{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2287971",
      "dok_id": "GR01AU3",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "AU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:AU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2025-06-16 10:02:48",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:31",
      "titel": "Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassanm.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01AU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01AU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01AU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01AU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:AU3</div><h1>Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassanm.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens\r\nproposition     2003/04:62    Avgift    till     den\r\nkompletterande arbetslöshetskassan.  I  två motioner\r\nyrkas avslag på propositionen.\r\nHuvudförslaget   i   propositionen   är   att  den\r\nkompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan, ska\r\nta  ut  en  avgift  av  dem  som får ersättning från\r\ngrundförsäkringen   enligt   lagen   (1997:238)   om\r\narbetslöshetsförsäkring och som  inte  tillhör någon\r\narbetslöshetskassa.    Avgiften    dras    av   från\r\nersättningen   när  den  betalas  ut.  Storleken  på\r\navgiften kommer  att fastställas av regeringen eller\r\nden  myndighet regeringen  bestämmer  efter  förslag\r\nfrån Alfa-kassan.\r\nUtskottet  godtar regeringens förslag och föreslår\r\natt den nya lagstiftningen,  som innebär ändringar i\r\nlagen  (1997:239) om arbetslöshetskassor,  träder  i\r\nkraft den 4 oktober 2004.\r\nI betänkandet  behandlas  också 27 motionsyrkanden\r\nfrån den allmänna motionstiden  hösten  2003 som tar\r\nupp  olika frågor om arbetslöshetsförsäkringen.  Det\r\ngäller  bl.a.  ersättningen  till företagare och vid\r\nstudier.  Samtliga  motioner  avstyrks,   bl.a.  med\r\nhänvisning     till    pågående    eller    kommande\r\nutredningsarbete.\r\nSammanlagt  har   företrädarna   för  Moderaterna,\r\nFolkpartiet,    Kristdemokraterna,   Vänsterpartiet,\r\nCenterpartiet   och    Miljöpartiet    avgivit    12\r\nreservationer,  varav  en  är en fempartireservation\r\n(m, fp, kd, c, mp) med krav  om  att  regeringen ska\r\ntillsätta  en  parlamentarisk utredning för  att  se\r\növer   företagares    ekonomiska    situation    vid\r\narbetslöshet.  Därutöver  har  avgivits  2 särskilda\r\nyttranden i ärendet.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1. Avgift till den kompletterande\r\narbetslöshetskassan\r\n\r\nRiksdagen  antar  det  i proposition 2003/04:62\r\nenligt bilaga 2 framlagda  förslaget  till lag om\r\nändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor\r\nmed  den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen\r\nska ha  följande  lydelse:  \"Denna  lag  träder i\r\nkraft   den   4   oktober  2004.\"  Därmed  avslås\r\nmotionerna 2003/04:A5  (m) och 2003/04:A6 yrkande\r\n1 (kd).\r\nReservation 1 (m, kd)\r\n\r\n2. En allmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:A6 yrkande\r\n2 (kd) och 2003/04:A305 yrkande 17 (m).\r\nReservation 2 (m)\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n3. Inträdesvillkor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A292  yrkande 5\r\n(v).\r\nReservation 4 (v, mp)\r\n\r\n4. Allmänt om arbetslöshetsförsäkringen\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:A208  (kd),\r\n2003/04:A284  (s),  2003/04:A330  yrkande 10 (kd)\r\noch 2003/04:A338 (c).\r\nReservation 5 (m, kd)\r\nReservation 6 (v)\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n5. Överhoppningsbar tid vid studier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A330  yrkande 5\r\n(kd).\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n6. Överhoppningsbar tid för särskilt\r\nförordnad vårdnadshavare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A346 (s).\r\n\r\n7. Studier och a-kassa\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2003/04:A238  (s),\r\n2003/04:A253 (s),  2003/04:A267 (s), 2003/04:A330\r\nyrkande 9 (kd) och 2003/04:A350 (s).\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n\r\n8. Familjehem\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:A330 yrkande 8\r\n(kd).\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n9. Företagares rätt till a-kassa\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:A263\r\nyrkande  20  (c), 2003/04:A285 (fp), 2003/04:A330\r\nyrkande 7 (kd),  2003/04:N329 yrkandena 13 och 14\r\n(c),   2003/04:N346    yrkande    13   (kd)   och\r\n2003/04:N414 yrkande 1 (mp).\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n10. A-kassa och bemanningsföretagen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:A204  (m)\r\noch 2003/04:A330 yrkande 6 (kd).\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n11. Samordnat utbetalningsansvar m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2003/04:A231  (s),\r\n2003/04:A254 (s),  2003/04:A273 (s) och 2003/04:A321\r\n(s).\r\n\r\n\r\nStockholm den 2 mars 2004\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders\r\nKarlsson  (s),  Margareta   Andersson   (c),   Laila\r\nBjurling  (s),  Anders G Högmark (m), Christer Skoog\r\n(s), Camilla Sköld Jansson (v), Patrik Norinder (m),\r\nLars Lilja (s), Tina  Acketoft  (fp),  Berit  Högman\r\n(s), Henrik Westman (m), Britta Lejon (s), Ulf  Holm\r\n(mp),  Luciano  Astudillo  (s), Mauricio Rojas (fp),\r\nAnnelie Enochson (kd) och Mariam Osman Sherifay (s).\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\nI  detta  ärende  behandlar  arbetsmarknadsutskottet\r\ndels regeringens proposition 2003/04:62  Avgift till\r\nden   kompletterande  arbetslöshetskassan  och   med\r\nanledning  av den två väckta motioner, dels motioner\r\nsom väckts under  den  allmänna  motionstiden hösten\r\n2003     som     tar    upp    olika    frågor    om\r\narbetslöshetsförsäkringen. Motionerna refereras utan\r\nårtal då alla härrör från 2003/04.\r\nPropositionens och  motionernas yrkanden återfinns\r\ni  bilaga  1 och regeringens  lagförslag  finns  som\r\nbilaga  2  till   betänkandet.   I  anslutning  till\r\nutskottets  beredning  av ärendet har  föreståndaren\r\nför  den  s.k. Alfa-kassan,  Hans  Mattsson,  lämnat\r\ninformation om kassans verksamhet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI slutet av  1800-talet  och  i början av 1900-talet\r\nbildades  de första arbetslöshetskassorna.  Det  var\r\nkassor som  bildades  på frivillig grund av fackliga\r\norganisationer. Syftet med arbetslöshetskassorna var\r\natt bistå medlemmar vid  arbetslöshet.  Formerna för\r\nstatligt  stöd  till de arbetslösa diskuterades  och\r\nutreddes under flera  årtionden,  innan riksdagen år\r\n1934 fattade beslut i frågan. Då valde riksdagen att\r\ninföra  en  frivillig  försäkring  administrerad  av\r\nerkända    arbetslöshetskassor    med   statsbidrag.\r\nFörordningarna om erkända arbetslöshetskassor och om\r\nstatsbidrag till erkända arbetslöshetskassor  trädde\r\ni    kraft    1935.   Arbetslöshetskasseförordningen\r\nersattes 1974 med en lag om arbetslöshetsförsäkring.\r\nLagen kom att med  olika  ändringar  gälla fram till\r\nden 1 januari 1998 då de nu gällande lagarna - lagen\r\n(1997:238)  om  arbetslöshetsförsäkring   (ALF)  och\r\nlagen  (1997:239)  om  arbetslöshetskassor  (LAK)  -\r\ninfördes.\r\nLagstiftningen  föregicks  av ett utredningsarbete\r\nsom bl.a. resulterade i SOU 1996:150  En  allmän och\r\nsammanhållen        arbetslöshetsförsäkring.       I\r\npropositionen  med samma  namn  (prop.  1996/97:107)\r\nföreslog   regeringen    en   rad   förändringar   i\r\narbetslöshetsförsäkringen,  däribland  införandet av\r\nbegreppen             grundförsäkring            och\r\ninkomstbortfallsförsäkring.        Grundförsäkringen\r\nersatte  det  som  fram  till  dess kallats  kontant\r\narbetsmarknadsstöd  (KAS).  Som  ett   led   i   den\r\nsammanhållna    arbetslöshetsförsäkringen   skapades\r\nockså  förutsättningar  för  att  en  kompletterande\r\narbetslöshetskassa skulle kunna bildas. Denna skulle\r\nhandha arbetslöshetsförsäkring  för  till den kassan\r\nanslutna   personer,   framför   allt  övergångsvis.\r\nVerksamheten  skulle även omfatta administration  av\r\ngrundförsäkringen   för   arbetslösa   som  inte  är\r\nanslutna   där   eller   medlemmar   i  någon  annan\r\narbetslöshetskassa.    Förslagen    behandlades    i\r\nutskottets betänkande 1996/97:AU13. Utskottet godtog\r\ni   huvudsak   regeringens   förslag  men  förordade\r\nförändringar  i  några  för  detta  betänkande  icke\r\nrelevanta delar. Riksdagen beslutade  i enlighet med\r\narbetsmarknadsutskottets förslag.\r\nRegeringen   godkände  i  december  1997  den   av\r\nArbetslöshetskassornas    Samorganisation    bildade\r\nföreningen  Arbetslöshetskassan Alfa, i det följande\r\nkallad   Alfa-kassan,    som    den   kompletterande\r\narbetslöshetskassan.   Alfa-kassan    övertog    den\r\nverksamhet   avseende  KAS  som  fram  till  den  31\r\ndecember 1997  bedrevs  vid fyra länsarbetsnämnder i\r\nlandet och som från den 1  januari  1998 ersattes av\r\nen grundförsäkring. Ett avtal ingicks  mellan staten\r\noch Alfa-kassan som reglerar bl.a. statens åtaganden\r\nnär    det    gäller    förvaltningskostnader    för\r\ngrundförsäkringen av icke-anslutna.\r\nI  den nu gällande arbetslöshetsförsäkringen krävs\r\ndet för  att  bli  berättigad  till  ersättning från\r\ninkomstbortfallsförsäkringen att den arbetslöse  har\r\nvarit    medlem    i    eller   ansluten   till   en\r\narbetslöshetskassa    i    minst     tolv    månader\r\n(medlemsvillkor).  Vidare  krävs att den  arbetslöse\r\nunder  en  bestämd  period  utfört   en  viss  mängd\r\nförvärvsarbete (arbetsvillkor) och att han eller hon\r\nbl.a.  är  aktivt arbetssökande (allmänna  villkor).\r\nArbetslösa  som  uppfyller  arbetsvillkoret  och  de\r\nallmänna villkoren  men  inte  medlemsvillkoret  har\r\nrätt  till  ersättning från grundförsäkringen. Sådan\r\nersättning kan  även  lämnas  till den som i stället\r\nför     arbetsvillkoret    uppfyller    ett     s.k.\r\nstuderandevillkor.\r\nArbetslöshetsersättning  utges  under  längst  300\r\nersättningsdagar.  En ersättningsperiod kan dock bli\r\nförlängd  med  högst  300   dagar   utan   att   den\r\narbetssökande     behöver    uppfylla    ett    nytt\r\narbetsvillkor.     Under      de      första     100\r\nersättningsdagarna  har  den  arbetslöse  rätt   att\r\nbegränsa  sitt  arbetssökande  till lämpliga arbeten\r\ninom sitt yrke och till närområdet.\r\nErsättningen från arbetslöshetsförsäkringen lämnas\r\ni  form  av  dagpenning, dvs. ett per  dag  beräknat\r\nbelopp. När det  gäller inkomstbortfallsförsäkringen\r\nlämnas  dagpenning  med  80  %  av  den  försäkrades\r\ntidigare  normala  dagsförtjänst, dock lägst 320 kr.\r\nDe första 100 dagarna  i en ersättningsperiod lämnas\r\ns.k. förhöjd dagpenning.  Den högsta dagpenningen är\r\ndå 730 kr. Därefter är den  högsta  dagpenningen 680\r\nkr.  För  arbetslösa  som endast har grundförsäkring\r\nlämnas ett s.k. grundbelopp  med  320  kr  per  dag.\r\nDetta   belopp   är   inte   baserat   på   tidigare\r\nförvärvsinkomster.\r\nAlfa-kassan administrerar grundförsäkringen,  inte\r\nbara   för  de  egna  anslutna  som  inte  uppfyller\r\nmedlemsvillkoret,  utan  även  för dem som varken är\r\nmedlemmar  i  en arbetslöshetskassa  eller  anslutna\r\ntill Alfa-kassan. Alfa-kassans förvaltningskostnader\r\nför  administrationen  av  grundbeloppet  för  icke-\r\nanslutna finansieras genom statsbidrag från anslaget\r\n22:8 under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.\r\nAlfa-kassans kassaföreståndare, Hans Mattsson, har\r\nvid en  föredragning  den  17  februari  2004  inför\r\nutskottet  uppgett bl.a. följande om kassan. Den  31\r\ndecember 2003  var  54  000  personer  anslutna till\r\nkassan  och antalet är ökande. Prognosen  för  nästa\r\nårsskifte  är  62  000 anslutna. Under 2003 övergick\r\nomkring 3 000 personer  från  Alfa-kassan till andra\r\narbetslöshetskassor och till Alfa-kassan  anslöt sig\r\nunder  samma  tid omkring 2 300 personer från  andra\r\narbetslöshetskassor.    Alfa-kassan   informerar   i\r\nenlighet  med  sitt  uppdrag  de  icke-anslutna  som\r\nuppbär   ersättning   från    grundförsäkringen   om\r\nmöjligheten  att  ansluta  sig  och   därmed  att  i\r\nframtiden  eventuellt kunna uppbära ersättning  från\r\ninkomstbortfallsförsäkringen.  Under  2003 uppbar 42\r\n767   icke   anslutna   personer   ersättning   från\r\ngrundförsäkringen  genom  Alfa-kassans  försorg.  Av\r\ndessa  var  79 % 35 år eller yngre. Även de anslutna\r\när unga, 69 %  är  under  35  år.  Arbetet  med  att\r\nadministrera  grundersättning  till de icke-anslutna\r\när   tungrott.  Av  de  som  ansöker  måste   80   %\r\nkomplettera  sina  ansökningar,  av  dem kommer inte\r\nalla in med sina kompletteringar. Många  fler  än de\r\nsom  är  ersättningsberättigade  ringer  och ställer\r\nfrågor. Alfa-kassan har en högre andel avslagsbeslut\r\nnär   det  gäller  grundförsäkringen  än  vad  andra\r\narbetslöshetskassor  har.  När  Näringsdepartementet\r\nbedömer  effektivitet  i förvaltningen  görs  det  i\r\nförhållande till antalet  ersättningstagare och inte\r\ntill hur många ansökningar som behandlats. Mycket av\r\nAlfa-kassans  arbete  berör  personer  som  inte  är\r\nberättigade  till ersättning, vilket  drabbar  Alfa-\r\nkassan negativt i effektivitetsmätningarna.\r\nVad gäller finansieringen kan utskottet konstatera\r\nföljande. Arbetslöshetsförsäkringen finansieras dels\r\ngenom  statsbidrag,   dels   genom   insatser   från\r\nmedlemmarna/de   anslutna.   Statens   bidrag   till\r\nförsäkringen   finansieras   via   arbetsgivaravgift\r\nrespektive   egenavgift  enligt  socialavgiftslagen.\r\nArbetsmarknadsavgiften   enligt   socialavgiftslagen\r\nuppgår    för    närvarande    till    3,70   %   av\r\navgiftsunderlaget  som  arbetsgivaravgift  och  till\r\n1,16   %  som  egenavgift.  Enligt   beräkningar   i\r\nbudgetpropositionen       för       2004      kommer\r\narbetsmarknadsavgiften  att inbringa 32,9  miljarder\r\nkronor under budgetåret.\r\nMedlemmar  i  en  arbetslöshetskassa  bidrar  till\r\nförsäkringens finansiering via sina medlemsavgifter.\r\nDetta följer av att kassorna  enligt LAK är skyldiga\r\natt till staten betala ett visst  belopp  för  varje\r\nmedlem. Avgiften, den s.k. finansieringsavgiften, är\r\nbestämd så att kassan för varje medlem som fanns den\r\n31 december det senast förflutna verksamhetsåret ska\r\nbetala  ett  belopp som motsvarar 131 % av den under\r\ndet    löpande    verksamhetsåret     genomsnittligt\r\nutbetalade            dagpenningen            enligt\r\ninkomstbortfallsförsäkringen.  Finansieringsavgiften\r\när  alltså  inte  kopplad till arbetslöshetsnivån  i\r\nkassan utan till dagpenningen för de arbetslösa inom\r\nkassans  område. Förutom  finansieringsavgiften  ska\r\nkassan   för    varje    medlem   betala   en   s.k.\r\nutjämningsavgift som motsvarar  3 %  av den gällande\r\nhögsta  dagpenningen.  Syftet  med denna  avgift  är\r\nåstadkomma  en  viss utjämning av  medlemsavgifterna\r\nmellan arbetslöshetskassorna.\r\nEnligt LAK ska  medlemsavgiften i kassan bestämmas\r\nså att den tillsammans  med  andra  inkomster  antas\r\ntäcka         kassans         förvaltningskostnader,\r\nfinansieringsavgiften  och  utjämningsavgiften  samt\r\növriga utgifter. Medlemsavgiften  ska  godkännas  av\r\nInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.\r\nDet   som   utskottet  nu  angett  om  medlem  och\r\nmedlemsavgift gäller på motsvarande sätt beträffande\r\nen ansluten och anslutningsavgiften.\r\nUnder år 2002  fakturerades  arbetslöshetskassorna\r\ntotalt     ca     2,8     miljarder     kronor     i\r\nfinansieringsavgift.     Under    motsvarande    tid\r\nutbetalades drygt 21,7 miljarder  i inkomstrelaterad\r\nersättning. Finansieringsavgiften motsvarade  alltså\r\nknappt   13   %   av   utbetalningarna.   Vid  högre\r\narbetslöshet, allt annat lika, sjunker den  andel av\r\nutbetalningarna  som  medlemmarna  står för via  sin\r\nmedlemsavgift.\r\nSkyldighet att betala medlemsavgift åligger medlem\r\nunder hela medlemskapet oavsett om han  eller hon är\r\ni  arbete  eller  är  arbetslös  och  oavsett vilken\r\nersättning  som  uppbärs.  Någon motsvarande  avgift\r\nbetalar  inte en person som uppbär  ersättning  från\r\ngrundförsäkringen  och  som varken är medlem i någon\r\narbetslöshetskassa eller ansluten till Alfa-kassan.\r\nEn tjänstemannagrupp inom Näringsdepartementet har\r\nutarbetat   ett   förslag   om   avgift   till   den\r\nkompletterande  arbetslöshetskassan   i   Ds 2003:39\r\nAvgifter    till    Alfa-kassan.   Promemorian   har\r\nremissbehandlats.  Lagrådet   har  yttrat  sig  över\r\nregeringens förslag till lagstiftning och föreslagit\r\nändringar som regeringen i huvudsak har följt i sitt\r\nförslag  i  propositionen. Propositionen  2003/04:62\r\nAvgift till den  kompletterande  arbetslöshetskassan\r\növerlämnades till riksdagen den 15 januari 2004.</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nAU3\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\n1 Avgift till den kompletterande\r\narbetslöshetskassan m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI    detta    avsnitt   behandlar   utskottet\r\nproposition  2003/04:62   Avgift   till   den\r\nkompletterande  arbetslöshetskassan  och  två\r\nmotioner   som   väckts   med   anledning  av\r\npropositionen, båda med yrkande om  avslag på\r\npropositionen. En motion som väckts under den\r\nallmänna motionstiden behandlas också i detta\r\navsnitt   tillsammans   med  ett  yrkande  om\r\ninförande  av  en  allmän  och   obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring.   Utskottet   godtar\r\nregeringens förslag till ändringar i lagen om\r\narbetslöshetskassor    och    föreslår    att\r\nriksdagen   antar   lagförslaget   med    den\r\nändringen  att  ikraftträdandet sker måndagen\r\nden\r\n4 oktober 2004. Utskottet  avstyrker samtliga\r\nmotionsyrkanden.\r\nJämför reservationerna 1 (m, kd), 2 (m) och 3\r\n(kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI propositionen föreslår regeringen  två tillägg och\r\nen ändring i lagen om arbetslöshetskassor (LAK). Två\r\nav  förslagen  är  relaterade  till  den avgift  som\r\nföreslås  bli  införd för dem som uppbär  ersättning\r\nfrån  grundförsäkringen   utan   att   tillhöra   en\r\narbetslöshetskassa.  Det  tredje  förslaget  är  ett\r\nförtydligande av en hänvisning i lagtexten.\r\n\r\nEn avgift för att erhålla ersättning från\r\ngrundförsäkringen i vissa fall\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att   den   kompletterande\r\narbetslöshetskassan,  i det  följande  kallad  Alfa-\r\nkassan,  ska  ta  ut  en  avgift   av  dem  som  får\r\nersättning från grundförsäkringen enligt ALF och som\r\ninte är anslutna till Alfa-kassan eller  medlemmar i\r\nen annan arbetslöshetskassa. Avgiften ska bidra till\r\natt  täcka  Alfa-kassans  förvaltningskostnader  för\r\ndenna grupp ersättningsberättigade.  Förslaget utgör\r\nett  tillägg  till  LAK  och föreslås utgöra  första\r\nstycket  av  en  ny  paragraf  i  lagen  (87  a  §).\r\nRegeringen gör bedömningen  att  avgiften leder till\r\nökad rättvisa och likabehandling mellan  dem som får\r\ngrundbeloppet  och som varken är medlemmar  i  eller\r\nanslutna till en  arbetslöshetskassa och dem som får\r\ngrundbeloppet och är  medlemmar  eller  anslutna och\r\nsom  betalar  medlems- respektive anslutningsavgift.\r\nEtt annat skäl  till  förslaget  är att skapa bättre\r\nmöjligheter    för    Alfa-kassan    att    ha    en\r\nkostnadseffektiv   administration   och   att  kunna\r\npåverka den egna ekonomin utan att påräkna tillskott\r\nfrån staten.\r\n\r\nAvgiftens storlek och avgiftens erläggande\r\n\r\nDet andra tillägget till lagen avser frågan  om  vem\r\nsom   ska   fastställa   den   föreslagna  avgiften.\r\nTillägget  utgör  den nya paragrafen  87  b  §  LAK.\r\nFörslaget   innebär  att   regeringen,   eller   den\r\nmyndighet regeringen  bestämmer,  efter förslag från\r\nAlfa-kassan, får meddela föreskrifter  om  storleken\r\npå avgiften. Det avgörande för bestämmandet av nivån\r\npå  avgiften  ska  vara  att kassan har tillräckliga\r\ninkomster     för    att    täcka    de     aktuella\r\nförvaltningskostnaderna,    dvs.    att   avgifterna\r\ntillsammans   med  statsbidraget  ska  täcka   dessa\r\nkostnader. Avgiften  ska  lämpligen fastställas till\r\nett fast belopp per berättigad ersättningsdag enligt\r\ngrundförsäkringen.   Avgiften    ska    enligt   det\r\nföreslagna andra stycket i 87 a § LAK betalas  genom\r\natt Alfa-kassan drar av avgiften vid utbetalning  av\r\nersättningsbeloppet. Storleken på dagpenningbeloppet\r\nfastställs   enligt   ALF.   När  dagpenningbeloppet\r\nfastställts ska inkomstskatteavdrag  först göras och\r\ndärefter  ska  avdrag för avgiften ske.  Avdrag  för\r\navgiften  får inte  göras  gällande  mot  beslut  om\r\nutmätning av  lön. Avgiften ska, mot bakgrund av att\r\nden utgör en betalning  av  den  tjänst  Alfa-kassan\r\nadministrerar,    inte    ligga   till   grund   för\r\nskattereduktion.\r\n\r\nUtjämningsavgift\r\n\r\nRegeringen  anser att 87 § tredje  stycket  LAK  bör\r\nförtydligas så att det framgår att även Alfa-kassan,\r\npå samma sätt  som  övriga  arbetslöshetskassor, ska\r\nbetala både finansieringsavgift och utjämningsavgift\r\ntill staten enligt 48 § LAK. Bestämmelsen har t.o.m.\r\nden     31     december     2003     av    dåvarande\r\ntillsynsmyndigheten  Arbetsmarknadsstyrelsen   (AMS)\r\ntolkats i enlighet med den nu föreslagna ändringen.\r\n\r\nIkraftträdande\r\n\r\nEftersom   lagförslagen   kommer   att  kräva  stora\r\ninformationsinsatser  liksom  förändringar  av  både\r\nadministrativa rutiner och justeringar av datasystem\r\nhos Alfa-kassan föreslår regeringen att lagförslagen\r\nska träda i kraft den 1 oktober 2004.\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nModeraterna och Kristdemokraterna  har väckt var sin\r\nmotion  med  anledning  av propositionen,  båda  med\r\navslagsyrkande.  I motionerna  har  båda  partierna,\r\nKristdemokraterna    med   ett   särskilt   yrkande,\r\nredogjort    för   hur   de   skulle    vilja    att\r\narbetslöshetsförsäkringen  var  konstruerad. I detta\r\nsammanhang behandlas även en motion  av  Moderaterna\r\nfrån den allmänna motionstiden som närmare går in på\r\npartiets  förslag  om  en  allmän  och  obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\nModeraterna  yrkar  i  kommittémotion  A5 avslag  på\r\npropositionen.  Partiet  saknar  ett helhetsgrepp  i\r\narbetsmarknadspolitiken  och  menar  att  regeringen\r\nbara  lappar  och  lagar i det befintliga  systemet.\r\nDessutom  anser  man att  skälen  till  förslagen  i\r\npropositionen  är otydliga  och  tveksamma.  Det  är\r\nt.ex. tveksamt att  låta  arbetslösa  människor  som\r\ninte   är  anslutna  till  någon  arbetslöshetskassa\r\nbetala två  gånger  för samma stöd och hjälp. De har\r\ngenom att betala skatt  bidragit till finansieringen\r\nav arbetslöshetsförsäkringens ekonomiska grundskydd.\r\nDärtill kommer att de inte  ens  får skattereduktion\r\nför avgiften. Regeringens syfte med  avgiften är att\r\ninföra   likabehandling   av   arbetslösa  och   öka\r\nrättvisan dem emellan. Moderaterna  säger  sig  vara\r\növertygade om att detta inte kommer att uppnås.\r\n\r\nModeraterna  vill  i  kommittémotion  A305 (yrk. 17)\r\ninföra      en      allmän      och     obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring. Försäkringen  ska  vara  en\r\nomställningsförsäkring  som administreras av staten.\r\nErsättning ska kunna utgå  under  en  period  av 300\r\ndagar  och det ska inte vara möjligt att kvalificera\r\nsig för en ny ersättningsperiod annat än med arbete.\r\nEftersom  det  är  en  omställningsförsäkring är det\r\nmöjligt  att  avskaffa  huvuddelen   av  de  regel-,\r\nkontroll-  och  sanktionssystem som finns  i  dagens\r\nsystem.   För   att   åstadkomma    ett    tydligare\r\nförsäkringsmässigt  samband  ska en utökning ske  av\r\negenfinansieringen. Försäkringspremien ska relateras\r\ndirekt till lönen och utgöra 2 % på sådana inkomster\r\nsom  är  ersättningsberättigade.  Premien  ska  vara\r\navdragsgill vid inkomstbeskattning.\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  i  kommittémotion  A6  att\r\nriksdagen  ska avslå propositionen (yrk. 1) och vill\r\natt regeringen  ska återkomma till riksdagen med ett\r\nförslag   om   en   ny   allmän   och   obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring (yrk. 2). Ett av regeringens\r\nsyften med propositionen  är  att göra regelsystemet\r\nmer rättvist, men förslaget att  en avgift tas ut av\r\nde personer som ansöker om arbetslöshetsersättning i\r\nform    av    grundbeloppet    är   inte   rättvist.\r\nAvgiftsbeläggningen drabbar dem  som  har  det allra\r\nsämst i vårt samhälle och som inte har kommit  in  i\r\ntrygghetssystemen.  Det  är  inte rättvist att dessa\r\nmänniskor ska betala en extra  skatt,  i  form av en\r\navgift,   för   att   få   ersättning.  Rätten  till\r\ngrundbelopp gäller för alla  arbetslösa  i  Sverige.\r\nDet  finns  ingen  försäkringsmässig grund för denna\r\nersättning. Utbetalningarna kan inte jämföras med de\r\ninkomstrelaterade  utbetalningar   som   görs   till\r\nmedlemmar i och anslutna till arbetslöshetskassorna.\r\nFör  den  enskilde  innebär förslaget omkring 100 kr\r\nmindre  i  ersättning i  månaden,  vilket  sannolikt\r\nkommer      att      öka       belastningen       på\r\nsocialbidragssystemet. Kostnaderna kommer därmed att\r\növerföras   från  staten  till  kommunerna.  Sverige\r\nbehöver      i      stället       en      reformerad\r\narbetslöshetsförsäkring.   Försäkringen   ska   vara\r\nallmän och obligatorisk. Den  ska  vara  aktiverande\r\noch   skapa   incitament  att  skaffa  nytt  arbete.\r\nErsättningsnivån  bör  första  året vara 80 % av den\r\nlön  som  man hade vid inträdet i  arbetslöshet  och\r\ngrunda  sig  på  de  inkomster  man  faktiskt  haft.\r\nFörsäkringen    ska    till    en   tredjedel   vara\r\negenfinansierad.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFråga om antagande av propositionen m.m.\r\n\r\nUtskottet vill när det gäller regeringens  förslag i\r\npropositionen betona följande förhållanden. Personer\r\nsom tillhör en arbetslöshetskassa, som medlem  eller\r\nansluten, betalar varje månad en avgift till kassan.\r\nAvgiften  ska  betalas  oavsett  om personen arbetar\r\neller    är    arbetslös    och    oavsett    vilken\r\narbetslöshetsersättning  som  uppbärs.  Avgiften ska\r\nbetalas  så länge personen är medlem eller  ansluten\r\ntill kassan.  Medlems-  och anslutningsavgifterna är\r\navsedda   att   täcka  bl.a.  arbetslöshetskassornas\r\nförvaltningskostnader och den avgift som kassorna är\r\nskyldiga    att    betala     till     staten    för\r\ninkomstbortfallsförsäkringen\r\n(finansieringsavgiften).  Både den inkomstrelaterade\r\nersättningen  och  grundbeloppet   är  skattepliktig\r\ninkomst.\r\n\r\nArbetslösa personer som varken är  medlemmar  i en\r\na-kassa  eller  anslutna  till Alfa-kassan kan i dag\r\nuppbära ersättning från grundförsäkringen  utan  att\r\nbetala  någon  avgift.  Staten står alltså såväl för\r\nsjälva  ersättningen  som  för  administrationen  av\r\nersättningen. På detta sätt  skiljer det sig från en\r\narbetslös person som är medlem i en kassa men enbart\r\nberättigad till grundbelopp. En sådan person betalar\r\ngenom sin medlemsavgift både för  finansieringen  av\r\ninkomstbortfallsförsäkringen         och         för\r\nadministrationen.\r\nHuvudförslaget  i  propositionen  innebär  att  en\r\navgift införs för personer som varken är medlemmar i\r\nen  a-kassa  eller  anslutna till Alfa-kassan när de\r\nuppbär ersättning från grundförsäkringen.\r\nEnligt propositionen  ska  den föreslagna avgiften\r\nbidra  till  att  täcka förvaltningskostnaderna  för\r\ndenna  grupp. Avgiften  ska  inte  finansiera  andra\r\nförvaltningskostnader    hos    Alfa-kassan,   t.ex.\r\nkostnaderna för personer som ansöker  om  ersättning\r\nmen  får  avslag  på sin ansökan. Avgiften ska  inte\r\nheller  finansiera  själva  försäkringen.  Utskottet\r\nanser   att  utgångspunkten   vid   bedömningen   av\r\navgiftens    storlek    bör    vara    de   faktiska\r\nförvaltningskostnaderna  för  den aktuella  gruppen.\r\nUtskottet inser samtidigt att det kan vara svårt att\r\nexakt beräkna dessa kostnader.  Vid  bedömningen  av\r\navgiftens  storlek måste det beaktas att avsikten är\r\natt avgiften tillsammans med statsbidraget ska täcka\r\nförvaltningskostnaderna.  Som  sägs  i propositionen\r\nska  avgiften  inte heller täcka samtliga  kostnader\r\nför  administrationen   av  grundförsäkringen,  utan\r\nendast sådana kostnader som uppkommer vid behandling\r\nav ärenden som leder till att ersättning betalas ut.\r\nDen relevanta jämförelsen bör enligt utskottet göras\r\nmed en medlem/ansluten som  uppbär ersättning enligt\r\ngrundförsäkringen.  De administrationskostnader  som\r\nden berörda kassan har  för  dessa utbetalningar kan\r\nantas överstiga vad den arbetslöse  bidrar  med  via\r\nsin  medlemsavgift under motsvarande period. Det kan\r\nmed  andra   ord   antas   vara   mer  kostsamt  att\r\nadministrera försäkringen för dem som  är arbetslösa\r\nän för dem som inte är det. - I propositionen  finns\r\nett  räkneexempel  som utgår från den genomsnittliga\r\nmedlemsavgift/anslutningsavgift                  som\r\nmedlemmar/anslutna  betalade  under  2002. Utskottet\r\nvill inte utesluta att den angivna nivån för den nya\r\navgiften  är rimlig, men vill i klarhetens  intresse\r\nbetona att  medlems-  och anslutningsavgifterna även\r\ninkluderar  bidrag  till  finansieringen  av  själva\r\nförsäkringsersättningen, något som det inte är fråga\r\nom för de kategorier  arbetslösa  som  propositionen\r\navser.   Om   avgiften  för  denna  senare  kategori\r\narbetslösa ändå  skulle hamna på ungefär motsvarande\r\nnivå som medlemsavgiften  beror  detta  på  det nyss\r\nantydda  förhållandet att administrationskostnaderna\r\när högre för  arbetslösa  än  för  icke  arbetslösa.\r\nUtskottet   ansluter   sig   med  det  anförda  till\r\npropositionens tanke att åstadkomma  större rättvisa\r\nmellan   olika   kategorier   personer   som  uppbär\r\nersättning från grundförsäkringen.\r\nEtt annat skäl som anförs i propositionen  för den\r\nföreslagna  avgiften  är  att  ge Alfa-kassan bättre\r\nmöjligheter till en kostnadseffektiv  administration\r\noch möjlighet att påverka den egna ekonomin utan att\r\npåräkna tillskott från staten. Utskottet  är allmänt\r\nsett   positivt   till  att  ge  Alfa-kassan  bättre\r\nincitament att skapa en effektiv administration.\r\nUtskottet vill också uppmärksamma följande. Enligt\r\ngällande     ordning     för      att      överklaga\r\narbetslöshetskassans  beslut  ska beslut som fattats\r\nmed stöd av LAK och som inte avser  ärenden  om rätt\r\ntill  medlemskap  eller  beslut  av föreningsstämman\r\növerklagas till den nya myndigheten Inspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen  (IAF) och  därefter  till\r\nregeringen. Detta innebär att  Alfa-kassans beslut i\r\nenskilda  ärenden  som  avser  den  i  propositionen\r\nföreslagna avgiften ska överklagas till  IAF. Beslut\r\ni   ärenden   som   avser   rätten  till  ersättning\r\növerklagas      enligt      ALF      till     allmän\r\nförvaltningsdomstol,  dvs.  i  första  instans  till\r\nlänsrätt.  Den  som  vill  överklaga ett beslut  vad\r\navser både avgiften och ersättningen som sådan måste\r\nalltså klaga enligt två skilda  förfaranden.  Om det\r\nskulle visa sig att detta leder till onödigt krångel\r\nutgår utskottet från att regelverket ses över.\r\nNär  det  gäller frågan om ikraftträdande föreslår\r\nregeringen i  propositionen  att de nya reglerna ska\r\nbörja  gälla  den  1 oktober 2004.  Ersättning  från\r\narbetslöshetsförsäkringen  ansöks per kalendervecka.\r\nUtskottet  anser  att det är en  fördel  om  de  nya\r\nreglerna börjar att tillämpas en måndag och föreslår\r\ndärför  att  ikraftträdandet  sker  måndagen  den  4\r\noktober 2004.\r\nUtskottet,  som  konstaterar  att  tanken  är  att\r\navgiften lämpligen  skulle kunna fastställas med ett\r\nfast  belopp  per berättigad  ersättningsdag  enligt\r\ngrundförsäkringen, anser att avgiften enbart bör tas\r\nut   på   ersättning    som    avser    tid    efter\r\nikraftträdandet.\r\nUtskottet  ställer  sig med det ovan anförda bakom\r\nregeringens förslag i övrigt.\r\nModeraternas         och        Kristdemokraternas\r\navslagsyrkanden  har  principiella   utgångspunkter.\r\nBåda  partierna avvisar det resonemang  om  rättvisa\r\nmellan olika kategorier arbetslösa som propositionen\r\nbygger  på. I båda motionerna kopplas invändningarna\r\nmot  regeringsförslaget  ihop  med  partiernas  egna\r\nförslag      om      en     allmän,     obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring.  Utskottet återkommer strax\r\ntill denna fråga.\r\nUtskottet kan inte ansluta  sig  till  de argument\r\nsom  Moderaterna och Kristdemokraterna framför  till\r\nstöd för sina avslagsyrkanden.\r\nUtskottet   tillstyrker   propositionen   med  den\r\nändringen  att de nya lagreglerna ska träda i  kraft\r\nden 4 oktober  2004  och avstyrker motionerna A5 (m)\r\noch A6 yrkande 1 (kd).\r\n\r\nFrågan om en allmän och obligatorisk försäkring\r\n\r\nArbets- och kompetenslinjen  är  grunden  för svensk\r\narbetsmarknadspolitik.  Det  innebär att anställning\r\nalltid  går  före  åtgärd och att  åtgärd  går  före\r\npassivt      utbetalande       av       kontantstöd.\r\nArbetslöshetsförsäkringens  uppgift  är att  ersätta\r\nden  enskilde  för  inkomstförlust  vid arbetslöshet\r\nunder en omställningsperiod. Med det förstås att den\r\narbetslöse  så fort som möjligt ska kunna  övergå  i\r\nreguljärt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen får inte\r\nbli en permanent  försörjningsinrättning,  varken på\r\nheltid eller som kontinuerlig inkomstutfyllnad under\r\nlängre     perioder.     Det    är    viktigt    att\r\narbetslöshetsförsäkringens   regler  svarar  mot  de\r\nförutsättningar  som  råder på arbetsmarknaden  från\r\ntid till annan. Reglerna har också ändrats upprepade\r\ngånger.   Försäkringen   var    föremål    för    en\r\ngenomgripande  översyn  som  så  sent som 1997 ledde\r\ntill    att    de    nu    gällande    lagarna    om\r\narbetslöshetsförsäkring  och arbetslöshetskassor kom\r\ntill.  Dessutom genomfördes  vissa  mera  omfattande\r\nförändringar  under  hösten  2000  i anslutning till\r\ninförandet           av          aktivitetsgarantin.\r\nArbetslöshetsförsäkringens   grundstruktur   behölls\r\ndock   och   arbetslinjen  förstärktes.  De  senaste\r\nändringarna i sak av försäkringen trädde i kraft den\r\n1  september  2003  och  avsåg  en  förbättring  och\r\neffektivisering       av       samverkan      mellan\r\narbetslöshetsförsäkringen   och  aktivitetsgarantin.\r\nAtt    kontinuerligt   anpassa   regelsystemet    är\r\nnödvändigt   eftersom   både   arbetsmarknaden   och\r\nsamhället ständigt är i förändring.\r\n\r\nIAF:s   syfte   är   bl.a.   att  bidra  till  att\r\narbetslöshetsförsäkringen fungerar  som en aktiv och\r\ntydlig omställningsförsäkring genom en förstärkt och\r\nsammanhållen  tillsyn i alla delar av  försäkringen.\r\nIAF har också den  övergripande  uppgiften att bidra\r\ntill rättssäkerhet och likabehandling  i hela landet\r\nav dem som söker arbetslöshetsersättning.\r\nBehovet    av    IAF:s    tillsynsverksamhet   har\r\ntydliggjorts    i    en    annan    ny   myndighets,\r\nRiksrevisionen    (RiR),    rapport    RIR    2004:3\r\nArbetslöshetsförsäkringens        hantering       på\r\narbetsförmedlingen. Granskningen visar  bl.a. att ju\r\nbättre    arbetsförmedlingarna   kontrollerar    att\r\nförsäkringsreglerna  följs,  desto  fler  arbetslösa\r\nlyckas  de  placera  i  arbete.  Rapporten pekar  på\r\nbrister  i  förmedlingskontorens kontrollfunktioner.\r\nGranskningen har också funnit förhållanden som tyder\r\npå att kravet på en rättvis och enhetlig tillämpning\r\nav  reglerna  inte   är  uppfyllt.  Enligt  RiR  kan\r\neffektivitetsförbättringar  framför  allt  ske genom\r\nförändringar  i  styrningen  och  regelverket  kring\r\nanvisningar, sanktionsförfarande och tillämpning  av\r\nförlängd  ersättningsperiod.  Utskottet  noterar att\r\nRiR:s  kritik  inte  tar sikte på lagstiftningen  på\r\nområdet    utan    främst    på     den    bristande\r\nregeltillämpningen        och        det       ringa\r\nsanktionsanvändandet.\r\nUtskottet utgår från att det arbete  som  IAF  ska\r\nfullgöra kommer att leda till bättre tillsyn och mer\r\nlikformig  tillämpning av arbetslöshetsförsäkringens\r\nregler.\r\nUtskottet  har  vid  flera  tillfällen,  senast  i\r\nbudgetbetänkandet  2003/04:AU1,  och i sitt yttrande\r\nden 23 oktober 2003 till finansutskottet  över ramar\r\nför   utgiftsområdena   13   Arbetsmarknad   och  14\r\nArbetsliv,    kommenterat    de   olika   borgerliga\r\nalternativen        till       reformering        av\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Utskottet  har där också\r\nredovisat sin kritik mot förslagen om bl.a. kraftigt\r\nökad  egenfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen.\r\nUtskottet har inte någon annan uppfattning i dag.\r\nUtskottet  avstyrker  motionerna A6 yrkande 2 (kd)\r\noch A305 yrkande 17 (m).\r\n\r\n2 Allmänt om\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar i detta  avsnitt motioner\r\nfrån  den  allmänna  motionstiden   som   rör\r\nallmänna frågor om arbetslöshetsförsäkringen.\r\nSamtliga   motioner   avstyrks,   bl.a.   med\r\nhänvisning till pågående utredningsarbete.\r\nJämför  reservationerna 4 (v, mp), 5 (m, kd),\r\n6 (v) och 7 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nSom framgår  av  inledningen  till betänkandet måste\r\nden  arbetslöse uppfylla vissa villkor  för  att  ha\r\nrätt till arbetslöshetsersättning. Ersättning lämnas\r\ntidigast  den  dag  den arbetslöse fyller 20 år. För\r\natt         erhålla         ersättning          från\r\ninkomstbortfallsförsäkringen krävs att man utöver de\r\nallmänna    villkoren,    t.ex.    att    stå   till\r\narbetsmarknadens  förfogande,  också  uppfyller  ett\r\nmedlemsvillkor  och ett arbetsvillkor. Medlemskap  i\r\nen arbetslöshetskassa  får beviljas den som under en\r\nsammanhängande period av fem veckor under minst fyra\r\nveckor har förvärvsarbetat  i  genomsnitt  minst  17\r\ntimmar  per vecka och fortfarande arbetar i en sådan\r\nomfattning. För att ha rätt till en inkomstrelaterad\r\nersättning  ska den sökande ha varit medlem under en\r\nsammanhängande  period  av tolv månader och uppfyllt\r\narbetsvillkoret        efter       inträdet        i\r\narbetslöshetskassan. Arbetsvillkoret  är uppfyllt om\r\nden   sökande,  under  en  ramtid  av  tolv  månader\r\nomedelbart   före   arbetslöshetens   inträde,   har\r\nförvärvsarbetat  under  minst sex månader och därvid\r\narbetat  minst  70  timmar per  kalendermånad  eller\r\nförvärvsarbetat under  minst  450  timmar  under  en\r\nsammanhängande  tid av sex kalendermånader och varje\r\nmånad arbetat minst 45 timmar.\r\n\r\nDen som uppfyller  de  allmänna  villkoren och det\r\ns.k.  studerandevillkoret  kan  beviljas  ersättning\r\nenligt  grundförsäkringen.  Studerandevillkoret   är\r\nuppfyllt  om  den  sökande avslutat en utbildning på\r\nheltid som omfattat  minst  ett läsår och berättigat\r\nvederbörande till studiestöd enligt studiestödslagen\r\n(1999:1395) och därefter stått till arbetsmarknadens\r\nförfogande     via     arbetsförmedlingen      eller\r\nförvärvsarbetat  i  minst  90 kalenderdagar under en\r\nramtid  av  tio månader i anslutning  till  att  han\r\neller hon avslutat utbildningen.\r\nEn sökande  får  ingen ersättning förrän han eller\r\nhon  har  varit  arbetslös  i  fem  dagar,  de  s.k.\r\nkarensdagarna, under  en  sammanhängande  period  av\r\ntolv månader.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  begär i kommittémotion A330 (yrk.\r\n10)  att  regeringen utreder  kopplingen  mellan  de\r\nfackliga organisationerna och arbetslöshetskassorna.\r\nArbetslöshetsförsäkringen          sköts          av\r\narbetslöshetskassor  som i de flesta fall har starka\r\nband    med    olika    fackliga     organisationer.\r\nArbetslöshetskassorna  finansieras nästan  helt  med\r\nstatliga medel och kassorna fattar myndighetsbeslut.\r\nTvå utredningar som presenterades  1999 ifrågasätter\r\ndagens system med fristående arbetslöshetskassor som\r\när knutna till fackliga organisationer. Kritiken går\r\nbl.a.  ut  på  att arbetslöshetskassorna  utgör  ett\r\nhinder  för  effektiv  tillsyn.  Partiet  anser  att\r\nregeringen     bör      utreda     en     alternativ\r\norganisationsmodell   och  konsekvenserna   av   att\r\nförändra  relationerna mellan  arbetslöshetskassorna\r\noch de fackliga organisationerna.\r\n\r\nVänsterpartiet begär i partimotion A292 (yrk. 5) att\r\nregeringen    lägger    fram    förslag    om    hur\r\nkvalifikationsregler       för       rätt       till\r\narbetslöshetsersättningen  kan  göras  neutrala  och\r\nicke-diskriminerande      för      korttids-     och\r\ndeltidsanställda.      Könsmaktsordningen,       som\r\nsystematiskt underordnar kvinnor och överordnar män,\r\npräglar   arbetsmarknaden.  Kvinnor  missgynnas  och\r\ndiskrimineras  på  en  rad  områden,  t.ex.  när det\r\ngäller  a-kassan.  Arbetslöshetsförsäkringen  är  en\r\nomställningsförsäkring som bygger på anställning och\r\npå     inkomstbortfallsprincipen.    Personer    med\r\nkorttidsanställningar  som har svårt att komma in på\r\narbetsmarknaden har också svårigheter att komma in i\r\noch    omfattas    av    trygghetssystemet.     Även\r\ndeltidsarbetande  har  svårt  att  kvalificera sig i\r\nförsäkringen. Kvinnor och invandrare har högst andel\r\nbåde deltids- och korttidsanställningar.\r\n\r\nLennart  Axelsson  (s)  begär  i  motion   A284  ett\r\ntillkännagivande    om    arbetslöshetsförsäkringen,\r\nsärskilt  den  s.k.  100-dagarsregeln   om  utvidgat\r\narbetssökande.\r\n\r\nTorsten Lindström (kd) anser i motion A208  att  det\r\när      angeläget      att      regelverket      för\r\narbetslöshetsförsäkringen  ses över så att människor\r\nstimuleras  att  prova  nya jobb  utan  att  riskera\r\nekonomiskt  avbräck t.ex.  i  form  av  återkommande\r\nkarensperioder.\r\n\r\nAnnika Qarlsson och Roger Tiefensee (båda c) menar i\r\nmotion   A338  att   en   översyn   ska   göras   av\r\ntrygghetssystemen,                         inklusive\r\narbetslöshetsförsäkringen,  så  att de påverkar  ett\r\njämställt föräldraskap positivt.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom utskottet redogjort för under  rubriken Bakgrund\r\nbildades de första arbetslöshetskassorna av fackliga\r\norganisationer.  Denna  grund  har  visat  sig  vara\r\nstabil  och  har  därför behållits och utvecklats  i\r\növer      100      år.      Administrationen      av\r\narbetslöshetsförsäkringen     har,     trots     att\r\nförsäkringen  till allt större del  blivit  statligt\r\nfinansierad, legat  kvar  hos arbetslöshetskassorna.\r\nAtt   arbetslöshetsförsäkringen   administreras   av\r\nintresseorganisationerna,        dvs.       fackliga\r\norganisationer        och        bransch-        och\r\nsmåföretagarorganisationer,  innebär stora fördelar.\r\nDetta  har t.ex. garanterat en  nära  koppling  till\r\nlönepolitiken,    arbetsmarknadspolitiken    och   i\r\nförlängningen  till den ekonomiska politiken. I  dag\r\nfinns också Alfa-kassan  som  är  den kompletterande\r\narbetslöshetskassan    för   både   anställda    och\r\nföretagare.\r\n\r\nUtskottet inser dock att det kan finnas en inbyggd\r\nkonflikt i att ge service  och stöd åt de arbetslösa\r\noch  att  utöva tillsyns- och  kontrollfunktioner  i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Det  är  nödvändigt  att\r\narbetslöshetsförsäkringen  har  hög  legitimitet och\r\ntilltro hos allmänheten. Tilltron kan  brytas ned av\r\nt.ex.  fusk  och  missbruk av försäkringen.  Det  är\r\ndärför viktigt att  tillsynen  och kontrollen är väl\r\nutbyggd, effektiv och synlig.\r\nDen  1  januari  2004  inrättades   IAF.  Den  nya\r\nmyndigheten  ska svara för den samlade tillsynen  av\r\narbetslöshetsförsäkringen,      dvs.     både     av\r\narbetslöshetskassorna och Arbetsmarknadsverket.  Den\r\növergripande  uppgiften  för  IAF  är att bidra till\r\nrättssäkerhet  och likabehandling i hela  landet  av\r\ndem som söker arbetslöshetsersättning.  På  så  sätt\r\nkan  IAF  bidra  till  att  stärka  legitimiteten  i\r\nförsäkringen.  Utskottet  vill också peka på att RiR\r\nhar   beslutat   att   granska  effektiviteten   och\r\norganisationen     av     arbetslöshetsförsäkringen.\r\nGranskningsrapporten beräknas komma i december 2004.\r\nNär  det  gäller  Kristdemokraternas  motion  A330\r\nyrkande 10 vill utskottet  påminna  om  att liknande\r\nsynpunkter        på        kopplingen        mellan\r\narbetslöshetskassorna      och      de      fackliga\r\norganisationerna  har  behandlats  vid  ett  flertal\r\ntillfällen,   senast   i   mars  2003  i  betänkande\r\n2002/03:AU4.  Utskottet avstyrkte  då  yrkandet  och\r\nuttalade som tidigare  att  det  inte finns skäl att\r\nändra den nuvarande ordningen.\r\nArbetslöshetsförsäkringen  grundar   sig   på  att\r\nrätten   till   ersättning   förutsätter   en   fast\r\nförankring    på   arbetsmarknaden.   För   att   få\r\narbetslöshetsersättning  måste  därför vissa villkor\r\nvara uppfyllda, t.ex. medlems- och  arbetsvillkoren.\r\nArbetsvillkoret  grundar  sig  på att förvärvsarbete\r\nska ha utförts med en viss mängd  under en viss tid.\r\nUtformningen av villkoren avgör vilka  som  får  och\r\ninte  får ersättning från försäkringen. Ett för lågt\r\nkrav  innebär   att   även   personer  med  en  svag\r\nförankring på arbetsmarknaden  skulle  ha  rätt till\r\nersättning.  Ett  för  högt  krav  skulle få motsatt\r\neffekt.  Det  är  fråga  om  en vansklig  avvägning.\r\nRisken  finns  alltid  att enskilda  faller  utanför\r\nsystemet  trots  att deras  situation  framstår  som\r\nbehjärtansvärd. Utskottet anser att den bedömning av\r\narbetsvillkoren  som   är   gjord  i  lagstiftningen\r\ninnebär  rimliga krav på sökandens  anknytning  till\r\narbetsmarknaden.\r\nUtskottet  har ändock förståelse för de synpunkter\r\nsom framförs i  motion  A292  (yrk.  5) om att vissa\r\ngrupper   har   svårt   att  kvalificera  sig   till\r\narbetslöshetsersättning,  t.ex.  de  som är deltids-\r\noch korttidsanställda. Dessa grupper har  stor andel\r\nkvinnor och invandrare. Enligt utskottets mening  är\r\ndet   angeläget   att   man   i   första   hand  gör\r\nansträngningar  för  att  personer i denna situation\r\nska  få  fastare  anknytning  till  arbetsmarknaden,\r\nt.ex.  genom att bereda dem heltidsarbete.  Det  har\r\nunder de  senaste  åren pågått åtgärder och insatser\r\nför att stärka dessa  möjligheter.  För  en  närmare\r\nredovisning av detta se betänkandena 2002/03:AU4 och\r\n2003/04:AU1.   Utskottet   vill   särskilt  peka  på\r\nföljande.  Utskottet  vill inledningsvis  nämna  den\r\npågående utredningen om  den könssegregerade svenska\r\narbetsmarknaden (dir. 2003:18  och  2004:13). Enligt\r\nkommittédirektiven   ska   utredningen  främst   öka\r\nkunskapen om vad som vidmakthåller könssegregeringen\r\npå arbetsmarknaden och var hindren  för  integrering\r\nfinns. Utredningen ska både ha ett svenskt  och  ett\r\ninternationellt    perspektiv.    Uppdraget    skall\r\nredovisas  senast  den  15  april  2004.  Regeringen\r\nuppdrog  i  december 2001 åt Arbetsmiljöverket  (AV)\r\natt   bilda   en    styrgrupp    för    frågor    om\r\ndeltidsarbetslöshet      med      ledamöter     från\r\nArbetslivsinstitutet   (ALI),   Arbetsmarknadsverket\r\n(AMV), Jämställdhetsombudsmannen  (JämO) och Svenska\r\nESF-rådet. Styrgruppens uppgift var  att  påverka de\r\nomständigheter  som  hindrar dem som arbetar  deltid\r\noch som vill arbeta mer att få önskad arbetstid samt\r\nutifrån bestämda ramar  fatta  beslut om hur avsatta\r\nmedel  ska  användas. Verksamheten  kom  att  kallas\r\nHela-projektet.   Inom   ramen   för  Hela-projektet\r\ndisponerar AV 150 miljoner kronor för åren 2003-2005\r\nför  att stimulera till minskad deltidsarbetslöshet.\r\nStyrgruppen   ska  fördela  medlen  på  vissa  givna\r\nområden  t.ex.  på   kompetensutveckling   och   som\r\ninitiativmedel.\r\nInitiativmedel  innebär medel till arbetsplatser där\r\narbete pågår att  stödja  att  heltidsarbete blir en\r\nnorm  och deltid en möjlighet. AMS  medverkan  under\r\n2004/05  handlar  främst  om insatser för att sprida\r\nerfarenheterna   av   den   projektverksamhet    som\r\ngenomförts.    AMS   anser   att   den   långsiktiga\r\narbetskraftssituationen   inom   vård   och   omsorg\r\nmotiverar   krav  på  insatser  för  att  åstadkomma\r\nförändringar  som medför att arbetskraften utnyttjas\r\nbättre och att  undersysselsättningen  minskar.  Vid\r\narbetsmarknadsutbildning  inom  vård  och omsorg ska\r\narbetsgivare  därför  kunna erbjuda jobbgaranti  med\r\nönskad  arbetstid.  Som  villkor  gäller  också  att\r\nlänsarbetsnämnden bedömer att det genomförs åtgärder\r\nhos  arbetsgivaren  för att  komma  till  rätta  med\r\nofrivillig    deltid   och    timanställning    inom\r\norganisationen.\r\nUtskottet kan  i  detta  sammanhang konstatera att\r\nregeringen både i vårpropositionen 2002/03:100 och i\r\nbudgetpropositionen  2003/04:1   aviserade   att  en\r\nutredning   ska   tillsättas   för   att   undersöka\r\nmöjligheterna      att      införa     rätt     till\r\nheltidsanställning. Utskottet har under hand erfarit\r\nfrån   Näringsdepartementet   att    beredning    av\r\nutredningsdirektiven pågår.\r\nI  sammanhanget  kan  också noteras att ALI i sitt\r\nbetänkande   Hållfast   arbetsrätt    -    för   ett\r\nföränderligt   arbetsliv   (Ds  2002:56)  behandlade\r\nfrågan   om   visstidsanställningar   och   föreslog\r\nförändringar  i   lagstiftningen  på  detta  område.\r\nBetänkandet har remissbehandlats, och regeringen har\r\naviserat att en proposition  i  frågan  kan väntas i\r\nmaj 2004.\r\nNär  det  gäller  gruppen invandrare kan utskottet\r\nnämna att AMS som ett  led  i  sin  återrapportering\r\ntill  regeringen den 16 februari 2004  har  uppgivit\r\natt det  pågår ett intensivt arbete på olika fronter\r\ninom  AMV  vad  gäller  integrationsfrågorna.  Bland\r\nannat är det ett viktigt inslag i den utbildning som\r\nför närvarande  pågår  för  arbetsmarknadsnämndernas\r\nledamöter. Det särskilda introduktionsstödet för att\r\nunderlätta inträdet på arbetsmarknaden  för personer\r\nmed  utländsk bakgrund bedöms av AMS få allt  större\r\nbetydelse under 2004. AMS anser att integrationen av\r\ninvandrare på arbetsmarknaden är en nyckelfråga både\r\ninom  arbetsmarknads-   och   integrationspolitiken.\r\nUnder   2004   kommer   strategiska   åtgärder   att\r\ngenomföras för att optimera och snabba  på  inträdet\r\npå arbetsmarknaden för invandrare. Försöksverksamhet\r\nmed    arbetsplatsintroduktion   (SIN)   för   vissa\r\ninvandrare  fortsätter som en arbetsmarknadspolitisk\r\ninsats. SIN innebär  att  arbetsgivarna  kan  få ett\r\nskräddarsytt   introduktionsstöd  när  de  anställer\r\ninvandrare.   En  specialutbildad   arbetsförmedlare\r\nfungerar som coach i upp till ett halvår. Stödet kan\r\nexempelvis bestå  i  att  arbetsförmedlaren  och den\r\nanställde gemensamt arbetar fram fungerande rutiner.\r\nAMS  bedömer  att  samarbetet med bl.a. Ombudsmannen\r\nmot etnisk diskriminering  (DO)  och JämO kommer att\r\nutvecklas och förbättras. Brytprojektet  fortsätter,\r\ni brytverksamheten har man under flera år  utvecklat\r\nmetoder  och  arbetssätt med genusperspektiv.  Under\r\n2004     prioriterar     AMS     utvecklingsområdena\r\nMainstreaming,    Könsperspektiv   i   vägledningen,\r\nProjekt riktade till  män och Teknikan. Enligt AMV:s\r\nregleringsbrev för budgetåret  2004  ska  AMS senast\r\nden 18 juni 2004 redovisa vilka insatser som  gjorts\r\nför  att  bryta  könsuppdelningen på arbetsmarknaden\r\nsamt  analysera  resultatet   av   dessa   insatser.\r\nRedovisningen ska också innehålla en redovisning  av\r\nbrytprojekten.\r\nDet  kan  också  nämnas  att regeringen våren 2003\r\ntillsatte en arbetsgrupp med  uppgift  att undersöka\r\nhur   näringslivets   engagemang   i   arbetet   för\r\nintegration  av invandrare på arbetsmarknaden bättre\r\nkan tas till vara av offentliga aktörer samt föreslå\r\nhur en närmare  samverkan  på området kan komma till\r\nstånd i olika hänseenden. Gruppen  är  sammansatt av\r\npersoner    från   Regeringskansliet   och   Svenskt\r\nNäringsliv. Det  har  betonats  att  denna särskilda\r\nform  för  samarbete mellan regering och  näringsliv\r\nska ses mot  bakgrund av det stora behovet att finna\r\nvägar för en bättre  integration  av  invandrare  på\r\narbetsmarknaden. Arbetsgruppen ska avrapportera sitt\r\nuppdrag  den  30 april 2004 men avlämnade i december\r\n2003 en delrapport.  Arbetsgruppen har haft följande\r\nprincipiella utgångspunkter:\r\n\r\n·  reguljärt arbete ska komma i första hand,\r\n·\r\n·  företagens incitament  att våga pröva medarbetare\r\nmed ny och okänd kompetens behöver stärkas,\r\n·\r\n·  säråtgärder som riktar sig  till  invandrare  som\r\ngrupp ska undvikas,\r\n·\r\n·  krav  på  kunskaper  i svenska språket måste vara\r\nrimliga,\r\n·\r\n·  diskriminering är oacceptabelt.\r\n·\r\nI delrapporten har arbetsgruppen  redovisat  fyra av\r\nförslagen  till förbättrad integration av invandrare\r\npå arbetsmarknaden och dessa handlar om:\r\n\r\n1. integrationsavtal     mellan     arbetsmarknadens\r\nparter/\"lärlingssystem\",\r\n2.\r\n3. arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens,\r\n4.\r\n5. utveckling   av   befintliga  anställningsformer,\r\narbetspraktik  och  möjligheten  till  \"prova-på-\r\njobb\",\r\n6.\r\n7. ett utvecklat arbetssätt vid arbetsförmedlingen.\r\n8.\r\nRedovisningen ovan visar  att  det  har vidtagits en\r\nrad åtgärder och att det alltjämt pågår  arbete  för\r\natt förbättra möjligheterna för de berörda grupperna\r\natt få förvärvsarbete i en omfattning som svarar mot\r\nderas arbetsutbud. Detta är enligt utskottet den typ\r\nav  insatser  som man i första hand bör satsa på för\r\natt komma till  rätta  med  de  problem som särskilt\r\nVänsterpartiet pekar på i sin motion.\r\n\r\nDen s.k. 100-dagarsregeln som berörs i motion A284\r\nhar     samband    med    arbetslöshetsförsäkringens\r\nkonstruktion  som en omställningsförsäkring. Regeln,\r\nsom infördes från den 5 februari 2001, återfinns i 9\r\na § ALF och ger  den  arbetslöse  rätt  att under de\r\nförsta  100  dagarna  begränsa  sitt  sökande   till\r\nlämpliga  arbeten  inom  sitt  yrke och inom normalt\r\npendlingsavstånd. Därefter måste den arbetslöse vara\r\nberedd att söka arbete även inom andra yrken och att\r\npendla  längre  bort eller flytta  för  att  få  ett\r\narbete.  Tackar den  arbetslöse  nej  till  lämpligt\r\narbete sätts ersättningen ned under en tid. Sker det\r\ntre  gånger  under  samma  ersättningsperiod  upphör\r\nrätten   till   ersättning   helt.  Innan  en  sådan\r\nnedsättning av ersättningen sker  ska en bedömning i\r\ndet  enskilda  fallet göras om det erbjudna  arbetet\r\nvar lämpligt enligt  11  § ALF. Ett arbete ska anses\r\nlämpligt bl.a. om det inom  ramen  för tillgången på\r\narbetstillfällen  tagits  skälig  hänsyn   till  den\r\nsökandes   förutsättningar  för  arbetet  och  andra\r\npersonliga förhållanden.  Utskottet  anser  att 100-\r\ndagarsregeln   utgör   en   naturlig   del   av   en\r\nomställningsförsäkring  och  att  motionen  inte ger\r\nnågra övertygande skäl att ändra regeln.\r\nNär  det  gäller  motion  A208  om  att  stimulera\r\narbetslösa  att  prova nya jobb utan att de riskerar\r\natt drabbas av ekonomiskt avbräck genom återkommande\r\nkarensdagar    vill    utskottet    göra    följande\r\nklarläggande. Man kan av  motionen  få intrycket att\r\nen arbetslös alltid drabbas av karensdagar  när  han\r\neller  hon  återgår  i  arbetslöshet  efter  att  ha\r\npåbörjat   ett   arbete.   Så  är  inte  fallet.  En\r\nersättningsperiod inleds med  fem karensdagar. Under\r\nersättningsperioden  kan  den arbetssökande  påbörja\r\noch prova flera arbeten inom  en tolvmånaders-period\r\noch sedan återgå till arbetslöshet  utan att drabbas\r\nav nya karensdagar. Utskottet anser att  detta är en\r\nrimlig avvägning.\r\nUtskottet  har  tidigare  behandlat  motioner  som\r\ntagit  upp  problemet  med föräldralediga som  under\r\nsamma tid som föräldrapenning  uppburits har arbetat\r\ndeltid i sådan omfattning att ett nytt arbetsvillkor\r\nhar uppfyllts. Vid en efterföljande arbetslöshet har\r\nderas  dagpenning grundats på deltidsarbetet,  trots\r\natt     personen      arbetade      heltid      före\r\nföräldraledigheten. I betänkande 2002/03:AU4 uppgavs\r\natt  utskottet  erfarit  att  det pågick arbete inom\r\nRegeringskansliet för att finna  en lösning på detta\r\nproblem. Den nu aktuella motionen  A338  avser samma\r\nfråga. Motionärerna vill få till stånd en översyn av\r\ntrygghetssystemen  så  att  dessa  kan  påverka  ett\r\njämställt föräldraskap positivt. Utskottet  har  vid\r\nförnyad  kontakt  med Regeringskansliet fått uppgift\r\nom att frågan inte längre är under beredning. Enligt\r\nutskottets  mening är  det  angeläget  att  i  olika\r\navseenden uppmärksamma  hur föräldralediga behandlas\r\ni  de  olika  socialförsäkringssystemen.   Utskottet\r\nutgår  från  att  detta  är något som kan beaktas  i\r\nsamband med den översyn av  försäkringssystemen  som\r\nutskottet återkommer till i det följande.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan anförda avstyrker\r\nutskottet  motionerna  A208  (kd),  A284  (s),  A330\r\nyrkande  10 (kd) och A338 (c).  Utskottet  avstyrker\r\nockså motion A292 yrkande 5 (v).\r\n\r\n3 Överhoppningsbar tid\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt   behandlar  utskottet  två\r\nmotioner från den allmänna  motionstiden  som\r\nrör     s.k.     överhoppningsbar    tid    i\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Motionsyrkandena\r\navstyrks.\r\nJämför reservation 8 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFör   ersättningsrätt   i  arbetslöshetsförsäkringen\r\nkrävs   -  som  angetts  ovan   -   att   ett   s.k.\r\narbetsvillkor   ska  vara  uppfyllt.  Detta  villkor\r\ninnebär att den sökande  under en tolvmånadersperiod\r\n(ramtid) omedelbart före arbetslöshetens inträde ska\r\nha utfört en viss mängd arbete.  När  denna  tid ska\r\nbestämmas   räknas  inte  (överhoppas)  tid  då  den\r\nsökande  varit  hindrad  att  arbeta  av  ett  antal\r\nangivna skäl. Överhoppningsbar tid medför alltså att\r\nden  tid  under   vilken  arbetsvillkoret  ska  vara\r\nuppfyllt   (tolvmånadersperioden)    förlängs.   Det\r\nbetyder  att  arbete  som ligger längre tillbaka  än\r\ntolv månader kan medräknas  i  arbetsvillkoret.  Den\r\növerhoppningsbara  tiden  är  begränsad till sju år.\r\nEtt arbete som kvalificerar för  arbete  kan  alltså\r\nlängst  ligga  åtta år tillbaka i tiden. Exempel  på\r\növerhoppningsbar  tid  är  sådan tid som den sökande\r\nvarit förhindrad att arbeta  på  grund  av  sjukdom,\r\nvård  av  eget  barn  under  två  år  eller  vård av\r\nadoptivbarn   i  två  år  efter  barnets  ankomst  i\r\nfamiljen,  utbildning  under  vissa  förutsättningar\r\neller   på   grund    av    deltagande    i    vissa\r\narbetsmarknadspolitiska  program.  Även  tid  då den\r\nsökande fått föräldrapenningförmåner får överhoppas.\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  i kommittémotion A330 (yrk.\r\n5) stimulera deltagande i  utbildning  och  föreslår\r\ndärför     att    studier    ska    betraktas    som\r\növerhoppningsbar  tid  i arbetslöshetsförsäkringen i\r\nproportion till omfattningen  av tiden.  Studier ska\r\nenligt partiet inte behöva vara  avslutade  för  att\r\nman ska vara berättigad till a-kassa.\r\n\r\nRaimo   Pärssinen   (s)  anser  i  motion  A346  att\r\nbegreppet  vård  av  eget   barn   i   samband   med\r\növerhoppningsbar   tid  i  arbetslöshetsförsäkringen\r\näven  ska  inbegripa vård  av  sådana  barn  som  en\r\nförsäkrad blivit  särskilt  förordnad vårdnadshavare\r\nför.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nLiknande frågor om arbetslöshetsförsäkringens regler\r\nom  överhoppningsbar tid vid studier  som  i  motion\r\nA330  (yrk.  5)  har  utskottet  behandlat  vid  ett\r\nflertal  tillfällen  tidigare,  senast  i betänkande\r\n2002/03:AU4.  Utskottet  kan konstatera att  studier\r\nredan i dag är överhoppningsbar  tid om de avslutats\r\nefter  fyllda  25  år eller om de har  föregåtts  av\r\nsammanhängande förvärvsarbete  på heltid i minst fem\r\nmånader.   Detta  gäller  under  förutsättning   att\r\nstudierna var  på heltid och är avslutade. Här som i\r\nandra sammanhang  knyts  ersättningsrätten  till att\r\nden sökande står till arbetsmarknadens förfogande.\r\n\r\nNär  det  gäller motion A346 om begreppet vård  av\r\neget barn är  följande  att  säga.  Om inte någon av\r\nföräldrarna är lämplig som vårdnadshavare,  eller om\r\nbarnet tagits emot av familjehemsföräldrar eller  om\r\nbåda  föräldrarna  har  avlidit,  ska  vårdnaden  om\r\nbarnet  anförtros  en  eller två särskilt förordnade\r\nvårdnadshavare (6 kap. i  föräldrabalken).  ALF  ger\r\ntvå  olika  möjligheter  i fråga om överhoppningsbar\r\ntid vid vård av barn. 16 § punkt 5 ALF avser vård av\r\neget barn som inte fyllt två  år.  17  § punkt 1 ALF\r\navser      tid      då      den     sökande     fått\r\nföräldrapenningförmåner enligt  lagen  (1962:381) om\r\nallmän   försäkring.   Dessa  två  bestämmelser   om\r\növerhoppningsbar    tid   kan    tidsmässigt    vara\r\növerlappande.             Huvuddelen              av\r\nföräldrapenningförmånerna   uppbärs   normalt  under\r\nbarnets  första  två  år. I 4 kap. 2 § a)  lagen  om\r\nallmän   försäkring   stadgas    att   en   rättslig\r\nvårdnadshavare som inte är förälder och som har vård\r\nom barnet likställs med förälder vid  tillämpning av\r\nbestämmelserna         i         kapitlet         om\r\nföräldrapenningförmåner.     Föräldrapenning     med\r\nanledning av ett barns födelse utges under högst 480\r\ndagar  sammanlagt  för föräldrarna. Lagen innehåller\r\nvissa bestämmelser om  användandet av dagarna mellan\r\nföräldrarna,   t.ex.   de   två    \"pappamånaderna\".\r\nAnledningen    till    regleringen    i    ALF    om\r\növerhoppningsbar    tid   för   sökande   som   fått\r\nföräldrapenning  var  att  det  ansågs  rimligt  att\r\nföräldrar som fått föräldrapenningförmån  efter  det\r\natt  barnet  fyllt två år även kunde räkna denna tid\r\nsom  överhoppningsbar.  Bestämmelsen  kan  tillämpas\r\nredan  före barnets födelse. Utskottet ser uppgiften\r\nsom särskilt  förordnad  vårdnadshavare  som  mycket\r\nviktig.   Den  regel  om  överhoppningsbar  tid  för\r\nföräldrar  som   uppbär  föräldrapenningförmån,  som\r\nockså denna kategori  kan stödja sig på, tillgodoser\r\ntill viss del det behov  som motionären efterfrågar.\r\nOm det skulle visa sig att den nuvarande regleringen\r\ninnebär  nackdelar för denna  grupp  vårdnadshavare,\r\nutgår utskottet  från  att  regeringen uppmärksammar\r\nfrågan.  Utskottet, som alltså  har  förståelse  för\r\ntankarna bakom  motion  A346,   är inte berett att i\r\nnuläget ställa sig bakom förslaget.\r\nMed hänvisning till det som anförs  ovan avstyrker\r\nutskottet  motionerna A330 yrkande 5 (kd)  och  A346\r\n(s).\r\n\r\n4 Studier och a-kassa\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet behandlar  i detta avsnitt motioner\r\nfrån  den  allmänna  motionstiden   som   rör\r\nstudier och a-kassa. Samtliga motionsyrkanden\r\navstyrks  bl.a.  med  anledning  av  pågående\r\nberedningar.\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nNormalt  kan  man  inte  få  arbetslöshetsersättning\r\nunder  studietid  eftersom man då  inte  anses  vara\r\narbetslös. Grundkravet  för  ersättningsrätt  är att\r\nvara  anmäld  till  arbetsförmedlingen  och stå till\r\narbetsmarknadens förfogande. Man måste alltså aktivt\r\nsöka arbete, och det får inte vara något som hindrar\r\nden     arbetssökande     från    att    anta    ett\r\narbetserbjudande.   Huvudregeln    är   därför   att\r\nersättning  inte  lämnas  till  den  som   deltar  i\r\nutbildning   (10  §  punkt  1  ALF).  Om  det  finns\r\nsärskilda skäl  får  regeringen  eller den myndighet\r\nregeringen bestämmer föreskriva att  ersättning  får\r\nlämnas  till  en  person som deltar i utbildning och\r\nange vilka villkor  för  rätt  till ersättning som i\r\nsådana  fall  ska  gälla. I korthet  innebär  de  nu\r\ngällande undantagen följande.\r\n\r\nAv betydelse är bl.a.  om  det  är  heltids- eller\r\ndeltidsstudier  och  om  studierna  finansieras  med\r\nnågon   form   av  studiestöd.  I  vissa  fall   kan\r\nersättning  lämnas   t.o.m.   under   avbrott  eller\r\nuppehåll i utbildningen. Om studier sker  på  heltid\r\nutan  studiestöd  kan  arbetslöshetsersättning utges\r\nendast om\r\n\r\n- det är en fortsättning på en heltidsutbildning som\r\ntidigare bedrivits jämsides med ett heltidsarbete,\r\n-\r\n- heltidsarbete söks och\r\n-\r\n-  tidigare  arbete  inte  avslutats   på  grund  av\r\nstudierna.\r\n-\r\nVid deltagande i en orienteringskurs på  hel-  eller\r\ndeltid   utan   någon   form   av   studiestöd   kan\r\narbetslöshetsersättning  utges  om  kursen uppfyller\r\nvissa   krav.   En   orienteringskurs  är  en   kort\r\nutbildning med huvudsyfte  att  orientera  om  olika\r\nyrken  och  utbildningsvägar.  Kurserna  anvisas  av\r\narbetsförmedlingen.\r\n\r\nVid  utbildning  på  deltid  utan  studiestöd  kan\r\narbetslöshetsersättning utges endast om\r\n·  tidigare   arbete  inte  avslutats  på  grund  av\r\nstudierna,\r\n·\r\n·  heltidsarbete söks och\r\n·\r\n·  den arbetslöse  kan  intyga  att han eller hon är\r\nberedd att avbryta studierna om  de skulle hindra\r\nfrån att ta ett arbete.\r\n·\r\nVid   utbildning   på  deltid  med  studiestöd   kan\r\narbetslöshetsersättning utges endast om\r\n\r\n- den arbetslöse bedrivit  studier  varaktigt (minst\r\nen  termin)  före arbetslösheten vid sidan  av  ett\r\ndeltidsarbete,\r\n-\r\n- arbete söks i  minst samma omfattning som tidigare\r\noch\r\n-\r\n- den arbetslöse ofrivilligt fått lämna sitt arbete.\r\n-\r\nOm den studerande  själv  väljer  att  avbryta  sina\r\nstudier utan avsikt att återuppta dem, anses de vara\r\navslutade   och  personen  anses  inte  längre  vara\r\nstuderande. Arbetslöshetsersättning  kan  då  lämnas\r\nunder förutsättning att övriga villkor är uppfyllda.\r\n\r\nVid  ferieuppehåll  i  utbildningen kan ersättning\r\nlämnas i vissa fall. Det krävs  att  arbetsvillkoret\r\när uppfyllt och att det inte har gått  mer  än  tolv\r\nmånader    sedan    arbetslöshetsersättning   senast\r\nuppbars. Ferieuppehållet  ska  dessutom överstiga 45\r\nkalenderdagar.   Särskilda   regler    gäller    vid\r\narbetsmarknadsutbildningar.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  konstaterar i kommittémotion A330\r\n(yrk.    9)    att   studerande    inte    kan    få\r\narbetslöshetsersättning  enligt  ALF under ferierna.\r\nDet  innebär  stora påfrestningar framför  allt  för\r\näldre studerande  med  försörjningsansvar.  Det  har\r\nförekommit   att   personer  tvingats  avbryta  sina\r\nstudier för att åter  få rätt till ersättning. Lagen\r\nbör ändras så att det blir  möjligt  för  studerande\r\natt erhålla arbetslöshetsersättning under ferierna.\r\n\r\nLilian Virgin och Christer Engelhardt (båda  s) vill\r\ni motion A238 att trygghetssystemen ska samverka för\r\natt  förstärka  arbetslinjen  och  därmed  stimulera\r\nåtergång  i  arbete  efter  perioder  av sjukpenning\r\neller sjukersättning. Till exempel kan  studier vara\r\nen av de möjligheter som underlättar vägen  tillbaka\r\ntill arbetslivet.\r\n\r\nJan Björkman och Kerstin Andersson (båda s) anser  i\r\nmotion  A253  att  den  del av regelverket som avser\r\nförsäkran om att inte återuppta studier bör ses över\r\nför att inte i onödan bidra  till  inaktivitet under\r\narbetslöshetsperioden. Vidare anser samma motionärer\r\ni  motion  A350  att  man bör ändra regelverket  vad\r\ngäller studieuppehåll.  Den  situation  som avses är\r\nnär en person stegvis förkovrar sig och det  uppstår\r\nuppehåll  mellan  utbildningarna.  Det  krävs enligt\r\nmotionen att studieuppehållet varat i minst 45 dagar\r\nför  att  sökanden ska vara ersättningsberättigad  i\r\nsådana fall. Detta krav bör tas bort.\r\n\r\nI motion A267  pekar  Kurt  Kvarnström  m.fl. (s) på\r\nproblemet  att  arbetslösa  studerande  under  vissa\r\nförutsättningar  inte  får  a-kasseersättning  under\r\nsommaren. Målsättningen är att  de  som är sjuka och\r\nmåste  byta arbete ska erbjudas en snabb  och  aktiv\r\nrehabilitering. De berörda personerna bör ges en bra\r\nekonomisk trygghet under denna omställning t.ex. när\r\nde studerar.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nLiknande frågor om arbetslöshetsförsäkringens regler\r\nvid studier  har utskottet behandlat vid ett flertal\r\ntillfällen.  Förslagen  har  ofta  utgått  från  den\r\nomständigheten att studerande många gånger har svårt\r\natt   försörja   sig    under   ferier   och   andra\r\nstudieuppehåll. Detta beror i stora delar på hur det\r\nbefintliga  ersättningssystemet   för   studier   är\r\nuppbyggt.\r\n\r\nDen  i  motion  A350  nämnda  perioden om 45 dagar\r\nsyftar  på  en bestämmelse i AMS författningssamling\r\n(AMSFS  1997:13  10  §)  som  reglerar  rätten  till\r\nersättning under ferier. Innebörden av regeln är att\r\nersättning  vid  studieuppehåll  kan  ges  endast om\r\nuppehållet  avser ferier och ferierna överstiger  45\r\ndagar. Förutsättningen  för  sådan  ersättning under\r\nferier är att studiestöd inte lämnas  för  någon del\r\nav  denna  tid.  Motionen tar upp problemet med  att\r\nutbildningar numera  inte alltid är terminsuppdelade\r\npå höst- och vårterminer. Regeln om ersättning under\r\nferier  som  överstiger   45   dagar  tar  sikte  på\r\nsommarlovet  i  den  traditionella  terminsuppdelade\r\nutbildningen. Inom andra  utbildningar kan både fler\r\noch  kortare  uppehåll  ingå  i   utbildningsplanen.\r\nUtskottet menar att det kan finnas  anledning att se\r\növer regelverket som gäller uppehåll i utbildningen.\r\nUtskottet utgår från att regeringen i beredningen av\r\nden  nedan  omnämnda studiesociala utredningen  även\r\nbeaktar de synpunkter som framförs i motionen.\r\nMotion A253  avser  försäkran  att  inte återuppta\r\nstudierna.  Utskottet utgår från att motionen  bl.a.\r\nsyftar på regeln  i  16  § punkt 2 ALF som möjliggör\r\natt  tid  kan  hoppas  över  om   denna   ägnats  åt\r\nutbildning  som hindrat sökanden att arbeta.  Utöver\r\nandra kriterier  som  anges för att bestämmelsen ska\r\nkunna  tillämpas  måste  utbildningen   också   vara\r\navslutad.  Den  sökande  måste  alltså på något sätt\r\nvisa  att  utbildningen  är avslutad.  Motionen  kan\r\nmöjligen också avse den situationen  att  en  person\r\nefter  studier  anmäler  sig  som  arbetslös  och då\r\navkrävs  en  försäkran  att  studierna  verkligen är\r\navslutade  och  att  det inte bara är fråga  om  ett\r\navbrott     i     studierna.     Bestämmelsen     om\r\növerhoppningsbar  tid behöver inte  aktualiseras  om\r\npersonen  har  uppfyllt   ett   arbetsvillkor   inom\r\nramtiden.  En  metod som enligt uppgift tillämpas av\r\nen   del  arbetslöshetskassor   -   ibland   benämnd\r\nåttaveckorsregeln   -  är  att  sökanden  skriftligt\r\nförsäkrar  att utbildningen  har  avslutats.  Skulle\r\npersonen   sedan    återuppta   sina   studier   kan\r\narbetslöshetsersättning  ha  uppburits  på felaktiga\r\ngrunder och reglerna om återbetalningsskyldighet bli\r\naktuella. Från den försäkrades synpunkt skulle detta\r\nmöjligen under vissa omständigheter kunna  uppfattas\r\nsom  ett tvång att avstå från studier, vilket  också\r\när grunden för motionens yrkande. Utskottet vill för\r\nsin  del   framhålla   att  denna  tillämpning  inte\r\nformellt är en del av regelverket.  Utskottet  utgår\r\nfrån  att  IAF  inom ramen för sin uppgift att svara\r\nför       den       samlade       tillsynen       av\r\narbetslöshetsförsäkringen,   med  den   övergripande\r\nuppgiften   att   bidra   till   rättssäkerhet   och\r\nlikabehandling    i   hela   landet,   uppmärksammar\r\ntillämpningsfrågor av detta slag.\r\nDen studiesociala  utredningen  lämnade i december\r\n2003  sitt  betänkande  SOU 2003:130 Studerande  och\r\ntrygghetssystemen   till   regeringen.   Utredningen\r\nkonstaterar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen\r\natt regelverket upplevs som svårt och komplicerat av\r\nmånga studerande. Det vore därför  av  värde,  menar\r\nutredningen,  om  informationen  till  studerande om\r\nreglerna  stärks. Utredningen har också identifierat\r\nvissa  problem   i   den   praktiska  tillämpningen.\r\nStuderande  som inte har eller  kan  få  studiemedel\r\nsaknar    t.ex.     möjligheter     att    kombinera\r\narbetslöshetsersättning         med        fortsatta\r\ndeltidsstudier.   För   att   förbättra   för   alla\r\nstuderande vill utredningen bl.a. att:\r\n\r\n-   reglerna   blir   färre  och  enklare   så   att\r\ntillämpningen blir mer enhetlig,\r\n-\r\n- studerande kan kvalificera  sig  och  få  tillgång\r\ntill    de    försäkringssystem   som   bygger   på\r\ninkomstbortfallsprincipen     t.ex.    genom    att\r\nbidragsdelen i studiemedlet beskattas,\r\n-\r\n-   studiemedlen   värdesäkras   i  takt   med   den\r\nsamhällsekonomiska utvecklingen,\r\n-\r\n- studier på deltid kan kombineras med sjukskrivning\r\npå deltid,\r\n-\r\n-   skyddsbestämmelserna   om   sjukpenninggrundande\r\ninkomst anpassas till ett flexibelt  användande  av\r\nstudiemedlen,\r\n-\r\n-  vissa  åldersgränser för studerande anpassas till\r\nlivslångt lärande.\r\n-\r\nUtredningen  har  också  fört  fram  behovet  av att\r\nförbättra för studerande med barn.\r\n\r\nUtskottet    har    under    hand   erfarit   från\r\nSocialdepartementet att betänkandet  kommer  att bli\r\nföremål för remissbehandling.\r\nUtskottet   vill  liksom  tidigare  framhålla  att\r\nkraven  på utbildning  inom  såväl  arbetslivet  som\r\nsamhället  i  stort  blir  allt högre. Det är därför\r\nviktigt att trygghetssystemen  inte  är utformade så\r\natt  personer avstår från studier. Utskottet  finner\r\ndet inte  meningsfullt  att  i  detalj  bemöta  alla\r\nsynpunkter  som framförs i motionerna utan anser att\r\nregeringens  vidare   åtgärder   med   anledning  av\r\nutredningens  förslag  bör  avvaktas. Med hänvisning\r\ntill det anförda avstyrks motionerna  A238 (s), A253\r\n(s), A267 (s), A330 yrkande 9 (kd) och A350 (s).\r\n\r\n5 Familjehem\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  avsnittet  avstyrks ett motionsyrkande  om\r\natt arbete i familjehem  ska  berättiga  till\r\nersättning   från  arbetslöshetsförsäkringen.\r\nHänvisning  sker  till  en  nyligen  aviserad\r\növersyn av socialförsäkringssystemen.\r\nJämför reservation 10 (kd).\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  konstaterar i kommittémotion A330\r\n(yrk. 8) att familjehemmen  efterfrågas  alltmer för\r\nfamiljevårdande uppgifter. Kommuner har i  dag stora\r\nsvårigheter  att  rekrytera personer som kan erbjuda\r\nfamiljehem. Uppdraget  som familjehemsförälder måste\r\ngodkännas   som   ett   arbete    med    rätt   till\r\narbetsrättslig    trygghet.    Partiet   anser   att\r\narbetstagarbegreppet  ska  omfatta   även   personer\r\nverksamma  i  familjehem  och  att  verksamheten ska\r\nberättiga till ersättning från a-kassan.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFrågan  om  familjehemsuppdrag  ska  jämställas  med\r\nförvärvsarbete   och  därigenom  grunda  rätt   till\r\nersättning   från   arbetslöshetsförsäkringen    har\r\nbehandlats  vid  ett flertal tillfällen i utskottet,\r\nsenast våren 2003  (bet. 2002/03:AU4). Utskottet kan\r\nnu  konstatera att en  parlamentarisk  kommitté  har\r\ntillkallats  med  uppdrag (dir. 2003:76) att ta fram\r\nunderlag  till en nationell  handlingsplan  för  den\r\nsociala barn-  och  ungdomsvården.  Utredningen  ska\r\ngenomföra  en samlad analys av den nuvarande sociala\r\nbarn- och ungdomsvårdens mål, innehåll, resultat och\r\norganisation.  Utifrån  denna analys ska utredningen\r\neventuellt föreslå förändringar  i  målens  innehåll\r\noch   utformning   samt  hur  denna  vård  bäst  bör\r\norganiseras för att kunna uppnå dessa mål.\r\n\r\nHär kan också nämnas  en  från  ett  projekt  inom\r\nNäringsdepartementet  i  maj 2003 lämnad promemoria,\r\nDs   2003:27  Företags-  och  anställningsformer   i\r\nförändring. Syftet med arbetet var att kartlägga nya\r\nformer  för  företagande  och  anställningsformer  i\r\ngränsområdet mellan egenföretagande och anställning.\r\nNär  det  gäller  familjehemsföräldrar konstateras i\r\npromemorian att ersättning  utgår  i form av arvode,\r\nvilket      innebär     att     verksamheten     som\r\nfamiljehemsförälder  inte utgör grund för medlemskap\r\ni arbetslöshetskassa.  Verksamheten  kan inte heller\r\ntillgodoräknas i arbetsvillkoret och tiden  kan inte\r\nräknas     som     överhoppningsbar.     Några    av\r\narbetslöshetskassorna    har    till   analysgruppen\r\nframfört  att reglerna uppfattas som  orättvisa  för\r\ndenna grupp  och att det borde vara möjligt att göra\r\ntiden med arvode överhoppningsbar.\r\nEnligt     vad     utskottet     inhämtat     från\r\nRegeringskansliet  pågår   arbete  med  att  utforma\r\nkommittédirektiv     till     en     översyn      av\r\nsocialförsäkringssystemen.\r\nI  avvaktan  på  regeringens  beredning  av frågan\r\navstyrker utskottet motion A330 yrkande 8 (kd).\r\n\r\n6 Företagares rätt till a-kassa\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  behandlar i detta avsnitt motioner\r\nfrån  den  allmänna   motionstiden   som  rör\r\nföretagares   rätt   till  a-kassa.  Samtliga\r\nmotionsyrkanden    avstyrks,     bl.a.    med\r\nhänvisning till pågående beredningsarbete.\r\nJämför reservation 11 (m, fp, kd, c, mp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDen     första     lagstiftningen    om    frivillig\r\narbetslöshetsförsäkring  från  1935 omfattade endast\r\nanställda. Det var inte förrän genom  införandet  av\r\n1973   års   lag   som   företagarnas   ställning  i\r\narbetslöshetsförsäkringen  stärktes.  En  företagare\r\nfick    då     rätt    till    medlemskap    i    en\r\narbetslöshetskassa  och  kunde  till  följd  av sitt\r\narbete som företagare bli ersättningsberättigad  vid\r\narbetslöshet,    detta   under   förutsättning   att\r\nverksamheten  upphört.   Därefter   har  regelverket\r\nsuccessivt utvecklats. Den nya lagen  som  trädde  i\r\nkraft  1998  innebär  att  en  samlad  bedömning  av\r\nrelevanta  förhållanden  ska vara styrande för om en\r\nföretagare ska anses som arbetslös.  I den nya lagen\r\nges    företagare    möjlighet   att   under   vissa\r\nförutsättningar   få  arbetslöshetsersättning   även\r\nunder ett tillfälligt uppehåll i verksamheten.\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen  omfattar  i  dag alltså\r\nbåde  arbetstagare och företagare. I princip  gäller\r\nsamma regler  för  båda  dessa  grupper,  men  vissa\r\nsärregler   finns   för  företagarna.  Dessa  regler\r\nåterfinns i 34-37 §§  ALF.  Om en arbetslöshetskassa\r\nkonstaterar  att  en  person  är  företagare  gäller\r\nsärskilda kriterier vid bedömningen  av om han eller\r\nhon ska betraktas som arbetslös. En företagare anses\r\nvara    arbetslös    när   företagarens   personliga\r\nverksamhet i rörelsen  upphört annat än tillfälligt.\r\nArbetslöshet kan som nämnts  också  anses  föreligga\r\nvid tillfälligt uppehåll i rörelsen. Förutsättningen\r\nför  detta  är  att uppehållet i rörelsen inte  till\r\nnågon del är säsongsartat  och  att någon verksamhet\r\ninte  bedrivs i rörelsen. En företagare  har  endast\r\nrätt till  arbetslöshetsersättning  vid  ett  sådant\r\ntillfälligt  upphörande i en och samma rörelse.  Den\r\nförsäkrade måste  anmäla  sig  som arbetslös och stå\r\ntill arbetsmarknadens förfogande.\r\nÄven  när  det  gäller beräkning  av  dagpenningen\r\nfinns   det   skillnader   mellan   företagare   och\r\nanställda.  För   den  som  varit  anställd  baseras\r\nnormalt dagpenningen  på  de sex månaders arbete som\r\nlåg till grund för arbetsvillkoret. Vid bestämmandet\r\nav företagarnas dagpenning  är  huvudregeln  att den\r\nska  beräknas på ett genomsnitt av inkomsterna  från\r\nrörelsen   under   de   sista  tre  åren,  exklusive\r\navvecklingsåret,   närmast    före   arbetslöshetens\r\ninträde. Om företaget lagts ned  inom  tolv  månader\r\nfrån starten kan ersättningen, om det är till fördel\r\nför  den  sökande, i stället baseras på företagarens\r\ntidigare anställning. Detta gäller dock endast under\r\nförutsättning  att han eller hon vid företagsstarten\r\nuppfyllde ett arbetsvillkor.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  begär  i  kommittémotion N346 ett\r\ntillkännagivande    om    arbetslöshetsförsäkringen.\r\nPartiet anser att egenföretagare  bör  få samma rätt\r\ntill   ersättning   som   anställda   i   de   olika\r\nförsäkringssystemen   (yrk.  13).  Kristdemokraterna\r\nanser vidare i kommittémotion  A330  (yrk. 7) att en\r\növersyn  bör  ske av företagares rätt till  a-kassa.\r\nReglerna  i  arbetslöshetsförsäkringen   är   i  sin\r\nnuvarande form främst inriktade på arbetstagare. Ett\r\nklart   och   tydligt   regelverk   är   nödvändigt.\r\nTillämpningen   av   nuvarande   a-kasseregler   för\r\nsmåföretagare  skiljer  sig  mycket  åt mellan olika\r\nkassor.   Problemet   är   störst   när  det  gäller\r\nbedömningen av nivån på ersättningen.\r\n\r\nCenterpartiet   anser   i  partimotion  N329   att\r\nsmåföretagare  diskrimineras   i  trygghetssystemen,\r\ndäribland  arbetslöshetsförsäkringen.  Småföretagare\r\nbör ges tillträde till a-kassan om företaget är helt\r\neller delvis vilande (yrk. 13). Make eller maka till\r\nföretagare ska  få  arbetslöshetsersättning på samma\r\nvillkor   som   andra  arbetslösa   (yrk.   14).   I\r\nkommittémotion A263  (yrk.  20)  anser Centerpartiet\r\natt      den      nuvarande      utformningen     av\r\narbetslöshetsförsäkringen hindrar  utvecklingen inom\r\nmånga   kooperativ   och   ekonomiska  och   ideella\r\nföreningar.  Enligt  partiet  bör   man   förtydliga\r\nreglerna   så   att   de   som   verkar  inom  dessa\r\nassociationsformer  kan erhålla ersättning.  På  det\r\nsättet kan den enskildes engagemang inom den sociala\r\nekonomin fortsätta.\r\nMiljöpartiet vill i  kommittémotion  N414 (yrk. 1)\r\natt  det  tillsätts  en  utredning  om  företagarnas\r\nekonomiska  situation  vid arbetslöshet, så  att  de\r\ninte missgynnas i förhållande  till  arbetstagare  i\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Utredningen  bör  bl.a.\r\növerväga  möjligheterna  för  företagare   att  vara\r\ndeltidsarbetslösa.\r\nAnna Grönlund (fp) menar i motion A285 att arbetet\r\nmed att jämställa enmansföretagare med löntagare när\r\ndet  gäller  trygghetssystemen,  särskilt  a-kassan,\r\nomedelbart måste påbörjas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  det  är viktigt att stimulera\r\nföretagandet.  Ett väl utvecklat  företagande  leder\r\ntill  fler arbetstillfällen  och  därigenom  minskad\r\narbetslöshet.  Frågan  om  arbetslöshetsförsäkringen\r\noch  företagare  har ofta diskuterats  i  utskottet.\r\nFöretagare,   uppdragstagare    och    verksamma   i\r\nkooperativ   behöver   likaväl   som  andra  grupper\r\nekonomisk trygghet. Försäkringen får  inte  utformas\r\nså  att  den  blir  ett  hinder  för  nyföretagande.\r\nArbetslöshetsförsäkringen    är    i   grunden    en\r\nlöntagarförsäkring, men försäkringen  har successivt\r\nutvidgats - som beskrivits ovan - till  att  även ge\r\nett  försäkringsskydd  för  företagare. En anledning\r\ntill att det behövs särskilda  regler för företagare\r\när att en företagare har vissa möjligheter att styra\r\nsina  inkomster  och  därmed  påverka   utfallet  av\r\nförsäkringen.  Ersättningen  till  anställda  bygger\r\ndäremot på förhållanden som den enskilde  löntagaren\r\ninte  på  samma  sätt kan påverka och på intyg  från\r\narbetsgivare.\r\n\r\nKravet  på  att  den   personliga  verksamheten  i\r\nrörelsen ska ha upphört föranleds  av  att  man vill\r\nförhindra  att  arbetslöshetsersättning  leder  till\r\nsnedvridning   av   konkurrensen   mellan   företag.\r\nErsättningen     från    försäkringen    ska    inte\r\nsubventionera  en rörelse  som  inte  är  ekonomiskt\r\nbärkraftig.  Arbetslöshetsförsäkringen   får  alltså\r\ninte   användas   som  ett  företagsstöd.  En  sådan\r\nanvändning skulle kunna  leda  till  svårigheter för\r\nredan etablerade företag eller för andra  nystartade\r\nföretag.  Företag  som  konkurrerar med företag  som\r\nindirekt subventioneras av  någon  typ  av  stöd kan\r\nundanträngas från marknaden.\r\nEtt  projekt  inom  Näringsdepartementet  har  som\r\nnämnts   ovan   lämnat  en  promemoria,  Ds  2003:27\r\nFöretags-  och  anställningsformer   i   förändring.\r\nSyftet med arbetet var att kartlägga nya former  för\r\nföretagande  och  anställningsformer  i gränsområdet\r\nmellan    egenföretagande   och   anställning.    Av\r\npromemorian  framgår  att  omkring   600 000 av de i\r\nSverige  totalt  842 000  företagen inte  har  några\r\nanställda. Sammanfattningsvis  framkommer  att  både\r\narbetslöshetskassor   och   de   organisationer  som\r\nanalysgruppen varit i kontakt med  har  framfört att\r\nreglerna  för företagare i arbetslöshetsförsäkringen\r\ninte är tillräckligt  utvecklade  eller  att  de ger\r\nutrymme för olika tolkningsmöjligheter.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan  under rubriken\r\nFamiljehem     nämnda     pågående     arbetet     i\r\nRegeringskansliet  med  att utforma kommittédirektiv\r\ntill  en  översyn av socialförsäkringarna  avstyrker\r\nutskottet motionerna A263 yrkande 20 (c), A285 (fp),\r\nA330 yrkande  7  (kd), N329 yrkandena 13 och 14 (c),\r\nN346 yrkande 13 (kd)  och  N414  yrkande 1 (mp) i de\r\ndelar de inte kan anses tillgodosedda  genom det som\r\nutskottet anfört.\r\n\r\n7 A-kassan och bemanningsföretagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI avsnittet avstyrks två motionsyrkanden från\r\nden  allmänna  motionstiden  om  a-kassan och\r\nbemanningsföretagen. Utskottet anser  att man\r\nbör avvakta tills regeringen återkommer  till\r\nriksdagen i frågan.\r\nJämför reservation 12 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nKristdemokraterna  betonar  i  kommittémotion   A330\r\n(yrk.   6)  behovet  av  enhetliga  regelsystem  för\r\nprivata      och       offentligt       organiserade\r\nbemanningsföretag vad gäller a-kassan. Reglerna  för\r\narbetslöshetskassan   är   olika   beroende   på  om\r\nbemanningsföretaget   är   privat  eller  offentligt\r\norganiserat.    En    anställd    i    ett    privat\r\nbemanningsföretag      betraktas      alltid     som\r\nheltidsanställd   oavsett   vad  den  enskilde   och\r\nföretaget har avtalat. Den enskilde  kan därför inte\r\nfå  utfyllnad  från  arbetslöshetsförsäkringen   vid\r\ndeltidsarbetslöshet.  En deltidsanställd i ett annat\r\nföretag   liksom   i   ett  offentligt   organiserat\r\nbemanningsföretag        kan       däremot        få\r\nutfyllnadsersättning   i   motsvarande    situation.\r\nPartiet  menar att samma regler måste gälla  oavsett\r\nom  man  arbetar   i  ett  privat  eller  offentligt\r\norganiserat bemanningsföretag.\r\n\r\nUlla Löfgren och Jeppe  Johnsson  (båda  m)  anser i\r\nmotion  A204  att  arbetslöshetsförsäkringens regler\r\nför   anställda  i  bemanningsföretag   är   alltför\r\nstelbenta och inte passar in i ett land som måste få\r\nfler  att   arbeta.  En  arbetslös  person  som  har\r\nanlitats för  uthyrning  måste  kunna  få ersättning\r\nfrån   försäkringen   vid   ny   arbetslöshet  under\r\nförutsättning     att     personen     står     till\r\narbetsmarknadens förfogande.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  vid  ett  flertal  tillfällen  under\r\nsenare år behandlat motioner som tagit upp frågor om\r\nbemanningsföretag,    senast   hösten   2002   (bet.\r\n2002/03:AU1). Riksdagen  beslutade  1999, på förslag\r\nfrån utskottet, om ett tillkännagivande  om  behovet\r\nav     en     översyn     av     bemanningsföretagen\r\n(1999/2000:AU1). Regeringskansliet  tillsatte  under\r\nhösten 2001 en arbetsgrupp med uppdrag att inventera\r\nde  problem som kan vara förknippade med anställning\r\ni ett  bemanningsföretag.  Utskottet  har under hand\r\nerfarit  från  Näringsdepartementet  att  frågan  på\r\nsenare  tid i huvudsak varit relaterad till  arbetet\r\ninom EU med  att  få  fram  ett direktiv på området.\r\nEftersom dessa förhandlingar  har dragit ut på tiden\r\nfinns   det   nu   planer   på   att  departementets\r\narbetsgrupp  ska återuppta sitt arbete.  Beredningen\r\nav  frågan  är  alltså   inte  avslutad  utan  pågår\r\nalltjämt inom Regeringskansliet.\r\n\r\nUtskottet  förutsätter att  regeringen  återkommer\r\ntill riksdagen  i  frågan så snart det är möjligt. I\r\navvaktan på detta finner  utskottet inte skäl att ta\r\nställning  till  förslagen  i   sak  utan  avstyrker\r\nmotionerna A204 (m) och A330 yrkande 6 (kd).\r\n\r\n8 Övrigt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   avsnittet   behandlar   utskottet  övriga\r\nmotioner på arbetslöshetsförsäkringens område\r\nsom  väckts under den allmänna  motionstiden.\r\nSamtliga motioner avstyrks.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nGöran Norlander och Agneta Lundberg (båda s) anser i\r\nmotion    A231    att   regeringen   bör   se   över\r\navstängningsreglerna  i  a-kassan  vid uppsägning på\r\negen begäran. Effekten av en skärpning  av lagen som\r\ninnebar att avstängningstiden ökades från 20 till 45\r\ndagar har varit marginell när det gäller antalet som\r\nsagt   upp   sig.   Det   har   däremot  fått  stora\r\nkonsekvenser för dem som blivit avstängda.\r\n\r\nJan Björkman och Kerstin Andersson  (båda s) betonar\r\ni  motion  A254 behovet av att skyndsamt  följa  upp\r\nfrågan  om samordnat  utbetalningsansvar  mellan  a-\r\nkassan och försäkringskassan.\r\n\r\nÅsa Lindestam  (s)  menar  i  motion  A273 att bl.a.\r\nmånga långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna  är\r\ni   stort   behov  av  att  höja  sin  kunskapsnivå.\r\nFlexiblare användande  av ersättningar och samverkan\r\nmellan olika myndigheter  skulle  kunna  bidra  till\r\nvuxnas  lärande  och öka deras möjligheter att komma\r\nin på arbetsmarknaden.\r\n\r\nRolf Lindén m.fl.  (s)  anser  i  motion A321 att en\r\növersyn av reglerna kan vara nödvändig  för  att  ge\r\nmöjlighet  för  arbetslösa att få högskoleutbildning\r\nmed ersättning motsvarande a-kassan.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nReglerna om avstängning  från ersättning på grund av\r\natt den försäkrade slutat  på  egen begäran ändrades\r\nså att avstängningstiden förlängdes  från 20 till 45\r\ndagar  från  den  1 januari 1996. Skälen  var  bl.a.\r\nfinansiella  men  syftet   var   också   att  stärka\r\narbetslinjen  i försäkringen. I den proposition  där\r\nförslaget lades  fram  (prop.  1995/96:25)  uttalade\r\nregeringen  att de avstängningstider som gällde  (20\r\ndagar)  hade  sitt   ursprung   i   en   helt  annan\r\narbetsmarknadssituation    och    ett   helt   annat\r\nstatsfinansiellt  läge än det som rådde  då.  Vidare\r\nsades det att de resurser som samhället ställer till\r\nförfogande   för   att    komma   till   rätta   med\r\narbetslösheten  måste utnyttjas  fullt  ut  för  att\r\nhjälpa alla de arbetslösa  som  ofrivilligt har fått\r\nlämna sina arbeten eller som inte  givits  en  chans\r\natt  komma  in  på  arbetsmarknaden. Det fanns också\r\nförsäkringsmässiga skäl  till  ändringen.  En person\r\nsom   själv  framkallar  ett  \"försäkringsfall\"  ska\r\nnormalt  inte  ha  rätt  till  ersättning. Utskottet\r\nville   också   understryka  att  avstängningsregeln\r\nendast gäller den som lämnat sitt arbete utan giltig\r\nanledning.\r\n\r\nI motion A231 påstås att antalet personer som sagt\r\nupp sig själva endast  förändrats  marginellt  sedan\r\nlagändringen. Utskottet vill först uppmärksamma  att\r\ndet i förarbetena inte finns något uttalat syfte att\r\nhålla nere antalet egna uppsägningar, utan det var i\r\nhuvudsak  skäl  av  det slag som ovan redovisats som\r\nvar bakgrunden till ändringen.  Utskottet  har  inte\r\ntillgång   till   någon   statistik   som  bekräftar\r\nuppgifterna i motionen. Utskottet anser  att  skälen\r\ntill   ändringen   fortfarande  har  giltighet.  Det\r\naktuella  läget  på arbetsmarknaden  med  en  ökande\r\narbetslöshet och ökade  kostnader  för  försäkringen\r\ntalar  inte  heller för den föreslagna ändringen  av\r\navstängningsreglerna.\r\nNär det gäller  samordnat  utbetalningsansvar, som\r\ntas  upp  i  motion  A254,  har  utskottet  tidigare\r\nframhållit vikten av att regeringen  så snart det är\r\nmöjligt   lägger   fram  ett  konkret  förslag   för\r\nriksdagen  i  frågan.   Utskottet   kan   konstatera\r\nföljande.  I  betänkande SOU 2001:81 Utbetalning  av\r\naktivitetsstödet framfördes bl.a. att det borde vara\r\nrationellt  med   färre   inblandade   aktörer   vid\r\nutbetalningen          av          aktivitetsstödet.\r\nRiksförsäkringsverket    (RFV)    angav    i    sitt\r\nremissyttrande över betänkandet att utredningen inte\r\nutrett  de  delar som är av väsentlig betydelse  för\r\nsocialförsäkringen  och  dess administration. Vidare\r\nansåg RFV att beslutsunderlaget var bristfälligt och\r\nkostnadsberäkningarna  missvisande   och   otydliga.\r\nDärefter  har  först  RFV  och  sedan  Statskontoret\r\nutrett frågan. Statskontoret redovisade sitt uppdrag\r\nden   20   december   2002  i  rapporten  Alternativ\r\nadministration  av  aktivitetsstöd.   Effekter   för\r\nsocialförsäkringens   administration   (2002:28).  I\r\nrapporten    jämförs    tre   alternativ   med   ett\r\nnollalternativ,  där  nollalternativet  är  ett  med\r\nhjälp  av  IT-teknik rationaliserat  nuläge  där  de\r\nallmänna       försäkringskassorna        ombesörjer\r\nadministrationen  av aktivitetsstödet. Statskontoret\r\nkonstaterade att nollalternativet  syntes  vara mest\r\nkostnadseffektivt       för      socialförsäkringens\r\nadministration  om  hänsyn   också   tas   till   de\r\nadministrativa            kostnaderna            vid\r\narbetslöshetskassorna.  Efter beredning av rapporten\r\nbeslutade  regeringen  i  november  2003  att  lägga\r\nbetänkande  SOU  2001:81 till  handlingarna.  Såvitt\r\nutskottet känner till  bereds  inte längre frågan om\r\nsamordnat utbetalningsansvar i Regeringskansliet.\r\nMed anledning av ovanstående vill  utskottet  åter\r\nframhålla     betydelsen     av     ett    samordnat\r\nutbetalningsansvar    mellan   olika   aktörer    på\r\narbetsmarknadsområdet.   Utskottet  utgår  från  att\r\nregeringen tar nödvändiga initiativ i frågan för att\r\nså snart det är möjligt kunna lägga fram ett konkret\r\nförslag för riksdagen.\r\nUtökade möjligheter till ekonomiska stödformer för\r\nvuxnas lärande tas upp i motionerna  A273  och A321.\r\nUtgångspunkten  i  svensk utbildningspolitik är  som\r\nframgår  av  prop.  2000/01:72  Vuxnas  lärande  och\r\nutvecklingen av vuxenutbildningen  att  den framtida\r\nvuxenutbildningen ska möta människor och  tillgodose\r\nderas   behov   av   lärande  utifrån  den  enskilda\r\npersonens önskemål, behov  och  förutsättningar  och\r\nstödja  vuxnas delaktighet i det livslånga lärandet.\r\nDet s.k.  Kunskapslyftet  var  när  det infördes den\r\nstörsta  satsningen  på vuxenutbildning  någonsin  i\r\nSverige. Kunskapslyftet vände sig i första hand till\r\narbetslösa  som helt eller  delvis  saknade  treårig\r\ngymnasiekompetens. Syftet var att de som hade störst\r\nbehov av utbildning skulle få möjlighet att bygga på\r\nmed nya kunskaper. Fram till den 1 juli 2001, då ett\r\nnytt enhetligt studiestödssystem infördes, fanns det\r\nflera andra typer  av studiestöd med skilda villkor.\r\nDet var svårt för en  enskild  studerande  att hålla\r\nsig  underrättad  om  vilka  regler  för  rätt  till\r\nstudiestöd  som  gällde  i hans eller hennes fall. I\r\nsynnerhet gällde det studerande  i  vuxenutbildning.\r\nGrundtanken  med  den  nya studiestödslagen  är  att\r\nlikartade    regler    ska    gälla     för     alla\r\nutbildningsområden.     Lagen     reglerar     bl.a.\r\nmöjligheterna    att    erhålla   studiebidrag   och\r\nstudiemedel.    Från   och   med    2003    ersattes\r\nKunskapslyftet av  ett  särskilt  riktat statsbidrag\r\nsom utges till kommunerna motsvarande ungefär 47 000\r\nårsstudieplatser. Detta bidrag kommer att ingå i det\r\ngenerella  statsbidraget  till  kommunerna   fr.o.m.\r\nårsskiftet 2005/06.\r\nHär    ska    också    nämnas    att    ett   nytt\r\nrekryteringsbidrag till vuxna infördes den 1 januari\r\n2003.    Bidraget    är   ett   viktigt   inslag   i\r\nvuxenutbildningen. Syftet  är att rekrytera personer\r\növer 25 år som är eller riskerar  att bli arbetslösa\r\neller som har något funktionshinder  och  som bedöms\r\nha  behov av kompletterande utbildning. Bidraget  är\r\nett  utpräglat  rekryteringsstöd  och  lämnas  under\r\nhögst   50   veckor.   Det  är  inte  ett  generellt\r\nstudiestöd      till      alla      vuxenstuderande.\r\nRekryteringsbidraget är i sin helhet  ett bidrag men\r\nföljer i möjligaste mån\r\nstudiestödssystemets    grundprinciper    för    att\r\nfortsatta studier med studiestöd ska vara möjligt.\r\nUtskottet  vill  också  peka på den tidsbegränsade\r\nbristyrkesutbildningen för redan anställda som är en\r\narbetsmarknadsutbildning.   Den  riktar sig i första\r\nhand  till  personer med utländsk högskoleutbildning\r\ninom något bristyrke  men  som  i  dag  arbetar  med\r\narbetsuppgifter   de   är   överkvalificerade   för.\r\nMålgruppen  är även andra anställda som vill utbilda\r\nsig  inom  ett  bristyrke.  Om  arbetsgivaren  efter\r\nutbildningen    kan    erbjuda   mer   kvalificerade\r\narbetsuppgifter ska arbetsgivaren  betala normal lön\r\nunder utbildningstiden. Till övriga deltagare lämnas\r\naktivitetsstöd.  Den  som  vid  arbetslöshet  skulle\r\nvarit  berättigad  till arbetslöshetsersättning  får\r\nsamma  ersättning  som   skulle   ha   lämnats   vid\r\narbetslöshet,  dvs.  lägst  320  kr per dag. Den som\r\ninte   är  berättigad  till  sådan  ersättning   får\r\naktivitetsstöd med 223 kr per dag.\r\nTill sist vill utskottet återigen hänvisa till den\r\nstudiesociala  utredningens  betänkande SOU 2003:130\r\nStuderande   och   trygghetssystemen.   Utredningens\r\nuppdrag  var  att  ge en  samlad  bild  av  hur  den\r\nekonomiska  och  sociala   situationen  ser  ut  för\r\nstuderande  under  hela  studietiden.  Några  av  de\r\nslutsatser som utredningen  har fört fram är behovet\r\nav att studier kan kombineras  med  sjukskrivning på\r\ndeltid     och     att    skyddsbestämmelserna    om\r\nsjukpenninggrundande   inkomst   anpassas  till  ett\r\nflexibelt  användande  av studiemedlen.  Utredningen\r\nska bli föremål för remissbehandling.  Det  kommande\r\nberedningsarbetet bör avvaktas.\r\nMed   hänvisning  till  det  ovan  sagda  avstyrks\r\nmotionerna  A231  (s),  A254  (s), A273 (s) och A321\r\n(s).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Avgift till den kompletterande\r\narbetslöshetskassan (punkt 1) (m, kd)\r\n\r\nav  Anders  G  Högmark  (m), Patrik Norinder (m),\r\nHenrik Westman (m) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen dels avslår proposition  2003/04:62,  dels\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening vad som\r\nframförs under Ställningstagande  i  reservation  1.\r\nRiksdagen  bifaller därmed motionerna 2003/04:A5 (m)\r\noch 2003/04:A6 yrkande 1 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att   riksdagen   ska  avslå  regeringens\r\nproposition    2003/04:62    Avgift     till     den\r\nkompletterande  arbetslöshetskassan.  Det  är mycket\r\ntveksamt  att  låta  arbetslösa  människor  som inte\r\ntillhör  någon  arbetslöshetskassa  betala en avgift\r\nför   att   få   det   grundskydd   vid   tillfällig\r\narbetslöshet  de  redan  betalat  skatt för. De  får\r\nhärigenom betala två gånger för samma  sak. Avgiften\r\nberättigar inte ens till skattereduktion. Regeringen\r\nuppger att syftet med avgiften är att öka  rättvisan\r\noch  införa  likabehandling av arbetslösa. Vi  delar\r\nStatskontorets,         Kommunförbundets         och\r\nLandstingsförbundets   bedömning  att  propositionen\r\ninte   kommer   att   leda   till    rättvisa    och\r\nlikabehandling   av   arbetslösa.   Vi   anser   att\r\narbetslöshetsförsäkringen   ska   fungera   som   en\r\nomställningsförsäkring  där  incitamenten att ta ett\r\nnytt  arbete  är  stora. Vi vill  därför  införa  en\r\nallmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\nVi anser alltså att propositionen bör avslås och att\r\ndet som vi anfört här bör ges regeringen till känna.\r\nDet anförda innebär  att  motionerna  A5  (m) och A6\r\nyrkande 1 (kd) bör bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\n2. En allmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring (punkt 2) (m)\r\n\r\nav Anders G Högmark (m), Patrik Norinder  (m) och\r\nHenrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  2.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A305   yrkande  17  (m)  och  avslår  motion\r\n2003/04:A6 yrkande 2 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det   är  nödvändigt  att  reformera\r\narbetslöshetsförsäkringen.  Vi vill införa en allmän\r\noch obligatorisk arbetslöshetsförsäkring  för  alla.\r\nFörsäkringen ska vara en omställningsförsäkring  som\r\nadministreras  av  staten. Ersättning ska kunna utgå\r\nunder en period av 300  dagar, och det ska inte vara\r\nmöjligt   att   kvalificera   sig    för    en    ny\r\nersättningsperiod  annat än med arbete. Eftersom det\r\när  en omställningsförsäkring  är  det  möjligt  att\r\navskaffa  huvuddelen  av  de  regel-,  kontroll- och\r\nsanktionssystem som finns i dagens system.  För  att\r\nåstadkomma  ett tydligare försäkringsmässigt samband\r\nska   en   utökning   ske   av   egenfinansieringen.\r\nFörsäkringspremien  ska  relateras direkt till lönen\r\noch   utgöra  2  %  på  sådana  inkomster   som   är\r\nersättningsberättigande.     Premien     ska    vara\r\navdragsgill vid inkomstbeskattning.\r\n\r\nVad vi anfört här bör ges regeringen till känna. Det\r\ninnebär att motion A305 yrkande 17 (m) bör  bifallas\r\nav  riksdagen och motion A6 yrkande 2 (kd) avslås  i\r\nden  mån  den  inte  är  tillgodosedd  med  vad  som\r\nanförts.\r\n\r\n\r\n3. En allmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring (punkt 2) (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  3.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A6   yrkande   2   (kd)  och  avslår  motion\r\n2003/04:A305 yrkande 17 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna anser att  det  är  nödvändigt att\r\nreformera arbetslöshetsförsäkringen. Vi  vill införa\r\nen  allmän  och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring\r\nför  alla.  Den   ska  vara  aktiverande  och  skapa\r\nincitament att skaffa  nytt arbete. Ersättningen bör\r\nförsta året vara 80 % av  den  lön  som man hade vid\r\ninträdet  i  arbetslöshet  och  grunda  sig   på  de\r\ninkomster  man  faktiskt  haft.  I  försäkringen ska\r\negenfinansieringen  vara  högre än i dag  och  uppgå\r\ntill   en  tredjedel  men  med   kompensation  genom\r\ngenerellt sänkt inkomstskatt. Med  ett sådant system\r\ntydliggörs  sambandet  mellan  en dåligt  fungerande\r\nlönebildning, höjd arbetslöshet  och kostnaderna för\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nVad  jag anfört här bör ges regeringen  till  känna.\r\nDet anförda innebär att motion A6 yrkande 2 (kd) bör\r\nbifallas  av  riksdagen medan motion A305 yrkande 17\r\n(m) bör avslås  i  den  mån den inte är tillgodosedd\r\nmed vad som anförts.\r\n\r\n\r\n4. Inträdesvillkor (punkt 3) (v, mp)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v) och Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  4.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A292 yrkande 5 (v).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetslöshetsförsäkringen           är            en\r\nomställningsförsäkring  som  bygger på anställnings-\r\noch inkomstbortfallsprincipen.  För att få rätt till\r\nersättning fordras att den arbetslöse uppfyller både\r\nett  medlemsvillkor och ett arbetsvillkor.  För  den\r\nsom har  ett  fast heltidsarbete är det inga problem\r\natt uppfylla dessa villkor. Däremot är det svårt för\r\ndeltidsarbetande och för dem som har olika former av\r\ntillfälliga anställningar.  Kvinnor  och  invandrare\r\nhar     högst     andel     både     deltids-    och\r\nkorttidsanställningar.    Vi   anser   därför    att\r\nregeringen   bör   lägga   fram   förslag   om   hur\r\nkvalifikationsregler       för       rätt       till\r\narbetslöshetsersättningen  kan  göras  neutrala  och\r\nicke-diskriminerande      för      korttids-     och\r\ndeltidsanställda.      Könsmaktsordningen,       som\r\nsystematiskt underordnar kvinnor och överordnar män,\r\npräglar   arbetsmarknaden.  Kvinnor  missgynnas  och\r\ndiskrimineras  på  en  rad  områden,  t.ex.  när det\r\ngäller a-kassan.\r\n\r\n\r\nVad vi anfört här bör ges regeringen till\r\nkänna. Det anförda innebär att motion A292\r\nyrkande 5 (v) bör bifallas av riksdagen\r\n\r\n\r\n5. Allmänt om arbetslöshetsförsäkringen m.m.\r\n(punkt 4) (m, kd)\r\n\r\nav  Anders  G  Högmark  (m), Patrik Norinder (m),\r\nHenrik Westman (m) och Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  5.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A330 yrkande 10 (kd)  och  avslår motionerna\r\n2003/04:A208 (kd), 2003/04:A284 (s) och 2003/04:A338\r\n(c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  regeringen bör utreda en  alternativ\r\norganisationsmodell   och   konsekvenserna   av  att\r\nförändra  relationerna  mellan arbetslöshetskassorna\r\noch        de       fackliga       organisationerna.\r\nArbetslöshetsförsäkringen  är en märklig försäkring.\r\nDen     sköts     av    från    staten    fristående\r\narbetslöshetskassor med i de flesta fall starka band\r\ntill olika fackliga  organisationer. Samtidigt är de\r\nbeslut a-kassorna fattar myndighetsbeslut, och deras\r\nverksamhet  finansieras  nästan  helt  med  statliga\r\nmedel. Två utredningar  från  Statskontoret och från\r\nRiksrevisionsverket    som    presenterades     1999\r\nifrågasätter    dagens    system    med   fristående\r\narbetslöshetskassor  som  är  knutna  till  fackliga\r\norganisationer.   Kritiken  går  bl.a.  ut  på   att\r\narbetslöshetskassorna  utgör ett hinder för effektiv\r\ntillsyn samt att statsbidragen  inte är utformade på\r\nett  sätt  som stimulerar till god  hushållning  med\r\nskattebetalarnas pengar.\r\n\r\nVad vi anfört här bör ges regeringen till känna. Det\r\nanförda innebär  att motion A330 yrkande 10 (kd) bör\r\nbifallas av riksdagen  medan  motionerna  A208 (kd),\r\nA284 (s) och A338 (c) bör avslås.\r\n\r\n\r\n6. Allmänt om arbetslöshetsförsäkringen m.m.\r\n(punkt 4) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  6.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A284  (s) och avslår motionerna 2003/04:A208\r\n(kd), 2003/04:A330  yrkande 10 (kd) och 2003/04:A338\r\n(c).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet    står    bakom     den     gällande\r\narbetslöshetsförsäkringen       som       är      en\r\nomställningsförsäkring.  Syftet med försäkringen  är\r\natt  den  skall  ge  en rimlig  ersättning  till  de\r\narbetslösa  som  aktivt   söker   lämpliga  arbeten.\r\nVänsterpartiet  vill understryka vikten  av  en  hög\r\nsökaktivitet hos de arbetslösa som uppbär a-kassa. I\r\ndagens regelverk finns dock en inkonsekvens i kravet\r\natt  efter  100  ersättningsdagar   generellt  utöka\r\nsökområdet   både   yrkesmässigt   och   geografiskt\r\nsamtidigt   som  ersättningsnivån  sänks.  För   att\r\nförsäkringen  ska upprätthålla sin legitimitet krävs\r\natt större hänsyn  tas  till hur verkligheten ser ut\r\nför många människor i hela  Sverige.  Det  kan  inte\r\nvara  skäligt  att  alltid  kräva  att  t.ex.  äldre\r\narbetslösa  ska  söka  alla  kategorier av arbeten i\r\nhela landet. I stället för krav  på  flyttning borde\r\nstörre vikt läggas vid att möjliggöra  pendling inom\r\ndet regionala arbetsmarknadsområdet.\r\n\r\nVad  jag  anfört här bör ges regeringen till  känna.\r\nDet anförda innebär att motion A284 (s) bör bifallas\r\nav  riksdagen   medan  motionerna  A208  (kd),  A330\r\nyrkande 10 (kd) och A338 (c) bör avslås.\r\n\r\n\r\n7. Allmänt om arbetslöshetsförsäkringen m.m.\r\n(punkt 4) (c)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  7.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A338 (c)  och avslår motionerna 2003/04:A208\r\n(kd), 2003/04:A284  (s)  och 2003/04:A330 yrkande 10\r\n(kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  de senaste åren har  mycket  gjorts  för  att\r\nföräldraskapet  ska  delas mer jämlikt mellan mamman\r\noch  pappan.  Det  är  många  som  försöker  att  få\r\narbetsliv och familjeliv  att  fungera.  Det är inte\r\nalltid  som  detta  understöds av trygghetssystemen.\r\nBland   annat  kan  de  föräldrar   som   delat   på\r\nföräldraledigheten   och   arbetat   deltid  vid  en\r\nefterföljande  arbetslöshet  drabbas  av  en  rejält\r\nsänkt dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen. Jag\r\nanser   därför   att   en   översyn   ska  göras  av\r\ntrygghetssystemen,                         inklusive\r\narbetslöshetsförsäkringen,  så  att de påverkar  ett\r\njämställt föräldraskap positivt.\r\n\r\nVad  jag anfört här bör ges regeringen  till  känna.\r\nDet anförda innebär att motion A338 (c) bör bifallas\r\nav riksdagen  medan  motionerna  A208 (kd), A284 (s)\r\noch A330 yrkande 10 (kd) bör avslås.\r\n\r\n\r\n8. Överhoppningsbar tid vid studier (punkt 5)\r\n(kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  8.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A330 yrkande 5 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  vill  stimulera  deltagande  i  utbildning  och\r\nföreslår  därför  att  studier   ska  betraktas  som\r\növerhoppningsbar  tid i arbetslöshetsförsäkringen  i\r\nproportion till omfattningen av tiden. Studierna ska\r\ninte behöva vara avslutade  för  att  man  ska  vara\r\nberättigad till a-kassa, under förutsättning att man\r\nuppfyller kraven i övrigt.\r\n\r\nVad  jag  anfört  här bör ges regeringen till känna.\r\nDet anförda innebär  att  motion A330 yrkande 5 (kd)\r\nbör bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\n9. Studier och a-kassa (punkt 7) (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  9.  Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A330  yrkande 9 (kd) och  avslår  motionerna\r\n2003/04:A238 (s), 2003/04:A253 (s), 2003/04:A267 (s)\r\noch 2003/04:A350 (s).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet         gällande         regelverket          på\r\narbetslöshetsförsäkringens område får till följd att\r\nstuderande inte kan få arbetslöshetsersättning under\r\nferierna. Detta innebär stora påfrestningar för alla\r\nstuderande men framför allt för äldre studerande med\r\nförsörjningsansvar.  Det har förekommit att personer\r\ntvingats avbryta sina  studier  för att åter få rätt\r\ntill  ersättning.  Jag anser att bestämmelserna  bör\r\nändras så att det blir  möjligt  för  studerande att\r\nerhålla arbetslöshetsersättning under ferierna.\r\n\r\nVad  jag  anfört här bör ges regeringen till  känna.\r\nDet anförda  innebär  att motion A330 yrkande 9 (kd)\r\nbör bifallas av riksdagen medan motionerna A238 (s),\r\nA253 (s), A267 (s) och A350 (s) bör avslås.\r\n\r\n\r\n10. Familjehem (punkt 8) (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  10. Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2003/04:A330 yrkande 8 (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFamiljehemmen  fyller en viktig uppgift. Efterfrågan\r\npå deras tjänster för familjevårdande uppgifter blir\r\nockså bara större  och större från kommunernas sida.\r\nSamtidigt har kommuner  i  dag stora svårigheter att\r\nrekrytera  personer som kan erbjuda  familjehem.  En\r\norsak till dessa  rekryteringsproblem  kan  vara  de\r\nekonomiska      villkor      som      gäller     för\r\nfamiljehemsföräldrar. Enligt nuvarande regler har en\r\nfamiljehemsförälder   t.ex.   inte  rätt  att   vara\r\nansluten   till  arbetslöshetsförsäkringen   i   sin\r\negenskap av  familjehemsförälder. Ersättning från a-\r\nkassan  lämnas   inte  trots  gjorda  inbetalningar.\r\nUppdraget  som familjehemsförälder  måste  godkännas\r\nsom  ett  arbete   med   rätt   till  arbetsrättslig\r\ntrygghet.  Jag  anser  att  arbetstagarbegreppet   i\r\nförsäkringen  ska  omfatta även personer verksamma i\r\nfamiljehem och att verksamheten  ska  berättiga till\r\nersättning från a-kassan.\r\n\r\nVad  jag  anfört här bör ges regeringen till  känna.\r\nDet anförda  innebär  att motion A330 yrkande 8 (kd)\r\nbör bifallas av riksdagen.\r\n\r\n\r\n11. Företagares rätt till a-kassa (punkt 9) (m,\r\nfp, kd, c, mp)\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m),\r\nPatrik Norinder (m),  Tina  Acketoft (fp), Henrik\r\nWestman (m), Ulf Holm (mp), Mauricio  Rojas  (fp)\r\noch Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  11.  Riksdagen  bifaller  därmed delvis\r\nmotionerna 2003/04:A263 yrkande 20 (c), 2003/04:A285\r\n(fp),  2003/04:A330  yrkande  7  (kd),  2003/04:N329\r\nyrkandena  13  och  14 (c), 2003/04:N346 yrkande  13\r\n(kd) och 2003/04:N414 yrkande 1 (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi är övertygade om att  ett gott småföretagarklimat\r\när  bra  för  hela Sverige. En  övervägande  del  av\r\nföretagen i landet  har  inte  några  anställda. Att\r\nvara  egenföretagare  har i allt större utsträckning\r\nkommit  att  bli ett komplement  till  en  regelrätt\r\nanställning. Ett  problem  för småföretagarna är att\r\nderas  intressen  är  dåligt  tillvaratagna   i  det\r\nsociala  försäkringssystemet,  trots att de kan vara\r\nlika  eller  t.o.m.  mer  sårbara  än   de   som  är\r\nanställda.  I  vissa avseenden är regelverket direkt\r\ndiskriminerande  mot  småföretagare. Vi anser därför\r\natt en parlamentarisk utredning  ska  tillsättas för\r\natt   skyndsamt   se   över  företagares  ekonomiska\r\nsituation vid arbetslöshet.  I  utredningen bör även\r\ningå att överväga möjligheterna för  företagare  att\r\nvara deltidsarbetslösa samt att se över reglerna som\r\ngäller   för   dem   som  verkar  inom  kooperativa,\r\nekonomiska och ideella föreningar. Ett annat problem\r\när  nivån på ersättningen  för  företagare.  Tydliga\r\ntillämpningsföreskrifter  saknas.  Riksdagen bör som\r\nsin   mening   ge  regeringen  till  känna   vad   i\r\nreservationen   anförs   om   tillsättande   av   en\r\nparlamentarisk utredning  om  företagares ekonomiska\r\nsituation vid arbetslöshet.\r\n\r\nDet anförda innebär att motionerna  A263  yrkande 20\r\n(c), A285 (fp), A330 yrkande 7 (kd),  N329 yrkandena\r\n13 och 14 (c), N346 yrkande 13 (kd) och N414 yrkande\r\n1  (mp)  bör  bifallas  av riksdagen, i förekommande\r\nfall i motsvarande delar.\r\n\r\n\r\n12. A-kassa och bemanningsföretagen\r\n(punkt 10) (kd)\r\n\r\nav Annelie Enochson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs   under   Ställningstagande   i\r\nreservation  12.  Riksdagen  bifaller  därmed motion\r\n2003/04:A330   yrkande  6  (kd)  och  avslår  motion\r\n2003/04:A204 (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns ett behov av ett enhetligt regelsystem för\r\nprivata       och      offentligt       organiserade\r\nbemanningsföretag vad gäller a-kassan. En anställd i\r\nett privat bemanningsföretag  betraktas t.ex. alltid\r\nsom  heltidsanställd oavsett vad  den  enskilde  och\r\nföretaget  har avtalat. Den enskilde kan därför inte\r\nfå  utfyllnad   från  arbetslöshetsförsäkringen  vid\r\ndeltidsarbetslöshet.  En deltidsanställd i ett annat\r\nföretag   liksom   i   ett  offentligt   organiserat\r\nbemanningsföretag  kan  däremot   få   utfyllnad   i\r\nmotsvarande  situation.  Jag  menar att samma regler\r\nmåste  gälla  oavsett om man arbetar  i  ett  privat\r\neller offentligt organiserat bemanningsföretag.\r\n\r\nVad jag anfört  här bör ges regeringen till känna.\r\nDet anförda innebär  att  motion A330 yrkande 6 (kd)\r\nbör bifallas av riksdagen medan  motion A204 (m) bör\r\navslås.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. En allmän och obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring (punkt 2) (fp, c)\r\n\r\nav Margareta  Andersson  (c),  Tina Acketoft (fp)\r\noch Mauricio Rojas (fp).\r\n\r\nEnligt     vår     uppfattning    behövs    en    ny\r\narbetslöshetsförsäkring  som är allmän, obligatorisk\r\noch   som   utgör   en   del   av   den    generella\r\nvälfärdspolitiken.  Den  ska  vara  utformad som  en\r\nomställningsförsäkring. Den enskilde  blir  tryggare\r\noch rörligheten på arbetsmarknaden gynnas av ett bra\r\nförsäkringsskydd vid arbetslöshet. Det behövs därför\r\nen   arbetslöshetsförsäkring   som   ger   ett   bra\r\ninkomstskydd under en begränsad tid. En utgångspunkt\r\nmåste     vara     att    allt    arbete,    oavsett\r\nanställningsform,   ska    löna   sig.   En   viktig\r\nstrukturreform är att öka egenfinansieringen  så att\r\nkostnaden   för   arbetslösheten   blir   tydligare.\r\nFörsäkringen  ska  bygga  på enkla och överblickbara\r\nregler som är anpassade till  dagens  arbetsmarknad.\r\nDe      nu     gällande     medlemsvillkoren     och\r\nkvalifikationskraven  för  a-kassan är problematiska\r\noch   krångligt  utformade  med   en   mängd   olika\r\nbegränsande   komponenter.   Bland   de  grupper  på\r\narbetsmarknaden   som   drabbas   extra   hårt    av\r\nregelverket  finns  företagare, invandrade svenskar,\r\nunga svenskar och de  som är delägare i olika former\r\nav kooperativa verksamheter.\r\n\r\n\r\n2. A-kassa och bemanningsföretagen (punkt 10)\r\n(m)\r\n\r\nav Anders G Högmark  (m), Patrik Norinder (m) och\r\nHenrik Westman (m).\r\nI  motion  A204  pekar  Ulla   Löfgren  och  Jeppe\r\nJohnsson   (båda   m)  på  vissa  problem   som   är\r\nförknippade    med    en    anställning     i    ett\r\nbemanningsföretag. Med anledning av motionen vill vi\r\navge  följande  särskilda  yttrande. Det finns bland\r\narbetsgivare ett uttalat behov  av  de  tjänster som\r\nbemanningsföretagen  har  att  erbjuda.  För   många\r\npersoner  är  arbetet  i ett bemanningsföretag vägen\r\nmot en fast anställning. Inte minst många invandrare\r\nhar   kommit   in  på  arbetsmarknaden   genom   ett\r\nbemanningsföretag.  Många personer som har fått fast\r\nanställning hos en kund  till  det bemanningsföretag\r\nsom   de   arbetat  hos  söker  sig  tillbaka   till\r\nbemanningsföretaget     eftersom    de    uppskattar\r\nomväxlingen i arbetet. Bemanningsföretagen  är  inte\r\nbara   till   nytta  för  individen  utan  även  för\r\nsamhället  eftersom   de   bidrar   till   att   öka\r\nflexibiliteten  och lösa flaskhalsar i produktionen.\r\nVi  instämmer  i   motionärernas  konstaterande  att\r\nreglerna   i   arbetslöshetsförsäkringen   både   är\r\nstelbenta    och   diskriminerande    mot    privata\r\nbemanningsföretag.  Enligt  nuvarande  regler ska en\r\nanställd   i   ett   bemanningsföretag   anses  vara\r\ntillsvidareanställd i den omfattning som svarar  mot\r\nmedlemmens       arbetsutbud       oavsett       hur\r\nanställningsförhållandet          benämns          i\r\nanställningsavtalet.  Motsvarande  gäller  inte  för\r\nandra   företag.   Vidare   kan  en  arbetslös  inte\r\nacceptera   erbjudanden   om  korta   arbeten   från\r\nbemanningsföretag    utan    att     riskera     sin\r\nersättningsrätt.  Skälet till detta är att anställda\r\nvid bemanningsföretag  till  skillnad från anställda\r\nvid  andra slags företag inte får  någon  ersättning\r\nunder  arbetslösa  perioder  mellan  olika  uppdrag.\r\nDessa  skillnader är otillfredsställande och innebär\r\natt   bemanningsföretagen    och   deras   anställda\r\ndiskrimineras. Liksom motionärerna  anser  vi att a-\r\nkassereglerna  ska  vara  lika  för  alla anställda,\r\noavsett i vilket slags företag de arbetar.\r\n\r\n\r\nBILAGA 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\n2003/04:62\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens\r\n\r\nförslag  till  lag om ändring i lagen (1997:239)  om\r\narbetslöshetskassor\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:A5 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen avslår  regeringens  förslag  till  lag om\r\nändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.\r\n\r\n2003/04:A6 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n-  Riksdagen  avslår  proposition  2003/04:62 Avgift\r\ntill den kompletterande arbetslöshetskassan.\r\n-\r\n-  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  med  ett  förslag   om   en   ny  allmän\r\nobligatorisk arbetslöshetsförsäkring i enlighet med\r\nde principer som beskrivs i motionen.\r\n-\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att småföretagare\r\nbör ges tillträde till a-kassan  om  företaget  är\r\nhelt eller delvis vilande.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  make  eller\r\nmaka   till   företagare   skall   få  ta  del  av\r\narbetslöshetsersättning   på  samma  villkor   som\r\nandra.\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en\r\nutredning om företagarnas ekonomiska situation vid\r\narbetslöshet  så  att  dessa   inte  missgynnas  i\r\nförhållande till arbetstagare vid  ersättning från\r\narbetslöshetskassan.\r\n\r\n2003/04:A204 av Ulla Löfgren och Jeppe Johnsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  rätt till a-kassa  för\r\nanställda vid bemanningsföretag.\r\n\r\n2003/04:A208 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  en   översyn   av\r\nregelverket i arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:A231 av Göran Norlander och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om avstängning från a-kassan\r\nvid uppsägning på egen begäran.\r\n\r\n2003/04:A238 av Lilian Virgin och Christer\r\nEngelhardt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att åtgärder skall samverka\r\nför att förstärka arbetslinjen.\r\n\r\n2003/04:A253 av Jan Björkman och Kerstin Andersson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  regelverket  vad  avser\r\nförsäkran om att inte återuppta studier.\r\n\r\n2003/04:A254 av Jan Björkman och Kerstin Andersson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om behovet av att skyndsamt\r\nfölja upp frågan om samordnat utbetalningsansvar.\r\n\r\n2003/04:A263 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att förtydliga\r\nreglerna kring rätten att erhålla  ersättning från\r\narbetslöshetsförsäkringen   samtidigt    som   den\r\nsökandes engagemang inom den sociala ekonomin  kan\r\nfortsätta.\r\n\r\n2003/04:A267 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om a-kassan och studiestödet\r\nvid rehabilitering och studier.\r\n\r\n2003/04:A273 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen   anförs   om   samverkan   mellan\r\nmyndigheter vad gäller vuxnas lärande.\r\n\r\n2003/04:A284 av Lennart Axelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:A285 av Anna Grönlund (fp):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen omedelbart påbörjar\r\narbetet  med  att  jämställa   enmansföretagare  med\r\nlöntagare  vad  gäller  trygghetssystemen   och   då\r\nprimärt a-kassan.\r\n\r\n2003/04:A292 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n5.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om hur kvalifikationsregler för rätt till\r\narbetslöshetsersättning  kan  göras  neutrala  och\r\nicke-diskriminerande.\r\n\r\n2003/04:A305 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  införande  av en\r\nallmän arbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\n2003/04:A321 av Rolf Lindén m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om studier och a-kassa.\r\n\r\n2003/04:A330 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  studier  som\r\növerhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nenhetliga  regelsystem  i privata  och  offentliga\r\nbemanningsföretag vad gäller a-kasseregler.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\nlagen om företagares rätt till a-kassa.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nfamiljehemsförälders rätt till a-kassa.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om rätt till a-kassa\r\nför studenter under ferier.\r\n\r\n10.   Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder\r\nkopplingen   mellan  fackliga  organisationer  och\r\narbetslöshetskassorna   i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:A338 av Annika Qarlsson och Roger Tiefensee\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  en översyn skall göras\r\nav   trygghetssystemen  så  att  de   påverkar   ett\r\njämställt föräldraskap positivt.\r\n\r\n2003/04:A346 av Raimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i   motionen   anförs   om   tillämpningen   av\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\n2003/04:A350 av Jan Björkman och Kerstin Andersson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av att ta\r\nbort   regeln   om  45   dagars   studieuppehåll   i\r\narbetslöshetsförsäkringen.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringen har följande förslag till lagtext.\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen\r\n(1997:239) om arbetslöshetskassor\r\n\r\n\r\nHärigenom föreskrivs  i fråga om lagen (1997:239) om\r\narbetslöshetskassor\r\n\r\ndels att 87 § skall ha följande lydelse,\r\ndels  att  det  i  lagen  skall   införas  två  nya\r\nparagrafer, 87 a och 87 b §§, av följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n87  §[1]1\r\n-----------------------------------------------------\r\nFör   den  kompletterande  kassan  gäller  i  övrigt\r\nbestämmelserna i denna lag med följande undantag.\r\nBestämmelserna  i  1 § andra stycket och 5 § första\r\nstycket 2 om kassans verksamhetsområde, bestämmelsen\r\ni 3 § om minsta antal  medlemmar, bestämmelsen i 8 §\r\nom att registrering i vissa  fall  får  vägras  samt\r\nbestämmelserna i 82-84 §§ om fusion gäller inte.\r\n-----------------------------------------------------\r\nBestämmelserna i 3 §, 5 §   Bestämmelserna  i 3 §, 5\r\nförsta  stycket 12, 34-47  §   första   stycket  12,\r\na   §§   samt   60  §  om  34-47  a  §§ samt 60 § om\r\nmedlemskap,                medlemskap,\r\nmedlemsförteckning,        medlemsförteckning,\r\nmedlemsavgift  m.m., i 48  medlemsavgift  m.m., i 48\r\n§ om finansieringsavgift,  §  om finansieringsavgift\r\noch   i   95-97   §§  och  och     utjämningsavgift,\r\n111-115       §§       om  samt   i   95-97  §§  och\r\növerklagande,  omprövning  111-115       §§       om\r\noch ändring gäller för de  överklagande,  omprövning\r\nanslutna  i  stället  för  och ändring gäller för de\r\nmedlemmarna. Vad som sägs  anslutna  i  stället  för\r\ni  31 och 61 §§ om medlem  medlemmarna. Vad som sägs\r\ngäller  även  den  som är  i  31 och 61 §§ om medlem\r\nansluten     till     den  gäller  även  den  som är\r\nkompletterande             ansluten     till     den\r\narbetslöshetskassan.       kompletterande\r\narbetslöshetskassan.\r\n-----------------------------------------------------\r\nI  stället  för  vad  som sägs i 17 § tredje stycket\r\ngäller  för  den kompletterande  arbetslöshetskassan\r\nföljande. Till  styrelseledamot får utses medlemmar,\r\nförtroendevalda eller  anställda i de organisationer\r\nsom  är medlemmar i föreningen.  Styrelseledamöterna\r\nfår inte  vara  styrelseledamöter, kassaföreståndare\r\neller   ombud  vid  föreningsstämma   i   en   annan\r\narbetslöshetskassa.\r\nBestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda\r\nombud     gäller      i      den      kompletterande\r\narbetslöshetskassan  på motsvarande sätt  ombud  som\r\nutses av medlemsorganisationerna.  För  sådana ombud\r\ngäller   vad   som   i   tredje   stycket   sägs  om\r\nstyrelseledamot i den kompletterande kassan.\r\n-----------------------------------------------------\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]:1 Senaste lydelse 2000:1461.\r\n-----------------------------------------------------\r\n87 a  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nDen       kompletterande\r\narbetslöshetskassan skall\r\nta  ut en avgift  av  dem\r\nsom får ersättning enligt\r\ngrundförsäkringen  enligt\r\nlagen    (1997:238)    om\r\narbetslöshetsförsäkring\r\noch  som inte är anslutna\r\ntill     kassan     eller\r\nmedlemmar   i   en  annan\r\narbetslöshetskassa.\r\nAvgiften skall bidra till\r\natt     täcka     kassans\r\nförvaltningskostnader för\r\ndenna               grupp\r\nersättningsberättigade.\r\nAvgiften  betalas  genom\r\natt   den   dras  av  när\r\nersättningen       enligt\r\ngrundförsäkringen betalas\r\nut.  Avdrag för betalning\r\nav preliminär skatt skall\r\ngöras innan avgiften dras\r\nav   från   ersättningen.\r\nAvdrag  för  avgiften får\r\ninte  göras gällande  mot\r\nbeslut  om  utmätning  av\r\nlön    enligt    7   kap.\r\nutsökningsbalken.\r\n-----------------------------------------------------\r\n87 b  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringen   eller   den\r\nmyndighet  som regeringen\r\nbestämmer   får,    efter\r\nförslag      från     den\r\nkompletterande\r\narbetslöshetskassan,\r\nmeddela  föreskrifter  om\r\nstorleken   på   avgiften\r\nenligt 87 a §.\r\n-----------------------------------------------------\r\n____________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 oktober 2004.\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:62 och avslår motionerna 2003/04:A5 och 2003/04:A6 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\"",
          "votering_id": "9193D71A-F56E-4EAA-B2FF-54AD2BE4B944",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "2",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "215",
                    "71",
                    "0",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9193D71A-F56E-4EAA-B2FF-54AD2BE4B944",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A6 yrkande 2 och 2003/04:A305 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "4382A7E1-2688-4339-A332-25020D4FFE4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "216",
                    "27",
                    "43",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4382A7E1-2688-4339-A332-25020D4FFE4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Inträdesvillkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A292 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "55E1EBCE-DFB1-4467-9CA7-36D4F7EB7241",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "249",
                    "37",
                    "0",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/55E1EBCE-DFB1-4467-9CA7-36D4F7EB7241",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Allmänt om arbetslöshetsförsäkringen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A208, 2003/04:A284, 2003/04:A330 yrkande 10 och 2003/04:A338.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "DEE6E867-8886-458D-9062-ED0030F74004",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "8",
                    "0",
                    "34",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "27",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "2",
                    "0",
                    "21",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "186",
                    "18",
                    "82",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DEE6E867-8886-458D-9062-ED0030F74004",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Överhoppningsbar tid vid studier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A330 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "uppgift saknas",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Överhoppningsbar tid vid särskilt förordnad vårdnadshavare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A346.\r\n",
          "beslutstyp": "",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "uppgift saknas",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Studier och a-kassa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A238, 2003/04:A253, 2003/04:A267, 2003/04:A330 yrkande 9 och 2003/04:A350.\r\n",
          "beslutstyp": "",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "uppgift saknas",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Familjehem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A330 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "uppgift saknas",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Företagares rätt till a-kassa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N329 yrkandena 13 och 14, 2003/04:N346 yrkande 13, 2003/04:N414 yrkande 1, 2003/04:A263 yrkande 20, 2003/04:A285 och 2003/04:A330 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "6FC76F38-9ABE-445F-93A4-923DC0E3BE38",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "116",
                    "0",
                    "0",
                    "28"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "139",
                    "139",
                    "0",
                    "71"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: oavgjort röstresultat"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6FC76F38-9ABE-445F-93A4-923DC0E3BE38",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "oavgjort?",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "A-kassa och bemanningsföretagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A204 och 2003/04:A330 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "uppgift saknas",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Samordnat utbetalningsansvar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A231, 2003/04:A254, 2003/04:A273 och 2003/04:A321.\r\n",
          "beslutstyp": "",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU3",
          "vinnare": "uppgift saknas",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassan",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Inträdesvillkor",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Allmänt om arbetslöshetsförsäkringen m.m.",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Allmänt om arbetslöshetsförsäkringen m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Allmänt om arbetslöshetsförsäkringen m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Överhoppningsbar tid vid studier",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Studier och a-kassa",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Familjehem",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Företagares rätt till a-kassa",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "A-kassa och bemanningsföretagen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B3",
          "namn": "Bordläggning 3",
          "datum": "2004-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "9",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "ÅTER",
          "namn": "Återförvisning",
          "datum": "2004-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "10",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:39:55"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Det blev lika många nej- som ja-röster när riksdagen skulle besluta om en reservation om företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Riksdagen beslutade därför att skicka tillbaka ärendet till arbetsmarknadsutskottet som ska pröva ärendet igen. Ärendet handlar om att den kompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan, ska börja ta ut en avgift av dem som får arbetslöshetsersättning enligt grundförsäkringen utan att tillhöra någon arbetslöshetskassa. Alfa-kassan administrerar sedan 1998 grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen för denna grupp av arbetslösa. Tanken är att avgiften ska täcka en del av Alfa-kassans förvaltningskostnader. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 4 oktober 2004. I den reservation där det blev lika röstetal föreslår de borgerliga partierna och Miljöpartiet att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Utredningen ska undersöka om det ska vara möjligt för företagare att vara deltidsarbetslösa. Den ska se över reglerna för de som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar. Nivån på ersättningen för företagare bör också ses över. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som har majoritet i utskottet, hänvisar i stället till en kommande översyn av socialförsäkringarna. ",
          "dok_id": "GR01AU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ärende om den kompletterande arbetslöshetskassan tillbaka till utskottet (AU3)",
          "dok_id": "GR01AU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Återförvisat",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:39:55"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01AU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:51:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Den kompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan, ska börja ta ut en avgift av dem som får arbetslöshetsersättning enligt grundförsäkringen utan att tillhöra någon arbetslöshetskassa. Alfa-kassan administrerar sedan 1998 grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen för denna grupp av arbetslösa. Tanken är att avgiften ska täcka en del av Alfa-kassans förvaltningskostnader. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 4 oktober 2004. De borgerliga partierna och Miljöpartiet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Utredningen ska undersöka om det ska vara möjligt för företagare att vara deltidsarbetslösa. Den ska se över reglerna för de som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar. Nivån på ersättningen för företagare bör också ses över. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som har majoritet i utskottet, hänvisar i stället till en kommande översyn av socialförsäkringarna.</p>",
          "dok_id": "GR01AU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:34"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Den kompletterande arbetslöshetskassan ska ta ut avgift (AU3)",
          "dok_id": "GR01AU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:34"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01AU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_au_3.docx",
          "filstorlek": "128893",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassanm.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A45FC61B-D984-40D4-9395-84846DEF42C7"
        },
        {
          "dok_id": "GR01AU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_au_3.pdf",
          "filstorlek": "486912",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_au_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/110C496D-1562-4ED9-AFAE-23B56F76B35B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-01",
          "ref_dok_id": "GR0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2004-04-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-25",
          "ref_dok_id": "GR0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2004-03-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}