{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229325",
      "dok_id": "GR01BOU7",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "BOU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:BOU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:33",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:37",
      "titel": "Mobiltelefonmaster och buller i planeringen m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01BOU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01BOU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:BOU7</div><h1>Mobiltelefonmaster och buller i planeringen m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet 88 motionsförslag som gäller frågor\r\nom fysisk planering. Förslagen är från den allmänna motionstiden 2003.\r\nUtskottets behandling är framför allt inriktad på frågor om mobiltelefonmaster\r\noch buller.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nTill betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Lokalisering av mobiltelefonmaster m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:So344 yrkande 5, 2003/04:MJ398 yrkande\r\n5, 2003/04:MJ404 yrkande 8, 2003/04:Bo206 yrkandena 1-4, 2003/04:Bo222\r\nyrkandena 1-3, 2003/04:Bo237, 2003/04:Bo256 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo259\r\nyrkandena 1, 2 och 4-6, 2003/04:Bo262 yrkandena 1-3, 7 och 8, 2003/04:Bo292\r\noch 2003/04:Bo296 yrkandena 2, 3 och 5.\r\nReservation 1 (v)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2.      Boende och buller m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ401 yrkande 14, 2003/04:Bo201,\r\n2003/04:Bo219 yrkandena 1-3 och 6, 2003/04:Bo254 yrkande 8 och 2003/04:Bo264\r\nyrkandena 1-4.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Moratorium avseende vissa externa handelsetableringar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo213, 2003/04:Bo216 yrkandena 1 och\r\n2 och 2003/04:Bo268 yrkande 6.\r\nReservation 4 (v, mp)\r\n\r\n4.      Övriga frågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju445 yrkande 5, 2003/04:L353 yrkande\r\n4, 2003/04:Sf402 yrkandena 23 och 25, 2003/04:Kr285 yrkande 5, 2003/04:Kr385\r\nyrkande 1, 2003/04:Ub395 yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 6, 2003/04:MJ432\r\nyrkandena 9 och 10, 2003/04:MJ474 yrkande 21, 2003/04:N248 yrkande 3,\r\n2003/04:N325 yrkande 4, 2003/04:A302 yrkande 19, 2003/04:Bo204 yrkandena\r\n1 och 2, 2003/04:Bo217, 2003/04:Bo221, 2003/04:Bo225 yrkandena 2 och 4,\r\n2003/04:Bo245, 2003/04:Bo254 yrkandena 4 och 5, 2003/04:Bo255 yrkande 1,\r\n2003/04:Bo258 yrkandena 9, 10, 13 och 14, 2003/04:Bo260 yrkandena 1, 3\r\noch 5, 2003/04:Bo261 yrkande 2, 2003/04:Bo263 yrkandena 16, 26, 28 och 30,\r\n2003/04:Bo268 yrkandena 1-5 och 7, 2003/04:Bo285, 2003/04:Bo288 och\r\n2003/04:Bo295 yrkande 2.\r\n\r\nStockholm den 25 mars 2004\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nGöran Hägglund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Hägglund (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m), Hans Unander (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars\r\nTysklind (fp), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström\r\n(v), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Leif Jakobsson (s), Gunnar Andrén\r\n(fp), Mariann Ytterberg (s) och Jörgen Johansson (c).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nLokalisering av mobiltelefonmaster m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om lokalisering av mobiltelefonmaster\r\nm.m. Jämför reservationerna 1 (v) och 2 (mp).\r\nInledning\r\nLiksom vid tidigare års behandling av motioner i dessa frågor kan utskottet\r\nkonstatera att tillgängliga uppgifter pekar på att ett stort antal master\r\noch andra anläggningar för mobiltelefoni m.m. torde komma att uppföras\r\nunder de närmaste åren. Åtgärder bör därför vidtas så att effekterna av\r\nutbyggnaden minimeras med avseende på bl.a. natur- och kulturvärden,\r\nstadsmiljö och inte minst på människor.\r\nMotionerna\r\nFlera motioner innehåller yrkanden om att försiktighetsprincipen  skall\r\ntillämpas i olika sammanhang. Motionärerna anser att principen skall\r\ntillämpas vid all planering och installation - motion 2003/04:So344 (c)\r\nyrkande 5, vid rekommendation om bosättning och vistelse i närhet av\r\nelektromagnetiska fält - motion 2003/04:MJ398 (mp) yrkande 5, vid planering\r\nav stadsmiljön - motion 2003/04:Bo237 (mp), vid prövning enligt PBL av\r\nutbyggnad av 3G-master - motion 2003/04:Bo256 (c) yrkande 2, vid uppsättning\r\nav master och basstationer för mobiltelefoni - motion 2003/04:Bo259 (mp)\r\nyrkande 4 respektive vid varje tillståndsprövning för master och basstationer\r\nför 3G - motion 2003/04:Bo262 (mp) yrkande 3.\r\nI ovan nämnda motion 2003/04:Bo256 (c) yrkande 3 förespråkas även inrättande\r\nav lågstrålande zoner  i varje kommun. Motion 2003/04:Bo262 (mp) innehåller\r\nförslag om samma sak i varje län (yrkande 1) och tilläggsdirektiv till\r\nPBL-kommittén om reglering av lågstrålande zoner (yrkande 2). I motion\r\n2003/04:So344 (c) yrkande 5 förespråkas även införande av strålningsfria\r\nzoner. Motion 2003/04:Bo259 (mp) innehåller även förslag om sänkta\r\ngränsvärden  för elektromagnetisk strålning från basstationer (yrkande 2),\r\nutarbetande av rekommendation om säkerhetsavstånd  till master och sändare\r\nför mobiltelefoni (yrkande 5) samt mätning av strålning och övervägande\r\nom säkerhetsavstånd för basstationer och master för UMTS-systemet (yrkande\r\n6).\r\nNågra motioner tar upp frågor om bygglov och bygganmälan. Sålunda ställer\r\nmotionärerna bakom motion 2003/04:Bo222 (v) krav på bygganmälan avseende\r\nbasstationer och antenner (yrkande 2) och på bygglov för alla typer av\r\nsändningsmaster (yrkande 3). Förslag om bygglovplikt för alla basstationer\r\nför mobiltelefoni lämnas i motion 2003/04:Bo259 (mp) yrkande 1. Motionärerna\r\nföreslår i motion 2003/04:Bo292 (s, mp) obligatorisk bygglovsplikt för\r\nalla radiomaster med mer än 1 km räckvidd. I motion 2003/04:MJ404 (m)\r\nyrkande 8 förordar motionärerna stopp för möjligheten att ansöka om bygglov\r\npå annans mark utan markägarens samtycke.\r\nTvå motioner behandlar samordningsfrågor. I motion 2003/04:Bo206 (kd)\r\nyrkande 4 finns krav på mellankommunal samordning av lokaliseringen av\r\n3G-mobiltelefonmaster. I motion 2003/04:Bo296 (s) yrkande 3 uppmärksammas\r\nbehovet av samordnad användning av mobiltelefonimaster genom ett förslag\r\nom uppföljning av den möjlighet till samordning av master som ges i lagen\r\n(2003:389) om elektronisk kommunikation.\r\nFlera motioner innehåller förslag som bl.a. syftar till att allmänheten\r\ni större utsträckning skall få information om till vilka platser som\r\nmobiltelefonmaster eller antenner m.m. har lokaliserats. I motion 2003/04:Bo206\r\n(kd) föreslås kommuntäckande planer för mobiltelefonmaster (yrkande 1)\r\nsamt ställs det krav på kommunal information om mobiltelefonmaster (yrkande\r\n2) och redovisning av strålningsvärden vid basstationer (yrkande 3). Motion\r\n2003/04:Bo222 (v) yrkande 1 innehåller förslag om rätt till en samlad\r\ninformation om var alla master, antenner och basstationer är placerade.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:Bo262 (mp) yrkande 8 föreslår kartläggning\r\nav befintliga och planerade basstationer och sändare för mobiltelefoni.\r\nSlutligen lämnas i motion 2003/04:Bo296 (s) yrkande 2 förslag på kommunal\r\nredovisning av befintliga och planerade mobiltelefonimaster.\r\nAvslutningsvis behandlar två motioner frågor om elsanering av offentliga\r\nlokaler m.m. I motion 2003/04:Bo262 (mp) yrkande 7 finns förslag om att\r\nmedel på sikt tillförs för elsanering av offentliga lokaler, arbetsplatser\r\noch bostäder för att hjälpa och rehabilitera individer med konstaterade\r\nelskador och elöverkänslighet. Motion 2003/04:Bo296 (s) yrkande 5 förespråkar\r\növerväganden om elfria zoner i offentliga byggnader (t.ex. sjukhus) för\r\natt möjliggöra vistelse för elöverkänsliga.\r\nBakgrund\r\nMiljökvalitetsmål\r\nI mars 1999 beslutade riksdagen att bl.a. införa det nationella\r\nmiljökvalitetsmålet Säker strålmiljö (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6,\r\nrskr. 1998/99:183). Detta miljökvalitetsmål innebär bl.a. att människors\r\nhälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter\r\nav strålning i den yttre miljön. I enlighet med de riktlinjer som därvid\r\nantogs beslutade riksdagen i november 2001 om ett antal delmål för\r\nmiljökvalitetsmålet (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).\r\nSom delmål angavs bl.a. att riskerna med elektromagnetiska fält kontinuerligt\r\nskall kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella\r\nrisker identifieras. Regeringen bedömde därvid att kunskapsläget om\r\nelektromagnetiska fält bör förbättras genom forskning för att få underlag\r\ntill nödvändiga insatser.\r\nMiljöbalkens försiktighetsprincip m.m.\r\nI 2 kap. miljöbalken (MB) återfinns bl.a. vissa allmänna hänsynsregler.\r\nAv störst intresse i nu aktuellt sammanhang är 2 kap. 3 § MB där det anges\r\nförsiktighetsmått m.m. som alla som bedriver eller avser att bedriva en\r\nverksamhet eller vidta en åtgärd skall iaktta för att motverka skador\r\neller olägenheter för människors hälsa och miljö. Denna bestämmelse kallas\r\nofta för försiktighetsprincipen.\r\nHänsynsreglerna är rättsligt bindande. De och således även\r\nförsiktighetsprincipen\r\nfår betydelse bl.a. genom att det vid tillståndsprövning enligt MB kan\r\nmeddelas villkor som bygger på dessa regler. De kan också läggas till\r\ngrund för förelägganden och förbud enligt MB (tillsynsverksamhet).\r\nVerksamheter m.m. som inte är tillståndspliktiga enligt MB underkastas\r\nnormalt sett inte en prövning mot MB:s allmänna hänsynsregler i samband\r\nmed tillståndsprövningen. Detta kan dock bli fallet vid tillsynsverksamhet.\r\n\r\nBeträffande vilka verksamheter som är tillståndspliktiga enligt MB finns\r\ndet skäl att inledningsvis peka på att det i 9 kap. 1 § MB ges en\r\nlegaldefinition av miljöfarlig verksamhet. Med miljöfarlig verksamhet avses\r\nenligt denna definition bl.a. användning av mark, byggnader eller\r\nanläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller,\r\nskakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller\r\nannat liknande. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som\r\nenligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och\r\nsom inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 § MB). Med icke-joniserande\r\nstrålning avses optisk strålning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa\r\nelektriska och magnetiska fält och ultraljud eller annan till sin biologiska\r\nverkan likartad strålning (2 § strålskyddslagen [1988:220]). Bestämmelserna\r\ni 9 kap. 6-8 §§ MB innehåller bemyndigande för regeringen att meddela\r\nföreskrifter om tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet\r\noch om prövningsmyndigheter. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen\r\nutfärdat förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd\r\nvari bl.a. anges i vilken omfattning som miljöfarliga verksamheter m.m.\r\när tillståndspliktiga enligt MB.\r\nVarken för mobiltelefonmaster eller starkströmsledningar, som tas upp i\r\nen av motionerna, har det i denna förordning förskrivits tillståndsplikt.\r\nBeträffande de sistnämnda kan tilläggas att de tillståndsprövas enligt\r\nellagen (1997:857). Statens energimyndighet prövar ansökningar om tillstånd\r\nför byggande eller användande av sådana ledningar.\r\nI detta sammanhang bör det även framhållas att den som bedriver eller\r\navser att bedriva miljöfarlig verksamhet får ansöka om tillstånd till\r\nverksamheten enligt MB även om det inte krävs tillstånd (9 kap. 6 § MB\r\ntredje stycket). Härigenom kan verksamheten vid tillståndsprövningen bli\r\nunderkastad prövning enligt 2 kap. MB. Det bör även påpekas att ett mindre\r\nantal verksamheter är underkastade tillståndsplikt enligt såväl särskild\r\nlag som MB.\r\nDet finns också regler i plan- och bygglagen (PBL) som i väsentliga\r\navseenden styr möjligheterna att uppföra byggnader och andra anläggningar.\r\nSåledes ställs det bl.a. krav på att anläggningar skall utformas på ett\r\nsätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och\r\ntill natur- och kulturvärdena på platsen. Det ställs även krav på att\r\nbebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn\r\ntill bl.a. de boendes och övrigas hälsa. Om utförandet av en anläggning\r\nkräver att det upprättas en detaljplan krävs normalt också en\r\nmiljökonsekvensbeskrivning.\r\nHär kan vidare nämnas att det i detaljplaner får meddelas bestämmelser om\r\nskyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och, om\r\ndet finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom\r\nluftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som omfattas\r\nav 9 kap. MB (miljöfarlig verksamhet).\r\nBestämmelserna i 2 kap. MB är dock inte tillämpliga vid planläggning eller\r\nbygglovsprövning enligt PBL.\r\nDe myndigheter som lämnar tillstånd till verksamhet enligt annan särskild\r\nlag (än MB) skall vid sin tillståndsgivning normalt enbart följa bestämmelserna\r\nenligt den särskilda lagen. Tillståndsmyndigheten skall således endast i\r\nde fall och i den omfattning den särskilda lagen hänvisar till MB tillämpa\r\nföreskrifter som finns i MB i sin tillståndsgivning. Avsikten är dock,\r\nsom ovan har antytts, att MB och annan lagstiftning skall tillämpas\r\nparallellt (se 1 kap. 3 § första stycket MB). I vissa fall gäller emellertid\r\nbara den speciella lagstiftningen (se 1 kap. 7 § MB). Parallelliteten\r\ninnebär bl.a. att verksamheter m.m. som inte har tillståndsprövats enligt\r\nMB i de flesta fall kan bli föremål för ingripanden med stöd av MB vid\r\ntillsynsverksamhet.\r\nVerksamheter som inte har tillståndsprövats enligt MB kan alltså, som\r\nnyss har nämnts, komma att prövas mot MB i ett tillsynsärende. Även\r\nverksamheter vilka har tillståndsprövats enligt MB kan bli föremål för\r\ningripanden från tillsynsmyndighet. I dessa fall är möjligheterna till\r\ningripanden dock något begränsade (se 24 kap. 1 § MB).\r\nEn tillsynsmyndighet kan om övriga förutsättningar är uppfyllda (se ovan)\r\nmeddela de förelägganden och förbud som behövs för att stadgandena i MB\r\n(t.ex. försiktighetsprincipen) skall efterlevas. Det sistnämnda följer av\r\n26 kap. 9 § MB.\r\nUnder förra riksmötet uppmärksammades utskottet på två tillsynsärenden\r\nsom gäller elektromagnetiska fälts inverkan på omgivningen. De två ärendena\r\ngällde påverkan från starkströmskablar. I det ena fallet förelade\r\ntillsynsmyndigheten (miljönämnden) verksamhetsutövaren att tillse att\r\nmagnetfältsnivån inte överskrider en viss nivå och i båda fallen förelades\r\nverksamhetsutövarna att redovisa ett förslag till kontrollprogram för\r\nrespektive verksamhet. Länsstyrelsen upphävde föreläggandet avseende\r\nbegränsning av magnetfältsnivån och fastställde besluten i övrigt. (Se\r\nLänsstyrelsen i Skåne läns beslut den 2 februari 2001, dnr 25-28687-99\r\noch dnr 25-3963-00). Besluten överklagades till Växjö tingsrätt, miljödomstolen.\r\nMiljödomstolen fastställde med tillämpning av försiktighetsprincipen\r\nverksamhetsutövarnas skyldighet att upprätta ett förslag till kontrollprogram\r\n(innehållande bl.a. kartläggning av magnetfält och strömstyrka vid olika\r\ntidpunkter och förhållanden). Miljödomstolen fann det samtidigt (i det\r\nfall det var uppe till prövning) inte vara motiverat att, som miljönämnden\r\nhade gjort, förelägga verksamhetsutövaren att begränsa magnetfältsnivån.\r\n(Se Växjö tingsrätts, miljödomstolen, domar den 25 juni 2002 i mål nr M\r\n87-01 och M 93-01). Målen överklagades till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen,\r\nsom inte lämnade prövningstillstånd.\r\nSammanfattningsvis kan sägas att den av utskottet skisserade bakgrunden\r\nger vid handen att alla verksamheter, med vissa undantag (se bl.a. 1 kap.\r\n7 § MB), på ett eller annat sätt är underkastade vad som kallas\r\nförsiktighetsprincipen (2 kap. 3 § MB).\r\nSom regelsystemet är uppbyggt skall alltså antingen tillståndsmyndigheten\r\niaktta försiktighetsprincipen eller har tillsynsmyndigheten i många fall\r\nmöjlighet att ingripa med stöd av samma princip. Allt under förutsättning\r\natt kunskapen på området och den aktuella verksamheten motiverar ett\r\ningripande.\r\nHär kan även tilläggas att MB innehåller bestämmelser om samråd. Genom\r\nregleringen i 12 kap. 6 § MB ställs det, i vissa fall, även krav på samråd\r\nför verksamheter som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt.\r\nEn förutsättning är att verksamheten eller åtgärden kan komma att väsentligt\r\nändra naturmiljön. Samrådet skall ske med den myndighet som har\r\ntillsynsansvaret på området. Av motiven till denna del av miljöbalken framgår\r\nbl.a. att det kan vara motiverat att göra en anmälan för samråd vid\r\nuppförande av radio- och telemaster.\r\nSärskilt om PBL\r\nEnligt PBL krävs bygglov för att uppföra en radio- eller telemast. Det\r\ntorde dock normalt sett inte krävas bygglov för att på en befintlig byggnad\r\nmontera en antenn. Om PBL föreskriver att det krävs bygglov för att uppföra\r\nen radio- eller telemast krävs i allmänhet även en bygganmälan. Bygglov\r\nbehövs även om det skulle ha beviljats ledningsrätt (se nedan) för masten.\r\n\r\nPlanläggning får inte medverka till att miljökvalitetsnormer överträds.\r\nLokalisering av bebyggelse skall ske till mark som är lämplig med hänsyn\r\ntill de boendes och övrigas hälsa. Byggnader och bygglovspliktiga\r\nanläggningar skall placeras och utformas så att de eller deras användning\r\ninte medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Vid\r\nplanläggning skall hänsyn också tas till förhållandena i angränsande kommuner.\r\nKommunen är vidare skyldig att i samband med upprättande av förslag till\r\növersiktsplan och detaljplan samråda med bl.a. länsstyrelsen och andra\r\nkommuner som berörs av förslaget. Vidare skall kommunen bereda de myndigheter\r\noch enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle till\r\nsamråd. Med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 7 § första stycket 11 PBL torde\r\nen kommun, om det föreligger särskilda skäl, kunna i detaljplan fastställa\r\nvärden för elektromagnetisk strålning som inte får överskridas.\r\nLänsstyrelsen kan ingripa mot kommuners beslut angående detaljplaner eller\r\nområdesbestämmelser om besluten kan befaras innebära att regleringen av\r\nsådana frågor om användningen av mark- eller vattenområden som angår flera\r\nkommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt. Länsstyrelsen kan även\r\ningripa mot bl.a. sådana beslut som kan befaras innebära att en bebyggelse\r\nannars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa (se 12\r\nkap. 1 § PBL).\r\nLedningsrättslagen\r\nLedningsrättslagen (1973:1144) ger vissa möjligheter för den som vill\r\nutnyttja utrymme inom en fastighet för att dra fram en ledning. Ledningsrätt\r\nger möjligheter mot fastighetsägarens vilja och kan, i varje fall om\r\nLedningsrättsutredningens förslag (i SOU 2002:83) genomförs, innefatta\r\nrätt att uppföra master. Liksom vid prövning enligt PBL tillämpas 2 kap.\r\nMB inte heller vid prövning enligt ledningsrättslagen. Enligt lagen får\r\ndock en ledningsrätt inte upplåtas om ändamålet lämpligen bör tillgodoses\r\npå annat sätt eller olägenheterna av upplåtelsen från allmän eller enskild\r\nsynpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den. Ledningsrätt får\r\ninte heller upplåtas om olägenhet av någon betydelse uppkommer för allmänt\r\nintresse. Från det sistnämnda görs undantag för fall där upplåtelsen är\r\ntill övervägande nytta från allmän synpunkt.\r\nLagen (2003:389) om elektronisk kommunikation\r\nLagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den\r\n25 juli 2003, innehåller bl.a. bestämmelser som innebär att en operatör\r\nmed ett betydande inflytande på en viss marknad skall kunna föreläggas en\r\nsamlokaliseringsskyldighet eller skyldighet om gemensamt utnyttjande vad\r\navser t.ex. master. Även andra operatörer kan föreläggas detta om\r\nskyldigheten krävs för att skydda miljö, folkhälsa eller allmän säkerhet eller\r\nför att uppnå mål för fysisk planering. Så kan vara fallet när det saknas\r\nmöjlighet till genomförbara alternativa lokaliseringar. Som en allmän\r\ngrundprincip anses gälla att skyldigheter som åläggs skall vara rimliga\r\nur tekniskt och ekonomiskt hänseende.\r\nForskning m.m. angående strålning\r\nMiljö- och jordbruksutskottet har i betänkande 2003/04:MJU12 behandlat\r\nfrågor om icke-joniserande strålning  med inriktning framför allt på\r\nmobiltelefoni inkluderande frågor om strålning från basstationer. Miljö-\r\noch jordbruksutskottet redovisar i betänkandet bl.a. forskningsrön och\r\nrekommendationer som finns på området enligt följande.\r\nDe internationella riktlinjer som har tagits fram av det internationella\r\nexpertorganet International Commission on Non-Ionising Radiation Protection\r\n(ICNIRP) är baserade på en noggrann analys av all vetenskaplig litteratur\r\n(både värme- och icke-värmerelaterade effekter) och erbjuder med stora\r\nsäkerhetsmarginaler skydd mot alla identifierade faror med energi från\r\nradiofrekventa fält (RF-energi). Exponeringsnivåerna från mobiltelefonen\r\nför en användare är betydligt högre än från en basstation men ligger under\r\ninternationella riktlinjer. Helkroppsexponering för elektromagnetiska\r\nfält mellan 100 kHz och 10 GHz som leder till en ökad kroppstemperatur av\r\nmer än 1 o C kan innebära en risk för olika effekter som bl.a.\r\nbeteendeförändringar. Denna exponering motsvarar ett SAR-värde på ca 4 W/kg för\r\nhela kroppen. Vid lokal exponering i huvudet över 100 W/kg har man påvisat\r\nlinsgrumlingar (grå starr) i ögonen på försöksdjur. Dessa etablerade\r\neffekter utgör grunden för ICNIRP:s rekommendationer för radiofrekventa\r\nfält. (För fält i andra frekvensområden finns motsvarande bedömningar.)\r\nEtt antal studier som har undersökt möjligheten av effekter på lägre nivåer\r\n(under sådana som åstadkommer dessa termiska effekter) har också utvärderats\r\nav ICNIRP, men bedömningen var att resultaten från dessa för närvarande\r\ninte kan utgöra en bas för ICNIRP:s rekommendationer.\r\nFör det aktuella frekvensområdet (30-2 000 MHz) gäller enligt ICNIRP:s\r\nrekommendationer följande gränser för exponering uttryckt i SAR:\r\n\r\nYrkesmässig exponering  Allmänhetens exponering\r\nHelkropp        0,4 W/kg        0,8 W/kg\r\nBål, huvud      10 W/kg 2 W/kg\r\nExtremiteter    20 W/kg 4 W/kg\r\nDessa värden utgör medelvärden över varje 10 g massa, och över varje\r\nsexminutersperiod. Studier har visat att en exponering av 2 W/kg i\r\nhuvudregionen kan leda till en temperaturhöjning på ca 0,1 o C.\r\nDe riktlinjer för allmänhetens exponering som föreslagits av ICNIRP har\r\nantagits av EU. Därigenom har EU uppmanat alla medlemsländer att utfärda\r\nrekommendationer i enlighet med dessa. Statens strålskyddsinstitut (SSI)\r\nhar utarbetat rekommendationer i form av allmänna råd om begränsning av\r\nallmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3). De\r\nrekommendationer som utfärdats inom EU och SSI:s allmänna råd behandlar\r\nstrålning hos allmänheten. Den yrkesmässiga exponeringen regleras i\r\nArbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1987:2. Denna är inte anpassad till\r\nICNIRP:s rekommendationer från 1998.\r\nInom WHO bedrivs det s.k. EMF-projektet (Electro Magnetic Fields). Aktuella\r\nslutsatser från EMF-projektet innebär sammanfattningsvis följande: Ingen\r\nav de granskningar som nyligen utförts har kommit till den slutsatsen att\r\nexponering för RF-fälten från mobiltelefoner eller deras basstationer\r\norsakar några negativa hälsoeffekter. Det finns dock kunskapsluckor som\r\nidentifierats för framtida forskning så att man skall kunna göra bättre\r\nhälsoriskbedömningar. Det kommer att ta ytterligare tid i anspråk att\r\nslutföra, utvärdera och offentliggöra de slutgiltiga resultaten angående\r\neventuella hälsorisker för den RF-forskning som krävs för detta. Under\r\ntiden har WHO publicerat ett antal faktablad om strålning som finns på\r\ndess hemsida. Projektet beräknas vara slutfört år 2005 med uppdatering av\r\ntvå kriterier, ett från år 1987 om lågfrekventa fält och ett från 1993 om\r\nradiofrekventa fält.\r\nRådet för arbetslivsforskning (RALF, numera Forskningsrådet för arbetsliv\r\noch socialvetenskap, FAS) har på regeringens uppdrag studerat frågor med\r\nanknytning till icke-joniserande strålning från olika apparater. Den 30\r\nnovember 2000 redovisade rådet en forskningsöversikt och utvärdering av\r\nsåväl svenska som internationella forskningsresultat inom området\r\nelkänslighet och hälsorisker på grund av elektriska och magnetiska fält. Rådet\r\nkonstaterar bl.a. följande. Den samlade bedömningen av hälsoeffekter vid\r\nmobil telekommunikation, baserad på dagens kunskap, är att vetenskapligt\r\nstöd saknas för förekomst av ökad risk för ohälsa vid användning av\r\nmobiltelefon. Denna eller liknande slutsatser dras av i princip alla\r\ninternationella utredningar och i mötesreferat som arbetsgruppen har tagit\r\ndel av. Ett antal ytterligare utredningar presenterades under år 2001, bl.\r\na. i Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Nya Zeeland och av EU:s vetenskapsråd.\r\n\r\nI SSI:s rapport 2002:16, Epidemiologiska studier över mobiltelefoner och\r\nrisken för cancer - en översikt, anges att det för närvarande inte finns\r\nbelägg för att mobiltelefoner utgör en risk för cancer samt att pågående\r\nstudier bör ge ytterligare data om eventuella karcinogena (cancerframkallande)\r\neffekter från långvarig användning av mobiltelefoner.\r\nI juni 2002 tillsatte SSI ett internationellt expertråd som fick i uppdrag\r\natt följa forskningen inom EMF och dess påverkan på människors hälsa.\r\nRådet skall ge SSI råd om det vetenskapliga underlaget beträffande sambandet\r\nmellan EMF och biologiska effekter. Den 18 december 2003 lämnade det\r\ninternationella expertrådet sin första rapport (dnr 00/1854/02). I rapporten\r\nhar expertgruppen gått igenom forskningsresultat som handlar om risken\r\nför cancer hos mobiltelefonanvändare, strålningens påverkan på\r\nblod-hjärnbarriären och på stressproteiner i kroppen, s.k. heat shock proteins.\r\nExpertrådet diskuterar även Världshälsoorganisationens (WHO) förslag\r\ntill försiktighetsåtgärder, Precautionary framework. Sammanfattningsvis\r\nanser expertrådet att inga nya genomgripande resultat kommit fram under\r\nde senaste tre åren som förändrar nuvarande riskbedömningar inom de områden\r\nsom diskuteras. Slutsatserna från bl.a. den engelska Stewartrapporten och\r\nden svenska RALF-rapporten gäller i allt väsentligt fortfarande. Rådet\r\nkonstaterar att ett intensivt forskningsarbete pågår i många länder och\r\natt ny kunskap successivt kommer att bli tillgänglig. Forskningsområdet\r\när komplicerat och det är väsentligt att forskningsresultat kan upprepas\r\nav andra forskargrupper innan de accepteras. Den snabba teknikutvecklingen\r\ngör att det är viktigt att följa upp olika typer av tänkbara hälsoeffekter\r\nredan på ett tidigt stadium, eftersom det kan ta lång tid att upptäcka\r\nskador i form av t.ex. cancer eller kroniska sjukdomar. Rådet understryker\r\ndärför vikten av fortsatt forskning inom EMF-området.\r\nUtskottet vill för sin del sammanfattningsvis anföra följande. När det\r\ngäller icke-joniserande strålning är ICNIRP den viktigaste internationella\r\norganisationen för utarbetandet och utfärdandet av riktlinjer. ICNIRP:s\r\ngällande riktlinjer innebär att man inte anser att användningen av\r\nmobiltelefoni innebär en ökad risk för cancer. Samtidigt uppmanar organisationen\r\ntill viss försiktighet. Både WHO och EU delar ICNIRP:s huvudsakliga\r\nbedömningar. Utskottet vill också framhålla den försiktighetsstrategi som\r\nden centrala svenska tillsynsmyndigheten för strålskydd, SSI, tillämpar\r\ngenom att utfärda rekommendationer som innebär att man inte anser att det\r\nfinns något vetenskapligt stöd för att allvarliga hälsorisker skulle vara\r\nförenade med användningen av mobiltelefoni. SSI rekommenderar dock dem\r\nsom känner oro att minska sin stråldos genom att t.ex. använda\r\nhandsfree-utrustning.\r\n- - -\r\nNär det gäller exponering för radiofrekventa fält och behovet av märkning\r\nvill utskottet anföra följande. I april 2001 presenterade SSI sin rapport\r\nExponering för radiofrekventa fält och mobiltelefoni (SSI rapport 2001:9).\r\nI rapporten ges en översikt över allmänhetens exponering för radiofrekventa\r\nfält, med tonvikt på den exponering som härrör från mobiltelefonisystem.\r\nMätningar av exponeringen för radiofrekventa fält mellan 30 och 2 000\r\nMHz har genomförts på 31 platser i Sverige: storstad, mindre stad och\r\nlandsbygd. Mätningarna har visat att exponeringsnivåerna varierade strakt\r\nmellan de olika platserna, med högsta värden i storstad utomhus och i\r\nnärheten av radio/TV-master. Som mest uppgick de uppmätta värdena till 3\r\nmW/m2, dvs. under en tusendel av de rekommendationer som utarbetats av\r\nICNIRP. Dominerande bidrag till denna exponering kom från basstationer\r\nför mobiltelefoni och från TV-sändningar. Exponeringen vid egen användning\r\nav mobiltelefoner kan i vissa situationer uppgå till värden som ligger\r\nunder men i närheten av ICNIRP:s rekommendationer. Den reella exponeringen\r\när dock ofta betydligt lägre på grund av olika faktorer som telefonutförande\r\noch hur man håller telefonen. Statistik från Stockholmsområdet indikerar\r\natt olika former av nedreglering av mobiltelefoners uteffekt i medelvärde\r\nkan reducera exponeringen med cirka fyra femtedelar. Trådlösa telefoner\r\noch annan mobilutrustning som PC-modem eller Bluetooth ger generellt lägre\r\nexponeringsnivåer. År 2003 gav regeringen SSI i uppdrag att \"utreda\r\neventuellt behov av informationstext angående strålning från mobiltelefoner\r\noch andra terminaler för mobil kommunikation\". Den 2 februari 2004 lämnade\r\nSSI en skrivelse till regeringen om behovet av information om strålning\r\nfrån mobiltelefoner. SSI:s arbete har följts av representanter från\r\nElsäkerhetsverket, Konsumentverket, Post- och telestyrelsen och Socialstyrelsen.\r\nMyndigheternas gemensamma bedömning om kunskapsläget är att det inte\r\nfinns några vetenskapliga belägg för att elektromagnetiska fält, EMF,\r\nfrån mobiltelefoner leder till skadliga hälsoeffekter. Det finns heller\r\ninga belägg för att barn skulle vara mer känsliga för EMF än vuxna. Vidare\r\nframhålls att mobiltelefoner är en relativt ny företeelse och att det\r\ndärför är viktigt att forskningen inom området fortsätter.\r\nDen ovan redovisade rapporten från det internationella expertrådet har\r\ninte redovisat några vetenskapliga belägg för att elektromagnetiska fält\r\nfrån mobiltelefoner leder till skadliga hälsoeffekter, men den ger enligt\r\nSSI ändå stöd för att, som en del av en försiktighetsstrategi, sänka\r\nexponeringen vid användning av mobiltelefon med enkla åtgärder. SSI kommer\r\ndärför att ta initiativ till ett myndighetsgemensamt informationsmaterial\r\nom mobiltelefoner och strålning och informera om hur man med enkla åtgärder\r\nkan sänka sin exponering från mobiltelefoner. Det föreslagna\r\ninformationsmaterialet\r\ntill allmänheten och information om SAR-värdet bör finnas lättillgängligt\r\ni butiker som säljer mobiltelefoner. SSI avser därför att ta upp en\r\ndiskussion med mobiltelebranschen, bl.a. om hur den kan medverka till att\r\ninformationen når konsumenterna på ett effektivt sätt.\r\n- - -\r\nSSI har i en särskild rapport redovisat SAR och utstrålad effekt från 21\r\nmobiltelefoner på marknaden (SSI Rapport 2002:1). Ett syfte med rapporten\r\när att undersöka om utstrålad effekt kan kombineras med uppgifter om SAR\r\nför att beskriva telefonernas prestanda. De högsta uppmätta SAR-värdena\r\nvarierade mellan 0,49 W/kg och 1,7 W/kg för mätobjekten. Medelvärdet låg\r\npå 0,78 W/kg. SAR-värdet för alla telefoner låg under gränsvärdet på 2\r\nW/kg. Det finns i dag också ett frivilligt åtagande från\r\nmobiltelefontillverkarnas\r\nsida att presentera aktuella SAR-värden på telefonerna. Bland annat har\r\nlistor med SAR-värden publicerats i kvällspressen. Dessa värden finns\r\nockså publicerade på SSI:s hemsida. Vidare bör uppmärksammas att en lista\r\npå SAR-värden från mobiltelefoner finns på den tyska strålskyddsmyndighetens\r\nhemsida.\r\n- - -\r\nRiksdagen har nyligen behandlat regeringens proposition om miljömålens\r\ndelmål och åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) och\r\nbeslutat att, i enlighet med regeringens förslag, delmålen bl.a. skall\r\nföljas upp genom sammanställningar av de nationella och internationella\r\nforskningsresultaten, däribland den ovan nämnda rapporten från RALF\r\n(Elkänslighet och hälsorisker av elektromagnetiska fält). Regeringen har i\r\nriksdagen dessutom anfört att en grundläggande princip i det svenska\r\nforskningssystemet är att regeringen inte förmedlar forskningsmedel till\r\nenskilda forskare. Ansvarsfördelningen mellan regering, riksdag och\r\nmyndigheter är sådan att regering och riksdag fattar de övergripande\r\nforskningspolitiska besluten medan universitet, högskolor, forskningsråd och\r\nandra organisationer med sakkunskap beslutar om den närmare medelsfördelningen\r\noch verksamheten. Detta bör gälla även för beslut om resurser till forskning\r\nom elöverkänslighet. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap\r\n(FAS) har i samband med omorganisationen av de forskningsfinansierande\r\nmyndigheterna tagit över ansvaret för frågor som rör forskning om\r\nelöverkänslighet. Rådet är i dag, vid sidan av universitet och högskolor och\r\nArbetslivsinstitutet, den huvudsakliga finansiären av sådan forskning i\r\nSverige (svar på fr. 2001/02:76). Vidare bör uppmärksammas att Vetenskapsrådet\r\ngenom regleringsbrev för år 2004 har fått i uppdrag att i samråd med\r\nberörda forskningsfinansiärer, myndigheter och branschföreträdare utarbeta\r\nen analys över forskningen inom området hälsoeffekter av elektromagnetiska\r\nfält samt värdera den nationella forskningens kvalitet och inriktning i\r\nett internationellt perspektiv. Rådet skall också mot bakgrund av analysen\r\nbedöma behovet av nationell forskning inom området samt ge förslag till\r\ninriktning av den nationella forskningen. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 1 november 2004.\r\nUtredningar m.m. i övrigt\r\nKammarrätten i Stockholm har i beslut som meddelades den 23 februari 2004\r\ntagit ställning till en vid Post- och telestyrelsen (PTS) avslagen begäran\r\nom att få ut uppgifter om position och adress för samtliga befintliga\r\nUMTS-sändare (3G-sändare) i Göteborgs kommun (mål nr 7462-03).\r\nKammarrätten ansåg att uppgifterna rör nätoperatörernas affärs- och\r\ndriftsförhållanden och att företagen kan antas lida skada om de begärda\r\nuppgifterna lämnas ut. Kammarrätten fann därför att uppgifterna omfattades\r\nav sekretess enligt 8 kap. 6 § 1 sekretesslagen (1980:100) och avslog\r\növerklagandet.\r\nEnligt inhämtade uppgifter från PTS lämnar myndigheten alltid ut uppgifter\r\nom en specificerad sändare (på viss adress e.d.) eller alla sändare inom\r\nen kilometers radie från viss position eller adress, t.ex. bostad.\r\nElsäkerhetsverket, Boverket, PTS, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och\r\nStatens strålskyddsinstitut har gett ut informationsbroschyren Strålning\r\nfrån mobiltelesystem  i vilken redovisas bl.a. hur människor påverkas av\r\nradiovågor från mobiltelesystem. Elsäkerhetsverket, Boverket, Socialstyrelsen,\r\nArbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut har gett ut\r\ninformationsbroschyren Magnetfält och eventuella hälsorisker i vilken lämnas\r\nvissa rekommendationer. Bland annat rekommenderas att undvika placering\r\nav nya bostäder, skolor och daghem etc. nära befintliga elanläggningar\r\nsom ger förhöjda magnetfält, om det finns alternativa placeringar.\r\nHösten 2002 redovisade Elsäkerhetsverket ett regeringsuppdrag avseende\r\nstrålningsrisker från kraftledningar. Verket lämnar i rapporten förslag\r\npå gränsvärden för kraftledningar. Vidare föreslås bl.a. att antalet boende\r\nvid olika exponeringsnivåer skall utredas av verket. Beredningen inom\r\nRegeringskansliet har inte avslutats. Elsäkerhetsverket har inlett sitt\r\nutredningsarbete.\r\nPTS har haft i uppdrag av regeringen att bl.a. utreda och lämna förslag\r\ntill utformning av myndighetens sektorsansvar för miljöfrågor. Ansvaret\r\navser bl.a. elektromagnetiska fält inom området för trådlös kommunikation\r\noch inverkan på natur- och kulturvärden av en utbyggnad av infrastrukturen\r\nför en sådan kommunikation. Uppdraget slutredovisades under 2002 och\r\nbehandlades i proposition 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation.\r\nRegeringen delade utredningens bedömning att det knappast är försvarbart\r\nur effektivitets- eller kostnadssynpunkt att i nuläget föra över någon\r\narbetsuppgift inom miljöområdet från någon av de andra berörda myndigheterna\r\ntill PTS.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEtt flertal olika frågeställningar aktualiseras av motionerna. Gemensamt\r\nför de allra flesta av motionsförslagen är att de har sin utgångspunkt i\r\nen oro för hälsorisker. För att möta dessa risker lämnar motionärerna\r\nförslag på olika typer av åtgärder. Förslagen bör ses mot denna, i många\r\nstycken gemensamma, bakgrund.\r\nLiksom vid förra årets behandling av motioner på detta område kan utskottet\r\nkonstatera att den snabba utbyggnaden av mobiltelefonnäten m.m. som pågått\r\nunder en tid på ett mycket påtagligt sätt aktualiserar frågan om de\r\neventuella hälsokonsekvenserna av strålningen från anläggningarna liksom\r\nstrålningens påverkan på natur- och kulturmiljön. Frågor om anläggningarnas\r\npåverkan i form av elektromagnetiska fält på människor och miljö har\r\nfortfarande stor aktualitet och betydelse.\r\nEnligt utskottets mening bör därför fortfarande försiktighet och återhållsamhet\r\nvara vägledande vid uppförande av olika anläggningar för mobiltelefoni m.\r\nm. Av samma skäl finns det anledning att iaktta försiktighet när det gäller\r\natt placera bostäder och lokaler i närheten av kraftledningar och andra\r\nanläggningar som ger upphov till elektromagnetiska fält.\r\nDe planinstrument m.m. som kommunerna redan i dag förfogar över torde\r\nockså göra det möjligt för dem att undvika olämplig lokalisering av\r\nbebyggelse eller olika anläggningar för mobiltelefoni m.m. Det är också\r\nofta till den kommunala nivån (t.ex. miljönämnder) som tillsynsansvaret\r\noch möjligheterna att ställa villkor på verksamhetsutövare har lokaliserats.\r\n\r\nMot denna i korthet beskrivna bakgrund får det i första hand anses vara\r\nett kommunalt ansvar att bostäder och lokaler inte uppförs inom områden\r\ndär den elektromagnetiska strålningen är för hög eller att verksamheter\r\nmed för hög strålning inte placeras i anslutning till bostadsområden m.m.\r\nDen ökade kunskapen om och uppmärksamheten kring dessa frågor ger också\r\nförutsättningar för kommunerna att ta detta ansvar. Även kommunmedborgarnas\r\nmedvetenhet kan förväntas bidra till att så blir fallet.\r\nSom framgår av utskottets bakgrundsredovisning kan MB:s försiktighetsprincip\r\npåverka nu aktuella verksamheter. Lagstiftningen ger således utrymme för\r\ningripanden med stöd av denna princip eller uppställande av villkor med\r\nstöd av principen, antingen från tillsynsmyndighet eller från\r\ntillståndsmyndighet,\r\nunder förutsättning att den aktuella verksamheten och forskningen på\r\nområdet motiverar detta.\r\nUtskottet kan liksom tidigare dessutom konstatera att många av de frågor\r\nsom aktualiseras i motionerna på ett eller annat sätt är föremål för\r\nutredning eller annan beredning.\r\nI frågorna om bygglov och bygganmälan vill utskottet framhålla att det\r\ntorde förhålla sig så att en utökad bygglovsplikt i sig inte leder till\r\natt de informationskrav m.m. som motionärerna eftersträvar skulle komma\r\natt uppfyllas i större utsträckning än i dag. Däremot kan, som redan har\r\nframgått, en tillsynsmyndighet ingripa mot pågående verksamheter med stöd\r\nav försiktighetsprincipen om kunskapsläget och den aktuella verksamheten\r\nmotiverar ett ingripande. Inte heller framstår det som motiverat att låta\r\ninformationsbehovet påverka reglerna om bygglovsplikt m.m. Dessa regler\r\nhar andra utgångspunkter än att tillfredsställa informationsbehov. Med\r\nanledning av den moderata motionen vill utskottet framhålla att det inte\r\nanses ankomma på byggnadsnämnden att pröva om sökanden har äganderätt\r\neller annan rätt till den mark som avses med ansökningen. Vidare innebär\r\nett bygglov inte i sig att sökanden får rätt gentemot fastighetsägaren\r\natt uppföra en anläggning.\r\nMed anledning av de angelägna samordningsfrågor som motionärerna lyfter\r\nfram i två motioner vill utskottet erinra om de ovan redovisade kraven på\r\noch möjligheterna till samordning som följer av dagens lagstiftning (främst\r\nPBL och lagen [2003:389] om elektronisk kommunikation). Utskottet vill\r\näven peka på att den uppföljning som efterlyses i en av motionerna i allt\r\nväsentligt torde ingå i PTS:s nuvarande uppgifter. Motionärerna får mot\r\ndenna bakgrund anses vara tillgodosedda.\r\nBeträffande förslagen om information  inklusive rätten att ta del av\r\nuppgifter om basstationers m.m. placeringar finner utskottet att de\r\nmöjligheter till det sistnämnda som ges genom PTS får anses innebära att vad\r\nmotionärerna eftersträvar i dessa delar i det väsentliga är uppfyllt. Den\r\nsom önskar kan alltså från PTS få veta t.ex. vilka sändare som finns inom\r\nen kilometers radie från bostaden. Utskottet vill även peka på att den\r\nbestämmelse i sekretesslagen (8 kap. 6 §) som enligt kammarrätten, vilket\r\nredovisats ovan, grundade sekretess hos PTS inte gäller för kommunala\r\nmyndigheter. Huruvida en enskild kommun, t.ex. med utgångspunkt från\r\nuppgifter i ansökningar om bygglov, bör ägna sig åt att sammanställa och\r\ntillhandahålla information om sändares m.m. placering får enligt utskottets\r\nmening i första hand anses vara en kommunal angelägenhet. I det sammanhanget\r\ngör sig olika bedömningar gällande, t.ex. i sekretess- och konkurrensfrågor\r\nmen även i frågan om och i vilken omfattning som kommunen för detta ändamål\r\nbör ta resurser i anspråk. På motsvarande sätt förhåller det sig med de\r\növriga förslag som motionärerna för fram angående information.\r\nAngående förslagen om elsanering av offentliga lokaler m.m. finns det\r\nanledning att peka på att utskottet i andra sammanhang har avstyrkt\r\nliknande förslag. Skälen härtill har varit att kunskapsläget angående\r\nelöverkänslighet har varit sådant att utskottet inte har kunnat förorda av\r\nmotionärerna föreslagna elfria zoner i byggnader m.m. (se bet. 2002/03:BoU5\r\noch bet. 2003/04:BoU6). Utskottet finner att dessa skäl har bäring på\r\nbåda de nu aktuella förslagen.\r\nUtskottet finner sammanfattningsvis inte tillräckliga skäl för att i någon\r\ndel nu ställa sig bakom de förslag som lämnats i motionerna. Utskottet\r\navstyrker motionsförslagen.\r\nBoende och buller m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om boende och buller m.m. Jämför\r\nreservation 3 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 1 (mp).\r\nInledning\r\nUtskottet kan mot bakgrund av bl.a. de under detta avsnitt redovisade\r\nmotionerna m.m. konstatera att konflikterna mellan kraven på ökat\r\nbostadsbyggande i tätort och olika miljökrav är tydliga och förtjänar acceptabla\r\nlösningar.\r\nMotionerna\r\nI två motioner förespråkas regelförändringar i syfte att underlätta\r\ntillkomsten av nya bostäder i bullerutsatta områden. I den moderata motionen\r\n2003/04:Bo201 föreslås sålunda ändring i miljöbalken så att inte nybyggnation\r\ni storstäder försvåras med hänvisning till ljudnivåer. I fp-motionen\r\n2003/04:Bo254 yrkande 8 föreslås precisering av de särskilda skäl som enligt\r\nPBL krävs för att i plan meddela bestämmelser om högsta tillåtna buller\r\nm.m. Fp-förslaget knyter an till regleringen i 5 kap. 7 § första stycket\r\n11 PBL (se nedan under avsnittet Reglering i detaljplan).\r\nI mp-motionen 2003/04:Bo219 finns fyra förslag som syftar till att öka\r\ninslaget av tysta miljöer. Motionärerna föreslår dels att det tillsätts\r\nen utredning som klarlägger behovet av miljöer som är bullerfria, yrkande\r\n1, dels att det skall byggas ett tystare samhälle, yrkande 2. Vidare\r\nföreslår de att gränsvärden för bakgrundsbuller på arbetsplatser och i\r\nsamhället skall tas fram, yrkande 3, och i yrkande 6 sänkta gränsvärden\r\nför buller i urbana utomhusmiljöer. Liknande förslag återfinns i motion\r\n2003/04:Bo264 (fp). Där föreslås i yrkande 1 att mål om buller skall\r\nuttryckas i minskning av bullrets effekter och i yrkande 2 bl.a. att\r\nstörningen av buller skall minskas med 10 % till 2010 och med 30 % till\r\n2020. I samma motion (yrkande 3) föreslås såvitt avser buller från markbunden\r\ntrafik att man - som ett led i arbetet mot minskade negativa effekter -\r\nskall eftersträva att även ge boende tillgång till en god, störningsfri\r\nljudmiljö och i motionens yrkande 4 föreslår motionären att ökad vikt\r\nskall läggas vid att bevara hittills tysta områden och miljöer.\r\nÄven motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 14 behandlar möjligheterna att\r\ngenom fysisk planering främja god hälsa. Motionärerna vill härigenom uppnå\r\nminskade utsläpp av koldioxid.\r\nBakgrund\r\nRiktvärden för buller\r\nRiksdagen beslutade 1997 om etappmål för buller (prop. 1996/97:53, bet.\r\n1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174). Etappmålen utgick från följande riktvärden\r\nför trafikbuller, som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av\r\nbostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:\r\n-\r\n30 dBA ekvivalentnivå (medelljudsnivå) inomhus\r\n- 45 dBA maximalnivå (högsta ljudnivån) inomhus nattetid\r\n- 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad\r\n- 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostaden.\r\nFör utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dBA. Vid tillämpningen av\r\nriktvärden vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad\r\nsom är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån\r\ninte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att\r\ninomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning\r\navser riktvärdet för buller utomhus 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats\r\noch 60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.\r\nMiljökvalitetsmål\r\nI mars 1999 beslutade riksdagen att bl.a. införa de nationella\r\nmiljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Begränsad miljöpåverkan (prop.\r\n1997/98:145,\r\nbet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Riksdagen beslutade därefter, i\r\nnovember 2001, om ett antal delmål för miljökvalitetsmålen (prop. 2000/01:130,\r\nbet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).\r\nBeträffande miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bestämdes följande delmål\r\nför buller.\r\nAntalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de\r\nriktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha\r\nminskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.\r\nFör miljökvalitetsmålet Begränsad miljöpåverkan som omfattar utsläpp av\r\nkoldioxid (som tas upp i en motion) har bestämts följande delmål.\r\nDe svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden\r\n2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen\r\nskall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna\r\nenligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås\r\nutan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.\r\nDen\r\nnya ordningen med delmål för miljökvalitetsmålen innehåller även ett\r\nuppföljningssystem. I miljömålspropositionen beskriver regeringen hur\r\nuppföljningen av miljökvalitetsmålen skall gå till. Av propositionen framgår\r\natt avsikten är att regeringen årligen skall rapportera översiktligt till\r\nriksdagen hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider. En\r\nfördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen avses äga rum vart fjärde år.\r\nSyftet med denna är att klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras.\r\nPå utpekade miljömålsansvariga myndigheter läggs uppdraget att utveckla,\r\nkvalitetssäkra och vidmakthålla driften av lämpliga indikatorer. För\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är Boverket ansvarig myndighet.\r\nRegeringen anför i miljömålspropositionen vidare att man följer utvecklingen\r\noch avser att återkomma med ytterligare delmål för buller efter den första\r\nuppföljningen av miljömålen.\r\nI budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 20) lämnar\r\nregeringen en årsrapport till riksdagen angående hur arbetet med att nå\r\nmiljökvalitetsmålen fortskrider. Beträffande buller redovisar regeringen\r\nföljande.\r\nÅtgärder längs det statliga vägnätet under 2002 medförde att antalet\r\nbullerutsatta personer vid ljudnivåer överstigande 65 dBA ekvivalentnivå\r\nutomhus minskade med 3 300. Trots det ökade antalet bullerutsatta personer\r\nfrån ca 18 500 till ca 20 200. Ökningen beror bl.a. på ökad trafik, högre\r\nhastigheter och typ av beläggning. Med nuvarande åtgärdstakt bedöms målet\r\nför buller från vägtrafik inte uppnås 2005. Under 2002 åtgärdades 4 075\r\nbostadslägenheter med ljudnivåer överstigande 55 dBA maximalnivå inomhus\r\nfrån tågtrafik. Trots det ökade antalet bullerutsatta lägenheter med 47\r\ntill 10 046. Orsaken är bl.a. att en ny inventering genomförts och att\r\ntransportarbetet på järnväg har ökat. Målet för buller från tågtrafik\r\nbedöms inte kunna nås 2004 men däremot 2005. För att minska trafikbullret\r\nkrävs dock fortsatta åtgärder. Brist på kunskap om bullersituationen i\r\ndet kommunala vägnätet och svårigheter att jämföra buller från de olika\r\ntrafikslagen gör det svårt att följa upp delmålet om buller.\r\nI direktiven till utredningen om inomhusmiljön (dir. 2004:16, se mer därom\r\nnedan) redovisas att ca 2 miljoner människor bedöms vara utsatta för\r\nbullernivåer från flyg-, väg- och järnvägstrafik över de riktvärden som\r\nriksdagen ställt sig bakom. Av dessa är ca 1,6 miljoner störda av\r\nvägtrafikbuller. Som exempel på andra typer av buller som brukar betecknas\r\nsom störande anges ljud från installationer i byggnader till inomhus- och\r\nutomhusmiljön, höga ljudnivåer från restauranger och vid konserter, buller\r\noch störande ljud på arbetsplatserna och i fritidsmiljön.\r\nMiljömålsrådet  överlämnade i februari 2004 sin första samlade utvärdering\r\nav arbetet med att nå de 15 miljökvalitetsmålen till regeringen.\r\nRådet gör bedömningen att delmålet för buller inte kommer att nås. Rådet\r\nredovisar att trafikbullret och antalet bullerutsatta har ökat sedan 1998\r\npå grund av ökad trafik, ökad tung trafik och bullrande beläggningar.\r\nEnligt rådet kommer dessutom personbilstrafiken att öka med 29 % från\r\n1997 till 2010.\r\nFör koldioxid redovisar rådet bl.a. följande. Statistik från 1990 till\r\n2001 visar att utsläppen i Sverige minskat med 3 % under perioden. De\r\nstörsta utsläppsminskningarna har skett inom bostäder och servicesektorn\r\nberoende på övergång från olja till fjärrvärme, el och biobränslen. Även\r\nutsläppen från jordbruk och avfallsdeponier minskar. Under samma period\r\nhar dock utsläppen från industrin och transportsektorn ökat. Från\r\ntransportsektorn dominerar utsläppen från vägtransporter och det är de tunga\r\ngodstransporterna på väg som står för en stor del av utsläppsökningen.\r\nDen senaste utsläppsprognosen, från Sveriges tredje nationalrapport om\r\nklimatförändringar 2001, pekar dock mot att utsläppen år 2010 i stort\r\nsett hamnar på samma nivå som 1990 för att därefter öka. Ytterligare\r\nåtgärder kan med andra ord komma att krävas för att utsläppen i Sverige\r\nskall minska i enlighet med delmålet. Enligt utsläppsprognosen är det\r\nfrämst ekonomiska styrmedel, som energi- och koldioxidskatter och\r\nelcertifikat, som kan minska utsläppen i Sverige i fortsättningen. Även\r\nförändringar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik bedöms leda till minskade\r\nutsläpp av växthusgaser. Andra viktiga områden är nya regler inom\r\navfallshanteringen och utvecklingen av bränsleförbrukningen hos personbilar.\r\nDet är fortsatt ökade utsläpp från transportsektorn (främst godstransport\r\npå väg) och från industrin som medför att utsläppen totalt sett inte\r\nminskar i prognosen.\r\nMiljökvalitetsnormer\r\nRegeringen har i 5 kap. 1 § MB första stycket bemyndigats att meddela de\r\nföreskrifter som behövs i fråga om kvaliteten på miljön. Dessa föreskrifter\r\nbenämns miljökvalitetsnormer. För närvarande finns det två förordningar\r\nom miljökvalitetsnormer. Den ena avser utomhusluft och den andra fisk-\r\noch musselvatten. Det finns inga miljökvalitetsnormer som reglerar buller\r\neller koldioxid. Normerna för luften gäller kvävedioxid, kväveoxider,\r\nsvaveldioxid, kolmonoxid, bly m.m.\r\nReglering i detaljplan\r\nI detaljplan får meddelas bestämmelser om skyddsanordningar för att\r\nmotverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta\r\ntillåtna värden för störningar genom bl.a. luftförorening och buller.\r\nDetta framgår av 5 kap. 7 § första stycket 11 PBL. Vid bestämmelsens\r\ntillkomst angavs, med syftning på bullerkrav, (se prop. 1985/86:1) att det\r\ninte bör komma i fråga att genom detaljplan meddela längre gående krav än\r\nde riktlinjer som riksdagen då godkänt (se prop. 1980/81:100 bil. 9, TU23,\r\nrskr. 257 och prop. 1981/82:98, TU28, rskr. 339). De då antagna riktlinjerna\r\nhar ersatts av de riktvärden som redovisats ovan.\r\nLänsstyrelsen skall enligt 12 kap. 1 § PBL pröva kommunens beslut att\r\nanta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det\r\nkan befaras att beslutet innebär att\r\n1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB inte tillgodoses,\r\n2. användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte\r\nhar samordnats på lämpligt sätt,\r\n3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB inte iakttas, eller\r\n4. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och\r\növrigas hälsa  eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.\r\nLänsstyrelsens beslut kan i vissa fall överprövas av regeringen.\r\nRegeringens beslut avseende detaljplan för kv. Stuten m.m.\r\nStadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun beslutade den 7 juni 2001 att\r\nanta detaljplan för del av kv. Stuten m.m. inom stadsdelen Norrmalm i\r\nkommunen.\r\nLänsstyrelsen i Stockholms län beslutade den 27 september 2002, vid\r\nprövning enligt 12 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL, att upphäva\r\nkommunens beslut att anta planen i den del antagandebeslutet avser område\r\nsom i planen redovisats som \"Bostäder, handel i gatuplanet\" (BH1-område).\r\n\r\nStockholms kommun och Fabege Stuten AB överklagade länsstyrelsens beslut\r\ntill regeringen.\r\nBoverket avgav efter att ha inhämtat yttranden från Socialstyrelsen och\r\nNaturvårdsverket yttrande i ärendet.\r\nRegeringen avslog överklagandena genom beslut den 18 december 2003, se\r\nbilaga 2.\r\nRegeringen konstaterade att de ljudnivåer som den planerade bostadsbebyggelsen\r\nskulle utsättas för överstiger de riktvärden för ekvivalent buller vid\r\nfasad som riksdagen tagit ställning till och anförde vidare.\r\nDe planerade lägenheterna kommer genom sin placering inom detaljplaneområdet\r\ninte att ha tillgång till något rum med en tyst sida. De mätningar som\r\nkommunen sedermera låtit utföra visar visserligen att ljudnivån från\r\ntrafikbullret kommer att vara något lägre än vad som anges i planhandlingarna,\r\nmen att de ändock kommer att överstiga riktvärdet för utomhusbuller.\r\nSlutligen fann regeringen med utgångspunkt i vad Socialstyrelsen,\r\nNaturvårdsverket och Boverket anfört att det funnits skäl för länsstyrelsen\r\natt upphäva detaljplanen i den del planen medger \"Bostäder, handel i\r\ngatuplanet\" (BH1-område). Regeringen fann vidare att de omständigheter som\r\nStockholms kommun och Fabege Stuten AB anfört inte utgjorde tillräckliga\r\nskäl för att ändra länsstyrelsens beslut.\r\nUtredningar m.m. angående buller\r\nGenom regeringsbeslut i augusti 2002 fick Socialstyrelsen i uppdrag att\r\nutvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt samt att\r\nklarlägga eventuella brister i reglerna. Uppdraget har redovisats till\r\nregeringen (Socialdepartementet) den 30 maj 2003. Ärendet bereds i\r\nRegeringskansliet.\r\nRegeringen gav i regleringsbrev för budgetåret 2001 Naturvårdsverket i\r\nuppdrag att i samråd med trafikverken och Boverket utveckla definitionerna\r\nför riktvärden för buller för de olika trafikslagen så att de blir mer\r\njämförbara. Uppdraget redovisades i december 2001. I redovisningen finns\r\nförslag till definitioner av de av riksdagen fastställda bullerriktvärdena.\r\nNaturvårdsverket erhöll i februari 2002 i uppdrag att efter samråd med\r\nberörda myndigheter utarbeta ett handlingsprogram för buller. I ett första\r\nsteg skall programmet avse ytterligare riktvärden för andra miljöer än de\r\nsom finns uttryckta i dagens fastställda riktvärden. Naturvårdsverket\r\nredovisade i augusti 2003 det första steget. Ärendena bereds inom\r\nRegeringskansliet. Remissförfarandet har avslutats. Avsikten är att\r\nutredningarna\r\nskall behandlas i en våren 2005 kommande miljömålsproposition.\r\nEuropaparlamentet och rådet har antagit ett direktiv, 2002/49/EG, om\r\nbedömning och hantering av omgivningsbuller. Direktivet har till syfte att\r\nfastställa ett gemensamt tillvägagångssätt för att på grundval av\r\nprioriteringar förhindra, förebygga eller minska skadliga effekter, inbegripet\r\nstörningar på grund av exponering för omgivningsbuller. Direktivet ställer\r\nkrav på kartläggning av buller, information om buller och handlingsplaner\r\nför att förhindra och minska omgivningsbuller där det behövs och för att\r\nförhindra en höjning där nivån är tillfredsställande. Direktivet uppges\r\nockså ha till syfte att ge en grund för utveckling av gemenskapsåtgärder\r\nför att minska buller från större källor. Kommissionen skall i detta syfte\r\nsenast den 18 juli 2006 lägga fram lämpliga lagförslag. Ärendet bereds\r\ninom Regeringskansliet. Bland annat pågår ett arbete med att utarbeta\r\nnödvändiga förordningar. Naturvårdsverket har ett övergripande och\r\nsamordnande ansvar vad gäller omgivningsbuller.\r\nRegeringen uppdrog den 18 december 2003 åt Boverket att utarbeta fördjupat\r\nunderlag för tillämpningen av de riktvärden för buller från väg- och\r\njärnvägstrafik som redovisas i propositionen Infrastrukturinriktning för\r\nframtida transporter (prop. 1996/97:53, som redovisats ovan under rubriken\r\nRiktvärden för buller). Underlaget avses tjäna som vägledning vid\r\nplanläggning för och byggande av bostäder. Uppdraget skall fullgöras i samråd\r\nmed Socialstyrelsen, Banverket, Vägverket, Naturvårdsverket och Svenska\r\nKommunförbundet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2004.\r\n\r\nRegeringen beslutade vid sammanträde den 12 februari 2004 att tillkalla\r\nen särskild utredare för att föreslå nya delmål till det nationella\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö vad gäller fukt, mögel och buller\r\ninomhus, utvärdera den obligatoriska ventilationskontrollen samt föreslå\r\nen organisation för analys av byggfel och skador (dir. 2004:16). Utredaren\r\nskall bl.a. i samarbete med berörda myndigheter redovisa brister i nuvarande\r\nregelsystem avseende bl.a. tillämpnings- och tillsynsvägledning beträffande\r\nbullerförhållandena i inomhusmiljön och lämna förslag till förändringar\r\nsamt föreslå delmål för buller i inomhusmiljön och lämna förslag till\r\nlämpliga kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå delmålen och ange\r\nmålgrupper för åtgärderna.\r\nSlutligen kan här nämnas att utskottet har informerats av representanter\r\nfrån forskningsprojektet Ljudlandskap för bättre hälsa.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLiksom vid utskottets behandling av motionsförslag angående buller under\r\nförra året finner utskottet att de utgångspunkter som flera av motionärerna\r\nlyfter fram torde delas av så gott som alla. Exempel på detta är att det\r\nnärmast får anses vara en självklarhet att det är eftersträvansvärt med\r\nbullerfria områden och ett tystare samhälle. Bostadsutskottet kan således\r\nställa sig bakom dessa utgångspunkter.\r\nSom har framgått av utskottets bakgrundsredovisning pågår ett omfattande\r\narbete på detta område. I allt väsentligt kan det sägas att det har den\r\ninriktning som många av motionärerna eftersträvar. Arbetet utgör bl.a. en\r\ndel av harmoniseringen inom EU. Samtidigt kan utskottet konstatera att\r\ndet till stor del är en kommunal fråga att ta ställning till behovet av\r\nt.ex. tysta miljöer och att avgöra vilka insatser (t.ex. olika planbeslut)\r\nsom kan erfordras för att säkerställa detta.\r\nBland årets motionsförslag angående buller finns det två nya förslag. Det\r\när dels det moderata förslaget, dels det fp-förslag som läggs fram i motion\r\n2003/04:Bo254. Som redan har framgått så förespråkar dessa motionärer\r\nregelförändringar i syfte att underlätta tillkomsten av nya bostäder i\r\nbullerutsatta områden. Det kan visserligen ifrågasättas om förändringar\r\ni MB, som föreslås i den ena motionen, skulle leda till det som motionärerna\r\neftersträvar. För motionärerna torde dock lagstiftningstekniken ha\r\nunderordnad betydelse. Båda förslagen kan sägas bygga på tanken att riktvärdena\r\nför buller i större utsträckning skall kunna vägas mot andra\r\nintressen.\r\nUtskottet finner att den problemställning som dessa motionärer tar upp\r\nförtjänar särskild uppmärksamhet. Samtidigt tvingas utskottet konstatera\r\natt det inte är möjligt att i detta sammanhang överblicka konsekvenserna\r\nav de förändringar som motionärerna eftersträvar och därför inte heller\r\nmöjligt att nu ta ställning till förslagen. Det är därför glädjande att\r\nkunna konstatera att regeringen, som har redovisats ovan, nyligen har\r\ngett Boverket i uppdrag att utarbeta fördjupat underlag för tillämpningen\r\nav riktvärdena för buller från väg- och järnvägstrafik. Avsikten är att\r\nunderlaget skall kunna tjäna som vägledning vid planläggning för och\r\nbyggande av bostäder. Uppdraget skall redovisas senast den 30 september\r\n2004, dvs. inom en snar framtid. Utredningen bör enligt utskottets mening\r\navvaktas.\r\nBostadsutskottet saknar mot den tecknade bakgrunden tillräckliga skäl för\r\natt nu gå motionärerna till mötes och avstyrker samtliga motionsförslag\r\nangående buller. Utskottet finner inte heller tillräckliga skäl för att\r\ntillstyrka förslaget i motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 14.\r\nAndra frågor om plan- och bygglagen m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om moratorium för vissa externa\r\nhandelsetableringar, jämför reservation 4 (v, mp), och om övriga frågor,\r\njämför särskilt yttrande 2 (m, fp, kd, v, c, mp). Utskottets ställningstaganden\r\nsker mot bakgrund av PBL-kommitténs arbete.\r\nMotionerna\r\nVad gäller planprocessen och därmed närliggande frågor föreslås i motionerna\r\nföljande.\r\nDet lämnas i motion 2003/04:Bo288 (s) förslag om att det skall gälla\r\nkortare och tidsbegränsade handläggningstider för överklagade planärenden.\r\n\r\nI motion 2003/04:N248 (m) yrkande 3 i denna del (partimotion) lämnas\r\nförslag om ändringar i plan- och bygglagen med främsta syfte att förbättra\r\nföretagsklimatet, bl.a. en uppstramning av överklagandeprocessen omfattande\r\nen minskad sakägarkrets. Förslaget i motion 2003/04:MJ404 (m) yrkande 6\r\navser att det skall införas en tidsgräns för planprocessen. Det lämnas i\r\nmotion 2003/04:Bo221 (m) förslag om en översyn av överklagandemöjligheterna\r\noch sakägarkretsen enligt plan- och bygglagen med syfte att få en snabbare\r\nbeslutsprocess. I syfte att ge ytterligare beslutsunderlag i frågan\r\nföreslås i motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 9 en utvärdering av orsakerna\r\ntill att kommunerna inte utnyttjar plan- och bygglagens möjligheter till\r\nflexibilitet i planeringen, särskilt vad gäller bygglov och enkelt\r\nplanförfarande. I motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 10 föreslås en begränsning\r\nav antalet instanser när det gäller överklagande av detaljplan och bygglov.\r\n\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 4 avser att det skall\r\ngenomföras regelförenklingar vad gäller planprocessen, nybyggnadsreglerna\r\n(bl.a. bygglovsbefrielse för vissa mindre åtgärder) och överklagandeprocessen\r\n(bl.a. sakägarkretsen).\r\nMotionen 2003/04:N325 (kd) yrkande 4 tar sikte på järnvägsutbyggnader och\r\navser att planeringsprocessen skall förkortas.\r\nFörslaget i motion Bo260 (kd) yrkande 1 avser att antalet instanser för\r\növerklagande skall begränsas.\r\nI motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 28 lämnas förslag om genomförandet av\r\nåtgärder för att förenkla och förkorta planprocessen främst vad gäller\r\nhandläggningen av ansökningar och ordningen för överklaganden.\r\n\r\nI några motioner behandlas olika gruppers möjligheter till inflytande\r\növer planeringen m.m.\r\nMotion 2003/04:Bo225 (v) yrkande 4 gäller barns inflytande i planeringen\r\nav boendemiljöer. Enligt motionen bör regeringen lämna förslag till\r\nnationella riktlinjer för barns deltagande och rättigheter i samhällsbyggandet,\r\nvilka riktlinjer bl.a. bör få till följd att varje kommun skall utse en\r\nansvarig tjänsteman som skall ta till vara barnens intresse.\r\nFörslaget i motion 2003/04:A302 (c) yrkande 19 gäller behovet av ett\r\njämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen. Främst avses att skapa en\r\ntryggare miljö. Det kan gälla t.ex. belysning i parker och parkeringshus\r\nsamt vid gång- och cykelvägar. I motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 26\r\nföreslås en översyn av plan- och bygglagen utifrån ett barn- och\r\njämställdhetsperspektiv. Enligt motionärerna måste kvinnors rätt och möjlighet\r\natt delta i planeringen stärkas, särskilt mot bakgrund av att boendemiljön\r\nskall bli mer trygg. Barns och ungdomars möjlighet till inflytande i den\r\nfysiska samhällsplaneringen skall också slås fast.\r\nEnligt motion 2003/04:Bo268 (mp) yrkande 7 skall det införas en talerätt\r\nför miljöorganisationer i plan- och bygglagsärenden. Det påpekas att den\r\nförestående ratifikationen av Århuskonventionen innebär bl.a. en sådan\r\nrätt.\r\n\r\nEnligt förslaget i motion 2003/04:Bo268 (mp) yrkande 2 skall de nationella\r\nmiljömålen  (miljökvalitetsmålen) föras in i den allmänna avvägningsregeln\r\ni 2 kap. plan- och bygglagen.\r\n\r\nNya och ändrade detaljplaner skall innehålla en konsekvensbeskrivning av\r\nhur planen kan tänkas förbättra eller försämra integrationen  enligt\r\nförslaget i motion 2003/04:Sf402 (kd) yrkande 25. Ett förslag som syftar\r\ntill ökad integration gäller koloniträdgårdsverksamhet och redovisas nedan.\r\n\r\n\r\nEtt par frågor har väckts om kommunalt, regionalt och statligt bestämmande\r\nvid planering m.m.\r\nI motion 2003/04:N248 (m) yrkande 3 i denna del (partimotion) föreslås bl.\r\na. att det kommunala planmonopolet skall upphävas. Det är ett av flera\r\nförslag om ändringar i plan- och bygglagen med främsta syfte att förbättra\r\nföretagsklimatet.\r\nEnligt förslaget i motion 2003/04:Bo225 (v) yrkande 2 lämnas förslag om\r\ninförande av ett nytt planeringsinstrument för regional samhällsplanering.\r\nFörslaget avser att en utredning skall tillsättas. Ytterligare förslag\r\nsom berör frågorna om kommunalt och statligt bestämmande redovisas nedan\r\ntillsammans med motionsförslag om handelsetableringar.\r\n\r\nEtt flertal motioner gäller olika frågor om brottsförebyggande planering.\r\nFrågan har redan berörts i en motion (redovisad ovan) om kvinnors inflytande\r\növer planeringen.\r\nI motion 2003/04:Ju445 (kd) yrkande 5 föreslås ett uppdrag till Boverket\r\nom att utarbeta tydliga riktlinjer för bebyggelseinriktade hinder mot\r\nbrott. I motion 2003/04:Sf402 (kd) yrkande 23 lämnas förslag om att en\r\nbrottsförebyggande policy skall upprättas och redovisas i översiktsplanen.\r\nOckså motion 2003/04:Bo261 (kd) yrkande 2 innehåller ett sådant förslag.\r\n\r\nI motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 16 hävdas att brottsförebyggande\r\naspekter alltid skall finnas med vid planeringen av bostadsområden liksom\r\nvid samhällsplaneringen i övrigt, bl.a. bör kommunen systematiskt gå igenom\r\nalla åtgärder som kan vidtas för att öka tryggheten.\r\nDet skall i detta sammanhang uppmärksammas att frågor som gäller\r\nbrottsförebyggande åtgärder är föremål för beredning inom Justitiedepartementet.\r\n\r\n\r\nDen gröna miljön uppmärksammas särskilt i två motioner. Det gäller motion\r\n2003/04:MJ474 (c) yrkande 21 (partimotion) som avser grönområdenas stora\r\nbetydelse i stadsmiljöer både för människor och djur. Enligt förslaget i\r\nmotion 2003/04:Ub395 (c) yrkande 2 bör förbättringar ske vad gäller\r\nplaneringen för en grön miljö vid skolor, daghem och äldreboenden.\r\n\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo285 (s) avser åtgärder för att nya\r\nkoloniträdgårdsområden  skall anläggas och att de befintliga bevaras med syfte\r\natt öka dimensionen av ekologisk hållbarhet i samhällsbyggandet. Bland\r\nannat föreslås att kommunerna i sina planeringsunderlag och översiktsplaner\r\nskall visa hur behovet av lokal odling skall tillgodoses i enlighet med\r\ndet gällande miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Enligt förslaget i\r\nmotion 2003/04:Bo255 (s) yrkande 1 bör betydelsen av bostadsnära odlingsområden\r\nframhävas bättre i bl.a. plan- och bygglagen för att koloniträdgårdsverksamheten\r\näven skall kunna bidra till integrationen av invandrare.\r\n\r\nMed syfte att främja idrott och fysisk aktivitet har tre motionsförslag\r\nväckts. Det gäller motion 2003/04:Bo295 (v) yrkande 2 som avser att vidare\r\növerväganden bör göras om förtydliganden av plan- och bygglagen i fråga\r\nom krav på ytor för fysisk aktivitet samt att idrottsrörelsen skall ha\r\nmöjligheter till samråd vid planeringen.\r\nI motion 2003/04:Kr385 (kd) yrkande 1 lämnas förslag om att PBL-kommitténs\r\növerväganden bör omfatta frågan om att bostadsområden skall planeras med\r\nytor för spontanidrott. Med spontanidrott avses sådan idrott som inte är\r\norganiserad.\r\nOckså motion 2003/04:Kr285 (c) yrkande 5 avser spontanidrott. Enligt\r\nmotionen bör antalet platser för sådan idrott i bostadsområdena öka. Kravet\r\ni plan- och bygglagen om att fritidsmiljön skall främjas anser motionärerna\r\ninte tillräckligt.\r\n\r\nKulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer  föreslås i motion 2003/04:Bo217\r\n(c) bli bättre tillvaratagna genom att äldre detaljplaner skall upphävas\r\noch att en reglering med områdesbestämmelser skall komma till stånd.\r\n\r\nFlera motioner gäller handel. Möjligheten till regleringen av handelsändamålet\r\ni detaljplan m.m. tas upp i fem motioner. I motion 2003/04:N248 (m) yrkande\r\n3 i denna del (partimotion) föreslås flera ändringar i plan- och bygglagen\r\nmed främsta syfte att förbättra företagsklimatet och konkurrensen, bl.a.\r\navskaffande av styrningsmöjligheterna beträffande livsmedelshandel.\r\nFörslaget i motion 2003/04:L353 (m) yrkande 4 innebär ett avskaffande av\r\nmöjligheten att i detaljplan precisera handelsändamålet. Samma förslag\r\nframförs i motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 13.\r\nI motion 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 10 (partimotion) förespråkas en i\r\nprincip fri etableringsrätt för dagligvaruhandeln. Endast skäl av mycket\r\nallvarlig beskaffenhet skall kunna stoppa ett bygglov. Förslaget i motion\r\n2003/04:Bo254 (fp) yrkande 5 avser ett slopande av kommunernas rätt att\r\nmed stöd av plan- och bygglagen stoppa lågprisbutiker.\r\nI motion 2003/04:Bo268 (mp) yrkande 5 föreslås däremot en lagändring så\r\natt förnyelsen av handeln med dagligvaror, kläder, husgeråd och fritidsartiklar\r\nstyrs till etablerade centrum i tätorter och bostadsområden.\r\n\r\nI några motioner behandlas frågor om den prövning som skall ske när det\r\ngäller etablering av extern handel. I motion 2003/04:Bo204 (kd) yrkande\r\n2 föreslås att det skall gälla ett fortsatt kommunalt inflytande över\r\nhandelsetableringar genom att tillståndprövningen skall regleras enligt\r\nplan- och bygglagen och inte  enligt miljöbalken. En motsatt uppfattning\r\navspeglas i motion 2003/04:Bo268 (mp) yrkande 1. I motionen föreslås\r\ntillståndsplikt enligt miljöbalken för externhandel med totalarea över 1\r\n500 m2  och att innan tillståndsfrågan avgörs miljökonsekvensbeskrivningar\r\nskall göras. Verksamheten skall i miljöbalken klassificeras som miljöfarlig\r\nverksamhet typ B och den skall anses medföra sådan betydande miljöpåverkan\r\nsom avses i 6 kap. 4 § miljöbalken.\r\nEn tidigare av utskottet behandlad fråga när det gäller frågeställningen\r\nkring planeringen för ny extern handel gäller ett moratorium  för\r\nnyetablering i avvaktan på att regelsystemet övervägs. I motion 2003/04:Bo213\r\n(m) föreslås dock att något moratorium för nyetablering av stormarknader\r\ninte  skall införas med hänvisning till bl.a. att det är en kraftig\r\ninskränkning i näringsfriheten. Alla förslag om moratorium bör enligt\r\nmotionären avvisas med kraft. Bland de fristående motionerna år 2003 finns\r\ntvå motioner med förslag om att ett moratorium införs. I motion 2003/04:Bo216\r\n(v) yrkandena 1 och 2 föreslås moratoriet gälla för utbyggnad av externa\r\nköpcentrumanläggningar som överstiger 1 500 m2  våningsyta (BTA) för handel\r\nmed dagligvaror, beklädnad, husgeråd och fritidsartiklar. Moratoriet bör\r\ngälla till dess att, efter förslag av Plan- och bygglagskommittén och\r\nMiljöbalkskommittén, en ny reglering trätt i kraft. I motion 2003/04:Bo268\r\n(mp) yrkande 6 formuleras förslaget gälla utbyggnad av externhandel i\r\navvaktan på att en verkningsfull lagstiftning utformas.\r\n\r\nNärstående frågor till de nyss behandlade gäller följande motionsförslag\r\nom aspekter som har att göra med konkurrens och inflytande över\r\nhandelsetableringar m.m. I motion 2003/04:N248 (m) yrkande 3 i denna del\r\n(partimotion) föreslås olika förändringar av plan- och bygglagen med främsta\r\nsyfte att förbättra företagsklimatet och konkurrensen, omfattande minskade\r\nregleringsmöjligheter vad gäller fastigheternas användningssätt. Motionärerna\r\nbakom motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 14 har uppfattningen att det är en\r\nkommunal angelägenhet att bestämma hur marken disponeras. Länsstyrelsen\r\noch regeringen skall därför endast kunna upphäva detaljplaner när dessa\r\nstrider mot uttalade riksintressen. Förslaget tar främst sikte på vad som\r\nbör gälla om stormarknadsetableringar och redovisas därför här tillsammans\r\nmed andra motioner om sådana etableringar.\r\nFörslaget i motion 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 9 (partimotion) avser att\r\nstärka ställningen för konkurrensintresset i plan- och bygglagen. Kommunerna\r\nskall få ökad skyldighet att beakta konkurrensintresset.\r\nEnligt motion 2003/04:Bo204 (kd) yrkande 1 bör det ges förbättrade\r\nförutsättningar för handelsetableringar, bl.a. bör konkurrensen uppmuntras.\r\nI motionen tas särskilt upp att det inte är acceptabelt att regeringen\r\nunderkänner kommunala beslut om sådana etableringar eftersom det finns\r\nbättre kunskap hos kommunerna om behov m.m.\r\nI motion 2003/04:Bo268 (mp) yrkande 3 lämnas förslag om att öka befogenheterna\r\nför länsstyrelserna eller andra nationella eller regionala organ vid\r\nplanering av handel. Förslaget i motion 2003/04:Bo268 (mp) yrkande 4 innebär\r\natt det skall införas en vetorätt för grannkommun vid etablering av\r\nexternhandel som ger negativa effekter för denna kommun.\r\n\r\nEn motion gäller samlingslokaler, kyrkor m.m. Förslaget i denna motion,\r\n2003/04:Bo245 (kd), avser införandet av en bestämmelse i plan- och bygglagen\r\nsom påvisar vikten av att i planerade bostadsområden mark avsätts för\r\nallmänna ändamål såsom samlingslokaler och kyrkor. Bestämmelsen bör ha\r\nett vittomfattande begrepp och bör förutom offentliga huvudmän även omfatta\r\nideella föreningar.\r\nI motion 2003/04:Bo260 (kd) yrkande 5 föreslås tilläggsdirektiv till\r\nPBL-kommittén att överväga hur översvämningsfrågorna  bättre skall kunna\r\nhanteras i den fysiska planeringen.\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 30 avser att möjliggöra\r\nbygglov  för fastighet som ligger nära fastighet på vilken miljöstörande\r\nverksamhet bedrivs genom servitutsbildning till förmån för den senare\r\nfastigheten. Servitutet klargör den miljöstörande verksamheten på den\r\nhärskande fastigheten och senare ägare av den tjänande fastigheten kan\r\ninte ställa krav på att den miljöstörande verksamheten skall upphöra eller\r\npå grund av denna begära skadestånd. Därmed bortfaller som skäl för att\r\navslå en bygglovsansökan gällande den tjänande fastigheten risken för\r\nsådana framtida krav.\r\nSlutligen framställs i motion 2003/04:Bo260 (kd) yrkande 3 förslag om\r\ninrättande av ett nationellt forum för Agenda 21 och Habitat.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag\r\natt se över plan- och bygglagstiftningen (dir. 2002:97 och 2003:172).\r\nKommittén för översyn av plan- och bygglagstiftningen (M 2002:05),\r\nPBL-kommittén, skall enligt sina direktiv senast den 31 mars 2004 redovisa\r\ntänkbara alternativ för en framtida instansordning för överklaganden enligt\r\nplan- och bygglagen. Regeringen avser att efter remissbehandling av\r\nkommitténs överväganden återkomma med särskilda direktiv för den slutliga\r\nbehandlingen av denna fråga. Förslag i övriga frågor som kommittén enligt\r\nsina direktiv skall behandla skall redovisas senast den 31 december 2004.\r\nEn lägesrapport skall lämnas senast den 30 juni 2004 om de frågor som\r\nrör en effektivisering av beslutsprocessen. Rapporten skall innehålla en\r\nredogörelse för förslag till ändringar som därefter kan fördjupas i\r\nslutbetänkandet.\r\nUtredningsarbetet har en bred inriktning. I direktiven redovisas ett antal\r\nområden som behöver bli föremål för mera ingående överväganden. I uppdraget\r\ningår också ett antal frågor som särskilt bör behandlas under utredningsarbetet,\r\noch där förslag till nödvändiga lagändringar skall läggas fram. Enligt\r\ndirektiven skall det i övrigt vara en uppgift för kommittén att, med\r\nutgångspunkt bl.a. i olika förslag till förändringar av lagstiftningen som\r\nlämnats under de senaste åren samt efter kontakt med bl.a. olika myndigheter\r\noch organisationer, närmare överväga i vilken omfattning och på vilket\r\nsätt olika delar av plan- och bygglagstiftningen behöver revideras. I de\r\ndelar där det finns tidigare utredningsförslag förmodas kommitténs arbete\r\ni huvudsak utgå från dessa.\r\nEtt större antal av de i motionerna väckta frågorna kommer att få sin\r\nbehandling av utredningen. Riksdagen har vid tidigare riksmöte tagit\r\nställning till olika frågor som gäller innehållet i utredningens uppdrag.\r\nUtredningen börjar nu närma sig slutfasen av sitt arbete med det omfattande\r\nuppdrag som givits den. Mot denna bakgrund bör inte riksdagen nu utöka\r\nutredningens uppdrag till att omfatta fler frågor än de den redan behandlar\r\neller avser att behandla. Med hänvisning till detta finner utskottet skäl\r\natt föreslå att riksdagen utan närmare, sakligt ställningstagande avslår\r\nmotionsyrkandena med följande undantag.\r\nBeträffande motion 2003/04:Bo260 (kd) yrkande 3 som gäller inrättandet av\r\nett nationellt forum för Agenda 21 och Habitat gäller att frågan för\r\nnärvarande bereds inom Regeringskansliet på grundval av Nationalkommitténs\r\nslutbetänkande (SOU 2003:31). Utskottet anser därför att riksdagen nu\r\nutan sakligt ställningstagande bör avslå även detta förslag.\r\nVad gäller de motioner som avser frågan om ett moratorium skall införas\r\nför etablering av viss externhandel i form av köpcentrum och stormarknader\r\navstyrker utskottet dessa med hänvisning till att frågan hänger så intimt\r\nsamman med ställningstagandet till hur regelsystemets framtida utformning\r\nbör se ut att det inte bör komma i fråga att preliminärt ta ställning mot\r\nsådana etableringar genom att införa ett moratorium. PBL-kommitténs\r\növerväganden bör avvaktas. Motionsförslagen avstyrks således.\r\n\r\nUtskottets förslag\r\nUtskottet föreslår således riksdagen att avslå förslagen i motionerna\r\n2003/04:Bo213 (m), 2003/04:Bo216 (v) yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:Bo268\r\n(mp) yrkande 6 i fråga om införandet av ett moratorium avseende vissa\r\nexterna handelsetableringar. Också beträffande övriga frågor  föreslår\r\nutskottet att riksdagen avslår motionsförslagen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Lokalisering av mobiltelefonmaster m.m., punkt 1 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo222\r\nyrkandena 1-3 och avslår motionerna 2003/04:So344 yrkande 5, 2003/04:MJ398\r\nyrkande 5, 2003/04:MJ404 yrkande 8, 2003/04:Bo206 yrkandena 1-4, 2003/04:Bo237,\r\n2003/04:Bo256 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo259 yrkandena 1, 2 och 4-6,\r\n2003/04:Bo262 yrkandena 1-3, 7 och 8, 2003/04:Bo292 och 2003/04:Bo296\r\nyrkandena 2, 3 och 5.\r\nStällningstagande\r\nVänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen motionerat om\r\nförsiktighetsprincipen\r\nvad avser strålning från mobilmaster. Den stora utbyggnad som nu är på\r\ngång med tredje generationens mobiltelefoni ger även anledning till att\r\nse över regelverket kring samhällsansvar och information till allmänheten.\r\n\r\nUtbyggnaden av 3G-nätet kräver 6 000 sändningsmaster och dessutom 30 000\r\nnya antenner som monteras på bostadshus och andra byggnader. 3G använder\r\nen högre frekvens som innebär att räckvidden från basstationernas antenner\r\när kortare än för GSM-mobiltelefoner, vilket tillsammans med den större\r\növerföringskapaciteten gör att det behövs fler basstationer för 3G.\r\nDiskussionen om farorna med strålningen från 3G-master och 3G-antenner\r\npågår inom vetenskapen och olika skolor har fått olika genomslag i olika\r\ndelar av världen. Om vi ser bara till de olika gränsvärdena för strålning\r\nfrån 3G-master kan vi konstatera att nivåerna skiftar stort och att Sverige\r\nligger högt. Strålningen som mäts i watt per kvadratmeter (W/m2) ligger\r\nt. ex. i Italien på 0,09 W/m2, i Frankrike (Paris) på 0,01 W/m2, i Belgien\r\npå 0,024 W/m2  medan Sverige och Tyskland har satt gränsvärdet 10 W/m2.\r\nOavsett vilken teori vi väljer att förlita oss på är det viktigt att\r\nmänniskors oro tas på allvar och att alla har rätt till information om\r\nvilken strålning som finns i vår närmiljö.\r\nI dag är det bara Post- och telestyrelsen (PTS) och operatörerna som har\r\nen samlad information om var alla master, antenner och basstationer är\r\nplacerade. Detta är inte att ta folks oro på allvar. Regeringen bör därför\r\nta initiativ till att göra denna information tillgänglig för alla medborgare\r\noch se till att kommunerna har en samlad information till medborgarna.\r\nVi vet att det de närmaste åren kommer att sättas upp en stor mängd\r\nbasstationer och antenner överallt i vårt samhälle. För att få en klar bild\r\nav var och hur stor koncentration vi har i olika områden bör nya anläggningar\r\ninte få uppföras innan en bygganmälan har gjorts. En bygganmälan skulle\r\nge kommunen och kommunmedborgarna en samlad bild av nytillkomna antenner\r\noch basstationer. Utifrån denna information ökar medborgarnas möjlighet\r\natt välja vilken strålningsmiljö man vill leva i. Regeringen bör därför\r\nta initiativ till en lagförändring som innebär att bygganmälan måste göras\r\ninnan nya basstationer och antenner tas i bruk.\r\nDet finns i dag olika sätt att sätta upp sändningsmaster, och reglerna\r\nför vad som kräver bygglov är oklara. Enskilda master kräver bygglov medan\r\nmaster på byggnader inte lika självklart kräver bygglov. Försök att dölja\r\nsändningsmaster i form av flaggstänger har gjorts för att undgå bygglov.\r\nFör att tydliggöra reglerna bör regeringen föreslå ändringar i lagstiftningen\r\nsom innebär att alla sändningsmaster oavsett konstruktion och läge kräver\r\nbygglov.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi nu framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo222 yrkandena\r\n1-3 och avslår motionerna 2003/04:So344 yrkande 5, 2003/04:MJ398 yrkande\r\n5, 2003/04:MJ404 yrkande 8, 2003/04:Bo206 yrkandena 1-4, 2003/04:Bo237,\r\n2003/04:Bo256 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo259 yrkandena 1, 2 och 4-6,\r\n2003/04:Bo262 yrkandena 1-3, 7 och 8, 2003/04:Bo292 och 2003/04:Bo296\r\nyrkandena 2, 3 och 5.\r\n\r\n2.      Lokalisering av mobiltelefonmaster m.m., punkt 1 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ398\r\nyrkande 5, 2003/04:Bo237, 2003/04:Bo259 yrkandena 1, 2 och 4-6, 2003/04:Bo262\r\nyrkandena 1-3, 7 och 8, 2003/04:Bo292 och 2003/04:Bo296 yrkandena 2 och\r\n5 och avslår motionerna 2003/04:So344 yrkande 5, 2003/04:MJ404 yrkande 8,\r\n2003/04:Bo206 yrkandena 1-4, 2003/04:Bo222 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo256\r\nyrkandena 2 och 3 och 2003/04:Bo296 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nMed all rätt har utbyggnaden av först GSM-nätet och nu 3G-nätet för\r\nmobiltelefoni blivit uppmärksammad. Master, sändare och basstationer byggs\r\nför täckning över hela landet i mycket rask takt och med gynnsamma villkor\r\nför operatörerna, men helt utan att hänsyn tas till miljöbalken och\r\nförsiktighetsprincipen. I stället sitter överrumplade och osäkra kommunala\r\nhandläggare och fritidspolitiker i plan- och byggnadsnämnder eller\r\nmotsvarande och försöker handskas med tillståndsgivning utifrån bara PBL:s\r\nintentioner. Kanske söker de vägledning hos Kommunförbundet, som ju inte\r\när, men ofta upplevs vara, en myndighet, och finner då lugnande och\r\navfärdande besked om hur osakligt grundade riskerna med mobiltelefoniutbyggnaden\r\när.\r\nI takt med den enorma ökningen av antalet mobiltelefoner ökar också antalet\r\nsändare, som sätts upp för att tillgodose det ökade behovet. Antennerna\r\nsätts upp allt närmare vår boendemiljö, på husväggarna utanför våra\r\nbostäder. Antennerna utsänder elektromagnetisk strålning och bidrar till\r\natt vår omgivande luft alltmer fylls av mikrovågor. Hur vi människor kan\r\nskadas av elektromagnetisk strålning är inte helt utrett, men att vi\r\npåverkas är helt klart. Mycket uppmärksammad blev en färsk, holländsk s.k.\r\ndubbelblindstudie, som så sent som i oktober 2003 konstaterade ett direkt\r\nsamband mellan strålning från basstationer för 3G och direkt upplevda\r\nsymtom. Denna studie framhålls som unik och har fått t.ex. Australiens\r\nparlament att snabbt reagera med att tillsätta en undersökningskommission\r\noch att skapa lågstrålande zoner. Man kan säga att vi befinner oss mitt\r\ni ett gigantiskt experiment av korsande elektromagnetiska fält. Ingen vet\r\nnu vad det kommer att få för betydelse i framtiden. Försiktighetsprincipen\r\nbör därför gälla vid uppsättning av mobiltelefonsändare, och rekommendationer\r\nför säkerhetsavstånd till sändarna bör ställas upp.\r\nElöverkänslighet drabbar många människor i vårt samhälle. Att bevisa att\r\nnågon är elöverkänslig är svårt i nuvarande läge. Det kan dock inte heller\r\nbevisas att elektromagnetiska fält är ofarliga för oss människor, och\r\ndärför måste också då försiktighetsprincipen gälla. Försiktighetsprincipen\r\nbör därför även användas när rekommendationer ges, vid bosättning eller\r\nvistelse i eller i närheten av elektriska och magnetiska fält.\r\nEndast enstaka sjukhus har i dag elsanerade akutrum. För detta ändamål\r\noch för sanering av andra offentliga lokaler m.m. bör det ställas medel\r\ntill förfogande. För många elöverkänsliga finns alltså inte ens möjligheten\r\natt vårdas på sjukhus. Om det ej går att i dag helt anpassa elmiljön i\r\noffentliga byggnader så att elöverkänsliga kan vistas där, borde det vara\r\nmöjligt att skapa elfria zoner. Det skulle inte bara hjälpa dem som redan\r\nlider av elöverkänslighet. Att inrätta elfria zoner i våra gemensamma\r\nbyggnader och lokaler skulle i enlighet med försiktighetsprincipen framför\r\nallt bli en viktig förebyggande insats i strävan att förhindra att fler\r\ndrabbas. Ett minimum vore att elöverkänsliga i varje län åtminstone hade\r\nen kommun med lågstrålande zoner att leva i. Lågstrålande zoner och normer\r\nför det skall regleras i PBL, varför tilläggsdirektiv till den sittande\r\nutredningen bör skrivas om detta.\r\nFörsiktighetsprincipen bör även bli vägledande för hur stadsmiljön planeras\r\noch hur utbyggnaden sker med avseende på hur kraftig elektromagnetisk\r\nstrålning som utvecklas vid olika elektriska installationer.\r\nSverige bör vidare överväga att sänka gränsvärdena för den elektromagnetiska\r\nstrålningen från basstationer. Radiostrålningen har mer än fördubblats de\r\nsenaste tio åren, och av all strålning vi utsätts för kommer ca 60 % från\r\nmobilnätens basstationer.\r\nFör att försiktighetsprincipen skall få genomslag krävs dessutom att det\r\ninförs bygglov för all uppsättning av sändare/basstationer för mobiltelefoni\r\nt.ex. på husväggar, redan befintliga torn och nya master.\r\nMerparten av alla sändare sätts upp helt utan något som helst bygglovsförfarande\r\neller annat ansökningsförfarande. Det räcker ofta med medgivande från\r\nenskild fastighetsägare. Detta är ett ofog då närbefolkningen inte har en\r\nmöjlighet att värja sig eller yttra sig, men det är också bekymmersamt\r\natt kommunernas planeringsenheter helt saknar register över alla dessa\r\nsändare. Helst skulle uppförande av master och sändare överstigande en\r\nviss räckvidd, t.ex. 1 000 meter, kräva bygglov så att kommunerna kan\r\nregistrera belägenheten, och i förekommande fall få till stånd önskvärd\r\nsamordning/samutnyttjande samt undvika olägenheter för berörd befolkning.\r\n\r\nTillsammans med de övriga varningssignaler som bl.a. pekar på strålningsriskerna\r\nfrån kraftledningar samt osäkerhet om mobiltelefonanvändningens långsiktiga\r\ninverkan på hälsan, finns det stor anledning att anamma flera\r\nförsiktighetsåtgärder. Det är viktigt att kommunerna på ett praktiskt sätt blir\r\nmer involverade än i dag i arbetet med att tillämpa försiktighetsprincipen.\r\nDärför bör det övervägas om kommunerna kan åläggas uppgiften att för\r\nallmänheten bli skyldiga att redovisa de mobilmaster som finns och planeras\r\ni kommunen. Detta på samma sätt som befintliga bestämmelser i plan- och\r\nbygglagen gör kommunerna skyldiga att för allmänheten ställa ut exempelvis\r\nbyggprojekt och förslag till förändringar i översiktsplaner m.m. Det är\r\nangeläget att möjligheten att få operatörer att samordna master, som ges\r\ni den nya lagen om elektronisk kommunikation, följs upp.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi nu framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ398 yrkande\r\n5, 2003/04:Bo237, 2003/04:Bo259 yrkandena 1, 2 och 4-6, 2003/04:Bo262\r\nyrkandena 1-3, 7 och 8, 2003/04:Bo292 och 2003/04:Bo296 yrkandena 2 och\r\n5 och avslår motionerna 2003/04:So344 yrkande 5, 2003/04:MJ404 yrkande 8,\r\n2003/04:Bo206 yrkandena 1-4, 2003/04:Bo222 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo256\r\nyrkandena 2 och 3 och 2003/04:Bo296 yrkande 3.\r\n\r\n3.      Boende och buller m.m., punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp), Peter Danielsson (m), Gunnar Andrén (fp) och\r\nJörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo201\r\noch 2003/04:Bo254 yrkande 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ401 yrkande\r\n14, 2003/04:Bo219 yrkandena 1-3 och 6 och 2003/04:Bo264 yrkandena 1-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBuller är en viktig begränsande faktor för hur och var nyproduktion av\r\nbostäder kan ske främst i tätorter och storstäder. Med dagens byggteknik\r\nkan bullerproblem åtgärdas i hög grad i inomhusmiljön medan bullret vid\r\nhusfasad är svårt att komma åt. En viktig preventiv åtgärd är att\r\ntrafikleders utformning från början anpassas utifrån målen med lägre\r\nbullernivåer.\r\nEn annan åtgärd är att installationer på hustak anpassas för att minska\r\nbuller, t.ex. från fläktar.\r\nEn annan sida av bullerproblematiken är det buller som skapas direkt i\r\ninomhusmiljön, t.ex. i klassrum med ett stort antal elever. Forskning vid\r\nHögskolan i Gävle har visat att sådant buller stör språk, läsning och\r\nminnesfunktioner. Här krävs andra åtgärder än rent byggnadstekniska. Detta\r\nvisar att bullerproblematiken är mycket komplex.\r\nGällande lagar gör ingen skillnad på om hus byggs på landet eller i en\r\nstorstad. Samma krav på t.ex. bullernivåer gäller. Var och en förstår att\r\ndet är en stor skillnad när det gäller bullernivåer om man skall bygga i\r\nStockholms innerstad eller i Kiruna. Problemet är inte att det går att\r\nbygga i Kiruna med gällande lagstiftning. Problemet är att byggandet av\r\nbostäder stoppas i Stockholms innerstad med hänvisning till befintlig\r\nlagstiftning. Det kan inte vara rimligt att samma miljökrav fullt ut skall\r\ngälla i en storstad som på landsbygden.\r\nSjälvfallet skall alla ha en så bra och störningsfri boendemiljö som\r\nmöjligt. Samtidigt får inte detta leda till att det i princip inte går att\r\nbygga nya bostäder i innerstan i t.ex. Stockholm. Gatulivets atmosfär och\r\nljudnivåer är en naturlig del av storstadens puls. Det är en miljö som\r\nmånga söker sig till även när det gäller boende.\r\nI storstäder måste det alltså gå att göra en avvägning mot behovet av\r\nbostäder. Det finns bostadskonsumenter som inte ser bullerproblematiken\r\nsom ett hinder för att bosätta sig i centrala delar av storstäderna.\r\nTrots att det finns ett visst utrymme för myndigheterna och kommunerna\r\natt i enskilda fall göra avvägningar mellan olika intressen tycks\r\nbostadsbyggandet i storstäder stoppas. Det måste till en ändring så att en\r\nmer nyanserad och verklighetsanpassad tillämpning görs för att inte\r\nnybyggnation i storstäder skall stoppas.\r\nEnligt 5 kap. 7 § första stycket 11 PBL kan man i detaljplan meddela\r\nbestämmelser om skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen\r\noch, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar\r\ngenom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som\r\nomfattas av 9 kap. miljöbalken. Dessa särskilda skäl måste preciseras så\r\natt myndigheterna får en enhetlig bedömning och så att samsyn råder kring\r\nhur planer för nyproduktion behandlas.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi nu framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo201 och\r\n2003/04:Bo254 yrkande 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ401 yrkande 14,\r\n2003/04:Bo219 yrkandena 1-3 och 6 och 2003/04:Bo264 yrkandena 1-4.\r\n\r\n4.      Moratorium avseende vissa externa handelsetableringar, punkt 3 (v,\r\nmp)\r\nav Owe Hellberg (v), Sten Lundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist\r\n(mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo216\r\nyrkandena 1 och 2 och 2003/04:Bo268 yrkande 6 och avslår motion 2003/04:Bo213.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDen pågående snabba utbyggnaden av stormarknader och externa köpcentrum\r\ninnebär samtidigt att den bostadsorienterade handeln utarmas. Utvecklingen\r\nleder också till ett samhälle där bilberoendet ökar kraftigt. En sådan\r\nutveckling bör motverkas både av miljöskäl och av sociala skäl. Hushåll\r\nutan bil, ofta äldre och ekonomiskt svaga grupper, skall inte behöva bli\r\nlidande på grund av handelns omstrukturering.\r\nPBL-kommitténs uppdrag omfattar även frågor om externa köpcentrum. Vi\r\nanser dock mot bakgrund av den nu pågående utvecklingen att ett moratorium\r\nför nya externa köpcentrum snarast bör införas i avvaktan på utredningens\r\nresultat. Detta ger tillfälle att ta ställning till gällande lagstiftning\r\noch förstärka kommunernas möjlighet att styra utvecklingen så att hänsyn\r\nkan tas till hela befolkningens behov och önskemål.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi nu framför. Vårt förslag lämnas med anledning av förslagen i motionerna\r\n2003/04:Bo216 yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:Bo268 yrkande 6. Vi avstyrker\r\ni konsekvens med detta motion 2003/04:Bo213.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1.      Boende och buller m.m., punkt 2 (mp)\r\nHelena Hillar Rosenqvist (mp) anför:\r\nI vår dagliga miljö har vi hela tiden olika ljud omkring oss. Buller har\r\nblivit ett omfattande miljöproblem. Bakgrundsbuller från ökande\r\ntrafikintensitet tvingar oss att ständigt leva med detta störande ljud, som en\r\nmatta av buller vi inte kan komma ifrån. Ljudnivån ökar hela tiden, och\r\ndrygt en halv miljon människor anser sig vara mycket störda av buller\r\nfrån trafiken. Nära stora trafikleder ökar bakgrundsljudet i intervall.\r\nI tätorter märks bullret till slut inte på grund av att man vänjer sig.\r\nMen det finns där hela tiden och framkallar olustkänslor som inte kan\r\nidentifieras.\r\nBuller är som ett slags smuts. Arbetsplatser med olika slags maskiner med\r\nljudnivåer som kräver hörselskydd gör att behovet av en bullerfri zon är\r\npåkallat. Bullerfria miljöer kommer alltmer att behövas för att människor\r\nskall må bättre. En utredning som klarlägger behovet av bullerfria miljöer\r\ni samhället och framför allt på arbetsplatser skulle kunna medverka till\r\natt skapa utrymmen där buller och bakgrundsljud minimeras.\r\nDet blir vidare alltmer ont om friluftsområden och andra naturområden som\r\när tysta och där människor således kan uppleva tystnad utomhus. En viktig\r\naspekt på det långsiktiga bullerbekämpningsarbetet är därför att slå vakt\r\nom kvarvarande tysta områden - icke minst sådana som kan finnas i tätorternas\r\nnärhet - och även i möjligaste mån öka tillgången till sådana områden.\r\nDetta kan bidra till minskade störningsupplevelser för de boende.\r\nDet finns inga gränsvärden för buller utan endast riktvärden. Ett viktigt\r\nverktyg för att bekämpa buller vore gränsvärden för bullernivåer på\r\narbetsplatser och ute i samhället. De riktvärden för buller som vi nu\r\ntillämpar sattes först på 1950- och 1960-talen. De innebär att de är alldeles\r\nför generöst satta sett till dagens samhälle. Gränsen på 85 dB i fabriksmiljö\r\nmedför vid påverkan under en längre tid stora risker för hörselskador.\r\nDen rimliga nivån borde ligga på ca 70 dB i stället. Dagens samhälle är\r\nju så nersmutsat med alltmer buller, och fler och fler människor mår så\r\ndåligt på grund av bullret att gränsvärdena bör omvärderas. Det behövs en\r\nhårdare bedömning. De dygnsmedelvärden som används innebär att toppar med\r\nmycket höga ljudnivåer accepteras bl.a. från trafik och flygplan, liksom\r\natt flygplan även genererar buller i de låga s.k. oktavbanden.\r\nSamtidigt som man måste konstatera att det är en mycket långsiktig uppgift\r\natt överallt uppfylla angivna riktvärden skall man ha klart för sig att\r\ninte heller 55 dB ger en god miljö; det är långt ifrån tyst. I utredningen\r\nSOU 1993:65 definierades 55 dB som en under rådande förhållanden acceptabel\r\nmiljö medan den goda utomhusmiljön  definierades som en ekvivalentnivå om\r\nhögst 40-45 dB i urban bostadsbebyggelse.\r\nSjälvklart är denna lägre nivå än svårare att nå ned till generellt, men\r\ndessbättre kan den ofta innehållas i bebyggelse som inte direkt vetter\r\nmot trafikleder. Detta bör komma till uttryck på ett tydligt sätt i det\r\nlångsiktiga arbetet. Alldeles särskilt i de fall när man inte kan klara\r\nav 55 dB vid fasad mot trafikled av tekniska eller ekonomiska skäl är det\r\nviktigt att tillse att de boende därför också får tillgång till en tyst\r\nsida med god ljudmiljö, dvs. en ekvivalentnivå understigande 40-45 dB.\r\nDen tysta sidan ger de boende en god ljudmiljö inom räckhåll i den egna\r\nbostaden. Det går bra att ha öppet fönster mot den tysta sidan utan att\r\nbullret blir särskilt besvärande; det går däremot inte vid ett utomhusbuller\r\nom 55dB. En tyst sida kan i många fall åstadkommas till ingen eller ringa\r\nkostnad, och det leder till minskade störningar. I proposition 1993/94:215\r\nHandlingsplan mot buller togs principen om den tysta sidan upp, och den\r\nhar tilldragit sig stort intresse både nationellt i Sverige och internationellt.\r\n\r\nRiktvärdet 55 dB synes svårare att uppfylla nu än när det först formulerades.\r\nDen typiska utomhusnivån vid oskärmad bebyggelse i stadsbygden ligger\r\nofta i intervallet 60-65 dB, och möjligheterna att nämnvärt sänka denna\r\nnivå är ytterst begränsade. Vi kan tala om dubbla gap; dels är vi långt\r\nfrån målet att generellt uppfylla riktvärdena, dels representerar dessa\r\nriktvärden ingen god miljö.\r\nI rådande situation, där det är en mycket lång väg till att ge alla boende\r\nen generellt acceptabel bullernivå, är det synnerligen viktigt att formulera\r\nde mer kortsiktiga målen så att de leder till en kostnadseffektiv\r\nresursanvändning i syfte att så effektivt som möjligt uppnå det ovan citerade\r\nambitiösa generationsmålet. Den nuvarande målformuleringen för 2010 gör\r\ninte det.\r\nSåsom de svenska målen för det närmaste decenniet nu är formulerade, dvs.\r\nsom högsta ekvivalentnivå utomhus mot exponerad sida av byggnad respektive\r\nsom högsta nivå inomhus bakom stängda fönster, består de mest använda\r\nåtgärderna främst av anläggandet av bullerskärmar eller bullervallar och\r\nav fönsterisoleringsåtgärder. Vad gäller skärmar och vallar är det emellertid\r\ninte helt ovanligt att effekten i form av upplevd störning inte minskar;\r\nden kan även öka. Exempelvis kan det bli så att bullret visserligen minskar\r\nnära skärmen men ökar något på större avstånd och därmed ger störningseffekter\r\ni områden där de boende tidigare inte var störda. Inte heller\r\nfönsterisoleringsåtgärder ger alltid minskade störningar. Oavsett vilka åtgärder\r\nsom vidtas är det därför angeläget att mäta deras inverkan inte bara på\r\nbullernivå utan framför allt på de upplevda negativa effekter som bullret\r\nger upphov till för de boende. Både kortsiktiga och långsiktiga mål bör\r\ndärför uttryckas i minskning av bullrets effekter.\r\nDet norska Stortinget har genom proposition nr 8 (1999-2000) och nr 24\r\n(2000-2001) formulerat det nationella målet uttryckt på detta mer\r\nändamålsenliga sätt. År 2010 skall \"stöyplagen\", dvs. bullerplågan, ha minskat\r\nmed 25 %, jämfört med år 1999.\r\nMed en sådan formulering erhålls en större kostnadseffektivitet i åtgärderna\r\noch en utveckling som verkligen går mot det långsiktiga målet. Det kan t.\r\nex. vara så att bullret utanför fasad mot en trafikled inte kan minskas\r\nmen däremot kan det gå att åstadkomma en tyst sida. Detta ger en klar\r\nminskning av bullrets störande effekter.\r\nSammanfattningsvis kan sägas att det långsiktiga målet i sin allmänna\r\nform är bra. Men det borde ges ett mer precist innehåll, som innebär att\r\nbuller inte skall ge negativa effekter i form av sömnstörning, samtalsstörning\r\noch upplevd allmän störning i bostäder och andra områden där människor\r\nvistas. Det kortsiktiga målet bör dels i sin utformning direkt anknyta\r\ntill detta långsiktiga mål, dels sättas mer ambitiöst än i proposition\r\n2000/01:130.\r\nUtöver de bullerproblem som bör hanteras i den fysiska planeringen bör\r\näven åtgärder för att minska koldioxidutsläppen vidtas i planeringen.\r\n\r\n\r\n2.      Övriga frågor, punkt 4 (m, fp, kd, v, c, mp)\r\nGöran Hägglund (kd), Owe Hellberg (v), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),\r\nMargareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Peter Danielsson (m), Sten\r\nLundström (v), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Gunnar Andrén (fp) och Jörgen\r\nJohansson (c) anför:\r\nVi förväntar oss att de problem som motionerna tar upp får sin lösning\r\ngenom PBL-kommitténs arbete. Vi kommer att under kommitténs utredningsarbete\r\noch vid den fortsatta beredningen av kommitténs ställningstaganden samt\r\näven i övrigt bevaka behandlingen av de frågor som tas upp i motionerna\r\nfrån respektive parti. Vårt ställningstagande innebär inte att vi frånfallit\r\nförslagen. Vi förväntar oss en skyndsam beredning av ärendet.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Ju445 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen begär att regeringen ger Boverket i uppdrag att för\r\nkommunerna utarbeta tydliga riktlinjer för bebyggelseinriktade hinder mot\r\nbrott.\r\n2003/04:L353 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar att avskaffa handelsändamålet i plan- och\r\nbygglagen.\r\n2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att brottsförebyggande åtgärder skall uppmärksammas i\r\nstadsplaneringen.\r\n25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det i förändrade och nya detaljplaner skall finnas\r\nen konsekvensbeskrivning ur ett integrationsperspektiv.\r\n2003/04:So344 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att försiktighetsprincipen skall tillämpas vid utformning och\r\nlokalisering av alla installationer samt att strålningsfria zoner skall\r\ninrättas i kommunerna.\r\n2003/04:Kr285 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att fler platser för spontanidrott bör byggas i högre\r\nutsträckning än vad som görs i dag.\r\n2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om områden för spontanidrott i bostadsområden.\r\n2003/04:Ub395 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (båda c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bättre planering av den gröna miljön vid planering av skolor,\r\ndaghem och äldreboenden.\r\n2003/04:MJ398 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att försiktighetsprincipen skall gälla vid rekommendationer för\r\nbosättning eller vistelse i närheten av elektriska och magnetiska\r\nfält.\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunal och regional planering.\r\n2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en bortre tidsgräns för planprocesser.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bygglov på annans mark inte får sökas utan markägarens\r\nsamtycke.\r\n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stärkt ställning för konkurrensintresset i plan- och bygglagen.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om fri etableringsrätt för dagligvaruhandel.\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om grönområdenas betydelse i stadsmiljöer för människor och\r\ndjur.\r\n2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav plan- och bygglagen i enlighet med vad som framförs i motionen (avsnitt\r\n5.1.3).\r\n2003/04:N325 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förkorta planeringsprocessen.\r\n2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett jämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen.\r\n2003/04:Bo201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar\r\ni miljöbalken som underlättar nybyggnation i storstäder i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Bo204 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att förutsättningarna för handelsetableringar förbättras.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att kommunernas roll enligt plan- och bygglagen\r\nbibehålls.\r\n2003/04:Bo206 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att krav skall ställas på operatörerna att i varje kommun\r\nomgående presentera en mastplan över hela sin utbyggnad i kommunen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att krav skall ställas på kommunerna att bättre informera\r\nmedborgarna om mastplanerna och att informationen skall gälla\r\nmastlokaliseringar,\r\nmasthöjder, strålningsförändring i närområdet och gränsvärden.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att krav skall ställas på operatörerna att redovisa strålningsvärden\r\nvid basstationerna som registrerats vid mätning utförd av en oberoende\r\nmätningsman.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lokaliseringen av 3 G mobilmaster.\r\n2003/04:Bo213 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att avvisa tanken på ett moratorium för nyetablering av\r\nstormarknader.\r\n2003/04:Bo216 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett moratorium införs för utbyggnad av anläggningar som\r\növerstiger 1 500 kvadratmeter total våningsyta (BTA) för externhandel med\r\ndagligvaror, beklädnad, husgeråd och fritidsartiklar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att moratoriet bör gälla under den period som krävs för\r\ngenomförande av Plan- och bygglagskommitténs och Miljöbalkskommitténs förslag\r\nom förändringar av den lagstiftning som reglerar handelsanläggningar.\r\n2003/04:Bo217 av Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att i äldre bebyggelsemiljöer förändra eller använda befintlig\r\nlagstiftning för att upphäva äldre detaljplaner och införa områdesbestämmelser.\r\n\r\n2003/04:Bo219 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (båda mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om miljöer som är bullerfria.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bygga ett tystare samhälle.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att gränsvärden för bakgrundsbuller på arbetsplatser och ute i\r\nsamhället bör tas fram.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkta gränsvärden i urbana utomhusmiljöer.\r\n2003/04:Bo221 av Carl-Axel Roslund (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att se över överklagansmöjligheterna och sakägarkretsen inom plan- och\r\nbygglagen i syfte att få en snabbare beslutsgång.\r\n2003/04:Bo222 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rätt till information avseende antenner, basstationer och\r\nsändningsmaster.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatorisk bygganmälan avseende basstationer och mobilantenner.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om bygglov för sändningsmaster.\r\n2003/04:Bo225 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utredning av planeringsinstrument för regional samhällsplanering.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om barns inflytande i planeringen av boendemiljöer.\r\n2003/04:Bo237 av Barbro Feltzing (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att försiktighetsprincipen skall tillämpas i stadsmiljön för att inte\r\nöka den elektromagnetiska strålningen.\r\n2003/04:Bo245 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att i plan- och bygglagen införa en bestämmelse för allmänna ändamål\r\nmed ett vidare begrepp som även bör omfatta ideella föreningar.\r\n2003/04:Bo254 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av regelförenkling vad gäller planprocesser, nybyggnadsregler\r\noch överklagandeprocessen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kommunernas rätt att stoppa lågprisbutiker med bestämmelser\r\ni plan- och bygglagen (PBL) måste försvinna.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bullerproblematiken.\r\n2003/04:Bo255 av Ronny Olander (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen av bostadsnära odlingsområden.\r\n2003/04:Bo256 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att försiktighetsprincipen måste gälla vid utbyggnad av 3\r\nG-masterna.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta lågstrålande zoner i varje kommun.\r\n2003/04:Bo258 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om flexibilitet vid kommunal planering.\r\n10.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav lagstiftningen gällande antalet instanser för överklagande av detaljplan\r\noch bygglov.\r\n13.        Riksdagen beslutar att avskaffa handelsändamålet vid detaljplan\r\ni PBL.\r\n14.        Riksdagen beslutar om sådan lagändring i fråga om underkännande\r\nav kommunala detaljplaner, vilka endast får upphävas när de strider mot\r\nuttalade riksintressen, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Bo259 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bygglov skall införas för all uppsättning av basstationer\r\nför mobiltelefoni.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att sänka gränsvärdena för elektromagnetisk strålning från\r\nbasstationer.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att försiktighetsprincipen bör gälla vid uppsättning av master\r\nför mobiltelefoni med basstationer - sändare.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en rekommendation om säkerhetsavstånd till master för mobiltelefoni\r\nmed sändare.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om mätning och säkerhetsavstånd till basstationerna i UMTS-systemet.\r\n\r\n2003/04:Bo260 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en effektivisering av planprocessen genom färre överklagandeinstanser.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett nationellt forum för handlingsprogrammen Agenda 21 och\r\nHabitat.\r\n5. Riksdagen begär att regeringen ger Kommittén för översyn av plan-\r\noch bygglagstiftningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i\r\nden fysiska planeringen bättre kunna hantera översvämningsfrågor.\r\n2003/04:Bo261 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av brottsförebyggande policy i kommunernas översiktsplaner.\r\n\r\n2003/04:Bo262 av Lotta N Hedström (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att minst en lågstrålande zon införs i varje län.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lågstrålande zoner och normer för det skall regleras i PBL,\r\nvarför regeringen bör göra tilläggsdirektiv till den sittande utredningen\r\nför PBL-översyn.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att försiktighetsprincipen enligt miljöbalken tillämpas i varje\r\nhantering av tillståndsprövning för master och 3 G-basstationer och\r\növerordnas PBL-förfarandet.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att medel på sikt tillförs för sanering av arbetsplatser,\r\noffentliga lokaler och bostäder för individer med konstaterade elskador och\r\nelöverkänslighet.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att placering av samtliga befintliga och planerade basstationer\r\noch sändare för mobiltelefoni kartläggs och offentliggörs i öppna register.\r\n\r\n2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\n\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att brottsförebyggande aspekter alltid bör finnas med i\r\nplaneringen av bostadsområden och i samhällsplaneringen i övrigt.\r\n26.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en omarbetning av plan- och bygglagen utifrån ett barn-\r\noch jämställdhetsperspektiv.\r\n28.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om processen kring ansökningstider och överklagandeprocedurer.\r\n30.        Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag som\r\nmedelst avtalsservitut möjliggör bebyggelse av s.k. konfliktområden.\r\n2003/04:Bo264 av Erling Bager (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att delmål för minskat buller i likhet med vad gäller\r\ngenerationsmålet skall anges i minskade negativa effekter av buller.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ambitionen i det kortsiktiga arbetet skall höjas och de\r\nnegativa effekterna i form av sömnstörningar, samtalsstörningar och upplevd\r\nallmän störning skall minskas med 10 % till år 2010 och med 30 % till år\r\n2020.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att man vad avser buller från markbunden trafik (bild) som ett\r\nled i arbetet mot minskade negativa effekter (bild) skall eftersträva att\r\näven ge boende tillgång till en god, störningsfri ljudmiljö.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ökad vikt läggs vid att bevara hittills tysta områden och\r\nmiljöer.\r\n2003/04:Bo268 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att externhandel från 1 500 kvadratmeters totalareal (BTA) bör\r\ninföras i lagtexten som tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet typ B\r\noch sådan verksamhet som kan anses medföra betydande miljöpåverkan införs\r\nenligt 6 kap. 4 § miljöbalken.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de nationella miljömålen skall införas i den allmänna\r\navvägningsregeln i 2 kap. plan- och bygglagen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att länsstyrelsen eller andra nationella eller regionala organ\r\nges ökade befogenheter i planeringen av handel.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lagstiftningen bör ändras så att grannkommuner får vetorätt\r\nvid etablering av externhandel.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lagstiftningen bör ändras så att förnyelsen av handel med\r\ndagligvaror, kläder, husgeråd och fritidsartiklar styrs till centrum och\r\nbostadsområden.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett moratorium för utbyggnaden av externhandel införs medan\r\nen verkningsfull lagstiftning utformas.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att miljöorganisationer bör ges full talerätt enligt plan- och\r\nbygglagen.\r\n2003/04:Bo285 av Ronny Olander (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att öka dimensionen av ekologisk hållbarhet i samhällsbyggandet genom\r\nåtgärder för att bevara befintliga koloniträdgårdar och stimulera till\r\natt nya koloniområden anläggs.\r\n2003/04:Bo288 av Catharina Bråkenhielm (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att se över handläggningstider vid överklagande av beslut i\r\nkommunala planärenden.\r\n2003/04:Bo292 av Kenth Högström och Lotta N Hedström (s, mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utfärda obligatorisk bygglovsplikt för uppsättande av alla sorters\r\nradiomaster med mer än 1 kilometers räckvidd.\r\n2003/04:Bo295 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen överväger om plan- och bygglagen\r\nkan förtydligas vad gäller krav på ytor för fysisk aktivitet och att\r\nidrottsrörelsen ges möjlighet till samråd vid stadsplaneringen.\r\n2003/04:Bo296 av Kerstin Engle och Ronny Olander (båda s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att överväga möjligheten att kommunerna åläggs att för allmänheten\r\nredovisa de mobilmaster som finns och planeras i kommunen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att följa upp möjligheten enligt lagen om elektronisk kommunikation\r\natt samordna master.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att överväga möjligheten till att alla offentliga byggnader\r\nutrustas med elfria zoner som gör det möjligt för elöverkänsliga att vistas\r\ndär.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens beslut avseende kv. Stuten m.m.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonmaster m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So344 yrkande 5, 2003/04:MJ398 yrkande 5, 2003/04:MJ404 yrkande 8, 2003/04:Bo206 yrkandena 1-4, 2003/04:Bo222 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo237, 2003/04:Bo256 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo259 yrkandena 1, 2 och 4-6, 2003/04:Bo262 yrkandena 1-3, 7 och 8, 2003/04:Bo292 och 2003/04:Bo296 yrkandena 2, 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "CDE9492B-7690-11D8-AE38-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "14",
                    "0",
                    "5",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "1",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "242",
                    "26",
                    "21",
                    "60"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDE9492B-7690-11D8-AE38-000475504780",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Boende och buller m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ401 yrkande 14, 2003/04:Bo201, 2003/04:Bo219 yrkandena 1-3 och 6, 2003/04:Bo254 yrkande 8 och 2003/04:Bo264 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CDE9492C-7690-11D8-AE38-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "36",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "26",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "127",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDE9492C-7690-11D8-AE38-000475504780",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Moratorium avseende vissa externa handelsetableringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo213, 2003/04:Bo216 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Bo268 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "CDE9492E-7690-11D8-AE38-000475504780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "251",
                    "40",
                    "0",
                    "58"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CDE9492E-7690-11D8-AE38-000475504780",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Övriga frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju445 yrkande 5, 2003/04:L353 yrkande 4, 2003/04:Sf402 yrkandena 23 och 25, 2003/04:Kr285 yrkande 5, 2003/04:Kr385 yrkande 1, 2003/04:Ub395 yrkande 2, 2003/04:MJ404 yrkande 6, 2003/04:MJ432 yrkandena 9 och 10, 2003/04:MJ474 yrkande 21, 2003/04:N248 yrkande 3, 2003/04:N325 yrkande 4, 2003/04:A302 yrkande 19, 2003/04:Bo204 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo217, 2003/04:Bo221, 2003/04:Bo225 yrkandena 2 och 4, 2003/04:Bo245, 2003/04:Bo254 yrkandena 4 och 5, 2003/04:Bo255 yrkande 1, 2003/04:Bo258 yrkandena 9, 10, 13 och 14, 2003/04:Bo260 yrkandena 1, 3 och 5, 2003/04:Bo261 yrkande 2, 2003/04:Bo263 yrkandena 16, 26, 28 och 30, 2003/04:Bo268 yrkandena 1-5 och 7, 2003/04:Bo285, 2003/04:Bo288 och 2003/04:Bo295 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonmaster m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Lokalisering av mobiltelefonmaster m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Boende och buller m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Moratorium avseende vissa externa handelsetableringar",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 07:25:59"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om fysisk planering. Motionerna handlar bland annat om mobiltelefonmaster och buller. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01BOU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om mobiltelefonmaster och buller (BoU7)",
          "dok_id": "GR01BOU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 07:25:59"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01BOU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:51:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om fysisk planering. Motionerna handlar bland annat om mobiltelefonmaster och buller. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01BoU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:35"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om mobiltelefonmaster och buller (BoU7)",
          "dok_id": "GR01BoU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:35"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01BOU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_BoU_7.pdf",
          "filstorlek": "2100240",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Mobiltelefonmaster och buller i planeringen m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/BC00E006-C265-4137-8B2B-766AC2C09CDE"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A302 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A302",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo201 Byggande, buller och miljöbalken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo201",
          "ref_dok_titel": "Byggande, buller och miljöbalken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo204 Handelsetableringar",
          "ref_dok_id": "GR02Bo204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo204",
          "ref_dok_titel": "Handelsetableringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo206 Mobilmaster",
          "ref_dok_id": "GR02Bo206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo206",
          "ref_dok_titel": "Mobilmaster",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo213 Moratorium för stormarknadsetableringar",
          "ref_dok_id": "GR02Bo213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo213",
          "ref_dok_titel": "Moratorium för stormarknadsetableringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo216 Externa köpcentrum",
          "ref_dok_id": "GR02Bo216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo216",
          "ref_dok_titel": "Externa köpcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo217 Förändring av detaljplan till områdesbestämmelse",
          "ref_dok_id": "GR02Bo217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo217",
          "ref_dok_titel": "Förändring av detaljplan till områdesbestämmelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo219 Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_id": "GR02Bo219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo219",
          "ref_dok_titel": "Bullerfria miljöer och gränsvärden för buller",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo221 Beslutsprocessen inom plan- och bygglagen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo221",
          "ref_dok_titel": "Beslutsprocessen inom plan- och bygglagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo222 Samhällsansvar för mobiltelefonstrålning",
          "ref_dok_id": "GR02Bo222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo222",
          "ref_dok_titel": "Samhällsansvar för mobiltelefonstrålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo225 Boendeplaneringsprogram",
          "ref_dok_id": "GR02Bo225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo225",
          "ref_dok_titel": "Boendeplaneringsprogram",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo237 Elektromagnetiska fält i stadsmiljön",
          "ref_dok_id": "GR02Bo237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo237",
          "ref_dok_titel": "Elektromagnetiska fält i stadsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo245 Allmänna intressen i plan- och bygglagen ",
          "ref_dok_id": "GR02Bo245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo245",
          "ref_dok_titel": "Allmänna intressen i plan- och bygglagen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo254 Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo254",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo255 Koloniträdgårdar som stöd till integration",
          "ref_dok_id": "GR02Bo255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo255",
          "ref_dok_titel": "Koloniträdgårdar som stöd till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo256 Elöverkänslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo256",
          "ref_dok_titel": "Elöverkänslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo258 Äganderätten och planfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Bo258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo258",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten och planfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo259 Master för mobiltelefoni ",
          "ref_dok_id": "GR02Bo259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo259",
          "ref_dok_titel": "Master för mobiltelefoni ",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo260 Samhällsplanering",
          "ref_dok_id": "GR02Bo260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo260",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo261 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GR02Bo261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo261",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo262 Mobiltelefoni och strålning",
          "ref_dok_id": "GR02Bo262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo262",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni och strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo263 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo263",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo264 Buller",
          "ref_dok_id": "GR02Bo264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo264",
          "ref_dok_titel": "Buller",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo268 Externa köpcentrum",
          "ref_dok_id": "GR02Bo268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo268",
          "ref_dok_titel": "Externa köpcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo285 Koloniträdgårdar och ekologisk hållbarhet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo285",
          "ref_dok_titel": "Koloniträdgårdar och ekologisk hållbarhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo288 Handläggningstider vid överklagande av beslut av kommunala planärenden",
          "ref_dok_id": "GR02Bo288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo288",
          "ref_dok_titel": "Handläggningstider vid överklagande av beslut av kommunala planärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo292 Bygglovsplikt för radiomaster",
          "ref_dok_id": "GR02Bo292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo292",
          "ref_dok_titel": "Bygglovsplikt för radiomaster",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S) och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo295 Spontanidrott",
          "ref_dok_id": "GR02Bo295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo295",
          "ref_dok_titel": "Spontanidrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo296 Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GR02Bo296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo296",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju445 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GR02Ju445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju445",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr285 Idrott",
          "ref_dok_id": "GR02Kr285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr285",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr385 Idrott",
          "ref_dok_id": "GR02Kr385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr385",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L353 Stärkt konsumentmakt",
          "ref_dok_id": "GR02L353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L353",
          "ref_dok_titel": "Stärkt konsumentmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ398 Mobiltelefoner, strålning och försiktighetsprincip",
          "ref_dok_id": "GR02MJ398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ398",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoner, strålning och försiktighetsprincip",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ401 Klimatpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Klimatpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ404 Äganderätten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ404",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ432 En strategi för bättre och billigare mat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "En strategi för bättre och billigare mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_id": "GR02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N325 Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N325",
          "ref_dok_titel": "Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf402 Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So344 Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk ohälsa",
          "ref_dok_id": "GR02So344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So344",
          "ref_dok_titel": "Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub395 Grön rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GR02Ub395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub395",
          "ref_dok_titel": "Grön rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-21",
          "ref_dok_id": "GR0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2004-04-21",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-15",
          "ref_dok_id": "GR0996",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "96",
          "ref_dok_titel": "2004-04-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}