{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285965",
      "dok_id": "GR01BOU5",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "BOU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:BOU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-02-19 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:19",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:23",
      "titel": "Fastighetsrättsliga frågor m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01BOU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01BOU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:BOU5</div><h1>Fastighetsrättsliga frågor m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar bostadsutskottet under den allmänna motionstiden\r\n2003 väckta motioner gällande bl.a. fastighetsförvärv, kommunala förköp,\r\ntomträtt och expropriation. Utskottet behandlar därutöver ett motionsförslag\r\nsom väckts under föregående riksmöte och som gäller en fråga om länsindelning\r\nvid bildande av nya regioner.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen.\r\nDet föreslagna tillkännagivandet avser en utvärdering av expropriationslagens\r\nersättningsregler.\r\nI övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena.\r\nTill betänkandet har fogats 12 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Jordförvärvslagen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N330 yrkande 4, 2003/04:N335 yrkande\r\n7 i denna del och 2003/04:Bo272 yrkandena 1-4.\r\nReservation 1 (kd, c, mp)\r\nReservation 2 (m) - motiv\r\n\r\n2.      Förvärv av permanenthus för fritidsändamål\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N249 yrkande 1, 2003/04:N328 yrkande\r\n13, 2003/04:N335 yrkande 7 i denna del, 2003/04:N338 yrkandena 2 och 3,\r\n2003/04:Bo220, 2003/04:Bo232, 2003/04:Bo233 yrkandena 1 och 2 och\r\n2003/04:Bo254 yrkande 7.\r\nReservation 3 (m, fp, kd)\r\nReservation 4 (c)\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n3.      Kommunala förköp\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo258 yrkande 11.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n4.      Avskaffande av tomträttsinstitutet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo258 yrkande 5.\r\nReservation 7 (m, c)\r\n\r\n5.      Friköp av tomträtter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo254 yrkande 2 och 2003/04:Bo258\r\nyrkande 6.\r\nReservation 8 (m, fp, c)\r\n\r\n6.      Expropriationsändamålen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ476 yrkande 4, 2003/04:Bo246\r\nyrkandena 1 och 2 och 2003/04:Bo258 yrkandena 1 och 2 i denna del.\r\nReservation 9 (m, c)\r\n\r\n7.      Expropriationsersättning\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:MJ404 yrkande 2,\r\n2003/04:MJ476 yrkande 3, 2003/04:Bo246 yrkandena 3 och 4, 2003/04:Bo254\r\nyrkande 3 och 2003/04:Bo258 yrkandena 2 i denna del och 3.\r\nReservation 10 (v)\r\n\r\n8.      Samfälligheter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo277.\r\n\r\n9.      Ägofredslagstiftningen\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo202 yrkande 1.\r\nReservation 11 (v, c)\r\n\r\n10.     Häradsallmänningar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo207.\r\n\r\n11.     Länsindelning\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 18.\r\nReservation 12 (c)\r\nStockholm den 19 februari 2004\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\nGöran Hägglund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Göran Hägglund (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Hans Unander (s), Maria\r\nÖberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind (fp),\r\nRigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten\r\nLundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nFastighetsförvärv\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\njordförvärvslagen, jämför reservation 1 (kd, c, mp) och 2 (m) - motiv.,\r\n\r\nförvärv av permanenthus för fritidsändamål, jämför reservation 3 (m, fp,\r\nkd), 4 (c) och 5 (mp), samt\r\navskaffande av den kommunala förköpsrätten, jämför reservation 6 (m).\r\nJordförvärvslagen\r\nJordförvärvslagens (1979:230) syfte var tidigare att medverka till att\r\njordbruket rationaliserades och effektiviserades. Fram till halvårsskiftet\r\n1991 gällde som huvudregel att lantbruksegendom inte kunde förvärvas utan\r\ntillstånd. Förvärvsprövningen slopades därefter i stor utsträckning, men\r\nen förvärvsreglering ansågs emellertid inte helt kunna avvaras. De nu\r\ngällande reglerna innebär en långtgående avreglering och uppbärs huvudsakligen\r\nav regionalpolitiska motiv. Lagen ansågs ha varit effektiv när det gäller\r\njuridiska personers förvärv, förvärv i glesbygd och förvärv i särskilt\r\nägosplittrade områden. I dessa fall behölls en reglering. Kortfattat kan\r\ndenna reglering beskrivas i följande ordalag.\r\nFysiska personers förvärv prövas endast inom glesbygd eller\r\nomarronderingsområde.\r\n\r\nInom glesbygd krävs förvärvstillstånd såvida inte förvärvaren varit bosatt\r\ni glesbygd inom den aktuella kommunen minst ett halvår innan förvärvet\r\neller åtagit sig att bo på den förvärvade egendomen. I sådana fall skall\r\ni stället en anmälan om förvärvet göras. Tillstånd får vägras om egendomen\r\nbehövs för att främja sysselsättningen eller bosättningen på orten.\r\nInom omarronderingsområde krävs alltid tillstånd. Tillstånd får vägras om\r\nförvärvet skulle göra det svårare att genomföra en rationalisering av\r\nägostrukturen.\r\nFör juridiska personers förvärv krävs alltid tillstånd. Enligt 5 §\r\njordförvärvslagen får juridisk person lämnas förvärvstillstånd endast om\r\nkompensationsmark avstås, om förvärvet medför att egendom som redan tillhör\r\nförvärvaren blir mer ändamålsenlig, om egendomen är avsedd för annat\r\nändamål än jordbruk och skogsbruk, eller om annat särskilt skäl föreligger.\r\nEnligt samma paragrafs andra stycke kan tillstånd lämnas även om de nu\r\nnämnda förutsättningarna inte är uppfyllda. Avser ett förvärv huvudsakligen\r\nskogsmark och bedriver förvärvaren skogsindustriell verksamhet i vilken\r\negendomens virkesavkastning behövs, får tillstånd lämnas under förutsättning\r\natt egendomen inte bör ägas eller brukas av någon annan juridisk person\r\nsom redan bedriver skogsindustriell verksamhet på orten av betydelse för\r\nsysselsättningen där.\r\nStaten har möjligheter att lösa in egendom om förvärvaren inte uppfyller\r\nett åtagande att bosätta sig på fastigheten. Staten är i vissa fall skyldig\r\natt lösa in fastighet för vilken förvärvstillstånd vägrats.\r\nI motion 2003/04:Bo272 (fp) yrkande 1 föreslås att tillträde till en\r\nfastighet inte skall få ske innan förvärvstillstånd beviljats (förslag om\r\ntillkännagivande). Förslaget i motion 2003/04:Bo272 (fp) yrkande 2 avser\r\natt ett fingerat boende i glesbygd, t.ex. lån av brevlåda eller en\r\ninneboendeadress, inte skall kunna utnyttjas för att kringgå lagstiftningen\r\n(förslag om tillkännagivande). Enligt motion 2003/04:Bo272 (fp) yrkande\r\n3 skall det inte vara möjligt att få ett förvärv genomfört genom att utlova\r\nen framtida bosättning på fastigheten utan att sanktioner finns mot den\r\nsom inte uppfyller utfästelsen (förslag om tillkännagivande). I motion\r\n2003/04:Bo272 (fp) yrkande 4 lämnas förslag om att lagens regler om anmälan\r\nskall tas bort så att alla förvärv kommer att tillståndsprövas av\r\nlänsstyrelsen (förslag om tillkännagivande).\r\nEnligt motion 2003/04:N330 (kd) yrkande 4 bör det inte vara möjligt att\r\nenkelt kringgå reglerna i jordförvärvslagstiftningen. Det är enligt\r\nmotionärerna nödvändigt att se till att bestämmelserna om förvärvstillstånd\r\nverkligen efterlevs om jordförvärvslagen fortsättningsvis skall ha ett\r\nregionalpolitiskt syfte (förslag om tillkännagivande).\r\nI motion 2003/04:N335 (mp) yrkande 7 i denna del hävdas att lagstiftningens\r\nmål skall vara att öka sysselsättningen och bosättningen i glesbygden.\r\nBland annat omfattar förslaget att den översyn som nu pågår skall följas\r\nupp för att förhindra att ägandet av skogen lämnar bygden. Särskilt påpekas\r\natt förvärvslagen har blivit uddlös och lätt att kringgå samt uppmärksammas\r\natt kravet på bosättning inte efterlevs (förslag om tillkännagivande).\r\nJordförvärvsutredningen (SOU 2001:38) har föreslagit bl.a. följande:\r\nGlesbygdsbestämmelserna bör slopas. Det är inte tillräckligt meningsfullt\r\natt ha kvar de nuvarande reglerna. Det föreligger stora svårigheter att\r\nfå ett skärpt alternativ att fungera effektivt, inte minst från resursmässiga\r\nutgångspunkter. Bestämmelserna om prövning i omarronderingsområde bör\r\nkvarstå men begränsas till att gälla de projekt som sätts i gång inom den\r\nnärmaste tioårsperioden. Begränsningarna i de juridiska personernas rätt\r\ntill förvärv skall finnas kvar men moderniseras och förenklas. Förvärv\r\nmellan sådana personer skall ske utan prövning. All mark som avstås till\r\nfysisk person skall kunna åberopas som kompensation. Juridiska personer\r\nskall kunna göra kompensationsfria förvärv av skogsmark på orten om\r\npersonen bedriver industriell verksamhet i vilken egendomens avkastning\r\nbehövs.\r\nBetänkandet har remissbehandlats. Enligt ett till riksdagen av statsrådet\r\nAnn-Christin Nykvist lämnat svar på en skriftlig fråga råder det delade\r\nuppfattningar bland myndigheter, företag och allmänhet om vilka regler\r\nsom är bäst för glesbygden (fr. 2002/03:404). Betänkandet bereds i\r\nJordbruksdepartementet. Som en del av denna beredning arbetar man nu inom\r\ndepartementet fram ett förslag om förändringar i jordförvärvslagen med\r\nändamål att komma tillrätta med problematiken kring de s.k. skogsklipparna.\r\nAvsikten är att efter en remissomgång lägga en proposition på riksdagens\r\nbord under hösten. Ett arbete med samma inriktning och tidsplan bedrivs\r\ninom Näringsdepartementet såvitt avser skogsvårdslagens bestämmelser.\r\nEnligt utskottets mening bör riksdagen inte nu i sak ta ställning till de\r\nmotionsförslag som avser jordförvärvslagen. I stället bör resultatet av\r\ndet beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet avvaktas. Med\r\nhänvisning till detta avstyrks fp- , kd- och mp-motionerna.\r\nFörvärv av permanenthus för fritidsändamål\r\nI motion 2003/04:Bo232 (s) lämnas förslag om en utredning som skall se\r\növer möjligheterna att skapa levande kustsamhällen året om och minska\r\nsegregationen. I motionen uppmärksammas att man i Norge har en form av\r\nbosättningsplikt i vissa permanentbostäder (förslag om tillkännagivande).\r\nFörslaget i motion 2003/04:N249 (s) yrkande 1 avser att det inom ramen\r\nför EU-samarbetet bör tas fram regler som motverkar omvandlingen av\r\npermanentboende till fritidsboende inom planlagt område (förslag om\r\ntillkännagivande).\r\nMotion 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 7 avser ett riksdagens ståndpunktstagande\r\nom att lösningen till omvandlingsproblematiken inte  står att finna i att\r\nboplikt införs (förslag om tillkännagivande).\r\nI motion 2003/04:Bo233 (kd) yrkandena 1 och 2 föreslås främst en utredning\r\nom vilka åtgärder som kan vidtas för att skärgårdarna skall leva året\r\nrunt. Utredningens överväganden bör omfatta bl.a. den norska modellen för\r\natt kontrollera fastighetsförvärv och en modell med frivillig boplikt\r\n(förslag om tillkännagivande). Motionsförslaget omfattar också att kommunen\r\nskall ges möjlighet att i detaljplan kunna belägga hus med boplikt i\r\n\"nyplanerade\" områden för att på så sätt kunna särskilja på helårsboende\r\noch fritidsboende (förslag om tillkännagivande gällande tilläggsdirektiv\r\ntill PBL-kommittén). Också förslaget i motion 2003/04:N338 (kd) yrkandena\r\n2 och 3 avser plan- och bygglagens bestämmelser (förslag om tillkännagivande\r\navseende tilläggsdirektiv för PBL-kommittén). Enligt motionärerna bör\r\nkommunerna i sin planering, exempelvis i en detaljplan, kunna säkerställa\r\natt områden som planeras för åretruntbostäder verkligen blir områden för\r\nhelårsboende. Det skall i plan- och bygglagen ges möjlighet att skilja på\r\nhelårsboende och fritidsboende som två olika funktioner.\r\nFörslaget i motion 2003/04:N328 (c) yrkande 13 (partimotion) avser en\r\nändring i plan- och bygglagens bestämmelser som möjliggör för kommunerna\r\natt via detaljplanerna styra så att områden vid nybyggnation kan säkerställas\r\nför åretruntboende (förslag om riksdagsbeslut avseende lagändring). Ett\r\nmotsvarande förslag lämnas i motion 2003/04:Bo220 (c). Enligt detta skall\r\nkommunen ha kompetens att genom nya eller omarbetade detaljplaner,\r\nalternativt delar av sådana planer, avsätta bostadsområden för enbart\r\nåretruntboende i samband med nybyggnation (förslag om tillkännagivande\r\navseende tilläggsdirektiv för PBL-kommittén).\r\nFörslaget i motion 2003/04:N335 (mp) yrkande 7 i denna del avser att\r\nmarklagstiftningen skall utformas så att sysselsättningen och bosättningen\r\ni glesbygden ökar (förslag om tillkännagivande).\r\nDen i ett par motioner omnämnda PBL-kommittén (Kommittén för översyn av\r\nplan- och bygglagstiftningen, M 2002:05) skall enligt sina direktiv\r\nredovisa sitt arbete senast den 31 december 2004.\r\nEn ordning som innebär att kommunen i planer kan förbjuda att bostäder\r\nanvänds för fritidsändamål har för några år sedan övervägts men förkastats\r\nav regeringen (prop. 1998/99:126) eftersom det skulle vara en omständlig\r\noch kostsam process inte minst avseende beståndet. Bland annat torde inte\r\nen lagligt påbörjad markanvändning kunna avbrytas med en planbestämmelse\r\nmed mindre än att ekonomisk kompensation ges (Ds 1988:73 och 1989:78).\r\nRegeringen sade sig \"för närvarande\" inte vara beredd att föreslå regler\r\nav detta slag (prop. 126). Lagutskottet och bostadsutskottet har ställt\r\nsig bakom denna bedömning när de behandlat alternativ till den numera\r\nupphävda lagstiftning som gällt utlänningars förvärv av fastigheter.\r\nRegeringen har den 4 september 2003 till PBL-kommittén överlämnat två\r\nskrivelser (varav en från Sotenäs kommun) med förslag om överväganden av\r\nfrågan om lagstiftning som medger planläggning av områden endast för\r\npermanentboende samt att en försöksverksamhet med sådan planläggning inleds.\r\n\r\nUtskottet anser att riksdagen inte nu bör ta ställning i sak till de\r\nförslag som gäller åtgärder i fråga om omvandlingsproblematiken. I ställer\r\nbör PBL-kommitténs arbete avvaktas. Med hänvisning till detta avstyrks\r\nsamtliga motionsförslag.\r\nKommunala förköp\r\nI motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 11 föreslås att den kommunala förköpsrätten\r\nskall avskaffas (förslag om riksdagsbeslut).\r\nMotionsyrkanden om upphävande av förköpslagen har framställts vid ett\r\nflertal tillfällen. Bostadsutskottet har i dessa sammanhang och senast\r\nunder förra riksmötet (bet. 2002/03:BoU8) ställt sig bakom förköpslagens\r\nhuvudprinciper och ansett att lagen bör behållas. Utskottet har anfört\r\natt den kommunala förköpsrätten utgör ett viktigt komplement till\r\nexpropriationslagen och att den innebär att ett ofta tids- och kostnadskrävande\r\nexpropriationsförfarande kan undvikas. Vidare har utskottet ansett att\r\nförköpslagen således bör ses som ett av flera instrument som tillsammans\r\nger kommunerna möjlighet att planera bebyggelseutvecklingen och i övrigt\r\nta ansvar för den fysiska samhällsutvecklingen.\r\nUtskottet står fast vid sin tidigare bedömning och avstyrker m-motionen.\r\n\r\nTomträtt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\navskaffande av tomträttsinstitutet, jämför reservation 7 (m, c), och\r\nfriköp av tomträtter, jämför reservation 8 (m, fp, c).\r\nAvskaffande av tomträttsinstitutet\r\nI motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 5 lämnas förslag om att inga nya\r\ntomträtter skall få upplåtas (förslag om riksdagsbeslut).\r\nUtskottet har behandlat begränsningar av tomträttsinstitutet flera gånger\r\ntidigare, och då bl.a. erinrat om följande:\r\nTomträttsinstitutet infördes år 1907 som ett komplement till äganderätten.\r\nByggnadsverksamheten skulle uppmuntras genom att man gjorde det möjligt\r\nför kommunerna att tillhandahålla mark för bostäder till ett lägre pris\r\nän om den skulle säljas. Införandet av tomträttsinstitutet hade följaktligen\r\nen tydlig bostadssocial prägel. Dessutom eftersträvades möjligheter att\r\nförhindra en kapitalisering av markvärdesstegringen hos enskilda\r\nfastighetsägare.\r\nMotsvarande motionsförslag avstyrktes av utskottet under förra riksmötet\r\n(bet. 2002/03:BoU8). Utskottet fann att motiven för tomträttsinstitutet\r\nhar fortsatt relevans, varför inga åtgärder bör vidtas som syftar till en\r\nbegränsning av upplåtelserätten avseende tomträtter. Utskottet framhöll\r\natt tomträttsinstitutet i många delar av landet kan utgöra ett viktigt\r\ninstrument för kommunerna att hålla tillbaka boendekostnaderna.\r\nUtskottet gör samma bedömning i dag och avstyrker m-förslaget.\r\nFriköp av tomträtter\r\nI motionen 2003/04:Bo258 (m) yrkande 6 lämnas förslag om att kommunerna\r\nsamtidigt med att möjligheterna att bilda nya tomträtter upphör - se om\r\ndetta förslag ovan - bör börja avveckla tomträtterna genom att erbjuda\r\ndem till försäljning (förslag om riksdagsbeslut).\r\nOckså i motion 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 2 tas frågan om friköp upp.\r\nEnligt förslaget bör en sådan rätt finnas i alla kommuner (förslag om\r\ntillkännagivande).\r\nUnder förra riksmötet fann utskottet (bet. 2002/03:BoU8), mot bakgrund av\r\nsitt ställningstagande om att tomträttsinstitutet bör behållas, det inte\r\nheller vara motiverat att genom lagstiftning framtvinga en kommunal\r\nutförsäljning av de fastigheter som upplåts med tomträtt. Således borde det,\r\nenligt utskottets uppfattning, även i fortsättningen vara kommunernas\r\neget val att avgöra omfattningen av tomträttsinstitutets användning.\r\nUtskottet avstyrkte med hänvisning till detta liknande motionsförslag.\r\nUtskottet gör samma bedömning nu och avstyrker således m- och fp-motionerna.\r\n\r\nExpropriation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om expropriationsändamålen, jämför\r\nreservation 9 (m, c),  samt göra ett tillkännagivande till regeringen om\r\nen utvärdering av expropriationslagens ersättningsregler, jämför reservation\r\n10 (v).\r\nExpropriationsändamålen\r\nI motion 2003/04:Bo258 (m) yrkandena 1 och 2 (delvis) tas flera frågor om\r\nexpropriation upp med utgångspunkt i att äganderätten skall stärkas och\r\natt inskränkningar i den endast skall få ske genom i lagen klart angivna\r\nfall. Som motiv åberopas bl.a. det skydd äganderätten fått i den europeiska\r\nkonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande\r\nfriheterna. Förslaget omfattar att en genomgripande översyn av\r\nexpropriationslagen skall göras. Den skall i första hand syfta till att begränsa\r\noch tydliggöra de ändamål som kan åberopas vid expropriation. Endast\r\nytterst angelägna uppgifter och samhällsåtaganden, som att värna människors\r\nliv, hälsa och säkerhet samt att skydda natur och miljö, skall tillåtas\r\nsom expropriationsgrunder. Exempelvis skall expropriation inte medges när\r\ndet enda skälet är att stävja marknadsbaserad värdeökning. Vidare skall\r\nen företagare inte ha möjlighet att beröva en annan företagare dennes\r\negendom och därmed sammankopplade möjligheter till eget företagande, vinst\r\noch utkomst. Förslaget avser även att exproprierad egendom inte skall\r\nkunna användas för annat ändamål än för vilket expropriation skett (förslag\r\nom tillkännagivande). Också i motion 2003/04:MJ476 (m) yrkande 4 framförs\r\nförslag om att en översyn bör göras med inriktning att expropriation endast\r\nskall kunna ske om den är påkallad av viktiga samhällsintressen. Enligt\r\nmotionärerna ger dagens bestämmelser om expropriationsändamålen ett alltför\r\nstort utrymme för godtycke (förslag om tillkännagivande).\r\nI motion 2003/04:Bo246 (c) yrkande 1 föreslås att äganderätten skall\r\nstärkas genom att möjligheterna till expropriation, både vad gäller äganderätt\r\noch nyttjanderätt, skall användas varsamt. Motionsförslaget omfattar att\r\nexpropriationslagens bestämmelser skall präglas av större restriktivitet\r\nän i dag i enlighet med vad grundlagsregleringen om förfogandelagstiftningen\r\nger uttryck för (förslag om tillkännagivande). Förslaget i motion\r\n2003/04:Bo246 (c) yrkande 2 gäller att expropriation inte skall få ske med\r\nmindre än att alla andra alternativ är prövade (förslag om tillkännagivande).\r\n\r\nExpropriation innebär att enskildas egendom tas i anspråk för att tillgodose\r\nolika samhällsnyttiga ändamål. De s.k. expropriationsändamålen anges i\r\n2 kap. expropriationslagen (1972:719). Kommunen är berättigad till\r\nexpropriation av mark som skall användas för tätbebyggelse. Expropriation\r\nkan också ske för att tillgodose ändamål som avser kommunikationer,\r\ndrivkraft, vatten och avlopp, näringsverksamhet, skydds- och säkerhetsområden,\r\nförsvarsändamål, kultur samt natur- och friluftsliv. Även vanvårdade\r\nfastigheter kan exproprieras. Dessutom finns en allmän bestämmelse om\r\nexpropriation av mark som behövs för verksamhet som staten eller kommunen\r\nhar att tillgodose eller som är av väsentlig betydelse för riket, orten\r\neller en viss befolkningsgrupp. Något av en särställning har regeln om s.\r\nk. värdestegringsexpropriation. Dess innebörd är att förhindra oförtjänt\r\nvärdestegring hos fastigheter som inte direkt berörs av ett\r\nexpropriationsförfarande men som förväntas öka i värde genom ett\r\nexpropriationsföretag.\r\nRegeln bygger på likhetsprincipen och syftar till att eliminera sådan\r\nmarkvärdesstegring som ställer icke exproprierade markägare i en bättre\r\nsituation än dem vars mark exproprieras.\r\nBostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt liknande\r\nförslag som de som nu behandlas (senast i bet. 2002/03:BoU8). Utskottet\r\nhar därvid ansett att den rådande regleringen av de ändamål för vilka\r\nexpropriation får ske innebär en sådan avvägning mellan olika intressen\r\natt en ändamålsenlig hushållning av markresurser främjas.\r\nSärskilt har utskottet påpekat att det även fortsättningsvis kommer att\r\nvara nödvändigt för det allmänna att kontrollera samhällsutvecklingen\r\ngenom att tillämpa expropriation i enskilda fall. En total inskränkning\r\nav möjligheterna till expropriation för enskilda rättssubjekt och en\r\nbegränsning av möjliga expropriationsändamål för staten och kommunen skulle\r\ninnebära betydande svårigheter för samhällsutvecklingen. Det allmänna\r\nmåste även fortsättningsvis ha möjligheter att göra erforderliga avvägningar\r\nmellan skilda berättigade intressen som kan göra anspråk på ett specifikt\r\nmarkområde. Vid tillståndsprövningen skall hänsyn inte bara tas till de\r\nallmänna intressen som kan motivera den sökta åtgärden utan även till\r\nmotstående intressen. Vidare bör tillstånd exempelvis inte få meddelas om\r\nändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller om olägenheterna\r\nav expropriationen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar\r\nsom kan vinnas genom den. Mot den bakgrunden har utskottet funnit att\r\nkraven på rättssäkerhet får anses vara tillgodosedda.\r\nUtskottet gör nu samma bedömning som tidigare. Motionsförslagen avstyrks\r\nsåledes.\r\nExpropriationsersättning\r\nI motion 2003/04:Bo258 (m) yrkandena 2 (delvis) och 3 lämnas förslag om\r\nen genomgripande översyn som skall syfta till att säkerställa att markägaren\r\nvid expropriation får ersättning för fastighetens fulla marknadsvärde\r\nsamt för de kostnader och det intäktsbortfall som uppkommer. Enligt\r\nförslaget skall presumtionsregeln avskaffas. Det enda rimliga är enligt\r\nmotionärerna att exproprianten skall ha bevisbördan (förslag om\r\ntillkännagivande). Enligt förslaget i motion 2003/04:MJ404 (m) yrkande 2 skall\r\nmark ersättas med sitt fulla marknadsvärde och därtill skall markägaren\r\nges rätt till ersättning för kostnader som är direkt hänförliga till\r\nexpropriationen (förslag om tillkännagivande). I ytterligare en motion,\r\n2003/04:MJ476 (m) yrkande 3, föreslås en bredare översyn av expropriationslagens\r\nersättningsregler. I motionen påpekas att expropriationslagens ersättningsregler\r\nockså används vid tillämpningen av annan förfogandelagstiftning än\r\nexpropriation. Särskilt uppmärksammar motionärerna bl.a. ersättningsfrågor\r\nsom gäller ledningsdragning för vatten och gas. Motionsförslaget avser\r\nfrämst att den i dag förhärskande skadeprincipen bör överges och att man\r\ni stället skall närma sig de principer som gäller avstående av mark på\r\nfrivillig väg (förslag om tillkännagivande).\r\nOckså förslaget i motion 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 3 avser att\r\npresumtionsregeln skall avskaffas (förslag om tillkännagivande).\r\nI motion 2003/04:Bo246 (c) yrkande 3 föreslås att tydliga ersättningsregler\r\nskall utarbetas och följas (förslag om tillkännagivande). I motion\r\n2003/04:Bo246 (c) yrkande 4 lämnas förslag om att ersättning bör bestämmas\r\ni ett inledande skede av expropriationsprocessen, inte i efterhand sedan\r\nprojektet påbörjats, och att den bör betalas ut omgående (förslag om\r\ntillkännagivande).\r\nBestämmelserna i expropriationslagen skiljer mellan tre olika slag av\r\nersättning. Löseskilling utgår då en hel fastighet exproprieras medan\r\nintrångsersättning utbetalas när endast del av fastighet inlöses. Därutöver\r\nutgår ersättning för personlig skada, vilken innefattar andra förluster\r\nsom ägaren m.fl. kan göra genom expropriationen. Ersättningen för personlig\r\nskada kan avse exempelvis flyttkostnader eller förlust genom nedläggning\r\nav rörelse och har således inget att göra med själva fastighetens värde.\r\nDen exproprierande står dessutom i allmänhet för motpartens kostnader\r\nför hela expropriationsförfarandet. Undantag gäller för kostnader som\r\nuppkommit genom försummelse eller kan betraktas som onödiga. Dessutom\r\ngäller vid prövning i högre rätt än fastighetsdomstol att den exproprierande\r\noavsett utgången svarar för rättighetshavarens kostnader då endast den\r\nförre överklagat.\r\nGrundprincipen om att den enskilde skall ersättas för sin förlust begränsas\r\ngenom den s.k. presumtionsregeln. Denna regel innebär att den ökning av\r\nfastighetens marknadsvärde som ägt rum tio år före expropriationsansökan\r\nräknas fastighetsägaren till godo endast om det konstateras att ökningen\r\nberor på annat än förväntningar om ändring i markens tillåtna användningssätt.\r\nFastighetsägaren har bevisbördan för att så är fallet.\r\nUtskottet har flera gånger tidigare behandlat expropriationslagens\r\nersättningsregler (senast i bet. 2002/03:BoU8). Förra året pekade utskottet\r\nbl.a. på det arbete som bedrevs inom 2002 års ledningsrättsutredning (Ju\r\n2002:03). Utredningen har nyligen lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2004:7).\r\n\r\nNär ledningsrätt upplåts i dag betalas ersättning till berörda fastighetsägare\r\nenligt reglerna i expropriationslagen. Utredningsuppdraget har när det\r\ngäller frågan om ersättning vid upplåtelse av ledningsrätt varit begränsat\r\ntill att överväga om de nuvarande ersättningsprinciperna skall kompletteras\r\nnär det gäller de fall som täcks in av de utvidgningar som nu har föreslagits\r\nav utredningen. Enligt utredningens bedömning är det emellertid olämpligt\r\natt införa andra ersättningsprinciper enbart för det utvidgade området.\r\nEtt tillskapande av särlösningar för utvidgningsfallen skulle nämligen\r\nleda till gränsdragningsproblem och omotiverade skillnader mellan likartade\r\nledningsrättsupplåtelser. Utredningen anser att det finns starka skäl för\r\nen övergripande översyn av reglerna om ersättning vid expropriativa ingrepp,\r\nmen att införandet av någon annan form av ersättningsprincip i\r\nledningsrättslagen är en reform som kräver betydligt mera ingående överväganden\r\nän som rymts inom ramen för utredningens uppdrag.\r\nErsättningsreglerna i expropriationslagen fick sin nuvarande utformning\r\ni början av 1970-talet. Någon mer allmän översyn av reglerna har inte\r\nskett. Under senare år har reglerna alltmer kommit till användning vid\r\nförvärv där förvärvaren är en privat aktör som driver sin verksamhet i\r\nvinstsyfte. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening anledning\r\natt nu göra en utvärdering av hur reglerna fungerar och om de, allmänt\r\nsett, leder till rimliga resultat för den enskilde. Utskottet anser att\r\nregeringen bör ta initiativ till en sådan utvärdering.\r\nVad utskottet nu anför bör riksdagen som sin mening ge regeringen till\r\nkänna. Förslaget lämnas med anledning av motionerna 2003/04:MJ404 (m)\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ476 (m) yrkande 3, 2003/04:Bo246 (c) yrkandena 3 och\r\n4, 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 3 och 2003/04:Bo258 (m) yrkandena 2 i denna\r\ndel och 3.\r\nÖvriga fastighetsrättsliga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nsamfälligheters rätt till verkställighet på grundval av debiteringslängd,\r\n\r\nägofredslagstiftningen och fäbodkulturen, jämför reservation 11 (v, c),\r\nsamt\r\nregleringen av häradsallmänningar.\r\nSamfälligheter\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo277 (fp) avser att en samfällighets rätt\r\ntill verkställighet på grundval av debiteringslängd skall upphävas, dvs.\r\nen sådan längd skall inte längre utgöra en exekutionstitel (grundval för\r\nkronofogdemyndighetens indrivning). Förslaget innebär att samfälligheten\r\ni stället blir hänvisad att ansöka om betalningsföreläggande eller stämning\r\nvid domstol för att på så sätt skaffa sig en exekutionstitel. De i motionen\r\navsedda bestämmelserna återfinns i lagen (1973:1150) om förvaltning av\r\nsamfälligheter.\r\nEn samfällighetsförenings medelsbehov täcks ytterst genom uttaxering av\r\nmedlemmarna. Betalningsskyldigheten för dessa fastställs vid föreningsstämma\r\ngenom en taxeringslängd. En föreningsmedlem kan, om han inte anser sig\r\nbetalningsskyldig, vid fastighetsdomstol mot föreningen väcka talan om\r\nrättelse inom fyra veckor från den dag då debiteringslängden framlades på\r\nföreningsstämman. Debiterat och till betalning förfallet belopp får, om\r\ndomstolen inte beslutat annat när den prövat talan om rättelse, tas ut\r\nenligt bestämmelserna i utsökningsbalken om fordran för vilken\r\nbetalningsskyldighet ålagts genom dom som äger laga kraft (40, 42 och 46 §§\r\nlagen\r\nom förvaltning av samfälligheter). Verkställigheten på grund av\r\ndebiteringslängd kan inte omfatta dröjsmålsränta eller indrivningskostnader\r\n(NJA 1987 s. 46).\r\nUtskottet anser inte att det ligger några fördelar i att ändra lagstiftningen\r\nså att en debiteringslängd inte längre utgör exekutionstitel. Motionen\r\navstyrks därför.\r\nÄgofredslagstiftningen\r\nI motion 2003/04:Bo202 (c) yrkande 1 föreslås dels bevarande, dels ändring\r\nav ägofredslagstiftningen så att fortsatt fäboddrift kan bedrivas. Det\r\növersynsarbete som pågår av ägofredslagen måste leda till lagstiftning\r\nsom skapar en hållbar situation gällande stängsel både för de i dag\r\nverksamma fäbodbrukarna och de som kommer att starta verksamhet på fäbodar.\r\nFörslaget gäller också att ändamålet med fäbod som företeelse görs klart\r\nav lagstiftaren (förslag om tillkännagivande).\r\nEnligt ägofredslagen (1933:269) är en ägare eller en innehavare av hemdjur\r\nprincipiellt skyldig att hålla sådan vård om djuren att de inte olovligen\r\nkommer in på annans ägor. Lagen innehåller också bestämmelser om skyldighet\r\natt hålla stängsel. En fastighetsägare kan således begära att stängsel\r\nsätts upp när grannfastigheten används för bete och stängsel behövs.\r\nSkyldigheten att vårda djuren begränsas genom ägofredslagens bestämmelser\r\nom rätt till gemensamt bete på skogs- och utmarker som gränsar till\r\nvarandra. Sådan mark anses under vissa förutsättningar upplåten till gemensamt\r\nbete för större hemdjur i den mån marken inte är inhägnad. Regeringen får\r\nföreskriva att rätt till gemensamt bete även skall avse mindre hemdjur.\r\nFör att bl.a. ge möjlighet till skydd mot skador på skogsåterväxten till\r\nföljd av betning finns i ägofredslagen särskilda bestämmelser om betesreglering\r\npå mark som anses upplåten till gemensamt bete. Betesregleringen medför\r\nbl.a. att rätten till gemensamt bete upphör för fastigheter som äger del\r\ni marken eller som har betesrätt på grund av servitut. Bestämmelserna om\r\nbetesreglering tillämpas inom (en del av) ett län sedan så beslutats genom\r\nförordning. Sådana förordningar är få till antalet. Enligt ägofredslagen\r\nhar djurägare eller den som mottagit djur till underhåll eller nyttjande\r\nstrikt ansvar om djuren olovligen tagit sig in på annans ägor och där\r\norsakar skada. I lagen föreskrivs regressrätt mot den som vållat skadan.\r\nÄgofredslagen reglerar även en rätt att bättra annans hägnad och att ta\r\nhand om annans betesdjur. Vidare regleras förvaltningen av stängsel- och\r\nbetessamfälligheter. Slutligen finns bestämmelser om förseelser mot\r\nföreskrifter om betning samt om förverkande av rätt till gemensamt bete.\r\nI promemorian Ds 2002:33 har föreslagits att lagen om ägofred samt viss\r\ntill denna anslutande lagstiftning skall upphöra att gälla. Vidare föreslogs\r\natt lagen (1938:121) om hittegods skall tillämpas också på hemdjur som\r\nkommit in på annans mark. Som skäl till förslaget angavs att den nuvarande\r\nregleringen är onödig, i huvudsak därför att det är ett litet antal fall\r\nsom omfattas av regleringen eller att andra regler kan tillämpas.\r\nUtredningen om rätt till bete vid fäbodbruk och annan småskalig djurhållning\r\nhar nyligen lämnat sitt betänkande Betesrätt vid fäbodbruk m.m. (SOU\r\n2003:116). Enligt utredningsförslaget bör fäbodkulturen bevaras och stärkas.\r\nUtredaren har koncentrerat sitt arbete på fäbodbruket och vissa andra\r\nföretagsformer som bedriver djurhållning enligt gammal tradition och\r\nsedvana. Därmed avses bl.a. att djuren betar fritt på ostängslad skogsmark.\r\nUtredaren anser att det behövs lagbestämmelser för att framför allt det\r\nfria skogsbetet skall kunna fortsätta. Skogsbetet sker i dag med stöd\r\ndels av ägofredslagen, dels gammal sedvana. Utredaren konstaterar att det\r\nfria skogsbetet visserligen utnyttjas av en ganska liten grupp av företagare\r\nmen att det har stor betydelse från miljö- och naturvårdssynpunkt. Skogsbetet\r\nbidrar till att det öppna odlingslandskapet och den biologiska mångfalden\r\nbevaras. Flera skäl talar således för att betesrätten stärks i en särskild\r\nlag. I betänkandet redovisas några rättsfall rörande sedvanebetet som\r\ntyder på att betesrätten vid eventuella konflikter mellan markägare och\r\ndjurhållare har en osäker eller i vart fall oklar ställning. Osäkerheten\r\ngäller också i vilken utsträckning djurhållaren är skyldig att hålla\r\nstängsel för att hindra att djuren kommer in på andras marker. Enligt praxis\r\när det inte djurägaren utan den som vill skydda sin mark mot betande djur\r\nsom får anordna stängsel (den omvända stängselskyldigheten). Denna praxis\r\ngår så att säga stick i stäv med gällande lagbestämmelser om stängselskyldighet\r\noch det är därför enligt utredningen tveksamt om den håller vid en rättslig\r\nprövning. Utredarens lagförslag innebär dels att de nuvarande bestämmelserna\r\ni ägofredslagen om s.k. gemensamt bete får leva vidare, dels att det\r\nsedvanebete som utövas enligt stadigvarande sedvana på berörda orter\r\nbekräftas och får stöd i den nya lagen. Utredaren framhåller vidare att den\r\nomvända stängselskyldigheten bör få en starkare ställning som sedvanerätt\r\ni och med att bestämmelserna om stängselskyldighet i ägofredslagen enligt\r\nförslaget försvinner. Lagförslagen innebär i övrigt att ägofredslagen\r\nupphävs och att frågor som regleras i den lagen i fortsättningen hanteras\r\nenligt annan befintlig lagstiftning. Hit hör t.ex. stängselfrågor, tillsyn\r\nav djur, skadestånd och omhändertagande av bortsprungna djur. Det s.k.\r\nstrikta ansvaret för skador som husdjur orsakar på annans mark försvinner.\r\n\r\nUtredningsförslaget bereds nu inom Jordbruksdepartementet.\r\nEnligt utskottet finns det inte anledning för riksdagen att nu i sak ta\r\nställning till de i motionen väckta frågorna. I stället bör resultatet av\r\ndet inom Regeringskansliet pågående beredningsarbetet avvaktas. Motionen\r\navstyrks således.\r\nHäradsallmänningar\r\nI motion 2003/04:Bo207 (m) föreslås en utredning rörande regleringen av\r\nhäradsallmänningar. Utredningen bör avse om skälen för den gamla ordningen\r\nkvarstår samt formerna för att möjliggöra för delägarna att kunna välja\r\nbolagsform eller annan juridisk form för ägandet av häradsallmänningen\r\nmed syfte att skapa likviditet i ägandet och säkra effektiv förvaltning.\r\nFörslaget omfattar också att möjligheter skapas för en delägare att lämna\r\ndelägandet genom försäljning av sin andel. Även frågan om hembud omfattas\r\nav motionsförslaget. De båda senare frågorna med syfte att möjliggöra ett\r\nlokalt och samlat ägande (förslag om tillkännagivande).\r\nHäradsallmänningarna regleras i lagen (1952:166) om häradsallmänningar\r\nvilken lag var den senaste mer genomgripande förändringen av lagstiftningen\r\npå detta område. Häradsallmänningarna tillhör ägarna av vissa fastigheter.\r\nEn delägare får inte överlåta sin rätt till delaktighet i allmänningen\r\nannat än gemensamt med den fastighet med vilken rätten är förenad.\r\nBegränsande regler gäller för inteckning, överlåtelse och införlivning av ny\r\nmark. Det skall här särskilt anges att allmänningsskogarna i Norrland och\r\nDalarna har en annan och i tiden senare bakgrund och att särskild\r\nlagstiftning gäller för dessa.\r\nVid riksmötet 1999/2000 genomfördes ett par förändringar av lagen (prop.\r\n1999/2000:39 och bet. 1999/2000:BoU8). Det gällde bl.a. bestämmelserna\r\nom avyttring och om införlivning av mark. I lagstiftningsärendet betonades\r\nsyftet med bestämmelserna, att allmänningarnas långsiktiga fortbestånd\r\noch utveckling skall tryggas. Det konstaterades också att den betydelse\r\nsom allmänningarna har för befolkning och näringsliv numera knappast\r\nifrågasätts.\r\nUtskottet finner inte tillräckliga skäl för att föreslå riksdagen att en\r\növersyn av lagen om häradsallmänningar görs med den inriktning som föreslås.\r\nM-motionen avstyrks således.\r\nLänsindelning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om folkomröstningar avseende\r\nlänsindelningsändringar i samband med bildandet av nya regioner, jämför\r\nreservation 12 (c).\r\nIndelningsändringar vid bildandet av nya regioner\r\nI motion 2002/03:K241 (c) yrkande 18 (partimotion) lämnas förslag om att\r\nlänssammanslagningar eller länsdelningar som ett led i bildandet av nya\r\nregioner bör föregås av en folkomröstning (förslag om tillkännagivande).\r\n\r\nKonstitutionsutskottet anförde vid sin bedömning under föregående riksmöte\r\nav motionens andra förslag om regionbildningar - yrkandena 16, 17 och 21\r\nföljande (bet. 2002/03:KU18).\r\nRiksdagen beslutade så sent som i januari 2002 att försöksverksamheten i\r\nSkåne län och Västra Götalands län, där landstingsfullmäktige utgör den\r\ndirektvalda beslutande regionfullmäktigeförsamlingen, skall fortgå i\r\noförändrad form t.o.m. utgången av år 2006 samtidigt som det öppnades\r\nmöjlighet att i övriga län bilda samverkansorgan enligt den nya lagen\r\n[(2002:34) om samverkansorgan i länen]. Sådana har nu också bildats i flera\r\nlän. Uppföljning och utvärdering skall göras av verksamheterna både enligt\r\nförsökslagen och enligt den nya lagen om samverkansorgan.\r\nEnligt utskottets uppfattning finns det inte skäl för riksdagen att nu\r\ngöra några ändringar i beslutet om formerna för den regionala samverkan.\r\nUtskottet beaktar härvid också den allmänna översyn av uppgiftsfördelningen\r\nmellan staten, kommunerna och landstingen som regeringen nyligen beslutat\r\nom och i vilken särskild uppmärksamhet skall ägnas åt den regionala nivåns\r\nroll.\r\nKonstitutionsutskottet fann det inte heller påkallat att vidta någon åtgärd\r\nmed anledning av det i motionens yrkande 20 framförda förslaget att se\r\növer grundlagen rörande bildandet av regioner. Riksdagen avslog\r\nmotionsförslagen i enlighet med utskottets förslag.\r\nEnligt bostadsutskottets mening är det inte lämpligt att riksdagen nu som\r\nen sak för sig tar ställning till om c-förslaget skall genomföras. Ett\r\nsådant ställningstagande bör i stället ske samtidigt med att andra frågor\r\nsom gäller regionaliseringen avgörs när ytterligare erfarenheter vunnits\r\nav de redan pågående regionala verksamheterna. Utskottet avstyrker därför\r\nc-motionens förslag.\r\nDet skall här nämnas att Ansvarskommittén, vars arbete konstitutionsutskottet\r\nbl.a. uppmärksammat, i december 2003 har avlämnat ett delbetänkande, SOU\r\n2003:123. Kommittén har ägnat denna första etapp åt inriktningen av det\r\nfortsatta utredningsuppdraget.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Jordförvärvslagen, punkt 1 (kd, c, mp)\r\nav Göran Hägglund (kd), Rigmor Stenmark (c) och Helena Hillar Rosenqvist\r\n(mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N330\r\nyrkande 4 och 2003/04:N335 yrkande 7 i denna del och bifaller delvis motion\r\n2003/04:Bo272 yrkandena 1-4.\r\nStällningstagande\r\nVi anser det vara av väsentlig betydelse att lagstiftningen om förvärv av\r\nlantbruksegendom skärps. Jordförvärvsutredningens förslag om att avskaffa\r\njordförvärvslagens glesbygdsbestämmelser bör inte genomföras. Det gäller\r\ni stället att värna om jord- och skogsbruk av den typ vi har i Sverige.\r\nLandsbygden måste hållas levande. Sysselsättningen i glesbygd måste stärkas\r\noch familjejordbruken skyddas. Detta har betydelse ur ett flertal synvinklar,\r\ninte minst vad gäller möjligheterna att nå en från miljösynpunkt hållbar\r\nutveckling. Problemet skall ses mot bakgrund av att köptrycket från svenska\r\noch utländska företag kan förväntas öka. Uppköp och exploatering med endast\r\nkortsiktiga vinstintressen som mål måste effektivt motarbetas.\r\nFrämst gäller det att stärka sambandet mellan ägande, brukande och boende.\r\nDet måste utrönas hur lagen i sig skall ge uttryck för detta men minst\r\nlika viktigt är att tillämpningen blir effektiv. Ett särskilt problemkomplex\r\när de juridiska personernas möjligheter till förvärv. Dagens lagstiftning\r\nger uttryck för en restriktivitet som i grunden är bra. Den nuvarande\r\nprincipen som skall skapa en balans mellan olika ägarkategorier är också\r\nnågot som Jordförvärvsutredningen ställt sig bakom.\r\nReglerna måste få en utformning och tillämpning så att familjejordbruken\r\nblir den dominerande ägarkategorin och så att generationsskiftena underlättas.\r\nDet finns också ett behov av att se över lagens geografiska tillämpningsområden.\r\n\r\nJordförvärvsutredningens förslag bör således inte utan en i vissa delar\r\nkraftig omarbetning läggas till grund för lagstiftning. Vi önskar att en\r\nny utredning genomförs med ett otvetydigt uppdrag att lämna förslag med\r\nden av oss förordade inriktningen.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N330 (kd) yrkande\r\n4 och 2003/04:N335 (mp) yrkande 7 i denna del och bifaller delvis motion\r\n2003/04:Bo272 (fp) yrkandena 1-4.\r\n\r\n2.      Jordförvärvslagen, punkt 1 - motiveringen (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter\r\nDanielsson (m).\r\nStällningstagande\r\nDe krav på förvärvsprövning och boendeplikt som ställs vid försäljning\r\noch köp av fastigheter i vissa delar av landet innebär bl.a. en klar\r\ninskränkning i dispositionsrätten och egendomsskyddet. Säljaren har inte\r\nrätt att sälja till vem som helst. Staten har genom tvångsåtgärder i form\r\nav återlösen möjlighet att gynna köpare som redan är boende på en ort.\r\nErfarenheten visar dock att lagstiftningen på intet sätt bidrar till ökad\r\nbosättning. Boplikten leder ofta till att det är en befintlig markägare\r\npå orten som får köpa fastigheten till ett pris som, på grund av\r\nomständigheterna, långt understiger det pris som säljaren skulle ha erhållit\r\nom ingen förvärvsprövning funnits. Anledningen kan bl.a. vara att\r\nfastigheterna saknar mangårdsbyggnader eller har obeboeliga bostadshus. Att\r\nuppföra ett nytt bostadshus innebär en sådan kostnad att fastighetsköpet\r\nblir direkt olönsamt och absolut inte kan ge försörjning åt en familj.\r\nÄnnu mer befängt förefaller detta mot bakgrund av att en person som ärver\r\nfastigheten kan vara bosatt i Stockholm. Vid överlåtelse till en person\r\nsom bor på pendlingsavstånd från fastigheten och som har möjlighet att\r\nutföra daglig skötsel kräver staten däremot boendeplikt.\r\nI Jordförvärvsutredningens betänkande SOU 2001:38 föreslås att\r\nglesbygdsbestämmelserna, dvs. boplikten, slopas. Vi biträder den uppfattningen.\r\nFöljaktligen avstyrker vi samtliga motionsförslag.\r\n\r\n3.      Förvärv av permanenthus för fritidsändamål, punkt 2 (m, fp, kd)\r\nav Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo254\r\nyrkande 7 och avslår motionerna 2003/04:N249 yrkande 1, 2003/04:N328\r\nyrkande 13, 2003/04:N335 yrkande 7 i denna del, 2003/04:N338 yrkandena 2\r\noch 3, 2003/04:Bo220, 2003/04:Bo232 och 2003/04:Bo233 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi motsätter oss samtliga de förslag som innebär en reglering med avsikt\r\natt styra var människor skall ha sina permanentbostäder och var de skall\r\nfå bo på sin fritid. Sådan lagstiftning anser vi inte önskvärd eftersom\r\nden är ett stort ingrepp i den enskilda äganderätten. Dessutom skulle den\r\ninte bli effektiv. Vidare kan på goda grunder befaras att en sådan\r\nlagreglering, vare sig det gäller en mer omfattande förvärvsprövning eller\r\nökade befogenheter för kommunerna i deras fysiska planering, innebär en\r\nsådan byråkrati och krav på kontroll att den inte låter sig genomföras i\r\nett samhälle som skall präglas av frihet och respekt för de enskilda\r\nmänniskornas val.\r\nLösningen på de problem som gäller omvandlingen av permanenthus till\r\nfritidsbostäder och skapandet av förutsättningar för människor att kunna\r\nbo kvar i sin hembygd ligger inom områden av politiken för vilka\r\nbostadsutskottet inte har ett beredningsansvar. Det gäller främst närings-,\r\nskatte- och finanspolitiken. Exempelvis kan en mer företagarvänlig politik\r\nskapa förutsättningar för arbetstillfällen, en utbyggnad av infrastrukturen\r\nge möjlighet till arbetspendling samt en sänkning av fastighetsskatten ge\r\nmänniskor bättre ekonomiska förutsättningar att bo kvar.\r\nErfarenheter som redovisats från Norge, där boplikt finns i ca 75 kommuner,\r\nvisar att man inte får det förväntade resultatet. I stället kan man\r\nkonstatera ett flertal negativa effekter. Exempel på detta är sänkta\r\nfastighetspriser för helårshus, vilket ökar riskerna att investera i sin\r\nfastighet samtidigt som de hus som klassas som fritidshus inom samma område\r\nstiger i värde. Det ger en konstgjord, snedvriden marknad, där de\r\nhelårsboende blir fattigare och fritidshusägarna rikare. Man behåller också\r\nofta husen inom familjen och använder det för fritidsboende hellre än att\r\nsälja till lågt pris, med stöd av de släktskapsundantag för förvärv som\r\nfinns i lagen. Sådana undantag nämns när boplikt föreslås i Sverige.\r\nSåledes anser vi att lösningen på omvandlingsproblematiken inte står att\r\nfinna i att det skall införas någon form av boplikt, vare sig de är fråga\r\nom införande av ny förvärvslagstiftning eller förändringar av plan- och\r\nbygglagens bestämmelser.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo254 (fp) yrkande\r\n7 och avslår motionerna 2003/04:N249 (s) yrkande 1, 2003/04:Bo232 (s),\r\n2003/04:N338 (kd) yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo233 (kd) yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:N328 (c) yrkande 13, 2003/04:Bo220 (c) och 2003/04:N335 (mp)\r\nyrkande 7 i denna del.\r\n\r\n4.      Förvärv av permanenthus för fritidsändamål, punkt 2 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N328\r\nyrkande 13 och 2003/04:Bo220, bifaller delvis motionerna 2003/04:N249\r\nyrkande 1, 2003/04:N335 yrkande 7 i denna del, 2003/04:N338 yrkandena 2\r\noch 3 och 2003/04:Bo233 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Bo232,\r\n2003/04:Bo233 yrkande 1 och 2003/04:Bo254 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nLandsbygdens glesa strukturer lockar många vid valet av bosättning. Gott\r\nom plats, närhet till skog, mark, hav, fjäll och sjöar är en fantastisk\r\nresurs som borde kunna framhållas mer, till fördel för den regionala\r\nutvecklingen. Förutsättningar för boende varierar kraftigt inom olika\r\nregioner av landet. Men bilden är mer komplicerad än så. Det är inte bara\r\nfråga om nationella regionala skillnader mellan överhettning och brist på\r\netableringar. Sådana skillnader finns även inom enskilda kommuner och\r\näven inom mindre områden än så.\r\nI dag finns skärgårdsområden med en oerhört stor efterfrågan på bostäder\r\ndär boplikt efterfrågas som ett medel för att hindra att fastighetsförsäljningar\r\nsker för fritidshusändamål och för att kunna dämpa boendekostnaderna och\r\nfastighetspriserna. Samtidigt finns det skärgårdsområden som redan har\r\nförlorat sin sista öbo eftersom kommunikationerna och servicen har försvunnit\r\neller inte utvecklats. Under de senaste 20-30 åren har de fritidsboendes\r\n(sommargästernas) uppköp av helårshus i kustsamhällena hela tiden ökat.\r\nFritidsbostadsmarknaden har prisnivåer som åretruntbostadsmarknaden inte\r\nklarar av. Detta har lett till stora svårigheter att finna hus för dem\r\nsom önskar bo året runt.\r\nNär befintliga fastigheter försvinner ur händerna på åretruntboende\r\nplanerar kommunerna för bostäder i nya lägen, om möjligt även i mycket\r\nattraktiva områden. Det finns dock ingen garanti för att husen i de\r\nnyplanerade områdena blir helårsbostäder eftersom nuvarande lagstiftning\r\ninte innefattar några verksamma styrinstrument i detta avseende. Attraktiv\r\nmark är en ändlig resurs. Det är därför viktigt att kommunen ges möjlighet\r\natt effektivt styra boendet, t. ex. genom att inom nya detaljplaneområden\r\nbestämma att områden endast får bebyggas och användas för helårsboende.\r\nJag\r\nanser att plan- och bygglagen bör ändras så att kommunerna kan göra lokala\r\növerväganden om vilka områden som vid nybyggnation bör avsättas endast\r\nför åretruntboende. PBL-kommittén bör därför få i uppdrag att lämna förslag\r\ntill en lagändring som möjliggör för kommunerna att via detaljplan eller\r\nannat planinstrument styra så att områden vid nybyggnation kan förbehållas\r\noch bevaras för åretruntboende.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N328 (c) yrkande\r\n13 och 2003/04:Bo220 (c), bifaller delvis motionerna 2003/04:N249 (s)\r\nyrkande 1, 2003/04:N338 (kd) yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo233 (kd) yrkande\r\n2 och 2003/04:N335 (mp) yrkande 7 i denna del samt avslår motionerna\r\n2003/04:Bo232 (s), 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 7 och 2003/04:Bo233 (kd)\r\nyrkande 1.\r\n\r\n5.      Förvärv av permanenthus för fritidsändamål, punkt 2 (mp)\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N335\r\nyrkande 7 i denna del, bifaller delvis motionerna 2003/04:N249 yrkande 1,\r\n2003/04:N328 yrkande 13, 2003/04:N338 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo220,\r\n2003/04:Bo232 och 2003/04:Bo233 yrkandena 1 och 2 och avslår motion\r\n2003/04:Bo254 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nLandsbygdens utveckling blir för varje år som går alltmer bekymmersam.\r\nDen markpolitik som bedrivs, eller snarare bristen på en sådan effektiv\r\npolitik, gör mig betänksam. Jag är medveten om att de markpolitiska\r\nfrågeställningarna är komplicerade, inte minst från juridisk synpunkt. Enligt\r\nmin mening går det inte att behandla de markpolitiska instrumenten vart\r\noch ett för sig. Det måste till en bred översyn som stärker sambandet\r\nmellan boende, brukande och ägande. Den inriktning översynen skall ha bör\r\nvara klart och tydligt formulerad. Översynen bör avse den lagstiftning\r\nsom redan finns - inklusive plan- och bygglagstiftningen - samt omfatta\r\nde utländska förebilder man kan hitta som har denna målsättning. Nya idéer\r\nmåste utvecklas och prövas. Översynen kan inte endast avse rent markpolitiska\r\nfrågor. Den måste också omfatta t.ex. lämpliga, långsiktigt hållbara former\r\nför ägandet av mark, bostäder och företag. Jag tror särskilt att de\r\nkooperativa formerna, där traditionellt brukande och ägande har starka\r\nsammanhållande bindningar, bör vinna uppmärksamhet i detta sammanhang.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N335 (mp) yrkande\r\n7 i denna del, bifaller delvis motionerna 2003/04:N249 (s) yrkande 1,\r\n2003/04:Bo232 (s), 2003/04:N338 (kd) yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo233\r\n(kd) yrkandena 1 och 2, 2003/04:N328 (c) yrkande 13 och 2003/04:Bo220 (c)\r\nsamt avslår motion 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 7.\r\n\r\n6.      Kommunala förköp, punkt 3 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter\r\nDanielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo258\r\nyrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nDen kommunala förköpsrätten bör enligt vår uppfattning avskaffas. Det\r\nfrämsta skälet till detta ställningstagande är att förköpsrätten inte\r\nfyller någon funktion i den kommunala markplaneringen. Det är även av\r\nvikt att framhålla att förköpsrätten gör att enskilda markägare hamnar i\r\nen orimligt svag position i förhållande till kommunerna. Detta skall ses\r\nmot bakgrund av att det kommunala planmonopolet, expropriationslagen och\r\növerlägsna ekonomiska och personella resurser ger kommunerna en mycket\r\nstark maktställning. Ett avskaffande av den kommunala förköpsrätten skulle\r\nbidra till en sundare fastighetsmarknad. Vidare kan det ifrågasättas om\r\ndet är rimligt att spendera skattemedel på en kommunalisering av mark för\r\nbebyggelse samtidigt som resurserna inte förslår att tillgodose mer\r\nangelägna kommunala verksamheter. Regeringen bör snarast för riksdagen lägga\r\nfram förslag om att avskaffa den kommunala förköpsrätten.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 11.\r\n\r\n7.      Avskaffande av tomträttsinstitutet, punkt 4 (m, c)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo258\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning är tomträttsinstitutet en förlegad form av reglering\r\nsom försätter den enskilde tomträttshavaren i ett beroendeförhållande\r\ntill kommunen. Ur den enskildes perspektiv kan markkostnaden vid en\r\nomreglering av avgälden påverkas på ett sådant oförutsägbart sätt att rena\r\nrättssäkerhetsargument talar för ett avskaffande av tomträttsinstitutet.\r\nUtan att närmare gå in på frågan kan konstateras att problemet kring hur\r\navgälderna skall omregleras visar på en avgörande svaghet med hela systemet.\r\n\r\nDe motiv som en gång angavs som skäl till tomträttsinstitutets införande\r\nhar i dag spelat ut sin roll. Vi anser att regeringen bör inrikta sitt\r\narbete på att skapa en fastighetsmarknad där det allmännas roll i möjligaste\r\nmån är begränsad till att formulera erforderliga riktlinjer. Det är\r\noförsvarbart att på rent ideologiska grunder behålla ett markpolitiskt\r\ninstrument vars konsekvenser förhindrar ett spritt enskilt ägande.\r\nTomträttsinstitutet har dessutom, på ett sätt som lagstiftaren inte tänkt sig,\r\nkommit att användas som ett styrinstrument i frågor som plan- och bygglagens\r\nnormer skall reglera.\r\nInom Justitiedepartementet övervägs för närvarande frågor om tomträttsavgälden.\r\nRegeringens förslag förväntas innebära att avgälden för småhus knyts\r\ntill fastighetens taxeringsvärde och resultera i avsevärda höjningar av\r\ntomträttsavgälden i många områden. Tomträttsinstitutets berättigande som\r\nboendesocialt instrument skulle i och med detta helt ha spelat ut sin\r\nroll, och avgälderna skulle snarast bli ett kostnadshinder för den som\r\nvill äga sin bostad. Den fastighetsskatt som även tomträttsinnehavare\r\ntvingas betala förstärker denna problematik ytterligare. Vissa innehavare\r\nav tomträtter i attraktiva lägen eller köpare av sådana tomträtter åsamkas\r\norimliga kostnader genom att såväl tomträttsavgäld som fastighetsskatt\r\ngrundas på fastighetens taxeringsvärde. Vi anser att höga taxeringsvärden\r\nuppkomna genom en stark efterfrågan inte skall tillåtas påverka vare sig\r\ntomträttsavgäldens eller fastighetsskattens storlek på ett sådant sätt\r\natt människor tvingas lämna hus och hem. En avveckling av tomträttsinstitutet\r\när en rimlig väg för att undvika sådana effekter. Om en fastighet stiger\r\ni värde skall den boende genom sitt ägande kunna säkerställa sig mot\r\nutgiftsökningar.\r\nDet förekommer att vissa kommuner i en del fall sätter tomträttsavgälden\r\nmycket lågt med som det kan tyckas ett vällovlig syfte, att hålla tillbaka\r\nhusägarens markkostnader. Sett ur ett allmänt perspektiv blir det fråga\r\nom subventioner som lämnas till vissa men inte andra. Det öppnar för\r\ngodtycke och när det gäller hyreshus, som det oftast är fråga om, en\r\nsnedvriden konkurrens i förhållande till dem som inte får några sådana\r\nsubventioner. Kommuninnevånarna går dessutom miste om intäkter i motsvarande\r\nmån.\r\nRegeringen bör enligt vår uppfattning snarast lägga fram ett förslag för\r\nriksdagen om att nya tomträtter inte skall kunna bildas.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen det förslaget i motion 2003/04:Bo258\r\n(m) yrkande 5.\r\n\r\n8.      Friköp av tomträtter, punkt 5 (m, fp, c)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo254\r\nyrkande 2 och 2003/04:Bo258 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nSmåhusägare har i flera kommuner runt om i Sverige erbjudits att friköpa\r\nsina tomter som upplåtits med tomträtt. För åtskilliga människor innebär\r\nden nuvarande situationen att de själva äger sitt hus men inte den mark\r\npå vilken detta står. För många framstår det som både egendomligt och\r\notillfredsställande. Ett erbjudande att friköpa sin tomt bör enligt vår\r\nmening ges tomträttshavarna i alla Sveriges kommuner. Utrymmet för privat\r\nägande, också när det gäller tomtmark, måste vidgas. Det är ett naturligt\r\nled i stärkandet av egenmakten inom bostadspolitiken. Tomträttsavgälderna\r\nfungerar i praktiken som en extra fastighetsskatt. För småhusens del blir\r\ndetta tydligt genom regeringens mer än sannolika planer på att avgälderna\r\nskall beräknas på taxeringsvärdet med årliga värdeuppräkningar. Vi anser\r\ndäremot att om en fastighet stiger i värde så skall den boende genom sitt\r\nägande kunna säkerställa sig mot utgiftsökningar.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen m- och fp-förslagen i motionerna\r\n2003/04:Bo258 (m) yrkande 6 och 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 2.\r\n\r\n9.      Expropriationsändamålen, punkt 6 (m, c)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ476\r\nyrkande 4, 2003/04:Bo246 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Bo258 yrkandena 1\r\noch 2 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning medger bestämmelserna om expropriationsändamålen\r\nett alltför stort utrymme för godtycke.\r\nDen enskilde fastighetsägaren riskerar att utsättas för expropriation av\r\nrent konfiskatorisk karaktär utan att sådan är påkallad av att ytterst\r\nangelägna samhällsintressen skall tillgodoses. Det är inte värdigt en\r\nrättsstat att tillåta tvångsmässiga ingrepp i den enskilda äganderätten\r\npå de grunder som nuvarande expropriationsändamål medger. Expropriation\r\nav mark är en kränkning av äganderätten och bör endast komma i fråga när\r\nsynnerligen viktiga samhällsintressen så påkallar.\r\nMot bakgrund av detta föreslår vi att en genomgripande översyn av\r\nexpropriationslagen genomförs. Översynen skall i första hand syfta till att\r\nbegränsa och tydliggöra de ändamål som kan åberopas vid ett\r\nexpropriationsföretag.\r\nEndast för stat eller kommun ytterst angelägna uppgifter och samhällsåtaganden,\r\ndäribland värnande om människors liv, hälsa och säkerhet samt skydd av\r\nnatur och miljö, skall tillåtas som expropriationsgrunder. Expropriation\r\ndär det allmännas enda motiv till ingreppet är att stävja en marknadsbaserad\r\nvärdeökning skall exempelvis inte medges. En särskild fråga som bör\r\növervägas är om eller i vilka fall en rätt till expropriation skall föreligga\r\nför enskilda rättssubjekt. Det stöter nämligen rättskänslan att t.ex. en\r\nprivat företagare ges möjlighet att beröva en annan företagare dennes\r\negendom och därmed sammankopplade möjligheter till eget företagande, vinst\r\noch utkomst. En annan situation som bör utredas gäller fall när exproprierad\r\negendom kommer att användas för ett annat ändamål än för vilket expropriation\r\nskett. I en tid av snabb ekonomisk och teknisk utveckling torde det bli\r\nallt vanligare att så blir fallet. Särskilt stötande är de fall när den\r\nsom exproprierat kommer att använda egendomen på ett sätt som den tidigare\r\nfastighetsägaren haft önskemål om för egen del. Vi är medvetna om att\r\nlösningarna av det senare problemet kan vara svåra att finna. Men det är\r\nväsentligt att en utredning tar sig an frågan. Dessutom bör övervägas om\r\nsom förutsättning för expropriation bör gälla att andra förvärvs- och\r\nupplåtelsealternativ först uttömts.\r\nBakom vårt ställningstagande ligger en stor respekt för äganderätten vilken\r\nkommit till uttryck både i vår grundlag och den i Sverige lagfästa europeiska\r\nkonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande\r\nfriheterna.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motionerna 2003/04:Bo258\r\n(m) yrkandena 1 och 2 i denna del, 2003/04:MJ476 (m) yrkande 4 samt\r\n2003/04:Bo246 (c) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n10.     Expropriationsersättning, punkt 7 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ404 yrkande 2, 2003/04:MJ476\r\nyrkande 3, 2003/04:Bo246 yrkandena 3 och 4, 2003/04:Bo254 yrkande 3 och\r\n2003/04:Bo258 yrkandena 2 i denna del och 3.\r\nStällningstagande\r\nExpropriationslagstiftningen och annan förfogandelagstiftning har tillkommit\r\nsom instrument bland andra för att inte privata ägarintressen skall kunna\r\nlägga hinder i vägen när angelägna samhällsintressen behöver tillgodoses.\r\nDen utgör en viktig del av vår markpolitik. Ersättningsreglerna bör\r\navspegla en rimlig avvägning mellan dessa samhällsintressen och den berörda\r\nmarkägarens ekonomiska intressen.\r\nErsättningsreglerna bör, enligt vår mening, som grundprincip innehålla\r\natt markägarens förmögenhetsställning efter expropriationen skall bli\r\ndensamma som om någon expropriation inte ägt rum. Så är fallet med dagens\r\nregler. Tillämpningen av den tidigare under 1900-talet gällande lagstiftningen\r\nhar flera gångar mynnat ut i att markägarna överkompenserats. Överkompensationen\r\nhade negativa följder. Den ledde t.ex. till att kommunerna i sin planering\r\nstyrdes till områden som de kunde förvärva utan att tillgripa expropriation\r\näven om andra områden ur plansynspunkt skulle ha varit lämpligare.\r\nLagstiftaren har vid flera tillfällen genom lagändring sökt motverka\r\növerkompensation.\r\nDen exproprierande har enligt vår mening rättmätiga anspråk på att inte\r\nbehöva betala för de värden som skapats genom hans egna insatser. Inte\r\nheller bör det lämnas kompensation för sådana värden som är hänförliga\r\ntill vad stat och kommun genomfört och stått kostnaderna för, t.ex. i\r\nform av infrastrukturutbyggnad, eller planerar att genomföra. Dessa båda\r\nprinciper gör sig ofta samtidigt gällande. Regler som leder till\r\növerkompensation påverkar dessutom prisbildningen på den fria marknaden i\r\nhöjande riktning, vilket har negativa effekter på samhällsutvecklingen i\r\nstort, och de är inte önskvärda heller av detta skäl. Det finns i stället\r\nanledning att expropriationsreglerna skall vara utformade så att\r\nmarkvärdesstegringarna dämpas.\r\nVi anser alltså att som en utgångspunkt för ersättningsreglerna bör gälla\r\natt den som drabbas av expropriation inte skall göra en ekonomisk vinning.\r\nVi anser inte att samhället har något att vinna på regelförändringar som\r\ninnebär att invånarna drabbas dels genom att offentliga medel i ökad\r\nutsträckning måste användas för att överkompensera markägarna, dels genom\r\natt de som konsumenter tvingas betala högre priser av samma anledning. En\r\nökad privatisering av den offentliga sektorn, som till del ligger bakom\r\nkraven på en reformering av ersättningssystemet, skall inte tillåtas få\r\nockså sådana negativa effekter.\r\nMed de utgångspunkter vi här redovisar finns det inte anledning att\r\nreformera ersättningsreglerna med den inriktning som föreslås. Riksdagen\r\nbör därför avslå motionerna 2003/04:MJ404 (m) yrkande 2, 2003/04:MJ476\r\n(m) yrkande 3, 2003/04:Bo258 (m) yrkandena 2 i denna del och 3, 2003/04:Bo254\r\n(fp) yrkande 3 och 2003/04:Bo246 (c) yrkandena 3 och 4.\r\n2002 års ledningsrättsutredning hade ett begränsat uppdrag vad gäller\r\nersättningsfrågorna men har föreslagit en bredare översyn av reglerna för\r\nexpropriativa ingrepp. Enligt utredningens bedömning skulle det vara\r\nolämpligt att införa ändrade ersättningsprinciper enbart för det av\r\nutredningen föreslagna utvidgade tillämpningsområdet för ledningsrättslagen.\r\nUtredningsbetänkandet skall nu remissbehandlas. Det kan finnas skäl att\r\nmot bakgrund av vad som framkommer under den fortsatta beredningen av\r\ndetta betänkande återkomma till en eller annan fråga om ersättningsreglernas\r\nutformning.\r\n\r\n11.     Ägofredslagstiftningen, punkt 9 (v, c)\r\nav Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo202\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nUnder 1900-talet har det levande fäbodbruket ansetts vara ett minne av\r\nsvunna tider. Tvärtemot alla uppfattningar och slutsatser lever dock\r\nfäbodarna kvar in i 2000-talet och ett antal yngre fäbodbrukare startar\r\nverksamhet, byggd på äldre tiders traditioner. Fäbodbruken är i dag en\r\nliten del av svenskt jordbruk. Cirka 85 brukare finns i Dalarna, ett\r\nfemtiotal i Gävleborg, ca 45 i Jämtland samt ca 15 i Västernorrland och\r\nVärmland, totalt ca 195 fäbodar. Verksamheten är trots sin relativt ringa\r\nomfattning mycket viktig för bevarandet av den biologiska mångfalden,\r\nvärdefulla natur- och kulturmiljövärden samt utrotningshotade husdjursraser.\r\nDärför krävs det åtgärder för att möjliggöra bevarandet av ett levande\r\nfäbodbruk.\r\nFör att bevara fäbodbruket och miljön är det viktigt att verksamhet och\r\nboskapsskötsel kan upprätthållas på det traditionella sättet med fritt\r\nskogsbete och delvis bete på fäboden efter slåtter. Endast genom bete och\r\nslåtter kan fäbodarnas särpräglade kulturlandskap bevaras och en mängd\r\ntraditioner och seder som är knutna till fäbodarna leva vidare.\r\nTamboskapen har varit och är hjärtat i fäbodbruket. Kring gårdar och\r\nslåttermarker har man stängslat för att få ett optimalt utnyttjande av\r\nslåttermark och praktisk hantering av produkttillverkning. I dag är flera\r\nfäbodstugor mer av fritidskaraktär och alla är inte inhägnade, vilket\r\norsakar problem för i dag verksamma fäbodbrukare.\r\nI ett domstolsavgörande har en husägare fått rätt gentemot en fäbodbrukare\r\natt denne är skyldig att stänga in sina djur. Fäboden mister sin karaktär\r\nom ett fritt bete inte sker helt eller delvis, helst som marken i dag\r\ninte brukas med hjälp av slåtter.\r\nDet finns goda skäl för lagstiftaren att nu ta tillfället i akt och skapa\r\nen hållbar situation för de i dag verksamma fäbodbrukarna och de som kommer\r\natt starta verksamhet på fäbodar gällande stängsel samt för att klargöra\r\nändamålet med fäboden som företeelse. Utredningen om rätt till bete vid\r\nfäbodbruk och annan småskalig djurhållning har nyligen lagt fram sitt\r\nbetänkande. Förslaget som publicerats i SOU 2003:116 bör nu vidare beredas\r\nmed den inriktning jag angivit. Det förslag som tidigare lagts fram i en\r\ndepartementspromemoria från Jordbruksdepartementet (Ds 2002:33) om att\r\nupphäva ägofredslagen m.m. skulle kunna få förödande konsekvenser och bör\r\nalltså inte genomföras.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo202 (c) yrkande 1.\r\n\r\n12.     Länsindelning, punkt 11 (c)\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:K241\r\nyrkande 18.\r\nStällningstagande\r\nDet finns många argument för ett ökat regionalt självstyre. Regionala\r\npolitiska organ har ofta de största möjligheterna att åstadkomma de\r\nkraftsamlingar som krävs för att skapa tillväxt. Det starkaste argumentet\r\när förstås möjligheten till en ökad demokrati, eftersom det borde vara en\r\nsjälvklarhet att de frågor som hanteras på regional nivå också beslutas\r\npå regional nivå.\r\nRegionerna har kommit för att stanna. På sikt kommer regeringens negativa\r\ninställning till regionalt självstyre att vara fördröjande men inte kunna\r\nstoppa regionaliseringen.\r\nEn rimligare väg att gå är att nu ge tydliga besked om att regionaliseringen\r\ninte kommer att upphöra och att riksdagen avser att successivt öka utrymmet\r\nför det regionala självstyret.\r\nEn fortsatt försöksverksamhet skall endast ses som en nödvändig\r\növergångslösning till en permanent lösning. Genom regeringens agerande har denna\r\nmöjlighet ytterligare förskjutits.\r\nEtt permanentande av regionerna bör präglas av den tilltro till lokala\r\noch regionala folkvaldas förmåga att ta ansvar också för stora beslut som\r\nvar vägledande då försöksverksamheten inleddes. Det är naturligt att\r\növergången från försök till permanenta regioner för med sig ökade befogenheter\r\nför regionerna att fatta beslut. Det centrala är dock att ett fast\r\ninstitutionellt ramverk för besluten åstadkoms snarast.\r\nFöljande bör vara utgångspunkten för den fortsatta regionaliseringen i\r\nSverige: Alla regioner bör ha ett direktvalt regionfullmäktige med\r\nbeskattningsrätt. Regionerna bör även kunna ta över landstingens uppgifter.\r\nDet skall endast finnas ett politiskt direktvalt organ på regional nivå.\r\nRegionerna bör ges egen beslutanderätt i fråga om infrastrukturplaner,\r\ntillväxtplaner och fördelning av utvecklingsmedel, dvs. besluten bör inte\r\nvillkoras med godkännande av regeringen eller statliga myndigheter. De i\r\nregionen ingående kommunerna bör vara oförhindrade att öka regionens\r\nkompetens genom att avstå egen kompetens. Regeringsformen, liksom kommunallagen,\r\nvallagen och indelningslagen, bör ses över för att erkänna regionbildningarna\r\nsom en självständig politisk nivå. Denna ordning bör också bekräftas genom\r\natt grundlagen ses över så att regionfullmäktige kan erkännas. Mina förslag\r\ni de nyss nämnda delarna är inte föremål för bostadsutskottets beredning,\r\nutan jag redovisar dem endast som bakgrund för det av mig nu behandlade\r\nmotionsförslaget.\r\nBeslut om sammanslagning eller delning av län i samband med regionaliseringen\r\nmåste grundas på invånarnas önskemål. Risken är att en sammanslagning\r\nutan folkligt stöd leder till ökad misstro och misstankar om toppstyrning\r\nsnarare än ökar känslan av delaktighet i beslutsfattandet. Länssammanslagningar\r\neller länsdelningar som ett led i bildandet av nya regioner bör därför\r\nföregås av en folkomröstning.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:K241 (c) yrkande 18.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om folkomröstning i samband med länssammanslagning och\r\nlänsdelning.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ändring av expropriationslagen.\r\n2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ersättningsregler vid intrång.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av ändamålen i expropriationslagstiftningen.\r\n2003/04:N249 av Lars Wegendal (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inom ramen för EU-samarbetet finna regler som motverkar\r\nomvandlingen av permanentboende till fritidsboende inom planlagt område.\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n13.        Riksdagen beslutar om en ändring i PBL som möjliggör för kommunerna\r\natt styra via detaljplanerna så att områden vid nybyggnation kan destineras\r\ntill åretruntboende.\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillämpningen av jordförvärvslagstiftning i regionalpolitiskt\r\nsyfte.\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om marklagstiftningen.\r\n2003/04:N338 av Rosita Runegrund och Sven Brus (båda kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om\r\nändringar i plan- och bygglagen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge tilläggsdirektiv till Kommittén för översyn av plan- och\r\nbygglagstiftningen.\r\n2003/04:Bo202 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ändring av ägofredslagstiftningen så att fortsatt fäboddrift\r\nkan bedrivas.\r\n2003/04:Bo207 av Sten Tolgfors (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att låta utreda regleringen av häradsallmänningar.\r\n2003/04:Bo220 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att i enlighet med \"Tanumsmodellen\" förändra plan- och bygglagen så\r\natt kompetens ges kommunerna att via nya eller omarbetade detaljplaner,\r\nalternativt delar av dessa planer, avsätta bostadsområden för enbart\r\nåretruntboende i samband med nybyggnation.\r\n2003/04:Bo232 av Alf Eriksson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn för att motverka ett segregerat kustboende.\r\n2003/04:Bo233 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att verka för att våra skärgårdar skall leva året runt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge tilläggsdirektiv till Kommittén för översyn av plan- och\r\nbygglagstiftningen.\r\n2003/04:Bo246 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att äganderätten skall stärkas.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att expropriering ej får ske med mindre än att alla andra förslag\r\ntill lösningar är prövade.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tydliga ersättningsregler skall utarbetas och följas.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ersättning vid expropriation skall vara klar innan projektet\r\npåbörjas.\r\n2003/04:Bo254 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tomträtt.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avskaffa presumtionsregeln vid expropriation.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om boplikt.\r\n2003/04:Bo258 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om äganderätten.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om expropriation.\r\n3. Riksdagen beslutar om avskaffande av presumtionsregeln vid\r\nexpropriation i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tomträtter erbjuds till försäljning.\r\n6. Riksdagen beslutar att inga nya tomträtter upplåts i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n11.        Riksdagen beslutar att avskaffa den kommunala förköpsrätten i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Bo272 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det inte skall vara möjligt att tillträda en fastighet innan\r\nförvärvstillstånd beviljats.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det inte skall vara så enkelt att kringgå lagen genom att\r\nfingera ett boende i glesbygden genom att låna en brevlåda eller en\r\ninneboendeadress.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det inte skall var möjligt att få förvärva genom att utlova\r\nen framtida bosättning på fastigheten men där sanktioner saknas mot den\r\nsom inte uppfyller utfästelsen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bestämmelserna om anmälan helt tas bort för att i stället\r\nersättas med förvärvstillstånd så att alla förvärv i glesbygd prövas på\r\nsamma sätt av länsstyrelsen.\r\n2003/04:Bo277 av Jan Ertsborn (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom upphävande av samfälligheters speciella rätt till verkställighet enligt\r\nutsökningsbalken för belopp som uttaxerats i debiteringslängd.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Jordförvärvslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N330 yrkande 4, 2003/04:N335 yrkande 7 i denna del och 2003/04:Bo272 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "EC8DBB6C-4D83-11D8-AF4B-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, kd, mp)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "125",
                      "0",
                      "0",
                      "19"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "39",
                      "0",
                      "7",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "0",
                      "17",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "40",
                      "0",
                      "0",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "27",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "25",
                      "0",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "14",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "229",
                      "58",
                      "7",
                      "55"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "125",
                      "0",
                      "0",
                      "19"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "46",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "1",
                      "0",
                      "16",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "40",
                      "0",
                      "0",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "0",
                      "27",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "25",
                      "0",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "1",
                      "0",
                      "13",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "192",
                      "46",
                      "56",
                      "55"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EC8DBB6C-4D83-11D8-AF4B-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Förvärv av permanenthus för fritidsändamål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N249 yrkande 1, 2003/04:N328 yrkande 13, 2003/04:N335 yrkande 7 i denna del, 2003/04:N338 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo220, 2003/04:Bo232, 2003/04:Bo233 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Bo254 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EC8DBB8B-4D83-11D8-AF4B-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "26",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "13",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "112",
                    "30",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EC8DBB8B-4D83-11D8-AF4B-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Kommunala förköp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo258 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Avskaffande av tomträttsinstitutet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo258 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Friköp av tomträtter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo254 yrkande 2 och 2003/04:Bo258 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Expropriationsändamålen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ476 yrkande 4, 2003/04:Bo246 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Bo258 yrkandena 1 och 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Expropriationsersättning",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför. \r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:MJ404 yrkande 2, 2003/04:MJ476 yrkande 3, 2003/04:Bo246 yrkandena 3 och 4, 2003/04:Bo254 yrkande 3 och 2003/04:Bo258 yrkandena 2 i denna del och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "EC8DBBC7-4D83-11D8-AF4B-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "269",
                    "25",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EC8DBBC7-4D83-11D8-AF4B-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Samfälligheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo277.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ägofredslagstiftningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo202 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Häradsallmänningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo207.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Länsindelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "EC8DBBF9-4D83-11D8-AF4B-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "274",
                    "19",
                    "0",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EC8DBBF9-4D83-11D8-AF4B-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Jordförvärvslagen",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Jordförvärvslagen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Förvärv av permanenthus för fritidsändamål",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Förvärv av permanenthus för fritidsändamål",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Förvärv av permanenthus för fritidsändamål",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Kommunala förköp",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Avskaffande av tomträttsinstitutet",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Friköp av tomträtter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Expropriationsändamålen",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Expropriationsersättning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Ägofredslagstiftningen",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Länsindelning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-02-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-02-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-02-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Tillkännagivande med anledning av förslag i fem motioner angående expropriationslagens ersättningsregler. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:25:24"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera hur ersättningsreglerna i expropriationslagen fungerar och om de leder till rimliga resultat för den enskilde. Expropriation innebär att enskildas egendom tas i anspråk för att tillgodose olika samhällsnyttiga ändamål. Kommunen har till exempel rätt att expropriera mark som ska användas för tätbebyggelse. Den enskilde har rätt till ersättning för den egendom som exproprieras. Under senare år har reglerna alltmer kommit till användning vid förvärv där förvärvaren är en privat aktör som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Riksdagen sade också nej till motioner om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01BOU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ersättningsreglerna i expropriationslagen utvärderas (BoU5)",
          "dok_id": "GR01BOU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:25:24"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01BOU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:51:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utvärdera hur ersättningsreglerna i expropriationslagen fungerar och om de leder till rimliga resultat för den enskilde. Expropriation innebär att enskildas egendom tas i anspråk för att tillgodose olika samhällsnyttiga ändamål. Kommunen har till exempel rätt att expropriera mark som ska användas för tätbebyggelse. Den enskilde har rätt till ersättning för den egendom som exproprieras. Under senare år har reglerna alltmer kommit till användning vid förvärv där förvärvaren är en privat aktör som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Bostadsutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01BoU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:45"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Ersättningsreglerna i expropriationslagen utvärderas (BoU5)",
          "dok_id": "GR01BoU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:45"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01BOU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_BoU_5.pdf",
          "filstorlek": "189501",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Fastighetsrättsliga frågor m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CB452E2A-6CC9-4468-B0EE-1436D76DC4F7"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K241 Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_id": "GQ02K241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K241",
          "ref_dok_titel": "Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo202 Fäbodskulturen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo202",
          "ref_dok_titel": "Fäbodskulturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo207 Häradsallmänningar",
          "ref_dok_id": "GR02Bo207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo207",
          "ref_dok_titel": "Häradsallmänningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo220 \"Tanumsmodellen\"",
          "ref_dok_id": "GR02Bo220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo220",
          "ref_dok_titel": "\"Tanumsmodellen\"",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo232 Åtgärder mot ett segregerat kustboende",
          "ref_dok_id": "GR02Bo232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo232",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot ett segregerat kustboende",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo233 Skärgården",
          "ref_dok_id": "GR02Bo233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo233",
          "ref_dok_titel": "Skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo246 Äganderätt samt ersättningsregler vid inskränkning i nyttjanderätten",
          "ref_dok_id": "GR02Bo246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo246",
          "ref_dok_titel": "Äganderätt samt ersättningsregler vid inskränkning i nyttjanderätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo254 Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo254",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo258 Äganderätten och planfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Bo258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo258",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten och planfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo272 Jordförvärvslagen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo272",
          "ref_dok_titel": "Jordförvärvslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo277 Samfälligheters rätt till verkställighet på grund av debiteringslängd",
          "ref_dok_id": "GR02Bo277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo277",
          "ref_dok_titel": "Samfälligheters rätt till verkställighet på grund av debiteringslängd",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ404 Äganderätten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ404",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ476 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ476",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N249 De mindre tätorternas utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02N249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N249",
          "ref_dok_titel": "De mindre tätorternas utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N330 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GR02N330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N330",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N335 Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_id": "GR02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N338 Skärgården",
          "ref_dok_id": "GR02N338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N338",
          "ref_dok_titel": "Skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-10",
          "ref_dok_id": "GR0980",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "2004-03-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-04",
          "ref_dok_id": "GR0977",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "77",
          "ref_dok_titel": "2004-03-04",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:151",
          "ref_dok_id": "GR0K151",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "151",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:151",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}