{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227988",
      "dok_id": "GR01BOU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "BOU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:BOU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "BOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:04",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:08",
      "titel": "Utgiftsområde         18        Samhällsplanering,bostadsförsörjning och byggande",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01BOU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01BOU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01BOU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Bostadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:BOU1</div><h1>Utgiftsområde         18        Samhällsplanering,bostadsförsörjning och byggande</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nBostadsutskottet  behandlar   i   detta   betänkande\r\nförslag  i  budgetpropositionen  för  år 2004 (prop.\r\n2003/04:1)     vad     gäller    utgiftsområde    18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning  och  byggande\r\nsamt  motionsförslag i anknytande frågor från  årets\r\nallmänna  motionstid  samt  ett motionsförslag väckt\r\nföregående     år.     Förslagen     avser      dels\r\nanslagsfördelningen  inom utgiftsområdet, dels vissa\r\növriga frågor om bostadspolitikens inriktning m.m.\r\n\r\nFörslaget    i    budgetpropositionen     avseende\r\nanslagsfördelning  budgetåret 2004 för utgiftsområde\r\n18  tillstyrks av utskottet.  Utskottet  tillstyrker\r\näven      regeringens      övriga      förslag     i\r\nbudgetpropositionen avseende utgiftsområde  18.  Det\r\ngäller   ett   förslag   om   ändring   i  lagen  om\r\nbostadsbidrag,    om   finansieringsprinciper    för\r\nlantmäteriverksamheten   och  om  bemyndiganden  för\r\nregeringen    avseende   investeringsbidraget    för\r\nnybyggnad  av  hyresbostäder,   omstrukturering   av\r\nkommunala bostadsbolag samt olika former av statliga\r\nkreditgarantier  och  en  rörlig  kredit  på konto i\r\nRiksgäldskontoret.   Vidare   tillstyrker  utskottet\r\nregeringens   förslag   om   ändrad  inriktning   av\r\nkreditgarantigivningen   för  ny-   och   ombyggnad.\r\nMotstående      motionsförslag       till      dessa\r\nregeringsförslag avstyrks av utskottet.\r\nDen av regeringen föreslagna ändringen  i lagen om\r\nbostadsbidrag  avser  det s.k. förlåtandeintervallet\r\ni reglerna om bostadsbidrag.  Om bostadsbidraget vid\r\nden  slutliga avstämningen bestäms  till  ett  högre\r\nbelopp  än  det som redan betalats preliminärt under\r\nbidragsåret,  skall  mellanskillnaden  betalas  till\r\nbidragstagaren.   Om  det  bestäms  till  ett  lägre\r\nbelopp,   skall   bidragstagaren   betala   tillbaka\r\nmellanskillnaden. I dag betalas belopp under 200 kr,\r\ndet  s.k.  förlåtandeintervallet,  varken  ut  eller\r\ntillbaka.  Regeringens  förslag  innebär  att  detta\r\nbelopp höjs till 1 200 kr.\r\nMed  utnyttjande   av   sin  initiativrätt  lägger\r\nutskottet  också  fram  ett  förslag   till  lag  om\r\nsärskild bestämmelse om bostadsbidrag. Innebörden  i\r\nlagförslaget  är  att  de särskilda regler som gällt\r\nsedan  den  1  juli  2001  vid   beräkning   av  den\r\nbidragsgrundande  inkomsten  för  bostadsbidrag till\r\nstuderande  skall  tillämpas  även fortsättningsvis.\r\nAvsikten med dessa regler är att  i  avvaktan  på en\r\nmer permanent lösning skall inte de förändringar som\r\ngenomfördes  år  2001 i studiemedelssystemet medföra\r\nett minskat bostadsbidrag för de studerande.\r\nUtskottet redovisar  vidare  vissa överväganden om\r\nmål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen\r\nsamt  föreslår  att  riksdagen  skall  godkänna  vad\r\nutskottet anfört.\r\nI   övrigt   avstyrks  i  betänkandet   behandlade\r\nmotionsförslag   i   frågor   om   bostadspolitikens\r\ninriktning och vissa  övriga  frågor inom utskottets\r\nberedningsområde. Dessa förslag  avser  bl.a. frågor\r\nom utformningen av bostadspolitiken, konkurrensen  i\r\nbostadsbyggandet,  bostadsfinansieringen, behovet av\r\nstudentbostäder, bostadsbidragen samt verksamheterna\r\nvid Lantmäteriverket och länsstyrelserna.\r\nTill betänkandet har fogats 45 reservationer och 8\r\nsärskilda yttranden.\r\nNär    det    gäller   anslagsfördelningen    inom\r\nutgiftsområde 18  för  budgetåret  2004 - utskottets\r\nförslag   till   riksdagsbeslut   punkt  1   -   har\r\nrepresentanterna   för   Moderata   samlingspartiet,\r\nFolkpartiet,   Kristdemokraterna  och  Centerpartiet\r\navstått  från  att  delta  i  utskottets  beslut.  I\r\nsärskilda yttranden  har  de redovisat grunderna för\r\nsina ställningstaganden och sin syn på anslagen inom\r\nutgiftsområdet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nMed  hänvisning  till de motiveringar  som  framförs\r\nunder Utskottets överväganden föreslår utskottet att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde\r\n18 budgetåret 2004\r\n\r\na) Riksdagen antar regeringens förslag till lag\r\nom ändring i lagen  (1993:737)  om  bostadsbidrag\r\n(bilaga 4).\r\nb) Riksdagen antar utskottets förslag till lag om\r\nsärskild bestämmelse om bostadsbidrag (bilaga 5).\r\nc)   Riksdagen   godkänner   de   finansieringsprinciper    för\r\nlantmäteriverksamheten som regeringen förordar.\r\nd) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför   ramanslaget  31:11  Investeringsbidrag  för\r\nnybyggnad  av  hyresbostäder  ingå  åtaganden som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden  medför\r\nutbetalningar på högst 800 000 000  kr under 2005\r\noch på högst 900 000 000 kr 2006 och senare.\r\ne) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför   ramanslaget   31:13   Omstrukturering    av\r\nkommunala   bostadsbolag   göra   åtaganden   som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 150 000 000 kr efter 2004.\r\ng) Riksdagen anvisar för budgetåret  2004  anslag\r\nunder    utgiftsområde    18   Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande  enligt vad som i\r\nbilaga 3 angivits som utskottets förslag.\r\nDärmed  bifaller riksdagen proposition  2003/04:1\r\nutgiftsområde  18  punkterna  1,  2 och 9-11 samt\r\navslår de i bilaga 2 upptagna motionerna.\r\n\r\n2. Mål- och resultatredovisningen i\r\nbudgetpropositionen\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad bostadsutskottet anfört\r\ni  avsnittet om mål- och resultatredovisningen  i\r\nbudgetpropositionen.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Komplettering av målet för\r\nbostadspolitiken\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo297 yrkande 7\r\ni denna del.\r\nReservation 2 (m, kd)\r\n\r\n4. Mål för bostadsbyggandet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo235\r\nyrkande 1 samt 2003/04:Bo297 yrkande  7  i  denna\r\ndel.\r\nReservation 3 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n5. Bostadspolitikens utformning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo236\r\nyrkande 1, 2003/04:Bo253 yrkandena 1,  19 och 20,\r\n2003/04:Bo257  yrkande 1, 2003/04:Bo263 yrkandena\r\n1, 2, 8, 19, 20 och 25, det sistnämnda yrkandet i\r\ndenna del, 2003/04:Bo297  yrkande 1, 2002/03:Kr13\r\nsamt 2003/04:N341 yrkande 8.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (kd)\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n6. Bostadspolitik för integration\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo261\r\nyrkande    1,    2003/04:Bo263     yrkande    22,\r\n2003/04:Sf325 yrkande 24, 2003/04:Sf326 yrkandena\r\n28 och 29 samt 2003/04:Sf402 yrkande 22.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7. De bostadspolitiska frågornas behandling\r\ni regeringen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo208.\r\n\r\n8. Konkurrensen i bostadsbyggandet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo226\r\nyrkande 7, 2003/04:Bo242, 2003/04:Bo253 yrkandena\r\n2,   10   och   11,   2003/04:Bo257  yrkande  11,\r\n2003/04:Bo263   yrkande  6   samt   2003/04:Bo297\r\nyrkande 16.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9. Statlig mark för bostadsbyggande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo253\r\nyrkandena 5 och 6 samt 2003/04:Bo263 yrkande 27.\r\nReservation 12 (fp, c)\r\n\r\n10. Byggande på gamla Tullinge flygplats\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T470 yrkande 4.\r\n\r\n11. Bostadsförsörjningsprogram för\r\nStockholm och Mälardalen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N325 yrkande 5.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c) - motiv.\r\n\r\n12. Infrastrukturinvesteringar för ett ökat\r\nbostadsbyggande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo257\r\nyrkande 8 samt  2003/04:Bo263  yrkande 25 i denna\r\ndel.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13. Styrningen av medel för marksanering\r\ntill bostadsbyggande\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Bo235  yrkande\r\n4.\r\nReservation 15 (v, c)\r\n\r\n14. Tomma bostäder m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna 2003/04:Bo209 samt\r\n2003/04:Bo257 yrkande 22.\r\nReservation 16 (m)\r\n\r\n15. Räntebidragssystemet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo235\r\nyrkandena  2 och 5, 2003/04:Bo239,  2003/04:Bo253\r\nyrkandena 22  och  23,  2003/04:Bo257  yrkande 5,\r\n2003/04:Bo283   yrkande   3   samt  2003/04:Bo297\r\nyrkande 10.\r\nReservation 17 (m, fp)\r\nReservation 18 (kd, c)\r\nReservation 19 (v)\r\n\r\n16. Investeringsbidrag för hyresbostäder\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo253\r\nyrkande 21, 2003/04:\r\nBo263  yrkande  15,  2003/04:Bo283 yrkande  13  i\r\ndenna del, 2003/04:\r\nBo297 yrkande 9 samt 2003/04:N325 yrkande 6.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n17. Investeringsstimulans genom\r\nskattekreditering\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo253\r\nyrkande 12, 2003/04:\r\nBo297 yrkande 8 samt 2003/04:Fi270 yrkande 42.\r\nReservation 21 (m)\r\nReservation 22 (fp)\r\nReservation 23 (kd)\r\n\r\n18. Ändrad inriktning av\r\nkreditgarantigivningen för ny- och\r\nombyggnad\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad  regeringen  förordat i\r\nfråga  om ändrad inriktning för statliga  kredit-\r\ngarantier  vid  ny-  och  ombyggnad  av bostäder.\r\nDärmed  bifaller riksdagen proposition  2003/04:1\r\nutgiftsområde  18  punkt  8 och avslår motionerna\r\n2003/04:Bo271, 2003/04:Bo283  yrkandena  7 och 8,\r\n2003/04:Bo284 samt 2003/04:Bo286.\r\nReservation 24 (m)\r\n\r\n19. Kreditgarantier till ny- och ombyggnad\r\nav bostäder\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under  2004\r\nställa  ut kreditgarantier till ny- och ombyggnad\r\nav  bostäder   intill   ett   belopp   av   högst\r\n10 000 000 000   kr   inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden. Därmed bifaller  riksdagen proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 18 punkt 3.\r\n\r\n20. Kreditgarantier i\r\nobeståndshanteringen\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen  att under 2004\r\nställa   ut   kreditgarantier   i   samband   med\r\nobeståndshantering  intill  ett belopp  av  högst\r\n500 000 000  kronor   inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden.  Därmed  bifaller   riksdagen  med  en\r\nredaktionell   ändring   proposition    2003/04:1\r\nutgiftsområde 18 punkt 4.\r\n\r\n21. Kreditgarantier för lån till kommunala\r\nbostadsföretag\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under  2004\r\nställa  ut kreditgarantier för lån till kommunala\r\nbostadsföretag intill ett belopp av 3 000 000 000\r\nkr inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden. Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2003/04:1\r\nutgiftsområde  18  punkt  5 och avslår motionerna\r\n2003/04:Bo283   yrkande   4  samt   2003/04:Bo297\r\nyrkandena 2 och 3.\r\nReservation 25 (m, kd)\r\n\r\n22. Kreditgarantier för lån till\r\nkooperativa hyresrättsföreningar\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen  att under 2004\r\nställa ut kreditgarantier för lån som kooperativa\r\nhyresrättsföreningar tar upp för nybyggnad  eller\r\nförvärv   av   fastigheter  för  ombildning  till\r\nkooperativ hyresrätt  intill  ett belopp av högst\r\n1 000 000 000   kr   inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden. Därmed bifaller  riksdagen proposition\r\n2003/04:1  utgiftsområde 18 punkt  6  och  avslår\r\nmotion 2003/04:Bo283 yrkande 5.\r\nReservation 26 (m)\r\n\r\n23. Rörlig kredit för förvärv och innehav\r\nav fastigheter\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen att besluta om\r\nen rörlig kredit  på  konto  i  Riksgäldskontoret\r\nintill ett belopp av 5 000 000 kr för förvärv och\r\ninnehav   av   fastigheter  för  vilka   statliga\r\nkreditgarantier    utfärdats.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen proposition  2003/04:1 utgiftsområde 18\r\npunkt 7 och avslår motion  2003/04:Bo283  yrkande\r\n6.\r\nReservation 27 (m)\r\n\r\n24. Investeringsstöd för studentbostäder\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Bo235\r\nyrkande   3,   2003/04:Bo263   yrkande   14  samt\r\n2003/04:Bo297yrkande 28.\r\nReservation 28 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 29 (kd)\r\nReservation 30 (v)\r\nReservation 31 (c)\r\n\r\n25. Åtgärder för fler studentbostäder\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Bo210,\r\n2003/04:Bo226 yrkandena  2  och 3, 2003/04:Bo247,\r\n2003/04:Bo253 yrkandena 7 och 8, 2003/04:\r\nBo263 yrkandena 12 och 13, 2003/04:Kr232  yrkande\r\n8,   2003/04:Kr361   yrkande   7,   2003/04:Ub385\r\nyrkandena 3-5 samt 2003/04:Ub390 yrkandena 16 och\r\n17.\r\nReservation 32 (m)\r\nReservation 33 (fp)\r\nReservation 34 (kd)\r\nReservation 35 (c)\r\n\r\n26. Bostadsbidragens utformning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Bo230,\r\n2003/04:Bo249   yrkande  1   samt   2003/04:Bo253\r\nyrkande 18.\r\nReservation 36 (m) - motiv.\r\nReservation 37 (fp)\r\nReservation 38 (kd)\r\nReservation 39 (v)\r\n\r\n27. Barns förmögenhet i bidragsunderlaget\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:Bo205,\r\n2003/04:Bo212 samt 2003/04:Bo249 yrkande 5.\r\nReservation 40 (m) - motiv.\r\nReservation 41 (fp) - motiv.\r\nReservation 42 (kd)\r\n\r\n28. Bostadsbidragen vid skilsmässa\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo281.\r\nReservation 43 (m) - motiv.\r\n\r\n29. Bostadsbidrag till studerande äldre än\r\n28 år\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo289.\r\nReservation 44 (m) - motiv.\r\n\r\n30. Stipendier i den bidragsgrundande\r\ninkomsten\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Kr254  yrkande\r\n12.\r\n\r\n31. Digital Sverigekarta\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Bo265.\r\n\r\n32. Nyckeltal för verksamheten vid\r\nlänsstyrelserna\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Bo283 yrkande\r\n16.\r\nReservation 45 (m, kd, c)\r\n\r\n\r\nStockholm den 20 november 2003.\r\n\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGöran Hägglund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Göran\r\nHägglund (kd)*, Owe Hellberg (v), Anders Ygeman (s),\r\nLilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m)*,\r\nNina Lundström (fp)*, Hans Unander (s),  Maria Öberg\r\n(s), Margareta Pålsson (m)*, Ingela Thalén (s), Lars\r\nTysklind   (fp)*,   Rigmor   Stenmark  (c)*,  Gunnar\r\nSandberg (s), Peter Danielsson  (m)*, Sten Lundström\r\n(v),   Helena  Hillar  Rosenqvist  (mp)   och   Leif\r\nJakobsson (s).\r\n* Ledamoten har ej deltagit i beslutet under punkt\r\n1.</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nBoU1\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nBostadsutskottet   behandlar   i   detta  betänkande\r\nförslag  i  budgetpropositionen för år  2004  (prop.\r\n2003/04:1)    vad     gäller     utgiftsområde    18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning  och  byggande\r\nsamt  motionsförslag i anknytande frågor från  årets\r\nallmänna    motionstid.    Förslagen    avser   dels\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområdet,  dels vissa\r\növriga  frågor om bostadspolitikens inriktning  m.m.\r\nVidare behandlas en motion från riksdagsåret 2002/03\r\nväckt  med   anledning   av   regeringens  skrivelse\r\n2002/03:129 Arkitektur, form och design.\r\n\r\nBudgetberedningen inom riksdagen  är  så  utformad\r\natt  riksdagen först tar ställning till fördelningen\r\nav utgifterna  i  statsbudgeten  på  utgiftsområden.\r\nDärefter tas ställning till anslagsfördelningen inom\r\nrespektive    utgiftsområde.    Vad    gäller    det\r\nutgiftsområde som bostadsutskottets beredningsansvar\r\nomfattar,  dvs.  utgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning  och  byggande, har riksdagen den\r\n19  november  2003  fastställt   en  utgiftsram  för\r\nbudgetåret   2004   om   8 798 030 000   kr    (bet.\r\n2003/04:FiU1,  yttr.  2003/04:BoU1y). Det är således\r\ninom denna ram som utskottet  utifrån  de  framlagda\r\nförslagen  har  att  föreslå  en  anslagsfördelning.\r\nRiksdagen kommer därefter genom ett  beslut  att  ta\r\nställning  till  de  förslag  till anslagsfördelning\r\ninom utgiftsområde 18 för budgetåret  2004 som läggs\r\nfram i detta betänkande.\r\nBetänkandet har disponerats så att först behandlas\r\nfrågor om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18.\r\nDärefter   behandlar  utskottet  olika  förslag   om\r\nbostadspolitikens inriktning som inte direkt innebär\r\nanslagsanspråk   under   budgetåret   2004.  Som  en\r\ninledning till sina överväganden i denna del framför\r\nutskottet    vissa    synpunkter    på    mål-   och\r\nresultatredovisningen     i     budgetpropositionen.\r\nAvslutningsvis   tas   vissa   övriga  frågor   inom\r\nbostadsutskottets beredningsområde upp.\r\n\r\nAnslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområde 18 budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör\r\n- anta regeringens förslag till lag om ändring\r\ni  lagen (1993:737) om bostadsbidrag  (bilaga\r\n4),\r\n- anta utskottets förslag till lag om särskild\r\nbestämmelse om bostadsbidrag (bilaga 5),\r\n-  godkänna   de   finansieringsprinciper  för\r\nlantmäteriverksamheten     som     regeringen\r\nförordat,\r\n-    lämna    det    av   regeringen   begärda\r\nbemyndigandet avseende investeringsbidrag för\r\nnybyggnad av hyresbostäder,\r\n-    lämna    det   av   regeringen    begärda\r\nbemyndigandet   avseende  omstrukturering  av\r\nkommunala bostadsbolag,\r\n-  anvisa anslag under  utgiftsområde  18  för\r\nbudgetåret  2004  i  enlighet med regeringens\r\nförslag,\r\n- avslå motionsförslag  som  står  i strid med\r\nregeringens  förslag  om  anslagsfördelningen\r\ninom  utgiftsområde 18 eller  som  inte  ryms\r\ninom den  av  riksdagen  fastlagda  ramen för\r\nutgiftsområdet.\r\nJämför de särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp),\r\n3 (kd) och 4 (c).\r\n\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nBehandlingen av de förslag som avser bostadsbidragen\r\nhar disponerats så att utskottet först behandlar två\r\nfrågor   som   rör   reglerna  för  bostadsbidragen.\r\nDärefter     tar    utskottet     ställning     till\r\nanslagsberäkningen för budgetåret 2004.\r\n\r\nUtskottet  behandlar   inledningsvis   regeringens\r\nförslag  till  lag om ändring i lagen (1993:737)  om\r\nbostadsbidrag. I  korthet  innebär förslaget att det\r\ns.k.  förlåtandeintervallet  höjs  till  1  200  kr.\r\nRegeländringen, som beräknas ge  en  årlig besparing\r\npå   32   miljoner  kronor,  ingår  som  en  av   de\r\nförutsättningar    som   ligger   till   grund   för\r\nberäkningen av anslaget till bostadsbidrag för 2004.\r\nDärpå  tar  utskottet,   med  utnyttjande  av  sin\r\ninitiativrätt enligt 3 kap.  7  § riksdagsordningen,\r\nupp   frågan   om  hur  den  bostadsbidragsgrundande\r\ninkomsten bör beräknas för bidragsåret 2004. När det\r\ngäller beräkningen  av  den  bostadsbidragsgrundande\r\ninkomsten  så  har  den sedan första  halvåret  2001\r\nskett enligt särskilda regler. Regeringens förslag i\r\nfråga om anslaget till  bostadsbidrag för budgetåret\r\n2004  utgår  bl.a.  från förutsättningen  att  dessa\r\nregler   inte   längre   skall   tillämpas.   Enligt\r\nutskottets mening bör dock  de  tillfälliga reglerna\r\ngälla även efter 2003.\r\n\r\nBelopp som vid den slutliga avstämningen inte\r\nbetalas ut eller betalas tillbaka\r\n\r\nOm  bostadsbidraget  vid  den slutliga  avstämningen\r\nbestäms  till  ett högre belopp  än  det  som  redan\r\nbetalats  preliminärt   under   bidragsåret,   skall\r\nmellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det\r\nbestäms  till ett lägre belopp  skall bidragstagaren\r\nbetala tillbaka  mellanskillnaden.  Belopp under 200\r\nkr,  det s.k. förlåtandeintervallet, betalas  i  dag\r\nvarken   ut  eller  tillbaka.  Regeringen  lägger  i\r\nbudgetpropositionen  fram  ett  förslag  till lag om\r\nändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (avsnitt\r\n2.1 och 6.1) som innebär att detta belopp  höjs till\r\n1  200  kr.  Genom lagändringen kommer därför belopp\r\nunder 1 200 kr  inte  att  betalas  ut eller betalas\r\ntillbaka   vid   den   slutliga   avstämningen    av\r\nbostadsbidraget.  Färre  bidragstagare  blir  därmed\r\nföremål för tilläggsbelopp eller återbetalningskrav.\r\nFörslaget kompletterar och överensstämmer med dagens\r\navrundningsregel  om  100  kr  för  det  preliminärt\r\nutbetalda  månadsbeloppet  och  ger  ca  40  % färre\r\närenden   vid   den   slutliga   avstämningen.   Den\r\nadministrativa hanteringen av bostadsbidragen kommer\r\ndärmed att minska.\r\n\r\nI   motion   2003/04:Bo263  (c)  yrkas  avslag  på\r\nregeringens  förslag.   Enligt  motionen  är  det  i\r\npraktiken ett lotteri att  höja  gränsen på det sätt\r\nsom    regeringen    föreslår,    eftersom     vissa\r\nbidragstagare vinner och andra förlorar beroende  på\r\nslumpmässiga  variationer. Med hänvisning till detta\r\noch till att 1  200  kr är en avsevärd summa för dem\r\nsom  uppbär  bostadsbidrag   bör   förslaget  enligt\r\nmotionens yrkande 17 avslås.\r\nI   2003   års   ekonomiska  vårproposition   lade\r\nregeringen   fram  ett   förslag   till   förändrade\r\navrundningsregler för den månatliga utbetalningen av\r\nbostadsbidragen  tillsammans  med ett förslag om ett\r\nhöjt s.k. förlåtandeintervall.  Förslaget  avvisades\r\nav  riksdagen  eftersom den initiala utgift det  gav\r\nupphov till inte  var  finansierad  -  detta även om\r\nförslaget  sett  över  tiden  innebar  en besparing.\r\nSamtidigt uttalade dock utskottet att regeländringar\r\nsom ger större träffsäkerhet och minskade  kostnader\r\ni    bostadsbidragssystemet    i   ett   långsiktigt\r\nperspektiv framstod som angelägna. Enligt utskottets\r\nmening  fanns  det  mot  den  bakgrunden   skäl  för\r\nregeringen att återkomma till riksdagen med  förslag\r\nmed  denna  innebörd.  En  förutsättning  för  detta\r\nangavs   dock  vara  att  eventuella  inledningsvisa\r\nutgiftsökningar kunde finansieras på lämpligt sätt.\r\nDet förslag  som  regeringen nu förelagt riksdagen\r\ninnebär att träffsäkerheten  i  bostadsbidragen ökar\r\ngenom  att  det  s.k.  förlåtandeintervallet   höjs.\r\nFörslaget   ger  också  en  årlig  besparing  på  32\r\nmiljoner kronor.  Sammantaget  svarar  de föreslagna\r\nförändringarna därmed väl mot de förutsättningar för\r\nsådana  regeländringar  som  utskottet  så sent  som\r\nvåren  2003  uttalat  sig för. Utskottet tillstyrker\r\nmed hänvisning härtill förslaget till lag om ändring\r\ni   lagen   (1993:737)   om  bostadsbidrag.   Motion\r\n2003/04:Bo263 (c) yrkande 17 avstyrks.\r\n\r\nBeräkningen av den bostadsbidragsgrundande\r\ninkomsten i vissa fall\r\n\r\nVåren 2001 uppmärksammade  bostadsutskottet  att  en\r\nändring  i  studiestödssystemet  i  vissa fall kunde\r\nleda   till   att   de   studerande   fick  minskade\r\nbostadsbidrag  trots  att  deras inkomstförhållanden\r\ninte  förändrats.  Ändringen  innebar   att  andelen\r\nbidrag  ökade,  men  att summan av lån och bidrag  i\r\nprincip förblev oförändrad.  Genom  att bidragsdelen\r\nav      studiemedlen     räknas     in     i     den\r\nbostadsbidragsgrundande         inkomsten        kom\r\nbostadsbidragen att minska utan att  den  disponibla\r\ninkomsten  ökat. För att komma till rätta med  detta\r\ntog utskottet initiativ (bet. 2000/01:BoU12) till en\r\ntemporär lag  som reglerade hur den bidragsgrundande\r\ninkomsten skulle beräknas för andra halvåret 2001. I\r\navvaktan på att  en  långsiktig  lösning utvecklades\r\nföreslog  regeringen  därefter i budgetpropositionen\r\nför 2002 ytterligare en  temporär lag, som antogs av\r\nriksdagen.   På   initiativ   av    bostadsutskottet\r\nbeslutade riksdagen hösten 2002 (bet.  2002/03:BoU1)\r\natt  de  tillfälliga reglerna skulle tillämpas  även\r\nunder 2003.  Innebörden av de tillfälliga regler som\r\ntillämpats är  att  endast  80  %  av studiebidraget\r\ningår  i den bostadsbidragsgrundande  inkomsten  vid\r\nberäkningen av bostadsbidrag.\r\n\r\nAvsikten med de temporära reglerna för beräkningen\r\nav den bostadsbidragsgrundande  inkomsten  är att de\r\nändringar  i studiestödssystemet som trädde i  kraft\r\nden  1  juli 2001  inte  skall  leda  till  minskade\r\nbostadsbidrag.   Utskottet   vill  dock  nu,  liksom\r\ntidigare,  framhålla att det aldrig  varit  avsikten\r\natt  reglerna  skall  permanentas  i  sin  nuvarande\r\nutformning.  Intentionerna  har  i stället varit att\r\nfinna   en   lösning   antingen   inom   ramen   för\r\nbostadsbidragen  eller  genom  förändringar  i   det\r\nstudiesociala  stödet.  I  samband med att de första\r\ntemporära  reglerna  infördes   2001   gjorde  också\r\nbostadsutskottet  och riksdagen ett tillkännagivande\r\ntill  regeringen  om   att  en  långsiktigt  hållbar\r\nlösning  på dessa problem  borde  presenteras  (bet.\r\n2000/01:BoU12  s.  10).  Någon  sådan mer långsiktig\r\nlösning har dock ännu inte arbetats  fram. Det ingår\r\nemellertid i den hösten 2002 tillsatta studiesociala\r\nutredningens uppgift (dir. 2002:120) att föreslå hur\r\ndet   nya   studiestödssystemet  bör  samspela   med\r\nbostadsbidraget  på  lång  sikt. Detta uppdrag skall\r\nvara   avslutat   senast  den  31   december   2003.\r\nFörutsättningar för  att  redan till 2004 åstadkomma\r\nen     lösning    i    enlighet    med    riksdagens\r\ntillkännagivande föreligger därmed inte. Det innebär\r\natt de problem  dagens tillfälliga regler är avsedda\r\natt lösa kommer att kvarstå även efter 2003.\r\nDe  skäl som vägledde  utskottets  och  riksdagens\r\nställningstagande       när       de       särskilda\r\nberäkningsreglerna  infördes första gången 2001  gör\r\nsig enligt utskottets  mening fortsatt gällande. Det\r\när naturligtvis lika lite  nu  som  tidigare rimligt\r\natt studerande får minskade bostadsbidrag och därmed\r\nminskad disponibel inkomst. Enligt utskottets mening\r\nbör   därför   åtgärder   vidtas  som  innebär   att\r\nbostadsbidragen för studerande bibehålls oförändrade\r\näven efter 2003, detta i avvaktan  på  resultatet av\r\ndet ovan redovisade utredningsuppdraget. Ett förslag\r\ntill  lag  om  särskild bestämmelse om bostadsbidrag\r\nläggs därför fram i bilaga 5 till betänkandet.\r\nDet av utskottet  nu  framlagda  lagförslaget  är,\r\ntill  skillnad  från  vad som tidigare varit fallet,\r\ninte tidsbegränsat. Detta  faktum  innebär dock inte\r\natt  reglerna i något avseende skall  betraktas  som\r\npermanenta.  På  samma sätt som tidigare är reglerna\r\nendast  avsedda  att   behålla  bostadsbidragen  för\r\nstudenter  oförändrade  i   avvaktan   på   att   en\r\nlångsiktig   lösning   presenteras.  Avsikten  är  i\r\nstället att en eventuell  tidsutdräkt när det gäller\r\narbetet med att hitta en permanent lösning inte ånyo\r\nskall göra det nödvändigt för  riksdagen  att stifta\r\nen ny tillfällig lag.\r\nDet  förslag  till  fortsatt  temporär  ändring  i\r\nberäkningen av den bostadsbidragsgrundande inkomsten\r\nsom utskottet nu för fram föreslås träda i kraft den\r\n1  januari  2004.  Beslutet  om  de ändrade reglerna\r\nkommer  därmed  att  fattas  mycket  kort  tid  före\r\nikraftträdandet.  Det  betyder  att många  studenter\r\nriskerar   att  få  sina  bostadsbidrag   för   2004\r\nbeslutade med  tillämpning  av  delvis andra regler.\r\nUnder  förutsättning av att de uppgivit  en  korrekt\r\ninkomst  för  bidragsåret  innebär  detta  att deras\r\nbostadsbidrag  är  lägre  än  vad  de  blir  med  en\r\ntillämpning av de tillfälliga reglerna för 2004. För\r\natt  dessa  bidragstagare  skall  kunna  få det nya,\r\nhögre   bidraget   utbetalat  fordras  att  de  till\r\nförsäkringskassan    anmäler     den    nya    lägre\r\nbidragsgrundande   inkomst   som   följer    av   de\r\ntillfälliga regler som utskottet nu föreslår. Det är\r\nmot  den  bakgrunden  viktigt att tydlig information\r\nlämnas om de nya reglerna.  Målet  bör  sålunda vara\r\natt   alla   berörda   bidragstagare   redan   under\r\nbidragsåret skall få det högre bostadsbidrag som  de\r\ntillfälliga reglerna ger förutsättningar för.\r\n\r\nAnslaget till bostadsbidrag för 2004\r\n\r\nEfter  en period med kraftigt stigande kostnader för\r\nbostadsbidragen  beslutade  riksdagen  våren 1996 om\r\nvissa  förändringar i bostadsbidragen som  trädde  i\r\nkraft den  1  januari  1997.  Förändringarna syftade\r\ndels till att göra bostadsbidragen  mer rättvisande,\r\ndels till att minska kostnaderna för bidragen. Efter\r\nreformeringen  av  bidragen har utgifterna  för  dem\r\nminskat. Minskningen beror förutom på förändringarna\r\ni bostadsbidragssystemet  på  den samhällsekonomiska\r\nutvecklingen.\r\n\r\nSom  redovisas  i  budgetpropositionen   har   den\r\npositiva  ekonomiska  utvecklingen  medfört att fler\r\nmänniskor  fått  arbete  och  att reallönerna  ökat.\r\nResultatet av denna ökade sysselsättning är att fler\r\nmänniskor har möjlighet att försörja  sig själva och\r\ndärmed   i   mindre  utsträckning  är  i  behov   av\r\nbostadsbidrag.   Sammantaget  innebär  detta  enligt\r\nregeringen   att  utgifterna   för   bostadsbidragen\r\njämfört  med  innevarande  år  kan  beräknas  minska\r\nytterligare för budgetåret 2004.\r\nMot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att\r\n3 497 miljoner kronor skall anvisas på anslaget 21:1\r\nBostadsbidrag för  2004.  Härvid  har  också  hänsyn\r\ntagits till den besparing om 32 miljoner kronor  som\r\nföljer    av    det    förslag    till   höjt   s.k.\r\nförlåtandeintervall     som     läggs     fram     i\r\nbudgetpropositionen.\r\nRegeringens  förslag  till anslagstilldelning  för\r\nbostadsbidragen  har  mött   invändningar   i  flera\r\nmotioner.\r\nI motion 2003/04:Bo283 (m) yrkande 1 föreslås  att\r\nanslaget  till  bostadsbidrag  skall minskas med 200\r\nmiljoner  kronor  i  förhållande  till   regeringens\r\nförslag.  Anslagsminskningen  blir möjlig genom  att\r\nbostadsbidrag  fortsättningsvis  endast  skall  utgå\r\ntill barnfamiljer  i enlighet med förslaget i motion\r\n2003/04:Bo257  (m) yrkande  2.  I  avvaktan  på  att\r\nbostadsbidragen  växlas  mot  sänkt skatt och att en\r\nreformering av familjepolitiken  kommer  till  stånd\r\nbör  enligt den senare motionen bostadsbidragen till\r\nungdomar under 29 år avskaffas.\r\nFörslagen  i  partimotionerna  2003/04:Fi240  (fp)\r\nyrkande  24 samt 2003/04:Bo253 (fp) yrkande 24, båda\r\nyrkandena  i  motsvarande  del, innebär att anslaget\r\ntill     bostadsbidrag     i    förhållande     till\r\nregeringsförslaget skall minskas  med  100  miljoner\r\nkronor.\r\nDet  förslag som läggs fram i motion 2003/04:Bo297\r\n(kd)  yrkande  30  i  motsvarande  del  innebär  att\r\nanslaget   bör   ökas  med  450  miljoner  kronor  i\r\nförhållande  till förslaget  i  budgetpropositionen.\r\nÖkningen av anslaget  föranleds  av  de  förslag  om\r\nförändringar  i  bostadsbidragen  som  läggs  fram i\r\nmotion 2003/04:Bo249 (kd). Dessa förslag innebär att\r\nbostadsbidragen skall stämmas av halvårsvis, yrkande\r\n2,  att  den barnrelaterade delen av bostadsbidraget\r\nskall höjas med 100 kr per barn, yrkande 3, samt att\r\nen  gemensam   inkomstgräns   om   117  000  kr  för\r\nreducering  av  bidragen skall införas,  yrkande  4.\r\nFörslag om höjning  av  den  barnrelaterade delen av\r\nbostadsbidraget    förs   även   fram    i    motion\r\n2003/04:Sf400  (kd) yrkande  9  samt  i  partimotion\r\n2003/04:Sf404  (kd)   yrkande   36.  Det  sistnämnda\r\nförslaget   innebär   dessutom   att   en   gemensam\r\ninkomstgräns om 117 000 kr skall införas.\r\nAnslaget  till  bostadsbidrag  bör  enligt  motion\r\n2003/04:Bo275  (c) i motsvarande del minskas  med  1\r\n300    miljoner   kronor    i    förhållande    till\r\nregeringsförslaget.   Enligt   motionen  blir  detta\r\nmöjligt   genom   en   engångsvis   indragning    av\r\nanslagssparande på 400 miljoner kronor och genom att\r\nbostadsbidragen  minskas med sammanlagt 900 miljoner\r\nkronor.\r\nUtskottets ställningstagande  i  fråga om anslaget\r\ntill bostadsbidrag för 2004 innebär följande.\r\nStatens kostnader för bostadsbidragen har under de\r\nsenaste åren minskat kraftigt. Orsakerna  till detta\r\när  dels  den  reformering  av  bostadsbidragen  som\r\ngenomförts fr.o.m. 1997, dels den samhällsekonomiska\r\nutvecklingen.  Till minskningen har  också  bidragit\r\natt inkomst- och boendekostnadsgränser har behållits\r\noförändrade.  Som  en  följd av detta har utgifterna\r\nstabiliserats på en nivå som ligger väsentligt under\r\nden tidigare utgiftsnivån. På denna punkt har alltså\r\nmålen med reformen uppnåtts. Som utskottet vid flera\r\ntidigare  tillfällen uttalat  är  det  samtidigt  av\r\nstörsta   vikt   att   bostadsbidragens   roll   som\r\nbostadspolitiskt  instrument  inte  åsidosätts.  Det\r\ninnebär  att  bostadsbidragen  i  första  hand måste\r\nutvärderas  mot  det bostadspolitiska målet.  Enligt\r\nutskottets  menings  skall  sålunda  bostadsbidragen\r\näven fortsättningsvis  ge  ekonomiskt  svaga hushåll\r\nmöjlighet  att  hålla  sig med goda och tillräckligt\r\nrymliga bostäder.\r\nI budgetpropositionen  lämnas  vissa  uppgifter om\r\nhur    bostadsbidragen    har    utvecklats    efter\r\nreformeringen av dem 1997. En påtaglig effekt av  de\r\nnya  reglerna  är att bostadsbidragen nu i betydande\r\nutsträckning är  ett  stöd till ensamstående hushåll\r\nmed  barn  boende  i  hyresrätt.   Av  redovisningen\r\nframgår  att ensamföräldrarna utgör två  tredjedelar\r\nav bidragshushållen.  En  slutsats  som  kan dras på\r\ngrundval av den hittillsvarande utvecklingen  är att\r\nbostadsbidragen  fyller de uppsatta målen såtillvida\r\natt bidragen i första hand går till ekonomiskt svaga\r\nhushåll. Det innebär  dock  inte  att  bidragen  med\r\nnödvändighet  i  alla  delar  svarar  mot de mål som\r\nsatts  upp.  Som  utskottet tidigare framhållit  bör\r\nutvecklingen av bostadsbidragen  därför  fortlöpande\r\nses över.\r\nDen beräkning av anslagsbehovet för 2004 som läggs\r\nfram i budgetpropositionen förutsätter bl.a. att den\r\nregeländring som regeringen föreslår genomförs. Till\r\ngrund  för  beräkningen  ligger  också de antaganden\r\navseende den ekonomiska utvecklingen  under 2004 som\r\nredovisas  i  finansplanen. Däremot har naturligtvis\r\nhänsyn inte kunnat  tas  till  den utgiftsökning som\r\nföljer av att de temporära reglerna  för beräkningen\r\nav  den  bostadsbidragsgrundade inkomsten  tillämpas\r\nockså under  2004.  Kostnaderna för denna ändring av\r\nbostadsbidragen är dock  begränsade.  För budgetåret\r\n2004 kan de beräknas till högst 30 miljoner  kronor.\r\nUtskottet   gör  emellertid  bedömningen  att  denna\r\nbegränsade  utgiftsökning  kommer  att  rymmas  inom\r\nanslaget för  bostadsbidrag.  Erfarenheterna från de\r\nsenaste  åren  visar  att  regeringen   regelmässigt\r\növerskattat  utgifterna  för  bostadsbidragen.   För\r\ninnevarande  budgetår  beräknar  regeringen  att  de\r\nslutliga  utgifterna  för bostadsbidragen kommer att\r\nligga   drygt   240  miljoner   kronor   under   det\r\nursprungligen anvisade anslaget. För budgetåret 2002\r\nvar  motsvarande  differens   omkring  280  miljoner\r\nkronor. Det finns mot den bakgrunden  inte anledning\r\natt      nu      göra     någon     justering     av\r\nbostadsbidragsanslaget  med  anledning av utskottets\r\nförslag om beräkningen av bostadsbidragen för 2004.\r\nUtskottet   är   inte  heller  berett   att   göra\r\nförändringar  av  anslaget   i   enlighet   med   de\r\nmotionsförslag  som  lagts  fram. Förslagen bygger i\r\nnågra  av  motionerna  på  att förändringar  görs  i\r\nreglerna för bostadsbidragen  som utskottet inte kan\r\nställa sig bakom. I övriga fall  redovisas  inte ens\r\nde   regeländringar   som  skall  ge  de  föreslagna\r\nbesparingarna. Enligt utskottets  mening bör inte så\r\noprecisa  förslag  ligga  till grund för  riksdagens\r\nbeslut.\r\nUtskottet  avstyrker med hänvisning  till  det  nu\r\nanförda partimotionerna  2003/04:Bo253  (fp) yrkande\r\n24,  2003/04:Fi240 (fp) yrkande 24 och 2003/04:Sf404\r\n(kd) yrkande  36,  de  båda  förstnämnda yrkandena i\r\nmotsvarande del, och motionerna  2003/04:Bo249  (kd)\r\nyrkandena   2-4,   2003/04:Bo257   (m)   yrkande  2,\r\n2003/04:Bo275  (c)  i motsvarande del, 2003/04:Bo283\r\n(m)  yrkande  1, 2003/04:Bo297  (kd)  yrkande  30  i\r\nmotsvarande del och 2003/04:\r\nSf400   (kd)   yrkande    9.   Regeringens   förslag\r\ntillstyrks.\r\n\r\n31:1 Boverket\r\n\r\n\r\nBoverket är central förvaltningsmyndighet för frågor\r\nom byggd miljö och hushållning  med  mark och vatten\r\noch  den fysiska miljön i övrigt, fysisk  planering,\r\nbyggande  och  boende.  Verket  svarar också för den\r\ncentrala administrationen av statligt  bostadsstöd i\r\nform   av   bidrag  för  finansiering  av  bostäder.\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen  för  budgetåret\r\n2004  anvisar  ett  ramanslag om 151 823 000 kr  för\r\nverksamheten  vid  Boverket.   Vid   beräkningen  av\r\nanslagsbehovet    utgår    regeringen   från   vissa\r\nomdisponeringar i förhållande till andra anslag. För\r\nett   nationellt   kompetensutvecklingsprogram    om\r\nhållbar  utveckling  av  bygg- och fastighetssektorn\r\nförs till Boverkets anslag  2  miljoner  kronor från\r\nanslaget  31:5,  Fonden  för  fukt- och mögelskador.\r\nVidare   föreslås   3  miljoner  kronor   engångsvis\r\ntillföras  anslaget  från   utgiftsområde   20   med\r\nanledning  av  att Stiftelsen Byggdok för närvarande\r\när under omstrukturering.\r\n\r\nFörslag om ett lägre myndighetsanslag läggs fram i\r\nfem motioner.\r\nFörslagen     i     Folkpartiets     partimotioner\r\n2003/04:Fi240 yrkande  24 samt 2003/04:Bo253 yrkande\r\n24, bägge yrkandena i motsvarande delar, innebär att\r\nanslaget  för  Boverket reduceras  med  20  miljoner\r\nkronor  i  förhållande  till  regeringsförslaget.  I\r\nmotionen anförs  att  Boverkets framtida uppdrag bör\r\nförändras  och att ett första  steg  kan  tas  redan\r\nnästa år.\r\nEnligt motion  2003/04:Bo283  (m) yrkande 2 kan en\r\nökad   avreglering   och   en   mer  efterfrågestyrd\r\nbostadsmarknad  möjliggöra  en anslagsminskning  med\r\n25,9  miljoner  kronor  år  2004.   En   översyn  av\r\nBoverkets verksamhet bör också genomföras, bl.a. med\r\ninriktningen   att  den  ideella  föreningen  Svensk\r\nbostadsmässa avvecklas.\r\nEn överföring  av  ansvaret  för  de uppgifter som\r\nByggkostnadsforum    har    till    Konkurrensverket\r\nmöjliggör   enligt  motion  2003/04:Bo275   (c)   en\r\nanslagsminskning med 5 miljoner kronor.\r\nSlutligen föreslås  i  motion  2003/04:Bo297  (kd)\r\nyrkande 30 i motsvarande del en anslagsminskning med\r\n8  miljoner  kronor Det sker med hänvisning till att\r\ndet är möjligt att genomföra vissa nedprioriteringar\r\ni förhållande  till  regeringens budgetförslag genom\r\natt    de    anslag    som   är   relaterade    till\r\nadministrationen reduceras.\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens   förslag  om\r\nanslag   för  Boverket  och  avstyrker  de  aktuella\r\nmotionsyrkandena.   Någon  förändring  av  Boverkets\r\nuppgifter   som   motiverar   anslagsminskningar   i\r\nenlighet med motionsförslagen  är  inte  aktuell.  I\r\nfråga om förslaget i c-motionen bör dessutom noteras\r\natt  Byggkostnadsforums verksamhet finansieras genom\r\nanslaget  31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet.\r\n\r\n31:2 Räntebidrag m.m.\r\n\r\n\r\nFrån anslaget  till  räntebidrag  bekostas  statliga\r\nräntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt\r\nförordningen       (1992:986)       om       statlig\r\nbostadsbyggnadssubvention, det s.k. 1993 års system.\r\nAnslaget   disponeras   vidare   för   bidrag   till\r\nförvaltningsförluster,  s.k.  §  33-ersättning, till\r\nkommuner.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att  riksdagen  för\r\nbudgetåret  2004  anvisar  ett  ramanslag  om  1 621\r\nmiljoner   kronor   på   anslaget  Räntebidrag  m.m.\r\nRegeringens beräkning av anslagsbehovet  baseras  på\r\nvissa       förutsättningar      avseende      bl.a.\r\nränteutvecklingen    och   bostadsproduktionen   som\r\nredovisas i propositionen. I fråga om nyproduktionen\r\nav bostäder gör regeringen  bedömningen  att  20 000\r\nlägenheter  kommer  att  påbörjas år 2003 och 22 500\r\nlägenheter år 2004. Motsvarande  bedömning  avseende\r\nombyggnad av bostäder är 21 000 påbörjade lägenheter\r\når 2003 och 22 000 lägenheter år 2004.\r\nI  fyra  motioner  redovisas  förslag  om  minskat\r\nanslag för räntebidrag.\r\nFörslag     om     ett    i    förhållande    till\r\nregeringsförslaget med  100  miljoner kronor minskat\r\nanslag  läggs  fram  i  Folkpartiets   partimotioner\r\n2003/04:Fi240 yrkande 24 samt 2003/04:Bo253  yrkande\r\n24,  bägge  yrkandena i motsvarande delar. Förslagen\r\nom   en   anslagsminskning    motiveras    med   att\r\nmotionärerna    gör    en    annan    bedömning   av\r\nnyproduktionsvolymerna än regeringen.\r\nEnligt motion 2003/04:Bo275 (c) i motsvarande  del\r\nbör  anslaget för räntebidrag minskas med 23 013 000\r\nkr i förhållande till regeringsförslaget.\r\nI  motion   2003/04:Bo297   (kd)   yrkande   30  i\r\nmotsvarande    del    föreslås   en   minskning   av\r\nräntebidragsanslaget med  169  miljoner  kronor  för\r\nbudgetåret  2004.  Inga  nya  räntebidrag bör enligt\r\nmotionen beviljas. Förslaget i  motionen  vad gäller\r\nprinciperna  för förändringar i räntebidragssystemet\r\nbehandlas  i  avsnittet  om  bostadsfinansiering.  I\r\ndetta avsnitt tas  endast  upp  förslaget  som avser\r\nanslagsnivån för år 2004.\r\nBostadsutskottet   anför   följande   vad   gäller\r\nanslaget för räntebidrag m.m.\r\nDet     bör     inledningsvis    framhållas    att\r\nanslagsbehovet  i princip  är  bestämt  av  gällande\r\nregelsystem  för  räntebidrag   samt   de   allmänna\r\nekonomiska  förutsättningarna  vad  gäller räntenivå\r\nm.m.   Förslag  om  ändrad  anslagsnivå  förutsätter\r\nsåledes  att  även  förslag  om  ändrade  regler vad\r\ngäller  det  system  som styr bidragsutbetalningarna\r\nkan presenteras. Utskottet kan emellertid konstatera\r\natt  motionsförslagen i  detta  avseende  är  mycket\r\nknapphändigt  motiverade  eller  bygger på tveksamma\r\nberäkningsgrunder.  I  fråga  om  c-motionen   synes\r\ndessutom     motivering     till    den    förordade\r\nanslagsminskningen  helt  saknas.   Den  kortfattade\r\nmotiveringen till förslaget i fp-motionen om minskat\r\nräntebidragsanslag  är att man utgår från  en  annan\r\nnyproduktionsnivå. Även  om utskottet kan instämma i\r\natt  byggprognoser  alltid  bör   tolkas   med  viss\r\nförsiktighet  är  osäkerheten  om  antalet påbörjade\r\nlägenheter för den period som kan påverka  nästa års\r\nanslagsnivå inte av den omfattningen att den  skulle\r\nkunna  motivera en anslagsförändring om 100 miljoner\r\nkronor. Vad gäller förslagen om anslag i kd-motionen\r\nutgår   de    från   en   omedelbar   förändring   i\r\nräntebidragssystemet   som   bostadsutskottet   inte\r\nställer  sig bakom. Utskottet återkommer i avsnittet\r\nom bostadsfinansiering med en redovisning av sin syn\r\npå förslag om förändringar i räntebidragssystemet på\r\nlängre sikt.  I  anslagsfrågan  kan  utskottet  dock\r\nkonstatera  att  den  kortsiktiga anslagseffekten av\r\nden  föreslagna  systemförändringen   sannolikt   är\r\nkraftigt överskattad.\r\nMed   hänvisning   till  det  anförda  tillstyrker\r\nutskottet  regeringens  förslag  om  att  det  under\r\nanslagsposten  Räntebidrag  m.m. skall föras upp ett\r\nramanslag  om 1  621 miljoner kronor  och  avstyrker\r\nmotstående förslag  i  motionerna 2003/04:Bo253 (fp)\r\nyrkande 24, 2003/04:Bo275  (c),  2003/04:Bo297  (kd)\r\nyrkande   30  och  2003/04:Fi240  (fp)  yrkande  24,\r\nsamtliga yrkanden i motsvarande delar.\r\n\r\n31:3 Statens bostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningsanslag\r\n\r\n\r\nStatens    bostadskreditnämnd     (BKN)     utfärdar\r\nkreditgarantier  för  lån  till bostadsinvesteringar\r\naffärsmässigt   inom   ramen   för    de   fastlagda\r\nbostadspolitiska  målen. Nämnden administrerar  även\r\nde  äldre  kreditgarantier   som  utfärdades  enligt\r\ntidigare  gällande  regler. De förvaltningskostnader\r\nsom är hänförliga till  denna  verksamhetsgren täcks\r\ngenom  ett  anslag.  Regeringen föreslår  att  detta\r\nanslag bestäms till 14  825  000  kr  för år 2004. I\r\nFolkpartiets partimotioner 2003/04:Fi240  yrkande 24\r\nsamt  2003/04:Bo253  yrkande  24, bägge yrkandena  i\r\nmotsvarande delar, föreslås att anslaget minskas med\r\n2    miljoner    kronor    i    förhållande     till\r\nregeringsförslaget.\r\n\r\nNågon    motivering    till    förslagen   om   en\r\nanslagsminskning  redovisas  inte  i  fp-motionerna.\r\nUtskottet har inte underlag för annan  bedömning  än\r\nregeringen   vad   gäller   anslagsbehovet  för  den\r\naktuella verksamheten. Regeringsförslaget tillstyrks\r\nsåledes och motionsförslagen avstyrks.\r\n\r\n31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och\r\nmögelskador\r\n\r\n\r\nDe utgifter som belastar anslaget  avser bidrag till\r\nkostnader för att avhjälpa fukt- och  mögelskador  i\r\negnahem.  Bidrag  lämnas  i mån av tillgång på medel\r\nenligt  förordningen  (1993:712)   om  den  statliga\r\nfonden  för  fukt-  och  mögelskador i småhus,  m.m.\r\nVidare  får  anslaget  belastas   med  utgifter  för\r\nkansli- och utredningskostnader samt  för att sprida\r\nen sammanställning av kunskap och erfarenheter.\r\n\r\nRegeringen föreslår att 38 miljoner kronor anvisas\r\npå anslaget för år 2004.\r\nI motion 2003/04:Bo283 (m) yrkande 9  föreslås att\r\nriksdagen  beslutar  om  en successiv avveckling  av\r\nbidragsformen fram till år  2006.  Anslaget  för  år\r\n2004  föreslås  begränsas  med  20 miljoner kronor i\r\nförhållande  till regeringens förslag.  Motionärerna\r\nanser att bidragsformen  nu fyllt sitt syfte och att\r\nskador i de hus som kan komma  i  fråga  för  bidrag\r\nredan  har  hunnit visa sig. Med hänvisning till  de\r\ntidigare reglerna  för  självrisk  anser  emellertid\r\nmotionärerna  att  bidrag  skall kunna utgå ännu  en\r\ntid.\r\nEtt i förhållande till regeringsförslaget  med  10\r\nmiljoner   kronor  höjt  anslag  föreslås  i  motion\r\n2003/04:Bo275  (c)  i  motsvarande del. Motionärerna\r\nframhåller att anslagsökningen  gör  det möjligt att\r\nge stöd till fler drabbade småhusägare.\r\nNya  regler för självrisken vid stöd  från  fonden\r\nträdde i  kraft  den 1 januari 2000. Detta fick till\r\nföljd  att antalet  ansökningar  till  fonden  ökade\r\nkraftigt under år 2000. Därefter har antalet inkomna\r\nansökningar   till   fonden   åter  minskat.  Enligt\r\ngällande bestämmelser kan stöd  lämnas  till hus som\r\när  byggda  före  1989 men är yngre än 25 år.  Detta\r\nförhållande tillsammans  med att bidragsverksamheten\r\nfunnits sedan 1985 och att  husägaren  som självrisk\r\nskall  stå  för  en  del  av kostnaden torde  enligt\r\npropositionen      förklara      den      successiva\r\närendeminskningen.  Under  2002  har   323  slutliga\r\nbeslut  fattats som innebär åtaganden mot  husägarna\r\nom 21,5 miljoner  kronor  för  att åtgärda fukt- och\r\nmögelskador  i  egnahem.  Under  samma   år  har  20\r\nmiljoner kronor betalats ut.\r\nBostadsutskottet utgår från att regeringen  i sitt\r\nanslagsförslag beaktat utvecklingen av ansökningarna\r\ntill  fonden.  Utskottet  tillstyrker  därför  detta\r\nförslag  och avstyrker anslagsförslagen i motionerna\r\n2003/04:Bo275    (c)    i   motsvarande   del   samt\r\n2003/04:Bo283 (m) yrkande 9.\r\n\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder\r\n\r\n\r\nDe utgifter som belastar  anslaget  för åtgärder mot\r\nradon  i  bostäder  avser  det bidrag som  kan  utgå\r\nenligt  förordningen  (1988:372)   om   bidrag  till\r\nåtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas i mån av\r\ntillgång  på  medel. I budgetpropositionen  föreslås\r\natt anslaget för  bidrag  till  åtgärder mot radon i\r\nbostäder  bestäms  till 33 miljoner  kronor  för  år\r\n2004.\r\n\r\nRegeringen   framhåller    i   propositionen   att\r\nförordningen ändrades i väsentliga delar fr.o.m. den\r\n1 januari 2003. Fler egnahem kan  nu  komma  i fråga\r\nför radonbidrag. Bidrag kan lämnas för åtgärder  som\r\nbedöms nödvändiga för att huset efter åtgärden skall\r\nha en halt på högst 200 Bq/m3 luft. Enligt uppgifter\r\nfrån  Boverket  och  länsstyrelserna ökar nu stadigt\r\nantalet inkomna ansökningar om sådant bidrag. Regel-\r\nändringarna  anges dock  ännu  inte  ha  fått  fullt\r\ngenomslag bl.a.  på  grund av att radonmätning måste\r\nutföras  under eldningssäsong.  År  2002  beviljades\r\nbidrag om  ca  9  miljoner kronor till kostnader för\r\nåtgärder för att avhjälpa radon i egnahem. Beviljade\r\nmen  ännu  ej  utbetalade   bidrag  uppgick  den  31\r\ndecember 2002 till 1,5 miljoner kronor.\r\nI motion 2003/04:Bo283 (m) yrkande 10 föreslås att\r\nanslaget  bestäms till 1 miljon  kronor  och  enbart\r\nanvänds för  att  bekosta  informationsverksamhet om\r\nradon. Motionärerna hänvisar  till forskningsrön som\r\nanses visa att sanering av radonhus kan öka halterna\r\nav   radon   i  stället  för  att  minska   dem.   I\r\nFolkpartiets partimotioner  2003/04:Fi240 yrkande 24\r\nsamt  2003/04:Bo253 yrkande 24,  bägge  yrkandena  i\r\nmotsvarande delar, föreslås att anslaget minskas med\r\n10    miljoner    kronor    i    förhållande    till\r\nregeringsförslaget,  dock  utan  att  någon  närmare\r\nmotivering till förslaget redovisas.\r\nBostadsutskottet  har  vid  ett flertal tillfällen\r\nframhållit   att  åtgärder  som  kan   begränsa   de\r\nhälsoproblem som  följer  av höga radonhalter i våra\r\nbostäder  och  övriga  byggnader   bör   ha  en  hög\r\nprioritet.  Ett  viktigt  steg  i detta arbete  togs\r\nvåren 2002 då riksdagen fastställde  ett nytt delmål\r\navseende    inomhusmiljön    till   det   nationella\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd  miljö. Detta delmål\r\ninnebär  bl.a.  att radonhalten i alla  bostäder  år\r\n2020 skall vara lägre än 200 Bq/m3 luft. Som ett led\r\ni arbetet med att uppnå detta mål ändrade regeringen\r\nvid årsskiftet reglerna  för radonbidrag så att stöd\r\nskall kunna utgå till fler fastigheter.\r\nDet bidrag som kan utgå  till åtgärder mot radon i\r\nbostäder  har  visat sig utgöra  ett  betydelsefullt\r\ninstrument i arbetet  med  att  påverka  ägare  till\r\nfastigheter  som  har  radongashalter  som  på  sikt\r\nbedöms   vara   hälsovådliga  att  vidta  nödvändiga\r\nsaneringsåtgärder.  Utskottet  kan således inte alls\r\ninstämma i den syn på radonbidraget  som  framförs i\r\nmotion  2003/04:Bo283  (m). Bidragsverksamheten  bör\r\ninte avvecklas utan medel  tillföras anslaget så att\r\nnödvändiga saneringsåtgärder  kommer  till  stånd  i\r\nerforderlig   omfattning.   Av  detta  skäl  avvisar\r\nutskottet även förslagen i de aktuella fp-motionerna\r\nom en kraftig begränsning av anslaget.\r\nMed  hänvisning till det anförda  anser  utskottet\r\natt anslaget  för  bidrag  till åtgärder mot radon i\r\nbostäder   bör  fastställas  till   den   nivå   som\r\nregeringen  föreslagit.  Motionsförslagen  om  andra\r\nanslagsnivåer avstyrks.\r\n\r\n31:8 Lantmäteriverket\r\n\r\n\r\nFinansieringsprinciperna för\r\nlantmäteriverksamheten\r\n\r\nDet statliga lantmäteriet består av Lantmäteriverket\r\noch länsvisa lantmäterimyndigheter. Lantmäteriverket\r\när    en    central     förvaltningsmyndighet    för\r\nlantmäterimyndigheterna  och   skall   bl.a.   utöva\r\ntillsyn   över   dessa   samt   över   de  kommunala\r\nlantmäterimyndigheterna. Verksamheten bedrivs  i tre\r\ndivisioner,  nämligen Fastighetsbildning, Landskaps-\r\noch fastighetsdata samt Uppdragsverksamhet (Metria).\r\nUppdragsverksamheten  skall  hållas  organisatoriskt\r\nskild från övrig verksamhet. Lantmäterimyndigheten i\r\nlänet  får mot avgift bedriva myndighetsservice  som\r\nhar ett naturligt samband med myndighetsutövningen.\r\n\r\nAnslaget  till  Lantmäteriverket  finansierar  det\r\nstatliga   lantmäteriets   ansvar   för   frågor  om\r\nfastighetsindelning och för grundläggande geografisk\r\ninformation och fastighetsinformation. Avgiftsbelagd\r\nverksamhet bedrivs inom områdena fastighetsbildning,\r\ngeografisk   information  och  fastighetsinformation\r\nsamt uppdragsverksamhet (Metria).\r\nRiksdagen beslutade våren 2003 (prop. 2002/03:100,\r\nbet. FiU21, yttr. BoU3y) att de avgifter som uppbärs\r\nför     information      från     Landskaps-     och\r\nfastighetsdatadivisionen skall täcka en större andel\r\nav kostnaderna för verksamheten.  Som en följd härav\r\nminskades  också anslaget för 2003 med  25  miljoner\r\nkronor.  Överfört   till  2004  innebär  det  enligt\r\nregeringen att anslagen  för  lantmäteriverksamheten\r\ngenom Lantmäteriverket kan minskas  med 100 miljoner\r\nkronor  eller  25  %.  Detta  medför  att  de   mål,\r\navgiftssystem m.m. som gäller för verksamheten måste\r\nses  över. Regeringen lägger mot den bakgrunden fram\r\nett förslag  om  ändrade  finansieringsprinciper för\r\nlantmäteriverksamheten som innebär att kostnaden för\r\nden förrättningsrelaterade  fastighetsregistreringen\r\nskall       inkluderas       i       taxan       för\r\nlantmäteriförrättningar.\r\nDe  skäl  som redovisas för regeringens förslag är\r\nbl.a. följande.  Reglerna  för  hur  lantmäteritaxan\r\nskall tillämpas finns i förordningen (1995:1479)  om\r\navgifter   vid   lantmäteriförrättningar.   I  denna\r\nregleras  att avgiften skall beräknas efter den  tid\r\nsom behövs  för  handläggning  av en förrättning och\r\nkostnaderna för handläggningen.  Utvecklingen av det\r\ntekniska           handläggningsstödet           hos\r\nlantmäterimyndigheterna      har      gjort      att\r\nfastighetsregistreringen    alltmer   integreras   i\r\nförrättningshandläggningen.      Gränsen      mellan\r\nförrättningshandläggning   och   registrering   blir\r\nalltmer  diffus.  Det  är inte heller  orimligt  att\r\nfastighetsägaren   står  för   registerkostnader   i\r\nsamband  med  en av denne  initierad  förändring  av\r\nfastighetsindelningen.    Redan    Lantmäteri-   och\r\ninskrivningsutredningen (SOU 1994:90) uppmärksammade\r\nsvårigheterna   att   upprätthålla   gränsdragningen\r\nmellan       fastighetsbildningen       och      den\r\nfastighetsbildningsanknutna\r\nfastighetsregistreringen. Frågan om hur registrering\r\nav   lantmäteriförrättningar   bör  finansieras  har\r\ndärefter   utretts  av  både  Lantmäteriverket   och\r\nEkonomistyrningsverket,   vilka  rekommenderade  att\r\nkostnaderna    skulle    ingå   i   lantmäteritaxan.\r\nLantmäteriverket        ansåg        dock        att\r\nfastighetsregistreringen måste integreras successivt\r\ni lantmäteritaxan i takt med den nya arbetsprocessen\r\noch  vara  fullt  integrerad först 2001.  Riksdagens\r\nrevisorer  påtalade   i   sin  rapport  om  det  nya\r\nlantmäteriet (2001/02:RR10)  svårigheterna med att i\r\nden        nya       arbetsprocessen       särskilja\r\nförrättningsverksamhet  och  fastighetsregistrering.\r\nRevisorerna menade att regeringen  borde se över och\r\nklargöra        finansieringsprinciperna        inom\r\nfastighetsbildningen.   På   grund   härav  och  att\r\ntillämpningen  av  lantmäteritaxan numera  genererar\r\nett  visst  överskott   finner  regeringen  att  den\r\nfastighetsbildningsanknutna fastighetsregistreringen\r\nfortsättningsvis      bör     finansieras      genom\r\nlantmäteritaxan.\r\nFörslaget  om ändrade  finansieringsprinciper  för\r\nlantmäteriverksamheten, som inte mött invändningar i\r\nmotioner  eller   på   annat   sätt,  tillstyrks  av\r\nutskottet. Detta ställningstagande  ligger  i  linje\r\nmed   vad   utskottet   anförde   redan   vid   sitt\r\nställningstagande våren 2003 (bet.  2002/03:3y s. 5)\r\ntill  förslaget  om  att de avgifter som uppbärs för\r\ninformation        från        Landskaps-        och\r\nfastighetsdatadivisionen skall täcka en större andel\r\nav kostnaderna för verksamheten.  Utskottet framhöll\r\ndå att de finansieringsprinciper som  riksdagen lagt\r\nfast  för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten\r\ninnebär    att   användarna   av   fastighets-   och\r\nlandskapsinformation i ökad utsträckning skall bidra\r\ntill finansieringen  av  kostnaderna  för  drift och\r\nutveckling av informationssystemen. Det av utskottet\r\nnu tillstyrkta förslaget kan ses som ytterligare ett\r\nsteg i denna riktning.\r\n\r\nAnslaget till Lantmäteriverket för 2004\r\n\r\nAv  budgetpropositionen  framgår  att  2003 är sista\r\nåret  för  den  nioåriga  planen  för produktion  av\r\ngeografisk information som regeringen  beslutat  om.\r\nDärmed  har  en  övergång  från  analog till digital\r\nteknik  genomförts för såväl geografisk  information\r\nsom fastighetsinformation.  Detta  utvecklings-  och\r\nuppbyggnadsarbete måste nu avlösas av ökade insatser\r\nför  förvaltning,  komplettering,  ajourhållning och\r\nutveckling   av  databaserna.  Det  innebär   enligt\r\nregeringen  att   kostnaderna  för  förvaltning  och\r\ntillhandahållande  förväntas   ta   i   anspråk   en\r\nförhållandevis större andel av anslaget än tidigare.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  339  812 000 kr anvisas\r\nunder  anslaget  31:8 Lantmäteriverket  under  2004.\r\nHänsyn   har   då  tagits   till   att   den   ökade\r\navgiftsfinansiering    som    regeringen   samtidigt\r\nföreslår  möjliggör  en  anslagsminskning   med  100\r\nmiljoner kronor. Dessutom ingår som en förutsättning\r\nför anslagsberäkningen att 2 miljoner kronor fr.o.m.\r\n2004 överförs till anslaget 31:7 Statens geotekniska\r\ninstitut för samordningsansvaret med stranderosion.\r\nFörslag  om  minskat  anslag till Lantmäteriverket\r\nförs fram i två motioner.\r\nUtöver den anslagsminskning  som följer av en ökad\r\navgiftsfinansiering kan enligt motion  2003/04:Bo283\r\n(m)  yrkande 11 ytterligare besparingar göras  genom\r\neffektiviseringar   i  verksamheten.  Anslaget  till\r\nLantmäteriverket  föreslås  därför  minskat  med  10\r\nmiljoner      kronor     i     förhållande      till\r\nregeringsförslaget.\r\nEnligt motion  2003/04:Bo297  (kd)  yrkande  30  i\r\ndenna  del  måste  vissa  nedprioriteringar  göras i\r\nförhållande  till regeringens budget. Med hänvisning\r\nhärtill  föreslås   en   väl  avvägd  reducering  av\r\nLantmäteriverkets  anslag  med  23  miljoner  kronor\r\njämfört med regeringens förslag.\r\nUtskottets ställningstagande  till  anslaget  till\r\nLantmäteriverket för 2004 innebär följande.\r\nRedan  det  förslag  till ökad avgiftsfinansiering\r\nsom  utskottet ovan ställt  sig  bakom  innebär  att\r\nanslaget  till  Lantmäteriverket kan minskas med 100\r\nmiljoner kronor för  2004.  Jämfört  med innevarande\r\nbudgetår     är     det    en    avsevärt    minskad\r\nanslagsbelastning.  Samtidigt  är  neddragningen  av\r\nanslaget inte avsedd att totalt sett minska de medel\r\nsom    disponeras    för   verksamheten,    eftersom\r\navgiftsuttaget  samtidigt   är   tänkt   att  öka  i\r\nmotsvarande grad. De förslag  om minskade anslag som\r\nläggs fram i motionerna är däremot inte finansierade\r\npå något motsvarande sätt. Någon vägledning  för hur\r\nbesparingar  eller  andra åtgärder skulle möjliggöra\r\nen  nedskärning av anslaget  lämnas  inte  heller  i\r\nmotionerna.  Utskottet  är  mot  bakgrund härav inte\r\nberett att ställa sig bakom förslagen  i  motionerna\r\n2003/04:Bo283 (m) yrkande 11 samt 2003/04:Bo297 (kd)\r\nyrkande   30   i  denna  del.  Motionerna  avstyrks.\r\nRegeringens förslag tillstyrks.\r\n\r\n31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet\r\n\r\n\r\nAnslaget  finansierade  tidigare  en  bidragsgivning\r\nenligt   förordningen    (2000:1389)   om   statligt\r\ninvesteringsbidrag som främjar  ekologisk hållbarhet\r\nvid byggande. Denna bidragsgivning upphörde år 2002.\r\nFortsättningsvis har från anslaget finansierats stöd\r\ntill  pilotprojekt som syftar till  att  långsiktigt\r\nsänka kostnaderna för de boende och samtidigt främja\r\nen  hållbar   utveckling.   Även   kostnaderna   för\r\nadministration  av Byggkostnadsforums verksamhet har\r\nbelastat anslaget.  Stödet  till  pilotprojekt ingår\r\nsom  en del av Byggkostnadsforums verksamhet.  Under\r\når  2002   beviljades   14   projekt  stöd  med  ett\r\nsammanlagt belopp om ca 17 miljoner kronor.\r\n\r\nI  budgetpropositionen framhåller  regeringen  det\r\nsom angeläget  att  få  underlag och erfarenhet från\r\npilotprojekten  om resurs-  och kostnadseffektivitet\r\nunder byggnadens hela livslängd. Regeringen föreslår\r\natt  anslaget bestäms till 25  miljoner  kronor  för\r\nbudgetåret 2004.\r\nI  fem   motioner   förordas   att   den  aktuella\r\nbidragsformen    liksom   anslaget   avvecklas.    I\r\nmotionerna  ifrågasätts   nyttan  med  den  aktuella\r\nbidragsformen och Byggkostnadsforums  verksamhet. De\r\nmotioner där anslaget således föreslås  minskas  med\r\n25  miljoner  kronor  i förhållande till regeringens\r\nförslag är Folkpartiets  partimotioner 2003/04:Fi240\r\nyrkande  24  samt 2003/04:Bo253  yrkande  24,  bägge\r\nyrkandena  i  motsvarande   delar,  samt  motionerna\r\n2003/04:\r\nBo275  (c)   i  motsvarande del,  2003/04:Bo283  (m)\r\nyrkande 12 samt 2003/04:\r\nBo297 (kd) yrkande 30 i motsvarande del.\r\nBostadsutskottet finner det angeläget att det även\r\nfortsättningsvis  anslås  medel för att stimulera en\r\nomställning   till   en   mer   ekologiskt   hållbar\r\nutveckling     inom    bostadssektorn.    För     de\r\nbostadsbyggnadsprojekt          som         erhåller\r\ninvesteringsbidrag    eller    investeringsstimulans\r\ngäller  generellt  ett krav på att  projektet  skall\r\nbidra  till  en  långsiktigt   hållbar   utveckling.\r\nUtskottet   delar  regeringens  bedömning  att   det\r\ndärutöver finns ett behov av att stödja pilotprojekt\r\nsom kan bidra  till  ett utvecklingsarbete samt leda\r\nfram   till   innovationer   och   kostnadseffektiva\r\nproduktionsmetoder   som  samtidigt  uppfyller  högt\r\nställda krav på ekologisk hållbarhet.\r\nMed  hänvisning  till   det   anförda   tillstyrks\r\nregeringens     anslagsförslag.     De    motstående\r\nmotionsförslagen avstyrks.\r\n\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av\r\nhyresbostäder\r\n\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  våren  2001  att  införa   ett\r\ntillfälligt   investeringsbidrag  för  nybyggnad  av\r\nbostäder som upplåts  med  hyresrätt  i  områden med\r\nbostadsbrist (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU27,\r\nyttr.     2000/01:BoU6y,     rskr.     2000/01:279).\r\nInvesteringsbidraget  lämnas  enligt bestämmelser  i\r\nförordningen       (2001:531)       om      statligt\r\ninvesteringsbidrag  för  nybyggnad  av bostäder  som\r\nupplåts  med  hyresrätt  i områden med bostadsbrist.\r\nEndast projekt som påbörjas under tiden den 17 april\r\n2001-den    31    december   2006    kan    beviljas\r\ninvesteringsbidrag.  Bidrag lämnas i mån av tillgång\r\npå medel.\r\n\r\nVid utgången av juli  2003  hade  bidrag beviljats\r\nför  nyproduktion  av  7  300 bostäder, varav  drygt\r\nhälften  i allmännyttiga bostadsföretag.  Regeringen\r\nframhåller  att  utfallet  av stödgivningen hittills\r\nföljt intentionerna.\r\nI   budgetpropositionen  föreslås   avseende   den\r\naktuella  bidragsformen att riksdagen ger regeringen\r\nett bemyndigande  att  under 2004 ingå åtaganden som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter\r\npå högst 800 miljoner kronor under 2005 och på högst\r\n900  miljoner  kronor 2006  eller  senare.  Anslaget\r\nföreslås bestämmas  till  600 miljoner kronor för år\r\n2004.\r\nI motioner från fyra partier  finns anslagsförslag\r\nsom utgår från att den aktuella stödformen avvecklas\r\nredan    till    år    2004.   Enligt   Folkpartiets\r\npartimotioner   2003/04:Fi240    yrkande   24   samt\r\n2003/04:Bo253   yrkande   24,   bägge  yrkandena   i\r\nmotsvarande     delar,     möjliggör    detta     en\r\nanslagsminskning med 200 miljoner  kronor.  I motion\r\n2003/04:Bo275   (c)    i  motsvarande  del  föreslås\r\nanslaget  bestämmas till  ett  belopp  500  miljoner\r\nkronor lägre  än  regeringsförslaget.  Anslaget  bör\r\nenligt  motionerna 2003/04:Bo283 (m) yrkande 13 samt\r\n2003/04:Bo297  (kd)  yrkande  30,  båda  yrkandena i\r\nmotsvarande  del,  minskas med 300 miljoner  kronor.\r\nYrkande 4 i den sistnämnda motionen innebär dessutom\r\natt regeringens förslag  om ett bemyndigande för den\r\naktuella bidragsformen bör avslås av riksdagen.\r\nSakförslagen om avveckling av investeringsbidragen\r\nbehandlas   i   avsnittet   om   bostadsfinansiering\r\ntillsammans  med  ett  motionsförslag   om   ändrade\r\nvillkor   för  bidragsformen.  Bostadsutskottet  kan\r\nemellertid  redan  i detta sammanhang konstatera att\r\ndet  inte  är aktuellt  med  några  förändringar  av\r\nbidragsformen  som  motiverar  ett  mindre anslag än\r\nregeringen förordat eller ett avslag  på regeringens\r\nbegäran   om   ett   bemyndigande.  Bostadsutskottet\r\ntillstyrker således förslagen  i budgetpropositionen\r\nom      anslag     och     bemyndigande     avseende\r\ninvesteringsbidraget för nybyggnad av hyresbostäder.\r\nDe här aktuella motionerna avstyrks.\r\n\r\n31:12 Statens bostadsnämnd\r\n\r\n\r\nStatens bostadsnämnd  inrättades  den 1 augusti 2002\r\noch  har  till  uppgift  att ge statligt  stöd  till\r\nomstrukturering av kommunala  bostadsbolag.  Nämnden\r\nhar     delvis    övertagit    den    uppgift    som\r\nBostadsdelegationen  tidigare  hade på detta område.\r\nBestämmelserna  om  det  stöd  som nämnden  hanterar\r\nfinns i förordningen (2002:664) om statligt stöd för\r\nvissa kommunala åtaganden.\r\n\r\nEnligt  en  redovisning i budgetpropositionen  har\r\nStatens    bostadsnämnd     under     sitt    första\r\nverksamhetsår, fram till den 1 augusti  2003,  tagit\r\nemot  ansökningar  om  stöd från 24 kommuner. Nio av\r\ndessa ansökningar är avslutade  - sex genom avtal om\r\nstöd, en genom avskrivningsbeslut  sedan ansökningen\r\nåterkallats och två genom avslagsbeslut. Ytterligare\r\nfem ansökningar har hittills lett fram  till färdiga\r\növerenskommelser  om  stöd.  De  avtal  och överens-\r\nkommelser  som  hittills  träffats  innebär statligt\r\nstöd  om  sammanlagt  drygt  200  miljoner   kronor.\r\nRegeringen  gör  bedömningen att nämndens verksamhet\r\nbidragit   till   att    minska    obalanserna    på\r\nbostadsmarknaden     på     orter     med    vikande\r\nbefolkningsunderlag.\r\nRegeringen föreslår att anslaget för  myndighetens\r\nverksamhet under år 2003 bestäms till 7 919 000 kr.\r\nI  motioner  från  fyra  partier  föreslås   att\r\nverksamheten    vid   Statens   bostadsnämnd   skall\r\navvecklas  och  att   anslaget  för  år  2004  skall\r\nbestämmas    med    denna    utgångspunkt.    Enligt\r\nFolkpartiets partimotioner 2003/04:Fi240  yrkande 24\r\noch    2003/04:Bo253    yrkande   24   samt   motion\r\n2003/04:Bo297 (kd) yrkande  30, samtliga yrkandena i\r\nmotsvarande     delar,    möjliggör     detta     en\r\nanslagsminskning  med  4  miljoner  kronor. I motion\r\n2003/04:Bo283    (m)   yrkande   14   föreslås    en\r\nanslagsminskning  med   3   959  000  kr.  Slutligen\r\nföreslås i motion 2003/04:Bo263  (c)  yrkande  11 en\r\navveckling  av  nämnden  samt i motion 2003/04:Bo275\r\n(c) i motsvarande del att  även  anslaget  av  detta\r\nskäl helt kan avvecklas till år 2004.\r\nBostadsutskottet  anser  att  den  verksamhet  som\r\nbedrivs  av  Statens  bostadsnämnd  fyller en mycket\r\nviktig funktion. Det är nödvändigt att  de  kommuner\r\noch  kommunala bostadsföretag som fått problem  till\r\nföljd  av  en befolkningsminskning eller en ogynnsam\r\nutveckling i  övrigt  kan  erhålla  ett  stöd i sitt\r\nomstruktureringsarbete.      Som      framgår     av\r\nbudgetpropositionen innebär tidigare beslut i frågan\r\nom    stöd   till   omstrukturering   av   kommunala\r\nbostadsbolag     att     nämnden    bör    ha    ett\r\nverksamhetsperspektiv    fram    till    år    2010.\r\nBostadsutskottet  avstyrker   således   de  aktuella\r\nmotionsförslagen    och    tillstyrker   regeringens\r\nanslagsförslag.\r\n\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\n\r\n\r\nDe utgifter som belastar anslaget  avser  stöd  till\r\nomstrukturering  av kommunala bostadsföretag. Stödet\r\nhanteras  av  Statens   bostadsnämnd   som  har  ett\r\nverksamhetsperspektiv  fram  till 2010. Bestämmelser\r\nom  stödet  finns  i  förordningen   (2002:664)   om\r\nstatligt  stöd  för  vissa  kommunala  åtaganden för\r\nboendet.    Statens   bostadsnämnd   kommer   enligt\r\nregeringens   bedömning    sammanlagt   att   behöva\r\ndisponera 3 000 miljoner kronor för verksamheten.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  anslaget  för\r\nstödverksamheten  bestäms till 152,5 miljoner kronor\r\nför 2004. Regeringen  begär  även  ett  bemyndigande\r\nfrån  riksdagen  att under 2004 för stödverksamheten\r\ngöra  åtaganden  som   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden  medför  utgifter  på  högst  150 miljoner\r\nkronor efter 2004.\r\nI   flera   motioner  föreslås  att  den  aktuella\r\nstödverksamheten   skall  avvecklas  eller  kraftigt\r\nbegränsas redan år 2004 och att anslaget bestäms med\r\ndenna utgångspunkt.  Vissa av förslagen innebär även\r\nen   övergång   till  ett  statligt   engagemang   i\r\nobeståndshanteringen      med      delvis      andra\r\nutgångspunkter.\r\nFörslag om ett helt avvecklat anslag läggs fram  i\r\nmotionerna   2003/04:Bo283   (m)   yrkande   15  och\r\n2003/04:Bo297  (kd)  yrkande  30  i motsvarande del.\r\nEnligt m-motionen bör utgångspunkten  vara  att stöd\r\nendast  skall  ges  till  kommuner  som  uttömt sina\r\nresurser genom att ta ansvar för bostadsbolaget, men\r\nändå har kvarvarande problem. Ett sådant stöd  skall\r\ni  stället  utgå  från  anslaget för Allmänna bidrag\r\ntill kommuner.\r\nYrkandet i kd-motionen  innebär också att ett nytt\r\nanslag benämnt Stöd till bostadsföretag  i  kommuner\r\nmed  bostadsöverskott  bör  inrättas  för  år  2004.\r\nAnslaget bör bestämmas till samma belopp som det  av\r\nregeringen   föreslagna.  Vidare  föreslås  i  denna\r\nmotion att riksdagen skall avslå regeringens förslag\r\nom ett bemyndigande för stödverksamheten (yrkande 5)\r\noch i stället  ge  ett  alternativt bemyndigande för\r\nden i motionen förordade  verksamheten  (yrkande 6).\r\nEnligt  motionens  yrkande  23  skall det föreslagna\r\nalternativa stödsystemet vara inriktat  på  kommuner\r\nmed    bostadsöverskott    och    stå    i    bättre\r\növerensstämmelse med det kommunala självstyret.  Det\r\nskall  överlåtas  åt  kommunerna  att själva i högre\r\ngrad få avgöra hur medlen skall användas,  samtidigt\r\nsom privata värdar inte skall missgynnas.\r\nTre  motioner  förordar  att anslaget för år  2004\r\nkraftigt  begränsas.  Det gäller  dels  Folkpartiets\r\npartimotioner 2003/04:Fi240 yrkande 24 och 2003/04:\r\nBo253  yrkande  24  i  motsvarande  delar,  där  det\r\nförordas en begränsning  med  127  miljoner  kronor,\r\ndels motion 2003/04:Bo275 (c) i motsvarande del  med\r\nförslag   om  en  nedskrivning  med  122,5  miljoner\r\nkronor. Enligt  fp-motionerna  bör anslaget därefter\r\nhelt avskaffas. I c-motionen anförs  att  kommunerna\r\nmåste  ges  möjlighet att själva lösa problemen  med\r\nbostadsöverskott.  Motsvarande utgångspunkt har även\r\nmotion  2003/04:Bo263   (c)   yrkande   9,  där  ett\r\ntillkännagivande från riksdagen i frågan föreslås. I\r\nmotionen anförs att statlig kreditgaranti  i samband\r\nmed obeståndshantering  kan vara acceptabelt, liksom\r\nstatlig  hjälp  till  kommuner. Däremot är det  inte\r\nacceptabelt   att   staten   tar   över   och   äger\r\nfastigheter.\r\nBostadsutskottet har genom flera beslut ställt sig\r\nbakom  den  nu  gällande   ordningen   för  fortsatt\r\nstatligt  stöd  till  omstrukturering  av  kommunala\r\nbostadsbolag.   Denna  ordning  innefattar,  förutom\r\ngenom kreditgaranti, flera olika möjligheter för det\r\nstatliga engagemanget.  Under  vissa förutsättningar\r\nkan bidrag utgå till en kommun.  Riksdagens beslut i\r\nfrågan innebär även att staten skall  kunna förvärva\r\nbostadsfastigheter  av kommunala bostadsföretag  för\r\natt i samverkan med de  aktuella kommunerna utveckla\r\neller   avveckla   bostäderna.     Utskottet    vill\r\nunderstryka  att  villkoren  för det statliga stödet\r\nför  vissa kommunala åtaganden  för  boendet  varken\r\nstår i  motsats  till de ovan framförda synpunkterna\r\nom att kommunerna i möjligaste mån skall få stöd att\r\nsjälva lösa sina problem eller att stödet bör riktas\r\ntill kommuner med  bostadsöverskott.  Utgångspunkten\r\nför den beslutade ordningen är att hitta den lösning\r\nsom  bedöms vara mest lämplig i varje enskilt  fall.\r\nEn framgångsrik  verksamhet  förutsätter  emellertid\r\natt  riksdagen också anvisar medel för verksamheten.\r\nDet kan konstateras att man i flera av de behandlade\r\nmotionerna i praktiken föreslår en avveckling av det\r\nstatliga  stödet.  Detta  riskerar  i sin tur att på\r\nsikt  leda  till behov av en mer akut och  oplanerad\r\nhantering av  omfattande  ekonomiska problem i vissa\r\nkommuner.\r\nMed   hänvisning  till  det  anförda   tillstyrker\r\nutskottet    regeringens   förslag   och   avstyrker\r\nmotionerna   2003/04:Fi240    (fp)    yrkande    24,\r\n2003/04:Bo253  (fp)  yrkande  24, 2003/04:Bo275 (c),\r\n2003/04:Bo297   (kd)  yrkande  30,   samtliga   dess\r\nyrkanden  i  motsvarande   delar.   Vidare  avstyrks\r\nmotionerna    2003/04:Bo263    (c)    yrkande     9,\r\n2003/04:Bo283 (m) yrkande 15 samt 2003/04:Bo297 (kd)\r\nyrkandena 5, 6 och 23.\r\n\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.\r\n\r\n\r\nFörslaget i budgetpropositionen innebär att det till\r\nlänsstyrelsernas   verksamhet  för  budgetåret  2003\r\nskall   anvisas   2   138    467    000    kr.   Vid\r\nanslagsberäkningen   har   hänsyn  tagits  till  ett\r\nflertal faktorer som redovisas  i propositionen. Det\r\navser  vad  gäller  anslagshöjande faktorer  förutom\r\npris- och löneomräkning  framför  allt medel för att\r\nstärka  länsstyrelsernas  arbete  med  områdesskydd,\r\nvård och förvaltning av redan skyddade  områden samt\r\ngenomförande av nätverket Natura 2000. Den viktigast\r\nanslagsminskande  faktorn  avser  en  överföring  av\r\nmedel     till     verksamheten     med    kommunala\r\nsamverkansorgan.\r\n\r\nI   Skåne   och   Västra   Götalands   län   pågår\r\nförsöksverksamheter     avseende    den    regionala\r\nsamhällsorganisationen   i    enlighet   med   lagen\r\n(1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional\r\nansvarsfördelning.    Försöket   innebär    en    ny\r\nansvarsfördelning på regional  nivå  mellan stat och\r\nkommun.  På  Gotland pågår även en försöksverksamhet\r\nmed vidgad samordnad  länsförvaltning i enlighet med\r\nlagen  (1997:1144) om försöksverksamhet  med  vidgad\r\nsamordnad länsförvaltning i Gotlands län som innebär\r\natt  länsarbetsnämndens   och   skogsvårdsstyrelsens\r\nverksamhet har inordnats i länsstyrelsen.\r\nDet  finns  möjlighet  att  i samtliga  län  bilda\r\nkommunala samverkansorgan i form av kommunalförbund.\r\nEtt   sådant   samverkansorgan  kan   överta   vissa\r\nregionala  utvecklingsfrågor   från   länsstyrelsen,\r\nunder   förutsättning   att  samtliga  kommuner   är\r\nmedlemmar i kommunalförbundet.  Även landstinget kan\r\nvara medlem, men detta är inget krav.  De  uppgifter\r\nsom  överförs finansieras av anslaget 32:2 Kommunala\r\nsamverkansorgan  m.m. För närvarande finns kommunala\r\nsamverkansorgan  i   sju  län:  Blekinge,  Dalarnas,\r\nGotlands,    Hallands,    Kalmar,     Uppsala    och\r\nÖstergötlands  län. En ansökan om att ett  kommunalt\r\nsamverkansorgan, från länsstyrelsen, skall få överta\r\nvissa  regionala  utvecklingsfrågor  från  2004  har\r\ninkommit   till   regeringen  ifrån  Regionförbundet\r\nSörmland.\r\nNär ett samverkansorgan  bildas  skall  en anmälan\r\ngöras  om  detta  till  regeringen.  I  och  med att\r\nsamverkansorganet  bildas  övertar  det  också vissa\r\nuppgifter från länsstyrelsen. För att möjliggöra  en\r\nomfördelning  av  medel  från  länsstyrelserna  till\r\nnytillkommande   kommunala   samverkansorgan   krävs\r\nenligt  regeringen  att medel under ramanslaget 32:1\r\nLänsstyrelserna får användas  för  finansieringen av\r\nvissa av samverkansorganens kostnader som de övertar\r\nfrån    länsstyrelsen.    Regeringen    uttalar    i\r\nbudgetpropositionen att den när detta blir aktuellt,\r\nutifrån   en   schablonersättning  per  arbetskraft,\r\nkommer att besluta  om  de  anslagsmedel  som  skall\r\nanvändas från länsstyrelseanslaget till de kommunala\r\nsamverkansorganen.\r\nI   förhållande   till  regeringens  budgetförslag\r\nförordas   i   fem   motioner   att   anslaget   för\r\nlänsstyrelsernas verksamhet skall bestämmas till ett\r\nlägre belopp.\r\nAnslaget till länsstyrelserna  kan  enligt  motion\r\n2003/04:Bo283 (m) yrkande 17 minskas med 50 miljoner\r\nkronor  -   detta  som  en  effekt  av  den minskade\r\nbidragsadministration  och de effektiviseringar  som\r\nföljer av i andra motioner (m) framlagda förslag.\r\nI  de  båda  partimotionerna   2003/04:Fi240  (fp)\r\nyrkande 24 samt 2003/04:Bo253 (fp)  yrkande 24, båda\r\nyrkandena i motsvarande del, förordas en neddragning\r\nav  länsstyrelseanslaget med 100 miljoner  kronor  i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag.  Enligt den\r\nsistnämnda  motionen  består  neddragningen  av   50\r\nmiljoner kronor i besparing och 50 miljoner kronor i\r\nomfördelning till andra utskott.\r\nFörslaget i motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 30 i\r\ndenna  del innebär att anslaget till länsstyrelserna\r\nbör minskas  med  10  miljoner  kronor i förhållande\r\ntill vad regeringen föreslagit.\r\nDet  förslag som förs fram i motion  2003/04:Bo275\r\n(c)   i  denna   del   innebär   en   minskning   av\r\nlänsstyrelseanslaget   med  182  miljoner  kronor  i\r\nförhållande till regeringsförslaget.\r\nUtskottet gör följande  bedömning  när  det gäller\r\nberäkningen av anslaget till länsstyrelserna.\r\nDet  förslag  som läggs fram i budgetpropositionen\r\nbygger på en pris-  och  löneomräkning  justerad för\r\növerföringar  till  och  från  andra anslag och  med\r\nvissa  tillskott  av  medel  för  att  bl.a.  stärka\r\nlänsstyrelsernas arbete med områdesskydd,  vård  och\r\nförvaltning   av   redan   skyddade   områden   samt\r\ngenomförande av nätverket Natura 2000. Det nya medel\r\nsom  tillförs länsstyrelserna svarar sålunda mot att\r\nde också  tilldelas nya uppgifter. Samtidigt bör det\r\nnoteras att  anslaget på motsvarande sätt räknas ned\r\nnär   uppgifter   t.ex.   förs   över   till   andra\r\nmyndigheter.   Det  är  alltså  inte  fråga  om  att\r\nlänsstyrelserna     föreslås    få    ett    allmänt\r\nresurstillskott. I stället  har en noggrann prövning\r\nav   anslaget   skett   mot   de   förändringar    i\r\narbetsuppgifterna  som  länsstyrelserna  fortlöpande\r\ngenomgår.\r\nSett  till  de  senaste  åren  har länsstyrelserna\r\ngenomfört   ett  omfattande  arbete  i   syfte   att\r\nrationalisera  och  effektivisera  verksamheten. Det\r\nframstår mot den bakgrunden inte som  motiverat  att\r\nnu ålägga länsstyrelserna ospecificerade sparkrav på\r\ndet  sätt  som  föreslås i motionerna (fp), (kd) och\r\n(c). Inte heller  förslaget  i  motionen  (m)  om en\r\nneddragning   av   anslaget   med   hänvisning  till\r\narbetsbesparande förslag som har lagts  fram i andra\r\nsammanhang   framstår   mot   den   bakgrunden   som\r\ngenomförbart. Sammantaget innebär det nu anförda att\r\ndet  enligt utskottets mening inte finns utrymme för\r\natt minska  anslaget  på  det  sätt  som  föreslås i\r\nmotionerna.   Partimotionerna   2003/04:Bo253   (fp)\r\nyrkande  24  och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 24, båda\r\nyrkandena  i  motsvarande   del,   samt   motionerna\r\n2003/04:Bo275  (c)  i  denna del, 2003/04:Bo283  (m)\r\nyrkande 17 och 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 30 i denna\r\ndel avstyrks. Regeringens förslag tillstyrks.\r\n\r\n34:2 Statens institut för ekologisk hållbarhet\r\n\r\n\r\nAnslaget disponeras för  att finansiera verksamheten\r\nvid Statens institut för ekologisk hållbarhet (IEH).\r\nMyndighetens huvuduppgift är att förmedla kunskaper,\r\nforskningsresultat,  idéer   och   erfarenheter   om\r\nekologisk  hållbarhet,  bl.a.  i  anknytning till de\r\nlokala investeringsprogrammen.\r\n\r\nUnder år 2002 fattades de sista  besluten  om  nya\r\nbidrag  till  lokala investeringsprogram. Regeringen\r\nframhåller att  181  program de närmaste åren kommer\r\natt slutrapportera ca  1  600  projekt  som  ingår i\r\nprogrammen  och  att  detta  kommer  att  öka  IEH:s\r\narbetsbelastning.   Vidare  anförs  att  regeringens\r\nbedömning   är   att  institutets   verksamhet   och\r\nfinansiering  bör  omprövas   mot  bakgrund  av  att\r\nanslaget för lokala investeringsprogram upphör under\r\ninnevarande  år. Regeringen avser  att  återkomma  i\r\ndenna fråga i den ekonomiska vårpropositionen 2004.\r\nFörslaget  i   budgetpropositionen   innebär   att\r\nanslaget för år 2004 bestäms till 7 568 000 kr.\r\nI  två  motioner  föreslås,  med hänvisning till\r\nmyndighetens koppling till verksamheten  med  lokala\r\ninvesteringsprogram,   att   Statens   institut  för\r\nekologisk hållbarhet snarast skall avvecklas. Enligt\r\nden ena av motionerna, Bo283 (m) yrkande  18, medför\r\ndetta att anslaget kan minskas med 3 784 000  kr för\r\når  2004.  I  den andra motionen, 2003/04:Bo275 (c),\r\nföreslås  i  motsvarande   del   att  anslaget  helt\r\navvecklas.  Eventuella  avvecklingskostnader   anses\r\nkunna täckas av anslagssparandet.\r\nBostadsutskottet  delar  regeringens bedömning vad\r\ngäller   verksamheten  vid  Statens   institut   för\r\nekologisk   hållbarhet.   Anslaget   för   år   2004\r\ntillstyrks  således.  De motstående motionsförslagen\r\navstyrks.\r\n\r\nÖvriga anslag i budgetpropositionen\r\n\r\n\r\nUtskottet  tar  i  detta avsnitt  upp  förslag  till\r\nanslag  m.m.  i budgetpropositionen  som  inte  mött\r\ninvändningar  i   motioner   eller   vid  utskottets\r\nbehandling.\r\n\r\nI  fråga  om  de  anslag  som  inte behandlats  av\r\nutskottet  ovan  föreslås i budgetpropositionen  att\r\ndet för budgetåret 2004 under utgiftsområde 18 skall\r\nanvisas till anslaget\r\n\r\n31:4           Statens           bostadskreditnämnd:\r\nGarantiverksamheten,      ett      ramanslag      om\r\n100 000 000 kr,\r\n\r\n31:8 Statens geotekniska institut, ett  ramanslag om\r\n29 482 000 kr,\r\n\r\n31:10 Statens va-nämnd, ett ramanslag om  6  737 000\r\nkr,\r\n\r\n32:2  Kommunala samverkansorgan m.m., ett obetecknat\r\nanslag om 34 897 000 kr.\r\n\r\nDen  av  regeringen  förordade  anslagstilldelningen\r\navseende  de  nu  aktuella  anslagen  tillstyrks  av\r\nutskottet.\r\n\r\n\r\nMotionsförslag om nytt anslag inom\r\nutgiftsområde 18\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 30 i motsvarande\r\ndel  föreslås  att ett nytt anslag, Investeringsstöd\r\nför  byggande  av   studentbostäder,  inrättas  inom\r\nutgiftsområdet.  Anslagsyrkandet   utgår   från  ett\r\nförslag  i  samma  motion  om principerna för en  ny\r\nstödform för studentbostäder.  Det  senare förslaget\r\nbehandlas    i    avsnittet   om   bostadspolitikens\r\ninriktning tillsammans  med övriga motionsförslag om\r\nett utökat stöd till byggandet av studentbostäder.\r\n\r\nVad  gäller  det nu aktuella  anslagsyrkandet  kan\r\nutskottet  konstatera   att  de  anslagsförslag  som\r\nutskottet ovan redan ställt  sig  bakom  innebär att\r\nhela  den  ram  för  utgiftsområde  18 som riksdagen\r\ngenom  sitt  beslut  den 19 november fastställt  har\r\ntagits i anspråk. Motionsförslaget  avstyrks således\r\nredan  på  denna  grund.  Utskottet vill  här  också\r\nerinra om att villkoren för  stödet till byggande av\r\nstudentbostäder under innevarande år har förbättrats\r\ngenom  den omläggning som skett  från  det  tidigare\r\ninvesteringsbidraget  till  det  stöd som numera kan\r\nutgå       som      investeringsstimulans      genom\r\nskattekreditering.  Utskottet  återkommer till denna\r\nfråga i det avsnitt som inte avser  budgeten  för år\r\n2004.\r\nMål- och resultatredovisningen i\r\nbudgetpropositionen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  godkänna vad bostadsutskottet\r\nanför    i    avsnittet     om    mål-    och\r\nresultatredovisningen  i budgetpropositionen.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nInledning\r\n\r\nInnan  utskottet övergår  till  behandlingen  av  de\r\nförslag   som  i  vid  mening  rör  inriktningen  av\r\nbostadspolitiken    men    som    inte   är   direkt\r\nbudgetpåverkande  under  år  2004, tar  utskottet  i\r\ndetta avsnitt upp en fråga som  alltmer  kommit  att\r\naktualiseras  i  riksdagsarbetet  under  de  senaste\r\nåren.\r\n\r\nUnder  en  stor  del  av  1990-talet  har det inom\r\nriksdagen  pågått  ett  arbete  som syftat till  att\r\nutskotten i högre grad skall följa upp och utvärdera\r\nriksdagsbeslut.  Riksdagen  beslutade  i  juni  2001\r\nbl.a. om ett tillägg i riksdagsordningen  (4 kap. 16\r\n§)   med   denna   innebörd.  Beslutet  innebär  att\r\nriksdagen i ökad utsträckning  skall  följa  upp och\r\nutvärdera  fattade  beslut  för  att  åstadkomma ett\r\nbättre   berednings-  och  beslutsunderlag   i   den\r\npolitiska  processen.  En  viktig  del i den löpande\r\nuppföljningen  är  att  ta  emot  och  värdera   den\r\nresultatinformation som riksdagen enligt budgetlagen\r\nfår   från  regeringen  i  budgetpropositionen.  Ett\r\nsamarbete  har  också  inletts  mellan  riksdag  och\r\nregering med denna utgångspunkt.\r\nBostadsutskottet  har  inför  beredningen av årets\r\nbudgetproposition  gett  den  nya uppföljnings-  och\r\nutvärderingsfunktionen         vid        riksdagens\r\nutredningstjänst    i    uppdrag    att    analysera\r\nbehandlingen  av  mål  och  resultat  i  den  del av\r\npropositionen     som     avser    bostadspolitiken.\r\nSlutsatserna av denna analys  har  redovisats  inför\r\nutskottet  och  föranlett  vissa  överväganden.  Med\r\nutgångspunkt  i de synpunkter som framkommit i detta\r\nsammanhang redovisar  utskottet  i  det följande sin\r\nsyn på denna fråga.\r\n\r\nRedovisningen av mål och resultat i\r\nbudgetpropositionen\r\n\r\n\r\nEn   utgångspunkt   för   arbetet   med   mål-   och\r\nresultatstyrning   är  att  mål  sätts  upp  som  de\r\nuppnådda  resultaten   sedan   relateras  till.  För\r\nbostadspolitiken gäller att det  övergripande  målet\r\när  fastlagt  av  riksdagen i bred politisk enighet.\r\nUtskottet återkommer i ett senare avsnitt till bl.a.\r\nförslag  om komplettering  av  detta  mål.  Det  kan\r\nemellertid   konstateras  att  målet  har  en  sådan\r\nutformning att det krävs konkretiseringar och delmål\r\nvid utformningen  av  det  löpande  bostadspolitiska\r\narbetet.   Regeringen   har   också  för  sin   egen\r\nverksamhet      utformat     sådana     mål      för\r\nverksamhetsområden,       verksamhetsgrenar      och\r\nmyndigheter. Det är givetvis av stort värde om dessa\r\nnedbrutna mål som regeringen  arbetar  utifrån,  och\r\nsom     även     redovisas     för    riksdagen    i\r\nbudgetpropositionen, ges en sådan  utformning att en\r\nresultatstyrning underlättas. Detta  förutsätter att\r\nmålformuleringen  successivt  kan konkretiseras  och\r\nnär så är möjligt anges i kvantifierbara termer. Ett\r\nexempel  på  en sådan inriktning  mot  en  successiv\r\nkonkretisering   genom   tydliga   delmål   är   det\r\nmiljömålsarbete   som   riksdagen   och   regeringen\r\nbedriver      och      som      bl.a.     innefattar\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.\r\n\r\nFör riksdagens del kvarstår emellertid  också  ett\r\nbehov  av  att  finna  en  metod  att mäta graden av\r\nmåluppfyllelse för det grundläggande,  av  riksdagen\r\nfastställda målet. En strävan i detta sammanhang bör\r\ngivetvis  vara att underlaget för denna bedömning  i\r\nså  stor  utsträckning   som  möjligt  får  en  bred\r\npolitisk acceptans. De partipolitiska  övervägandena\r\nbör  i  stället  inriktas  på  vilka slutsatser  som\r\nredovisningen leder fram till och vilka åtgärder som\r\nbehöver  vidtas.  En  utgångspunkt   för   en  sådan\r\ndiskussion  bör  kunna  tas  i  regeringens  samlade\r\nbedömning  av måluppfyllelsen på politikområdesnivå.\r\nI årets budgetproposition har endast måluppfyllelsen\r\nför delmålen redovisats.\r\nUtskottet  anser  att det med dessa utgångspunkter\r\nbör vara möjligt att  utveckla  budgetpropositionens\r\nanvändning  i  beslutsprocessen. Här  skall  framför\r\nallt några aspekter  i  denna  fråga lyftas fram som\r\nbl.a.  gäller  utvecklingen  av resultatindikatorer,\r\nredovisningen av längre tidsserier  samt  strukturen\r\nför regeringens resultatredovisning.\r\nUtskottet   har  erfarit  att  Finansdepartementet\r\ninför årets budgetproposition  i  ett  cirkulär till\r\nsamtliga    departement   betonat   vikten   av   en\r\nresultatinformation  som  är  relevant i förhållande\r\ntill    uppsatta    mål.    Inom    riksdagen    har\r\nfinansutskottet tidigare understrukit detta samt att\r\nresultat    och    utvecklingstendenser   i   större\r\nutsträckning bör redovisas i kvantitativa termer med\r\nhjälp av indikatorer  eller  nyckeltal.  Även enligt\r\nbostadsutskottets uppfattning finns det behov av att\r\nutveckla      en      redovisning      av     sådana\r\nresultatindikatorer.  Budgetpropositionen   kan  för\r\növrigt  vad  gäller  bostadspolitiken till viss  del\r\nredan  anses  innehålla  vissa  resultatindikatorer,\r\nexempelvis    vad     gäller     utvecklingen     av\r\nbostadsproduktionen  och  boendekostnaderna.  I båda\r\ndessa  fall  borde  det emellertid enligt utskottets\r\nuppfattning vara möjligt  att uppnå en tydligare och\r\nmer kontinuerlig redovisning.  Det  har  således ett\r\nklart värde att samma källa används löpande  och att\r\nlängre  tidsserier  kan redovisas för att underlätta\r\nanalyser av trender och tendenser. Enligt utskottets\r\nmening bör därför resultatredovisningen  i  kommande\r\npropositioner  i högre utsträckning innefatta  denna\r\ntyp   av  kvantifierbara   resultatindikatorer.   De\r\nredovisade  slutsatserna  bör  relateras  till dessa\r\nindikatorer. Detta innebär också att en strävan  bör\r\nvara  att  tydligare  särskilja  vad  som regeringen\r\nanser  vara  faktiska  resultat av statens  insatser\r\ninom  politikområdet och  vad  som  snarare  är  att\r\nbetrakta  som  ett resultat av omvärldsförändringar.\r\nDet är även önskvärt  att  regeringen  redovisar för\r\nriksdagen     utifrån     vilka    eventuellt    nya\r\nresultatindikatorer måluppfyllelsen fortsättningsvis\r\nkommer  att bedömas när nya  bostadspolitiska  medel\r\nkommer till  användning.  Utskottet är samtidigt väl\r\nmedvetet om att alla förhållanden  med betydelse för\r\nbostadspolitikens utformning inte låter  sig mätas i\r\nlätt kvantifierbara termer.\r\nI    det    ovan    omnämnda    cirkuläret    från\r\nFinansdepartementet  framhålls  vidare vikten av att\r\nredovisningen  i  budgetpropositionen  fokuserar  på\r\nresultatinformationen  och inte på vidtagna åtgärder\r\noch pågående utredningar. Utskottet vill för sin del\r\nframhålla   att  även  redovisningen   av   pågående\r\nutredningar och  överväganden  har sin givna plats i\r\nden  årliga  genomgång av bostadspolitiken  som  bör\r\ngöras i budgetpropositionen.  Däremot  finns det ett\r\nbehov  av att tydligt åtskilja redovisningen  av  de\r\ninsatser   och  åtgärder  som  vidtagits  under  det\r\nsenaste  året   och   den  redovisning  av  uppnådda\r\nresultat  som  bör  ligga   till   grund  för  såväl\r\nregeringens  som  riksdagens slutsatser.  Riksdagens\r\nutredningstjänst har i sin analys av behandlingen av\r\nmål och resultat i  den  del  av  propositionen  som\r\navser  bostadspolitiken  kunnat  konstatera  att det\r\nofta  ges samma eller likartad information under  de\r\nolika avsnitt  som  behandlar politikens inriktning,\r\ngjorda  insatser  respektive  resultatbedömning  och\r\nanalys.  Även  utskottet   anser  att  en  striktare\r\nuppdelning   i  dessa  avseenden   torde   förbättra\r\nläsbarheten av  denna del av budgetpropositionen och\r\ndessutom   underlätta    bedömningen   av   om   den\r\nresultatinformation    som    riksdagen    ges    är\r\ntillräcklig.\r\nRiksdagens utredningstjänst har i sin analys också\r\ntagit upp de problem som kan bli  följden  av att de\r\nutgiftsområden  som lagts fast inte till alla  delar\r\nsammanfaller  med  den  politikområdesindelning  som\r\nregeringen tillämpar.  Detta  förhållande  har bl.a.\r\nlett till att bostadsbidragen, som helt faller  inom\r\nbostadsutskottets   beredningsområde   och  ingår  i\r\nutgiftsområde   18,  i  resultatbedömningssammanhang\r\nredovisas  i  den  del  av  budgetpropositionen  som\r\nbereds         av        socialförsäkringsutskottet.\r\nBostadsutskottet  menar  att detta förhållande, sett\r\nur ett strikt bostadspolitiskt perspektiv, får anses\r\nvara   mindre  lämpligt  och  inte   underlätta   en\r\nsammanhållen      resultatbedömning      av      det\r\nbostadspolitiska  målet. Samma svårigheter gäller de\r\ninsatser inom utgiftsområde  18  som  av  regeringen\r\nförts  till  ett  politikområde  som  i övriga delar\r\nbereds av miljö- och jordbruksutskottet.\r\nSammanfattningsvis anser bostadsutskottet  att det\r\när   angeläget  att  fortsätta  en  process  mot  en\r\nutvecklad  mål-  och resultatstyrning i enlighet med\r\ntidigare fattade beslut. Vad gäller bostadspolitiken\r\noch     övriga     delar    av     bostadsutskottets\r\nberedningsområde bör  de ovan framförda synpunkterna\r\nses som en del i den dialog  som  bör  föras  mellan\r\nriksdag och regering i dessa frågor.\r\nRiksdagen  bör  genom  sitt godkännande ställa sig\r\nbakom   vad   utskottet   anfört    om    mål-   och\r\nresultatredovisningen i budgetpropositionen.\r\n\r\nBostadspolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nKomplettering av målet för bostadspolitiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsförslaget om att\r\nkomplettera   det   bostadspolitiska   målet.\r\nJämför reservation 2 (m, kd).\r\n\r\nÄven om grunderna i det  bostadspolitiska  målet har\r\nlegat  fast  under  en  lång  rad  av  år  har målet\r\nfortlöpande anpassats till utvecklingen och  till de\r\nnya   förutsättningar  som  denna  skapat.  Det  två\r\nsenaste  ändringarna i målet utgör exempel på detta.\r\nNär ett nytt  mål  för  bostadspolitiken  1998 lades\r\nfast   på initiativ av bostadsutskottet innebar  det\r\nen  anpassning  av  målet  till  de  internationella\r\nåtaganden   som   Sverige   gjort   på   miljö-  och\r\nbostadsområdet i olika FN-sammanhang. Samtidigt  som\r\nden  grundläggande  inriktningen låg fast tillfördes\r\nmålet en ny dimension  genom att det gav uttryck för\r\natt  bostadspolitiken  skall   leda   mot  ekologisk\r\nhållbarhet.  Den  nya målformulering som  antogs  av\r\nriksdagen  hösten 2002  (bet.  2002/03:BoU1  s.  31)\r\ninnebär att  det  övergripande målet om ett hållbart\r\nsamhälle  nu  också  ingår  i  det  bostadspolitiska\r\nmålet. Genom denna komplettering har målet givits en\r\nbredare  inriktning  eftersom   begreppet   \"hållbar\r\nutveckling\" omfattar de tre dimensionerna ekonomisk,\r\nsocial  och ekologisk utveckling. Sedan hösten  2002\r\nformuleras  sålunda  målet  för  bostadspolitiken på\r\nföljande sätt.\r\n\r\nMålet för bostadspolitiken är att  alla skall ges\r\nförutsättningar  att  leva  i goda bostäder  till\r\nrimliga kostnader och i en stimulerande och trygg\r\nmiljö  inom långsiktigt hållbara  ramar.  Boende-\r\noch bebyggelsemiljön skall bidra till jämlika och\r\nvärdiga  levnadsförhållanden  och särskilt främja\r\nen  god  uppväxt  för  barn  och  ungdomar.   Vid\r\nplanering,  byggande  och  förvaltning  skall  en\r\nekologiskt,   ekonomiskt   och   socialt  hållbar\r\nutveckling vara grund för verksamheten.\r\n\r\nNär  riksdagen  hösten  2002  lade  fast  målet  för\r\nbostadspolitiken restes inga invändningar mot  målet\r\nsom  sådant. Däremot föreslogs i en motion att målet\r\nskulle   kompletteras.  Även  under  årets  allmänna\r\nmotionstid   har   det  väckts  ett  förslag  om  en\r\nkomplettering av det  bostadspolitiska målet. Enligt\r\nmotion 2003/04:Bo297 (kd)  yrkande  7 i denna del är\r\ndet,    mot    bakgrund    av    det    bristfälliga\r\nbostadsbyggandet  och  de  hot som hyresrätten  står\r\ninför,  angeläget  att  komplettera   målet  med  en\r\nformulering som tar fasta på byggandet  och  ägandet\r\nav     bostadsfastigheter.     Till     målet    för\r\nbostadspolitiken bör därför fogas följande.\r\n\r\nBostadspolitiken skall skapa goda och långsiktigt\r\nförutsägbara villkor för byggande och  ägande  av\r\nfastigheter i alla olika upplåtelseformer.\r\n\r\nDen  ambition som motionsförslaget ger uttryck för -\r\natt öka  bostadsbyggandet  och  värna  hyresrätten -\r\ndelas av utskottet. Som utskottet framhöll  vid  sin\r\nbehandling av ett motionsförslag med i princip samma\r\ninnebörd    under    föregående    riksmöte    (bet.\r\n2002/03:BoU1 s. 32) kommer denna ambition också till\r\nuttryck  redan med den målformulering som nu gäller.\r\nInte minst  gäller  det med hänsyn till att avsikten\r\nmed det bostadspolitiska  målet inte är att i detalj\r\nreglera  bostadspolitiken, utan  att  det  skall  ge\r\nuttryck för  den  övergripande målsättning som skall\r\nvara vägledande för  den.  Som  utskottet  uppfattar\r\nförslaget   i   motionen   utgör   det   snarast  en\r\nprecisering  av det bostadspolitiska målet.  Av  den\r\nredovisning  avseende   politikens   inriktning  som\r\nlämnas     i    budgetpropositionen    (volym    10,\r\nutgiftsområde  18  s. 19) framgår också att bland de\r\nfyra områden som bör  prioriteras inom ramen för det\r\növergripande  målet  ingår   bl.a.  att  bidra  till\r\nförutsättningarna  för  ett  ökat   bostadsbyggande,\r\nframför  allt  när  det  gäller  hyresbostäder   och\r\nstudentbostäder.  Det  kan  mot  den  nu  redovisade\r\nbakgrunden förutsättas att de frågor som lyfts  fram\r\ni  motion  2003/04:Bo297  (kd)  kommer  att  få  den\r\nframträdande  roll som eftersträvas redan inom ramen\r\nför   det   nu  gällande   bostadspolitiska   målet.\r\nMotionens yrkande 7 i denna del avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nMål för bostadsbyggandet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå  motionsförslaget om att\r\nlägga   fast   ett   kvantitativt   mål   för\r\nbostadsbyggandet.  Jämför  reservationerna  3\r\n(m, fp),    4 (kd) och 5 (v).\r\n\r\nNeddragningen  under   1990-talet   av  stödet  till\r\nbostadsbyggandet  tillsammans  med en förhållandevis\r\nhög  realränta har enligt motion  2003/04:Bo235  (v)\r\nlett till  en  för  låg nyproduktion av bostäder och\r\ntill ett eftersatt underhåll  i  beståndet.  För att\r\ntydliggöra   behoven   av   såväl  nyproduktion  som\r\nombyggnation  av  bostäder  bör   enligt   motionens\r\nyrkande   1   därför   ett   kvantitativt   mål  för\r\nbostadsproduktionen  läggas fast. Målet innebär  att\r\ndet senast fr.o.m. 2007  bör  byggas  30  000-40 000\r\nlägenheter  per  år.  Av  dessa  skall  hälften vara\r\nhyresrätter. Dessutom bör minst 60 000 lägenheter  i\r\nflerbostadshus renoveras under en tioårsperiod.\r\n\r\nI anslutning till förslaget om en komplettering av\r\nmålet   för   bostadspolitiken   förordas  i  motion\r\n2003/04:Bo297  (kd) yrkande 7 i denna  del  att  den\r\nkvantitativa målsättningen  för bostadsbyggandet bör\r\nrevideras. I stället för den  målsättning  om 30 000\r\nlägenheter   per   år   som   kom   till  uttryck  i\r\nbudgetpropositionen för 2003 bör ambitionen vara att\r\ndet skall byggas 40 000-50 000  nya  lägenheter  per\r\når.\r\nNågot  mål  i absoluta tal för bostadsproduktionen\r\nhar inte lagts fast av riksdagen. Däremot redovisade\r\nregeringen i förra  årets  budgetproposition att den\r\nhar som målsättning att det  skall  byggas  120  000\r\nbostäder  under  perioden  2003-2006. Det faktum att\r\ndenna kvantitativa målsättning inte har underställts\r\nriksdagen för beslut innebär  naturligtvis  inte att\r\nden  skulle  sakna betydelse för de bostadspolitiska\r\nsträvanden som bör vägleda bostadspolitiken under de\r\nnärmaste åren.  I en situation där staten endast ger\r\nförutsättningarna  för bostadsbyggandet kan det dock\r\nknappast anses lämpligt  att  fastställa ett mål för\r\nbostadsbyggandet   i  absoluta  tal.   Däremot   bör\r\nnaturligtvis bostadspolitiken  utformas  så  att den\r\nger  förutsättningar för en bostadsproduktion som  i\r\nmöjligaste mån svarar mot de behov som finns.\r\nÄven om det i dag finns prognoser som pekar på att\r\nmålsättningen  inte  kommer  att  nås vill utskottet\r\nerinra  om  att  regeringen  själv  angivit  att  en\r\nförutsättning  för  att uppnå målsättningen  är  att\r\nmomskostnaderna      för     särskilt      angeläget\r\nbostadsbyggande  kan  sänkas.  Riksdagen  har  också\r\nantagit  ett  förslag med  denna  inriktning  (prop.\r\n2002/03:98,  bet.   BoU9).  Genom  beslutet  har  en\r\nsärskild investeringsstimulans  införts  för  hyres-\r\noch   studentbostäder   med   en  yta  upp  till  70\r\nkvadratmeter. Investeringsstimulansen lämnas med ett\r\nbelopp  som  i praktiken motsvarar  en  momssänkning\r\ntill 6 %. Den  uttalade  avsikten  med detta stöd är\r\natt  påskynda  en  nödvändig  och snabb  höjning  av\r\nbostadsproduktionen  i  de  delar   av   landet  där\r\nbostadsbristen är som störst. Med tanke på den korta\r\ntid   som  förflutit  sedan  investeringsstimulansen\r\nsattes  i  kraft  är  det ännu för tidigt att utläsa\r\neffekterna av den.\r\nAvslutningsvis vill utskottet  erinra  om  att det\r\nmål    för   bostadsförsörjningen   som   regeringen\r\nredovisar  i budgetpropositionen bl.a. uttrycker att\r\ndet skall ge  förutsättningar  för ökad nyproduktion\r\nav  hyresbostäder  i tillväxtregionerna,  vilka  kan\r\nefterfrågas av bredare hushållsgrupper. Även om inte\r\nheller detta mål uttrycks  i kvantitativa termer ger\r\ndet  ett klart uttryck för ambitionen  att  få  till\r\nstånd ett bostadsbyggande av tillräcklig omfattning.\r\nDen      ovan       i       korthet       redovisade\r\ninvesteringsstimulansen  är också ett direkt  utfall\r\nav denna strävan.\r\nUtskottet är mot den redovisade bakgrunden inte nu\r\nberett att ställa sig bakom  förslaget  i motionerna\r\n2003/04:Bo235 (v) yrkande 1 och 2003/04:  Bo297 (kd)\r\nyrkande  7  i  denna del. Det innebär dock inte  att\r\nutskottet frånträtt  sin   ståndpunkt  om  värdet av\r\nkvantifierbara  resultatindikatorer. Det kan  enligt\r\nutskottets mening förutsättas att frågan om lämpliga\r\nindikatorer   för   bostadspolitiken    kommer   att\r\nbehandlas  i den dialog kring redovisningen  av  mål\r\noch resultat  i  budgetpropositionen  som nu inletts\r\nmed Regeringskansliet. I detta sammanhang  kan t.ex.\r\nen  kontinuerlig  redovisning  av  bostadsbyggandets\r\nomfattning vara ett sätt att ge en indikation på hur\r\nden bedrivna politiken påverkat bostadsbyggandet.\r\n\r\nBostadspolitikens utformning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionsförslagen   om\r\nbostadspolitikens      utformning.     Jämför\r\nreservationerna 6 (m), 7  (fp),  8 (kd) och 9\r\n(c).\r\n\r\nI  ett  flertal motioner förs det fram  förslag  som\r\navser utformningen av bostadspolitiken i vid mening.\r\nÄven om utgångspunkten  för  förslagen  är olika har\r\nmotionerna  det  gemensamt  att  de ger uttryck  för\r\ninriktningen  av  politiken  snarare   än   att   de\r\ninnefattar  detaljerade  förslag.  Det  innebär  att\r\nmotionerna i några fall även anger hur politiken bör\r\nutformas  också  på områden som primärt inte ingår i\r\nbostadsutskottets   beredningsområde.  Flertalet  av\r\ndessa mera övergripande förslag följs dessutom upp i\r\nandra   motioner   genom   konkreta   förslag   till\r\njusteringar och förändringar  i  dagens regelsystem.\r\nDet  gäller inte minst i de motioner  som  behandlas\r\nlängre fram i detta betänkande.\r\n\r\nUtgångspunkten  för  bostadspolitiken  bör  enligt\r\nmotion  2003/04:Bo257  (m) vara att människor själva\r\nskall kunna välja sin bostad.  Politiken  bör därför\r\nge  förutsättningar för bevarande och utveckling  av\r\nolika   upplåtelseformer  och  skapa  en  öppen  och\r\nfungerande   marknad   utan   detaljregleringar  och\r\npolitiska ingrepp. Enligt motionens  yrkande  1  bör\r\ndetta  ges  regeringen  till  känna. Mot bakgrund av\r\nförhållandena   i   Stockholmsregionen    förs   ett\r\nmotsvarande förslag fram också i motion 2003/04:N341\r\n(m) yrkande 8.\r\nBostadspolitiken    måste    enligt    partimotion\r\n2003/04:Bo253  (fp)  yrkande  1  läggas om i liberal\r\nriktning  så att den enskilde får möjlighet  att  ta\r\nmakten  över   sin   situation.   Det   innebär  att\r\nförutsättningar    för   mångfald,   valfrihet   och\r\nintegration måste föras  in  redan vid planering och\r\nbyggande  av  bostäder.  Samtidigt  måste  de  olika\r\nupplåtelseformerna ges en  central  roll  och lärdom\r\ndras  av  övriga  Europa  när  det  gäller valet  av\r\nbostadspolitiska medel. Enligt motionens  yrkande 19\r\nsamt  motion  2003/04:Bo236  (fp)  yrkande  1  måste\r\nåtgärder  vidtas  för att öka valfriheten i boendet.\r\nUtgångspunkten för  bostadspolitiken bör därför vara\r\natt den enskilde bestämmer  sitt boende utifrån sina\r\negna drömmar och förutsättningar.  Det innebär bl.a.\r\natt  bostäder  skall byggas utifrån efterfrågan  och\r\natt alla upplåtelseformer skall finnas tillgängliga.\r\nDessutom  skall  en   friare   hyressättning  liksom\r\nförhandlingsfrihet  införas samt  krafttag  tas  mot\r\nsvarthandel med bostäder.  Som  en  del i en liberal\r\nbostadspolitik   föreslås   slutligen   i  motionens\r\nyrkande  20  att åtgärder skall vidtas för  att  öka\r\nvalfriheten i samhällsplaneringen.\r\nEnligt motion  2003/04:Bo297  (kd) yrkande 1 skall\r\nbostadspolitiken  utgå  från  den enskildes  ansvar,\r\nmöjligheter  och  skyldigheter. Det  förutsätter  en\r\npolitik där rätten till ägande tillgodoses samtidigt\r\nsom den som inte är  köpstark tillförsäkras ett gott\r\noch tryggt boende. Politiken  bör vidare inriktas på\r\natt  utan  detaljstyrning skapa förutsättningar  för\r\nett ökat byggande  och  ett  billigare  boende.  Det\r\nförutsätter  att  staten  återigen  fokuserar på sin\r\nhuvuduppgift, att svara för att verksamma legala och\r\nfinansiella instrument finns tillgängliga.\r\nEn  lokalt  utformad  boendepolitik  leder  enligt\r\nmotion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 1 till  ett  boende\r\nanpassat   för   brukarna  och  till  valfrihet  och\r\nmångfald när det gäller  bostadsort  och boendeform.\r\nDet  innebär  att  bostadspolitiken  måste  utformas\r\nunderifrån av de enskilda brukarna med  utgångspunkt\r\ni de lokala och regionala förutsättningarna. För att\r\nåstadkomma detta behövs såväl mångfald som valfrihet\r\ni de olika boendealternativen. Vidare förutsätter en\r\nkostnadseffektiv bostadspolitik att regelverket  för\r\nplanering    och    byggande   förenklas   och   att\r\nboendeskatterna  reformeras   i   en   mer   rättvis\r\nriktning. I syfte att sänka boendekostnaderna  måste\r\nenligt  motionens  yrkande  2 en utredning med denna\r\ninriktning tillsättas. Enligt  motionens  yrkande  8\r\nbehöver    även    frågan   om   hur   den   svenska\r\nbostadsmarknaden     kan     reformeras     i     en\r\nmarknadsekonomisk riktning utredas. Framför allt mot\r\nbakgrund   av   problemen    med    att   underhålla\r\nbostadsbeståndet   bör   förhållanden   som    avser\r\nbeskattning, subventioner, hyressättningssystem m.m.\r\nses  över. För att öka mångfalden i bostadsbeståndet\r\nbör  neutraliteten   mellan  olika  upplåtelseformer\r\nåterställas såväl när  det  gäller  skatteregler som\r\nregelverket i övrigt. En utredning med  uppgift  att\r\nse över hur neutralitet och mångfald skall uppnås  i\r\nbostadspolitiken   bör   enligt  yrkande  19  därför\r\ntillsättas.  Vikten av mångfald  i  bostadspolitiken\r\nbör enligt motionens  yrkande 20 ges regeringen till\r\nkänna.  Det  innebär bl.a.  att  ägarlägenheter  bör\r\ninföras. Slutligen förordas i yrkande 25 i denna del\r\natt trycket på  överhettade  bostadsmarknader  skall\r\nminskas bl.a. genom en flexibel arbetsmarknad. Denna\r\nflexibilitet  skall  i  sin  tur  uppnås  genom  att\r\nbehovet  av  mindre lägenheter i överhettade områden\r\nvägs in i kommunernas boendeplanering.\r\nI  den  med  anledning  av  regeringens  skrivelse\r\n2002/03:129  Arkitektur,   form  och  design  väckta\r\nmotion 2002/03:Kr13 (c) förordas  att arkitektur och\r\nestetik skall föras in i bostadspolitiken. Härigenom\r\nskulle   samhället   främjas   både   socialt    och\r\nekonomiskt.\r\nMed  anledning av vad som i motionerna föreslagits\r\nom  bostadspolitikens   utformning   vill  utskottet\r\nanföra följande.\r\nDet  bostadspolitiska mål som riksdagen  antog  så\r\nsent som  för  ett  år  sedan  ger  uttryck  för den\r\növergripande   målsättning   som   bör   vägleda  de\r\nbostadspolitiska insatserna. Målet i sig ger sålunda\r\ninte  svar  på  frågan  hur  bostadspolitiken  skall\r\nutformas  och vilka bostadspolitiska medel som skall\r\nkomma till  användning.  För  att  ge  underlag  för\r\nbeslut  om  vilka  insatser som måste till och vilka\r\nbostadspolitiska medel som slutligen skall sättas in\r\nmåste målet brytas ned  på  delmål som i sin tur kan\r\nbehöva konkretiseras ytterligare.\r\nSom  utskottet  redan  inledningsvis   konstaterat\r\nsyftar de nu behandlade motionerna alla till  att på\r\nolika  sätt  och med delvis olika utgångspunkter  ge\r\nriktlinjer för hur den framtida bostadspolitiken bör\r\nutformas. Det  är  alltså inte fråga om att i detalj\r\nfastställa  hur  politiken   skall   bedrivas,  utan\r\nsnarare  att  lägga  fast  de delmål som skall  vara\r\nstyrande för politiken. Mer  ingående överväganden i\r\nsak om de olika åtgärder som kortfattat  förordas  i\r\nmotionerna  för  att uppnå uppsatta bostadspolitiska\r\nmål redovisas av utskottet  i  andra  delar av detta\r\nbetänkande  samt  i betänkanden inriktade  på  olika\r\nsakfrågor inom bostadspolitiken.\r\nDet faktum att ett  bostadspolitiskt  mål nu lagts\r\nfast innebär dock inte att bostadspolitiken  kan ses\r\nisolerad    från   andra   viktiga   politikområden.\r\nUtskottet   vill    därför   understryka   att   det\r\nbostadspolitiska  målet  dessutom  måste  utgå  från\r\nförutsättningen att bostadspolitiken skall utgöra en\r\nbärande del i den generella  välfärden.  Det innebär\r\natt bostaden är en social rättighet och därmed också\r\nen  samhällelig  rättighet.  Av  detta  följer   att\r\nsamhället  även fortsättningsvis måste ta ett ansvar\r\nför att trygga bostadsförsörjningen.\r\nEnligt  utskottets  mening  låter  sig  det  nu  i\r\nkorthet redovisade  synsättet inte förenas med flera\r\nav  motionsförslagen,   som   i  stället  bygger  på\r\nprincipen  att det samhälleliga  inflytandet  liksom\r\nansvaret bör  minska.  Samtidigt  är  det utskottets\r\nbedömning  att  flera  motionsförslag inte  i  något\r\navgörande     avseende    kan    anses     stå     i\r\nmotsatsförhållande  till  det mål som lagts fast för\r\nmindre än ett år sedan. I dessa  fall  gäller frågan\r\ndärför hur målen bör preciseras. Mot bakgrund  av de\r\nförslag  som  förs  fram i motionerna vill utskottet\r\npeka på att det bostadspolitiska  målet,  nu  liksom\r\ntidigare,  preciseras på flera verksamhetsområden  i\r\nbudgetpropositionen.\r\nDet gäller bl.a. beträffande bostadsförsörjningen,\r\ndär målet är att verka för\r\n- lägre bygg- och boendekostnader i bostäder med god\r\nkvalitet,\r\n-\r\n-    ökad   nyproduktion    av    hyresbostäder    i\r\ntillväxtregionerna  som  kan efterfrågas av bredare\r\nhushållsgrupper,\r\n-\r\n-  utveckling  av de allmännyttiga  bostadsföretagen\r\noch andra icke-vinstdri-vande upplåtelseformer samt\r\n-\r\n- minskad segregation i boendet.\r\n-\r\nUtskottet är inte  berett  att  med  utgångspunkt  i\r\nmotionsförslagen  förorda  att  det  på  detta  sätt\r\npreciserade  målet frångås. Även om det naturligtvis\r\nalltid  finns  skäl   att  överväga  hur  målet  bör\r\npreciseras har det enligt  utskottets  mening inte i\r\nmotionerna  visats  att riksdagen nu bör göra  något\r\nnytt ställningstagande i detta avseende.\r\n\r\nNär det slutligen gäller  frågan  med  vilka medel\r\nsom  de  uppsatta  målen  skall  nås  kan  utskottet\r\nkonstatera att skiljaktigheterna är stora. Utskottet\r\när  mot  denna  bakgrund inte berett att ställa  sig\r\nbakom de mera konkreta  förslag  som  läggs  fram  i\r\nflera  av  motionerna.  Det finns mot bakgrund härav\r\ninte  anledning  för  riksdagen   att  nu  göra  nya\r\ntillkännagivanden i dessa frågor.\r\nUtskottet  avstyrker  med  hänvisning   till   det\r\nanförda partimotion 2003/04:\r\nBo253  (fp)  yrkandena  1, 19 och 20 samt motionerna\r\n2003/04:Bo236  (fp)  yrkande  1,  2003/04:Bo257  (m)\r\nyrkande 1, 2003/04:Bo263  (c) yrkandena 1, 2, 8, 19,\r\n20  och  25, det sistnämnda yrkandet  i  denna  del,\r\n2003/04:Bo297  (kd)  yrkande 1, 2002/03:Kr13 (c) och\r\n2003/04: N341 (m) yrkande 8.\r\n\r\nBostadspolitik för integration\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionsförslagen   om\r\nbostadspolitik    för   integration.   Jämför\r\nreservation 10 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nI fem motioner förs det fram förslag som alla syftar\r\ntill  att  genom  olika   bostadspolitiska  insatser\r\nmotverka segregation och verka för integration. Även\r\nom  förslagen  i  och  för  sig  uppvisar  betydande\r\nolikheter har de det gemensamt  att de i första hand\r\nlyfter fram generella  bostadspolitiska åtgärder.\r\n\r\nDet  förslag som förs fram i motion  2003/04:Sf325\r\n(m) ingår  som en del i ett program för att motverka\r\nsegregation.   Enligt   motionens   yrkande  24  kan\r\nsegregation  motverkas  bl.a.  genom en  ökad  andel\r\nbostadsrätter    så    att    en    blandning     av\r\nupplåtelseformer  uppnås,  liksom genom ökade inslag\r\nav självförvaltning i hyresrätten.\r\nSom ett led i en ny integrationspolitik föreslås i\r\npartimotion  2003/04:Sf326  (fp)   yrkande   28  att\r\nmöjligheterna att äga sin bostad skall förbättras. I\r\nmotionens  yrkande  29  förordas  dessutom  ett ökat\r\nbostadsbyggande  i syfte att motverka segregation  -\r\nnågot  som förutsätter  en  ny  bostadspolitik  utan\r\npolitiska  regleringar och överbeskattning av boende\r\noch byggande.\r\nBostadspolitiken  har  enligt motion 2003/04:Bo261\r\n(kd) varit en av orsakerna  till  den allt stabilare\r\nuppdelningen av boendet efter etniska och ekonomiska\r\nskiljelinjer. Denna utveckling kan  bara  brytas med\r\nen  bostadspolitik som leder till en bebyggelse  som\r\ninte  bara  är  blandad  i  fråga  om funktioner och\r\nupplåtelseformer utan också, i varje  område,  utgör\r\nett attraktivt och rimligt ekonomiskt alternativ för\r\nalla grupper i samhället. Enligt motionens yrkande 1\r\nbör  bostadspolitiken  därför inriktas mot att skapa\r\nlikvärdiga förutsättningar  för  byggande och ägande\r\nav  bostäder  i  alla  olika  upplåtelseformer   och\r\nstorlekar.\r\nDen  mest  kraftfulla  åtgärden  för  att motverka\r\nsegregation  är  enligt  motion  2003/04:Sf402  (kd)\r\nyrkande  22 att se till att alla bostadsområden  har\r\nen blandad  bebyggelse  med  flera olika upplåtelse-\r\noch bebyggelseformer. Det förutsätter  bl.a. en ökad\r\nandel  bostadsrätter, fler kooperativa bostadsformer\r\nsamt småhus.  Vidare  måste detaljplaneringen ha ett\r\nintegrationsperspektiv  och  etablering  av  service\r\nm.m. stödjas.\r\nSegregation  motverkas enligt motion 2003/04:Bo263\r\n(c) genom att bebyggelsen  varieras  såväl  när  det\r\ngäller  hustyper som upplåtelseformer. Det är enligt\r\nmotionens  yrkande  22  därför viktigt att fortsatta\r\nutredningar  och satsningar  på  bostadsområdet  har\r\ntydlig fokus på  planering,  byggande och boende för\r\natt motverka segregation.\r\nMed anledning av vad som i motionerna  föreslagits\r\nom    bostadspolitiska    åtgärder   för   att   öka\r\nboendeintegrationen vill utskottet anföra följande.\r\nSom utskottet redan inledningsvis redovisat syftar\r\nmotionsförslagen  till att genom  mer  eller  mindre\r\növergripande  bostadspolitiska  insatser  verka  för\r\nintegration  och   motverka  segregation.  Utskottet\r\ndelar självfallet motionärernas  strävan  att  verka\r\nför  ett  integrerat  samhälle  såväl när det gäller\r\nboendet som samhällslivet i övrigt. Det måste var en\r\nsjälvklarhet för hela samhället att  ta  ett  ansvar\r\nför  att  motverka  segregationen. Ett framgångsrikt\r\narbete  mot  segregation   förutsätter,   som  också\r\nframhålls  i  motionerna,  ett  brett  spektrum   av\r\nåtgärder.  En  slutsats  av  detta  är  att  även om\r\nbostadspolitiken och olika bostadspolitiska insatser\r\npåtagligt  kan  medverka  till  en  ökad integration\r\nmåste samtidigt en rad andra åtgärder vidtas för att\r\nen  bestående  framgång  i  arbetet  mot segregation\r\nskall nås.\r\nÄven  om andra insatser än bostadspolitiska  måste\r\nbetonas   får    naturligtvis   inte   insatser   på\r\nbostadsområdet undervärderas.  Det är därför viktigt\r\natt   även   synen   på  boendet  präglas   av   ett\r\nintegrationsperspektiv.   Denna  uppfattning  kommer\r\nockså   till  tydligt  uttryck   i   det   mål   för\r\nbostadsförsörjningen   som  regeringen  redovisar  i\r\nbudgetpropositionen. I målet  ingår  sålunda att det\r\nskall bidra till minskad segregation i  boendet.  En\r\nföljd  av  detta  är  att  frågan  måste  ägnas stor\r\nuppmärksamhet i såväl den fysiska planeringen  som i\r\nkommunernas                arbete                med\r\nbostadsförsörjningsplaneringen    i    övrigt.   Ett\r\nnaturligt inslag i detta arbete är att slå  vakt  om\r\nen   blandning   av   upplåtelseformer.  Det  gäller\r\nexempelvis att behålla  ett  utbud  av hyresbostäder\r\nmed  rimliga  boendekostnader i områden  som  annars\r\nriskerar    att    snabbt     få     ett    ensidigt\r\nbefolkningsunderlag.\r\nEn  absolut  förutsättning  för  ett framgångsrikt\r\nintegrationsarbete  är  ett ökat lokalt  inflytande.\r\nDet är bara genom delaktighet och medbestämmande som\r\nsegregationen  kan brytas.  Detta  är  också  en  av\r\nutgångspunkterna i Storstadsdelegationens arbete med\r\natt förverkliga  den  nationella storstadspolitikens\r\nmål. Delegationen har bl.a.  haft  till  uppgift att\r\ngenom   lokala   utvecklingsavtal   verka   för   en\r\nlångsiktigt hållbar tillväxt och bryta segregationen\r\ni  utsatta  områden.  Utmärkande  för insatserna har\r\nvarit  att  de skett i dialog med boende  och  andra\r\nverksamma  i  dessa  områden.  Även  om  delvis  nya\r\nförutsättningar  gäller  för  Storstadsdelegationens\r\narbete efter 2003 är utgångspunkten  fortsatt  lokal\r\nmedverkan    och   inflytande.   Avsikten   är   att\r\nstorstadspolitiken  under  2004  skall gå in i en ny\r\nfas.  Det  innebär  bl.a.  att  en storstadspolitisk\r\ntillväxtdimension skall utvecklas  och  att  arbetet\r\nmot  segregation skall övergå från finansiering  med\r\nsärskilda   medel  till  att  ingå  i  de  ordinarie\r\nstrukturerna.   Målet   är   att  samtidigt  som  de\r\nsärskilda  medlen till de lokala  utvecklingsavtalen\r\nupphör  så  skall   bekämpandet   av   segregationen\r\nvidareutvecklas.  Detta  skall  ske  genom  ett  mer\r\nstrategiskt inriktat lokalt utvecklingsarbete och en\r\nfördjupad   samverkan   mellan  kommunerna,  staten,\r\nnäringslivet och de boende.\r\nSammanfattningsvis ser  bostadsutskottet inte skäl\r\natt rikta några invändningar mot de relativt allmänt\r\nformulerade synpunkter på vikten  av  att  verka för\r\nboendeintegration   som  förs  fram  i  de  aktuella\r\nmotionerna. Flera av  förslagen  är  dessutom i lika\r\nhög grad inriktade mot bostadspolitiken  som  sådan,\r\nförslag som utskottet tagit ställning till ovan. Ett\r\ntillkännagivande   till  regeringen  kan  med  denna\r\nutgångspunkt inte anses  tjäna  något  reellt syfte.\r\nDet  torde stå utom allt tvivel att även  regeringen\r\nomfattar  åsikten  att segregationen i boendet måste\r\nmotverkas    med    bostadspolitiska    och    andra\r\ntillgängliga medel. Partimotion  2003/04:Sf326  (fp)\r\nyrkandena  28  och  29 samt motionerna 2003/04:Bo261\r\n(kd)  yrkande  1,  2003/04:Bo263   (c)  yrkande  22,\r\n2003/04:\r\nSf325 (m) yrkande 24 samt 2003/04:Sf402 (kd) yrkande\r\n22 avstyrks sålunda.\r\n\r\nDe bostadspolitiska frågornas behandling i\r\nregeringen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsförslaget  om  de\r\nbostadspolitiska   frågornas   behandling   i\r\nregeringen.\r\n\r\nBoendefrågorna har enligt motion 2003/04:Bo208  (kd)\r\nalltid aktualitet, och de kommer också att kräva ett\r\nstörre   utrymme   i   framtiden.  Samtidigt  kommer\r\nframtidens planering att  innebära  krav  på  en mer\r\nblandad  och ekologiskt inriktad bebyggelse. Strävan\r\nmåste vara  att  gå från det funktionsuppdelade till\r\ndet socialt och funktionellt  integrerade samhället.\r\nSammantaget innebär detta att det  bör finnas en för\r\ndessa  frågor  ansvarig  minister,  som   till  sitt\r\nförfogande har ett framtidsinriktat planerings-  och\r\nbostadsdepartement.\r\n\r\nFrågan  om  handläggningen  av de bostadspolitiska\r\nfrågorna  i regeringen har behandlats  av  riksdagen\r\nvid flera tidigare  tillfällen.  Som  grund för sitt\r\nsenaste  ställningstagande  anförde utskottet  bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nBostadsutskottet har under  senare  år  (senast i\r\nbet.  2001/02:BoU1  s.  35) haft att ta ställning\r\ntill   motionsförslag   om   att    inrätta   ett\r\nbostadsdepartement eller att det skall tillsättas\r\nen   minister   med   särskilt   ansvar   för  de\r\nbostadspolitiska          frågorna.          Även\r\nkonstitutionsutskottet  har  vid några tillfällen\r\nbehandlat   förslag   av  motsvarande   innebörd.\r\nFörslagen har avstyrkts  med  hänvisning till att\r\ndet enligt regeringsformen är statsministern  som\r\ntillsätter  övriga  statsråd  och  regeringen som\r\nfördelar     ärenden     mellan    departementen.\r\nKonstitutionsutskottet har  dessutom  betonat att\r\nriksdagen borde vara ytterst återhållsam  med att\r\nuttala  sig  eller  på  annat  sätt  söka påverka\r\nregeringen  i  fråga  om hur den skall organisera\r\nsitt   arbete.  Bostadsutskottet   har   i   sina\r\növerväganden     betonat     vikten     av    att\r\nbostadsfrågorna ges en sammanhållen behandling  i\r\nregeringsarbetet.\r\n\r\nUtskottet  har  också  redovisat att biträdande\r\nfinansministern sedan hösten  1999  förutom  sitt\r\nansvar  för  bostadsfinansiering  m.m.  också har\r\nansvar för lagstiftningsärenden som gäller  hyra,\r\nförvärv  och förvaltning av hyresfastigheter m.m.\r\noch   bostadsrätt.   Även   ärenden   som   avser\r\nbostadssociala  frågor  och  äldreboende  tillhör\r\nsedan   dess   den   biträdande  finansministerns\r\nansvarsområde.\r\nSammantaget innebär  det  nu  anförda att flera\r\nför  bostadspolitiken  viktiga  frågor  nu  förts\r\nsamman till ett ansvarigt statsråd. Även om någon\r\nbostadsminister  till  namnet inte  har  utnämnts\r\nfinns  det  därmed ett statsråd  med  ett  vidgat\r\nbostadspolitiskt  ansvar  som till gagnet i mångt\r\noch mycket motsvarar en sådan minister.\r\n\r\nVad som i motionen anförts har  inte givit utskottet\r\nanledning      att      frångå     sina     tidigare\r\nställningstaganden.   Något    tillkännagivande    i\r\nenlighet  med  förslaget i motion 2003/04:Bo208 (kd)\r\nbör därför inte komma i fråga.\r\n\r\n\r\nKonkurrensen i bostadsbyggandet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå förslagen om konkurrensen\r\ni bostadsbyggandet. Jämför reservation 11 (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nFörslag som avser  insatser  av  olika  slag för att\r\nstärka konkurrensen på byggmarknaden i allmänhet och\r\ni  bostadsbyggandet  i  synnerhet  förs fram  i  sex\r\nmotioner.\r\n\r\nEn ökad konkurrens på byggmarknaden med fler såväl\r\ninhemska som utländska aktörer är enligt partimotion\r\n2003/04:Bo253  (fp)  yrkande 2 en förutsättning  för\r\nlägre kostnader. Det fordrar  bl.a.  att många av de\r\nregleringar  som  i  dag  finns tas bort.  Samtidigt\r\nmåste  innovationer  stimuleras   och   arbetet  med\r\nharmonisering     av     byggprodukter    inom    EU\r\nintensifieras.  Som ett led  i  detta  arbete  måste\r\nKonkurrensverket få bättre resurser till övervakning\r\ninom byggsektorn  och  ett  direkt uppdrag att verka\r\nför   fler   utländska   aktörer  på   den   svenska\r\nbyggmarknaden - yrkandena 10 och 11.\r\nEnligt motion 2003/04:Bo257  (m)  yrkande 11 måste\r\nen  rad åtgärder vidtas för att främja  konkurrensen\r\npå den  svenska  byggmarknaden.  Exempel på insatser\r\nsom  nu  måste  till  är att ge Konkurrensverket  en\r\nstarkare ställning, att  se  över  kommunallagen för\r\natt   precisera   vad  som  är  tillåten  respektive\r\notillåten  kommunal   verksamhet   och   att  skärpa\r\nkonkurrensneutraliteten vid offentlig prissättning.\r\nDagens  bostadspolitik  tillsammans  med  en   hög\r\nbeskattning  gör det enligt motion 2003/04:Bo263 (c)\r\nyrkande 6 nödvändigt  att  se  över  hur boende- och\r\nbyggkostnaderna kan sänkas. Ett led i  detta  arbete\r\när  att förbättra konkurrensövervakningen på området\r\ngenom     att     uppgiften     att     följa    upp\r\nByggkostnadsdelegationens  arbete  överflyttas  från\r\nBoverket till Konkurrensverket.\r\nKonkurrensverket  bör enligt motion  2003/04:Bo297\r\n(kd) yrkande 16 få en tydligare uppgift att övervaka\r\nbyggkonkurrensen. Verket  bör därför tillföras ökade\r\nresurser.  Det kan ske genom  att  Byggkostnadsforum\r\nvid Boverket  avvecklas  och  att  medlen  för denna\r\nverksamhet i stället tillförs Konkurrensverket.  Ett\r\nmotsvarande  förslag  förs  dessutom  fram  i motion\r\n2003/04:Bo226 (kd) yrkande 7.\r\nDet   arbete   som   inletts   för   att   få  ned\r\nbyggkostnaderna  måste  enligt  motion 2003/04:Bo242\r\n(s)  yrkande  1 fortsätta, så att konkurrensen  ökar\r\noch priserna därmed  sänks. Även om arbetet hittills\r\ninte lett till några avgörande  förbättringar är det\r\nviktigt att visa uthållighet. En annan möjlighet att\r\nsänka  produktionskostnaderna kan  enligt  motionens\r\nyrkande  2  vara  att arbeta fram ett standardiserat\r\ntyphus, en s.k. Sverigebostad.\r\nMed anledning av  vad som i motionerna föreslagits\r\nbeträffande  konkurrensen  i  bostadsbyggandet  vill\r\nutskottet anföra följande.\r\nDet finns i  dag många belägg för att konkurrensen\r\ni   byggsektorn   är    bristfällig.    Inte   minst\r\nByggkommissionens  arbete  har  visat på detta.  Som\r\nredovisas   i   budgetpropositionen   framträder   i\r\nkommissionens   betänkande  Skärpning  gubbar   (SOU\r\n2002:115) en bild  av  en  byggsektor  med ett svagt\r\nkonkurrenstryck   -   detta  som  en  följd  av   en\r\nbranschstruktur  med  hög   koncentration,  vertikal\r\nintegration och starka inslag  av  korsvist ägande i\r\nkombination  med  problem  som svag importkonkurrens\r\noch   inträdesbarriärer   till   marknaden.   Enligt\r\nByggkommissionen  ger  det  symtom i  form  av  höga\r\npriser,   svårigheter  att  påverka   utbudet,   låg\r\nproduktivitet,     dålig    kvalitet    och    svagt\r\nomvandlingstryck.\r\nUtskottet delar mot  den  nu  beskrivna bakgrunden\r\nden  oro  för  konkurrensen  på  byggmarknaden   som\r\nmotionerna  ger  uttryck  för.  Det finns därför all\r\nanledning   att  på  olika  sätt  försöka   begränsa\r\nbyggkostnaderna  och därmed också boendekostnaderna.\r\nUtvecklingen av byggkostnaderna är utan tvekan en av\r\nde   viktigaste   bostadspolitiska    frågorna.   En\r\nbegränsning   av  byggkostnaderna  är  av  avgörande\r\nbetydelse  för att  åstadkomma  ett  nytillskott  av\r\nbostäder med  rimliga  boendekostnader. Det är också\r\nav detta skäl som regeringen  har  tagit ett flertal\r\ninitiativ för att söka påverka byggmarknaden i denna\r\nriktning.        Den        tidigare       verksamma\r\nByggkostnadsdelegationens arbete var ett led i dessa\r\nsträvanden. Även det Byggkostnadsforum som inrättats\r\nvid   Boverket   har  i  uppdrag  att   främja   ett\r\nutvecklingsarbete        för       kostnadseffektiva\r\nproduktionsprocesser.      Det       arbete      som\r\nByggkommissionen  nu slutfört har också  det  syftat\r\ntill att finna vägar  att  främja  konkurrensen  och\r\nmotverka  konkurrensbegränsande beteende, användande\r\nav svart arbetskraft  och kartellbildning inom bygg-\r\noch anläggningssektorn.  De förslag som kommissionen\r\nlagt  fram  i det ovan nämnda  utredningsbetänkandet\r\nbereds nu i Regeringskansliet.\r\nFör att nå  målet att pressa byggkostnaderna måste\r\nen  rad  olika åtgärder  vidtas.  Enligt  utskottets\r\nmening är  det  därför fel att ställa olika statliga\r\ninsatser och verksamheter  med  syfte  att  begränsa\r\nbyggkostnaderna  mot  varandra. Det bör snarare  ses\r\nsom att verksamheten vid  de olika myndigheterna för\r\natt    stärka    byggkonkurrensen    och    begränsa\r\nbyggkostnaderna  kompletterar   varandra.   När  det\r\ngäller  förslagen  i de aktuella motionerna bör  det\r\nvidare understrykas  att  byggområdet  redan  är ett\r\nprioriterat område för Konkurrensverket. Myndigheten\r\nhar  också  genomfört  ett  flertal  utredningar och\r\ngranskningar som riktats mot byggsektorn både i form\r\nav   regeringsuppdrag   och   på   eget   initiativ.\r\nKonkurrensverket  har  också  som en central uppgift\r\natt  tillämpa  konkurrenslagen  och   följa   lagens\r\nefterlevnad.   När   det   gäller  verksamheten  vid\r\nByggkostnadsforum vill utskottet  erinra  om att den\r\nskall utvärderas under 2004.\r\nSom  framgår av utskottets kortfattade redovisning\r\novan har redan en rad åtgärder vidtagits i syfte att\r\npå olika  sätt stärka konkurrensen på byggmarknaden.\r\nÄven om det  alltid  kan  hävdas  att  åtgärderna ur\r\nnågon  aspekt  är  otillräckliga  ger  inte  de   nu\r\nbehandlade  motionerna underlag för utskottet att nu\r\nförorda ytterligare insatser på området. Det innebär\r\ndock inte att  utskottet på något sätt utesluter att\r\nnya eller till sin  inriktning  förändrade  insatser\r\nkan behöva vidtas framöver. Samtidigt är det rimligt\r\natt  krav  också  ställs  på att de inom byggsektorn\r\nverksamma  agerar  för  en  stärkt   och  mer  öppen\r\nkonkurrens. Inte minst det uppmärksammade fallet med\r\notillbörligt     samarbete    inom    asfalt-    och\r\nanläggningsbranschen  pekar  på  behovet  av  detta.\r\nUtskottet   vill   avslutningsvis   erinra   om  att\r\nregeringen i budgetpropositionen uttalar att det  är\r\nen  prioriterad  inriktning  i  bostadspolitiken att\r\nverka för en effektiv byggsektor  som  verkar  på en\r\nbyggmarknad i konkurrens. Det kan därför förutsättas\r\natt   regeringen   fortsatt   kommer   att   ha  sin\r\nuppmärksamhet   riktad   på  dessa  frågor  och  att\r\nytterligare åtgärder kommer  att  vidtas om så visar\r\nsig  nödvändigt.  En  viktig del i detta  arbete  är\r\nnaturligtvis  den  redan   pågående  beredningen  av\r\nByggkommissionens förslag. När  sedan  resultatet av\r\nden   till   år  2004  aviserade  utvärderingen   av\r\nByggkostnadsforums   verksamhet   föreligger   finns\r\nytterligare underlag för det fortsatta agerandet.\r\nMed  hänvisning  till  det  nu  anförda  avstyrker\r\nutskottet  partimotion  2003/04:Bo253 (fp) yrkandena\r\n2,  10  och  11 samt motionerna  2003/04:Bo226  (kd)\r\nyrkande  7,  2003/04:Bo242  (s),  2003/04:Bo257  (m)\r\nyrkande  11,  2003/04:   Bo263  (c)  yrkande  6  och\r\n2003/04:Bo297 (kd) yrkande 16.\r\n\r\nByggande på statlig mark m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n-  statlig  mark  för bostadsbyggande,  jämför\r\nreservation 12 (fp, c),\r\n-\r\n-  byggande på gamla Tullinge flygplats.\r\n-\r\nStatlig mark för bostadsbyggande\r\n\r\nEn del av den mark  som  nu  är  i  statlig  ägo bör\r\nenligt partimotion 2003/04:Bo253 (fp) kunna användas\r\nför  bostadsbyggande.  Vid all upplåtelse av statlig\r\nmark måste dock konkurrensförhållandena  beaktas, så\r\natt  försäljningen  inte  på  något  sätt snedvrider\r\nkonkurrensen.   Enligt  motionens  yrkande   5   bör\r\nKonkurrensverket  därför  få  i  uppdrag se över hur\r\nförvaltning  och  försäljning  av statlig  mark  har\r\npåverkat prisutvecklingen. Samtidigt  bör  riksdagen\r\nenligt  yrkande 6 för regeringen tillkännage  vikten\r\nav att försäljning  av  statlig mark inte snedvrider\r\nkonkurrensen.\r\n\r\nSom en del i strävandena  att  öka  tillgången  på\r\nmark   för   bostadsbyggande   bör   enligt   motion\r\n2003/04:Bo263 (c) yrkande 27 en översyn göras av att\r\nstatens  användning  och  tillhandahållande  av mark\r\nsker på ett effektivt sätt.\r\nAnvändningen  av  statlig  mark  kan  även  enligt\r\nutskottets  mening  vara  ett sätt att få till stånd\r\nett erforderligt bostadsbyggande. Flera åtgärder har\r\nockså mot denna bakgrund vidtagits  för  att se över\r\ndet  statliga markinnehavet. Redan i den proposition\r\nom vissa  bostadsförsörjningsfrågor  som  regeringen\r\nlade  fram hösten 2000 (prop. 2000/01:26) redovisade\r\nregeringen  resultatet  av en inventering av statlig\r\nmark i Stockholms län, ägd  av  statliga  bolag  och\r\nmyndigheter,  som skulle kunna göras tillgänglig för\r\nbostadsbebyggelse.  Denna  inventering  visade bl.a.\r\natt  Vasakronan AB ägde mark på sydöstra Järvafältet\r\noch i  södra  Hägernäs  i  Täby  kommun  samt att SJ\r\ninnehade markområden i Solna, Salems, Upplands Väsby\r\noch Stockholms kommuner. Ett viktigt första steg mot\r\natt  kunna  ställa statlig mark till förfogande  för\r\nbostadsbyggande   har   därmed   tagits.   I   årets\r\nbudgetproposition   uttalar   regeringen  också  att\r\nförutsättningarna  för  att  mer aktivt  använda  de\r\nstatliga  markinnehaven  i  Stockholmsregionen   för\r\nbostadsproduktion  bör undersökas. Det är utskottets\r\nuppfattning att detta andra steg bör kunna leda till\r\natt  mark  blir  tillgänglig   för  bostadsbyggande.\r\nHuruvida denna mark sedan också  kommer att användas\r\nför bostadsbyggande är emellertid  i  första hand en\r\nfråga  för  berörda  kommuner.  Även  om  staten  är\r\nmarkägare  är  det  inte  avsikten  att staten skall\r\nträda in i kommunens ställe när det gäller  ansvaret\r\nför  bostadsförsörjningen.  I den mån det finns  ett\r\nkommunalt  behov och intresse  av  att  använda  den\r\naktuella marken  för  bostadsbebyggelse  torde denna\r\nfråga  därför  i  första  hand  få  aktualiseras   i\r\nkontakter mellan markägaren staten och kommunen.\r\nUtskottet  är mot den nu beskrivna bakgrunden inte\r\nberett  att förorda  ytterligare  insatser  när  det\r\ngäller statlig  mark  för bostadsbyggande. I den mån\r\nmotionerna 2003/04:Bo253 (fp) yrkandena 5 och 6 samt\r\n2003/04:Bo263  (c)  yrkande   27   inte   kan  anses\r\ntillgodosedda redan genom vidtagna åtgärder avstyrks\r\nde av utskottet.\r\n\r\nByggande på gamla Tullinge flygplats\r\n\r\nDe planer som regeringen givit uttryck för  när  det\r\ngäller  att  uppföra  ett  större bostadsområde på F\r\n18:s  gamla  flottiljområde  i   Tullinge,  Botkyrka\r\nkommun bör enligt motion 2003/04:T470 (fp) yrkande 4\r\nstoppas. Tillkomsten av bostäder bör  inte bestämmas\r\nuppifrån av staten, utan beslutas på lokal  kommunal\r\nnivå. Det finns i dag inte heller något intresse för\r\natt   bygga   ett   område  av  den  omfattning  som\r\nursprungligen avsetts.\r\n\r\nUtskottet  har  vid  sin  tidigare  behandling  av\r\nmotsvarande   förslag   uttalat   att   en   absolut\r\nförutsättning för att den aktuella bebyggelsen skall\r\nkomma  till  stånd är att det  finns  ett  kommunalt\r\nintresse  av  att   området   tas   i   anspråk  för\r\nbostadsbyggande.  Även  om  det är fråga om  statlig\r\nmark  måste  självfallet  det avgörande  inflytandet\r\nligga hos kommunen. Utskottet vill här erinra om den\r\nstarka ställning som kommunen  har  genom  plan- och\r\nbygglagstiftningen   när   det   gäller   att  styra\r\ntillkomsten  och utformningen m.m. av ny bebyggelse.\r\nUtskottets ställningstagande  i denna del står fast.\r\nDet kan mot den bakgrunden inte  anses  lämpligt att\r\nriksdagen med ett uttalande söker ingripa  i denna i\r\ngrunden  kommunala  fråga. Motion 2003/04:T470  (fp)\r\nyrkande 4 avstyrks därför.\r\n\r\nÖvriga frågor avseende bostadsbyggandet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   bostadsförsörjningsprogram  för  Stockholm\r\noch Mälardalen, jämför reservation  13 (m,\r\nfp, kd, c)\r\n   infrastrukturinvesteringar  för  ett  ökat\r\nbostadsbyggande, jämför reservation 14 (m,\r\nfp, kd,c),\r\n-  styrningen  av  medel för marksanering till\r\nbostadsbyggande, jämför reservation 15 (v, c)\r\noch särskilt yttrande 5 (kd).\r\n-\r\nBostadsförsörjningsprogram för Stockholm och\r\nMälardalen\r\n\r\nI motion 2003/04:N325  (kd)  yrkande  5 förordas ett\r\nsamlat bostadsförsörjningsprogram för Stockholm  och\r\nMälardalen.   Enligt   motionen   utgör  bristen  på\r\nbostäder det allvarligaste hindret  mot  tillväxt  i\r\nregionen.  Boverket  och  berörda  länsstyrelser bör\r\ndärför  få  i uppdrag att ta fram förslag  till  ett\r\nökat bostadsbyggande  i  Mälardalen.  Uppdraget  bör\r\nockså  ge  utrymme för att lämna förslag om åtgärder\r\nför ökad konkurrens på bostadsmarknaden.\r\n\r\nDet  torde   vara   obestritt  att  den  bristande\r\ntillgången på bostäder  i  Stockholm  och Mälardalen\r\nutgör  ett  problem.  Inte minst utskottet  har  vid\r\nflera  tillfällen  givit  uttryck  för  detta.  Även\r\nregeringen har uppmärksammat  problemet  och mot den\r\nbakgrunden vidtagit åtgärder av olika slag.  Som ett\r\nled i strävandena att höja den alltför låga nivån på\r\nbostadsbyggandet  i  Stockholmsregionen  har sålunda\r\nlandshövdingen  i  Stockholms  län  haft regeringens\r\nuppdrag att överlägga med kommunerna  m.fl.  i länet\r\nom  möjliga  åtgärder  för att skapa förutsättningar\r\nför   ett  ökat  bostadsbyggande.   Resultatet   har\r\nredovisats  i rapporten Vägskäl för bostadsbristen -\r\nTrafikinfrastruktur öppnar för 56 000 nya bostäder i\r\nStockholms län.  Utöver  att  rapporten aktualiserar\r\nfrågan om bristande konkurrens  i  byggsektorn pekar\r\nden  på behov av bidrag till sanering  av  förorenad\r\nmark,  kapitalförsörjning och regler för buller samt\r\ninte   minst    trafiklösningarnas   betydelse   för\r\nbostadsfrågorna. Som redovisas i budgetpropositionen\r\n(utg.omr. 18 s. 21)  bereds förslagen för närvarande\r\ni Regeringskansliet.\r\nI en situation där beredningen  pågår  av  en  rad\r\nförslag  som  syftar  till  ett ökat bostadsbyggande\r\nframstår  det  enligt  utskottets  mening  inte  som\r\nlämpligt   att   göra   ett  tillkännagivande   från\r\nriksdagen. Resultatet av  de  pågående övervägandena\r\nbör avvaktas. När det gäller frågan  om att upprätta\r\nsärskilda  bostadsförsörjningsprogram  för  regionen\r\nvill utskottet peka på de planeringskrav  som följer\r\nav      lagen     (2000:1383)     om     kommunernas\r\nbostadsförsörjningsansvar.  Enligt 1 § skall sålunda\r\nvarje  kommun planera bostadsförsörjningen  i  syfte\r\natt skapa  förutsättningar  för  alla i kommunen att\r\nleva  i  goda  bostäder  och  för  att  främja   att\r\nändamålsenliga   åtgärder  för  bostadsförsörjningen\r\nförbereds  och  genomförs.   Om   det  behövs  skall\r\nkommunen  dessutom  samråda med andra  kommuner  som\r\nberörs av planeringen.\r\nUtskottet avstyrker  med  hänvisning  till  det nu\r\nanförda förslagen i motion 2003/04:N325 (kd) yrkande\r\n5.\r\n\r\nInfrastrukturinvesteringar för ett ökat\r\nbostadsbyggande\r\n\r\nI motion 2003/04:Bo257 (m) yrkande 8 betonas behovet\r\nav    infrastrukturella    investeringar   för   att\r\nmöjliggöra bostadsbyggande.  Enligt  motionen skulle\r\nför landets tillväxtområden ett utökat trafiknät och\r\ninvesteringar i infrastrukturen leda till  att  fler\r\nbyggare  vågar  satsa  på  nya  byggprojekt. I t.ex.\r\nStockholmsregionen är det nödvändigt  att  satsa  på\r\npendeltågsstationer,  busslinjer  och tillfartsleder\r\nför att bostäder skall kunna byggas.\r\n\r\nÄven i motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 25 i denna\r\ndel  betonas  vikten  av infrastrukturinvesteringar.\r\nDet sker bl.a. med hänvisning  till  behovet  av att\r\nminska trycket på bostadsmarknaderna i framför  allt\r\ntillväxtregionerna.     Samtidigt     skapar    goda\r\nkommunikationer en väldigt hög utvecklingspotential.\r\nför boende i tätortsnära landsbygd.\r\nUtskottet delar motionärernas  uppfattning  om att\r\nett  ökat  bostadsbyggande  i  våra  tillväxtområden\r\nförutsätter satsningar på infrastrukturen.  Den ovan\r\ni   korthet   redovisade   rapporten   Vägskäl   för\r\nbostadsbristen  -  Trafikinfrastruktur öppnar för 56\r\n000 nya bostäder i Stockholms  län visar också redan\r\ni valet av titel på trafiklösningarnas betydelse för\r\nbostadsfrågorna.     Behovet     av    att     genom\r\ninfrastrukturinvesteringar  ge  förutsättningar  för\r\nett  ökat  bostadsbyggande  får  sålunda  anses  väl\r\ndokumenterat. Det framstår mot den  bakgrunden  inte\r\nsom nödvändigt att nu göra ett allmänt uttalande  av\r\ndenna   innebörd.   Enligt   utskottets  mening  bör\r\npågående   beredningsarbete   avvaktas.   Motionerna\r\n2003/04:Bo257 (m) yrkande 8 samt  2003/04:Bo263  (c)\r\nyrkande 25 i denna del avstyrks sålunda.\r\n\r\nStyrningen av medel för marksanering till\r\nbostadsbyggande\r\n\r\nI  budgetpropositionen  under utgiftsområde 20 finns\r\nuppfört anslaget 34:4 Sanering  och återställning av\r\nförorenade områden. Medlen på anslaget disponeras av\r\nNaturvårdsverket,  som  får  använda   dem  för  att\r\nåtgärda    ur    risksynpunkt   särskilt   angelägna\r\nsaneringsobjekt   samt    till    eventuella   akuta\r\nsaneringsinsatser.  Avgörande  för  användningen  är\r\nsålunda den risk ett område utgör ur miljösynpunkt.\r\n\r\nFör  att öka bostadsbyggandet bör Boverket  enligt\r\nmotion 2003/04:Bo235  (v) yrkande 4 få möjlighet att\r\npåverka hur medlen för marksanering används. Det kan\r\nenligt  förslaget  ske  antingen  genom  att  verket\r\ndisponerar ett eget anslag  eller  genom  samråd med\r\nNaturvårdsverket vid fördelningen av medel  från det\r\nnuvarande anslaget.\r\nDet  finns även enligt utskottets mening anledning\r\natt genom  insatser av olika karaktär och omfattning\r\nundanröja de hinder för ett ökat bostadsbyggande som\r\nkan finnas på  vissa  orter.  Sådana  insatser måste\r\ndock    alltid    vägas    mot    andra    mål   för\r\nsamhällsutvecklingen. Som framgår av den kortfattade\r\nredovisningen    ovan   disponeras   anslaget   till\r\nmarksanering  för  att   åtgärda   ur   risksynpunkt\r\nsärskilt   angelägna   saneringsobjekt   samt   till\r\neventuella   akuta  saneringsinsatser.  Anslaget  är\r\nsålunda  primärt   avsett   att  svara  mot  viktiga\r\nmiljöskyddsmål. Utskottet vill  mot  den  bakgrunden\r\nerinra   om  att  även  det  bostadspolitiska  målet\r\ninnebär att  en  ekologiskt hållbar utveckling skall\r\nvara grund för verksamheten  också vid planering och\r\nbyggande.  Det  framstår  enligt  utskottets  mening\r\ndärför  inte som lämpligt att  ett  i  och  för  sig\r\nangeläget mål om ett ökat bostadsbyggande sätts före\r\nmålet om en ekologiskt hållbar utveckling. Avgörande\r\nför användningen  av  medlen  för  marksanering  bör\r\nsålunda  även  fortsättningsvis  vara  den  risk ett\r\nområde  utgör ur miljösynpunkt. Motion 2003/04:Bo235\r\n(v) yrkande 4 avstyrks med hänvisning härtill.\r\n\r\nTomma bostäder m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om tomma\r\nbostäder m.m.\r\nJämför reservation 16 (m).\r\n\r\nBostadsutskottet  har  ovan  i avsnittet om anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområde 18 behandlat  förslag  om Statens\r\nbostadsnämnds  verksamhet  och  det  statliga stödet\r\ntill  omstrukturering  av  kommunala bostadsföretag,\r\ndvs. åtgärder som till stor  del  rör bostadsbestånd\r\nmed  många  tomma  bostäder.  I  detta  avsnitt  tar\r\nutskottet  upp  två motionsförslag som gäller  tomma\r\nbostäder och offentliga  fastighetsföretag  som inte\r\nhar någon direkt anknytning till budgetfrågorna.\r\n\r\nI  motion 2003/04:Bo209 (m) föreslås att riksdagen\r\ni ett tillkännagivande till regeringen bör framhålla\r\nmöjligheten  att  i  stället  för  att riva hyreshus\r\növerväga   att   omvandla   dessa   till  fängelser.\r\nMotionären   vänder  sig  mot  att  funktionsdugliga\r\nfastigheter i dag rivs samtidigt som det råder brist\r\npå fängelseplatser.\r\nÄven  motion  2003/04:Bo257  (m)  yrkande  22  med\r\nförslag  om   ett   tillkännagivande  om  offentliga\r\nfastighetsföretag tar  sin utgångspunkt i de problem\r\nsom uppstår i kommuner med tomma hyreslägenheter. De\r\nkostnader som dessa kommuner  drabbas  av i det egna\r\nbostadsbeståndet   anses   gå   ut   över  kommunala\r\nkärnverksamheter   som   vård,   skola  och  omsorg.\r\nMotionärerna anför vidare att kommuner  som bedriver\r\nnäringsverksamhet  riskerar  att  tränga  ut  privat\r\nföretagsamhet.  Enligt  motionen bör staten förhålla\r\nsig opartisk till om bostadsföretag  drivs  i privat\r\neller offentlig regi.\r\nBostadsutskottet  kan  inte  se att det föreligger\r\nnågra principiella hinder för en  sådan  lösning som\r\nförespråkas  i  motion  2003/04:Bo209  (m) om  detta\r\nskulle  vara en åtgärd som bedöms vara lämplig  både\r\nav den berörda  kommunen och fastighetsägaren och av\r\nden statliga huvudmannen  för  fängelseverksamheten.\r\nUtskottet tillåter sig emellertid att hysa tvivel om\r\natt   idén   är   praktiskt  genomförbar.   En   rad\r\ninvändningar av både  ekonomisk, byggnadsteknisk och\r\nsäkerhetsmässig karaktär  torde  göra  sig gällande.\r\nUtskottet  anser  emellertid  att  det bör överlåtas\r\ntill de berörda parterna att göra dessa överväganden\r\nom  den föreslagna åtgärden aktualiseras  i  samband\r\nmed en  obeståndshantering eller i annat sammanhang.\r\nMotionen avstyrks således.\r\nDet  i  motion   2003/04:Bo257   (m)   anförda  om\r\noffentliga   bostadsföretag   ger   inte   utskottet\r\nanledning  till  några närmare överväganden i  detta\r\nsammanhang. De olika partiernas syn på kommunala och\r\nallmännyttiga bostadsföretag  torde  vara  väl känd.\r\nUtskottet  återkommer till denna fråga senare  under\r\nriksdagsåret  då mer konkreta förslag om regleringen\r\nav   bl.a.   de   allmännyttiga    bostadsföretagens\r\nverksamhet kommer att behandlas. Motionen avstyrks.\r\n\r\nBostadsfinansiering\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör\r\n-  avslå  motionsförslagen  om förändringar  i\r\nräntebidragssystemet, jämför  reservationerna\r\n17 (m, fp), 18 (kd, c) och 19 (v),\r\n-\r\n- avslå motionsförslagen om avveckling  av och\r\nändrade villkor för investeringsbidraget  för\r\nnybyggnad     av     hyresbostäder,    jämför\r\nreservation 20 (m, fp, kd, c),\r\n-\r\n-       avslå       motionsförslagen        om\r\ninvesteringsstimulans                   genom\r\nskattekreditering, jämför reservationerna  21\r\n(m),  22  (fp) och 23 (kd) samt det särskilda\r\nyttrandet 6 (c).\r\n-\r\nInledning\r\n\r\nDet bostadspolitiska  ansvaret  har  sedan  lång tid\r\nvarit  så fördelat att staten i huvudsak svarat  för\r\nbesluten    om    de   rättsliga   och   finansiella\r\nförutsättningarna medan  kommunerna  svarat  för det\r\npraktiska  genomförandet  av  de åtgärder som krävts\r\nför att trygga en god bostadsförsörjning.  Under det\r\nsenaste    decenniet    har   statens   huvudsakliga\r\nfinansiella instrument för  bostadssektorn bestått i\r\nräntebidrag  för  ny-  och  ombyggnad   enligt   det\r\nregelsystem  som  trädde  i  kraft  år  1993  och  i\r\nstatliga     kreditgarantier     för     lån    till\r\nbostadsinvesteringar.     Därutöver     har    vissa\r\ntillfälliga  stödformer kommit till användning.  För\r\nnärvarande    kan     tidsbegränsat     stöd    till\r\nbostadsbyggande  utgå  i  form av investeringsbidrag\r\ntill hyresbostäder samt investeringsstimulans  genom\r\nskattekreditering.\r\n\r\nI  detta  avsnitt  tar  utskottet  ställning  till\r\nmotionsförslag som gäller förändringar i de stöd som\r\nkan utgå för bostadsproduktionen. Det gäller förslag\r\nsom  inte är direkt anslagspåverkande eller i första\r\nhand får ses som mer principiella ställningstaganden\r\ntill de olika finansieringssystemen. Det bör påpekas\r\natt utskottet  i  avsnittet  om  anslagsfördelningen\r\nredan tagit  ställning till sådana  förslag  som rör\r\nanslagstilldelningen  på respektive anslagspost  för\r\nbudgetåret 2004. I nästa  avsnitt  tar utskottet upp\r\nförslag  i budgetpropositionen och motioner  om  det\r\nstatliga kreditgarantisystemet.  Förslag om utvidgat\r\nstöd  till  byggande  av  studentbostäder  behandlas\r\ntillsammans  med  övriga  förslag   om  studenternas\r\nbostadssituation.\r\n\r\nRäntebidragssystemet\r\n\r\nDet nuvarande räntebidragssystemet, där  stöd  utgår\r\nenligt    förordningen    (1992:986)    om   statlig\r\nbostadsbyggnadssubvention,  har kommit att  benämnas\r\n1993  års  system  i  syfte  att  skilja   det  från\r\nräntebidrag   enligt   tidigare   gällande   regler.\r\nVillkoren  för stöd enligt 1993 års system var  från\r\nbörjan så utformade att stödet minskade för varje ny\r\nårgång bostäder. Denna inbyggda stegvisa avtrappning\r\navsågs  för hyres-  och  bostadsrättshus  emellertid\r\navstanna  på  en subventionsnivå som skulle motsvara\r\nnivån för egnahemsägarnas  avdragsrätt.  I dag utgår\r\ninget räntebidrag för egnahem. För ny- och ombyggnad\r\nav  bostäder  i  hyres- och bostadsrättshus kan  ett\r\nbidrag motsvarande  30 % av ett beräknat räntebelopp\r\nutgå. Räntebeloppet utgörs  i  fråga om nyproduktion\r\nav      ett     schablonberäknat     bidragsunderlag\r\nmultiplicerat  med en subventionsränta fastställd av\r\nBoverket.  För  ombyggnad   baseras  beräkningen  av\r\nräntebidraget  på  en  skälig, faktisk  kostnad  för\r\nprojektet.\r\n\r\nFörslag om sådana större  förändringar  i formerna\r\nför  statlig bostadsfinansiering som även inkluderar\r\nförändringar i räntebidragssystemet läggs fram i fem\r\nmotioner.  Därutöver  behandlas  i detta avsnitt ett\r\nförslag    om   villkoren   för   finansiering    av\r\nbostadsbyggande utanför tillväxtregionerna.\r\nI  motion 2003/04:Bo235  (v)  yrkandena  2  och  5\r\nföreslås  att riksdagen skall begära en utredning om\r\nnya former  för  investeringsstöd  för  nyproduktion\r\nrespektive  ombyggnad  av  hyresbostäder. Bakgrunden\r\ntill förslagen anges vara att  nyproduktionsstödet i\r\nform av räntebidrag har urholkats  och  att  de  två\r\ninvesteringsstöden      för      nyproduktion     är\r\ntidsbegränsade  till  utgången  av år  2006.  Vidare\r\nanförs  att  räntebidragens  värde  i   samband  med\r\nombyggnad  har minskat från att tidigare ha  uppgått\r\ntill 50 % av  investeringen  till att i dag motsvara\r\nca  7 %. De förordade förstärkta  investeringsstöden\r\nsom skall  ersätta  räntebidragen och de tillfälliga\r\nbidragsformerna föreslås  införas  senast  2007  och\r\nvillkoras  med  tydliga  miljökrav  och  krav på att\r\nhyrorna skall vara förhandlade i förväg.\r\nFolkpartiet    föreslår    i    sin    partimotion\r\n2003/04:Bo253 yrkande 22 att en utredning om statens\r\nroll   i   bostadsfinansieringen  genomförs.  Enligt\r\nmotionens yrkande 23 skall denna utredning innefatta\r\növerväganden   om   räntebidragssystemets   framtida\r\nutformning. Motionärerna anser att utredningen skall\r\nbeakta internationella erfarenheter av olika  former\r\nav  system  för  långsiktiga  lån  med en kalkylerad\r\nränterisk.\r\nI motion 2003/04:Bo283 (m) yrkande  3 föreslås att\r\nriksdagen skall begära att ett förslag om avveckling\r\nav   räntebidragssystemet   utarbetas.   I  motionen\r\nförordas  en  successiv  avveckling av räntebidragen\r\nsamtidigt    som    fastighetsskatten     avvecklas.\r\nRäntebidragssystemets  avveckling  anses  vara   ett\r\nmedel  att stärka tillväxten. Motionärerna anser att\r\nriksdagen  bör  ge  regeringen  i uppdrag att utreda\r\nräntebidragens avveckling i ordnade  former  och att\r\nen  avvecklingsmodell  skall  vara införd senast  år\r\n2006.\r\nEnligt  motion  2003/04:Bo257 (m)  yrkande  5  bör\r\nriksdagen  i  ett  tillkännagivande   framhålla  att\r\nsubventioner för bostadsbyggande medför  ett flertal\r\nproblem.  Generellt är subventioner kostnadsdrivande\r\noch inriktar sig snarare på symtomen på än orsakerna\r\ntill den låga bostadsbyggnadsnivån.\r\nI motion  2003/04:Bo297  (kd)  yrkande 10 föreslås\r\natt  en  avveckling av räntebidragssystemet  inleds.\r\nMotionärerna  anser  att  det för hyresrätter varken\r\nbör utgå statlig fastighetsskatt  eller räntebidrag.\r\nUtskottet    har    tidigare    i    avsnittet    om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområde  18 behandlat\r\nyrkanden i samma motion som innebär att avvecklingen\r\nskall inledas redan år 2004 och att inga ytterligare\r\nräntebidrag skall beviljas.\r\nProblemen med att finna en rimlig finansiering  av\r\nbostadsbyggandet    utanför    tillväxtområdena   är\r\nutgångspunkten för förslaget i motion  2003/04:Bo239\r\n(s).  Enligt  motionen  behöver  det  genomföras  en\r\növersyn för att skapa en utjämning mellan  stad  och\r\nland vad gäller finansieringen av boendet.\r\nBostadsutskottet  anför  följande med anledning av\r\nde redovisade motionsförslagen.\r\nBehovet av förändringar i räntebidragssystemet och\r\nbostadsfinansieringen i övrigt har övervägts i olika\r\nsammanhang.  Exempelvis  har  förslag  om  samtidiga\r\nförändringar  i  detta system och  fastighetsskatten\r\nför          hyreshus         föreslagits          i\r\nFastighetsbeskattningskommitténs slutbetänkande (SOU\r\n2000:34).    Förslag     om     räntebidragssystemet\r\npresenterades  även i Bostadspolitiska  utredningens\r\nslutbetänkande (SOU  1996:156).  För nyproduktion av\r\nhyresrätter  föreslog utredningen att  räntebidragen\r\noch fastighetsskatten  avvecklas  och  att  ett s.k.\r\nbasbidrag  lämnas  sedan  huset färdigställts. Redan\r\nbeviljade  räntebidrag  enligt   1993   års   regler\r\nföreslogs skrivas ned under en period av 30 år.\r\nVissa  begränsade  förändringar  i  villkoren  för\r\nräntebidrag   har   genomförts  sedan  år  1993  men\r\nsystemet  kvarstår till  sin  grundkonstruktion.  De\r\nomfattande problemen på bostadsmarknaden under 1990-\r\ntalet,  som   bl.a.  resulterat  i  en  otillräcklig\r\nbostadsproduktion    på    många   orter,   medförde\r\nemellertid  ett  behov  av riktade  och  tillfälliga\r\ninsatser som kunde komplettera räntebidragssystemet.\r\nI   dagsläget   utgör   investeringsbidragen    till\r\nhyresrätter    och   investeringsstimulansen   genom\r\nskattekreditering    till    små   hyresrätter   och\r\nstudentbostäder ett sådant riktat  och tidsbegränsat\r\nkomplement till räntebidragssystemet.\r\nBostadsutskottet     anser     att     läget    på\r\nbostadsmarknaden   under  senare  år  nödvändiggjort\r\ndenna   typ   av  kompletterande   och   tillfälliga\r\ninsatser. I detta  läge har övervägandena om behovet\r\nav   en   mer  permanent   förändring   av   statens\r\nbostadsfinansieringsinsatser    delvis    fått   stå\r\ntillbaka för beslut som kan få snabbt genomslag. Det\r\nbör    även    framhållas   att   övervägandena   om\r\nutformningen av statens bostadsfinansieringsinsatser\r\ndelvis behöver samordnas  med  och  är  beroende  av\r\növerväganden  i  angränsande  frågor,  framför  allt\r\ngällande       eventuella       förändringar       i\r\nfastighetsbeskattningssystemet.\r\nDe   riktade   investeringsstöd  som  kompletterar\r\nräntebidragssystemet upphör i och med utgången av år\r\n2006.   Även  de  förslag   från   regeringen   till\r\nförändringar  i  kreditgarantisystemet som utskottet\r\nkommer att behandla  nedan  föreslås gälla med denna\r\ntidsbegränsning.  Det  finns  således  skäl  att  nu\r\ninleda      överväganden     om     den     framtida\r\nbostadsfinansieringen som kan ta sikte på att beslut\r\nskall vara fattade  i  god tid före år 2007. Kommun-\r\noch bostadsministern Lövdén  har  i olika sammanhang\r\nockså givit uttryck för att regeringen  arbetar från\r\ndenna  utgångspunkt.  Enligt  bostadsministern   har\r\nregeringen  nu  påbörjat arbetet med att ta fram ett\r\nnytt     långsiktigt     finansieringssystem     med\r\nförutsättningen att i god tid presentera förslag som\r\nkan träda  i  kraft  år  2007.  I  ett  svar  på  en\r\nskriftlig  fråga den 30 juli i år anförde statsrådet\r\nbl.a. följande:\r\n\r\nDen  översyn  som  således  bör  ske  bör  ha  de\r\nbostadspolitiska målen som utgångspunkt. Avsikten\r\nbör vara att skapa ett långsiktigt stabilt system\r\nmed neutrala, enkla och tydliga regler så att den\r\nnödvändiga     kapitalförsörjningen    för    att\r\nnyproduktionen,  underhållet  och  ombyggnaden av\r\nbostäder varaktigt ska ligga på en sådan nivå att\r\nmålet  goda  bostäder till rimliga kostnader  för\r\nalla hushåll ska  främjas.  Ett  nytt  system ska\r\nkunna träda i kraft den 1 januari 2007.\r\n\r\nDet  kan  således  konstateras  att överväganden  om\r\nstatens framtida roll i bostadsfinansieringen och om\r\nförändringar i räntebidragssystemet  som efterfrågas\r\ni flertalet av de aktuella motionerna  nu inletts av\r\nregeringen. Bostadsutskottet kan instämma  i att det\r\nföreligger  ett  förändringsbehov  i  detta  system.\r\nRäntebidragen   har   delvis   visat  sig  vara  ett\r\notillräckligt instrument för att  komma  till  rätta\r\nmed  de  obalanser  som uppstått på bostadsmarknaden\r\nunder  1990-talet. Olika  kompletterande  instrument\r\nhar behövt  användas  för  stimulera nyproduktionen.\r\nVidare   innebär   räntebidragssystemets   nuvarande\r\nutformning att skillnader  i  statligt  stöd  mellan\r\nfastigheter  byggda före och efter det att nuvarande\r\nregler trädde  i  kraft  blir  bestående.  Slutligen\r\ninnebär   systemets  konstruktion  att  de  statliga\r\nutgifterna för räntebidragen i princip ökar årligen.\r\n\r\nDäremot är  utskottet  i dagsläget inte berett att\r\nta  ställning till vilka förändringar  som  kan  bli\r\naktuella.  Det  är således inte rimligt att nu binda\r\nupp  det nyligen inledda  utredningsarbetet,  varken\r\nmed direktiv  om  vilka förändringar  inom ramen för\r\nsystemet som bör eftersträvas  eller  uttalanden  om\r\natt  systemet  helt  bör  avvecklas och ersättas med\r\nandra insatser. Detta utesluter  emellertid inte att\r\növervägandena sker mot bakgrund av  den  problembild\r\nsom  bildat  utgångspunkt till förslagen i flera  av\r\nmotionerna.\r\nFörslagen  i   motion   2003/04:Bo235   (v)  utgår\r\nexempelvis  från  uppfattningen att investeringsstöd\r\nkan     ge    en    effektivare     stimulans     av\r\nbostadsproduktionen   än   dagens  räntebidrag.  Ett\r\nbättre underlag i denna fråga  kommer  sannolikt att\r\nfinnas  efter  det  att  en  av  regeringen aviserad\r\nutvärdering   av   de  nuvarande  investeringsstöden\r\ngenomförts. Vidare läggs förslagen i v-motionen fram\r\nmed hänvisning till  ett  omfattande ombyggnads- och\r\nunderhållsbehov  i delar av  bostadsbeståndet.  Även\r\ndenna fråga bör givetvis  vara central i de kommande\r\növervägandena.  Boverket har  nyligen  avrapporterat\r\nett  regeringsuppdrag   med   en   kartläggning   av\r\nunderhållsbehovet   som  bl.a.  tar  upp  frågor  om\r\nbehovet  av  statliga  insatser   (Bättre   koll  på\r\nunderhåll, Boverket september 2003). Som anförs i en\r\nav  motionerna måste givetvis förutsättningarna  för\r\nbostadsproduktion   både  i  tillväxtorterna  och  i\r\növriga    landet    beaktas     när    behovet    av\r\nsystemförändringar övervägs.\r\nSammantaget finns det anledning  att  överväga hur\r\nett   långsiktigt  statligt  engagemang  vad  gäller\r\nbostadsfinansieringen skall utformas för att ge goda\r\nförutsättningar  både till en stabil och tillräcklig\r\nnyproduktion  och till  en  nödvändig  förnyelse  av\r\nbostadsbeståndet.  Bostadsutskottet  delar  inte  de\r\nmotionsförslag  som  tar som utgångspunkt att staten\r\nmer eller mindre helt  skall avhända sig sitt ansvar\r\nför    de    finansiella    förutsättningarna     på\r\nbostadsmarknaden.   Utskottet  instämmer  däremot  i\r\nstatsrådets bedömning av inriktningen av de kommande\r\növervägandena.\r\nMed   hänvisning  till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet motionerna 2003/04:\r\nBo235 (v)  yrkandena  2  och  5,  2003/04:Bo239 (s),\r\nBo253  (fp) yrkandena  22 och 23, 2003/04:Bo257  (m)\r\nyrkande   5,   2003/04:Bo283   (m)  yrkande  3  samt\r\n2003/04:Bo297 (kd) yrkande 10.\r\n\r\nInvesteringsbidrag för hyresbostäder\r\n\r\nInvesteringsbidrag  kan  lämnas  för   projekt   som\r\npåbörjas   före   år   2007  enligt  bestämmelser  i\r\nförordningen      (2001:531)       om       statligt\r\ninvesteringsbidrag  för  nybyggnad  av bostäder  som\r\nupplåts  med  hyresrätt  i områden med bostadsbrist.\r\nVillkoren för investeringsbidraget  är utformade för\r\natt  stimulera  till  byggande  i  de  regioner  där\r\nbostadsbristen är som störst och byggkostnaderna som\r\nhögst. Det bidrag på 15 % av ett bidragsunderlag som\r\nkan lämnas i områden med bostadsbrist får  således i\r\nGöteborgs- och Malmöregionerna höjas med upp  till 5\r\nprocentenheter och i Stockholmsregionen med upp till\r\n10 procentenheter.\r\n\r\nFrågor  om  investeringsbidraget för nybyggnad  av\r\nhyresbostäder tas  upp  i  fem  motioner. Det gäller\r\ndels förslag om att bidragsformen  skall  avvecklas,\r\ndels ett förslag om ändrade villkor i fråga  om  det\r\nförhöjda  bidrag  som  kan  utgå  i  vissa regioner.\r\nAnslagsförslag   som   utgår   från   en   omedelbar\r\navveckling   av   bidragsformen   har  behandlats  i\r\navsnittet om anslagsfördelningen inom  utgiftsområde\r\n18.\r\nFörslag  med  innebörden  att bidragsformen  skall\r\navvecklas  läggs fram i partimotionen  2003/04:Bo253\r\n(fp) yrkande  21 samt i motionerna 2003/04:Bo263 (c)\r\nyrkande  15,  2003/04:Bo283   (m)   yrkande   13   i\r\nmotsvarande del och 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 9.  I\r\nmotionerna  hänvisas  bl.a.  till  att bidragsformen\r\ngenom en kortsiktig och krånglig utformning bidragit\r\ntill  en osäkerhet på byggmarknaden.  Vidare  anförs\r\natt bidragen kan vara kostnadsdrivande och att de är\r\notillräckliga för att skapa lönsamhet i byggandet.\r\nI motion  2003/04:N325 (kd) yrkande 6 föreslås att\r\nden    högre    bidragsnivå    som    tillämpas    i\r\nStockholmsregionen   även   skall   gälla   i   hela\r\nMälardalsområdet.  Motionärerna  framhåller att hela\r\nMälardalen  är  integrerad  med  Stockholmsregionens\r\narbets- och bostadsmarknad.\r\nBakgrunden till riksdagens beslut  våren  2001 att\r\ninföra  den  aktuella  bidragsformen var den alltmer\r\ntilltagande bostadsbristen  på  vissa  orter och den\r\nalltför  begränsade nyproduktionen av hyresbostäder.\r\nVid utgången  av juli 2003 hade bidrag beviljats för\r\nnyproduktion av  7 300 bostäder, varav drygt hälften\r\ni    allmännyttiga    bostadsföretag.     Regeringen\r\nframhåller  i  budgetpropositionen  att utfallet  av\r\nstödgivningen hittills följt intentionerna.\r\nÄven bostadsutskottet, som tillstyrkte  införandet\r\nav   investeringsbidraget,   gör   bedömningen   att\r\nbidragsformen     medverkat     till     en     ökad\r\nbostadsproduktion  och till att boendekostnaderna  i\r\nde  nyproducerade lägenheterna  kan  begränsas.  Som\r\nframgått  ovan  bör investeringsbidraget ses som ett\r\nkomplement till räntebidragssystemet  i  ett läge då\r\nbostadsmarknaden råkat i obalans. Stödformen  kommer\r\nenligt  gällande  beslut  att  avvecklas  i  och med\r\nutgången  av år 2006. Innan så sker skall enligt  de\r\nförutsättningar    som    utskottet   redovisade   i\r\nföregående avsnitt också beslut  ha  fattats  om  de\r\nlångsiktiga  villkoren för bostadsfinansieringen. En\r\nförtida avveckling,  utan att de fortsatta villkoren\r\nklarlagts, skulle utan  tvivel  bidra till att skapa\r\nen   omfattande   osäkerhet   inom   bostadssektorn,\r\ntvärtemot vad motionärerna anför.\r\nUtskottet  ser således i dagsläget inga  skäl  att\r\nändra stödgivningens  varaktighet.  Inte  heller  är\r\nutskottet berett att på grundval av vad som anförs i\r\nen   av  motionerna  förorda  andra  förändringar  i\r\nvillkoren    för   investeringsbidragen.   Det   får\r\nförutsättas att såväl Boverket som regeringen följer\r\nutfallet av de  nuvarande  villkoren  för  bidraget,\r\nbl.a. vad gäller frågan om avgränsningen av regioner\r\nmed olika bidragsnivåer är lämpligt utformad.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  bostadsutskottet  de\r\naktuella  motionsförslagen  om  investeringsbidraget\r\nför hyresbostäder.\r\n\r\nInvesteringsstimulans genom skattekreditering\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  våren  2003  att   införa   en\r\ninvesteringsstimulans till fastighetsägare i form av\r\nkreditering på dennes skattekonto (prop. 2002/03:98,\r\nBoU9).        Förordningen       (2003:506)       om\r\ninvesteringsstimulans   för   byggande   av   mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder trädde i kraft den\r\n15 augusti i år.\r\n\r\nInvesteringsstimulansen  lämnas för anordnande  av\r\nbostäder som upplåts med hyresrätt i tillväxtområden\r\nmed    bostadsbrist    och    för   anordnande    av\r\nstudentbostäder på eller i anslutning till orter där\r\ndet  finns  universitet eller högskola.  Stimulansen\r\nkan   lämnas  för   bostäder   vars   uthyrningsbara\r\nlägenhetsarea   inte   överstiger  70  kvadratmeter.\r\nInvesteringsstimulansen  lämnas med ett belopp som i\r\nprincip motsvarar den betalda  mervärdesskatten över\r\nen skattesats på 6 %. Projekt som erhåller stimulans\r\nskall var påbörjade senast under  år  2006  och vara\r\nägnade  att  säkerställa  att  boendekostnaderna  är\r\nrimliga  samt  bidra  till ett långsiktigt  hållbart\r\nbyggande.\r\nI    de    tre    motioner    med    förslag    om\r\ninvesteringsstimulansen    som    hänvisats     till\r\nbostadsutskottet   föreslås   att   denna   stödform\r\navvecklas.  Det  bör  i sammanhanget nämnas att  det\r\nunder den allmänna motionstiden  väckts  även  andra\r\nmotionsförslag         med         förslag        om\r\ninvesteringsstimulansen.    Dessa    yrkanden    har\r\nemellertid  bedömts  ha en sådan inriktning  att  de\r\nhänvisats  till finans-  respektive  skatteutskotten\r\nför beredning.\r\nFolkpartiet    föreslår    i    sin    partimotion\r\n2003/04:Bo253   yrkande   12  att  riksdagen  i  ett\r\ntillkännagivande       bör       framhålla       att\r\ninvesteringsstimulansen   bör   ersättas   med   mer\r\ngenerellt  inriktade  åtgärder.  I  motionen  anförs\r\nbl.a. att villkoren för stimulansen inte  utgår från\r\nkonsumenternas   behov   utan   innebär  en  statlig\r\nstyrning mot små hyresrätter. Folkpartiet efterlyser\r\nen       mer       generell      och      genomtänkt\r\nmervärdesskattepolitik  och  aviserar sin avsikt att\r\nåterkomma i denna fråga.\r\nI motion 2003/04:Fi270 (m) yrkande 42 föreslås att\r\nbyggstödet  genom  investeringsstimulans  avskaffas.\r\nMotionärerna hänvisar  till  de  motiveringar för en\r\navveckling som finns i andra motioner  från Moderata\r\nsamlingspartiet.\r\nEnligt  motion  2003/04:Bo297 (kd) yrkande  8  bör\r\nriksdagen  fatta  beslut   om   en   avveckling   av\r\ninvesteringsstimulansen   för   byggande  av  mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder.  Kritik  riktas i\r\nmotionen  bl.a. mot begränsningen till smålägenheter\r\noch mot att kravet på \"rimliga boendekostnader\" inte\r\növerensstämmer   med   de   generella   reglerna  om\r\nförhandlad   hyra   enligt  bruksvärdessystemet.   I\r\nmotionen framhålls även  att Kristdemokraterna anser\r\natt    byggmomsen    skall   halveras    för    alla\r\nflerbostadshus.\r\nDet  är  mindre  än sex  månader  sedan  riksdagen\r\nfattade  beslut  om att  införa  en  möjlighet  till\r\nskattekreditering   och  endast  tre  månader  sedan\r\nförordningen om stimulansvillkoren  trädde  i kraft.\r\nDet    behov    att    stimulera   till   ett   ökat\r\nbostadsbyggande i orter  med  bostadsbrist  som  låg\r\nbakom  riksdagens  beslut har knappast minskat under\r\ndenna period. Bostadsutskottet  redogjorde i samband\r\nmed beredningen av riksdagsbeslutet  för  sin syn på\r\nbehovet     av    ett    ytterligare    stöd    till\r\nbostadsbyggandet  (se  bet. 2002/03:BoU9). Utskottet\r\nklargjorde också att den  nya stimulansen inte skall\r\nses  som  en  åtgärd  som  på  egen  hand  kan  lösa\r\nproblemen på bostadsmarknaden utan  som  en av flera\r\nåtgärder  som  verkar  i samma riktning. Det  är  nu\r\nnödvändigt  att  även kommuner,  bostadsföretag  och\r\nbyggbranschen tar  sin  del av ansvaret för att få i\r\ngång ett tillräckligt byggande  av  bostäder som kan\r\nefterfrågas av vanliga människor.\r\nÄven om det ännu är för tidigt att dra några säkra\r\nslutsatser  om  i  vilken utsträckning som  den  nya\r\nstimulansen kommer att  bidra till ett ökat byggande\r\nstår utskottet fast vid sin bedömning att den kommer\r\nfå    en    klart   positiv   inverkan    både    på\r\nbostadsbyggandets   omfattning  och  inriktning.  De\r\naktuella motionsförslagen  om  en förtida avveckling\r\nav  investeringsstimulansen  bör därför  avvisas  av\r\nriksdagen.\r\n\r\nStatlig kreditgaranti\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör\r\n-  godkänna  regeringens  förslag   om  ändrad\r\ninriktning av kreditgarantigivningen  för ny-\r\noch ombyggnad, jämför reservation 24 (m),\r\n-\r\n-    lämna    det    av   regeringen   begärda\r\nbemyndigandet avseende  kreditgarantier  till\r\nny- och ombyggnad av bostäder,\r\n-\r\n-    lämna    det    av   regeringen   begärda\r\nbemyndigandet  avseende   kreditgarantier   i\r\nobeståndshanteringen,\r\n-\r\n-    lämna    det    av   regeringen   begärda\r\nbemyndigandet  avseende  kreditgarantier  för\r\nlån till kommunala  bostadsföretag  och avslå\r\nmotstående motionsförslag, jämför reservation\r\n25 (m, kd) och de särskilda yttrandena 7 (fp)\r\noch 8 (kd),\r\n-\r\n-    lämna    det    av   regeringen   begärda\r\nbemyndigandet  avseende  kreditgarantier  för\r\nlån till kooperativa hyresrättsföreningar och\r\navslå ett motstående  motionsförslag,  jämför\r\nreservation 26 (m),\r\n-\r\n-    lämna    det    av   regeringen   begärda\r\nbemyndigandet  avseende   rörlig  kredit  för\r\nförvärv och innehav av fastigheter  och avslå\r\nett    motstående    motionsförslag,   jämför\r\nreservation 27 (m).\r\n-\r\nInledning\r\n\r\nStatens    bostadskreditnämnd     (BKN)     utfärdar\r\nkreditgarantier  för  lån  till bostadsinvesteringar\r\naffärsmässigt  inom  ramen  för   de  fastlagda  bo-\r\nstadspolitiska målen. Garantiverksamheten är indelad\r\ni   sex  verksamhetsgrenar:  Äldre  garantier,   Nya\r\ngarantier,  Kreditgarantier för avlösen av kommunala\r\nborgensåtaganden,   Kreditgarantier   för  kommunala\r\nbostadsföretag,  Kreditgarantier för lån  till  koo-\r\nperativa hyresrättsföreningar  samt  Kreditgarantier\r\nför   vissa   kommunala   åtaganden   för   boendet.\r\nFinansieringen  av  verksamhetsgrenen  Nya garantier\r\nsker  helt  utanför statsbudgeten sedan 1998.  Detta\r\nresultatområde  finansieras genom avgifter som skall\r\ntäcka       både       garantiverksamheten       och\r\nförvaltningskostnaderna.\r\n\r\nI budgetpropositionen  lägger  regeringen fram sex\r\nförslag till riksdagsbeslut som avser  systemet  med\r\nstatliga  kreditgarantier från BKN. Ett av förslagen\r\navser ändrad inriktning för statliga kreditgarantier\r\nvid ny- och  ombyggnad  av  bostäder.  De övriga fem\r\nförslagen  avser  bemyndiganden för olika  delar  av\r\nkreditgarantiverksamheten.\r\nBostadsutskottet  tar  först  upp  förslaget om en\r\ndelvis  ändrad  inriktning  och  utformning  av  den\r\nstatliga kreditgarantigivningen. I  detta sammanhang\r\nbehandlas   även   motionsförslag   om  behovet   av\r\nytterligare  förändringar  i  kreditgarantigivningen\r\noch  förslag  om  en  utredning  om  behovet  av  de\r\nstatliga kreditgarantierna för bostäder.\r\n\r\nÄndrad inriktning av kreditgarantigivningen för\r\nny- och ombyggnad\r\n\r\nGällande  regler  för kreditgarantier  för  ny-  och\r\nombyggnad   av   bostäder   finns   i   förordningen\r\n(1991:1924) om statlig  kreditgaranti  för bostäder.\r\nRegleringen  av BKN:s hantering av kreditgarantierna\r\ngenom denna förordning innebär att verksamheten till\r\ndenna del är att  betrakta  som offentligrättslig. I\r\nförordningen  anges  bl.a.  att   garantins  storlek\r\nmaximalt  får  motsvara  30 % av ett schablonmässigt\r\nuträknat garantiunderlag,  som  i  sin tur motsvarar\r\nbidragsunderlaget enligt förordningen  (1992:986) om\r\nstatlig   bostadsbyggnadssubvention.   Det  maximala\r\nbidrags/garantiunderlaget   är   963 000   kr    per\r\nlägenhet,    vilket   innebär   att   den   maximala\r\nkreditgarantin  för  en  lägenhet  är ca 290 000 kr.\r\nPantsäkerheten  för  det  garanterade  lånet   skall\r\nfinnas  inom  100  %  av ett pantvärde som i princip\r\nmotsvarar garantiunderlaget.\r\n\r\nRegeringens  förslag  om   ändrad   inriktning  av\r\nkreditgarantigivningen   tar  i  huvudsak  upp   två\r\nfrågor:  kreditgarantins maximala  storlek  och  den\r\nformella regleringen  av garantisystemet. Förslagets\r\nbakgrund   och  innebörd  i   dessa   delar   enligt\r\npropositionen   kan   i   korthet  beskrivas  enligt\r\nföljande.\r\nDe  schablonbelopp  som  kreditgarantins  maximala\r\nstorlek i dag beräknas utifrån  har  varit nominellt\r\noförändrade under den senaste tioårsperioden. När de\r\ntillkom  stämde  de  relativt  väl  med  den  tidens\r\nproduktionskostnader. I dag ligger de emellertid  på\r\nungefär  hälften  av  dagens  produktionskostnader i\r\nstorstadsområdena.   För  bostäder   som   byggs   i\r\nattraktiva lägen i landet  innebär det att garantins\r\növre gräns regelmässigt hamnar  under  de  75  %  av\r\nmarknadsvärdet  som  kreditgivaren  kan låna ut till\r\nmed endast säkerhet i fastighetens pantvärde.  Detta\r\ninnebär    att    kreditgarantierna    med    dagens\r\nkonstruktion  kan  sägas  ha  spelat  ut sin roll, i\r\nvarje  fall  i  de  regioner  i  landet  där det  är\r\nbostadsbrist.\r\nRegeringen   redogör  i  propositionen  för  olika\r\növerväganden  och  förslag  som  utgått  från  denna\r\nproblembild. Det  gäller  dels  de förslag som lagts\r\nfram i betänkandet Statsgarantier  för investeringar\r\ni bostäder (SOU 2000:13), dels konkreta förslag till\r\nförändringar  i  regelverket  som  BKN  lämnat  till\r\nregeringen. Vidare har landshövdingen Mats Hellström\r\ni sin rapport Vägskäl för bostadsbristen  föreslagit\r\nförändringar  i  reglerna för kreditgarantierna  som\r\nmöjliggör     att     en     större     andel     av\r\nproduktionskostnaden kan lånefinansieras.\r\nMed  hänvisning  till dessa tidigare  överväganden\r\nföreslår     regeringen     att     reglerna     för\r\nkreditgarantierna  ändras i enlighet med det förslag\r\nsom   BKN  redovisat  vad   gäller   kreditgarantins\r\nmaximala   storlek.   Detta   förslag   innebär  att\r\ngarantier skall kunna lämnas från botten upp till 90\r\n% av marknadsvärdet på ett objekt, dock högst till 2\r\nmiljoner    kronor   per   lägenhet.   I   de   fall\r\nmarknadsvärdet  är lägre än nuvarande schablonbelopp\r\nskall schablonbeloppen  kunna användas i stället för\r\nmarknadsvärdet.  Vidare  anser   regeringen  att  de\r\nföreslagna  ändringarna bör vara tidsbegränsade  och\r\ngälla för garantier  som  utfärdas  fram  t.o.m.  år\r\n2006.\r\nRegeringens förslag om den formella regleringen av\r\ngarantisystemet       innebär       att       dagens\r\noffentligrättsliga reglering av verksamheten ersätts\r\nmed  en  avtalsreglering.  I dag är garantivillkoren\r\nfastställda  i  förordning beslutad  av  regeringen.\r\nDetta avviker mot  vad  som  gäller  i övrig statlig\r\ngarantigivning som fungerar så att regeringen endast\r\nfastställer  den  allmänna  ramen,  medan   man  har\r\növerlämnat  åt  myndigheten att fastställa villkoren\r\nför  garantin. Enligt  regeringen  finns  det  flera\r\nfördelar  med att även BKN:s verksamhet i möjligaste\r\nmån regleras  genom  avtal  mellan garantigivare och\r\ngarantitagare.  En uppenbar fördel  är att villkoren\r\nför garantin kan variera från fall till fall utifrån\r\nt.ex.  var i landet objektet ligger och  låntagarens\r\nekonomi.  En avtalsreglering anses också medföra ett\r\nmera flexibelt  arbetssätt  än  om även detaljerna i\r\ngarantigivningen  är bestämda av regeringen.  Vidare\r\npekar  regeringen på  flera  andra  fördelar,  bl.a.\r\nbättre möjligheter  att  i  ett  tidigt  skede i ett\r\ntänkt projekt ge en byggherre besked när det  gäller\r\nförutsättningar och kommande villkor för en garanti.\r\nFörslaget  i  denna del innebär sammanfattningsvis\r\natt  regeringens  reglering  av  garantiverksamheten\r\ninskränks till att  ange  de  formella  ramarna  för\r\ngarantigivningen. I övrigt bör villkoren regleras  i\r\navtal mellan myndigheten och långivaren.\r\nRegeringens  förslag  har endast mött invändningar\r\nvad  gäller frågan om den  formella  regleringen  av\r\ngarantisystemet.  I motion 2003/04:Bo283 (m) yrkande\r\n8 föreslås riksdagen  avslå  förslaget  i denna del.\r\nMotionärerna     vänder     sig    mot    att    ett\r\noffentligrättsligt organ som  BKN  skall kunna sluta\r\ncivilrättsliga avtal och att det därmed  inte längre\r\ngår  att  överklaga  besluten i förvaltningsdomstol.\r\nVidare anser man att förslaget ger betydande utrymme\r\nför   godtycklighet   i  nämndens   beslutsprocedur.\r\nYrkandet torde få förstås så att motionärerna godtar\r\nregeringsförslaget   om   kreditgarantins   maximala\r\nstorlek,  dock  endast under  förutsättning  av  att\r\nriksdagen avslår den del av förslaget som gäller den\r\nformella regleringen. I motionens yrkande 7 föreslås\r\näven att en utredning  genomförs  om  behovet  av en\r\nstatlig     kreditgarantigivning     på     området.\r\nMotionärerna      anser     att     den     statliga\r\nkreditgarantigivningen   är   att  betrakta  som  en\r\nsubvention av bostadsbyggandet  som  är obehövlig om\r\ngrunderna för hyressättningssystemet ändras.  På  en\r\nfungerande    marknad    anses   inte   en   statlig\r\nkreditgarantiverksamhet behövas.\r\nBostadsutskottet  tillstyrker   regeringsförslaget\r\nvad gäller kreditgarantins maximala  storlek.  Detta\r\nförslag,  som  varken  mött  invändningar i motioner\r\neller  under  utskottets beredning  av  frågan,  får\r\nanses   innebära    en   nödvändig   anpassning   av\r\ngarantivillkoren till  de  förutsättningar som i dag\r\ngör sig gällande på bygg- och  bostadsmarknaden.  De\r\nnya  reglerna torde också medföra ett större utrymme\r\natt utforma  villkoren efter förutsättningarna i det\r\nenskilda  fallet  och  därigenom  möjliggöra  bättre\r\nanpassade  finansiella   lösningar   för  respektive\r\nbostadsbyggnadsprojekt.\r\nVad  gäller den andra delen av regeringsförslaget,\r\nden formella  regleringen  av  garantisystemet,  kan\r\nutskottet  inte dela de farhågor som framförs motion\r\n2003/04:Bo283  (m).  Som framgår av propositionen är\r\ndetta den ordning som  tillämpas  för  övrig statlig\r\nkreditgarantigivning.   Vidare   kan   anföras   att\r\nförfarandet  ger  utrymme  för  en  högre  grad   av\r\nflexibilitet i garantigivningen och därmed kan bidra\r\ntill  att  undanröja  åtminstone några av de problem\r\nsom  påtalats av sektorn  i  olika  sammanhang.  Som\r\nregeringen   framhåller   torde  lösningen  innebära\r\nfördelar sett ur såväl byggherrens  och  långivarens\r\nsom garantigivarens synpunkt.\r\nVad sedan gäller förslaget i den aktuella motionen\r\nom    att    en    utredning    om    den   statliga\r\nkreditgarantigivningen bör genomföras vill utskottet\r\nerinra  om den utvärdering av systemet för  statliga\r\nkreditgarantier    för    bostadsinvesteringar   som\r\nredovisades  i  det  ovan omnämnda  betänkandet  SOU\r\n2000:13.   Det   är  för  övrigt   till   stor   del\r\nslutsatserna av denna utvärdering som lett fram till\r\ndet nu aktuella regeringsförslaget.  Utskottet  vill\r\nockså  invända  mot  motionärernas  uppfattning  att\r\ndagens  kreditgarantigivning  är att betrakta som en\r\nsubvention  av  bostadsbyggandet.  BKN:s  verksamhet\r\nbedrivs redan i dag utifrån affärsmässiga grunder. I\r\ndet avseendet innebär förslaget om ändrad inriktning\r\nav kreditgarantigivningen  ingen förändring. Däremot\r\nkan    BKN:s   verksamhet   redan   i    dag,    och\r\nförhoppningsvis  i  än  högre  grad  efter  det  att\r\ninriktningen  delvis förändrats, ses som en önskvärd\r\nstimulans  av bostadsbyggandet  genom  att  den  kan\r\nbidra  till  att  lösa  finansieringen  av  ny-  och\r\nombyggnad av bostäder.\r\nBostadsutskottet  tar  i detta sammanhang även upp\r\ntre motionsförslag som inte  innebär några egentliga\r\ninvändningar  mot  regeringens  förslag   om  ändrad\r\ninriktning  av  kreditgarantigivningen  utan snarare\r\nfår  tolkas  som förslag om ytterligare förändringar\r\nav villkoren.\r\nI  motion  2003/04:Bo271  (s)  efterfrågas  bättre\r\nvillkor   för   kreditgaranti    vid   byggande   på\r\nlandsbygden.    Motionären   föreslår   bl.a.    att\r\nmaximinivån för kreditgarantiunderlaget  bör  höjas,\r\natt besked om garantier bör kunna ges före byggstart\r\noch att garantin även bör gälla köp och ombyggnad av\r\näldre hus och gårdar.\r\nEtt      bättre      fungerande     system     för\r\nbostadsfinansiering     efterfrågas     i     motion\r\n2003/04:Bo286 (s). Det råder enligt motionen problem\r\nmed finansieringen av bostadsbyggandet  framför allt\r\ni regioner som varken är storstäder eller  glesbygd.\r\nLösningen  är  antingen  ett  reviderat  system  för\r\nkreditgarantier eller införande av en \"husbank\".\r\nEnligt  motion 2003/04:Bo284 (s) behöver villkoren\r\nför     kreditgarantier     avseende     kooperativa\r\nhyresrättsföreningar  förbättras.  Det  gäller bl.a.\r\natt kreditgaranti skall kunna lämnas upp  till  90 %\r\nav marknadsvärdet, att garantin skall kunna utfärdas\r\nredan för byggkreditivet och att säkerhet i form  av\r\npantbrev   skall   kunna  utgöras  av  fler  än  ett\r\npantbrev.\r\nUtskottet kan konstatera  att flera av de önskemål\r\nom  villkor  för kreditgarantierna  som  framförs  i\r\nmotionerna torde  kunna  uppfyllas genom den ändrade\r\ninriktning   av  garantigivningen   som   regeringen\r\nföreslår.  Det   gäller   bl.a.  förslaget  om  höjd\r\nmaximinivå  för  kreditgarantiunderlaget.   Den  nya\r\nmodellen med avtalsreglerad garantigivning ger också\r\nett  större utrymme för att beakta förutsättningarna\r\ni  varje   enskilt  fall.  Vad  gäller  förslagen  i\r\nmotionerna i övrigt föreligger det enligt utskottets\r\nuppfattning   inte  tillräckliga  skäl  att  föreslå\r\nytterligare förändringar  i  kreditgarantigivningens\r\ninriktning.\r\nSammanfattningsvis  tillstyrker  bostadsutskottets\r\nregeringens   förslag  om   ändrad   inriktning   av\r\nkreditgarantigivningen  för ny- och ombyggnad i dess\r\nhelhet  och  avstyrker  motion   2003/04:Bo283   (m)\r\nyrkandena   7   och   8.  Utskottet  avstyrker  även\r\nmotionerna 2003/04:Bo271  (s), 2003/04:Bo284 (s) och\r\n2003/04:Bo286 (s).\r\nUtskottet  övergår  nu till  att  behandla  de  av\r\nregeringen begärda bemyndigandena.\r\n\r\nKreditgarantier till ny- och ombyggnad av\r\nbostäder\r\n\r\nRiksdagen  föreslås ge regeringen  ett  bemyndigande\r\natt under 2004  ställa  ut  kreditgarantier till ny-\r\noch ombyggnad av bostäder intill ett belopp på högst\r\n10  000  miljoner kronor inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden.  Det bör påpekas att bemyndigandet syftar\r\npå verksamhetsgrenen  Nya garantier och således inte\r\ninkluderar de åtaganden  som  tidigare  gjorts  inom\r\nramen för verksamhetsgrenen Äldre garantier.\r\n\r\nDetta  förslag från regeringen har inte mött några\r\ninvändningar   i  motioner  eller  under  utskottets\r\nberedning.    Bostadsutskottet    tillstyrker    att\r\nriksdagen ger det begärda bemyndigandet.\r\n\r\nKreditgarantier i obeståndshanteringen\r\n\r\nRiksdagen föreslås  ge  regeringen  ett bemyndigande\r\natt   under  2004  ställa  ut  kreditgarantier   för\r\nbostadsföretag  i  samband  med obeståndshanteringen\r\nintill  ett  belopp  på  högst 500  miljoner  kronor\r\ninklusive tidigare gjorda  åtaganden.  Syftet är att\r\nen ny långivare i dessa fall skall kunna  lämna  ett\r\nlika  stort  bottenlån  som den tidigare långivaren.\r\nRegeringen  erhöll  föregående  år  ett  motsvarande\r\nbemyndigande av riksdagen.\r\n\r\nInte heller detta förslag  har  mött invändningar.\r\nBostadsutskottet   noterar   emellertid    att   den\r\nbenämning  på  bemyndigandet som regeringen föreslår\r\nkan  leda  till  missförstånd  om  dess  inriktning.\r\nKreditgarantierna ställs inte ut till bostadsföretag\r\nutan till kreditgivaren.  Bemyndigandet  bör  därför\r\nliksom  det  för  år  2003  gällande  formuleras som\r\nkreditgarantier  i obeståndshanteringen.  Med  denna\r\nredaktionella    ändring    tillstyrker    utskottet\r\nregeringens förslag.\r\nUtskottet övergår  nu  till  att  behandla  de tre\r\nregeringsförslag  om  kreditgarantiverksamheten  som\r\nmött invändningar i motioner.\r\n\r\nKreditgarantier för lån till kommunala\r\nbostadsföretag\r\n\r\nRiksdagen  föreslås  ge  regeringen ett bemyndigande\r\natt  under  2004 ställa ut kreditgarantier  för  lån\r\ntill kommunala  bostadsföretag  intill ett belopp om\r\nhögst   3 000 miljoner  kronor  inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden.  Garantierna får motsvara högst 95\r\n% av det bokförda värdet på ett företags fastigheter\r\nnär garantiavtalet träffas.  Förslaget  innebär  att\r\nramen  för denna form av kreditgaranti blir densamma\r\nsom för år 2003.\r\n\r\nI två motioner föreslås att regeringens förslag om\r\nbemyndigande  i denna del skall avslås av riksdagen.\r\nEtt sådant förslag läggs fram i motion 2003/04:Bo283\r\n(m)  yrkande  4.   Enligt   motionen   bör   statens\r\nekonomiska      risktagande     minimeras.     Detta\r\navslagsyrkande liksom  motsvarande  yrkande i motion\r\n2003/04:Bo297  (kd)  yrkande  2  bör  även  ses  mot\r\nbakgrund av de i samma motioner framlagda  förslagen\r\nom  en  avveckling  av  den nuvarande ordningen  för\r\nstatligt  stöd  till  omstrukturering  av  kommunala\r\nbostadsbolag. Dessa förslag  har utskottet behandlat\r\ni    avsnittet    om    anslagsfördelningen     inom\r\nutgiftsområde   18.  I  enlighet  med  det  tidigare\r\nbehandlade förslaget  i motion 2003/04:Bo297 (kd) om\r\nett anslag för en alternativ  ordning  för stöd till\r\nkommuner  med bostadsöverskott föreslås i  motionens\r\nyrkande 3 att  riksdagen  skall  ge ett bemyndigande\r\nför kreditgarantier enligt denna ordning.\r\nRiksdagen beslutade våren 2002 om formerna för ett\r\nfortsatt  statligt  stöd  till  omstrukturering   av\r\nkommunala   bostadsföretag.   I  detta  beslut,  som\r\nriksdagen fattade med anledning  av  förslag  i  den\r\nekonomiska vårpropositionen (prop. 2001/02:100, bet.\r\n2001/02:FiU21, yttr. 2001/02:BoU5y), ingick även ett\r\nbemyndigande för regeringen att under 2002 ställa ut\r\nkreditgarantier  till motsvarande ändamål och intill\r\nsamma  belopp  som  i  det  nu  aktuella  förslaget.\r\nRiksdagen förnyade föregående  år bemyndigandet till\r\natt  gälla  även under år 2003 (bet.  2002/03:BoU1).\r\nBostadsutskottet   finner   inte  skäl  att  ompröva\r\nriksdagens tidigare ställningstagande  och  föreslår\r\ndärför att regeringen ges ett bemyndigande även  för\r\når  2004.  Vad gäller förslaget i kd-motionen om ett\r\nalternativt  bemyndigande  utgår det från en ordning\r\nför         omstruktureringsverksamheten         som\r\nbostadsutskottet   redan  avstyrkt  i  ett  tidigare\r\navsnitt.  De nu aktuella  motionsförslagen  avstyrks\r\nsåledes.\r\n\r\nKreditgarantier för lån till kooperativa\r\nhyresrättsföreningar\r\n\r\nRegeringen  begär  ett  bemyndigande  att under 2004\r\nställa  ut  kreditgarantier  för lån som kooperativa\r\nhyresrättsföreningar  tar  upp för  nybyggnad  eller\r\nförvärv  av fastigheter för ombildning  till  koope-\r\nrativ  hyresrätt   intill   ett   belopp   på  högst\r\n1 000 miljoner   kronor  inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden. Garantierna får motsvara högst 95 % av en\r\nfastighets marknadsvärde när garantiavtalet träffas.\r\nFörslaget  innebär  att  ramen  för  denna  form  av\r\nkreditgaranti blir densamma som för 2003.\r\n\r\nEnligt motion  2003/04:Bo283  (m)  yrkande  5  bör\r\ndetta  förslag  avslås  av  riksdagen.  Motionärerna\r\nanser  att  särskilda  villkor  för upplåtelseformen\r\nkooperativ   hyresrätt   inte  bör  införas.   Samma\r\nförutsättningar måste gälla oavsett upplåtelseform.\r\nÄven för detta ändamål har  riksdagen  redan givit\r\nregeringen    ett   motsvarande   bemyndigande   för\r\ninnevarande  år.   Enligt  bostadsutskottets  mening\r\nsaknas det skäl för  ändrat  ställningstagande inför\r\nnästkommande år. Utskottet vill  här  erinra  om att\r\nregelsystemet    för    den   nya   upplåtelseformen\r\nkooperativ    hyresrätt    infördes     efter    ett\r\nriksdagsbeslut i bred enighet våren 2002.  Det finns\r\ntvå  typer av föreningar, dels enligt en hyresmodell\r\ndär    föreningen    hyr    lägenheterna    av    en\r\nfastighetsägare,   dels  enligt  en  ägarmodell  där\r\nföreningen  äger det  hus  där  lägenheterna  finns.\r\nUtskottet finner det angeläget att genom de aktuella\r\nkreditgarantierna  underlätta bildandet också av den\r\nsenare typen av förening.\r\nRegeringen   bör   således    ges    det   begärda\r\nbemyndigandet.  Utskottet  avstyrker  därmed  motion\r\n2003/04:Bo283 (m) yrkande 5.\r\n\r\nRörlig kredit för förvärv och innehav av\r\nfastigheter\r\n\r\nRegeringen begär ett bemyndigande att besluta  om en\r\nrörlig  kredit  på  konto i Riksgäldskontoret intill\r\nett  belopp om 5 miljoner  kronor  för  förvärv  och\r\ninnehav    av   fastigheter   för   vilka   statliga\r\nkreditgarantier  utfärdats.  Bemyndigandet motiveras\r\nmed  att  statens samlade kostnader  i  samband  med\r\nhantering av skadeärenden kan minskas om BKN i vissa\r\nfall  har möjlighet  att  förvärva  fastigheter  för\r\nvilka kreditgarantier utfärdats.\r\n\r\nI motion  2003/04:Bo283 (m) yrkande 6 föreslås att\r\nriksdagen inte skall lämna det av regeringen begärda\r\nbemyndigandet.  Motionärerna  framhåller  att staten\r\ninte bör äga fastigheter.\r\nEnligt  vad  utskottet erfarit har BKN genom  sitt\r\nregleringsbrev redan  tidigare  haft  möjlighet till\r\nfinansiering av förvärv av fastigheter i samband med\r\nskadeärenden.   Regeringens   förslag  innebär   att\r\nmöjligheten att utnyttja en rörlig kredit på konto i\r\nRiksgäldskontoret   bör   läggas  fast   genom   ett\r\nriksdagsbeslut.    Bostadsutskottet     har     inga\r\ninvändningar   mot  den  föreslagna  ordningen.  Vad\r\ngäller invändningen  i den aktuella motionen bör det\r\nframhållas att möjligheten till förvärv av fastighet\r\nenbart avser en situation  där  statens  kostnader i\r\nett  skadeärende bedöms kunna begränsas genom  denna\r\nhantering.\r\nBostadsutskottet anser att riksdagen bör lämna det\r\nbegärda bemyndigandet och avslå motion 2003/04:Bo283\r\n(m) yrkande 6.\r\n\r\nBehovet av studentbostäder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n- investeringsstöd för studentbostäder, jämför\r\nreservationerna  28  (m, fp), 29 (kd), 30 (v)\r\noch 31 (c),\r\n-  åtgärder  för fler studentbostäder,  jämför\r\nreservationerna  32 (m), 33 (fp), 34 (kd) och\r\n35 (c).\r\n\r\nInledning\r\n\r\nBostadsutskottet har  under  de  senaste  åren  haft\r\nanledning  att  ägna frågor om bostadstillgången för\r\nstudenter på universitets-  och  högskoleorter  stor\r\nuppmärksamhet.  Utskottets beredning av dessa frågor\r\nhar både föranletts av olika regeringsförslag och av\r\nett stort antal motioner.  Även under årets allmänna\r\nmotionstid har ett flertal motioner väckts med olika\r\nförslag om hur studenternas  bostadssituation  skall\r\nkunna  förbättras.  Utskottet  tar först upp förslag\r\nsom gäller formerna för det ekonomiska  stödet  till\r\nbyggande  av studentbostäder. Därefter tar utskottet\r\nställning  till  motioner  som  förordar  ett  brett\r\nspektrum av  åtgärder  för  att  öka  tillgången  på\r\nstudentbostäder.\r\n\r\nInvesteringsstöd för studentbostäder\r\n\r\nEtt  investeringsbidrag  för  anordnande av bostäder\r\nför  studenter  infördes  efter  ett  riksdagsbeslut\r\nvåren 2000 (prop. 1999/2000:100, bet.  FiU27,  yttr.\r\nBoU10y).  Stöd utgick enligt förordningen (2000:588)\r\nom statligt  investeringsbidrag  för  anordnande  av\r\nbostäder för studenter. Våren 2003 fattade riksdagen\r\nbeslut  om  att  införa en investeringsstimulans för\r\nbostadsbyggande  till   fastighetsägare  i  form  av\r\nkreditering på dennes skattekonto (prop. 2002/03:98,\r\nbet. BoU9). För studentbostäder innebar beslutet att\r\nden     nya     investeringsstimulansen      ersatte\r\ninvesteringsbidraget.     Den    nya    förordningen\r\n(2003:506) om investeringsstimulans  för byggande av\r\nmindre  hyresbostäder och studentbostäder  trädde  i\r\nkraft den 15 augusti i år.\r\n\r\nTre motioner  tar  upp  frågor om formerna för det\r\nfortsatta   statliga   stödet   för    byggande   av\r\nstudentbostäder.\r\nEtt  permanent investeringsstöd bör enligt  motion\r\n2003/04:Bo235  (v)  yrkande  3 införas. Motionärerna\r\nanser att ett nytt investeringsstöd  för byggande av\r\nstudentbostäder bör ges samma villkor  som  det  nya\r\ninvesteringsstöd   för   övriga   hyresbostäder  som\r\nföreslås i samma motion. Det innebär  bl.a.  att det\r\nnya  stödet  för  studentbostäderna  bör vara i bruk\r\nsenast år 2007.\r\nI motion 2003/04:Bo263 (c) yrkande 14 föreslås att\r\nriksdagen  bör  besluta  om  att  införa  permanenta\r\ninvesteringsbidrag för studentbostäder. Motionärerna\r\nvänder sig mot att villkoren för stöd till  byggande\r\nav  studentbostäder  ändrats  vid  flera  tillfällen\r\nunder senare år. Detta anses förhindra en långsiktig\r\nplanering för utbyggnaden av studentbostäder.\r\nEnligt  motion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande  28  bör\r\nett   nytt  investeringsbidrag   för   byggande   av\r\nstudentbostäder införas med en liknande konstruktion\r\nsom det nyligen avskaffade och ersätta den nuvarande\r\ninvesteringsstimulansen   genom   skattekreditering.\r\nBidraget   skall   utgå   med   1   250   kr/m2    i\r\nStockholmsregionen,   1  000  kr/m2  i  Göteborg och\r\nMalmö   och   med   750   kr/m2   i  övriga  landet.\r\nMotionärerna  hänvisar  även till ett  förslag  från\r\nKristdemokraterna   om   halverad    byggmoms.   Den\r\nsammantagna  effekten av kd-förslagen anges  bli  en\r\nstörre stimulans  av  studentbostadsbyggandet än den\r\nnuvarande        investeringsstimulansen.        Ett\r\nanslagsförslag i samma  motion  som  utgår  från ett\r\nomedelbart     införande     av    det    föreslagna\r\nbidragssystemet  har  behandlats   av   utskottet  i\r\navsnittet  om anslagsfördelningen inom utgiftsområde\r\n18.\r\nSom framgått  ovan  har  en  ny  form av stöd till\r\nbyggande  av  bl.a. studentbostäder nyligen  införts\r\ngenom en skattekreditering som i princip innebär att\r\nfastighetsägaren   endast  behöver  erlägga  6  %  i\r\nbyggmoms.  Beträffande   studentbostäder  ger  denna\r\nstödform  en  större  ekonomisk   stimulans  än  det\r\ntidigare  investeringsbidraget.  Det   är  ännu  för\r\ntidigt  att bedöma i vilken grad som detta  på  kort\r\nsikt  kan   leda  till  ett  ökat  byggande.  Enligt\r\nutskottets   uppfattning   är   det   emellertid   i\r\ndagsläget, endast  några  månader  efter att den nya\r\nstödformen  introducerats,  inte  rimligt   att   ta\r\nställning  till  en  ny  omläggning  av  stödformen.\r\nDäremot kan utskottet instämma i att de överväganden\r\nsom  nyligen  inletts  om  formerna för det statliga\r\nstödet till bostadsproduktionen  efter  år 2006 även\r\nbör  omfatta stödet till studentbostäder.  Utskottet\r\nutgår från att detta också är regeringens avsikt.\r\nDe  förutsättningar   som   staten   erbjuder  för\r\nbyggande  av  studentbostäder  har  således  nyligen\r\npåtagligt     förbättrats.     För    att    antalet\r\nnytillkommande studentbostäder skall  kunna öka till\r\nen nivå som innebär att tillgången på sikt kan svara\r\nmot  efterfrågan  krävs  också  att  övriga  berörda\r\nparter ökar sina ansträngningar. Kommunerna  som har\r\ndet      övergripande      ansvaret      för     att\r\nbostadsförsörjningen  på  lokal  nivå  fungerar  kan\r\nförbättra  villkoren för byggande av studentbostäder\r\npå olika sätt. Utskottet återkommer nedan till denna\r\nfråga.\r\nMot den redovisade  bakgrunden avstyrks motionerna\r\n2003/04:Bo235  (v)  yrkande   3,  2003/04:Bo263  (c)\r\nyrkande 14 och 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 28.\r\n\r\nÅtgärder för fler studentbostäder\r\n\r\nBostadsutskottet tar under denna rubrik upp motioner\r\nmed  ett  antal  förslag med ett brett  spektrum  av\r\nåtgärder  i  syfte  att  förbättra  tillgången  till\r\nstudentbostäder.\r\n\r\nMotion 2003/04:Kr232  (m)  om  ungdomsfrågor tar i\r\nyrkande    8   upp   frågor   om   bostadspolitiken.\r\nMotionärerna  framhåller  ett antal bostadspolitiska\r\nåtgärder i enlighet med andra motionsförslag (m) som\r\nanses gynna tillkomsten av studentbostäder. Dessutom\r\nförordas  en  skattelagstiftning  som  gör  det  mer\r\nintressant att  hyra ut delar av bostäder. Det bör i\r\nsammanhanget   påpekas    att   förslag   om   ökade\r\nmöjligheter till skattefri  uthyrning till studenter\r\nfinns  i fler motioner. Yrkanden  som  endast  avser\r\ndenna   fråga    har   emellertid   hänvisats   till\r\nskatteutskottet.\r\nI  motion  2003/04:Ub385   (m)   om   studenternas\r\nvardagsproblem  finns  tre yrkanden med förslag  som\r\nfaller   inom  bostadsutskottets   beredningsområde.\r\nÅtgärder  föreslås   för   att   göra  planprocessen\r\nsnabbare  och effektivare - yrkande  3.  Tillfälliga\r\nstudentbostäder   bör   sättas   upp  -  yrkande  4.\r\nRegeringen  bör inventera statliga  fastigheter  för\r\natt  utröna vilka  som  enkelt  kan  göras  om  till\r\nstudentbostäder - yrkande 5.\r\nI Folkpartiets partimotion 2003/04:Bo253 yrkande 7\r\nförordas   ett  antal  åtgärder  för  att  förbättra\r\nstudenternas   bostadssituation.  Det  gäller  bl.a.\r\nanvändning  av  billigare  byggmetoder,  tillfälliga\r\nbygglov, omvandling av lokaler till studentbostäder,\r\nenklare   planförfarande    och   skattefrihet   för\r\nuthyrning  av  rum  i  privatbostäder.  I  motionens\r\nyrkande  8  föreslås  att  ägardirektiven   för   de\r\nstatliga   fastighetsbolagen  skall  ändras  så  att\r\nstaten  kan erbjuda  billig  mark  för  byggande  av\r\nstudentbostäder.\r\nMotion  2003/04:Bo226  (kd)  innehåller 7 yrkanden\r\nsom  helt  eller delvis handlar om  studentbostäder.\r\nFlera av dem  har emellertid en sådan inriktning att\r\nde  behandlas av  andra  utskott  -  skatteutskottet\r\nrespektive   utbildningsutskottet.  Ett  yrkande  om\r\nkonkurrensen på  byggmarknaden  har  utskottet redan\r\nbehandlat  i detta betänkande. De yrkanden  som  här\r\ntas  upp gäller  förslag  om  tillkännagivande  till\r\nregeringen  i  två  frågor.  Kommunerna  bör  enligt\r\nmotionärerna  ta  sitt ansvar för att tillhandahålla\r\nbillig  tomtmark - yrkande  2.  Kommunerna  bör  ges\r\nmöjlighet   att   tillhandahålla   mark  för  mobila\r\nstudentbostäder  - yrkande 3.\r\nI motion 2003/04:Kr361 (kd) yrkande 7 föreslås att\r\ndet   skall   genomföras   en   bred   översyn    av\r\nbostadspolitiken   ur   ett   ungdomsperspektiv.   I\r\nmotionen  beskrivs  ungdomarnas bostadssituation och\r\nförordas att det vidtas  en  rad åtgärder i enlighet\r\nmed    förslag    framlagda   i   Kristdemokraternas\r\nbostadspolitiska motioner. Det gäller bl.a. halverad\r\nbyggmoms,   avskaffad   fastighetsskatt,   förenklad\r\nplanprocess    och     ökade     möjligheter    till\r\nsjälvförvaltning.\r\nI  flera motioner diskuteras vilka  krav  som  kan\r\nställas  på  bostadstillgången  för  studenter på de\r\nhögskoleorter som tilldelas nya studieplatser.\r\nEnligt  motion 2003/04:Bo247 (s) bör  fördelningen\r\nav nya universitets- och högskoleplatser knytas till\r\nkrav på de  berörda  kommunerna  att  ordna bostäder\r\ntill   studenterna.   Motionärerna  framhåller   att\r\nbostadsmarknaden inte på  egen  hand  klarat  av att\r\nförse ungdomar med bostäder.\r\nI    motion   2003/04:Bo263   (c)   föreslås   att\r\nförhandlingar   om  den  studentsociala  situationen\r\nskall komma till  stånd  med alla högskolekommuner -\r\nyrkande  13 - och särskilt  de  kommuner  som  skall\r\ntilldelas   nya   högskoleplatser   -   yrkande  12.\r\nMotionärerna  framhåller  bl.a.  att regeringen  har\r\nansvar  för  att  tillsammans  med samtliga  berörda\r\nparter     forma     en     strategi     för     hur\r\nstudentbostadstillgången skall säkras. Även i motion\r\n2003/04:Ub390  (c) yrkande 17 föreslås att riksdagen\r\ni ett tillkännagivande  bör  framhålla att en kommun\r\nsom  fått  fler  högskoleplatser   också   har   ett\r\nbostadsförsörjningsansvar.  Enligt motionens yrkande\r\n16   bör  regeringen  bjuda  in  berörda   kommuner,\r\nhögskolor  och  studentkårer  till överläggningar om\r\nhur bostadssituationen för studenter  skall hanteras\r\nframgent.\r\nSlutligen i motion 2003/04:Bo210 (c)  beskrivs ett\r\nprojekt  i  Storbritannien  som syftar till  att  ge\r\nungdomar med bristande erfarenheter  både arbete och\r\nbostad. Denna projektidé föreslås bli  prövad även i\r\nSverige.\r\nBostadsutskottet  kan konstatera att flera  av  de\r\novan  beskrivna  motionerna   är   i   det  närmaste\r\nidentiska  med  motioner  som  utskottet  behandlade\r\nföregående  år  i betänkande 2002/03:BoU1. Utskottet\r\nkonstaterade då att  dessa  motionsförslag till stor\r\ndel  avsåg  åtgärder  inom  den  generella  statliga\r\nbostadspolitiken. I övrigt gäller  förslagen behovet\r\nav olika kommunala åtgärder för fler studentbostäder\r\nsamt  förslag  om  utredning  och  överläggning   om\r\nstudentbostadssituationen.\r\nVad  gäller  de  mer generellt inriktade förslagen\r\nhänvisar utskottet nu liksom föregående år till sina\r\nställningstaganden    där     respektive    sakfråga\r\nbehandlas.  Utskottet  kan  emellertid   instämma  i\r\nmotionärernas    uppfattning   att   den   generella\r\nbostadspolitikens utformning har stor betydelse även\r\nför   studenternas  bostadssituation.   De   riktade\r\nåtgärder som särskilt avser bostäder för denna grupp\r\nbör därför  snarast  ses  som ett komplement till en\r\npolitik  som  syftar till att  alla  skall  erbjudas\r\nförutsättningar   att  leva  i  goda  bostäder  till\r\nrimliga kostnader.\r\nUtskottet kan också  till  stor  del instämma i de\r\növerväganden som finns i flera av motionerna  om att\r\nkommuner  med stor bostadsefterfrågan från studenter\r\noch  ungdomar  bör  pröva  olika  åtgärder  som  kan\r\nunderlätta  byggandet  av bostäder. I flertalet fall\r\nförutsätter sådana åtgärder  inte några förändringar\r\ni de statliga regelverken.  Det  är  således redan i\r\ndag  möjligt  att  bevilja  bygglov  för tillfälligt\r\nuppställda studentbostäder. Det är också möjligt att\r\nbygga  om  tomma  lokaler till studentbostäder.  För\r\nsådan    ombyggnad    kan     dessutom    den    nya\r\ninvesteringsstimulansen    genom   skattekreditering\r\nutgå. Vad gäller förslagen om  snabbare  planprocess\r\npågår   sådana  överväganden  inom  ramen  för  PBL-\r\nkommitténs  arbete.  Kommunerna kan emellertid redan\r\ninom nu gällande regelverk  på olika sätt bidra till\r\nett smidigt plan- och bygglovsförfarande. Kommunerna\r\nkan också påverka villkoren för byggande av bostäder\r\ngenom  de  olika avgifter och exploateringskostnader\r\nsom tas ut.\r\nUtskottet   instämmer   vidare   i   motionärernas\r\nuppfattning  att  kommunerna  kan göra mer  för  att\r\nerbjuda mark till rimliga kostnader  för  uppförande\r\nav   studentbostäder.   Även  regeringen  har  givit\r\nuttryck   för   denna   uppfattning.    Vad   gäller\r\nmotionsförslagen  om  att  statlig mark skall  kunna\r\nanvändas  för  byggande  av  studentbostäder   avser\r\nregeringen,  som  framgått  i  tidigare avsnitt, att\r\nundersöka    möjligheterna    att   använda    detta\r\nmarkinnehav  i  Stockholmsregionen   mer   aktivt  i\r\nbostadsproduktionen.\r\nVidare har utskottet givetvis inget att erinra mot\r\nde  önskemål  som  framförs i några motioner om  att\r\növerläggningar   om  studenternas   bostadssituation\r\nkommer  till stånd.  Utskottet  har  emellertid  vid\r\nflera tidigare  tillfällen understrukit att det inte\r\ni   första   hand   är   kunskap   om   studenternas\r\nbostadssituation som  fattas  utan  studentbostäder.\r\nStaten  har  genom  den  nya investeringsstimulansen\r\nnyligen     erbjudit     förbättrade      ekonomiska\r\nförutsättningar  för  anordnande av sådana bostäder.\r\nTidigare har även vissa  förändringar  i  plan-  och\r\nbygglagstiftningen genomförts som direkt syftat till\r\natt underlätta byggande av studentbostäder. Ansvaret\r\nfaller    nu    framför    allt    på   de   berörda\r\nbostadsföretagen och kommunerna att  svara  upp  mot\r\ndet behov som finns.\r\nVad  gäller frågan om vilka särskilda krav som kan\r\nställas   på   bostadstillgången   i   samband   med\r\ntilldelningen  av nya högskoleplatser vill utskottet\r\nerinra   om  att  statsministern   i   förra   årets\r\nregeringsförklaring   framhöll  att  utbyggnaden  av\r\nhögskoleplatser   skall   kopplas   till   krav   på\r\nkommunerna   att   tillhandahålla    bostäder    för\r\nstudenter. Bostadsutskottet har under flera år givit\r\nuttryck  för  en motsvarande uppfattning. Införandet\r\nav  en  sådan  koppling   ingår   även  i  den  121-\r\npunktsöverenskommelse   som  förra  året   träffades\r\nmellan   Socialdemokraterna,    Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet. Några delade meningar  i   förhållande\r\ntill  regeringen  i den fråga som ligger till  grund\r\nför motionsförslagen  föreligger  således  inte.  De\r\nförordade   tillkännagivandena  i  denna  fråga  kan\r\ndärför undvaras.  Det bör i sammanhanget påpekas att\r\nutbildningsutskottet bereder de motionsförslag  från\r\nårets  allmänna motionstid  som  främst  gäller  hur\r\nbostadstillgången  bör  påverka  fördelningen av nya\r\nplatser till högskolorna.\r\nSammantaget  anser  utskottet  att  önskemålen  om\r\nkommunala insatser för studenternas bostadssituation\r\nunderstryker    behovet   av   en   aktiv   kommunal\r\nbostadsförsörjningsplanering.   Det   bör   i  detta\r\nsammanhang  erinras om att riksdagens beslut om  att\r\ninföra     en     lag      om      det     kommunala\r\nbostadsförsörjningsansvaret   syftade    till    att\r\nunderstryka   det  kommunala  ansvaret  för  en  god\r\nplanering med utgångspunkt  i  bostadsbehovet  såväl\r\nför studenter som för övriga grupper.\r\nRegeringen  har vid flera tillfällen redovisat  en\r\nliknande  syn  på   behovet  av  åtgärder  för  fler\r\nstudentbostäder som den  utskottet  nu givit uttryck\r\nför. De motioner som behandlats i detta  avsnitt ger\r\ndärför  inte  utskottet anledning att föreslå  något\r\ntillkännagivande  till  regeringen.  Med  hänvisning\r\ntill   det   anförda   avstyrks  således  motionerna\r\n2003/04:Bo210 (c), 2003/04:Bo226  (kd)  yrkandena  2\r\noch   3,   2003/04:Bo247   (s),  2003/04:Bo253  (fp)\r\nyrkandena 7 och 8, 2003/04:Bo263  (c)  yrkandena  12\r\noch  13,  2003/04:Kr232 (m) yrkande 8, 2003/04:Kr361\r\n(kd) yrkande 7, 2003/04:Ub385 (m) yrkandena 3-5 samt\r\n2003/04:Ub390 yrkandena 16 och 17.\r\n\r\nBostadsbidragen på längre sikt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\n   bostadsbidragens     utformning,    jämför\r\nreservationerna 36 (m),      37  (fp),  38\r\n(kd) och 39 (v),\r\n-   barns   förmögenhet  i  bidragsunderlaget,\r\njämför reservation  40  (m),  41  (fp) och 42\r\n(kd),\r\n-\r\n   bostadsbidragen  vid  skilsmässa,   jämför\r\nreservation 43 (m),\r\n-  bostadsbidrag  till studerande äldre än  28\r\når, jämför reservation 44 (m),\r\n-\r\n- stipendier i den bidragsgrundande inkomsten.\r\n-\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet  har  i anslutning  till  behandlingen  av\r\nförslaget  till  statsbudget  för  2004  även  tagit\r\nställning till vissa  förslag som avser reglerna för\r\nbostadsbidragen  för  detta  år.  Det  gäller  bl.a.\r\nförslag  (m)  om att avveckla  bostadsbidragen  till\r\nhushåll utan barn  samt  förslag (kd) om halvårsvisa\r\navstämningar  av  bidragen  och   återinförande   av\r\ngemensam  inkomstgräns  m.m. Gemensamt för förslagen\r\när  att  ett  genomförande  av  dem  bedöms  påverka\r\nanslaget redan för budgetåret  2004.  Därutöver  har\r\ndet  också förts fram motionsförslag om förändringar\r\ni bostadsbidragen  på  längre sikt, dvs. förslag som\r\ninte  påverkar  budgeten  för  2004.  Dessa  förslag\r\nbehandlar utskottet i det följande.\r\n\r\nBostadsbidragens utformning\r\n\r\nEnligt  motion  2003/04:Bo230   (v)  yrkande  1  bör\r\nbostadsbidragens   roll   som  ett  instrument   för\r\nbostadspolitiken  förstärkas   och   målet   att  ge\r\nekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med\r\ngoda  och  tillräckligt rymliga bostäder preciseras.\r\nVidare förordas  i  yrkande  2  att  riksdagen skall\r\nuttala att bostadsbidragen skall bibehållas och inte\r\nersättas  med  ett generellt familjepolitiskt  stöd.\r\nAvslutningsvis föreslås  dessutom  i  yrkande  3 att\r\nbostadsbidragen skall reformeras bl.a. genom att  en\r\ngodtrosparagraf införs, inkomstöverföring till annat\r\når  blir  möjlig  och  låsta  tillgångar  ej ingår i\r\nbidragsunderlaget.\r\n\r\nI motion 2003/04:Bo249 (kd) yrkande 1 förordas att\r\nbostadsbidragen skall ses över i syfte att ge dem en\r\nfördelningspolitiskt   bättre   profil.  Inte  minst\r\nmissgynnas   barnfamiljer  av  den  utformning   som\r\nbidragen i dag har.\r\nBostadsbidragen     bör     enligt     partimotion\r\n2003/04:Bo253  (fp)  yrkande  18 reformeras för  att\r\nminska  de  marginaleffekter  de  ger  upphov  till.\r\nReformen  måste samtidigt kombineras  med  ett  ökat\r\ngenerellt  stöd   till  grupper  med  särskilt  stor\r\nförsörjningsbörda.\r\nMed anledning av  vad som i motionerna föreslagits\r\nom bostadsbidragens utformning  på  längre sikt vill\r\nutskottet anföra följande.\r\nDen reform av bostadsbidragen som genomfördes 1997\r\nhar  lett  till  betydande  förändringar  för  många\r\nbidragstagare. Det är därför  viktigt  att följa hur\r\nbidragsgivningen  utvecklas och hur bidragshushållen\r\nhar   berörts  av  förändringarna.   Utskottet   och\r\nriksdagen   har   också   aktivt   verkat   för  att\r\nbidragsgivningen  följts upp i olika avseenden.  Som\r\nen direkt följd av  utskottets tidigare insatser har\r\nockså  vissa  ändringar   gjorts   i   reglerna  för\r\nbostadsbidragen. Det gäller bl.a. att en lägsta nivå\r\nför   reduktion  av  boendekostnaden  på  grund   av\r\nbostadsytan    införts,   att   möjligheterna   till\r\neftergift  av  återbetalningskrav  vidgats  och  att\r\nvissa försäkringsersättningar  till barn inte längre\r\ningår i bidragsunderlaget.\r\nEn   tydlig   slutsats   som  kan  dras   av   den\r\nhittillsvarande uppföljningen  av bostadsbidragen är\r\natt  de  fyller de uppsatta målen  i  så  måtto  att\r\nbidragen i  första  hand  träffar  ekonomiskt  svaga\r\nhushåll.   Av  redovisningen  i  budgetpropositionen\r\nframgår  bl.a.   att  ensamföräldrarna  i  maj  2003\r\nutgjorde ca 67 % av  bidragshushållen  samtidigt som\r\nde    uppbar    omkring   73   %   av   det   totala\r\nbidragsbeloppet.  Förklaringen  till  detta  är  att\r\nensamstående  i regel har lägre hushållsinkomster än\r\nsamboende. Med  avseende  på  att det finns avsevärt\r\nfler ensamstående mammor än pappor utgörs alltså den\r\nstora gruppen bostadsbidragstagare  av  ensamstående\r\nmammor med barn.\r\nDet    förhållandet   att   bostadsbidragen   till\r\nbetydande  del  går  till  hushåll  med svag ekonomi\r\ninnebär  inte med nödvändighet att bidragen  i  alla\r\ndelar svarar mot de mål som satts upp. På samma sätt\r\nsom hittills  bör bostadsbidragen därför fortlöpande\r\nföljas  upp  och  utvärderas.  I  enlighet  med  vad\r\nutskottet anfört  ovan bör en utgångspunkt för detta\r\narbete     vara     att     bostadsbidragen     även\r\nfortsättningsvis     skall     svara     mot     det\r\nbostadspolitiska  målet  att  ge  ekonomiskt   svaga\r\nhushåll   möjlighet  att  hålla  sig  med  goda  och\r\ntillräckligt rymliga bostäder.\r\nÄven om utskottet  nu  uttryckt  uppfattningen att\r\nutvecklingen av bostadsbidragsgivningen måste följas\r\nmed    största   noggrannhet   och   att   bidragens\r\nfunktionssätt fortlöpande måste ses över innebär det\r\ninte ett  ställningstagande för den mer eller mindre\r\ntotala  omläggning   av   bidragen  som  förordas  i\r\npartimotion  2003/04:Bo253  (fp)   yrkande  18  samt\r\nmotion 2003/04:Bo249 (kd) yrkande 1.  Dessa motioner\r\navstyrks sålunda. Vad utskottet avser är  snarare en\r\njustering av de ofullkomligheter som kan visa  sig i\r\ndagens  system  och  en  successiv anpassning av det\r\ntill  den  utveckling  som  skett   sedan   systemet\r\ninfördes.\r\nUtskottet har i detta betänkande liksom i tidigare\r\nbetänkanden  betonat  bostadsbidragens roll som  ett\r\nbostadspolitiskt      instrument.       I      detta\r\nställningstagande  ligger  naturligtvis  också   att\r\nbostadsbidragen  även  fortsättningsvis  skall syfta\r\ntill  att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet  att\r\nhålla  sig   med   goda   och  tillräckligt  rymliga\r\nbostäder. Det framstår mot  den  bakgrunden inte som\r\nnödvändigt att göra de ytterligare  uttalanden med i\r\nprincip   denna  innebörd  som  föreslås  i   motion\r\n2003/04:Bo230  (v)  yrkandena  1 och 2. Utskottet är\r\ninte  heller  berett  att  nu ställa  sig  bakom  de\r\nförslag till förändringar i bostadsbidragen som förs\r\nfram i motionens yrkande 3.  I den mån dessa förslag\r\ninte kan anses tillgodosedda genom  den förändring i\r\nförlåtandeintervallet som utskottet ovan  tillstyrkt\r\neller genom det beredningsarbete som inletts när det\r\ngäller            förmögenhetsbegreppet            i\r\nbostadsbidragsunderlaget   m.m.   avstyrks   de   av\r\nutskottet.  När  det  gäller den beredning som pågår\r\nvill utskottet särskilt  framhålla  att den omfattar\r\nett   av   Riksförsäkringsverket  framlagt   förslag\r\navseende förmögenhetsbegreppet som i allt väsentligt\r\növerensstämmer med det i motionen.\r\n\r\nBarns förmögenhet i bidragsunderlaget\r\n\r\nRiksdagen beslutade  våren  2002  (prop. 2002/03:33,\r\nbet.  BoU6) om ändrade regler för bostadsbidragen  i\r\nsyfte att  förbättra situationen för de familjer med\r\nbarn som tillerkänns  ersättningar  med anledning av\r\nkroppsskada,  kränkning,  olycksfall eller  sjukdom.\r\nÄndringarna  innebär  att sådana  ersättningar  inte\r\nskall påverka familjens förmögenhet vid beräkning av\r\nbostadsbidrag. De nya reglerna  trädde i kraft den 1\r\napril  2003,  och de tillämpas på bostadsbidrag  som\r\nlämnats fr.o.m. den 1 januari 2001.\r\n\r\nI   tre   motioner    föreslås   att   ytterligare\r\nförändringar skall göras  i  fråga om beräkningen av\r\nbostadsbidragsunderlaget  med  avseende   på   barns\r\ntillgångar.\r\nEnligt   motion   2003/04:Bo205   (s)   finns  det\r\nanledning  att göra ytterligare undantag i fråga  om\r\nvad  som  skall  ingå  i  förmögenhetsbegreppet  vid\r\nberäkningen  av  bostadsbidraget.  Det  gäller bl.a.\r\nförsäkringsersättning som utgått till följd  av  att\r\nen  förälder  avlidit  och där ersättningen inte kan\r\ndisponeras.\r\nÄven i de båda motionerna  2003/04:Bo212  (kd) och\r\n2003/04:Bo249  (kd)  yrkande  5  föreslås  att låsta\r\ntillgångar,  t.ex. i form av försäkringsersättningar\r\nvid  en  förälders  frånfälle,  inte  skall  ingå  i\r\nbidragsunderlaget.   I   den   sistnämnda   motionen\r\nförordas     dessutom     att    företagares    s.k.\r\nperiodiseringsfonder    liksom     inkomster     för\r\nhemmavarande barn understigande 20 000 kr inte skall\r\nbeaktas vid bidragsberäkningen.\r\nMed  anledning av vad som i motionerna föreslagits\r\nbeträffande  barns  förmögenhet m.m. vid beräkningen\r\nav bostadsbidraget vill utskottet anföra följande.\r\nSom framgår av redovisningen  ingår  sedan  den  1\r\napril  i  år  inte  ersättningar  med  anledning  av\r\nkroppsskada,  kränkning,  olycksfall eller sjukdom i\r\nbostadsbidragsunderlaget. Redan  i  samband  med att\r\ndetta förslag förelades riksdagen aviserade dessutom\r\nregeringen    att    en    samlad   inventering   av\r\nförmögenhetsbegreppet   skulle    göras    och   att\r\nregeringen  avsåg  återkomma till riksdagen i  denna\r\nfråga. En sådan inventering  har också sammanställts\r\ninom  Socialdepartementet. Regeringen  har  därefter\r\nuppdragit   åt   Riksförsäkringsverket   (RFV)   att\r\nanalysera  och  kartlägga  om  det  finns  skäl  att\r\nytterligare  undanta  viss förmögenhet vid beräkning\r\nav bostads- och underhållsstöd.  Verket  har nyligen\r\ntill regeringen redovisat resultatet av sin analys i\r\nrapporten Förmögenhet vid beräkning av bostads-  och\r\nunderhållsstöd.  I  rapporten föreslår RFV bl.a. att\r\nvissa  tillgångar som  tillfallit  barn  genom  gåva\r\neller testamente  skall  undantas från förmögenheten\r\nvid beräkning av bostadsbidrag.  När en inskränkning\r\nfinns   i  vårdnadshavarens  dispositionsrätt   över\r\nbarnets egendom  anser  RFV  att  det är rimligt att\r\nsådan  egendom  undantas.  Rapporten  bereds   nu  i\r\nRegeringskansliet.\r\nSom framgår av redovisningen ovan har överväganden\r\nmed  den  inriktning  som  förordas  i motionerna nu\r\ninletts. Enligt utskottets mening bör  resultatet av\r\nden   pågående   beredningen   avvaktas.  Motionerna\r\n2003/04:Bo205    (s),   2003/04:Bo212    (kd)    och\r\n2003/04:Bo249 (kd) yrkande 5 avstyrks därför.\r\n\r\nBostadsbidragen vid skilsmässa\r\n\r\nTill de föräldrar  som  inte bor tillsammans men har\r\ngemensam vårdnad utgår den  bostadsanknutna delen av\r\nbostadsbidraget  till  båda  föräldrarna.  Den  icke\r\nbostadsanknutna  delen tillfaller  dock  endast  den\r\nförälder hos vilken barnet är folkbokfört.\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:Bo281  (s)  bör reglerna för\r\nbostadsbidragen   ändras   så  att  villkoren   blir\r\nlikvärdiga  för båda föräldrarna  vid  skilsmässa  -\r\ndetta  för att  båda  föräldrarna  skall  ges  samma\r\nförutsättningar att ta hand om sina barn.\r\nEn  skilsmässa   innebär   ofta  stora  ekonomiska\r\npåfrestningar  för  båda  föräldrarna.   Inte  minst\r\nbostadskostnaden  kan  i  den situationen utgöra  en\r\ntung post i hushållsbudgeten.  Det  är också mot den\r\nbakgrunden  som  båda  föräldrarna  har  rätt   till\r\nbostadsbidrag  vid  gemensam  vårdnad  av  barn. Som\r\nredovisas  i  motionen utgår dock det s.k. särskilda\r\nbidraget endast  till  den  ena föräldern, dvs. till\r\nden förälder hos vilken barnet  är folkbokfört. Även\r\nom det finns skäl som talar för denna ordning, finns\r\ndet också skäl som talar emot. I  t.ex.  de fall den\r\ngemensamma  vårdnaden  är delad så att barnet  under\r\nåret bor lika lång tid hos  båda  sina föräldrar kan\r\ndet hävdas att också förutsättningarna  för  att  få\r\nbostadsbidrag  bör vara lika för dem båda. Samtidigt\r\när det naturligtvis  så  att  gemensam vårdnad långt\r\nifrån alltid innebär att barnet vistas lika lång tid\r\nhos båda föräldrarna. I de fall  den  ena  föräldern\r\nendast  umgås med sitt barn mera sporadiskt gör  sig\r\nskälen för likabehandling i fråga om bostadsbidragen\r\ninte lika starkt gällande.\r\nSammantaget   kan  det  enligt  utskottets  mening\r\nfinnas  anledning   att   överväga  utformningen  av\r\nreglerna för bostadsbidragen vid gemensam vårdnad av\r\nbarn.  Samtidigt   måste   naturligtvis   eventuella\r\nåtgärder  i  denna  del  vägas  mot  andra angelägna\r\ninsatser    när    det    gäller   utformningen   av\r\nbostadsbidragen. Enligt utskottets  mening  kan  det\r\nmot   den   bakgrunden   förutsättas   att  framtida\r\növerväganden  avseende bostadsbidragen också  kommer\r\natt omfatta reglerna  för bostadsbidrag vid gemensam\r\nvårdnad. Något formellt  tillkännagivande i enlighet\r\nmed förslaget i motion 2003/04:Bo281  (s) kan därmed\r\ninte anses erforderligt.\r\n\r\nBostadsbidrag till studerande äldre än 28 år\r\n\r\nFörutom till hushåll med barn kan bostadsbidrag utgå\r\näven till hushåll utan barn. En förutsättning är att\r\nbidragstagaren fyllt 18 men inte 29 år.\r\n\r\nStudenter som börjar studera först några  år efter\r\ndet  att  de  slutat  gymnasiet  kan  enligt  motion\r\n2003/04:Bo289   (s)   komma   att   diskrimineras  i\r\nförhållande till andra studenter. Det  beror  på att\r\nde under studietiden kan komma att mista rätten till\r\nbostadsbidrag  därför  att  de  uppnår 29 års ålder.\r\nFörutsättningarna för att medge bostadsbidrag  också\r\ntill studerande över 29 år bör därför undersökas.\r\nUtskottet har tidigare uttryckt uppfattningen  att\r\ndet  i  och  för sig kan finnas goda skäl för att ge\r\nbostadsbidrag  också  till de studenter som är 29 år\r\neller  äldre.  Enligt utskottets  mening  finns  det\r\nsamtidigt skäl,  inte  minst samhällsekonomiska, som\r\ntalar emot. Utskottet är med hänvisning härtill inte\r\nnu  berett förorda en sådan  regeländring.  Motionen\r\navstyrks  sålunda.  I den mån överväganden om ändrad\r\nåldersgräns  kommer  till   stånd   bör   de  enligt\r\nutskottets  mening  inte  heller begränsas till  att\r\nendast omfatta dem som studerar.\r\n\r\nStipendier i den bidragsgrundande inkomsten\r\n\r\nI motion 2003/04:Kr254 (m)  yrkande  12 föreslås att\r\nkonstnärsstipendier   skall   räknas   in   i    den\r\nbidragsgrundande inkomsten.\r\n\r\nMed      anslutning     till     sina     tidigare\r\nställningstaganden  till motsvarande förslag (senast\r\ni bet. 2002/03:BoU1 s.  64)  vill  utskottet  anföra\r\nföljande.\r\nVid  beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten\r\när grundregeln  att  den  utgörs  av  summan  av  de\r\nskattepliktiga      inkomsterna      av      tjänst,\r\nnäringsverksamhet och kapital. Dessa inkomster,  som\r\nbestäms    enligt    skattelagstiftningens   regler,\r\njusteras  sedan med vissa  tillägg  och  avdrag  som\r\nanges i lagen  (1993:737)  om  bostadsbidrag. Enligt\r\nbestämmelserna  i  4  §  skall  sålunda   skattefria\r\nstipendier  över  3  000  kr  per  månad  ingå i den\r\nbidragsgrundande inkomsten.\r\nSom  framgår  av redovisningen ovan innebär  redan\r\ndagens regler att  motionsförslaget  till  betydande\r\ndelar  är  tillgodosett. Utskottet är med hänvisning\r\nhärtill inte berett att ställa sig bakom förslaget i\r\nmotion 2003/04:Kr254  (m)  yrkande  12,  varför  det\r\navstyrks.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nBostadsutskottet  tar  i  detta  avsnitt  upp  vissa\r\nmotionsförslag   om  verksamheten  vid  Lantmäteriet\r\nrespektive länsstyrelserna.\r\n\r\n\r\nDigital Sverigekarta\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  motionsförslaget  om  en\r\ndigital Sverigekarta.\r\n\r\nEn  ökad satsning på den digitala Sverigekartan  och\r\npå geografisk  informationsteknik  förordas i motion\r\n2003/04:Bo265  (kd,  fp,  c).  Enligt förslaget  bör\r\nresurser säkerställas för ytterligare  investeringar\r\ni  databaser,  nytt  geodetiskt referenssystem  samt\r\ndigitalisering  av  lantmäteriarkiv  och  historiska\r\nkartor. Samtidigt måste  arbetet  med att uppgradera\r\nden digitala Sverigekartan påskyndas.\r\n\r\nAv  den  redovisning  som  regeringen   lämnar   i\r\nbudgetpropositionen   framgår   att   det  intensiva\r\narbetet   med   att   digitalisera  den  geografiska\r\ninformationen kommer att  vara  genomförd  för  hela\r\nSverige  under 2003. Förutsättningarna för att också\r\npresentera  den tillgängliga informationen i digital\r\nform  har  därmed   också  förbättrats  jämfört  med\r\ntidigare.  I denna del  får  därmed  motionen  redan\r\nanses  vara  tillgodosedd.   Även  om  arbetet  inom\r\nlantmäteriet nu kommer att inriktas  på förvaltning,\r\najourhållning  och  tillhandahållande av  geografisk\r\ninformation  och fastighetsinformation  innebär  det\r\ninte att utvecklingsarbetet  helt  avstannar.  Trots\r\natt  satsningarna  under  de  närmaste  åren  främst\r\nkommer     att    vara    av    förvaltnings-    och\r\nutvecklingskaraktär  torde  det  finnas  ett utrymme\r\nockså  för nya insatser av olika slag. Utskottet  är\r\ndock inte  berett  att  på   de  i  motionen angivna\r\ngrunderna förorda vilken inriktning dessa satsningar\r\nbör    ges.    Med    den   breda   inriktning   som\r\nmotionsförslaget har förefaller  det  dessutom  inte\r\nmöjligt  att det kan genomföras utan att ytterligare\r\nmedel tillförs  verksamheten.  Något  sådant förslag\r\nhar dock inte förelagts riksdagen.\r\nUtskottets  avstyrker med hänvisning till  det  nu\r\nanförda motion 2003/04:Bo265 (kd, fp, c).\r\n\r\nNyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå   motionsförslaget   om\r\nnyckeltal      för      verksamheten      vid\r\nlänsstyrelserna.  Jämför  reservation  45 (m,\r\nkd, c).\r\n\r\nEnligt  motion  2003/04:Bo283  (m)  yrkande  16  bör\r\nnyckeltal   utvecklas  så  att  det  går  att   mäta\r\neffektiviteten   mellan  de  olika  länsstyrelserna,\r\nliksom     mellan    olika     verksamheter     inom\r\nlänsstyrelserna.\r\n\r\nUtskottet   har  ovan  lämnat  vissa  principiella\r\nsynpunkter när  det  gäller utformningen av mål- och\r\nresultatredovisningen i budgetpropositionen. I detta\r\nsammanhang   ger   utskottet   också   uttryck   för\r\nuppfattningen  att  redovisningen  av  resultat  med\r\nhjälp av resultatindikatorer bör ses som ett viktigt\r\ninstrument i detta arbete.  Även  för bedömningen av\r\nverksamheter som bedrivs av myndigheter kan givetvis\r\nanvändningen  av  resultatindikatorer   eller   s.k.\r\nnyckeltal  ha  stor  betydelse.  Det  kan exempelvis\r\ngälla  att  redovisa  arbetsbelastningen inom  olika\r\nverksamhetsområden eller  resursförbrukningen för en\r\nviss typ av ärende. Användningen  av nyckeltal måste\r\ngivetvis  även  kompletteras  med  andra  former  av\r\nredovisningar  av pågående verksamhet  och  uppnådda\r\nresultat.\r\nDe  mer  allmänt   uttryckta  krav  som  utskottet\r\nredovisat    när   det   gäller    bedömningen    av\r\nmåluppfyllelsen  av  de  bostadspolitiska  målen kan\r\nsåledes   anses  omfatta  verksamheten  vid  landets\r\nlänsstyrelser.  En  god resultatredovisning är bl.a.\r\nen     förutsättning     för      en     rättvisande\r\nresurstilldelning  till länsstyrelserna.  Det  finns\r\nmot   den  bakgrunden  anledning   att   ytterligare\r\nutveckla  olika analysinstrument. Redan nu genomförs\r\nockså   ett   arbete   med   denna   inriktning.   I\r\nbudgetpropositionen  uttalar dessutom regeringen att\r\nden  vill  att de jämförelser  som  görs  med  bl.a.\r\nnyckeltal  vidareutvecklas.   Som  en  del  i  detta\r\nutvecklingsarbete har regeringen  i regleringsbrevet\r\nför  2003 givit länsstyrelserna i uppdrag  att  till\r\nregeringen  återrapportera statistiska uppgifter för\r\nverksamheten  under  2003.  Redovisningen  skall ske\r\nenligt  en  för  ändamålet  särskilt framtagen mall.\r\nEnligt  vad  utskottet erfarit  är  det  regeringens\r\navsikt   att   denna   standardiserade   redovisning\r\nfortsättningsvis  skall  göras  årligen. Det innebär\r\natt  ett  grundmaterial  för att arbeta  fram  bl.a.\r\nolika nyckeltal kommer att föreligga.\r\nSom framgår av redovisningen görs det insatser som\r\nsyftar till att utveckla redovisningskrav  som bl.a.\r\nmöjliggör  framtagandet  av nyckeltal och andra  för\r\nverksamheten     vid     länsstyrelserna     viktiga\r\nindikatorer. Utskottet ser positivt på detta arbete,\r\nsom även ligger väl i linje  med  vad som förordas i\r\nmotion    2003/04:Bo283   (m)   yrkande   16.    Ett\r\ntillkännagivande   i  frågan  kan  därför  undvaras,\r\nvarför motionen avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Mål- och resultatredovisningen i\r\nbudgetpropositionen (punkt 2) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Göran  Hägglund  (kd),  Marietta de Pourbaix-\r\nLundin   (m),  Nina  Lundström  (fp),   Margareta\r\nPålsson (m),  Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad bostadsutskottet anfört  i avsnittet om mål- och\r\nresultatredovisningen i budgetpropositionen.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  står  bakom de synpunkter och  överväganden  som\r\nbostadsutskottet  framför  i  avsnittet  om mål- och\r\nresultatredovisningen  i  budgetpropositionen.   Som\r\nutskottet  anför  bör  den  resultatinformation  som\r\nlämnas i budgetpropositionen i flera avseenden kunna\r\nutvecklas för att bättre kunna tjäna som berednings-\r\noch beslutsunderlag i den politiska processen.\r\n\r\nMot  denna  bakgrund  anser  vi att det är av stor\r\nvikt att regeringen också tydligt  uppmärksammas  på\r\ndessa  synpunkter.  Vi  föreslår  därför  att  de av\r\nutskottet redovisade övervägandena bör föranleda ett\r\ntillkännagivande från riksdagen till regeringen.\r\n\r\n2. Komplettering av målet för bostadspolitiken\r\n(punkt 3) (m, kd)\r\n\r\nav  Göran  Hägglund  (kd),  Marietta de Pourbaix-\r\nLundin  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och  Peter\r\nDanielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo297  yrkande  7  i  denna\r\ndel.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed  den  formulering som det bostadspolitiska målet\r\nnu  har fokuserar  det  direkt  på  de  boende,  och\r\nförbiser  dem  som  bygger och förvaltar bostäderna.\r\nDet  är  enligt  vår mening  inte  rimligt  eftersom\r\nstatens möjligheter  att påverka situationen för dem\r\nsom har en bostad och  dem som står utan bostad till\r\nstörsta  delen  går  genom   just  bostadsmarknadens\r\naktörer. Det låga bostadsbyggandet  och  de  hot som\r\nhyresrätten  står  inför  gör att dessa frågor måste\r\nges  en  framträdande  roll  i  de  bostadspolitiska\r\nsträvandena. För att betona frågornas  vikt  bör det\r\nbostadspolitiska målet kompletteras. Till målet  bör\r\ndärför  fogas en formulering som på ett tydligt sätt\r\ntar   fasta    på    byggandet    och   ägandet   av\r\nbostadsfastigheter.  I  enlighet  med   förslaget  i\r\nmotion 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 7 i denna  del bör\r\ndärför till målet fogas följande.\r\n\r\nBostadspolitiken skall skapa goda och långsiktigt\r\nförutsägbara  villkor för byggande och ägande  av\r\nfastigheter i alla olika upplåtelseformer.\r\n\r\nDen    nu   förordade   kompletteringen    av    det\r\nbostadspolitiska målet leder naturligtvis inte i sig\r\ntill att  dagens  missförhållanden  rättas till. För\r\ndetta  fordras en helt annan bostadspolitik  än  den\r\nsom   i   dag   bedrivs.   Till   utformningen   och\r\ninriktningen av denna politik återkommer vi därför i\r\ndet följande.\r\n\r\n\r\n3. Mål för bostadsbyggandet (punkt 4,\r\nmotiveringen) (m, fp)\r\n\r\nav  Marietta   de   Pourbaix-Lundin   (m),   Nina\r\nLundström   (fp),  Margareta  Pålsson  (m),  Lars\r\nTysklind (fp) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns enligt vår mening flera skäl som talar för\r\natt kvantitativa  mål  för bostadsbyggandet inte bör\r\nsättas   upp.   Det   främsta    skälet    är    att\r\nbostadspolitiken  inte  primärt skall syfta till att\r\nproducera ett bestämt antal  bostäder.  I stället är\r\ndet  människornas behov och önskemål som skall  vara\r\nvägledande för vad som skall byggas. Vad som fordras\r\ni detta fall är alltså inte mål uttryckta i bestämda\r\ntal utan  en  bostadspolitik som ger förutsättningar\r\nför den enskilde  att  kunna  välja  den  bostad som\r\nsvarar   mot   hans   eller   hennes  önskemål.  Det\r\nförutsätter  en  öppen och fungerande  marknad  utan\r\ndagens   inslag   av   snedvridande    subventioner,\r\ndetaljregleringar  och  politisk  klåfingrighet.  En\r\nytterligare    förutsättning   är   att   nödvändiga\r\nsamhällsinsatser    präglas    av   stabilitet   och\r\nlångsiktighet. Först när dessa grundläggande  hinder\r\nmot en bostadsmarknad i balans har undanröjts kommer\r\nden  som  söker  en  bostad  att ha ett verkligt val\r\nmellan bostäder av olika storlek,  i olika lägen och\r\nmed olika upplåtelseformer.\r\n\r\nDet  förhållandet att vi motsätter  oss  ett  till\r\nnumerären  fastlagt mål för bostadsbyggandet innebär\r\nnaturligtvis  inte  att  vi på något sätt frånträder\r\nvår  allmänna  inställning,   att   användningen  av\r\nkvantitativa   resultatindikatorer   i   regeringens\r\nredovisning   till   riksdagen   bör  öka.  I  dessa\r\nsammanhang kan t.ex. en kontinuerlig  redovisning av\r\nbostadsbyggandets omfattning vara ett sätt att ge en\r\nindikation  på  hur den bedrivna politiken  påverkat\r\nbostadsbyggandet.\r\nMed hänvisning  till  det  nu anförda avstyrker vi\r\nmotionerna  2003/04:  Bo235  (v)   yrkande   1  samt\r\n2003/04:Bo297 (kd) yrkande 7 i denna del.\r\n\r\n4. Mål för bostadsbyggandet (punkt 4) (kd)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo297 yrkande 7 i denna del\r\noch avslår motion 2003/04:Bo235 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   har   från   Kristdemokraterna   förordat    en\r\nkomplettering  av det bostadspolitiska målet för att\r\nlyfta    fram    byggandet     och     ägandet    av\r\nbostadsfastigheter.     Också    den    kvantitativa\r\nmålsättningen för bostadsbyggandet bör revideras mot\r\ndenna bakgrund. För att ytterligare betona vikten av\r\nett  bostadsbyggande av tillräcklig  omfattning  bör\r\nett   kvantitativt    mål    för   bostadsbyggandets\r\nomfattning  läggas fast. Genom  att  på  detta  sätt\r\nfastställa ett  tydligt,  i absoluta tal mätbart mål\r\nskulle utskottet och riksdagen  också  visa  att det\r\nligger  allvar bakom uttalandena om att användningen\r\nav resultatindikatorer  måste  öka. Med den allmänna\r\nutformning det bostadspolitiska  målet  har  är  det\r\nhelt  enkelt  nödvändigt att bryta ned det på delmål\r\noch  på  mål  som   kan  mätas  på  ett  över  tiden\r\njämförbart sätt.\r\n\r\nMot  den  nu beskrivna  bakgrunden  bör  riksdagen\r\nlägga fast ett  mål  för bostadsbyggandet som ligger\r\nväsentligt  över  den  målsättning   som  regeringen\r\nredovisade  i  budgetpropositionen  för  2003.   Den\r\nmålsättning  om  30  000  per år t.o.m. 2006 som där\r\nfördes fram svarar inte mot  den  efterfrågan och de\r\nbehov som finns. Riksdagen bör i stället  uttala att\r\nde   bostadspolitiska   insatserna   skall  vara  så\r\nutformade att de möjliggör ett byggande av 40 000-50\r\n000 lägenheter per år. Detta är nödvändigt  för  att\r\nråda  bot  på  bostadsbristen  och för att förbättra\r\nstandarden på bostadsbeståndet.\r\nVad   jag   nu   med   anslutning   till    motion\r\n2003/04:Bo297  (kd) yrkande 7 i denna del anfört  om\r\nbostadsbyggandets  omfattning  bör riksdagen som sin\r\nmening  ge  regeringen  till känna.  Övriga  förslag\r\navstyrks.\r\n\r\n5. Mål för bostadsbyggandet (punkt 4) (v)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo235  yrkande 1 och avslår\r\nmotion 2003/04:Bo297 yrkande 7 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen kraftiga neddragningen av samhällets  stöd  till\r\nbostadsproduktionen under 1990-talet tillsammans med\r\nen    övergång    till   låg   inflation,   men   en\r\nförhållandevis  hög   realränta,   har   fått  stora\r\neffekter  för  nyproduktionen  av bostäder. Det  har\r\näven   lett   till  en  nedgång  i  underhållet   av\r\nbostadsbeståndet.  För  den sociala bostadspolitiken\r\nhar utvecklingen varit förödande.\r\n\r\nAv Sveriges befolkning  bor  i  dag  60  procent i\r\nnågon av de cirka 100 kommuner som har bostadsbrist.\r\nFramför allt är det små och medelstora hyresbostäder\r\nsom  saknas,  men  det  finns även en brist på stora\r\nlägenheter. Boverkets prognos  för  bostadsbyggandet\r\n2004 pekar på att cirka 22 500 bostäder  kommer  att\r\nbyggas.  Det  är  långt från de behov som finns, och\r\nlångt  från  den målsättning  om  120  000  nybyggda\r\nbostäder  som  regeringen   satt  upp  för  perioden\r\n2002-2006.\r\nNär  det  gäller  tillståndet   i   de  befintliga\r\nbostäderna beräknas omkring 1,3 miljoner  lägenheter\r\ni    flerbostadshus   stå   inför   ett   omfattande\r\nrenoveringsbehov  under  de närmaste 15-20 åren. Det\r\när  framför  allt  inom  rekordårens  bostadsbestånd\r\n(1961-1975) som behoven finns, men också äldre delar\r\nav beståndet berörs. För att  inte  de  boende skall\r\ndrabbas   av   standardsänkningar   och  bostädernas\r\nattraktivitet och kapitalvärde försämras måste såväl\r\nde   tekniska   systemen   (va-installationer,   el,\r\nventilation)  som  fönster,  balkonger  och  fasader\r\nåtgärdas.  Jämfört  med  i  dag  innebär   det   att\r\nrenoveringstakten  behöver  tredubblas  från  20 000\r\ntill 60 000 lägenheter per år.\r\nFör  att markera behoven av både nya bostäder  och\r\nombyggnad av befintliga bostäder bör riksdagen sätta\r\nupp tydliga  kvantifierade  mål.  Målet  bör sålunda\r\nvara  att  det skall byggas 30 000-40 000 lägenheter\r\nper  år  med början  senast  2007.  Av  dessa  skall\r\nhälften vara  hyresrätter.  För  ombyggnationen  bör\r\nmålet sättas till 60 000 lägenheter i flerbostadshus\r\nper år under en tioårsperiod.\r\nVad vi nu med anslutning till motion 2003/04:Bo235\r\n(v) yrkande 1 anfört om bostadsbyggandets omfattning\r\nunder de närmaste åren bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen som sin mening. Övriga förslag avstyrks.\r\n\r\n6. Bostadspolitikens utformning (punkt 5) (m)\r\n\r\nav  Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m), Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2003/04:Bo257 yrkande  1  och\r\n2003/04:N341  yrkande  8  samt   avslår   motionerna\r\n2003/04:Bo236 yrkande 1, 2003/04:Bo253 yrkandena  1,\r\n19  och  20, 2003/04:Bo263 yrkandena 1, 2, 8, 19, 20\r\noch 25, 2003/04:Bo297 yrkande 1 samt 2002/03:Kr13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är ingen överdrift att säga att bostadspolitiken\r\nhar   havererat.   Vi   har   i   dag   en   tudelad\r\nbostadsmarknad  med bostadsbrist i tillväxtorter och\r\nstigande bostadsöverskott  i  utflyttningsorter.  På\r\norter    med    överskott    av   bostäder   tvingar\r\nhyressättningssystemet de boende att betala för höga\r\nhyror.  Samma  hyressättningssystem   differentierar\r\ninte hyrorna i attraktiva tillväxtorter.  Det  finns\r\norter  där bostadsföretagen har mycket stark ekonomi\r\noch orter där företagen står på ruinens brant. Vissa\r\norter är starkt segregerade, medan andra har lyckats\r\nmycket    bra    och    har    skapat    integrerade\r\nbostadsområden.  Därtill  tvingar  fastighetsskatten\r\nsmåhusägare   att   flytta  från  gård  och   grund.\r\nSituationen   är   i  längden   ohållbar   och   den\r\nsocialdemokratiska  regeringen   har   inte  lyckats\r\npresentera  en  politik  som  skulle  kunna förändra\r\ndetta. I stället har den satsat sina resurser på att\r\nförsvara   och  vårda  sin  sedan  länge  havererade\r\nbostadspolitik.  De som tvingas ta konsekvenserna av\r\ndetta i form av bostadsbrist, bostadsöverskott, höga\r\nskatter och lågt byggande är de boende.\r\n\r\nDet är nu hög tid att helt byta riktning och börja\r\nföra en bostadspolitik som är till för människorna -\r\nen  politik  där de  boende  sätts  i  centrum.  Den\r\nsjälvklara  utgångspunkten   för   denna  framtidens\r\nbostadspolitik  skall  vara  människornas  rätt  att\r\nsjälva   kunna   välja   den   bostad   de   önskar.\r\nBostadsmarknaden   skall   styras   av    människors\r\nefterfrågan  och  fria val, inte av regleringar  och\r\npolitiska  eller administrativa  beslut.  Den  ökade\r\nrörlighet detta skapar, såväl geografiskt som mellan\r\nolika boendeformer, leder till en öppen och flexibel\r\nbostadsmarknad till gagn för alla boende.\r\nBostadspolitiken  skall ge förutsättningar för att\r\nbevara och utveckla olika  upplåtelseformer  som kan\r\ntillgodose  olika individers önskemål i olika skeden\r\nav  livet.  De   boende  skall  kunna  välja  mellan\r\näganderätt,   bostadsrätt    och    hyresrätt.   Det\r\nförutsätter  en  öppen  och fungerande marknad  utan\r\ninslag       av      snedvridande      subventioner,\r\ndetaljregleringar  och  politisk  klåfingrighet.  En\r\nytterligare  förutsättning  är  att samhällsinsatser\r\nsom trots allt är nödvändiga präglas  av  stabilitet\r\noch långsiktighet.\r\nAtt  äga  sin  lägenhet är för många människor  en\r\ntrygghet som inte enbart kan mätas i pengar. Ägandet\r\nstärker människors  oberoende,  skapar  trygghet och\r\nbidrar  till  integration.  Bostadspolitiken   måste\r\ndärför göra det möjligt för fler att äga sin bostad.\r\nDet ger den förutsebarhet och frihet som alla boende\r\nhar  rätt  att  kräva.  Ägarlägenheter   bör  därför\r\nsnarast införas.\r\nÄven   bostadsrättens   ställning  måste  stärkas.\r\nOmbildning av hyresrätt till  bostadsrätt bör därför\r\nunderlättas. De hinder som regeringen  med  hjälp av\r\nstödpartierna infört bör omedelbart undanröjas.  Det\r\när behov och efterfrågan som skall avgöra vilken typ\r\nav  bostad  som  de  boende  väljer  och  inte andra\r\nstyrmekanismer.\r\nHyresrätten måste återupprättas. Subventioner  och\r\nprisregleringar  har lett till brist på hyresrätter,\r\nlånga köer och en  omfattande svart marknad. För att\r\ndet  skall  vara  möjligt  att  bygga  och  förvalta\r\nhyresrätter   även  i   framtiden   måste   en   fri\r\nhyressättning  införas   under   trygga  former  för\r\nhyresgästerna.     Det     innebär     bl.a.     att\r\nbesittningsskyddet  inte  skall kunna kringgås genom\r\norimliga hyreshöjningar. En hyreshöjning skall kunna\r\növerklagas  till, och skälighets-prövas  av,  allmän\r\ndomstol.\r\nFör att på  kort  sikt  öka tillgången på bostäder\r\nför ungdomar och studerande  måste  möjligheter till\r\nskattefri uthyrning öppnas. Efter norsk  modell  bör\r\ndet  därför  bli  möjligt  att hyra ut en del av sin\r\nbostad utan att den inkomst  som  detta  ger behöver\r\ntas   upp  till  beskattning.  Det  är  det  absolut\r\nsnabbaste,  enklaste  och  billigaste  sättet att få\r\nfram bostäder på tillväxt- och universitetsorter.\r\nI   avsikt   att   få   i   gång  byggandet  krävs\r\nförändringar    och    förenklingar.    Plan-    och\r\nbyggprocessen måste reformeras och antalet instanser\r\nför överklagande av detaljplan  och bygglov minskas.\r\nOnödiga  regler  och  normer  måste  bort   så   att\r\nbostadskonsumenternas  efterfrågan blir styrande för\r\nutformningen på ett helt annat sätt än i dag.\r\nBeskattningen av byggande och boende måste sänkas.\r\nDet förutsätter både en  sänkning  av  det  allmänna\r\nskattetrycket  och en sänkning eller borttagande  av\r\nde skatter som är  direkt inriktade mot byggande och\r\nboende. Detta innebär  att  den  för många boende så\r\nbetungande fastighetsskatten måste  avvecklas liksom\r\nförmögenhetsskatten      som      kraftigt     höjer\r\nboendekostnaderna i många bostadsområden.\r\nStörre möjligheter att utnyttja strandnära områden\r\nför bebyggelse måste införas. Vi har  i  Sverige  en\r\ngod  tillgång  på  stränder  där  trycket från andra\r\nintressen  är lågt eller obefintligt,  och  som  kan\r\nanvändas för bostadsbebyggelse.\r\nSärskilt i  våra  tillväxtområden  kan  en utbyggd\r\ninfrastruktur  bidra  till ett ökat bostadsbyggande.\r\nGenom nya investeringar i vägar, järnvägar och annan\r\nspårbunden trafik kan områden  som  i  dag  inte  är\r\ntillgängliga för bostadsbebyggelse tas i anspråk för\r\nnya bostäder.\r\nVad   vi   nu  med  anslutning  till  förslagen  i\r\nmotionerna   2003/04:Bo257   (m)   yrkande   1   och\r\n2003/04:N341 (m) yrkande 8 anfört om utformningen av\r\nbostadspolitiken   bör   riksdagen  tillkännage  för\r\nregeringen  som sin mening.  Övriga  motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n7. Bostadspolitikens utformning (punkt 5) (fp)\r\n\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2003/04:Bo236  yrkande  1 och\r\n2003/04:Bo253  yrkandena  1,  19  och 20 samt avslår\r\nmotionerna 2003/04:\r\nBo257 yrkande 1, 2003/04:Bo263 yrkandena  1,  2,  8,\r\n19, 20 och 25, 2003/04:\r\nBo297   yrkande  1,  2002/03:Kr13  och  2003/04:N341\r\nyrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är nu  dags  att  lägga  om  bostadspolitiken  i\r\nliberal  riktning. Den enskilda människans möjlighet\r\natt ta makten  över  sin  egen situation måste stå i\r\ncentrum   när   framtidens  bostadspolitik   formas.\r\nFörutsättningar   för    mångfald,   valfrihet   och\r\nintegration skall  grundläggas  redan  vid planering\r\noch    byggande    av    bostäder.   Tillgången   på\r\nupplåtelseformer  av alla de  slag  måste  spela  en\r\ncentral roll. Vi i Sverige måste helt enkelt lära av\r\nandra länder i Europa.\r\n\r\nSett ur ett bostadspolitiskt perspektiv är Sverige\r\nlandet Annorlunda -  ett  land som skiljer sig såväl\r\nfrån sina nordiska grannar som från Europa i övrigt.\r\nI Sverige är det i dag nästintill  omöjligt att inom\r\nrimlig  tid  få  ett  förstahandskontrakt   till  en\r\nhyresbostad    i    storstadsregionerna.    Särskilt\r\nalarmerande är situationen i Stockholm. Samtidigt är\r\nbostadsbristen  på  väg  att  sprida  sig till stora\r\ndelar  av  landet  i  övrigt.  Av Boverkets  senaste\r\nbostadsmarknadsenkät   framgår   att    60    %   av\r\nbefolkningen  bor  i  någon  av  de 100 kommuner som\r\nuppger att de har bostadsbrist.\r\nTrots   den  alarmerande  situationen   ger   inte\r\nregeringens  politik  på  något sätt uttryck för det\r\nbehov  av  en  verklig  kraftsamling  för  att  lösa\r\nbostadskrisen     som     finns.     Den     svenska\r\nbostadspolitiken befinner sig  i  en återvändsgränd.\r\nDet är stor bostadsbrist i storstadsregioner  och på\r\ntillväxtorter.  Samtidigt  rivs  bostadshus  i andra\r\ndelar  av  landet.  Staten  bildar  nu bolag för att\r\növerta  fastigheter  från  kommuner i kris  för  att\r\nutveckla eller avveckla dessa  fastigheter. Krisen i\r\nbostadssektorn  beror inte bara på  enstaka  misstag\r\nutan   har   sitt   ursprung   i   en   socialistisk\r\nbostadspolitik   som   hävdats    under   decennier.\r\nSubventioner,  centralplanering och  förmynderi  har\r\npräglat den offentliga  synen  på  bostadsmarknaden.\r\nUtöver bostadsbrist är de negativa konsekvenserna av\r\nden  förda  politiken  otaliga  i  form  av   svarta\r\nhyreskontrakt,     omständliga    bygglovsprocesser,\r\nkrångliga  byggregler,  bristande  konkurrens,  höga\r\nkostnader, stopp för nya ägarformer och en för liten\r\nindividuell valfrihet för bostadskonsumenten.\r\nDe grundläggande  inslagen i det reformprogram för\r\nen liberal bostadspolitik  som  nu  måste genomföras\r\nskall vara större utrymme för privat  ägande,  färre\r\nkrångliga  regleringar,  ökad  konkurrens, tydligare\r\nmarknadsmekanismer och lägre beskattning.\r\nDet   mest   framträdande  problemet   på   dagens\r\nbostadsmarknad är  att  det  byggs  för lite och att\r\nomflyttningen är för låg. För att få  till stånd ett\r\nökat  bostadsbyggande  och  därmed  också  en   ökad\r\nrörlighet  måste  det  skapas  långsiktigt  goda och\r\nförutsägbara   spelregler.   De   mer  eller  mindre\r\nkortsiktiga   bidrag   som   införts  måste   därför\r\navvecklas.  Vi har också i vårt  budgetförslag  fört\r\nfram förslag  om  att  de  senaste  bidragen i denna\r\nflora,         investeringsstimulansen         genom\r\nskattekreditering   och   investeringsbidraget  till\r\nhyresbostäder,   skall  avvecklas.   Det   är   inte\r\nsnedvridande    subventioner     som    skapar    en\r\nbostadsmarknad i balans utan hållbara  regelverk och\r\ninte minst ett rättvist skattesystem.\r\nSammanfattningsvis bör enligt vår mening  insatser\r\ngöras för att\r\n-  sänka beskattningen på byggande och boende  bl.a.\r\ngenom en successiv avveckling av fastighetsskatten,\r\n-\r\n- få  till  stånd  ett ökat ny- och ombyggande genom\r\navreglering och förenklingar i regelsystemen,\r\n-\r\n- förbättra konkurrensen  i  byggsektorn  genom  att\r\nunderlätta  för  fler företag att etablera sig inom\r\nbygg- och byggmaterialsektorn,\r\n-\r\n- bryta de kommunala  bostadsföretagens dominans och\r\nskapa  nya  former för ägande  och  förvaltning  av\r\ndessa företag  samt  erbjuda  de boende i kommunala\r\nföretag att friköpa sina lägenheter,\r\n-\r\n-  motverka segregationen genom att  ett  varierande\r\nutbud  av  upplåtelseformer  kan  erbjudas  i  alla\r\nbostadsområden,\r\n-\r\n-  snarast  införa ägarlägenheter i enlighet med den\r\nbeställning som riksdagen gjort hos regeringen,\r\n-\r\n-  öka  konsumtionsutrymmet   för  barnfamiljer  och\r\nstudenter   så   att   färre   blir   beroende   av\r\nbostadsbidrag och hamnar i fattigdomsfällan,\r\n-\r\n- införa en friare hyressättning i nyproduktionen,\r\n-\r\n- öka de boendes inflytande över såväl bostaden  som\r\ndet egna bostadsområdet,\r\n-\r\n- reformera skatteutjämningssystemet så att det inte\r\nmissgynnar tillväxtorter.\r\n-\r\nDe  genomgripande  reformer  vi nu förordar löser en\r\nrad av dagens bostadspolitiska problem. Rörlighet på\r\nbostadsmarknaden   skulle   öka,  med   ett   bättre\r\nutnyttjande av det befintliga  bostadsbeståndet  som\r\nföljd.  Byggande, ägande och förvaltning av bostäder\r\nskulle underlättas,  vilket  självfallet  leder till\r\nett större utbud av bostäder av olika storlek  och i\r\nolika  upplåtelseformer. Pålagorna på boendet skulle\r\nminska och  konsumtionsutrymmet för hushållen skulle\r\nöka, vilket i  sin  tur  skulle  ge möjlighet för de\r\nallra flesta att efterfråga en bostad som svarar mot\r\nderas behov.\r\n\r\nVad   vi   nu  med  anslutning  till  Folkpartiets\r\npartimotion 2003/04:Bo253  yrkandena  1,  19  och 20\r\nsamt  motion 2003/04:Bo236 (fp) yrkande 1 anfört  om\r\nutformningen  av  bostadspolitiken bör riksdagen som\r\nsin  mening  tillkännage   för   regeringen.  Övriga\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n8. Bostadspolitikens utformning (punkt 5) (kd)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo297 yrkande 1 samt avslår\r\nmotionerna 2003/04:Bo236  yrkande  1,  2003/04:Bo253\r\nyrkandena  1,  19  och 20, 2003/04:Bo257 yrkande  1,\r\n2003/04:Bo263 yrkandena  1,  2,  8,  19,  20 och 25,\r\n2002/03:Kr13 och 2003/04:N341 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet står utom allt tvivel att den socialdemokratiska\r\nregeringens  bostadspolitik har misslyckats.  I  dag\r\nråder det bostadsbrist  i  135  av landets kommuner,\r\nsamtidigt  som byggindustrin spår  sämre  tider  för\r\nbyggandet. Regeringens åtgärder har unisont dömts ut\r\nav bostadsmarknadens  aktörer  och  bostadspolitiken\r\nbefinner   sig   nu   i   en   akut  förtroendekris.\r\nMisslyckandet    tydliggörs    av    att     antalet\r\nnyproducerade  bostäder  under de närmaste åren  med\r\nbred  marginal  kommer  att  understiga  regeringens\r\nvallöfte från 2002 om 30 000 bostäder  per  år under\r\nperioden  2003-2006. Prognoserna visar att det  2003\r\nkommer att påbörjas omkring 20 000 nya bostäder. Det\r\ninnebär att  byggandet ligger kvar på samma nivå som\r\nunder 2001 och  2002. Boverket räknar med att 90 000\r\nnya bostäder byggs  2003-2006. Regeringen når alltså\r\nbara upp till tre fjärdedelar av sitt vallöfte.\r\n\r\nI stället för att lappa  och  laga  på  det  nötta\r\nbostadspolitiska täcket, borde regeringen ta sig  an\r\nbostadsbyggandets  fundamentala  problem och dra upp\r\nriktlinjer    för    en    helt    ny,    långsiktig\r\nbostadspolitik.  Denna politik måste leda bort  från\r\ndagens  detaljstyrning,   kortsiktiga   bidrag   och\r\növergrepp  på det kommunala självstyret och ersättas\r\nav  en  politik  som  erbjuder  långsiktigt  stabila\r\nspelregler  och  ett  sänkt  skattetryck  för  såväl\r\nbyggande som boende.\r\nDet  är  mot  den nu skisserade bakgrunden hög tid\r\natt  lägga  grunden   för   en   bostadspolitik  med\r\nlångsiktigt     stabila    spelregler    som     ger\r\nförutsättningar för  ökat byggande och ett billigare\r\nboende. Utgångspunkten  för denna politik skall vara\r\nallas rätt till en ändamålsenlig  bostad till rimlig\r\nkostnad.  Samtidigt  måste  bostadspolitiken  formas\r\nutifrån  den  enskildes  ansvar,   möjligheter   och\r\nskyldigheter.  Det  innebär  att  den enskildes rätt\r\ntill  ägande  måste tillgodoses parallellt  med  att\r\nsamhället garanterar  en  solidarisk  bostadspolitik\r\ndär även den som inte är köpstark har rätt  till ett\r\ngott och tryggt boende.\r\nDen  politik  som  formar  detta  goda  boende kan\r\nsammanfattas enligt följande:\r\n-   Skatten  sänks  på  byggande  av  flerbostadshus\r\nmotsvarande halva byggmomsen.\r\n-\r\n-  Fastighetsskatten   avskaffas.   Kommunerna   får\r\nmöjlighet att införa en avgift baserad på kommunens\r\nsjälvkostnader  om maximalt 2 600 kronor per år för\r\nsmåhus och maximalt 800 kronor per lägenhet.\r\n-\r\n-  Ett  nytt  investeringsbidrag   för  byggande  av\r\nstudentbostäder införs.\r\n-\r\n- Skatten sänks vid uthyrning av del av bostad.\r\n-\r\n-   Hyressättningen   reformeras.   I  nyproducerade\r\nlägenheter medges en friare hyressättning samtidigt\r\nsom  bruksvärdessystemets  ursprungliga   principer\r\nåterupprättas.\r\n-\r\n-   Planprocessen   förenklas   genom   att  antalet\r\növerklagandeinstanser minskas.\r\n-\r\n-  Konkurrensverket  får  bättre  medel  att bekämpa\r\noetiskt agerande i byggsektorn och kartellsamverkan\r\nkriminaliseras.\r\n-\r\n- Kommunernas självbestämmande över bostadspolitiken\r\nstärks.\r\n-\r\n- Möjligheten till ägarlägenheter införs.\r\n-\r\n- Barnfamiljernas bostadsbidrag förstärks.\r\n-\r\nGenom   de  insatser  som  jag  nu  föreslår  skapas\r\nförutsättningar  för en bostadsproduktion som bättre\r\nsvarar mot de verkliga  behov  som finns. I enlighet\r\nmed förslaget i motion 2003/04:Bo297  (kd) yrkande 1\r\ni denna del bör detta ges regeringen till  känna.  I\r\nden  utsträckning  den  nu förordade inriktningen av\r\nbostadspolitiken   inte  låter   sig   förenas   med\r\nförslagen i övriga nu  behandlade  motioner avstyrks\r\ndessa.\r\n\r\n\r\n9. Bostadspolitikens utformning (punkt 5) (c)\r\n\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Bo263  yrkandena  1, 2,\r\n8,  19,  20  och 25, det sistnämnda yrkandet i denna\r\ndel,  samt  2002/03:   Kr13  och  avslår  motionerna\r\n2003/04:Bo236 yrkande 1,  2003/04:Bo253 yrkandena 1,\r\n19  och 20, 2003/04:Bo257 yrkande  1,  2003/04:Bo297\r\nyrkande 1 samt 2003/04:N341 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKonsekvenserna  av den nuvarande bostadspolitiken är\r\nmånga smärtsamt medvetna  om.  Enligt Boverket råder\r\ndet  bostadsbrist i var tredje kommun.  I  många  av\r\nstorstäderna   är   ett   förstahandskontrakt   lika\r\nåtråvärt  som en högre lotterivinst, och tyvärr lika\r\nsällsynt. Samtidigt finns det i andra kommuner stora\r\nproblem med  outhyrda  fastighetsbestånd  som t.o.m.\r\nlett    till    att   fullgoda   fastigheter   rivs.\r\nBostadsmarknaden  fungerar  helt  enkelt inte. Utbud\r\noch efterfrågan förefaller i stor utsträckning  vara\r\nskilt från produktion och prisutveckling.\r\n\r\nFör  att komma till rätta med dagens problem måste\r\nmakten  över   bostadspolitiken   komma  underifrån.\r\nStatliga direktiv, regler och skattebestämmelser får\r\nförödande effekter när de inte anpassas efter lokala\r\nförhållanden. Genom att tillämpa federalismens idéer\r\nsäkerställer vi att boendepolitiken blir utformad på\r\nett  sätt  som  stämmer överens med vad  medborgarna\r\nefterfrågar. Bostadsmarknaden  måste  reformeras  så\r\natt  den  i större grad liknar en normalt fungerande\r\nmarknad.  Det   innebär   att   vi   måste   planera\r\nlångsiktigt  så  att  vi  kan  utveckla  den  typ av\r\nsamhälle   vi   vill  ha.  Utgångspunkten  bör  vara\r\nmänniskans    behov     och    lika    villkor    på\r\nbostadsmarknaden, oavsett  var hon bor eller hur hon\r\nvill bo. Rätten till en bostad måste tryggas.\r\nSammanfattningsvis  är vad  som  nu  erfordras  en\r\nhållbar bostadspolitik som kan möta människors behov\r\noch  de skilda förutsättningar  som  råder  i  olika\r\ndelar   av   landet.   Det   som   skall   genomsyra\r\nbostadspolitiken  är en decentralisering av ansvaret\r\nför   bostadspolitik   och   samhällsplanering.   De\r\nprinciper som bör vägleda denna politik är följande:\r\n- Människan och miljön skall stå i centrum.\r\n-\r\n- Boendepolitiken skall vara lokalt utformad.\r\n-\r\n- Demokrati  skall  vara utgångspunkten i boende och\r\nplanering.\r\n-\r\n- Valfrihet och mångfald skall prägla politiken.\r\n-\r\n- Neutralitet skall råda mellan olika boendeformer.\r\n-\r\n-  Boendeskatterna  skall  vara  rättvisa  och  inte\r\nfördyra nybyggande eller renoveringar.\r\n-\r\n- Tillgängligheten skall öka i hela samhället.\r\n-\r\n- Trygga boendemiljöer skall skapas.\r\n-\r\n-  Reglerna  för  planering   och   byggande   skall\r\nförenklas.\r\n-\r\n-  Arkitektur  och  estetik skall utgöra ett tydligt\r\ninslag i bostadspolitiken.\r\n-\r\nDe  främsta  problemen   som   nu   måste  lösas  är\r\nbostadsbristen och bostadsöverskottet.  Åtgärder som\r\ndå  måste  till  är  bl.a. slopad skatt på hyreshus,\r\nbättre konkurrens på byggmarknaden,  ett  reformerat\r\nbruksvärdessystem      och      ett      permanentat\r\ninvesteringsbidrag  för byggande av studentbostäder.\r\nSamtidigt       måste      kommunikationerna       i\r\nstorstadsområdena    förbättras    och   den   akuta\r\nsituationen  för  bostadslösa  lösas.  Vidare  måste\r\nsvarthandeln  med  lägenhetskontrakt  stoppas   samt\r\nockerpriser vid andrahandsuthyrning motverkas.\r\n\r\nBostadsöverskottet  kan  tas  till  vara genom att\r\ntillväxten och livskraften i hela landet stimuleras.\r\nDet  leder  till  minskad  utflyttning  och   därmed\r\nminskat bostadsöverskott. Samtidigt måste kommunerna\r\nsjälva  ges  frihet  att  hantera  obeståndet,  utan\r\nhindrande  regler  från  staten.  Om  statligt  stöd\r\nbehöver  utgå  till  kommuner  med  bostadsöverskott\r\nmåste  därför  utgångspunkten vara att  besluten  om\r\nanvändningen av stödet fattas på lokal nivå.\r\nVid  sidan  av bostadsbyggandet  måste  befintliga\r\nbostadsområden  utvecklas  och  förändras. Det måste\r\näven till en genomtänkt samhällsplanering så att nya\r\nbostadsområden ger den mångfald i  boendeformer  och\r\nägarformer som ett livskraftigt samhälle behöver.  I\r\nplaneringen   måste   brukarna   leda  besluten  och\r\nbrottsförebyggande aspekter beaktas. Kvinnors, barns\r\noch ungdomars erfarenheter måste tas  till  vara  på\r\nett   helt   annat   sätt  än  i  dag.  Grupper  som\r\nfunktionshindrade  och  äldre  måste  kunna  påverka\r\nplaneringen. Det måste slutligen tydliggöras att god\r\nplanering  är  en del  i  strävandena  att  motverka\r\nsegregation och underlätta integration.\r\nFör  att minska  boendekostnaderna  och  göra  det\r\nmöjligt  för  fler  att bo kvar i eller att köpa ett\r\nsmåhus är det viktigt  att  sänka fastighetsskatten.\r\nSamtidigt måste taxeringssystemet  reformeras. Genom\r\natt minska beskattningen av boendet  åstadkoms lägre\r\nboendekostnader  liksom  neutralitet  mellan   olika\r\nboendeformer.\r\nVad   jag   nu   med  anslutning  till  motionerna\r\n2003/04:Bo263 (c) yrkandena  1,  2, 8, 19, 20 och 25\r\nsamt  2002/03:Kr13  (c)  anfört om bostadspolitikens\r\nutformning bör riksdagen tillkännage  för regeringen\r\nsom sin mening. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n10. Bostadspolitik för integration (punkt 6)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Göran  Hägglund  (kd), Marietta de  Pourbaix-\r\nLundin  (m),  Nina  Lundström   (fp),   Margareta\r\nPålsson  (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2003/04:Bo261   yrkande  1,\r\n2003/04:Bo263 yrkande 22, 2003/04:Sf325 yrkande  24,\r\n2003/04:Sf326 yrkandena 28 och 29 samt 2003/04:Sf402\r\nyrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom   så   många   andra   problem  på  den  svenska\r\nbostadsmarknaden är den segregation  vi  i dag ser i\r\nmånga  bostadsområden  en direkt följd av den  förda\r\nsocialdemokratiska politiken.  Det är en politik som\r\ninte  tagit  tillräcklig  hänsyn  till  de  enskilda\r\nmänniskornas behov och därför lett  fram till dagens\r\nsvårigheter.   Den  har  också  bidragit  till   den\r\nomfattande  sociala   och  etniska  segregation  som\r\npräglar många av våra bostadsområden.  Trots att det\r\nfrån  regeringens sida i många sammanhang  talas  om\r\noch diskuteras  hur  segregationen  skall brytas och\r\nintegrationen  skall öka leder de konkreta  åtgärder\r\nsom vidtas snarast i motsatt riktning.\r\n\r\nÄven om segregation och bristande integration inte\r\nenbart är en följd  av den förda bostadspolitiken är\r\ndenna politik en starkt bidragande orsak till dagens\r\nsituation.  Det innebär  inte  att  bostadspolitiken\r\nensam   kan   åstadkomma    den    integration   som\r\neftersträvas,  utan  de bostadspolitiska  åtgärderna\r\nmåste naturligtvis följas  upp med insatser också på\r\nen  rad  andra  områden.  Vi  har   också   i  andra\r\nsammanhang  fört  fram förslag med denna inriktning.\r\nDet gäller allt från  generella  åtgärder  som leder\r\ntill  en  ökad  valfrihet  och mångfald till riktade\r\ninsatser mot dem vars utanförskap  måste brytas. Vad\r\nsom krävs är sålunda ett brett spektrum  av åtgärder\r\nsom  syftar till att skapa förutsättningar  för  ett\r\nekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige.\r\nDet  är  mot  den nu beskrivna bakgrunden dags att\r\nmed kraft motarbeta de minst sagt negativa följderna\r\nav   de   senaste   årtiondenas   socialdemokratiska\r\nbostadspolitik.    En    total     omläggning     av\r\nbostadspolitiken  måste  därför till så att den blir\r\nen  central  del  i  skapandet   av  ett  integrerat\r\nsamhälle.  För detta krävs en kombination  av  flera\r\nolika  slags   åtgärder.  Samhällsplaneringen  måste\r\nutformas så att  mångfald  och variation stimuleras.\r\nBostäder med olika upplåtelseformer måste finnas att\r\ntillgå. Det fordrar bl.a. att  neutraliteten  mellan\r\nboendeformerna   upprätthålls.   Mötesplatser  måste\r\nerbjudas för människor från olika  kulturer  och med\r\nolika  erfarenheter.  Det  är  också  nödvändigt att\r\nmänniskor i utsatta bostadsområden uppmuntras att ta\r\nett  större  ansvar för sin egen situation  och  ges\r\nmöjlighet till  ökat boendeinflytande. Beskattningen\r\nav byggande och boende måste minska.\r\nFörutsättningar    måste   skapas   för   företag,\r\ninstitutioner och myndigheter  att  etablera  sig  i\r\nsocialt  utsatta områden. Detta måste kombineras med\r\nåtgärder för  att  utveckla  en  positiv  skol-  och\r\nfritidsmiljö. Allas kunskaper och erfarenheter måste\r\ntas   till   vara.   Kommunerna   måste   prioritera\r\nsammanhållna satsningar i miljonprogramsområdena och\r\nandra  utsatta områden. Dessa satsningar skall  dock\r\ninte  styras   av   staten,  utan  måste  växa  fram\r\ntillsammans  med  de  boende   och   den   ansvariga\r\nkommunen.  Den  enskildes  önskemål  och behov skall\r\nalltid vara utgångspunkten. Segregationen kan aldrig\r\nbrytas  genom  att man försöker tvinga folk  att  bo\r\nkvar i eller flytta till ett visst område.\r\nVad   vi  nu  med   anslutning   till   motionerna\r\n2003/04:Bo261  (kd)  yrkande  1,  2003/04:Bo263  (c)\r\nyrkande  22,  2003/04:Sf325 (m) yrkande 24, 2003/04:\r\nSf326 (fp) yrkandena  28  och  29 samt 2003/04:Sf402\r\n(kd)  yrkande  23  anfört om åtgärder  för  en  ökad\r\nboendeintegration  bör   riksdagen  tillkännage  för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n11. Konkurrensen i bostadsbyggandet (punkt 8)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Göran Hägglund (kd),  Marietta  de  Pourbaix-\r\nLundin   (m),   Nina  Lundström  (fp),  Margareta\r\nPålsson (m), Lars  Tysklind (fp), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2003/04:Bo226   yrkande   7,\r\n2003/04:Bo253  yrkandena 2, 10 och 11, 2003/04:Bo257\r\nyrkande   11,   2003/04:Bo263    yrkande    6   samt\r\n2003/04:Bo297   yrkande   16   och   avslår   motion\r\n2003/04:Bo242.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är snart bara den socialdemokratiska regeringen\r\nsom inte  har  förstått  att  dagens  bostadspolitik\r\nleder  oss  allt  längre  bort  från  en  fungerande\r\nbostadssektor.   En  bidragande  orsak  till  dagens\r\nsituation är regeringens  oförmåga  att  hantera den\r\nbristande konkurrensen inom byggsektorn. De fåtaliga\r\nförsök   som   har   gjorts  att  försöka  stimulera\r\nkonkurrensen inom sektorn  har  varit  valhänta  och\r\notillräckliga.   Till   detta  kommer  den  hämmande\r\neffekten av den omfattande regleringen av byggandet.\r\nDagens situation ger därför inte förutsättningar för\r\nden  fria  konkurrens som bör  prägla  byggmarknaden\r\nliksom andra marknader.\r\n\r\nUtmärkande  för  dagens  byggmarknad  är  att  den\r\ndomineras  av  ett  fåtal  stora  aktörer. Det är en\r\nsituation  där  risken för bristande  konkurrens  är\r\nuppenbar.  Byggkommissionen   har   också   i   sitt\r\nbetänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) pekat  på\r\ndet  svaga  konkurrenstrycket  i byggsektorn - detta\r\nsom   en  följd  av  en  branschstruktur   med   hög\r\nkoncentration,   vertikal   integration  och  starka\r\ninslag av korsvist ägande i kombination  med problem\r\nsom svag importkonkurrens och inträdesbarriärer till\r\nmarknaden.\r\nObalanser  av  det  slag  vi  nu  beskrivit  måste\r\nnaturligtvis  rättas  till.  Det  primära  är då att\r\nskapa förutsättningar för en ökad konkurrens  på  en\r\nfri  och öppen marknad. Vad som då erfordras är inte\r\nytterligare  regleringar  utan  såväl  åtgärder  som\r\nbidrar till att öppna marknaden för fler aktörer som\r\ninsatser  för  att stärka konkurrensen mellan de som\r\nredan i dag finns  på  marknaden. Här kan inte minst\r\nen  strikt  tillämpning  av   EU:s   regler  om  fri\r\nrörlighet för varor och tjänster bidra till att göra\r\ndet lättare för t.ex. utländska aktörer att komma in\r\npå  den svenska byggmarknaden. En förutsättning  för\r\natt så  skall bli fallet är bl.a. att byggherrar och\r\nbeställare   aktivt  söker  efter  alternativ  också\r\nutanför  den  i   dag   traditionella   kretsen   av\r\nleverantörer  och  byggare.  Inslaget  av nya, t.ex.\r\nutländska, byggare måste helt enkelt bli större.\r\nEtt  viktigt  inslag  i  strävandena att förbättra\r\nkonkurrensen   i   byggsektorn  är   att   förbättra\r\növervakningen och analysen  av  marknaden.  Insatser\r\nmed  denna  inriktning måste därför förstärkas.  Det\r\nbör dock inte  ske  på  det sätt som hittills skett,\r\ngenom att uppgiften sprids på flera olika instanser,\r\nsom dessutom i många fall har dåliga förutsättningar\r\natt  svara  för  den.  I  stället   bör   resurserna\r\nkoncentreras  till den myndighet som är bäst  lämpad\r\natt genomföra den, Konkurrensverket. Verkets uppdrag\r\nnär det gäller konkurrensövervakningen i byggsektorn\r\nbör  därför  göras   tydligare.   Samtidigt  bör  de\r\nresurser som i dag tillförs bl.a. Boverket för denna\r\nuppgift föras över till Konkurrensverket.\r\nVad  vi  nu  med  anslutning till motionsförslagen\r\n(m), (fp), (kd) och (c)  anfört  om åtgärder för att\r\nförbättra  konkurrensen  i byggandet  bör  riksdagen\r\ntillkännage för regeringen  som sin mening. Motionen\r\n(s) avstyrks.\r\n\r\n12. Statlig mark för bostadsbyggande (punkt 9)\r\n(fp, c)\r\n\r\nav Nina Lundström (fp), Lars  Tysklind  (fp)  och\r\nRigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Bo253 yrkandena 5 och 6\r\nsamt 2003/04:Bo263 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTillgången  till  byggbar  mark är en central faktor\r\nför  bostadsbyggandet.  Det är  mot  den  bakgrunden\r\nbekymmersamt att det i många  kommuner, inte minst i\r\nstorstadsregionerna, är svårt att  hitta mark som är\r\nlämplig för bostadsproduktion. Skälen  till detta är\r\nflera.  Det  kan  vara  fråga  om  aktörer  som   av\r\nekonomiska  skäl  inte vill släppa fram nybyggnation\r\neftersom detta skulle kunna leda till konkurrens med\r\negna projekt. Ett annat  hinder  är den komplicerade\r\nplaneringsprocessen, som leder till  en osäkerhet om\r\nmarken i slutändan verkligen kan bebyggas. Det finns\r\nockså  exempel  på  kommuner som till följd  av  sin\r\ndåliga ekonomi söker  maximera priset för tomtmarken\r\noch  som  dessutom har höga  anslutningsavgifter.  I\r\ndessa fall  har  kommunernas  agerande otvivelaktigt\r\npressat upp priserna på tomtmark.\r\n\r\nEn möjlighet att ställa mark  till  förfogande för\r\nbostadsbyggande är att utnyttja statens markinnehav.\r\nDet  statliga  markinnehavet är betydande,  och  det\r\nåterfinns  även i  storstadsregionerna.  Denna  mark\r\nförvaltas   nästan    uteslutande   genom   statliga\r\nfastighetsbolag   där  målet   är   högsta   möjliga\r\navkastning. Ägardirektiven  till  bolagen bör därför\r\nkompletteras  med ett uppdrag som innebär  att  mark\r\nskall  kunna  ställas   till  förfogande  för  visst\r\nbostadsbyggande,  t.ex.  studentbostäder,  utan  att\r\nhögsta möjliga avkastning  skall vara riktmärket. En\r\nutgångspunkt för försäljningen  av  statlig mark bör\r\ndock vara att konkurrensförhållandena  skall beaktas\r\noch    att    försäljningen   inte   får   snedvrida\r\nkonkurrensen.\r\nMot den nu beskrivna  bakgrunden  bör  en  översyn\r\ngöras  för  att  säkerställa att statens användning,\r\ntillhandahållande  samt  innehav av mark sker på ett\r\neffektivt sätt. Samtidigt  bör  en utvärdering göras\r\nav hur förvaltning och försäljning  av  det statliga\r\nmarkinnehavet  påverkat prisutvecklingen på  mark  i\r\nbristorter.\r\nVad  vi  nu  med   anslutning   till  förslagen  i\r\npartimotion  2003/04:Bo253 (fp) yrkandena  5  och  6\r\nsamt motion 2003/04:Bo263  (c)  yrkande 27 anfört om\r\nstatlig mark för bostadsbyggande  bör  riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n13. Bostadsförsörjningsprogram för Stockholm\r\noch Mälardalen (punkt 11, motiveringen) (m,\r\nfp, kd, c)\r\n\r\nav  Göran  Hägglund  (kd),  Marietta de Pourbaix-\r\nLundin   (m),  Nina  Lundström  (fp),   Margareta\r\nPålsson (m),  Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet problem som den bristande tillgången på bostäder\r\ni  Stockholm  och Mälardalen  utgör  torde  inte  ha\r\nundgått någon.  Inte minst har vi från våra partiers\r\nsida i otaliga sammanhang  givit  uttryck för detta.\r\nÄven  regeringen  har  uppmärksammat problemet,  men\r\nutan  att  det  har  lett till  några  mer  konkreta\r\nåtgärder. Däremot har  frågan  setts  över  i  flera\r\nsammanhang.  Senast  har landshövdingen i Stockholms\r\nlän  haft  regeringens  uppdrag  att  överlägga  med\r\nkommunerna m.fl. i länet om möjliga åtgärder för att\r\nskapa förutsättningar för  ett ökat bostadsbyggande.\r\nResultatet har redovisats i  rapporten  Vägskäl  för\r\nbostadsbristen  -  Trafikinfrastruktur öppnar för 56\r\n000  nya  bostäder  i  Stockholms  län.  Utöver  att\r\nrapporten   aktualiserar   frågan    om    bristande\r\nkonkurrens  i  byggsektorn  pekar  den  på behov  av\r\nbidrag    till    sanering    av   förorenad   mark,\r\nkapitalförsörjning och regler för  buller  samt inte\r\nminst      trafiklösningarnas      betydelse     för\r\nbostadsfrågorna. Förslagen bereds för  närvarande  i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nVi  utgår  från  att  den  nu pågående beredningen\r\navslutas skyndsamt och att den  också  mynnar  ut  i\r\ninsatser  som  leder  till ett ökat bostadsbyggande.\r\nEnligt  vår  mening  kan  mot   den  bakgrunden  ett\r\ntillkännagivande  till  regeringen  i  enlighet  med\r\nförslaget i motionen inte nu anses erforderligt.\r\n\r\n14. Infrastrukturinvesteringar för ett ökat\r\nbostadsbyggande (punkt 12)  (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Göran Hägglund (kd),  Marietta  de  Pourbaix-\r\nLundin   (m),   Nina  Lundström  (fp),  Margareta\r\nPålsson (m), Lars  Tysklind (fp), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2003/04:Bo257  yrkande  8  och\r\n2003/04:Bo263 yrkande 25 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt   av  de  främsta  hindren  för  ett  nödvändigt\r\nbostadsbyggande i våra tillväxtregioner är bristerna\r\ni infrastrukturen.  Många av landets tillväxtområden\r\nhar helt enkelt drabbats av trafikinfarkt. Det leder\r\ntill långa arbetsresor,  vilket i sin tur leder till\r\nsvårigheter att hitta ny mark  för bostadsbebyggelse\r\ninom rimligt pendlingsavstånd. Den  bostadsbrist som\r\ndetta   ger  upphov  till  hämmar  sedan  tillväxten\r\neftersom  det  blir  svårt att finna arbetskraft som\r\nkan    flytta   till   de   expansiva    regionerna.\r\nSlutresultatet  blir en ond cirkel som det blir allt\r\nsvårare  att  ta  sig   ur.  Det  kanske  tydligaste\r\nexemplet  på  detta är den  stagnation  som  nu  har\r\ndrabbat Stockholmsregionen.  Från  att  tidigare  ha\r\nvarit  landets  tillväxtcentrum  ligger  regionen nu\r\nlångt  ned på listan över regioner och kommuner  med\r\ntillväxt.\r\n\r\nVad som  nu  erfordras är insatser som bidrar till\r\natt  få  en  väl  fungerande  infrastruktur  i  våra\r\nstorstäder och i övriga tillväxtområden. Det innebär\r\natt satsningar måste  göras på såväl vägnätet som på\r\növriga trafikslag. Genom  sådana  satsningar  skulle\r\nfler  attraktiva bostadsområden kunna skapas utanför\r\nstadskärnorna.    Inte    minst   när   det   gäller\r\nStockholmsregionen  är  behovet   av   en  förstärkt\r\ninfrastruktur   stort.  Ett  utökat  trafiknät   och\r\ninvesteringar i infrastrukturen skulle leda till att\r\nfler byggare vågar  satsa på nya byggprojekt. Att så\r\när  fallet  framgår tydligt  av  resultatet  av  det\r\nuppdrag som landshövdingen i Stockholms län haft att\r\nfinna möjliga åtgärder för att skapa förutsättningar\r\nför ett ökat  bostadsbyggande. Redan i den titel som\r\nredovisningen av  uppdraget  har  fått,  Vägskäl för\r\nbostadsbristen - Trafikinfrastruktur öppnar  för  56\r\n000   nya   bostäder   i   Stockholms   län,   lyfts\r\ninfrastrukturfrågornas betydelse fram. Av innehållet\r\ni rapporten framgår bl.a. att det är nödvändigt  att\r\nsatsa   på   pendeltågsstationer,   busslinjer   och\r\ntillfartsleder för att bostäder skall kunna byggas.\r\nVad   vi   nu   med   anslutning  till  motionerna\r\n2003/04:Bo257 (m) yrkande  8  och  2003/04:Bo263 (c)\r\nyrkande  25  i  denna  del  anfört  om  behovet   av\r\ninfrastrukturinvesteringar    för   att   möjliggöra\r\nbostadsbyggande   bör   riksdagen  tillkännage   för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n15. Styrningen av medel för marksanering till\r\nbostadsbyggande (punkt 13) (v, c)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v), Rigmor Stenmark (c) och Sten\r\nLundström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo235 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  betydande  del  av  bostadsproduktionen  i  våra\r\nstorstadsområden tillkommer  på  mark  som  tidigare\r\ninte   varit   tillgänglig   eller  som  inte  varit\r\nattraktiv för bostadsbyggande. Det kanske vanligaste\r\nexemplet på detta är bostadsområden  som  uppförs på\r\ngammal  industrimark.  I  dessa fall är marken  ofta\r\nförorenad  och den behöver därför  saneras  för  att\r\ninte utgöra  en  hälsorisk  för  de  boende. Den här\r\ntypen  av  marksanering  är ofta mycket kostsam.  Om\r\nkostnaden skall läggas på  boendet så leder det till\r\nboendekostnader som merparten av dem som efterfrågar\r\nen bostad inte klarar av. Enligt  Byggkostnadsforums\r\nchef  är  redan  ett  markpris  över  1 000  kr  per\r\nkvadratmeter   en   nivå   som   gör  byggandet   av\r\nhyresrätter olönsam.\r\n\r\nFör  att  förorenad  mark skall kunna  återställas\r\ndisponerar Naturvårdsverket  ett särskilt anslag. De\r\nmedel   som   tillförts   anslaget  är   dock   inte\r\ntillräckliga för att täcka  de  behov  som finns. En\r\nföljd  av detta är att mark som skulle kunna  tas  i\r\nanspråk  för angelägna byggprojekt inte kan användas\r\ndärför att  medel  för  sanering av den saknas. I en\r\nsituation med brist på bostäder med rimliga hyror är\r\ndetta naturligtvis inte tillfredsställande. Vi menar\r\nmot den bakgrunden att behovet av bostäder vid sidan\r\nav den rena riskbedömningen  bör  kunna vägas in vid\r\nfördelningen av medel för marksanering.  Det kan ske\r\nantingen  genom  att Naturvårdsverket får i  uppdrag\r\natt  samråda  med Boverket  vid  fördelningen  eller\r\ngenom att Boverket  disponerar  ett  eget anslag för\r\nändamålet.\r\nVad vi nu med anslutning till motion 2003/04:Bo235\r\n(v)  yrkande 4 anfört om användningen av  medel  för\r\nmarksanering   bör   riksdagen  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n16. Tomma bostäder m.m. (punkt 14) (m)\r\n\r\nav  Marietta  de Pourbaix-Lundin  (m),  Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Bo209 och 2003/04:Bo257\r\nyrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  stora delar av landet  där  befolkningen  minskat\r\nstår kommunerna med tomma hyreslägenheter som kostar\r\nskattebetalarna    avsevärda    summor   varje   år.\r\nKostnaderna  för  de tomma bostäderna  går  ut  över\r\nkommunala  kärnverksamheter   som  vård,  skola  och\r\nomsorg.   Att  kommuner  bedriver  näringsverksamhet\r\nmedför också  problem  såvitt  det tränger ut privat\r\nföretagsamhet. Enligt socialtjänstlagen har kommunen\r\nansvar för att lösa bostadsfrågan för medborgare som\r\npå grund av särskilda behov, handikapp  eller  ålder\r\när  i  behov  av särskilda boendeformer. Det sociala\r\nbostadsförsörjningsansvaret  kräver  emellertid inte\r\natt kommunen själv äger bostäder utan  detta  ansvar\r\nkan  uppfyllas  genom  olika  former  av  avtal  med\r\nfastighetsägare.\r\n\r\nDe  kommunala  bostadsföretagen  bör i första hand\r\nerbjuda  de  boende  möjligheten  att  friköpa  sina\r\nlägenheter. I dag hindras sådana försäljningar av en\r\nstatlig   reglering.  Bostadsutskottet  kommer   att\r\nbehandla denna  fråga  senare  under riksdagsåret då\r\nbl.a.  vårt  förslag om en avveckling  av  lagen  om\r\nallmännyttiga bostadsföretag kommer att tas upp. Vad\r\ngäller de kommunala  bostadsföretag  som står med en\r\nstor  andel tomma lägenheter är det ofta  svårt  att\r\nhitta  en   köpare   som   är  villig  att  ta  över\r\nfastigheterna på rimliga villkor. I dag blir följden\r\nibland att fullt funktionsdugliga  och  relativt nya\r\nhyreshus  rivs  på  skattebetalarnas  bekostnad.  Vi\r\nanser   att   möjligheterna   till   en   alternativ\r\nanvändning av dessa fastigheter först bör prövas.  I\r\nmotion   2003/04:Bo209   (m)   framhålls   en  sådan\r\nmöjlighet   till   en   alternativ   användning  som\r\nfängelser.\r\nDet råder i dag stor brist på fängelseplatser runt\r\nom i Sverige. Även om endast en mindre  del  att  de\r\nbostadshus  som i dag står tomma bedöms som lämpliga\r\natt omvandla  till fängelser skulle det kunna ge ett\r\nsnabbt   och  nödvändigt   tillskott   av   platser.\r\nNaturligtvis    skulle   det   krävas   både   vissa\r\nombyggnader   och  säkerhetsmässiga   åtgärder.   De\r\nombyggda bostäderna  skulle  självfallet  inte lämpa\r\nsig  för de interner där särskilt höga säkerhetskrav\r\nställs   utan   i  stället  motsvara  de  befintliga\r\nanstalter   där   säkerhetsåtgärderna   delvis   kan\r\nbegränsas.  Den föreslagna  lösningen  skulle  kunna\r\nspara   stora   belopp    både    för   de   berörda\r\nbostadsföretagen  och  för staten som  huvudman  för\r\nfängelserna.\r\nVad vi ovan anfört bör  riksdagen  med bifall till\r\nmotionerna 2003/04:\r\nBo209 (m) och 2003/04:Bo257 (m) yrkande  22  som sin\r\nmening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n17. Räntebidragssystemet (punkt 15) (m, fp)\r\n\r\nav   Marietta   de   Pourbaix-Lundin   (m),  Nina\r\nLundström   (fp),  Margareta  Pålsson  (m),  Lars\r\nTysklind (fp) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2003/04:Bo253 yrkandena 22 och\r\n23,  2003/04:Bo257  yrkande   5  samt  2003/04:Bo283\r\nyrkande   3  och  avslår  motionerna   2003/04:Bo235\r\nyrkandena 2  och 5, 2003/04:Bo239 samt 2003/04:Bo297\r\nyrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder de senaste  årtiondena har omfattande statliga\r\nsubventioner  utgått   till  ny-  och  ombyggnad  av\r\nbostäder. Det bidragsberoende som blivit följden har\r\ntillsammans  med ett omfattande  statligt  regelverk\r\nstarkt medverkat  till de problem som i dag finns på\r\nbostadsmarknaden.     Under      det      borgerliga\r\nregeringsinnehavet  i  början av 1990-talet inleddes\r\nen      avreglering      av     regelverken.      På\r\nbostadsfinansieringens område  infördes  nya villkor\r\nför räntebidragen - 1993 års system - med  sikte  på\r\natt   successivt   avveckla  de  generella  statliga\r\nsubventionerna.    Detta     innebar    bl.a.    att\r\nsubventionsnivån  för  varje ny  årgång  i  systemet\r\nbörjade på en lägre nivå.\r\n\r\nAvtrappningen  av subventionsnivån  skulle  i  ett\r\nförsta steg gälla  tills  den  motsvarande nivån för\r\nkapitalskatt och avdragsrätt var  nådd. Avsikten var\r\nockså  att  riksdagen  innan  denna  nivå  var  nådd\r\nomkring år 2000 skulle ha fattat beslut om det sista\r\nsteget  för  ett  avvecklat räntebidragssystem.  Ett\r\nsådant beslut förutsattes ske samtidigt som åtgärder\r\ninom   skattesystemet   vidtogs   för   att   avlösa\r\nräntebidragssystemet.     Den     socialdemokratiska\r\nregeringen  har emellertid inte förmått  lägga  fram\r\nnågra förslag  med  denna inriktning trots att flera\r\nutredningar  har  framhållit  behovet  av  politiska\r\nbeslut i frågan. Tvärtom  har bidragssystemen byggts\r\nut  genom  det  till  räntebidragssystemet  kopplade\r\ninvesteringsbidraget   och   den   nyligen   införda\r\ninvesteringsstimulansen.  Till  följd av regeringens\r\noförmåga har vi i dag ett system som innebär att ett\r\n\"evigt\" räntebidrag utgår till de fastigheter som en\r\ngång  fått  räntestöd.  Detta är givetvis  ett  helt\r\norimligt system.\r\nRegeringen     har     genom     uttalanden     av\r\nbostadsministern under de senaste månaderna  i olika\r\nsammanhang   antytt  att  man  nu  påbörjat  interna\r\növerväganden   om   framtiden   för   den   statliga\r\nbostadsfinansieringen.  Avsikten sägs vara att skapa\r\nett    långsiktigt   system   för    den    statliga\r\nfinansieringen  som  skall träda i kraft år 2007 och\r\nomfatta   kapitalförsörjningen   för   nyproduktion,\r\nunderhåll och ombyggnad. Även om föga mer är känt om\r\nregeringens  avsikter ger dessa uttalanden anledning\r\natt   befara  att   målet   snarast   är   att   öka\r\nbidragsberoendet  inom bostadssektorn. Det finns mot\r\ndenna bakgrund skäl  för  riksdagen  att  genom  ett\r\ntillkännagivande begära att en utredning om formerna\r\nför  en  ordnad  avveckling  av räntebidragssystemet\r\nsnarast  kommer  till  stånd.  Förslag   med   denna\r\ninriktning  har  lagts fram i de aktuella motionerna\r\n(m) och (fp).\r\nUtredningen bör innefatta överväganden om hela den\r\nstatliga rollen inom bostadsfinansieringen med sikte\r\npå att skapa goda förutsättningar för bostadssektorn\r\ntill    en    finansiering     utan    subventioner.\r\nÖvervägandena bör bl.a. utgå från de förutsättningar\r\nsom  en minskad skattebelastning  av  bostadssektorn\r\nkan ge.  Vidare  bör internationella erfarenheter av\r\nolika  former  av  marknadsmässiga   system  för  en\r\nlångsiktig    finansiering   beaktas.   Vad   gäller\r\nräntebidragssystemet  bör  målet  vara  att  snarast\r\npresentera  ett  förslag  om en avveckling i ordnade\r\nformer som kan vara påbörjad senast år 2006.\r\nVad  vi  ovan anfört med anledning  av  motionerna\r\n2003/04:Bo253    (fp)    yrkandena    22   och   23,\r\n2003/04:Bo257  (m)  yrkande 5 och 2003/04:Bo283  (m)\r\nyrkande 3 bör riksdagen  tillkännage  för regeringen\r\nsom sin mening. Övriga motionsförslag i  denna fråga\r\navstyrks.\r\n\r\n18. Räntebidragssystemet (punkt 15) (kd, c)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd) och Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo297 yrkande 10 och avslår\r\nmotionerna   2003/04:Bo235   yrkandena   2  och   5,\r\n2003/04:Bo239,  2003/04:Bo253 yrkandena 22  och  23,\r\n2003/04:Bo257 yrkande 5 och 2003/04:\r\nBo283 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet nuvarande systemet  för  räntebidrag  innebär  i\r\nprincip   att  ett  \"evigt\"  bidrag  utgår  till  de\r\nbostäder som en gång erhållit räntestöd. Detta leder\r\näven till att  statens  utgifter  för  räntebidragen\r\nhela  tiden  kommer  att  öka  i  takt  med att  nya\r\nbidragsberättigade  bostäder  tillkommer  genom  ny-\r\neller  ombyggnad.  Ett räntebidragssystem med  denna\r\nuppbyggnad   ter   sig   alltmer    orimligt.    Den\r\nursprungliga avsikten med systemet var i stället att\r\ndet  på  sikt skulle leda fram till en avveckling av\r\nde  generella   statliga  bostadssubventionerna.  Vi\r\nanser att det nu är dags att fatta ett beslut om att\r\ninleda  en  sådan  avveckling.  Det  bör  emellertid\r\nunderstrykas att denna  avveckling bör ske samtidigt\r\nsom  fastighetsskatten för  hyreshus  avvecklas  och\r\nåtgärder  för  en  reducerad  byggmoms  vidtas. Våra\r\nförslag  med denna inriktning bereds av skatte-  och\r\nfinansutskotten.\r\n\r\nVarken statlig  fastighetsskatt  eller räntebidrag\r\nbör således utgå för hyreslägenheter.  En avveckling\r\nav räntebidragssystemet bör inledas genom  att  inga\r\nbeslut   fattas  om  att  bevilja  nya  räntebidrag.\r\nRegeringen  bör  fatta  ett  beslut om en ändring av\r\nräntebidragsförordningen i enlighet  med  detta  och\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  förslag  om  hur en\r\navveckling i övrigt kan genomföras.\r\nVad   vi  ovan  anfört  med  anledning  av  motion\r\n2003/04:Bo297   (kd)   yrkande   10   bör  riksdagen\r\ntillkännage  för  regeringen som sin mening.  Övriga\r\nmotionsförslag avstyrks.\r\n\r\n19. Räntebidragssystemet (punkt 15) (v)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo235 yrkandena 2 och 5 och\r\navslår   motionerna   2003/04:Bo239,   2003/04:Bo253\r\nyrkandena  22  och  23,  2003/04:Bo257   yrkande  5,\r\n2003/04:Bo283 yrkande 3 samt 2003/04:\r\nBo297 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  grundläggande   nyproduktionsstödet  i form  av\r\nräntebidrag  har  successivt  kommit  att urholkats.\r\nDenna utveckling inleddes i början av 1990-talet  då\r\ndet  s.k.  Danellsystemet infördes. Detta system har\r\ninneburit  dels   att  bidragsandelen  minskat  till\r\ndagens nivå som ligger  på  30  % av räntekostnaden,\r\ndels   att   hänsyn  inte  tagits  till   de   ökade\r\nproduktionskostnaderna.   Bidragsunderlaget  för  en\r\nnormal  lägenhet  ligger  således   fortfarande   på\r\nungefär   samma   nivå   som   när  de  ursprungliga\r\nschablonbeloppen       för      produktionskostnaden\r\nfastställdes för mer än  tio  år  sedan. Följden har\r\nblivit att räntebidragen i dag är otillräckliga  för\r\natt  rimliga  boendekostnader skall kunna erbjudas i\r\nnyproducerade hyreslägenheter. Av detta skäl har det\r\nvarit       nödvändigt        att        komplettera\r\nräntebidragssystemet  med  två tidsbegränsade  stöd,\r\nett  investeringsbidrag  för  hyresrätter   och   en\r\nmomsersättande  skattekreditering,  som  båda gäller\r\nt.o.m. utgången av år 2006.\r\n\r\nÄven  för  ombyggnad  har Danellsystemet inneburit\r\natt  räntebidragens värde  kraftigt  har  urholkats.\r\nDessutom  gäller  omfattande begränsningar för vilka\r\nrenoveringsåtgärder   som   berättigar   till  stöd.\r\nTidigare hade räntebidragen ett värde som motsvarade\r\nca 50 % av investeringen i samband med en ombyggnad.\r\nI dagens system är motsvarande värde endast  omkring\r\n7 %.\r\nStörre  delen  av det fastighetsbestånd som i  dag\r\nhar   ett   renoveringsbehov    är    byggt    under\r\nmiljonprogrammets   tid  och  en  stor  del  tillhör\r\nallmännyttans bestånd.  För att de boende inte skall\r\ndrabbas av stora hyresökningar  när  den  nödvändiga\r\nombyggnationen genomförs finns det ett behov  av ett\r\nförstärkt  statligt  stöd.  Detta behov framstår som\r\nsärskilt   angeläget   med   tanke    på    att   en\r\nförhållandevis   stor  andel  av  de  boende  i  det\r\naktuella fastighetsbeståndet  utgörs av ensamstående\r\nkvinnor med barn och stora invandrarfamiljer.\r\nDet  finns således starka skäl  att  se  över  och\r\nförstärka   stödet   både   till  nyproduktionen  av\r\nhyresrätter och till en nödvändig  ombyggnad i delar\r\nav  bostadsbeståndet.  Vi  anser att man  bör  pröva\r\nmöjligheten att ersätta såväl  räntebidragen  som de\r\ntillfälliga    stöden   med   ett   nytt   enhetligt\r\ninvesteringsstöd.  Stödet  bör utformas med sikte på\r\natt rimliga boendekostnader  skall kunna uppnås. Det\r\ninnebär bl.a. att ett krav bör  ställas på att hyran\r\nskall  vara förhandlad i förväg. Vidare  bör  stödet\r\nvillkoras  med tydliga krav på en miljöanpassning av\r\nde  nyproducerade   fastigheterna  och  de  vidtagna\r\nombyggnadsåtgärderna.  Den  nya stödformen bör kunna\r\ntas i bruk senast år 2007.\r\nDet som vi anfört om inriktningen  på  de kommande\r\növervägandena  om den statliga bostadsfinansieringen\r\nbör  riksdagen  som   sin   mening  tillkännage  för\r\nregeringen.  Detta innebär ett  bifall  till  motion\r\n2003/04:Bo235  (v) yrkandena 2 och 5 samt ett avslag\r\npå övriga motionsyrkanden  som  behandlats  i  detta\r\navsnitt.\r\n\r\n20. Investeringsbidrag för hyresbostäder\r\n(punkt 16) (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Göran  Hägglund  (kd),  Marietta de Pourbaix-\r\nLundin   (m),  Nina  Lundström  (fp),   Margareta\r\nPålsson (m),  Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark\r\n(c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2003/04:Bo253   yrkande  21,\r\n2003/04:Bo263 yrkande 15, 2003/04:Bo283 yrkande 13 i\r\ndenna del, 2003/04:Bo297 yrkande 9 och avslår motion\r\n2003/04:N325 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRedan    när   riksdagen   våren   2001   behandlade\r\nregeringens    förslag    om    att    införa    ett\r\ninvesteringsbidrag  för  nybyggnad  av hyresbostäder\r\nriktades  stark  kritik  mot utformningen  av  detta\r\nstöd.  I  en gemensam reservation  (m,  kd,  c,  fp)\r\nframhölls att det behövs helt andra åtgärder för att\r\nkomma till  rätta  med  de  omfattande  problemen på\r\nbostadsmarknaden.  Reservanterna anförde att  det  i\r\nstället    behövde    skapas     långsiktigt    goda\r\nförutsättningar  för byggande och förvaltning  genom\r\nbl.a.   sänkt   skattetryck    på    bostadssektorn,\r\nförenklingar i plan- och byggprocessen,  en  översyn\r\nav  hyressättningssystemet  samt  åtgärder  för  att\r\nfrämja  konkurrensen  inom byggsektorn. Utvecklingen\r\npå   bostadsmarknaden   sedan   investeringsbidraget\r\ninfördes  har  visat  att  detta   var   en   riktig\r\nbedömning.  Bidraget  har inte förmått medverka till\r\nen  tillräcklig  bostadsproduktion   på   orter  med\r\nbostadsbrist. Tvärtom har de krångliga och  otydliga\r\nbidragsvillkoren  bidragit  till  en  osäkerhet  och\r\nuppgivenhet  inom  byggsektorn.  Regeringen förmådde\r\nemellertid  inte  dra  de  riktiga  slutsatserna  av\r\nutvecklingen utan svarade i stället med  att  införa\r\nytterligare en byggstimulans - skattekrediteringen -\r\nmed lika krångliga villkor.\r\n\r\nEnligt    vår    mening    har   utvecklingen   på\r\nbostadsmarknaden ytterligare understrukit behovet av\r\natt  lägga  om  bostadspolitiken,   från   att  vara\r\ninriktad på bidrag och detaljreglering till  att  ge\r\nekonomiska   och   legala   förutsättningar  för  en\r\nfungerande marknad. Vi anser  att  målet  för  denna\r\nomläggning måste vara att skapa långsiktigt hållbara\r\nförutsättningar för att bygga och förvalta bostäder.\r\nI  motioner  (m),  (fp), (kd) och (c) har lagts fram\r\ntill stora delar sammanfallande  förslag  med  denna\r\ninriktning.   Det  handlar  bl.a.  om  en  avvecklad\r\nfastighetsskatt, ett friare hyressättningssystem och\r\nförenklingar i olika regelsystem. Sammantaget skulle\r\ndessa åtgärder  ge  betydligt bättre förutsättningar\r\nför en tillräcklig produktion av såväl hyresbostäder\r\nsom andra bostäder.\r\nInvesteringsbidraget      för     nybyggnad     av\r\nhyresbostäder  bör  således  snarast   avvecklas   i\r\nenlighet  med  förslagen  i motionerna 2003/04:Bo253\r\n(fp),  2003/04:Bo263  (c),  2003/04:Bo283   (m)  och\r\n2003/04:Bo297 (kd).  Detta bör riksdagen tillkännage\r\nför regeringen som sin mening.\r\n\r\n21. Investeringsstimulans genom\r\nskattekreditering\r\n(punkt 17) (m)\r\n\r\nav  Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m), Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:Fi270   yrkande  42  samt\r\navslår  motionerna  2003/04:Bo253  yrkande   12  och\r\n2003/04:Bo297 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen      s.k.      investeringsstimulansen     genom\r\nskattekreditering utgör  endast det senaste exemplet\r\npå   ett   statligt   stöd   som   är   kortsiktigt,\r\nkostnadsdrivande  och  konkurrenshämmande.  Det  bör\r\nvidare erinras om att stödet  till  sin konstruktion\r\ninte är förenligt med budgetlagen. Regeringen  valde\r\nmedvetet   en   stödkonstruktion  som  resulterar  i\r\nminskade intäkter på statsbudget i stället för ökade\r\nutgifter.  Enligt  intentionerna  bakom  budgetlagen\r\nborde  detta   ha   medfört   en   nedjustering   av\r\nutgiftstaket  för  statsbudgeten, något som inte har\r\nskett.\r\n\r\nInvesteringsstimulansen  borde  således  aldrig ha\r\ninförts, och för att begränsa dess skadliga inverkan\r\npå   såväl   bostadssektorn  som  statsbudgeten  bör\r\nstödformen snarast  avvecklas.  Vi  vill  i  stället\r\nändra  förutsättningarna  för  byggande  bl.a. genom\r\nsänkt  skattetryck,  ett friare hyressättningssystem\r\noch  förenklade  regler   så   att  nyproduktion  av\r\nhyresrätter möjliggörs utan skattemedel.\r\nVad vi ovan anfört bör riksdagen  med  bifall till\r\nförslaget i motion 2003/04:Fi270 (m) yrkande  42  om\r\nen avveckling av investeringsstimulansen tillkännage\r\nför  regeringen  som  sin  mening.  I den mån övriga\r\nmotionsyrkanden som behandlas i detta  avsnitt  inte\r\nsammanfaller med det anförda avstyrks de.\r\n\r\n22. Investeringsstimulans genom\r\nskattekreditering\r\n(punkt 17) (fp)\r\n\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:Bo253  yrkande   12  samt\r\navslår   motionerna   2003/04:Bo297  yrkande  8  och\r\n2003/04:Fi270 yrkande 42.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKostnaden      för      den     nyligen      införda\r\ninvesteringsstimulansen genom skattekreditering, den\r\ns.k.     byggmomssänkningen,      kommer      enligt\r\nbudgetpropositionen  att  ge minskade skatteintäkter\r\npå ca 0,8-1,3 miljarder kronor åren 2004-2006. Detta\r\nutgör i sig en stor kostnad  och  dessa  skattemedel\r\nskulle  ha  kunnat användas på ett bättre sätt.  Det\r\nmest allvarliga  är  emellertid att stödet givits en\r\nsådan konstruktion att  det  snarare  gör  skada  än\r\nnytta på bostadsmarknaden. De krångliga och otydliga\r\nvillkoren  för  att ta del av stimulansen har skapat\r\nen  osäkerhet  på  byggmarknaden.   Staten  försöker\r\ndessutom   genom  bidraget  styra  produktionen   av\r\nbostäder i riktning  mot  små  hyresrätter trots att\r\nefterfrågan på många orter har en  annan inriktning.\r\nVi   menar   att  det  enda  rimliga  är  att   låta\r\nkonsumenternas  behov  påverka  vad som byggs. Detta\r\nkräver  en  omläggning av bostadspolitiken  i  flera\r\navseenden i enlighet med de förslag som presenterats\r\ni    Folkpartiet    liberalernas    bostadspolitiska\r\nmotioner.\r\n\r\nVi anser  således  att investeringsstimulansen bör\r\navvecklas.    I   stället   för    denna    styrande\r\nbyggmomsersättning  bör  åtgärder  med  en  generell\r\ninriktning      vidtas      inom      ramen      för\r\nmervärdesskattesystemet.  En  sådan omläggning skall\r\ninte   ha   konsumtions-  eller  produktionsstyrande\r\nsyften, utan  lämna utrymme för konsumenterna själva\r\natt göra sina val.  Beräkningar  ger  vid handen att\r\nden  generella  mervärdesskattesatsen  skulle  kunna\r\nsänkas  till  20-21  % om alla särregler för  momsen\r\ntogs bort. En sådan sänkning  skulle  givetvis få en\r\nmycket positiv inverkan på samhällsekonomin  och  då\r\ninte  minst  på  bostadssektorn. Vi anser emellertid\r\natt resultatet av  den pågående utredningen angående\r\nmervärdesskattepolitiken    bör    avvaktas    innan\r\nriksdagen tar ställning till vilka åtgärder som  bör\r\nvidtas inom mervärdesskattesystemet.\r\nVad   ovan   anförts   innebär   ett  bifall  till\r\nFolkpartiets  partimotion 2003/04:Bo253  yrkande  12\r\noch även till övriga motionsyrkanden till den del de\r\nsammanfaller med det anförda.\r\n\r\n23. Investeringsstimulans genom\r\nskattekreditering\r\n(punkt 17) (kd)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo297 yrkande 8 samt avslår\r\nmotionerna     2003/04:Bo253    yrkande    12    och\r\n2003/04:Fi270 yrkande 42.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen bör fatta  beslut  om en avveckling av det\r\nnyligen  införda  systemet för investeringsstimulans\r\ngenom skattekreditering. Detta system infördes trots\r\nen omfattande kritik  från  bostadssektorn som bl.a.\r\ngällde de otydliga och krångliga  villkor som avsågs\r\nvara förknippade med stödet.\r\n\r\nDen  förordning för stödet som trädde  i  kraft  i\r\naugusti  bidrog  knappast  till  att  klargöra vilka\r\nkonkreta  krav  som  ställs på ett projekt  för  att\r\nkomma i fråga för stödet. I förordningen anges bl.a.\r\natt \"projektet till sin  karaktär  skall  vara ägnat\r\natt  säkerställa  att boendekostnaderna är rimliga\".\r\nOsäkerheten för den  som  vill  bygga  är  betydande\r\neftersom denna och flera andra regler lämnar utrymme\r\nför länsstyrelsen att synnerligen godtyckligt,  från\r\nfall  till fall, fatta beslut om hur villkoren skall\r\ntolkas.  Dessutom står reglerna om boendekostnaderna\r\ni  konflikt   både  med  bruksvärdessystemet  i  sin\r\nnuvarande  tillämpning  och  med  de  tankar  på  en\r\nflexiblare hyressättning i nyproducerade fastigheter\r\nsom bostadsmarknadens  parter  enats kring. Försöket\r\natt  styra  boendekostnaderna  genom   en   politisk\r\nreglering  utgör  snarast  ett  steg mot ett socialt\r\nkategoriboende, s.k. social housing,  som inte minst\r\nsocialdemokratin   så   skarpt   avvisat   i   flera\r\ndecennier.\r\nStödet är begränsat till att utgå för högst 60 m2,\r\näven  om  lägenheterna får ha en yta upp till 70 m2.\r\nSamtidigt som  regeringen  presenterade sitt förslag\r\nom  det  nya  stödet kom emellertid  rapporter  från\r\nBoverket  om  att   det  är  långt  ifrån  bara  små\r\nlägenheter som är en bristvara. Vad som behövs är en\r\nrörligare  bostadsmarknad,  flyttkedjor,  och  detta\r\nåstadkoms inte  genom  byggandet  av  bara  de allra\r\nenklaste        och        minsta        bostäderna.\r\nInvesteringsstimulansens villkor riskerar  att  leda\r\ntill      bostadsområden      med     en     ensidig\r\nhushållssammansättning.   En   god    blandning   av\r\nlägenhetstyper  och lägenhetsstorlekar är  nödvändig\r\nför att undvika att  nya  ensidiga  och  segregerade\r\nbostadsområden uppkommer.\r\nI   stället   för   det   styrande   systemet  med\r\nskattekreditering  bör  ett  enkelt  system  med  en\r\nskattereduktion   motsvarande   halva  den   erlagda\r\nbyggmomsen införas. Detta innebär  i  praktiken  att\r\nkostnaden  för  ett  byggprojekt  minskar  med 10 %.\r\nDenna  skattereduktion  skulle,  till skillnad  från\r\nnuvarande regler, fungera på samma  sätt  som  sänkt\r\nmoms.  Den skulle således gälla all nyproduktion  av\r\nflerbostadshus, vara utan tidsbegränsning samt kunna\r\nhanteras  obyråkratiskt  och  utan  osäkerhet om den\r\nutbetalas  eller ej. Kristdemokraterna  har  i  sitt\r\nbudgetalternativ  föreslagit  ett  sådant system. De\r\nkonkreta förslagen om skattereduktionen  hanteras av\r\nskatteutskottet.\r\nDet  anförda  som  innebär ett bifall till  motion\r\n2003/04:Bo297   (kd)   yrkande   8   bör   riksdagen\r\ntillkännage  för  regeringen  som  sin  mening.  Det\r\ninnebär också att vad  som anförts i övriga motioner\r\ni huvudsak blir tillgodosett.\r\n\r\n24. Ändrad inriktning av\r\nkreditgarantigivningen för ny- och ombyggnad\r\n(punkt 18) (m)\r\n\r\nav  Marietta  de Pourbaix-Lundin  (m),  Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo283  yrkandena  7  och 8,\r\nbifaller delvis proposition 2003/04:1, utgiftsområde\r\n18,  punkt  8  och  avslår motionerna 2003/04:Bo271,\r\n2003/04:Bo284 samt 2003/04:Bo286.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens   föreslag    om    en    utökning    av\r\nkreditgarantins   maximala   storlek   och   om  att\r\ngarantigivningen  i  fortsättningen  skall  ske  med\r\nutgångspunkt  i  civilrättsliga  avtal i stället för\r\nutifrån garantivillkor fastställda  i förordning har\r\ntidigare  mött  invändningar  från flera  instanser.\r\nExempelvis  har  Riksgäldskontoret   framhållit  att\r\nstatens     roll    som    finansiell    aktör    på\r\nbostadskreditmarknaden   behöver   klargöras   innan\r\nbeslut  fattas  om  en  eventuell  breddning  av den\r\nstatliga garantigivningen.\r\n\r\nRegeringen  tycks inte tillmäta dessa invändningar\r\nnågon betydelse  eftersom  förslagen läggs fram utan\r\natt   några   egentliga   överväganden    i    denna\r\ngrundläggande fråga redovisas. Vi anser däremot  att\r\ndet  finns starka skäl att ifrågasätta behovet av en\r\nstatlig   kreditgarantigivning   och   därmed  BKN:s\r\nverksamhet i sin helhet. Med dagens konstruktion  är\r\ndenna   verksamhet   snarast  att  betrakta  som  en\r\nsubvention  av  bostadsbyggandet,  som  skulle  vara\r\nobehövlig  på  en  fungerande   bostadsmarknad.   En\r\nomläggning      av      bl.a.      grunderna     för\r\nhyressättningssystemet  kommer  starkt   att  minska\r\nbehovet av kreditgarantierna. Vi föreslår  mot denna\r\nbakgrund att en utredning tillsätts med uppgift  att\r\nanalysera      behovet      av      den     statliga\r\nkreditgarantigivningen inom bostadssektorn.\r\nVad  gäller  regeringens förslag om att  låta  BKN\r\nteckna civilrättsliga  avtal  med  kreditinstitut om\r\nkreditgarantier  i  stället  för att fastställa  dem\r\ngenom förordningar finns två invändningar.  För  det\r\nförsta  är  BKN  ett  offentligrättsligt  organ. Vid\r\ntvister är det därför möjligt att överklaga nämndens\r\nbeslut   till  förvaltningsdomstol.  Om  civilrätten\r\ntillämpas  så  gäller  avtalsfrihet. Det innebär att\r\nhuvudprincipen är att var  och  en själv skall kunna\r\nbestämma om avtal skall ingås, med vem avtalet skall\r\ningås  och  vilket  innehåll avtalet  skall  ha.  Om\r\nnämndens beslut fattas genom civilrättsliga avtal är\r\ndet inte längre möjligt  att på samma sätt överklaga\r\nbeslutet eftersom det då faller  under  de  allmänna\r\ndomstolarnas behörighet.\r\nFör det andra innebär civilrättens huvudprincip om\r\navtalsfrihet  att  det  finns betydande utrymme  för\r\ngodtycklighet i nämndens  beslutsprocedur.  Vi anser\r\natt myndighetsutövning i en rättsstat skall ske  med\r\nsaklighet och opartiskhet som huvudprincip, enligt 1\r\nkap. 9 § regeringsformen. Regeringens förslag om att\r\nlåta     BKN:s    myndighetsutövning    utövas    på\r\ncivilrättsliga   grunder  riskerar  att  strida  mot\r\nregeringsformens intentioner.\r\nSammanfattningsvis  bör riksdagen avslå den del av\r\nregeringens  förslag  om   ändrad   inriktning   för\r\nkreditgarantigivningen  som  innebär  att  BKN skall\r\nbemyndigas   att  teckna  civilrättsliga  avtal  vid\r\nkreditgarantigivning.     Den     offentligrättsliga\r\nregleringen  bör  bibehållas.  Inom  ramen   för  en\r\nfortsatt  sådan reglering bör BKN ges möjlighet  att\r\nutfärda kreditgarantier  på  marknadsmässiga grunder\r\nmed  ledning  av  en  fastighets  marknadsvärde.  En\r\nutredning  bör  vidare tillsättas för  att  överväga\r\nbehovet  av  en  statlig  kreditgarantigivning  inom\r\nbostadssektorn   och    söka   lösningar   som   ger\r\nförutsättningar   för  kreditmarknaden   själv   att\r\nerbjuda en ersättning  för  det  nuvarande  statliga\r\nsystemet.\r\nVad  vi nu anfört bör riksdagen som sin mening  ge\r\nregeringen  till  känna. Det innebär ett bifall till\r\nmotion 2003/04:Bo283  (m) yrkandena 7 och 8 samt ett\r\ndelvis  avslag  på  regeringsförslaget   om   ändrad\r\ninriktning    av    kreditgarantigivningen.   Övriga\r\nmotionsförslag  som  behandlats   i   detta  avsnitt\r\navstyrks.\r\n\r\n25. Kreditgarantier för lån till kommunala\r\nbostadsföretag (punkt 21) (m, kd)\r\n\r\nav  Göran  Hägglund  (kd), Marietta de  Pourbaix-\r\nLundin  (m),  Margareta  Pålsson  (m)  och  Peter\r\nDanielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2003/04:Bo283  yrkande  4  och\r\n2003/04:Bo297  yrkande  2  samt  avslår  proposition\r\n2003/04:1,  utgiftsområde  18, punkt  5  och  motion\r\n2003/04:Bo297 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet av regeringen begärda bemyndigandet  att  ställa\r\nut    kreditgarantier   för   lån   till   kommunala\r\nbostadsföretag  ingår  som  en  del i ett system för\r\ns.k.  omstrukturering av kommunala  bostadsbolag.  I\r\nmotioner  (m)  och (kd) föreslås att riksdagen skall\r\navvisa   det   begärda    bemyndigandet    med    en\r\nsärbehandling   av  de  kommunala  bostadsföretagen.\r\nDessa motioner innehåller  också förslag om en annan\r\nhantering av frågan om stöd  till  de kommuner eller\r\nbostadsbolag som fått ekonomiska problem  till följd\r\nav bostadsmarknadsläget i kommunen.\r\n\r\nVåra ställningstaganden i huvudfrågan, dvs. vilken\r\nordning   som   i  stället  bör  gälla  för  statens\r\nengagemang  i  omstruktureringen   av  bostadsbolag,\r\nframgår av respektive särskilt yttrande  vad  gäller\r\nanslagsfördelningen   för   utgiftsområde   18   för\r\nbudgetåret  2004.  I  den  nu aktuella frågan om ett\r\nbemyndigande  om  kreditgarantier   anser   vi   att\r\nriksdagen  skall  avslå  regeringens begäran. Vi ser\r\nett  sådant  beslut  som  ett  första  steg  mot  en\r\nomprövning   av   det   nuvarande    systemet    för\r\nomstrukturering av kommunala bostadsbolag. Förslaget\r\ninnebär  att  motionerna 2003/04:Bo283 (m) yrkande 4\r\noch 2003/04:Bo297 (kd) yrkande 2 tillstyrks.\r\n\r\n26. Kreditgarantier för lån till kooperativa\r\nhyresrättsföreningar (punkt 22) (m)\r\n\r\nav Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m),  Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo283 yrkande  5 och avslår\r\nproposition 2003/04:1, utgiftsområde 18, punkt 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen har begärt ett särskilt bemyndigande  för\r\natt   kunna  utfärda  kreditgarantier  för  lån  som\r\nkooperativa   hyresrättsföreningar   tar   upp   för\r\nnybyggnation  eller förvärv av fastigheter. Vi anser\r\natt riksdagen skall avslå denna begäran. Det är inte\r\nrimligt    att    tillämpa     särregler    avseende\r\nkreditgarantier  för  en  specifik   upplåtelseform.\r\nSamma     förutsättningar    bör    gälla    oavsett\r\nupplåtelseform  såväl  för  kreditgarantier  som för\r\növriga  statliga  regler  i  fråga om de finansiella\r\ninstrumenten inom bostadssektorn.\r\n\r\nVad  vi  ovan  anfört  innebär att  riksdagen  med\r\nbifall till motion 2003/04:\r\nBo283 (m) yrkande 5 bör avslå  regeringens förslag i\r\nden aktuella frågan.\r\n\r\n27. Rörlig kredit för förvärv och innehav av\r\nfastigheter (punkt 23)  (m)\r\n\r\nav  Marietta  de Pourbaix-Lundin  (m),  Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo283  yrkande 6 och avslår\r\nproposition 2003/04:1, utgiftsområde 18, punkt 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringens begäran om ett bemyndigande\r\nom en rörlig kredit avsedd för förvärv  och  innehav\r\nav    fastigheter    bör    avslås   av   riksdagen.\r\nGrundprincipen måste vara att  staten  inte  bör äga\r\nfastigheter som den inte själv använder. Därtill bör\r\ndet  framhållas att regeringens förslag i denna  del\r\nhelt    saknar    bakgrundsbeskrivning    och    att\r\nmotiveringen  är  mycket  knapphändig.  Det  är inte\r\nrimligt att förslag om statliga åtaganden läggs fram\r\nför  riksdagens  avgörande utan att ett tillräckligt\r\nbeslutsunderlag samtidigt presenteras.\r\n\r\nRiksdagen bör med bifall till motion 2003/04:Bo283\r\n(m)  yrkande  6 avslå  regeringens  begäran  om  ett\r\nbemyndigande i den aktuella frågan.\r\n\r\n28. Investeringsstöd för studentbostäder\r\n(punkt 24, motiveringen) (m, fp)\r\n\r\nav  Marietta   de   Pourbaix-Lundin   (m),   Nina\r\nLundström   (fp),  Margareta  Pålsson  (m),  Lars\r\nTysklind (fp) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  olika former  av  riktade  investeringsstöd  för\r\nbostadsbyggande  som  använts  under  senare  år har\r\nsammantaget  haft  en påtagligt negativ inverkan  på\r\nhela   bostadsbyggnadssektorn.   De   har   indirekt\r\nbidragit   till   ökade  byggkostnader  och  de  har\r\nmedverkat till att  produktionen  snarare  inriktats\r\nefter de villkor som ställs i bidragsförordningen än\r\nefter den verkliga efterfrågan. Projekt har  dragits\r\ni  gång  eller  stoppats  alltefter  de  villkor som\r\nställs för när och var bidrag beviljas.\r\n\r\nDe  olika  investeringsstöd  som  tillämpats   för\r\nstudentbostäder  utgör  ett  tydligt  exempel på den\r\nkortsiktighet   och   ryckighet   som  präglat   den\r\nsocialdemokratiska politiken på området.  Ett bidrag\r\nför  studentbostäder  infördes  således i slutet  av\r\n1990-talet för att efter en kort  tid  avvecklas med\r\nhänvisning  till  bristande  efterfrågan.  År   2000\r\nintroducerades   ett   nytt  bidrag  för  att  sedan\r\navskaffas   sommaren   2003.    För    båda    dessa\r\nbidragsformer  hade dessutom bidragsvillkoren hunnit\r\nändras flera gånger  under  deras korta varaktighet.\r\nNu  har ytterligare en ny form  av  investeringsstöd\r\nbörjat   tillämpas  för  studentbostäder,  den  s.k.\r\ninvesteringsstimulansen genom skattekreditering, med\r\nom   möjligt   ännu   otydligare   och   krångligare\r\nregelsystem än tidigare bidragsformer.\r\nSlutsatsen  av  denna ryckiga politik kan bara bli\r\nen. Det måste bli möjligt  att bygga studentbostäder\r\nutan  subventioner.  För  de berörda  bostadsbolagen\r\nmåste det framstå som i det  närmaste  omöjligt  att\r\nbedriva en långsiktig planering av bostadsproduktion\r\noch  förvaltning  av  sitt  bestånd när spelreglerna\r\nständigt ändras.\r\nDet här anförda innebär att  det enligt vår mening\r\ninte  bör  bli aktuellt att överväga  införandet  av\r\nytterligare  en   ny  form  av  investeringsstöd för\r\nstudentbostäder. Helt andra åtgärder måste sättas in\r\nför att underlätta produktionen av  studentbostäder.\r\nMed denna motivering bör riksdagen också avstyrka de\r\naktuella motionsförslagen.\r\n\r\n29. Investeringsstöd för studentbostäder\r\n(punkt 24) (kd)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo297 yrkande 28 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Bo235 yrkande 3 och 2003/04:Bo263\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBostadssituationen    för    studenter   är   mycket\r\nbekymmersam     på    många    universitets-     och\r\nhögskoleorter. Sveriges  Förenade Studentkårer visar\r\ni en rapport från september  2003 att sammantaget 85\r\n000  studenter  köar  till  studentbostad  runtom  i\r\nlandet. Det krävs att både staten och kommunerna tar\r\nsitt     ansvar    för    bostadssituationen     för\r\nhögskolestudenterna.   Den   långsiktigt  viktigaste\r\nförändringen  som  behövs  för att  studenter  skall\r\nkunna  skaffa  egna bostäder är  ett  ökat  byggande\r\ntotalt sett. Det  är bristen på bostäder i samhället\r\ni stort som försämrat studenters boendesituation. En\r\nomläggning  av  den generella  bostadspolitiken  har\r\nalltså  en  avgörande   betydelse   också   för  att\r\nstudenters  bostadssituation skall kunna förbättras.\r\nDen akuta bristen  på  studentbostäder  nödvändiggör\r\nemellertid att vissa riktade åtgärder måste  vidtas.\r\nEtt   nytt   investeringsbidrag   bör  inrättas  för\r\nbyggande av studentbostäder.\r\n\r\nDet  investeringsbidrag  för  studentbostäder  som\r\nfanns t.o.m. augusti 2003 har i stort  sett fungerat\r\nbra.  Detta  hindrar  inte  att viss befogad  kritik\r\nkunnat riktas mot bidragsvillkoren.  Den  omläggning\r\nsom   nu   skett   till   ett   stöd   i   form   av\r\nskattekreditering   kan  emellertid  ifrågasättas  i\r\nbetydligt  högre  grad.   Den   nya  stödformen  har\r\nförsetts med otydliga och krångliga  bidragsvillkor.\r\nJag föreslår att riksdagen i stället tillstyrker det\r\nförslag  om  en  ny  form av investeringsbidrag  som\r\nföreslås  av  Kristdemokraterna.   Detta  bidrag  är\r\navsett att utgå enligt enkla och förutsägbar regler.\r\nBidraget  föreslås  sammantaget  uppgå   till   30\r\nmiljoner kronor per år och utbetalas med 1 250 kr/m2\r\ni  Stockholmsregionen,  1  000  kr/m2 i Göteborg och\r\nMalmö och med 750 kr/m2 i övriga  landet. Detta stöd\r\nför studentbostäder bör beviljas parallellt  med den\r\nhalvering   av   byggmomsen   som  Kristdemokraterna\r\nföreslår. Räknat på en studentlägenhet på 20 m2 blir\r\neffekten  av Kristdemokraternas  förslag  ett  15  %\r\nhögre stöd  i  förhållande  till den nyligen införda\r\ntillfälliga investeringsstimulansen.\r\nVad  jag  ovan  anfört  med  bifall   till  motion\r\n2003/04:Bo297   (kd)   yrkande   28   bör  riksdagen\r\ntillkännage  för  regeringen som sin mening.  Övriga\r\nmotionsyrkanden  som   behandlats  i  detta  avsnitt\r\navstyrks  i  den  mån  de  inte   kan   anses   vara\r\ntillgodosedda med det anförda.\r\n\r\n30. Investeringsstöd för studentbostäder\r\n(punkt 24) (v)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo235 yrkande 3 samt avslår\r\nmotionerna     2003/04:Bo263    yrkande    14    och\r\n2003/04:Bo297 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   takt   med   den   kraftiga    utbyggnaden    av\r\nhögskoleplatser har också bristen på studentbostäder\r\nökat påtaglig. Bara var femte student bor i dag i en\r\nstudentbostad,  där  hyran  i bästa fall är anpassad\r\nefter   tillgängliga   studiemedel.   Ett   kraftigt\r\ntillskott av antalet studentbostäder  är nödvändigt.\r\nDet finns mot denna bakgrund starka skäl att se över\r\nvilket    stöd    som    är   nödvändigt   för   att\r\nstudentbostadssituationen skall kunna förbättras.\r\n\r\nÄven  om  villkoren  för  investeringsstödet  till\r\nstudentbostäder  nyligen förbättrats  står  sig  den\r\nsvenska statens satsning slätt i jämförelse med våra\r\ngrannländer Norge  och  Danmark. I Norge står staten\r\nför  60 % av den totala produktionskostnaden  och  i\r\nDanmark  ges  ett  inteckningslån som täcker 93 % av\r\nkostnaden   och   staten    står   för   80   %   av\r\nräntekostnaden.\r\nVi anser att det nuvarande, tillfälliga stödet bör\r\nersättas  av  ett  permanent  investeringsstöd   för\r\nbyggandet  av  studentbostäder.  Stödet  bör  ges på\r\nsamma  villkor  som  det   nya  investeringsstöd för\r\nbyggandet  av  ordinära  hyresrätter  som  vi  också\r\nförordat. I båda fallen bör  det permanenta bidraget\r\nkunna börja utgå senast år 2007.  Ett arbete med att\r\nutforma  de  närmare  stödvillkor  som   kan  ge  en\r\ntillräcklig   stimulans   av  bostadsbyggandet   bör\r\nsnarast påbörjas.\r\nDet som vi ovan anfört bör  riksdagen  med  bifall\r\ntill motion 2003/04:\r\nBo235  (v) yrkande 3 tillkännage för regeringen  som\r\nsin   mening.    Övriga    motionsförslag   om   ett\r\ninvesteringsstöd till studentbostäder får anses vara\r\nväl tillgodosedda med det anförda.\r\n\r\n31. Investeringsstöd för studentbostäder\r\n(punkt 24) (c)\r\n\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motion  2003/04:Bo263  yrkande  14  samt\r\navslår  motionerna   2003/04:Bo235   yrkande  3  och\r\n2003/04:Bo297 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  allmän  bostadspolitisk riktlinje bör  vara  att\r\nstöra marknaden så lite som möjligt med olika former\r\nav subventioner.  Endast  i vissa speciella fall kan\r\ndet   vara   befogat   att  ändå  inrätta   statliga\r\nsubventionssystem.  Det  skall  då  gälla  angelägna\r\nområden där andra politiska  åtgärder  inte tycks få\r\ntillräcklig   verkan.  Samhällets  ansvar  för   att\r\nefterfrågan   på    studentbostäder    skall   kunna\r\ntillgodoses  är  ett  sådant område. Trots  att  det\r\nunder lång tid rått en stor brist på studentbostäder\r\npå  flera  högskoleorter   har   inte   tillräckliga\r\nåtgärder  vidtagits för att tillgodose behovet.  För\r\natt kunna möta  efterfrågan  på  studentbostäder och\r\ndärigenom  skapa  en acceptabel studiesituation  för\r\nlandets studenter är  det befogat med vissa statliga\r\nsubventioner.\r\n\r\nInvesteringsbidraget     för    byggande    av\r\nstudentbostäder har också, till  skillnad från andra\r\nsubventioner, visat sig vara effektivt.  Regeringens\r\nhantering  av  bidraget  har  dock  varit under  all\r\nkritik.  Först  infördes ett bidrag 1998  som  sedan\r\navskaffades 1999.  Våren 2000 infördes bidragsformen\r\npå nytt med avsikten  att  bidrag skulle utgå t.o.m.\r\n2002. Därefter förlängdes bidragstiden  med  ett  år\r\ntill  utgången  av  2003.  Nu  har  bidragsgivningen\r\nenligt tidigare gällande regler avbrutits  i  förtid\r\noch   en  ny  form  av  investeringsstimulans  genom\r\nskattekreditering har införts med en tidsbegränsning\r\ntill utgången av 2006. Resultatet av denna ryckighet\r\ni de politiska  besluten  syns  tydligt i byggandet.\r\nByggföretagen har inte kunnat lita  på  besluten och\r\nhar  därför  inte  haft  underlag  att planera  sina\r\ninsatser.\r\nFör    att    planeringen    och   byggandet    av\r\nstudentbostäder skall fungera bra  och  för att inte\r\nfler byggprojekt skall läggas på is, behövs  det mer\r\nav  långsiktighet  i  stödvillkoren.  Det  är därför\r\nrimligt  att  investeringsstödet för studentbostäder\r\nges en permanent  form. Då kan staten också kräva av\r\nkommun,   näringsliv,    studentbostadsföretag   och\r\nhögskola på respektive ort  att  agera  långsiktigt.\r\nRiksdagen bör således anmoda regeringen att  ändra i\r\ndet   regelverk   som  styr  investeringsstödet  för\r\nstudentbostäder     så      att     den     gällande\r\ntidsbegränsningen tas bort. Vidare är det nödvändigt\r\natt  stödvillkoren  förenklas och  att  de  styrande\r\ninslagen i de nuvarande reglerna tas bort.\r\nVad  jag  ovan  anfört  med  anledning  av  motion\r\n2003/04:Bo263   (c)   yrkande   14   bör   riksdagen\r\ntillkännage  för  regeringen  som  sin  mening.  Det\r\nanförda innebär att  även  övriga  förslag får anses\r\nbli tillgodosedda i betydande omfattning.\r\n\r\n32. Åtgärder för fler studentbostäder\r\n(punkt 25) (m)\r\n\r\nav  Marietta  de  Pourbaix-Lundin (m),  Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2003/04:Kr232  yrkande  8  och\r\n2003/04:Ub385  yrkandena  3-5 samt avslår motionerna\r\n2003/04:\r\nBo210,   2003/04:Bo226   yrkandena    2    och    3,\r\n2003/04:Bo247,  2003/04:Bo253  yrkandena  7  och  8,\r\n2003/04:Bo263  yrkandena  12  och  13, 2003/04:Kr361\r\nyrkande 7 samt 2003/04:Ub390 yrkandena 16 och 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKunskapsuppbyggnaden  och den högre utbildningen  är\r\nav  avgörande betydelse  för  Sveriges  framtid  och\r\nfortsatta  ekonomiska  tillväxt.  De  studerande  på\r\nuniversitet  och  högskolor måste därför erbjudas en\r\nbra studiemiljö. På  många  av landets högskoleorter\r\när det emellertid mycket svårt för studerande att få\r\nbostad.  Det  finns tecken på att  studenter  börjar\r\nundvika de större  universitetsstäderna  på grund av\r\nbristen på bostäder. Bostadsbristen riskerar  därmed\r\natt  bli  ett  hot  mot  valfriheten  och  den öppna\r\nhögskolan.\r\n\r\nFör att komma till rätta med bostadsbristen  bland\r\nstudenterna     måste    nyproduktionen    av    små\r\nhyreslägenheter och  särskilda  studentbostäder öka.\r\nDetta  kräver  framför  allt  den typ  av  generella\r\nbostadspolitiska  insatser  som  förordats  i  flera\r\nmotioner (m). Det handlar bl.a. om  åtgärder för att\r\nsänka  de  skatter  som  belastar boendesektorn  och\r\ninsatser  för  att  öka konkurrensen.  Vidare  måste\r\nplanprocessen förenklas,  bl.a.  genom  att  antalet\r\ninstanser  för  överklagande  av  planer och bygglov\r\nbegränsas.  Ett  friare  hyressättningssystem  måste\r\ninföras.\r\nI   våra   kommittémotioner    2003/04:Ub385    om\r\nstudenternas  vardagsproblem  och  2003/04:Kr232  om\r\nungdomsfrågor läggs också fram ett antal förslag som\r\nmer  direkt  är  inriktade på bostadssituationen för\r\nstudenter. Vi ställer  oss  bakom  förslagen i dessa\r\nmotioner. Det gäller bl.a. förslag om  att  åtgärder\r\nbör   vidtas   för   att  underlätta  lösningar  med\r\ntillfälliga  bostäder  för   studenter.   Genom  att\r\nanvända    lösa    bostadsmoduler   kan   bostäderna\r\nåteranvändas för andra  ändamål när ett tillräckligt\r\nantal permanenta bostäder  har uppförts. Det behöver\r\nockså  införas  en  större  möjlighet   att  variera\r\nstandarden  i  bostäderna.  Studenter  och  ungdomar\r\naccepterar  ofta  en  lägre standard om detta medför\r\natt hyrorna kan hållas nere.\r\nI   motionerna   föreslås   också   att   del   av\r\nstadigvarande bostad  skall  få  hyras  ut  utan att\r\nuthyraren  behöver  betala  skatt  på inkomsten.  Om\r\nmindre  än  50  %  av en privatpersons stadigvarande\r\nbostad hyrs ut skall inkomsten vara skattefri. Detta\r\nförslag  behandlas  emellertid  av  skatteutskottet.\r\nVidare anser vi att riksdagen  bör anmoda regeringen\r\natt genomföra en inventering av statliga fastigheter\r\nsom   enkelt  kan  göras  om  till  studentbostäder.\r\nSammantaget     beräknar     vi     att    tusentals\r\nstudentbostäder skulle kunna tas fram  omgående,  om\r\nvåra förslag genomförs.\r\nDet   vi   nu   anfört   om   åtgärder   för  fler\r\nstudentbostäder   bör   riksdagen  med  bifall  till\r\nmotionerna  2003/04:Ub385   (m)  yrkandena  3-5  och\r\n2003/04:Kr232   (m)   yrkande   8  tillkännage   för\r\nregeringen som sin mening. Detta  innebär  att  även\r\nvissa  av  de övriga yrkanden som tagits upp i detta\r\navsnitt   får    anses   vara   väl   tillgodosedda.\r\nMotionsförslagen   om   en   koppling   mellan   nya\r\nhögskoleplatser    och     krav     på      kommunal\r\nbostadsplanering  samt  övriga  motionsyrkanden  som\r\ninte är förenliga med det anförda avstyrks.\r\n\r\n33. Åtgärder för fler studentbostäder\r\n(punkt 25) (fp)\r\n\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo253  yrkandena  7  och  8\r\nsamt  avslår motionerna 2003/04:Bo210, 2003/04:Bo226\r\nyrkandena  2  och  3,  2003/04:Bo247,  2003/04:Bo263\r\nyrkandena  12  och  13,  2003/04:Kr232  yrkande   8,\r\n2003/04:Kr361 yrkande 7, 2003/04:Ub385 yrkandena 3-5\r\nsamt 2003/04:Ub390 yrkandena 16 och 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTillgången  på bostäder för studenter är i dagsläget\r\noerhört dålig  på  vissa studieorter, framför allt i\r\nde större städerna. Många studenter som blir antagna\r\ntill studieplatser tvingas  tacka  nej därför att de\r\ninte har någonstans att bo. Deras enda  möjlighet är\r\ni  stort  sett att köpa en bostad. Det är emellertid\r\nfå studenter  som  har  en sådan ekonomisk situation\r\natt de över huvud taget kan  fundera  över  en sådan\r\nlösning.\r\n\r\nVi  anser  att  det behöver vidtas en rad åtgärder\r\nför    att    förbättra   studenternas    situation.\r\nStudenterna måste  kunna klara de ökande kostnaderna\r\nför bostad, studielitteratur,  datorer m.m. Vi anser\r\ndärför  att studenternas konsumtionsutrymme  behöver\r\nstärkas.  Studenter  skall  ha rätt att ha inkomster\r\nvid   sidan   av  studielånen  utan   att   straffas\r\nekonomiskt genom  sänkta  studiemedel.  Denna  fråga\r\nbehandlas dock av utbildningsutskottet.\r\nInom  det  bostadspolitiska  området  måste  flera\r\nolika  vägar  prövas i syfte att snabbt få fram fler\r\nbostäder  som  passar  studenter.  Det  är  i  detta\r\nsammanhang  viktigt   att   komma  ihåg  att  dagens\r\nstuderande  vid universitet och  högskolor  inte  är\r\nnågon homogen  grupp.  I  Sverige har studenterna en\r\nförhållandevis hög medelålder  och  många har hunnit\r\nbilda   familj.   I   huvudsak  handlar  därför   en\r\nförbättring av studenternas  bostadssituation om att\r\ngenerellt     förbättra    förutsättningarna     för\r\nbostadsbyggandet.  Förslag  med denna inriktning har\r\nlagts   fram  i  motioner  (fp).  Sådana   generella\r\nåtgärder  som  även skulle förbättra möjligheten att\r\nbygga studentbostäder  gäller  bl.a.  förenklingar i\r\nplan-   och   byggprocessen,   skattelättnader   för\r\nbostadssektorn,   friare  hyressättningssystem   och\r\nåtgärder för en bättre  byggkonkurrens.  Genom  sitt\r\nplanmonopol  har  kommunerna  ett  stort  ansvar att\r\naktivt   verka  för  en  lösning  av  problemet  med\r\nstudentbostäder.\r\nFolkpartiets förslag om skattefrihet för uthyrning\r\nav rum i privatbostäder  skulle göra det möjligt att\r\nsnabbt få fram betydligt fler  lagliga hyresrum. Det\r\nskulle  både  effektivisera  användningen   av   det\r\nbefintliga  bostadsbeståndet  och  råda  bot  på den\r\nallra  mest  akuta  bostadsbristen, inte minst bland\r\nstudenter. Detta förslag bereds av skatteutskottet.\r\nÄven om de generella  åtgärderna  som  gäller för\r\nhela bostadssektorn är av störst betydelse finns det\r\näven skäl att pröva olika åtgärder speciellt riktade\r\nmot  studentboendet.  En översyn av olika byggregler\r\nbör göras för att underlätta  nya  metoder  för  att\r\nbygga  billigare  småbostäder lämpade för studenter.\r\nDet bör också vara möjligt att omvandla tomma kontor\r\ntill     studentbostäder.      De      allmännyttiga\r\nbostadsföretagen  har i många kommuner en  betydande\r\nmängd kommersiella  lokaler och tomma kontor som kan\r\nomvandlas till bostäder  och  bidra  till  att  lösa\r\nbristen  på studentbostäder. Olika projekt har visat\r\natt det går  att få fram moduler med studentbostäder\r\npå mycket kort  tid.  Genom  att använda tillfälliga\r\nbygglov   kan   mark  snabbt  tas  i   anspråk   för\r\nuppställande av sådana  moduler.  Genom  att erbjuda\r\nmark  till billigt pris kan bostadskostnaden  hållas\r\nnere. Både  de berörda kommunerna och staten har ett\r\nansvar i denna fråga.\r\nVi anser således  att  staten  bör  bidra  till en\r\nlösning  av  studentbostadsbristen  i  positiv  anda\r\ngenom    att    erbjuda   mark   för   byggande   av\r\nstudentbostäder.    I    Stockholmsregionen   skulle\r\ntusentals bostäder vara möjliga  att bygga genom ett\r\nsådant  initiativ.  För  att  öppna denna  möjlighet\r\nbehöver     ägardirektiven     för    de    statliga\r\nfastighetsbolagen   kompletteras  med   ett   sådant\r\nuppdrag. De ekonomiska konsekvenserna bör inte lägga\r\nhinder i vägen om markanvändningen  kan  ses  i  ett\r\nlängre  tidsperspektiv. Mark som staten upplåter för\r\nstudentbostäder   kan   på   sikt   ges   ett  annat\r\nanvändningsområde  om  behoven förändras. Vidare  är\r\ndet möjligt att utnyttja  sådan  mark som i dag inte\r\nger någon avkastning.\r\nEtt  positivt agerande från staten  för  att  lösa\r\nbristen   på  studentbostäder  kommer  att  vara  en\r\nbetydligt mer  framgångsrik  metod  att stimulera en\r\nökad nyproduktion än de förslag om olika  former  av\r\nbegränsningar  av  högskoleutbyggnaden  på orter med\r\nbostadsbrist som förordas i vissa motioner.\r\nVad  vi ovan anfört bör riksdagen med bifall  till\r\nFolkpartiets  partimotion  2003/04:Bo253 yrkandena 7\r\noch 8 tillkännage för regeringen  som  sin mening. I\r\nden  mån övriga i detta avsnitt behandlade  motioner\r\ninte sammanfaller med det nu anförda avstyrks de.\r\n\r\n34. Åtgärder för fler studentbostäder\r\n(punkt 25) (kd)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Bo226 yrkandena 2 och 3\r\nsamt   2003/04:Kr361  yrkande  7,  bifaller   delvis\r\nmotionerna 2003/04:\r\nBo247,  2003/04:Bo263   yrkandena  12  och  13  samt\r\n2003/04:Ub390  yrkande  17   och  avslår  motionerna\r\n2003/04:Bo210,  2003/04:Bo253  yrkandena  7  och  8,\r\n2003/04:Kr232 yrkande 8, 2003/04:Ub385 yrkandena 3-5\r\nsamt 2003/04:\r\nUb390 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder de senaste tio åren har antalet studenter inom\r\nden högre utbildningen ökat från  200  000  till 330\r\n000. Samtidigt är det totala antalet studentbostäder\r\ni  landet  endast  ca  60 000.  Det finns alltså fem\r\ngånger så många studenter som studentbostäder.\r\n\r\nSveriges  Förenade  Studentkårer  (SFS)  redovisar\r\ninför  varje termin bostadssituationen  för  landets\r\nstudenter.  Undersökningarna  visar  det  allvarliga\r\nläge  som råder på många orter med ständigt  växande\r\nköer. SFS  uppskattar  att det finns ett behov av 45\r\n000-50 000 nya studentbostäder.  I  såväl  Stockholm\r\noch  Uppsala   som  i  Göteborg  står  över  20  000\r\nstudenter  i  kö för en studentbostad. Även på flera\r\nav de övriga högskoleorterna finns långa köer.\r\nBakom   denna   statistik   ligger   givetvis   en\r\nverklighet där många  studenter  har  en mycket svår\r\nboende-  och  studiesituation.  Släktingar,  vänner,\r\nbekanta och bekantas bekanta får  utnyttjas  för  en\r\ntillfällig  bostad. Många tvingas flytta runt mellan\r\nbostäder med  kontrakt  som  löper  på kort tid. Det\r\nförekommer  också  ofta att studenter tvingas  tacka\r\nnej till sina utbildningsplatser  eftersom  de  inte\r\nkan få tag på en bostad. För dem som ändå väljer att\r\nstudera   påverkar   den  osäkra  bostadssituationen\r\nstudierna     mycket    negativt.     Bristen     på\r\nstudentbostäder     ökar     också    den    sociala\r\nsnedrekryteringen till den högre utbildningen.\r\nDet   är   mot   denna  bakgrund  nödvändigt   att\r\nregeringen på olika  sätt aktivt söker medverka till\r\nen   förbättrad   bostadssituation    för    landets\r\nstudenter. I kd-motionen 2003/04:Bo226 finns förslag\r\nom en rad sådana åtgärder som skulle kunna förbättra\r\nbostadssituationen för studenter. Det gäller förslag\r\nom\r\n\r\n-   skattebefrielse för uthyrning till studenter  i\r\nprivatvilla eller lägenhet\r\n-\r\n-   att  kommunerna  skall  ta  sitt ansvar för att\r\ntillhandahålla billig mark för studentbostäder\r\n-\r\n-   att    möjliggöra    uppförande    av    mobila\r\nstudentbostäder\r\n-\r\n-   att  tillgången  till  bostäder  bör  vara  ett\r\nkonkurrensmedel om högskoleplatser\r\n-\r\n-   att sänka momsen på nyproduktion\r\n-\r\n-   att avskaffa fastighetsskatten\r\n-\r\n-   att    förbättra    konkurrensbevakningen    av\r\nbyggsektorn\r\n-\r\nBostadsutskottet  har  endast behandlat två av dessa\r\nförslag   i   avsnittet   om   åtgärder   för   fler\r\nstudentbostäder. Övriga förslag  behandlas  av andra\r\nutskott    eller   av   bostadsutskottet   i   annat\r\nsammanhang.  Jag  ställer  mig  givetvis  bakom alla\r\nförslagen  men  yrkar  i  denna  reservation  endast\r\nbifall  till  förslagen  om  kommunernas  ansvar att\r\ntillhandahålla  billig mark (yrkande 2) och  om  att\r\nåtgärder bör vidtas  för  att underlätta användandet\r\nav mobila studentbostäder (yrkande 3).\r\n\r\nRiksdagen bör även ställa  sig  bakom  förslaget i\r\nmotion  2003/04:Kr232  (kd)  yrkande  8  om en  bred\r\növersyn      av      bostadspolitiken     ur     ett\r\nungdomsperspektiv.   En    rad   av   de   generella\r\nbostadspolitiska åtgärder som föreslagits i motioner\r\n(kd)   har   givetvis   stor  betydelse   även   för\r\nmöjligheterna att bygga studentbostäder.\r\nJag anser vidare att de  förslag  som läggs fram i\r\nflera   motioner   om   en   koppling   mellan   nya\r\nhögskoleplatser    och   krav   på   tillgång   till\r\nstudentbostäder bör ingå i ett tillkännagivande till\r\nregeringen. Det är således  rimligt att kräva att de\r\nkommuner som har högskolor som  byggs  ut  med  fler\r\nstudieplatser   också   tar   ansvar   för   de  nya\r\nstudenternas bostadssituation.\r\nVad jag ovan anfört bör riksdagen tillkännage  för\r\nregeringen  som  sin  mening. Det innebär ett bifall\r\ntill de aktuella kd-förslagen  och ett delvis bifall\r\ntill  de aktuella motionerna om bostadstillgången  i\r\nsamband    med    högskoleutbyggnad.   Även   övriga\r\nmotionsyrkanden som  behandlas  i detta avsnitt blir\r\nmed det förordade tillkännagivandet  tillgodosedda i\r\nbetydande  utsträckning.  I  övrigt  avstyrks  dessa\r\nförslag.\r\n\r\n35. Åtgärder för fler studentbostäder\r\n(punkt 25) (c)\r\n\r\nav Rigmor Stenmark (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Bo210, 2003/04:\r\nBo263  yrkandena  12   och   13  samt  2003/04:Ub390\r\nyrkandena 16 och 17 samt bifaller  delvis motionerna\r\n2003/04:Bo226 yrkandena 2 och 3, 2003/04:\r\nBo247,    2003/04:Bo253    yrkandena   7   och    8,\r\n2003/04:Kr232  yrkande  8, 2003/04:Kr361  yrkande  7\r\nsamt 2003/04:Ub385 yrkandena 3-5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStudenter i Göteborg, Lund,  Stockholm  och  Uppsala\r\nhar  svårare  än  någonsin  att få en studentbostad.\r\nÄven   om   ett  permanent  investeringsbidrag   för\r\nbyggande av studentbostäder  kan  bidra  till att på\r\nsikt  förbättra bostadssituation för studerande  vid\r\nuniversitet och högskolor behövs samtidigt ett brett\r\nengagemang  från alla berörda parter. Kommunerna har\r\ngivetvis   ett   stort   ansvar   för   den   lokala\r\nbostadsmarknaden.   Ett   särskilt   ansvar   åvilar\r\nkommuner  med  universitet  eller högskolor. Det bör\r\nsamtidigt  framhållas  att  statliga   insatser  kan\r\nbehövas  i  flera  frågor som kräver samordning  och\r\nmetodutveckling.\r\nJag  ställer mig bakom  förslagen  i  c-motionerna\r\n2003/04:Bo263     och     2003/04:Ub390    om    att\r\növerläggningar   måste   komma    till    stånd   om\r\nstudenternas bostadssituation. Regeringen har ansvar\r\nför  att  tillsammans  med  samtliga  berörda parter\r\nforma  en  strategi för hur studentbostadstillgången\r\nskall  säkras.   Användningen  av  de  resurser  som\r\navsatts   för   att   stimulera    nybyggnation   av\r\nstudentbostäder     bör    avgöras    genom    dessa\r\ndiskussioner.   Studenters   situation   på   dagens\r\nbostadsmarknad bör  särskilt  analyseras och belysas\r\nmot  bakgrund  av  denna  grupps  särskilda   behov.\r\nRegeringen   bör  få  i  uppdrag  förhandla  om  den\r\nstudentsociala situationen såväl med de kommuner som\r\ntilldelas  nya   högskoleplatser   som   med  övriga\r\nhögskolekommuner.  Även  övriga  berörda parter  som\r\nhögskolorna,        studentbostadsbolagen        och\r\nstudentkårerna   bör   bjudas    in    till    dessa\r\növerläggningar. Syftet med överläggningarna bör vara\r\natt  överenskommelser  skall träffas som innebär att\r\nvarje  part  bidrar  med  åtgärder  som  kan  lindra\r\nbostadsbristen för studenterna.  Som  framhålls i en\r\nav  motionerna  kan  staten  bl.a.  bidra genom  att\r\nerbjuda  användningen  av  statligt  ägd   mark  för\r\nstudentbostäder.   Som   motionärerna  föreslår  bör\r\nägardirektiven  till  de statliga  fastighetsbolagen\r\nändras så att bolagen kan  erbjuda  mark  på rimliga\r\nekonomiska villkor.\r\nDå  en  högskola  eller  ett universitet tilldelas\r\nfler studieplatser ökar givetvis  samtidigt  behovet\r\nav  studentbostäder.  Bostadssituationen på de olika\r\nhögskoleorterna bör därför  beaktas vid fördelningen\r\nav nya utbildningsplatser. Det  är också rimligt att\r\nsärskilt     höga     krav     ställs     på     att\r\nbostadsförsörjningsåtgärder  vidtas  på de orter där\r\nen högskoleutbyggnad planeras. Besked om en planerad\r\nutbyggnad bör därför ges till dessa orter  så tidigt\r\nsom möjligt, så att bostadsbehovet i möjligaste  mån\r\nkan tillgodoses.\r\nI  flera  av  de  motioner  som  behandlas i detta\r\navsnitt finns förslag som kan prövas  i de förordade\r\növerläggningarna. Olika bostadspolitiska  instrument\r\nbör   bli   föremål  för  en  mer  förutsättningslös\r\ngenomgång    sett    ur    ett    ungdomsperspektiv.\r\nUtgångspunkten   bör   bl.a.  vara  det  faktum  att\r\nungdomar inte har samma  höga  krav  på  sin  första\r\nbostad som de som ställs på övrig bostadsproduktion.\r\nDet  finns  därför ett behov av att utveckla metoder\r\nför   byggande    av    billiga   och   funktionella\r\nungdomsbostäder.  Det är viktigt  att  ungdomar  ges\r\ntillfälle att delta  i  arbetet och lägga synpunkter\r\npå   vilka   behov   som   behöver   tillgodoses   i\r\nprojekteringen av ungdomsbostäder.\r\nI motion 2003/04:Bo210 (c)  tas  en särskild fråga\r\nom ungdomsbostäder upp. Det gäller ett framgångsrikt\r\nprojekt  i  Storbritannien som syftar  till  att  ge\r\nungdomar med problem och bristande erfarenheter både\r\narbete  och  bostad.  Projektet  innebär  bl.a.  att\r\nungdomarna erbjuds ett väl bevakat boende, personlig\r\nutvecklingsplan,  utbildning  och  stöd  vid sökande\r\nefter  lämpligt arbete. Ett motsvarande projekt  som\r\nerbjuder   en   helhetslösning   för   ungdomar  med\r\nsärskilda problem bör prövas även i Sverige.\r\nVad  utskottet ovan anfört om behovet av  student-\r\noch ungdomsbostäder  bör  riksdagen  med bifall till\r\nmotionerna  2003/04:Bo210  (c),  2003/04:Bo263   (c)\r\nyrkandena  12 och 13 samt 2003/04:Ub390 yrkandena 16\r\noch  17  samt   med   delvis   bifall   till  övriga\r\nmotionsförslag  tillkännage för regeringen  som  sin\r\nmening.\r\n\r\n36. Bostadsbidragens utformning (punkt 26,\r\nmotiveringen) (m)\r\n\r\nav  Marietta de  Pourbaix-Lundin  (m),  Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår   mening   bör  det  vara  en  självklar\r\nmålsättning  att  varje människa  med  heltidsarbete\r\nskall kunna leva på  sin inkomst. Det är helt enkelt\r\ninte  rimligt  att  människor   skall   behöva  vara\r\nberoende  av  bidrag  sedan  man betalat sin  skatt.\r\nGrundprincipen måste därför vara att den som betalar\r\nskatt  inte  skall behöva bidrag  och  att  den  som\r\nbehöver bidrag  inte  skall betala skatt. För att nå\r\ndit  måste det utformas  en  ekonomisk  politik  som\r\nsätter  tillväxten och individerna i centrum. Därmed\r\nökar också människors möjligheter att efterfråga den\r\nbostad som passar det egna hushållet bäst.\r\n\r\nDen   naturliga    slutsatsen    av    denna   vår\r\ngrundläggande  inställning  är  att  bostadsbidragen\r\nsuccessivt  måste  avvecklas  och växlas  mot  sänkt\r\nskatt   i   kombination   med   en  reformering   av\r\nfamiljepolitiken i sin helhet. Detta  synsätt  låter\r\nsig  inte  förenas  med  förslagen  i de nu aktuella\r\nmotionerna, varför dessa avstyrks.\r\n\r\n37. Bostadsbidragens utformning (punkt 26) (fp)\r\n\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo253 yrkande 18 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Bo230  och  2003/04:Bo249 yrkande\r\n1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dagens situation är bostadsbidragen  bara  ett  av\r\nmånga inslag på en bostadsmarknad i obalans. Även om\r\nhuvudorsakerna   står   att   finna   i   omfattande\r\nregleringar,  snedvridande  subventioner  och  andra\r\nformer   av   politisk   styrning   så  utgör  också\r\nbostadsbidragen   en   faktor  i  detta  sammanhang.\r\nBidragen ger upphov till stora marginaleffekter, och\r\nde  är  i många fall styrande  i  valet  av  boende.\r\nSamtidigt   fungerar  bostadsbidragen  i  mångt  och\r\nmycket som ett  förtäckt  offentligt stöd till bygg-\r\noch  bostadsbranschen.  Bidragen   leder   till  att\r\nbostadsproducenter    och    byggherrar   inte   får\r\ntillräckliga incitament att hålla  nere  kostnaderna\r\noch effektivisera sin verksamhet. Det är helt enkelt\r\nmer  lönsamt  att bygga stort och dyrt än litet  och\r\nbilligt.\r\n\r\nDen   allvarligaste    invändningen   mot   dagens\r\nbostadsbidrag gäller dock  de  marginaleffekter  som\r\nbidragen   tillsammans   med   bl.a.  skatterna  och\r\nunderhållsbidragen   ger   upphov  till.   För   den\r\nbarnfamilj som ökar sin inkomst  går  i  många  fall\r\nstörre  delen  av ökningen bort i form av ökad skatt\r\noch minskade bostadsbidrag. Det är naturligtvis inte\r\nrimligt att den  som  t.ex.  går  från studier eller\r\narbetslöshet  till arbete eller ökar  sin  arbetstid\r\ninte skall ha något  ekonomiskt utbyte av detta. Ett\r\nsådant system ger inga  incitament  för den enskilda\r\natt  gå  ut i förvärvsarbete eller att  starta  egen\r\nverksamhet. Vad som erfordras är därför åtgärder som\r\nminskar marginaleffekterna  i  stödsystemen. Det kan\r\nåstadkommas  genom  en  successiv  nedtrappning   av\r\nbostadsbidragen.   Samtidigt   måste   grupper   med\r\nsärskilt  stor  försörjningsbörda, som barnfamiljer,\r\nkompenseras genom  ett  ökat  generellt barnstöd och\r\nsänkta inkomstskatter.\r\nVad   vi  nu  med  anslutning  till   Folkpartiets\r\npartimotion   2003/04:Bo253  yrkande  18  anfört  om\r\nutformningen  av   bostadsbidragen   bör   riksdagen\r\ntillkännage  för  regeringen  som sin mening. Övriga\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n38. Bostadsbidragens utformning (punkt 26) (kd)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  26\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo249 yrkande 1 samt avslår\r\nmotionerna  2003/04:Bo230  och 2003/04:Bo253 yrkande\r\n18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nExemplen   på  den  socialdemokratiska   regeringens\r\nfamiljefientliga  politik  är  otaliga.  Ett  av  de\r\ntydligaste    utgörs    av    den   reformering   av\r\nbostadsbidragen     som    den    socialdemokratiska\r\nregeringen genomfört  -  en reform som i första hand\r\nhar lett till kraftiga försämringar  för  ett  stort\r\nantal barnfamiljer. Trots att bostadsbidragen är det\r\nfördelningspolitiskt sett mest effektiva sättet  att\r\ntillförsäkra  också  lågavlönade,  barnfamiljer  och\r\nstudenter  en  rimlig  bostadsstandard har de alltså\r\nskurits ned. Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas\r\nom målsättningen med bostadsbidragen  -  att hushåll\r\nmed barn skall kunna efterfråga en bostad  där varje\r\nbarn  har  ett  eget  rum - längre kan anses vägleda\r\nstödets utformning. Det  är också därför som vi från\r\nKristdemokraterna lagt fram  förslag  om  att  redan\r\n2004   reformera   bostadsbidragen   så   att  bl.a.\r\nhalvårsvisa   avstämningar   införs,   den   samlade\r\nfamiljeinkomsten     läggs     till     grund    för\r\nbostadsbidraget och det särskilda bidraget  höjs med\r\n100 kr per barn.\r\n\r\nGenom    dessa    åtgärder   rättas   de   största\r\norättvisorna i dagens  bostadsbidragssystem till. På\r\nsikt    är    detta    dock    inte    tillräckligt.\r\nBostadsbidragen måste därför ses  över i sin helhet.\r\nDet  innebär att effekterna av dagens  regler  måste\r\nutvärderas  i  syfte  att skapa ett regelverk som är\r\nfördelningspolitiskt   bättre   och   därmed   också\r\nrättvisare. Målet bör sålunda  vara  att arbeta fram\r\nett bostadsbidragssystem som behandlar  alla hushåll\r\npå  ett  likvärdigt  sätt och som inte diskriminerar\r\nbarnfamiljer.\r\nVad   jag   nu   med   anslutning    till   motion\r\n2003/04:Bo249  (kd) yrkande 1 anfört om utformningen\r\nav bostadsbidragen  bör  riksdagen  tillkännage  för\r\nregeringen  som  sin  mening.  Övriga motionsförslag\r\navstyrks.\r\n\r\n39. Bostadsbidragens utformning (punkt 26) (v)\r\n\r\nav Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motion   2003/04:Bo230    samt    avslår\r\nmotionerna 2003/04:Bo249 yrkande 1 och 2003/04:Bo253\r\nyrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  vår  uppfattning  att bostadsbidragen skall\r\nvara ett bostadspolitiskt instrument med uppgift att\r\nge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att efterfråga\r\ngoda   och  tillräckligt  rymliga   bostäder.   Även\r\nriksdagen  har  på förslag av bostadsutskottet (bet.\r\n1995/96:BoU11 s. 16) givit uttryck för denna närmast\r\nsjälvklara  uppfattning.   Enkelt  uttryckt  innebär\r\ndetta att bostadsbidraget skall  ge  ett  skydd  när\r\nhyran  är  för  hög i förhållande till inkomsten och\r\ndärmed  ge hushållen  en  möjlighet  att  efterfråga\r\nbostad   efter   behov   och   inte   enbart   efter\r\nbetalningsförmåga.  Vikten  av  detta mål kan enligt\r\nvår mening inte nog understrykas.  I  ett andra steg\r\nbör därför bostadsbidragens roll som ett  instrument\r\nför bostadspolitiken förstärkas och målet om  att ge\r\nekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med\r\ngoda och tillräckligt rymliga bostäder preciseras. I\r\nenlighet  med  förslaget  i vår motion 2003/04:Bo230\r\n(v) yrkande 1 bör detta ges regeringen till känna.\r\n\r\nFamiljeutredningen för i  sitt  slutbetänkande  Ur\r\nfattigdomsfällan  (SOU  2001:24) fram förslag om att\r\nbostadsbidragen  skall  inordnas   i  ett  generellt\r\nfamiljestöd.  Det  är  ett  enligt  vår mening  helt\r\noacceptabelt förslag. För det första skulle en sådan\r\nåtgärd strida mot de uttalanden som riksdagen  gjort\r\nrörande  målen  för  bostadsbidragen.  För det andra\r\nskulle ett genomförande för vissa hushåll  leda till\r\ninkomstbortfall i en storleksordning som inte ens är\r\ntänkbar.   Familjeutredningens  förslag  bör  därför\r\nomedelbart avföras  från dagordningen. I stället bör\r\nbostadsbidragen   reformeras    dels   utifrån   den\r\nekonomiska aspekten, dels utifrån boendeaspekten och\r\nstämmas  av  mot  det  nya och mer precisa  mål  för\r\nbostadsbidragen som vi ovan  uttalat oss för. Vad vi\r\nnu  med  anslutning  till  förslaget  i  v-motionens\r\nyrkande 2 anfört bör ges regeringen till känna.\r\nI   den   reformering   av   bostadsbidragen   som\r\nomedelbart måste påbörjas bör i ett första steg ingå\r\nföljande åtgärder.\r\nEn  godtrosparagraf bör införas  i  regelsystemet.\r\nGenom  en   sådan  bestämmelse  ökar  tilltron  till\r\nsystemet genom  att  det  gynnar  dem  som har stora\r\nsvårigheter att beräkna sina framtida inkomster.  En\r\nytterligare följd är att marginaleffekterna minskar.\r\nEnligt vår mening bör det införas en godtrosparagraf\r\nav  dansk  modell  som innebär att den som handlat i\r\ngod tro och som hela tiden lämnat korrekta uppgifter\r\nom  ändrade  inkomstförhållanden,   skall  kunna  få\r\nbostadsbidraget baserat på en avstämd  inkomst  inom\r\nett förlåtandeintervall om högst 20 000 kr. Även  om\r\nregeringen      föreslår      att      det      s.k.\r\nförlåtandeintervallet skall ökas från 200 kr till  1\r\n200 kr är detta inte tillräckligt.\r\nEn grupp som kan drabbas av återbetalningskrav som\r\nde  normalt  sett  inte kunnat förutse är de hushåll\r\nsom under inkomståret  får  någon form av tillfällig\r\nengångsinkomst.  Det  kan  t.ex.   vara   fråga   om\r\nretroaktiv  ersättning  av  försäkringsförmån  eller\r\navgångsvederlag som betalas ut i slutet av året, men\r\nsom  avser  ersättning  för  förlorad  arbetsinkomst\r\nunder  påföljande år. Det är enligt vår mening  inte\r\nrimligt  att  dessa  hushåll  får sitt bostadsbidrag\r\npåverkat. Reglerna bör därför ändras.\r\nDet  är  nu  dags  att gå vidare  när  det  gäller\r\nytterligare  undantag  för   barns   tillgångar  vid\r\nberäkningen  av  bostadsbidrag.  Ett  underlag   för\r\nomedelbara  regeländringar  föreligger  också  sedan\r\nRiksförsäkringsverket  helt  nyligen presenterat ett\r\nförslag som ansluter till den ståndpunkt som vi från\r\nVänsterpartiets sida intagit sedan  många  år  - att\r\nbarns    låsta   tillgångar   inte   skall   påverka\r\nbostadsbidraget.\r\nFör  att   förmögenhetsuppgifterna   skall   kunna\r\nkontrolleras  bör  Riksförsäkringsverket, i enlighet\r\nmed det förslag som  verket nyligen lagt fram, kunna\r\ninhämta sådana uppgifter  från Riksskatteverket. Som\r\nvi tidigare framhållit stärker denna åtgärd tilltron\r\ntill bostadsbidragssystemet som sådant samtidigt som\r\ndet minskar risken för fusk.\r\nVärdet av ett livslångt lärande sätts i dag inte i\r\nfråga  av någon. En fortlöpande  kompetensutveckling\r\när  till   gagn  för  såväl  den  enskilde  som  för\r\nsamhället.  Möjligheterna  till  kompetensutveckling\r\nmåste därför  tryggas på olika sätt. En sådan väg är\r\natt ta bort den  åldersgräns som i dag finns när det\r\ngäller rätten till  bostadsbidrag  för  hushåll utan\r\nbarn.  Det är en åtgärd som dessutom kan bidra  till\r\natt   lösa    bostadsfrågan   för   många   hemlösa.\r\nHemlöshetskommittén  har i sitt slutbetänkande bl.a.\r\nvisat på att flertalet  hemlösa är ensamstående utan\r\nbarn och äldre än 28 år.  Att  öppna möjligheten för\r\ndenna grupp att få bostadsbidrag  kan vara en viktig\r\ndel i försöken att dels finna, dels kunna behålla en\r\nbostad.\r\nDe ytgränser som satts upp för bostadsbidragen kan\r\ni en del fall få oönskade konsekvenser.  Det  händer\r\nsålunda  att  hushåll  för att få bidrag tvingas att\r\nflytta till en mindre bostad  med samma eller t.o.m.\r\nhögre boendekostnad. Effekterna  av  dagens ytnormer\r\nmåste därför ses över.\r\nDe    hyres-    och    inkomstgränser   som   styr\r\nbostadsbidragen  har  legat   fast   sedan  1996.  I\r\npraktiken  innebär  det  att  bidragens  värde   har\r\nurholkats  som  en  följd  av  prisutvecklingen.  En\r\növersyn  av  bidragen måste därför göras i syfte att\r\nanpassa    dem    till     såväl     inkomst-    som\r\nboendekostnadsutvecklingen. Det kan t.ex.  ske genom\r\natt beloppen indexeras.\r\nÄven det nu med anledning av v-motionens yrkande 3\r\nanförda  bör  riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n40. Barns förmögenhet i bidragsunderlaget\r\n(punkt 27, motiveringen) (m)\r\n\r\nav Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m),  Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    är    vår   grundläggande   inställning   att\r\nbostadsbidragen   successivt   måste  avvecklas  och\r\nväxlas  mot  sänkt  skatt  i  kombination   med   en\r\nreformering  av  familjepolitiken i dess helhet. Det\r\nsaknas  mot den bakgrunden  anledning  att  göra  de\r\nförändringar  i  bidragen som föreslås i motionerna,\r\nvarför dessa avstyrks.\r\n\r\n\r\n41. Barns förmögenhet i bidragsunderlaget\r\n(punkt 27, motiveringen) (fp)\r\n\r\nav Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening  belyser  de  behandlade förslagen\r\nett   av   de   många   problem   som   följer    av\r\nbostadsbidragssystemet.  Lösningen  på detta är dock\r\ninte att införa nya regler eller att  på  annat sätt\r\nförsöka   modifiera  bostadsbidragen.  Genom  sådana\r\ninsatser kommer man naturligtvis inte till rätta med\r\nde  besvärande   marginaleffekterna  i  systemet.  I\r\nstället   bör  bostadsbidragen,   i   enlighet   med\r\nförslaget i  Folkpartiets  partimotion 2003/04:Bo253\r\npå  sikt  avvecklas.  Samtidigt  måste  grupper  med\r\nsärskilt stor försörjningsbörda,  som  barnfamiljer,\r\nkompenseras  genom  ett ökat generellt barnstöd  och\r\nsänkta inkomstskatter.\r\n\r\nDet vi nu anfört låter  sig  inte  förenas  med de\r\nbehandlade motionsförslagen, varför de avstyrks.\r\n\r\n42. Barns förmögenhet i bidragsunderlaget\r\n(punkt 27) (kd)\r\n\r\nav Göran Hägglund (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 27\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Bo212 och 2003/04:Bo249\r\nyrkande 5 samt avslår motion 2003/04:Bo205.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  samband  med  att  riksdagen   under  våren  2003\r\nbehandlade   propositionen  Barns  förmögenhet   vid\r\nberäkning  av  bostadsbidrag   berördes   frågor  om\r\negendom  som  barn  erhållit genom testamente  eller\r\ngåva med inskränkt dispositionsrätt.  Enligt min och\r\nKristdemokraternas   mening  borde  redan  i   detta\r\nsammanhang den stötande  effekt  ha  undanröjts  som\r\nuppkommer när egendom som inte kan disponeras ändock\r\npåverkar  beräkningen  av  bostadsbidraget.  Så blev\r\nemellertid inte fallet.\r\n\r\nRätten  att  disponera  över  egendom som ett barn\r\nerhållit  genom  gåva  eller  arv  är   inte  sällan\r\nkraftigt  inskränkt  genom villkor i gåvobrev  eller\r\ntestamente. Det kan handla om att egendomen inte kan\r\ndisponeras av vare sig barnet eller föräldrarna före\r\nett visst datum, vanligen barnets myndighetsdag. Det\r\ngäller också när en givare  eller testator förordnat\r\natt   viss   egendom   skall   stå  under   särskild\r\nförvaltning.\r\nNär  en  sådan inskränkning finns  i  föräldrarnas\r\neller   de  särskilt   förordnade   vårdnadshavarnas\r\ndispositionsrätt  över  barnets  egendom borde denna\r\nundantas vid beräkning av bostadsbidrag. Det är inte\r\nrimligt att medel som tills vidare är oåtkomliga för\r\nfamiljen   skall  reducera  möjligheten   till   ett\r\nanständigt boende. Även Riksförsäkringsverket har nu\r\nkommit till  samma  slutsats som vi kristdemokrater.\r\nDet förslag som verket  nyligen  lagt  fram  innebär\r\nsålunda   att  barns  låsta  tillgångar  inte  skall\r\npåverka bostadsbidraget.  På  den  punkten finns det\r\ndärmed   ett  underlag  som  gör  det  möjligt   för\r\nregeringen att omedelbart ändra reglerna.\r\nFör  näringsidkare   finns   möjlighet   att  göra\r\navsättning till s.k. periodiseringsfond. Avsikten är\r\natt  reservera  del  av  vinst för senare behov  och\r\nbetala  skatt  när reservationen  upplöses.  Det  är\r\nalltså pengar som  företagaren  inte  använder  till\r\nkonsumtion just det inkomståret. Trots det räknas en\r\nsådan   reservation   till   inkomstunderlaget   när\r\nbostadsbidraget  beräknas. Denna regel liksom den om\r\nförmyndarspärrade  konton  bör tas bort eftersom den\r\ninnebär  att  bostadsbidrag  beräknas   på   fiktiva\r\ntillgångar och inkomster.\r\nJag  och  Kristdemokraterna anser inte heller  att\r\ninkomsten för  ett  hemmaboende barn under 20 år som\r\nunderstiger    20    000    kr    skall    ingå    i\r\nberäkningsunderlaget för bostadsbidraget.\r\nI    enlighet    med   förslagen   i    motionerna\r\n2003/04:Bo212 (kd) samt  2003/04: Bo249 (kd) yrkande\r\n5  bör  regeringen återkomma  med  förslag  till  de\r\nändringar    av    reglerna    för    beräkning   av\r\nbostadsbidragen  och den bidragsgrundande  inkomsten\r\nsom jag nu uttalat mig för. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna. I den  mån övriga förslag därmed inte är\r\ntillgodosedda avstyrks de.\r\n\r\n43. Bostadsbidragen vid skilsmässa (punkt 28,\r\nmotiveringen) (m)\r\n\r\nav  Marietta  de Pourbaix-Lundin  (m),  Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening  bör  bostadsbidragen  avvecklas i\r\ntakt med att skatterna sänks och familjepolitiken  i\r\nsin  helhet reformeras. I en situation där de första\r\nstegen  mot  en  sådan  successiv  avveckling  måste\r\ninledas  finns  det naturligtvis inte skäl att bygga\r\nut bostadsbidragen  på  det  sätt  som  motionärerna\r\nföreslår. Motionen avstyrks.\r\n\r\n\r\n44. Bostadsbidrag till studerande äldre än 28\r\når\r\n(punkt 29, motiveringen) (m)\r\n\r\nav  Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m), Margareta\r\nPålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår mening bör bostadsbidragen till  hushåll\r\nutan barn  avvecklas  redan  fr.o.m. 2004. Det finns\r\ndärför  inte  anledning  att  överväga  ändringar  i\r\nåldersgränsen för dessa bidrag.\r\n\r\nMotionen avstyrks således.\r\n\r\n45. Nyckeltal för verksamheten vid\r\nlänsstyrelserna (punkt 32)  (m, kd, c)\r\n\r\nav  Göran  Hägglund (kd), Marietta  de  Pourbaix-\r\nLundin  (m),   Margareta   Pålsson   (m),  Rigmor\r\nStenmark (c) och Peter Danielsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Bo283 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  ett  led i arbetet med en förbättrad  mål-  och\r\nresultatstyrning har utskottet bl.a. uttalat sig för\r\nen ökad användning  av  resultatindikatorer av olika\r\nslag.  Detta ställningstagande  gäller  naturligtvis\r\näven landets  länsstyrelser. Det är i dag svårt, för\r\natt inte säga omöjligt,  att  jämföra  hur  de olika\r\nlänsstyrelserna  bedriver  sin  verksamhet.  Sett  i\r\nrelation  till  antalet  invånare  är  de  medel som\r\nanslås  till  länsstyrelserna ojämnt fördelade.  Det\r\nkan naturligtvis  finnas  olika godtagbara motiv för\r\ndenna avvikelse. Förhållandena i länen och kraven på\r\ninsatser från länsstyrelsernas  sida  varierar.  Det\r\ngör  det  enligt  vår  mening  angeläget  att  finna\r\nredovisningsmetoder som möjliggör en uppföljning och\r\nutvärdering   av  dessa  skillnader.  Nyckeltal  bör\r\nutvecklas så att det går att mäta effektiviteten vid\r\nlänsstyrelsernas    olika   avdelningar   och   göra\r\njämförelser mellan olika län.\r\n\r\nEnligt uppgift har ett arbete med denna inriktning\r\nnu inletts inom Regeringskansliet.  Det är angeläget\r\natt resultatet från detta arbete snarast kommer till\r\npraktisk  användning  i samband med resursfördelning\r\noch   prioriteringar.   Redovisningar    med   denna\r\ninriktning   bör   också   i   lämpliga   sammanhang\r\nföreläggas  riksdagen.  I  budgetpropositionen   bör\r\njämförelser med lämpliga nyckeltal alltid ingå i det\r\nredovisade beslutsunderlaget.\r\nVad  vi  nu  anfört  med  anslutning  till  motion\r\n2003/04:283 (m) yrkande 16 bör riksdagen tillkännage\r\nför regeringen som sin mening.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.\r\n\r\n\r\n1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18\r\nbudgetåret 2004 (m)\r\n\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin  (m),  Margareta Pålsson\r\n(m) och Peter Danielsson (m) anför:\r\n\r\nInledning\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   har   i   parti-    och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och   budgetpolitiken.  Ett\r\növergripande mål för den ekonomiska  politiken skall\r\nvara att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på\r\nsin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och\r\nförtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård\r\noch rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en\r\nmålmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla\r\nsatsningar  på kunskap och forskning samt  påtagliga\r\nförbättringar  av  klimatet för företagande. För att\r\nmöjliggöra  allt  detta   krävs   en   politik   som\r\ninnehåller  lägre  skatter  för  både  löntagare och\r\nföretagare,   en   skärpning   av   bidragssystemen,\r\navregleringar  och  ökad  konkurrens  och   en  ökad\r\ntrygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.\r\n\r\nVåra  förslag  skall  var trygga, väl sammanhållna\r\noch syftar till att skapa de bästa förutsättningarna\r\nför ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande\r\nSverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre  möjligheter  till ett rikare liv.  Genom  en\r\nstörre  enskild  sektor   och  ett  starkare  civilt\r\nsamhälle  kan både företag och  människor  växa.  Vi\r\nvill att fler,  inte  färre,  kan  komma  in  på den\r\nordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten\r\noch självkänslan ökar också genom att  hushållen får\r\nen  större  ekonomisk självständighet. Friheten  och\r\nrättigheten att  välja bidrar både till mångfald, en\r\nbättre kvalitet och  en större trygghet. De enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sitt liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och\r\nbidrag till omfattande  skattesänkningar  för  alla,\r\nfrämst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar\r\nvi  de människor som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser  och som har små eller inga möjligheter att\r\npåverka sin  egen  situation. Vi slår också fast att\r\ndet allmänna skall tillföras resurser för att på ett\r\ntryggt sätt kunna genomföra  de  uppgifter som skall\r\nvara   gemensamma.  Exempelvis  tillförs   betydande\r\nresurser  för  att bryta den ökade sjukfrånvaron och\r\nde ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak,   anslagsfördelning,  skatteförändringar\r\nsamt finanspolitiska  ramverk  -  präglas av ordning\r\noch reda och skall ses som en helhet  där inte någon\r\neller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas\r\nisolerat  från  de  andra. Riksdagens majoritet  har\r\nemellertid den 19 november  2003  beslutat  om ramar\r\nför   de   olika   utgiftsområdena  i  enlighet  med\r\nfinansutskottets förslag  och väljer därmed en annan\r\ninriktning av politiken. Vi deltar därför inte i det\r\nnu  aktuella  beslutet  om  anslagsfördelning   inom\r\nutgiftsområde 18.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata\r\nbudgetalternativet   inom   utgiftsområde   18.  Vår\r\npolitik  i  bostadsfrågor finns närmare utvecklad  i\r\nbl.a.    kommittémotionerna     2003/04:Bo257    och\r\n2003/04:Bo283.\r\n\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\n\r\nDet  borde  vara en självklar princip  att  den  som\r\nbetalar skatt  inte  skall behöva bidrag och att den\r\nsom behöver bidrag inte  skall  betala  skatt. Genom\r\natt tillämpa en så enkel grundregel skulle betydande\r\ndelar  av  stödsystemen,  bl.a. bostadsbidragen,  på\r\nsikt  kunna  mönstras  ut.  Samtidigt   tvingas   vi\r\nkonstatera att i dagens situation är bostadsbidraget\r\nför  många  barnfamiljer  en  förutsättning  för att\r\nekonomin  skall gå ihop. Det höga skattetrycket  gör\r\ndet inte möjligt  för  dessa familjer att skaffa sig\r\nden bostad som de annars önskar.\r\n\r\nTill dess att en omläggning  av  skatter och olika\r\nstödsystem skett anser vi att bostadsbidragen enbart\r\nskall riktas till barnfamiljer. Bostadsbidragen till\r\nungdomar   under   29   år  utan  barn  bör  således\r\navvecklas.  Anslaget  kan  därmed  minskas  med  200\r\nmiljoner  kronor  i  förhållande   till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n31:1 Boverket\r\n\r\nMed    ökad   avreglering   och   mer   inslag    av\r\nefterfrågestyrd    bostadsmarknad    kan    anslaget\r\nreduceras  med drygt 25 miljoner kronor år 2004.  En\r\növersyn  av Boverkets  verksamhet  bör  göras  inför\r\nkommande  budgetår.   Därvid   bör  bl.a.  Boverkets\r\nengagemang   i   den   ideella   föreningen   Svensk\r\nBostadsmässa  avvecklas. Staten och  Boverket  skall\r\ninte riskera skattebetalarnas pengar på detta sätt.\r\n\r\n31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och\r\nmögelskador\r\n\r\nVi har under en rad av år uttryckt uppfattningen att\r\nFonden för fukt-  och mögelskador bör avvecklas. Vår\r\nprincipiella uppfattning  på  denna punkt står kvar.\r\nDen  typ  av  skador  som fonden ersätter  uppträder\r\nnormalt sett inom en tioårsperiod.  Med tanke på att\r\nfonden inte lämnar ersättning till hus byggda senare\r\nän 1988 är det nu hög tid att inleda en avveckling.\r\n\r\nDet  finns  dock en grupp småhus för  vilken  stöd\r\nenligt vår mening  bör  kunna utgå under ytterligare\r\nen tid. Det gäller de småhus  som  före år 2000 inte\r\nkunnat erhålla stöd på grund av de höga  självrisker\r\nsom fram till dess gällde. Genom att nya regler  för\r\nsjälvriskens  storlek  nu tillämpas finns det enligt\r\nvår  mening  anledning att  ge  de  småhusägare  som\r\ntidigare nekats  stöd  möjlighet  att  söka  stöd på\r\nnytt. Stöd ur fonden bör därför kunna erhållas under\r\nytterligare  något  år.  Målet  bör  dock  vara  att\r\nstödverksamheten avvecklas i sådan takt att anslaget\r\nkan upphöra fr.o.m. år 2006. För budgetåret 2004 bör\r\nanslaget bestämmas till 18 miljoner kronor.\r\n\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder\r\n\r\nRadonbidraget  har mist sin betydelse när det gäller\r\natt påverka fastighetsägarna  att vidta åtgärder mot\r\nradonproblemen. Nya forskningsrön visar dessutom att\r\nen del av de saneringsåtgärder  som  vidtagits  ökar\r\nradonhalten i stället för att minska den. Vad som nu\r\nerfordras  är  därför inte nya bidrag utan forskning\r\noch information  som  leder  till  att rätt åtgärder\r\nvidtas   i  tillräcklig  omfattning.  Anslaget   för\r\nåtgärder  mot   radon   i   bostäder  bör  därför  i\r\nfortsättningen uteslutande användas  för  att stödja\r\ninformationsverksamheten   på   detta   område.   Vi\r\nföreslår  ett  anslag  för detta ändamål på 1 miljon\r\nkronor för år 2004.\r\n\r\n31:8 Lantmäteriverket\r\n\r\nUtöver den anslagsminskning  som  följer  av en ökad\r\navgiftsfinansiering  finns  det  enligt  vår  mening\r\nutrymme    för    ytterligare    besparingar   genom\r\neffektiviseringar i verksamheten. I förhållande till\r\nregeringens   förslag   bör  därför  anslaget   till\r\nlantmäteriverksamheten  minskas   med   10  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet\r\n\r\nFrån     detta     anslag    beviljas    medel    av\r\nByggkostnadsforum till s.k. pilotprojekt. Detta stöd\r\när endast ett i raden  av  statliga subventioner som\r\nsnedvrider      konkurrensförutsättningarna       på\r\nbyggmarknaden.   Det   bör   vara   byggherrens  och\r\nförvaltarens sak att bestämma byggnadens  utformning\r\ninom de ramar som lagar och bestämmelser sätter upp.\r\nFörutom    att    ett   statligt   stöd   snedvrider\r\nkonkurrensen riskerar  det  att  leda  till  minskad\r\npriskänslighet   och   till   ökade   kostnader  för\r\nreparationer och underhåll. Anslaget bör avvecklas.\r\n\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av\r\nhyresbostäder\r\n\r\nInvesteringsbidraget till byggande av hyresbostäder,\r\nliksom övriga investeringsbidrag, riskerar  att leda\r\ntill  kortsiktighet  i  beslut  om  byggande  och få\r\nkostnadsdrivande  och  konkurrenshämmande  effekter.\r\nByggandet  av  hyresrätter  bör i stället stimuleras\r\ngenom     sänkt     skattetryck,     ett      friare\r\nhyressättningssystem   och   förenklade  regler  för\r\nbyggandet.  Anslaget  bör tas bort  sedan  de  redan\r\nbeviljade projekten fått bidrag.\r\n\r\n31:12 Statens bostadsnämnd\r\n\r\nDet  kan inte helt uteslutas  att  staten  skall  ta\r\nansvar   för   problem  som  uppstått  på  grund  av\r\nsvårligen      förutsedda       förändringar       i\r\nbefolkningsunderlaget    och    tidigare    bedriven\r\nsubventionspolitik.  Riktlinjerna  för  statens  och\r\nkommunernas  ansvar skall i sådana fall vara  mycket\r\nklara och väl  avgränsade.  Detta grundläggande krav\r\när  emellertid inte på långt när  uppfyllt  när  det\r\ngäller   den  verksamhet  som  Statens  bostadsnämnd\r\nbedriver.   Regelsystemet   ger  utrymme  för  stort\r\ngodtycke  från  myndighetens och  regeringens  sida.\r\nStatens bostadsnämnd  bör  därför snarast avvecklas.\r\nAnslaget för år 2004 kan halveras för att sedan helt\r\navvecklas.\r\n\r\nVi  vill i stället låta en  tillfällig  delegation\r\nfortsätta  den tidigare Bostadsdelegationens arbete.\r\nDen tillfälliga  delegationen  bör finansieras under\r\nutgiftsområde 25. Villkoren för delegationens arbete\r\nbör  avgränsas  genom  mycket  klara   och   tydliga\r\nriktlinjer.   Även   riktlinjerna  för  statens  och\r\nkommunernas ansvar skall  vara mycket väl avgränsade\r\nnär stöd beviljas.\r\nDen  tillfälliga  delegationen   skall   kunna  ge\r\nstatligt   stöd   för   att   trygga  den  kommunala\r\nkärnverksamheten.  I  de  fall då  rivning  är  enda\r\nutvägen skall visst statligt  stöd till sådan åtgärd\r\nkunna    utgå.    En   av   utgångspunkterna     för\r\ndelegationens arbete  bör  vara  att  kommuner  inte\r\nskall   ägna   sig  åt  näringsverksamhet.  När  den\r\ntillfälliga delegationens  arbete  är  avslutat i en\r\nkommun,   skall  kommunen  därför  inte  längre   ha\r\nbostadsföretag i sin ägo. Detta  bör vara en absolut\r\nförutsättning  för  det statliga stödet. Alla former\r\nav stöd skall redovisas  öppet  så  att  det tydligt\r\nframgår hur hyressättningen påverkas.\r\n\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\n\r\nStatligt  stöd till kommuner som har dragit  på  sig\r\nekonomiska  problem på grund av sin hantering av det\r\nkommunägda bostadsbeståndet får inte utformas så att\r\ndet  snedvrider   konkurrensen   på   bostads-   och\r\nlokalmarknaderna.   Utgångspunkten  måste  vara  att\r\nstödet går till kommuner  som  uttömt  sina resurser\r\ngenom att ta ansvar för bostadsbolaget, men ändå har\r\nkvarvarande problem. Omstruktureringar av  kommunala\r\nbostadsbolag  skall  ske på marknadsmässiga grunder.\r\nOlika intressenter skall  kunna  förvärva  delar  av\r\neller   hela   kommunala   bostadsföretag   i  kris.\r\nFinansieringen av stödet enligt dessa riktlinjer bör\r\nflyttas  till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag  till\r\nkommuner.\r\n\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.\r\n\r\nModerata  samlingspartiet   har  lagt  fram  en  rad\r\nförslag som vid ett genomförande  kommer  att minska\r\nlänsstyrelsernas   administrativa   uppgifter.   Det\r\nhandlar  bl.a.  om  minskade  uppgifter  vad  gäller\r\nbidragshantering  och  avreglering inom ett  flertal\r\nområden.  Vi anser mot denna  bakgrund  att  det  är\r\nmöjligt att  redan  nästa  år  minska  anslaget till\r\nlänsstyrelserna med 50 miljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringsförslaget.\r\n\r\n34:2 Statens institut för ekologisk hållbarhet\r\n\r\nVi motsatte oss redan från början att Institutet för\r\nekologisk      hållbarhet      (tidigare      kallat\r\nKunskapscentrum     för     ekologisk    hållbarhet)\r\ninrättades. Institutets främsta  uppgift  har  varit\r\natt  bistå  de  kommuner  som  önskar  söka stöd för\r\nlokala   investeringsprogram.  När  detta  stöd   nu\r\navvecklats  finns heller inget behov av myndigheten.\r\nAnslaget bör  därför  halveras  för  år 2004 för att\r\ndärefter  helt avvecklas. Anslaget för  år  2004  är\r\nendast avsett att täcka avvecklingskostnaderna.\r\n\r\n\r\n2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18\r\nbudgetåret 2004 (fp)\r\n\r\n\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\n\r\nInledning\r\n\r\nFolkpartiet  liberalernas  budgetförslag för år 2004\r\nsyftar    till    att    förändra   de    ekonomiska\r\nförutsättningarna så att en  högre  tillväxt uppnås.\r\nDet   är   nödvändigt  att  fler  arbetar  och   att\r\nstatsskulden  minskar.  Ett  viktigt verktyg för att\r\nuppnå  detta  är  sänkta  skatter   på   arbete  och\r\nföretagande.   Våra   utgiftsökningar  avser  främst\r\nbistånd, rättssäkerhet,  utbildning, vård och omsorg\r\nsamt  förbättringar  för  handikappade.   Vi  uppnår\r\nutrymme  för detta bl.a. genom åtgärder mot  ohälsan\r\noch en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\n\r\nVårt förslag  till utgiftsram för utgiftsområde 18\r\nhar  emellertid  avstyrkts   av   finansutskottet  i\r\nbudgetprocessens  första  steg. Riksdagen  beslutade\r\nden  19  november  i enlighet  med  finansutskottets\r\nförslag.\r\nDå Folkpartiets budgetförslag  är en helhet är det\r\ninte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag\r\ninom  utgiftsområde 18. I det följande  redovisas  i\r\nsammanfattning  innehållet  i vårt budgetförslag för\r\ndetta utgiftsområde.\r\n\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\n\r\nDe selektiva behovsprövade bostadsbidragen  är en av\r\nde   faktorer   som  bidrar  till  att  den  svenska\r\nbostadsmarknaden   inte   fungerar.  Bostadsbidragen\r\nskapar     dessutom    kraftiga    marginaleffekter.\r\nTillsammans  med  de  marginaleffekter som följer av\r\nskatter, underhållsbidrag  m.m. leder detta till att\r\ndet för många låg- och mellaninkomsttagare lönar sig\r\nmycket   dåligt  eller  inte  alls   att   öka   sin\r\narbetsinkomst.  För  att begränsa marginaleffekterna\r\nbör bostadsbidragen successivt  avvecklas. Samtidigt\r\nmåste  hushåll  med särskilt stor försörjningsbörda,\r\nbl.a. barnfamiljer, kompenseras genom andra åtgärder\r\nsom Folkpartiet föreslagit  i  sina familjepolitiskt\r\ninriktade motioner.\r\n\r\nMot    den    nu    beskrivna    bakgrunden    bör\r\nbostadsbidragen redan fr.o.m. 2004 minskas  med  100\r\nmiljoner   kronor  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n31:1 Boverket\r\n\r\nVi anser att  det  finns  skäl  att  delvis förändra\r\nuppdraget för Boverket. Myndigheten har  i dag flera\r\nuppgifter som nära ansluter till den verksamhet  som\r\nockså  bedrivs vid andra statliga myndigheter. Såväl\r\nbesparingar  som  en  effektivisering  kan uppnås om\r\ndessa  uppgifter koncentreras till en myndighet.  Vi\r\nhar även  föreslagit  att  flera  bidragssystem  som\r\ndelvis  administreras  av  Boverket skall avvecklas.\r\nVidare förordar vi förenklingar  i  den lagstiftning\r\noch   de   regelsystem  som  delvis  är  grund   för\r\nmyndighetens  verksamhet.  Vi  anser  därför att det\r\nsammantaget är möjligt att genomföra en  neddragning\r\nav  anslaget för myndigheten med 20 miljoner  kronor\r\nredan nästa år.\r\n\r\n31:2 Räntebidrag\r\n\r\nFolkpartiet  har  i flera motioner lagt fram förslag\r\nsom     bl.a.    innebär    en     avveckling     av\r\nfastighetsskatten,  en  reviderad planprocess och en\r\nfriare  hyressättning.  Ett  genomförande  av  dessa\r\nförslag     kommer    att    påtagligt     stimulera\r\nnyproduktionen    av   bostäder.   Det   ger   också\r\nförutsättningarna för  att fullfölja avvecklingen av\r\nräntebidragssystemet    enligt    de    ursprungliga\r\nintentionerna.    Vi   utvecklar    vår    syn    på\r\nräntebidragssystemet  i  en  reservation  till detta\r\nbetänkande. Vad gäller anslaget för budgetåret  2004\r\nbaseras   regeringens   beräkning   på  en  nivå  på\r\nbyggproduktionen  som  sannolikt  inte  kommer   att\r\nuppnås  utan  en  omläggning  av  bostadspolitiken i\r\nflera avseenden. Det kan för övrigt  konstateras att\r\nregeringen  under de senaste åren regelmässigt  haft\r\nfel   i   sina   bedömningar    av   nyproduktionens\r\nutveckling.  Mot denna bakgrund anser  vi  det  vara\r\nrimligt  att  minska   anslaget   för  det  kommande\r\nbudgetåret.\r\n\r\n31:3 Statens bostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningsanslag\r\n\r\nGenom en effektivisering bör anslaget till BKN kunna\r\nminskas något.\r\n\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder\r\n\r\nDet är möjligt att minska omfattningen av detta stöd\r\nmed 10 miljoner kronor.\r\n\r\n31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet\r\n\r\nFrån   detta   anslag  fördelas  bidrag  till   s.k.\r\npilotprojekt enligt  oklara  principer. Anslaget kan\r\navvecklas.\r\n\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av\r\nhyresbostäder\r\n\r\nDet  är  inte möjligt att rätta  till  grundläggande\r\nbrister i  de  statliga  regler  som  satts  upp för\r\nbostadsmarknaden  genom att införa subventioner  och\r\nbidrag. De problem  som  i  dag finns måste lösas på\r\nandra  sätt.  Vi  hänvisar  till   de   förslag  som\r\nFolkpartiet lagt fram om bl.a. sänkt skattetryck  på\r\nbostadssektorn,         friare        hyressättning,\r\nregelförenklingar  för planprocessen  och  byggandet\r\nsamt  åtgärder  för  en   bättre   konkurrens   inom\r\nbyggsektorn.  Investeringsbidraget för hyresbostäder\r\nriskerar  att snedvrida  konkurrensen  och  även  på\r\nandra sätt motverka sitt syfte. Bidragsformen liksom\r\nanslaget  för   verksamheten   bör   därför  snarast\r\navvecklas.   Medel  bör  endast  anslås  för   redan\r\nbeviljade bidrag.\r\n\r\n31:12 Statens bostadsnämnd och\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\n\r\nVi  motsatte oss  införandet  av  den  stödform  som\r\nfinansieras  med  dessa två anslag. Stödsystemet har\r\nflera inslag som vi  anser  vara helt felaktiga. Det\r\ngäller  bl.a. möjligheten för  staten  att  ta  över\r\nbostadsfastigheter från kommunala bostadsföretag och\r\nden ytterligare styrning och reglering av den lokala\r\nbostadsmarknaden som stödsystemet kommer att medföra\r\ni de aktuella kommunerna.\r\n\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.\r\n\r\nDet finns  enligt  vår  mening utrymme för att något\r\nminska anslaget till länsstyrelserna  i  förhållande\r\ntill  vad  regeringen  föreslagit.  Totalt  bör   en\r\nneddragning av anslaget kunna göras med 100 miljoner\r\nkronor.  Av  denna  besparing bör 50 miljoner kronor\r\nåstadkommas   genom   effektiviseringar    m.m.    i\r\nverksamheten och resterande 50 miljoner kronor genom\r\natt uppgifter förs över till andra myndigheter m.m.\r\n\r\n\r\n3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18\r\nbudgetåret 2004 (kd)\r\n\r\n\r\nGöran Hägglund (kd) anför:\r\n\r\nInledning\r\n\r\nKristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken     och     budgetpolitiken     än     den\r\nSocialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar  sikte på\r\natt       långsiktigt       förbättra       Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\nför  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande.\r\nDärtill  bör  infrastrukturen   och  de  långsiktiga\r\nförutsättningarna   för   ett  ökat  bostadsbyggande\r\nkraftigt      förbättras.      Därigenom      skapas\r\nförutsättningar för att sysselsättningen skall kunna\r\nöka  i en sådan utsträckning att  välfärden  tryggas\r\nför alla.\r\nDet  handlar  bl.a.  om arbetsmarknaden, som måste\r\ngöras mer flexibel och där  de  rekordhöga sjuktalen\r\nmåste    mötas    med    en    kraftigt   förbättrad\r\nrehabilitering,   förebyggande   åtgärder   och   en\r\nförbättrad arbetsmiljö. Det handlar  om skatterna på\r\narbete och företagande som måste sänkas  och på sikt\r\nanpassas  till  omvärldens  lägre  skattetryck.  Det\r\nhandlar om det svenska konkurrenstrycket  som  måste\r\nförbättras.  Vidare  måste  den  offentliga  sektorn\r\nförnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas\r\nbehov  och  bättre  tillvarata personalens kompetens\r\noch   idéer.   Dessutom   måste   valfriheten   inom\r\nfamiljepolitiken  öka, rättsväsendet  återupprättas,\r\npensionärernas  ekonomiska   situation  stärkas  och\r\ninfrastrukturen    förbättras.    Kristdemokraternas\r\nekonomiska    politik    sammanfattas    i    motion\r\n2003/04:Fi241.\r\nMålet  med  våra  reformer på dessa områden är att\r\nskapa förutsättningar  för  en  uthållig tillväxt på\r\nåtminstone  3 % per år över en konjunkturcykel,  där\r\nsysselsättningen  kan  öka  utan att inflationen tar\r\nfart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar\r\noch  välfärd  kan öka utan politisk  detaljstyrning,\r\ndär den offentliga  sektorn kan vitaliseras och möta\r\nökande   behov   utan   att   jagas   av   krympande\r\nskattebaser, och där statens  finanser  blir  mindre\r\nkonjunkturkänsliga. Den \"utveckling\" som pågår under\r\nsocialdemokratiskt    styre    är    den    omvända:\r\nSysselsättningen   minskar,  tillväxten  väntas  bli\r\nlägre   än   i   omvärlden,    statsskulden    ökar,\r\ndetaljstyrningen   ökar   och   i   stora  delar  av\r\nkommunsektorn  erbjuds  sämre vård och  omsorg  till\r\nhögre skatt.\r\nRiksdagsmajoriteten      -      bestående       av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister  -  har  den  19  november  genom ett\r\nbeslut  om  ramar  för  de  olika utgiftsområdena  i\r\nstatsbudgeten samt beräkningen  av statens inkomster\r\nställt sig bakom en annan inriktning  av  politiken.\r\nDärför redovisar vi i detta särskilda yttrande  -  i\r\nstället  för  i  en  reservation  -  den  del av vår\r\npolitik  som rör utgiftsområde 18 och som vi  skulle\r\nha yrkat bifall  till  om Kristdemokraternas förslag\r\ntill ram hade vunnit riksdagens  bifall i den första\r\nbeslutsomgången om statsbudgeten.\r\n\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\n\r\nDen  familjefientlighet som kommit  att  känneteckna\r\nbostadsbidragen  sedan  reformeringen  av  dem  1997\r\nmåste  nu  tvättas bort. Med de kraftiga minskningar\r\nav bostadsbidragen  som i första hand barnfamiljerna\r\nhar fått vidkännas torde  det bostadspolitiska målet\r\natt  hushåll  med  barn skall  kunna  efterfråga  en\r\nbostad där varje barn  har  ett eget rum vara mycket\r\navlägset. Reglernas utformning  leder  snarast  till\r\natt ytterligare ett steg tas mot en uttalat familje-\r\nfientlig  politik.  Bostadsbidragen måste därför ses\r\növer   i   grunden   i   syfte    att    skapa   ett\r\nfördelningspolitiskt     bättre    och    rättvisare\r\nregelverk.\r\n\r\nBristerna   i   dagens   bostadsbidragssystem   är\r\nemellertid  så  allvarliga att  åtgärder  omedelbart\r\nmåste  vidtas  i  avvaktan   på  att  den  förordade\r\növersynen skyndsamt genomförs.  Redan  fr.o.m. nästa\r\når  bör  därför  en rad förändringar i reglerna  för\r\nbostadsbidragen göras för att stärka bostadsbidragen\r\nsom  ett viktigt fördelnings-  och  familjepolitiskt\r\ninstrument.  De regeländringar som enligt min mening\r\ni första hand bör genomföras är följande:\r\n\r\n- Halvårsvisa  avstämningar  av  bostadsbidragen mot\r\ninkomsten införs.\r\n-\r\n·  Det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.\r\n·\r\n·  Den samlade familjeinkomsten läggs till grund för\r\nbostadsbidraget.\r\n·\r\nDe förbättringar i bostadsbidragen  jag  nu föreslår\r\nbör  finansieras  genom  de  450 miljoner kronor  vi\r\nkristdemokrater    tillför    bostadsbidragsanslaget\r\nutöver vad regeringen föreslagit.\r\n\r\n31:1 Boverket\r\n\r\nKristdemokraterna    anser   att   det    ansträngda\r\nekonomiska läget nödvändiggör vissa besparingar inom\r\nden statliga administrationen.  För Boverket innebär\r\ndetta att en begränsad minskning  av  anslaget med 8\r\nmiljoner  kronor  bör  vara möjlig att genomföra  år\r\n2004.\r\n\r\n31:2 Räntebidrag m.m.\r\n\r\nJag   anser  att  systemet  med   räntebidrag   till\r\nbostadsbyggandet  har  spelat  ut  sin  roll.  I  en\r\nreservation   till  detta  betänkande  redogörs  för\r\nKristdemokraternas   syn   på   hur  systemet  skall\r\navvecklas.  Detta  blir  möjligt  bl.a.   genom   en\r\navveckling   av   den   statliga  fastighetsskatten.\r\nByggande  av flerbostadshus  utan  subventioner  bör\r\nvidare   underlättas    genom   att   en   permanent\r\nskattereduktion  införs.  Effekten   av   en   sådan\r\nreduktion motsvarar en halvering av byggmomsen. Inga\r\nnya räntebidrag bör beviljas från år 2004. Därigenom\r\nblir   det   möjligt   att  uppnå  en  besparing  på\r\nräntebidragsanslaget på  169  miljoner  kronor under\r\nåret.\r\n\r\n31:9 Lantmäteriverket\r\n\r\nAll offentlig administration måste enligt min mening\r\nständigt  ses  över med avseende på hur den  bedrivs\r\noch hur dess uppgifter  förändras  över  tiden. Inte\r\nminst  gäller  det  i situationer där det ekonomiska\r\nläget är ansträngt. Även  om  Lantmäteriverket under\r\nsenare år genomgått betydande förändringar finns det\r\nnu   utrymme   för  att  ytterligare   effektivisera\r\nverksamheten. Lantmäteriverket  verkar på en marknad\r\nsom  är  unik för ett statligt verk  och  har  stora\r\nmöjligheter  att  öka den avgiftsfinansierade delen.\r\nAnslaget  till  Lantmäteriverket  bör  därför  kunna\r\nminskas med 23 miljoner  kronor  i  förhållande till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet\r\n\r\nKristdemokraterna  anser att detta anslag  helt  kan\r\navvecklas. Anslaget  användes  från  början till att\r\nfinansiera en bidragsform som upphörde  år  2002.  I\r\ndag  bekostar  anslaget helt andra verksamheter. Det\r\nanvänds dels till  Byggkostnadsforum  vid  Boverket,\r\ndels till de s.k. pilotprojekt som får bidrag enligt\r\noklara    regler.    Kristdemokraterna   anser   att\r\nByggkostnadsforum bör  avvecklas och att kostnaderna\r\ni samband med detta bör  finansieras genom Boverkets\r\nförvaltningsanslag. Konkurrensverket  bör  samtidigt\r\nfå  ett  tydligare  uppdrag  av  regeringen att ägna\r\nbyggkostnadsfrågorna större uppmärksamhet.\r\n\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av\r\nhyresbostäder\r\n\r\nVi  kristdemokrater har motsatt oss  införandet  att\r\ndetta bidragssystem. Våra motiv för detta framgår av\r\nen reservation  till  detta  betänkande.  Det behövs\r\nhelt  andra  åtgärder  än  tillfälliga och krångliga\r\nsubventioner   för   att   komma  till   rätta   med\r\nlönsamhetsproblemen  på  bostadsmarknaden.  Som  jag\r\ntidigare  framhållit  handlar   det   bl.a.   om  en\r\navveckling  av  fastighetsskatten  och  en permanent\r\nskattereduktion   vid  byggande  av  flerbostadshus.\r\nKristdemokraterna  föreslår  ytterligare  ett  antal\r\nåtgärder  för att öka  byggandet  av  hyresbostäder,\r\nbl.a. en friare  reglering  av  hyressättningen  vid\r\nnybyggnation och åtgärder för ökad konkurrens.\r\n\r\nEn    avveckling   av   investeringsbidragen   för\r\nhyresbostäder skulle redan nästa budgetår medföra en\r\nbesparing på 300 miljoner kronor.\r\n\r\n31:12 Statens bostadsnämnd och\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala\r\nbostadsföretag\r\n\r\nOmläggningen av bostadspolitiken tillsammans med den\r\ndemografiska   utvecklingen  och  samhällsekonomiska\r\nstrukturförändringar  har  skapat  en  situation där\r\nläget  för  många kommunala och privata bostadsbolag\r\när ohållbart.  Vakanserna  kommer  på många orter av\r\nallt att döma att fortsätta att växa. Många av dessa\r\nbolag  finns  i  mindre kommuner som ofta  redan  är\r\nekonomiskt ansträngda.  Problemet  blir  därför  ett\r\nnationellt politiskt problem.\r\n\r\nStaten     måste     ta     ansvar     för     att\r\nbefolkningsminskning i kombination med struktur- och\r\nregelförändringar  medför  kostnadskonsekvenser  som\r\nkommunerna och bostadsföretagen inte kunnat förutse.\r\nDetta  bör framför allt ske genom generella åtgärder\r\nsom i så  liten  grad  som  möjligt  inskränker  den\r\nkommunala  självstyrelsen.  De  insatser  staten gör\r\nmåste  stimulera  till  kommunalt  ledarskap. Stödet\r\nfrån staten måste vara förutsägbart och långsiktigt.\r\nKristdemokraterna har motsatt sig  inrättandet  av\r\nden  nya  myndighet,  Statens  bostadsnämnd, som har\r\ntill  uppgift  att  ge stöd till omstrukturering  av\r\nkommunala bostadsföretag  liksom att inriktningen av\r\nstödet   uteslutande   riktar  sig   mot   kommunala\r\nbostadsföretag.  Vi  har  i  stället  efterlyst  ett\r\nstödsystem   där  staten   underlättar   kommunernas\r\nmöjligheter att  bära  sitt bostadspolitiska ansvar,\r\nmen  där det överlåts åt  kommunerna  att  själva  i\r\nhögre  grad  få  avgöra  hur,  samtidigt som privata\r\nvärdar inte skall missgynnas.\r\nRegeringens  stödmodell  förstärker  den  statliga\r\nstyrningen av den kommunala  bostadspolitiken  genom\r\nde  medel  som  anvisas  till  den  nya  myndigheten\r\nStatens  bostadsnämnd  och  till statliga bolag  med\r\nuppgift  att  äga  och förvalta  tidigare  kommunala\r\nbostadsföretag och fastigheter.  Därför bör anslagen\r\n31:12 Statens bostadsnämnd och 31:13 Omstrukturering\r\nav       kommunala      bostadsbolag      avvecklas.\r\nKristdemokraterna  föreslår  att  det i stället inom\r\nutgiftsområde 18 inrättas ett nytt generellt anslag,\r\nStöd    till    bostadsföretag   i   kommuner    med\r\nbostadsöverskott.\r\nKristdemokraterna förordar ett stödsystem som står\r\ni   bättre  överensstämmelse   med   det   kommunala\r\nsjälvstyret, som är öppet för alla fastighetsägare i\r\nvissa  kommuner  och  som administreras av Boverket.\r\nMed  det system Kristdemokraterna  föreslår  minskar\r\nkonkurrenssnedvridningen  som bl.a. Fastighetsägarna\r\noch  Svenskt Näringsliv kritiserat  hos  regeringens\r\nstöd  som   enbart   är   riktat  mot  allmännyttan.\r\nFastighetsägarna har också  anmält det av regeringen\r\ninförda stödet till EU-kommissionen.\r\nKristdemokraterna anser att  det  nya stödsystemet\r\nbör  finansieras  med  ett  nytt anslag,  Stöd  till\r\nbostadsföretag  i  kommuner  med   bostadsöverskott.\r\nAnslaget  bör tillföras motsvarande belopp  -  152,5\r\nmiljoner kronor - som regeringen föreslår för anslag\r\n31:13.\r\n\r\n32:1 Länsstyrelserna\r\n\r\nEnligt min mening finns det utrymme för en besparing\r\npå anslaget  till  länsstyrelsernas verksamhet på 10\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nNytt anslag: Investeringsstöd för byggande av\r\nstudentbostäder\r\n\r\nJag  har  i  en reservation  till  detta  betänkande\r\nredogjort för Kristdemokraternas förslag om ett nytt\r\ninvesteringsstöd för byggande av studentbostäder som\r\nskall  utgå enligt  enkla  och  förutsägbar  regler.\r\nDetta  stöd   för   studentbostäder   bör   beviljas\r\nparallellt  med  den  halvering  av  byggmomsen  som\r\nKristdemokraterna föreslår. Sammantaget kommer detta\r\natt  ge  en större stimulans av studentbostäderna än\r\ndet stöd som  kan  utgå  enligt  den nyligen införda\r\ntillfälliga    investeringsstimulansen.    I    vårt\r\nbudgetförslag för  år 2004 har vi avsatt 30 miljoner\r\nkronor för stödet.\r\n\r\n\r\n4. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18\r\nbudgetåret 2004  (c)\r\n\r\n\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\n\r\nInledning\r\n\r\nCenterpartiet  har  lagt   fram   ett   sammanhållet\r\nbudgetförslag   som   syftar  till  att  skapa  goda\r\nförutsättningar för Sveriges  alla  invånare oavsett\r\nom de bor - i stora städer, på mindre  orter eller i\r\nglesbygd.  Våra  förslag avser att ge kvinnor  såväl\r\nsom män, unga såväl som gamla bättre möjligheter att\r\nforma  ett variationsrikt  samhälle.  Variation  och\r\nmångfald gör samhället starkt och ger individen bäst\r\ntillfredsställelse.  Bostadspolitiken  har därvid en\r\ncentral    roll.    Den   fysiska   planeringen   är\r\ngrundläggande för att nå dessa mål.\r\n\r\nI   Centerpartiets  kommittémotion   2003/04:Bo275\r\navseende  anslagsfördelningen  inom utgiftsområde 18\r\nbudgetåret   2004   läggs   ett  förslag   fram   om\r\nmedelstilldelning som innebär  både  besparingar och\r\nett  ökat  anslag. Besparingarna avser framför  allt\r\nneddragningar på administration och stödformer som i\r\ndag  har  en  olämplig   inriktning.  Vidare  medför\r\nCenterpartiets förslag inom andra utgiftsområden att\r\nbelastningen på stödformer  under  utgiftsområde  18\r\nminskar. Det gäller bl.a. åtgärder för att förbättra\r\nbarnfamiljernas  ekonomi,  vilka  innebär en minskad\r\nbelastning på bostadsbidragen.\r\nRiksdagens       majoritet       bestående      av\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och  Miljöpartiet\r\nhar i budgetprocessens första steg fattat  beslut om\r\nramar för de olika utgiftsområdena som avviker  från\r\ndem  som  Centerpartiet  föreslagit.  Då  riksdagens\r\nmajoritet  har valt en annan inriktning av politiken\r\nän den vi förordar deltar jag inte i det nu aktuella\r\nbeslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 18.\r\nJag   redovisar    emellertid    nedan    kortfattat\r\ninriktningen     på     vårt    motionsförslag    om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområdet. På följande\r\npunkter  bör  anslagsfördelningen   ske   med  andra\r\nutgångspunkter än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\n21:1 Bostadsbidrag\r\n\r\nRegeringens   förslag   om   att   höja   det   s.k.\r\nförlåtandeintervallet  från 200 kr till 1 200 kr bör\r\navvisas. Att höja gränsen är i praktiken ett lotteri\r\ndär  vissa  vinner och andra  förlorar  beroende  på\r\nslumpmässiga  variationer.  Att  ett  sådant  system\r\nmåste  betecknas  som  otillständigt  är  närmast en\r\nunderdrift.  För dem som uppbär bostadsbidrag,  dvs.\r\nbarnfamiljer och ungdomar med låga inkomster, är ett\r\ninkomstbortfall  på  upp  till  1 200 kr en avsevärd\r\nekonomisk belastning.\r\n\r\nBehovet  av  bostadsbidrag  är  naturligtvis  helt\r\nberoende    av   vilka   inkomster   som   hushållen\r\ndisponerar. Det  är mot den bakgrunden Centerpartiet\r\nhar föreslagit förbättringar i delar av stödsystemen\r\noch sänkt skatt för  låg-  och medelinkomsttagare. I\r\ndag uppbär många av de familjer  som berörs av dessa\r\nåtgärder  bostadsbidrag. Den inkomstförbättring  som\r\ndetta  ger  innebär  att  behovet  av  bostadsbidrag\r\nminskar. Denna minskning kan beräknas uppgå till 900\r\nmiljoner  kronor.   Därutöver   bör   en  engångsvis\r\nindragning  om  400  miljoner  kronor göras  av  det\r\nanslagssparande som finns på bostadsbidragsanslaget.\r\nAnslaget  kan därför minskas med  sammanlagt  1  300\r\nmiljoner kronor för budgetåret 2004.\r\n\r\n31:1 Boverket\r\n\r\nRegeringen  har  följt upp Byggkostnadsdelegationens\r\narbete  genom  att,  för  en  tidsbegränsad  period,\r\ninrätta Byggkostnadsforum  vid  Boverket.  Problemet\r\nmed   höga   byggkostnader   är  emellertid  alltför\r\nomfattande  för att kunna hanteras  på  detta  sätt.\r\nEftersom de höga byggkostnaderna till stor del beror\r\npå dålig konkurrens inom byggbranschen bör i stället\r\nKonkurrensverket   ges   i  uppdrag  att  följa  upp\r\nByggkostnadsdelegationens   arbete.   Anslaget   för\r\nBoverket kan därför minskas med 5 miljoner kronor.\r\n\r\n31:4 Räntebidrag\r\n\r\nDen    ursprungliga    avsikten    med    1993   års\r\nräntebidragssystem  var att det på sikt skulle  leda\r\nfram till en avveckling  av  de  generella  statliga\r\nbostadssubventionerna. Jag anser att det nu är  dags\r\natt  fatta  ett  beslut  om att inleda avvecklingen.\r\nInga nya beslut om räntebidrag  bör fattas efter den\r\n1 januari 2004. Jag bedömer att en  sådan omläggning\r\ninnebär att anslaget för räntebidrag  under 2004 kan\r\nminskas med drygt 23 miljoner kronor. På sikt kommer\r\nbesparingarna  att  bli  avsevärt  större.  Det  bör\r\nemellertid   understrykas   att   avvecklingen    av\r\nräntebidragen      bör     ske     samtidigt     som\r\nfastighetsskatten   för   hyreshus   avvecklas   och\r\nåtgärder för att reducera byggmomsen vidtas.\r\n\r\n31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och\r\nmögelskador\r\n\r\nI många bostadsområden  syns  i  dag tecken på sämre\r\nhälsa.  Skadliga ämnen som fortfarande  återfinns  i\r\nbyggmaterial,      dålig      luft,     bristfälliga\r\nventilationsmöjligheter m.m. bidrar till ökningen av\r\nallergier   och   överkänslighet.   Ett    betydande\r\nhälsoproblem beror på fukt och mögel i bostäder. För\r\natt  fler  småhusägare skall kunna erhålla stöd  för\r\natt åtgärda  fukt-  och  mögelskador i sina bostäder\r\nbör anslaget 31:5 Bidrag till  Fonden  för fukt- och\r\nmögelskador   höjas   med   10  miljoner  kronor   i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet\r\n\r\nDen  ursprungliga användningen  av  detta  anslag  -\r\ninvesteringsbidraget   för  ekologisk  hållbarhet  -\r\nupphörde år 2002. I dag  används bidraget bl.a. till\r\natt    finansiera    de   s.k.   pilotprojekt    som\r\nByggkostnadsforum fördelar  bidrag  till  på  oklara\r\ngrunder. Jag har, som framgått ovan, föreslagit  att\r\nKonkurrensverket  helt  övertar uppgiften att bevaka\r\nbyggkostnadernas utveckling.  Med denna utgångspunkt\r\nbehövs inte detta anslag.\r\n\r\n31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad av\r\nhyresbostäder\r\n\r\nInvesteringsbidragen påverkar inte  de grundläggande\r\norsakerna  till  dagens  svårigheter  att  producera\r\nhyresbostäder på vissa orter. Det behövs  helt andra\r\nåtgärder  för  att  åstadkomma  en bostadsmarknad  i\r\nbalans.  De förslag som Centerpartiet  lagt  fram  i\r\nandra motioner  om  bl.a.  sänkta skatter, förenklad\r\nplanprocess   och   en  flexiblare   användning   av\r\nbruksvärdessystemet   utgör    exempel   på   sådana\r\nåtgärder. Bidragsformen kan avvecklas  och för nästa\r\nbudgetår bör endast medel för redan beviljade bidrag\r\nanslås.\r\n\r\n31:12 Statens bostadsnämnd och\r\n31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\n\r\nCenterpartiet har tidigare motsatt sig ett införande\r\nav   Statens   bostadsnämnd   och  anser  att  denna\r\nmyndighet bör avvecklas. Myndighetens uppgift är att\r\nadministrera stödet för omstrukturering av kommunala\r\nbostadsbolag. Jag anser att detta  stöd skall ges en\r\nannan  inriktning  med  en betydligt mindre  statlig\r\nstyrning   och   en   högre   grad    av   kommunalt\r\nsjälvbestämmande.  Samtidigt  är  det  viktigt   att\r\nframhålla  att  statliga  stöd  inte  kan  lösa de i\r\ngrunden strukturella problemen. För kommuner  med en\r\nväldigt ansträngd ekonomi kan omstruktureringar dock\r\nvara  svåra  att  genomföra helt utan statlig hjälp.\r\nDärför är det viktigt  att staten som en sista utväg\r\nkan  ställa  ut  kreditgarantier   i   samband   med\r\nobeståndshantering.     Anslaget     för     Statens\r\nbostadsnämnd bör avvecklas helt, och anslaget  31:13\r\nbör minskas med 122,5 miljoner kronor.\r\n\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.\r\n\r\nRegeringens  förslag  innebär  att  länsstyrelsernas\r\nadministration tillåts växa på ett omotiverat  sätt.\r\nJag   anser   att   en   mer   rationellt   utformad\r\nadministration     innebär    att    anslaget    för\r\nlänsstyrelserna kan  minskas med 146 miljoner kronor\r\ni förhållande till vad regeringen föreslagit.\r\n\r\n34:2 Statens institut för ekologisk hållbarhet\r\n\r\nStatens institut för ekologisk  hållbarhet  har haft\r\nuppgifter som är kopplade till arbetet med de lokala\r\ninvesteringsprogrammen. När detta stöd nu avvecklats\r\nfinns  heller  inget  behov av myndigheten. Anslaget\r\nbör därför avvecklas redan  fr.o.m. budgetåret 2004.\r\nEventuella avvecklingskostnader bör täckas genom det\r\nanslagssparande som finns.\r\n\r\n\r\n5. Styrningen av medel för marksanering (kd)\r\n\r\n\r\nGöran Hägglund (kd) anför:\r\n\r\nSom   en   direkt  följd  av  tidigare   industriell\r\nverksamhet har  vi  i  dag  ett  stort  antal sjöar,\r\nvikar,  öar och markområden som är mer eller  mindre\r\nstarkt förorenade.  Det  rör sig bl.a. om så farliga\r\nmiljögifter  som PCB, kvicksilver  och  kadmium.  Så\r\nlänge dessa nedsmutsade  områden inte saneras tjänar\r\nde  som  källor  för miljögifternas  spridning  till\r\nomgivningen.     För     att      kunna     uppfylla\r\nmiljökvalitetsmålet Giftfri miljö är  det nödvändigt\r\natt dessa giftkällor elimineras. Det förutsätter att\r\nde   förorenade   områdena   genomgår   en  grundlig\r\nsanering.    Enligt    Miljömålsrådets    årsrapport\r\nMiljömålen  - Når vi delmålen? är Giftfri miljö  ett\r\nav de miljökvalitetsmål  som  det i dagsläget bedöms\r\nvara svårast att kunna uppfylla. Det är därför minst\r\nsagt  nedslående  att  anslaget  till  sanering  och\r\nåterställning av förorenade områden  på  förslag  av\r\nregeringen  i  vårpropositionen  för 2003 har sänkts\r\nkraftigt.  Lösningen är naturligtvis  inte  minskade\r\nanslag,    utan    en    förutsättning    för    att\r\nsaneringsarbetet skall kunna bedrivas med full kraft\r\när att ytterligare  medel  tillförs.  Enligt nyligen\r\npresenterade uppgifter från Naturvårdsverket innebär\r\nnuvarande  takt  i saneringsarbetet att det  kan  ta\r\nnärmare 100 år innan  i dag kända förorenade områden\r\när   sanerade.   Vi   Kristdemokrater   har   därför\r\nföreslagit  att  det  fr.o.m.   2004  skall  anvisas\r\nytterligare  150  miljoner kronor för  verksamheten.\r\nDet innebär dock inte  att  vi vill att användningen\r\nav medlen prioriteras på något  annat sätt än i dag.\r\nVilka  objekt  som  skall få stöd bör  sålunda  även\r\nfortsättningsvis avgöras  utifrån  vilken  risk  ett\r\nområde  utgör  ur  miljösynpunkt.  Samtidigt  skulle\r\nnaturligtvis  en  ökad  satsning på sanering frigöra\r\nmark i snabbare takt för  bl.a. bostadsbyggande. Ett\r\ngenomförande  av  vårt förslag  skulle  därför  vara\r\npositivt också för bostadsbyggandet.\r\n\r\n\r\n6. Investeringsstimulans genom\r\nskattekreditering (c)\r\n\r\n\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\n\r\nCenterpartiet motsatte  sig  införandet  av systemet\r\nmed  investeringsstimulans  genom skattekreditering.\r\nVi  anser  fortfarande att detta  system  givits  en\r\nmycket olycklig  utformning.  Ett  betydligt  bättre\r\nsätt att sänka bygg- och boendekostnaderna vore  att\r\ngenomföra en sänkning av momssatsen för byggande och\r\nfastighetsförvaltning.   Tyvärr   anses   EG-rättens\r\nmervärdesskattedirektiv  i  dagsläget  förhindra  en\r\nsådan åtgärd. Centerpartiet har därför i  en  motion\r\nbegärt  att  regeringen  inom  EU skall verka för en\r\nregeländring  så  att  en  särskild  skattenivå  för\r\nbyggande  och  förvaltning  blir   tillåten.   Detta\r\nförslag bereds inom skatteutskottet.\r\n\r\n\r\n7. Kreditgarantier för lån till kommunala\r\nbostadsföretag (fp)\r\n\r\n\r\nNina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp) anför:\r\n\r\nSom   framgår   av   vårt   särskilda   yttrande  om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret\r\n2004  motsätter  vi oss den nuvarande ordningen  för\r\nstöd    till    omstrukturering     av     kommunala\r\nbostadsföretag.    Denna   verksamhet   innebär   en\r\nsärbehandling av kommunala  bostadsföretag  som inte\r\när förenlig med den bostadspolitiska inriktning  som\r\nFolkpartiet   förordar.   Statens  bostadsnämnd  som\r\nhanterar stödverksamheten bör  därför  avvecklas. Vi\r\nanser  att  en  översyn  av  alla statliga åtaganden\r\ngentemot  kommunala bostadsbolag  och  kommuner  med\r\nbostadsöverskott bör komma till stånd. Målsättningen\r\nbör bl.a. vara  att  den  typ av kreditgarantier som\r\nendast är inriktad mot de kommunala bostadsföretagen\r\nskall kunna avvecklas.\r\n\r\n\r\n8. Kreditgarantier för lån till kommunala\r\nbostadsföretag (kd)\r\n\r\n\r\nGöran Hägglund (kd) anför:\r\n\r\nKristdemokraterna har lagt  fram förslag om ett nytt\r\nsystem för stöd till bostadsföretag  i  kommuner med\r\nbostadsöverskott. Detta system är avsett att ersätta\r\ndet   nuvarande  systemet  för  omstrukturering   av\r\nkommunala  bostadsbolag  som  vi  anser  har fått en\r\nolämplig  inriktning.  I Kristdemokraternas  förslag\r\ningår som en del möjligheten  att  erhålla  statliga\r\nkreditgarantier  i  vissa  fall,  framlagd  i motion\r\n2003/04:Bo291   (kd)  yrkande  4.  Vi  har  i  detta\r\nbetänkande dock inte  yrkat  bifall till förslaget i\r\ndenna  del under förslagspunkt  18.  Skälet  är  att\r\ngrunden  för  vårt  förslag,  dvs. införandet av ett\r\nalternativt  stödsystem  riktat  till  kommuner  med\r\nbostadsöverskott, redan avstyrkts  av  utskottet vid\r\nställningstagandet  till  anslagsfördelningen   inom\r\nutgiftsområde 18 (förslagspunkt 1).\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nProposition 2003/04:1\r\n\r\nI propositionen volym 10 föreslås att riksdagen\r\n\r\n1.  antar regeringens förslag till lag om ändring  i\r\nlagen  (1993:737)  om bostadsbidrag (avsnitten 2.1\r\noch 6.1),\r\n\r\n2.    godkänner   de   finansieringsprinciper    för\r\nlantmäteriverksamheten   som  regeringen  förordar\r\n(avsnitt 4.6.2),\r\n\r\n3. bemyndigar regeringen att  under  2004  ställa ut\r\nkreditgarantier till ny- och ombyggnad av bostäder\r\nintill  ett belopp på högst 10 000 000 000  kronor\r\ninklusive   tidigare   gjorda  åtaganden  (avsnitt\r\n4.8.4),\r\n\r\n4. bemyndigar regeringen att  under  2004  ställa ut\r\nkreditgarantier  för bostadsföretag i samband  med\r\nobeståndshantering  intill  ett  belopp  på  högst\r\n500 000 000   kronor   inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden (avsnitt 4.8.4),\r\n\r\n5. bemyndigar regeringen att  under  2004  ställa ut\r\nkreditgarantier    för    lån    till    kommunala\r\nbostadsföretag  intill ett belopp på 3 000 000 000\r\nkronor   inklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\n(avsnitt 4.8.4),\r\n\r\n6. bemyndigar  regeringen  att  under 2004 ställa ut\r\nkreditgarantier    för    lån    som   kooperativa\r\nhyresrättsföreningar  tar upp för nybyggnad  eller\r\nförvärv  av  fastigheter   för   ombildning   till\r\nkooperativ  hyresrätt  intill  ett belopp på högst\r\n1 000 000 000  kronor  inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden (avsnitt 4.8.4),\r\n\r\n7. bemyndigar regeringen att besluta  om  en  rörlig\r\nkredit  på  konto  i  Riksgäldskontoret intill ett\r\nbelopp om 5 000 000 kronor för förvärv och innehav\r\nav fastigheter för vilka  statliga kreditgarantier\r\nutfärdats (avsnitt 4.8.4),\r\n\r\n8.  godkänner  vad regeringen förordat  i  fråga  om\r\nändrad inriktning för statliga kreditgarantier vid\r\nny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 4.8.4),\r\n\r\n9.  bemyndigar  regeringen   att   under   2004  för\r\nramanslaget 31:11 Investeringsbidrag för nybyggnad\r\nav  hyresbostäder  ingå  åtaganden  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utbetalningar  på\r\nhögst  800 000 000  kronor under 2005 och på högst\r\n900 000 000  kronor  2006   och   senare  (avsnitt\r\n4.8.11),\r\n\r\n10.   bemyndigar  regeringen  att  under  2004   för\r\nramanslaget  31:13  Omstrukturering  av  kommunala\r\nbostadsbolag göra åtaganden som inklusive tidigare\r\ngjorda   åtaganden   medför   utgifter   på  högst\r\n150 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 4.8.13),\r\n\r\n11.  för  budgetåret  2004  anvisar  anslagen  under\r\nutgiftsområde          18         Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning  och  byggande   enligt  följande\r\nuppställning:\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n----------------------------------------------------\r\nAnslag                           Anslagstyp\r\nRegeringens\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------\r\n21:1 Bostadsbidrag               Ramanslag    3 497\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:1 Boverket                    Ramanslag  151 823\r\n----------------------------------------------------\r\n31:2 Räntebidrag m.m.            Ramanslag    1 621\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:3 Statens                     Ramanslag   14 825\r\nbostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningskostnader\r\n----------------------------------------------------\r\n31:3 Statens                     Ramanslag  100 000\r\nbostadskreditnämnd:\r\nGarantiverksamhet\r\n----------------------------------------------------\r\n31:5 Bidrag till fonden för      Ramanslag   38 000\r\nfukt- och\r\nmögelskador\r\n----------------------------------------------------\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot    Ramanslag   33 000\r\nradon i\r\nbostäder\r\n----------------------------------------------------\r\n31:7 Statens geotekniska         Ramanslag   29 482\r\ninstitut\r\n----------------------------------------------------\r\n31:8 Lantmäteriverket            Ramanslag  339 812\r\n----------------------------------------------------\r\n31:9 Statens va-nämnd            Ramanslag    6 737\r\n----------------------------------------------------\r\n31:10 Bidrag till                Ramanslag   25 000\r\nbostadsinvesteringar\r\nsom främjar\r\nekologisk hållbarhet\r\n----------------------------------------------------\r\n31:11 Investeringsbidrag för     Ramanslag  600 000\r\nnybyggnad\r\nav hyresbostäder\r\n----------------------------------------------------\r\n31:12 Statens bostadsnämnd       Ramanslag    7 919\r\n----------------------------------------------------\r\n31:13 Omstrukturering av         Ramanslag  152 500\r\nkommunala\r\nbostadsbolag\r\n----------------------------------------------------\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.        Ramanslag    2 138\r\n467\r\n----------------------------------------------------\r\n32:2 Kommunala samverkansorgan   Obetecknat  34 897\r\nm.m.                             anslag\r\n----------------------------------------------------\r\n34:2 Statens institut för        Ramanslag    7 568\r\nekologisk hållbarhet\r\n----------------------------------------------------\r\nSumma                                         8 798\r\n030\r\n----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:Bo205 av Helena Zakariasén (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om ytterligare  undantag  i\r\nlagen om bostadsbidrag  vad gäller minderåriga barns\r\nförmögenheter och beräkningsunderlag.\r\n\r\n2003/04:Bo208 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  att  det  bör inrättas ett\r\nspecifikt departement för att handlägga  ärenden som\r\nrör  bostadspolitiken,  samhällsbyggandet  och   den\r\növergripande fysiska planeringen.\r\n\r\n2003/04:Bo209 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att i stället för att riva\r\nhyreshus  överväga  möjligheten  att  omvandla dessa\r\ntill fängelser.\r\n\r\n2003/04:Bo210 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om projekt för att  komma till\r\nrätta med ungdomars avsaknad av bostad och arbete.\r\n\r\n2003/04:Bo212 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att ett barns arv  inte\r\nskall   beaktas   vid   beräkning   av   rätt   till\r\nsocialbidrag och bostadsbidrag.\r\n\r\n2003/04:Bo226 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att kommunerna\r\nskall ta sitt ansvar för att tillhandahålla billig\r\nmark för studentbostäder.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att möjliggöra för\r\nmobila studentbostäder.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att förbättra\r\nkonkurrensbevakningen av byggsektorn.\r\n\r\n2003/04:Bo230 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att förstärka och\r\nprecisera    de   bostadspolitiska    målen    för\r\nbostadsbidragen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att inte ersätta\r\nbostadsbidragen med ett generellt familjepolitiskt\r\nstöd.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett reformerat\r\nbostadsbidrag.\r\n\r\n2003/04:Bo235 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  mål  för\r\nbostadsproduktionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  villkoren  för\r\nnyproduktion av hyresrätter.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om studentbostäder.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om marksanering.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  villkoren  för\r\nombyggnation av flerfamiljshus.\r\n\r\n2003/04:Bo236 av Nina Lundström m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  valfrihet  i\r\nboendet.\r\n\r\n2003/04:Bo239 av Raimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att en översyn görs för att\r\nskapa  utjämning  mellan  tillväxtområden och övriga\r\nområden, mellan stad och land,  vid  finansiering av\r\nboendet.\r\n\r\n2003/04:Bo242 av Kenneth G Forslund (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  att  vända\r\nkonkurrensen rätt inom bostadssektorn.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  starta ett\r\nsamarbete      mellan      staten,     kommunerna,\r\nHyresgästföreningen och byggföretag för att arbeta\r\nfram en Sverigebostad.\r\n\r\n2003/04:Bo247 av Hillevi Larsson och Martin Nilsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  att   stöd   till\r\nuniversitets- och högskoleutbyggnad i fortsättningen\r\nknyts  till  ett  krav på berörd kommun att jämsides\r\nordna bostäder till studenterna.\r\n\r\n2003/04:Bo249 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning    i    syfte    att    ta    fram   ett\r\nfördelningspolitiskt  bättre  fungerande regelverk\r\nför bostadsbidragen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  halvårsvisa\r\navstämningsperioder för bostadsbidragen.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en höjning av\r\nbostadsbidraget   med   100   kr  per  barn   till\r\nberättigade hushåll.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  gemensam\r\ninkomstgräns på 117  000  kr innan bostadsbidraget\r\nreduceras.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till ändring av reglerna för beräkning  av\r\nden  bidragsgrundande  inkomsten för bostadsbidrag\r\ndär fiktiva inkomster eller  låsta tillgångar inte\r\nbör ingå.\r\n\r\n2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om bostadspolitiska\r\njämförelser med Europa.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  konkurrens  på\r\nbyggmarknaden.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utvärdering  av\r\nförsäljningen av det statliga markinnehavet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  att\r\nförsäljning  av  statlig   mark   inte  snedvrider\r\nkonkurrensen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  studenters\r\nbostadssituation.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  staten bör\r\nerbjuda mark för byggande av studentbostäder.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nKonkurrensverket    särskilt   måste   följa   upp\r\nkonkurrensen om byggmaterial.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nKonkurrensverket bör få  i  uppgift  att verka för\r\natt  fler  utländska  aktörer  kommer  in  på  den\r\nsvenska byggmarknaden.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om investeringsstöd\r\ngenom kreditering av skattekonto.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om bostadsbidragets\r\nmarginaleffekter.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  valfrihet  i\r\nboendet.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  samhällsbyggnad\r\nför ökad valfrihet.\r\n\r\n21. Riksdagen beslutar avveckla investeringsbidraget\r\nför byggande av hyresbostäder.\r\n\r\n22. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utreda statens\r\nroll      inom      finansieringssystemen      för\r\nbostadsbyggande.\r\n\r\n23.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  att  utreda\r\nräntebidragets framtida utformning.\r\n\r\n24. Riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nenligt uppställning (tusental kronor):\r\n\r\n\r\n----------------------------------------------------\r\nAnslag                       Regeringens\r\nAnslagsförändringar\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------\r\n21:1 Bostadsbidrag                 3 497   -100 000\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:1 Boverket                    151 823    -20 000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:2 Räntebidrag m.m.              1 621   -100 000\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:3 Statens                      14 825     -2 000\r\nbostadskreditnämnd/\r\nFörvaltningsanslag\r\n----------------------------------------------------\r\n31:6 Bidrag till åtgärder mot     33 000    -10 000\r\nradon i bostäder\r\n----------------------------------------------------\r\n31:10 Bidrag till                 25 000    -25 000\r\ninvesteringar som främjar\r\nekologisk hållbarhet\r\n----------------------------------------------------\r\n31:11 Investeringsbidrag för     600 000   -200 000\r\nnybyggnad av\r\nhyresbostäder\r\n----------------------------------------------------\r\n31:12 Statens bostadsnämnd         7 919     -4 000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:13 Omstrukturering av         152 500   -127 000\r\nkommunala\r\nbostadsbolag\r\n----------------------------------------------------\r\n32:1 Länsstyrelserna               2 138   -100 000\r\n467\r\n----------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet           8 798   -688 000\r\n030\r\n----------------------------------------------------\r\n2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om bostadspolitikens\r\ninriktning.\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att  bostadsbidrag  skall utgå\r\nenbart till barnfamiljer.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  subventioner för\r\nbostadsproduktion.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\ninfrastrukturella satsningar  för  att  möjliggöra\r\nbostadsbyggande.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  främja\r\nkonkurrensen inom bygg- och byggmaterielsektorn.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  offentliga\r\nfastighetsföretag.\r\n\r\n2003/04:Bo261 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nboendeintegration  skall   underlättas  genom  att\r\nbostadspolitiken inriktas mot att skapa likvärdiga\r\nförutsättningar  för  byggande   och   ägande   av\r\nbostäder   i   alla   olika  upplåtelseformer  och\r\nstorlekar.\r\n\r\n2003/04:Bo263 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om allmänna principer\r\nför en långsiktigt hållbar bostadspolitik.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en  översyn  av\r\nbostadspolitiken     i     syfte     att    minska\r\nboendekostnaderna.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att\r\nföra     över     uppgiften    att    följa    upp\r\nByggkostnadsdelegationens   arbete  från  Boverket\r\ntill Konkurrensverket.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär  att  regeringen  låter  utreda\r\nfrågan  om  hur den svenska  bostadsmarknaden  kan\r\nreformeras i en mer marknadsekonomisk inriktning.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om omstrukturering av\r\nkommunala bostadsbolag.\r\n\r\n11.   Riksdagen   beslutar   att   avskaffa  Statens\r\nbostadsnämnd.\r\n\r\n12. Riksdagen begär att regeringen förhandlar med de\r\nkommuner  som  får  nya  högskoleplatser   om  den\r\nstudentsociala situationen.\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär att regeringen förhandlar  med\r\nkommuner med redan  befintliga  högskoleplatser om\r\nden studentsociala situationen.\r\n\r\n14.     Riksdagen     beslutar     att    permanenta\r\ninvesteringsbidraget  för anordnande  av  bostäder\r\nför studenter.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att avskaffa\r\ninvesteringsbidraget     för    nybyggnation    av\r\nhyresbostäder.\r\n\r\n17. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag\r\nom ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.\r\n\r\n19.  Riksdagen  begär  att regeringen  låter  utreda\r\nfrågan  om  hur neutralitet  och  mångfald  i  den\r\nsvenska bostadspolitiken kan uppnås.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av mångfald\r\ni svensk bostadspolitik för ökad valmöjlighet.\r\n\r\n22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av mångfald\r\ni   svensk   bostadspolitik   för   att   motverka\r\nsegregation.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  flexibel\r\narbetsmarknad bl.a. i syfte att minska trycket  på\r\növerhettade bostadsmarknader.\r\n\r\n27.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  en  översyn  av\r\nstatligt   markinnehav  för  att  säkerställa  ett\r\nrationellt förfarande bl.a. i syfte att underlätta\r\nnybyggnation.\r\n\r\n2003/04:Bo265 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd, fp, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om utvecklingen av en digital\r\nSverigekarta och  en  ökad  satsning  på  geografisk\r\ninformationsteknik.\r\n\r\n2003/04:Bo271 av Tommy Ternemar (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att kreditgarantierna  för\r\nbostadsbyggandet i landsbygden blir bättre.\r\n\r\n2003/04:Bo275 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i\r\nförhållande  till regeringens förslag anslagen under\r\nutgiftsområde          18         Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning  och  byggande   enligt  följande\r\nuppställning:\r\n\r\n----------------------------------------------------\r\nAnslag (tkr)                 Regeringens\r\nAnslagsförändringar\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------\r\n21:1 Bostadsbidrag, ramanslag      3 497     -1 300\r\n000        000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:1 Boverket, ramanslag         151 823     -5 000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:2 Räntebidrag m.m.              1 621    -23 013\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:5 Bidrag till Fonden för       38 000     10 000\r\nfukt- och\r\nmögelskador, ramanslag\r\n----------------------------------------------------\r\n31:10 Bidrag till                 25 000    -25 000\r\nbostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk\r\nhållbarhet\r\n----------------------------------------------------\r\n31:11 Investeringsbidrag för     600 000   -500 000\r\nnybyggnad av\r\nhyresbostäder\r\n----------------------------------------------------\r\n31:12 Statens bostadsnämnd         7 919     -7 919\r\n----------------------------------------------------\r\n31:13 Omstrukturering av         152 500   -122 500\r\nkommunala\r\nbostadsbolag\r\n----------------------------------------------------\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.          2 138   -182 000\r\n467\r\n----------------------------------------------------\r\n34:2 Statens institut för          7 568     -7 568\r\nekologisk hållbarhet,\r\nramanslag\r\n----------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet           8 798     -2 163\r\n030        000\r\n----------------------------------------------------\r\n2003/04:Bo281 av Lennart Klockare och Birgitta\r\nAhlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  bostadsbidrag   till\r\nbarnfamiljer.\r\n\r\n2003/04:Bo283 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen   till   anslag  21:1  Bostadsbidrag  för\r\nbudgetåret 2004 3 297 000 000 kr.\r\n\r\n2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen till anslag  31:1 Boverket för budgetåret\r\n2004 125 923 000 kr.\r\n\r\n3.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  till\r\nriksdagen    med    förslag   om   avveckling   av\r\nräntebidragen i enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  att\r\nbemyndiga  regeringen  att  under  2004  ställa ut\r\nkreditgarantier    för    lån    till    kommunala\r\nbostadsföretag  intill ett belopp av 3 000 000 000\r\nkr inklusive tidigare åtaganden.\r\n\r\n5.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  att\r\nbemyndiga regeringen  att  under  2004  ställa  ut\r\nkreditgarantier    för    lån   till   kooperativa\r\nhyresrättsföreningar   intill    ett   belopp   av\r\n1 000 000 000 kr inklusive tidigare åtaganden.\r\n\r\n6. Riksdagen avslår regeringens förslag om en rörlig\r\nkredit hos Riksgäldskontoret om 5 000 000  kr  för\r\natt   Statens   bostadskreditnämnd   skall   kunna\r\nförvärva fastigheter.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  behovet  av\r\nstatlig kreditgarantigivning utreds.\r\n\r\n8.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  om  att\r\nStatens bostadskreditnämnd  skall  kunna avtala om\r\nkreditgarantier på civilrättslig grund.\r\n\r\n9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen till anslag 31:5 Bidrag till  Fonden  för\r\nfukt-   och   mögelskador   för   budgetåret  2004\r\n18 000 000 kr.\r\n\r\n10. Riksdagen anvisar i enlighet med  vad som anförs\r\ni  motionen till anslag 31:6 Bidrag till  åtgärder\r\nmot radon i bostäder för budgetåret 2004 1 000 000\r\nkr.\r\n\r\n11. Riksdagen  anvisar i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen till  anslag  31:8 Lantmäteriverket för\r\nbudgetåret 2004 329 812 000 kr.\r\n\r\n12. Riksdagen anvisar i enlighet  med vad som anförs\r\ni   motionen   till   anslag  31:10  Bidrag   till\r\nbostadsinvesteringar   som    främjar    ekologisk\r\nhållbarhet för budgetåret 2004 0 kr.\r\n\r\n13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som  anförs\r\ni  motionen  till  anslag 31:11 Investeringsbidrag\r\nför nybyggnad av hyresbostäder för budgetåret 2004\r\n300 000 000 kr.\r\n\r\n14. Riksdagen anvisar  i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen till anslag  31:12 Statens bostadsnämnd\r\nför budgetåret 2004 3 960 000 kr.\r\n\r\n15. Riksdagen anvisar i enlighet  med vad som anförs\r\ni  motionen  till anslag 31:13 Omstrukturering  av\r\nkommunala bostadsbolag för budgetåret 2004   0 kr.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om nyckeltal för\r\nverksamheten hos länsstyrelserna.\r\n\r\n17. Riksdagen anvisar i enlighet med  vad som anförs\r\ni  motionen till anslag 32:1 Länsstyrelserna  m.m.\r\nför budgetåret 2004 2 088 467 000 kr.\r\n\r\n18. Riksdagen  anvisar i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen till  anslag  34:2 Statens institut för\r\nekologisk hållbarhet för budgetåret 2004 3 784 000\r\nkr.\r\n\r\n2003/04:Bo284 av Christer Adelsbo m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     i    motionen    anförs    om    kooperativa\r\nhyresrättsföreningars      behov      av     statlig\r\nkreditgaranti.\r\n\r\n2003/04:Bo286 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om behovet av  att  införa\r\nett      bättre      fungerande      system      för\r\nbostadsfinansiering.\r\n\r\n2003/04:Bo289 av Johan Löfstrand och Berndt\r\nSköldestig (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om behovet av översyn av\r\näldre studerandes villkor.\r\n\r\n2003/04:Bo297 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om bostadspolitikens\r\ninriktning.\r\n\r\n2. Riksdagen  avslår  regeringens  hemställan om att\r\nunder  2004  bemyndigas  ställa ut kreditgarantier\r\nför lån till kommunala bostadsföretag  intill  ett\r\nbelopp  på  3 000 000 000  kr  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden.\r\n\r\n3.  Riksdagen  bemyndigar regeringen att under  2004\r\nställa   ut   kreditgarantier    för    lån   till\r\nbostadsföretag  i  kommuner  med  bostadsöverskott\r\nintill  ett belopp på 3 000 000 000  kr  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden.\r\n\r\n4. Riksdagen  avslår  regeringens  hemställan om att\r\nför   anslaget   31:11   Investeringsbidrag    för\r\nnybyggnad  av  hyresbostäder  ingå  åtaganden  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden   medför\r\nutgifter  på högst 1 700 000 000 kr under perioden\r\n2005-2006.\r\n\r\n5. Riksdagen  avslår  regeringens  hemställan om att\r\nunder  2004 för anslaget 31:13 Omstrukturering  av\r\nkommunala  bostadsbolag  bemyndigas ingå åtaganden\r\nsom  inklusive  tidigare gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 150 000 000 kr efter 2004.\r\n\r\n6. Riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under 2004\r\nför  det  av Kristdemokraterna föreslagna anslaget\r\nStöd   till   bostadsföretag    i   kommuner   med\r\nbostadsöverskott  ingå  åtaganden  som   inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n150 000 000 kr efter 2004.\r\n\r\n7. Riksdagen beslutar om komplettering av riksdagens\r\nbostadspolitiska mål i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n8.  Riksdagen  beslutar att avveckla den tillfälliga\r\ninvesteringsstimulansen  vid  byggande  av  mindre\r\nhyresbostäder och studentbostäder.\r\n\r\n9.  Riksdagen  beslutar  att avveckla anslaget 31:11\r\nInvesteringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att avveckla\r\nräntebidragssystemet.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nKonkurrensverket skall ges ett utvidgat ansvar att\r\nbevaka konkurrensen inom byggmarknaden.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  stöd  till\r\nbostadsföretag i kommuner med svag efterfrågan.\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättandet av ett\r\nnytt    investeringsbidrag    för    byggande   av\r\nstudentbostäder.\r\n\r\n30.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande    till    regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret 2004 anslagen  under  utgiftsområde  18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande\r\nenligt uppställning:\r\n\r\n\r\n----------------------------------------------------\r\nAnslag (tkr)                  Regeringens\r\nAnslagsförändringar\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------\r\n21:1 Bostadsbidrag                  3 497  +450 000\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:1 Boverket                     151 823    -8 000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:2 Räntebidrag                    1 621  -169 000\r\n000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:8 Lantmäteriverket             339 812   -23 000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:10 Bidrag till                  25 000   -25 000\r\nbostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk\r\nhållbarhet\r\n----------------------------------------------------\r\n31:11 Investeringsbidrag för      600 000  -300 000\r\nnybyggnad av\r\nhyresbostäder\r\n----------------------------------------------------\r\n31:12 Statens bostadsnämnd          7 919    -4 000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:13 Omstrukturering av          152 500  -152 500\r\nkommunala\r\nbostadsbolag\r\n----------------------------------------------------\r\n32:1 Länsstyrelserna                2 138   -10 000\r\n467\r\n----------------------------------------------------\r\nNytt anslag: Investeringsstöd               +30 000\r\nför byggande av studentbostäder\r\n----------------------------------------------------\r\nNytt anslag: Stöd till                     +152 500\r\nbostadsföretag i kommuner med\r\nbostadsöverskott\r\n----------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet            8 798   -59 000\r\n030\r\n----------------------------------------------------\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n24.   Riksdagen  anvisar  för  2004  anslagen  under\r\nutgiftsområde         18        Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning     och     byggande     enligt\r\nuppställningen i tabell 12.\r\n\r\n2003/04:Fi270 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n\r\n42. Riksdagen avskaffar byggstödet.\r\n\r\n2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om vikten för den\r\nenskilde av en blandning av olika upplåtelseformer\r\ni bostadsutbudet.\r\n\r\n2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att möjligheten\r\natt äga sin bostad  leder  till  ökad  integration\r\nsnarare än till ökad segregation.\r\n\r\n29.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om behovet av att få\r\nfart  på bostadsbyggandet  i  syfte  att  motverka\r\nsegregation.\r\n\r\n2003/04:Sf400 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att höja den\r\nbarnrelaterade delen i bostadsbidraget.\r\n\r\n2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bostadssegregering\r\noch blandade upplåtelse- och bebyggelseformer.\r\n\r\n2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n36. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om bostadsbidraget.\r\n\r\n2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bostadspolitiken.\r\n\r\n2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om konstnärerna  och\r\nbostadsbidragen.\r\n\r\n2003/04:Kr361 av Helena Höij m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en bred översyn av\r\nbostadspolitiken ur ett ungdomsperspektiv.\r\n\r\n2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om planprocessen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  tillfälliga\r\nbostäder.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om inventering av\r\nstatliga fastigheter.\r\n\r\n2003/04:Ub390 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n16. Riksdagen begär att regeringen  inbjuder berörda\r\nkommuner,   högskolor   och   studentkårer    till\r\növerläggningar   om   hur  bostadssituationen  för\r\nstudenter skall hanteras framgent.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att kommunen\r\nskall  ha ett bostadsförsörjningsansvar  vid  ökat\r\nantal studieplatser.\r\n\r\n2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om staten, Vasallen\r\nAB och storskaliga byggprojekt på F 18.\r\n\r\n2003/04:N325 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av ett\r\nsamlat  bostadsförsörjningsprogram  för  Stockholm\r\noch Mälardalen.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om villkoren för\r\ninvesteringsbidrag för nyproduktion av hyresrätter\r\ni Mälardalen.\r\n\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet av ökat\r\nbostadsbyggande  och  ökad valfrihet i  boendet  i\r\nStockholmsregionen.\r\n\r\n\r\nMotion från riksmötet 2002/03\r\n\r\n\r\n2002/03:Kr13 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om arkitektur och estetik inom\r\nbostadspolitikens område.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\n\r\nFörteckning över de motioner som åberopas\r\ni utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\npunkt 1\r\n-----------------------------------------------------\r\nMotion       Motionär                      Yrkande\r\n2003/04:                                   nr\r\n-----------------------------------------------------\r\nBo249        Göran Hägglund m.fl. (kd)     2-4\r\n-----------------------------------------------------\r\nBo253        Lars Leijonborg m.fl. (fp)    24\r\n-----------------------------------------------------\r\nBo257        Marietta de Pourbaix-Lundin   2\r\nm.fl. (m)\r\n-----------------------------------------------------\r\nBo263        Rigmor Stenmark m.fl. (c)     9, 11, 17\r\n-----------------------------------------------------\r\nBo275        Rigmor Stenmark m.fl. (c)\r\n-----------------------------------------------------\r\nBo283        Marietta de Pourbaix-Lundin   1, 2,\r\nm.fl. (m)                     9-12, 13\r\ni denna\r\ndel, 14,\r\n15, 17,\r\n18\r\n-----------------------------------------------------\r\nBo297        Göran Hägglund m.fl. (kd)     4-6, 23,\r\n30\r\n-----------------------------------------------------\r\nFi240        Lars Leijonborg m.fl. (fp)    24\r\n-----------------------------------------------------\r\nSf400        Inger Davidson m.fl. (kd)     9\r\n-----------------------------------------------------\r\nSf404        Alf Svensson m.fl. (kd)       36\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom\r\nutgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer  med regeringens\r\nförslag till anslagsfördelning\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n----------------------------------------------------\r\nAnslag                       Anslagstyp Regeringens\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------\r\n21:1 Bostadsbidrag           Ramanslag    3 497 000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:1 Boverket                Ramanslag      151 823\r\n----------------------------------------------------\r\n31:2 Räntebidrag m.m.        Ramanslag    1 621 000\r\n----------------------------------------------------\r\n31:3 Statens                 Ramanslag       14 825\r\nbostadskreditnämnd:\r\nFörvaltningskostnader\r\n----------------------------------------------------\r\n31:3 Statens                 Ramanslag      100 000\r\nbostadskreditnämnd:\r\nGarantiverksamhet\r\n----------------------------------------------------\r\n31:5 Bidrag till fonden för  Ramanslag       38 000\r\nfukt- och\r\nmögelskador\r\n----------------------------------------------------\r\n31:6 Bidrag till åtgärder    Ramanslag       33 000\r\nmot radon i\r\nbostäder\r\n----------------------------------------------------\r\n31:7 Statens geotekniska     Ramanslag       29 482\r\ninstitut\r\n----------------------------------------------------\r\n31:8 Lantmäteriverket        Ramanslag      339 812\r\n----------------------------------------------------\r\n31:9 Statens va-nämnd        Ramanslag        6 737\r\n----------------------------------------------------\r\n31:10 Bidrag till            Ramanslag       25 000\r\nbostadsinvesteringar\r\nsom främjar\r\nekologisk hållbarhet\r\n----------------------------------------------------\r\n31:11 Investeringsbidrag     Ramanslag      600 000\r\nför nybyggnad\r\nav hyresbostäder\r\n----------------------------------------------------\r\n31:12 Statens bostadsnämnd   Ramanslag        7 919\r\n----------------------------------------------------\r\n31:13 Omstrukturering av     Ramanslag      152 500\r\nkommunala\r\nbostadsbolag\r\n----------------------------------------------------\r\n32:1 Länsstyrelserna m.m.    Ramanslag    2 138 467\r\n----------------------------------------------------\r\n32:2 Kommunala               Obetecknat      34 897\r\nsamverkansorgan m.m.         anslag\r\n----------------------------------------------------\r\n34:2 Statens institut för    Ramanslag        7 568\r\nekologisk håll\r\nbarhet\r\n----------------------------------------------------\r\nSumma                                     8 798 030\r\n----------------------------------------------------\r\nBilaga 4\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen\r\n(1993:737) om bostadsbidrag\r\n\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs att 22 § lagen (1993:737) om\r\nbostadsbidrag skall ha följande lydelse.\r\n\r\n---------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse      Föreslagen lydelse\r\n---------------------------------------------\r\n\r\n\r\n22 §[1]\r\n\r\nBestäms det slutliga  bostadsbidraget till\r\nhögre  belopp än vad som för  samma  år  har\r\nbetalats  ut  i  preliminärt  bidrag,  skall\r\nskillnaden  betalas ut. Bestäms det slutliga\r\nbostadsbidraget till lägre belopp än vad som\r\nför samma år  har  betalats ut i preliminärt\r\nbidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nBelopp under 200 kronor    Belopp            under\r\nskall   inte  betalas  ut  1 200 kronor  skall  inte\r\neller betalas tillbaka.    betalas  ut eller betalas\r\ntillbaka.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\nPå  belopp  som  skall  betalas  ut  eller\r\nbetalas tillbaka enligt första stycket skall\r\navgift  och  ränta  betalas i  enlighet  med\r\nföreskrifter  som  meddelas   av  regeringen\r\neller  efter  regeringens  bemyndigande   av\r\nRiksförsäkringsverket.\r\n\r\n\r\nDenna  lag  träder  i  kraft den 1 januari\r\n2004  och  tillämpas  på  bostadsbidrag  som\r\nbetalats ut från och med kalenderåret 2002.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Senaste lydelse 1999:1362.\r\nbilaga 5\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nFörslag  till lag om särskild  bestämmelse\r\nom bostadsbidrag\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\nBostadsbidrag  enligt  lagen (1993:737) om\r\nbostadsbidrag lämnas med följande avvikelse.\r\n\r\nVid   beräkning   av   den  bidragsgrundande\r\ninkomsten  enligt  4  §  skall  studiebidrag\r\nenligt studiestödslagen (1999:1395) ingå med\r\n80 procent.\r\n\r\n____________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2004",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkterna 1, 2 och 9-11 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 24, 2003/04:Sf400 yrkande 9, 2003/04:Sf404 yrkande 36, 2003/04:Bo249 yrkandena 2-4, 2003/04:Bo253 yrkande 24, 2003/04:Bo257 yrkande 2, 2003/04:Bo263 yrkandena 9, 11 och 17, 2003/04:Bo275, 2003/04:Bo283 yrkandena 1, 2, 9-13, det senare i denna del, 14, 15, 17 och 18 och 2003/04:Bo297 yrkandena 4-6, 23 och 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen",
          "forslag": "Riksdagen godkänner vad bostadsutskottet anfört i avsnittet om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen.\r\nRiksdagen godkänner vad bostadsutskottet anfört i avsnittet om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2B942E47-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "17",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "176",
                    "139",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2B942E47-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Komplettering av målet för bostadspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo297 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Mål för bostadsbyggandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo235 yrkande 1 och 2003/04:Bo297 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "2B942E49-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "0",
                    "47",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "16",
                    "0",
                    "28",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "3",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "184",
                    "28",
                    "104",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2B942E49-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr13, 2003/04:N341 yrkande 8, 2003/04:Bo236 yrkande 1, 2003/04:Bo253 yrkandena 1, 19 och 20, 2003/04:Bo257 yrkande 1, 2003/04:Bo263 yrkandena 1, 2, 8, 19, 20 och 25 och 2003/04:Bo297 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "2B942E4A-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "2",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "49",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "173",
                    "44",
                    "99",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2B942E4A-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bostadspolitik för integration",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf325 yrkande 24, 2003/04:Sf326 yrkandena 28 och 29, 2003/04:Sf402 yrkande 22, 2003/04:Bo261 yrkande 1 och 2003/04:Bo263 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "De bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo208.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Konkurrensen i bostadsbyggandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo226 yrkande 7, 2003/04:Bo242 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Bo253 yrkandena 2, 10 och 11, 2003/04:Bo257 yrkande 11, 2003/04:Bo263 yrkande 6 och 2003/04:Bo297 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2B942E4D-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "141",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2B942E4D-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Statlig mark för bostadsbyggande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo253 yrkandena 5 och 6 och 2003/04:Bo263 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Byggande på gamla Tullinge flygplats",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T470 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Bostadsförsörjningsprogram för Stockholm och Mälardalen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N325 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Infrastrukturinvesteringar för ett ökat bostadsbyggande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo257 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2B942E51-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "141",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2B942E51-1B52-11D8-AF24-00047553005B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Styrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo235 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Tomma bostäder m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo209 och 2003/04:Bo257 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Räntebidragssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo235 yrkandena 2 och 5, 2003/04:Bo239, 2003/04:Bo253 yrkandena 22 och 23, 2003/04:Bo257 yrkande 5, 2003/04:Bo283 yrkande 3 och 2003/04:Bo297 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Investeringsbidrag för hyresbostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N325 yrkande 6, 2003/04:Bo253 yrkande 21, 2003/04:Bo263 yrkande 15, 2003/04:Bo283 yrkande 13 i denna del och 2003/04:Bo297 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Investeringsstimulans genom skattekreditering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi270 yrkande 42, 2003/04:Bo253 yrkande 12 och 2003/04:Bo297 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Ändrad inriktning av kreditgivningen för ny- och ombyggnad",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 8 och avslår motionerna 2003/04:Bo271, 2003/04:Bo283 yrkandena 7 och 8, 2003/04:Bo284 och 2003/04:Bo286.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Kreditgarantier till ny- och ombyggnad av bostäder",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Kreditgarantier i obeståndshanteringen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 5 och avslår motionerna 2003/04:Bo283 yrkande 4 och 2003/04:Bo297 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Kreditgarantier för lån till kooperativa hyresrättsföreningar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 6 och avslår motion 2003/04:Bo283 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Rörlig kredit för förvärv och innehav av fastigheter",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 18 punkt 7 och avslår motion 2003/04:Bo283 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo235 yrkande 3, 2003/04:Bo263 yrkande 14 och 2003/04:Bo297 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 8, 2003/04:Kr361 yrkande 7, 2003/04:Ub385 yrkandena 3-5, 2003/04:Ub390 yrkandena 16 och 17, 2003/04:Bo210, 2003/04:Bo226 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Bo247, 2003/04:Bo253 yrkandena 7 och 8 och 2003/04:Bo263 yrkandena 12 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo230 yrkandena 1-3, 2003/04:Bo249 yrkande 1 och 2003/04:Bo253 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Barns förmögenhet i bidragsunderlaget",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo205, 2003/04:Bo212 och 2003/04:Bo249 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Bostadsbidragen vid skilsmässa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo281.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Bostadsbidrag till studerande äldre än 28 år",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo289.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Stipendier i den bidragsgrundande inkomsten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr254 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Digital Sverigekarta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo265.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo283 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "BOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Komplettering av målet för bostadspolitiken",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mål för bostadsbyggandet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Mål för bostadsbyggandet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Mål för bostadsbyggandet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Bostadspolitikens utformning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Bostadspolitik för integration",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Konkurrensen i bostadsbyggandet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Statlig mark för bostadsbyggande",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Bostadsförsörjningsprogram för Stockholm och Mälardalen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Infrastrukturinvesteringar för ett ökat bostadsbyggande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Styrningen av medel för marksanering till bostadsbyggande",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Tomma bostäder m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Räntebidragssystemet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Räntebidragssystemet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Räntebidragssystemet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Investeringsbidrag för hyresbostäder",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Investeringsstimulans genom skattekreditering",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Investeringsstimulans genom skattekreditering",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Investeringsstimulans genom skattekreditering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Ändrad inriktning av kreditgivningen för ny- och ombyggnad",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Kreditgarantier för lån till kooperativa hyresrättsföreningar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Rörlig kredit för förvärv och innehav av fastigheter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Investeringsstöd för studentbostäder",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Åtgärder för fler studentbostäder",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Bostadsbidragens utformning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Barns förmögenhet i bidragsunderlaget",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Barns förmögenhet i bidragsunderlaget",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Barns förmögenhet i bidragsunderlaget",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Bostadsbidragen vid skilsmässa",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Bostadsbidrag till studerande äldre än 28 år",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "LAG",
          "namn": "Planerat ikraftträdande",
          "datum": "2004-01-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "12",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen och avslag på samtliga motioner. Bifall till ett av utskottet på eget initiativ framlagt förslag till lag om särskild bestämmelse om bostadsbidrag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:16:15"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2004. Även övriga förslag på detta område i budgetpropositionen sa riksdagen ja till. Bland annat höjs det så kallade förlåtandeintervallet i reglerna om bostadsbidrag. Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen bestäms till ett högre belopp än det som redan betalats preliminärt under bidragsåret, ska mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det bestäms till ett lägre belopp ska bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. I dag betalas belopp under 200 kronor - förlåtandeintervallet - varken ut eller tillbaka. Nu höjs beloppet till 1 200 kr. De särskilda reglerna vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag till studerande ska tillämpas även fortsättningsvis. Syftet med reglerna är att de förändringar i studiemedelssystemet som gjordes 2001 inte ska innebära ett minskat bostadsbidrag för de studerande i väntan på en mer permanent lösning.",
          "dok_id": "GR01BOU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU1)",
          "dok_id": "GR01BOU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:16:15"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01BOU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:51:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bostadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2004. Även övriga förslag på detta område i budgetpropositionen vill utskottet att riksdagen säger ja till. Bland annat höjs det så kallade förlåtandeintervallet i reglerna om bostadsbidrag. Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen bestäms till ett högre belopp än det som redan betalats preliminärt under bidragsåret, ska mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det bestäms till ett lägre belopp ska bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. I dag betalas belopp under 200 kronor - förlåtandeintervallet - varken ut eller tillbaka. Nu höjs beloppet till 1 200 kr. De särskilda reglerna vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag till studerande ska tillämpas även fortsättningsvis. Det föreslår utskottet på eget initiativ. Syftet med reglerna är att de förändringar i studiemedelssystemet som gjordes 2001 inte ska innebära ett minskat bostadsbidrag för de studerande i väntan på en mer permanent lösning.</p>",
          "dok_id": "GR01BoU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (BoU1)",
          "dok_id": "GR01BoU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:58"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01BOU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_bou_1.docx",
          "filstorlek": "242136",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde         18        Samhällsplanering,bostadsförsörjning och byggande",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7A516A7C-8E75-4519-B1A0-6B643946132D"
        },
        {
          "dok_id": "GR01BOU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_bou_1.pdf",
          "filstorlek": "1282432",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_bou_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B2C497AB-4201-4A92-88E0-1C6AC1AED9D5"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr13 med anledning av skr. 2002/03:129 Arkitektur, form och design",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:129 Arkitektur, form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo205 Undantag i lagen om bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GR02Bo205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo205",
          "ref_dok_titel": "Undantag i lagen om bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Zakariasén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo208 Inrättande av ett bostads- och samhällsplaneringsdepartement",
          "ref_dok_id": "GR02Bo208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo208",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av ett bostads- och samhällsplaneringsdepartement",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo209 Utnyttjande av befintliga fastigheter",
          "ref_dok_id": "GR02Bo209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo209",
          "ref_dok_titel": "Utnyttjande av befintliga fastigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo210 Bostäder till ungdomar",
          "ref_dok_id": "GR02Bo210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo210",
          "ref_dok_titel": "Bostäder till ungdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo212 Ärvda medel och transfereringssystemen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo212",
          "ref_dok_titel": "Ärvda medel och transfereringssystemen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo226 Fler studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GR02Bo226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo226",
          "ref_dok_titel": "Fler studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo230 Bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GR02Bo230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo230",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo235 De långsiktiga villkoren för bostadsproduktionen",
          "ref_dok_id": "GR02Bo235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo235",
          "ref_dok_titel": "De långsiktiga villkoren för bostadsproduktionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo236 Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo236",
          "ref_dok_titel": "Valfrihet i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo239 Finansiering av boendet",
          "ref_dok_id": "GR02Bo239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo239",
          "ref_dok_titel": "Finansiering av boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo242 Boendekostnader",
          "ref_dok_id": "GR02Bo242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo242",
          "ref_dok_titel": "Boendekostnader",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth G Forslund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo247 Ungdoms- och studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GR02Bo247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo247",
          "ref_dok_titel": "Ungdoms- och studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Martin Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo249 Bostadsbidrag",
          "ref_dok_id": "GR02Bo249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo249",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo253 En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02Bo253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo253",
          "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo257 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo257",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo261 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GR02Bo261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo261",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo263 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo263",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo265 Digital Sverigekarta och geografisk informationsteknik",
          "ref_dok_id": "GR02Bo265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo265",
          "ref_dok_titel": "Digital Sverigekarta och geografisk informationsteknik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo271 Kreditgarantier för bostadsbyggandet i landsbygd",
          "ref_dok_id": "GR02Bo271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo271",
          "ref_dok_titel": "Kreditgarantier för bostadsbyggandet i landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Tommy Ternemar (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo275 UO 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande",
          "ref_dok_id": "GR02Bo275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo275",
          "ref_dok_titel": "UO 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo281 Bostadsbidrag till barnfamiljer",
          "ref_dok_id": "GR02Bo281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo281",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidrag till barnfamiljer",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo283 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18 ",
          "ref_dok_id": "GR02Bo283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo283",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18 ",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo284 Statlig kreditgaranti för kooperativa hyresrättsföreningar",
          "ref_dok_id": "GR02Bo284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo284",
          "ref_dok_titel": "Statlig kreditgaranti för kooperativa hyresrättsföreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo286 Systemet för bostadsfinansiering",
          "ref_dok_id": "GR02Bo286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo286",
          "ref_dok_titel": "Systemet för bostadsfinansiering",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo289 Bostadsbidrag för studerande",
          "ref_dok_id": "GR02Bo289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo289",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidrag för studerande",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Berndt Sköldestig (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo297 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_id": "GR02Bo297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo297",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Utgiftsområde 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi270 Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Fi270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi270",
          "ref_dok_titel": "Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr232 Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr232",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr254 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr361 Ungdomspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr361",
          "ref_dok_titel": "Ungdomspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N325 Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N325",
          "ref_dok_titel": "Stockholm-Mälardalsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf325 Segregation",
          "ref_dok_id": "GR02Sf325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf325",
          "ref_dok_titel": "Segregation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf326 Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GR02Sf326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf326",
          "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf400 Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf400",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf402 Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf404 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GR02Sf404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf404",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T470 Södertörn",
          "ref_dok_id": "GR02T470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T470",
          "ref_dok_titel": "Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter och Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub385 Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_id": "GR02Ub385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub385",
          "ref_dok_titel": "Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub390 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GR02Ub390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub390",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-03",
          "ref_dok_id": "GR0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2003-12-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-03",
          "ref_dok_id": "GR0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2003-12-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:72",
          "ref_dok_id": "GR0K72",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "72",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:72",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:73",
          "ref_dok_id": "GR0K73",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "73",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:73",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:74",
          "ref_dok_id": "GR0K74",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "74",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:74",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:1068",
          "ref_dok_id": "1993:737",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}