{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289347",
      "dok_id": "GR01BOU6",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "BOU6",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:BOU6",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "6",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-02-19 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:19",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:23",
      "titel": "Byggfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU6/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU6",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01BOU6",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01BOU6",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:BOU6</div><h1>Byggfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nBostadsutskottet behandlar i detta betänkande motioner från allmänna\r\nmotionstiden 2003 som tar upp byggfrågor i vid bemärkelse och som regleras\r\ngenom bl.a. plan- och bygglagen (PBL) och lagen om tekniska egenskapskrav\r\npå byggnadsverk m.m. (BVL). Utskottet kommer senare under våren i ett\r\nbetänkande om planfrågor att ta ställning till andra motionsförslag med\r\ninriktning på plan- och bygglagen.\r\nDe motionsförslag som tas upp i detta betänkande avser frågor om ansvaret\r\ni byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, säkerheten\r\ni byggnader, byggande i trä och tillgängligheten i boendemiljön. Vidare\r\nbehandlas förslag som gäller bostadsanpassningsbidragen.\r\nBostadsutskottet avstyrker samtliga förslag i de behandlade motionerna.\r\nDäremot uttrycker utskottet i flera fall en samsyn med motionärerna i de\r\nsakfrågor som tas upp. Utskottets ställningstaganden sker till stor del\r\nmot bakgrund av pågående överväganden inom Regeringskansliet eller pågående\r\nutredningar. Det gäller i första hand arbetet med översyn av plan- och\r\nbygglagstiftningen av en parlamentariskt sammansatt kommitté (PBL-kommittén)\r\nsamt den översyn som gäller Boverkets byggregler.\r\nTill betänkandet har fogats 18 reservationer och 5 särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Ansvarsfrågor i byggandet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A371 yrkande 7 och 2003/04:Bo241\r\nyrkandena 1-3.\r\nReservation 1 (kd, c)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2.      Hästgårdar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo203.\r\n\r\n3.      Samrådsplikt inför markarbeten\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo258 yrkande 15.\r\nReservation 3 (m, kd, c)\r\n\r\n4.      Byggande i miljöer med lokal särprägel\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo258 yrkande 16.\r\nReservation 4 (m, c)\r\n\r\n5.      Skydd för kulturbyggnader\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo276.\r\n\r\n6.      Nationellt handlingsprogram för boende och hälsa\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo263 yrkande 23.\r\nReservation 5 (c, mp)\r\n\r\n7.      Det sunda huset\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A371 yrkande 6.\r\nReservation 6 (kd, c)\r\n\r\n8.      Regler för ventilationssystem\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 12.\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n9.      Direktverkande elvärme\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ401 yrkande 13 i denna del och\r\n2003/04:MJ474 yrkande 11.\r\nReservation 8 (v, c, mp)\r\nReservation 9 (m) - motiv\r\n\r\n10.     Krav på energihushållning i byggnader\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ401 yrkande 13 i denna del,\r\n2003/04:N324 yrkande 10, 2003/04:Bo243 och 2003/04:Bo269.\r\nReservation 10 (fp, kd, c)\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n11.     Barnsäkerhet i bostäder\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo215 och 2003/04:Bo297 yrkande 29.\r\n\r\nReservation 12 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n12.     Elsäkerhet för barn i offentliga lokaler\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo274.\r\n\r\n13.     Brandvarnare\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo266.\r\n\r\n14.     Sprinkleranläggningar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo238.\r\nReservation 13 (v)\r\n\r\n15.     Byggande i trä\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ409 yrkande 13, 2003/04:Bo250 och\r\n2003/04:Bo263 yrkande 7.\r\nReservation 14 (kd, c)\r\n\r\n16.     Krav på tillgänglighet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:So504 yrkande 26, 2003/04:So642\r\nyrkande 3 och 2003/04:Bo261 yrkande 3.\r\nReservation 15 (fp, kd, c)\r\n\r\n17.     Behovet av hissar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo211 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo223\r\noch 2003/04:Bo235 yrkande 6.\r\nReservation 16 (v)\r\nReservation 17 (c)\r\n\r\n18.     Översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo263 yrkande 24.\r\n\r\n19.     Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:So344 yrkande 6, 2003/04:Bo256 yrkande\r\n4 och 2003/04:Bo296 yrkande 1.\r\nReservation 18 (kd, v, c, mp)\r\nStockholm den 19 februari 2004\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\nGöran Hägglund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Hägglund (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Hans Unander (s), Maria\r\nÖberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind (fp),\r\nRigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten\r\nLundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas motioner från 2003 års allmänna motionstid\r\ni frågor om bl.a. bygglov, tillsyn och kontroll, olika egenskapskrav på\r\nbyggnader samt bidrag till bostadsanpassning. I fråga om\r\nbostadsanpassningsbidragen\r\nhar bostadsutskottet som ett led i sitt uppföljningsarbete under hösten\r\n2003 låtit riksdagens utredningstjänst göra en genomgång av utveckling\r\noch problem i samband med bidragsanvändningen under senare år.\r\nBakgrund\r\nVid nybyggnad och ändring av byggnadsverk regleras utformningen av byggnad\r\noch tomt genom plan- och byggnadslagstiftningen. De centrala lagarna i\r\ndetta sammanhang är plan- och bygglagen (1987:10) - PBL - samt lagen\r\n(1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. - BVL. De tekniska\r\negenskapskraven förtydligas i förordningen (1994:1215) om egenskapskrav\r\npå byggnadsverk m.m. - BVF. I Boverkets byggregler - BBR - finns föreskrifter\r\noch allmänna råd till bl.a. PBL, BVL och BVF. BBR gäller vid uppförande\r\nav nya byggnader och tillbyggnader. För andra ändringar än tillbyggnader\r\ngäller enbart bestämmelserna i PBL, BVL och BVF.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nDe byggfrågor i vid bemärkelse som behandlas i detta betänkande avser\r\nfrågor som regleras genom bl.a. plan- och bygglagen (PBL) och lagen om\r\ntekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL). Bostadsutskottet kommer\r\nsenare i vår i ett betänkande om planfrågor att ta ställning till andra\r\nmotionsförslag med inriktning på plan- och bygglagen. För båda betänkandena\r\ngäller att utskottets ställningstagande sker mot bakgrund av att en översyn\r\nav plan- och bygglagstiftningen för närvarande pågår (PBL-kommittén).\r\nBostadsutskottet har i tidigare sammanhang framfört synpunkter på frågor\r\nsom bör vara aktuella att ta upp i denna översyn.\r\nAnsvarsfrågor i byggandet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om ansvarsfrågor i byggandet. Jämför\r\nreservationerna 1 (kd, c) och 2 (mp).\r\nTvå motioner från 2003 års allmänna motionstid tar upp frågor om\r\nansvarsförhållandena i byggprocessen.\r\nI motion 2003/04:Bo241 (mp) diskuteras bl.a. de problem med delat ansvar\r\nsom kan bli följden av olika entreprenadformer. Motionärerna menar att\r\nden nuvarande regleringen av ansvarsförhållandena för byggprojekt leder\r\ntill att de miljömässiga frågorna inte beaktas tillräckligt. En utredning\r\nbör därför tillsättas för att klarlägga om byggsektorn klarar sitt frivilliga\r\nproducentansvar (yrkande 1) och överväga frågor om lagstiftning om utökat\r\nansvar (yrkande 2). I utredningen bör också övervägas möjligheten att\r\nutse en helhetsansvarig aktör vid en byggnation (yrkande 3).\r\nI partimotion 2003/04:A371 (kd) om jämställdhet tas även upp olika problem\r\ni innemiljön. Motionärerna framhåller behovet av olika åtgärder för en\r\nbättre innemiljö och en tydligare reglering av ansvarsförhållandena. I\r\nmotionens yrkande 7 föreslås mot denna bakgrund att PBL-kommittén bör\r\nbelysa ansvarsfrågorna i syfte att förtydliga producentansvaret.\r\nEn parlamentariskt sammansatt kommitté (PBL-kommittén) med uppdrag att se\r\növer plan- och bygglagstiftningen samt lämna förslag till de lagändringar\r\nsom behövs påbörjade sitt arbete hösten 2002. Kommittén skall enligt sina\r\ndirektiv (dir. 2002:97) bl.a. lämna förslag till en samordning mellan\r\nbestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken m.fl. lagar samt behandla\r\nfrågor om regional samverkan, översiktlig planering, detaljplaner m.m.,\r\nkvalitet och hållbarhet i byggande och förvaltning. Även kopplingen mellan\r\nplan- och bygglagen (PBL) och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,\r\nm.m. (BVL) liksom beslutsprocessen inklusive instansordningen samt\r\nsanktionssystemet omfattas av uppdraget. Ett slutbetänkande skall lämnas\r\nsenast den 31 december 2004.\r\nBostadsutskottet har vid flera tillfällen tidigare framhållit behovet att\r\nse över olika frågor som i vid bemärkelse avser ansvarsförhållandena i\r\nbyggprocessen och för den färdiga byggnaden. Utskottet har också kunnat\r\nkonstatera att PBL-kommitténs direktiv omfattar dessa frågor. Regleringen\r\nav det ansvar som byggherren åläggs enligt den nuvarande byggnadslagstiftningen\r\när således en av de frågor som särskilt skall övervägas. Kommittén skall\r\nenligt sina direktiv bl.a. analysera den förändrade byggherrerollen och\r\növerväga om systemet för tillsyn och kontroll är ändamålsenligt. I den\r\nplan för utredningsarbetet som kommittén upprättat specificeras dessa\r\nfrågor ytterligare, bl.a. avseende de kopplingar som görs i motionen till\r\ninomhusmiljön och användningen av olika byggprodukter.\r\nUtskottet vill även erinra om att frågor om ansvar för byggprocessen och\r\nbyggnader också tas upp i flera andra utredningar. Byggkommissionen\r\nredovisade således i sitt betänkande (SOU 2002:115) vissa förslag om bl.a.\r\nbyggfel och ansvaret för dem. En beredning av förslagen pågår för närvarande\r\ni Regeringskansliet. Frågorna om producentansvarets innebörd har också\r\nett starkt samband med frågor som rör omfattningen av det försäkringsskydd\r\nsom krävs för de olika parterna i ett byggprojekt. Dessa frågor omfattas\r\nav Byggnadsdeklarationsutredningens direktiv (dir. 2002:93). Utredningen\r\nskall allsidigt belysa frågor om byggnadsdeklarationer, byggnadsregister\r\noch byggfelsförsäkringar. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast\r\nden 1 mars 2004.\r\nSom framgår av redovisningen är ansvarsfrågorna i byggandet redan föremål\r\nför överväganden framför allt inom ramen för PBL-kommitténs arbete men\r\näven i andra sammanhang. Dessa överväganden torde även omfatta de\r\nfrågeställningar som tas upp i de aktuella motionerna. En begäran från riksdagen\r\nom att en ny utredning skall tillsättas på området eller om tilläggsdirektiv\r\nför PBL-kommittén är därför inte motiverad i dagsläget. Resultatet av det\r\npågående arbetet bör inväntas. Motionerna 2003/04:Bo241 (mp) och 2003/04:A371\r\n(kd) yrkande 7 avstyrks således.\r\nVissa frågor om bygglov m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nhästgårdar,\r\nsamrådsplikt inför markarbeten, jämför reservation 3 (m, kd, c) samt\r\nsärskilt yttrande 1 (fp),\r\nbyggande i miljöer med lokal särprägel, jämför reservation 4 (m, c),\r\nskydd för kulturbyggnader.\r\nHästgårdar\r\nI motion 2003/04:Bo203 (s) föreslås att en översyn genomförs av PBL med\r\nsyfte att underlätta samlokalisering av s.k. hästgårdar och bostadsbebyggelse.\r\nMotionären hävdar att nuvarande lagstiftning inte medger en sådan\r\nsamlokalisering.\r\nDet finns inget förbud i PBL mot att förlägga bostäder i närheten av\r\nhästgårdar eller vice versa. Däremot kan lagens krav på att planläggning\r\noch lokalisering av bebyggelse skall ske med beaktande av behovet av\r\nhälsosamma och hygieniska boendeförhållanden göra att en nära samlokalisering\r\ninte tillåts. Boverket har i samarbete med bl.a. Socialstyrelsen utarbetat\r\nrekommendationer om riktvärden för skyddsavstånd mellan djurhållning och\r\nbebyggelse. Riktvärdet för nyetablering av bostäder i närheten av befintlig\r\nhästhållningsverksamhet är satt främst med hänsyn till risken för spridning\r\nav hästallergen, som bedöms vara starkt allergiframkallande.\r\nI de planärenden med samlokalisering av hästgårdar och bebyggelse som har\r\növerprövats har hänsyn tagits till hur stark koppling som förelegat mellan\r\nhästhållningen och bostäderna. När avsikten har varit att kombinera boende\r\noch hästhållning har det ansetts föreligga större utrymme för undantag\r\nfrån tillämpningen av skyddsavstånd.\r\nUtskottet har vid flera tidigare tillfällen avslagit motioner med liknande\r\ninriktning som den nu aktuella med hänvisning till de ovan redovisade\r\nförhållandena. Vad som anförs i motion 2003/04:Bo203 (s) ger inte utskottet\r\nanledning att förorda någon särskild översyn av lagstiftningen i det\r\naktuella avseendet. Motionen avstyrks.\r\nSamrådsplikt inför markarbeten\r\nGatuarbeten och andra ingrepp som medför trafikavstängningar leder ofta\r\ntill att affärer och andra småföretag drabbas i form av minskade intäkter\r\nm.m. Enligt motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 15 bör det därför införas en\r\nskyldighet för kommuner och andra utförare att i samband med bl.a.\r\ngatuarbeten informera och samråda med näringsidkare och andra som berörs av\r\ningreppen.\r\nFörslag motsvarande det nu aktuella har behandlats och avstyrkts av\r\nutskottet vid ett flertal tillfällen, senast våren 2003 (bet. 2002/03:BoU5),\r\nmed följande motivering.\r\nArbeten som medför att gator, torg och andra sådana platser grävs upp\r\ngäller i stor utsträckning reparationer av olika ledningsnät, utbyte eller\r\nomläggningar av ledningar och liknande. I dessa fall föreligger normalt\r\ninga krav enligt lag på att information skall ha lämnats till eller att\r\nsamråd skall ha skett med nyttjanderättshavarna på de fastigheter som\r\npåverkas av arbetena, t.ex. näringsidkare. Gatuarbeten och andra åtgärder\r\nav detta slag utförs inte bara av kommunen utan också av ledningsägande\r\nbolag, och de närmare förutsättningarna för när och hur arbetena skall\r\nutföras kan vara reglerade i avtal mellan kommunen och bolaget.\r\nMed hänvisning till tidigare ställningstaganden vill utskottet framhålla\r\nvärdet av att ett informations- och samrådsförfarande kommer till stånd.\r\nSärskilt gäller detta om arbetena beräknas dra ut på tiden eller på annat\r\nsätt är mer omfattande. Ett sådant förfarande har fördelar för samtliga\r\ninblandade, något som bör vara skäl nog för kommunerna att agera på detta\r\nsätt. Det torde också i praktiken vara det vanliga att kommunerna informerar\r\noch bereder möjligheter till samråd. Trots de värden som ligger i att så\r\nsker anser utskottet att det skulle föra för långt att införa ett generellt\r\nkrav på kommunerna i dessa avseenden. Enligt utskottets mening bör således\r\nden i motionerna väckta frågan inte få sin lösning genom lagstiftning.\r\nUtskottet vidhåller sin uppfattning i den aktuella frågan. Det bör emellertid\r\npåpekas att PBL-kommittén enligt sina direktiv är oförhindrad att ta upp\r\näven andra delar av plan- och bygglagstiftningen än dem som är särskilt\r\nutpekade i direktiven. Det får därför förutsättas att frågor av särskild\r\nvikt för någon eller några av intressenterna i byggprocessen kan uppmärksammas\r\ngenom det omfattande kontaktnät som upprättats som stöd för kommitténs\r\narbete.\r\nMotion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 15 avstyrks med hänvisning till det\r\nanförda.\r\nByggande i miljöer med lokal särprägel\r\nMotion 2003/04:Bo258 (m) tar även upp frågan om byggande i miljöer med\r\nlokal särprägel. Det finns enligt motionärerna många byar som har en\r\nsärprägel som innebär att näringsverksamhet, ofta jordbruk och annan\r\nsmåföretagsamhet, blandas med bostäder. I de fall pågående näringsverksamhet\r\nbehöver utvecklas på dessa orter har det i flera fall inneburit problem.\r\nEn naturlig utveckling har stoppats eller försenats därför att närboende\r\nhar besvärat sig över olika typer av utbyggnader inom ramen för pågående\r\nmarkanvändning. Mot denna bakgrund bör det enligt motionens yrkande 16\r\nutredas om det behövs ett klargörande av nuvarande lagstiftning så att\r\nfortsatt diversifierad verksamhet med såväl näringsverksamhet som boende\r\nkan fortgå i dessa miljöer.\r\nÄven denna fråga har bostadsutskottet behandlat vid ett flertal tidigare\r\ntillfällen. Utskottet har härvid uttalat att de frågor som aktualiseras\r\ni motionerna utgör exempel på avvägningar mellan olika intressen som det\r\nankommer på kommunerna att göra t.ex. vid detaljplaneläggning. Liknande\r\navvägningar kan bli aktuella vid bygglovsprövning. Utskottet vidhåller\r\nmot denna bakgrund att det framstår som mindre lämpligt att lösa de i\r\nmotionen aktualiserade frågorna genom ytterligare preciseringar i\r\nlagstiftningen. Motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 16 avstyrks sålunda.\r\nSkydd för kulturbyggnader\r\nSkyddet för känsliga kulturbyggnader med stöd av PBL är enligt motion\r\n2003/04:Bo276 (s) i dag otillräckligt. Motionärerna anser att bl.a.\r\nomvandlingen av butikerna på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm utgör\r\nexempel på en oönskad utveckling. Även Visby innanför ringmuren är enligt\r\nmotionärerna exempel på en miljö som måste skyddas. I motionen föreslås\r\nmot denna bakgrund att en översyn genomförs av PBL vad gäller\r\ntillsynsförfarandet\r\ngenom bygglov och bygganmälan.\r\nBestämmelser till skydd för vår kulturmiljö och kulturhistoriskt värdefull\r\nbebyggelse finns i första hand i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.\r\nÄven PBL innehåller bestämmelser till skydd för kulturhistoriskt värdefull\r\nbebyggelse. Bland annat föreskrivs i 3 kap. 10 § PBL att ändringar av en\r\nbyggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och\r\ndess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och\r\nkonstnärliga värden tas till vara. I 3 kap. 12 § anges att byggnader som\r\när särskilt värdefulla från bl.a. historisk eller kulturhistorisk synpunkt\r\ninte får förvanskas. Det finns också möjlighet för kommunen att i detaljplan\r\noch områdesbestämmelser meddela särskilda bestämmelser med exempelvis\r\npreciserade krav eller förhöjd bygglovsplikt i fråga om kulturhistoriskt\r\nvärdefull bebyggelse (5 kap. 7 och 16 §§ och 8 kap. 6 § PBL).\r\nBehovet av att bevara och skydda värdefulla kulurmiljöer och byggnader av\r\nkulturhistorisk betydelse bör givetvis tillmätas stor vikt. Det skydd som\r\nkulturminneslagstiftningen kan erbjuda exempelvis genom byggnadsminnesförklaring\r\nkan knappast användas för alla byggnadsmiljöer med bevarandeintressen.\r\nSom motionärerna konstaterar har tillämpningen av olika bestämmelser i\r\nPBL därför en stor betydelse för bevarande av många värdefulla\r\nbebyggelsemiljöer.\r\nDet gäller såväl efterlevnaden av de regler som är direkt inriktade på\r\nkulturhistoriska värden som tillämpningen av övriga regler avseende bl.a.\r\ntillsyn och kontroll vid byggande. PBL-kommitténs arbete med frågor om\r\nreglerna för byggprocessen och systemet för tillsyn och kontroll kan därför\r\nfå stor betydelse för möjligheterna att skydda kulturbyggnader. Kommittén\r\nskall också enligt sina direktiv överväga behovet av samordning mellan\r\nPBL och den lagstiftning som reglerar skyddet av kulturhistoriskt värdefull\r\nbebyggelse.\r\nDe frågor som diskuteras i motionen har emellertid en mer central roll i\r\nKulturbebyggelseutredningens arbete som skall vara avslutat i september\r\n2004. Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 2002:96) lämna förslag\r\nom regler som innebär förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull\r\nbebyggelse. Utredaren skall bl.a. överväga om det är lämpligt med ett\r\nsystem som innebär att möjligheten att besluta om anmälningsplikt utvidgas\r\ntill att avse också byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla, men som\r\ninte uppfyller kriterierna för att kunna förklaras för byggnadsminne.\r\nÄven andra alternativ och åtgärder till skydd för kulturhistoriskt värdefull\r\nbebyggelse skall övervägas och redovisas. PBL-kommittén och\r\nKulturbebyggelsekommittén skall också samråda i dessa frågor.\r\nBostadsutskottet kan således konstatera att de frågor om skydd för\r\nkulturbyggnader som tagits upp i motion 2003/04:Bo276 (s) redan är föremål\r\nför överväganden. Resultaten av de pågående utredningarna, som är att\r\nvänta under innevarande år, bör avvaktas. Motionen avstyrks av detta skäl.\r\n\r\nMiljöanpassat byggande\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nnationellt handlingsprogram för boende och hälsa, jämför reservation 5 (c,\r\nmp),\r\ndet sunda huset, jämför reservation 6 (kd, c) samt särskilt yttrande 2\r\n(fp),\r\nregler för ventilationssystem, jämför reservation 7 (c),\r\ndirektverkande elvärme, jämför reservationerna 8 (v, c, mp) och 9 (m),\r\n\r\nkrav på energihushållning i byggnader, jämför reservationerna 10 (fp, kd,\r\nc) och 11 (mp).\r\nNationellt handlingsprogram för boende och hälsa\r\nOrsakerna till en omfattande ohälsa står enligt motion 2003/04:Bo263 (c)\r\ndelvis att finna i boendemiljön. Motionärerna menar att dessa frågor måste\r\nges större uppmärksamhet. Som ett steg i detta arbete föreslås i motionens\r\nyrkande 23 att en nationell handlingsplan om boende och hälsa utarbetas\r\nmed syfte att analysera nuläget samt utforma förslag till förbättringar.\r\n\r\nFrågor om boende och hälsa i vid bemärkelse har under lång tid varit\r\naktuella i bostadsutskottets arbete. Frågornas betydelse har också avspeglat\r\nsig i ett flertal utredningar, omfattande forskningsinsatser och olika\r\ninsatser för att sprida kunskap om innemiljöns betydelse för hälsan och\r\nom hur en bättre innemiljö kan uppnås både vid nybyggnad och genom åtgärder\r\ni det befintliga bostadsbeståndet. Detta arbete måste drivas vidare både\r\nsom riktade insatser mot särskilda problemområden, exempelvis radonproblemet,\r\noch som motionärerna förordar, genom insatser där olika åtgärder för en\r\nbättre boendemiljö kan samordnas. När utskottet föregående år (bet.\r\n2003/04:BoU5) behandlade motioner med delvis liknande inriktning som den nu\r\naktuella erinrade utskottet om att ett arbete med en sådan inriktning och\r\nbredd redan bedrivs inom ramen för det av rikdagen beslutade miljömålsarbetet.\r\n\r\nEtt av de fastställda miljökvalitetsmålen avser God bebyggd miljö och\r\ninnebär att den bebyggda miljön skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö.\r\nRiksdagen har även beslutat om ett antal delmål inom detta område, bl.a.\r\navseende byggnaders påverkan på hälsan. Delmålen anger inriktning och\r\ntidsperspektiv i det fortsatta konkreta arbetet. Kopplat till miljömålsarbetet\r\när också ett tydligt uppföljningssystem som gör en effektiv mål- och\r\nresultatstyrningsprocess möjlig. Avsikten är att successivt konkretisera\r\narbetet genom fler delmål och genom att lägga fast vilka åtgärder som\r\nbehöver vidtas för att nå de uppsatta målen. Det skulle således kunna\r\nhävdas att miljömålsarbetet i sig är att betrakta som ett nationellt\r\nhandlingsprogram. I arbetet med miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ingår\r\nsåledes de komponenter som efterfrågas i motionen, dvs. en analys av\r\nnuläget och förslag om åtgärder.\r\nI en utvärderingsrapport i oktober 2003 har Boverket redovisat hur arbetet\r\nmed miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö fortskrider. Rapporten innehåller\r\nbl.a. bedömningar av nuläget och pågående arbete inom de olika delmålen\r\nsamt förslag om vilka ytterligare insatser och åtgärder som behövs för\r\natt målen skall kunna uppnås. Regeringen har nyligen också utsett en\r\nsärskild utredare med uppdrag att föreslå nya delmål till miljökvalitetsmålet\r\nGod bebyggd miljö (dir. 2004:16). Delmålen skall gälla fukt, mögel och\r\nbuller i inomhusmiljön i befintliga byggnader, t.ex. i skolor och förskolor.\r\nVidare skall den obligatoriska ventilationskontrollen utvärderas samt\r\nförslag lämnas på en organisation som skall analysera byggfel och skador.\r\nEn första redovisning skall lämnas till regeringen senast den 1 juli\r\n2004 och uppdraget skall slutredovisas senast den 1 juni 2005.\r\nDet har under de senaste åren tagits ett flertal initiativ såväl från\r\nstaten som från byggsektorn i syfte att sprida medvetenheten om behovet\r\nav ett miljö- och hälsoanpassat byggande. Bland pågående insatser på\r\nområdet kan nämnas den s.k. Bygga-bo-dialogen som har utpekat hälsosam\r\ninnemiljö som ett prioriterat område. Bygga-bo-dialogen innebär att företag,\r\nkommuner och myndigheter åtar sig att genomföra konkreta åtgärder för en\r\nhållbar utveckling och ett mer miljöanpassat byggande. Det skulle emellertid\r\nföra alltför långt för utskottet att i detta sammanhang gå in på alla de\r\nenskilda frågor som har betydelse för omställningen av bygg- och bostadssektorn\r\ni denna riktning.\r\nMot den redovisade bakgrunden avstyrker utskottet motion 2003/04:Bo263\r\n(c) yrkande 23.\r\nDet sunda huset\r\nDet sunda huset är benämningen på ett forskningsområde inom Formas\r\n(Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). Inom\r\nramen för detta forskningsområde har stöd givits till ett stort antal\r\nforskningsprojekt med inriktning mot miljö- och hälsoperspektiven i\r\nbyggnader. I partimotion 2003/04:A371 (kd) anförs att erfarenheterna från\r\ndessa forskningsprojekt måste tas till vara och utvecklas genom fortsatt\r\nforskning, kvalitetssäkring av bostäder och utbildningen för drift, skötsel\r\noch underhåll av fastigheter. I motionens yrkande 6 föreslås riksdagen\r\ngöra ett tillkännagivande med denna innebörd.\r\nDe hittillsvarande resultaten inom det aktuella forskningsområdet har\r\nredovisats bl.a. i olika rapporter, seminarier och konferenser.\r\nBostadsutskottet har erfarit att det under år 2004 planeras en internationell\r\nutvärdering av forskningsområdet och en nordisk konferens med\r\nforskningsresultaten som utgångspunkt. Det är emellertid inte en uppgift för\r\nriksdagen att ta ställning till formerna för spridning av erfarenheterna\r\nfrån olika forskningsprogram. När det gäller mer principiella frågor om\r\nspridning av forskningsresultaten lämnade Byggkommissionen i sitt betänkande\r\n(SOU 2002:115) vissa förslag om ett mer systematiserat återförande av\r\nkunskap från byggforskningen till byggsektorn. Det gäller bl.a. utökade\r\nuppgifter för Boverket att bygga upp, koordinera och förmedla kunskapen\r\nfrån forskningen. Kommissionens betänkande bereds för närvarande inom\r\nRegeringskansliet. Regeringen har också aviserat sin avsikt att under\r\nhösten 2004 eller våren 2005 lägga fram en forskningspolitisk proposition\r\nför riksdagen. Det får förutsättas att mer principiella överväganden om\r\nbygg- och bostadsforskningens inriktning och omfattning kan aktualiseras\r\ni det sammanhanget.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2003/04:A371(kd)\r\nyrkande 6.\r\nRegler för ventilationssystem\r\nBoverkets regler för ventilation i byggnader behöver enligt Centerpartiets\r\npartimotion 2003/04:MJ474 yrkande 12 ses över. Regeringen bör enligt\r\nmotionen ges i uppdrag att belysa olika aspekter på mekanisk och naturlig\r\nventilation samt föreslå åtgärder så att dessa två system kan samverka.\r\nMotionärerna anser att det finns stora problem med mekanisk ventilation\r\noch framhåller i stället fördelarna med självdragsventilation. Enligt\r\nmotionen motverkar gällande bestämmelser användningen av självdragsventilation.\r\nEn översyn av dessa bestämmelser bör därför göras. Vidare bör enligt\r\nmotionen Boverkets arbete inom ventilationsområdet liksom ventilationsindustrins\r\npåverkan ingående granskas av ett opartiskt organ.\r\nBostadsutskottet har vid ett flertal tidigare tillfällen behandlat ett\r\nmotsvarande yrkande om ventilation. Utskottet har vid dessa tillfällen\r\nframhållit att gällande byggregler om ventilation i huvudsak är utformade\r\nsom funktionskrav och att det inte anges vilken teknisk lösning som skall\r\nväljas för ventilationen i olika byggnader. Funktionskraven på inomhusluftens\r\nkvalitet anger bl.a. att byggnader skall utformas så att god luftkvalitet\r\nerhålls och att ventilationssystemen skall dimensioneras så att erforderlig\r\nmängd uteluft tillförs byggnaden. Utskottet har vid sina tidigare\r\növerväganden mot bl.a. denna bakgrund inte funnit det erforderligt med något\r\ntillkännagivande med anledning av motionsyrkandet. Däremot anser utskottet\r\natt reglerna för ventilation, i likhet med andra byggregler, regelbundet\r\nbör ses över och vid behov revideras om ny kunskap kommit fram. En mer\r\nomfattande översyn av gällande byggregler (Boverkets föreskrifter 1993:57\r\nmed ändringar) pågår för närvarande. Arbetet har inledningsvis inriktats\r\npå de avsnitt i regelsamlingen som gäller hygien, hälsa och miljö (kap.\r\n6) samt energihushållning och värmeisolering (kap. 9), dvs. de avsnitt\r\nsom är centrala i frågor om ventilation. Det får därför förutsättas att\r\neventuella problem med nuvarande utformning av regler om ventilation kan\r\nhanteras i detta sammanhang.\r\nUtskottet avstyrker motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 12.\r\nDirektverkande elvärme\r\nFem motioner tar upp frågor om regler för energianvändningen i byggnader.\r\nDet gäller dels användningen av direktverkande elvärme, dels behovet av\r\nregler som kan stimulera byggandet av energisnåla hus. Utskottet tar först\r\nupp förslagen om direktverkande elvärme.\r\nCenterpartiet föreslår i sin partimotion 2003/04:MJ474 yrkande 11 att ett\r\nförbud införs mot installation av direktverkande elvärme vid nybyggnad\r\noch omfattande ombyggnad. Motionärerna vänder sig mot att dagens regler\r\ntillåter installation av direktverkande elvärme i en- och tvåbostadshus.\r\n\r\nÄven i Miljöpartiets partimotion 2003/04:MJ401 yrkande 13 förordas i denna\r\ndel ett förbud mot direktverkande elvärme som enda uppvärmningsmetod.\r\nÖvriga delar av yrkandet behandlas i nästa avsnitt.\r\nI dag gäller att uppvärmningssystem baserat på direktverkande elvärme\r\nunder vissa förutsättningar får användas för nya en- och tvåbostadshus.\r\nEnligt förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnader m.m. (10 §)\r\nskall i byggnader som innehåller bostäder eller arbetslokaler\r\nuppvärmningssystemet i skälig utsträckning utformas så att skilda energislag kan\r\nanvändas utan omfattande ändringar. En- och tvåbostadshus som i huvudsak\r\nskall värmas upp med el eller naturgas skall ha en sådan planlösning att\r\nett byte till uppvärmning med ett annat energislag underlättas. I fråga\r\nom en- och tvåbostadshus gäller emellertid att de får förses med\r\nuppvärmningssystem för direktverkande elvärme om byggnaden har särskilt goda\r\negenskaper när det gäller energihushållning.\r\nUnder senare år har det i olika sammanhang övervägts om det bör införas\r\nett förbud mot direktverkande elvärme för uppvärmning av nya byggnader.\r\nBoverket har på regeringens uppdrag utrett konsekvenserna av ett sådant\r\nförbud. I juni 2003 redovisade Boverket en rapport med sina överväganden\r\nom tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av ett eventuellt\r\nförbud samt en bedömning av de ändringar av bestämmelserna inom byggområdet\r\nsom då skulle krävas. Enligt denna bedömning kan effekterna av ett förbud\r\nifrågasättas ur såväl en samhällsekonomisk som miljömässig synpunkt.\r\nBedömningen blir emellertid beroende av vilket uppvärmningssätt som används\r\ni stället för den direktverkande elvärmen. I rapporten redovisas också\r\nolika alternativ till ett förbud mot direktverkande elvärme i nya byggnader.\r\nEtt sådant alternativ är en skärpning av byggreglernas energikrav.\r\nBoverkets rapport har remissbehandlats och en beredning av remissvaren\r\npågår för närvarande inom Regeringskansliet. Rapporten visar att frågan\r\nom ett eventuellt förbud mot direktverkande elvärme är komplex och har\r\nsamband med andra energipolitiska överväganden. Det finns därför starka\r\nskäl att inte föregripa den beredning som pågår inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet avstyrker mot denna bakgrund förslagen i motionerna 2003/04:MJ474\r\n(c) yrkande 11 och 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 13 i denna del med innebörden\r\natt riksdagen nu bör uttala sig för införandet av ett förbud mot direktverkande\r\nelvärme.\r\nKrav energihushållning i byggnader\r\nFörslaget i motion 2003/04:MJ401 (mp) yrkande 13 avseende direktverkande\r\nelvärme har behandlats ovan. I övrigt innebär yrkandet bl.a. att Boverket\r\nbör ges i uppdrag att utforma skärpta regler avseende energianvändningen\r\ni nya byggnader och att reglerna för obligatorisk besiktning av\r\nventilationssystem även skall omfatta klimathänsyn.\r\nI tre motioner hänvisas till en undersökning vid Chalmers tekniska högskola\r\nenligt vilken utvecklingen mot energisnålare hus har avstannat. I motion\r\n2003/04:Bo269 (mp) föreslås mot denna bakgrund att riksdagen skall göra\r\nett tillkännagivande om behovet av en översyn och skärpning av energinormerna\r\nför bostäder. I motion 2003/04:Bo243 (s) föreslås ett tillkännagivande om\r\nvikten av att bygga energisnåla flerbostadshus. Enligt motionen bör ett\r\nsamarbete bland berörda parter om minskad energianvändning i flerbostadshus\r\nuppmuntras. Även i motion 2003/04:N324 (fp) yrkande 10 föreslås riksdagen\r\ni ett tillkännagivande framhålla vikten av att uppmuntra energibesparande\r\nåtgärder i bostäder. Motionärerna hänvisar till projekt där man har lyckats\r\nbygga energisnålt till samma kostnad som vanliga byggprojekt.\r\nEnergihushållningen i vårt byggnadsbestånd är en fråga av mycket stor\r\nvikt sett ur såväl ett energipolitiskt som ett miljömässigt perspektiv.\r\nDe aktuella motionerna framhåller vikten av åtgärder för att åstadkomma\r\nett energisnålare utförande av bostäder och andra byggnader. Denna fråga\r\ninnefattar bl.a. vilka krav på energihushållning som bör ställas i\r\nbyggnadslagstiftningen. Det bör emellertid framhållas att överväganden om\r\nstimulanser av energibesparingar även till stor del torde innefatta frågor\r\nsom ligger utanför bostadsutskottets beredningsområde.\r\nGällande krav på energihushållning och värmeisolering vid uppförande eller\r\nändring av byggnader är utfärdade med stöd av lagen (1994:847) om tekniska\r\negenskapskrav på byggnader, m.m. (BVL) och förordningen (1994:1215) om\r\ntekniska egenskapskrav på byggnader, m.m. (BVF). Byggreglerna på detta\r\nområde (Boverkets föreskrifter 1993:57, kap. 9) är för närvarande föremål\r\nför en översyn. Boverket har regeringens uppdrag att redovisa hur\r\nföreskrifterna samt andra styrmedel har anpassats i syfte att stödja en\r\neffektiv energianvändning i byggande och förvaltning. Verket skall även\r\nredovisa hur utvecklingen av energieffektiviseringsåtgärder kan främjas\r\ni befintliga byggnader.\r\nDe svenska energihushållningskraven kan också komma att påverkas av det\r\ndirektiv om byggnaders energiprestanda m.m. som utfärdats av Europaparlamentet\r\noch rådet (2002/91/EG). Direktivet syftar till att minska energianvändningen\r\ni bebyggelsen och därmed till att minska utsläppen av klimatpåverkande\r\ngaser. En särskild utredare har tillkallats av regeringen med uppdrag att\r\nlämna förslag till hur direktivet skall genomföras i Sverige. Utredaren\r\nskall enligt sina direktiv (dir. 2003:139) utarbeta förslag till lämplig\r\norganisation och de författningsändringar som behövs för att genomföra\r\ndirektivet. Utredaren skall även lämna förslag till lämplig uppföljning\r\nav direktivets genomförande och eventuellt kompletterande åtgärder för\r\natt underlätta genomförandet. Utredaren skall redovisa uppdraget senast\r\nden 1 november 2004.\r\nUtskottet kan således konstatera att överväganden om utformningen av kraven\r\npå energihushållning i byggnader för närvarande pågår. Även vad i övrigt\r\ngäller de frågor om energihushållning i bostäder som tas upp i motionerna\r\npågår ett omfattande arbete som kan ge underlag för olika åtgärder för en\r\nminskad och mer miljöanpassad energianvändning i bebyggelsesektorn. Här\r\nkan exempelvis nämnas den utredning om nyckeltal och indikatorer för\r\nenergianvändningen i byggnader som Boverket genomfört på regeringens uppdrag.\r\nBoverkets redovisning till regeringen har under hösten 2003 remissbehandlats\r\noch en beredning av remissvaren pågår för närvarande. Vidare kan erinras\r\nom att ett av delmålen under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär\r\natt miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler skall\r\nminska och vara lägre år 2010 än 1995. I en uppföljning av detta delmål\r\nredovisade Boverket hösten 2003 sin bedömning av utvecklingen och lämnade\r\nförslag till åtgärder för att nå det uppsatta målet.\r\nBostadsutskottet anser mot den redovisade bakgrunden att ett tillkännagivande\r\nfrån riksdagen i enlighet med motionsförslagen om vikten av energibesparande\r\nåtgärder i bostäder m.m. i dagsläget inte skulle tjäna något reellt syfte.\r\nEtt arbete med den förordade inriktningen pågår redan. Utskottet avstyrker\r\nsåledes motionerna 2003/04:Bo243 (s), 2003/04:Bo269 (mp), 2003/04:MJ401\r\n(mp) yrkande 13 i denna del, 2003/04:MJ474 (c) yrkande 11 och 2003/04:N324\r\n(fp) yrkande 10.\r\nSäkerheten i byggnader\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nbarnsäkerhet i bostäder, jämför reservation 12 (kd, v, c, mp),\r\nelsäkerhet för barn i offentliga lokaler,\r\nbrandvarnare, jämför särskilt yttrande 3 (c),\r\nsprinkleranläggningar, jämför reservation 13 (v).\r\nBarnsäkerhet i bostäder\r\nBarnsäkerhetskraven i byggnadslagstiftningen infördes eller skärptes under\r\n1970-talet. Det innebär att hus byggda före 1973 eller ombyggda före 1976\r\ninte från början omfattades av dessa krav. Vissa förbättringar av\r\nbarnsäkerheten kan givetvis ha skett i samband med underhåll eller ombyggnad\r\nmen till stor del har sannolikt detta byggnadsbestånd fortfarande en sämre\r\nbarnsäkerhetsstandard än vad som krävs för ny- och ombyggnad enligt dagens\r\nregler. Detta förhållande har uppmärksammats i olika sammanhang och\r\nmotioner har väckts i frågan under en följd av år. Även från årets allmänna\r\nmotionstid finns förslag om barnsäkerheten i det aktuella bostadsbeståndet.\r\n\r\nI motion 2003/04:Bo215 (v) föreslås att en översyn genomförs av reglerna\r\nför barnsäkerhet i hus byggda före 1973 eller ombyggda före 1976.\r\nMotionärerna hänvisar till statistik som visar att barnolyckor i hemmiljö är\r\nbetydligt vanligare än i trafikmiljön.\r\nÄven i motion 2003/04:Bo297 (kd) framhålls undersökningar om risken för\r\nbarnolyckor i det äldre bostadsbeståndet. Motionärerna hänvisar till att\r\nBarnsäkerhetsdelegationen har regeringens uppdrag att se över frågor om\r\nsäkerhet och förebyggande av skador i barns och ungdomars miljö. Riksdagen\r\nföreslås i motionens yrkande 29 göra ett tillkännagivande om att detta\r\nutredningsarbete bör tas som utgångspunkt för ett lagförslag med innebörden\r\natt hus byggda före 1973 skall omfattas av samma krav på barnsäkerhet som\r\ni dag gäller för nybyggda hus.\r\nSom uppmärksammas i den sistnämnda motionen har Barnsäkerhetsdelegationen\r\növervägt frågor om barnsäkerheten i äldre bostäder. Barnsäkerhetsdelegationen\r\nredovisade i januari 2004 sitt slutbetänkande Från barnolycksfall till\r\nbarns rätt till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127). Delegationen lägger\r\ni den aktuella frågan inte fram några förslag till ändrad lagstiftning.\r\nDäremot föreslås att regeringen ger Boverket i uppdrag att utforma och\r\nsprida information om hur barnsäkerheten kan förbättras i äldre byggnader.\r\nDet konstateras vidare att en bra informationsskrift redan finns framtagen,\r\nBarnsäkerhet i byggnader (Boverket 1996). Skriften bör emellertid uppdateras\r\noch ges en vidare spridning. Vidare föreslår delegationen att regeringen\r\nger Boverket i uppdrag att granska hur säkerhetsreglerna i Boverkets\r\nbyggregler efterföljs vid nybyggnad och vid ändring av befintliga byggnader.\r\nBarnsäkerhetsdelegationens betänkande kommer att remissbehandlas.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att frågan om säkerhetsreglerna i det\r\nbefintliga bostadsbeståndet nu har prövats i Barnsäkerhetsdelegationens\r\narbete. Delegationen har inte funnit tillräcklig anledning att föreslå en\r\nförändrad lagstiftning i den aktuella frågan. Remissbehandlingen av\r\ndelegationens betänkande får visa om denna bedömning delas av övriga berörda\r\ninstanser.\r\nBostadsutskottet är inte berett att föregripa den vidare beredningen av\r\närendet inom Regeringskansliet. Utskottet vill emellertid understryka att\r\nfrågan om efterlevnaden av redan gällande regler vid ändring av befintliga\r\nbyggnader bör tillmätas stor vikt. I dessa fall skall åtgärderna vidtas\r\nutifrån dagens krav på bl.a. barnsäkerhet.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Bo215\r\n(v) och 2003/04Bo297 (kd) yrkande 29.\r\nElsäkerhet för barn i offentliga lokaler\r\nFrågan om säkerhet för barn i byggnader tas upp i ytterligare en motion.\r\nI motion 2003/04:Bo274 (s) föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande\r\nframhåller barns rätt till en eltrygg miljö i offentliga lokaler.\r\nMotionärerna hänvisar till att det i dag finns krav på att jordfelsbrytare\r\ninstalleras vid nyuppförande av bostäder, daghem m.m. Förslaget innebär\r\natt också befintliga lokaler där barn vistas bör utrustas med jordfelsbrytare.\r\n\r\nBostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att frågor om elsäkerheten,\r\nsärskilt i lokaler där barn vistas, bör ägnas stor uppmärksamhet. Det är\r\nangeläget att de myndigheter som har uppgifter inom det aktuella området\r\noch övriga berörda parter informerar om de möjligheter som finns att\r\nförbättra elsäkerheten i våra byggnader. Utskottet har även erfarit att\r\nElsäkerhetsverket för närvarande ser över sina föreskrifter. I detta\r\nsammanhang kommer frågor om jordfelsbrytare och petskydd i lokaler för\r\nbarn att övervägas.\r\nFrågan om att införa ett krav på installation av jordfelsbrytare i alla\r\nlokaler där barn vistas har behandlats av utskottet vid flera tidigare\r\ntillfällen. Utskottet har vid dessa tillfällen ställt sig positivt till\r\nen ökad användning av jordfelsbrytare. Däremot har utskottet inte ansett\r\ntillräckliga skäl föreligga för att införa krav på att jordfelsbrytare\r\nskall installeras i det befintliga byggnadsbeståndet. Ett sådant krav\r\ngäller däremot vid nyuppförande av bostäder, grundskolor, fritidshem och\r\ndaghem. Enligt gällande regler skall den elektriska installationens\r\ngruppledningar i dessa fall skyddas av jordfelsbrytare. Detsamma gäller vid\r\nutbyte av befintliga gruppcentraler. Detta innebär att bostäder och lokaler\r\ndär barn vistas successivt kommer att förses med jordfelsbrytare dels\r\ngenom nyproduktion, dels i samband med ombyggnader som omfattar\r\nelinstallationerna i byggnaden. Ingrepp i befintliga elinstallationer är\r\nemellertid\r\nofta tekniskt komplicerade och kostsamma att genomföra. Det får därför\r\naccepteras att en förbättring av säkerhetsstandarden på det sätt som\r\nmotionärerna efterfrågar tar en viss tid att genomföra. Det bör emellertid\r\nunderstrykas att gällande regelverk ställer höga krav på elstandarden\r\näven i de fall när jordfelsbrytare inte är obligatorisk.\r\nUtskottet avstyrker motion 2003/04:Bo274 (s) med hänvisning till det\r\nanförda.\r\nBrandvarnare\r\nI motion 2003/04:Bo266 (s) föreslås att det införs en lagreglerad skyldighet\r\nför varje hushåll att ha brandvarnare. I motionen hänvisas bl.a. till det\r\nstora antalet omkomna vid bränder. Motionärerna anser att dagens reglering\r\nav frågan om brandvarnare är otydlig och otillräcklig.\r\nDagens reglering i fråga om brandvarnare i bostäder innebär i korthet\r\nföljande. Genom Boverkets byggregler ställs krav på att nya bostadshus\r\nskall förses med \"anordning för tidig upptäckt av brand samt utrymningslarm\".\r\nFör befintliga hus har den tidigare gällande räddningstjänstlagen\r\n(1986:1102) av ansvariga myndigheter tolkats så att det även där finns krav\r\npå brandvarnare eller motsvarande anordning. Räddningstjänstlagen ersattes\r\nden 1 januari av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Enligt den nya\r\nlagens 2 kap. 2 § gäller att ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader\r\neller andra anläggningar i skälig omfattning skall hålla utrustning för\r\nsläckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och\r\ni övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att\r\nhindra eller begränsa skador till följd av brand. Denna reglering motsvarar\r\nräddningstjänstlagens 41 § som Statens räddningsverk i sina allmänna råd\r\nom brandvarnare tolkat så att varje byggnad som stadigvarande eller\r\ntillfälligt används för bostadsändamål bör vara försedd med fast installerad\r\noch fungerande brandvarnare eller motsvarande anordning för tidig varning\r\nvid brand. Räddningsverket arbetar för närvarande med att anpassa sina\r\nallmänna råd till den nya lagen.\r\nI gällande byggregler ställs således krav på brandvarnare eller motsvarande\r\nutrustning för nya bostadshus. Den fråga som bostadsutskottet närmast har\r\natt ta ställning till är därför om retroaktivt verkande krav på brandvarnare\r\nbör tas in i byggnadslagstiftningen och i de byggregler som ges ut med\r\nstöd av denna. Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat\r\ndenna fråga och då inte ansett att tillräckliga skäl föreligger för en\r\nsådan förändring i byggnadslagstiftningen. Detta ställningstagande har\r\nskett med hänvisning till den skyldighet som räddningstjänstlagen har\r\nansetts innebära för ägare av bl.a. bostadshus att installera brandvarnare\r\neller motsvarande. Införandet av den nya lagen om skydd mot olyckor torde\r\ninte innebära någon förändring i fråga om denna skyldighet. Bostadsutskottet\r\nstår därför fast vid sin uppfattning att retroaktivt verkande regler på\r\ndetta område inte bör införas i byggnadslagstiftningen. Frågor om ett\r\neventuellt behov av preciseringar av lagen om skydd mot olyckor i det\r\naktuella avseendet får, med hänsyn till den ärendefördelning som gäller\r\nmellan utskotten, närmast anses ligga inom försvarsutskottets beredningsområde.\r\n\r\nMotion 2003/04:Bo266 (s) avstyrks med hänvisning till det anförda.\r\nSprinkleranläggningar\r\nEnligt motion 2003/04:Bo238 (v) bör behovet av ett regelverk för\r\nsprinklersystem utredas. Motionärerna hänvisar till erfarenheter från andra\r\nländer samt till resultat från forskning och utveckling som talar för en\r\nökad användning av sprinklersystem, särskilt i äldreboende samt vissa\r\ninstitutioner.\r\nBostadsutskottet behandlade föregående år ett liknande yrkande och anförde\r\ndå (bet. 2002/03:BoU5):\r\nNågot krav på användning av sprinkleranläggningar i bostäder finns inte\r\ni byggnadslagstiftningen. Sprinklersystem används däremot ibland som en\r\nfrivillig åtgärd för att höja brandsäkerheten eller som ett alternativt\r\nsätt att uppfylla byggreglernas brandskyddskrav, exempelvis för att\r\nkompensera en större träexponering vid byggande av vissa flervåningsbyggnader\r\ni trä.\r\nMöjligheten att använda sprinklersystem har också uppmärksammats i olika\r\nsammanhang av berörda myndigheter och organisationer. Exempelvis har\r\nRäddningsverket nyligen framhållit fördelarna med sprinkleranläggningar i\r\nen skrivelse till Boverket med förslag till åtgärder för att minska antalet\r\nomkomna till följd av brand. Räddningsverket anser att en dialog bör komma\r\ntill stånd om framför allt behovet av sprinkleranläggningar i serviceboenden\r\noch andra särskilda boendeformer för äldre och personer med\r\nhjälpbehov.\r\nBostadsutskottet är för dagen inte berett att föreslå några åtgärder med\r\nanledning av den aktuella motionen. Utskottet ser emellertid positivt på\r\natt olika vägar prövas för att öka brandsäkerheten i bostadshus och i\r\nandra byggnader. En ökad användning av olika former av sprinklersystem är\r\nsannolikt en av de åtgärder som kan bidra både till en ökad personsäkerhet\r\noch till en begränsning av egendomsskadorna när brand uppstår. De vidare\r\növervägandena i frågan inom de berörda myndigheterna får visa om det finns\r\nskäl att kräva särskilda åtgärder i vissa boendeformer.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har under det gångna året en fortsatt diskussion\r\nförts mellan företrädare för de två berörda myndigheterna om olika åtgärder\r\nför att förebygga och minska följderna av bränder. Boverket ser för\r\nnärvarande över sina byggregler avseende särskilda boendeformer för äldre,\r\noch avsikten är att samarbetet bl.a. skall omfatta denna fråga. I detta\r\nsammanhang kommer även frågan om eventuella krav på sprinkleranläggningar\r\noch andra lösningar som kan höja säkerheten att prövas. Det får förutsättas\r\natt motsvarande överväganden också kan komma till stånd vad gäller andra\r\nsärskilda boendeformer och vårdinrättningar.\r\nBostadsutskottet kan således konstatera att överväganden med bl.a. den\r\ninriktning som förordas i den aktuella motionen för närvarande pågår. Med\r\nhänvisning till det anförda avstyrks därför motion 2003/04:Bo238 (v).\r\nByggande i trä\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om byggande i trä. Jämför reservation\r\n14 (kd, c) samt särskilt yttrande 4 (fp).\r\nTre motioner tar upp frågan om hur en ökad träanvändning inom byggandet\r\nskall kunna uppnås. Bakgrunden till de förslag som läggs fram i motionerna\r\när det tillkännagivande till regeringen som riksdagen gjorde våren 2002\r\npå näringsutskottets förslag (bet. 2001/02:NU12). Syftet med detta\r\ntillkännagivande var att driva på arbetet med att utforma ett nationellt\r\nhandlingsprogram för en ökad träanvändning. Regeringen har därefter dels\r\ninitierat ett arbete med ett nationellt s.k. träkluster, dels tillkallat\r\nen förhandlare för att tillsammans med trä- och byggsektorn utarbeta en\r\nlångsiktig strategi för ökad träanvändning i byggande och byggprodukter.\r\n\r\nRiksdagen bör enligt motion 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 13 tillkännage att\r\nprogramarbetet kring byggande i trä snabbt måste leda fram till konkreta\r\nåtgärder med inriktning på att trä kan användas i byggandet i betydligt\r\nstörre utsträckning än i dag.\r\nI motion 2003/04:Bo250 (s) föreslås riksdagen ställa sig bakom en målsättning\r\nom ett ökat byggande i trä. Motionärerna framhåller att byggande i trä i\r\ndag hindras genom olika formella och informella trösklar. Olika sätt att\r\nstimulera ett ökat träbyggande bör prövas. Exempelvis förordas att de\r\nstatliga verken anmodas att säkerställa att minst 25 % av byggytan i deras\r\nbyggprojekt uppförs i trä.\r\nÄven i motion 2003/04:Bo263 (c) framhålls att det finns en stor outnyttjad\r\npotential för trä som byggnadsmaterial. I motionens yrkande 7 föreslås\r\natt riksdagen i ett tillkännagivande framhåller vikten av att det av\r\nriksdagen initierade arbetet med ett handlingsprogram för byggande i trä\r\nfullföljs.\r\nRegeringen har som framgått ovan initierat ett programarbete med två\r\ninriktningar. Nutek har fått regeringens uppdrag att genomföra ett program\r\nför utveckling av det nationella träklustret. För genomförandet av programmet\r\nhar Nutek beviljats bidrag med högst 20 miljoner kronor för perioden\r\n2002-2004. Satsningen omfattar delvis projekt inom bygg- och\r\nbyggmaterialbranschen.\r\n\r\nRegeringens andra uppdrag som gäller utformningen av en strategi för ökad\r\nträanvändning har nyligen avrapporterats till regeringen. Den av regeringen\r\nutsedde förhandlaren redovisade den 20 januari 2004 sitt förslag till en\r\nstrategi och plan till åtgärder i rapporten Mer trä i byggandet (Ds 2004:1).\r\nI rapporten redovisas förslag till en strategi för ökat byggande i trä\r\ndels på kort, dels på medellång och lång sikt. Bland de insatser som\r\nbehöver göras på kort sikt framhålls åtgärder för en ökad kunskap på området\r\nhos konstruktörer, arkitekter och tekniker. Ett programområde för forskning\r\noch utveckling inom modernt träbyggande behöver inrättas. Vidare behöver\r\ngenomtänkta byggsystem för modernt träbyggande för högre hus tas fram.\r\nStatliga byggherrar föreslås uppföra tekniskt och arkitektoniskt intressanta\r\nbyggnader i trä. Behovet av insatser preciseras på ytterligare ett antal\r\nområden.\r\nUtgångspunkten för strategierna är en vision att trä om 10-15 år skall\r\nvara ett självklart alternativ i allt byggande i Sverige - och på sikt i\r\nEuropa. Grundläggande för hela strategisatsningen anges vara att en\r\nfristående samordnarfunktion inrättas, med ordförande och vice ordförande\r\nsom utses av regeringen, med en styrgrupp som har bred representativitet\r\noch med en mindre arbetsgrupp med ett kansli. Funktionen skall ha som\r\nuppgift att genomföra den nationella strategins inledande åtgärder under\r\nen tid av tre år.\r\nBostadsutskottet kan konstatera att det av regeringen initierade arbetet\r\nligger väl i linje med riksdagens tillkännagivande om en ökad träanvändning.\r\nFörslagen i den nyligen avlämnade rapporten med en strategi för ökat\r\nbyggande i trä sammanfaller också med inriktningen i de aktuella motionerna.\r\nUtskottet kan mot denna bakgrund i dagsläget inte se skäl till ett nytt\r\ntillkännagivande från riksdagen med önskemål om ett fortsatt programarbete.\r\nRegeringen måste självfallet ges möjlighet att bereda och ta ställning\r\ntill de förslag som helt nyligen presenterats. Det får förutsättas att\r\nregeringen därefter för riksdagen i lämpligt sammanhang redovisar resultatet\r\nav dessa överväganden.\r\nMot bakgrund av det pågående arbetet för en ökad träanvändning avstyrker\r\nutskottet således motionerna 2003/04:Bo250 (s), 2003/04:Bo263 (c) yrkande\r\n7 och 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 13.\r\nTillgängligheten i boendemiljön\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nkrav på tillgänglighet, jämför reservation 15 (fp, kd, c),\r\nbehovet av hissar, jämför reservationerna 16 (v) och 17 (c).\r\nKrav på tillgänglighet\r\nFrågor om tillgängligheten för funktionshindrade i den byggda miljön tas\r\nupp i tre motioner. Förslagen gäller bl.a. att de krav som ställs i plan-\r\noch bygglagen på tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade\r\nskall förstärkas eller förtydligas.\r\nI motion 2003/04:Bo261 (kd) yrkande 3 föreslås att riksdagen mot bakgrund\r\nav PBL-kommitténs pågående arbete bör påtala behovet av skärpta och\r\nförtydligade lagkrav om tillgängligheten till byggnader och utemiljöer.\r\nMotionärerna framhåller också att äldre- och handikapporganisationernas\r\nmöjlighet till samråd i plan- och byggärenden måste stärkas, att\r\ntillgängligheten vid universitet och högskolor bör förbättras och att arkitekter\r\nm.fl. bör ha särskild utbildning i handikappkunskap.\r\nÄven enligt motion 2003/04:So642 (kd) yrkande 3 behöver kraven på\r\ntillgänglighet i PBL skärpas. Riksdagen bör mot bakgrund av PBL-kommitténs\r\narbete understryka vikten av att det byggs tillgängligt och att ytterligare\r\nanpassningsåtgärder vidtas i det äldre byggnadsbeståndet.\r\nI motion 2003/04:So504 (fp) yrkande 26 föreslås att riksdagen understryker\r\nbehovet av full tillgänglighet till skola och fritidsaktiviteter för\r\nfunktionshindrade barn och ungdomar. Motionärerna hänvisar till att många\r\nskolor, fritidsgårdar, simhallar m.m. i dag inte är handikappanpassade.\r\nDet\r\nbör inledningsvis framhållas att det inom bostadsutskottet sedan länge\r\nrått en bred enighet när det gäller betydelsen av att tillgänglighetsfrågorna\r\nges stor uppmärksamhet i planeringen och byggandet av den fysiska miljön.\r\nUtskottet delar således motionärernas syn i denna fråga. Arbetet med att\r\nförbättra tillgängligheten måste drivas vidare tills vi uppnått ett\r\nsamhälle som kan sägas erbjuda en god tillgänglighet för hela befolkningen.\r\nUtskottet vill med anledning av motionsförslagen om en skärpning av\r\nregelsystemet om tillgänglighet erinra om det arbete som pågår med denna\r\ninriktning och om de nyligen genomförda skärpningarna i PBL.\r\nKraven på den byggda miljöns tillgänglighet och användbarhet för\r\nfunktionshindrade liksom formerna för hur dessa krav skall kunna hävdas bättre\r\nän i dag är centrala frågor i PBL-kommitténs arbete. Kommitténs direktiv\r\npekar tydligt ut dessa frågor som en viktig utgångspunkt för översynen av\r\nplan- och bygglagstiftningen. Vidare skall kommittén pröva vilka förändringar\r\ni lagstiftningen som behövs för en effektiv kontroll av att samhällskraven\r\npå byggnader infrias. Rapporter om brister i tillgängligheten även i\r\nnyproducerade bostadsområden understryker att detta kan vara en väl så\r\nviktig fråga i arbetet med att uppnå en bättre tillgänglighet som lagkraven\r\nom tillgänglighet i sig. Det hjälper således inte med aldrig så omfattande\r\nlagkrav om sedan dessa bestämmelser glöms bort i något led i byggprocessen.\r\nDet är därför också viktigt att hitta arbetsformer som gör att\r\ntillgänglighetsfrågorna beaktas redan på ett tidigt stadium så att kostsamma\r\nändringsarbeten kan undvikas. Kommitténs uppgift att belysa\r\nhandikapporganisationernas inflytande i plan- och byggprocessen kan få stor\r\nbetydelse\r\ni detta sammanhang.\r\nPBL-kommittén har som ett led i sitt arbete med tillgänglighetsfrågorna\r\nnyligen genomfört ett seminarium med företrädare för berörda myndigheter\r\noch organisationer. Syftet med detta seminarium var att ytterligare belysa\r\nhur lagstiftningen tillämpas i dag och hur parterna ser på olika vägar\r\natt uppnå en tillgänglig byggd miljö, bl.a. i vad mån problemen kan lösas\r\ngenom ändrad lagstiftning.\r\nBostadsutskottet kan således konstatera att överväganden i enlighet med\r\nvad som förordas i motionerna redan pågår inom PBL-kommittén. Utskottet\r\nser därför i dagsläget inte något behov av ett tillkännagivande med förslag\r\nom tilläggsdirektiv till kommittén i denna fråga.\r\nDet kan i sammanhanget också erinras om den skärpning av PBL som trädde\r\ni kraft den 1 juli 2001 och som innebär att föreskrifter med mer preciserade\r\nkrav kan utfärdas vad gäller användbarheten för personer med nedsatt\r\nrörelse- eller orienteringsförmåga i samband med iordningställande och\r\nändring av bl.a. allmänna platser. Vidare infördes en möjlighet att genom\r\nföreskrifter ställa krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet\r\noch användbarhet skall undanröjas i vissa befintliga miljöer. Det gäller\r\nlokaler dit allmänheten har tillträde och allmänna platser. Boverkets\r\nföreskrifter och råd på detta område trädde i kraft den 1 december 2003.\r\nDet får förutsättas att takten i det praktiska arbetet med att förbättra\r\ntillgängligheten nu ökar med sikte på att de s.k. enkelt avhjälpta hindren\r\nskall vara undanröjda inom en snar framtid.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Bo261\r\n(kd) yrkande 3, 2003/04:So504 (fp) yrkande 26 och 2003/04:642 (kd) yrkande\r\n3.\r\nBehovet av hissar\r\nYtterligare tre motioner tar upp frågan om tillgängligheten i boendemiljön.\r\nDessa motioner lyfter framför allt fram behovet av hissar för att möjliggöra\r\nkvarboende för äldre i flerbostadshus.\r\nEnligt motion 2003/04:Bo211 (c) bör en utredning analysera det samlade\r\nbehovet av hissar i alla typer av hyreshus samt kostnaderna för installation\r\nav hiss - yrkande 1. En konkret plan bör också utarbetas för hissinstallation\r\noch för en ökad tillgänglighet i hyreshus - yrkande 2.\r\nÄven enligt motion 2003/04:Bo223 (s) behöver det genomföras en översyn av\r\nåtgärder för att underlätta kvarboende. I denna översyn bör det övervägas\r\nåtgärder för att stimulera installation av hissar i trevånings hyreshus.\r\n\r\nI motion 2003/04:Bo235 (v) yrkande 6 föreslås att en utredning tillsätts\r\nom ett investeringsbidrag för hissinstallation i samband med ombyggnad.\r\nMotionärerna hänvisar bl.a. till att 75 000 trappuppgångar med tre eller\r\nflera våningsplan saknar hiss.\r\nSom konstateras i motionerna är avsaknaden av hiss ett stort problem som\r\nbl.a. kan omöjliggöra kvarboende för äldre och rörelsehindrade. En stor\r\ndel av det äldre bostadsbeståndet med flera våningar försågs inte från\r\nbörjan med hiss och kompletteringar i efterhand har bara kommit till stånd\r\ni begränsad utsträckning. Den fråga som motionärerna tar upp understryker\r\natt tillgänglighet inte bara skall ses som ett särintresse för en begränsad\r\ndel av befolkningen, utan att det i olika delar av livets skeden blir en\r\nviktig fråga för de flesta. Vikten av en sådan syn på tillgängligheten\r\nkommer också att understrykas av en allt större andel äldre i befolkningen.\r\n\r\nDe förändrade krav som ställs på samhället när både antalet och andelen\r\näldre i befolkningen ökar har varit utgångspunkten för den parlamentariska\r\näldreberedning som i oktober 2003 avlämnade sitt slutbetänkande Äldrepolitik\r\nför framtiden (SOU 2003:91). En av de frågor som har övervägts är hur\r\nmänniskors möjligheter att ta ansvar för boende och livsmiljö under\r\nåldrandet kan förbättras. Beredningen framhåller bl.a. att regeringen bör\r\nanalysera behov och möjliga effekter av ekonomiska stimulanser till bl.a.\r\nhissinstallationer i flerfamiljshus och ombyggnader av våtutrymmen. Sådana\r\ntillgänglighetsskapande åtgärder kan både främja självständighet och\r\ndelaktighet för personer i hög ålder. De kan också leda till att utbudet\r\nav goda bostäder för äldre personer ökar, vilket kan bidra till att fler\r\npersoner väljer att byta bostad. I betänkandet framhålls samtidigt att\r\ninsatserna inte får bli så begränsade att människor flyttar till bostäder\r\nsom bara till en mindre del blivit tillgängliga, t.ex. genom hissinstallationer,\r\nmen som inte erbjuder goda möjligheter till kvarboende vid behov av\r\nomfattande vård och omsorg. Betänkandet kommer under våren att remissbehandlas.\r\n\r\nFrågan om hur omfattande behovet av hissinstallationer är och hur det bör\r\ntillgodoses rymmer många aspekter förutom önskemålet om en god tillgänglighet.\r\nDet gäller bl.a. de byggnadstekniska och estetiska problem som ofta gör\r\nsig gällande när hissinstallationer utförs i det äldre bostadsbeståndet,\r\nmen givetvis också de ekonomiska frågorna. Särskilt de sistnämnda frågorna\r\nhar Boverket övervägt i samband med ett regeringsuppdrag att utreda\r\nbostadsbeståndets underhållsbehov. Uppdraget redovisades i oktober 2003 i\r\nrapporten Bättre koll på underhåll. Verket föreslår i rapporten att ett\r\nrambegränsat engångsbidrag till hissinstallationer införs. I rapporten\r\nredovisas bl.a. förutsättningarna för införandet av ett bidrag och en\r\nmöjlig konstruktion. Vidare finns beräkningar av kostnaden för staten med\r\nolika bidragsmodeller. Rapporten har nyligen remissbehandlats.\r\nAv ovanstående kortfattade redovisning framgår att överväganden med den\r\ninriktning som föreslås i motionerna nyligen har redovisats för regeringen.\r\nEtt underlag för vidare ställningstaganden om vilka åtgärder som behöver\r\nvidtas för att förbättra tillgängligheten i bostadshus utan hiss finns\r\nsåledes framtaget. Det får förutsättas att regeringen efter sedvanligt\r\nberedningsarbete redovisar sin syn i frågan.\r\nBostadsutskottet anser att motionernas förslag om bl.a. utredning av\r\nformerna och kostnaderna för ett stöd till hissinstallationer redan till\r\nstor del får anses vara tillgodosett. I övrigt vill utskottet inte föregripa\r\nregeringens vidare överväganden och avstyrker därför motionerna 2003/04:Bo211\r\n(c), 2003/04:Bo223 (s) och 2003/04:Bo235 (v) yrkande 6.\r\nBostadsanpassningsbidrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\növersyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag, jämför särskilt yttrande\r\n5 (fp, c),\r\nbostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga, jämför reservation 18 (kd,\r\nv, c, mp).\r\nÖversyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag\r\nI anslutning till de behandlade frågorna om tillgängligheten i boendemiljön\r\ntar utskottet här upp förslag som gäller utformningen och tillämpningen\r\nav lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. Enligt denna lag är\r\nkommunerna skyldiga att lämna bidrag till vissa former av anpassning av\r\nbostäder i syfte att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett\r\nsjälvständigt liv i ett eget boende. Bostadsutskottet har som ett led i\r\nsitt uppföljningsarbete under hösten 2003 låtit riksdagens utredningstjänst\r\ngöra en genomgång av utveckling och problem i samband med bidragsanvändningen\r\nunder senare år.\r\nEnligt motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 24 bör en översyn göras av formerna\r\nför bostadsanpassningsbidraget så att samhällets insatser kan nå så många\r\nsom möjligt.\r\nBostadsutskottet instämmer i att villkoren för bostadsanpassningsbidrag\r\nbör ses över vid behov och att även handläggningen av bidragsansökningar\r\nbör ägnas uppmärksamhet. Boverket har tillsynsansvaret över kommunernas\r\nbidragsverksamhet och bedriver en löpande uppföljning av lagens tillämpning.\r\nDe senaste förändringarna i lagen genomfördes år 2000 mot bakgrund av\r\nBoverkets uppföljningsarbete. Det får förutsättas att eventuella behov av\r\nytterligare revideringar av lagens utformning kan övervägas i samband med\r\nverkets återkommande tillsynsrapporteringar till regeringen. Enligt vad\r\nutskottet erfarit förefaller emellertid de problem som Boverket under de\r\nsenaste åren uppmärksammat vid tillsynen snarare ha samband med kommunernas\r\nhandläggning av bidragsärendena än med regelsystemet i sig. Verket planerar\r\ndärför nya utbildningsinsatser för att förbättra kunskapsläget hos\r\nhandläggarna i kommunerna.\r\nBostadsutskottet ser allvarligt på de tecken som anses finnas på vissa\r\nbrister i bidragshanteringen. En enhetlig och rättssäker tillämpning är\r\ngivetvis ett grundläggande krav för en lagreglerad bidragsverksamhet. Det\r\när därför angeläget att det kommer till stånd tillräckliga informations-\r\noch utbildningsinsatser riktade bl.a. till dem som praktiskt hanterar\r\nberedningen av bidragsansökningar. Vad som anförs i motion 2003/04:Bo263\r\n(c) ger emellertid inte utskottet tillräcklig anledning att föreslå ett\r\ntillkännagivande om den närmare inriktningen av erforderliga insatser\r\neller om bidragsverksamheten i övrigt. Det aktuella yrkandet avstyrks\r\nsåledes.\r\nBostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga\r\nEn fråga som under en följd av år återkommit i utskottets beredning av\r\nmotioner från allmänna motionstiden är om bidrag skall utgå för anpassning\r\nav elöverkänsligas bostäder. Även under 2003 års motionstid väcktes tre\r\nmotioner som tar upp denna fråga.\r\nEnligt motion 2003/04:Bo256 (c) yrkande 4 bör bostadsanpassningsbidrag\r\nutgå för s.k. elsanering av elöverkänsligas bostäder. Motionärerna anser\r\natt elöverkänslighet är en sjukdom som bör ge rätt till samma stöd som\r\nandra sjukdomar. Motsvarande förslag läggs fram i motion 2003/04:So344\r\nyrkande 6. I motion 2003/04:Bo296 (s) framhålls att det i dag råder stora\r\nskillnader mellan olika kommuner i bemötande och stöd till dem som söker\r\nhjälp för elöverkänslighet. I motionens yrkande 1 föreslås därför att\r\nvillkoren för bidragsgivningen ses över så att elöverkänsliga behandlas\r\nlika oavsett var man är bosatt.\r\nSom konstateras i en av motionerna är rättsläget för närvarande sådant\r\natt kommunerna inte kan anses vara skyldiga att lämna bostadsanpassningsbidrag\r\nför s.k. elsanering. Däremot har det i vissa fall förekommit att kommuner\r\npå frivillig basis givit bidrag för detta ändamål. Tolkningen av rättsläget\r\ni den aktuella frågan framgår bl.a. av Boverkets handbok för\r\nbostadsanpassningsbidraget. Till grund för den redovisade uppfattningen hänvisar\r\nverket till ett yttrande och en rapport från Socialstyrelsen och ett\r\navgörande i kammarrätten. Socialstyrelsen har bl.a. anfört att kunskapsläget\r\ni den aktuella frågan är sådant att belagda samband saknas mellan exponering\r\nför elektriska och magnetiska fält i bostaden och de symtom som åberopats\r\nvid ansökan om bidrag. Även i kammarrättens avgörande i ett överklagat\r\närende hänvisas till att det inte var klarlagt att det finns tillräckligt\r\nsamband mellan det åberopade funktionshindret och de avsedda\r\nanpassningsåtgärderna.\r\n\r\nBostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motionsförslag\r\nom bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga och då framhållit att\r\nutskottet inte bör uttala sig i frågan om bostadsanpassningsbidragslagens\r\ntillämpning i en viss typ av ärenden. Utskottet har också framfört\r\nuppfattningen att det är önskvärt med en över landet enhetlig tillämpning av\r\nbidragsärenden. Det grundläggande problemet i sammanhanget står emellertid\r\natt finna i att det fortfarande, trots ett mångårigt forsknings- och\r\nutredningsarbete, saknas en samsyn om de huvudsakliga orsakerna till\r\nelöverkänslighetsproblemen. På samma sätt finns fortfarande en betydande\r\nosäkerhet om hur man bäst skall komma till rätta med problemet och om den\r\ntyp av åtgärder som kan innefattas i begreppet elsanering alltid är den\r\nbästa lösningen.\r\nBostadsutskottet tvingas konstatera att något egentligt genombrott i\r\nforskningsläget på det aktuella området fortfarande inte kan anses ha gjorts.\r\nDe berörda myndigheterna har inte heller ändrat sin uppfattning i frågan.\r\nUtskottet vidhåller därför sitt tidigare redovisade ställningstagande\r\nnär det gäller den fråga som tas upp i de aktuella motionerna. Det kan\r\nsåledes inte anses vara lämpligt att riksdagen uttalar hur\r\nbostadsanpassningsbidragslagens bestämmelser skall tolkas i den aktuella frågan.\r\nBostadsutskottet förutsätter emellertid att de berörda myndigheterna följer\r\ndet pågående forsknings- och utredningsarbetet och aktualiserar tillämpningen\r\nav bidragsreglerna så snart som det framkommer resultat som motiverar\r\ndetta.\r\nMotionerna 2003/04:Bo256 (c) yrkande 4, 2003/04:Bo296 (s) yrkande 1 och\r\n2003/04:So344 (c) yrkande 6 avstyrks med hänvisning till det anförda.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Ansvarsfrågor i byggandet, punkt 1 (kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:A371\r\nyrkande 7 och bifaller delvis motion 2003/04:Bo241 yrkandena 1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEn lång rad undersökningar har visat på stora brister i vårt byggnadsbestånd\r\nvad gäller inomhusmiljön med bl.a. fuktproblem, dålig ventilation och\r\ndåligt ljudklimat. Bristerna i innemiljö resulterar framför allt i att de\r\nboendes hälsa riskeras. En ökande andel barn med allergier och annan\r\növerkänslighet är ett av tecknen på detta förhållande. För att i efterhand\r\nåtgärda byggfel och en dålig inomhusmiljö krävs ofta komplicerade\r\nreparationer som dessutom kan resultera i ökade boendekostnader. Det finns\r\nsåledes all anledning att utforma byggprocessen så att riskerna för byggfel\r\nminimeras. Som framhålls i Kristdemokraternas partimotion förutsätter\r\ndetta insatser på flera områden. Den kanske viktigaste frågan för att\r\nstävja slarv och brister i byggandet är att ansvaret i byggprocessen blir\r\ntydligare än vad som är fallet i dag. Vi anser därför att PBL-kommittén\r\nbör ges ett tilläggsdirektiv med uppdraget att utforma tydliga regler för\r\nproduktansvaret i byggandet.\r\nEtt tydligt utformat produktansvar kan bl.a. förväntas resultera i en\r\nstärkt kvalitetssäkring av bostäder, förskolor, skolor och äldreboenden.\r\nKvalitetssäkringen vid ny- och ombyggnad av skolor underlättas om det\r\nfinns utarbetade kravspecifikationer för hälsa, miljö och social funktion.\r\nVidare behöver system för miljö- och hälsovärdering av byggmaterial och\r\nbyggnader utarbetas som underlag för beskrivningar av ett byggobjekts\r\nkonsekvenser för ekologisk hållbarhet.\r\nAlla brister i innemiljön beror inte på fel i byggprocessen. Även\r\nförvaltningen och underhållet av en byggnad måste utföras med sikte på att\r\nbevara en god innemiljö. En bra utbildning för drift, skötsel och underhåll\r\nav fastigheter är därför inte minst viktig.\r\nVad vi ovan anfört med anledning av motion 2003/04:A371 (kd) yrkande 7\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att\r\näven motion 2003/04:Bo241 (mp) till stora delar får anses vara tillgodosedd.\r\n\r\n2.      Ansvarsfrågor i byggandet, punkt 1 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo241\r\nyrkandena 1-3 och bifaller delvis motion 2003/04:A371 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI motion 2003/04:Bo241 (mp) diskuteras ansvarsförhållandena inom byggsektorn.\r\nBrister och oklarheter på detta område har bidragit till ständigt\r\nåterkommande byggskandaler och rapporter om byggfusk. Tunnelbygget genom\r\nHallandsåsen och fuktskandalen i Södra Hammarbyhamnen är bara två bland\r\nmånga fall under de senaste åren.\r\nGrunden till problemen står bl.a. att finna i oklarheter när det gäller\r\nhelhetsansvaret för en byggnation och det alltför begränsade producentansvaret\r\npå området. Byggbranschen utmärker sig genom att det finns flera aktörer\r\ni ett projekt. Byggherren anlitar arkitekt, entreprenör och underentreprenörer\r\nsom tar byggmaterialet från olika firmor. Alla dessa aktörer har givetvis\r\nett ansvar bl.a. för att material svarar mot miljökraven. Ofta finns det\r\nemellertid olika uppfattningar om hur ansvaret är fördelat dem emellan,\r\nsärskilt när byggfel upptäcks i ett senare skede.\r\nInom byggbranschen används olika slags entreprenadformer. Ansvarsförhållandena\r\nskiljer sig åt beroende på om byggherren använder sig av en totalentreprenad\r\neller om flera olika entreprenörer är inblandade. Det viktiga är emellertid\r\natt det är klart vem som har helhetsansvaret för att byggprojekt utförs\r\npå ett riktigt sätt så att bl.a. ett miljö- och hälsofarligt utförande\r\nkan undvikas. Problemet är att byggherren i dag ofta inte har de kunskaper\r\ninom bl.a. miljöområdet, som ett producentansvar kräver.\r\nJag anser att en utredning bör genomföras som klarlägger hur byggsektorn\r\nklarar dagens frivilliga producentansvar och överväger formerna för en\r\ntydligare lagreglering på detta område. En viktig fråga för utredningen\r\när också att överväga hur en tydlig reglering av en helhetsansvarig aktör\r\nför varje byggprojekt kan utformas. Huvudsyftet med en lagreglering är\r\natt det över huvud taget inte skall komma in miljöfarligt material i en\r\nbyggnad. En viktig fråga är därför också att överväga regleringen av vilket\r\nmaterial som kan tillåtas och vilka krav som skall ställas på entreprenörernas\r\nmiljöpolicy.\r\nVad jag anfört ovan bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nDet innebär att motion 2003/04:Bo241 (mp) tillstyrks och att även motion\r\n2003/04:A371 (kd) yrkande 7 i huvudsak får anses vara tillgodosedd.\r\n\r\n3.      Samrådsplikt inför markarbeten, punkt 3 (m, kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson\r\n(m), Rigmor Stenmark (c) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo258\r\nyrkande 15.\r\nStällningstagande\r\nI en relativt stor omfattning förekommer det att gator, torg och andra\r\nallmänna platser grävs upp för att nya ledningar skall kunna läggas ned\r\neller för att befintligt ledningsnät skall kunna repareras. Arbetena är\r\ni många fall så omfattande att de allvarligt inskränker tillgängligheten\r\ntill omkringliggande fastigheter. Trots detta föreligger det normalt sett\r\ninte något krav på att information skall lämnas till eller samråd hållas\r\nmed fastighetsägare eller andra berörda.\r\nEtt stort antal butiker och andra serviceinrättningar i hyrda lokaler\r\ndrabbas hårt vid grävarbeten på gator, torg m.m. Det kan leda till förluster\r\noch andra avbräck som kan äventyra möjligheterna till fortsatt verksamhet.\r\nSärskilt utsatta är de små företagarna. Det förekommer att berörda\r\nnäringsidkare inte erhåller någon information inför de arbeten som skall\r\ngenomföras, eller att de inte ges tillräckliga möjligheter till samråd.\r\nEtt samråd ger butiksinnehavare och andra möjlighet att minska eller helt\r\neliminera sina förluster till följd av arbetena. Vid samrådet kan lösningar\r\ntas fram för hur tillgängligheten till lokalerna skall ordnas, liksom hur\r\nskyltning och liknande åtgärder skall utformas, för att minska näringsidkarnas\r\navbräck. Samrådet kan också ha betydelse för att en företagarvänlig\r\ntidpunkt för arbetena väljs. Samförståndslösningar torde vanligen innebära\r\nfördelar också för kommunen eller andra som utför grävningsarbetena. Även\r\nom det många gånger förekommer att information lämnas och samråd sker bör\r\ndet införas en laglig skyldighet att vidta sådana åtgärder i syfte att\r\ngarantera att näringsidkarna ges de bästa möjligheterna att minimera\r\nskadorna på sina företag. Skyldigheten bör naturligtvis inte omfatta\r\nbrådskande arbeten eller sådana som genomförs endast under kortare tid eller\r\npå annat sätt är av mindre betydelse.\r\nDet vi nu med anledning av motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 15 anfört om\r\nsamrådsplikt inför markarbeten bör riksdagen tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening.\r\n\r\n4.      Byggande i miljöer med lokal särprägel, punkt 4 (m, c)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo258\r\nyrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nI Sverige finns det många miljöer som präglas av olika tidsepoker och av\r\nolika byggnadstraditioner. Ett exempel på detta är de många byar som\r\nkarakteriseras av att där finns en blandad bebyggelse som omfattar såväl\r\nbostäder och småföretagsamhet som jordbruk. Det är samhällen där gårdarna\r\nligger tätt och där livsstilen många gånger bygger på gamla traditioner.\r\nUtvecklingen i samhället i övrigt har inneburit att dessa byar i dag\r\nrepresenterar en värdefull typ av miljö som måste bevaras och tas till\r\nvara. Den blandning av olika verksamheter som finns i dessa små samhällen\r\noch den särprägel som detta skapar har också gjort dem till attraktiva\r\nboendemiljöer.\r\nEn förutsättning för att dessa byar skall bestå och kunna behålla sin\r\nsärprägel är att de kan fortsätta att utvecklas. Det innebär att de som\r\nbosätter sig där måste ta hänsyn till och acceptera att mångsidigheten\r\nbestår. För att samhällenas karaktär och särdrag skall bestå fordras att\r\nalla verksamheter ges möjlighet till förändring och utveckling. En\r\nförutsättning för att så skall bli fallet är att inte bara de boendes utan\r\nockså de olika näringsverksamheternas krav på byns utveckling kan tillgodoses.\r\n\r\nDet tycks i dag råda oklarhet kring vilken utbyggnad av t.ex.\r\nsmåföretagsverksamhet som kan komma till stånd inom ramen för pågående\r\nmarkanvändning.\r\nDenna oklarhet är enligt vår mening olycklig, då den bl.a. riskerar att\r\nstoppa utvecklingen i byar och mindre samhällen med en särpräglad blandning\r\nav boende och annan verksamhet. En utredning bör därför tillsättas för\r\natt se över behovet av att klargöra dagens lagstiftning på denna punkt.\r\nSyftet med utredningen bör vara att skapa förutsättningar för att såväl\r\nboende som näringsverksamhet kan fortgå i dessa särpräglade miljöer.\r\nDet vi nu med anledning av motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 16 anfört om\r\nbyggande i miljöer med lokal särprägel bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n5.      Nationellt handlingsprogram för boende och hälsa, punkt 6 (c, mp)\r\nav Rigmor Stenmark (c) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo263\r\nyrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nI dagens samhälle utgör ohälsan ett av de allvarligaste problemen. Statens\r\nkostnader för ohälsan beräknas motsvara omkring 4-5 % av BNP. Det verkligt\r\nallvarliga är emellertid det dagliga lidande som många människor utsätts\r\nför. Det kan handla om den negativa påverkan av buller, magnetiska och\r\nelektriska fält, radon samt föroreningar från källor från såväl ute- som\r\ninnemiljön. Ett ökande antal barnallergier är ett av många tecken på att\r\ndet inte står rätt till.\r\nOhälsan har givetvis många orsaker men vi anser att en stor del av\r\nförklaringen står att finna i vår boendemiljö. En god boendemiljö är därför\r\nen avgörande faktor för människors välbefinnande och livskvalitet. Vi\r\nanser att regeringen hittills inte ägnat detta förhållande tillräcklig\r\nuppmärksamhet. Det är nödvändigt att nu vidga debatten om ohälsan och\r\nutforma ett åtgärdsprogram med en så bred inriktning att ett helhetsgrepp\r\nkan tas om problemen.\r\nEtt första steg i ett sådant arbete bör vara att utarbeta en nationell\r\nhandlingsplan inriktad på boende och hälsa som skall analysera omfattningen\r\nav och orsakerna till ohälsan, men framför allt ge konkreta förslag till\r\nförbättringar. Vi anser således att riksdagen bör ställa sig bakom förslaget\r\ni motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 23 om en nationell handlingsplan för\r\nen bättre boendemiljö.\r\n\r\n6.      Det sunda huset, punkt 7 (kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:A371\r\nyrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nTrots att de omfattande problemen med innemiljön i våra bostäder och övriga\r\nbyggnader har varit uppmärksammade under en lång tid tycks det fortfarande\r\nfinnas stora brister i kunskapen om hur man åtgärdar problemen och undviker\r\natt nya uppstår. Det kommer hela tiden rapporter om nyuppförda hus med\r\nohälsosam miljö till följd av fuktproblem, felaktig materialanvändning\r\neller andra brister i projektering och uppförande.\r\nTill stor del beror dessa förhållanden på att man inte tillämpar den\r\nkunskap som redan borde vara väl spridd bland alla involverade i byggprocessen.\r\nDet gäller emellertid också att snabbt få ut den nya kunskap som tas\r\nfram av forskningen inom området. Inom forskningsprogrammet Det sunda\r\nhuset som finansieras av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande) har under de senaste åren mycket ny kunskap\r\ntagits fram som snabbt bör få sin spridning till bygg- och förvaltningssektorn.\r\nDet är även nödvändigt att forskningen inom området ges tillräckliga\r\nresurser så att nya lösningar kan utvecklas som är både miljövänliga och\r\nbidrar till en bättre innemiljö. Detta förutsätter sannolikt också att\r\nmedel avsätts för experimentbyggande så att inte oprövade metoder direkt\r\ntillämpas i den seriebyggda produktionen.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av Kristdemokraternas\r\npartimotion 2003/04:A371 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n7.      Regler för ventilationssystem, punkt 8 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474\r\nyrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nEn god ventilation är av avgörande betydelse för en god inomhusmiljö.\r\nTrots detta välkända faktum är det alltför vanligt med bostäder och lokaler\r\nsom har ett undermåligt inomhusklimat. Enligt min mening är detta helt\r\nonödigt. Det finns i dag goda kunskaper om ventilationssystem som har\r\nvisat sig vara mer effektiva, hälsosamma och mindre kostnadskrävande än\r\ndagens så vanliga mekaniska ventilation. Självdrag eller naturlig ventilation\r\när en väl beprövad ventilationsprincip i äldre hus. Med ny teknik är det\r\ni dag fullt möjligt att utveckla självdragstekniken så att den svarar mot\r\ndagens energi- och komfortkrav. Ett hinder för detta är dock att gällande\r\nbestämmelser och tillämpningen av dessa bestämmelser inte ger utrymme för\r\nen utveckling som leder till en jämn och god ventilation med låg\r\nenergiförbrukning och liten materialåtgång. Förutsättningar bör dessutom skapas\r\nför att på olika sätt kombinera naturlig och mekanisk ventilation för att\r\ndärigenom främja hälsa och samtidigt åstadkomma energibesparingar.\r\nDen slutsats som måste dras är att utvecklingen på ventilationsområdet\r\ninte primärt leder till en god och resurssnål mänsklig miljö, utan snarare\r\ntill goda villkor för ventilationsindustrin. För att komma till rätta med\r\nproblemen bör en översyn av gällande bestämmelser för ventilation göras\r\ni syfte att lyfta fram naturlig ventilation som en förstahandslösning.\r\nSom en del i detta arbete bör Boverkets arbete inom ventilationsområdet\r\ningående granskas av ett opartiskt organ. Ventilationsindustrins påverkan\r\npå utvecklingen mot en allt högre grad av mekanisk ventilation bör samtidigt\r\nutredas.\r\nVad jag nu med anslutning till förslaget i Centerpartiets partimotion\r\n2003/04:MJ474 yrkande 12 anfört om att ge regeringen i uppdrag att belysa\r\nolika aspekter på mekanisk och naturlig ventilation samt föreslå åtgärder\r\nså att dessa två system kan samverka bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n8.      Direktverkande elvärme, punkt 9 (v, c, mp)\r\nav Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c), Sten Lundström (v) och Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ401\r\nyrkande 13 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nElektricitet är en högkvalitativ energi som bör användas på bästa sätt.\r\nDet är mot den bakgrunden oroande att mer än 40 % av Sveriges producerade\r\nelenergi används till uppvärmning och luftkonditionering av bostäder och\r\nlokaler.\r\nI en- och tvåbostadshus är det fortfarande möjligt att installera\r\ndirektverkande elvärme om byggnaden har särskilt goda energiegenskaper. Det\r\ngäller för såväl nybyggnation som ombyggnation. Det är emellertid uppenbart\r\natt elanvändningen för uppvärmningsändamål måste minska kraftigt. Ett\r\ntungt vägande skäl är givetvis att kärnkraften skall avvecklas, men\r\nhuvudskälet är att elenergin skall användas i mer tekniskt komplicerade\r\nsammanhang än uppvärmning. Ett första viktigt steg för att successivt\r\nminska elanvändningen inom bostadssektorn är att hindra att ytterligare\r\nbostäder förses med uppvärmningssystem som inte relativt enkelt kan\r\nkonverteras till användning av miljövänliga värmekällor. Användningen av\r\ndirektverkande elvärme förhindrar eller försvårar påtagligt en sådan\r\nomställning.\r\nRiksdagen avslog föregående år motionsförslag om att införa ett förbud\r\nmot direktverkande elvärme med hänvisning till ett regeringsuppdrag till\r\nBoverket att genomföra en analys av konsekvenserna av ett sådant förbud.\r\nDetta uppdrag avrapporterades hösten 2003. Riksdagen bör därför begära\r\natt regeringen snarast lägger fram ett förslag om att ta bort direktverkande\r\neluppvärmning som uppvärmningsalternativ. Detta bör gälla både vid\r\nnybyggnation och vid större ombyggnationer. Enstaka fritidshus bör fortfarande\r\nstå utanför dessa bestämmelser.\r\nDet som ovan anförts om direktverkande elvärme med anledning av motionerna\r\n2003/04:MJ401 (mp) yrkande 13 i denna del och 2003/04:MJ474 (c) yrkande\r\n11 bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n9.      Direktverkande elvärme, punkt 9 - motiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter\r\nDanielsson (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de aktuella motionerna med förslag om ett förbud mot\r\ndirektverkande elvärme entydigt bör avvisas av riksdagen. Det bör vara möjligt\r\natt välja uppvärmningsform utan denna typ av statliga restriktioner.\r\nElenergi produceras i huvudsak inom landet. Denna produktion - genom\r\nvattenkraft och kärnkraft - ger dessutom i förhållande till andra energiformer\r\nen miljömässigt mindre belastning.\r\nDet bör således stå den enskilde fastighetsägaren fritt att ta ställning\r\ntill om eluppvärmning är den bästa lösningen i det enskilda fallet, oavsett\r\nom det är frågan om s.k. direktverkande elvärme eller en elpanna med\r\nexempelvis vattenburen värmedistribution. Det kan i sammanhanget framhållas\r\natt Boverket i sin analys av konsekvenserna av ett förbud konstaterat att\r\ndet varken är miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart med ett förbud\r\nmot direktverkande elvärme.\r\nMed hänvisning till ovanstående motivering bör riksdagen avslå motionerna\r\n2003/04:MJ474 (c) yrkande 11 i denna del samt 2003/04:MJ401 (mp) yrkande\r\n13.\r\n\r\n10.     Krav på energihushållning i byggnader, punkt 10 (fp, kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd), Nina Lundström (fp), Lars Tysklind (fp) och Rigmor\r\nStenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N324\r\nyrkande 10, bifaller delvis motionerna 2003/04:Bo243 och 2003/04:Bo269\r\noch avslår motion 2003/04:MJ401 yrkande 13 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nDet energipolitiska omställningsprogrammet har hittills visat ett magert\r\nresultat. Det krävs nu kraftfulla åtgärder inom alla sektorer. Bostadssektorn\r\nstår för en stor del av den sammanlagda energiförbrukningen och sparpotentialen\r\när fortfarande hög. Särskilt vid nyproduktion men även i samband med\r\nombyggnad är det viktigt att denna potential tas till vara. Det kommer\r\nemellertid rapporter som tyder på att det inte längre pågår en utveckling\r\nmot energisnålare hus. I en studie som gjorts på Chalmers tekniska högskola\r\nslås det fast att vi inte bygger mer energisnåla hus nu än vad vi gjorde\r\nförr.\r\nDenna brist på utveckling inom byggsektorn kan ha flera orsaker. Informationen\r\noch kunskapsspridningen om kostnads- och energieffektiva lösningar kan\r\nsäkert förbättras i flera avseenden. Det finns åtskilliga exempel på\r\nprojekt där en god ekonomi kunnat kombineras med byggnadstekniska lösningar\r\nsom leder fram till en mycket låg energiförbrukning. Kunskapen om dessa\r\nlösningar måste ges stor spridning så att de kommer till allmän användning.\r\n\r\nFörklaringen till frånvaron av utveckling står sannolikt också att finna\r\ni bristande ekonomiska incitament eller otydliga byggkrav från samhällets\r\nsida. Det finns därför skäl att överväga formerna för sådana incitament.\r\nExempelvis får inte skattereglerna motverka energieffektiva lösningar.\r\nByggreglerna bör också ses över i syfte att lyfta fram byggnadsteknik som\r\nleder till en bättre energihushållning.\r\nVad vi nu anfört med anledning av motion 2003/04:N324 (fp) yrkande 10 bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att även\r\növriga motioner som behandlas i detta avsnitt till stor del får anses bli\r\ntillgodosedda.\r\n\r\n11.     Krav på energihushållning i byggnader, punkt 10 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ401\r\nyrkande 13 i denna del, 2003/04:Bo243 och 2003/04:Bo269 och bifaller delvis\r\nmotion 2003/04:N324 yrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nBebyggelsesektorn är av stor betydelse från klimatsynpunkt och för\r\nmiljöfrågorna i övrigt. Denna insikt måste påverka alla beslut som rör denna\r\nsektor. I de aktuella motionerna framhålls flera konkreta åtgärder som\r\nkan vidtas med sikte på att öka klimathänsynen. En sådan åtgärd är att\r\nutreda och ta fram förslag på komplettering av regelverket för den\r\nobligatoriska besiktningen av ventilationssystemet så att den även omfattar\r\nklimathänsyn. Det är också lämpligt att den lokala energirådgivningen\r\ninvolveras i detta arbete. Vidare bör Konkurrensverket ges ett uppdrag\r\natt med prioritet utreda och komma med förslag för att motverka\r\nkonkurrensbegränsning på energi- och byggmarknaderna som får negativa\r\nkonsekvenser\r\nför uppfyllelsen av klimatmålen.\r\nEn minskning av energiförbrukningen inom bostadssektorn och en omställning\r\nav uppvärmningssystemen är en av de avgörande frågorna om energi- och\r\nklimatmålen skall kunna uppnås. Enligt en nyligen publicerad undersökning\r\ngjord vid Chalmers tekniska högskola kräver i dag nya bostadshus mer energi\r\nän gamla. Detta är givetvis inte rimligt och åtgärder måste snabbt vidtas\r\nför att få i gång en utveckling mot energisnålare hus. En sådan åtgärd är\r\natt se över energihushållningskraven i byggreglerna med sikte på en\r\npåtaglig skärpning. Det kan även behöva utvecklas andra styrmedel för att\r\nminska energiförbrukningen i hus. Att bygga rätt och energieffektivt sparar\r\nresurser för hela samhället, och det skall därför också gynna de boende.\r\nDet finns många lyckade exempel på ett energisnålt och miljömedvetet\r\nbyggande. Det är viktigt att kunskapen om sådan lösningar ges stor spridning\r\ninom byggområdet.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nDet innebär ett bifall till Miljöpartiets partimotion 2003/04:MJ401\r\nyrkande 13 i denna del samt till motionerna 2003/04:Bo269 (mp) och\r\n2003/04:Bo243 (s). Även motion 2003/04:N324 (fp) yrkande 10 torde därmed vara\r\ntillgodosedd.\r\n\r\n12.     Barnsäkerhet i bostäder, punkt 11 (kd, v, c, mp)\r\nav Göran Hägglund (kd), Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c), Sten\r\nLundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo215\r\noch 2003/04:Bo297 yrkande 29.\r\nStällningstagande\r\nUnder en lång rad år har det i motioner föreslagits att åtgärder skall\r\nvidtas för att förebygga barnolycksfall i våra bostäder. Bostadsutskottets\r\noch riksdagens majoritet har avvisat dessa förslag med hänvisning till\r\npågående överväganden eller genomförda informationskampanjer. Några mer\r\npåtagliga åtgärder för att förbättra barnsäkerheten i det befintliga\r\nbostadsbeståndet har emellertid inte vidtagits. Under tiden har ett skrämmande\r\nstort antal barnolycksfall varje år understrukit behovet av ytterligare\r\ninsatser för en ökad barnsäkerhet.\r\nRegler som syftar till att förhindra barnolycksfall infördes i\r\nbyggnadslagstiftningen för nybyggda hus 1973 och för ombyggnader 1976. Det\r\ninnebär\r\nmed stor sannolikhet att bl.a. större delen av miljonprogrammets bostäder\r\ninte från början försetts med sådan utrustning. Även om vissa kompletteringar\r\ni efterhand kan ha gjorts i delar av det äldre bostadsbeståndet finns det\r\nförmodligen ett mycket stort antal lägenheter i områden med en hög andel\r\nbarnfamiljer som helt saknar säkerhetsutrustning.\r\nDe undersökningar som bl.a. Barnombudsmannen (BO) gjort av barnolycksfall\r\nutgör en sorglig bekräftelse på detta förhållande. BO:s undersökningar\r\nhar visat att nästan alla dödsolyckor under senare år där barn fallit ut\r\nfrån fönster och balkonger har inträffat i hus byggda före 1973. BO har\r\nkonstaterat att många av olyckorna hade kunnat undvikas om krav på\r\nsäkerhetsanordningar funnits även för dessa årgångar av hus. BO har också\r\nvid flera tillfällen föreslagit att barnsäkerhetskraven i Boverkets\r\nbyggregler även skall gälla fastigheter byggda före 1973. Boverket föreslog\r\nsamma sak redan 1993.\r\nUnder en följd av år reagerade regeringen inte alls på de förslag som\r\nmyndigheterna fört fram. Till slut tillsatte regeringen en\r\nbarnsäkerhetsdelegation\r\nmed uppgift att se över frågor om säkerhet och förebyggande av skador i\r\nbarns och ungdomars miljö. Barnsäkerhetsdelegationen har nu redovisat\r\nsitt slutbetänkande med överväganden och förslag i många frågor. Delegationen\r\nhar däremot inte lämnat något förslag om ändrad lagstiftning i den aktuella\r\nfrågan. Vi anser därför att regeringen nu måste agera och snarast lägga\r\nfram ett förslag för riksdagen med utökade krav på barnsäkerhet i det\r\näldre bostadsbeståndet. I den mån det anses erforderligt med ytterligare\r\növerväganden om den konkreta utformningen av lagändringen kan detta arbete\r\nske inom PBL-kommittén.\r\nVi föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 2003/04:Bo215 (v)\r\noch 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 29 som sin mening tillkännager för regeringen\r\nvad vi ovan anfört om barnsäkerheten i äldre bostäder.\r\n\r\n13.     Sprinkleranläggningar, punkt 14 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo238.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBoverkets regler om brandskydd innehåller i dag inga krav på sprinkler i\r\nlokaler för vårdinstitutioner. Däremot finns krav om automatiskt brandlarm\r\nsamt högre krav på väggmaterial och byggnadens konstruktion. Enligt uppgift\r\nfrån Boverket är ett starkt personskydd grundlinjen när det gäller\r\nbrandsäkerhet vid vårdinstitutioner. Huvuduppgiften är att människorna i\r\nlokalen snabbt och säkert kan ta sig ut eller få hjälp att ta sig ut.\r\nÄven om det givetvis alltid bör vara utgångspunkten att människor snabbt\r\nskall evakueras från en brinnande byggnad måste det även finnas en beredskap\r\nför situationer när detta inte sker. Det kan bero på att de personer som\r\nfinns i en vårdlokal inte själva kan ta sig ur byggnaden och hjälp inte\r\nfinns på plats i tillräcklig omfattning. Det kan också bero på att\r\nsäkerhetsrutiner inte följs. Ett särskilt problem är de låsta vårdavdelningarna\r\ninom bl.a. psykiatrin. Ett tragiskt exempel på följden av låsta avdelningar\r\noch bristande brandskydd är branden föregående år vid S:t Sigfrids sjukhus\r\ni Växjö då två unga kvinnor dog.\r\nDet pågår för närvarande ett forsknings- och utvecklingsarbete inom\r\nbrandskyddsområdet där en ökad användning av sprinkleranläggningar är ett\r\nintressant alternativ. Det finns nu lösningar som inte kräver så dyra\r\ninvesteringar. Sprinklersystemen har flera påtagliga fördelar, bl.a. kan\r\nandra byggnadstekniska lösningar godkännas. Större öppna ytor blir möjliga\r\noch det ställs inte längre lika hårda krav på t.ex. avskiljande dörrar\r\nmellan uppehållsrum och korridor på en vårdanläggning. Med ett sprinklersystem\r\ninstallerat kan det med andra ord skapas både säkrare och trivsammare\r\nmiljö för personal och boende.\r\nEn dialog har inletts mellan Räddningsverket och Boverket om vilka krav\r\npå brandskydd som bör ställas vid särskilda boendeformer för äldre.\r\nRepresentanter för Räddningsverket har i olika sammanhang pläderat för\r\ninförande av sprinklersystem för denna typ av boende. Vi anser att mycket\r\ntalar för att ett sådant krav bör införas. Det är emellertid viktigt att\r\növervägandena inte begränsas till bara äldreboende utan att frågan om\r\nmotsvarande krav för andra typer av särskilt boende och institutioner\r\nockså prövas.\r\nFör att klargöra de i motion 2003/04:Bo238 (v) aktualiserade problemen\r\nanser vi att regeringen bör få ett uppdrag att utreda behovet av ett\r\nregelverk för sprinklersystem. Detta bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n14.     Byggande i trä, punkt 15 (kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ409\r\nyrkande 13 och 2003/04:Bo263 yrkande 7 och bifaller delvis motion\r\n2003/04:Bo250.\r\nStällningstagande\r\nVi har i Sverige omfattande skogstillgångar som dessutom är av hög kvalitet.\r\nTrots den goda tillgången på träråvara finns det en stor outnyttjad\r\npotential för trä som byggnadsmaterial. Byggandet av offentliga lokaler\r\noch flervåningshus är viktiga områden som uppvisar en låg träandel. I\r\nstället är det stål och betong som dominerar. Givetvis är detta anmärkningsvärt\r\nmot bakgrund av det faktum att Sverige sedan mer än ett sekel är ett av\r\nvärldens starkaste exportländer av trävaror. I flera europeiska länder\r\nhar det tagits initiativ för ett ökat byggande i trä. Det gäller inte\r\nbara traditionella träproducenter som Finland och Norge utan också länder\r\nsom Holland och Frankrike. Det är nu hög tid att en motsvarande satsning\r\nkommer till stånd i Sverige.\r\nFör att få byggsektorn att på allvar implementera träbyggnadstekniken i\r\nstörre skala, krävs politiska initiativ. Det var mot denna bakgrund som\r\nriksdagen år 2002 fattade beslut om att ett nationellt handlingsprogram\r\nför byggande i trä skall genomföras. Regeringen har därefter utsett en\r\nförhandlare med uppgift att föreslå åtgärder för ökat byggande i trä. Ett\r\nförslag om en strategi och plan till åtgärder presenterades i januari i\r\når i rapporten Mer trä i byggandet. Rapporten innehåller flera intressanta\r\nförslag som snarast bör föras över till praktisk handling. Det är nu av\r\nstor vikt att se till att handlingsprogrammet för ett ökat byggande i trä\r\ninte tillåts förbli en pappersprodukt. Riksdagen bör därför i ett\r\ntillkännagivande understryka att programarbetet snabbt måste leda fram till\r\natt regeringen vidtar konkreta åtgärder med inriktning på att trä kan\r\nanvändas i byggandet i betydligt större utsträckning än i dag. I den mån\r\ndessa åtgärder förutsätter riksdagsbeslut bör regeringen utan onödig\r\nfördröjning lägga fram förslag i frågan.\r\nMånga av de nödvändiga åtgärderna handlar givetvis om frågor som branschen\r\nkan påverka utan pekpinnar från staten. På dessa områden kan emellertid\r\nstaten medverka till bl.a. att ett forsknings- och utvecklingsarbete kommer\r\ntill stånd och att erfarenheterna från träbyggnadsprojekt ges stor spridning.\r\nStaten står också själv som byggherre i en rad stora projekt som skulle\r\nkunna tjäna som goda exempel på det svenska träkunnandet.\r\nVad vi ovan anfört med anledning av motionerna 2003/04:Bo263 (c) yrkande\r\n7 och 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 13 bör riksdagen som sin mening tillkännage\r\nför regeringen. Därmed får även vad som föreslagits i motion 2003/04:Bo250\r\nanses vara tillgodosett.\r\n\r\n15.     Krav på tillgänglighet, punkt 16 (fp, kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd), Nina Lundström (fp), Lars Tysklind (fp) och Rigmor\r\nStenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So504\r\nyrkande 26, 2003/04:So642 yrkande 3 och 2003/04:Bo261 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nTillgänglighet för äldre och funktionshindrade i den byggda miljön är en\r\nviktig integrationsfråga för bostadspolitiken. Det är också rimligt att\r\nse denna fråga som en grundläggande demokratifråga eftersom tillgänglighet\r\när en förutsättning för delaktighet i de flesta samhällsaktiviteter.\r\nTrots att flera förändringar har gjorts i byggnadslagstiftningen under\r\nsenare år med syfte att förbättra tillgängligheten i den byggda miljön\r\nkan vi konstatera att det fortfarande tillkommer byggnader och hela\r\nbostadsområden som har stora brister i tillgänglighet och användbarhet. Det\r\nkan vidare konstateras att arbetet med att åtgärda de omfattande brister\r\nsom finns i det äldre byggnadsbeståndet inte drivs på önskvärt sätt.\r\nDen diskriminering mot stora delar av befolkningen som en bristande\r\ntillgänglighet innebär får inte fortgå utan att kraftfulla åtgärder sätts\r\nin. Det kan inte accepteras att elever utestängs från sina skolor, att\r\nfunktionshindrade inte kan besöka butiker eller andra serviceinrättningar\r\neller att äldre tvingas lämna sina invanda boendemiljöer när rörligheten\r\nminskar.\r\nSituationen för funktionshindrade elever och studenter bör särskilt\r\nuppmärksammas. Tillgängligheten till skolor, universitet och högskolor är\r\nofta bristfällig. I dag existerar inte samma möjlighet att välja skola\r\neller universitetsutbildning för funktionshindrade som för övriga delar\r\nav befolkningen. Valet av fritidsaktiviteter blir också ofta styrt av\r\nbristen på tillgänglighet. Den främsta orsaken till denna diskriminering\r\när okunskap. Det är därför nödvändigt att arkitekter, byggherrar,\r\nbyggingenjörer och beslutsfattare ges utbildning i handikappkunskap. De olika\r\nhandikapporganisationerna har specifika kunskaper om tillgänglighet som\r\nockså måste tas till vara. Detta kan bl.a. ske om dessa organisationers\r\nmöjlighet till samråd i plan- och byggärenden förstärks. Det är i detta\r\nsammanhang viktigt att komma ihåg att olika sorters funktionshinder kräver\r\nolika lösningar.\r\nDen parlamentariska kommitté som utreder PBL har i uppdrag att se över\r\nkraven på en tillgänglig utformning av bebyggelsen. Riksdagen bör understryka\r\natt denna översyn bör bedrivas med en klar inriktning på att de brister\r\ni den byggda miljön som påtalas i de aktuella motionerna måste undanröjas.\r\nInriktningen av arbetet bör vara att all nybyggnation skall vara anpassad\r\neller enkel att anpassa till funktionshindrades behov. Det finns sannolikt\r\nockså ett behov av att ytterligare skärpa kraven på anpassningsåtgärder\r\ni äldre byggnader och annan infrastruktur.\r\nVad vi ovan anfört om bl.a. vikten av skärpta och förtydligade krav på\r\ntillgängligheten i den byggda miljön och om handikapporganisationernas\r\ninflytande i plan- och byggprocessen bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna. Detta innebär ett bifall till motionerna 2003/04:Bo261\r\n(kd) yrkande 3, 2003/04:So504 (fp) yrkande 26 och 2003/04:So642 (kd)\r\nyrkande 3.\r\n\r\n16.     Behovet av hissar, punkt 17 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo235\r\nyrkande 6 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Bo211 yrkandena 1 och 2\r\noch 2003/04:Bo223.\r\nStällningstagande\r\nEn alltmer åldrande befolkning och inriktningen på att alltfler skall bo\r\nkvar hemma så länge det är möjligt, ställer krav på hissinstallationer i\r\nhus med minst tre våningar. Enligt SCB:s bostads- och hyresundersökning\r\nsaknar ca 320 000 lägenheter på tredje våningen och uppåt tillgång till\r\nhiss. Det innebär, med en grov uppskattning, att ca 75 000 trappuppgångar\r\nmed tre eller flera våningsplan saknar hiss.\r\nFöljden av detta blir att många äldre och funktionshindrade är hänvisade\r\ntill ett mer begränsat bostadsutbud än den övriga befolkningen. Det innebär\r\nockså att kostnader uppstår på olika områden. Exempelvis ökar kommunernas\r\nkostnader för särskilt boende.\r\nI dag drar sig fastighetsägare för större nödvändiga ombyggnader, eftersom\r\ndetta kräver bygglov och även kan innebära krav på installation av hiss.\r\nÄven begränsningarna i det statliga räntestödet till ombyggnader motverkar\r\nintresset för ombyggnad. Boverket har nyligen i rapporten Bättre koll på\r\nunderhåll framhållit att införandet av ett statligt hissbidrag troligtvis\r\nskulle öka antalet större ombyggnader och därmed även förbättra\r\nbostadsbeståndets tillgänglighet, attraktivitet och kvalitet. I rapporten\r\nföreslås mot denna bakgrund att ett investeringsbidrag för installation av\r\nhissar införs.\r\nVi anser att regeringen med utgångspunkt i Boverkets förslag bör överväga\r\nde närmare förutsättningarna för att införa ett särskilt investeringsbidrag\r\nför hissinstallationer i samband med större ombyggnationer i hus med tre\r\neller flera våningar.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Bo235 (v)\r\nyrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär även ett\r\ndelvis bifall till motionerna 2003/04:Bo211 (c) och 2003/04:Bo223 (s).\r\n\r\n17.     Behovet av hissar, punkt 17 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo211\r\nyrkandena 1 och 2 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Bo223 och\r\n2003/04:Bo235 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nBåde andelen och antalet äldre i den svenska befolkningen kommer att öka\r\nkraftigt under de närmaste årtiondena. Det är därför hög tid att nu anpassa\r\nvåra bostadshus efter denna utveckling. En förutsättning för att många\r\näldre skall kunna bo kvar i sina invanda bostadsmiljöer är att flervåningshus\r\nförses med hiss. Samtidigt ger givetvis hissarna bättre förutsättningar\r\nför funktionshindrade att själva välja boende. Hissar underlättar också\r\nvardagslivet för barnfamiljer och andra grupper. Sammantaget ger en\r\ninstallation av hiss förutsättningar för många personer att leva ett aktivt\r\nliv med god livskvalitet.\r\nJag anser mot denna bakgrund att regeringen skall låta utreda och redovisa\r\nhur stort det samlade behovet av hissar i alla typer av hyreshus är.\r\nRedovisningen bör även omfatta de ekonomiska och tekniska förutsättningarna\r\nför hissinstallationer. I detta sammanhang bör det också övervägas om det\r\nbehövs ett utökat statligt stöd på detta område. Ett underlag för\r\növervägandena i denna fråga har nyligen redovisats av Boverket i rapporten\r\nBättre koll på underhåll. Det får därför förutsättas att de kompletterande\r\nutredningsinsatser som kan behövas genomförs utan onödig tidsfördröjning.\r\nRegeringens överväganden bör utmynna i att en konkret plan för ökad\r\ntillgänglighet i hyresbostäder läggs fram för riksdagen.\r\nVad jag ovan anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nDet innebär ett bifall till motion 2003/04:Bo211 (c) och ett delvis bifall\r\ntill motionerna 2003/04:Bo223 (s) och 2003/04:Bo235 (v) yrkande 6.\r\n\r\n18.     Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga, punkt 19 (kd, v, c,\r\nmp)\r\nav Göran Hägglund (kd), Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c), Sten\r\nLundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So344\r\nyrkande 6, 2003/04:Bo256 yrkande 4 och 2003/04:Bo296 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nElsanering av bostäder har visat sig vara en verksam metod för att göra\r\ndet möjligt för elöverkänsliga att bo kvar i sina bostäder och ha ett\r\nnågorlunda drägligt liv. Bostadsutskottet har vid flera tillfällen uttalat\r\nsitt stöd för elsanering, bl.a. i sitt betänkande 1996/97:BoU12. Där\r\nuttalar bostadsutskottet bl.a. följande:\r\nMöjligheten att få stöd vid elöverkänslighet skall naturligtvis inte vara\r\navhängig av i vilken kommun den som drabbas är bosatt. Det får enligt\r\nutskottets mening förutsättas att kommunerna fortsättningsvis agerar på\r\nmer likartat sätt och att detta agerande baseras på den positiva attityd\r\nsom många kommuner uppvisat. Skulle så inte vara fallet finns det anledning\r\natt återkomma till frågan.\r\nBostadsutskottet har därefter vid ett flertal tillfällen upprepat sin syn\r\npå vikten av likabehandling av elöverkänsliga oavsett bostadsort. Utskottet\r\nhar emellertid samtidigt vid varje tillfälle konstaterat att lagen om\r\nbostadsanpassningsbidrag enligt gällande tolkning inte ger rätt till sådant\r\nbidrag. Enligt Boverkets handledning för bidragshanteringen skall nämligen\r\nbidrag inte lämnas för s.k. elsanering. Utskottet har emellertid inte\r\nvelat uttala sitt stöd för ändrade regler utan hänvisat till att man\r\navvaktar ytterligare forskning. Under tiden står de elöverkänsliga år efter\r\når utan hjälp från samhällets sida.\r\nOm det skall bli någon förändring måste det till ett initiativ från\r\nriksdagen och regeringen. Riksdagen bör därför en gång för alla fastslå att\r\nelsanering skall berättiga till bostadsanpassningsbidrag. Skulle detta\r\nställningstagande förutsätta en lagändring bör regeringen skyndsamt\r\nåterkomma till riksdagen med ett förslag i frågan.\r\nVad vi nu med anslutning till motionerna 2003/04:Bo256 (c) yrkande 4,\r\n2003/04:Bo296 (s) yrkande 1 och 2003/04:So344 (c) yrkande 6 anfört bör\r\nriksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Samrådsplikt inför markarbeten, punkt 3 (fp)\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\nVi instämmer i vad som anförs i den aktuella motionen om att det bör vara\r\nen självklarhet att samråd med berörda butiksinnehavare m.fl. kommer till\r\nstånd innan omfattande gatuarbeten eller andra former av markarbeten\r\npåbörjas. Vi anser emellertid att redan dagens regelverk ger stöd för en\r\nsådan uppfattning. Bestämmelserna i plan- och bygglagen är genomgående\r\ninriktade på att en öppen dialog skall komma till stånd med dem som berörs\r\nav en byggnadsåtgärd. Ett ömsesidigt informationsutbyte och ett samråd om\r\narbetenas utförande underlättar både för den som skall utföra arbetena\r\noch de näringsidkare som berörs. Det är däremot knappast möjligt att i\r\ndetalj föreskriva när eller hur kontakterna bör tas mellan de berörda\r\nparterna i det enskilda fallet. Vi har därför avstått från att ställa oss\r\nbakom motionens förslag om ytterligare lagreglering av den aktuella frågan.\r\n\r\n2.      Det sunda huset, punkt 7 (fp)\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\nBostadsutskottet behandlar i betänkandet ett motionsyrkande om att resultaten\r\nav ett forskningsprogram kring problemen med sjuka hus bör ges bättre\r\nspridning. Detta är givetvis en mycket viktig fråga. Den grundläggande\r\nfrågan är emellertid om det verkligen finns en tillräcklig forskning på\r\nområdet och i vilken utsträckning denna forskning har en inriktning som\r\nkan få en praktisk tillämpning i byggandet och förvaltningen av bostäder\r\noch andra byggnader.\r\nDet finns tyvärr klara tecken på att de resurser som satsas på detta område\r\ni dag är helt otillräckliga. Trots de förödande konsekvenser som en\r\nbristande kunskap om ett riktigt byggande kan få både mätt i ekonomiska\r\ntermer och för folkhälsan tycks forskningen om bl.a. innemiljön inte längre\r\nprioriteras.\r\nRegeringen har nu aviserat att man ämnar lägga fram en forskningspolitisk\r\nproposition för riksdagen. Vi förutsätter att denna fråga uppmärksammas\r\ni propositionen och att övervägandena också kan resultera i en ökad\r\nresurstilldelning till forskningen om innemiljön och ett miljöriktigt\r\nbyggande.\r\n\r\n3.      Brandvarnare, punkt 13 (c)\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\nJag delar den syn som förs fram i den behandlade motionen om att det bör\r\nvara ett lagreglerat krav att minst en brandvarnare finns i varje bostad.\r\nBostadsutskottet har avvisat detta motionsförslag med motiveringen att\r\nett sådant krav redan följer av lagen om skydd mot olyckor och därför\r\ninte behöver tas in även i byggnadslagstiftningen. Jag har mot denna\r\nbakgrund inte reserverat mig mot utskottets ställningstagande. Det kan\r\nemellertid konstateras att brandvarnare fortfarande saknas i många hushåll.\r\nOavsett om detta beror på otydliga lagkrav eller bristande information\r\nmåste därför åtgärder vidtas för att öka användningen av brandvarnare och\r\nandra anordningar för att förebygga brand.\r\n\r\n4.      Byggande i trä, punkt 15 (fp)\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\nVi anser att det är av stor vikt att konkreta åtgärder nu vidtas för att\r\nöka användningen av trä i den svenska byggsektorn. Det finns i dag en\r\nstor outnyttjad potential på detta område som rätt utnyttjad kan ge\r\nalternativ i byggandet, där ökad konkurrens och en utveckling mot industriellt\r\nbyggande är viktiga faktorer. Som utskottet konstaterar har emellertid\r\nförslag till ett åtgärdsprogram nyligen överlämnats till regeringen. Vi\r\ninstämmer i att regeringen måste ges möjlighet att vidta de föreslagna\r\nåtgärderna. Detta arbete bör emellertid komma i gång snarast, och en\r\nredovisning av vidtagna och planerade åtgärder bör lämnas till riksdagen\r\nunder detta år. I annat fall finns det alla skäl för riksdagen att ånyo\r\nta ett initiativ i frågan.\r\n\r\n5.      Översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag, punkt 18 (fp,\r\nc)\r\nNina Lundström (fp), Lars Tysklind (fp) och Rigmor Stenmark (c)\r\nanför:\r\nUnder de senaste åren har det i olika sammanhang framkommit brister i det\r\nstöd som kan utgå för anpassning av bostäder för personer med funktionshinder.\r\nHandikapporganisationerna och andra har pekat på att det kan finnas\r\ninbyggda orättvisor i detta stöd. Det har också diskuterats om dessa brister\r\ni första hand beror på en oklar utformning av lagen eller på att hanteringen\r\nav bidragen inte sker på ett enhetligt och riktigt sätt. Bostadsutskottet\r\nanser med hänvisning till Boverkets tillsynsrapportering att det framför\r\nallt är det senare förhållandet som är förklaringen till bristerna.\r\nDet får förutsättas att bl.a. Boverkets rapportering om kommunernas\r\nhantering av bidragsfrågorna föranleder regeringen att överväga vilka\r\nåtgärder som behöver vidtas för att stärka den enskildes rättssäkerhet i\r\ndessa sammanhang. Det är mot denna bakgrund som vi valt att inte nu\r\nreservera oss i frågan om en översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag.\r\nDetta innebär emellertid inte att vi anser att dagens regler i alla delar\r\när lämpligt utformade. Vi anser att det centrala för denna bidragsform är\r\natt den enskildes valfrihet bildar utgångspunkt för de bedömningar som\r\ntill sist ändå måste göras av vilka bostadsanpassningsåtgärder som är\r\nmöjliga och rimliga att utföra i det enskilda fallet. Det är självklart\r\natt samhället har ett stort ansvar både för att ge stöd till anpassningsåtgärder\r\noch för att vidta åtgärder så att behovet av bostadsanpassning successivt\r\nminskar. Kraven på nyproduktionen måste således vara sådana att de\r\nindividuella anpassningsåtgärder som kan behövas blir enkla att genomföra.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:So344 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att återigen fastslå att elsanering skall berättiga till\r\nbostadsanpassningsbidrag.\r\n2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):\r\n\r\n26.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om full tillgänglighet till skola och fritidsaktiviteter\r\nför funktionshindrade barn och ungdomar.\r\n2003/04:So642 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nödvändiga förändringar av plan- och bygglagen.\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bebyggelsesektorn.\r\n2003/04:MJ409 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att programarbetet kring byggande i trä snabbt måste\r\nleda fram till konkreta åtgärder med inriktning på att trä kan användas\r\ni byggandet i betydligt större utsträckning än i dag.\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att för att nå målet om lägre energiförbrukning i bostäder\r\nmåste installation av direktverkande elvärme vid nybyggnation och omfattande\r\nombyggnation genast förbjudas.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör belysa olika aspekter på mekanisk och\r\nnaturlig ventilation samt föreslå åtgärder så att dessa två system kan\r\nsamverka.\r\n2003/04:N324 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att uppmuntra energibesparande åtgärder i bostäder.\r\n2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillvarata och utveckla erfarenheterna från forskningsprojektet\r\nDet sunda huset.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den kommitté som nu arbetar med att se över plan- och\r\nbygglagen även bör belysa de olika ansvarsfrågorna i syfte att förtydliga\r\nproduktansvaret.\r\n2003/04:Bo203 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att göra det möjligt att inrätta hästgårdar.\r\n2003/04:Bo211 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda kostnaden för ett utökat statligt stöd till hissar\r\ni hyreshus.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen tar fram en plan för att öka\r\ntillgängligheten i hyresbostäder enligt motionens intentioner.\r\n2003/04:Bo215 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vid i motionen anförs\r\nom att lagstiftningen om barnsäkerhetskrav bör ses över.\r\n2003/04:Bo223 av Hans Stenberg och Göran Norlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en översyn av olika åtgärder för att underlätta för äldre\r\natt bo kvar i sina lägenheter.\r\n2003/04:Bo235 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hissinstallationer.\r\n2003/04:Bo238 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda behovet av ett regelverk för sprinklersystem.\r\n2003/04:Bo241 av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (båda\r\nmp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en utredning bör genomföras för att klarlägga att byggsektorn\r\nklarar sitt frivilliga producentansvar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den i yrkande 1 omnämnda utredningen också tar upp frågan\r\nom lagstiftat producentansvar för byggsektorn.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den i yrkande 1 omnämnda utredningen även tar upp frågan om\r\natt en helhetsansvarig för en byggnation utses.\r\n2003/04:Bo243 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att bygga energisnåla flerfamiljshus.\r\n2003/04:Bo250 av Carin Lundberg och Britta Rådström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom målsättning för ökat byggande i trä.\r\n2003/04:Bo256 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga.\r\n2003/04:Bo258 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om information och samrådsplikt inför markarbeten.\r\n16.        Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om byggande\r\ni vissa miljöer med lokal särprägel i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2003/04:Bo261 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skärpta lagkrav för tillgänglighet till byggnader och utemiljöer.\r\n\r\n2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det nationella handlingsprogrammet för byggande i trä\r\nfullföljs.\r\n23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av en nationell handlingsplan kopplad till boende\r\noch hälsa.\r\n24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av begreppen bidrag och åtgärder för\r\nbostadsanpassning.\r\n2003/04:Bo266 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att införa en nationell lagstiftning vad gäller skyldighet för\r\nvarje hushåll att ha en brandvarnare.\r\n2003/04:Bo269 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en översyn och skärpning av energinormer för bostäder.\r\n2003/04:Bo274 av Britt-Marie Lindkvist och Luciano Astudillo (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom barns rätt till en eltrygg miljö i offentliga lokaler.\r\n2003/04:Bo276 av Inger Segelström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av möjligheten att i framtiden skydda känsliga kulturbyggnader.\r\n\r\n2003/04:Bo296 av Kerstin Engle och Ronny Olander (båda s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att överväga möjligheten att se över Boverkets rekommendationer\r\noch föreskrifter gentemot kommunerna så att elöverkänsliga ges rätt till\r\nlikabehandling utifrån den nationella handlingsplanen för handikappolitiken\r\noavsett var man är bosatt.\r\n2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n29.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lagstiftning för barnsäkerhet i äldre hus.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ansvarsfrågor i byggandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A371 yrkande 7 och 2003/04:Bo241 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Hästgårdar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo203.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Samrådsplikt inför markarbeten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo258 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "35E158D3-4E32-418C-A776-71E8C6A32195",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "1",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "25",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "188",
                    "78",
                    "0",
                    "83"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/35E158D3-4E32-418C-A776-71E8C6A32195",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Byggande i miljöer med lokal särprägel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo258 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Skydd för kulturbyggnader",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo276.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Nationellt handlingsprogram för boende och hälsa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo263 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"mp\"",
          "votering_id": "672FCE68-06CB-455C-9116-84410868A79F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "234",
                    "32",
                    "0",
                    "83"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/672FCE68-06CB-455C-9116-84410868A79F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Det sunda huset",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A371 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Regler för ventilationssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Direktverkande elvärme",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ401 yrkande 13 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "B67046FC-4EFE-403A-BAEB-B742FC0C989F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "26",
                    "0",
                    "12",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "200",
                    "53",
                    "12",
                    "84"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B67046FC-4EFE-403A-BAEB-B742FC0C989F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Krav på energihushållning i byggnader",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ401 yrkande 13 i denna del, 2003/04:N324 yrkande 10, 2003/04:Bo243 och 2003/04:Bo269.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "B9BBD175-8DF3-49B4-B286-05FAAC982522",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "14",
                    "0",
                    "8",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "77",
                    "24",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B9BBD175-8DF3-49B4-B286-05FAAC982522",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Barnsäkerhet i bostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo215 och 2003/04:Bo297 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "6CD2B089-9945-4F77-B0EC-A4D99227B28A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "13",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "186",
                    "78",
                    "0",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6CD2B089-9945-4F77-B0EC-A4D99227B28A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Elsäkerhet för barn i offentliga lokaler",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo274.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Brandvarnare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo266.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Sprinkleranläggningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo238.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Byggande i trä",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ409 yrkande 13, 2003/04:Bo250 och 2003/04:Bo263 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Krav på tillgänglighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So504 yrkande 26, 2003/04:So642 yrkande 3 och 2003/04:Bo261 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Behovet av hissar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo211 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo223 och 2003/04:Bo235 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "F958F0C3-E612-4294-A224-70C83A3955B1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "1",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "1",
                    "13",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "3",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "225",
                    "27",
                    "13",
                    "84"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F958F0C3-E612-4294-A224-70C83A3955B1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Översyn av villkoren för bostadsanpassningsbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo263 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So344 yrkande 6, 2003/04:Bo256 yrkande 4 och 2003/04:Bo296 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ansvarsfrågor i byggandet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ansvarsfrågor i byggandet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Samrådsplikt inför markarbeten",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Byggande i miljöer med lokal särprägel",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Nationellt handlingsprogram för boende och hälsa",
          "partier": "\"c\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Det sunda huset",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Regler för ventilationssystem",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Direktverkande elvärme",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Direktverkande elvärme",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Krav på energihushållning i byggnader",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Krav på energihushållning i byggnader",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Barnsäkerhet i bostäder",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Sprinkleranläggningar",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Byggande i trä",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Krav på tillgänglighet",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Behovet av hissar",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Behovet av hissar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Bostadsanpassningsbidrag för elöverkänsliga",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-02-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-02-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-02-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-02-24 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:17:49"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om byggfrågor. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, säkerheten i byggnader, byggande i trä och tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01BOU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om byggfrågor (BoU6)",
          "dok_id": "GR01BOU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:17:49"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01BOU6",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:51:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om byggfrågor. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, säkerheten i byggnader, byggande i trä och tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01BoU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om byggfrågor (BoU6)",
          "dok_id": "GR01BoU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:42"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01BOU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_BoU_6.pdf",
          "filstorlek": "246427",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Byggfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8901402C-6134-493F-8FBE-579B674300FB"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo203 Hästgårdar",
          "ref_dok_id": "GR02Bo203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo203",
          "ref_dok_titel": "Hästgårdar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo211 Tillgänglighet i hyresbostäder",
          "ref_dok_id": "GR02Bo211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo211",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet i hyresbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo215 Barns säkerhet i byggd miljö",
          "ref_dok_id": "GR02Bo215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo215",
          "ref_dok_titel": "Barns säkerhet i byggd miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo223 Åtgärder för att underlätta för äldre att bo kvar i sina lägenheter",
          "ref_dok_id": "GR02Bo223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo223",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att underlätta för äldre att bo kvar i sina lägenheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo235 De långsiktiga villkoren för bostadsproduktionen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo235",
          "ref_dok_titel": "De långsiktiga villkoren för bostadsproduktionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo238 Brandsäkerheten vid vårdinstutitioner",
          "ref_dok_id": "GR02Bo238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo238",
          "ref_dok_titel": "Brandsäkerheten vid vårdinstutitioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Jóhannesson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo241 Helhetsansvar och producentansvar vid byggnation",
          "ref_dok_id": "GR02Bo241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo241",
          "ref_dok_titel": "Helhetsansvar och producentansvar vid byggnation",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo243 Energisnåla flerfamiljshus",
          "ref_dok_id": "GR02Bo243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo243",
          "ref_dok_titel": "Energisnåla flerfamiljshus",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo250 Trä i offentligt byggande",
          "ref_dok_id": "GR02Bo250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo250",
          "ref_dok_titel": "Trä i offentligt byggande",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Britta Rådström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo256 Elöverkänslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo256",
          "ref_dok_titel": "Elöverkänslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo258 Äganderätten och planfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Bo258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo258",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten och planfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo261 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GR02Bo261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo261",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo263 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo263",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo266 Brandvarnare",
          "ref_dok_id": "GR02Bo266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo266",
          "ref_dok_titel": "Brandvarnare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo269 Översyn av energinormer för bostäder",
          "ref_dok_id": "GR02Bo269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo269",
          "ref_dok_titel": "Översyn av energinormer för bostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo274 Elsäkerhet för barn i offentliga lokaler",
          "ref_dok_id": "GR02Bo274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo274",
          "ref_dok_titel": "Elsäkerhet för barn i offentliga lokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist och Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo276 Känsliga kulturbyggnader",
          "ref_dok_id": "GR02Bo276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo276",
          "ref_dok_titel": "Känsliga kulturbyggnader",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo296 Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GR02Bo296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo296",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo297 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_id": "GR02Bo297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo297",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ401 Klimatpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Klimatpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ409 Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ409",
          "ref_dok_titel": "Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N324 Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GR02N324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N324",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So344 Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk ohälsa",
          "ref_dok_id": "GR02So344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So344",
          "ref_dok_titel": "Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So504 Barnet i fokus",
          "ref_dok_id": "GR02So504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So504",
          "ref_dok_titel": "Barnet i fokus",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So642 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So642",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So642",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-18",
          "ref_dok_id": "GR0985",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "85",
          "ref_dok_titel": "2004-03-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}