för 2003 och 2004\r\nej skall omfatta utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot\r\nsårbarhet.\r\n9. Riksdagen beslutar vad i motionen anförs om förändrad\r\nuppdelning av anslagen 6:1 och 6:2.\r\n10. Riksdagen beslutar vad i motionen anförs om att kostnaderna\r\nför \"Fredsfrämjande truppinsatser\" finansieras inom\r\nbiståndsanslaget.\r\n11. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet enligt uppställning:\r\n\r\nLit  \"Budget 2004\"  Budget\r\n2004 (m) korr  Budget\r\n2005 (m) korr  Budget\r\n2006 (m) korr\r\n6:1  Förbandsverksamhet  21 673 554     1 000 000 22 168 557\r\n1 000 000 22 518 454     1 000 000\r\n6:2  Materiel  18 376 147     1 000 000 18 857 473     1 000 000\r\n19 286 551     1 000 000\r\n6:3  Krisberedskaps-myndigheten    143 143   -40 000   146 552\r\n-40 000   148 815   -40 000\r\n6:5  Civilt försvar 1 854 960 -510 114  1 885 192 -510 114  1 902\r\n009  -510 114\r\n7:1  Kustbevakningen     611 555   -102 026  625 140   -102 026\r\n653 223   -102 026\r\n\r\n12. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag till investeringsplan för Försvarsmakten\r\nenligt uppställning (miljoner kronor):\r\n\r\nInvesteringsplan    2004 2005 2006\r\nBudget    Förändring     Budget    Förändring     Budget\r\nFörändring\r\nSumma finansiering  19 415    2 000     18 376    2 000     18\r\n857  2 000\r\n2003/04:Fö264 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att planeringen för internationella insatser\r\nbör omvandlas till ett eget beredskapsanslag.\r\n2003/04:Fö265 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag för budgetåret 2004 anslagen under\r\nutgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag Uo6 (tusental kronor)  Regeringens förslag\r\nAnslagsförändring\r\n7:1 Kustbevakningen 621 634   +20 000\r\nSumma för utgiftsområdet 44 331 402     +20 000\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 6\r\nAnslag\r\n(Belopp i 1 000-tal kronor)        Ansl. typ Utskottets\r\nförslag   Reservation\r\n(fp)\r\n6:1  Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande\r\ntruppinsatser m.m.  (ram)     21 673 554     - 733 000\r\n6:2  Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling\r\n(ram)     18 376 147     - 617 000\r\n6:3  Krisberedskapsmyndigheten     (ram)     143 331\r\n6:4  Styrelsen för psykologiskt försvar (ram)     17 279\r\n6:5  Civilt försvar (ram)     1 854 960\r\n6:6  Totalförsvarets pliktverk     (ram)     245 068\r\n6:7  Försvarshögskolan   (ram)     30 399\r\n6:8  Försvarets radioanstalt  (ram)     415 325\r\n6:9  Totalförsvarets forskningsinstitut (ram)     192 162\r\n6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom\r\ntotalförsvaret (obet.)   88 265\r\n6:11 Nämnder m.m.   (ram)     7 095\r\n7:1  Kustbevakningen     (ram)     621 634\r\n7:2  Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor\r\n(ram)     25 000\r\n7:3  Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst, m.m.    (ram)\r\n20 000\r\n7:4  Samhällets skydd mot olyckor  (ram)     621 183\r\nTOTAL               44 331 402     - 1 350 000\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "7DF4FD68-2371-47B9-AD71-47CB39632338",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "47",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "16",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "207",
                    "42",
                    "61",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7DF4FD68-2371-47B9-AD71-47CB39632338",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 6 punkt 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:5 Civilt försvar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 6 punkt 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 6 punkt 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö259 yrkandena 9 och 10 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "5874A485-0FAE-4E55-83A4-9647DBCC88EB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "263",
                    "48",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5874A485-0FAE-4E55-83A4-9647DBCC88EB",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Beredskapsanslag för internationella insatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö264 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "EF5B681B-9857-4C0D-88CC-61AD610914B7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "281",
                    "30",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF5B681B-9857-4C0D-88CC-61AD610914B7",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ekonomisk stöd för civila myndigheter vid internationella insatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Minröjning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Värnpliktsförmåner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö213 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FÖU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Beredskapsanslag för internationella insatser",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 11:21:18"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 44,3 miljarder kronor i anslag till försvar och beredskap mot sårbarhet för 2004. Totalförsvaret får 43,0 miljarder kronor, och 1,3 miljarder kronor går till skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. I anslaget till Försvarsmakten har beräknats ca 1,2 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser.",
          "dok_id": "GR01FÖU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till försvar och beredskap mot sårbarhet (FöU1)",
          "dok_id": "GR01FÖU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 11:21:18"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FÖU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 44,3 miljarder kronor i anslag till försvar och beredskap mot sårbarhet för 2004. Totalförsvaret får 43,0 miljarder kronor, och 1,3 miljarder kronor går till skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. I anslaget till Försvarsmakten har beräknats ca 1,2 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser.</p>",
          "dok_id": "GR01FöU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till försvar och beredskap mot sårbarhet (FöU1)",
          "dok_id": "GR01FöU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:55"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FÖU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_föu_1.docx",
          "filstorlek": "251385",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2004",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8AEC0D53-C0E7-4B02-A1A4-E0389F43320E"
        },
        {
          "dok_id": "GR01FÖU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_föu_1.pdf",
          "filstorlek": "1370413",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_föu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/20B3AC0E-4138-49F5-9675-549B128033A6"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fö213 Värnpliktigas villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Fö213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fö213",
          "ref_dok_titel": "Värnpliktigas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fö219 Totalförsvarsbudgeten för år 2004",
          "ref_dok_id": "GR02Fö219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fö219",
          "ref_dok_titel": "Totalförsvarsbudgeten för år 2004",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Jóhannesson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fö243 Försvaret i ny tid",
          "ref_dok_id": "GR02Fö243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fö243",
          "ref_dok_titel": "Försvaret i ny tid",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fö259 Försvar samt beredskap mot sårbarhet",
          "ref_dok_id": "GR02Fö259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fö259",
          "ref_dok_titel": "Försvar samt beredskap mot sårbarhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Sundell m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fö264 Totalförsvar",
          "ref_dok_id": "GR02Fö264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fö264",
          "ref_dok_titel": "Totalförsvar",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fö265 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 6",
          "ref_dok_id": "GR02Fö265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fö265",
          "ref_dok_titel": "Försvar samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 6",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-10",
          "ref_dok_id": "GR0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2003-12-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-10",
          "ref_dok_id": "GR0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2003-12-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:98",
          "ref_dok_id": "GR0K98",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "98",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:98",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}