{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290747",
      "dok_id": "GR01BOU3",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "BOU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:BOU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:05",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:09",
      "titel": "Hyresrätt och bostadsrätt m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01BOU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01BOU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:BOU3</div><h1>Hyresrätt och bostadsrätt m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar bostadsutskottet riksdagsledamöternas förslag\r\nfrån den allmänna motionstiden 2003 rörande hyresrätt, bostadsrätt,\r\nkooperativ hyresrätt och ägarlägenheter.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nTill betänkandet har fogats 20 reservationer och 5 särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Systemet för hyressättning - den allmänna lagregleringen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo236 yrkande 2 i denna del,\r\n2003/04:Bo257 yrkandena 7 i denna del och 18, 2003/04:Bo263 yrkandena 3 och\r\n4 och 2003/04:Bo297 yrkande 19.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Systemet för hyressättning - regleringen för nyproduktion\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo236 yrkandena 2 i denna del och 3,\r\n2003/04:Bo253 yrkande 4, 2003/04:Bo257 yrkande 7 i denna del, 2003/04:Bo263\r\nyrkande 5 och 2003/04:Bo297 yrkande 18.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Hyressättning för studentbostäder\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo248 yrkandena 1-3.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n4.      Hyra och yta\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo273.\r\n\r\n5.      Det kollektiva förhandlingssystemet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:L351 yrkande 7, 2003/04:Bo236 yrkande\r\n2 i denna del, 2003/04:Bo257 yrkande 21 och 2003/04:Bo297 yrkande 20.\r\nReservation 4 (m)\r\nReservation 5 (kd, c)\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n6.      Bostadsförvaltningslagen m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo258 yrkande 4 och 2003/04:Bo267.\r\nReservation\r\n7 (m)\r\nReservation 8 (v)\r\n\r\n7.      Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo231 yrkande 2.\r\nReservation 9 (v, mp)\r\n\r\n8.      Andrahandsuthyrning - överhyra\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo231 yrkandena 3 och 4.\r\nReservation 10 (v, c)\r\n\r\n9.      Andrahandsuthyrning - blockuthyrning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo231 yrkande 7.\r\nReservation 11 (v)\r\n\r\n10.     Andrahandsuthyrning - besittningsskydd\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo252 yrkande 8.\r\nReservation 12 (v)\r\n\r\n11.     Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo261 yrkande 5.\r\nReservation 13 (m, fp) - motiv\r\nReservation 14 (kd, c)\r\n\r\n12.     Förutsättningarna för vräkning - betalningsförsummelse\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo252 yrkande 5.\r\nReservation 15 (v)\r\n\r\n13.     Besittningsskydd i en- och tvåfamiljshus\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo240.\r\nReservation 16 (v)\r\n\r\n14.     Kooperativ hyresrätt - kommunalt inflytande över allmännyttiga\r\nföreningar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo293.\r\n\r\n15.     Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo236 yrkande 5, 2003/04:Bo257 yrkande\r\n14, 2003/04:Bo258 yrkande 7, 2003/04:Bo263 yrkande 21, 2003/04:Bo282 i\r\ndenna del och 2003/04:Bo297 yrkande 24.\r\nReservation 17 (m, fp)\r\nReservation 18 (kd, c)\r\n\r\n16.     Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo257 yrkande 13 och 2003/04:Bo282\r\ni denna del.\r\nReservation 19 (m, kd)\r\n\r\n17.     Bostadsrätt - inskrivningsregister\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L282 yrkande 2.\r\n\r\n18.     Ägarlägenheter - införandet av en ny ägarform\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo236 yrkande 6, 2003/04:Bo254 yrkande\r\n1, 2003/04:Bo257 yrkande 3, 2003/04:Bo282 i denna del och 2003/04:Bo297\r\nyrkande 26.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\nStockholm den 20 november 2003\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\nGöran Hägglund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m), Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria Öberg (s), Margareta\r\nPålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c),\r\nGunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström (v), Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet motionsförslag som väckts under\r\nden allmänna motionstiden 2003 (fristående motioner) och som gäller\r\nlagstiftningen om hyra, framför allt utformningen av bestämmelserna i\r\nhyreslagen (12 kap. jordabalken). Därutöver behandlas några frågor som gäller\r\nbostadsrätt och ombildning till bostadsrätt, kooperativ hyresrätt samt\r\nfrågan om ägarlägenheter skall införas i Sverige som en ny form för\r\nbostadsägande. Den senare frågan omfattar också utformningen av\r\nfastighetsbildningslagens bestämmelser.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nHyresrätt\r\nHyressättning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om hyressättningsfrågor gällande\r\nden allmänna lagregleringen av hyressättningssystemet, jämför reservation\r\n1 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 1 (c),\r\nhyressättning för nyproduktion, jämför reservation 2 (m, fp, kd, c),\r\nhyressättning för studentbostäder, jämför reservation 3 (kd) och särskilt\r\nyttrande 2 (m, fp, c), och\r\nlägenhetsytans betydelse för hyrans storlek i vissa fall.\r\nSystemet för hyressättning - den allmänna lagregleringen\r\nI motion 2003/04:Bo257 (m) yrkande 7 i denna del lämnas förslag om ett\r\nriksdagens tillkännagivande om behovet av ett rättvist hyressättningssystem.\r\nDet bör särskilt omfatta att den s.k. trepartsöverenskommelsen, som syftar\r\ntill att standard och läge på lägenheten skall få större genomslag på\r\nhyran, är ett nödvändigt första steg på vägen mot ett friare\r\nhyressättningssystem.\r\nVidare avses att lägga vikt vid att parterna i överenskommelsen uttalat\r\nsig för att tillåta en friare hyressättning. Förslaget i motion 2003/04:Bo257\r\n(m) yrkande 18 avser att de kommunala bostadsföretagens hyresledande\r\nställning skall avskaffas (förslag om riksdagsbeslut).\r\nFörslagsställarna bakom motion 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 2 i denna del\r\nönskar se genomfört ett system för friare hyressättning omfattande bl.a.\r\natt lägesfaktorn ges större tyngd, att hyressättningen skall kunna göras\r\nberoende av produktions-, drifts- och förvaltningskostnader, att systemet\r\nmed de kommunala bostadsföretagen som förstahandsnorm bör upphävas och\r\natt hyresgästens möjligheter att begära omprövning av hyran efter sex\r\nmånader bör ses över (förslag om tillkännagivande).\r\nI motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 19 lämnas förslag om att de kommunala\r\nbostadsföretagens hyresledande ställning skall upphävas (förslag om\r\ntillkännagivande avseende tilläggsdirektiv till Hyressättningsutredningen).\r\n\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 3 avser att riksdagen för\r\nregeringen skall tillkännage som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nskapa utrymme för individuell hyressättning. Med ledning av ett motsvarande\r\nmotionsförslag under förra riksmötet förstår utskottet motionen så att\r\nhyressättningssystemet skall skapa ett utrymme för individuell hyressättning\r\ni syfte att hyresgästen skall kunna påverka boendekostnaden beroende på\r\nval av utrustning, nivå på underhåll och förbrukning av värme och vatten\r\nm.m. (det senare har även betydelse i fråga om miljöpåverkan). I motion\r\n2003/04:Bo263 (c) yrkande 4 lämnas förslag om att de kommunala bostadsföretagens\r\nhyresledande roll skall avskaffas. De privata fastighetsföretagen och\r\nderas organisation skall därmed göras till en reell och fullvärdig\r\nförhandlingspart i det kollektiva förhandlingssystemet. Systemet skall ge\r\nutrymme för de lokala hyreskommittéerna (som bildats efter\r\ntrepartsöverenskommelsen),\r\nmed företrädare från hyresgästorganisationen, fastighetsägarföretagen\r\noch de kommunala bostadsföretagen, att påverka bruksvärdesbestämningen\r\nefter de principer som gällde när bruksvärdessystemet infördes (förslag\r\nom riksdagsbeslut).\r\nRegeringen har givit en särskild utredare (Hyressättningsutredningen) i\r\nuppdrag att överväga om det bör införas särskilda hyressättningsregler\r\nför lägenheter i nybyggda hus. Utredaren skall också se över förutsättningarna\r\nför att i det befintliga lägenhetsbeståndet bättre anpassa hyrorna efter\r\nbruksvärdet. Utredaren skall belysa hur prövningen i hyressättningstvister\r\ngår till och överväga om det behövs förändringar för denna prövning.\r\nSlutligen skall utredaren överväga om förutsättningarna för en hyresgäst\r\natt göra olika slag av s.k. tillval och frånval bör förändras. Utredaren\r\nskall lämna de författningsförslag som övervägandena ger anledning till.\r\nUppdraget omfattar att särskilt beakta de synpunkter och förslag som\r\nlämnats i den överenskommelse som hyresmarknadens parter har träffat och\r\nsöka finna lösningar som samtliga tre organisationer står bakom (dir.\r\n2003:52). Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2004.\r\nMed hänsyn till den utredning som pågår finns det enligt utskottets mening\r\ninte skäl för riksdagen att nu i sak ta ställning till de motioner som\r\nrör systemet för hyressättningen av bostäder. Utskottet avstyrker med\r\nhänvisning till detta m-, fp-, kd- och c-motionerna.\r\nSystemet för hyressättning - nyproduktionen\r\nI flera motioner tas frågan upp om en särskild lagreglering avseende hyra\r\nvid nyproduktion. Det skall erinras om att en del av de motionsförslag\r\nsom redovisats ovan, bl.a. om att de kommunala bostadsföretagen inte skall\r\nvara hyresnormerande, också motiveras av att de avser att öka fastighetsägarnas\r\ninvesteringsintresse.\r\nMotion 2003/04:Bo257 (m) yrkande 7 i denna del som avser ett tillkännagivande\r\nom ett rättvist hyressättningssystem omfattar också vikten av att få till\r\nstånd en generellt friare hyressättning för att öka nyproduktionen. I\r\nmotionen förespråkas att hyresgästens möjligheter att få sin hyra omprövad\r\nefter sex månader bör omprövas.\r\nI motion 2003/04:Bo253 (fp) yrkande 4 (partimotion) föreslås en\r\nförsöksverksamhet, i de tillväxtkommuner som så önskar, med en reformerad\r\nhyressättning för att stimulera nyproduktionen. Förutom att ge fler bostäder\r\nkan verksamheten enligt motionärerna ge ett bra underlag för den pågående\r\nutredningen om en reformering av hyressättningssystemet enligt\r\ntrepartsöverenskommelsen (förslag om tillkännagivande). Även i motion\r\n2003/04:Bo236\r\n(fp) yrkande 3 lämnas förslag om en försöksverksamhet med friare hyressättning\r\nmed syfte att få i gång nyproduktionen och ge underlag för den pågående\r\nreformeringen av hyressättningssystemet (förslag om tillkännagivande).\r\nFörslagsställarna bakom motion 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 2 i denna del\r\nönskar se genomfört bl.a. att hyressättningen skall kunna göras beroende\r\nav produktionskostnader, att hyresnämnden skall kunna avgöra hyresnivån\r\nföre byggstart och att hyresgästens möjligheter att begära omprövning av\r\nhyran efter sex månader bör ses över (förslag om tillkännagivande).\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 18 avser lagändringar som\r\nså snart som möjligt möjliggör införandet av en friare hyressättning i\r\nnyproduktionen i enlighet med vad trepartsöverenskommelsen innebär om att\r\nhyror skall kunna framförhandlas med särskild hänsyn till produktionskostnaden\r\noch att dessa skall anses vara bindande med mindre synnerliga skäl talar\r\nför en ändring (förslag om tillkännagivande).\r\nI motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 5 föreslås att ett undantag från\r\nbruksvärdessystemet görs för nyproducerade lägenheter. De hyresavtal som\r\ntecknas vid nyproduktion skall därigenom inte kunna omprövas i efterhand.\r\nEnligt motionen innebär förslaget, med grund i ett starkt besittningsskydd,\r\nett reformerat bruksvärdessystem med större grad av marknadsanpassning,\r\ninte införandet av rena marknadshyror (förslag om riksdagsbeslut).\r\nEnligt utskottets mening bör riksdagen inte nu i sak ta ställning till de\r\nframförda förslagen om en friare hyressättning vid nyproduktion m.m. Som\r\nredan framgått arbetar nu en utredning med olika frågor om det framtida\r\nhyressättningssystemet. Resultatet av utredningens arbete bör i stället\r\navvaktas. Utskottet avstyrker därför m-, fp-, kd- och c-motionerna.\r\nHyressättning för studentbostäder\r\nFörslagen i motion 2003/04:Bo248 (kd) yrkandena 1-3 avser hyressättningen\r\nför lägenheter som hyrs ut av vissa studentstyrda studentbostadsföretag.\r\nDet gäller normerna för vad som skall utgöra skälig hyra (bruksvärdeshyra)\r\nbåde vid förstahandsuthyrning och andrahandsuthyrning. Förslagen omfattar\r\ninförandet av en definition av studentbostadsföretag i lagen om allmännyttiga\r\nbostadsföretag och ändringar i hyreslagen så att studentbostadsföretagen\r\ndels blir hyresledande, dels vid upplåtelse i andra hand i hyran kan\r\ninbegripa skäligt påslag för egna kostnader utöver förstahandshyran utan\r\natt bli återbetalningsskyldiga (riksdagsbeslut om lagändringar i enlighet\r\nmed i motionen intagna förslag.) De föreslagna lagändringarna avses gälla\r\nintill dess en generell översyn av de kommunala bostadsföretagens\r\nhyresledande roll genomförts (jämför kd-motionerna ovan som gäller att de\r\nkommunala bostadsföretagen inte längre skall vara hyresledande).\r\nEnligt bruksvärdesregeln i 55 § hyreslagen skall endast kommunala\r\nbostadsföretag enligt den definition som återfinns i lagen (2002:102) om\r\nallmännyttiga bostadsföretag vara hyresnormerande. Fram till den 1 april\r\n2002 utpekades i stället de allmännyttiga bostadsföretagen som hyresledande.\r\nÄndringen genomfördes samtidigt som lagen om allmännyttiga bostadsföretag\r\ninfördes.\r\nDen tidigare bestämmelsen i hyreslagen hänvisade inte och har aldrig\r\nhänvisat till den tidigare reglering som möjliggjorde godkännande som\r\nallmännyttigt bostadsföretag. Allbokommittén (Fi 2000:01) har därför dragit\r\nslutsatsen att det inte var helt klart vilka bostadsföretag som omfattades\r\nav hyreslagens begrepp \"allmännyttiga bostadsföretag\". Kommitténs slutsats\r\nvar att tolkningen av begreppet ytterst var en fråga för rättstillämpningen,\r\nmen att det torde vara klart att de bostadsföretag som enligt den tidigare\r\nordningen formellt hade godkänts som allmännyttigt bostadsföretag\r\ninnefattades i begreppet.\r\nNågra remissinstanser påtalade under beredningen av propositionens förslag\r\ntill lagen om allmännyttiga bostadsföretag (prop. 2001/02:58) problemen\r\nmed att tillåta andra än kommunägda allmännyttiga bostadsföretag att vara\r\nhyresledande. Regeringen delade denna uppfattning och anförde bl.a.\r\nföljande:\r\nDen möjlighet som öppnas genom detta lagförslag för andra än kommuner att\r\ndefinieras som allmännyttigt bostadsföretag, bör inte automatiskt innebära\r\natt dessa företag också tilldelas rollen som hyresledande. Ett framtida\r\nscenario är att det inom denna kategori företag kommer att inrymmas en\r\nmängd olika typer av företag, alltifrån små hyresgästägda kooperativ som\r\näger en fastighet, till större aktörer. Vissa av dessa fastighetsägare\r\nskulle säkert fungera väl i en hyresledande roll, medan det i andra fall\r\n- såsom för små kooperativa hyresrättsföreningar - är svårt att tänka sig\r\nen sådan roll. Såsom påpekats under remitteringen av betänkandet kommer\r\nhyrorna i sådana föreningar att variera mycket, bland annat beroende på\r\natt storleken på medlemmarnas kapitalinsatser är olika. Mot bakgrund av\r\nden osäkerhet som finns kring hur denna kategori av icke kommunägd\r\nallmännytta kommer att se ut i framtiden, är regeringen för närvarande inte\r\nberedd att föreslå att denna grupp företag tilldelas rollen som hyresledande\r\nenligt bruksvärdessystemet. Som tidigare redovisats har regeringen denna\r\ndag beslutat om en proposition med förslag till lag om kooperativ hyresrätt.\r\nEn del i detta förslag är att bruksvärdessystemet inte skall gälla för\r\nkooperativa hyresrättsföreningar. Sammantaget anser regeringen att endast\r\nsådana allmännyttiga bostadsföretag där kommunen har det bestämmande\r\ninflytandet skall vara hyresledande enligt bruksvärdessystemet.\r\nUtskottet anslöt sig till regeringens bedömningar när det i samband med\r\nden nämnda propositionen behandlade motioner med invändningar mot att de\r\nkommunala bostadsföretagen och övriga allmännyttiga bostadsföretag inte\r\nkom att jämställas, speciellt när det gällde bruksvärdessystemet. Liksom\r\nregeringen ansåg utskottet att det var nödvändigt att ha två kategorier\r\nbostadsföretag inom denna sektor eftersom endast de kommunala bostadsföretagen\r\nborde ges en hyresledande roll (bet. 2001/02:BoU4 s. 12, jfr s. 22).\r\nVid bedömningen av de nu föreliggande motionsförslagen anser utskottet\r\natt det inte finns anledning att frångå den bedömning regering, utskott\r\noch riksdag gjort om att det endast är de kommunala bostadsföretagen som\r\nskall vara hyresledande. Kd-motionen bör således avslås.\r\nHyran och lägenhetens yta\r\nI motion 2003/04:Bo273 (m) förespråkas att en hyresvärd skall vara ansvarig\r\nför sina uppgifter om en lägenhets yta. Det föreslås att hyresgästen skall\r\nfå hyra som beräknats med utgångspunkt i ytan återbetald om lägenheten\r\nvisar sig vara mindre än vad som uppgivits (förslag om tillkännagivande\r\navseende ändring i hyreslagen).\r\nHyresnämnden skall fastställa hyran till skäligt belopp. Hyran är inte\r\natt anse som skälig om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som\r\nmed hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Vid en bruksvärdesprövning\r\nskall alla faktorer av betydelse inverka, bl.a. lägenhetens storlek, både\r\nvad gäller antal rum och kvadratmeteryta. Lagen anvisar som metod att en\r\njämförelseprövning görs med andra lägenheter varvid i första hand skall\r\nbeaktas hyran för lägenheter som ägs och förvaltas av kommunala bostadsföretag\r\n(55 § hyreslagen). I de fall en prövning inte kan grundas på en jämförelse\r\nmellan likvärdiga lägenheter avgör hyresnämnden en hyressättningstvist\r\nefter en allmän skälighetsbedömning.\r\nEndast likvärdiga lägenheter kan användas vid en jämförelseprövning. Det\r\nanses att de normalt bör ha samma bostadsyta som prövningslägenheten. Men\r\nen lägenhet utesluts inte från jämförelsematerialet bara av det skälet\r\natt den i storlek något avviker från den lägenhet vars hyra man skall\r\nbestämma. Bruksvärdet påverkas inte av om ytan är någon eller några\r\nkvadratmeter större eller mindre. I rättspraxis har exempelvis två\r\nprövningslägenheter om 62 respektive 64,5 kvm jämförts med en lägenhet om 58\r\nkvm men inte med en lägenhet om 52 kvm. En ytskillnad på 7,2 kvm (86,0-78,\r\n8) har ansetts vara i största laget. Det har ibland antagits att 5 %\r\nytskillnad godtas. Lägenhetens storlek påverkar dock vilken procentuell\r\nskillnad som godtas. Även om totalhyran räknats fram efter ett visst belopp\r\nper kvadratmeter lägenhetsyta har Bostadsdomstolen inte ansett att hyrans\r\nskälighet står och faller med om det antal kvadratmeter som legat till\r\ngrund för beräkningen är korrekt. Metoden har bedömts som endast ett\r\nhjälpmedel. I sista hand är det mot bakgrund av bruksvärdet som det totala\r\nbeloppet blir bedömt. Det bör också framhållas att olika faktorer tillåts\r\nväga upp varandra.\r\nI den ovan berörda s.k. trepartsöverenskommelsen anförs att det under\r\nmånga år har pågått en utveckling mot att hyresnämnderna i allt större\r\nutsträckning fastställer hyran efter en allmän skälighetsbedömning. Enligt\r\nde organisationer som står bakom överenskommelsen är det förenat med vissa\r\nnackdelar att hyran inte fastställs enligt huvudregeln, dvs. efter en\r\njämförelse med hyran för likvärdiga lägenheter. Organisationerna anser\r\natt s.k. kvittning - dvs. att det förhållandet att en lägenhet är t.ex.\r\nsämre än en annan lägenhet i ett visst avseende tillåts uppvägas av att\r\nden är bättre i något annat avseende - bör användas i större utsträckning\r\nför att jämföra lägenheter med skilda egenskaper. Regeringens direktiv\r\ntill Hyressättningsutredningen omfattar denna fråga (dir. 2003:52).\r\nEn lägenhets yta utgör således en av flera faktorer som kan göra en\r\nlägenhet jämförbar med en annan lägenhet. Såsom är fallet med de flesta\r\nandra av de faktorer som bestämmer en lägenhets bruksvärde är det inte\r\nbara fråga om att göra exakta jämförelser. En förändring av hela systemet\r\nför hyresprövning så att endast exakta ytjämförelser skulle kunna göras,\r\nt.ex. så att man alltid strikt räknade hyra per kvadratmeter och år, kan\r\nutskottet inte ställa sig bakom. En ordning som innebär att hyresgästen\r\nskulle kunna få en avtalad hyra nedsatt, och för förfluten tid återbetalad,\r\nenbart på grund av att det \"fattas\" en eller annan kvadratmeter och\r\noavsett vad som utgör den högsta lagliga totalhyran förefaller inte heller\r\nsom lämplig. Hyresvärden måste kunna få prövat om den totala hyran med\r\nbeaktande av samtliga faktorer är riktig och om så är fallet inte vara\r\nutesluten från att få denna hyra bestämd. Det är lätt att inse att\r\nhyressättningssystemet med en sådan ordning skulle kompliceras med få eller\r\ninga slutliga vinster i sikte. Det kan finnas skäl att påpeka, såsom\r\nindirekt framgått ovan, att en konstaterad avvikelse från vad som tidigare\r\nvarit känt om en lägenhets yta i dag innebär att utgångspunkten för\r\nhyresnämndens prövning kommer att ändras vilket har betydelse för frågan om\r\nvilka lägenheter som kan ingå i jämförelsematerialet. Systemet fungerar\r\ninte så att en mindre avvikelse alltid leder till att hyran skall sänkas.\r\nHyreslagens bestämmelser innebär dock att en hyra alltid kan bestämmas\r\ntill skäligt belopp.\r\nMot motionärens förslag talar även det förhållandet att hyresprocesserna\r\nskulle komma att inriktas på uppmätning också i de fall ytan inte kan\r\nsägas vara av någon egentlig, väsentlig betydelse. Av kostnadsskäl, både\r\nur allmän och enskild synvinkel, är detta inte motiverat.\r\nMot bakgrund av vad som anförts finner utskottet inte tillräckliga skäl\r\natt föra motionsförslaget vidare. Motionen avstyrks således.\r\nDet kollektiva förhandlingssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om att hyresförhandlingslagen bör\r\navskaffas eller ändras. Jämför reservationerna 4 (m), 5 (kd, c) och 6\r\n(fp).\r\nI motion 2003/04:Bo257 (m) yrkande 21 föreslås att hyresförhandlingslagen\r\nskall avskaffas. Motionärerna avser att därigenom bryta förhandlingsmonopolet\r\n(förslag om tillkännagivande). Också motionärerna bakom motion 2003/04:Bo236\r\n(fp) yrkande 2 i denna del är inriktade på att förhandlingsmonopolet skall\r\nbrytas. I motionen föreslås bl.a. att hyresgästen skall ges större\r\nmöjligheter att välja vem som skall företräda denne vid en förhandling med\r\nhyresvärden och att förbudet mot flera samtidiga förhandlingsordningar\r\nskall tas bort. I motion 2003/04:L351 (fp) yrkande 7 lämnas ett mer allmänt\r\nförslag om en översyn med inriktning på att konsumentskyddet vid hyra av\r\nbostad skall stärkas. Särskilt betonas att Hyresgästföreningens monopol\r\natt företräda hyresgästerna måste brytas så att den enskilde hyresgästens\r\nmöjlighet att påverka boendet stärks (förslag om tillkännagivande). Även\r\ni motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 20 föreslås en utredning av\r\nförutsättningarna för ett större individuellt inslag i hyresförhandlingslagens\r\nbestämmelser bl.a. så att det skall bli lättare att stå utanför det\r\nkollektiva förhandlingssystemet för den som så önskar. Systemet bör också\r\nge större utrymme för att förhandla fram olika individuella hyreskontrakt.\r\nHyresrätten skall genom detta som produkt kunna utvecklas samtidigt som\r\nett starkt och tydligt grundläggande konsumentskydd skall finnas (förslag\r\nom tillkännagivande avseende tilläggsdirektiv för Hyressättningsutredningen).\r\n\r\nDet kollektiva förhandlingssystemet såsom det utformats i hyresförhandlingslagen\r\när en viktig del av den reglering som avser att ta till vara och stödja\r\nde intressen hyresgästerna har. Hyresgästerna ges styrka genom att de vid\r\nde kollektiva förhandlingarna kan uppträda gemensamt genom en företrädare\r\nsom har förhandlingsvana och kunskaper om hyresmarknaden. Systemet är\r\nockså kostnadsbesparande och bidrar därför i viss utsträckning till att\r\nhålla hyresnivåerna nere. Hyresförhandlingsslagen innehåller dessutom\r\nregler som avser att ta till vara de enskilda hyresgästernas intressen.\r\nBland annat kan hyresgästerna få det kollektiva förhandlingsresultatet\r\noch förhandlingsersättningens storlek överprövade vid hyresnämnden. Genom\r\nlagen har säkerställts att vissa viktiga frågor kan avgöras också i strid\r\nmed hyresvärdens inställning till dem. Det gäller bl.a. om kollektiva\r\nförhandlingar skall föras, vilken organisation som skall företräda\r\nhyresgästerna och hyresgästens rätt att förhandla enskilt. Från\r\nkonsumentsynpunkt\r\nframstår systemet som lämpligt. Enligt utskottets mening kan det inte\r\nkomma i fråga att avskaffa denna lagstiftning. M-motionen bör därför inte\r\nvinna bifall.\r\nEnligt hyresförhandlingslagen har den enskilda hyresgästen sedan en viss\r\nkarenstid förflutit rätt att stå utanför det kollektiva förhandlingssystemet\r\noch därmed inte omfattas av de överenskommelser om hyror och andra\r\nhyresvillkor som träffas mellan hyresvärden och hyresgästorganisationen. Ett\r\navtal om att hyresgästen inte skall omfattas av systemet får träffas först\r\nsedan hyresförhållandet varat tre månader. Motsvarande begränsning gäller\r\nhyresnämndens möjligheter att fatta beslut i frågan (se 2 och 3 §§\r\nhyresförhandlingslagen [1978:304]).\r\nSedan 1997 är det inte längre möjligt att två eller fler hyresgästorganisationer\r\npå grundval av en med hyresvärden avtalad eller hyresnämnden beslutad\r\nförhandlingsordning förhandlar för hyresgästerna i ett visst hus. Frågan\r\nregleras genom ett förbud mot flera samtidiga förhandlingsordningar (se\r\n4 § hyresförhandlingslagen). Förbudet hindrar dock inte att en konkurrerande\r\norganisation tar över förhandlingsrätten för hyresgästerna i ett visst\r\nhus (eller för en grupp hus), förutsatt bl.a. att denna organisation\r\nåtnjuter hyresgästernas förtroende och har tillräckliga kvalifikationer\r\nför att sköta ett regelbundet förhandlingsarbete med hyresvärden.\r\nUtskottet kan således konstatera att det inte råder någon monopolsituation\r\nför en viss förhandlande hyresgästorganisation, varken vad gäller\r\nförhandlingsrätten för de enskilda hyresgästerna eller i förhållande till en\r\nannan konkurrerande hyresgästorganisation. Inte heller finns det fog för\r\nden i motionerna framförda kritiken mot den grundläggande ordningen i\r\növrigt.\r\nI den ovan berörda s.k. trepartsöverenskommelsen betonas vikten av att\r\nenskilda hyresgästers önskemål om avvikelser från ett \"normalt\" hyreskontrakt\r\ntillgodoses så långt det är möjligt. Det kan enligt organisationerna gälla\r\nolika slag av installationer i lägenheten, service eller avstående från\r\nservice eller underhåll för att minska boendekostnaden. För att åstadkomma\r\ndetta har de föreslagit att det skall införas en möjlighet att ingå\r\nbindande flerårsavtal om individuella anpassningar. Regeringen har i sina\r\ndirektiv till Hyressättningsutredningen (dir. 2003:52) ansett att det\r\nfinns anledning att se över förutsättningarna för en hyresgäst att göra\r\nolika slag av tillval och frånval. Frågan om överenskommelser om ett\r\ntillval eller ett frånval bör kunna ske genom ett särskilt flerårigt avtal\r\nbör därvid övervägas. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2004.\r\n\r\nMot bakgrund av vad som anförts avstyrks även fp- och kd-motionerna i sin\r\nhelhet.\r\nBostadsförvaltningslagen m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om förändringar av bostadsförvaltningslagen\r\nm.m. Jämför reservationerna 7 (m) och 8 (v).\r\nI motion 2003/04:Bo267 (s) föreslås en översyn av bostadsförvaltningslagen\r\nvarvid särskilt bör övervägas (a) att hyresnämnden eller kommunen i första\r\nhand skall utse det på orten befintliga kommunala bostadsföretaget som\r\nförvaltare för fastigheter ställda under särskild förvaltning, (b) att\r\ntvångsinlösen skall vara möjlig även då brister i förvaltningen utgörs av\r\nfastighetsägarens personliga kvalifikationer och det framstår som utsiktslöst\r\natt bristerna kommer att upphöra på sikt och (c) att en tvångsförvaltning\r\ninte skall kunna falla på grund av att kommunen eller hyresnämnden, av\r\nolika skäl, inte utser förvaltare. Enligt motionärerna skall det inte\r\nvara möjligt för en fastighetsägare att komma undan nödvändiga åtgärder\r\nberoende på att en kommun har dåliga rutiner (förslag om tillkännagivande).\r\n\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 4 avser att lagen om förvärv\r\nav hyresfastigheter skall avskaffas och ersättas av nya regler i\r\nbostadsförvaltningslagen som ger ordentliga möjligheter till ingripande i de\r\nfall där fastighetsägare visar sig inte fullgöra sina förpliktelser\r\ngentemot hyresgäster och andra. Motionärerna pekar på att lagstiftning med\r\ndenna inriktning föreslagits av Utredningen om förvärv och förvaltning av\r\nhyreshus i (SOU 1994:23) (förslag om tillkännagivande).\r\nBostadsförvaltningslagen (1977:792) innebär bl.a. att ingripanden kan ske\r\ngenom särskild förvaltning (förvaltningsåläggande och tvångsförvaltning)\r\neller inlösen. Vid förvaltningsåläggande skall fastighetsägaren själv\r\növerlämna förvaltningen till någon annan. Vid tvångsförvaltning skall\r\nhyresnämnden utse förvaltare, och fastighetsägaren utestängs i praktiken\r\nhelt från fastighetens skötsel. Inlösen förutsätter att tvångsförvaltning\r\nprövats och det visat sig att denna inte gett avsett resultat.\r\nVid sin senaste behandling av ett mot m-motionen svarande yrkande anförde\r\nutskottet följande (bet. 2002/03:BoU8). Utskottet anser att lagstiftningen\r\nbör vara sådan att oseriösa eller på annat sätt olämpliga förvärvare av\r\nhyresfastigheter i möjligaste mån hindras från att över huvud taget komma\r\nin på fastighetsmarknaden och att i ett sådant system förvärvslagen\r\nfortfarande är ett viktigt instrument. Ju effektivare denna lag är, desto\r\nmindre blir behovet av att ingripa mot försumliga hyresvärdar och desto\r\nmindre olägenheter uppstår för hyresgästerna.\r\nUtskottet finner skäl att vidhålla den redovisade ståndpunkten.\r\nBostadsförvaltningslagen har varit i kraft i drygt 25 år. Under 1990-talets\r\nförsta hälft blev lagen om förvärv av hyresfastigheter och\r\nbostadsförvaltningslagen\r\nföremål för två utredningars överväganden. Den först verksamma utredningen\r\nföreslog att förvärvslagen skulle avskaffas samtidigt som\r\nbostadsförvaltningslagen\r\nskulle skärpas (SOU 1994:23). Den senare utredningen föreslog vissa\r\nändringar av förvärvslagen men inte någon förändring av\r\nbostadsförvaltningslagen.\r\nDen föreslog dessutom vissa ändringar av reglerna om åtgärdsföreläggande\r\n(SOU 1996:148). Det är värt att notera att utredningen vid sina överväganden\r\nom bostadsförvaltningslagen i huvudsak utgått från det faktamaterial som\r\nden tidigare utredningen redovisat. Någon ny undersökning hade således\r\ninte genomförts. Dock hade tillgänglig statistik fogats till det gamla\r\nmaterialet.\r\nEnligt utskottets mening talar en del omständigheter för att en utredning\r\npå nytt skulle ges i uppdrag att överväga vilka möjligheter som skall\r\nfinnas för att ingripa mot försumliga och på annat sätt olämpliga hyresvärdar.\r\nS-motionären har pekat på några frågor som behöver uppmärksammas. Utskottet\r\när däremot inte berett att föreslå att en utvärdering och översyn med\r\ndetta syfte genomförs enbart beträffande bostadsförvaltningslagens\r\nbestämmelser. En sådan utvärdering och översyn bör i stället ske i ett vidare\r\nsammanhang, omfattande också bl.a. förvärvslagens bestämmelser och reglerna\r\nom åtgärdsföreläggande. Utskottet finner inte tillräckliga skäl att nu\r\nlämna riksdagen förslag om att en sådan utredning kommer till stånd.\r\nUtskottet avstyrker på anförda skäl såväl s-motionen som m-motionen.\r\nAndrahandsuthyrning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet bör avslå motionsförslagen om andrahandsuthyrning avseende\r\nrätt till förstahandsavtal, jämför reservation 9 (v, mp) och särskilt\r\nyttrande 3 (m, fp),\r\növerhyra, jämför reservation 10 (v, c) och särskilt yttrande 3 (m,\r\nfp),\r\nblockuthyrning, jämför reservation 11 (v) och särskilt yttrande 3 (m, fp),\r\noch\r\nbesittningsskydd, jämför reservation 12 (v) och särskilt yttrande 3 (m,\r\nfp).\r\nRätt till förstahandsavtal\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo231 (v) yrkande 2 avser att en andrahandshyresgäst\r\nskall kunna träda i förstahandshyresgästens ställe om dennes hyresrätt\r\nupphör. I motionen påpekas att med dagens hyresrättsliga regler ingen\r\nandrahandshyresgäst i en sådan situation kan göra något för att bo kvar,\r\noavsett vad som ligger bakom att förstahandsavtalet upphör eller vilka\r\nomständigheter som gäller för andrahandshyresgästen, såsom andrahandsavtalets\r\nlängd (förslag om tillkännagivande).\r\nMotionsförslaget synes närmast gå ut på att i åtminstone vissa situationer\r\nen andrahandshyresgäst på något sätt skulle tilläggas en rätt att mot\r\nhyresvärdens vilja ingå ett förstahandsavtal eller överta hyresrätten. En\r\nsådan ordning kan, i varje fall vid en första anblick, framstå som skälig.\r\nDet kan gälla om t.ex. andrahandsavtalet varat en längre tid. Utskottet\r\nbefarar emellertid att en möjlighet att bo till sig ett förstahandskontrakt\r\nskulle komma att utnyttjas också för planerade överlåtelser av en hyresrätt.\r\nEn möjlighet att bo till sig ett förstahandskontrakt kan också befaras\r\nleda till att andrahandskontrakten skulle öka i attraktivitet, vilket\r\nskulle leda till en större marknad för sådana kontrakt med alla de nackdelar\r\nsom är förbundna med denna marknad. Mot denna bakgrund är utskottet inte\r\nberett att föreslå riksdagen att den i motionen åsyftade ordningen skall\r\nbli föremål för utredningsinsatser. V-motionen avstyrks.\r\nÖverhyra\r\nI motion 2003/04:Bo231 (v) yrkandena 3 och 4 lämnas förslag som avser att\r\nmotverka att överhyror tas ut vid andrahandsuthyrning. Motionärerna avser\r\natt få till stånd en granskning av andrahandshyrorna. I motionen föreslås\r\ndärför att en hyresvärds medgivande respektive en hyresnämnds tillstånd\r\ntill andrahandsuthyrning skall förutsätta att någon överhyra inte tas ut\r\n(förslag om tillkännagivande). Vidare lämnas förslag om att en\r\nförstahandshyresgästs uttag av överhyra skall rubriceras som ocker, vilket skall\r\nkunna utgöra grund för att dennes hyresavtal skall upphöra (förslag om\r\ntillkännagivande).\r\nHyreslagen ger särskilda möjligheter för en andrahandshyresgäst att\r\nåterkräva överhyra (55 d § hyreslagen). Sådana möjligheter finns inte för\r\nen förstahandshyresgäst. Enligt vanliga regler kan hyresnämnden fastställa\r\nskälig hyra för framtiden.\r\nUtskottet finner skäl att vidhålla sin tidigare negativa inställning i\r\nfrågan om att utöka fastighetsägarens kontrollansvar till att omfatta\r\nuttag av överhyror (se bet. 2001/02:BoU13). Utskottet anser alltså inte\r\natt det skulle vara ett särskilt effektivt sätt att minska uttagen av\r\növerhyror om man skulle öka fastighetsägarens kontrollmöjligheter. Det är\r\ni och för sig naturligt att en fastighetsägare vill ha så få\r\nandrahandshyresgäster\r\ni sitt hus som möjligt, men när väl ett medgivande eller tillstånd till\r\nuthyrning föreligger torde en fastighetsägare knappast ha tid eller\r\nresurser att närmare intressera sig för den hyra en andrahandshyresgäst\r\nbetalar. Det synes också svårt att sanktionera en utebliven eller felaktigt\r\nutförd kontroll. Förutsättningarna för hyresnämnden att lämna tillstånd\r\ntill andrahandsuthyrning bör inte bli föremål för någon särreglering i\r\ndet nu aktuella avseendet.\r\nDet kan nämnas att utskottet under förra riksmötet avstyrkte en motion\r\nsom bl.a. gällde en bostadsrättsförenings kontroll av andrahandshyror.\r\nUtskottet pekade bl.a. på de möjligheter (här redovisade ovan) som finns\r\natt komma till rätta med överhyror (bet. 2002/03:BoU2).\r\nMot bakgrund av de möjligheter hyreslagen anvisar för att återkräva en\r\nredan erlagd överhyra och att för framtiden sänka en avtalad sådan hyra\r\när utskottet inte berett att ställa sig bakom motionärernas krav på\r\nregeländring.\r\nOm ett uttag av överhyra utgjorde en förverkandegrund kan resultatet bli\r\natt förstahandshyresgästen förlorar sitt kontrakt och andrahandshyresgästen\r\ndärmed ställs utan bostad. En andrahandshyresgäst skulle knappast under\r\nhyresförhållandets gång ha ett intresse av att uppmärksamma fastighetsägaren\r\npå den överhyra han betalar. Den föreslagna ordningen synes därför bli\r\nett alltför svagt instrument. V-förslaget i denna del skulle ha större\r\nskäl för sig om det kopplades ihop med det ovan behandlade förslaget om\r\nen rätt för andrahandshyresgästen att ta över hyresrätten från\r\nförstahandshyresgästen. Utskottet har dock funnit skäl att avstyrka detta\r\nförslag\r\noch finner därför inte heller skäl att tillstyrka v-motionen i nu senast\r\nbehandlad del.\r\nUtskottet vill samtidigt rikta uppmärksamheten mot att flera av de problem\r\nsom finns på andrahandsmarknaden i många kommuner ytterst är beroende på\r\natt bostadsbyggandet i dessa varit alltför lågt och att det är genom ett\r\nökat byggande som problemen löses mest effektivt.\r\nUtskottet avstyrker således v-motionens yrkanden 3 och 4.\r\nBlockhyresavtal\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo231 (v) yrkande 7 avser att blockuthyrning\r\nskall föreligga så snart tre eller fler lägenheter hyrs från en och samma\r\nhyresvärd, dvs. oavsett om upplåtelsen sker vid ett och samma tillfälle\r\neller genom ett eller flera avtal (förslag om tillkännagivande).\r\nEn hyresgäst som hyr en bostadslägenhet i andra hand av en hyresvärd som\r\nhar hyrt lägenheten genom s.k. blockhyresavtal har numera samma\r\nbesittningsskydd som hyresgäster som hyr direkt av fastighetsägaren. Denna\r\nutvidgning av besittningsskyddet tillkom genom en lagändring som trädde i\r\nkraft den 1 april 2002.\r\nI samband med regeringsförslaget till den ovan nämnda lagändringen tog\r\nutskottet ställning till ett motsvarande motionsförslag (bet. 2001/02:BoU3).\r\nUtskottet som avstyrkte motionsförslaget anförde: \"Den utvidgning av\r\nbesittningsskyddet som regeringen föreslår gäller om upplåtaren har hyrt\r\nlägenheten tillsammans med minst två andra lägenheter för att hyra ut dem\r\ni andra hand. Regeringen har i den nya bestämmelsen anknutit till vad som\r\nmenas med ett blockhyresavtal i en annan hyreslagsbestämmelse som medger\r\natt det i blockhyresavtal tas in förbehåll som strider mot hyreslagens\r\ntvingande bestämmelser (1 § sjätte stycket). Enligt utskottets mening\r\nsynes detta mest lämpligt.\"\r\nUtskottet finner inte skäl att nu inta en annan ställning i frågan och\r\navstyrker därför motionen.\r\nBesittningsskydd\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo252 (v) yrkande 8 avser ett förstärkt\r\nbesittningsskydd vid andrahandsuthyrning med sociala/kommunala kontrakt\r\n(sekundära bostadsmarknaden) med syfte att hyresgästen inte skall ha\r\norimliga hyresvillkor som rör vård och tillsyn (integritetsskydd m.m.) och\r\natt hyresgästen skall ges möjligheter att få ett förstahandsboende,\r\nantingen att andrahandskontraktet omformas till ett förstahandskontrakt\r\neller, om hyresgästen själv vill, denne garanteras en annan bostad med\r\nförstahandskontrakt (förslag om tillkännagivande).\r\nKommunen har rätt att utan hyresvärdens medgivande eller hyresnämndens\r\ntillstånd i andra hand upplåta en lägenhet den hyr (39 § andra stycket\r\nhyreslagen). En andrahandshyresgäst har inte något besittningsskydd om\r\nhyresförhållandet upphör innan det varat två år i följd (45 § första\r\nstycket 1 hyreslagen). Iakttar hyresvärden gällande hyres- och uppsägningstid\r\ndessförinnan är andrahandshyresgästen skyldig att flytta, oavsett\r\nhyresvärdens skäl för uppsägningen.\r\nVid längre hyresförhållanden kan hyresgästen ha avstått från sitt\r\nbesittningsskydd. Har hyresnämnden godkänt ett avstående av besittningsskydd\r\nföreligger inte något skydd vad gäller en uppsägning som grundas på de\r\nomständigheter som föranlett avståendet.\r\nÄven om ett andrahandsavtal är förenat med besittningsskydd är det i\r\nallmänhet svagare än när det gäller ett förstahandskontrakt. Det ligger så\r\natt säga i sakens natur att andrahandsavtal inte skall gälla på samma\r\nsätt som avtal i första hand. En andrahandshyresgästs rätt till lägenheten\r\nfaller i och med att förstahandshyresgästens avtal upphör, t.ex. på grund\r\nav att denne säger upp avtalet.\r\nHyreslagen har nyligen ändrats så att en hyresgäst som hyr en bostad i\r\nandra hand av en hyresvärd som i sin tur har hyrt den tillsammans med\r\nminst två andra lägenheter för att hyra ut dem i andra hand (blockhyra)\r\nskall ha samma besittningsskydd som en förstahandshyresgäst (bet.\r\n2001/02:BoU3). Lagändringen berör en del av de hyresgäster som motionen avser,\r\nmen torde inte innebära en reell förändring av de förhållanden motionärerna\r\navser. Skälet till detta är bl.a. att andrahandshyresgästens avstående av\r\nsitt besittningsskydd kan göras till förutsättning för förhyrningen.\r\nUtskottet behandlade ett liknande motionsförslag förra året och uttalade\r\nbl.a. följande (bet. 2002/03:BoU7):\r\nEnligt nu gällande regler skyddas andrahandshyresgäster under de två första\r\nåren av hyresförhållandet i sin besittning endast av de regler som gäller\r\nom hyres- och uppsägningstider. Är hyrestiden mycket kort betyder det att\r\nhyresgästen snabbt kan förlora sin lägenhet. Hans möjligheter att få sina\r\nhyresvillkor ändrade påverkas på ett praktiskt plan av att han kan sägas\r\nupp utan att han har några enligt lagen givna möjligheter att få sitt\r\nhyresavtal förlängt. De hyreskontrakt som avses i motionen utgör vanligen\r\ntillsammans med andra åtgärder ett led i samhällets insatser för att den\r\nenskilde skall få det stöd, den vård eller annan hjälp han behöver. Hur\r\nsamhällets insatser närmare skall utformas är och bör naturligtvis vara\r\nindividuellt betingade. Enligt socialtjänstlagen skall den verksamhet som\r\nbedrivs som socialtjänst i samtliga fall bygga på respekt för människors\r\nsjälvbestämmanderätt och integritet. Vanligen torde hyresrättsliga\r\növerväganden av gängse slag inte utan vidare kunna appliceras på de\r\nhyreskontrakt\r\ndet är fråga om. Ibland reagerar en hyresgäst mot de villkor som gäller\r\nför hans fortsatta boende eller mot tillämpningen av dessa. Det har\r\nframgått att det ofta saknas möjligheter för honom att enligt hyreslagen ta\r\nstrid i frågan. I övrigt torde hyresgästen i allt väsentligt endast genom\r\nRiksdagens ombudsmäns verksamhet och annan tillsyn över socialtjänsten\r\noch annan myndighetsutövning kunna få till stånd ett ingripande mot sådana\r\nuppställda villkor för ett fortsatt boende som inte är godtagbara.\r\nKommittén för hemlösa (SOU 2000:14) har behandlat förhållandena på den\r\nsekundära bostadsmarknaden och uttalat att det är väsentligt att kommunerna\r\ntillsammans med berörda bostadsföretag ingår en överenskommelse där\r\nformerna och villkoren för andrahandskontrakt klargörs. Det bedömdes som\r\noacceptabelt att hyresgäster med andrahandskontrakt hos socialtjänsten\r\nvilka har skött sig klanderfritt, skall nekas förstahandskontrakt och\r\ndärmed under obegränsad tid tvingas underkasta sig onormala hyresvillkor.\r\nKommittén för hemlösa har i sitt slutbetänkande återigen behandlat\r\nkommunernas andrahandsuthyrning (SOU 2001:95) och framhållit bl.a. att det\r\när väsentligt att öka tryggheten och självständigheten i boendet för\r\nandrahandshyresgästen och därvid påtalat vikten av att långa kontraktstider\r\ntillämpas och att eventuellt vidhängande hyresvillkor inte strider mot\r\nhyreslagen samt lämnat en uppmaning om att förstahandskontrakt skall\r\ntillämpas i större utsträckning. Kommittén anser att det finns skäl för\r\nsocialnämnderna att aktivt verka för att andrahandsuthyrningen reduceras.\r\n\r\nUtskottet kan ställa sig bakom de ovan refererade uttalanden som kommittén\r\ngjort. Förhoppningsvis kan de till kommunerna och bostadsföretagen ställda\r\nförslagen leda till förbättringar varigenom motionsförslaget åtminstone\r\ndelvis skulle bli tillgodosett. Utskottet är nu inte berett att föreslå\r\nutredningsinsatser om förändringar av hyreslagen i anledning av motionen.\r\nV-motionen avstyrks därför.\r\nUtskottet finner inte anledning att ändra sin inställning. V-motionen\r\navstyrks således.\r\nFörutsättningarna för vräkning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nobligatoriskt samrådsförfarande, jämför reservationerna 13 - motiv. - (m,\r\nfp) och 14 (kd, c), och\r\nbetalningsförsummelse, jämför reservation 15 (v).\r\nSamrådsförfarande och betalningsförsummelse\r\nI motion 2003/04:Bo261 (kd) yrkande 5 lämnas förslag om en översyn med\r\nsikte på att ett samrådsförfarande mellan fastighetsägaren och socialnämnden\r\nblir obligatoriskt inför hot om vräkning på grund av förverkande (förslag\r\nom tillkännagivande). I reservationen till förmån för ett liknande förslag\r\nsom lades fram under föregående riksmöte (res. nr 4 till bet. 2002/03:BoU7)\r\nutvecklades tanken om samråd så att det skall ställas krav på hyresvärden\r\natt medverka i ett samråd och att detta skall utgöra en förutsättning för\r\natt en vräkning skall få beslutas. I det fall att hyresgästen inte vill\r\nmedverka skall ett uteblivet samråd inte hindra vräkning.\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo252 (v) yrkande 5 (partimotion) avser\r\nförändringar av 46 § hyreslagen i fråga om betalningsförsening. Hyresgästernas\r\nbesittningsskydd bör stärkas genom förbättrade förutsättningar för dem\r\natt kunna behålla sina kontrakt. Ingen borde kunna avhysas enbart på grund\r\nav försenade hyresinbetalningar. Den normala konsekvensen bör vara - som\r\npå andra områden - en betalningspåminnelse och därefter någon form av\r\nstraffavgift (förslag om tillkännagivande).\r\nKommittén för hemlösa har i sitt slutbetänkande framfört att ett gemensamt\r\nuppsökande arbete från hyresvärdar och socialtjänst bör bedrivas gentemot\r\nhushåll med hyresskulder. Arbetet skall ske med beaktande av socialtjänstens\r\nuppgifter och ansvar. Kommittén anser att hyresvärdar och socialtjänst\r\nbör sträva efter att utveckla en gemensam strategi för att så långt det\r\när möjligt förhindra vräkning. Vidare föreslår kommittén att vissa\r\nlagändringar skall genomföras. Förslagen innebär att hyreslagens krav på\r\nunderrättelse till socialnämnden och rättelseanmaning till hyresgästen\r\nskall utvidgas i förhållande till gällande rätt när det gäller uppsägning\r\npå grund av hyresgästens betalningsförsummelse eller störningar i boendet.\r\nDessa förslag till lagändring återfinns i beskrivande form i kommitténs\r\nbetänkande Att motverka hemlöshet (SOU 2001:95 avsnitt 12.3.3 och 12.3.4).\r\nFörslagen i de delarna bereds inom Justitiedepartementet.\r\nVissa förändringar av hyreslagens bestämmelser är nu föremål för beredning\r\ninom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör riksdagen nu inte i\r\nsakligt hänseende ta ställning till motionsförslagen. Resultatet av den\r\npågående beredningen bör i stället avvaktas. Motionerna avstyrks därför.\r\n\r\nBesittningsskydd i en- och tvåfamiljshus\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om besittningsskyddet i en- och\r\ntvåfamiljshus. Jämför reservation 16 (v).\r\nGenom motion 2003/04:Bo240 (s) tas en fråga upp som gäller besittningsskyddet\r\nför hyresgäster i en- och tvåfamiljshus. En hyresgäst i ett en- eller\r\ntvåfamiljshus som vid upplåtelsen är del av en affärsmässigt bedriven\r\nuthyrningsverksamhet skall inte kunna förlora sitt besittningsskydd i\r\nsamband med en försäljning till en person som inte affärsmässigt bedriver\r\nuthyrningsverksamhet (förslag om tillkännagivande).\r\nHyresgästen har rätt till förlängning av sitt hyresavtal utom när avtalet\r\navser en lägenhet i ett en- eller tvåfamiljshus och upplåtelsen inte ingår\r\ni affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet samt upplåtaren har sådant\r\nintresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta.\r\nDet framgår av en särskild bestämmelse i hyreslagen (46 § första stycket\r\n6).\r\nBestämmelsen innebär att hyresgästen kan tvingas flytta i de fall hyresvärden\r\nvill bosätta sig i lägenheten eller den måste stå ledig vid en försäljning.\r\nHyresgästen har dock rätt till skäligt rådrum för att skaffa annan bostad.\r\nUtgångspunkten för lagstiftaren har varit att en villa eller ett parhus\r\nm.m. i regel förvärvas för att skaffa ägaren en bostad. Den skälighetsprövning\r\nsom hyresnämnden skall göra kan rymma att hänsyn tas till hur lång tid\r\nhyresförhållandet har varit i gynnande riktning för hyresgästen. Under\r\nvissa förhållanden kan det krävas att hyresgästen får tillgång till en\r\nersättningslägenhet.\r\nIngår uthyrningen av ett hus eller en del av ett tvåfamiljshus i en\r\naffärsmässigt bedriven verksamhet görs samma prövning som beträffande en\r\nlägenhet i ett flerfamiljshus. Hyresgästen har alltså i ett sådant fall\r\nett starkare eller vad man kan kalla ett vanligt besittningsskydd.\r\nOm hyresförhållandet uppstått vid affärsmässig uthyrning och huset säljs\r\ntill en privatperson tas större hänsyn till hyresgästens intresse än som\r\nnormalt görs vid tillämpningen av huvudregeln i lagbestämmelsen om en-\r\noch tvåfamiljshus (RBD 39:76; Bostadsdomstolens refererade beslut).\r\nEn förstärkning av hyresgästens besittningsskydd i den situation motionen\r\ntar sikte på innebär att hyresvärdens möjligheter att avyttra huset starkt\r\nskulle begränsas. I praktiken skulle köparkretsen egentligen bara bestå\r\nav personer som avser att affärsmässigt bedriva uthyrningsverksamhet.\r\nEnskilda personer skulle knappast längre vara intresserade av att förvärva\r\nhuset för att själv bo i det eftersom det skulle vara ovisst när detta\r\nskulle kunna ske. Det är inte bara fråga om hur länge den aktuella\r\nhyresgästen bor kvar utan denne kan ju också utnyttja sin bostad som bytesobjekt\r\nmed följd att en ny hyresgäst flyttar in. Det kan antas att ett sådant\r\nhus värdemässigt, och därmed även kreditmässigt, skulle påverkas alltför\r\nnegativt om hyresgästens ställning gentemot en köpare som avser att själv\r\nbosätta sig i huset skulle stärkas. Det finns anledning att erinra om det\r\nnyss citerade rättsfallet som innebär en mot hyresgästen mjukare tillämpning\r\nän eljest av den särskilda besittningsskyddsregeln i den situation som\r\nmotionen avser.\r\nBeträffande det fallet att hyresgästen i ett tvåfamiljshus hyr en typisk\r\nuthyrningslägenhet, vid sidan av en del av huset som mera påtagligt är\r\navsedd för ägaren, har det i förarbetena till den nu aktuella lagbestämmelsen\r\nuttalats att det torde finnas anledning att fordra att hyresvärden gör\r\nsannolikt att han själv skall disponera den för att besittningsskyddet\r\nskall brytas. Är så inte fallet bör hyresgästen ha ett relativt starkare\r\nskydd än annars.\r\nI sammanhanget skall också beaktas att de i motionen åsyftade fallen synes\r\nvara sällsynt förekommande.\r\nMot den nu givna bakgrunden finns det enligt utskottets mening inte skäl\r\nför riksdagen av bifalla motionsförslaget. Det avstyrks således.\r\nKooperativ hyresrätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om kommunalt inflytande över\r\nallmännyttiga föreningar m.m. Jämför särskilt yttrande 4 (m).\r\nKommunalt inflytande över allmännyttiga föreningar m.m.\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo293 (s) syftar till ett tydliggörande och i\r\nviss mån till ändringar i lagstiftningen avseende kommunernas delaktighet\r\ni kooperativa hyresrättsföreningar som utgör ett allmännyttigt bostadsföretag\r\noch därmed medverkar till den kommunala bostadsförsörjningen bl.a. vad\r\ngäller kommunens inflytande i och stöd till föreningen (förslag om\r\ntillkännagivande).\r\nSedan den 1 april 2002 gäller en permanent lagstiftning om kooperativ\r\nhyresrätt. Kooperativ hyresrätt förekommer i två former, ägarmodellen och\r\nhyresmodellen. Den förstnämnda formen innebär att hyresgästerna själva\r\näger det hus i vilket de är hyresgäster. Den sistnämnda upplåtelseformen\r\ninnebär att hyresgästerna genom en kooperativ förening i stället hyr huset\r\noch sedan upplåter lägenheterna med hyresrätt till sig själva. Hyresmodellen\r\ninnebär att praktiskt taget hela fastighetsförvaltningen kan föras över\r\nfrån fastighetsägaren till hyresgästerna.\r\nEn särskild utredare har utrett förutsättningarna för att i ett antal\r\npilotprojekt genomföra ombildning av vanlig hyresrätt till kooperativ\r\nhyresrätt enligt ägarmodellen. Avsikten har varit att inom ramen för\r\npilotprojekten skapa kooperativa hyresrättsföreningar som kan bidra till\r\nbostadsförsörjningen på orten och därmed även ha ett allmännyttigt syfte.\r\nVidare avsågs bl.a. att lagstiftningen skulle prövas och att man snabbt\r\nskulle kunna finna och rätta till eventuella brister som framkommer först\r\nvid den praktiska tillämpningen. Projekten avsågs även kunna visa i vilken\r\nmån kooperativa hyresrättsföreningar kan fungera som alternativ eller\r\nkomplement till de kommunala bostadsföretagen. I uppdraget har ingått att\r\nutarbeta förslag till stadgar som bl.a. skall bygga på en analys av hur\r\nde enskilda hyresrättsföreningarna skall kunna bidra till att de\r\nbostadspolitiska målen i kommunen uppnås (dir. 2001:97). I uppdraget har\r\ndessutom ingått att utreda de juridiska förutsättningarna för statens och\r\nkommunernas medlemskap och möjligheten till utdelning när initiativet\r\ntill föreningens bildande har tagits av sådana som inte själva är hyresgäster.\r\nProjekten kommer att pågå under flera år. Uppdraget vad gäller igångsättning\r\nm.m. har redovisats för regeringen (ej publicerat). Redovisningen har\r\nblivit ofullständig bl.a. på grund av sjukdom. De frågor som utredningen\r\nomfattat bereds nu inom Finansdepartementet. De har ett visst samband med\r\nden utredning som tillkallades för att utreda förutsättningarna för att\r\nförbättra möjligheterna för de boende i kommunala bostadsföretag att\r\nförvärva sina hus för ombildning till kooperativ hyresrätt (dir. 2002:21).\r\n\r\nUtredningen om försäljning av allmännyttiga bostäder har relativt nyligen\r\navlämnat sitt betänkande (SOU 2003:44). I det föreslås bl.a. att när det\r\när fråga om att ett kommunalt bostadsföretag skall överlåta ett hus så\r\nskall hyresgästerna kunna utnyttja sin företrädesrätt enligt ombildningslagen\r\nendast genom en kooperativ hyresrättsförening. De skall alltså inte kunna\r\ngöra det genom en bostadsrättsförening. Vidare föreslås att kooperativa\r\nhyresrättsföreningar skall bli skyldiga att ha system för fördelning av\r\nföreningens lägenheter till medlemmar i föreningen och att de bör vara\r\nskyldiga att ta emot minst tre gånger så många medlemmar som föreningen\r\nhar kooperativa hyresrättslägenheter. Alla i föreningen kommer att ha\r\nsamma rösträtt när det gäller att överlåta föreningens hus. Det antas att\r\nde medlemmar som står i kö för en lägenhet kommer att ha ett intresse av\r\natt huset inte överlåts till en bostadsrättsförening. Systemet avses utgöra\r\nett hinder för ombildning från kooperativ hyresrätt och att ge enskilda\r\nbättre möjlighet att söka bostad. Förslagen omfattar också att en förening\r\nsom förvärvat ett hus inte får överlåta huset under det första året efter\r\nförvärvet.\r\nUtredningen föreslår också att alla kommunala bostadsföretags försäljningar\r\nav fastigheter m.m. skall kungöras i förväg för att andra allmännyttiga\r\nföretag skall ges möjlighet att förhandla om ett övertagande samt för att\r\nge hyresgästerna möjlighet att ombilda till kooperativ hyresrätt. Kommuner\r\neller deras företag skall få förvärva allmännyttiga bostäder i andra\r\nkommuner.\r\nRemissbehandlingen av utredningsförslaget har nyligen avslutats och vidare\r\nberedning av detta pågår inom Finansdepartementet.\r\nUtskottet anser att riksdagen inte nu i sak bör ta ställning till s-motionen.\r\nI stället bör resultatet av det inom Finansdepartementet pågående\r\nberedningsarbetet avvaktas. Motionsförslaget avstyrks således.\r\nOmbildning till bostadsrätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nförändringar av kraven på majoritet och folkbokföring vid ombildning till\r\nbostadsrätt, jämför reservationerna 17 (m, fp) och 18 (kd, c), och\r\nförbudet mot dubbelupplåtelse, jämför reservation 19 (m, kd) och särskilt\r\nyttrande 5 (fp).\r\nMajoritetsreglerna\r\nI ett flertal motioner lämnas förslag om ett återinförande av kravet på\r\nenkel majoritet för ombildning till bostadsrätt. Det gäller motionerna\r\n2003/04:Bo257 (m) yrkande 14, 2003/04:Bo258 (m) yrkande 7, 2003/04:Bo282\r\n(m) i denna del, 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 5, 2003/04:Bo297 (kd) yrkande\r\n24 och 2003/04:Bo263 (c) yrkande 21. De nämnda förslagen i motionerna\r\n2003/04:Bo257 (m), 2003/04:Bo258 (m) och 2003/04:Bo236 (fp) avser också\r\natt det särskilda nyligen införda kravet på folkbokföring som gäller för\r\nbostadshyresgäster skall tas bort.\r\nFör ombildning till bostadsrätt har tidigare gällt ett krav på enkel\r\nmajoritet som innebar att hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda\r\nlägenheterna måste vara för ombildningen (se bet. 1998/99:BoU10). Det\r\nnuvarande kravet på kvalificerad majoritet - liksom tidigare kravet på\r\nenkel majoritet - avser förutsättningarna för både att en intresseanmälan\r\nskall få göras, vilket grundlägger föreningens rätt till förköp, och att\r\nföreningen skall kunna besluta att förvärva en fastighet i syfte att en\r\nombildning skall ske. Hyresgästernas företrädesrätt regleras i ombildningslagen\r\noch förutsättningarna för föreningens förvärvsbeslut regleras i\r\nbostadsrättslagen. Den s.k. ombildningslagens beteckning är lagen (1982:352) om\r\nrätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ\r\nhyresrätt.\r\nDe regler om kvalificerad majoritet som nu gäller för ombildning till\r\nbostadsrätt har motiverats av att ju fler som deltar i en ombildning,\r\ndesto större är möjligheten att övergången till bostadsrätt blir lyckad.\r\nVidare har anförts bl.a. att boendet är av en så stor betydelse att det\r\ndärför inte är rimligt att en ombildning skall få genomföras om ett större\r\nantal hyresgäster, kanske uppemot hälften, motsätter sig denna.\r\nGenom en lagändring tidigare i år med ikraftträdande den 1 april ställs\r\nkrav på att de bostadshyresgäster som är för en ombildning måste vara\r\nfolkbokförda på fastigheten för att få räknas med i den majoritet som\r\nerfordras (bet. 2002/03:BoU2). Kravet gäller både för att göra en\r\nintresseanmälan och för att förvärva en fastighet. Utskottet instämde vid sin\r\nberedning av lagförslaget i regeringens mening att det är mycket angeläget\r\natt så långt möjligt säkerställa att ombildningar till bostadsrätt faktiskt\r\nsker på de boendes villkor och att de i huset boende hyresgästerna inte\r\nförbigås vid ombildningen.\r\nKravet på folkbokföring kommer i vissa situationer att försvåra möjligheterna\r\ntill ombildning. Utskottet anser att det är försvarbart eftersom en\r\nombildning torde ha större förutsättningar att bli framgångsrik ju fler\r\nmedlemmar som faktiskt bor i huset. Utskottet anser alltså att det finns\r\nanledning att bibehålla kravet på att bostadshyresgästerna skall vara\r\nfolkbokförda på fastigheten för att få biträda ett beslut om ombildning\r\ntill bostadsrätt. Detsamma gäller för att bostadshyresgästerna skall få\r\nräknas med i majoriteten för att en intresseanmälan skall få göras.\r\nUtskottets inställning i dessa frågor är alltså oförändrad (se vidare nämnda\r\nbetänkande).\r\nUtskottets ställningstagande under förra riksmötet innebar också att kravet\r\npå en kvalificerad majoritet bör gälla även fortsättningsvis.\r\nUtskottet finner inte anledning att ändra ståndpunkt i någon av de nu\r\ngenom motionerna väckta frågeställningarna. Motionsförslagen avstyrks\r\nsåledes.\r\nFörbudet mot dubbelupplåtelse\r\nI motion 2003/04:Bo257 (m) yrkande 13 föreslås att förbudet mot\r\ndubbelupplåtelse för kommunala bostadsbolag skall slopas. Förslaget avses skapa\r\nmöjlighet för bolaget att vid en ombildning till bostadsrätt träda in som\r\nbostadsrättshavare till de lägenheter där hyresgästen inte vill delta.\r\nBolaget skulle också efter ombildningen vara dessa hyresgästers hyresvärd\r\n(förslag om lagändring).\r\nOckså förslagsställaren i motion 2003/04:Bo282 (m) i denna del vill\r\nunderlätta för bostadsrättsombildningar bl.a. genom att ge den tidigare\r\nfastighetsägaren möjlighet att kvarstå som hyresvärd för vissa hyresgäster\r\n(förslag om tillkännagivande).\r\nFörbudet mot dubbelupplåtelse innebär att bostadsrätt inte får upplåtas\r\ntill en lägenhet som är upplåten med hyresrätt (4 kap. 3 § bostadsrättslagen).\r\nBostadsrätt kan dock upplåtas till en hyresgäst som vill att lägenheten\r\nskall omvandlas till bostadsrätt. Förbudet kan i vissa fall försvåra\r\nombildningen till bostadsrätt.\r\nDet totala förbudet mot dubbelupplåtelser motiveras bl.a. med att\r\nhyresgästerna i dubbelupplåtna lägenheter där bostadsrättsupplåtelsen är den\r\nsenare upplåtelsen skulle behöva tilläggas fullt besittningsskydd och\r\noinskränkt bytesrätt. Sådana rättigheter har inte tillförsäkrats hyresgäster\r\ni andra bostadsrättslägenheter. Särskiljandet av två typer av\r\nbostadsrättslägenheter i de nämnda avseendena har befarats leda till osäkerhet\r\nmed åtföljande risk för rättsförluster. Detta är grundat på tidigare\r\nerfarenheter.\r\nBostadsrättslagens förbud mot dubbelupplåtelse har behandlats vid många\r\nolika tillfällen. Bland annat skedde detta i en departementspromemoria om\r\ns.k. bostadsrättsoptioner m.m. (Ds 1993:54). I promemorian bedömdes att\r\nförbudet inte skulle tas bort eftersom detta skulle kunna innebära oklarheter\r\noch missförstånd som i sin tur skulle kunna leda till rättsförluster för\r\nhyresgäster i bostadsrättslägenheter. I stället föreslogs att vid ombildning\r\nfastighetsägaren skulle kunna förvärva en bostadsrättsoption till de\r\nlägenheter som inte ombildas till bostadsrätter. Optionen förutsatte\r\nkapitaltillskott och medförde inflytande i föreningen. När en hyresrätt\r\nupphörde skulle optionshavaren kunna hyra ut på nytt eller ombilda till\r\nen bostadsrätt och därefter sälja den. Optionerna i sig skulle kunna\r\npantsättas och överlåtas. Gällde det flera optioner i en förening skulle\r\ndet ske gemensamt. Förslaget har inte förts fram till riksdagen.\r\nUtskottet har flera gånger tidigare avstyrkt motsvarande motionsyrkande\r\n(se bl.a. bet. 2002/03:BoU2). Utskottet har då ansett - i likhet med de\r\nslutsatser som redovisats i promemorian - att negativa effekter skulle\r\nuppstå om förbudet togs bort helt eller delvis. Ett partiellt förbud skulle\r\ndessutom, för att skydda hyresgästerna, behöva medföra ett förbud för\r\nkommunen eller dess bolag att överlåta bostadsrätten.\r\nUtskottet finner inte anledning att ändra uppfattning i frågan. Motionerna\r\navstyrks.\r\nBostadsrätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslaget om att ett inteckningsregister skall\r\ninföras.\r\nInteckningsregister\r\nI motion 2003/04:L282 (s) yrkande 2 lämnas förslag om att ett pantregister\r\nför bostadsrätter skall införas (förslag om tillkännagivande).\r\nBostadsrättsutredningen har föreslagit att ett bostadsrättsregister och\r\nett system för bostadsrättsinteckningar skall införas (SOU 1998:80).\r\nFörslaget är föremål för beredning inom Justitiedepartementet.\r\nFlertalet remissinstanser har varit positiva till utredningens förslag.\r\nÄven bostadsministern Lars-Erik Lövdén har uttalat att han anser att\r\nutredningens förslag är bra, bl.a. därför att det ger en presumtiv\r\nbostadsrättsköpare bättre möjligheter att förvissa sig om huruvida bostadsrätten\r\när pantsatt. Han har tillagt att det emellertid är viktigt att ett nytt\r\nsystem utformas så att det kan tillgodose alla berördas intressen och\r\ninte medför några onödiga kostnader. Särskilt som samtliga tre\r\nbostadsrättsorganisationer - HSB, Riksbyggen och SBC - har avstyrkt utredningens\r\nförslag finns det anledning till ytterligare samråd. Ministern avser att\r\nunder hösten ta initiativ till sådant samråd (svar på skriftlig fråga\r\n2002/03:1261).\r\nMot bakgrund av den beredning som pågår av utredningsförslaget anser\r\nutskottet att riksdagen nu inte i sak bör ta ställning till motionsförslaget.\r\nDetta avstyrks därför.\r\nÄgarlägenheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om att ägarlägenheter skall införas.\r\nJämför reservation 20 (m, fp, kd, c).\r\nInförandet av en ny ägarform för bostäder\r\nFörslagen i motionerna 2003/04:Bo257 (m) yrkande 3, 2003/04:Bo282 (m) i\r\ndenna del, 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 6, 2003/04:Bo254 (fp) yrkande 1 och\r\n2003/04:Bo297 (kd) yrkande 26 innebär att ägarlägenheter skall införas\r\nsom en ny form för bostadsägande. Flertalet av förslagen omfattar\r\nuttryckligen att hindren för denna ägarform i fastighetsbildningslagens\r\nbestämmelser skall tas bort. Motion 2003/04:Bo236 (c) yrkande 20 omfattar\r\nockså den att ägarlägenheter skall införas. Utskottet har behandlat detta\r\nmotionsförslag i betänkande 2003/04:BoU1 eftersom det är mer vittomfattande\r\nän att bara gälla ägarlägenheter.\r\nEn modell för hur ägarlägenheter skulle kunna regleras i Sverige har\r\nföreslagits av 2000 års ägarlägenhetsutredning. Förslaget återfinns i\r\nbetänkandet Att äga sin lägenhet (SOU 2001:21). Det bereds för närvarande\r\ninom Justitiedepartementet.\r\nRiksdagen har nyligen tagit ställning till och avslagit ett flertal\r\nmotioner som syftar till att ägarlägenheter skall införas (bet. 2003/04:BoU2).\r\nUtskottet avstyrkte dem med hänvisning till den beredning som pågår inom\r\nRegeringskansliet av det ovan nämnda utredningsförslaget. Utskottet\r\navstyrker på samma grund de nya motionerna om ägarlägenheter.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Systemet för hyressättning - den allmänna lagregleringen, punkt 1 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och\r\nPeter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo236 yrkande\r\n2 i denna del, 2003/04:Bo257 yrkandena 7 i denna del och 18, 2003/04:Bo263\r\nyrkandena 3 och 4 och 2003/04:Bo297 yrkande 19.\r\nStällningstagande\r\nNär bruksvärdessystemet tillkom var dess yttersta syfte att skapa ett\r\nhållbart besittningsskydd för hyresgästerna och motverka hyreshöjningar\r\npå bostadsmarknader med brist på lägenheter. Systemet skulle återspegla\r\nvärderingarna på bostadsmarknaden. Bruksvärdessystemet har i praktiken\r\nkommit att användas för att styra all hyressättning efter resultaten av\r\nhyresförhandlingarna för de kommunala bostadsföretagens lägenheter. I en\r\ndel fall får det ett rent orimligt resultat.\r\nDagens tillämpning av bruksvärdessystemet, där de kommunala bostadsföretagen\r\när hyresledande, innebär att många hyresgäster upplever hyressättningen\r\nsom orättvis. I storstaden kan hyran för en lägenhet i stadens ytterkanter\r\nt.o.m. vara högre än hyran för en attraktiv lägenhet i stadskärnan.\r\nOmsättningen av lägenheter har blivit liten med en omfattande svarthandel\r\noch en stor andrahandsmarknad som följd. Överprissättningen i mindre\r\nattraktiva områden i våra städer drabbar de boende hårt. Ett billigare\r\nboende i sådana områden skulle öka deras attraktivitet. Dagens bruksvärdessystem\r\ninnebär också att en överprissättning sker när hyrorna utanför storstadsområdena\r\nbestäms. Det är en följd dels av att systemet motverkar konkurrens, dels\r\nav att på hyran - direkt eller indirekt - läggs kostnaderna för de lägenheter\r\nde kommunala företagen inte lyckas hyra ut. Lägre hyror på sådana orter\r\nskulle öka deras attraktivitet. Det kapital som finns nedlagt i dessa\r\nbostäder skulle åter komma att utnyttjas på ett samhällsekonomiskt riktigt\r\nsätt. Det skulle ge många delar av landet en ny chans att överleva och\r\nutvecklas.\r\nVi anser att ursprungstankarna med bruksvärdessystemet bör vara vägledande\r\nför de förändringar av hyreslagstiftningen som nu framstår som mer än\r\nnödvändiga.\r\nDe kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll skall avskaffas. Därmed\r\nskapas förutsättningar för en hyressättning som tar större hänsyn till\r\nhyresgästernas och de bostadssökandes önskemål. Alla likvärdiga lägenheter\r\nbör - oavsett vem som äger fastigheten - få ingå i jämförelseunderlaget\r\nmed samma vikt när hyran för en lägenhet skall prövas. Först då får man\r\ndet omfattande och rättvisande jämförelseunderlag som avsågs när\r\nbruksvärdessystemet infördes.\r\nDe kommunala bostadsföretagens hyresledande roll motverkar i sig\r\nbruksvärdessystemets grundtanke, dvs. att hyressättningen skall spegla vad de\r\nolika lägenheterna från hyresgästsynpunkt kan anses värda i förhållande\r\ntill varandra.\r\nHyresgästernas intresse av trygghet och framförhållning i boendet skall\r\nförbli säkrat genom ett fortsatt starkt besittningsskydd. En fastighetsägare\r\nskall inte kunna kringgå detta skydd genom oskäligt höga hyreskrav. Vid\r\ntvist mellan hyresvärd och hyresgäst bör rimligheten av en av hyresvärden\r\nkrävd hyreshöjning även fortsättningsvis kunna prövas.\r\nVi anser att Hyressättningsutredningen bör ges direktiv som även omfattar\r\natt de kommunala bostadsföretagens hyror inte skall utgöra förstahandsnorm\r\nvid tillämpningen av bruksvärdesregeln utan att deras hyror vid\r\njämförelseprövningen skall likställas med andra fastighetsägares.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo257 (m) yrkandena\r\n7 i denna del och 18, 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 2 i denna del, 2003/04:Bo297\r\n(kd) yrkande 19 samt 2003/04:Bo263 (c) yrkandena 3 och 4.\r\n\r\n2.      Systemet för hyressättning - regleringen för nyproduktion, punkt 2 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och\r\nPeter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo236 yrkandena\r\n2 i denna del och 3, 2003/04:Bo253 yrkande 4, 2003/04:Bo257 yrkande 7 i\r\ndenna del, 2003/04:Bo263 yrkande 5 och 2003/04:Bo297 yrkande 18.\r\nStällningstagande\r\nDet är uppenbart att den nuvarande hyreslagstiftningen försvårar nyproduktion\r\nav hyreslägenheter. Även på orter med betydande bostadsbrist är\r\nbostadsbyggandet lågt, och då i huvudsak endast inriktat på bostadsrätter. En\r\nviktig åtgärd för att få fart på bostadsbyggandet är att avskaffa de\r\nkommunala bostadsföretagens hyresledande roll. Den nuvarande ordningen\r\nöppnar möjligheter till en politiskt styrd hyressättning. Det skapar i\r\nsin tur osäkerhet om de ekonomiska förutsättningarna för att investera i\r\nhyresfastigheter och motverkar därmed nybyggnation av hyreslägenheter.\r\nOm nyproduktionen av hyresrätter skall komma i gång behöver emellertid\r\nytterligare åtgärder vidtas. Den trepartsöverenskommelse som har ingåtts\r\nmellan Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och SABO om en\r\nreformerad hyressättning är ett steg i rätt riktning. Särskilt angeläget är\r\ndet att öppna möjligheter till en friare hyressättning i nyproduktionen.\r\nMed dagens ordning är det möjligt att fritt avtala om en inflyttningshyra,\r\nmen redan efter sex månaders hyrestid kan en bruksvärdesprövning påkallas.\r\nDetta är inte rimligt.\r\nRegeringen måste därför skyndsamt återkomma med förslag till riksdagen om\r\nen friare hyressättning i nyproduktionen. Genom snabbt genomförda\r\nlagändringar kan en försöksverksamhet komma till stånd. Förutom att ge\r\nvälbehövliga bostäder bör den kunna utgöra ett bra underlag för\r\nHyressättningsutredningens arbete.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo257 (m) yrkande\r\n7 i denna del, 2003/04:Bo253 (fp) yrkande 4, 2003/04:Bo236 (fp) yrkandena\r\n2 i denna del och 3, 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 18 och 2003/04:Bo263 (c)\r\nyrkande 5.\r\n\r\n3.      Hyressättning för studentbostäder, punkt 3 (kd)\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo248 yrkandena\r\n1-3.\r\nStällningstagande\r\nDet finns betydande problem på studentbostadsmarknaden. De är en följd av\r\nde nya bestämmelserna om att endast de kommunala bostadsföretagen skall\r\nvara hyresledande.\r\nMin generella inställning är att de kommunala bostadsföretagen bör mista\r\nsin hyresledande ställning och att alla lägenheter, oavsett ägare, skall\r\nkunna utgöra norm vid en hyresprövning. Intill dess att en noggrann översyn\r\ngjorts och beslut kan fattas om att avskaffa de kommunala bostadsföretagens\r\nhyresledande ställning, bör de nuvarande bestämmelserna revideras.\r\nStudentbostäder upplåts som regel genom kommunala bostadsföretag eller\r\nsärskilda studentstyrda studentbostadsföretag, vilket är fallet i Lund\r\noch Stockholm. I Göteborg tillhandahålls studentbostäder genom en\r\nbostadsstiftelse med lika styrelserepresentation för studenter och kommun\r\nsamt med en representant för högskolan. Det finns också mindre, privata\r\nföretag som på mer eller mindre ideell basis tillhandahåller studentbostäder\r\nsamt rent kommersiella företag som bedriver studentbostadsverksamhet i\r\nliten skala.\r\nDe studentstyrda bostadsföretagen tillkom som en följd av att ansvaret\r\nför studentsocial service från början ansågs alltför betungande att belasta\r\nberörda kårortskommuner. I stället överlämnades ansvaret för bl.a.\r\nbostadsförsörjningen att handhas av studenterna själva, genom för ändamålet\r\ninrättade studentkommuner i form av sådana obligatoriska\r\nstuderandesammanslutningar\r\nsom numera regleras genom förordningen (1983:18) om studerandekårer,\r\nnationer och studentföreningar för fakultet.\r\nStudentbostadsföretagen kom således att styras av studenterna genom t.ex.\r\nstudentkårerna eller studentnationerna. De gavs allmännyttig status och\r\nfinansierades genom förmånliga lån och skattebefrielse på samma sätt som\r\nmotsvarande kommunala bostadsföretag.\r\nRent studentstyrda bostadsföretag finns i Lund och Stockholm. De drivs\r\nenligt samma principer som allmännyttiga kommunala bostadsföretag.\r\nAvkastningen på det egna kapitalet överstiger således inte den genomsnittliga\r\nstatslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en\r\nprocentenhet (jfr förordningen [2003:348] om skälig utdelning från allmännyttiga\r\nbostadsföretag). De rent studentstyrda bostadsföretagen i Lund och Stockholm\r\nomsätter tillsammans ca 500 miljoner kronor per år. Företagen drivs i\r\nstiftelseform. Till skillnad mot de flesta kommunala bostadsföretagen har\r\nde studentstyrda bostadsstiftelserna inte några ägare som de behöver dela\r\nut vinst till. Eventuella överskott återinvesteras därför i verksamheten\r\noch kommer på så sätt hyresgästerna till del.\r\nBestånden av bostäder utgörs enbart av små enheter som är dyrbara att\r\nproducera till följd av de många våtutrymmena (kök/kokvrå och badrum).\r\nMedelytan per bostad uppgår till ca 23 kvadratmeter.\r\nFram till nyligen hade de studentstyrda studentbostadsföretagen s.k.\r\nhyresledande status inom den särskilda brukvärdeskrets som utgörs av\r\nstudentbostäder (se RH 1999:65 där studentbostäder som ägdes av en studentnation\r\nansågs hyresledande; avseende studentbostäder som särskild bruksvärdeskrets\r\nse även Svea hovrätts beslut den 27 februari 2001 i mål ÖH 2070-00). Som\r\nen konsekvens av en lagändring den 1 april 2002 fråntogs de studentstyrda\r\nstudentbostadsföretagen sin hyresledande status. Detta har medfört att\r\nnyproduktion av studentbostäder numera innefattar betydande risker eftersom\r\nen bruksvärdesjämförelse i efterhand med kommunala företag (vilka kan\r\nfördela sina kostnader över mer blandade bestånd) kan komma att medföra\r\natt hyresnämnden fastställer nybyggnadshyran för de studentstyrda\r\nstudentbostadsföretagen under vad som motiveras av produktionskostnaden.\r\nDe allmännyttiga studentstyrda studentbostadsföretagen saknar såväl\r\nkapitalstarka ägare som substantiellt eget kapital som kan täcka förluster.\r\nBristande kostnadstäckning medför således risk för konkurs. På sikt\r\ninnebär detta att de studentstyrda bostadsföretagen kan tvingas att upphöra\r\nmed sin nyproduktion eftersom framtida kostnadstäckande hyror, som är en\r\nförutsättning för företagens hela existens, inte längre garanteras.\r\nDe studentstyrda studentbostadsföretag som även är allmännyttiga enligt\r\ndefinitionen i lagen om allmännyttiga bostadsföretag bör således återinsättas\r\ni sin hyresledande funktion enligt 55 § hyreslagen. Detta kan ske genom\r\natt en särskild definition av studentbostadsföretag införs i 1 kap. 2 §\r\nlagen om allmännyttiga bostadsföretag samt att bruksvärdesnormen i 55 §\r\nförsta och andra styckena hyreslagen justeras med hänvisning till denna\r\ndefinition.\r\nUtbudet av studentbostäder består av upplåtelser i första hand av lägenheter\r\ni hus som ägs eller förvaltas av upplåtaren/hyresvärden eller av upplåtelser\r\ni andra hand, där hyresvärden från andra fastighetsägare hyrt in lägenheter\r\nsom hyrs ut.\r\nI Stockholm äger Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) fastigheter\r\nmed ca 7 000 bostadslägenheter. Stiftelsen hyr även ut drygt 1 000 bostäder\r\ni andra hand. Cirka hälften av dem är \"insprängda\" bostäder, dvs. lägenheter\r\ni hus som även innehåller vanliga bostadslägenheter.\r\nDe \"insprängda\" studentbostäderna återfinns huvudsakligen i kommunalägda\r\nfastigheter. Till del är det fråga om tillfälliga upplåtelser av lägenheter,\r\nvilka annars hade stått tomma t.ex. i avvaktan på saneringsarbeten.\r\nTill fastighetsägarna betalar Stockholms Studentbostäder normalt samma\r\nhyra som utgår för övriga bostadslägenheter i fastigheten. Denna hyra är\r\nsom regel förhandlad med Hyresgästföreningen. För att täcka sina kostnader\r\nför andrahandshyresverksamheten tar stiftelsen ut ett pålägg på\r\nförstahandshyran (ca 300 kr per månad) vilket inkluderas i andrahandshyran.\r\nNågra studenter som inte ville betala detta pålägg vände sig till\r\nhyresnämnden och begärde återbetalning enligt bestämmelsen i 55 d § hyreslagen.\r\nPrövningshyrorna (inklusive pålägg) översteg inte i något fall den\r\nförstahandshyra som utgår för likvärdiga studentlägenheter i Stockholms\r\nStudentbostäders eget bestånd. I de flesta fall understeg andrahandshyrorna\r\ndessa hyror t.o.m. kraftigt.\r\nEn student som bodde i en \"insprängd\" tvårumslägenhet på 41 kvm, centralt\r\nbelägen i Stockholm, betalade i andrahandshyra 824 kr per kvm/år. Han\r\nbegärde att hyran skulle sänkas till 683 kr per kvm/år. Jämförbar\r\n(förhandlad) hyra för de studenter som bodde i likvärdiga lägenheter i\r\nStockholms\r\nStudentbostäders eget bestånd vid Frescati utanför Stockholm uppgick till\r\n1 020 kr per kvm/år.\r\nEn annan student som bodde i en \"insprängd\" tvårumslägenhet på 49 kvm,\r\näven den centralt belägen i Stockholm, betalade i andrahandshyra 801 kr\r\nper kvm/år. Hon begärde att hyran skulle sänkas till 715 kr per kvm/år.\r\nJämförbar (förhandlad) hyra för de studenter som bodde i likvärdiga\r\nlägenheter i Stockholms Studentbostäders eget bestånd vid Frescati utanför\r\nStockholm uppgick till 1 052 kr per kvm/år.\r\nHyresnämnden liksom Svea hovrätt, som fastställde nämndens beslut, fann\r\natt Stockholms Studentbostäder i de aktuella fallen inte fick göra några\r\nkostnadspålägg utan enbart ta ut den med hyresgästorganisationen\r\nframförhandlade hyra som stiftelsen betalade till fastighetsägarna. Stiftelsen\r\nålades därför att till de klagande studenterna återbetala hyrespåläggen\r\n(se Svea hovrätt, beslut den 25 juni 2003 i mål nr ÖH 6662-02).\r\nEn konsekvens av dessa beslut är att andrahandsverksamheten inte tillåts\r\nbära sina egna kostnader utan att dessa måste täckas på annat sätt. De\r\nstudenter som bor i första hand i studentbostadsföretagens egna bestånd\r\nkommer således genom höjda hyror att tvingas betala, inte bara kostnaderna\r\nför sitt eget boende, utan även för hyresgästerna i de \"insprängda\"\r\nlägenheterna. Alternativet är att studentbostadsföretagen tvingas avveckla\r\nandrahandshyresverksamheten. Enbart i Stockholm skulle detta innebära en\r\nförlust av över 500 studentlägenheter.\r\nDe studentstyrda studentbostadsföretag som även är allmännyttiga enligt\r\ndefinitionen i lagen om allmännyttiga bostadsföretag bör således enligt\r\nmin mening utan hinder av bestämmelsen i 55 d § hyreslagen tillåtas ta ut\r\nett skäligt pålägg för att täcka sina administrativa kostnader i samband\r\nmed andrahandsupplåtelser för studentbostadsändamål.\r\nFörutom rent administrativa kostnader för företagens gemensamma förvaltning\r\noch den särskilda ersättning som utgår vid hyresförhandlingar med\r\nstudentbostadsföretagens egna förhandlingsmotparter (som regel speciella\r\nstudenthyresgästföreningar) föranleder de \"insprängda\" hyresavtalen inte\r\nsällan särskilda förvaltningskostnader för extra underhåll på grund av\r\nupplåtelsernas speciella karaktär. Samtliga sådana kostnader borde\r\nallmännyttiga studentbostadsföretag tillåtas kompensera sig för vid sina\r\nupplåtelser i andra hand. Ett skäligt påslag bör som regel inte kunna\r\növerskrida 15 % av grundhyran eller medföra att sluthyran påtagligt\r\növerstiger den förstahandshyra som utgår för studentbostäder som med hänsyn\r\ntill bruksvärdet är likvärdiga.\r\nDetta kan ske genom att den tidigare föreslagna definitionen av\r\nstudentbostadsföretag införs i 1 kap. 2 § lagen om allmännyttiga bostadsföretag\r\nsamt att det i 55 d § hyreslagen som ett nytt tredje stycke införs ett\r\nundantag för sådana påslag som allmännyttiga kommunala bostadsföretag\r\neller studentbostadsföretag tar ut för att täcka skäliga kostnader för\r\nsin andrahandshyresverksamhet.\r\nRegeringen bör skyndsamt utarbeta och återkomma till riksdagen med de\r\nlagförslag jag förordar.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo248 (kd) yrkandena\r\n1-3.\r\n\r\n4.      Det kollektiva förhandlingssystemet, punkt 5 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter\r\nDanielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo257 yrkande 21\r\noch avslår motionerna 2003/04:L351 yrkande 7, 2003/04:Bo236 yrkande 2 i\r\ndenna del och 2003/04:Bo297 yrkande 20.\r\nStällningstagande\r\nEn av de grundläggande friheterna i samhället är rätten att organisera\r\nsig, som arbetstagare eller konsument för att ta några exempel. Alla\r\norganisationer skall behandlas lika och opartiskt av staten. Så är inte\r\nfallet när det gäller hyresgäströrelsen.\r\nI dag har Hyresgästföreningen, dvs. den organiserade hyresgäströrelsen,\r\ni stort sett monopol på att företräda hyresgästerna. För att få igenom en\r\nförändring eller förbättring av sitt hyresboende är hyresgästen ofta\r\ntvingad att gå med i Hyresgästföreningen. Hyresgäströrelsens monopolliknande\r\nställning beror på dess historiskt nära band till socialdemokratin med\r\ndess långvariga maktinnehav. Socialdemokratin har konsekvent valt att\r\nbortse från principen om likabehandling och opartiskhet i relationerna\r\ntill intresseorganisationerna i Sverige. Detta brukar vanligtvis benämnas\r\nkorporativism, vilket innebär att staten utser några särintressen att\r\nförhandla med för att på så sätt tillgodose allmänintresset. I takt med\r\nden ökade individualiseringen av samhället och att krav på omvandlingstryck\r\ngjort de korporativa beslutsprocedurerna omoderna har de avvecklats. På\r\nsamma sätt som de korporativa beslutsprocedurerna nedmonterats inom\r\narbetsmarknads- och jordbrukspolitiken är det också rimligt att\r\nhyresgäströrelsens\r\nförhandlingsmonopol bryts.\r\nFör förhandlingar mellan hyresvärd och hyresgäst finns hyresförhandlingslagen\r\n(1978:304) som är en tvingande lagstiftning. Ur ett principiellt perspektiv\r\nborde förhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgäst ske efter samma\r\nregler som förhandlingar generellt i samhället. Hyresförhandlingslagen\r\nbaseras på ett gammalmodigt synsätt där alla hyresgäster dras över en kam,\r\ntrots att boende i ett och samma hus kan ha olika intressen som nödvändigtvis\r\ninte sammanfaller. I ett modernt samhälle går det inte att behandla\r\nhyresgäster som en enda grupp och i praktiken tvinga enskilda hyresgäster\r\natt låta sig företrädas av ombud från en organisation, vars värderingar\r\nde inte nödvändigtvis delar. En väl fungerande hyresmarknad förutsätter\r\ndärför att hyresförhandlingslagen slopas.\r\nEn hyressättning som är anpassad till enskilda hyresgästers behov och\r\nönskemål utesluter dock inte i sig gemensamma hyresförhandlingar för ett\r\nhus. Enskilda hyresgäster eller enskilda hyresvärdar kan genomföra sådana\r\nförhandlingar utan hyresförhandlingslagen. De som så önskar kan på frivillig\r\nbasis låta sig företrädas i förhandlingar av ombud genom t. ex. fullmakt.\r\nParterna kan själva och på frivillig väg finna lämpliga former för\r\nhyresförhandlingar. Genom sådana frivilliga lösningar kan man också avtala\r\nom hyresgästorganisationens förhandlingsersättning.\r\nAtt avskaffa hyresförhandlingslagen innebär inte att hyresgästens\r\nbesittningsskydd eller hyresnivå påverkas eftersom dessa regleras genom andra\r\nlagrum.\r\nFör att öka hyresgästernas makt på den politiska sfärens bekostnad krävs\r\natt regler och förbud som förhindrar att fler organisationer etableras\r\navskaffas. Till exempel kan i dag enbart en organisation företräda\r\nhyresgästerna i en fastställd förhandlingsordning. Genom att låta\r\nhyresmarknadens\r\nparter själva komma överens om förhandlingsordningen ökar den enskilde\r\nhyresgästens möjligheter att få sina önskemål tillgodosedda. Vi anser\r\ndärför att hyresförhandlingslagen bör avskaffas i sin helhet.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo257 (m) yrkande 21\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:L351 (fp) yrkande 7, 2003/04:Bo236 (fp)\r\nyrkande 2 i denna del och 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 20.\r\n\r\n5.      Det kollektiva förhandlingssystemet, punkt 5 (kd, c)\r\nav Göran Hägglund (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo297 yrkande 20,\r\nbifaller delvis motionerna 2003/04:L351 yrkande 7 och 2003/04:Bo236\r\nyrkande 2 i denna del och avslår motion 2003/04:Bo257 yrkande 21.\r\nStällningstagande\r\nBoendet utgör ofta en mycket stor del av våra utgifter. Att konsumera\r\nboende är något som vi alla gör. Det är därför viktigt att konsumentpolitikens\r\naktörer i större utsträckning än i dag tar itu med frågor angående\r\nbostadskonsumtion, köp av bostäder, hyresgästernas intressen som konsumenter\r\noch över huvud taget konsumentens position på bostadsmarknaden.\r\nI dag har Hyresgästföreningen, dvs. den organiserade hyresgäströrelsen,\r\ni stort sett monopol på att företräda hyresgästerna. För att få igenom en\r\nförändring eller förbättring av sitt hyresboende är man ofta tvingad att\r\ngå med i Hyresgästföreningen. Detta är förstås inte acceptabelt.\r\nHyresgästföreningens \"monopol\" måste brytas och den enskilda hyresgästens\r\nmöjlighet att påverka boendet stärkas.\r\nEn översyn av konsumentskyddet vid hyresförhållanden behövs för att öka\r\nde enskilda hyresgästernas makt över sitt boende. Översynen bör bl.a.\r\nvara inriktad på att förbudet mot flera samtidiga förhandlingsordningar\r\nskall tas bort. Därigenom öppnas möjligheter för fler konkurrerande\r\nhyresgästorganisationer att vara verksamma inom ett bostadsområde. Vidare\r\nbör en överenskommelse om att en hyresgäst inte skall omfattas av de\r\nkollektiva förhandlingar som bedrivs i hans hus få gälla från hyresförhållandets\r\nförsta dag, dvs. lagens bestämmelse om karenstid, vilken tvingar hyresgästen\r\noch hyresvärden till kollektiva förhandlingar under hyresförhållandets\r\ntre första månader, bör avskaffas.\r\nSystemet för hyresförhandlingar bör också ge större utrymme för att\r\nförhandla fram olika individuella hyreskontrakt för att därigenom utveckla\r\nhyresrätten som produkt. Ett starkt och tydligt grundläggande konsumentskydd\r\nskall finnas. Vi anser att regeringen bör ge Hyressättningsutredningen i\r\ntilläggsuppdrag att utreda förutsättningarna för ett större individuellt\r\ninslag i hyresförhandlingslagens bestämmelser.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande\r\n20, bifaller delvis motionerna 2003/04:L351 (fp) yrkande 7, 2003/04:Bo236\r\n(fp) yrkande 2 i denna del och samt avslår motion 2003/04:Bo257 (m) yrkande\r\n21.\r\n\r\n6.      Det kollektiva förhandlingssystemet, punkt 5 (fp)\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:L351 yrkande\r\n7 och 2003/04:Bo236 yrkande 2 i denna del, bifaller delvis motion\r\n2003/04:Bo297 yrkande 20 och avslår motion 2003/04:Bo257 yrkande 21.\r\nStällningstagande\r\nBoendet utgör ofta en mycket stor del av våra utgifter. Att konsumera\r\nboende är något som vi alla gör. Det är därför viktigt att konsumentpolitikens\r\naktörer i större utsträckning än i dag tar itu med frågor angående\r\nbostadskonsumtion, köp av bostäder, hyresgästernas intressen som konsumenter\r\noch över huvud taget konsumentens position på bostadsmarknaden.\r\nI dag har Hyresgästföreningen, dvs. den organiserade hyresgäströrelsen,\r\ni stort sett monopol på att företräda hyresgästerna. För att få igenom en\r\nförändring eller förbättring av sitt hyresboende är man ofta tvingad att\r\ngå med i Hyresgästföreningen. Detta är förstås inte acceptabelt.\r\nHyresgästföreningens \"monopol\" måste brytas och den enskilda hyresgästens\r\nmöjlighet att påverka boendet stärkas.\r\nEn översyn av konsumentskyddet vid hyresförhållanden behövs för att öka\r\nde enskilda hyresgästernas makt över sitt boende. Översynen bör bl.a.\r\nvara inriktad på att förbudet mot flera samtidiga förhandlingsordningar\r\nskall tas bort. Därigenom öppnas möjligheter för fler konkurrerande\r\nhyresgästorganisationer att vara verksamma inom ett bostadsområde. Vidare\r\nbör en överenskommelse om att en hyresgäst inte skall omfattas av de\r\nkollektiva förhandlingar som bedrivs i hans hus få gälla från hyresförhållandets\r\nförsta dag, dvs. lagens bestämmelse om karenstid, vilken tvingar hyresgästen\r\noch hyresvärden till kollektiva förhandlingar under hyresförhållandets\r\ntre första månader, bör avskaffas.\r\nDen ingågna trepartsöverenskommelsen mellan Fastighetsägarna Sverige,\r\nSABO och Hyresgästerna är ett steg i rätt riktning att reformera\r\nhyressättningssystemet. Hyreskontrakten behöver i ökad grad anpassas utifrån\r\nkonsumentens behov genom hänsyn till tillval och frånval. Vissa åtgärder\r\nkan man komma överens om i kollektiva förhandlingar. Specifika önskemål\r\nfrån hyresgästen som inte är lämpliga att hantera kollektivt förutsätter\r\nändringar i hyreslagstiftningen, t.ex. avseende möjligheten att teckna\r\nbindande flerårsavtal i samband med hyresgästanpassningar.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:L351 (fp) yrkande\r\n7, 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 2 i denna del, bifaller delvis motion\r\n2003/04:Bo297 (kd) yrkande 20 samt avslår motion 2003/04:Bo257 (m) yrkande\r\n21.\r\n\r\n7.      Bostadsförvaltningslagen m.m., punkt 6 (m)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter\r\nDanielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo258 yrkande 4\r\noch avslår motion 2003/04:Bo267.\r\nStällningstagande\r\nEn byråkratisk handläggningsordning präglar lagen om förvärv av\r\nhyresfastigheter. Dess tillämpning medför lång tidsutdräkt från det att ett\r\nförvärv sker till dess lagfart kan beviljas. Vidare behandlas skilda\r\nkategorier av fastighetsägare på olika sätt. Kommunala bostadsföretags\r\nförvärv är t.ex. helt undantagna från lagstiftningens krav. Dessa faktorer\r\nslår mot de seriösa fastighetsägare som har valt att inte bli\r\nallmännyttigförklarade med allt vad det i övrigt skulle innebära. Lagstiftningen\r\nöppnar också för godtycke eftersom den innebär en förhandsprövning av en\r\nförvärvares kvalifikationer och intentioner med förvärvet. En sådan\r\nprövning är i praktiken svår att göra med någon träffsäkerhet. Lagens syfte\r\n- att förhindra oseriösa fastighetsägare - har inte heller uppnåtts.\r\nHyresgästernas berättigade krav på ett skydd mot oseriösa hyresvärdar bör\r\ni stället tillmötesgås genom ordentliga möjligheter till ingripande i det\r\nfall en fastighetsägare inte visar sig fullgöra sina förpliktelser mot\r\nhyresgäster och andra. I betänkandet Förvalta bostäder (SOU 1994:23) har\r\nföreslagits att förvärvslagen skall upphävas samtidigt som\r\nbostadsförvaltningslagens\r\nmöjligheter till ingripande skall stärkas. Enligt vår mening skulle denna\r\nordning tillgodose de krav som kan ställas på större effektivitet vad\r\ngäller att bekämpa oseriösa hyresvärdar samtidigt som den inte lägger\r\nhinder i vägen för en naturlig omsättning på hyresfastigheter. Regeringen\r\nbör återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar som innebär\r\natt lagen om förvärv av hyresfastigheter m.m. upphävs och som även i övrigt\r\ninnebär att förslagen i det nämnda betänkandet genomförs.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 4\r\noch avslår motion 2003/04:Bo267 (s).\r\n\r\n8.      Bostadsförvaltningslagen m.m., punkt 6 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo267 och avslår\r\nmotion 2003/04:Bo258 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nBostadsförvaltningslagen trädde i kraft den 1 januari 1978 då den ersatte\r\nlagen om tvångsförvaltning av bostadsfastighet.\r\nBostadsförvaltningslagen är i viss mån ett komplement till förvärvslagen\r\ngenom att den medger ingripanden i efterhand mot en fastighetsägare som\r\ninte sköter förvaltningen på ett godtagbart sätt.\r\nBostadsförvaltningslagen har nu tillämpats i 25 år. Det har under senare\r\ntid framkommit omständigheter som ger vid handen att det kan vara lämpligt\r\nmed en översyn av lagen i vissa delar.\r\nBeslutar hyresnämnd om tvångsförvaltning, skall nämnden samtidigt utse\r\nförvaltare. Till förvaltare skall utses bolag, förening eller annan som\r\nhar erforderlig erfarenhet av fastighetsförvaltning. Hyresnämnden kan\r\nunder pågående förvaltning utse ny förvaltare när förhållandena föranleder\r\ndet. Innan nämnden beslutar om tvångsförvaltning, skall nämnden bereda\r\nkommunen, där fastigheten är belägen, tillfälle att lämna förslag på\r\nförvaltare (8 § bostadsförvaltningslagen och 16 § fjärde stycket lagen om\r\narrendenämnder och hyresnämnder).\r\nRedan vid tillämpningen av den tidigare lagen visade det sig många gånger\r\nsvårt för hyresnämnden att finna lämplig förvaltare som var beredd att\r\nåta sig uppdraget. Bostadsförvaltningsutredningen föreslog därför att\r\nkommunen skulle vara skyldig att på begäran från hyresnämnden föreslå\r\nförvaltare. Kommunen kan emellertid inte tvinga bolag, förening eller\r\nannan att acceptera ett förvaltningsuppdrag. Om kommunen inte kan lämna\r\nförslag på förvaltare är hyresnämnden skyldig att själv finna en för\r\nuppdraget lämplig aktör. Skulle det vara så att varken kommunen eller\r\nhyresnämnden lyckas skaffa fram en förvaltare, förfaller frågan om särskild\r\nförvaltning.\r\nHyresgästföreningen har av tradition men också av nödvändighet tagit på\r\nsig ansvaret för att finna en förvaltare som kan förordnas av hyresnämnden.\r\nDet innebär i praktiken att Hyresgästföreningen tillfrågar fastighetsförvaltare\r\ninom den privata sektorn som visat intresse av att även förvalta fastigheter\r\nställda under särskild förvaltning - tvångsförvaltning.\r\nDet finns ett stort etiskt problem för Hyresgästföreningen med detta\r\nförfarande som har att göra med den beroendeställning som föreningen kan\r\nhamna i gentemot de förvaltningsbolag och privata fastighetsägare som tar\r\nuppdrag som förvaltare för fastigheter ställda under särskild förvaltning.\r\nHyresgästföreningen möter dessa förvaltare även i andra sammanhang - vid\r\nförhandlingar om hyrans storlek i fastigheter inom det egna beståndet,\r\nsom motparter i tvister inför hyresnämnden och allmän domstol osv.\r\nHyresgästföreningens erfarenheter är i dag att intresset från de privata\r\nfastighetsbolagen att åta sig en tvångsförvaltning blivit allt mindre.\r\nHyresgästföreningens erfarenheter är ibland att det inte går att utse en\r\nförvaltare för en fastighet som skall ställas eller blivit ställd under\r\nsärskild förvaltning eftersom ingen vill åta sig uppdraget då detta kan\r\nvara förenat med obehagligheter såsom hot och repressalier.\r\nKan vare sig hyresnämnden, kommunen eller Hyresgästföreningen hitta en\r\ngodtagbar förvaltare förfaller frågan om särskild förvaltning (prop.\r\n1975/76:81 s. 116). Det innebär att en fastighetsägare som hotar och\r\ntrakasserar hyresgäster eller tilltänkta förvaltare tillräckligt mycket får\r\nbehålla förvaltningen eftersom det inte går att uppbringa en förvaltare.\r\nSom exempel på en liknande situation kan nämnas ett fall från Stockholm.\r\nFrågan gällde entledigande av den utsedda förvaltaren, då förvaltaren\r\nblev hotad till livet av personer som var i samröre med en lokalhyresgäst\r\ni fastigheten, en porrklubb, som i sin tur hade ett nära samarbete med\r\nfastighetsägaren.\r\nÄr en fastighet ställd under särskild förvaltning men förhållandena är\r\nsådana att en tillfredsställande förvaltning inte kan uppnås, får kommunen\r\nlösa fastigheten.\r\nInlösen får inte tillgripas förrän det visat sig att en tvångsförvaltning\r\ninte givit avsett resultat. Inlösen är i dag inte ett alternativ till ett\r\nbeslut om tvångsförvaltning och kan heller inte tillgripas när\r\ntvångsförvaltningen upphört. Bestämmelsen tar sikte på situationer när det inte\r\ngår att skaffa fram behövliga medel till förvaltningen. Det kan också\r\nvara fråga om en rivningsmogen fastighet som är i så dåligt skick att det\r\ninte är ekonomiskt försvarbart att försöka rusta upp byggnaden.\r\nDet kan uppfattas som stötande att en fastighetsägare som gravt missköter\r\nförvaltningen av fastigheten återfår kontrollen över förvaltningen några\r\når senare för att fortsätta med att missköta fastigheten och kontakterna\r\nmed hyresgästerna. Ett exempel kan hämtas från Södertälje, där en fastighet\r\nvar tvångsförvaltad under perioden 1986-1999 för att återigen bli\r\ntvångsförvaltad i juli 2003 för ytterligare tre år. Skälet till\r\ntvångsförvaltningen\r\när grava brister i fastighetens skötsel.\r\nInstrumentet tvångsinlösen omfattar heller inte de fastighetsägare som\r\nvisserligen sköter den tekniska förvaltningen av fastigheten men som inte\r\nkan sköta kontakten med hyresgästerna på ett tillfredsställande sätt. Det\r\nhandlar här om fastighetsägare som hotar och trakasserar sina hyresgäster,\r\nogrundat startar rättsliga processer och onödigt försvårar för hyresgästerna\r\natt utnyttja de rättigheter som hyreslagen erbjuder osv. Det finns inte\r\nheller i dessa fall skäl att tro att förvaltningen kommer att fungera\r\nbättre när fastighetsägaren återfår förvaltarskapet. Det är rimligt att\r\näganderätten får vika i dessa situationer, precis som den får göra i andra\r\nfall när det finns ett stort samhällsintresse. Man kan säga att även\r\nförvärvslagen är ett ingrepp i äganderätten som dock är allmänt accepterat\r\neftersom det tjänar till att hindra oseriösa aktörer på hyresmarknaden.\r\nSammantaget\r\nanser vi, i likhet med motionären bakom motion 2003/04:Bo267 (s), att\r\nföljande förändringar av bostadsförvaltningslagen särskilt bör övervägas.\r\n\r\nHyresnämnden eller kommunen skall i första hand utse det på orten befintliga\r\nkommunala bostadsföretaget som förvaltare för fastigheter som ställts\r\nunder särskild förvaltning.\r\nTvångsinlöseninstrumentet bör utvecklas till att även gälla situationer\r\ni vilka bristerna i förvaltningen utgörs av fastighetsägarens personliga\r\nkvalifikationer och det framstår som utsiktslöst att bristerna kommer att\r\nupphöra på sikt.\r\nEn tvångsförvaltning skall inte kunna falla på grund av att kommunen eller\r\nhyresnämnden, av olika skäl, inte utser förvaltare. Det skall inte vara\r\nmöjligt för en fastighetsägare att komma undan nödvändiga åtgärder för\r\natt en kommun har dåliga rutiner.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo267 (s) och avslår\r\nmotion 2003/04:Bo258 (m) yrkande 4.\r\n\r\n9.      Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal, punkt 7 (v, mp)\r\nav Owe Hellberg (v), Sten Lundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist\r\n(mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo231 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att boende som hyr i andra hand behöver starkare rättigheter. I\r\ndag kan ingen andrahandshyresgäst göra något för att få bo kvar om\r\nförstahandshyresgästens rätt upphör. Det spelar ingen roll vad som ligger\r\nbakom. Förstahandshyresgästen kan ha dött, vräkts på grund av otillåten\r\nandrahandsuthyrning eller vad som helst. Hur länge andrahandshyresgästen\r\nhaft lägenheten, hur skötsam hon eller han varit har inte den minsta\r\nbetydelse. Därför bör andrahandshyresgästen under vissa förutsättningar\r\nkunna träda i förstahandshyresgästens ställe om dennes hyresrätt av något\r\nskäl upphör. Det kan vara fråga om att andrahandshyresgästen under lång\r\ntid bebott lägenheten och praktiskt taget framstår som den egentliga\r\nhyresgästen. Vi anser att det finns skäl att närmare överväga hur en\r\nreglering med den inriktning vi förordar kan utformas och hur de närmare\r\nförutsättningarna för en rätt till ett förstahandsavtal bör vara utformade.\r\nDärvid bör särskilt beaktas att systemet inte bör ge ett utrymme för\r\nmissbruk i form av planerade överlåtelser av hyresrätter.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo231 (v) yrkande 2.\r\n\r\n10.     Andrahandsuthyrning - överhyra, punkt 8 (v, c)\r\nav Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo231 yrkandena\r\n3 och 4.\r\nStällningstagande\r\nEn hyresgäst som inte själv kan använda sin hyreslägenhet har enligt\r\nhyreslagen rätt att under vissa förutsättningar hyra ut den i andra hand\r\nom fastighetsägaren inte går med på uthyrningen. Det är inte ovanligt med\r\nhög omsättning bland andrahandshyresgästerna och att en lägenhet hyrs ut\r\ni både tredje och fjärde hand. Andrahandsuthyrningen ger skadeverkningar\r\nför hyresmarknaden genom att lägenheter inte friställs. Fastighetsägarens\r\nkontrollmöjligheter över vilka som vistas i fastigheten minskar och\r\nslitaget på lägenheterna ökar.\r\n\r\nÄndå är andrahandsuthyrning i vissa fall mycket angelägen, rent av en\r\nnödvändighet för svaga grupper på bostadsmarknaden.\r\nDen som hyr i andra hand har en svag rättsställning och saknar enligt\r\nhuvudregeln besittningsskydd, vilket innebär att hyresgästen med kort\r\nvarsel kan förlora sin bostad. En andrahandshyresgäst kan efter två år\r\nerhålla ett besittningsskydd i förhållande till förstahandshyresgästen,\r\ndock aldrig till fastighetsägaren.\r\nEnligt lag skall hyresnämnden anse en hyra oskälig om den är påtagligt\r\nhögre än vad hyran är i en jämförbar lägenhet hos ett kommunalt bostadsföretag.\r\nBruksvärdesregeln gäller också för den som hyr i andra hand (i förhållande\r\ntill den som har förstahandskontraktet). Hyresnämnden brukar godkänna ett\r\npåslag på ca 10 % om lägenheten hyrs ut möblerad. Det är dock ovanligt\r\natt andrahandshyresgästen vänder sig till hyresnämnden för att få sin\r\nhyra sänkt för framtiden och redan erlagd hyra återbetald. Detta beror\r\ntroligtvis på att besittningsskydd saknas.\r\nFör att förbättra förhållandena på andrahandsmarknaden bör hyresvärdarnas\r\noch hyresnämndernas kontroll öka genom att värdens medgivande respektive\r\nnämndens tillstånd skall förenas med villkor om vilken högsta hyra som\r\nfår tas ut. Ett för högt hyresuttag skall kunna leda till att\r\nförstahandshyresgästens hyresrätt förverkas, vilket skulle ha en starkt\r\navskräckande\r\neffekt när det gäller förstahandshyresgästens vilja att ta ut överhyror.\r\nI dessa förverkandefall bör andrahandshyresgästen ha rätt att få överta\r\nhyresrätten.\r\nEn ökad kontroll skulle leda till färre andrahandsuthyrningar eftersom\r\ndessa inte skulle ge lika stora vinster som tidigare. Också med siktet\r\ninställt på att fler lägenheter skall komma ut på den reguljära\r\n(förstahands)marknaden behöver kontrollen över vilka hyror som tas ut vid\r\nandrahandsuthyrning öka.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo231 (v) yrkandena\r\n3 och 4.\r\n\r\n11.     Andrahandsuthyrning - blockuthyrning, punkt 9 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo231 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDen definition av upplåtare vid blockuthyrning som används innebär att\r\nblockuthyrning förekommer då tre eller flera lägenheter hyrs av en upplåtare\r\nvid ett och samma tillfälle. Det vill säga att den som har flera avtal om\r\natt hyra lägenheter, där endast två lägenheter ingår i varje avtal, kan\r\nbedriva andrahandsuthyrning utan att omfattas av reglerna som gäller för\r\nblockuthyrning. Det betyder att andrahandshyresgästerna inte får ett\r\nnormalt besittningsskydd i dessa fall. Vi anser att begreppet blockuthyrare\r\nbör ges en tydligare innebörd, så att lagstiftningen omfattar alla som\r\nhyr ut tre eller fler lägenheter i andra hand.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo231 (v) yrkande 7.\r\n\r\n12.     Andrahandsuthyrning - besittningsskydd, punkt 10 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo252 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSamtidigt med att hemlösheten har ökat har också den sekundära bostadsmarknaden\r\nblivit större. En del av denna består av hyresgäster med s.k. sociala/kommunala\r\nkontrakt. För den sekundära marknaden gäller att de boende har en svagare\r\nställning än de hyresgäster som har kontrakt direkt med fastighetsägaren.\r\n\r\nDet ställs ibland krav på hyresgäster med sociala/kommunala kontrakt som\r\ninte skulle kunna ställas vid uthyrning till vanliga hyresgäster. Kraven\r\nkan variera från urinprovstagning till att hyresvärden (kommunen) skall\r\nha möjligheter att göra inspektioner vid tidpunkt som den själv bestämmer.\r\nHyres- och uppsägningstiderna är korta, vilket innebär att hyresvärden\r\nsnabbt kan avsluta hyresförhållandet. Hyresgästen har i praktiken inte\r\nnågon möjlighet att få skäligheten av sina hyresvillkor prövade eftersom\r\nhan riskerar att bli uppsagd. Han har under de två första åren av\r\nhyresförhållandet heller ingen möjlighet att få hyresvärdens skäl för en\r\nuppsägning prövade eftersom han enligt lagen då saknar besittningsskydd.\r\nDet\r\när naturligtvis nödvändigt att samhället underlättar för olika utsatta\r\ngrupper att komma in i ett boende och att då vissa villkor för ett\r\nhyreskontrakt utgör en del av vård och tillsyn. Vi vänder oss självfallet\r\ninte mot detta. Men det får inte leda till rättslöshet för den hyresgäst\r\nsom är föremål för samhällets bistånd. Det är inte ovanligt att man bor\r\nkvar med ett socialt kontrakt i mer än två år.\r\nReglerna om besittningsskyddet, eller snarare reglerna om när sådant skydd\r\nsaknas, måste ändras så att de redan från början utsatta kategorierna av\r\nhyresgäster erhåller en god trygghet i sin bostad. Syftet måste vara att\r\nde skall ha rimliga möjligheter att komma in på den reguljära bostadsmarknaden.\r\nEn tänkbar ordning är att lagen gör det möjligt att omforma ett\r\nandrahandskontrakt till ett förstahandskontrakt. Det framstår som utomordentligt\r\nviktigt att det närmare övervägs vilka lagändringar som behövs för att\r\nuppnå dessa mål. Enligt vår mening bör regeringen på lämpligt sätt se\r\ntill att en sådan översyn genomförs.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo252 (v) yrkande 8.\r\n\r\n13.     Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande, punkt 11 -\r\nmotiveringen (m, fp)\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser inte att det är meningsfullt att införa ett system med ett\r\nobligatoriskt samrådsförfarande inför en vräkning. Vi anser att det bör\r\nligga på den enskilde hyresgästen att själv ta kontakt med socialtjänsten.\r\nVårt ställningstagande sker mot bakgrund av att den hyresrättsliga\r\nregleringen i dag förutsätter en ganska betydande försumlighet från\r\nhyresgästens sida för att en hyresrätt skall kunna förverkas (42-44 §§\r\nhyreslagen). I systemet är dessutom inbyggt en del regler som ger hyresgästen\r\nmöjligheter att vidta rättelse eller på annat sätt fullgöra sina skyldigheter\r\noch därmed undvika att förlora lägenheten. Ytterligare omgångar med\r\nkontakter mellan hyresvärd, socialtjänst och hyresgäst skulle lägga sten på\r\nbörda för både hyresvärden och socialtjänsten i deras verksamheter. Vi\r\ntror att mycket få vräkningar därigenom skulle undvikas och att nettoeffekten\r\ndärmed för hyresvärdens och socialtjänstens del skulle bli negativ i form\r\nav ökade kostnader som hyresgästerna som grupp respektive skattebetalarna\r\nskulle få stå för.\r\nMed hänvisning till vad vi framför bör riksdagen avslå motion 2003/04:Bo261\r\n(kd) yrkande 5.\r\n\r\n14.     Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande, punkt 11 (kd,\r\nc)\r\nav Göran Hägglund (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo261 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDe bestämmelser i 42-44 §§ hyreslagen som anger förutsättningarna för\r\nvräkning är mycket restriktiva för den enskilde hyresgästen. Hyresgästens\r\nmöjligheter blir i många fall ytterst beroende av kommunens förhållande\r\ntill fastighetsägaren. I flera kommuner finns det visserligen ett gott\r\nsamarbete där socialtjänsten går in som stöd för den enskilde och\r\nfastighetsägaren. Det finns dock ett behov av att utveckla ett samrådsförfarande\r\nför vräkningssituationer.\r\nEnligt vår mening bör det i samtliga fall där frågan om vräkning blir\r\naktuell ställas krav på att hyresvärden medverkar i ett samrådsförfarande\r\nsom syftar till att göra det möjligt för hyresgästen att behålla sin bostad.\r\n\r\nDet kan regleras i hyreslagen på det viset att hyresvärdens medverkan i\r\nett samråd görs till en förutsättning för att en vräkning skall få beslutas.\r\nI den meningen bör samrådsförfarandet vara obligatoriskt. I de fall en\r\nhyresgäst inte deltar i samrådet eller förklarar att han inte önskar att\r\nsamråd skall ske skall detta inte hindra att hyresgästen vräks.\r\nSamrådsförfarandet skulle kunna innebära att hyresvärden och hyresgästen\r\nsamt en företrädare för kommunen, t.ex. socialförvaltningen, träffas för\r\natt diskutera om och under vilka förutsättningar hyresavtalet skulle kunna\r\nförlängas. Parterna i hyresförhållandet skulle i samband med detta kunna\r\nträffa avtal om att hyresavtalet under en prövotid (t.ex. ett år) skall\r\ngälla för en kortare bestämd tid (t.ex. en månad) med rätt till en kortare\r\nförlängning (t.ex. en månad) vid utebliven uppsägning. Tanken är att\r\navtalet efter en problemfri prövotid skall förlängas på obestämd tid, vilket\r\när det normala. Vidare skulle det med kommunen kunna träffas avtal angående\r\nhyresbetalningen m.m. Samrådsförfarandet skulle även kunna innehålla andra\r\nmoment. Beroende på grunden för uppsägningen kan vitt skilda lösningar\r\nvara att föredra.\r\nVi är av den uppfattningen att ett samrådsförfarande tveklöst skulle leda\r\ntill färre vräkningar och anser att det nu skissade samrådsförfarandet\r\nförtjänar en närmare utredning. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt\r\nlåta utföra en sådan utredning och därefter återkomma till riksdagen med\r\nde lagförslag m.m. som kan bli aktuella.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo261 (kd) yrkande\r\n5.\r\n\r\n15.     Förutsättningarna för vräkning - betalningsförsummelse, punkt 12\r\n(v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo252 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi konstaterar att hyreslagens regler om betalningsdröjsmål medverkar\r\ntill att antalet avhysningar ligger på en nivå som inte är rimlig.\r\nHyresgästernas skydd behöver därför förbättras. Sedan en översyn av hyreslagens\r\nregler om betalningsdröjsmål genomfördes för några år sedan valde regeringen\r\natt inte föreslå några förändringar av dessa. Vi anser däremot att reglerna\r\nbör förändras. Vräkningar sker ofta för skulder som är små i relation\r\ntill kostnaderna för själva vräkningen. Sedda i förhållande till den\r\nmänskliga kostnad den vräkte ofta får betala i form av familjesplittring\r\neller ett marginaliserat liv, kanske t.o.m. som uteliggare, framstår\r\nskuldbeloppen som obetydliga.\r\nI v-motionen föreslås en översyn av de bestämmelser som reglerar hyresgästens\r\nbesittningsskydd när hyresgästen gjort sig skyldig till betalningsdröjsmål.\r\nBostaden utgör för flertalet människor den grundläggande tryggheten i\r\ntillvaron. Det framstår därför som i det närmaste obegripligt att en\r\nhyresgäst kan förlora sin bostad med anledning av sådant dröjsmål från\r\nhans sida. Vi vill på intet sätt förringa de syften som ligger bakom\r\nhyreslagens bestämmelser. Men dessa når inte ända fram till den rättvisa\r\nsom bör gälla. En hyresgäst kan på ett oskäligt sätt mista sin bostad på\r\ngrund av en försummelse som i det stora hela framstår som rätt obetydlig\r\noch där hans fortsatta rätt till förhyrning är lätt försvarbar. En rimlig\r\nutgångspunkt för besittningsskyddsbestämmelserna bör vara att en hyresgäst\r\ninte skall förlora sin hyresrätt enbart på grund av försenade hyresbetalningar.\r\nEn hyresgäst som betalat sin hyra för sent bör i stället erhålla en\r\nbetalningspåminnelse och därefter någon form av sanktionsavgift.\r\nEnligt vår mening bör genom en särskild utredare en översyn göras av\r\nhyreslagens bestämmelser med de utgångspunkter vi angivit.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo252 (v) yrkande 5.\r\n\r\n16.     Besittningsskydd i en- och tvåfamiljshus, punkt 13 (v)\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo240.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den särskilda bestämmelsen om besittningsskydd för hyresgäster\r\ni en- och tvåfamiljshus kan godtas när det är en privatperson som har\r\nhyrt ut huset eller en del av huset. Vi har särskilt noterat att det då\r\nuthyrningen avser en typisk uthyrningslägenhet i ett tvåfamiljshus fordras\r\natt fastighetsägaren måste göra sannolikt att han skall använda den uthyrda\r\ndelen av huset. Däremot förefaller det mycket tveksamt att en hyresgäst\r\nsom förhyrt ett hus (eller en lägenhet i ett tvåfamiljshus) av en\r\nprofessionell hyresvärd skulle få ett försämrat besittningsskydd genom att\r\nhuset säljs till en privatperson. En förstärkning av besittningsskyddet\r\ni denna situation synes egentligen inte innebära annat än att huset\r\nvisserligen inte skulle överlåtas till en privatperson till samma pris som\r\ndagens regler ger men är överlåtbart på marknaden där andra professionella\r\nhyresvärdar är verksamma, dvs. som ett hyressmåhus eller del av en grupp\r\nsådana. Det är egentligen inte märkvärdigare än när det är fråga om\r\nflerfamiljshus. Vi är i vart fall beredda att dra den slutsatsen att det\r\nfinns tillräckliga skäl för vidare överväganden om inte besittningsskyddet\r\nbör kunna stärkas. Det kan erinras att besittningsskyddet i\r\nbostadsrättslägenheter\r\när olika för det fall att hyresrätten upplåtits före eller efter upplåtelsen\r\nav bostadsrätten. Endast i det fall att upplåtelsen av hyresrätten följt\r\npå upplåtelsen av bostadsrätten har hyresgästen det svagare besittningsskydd\r\nsom stadgas i 46 § första stycket 6 a hyreslagen. Enligt vad vi menar har\r\nlagstiftaren här på ett riktigt sätt lagt vikt vid att en hyresgäst som\r\nen gång erhållit ett visst besittningsskydd inte skall få det försämrat\r\ngenom omständigheter som har med ägarförhållandena att göra.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo240 (s).\r\n\r\n17.     Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna, punkt 15 (m, fp)\r\nav\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo236 yrkande\r\n5, 2003/04:Bo257 yrkande 14, 2003/04:Bo258 yrkande 7 och 2003/04:Bo282 i\r\ndenna del och bifaller delvis motionerna 2003/04:Bo263 yrkande 21 och\r\n2003/04:Bo297 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nUtgångspunkten för den bostadspolitik vi vill skall föras är att människor\r\nsjälva skall kunna välja den bostad de önskar. Bostadsmarknaden skall\r\nstyras av människors efterfrågan och fria val, inte av regleringar och\r\npolitiska eller administrativa beslut. Bostadspolitiken skall ge\r\nförutsättningar för bevarande och utveckling av olika upplåtelseformer som kan\r\ntillgodose olika individers önskemål i olika skeden av livet. En viktig\r\nmålsättning är att boende i flerfamiljshus skall ges möjlighet att äga\r\noch förvalta de hus de bebor. Starka bostadssociala skäl talar särskilt\r\nför att ombildningar bör komma till stånd i ensidigt sammansatta förortsområden\r\nsom ofta utgjorde en del av det s.k. miljonprogrammet och domineras av\r\nallmännyttiga hyresrätter. På sikt kan en sådan förändring motverka\r\nsegregation och utanförskap.\r\nSocialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har valt att försvåra\r\nalla hyresgästers möjligheter att ta över sina hus. I stället för anslutning\r\nfrån mer än hälften av hyresgästerna, krävs det numera två tredjedels\r\nmajoritet för att en förening skall kunna göra intresseanmälan och för\r\natt den skall få förvärva en fastighet för att bilda antingen bostadsrätt\r\neller kooperativ hyresrätt. Syftet med denna skärpning är att försvåra\r\nför människor som vill äga och förvalta sin bostad. Vi har konsekvent\r\nhävdat att det utökade majoritetskravet är omotiverat och att det skall\r\nvara tillräckligt om mer än hälften av hyresgästerna är för ombildningen.\r\nKraven på kvalificerad majoritet måste snarast ersättas av krav på enkel\r\nmajoritet. Det är värt att notera att Vänsterpartiet under förra riksmötet\r\ntog ytterligare ett steg i motsatt riktning genom sitt krav på enhällighet\r\nbland hyresgästerna för att dessa gemensamt skall kunna förvärva den\r\nfastighet de bebor.\r\nFrån den 1 april i år har införts ett krav på att bostadshyresgäster skall\r\nvara folkbokförda på fastigheten för att få räknas med i den kvalificerade\r\nmajoritet som krävs för ett beslut om ombildning till bostadsrätt. Regeringen\r\nhar motiverat denna lagändring med att de boendes intressen skall tillvaratas.\r\nSåsom påpekats under remissbehandlingen finns det i många fall legitima\r\nskäl för exempelvis dubbel bosättning. En hyresgäst kan av olika skäl\r\näven tvingas bo och folkbokföra sig på annan ort. Det kan bl.a. gälla\r\ntingstjänstgöring, studier utomlands, vikariat eller en långvarig vistelse\r\npå ett sjukhem. Därför är kravet på folkbokföring för att få delta i ett\r\nbeslut om ombildning en alltför långtgående inskränkning i de boendes\r\nrätt att vara med och besluta. Det innebär att även sådana hyresgäster\r\nsom enligt hyreslagens regler har ett fullständigt besittningsskydd inte\r\nhar möjlighet att på föreningsstämman lägga en verksam röst för ombildning.\r\nDet bör erinras om att besittningsskydd endast föreligger i de fall man\r\nkan bedöma att lägenheten utgör hyresgästens egentliga hem, låt vara att\r\nhyresgästen tillfälligt bor på annan ort, eller utgör ett nödvändigt\r\nbostadskomplement.\r\nDet är lätt att göra en koppling mellan folkbokföringskravet och den rigida\r\npolitik regeringen driver med syfte att försvåra ombildningar.\r\nKravet på folkbokföring kommer i en del fall att totalt omöjliggöra\r\nombildning. Det gäller främst i hus med få lägenheter där så pass många\r\nhyresgäster inte är folkbokförda på fastigheten att det inte går att uppnå\r\nden kvalificerade majoritet lagen i dag föreskriver. Även om samtliga\r\nhyresgäster i huset är för en ombildning blir den alltså i vissa fall\r\nomöjlig att genomföra. Det är oacceptabelt ur de boendes perspektiv.\r\nKonsekvenser, som de ovan beskrivna, är enligt vår mening inte acceptabla.\r\nRedan i dag är reglerna för ombildning alltför långtgående. Vi finner\r\ndet naturligt att den som vill skall ges möjlighet att äga sin bostad.\r\nIntill dess att ägarlägenheter har blivit verklighet är bostadsrätten i\r\npraktiken den enda upplåtelseform som möjliggör bostadsägande - om än\r\nindirekt - i flerbostadshus.\r\nDet är därför viktigt att möjliggöra ombildning till bostadsrätt för dem\r\nsom vill ta ett ökat ansvar för sitt boende. Det gäller inte minst i\r\nförorter där det är angeläget att öka inslaget av bostadsrätter för att på\r\nsikt minska segregationen. Genom blandning av olika upplåtelseformer ökar\r\nde boendes valfrihet samtidigt som segregationstendenser till följd av\r\nbristande mångfald i upplåtelseformer motverkas. Socialdemokraterna har,\r\nmed stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, höjt kraven för en\r\nbostadsrättsförenings förvärv av fastighet för ombildning till bostadsrätt och\r\nför att göra en intresseanmälan för sådant förvärv till att gälla minst\r\ntvå tredjedelar av hyresgästerna och därutöver ställt krav på folkbokföring.\r\n\r\nKravet på folkbokföring bör slopas därför att det motverkar möjligheterna\r\ntill ombildning. Det torde dessutom sakna den effektivitet som bör krävas\r\nnär det gäller en lags måluppfyllelse. Regeringen har inte ens varit säker\r\npå att lämnandet av oriktiga uppgifter i ett folkbokföringsärende är\r\nstraffbart. Vi tror inte att de individer som medverkar vid oriktiga\r\nombildningar kommer att avhålla sig från medverkan på grund av regeringens\r\nsvaga uttalanden.\r\nVi anser att regeringen med det snaraste bör återkomma med förslag till\r\nde majoritetsregler vi förordar, dvs. enkel majoritet och utan krav på\r\nfolkbokföring.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo257 (m) yrkande\r\n14, 2003/04:Bo258 (m) yrkande 7, 2003/04:Bo282 (m) i denna del och\r\n2003/04:Bo236 (fp) yrkande 5 samt bifaller delvis motionerna 2003/04:Bo297\r\n(kd) yrkande 24 och 2003/04:Bo263 (c) yrkande 21.\r\n\r\n18.     Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna, punkt 15 (kd,\r\nc)\r\nav Göran Hägglund (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo263 yrkande\r\n21 och 2003/04:Bo297 yrkande 24 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Bo236\r\nyrkande 5, 2003/04:Bo257 yrkande 14, 2003/04:Bo258 yrkande 7 och 2003/04:Bo282\r\ni denna del.\r\nStällningstagande\r\nUtgångspunkten för den bostadspolitik vi vill skall föras är att människor\r\nsjälva skall kunna välja den bostad de önskar. Bostadsmarknaden skall\r\nstyras av människors efterfrågan och fria val, inte av regleringar och\r\npolitiska eller administrativa beslut. Bostadspolitiken skall ge\r\nförutsättningar för bevarande och utveckling av olika upplåtelseformer som kan\r\ntillgodose olika individers önskemål i olika skeden av livet. En viktig\r\nmålsättning är att boende i flerfamiljshus skall ges möjlighet att äga\r\noch förvalta de hus de bebor. Starka bostadssociala skäl talar särskilt\r\nför att ombildningar bör komma till stånd i ensidigt sammansatta förortsområden\r\nsom ofta utgjorde en del av det s.k. miljonprogrammet och domineras av\r\nallmännyttiga hyresrätter. På sikt kan en sådan förändring motverka\r\nsegregation och utanförskap.\r\nSocialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har valt att försvåra\r\nalla hyresgästers möjligheter att ta över sina hus. I stället för anslutning\r\nfrån mer än hälften av hyresgästerna, krävs det numera två tredjedels\r\nmajoritet för att en förening skall kunna göra intresseanmälan och för\r\natt den skall få förvärva en fastighet för att bilda antingen bostadsrätt\r\neller kooperativ hyresrätt. Syftet med denna skärpning är att försvåra\r\nför människor som vill äga och förvalta sin bostad. Vi har konsekvent\r\nhävdat att det utökade majoritetskravet är omotiverat och att det skall\r\nvara tillräckligt om mer än hälften av hyresgästerna är för ombildningen.\r\nKraven på kvalificerad majoritet måste snarast ersättas av krav på enkel\r\nmajoritet.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo297 (kd) yrkande\r\n24 och 2003/04:Bo263 (c) yrkande 21 samt bifaller delvis motionerna,\r\n2003/04:Bo257 (m) yrkande 14, 2003/04:Bo258 (m) yrkande 7, 2003/04:Bo282\r\n(m) i denna del och 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 5.\r\n\r\n19.     Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse, punkt 16\r\n(m, kd)\r\nav Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson\r\n(m) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo257 yrkande\r\n13 och 2003/04:Bo282 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening behövs flera åtgärder som underlättar ombildning av\r\nhyresrätter till bostadsrätter. Sådan ombildning är av särskild betydelse\r\ni områden med en ensidigt social sammansättning, vilka områden ofta är\r\ndominerade av kommunalt ägda hyreshus. Fler bostadsrätter i dessa områden\r\nkan öka intresset för inflyttning liksom det kan öka intresset bland dem\r\nsom redan bor där både för området och för de hus de bebor.\r\nPriset för en ombildning är starkt beroende av andelen hyresgäster som\r\nvill medverka. Förbudet mot dubbelupplåtelse bör upphävas så att det blir\r\nmöjligt att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till ett kommunalt\r\nbostadsbolag oavsett ett pågående hyresförhållande. Detta skulle innebära\r\natt det kommunala bolaget kan ligga kvar med kapital när fastigheten\r\nombildas. Ombildning skulle på detta sätt kunna bli möjlig också i de fall\r\ndär det i dagsläget inte finns ett tillräckligt antal hushåll med en\r\nekonomi som tillåter dem att delta i ombildningen. De hushåll som förblir\r\nhyresgäster kan tillförsäkras rätten att senare förvärva bostadsrätten.\r\nI de fall ett hyresförhållande upphör kan bostadsrätten försäljas på\r\nmarknaden med inkomster för det kommunala bostadsbolaget. Naturligtvis kan\r\nbolaget i stället välja att på nytt hyra ut lägenheten. Hur bolaget skall\r\nhandskas med de lägenheter som efter hand blir lediga är en fråga vilken,\r\ni enlighet med den grundlagsfästa principen om den kommunala självstyrelsen,\r\nfår avgöras av respektive kommun med hänsyn till de lokala förhållandena.\r\nKommunen kan t.ex. använda dessa lägenheter för integrationsändamål eller\r\nför att tillgodose akuta bostadsbehov.\r\nHyresgästerna i de lägenheter som efter en ombildning innehas av det\r\nkommunala bostadsbolaget skulle fortsättningsvis ha samma hyresvärd som\r\ntidigare. Detta ger kontinuitet åt hyresförhållandet, vilket av många\r\nhyresgäster upplevs som tryggt. Hyresgästerna bör dessutom i lag tillförsäkras\r\nsamma rättigheter som andra hyresgäster, t.ex. vad gäller byte av lägenhet.\r\n\r\nVid riksmötet 1993/94 behandlade riksdagen ett med m-motionen i allt\r\nväsentligt likalydande motionsförslag. På förslag av ett enhälligt\r\nbostadsutskott gav riksdagen regeringen till känna (bet. 1993/94:BoU21, rskr.\r\n1993/94:373) att det förslag som förts fram i motionen borde ingå i\r\nregeringens fortsatta överväganden beträffande de närbesläktade förslag\r\nsom förts fram i en departementspromemoria om bostadsrättsoptioner m.m.\r\n(Ds 1993:54). Regeringen valde att inte efterkomma tillkännagivandet.\r\nEnligt vår mening bör regeringen nu åter ges i uppdrag att se över\r\nbestämmelserna i bostadsrättslagen och hyreslagen i syfte att ändra förbudet\r\nmot dubbelupplåtelse så att det i en ombildningssituation blir möjligt\r\natt upplåta en lägenhet med bostadsrätt till ett kommunalt bostadsbolag,\r\neller eventuellt också till kommunen direkt, oaktat att lägenheten är\r\nuthyrd. Vi anser alltså att riksdagen bör ställa sig bakom vårt förslag\r\ntill förändring av bostadsrättslagens bestämmelser.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo257 (m) yrkande\r\n13 och 2003/04:Bo282 (m) i denna del.\r\n\r\n20.     Ägarlägenheter - införandet av en ny ägarform, punkt 18 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström\r\n(fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och\r\nPeter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo236 yrkande\r\n6, 2003/04:Bo254 yrkande 1, 2003/04:Bo257 yrkande 3, 2003/04:Bo282 i denna\r\ndel och 2003/04:Bo297 yrkande 26.\r\nStällningstagande\r\nAtt äga sin bostad innebär för många människor en social trygghet som\r\ninte kan mätas i pengar. Att veta att bostaden är ens egen och att staten\r\nhar en lagstiftning som backar upp ägandet är en trygghet för många som\r\nbor i eget hus, s.k. egnahemsboende. Med nuvarande svensk lagstiftning är\r\ndet inte möjligt för människor som av olika skäl föredrar att bo i lägenhet\r\natt äga sin bostad. En hyresrätt, låt vara med fullt besittningsskydd,\r\neller en bostadsrätt motsvarar inte kraven för dem som ser ett värde i\r\nägandet. Ägarlägenheter förutsätter tredimensionell fastighetsbildning.\r\nI och med riksdagens beslut att införa sådan fastighetsbildning har ett\r\nförsta steg tagits mot den nya formen för bostadsägande. De flesta länderna\r\ni vår närhet har lagstiftning som tillåter ägarlägenheter, däribland\r\nDanmark, Norge, Tyskland, Nederländerna och Belgien. Där är det en uppskattad\r\nboendeform, som fyller behov på ett sätt som hyresrätt och bostadsrätt\r\ninte kan göra. Ju fler ägarformer som tillåts, desto fler medborgare kan\r\nfå bo så som de själva helst önskar med hänsyn till just deras preferenser\r\noch krav. Olika alternativ har sina fördelar och brister.\r\nDet är bara varje familj eller individ som själv kan avgöra vilken form\r\nsom passar bäst för just dem. Hyresrätten erbjuder hög service, men litet\r\neget inflytande över boendet. Bostadsrätten erbjuder mer personligt\r\ndeltagande, men har sina givna nackdelar jämfört med en ägarlägenhet eftersom\r\ndet saknas lagfart och inteckningsrätt för de enskilda bostadsrättslägenheterna.\r\nMånga bostadsrättsföreningar hamnade i ekonomiska problem när realräntechocken\r\nkom kring år 1990. Med ägarlägenheter blir ansvaret personligt och risken\r\növerblickbar. Syftet med innehav av en ägarlägenhet är att den skall kunna\r\nlagfaras och intecknas på i princip samma sätt som ett småhus.\r\nPå det sättet skapas större trygghet för finansieringen, bl.a. eftersom\r\ninnehavaren av en ägarlägenhet inte risker att få betala någon del av de\r\n(av föreningens) skulder som är att hänföra till grannarnas lägenheter.\r\nÄgarlägenheter tillgodoser också bättre en bostadsköpares intresse att\r\nmed eget arbete färdigställa en lägenhet och på så sätt minska\r\nanskaffningskostnaden. Med ägarlägenheter kan byggandet komma i gång relativt\r\nsnabbt i de områden där fler bostäder efterfrågas, särskilt i tillväxtregionerna\r\nmed den bostadsbrist och de bostadsköer på över 20 år som förekommer.\r\nMöjligheterna att ovanpå affärs- och kontorsbyggnader bygga ägarlägenheter\r\nger fler bostäder. En positiv sidoeffekt av detta blir mer levande och\r\ntrygga stadskärnor, eftersom fler bereds möjlighet att bo centralt. Ett\r\nmycket viktigt principiellt skäl för ägarlägenheter är att individerna i\r\nett fritt samhälle skall ha möjlighet att välja också en ägarform för\r\nsitt boende. En blandning av upplåtelseformer inom boendet skulle kunna\r\ngynna den sociala utvecklingen inom flertalet bostadsområden. Ägarlägenheter\r\nskulle kunna införas som komplement, vilket är särskilt viktigt i socialt\r\nutsatta områden. Sådana lägenheter kan vara en mer attraktiv form för\r\nägande än bostadsrätten. Regeringens saktfärdighet får inte längre göra\r\ndet omöjligt för människor att äga sin lägenhet. Vi anser därför att\r\nregeringen med det snaraste bör återkomma till riksdagen med förslag om\r\natt tillåta ägarlägenheter och att anpassa fastighetsbildningslagens\r\nbestämmelser till den nya formen för boende.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi framför. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Bo257 (m) yrkande\r\n3, 2003/04:Bo282 (m) i denna del, 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 6, 2003/04:Bo254\r\n(fp) yrkande 1 och 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 26.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Systemet för hyressättning - den allmänna lagregleringen, punkt 1\r\n(c)\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\nJag vill särskilt uppmärksamma nödvändigheten av att det vid reformeringen\r\nav hyressättningssystemet tillskapas möjligheter och utrymme för individuell\r\nhyressättning. Den enskilde hyresgästen måste kunna påverka boendekostnaden\r\nberoende på val av utrustning, nivå på underhåll och förbrukning av värme\r\noch vatten m.m. Jag har förhoppningar om att Hyressättningsutredningen på\r\nett grundligt sätt tar sig an denna frågeställning. Det förtjänar att\r\nuppmärksamma att frågorna om individuell debitering av värme och vatten\r\när viktig också ur ett miljöperspektiv.\r\n\r\n2.      Hyressättning för studentbostäder, punkt 3 (m, fp, c)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c) och Peter Danielsson (m)\r\nanför:\r\nVi vill klargöra att vi anser att de kommunala bostadsföretagen bör förlora\r\nsin unika, hyresledande roll. På så sätt skulle även studentbostadsföretagen,\r\nsåsom en hyresvärd bland andra, bli hyresledande. Intill dess vi kan\r\ngenomföra denna förändring av hyressättningssystemet anser vi att det\r\ninte bör ske en utvidgning av den krets bostadsföretag som skall vara\r\nhyresledande. Det är mot denna bakgrund vi anser att det inte finns skäl\r\natt frångå bedömningen om att endast de kommunala bostadsföretagen skall\r\nvara hyresledande.\r\n\r\n3.      Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal m.m., punkterna 7, 8,\r\n9 och 10 (m, fp)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta Pålsson\r\n(m), Lars Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m) anför:\r\nDe problem som är förknippade med andrahandshyresmarknaden har naturligtvis\r\nsin grund i att det råder en brist på bostäder. Lösningen står att finna\r\ni att nybyggnationen ökar. För att detta skall kunna ske måste det skapas\r\ngoda ekonomiska förutsättningar på bostadsmarknaden. Vi vill erinra om\r\nvåra förslag med denna inriktning, bl.a. våra motioner som gäller\r\nhyressättningssystemet. Vi anser också att införandet av ägarlägenheter skulle\r\nleda till ökat bostadsbyggande med minskat tryck på efterfrågan av bostäder\r\ni våra storstäder som följd.\r\nFörutsättningarna för nybyggande liksom annan näringsverksamhet beror,\r\nvilket vi anser uppenbart, även på den allmänna politik som förs, bl.a.\r\nhur skattesystemet utformas. I dessa frågor hänvisar vi till våra respektive\r\npartimotioner.\r\n\r\n4.      Kooperativ hyresrätt - kommunalt inflytande över allmännyttiga\r\nföreningar,\r\npunkt 14 (m)\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson\r\n(m) anför:\r\nDet kan finnas skäl att avvakta den vidare beredningen i Regeringskansliet\r\nav olika frågor som avser den kooperativa hyresrätten innan riksdagen\r\ndebatterar och i sak avgör de i motionen väckta frågorna. Förhoppningsvis\r\nkommer remisskritiken av betänkandet Om allmännyttan säljs att innebära\r\natt förslagen läggs till handlingarna utan vidare åtgärder. Det skulle\r\neffektivt stävja vidare tankar på att den kooperativa hyresrätten skulle\r\nutvecklas till en ny form av kommunala bostadsföretag genom att kommunerna\r\nges inflytande i föreningarna och kanske också uppmuntras att satsa av\r\nkommuninvånarnas pengar i dessa företag. Vi befarar att regeringen har\r\nett starkt intresse av att koppla dessa föreningar till kommunerna och\r\nöppna dem för politisk styrning på hyresgästernas/de boendes bekostnad.\r\nVi vill redan nu förutskicka att vi anser att de kooperativa föreningarna\r\nskall skötas av dem som har lägenheter i respektive förenings hus. Vi\r\nvill också avisera att vi kommer att motarbeta att kommunerna ekonomiskt\r\nstöder de kooperativa föreningarna, oavsett om det sker genom subventionerade\r\nköpeskillingar eller direkta ekonomiska insatser.\r\n\r\n5.      Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse, punkt 16\r\n(fp)\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\nVi håller med motionärerna om att hyresgäster i ett kommunägt bostadshus\r\nvid en bostadsrättsombildning som berör huset bör kunna bo kvar med\r\nhyresrätt och ha kvar det kommunala bostadsföretaget som hyresvärd om de av\r\nen eller annan anledning inte vill förvärva bostadsrätten till den lägenhet\r\nde förhyr. Vi tror emellertid inte att den bästa ordningen för att åstadkomma\r\ndetta är att ta bort förbudet mot dubbelupplåtelse. Den av motionärerna\r\nföreslagna lagändringen skulle kunna leda till osäkerhet vad gäller\r\nbesittningsskyddet m.m., vilket skulle kunna leda till rättsförluster för\r\nhyresgästerna.\r\nVi önskar införa ägarlägenheter som en form för bostadsägande. Vi anser\r\natt regelsystemet skall ge utrymme för att man vid en ombildning till\r\nbostadsrätt skall kunna avstycka en eller flera lägenheter till egna\r\nfastigheter, om lägenheterna inte skall omfattas av ombildningen. Äganderätten\r\ntill dessa ägarlägenheter kan då innehas av det kommunala bostadsbolaget,\r\noch hyresgästerna i dessa lägenheter kan fortsätta att genom förstahandskontrakt\r\ninneha nyttjanderätten till sin bostad.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:L282 av Inger Segelström (s):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett pantregister snarast införs.\r\n2003/04:L351 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hyresgästers rättigheter som konsumenter.\r\n2003/04:Bo231 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att andrahandshyresgästen skall kunna träda i förstahandshyresgästens\r\nställe om dennes hyresrätt av något skäl upphör.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som innebär att\r\nen granskning av andrahandshyran ingår som en del vid själva beslutet om\r\ntillstånd för att hyra ut.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hyreslagen bör utformas så att om en förstahandshyresgäst\r\ntar ut överhyra rubriceras detta som ocker och bör vara skäl för förlust\r\nav hyreskontraktet.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att begreppet blockuthyrare bör ges en tydligare innebörd så\r\natt lagstiftningen omfattar alla som hyr ut lägenheter i andra hand.\r\n2003/04:Bo236 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om reformerat hyressättningssystem.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om försöksverksamhet avseende hyressättningssystemet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om enkel majoritet vid ombildande av hyresrätt till bostadsrätt.\r\n6.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ägarlägenheter.\r\n2003/04:Bo240 av Sinikka Bohlin (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förbättrat besittningsskydd för hyresgäster i en- eller tvåfamiljshus.\r\n\r\n2003/04:Bo248 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar om ändring i 1 kap. 2 § lagen (2002:102) om\r\nallmännyttiga bostadsföretag i enlighet med den lydelse som framgår av motionen.\r\n2.      Riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. 55 § jordabalken i enlighet\r\nmed den lydelse som framgår av motionen.\r\n3.      Riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. 55 d § jordabalken i enlighet\r\nmed den lydelse som framgår av motionen.\r\n2003/04:Bo252 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av 46\r\n§ hyreslagen i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om reglerna för besittningsskydd för innehavare av andrahandskontrakt.\r\n\r\n2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att starta försöksverksamhet inom hyressättningssystemet.\r\n\r\n2003/04:Bo254 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tredimensionell fastighetsbildning.\r\n2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avskaffa begränsningar för tredimensionell fastighetsbildning.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett rättvist hyressättningssystem.\r\n13.     Riksdagen beslutar att bostadsrättslagens förbud mot dubbelupplåtelse\r\nslopas för kommunala bostadsbolag.\r\n14.     Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel majoritet för\r\nombildning till bostadsrätt i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n18.     Riksdagen beslutar att avskaffa allmännyttans hyresnormerande ställning.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bryta hyresförhandlingsmonopolet.\r\n2003/04:Bo258 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning\r\nför att ersätta lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastigheter i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ombildning av hyresrätter till bostadsrätter.\r\n2003/04:Bo261 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nlagstiftningen kring vräkningsförfarande.\r\n2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skapa utrymme för individuell hyressättning.\r\n4.      Riksdagen beslutar att slopa allmännyttans hyresledande roll och göra\r\nde privata fastighetsföretagen och deras organisation till en reell och\r\nfullvärdig förhandlingspart i det kollektiva förhandlingssystemet.\r\n5.      Riksdagen beslutar att undanta nyproducerade lägenheter från\r\nbruksvärdessystemet.\r\n21.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag för att\r\nunderlätta ombildning av hyresrätter till bostadsrätter.\r\n2003/04:Bo267 av Mikael Damberg (s):\r\nRiksdagen beslutar om ändring i bostadsförvaltningslagen enligt vad i\r\nmotionen anförs.\r\n2003/04:Bo273 av Tomas Högström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ändring av hyreslagen.\r\n2003/04:Bo282 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att bostäder i flerfamiljshus skall kunna ägas som separat fastighet\r\noch om förenklade regler för att bilda bostadsrättsförening.\r\n2003/04:Bo293 av Kerstin Engle m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att öka kommunernas aktiva deltagande i allmännyttiga kooperativa\r\nhyresrättsföreningar.\r\n2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införandet av en friare hyressättning i nyproducerade lägenheter.\r\n19.     Riksdagen begär att regeringen ger Hyressättningsutredningen i\r\ntilläggsuppdrag att utreda förutsättningarna för ett upphävande av allmännyttans\r\nhyresledande ställning.\r\n20.     Riksdagen begär att regeringen ger Hyressättningsutredningen i\r\ntilläggsuppdrag att utreda förutsättningarna för ett större individuellt\r\ninslag i hyresförhandlingslagens bestämmelser.\r\n24.     Riksdagen beslutar om ändring i bostadsrättslagen så att ombildning\r\nav hyresrätt till bostadsrätt är giltig om mer än hälften av de boende\r\ngått med på ombildningsbeslutet.\r\n26.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av\r\nägarlägenheter.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Systemet för hyressättning - den allmänna lagregleringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo236 yrkande 2 i denna del, 2003/04:Bo257 yrkandena 7 i denna del och 18, 2003/04:Bo263 yrkandena 3 och 4 och 2003/04:Bo297 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "7C6AD0B8-6F75-4245-BA49-E9FD2F644741",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "18",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "135",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7C6AD0B8-6F75-4245-BA49-E9FD2F644741",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Systemet för hyressättning - regleringen för nyproduktion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo236 yrkandena 2 i denna del och 3, 2003/04:Bo253 yrkande 4, 2003/04:Bo257 yrkande 7 i denna del, 2003/04:Bo263 yrkande 5 och 2003/04:Bo297 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F83EE087-A845-4DFC-99E2-FEC0E10E57B8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "47",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "135",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F83EE087-A845-4DFC-99E2-FEC0E10E57B8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Hyressättning för studentbostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo248 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Hyra och yta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo273.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Det kollektiva förhandlingssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L351 yrkande 7, 2003/04:Bo236 yrkande 2 i denna del, 2003/04:Bo257 yrkande 21 och 2003/04:Bo297 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bostadsförvaltningslagen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo258 yrkande 4 och 2003/04:Bo267.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo231 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "BD8C8325-83A6-4BEE-8E54-1E186AFBEBB7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "266",
                    "40",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BD8C8325-83A6-4BEE-8E54-1E186AFBEBB7",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - överhyra",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo231 yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - blockuthyrning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo231 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - besittningsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo252 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "DE0067FE-A62F-46DC-9A69-55CFF057DA9A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "280",
                    "26",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DE0067FE-A62F-46DC-9A69-55CFF057DA9A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo261 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - betalningsförsummelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo252 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Besittningsskydd i en- och tvåfamiljshus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo240.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Kooperativ hyresrätt - kommunalt inflytande över allmännyttiga föreningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo293.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo236 yrkande 5, 2003/04:Bo257 yrkande 14, 2003/04:Bo258 yrkande 7, 2003/04:Bo263 yrkande 21, 2003/04:Bo282 i denna del och 2003/04:Bo297 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo257 yrkande 13 och 2003/04:Bo282 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Bostadsrätt - inskrivningsregister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L282 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Ägarlägenheter - införandet av en ny ägarform",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo236 yrkande 6, 2003/04:Bo254 yrkande 1, 2003/04:Bo257 yrkande 3, 2003/04:Bo282 i denna del och 2003/04:Bo297 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "FC2A6DA7-3689-4E4D-A651-E7FEB09D8CF1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "136",
                    "1",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FC2A6DA7-3689-4E4D-A651-E7FEB09D8CF1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Systemet för hyressättning - den allmänna lagregleringen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Systemet för hyressättning - regleringen för nyproduktion",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hyressättning för studentbostäder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Det kollektiva förhandlingssystemet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Det kollektiva förhandlingssystemet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Det kollektiva förhandlingssystemet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Bostadsförvaltningslagen m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Bostadsförvaltningslagen m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - rätt till förstahandsavtal",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - överhyra",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - blockuthyrning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Andrahandsuthyrning - besittningsskydd",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - samrådsförfarande",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Förutsättningarna för vräkning - betalningsförsummelse",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Besittningsskydd i en- och tvåfamiljshus",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - majoritetsreglerna",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Ombildning till bostadsrätt - förbudet mot dubbelupplåtelse",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Ägarlägenheter - införandet av en ny ägarform",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 17:42:36"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och ägarlägenheter. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01BOU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om hyresrätt och bostadsrätt (BoU3)",
          "dok_id": "GR01BOU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 17:42:36"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01BOU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:51:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och ägarlägenheter. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01BoU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om hyresrätt och bostadsrätt (BoU3)",
          "dok_id": "GR01BoU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:58"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01BOU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_BoU_3.pdf",
          "filstorlek": "264190",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Hyresrätt och bostadsrätt m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CFA0FF9B-22CE-4EEC-B41A-AEE37FFFB891"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo231 Andrahandsupplåtelse och svarthandel",
          "ref_dok_id": "GR02Bo231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo231",
          "ref_dok_titel": "Andrahandsupplåtelse och svarthandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo236 Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo236",
          "ref_dok_titel": "Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo240 Förbättrat besittningsskydd",
          "ref_dok_id": "GR02Bo240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo240",
          "ref_dok_titel": "Förbättrat besittningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo248 Kommersiella förutsättningar för studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GR02Bo248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo248",
          "ref_dok_titel": "Kommersiella förutsättningar för studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo252 Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GR02Bo252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo252",
          "ref_dok_titel": "Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo253 En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02Bo253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo253",
          "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo254 Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo254",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering för ökad valfrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo257 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo257",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo258 Äganderätten och planfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Bo258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo258",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten och planfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo261 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GR02Bo261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo261",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo263 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo263",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo267 Förändringar i bostadsförvaltningen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo267",
          "ref_dok_titel": "Förändringar i bostadsförvaltningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Damberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo273 Hyreslagen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo273",
          "ref_dok_titel": "Hyreslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo282 Bostadsrätter",
          "ref_dok_id": "GR02Bo282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo282",
          "ref_dok_titel": "Bostadsrätter",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo293 Kommunernas roll i allmännyttiga kooperativa hyresrättsföreningar",
          "ref_dok_id": "GR02Bo293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo293",
          "ref_dok_titel": "Kommunernas roll i allmännyttiga kooperativa hyresrättsföreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo297 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_id": "GR02Bo297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo297",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L282 Konsumenträtt vid bostadsköp med pant",
          "ref_dok_id": "GR02L282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L282",
          "ref_dok_titel": "Konsumenträtt vid bostadsköp med pant",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L351 Konsumentpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02L351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L351",
          "ref_dok_titel": "Konsumentpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-09",
          "ref_dok_id": "GR0945",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "45",
          "ref_dok_titel": "2003-12-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-04",
          "ref_dok_id": "GR0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2003-12-04",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}