{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2223681",
      "dok_id": "GR01AU4",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "AU4",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:AU4",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "4",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:44",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:48",
      "titel": "Arbetstagarinflytande   i  europabolag  och  övrigarbetsrätt m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01AU4/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01AU4",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01AU4",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01AU4",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:AU4</div><h1>Arbetstagarinflytande   i  europabolag  och  övrigarbetsrätt m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nDetta betänkande är uppdelat i två huvudavsnitt. Det\r\nförsta delen avser regeringens förslag i proposition\r\n2003/04:122 Arbetstagarinflytande i europabolag. Den\r\nandra delen avser motioner  om allmän arbetsrätt och\r\nledighetslagstiftningen  som väckts  under  allmänna\r\nmotionstiden riksmötena 2002/03 och 2003/04.\r\n\r\nFörslaget   i  propositionen   syftar   till   att\r\ngenomföra  rådets   direktiv   om  komplettering  av\r\nstadgan    om    europabolag    när    det    gäller\r\narbetstagarinflytande.    Propositionen   innehåller\r\nförslag  till  en ny lag om arbetstagarinflytande  i\r\neuropabolag och  förslag  till  ändringar i lagen om\r\neuropeiska     företagsråd     och     lagen      om\r\nstyrelserepresentation för de privatanställda.\r\nArbetstagarinflytandet   i   europabolag  föreslås\r\nkomma  till stånd på följande sätt.  Det  bildas  en\r\nförhandlingsdelegation  för  arbetstagarna  som  har\r\ntill uppgift att med de företag som direkt deltar  i\r\nbildandet  av  ett  europabolag  träffa ett avtal om\r\narbetstagarinflytandet i det bolag  som  ska bildas.\r\nOm  parterna  inte  lyckas  ingå  ett avtal föreslås\r\nsärskilda       bestämmelser       som      reglerar\r\narbetstagarinflytandet        i       europabolaget.\r\nFörhandlingsdelegationen kan också välja att avbryta\r\nförhandlingarna     eller     att     avstå     från\r\narbetstagarinflytande i europabolaget.  Då blir inte\r\nheller de särskilda bestämmelserna tillämpliga.  För\r\neuropabolag  gäller  att den svenska arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen som t.ex.  lagen  om medbestämmande i\r\narbetslivet   ska   tillämpas  fullt  ut   i   samma\r\nomfattning   som   tidigare   med   utgångspunkt   i\r\nsedvanliga normer för lagkonflikter. Ett undantag är\r\natt   lagen   om   styrelserepresentation   för   de\r\nprivatanställda inte tillämpas i europabolag.\r\nDen nya lagstiftningen  föreslås träda i kraft den\r\n8 oktober 2004.\r\nInga  motioner  har  väckts   med   anledning   av\r\npropositionen. Utskottet godtar lagförslagen.\r\nI  den  andra  delen  av betänkandet behandlas ett\r\nstort antal motioner som  gäller  krav  på  allmänna\r\nförändringar  av  arbetsrätten  och  en  översyn  av\r\ndenna.   Vidare   lämnas  i  motionerna  förslag  om\r\nändringar i centrala  delar  av  de  arbetsrättsliga\r\nlagarna, t.ex. turordningsbestämmelserna i LAS. Även\r\nvissa enskilda frågor tas upp bl.a. när  det  gäller\r\nde olika ledighetslagarna.\r\nUtskottsmajoriteten tillstyrker ett antal motioner\r\nom   upphävande   av   tvåpersonsundantaget   i  LAS\r\nturordningsregler  för  småföretag.  Övriga motioner\r\navstyrks.\r\nI  betänkandet  finns  25  reservationer.   I   en\r\nfempartireservation   (m,   fp,  kd,  c,  mp)  anser\r\npartierna att tvåpersonsundantaget ska finnas kvar.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Arbetstagarinflytande i europabolag\r\n\r\nRiksdagen  antar  regeringens   förslag  enligt\r\nbilaga 2 till\r\n\r\n- lag om arbetstagarinflytande i europabolag,\r\n\r\n-   lag   om  ändring  i  lagen  (1987:1245)   om\r\nstyrelserepresentation för de privatanställda,\r\n\r\n- lag om ändring i lagen (1996:359) om europeiska\r\nföretagsråd.\r\n\r\nDärmed     bifaller     riksdagen     proposition\r\n2003/04:122.\r\n\r\n2. Val enligt\r\nstyrelserepresentationslagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A297 (kd).\r\n\r\n3. En förändrad arbetsrätt\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:A310\r\nyrkande 12 (fp), 2003/04:A329 yrkandena 18 och 19\r\n(kd), 2003/04:Kr232  yrkande  6 (m), 2003/04:N227\r\nyrkande 6 (fp) och 2003/04:N248 yrkande 8 (m).\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4. LAS diskriminerande effekter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A324 (fp).\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n5. Arbetstagarbegreppet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2003/04:A255  (m),\r\n2003/04:A278 (kd), 2003/04:A304 yrkande 1 (v) och\r\n2003/04:A371 yrkande 22 (kd).\r\nReservation 3 (m, kd)\r\n\r\n6. Godkännande av central\r\narbetstagarorganisation vid avsteg från\r\nLAS\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2003/04:A304 yrkandena\r\n2, 6 och 7 (v).\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n7. Beräkning av anställningstid\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A219 (s).\r\n\r\n8. Tidsbegränsad anställning m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:A213 (fp),\r\n2003/04:A225 (s), 2003/04:A236 (s),  2003/04:A292\r\nyrkandena  2  och  3  (v), 2003/04:A304 yrkandena\r\n10-12  (v),  2003/04:A323   i   denna   del  (s),\r\n2003/04:A329  yrkande  20 (kd), 2003/04:A357  (m,\r\nfp, kd, c) och 2003/04:A370 yrkande 3 i denna del\r\n(fp).\r\nReservation 5 (m, c)\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n9. Skydd för gravida och föräldralediga\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:A247\r\nyrkande 14 (c), 2003/04:A283 yrkandena  1  och  2\r\n(mp),  2003/04:A304  yrkande  5 (v), 2003/04:A307\r\nyrkande  15 (fp), 2003/04:A318 (s),  2003/04:A359\r\n(s) och 2003/04:A371 yrkande 15 (kd).\r\nReservation 7 (kd, c)\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n10. Tilläggsförsäkring till\r\nföräldraförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A302 yrkande 16\r\n(c).\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n11. Uppsägning av personliga skäl\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:A304 yrkande 9\r\n(v).\r\nReservation 10 (v)\r\n\r\n12. Turordning vid uppsägning m.m.\r\n\r\nRiksdagen  antar   utskottets   förslag  enligt\r\nbilaga  3  till  ändring  i  lagen  (1982:80)  om\r\nanställningsskydd och bifaller därmed  motionerna\r\n2003/04:A217  (s), 2003/04:A228 (s), 2003/04:A234\r\n(s),   2003/04:A237    (s),   2003/04:A242   (s),\r\n2003/04:A244 (s), 2003/04:A250  (s), 2003/04:A304\r\nyrkande 3 (v), 2003/04:A317 (s) och  2003/04:A323\r\ni  denna  del  (s) och avslår motion 2003/04:A292\r\nyrkande 4 (v).\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n13. Dubbelräknad turordningstid\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2003/04:A370 yrkande 3\r\ni denna del (fp).\r\nReservation 12 (fp)\r\n\r\n14. Förkortad företrädesrätt till\r\nåteranställning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A329 yrkande 21\r\n(kd).\r\nReservation 13 (m, kd)\r\n\r\n15. Förlängd företrädesrätt till\r\nåteranställning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:A304 yrkande 4\r\n(v).\r\n\r\n16. Företrädesrätt för deltidsanställda\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:A304\r\nyrkande 8 (v) och 2003/04:A371 yrkande 31 (kd).\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n17. Facklig vetorätt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A304 yrkande 15\r\n(v).\r\nReservation 15 (v)\r\n\r\n18. Stridsåtgärder\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:A229  (m)\r\noch 2003/04:A329 yrkandena 22 och 23 (kd).\r\nReservation 16 (m, kd)\r\n\r\n19. Företagsnedläggning m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2003/04:A252  (s)\r\noch 2003/04:A304 yrkandena 13 och 14 (v).\r\n\r\n20. Medicinska kontroller\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A304 yrkande 20\r\n(v).\r\n\r\n21. Personlig integritet\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2003/04:A294 (s),\r\n2003/04:A319 (s) och 2003/04:A343 (s).\r\n\r\n22. Yttrandefrihet för privatanställda\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:A207\r\nyrkandena 1 och  2  (mp),  2003/04:A271  (s)  och\r\n2003/04:A303 yrkande 1 (fp).\r\nReservation 17 (mp)\r\n\r\n23. ILO m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:A274 (s),\r\n2003/04:A325    (s),   2003/04:A345    (s)    och\r\n2003/04:U351 yrkande 3 (kd).\r\nReservation 18 (kd)\r\n\r\n24. Ledighet för att ta hand om barn upp\r\ntill tre år\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf380\r\nyrkande 12 (kd),   2002/03:So514  yrkande  5 (mp)\r\noch 2003/04:Sf404 yrkande 10 (kd).\r\nReservation 19 (kd)\r\nReservation 20 (mp)\r\n\r\n25. Ett barnvänligare arbetsliv\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So250\r\nyrkande 8 (c) och 2003/04:So500 yrkande 9 (c).\r\nReservation 21 (c)\r\n\r\n26. Rätt till ledighet för\r\nfamiljehemsföräldrar m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:A298  (fp),\r\n2002/03:A325 (s) och 2003/04:A239 (kd).\r\n\r\n27. Ledighet för att ta hand om anhöriga\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So508\r\nyrkande 6 (kd), 2003/04:So574 yrkande 15 (mp) och\r\n2003/04:So641 yrkande 6 (kd).\r\nReservation 22 (kd)\r\nReservation 23 (mp)\r\n\r\n28. Ledighet för att utföra samhällsuppdrag\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:A227  (fp),\r\n2002/03:A246  (s), 2002/03:A334 (s), 2003/04:A298\r\n(s) och 2003/04:A312 (fp).\r\n\r\n29. Ledighet för att prova annat arbete\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:A314\r\nyrkande 7 (v) och 2003/04:Sf327 yrkande 15 (c).\r\n\r\n30. Längre tjänstledighet för att starta\r\neget m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2003/04:A202  (c)\r\noch 2003/04:A351 (s).\r\n\r\n31. Rätt att gå ned i arbetstid för äldre\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:A224\r\nyrkande 4 (kd) och 2003/04:A308 yrkande 2 (kd).\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n32. Helgdagar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:A243\r\nyrkandena 1 och 2 (mp) och 2002/03:A250 yrkandena\r\n1 och 2 (fp).\r\nReservation 25 (mp)\r\n\r\nStockholm den 27 april 2004\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson   (s),   Margareta   Andersson  (c),  Laila\r\nBjurling  (s),  Erik Ullenhag (fp),  Christer  Skoog\r\n(s),  Sonja  Fransson  (s),  Stefan  Attefall  (kd),\r\nCamilla Sköld  Jansson  (v),  Cinnika  Beiming  (s),\r\nPatrik  Norinder  (m),  Lars Lilja (s), Berit Högman\r\n(s), Henrik Westman (m),  Britta Lejon (s), Ulf Holm\r\n(mp),  Annelie Enochson (kd)  och  Tobias  Billström\r\n(m).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nAU4\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\nI  detta  ärende  behandlar  arbetsmarknadsutskottet\r\ndels     regeringens     proposition     2003/04:122\r\nArbetstagarinflytande  i europabolag, dels  motioner\r\nsom   väckts  under  allmänna   motionstiden   under\r\nriksmötena   2002   och   2003  som  tar  upp  olika\r\narbetsrättsliga frågor. Motionerna  från hösten 2002\r\nrefereras  i  det  följande med angivande  av  årtal\r\n2002/03 medan motionerna  från hösten 2003 refereras\r\nutan årtal (2003/04).\r\n\r\nPropositionens och motionernas  yrkanden återfinns\r\ni bilaga 1 till betänkandet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:122\r\nArbetstagarinflytande i\r\neuropabolag\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet godtar regeringens förslag till lag\r\nom arbetstagarinflytande i europabolag och om\r\nändringar  i  lagen om styrelserepresentation\r\nför   de   privatanställda   och   lagen   om\r\neuropeiska företagsråd.\r\nBakgrund\r\n\r\nFörslaget  till   lag   om  arbetstagarinflytande  i\r\neuropabolag  har  sitt  ursprung  i  att  Europeiska\r\nunionens råd (rådet) den  8  oktober  2001  antog en\r\nförordning   om  stadga  för  europabolag  ((EG)  nr\r\n2157/2001) (i det följande kallat förordningen). Vid\r\nsamma  tillfälle   antog   rådet   ett  direktiv  om\r\nkomplettering av stadgan för europabolag  vad gäller\r\narbetstagarinflytande i europabolag (2001/86/EG)  (i\r\ndet  följande  kallat  direktivet).  Förordningen är\r\ndirekt  tillämplig  i  Sverige.  Den  behöver   dock\r\nkompletteras    med    nationell    lagstiftning   i\r\nmedlemsstaterna och EES-staterna eftersom  man  inte\r\nlyckades  uppnå  en  heltäckande lagstiftning på EU-\r\nnivån. Direktivet ska  vara  införlivat  med  svensk\r\nlagstiftning senast den 8 oktober 2004.\r\n\r\nRegeringen  tillkallade  en  särskild  utredare  med\r\nuppgift  att  lämna förslag om hur direktivet skulle\r\ngenomföras  i  Sverige.  I  juni  2003  överlämnades\r\nbetänkandet Arbetstagarinflytande i europabolag (SOU\r\n2003:64) med förslag  om  en ny lag. Betänkandet har\r\nremissbehandlats.  Lagrådet   har  yttrat  sig  över\r\nregeringens förslag till lagstiftning och föreslagit\r\nändringar  som  regeringen i huvudsak  har  följt  i\r\npropositionen.\r\n\r\nRegeringen  har den  11  mars  2004  till  riksdagen\r\növerlämnat  en  proposition  om  europabolag  (prop.\r\n2003/04:112) med förslag om en ny lag om europabolag\r\noch en annan  proposition om arbetstagarinflytande i\r\nsådana  bolag  (prop.  2003/04:122)  som  innehåller\r\nförslag  om en ny  lag  om  arbetstagarinflytande  i\r\neuropabolag.  Förslaget om europabolagslag bereds av\r\nriksdagens    lagutskott.    De    lagförslag    som\r\narbetsmarknadsutskottet   i   detta  betänkande  tar\r\nställning     till     är     bl.a.     lagen     om\r\narbetstagarinflytande    i   europabolag   och   två\r\nföljdändringar i annan lagstiftning.\r\n\r\nEuropabolag\r\n\r\nEtt europabolag är en europeisk associationsform för\r\ngränsöverskridande  samverkan   i   aktiebolagsform.\r\nSyftet är bl.a. att göra det möjligt  att  bilda och\r\ndriva  bolag  med  en  europeisk dimension utan  att\r\nolikheter   i   och  den  begränsade   territoriella\r\ntillämpningen av  de  nationella  lagstiftningar som\r\ngäller   för  affärsdrivande  bolag  hindrar   eller\r\nförsvårar detta. Den ursprungliga tanken inom EU var\r\natt  europabolag   uteslutande  skulle  falla  under\r\ngemensamma EG-regler.  Detta  visade  sig bli mycket\r\nsvårt   och   många   frågor   har  överlåtits  till\r\nlagstiftaren    i   de   enskilda   medlemsstaterna.\r\nResultatet kommer  att  bli  att  europabolag faller\r\nunder  en  blandning  av  EG-rättsliga   regler  och\r\nnationella bestämmelser.\r\n\r\nEtt europabolag kan bildas på fem olika sätt:  genom\r\nfusion,   bildande   av  holdingbolag,  skapande  av\r\ndotterbolag eller ombildning  eller  genom  att  ett\r\neuropabolag    självt   bildar   ett   eller   flera\r\ndotterbolag i form av europabolag.\r\n\r\nEtt samband mellan  förordningen  om europabolag och\r\ndirektivet  om arbetstagarinflytande  består  i  att\r\nregistreringen  av  ett  europabolag är villkorad av\r\natt   en   ordning   för  arbetstagarinflytande   är\r\nfastställd eller av att  arbetstagarna  avstått från\r\ninflytandet.\r\n\r\nEuropabolag   föreslås   blir  registrerade  i   ett\r\neuropabolagsregister   hos   den   nya   myndigheten\r\nBolagsverket.\r\n\r\nLiksom  i  svenska  aktiebolag  utövas  aktieägarnas\r\nbeslutanderätt i europabolag vid  bolagsstämman. När\r\ndet  gäller  europabolagets övriga organisation  kan\r\ndenna  vara  uppbyggd  på  två  olika  sätt,  enligt\r\nantingen ett monistiskt system eller ett dualistiskt\r\nsystem. Det monistiska  systemet  -  som  är det som\r\nligger  närmast  det svenska systemet - innebär  att\r\ndet  utöver  bolagsstämman  finns  ett  bolagsorgan,\r\nförvaltningsorganet,  som motsvarar styrelsen enligt\r\nden  svenska  aktiebolagslagen.  I  det  dualistiska\r\nsystemet  finns   det,   utöver  bolagsstämman,  två\r\nbolagsorgan,    ett    ledningsorgan     och     ett\r\ntillsynsorgan.  Ledningsorganet  svarar för bolagets\r\nledning  och förvaltning, medan tillsynsorganet  har\r\ntill uppgift att tillsätta och entlediga ledamöterna\r\ni    ledningsorganet     och     att     kontrollera\r\nledningsorganets  förvaltning.  Det är europabolaget\r\nsjälvt som bestämmer vilken organisationsmodell  som\r\nbolaget ska ha. Det innebär att europabolag med säte\r\ni  Sverige  kan besluta sig för att tillämpa den för\r\nsvensk     lagstiftning      okända      dualistiska\r\norganisationsmodellen.\r\n\r\nArbetstagarinflytande i europabolag\r\n\r\nFörslagen  i  propositionen  går  i  korthet  ut  på\r\nföljande.\r\n\r\nSyftet   med   direktivet  är  att  säkerställa  att\r\nbildandet  av  ett   europabolag   inte  medför  att\r\narbetstagarinflytande försvinner eller  minskar i de\r\nbolag  som  deltar  i bildandet, den s.k. före-  och\r\nefterprincipen.\r\n\r\nArbetstagarinflytandet  kommer  till stånd genom att\r\narbetstagarorganisationerna eller arbetstagarna i de\r\nberörda bolagen bildar en förhandlingsdelegation som\r\nförhandlar    med    de   deltagande   bolagen    om\r\narbetstagarinflytande        i        Europabolaget.\r\nFörhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna  i\r\nde  deltagande  bolagen och de berörda dotterbolagen\r\noch filialerna.\r\n\r\nI   lagen   ges   detaljerade    regler    om    hur\r\nförhandlingsdelegationen  inrättas och hur platserna\r\nska fördelas dels mellan arbetstagarna  i  de  olika\r\nEES-staterna,  dels  mellan arbetstagarna i de olika\r\nbolag och filialer som finns i Sverige.\r\n\r\nArbetstagarna   i  varje   EES-stat   tilldelas   en\r\nordinarie  plats  för  varje  (hel)  eller  påbörjad\r\ntiondel  som  de  tillsammans   utgör   av  samtliga\r\narbetstagare    i    de   deltagande   och   berörda\r\ndotterbolagen och filialerna.  När  ett  europabolag\r\nbildas  genom  fusion har arbetstagarna under  vissa\r\nförutsättningar rätt till extraplatser. Skulle under\r\nden tid då förhandlingsdelegationen  verkar  antalet\r\narbetstagare  förändras  i sådan omfattning att  det\r\npåverkar fördelningen ska fördelningen göras om.\r\n\r\nDe ordinarie platserna som tilldelas arbetstagarna i\r\nSverige fördelas i fallande  ordning  efter  antalet\r\narbetstagare i respektive bolag, dock högst en plats\r\nper bolag. De lokala arbetstagarorganisationerna kan\r\nkomma överens om en annan fördelning. Extraplatserna\r\nvid  fusion  tilldelas  på  motsvarande sätt. Om ett\r\ndeltagande  bolag  eller berörda  dotterbolag  eller\r\nfilialer inte längre  ska  delta  eller vara berörda\r\nska platsen omfördelas enligt vissa regler.\r\n\r\nLedamöterna  från  Sverige  utses  av den  eller  de\r\nlokala     arbetstagarorganisationer     som      är\r\nkollektivavtalsbundna   i   förhållande  till  de  i\r\nSverige deltagande eller berörda dotterbolagen eller\r\nfilialerna. Om det är fråga om att utse en ledamot i\r\nförhandlingsdelegationen tillkommer  denna  rätt den\r\nlokala   organisation  som  företräder  det  största\r\nantalet av  de kollektivavtalsbundna medlemmarna. Är\r\ndet  fråga  om   att  utse  flera  ledamöter  gäller\r\nmotsvarande    regler     som     i     lagen     om\r\nstyrelserepresentation för de privatanställda. Detta\r\ngäller  om  organisationerna  inte kommer överens om\r\nannat.  I  det  fall  att  det  inte   finns   någon\r\nkollektivavtalsbunden organisation utses ledamöterna\r\nav den lokala arbetstagarorganisation som företräder\r\nflest   arbetstagare   i  deltagande  eller  berörda\r\nbolag/filialer såvida inte  organisationerna  kommer\r\növerens   om   annat.   Om   det  inte  finns  någon\r\norganisation utses ledamöterna av arbetstagarna. Den\r\nsistnämnda regeln har tillkommit  för  att  göra det\r\nmöjligt att bilda en förhandlingsdelegation även när\r\ndet   saknas   kollektivavtal   eller   organiserade\r\narbetstagare.   På   det   sättet   tillgodoses   de\r\ndeltagande  bolagens  intresse  att  kunna bilda ett\r\neuropabolag.\r\n\r\nSå snart en förhandlingsdelegation har inrättats ska\r\nförhandlingar  inledas mellan de deltagande  bolagen\r\noch  arbetstagarnas  förhandlingsdelegation.  Syftet\r\nmed förhandlingarna är att fastställa en ordning för\r\narbetstagarinflytandet        i       europabolaget.\r\nFörhandlingarna  får  pågå högst  sex  månader,  men\r\nparterna  får  gemensamt  besluta  om  att  förlänga\r\nförhandlingsperioden till sammanlagt högst ett år.\r\n\r\nFörhandlingsdelegationen  får  avstå från att inleda\r\nförhandlingar  och  avbryta pågående  förhandlingar.\r\nDetta får dock inte ske  om bolaget ska bildas genom\r\nombildning och det finns en  rätt till visst slag av\r\narbetstagarinflytande i det bolag som ska ombildas.\r\n\r\nOm ett beslut har fattats om att  avstå  från  eller\r\navbryta förhandlingar, kan en förhandlingsdelegation\r\nsammankallas  på nytt tidigast två år efter beslutet\r\nom   minst  10  %  av   de   berörda   arbetstagarna\r\nskriftligen begär detta.\r\n\r\nVid    förhandlingarna     mellan     bolagen    och\r\nförhandlingsdelegationen har delegationen  rätt till\r\ninformation    om    arbetstagarinflytandet   i   de\r\ndeltagande bolagen, om  planerna  för  bildandet  av\r\neuropabolaget  och om hur den processen fortskrider.\r\nDelegationen får  biträdas  av experter. Kostnaderna\r\nför att delegationen ska kunna utföra sina uppgifter\r\npå  ett  lämpligt sätt ska bäras  av  de  deltagande\r\nbolagen.\r\n\r\nVissa       omröstningsregler       gäller       för\r\nförhandlingsdelegationen.   Somliga   beslut  kräver\r\nkvalificerad  majoritet. Dit hör ett beslut  om  att\r\navstå från eller avbryta förhandlingar.\r\n\r\nRegler ges också  om formen för och innehållet i ett\r\navtal  om arbetstagarinflytande.  Avtalet  ska  vara\r\nskriftligt. Det ska också ange om ett arbetstagarråd\r\nska  inrättas   eller   om   en  annan  ordning  för\r\ninformation   och   samråd   ska   gälla.   Om   ett\r\narbetstagarråd  inrättas  ska  avtalet   bl.a.  ange\r\nrådets sammansättning och uppgifter. I det  fall att\r\neuropabolaget bildas genom ombildning ska avtalet om\r\narbetstagarinflytande  föreskriva  minst samma  nivå\r\nför arbetstagarinflytandet som finns i det bolag som\r\nska ombildas.\r\n\r\nI lagen föreslås också vissa regler som träder in om\r\nett avtal inte träffas under förhandlingsperioden, i\r\ndirektivet   benämns   detta   referensbestämmelser.\r\nReglerna  innebär  bl.a. att ett arbetstagarråd  ska\r\ninrättas antingen om  parterna  är  överens om detta\r\neller om förhandlingsperioden har löpt  ut  utan att\r\nett avtal har träffats som uppfyller lagens krav.  I\r\nmotsvarande  fall ska bestämmelser om s.k. medverkan\r\ntillämpas.\r\n\r\nMedverkan innefattar  en  viss  rätt till inflytande\r\nnär    ledamöter    utses   i   ett   företagsorgan.\r\nFörutsättningen för rätt  till  sådan  medverkan  är\r\nantingen   att   parterna   i   förhandlingarna   om\r\narbetstagarinflytande  är  överens  om det eller att\r\neuropabolaget   bildats   på  visst  sätt  och   att\r\narbetstagarna   haft   rätt  till   medverkan   före\r\nbildandet. Som redovisats  ovan  kan  europabolagets\r\norganisation  vara  uppbyggd  enligt  ett monistiskt\r\neller dualistiskt system. I det fall att europabolag\r\nmed säte i Sverige beslutar sig för att tillämpa den\r\nför    svensk    lagstiftning   okända   dualistiska\r\norganisationsmodellen  avser  rätten  till medverkan\r\nenbart tillsynsorganet. Genom en ändring  i lagen om\r\nstyrelserepresentation för privatanställda  klargörs\r\natt  europabolag  ska  vara  undantagna  från lagens\r\ntillämpningsområde.\r\n\r\nOm ett arbetstagarråd ska inrättas gäller regler för\r\nsammansättningen  som i huvudsak överensstämmer  med\r\nreglerna  för  förhandlingsdelegationen.  Rådet  har\r\nrätt   till  information   från   och   samråd   med\r\neuropabolaget.   Minst   en   gång   om   året   ska\r\neuropabolaget   sammanträffa  med  arbetstagarrådet.\r\nMötet  ska  särskilt   handla   om   bolagsstruktur,\r\nekonomisk   och   finansiell   situation,  förväntad\r\nutveckling,   sysselsättningsläge,    investeringar,\r\norganisationsförändringar, arbetsmetoder  m.m. I god\r\ntid  före beslut ska arbetstagarrådet få information\r\nom  sådana  särskilda  omständigheter  som  påverkar\r\narbetstagarnas  intressen. Även arbetstagarrådet får\r\nbiträdas  av  experter   och   har   rätt   att   på\r\neuropabolagets bekostnad sammanträda inför möten med\r\nbolaget.  Ledamöterna  i  rådet  ska  ha  rätt  till\r\nnödvändig        ledighet       med       bibehållna\r\nanställningsförmåner.  Rådets kostnader ska bäras av\r\neuropabolaget i den utsträckning  som  krävs för att\r\nuppgiften  ska  kunna  fullgöras  på lämpligt  sätt.\r\nLedamöterna   ska,   med   beaktande   av  eventuell\r\ntystnadsplikt, underrätta representanter för berörda\r\narbetstagare om informationen och samrådet.  Fyra år\r\nefter  det  att  arbetstagarrådet  har inrättats ska\r\nrådet pröva om förhandlingar ska inledas  för  att i\r\nstället träffa ett avtal om arbetstagarinflytande.\r\n\r\nReferensbestämmelserna  om  medverkan  när ledamöter\r\nutses  i ett företagsorgan innebär, om europabolaget\r\ntillkommit  genom  ombildning, att arbetstagarna har\r\nsamma rätt till medverkan  som före ombildningen. Om\r\nbolaget bildats på annat sätt  bestäms  rätten  till\r\nmedverkan  i  förhållande  till  vad som gällde före\r\nregistreringen  av  europabolaget. Det  finns  också\r\nregler om arbetstagarnas rätt till medverkan.\r\n\r\nEn förhandlingsdelegation  och ett arbetstagarråd är\r\nen juridisk person som kan förvärva  rättigheter och\r\nikläda  sig  skyldigheter.  När  ett  arbetstagarråd\r\ninrättas     övertar     det    rättigheterna    och\r\nskyldigheterna  från  förhandlingsdelegationen   och\r\ninträder     som     part    i    ett    avtal    om\r\narbetstagarinflytande  i  europabolaget. Skydds- och\r\nledighetsbestämmelserna  i  förtroendemannalagen  är\r\ntillämpliga.   Tystnadsplikt   för   ledamöterna   i\r\nförhandlingsdelegationen    eller   arbetstagarrådet\r\ngäller under vissa förutsättningar.\r\n\r\nI lagen finns en allmän bestämmelse  om  missbruk av\r\nreglerna om europabolag. Reglerna får inte tillämpas\r\ni  syfte  att  frånta  eller  förvägra arbetstagarna\r\nderas   rätt   till   inflytande.   Om    väsentliga\r\nförändringar   inträffar   i   europabolaget,   dess\r\ndotterbolag   eller   filialer   inom  ett  år  från\r\neuropabolagets   registrering   som   innebär    att\r\narbetstagarna  skulle  ha  fått  ett  mer omfattande\r\ninflytande    om    förändringarna    gjorts    före\r\nregistreringen, ska förändringarna anses ha gjorts i\r\nsyfte  att frånta eller förvägra arbetstagarna deras\r\nrätt till  inflytande,  om  inte bolaget visar andra\r\nskäl för förändringarna.\r\n\r\nLagens  regler  är  skadeståndssanktionerade  enligt\r\ngängse arbetsrättslig modell. Tvister ska handläggas\r\nenligt   lagen  om  rättegången   i   arbetstvister.\r\nEuropabolag  och  deltagande  bolag  ska  anses  som\r\narbetsgivare  vid  tillämpning av rättegångsreglerna\r\nmedan         arbetstagarråd,         arbetstagarnas\r\nförhandlingsdelegation    och    andra   organ   för\r\ninformation     och    samråd    ska    anses    som\r\narbetstagarorganisation.\r\n\r\nLagen föreslås träda  i  kraft  den  8 oktober 2004,\r\nvilket   är   den   dag  då  medlemsstaterna  enligt\r\ndirektivet ska ha antagit de lagar och författningar\r\nsom är nödvändiga för att följa direktivet. Lagen om\r\neuropabolag är tänkt att träda i kraft samma dag.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nIngen   motion   har   väckts   med   anledning   av\r\npropositionen.\r\n\r\nMikael  Oscarsson  (kd)  vill   i  motion  A297  att\r\nregeringen    ska    se    över   möjligheten    att\r\narbetstagarrepresentanterna         i        svenska\r\nföretagsstyrelser ska utses genom direkta,  fria och\r\nhemliga val bland samtliga företagets anställda.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEn under den allmänna motionstiden hösten 2003 väckt\r\nmotion,  A297, om hur arbetstagarrepresentanterna  i\r\nsvenska företagsstyrelser ska utses avser frågor som\r\näven berörs  i  propositionen  och  behandlas därför\r\nunder detta avsnitt.\r\n\r\nInledningsvis   vill  utskottet  betona  vikten   av\r\ninflytande för arbetstagare  både i nationella bolag\r\noch  i  den nya bolagsformen, europabolag.  Även  om\r\ntyngdpunkten  i  propositionen ligger på de formella\r\nreglerna om hur inflytandet ska komma till stånd och\r\nadministreras  är det  naturligtvis  i  den  löpande\r\nverksamheten  som   det   materiella  innehållet  av\r\ninflytandet är av största betydelse.  Utskottet vill\r\nunderstryka  vikten av att man vid tillämpningen  av\r\nlagen  om  arbetstagarinflytande  i  europabolag  så\r\nlångt  möjligt   känner   igen  sig  i  den  svenska\r\narbetsrättsliga traditionen.  Det  är därför viktigt\r\natt  såsom regeringen gjort försöka hitta  lösningar\r\nsom  är   anpassade   till   svensk  arbetsrätt  där\r\ndirektivet så medger.\r\n\r\nFrågan  om  hur platser ska fördelas  och  ledamöter\r\nutses  i förhandlingsdelegation  och  arbetstagarråd\r\nägnas  stort   utrymme   både  i  direktivet  och  i\r\nlagförslaget.  Regeringen  har   valt   att   införa\r\nnationella   bestämmelser  i  nära  anslutning  till\r\nsvensk arbetsrättslig  tradition  på  området.  Både\r\nstyrelserepresentationslagen och lagen om europeiska\r\nföretagsråd   har  använts  som  förebilder  för  de\r\nlagtekniska lösningar som regeringen valt. Utskottet\r\nvälkomnar detta.  Utskottet godtar också den lösning\r\nsom  regeringen  föreslår  för  hur  ledamöter  från\r\nSverige ska utses  när  varken  kollektivavtal eller\r\nmedlemmar  i någon arbetstagarorganisation  finns  i\r\nett bolag eller  en  filial.  Förslaget  innebär att\r\nsådana  ledamöter  utses  av  arbetstagarna  direkt.\r\nRegleringen,   som   vanligtvis  inte  förekommer  i\r\narbetsrätt, har tillkommit  för  att inte hinder att\r\nregistrera  ett europabolag i en sådan  för  Sverige\r\novanlig situation ska uppstå.\r\n\r\nDetta   ställningstagande    påverkar    dock   inte\r\nutskottets inställning till motion A297 som föreslås\r\nbli avstyrkt med hänvisning till det som sagts.\r\n\r\nUtskottet   vill  påpeka  att  den  s.k.  före-  och\r\nefterprincipen  innebär  att  nivån på inflytandet i\r\ndet  land  där  ett  europabolag  registreras   blir\r\navgörande för arbetstagarinflytandet även om bolaget\r\nskulle byta sätesland. Utskottet förutsätter att man\r\ni  den översyn som ska ske senast 2007 uppmärksammar\r\nden praktiska innebörden av detta.\r\n\r\nDet  finns slutligen anledning för utskottet att här\r\npeka på  att  regeringen  i  början  av  april  2004\r\növerlämnade  en  proposition  (prop. 2003/04:134) om\r\nbeskattning av europabolag.  Sådana  bolag  föreslås\r\nbli  likställda  med aktiebolag. Inkomstskattelagens\r\n(1999:1229) bestämmelser  som  gäller aktiebolag ska\r\ndärför tillämpas på europabolag.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker propositionen och föreslår att\r\nriksdagen  antar  den  lag  och de lagändringar  som\r\nframgår av bilaga 2 till betänkandet. Med hänvisning\r\ntill det ovan sagda avstyrks motion A297 (kd).\r\n\r\n\r\nEn förändrad arbetsrätt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI avsnittet avstyrks motioner  med krav på en\r\növersyn  av  arbetsrätten  och  en  förändrad\r\narbetsrätt.  Utskottet  konstaterar  att   en\r\növersyn   av   arbetsrätten   genomförts   av\r\nArbetslivsinstitutet      som      överlämnat\r\npromemorian  Hållfast  arbetsrätt  - för  ett\r\nföränderligt   arbetsliv   till   regeringen.\r\nBeredning av frågan bör avvaktas.\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c) och 2\r\n(fp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna anser i kommittémotion  Kr232  (yrk.  6)\r\noch partimotion N248 (yrk. 8) att det finns behov av\r\nen moderniserad och förändrad arbetsrätt. Av central\r\nbetydelse  för  att  den svenska arbetsmarknaden ska\r\nfungera bättre är att  det  lönar sig mer att arbeta\r\nän  att  leva  på  bidrag.  För att  underlätta  för\r\nföretagen  och  uppmuntra  till  fler  anställningar\r\nmåste       arbetsrätten      moderniseras       och\r\narbetsmarknadslagarna    anpassas    efter    dagens\r\narbetsmarknad.  Partiet menar att arbetsrätten måste\r\nutformas på ett sätt som ger alla på arbetsmarknaden\r\nett   rimligt  mått   av   trygghet.   Grundläggande\r\nrättigheter  ska  regleras  i lag, därutöver ska den\r\nenskilde själv kunna bestämma över sin arbetstid och\r\nförhandla  om  sin  lön. Trots de  förbättringar  av\r\nturordningsreglerna  som   har   skett  utgör  dessa\r\nfortfarande ett problem, framför allt  för ungdomar.\r\nReglerna    för    parternas    rätt    att    vidta\r\nkonfliktåtgärder är också på vissa punkter omoderna.\r\nDet   är   t.ex.   orimligt  att  rätten  att  vidta\r\nsympatiåtgärder är obegränsad.  Ett annat problem är\r\natt  det inte finns några proportionalitetsregler  i\r\narbetsrätten.\r\n\r\nFolkpartiet  menar  i  kommittémotion A310 (yrk. 12)\r\natt dagens arbetsrättsliga  lagstiftning bidrar till\r\natt cementera arbetslösheten  på  en  högre  nivå än\r\nnödvändigt  och  skapar  problem med lönebildningen.\r\nPartiet anser att lagstiftningen måste förändras och\r\nmoderniseras. Vetomöjligheterna  i MBL vid anlitande\r\nav entreprenörer måste avskaffas, tvåmannaundantaget\r\nvid  turordning vid uppsägning bör  gälla  för  alla\r\nföretag  oavsett  storlek  och  provanställning  ska\r\nkunna   pågå   i  tolv  månader.  En  parlamentarisk\r\nutredning bör tillsättas  för  att bl.a. studera hur\r\nde  nya anställningsformerna kan  ges  plats  i  det\r\narbetsrättsliga systemet.\r\n\r\nKristdemokraterna  pekar i kommittémotion A329 (yrk.\r\n18 och 19) på behovet  av en moderniserad arbetsrätt\r\ngenom att göra den mer flexibel  och bättre anpassad\r\ntill de mindre företagens situation.  Partiet  anser\r\natt det behövs ett samlat grepp och en genomgripande\r\növersyn av hela arbetsrätten. En sådan utredning bör\r\nbl.a. ha följande principiella utgångspunkter:\r\n\r\n- En förnyad arbetsrätt måste ha sin utgångspunkt  i\r\natt  finna  en  bättre  balans mellan den anställdes\r\nbehov av trygghet och stöd  vid  förändringar  å ena\r\nsidan och insikten om behovet av en dynamisk ekonomi\r\nsom    måste    skapa   goda   förutsättningar   för\r\nföretagsamheten å andra sidan.\r\n\r\n- Arbetsrätten är  i  alltför  hög grad uppbyggd för\r\natt  skydda dem som har arbete, och  i  alltför  låg\r\ngrad för  att  underlätta  för  människor att få ett\r\nfotfäste på arbetsmarknaden.\r\n\r\n-    Den    nuvarande   arbetsrätten   skapar    ett\r\nsvårgenomträngligt regelverk för det lilla företaget\r\nsom skrämmer  många  från  att nyanställa och skapar\r\nvanmakt hos många företag.\r\n\r\n-    Det    nya    kunskapssamhället     gör     att\r\nberoendeförhållandet   mellan   de   anställda   och\r\nföretagets ledare och ledning blir allt starkare.\r\n\r\n-Floran av visstidsanställningar bör saneras.\r\n\r\n-Rätten    att    undanta    två    personer    från\r\nturordningsreglerna  vid  arbetsbristuppsägning  bör\r\nfinnas kvar.\r\n\r\n-   De  anställda  ska  ges  goda  möjligheter  till\r\nvidareutbildning    och   kompetensutveckling.   Ett\r\nindividuellt kompetenskonto är ett led i detta.\r\n\r\n- En rimligare balans mellan arbetsmarknadens parter\r\nbör etableras vid konflikter.\r\n\r\nMauricio Rojas (fp) vill i motion A324 få till stånd\r\nen översyn av lagen om  anställningsskydd  (LAS) med\r\nfokus   på   lagens  diskriminerande  effekter.  LAS\r\ndiskriminerar   systematiskt   invandrade  personer,\r\nsärskilt vid tillämpningen av principen  \"sist  in -\r\nförst ut\".\r\n\r\nTobias  Krantz  (fp) förespråkar i motion N227 (yrk.\r\n6) en modernare arbetsrätt.  Det  måste  bli lättare\r\natt   anställa.   Då  skulle  fler  företagare  våga\r\nanställa, inte minst  ungdomar och invandrare, som i\r\ndag ofta stängs ute från arbetsmarknaden.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nKravet   på   en   översyn  och   modernisering   av\r\narbetsrätten  är en ständigt  återkommande  fråga  i\r\nutskottet.    I   ett    betänkande    våren    2000\r\n(1999/2000:AU5)  ansåg  utskottet att det fanns skäl\r\natt se över den arbetsrättsliga  lagstiftningen  och\r\nriksdagen  beslutade  om  ett  tillkännagivande till\r\nregeringen om detta. Regeringen beslutade i enlighet\r\nmed riksdagsbeslutet att en översyn  av arbetsrätten\r\nskulle     ske     och     gav     uppdraget    till\r\nArbetslivsinstitutet (ALI). Uppdraget omfattade fyra\r\nområden:  bestämningen  av  arbetstagarbegreppet   i\r\narbetsrätten,      tidsbegränsade     anställningar,\r\nsamverkan mellan arbetstagare  och arbetsgivare samt\r\nvissa anställningsskyddsfrågor.  Utredningen lämnade\r\ni slutet av 2002 sin promemoria Hållfast  arbetsrätt\r\n-  för ett föränderligt arbetsliv (Ds 2002:56)  till\r\nregeringen. I de delar utredningen lämnat förslag om\r\nlagstiftning är det fråga om ändringar och tillägg i\r\nredan  befintliga  lagar,  främst lagen (1982:80) om\r\nanställningsskydd (LAS).\r\n\r\nPromemorian   har   remissbehandlats.   Enligt   vad\r\nutskottet  erfarit är  promemorian  nu  föremål  för\r\nregeringens  beredning  och  en  proposition  väntas\r\nhösten 2004.\r\n\r\nUtskottet vill med anledning av motion A324 peka  på\r\nden     pågående    utredningen    om    strukturell\r\ndiskriminering  (dir. 2003:118). Utredaren ska bl.a.\r\nredovisa  den  kunskap   som  finns  om  strukturell\r\ndiskriminering  på grund av  etnisk  eller  religiös\r\ntillhörighet i Sverige. Utredaren ska också redovisa\r\ni vilken mån det  finns skillnader i hur flickor och\r\npojkar,  kvinnor  och  män  drabbas  av  strukturell\r\ndiskriminering på sådana  grunder. Arbetet ska bl.a.\r\ninriktas på arbetsmarknadsområdet. I uppdraget ingår\r\näven   att   föreslå   åtgärder   mot    strukturell\r\ndiskriminering i Sverige och för att fylla  luckor i\r\nkunskapen  om  sådan  diskriminering i Sverige.  Det\r\nstår enligt kommittédirektiven  utredaren  fritt att\r\nlägga   fram   förslag  till  författningsändringar.\r\nUtredningen ska redovisa sitt resultat senast den 31\r\nmars 2005. I sammanhanget  ska givetvis också nämnas\r\ndet  uppdrag  som  den s.k. Diskrimineringskommittén\r\nhar  att  bl.a.  överväga   om   regler  om  positiv\r\nsärbehandling  på  grund av etnisk tillhörighet  bör\r\ninföras  i  arbetslivet   (dir.   2002:11  och  dir.\r\n2003:69). Det står också kommittén  fritt att ta upp\r\nandra   frågor   inom   ramen   för  uppdraget   som\r\naktualiseras   under  utredningsarbetet.   Kommittén\r\nberäknas avsluta sitt arbete den 1 juli 2005.\r\n\r\nUtskottet finner  med  anledning av vad ovan anförts\r\ninte    skäl   att   i   detalj   bemöta    samtliga\r\nmotionsyrkanden utan avvaktar resultatet av pågående\r\nutredningsarbete och regeringens vidare åtgärder. De\r\nnu behandlade  motionerna A310 yrkande 12 (fp), A324\r\n(fp), A329 yrkandena 18 och 19 (kd), Kr232 yrkande 6\r\n(m), N227 yrkande  6  (fp)  och  N248  yrkande 8 (m)\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\nArbetstagarbegreppet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI    avsnittet   avstyrks   motioner   om   ett   vidgat\r\narbetstagarbegrepp,        bl.a.        avses\r\nfamiljehemsföräldrar.\r\nJämför reservation 3 (m, kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKristdemokraterna menar i partimotion A371 (yrk. 22)\r\natt  uppdraget  som  familjehems- och fosterförälder\r\nmåste godkännas som ett arbete med rätt till social,\r\nekonomisk och rättslig trygghet. Arbetsdomstolen har\r\nslagit   fast   att   familjehemsföräldrarna    inte\r\npresterar arbete för någon annans räkning, vilket är\r\nen      generell      utgångspunkt      för      ett\r\nanställningsförhållande. Kristdemokraterna anser att\r\nfamiljehemmen utför en mycket viktig uppgift och att\r\nuppgiften  som familjehemsförälder bör betraktas som\r\nförvärvsarbete.\r\n\r\nAnita Sidén  och Magdalena Andersson (båda m) vill i\r\nmotion A255 att  det  ska räknas som anställning att\r\nvara familjehemsföräldrar.\r\n\r\nMikael Oscarsson (kd) anser i motion A278 att det är\r\nnödvändigt med en översyn  av  villkoren för svenska\r\nfamiljehem, bl.a. för att kunna  ge  någon  form  av\r\nanställningstrygghet.\r\n\r\nVänsterpartiet anser i partimotion A304 (yrk. 1) att\r\narbetstagarbegreppet  måste  utvidgas  så  att  alla\r\nlöntagare       omfattas       av      arbetsrätten.\r\nArbetstagarbegreppet är inkörsporten  till  hela den\r\narbetsrättsliga   lagstiftningen.   En  arbetstagare\r\nomfattas av de rättigheter och det skydd  som  bl.a.\r\nkollektivavtal,   LAS   och   MBL   ger.  Begreppets\r\nomfattning  bestämdes i ett sammanhang  och  vid  en\r\ntidpunkt då tillsvidareanställningen  var  den  helt\r\ndominerande   anställningsformen.   I   dag  arbetar\r\npersoner som har korttidsanställning sida  vid  sida\r\nmed  inhyrd  personal och med andra som är konsulter\r\noch entreprenörer.  Detta skapar problem och innebär\r\natt personer som arbetar tillsammans har olika skydd\r\noch olika regelverk att  följa. Arbetstagarbegreppet\r\när    också    viktigt    ur   den   internationella\r\narbetsmarknadens     perspektiv.      Det     skapas\r\nkonstruktioner  på arbetsmarknaden som gör  att  den\r\ninternationella  arbetskraften  inte  betraktas  som\r\narbetstagare  och  därmed  inte  t.ex.  omfattas  av\r\nsvenska kollektivavtal.  Partiet  menar att detta på\r\nsikt    kommer    att    undergräva    de    svenska\r\nkollektivavtalen,   som   är   grundbulten  för  den\r\nfackliga verksamheten.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen     arbetsrättsliga    lagstiftningen     liksom\r\nkollektivavtalen hänför sig till förhållandet mellan\r\narbetsgivare    och   arbetstagare.   Lagstiftningen\r\nförutsätter alltså  för  att den ska vara tillämplig\r\natt det är fråga om ett anställningsförhållande. Det\r\nfinns inte någon enhetlig  definition i lagen om vem\r\nsom    är    att   anse   som   arbetstagare.    Det\r\narbetsrättsliga   arbetstagarbegreppet  skiljer  sig\r\nt.ex.  från  det skatterättsliga.  Detta  visar  sig\r\nbl.a. i fråga  om F-skattebevis. Frågan om en person\r\när   att   betrakta    som    arbetstagare   i   ett\r\narbetsrättsligt  sammanhang är ytterst  en  sak  för\r\ndomstol  att  avgöra.  Vid  en  sådan  prövning  gör\r\ndomstolen  en  helhetsbedömning   av   de  relevanta\r\nomständigheterna  i  det enskilda fallet.  Domstolen\r\njämför  det omtvistade  arbetsförhållandet  med  ett\r\ntypiskt   arbetstagarförhållande    respektive   ett\r\ntypiskt   uppdragsförhållande.  Omständigheter   som\r\ntalar för ett  anställningsförhållande  är t.ex. att\r\npersonen har att utföra arbete som huvudmannen efter\r\nhand  anvisar, att arbetet utförs under huvudmannens\r\nledning  och  kontroll och att den arbetspresterande\r\nparten ingår i  huvudmannens organisation. Det finns\r\nockså    ett    socialt     kriterium,    att    den\r\narbetspresterande vid sin insats  har  en  ställning\r\njämförlig  med en arbetstagares. Alla kriterier  som\r\ningår   i   bedömningen    har    utvecklats   genom\r\nrättspraxis.\r\n\r\nArbetstagarbegreppet är tvingande i den meningen att\r\nparterna   inte   förfogar   över  frågan   om   den\r\narbetspresterande är att anse som arbetstagare eller\r\ninte. Parterna kan t.ex. inte  med  rättslig  verkan\r\navtala  om  att  den  arbetspresterande  inte är att\r\nbetrakta    som    arbetstagare.   Förhållandena   i\r\narbetsrelationen kan naturligtvis organiseras så att\r\nförutsättningarna  för   att   bedömningen   vid  en\r\nprövning i domstol ska utfalla på ett visst sätt  är\r\ngoda.\r\n\r\nEn  del väl avgränsade arbetstagare omfattas inte av\r\nviss   arbetsrättslig   lagstiftning.  Till  exempel\r\nundantas  arbetstagare  med   företagsledande  eller\r\ndärmed jämförlig ställning från LAS tillämpning.\r\n\r\nVänsterpartiet      efterlyser      ett     utvidgat\r\narbetstagarbegrepp så att alla löntagare  kan  falla\r\nin   under   begreppet   och   därmed   omfattas  av\r\nkollektivavtal      och      den     arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen.      Övriga      motioner      avser\r\nfamiljehemsföräldrars   situation.  Dessa   motioner\r\ninnehåller förslag på lösningar  för  att  förbättra\r\nderas förhållanden. Flera av förslagen mynnar  ut  i\r\natt   familjehemsuppdraget   ska   anses   vara   en\r\nanställning eller betraktas som ett förvärvsarbete.\r\n\r\nUtskottet   vill   peka   på   att  en  del  av  det\r\nutredningsuppdrag som ALI erhöll  av  regeringen  år\r\n2000    var    att    se    över   bestämningen   av\r\narbetstagarbegreppet  i  arbetsrätten.   Utredningen\r\nkonstaterar i sitt betänkande Hållfast arbetsrätt  -\r\nför      ett      föränderligt     arbetsliv     att\r\narbetstagarbegreppet  spelar  en  viktig  roll  inom\r\narbetsrätten  eftersom  det anger de arbetsrättsliga\r\nlagarnas tillämpningsområde.  Utredningen menar dock\r\natt det inte framkommit några så  allvarliga problem\r\natt  lagstiftningsingrepp är motiverat.  Utredningen\r\nföreslår  därför  inga lagändringar på detta område.\r\nRemissinstanserna  var  i  denna  fråga  övervägande\r\npositiva  eller hade  inget  att  erinra  mot  ALI:s\r\nbedömning att  det även i fortsättningen ska vara en\r\nuppgift  för  rättstillämpningen  att  avgränsa  och\r\ndefiniera arbetstagarbegreppet.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet har vid sin behandling av\r\nregeringens skrivelse   Särskilda  regler  under  en\r\növergångsperiod    för    arbetstagare    från   nya\r\nmedlemsstater   enligt   anslutningsfördraget  (skr.\r\n2003/04:119)  ansett det angeläget  att  ett  arbete\r\ninleds med att  förtydliga  och  klargöra  begreppen\r\narbetstagare och uppdragstagare (2003/04:SfU15).\r\n\r\nNär  det  gäller  familjehemsföräldrar  finns  det\r\nanledning   att  nämna  en  från  ett  projekt  inom\r\nNäringsdepartementet  i  maj  2003 lämnad promemoria\r\nFöretags- och anställningsformer  i  förändring  (Ds\r\n2003:27).  Syftet  med arbetet var att kartlägga nya\r\nformer  för  företagande  och  anställningsformer  i\r\ngränsområdet mellan egenföretagande och anställning.\r\nSom uppdragstagare  omfattas  familjehemsföräldrarna\r\ninte  av  t.ex.  kollektiva  avtalsförsäkringar  och\r\narbetslöshetsförsäkringen. I promemorian  anges  det\r\natt       Svenska      Kommunförbundet      utfärdar\r\nrekommendationer       om       omkostnads-      och\r\narvodesersättningar inom bl.a. familjehemsvården.\r\n\r\nUtskottet  kan  vidare  konstatera  när  det  gäller\r\nfamiljehemsföräldrar att en parlamentarisk  kommitté\r\nhar  tillkallats  med  uppdrag  att ta fram underlag\r\ntill  en  nationell  handlingsplan för  den  sociala\r\nbarn- och ungdomsvården  (dir. 2003:76). Utredningen\r\nska  genomföra  en samlad analys  av  den  nuvarande\r\nsociala  barn-  och  ungdomsvårdens  mål,  innehåll,\r\nresultat och organisation.  Utifrån denna analys ska\r\nutredningen eventuellt föreslå förändringar i målens\r\ninnehåll och utformning samt  hur  vården  bäst  bör\r\norganiseras för att kunna uppnå dessa mål.\r\n\r\nUtskottet anser inte att övertygande skäl föreligger\r\natt    föreslå    några   ändringar   i   fråga   om\r\narbetstagarbegreppet  med  anledning  av  motionerna\r\nA255  (m),  A278  (kd), A304 yrkande 1 (v) och  A371\r\nyrkande 22 (kd), som därför avstyrks.\r\n\r\n\r\nGodkännande av central\r\narbetstagarorganisation vid avsteg\r\nfrån LAS m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI      avsnittet     behandlar      utskottet\r\nmotionsyrkande    om    bl.a.   att   central\r\narbetstagarorganisation ska  godkänna  avsteg\r\nfrån LAS. Motionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 4 (v).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nVänsterpartiet   anser   i   partimotion  A304   att\r\ngrundskyddet  i  LAS  inte ska kunna  avtalas  bort.\r\nBranschanpassning av vissa  bestämmelser i lagen ska\r\nenbart  kunna  ske  genom  överenskommelser   mellan\r\nkollektivavtalsbärande   parter   på  central  nivå.\r\nHänvisningen  till  central  arbetstagarorganisation\r\nbör  återinföras i LAS (yrk. 2).  Förhandlingsrätten\r\nska arbetstagarorganisationerna  kunna  delegera ned\r\ntill  lokal nivå utifrån de lokala organisationernas\r\nönskemål     och     styrka.     Om     de    lokala\r\narbetstagarorganisationerna direkt enligt  lagen har\r\nrätt  att  göra undantag från LAS skyddsbestämmelser\r\nriskerar de  att hamna i utpressningssituationer och\r\nkanske  gå  med  på  icke  godtagbara  och  rent  av\r\ndiskriminerande   avvikelser   från  lagen.  Partiet\r\nhänvisar  till  att  det  enligt JämO  finns  större\r\nintresse    och    kompetens   hos    de    centrala\r\narbetstagarorganisationerna     att     stå     emot\r\ndiskriminerande  avtalslösningar.  Partiet menar att\r\nLAS  måste  ändras  så  att  endast central  facklig\r\norganisation   ska   kunna  godkänna   avsteg   från\r\nturordningsreglerna vid uppsägning som berör gravida\r\noch föräldralediga (yrk. 6) eller personer som fyllt\r\n57,5 år (yrk. 7).\r\n\r\nHans   Stenberg  och  Agneta   Lundberg   (båda   s)\r\nförespråkar  i motion A219 en ändring av reglerna om\r\nberäkningen av  anställningstiden  vid  övergång  av\r\nverksamhet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vill  inleda  med  att  poängtera att LAS\r\nbygger  på tanken att de grundläggande  reglerna  om\r\nskydd för den enskilde ska vara tvingande. Därför är\r\navtal  mellan   enskilda   parter   ogiltiga  i  den\r\nutsträckning    de    upphäver    eller   inskränker\r\narbetstagarnas  rättigheter i de tvingande  delarna.\r\nArbetsmarknadens   parter   har   sedan  gammalt  en\r\nspeciell roll inom arbetsrätten. Vid  LAS  tillkomst\r\nansågs  det  finnas ett behov av att skapa garantier\r\nför att avtalsfriheten inte användes på ett sätt som\r\ni otillbörlig  utsträckning  försämrade det lagfästa\r\nanställningsskyddet. Regeln om  att överenskommelser\r\nom  avvikelser  från lagen ska vara  träffade  eller\r\ngodkända  på  förbundsnivå  infördes  därför.  Denna\r\nmöjlighet  begränsades  till  vissa  bestämmelser  i\r\nlagen.  Det  var   också   möjligt  för  en  central\r\narbetstagarorganisation  att  delegera  avtalsrätten\r\ntill en lokal organisation,  dvs.  en  klubb, en av-\r\ndelning eller liknande, för överenskommelser  i  det\r\nenskilda fallet.\r\n\r\nEn  av  orsakerna till att riksdagen år 1996 ändrade\r\nLAS  och  medgav  avsteg  från  lagen  gjorda  genom\r\nkollektivavtal mellan lokala parter var att det allt\r\noftare hade  satts  i  fråga om inte avvikelser från\r\nlagens   regler  borde  kunna   göras   med   sådana\r\nkollektivavtal.  Regeringen  pekade  i propositionen\r\nockså  på  att många arbetstagarorganisationer  hade\r\ndelegerat rätten  att  göra  avvikelser  från lagens\r\nregler  till  den  lokala arbetstagarorganisationen.\r\nPraktiskt taget samtliga  LO-förbund  hade  vid  det\r\ntillfället  avtal  som  medgav  avsteg  från  lagens\r\nturordningsregler.   I  lagstiftningsärendet  (prop.\r\n1996/97:16)        ansåg       regeringen        att\r\narbetstagarorganisationerna  var  väl  ägnade att ta\r\ntill  vara sina och medlemmarnas intressen  och  att\r\ndet därför fanns anledning att öka möjligheterna att\r\nträffa  lokala  kollektivavtal.  Kravet  på centralt\r\navtal  eller  godkännande gäller dock fortfarande  i\r\nvissa avseenden,  t.ex.  om  uppsägningstidens längd\r\noch om preskription.\r\n\r\nUtskottet vill med anledning av motion A304 (yrk. 2,\r\n6 och 7) göra följande förtydligande  när det gäller\r\nfrågan  om  avsteg  från  turordningsreglerna  genom\r\nkollektivavtal.  Innebörden   av   LAS   är  att  en\r\nuppsägning inte kan förklaras ogiltig enbart  därför\r\natt  den  strider  mot  turordningsregler  eller mot\r\nkollektivavtal  som ersatt lagens turordningsregler.\r\nDet finns dock gränser för avtalsfriheten. Ett avtal\r\nom turordning som  är  diskriminerande  på  grund av\r\nkön,  etnicitet,  funktionshinder,  sexuell läggning\r\neller  utgör  brott  mot föräldraledighetslagen  kan\r\nangripas rättsligt och  ogiltigförklaras, oavsett om\r\ndet är fråga om tillämpning  av  lokal eller central\r\navtalsturlista i kollektivavtalsform. Diskriminering\r\nav  gravida  och  föräldralediga behandlas  särskilt\r\nunder    avsnittet    Skydd    för    gravida    och\r\nföräldralediga.  Redan  här   kan  dock  nämnas  att\r\nregeringen har aviserat en proposition  under hösten\r\nmed ytterligare åtgärder som ska stärka skyddet  för\r\ngravida och föräldralediga.\r\n\r\nNär    det    sedan    gäller   motionsyrkandet   om\r\ndiskriminering av dem som fyllt 57,5 år är frågan om\r\nåldersdiskriminering  i  arbetslivet   föremål   för\r\nutredning  i  Diskrimineringskommittén (dir. 2002:11\r\noch 2003:69). Uppdraget  ska  redovisas  den  1 juli\r\n2005.\r\n\r\nUtskottet anser att den avvägning som gjordes i 1996\r\nårs lagstiftningsärende mellan å ena sidan intresset\r\nav att öka möjligheterna till lokal anpassning och å\r\nandra   sidan   farhågorna   för  att  svaga  lokala\r\narbetstagarorganisationer skulle  känna sig tvingade\r\natt acceptera omfattande avsteg från  lagens  regler\r\nvar och alltjämt är välgrundad.\r\n\r\nMotion    A219   (s)   tar   upp   frågor   om   hur\r\nanställningstid beräknas enligt 3 § LAS. Motsvarande\r\nyrkande   behandlade    utskottet    i    betänkande\r\n2002/03:AU6  varvid  utskottet konstaterade att  det\r\ninte, som det påstås i  motionen,  är  ett  särskilt\r\nberäkningssätt  för  anställningstid  när det gäller\r\nkonkurssituationer. Utskottet hänvisar  till vad som\r\nsades  i det betänkandet och anser att motionen  bör\r\navstyrkas.\r\n\r\nMed hänvisning  till  vad som ovan anförts avstyrker\r\nutskottet motionerna A219  (s) och A304 yrkandena 2,\r\n6 och 7 (v).\r\n\r\n\r\nTidsbegränsad anställning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar i detta  avsnitt motioner\r\nfrån allmänna motionstiden som  rör frågor om\r\ntidsbegränsade anställningar m.m.  Utskottet,\r\nsom  avstyrker  samtliga motioner främst  med\r\nhänvisning    till    regeringens    pågående\r\nberedning av bl.a. ALI:s  utredning  Hållfast\r\narbetsrätt  - för ett föränderligt arbetsliv,\r\nanser att det  inte  finns skäl att föregripa\r\nresultatet  av  denna beredning  och  den  av\r\nregeringen aviserade propositionen i frågan.\r\nJämför reservationerna 5 (m, c) och 6 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nSom huvudregel gäller enligt LAS att anställning ska\r\ngälla tills vidare.  Tidsbegränsad  anställning  kan\r\nmellan  arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren\r\navtalas för viss tid, viss säsong eller visst arbete\r\nom det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.\r\nTidsbegränsad  anställning  får  också  användas för\r\nvikariat, praktikarbete eller feriearbete  eller vid\r\ntillfällig   arbetsanhopning   och   i  vissa  andra\r\nsituationer.  Vid tillfällig arbetsanhopning  gäller\r\ndock  att visstidsanställning  får  avse  sammanlagt\r\nhögst sex  månader  under två år. Om en arbetstagare\r\nhar varit anställd hos en arbetsgivare som vikarie i\r\nsammanlagt mer än tre  år under de senaste fem åren,\r\növergår         anställningen        till         en\r\ntillsvidareanställning.  Avtal  får också träffas om\r\nprovanställning i högst sex månader. Därutöver finns\r\ns.k.  överenskommen  visstidsanställning   som   får\r\navtalas  under  vissa angivna förutsättningar. Avtal\r\nom  sådan  anställning   får   för   en   och  samma\r\narbetstagare  omfatta  högst tolv månader under  tre\r\når, och ingen avtalsperiod  får  vara  kortare än en\r\nmånad. En arbetsgivare får vid en och samma tidpunkt\r\nha    högst    fem    arbetstagare   anställda   med\r\növerenskommen   visstidsanställning.    LAS   medger\r\navvikelser  från  lagens  regler  om  tidsbegränsade\r\nanställningar genom kollektivavtal. Det  finns  dock\r\ningen  möjlighet  att  avtala bort LAS huvudregel om\r\ntillsvidareanställning.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet vill i kommittémotion  A370  (yrk.  3  i\r\ndenna  del) som ett sätt att underlätta för äldre på\r\narbetsmarknaden   ge  möjlighet  till  tidsbegränsad\r\nanställning  från  61  års  ålder.  Pensionsreformen\r\nmedger  en  flexibel  pensionsålder  på  hel-  eller\r\ndeltid från den åldern.  Möjligheterna  att t.ex. få\r\nett  deltidsarbete  efter  pension  från  det  gamla\r\narbetet försvåras av att en generell möjlighet  till\r\ntidsbegränsad anställning inte finns förrän från  67\r\når. Detta skulle förbättras om åldersgränsen sänktes\r\ntill  61  år. Det sker lämpligast genom en ändring i\r\nLAS 5 § punkt  5. Motionen hänvisar till promemorian\r\nRiv hindren för  äldre  i  arbetslivet! (Ds 2002:10)\r\nsom föreslår samma ändring i LAS.\r\n\r\nKristdemokraterna  menar i kommittémotion  A329  att\r\ndet  finns  behov  av  att   göra  arbetsrätten  mer\r\nflexibel   och  bättre  anpassad  till   de   mindre\r\nföretagens situation.  En  åtgärd  skulle kunna vara\r\natt     sanera     floran     av    visstids-    och\r\nprovanställningar. Det bör räcka  med  två  slag  av\r\ntidsbegränsade  anställningar  - vikariat samt prov-\r\noch  projektanställning.   Partiet  vill  införa  en\r\ngenerell   provanställningsperiod    och    förlänga\r\nmöjligheten  till  provanställning till tolv månader\r\n(yrk. 20).\r\n\r\nVänsterpartiet anser i partimotion A292 (yrk. 2) att\r\nregeringen ska tillsätta  en  särskild utredning som\r\nfår   till   uppgift   att   närmare  utreda   olika\r\nanställningsformers  effekter  ur   ett  klass-  och\r\nkönsperspektiv. Utredningen bör även  få  i  uppdrag\r\natt  återkomma med ett samlat förslag om hur andelen\r\nvisstidsanställningar  sammantaget ska kunna minskas\r\n(yrk.  3).  Trygghet  i  anställningen   ger   också\r\ntrygghet  i  försörjning  och bättre möjligheter att\r\nplanera framtiden. Den anställningsform  som innebär\r\nden      allra      största      otryggheten      är\r\nbehovsanställningen.  En  sådan  anställning leder i\r\nmycket   liten   utsträckning   till  fast   arbete.\r\nVisstidsanställda får mindre personalutbildning  och\r\när  utlämnade  till  arbetsgivarens godtycke när det\r\ngäller     frågan    om    fortsatt     anställning.\r\nAnställningsformen  har  en tydlig koppling till kön\r\noch  klass. För att nå målsättningen  \"en  jämställd\r\noch trygg  arbetsmarknad för alla\" är det av största\r\nvikt  att  andelen   visstidsanställningar  minskar.\r\nVärst  drabbade  är  de  utomnordiska  LO-kvinnorna.\r\nVidare anser Vänsterpartiet i partimotion A304 (yrk.\r\n10) att tills-vidareanställning  på  heltid ska vara\r\nnorm  i arbetslivet. Om det finns saklig  grund  kan\r\nundantag  få  göras  från  normen  efter förhandling\r\nmellan arbetsmarknadens parter. Partiet  vill  också\r\natt   anställningen   för   arbetstagare  som  varit\r\nvisstidsanställda med en sammanlagd  anställningstid\r\nsom   överstiger  18  månader  inom  ramen  för   en\r\ntreårsperiod       ska      övergå      till      en\r\ntillsvidareanställning   (yrk.  11).  I  dag  gäller\r\nregeln endast för vikariat  men borde gälla för alla\r\nformer  av  tidsbegränsade anställningar  och  olika\r\nkombinationer  av dessa. Då kan även de mest otrygga\r\nformerna,  nämligen  behovs-  och  timanställningar,\r\nomfattas. Slutligen  anser  partiet att LAS regel om\r\növerenskommen  visstidsanställning   ska   avskaffas\r\n(yrk. 12).\r\n\r\nYvonne   Ångström  m.fl.  (m,  fp,  kd,  c)  vill  i\r\nflerpartimotionen   A357   reformera   reglerna  för\r\ntidsbegränsade  anställningar.  En utgångspunkt  för\r\nreformen  bör  vara  att tillsvidareanställning  och\r\ntidsbegränsad anställning är två likvärdiga sätt att\r\nanställa.\r\n\r\nGunilla Carlsson i Hisings Backa (s) värnar i motion\r\nA225  om  rätten  till  trygga  arbeten  i  form  av\r\nheltids- och tillsvidareanställningar.\r\n\r\nHillevi Larsson och Britt-Marie  Lindkvist  (båda s)\r\nanser i motion A236 att regeringen bör överväga  att\r\nutvärdera    konsekvenserna    av   den   förkortade\r\nvikariatstiden från 12 till 6 månader.\r\n\r\nLars  Johansson  m.fl. (s) menar i  motion  A323,  i\r\ndenna del, att anställningstryggheten ska förstärkas\r\nbl.a.  genom  att  dagens  olika  anställningsformer\r\nbegränsas.\r\n\r\nHans Backman (fp) menar i motion A213 att LAS bör få\r\nett tillägg som ålägger  arbetsgivarna  att  erbjuda\r\npersoner    som   varit   timanställda   hos   samma\r\narbetsgivare i 18 månader fast anställning.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet instämmer  i  stora  delar i de synpunkter\r\nsom  framförs  i  motionerna om betydelsen  för  den\r\nenskilde     arbetstagaren      av      att     vara\r\ntillsvidareanställd.    Utskottet    kan   samtidigt\r\nkonstatera  att  det  har  skett  en  förändring  på\r\narbetsmarknaden  i  riktning  mot  en  större  andel\r\ntidsbegränsade anställningar. För utskottet  är  det\r\nangeläget    att    det    tydligt    framgår    att\r\ntillsvidareanställningen     alltjämt    ska    vara\r\nhuvudregeln   vid   anställning.   Möjligheten   för\r\narbetsgivare      att     använda     tidsbegränsade\r\nanställningar  måste  vara  begränsad  och  reglerna\r\nmåste vara utformade  så  att  de  inte  leder  till\r\nmissbruk. De förslag som läggs fram i vissa motioner\r\när  detaljförändringar  lösryckta  ur  ett stort och\r\nkomplext sammanhang.\r\n\r\nUtredningen    Hållfast   arbetsrätt   -   för   ett\r\nföränderligt  arbetsliv   konstaterade  att  gruppen\r\ntidsbegränsat anställda ökade  markant  under  1990-\r\ntalet.  Utredningen  angav vidare att tidsbegränsade\r\nanställningar förekommer  i  stor  utsträckning inom\r\nbl.a.   vård  och  omsorg,  olika  företagstjänster,\r\nhandel   samt   inom   utbildning   och   forskning.\r\nTidsbegränsade  anställningar är vanliga bland yngre\r\narbetstagare och kvinnor. Även personer med utländsk\r\nbakgrund  är  klart  överrepresenterade  inom  vissa\r\nsektorer. Effekterna  på  individnivå skiljer sig åt\r\nmen allmänt sett får tidsbegränsat anställda jämfört\r\nmed tillsvidareanställda mindre kompetensutveckling,\r\nde har mindre kontroll över  hur  arbetet utförs och\r\nett sämre hälsotillstånd och de upplever  större oro\r\nför  sin ekonomiska situation. Utredningen pekar  på\r\natt anställningsskyddet  i LAS i huvudsak är kopplat\r\ntill de tillsvidareanställda.  Utredningens  förslag\r\ninnebär bl.a. att den nuvarande listan över tillåtna\r\ntidsbegränsade  anställningar  i  LAS  tas  bort och\r\nersätts med en regel som innebär att det är tillåtet\r\nför   en   arbetsgivare   att   anställa  en  person\r\ntidsbegränsat upp till 18 månader under en period av\r\nfem år. Vikariat för att ersätta  en  annan anställd\r\nkan  pågå  under ytterligare 18 månader under  samma\r\nperiod. Provanställningar  tillåts  på samma villkor\r\nsom i dag och räknas in i de angivna  tidsfristerna.\r\nFör   att   förbättra  de  tidsbegränsat  anställdas\r\nställning införs  en  förstärkt  företrädesrätt till\r\nåteranställning.  Utredningen föreslår  en  helt  ny\r\nsanktion för brott  mot  reglerna  om  tidsbegränsad\r\nanställning och företrädesrätt till återanställning.\r\nDen  arbetsgivare  som bryter mot dessa bestämmelser\r\nska  betala  ett  särskilt   vederlag.   Utredningen\r\nföreslår  vidare att en arbetstagare ska kunna  säga\r\nupp  en  tidsbegränsad  anställning  med  en  månads\r\nuppsägningstid.\r\n\r\nI   överenskommelsen    mellan   Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet  om  det  s.k.  121-\r\npunktsprogrammet    finns    som    en   punkt   att\r\nvisstidsanställningarna måste minska.\r\n\r\nÄven om utskottet har den principiella uppfattningen\r\natt  tillsvidareanställningen  alltjämt   ska   vara\r\nhuvudregel     kan    utskottet    konstatera    att\r\ntidsbegränsade anställningar fyller ett behov på den\r\nmoderna   och   flexibla   arbetsmarknaden.   Enligt\r\nutskottets uppfattning  går det inte att bortse från\r\natt det även i framtiden  måste  finnas olika former\r\nav tidsbegränsade anställningar för  att  tillgodose\r\narbetsgivares  behov i vissa situationer, t.ex.  för\r\natt öka arbetsstyrkan  vid tillfälliga arbetstoppar,\r\neller   fylla  ut  vid  tillfälliga   vakanser   och\r\ntjänstledigheter m.m.\r\n\r\nRegeringen  har  aviserat att en proposition som tar\r\nsikte på bl.a. de tidsbegränsade anställningarna ska\r\nlämnas till riksdagen hösten 2004.\r\n\r\nMed anledning av motion A292 (yrk. 2) vill utskottet\r\nframhålla   att   betänkandet    Den   könsuppdelade\r\narbetsmarknaden (SOU 2004:43) i dagarna överlämnades\r\ntill regeringen. Betänkandet innehåller förslag till\r\nåtgärder  som ska kunna minska könssegregationen  på\r\nden svenska arbetsmarknaden i framtiden.\r\n\r\nMed anledning av motion A370 (yrk. 3 i denna del) om\r\nde äldre på  arbetsmarknaden  vill utskottet peka på\r\nföljande.  Promemorian  Riv  hindren   för  äldre  i\r\narbetslivet!  (Ds  2002:10),  som är en kartläggning\r\noch        ett        diskussionsunderlag       från\r\nNäringsdepartementets s.k.  seniorgrupp,  lämnades i\r\napril   2002.  Frågan  om  de  äldres  situation  på\r\narbetsmarknaden  har därefter blivit än mer aktuell.\r\nSverige, liksom många  andra länder inom EU, har ett\r\nstort behov av att öka sitt arbetskraftsutbud. En av\r\nflera dellösningar på det  problemet är att äldre, i\r\nen vid bemärkelse, i större  utsträckning  än  i dag\r\nstannar  kvar längre i arbetslivet. Åtgärder behöver\r\nvidtas för  att  möjliggöra  detta och att stimulera\r\ndem  till  att stanna kvar. Insatser  behöver  också\r\ngöras för att  öka  efterfrågan  hos arbetsgivare på\r\näldre  arbetskraft.  Diskriminering   av   äldre  på\r\narbetsmarknaden måste självklart också motverkas.\r\n\r\nDet    pågår    ett    intensivt    och   omfattande\r\nutredningsarbete inom Regeringskansliet,  EU  och på\r\nmyndighetsnivå  för att kartlägga problematiken  och\r\natt hitta lösningar för att öka arbetskraftsutbudet,\r\nbl.a. genom de äldres större närvaro i arbetslivet.\r\n\r\nNedan följer några  exempel  på  sådant  arbete. Den\r\nparlamentariskt   sammansatta   utredningen,  Senior\r\n2005,   lämnade   under   hösten   2003  förslag   i\r\nbetänkandet Äldrepolitik för framtiden (SOU 2003:91)\r\nmed bl.a. \"100 steg till trygghet och utveckling med\r\nen åldrande befolkning\". Betänkandet  som  är mycket\r\nomfattande är föremål för remissbehandling till  den\r\n30  september  2004.  Ett  gemensamt  arbete  mellan\r\nArbetsmiljöverket   och   ALI  har  lett  fram  till\r\nrapporten  Anpassning  av  arbetsförhållandena   med\r\nåldersperspektiv  som presenterades i februari 2004.\r\nRapporten  är  en handledning  som  beskriver  äldre\r\narbetstagares särskilda  förutsättningar.  Bilaga  5\r\ntill  långtidsutredningen  heter  Vem  tjänar på att\r\narbeta? (SOU 2004:2). I bilagan presenteras  en bred\r\nkartläggning  av  de  ekonomiska  drivkrafterna  för\r\narbete.  Resultatet ger bl.a. en bild av hur vanligt\r\ndet är att  långvarigt  arbetslösa  eller  sjuka har\r\nsvaga ekonomiska drivkrafter att komma tillbaka till\r\narbetslivet. Den 28 april 2004 kommer ytterligare en\r\nbilaga till långtidsutredningen att publiceras.  Den\r\nhar  rubriken  Kan  vi  räkna  med  de  äldre?  (SOU\r\n2004:44). Även inom EU pågår ett arbete i frågan  om\r\nde  äldre  på  arbetsmarknaden.  I mars 2004 kom ett\r\nmeddelande  från  kommissionen  om  att   öka  äldre\r\narbetstagares    sysselsättning    och   senarelägga\r\nutträdet   från  arbetsmarknaden  (KOM  (2004)   146\r\nslutlig).\r\n\r\nAv vårpropositionen  (prop. 2003/04:100) framgår att\r\nregeringen överväger både  åtgärder för att förändra\r\nattityder  och  regelverk  som   gör   äldre  mindre\r\nattraktiva  på  arbetsmarknaden och förändringar  av\r\nregler för skatter  och  sociala transfereringar och\r\nderas  inbördes  samverkan  för   att  skapa  större\r\nmöjligheter  för  de  äldre  som vill fortsätta  att\r\nförvärvsarbeta.\r\n\r\nFrågan om hur man ska öka de äldres sysselsättning\r\npå  arbetsmarknaden är som framgår  ovan  omfattande\r\noch komplex. Förslaget i motion A370 (yrk. 3 i denna\r\ndel)  är  bara en liten del av ett stort sammanhang.\r\nEnligt  utskottets   uppfattning   bör  man  invänta\r\nresultatet  av pågående utredningar och  regeringens\r\nberedning av de olika utredningarna m.m. innan något\r\ninitiativ   tas    i    frågan    om    att    ändra\r\nanställningsformer för äldre arbetstagare.\r\nMed   hänsyn   till  det  ovan  anförda  avstyrker\r\nutskottet motionerna  A213 (fp), A225 (s), A236 (s),\r\nA292 yrkandena 2 och 3  (v),  A304  yrkandena  10-12\r\n(v),  A323  i  denna  del (s), A329 yrkande 20 (kd),\r\nA357 (m, fp, kd, c) och  A370  yrkande 3 i denna del\r\n(fp),  i  de  delar de inte kan anses  tillgodosedda\r\ngenom det som utskottet anfört.\r\n\r\nSkydd för gravida och föräldralediga\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett antal\r\nmotioner  som  avser   frågor  om  skydd  för\r\ngravida och föräldralediga.  I avvaktan på en\r\nproposition  i  frågan  avstyrker   utskottet\r\nsamtliga motioner.\r\nJämför reservationerna 7 (kd, c), 8 (fp)  och\r\n9 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet anser i partimotion A307 (yrk.  15)  att\r\nanställningsskyddet  för  gravida och föräldralediga\r\nmåste stärkas. Villkoren vid  uppsägningar  bör noga\r\ngranskas,  och  framkommer det att arbetsgivare  och\r\nfack  missgynnar  föräldralediga   och  gravida  vid\r\nuppsägningsförhandlingar bör man överväga att skärpa\r\nlagstiftningen.\r\n\r\nKristdemokraterna begär i partimotion A371 (yrk. 15)\r\natt regeringen lägger fram förslag till  ändring  av\r\nden  svenska  lagstiftningen  i enlighet med det som\r\nministerrådet  i  EU  kommit  fram   till   avseende\r\nföräldraledighet  och  rätten  att återta sin tjänst\r\nutan försämrade villkor. Ministerrådet  har enats om\r\natt garantera rätten för den som varit föräldraledig\r\natt  återuppta sitt arbete utan försämrade  villkor.\r\nMan ska  också  få räkna sig till godo förbättringar\r\nsom arbetskamraterna  erhållit  under tiden. Det kan\r\ngälla generella lönehöjningar eller  utbildningar. I\r\ndag  kan  föräldraledigheten vägas in som  skäl  för\r\nförändring  av  en  tjänst.  Det  skulle  inte  vara\r\nförenligt med de nya EU-reglerna.\r\n\r\nVänsterpartiet anser i partimotion A304 (yrk. 5) och\r\nCenterpartiet  i  kommittémotion  A247 (yrk. 14) att\r\nföräldralediga      behöver      starkare     skydd.\r\nUppsägningstiden för föräldralediga arbetstagare ska\r\nbörja löpa först när arbetstagaren återupptagit sitt\r\narbete helt eller delvis.\r\n\r\nCenterpartiet poängterar i kommittémotion A302 (yrk.\r\n16) att en lag borde finnas som hindrar  de fackliga\r\norganisationerna att inskränka företagens  möjlighet\r\natt       teckna      tilläggsförsäkringar      till\r\nföräldraförsäkringen. De initiativ som har tagits av\r\nstörre företag  för  att  ge de föräldralediga högre\r\nersättningar måste ses som positiva och uppmuntras.\r\n\r\nChristina Nenes och Gunilla Carlsson i Hisings Backa\r\n(båda  s)  vill  i motion A318  stärka  skyddet  för\r\nföräldralediga      genom       förändringar       i\r\narbetslagstiftningen.\r\n\r\nBirgitta  Ahlqvist och Kenth Högström (båda s) gör i\r\nmotion A359  gällande att gravida och föräldralediga\r\nkvinnor   i  ökande   grad   sägs   upp.   Nuvarande\r\nlagstiftning ger arbetsgivare möjlighet att utnyttja\r\nden ersättning  som föräldraförsäkringen betalar som\r\nen  del  av  uppsägningslönen.   I   promemorian  En\r\nhållfast arbetsrätt - för ett föränderligt arbetsliv\r\nhar  lämnats förslag om att föräldraledighet  aldrig\r\nska kunna räknas in i uppsägningstiden. Motionärerna\r\nanser att det är viktigt att noga följa utvecklingen\r\npå området  så  att  gällande lagstiftning och andra\r\nregelverk  följs och att  skyddet  för  gravida  och\r\nföräldralediga kvinnor inte försämras.\r\n\r\nUlf Holm m.fl. (mp) begär i motion A283 (yrk. 1) att\r\nregeringen   skyndsamt   utarbetar   lagförslag   om\r\nskärpning av föräldraledighetslagen  för  att skydda\r\ngravida   och  föräldralediga  i  enlighet  med  den\r\nskärpning av  lagen  som  riksdagen förordade i sitt\r\nbeslut den 5 april 2001. För  den som är tjänstledig\r\nfinns  det  risk  för  uppsägning  i   samband   med\r\narbetsgivarens  användande  av  turordningsreglerna.\r\nDet är därför nödvändigt att skydda  personer som är\r\ntjänstlediga  för  studier eller av annan  anledning\r\nvid uppsägning på grund av arbetsbrist. Det ska inte\r\ngå att undanta arbetstagare  från  turordningen  vid\r\nuppsägning  för  att i stället säga upp tjänstlediga\r\n(yrk. 2).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har vid  ett  flertal  tillfällen  betonat\r\nvikten av att skapa gynnsammare förutsättningar  för\r\natt   arbetstagare   ska  kunna  förena  arbete  och\r\nföräldraskap.   Utskottet   konstaterade   redan   i\r\nbetänkande  2000/01:AU9   att   det  förekommer  att\r\narbetsgivare  försvårar för föräldrar  att  utnyttja\r\nrätten till ledighet  enligt  föräldraledighetslagen\r\n(1995:584).\r\n\r\nRegeringen  fick  i  uppdrag  av   riksdagen   att\r\növerväga om det finns behov av att förstärka skyddet\r\nför de arbetstagare som väljer att utnyttja sin rätt\r\ntill  ledighet  i samband med föräldraskap. ALI fick\r\nsedan av regeringen  ett tilläggsuppdrag att se över\r\nden  arbetsrättsliga  lagstiftningen  även  i  detta\r\navseende.\r\nEnligt ALI:s utredning  Hållfast  arbetsrätt - för\r\nett   föränderligt   arbetsliv   visar   tillgänglig\r\nstatistik   att   barnafödandet  under  det  senaste\r\nårtiondet  har  minskat   dramatiskt,  främst  bland\r\nkvinnor  mellan  20  och  29  år.   Det  kan  enligt\r\nutredningen antas att en av många orsaker till detta\r\nstora samhällsproblem är svårigheter  att  på dagens\r\narbetsmarknad  kunna  kombinera  förvärvsarbete  och\r\nföräldraskap.  Gravida kvinnors rättsliga  ställning\r\npå arbetsmarknaden  är  enligt  utredningen relativt\r\nstark  efter  ändringar  i  jämställdhetslagen   och\r\nsenare   praxis  från  EG-domstolen.  Föräldralediga\r\narbetstagare   har  däremot  ett  betydligt  svagare\r\nskydd, både enligt gällande EG-rätt och svensk rätt.\r\nUtredningen har  lagt  fram  tre  lagförslag för att\r\nstärka  föräldraledigas  rättsliga  ställning.   Det\r\nförsta  förslaget  tar  sikte  på ändrade regler för\r\ntidsbegränsade  anställningar. Det  andra  förslaget\r\ninnebär att ett särskilt förbud mot att diskriminera\r\nföräldralediga införs  i föräldraledighetslagen. Det\r\ntredje   förslaget  är  att   uppsägningstiden   vid\r\nuppsägning  på  grund  av arbetsbrist av en anställd\r\nsom är helt föräldraledig  ska  börja löpa först när\r\narbetstagaren  helt  eller  delvis  återupptar  sitt\r\narbete.\r\nAv betänkandet framgår att antalet anmälningar och\r\nförfrågningar   till   JämO   med  anknytning   till\r\nföräldraskap och graviditet ökat  under  senare  år,\r\noch  samma  tendens  har  observerats  från fackligt\r\nhåll.  Någon  entydig  statistik som talar  för  att\r\ngravida och föräldralediga  regelmässigt  missgynnas\r\npå arbetsmarknaden har dock utredningen inte  kunnat\r\nfinna. Befintlig statistik visar emellertid att  det\r\nfinns   en  tendens  till  försämrad  situation  för\r\nsmåbarnsföräldrar,  särskilt kvinnor, som har en lös\r\nförankring i arbetslivet när de skaffar barn. Enligt\r\nutredningen  är  det  helt   klart  att  en  persons\r\nställning på arbetsmarknaden åtminstone riskerar att\r\nförsämras i och med en planerad  eller  föreliggande\r\ngraviditet       och       därmed      sammanhörande\r\nföräldraledighet.  Särskilt  drabbad   av  detta  är\r\nkvinnan, som av tradition eller ekonomiska skäl ofta\r\när  den  av föräldrarna som utnyttjar huvuddelen  av\r\nrätten  till   ersättningsberättigad   ledighet  och\r\nstannar hemma med barnet.\r\nUtskottet  instämmer  i  de  motioner  som  kräver\r\nstärkt skydd för föräldralediga. Det hör inte  hemma\r\npå  svensk arbetsmarknad att bli missgynnad på grund\r\nav att man som arbetstagare nyttjat sina lagstadgade\r\nrättigheter  som  förälder.  När  det  sedan  gäller\r\nmetoderna  att  komma till rätta med problemen, vill\r\nutskottet avvakta  regeringens  beredning av frågan.\r\nRegeringen  har  aviserat  att  en  proposition  ska\r\növerlämnas till riksdagen till hösten  -  i avvaktan\r\npå   propositionen   finner   utskottet   det   inte\r\nmeningsfullt  att  i  sak  kommentera  varje enskilt\r\nmotionsyrkande.\r\nI  avvaktan  på  regeringens  vidare  åtgärder  på\r\nområdet  avstyrks  motionerna A247 yrkande  14  (c),\r\nA283 yrkandena 1 och  2  (mp),  A302 yrkande 16 (c),\r\nA304 yrkande 5 (v), A307 yrkande  15 (fp), A318 (s),\r\nA359 (s) och A371 yrkande 15 (kd), i den mån de inte\r\nkan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.\r\n\r\nUppsägning av personliga skäl\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i  detta  avsnitt   ett\r\nmotionsförslag   som   berör   uppsägning  av\r\npersonliga skäl. Motionen avstyrks.\r\nJämför reservation 10 (v).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nVänsterpartiet föreslår i partimotion  A304 (yrk. 9)\r\nen   skärpning   av   kravet  på  saklig  grund  vid\r\nuppsägning av personliga  skäl.  Vad som bedöms vara\r\nsaklig grund varierar över tiden beroende på ändrade\r\nvärderingar  och ett förändrat näringsliv.  Att  bli\r\nuppsagd av personliga  skäl är i dagens samhälle ett\r\nhårt straff. Det har hänt att arbetstagare avskedats\r\nmed anledning av mindre  förseelser  och att det har\r\ngodtagits av Arbetsdomstolen. För att  en uppsägning\r\neller  ett  avskedande  ska få tillgripas måste  det\r\nligga  något grovt bakom.  Rättspraxis  bör  ändras.\r\nAndra och  mindre  drastiska  påföljder måste skapas\r\nsom alternativ till avskedande och uppsägning.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   konstaterar  att  LAS  bygger   på   att\r\narbetsgivares  uppsägning  ska vara sakligt grundad.\r\nVid    uppsägning    måste   arbetsgivaren    iaktta\r\narbetstagarens uppsägningstid. Uppsägning kan ske av\r\nskäl som är att hänföra till personliga förhållanden\r\neller  ske  på grund av  arbetsbrist.  Begreppen  är\r\nlagtekniska till sin karaktär och bygger på att alla\r\nuppsägningar  ska  kunna hänföras till den ena eller\r\nandra  kategorin. Om  grunden  för  uppsägningen  är\r\npersonliga  förhållandena  förutsätts omständigheter\r\nav    viss    karaktär   och   omfattning.    Sådana\r\nomständigheter  har  preciserats  i förarbetena till\r\nLAS och i rättspraxis.\r\n\r\nAvskedande,   som   tar   sikte   på  mer  flagranta\r\nförseelser från arbetstagarens sida,  kan  i princip\r\nverkställas  omedelbart.  Som  en ordningsföreskrift\r\ngäller  dock  att arbetstagaren ska  underrättas  om\r\navskedandet minst en vecka i förväg, och om denne är\r\nmedlem i en arbetstagarorganisation  ska  även denna\r\nvarslas    inom    samma    tid.    Det    sägs    i\r\nförarbetsuttalanden  till  1974 års LAS, som i denna\r\ndel  alltjämt  äger giltighet,  att  avskedande  kan\r\ntillgripas  för  sådant   avsiktligt   eller   grovt\r\nvårdslöst  förfarande  som  inte rimligen ska behöva\r\ntålas  i  något  rättsförhållande.   Det   finns  en\r\nomfattande rättspraxis från Arbetsdomstolen  om  vad\r\nsom krävs för att arbetsgivaren ska få tillgripa ett\r\navskedande.\r\n\r\nUtskottet    vill    betona   att   en   rad   olika\r\nomständigheter vägs in i domstolens bedömning om ett\r\nvisst förhållande utgör  saklig grund för uppsägning\r\neller laga skäl för avskedande. Dessa omständigheter\r\nbehöver  inte  ha  ett  direkt   samband   med   den\r\nomedelbara    orsaken    till   uppsägningen   eller\r\navskedandet, men kan vara  det som fäller avgörandet\r\ni det enskilda fallet. Vid uppsägning kan hänsyn tas\r\ninte bara till själva orsaken till uppsägningen utan\r\näven t.ex. till omständigheter  som  inträffat efter\r\nuppsägningen, arbetsplatsens storlek, arbetstagarens\r\nställning och anställningstidens längd. En bedömning\r\nav  vilka slutsatser arbetsgivaren kan  dra  av  det\r\ninträffande  inför  framtiden  har betydelse. Det är\r\ndärför  inte möjligt att jämföra  olika  situationer\r\nenbart  med   utgångspunkt   i  den  händelse  eller\r\nliknande  som  varit  den  omedelbara  orsaken  till\r\narbetsgivarens uppsägning eller avskedande.\r\n\r\nEn typ av uppsägningar uppmärksammades särskilt av\r\nutredningen   Hållfast   arbetsrätt    -   för   ett\r\nföränderligt    arbetsliv,    nämligen   när   såväl\r\narbetsbrist   som   personliga   skäl   finns   med.\r\nUtredningen  ansåg  inte  att rättspraxis  fullt  ut\r\ntillgodoser   enskilda   arbetstagares   skydd   mot\r\ngodtyckliga uppsägningar men bedömde att lösningen i\r\nförsta  hand inte står att  finna  i  lagstiftningen\r\nutan i rättstillämpningen.\r\nUtskottet  anser när det gäller sådana alternativa\r\noch  mindre  drastiska  påföljder  som  motionärerna\r\nföreslår ska införas,  att  dessa  är bättre lämpade\r\natt     regleras     i     kollektivavtal     mellan\r\narbetsmarknadens parter.\r\nUtskottet avstyrker med anledning av vad som  ovan\r\nsagts motion A304 yrkande 9 (v).\r\n\r\nTurordning vid uppsägning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  motionsförslag om att\r\nupphäva  tvåpersonsundantaget   i   LAS   för\r\nsmåföretag  och  avstyrker  en  motion om att\r\nhelt avskaffa turordningsreglerna i LAS.\r\nJämför reservationerna 11 (m, fp,  kd, c, mp)\r\noch 12 (fp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nLAS  innehåller  turordningsregler som  arbetsgivare\r\nska iaktta vid uppsägning  på  grund av arbetsbrist.\r\nHuvudregeln  är  i  enlighet med principen  sist  in\r\nförst    ut,   dvs.   arbetstagare    med    kortare\r\nanställningstid står först i tur att sägas upp, före\r\narbetstagare   med  längre  anställningstid.  Om  en\r\narbetstagare måste  omplaceras  för  att få fortsatt\r\narbete,  krävs  att  arbetstagaren  har tillräckliga\r\nkvalifikationer för det fortsatta arbetet. Därutöver\r\nfinns  vissa  särregler, t.ex. för arbetstagare  med\r\nnedsatt  arbetsförmåga   och  som  beretts  särskild\r\nsysselsättning hos arbetsgivaren.  Domstol kan pröva\r\nom  arbetsgivarens  uppsägning  står  i   strid  med\r\nturordningsreglerna och ålägga arbetsgivare att utge\r\nskadestånd i sådana fall.\r\n\r\nEfter   förslag   av   arbetsmarknadsutskottet   i\r\nbetänkande  2000/01:AU4 Undantag  från  turordningen\r\nm.m. infördes  med  giltighet  fr.o.m. den 1 januari\r\n2001  i  22  § andra stycket LAS ett  undantag  från\r\ndenna  turordningsprincip.  Regeln  innebär  att  en\r\narbetsgivare  med högst tio arbetstagare får undanta\r\nhögst  två arbetstagare  som  enligt  arbetsgivarens\r\nbedömning är av särskild betydelse för den fortsatta\r\nverksamheten. Den eller de personer som undantas har\r\nföreträde    till   fortsatt   anställning   oavsett\r\nturordningen.  Arbetsgivarens  beslut  att  tillämpa\r\nundantagsbestämmelsen kan i normalfallet inte prövas\r\nrättsligt.\r\nBakom  förslaget  stod  en majoritet bestående  av\r\nföreträdare   för  Moderaterna,   Kristdemokraterna,\r\nCenterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.\r\nFrågan om att upphäva undantagsregeln har därefter\r\nvarit  uppe  till   behandling   och   avstyrkts  av\r\nutskottet    i    betänkandena    2000/01:AU10   och\r\n2001/02:AU6.  Vid utskottets senaste  behandling  av\r\nfrågan   i   betänkande   2002/03:AU6   tillstyrktes\r\nmotionerna  om   att   tvåpersonsundantaget   skulle\r\navskaffas.  Utskottets  förslag  till  beslut  i den\r\ndelen vann dock inte bifall vid riksdagens avgörande\r\ni   frågan.   Tvåpersonsundantaget   gäller  således\r\nalltjämt.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  vill i kommittémotion A370  (yrk.  3  i\r\ndenna   del)   avskaffa   regeln   om   dubbelräknad\r\nturordningstid  från   45  års  ålder.  Bestämmelsen\r\ninnebär att anställningstiden  efter  45  års  ålder\r\nräknas  dubbelt  bl.a.  i  fall när turordningslista\r\nbehöver   göras   vid   uppsägning   på   grund   av\r\narbetsbrist. För dem som  varit  anställda länge hos\r\nsamma arbetsgivare spelar regeln inte  någon  större\r\nroll.  Men  den  utgör ett hinder för den som blivit\r\narbetslös eller av  andra  skäl  vill  byta arbete i\r\nmedelåldern  eller nära pensioneringen. Bestämmelsen\r\nökar motståndet  att  anställa medelålders och äldre\r\npersoner  och  minskar på  så  sätt  rörligheten  på\r\narbetsmarknaden.   Risken   för   ofrivilligt  tidig\r\npensionsavgång ökar också.\r\n\r\nVänsterpartiet anser i partimotion A292 (yrk. 4) att\r\nregeringen     bör     göra     en     översyn    av\r\nturordningsreglerna   och   företrädesrätten    till\r\nåteranställning  och deras effekter ur ett köns- och\r\nklassperspektiv. Förändringar har över tiden införts\r\nsom       försämrat       företrädesrätts-       och\r\nturordningsreglerna. Som exempel nämns begränsningen\r\nav företrädesrätten till nio  månader och införandet\r\nav tvåmannaundantaget. Tidigare  kartläggningar  har\r\nindikerat att det i stor utsträckning är kvinnor som\r\nmissgynnas    av   försämringarna.   Den   rättsliga\r\notryggheten drabbar  alla  även  om vissa grupper är\r\nutsatta  för större risker, t.ex. gravida,  fackligt\r\naktiva och  invandrade.  Behovet  av ökad kunskap om\r\nhur  regelverk  på  arbetsmarknaden  påverkar  olika\r\ngrupper  är  mycket stort. För att få en  klar  bild\r\növer  konsekvenserna   av   nuvarande   ordning  bör\r\nregeringen ta ett initiativ till en översyn.\r\n\r\nVänsterpartiet anser vidare i partimotion A304 (yrk.\r\n3)   att   riksdagen   ska   upphäva   beslutet  att\r\narbetsgivare  i  företag  med  högst  tio  anställda\r\nensidigt    kan    undanta    två    personer   från\r\nturordningslistan vid arbetsbristuppsägning.\r\n\r\nI ett stort antal enskilda s-motioner  ställs samma\r\nkrav på ändring av turordningsreglerna i  22  § LAS,\r\nnämligen  av  Christin  Nilsson och Anita Jönsson  i\r\nmotion A217, Catherine Persson i motion A228, Agneta\r\nGille i motion A234, Carina Adolfsson Elgestam m.fl.\r\ni motion A237, Kurt Kvarnström  m.fl. i motion A242,\r\nLars  U  Granberg  i motion A244, Jan  Björkman  och\r\nKerstin Andersson i motion A250, Claes-Göran Brandin\r\noch Gunilla Carlsson  i  Hisings Backa i motion A317\r\nsamt Lars Johansson m.fl. i motion A323 i denna del.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nLAS är en skyddslagstiftning  till  förmån  för  den\r\nsvagare parten i anställningsförhållandet. Det är av\r\nstor  vikt  att lagen uppfattas som klar och rättvis\r\nbåde i sin utformning och i sin tillämpning.\r\n\r\nI motion A370  (yrk.  3  i denna del) ifrågasätts en\r\nbestämmelse  i  LAS som tillkommit  för  att  skydda\r\näldre arbetstagare.  Utskottet  behandlade  senast i\r\nbetänkande   2002/03:AU6  ett  motsvarande  yrkande.\r\nUtskottet uttalade  vid  det tillfället att man inte\r\nbör försämra skyddet för de äldre. I stället bör man\r\nta till vara den resurs som  den äldre arbetskraften\r\nutgör genom att satsa på kompetensutveckling och att\r\nanpassa arbetsplatser och arbetsvillkor  till äldres\r\nförutsättningar.   Utskottet   har  under  avsnittet\r\nTidsbegränsad anställning m.m. ytterligare utvecklat\r\nfrågan  om  de  äldre  på arbetsmarknaden.  Motionen\r\navstyrks med hänvisning till detta.\r\n\r\nMed  anledning  av  motion   A292  (yrk.  4)  vill\r\nutskottet   åter   framhålla  att  betänkandet   Den\r\nkönsuppdelade  arbetsmarknaden   (SOU   2004:43)   i\r\ndagarna  överlämnades  till  regeringen. Betänkandet\r\ninnehåller  förslag  till  åtgärder  som  ska  kunna\r\nminska     könsuppdelningen    på    den     svenska\r\narbetsmarknaden  i  framtiden.  Utskottet vill också\r\npeka   på  att  regeringen  har  aviserat   att   en\r\nproposition    om    bl.a.   förstärkt   skydd   för\r\nföräldralediga kommer  att överlämnas till riksdagen\r\ntill hösten. Motionen avstyrks  med  hänvisning till\r\ndetta.\r\nInförandet av tvåpersonsundantaget i  22  §  andra\r\nstycket LAS innebar en avvikelse från en tydlig  och\r\nvälkänd  turordningsprincip,  nämligen  principen om\r\nsist  in först ut. Undantaget ger stort utrymme  för\r\nensidiga   och   godtyckliga   arbetsgivarbeslut   i\r\nanställningsskyddsfrågor.      Tillämpningen      av\r\nundantaget   har  bland  arbetstagare  upplevts  som\r\nkränkande och  diskriminerande. Det finns exempel på\r\nicke  godtagbar  tillämpning  som  särskilt  drabbat\r\ngravida och föräldralediga  arbetstagare.  Det finns\r\näven  tecken  som  tyder  på  att  gamla  och  sjuka\r\ndrabbats  i  större  utsträckning.  Att i ett sådant\r\nläge  inte  ha  möjlighet  att  rättsligt  överpröva\r\narbetsgivarens  beslut försvagar anställningsskyddet\r\nytterligare och bidrar  även  starkt till känslan av\r\nrättsosäkerhet hos arbetstagarna.\r\nUtskottet har förståelse för  att det i vissa fall\r\nkan   finnas   behov  av  att  göra  undantag   från\r\nturordningsreglerna   i   22   §   LAS.  Redan  före\r\ninförandet   av  undantagsbestämmelsen   fanns   det\r\nmöjlighet  att   genom  kollektivavtal  avvika  från\r\nturordningsprincipen   sist   in   först   ut.   Att\r\narbetsgivaren  och  arbetstagarorganisationen  måste\r\nvara  överens  borgar  för  en  saklig  och  rättvis\r\nhantering av frågorna samtidigt som anpassning  till\r\nverksamheten och de lokala förhållandena kan göras.\r\nTecken  tyder  på  att tillämpningen av regeln har\r\ndrabbat orättvist och godtyckligt utan att möjlighet\r\nfinns  att få frågan rättsligt  prövad.  Sammantaget\r\nfinns  det  tungt  vägande  skäl  för  att  avskaffa\r\ntvåpersonsundantaget   i   LAS.   Det   innebär  att\r\nutskottet    tillstyrker    samtliga   motioner   om\r\navskaffande av tvåpersonsundantaget  i  22  §  andra\r\nstycket LAS, nämligen motionerna A217 (s), A228 (s),\r\nA234  (s),  A237  (s), A242 (s), A244 (s), A250 (s),\r\nA304 yrkande 3 (v),  A317  (s)  och A323 i denna del\r\n(s).\r\nRiksdagen  bör  därför fatta beslut  om  en  sådan\r\nlagändring. I bilaga 3 lägger utskottet fram förslag\r\ntill lagtext. Lagändringen  bör  träda i kraft den 1\r\njuli 2004.\r\n\r\nFöreträdesrätt till återanställning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    behandlar   motionsförslag    om\r\nföreträdesrätt  till återanställning. Den ena\r\nmotionen    innehåller     krav     på    att\r\nföreträdesrätten ska förlängas, den andra att\r\nden  ska  förkortas. Båda motionerna avstyrks\r\nmed hänvisning  till  pågående  beredning  av\r\nutredningsförslag.\r\nJämför reservation 13 (m, kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI  25 § LAS anges att en arbetstagare som har  sagts\r\nupp  på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till\r\nåteranställning  i  den verksamhet där han eller hon\r\ntidigare   varit   sysselsatt.    Tillämpningen   av\r\nbestämmelsen om företrädesrätt till  återanställning\r\nförutsätter  att  arbetstagaren  varit anställd  hos\r\narbetsgivaren   vissa   i   lagen   angivna   tider.\r\nFöreträdesrätten   gäller   från  den  tidpunkt   då\r\nuppsägningen skedde och därefter  tills  nio månader\r\nhar   förflutit   från   den  dag  då  anställningen\r\nupphörde. Längden på företrädesrätten  har  varierat\r\növer tiden. En tidsgräns på ett år tillkom i samband\r\nmed 1974 års anställningsskyddslag. Bakgrunden  till\r\nförkortningen  till  nio månader som beslutades 1996\r\nvar  att  regeringen  såg   att  många  arbetsgivare\r\navvaktade  alltför  länge  med nyanställningar.  Med\r\nhänvisning till den då höga arbetslösheten ansåg man\r\natt  stimulans  borde  ges  till  arbetsgivarna  att\r\nanställa  snarast möjligt. Bedömningen  gjordes  att\r\nman  genom att  förkorta  tiden  för  företrädesrätt\r\nskulle  kunna  påskynda  nyanställningar.  Ändringen\r\nförväntades     även     öka    flexibiliteten    på\r\narbetsmarknaden (prop. 1996/97:16).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna menar i  kommittémotion A329 (yrk.\r\n21) att det finns behov av att göra arbetsrätten mer\r\nflexibel  och  bättre  anpassad   till   de   mindre\r\nföretagens    situation.    Företrädesrätten    till\r\nåteranställning    efter   uppsägning   bör   därför\r\nåterställas till sex månader.\r\n\r\nVänsterpartiet anser i partimotion A304 (yrk. 4) att\r\nåteranställningsrätten  ska  gälla  i  tolv månader.\r\nFöreträdesrätten     är     en    viktig    del    i\r\nanställningsskyddet för att förhindra  godtycke  och\r\ndiskriminering.    Inför   beslutet   att   begränsa\r\nföreträdesrätten till återanställning från tolv till\r\nde nu gällande nio månaderna  påtalade både JämO och\r\nLO  att  detta skulle få negativa  konsekvenser  för\r\nanställda som är föräldralediga. Arbetsdomstolen har\r\nslagit fast  att  om den som har företrädesrätt inte\r\nomgående kan tillträda  tjänsten  har  arbetsgivaren\r\nrätt   att   erbjuda   någon   annan   tjänsten.  En\r\nföreträdesrätt   som  enbart  omfattar  nio  månader\r\ninnebär   för   många    föräldralediga   försämrade\r\nförutsättningar att utnyttja företrädesrätten.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom framgår vill Kristdemokraterna som ett led i att\r\ngöra arbetsrätten mer flexibel  och  bättre anpassad\r\ntill   de   mindre   företagens  situation  förkorta\r\nföreträdesrätten till återanställning i LAS till sex\r\nmånader medan Vänsterpartiet i stället vill förlänga\r\ntiden  till tolv månader,  bl.a.  därför  att  många\r\nföräldralediga  har  försämrade  förutsättningar med\r\nendast nio månaders företrädesrätt.\r\n\r\nUtskottet  vill understryka den allmänna  betydelsen\r\nav företrädesrätten  till  återanställning  och  den\r\nsärskilda  vikt  den har för både föräldralediga och\r\näldre  arbetstagares   möjlighet   att  återkomma  i\r\narbete.  Den  ändring som trädde i kraft  1997,  som\r\ninnebar en förkortning  av företrädesrätten från ett\r\når till nio månader, var  resultatet av en avvägning\r\nmellan skyddsaspekten och det  behov av flexibilitet\r\nsom bedömdes nödvändigt i det arbetsmarknadsläge som\r\ndå rådde.\r\n\r\nFrågan om företrädesrätt till  återanställning var\r\nföremål  för  ALI:s  översyn i betänkandet  Hållfast\r\narbetsrätt  -  för  ett  föränderligt  arbetsliv.  I\r\nutredningen finns förslag  om stora förändringar när\r\ndet  gäller tidsbegränsade anställningar.  Förstärkt\r\nföreträdesrätt  för  de  tidsbegränsat anställda och\r\nförstärkt skydd för föräldralediga  utgör  också  en\r\ndel   av   utredningsförslaget.  En  proposition  om\r\ntidsbegränsade anställningar och förstärkt skydd för\r\nföräldralediga  kommer att överlämnas till riksdagen\r\nunder hösten 2004.\r\n\r\nUtskottet,  som  inte   vill  föregripa  regeringens\r\nbehandling  av  ALI:s  utredningsförslag,  avstyrker\r\nmotionerna A304 yrkande  4  (v)  och A329 yrkande 21\r\n(kd).\r\n\r\n\r\nFöreträdesrätt för deltidsanställda\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas motionsförslag  om\r\nbl.a.  företrädesrätt  för  deltidsanställda.\r\nMotionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 14 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nBestämmelsen om företrädesrätt  för deltidsanställda\r\ninfördes den 1 januari 1997. Ett  av  skälen var att\r\ndet  inom  många  branscher  var en stor del  av  de\r\nkvinnliga arbetstagarna som var  anställda på deltid\r\noch   som   ville   ha   ett  högre  arbetstidsmått.\r\nInnebörden av regeln är att  en arbetstagare som har\r\nen deltidsanställning och som  har  gjort en anmälan\r\ntill sin arbetsgivare om att han eller  hon  vill ha\r\nen  anställning  med högre sysselsättningsgrad eller\r\nen heltidsanställning  ska ha företrädesrätt till en\r\nsådan    anställning    hos    arbetsgivaren.    Som\r\nförutsättning  för  detta  gäller  dock   dels   att\r\narbetsgivarens   behov  av  ytterligare  arbetskraft\r\ntillgodoses, dels att arbetstagaren har tillräckliga\r\nkvalifikationer för  de  nya  arbetsuppgifterna.  Om\r\narbetsgivaren    har    flera    driftsenheter   ska\r\nföreträdesrätten  gälla  inom  den  driftsenhet  där\r\narbetstagaren    är   sysselsatt   på   deltid.    I\r\npropositionen  (prop.   1996/97:16)   som   föregick\r\nlagändringen anges att det i dessa situationer  inte\r\nbör  finnas  någon  rätt för en facklig organisation\r\natt  påfordra  att företrädesrätten  ska  utsträckas\r\ntill att gälla arbetsgivarens samtliga driftsenheter\r\npå orten. Å andra sidan innebär lagen inte att denna\r\nform av företrädesrätt  är  begränsad  till det egna\r\nkollektivavtalsområdet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna  hävdar  i partimotion A371  (yrk.\r\n31)  att  det  är fel väg att införa  en  rätt  till\r\nheltidsanställning. Det är mycket viktigt att de som\r\nså   önskar   får   möjlighet    att    gå   upp   i\r\nanställningsgrad  och att nya tjänster som  inrättas\r\nblir heltidstjänster. Den offentliga sektorn har ett\r\nstort  ansvar  för  att  tillskapa  heltidstjänster.\r\nDäremot  kan  lagstiftning   i   frågan   \"skapa  en\r\nfyrkantighet\".  Samtidigt som det är mycket  viktigt\r\natt deltidsarbetande  som vill arbeta heltid ges den\r\nmöjligheten, är det lika  viktigt  att  den  som  av\r\nolika  skäl  vill  gå ned i tjänstgöringsgrad bereds\r\nmöjlighet till detta.  Önskemålen  ser  olika  ut  i\r\nolika  skeden av livet och bör tillgodoses i största\r\nmöjliga   utsträckning  för  att  människor  ska  ha\r\nfungerande liv.\r\n\r\nVänsterpartiet anser i partimotion A304 (yrk. 8) att\r\nföreträdesrätten  för  deltidsanställda  till utökad\r\narbetstid   bör   förbättras  så  att  den  omfattar\r\nsamtliga  av arbetsgivarens  driftsenheter  och  att\r\nkvalifikationskraven  bör mildras. Inskränkningen av\r\nföreträdesrätten till enbart  den egna driftsenheten\r\när     helt    omotiverad    och    urholkar     den\r\ndeltidsanställdes   rätt   till  fler  arbetstimmar.\r\nLagens krav på tillräckliga  kvalifikationer  för de\r\nnya  arbetsuppgifterna är för långtgående, det borde\r\nräcka  att  den  anställde efter rimlig fortbildning\r\nkan anförtros de nya arbetsuppgifterna. Utbildningen\r\nkan ske både inom  och utanför företaget. Det senare\r\nförslaget  är  motiverat   av  att  deltidsanställda\r\nallmänt   sett   har   en   svagare   ställning   på\r\narbetsplatsen   och   ofta   inte   får    del    av\r\nkompetensutveckling.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  de  ovan  redovisade  motionerna  tas  frågan  om\r\nheltids- respektive deltidsanställningar upp ur helt\r\nolika perspektiv. I Kristdemokraternas motion värnas\r\nmöjligheten att gå ned i sysselsättningsgrad för den\r\nsom  vill  arbeta  deltid.  Vänsterpartiet menar att\r\nheltidsanställning   ska  vara  utgångspunkten   och\r\nföreslår  förbättring av  arbetstagarnas  rätt  till\r\nanställning med högre sysselsättningsgrad.\r\n\r\nUtskottets utgångspunkt är att anställning på heltid\r\nbör eftersträvas  och  att deltidsanställning endast\r\nska komma i fråga när det  är  motiverat  med hänsyn\r\ntill   verksamhetens   behov   eller  arbetstagarens\r\nönskemål.\r\n\r\nKommittén  för  nya  arbetstids- och  semesterregler\r\n(Knas) har i betänkandet  Semesterlagen  och  övriga\r\nledighetslagar  (SOU  2003:54) diskuterat frågan  om\r\nrätt till deltid för äldre  arbetstagare.  Kommittén\r\nlade   inte  fram  något  lagförslag  i  frågan  med\r\nhänvisning  till  att  det  krävdes mer belysning av\r\nkonsekvenserna  av  en  lagstiftning  om  rätt  till\r\ndeltid,  bl.a. med avseende  på  konsekvenserna  för\r\narbetsutbudet.  Betänkandet har remissbehandlats och\r\nbereds nu av regeringen.\r\n\r\nRedan  i  förra  årets   vårproposition  2002/03:100\r\nmeddelade regeringen att det  skulle  tillsättas  en\r\nutredning för att undersöka möjligheterna att införa\r\nen  rätt  till  heltidsanställning. Kommittédirektiv\r\n(dir. 2004:50) har  beslutats  den  15  april. I den\r\nhelt  nyligen framlagda vårpropositionen 2003/04:100\r\nanger  regeringen   att   människor   bör  få  ökade\r\nmöjligheter att välja arbetstid efter egna önskemål.\r\nRegeringen  kommer  därför  att  också tillsätta  en\r\nutredning om rätt till deltid för dem som så önskar.\r\n\r\nUtskottet finner det inte meningsfullt  att i detalj\r\nytterligare    kommentera    motionsyrkandena   utan\r\navvaktar regeringens beredning  av  betänkandet från\r\nKnas      och     de     aviserade     kommittéernas\r\nutredningsresultat. De nu behandlade motionerna A304\r\nyrkande 8 (v) och A371 yrkande 31 (kd) avstyrks.\r\n\r\n\r\nFacklig vetorätt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt  behandlas  motionsförslag om\r\natt   införa   förstärkt  facklig   vetorätt.\r\nMotionen avstyrks.\r\nJämför reservationen 15 (v).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI  korthet  innebär   vetoreglerna   i  MBL  att  en\r\narbetsgivare  som  vill  låta  någon  icke  anställd\r\nutföra  ett  visst arbete för hans räkning  eller  i\r\nhans    verksamhet    ska    förhandla    med    den\r\nkollektivavtalsbundna  arbetstagarorganisation  vars\r\navtal  gäller  för arbetet i fråga (38 § MBL). Vissa\r\nundantag gäller från förhandlingsskyldigheten, bl.a.\r\nom det är fråga  om  ett  arbete som är av kortvarig\r\noch tillfällig natur. Vetot  utövas  genom  att  den\r\ncentrala  arbetstagarorganisationen  efter  en sådan\r\nförhandling  förklarar  att  den tilltänkta åtgärden\r\nkan  antas  medföra  att  lag  eller  kollektivavtal\r\nkommer att åsidosättas eller att  åtgärden  på annat\r\nsätt  strider  mot vad som är allmänt godtaget  inom\r\navtalsområdet.  Om  organisationen  gör  detta,  får\r\nåtgärden   inte  beslutas   eller   verkställas   av\r\narbetsgivaren  (39  §  MBL).  Om  det  är  fråga  om\r\noffentlig   upphandling  får  endast  vissa  angivna\r\nomständigheter    läggas    till    grund   för   en\r\nvetoförklaring.  Reglerna  kan  sägas  innebära  att\r\narbetstagarparten  efter  förhandlingen  och   under\r\nvissa    angivna    omständigheter    kan   förbjuda\r\narbetsgivaren    att    genomföra    sina    planer.\r\nBestämmelserna      är     skadeståndssanktionerade.\r\nFyrpartiregeringen upphävde vetoreglerna, som därför\r\ninte  gällde  under år  1994.  De  återinfördes  med\r\ntillägget i fråga om offentlig upphandling genom den\r\nsocialdemokratiska          regeringens         s.k.\r\nåterställningsproposition hösten 1994.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nVänsterpartiet vill i partimotion A304 (yrk. 15) att\r\nden  fackliga  vetorätten  utvidgas  och  förstärks.\r\nEnligt     Vänsterpartiet    bör    den     fackliga\r\norganisationen  kunna  använda  sin vetorätt även om\r\narbetsgivaren        inte        fullgjort       sin\r\nförhandlingsskyldighet. Rätten att lägga in veto bör\r\nligga på den organisatoriska nivå  som  den fackliga\r\norganisationen    själv    beslutar.   De   fackliga\r\norganisationerna ser inte enhetliga ut. De har olika\r\nstrukturer med en stor variation. Inom vissa förbund\r\ningår  stora  arbetsplatser  med   avdelningar   och\r\nklubbar  som skulle kunna anförtros rätten att lägga\r\nin veto. Andra  förbund  har  många  små klubbar som\r\nkanske behöver en central organisation för att fatta\r\nden här typen av beslut. Hänvisningen  i  39  §  MBL\r\ntill   den  centrala  arbetstagarorganisationen  bör\r\ndärför  utgå.  Vänsterpartiet  anser  att  även  den\r\nomständigheten  i  sig att kollektivavtal saknas ska\r\nanses  strida mot god  sed  på  arbetsmarknaden  och\r\ndärmed kunna utgöra grund för veto.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet  vill  i olika hänseenden utvidga och\r\nförstärka  vetorätten  i   MBL.   Partiet  har  även\r\ntidigare framfört i huvudsak motsvarande  krav,  och\r\nutskottet  behandlade  frågan  senast  i  betänkande\r\n2001/02:AU6.\r\n\r\nInledningsvis    vill    utskottet   peka   på   att\r\npåföljdssystemet i MBL bygger på huvudregeln att den\r\npart  som  bryter  mot  lagens   bestämmelser   blir\r\nskadeståndsskyldig. Detta gäller även vetoreglerna.\r\n\r\nMed  anledning  av  Vänsterpartiets  förslag att den\r\nfackliga   organisationen  bör  kunna  använda   sin\r\nvetorätt  även   om   arbetsgivaren  underlåtit  att\r\nförhandla vill utskottet  hänvisa  till uppbyggnaden\r\nav vetoreglerna. Den förhandling som enligt 38 § ska\r\nhållas om arbetsgivaren planerar att  lägga  ut  ett\r\narbete   på   entreprenad   syftar  till  att  skapa\r\nförutsättningar  för att vetorätten  vid  behov  ska\r\nkunna  utnyttjas.  Detta   är   angeläget   eftersom\r\norganisationen      utövar      vetorätten     under\r\nskadeståndsansvar.  Vid  förhandlingen  åligger  det\r\narbetsgivaren  att  lämna  den  information  om  det\r\ntilltänkta   arbetet  som  arbetstagarorganisationen\r\nbehöver   för   att    kunna    ta    ställning    i\r\nförhandlingsfrågan.  Med informationen som grund ska\r\narbetstagarorganisationen ta ställning i vetofrågan.\r\nUtan förhandling blir  förutsättningarna  sämre  att\r\nbedöma  om det finns grund för vetot, vilket kan öka\r\nrisken för  skadeståndsskyldighet om det i efterhand\r\nkonstateras att  organisationen  saknade fog för sin\r\nståndpunkt.\r\n\r\nDet  bör  framhållas  att  förhandlingen  också  ger\r\nmöjlighet för parterna att diskutera olika lösningar\r\npå den fråga som förhandlingen  avser och om möjligt\r\nkomma överens. Villkor kan uppställas  som motverkar\r\natt   lag   eller   avtal  kringgås  i  samband  med\r\nentreprenaden. Förhandlingen kan också leda till att\r\narbetsgivaren avstår  från  den tilltänkta åtgärden.\r\nFörhandlingsskyldigheten  bygger   på   den  viktiga\r\ntanken  att  skapa ett handlingsmönster som  innebär\r\natt åtgärder av  detta  slag  ska  beslutas i samråd\r\nmellan      arbetsgivaren     och     de     berörda\r\norganisationerna.\r\n\r\nI konsekvens  med  detta anses en underlåtenhet från\r\narbetsgivarens sida att förhandla som ett allvarligt\r\nbrott       mot      lagen      som       föranleder\r\nskadeståndsskyldighet.  Skulle  situationen dessutom\r\nvara     sådan     att     man    kan    anta    att\r\narbetstagarorganisationen,                        om\r\nförhandlingsskyldigheten  inte åsidosatts, skulle ha\r\ninlagt  veto  mot det sätt på  vilket  arbetsgivaren\r\nanlitade  annan   arbetskraft   bör   detta   enligt\r\nförarbetsuttalanden      inverka      höjande     på\r\nskadeståndsbeloppen.    I   flera   rättsfall    har\r\nArbetsdomstolen också uttalat sig till förmån för en\r\neffektiv skadeståndssanktion vid brott mot 38 § MBL.\r\n\r\n\r\nUtskottet,      som      kan     konstatera      att\r\nsocialförsäkringsutskottet    i    sitt   ovannämnda\r\nbetänkande   om   övergångsreglerna  (2003/04:SfU15)\r\nberört  vetorätten  och   ansett   att   frågan  bör\r\növervägas,  har  under  hand  erfarit att regeringen\r\navser att se över vetoreglerna.\r\n\r\nUtskottet kan med anledning av  motionens förslag om\r\natt rätten att utöva veto bör ligga  på den nivå som\r\norganisationen   själv   bestämmer  konstatera   att\r\nreglerna i 39 § MBL är dispositiva.  De  kan således\r\nav den centrala arbetstagarorganisationen  delegeras\r\ntill en lägre nivå i organisationen. Om den  berörda\r\narbetstagarorganisationen   saknar   den  sedvanliga\r\nuppbyggnaden  med lokal och central nivå  tillkommer\r\nvetorätten den  organisation på arbetstagarsidan som\r\nhar slutit eller  brukar  sluta  kollektivavtal  som\r\nbinder arbetsgivaren.\r\n\r\nNär   det   slutligen   gäller   frågan   om   vilka\r\nomständigheter  som  ska kunna läggas till grund för\r\nett  veto anger MBL att  åtgärden  ska  kunna  antas\r\nmedföra  \"att  lag  eller kollektivavtal för arbetet\r\nåsidosätts eller att åtgärden annars strider mot vad\r\nsom    är    allmänt   godtaget    inom    parternas\r\navtalsområde\".   Här   bortses   från  de  speciella\r\nreglerna  vid offentlig upphandling.  Utskottet  ser\r\ndet    som   principiellt    tveksamt    bl.a.    av\r\nkonkurrensskäl  att  redan  den  omständigheten  att\r\nkollektivavtal  saknas skulle vara tillräcklig grund\r\nför  veto.  Det  är   viktigt   att   framhålla  att\r\nvetorätten enligt förarbetena inte får  användas för\r\natt  avstänga  företag  som  arbetar  under  allmänt\r\ngodtagna förhållanden.\r\n\r\nUtskottet  kan  sammanfattningsvis  inte  ställa sig\r\nbakom  de  förslag till förändringar av vetoreglerna\r\nsom läggs fram  i  motion  A304  yrkande 15 (v), som\r\nalltså avstyrks.\r\n\r\n\r\nStridsåtgärder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas motionsförslag  om\r\natt   förbjuda  sympatiåtgärder  och  om  att\r\ninföra  ett  krav  på  att stridsåtgärder ska\r\nvara proportionerliga. Motionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 16 (m, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna anser  i kommittémotion A329 (yrk.\r\n22  och 23) att en rimligare  balans  bör  etableras\r\nmellan arbetsmarknadens parter vid arbetskonflikter.\r\nEn bättre  proportionalitet  kan  åstadkommas  bl.a.\r\ngenom att rätten till sympatiåtgärder begränsas  och\r\natt   ett   proportionalitetskrav   införs  för  att\r\nbegränsa möjligheten till stridsåtgärder  som kostar\r\nlite  för den egna organisationen men orsakar  stora\r\nkostnader    för    motparten    och   tredje   man.\r\nProportionalitetskrav ska inte bara gälla den första\r\nstridsåtgärden utan även svarsåtgärden.\r\n\r\nBjörn Hamilton (m) menar i motion  A229  att  rätten\r\natt   utlysa   sympatiåtgärder   vid   konflikt   på\r\narbetsmarknaden ska begränsas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRätten  till  fackliga sympatiåtgärder och frågan om\r\nstridsåtgärders    proportionalitet    berördes    i\r\nanslutning    till    behandlingen   av   den   s.k.\r\nlönebildningspropositionen  (prop.  1999/2000:32 och\r\nbet. 1999/2000:AU5) och har därefter  behandlats vid\r\nett    antal   tillfällen,   senast   i   betänkande\r\n2002/03:AU6.  Utskottet  har  konsekvent och tydligt\r\ntagit avstånd från krav på att  avskaffa rätten till\r\nsympatiåtgärder      och      att      införa     en\r\nproportionalitetsprincip.\r\n\r\nUtskottet  står  alltjämt  fast  vid  sitt  tidigare\r\nställningstagande.  Motionerna  A229  (m)  och  A329\r\nyrkandena 22 och 23 (kd) avstyrks.\r\n\r\n\r\nFöretagsnedläggning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i  detta  avsnitt olika\r\nmotionsförslag    som    berör    frågor   om\r\nanställningsskydd och medinflytande i samband\r\nmed   företagsnedläggning   m.m.   Motionerna\r\navstyrks.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nVänsterpartiet  konstaterar i partimotion  A304  att\r\ndet  sker  en  ständig  omvandling  av  arbets-  och\r\nnäringsliv.   Nedläggning    och   förflyttning   av\r\nverksamheter   är   konkreta  resultat   av   detta.\r\nUtvecklingen  kan  och  bör  inte  stoppas  men  väl\r\nstyras. Genom den svenska  strukturomvandlingen  har\r\ndet  skapats  företag  med hög produktivitet och god\r\nlönebetalningsförmåga. Partiet menar att det är dags\r\natt  påbörja  ett arbete för  att  via  lagstiftning\r\nstärka          arbetstagarinflytandet           vid\r\nföretagsnedläggningar   (yrk.   13).  Vänsterpartiet\r\nanser  vidare  att  regeringen  ska lägga  fram  ett\r\nförslag  till  ändring  av 17 § lagen  (1974:13)  om\r\nvissa         anställningsfrämjande         åtgärder\r\n(främjandelagen)  och  höja  varselavgifterna  (yrk.\r\n14).   Varselavgift  kan  tas  ut  om  arbetsgivaren\r\nförsummat  att varsla länsarbetsnämnden om en avsedd\r\ndriftsinskränkning.  För  varje  påbörjad  vecka  är\r\navgiften  100 till 500 kr per anställd som berörs av\r\ndriftsinskränkningen.  Jämfört  med  lönekostnaderna\r\nför de anställda är försummelse att varsla en mycket\r\nlönsam  handling.  Avgiften  bör  höjas så  att  den\r\növerstiger den genomsnittliga lönekostnaden  för  en\r\narbetstagare.\r\n\r\nJan  Björkman och Kerstin Andersson (båda s) betonar\r\ni motion  A252 behovet av regler för utvidgat ansvar\r\nnär företag flyttar samt av enhetliga regler inom EU\r\npå arbetsmarknadsområdet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMotionerna  i  detta  avsnitt har sin utgångspunkt i\r\natt  större  krav  måste  ställas   på  företag  vid\r\nnedläggning      av      verksamheter.      Liknande\r\nmotionsyrkanden som i motionerna A304 (yrk. 13)  och\r\nA252 har tidigare behandlats i utskottet,  senast  i\r\nbetänkande 2002/03:AU6.\r\n\r\nUtskottet  konstaterar att Arbetsmarknadsstyrelsen\r\n(AMS) 2002 presenterade  sin rapport om kartläggning\r\nav    det   europeiska   rättsläget    vad    gäller\r\narbetsgivarens   ansvar  vid  företagsnedläggningar.\r\nSlutsatsen   av  AMS   kartläggning   är   att   EU-\r\nmedlemsstaternas           regelsystem           för\r\nföretagsnedläggningar   uppvisar   vissa  gemensamma\r\ndrag.  Detta beror på att staternas reglering  utgår\r\nfrån  samma  minimikrav  i  ILO-instrument  och  EG-\r\ndirektiv.  Det finns också många olikheter som beror\r\npå  staternas   olika   syn   på  arbetsrättens  och\r\narbetsmarknadsmyndigheternas roll  och funktionssätt\r\ni samhället. Dessutom är sambandet med bl.a. skatte-\r\noch socialförsäkringssystemen så komplicerat att det\r\nenligt  rapporten  inte  går  att  göra några  enkla\r\njämförelser av kostnaderna vid företagsnedläggningar\r\ni de olika EU-medlemsstaterna.\r\nI  en  annan  utredning, Omställningsavtal  -  ett\r\naktivare stöd till uppsagda (SOU 2002:59), framlades\r\nunder 2002 en redovisning  av  hur  de omställnings-\r\noch trygghetsavtal som finns på svensk arbetsmarknad\r\nverkar  och  en  analys  av vilka effekter  de  har.\r\nUtredningen  bedömde  att  det   inte   finns  några\r\negenskaper    i   de   tillkommande   grupperna   på\r\narbetsmarknaden  som ännu inte har omställningsavtal\r\nsom  talar  för att  resultatet  skulle  bli  sämre.\r\nUtredningen menade  att  omställningsavtalen  bidrar\r\ntill  ett  ökat omvandlingstryck på arbetsmarknaden,\r\nvilket  har  positiva  samhällsekonomiska  effekter.\r\nAvtalen får fördelningspolitiska  effekter  eftersom\r\nstödet  är  tillgängligt  för  alla som omfattas  av\r\navtalen. De som mest behöver stöd får också tillgång\r\ntill    det.    Det    visade    sig    också    att\r\nomställningsstödet  har  positiva företagsekonomiska\r\neffekter.\r\nHär   finns   anledning   att   uppmärksamma   att\r\nregeringen i budgetpropositionen  för  år 2003 angav\r\natt  man  med  anledning  av  detta betänkande  noga\r\nföljer utvecklingen. Regeringen  delade utredningens\r\nbedömning att formerna för nya avtal  ska avgöras av\r\nparterna.\r\nUtskottet kan nu med tillfredsställelse konstatera\r\natt Svenskt Näringsliv och LO i slutet  av  februari\r\n2004 ingått ett omställningsavtal.\r\nAvtalet,  som  omfattar  950  000 privatanställda,\r\ninnebär att arbetsgivarna får ta  ett större socialt\r\nansvar än tidigare. Omställningsavtalet  kan  enligt\r\nutskottet  också  ses  som  ett  komplement till den\r\nsvenska arbetsmarknadspolitiken.\r\nUtskottet vill också peka på att regeringen i mars\r\n2004 överlämnade en proposition om  europabolag till\r\nriksdagen.   Ett   europabolag   är   en   europeisk\r\nassociationsform för gränsöverskridande samverkan  i\r\naktiebolagsform.  Denna  fråga  har behandlats under\r\navsnittet           Proposition          2003/04:122\r\nArbetstagarinflytande i europabolag.\r\nUtskottet noterar med  anledning  av  motion  A304\r\n(yrk.   14)  om  främjandelagen  att  lagen  tillkom\r\nsamtidigt  med  LAS  år  1974.  Lagen stadgar att en\r\narbetsgivare    som    avser   att   genomföra    en\r\ndriftsinskränkning    skriftligen     ska     varsla\r\nlänsarbetsnämnden  i  det  län  driftsinskränkningen\r\ngenomförs,  om  minst  fem  arbetstagare  berörs  av\r\ninskränkningen. Varseltiden är beroende av hur många\r\narbetstagare  som  berörs  av uppsägning.  Utskottet\r\nvill    understryka    att    varseltiden     enligt\r\nfrämjandelagen    inte   har   något   samband   med\r\nuppsägningstiderna i LAS eller avtal för de enskilda\r\narbetstagarna. En arbetsgivare som uppsåtligen eller\r\nav  grov  oaktsamhet   underlåter   att   varsla  om\r\ndriftsinskränkningen   kan   åläggas   att  utge  en\r\nsärskild  varselavgift  till  staten. Varselavgiften\r\ndöms  ut  av  allmän  domstol  på  talan   av   AMS.\r\nVarselavgiften  fastställs  för varje påbörjad vecka\r\nsom varsel försummats och uppgår  till  lägst 100 kr\r\noch  högst  500  kr för varje arbetstagare.  Om  det\r\nfinns särskilda skäl  kan  varselavgiften  bestämmas\r\ntill  lägre  belopp  eller sättas ned helt. Nivåerna\r\nhar varit oförändrade sedan lagens tillkomst. Såvitt\r\nutskottet   känner   till    finns   ingen   aktuell\r\nkartläggning   av  i  vilken  utsträckning   företag\r\nunderlåter att varsla om driftsinskränkning och inte\r\nheller av antalet mål om varselavgift som väckts vid\r\nallmän  domstol.  Utskottet  har  dock  erfarit  vid\r\nkontakt med AMS och länsarbetsnämnderna i Stockholm,\r\nSkåne och  Västra Götalands län att efterlevnaden av\r\nvarselreglerna  i  stort  sett  verkar  god  och att\r\nantalet mål som väckts vid domstol åtminstone de två\r\nsenaste  åren  varit  mindre  än tio per år för hela\r\nlandet.  Utskottet,  som  noterar  att  nivåerna  på\r\nvarselavgifterna inte höjts på 30 år, är inte berett\r\natt i nuläget ställa sig bakom förslaget i motionen.\r\nUtskottet anser att frågorna  om anställningsskydd\r\noch  inflytande vid strukturförändring  är  av  stor\r\nvikt.   Frågorna   har   stor   komplexitet  och  är\r\nsvårgenomträngliga,    i   synnerhet   gäller    det\r\nEuropaperspektivet. Utskottet  avvaktar  regeringens\r\nvidare  åtgärder  på  området.  Med det ovan anförda\r\navstyrker  utskottet motionerna A252  (s)  och  A304\r\nyrkandena 13 och 14 (v).\r\n\r\nPersonlig integritet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt  behandlas motionsförslag som\r\nberör frågor om drogtester  och arbetsgivares\r\nrätt   att  få  del  av  personuppgifter   ur\r\nbelastningsregistret. Motionerna avstyrks.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI fråga  om  tillåtligheten att genomföra drogtester\r\nfinns ingen lagreglering.  Har inte frågan reglerats\r\ni avtal måste frågan enligt  Arbetsdomstolens praxis\r\nunder   vissa   förutsättningar   anses    ingå    i\r\narbetsgivarens arbetsledningsrätt. Förutsättningarna\r\nhar   utvecklats   i   rättsfallet  AD  2001  nr  3.\r\nArbetsgivaren  får  inte  överskrida  gränserna  för\r\narbetsledningsrätten genom att utöva den i strid med\r\nlag   eller   god   sed.  Vid  bedömningen   av   om\r\narbetsgivarens beslut står i strid med god sed har i\r\npraxis  gjorts  en avvägning  mellan  arbetsgivarens\r\nintresse  av att utföra  testet  och  arbetstagarens\r\nintresse av  att  värna  sin  personliga integritet.\r\nIntrånget  i  arbetstagarens  personliga  integritet\r\nmåste   stå   i   proportion   till   det   intresse\r\narbetsgivaren vill tillgodose.\r\n\r\nDet  finns begränsningar av främst den  offentlige\r\narbetsgivarens  arbetsledningsrätt i detta avseende,\r\nav störst betydelse  är  2  kap. 6 § regeringsformen\r\n(RF) (bl.a. skydd mot påtvingat  kroppsligt ingrepp)\r\noch  30 § lagen (1994:260) om offentlig  anställning\r\n(LOA) (periodiska hälsoundersökningar).\r\nRätten    att    få    ut    personuppgifter    ur\r\nbelastningsregistret  är reglerad i lagen (1998:620)\r\nom belastningsregister.  Detta  register  innehåller\r\nuppgifter om personers brottmålsdomar och beslut som\r\nmeddelats i Sverige och som avser brottspåföljd m.m.\r\nBelastningsregistret   motsvarar  det  som  tidigare\r\nbenämndes kriminalregistret  eller  brottsregistret.\r\nRätten  att  få uppgifter från registret  tillkommer\r\nvissa  myndigheter   för  deras  tillsynsverksamhet,\r\nt.ex. Datainspektionen  och  domstolar. I övrigt kan\r\nregeringen för vissa ärenden föreskriva  sådan  rätt\r\noch  i  särskilda  fall  ge  tillstånd  till det. En\r\nenskild   har   dock  alltid  rätt  att  på  begäran\r\nskriftligen  få ta  del  av  samtliga  uppgifter  ur\r\nregistret om sig själv.\r\nEnligt lagen  (2000:873)  om  registerkontroll  av\r\npersonal    inom   förskoleverksamhet,   skola   och\r\nskolbarnsomsorg  ska  den som erbjuds en anställning\r\ninom  sådan  verksamhet  till   den   som   erbjuder\r\nanställningen lämna ett utdrag som är mindre  än ett\r\når gammalt ur det register som förs enligt lagen  om\r\nbelastningsregister.  För sådant ändamål används ett\r\nsärskilt utdrag med ett  begränsat innehåll. Den som\r\ninte   har  lämnat  ett  registerutdrag   får   inte\r\nanställas.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nVänsterpartiet  menar  i  partimotion A304 (yrk. 20)\r\natt medicinska kontroller enbart  ska kunna användas\r\nom  det finns stöd i ett kollektivavtal.  Medicinska\r\nkontroller  används i dag i det privata näringslivet\r\nutan regler och gemensamma normer. Trots att den här\r\ntypen av kontroller  innebär ett stort intrång i den\r\npersonliga  integriteten   finns   inget   skydd   i\r\nlagstiftningen   för  privatanställda  arbetstagare.\r\nArbetet mot bruket  av  alkohol  och narkotika måste\r\nutvecklas så att man på arbetsplatsen  vet  vad  som\r\nska  göras  när  det  upptäcks  att någon har sådana\r\nproblem. Dessutom kan medicinska kontroller, förutom\r\natt    konstatera    drogproblem,    även    uppvisa\r\nhälsoproblem som av arbetsgivaren kan  användas  för\r\natt  sortera  ut  sjuka  personer. Partiet anser att\r\ndetta område måste lagregleras.  I avvaktan på detta\r\noch eventuella initiativ från Arbetsmiljöverket  ska\r\nanvändande  av  medicinska  kontroller  endast  vara\r\ntillåtet  om  det  reglerats i kollektivavtal mellan\r\narbetsmarknadens parter.\r\n\r\nÄven Ronny Olander och  Britt-Marie  Lindkvist (båda\r\ns) har i sin motion A343 synpunkter på arbetsgivares\r\ndrogtestning.  De  pekar  på  behovet  av  att   den\r\nkommande  lagstiftningen om integritet i arbetslivet\r\ntydligt ska  skydda och stärka individens integritet\r\nvid drogtester.\r\n\r\nLars U Granberg  (s)  vill  i  motion  A294 försvåra\r\nföretagens  möjligheter  både  att begära utdrag  ur\r\nförsäkringskassans  sjukskrivningsregister  och  att\r\nkräva hälsokontroll vid anställning.\r\n\r\nElisebeht Markström (s)  menar i motion A319 att det\r\nska finnas en lagstadgad skyldighet för alla dem som\r\nyrkesmässigt eller i frivilligverksamhet arbetar med\r\nbarn     och    unga    att    visa    utdrag     ur\r\nbelastningsregistret.  Skyldigheten ska införas både\r\nför redan anställda och inför anställning.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad som sägs i motionerna A304\r\n(yrk. 20) och A343 om betydelsen av ett starkt skydd\r\nför   arbetstagares   personliga    integritet   vid\r\nmedicinska kontroller och drogtestning. Lagstiftning\r\npå  området bör syfta till att ge arbetstagarna  ett\r\nlångtgående skydd i det avseendet.\r\n\r\nDen  s.k.  Integritetsutredningen  lämnade  i mars\r\n2002  sitt  slutbetänkande  Personlig  integritet  i\r\narbetslivet   (SOU   2002:18)   till  regeringen.  I\r\nutredningen föreslogs en helt ny  lag  om  skydd för\r\nden     personliga     integriteten.     Utredningen\r\nkonstaterade   att   det  inte  finns  någon  samlad\r\nreglering till skydd för den personliga integriteten\r\ni arbetslivet och inte heller någon lagstiftning som\r\nutformats   med  hänsyn  till   den   tekniska   och\r\nmedicinska utvecklingen.  De  frågor som utredningen\r\nframför  allt  inriktade  sig  på  var   risker  för\r\nkränkningar  av arbetstagarnas personliga integritet\r\ni    samband    med     dels     användningen     av\r\ninformationsteknik      i      arbetslivet,     dels\r\narbetsgivarens  kontroller  av arbetstagarnas  hälsa\r\neller      droganvändning.      Betänkandet      har\r\nremissbehandlats  och  fått  ett  tämligen  kritiskt\r\nmottagande.   Det  är  nu  föremål  för  regeringens\r\nberedning.\r\nUtskottet vill  med  anledning av motion A294 peka\r\npå att det i princip gäller en fri anställningsrätt,\r\nsom innebär att arbetsgivaren  fritt kan välja bland\r\nde arbetssökande och ta hänsyn till både meriter och\r\npersonliga  egenskaper  enligt  arbetsgivarens  eget\r\nbedömande. Den fria anställningsrätten  är begränsad\r\nav  bl.a. företrädesrätten till återanställning  och\r\nav diskrimineringslagarna.  På  statens område finns\r\ndet ytterligare begränsningar, t.ex. RF:s regler för\r\ntjänstetillsättning där avseende ska fästas bara vid\r\nsakliga  grunder  såsom  förtjänst och  skicklighet.\r\nUtskottet kan vidare konstatera  att  det  i  svensk\r\nrätt  inte  finns  någon  uttrycklig  begränsning av\r\narbetsgivares rätt att inhämta personuppgifter t.ex.\r\nom  sjukfrånvaro  från  annan  än arbetstagaren  och\r\narbetssökanden. Låt vara att regler om sekretess kan\r\nhindra  myndigheter som försäkringskassan  från  att\r\nlämna  ut   uppgiften,   men   det  står  i  princip\r\narbetsgivaren fritt att kontakta  en  arbetssökandes\r\nnuvarande eller tidigare arbetsgivare för att ställa\r\nfrågor  om  t.ex.  sjukfrånvaro.  Arbetsgivaren  kan\r\nockså ställa krav på den arbetssökande  att  uppvisa\r\nfriskintyg    eller   att   genomgå   hälsokontroll.\r\nUtskottet  finner   liksom   motionären  inte  detta\r\nförhållande tillfredsställande.\r\nMed  anledning  av  motion  A319   kan   utskottet\r\nkonstatera att utredningen om Personlig integritet i\r\narbetslivet anser att det finns risk för att skyddet\r\nför den personliga integriteten har börjat \"erodera\"\r\nnär     det     gäller    krav    på    utdrag    ur\r\nbelastningsregistret.    Enligt    uppgifter    från\r\nRikspolisstyrelsen   som  utredningen  inhämtat  har\r\nansökningar    från   enskilda    om    utdrag    ur\r\nbelastningsregistret  ökat  kraftigt,  även  när man\r\nräknar bort ansökningarna för dem som sökt och söker\r\narbete  inom  förskola  och  barnomsorg. Utredningen\r\nföreslår  därför  en  uppstramning  genom  att  alla\r\narbetsgivare förbjuds att  samla  in personuppgifter\r\nom arbetstagares lagöverträdelser om  det  inte  kan\r\nvisas  att det är nödvändigt från säkerhetssynpunkt.\r\nInte ens  om  arbetstagaren  på  eget initiativ vill\r\növerlämna ett registerutdrag till  arbetsgivaren får\r\narbetsgivaren behandla detta på ett  sätt som står i\r\nstrid med reglerna i övrigt.\r\n\r\nUtskottet vill se det som en allmän utgångspunkt att\r\nen person som har avtjänat sitt straff  ska kunna gå\r\nvidare    i   livet   och   arbetslivet   utan   att\r\ndiskrimineras  eller  särbehandlas  på annat sätt på\r\ngrund av tidigare brottslighet. En situation som kan\r\ninnebära  ett  allvarligt  hot  mot  den  personliga\r\nintegriteten  är  att  en  arbetsgivare får tillgång\r\ntill    och   kan   behandla   personuppgifter    om\r\nlagöverträdelser    som   en   arbetssökande   eller\r\narbetstagare har gjort  sig  skyldig  till.  Det  är\r\ndärför  av  stor  vikt  att bara de arbetsgivare som\r\nverkligen   kan   anses  ha  berättigat   behov   av\r\npersonuppgifter  om  lagöverträdelser  får  behandla\r\nsådana  personuppgifter.   Utskottet   avvaktar   de\r\navvägningar  som  regeringen  kommer  att  göra  vid\r\nberedningen av integritetsfrågorna.\r\n\r\nFrågan  om  skydd  för den personliga integriteten\r\nhar även aktualiserats  inom  EU. Kommissionen tog i\r\naugusti  2001 initiativ till att  påbörja  den  s.k.\r\nsociala dialogen  med  arbetsmarknadens parter genom\r\natt  påkalla  ett första samråd.  Samrådet  inbegrep\r\nfrågor om behandling  av  känslig  information såsom\r\nhälsouppgifter,   uppgifter   om   drogtester    och\r\ngenetiska     undersökningar,     övervakning     av\r\narbetstagares  e-post  och  Internetanvändning.  Det\r\nandra formella samrådet inleddes i slutet av oktober\r\n2002.  Kommissionen  har  tagit fram ett utkast till\r\nett  ramverk om skydd för arbetares  personuppgifter\r\noch förklarat  sin  avsikt  att återkomma i maj/juni\r\n2003 med ett konkret förslag. Något förslag har dock\r\ninte kommit ännu.\r\nEnligt     uppgifter     som    inhämtats     från\r\nRegeringskansliet  har  regeringen  för  avsikt  att\r\navvakta vad arbetet inom  EU  kommer  att  leda till\r\ninnan vidare åtgärder vidtas.\r\nI   detta   sammanhang   kan   också  påpekas  att\r\nregeringen   i   början   av   april  beslutade   om\r\nkommittédirektiv  för  en  parlamentariskt  tillsatt\r\nkommitté om skyddet för den  personliga integriteten\r\n(dir.  2004:51). Kommittén ska  bl.a.  analysera  om\r\nskyddet  för  den  personliga integriteten kan anses\r\ntillfredsställande   reglerat    och   överväga   om\r\nlagstiftningen behöver kompletteras.  Kommittén  ska\r\nredovisa sitt slutresultat senast den 30 mars 2007.\r\nUtskottet,  som  anser  att  det  är angeläget att\r\nfrågorna   om  integritet  i  arbetslivet   regleras\r\nantingen genom  lagstiftning eller i kollektivavtal,\r\navvaktar regeringens  fortsatta beredning av frågan.\r\nUtskottet är därför inte  nu berett att ta ställning\r\ntill de konkreta förslagen  i  motionerna  A294 (s),\r\nA304  yrkande  20  (v),  A319  (s)  och A343 (s) som\r\ndärför avstyrks.\r\n\r\nYttrandefrihet för privatanställda\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas motionsförslag  om\r\nyttrandefrihet      för      privatanställda.\r\nMotionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 17 (mp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGrundlagsbestämmelserna  i  tryckfrihetsförordningen\r\n(1949:105) och yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)\r\ngaranterar var och en ett skydd  för  yttrande-  och\r\nmeddelarfriheten  mot  ingripande från det allmänna.\r\nDetta innebär att alla medborgare  - utom i särskilt\r\nangivna  undantagsfall  - har rätt att  t.ex.  lämna\r\nuppgifter till massmedierna  utan  att  straffas för\r\ndet.  Det  allmänna får inte heller efterforska  vem\r\nsom har lämnat  uppgifter  till  medierna.  Att  det\r\nallmänna  inte  får  göra  några ingripanden innebär\r\näven att den offentliga arbetsgivaren inte får vidta\r\nnågra åtgärder som medför negativa  konsekvenser för\r\nen  offentligt  anställd,  t.ex.  uppsägning   eller\r\nomplacering,  enbart  med  anledning  av  att  denne\r\nutnyttjat sin yttrande- eller meddelarfrihet.\r\n\r\nFör  privatanställda  finns det inte något lagfäst\r\nskydd   för   yttrande-  och  meddelarfriheten   mot\r\ningripande från  arbetsgivaren.  Den lojalitetsplikt\r\nsom  anses  ingå  i anställningsförhållandet  kan  i\r\nvissa fall innebära  att lämnande av meddelanden för\r\npublicering   skulle   kunna    ge    den    privata\r\narbetsgivaren   grund  för  t.ex.  uppsägning  eller\r\nomplacering.  Det   finns   inte   något   förbud  i\r\ntryckfrihetsförordningen  för en privat arbetsgivare\r\natt  efterforska  vem  som  har   meddelat  sig  med\r\nmassmedierna.\r\n\r\nI promemorian Yttrandefrihet för privatanställda (Ds\r\n2001:9)  som  presenterades  för  ett par  år  sedan\r\nredovisas ett utredningsuppdrag som  avser frågan om\r\nyttrande-   och   meddelarfrihet  för  anställda   i\r\nverksamheter  med  anknytning   till  det  allmänna.\r\nPromemorian innehåller ett förslag till lag om skydd\r\nför privatanställdas yttrandefrihet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nChristina Nenes och Göte Wahlström  (båda s) menar i\r\nmotion  A271 att regeringen bör vidta  åtgärder  för\r\natt förbättra  yttrandefriheten  för  anställda inom\r\nden privata sektorn.\r\n\r\nGunnar  Nordmark (fp) anser i motion A303  (yrk.  1)\r\natt samma regelverk med grundlagsfäst yttrandefrihet\r\nska gälla  för  anställda i kommunalt ägda bolag som\r\nför offentligt anställda  personer. Motionären anser\r\natt  regelverket även ska gälla  för  andra  privata\r\nföretag  i  sådana delar av verksamheten som bedrivs\r\npå uppdrag av en kommun.\r\n\r\nBarbro Feltzing och Yvonne Ruwaida (båda mp) anser i\r\nmotion  A207  att   den  ovannämnda  promemorian  om\r\nyttrandefrihet för privatanställda  bör  läggas till\r\ngrund  för  en  proposition  så att man kommer  till\r\nrätta med tystnaden på våra arbetsplatser  (yrk.  1)\r\noch att en utredning bör tillsättas om en ändring av\r\nMBL (yrk. 2).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe  krav  på  förändringar  av  den  arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen  som  redovisas  ovan  har   tidigare\r\nbehandlats  av  utskottet.  Även de privatanställdas\r\nyttrandefrihet  har  behandlats   av  utskottet  som\r\nkonstaterat  att  frågan utretts men  hittills  inte\r\nresulterat i något lagförslag från regeringen.\r\n\r\nDen  ovannämnda  promemorian   Yttrandefrihet  för\r\nprivatanställda     har     varit    föremål     för\r\nremissbehandling. Vid remissbehandlingen framkom att\r\nflera instanser i och för sig  var positiva till att\r\ndet meddelarskydd som gäller för  offentliganställda\r\nutsträcks  till  att omfatta också vissa  kategorier\r\nprivatanställda. Promemorian  mötte dock kritik från\r\nbåde  sakliga  och  lagtekniska utgångspunkter  från\r\nflera olika håll och har inte heller lett till någon\r\nproposition från regeringen.\r\nUtskottet framförde  när frågan senast behandlades\r\n(bet. 2002/03:AU6) att man skulle välkomna en stärkt\r\nyttrandefrihet för privatanställda,  i synnerhet för\r\narbetstagare som arbetat i offentlig verksamhet  som\r\növerförts    till    privat   regi   med   offentlig\r\nfinansiering. Av remissutfallet  framgår  att frågan\r\när   komplex.  Enligt  vad  utskottet  erfarit  från\r\nRegeringskansliet   pågår   alltjämt   beredning  av\r\nfrågan.\r\nUtskottet  förutsätter  att  regeringen  skyndsamt\r\nåterkommer    till    riksdagen   med   förslag   om\r\nlagstiftning på området. Motionerna A207 yrkandena 1\r\noch  2  (mp),  A271  (s) och  A303  yrkande  1  (fp)\r\navstyrks  i  avvaktan  på   vidare   åtgärder   från\r\nregeringen.\r\n\r\nÖvriga frågor inom arbetsrätten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    avstyrker    i   detta   avsnitt\r\nmotionsförslag som väckts under  den allmänna\r\nmotionstiden som bl.a. gäller frågor  om  att\r\nstärka  ILO  och  om  förlängt  deltagande  i\r\narbetslivet.\r\nJämför reservation 18 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nInternationella arbetsorganisationen (ILO)\r\n\r\nKristdemokraterna  vill i kommittémotion U351  (yrk.\r\n3)  stärka  den internationella  arbetsrätten  genom\r\nstöd till ILO.  Det  handlar först och främst om att\r\nsäkra tillämpningen av  ILO:s  fyra  huvudprinciper:\r\norganisationsfrihet  och förhandlingsfrihet,  förbud\r\nmot  tvångsarbete, avskaffande  av  barnarbete  samt\r\navskaffande av diskriminering.\r\n\r\nAu pair-anställda\r\n\r\nÅsa Lindestam  (s) vill i motion A274 att Sverige, i\r\nförsta hand inom  EU,  ska  arbeta  för en europeisk\r\narbetsrättslig  lagstiftning  som  säkerställer   au\r\npair-anställdas trygghet.\r\n\r\nRehabilitering före uppsägning\r\n\r\nRaimo   Pärssinen   (s)  anser  i  motion  A325  att\r\nregeringen bör återkomma  till riksdagen med förslag\r\nsom   stärker   trygghet  och  rehabilitering   före\r\nuppsägning. Det måste  skapas  villkor i arbetslivet\r\nsom  tar  till  vara  alla  människors   vilja   och\r\nmöjligheter att delta fullt ut.\r\n\r\nFörlängt deltagande i arbetslivet\r\n\r\nLars U Granberg och Birgitta Ahlqvist (båda s) anser\r\ni  motion  A345  att det är angeläget att regeringen\r\ntar     initiativ    till     överläggningar     med\r\narbetsmarknadens   parter   så   att  de  kollektiva\r\npensionsförsäkringarna   kan   anpassas   till   det\r\nallmänna   pensionssystemet   och  därmed   förlänga\r\ndeltagandet i arbetslivet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nILO\r\n\r\nILO är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor.  ILO har\r\nsom  grundläggande  mål  att  bekämpa  fattigdom och\r\nfrämja demokrati och social rättvisa. I  uppgifterna\r\nligger   att   främja   sysselsättning   och  bättre\r\narbetsvillkor  i  hela  världen  och  att  värna  om\r\nfackliga  fri- och rättigheter. Ett särdrag för  ILO\r\njämfört med  andra  FN-organ  är trepartssamarbetet.\r\nRegeringar        och        arbetsgivar-        och\r\narbetstagarorganisationer  deltar i ILO:s beslutande\r\noch verkställande organ - liksom  i den svenska ILO-\r\nkommittén.\r\n\r\nInom Regeringskansliet har Näringsdepartementet  det\r\nsamlade ansvaret för ärenden som gäller förhållandet\r\ntill  ILO.  För  beredning av vissa ärenden finns en\r\nmyndighet     under    Näringsdepartementet,     den\r\ntrepartssammansatta ILO-kommittén.\r\n\r\nILO-arbetet i Näringsdepartementet och ILO-kommittén\r\nstyrs av den årsrytm  som gäller för ILO:s styrelse,\r\nför Internationella arbetskonferensen (International\r\nLabour Conference) och  Internationella arbetsbyråns\r\nverksamhet. Det nationella ILO-arbetet innebär bl.a.\r\natt förbereda och följa upp  Sveriges  deltagande  i\r\nden  årliga  Internationella arbetskonferensen och i\r\nstyrelsearbetet.  Inför  och under sådana möten äger\r\nolika former av samråd rum.  För  tillfället innehar\r\nNorge  den  nordiska platsen i ILO:s  styrelse.  Det\r\nsvenska engagemanget  i ILO täcker många sakområden,\r\ndäribland  arbetet  med de  grundläggande  mänskliga\r\nrättigheterna  med  avseende   på   föreningsfrihet,\r\nförbud   mot   tvångsarbete,   diskriminering    och\r\nbarnarbete.  Regeringen  antog  den  28  maj 2003 en\r\nstrategi för Sveriges utvecklingssamarbete  med  ILO\r\nför åren 2003-2006.\r\n\r\nUtvecklingssamarbetet  sker  via biståndsmyndigheten\r\nSida  och  omfattade  år  2003 omkring  28  miljoner\r\nkronor.  Det  var i huvudsak  inriktat  på  stöd  på\r\nprojektnivå. I  enlighet  med  den antagna strategin\r\npågår   nu   arbete  med  en  övergång   från   s.k.\r\nprojektbistånd  till s.k. programbistånd. Ett av sex\r\nsärskilda mål för  Sveriges utvecklingssamarbete med\r\nILO avser grundläggande  rättigheter  i arbetslivet.\r\nMålet  är  inriktat  på att underlätta för  ILO  att\r\nstödja samarbetsländer  i  deras strävanden att leva\r\nupp   till  de  åtaganden  dessa   gjort   i   olika\r\nkonventioner,   såsom   avskaffande  av  barnarbete,\r\ntvångsarbete  och människohandel  och  främjande  av\r\njämställdhet och ytterst främjandet av en demokrati-\r\noch rättskultur.\r\n\r\nUtskottet instämmer  med motion U351 om vikten av en\r\nstark  arbetsrätt inte  bara  nationellt  utan  även\r\ninternationellt. Både det traditionella arbetet inom\r\nILO och utvecklingssamarbetet med organisationen bör\r\npräglas  av grundläggande demokratiska värden och en\r\nstark internationell arbetsrätt.\r\n\r\nAu pair-anställda\r\n\r\nUtskottet  har  uppfattat  att  motion A274 i första\r\nhand   tar   sikte  på  svenska  au  pair-anställdas\r\nsituation  i  utlandet.   I   det  sammanhanget  kan\r\nutskottet    peka    på    att    det   finns    två\r\narbetsförmedlingar i Sverige som förmedlar kontakter\r\nmed  agenturer och familjer i utlandet.  Information\r\nom vilka regler som gäller i olika länder kan i viss\r\nmån erhållas  genom  Arbetsmarknadsstyrelsen  (AMS).\r\nNär   det   gäller  arbets-  och  uppehållstillstånd\r\nskiljer  sig  reglerna   åt  t.ex.  när  det  gäller\r\nmedborgare  i norden, EU/EES-området  och  i  övriga\r\nländer. I fråga  om arbetsrättsliga regler kan sägas\r\natt dessa skiljer  sig  mycket  åt inom de olika EU-\r\nstaterna,  framför allt för en sådan  grupp  som  au\r\npair-anställda.  Det handlar om grundläggande frågor\r\nsom t.ex. arbetstagarbegreppets  omfattning  och  om\r\narbete   i  annans  hushåll  alls  omfattas  av  den\r\narbetsrättsliga skyddslagstiftningen.\r\n\r\nI   detta   sammanhang   kan   utskottet   peka   på\r\nEuroparådets konvention från den 24 november 1969 om\r\narbete som au  pair.  De  länder som har ratificerat\r\nkonventionen  är bl.a. Belgien,  Frankrike,  Italien\r\noch  Luxemburg.   Sverige   har   inte   ratificerat\r\nkonventionen.   Anledningen   enligt  vad  utskottet\r\nerfarit  från Regeringskansliet  är  att  regeringen\r\nbedömer att  svensk lagstiftning ger dem som arbetar\r\nsom au pair ett  bättre  skydd  än konventionen. AMS\r\nuppger på sin hemsida att konventionen  i stort sett\r\ntillämpas  även av de länder som inte skrivit  under\r\nden. Konventionen  stadgar  bl.a.  att  den au pair-\r\nanställdas   och   värdfamiljens   rättigheter   och\r\nskyldigheter ska beskrivas i ett individuellt  avtal\r\noch   att   de   försäkringar   som  inte  täcks  av\r\nvärdlandets    socialförsäkringslagstiftning     ska\r\ntecknas   och   bekostas   av  värdfamiljen.  Vidare\r\nregleras  att fickpeng ska betalas  av  värdfamiljen\r\noch att beloppet  ska  anges i avtalet. Den au pair-\r\nanställda ska vara ledig  minst  en dag i veckan och\r\narbetstiden  ska  i  allmänhet  inte  överstiga  fem\r\ntimmar  om  dagen.  Slutligen är arbetsgivarens  och\r\narbetstagarens uppsägningstid  två veckor.\r\n\r\nUtskottet, som har stor  förståelse  för  tankarna i\r\nmotionen    om    att    säkra   au   pair-anställda\r\narbetsrättsliga  trygghet  inom   EU,   är   dock  i\r\ndagsläget  inte  berett  att  ställa  sig  bakom ett\r\nriksdagsinitiativ i frågan.\r\n\r\nRehabilitering före uppsägning\r\n\r\nUtskottet   instämmer   med   motion   A325  om  att\r\narbetsgivare måste ta ansvar för sina anställda  som\r\när  i  behov  av rehabilitering för att de ska kunna\r\nåterkomma i arbete.  I regeringens 11-punkts program\r\nför    ökad    hälsa   uppmärksammas    frågan    om\r\nrehabilitering.   Det   gäller   både  förnyelse  av\r\nrehabiliteringen  med  individen i centrum  och  att\r\nhöja kvaliteten i rehabiliteringsarbetet.  Vikten av\r\natt   rehabiliteringen   ska  syfta  till  att  fler\r\nsjukskrivna ska kunna återfå förmågan att arbeta och\r\nförsörja   sig   själva  betonas.   Några   aktuella\r\nregeringsinitiativ   är   bl.a.   införandet  av  en\r\npermanent       finansiell      samordning      inom\r\nrehabiliteringsområdet.    Människor    ska    kunna\r\nrehabiliteras  tillbaka  i  arbetslivet  effektivare\r\ngenom finansiell samordning mellan fyra olika parter\r\n(allmän  försäkringskassa,  länsarbetsnämnd,  kommun\r\noch landsting). Ett annat exempel  är att regeringen\r\nfr.o.m. den 1 mars 2004 har infört ett tidsbegränsat\r\nanställningsstöd  för  långtidssjukskrivna   som  är\r\nbosatta  i  vissa  delar  av  landet.  Syftet är att\r\nstimulera   anställningar   av   personer  som   har\r\nsvårigheter  att  få  reguljärt arbete.  Stödet  kan\r\nlämnas   för  anställning   av   personer   som   är\r\nlångtidssjukskrivna  från  anställningar  de  bedöms\r\ninte kunna återgå till.\r\n\r\nFörlängt deltagande i arbetslivet\r\n\r\nMed   anledning  av  motion  A345  om  att  förlänga\r\ndeltagandet    i    arbetslivet    vill    utskottet\r\ninledningsvis hänvisa till redogörelsen för pågående\r\narbete   i   frågan  under  avsnittet  Tidsbegränsad\r\nanställning m.m.  Utskottet  anser  att  det  är  av\r\nstörsta vikt att de äldre i större utsträckning än i\r\ndag  stannar  kvar  i  arbetslivet längre. Ett stort\r\narbete  pågår såväl inom  Regeringskansliet  och  på\r\nmyndighetsnivå  som  inom  EU för att finna åtgärder\r\nm.m. som kan påverka utvecklingen i den riktningen.\r\n\r\nRegeringen    har    i    vårpropositionen    (prop.\r\n2003/04:100) angett att avtalsgrundade  förmåner kan\r\npåverka äldres intresse av att fortsätta att arbeta.\r\nMedlingsinstitutet   som  följer  avtalsutvecklingen\r\nlöpande  har  av  regeringen   fått  i  uppdrag  att\r\nkartlägga   de  avtalsbaserade  ersättningssystemen.\r\nRegeringen ska därefter bedöma om det finns behov av\r\natt vidta åtgärder av något slag.\r\n\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till vad som ovan\r\nanförts motionerna  A274 (s), A325 (s), A345 (s) och\r\nU351 yrkande 3 (kd),  i  de  delar de inte kan anses\r\ntillgodosedda genom det som utskottet anfört.\r\n\r\n\r\nLedighetslagstiftning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett antal\r\nmotioner      som     avser     frågor     om\r\nledighetslagstiftning      m.m.     Utskottet\r\navstyrker motionsförslag som  gäller  krav på\r\nlagstadgade  rättigheter  till  ledighet  för\r\nolika  ändamål, t.ex. för att ta hand om barn\r\neller   anhöriga   eller   för   att   utföra\r\nsamhällsuppdrag.  I avsnittet behandlas också\r\nmotioner om rätt till  ledighet för att pröva\r\nnytt arbete.\r\nJämför reservationerna 19  (kd),  20 (mp), 21\r\n(c), 22 (kd), 23 (mp) och 24 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUnder   1970-talet   utökades   möjligheterna   till\r\nledighet från arbetet genom ny lagstiftning.  Syftet\r\nvar  att  skapa  ökad  valfrihet  och välfärd för de\r\nanställda.\r\n\r\nTill   ledighetslagarna   brukar   räknas,   förutom\r\nsemesterlagen   (1977:480),   lagen  (1974:981)   om\r\narbetstagares  rätt  till  ledighet  för  utbildning\r\n(studieledighetslagen), lagen  (1979:1184)  om  rätt\r\ntill   ledighet   för  vissa  föreningsuppdrag  inom\r\nskolan, m.m. (sia-ledighetslagen),  lagen (1986:163)\r\nom  rätt  till  ledighet för svenskundervisning  för\r\ninvandrare (sfi-ledighetslagen),  lagen  (1988:1465)\r\nom   ersättning   och  ledighet  för  närståendevård\r\n(närståendevårdslagen),       föräldraledighetslagen\r\n(1995:584), lagen (1997:1293) om  rätt till ledighet\r\nför   att   bedriva   näringsverksamhet  och   lagen\r\n(1998:209)  om  rätt  till   ledighet  av  trängande\r\nfamiljeskäl.\r\n\r\nDärutöver finns ledighetsbestämmelser  i  ett  stort\r\nantal  lagar, bl.a. förtroendemannalagen (1974:358),\r\nMBL, arbetsmiljölagen  (1977:1160), LAS och lagen om\r\narbetstid m.m. i husligt arbete (1970:943). I RF och\r\nkommunallagen  (KL)  (1991:900)   finns  regler  som\r\nmöjliggör ledighet för politiska uppdrag. Nämnas bör\r\nockså  lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,  som\r\ninnehåller  regler  med  förbud mot uppsägning eller\r\navskedande   av  arbetstagare   som   fullgör   sina\r\nskyldigheter enligt lagen.\r\n\r\nFör statligt anställda  finns vissa särbestämmelser,\r\nt.ex.  i  anställningsförordningen   (1994:373)  och\r\ntjänstledighetsförordningen (1984:111).  Sådan  rätt\r\ntill  ledighet kan avse ledighet för att pröva annat\r\narbete   eller   för   utlandstjänstgöring.   Sådana\r\nbestämmelser kan också finnas i kollektivavtal.\r\n\r\nVid  sidan  av  lagregleringen  finns kompletterande\r\nledighetsregler  i  kollektivavtal.   Viss  ledighet\r\nföljer enbart av kollektivavtal, t.ex.  ledighet för\r\nvissa  familjeangelägenheter som att fira  sin  egen\r\n50-årsdag   eller   att   delta  vid  nära  anhörigs\r\nbegravning. Rätt till ledighet  kan  också  följa av\r\ntjänstereglementen, enskilda avtal och sedvänja.\r\n\r\n\r\nLedighet för att ta hand om barn\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFöräldraledighetslagen innebär att en arbetstagare i\r\negenskap av förälder har rätt till ledighet från sin\r\nanställning  för  vård  av barn till dess att barnet\r\nuppnått 18 månaders ålder eller, under förutsättning\r\natt föräldern då har hel  föräldrapenning,  för  tid\r\ndärefter    (hel    ledighet    med    eller    utan\r\nföräldrapenning).   För   en  arbetstagare  som  har\r\nadopterat  ett  barn eller tagit  emot  ett  barn  i\r\navsikt att adoptera  det  ska  tiden  18  månader  i\r\nstället  räknas  från  den tidpunkt då arbetstagaren\r\nfått barnet i sin vård.  Arbetstagare har också rätt\r\ntill förkortning av arbetstiden med tre fjärdedelar,\r\nhälften, en fjärdedel eller  en  åttondel  medan han\r\neller  hon uppbär föräldrapenning i motsvarande  mån\r\n(delledighet med föräldrapenning). Arbetstagaren har\r\nvidare  rätt   att  förkorta  arbetstiden  till  tre\r\nfjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet har\r\nfyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning).\r\n\r\nI  föräldraledighetslagen   har  andra  arbetstagare\r\nsamma rätt som föräldrar om de  t.ex.  är  rättsliga\r\nvårdnadshavare  och  har vård om ett barn eller  har\r\ntagit  emot  ett  barn för  stadigvarande  vård  och\r\nfostran i sitt hem.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFlera motioner tar  upp föräldrars rätt att vara mer\r\nlediga för att vara med sina barn.\r\n\r\nKristdemokraterna    menar     i     partimotionerna\r\n2002/03:Sf380  (yrk.  12)  och Sf404 (yrk.  10)  att\r\nsvårigheterna att förena föräldraskap  och arbetsliv\r\nkräver  särskild  uppmärksamhet.  Det behövs  aktivt\r\nstöd för den viktiga uppgiften att  vårda och fostra\r\nen  ny  generation.  Rätten till tjänstledighet  för\r\nvård av egna barn bör  förlängas tills barnet är tre\r\når. Föräldrarna ska ha bibehållen rätt att återvända\r\ntill sitt arbete. De ska  kunna  dela upp ledigheten\r\nmellan sig om båda föräldrarna förvärvsarbetar eller\r\nstuderar. Motionen beskriver detta  som  en naturlig\r\nkonsekvens av att partiet vill göra det möjligt  för\r\nden  som  vill  förlänga  tiden tillsammans med sina\r\nbarn när de är små. Man ska inte behöva säga upp sig\r\nför att göra detta. De som varit tjänstlediga ska ha\r\nbibehållen rätt att återvända till sitt arbete.\r\n\r\nCenterpartiet kräver i partimotionerna 2002/03:So250\r\n(yrk.  8)  och  So500  (yrk.  9)  ett  barnvänligare\r\narbetsliv. Arbetslagstiftningen  bör moderniseras så\r\natt den gynnar okontroversiella lösningar och därmed\r\nstämmer  bättre överens med det moderna  arbetslivet\r\nmed bl.a.  en lagstadgad rätt för alla föräldrar att\r\nminska sin arbetstid  ned till halvtid under barnens\r\nförsta åtta år.\r\n\r\nÄven Miljöpartiet vill  i  partimotion 2002/03:So514\r\n(yrk. 5) att regeringen lägger  fram  lagförslag  om\r\natt   föräldrar   ska   ha   rätt   till   tre   års\r\ntjänstledighet   för  att  ta  hand  om  sina  barn.\r\nFöräldrar som vill  stanna  hemma  med  sina barn en\r\nlängre tid än vad föräldraförsäkringen tillåter  ska\r\nges möjlighet till det utan att riskera sitt arbete.\r\n\r\nHelene Petersson (s) anser i motion 2002/03:A325 att\r\ndet  i  föräldraledighetslagen  ska medges rätt till\r\nledighet  för  fosterföräldrar  vid  mottagandet  av\r\nfosterbarn i 18 månader räknat från  den tidpunkt då\r\narbetstagaren fick fosterbarnet i sin vård.\r\n\r\nKarin Pilsäter (fp) anser i motion 2002/03:A298  att\r\nföräldraledighetslagens  bestämmelse  om två veckors\r\nobligatorisk mammaledighet i samband med förlossning\r\nbör  avskaffas.  Att med ett obligatorium  inskränka\r\nkvinnans möjligheter  att  själv planera sin tid och\r\nsitt  uttag av semester eller  försäkringspengar  är\r\ninget  annat   än  ytterligare  en  inskränkning  av\r\nkvinnors makt över sin vardag.\r\n\r\nAnnelie Enochson  (kd)  vill  i  motion A239 att 7 §\r\nföräldraledighetslagen ändras så att  det inte finns\r\nnågon  tidsbegränsning i fråga om möjligheterna  för\r\nföräldrar  att  minska  sin  arbetstid därför att de\r\nvill vara hemma med sina barn.\r\n\r\n\r\nLedighet för att ta hand om anhöriga\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nÅr 1988 infördes regler om ersättning  och  ledighet\r\nför  närståendevård. Närståendevårdslagen innehåller\r\nbl.a.  regler om rätt till ledighet för arbetstagare\r\nsom  vårdar   en   svårt   sjuk  närstående  person.\r\nArbetstagaren  har  rätt  till   hel  ledighet  från\r\narbetet   under   tid  som  han  eller  hon   uppbär\r\nersättning  enligt lagen  och  till  förkortning  av\r\narbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar under\r\ntid   med   halv    eller   fjärdedels   ersättning.\r\nErsättning, och därmed  ledighet, utges för högst 60\r\ndagar sammanlagt för varje  person  som  vårdas. Vid\r\nvård av närstående som hivsmittats inom den  svenska\r\nhälso-  och  sjukvården har vårdaren rätt till högst\r\n240 dagars ledighet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna menar att fördelningen av ansvaret\r\nför vården mellan  det offentliga och familjen är en\r\nav  de stora framtidsfrågorna.  Anhörigrollen  måste\r\nuppvärderas  och  erkännas  för  att möta framtidens\r\nbehov. Partiet anser, som framgår  av kommittémotion\r\n2002/03:So508 (yrk. 6) och So641 (yrk.  6),  att det\r\nska  finnas  rätt  till  tjänstledighet  helt  eller\r\ndelvis för vård av anhöriga. Tjänstledigheten skulle\r\nunderlätta  för  många  anhöriga  och  innebära  ett\r\nerkännande   av  deras  insats.  Tjänstledighet  bör\r\nendast ges under  kortare  perioder,  exempelvis tre\r\nmånader i taget, eftersom man inte i förväg kan veta\r\nhur stort vårdbehovet kommer att vara. På sikt borde\r\nman  också  diskutera  möjligheten  att  minska  sin\r\narbetstid för att vårda en anhörig under längre tid.\r\n\r\nMiljöpartiet begär i kommittémotion So574  (yrk. 15)\r\natt  rätten  till tjänstledighet för vård av anhörig\r\netableras. Det är inte lätt att vara anhörig till en\r\nperson med t.ex.  psykiska  problem.  Ett  sätt  att\r\nhjälpa  den  sjuke  kan vara att läkare och anhöriga\r\nsamarbetar  för  att ge  stöd  och  motivation  till\r\nbehandling m.m. Rätten  till tjänstledighet kan vara\r\nkortare tider, som rätten till ledighet för fackliga\r\nuppdrag, eller längre.\r\n\r\n\r\nLedighet för att utföra\r\nsamhällsuppdrag m.m.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nLagen om totalförsvarsplikt  stadgar  bl.a.  att  en\r\narbetstagare  inte  får  sägas upp eller avskedas på\r\ngrund av att han eller hon fullgör sina skyldigheter\r\nenligt  lagen.  Inte heller  får  skadeståndsanspråk\r\ngöras gällande mot  den  som hindras att utföra sitt\r\narbete   på   grund  av  totalförsvarsplikt.   Lagen\r\nkompletteras av  en regel i LAS, som innebär att det\r\när  möjligt  att  anställa   en   arbetstagare   för\r\nbegränsad  tid  fram  till  dess att han ska påbörja\r\nvärnpliktstjänstgöringen     eller      motsvarande.\r\nTjänstgöring  enligt  lagen  fullgörs som värnplikt,\r\ncivilplikt    eller   allmän   tjänsteplikt,    s.k.\r\nplikttjänstgöring.  Motsvarande regler gäller enligt\r\nlagen (1994:2076) om  skydd för anställning vid viss\r\ntjänstgöring  inom  totalförsvaret  m.m.  bl.a.  vid\r\ntjänstgöring på grund  av  skyldighet i annan lag än\r\nlagen om totalförsvarsplikt,  vid  tjänstgöring  som\r\nreservofficer  och  vid  en  krigsorganisation  inom\r\ntotalförsvaret på grund av frivilligt åtagande.\r\n\r\nNågon lagstadgad generell rätt till ledighet för att\r\nutföra  förtroende-  och samhällsuppdrag finns inte.\r\nEn    riksdagsledamot    eller     ersättare     för\r\nriksdagsledamot  får  enligt grundlagen inte hindras\r\natt utföra uppdraget (4  kap. 6 § RF). Kommunallagen\r\ninnehåller en bestämmelse  om rätt till ledighet för\r\nkommunala förtroendeuppdrag.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nCarina  Hägg  (s)  betonar  i  motion   2002/03:A246\r\nbehovet  av  ökade  möjligheter  till  ledighet  vid\r\ndeltagande i frivilliga försvarsorganisationer.  Det\r\när   viktigt   att   möjligheterna  att  delta  inte\r\nförsvåras och att de motsvarar  rätten till ledighet\r\nvid värnplikt.\r\n\r\nPer   Erik  Granström  m.fl.  (s)  vill   i   motion\r\n2002/03:A334  att det ska införas en lagstadgad rätt\r\ntill  ledighet  vid   samhällsuppdrag,   t.ex.   för\r\nförtroendevalda  i  Hyresgästföreningen  som  har  i\r\nuppdrag att hyresförhandla.\r\n\r\nCarina  Adolfsson Elgestam (s) understryker i motion\r\nA298 behovet  av  rätt  till  ledighet för att utöva\r\nförtroendeuppdrag      som     representant      för\r\nhandikapporganisation.\r\n\r\nEva Flyborg (fp) menar i  motion  2002/03:A227 och i\r\nmotion A312, tillsammans med Runar  Patriksson (båda\r\nfp),  att de frivilliga försvarsorganisationerna  är\r\nav utomordentligt  stor  betydelse  inom det svenska\r\nförsvaret. Möjligheten att få ledigt  vid  frivillig\r\nförsvarsverksamhet borde vara densamma vid värnplikt\r\noch  för  frivillig personal. I motionen hävdas  att\r\ndet ska finnas  en lagstadgad rätt till ledighet för\r\ndeltagande  i  utbildning   och   tjänstgöring  inom\r\nfrivilligförsvaret.\r\n\r\n\r\nLedighet för att pröva nytt arbete\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDet finns inte någon lagstadgad generell  rätt  till\r\ntjänstledighet   för  att  pröva  nytt  arbete.  För\r\nstatligt  anställda   finns  vissa  särbestämmelser.\r\nSådana    bestämmelser   kan    också    finnas    i\r\nkollektivavtal.\r\n\r\nEn arbetstagare har rätt att vara ledig från arbetet\r\ni    högst   sex    månader    för    att    bedriva\r\nnäringsverksamhet.  Verksamheten får inte konkurrera\r\nmed  arbetsgivarens och  får  inte  heller  innebära\r\nväsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nVänsterpartiet  påpekar  i partimotion A314 (yrk. 7)\r\natt det i flera utredningar  påvisats  att anställda\r\ninte   är   tillfreds   med   sitt  yrke  eller  sin\r\narbetsplats. Detta är ett problem  som  även  syns i\r\nsjukskrivningsstatistiken. Med ökade möjligheter att\r\nfinna   rätt   yrke   och  rätt  arbetsplats  skulle\r\nohälsoproblemet kunna minskas  och  fler  känna ökad\r\nmotivation  i arbetet, vilket skulle leda till  ökad\r\nproduktivitet och tillväxt. I dag är det möjligt att\r\nfå tjänstledigt  för  att  starta ett företag. Samma\r\nmöjlighet borde gälla för att  prova  annat  arbete.\r\nMed  en  ökad  trygghet  vågar  fler  prova  på  nya\r\nutmaningar och möjligheter.\r\n\r\nCenterpartiet menar i kommittémotion Sf327 (yrk. 15)\r\natt  de höga sjukskrivningstalen i viss utsträckning\r\nkan vara  ett  resultat  av  en för låg rörlighet på\r\narbetsmarknaden.   Människor  söker   sig   inte   i\r\ntillräckligt hög grad bort från arbetsplatser där de\r\nvantrivs  eller  från  arbetsuppgifter  som  har  en\r\nnegativ  hälsoeffekt.   Med   möjlighet   att   vara\r\ntjänstledig  upp  till ett år för att pröva ett nytt\r\narbete sänks tröskeln  att lämna den trygghet som en\r\nfast anställning innebär.\r\n\r\nBilly Gustafsson (s) anser i motion A351 att det ska\r\ninföras en lagstadgad rätt  till  tjänstledighet för\r\natt rehabiliteras till och pröva annat arbete.\r\n\r\nKenneth Johansson (c) föreslår i motion A202 att mer\r\ngenerösa möjligheter än som gäller i dag ska införas\r\nnär  det gäller tjänstledighet för att  starta  eget\r\nföretag.    Sex    månader    är   för   kort   tid.\r\nStudieledighetslagen  kan  stå  som   förebild   för\r\nlagstiftningen.\r\n\r\n\r\nRätt att gå ned i arbetstid för\r\näldre\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nNågon    rätt    enligt    lag    att   gå   ned   i\r\nsysselsättningsgrad på grund av ålder finns inte. En\r\nsådan möjlighet förutsätter kollektivavtal eller att\r\narbetstagaren   kommer  överens  om  det   med   sin\r\narbetsgivare.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna    vill    i    kommittémotionerna\r\n2002/03:A224  (yrk.  4)  och A308 (yrk.  2)  att  en\r\nlagstadgad rätt införs att  gå  ned i arbetstid från\r\n61 års ålder. Det är viktigt att  öka flexibiliteten\r\nvid övergången från heltidsarbete till  ett  liv med\r\nmer  fritid.  Med  det  nya pensionssystemet kan man\r\nsjälv,  från  61  års  ålder,  välja  hur  man  vill\r\nkombinera arbetstid och  pensionsuttag.  En  rätt  i\r\nförhållande  till  arbetsgivaren att arbeta i mindre\r\nomfattning skulle möjliggöra  för  fler  att delta i\r\narbetslivet  under längre tid. Staten ska dock  inte\r\nskjuta till förlorad pension som blir följden av att\r\nman arbetar mindre.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande om\r\nledighetslagstiftning m.m.\r\n\r\n\r\nAllmänt\r\n\r\nUtskottet  konstaterar   att  möjligheterna  för  en\r\nanställd  att  vara  ledig från  arbetet  för  olika\r\nändamål är ganska omfattande.  Reglerna  har  ibland\r\nkritiserats  för att vara alltför generösa. Det  har\r\nsagts   att  både   ledigheten   i   sig   och   den\r\nadministration   som   reglerna  förutsätter  skapar\r\nproblem  för  arbetsgivarna,   särskilt   på  mindre\r\narbetsplatser.  Ledighetsreglerna kan också  medföra\r\nproblem  för  andra   anställda.  Den  lediga  måste\r\nersättas  med vikarie och  kedjor  av  vikariat  kan\r\nuppstå. Den  som  kommer  i  den  ledigas ställe kan\r\nuppleva    otrygghet    i    anställningen,    trots\r\nskyddsregeln i 5 § sista stycket  LAS.  Kritiken kan\r\nenligt  utskottets mening inte helt negligeras.  Den\r\nfår  inte   heller   överdrivas.  De  som  bara  ser\r\nledighetsreglerna som  hinder  och  problem  bortser\r\nfrån att den lagreglerade ledigheten avser angelägna\r\nändamål.   Rimliga   hänsyn  måste  också  tas  till\r\narbetsgivarens intresse.  Enligt  utskottets  mening\r\nbör   det   finnas   vägande  skäl  för  att  införa\r\nytterligare  lagregler   om   ledighet.   Vissa  nya\r\nledighetsgrunder  kanske  också  passar  bättre  att\r\nkollektivavtalsreglera  så  att  de berörda parterna\r\nkan påverka omfattning och utformning.\r\n\r\nI   juni   2002  presenterade  Kommittén   för   nya\r\narbetstids- och semesterregler delbetänkandet (Knas)\r\nTID  -  för  arbete   och  ledighet  (SOU  2002:58).\r\nUtredningen föreslog en lag om flexibel ledighet som\r\nger arbetstagare rätt till  ledighet motsvarande fem\r\narbetsdagar  varje  år.  Lagen skulle  innebära  att\r\nvarje   arbetstagare   får  en   timbank   hos   sin\r\narbetsgivare.  Ledigheten   ska   förläggas   enligt\r\narbetstagarens  egna önskemål. Ledigheten ger därmed\r\narbetstagaren    möjlighet    att    påverka    sina\r\narbetstidsförhållanden.  Vidare föreslog utredningen\r\nen ändring av semesterlagen  så att arbetstagare ges\r\nrätt  att  få de semesterdagar som  överstiger  fyra\r\nveckor  och sparade  semesterdagar  omvandlade  till\r\nledighet   under  del  av  dag.  Därutöver  föreslog\r\nutredningen  ändringar  i arbetstidslagen som syftar\r\ntill   ett   mera  korrekt  genomförande   av   EG:s\r\narbetstidsdirektiv i svensk lag.\r\n\r\nEtt    år    senare     presenterades     kommitténs\r\nslutbetänkande      Semesterlagen     och     övriga\r\nledighetslagar  -  översyn   och  förenklingar  (SOU\r\n2003:54).  Utredningen föreslår  bl.a.  att  de  sju\r\nledighetslagarna   (förutom   semesterlagen)  skulle\r\nersättas      med     fyra     nya     lagar:     en\r\nföräldraledighetslag,   en   lag   om  ledighet  för\r\nutbildning,   som   även  inbegriper  ledighet   för\r\nsvenskundervisning  för   invandrare,   en   lag  om\r\nledighet  för  att bedriva näringsverksamhet och  en\r\nlag om ledighet  för  närståendevård och ledighet av\r\nträngande familjeskäl.\r\n\r\nBåda ovannämnda betänkanden  har  varit  föremål för\r\nremissbehandling,   och  regeringens  beredning   av\r\nfrågorna pågår. En proposition  om  införlivandet av\r\nEG:s        arbetstidsdirektiv       är       enligt\r\nNäringsdepartementet att vänta före sommaren.\r\n\r\nLedighet för att ta hand om barn m.m.\r\n\r\nUtskottet har  vid flera tillfällen i betonat vikten\r\nav  att skapa gynnsammare  förutsättningar  för  att\r\narbetstagare    ska    kunna   förena   arbete   och\r\nföräldraskap.\r\n\r\nI betänkande 2000/01:AU9  konstaterade utskottet att\r\ndet  förekommer  att  arbetsgivare   försvårar   för\r\nföräldrar  att  utnyttja rätten till ledighet enligt\r\nföräldraledighetslagen.   Utskottet   föreslog   ett\r\ntillkännagivande    till    regeringen   om   detta.\r\nRegeringen  fick  efter beslut  i  riksdagen  (rskr.\r\n2000/01:179) i uppdrag  att  överväga  om  det finns\r\nbehov  av  att förstärka skyddet för de arbetstagare\r\nsom väljer att  utnyttja  sin  rätt  till ledighet i\r\nsamband med föräldraskap. Regeringen gav  i  sin tur\r\nALI  uppdraget att utreda frågan. ALI lämnade i  sin\r\npromemoria    Hållfast    arbetsrätt   -   för   ett\r\nföränderligt   arbetsliv   konkreta    förslag    om\r\nlagändringar. Regeringen bereder alltjämt frågan och\r\nhar aviserat att en proposition i saken är att vänta\r\ni höst.\r\n\r\nDet     finns     anledning     att     nämna    att\r\nJämställdhetsombudsmannen  (JämO) har initierat  ett\r\nprojekt om föräldraskap och föräldraledighet som ska\r\npågå  2003-2004. Projektet kallas  \"barn  OCH  jobb:\r\nföräldraskap\".  Ett  av  syftena  är  att  uppmuntra\r\narbetsgivare att underlätta för både kvinnor och män\r\natt förena förvärvsarbete och föräldraskap.  Som ett\r\nled i projektet genomförde JämO en enkätundersökning\r\nhos  ett  antal  arbetsgivare som i olika sammanhang\r\nhar lyfts fram som  goda exempel på området. Enkäten\r\npresenterades i december  2003 i en rapport \"Positiv\r\ninställning från ledningen är avgörande.. \"\r\n\r\nUtskottet menar att föräldraförsäkringens utformning\r\när väsentlig för föräldrarnas  uttag av ledighet för\r\natt ta hand om sina barn. Flera utredningsarbeten är\r\naktuella på området, och utskottet  vill  först peka\r\npå  att  det i samband med långtidsutredningen  2003\r\npublicerades  en  specialstudie utförd av tjänstemän\r\npå Finansdepartementet.  I  rapporten  En  jämställd\r\nföräldraförsäkring? (SOU 2003:36) har bl.a. uttag av\r\nföräldraledighet i Sverige studerats. Det framkommer\r\natt uttaget är skevt fördelat mellan könen.  Kvinnor\r\ntar   enligt   rapporten   i   stort   sett  ut  all\r\nföräldraledighet. Det finns en trend mot  att pappor\r\nökar sin andel men fortfarande tar kvinnor  ut drygt\r\n85  % av föräldrapenningdagarna. Bakom dessa siffror\r\ndöljer  sig  en  relativt  stor  men minskande andel\r\nfäder  som  inte tar ut någon föräldraledighet  över\r\nhuvud taget.\r\n\r\nRegeringen beslutade  nyligen att göra en översyn av\r\nföräldraförsäkringen (dir. 2004:44). Utredningen ska\r\nbland annat undersöka hur dagens försäkring påverkar\r\nföräldrarnas möjligheter  att ta ansvar för barn och\r\nhur  den  påverkar deras möjligheter  att  delta  på\r\narbetsmarknaden  på  lika  villkor. Utredaren ska se\r\növer   och   belysa  bl.a.  i  vilken   utsträckning\r\nföräldraförsäkringen   uppfyller   syftet  att  båda\r\nföräldrarna  på  lika  villkor  har möjligheter  att\r\nkombinera  föräldraskap  med  förvärvsarbete   eller\r\nstudier. Den ska också se över vilka incitament  som\r\nkan vara verkningsfulla för att skillnaderna i uttag\r\nav  föräldrapenning  mellan  barnets  föräldrar  ska\r\nminska,  med beaktande av hur det samlade uttaget av\r\nföräldrapenning  för barnet påverkas. En ytterligare\r\nfråga som ingår i  utredningens uppgifter att belysa\r\när om föräldraförsäkringens  regelverk  är  anpassat\r\ntill nya familjebegrepp.\r\n\r\nI  detta  sammanhang  vill  utskottet  peka  på  att\r\nSocialdepartementets      analysfunktion     nyligen\r\növerlämnade  rapporten  Föräldrapenning,   pappornas\r\nuttag  av dagar, fakta och analys. Rapporten  kommer\r\nsammanfattningsvis        fram        till       att\r\nföräldraförsäkringen behöver utvecklas vidare så att\r\nfler  pappor  ska få möjlighet att tillbringa  flera\r\ndagar   med   sina   barn   och   att   uttaget   av\r\nföräldrapenningdagar   måste   bli   mer  jämställt.\r\nRapporten  kommer att överlämnas av regeringen  till\r\nden   nyssnämnda    utredningen    om   översyn   av\r\nföräldraförsäkringen.\r\n\r\nNär   det   gäller   Kristdemokraternas  förslag   i\r\nmotionerna 2002/03:Sf380  (yrk.  12) och Sf404 (yrk.\r\n10) samt Miljöpartiets motion 2002/03:So514 (yrk. 5)\r\nom  tre  års tjänstledighet har utskottet  under  en\r\nföljd av år behandlat motsvarande yrkande. Utskottet\r\nhar avstyrkt yrkandet och gör i dag inte någon annan\r\nbedömning.   I  motion  A239 föreslås en ännu längre\r\nrätt  till  ledighet  för vård  av  barn.  Utskottet\r\navstyrker även denna motion.\r\n\r\nI   avvaktan  på  redovisning   av   resultaten   av\r\novannämnda      utredning      om     översyn     av\r\nföräldraförsäkringen vill utskottet inte tillmötesgå\r\nmotionerna 2002/03:So250 (yrk. 8),  So 500 (yrk. 9),\r\nsom därför avstyrks.\r\n\r\nI motion 2002/03:A325 yrkas att även fosterföräldrar\r\nska  medges  rätt  till 18 månaders ledighet  enligt\r\nföräldraledighetslagen,  räknat från den tidpunkt då\r\narbetstagaren   fick  fosterbarnet   i   sin   vård.\r\nUtskottet noterar  att motsvarande rättighet redan i\r\ndag gäller för adoptivföräldrar.  Som  redan  nämnts\r\nunder  avsnittet  Arbetstagarbegreppet  m.m.  har en\r\nparlamentarisk kommitté tillkallats med uppdrag  att\r\nta fram underlag till en nationell handlingsplan för\r\nden sociala barn- och ungdomsvården. Utredningen ska\r\ngenomföra  en samlad analys av den nuvarande vårdens\r\nmål  för  dessa   grupper,  innehåll,  resultat  och\r\norganisation. Utifrån  denna  analys ska utredningen\r\neventuellt  föreslå bl.a. hur denna  vård  bäst  bör\r\norganiseras.     Utskottet     utgår     från    att\r\nfamiljehemsföräldrarnas  situation ingår i  det  som\r\nska  analyseras  och  eventuellt   bli  föremål  för\r\nförändring.    Utskottet    ser    uppgiften     som\r\nfamiljehemsförälder  som  viktig  men är inte berett\r\natt i nuläget ställa sig bakom förslaget.\r\n\r\nMed anledning av motion 2002/03:A298  kan  utskottet\r\nkonstatera   att   bestämmelsen   om   två   veckors\r\nobligatorisk      mammaledighet      infördes      i\r\nföräldraledighetslagen den 1 augusti 2000. Ändringen\r\ni  lagen  föregicks  av  ett s.k. motiverat yttrande\r\nfrån Europeiska kommissionen  om  att Sverige skulle\r\nvidta åtgärder för att uppfylla artikel 8.2 i rådets\r\ndirektiv 92/85/EEG. Utskottet hade  vid behandlingen\r\nav lagändringen (bet. 1999/2000:AU8)  ingen  erinran\r\nmot  det sätt på vilket den obligatoriska ledigheten\r\ngenomfördes.   Utskottet   vidhåller  sitt  tidigare\r\nställningstagande i saken, och motionen bör avslås.\r\n\r\nUtskottet  avstyrker motionerna  2002/03:A298  (fp),\r\n2002/03:A325  (s),  2002/03:Sf380  yrkande  12 (kd),\r\n2002/03:So250 yrkande 8 (c), 2002/03:So514 yrkande 5\r\n(mp),  A239  (kd),  Sf404  yrkande 10 (kd) och So500\r\nyrkande 9 (c).\r\n\r\nLedighet för att ta hand om anhöriga\r\n\r\nI  den  s.k. närståendevårdslagen  finns  regler  om\r\nersättning   och  ledighet  för  närståendevård  som\r\nredovisats ovan.\r\n\r\nSom framgår av denna redogörelse finns det redan i\r\ndag  en  rätt  till   ledighet  och  ersättning  vid\r\nnärståendevård. Utskottet  är inte berett att ställa\r\nsig bakom motionerna 2002/03:So508  yrkande  6 (kd),\r\nSo574 yrkande 15 (mp) och So641 yrkande 6 (kd).\r\n\r\nLedighet för att utföra samhällsuppdrag m.m.\r\n\r\nFrågan   om   rätt   till  ledighet  för  frivilligt\r\nförsvarsarbete  tas  som   framgått   ovan   upp   i\r\nmotionerna  2002/03:A227  (fp), 2002/03:A246 (s) och\r\nA312 (fp). Utskottet har vid  flera  tillfällen  och\r\nsenast    i    betänkande    2001/02:AU6   behandlat\r\nmotsvarande fråga. Utskottet uttryckte  då sitt stöd\r\nför    motionärens    uppfattning   om   värdet   av\r\nfrivilliginsatser  inom   totalförsvaret  men  ansåg\r\nsamtidigt  att  detta  inte  ensamt  motiverade  nya\r\nledighetsregler. Utskottet vidhåller sin uppfattning\r\natt avsaknaden av regler inte  kan  anses  vara till\r\npåtaglig      nackdel      för     de     frivilliga\r\nförsvarsorganisationernas verksamhet.\r\n\r\nNär  det  sedan  gäller  förslagen  om  rätt  till\r\nledighet för att utöva fritidsförtroendeuppdrag  för\r\nhyresgästföreningen  (motion  2002/03:A334)  och för\r\nhandikapprörelsen    (motion   A298)   finner   inte\r\nutskottet,   trots  att  uppdragen   rör   angelägna\r\nändamål, att sådana vägande skäl kan anses föreligga\r\nsom motiverar ytterligare lagregler om ledighet.\r\n\r\nUtskottet avstyrker  motionerna  2002/03:A227  (fp),\r\n2002/03:A246  (s),  2002/03:A334  (s),  A298 (s) och\r\nA312 (fp).\r\n\r\nLedighet för att pröva nytt arbete m.m.\r\n\r\nNär  det gäller förslagen om rätt till ledighet  för\r\natt  pröva  annat  arbete  har  utskottet  behandlat\r\nsådana   yrkanden   tidigare,  senast  i  betänkande\r\n2001/02:AU6.   Utskottet    anslöt   sig   då   till\r\nmotionärernas  positiva  syn  på   behovet  av  ökad\r\nrörlighet  på  arbetsmarknaden och konstaterade  att\r\ndet    för    detta    ändamål    finns    särskilda\r\narbetsmarknadspolitiska   insatser.  Regeringen  har\r\nunder  våren  infört ett temporärt  anställningsstöd\r\nför långtidssjukskrivna i vissa delar av landet. För\r\natt    en    arbetsgivare     ska    kunna    medges\r\nanställningsstödet krävs bl.a. att den långtidssjuke\r\nhar  en  överenskommelse  med  sin  arbetsgivare  om\r\nledighet från den ena anställningen  för  att  ha en\r\nannan anställning med anställningsstöd.\r\n\r\nMöjligheterna  för  en  anställd att vara ledig från\r\narbetet för olika ändamål  är  relativt  omfattande.\r\nUtskottet  har tidigare framhållit att arbetstagaren\r\noch arbetsgivaren  i det praktiska livet ofta lyckas\r\nträffa överenskommelse om önskad ledighet.\r\n\r\nUtskottet har stor förståelse  för tankarna i motion\r\nA351  om  rätt  till tjänstledighet  för  att  kunna\r\nrehabiliteras till och pröva nytt arbete. Utskottet,\r\nsom  kan  konstatera   att   anställningsstödet  för\r\nanställning av långtidssjuka inte  bygger  på  någon\r\nlagreglerad   rätt   till   ledighet   utan   på  en\r\növerenskommelse  med  arbetsgivaren  i  det enskilda\r\nfallet, anser att regeringen bör överväga  frågan om\r\nrätt till tjänstledighet för att prova annat arbete.\r\nMot bakgrund därav avstyrks motionerna A314  yrkande\r\n7 (v), A351 (s) och Sf327 yrkande 15 (c).\r\n\r\nUtskottet anser inte att vägande skäl föreligger för\r\natt införa generösare möjligheter, dvs. längre  tid,\r\nför  tjänstledighet  för  att  starta  eget företag.\r\nMotion A202 avstyrks därför.\r\n\r\nRätt att gå ned i arbetstid för äldre\r\n\r\nSom   utskottet   har   beskrivit   under  avsnittet\r\nTidsbegränsad anställning m.m. pågår  ett omfattande\r\narbete med att kartlägga, utreda och analysera vilka\r\nåtgärder som ska vidtas för att på ett  eller  annat\r\nsätt ha kvar de äldre längre i arbetslivet. Ett sätt\r\nskulle  kunna  vara att äldre får rätt att gå ned  i\r\narbetstid.  Förslaget  har  diskuterats  av  Knas  i\r\nslutbetänkandet     Semesterlagen     och     övriga\r\nledighetslagar  -  översyn  och  förenklingar.  Knas\r\ngjorde  bedömningen  att frågan krävde mer belysning\r\noch gav därför inget lagförslag. Som utskottet redan\r\nhar omnämnt meddelade  regeringen i vårpropositionen\r\n(prop. 2003/04:100) att  en utredning ska tillsättas\r\nom rätt till deltid för dem som så önskar.\r\n\r\nUtskottet, som inte vill föregripa resultatet av den\r\nkommande    utredningen,    avstyrker     motionerna\r\n2002/03:A224 yrkande 4 (kd) och A308 yrkande 2 (kd).\r\n\r\n\r\nHelgdagar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    avstyrker    i   detta   avsnitt\r\nmotionsförslag  som  gäller  frågor  om  s.k.\r\nröddagskonton och individuella helgkonton.\r\nJämför reservation 25 (mp).\r\n\r\nHelena   Bargholtz   m.fl.  (fp)  anser   i   motion\r\n2002/03:A250  att  de svenska  helgdagarna  skapades\r\nunder en förgången tid  och  att Sverige, som numera\r\när  ett  mångkulturellt och mångreligiöst  samhälle,\r\nborde  se  över   dessa   dagar.   Frågan   om   ett\r\n\"röddagskonto\"  är  en  stor  arbetsmarknadspolitisk\r\nfråga  som  berör både arbetstidslagstiftningen  och\r\nkollektivavtal mellan arbetsgivare och anställda och\r\nfack, men det  är också en fråga om religionsfrihet.\r\nDet är därför önskvärt  att  en  utredning tillsätts\r\nför att se över möjligheterna att fritt få disponera\r\nde  nuvarande  helgdagarna  (yrk.  1).   Staten  som\r\narbetsgivare  har ett särskilt ansvar. Därför  borde\r\nstaten inom någon  verksamhet gå före med ett försök\r\ni fråga om \"röddagskonto\" (yrk. 2).\r\n\r\nGustav Fridolin (mp)  föreslår i motion 2002/03:A243\r\n(yrk.  1  och  2)  ett  individuellt  helgkonto  som\r\nersättning  för  dagens  nationella  helgdagar.  Ett\r\nandrahandsalternativ skulle  enligt  motionären vara\r\natt  förlänga  semestern som ersättning  för  dagens\r\nnationella helgdagar.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMotionerna under detta avsnitt berör hur arbetstiden\r\ntraditionellt anpassats till de svenska helgdagarna.\r\nMed  en större etnisk  mångfald  i  samhället  väcks\r\nfrågan  om  ökade  möjligheter till individualiserad\r\nrätt till ledighet.  Utskottet  vill  inleda med att\r\npeka   på  att  Sverige  f.n.  har  elva  fristående\r\nhelgdagar   som   regleras  i  lagen  (1989:253)  om\r\nallmänna  helgdagar.   Av  dessa  har  merparten  en\r\nkoppling till kristendomen. Utskottet kan konstatera\r\natt både antalet helgdagar  och  synen  på helgdagar\r\nhar  skiftat  genom  tiderna.  Att anpassa helgdagar\r\ntill  gängse  bruk  är  heller  inget   nytt.  Under\r\nseklernas  gång  har många helgdagar försvunnit  och\r\nandra tillkommit.\r\n\r\nArbetstidslagen (1982:673) stadgar att den ordinarie\r\narbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan.\r\nLagen  innehåller  inte   några  direkta  regler  om\r\narbetstidens  förläggning,  dvs.  när  under  dygnet\r\neller veckan arbetet ska utföras,  utan  föreskriver\r\nendast   vissa   avbrott  i  arbetet,  viloperioder.\r\nDirekta bestämmelser  om  förläggningen och ledighet\r\nför alla eller vissa helgdagar regleras vanligtvis i\r\nkollektivavtal.   I   kollektivavtalen   kan   också\r\nbestämmelser  om  arbetstidsförkortning  finnas  som\r\nbl.a. innebär att den  normala  veckoarbetstiden  är\r\nkortare än lagens 40 timmar.\r\n\r\nUtskottet   kan   i   detta   sammanhang  nämna  att\r\nKnasutredningen i betänkandet TID  -  för arbete och\r\nledighet  föreslog  en lag om flexibel ledighet  som\r\nskulle   ge   arbetstagare    rätt   till   ledighet\r\nmotsvarande  fem  arbetsdagar  varje  år.  Förslaget\r\ninnebär att varje arbetstagare får  en slags timbank\r\nhos sin arbetsgivare. Ledigheten beräknas  i  timmar\r\noch  kan  disponeras  i såväl timmar som hela dagar.\r\nAvsikten  är  att  ledigheten  ska  kunna  förläggas\r\nenligt arbetstagarens egna önskemål. Utredningen har\r\nremissbehandlats och bereds nu av regeringen.\r\n\r\nUtskottet   vill   understryka    att    frågan   om\r\n\"röddagskonto\"  och  \"helgkonto\" är komplicerad  och\r\nkräver överväganden av  vitt skilda slag. Utskottet,\r\nsom inte vill ställa sig  helt avvisande till tankar\r\nom   förändringar  av  de  svenska   helgdagarna   i\r\nsynnerhet  mot  bakgrund  av att Sverige alltmer har\r\nblivit ett mångfasetterat land  inte minst religiöst\r\noch  kulturellt,  vill dock peka på  att  frågor  om\r\n\"arbetstidskonton\" av olika slag i första hand är en\r\nfråga för arbetsmarknadens parter att förfoga över.\r\n\r\nUtskottet är inte i  nuläget  berett  att ställa sig\r\nbakom   dessa   förslag  utan  avstyrker  motionerna\r\n2002/03:A243 yrkandena 1 och 2 (mp) och 2002/03:A250\r\nyrkandena 1 och 2 (fp).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes  vilken\r\npunkt  i  utskottets  förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. En förändrad arbetsrätt (punkt 3) (m, fp, kd,\r\nc)\r\n\r\nav Margareta Andersson  (c),  Erik  Ullenhag (fp),\r\nStefan Attefall (kd), Patrik Norinder  (m), Henrik\r\nWestman  (m),  Annelie  Enochson  (kd)  och Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  3  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation 1. Riksdagen  bifaller  därmed motionerna\r\n2003/04:A310 yrkande 12 (fp), 2003/04:A329  yrkandena\r\n18  och  19  (kd),  2003/04:Kr232  yrkande  6 (m) och\r\n2003/04:N248   yrkande   8   (m)  och  avslår  motion\r\n2003/04:N227 yrkande 6 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det finns ett behov  av  en moderniserad\r\narbetsrätt som görs mer flexibel och bättre  anpassad\r\ntill de mindre företagens situation. Vi anser att det\r\nbehövs  ett samlat grepp och en genomgripande översyn\r\nav     hela    arbetsrätten.     Förhållandena     på\r\narbetsmarknaden  förändras. Sverige har gått från ett\r\ntraditionellt  industrisamhälle   till   ett  modernt\r\nkunskapssamhälle.   Den   arbetsrättsreglering    som\r\ninfördes  på  1970-talet  är  inte helt anpassad till\r\ndagens arbetsmarknad. Denna lagstiftning  bidrar till\r\natt  cementera  arbetslösheten  på  en högre nivå  än\r\nnödvändigt.  Det behövs en lagstiftning  som  har  en\r\nannan syn på medarbetarnas  och företagens ömsesidiga\r\nrelationer. De anställda ska  ses  som  individer och\r\ninte   bara   som  en  del  av  ett  kollektiv.  Alla\r\narbetstagare    ska    tillförsäkras    grundläggande\r\nrättigheter, oavsett avtalsförhållanden eller facklig\r\ntillhörighet. Alla  arbetstagare ska vara garanterade\r\nbåde    positiv    och    negativ    föreningsfrihet.\r\nArbetsrätten är i alltför hög  grad  uppbyggd för att\r\nskydda dem som har arbete, och i alltför  liten  grad\r\nför  att underlätta för människor att få ett fotfäste\r\npå arbetsmarknaden. Den nuvarande arbetsrätten består\r\nav ett  svårgenomträngligt  regelverk  för  det lilla\r\nföretaget som skrämmer många från att nyanställa.\r\n\r\nDet  anförda  innebär att motionerna A310 yrkande  12\r\n(fp), A329 yrkandena  18 och 19 (kd), Kr232 yrkande 6\r\n(m) och N248 yrkande 8  (m)  bör  bifallas och motion\r\nN227 yrkande 6 (fp) avslås.\r\n\r\n\r\n2. LAS diskriminerande effekter (punkt 4) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad    som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation   2.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A324 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är ett välkänt  faktum  att  invandrade  personer\r\nförlorade   sina   anställningar   i   mycket  större\r\nomfattning  än  personer  födda  i Sverige under  den\r\ndjupa lågkonjunkturen som drabbade  Sverige  i början\r\nav  1990-talet. För andra tidsperioder har det  också\r\nkunnat  konstateras  samma diskriminerande asymmetri.\r\nOrsakerna  till  denna bekymmersamma  utveckling  har\r\nflitigt   debatterats   och   olika   hypoteser   har\r\nlanserats.  Hittills har vi saknat empiriskt underlag\r\nför strukturella diskriminerande aspekter, inte minst\r\nvad gäller arbetsrättens roll i detta sammanhang.\r\n\r\nRapporten Invandrarna,  skyddet  för  anställningen\r\noch   diskrimineringslagstiftningen  (IFAU,   rapport\r\n2003:4)   av  Chatarina  Calleman  är  därför  mycket\r\ninressant.   Rapportens   syfte   är   att  diskutera\r\n\"arbetsrättens  roll  för utrikes födda arbetstagares\r\nmöjligheter att behålla sina anställningar\". Studiens\r\nfrämsta   resultat  är  bl.a.   att   utrikes   födda\r\narbetstagare förlorade sina anställningar i betydligt\r\nhögre  grad   än  personer  födda  i  Sverige.  Ingen\r\nattitydmässig diskriminering kunde beläggas som orsak\r\ntill denna omständighet,  utan  orsakerna  var av mer\r\nstrukturell   karaktär.  Invandrares  sårbarhet   har\r\nsamband med bl.a. att de oftare än arbetstagare födda\r\ni Sverige var visstidsanställda.  Sårbarheten  gällde\r\nemellertid också de invandrade arbetstagarna som hade\r\ntillsvidareanställning. Här spelade LAS i kombination\r\nmed de områden de utrikes födda arbetade i en central\r\nroll.  Detta gällde särskilt turordningsprincipen  om\r\n\"sist in  -  först ut\". Det finns starka indikationer\r\npå att invandrade  arbetstagare i stort sett gynnades\r\nnär  denna  strikta  turordningsregel  frångicks.  På\r\nsamma sätt tyder en sammanställning  som LO gjorde på\r\natt   undantagsregeln  för  företag  med  högst   tio\r\nanställda    i   regel   gynnade   de   utlandsföddas\r\nmöjligheter att  behålla sina arbeten. Dessa resultat\r\nvisar tydligt effekter  av  LAS  som inte var avsedda\r\nnär  lagen stiftades och att LAS kanske  systematiskt\r\ndiskriminerar en mycket utsatt grupp i vårt samhälle.\r\nSveriges  riksdag  bör därför besluta om en översyn\r\nav LAS med fokus på lagens diskriminerande effekter.\r\n\r\nDet  anförda  innebär  att   motion   A324  (fp)  bör\r\nbifallas.\r\n\r\n\r\n3. Arbetstagarbegreppet (punkt 5) (m, kd)\r\n\r\nav  Stefan  Attefall  (kd),  Patrik Norinder  (m),\r\nHenrik  Westman  (m),  Annelie Enochson  (kd)  och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under  punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad    som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  3.  Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2003/04:A255 (m),  2003/04:A278 (kd) och 2003/04:A371\r\nyrkande  22  (kd)  och   avslår  motion  2003/04:A304\r\nyrkande 1 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att uppdraget som  familjehemsförälder  är\r\nmycket viktigt. Familjehemsföräldrar måste därför ges\r\nrätt till social,  ekonomisk  och  rättslig trygghet.\r\nEtt    sätt    är    att   behandla   uppdraget   som\r\nfamiljehemsförälder  som  ett  förvärvsarbete.  Detta\r\nskulle få till följd att  familjehemsföräldern är att\r\nbetrakta som en arbetstagare  som kommer att omfattas\r\nav den arbetsrättsliga skyddslagstiftningen.\r\n\r\nDet  anförda innebär att motionerna  A255  (m),  A278\r\n(kd),  A371  yrkande  22 (kd) bör bifallas och motion\r\nA304 yrkande 1 (v) avslås.\r\n\r\n\r\n4. Godkännande av central\r\narbetstagarorganisation vid avsteg från LAS\r\n(punkt 6) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation   4.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A304 yrkandena 2, 6 och 7 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGrundbulten för  facklig  verksamhet  är  rätten  att\r\nteckna kollektivavtal. Den svenska arbetsrätten är  i\r\nstort  sett  dispositiv,  dvs.  parterna  kan ersätta\r\nlagarna  med  kollektivavtal.  För att garantera  att\r\navvikelser  inte utnyttjas på ett  otillbörligt  sätt\r\nhar det tidigare  funnits  en  regel  om att avtal om\r\navvikelser   från  lagen  ska  vara  träffade   eller\r\ngodkända av central arbetstagarorganisation.\r\n\r\nRiksdagen  genomförde   den   1   januari  1997  en\r\nlagändring  som innebär att avtal om avvikelser  från\r\nreglerna     om     tidsbegränsade     anställningar,\r\nturordningsregler, regler  om företrädesrätt m.m. får\r\nträffas av den lokala arbetstagarorganisationen.  Det\r\ninnebär  att  arbetstagarnas lagliga rättigheter inte\r\nsäkert   kommer  att   vara   lika   för   alla.   På\r\narbetsplatser         med         svaga        lokala\r\narbetstagarorganisationer kan alla  dispositiva delar\r\nav LAS komma att avtalas bort. Arbetsgivarna  kan  på\r\nså   sätt   försätta   det   lokala   facket  i  rena\r\nutpressningssituationer  med krav på försämringar  av\r\nanställningsskyddet som villkor  för  nyanställningar\r\neller för att fler skall få behålla sitt arbete.\r\nVänsterpartiet  anser  att den gamla huvudprincipen\r\nska gälla, dvs. att grundskyddet i LAS inte ska kunna\r\navtalas    bort.   Branschanpassningen    av    vissa\r\nbestämmelser    ska    enbart    kunna    ske   genom\r\növerenskommelser på central nivå. Sedan kan förbunden\r\ndelegera  ned  förhandlingsrätten  till  lokal   nivå\r\nutifrån   de   lokala  organisationernas  styrka  och\r\nönskemål.\r\nJämO har också  pekat  på att forskningen visat att\r\nkvinnor blivit sämre behandlade  än  män  när  avsteg\r\ngörs  från  den  lagreglerade  turordningen  och s.k.\r\navtalsturlistor upprättas. Inte bara kvinnor i fertil\r\nålder  väljs bort, det gäller också äldre, invandrare\r\noch funktionshindrade. Tendensen att välja bort dessa\r\ngrupper   brukar   förklaras   med   att  den  lokala\r\narbetstagarorganisationen ställs inför  risken att se\r\ndriften   nedlagd  eller  flyttad  till  annan   ort.\r\nFörhandlingspositionen  blir då inte särskilt god när\r\ndet gäller att slå vakt om  arbetstagare som på grund\r\nav   fördomar   och   schablontänkande   anses   vara\r\n\"riskfaktorer\" i verksamheten.  Detta  visar,  enligt\r\nJämO, att det finns ett större intresse och kompetens\r\nhos  förbunden  på  central nivå att vara \"grindvakt\"\r\nmot diskriminering. Ännu sämre skulle skyddet bli för\r\ngrupper med svag ställning om arbetsgivaren helt utan\r\nsaklig   grund  och  ensidigt   skulle   kunna   göra\r\navvikelser från turordningen. För att komma tillrätta\r\nmed diskriminering  på grund av kön, ålder, etnicitet\r\noch funktionshinder vid  arbetsbristuppsägningar  bör\r\ndet  krävas  att avtalsturlistor alltid ska godkännas\r\nav central arbetstagarorganisation.\r\n\r\nDet anförda innebär  att  motion  A304 yrkandena 2, 6\r\noch 7 (v) bör bifallas.\r\n\r\n\r\n5. Tidsbegränsad anställning m.m. (punkt 8) (m,\r\nc)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Patrik  Norinder  (m),\r\nHenrik Westman (m), och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation   5.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A357 (m,  fp,  kd,  c)  och avslår motionerna\r\n2003/04:A213  (fp),  2003/04:A225  (s),  2003/04:A236\r\n(s), 2003/04:A292 yrkandena 2 och 3 (v), 2003/04:A304\r\nyrkandena 10-12 (v), 2003/04:A323 i  denna  del  (s),\r\n2003/04:A329 yrkande 20 (kd) och 2003/04:A370 yrkande\r\n3 i denna del (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI LAS är stadgat att anställningar som huvudregel ska\r\ngälla  tills vidare medan anställningar för begränsad\r\ntid bara  godkänns i vissa speciella fall som anges i\r\nlagen. Detta var grunddragen redan när LAS infördes i\r\nmitten på 1970-talet,  men  därefter  har  det  skett\r\nförändringar, både i regelverket och i den verklighet\r\nsom lagen reglerar.\r\n\r\nUnder   årens   lopp   har  fler  möjligheter  till\r\ntidsbegränsade   anställningar   införts.   År   1982\r\ninfördes en möjlighet  att  provanställa.  Att  kunna\r\nprovanställa  en  person tillgodoser ett starkt behov\r\ninom arbetslivet. Att  anställa någon för en mer fast\r\nrelation är ett omfattande  åtagande, och innan detta\r\nsker måste arbetsgivaren vara  rimligt  säker  på att\r\nden  anställde  är rätt person för jobbet. Sedan 1997\r\nkan  en  arbetsgivare  och  en  enskild  arbetstagare\r\navtala om  en  överenskommen visstidsanställning, som\r\ntill skillnad från andra tidsbegränsade anställningar\r\ntillåter arbetsgivaren att tidsbegränsa anställningen\r\nutan  att några särskilda  omständigheter  redovisas.\r\nÄven  denna   form  fyller  ett  viktigt  behov  inom\r\nyrkeslivet.\r\nDen ursprungliga  systematiken  i  lagen har alltså\r\nbrutits    genom    att    det    har   införts   nya\r\nanställningsformer    som   delvis   överlappar    de\r\nursprungliga. De tidsbegränsade  anställningarna  har\r\nblivit allt vanligare. Detta beror på förändringar  i\r\nyrkeslivet.  Ett vanligt mönster är att den som är ny\r\npå arbetsmarknaden  skaffar sig yrkeserfarenhet genom\r\ntillfälliga   arbeten   för    att    sedan   få   en\r\ntillsvidareanställning.\r\nBestämmelserna om tidsbegränsade anställningar  har\r\nblivit  otidsenliga  och  för komplicerade. Det finns\r\nbehov av att göra reglerna  mer  flexibla  och bättre\r\nanpassade  till  de  mindre företagens situation.  Vi\r\nanser  alltså  att  det är  dags  för  en  reform  av\r\nregelverket. Det är viktigt  att  ha i åtanke att den\r\narbetsrättsliga regleringen ska tillämpas även på små\r\narbetsplatser som saknar särskilt utbildad personal i\r\nanställningsfrågor.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion A357  (m,  fp,  kd, c)\r\nbör bifallas och motionerna A213 (fp), A225 (s), A236\r\n(s), A292 yrkandena 2 och 3 (v), A304 yrkandena 10-12\r\n(v),  A323 i denna del (s), A329 yrkande 20 (kd)  och\r\nA370 yrkande 3 i denna del (fp) avslås.\r\n\r\n\r\n6. Tidsbegränsad anställning m.m. (punkt 8) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation   6.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A329 yrkande  20  (kd)  och avslår motionerna\r\n2003/04:A213  (fp),  2003/04:A225  (s),  2003/04:A236\r\n(s), 2003/04:A292 yrkandena 2 och 3 (v), 2003/04:A304\r\nyrkandena 10-12 (v), 2003/04:A323 i  denna  del  (s),\r\n2003/04:A357  (m, fp, kd, c) och 2003/04:A370 yrkande\r\n3 i denna del (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI LAS är stadgat att anställningar som huvudregel ska\r\ngälla tills vidare  medan anställningar för begränsad\r\ntid bara godkänns i vissa  speciella fall som anges i\r\nlagen. Detta var grunddragen redan när LAS infördes i\r\nmitten  på  1970-talet, men därefter  har  det  skett\r\nförändringar, både i regelverket och i den verklighet\r\nsom lagen reglerar.\r\n\r\nUnder  årens   lopp   har   fler  möjligheter  till\r\ntidsbegränsade   anställningar   införts.   År   1982\r\ninfördes  en  möjlighet att provanställa.  Att  kunna\r\nprovanställa en  person  tillgodoser ett starkt behov\r\ninom arbetslivet. Att anställa  någon för en mer fast\r\nrelation är ett omfattande åtagande,  och innan detta\r\nsker  måste arbetsgivaren vara rimligt säker  på  att\r\nden anställde  är  rätt person för jobbet. Sedan 1997\r\nkan  en  arbetsgivare  och  en  enskild  arbetstagare\r\navtala om  en  överenskommen visstidsanställning, som\r\ntill skillnad från andra tidsbegränsade anställningar\r\ntillåter arbetsgivaren att tidsbegränsa anställningen\r\nutan  att några särskilda  omständigheter  redovisas.\r\nÄven  denna   form  fyller  ett  viktigt  behov  inom\r\nyrkeslivet.\r\nDen ursprungliga  systematiken  i  lagen har alltså\r\nbrutits    genom    att    det    har   införts   nya\r\nanställningsformer    som   delvis   överlappar    de\r\nursprungliga. De tidsbegränsade  anställningarna  har\r\nblivit allt vanligare. Detta beror på förändringar  i\r\nyrkeslivet.  Ett vanligt mönster är att den som är ny\r\npå arbetsmarknaden  skaffar sig yrkeserfarenhet genom\r\ntillfälliga   arbeten   för    att    sedan   få   en\r\ntillsvidareanställning.\r\nBestämmelserna om tidsbegränsade anställningar  har\r\nblivit  otidsenliga  och  för komplicerade. Det finns\r\nbehov av att göra reglerna  mer  flexibla  och bättre\r\nanpassade  till  de mindre företagens situation.  Men\r\nsamtidigt finns det  anledning  att se över floran av\r\nvisstids- och provanställningar.  Vi anser alltså att\r\ndet  är  dags  för en reform av regelverket.  Det  är\r\nviktigt  att  ha i  åtanke  att  den  arbetsrättsliga\r\nregleringen ska  tillämpas  även på små arbetsplatser\r\nsom    saknar    särskilt   utbildad    personal    i\r\nanställningsfrågor.\r\nArbetslivsinstitutet   har   behandlat   frågan  om\r\ntidsbegränsade          anställningsformer          i\r\ndepartementspromemorian  Hållfast  arbetsrätt för ett\r\nföränderligt arbetsliv, och föreslagit  en modell för\r\nsådana     anställningar    som    skulle    innebära\r\nförsämringar,  inte minst för de mindre företagen. Vi\r\nkristdemokrater  anser inte att denna utredning löser\r\nde problem som finns på ett tillfredsställande sätt.\r\nKristdemokraterna  anser att det finns behov av att\r\ngöra  en översyn av arbetsrätten.  En  åtgärd  skulle\r\nkunna  vara   att  sanera  floran  av  visstids-  och\r\nprovanställningar.  Det  bör  räcka  med  två slag av\r\ntidsbegränsade anställningar, dels vikariat  i  högst\r\ntre  år,  dels  prov-  och projektanställning i högst\r\ntolv månader. Andra projektanställningar  bör  endast\r\nkunna  förekomma  efter  överenskommelse  mellan  den\r\nlokala  arbetstagarorganisationen  och arbetsgivaren.\r\nDessutom     borde    det    finnas    en    generell\r\nprovanställningsperiod.\r\n\r\nDet anförda innebär  att  motion A329 yrkande 20 (kd)\r\nbör bifallas och motionerna A213 (fp), A225 (s), A236\r\n(s), A292 yrkandena 2 och 3 (v), A304 yrkandena 10-12\r\n(v), A323 i denna del (s),  A357  (m,  fp, kd, c) och\r\nA370 yrkande 3 i denna del (fp) avslås i  de delar de\r\ninte kan anses tillgodosedda genom det som  anförts i\r\nreservationen.\r\n\r\n\r\n7. Skydd för gravida och föräldralediga\r\n(punkt 9) (kd, c)\r\n\r\nav  Margareta Andersson (c), Stefan Attefall  (kd)\r\noch Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  7.  Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2003/04:A247 yrkande  14 (c) och 2003/04:A371 yrkande\r\n15 (kd) och avslår motionerna  2003/04:A283 yrkandena\r\n1   och   2   (mp),  2003/04:A304  yrkande   5   (v),\r\n2003/04:A307 yrkande  15  (fp),  2003/04:A318 (s) och\r\n2003/04:A359 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  ett  barnvänligt  arbetsliv   är  bra  både  för\r\narbetsgivare,  arbetstagare  och  barnen.  Det är  av\r\nstörsta  vikt  att  arbeta  fram  former för ett  mer\r\nbarnvänligt arbetsliv. Kännetecknande  för ett sådant\r\narbetsliv  bör  vara hög flexibilitet och  tillåtande\r\nattityder.  Arbetslivet  ska  möjliggöra  ett  aktivt\r\nföräldraskap   där   föräldraskap  betraktas  som  en\r\nkompetenshöjning och en  viktig  samhällsuppgift.  Vi\r\nanser  att föräldralediga behöver ett starkare skydd.\r\nDe  som  är  eller  har  varit  föräldralediga  måste\r\ngaranteras  rätten  att  återuppta  sitt  arbete utan\r\nförsämrade  villkor.  Man  ska också få tillgodoräkna\r\nsig förbättringar som arbetskamraterna erhållit under\r\ntiden.  Det kan gälla generella  lönehöjningar  eller\r\nutbildningar.   Ett   annat   konkret   krav  är  att\r\nuppsägningstiden för föräldralediga arbetstagare  ska\r\nbörja  löpa först när arbetstagaren helt eller delvis\r\när tillbaka i sitt arbete.\r\n\r\nDet anförda  innebär  att  motionerna A247 yrkande 14\r\n(c)  och  A371  yrkande  15  (kd)  bör  bifallas  och\r\nmotionerna A283 yrkandena 1 och  2 (mp), A304 yrkande\r\n5 (v), A307 yrkande 15 (fp), A318  (s)  och  A359 (s)\r\navslås.\r\n\r\n\r\n8. Skydd för gravida och föräldralediga\r\n(punkt 9) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation  8.  Riksdagen   bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A307  yrkande 15 (fp) och  avslår  motionerna\r\n2003/04:A247 yrkande 14 (c), 2003/04:A283 yrkandena 1\r\noch 2 (mp), 2003/04:A304  yrkande 5 (v), 2003/04:A318\r\n(s),  2003/04:A359  (s) och 2003/04:A371  yrkande  15\r\n(kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnställningsskyddet för  gravida  och  föräldralediga\r\nmåste stärkas. Många kvinnor och män vittnar  om  att\r\nde  blir  sämre behandlade på arbetsplatsen efter sin\r\nföräldraledighet.  Det  kan  vara  fråga  om  att bli\r\nföremål  för  omplacering eller uppsägning. Villkoren\r\nvid  uppsägningar   och   andra   åtgärder  bör  noga\r\ngranskas,  och  framkommer  det att arbetsgivare  och\r\narbetstagarorganisationer  missgynnar   gravida   och\r\nföräldralediga vid förhandlingar som föregår åtgärden\r\nbör man överväga att skärpa lagstiftningen.\r\n\r\nDet  anförda  innebär att motion A307 yrkande 15 (fp)\r\nbör bifallas och motionerna A247 yrkande 14 (c), A283\r\nyrkandena 1 och 2 (mp), A304 yrkande 5 (v), A318 (s),\r\nA359 (s) och A371 yrkande 15 (kd) avslås.\r\n\r\n\r\n9. Tilläggsförsäkring till föräldraförsäkringen\r\n(punkt 10) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation   9.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A302 yrkande 16 (c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  är   för   ökat  självbestämmande  för\r\nbarnfamiljerna   när   det   gäller   att   kombinera\r\nfamiljeliv   och  arbetsliv.  Det   förutsätter   att\r\nfamiljernas ekonomiska  möjligheter  förbättras.  För\r\natt  öka  möjligheterna och incitamenten för både män\r\noch kvinnor  att utnyttja sin rätt att vara hemma med\r\nbarnen när de  är  små  vill Centerpartiet bl.a. höja\r\ntaket   i   föräldraförsäkringen    och   införa   en\r\njämställdhetsbonus  för de familjer där  kvinnan  och\r\nmannen delar på föräldraförsäkringen.\r\n\r\nDet blir dessutom allt  vanligare att stora företag\r\nvill       teckna       tilläggsförsäkring       till\r\nföräldraförsäkringen  för   att   garantera   att  de\r\nanställda   får   en   högre  ersättning  när  de  är\r\nföräldralediga. I stället för att uppmuntra detta har\r\ndet   förekommit   motstånd    från    de    fackliga\r\norganisationerna mot denna lösning, vilket förhindrat\r\ngenomförandet  av förslaget. Centerpartiet anser  att\r\ndet inte bör vara möjligt för fackliga organisationer\r\natt förhindra denna typ av tilläggsförsäkring.\r\n\r\nDet anförda innebär  att  motion  A302 yrkande 16 (c)\r\nbör bifallas.\r\n\r\n\r\n10. Uppsägning av personliga skäl (punkt 11) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  10.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A304 yrkande 9 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBegreppet  saklig  grund  är  centralt  i  LAS. Om en\r\narbetsgivare önskar säga upp en anställd ska denne ha\r\nsaklig  grund  för sitt beslut. Dessa skäl kan  sedan\r\nprövas av domstol.  Vad  som bedöms vara sakliga skäl\r\nkan variera över tid beroende  på ändrade värderingar\r\noch  ett förändrat näringsliv. Det  som  bedöms  vara\r\nsaklig  grund  i  en butik behöver inte vara det i en\r\ngruva.\r\n\r\nSamma lagstiftning  kan  också  tolkas  på olika\r\nsätt      beroende      på     strukturomvandling,\r\nkommersialisering   av   vård   och   skola,   nya\r\nstyrsystem   med   starka   företagskulturer   där\r\nlikriktning   av  värderingar  eftersträvas   m.m.\r\nLagstiftaren måste  vara  medveten  om  att lagars\r\ninnehåll och rättstillämpningen på detta  sätt kan\r\nförändras och luckras upp.\r\nAtt  bli  uppsagd av personliga skäl är i dagens\r\nsamhälle  ett   hårt  straff.  Det  har  hänt  att\r\narbetstagare t.o.m.  avskedats  på grund av smärre\r\nförseelser,  vilket  godtagits av Arbetsdomstolen.\r\nVänsterpartiet menar att  misskötseln  m.m.  måste\r\nvara  verkligt  grov  om  en  uppsägning ska kunna\r\ntillgripas.   Rättspraxis   bör  skärpas.   Mindre\r\ndrastiska  och  alternativa  påföljder   som   kan\r\ntillgripas i stället för uppsägning och avskedande\r\nmåste skapas.\r\nVänsterpartiet menar att det behövs en skärpning av\r\nkravet  på  saklig grund för uppsägning av personliga\r\nskäl.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion A304 yrkande 9 (v) bör\r\nbifallas.\r\n\r\n\r\n11. Turordning vid uppsägning m.m. (punkt 12)\r\n(m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\nav Margareta  Andersson  (c),  Erik Ullenhag (fp),\r\nStefan Attefall (kd), Patrik Norinder  (m), Henrik\r\nWestman (m), Ulf Holm (mp), Annelie Enochson  (kd)\r\noch Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation   11.   Riksdagen    avslår    motionerna\r\n2003/04:A217 (s), 2003/04:A228 (s), 2003/04:A234 (s),\r\n2003/04:A237 (s), 2003/04:A242 (s), 2003/04:A244 (s),\r\n2003/04:A250   (s),   2003/04:A292   yrkande  4  (v),\r\n2003/04:A304  yrkande  3  (v), 2003/04:A317  (s)  och\r\n2003/04:A323 i denna del (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  utskottet  är  åter  frågan   om   upphävande   av\r\ntvåpersonsundantaget  i  22  § andra stycket LAS uppe\r\nför  behandling. Sedan bestämmelsen  infördes  den  1\r\njanuari  2001  har  drygt tre år passerat. Undantaget\r\nhar tillämpats vid arbetsbrist  i  små företag. Dessa\r\nföretag har kunnat fortsätta sin verksamhet  med sina\r\nnyckelpersoner     kvar     i    anställning    trots\r\nnedskärningar.  Bestämmelsen har  fått  den  positiva\r\neffekt för små företag  som utskottet hoppades på vid\r\ninförandet. Som framfördes då skulle regeln i enstaka\r\nfall kunna komma att tillämpas på ett diskriminerande\r\nsätt. Därför framhölls särskilt möjligheten att pröva\r\nett beslut om undantag med  stöd  av  det  skydd  för\r\narbetstagaren  som  följer  av jämställdhetslagen och\r\nandra     diskrimineringslagar.     Undantag     från\r\nturordningsreglerna kan också prövas  enligt allmänna\r\nrättsgrundsatser  om  beslutet är otillbörligt  eller\r\nstrider  mot  god  sed på  arbetsmarknaden.  Vi  vill\r\nunderstryka att undantagsregeln  är  avsedd  för  att\r\nnyckelpersoner ska kunna stanna kvar i verksamheten.\r\n\r\nVår  slutsats  är att det inte finns några skäl att\r\nupphäva undantagsbestämmelsen.\r\n\r\nMotionerna A217 (s),  A228  (s),  A234 (s), A237 (s),\r\nA242  (s), A244 (s), A250 (s), A292  yrkande  4  (v),\r\nA304 yrkande 3 (v), A317 (s) och A323 i denna del (s)\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\n12. Dubbelräknad turordningstid (punkt 13) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation  12.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A370 yrkande 3 i denna del (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLAS innehåller en regel  om att anställningstid efter\r\n45 års ålder räknas dubbelt  om  en  turordningslista\r\nbehöver göras vid uppsägning på grund av arbetsbrist.\r\nFör   dem   som  varit  anställda  länge  hos   samma\r\narbetsgivare  spelar  regeln  inte någon större roll.\r\nDen  utgör  däremot  ett hinder för  den  som  blivit\r\narbetslös eller av andra  skäl  vill  byta  arbete  i\r\nmedelåldern  eller  nära pensioneringen. Bestämmelsen\r\nökar motståndet att anställa  medelålders  och  äldre\r\npersoner  och  minskar  på  så  sätt  rörligheten  på\r\narbetsmarknaden.   Risken   för   ofrivilligt   tidig\r\npensionsavgång  ökar också. Folkpartiet vill avskaffa\r\nLAS regel om dubbelberäknad turordningstid.\r\n\r\nDet anförda innebär  att  motion A370 yrkande 3 i den\r\nnu berörda delen (fp) bör bifallas.\r\n\r\n\r\n13. Förkortad företrädesrätt till\r\nåteranställning (punkt 14) (m, kd)\r\n\r\nav  Stefan  Attefall (kd),  Patrik  Norinder  (m),\r\nHenrik Westman  (m),  Annelie  Enochson  (kd)  och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation  13.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A329 yrkande 21 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det finns behov av att göra arbetsrätten\r\nmer flexibel och bättre anpassad till framför allt de\r\nmindre  företagens  situation.   En  ändring  är  att\r\nförkorta   tidsgränsen   för   företrädesrätt    till\r\nåteranställning.  En alltför lång tid innebär en risk\r\natt arbetsgivare dröjer  med att nyanställa trots att\r\ndet finns behov av att utöka  personalstyrkan. Med en\r\nkortare  tid  stimuleras nyanställningar,  vilket  är\r\nsärskilt viktigt  vid hög arbetslöshet. Det kan också\r\nbidra till att effekterna av en konjunkturuppgång får\r\nbättre  genomslag på  arbetsmarknaden.  En  förkortad\r\nföreträdesrätt     ökar    också    den    nödvändiga\r\nflexibiliteten. Möjligheterna  att  finna  den  rätta\r\nkompetensen  när  ett  behov av nyanställning uppstår\r\nblir bättre. Vi föreslår  därför att företrädesrätten\r\ntill återanställning förkortas till sex månader.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion  A329  yrkande 21 (kd)\r\nbör bifallas.\r\n\r\n\r\n14. Företrädesrätt för deltidsanställda\r\n(punkt 16) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad    som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  14.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A371   yrkande  31  (kd)  och  avslår  motion\r\n2003/04:A304 yrkande 8 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKvinnor   arbetar    deltid    i   betydligt   större\r\nutsträckning än män. Flest deltidstjänster finns inom\r\noffentlig sektor, hotell och restaurang  samt handel.\r\nTrots  att  det  i  vissa  branscher  råder  en  stor\r\narbetskraftsbrist    kvarstår    problemet   med   de\r\ndeltidsarbetande      som      vill      ha     högre\r\nsysselsättningsgrad.  Många  av  de  deltidsarbetande\r\nklarar  inte den egna försörjningen, vilket  ofta  är\r\nskälet för att vilja öka sin anställningsgrad. Det är\r\nmycket viktigt att de som så önskar får möjlighet att\r\ngå upp i  anställningsgrad  och  att nya tjänster som\r\ninrättas   blir   heltidstjänster.  Kristdemokraterna\r\nmenar att offentlig  sektor,  dvs. politiker, har ett\r\nstort  ansvar  för  att  tillskapa   heltidstjänster.\r\nDäremot kan lagstiftning skapa en fyrkantighet om den\r\nska införas samtidigt inom alla sektorer.\r\nSamtidigt   som   det   är   mycket   viktigt   att\r\ndeltidsarbetande  som  vill  arbeta  heltid  ges  den\r\nmöjligheten, är det lika viktigt att den som av olika\r\nskäl vill gå ned i tjänstgöringsgrad bereds möjlighet\r\ntill detta. Önskemålen ser olika ut i olika skeden av\r\nlivet   och   bör   tillgodoses   i  största  möjliga\r\nutsträckning för att människor ska ha fungerande liv.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion A371  yrkande  31 (kd)\r\nbör bifallas och motion A304 yrkande 8 (v) avslås.\r\n\r\n\r\n15. Facklig vetorätt (punkt 17) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation  15.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A304 yrkande 15 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet vill  ha  en  utvidgad  och  förstärkt\r\nfacklig   vetorätt.  I  vissa  fall  kan  en  facklig\r\norganisation  lägga  in sitt veto mot tänkt åtgärd av\r\narbetsgivaren.  Innan  en  arbetsgivare  låter  någon\r\nutföra   visst   arbete   för    sin   räkning,   ska\r\narbetsgivaren förhandla med den kollektivavtalsbundna\r\nfackliga organisationen. Förutsättningen  för  att en\r\nfacklig  organisation ska kunna utnyttja sin vetorätt\r\när enligt  nuvarande  regler att en sådan förhandling\r\nägt   rum.   Om  arbetsgivaren   inte   fullgör   sin\r\nförhandlingsskyldighet  kan  inget veto läggas. I det\r\nläget finns ingen möjlighet att  hindra  ett oseriöst\r\nentreprenadföretag   via  vetorätten.  Vänsterpartiet\r\nmenar  att  den  fackliga  organisationen  bör  kunna\r\nanvända vetorätten  även  om  arbetsgivaren brustit i\r\nsin förhandlingsskyldighet. Arbetsgivare  som  bryter\r\nmot  lagen ska inte få fördelar av detta. Rätten  att\r\nbesluta   om   veto   bör  ligga  på  den  nivå  inom\r\norganisationen som den  fackliga organisationen själv\r\nbeslutar.  Variationen  mellan   de   olika  fackliga\r\norganisationerna är stor. Vänsterpartiet anser alltså\r\natt     hänvisningen     i    MBL    till    centrala\r\narbetstagarorganisationen      bör      tas     bort.\r\nArbetstagarorganisationen  kan  endast lägga  veto  i\r\n\"fackliga  frågor\" om företaget för  en  politik  som\r\nanses  strida   mot  \"god  sed  på  arbetsmarknaden\".\r\nAvsaknad av kollektivavtal anses inte strida mot \"god\r\nsed\", utan den omständigheten  utgör endast en del av\r\nhelhetsbedömningen av den frågan. Det kan t.o.m. vara\r\nlättare  att  lägga  veto  mot  ett företag  som  har\r\nkollektivavtal, om företaget vid upprepade tillfällen\r\nbrutit  mot avtalet. Ett företag utan  kollektivavtal\r\nkan    på    ett    helt    annat    sätt    än    en\r\nkollektivavtalsbunden  arbetsgivare ensidigt förändra\r\nlöne- och anställningsvillkor.  Om  ett  företag  har\r\nskrivit  under  ett kollektivavtal innebär detta inte\r\nenbart en garanti  för att rätt lön betalas utan även\r\natt den anställde omfattas  av samtliga försäkringar.\r\nAtt något strider mot \"god sed på arbetsmarknaden\" är\r\nalltför vagt för att täcka den nu avsedda situationen\r\noch därmed utgöra grund för fackföreningarnas  beslut\r\natt  lägga veto mot företag. Det är viktigt att kunna\r\ningripa   mot   företag  som  t.ex.  bedriver  social\r\ndumpning.  Det är  också  viktigt  att  slå  vakt  om\r\nkollektivavtalen så att inte utländsk arbetskraft som\r\narbetar i Sverige  utsätts  för diskriminering. Flera\r\nfackförbund inom LO har problem  eftersom utlänningar\r\nutnyttjas  som  billig  arbetskraft  i  Sverige.  Det\r\ninnebär  både att utländsk arbetskraft  diskrimineras\r\noch    att   svenska    kollektivavtal    undergrävs.\r\nVänsterpartiet    anser    alltså   att   redan   den\r\nomständigheten att kollektivavtal  saknas  ska  kunna\r\nutgöra grund för vetorätt enligt 39 och 40 §§ MBL.\r\n\r\nDet  anförda  innebär  att motion A304 yrkande 15 (v)\r\nbör bifallas.\r\n\r\n\r\n16. Stridsåtgärder (punkt 18) (m, kd)\r\n\r\nav  Stefan  Attefall (kd),  Patrik  Norinder  (m),\r\nHenrik Westman  (m),  Annelie  Enochson  (kd)  och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation 16. Riksdagen  bifaller därmed motionerna\r\n2003/04:A229 (m) och 2003/04:A329 yrkandena 22 och 23\r\n(kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi menar att rätten för arbetsmarknadens  parter  att\r\nvidta stridsåtgärder har en funktion att fylla på den\r\nsvenska  arbetsmarknaden.  Det  bör dock etableras en\r\nrimligare     balans     mellan     parterna      vid\r\narbetskonflikter.   En   mer  välavvägd  ordning  kan\r\nåstadkommas    bl.a.    genom   att    rätten    till\r\nsympatiåtgärder       begränsas        och        att\r\nproportionalitetskrav      införs.      Kravet     på\r\nproportionalitet behövs för att begränsa  möjligheten\r\ntill  stridsåtgärder  som  kostar  lite för den  egna\r\norganisationen   men  orsakar  stora  kostnader   för\r\nmotparten och tredje  man.  Proportionalitetskrav ska\r\ninte bara gälla den första stridsåtgärden  utan  även\r\nsvarsåtgärden.\r\n\r\nHuvudprincipen  i svensk arbetsrätt är att strejkrätt\r\nföreligger   när   parterna   inte   är   bundna   av\r\nkollektivavtal  i  förhållande   till  varandra.  Vid\r\nsympatikonflikter  är  det i dag tillåtet  att  vidta\r\nstridsåtgärder även mot sin egen kollektivavtalspart.\r\nVi anser att huvudregeln  ska  upprätthållas  och att\r\nparter  som  är bundna av kollektivavtal inte ska  få\r\nvidta stridsåtgärder  mot  varandra.  Ett  annat skäl\r\ntill  varför  sympatiåtgärder  bör  förbjudas är  den\r\nsnabba tekniska utvecklingen på marknaden. Företagens\r\nökade  beroende av den nya tekniska utvecklingen  gör\r\ndem extremt  känsliga  när arbetstagare med den rätta\r\ntekniska kompetensen tas  ut  i strejk eller av andra\r\nskäl  inte  kan utföra sitt arbete.  Det  finns  inga\r\nrimliga skäl till varför sympatiåtgärder ska tillåtas\r\nsom ett instrument vid arbetsmarknadskonflikter.\r\n\r\nDet anförda innebär  att motionerna A229 (m) och A329\r\nyrkandena 22 och 23 (kd) bör bifallas.\r\n\r\n\r\n17. Yttrandefrihet för privatanställda\r\n(punkt 22) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  17.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A207  yrkandena  1  och  2  (mp)  och  avslår\r\nmotionerna  2003/04:A271 (s) och 2003/04:A303 yrkande\r\n1 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  stort  och   växande  problem  är  tystnaden  på\r\narbetsplatserna.  De   anställda  är  rädda  för  att\r\nframföra  kritik.  Många arbetsgivare  kräver  i  dag\r\ntystnad  och lojalitet  av  sina  medarbetare,  detta\r\ngäller både  inom  den  privata  och  den  offentliga\r\nsektorn.  Rädslan  för att kritisera är störst  bland\r\nkvinnor  och  äldre  arbetstagare  och  administrativ\r\npersonal. De som har tidsbegränsade anställningar har\r\nsvårast att säga ifrån.  Ju  osäkrare  anställningar,\r\ndesto   svårare   är   det   att   framföra   kritik.\r\nYttrandefriheten och meddelarfriheten är reglerade  i\r\ngrundlagen  och  gäller  bara  i förhållande till den\r\noffentliga  arbetsgivaren.  När privata  företag  tar\r\növer  den  verksamheten  gäller   inte  längre  dessa\r\nrättigheter.\r\nMiljöpartiet  anser  att det borde  införas  en  ny\r\nregel i medbestämmandelagen.  Även  arbetstagare  hos\r\nprivata    arbetsgivare    bör   omfattas   av   ökad\r\nyttrandefrihet.      Miljöpartiet      anser      att\r\ndepartementspromemorian  Ds  2001:9  bör  läggas till\r\ngrund  för  ny lagstiftning. Regeringen bör återkomma\r\nmed förslag om sådana lagändringar.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion A207 yrkandena 1 och 2\r\n(mp) bör bifallas  och  motionerna  A271 (s) och A303\r\nyrkande 1 (fp) avslås.\r\n\r\n\r\n18. ILO m.m. (punkt 23) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad    som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  18.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:U351  yrkande  3  (kd)  och avslår motionerna\r\n2003/04:A274 (s), 2003/04:A325 (s)  och  2003/04:A345\r\n(s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna   anser   att  arbetsrätten  kräver\r\ninternationellt samarbete, med  särskild  hänsyn till\r\nutvecklingsländernas   villkor.   Tillämpningen    av\r\narbetsrätten   får   inte   innebära   att   negativa\r\nsanktioner  riktas  mot  u-länderna.  I stället måste\r\nSverige  och EU ta initiativ till en förstärkning  av\r\nden  internationella   arbetsrätten   genom  positiva\r\ninstrument   -   exempelvis  tekniskt  bistånd   inom\r\narbetsrättsområdet  eller noggrannare kontroll av hur\r\nländer  tillämpar  arbetsrätten.   Det   finns  flera\r\nexempel på positiva insatser.\r\n\r\nDet  handlar  om  att säkra tillämpningen av  ILO:s\r\nfyra    huvudprinciper:    organisationsfrihet    och\r\nförhandlingsfrihet,    förbud    mot    tvångsarbete,\r\navskaffande   av   barnarbete   och  avskaffande   av\r\ndiskriminering.  Det  finns  flera  möjligheter   att\r\nstärka  dessa  principer  internationellt, inte minst\r\ngenom insatser från näringslivet. Vidare kan u-länder\r\nsom  uppfyller  ILO:s  principer   ges   en   positiv\r\nsärbehandling   inom   ramen   för   s.k.   generella\r\npreferenssystem.   Möjligheterna   att   stärka   den\r\nklagomålsprocedur   som  finns  inom  ILO  bör  också\r\nundersökas. I dag kan  ett  klagomål leda till att en\r\nundersökningskommission sätts upp. Den kan sedan avge\r\nrekommendationer  till  ILO:s  medlemsländer.   Några\r\nsamordnade  åtgärdsmöjligheter  finns  dock inte. Det\r\ntekniska bistånd som bl.a. ILO ger för att underlätta\r\nformulering  och  implementering  av lagstiftning  på\r\narbetslivsområdet  har också visat sig  framgångsrikt\r\noch bör fortsätta. Sanktioner  bör  undvikas.  I  dag\r\nhyser  många  u-länder misstankar om att arbetsrätten\r\nkommer att innebära förtäckt protektionism.\r\n\r\nDet vi här har  sagt  bör  riksdagen  tillkännage för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\nDet  anförda innebär att motion U351 yrkande  3  (kd)\r\nbör bifallas  och  motionerna  A274 (s), A325 (s) och\r\nA345 (s) bör avslås.\r\n\r\n\r\n19. Ledighet för att ta hand om barn upp till\r\ntre år (punkt 24) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  19. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:Sf380   yrkande  12  (kd)  och  2003/04:Sf404\r\nyrkande  10  (kd)  och  avslår  motion  2002/03:So514\r\nyrkande 5 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAll  modern  forskning   kring   familjen   och  dess\r\nbetydelse visar att den är den bästa grunden för både\r\nbarn och vuxna. I en väl fungerande familj får vi den\r\nstart  i  livet som vi behöver för att vara trygga  i\r\noss   själva.    Den    lagstadgade    rätten    till\r\ntjänstledighet  (hel-  eller  deltid)  när  man  blir\r\nförälder  bör därför förlängas från ett och ett halvt\r\når till tre  år.  Föräldrarna  ska ha bibehållen rätt\r\natt återvända till sitt arbete. De ska kunna dela upp\r\nledigheten    mellan    sig   om   båda   föräldrarna\r\nförvärvsarbetar eller studerar.  Detta är en naturlig\r\nkonsekvens av att vi vill göra det  möjligt  för  den\r\nsom vill att förlänga tiden tillsammans med sina barn\r\nnär  de  är små. Man ska inte behöva säga upp sig för\r\natt kunna göra detta.\r\n\r\nDet  anförda  innebär  att  motionerna  2002/03:Sf380\r\nyrkande  12  (kd)  och  Sf404  yrkande  10  (kd)  bör\r\nbifallas  och motion 2002/03:So514 yrkande 5 (mp) av-\r\nslås.\r\n\r\n20. Ledighet för att ta hand om barn upp till\r\ntre år (punkt 24) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  20.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:So514  yrkande  5  (mp) och avslår motionerna\r\n2002/03:Sf380  yrkande  12  (kd)   och  2003/04:Sf404\r\nyrkande 10 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMiljöpartiet   anser  att  vuxna  behöver   bli   mer\r\nnärvarande i barnens  liv. Att sätta barnen i centrum\r\ninnebär   att  ge  dem  mycket   tid.   I   en   grön\r\nfamiljepolitik sätts barnen i centrum.\r\n\r\nFöräldrar  som  vill  stanna hemma med sina barn en\r\nlängre tid än vad föräldraförsäkringen  tillåter  ska\r\nges  möjlighet  till det utan att behöva riskera sitt\r\narbete eller att  arbetsgivaren  vägrar. Vi menar att\r\nföräldrar ska ha rätt till tre års tjänstledighet för\r\natt ta hand om sina barn. För att  detta inte ska bli\r\nkontraproduktivt  är  det viktigt att  lagstiftningen\r\nskyddar  dem  som är föräldralediga  eller  hemma  en\r\nlängre period med sina barn.\r\n\r\nDet anförda innebär  att motion 2002/03:So514 yrkande\r\n5  (mp)  bör  bifallas och  motionerna  2002/03:Sf380\r\nyrkande 12 (kd) och Sf404 yrkande 10 (kd) avslås.\r\n\r\n\r\n21. Ett barnvänligare arbetsliv (punkt 25) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  21. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:So250 yrkande 8 (c) och 2003/04:So500 yrkande\r\n9 (c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtgångspunkten  för Centerpartiet är alla barns behov\r\nav  trygghet  och  livskvalitet   samt   insikten  om\r\nföräldraskapets och familjens centrala betydelse  för\r\nmöjligheten  att  uppfylla dessa behov. Föräldrar och\r\nbarn måste få mer tid  tillsammans.  Ett  barnvänligt\r\narbetsliv  förutsätter  förändringar på i stort  sett\r\nalla arbetsplatser. Det måste  till  en friare syn på\r\narbete och ökade möjligheter för den enskilde  att ha\r\ninflytande   över   arbetstider  och  uppläggning  av\r\narbetet. Centerpartiet  vill därför ta initiativ till\r\növerläggningar mellan arbetsmarknadens  parter  kring\r\nfrågor om barnvänligt arbetsliv. Arbetslagstiftningen\r\nbör  moderniseras  så  att den gynnar okonventionella\r\nlösningar och därmed stämmer  bättre  överens med det\r\nmoderna  arbetslivet,  med  bl.a.  krav  på  flexibel\r\narbetstid  och en lagstadgad rätt för alla  föräldrar\r\natt  minska sin  arbetstid  ned  till  halvtid  under\r\nbarnens första åtta år.\r\n\r\nDet  anförda  innebär  att  motionerna  2002/03:So250\r\nyrkande 8 (c) och So500 yrkande 9 (c) bör bifallas.\r\n\r\n\r\n22. Ledighet för att ta hand om anhöriga\r\n(punkt 27) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  22. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:So508   yrkande   6  (kd)  och  2003/04:So641\r\nyrkande  6  (kd)  och  avslår  motion   2003/04:So574\r\nyrkande 15 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna   menar  att  anhörigrollen   måste\r\nuppvärderas  och erkännas  för  att  möta  framtidens\r\nbehov. Frågan  om  de  anhöriga  enbart  ska få olika\r\ntyper av stöd eller om det ska bli aktuellt att yngre\r\nanhöriga   ska   kunna  anställas  och  omfattas   av\r\ntrygghetsförsäkringar  och pensionsavtal måste lyftas\r\nfram. Kristdemokraterna anser att det ska finnas rätt\r\ntill tjänstledighet hel-  eller  deltid  för  vård av\r\nanhörig.  Det  skulle  underlätta för många anhöriga.\r\nDet  skulle  även vara ett  erkännande  av  insatsen.\r\nTjänstledigheten   bör   ges   endast  under  kortare\r\nperioder, exempelvis tre månader  i  taget,  eftersom\r\nman  inte  i  förväg  kan  veta hur stort vårdbehovet\r\nkommer att vara. På sikt borde  man  kunna  diskutera\r\nmöjligheten att minska sin arbetstid för att vårda en\r\nanhörig under längre tid.\r\n\r\nDet  anförda  innebär  att  motionerna  2002/03:So508\r\nyrkande 6 (kd) och So641 yrkande 6 (kd) bör  bifallas\r\noch motion So574 yrkande 15 (mp) avslås.\r\n\r\n\r\n23. Ledighet för att ta hand om anhöriga\r\n(punkt 27) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag till beslut under\r\npunkt 27 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  23.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:So574  yrkande  15 (mp) och avslår motionerna\r\n2002/03:So508  yrkande  6  (kd)   och   2003/04:So641\r\nyrkande 6 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi i Miljöpartiet vill peka på att det inte  är  lätt\r\natt vara anhörig till en person med psykiska problem.\r\nInte  minst  är  det  svårt  om personen i fråga inte\r\ntycker sig ha några problem och inte vill söka hjälp.\r\nDet är viktigt att den öppna psykiatrin  ändrar  sitt\r\narbetssätt  och  dels  har  möjlighet  att  verkligen\r\nhjälpa  anhöriga, dels visar mer engagemang även  när\r\nindividen   drar   sig   undan.  Om  läkaren  då  tar\r\nfrustrationen hos anhöriga  på  allvar och hittar ett\r\nsätt att samarbeta är detta mycket värt.\r\n\r\nFörutom  stöd  till  anhöriga anser  vi  också  att\r\nstödgrupper ska erbjudas,  gärna  för  vuxna anhöriga\r\ntill psykiskt sjuka, och väldigt viktigt  är  att det\r\nfinns  sådana  stödgrupper  för  barn  till  psykiskt\r\nsjuka.  Miljöpartiet  vill också införa en rätt  till\r\ntjänstledighet för vård  av  anhörig.  Det  kan  vara\r\nkortare  tider, som rätten till ledighet för fackligt\r\nuppdrag, men också gälla längre perioder.\r\n\r\nDet anförda  innebär att motion 2002/03:So574 yrkande\r\n15  (mp) bör bifallas  och  motionerna  2002/03:So508\r\nyrkande 6 (kd) och So641 yrkande 6 (kd) bör avslås.\r\n\r\n\r\n24. Rätt att gå ned i arbetstid för äldre\r\n(punkt 31) (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande    i\r\nreservation  24. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:A224 yrkande  4 (kd) och 2003/04:A308 yrkande\r\n2 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÄldre   personer   är   en   resurs    -   också   på\r\narbetsmarknaden. För Kristdemokraterna är det viktigt\r\natt   frihet   och   trygghet   präglar  den  svenska\r\narbetsmarknaden.  Äldre  personer ska  kunna  anpassa\r\nsitt arbete utifrån sin egen  unika  situation.  Vill\r\nman   trappa   ned   sin   arbetstid  några  år  före\r\npensioneringen ska man kunna  göra  det.  Om man vill\r\nforsätta    att    arbeta    även   efter   ordinarie\r\npensionsålder ska man kunna göra  det. Att möjliggöra\r\nför   den   enskilde   att  öka  flexibiliteten   vid\r\növergången från heltidsarbete  till  ett  liv med mer\r\nfritid är viktigt. Lagstadgad rätt bör därför införas\r\natt gå ned i arbetstid från 61 års ålder. Med det nya\r\npensionssystemet  kan  man själv, från 61 års  ålder,\r\nvälja   hur   man   vill  kombinera   arbetstid   och\r\npensionsuttag. Rätten  att arbeta i mindre omfattning\r\nskulle möjliggöra för fler  att  delta  i arbetslivet\r\nunder längre tid.\r\n\r\nDet   anförda  innebär  att  motionerna  2002/03:A224\r\nyrkande 4 (kd) och A308 yrkande 2 (kd) bör bifallas.\r\n\r\n25. Helgdagar (punkt 32) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs    under   Ställningstagande   i\r\nreservation  25.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:A243 yrkandena 1 och 2 (mp) och avslår motion\r\n2002/03:A250 yrkandena 1 och 2 (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi i Miljöpartiet tycker  att det är bra att det inte\r\nlängre  finns  någon  statskyrka   i  Sverige.  Många\r\nbindningar är dock kvar mellan stat och kyrka. Det är\r\ndags  att  i  praktiken separera religionen  från  de\r\nstatliga  angelägenheterna.   I   dag   har  samtliga\r\nnationella   helgdagar,   utom  1  maj,  en  religiös\r\ninnebörd.  Det  kan leda till  problem  för  dem  som\r\ntillhör en annan  religion och för icke-troende. Vill\r\nman vara ledig i slutet  av  ramadan  eller  på t.ex.\r\nvärldsmiljödagen   den  5  juni,  i  stället  för  på\r\nannandag  påsk eller  pingst,  tvingas  man,  om  den\r\nmöjligheten finns, att använda sina semesterdagar. De\r\nsom bor och  lever  i detta mångkulturella land borde\r\ninte pådyvlas vissa religiösa  helgdagar.  I  stället\r\nför  att  staten  bestämmer  helgdagarna, borde varje\r\nindivid ha rätt att välja sina  helgdagar  och att ha\r\nett  individuellt  helgkonto. Vid en bestämd tidpunkt\r\nska man ha möjlighet  att  välja vilka dagar man vill\r\nrubricera som helgdagar och  därmed  vilka  dagar man\r\nkan  få  vara  ledig.  Det  måste slås fast hur många\r\nårliga helgdagar varje individ  ska  vara  berättigad\r\ntill. För de helgdagar individen väljer ska han eller\r\nhon  ha samma arbetsrättsliga rättigheter som  i  dag\r\natt till  exempel få ut övertidsersättning och annat.\r\nEtt annat, men något mindre lyckat, alternativ är att\r\nförlänga antalet  semesterdagar  med lika många dagar\r\nsom de avskaffade nationella helgdagarna uppgår till.\r\n\r\nDet anförda innebär att motion 2002/03:A243 yrkandena\r\n1  och  2  (mp) bör bifallas och motion  2002/03:A250\r\nyrkandena 1 och 2 (fp) bör avslås.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet   har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken  anges  inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Skydd för gravida och föräldralediga\r\n(punkt 9) (v, mp)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v) och Ulf Holm (mp).\r\n\r\nEn  viktig  fråga  är  skyddet  mot  olika  former av\r\ndiskriminering.    Exempel   på   regler   om   icke-\r\ndiskriminering  är  LAS  krav  på  saklig  grund  för\r\nuppsägning och regeln  i  samma  lag  om  en fastlagd\r\nordning  för företrädesrätt till återanställning.  En\r\ndrabbad grupp  i flera olika avseenden är gravida och\r\nföräldralediga.  Denna  grupp  är särskilt utsatt och\r\nbehöver förstärkt skydd.\r\n\r\nMed   anledning  därav  bör  regeringen   skyndsamt\r\nutarbeta      lagförslag      om      ändring      av\r\nföräldraledighetslagen   för   att  öka  skyddet  för\r\ngravida  och  föräldralediga  i  enlighet   med   den\r\nskärpning  av  lagen  som  riksdagen förordade i sitt\r\nbeslut den 5 april 2001. Det skulle t.ex. kunna gälla\r\natt uppsägningstiden för föräldralediga  börjar  löpa\r\nförst    när    arbetstagaren   helt   eller   delvis\r\nåterupptagit sitt  arbete  eller att företrädesrätten\r\ntill återanställning förlängs till tolv månader.\r\n\r\n2. Yttrandefrihet för privatanställda (punkt 22)\r\n(v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nYttrande- och meddelarfriheten  är två av den svenska\r\ndemokratins grundvalar. Dessa friheter  ger  underlag\r\nför  nyhetsförmedling,  opinionsbildning  och  allmän\r\ndebatt.        Att        meddelarfriheten        och\r\nefterforskningsförbudet   förstärks  när  det  gäller\r\noffentlig verksamhet är viktigt men det är också dags\r\natt  gå ett steg längre. Det  borde  vara  en  allmän\r\nsamhällelig   strävan  att  också  privat  verksamhet\r\nkännetecknas    av    största    möjliga    öppenhet.\r\nMeddelarfriheten  bör nu utvidgas till att gälla även\r\nprivatanställda fullt ut. Anställdas meddelarfrihet -\r\nmed rimligt avvägd  respekt  för  det  som  kan  vara\r\nföretagshemligheter    -    ska    vara    norm   och\r\nefterforskningsförbudet     gälla     även    privata\r\narbetsgivare.\r\n\r\nI dag finns två olika nivåer av yttrandefrihet  för\r\nanställda. Jag är av den uppfattningen att reglerna i\r\nstörre utsträckning bör vara desamma för arbetstagare\r\noavsett  om  de är anställda i privat eller offentlig\r\nverksamhet. Det ligger ett värde i att samma ordning,\r\nmed  kriminalisering   av   regelöverträdelser   från\r\narbetsgivarens  sida,  gäller  över hela området. Det\r\nfinns därför all anledning för regeringen  att införa\r\nen lagstiftning av det slaget för alla anställda.\r\nEtt   särskilt   problem   uppstår  när  offentligt\r\nfinansierad  verksamhet övergår  till  att  drivas  i\r\nprivat regi. Den  grundlagsfästa meddelarfriheten och\r\nförbudet mot efterforskning  gäller då inte längre. I\r\nstället  inträder  en långtgående  tystnadsplikt  med\r\nhänvisning    till    regler    om    skyddande    av\r\nföretagshemligheter.  Detta   kan   ge   den  privata\r\nverksamheten betydande konkurrensfördelar  men skapar\r\nsvårigheter  när  det  gäller möjligheten att granska\r\nverksamheten. Vänsterpartiet  anser  att förslag till\r\nen sådan lagstiftning snarast ska presenteras och att\r\ndenna  så  långt  som  möjligt  ska  bygga  på  samma\r\nprinciper som reglerna för offentliganställda.\r\nI   dag   är   det  näst  intill  omöjligt  för  en\r\narbetstagare på den  privata arbetsmarknaden att tala\r\nöppet om missförhållanden  som  drabbar  de anställda\r\neller  andra,  eftersom arbetsgivaren då kan  hänvisa\r\ntill lagen om företagshemligheter.  Detta  leder inte\r\nsällan  till  att  den som avslöjat missförhållandena\r\nmister sitt arbete utan möjligheter till kompensation\r\neller  ersättning. Det  behövs  således  ett  lagligt\r\nskydd för  meddelarfrihet  på privata arbetsplatser i\r\nallmänhet,   inte  bara  för  verksamheter   som   är\r\noffentligt finansierade.  Regler  måste  tas fram för\r\natt tillförsäkra anställda i privat verksamhet rätten\r\ntill   meddelarfrihet.   Att   komplettera  en  sådan\r\nlagstiftning  med  regler  för  att  skydda  verkliga\r\nföretagshemligheter  torde ge företagen  erforderligt\r\nskydd. Jag är bekymrad över att det händer så lite på\r\nområdet för yttrandefrihet för privatanställda.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n2003/04:122:\r\n\r\n1.   Regeringen   föreslår    att   riksdagen   antar\r\nregeringens   lag   om   arbetstagarinflytande    i\r\neuropabolag\r\n\r\n2.    Regeringen   föreslår   att   riksdagen   antar\r\nregeringens  lag  om ändring i lagen (1987:1245) om\r\nstyrelserepresentation för de privatanställda\r\n\r\n3.   Regeringen   föreslår    att   riksdagen   antar\r\nregeringens lag om ändring i  lagen  (1996:359)  om\r\neuropeiska företagsråd\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n12.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring enligt vad i motionen anförs\r\nom rätten till tre års tjänstledighet i samband med\r\nbarns födelse.\r\n\r\n2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om lagstadgad rätt för\r\nföräldrar  att  minska  sin  arbetstid till halvtid\r\nunder barnets första åtta år.\r\n\r\n2002/03:So508 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  rätten  till\r\ntjänstledighet för vård av anhöriga.\r\n\r\n2002/03:So514 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ändring  i lagen för att föräldrar  skall  ha\r\nrätt till 3 års  tjänstledighet  för att ta hand om\r\nsina barn.\r\n\r\n2002/03:A224 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\nom  införande  av  lagstadgad  rätt att  gå  ned  i\r\narbetstid efter 61 års ålder.\r\n\r\n2002/03:A227 av Eva Flyborg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  lagstadgad  rätt   till\r\nledighet för deltagande i utbildning och tjänstgöring\r\ninom frivilligförsvaret.\r\n\r\n2002/03:A243 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om införandet  av\r\nett  individuellt   helgkonto  som  ersättning  för\r\ndagens nationella helgdagar.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för regeringen, vid avslag\r\npå yrkande 1, som sin mening  vad i motionen anförs\r\nom en förlängd semester som ersättning  för  dagens\r\nnationella helgdagar.\r\n\r\n2002/03:A246 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av ökade möjligheter\r\ntill  ledighet   vid   deltagande   i   verksamhet  i\r\nfrivilliga försvarsorganisationer.\r\n\r\n2002/03:A250 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en  utredning  om\r\nröddagskonto.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett försök inom\r\nstatlig verksamhet att införa röddagskonto.\r\n\r\n2002/03:A298 av Karin Pilsäter (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad     som     i     motionen    anförs    om    att\r\nföräldraledighetslagens  bestämmelse  om  två veckors\r\nobligatorisk  mammaledighet i samband med förlossning\r\navskaffas.\r\n\r\n2002/03:A325 av Helene Petersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att i föräldraledighetslagen\r\näven medge fosterföräldrar  rätt  till  ledighet  vid\r\nmottagande av fosterbarn i 18 månader räknat från den\r\ntidpunkt  då  arbetstagaren  fått  fosterbarnet i sin\r\nvård.\r\n\r\n2002/03:A334 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad som anförs i motionen om den lagstadgande  rätten\r\ntill ledighet vid samhällsuppdrag.\r\n\r\n2003/04:U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att stärka den\r\ninternationella   arbetsrätten  genom   stöd   till\r\nInternational Labour Organisation (ILO).\r\n\r\n2003/04:Sf327 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  förlängd\r\ntjänstledighet för att pröva ett nytt jobb.\r\n\r\n2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag till ändring i lagen om rätten till tre års\r\ntjänstledighet   i  samband  med  barns  födelse  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:So500 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om lagstadgad rätt för\r\nföräldrar  att  minska  sin  arbetstid till halvtid\r\nunder barnets första åtta år.\r\n\r\n2003/04:So574 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n15.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till ändring i lagstiftningen så att rätten\r\ntill tjänstledighet för vård av anhöriga etableras.\r\n\r\n2003/04:So641 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten   till\r\ntjänstledighet för vård av anhöriga.\r\n\r\n2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  förändrad\r\narbetsrätt.\r\n\r\n2003/04:N227 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  modernare\r\narbetsrätt.\r\n\r\n2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  behovet av en\r\nmoderniserad arbetsrätt.\r\n\r\n2003/04:A202 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad i motionen anförs om generösare möjligheter  än i\r\ndag till tjänstledighet för att starta eget företag.\r\n\r\n2003/04:A207 av Barbro Feltzing och Yvonne Ruwaida\r\n(mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   att\r\ndepartementspromemorian  om  yttrandefrihet   läggs\r\ntill  grund  för  en proposition för att komma till\r\nrätta med tystnaden på våra arbetsplatser.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en utredning om en\r\nändring i medbestämmandelagen.\r\n\r\n2003/04:A213 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om  att  lagen  (1982:80)  om\r\nanställningsskydd   (LAS)  bör  få  ett  tillägg  som\r\nålägger arbetsgivarna  att erbjuda personer som varit\r\ntimanställda hos samma arbetsgivare i 18 månader fast\r\nanställning.\r\n\r\n2003/04:A217 av Christin Nilsson och Anita Jönsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\natt  ta bort möjligheten för arbetsgivare  med  färre\r\nanställda  än  tio  att undanta två stycken anställda\r\nfrån turordningen i lagen om anställningsskydd.\r\n\r\n2003/04:A219 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om beräkning av anställningstid\r\nvid övergång av verksamhet.\r\n\r\n2003/04:A225 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om rätten till trygga arbeten.\r\n\r\n2003/04:A228 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram  förslag\r\ntill ändring av 22 § LAS så att turordningsregler vid\r\nuppsägning  ändras  till  den  tidigare  lydelse  som\r\ngällde före den 1 januari 2001.\r\n\r\n2003/04:A229 av Björn Hamilton (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad motionen anförs om att begränsa rätten att utlysa\r\nsympatiåtgärder vid konflikt på arbetsmarknaden.\r\n\r\n2003/04:A234 av Agneta Gille (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  att  avskaffa  undantaget i\r\nturordningsreglerna.\r\n\r\n2003/04:A236 av Hillevi Larsson och Britt-Marie\r\nLindkvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om att regeringen  bör\r\növerväga   att   utvärdera  konsekvenserna   av   den\r\nförkortade vikariattiden från 12 till 6 månader.\r\n\r\n2003/04:A237 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om turordningsreglerna.\r\n\r\n2003/04:A239 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  ändring   i   7   §\r\nföräldraledighetslagen (1995:583).\r\n\r\n2003/04:A242 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att ta bort undantagen i\r\nlagen  om  anställningsskydd  vid  arbetsplatser  med\r\nmindre än tio anställda.\r\n\r\n2003/04:A244 av Lars U Granberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att återställa  LAS  vad\r\ngäller turordningsreglerna.\r\n\r\n2003/04:A247 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   att\r\nuppsägningstiden för den som är föräldraledig skall\r\nbörja löpa först när arbetstagaren  är  tillbaka  i\r\narbetet.\r\n\r\n2003/04:A250 av Jan Björkman och Kerstin Andersson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om turordningsreglerna.\r\n\r\n2003/04:A252 av Jan Björkman och Kerstin Andersson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om  behovet  av  regler  för\r\nutvidgat ansvar vid företagsflyttar samt av enhetliga\r\nregler inom EU på arbetsmarknadsområdet.\r\n\r\n2003/04:A255 av Anita Sidén och Magdalena Andersson\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att vara familjehemsförälder\r\nskall kunna räknas som en anställning.\r\n\r\n2003/04:A271 av Christina Nenes och Göte Wahlström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  vidta  åtgärder för att\r\nförbättra  yttrandefriheten  för anställda  inom  den\r\nprivata sektorn.\r\n\r\n2003/04:A274 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om au pair och arbetsrätt.\r\n\r\n2003/04:A278 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad i motionen anförs om nödvändigheten av en översyn\r\nav villkoren för svenska familjehem.\r\n\r\n\r\n2003/04:A283 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utarbetar\r\nett  förslag till lagändring i enlighet med  vad  i\r\nmotionen anförs om föräldraledighetslagen.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om ökat skydd för\r\ntjänstlediga.\r\n\r\n2003/04:A292 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  tillsätta en\r\nsärskild utredning som får till uppgift att närmare\r\nutreda  olika anställningsformers effekter  ur  ett\r\nklass- och könsperspektiv.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att den i yrkande 2\r\nomnämnda   utredningen   även  får  i  uppdrag  att\r\nåterkomma  med ett samlat förslag  på  hur  andelen\r\nvisstidsanställningar   sammantaget   skall   kunna\r\nminskas.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att göra en översyn\r\nav turordningsregler samt företrädesrätt och  deras\r\neffekter ur ett köns- och klassperspektiv.\r\n\r\n2003/04:A294 av Lars U Granberg (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  företags  möjligheter att\r\nbegära  utdrag  ur  försäkringskassans register  över\r\nsjukskrivningar och om hälsokontroll vid anställning.\r\n\r\n2003/04:A297 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  ser  över möjligheten\r\natt     arbetstagarrepresentanterna     i     svenska\r\nföretagsstyrelser skall utses genom direkta, fria och\r\nhemliga val bland samtliga företagets anställda.\r\n\r\n2003/04:A298 av Carina Adolfsson Elgestam (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  rätt  till\r\nledighet   för   att   utöva   förtroendeuppdrag  som\r\nrepresentant för handikapporganisation.\r\n\r\n2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att lagstifta bort\r\nmöjligheten  för  facken att  inskränka  företagens\r\nmöjlighet  att  teckna   tilläggsförsäkringar  till\r\nföräldraförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:A303 av Gunnar Nordmark (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att samma regelverk\r\nvad    gäller   grundlagsfästa    rättigheter    om\r\nyttrandefrihet   skall   gälla   för   anställda  i\r\nkommunalt  ägda bolag som för offentligt  anställda\r\npersoner.\r\n\r\n2003/04:A304 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\ntill ändring av arbetstagarbegreppet i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att hänvisningen\r\ntill central arbetstagarorganisation  återinförs  i\r\nlagen om anställningsskydd.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  upphäva\r\nbeslutet att  arbetsgivare  i  företag med färre än\r\ntio  anställda  ensidigt kan undanta  två  personer\r\nfrån turordningslista vid uppsägning.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   att\r\nåteranställningsrätten  skall  vara  tolv   månader\r\nenligt lagen om anställningsskydd.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   att\r\nuppsägningstiden  för  föräldralediga  arbetstagare\r\nbörjar  löpa  först  då arbetstagaren  återupptagit\r\nsitt arbete helt eller delvis.\r\n\r\n6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\ntill ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd\r\nså att central facklig  organisation skall godkänna\r\navsteg  från turordningslista  vid  uppsägning  som\r\nberör gravida och föräldralediga.\r\n\r\n7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\ntill lagändring  enligt  vad  i  motionen anförs om\r\ngodkännande  av  avsteg från turordningslistan  vid\r\nuppsägning som berör  arbetstagare  äldre än 57 1/2\r\når.\r\n\r\n8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\ntill  lagändring  enligt vad i motionen  anförs  om\r\ndeltidsanställdas   företrädesrätt    till   utökad\r\narbetstid.\r\n\r\n9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\ntill  lagändring  enligt  vad i motionen anförs  om\r\nsaklig grund vid uppsägning  på grund av personliga\r\nskäl.\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  till  lagändring  enligt  vad  i  motionen\r\nanförs  om  att  tillsvidareanställning  på  heltid\r\nskall vara norm i arbetslivet.\r\n\r\n11.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  lagändring  enligt  vad  i  motionen\r\nanförs   om   att   visstidsanställningar   med  en\r\nsammanlagd  tid  över  18 månader inom ramen av  en\r\ntreårsperiod övergår i tillsvidareanställning.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  avskaffa\r\növerenskommen visstidsanställning.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs    om   stärkt\r\nlöntagarinflytande vid företagsnedläggningar.\r\n\r\n14.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  av  17 § lagen (1974:13) om\r\nvissa anställningsfrämjande åtgärder  enligt  vad i\r\nmotionen anförs om höjda varselavgifter.\r\n\r\n15.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   till  ändring  i  medbestämmandelagen  om\r\nförstärkt och utvidgad facklig vetorätt.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att medicinska\r\nkontroller   enbart  kan  användas  med   stöd   av\r\nkollektivavtal.\r\n\r\n2003/04 A307 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  stärka\r\nanställningsskyddet för gravida och föräldralediga.\r\n\r\n2003/04:A308 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag\r\nom  införande av  lagstadgad  rätt  att  gå  ned  i\r\narbetstid från 61 års ålder.\r\n\r\n2003/04:A310 av Erik Ullenhag m.fl. (fp):\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om parlamentarisk\r\nutredning av arbetsrätten.\r\n\r\n2003/04:A312 av Eva Flyborg och Runar Patriksson\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  lagstadgad  rätt   till\r\nledighet för deltagande i utbildning och tjänstgöring\r\ninom frivilligförsvaret.\r\n\r\n2003/04:A314 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  rätt  till\r\ntjänstledighet för att prova ny anställning.\r\n\r\n2003/04:A317 av Claes-Göran Brandin och Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  att  undantagen  i  LAS vad\r\ngäller turordningsreglerna skall tas bort.\r\n\r\n2003/04:A318 av Christina Nenes och Gunilla Carlsson\r\ni Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen   anförs   om   förändringar  i\r\narbetslagstiftningen.\r\n\r\n2003/04:A319 av Elisebeht Markström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad  som  i  motionen anförs om lagstadgad skyldighet\r\natt visa utdrag  ur  belastningsregistret för den som\r\nyrkesmässigt eller i frivilligverksamhet  arbetar med\r\nbarn och unga.\r\n\r\n2003/04:A323 av Lars Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad     i     motionen     anförs     om    förstärkt\r\nanställningstrygghet.\r\n\r\n2003/04:A324 av Mauricio Rojas (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  översyn  av  lagen  om\r\nanställningsskydd   (LAS)   med   fokus   på   lagens\r\ndiskriminerande effekter.\r\n\r\n2003/04:A325 av Raimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs   i   motionen   om   trygghet   och\r\nrehabilitering i arbetslivet.\r\n\r\n2003/04:A329 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en  moderniserad\r\narbetsrätt.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet av en\r\nutredning   som   tar   ett   samlat   grepp  kring\r\narbetsrätten.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  en  generell\r\nprovanställningsperiod  och  att  möjligheten  till\r\nprovanställning förlängs till tolv månader.\r\n\r\n21.   Riksdagen   beslutar   att  ändra   tiden   för\r\narbetsgivares skyldighet att  återanställa till sex\r\nmånader.\r\n\r\n22.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nlagförslag  som  innebär  att stridsåtgärder  skall\r\nvara proportionerliga.\r\n\r\n23.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nlagförslag   om   att  sympatiåtgärder  inte  skall\r\ntillåtas         som         instrument         vid\r\narbetsmarknadskonflikter.\r\n\r\n2003/04:A343 av Ronny Olander och Britt-Marie\r\nLindkvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om behovet av  att  i  den\r\nföreslagna  lagstiftningen  om personlig integritet i\r\narbetslivet tydligare skydda  och  stärka  individens\r\nintegritet vid drogtester.\r\n\r\n2003/04:A345 av Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen anförs om avtalspension.\r\n\r\n2003/04:A351 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs  om  lagstadgad  rätt  till\r\ntjänstledighet för att  rehabiliteras  till och pröva\r\nannat arbete.\r\n\r\n2003/04:A357 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om behovet av att reformera\r\nreglerna för tidsbegränsade anställningar.\r\n\r\n2003/04:A359 av Birgitta Ahlqvist och Kenth Högström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om uppsägning  av  gravida  och\r\nföräldralediga kvinnor.\r\n\r\n2003/04:A370 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n3.   Riksdagen   beslutar   om  ändring  i  lagen  om\r\nanställningsskydd, i enlighet med bilaga.\r\n\r\n2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n15.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  av  svensk  lagstiftning  i\r\nenlighet med det som ministerrådet kommit fram till\r\navseende föräldraledighet och rätten att återta sin\r\ntjänst utan försämrade villkor.\r\n\r\n22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nfosterföräldraskap      bör      betraktas      som\r\nförvärvsarbete.\r\n\r\n31.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  inte införa en\r\nlagbunden rätt till heltidsanställning.\r\n\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\nRegeringen har följande förslag till lagtext.\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om\r\nanställningsskydd\r\nHärigenom föreskrivs att 22 § lagen (1982:80) om\r\nanställningsskydd skall ha följande lydelse.\r\n22 §\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Utskottets förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\nVid   uppsägning   på  grund  av  arbetsbrist  skall\r\narbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.\r\n-----------------------------------------------------\r\nInnan        turordningen   .\r\nfastställs     får     en\r\narbetsgivare  med   högst\r\ntio  arbetstagare oavsett\r\nantalet\r\nturordningskretsar\r\nundanta     högst     två\r\narbetstagare  som  enligt\r\narbetsgivarens  bedömning\r\när  av särskild betydelse\r\nför     den     fortsatta\r\nverksamheten.         Vid\r\nberäkningen   av  antalet\r\narbetstagare          hos\r\narbetsgivaren     bortses\r\nfrån   arbetstagare   som\r\navses  i  1 §.  Den eller\r\nde    arbetstagare    som\r\nundantas   har  företräde\r\ntill             fortsatt\r\nanställning.\r\n-----------------------------------------------------\r\nHar arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en\r\nturordning  för  varje  enhet  för  sig.  Enbart den\r\nomständigheten   att   en   arbetstagare   har   sin\r\narbetsplats   i  sin  bostad  medför  inte  att  den\r\narbetsplatsen  utgör   en   egen   driftsenhet.   Om\r\narbetsgivaren   är   eller  brukar  vara  bunden  av\r\nkollektivavtal, fastställs  en  särskild  turordning\r\nför varje avtalsområde. Finns det i ett sådant  fall\r\nflera  driftsenheter  på  samma  ort,  skall inom en\r\narbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en\r\ngemensam turordning för samtliga enheter  på  orten,\r\nom organisationen begär det senast vid förhandlingar\r\nenligt 29 §.\r\n-----------------------------------------------------\r\nTurordningen    för    de   Arbetstagarens  plats  i\r\narbetstagare   som   inte  turordningen  bestäms med\r\nundantagits  bestäms  med  utgångspunkt    i   varje\r\nutgångspunkt    i   varje  arbetstagares sammanlagda\r\narbetstagares sammanlagda  anställningstid       hos\r\nanställningstid       hos  arbetsgivaren.\r\narbetsgivaren.             Arbetstagare  med  längre\r\nArbetstagare  med  längre  anställningstid       har\r\nanställningstid       har  företräde         framför\r\nföreträde         framför  arbetstagare  med kortare\r\narbetstagare  med kortare  anställningstid. Vid lika\r\nanställningstid. Vid lika  anställningstid ger högre\r\nanställningstid ger högre  ålder  företräde.  Kan en\r\nålder  företräde.  Kan en  arbetstagare endast efter\r\narbetstagare endast efter  omplacering       beredas\r\nomplacering       beredas  fortsatt    arbete    hos\r\nfortsatt    arbete    hos  arbetsgivaren, gäller som\r\narbetsgivaren, gäller som  förutsättning         för\r\nförutsättning         för  företräde          enligt\r\nföreträde          enligt  turordningen          att\r\nturordningen          att  arbetstagaren         har\r\narbetstagaren         har  tillräckliga\r\ntillräckliga               kvalifikationer  för  det\r\nkvalifikationer  för  det  fortsatta arbetet.\r\nfortsatta arbetet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------\r\n\r\nÖvergångsbestämmelser\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.\r\n2.  Äldre  föreskrifter  om  turordning enligt 22 §\r\nskall tillämpas i\r\nsamband med förhandling enligt lagen (1976:580) om\r\nmedbestämmande i arbetslivet i  fråga om uppsägning\r\npå grund av\r\narbetsbrist,  om  förhandlingen  har  begärts  före\r\nlagens ikraftträdande.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n22\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Arbetstagarinflytande i europabolag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:122 punkterna 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Val enligt styrelserepresentation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A297.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "En förändrad arbetsrätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 6, 2003/04:N227 yrkande 6, 2003/04:N248 yrkande 8, 2003/04:A310 yrkande 12 och 2003/04:A329 yrkandena 18 och 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "9AD75E6A-E444-441C-88F9-7B48C5D26606",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "120",
                    "0",
                    "77"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9AD75E6A-E444-441C-88F9-7B48C5D26606",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "LAS diskriminerande effekter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A324.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Arbetstagarbegreppet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A255, 2003/04:A278, 2003/04:A304 yrkande 1 och 2003/04:A371 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Godkännande av central arbetstagarorganisation vid avsteg från LAS",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A304 yrkandena 2, 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "A7EFC5DC-7926-4402-822E-F0C2B55DDC92",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "33",
                    "1",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "26",
                    "0",
                    "77"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A7EFC5DC-7926-4402-822E-F0C2B55DDC92",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Beräkning av anställningstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A219.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Tidsbegränsad anställning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A213, 2003/04:A225, 2003/04:A236, 2003/04:A292 yrkandena 2 och 3, 2003/04:A304 yrkandena 10-12, 2003/04:A323 i denna del, 2003/04:A329 yrkande 20, 2003/04:A357 och 2003/04:A370 yrkande 3 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Skydd för gravida och föräldralediga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A247 yrkande 14, 2003/04:A283 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A304 yrkande 5, 2003/04:A307 yrkande 15, 2003/04:A318, 2003/04:A359 och 2003/04:A371 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "AED12C60-EFA7-484F-BF87-DE5689D67D73",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "34",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "25",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "42",
                    "34",
                    "77"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AED12C60-EFA7-484F-BF87-DE5689D67D73",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Tilläggsförsäkring till föräldraförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A302 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Uppsägning av personliga skäl",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A304 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Turordning vid uppsägning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller motionerna 2003/04:A217, 2003/04:A228, 2003/04:A234, 2003/04:A237, 2003/04:A242, 2003/04:A244, 2003/04:A250, 2003/04:A304 yrkande 3, 2003/04:A317 och 2003/04:A323 i denna del och avslår motion 2003/04:A292 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "C2DFA27C-793B-4D23-BA63-2EC734538DBB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "106",
                    "0",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "131",
                    "133",
                    "0",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 11"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C2DFA27C-793B-4D23-BA63-2EC734538DBB",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "reservation 11",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Dubbelräknad turordningstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 3 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "F2DE5518-E1A8-42AB-AE2A-022C887CAED8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "238",
                    "34",
                    "0",
                    "77"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F2DE5518-E1A8-42AB-AE2A-022C887CAED8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Förkortad företrädesrätt till återanställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A329 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Förlängd företrädesrätt till återanställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A304 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Företrädesrätt för deltidsanställda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A304 yrkande 8 och 2003/04:A371 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Facklig vetorätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A304 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Stridsåtgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A229 och 2003/04:A329 yrkandena 22 och 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Företagsnedläggning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A252 och 2003/04:A304 yrkandena 13 och 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Medicinska kontroller",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A304 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Personlig integritet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A294, 2003/04:A319 och 2003/04:A343.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Yttrandefrihet för privatanställda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A207 yrkandena 1 och 2, 2003/04:A271 och 2003/04:A303 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "921A3BE2-7E20-484E-9D9A-A977F85FD48D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "0",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "33",
                    "0",
                    "1",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "257",
                    "13",
                    "1",
                    "78"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/921A3BE2-7E20-484E-9D9A-A977F85FD48D",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "ILO m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:U351 yrkande 3, 2003/04:A274, 2003/04:A325 och 2003/04:A345.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Ledighet för att ta hand om barn upp till tre år",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf380 yrkande 12, 2002/03:So514 yrkande 5 och 2003/04:Sf404 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Ett barnvänligare arbetsliv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So250 yrkande 8 och 2003/04:So500 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Rätt till ledighet för familjehemsföräldrar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A298, 2002/03:A325 och 2003/04:A239.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Ledighet för att ta hand om anhöriga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So508 yrkande 6, 2003/04:So574 yrkande 15 och 2003/04:So641 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Ledighet för att utföra samhällsuppdrag m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A227, 2002/03:A246, 2002/03:A334, 2003/04:A298 och 2003/04:A312.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Ledighet för att prova annat yrke",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf327 yrkande 15 och 2003/04:A314 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Längre tjänstledighet för att starta eget m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A202 och 2003/04:A351.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Rätt att gå ned i arbetstid för äldre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A224 yrkande 4 och 2003/04:A308 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Helgdagar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A243 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:A250 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "En förändrad arbetsrätt",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "LAS diskriminerande effekter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Arbetstagarbegreppet",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Godkännande av central arbetstagarorganisation vid avsteg från LAS",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Tidsbegränsad anställning m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Tidsbegränsad anställning m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Skydd för gravida och föräldralediga",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Skydd för gravida och föräldralediga",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Tilläggsförsäkring till föräldraförsäkringen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Uppsägning av personliga skäl",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Turordning vid uppsägning m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Dubbelräknad turordningstid",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Förkortad företrädesrätt till återanställning",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Företrädesrätt för deltidsanställda",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Facklig vetorätt",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Stridsåtgärder",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Yttrandefrihet för privatanställda",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "ILO m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Ledighet för att ta hand om barn upp till tre år",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Ledighet för att ta hand om barn upp till tre år",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Ett barnvänligare arbetsliv",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Ledighet för att ta hand om anhöriga",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Ledighet för att ta hand om anhöriga",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Rätt att gå ned i arbetstid för äldre",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Helgdagar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Bifall till motionerna 2003/04:A217 , 2003/04:A228, 2003/04:A234, 2003/04:A237, 2003/04:A242, 2003/04:A244, 2003/04:A250, 2003/04:A304 yrkande 3, 2003/04:A317, och 2003/04:A323 i denna del och antagande av förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 01:33:08"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen beslutade om en lag om arbetstagarinflytande i europabolag. Europabolag är en särskild aktiebolagsform för företag som verkar gränsöverskridande i Europa och som kan bildas från den 8 oktober 2004. När ett europabolag håller på att bildas ska en förhandlingsdelegation med representanter för arbetstagarna försöka träffa avtal om inflytande för arbetstagarna med bolagen som deltar i bildandet av europabolaget. Om parterna inte lyckas ingå ett avtal regleras inflytandet av bestämmelser som anges i lagen. För europabolag gäller den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen som till exempel lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ett undantag är att lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte tillämpas i europabolag. Lagen börjar gälla den 8 oktober 2004. Riksdagen sade också nej till att ta bort möjligheten för småföretagare att undanta två personer från principen \"sist in - först ut\" vid uppsägningar. En majoritet i arbetsmarknadsutskottet, bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ville säga ja till motionsförslag om att ta bort undantaget. Men de borgerliga partierna och Miljöpartiet ville behålla undantaget och dessa partier har tillsammans majoritet när riksdagen röstar. ",
          "dok_id": "GR01AU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Inflytande för arbetstagare i europabolag (AU4)",
          "dok_id": "GR01AU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 11 under punkt 12 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 01:33:08"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01AU4",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:51:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en lag om arbetstagarinflytande i europabolag. Europabolag är en särskild aktiebolagsform för företag som verkar gränsöverskridande i Europa och som kan bildas från den 8 oktober 2004. När ett europabolag håller på att bildas ska en förhandlingsdelegation med representanter för arbetstagarna försöka träffa avtal om inflytande för arbetstagarna med bolagen som deltar i bildandet av europabolaget. Om parterna inte lyckas ingå ett avtal regleras inflytandet av bestämmelser som anges i lagen. För europabolag gäller den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen som till exempel lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ett undantag är att lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte tillämpas i europabolag.  Lagförslaget föreslås börja gälla den 8 oktober 2004. Majoriteten i arbetsmarknadsutskottet vill också att riksdagen ska ta bort möjligheten för småföretagare att undanta två personer från principen \"sist in - först ut\" vid uppsägningar. Utskottsmajoriteten som säger ja till motionsförslag om att ta bort undantaget består av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men de borgerliga partierna och Miljöpartiet föreslår i en gemensam reservation att dagens undantag ska finnas kvar. Dessa fem partier har tillsammans majoritet i riksdagen.</p>",
          "dok_id": "GR01AU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:27"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Inflytande för arbetstagare i europabolag (AU4)",
          "dok_id": "GR01AU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:27"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01AU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_au_4.docx",
          "filstorlek": "3236499",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Arbetstagarinflytande   i  europabolag  och  övrigarbetsrätt m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/493370CB-A5D3-4145-BDAE-CBCB3800A25C"
        },
        {
          "dok_id": "GR01AU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_au_4.pdf",
          "filstorlek": "3969162",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_au_4",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DB211F99-4537-4234-8EE4-300B8E733D0C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A224 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A224",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A227 Ledighet vid frivilligutbildning inom försvaret",
          "ref_dok_id": "GQ02A227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A227",
          "ref_dok_titel": "Ledighet vid frivilligutbildning inom försvaret",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A243 Avskaffande av de nationella helgdagarna",
          "ref_dok_id": "GQ02A243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A243",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av de nationella helgdagarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A246 Ledighet vid tjänst i frivilliga försvarsorganisationer",
          "ref_dok_id": "GQ02A246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A246",
          "ref_dok_titel": "Ledighet vid tjänst i frivilliga försvarsorganisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A250 Utredning om helgdagar",
          "ref_dok_id": "GQ02A250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A250",
          "ref_dok_titel": "Utredning om helgdagar",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A298 Slopande av den obligatoriska mammaledigheten",
          "ref_dok_id": "GQ02A298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A298",
          "ref_dok_titel": "Slopande av den obligatoriska mammaledigheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A325 Fosterföräldrars möjlighet till tjänstledighet",
          "ref_dok_id": "GQ02A325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A325",
          "ref_dok_titel": "Fosterföräldrars möjlighet till tjänstledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A334 Lagstadgad ledighet vid hyresförhandlingar",
          "ref_dok_id": "GQ02A334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A334",
          "ref_dok_titel": "Lagstadgad ledighet vid hyresförhandlingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf380 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf380",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So250 Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So250",
          "ref_dok_titel": "Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So508 Anhörigvård",
          "ref_dok_id": "GQ02So508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So508",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So514 Grön familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So514",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So514",
          "ref_dok_titel": "Grön familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A202 Tjänstledighet för att starta eget företag",
          "ref_dok_id": "GR02A202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A202",
          "ref_dok_titel": "Tjänstledighet för att starta eget företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A207 Yttrandefriheten och medbestämmandelagen",
          "ref_dok_id": "GR02A207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A207",
          "ref_dok_titel": "Yttrandefriheten och medbestämmandelagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Yvonne Ruwaida (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A213 Timanställdas möjligheter till fast anställning",
          "ref_dok_id": "GR02A213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A213",
          "ref_dok_titel": "Timanställdas möjligheter till fast anställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A217 Turordningsreglerna i företag med färre än tio anställda",
          "ref_dok_id": "GR02A217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A217",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna i företag med färre än tio anställda",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Nilsson och Anita Jönsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A219 Anställningstid vid konkurs",
          "ref_dok_id": "GR02A219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A219",
          "ref_dok_titel": "Anställningstid vid konkurs",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A225 Rätten till trygga arbeten",
          "ref_dok_id": "GR02A225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A225",
          "ref_dok_titel": "Rätten till trygga arbeten",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A228 Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_id": "GR02A228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A228",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A229 Konflikt på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A229",
          "ref_dok_titel": "Konflikt på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn Hamilton (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A234 Undantaget i turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GR02A234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A234",
          "ref_dok_titel": "Undantaget i turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A236 Utvärdering av vikariatsregeln i lag om anställningsskydd",
          "ref_dok_id": "GR02A236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A236",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av vikariatsregeln i lag om anställningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A237 Turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GR02A237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A237",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A239 Föräldrarnas tid med sina barn",
          "ref_dok_id": "GR02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Föräldrarnas tid med sina barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A242 Lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_id": "GR02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A244 Turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GR02A244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A244",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A247 Arbetsmiljö",
          "ref_dok_id": "GR02A247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A247",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A250 Turordningsreglerna",
          "ref_dok_id": "GR02A250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A250",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A252 Ökat ansvar vid företagsflytt",
          "ref_dok_id": "GR02A252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A252",
          "ref_dok_titel": "Ökat ansvar vid företagsflytt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A255 Familjehemsföräldrar",
          "ref_dok_id": "GR02A255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A255",
          "ref_dok_titel": "Familjehemsföräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A271 Privatanställdas yttrandefrihet",
          "ref_dok_id": "GR02A271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A271",
          "ref_dok_titel": "Privatanställdas yttrandefrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A274 Aupair och arbetsrätt",
          "ref_dok_id": "GR02A274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A274",
          "ref_dok_titel": "Aupair och arbetsrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A278 Framtidens familjehem",
          "ref_dok_id": "GR02A278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A278",
          "ref_dok_titel": "Framtidens familjehem",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A283 Skyddet mot diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A283",
          "ref_dok_titel": "Skyddet mot diskriminering på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A292 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GR02A292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A292",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A294 Personlig integritet",
          "ref_dok_id": "GR02A294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A294",
          "ref_dok_titel": "Personlig integritet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A297 Direkt arbetstagarinflytande i bolagsstyrelser",
          "ref_dok_id": "GR02A297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A297",
          "ref_dok_titel": "Direkt arbetstagarinflytande i bolagsstyrelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A298 Rätt till ledighet för förtroendeuppdrag i handikapporganisation",
          "ref_dok_id": "GR02A298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A298",
          "ref_dok_titel": "Rätt till ledighet för förtroendeuppdrag i handikapporganisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A302 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A302",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A303 Yttrandefrihet i kommunala bolag m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02A303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A303",
          "ref_dok_titel": "Yttrandefrihet i kommunala bolag m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Nordmark (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A304 Förbättrad arbetsrätt",
          "ref_dok_id": "GR02A304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A304",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad arbetsrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A307 Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A308 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A308",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A310 En politik för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02A310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A310",
          "ref_dok_titel": "En politik för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A312 Ledighet vid frivilligutbildning inom försvaret",
          "ref_dok_id": "GR02A312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A312",
          "ref_dok_titel": "Ledighet vid frivilligutbildning inom försvaret",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg och Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A314 Förebyggande arbetsmiljöarbete",
          "ref_dok_id": "GR02A314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A314",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande arbetsmiljöarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A317 Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_id": "GR02A317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A317",
          "ref_dok_titel": "Turordningsreglerna i LAS",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A318 Stärkt skydd för föräldralediga",
          "ref_dok_id": "GR02A318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A318",
          "ref_dok_titel": "Stärkt skydd för föräldralediga",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A319 Registerkontroll vid arbete med barn och unga",
          "ref_dok_id": "GR02A319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A319",
          "ref_dok_titel": "Registerkontroll vid arbete med barn och unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Elisebeht Markström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A323 Anställningstrygghet",
          "ref_dok_id": "GR02A323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A323",
          "ref_dok_titel": "Anställningstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A324 Översyn av lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_id": "GR02A324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A324",
          "ref_dok_titel": "Översyn av lagen om anställningsskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Mauricio Rojas (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A325 Trygghet och rehabilitering i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GR02A325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A325",
          "ref_dok_titel": "Trygghet och rehabilitering i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A329 Arbetsmarknad och arbetsliv, UO 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GR02A329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A329",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad och arbetsliv, UO 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A343 Drogtester",
          "ref_dok_id": "GR02A343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A343",
          "ref_dok_titel": "Drogtester",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A345 Flexiblare avtalspensioner",
          "ref_dok_id": "GR02A345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A345",
          "ref_dok_titel": "Flexiblare avtalspensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A351 Tjänstledighet vid rehabilitering och för att pröva annat arbete",
          "ref_dok_id": "GR02A351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A351",
          "ref_dok_titel": "Tjänstledighet vid rehabilitering och för att pröva annat arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A357 Anställningsformer",
          "ref_dok_id": "GR02A357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A357",
          "ref_dok_titel": "Anställningsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A359 Uppsägning av gravida och föräldralediga kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02A359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A359",
          "ref_dok_titel": "Uppsägning av gravida och föräldralediga kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A370 Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_id": "GR02A370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A370",
          "ref_dok_titel": "Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr232 Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr232",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N227 Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GR02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_id": "GR02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf327 Socialförsäkringar för arbete och minskad ohälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Sf327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf327",
          "ref_dok_titel": "Socialförsäkringar för arbete och minskad ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf404 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GR02Sf404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf404",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So500 Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So500",
          "ref_dok_titel": "Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So574 Psykvården",
          "ref_dok_id": "GR02So574",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So574",
          "ref_dok_titel": "Psykvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So641 Anhörigvården",
          "ref_dok_id": "GR02So641",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So641",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U351 Global handel",
          "ref_dok_id": "GR02U351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U351",
          "ref_dok_titel": "Global handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:122 Arbetstagarinflytande i europabolag",
          "ref_dok_id": "GR03122",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "Arbetstagarinflytande i europabolag",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-13",
          "ref_dok_id": "GR09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2004-05-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-13",
          "ref_dok_id": "GR09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2004-05-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:226",
          "ref_dok_id": "GR0K226",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "226",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:226",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2003:64",
          "ref_dok_id": "GRB364",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2003",
          "ref_dok_bet": "64",
          "ref_dok_titel": "SOU 2003:64",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2004:559",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:560",
          "ref_dok_id": "1987:1245",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:561",
          "ref_dok_id": "1996:359",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}