{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2242405",
      "dok_id": "GR01AU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "AU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:AU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "AU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:14",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:18",
      "titel": "Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01AU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01AU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01AU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01AU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Arbetsmarknadsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:AU1</div><h1>Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n2003/04\r\nAU1\r\nI  detta  betänkande behandlar  utskottet\r\nregeringens budgetproposition för år 2004\r\nmed     förslag    till     anslag     på\r\nutgiftsområdena 13 Arbetsmarknad  och  14\r\nArbetsliv.  Ramen  för  utgiftsområde  13\r\nuppgår  till  61,9 miljarder  kronor  och\r\nramen  för  utgiftsområde  14  till   1,1\r\nmiljarder kronor.\r\nUtgiftsområde        13         omfattar\r\npolitikområdet     Arbetsmarknadspolitik.\r\nAnslagen  inom utgiftsområdet hänför  sig\r\nfrämst     till     kontantstödet     vid\r\narbetslöshet     och     deltagande     i\r\narbetsmarknadsprogram.  Utgiftsområde  14\r\nomfattar  politikområdena  Arbetsliv  och\r\nJämställdhetspolitik och anslag på  dessa\r\nområden.\r\nI  betänkandet behandlas också ett antal\r\nmotionsförslag,  knappt 230,  som  väckts\r\nunder allmänna motionstiden hösten 2003.\r\nI    betänkandets   inledande    avsnitt\r\nredovisar    utskottet   sin    syn    på\r\ninriktningen   av   arbetsmarknads-   och\r\narbetslivspolitiken. I  det  sammanhanget\r\ngodkänner  utskottet  ett  av  regeringen\r\nföreslaget  nytt  mål för  politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik. Målet föreslås bli\r\natt  \"arbetsmarknadspolitiken skall bidra\r\ntill  en  väl  fungerande arbetsmarknad\".\r\nUtskottet  föreslår också  att  riksdagen\r\ngodkänner ett nytt mål för politikområdet\r\nArbetslivspolitik där målet föreslås vara\r\n\"goda  arbetsvillkor och  möjlighet  till\r\nutveckling i arbetet för både kvinnor och\r\nmän\".\r\nUtskottet  konstaterar  att  det   råder\r\nosäkerhet om utvecklingen av ekonomin och\r\ndärmed  också  om  utvecklingen  på   den\r\nsvenska arbetsmarknaden. Tecken tyder  på\r\natt arbetslösheten under 2004 ligger kvar\r\npå  ungefär samma nivå som 2003  och  att\r\nden  reguljära  sysselsättningen  sjunker\r\nnågot. Målet om en sysselsättningsgrad på\r\n80  % i åldern 20-64 år ligger fast.  Att\r\nuppnå  sysselsättningsmålet är en  av  de\r\nviktigaste uppgifterna eftersom  det  har\r\nbetydelse  för  möjligheterna  att  klara\r\nbåde   den  tillväxtfrämjande   och   den\r\nfördelningspolitiska      rollen      hos\r\narbetsmarknadspolitiken. Utskottet  delar\r\nregeringens        uppfattning        att\r\narbetsmarknadspolitiken bör  ges  en  mer\r\ntillväxtorienterad  inriktning.  Åtgärder\r\nmåste    vidtas    för   att    förbättra\r\nmatchningen   mellan  arbetssökande   och\r\nlediga  arbeten och hålla  uppe  och  öka\r\narbetskraftsdeltagandet.  Insatserna  för\r\natt öka sysselsättningen bland de grupper\r\nsom  i  dag står utanför arbetsmarknaden,\r\nt.ex.  invandrare,  är särskilt  viktiga.\r\nArbetskraftens   rörlighet   måste   öka,\r\nsamtidigt  som  arbetet med  att  utjämna\r\nskillnaderna    i    arbetslöshet     och\r\nsysselsättning mellan olika regioner  och\r\nolika  grupper  av människor  fortsätter.\r\nArbetsmarknadsutbildningen måste anpassas\r\nbättre till kraven på arbetsmarknaden och\r\narbetslöshetsförsäkringens    legitimitet\r\nmåste säkerställas.\r\nUtskottet   oroas  av  utvecklingen   av\r\nohälsan  i arbetslivet. Att vända trenden\r\nmed allt sämre hälsa i arbetslivet och få\r\nfler  långtidssjukskrivna i arbete är  av\r\nväsentlig   betydelse   för    att    öka\r\nsysselsättningen. Utskottet  ställer  sig\r\npositivt  till det omfattande arbete  som\r\nregeringen   bedriver  inom   ramen   för\r\nstrategin  för  ökad hälsa i  arbetslivet\r\noch    det   s.k.   elvapunktsprogrammet.\r\nUtskottet framhåller särskilt att det  är\r\narbetsplatsen och parterna som måste  stå\r\ni  fokus  för  arbetet mot  ett  hållbart\r\narbetsliv.  Arbetsgivarna  måste  ta  ett\r\nstörre  ansvar än i dag för att integrera\r\ndet   förebyggande  och   rehabiliterande\r\narbetet    i    verksamheten.   Utskottet\r\nunderstryker   också   vikten   av    att\r\nkvinnornas       situation       särskilt\r\nuppmärksammas i arbetet mot ohälsan.\r\nNär  det  gäller  arbetskraftsinvandring\r\noch    arbetskraftens   rörlighet    över\r\ngränserna betonar utskottet att det under\r\nalla   omständigheter  är   viktigt   att\r\nförhindra  lönedumpning och annan  social\r\ndumpning  på arbetsmarknaden,  och  detta\r\nmed eller utan arbetskraftsinvandring.\r\nUtskottet  tillstyrker  ett  avskaffande\r\nav       det      utökade      förstärkta\r\nanställningsstödet   och   stödet    till\r\nutbildning   av  anställda.   Stöd   till\r\nutbildning av anställda föreslås  fr.o.m.\r\nden   1  januari  2004  ersättas  av   en\r\nmöjlighet           att           anordna\r\nbristyrkesutbildning för  anställda  inom\r\nramen för arbetsmarknadsutbildningen.\r\nUtskottet  finner  det  oroande  att  så\r\nmånga     arbetshandikappade     personer\r\nfortfarande   har   svårt   att   få   en\r\nförankring    på   arbetsmarknaden    och\r\nupprepar  sina  tidigare  uttalanden   om\r\nönskvärdheten  av  att justera  det  s.k.\r\nlönebidragstaket.\r\nPå  utgiftsområde  13 föreslås  anslaget\r\n22:4      Särskilda     insatser      för\r\narbetshandikappade ökas med 119  miljoner\r\nkronor,  vilket motsvarar omkring  1  000\r\nfler   lönebidragsplatser.  Vidare  skall\r\nförsöket  med  friåret  pågå  även  under\r\n2004.    Utgifterna   för   detta   under\r\nutgiftsområdet beräknas till 65  miljoner\r\nkronor per år.\r\nPå   utgiftsområde   14   föreslås   att\r\nArbetsmiljöverket  tillförs  medel  bl.a.\r\nför             den             regionala\r\nskyddsombudsverksamheten     och      för\r\nförstärkning av tillsynsverksamheten. Det\r\nföreslås   också  att  för   2004   skall\r\n1  150  000  000  kr  av  inkomsterna  på\r\ninkomsttitel 1428 Energiskatt föras  till\r\nRiksgäldskontoret     för      tillfällig\r\nförvaltning. Beloppet skall användas  för\r\ndet      system      för      individuell\r\nkompetensutveckling     som     riksdagen\r\ntidigare har fattat beslut om.\r\nSammanfattningsvis           tillstyrker\r\nutskottet   regeringens   förslag    till\r\nanslagsfördelning  på  utgiftsområde   13\r\nArbetsmarknad.  Också  när   det   gäller\r\nutgiftsområde  14 Arbetsliv  ställer  sig\r\nutskottets bakom regeringens förslag till\r\nanslagsfördelning.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.       Mål för politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  målet  för\r\npolitikområdet    Arbetsmarknadspolitik\r\nfrån    och   med   2004   skall   vara\r\n\"Arbetsmarknadspolitiken  skall   bidra\r\ntill  en väl fungerande arbetsmarknad\".\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 13 punkt 1  och\r\navslår motion 2003/04:A339 yrkande 15.\r\n\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n2.       Mål för politikområdet\r\nArbetslivspolitik\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  målet  för\r\npolitikområdet  Arbetslivspolitik  från\r\noch   med   2004   skall   vara   \"Goda\r\narbetsvillkor   och   möjlighet    till\r\nutveckling  i arbetet för både  kvinnor\r\noch   män\"  och  avslår  därmed  motion\r\n2003/04:A339 yrkande 25.\r\n\r\nReservation 2 (m)\r\n\r\n3.       Mål för politikområdet\r\nJämställdhetspolitik\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:A339\r\nyrkande 26.\r\n\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n4.       Allmän inriktning\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A226       yrkandena       1-5,\r\n2003/04:A243,  2003/04:A247   yrkandena\r\n1,     2    och    13,    2003/04:A249,\r\n2003/04:A257  yrkandena  1,  3  och  4,\r\n2003/04:A263 yrkandena 1, 2,  4-8,  19,\r\n21  och 22, 2003/04:A270, 2003/04:A276,\r\n2003/04:A290,  2003/04:A305   yrkandena\r\n1-4,  8,  9,  11  och 16,  2003/04:A309\r\nyrkandena  2,  5, 8 och 9, 2003/04:A310\r\nyrkandena 1, 2 i denna del,  3,  6  och\r\n7,      2003/04:A326     yrkande     3,\r\n2003/04:A329  yrkandena 1-4,  6,  12  i\r\ndenna  del,  13, 16, 17, 24  och  25  i\r\ndenna del, 2003/04:A330 yrkandena  2  i\r\ndenna   del,  3  och  4,  2003/04:A336,\r\n2003/04:A339   yrkandena   1   och   4,\r\n2003/04:A340,  2003/04:A341   yrkandena\r\n1,  3 och 4, 2003/04:A354, 2003/04:A370\r\nyrkande  7  i  denna del,  2003/04:A371\r\nyrkande  12, 2003/04:Sf289 yrkande  18,\r\n2003/04:Sf325  yrkande 6, 2003/04:Sf326\r\nyrkandena 7 i denna del, 8, 9  och  11,\r\n2003/04:Sf327        yrkande        13,\r\n2003/04:Sf355  yrkandena   3   och   5,\r\n2003/04:Sf400  yrkande 4, 2003/04:Sf402\r\nyrkandena   10  och  11,  2003/04:Sf404\r\nyrkandena   12  och  13,  2003/04:So409\r\nyrkande  3,  2003/04:So569  yrkande  3,\r\n2003/04:N412    yrkande     19     samt\r\n2003/04:N416 yrkandena 2-4.\r\n\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n5.       Ungdomar\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A279, 2003/04:A329 yrkande  10,\r\n2003/04:Kr232     yrkande     4     och\r\n2003/04:Kr361 yrkande 8.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n6.       Invandrare\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A235,             2003/04:A268,\r\n2003/04:A281   yrkandena   1   och   2,\r\n2003/04:A329  yrkande 12 i  denna  del,\r\n2003/04:Sf402 yrkandena 5,  9,  13  och\r\n15 samt 2003/04:N329 yrkande 7.\r\nReservation 8 (m, c)\r\nReservation 9 (kd)\r\nReservation 10 (mp)\r\n\r\n7.       Äldre\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A203, 2003/04:A257  yrkande  8,\r\n2003/04:A308  yrkandena  4,  5  och  9,\r\n2003/04:A329     yrkande     8     samt\r\n2003/04:A370 yrkande 1.\r\nReservation 11 (m)\r\nReservation 12 (fp)\r\nReservation 13 (kd)\r\nReservation 14 (c)\r\n\r\n8.       Arbetshandikappade m.m.\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A241       yrkandena       1-7,\r\n2003/04:A263  yrkandena  13   och   14,\r\n2003/04:A305  yrkande 15,  2003/04:A310\r\nyrkande  10  i denna del, 2003/04:A316,\r\n2003/04:A331 och 2003/04:So569  yrkande\r\n2.\r\nReservation 15 (m)\r\nReservation 16 (fp)\r\nReservation 17 (c)\r\n\r\n9.       Långtidssjukskrivna\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A247  yrkande  7,  2003/04:A352\r\noch 2003/04:Sf358 yrkande 4.\r\nReservation 18 (fp)\r\nReservation 19 (c)\r\n\r\n10.        Kulturarbetare\r\n\r\nRiksdagen        avslår        motion\r\n2003/04:Kr254 yrkandena 1 och 13.\r\nReservation 20 (m)\r\n\r\n11.      Ändring i lagen om\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\nenligt  bilaga 3 till lag om ändring  i\r\nlagen           (2000:625)           om\r\narbetsmarknadspolitiska        program.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 13 punkt 2.\r\n\r\n12.      Avskaffande av det utökade\r\nförstärkta anställningsstödet\r\n\r\nRiksdagen    godkänner    regeringens\r\nförslag  om  att avskaffa  det  utökade\r\nförstärkta  anställningsstödet.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 13 punkt 7.\r\n\r\n13.      Avskaffande av stöd till\r\nutbildning av anställda\r\n\r\nRiksdagen    godkänner    regeringens\r\nförslag  om  att avskaffa  stödet  till\r\nutbildning    av   anställda.    Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 13 punkt 8.\r\n\r\n14.      Lönebidrag\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A214,             2003/04:A215,\r\n2003/04:A233,             2003/04:A245,\r\n2003/04:A272,             2003/04:A289,\r\n2003/04:A295, 2003/04:A310  yrkande  10\r\ni  denna del, 2003/04:A329 yrkande 28 i\r\ndenna  del,  2003/04:A333, 2003/04:A349\r\noch 2003/04:So569 yrkande 1.\r\nReservation 21 (fp)\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n15.      Friåret\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A216,  2003/04:A256  yrkande  1\r\noch 2003/04:A309 yrkande 4.\r\n\r\n16.      Samhall\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A263  yrkande 15,  2003/04:A310\r\nyrkande 11 och 2003/04:A329 yrkande  28\r\ni denna del.\r\n\r\nReservation 23 (fp, kd, c)\r\n\r\n17.      Lärlingsutbildning\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A305  yrkande 13,  2003/04:A329\r\nyrkande  11,  2003/04:Kr232  yrkande  7\r\noch 2003/04:Ub399 yrkande 2.\r\nReservation 24 (m)\r\nReservation 25 (kd)\r\n\r\n18.      Stöd till start av\r\nnäringsverksamhet\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A310     yrkande     9     samt\r\n2003/04:A327 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nReservation 26 (fp)\r\n\r\n19.      Aktivitetsgarantin\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A263  yrkande  9,  2003/04:A301\r\noch 2003/04:A329 yrkande 5.\r\nReservation 27 (kd)\r\nReservation 28 (c)\r\n\r\n20.      Anställningsstöd\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:A329\r\nyrkande 7.\r\n\r\nReservation 29 (kd)\r\n\r\n21.      Andra insatser för\r\narbetslösa\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A223, 2003/04:A263 yrkande  11,\r\n2003/04:A365  yrkandena 1  och  2  samt\r\n2003/04:A369.\r\nReservation 30 (c)\r\nReservation 31 (mp)\r\n\r\n22.      Förmedlingsverksamhet\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A305     yrkande     10     och\r\n2003/04:A310 yrkande 5.\r\n\r\nReservation 32 (m)\r\n\r\nReservation 33 (fp)\r\n\r\n23.      Arbetsmarknadsnämnder\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A221  och 2003/04:A263  yrkande\r\n3 och 10.\r\n\r\nReservation 34 (c)\r\n\r\n24.      Platsanmälningslagen\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A201 och 2003/04:A222.\r\n\r\n25.      Arbetskraftens rörlighet\r\növer gränserna\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A240  yrkande 3,  2003/04:A259,\r\n2003/04:Sf324 yrkandena 3  och  4  samt\r\n2003/04:N225 yrkande 4.\r\n\r\nReservation 35 (m)\r\n\r\nReservation 36 (v)\r\n\r\n26.      Gemenskapsinitiativet\r\nEqual\r\n\r\nRiksdagen        avslår        motion\r\n2003/04:A337.\r\n\r\n27.      System för individuell\r\nkompetensutveckling\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2003/04:A227       yrkandena       1-4,\r\n2003/04:A232, 2003/04:A263 yrkande  12,\r\n2003/04:A305  yrkande 14,  2003/04:A307\r\nyrkande  6,  2003/04:A308  yrkande   6,\r\n2003/04:A309  yrkande  3,  2003/04:A329\r\nyrkande  15  och 2003/04:Ub396  yrkande\r\n11.\r\nReservation 37 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n28.      Ändring i\r\narbetsmiljölagen\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\nenligt  bilaga 3 till lag om ändring  i\r\narbetsmiljölagen  (1977:1160).   Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 14 punkt 1.\r\n\r\n29.      Anslag på utgiftsområde 13\r\nför 2004\r\n\r\na)  Bemyndigande beträffande anslaget\r\n22:3\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  regeringen   att\r\nunder 2004 för ramanslaget 22:3 Köp  av\r\narbetsmarknadsutbildning   och   övriga\r\nkostnader        ingå        ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst   3   000   000  000   kr   under\r\n2005-2007.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde  13\r\npunkt 3.\r\n\r\nb)  Bemyndigande  beträffande  anslaget\r\n22:4\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  regeringen   att\r\nunder   2004   för   ramanslaget   22:4\r\nSärskilda         insatser          för\r\narbetshandikappade   ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst   6   000   000  000   kr   under\r\n2005-2007.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde  13\r\npunkt 4.\r\n\r\nc)  Bemyndigande  beträffande  anslaget\r\n22:6\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  regeringen   att\r\nunder   2004   för   ramanslaget   22:6\r\nEuropeiska   socialfonden   m.m.    för\r\nperioden   2000-2006  ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst   4   600   000  000   kr   under\r\n2005-2008.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde  13\r\npunkt 5.\r\n\r\nd)  Bemyndigande  beträffande  anslaget\r\n22:7\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  regeringen   att\r\nunder   2004   för   ramanslaget   22:7\r\nInstitutet  för  arbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering       ingå       ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst  7  000  000 kr under  2005-2007.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 13 punkt 6.\r\n\r\ne)    Anvisning    av   anslag    under\r\nutgiftsområde 13\r\n\r\nRiksdagen    anvisar    anslagen    för\r\nbudgetåret 2004 under utgiftsområde  13\r\nArbetsmarknad  enligt vad  som  framgår\r\nav  bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 Utgiftsområde  13\r\npunkt  9 och avslår motion 2003/04:A339\r\nyrkande 7.\r\n\r\nf)  Motionsyrkanden om  budgetförslagen\r\nför år 2004\r\n\r\nRiksdagen   avslår  de  motionsyrkanden\r\nsom   finns  upptagna  i  efterföljande\r\nförteckning.\r\n\r\n30.      Anslag på utgiftsområde 14\r\nför 2004\r\n\r\na)      Medel     för     individuell\r\nkompetensutveckling\r\n\r\nRiksdagen godkänner att 1 150  000  000\r\nkr  från  inkomsttitel 1428 Energiskatt\r\nförs    till   Riksgäldskontoret    för\r\ntillfällig     förvaltning.      Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 14 punkt 5.\r\n\r\nb)  Bemyndigande  beträffande  anslaget\r\n23:1\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  regeringen   att\r\nunder   2004   för   ramanslaget   23:1\r\nArbetsmiljöverket  besluta  om   bidrag\r\nsom     inklusive    tidigare    gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på  högst  16\r\n602   000  kronor  under  2005.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 14 punkt 2.\r\n\r\nc)  Bemyndigande  beträffande  anslaget\r\n23:2\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  regeringen   att\r\nunder   2004   för   ramanslaget   23:2\r\nArbetslivsinstitutet besluta om  bidrag\r\nsom     inklusive    tidigare    gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst  100\r\n000  000 kronor under 2005-2008. Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 14 punkt 3.\r\n\r\nd)  Bemyndigande  beträffande  anslaget\r\n23:3\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  regeringen   att\r\nunder   2004   för   ramanslaget   23:3\r\nSärskilda   utbildningsinsatser    m.m.\r\nbesluta   om   bidrag   som   inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på  högst 33 300  000  kronor\r\nunder  2005. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 utgiftsområde  14\r\npunkt 4.\r\n\r\ne)    Anvisning    av   anslag    under\r\nutgiftsområde 14\r\n\r\nRiksdagen    anvisar    anslagen    för\r\nbudgetåret 2004 under utgiftsområde  14\r\nArbetsliv  enligt vad  som  framgår  av\r\nbilaga  2.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 Utgiftsområde  14\r\npunkt  6 och avslår motion 2003/04:A339\r\nyrkande 16.\r\n\r\nf)  Motionsyrkanden om  budgetförslagen\r\nför år 2004\r\n\r\nRiksdagen avslår de motionsyrkanden  som\r\nfinns     upptagna    i     efterföljande\r\nförteckning.\r\n\r\n\r\nStockholm den 20 november 2003\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Anders  Karlsson  (s),   Laila\r\nBjurling (s), Anders G Högmark (m)*, Erik\r\nUllenhag   (fp)*,  Sonja  Fransson   (s),\r\nCamilla   Sköld  Jansson   (v),   Cinnika\r\nBeiming  (s), Patrik Norinder (m)*,  Lars\r\nLilja   (s),  Berit  Högman  (s),  Henrik\r\nWestman (m)*, Britta Lejon (s), Ulf  Holm\r\n(mp),   Luciano  Astudillo  (s),  Annelie\r\nEnochson (kd)*, Claes Västerteg (c)*  och\r\nDésirée Pethrus Engström (kd)*.\r\n*    Deltar   inte   i   förslaget   till\r\nriksdagsbeslut        såvitt        avser\r\nförslagspunkterna 29 och 30.\r\n</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nI   detta  ärende  behandlas  regeringens\r\nbudgetproposition   2003/04:1   volym   7\r\navseende utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad\r\noch 14 Arbetsliv samt 228 motionsyrkanden\r\nsom   är   väckta  under   den   allmänna\r\nmotionstiden. Arbetsmarknadsutskottet har\r\ni  årets  budgetbetänkande valt att,  vid\r\nsidan av rena budgetfrågor och frågor  om\r\ninriktningen  av politiken, behandla  ett\r\nantal    motioner    som    bl.a.     rör\r\narbetsförmedling, arbetskraftsinvandring,\r\narbetsmarknadspolitiska          program,\r\nsärskilda grupper på arbetsmarknaden  och\r\nindividuellt kompetenssparande.\r\nI  flera  delar  av  budgetpropositionen\r\noch  under olika politikområden behandlas\r\nfrån  skilda  utgångspunkter  frågor   om\r\nohälsa   i   arbetslivet  som   föranlett\r\nmotioner. Sådana frågor kan alltså  komma\r\natt behandlas även i andra utskott.\r\nFrågor  om  jämställdhet  har  utskottet\r\nnyligen   behandlat  i   betänkande   AU2\r\nJämställdhetspolitik. Övriga motioner  på\r\narbetsmarknadsutskottets beredningsområde\r\nsom    väckts    under    den    allmänna\r\nmotionstiden  och som tar upp  frågor  om\r\nt.ex.            arbetslöshetsförsäkring,\r\narbetsrätt,  arbetsmiljö, diskriminering,\r\narbetstid och ledighet kommer att tas upp\r\ni senare betänkanden.\r\nI   anslutning   till   beredningen   av\r\närendet  har  information  lämnats   till\r\nutskottet av generaldirektören  vid  AMS,\r\nAnders L Johansson. Information har  även\r\nlämnats       av      ordföranden       i\r\nSamhallutredningen,  Jan  Rydh,  och   av\r\nordföranden   i   Lönebidragsutredningen,\r\nSonja   Fransson,   med   anledning    av\r\nutredningarnas  betänkanden   Inte   bara\r\nSamhall    (SOU    2003:56)    respektive\r\nArbetsKraft (SOU 2003:95).\r\nRiksdagen  biföll den 19  november  2003\r\nfinansutskottets betänkande  2003/04:FiU1\r\ndär     propositionens    förslag    till\r\nutgiftsram  för bl.a. utgiftsområdena  13\r\noch 14 behandlas.\r\nSamtliga   motioner  har  väckts   under\r\nriksmötet   2003/04.  De  anges   i   det\r\nföljande utan årtal, 2003/04.\r\nUtskottets övervägande\r\n\r\n\r\n\r\n1 Allmänna frågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner  den allmänna inriktningen  av\r\narbetsmarknads-  och arbetslivspolitiken\r\nsom      regeringen     redovisar      i\r\nbudgetpropositionen. Utskottet  föreslår\r\nockså     att     riksdagen    godkänner\r\nregeringens   förslag   till   mål   för\r\npolitikområdet     Arbetsmarknadspolitik\r\n(utg.omr. 13 prop. punkt 1).\r\nBudgetpropositionen   bygger    på    en\r\növerenskommelse        mellan        den\r\nsocialdemokratiska           regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nUtskottet avstyrker de förslag som  förs\r\nfram i motionerna.\r\nJämför  reservationerna 1 (m), 2 (m),  3\r\n(m), 4 (m, fp, kd, c) och 5 (mp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottet\r\nFörteckning över av utskottet i punkt  29\r\nf) avstyrkta motionsyrkanden (UO13)\r\nMotion   Motionärer              Yrkande\r\nFördelning           på\r\nutgiftsområden\r\nAnslaget           22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 21 i\r\nFi240    (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Erik   Ullenhag   m.fl. 2 i\r\nA310     (fp)                    denna\r\ndel och\r\n14 i\r\ndenna\r\ndel\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 25 i\r\nA329     (kd)                    denna\r\ndel och\r\n34 i\r\ndenna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 3, 5 i\r\nA339     (m)                     denna\r\ndel och\r\n8\r\n2003/04: Margareta     Andersson i denna\r\nA363     m.fl. (c)               del\r\nAnslaget  22:2   Bidrag\r\ntill\r\narbetslöshetsersättnin\r\ng och aktivitetsstöd\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 21 i\r\nFi240    (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Erik   Ullenhag   m.fl. 4 och 14\r\nA310     (fp)                    i denna\r\ndel\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 34 i\r\nA329     (kd)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Annelie Enochson  m.fl. 1 och 2\r\nA330     (kd)                    i denna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 2 och 9\r\nA339     (m)\r\n2003/04: Margareta     Andersson i denna\r\nA363     m.fl. (c)               del\r\n2003/04: Bo Könberg m.fl. (fp)   7 i\r\nA370                             denna\r\ndel\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 10\r\nSf326    (fp)\r\nAnslaget  22:3  Köp  av\r\narbetsmarknadsutbildni\r\nng      och      övriga\r\nkostnader\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 26 och\r\nA329     (kd)                    34 i\r\ndenna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 10\r\nA339     (m)\r\n2003/04: Margareta     Andersson i denna\r\nA363     m.fl. (c)               del\r\nAnslaget           22:4\r\nSärskilda insatser  för\r\narbetshandikappade\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 21 i\r\nFi240    (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Margareta     Andersson 16\r\nA263     m.fl. (c)\r\n2003/04: Erik   Ullenhag   m.fl. 10 i\r\nA310     (fp)                    denna\r\ndel och\r\n14 i\r\ndenna\r\ndel\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 27, 32\r\nA329     (kd)                    och 34 i\r\ndenna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 11\r\nA339     (m)\r\n2003/04: Margareta     Andersson i denna\r\nA363     m.fl. (c)               del\r\nAnslaget           22:6\r\nEuropeiska\r\nsocialfonden  m.m.  för\r\nperioden 2000-2006\r\n2003/04: Margareta     Andersson i denna\r\nA363     m.fl. (c)               del\r\nAnslaget           22:7\r\nInstitutet          för\r\narbetsmarknadspolitisk\r\nutvärdering\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 6 och 12\r\nA339     (m)\r\nAnslaget  22:8   Bidrag\r\ntill administration  av\r\ngrundbeloppet\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 13\r\nA339     (m)\r\nAnslaget  22:10  Bidrag\r\ntill         Stiftelsen\r\nUtbildning\r\nNordkalotten\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 14\r\nA339     (m)\r\nAnslaget          22:12\r\nInspektionen        för\r\narbetslöshetsförsäkrin\r\ngen\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 31 och\r\nA329     (kd)                    34 i\r\ndenna\r\ndel\r\nFöreslaget         nytt\r\nanslag:              Ny\r\narbetsmarknadsmyndighe\r\nt\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 5 i\r\nA339     (m)                     denna\r\ndel\r\nFöreslaget         nytt\r\nanslag:    Jobb-    och\r\nutvecklingsgaranti\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 21 i\r\nFi240    (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Erik   Ullenhag   m.fl. 8 och 14\r\nA310     (fp)                    i denna\r\ndel\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 7 i\r\nSf326    (fp)                    denna\r\ndel\r\nFörteckning över av utskottet i punkt  30\r\nf) avstyrkta motionsyrkanden (UO14)\r\nMotion   Motionärer             Yrkande\r\nFördelning          på\r\nutgiftsområden\r\nAnslaget          23:1\r\nArbetsmiljöverket\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 21 i\r\nFi240    (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Erik   Ullenhag   m.fl. 14 i\r\nA310     (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 29 och\r\nA329     (kd)                    34 i\r\ndenna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 17\r\nA339     (m)\r\nAnslaget           23:2\r\nArbetslivsinstitutet\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 21 i\r\nFi240    (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Erik   Ullenhag   m.fl. 14 i\r\nA310     (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 30 och\r\nA329     (kd)                    34 i\r\ndenna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 18\r\nA339     (m)\r\n2003/04: Margareta     Andersson\r\nA364     m.fl. (c)\r\nAnslaget           23:3\r\nSärskilda\r\nutbildningsinsatser\r\nm.m.\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 21 i\r\nFi240    (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Erik   Ullenhag   m.fl. 14 i\r\nA310     (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 34 i\r\nA329     (kd)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 19\r\nA339     (m)\r\nAnslaget           23:4\r\nArbetsdomstolen\r\n2003/04: Lars  Leijonborg  m.fl. 21 i\r\nFi240    (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 10\r\nA258     (m)\r\n2003/04: Erik   Ullenhag   m.fl. 14 i\r\nA310     (fp)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 20\r\nA339     (m)\r\nAnslaget           23:7\r\nOmbudsmannen        mot\r\ndiskriminering       på\r\ngrund     av    sexuell\r\nläggning (HomO)\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 9 i\r\nA258     (m)                     denna\r\ndel\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 33 och\r\nA329     (kd)                    34 i\r\ndenna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 21\r\nA339     (m)\r\nAnslaget           23:8\r\nMedlingsinstitutet\r\n2003/04: Stefan  Attefall  m.fl. 34 i\r\nA329     (kd)                    denna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 22\r\nA339     (m)\r\nAnslaget           24:1\r\nJämställdhetsombudsman\r\nnen\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 9 i\r\nA258     (m)                     denna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 23\r\nA339     (m)\r\nFöreslaget         nytt\r\nanslag:    Ombudsmannen\r\nmot diskriminering\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 9 i\r\nA258     (m)                     denna\r\ndel\r\n2003/04: Anders G Högmark  m.fl. 24\r\nA339     (m)\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  till  riksdagsbeslut\r\noch   ställningstaganden  har   föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken  anges\r\ninom  parentes vilken punkt i  utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas\r\ni avsnittet.\r\n\r\n1.Mål för politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik (punkt 1) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen dels avslår regeringens förslag\r\ntill      mål      för     politikområdet\r\narbetsmarknadspolitik        (proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 13 punkt 1), dels\r\ntillkännager  för  regeringen   som   sin\r\nmening    vad    som    framförs    under\r\nStällningstagande   i   reservation    1.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A339 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  det  angeläget att  målen  för\r\narbetsmarknadspolitiken formuleras på ett\r\nsådant sätt att det går att följa upp och\r\natt  det  går  att  utvärdera  graden  av\r\nmåluppfyllelse.\r\nRegeringens  förslag till  nya  mål  för\r\narbetsmarknadspolitiken lever inte  fullt\r\nupp till detta och bör därför avvisas  av\r\nriksdagen.  Vi  förordar därför  att  det\r\növergripande målet för denna  politik  än\r\ntydligare   knyts   till   den   enskilda\r\narbetstagarens möjligheter att få  arbete\r\noch  att arbetskraftssökande företag  får\r\nsina    behov   tillgodosedda.   Moderata\r\nsamlingspartiet förordar en  politik  som\r\nbättre  skapar  förutsättningar  för  ett\r\nekonomiskt,   kulturellt   och    socialt\r\nväxande Sverige. En sådan politik  skulle\r\nge    goda   förutsättningar   för    att\r\nförverkliga arbetsmarknadspolitikens  väl\r\ndefinierade mål.\r\nDen  nya politiken skall utformas på ett\r\nsådant  sätt att den arbetslöse  sätts  i\r\ncentrum.  Arbetsmarknadspolitiken   måste\r\nutgå från att alla människor är olika och\r\ndärmed  har  olika behov,  intressen  och\r\nförutsättningar men samma rätt  till  det\r\nstöd hon eller han behöver för att snabbt\r\nkunna  få  ett nytt arbete. Vi  utvecklar\r\nvår    syn   på   arbetsmarknadspolitiken\r\nnärmare  i  motionerna  A227  Individuell\r\nkompetensutveckling (m, fp, kd, c),  A241\r\nArbetshandikappade, A257  En  rörlig  och\r\nindividuell  yrkesutbildning,   A258   En\r\nverklig    jämställdhetspolitik,     A305\r\nArbetsmarknaden  och Sf289  Ett  friskare\r\nSverige,  (de  fem  sistnämnda  alla   m-\r\nmotioner).  Med hänsyn till  det  anförda\r\nbör motion A339 yrkande 15 (m) bifallas.\r\n\r\n2.Mål för politikområdet\r\nArbetslivspolitik (punkt 2) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen dels avslår förslaget till  mål\r\nför   politikområdet   arbetslivspolitik,\r\ndels  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad    som    framförs    under\r\nStällningstagande   i   reservation    2.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A339 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  kan inte ställa oss bakom regeringens\r\nmål för politikområdet Arbetslivspolitik.\r\nI      stället     anser      vi      att\r\narbetslivspolitiken   bör   utformas    i\r\nenlighet med de förslag vi presenterar  i\r\nmotionerna A305 Arbetsmarknaden och  A258\r\nEn  verklig jämställdhetspolitik och  som\r\ninnebär    en    lång    rad    politiska\r\nförändringar. Vi förordar en politik  som\r\nökar  flexibiliteten  och  tryggheten   i\r\narbetslivet.  Arbetsmarknaden  måste  bli\r\nmer   öppen  och  rörligheten  öka,  både\r\nyrkesmässigt  och  geografiskt.   Därtill\r\nkrävs  en  mängd reformer,  bl.a.  sänkta\r\nskatter  och  minskat  regelkrångel   för\r\nföretagande. I de reformer vi förespråkar\r\ningår   också  en  rad  förändringar   av\r\narbetsrätten   liksom  möjligheter   till\r\nbetydligt  flexiblare  arbetstider  än  i\r\ndag.  Med  hänsyn  till det  anförda  bör\r\nmotion A339 yrkande 25 (m) bifallas.\r\n\r\n3.Mål för politikområdet\r\nJämställdhetspolitik (punkt 3) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation    3.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A339 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  motsätter  oss  regeringens  mål  för\r\npolitikområdet  Jämställdhetspolitik.   I\r\nstället   förordar  vi  en  politik   som\r\nutformas  så  att  den  bidrar  till  att\r\nsjälvständiga kvinnor och män  kan  forma\r\nsin  tillvaro  enligt egna  önskemål  och\r\nbehov.  I sammanhanget har familjepolitik\r\noch  skattepolitik stor betydelse  liksom\r\nett   avskaffande   av   den   offentliga\r\nsektorns      monopol     inom      många\r\nkvinnodominerade yrken. Vi utvecklar  vår\r\nsyn  på jämställdhetspolitiken närmare  i\r\nmotionerna A305 Arbetsmarknaden och  A258\r\nEn  verklig jämställdhetspolitik.  Motion\r\nA339 yrkande 26 (m) bör därför bifallas.\r\n\r\n4.Allmän inriktning (punkt 4) (m, fp,\r\nkd, c)\r\n\r\nav  Anders G Högmark (m), Erik Ullenhag\r\n(fp),   Patrik  Norinder  (m),   Henrik\r\nWestman  (m),  Annelie  Enochson  (kd),\r\nClaes   Västerteg   (c)   och   Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation    4.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A247  yrkandena  1,  2  och   13,\r\n2003/04:A257  yrkandena  1,  3   och   4,\r\n2003/04:A263 yrkandena 1, 2, 4-8, 19,  21\r\noch 22, 2003/04:A305 yrkandena 1-4, 8, 9,\r\n11 och 16, 2003/04:A309 yrkandena 2, 5, 8\r\noch  9,  2003/04:A310 yrkandena  1,  2  i\r\ndenna  del,  3,  6  och  7,  2003/04:A329\r\nyrkandena 1-4, 6, 12 i denna del, 13, 16,\r\n17,  24  och 25 i denna del, 2003/04:A330\r\nyrkandena  2  i  denna  del,  3  och   4,\r\n2003/04:A339   yrkandena   1    och    4,\r\n2003/04:A370  yrkande  7  i  denna   del,\r\n2003/04:A371  yrkande  12,  2003/04:Sf289\r\nyrkande  18,  2003/04:Sf325  yrkande   6,\r\n2003/04:Sf326 yrkandena 7 i denna del, 8,\r\n9   och  11,  2003/04:Sf327  yrkande  13,\r\n2003/04:Sf400  yrkande  4,  2003/04:Sf402\r\nyrkandena   10   och  11,   2003/04:Sf404\r\nyrkandena   12   och  13,   2003/04:So409\r\nyrkande  3  samt 2003/04:N412 yrkande  19\r\noch    avslår   motionerna   2003/04:A226\r\nyrkandena        1-5,       2003/04:A243,\r\n2003/04:A249, 2003/04:A270, 2003/04:A276,\r\n2003/04:A290,  2003/04:A326  yrkande   3,\r\n2003/04:A336, 2003/04:A340,  2003/04:A341\r\nyrkandena   1,  3  och  4,  2003/04:A354,\r\n2003/04:Sf355   yrkandena   3   och    5,\r\n2003/04:So569 yrkande 3 samt 2003/04:N416\r\nyrkandena 2-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInledning\r\n\r\nVi  anser  att  den ekonomiska  politiken\r\nmåste  inriktas på att få fart på  svensk\r\nekonomi   och   uppnå  högre   långsiktig\r\ntillväxt. För att detta skall bli möjligt\r\nkrävs   strukturreformer  och   betydande\r\nomläggningar  av  politiken  på  en   rad\r\nområden.\r\nArbetsmarknadens funktionssätt  uppvisar\r\nkraftiga  störningar  och  måste   därför\r\nförbättras. Ett tecken på störningarna är\r\natt  det vid en och samma tidpunkt  råder\r\nbrist  på  arbetskraft på  vissa  områden\r\nsamtidigt  som det finns ett stort  utbud\r\nav  arbetskraft som inte tas  till  vara.\r\nTotalt   rör   det  sig  enligt   senaste\r\narbetskraftsundersökningen (AKU) från SCB\r\nom  8,6  miljoner arbetstimmar per  vecka\r\nsom inte utnyttjas.\r\nVi   anser  att  ett  nytt  realistiskt,\r\nväldefinierat   sysselsättningsmål    bör\r\nfastställas.  Om tillväxten  skall  kunna\r\nförbättras  krävs ett ökat arbetsutbud  i\r\nekonomin.  Det  behövs fler  individer  i\r\narbete och antalet arbetade timmar  måste\r\nöka.  Detta måste återspeglas i ett  nytt\r\nsysselsättningsmål. Arbetet måste utföras\r\npå bästa sätt både i ekonomisk bemärkelse\r\noch  med hänsyn till de människor som  är\r\nverksamma  i arbetslivet. Ambitionen  vad\r\nbeträffar sysselsättningen måste vara hög\r\ni alla delar av landet.\r\nEn    förutsättning    för    långsiktig\r\ntillväxt  är  att arbetsmarknadspolitiken\r\nreformeras  och får en ny inriktning.  En\r\narbetsmarknad  för  alla  måste   skapas.\r\nIndividen  skall  stå i centrum  för  den\r\nförnyade arbetsmarknadspolitiken.\r\nRegering   och   riksdag   kan   påverka\r\nutvecklingen  genom reformer  för  bättre\r\nhälsa      och      bättre     fungerande\r\narbetsmarknad,                strategiska\r\nskattesänkningar    på     arbete     och\r\nföretagande  samt  förenklade  regelverk.\r\nNedan redovisar vi närmare vilka åtgärder\r\nvi  vill  prioritera för att  få  en  väl\r\nfungerande  arbetsmarknad. Vi  efterlyser\r\nåtgärder på de områden vi anger nedan.\r\n\r\nFler i arbete och fler arbetade timmar\r\n\r\nDe demografiska förändringarna, den ökade\r\nsjukfrånvaron,    förtidspensioneringarna\r\noch svårigheter för stora grupper att  få\r\nfotfäste på arbetsmarknaden har lett till\r\nen negativ utveckling av antalet arbetade\r\ntimmar. Detta är allvarligt.\r\nSom Konjunkturinstitutet (KI) påpekar  i\r\nsin   nyligen  publicerade   rapport   om\r\nlönebildningen (oktober 2003)  finns  det\r\nnågra  faktorer  som är särskilt  viktiga\r\nför        befolkningens       materiella\r\nlevnadsstandard, mätt t.ex. som summan av\r\nprivat   och  offentlig  konsumtion   per\r\ninvånare. Förutom en låg arbetslöshet och\r\njämn  inkomstfördelning  är  det  framför\r\nallt antalet arbetade timmar per invånare\r\nsamt  produktiviteten, dvs.  produktionen\r\nper   timme,   som  bestämmer  invånarnas\r\nmateriella levnadsstandard. Fler arbetade\r\ntimmar liksom högre produktivitet innebär\r\natt  mer  produceras, och den sammantagna\r\nkonsumtionen   kan  då  bli   motsvarande\r\nhögre.\r\nDen  ekonomiska  tillväxten  är  således\r\nstarkt  beroende  av det  totala  antalet\r\narbetade            timmar            och\r\nproduktivitetsutvecklingen    i    stort,\r\nvilket vi tar fasta på i vår politik.  Vi\r\nvill  också framhålla arbetets värde  och\r\nbetydelse  för  människor.  Detta  gäller\r\ninte   minst  ungdomar,  en   grupp   där\r\narbetslösheten på senare tid nått  mycket\r\nhöga nivåer.\r\nI  den  ekonomisk-politiska  reservation\r\nsom  företrädare för våra partier nyligen\r\nlagt   fram   i   finansutskottet   (bet.\r\n2003/04:FiU1 reservation 1) pekar  vi  på\r\nhuvudfaktorerna   i  vår  tillväxtpolitik\r\ninklusive   åtgärder   för    att    höja\r\nproduktiviteten. I detta sammanhang  vill\r\nvi  särskilt peka på vikten  av  att  öka\r\nantalet   arbetade  timmar  i   ekonomin,\r\nvilket  också innebär att fler  människor\r\nkommer i arbete.\r\nFöljande tre diagram illustrerar  enligt\r\nvår  uppfattning den kraftiga nedgång  av\r\nantalet  arbetade timmar,  medelarbetstid\r\noch  sysselsättning som skett  under  ett\r\nflertal år.\r\nAntalet  arbetade  timmar  per  invånare\r\noch  år  har reducerats från i runda  tal\r\n830  i  slutet av 1980-talet till ungefär\r\n770  timmar per år nu i början  av  2000-\r\ntalet,  och minskningen väntas fortsätta,\r\nenligt KI.\r\n\r\nKälla: KI\r\nOckså  medelarbetstiden  per  vecka  har\r\nunder  ett  antal år utvecklats negativt,\r\noch då inte minst i slutet av 1990-talet,\r\nvilket framgår av diagrammet nedan.\r\nMedelarbetstid\r\nÅr\r\nKälla: KI\r\nSysselsättningsgraden föll, som  framgår\r\nav nedanstående diagram, dramatiskt under\r\nkonjunkturnedgången  i  början  av  1990-\r\ntalet.   Efter  en  kortare   period   av\r\nåterhämtning    kring    millennieskiftet\r\nräknar    KI    med   låga   nivåer    på\r\nsysselsättningsgraden   ett   antal    år\r\nframöver.\r\nSysselsättningsgrad\r\nÅr\r\nKälla: KI\r\nVi  menar  att  den ekonomiska  politiken\r\nmåste  utformas  så  att  fler  människor\r\nkommer   i  arbete  och  så  att  antalet\r\narbetade  timmar ökar. Vi  vill  föra  en\r\npolitik med följande huvudpunkter.\r\n\r\n·         Det  måste bli mer lönande  att\r\narbeta. Bidragssystemen måste reformeras\r\nbl.a.  vad avser ersättningsnivåer  och\r\nvillkor   i  övrigt.  Människor   måste\r\nsnabbare   än   i  dag  komma   ut   på\r\narbetsmarknaden, och det skall löna sig\r\natt  stanna där längre än i dag. Äldres\r\nvilja att arbeta längre skall stimuleras\r\noch underlättas.\r\n·\r\n·        Människor måste komma tillbaka i\r\narbete igen. Frånvaron måste minskas och\r\ninflödet i förtidspensionering stoppas.\r\nDetta kräver åtgärder på en rad områden\r\nalltifrån    arbetsplatsfrågor     till\r\nfungerande system för rehabilitering och\r\nbättre villkor för barnfamiljerna.\r\n·\r\n·         Mäns  och  kvinnors möjligheter\r\nmåste  tas  till  vara.  Villkoren   på\r\narbetsmarknaden  och i samhällslivet  i\r\nstort måste förändras så att jämställda\r\nvillkor för kvinnor och män kan uppnås.\r\n·\r\n·          Regler   och   skatter   måste\r\nutformas så att de främjar förvärvsarbete\r\noch   hälsa.   Ett  mer   arbets-   och\r\ntillväxtstimulerande skattesystem måste\r\nskapas.\r\n·\r\n·         Företagandet  måste  stimuleras\r\ngenom åtgärder på en rad samhällsområden.\r\nDe offentliga monopolen skall brytas.\r\n·\r\n·        Gör regler bättre och enklare så\r\natt  de underlättar för invandrare  att\r\nsnabbt komma in på arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·         Förbättra familjepolitiken, öka\r\nflexibiliteten   och    tryggheten    i\r\narbetslivet så att det blir lättare att\r\nförena  förvärvsarbete med  ansvar  för\r\nbarn.\r\n·\r\n·           Satsa    på    kompetens    i\r\narbetslivet, utbildning och  forskning.\r\nEffektivisera arbetsmarknadsutbildningen.\r\n·\r\n·                           Effektivisera\r\narbetsmarknadspolitiken  så  att   fler\r\nkommer i arbete\r\nsnabbare.\r\n·\r\nUtöver  åtgärderna  för  att  fler  skall\r\nkomma  i  arbete och att antalet arbetade\r\ntimmar   skall   öka  så   behövs   bl.a.\r\nproduktivitetsfrämjande  insatser  liksom\r\nsunda  offentliga  finanser.  Vi  vill  i\r\ndetta  sammanhang särskilt betona  vikten\r\nav   att  stärka  det  direkta  sambandet\r\nmellan  lönebildning och höjda reallöner.\r\nArbetsmarknadens parter  har  ansvar  för\r\nlöneförhandlingarna, men staten bör bl.a.\r\ntydliggöra       kopplingen        mellan\r\narbetslösheten    och    avgiften    till\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nDen   totala  arbetslösheten,  som   den\r\nofficiellt      redovisas       inklusive\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder,   har\r\nstigit  till 7 % av arbetskraften, vilket\r\nframgår  av tabellen nedan. Utöver  detta\r\när   ett  stort  antal  individer  latent\r\narbetssökande,  dvs.  de  har  velat  och\r\nkunnat  arbeta  men inte sökt  arbete.  I\r\ndenna   grupp   ingår   också   37    000\r\nheltidsstuderande   som   sökt    arbete.\r\nDessutom      är     många      människor\r\nundersysselsatta,  dvs.  de  arbetar   av\r\narbetsmarknadsskäl mindre  än  de  skulle\r\nvilja.\r\n\r\nTabell    1    Öppet    arbetslösa,     i\r\narbetsmarknadsåtgärder,            latent\r\narbetssökande och undersysselsatta, antal\r\nrespektive andel i %\r\n\r\nAntal    I % av\r\narbetskra\r\nindivid  ften\r\ner\r\nÖppet arbetslösa   226 000       5,1\r\nI                   86 000       1,9\r\narbetsmarknadsåtg\r\närder\r\nSammanlagd  total  312 000       7,0\r\nofficiell\r\narbetslöshet\r\nLatent             120 000       2,7\r\narbetssökande\r\nUndersysselsatta   234 000       5,3\r\nAntal människor i  666 000      15,0\r\narbetsför ålder\r\nsom inte har ett\r\nriktigt arbete\r\neller som vill\r\narbeta mer\r\nKälla:      SCB:s      översikt      över\r\narbetsmarknadsläget avseende oktober 2003\r\n\r\nVi  kan  konstatera att  t.o.m.  och  med\r\nregeringen själv är pessimistisk när  det\r\ngäller möjligheterna att nå de egna målen\r\nom  att  80  % av befolkningen  i  åldern\r\n20-64  år skall vara sysselsatta  på  den\r\nreguljära arbetsmarknaden år 2004 och att\r\nhalvera  socialbidragsberoendet.  Det  är\r\nosannolikt att dessa mål skall kunna nås,\r\nvilket   regeringen  också   erkänner   i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nSCB:s   senaste  statistik   visar   att\r\nandelen  reguljärt sysselsatta  i  åldern\r\n20-64 år minskade mellan oktober 2001 och\r\noktober 2002 från 78,2 % till 77,6 %  och\r\natt  den fortfarande ligger kvar på samma\r\nnivå som för ett år sedan.\r\n\r\nBrister i dagens arbetsmarknadspolitik\r\n\r\nDen nuvarande arbetsmarknadspolitiken har\r\nmisslyckats.  Som vi framhållit  ovan  är\r\ndet    uppenbart   att   arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt har stora brister.\r\n\r\nVår   kritik  mot  nuvarande  system  kan\r\nsammanfattas i följande punkter:\r\n\r\n·         Den  förda politiken  ger  inte\r\ntillräcklig hjälp till dem som är  mest\r\nutsatta på arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·          Dagens   politik   ger   ingen\r\nvalfrihet för den enskilde.\r\n·\r\n·        Arbetsförmedlarna har dubbla och\r\nmotsägelsefulla  roller   gentemot   de\r\narbetslösa genom att de både skall hjälpa\r\noch kontrollera.\r\n·\r\n·           Förmedlingsverksamheten    är\r\norganiserad  på  ett  byråkratiskt  och\r\nineffektivt sätt - det leder  till  att\r\nalldeles för få jobb förmedlas.\r\n·\r\n·         Arbetsmarknadspolitiken  saknar\r\nförmåga   att   ta  till   vara   olika\r\nförutsättningar i skilda delar av landet.\r\n·\r\n·          Matchningen  är  ineffektiv  -\r\narbetslösheten är hög samtidigt som det\r\nförekommer brist på arbetskraft på vissa\r\ndelar av arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·          Dagens  arbetsmarknadsåtgärder\r\nleder           till          betydande\r\nundanträngningseffekter  -  beräkningar\r\nvisar  att för varje hundratal personer\r\nsom deltar i arbetsmarknadsåtgärder som\r\ninnebär  subventionerad  sysselsättning\r\nförsvinner  mellan 60  och  70  riktiga\r\narbeten.\r\n·\r\n·           Arbetsmarknadspolitiken   har\r\nmisslyckats  i  fråga om samarbete  med\r\nföretag och näringsliv.\r\n·\r\n·        Arbetsmarknadspolitiken\r\nförefaller att motverka snarare än att\r\nfrämja rörligheten på arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·        Arbetslöshetsförsäkringen har\r\ntappat sin funktion som\r\nomställningsförsäkring - i stället för\r\natt erbjuda ett tillfälligt ekonomiskt\r\nstöd mellan två arbeten används den för\r\natt försörja människor under långa\r\nperioder.\r\n·\r\nDet    finns   ytterligare   ett    antal\r\nstrukturproblem på arbetsmarknaden  varav\r\ntre skall nämnas här:\r\n\r\n·         Utanförskapet och svårigheterna\r\nför  invandrare  att få  tillträde  dit\r\ninnebär  ett stort slöseri med resurser\r\noch orsakar stort lidande.\r\n·\r\n·         Monopolen  på  de traditionella\r\noffentliga arbetsmarknaderna utestänger\r\nkvinnor    från    karriärvägar,    bra\r\nlöneutveckling   och  arbetstider   som\r\ntillgodoser deras önskemål.\r\n·\r\n·          Ökningen  på  senare   år   av\r\nsjukskrivningar och förtidspensioneringar\r\ntyder   på   att  sjukskrivningar   och\r\nförtidspensioneringar används  för  att\r\navlasta arbetsmarknadspolitiken.\r\n·\r\nNågra   huvudpunkter  i   en   reformerad\r\narbetsmarknadspolitik\r\n\r\nSverige måste få en arbetsmarknad som  är\r\nrörlig  och öppen - en arbetsmarknad  som\r\när  tillgänglig för alla. Den geografiska\r\noch  sociala rörligheten behöver öka. Som\r\nframgått   anser   vi   att   den   stora\r\narbetskraftsreserv som finns också  måste\r\ntas  till vara, både med tanke på dem som\r\ningår  i  den  och för samhällets  skull.\r\nAvgörande  för  möjligheten  att  få   en\r\nradikal ökning av sysselsättningen är ett\r\ndynamiskt  företagsklimat där  gamla  och\r\nnya  företag  har möjlighet att  anställa\r\nfler medarbetare.\r\nDen  arbetslöse  skall  inte  längre  få\r\nvara      en      klient      hos      en\r\narbetsmarknadsmyndighet      utan      en\r\nmedborgare  med rätt att få  kvalificerad\r\nservice.  Platsförmedlingen måste  läggas\r\nom  och  inriktas på den enskildes  behov\r\noch förutsättningar.\r\nVi  vill  därför slå fast  att  den  som\r\nblivit    arbetslös   har    ett    antal\r\nrättigheter  som  staten måste  uppfylla.\r\nSamtidigt  har  den som blivit  arbetslös\r\nett  antal skyldigheter som hon eller han\r\ni  sin  tur  måste uppfylla gentemot  det\r\növriga  samhället.  Det  handlar  om  att\r\netablera klara och tydliga spelregler:\r\nAlla   arbetslösa  skall  ha  rätt   att\r\nsjälva välja kostnadsfri arbetsförmedling\r\noavsett        vem       som        utför\r\nförmedlingstjänsten. Samtidigt skall  det\r\nfinnas en skyldighet att anmäla sig  till\r\nett  servicekontor i samband med att  man\r\nförlorat sitt jobb.\r\nAlla  arbetslösa skall ha  rätt  att  få\r\nstöd  efter  sina  behov, förutsättningar\r\noch   intressen.  Åtgärderna  skall  vara\r\nindividuellt  utformade  med   det   enda\r\növergripande  syftet  att  så  snart  som\r\nmöjligt  ge  de arbetslösa möjlighet  att\r\nfinna  ett  nytt arbete. Samtidigt  skall\r\nalla      arbetslösa      som      uppbär\r\narbetslöshetsersättning    eller    annat\r\nekonomiskt   stöd   från   samhället   ha\r\nskyldighet att aktivt söka jobb och delta\r\ni  de  åtgärder  som är  relevanta.  Alla\r\narbetslösa  skall  ha  rätt  att  ha  ett\r\navgörande  inflytande över vilken  åtgärd\r\nsom skall vidtas.\r\nEn          allmän          obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring  skall   införas.\r\nSamtidigt    måste   alla    arbetstagare\r\nuppfylla ett antal grundläggande  villkor\r\nför  att bli berättigade till ersättning.\r\nDen som blivit arbetslös skall inte kunna\r\ntacka nej till anvisade arbeten utan  att\r\nersättningen                         från\r\narbetslöshetsförsäkringen påverkas.\r\nUtöver    dessa    åtgärder    på    det\r\narbetsmarknadspolitiska området  vill  vi\r\nta  krafttag mot de höga ohälsotalen. Det\r\ngäller        exempelvis       förbättrad\r\nföretagshälsovård,  högre  prioritet  för\r\nförebyggande insatser på arbetsplatserna,\r\neffektivare  rehabiliteringsinsatser  vid\r\nlånga    sjukfall,    fler    alternativa\r\narbetsgivare inom offentligt  finansierad\r\nverksamhet, finansiell samordning  mellan\r\nförsäkringskassor och sjukvård där  också\r\nbl.a.   arbetsförmedlingen  skall   kunna\r\nmedverka  vid behov och ökade möjligheter\r\nför den enskilde att påverka arbetstidens\r\nförläggning.\r\n\r\nInstrument     för     en     effektivare\r\narbetsmarknadspolitik\r\n\r\nSverige  måste ha en aktiv  och  effektiv\r\narbetsmarknadspolitik som syftar till att\r\nsnabbt  och smidigt bidra till att matcha\r\nden  arbetssökande  med  de  arbeten  som\r\nfinns   tillgängliga   och   rusta    den\r\narbetslöse  för att kunna ta  de  arbeten\r\nsom  står  till förfogande.  Arbetslinjen\r\nskall  hävdas,  det  vill  säga  att  den\r\narbetssökande   i   första   hand   skall\r\nerbjudas           arbete           eller\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder.  Först\r\nnär    sådana    åtgärder   inte    finns\r\ntillgängliga skall arbetslöshetsunderstöd\r\nlämnas.     Aktivitet    skall     alltid\r\nprioriteras        framför        passivt\r\nbidragsberoende.\r\n\r\nServicekontor\r\n\r\nDagens  arbetsförmedling fungerar  dåligt\r\noch  ersätts enligt vårt förslag med  ett\r\nservicekontor som inte är en traditionell\r\narbetsförmedling.   Servicekontor   skall\r\nfinnas  i varje kommun och skall  framför\r\nallt fungera som guide för arbetslösa och\r\nför företag som söker arbetskraft.\r\nFör     att    få    ersättning     från\r\narbetslöshetsförsäkringen anmäler man sig\r\ntill servicekontoret.\r\n\r\nFlera olika aktörer\r\n\r\nVi  vill  se många konkurrerande  aktörer\r\ninom   arbetsmarknadspolitikens   område.\r\nKonkurrens  och mångfald ökar  kvaliteten\r\noch  valfriheten för den  arbetslöse.  Vi\r\nräknar  med att en rad nya aktörer  såsom\r\nprivata               arbetsförmedlingar,\r\nbranschförmedlingar   -   exempelvis    i\r\nfackföreningsregi,                privata\r\nutbildningsföretag,  ideella   föreningar\r\noch    bemanningsföretag   växer    fram.\r\nAktörerna  kommer  att kunna  erbjuda  en\r\nmängd    olika   alternativ   med   olika\r\nspecialinriktningar till den arbetslöse.\r\nI  glest  befolkade  områden  finns  det\r\ninte    alltid   underlag   för   privata\r\nbemanningsföretag.  Om  det  inte   finns\r\nprivata    aktörer   skall    myndigheten\r\nupphandla sådana tjänster eller  i  sista\r\nhand driva egna.\r\n\r\nOmställningspeng\r\n\r\nDen  som inte inom en viss tid har hittat\r\nett  nytt jobb på egen hand eller via den\r\nservice  som  erbjuds på  servicekontoren\r\nbehöver   åtgärder  som  kan   kräva   en\r\nekonomisk    insats   som    vi    kallar\r\nomställningspeng.\r\n\r\nNy myndighet ersätter AMV/AMS\r\n\r\nRiksdagens  revisorer har  i  en  rapport\r\nriktat  skarp  kritik mot  styrningen  av\r\nArbetsmarknadsverket.   Av   revisorernas\r\ngenomgång  som behandlades  av  riksdagen\r\nvåren    2003    (förslag   2002/03:RR10)\r\nframgick  att  nyttan av verksamheten  är\r\nminst sagt tveksam.\r\nVi       anser       att       nuvarande\r\nmyndighetsstrukturer                   på\r\narbetsmarknadsområdet skall  ersättas  av\r\nen   ny  arbetsmarknadsmyndighet  med  de\r\nuppgifter  som  angivits  ovan.  Den  nya\r\nmyndigheten  skall också ha till  uppgift\r\natt     garantera    att    det     finns\r\njobbkontor/bemanningsföretag inom rimligt\r\navstånd  från  alla  jobbsökande  i  hela\r\nlandet. Om det inte finns privata aktörer\r\nbör myndigheten upphandla sådana tjänster\r\neller  i sista hand driva verksamheten  i\r\negen regi.\r\n\r\nSlutsats\r\n\r\nSom  framgått förordar vi en  helt  annan\r\npolitik än regeringens för att komma till\r\nrätta     med    strukturproblemen     på\r\narbetsmarknaden, öka arbetsutbudet och få\r\nen väl fungerande arbetsmarknad.\r\n\r\n5.Allmän inriktning (punkt 4) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation    5.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A270   och   avslår    motionerna\r\n2003/04:A226 yrkandena 1-5, 2003/04:A243,\r\n2003/04:A247  yrkandena  1,  2  och   13,\r\n2003/04:A249, 2003/04:A257 yrkandena 1, 3\r\noch  4, 2003/04:A263 yrkandena 1, 2, 4-8,\r\n19,     21    och    22,    2003/04:A276,\r\n2003/04:A290, 2003/04:A305 yrkandena 1-4,\r\n8,  9,  11 och 16, 2003/04:A309 yrkandena\r\n2,  5, 8 och 9, 2003/04:A310 yrkandena 1,\r\n2  i  denna del, 3, 6 och 7, 2003/04:A326\r\nyrkande 3, 2003/04:A329 yrkandena 1-4, 6,\r\n12  i denna del, 13, 16, 17, 24 och 25  i\r\ndenna  del,  2003/04:A330 yrkandena  2  i\r\ndenna   del,   3   och  4,  2003/04:A336,\r\n2003/04:A339   yrkandena   1    och    4,\r\n2003/04:A340, 2003/04:A341 yrkandena 1, 3\r\noch 4, 2003/04:A354, 2003/04:A370 yrkande\r\n7  i  denna del, 2003/04:A371 yrkande 12,\r\n2003/04:Sf289  yrkande 18,  2003/04:Sf325\r\nyrkande  6, 2003/04:Sf326 yrkandena  7  i\r\ndenna  del,  8,  9 och 11,  2003/04:Sf327\r\nyrkande 13, 2003/04:Sf355 yrkandena 3 och\r\n5, 2003/04:Sf400 yrkande 4, 2003/04:Sf402\r\nyrkandena   10   och  11,   2003/04:Sf404\r\nyrkandena   12   och  13,   2003/04:So409\r\nyrkande   3,  2003/04:So569  yrkande   3,\r\n2003/04:N412 yrkande 19 samt 2003/04:N416\r\nyrkandena 2-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPersoner som arbetar i branscher  som  är\r\nberoende  av årstid, klimat eller  säsong\r\ntvingas  regelmässigt ut i  arbetslöshet.\r\nDessa  perioder  skulle i  stället  kunna\r\nanvändas  för utbildning av de anställda.\r\nMöjligheterna       att       omdisponera\r\narbetsmarknadsmedel                  från\r\narbetslöshetsförsäkringen            till\r\nföretagsförlagd  utbildning  när  berörda\r\narbetsmarknadsparter är överens om  detta\r\nmåste därför ses över.\r\nVad  jag anfört i denna reservation  bör\r\nges regeringen till känna. Med hänvisning\r\ntill  det anförda anser jag att riksdagen\r\nbör bifalla motion A270 (mp).\r\n\r\n6.Ungdomar (punkt 5) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation    6.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:Kr232  yrkande  4   samt   avslår\r\nmotionerna   2003/04:A279,   2003/04:A329\r\nyrkande 10 och 2003/04:Kr361 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens   politik  på  ungdomsområdet\r\nbygger  på  tre övergripande  mål  som  i\r\nkorthet handlar om att ungdomar skall ges\r\ngoda     förutsättningar     att     leva\r\nsjälvständiga  liv,  ha  möjlighet   till\r\ninflytande samt att ungdomars engagemang,\r\nskapande  förmåga  och kritiska  tänkande\r\nskall  tas  till vara som en  resurs.  Vi\r\ninstämmer     i    dessa    grundläggande\r\nmålsättningar,  men  unga  människor   är\r\nindivider  med  olika  krav,  behov   och\r\nvnskemål.   Inom   många   områden    har\r\npolitiken en inriktning som drabbar  just\r\nunga     människor     särskilt     hårt.\r\nArbetsmarknadspolitiken  är  ett   sådant\r\nexempel. Den höga ungdomsarbetslösheten -\r\noch    den    dåliga    rörligheten    på\r\narbetsmarknaden  -   är   ett   hot   mot\r\nungdomars  möjlighet till självständighet\r\noch      inflytande.      Kampen      mot\r\nungdomsarbetslösheten måste  prioriteras.\r\nFör  att få fram riktiga jobb krävs bl.a.\r\nlägre   arbetsgivaravgifter,   flexiblare\r\nregler  på arbetsmarknaden, kvalificerade\r\nutbildningar och lärlingsplatser. Strävan\r\nefter  att  ge olika grupper  en  skenbar\r\n\"trygghet\"  riskerar  snarare  att  skapa\r\nmurar  för  andra. Till exempel  får  den\r\nlagstiftning  som  skapats  för  att   ge\r\nanställda  trygghet rakt  motsatt  verkan\r\nför  unga  människor. Företag har  sällan\r\nmöjlighet   att  anställa   ungdomar   på\r\nriktiga  jobb till lägre ingångslöner  än\r\näldre,  etablerade  vuxna.  Det  påverkar\r\ngivetvis arbetsgivares \"vilja\" att  satsa\r\npå  en  ung person som inte har så mycket\r\narbetslivserfarenhet, i stället  för  att\r\nlita   till  en  äldre  och  mer  erfaren\r\nperson. Problemet med all arbetslöshet  -\r\ninte  bara  för ungdomar - har självklart\r\nsin grund i ett dåligt näringslivsklimat.\r\nI  Sverige startas för få nya företag och\r\nför  få överlever. Den skattepolitik  som\r\nförs har givetvis betydelse även för unga\r\nmänniskor.  Skatterna har  en  väsentligt\r\ndjupare  dimension än att enbart  fungera\r\nsom   inkomstkälla  för  det   offentliga\r\nsamhället. Skattesystemets utformning får\r\nkonsekvenser  för  människors  vilja  att\r\narbeta och för de livsval som görs. Detta\r\nblir  särskilt tydligt för unga människor\r\nsom står i begrepp att välja väg i livet.\r\nUnga   människor  har   i   regel   lägre\r\ninkomster   än  äldre.  En   höjning   av\r\ngrundavdraget   ökar  möjligheterna   att\r\nförsörja  sig själv, även på en  relativt\r\nlåg lön.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker därför motion Kr232 yrkande 4\r\n(m).  Övriga  i  sammanhanget  behandlade\r\nmotioner avstyrks.\r\n\r\n7.Ungdomar (punkt 5) (kd)\r\n\r\nav  Annelie  Enochson (kd) och  Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation    7.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A329 yrkande 10 och 2003/04:Kr361\r\nyrkande    8   samt   avslår   motionerna\r\n2003/04:A279 och 2003/04:Kr232 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrågan  om att lösa ungdomsarbetslösheten\r\när  inte  bara ekonomisk utan det handlar\r\nockså  om  ungdomarnas  möjligheter   att\r\nkomma in och etablera sig i vuxenlivet.\r\nUngdomspolitiken                      på\r\narbetsmarknadsområdet   bör   styras   av\r\nföljande principer: Alla ungdomar  mellan\r\n18  och 24 år skall erbjudas jobb på  den\r\nreguljära      arbetsmarknaden      eller\r\nmeningsfulla studier.\r\nUtbildning    skall    uppmuntras    och\r\npremieras  då  morgondagens arbetsmarknad\r\nställer     allt    större    krav     på\r\narbetstagarens    formella     kompetens.\r\nUtbildningssystemet      måste       vara\r\nkonstruerat på ett sätt som gör att  även\r\nde   ungdomar   som  är   mer   praktiskt\r\ninriktade  upplever att  möjligheten  att\r\nutvecklas inom skolan finns. Olika former\r\nav  lärlings-  och  praktiksystem  är  en\r\npositiv  del  av utbildningssystemet.  De\r\nungdomar  som är yngre än 20 år  och  som\r\ninte   går  i  gymnasieskolan   bör   ges\r\nmöjligheter att få någon form av kommunal\r\npraktiktjänst. Praktikplatserna bör  vara\r\nutformade  på  ett  sätt  som  ger  reell\r\narbetslivserfarenhet. Den lön som betalas\r\nut  bör kallas för praktiklön. De problem\r\nsom  ligger till grund för den  enskildes\r\narbetslöshet måste åtgärdas på ett tidigt\r\nstadium så att dessa ungdomar inte hamnar\r\ni  särskilda  program som \"stämplar\"  dem\r\nför  livet. Det är viktigt att  man  även\r\nfortsättningsvis       följer       olika\r\nungdomsgrupper  så att  förändringar  som\r\nkräver extra åtgärder för att komma in på\r\narbetsmarknaden kan upptäckas i tid.\r\nEn   bättre  lönebildning  ger  ungdomar\r\nstörre  möjligheter  att  komma   in   på\r\narbetsmarknaden. Det handlar inte  enbart\r\nom  ingångslöner, utan även om att  högre\r\nutbildning  skall löna  sig.  Börjar  man\r\nsitt    yrkesverksamma   liv   med    ett\r\nlärlingsjobb eller låglönejobb så  kanske\r\ningångslönen  är relativt  låg.  Har  man\r\ndäremot  studerat flera år på universitet\r\nbör   lönen   självfallet  motsvara   den\r\nformella kompetens man har.\r\nInga  ungdomar  skall  behöva  leva   på\r\nsocialbidrag.         De          snåriga\r\nersättningsreglerna  för  arbetslösa  och\r\nsvårigheten att kvalificera  sig  för  a-\r\nkassa      kombinerat      med       låga\r\nersättningsnivåer   innebär   att   många\r\nungdomar måste söka socialbidrag för  sin\r\ndagliga  överlevnad. Det  finns  även  en\r\nrisk för att många ungdomar fastnar i ett\r\nevigt            kretslopp             av\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder    och\r\nersättningsperioder i öppen arbetslöshet.\r\nUngdomar  skall  uppmuntras  att  starta\r\neget   företag.   Det  är   viktigt   att\r\nsamhället  förmedlar en  bredare  syn  på\r\narbete  än  att  det  alltid  innebär  en\r\nanställning     hos     någon      annan.\r\nKristdemokraterna har föreslagit att  ett\r\nnationellt    program    med     speciell\r\ninriktning     på     företagande     och\r\nentreprenörskap införs i gymnasieskolan.\r\nOm  samhället  inte lyckas  med  att  ge\r\nungdomar  meningsfull  utbildning   eller\r\nmöjlighet  till sysselsättning  blir  det\r\nrisk  för  ett  utanförskap där  ungdomar\r\nkänner att de inte är en del av samhället\r\noch  att de inte fyller någon funktion  i\r\nvardagen.  Denna frustration  leder  lätt\r\ntill förakt för vuxenvärden och de normer\r\noch  värderingar som är grundläggande för\r\ndemokratin.  Rasism, våld och utanförskap\r\nhänger ofta ihop.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker   därför   motionerna    A329\r\nyrkande 10 (kd) och Kr361 yrkande 8 (kd).\r\nÖvriga i sammanhanget behandlade motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n8.Invandrare (punkt 6) (m, c)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder  (m), Henrik Westman  (m)  och\r\nClaes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation    8.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:N329   yrkande   7   och   avslår\r\nmotionerna   2003/04:A235,  2003/04:A268,\r\n2003/04:A281   yrkandena   1    och    2,\r\n2003/04:A329 yrkande 12 i denna del  samt\r\n2003/04:Sf402 yrkandena 5, 9, 13 och 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVart  femte företag som startas i  landet\r\ndrivs av en person med invandrarbakgrund.\r\nDet innebär att företagsamheten bland nya\r\nsvenskar är något högre än bland dem  som\r\när  födda  och uppvuxna här.  Invandrares\r\nföretag  är  ett  viktigt  och  välkommet\r\ntillskott till den svenska ekonomin.\r\nTillväxten  i  invandrares  företag   är\r\nlägre   än  hos  svenska  egenföretagare.\r\nKartläggningar visar samtidigt att  gapet\r\ni  tillväxttakten mellan svenska  företag\r\noch    invandrarföretag    ökar.    Trots\r\ninvandrarföretagens  lägre  tillväxt  har\r\ndet  visat sig att de är mer benägna  att\r\nexpandera  än  svenska företag.  I  vissa\r\ninvandrargrupper  har  start  av  företag\r\ndessutom  blivit det enda sättet  att  ta\r\nsig ur arbetslöshet.\r\nVi  anser att situationen för invandrare\r\nsom  vill driva företag måste förbättras.\r\nEtt sätt att underlätta för de invandrare\r\nsom  vill  starta företag  är  att  deras\r\nkompetens valideras och deras möjligheter\r\npå  arbetsmarknaden jämställs med infödda\r\nsvenskars.\r\nVad  vi  anfört  här bör ges  regeringen\r\ntill  känna. Det anförda innebär  att  vi\r\nanser  att motion N329 yrkande 7 (c)  bör\r\nbifallas medan motionerna A235 (s),  A268\r\n(s),  A281  yrkandena 1 och 2 (mp),  A329\r\nyrkande  12  i denna del (kd) samt  Sf402\r\nyrkandena  5,  9,  13  och  15  (kd)  bör\r\navslås.\r\n\r\n9.Invandrare (punkt 6) (kd)\r\n\r\nav  Annelie  Enochson (kd) och  Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation    9.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A329 yrkande 12 i denna  del  och\r\n2003/04:Sf402 yrkandena 5, 9, 13  och  15\r\nsamt   avslår   motionerna  2003/04:A235,\r\n2003/04:A268,  2003/04:A281  yrkandena  1\r\noch 2 samt 2003/04:N329 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen           absolut          viktigaste\r\nintegrationsfaktorn  är  att   arbetslösa\r\ninvandrare   får  snabb   tillgång   till\r\narbetsmarknaden    och    ett     arbete.\r\nUndersökningar  visar att  den  som  inte\r\nsnabbt  hamnar i arbetslivet ofta fastnar\r\ni  långt  bidragsberoende.  Därför  måste\r\ninsatser    påbörjas   redan    vid    en\r\nasylansökan, oavsett om personen i  fråga\r\nfår  uppehållstillstånd eller ej. Det  är\r\nfortfarande  en relativt hög arbetslöshet\r\nbland  olika invandrargrupper  trots  att\r\nmånga är högutbildade. Det är endast fyra\r\nav tio akademiker födda utomlands som har\r\nett    arbete    som   motsvarar    deras\r\nutbildningsnivå.  Orsakerna   är   flera,\r\nbl.a.  brister i arbetsmarknadspolitiken,\r\ndålig       svenskundervisning,       ett\r\n\"omhändertagandeperspektiv\",\r\ndiskriminering  och onödiga  byråkratiska\r\nregler,  vilket allt hör samman  med  den\r\nsocialdemokratiska regeringens havererade\r\nintegrationspolitik.\r\nDessutom     har    arbetsförmedlingarna\r\nutvecklat en praxis som innebär att  bara\r\nde  som klarat sfi-språktestet anses  stå\r\ntill  arbetsmarknadens  förfogande.   Det\r\ninnebär att asylsökande inte har en chans\r\neftersom  de ännu inte omfattas  av  sfi-\r\nundervisningen. Andra invandrade personer\r\nkan  ha  svårt att lära sig  svenska  och\r\ntvingas  att gå kurs efter kurs utan  att\r\nuppnå godkänd nivå. Att kunna språket  är\r\nav  avgörande betydelse för att komma  ut\r\npå  arbetsmarknaden, men ett  arbete  kan\r\nockså vara ett sätt att lära sig språket.\r\nSärskilt  för  dem  som  saknar  tidigare\r\nstudievana  kan  ett arbete  där  språket\r\nlockas  fram  i en vardagssituation  vara\r\nbetydligt  mer  effektivt än  skolbänken.\r\nKristdemokraterna tror på en  modell  som\r\ninnebär svenskundervisning kombinerad med\r\nen  praktik- eller lärlingsplats. Arbetet\r\nskall inte enbart främja språkinlärningen\r\nutan även underlätta det fortsatta steget\r\nut på arbetsmarknaden. Svenskundervisning\r\nbör  även  kunna ha en mera yrkesspecifik\r\ninriktning.  Den bör kunna anpassas  både\r\ntill  hög-  och lågutbildade  i  form  av\r\nkorta branschinriktade kurser varvade med\r\nyrkesarbete. Varje kurs skulle  innehålla\r\nsvenska   med   yrkesterminologi.   Efter\r\navslutad  kurs och en tids arbete  skulle\r\ndet  vara möjligt att återkomma  till  en\r\nfortsättningskurs    för    att     sedan\r\neventuellt  avancera inom yrket.  Det  är\r\noerhört           angeläget           att\r\nkunskapsvalideringen  förbättras  så  att\r\nexempelvis   invandrare   med   akademisk\r\nutbildning   snabbt  kan  komma   in   på\r\narbetsmarknaden.\r\nDet      är     även     viktigt     att\r\ninvandrarkvinnornas  kompetens  tas  till\r\nvara.  De  hamnar i dag ofta sist  i  kön\r\ntill  arbete.  I vårt land  finns  mycket\r\nspråkkompetens  samlad  genom   alla   de\r\npersoner   som  kommit  hit  från   andra\r\nländer. Den specifika kännedomen om olika\r\nländers kulturer är en ovärderlig kunskap\r\natt  använda  inom  olika  branscher  och\r\nindustrier. En särskild insats behövs för\r\natt inventera invandrarkvinnors specifika\r\nkompetens som kan vara till stor nytta  i\r\narbetslivet. Dessa kvinnor bör sedan  ges\r\nutbildning om svenskt arbetsliv.\r\nUndersökningar visar att ungdomar  med\r\nutländsk    bakgrund   har    en    högre\r\narbetslöshet än andra ungdomar.  Även  de\r\nsom  är  födda  i Sverige eller  som  har\r\ninvandrat till Sverige före sju års ålder\r\nhar högre arbetslöshet. Skillnaden består\r\näven   om   betygen,   utbildningen   och\r\nspråkkunskaperna räknas med i jämförelsen\r\nmed   andra  ungdomar.  Detta  är  mycket\r\noroväckande och tyder på stora brister  i\r\nsystemet.\r\nFör  många med invandrarbakgrund krävs\r\ndet ibland specifika åtgärder eftersom de\r\nsaknar ett socialt nätverk, kontakter och\r\nerfarenhet av att söka arbete i  Sverige.\r\nEtt  sätt att möta detta är införande  av\r\ns.k. jobbguider för den invandrare som är\r\nny   på   den   svenska  arbetsmarknaden.\r\nFunktionen     behöver     dock      inte\r\nnödvändigtvis vara i offentlig regi  utan\r\nkan  t.ex.  drivas  ideellt.  Jobbguidens\r\nuppgift blir att ha ett personligt ansvar\r\nför  den arbetssökande och på olika  sätt\r\nstödja, entusiasmera och lotsa denne fram\r\ntill   ett   arbete.   Det   bör   finnas\r\njobbguider med invandrarbakgrund eftersom\r\nde    har   en   viktig   erfarenhet   av\r\narbetsmarknaden   ur    sitt    särskilda\r\nperspektiv.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker   därför   motionerna    A329\r\nyrkande  12  i denna del (kd)  och  Sf402\r\nyrkandena 5, 9, 13 och 15 (kd). Övriga  i\r\nsammanhanget     behandlade      motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n10.        Invandrare (punkt 6) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   10.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A281  yrkandena  1  och  2   samt\r\navslår      motionerna      2003/04:A235,\r\n2003/04:A268, 2003/04:A329 yrkande  12  i\r\ndenna del, 2003/04:Sf402 yrkandena 5,  9,\r\n13 och 15 samt 2003/04:N329 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  många  år har människor  invandrat\r\ntill Sverige. En del av dem har mindre än\r\nsex  års  teoretiska  studier  från  sina\r\nhemländer, en del har ingen skolgång alls\r\noch       somliga      har      genomgått\r\nhantverksutbildning. Väl  i  Sverige  har\r\nmånga invandrade genomgått undervisning i\r\nsvenska.  Av  olika skäl har  alla  inte,\r\nfullt  ut, kunnat tillgodogöra  sig  sfi-\r\nundervisningen.   Utan    godkänd    sfi-\r\nutbildning  kommer man inte i  fråga  för\r\nservice  på  arbetsförmedlingen  eftersom\r\ndet  där ställs krav på detta. Det är  av\r\nstörsta  vikt att arbetsförmedlingen  ger\r\nservice  även  till  dem  som  ännu  inte\r\nlyckats     få     godkänt     i      sin\r\nspråkundervisning. Detta  har  lett  till\r\nsvårigheter  för  vissa  invandrare   att\r\nkomma  in  på den svenska arbetsmarknaden\r\noch  därmed  få kontakt med svensktalande\r\npersoner på ett naturligt sätt. Många  av\r\ndem  uppbär socialbidrag men skulle inget\r\nhellre  vilja än att arbeta och  försörja\r\nsig själva.\r\nDet  finns  i  dag  en efterfrågan  från\r\ndesignskolor, formgivare, arkitekter m.m.\r\nav          småskalig         produktion,\r\nprototyptillverkning                    i\r\nutvecklingsprocesser     samt     special\r\ntillverkning.   Enligt   uppgifter   från\r\nStockholms  Hantverksförening kommer  det\r\ninom  10  år att saknas omkring  100  000\r\nhantverkare  -  en efterfrågan  som  inte\r\nkommer  att  kunna  mötas  enbart   genom\r\nrekrytering bland skolungdom. Vi  behöver\r\nskapa  förutsättningar för att tillvarata\r\nden  unika hantverkskompetens som  i  dag\r\nfinns men som inte nyttjas.\r\nAMS  och  Integrationsverket  m.fl.  bör\r\narbeta för att göra det möjligt för  våra\r\nhantverkskunniga   invandrare   att   bli\r\nverksamma i hantverksbranschen.\r\nDetta  bör  ges regeringen  till  känna.\r\nJag   tillstyrker  därför   motion   A281\r\nyrkandena   1  och  2  (mp).   Övriga   i\r\nsammanhanget     behandlade      motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n11.        Äldre (punkt 7) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   11.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A257   yrkande  8   samt   avslår\r\nmotionerna   2003/04:A203,   2003/04:A308\r\nyrkandena   4,   5  och  9,  2003/04:A329\r\nyrkande 8 och 2003/04:A370 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe äldres erfarenheter och kunnande måste\r\nbättre  tas till vara på arbetsmarknaden.\r\nDet   kräver   ett  generellt  förbättrat\r\nklimat  för  arbete och  företagande  med\r\ninslag av nya och okonventionella metoder\r\nför  att bryta arbetslösheten i allmänhet\r\noch  långtidsarbetslösheten i  synnerhet.\r\nDet  måste  också  skapas  möjlighet  för\r\näldre arbetslösa att genomgå kortare  och\r\nmer          specifikt          inriktade\r\nyrkesutbildningar. Sådana kan  arrangeras\r\nsåväl  av  yrkeshögskolor som inom  ramen\r\nför          en          företagsinriktad\r\nlärlingsutbildning.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker därför motion A257 yrkande  8\r\n(m).  Övriga  i  sammanhanget  behandlade\r\nmotioner avstyrks.\r\n\r\n12.        Äldre (punkt 7) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   12.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A370   yrkande   1   och   avslår\r\nmotionerna   2003/04:A203,   2003/04:A257\r\nyrkande 8, 2003/04:A308 yrkandena  4,  5,\r\noch 9 samt 2003/04:A329 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrån  Folkpartiets sida anser vi att  det\r\när  viktigt att undanröja ekonomiska  och\r\nandra hinder mot att äldre är verksamma i\r\narbetslivet.\r\nDetta  är  inte  nya frågor,  och  efter\r\nbeslutet  om  pensionsreformen  med  dess\r\nstimulans    till   arbete   har    flera\r\nintressanta   utredningar   om    hindren\r\ngjorts.  Från  regeringens sida  har  det\r\ndock     inte    hänt    mycket     efter\r\nutredningsarbetet.\r\nInte    heller    årets    budgetförslag\r\ninnehåller de initiativ som krävs för att\r\nunderlätta   för  äldre  i   arbetslivet.\r\nDärför    bör    riksdagen    göra    ett\r\ntillkännagivande om vikten av att ta till\r\nvara  den  äldre arbetskraftens  kunnande\r\noch  erfarenhet om välfärden skall  kunna\r\nsäkras. Det krävs lagändringar och  andra\r\nbeslut  som anger en tydlig färdriktning.\r\nNär  vägen  röjts  och hinder  avlägsnats\r\nblir det lättare att få genomslag för  en\r\nmer positiv inställning till att anställa\r\näldre  och  till  att  vara  yrkesverksam\r\nlängre.  Motion  A370  yrkande   1   (fp)\r\ntillstyrks  med  det  anförda.  Övriga  i\r\nsammanhanget     behandlade      motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n13.        Äldre (punkt 7) (kd)\r\n\r\nav  Annelie  Enochson (kd) och  Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   13.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A308 yrkandena 4,  5  och  9  och\r\n2003/04:A329   yrkande  8   samt   avslår\r\nmotionerna   2003/04:A203,   2003/04:A257\r\nyrkande 8 och 2003/04:A370 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  oss  är  det viktigt att frihet  och\r\ntrygghet     präglar     den      svenska\r\narbetsmarknaden.  Äldre  personer   skall\r\nkunna  anpassa  sitt arbete  utifrån  sin\r\negen unika situation. Vill man trappa ned\r\nsin arbetstid några år före pension skall\r\nman  kunna göra det. Om man vill forsätta\r\natt    arbeta   även   efter    ordinarie\r\npensionsålder skall man kunna  göra  det.\r\nBefolkningsprognoserna visar dessutom  på\r\nbehovet av att fler arbetar för att klara\r\nframtidens välfärd, bl.a. därför  är  det\r\nviktigt  att  underlätta  för  äldre   på\r\narbetsmarknaden.\r\nKristdemokraterna föreslår  11  konkreta\r\nåtgärder för att underlätta för de  äldre\r\natt orka och kunna arbeta så länge som de\r\nönskar och på de villkor som passar dem:\r\n1.          Diskrimineringslagstiftningen\r\nutökas till att också omfatta förbud mot\r\ndiskriminering av äldre.\r\n2.\r\n3.        Lagstadgad rätt att  gå  ned  i\r\narbetstid efter 61 år införs.\r\n4.\r\n5.         Rätt  och  möjlighet  ges  att\r\nstanna kvar i arbetslivet längre.\r\n6.\r\n7.         Eget   företagande  uppmuntras\r\ngenom  att en F-skattsedel kan erhållas\r\nutan annan restriktion än näringsförbud.\r\nDen som bara har en uppdragsgivare skall\r\nkunna få F-skattsedel.\r\n8.\r\n9.           Ett    mer    hälsofrämjande\r\narbetsliv.\r\n10.\r\n11.       Informationskampanj om äldre  i\r\narbetslivet.\r\n12.\r\n13.         Kompetenscentrum   för    god\r\nseniorpolitik.\r\n14.\r\n15.      Kontinuerlig kompetensutveckling\r\nvia ett individuellt kompetenssparande.\r\n16.\r\n17.         Nej    till   den   förlängda\r\nsjuklöneperioden.\r\n18.\r\n19.       En  ny friskförsäkring  och  en\r\nsamordnad     rehabiliteringsförsäkring\r\ninförs.\r\n20.\r\n21.          Ingripande    mot     sådana\r\navtalspensionssystem   som   gör    det\r\nbetydligt  dyrare för arbetsgivare  att\r\nanställa äldre arbetskraft.\r\n22.\r\nVi   vill   att   en  informationskampanj\r\ngenomförs   om   vinsten   av   äldre   i\r\narbetslivet       och       att       ett\r\nseniorkompetenscentrum          inrättas.\r\nForskning  som tydligt visar  att  äldres\r\nerfarenhet  och förvärvad  kompetens  gör\r\ndem  till skickliga yrkesutövare och  att\r\nderas  lojalitet  och  engagemang  skapar\r\nstabilitet    på    arbetsplatsen     bör\r\nmarknadsföras. Det är också  viktigt  att\r\nvidta   åtgärder  i  syfte   att   minska\r\nskillnaderna     i     kostnader      som\r\narbetsgivarna har för yngre  jämfört  med\r\nför äldre arbetskraft. Det är viktigt att\r\nde    fackliga   organisationerna   också\r\ninvolveras i arbetet.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker   därför   motionerna    A308\r\nyrkandena  4,  5  och  9  (kd)  och  A329\r\nyrkande  8  (kd). Övriga  i  sammanhanget\r\nbehandlade motioner avstyrks.\r\n\r\n14.        Äldre (punkt 7) (c)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   14.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A203   och   avslår    motionerna\r\n2003/04:A257   yrkande  8,   2003/04:A308\r\nyrkandena   4,   5  och  9,  2003/04:A329\r\nyrkande 8 och 2003/04:A370 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige  har och kommer att  få  en  ännu\r\nstörre  brist  på  arbetskraft.  Den  kan\r\nlösas på olika sätt. Invandringen är  ett\r\nsätt  att lösa problemet. Ett annat  sätt\r\när  att försöka att stimulera fler  äldre\r\natt  stanna  kvar längre  i  arbetslivet.\r\nAndelen   pensionärer  av   den   samlade\r\nbefolkningen blir allt större år från  år\r\n-  snart  är var fjärde person pensionär.\r\nBland     dessa    finns    en     samlad\r\nyrkeskompetens  och  livserfarenhet   som\r\nskulle kunna tas till vara bättre än  vad\r\nsom nu sker. Många skulle kunna tänka sig\r\natt  skjuta upp pensioneringen  om  detta\r\nvore  möjligt och attraktivt.  Därför  är\r\ndet    viktigt   att   se   över    bl.a.\r\narbetsrätten  för att arbetsgivare  skall\r\nvara  villiga att anställa äldre och  för\r\natt   pensionärerna   skall   finna   det\r\nmeningsfullt att fortsätta arbeta.\r\nVad  jag  anfört här bör ges  regeringen\r\ntill  känna. Det anförda innebär att  jag\r\nanser  att  motion A203 (c) bör  bifallas\r\nmedan motionerna A257 yrkande 8 (m), A308\r\nyrkandena 4, 5 och 9 (kd), A329 yrkande 8\r\n(kd) och A370 yrkande 1 (fp) bör avslås.\r\n\r\n15.        Arbetshandikappade m.m.\r\n(punkt 8) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   15.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A241    yrkandena     1-7     och\r\n2003/04:A305  yrkande  15   samt   avslår\r\nmotionerna 2003/04:A263 yrkandena 13  och\r\n14,  2003/04:A310 yrkande 10 i denna del,\r\n2003/04:A316,      2003/04:A331       och\r\n2003/04:So569 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPersoner  med olika handikapp  skall  ges\r\nrimliga möjligheter till ett värdigt liv.\r\nAlla  människor  skall få  möjlighet  att\r\nuppleva arbetsgemenskap och tillhörighet.\r\nArbetshandikappade  människor  måste   få\r\nrimliga  möjligheter till  valfrihet.  De\r\nskall  ha  rätt till ett liv i värdighet.\r\nDe  som  kan och vill skall ha rätt  till\r\nett  aktivt  arbetsliv.  Samhället  måste\r\nskapa  förutsättningar som mer  ser  till\r\nden  enskilda individens behov och mindre\r\ntill ett kollektivt generellt system. Det\r\när  många, inte minst unga, människor med\r\narbetshandikapp         som          blir\r\nförtidspensionerade fastän de  egentligen\r\nbåde  vill  och  kan  arbeta,  åtminstone\r\ndeltid.   Denna   utveckling   är    inte\r\nacceptabel.   Moderaterna    anser    att\r\nregelverk    och    föreskrifter    måste\r\ntydliggöra    vem    som    anses    vara\r\narbetshandikappad och därmed i  behov  av\r\nstöd.  De som är arbetshandikappade skall\r\nges  ett fullgott stöd. Två RRV-rapporter\r\nvisar  att  det  i mer än hälften  av  de\r\närenden  som gällde lönebidrag  inte  var\r\nstyrkt  att det fanns ett funktionshinder\r\nsom   hade  betydelse  för  det  aktuella\r\narbetet.  I  över  en  tredjedel  av   de\r\ngranskade  ärendena bedömde  RRV  att  de\r\negentliga  skälen handlade om  att  dessa\r\npersoner  hade svårigheter att få  arbete\r\nav  andra skäl, som t.ex. hög ålder eller\r\nför  låg utbildningsnivå. De som inte  är\r\narbetshandikappade skall inte kunna komma\r\ni  fråga  för  lönebidrag och anställning\r\ninom verksamheter som exempelvis Samhall.\r\nVerksamheter  som  Samhall  bedriver  bör\r\ninte      konkurrera      med      privat\r\nnäringsverksamhet. Samhall skall se  till\r\natt de allra mest utsatta individerna  är\r\nde  som  först  kommer i  fråga  när  det\r\ngäller  nya arbetstillfällen.  Det  skall\r\nklart  framgå om en verksamhet bedrivs  i\r\nvinstsyfte  eller är av annan art.  Gravt\r\narbetshandikappade  skall   inte   behöva\r\nriskera   att  någon  annan   får   deras\r\nrättmätiga  plats därför att verksamheten\r\ndrivs    delvis   i   syfte   att   sälja\r\nprodukterna  på  den  privata  marknaden.\r\nStöden måste göra en tydlig åtskillnad på\r\nom  verksamheten  drivs  på  kommersiella\r\ngrunder   eller  inte.  Stöden  till   de\r\narbetshandikappade   bör    kontinuerligt\r\nutvärderas och redovisas offentligt.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker   därför   motionerna    A241\r\nyrkandena  1-7  (m) och A305  yrkande  15\r\n(m).  Övriga  i  sammanhanget  behandlade\r\nmotioner avstyrks.\r\n\r\n16.        Arbetshandikappade m.m.\r\n(punkt 8) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   16.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A310 yrkande 10 i denna del  samt\r\navslår  motionerna 2003/04:A241 yrkandena\r\n1-7,  2003/04:A263 yrkandena 13  och  14,\r\n2003/04:A305  yrkande  15,  2003/04:A316,\r\n2003/04:A331 och 2003/04:So569 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOavsett  om  konjunkturen  är  bra  eller\r\ndålig  så  har de handikappade alltid  en\r\nsvår  situation  på  arbetsmarknaden.  De\r\nstatliga   insatserna  för   att   stärka\r\nhandikappades ställning är därför  mycket\r\nviktiga  och  måste  alltid  prioriteras.\r\nArbetslinjen   måste   gälla   även   för\r\nhandikappade. Förtidspensioneringar skall\r\nundvikas  i största möjliga utsträckning.\r\nBåde  lönebidrag  och anställningar  inom\r\nSamhall  har  visat sig  vara  värdefulla\r\nlösningar för många handikappade.\r\nDet    är   viktigt   att   påpeka   att\r\nlönebidragsanställningar    i     största\r\nmöjliga utsträckning måste vara en åtgärd\r\nför arbetshandikappade och inte för andra\r\ngrupper. Allra svårast är situationen för\r\ndem   som  har  någon  form  av  psykiskt\r\nfunktionshinder,  men  den  är  besvärlig\r\nockså  för t.ex. personer med hjärt-  och\r\nkärlsjukdomar, rörelsehinder och dyslexi.\r\nMajoriteten    av   dem    med    nedsatt\r\narbetsförmåga behöver någon form av hjälp\r\neller  anpassning för att  kunna  arbeta.\r\nDet  kan  handla om hjälpmedel,  anpassad\r\nlokal,   transporter   till   och    från\r\narbetsplatsen  eller personligt  biträde.\r\nMen   allra   vanligast   är   behov   av\r\nanpassning  av arbetstiden,  arbetstempot\r\neller arbetsuppgifterna. Så långt möjligt\r\nskall  efterfrågan på arbete för dem  med\r\nnedsatt   arbetsförmåga  mötas   på   den\r\nreguljära  arbetsmarknaden.  Arbetsgivare\r\nkan få stöd på olika sätt för att anpassa\r\narbetsplatsen,  men  de  utnyttjar  dessa\r\nmöjligheter alltför sällan. Det är därför\r\nangeläget  att  - gärna i  samarbete  med\r\nnäringslivets  organisationer  -  bedriva\r\nopinionsbildning riktad mot  arbetsgivare\r\nför  att  undanröja fördomar  och  sprida\r\nkunskap  om de möjligheter som står  till\r\nbuds.\r\nAntalet  lönebidragsanställningar  måste\r\nöka  för  att  de behov som  finns  skall\r\nkunna   tillmötesgås.  Det  måste   också\r\nfinnas större möjligheter att inte trappa\r\nav eller upphöra med bidraget om detta  i\r\npraktiken medför att anställningen därmed\r\nupphör.  Ett  alternativ  kan  vara   att\r\ninrätta  tjänster  som inte  kräver  full\r\narbetskapacitet, såsom vuxna rastvakter i\r\nskolan  eller  personer som  kan  ledsaga\r\näldre, vid till exempel promenader  eller\r\nteaterbesök.  Arbetsgivarnas  möjligheter\r\natt    ta    över    anställningen    när\r\nlönebidraget  upphör  är  ofta  små.   En\r\nfortsatt anställning förutsätter därför i\r\npraktiken  att lönebidraget  permanentas.\r\nJag  anser att detta många gånger är  det\r\nbästa  alternativet för  dem  det  berör,\r\nannars återstår ofta bara förtidspension.\r\nDetta  bör  ges regeringen  till  känna.\r\nJag   tillstyrker  därför   motion   A310\r\nyrkande  10  i denna del (fp).  Övriga  i\r\nsammanhanget     behandlade      motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n17.        Arbetshandikappade m.m.\r\n(punkt 8) (c)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   17.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A263  yrkandena  13  och  14  och\r\navslår  motionerna 2003/04:A241 yrkandena\r\n1-7,     2003/04:A305     yrkande     15,\r\n2003/04:A310  yrkande  10  i  denna  del,\r\n2003/04:A316,      2003/04:A331       och\r\n2003/04:So569 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtgångspunkten   är  att   personer   med\r\nfunktionshinder skall delta på den  öppna\r\narbetsmarknaden  på  lika   villkor   som\r\nandra.  För  personer med funktionshinder\r\nsom  innebär  nedsatt  arbetsförmåga  och\r\ndessutom utgör ett arbetshandikapp  skall\r\nalternativ  såsom Samhall och  lönebidrag\r\nerbjudas. En arbetsgivare har ansvar  för\r\natt  arbetsplatsen till fullo skall  vara\r\ntillgänglig  och anpassad  för  anställda\r\nmed funktionshinder. Situationen i dag är\r\ninte  tillfredsställande  när  det  t.ex.\r\ngäller arbetshjälpmedel.\r\nDet   är   positivt  att  arbetslösheten\r\nbland  de arbetshandikappade har  minskat\r\nmed  27 % under det senaste året. Men man\r\nfår  inte glömma att arbetslösheten bland\r\nfunktionshindrade fortfarande är  dubbelt\r\nså  hög  som för befolkningen som helhet.\r\nRegeringen   bör  därför  återkomma   med\r\nförslag   på  hur  arbetslösheten   bland\r\npersoner med funktionshinder skall minska\r\noch hur tillgängligheten till arbetslivet\r\nför  personer  med funktionshinder  skall\r\nöka.\r\nVad  jag  anfört här bör ges  regeringen\r\ntill  känna. Det anförda innebär att  jag\r\nanser att motion A263 yrkandena 13 och 14\r\n(c)  bör  bifallas medan motionerna  A241\r\nyrkandena 1-7 (m), A305 yrkande  15  (m),\r\nA310  yrkande 10 i denna del  (fp),  A316\r\n(s), A331 (s) och So569 yrkande 2 (v) bör\r\navslås.\r\n\r\n18.        Långtidssjukskrivna (punkt 9)\r\n(fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   18.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:Sf358  yrkande  4   samt   avslår\r\nmotionerna  2003/04:A247  yrkande  7  och\r\n2003/04:A352.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  som på grund av ohälsa är i behov  av\r\natt  byta  yrke  skall ha tillträde  till\r\narbetsmarknadspolitiska  program.  Siktet\r\nmåste   vara   inställt   på   återställd\r\narbetsförmåga och återgång i  arbete,  om\r\nså  behövs genom byte av arbetsplats  och\r\nyrke.  Det är anmärkningsvärt att de  som\r\nför  sin  hälsas skull behöver byta  yrke\r\ninte     är     välkomna     till      de\r\narbetsmarknadspolitiska programmen. Detta\r\nligger  bakom att RFV och AMS har  begärt\r\natt  regeringen  med  en  ändring  av  en\r\nförordning  skall \"öppna\" programmen  för\r\npersoner  som  efter  sjukdom  inte   kan\r\nomplaceras  hos  nuvarande  arbetsgivare.\r\nRegeringen    bör   vidta    erforderliga\r\nändringar av förordningen och se till att\r\nåtergång i arbete genom byte av yrke inte\r\ni  onödan  försvåras av  tillträdesregler\r\nför omskolning m.m.\r\nDetta  bör  ges regeringen  till  känna.\r\nJag   tillstyrker  därför  motion   Sf358\r\nyrkande  4  (fp). Övriga  i  sammanhanget\r\nbehandlade motioner avstyrks.\r\n\r\n19.        Långtidssjukskrivna (punkt 9)\r\n(c)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   19.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A247   yrkande   7   och   avslår\r\nmotionerna 2003/04:A352 och 2003/04:Sf358\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att stärka den enskilda individen att\r\nkomma  tillbaka  till  arbetslivet  efter\r\nsjukfrånvaro eller arbetslöshet, antingen\r\ntill ett nytt arbete eller till sin gamla\r\narbetsplats, anser Centerpartiet att  det\r\nskall  finnas  lotsar som  stöd  för  den\r\nenskilde.  De  som  så  önskar  skall  ha\r\nmöjlighet  att få hjälp av en person  som\r\ntillsammans       med      arbetsgivaren,\r\nförsäkringskassan  etc.   hjälper   honom\r\neller henne tillbaka till arbetslivet.\r\nVad  jag  anfört här bör ges  regeringen\r\ntill  känna. Det anförda innebär att  jag\r\nanser  att motion A247 yrkande 7 (c)  bör\r\nbifallas  medan motionerna A352  (s)  och\r\nSf358 yrkande 4 (fp) bör avslås.\r\n\r\n20.        Kulturarbetare (punkt 10) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   20.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:Kr254 yrkandena 1 och 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKulturarbetsmarknaden är problematisk och\r\nförsörjningssituationen     för     många\r\nkonstnärer       försämras.       Antalet\r\nutbildningsplatser har  ökat  och  därmed\r\nockså  konkurrensen om de  få  uppdragen.\r\nDärför   måste  konstnärskapet  ges   nya\r\npotentialer.  Den brist på  samstämmighet\r\nsom    råder   mellan   de   konstnärliga\r\nhögskolorna och arbetsmarknaden måste ses\r\növer  och  förändras och även  samarbetet\r\nmellan  övriga högskolor och universitet.\r\nKonstnärerna måste få bättre kunskaper om\r\nhur  marknaden  fungerar  och  en  bättre\r\ngrund      att     stå     på.     Dagens\r\narbetsmarknadspolitik   är   oftast   ett\r\nhinder för utvecklingen eftersom den inte\r\ni  tillräckligt hög grad tar hänsyn  till\r\nkulturskaparnas särskilda villkor,  t.ex.\r\ngäller   det   arbetslöshetsförsäkringen.\r\nUnder    den   tid   konstnären    uppbär\r\narbetslöshetsersättning skall  konstnären\r\nstå   till  arbetsmarknadens  förfogande.\r\nKonstnären   skall   vara    anmäld    på\r\narbetsförmedlingen    och    det    skall\r\nupprättats  en  individuell handlingsplan\r\nför  framtiden.  Det  är  självklart  att\r\nkonstnärer    bör   kunna   basera    sin\r\nförsörjning  på  ersättning  för   utfört\r\nkonstnärligt arbete och inte  på  bidrag.\r\nNya  ekonomiska stödinsatser är inte  den\r\nenda   och  inte  heller  den  viktigaste\r\nlösningen. I stället för att öka  mängden\r\narbetsmarknadsåtgärder      måste      de\r\nkonstnärliga utövarna ges bra villkor som\r\ngör det möjligt att leva på sitt arbete i\r\nstället för att vara bidragsberoende. Det\r\noffentliga samhällets satsningar på konst\r\nskall   ske   genom  direkt  arbete   för\r\nkonstnärerna     och      inte      genom\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker därför motion Kr254 yrkandena\r\n1 och 13 (m).\r\n\r\n21.        Lönebidrag (punkt 14) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 14 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   21.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A310 yrkande 10 i denna del  samt\r\navslår      motionerna      2003/04:A214,\r\n2003/04:A215, 2003/04:A233, 2003/04:A245,\r\n2003/04:A272, 2003/04:A289, 2003/04:A295,\r\n2003/04:A329  yrkande  28  i  denna  del,\r\n2003/04:A333,      2003/04:A349       och\r\n2003/04:So569 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  arbetshandikappades  ställning  måste\r\nstärkas. Folkpartiet anser att taket  för\r\nlönebidrag  skall höjas.  Att  nivån  har\r\nvarit oförändrad i många år har gjort det\r\nsvårare    för   funktionshindrade    med\r\nkvalificerad  utbildning   att   få   ett\r\nlämpligt arbete.\r\nDetta  bör  ges regeringen  till  känna.\r\nJag   tillstyrker  därför   motion   A310\r\nyrkande  10  i denna del (fp).  Övriga  i\r\nsammanhanget     behandlade      motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n22.        Lönebidrag (punkt 14) (kd)\r\n\r\nav  Annelie  Enochson (kd) och  Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 14 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   22.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A214 och 2003/04:A329 yrkande  28\r\ni   denna   del  samt  avslår  motionerna\r\n2003/04:A215, 2003/04:A233, 2003/04:A245,\r\n2003/04:A272, 2003/04:A289, 2003/04:A295,\r\n2003/04:A310  yrkande  10  i  denna  del,\r\n2003/04:A333,      2003/04:A349       och\r\n2003/04:So569 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   är   nödvändigt  att   tillförsäkra\r\narbetshandikappade möjligheten  till  ett\r\nfortsatt aktivt arbetsliv. Nu när det  är\r\ndystrare tider på arbetsmarknaden är  det\r\nstor     risk    att    det     är     de\r\narbetshandikappade  som  slås  ut  först.\r\nLönebidragen är ett effektivt  instrument\r\natt   slussa  in  arbetshandikappade   på\r\narbetsmarknaden. Men regeringen har  haft\r\nen  ryckig  politik på området med  dålig\r\nkontroll         av        myndigheterna,\r\npanikbromsningar,   satsningar   som    i\r\npraktiken        blev        minskningar,\r\nanställningsstopp  på  vissa   håll   och\r\ndessutom  utredningar som ser  över  hela\r\nsystemet. Osäkerheten är betydande om den\r\nlångsiktiga  inriktningen av  regeringens\r\npolitik.      I     förordningen      för\r\nlönebidragsanställda  bör  det  på   nytt\r\ninföras  en paragraf som innebär  att  om\r\nrisk  för uppsägning föreligger skall  en\r\nsänkning  av  lönebidrag  ej  genomföras.\r\nMöjlighet till en ersättning på 90 %  vid\r\nanställning   i   ideella  organisationer\r\nskall gälla såväl vid nyanställningar som\r\nför dem som innehade anställning efter  1\r\njuli 1995. Den 1 januari 2003 trädde  nya\r\npensionsregler   i   kraft,    som    ger\r\narbetstagare  som  så önskar  möjligheten\r\natt  vara kvar i arbetslivet till 67  års\r\nålder.\r\nDenna  regel  är bra för de personer  som\r\ninte  känner sig \"klara\" att gå i pension\r\nvid 65 års ålder utan mår bäst av att  få\r\nfortsätta  sitt yrkesliv några  år  till.\r\nDen  ger också en trygghet för de grupper\r\nsom under sina tjänsteår inte har lyckats\r\natt  få  ihop  pension  som  bedöms  vara\r\nskälig   att  leva  på  under  åren   som\r\npensionärer.\r\nNär  de  nya  pensionsreglerna  träder  i\r\nkraft  har  inte reglerna  om  lönebidrag\r\nomarbetats  för  att följa  utvecklingen.\r\nKommunerna  får i dag statligt  stöd  för\r\natt    kunna    hjälpa    personer    med\r\narbetshandikapp endast fram till dess att\r\nde  fyller 65 år. Detta stöd borde  kunna\r\nges   fram   till   67  års   ålder   och\r\növerensstämma      med       de       nya\r\npensionsreglerna.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker därför motionerna  A214  (kd)\r\noch  A329  yrkande 28 i denna  del  (kd).\r\nÖvriga i sammanhanget behandlade motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n23.        Samhall (punkt 16) (fp, kd,\r\nc)\r\n\r\nav    Erik   Ullenhag   (fp),   Annelie\r\nEnochson (kd), Claes Västerteg (c)  och\r\nDésirée Pethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 16 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   23.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A263   yrkande  15,  2003/04:A310\r\nyrkande 11 och 2003/04:A329 yrkande 28  i\r\ndenna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  personer som inte kan beredas arbete\r\npå  den  reguljära arbetsmarknaden  måste\r\ndet  finnas  alternativ. Samhall  är  ett\r\nsådant  alternativ  vars  verksamhet   är\r\navgörande     för     arbetshandikappade.\r\nVerksamheten bör renodlas och uteslutande\r\nrikta     sig    till    personer     med\r\narbetshandikapp.   Målet   för   Samhalls\r\nverksamhet  är  bl.a.  att  öka   antalet\r\narbetstillfällen          för          de\r\narbetshandikappade,   öka   rekryteringen\r\nfrån  grupper med svårare funktionshinder\r\noch  nå  ett rimligt ekonomiskt resultat.\r\nAffärsmässigheten dominerar  för  mycket,\r\noch  rekryteringen från  de  prioriterade\r\ngrupperna    minskar.    Även     andelen\r\növergångar  från Samhall  till  ordinarie\r\narbeten  blir mindre. Det är inte  lyckat\r\natt  Samhall  konkurrerar  på  den  öppna\r\nmarknaden.  Samhall har bl.a.  satsat  på\r\nservicetjänster. Kraven inom den  sektorn\r\när    höga    både   när    det    gäller\r\nstresstålighet  och flexibilitet,  vilket\r\ninte  många  arbetshandikappade  personer\r\nförmår   att  leva  upp  till.   Samhalls\r\nprioritering   måste    vara    att    ge\r\nmeningsfulla     arbeten     till      de\r\narbetshandikappade i stället för  att  nå\r\nrimligt ekonomiskt resultat. Vi anser att\r\nSamhalls vinstkrav bör ses över.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker   därför   motionerna    A263\r\nyrkande 15 (c), A310 yrkande 11 (fp)  och\r\nA329 yrkande 28 i denna del (kd).\r\n\r\n24.        Lärlingsutbildning (punkt 17)\r\n(m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 17 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   24.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A305 yrkande 13 och 2003/04:Kr232\r\nyrkande    7   samt   avslår   motionerna\r\n2003/04:A329 yrkande 11 och 2003/04:Ub399\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFlera        av        de       nuvarande\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärderna   bör\r\nslopas  till  förmån för mer individuellt\r\ninriktade insatser. Utbildning  av  olika\r\nslag  kommer  att utgöra den  dominerande\r\ninsatsen.  En  betydande  del  av   denna\r\nutbildning kommer inte att betraktas  som\r\narbetsmarknadspolitik   i    traditionell\r\nmening.   Vi   vill  exempelvis   ersätta\r\ntraditionella     arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder för ungdomar under 25 år med  en\r\nföretagsinriktad lärlingsutbildning.  Den\r\nkan  bedrivas  av  olika  aktörer,  såsom\r\ngymnasieskolor,       friskolor       och\r\nutbildningsföretag.  Arbetslösa  ungdomar\r\nmed  bristfällig grundutbildning ges  med\r\ndenna  lärlingsutbildning nya möjligheter\r\natt ta sig ut på arbetsmarknaden.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker   därför   motionerna    A305\r\nyrkande 13 (m) och Kr232 yrkande  7  (m).\r\nÖvriga i sammanhanget behandlade motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n25.        Lärlingsutbildning (punkt 17)\r\n(kd)\r\n\r\nav  Annelie  Enochson (kd) och  Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 17 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   25.\r\nRiksdagen   bifaller  därmed   motionerna\r\n2003/04:A329 yrkande 11 och 2003/04:Ub399\r\nyrkande    2   samt   avslår   motionerna\r\n2003/04:A305 yrkande 13 och 2003/04:Kr232\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLärlingssystem  kan utvecklas  både  inom\r\nden  svenska gymnasieskolans ram och  som\r\nen   arbetsmarknadspolitisk  åtgärd   för\r\narbetslösa. Flera förhållanden talar  för\r\nett  fungerande lärlingssystem. Skola och\r\nsamhälle    visar   inte   de   praktiska\r\nfärdigheterna  den uppmärksamhet  som  är\r\nrimlig. Det är viktigt att varje elev får\r\nmöjlighet   att   utveckla    hela    sin\r\npersonlighet.  Om  skolan  blir   alltför\r\nteoretisk  kan  inlärningen  hämmas   för\r\nmånga  elever.  Ungdomsarbetslösheten   i\r\nSverige   är  betydligt  högre   än   den\r\ngenomsnittliga  arbetslösheten.  Kraftiga\r\ninsatser  måste  vidtas  för  att   sänka\r\ntrösklarna   för  ungdomars   inträde   i\r\narbetslivet.  Omkring 300  hantverksyrken\r\när  på väg att dö ut på grund av att  det\r\ninte      finns     någon     utbildning.\r\nHantverksyrken är en viktig del  av  vårt\r\nkulturarv.  Det finns behov av kompetenta\r\nyrkesarbetare   på   områden   som    det\r\nreguljära  utbildningssystemet har  svårt\r\natt  tillfredsställa. För att kunna svara\r\nupp   till  företagens  olika  behov   av\r\nyrkeskunnande  behövs  en   mängd   olika\r\nutbildningsvägar. Det  finns  inte  någon\r\ncentralt   sammanställd  information   om\r\nlärlingsutbildningar   som   bedrivs    i\r\nprojektform  som  arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder    runt   om   i   landet.    En\r\nkartläggning på central och regional nivå\r\nsamt   på  lokalnivå  och  en  samordning\r\nmellan länsarbetsnämnderna och kommunerna\r\nbehövs.  På  olika platser i  landet  har\r\nprojekt   med   lärlingsutbildning    som\r\narbetsmarknadspolitisk   åtgärd    slagit\r\nmycket  väl  ut.  Med en  väl  fungerande\r\nlärlingsutbildning  inom  gymnasieskolans\r\nram    kommer   på   sikt   behovet    av\r\nlärlingsutbildning                    som\r\narbetsmarknadspolitisk åtgärd att minska.\r\nI  dagsläget  föreligger dock  ett  stort\r\nbehov.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker därför motion A329 yrkande 11\r\n(kd)  och Ub399 yrkande 2 (kd). Övriga  i\r\nsammanhanget     behandlade      motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n26.        Stöd till start av\r\nnäringsverksamhet (punkt 18) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 18 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   26.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A310 yrkande 9 samt avslår motion\r\n2003/04:A327 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är viktigt att det finns någon  form\r\nav  stöd till dem som har en idé och vill\r\nstarta  ett  eget företag  och  inte  har\r\nnågot   eget   kapital  att   sätta   in.\r\nFolkpartiet  anser  att  det  system  med\r\nmikrokredit  som riksdagen beslutade  att\r\ninföra   hösten   2001  i   samband   med\r\nbehandlingen   av  den  regionalpolitiska\r\npropositionen 2001/02:4 måste  utvecklas.\r\nDetta  är ett bättre alternativ  än  stöd\r\ntill   start  av  näringsverksamhet   som\r\nskapar  en falsk illusion av att det  går\r\natt  få i gång ett företag på mycket kort\r\ntid. Jag föreslår att den senare typen av\r\nstöd skall avskaffas.\r\nDetta  bör  ges regeringen  till  känna.\r\nJag   tillstyrker  därför   motion   A310\r\nyrkande  9  (fp) och avslår  motion  A327\r\nyrkandena 1 och 2 (s).\r\n\r\n27.        Aktivitetsgarantin (punkt 19)\r\n(kd)\r\n\r\nav  Annelie  Enochson (kd) och  Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 19 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   27.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A329   yrkande  5   samt   avslår\r\nmotionerna  2003/04:A263  yrkande  9  och\r\n2003/04:A301.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen     insikt    som    måste     prägla\r\narbetsmarknadspolitiken  är  att  det  är\r\nnödvändigt  att  på  ett  tidigt  stadium\r\nvidta  relevanta åtgärder för att  stödja\r\nden   arbetslöse  att  snabbt   få   rätt\r\nutbildning,  praktik  och  annan   hjälp.\r\nAktivitetsgarantin     som      riksdagen\r\nbeslutade om våren 2000 drogs i gång  den\r\n1  augusti  samma år för att  inom  några\r\nmånader omfatta 30 000 personer. Eftersom\r\nförsöksverksamheten     som      föregick\r\naktivitetsgarantin  bara   varade   några\r\nmånader och förberedelsetiden var  mycket\r\nkort    är   det   inte   konstigt    att\r\naktivitetsgarantin   har    haft    grava\r\ninkörnings- och kvalitetsproblem.  Själva\r\ngrundidén är riktig, det vill säga att de\r\nlångtidsinskrivna kommer  in  i  ett  mer\r\naktivt    och    nära    samarbete    med\r\narbetsförmedlingens  personal   och   att\r\nvarje individs särskilda behov beaktas  i\r\nen       individuell       handlingsplan.\r\nAktivitetsgarantin står dock  och  faller\r\nmed   den  praktiska  tillämpningen.  Det\r\nräcker       således       inte       med\r\njobbsökaraktiviteter. Det behövs  tydliga\r\nkrav som går att leva upp till, stöd  och\r\nhjälp att bryta arbetslöshetsmönstret och\r\naktiva  insatser  att möta  den  enskilda\r\npersonens konkreta behov och problem. Det\r\när  också viktigt med nära samverkan  med\r\nföreningsliv,     näringsliv,     privata\r\nbemanningsföretag och förmedlare.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker därför motion A329 yrkande  5\r\n(kd).  Övriga  i sammanhanget  behandlade\r\nmotioner avstyrks.\r\n\r\n28.        Aktivitetsgarantin (punkt 19)\r\n(c)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 19 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   28.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A263   yrkande   9   och   avslår\r\nmotionerna  2003/04:A301 och 2003/04:A329\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltför       många       av       dagens\r\nutbildningsprogram som startats  för  att\r\nminska   arbetslösheten  har  visat   sig\r\nmisslyckade.  I  en  utvärdering  av  den\r\nsvenska  arbetsmarknadspolitiken har  man\r\nfunnit att de stora volymåtgärderna under\r\n1990-talet inte ledde till att  man  fick\r\nfler   nya   jobb.  Ett  av  de   största\r\nprogrammen     på    senare     år     är\r\naktivitetsgarantin, som infördes 2000.  I\r\nAMS  egen  utvärdering sägs att  åtgärden\r\ninte ökar deltagarnas chanser att få  ett\r\nreguljärt  jobb, däremot  ökar  chanserna\r\natt  få  ett jobb med stöd. Ett  mål  med\r\naktivitetsgarantin  är  också  att  bryta\r\nrundgången  i  systemen. Rapporten  visar\r\ndock  att  de  som deltagit i  programmet\r\noftare återkommer i arbetslöshet än andra\r\ngrupper.\r\nInförandet  av aktivitetsgarantin  måste\r\nses  som ett led i regeringens försök att\r\nnå   sitt   eget  mål  om   4   %   öppen\r\narbetslöshet.  Av många äldre  arbetslösa\r\nuppfattas  dock  aktivitetsgarantin   som\r\nkränkande och meningslös. Regeringen  bör\r\ndärför   återkomma  till  riksdagen   med\r\nförslag      om      att     tidsbegränsa\r\naktivitetsgarantin  till  två  år  och  i\r\nstället införa möjligheten för arbetslösa\r\növer  60  år att erhålla anställning  med\r\nlönebidrag.\r\nVad  jag  anfört här bör ges  regeringen\r\ntill  känna. Det anförda innebär att  jag\r\nanser  att motion A263 yrkande 9 (c)  bör\r\nbifallas  medan motionerna A301  (s)  och\r\nA329 yrkande 5 (kd) bör avslås.\r\n\r\n29.        Anställningsstöd (punkt 20)\r\n(kd)\r\n\r\nav  Annelie  Enochson (kd) och  Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 20 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin mening vad som framförs  under\r\nStällningstagande  i  reservation   29.\r\nRiksdagen   bifaller   därmed    motion\r\n2003/04:A329 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att det omfattande regelsystem\r\nsom  finns på anställningsstödets  område\r\ninte   är  ändamålsenligt  och   är   för\r\nkomplicerat  för dem som  skall  tillämpa\r\ndet.  Systemet  ändras dessutom  ofta  av\r\nregeringen. Det är viktigt att en  åtgärd\r\nfår  verka  fullt ut och inte  störas  av\r\nständiga   regeländringar   som   minskar\r\növerskådligheten och ökar byråkratin. Det\r\nsärskilda anställningsstödet innebär  att\r\nden  som  fyllt 57 år och varit inskriven\r\npå  arbetsförmedlingen i två år skulle få\r\nett  anställningsstöd  under  24  månader\r\nomfattande  75  %  av  lönekostnaden.  Vi\r\nmenar  att  stödet innebär orimligt  höga\r\nsubventionsnivåer under två års  tid.  En\r\nprivat arbetsgivare får cirka 11 000 kr i\r\nmånaden under två år i subvention för att\r\nanställa  en  person.  Anställningsstödet\r\nborde    begränsas   till   ett   allmänt\r\nanställningsstöd   och   ett    förstärkt\r\nanställningsstöd.\r\nArbetsmarknadspolitiska         åtgärder\r\nfinansieras     genom     anslag      och\r\nmedelstilldelning  från   AMS   ut   till\r\nlänsarbetsnämnderna   som   i   sin   tur\r\nfördelar  anslagen vidare till de  lokala\r\narbetsförmedlingarna.    Undantaget    är\r\nanställningsstödet som är utformat som en\r\nskattereduktion utan budgetrestriktioner.\r\nDet  lokala arbetsförmedlingskontoret har\r\ndärför  all  anledning att i första  hand\r\nnyttja  anställningsstöden, eftersom  det\r\nskapar   större   handlingsfrihet    från\r\nbudgetsynpunkt för kontoret. Det är  inte\r\nsannolikt att detta i längden leder  till\r\nden   mest   optimala  avvägningen   sett\r\nutifrån  de mål och anslag som  riksdagen\r\nbeslutat  om.  Det är också orimligt  att\r\nregeringen     själv     beslutar      om\r\nregeländringar     när     det     gäller\r\nanställningsstödet  -   en   åtgärd   som\r\nberäknas belasta statens finanser med 2,3\r\nmiljarder   kronor   nästa   år.   Sådana\r\nregelförändringar   skall    i    stället\r\nunderställas   riksdagens   beslut    och\r\navvägningar.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker därför motion A329 yrkande  7\r\n(kd).\r\n\r\n30.        Andra insatser för arbetslösa\r\n(punkt 21) (c)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 21 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   30.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A263   yrkande  11   och   avslår\r\nmotionerna   2003/04:A223,   2003/04:A365\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2003/04:A369.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKraven på en hög utbildningsnivå hos både\r\nindivider  och befolkningen i sin  helhet\r\när  större  i  dag än någonsin  tidigare.\r\nNumera  är det allt svårare att klara  av\r\narbetslivet utan en god utbildning.  Både\r\nden    nationella   och   internationella\r\nutvecklingen  visar att  arbetskraft  med\r\nlåg  utbildningsnivå kommer att  ersättas\r\nav  individer med högre utbildning. Under\r\nhela  1990-talet  har personer  med  kort\r\nutbildning  varit  de  som  först  blivit\r\narbetslösa och de som sist fått ett  nytt\r\narbete  när  konjunkturen  vänt.  Treårig\r\ngymnasieutbildning framställs allt oftare\r\nsom ett minimikrav för alla som söker sig\r\ntill arbetslivet i dag.\r\nI  dag har alla vuxna en lagstadgad rätt\r\nfrån   20   års   ålder   att   delta   i\r\ngrundläggande vuxenutbildning motsvarande\r\ngrundskola. Kommunerna har skyldighet att\r\ninte  bara tillhandahålla utbildning utan\r\nockså  aktivt verka för att personer  som\r\nbor    i    kommunen   och   som   saknar\r\ngrundskolekompetens       deltar        i\r\nutbildningen. Centerpartiet anser att det\r\näven  bör  finnas en liknande  lagstadgad\r\nrätt     att     delta    i     gymnasial\r\nvuxenutbildning. Alla arbetslösa som  har\r\nen  kort utbildning sedan tidigare  skall\r\nerbjudas   en  kompletterande  utbildning\r\nmotsvarande gymnasienivå.\r\nVad  jag  anfört här bör ges  regeringen\r\ntill  känna. Det anförda innebär att  jag\r\nanser att motion A263 yrkande 11 (c)  bör\r\nbifallas medan motionerna A223 (s),  A365\r\nyrkandena 1 och 2 (mp) samt A369 (fp) bör\r\navslås.\r\n\r\n31.        Andra insatser för arbetslösa\r\n(punkt 21) (mp)\r\n\r\nav Ulf Holm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 21 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   31.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A365  yrkandena  1  och  2   samt\r\navslår      motionerna      2003/04:A223,\r\n2003/04:A263 yrkande 11 och 2003/04:A369.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt   socialt  arbetskooperativ  har   en\r\nviktig        funktion        i        en\r\nrehabiliteringsprocess. Medlemmarna i  de\r\nsociala  arbetskooperativen befinner  sig\r\noftast  längst bort från arbetsmarknaden.\r\nI  sina  kontakter med offentliga aktörer\r\nhamnar de ofta mellan stolarna därför att\r\nde  utgör  gränsfall i  förhållande  till\r\nolika   regelverk  och   inte   ses   som\r\nrehabiliterbara.\r\nVad  är då ett socialt arbetskooperativ?\r\nNågon  exakt definition finns  inte.  Men\r\nkooperativet   fungerar   som   en   egen\r\njuridisk person och utgör en demokratiskt\r\nstyrd  ekonomisk  förening  som  erhåller\r\nnågon  form av ekonomiskt stöd  från  den\r\noffentliga sektorn. Människor som arbetar\r\ni kooperativet står utanför den ordinarie\r\narbetsmarknaden.   De   måste   vara    i\r\nmajoritet  i  föreningen  och   i   någon\r\nutsträckning   producera   varor    eller\r\ntjänster på en marknad.\r\nVad  skall då de här kooperatörerna leva\r\nav? Alla vill ju ha lön för det arbete de\r\nutför. Många av dessa människor kan  inte\r\narbeta  heltid, och när de  arbetar  sker\r\ndetta    med   nedsatt   arbetskapacitet.\r\nEftersom    varken    lönebidrag    eller\r\nsjukbidrag   kan  ses  som   en   lämplig\r\nersättning i sammanhanget förespråkar jag\r\nen  försöksverksamhet  med  ett  statligt\r\nkooperatörsbidrag    under    tre     år.\r\nKooperatörsbidraget  skulle  kunna  utges\r\nmed hänsyn till arbetad tid och ligga  på\r\nsamma      nivå     som     lönebidraget.\r\nFinansieringen  skulle  kunna   ske   med\r\nexempelvis lönebidragsmedel.\r\nKommunerna  är  ålagda att  ha  ansvaret\r\nför  en  meningsfull  sysselsättning  för\r\nfunktionshindrade men det behövs en morot\r\nför detta. Ett stimulansbidrag om 50 % av\r\nkostnaderna för handledarlöner i  sociala\r\narbetskooperativ  skulle   kunna   lämnas\r\nunder   den   treåriga   försöksperioden,\r\nvilket bör utredas av regeringen.\r\nDetta  bör  ges regeringen  till  känna.\r\nJag   tillstyrker  därför   motion   A365\r\nyrkandena   1  och  2  (mp).   Övriga   i\r\nsammanhanget     behandlade      motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n32.        Förmedlingsverksamhet\r\n(punkt 22) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 22 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   32.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A305  yrkande  10   samt   avslår\r\nmotion 2003/04:A310 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna   anser  att  en  individuell\r\narbetsförmedling   skall   skapas.   Alla\r\narbetslösa skall ha rätt till kostnadsfri\r\noch   valfri  arbetsförmedling   och   en\r\nindividuell                   behandling.\r\nArbetsförmedlingstjänsten kan utföras  av\r\nolika  huvudmän, t.ex. bemanningsföretag.\r\nKonkurrens     och     mångfald      inom\r\narbetsförmedlingen   leder   till   högre\r\nkvalitet och effektivare resultat. Det är\r\nsjälvklart   att  förmedlingsverksamheten\r\nutformas  utifrån lokala förhållanden.  I\r\nglesbygd kommer få bemanningsföretag  att\r\netablera  sig, åtminstone i ett inledande\r\nskede. Där inga alternativ växer fram har\r\nstaten det slutliga ansvaret att se  till\r\natt   alla  som  är  arbetslösa  får  den\r\nservice de har rätt att kräva. Allt  stöd\r\nfrån arbetsförmedlingen skall ha som enda\r\nsyfte   att  ge  den  arbetslöse  maximal\r\nmöjlighet att kunna finna ett arbete. Det\r\nkräver  att  åtgärderna så långt  det  är\r\nmöjligt  är utformade efter den enskildes\r\nbehov.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.  Vi\r\ntillstyrker därför motion A305 yrkande 10\r\n(m)  och  avslår  motion A310  yrkande  5\r\n(fp).\r\n\r\n33.        Förmedlingsverksamhet\r\n(punkt 22) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 22 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   33.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A310 yrkande 5 samt avslår motion\r\n2003/04:A305 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet        vill         reformera\r\nplatsförmedlingsverksamheten   för    att\r\nstärka    den    arbetslöses   ställning.\r\nArbetsförmedlingen måste  få  konkurrens.\r\nPrivata  arbetsförmedlingar,  branschvisa\r\narbetsförmedlingar,               privata\r\nutbildningsföretag,  ideella  föreningar,\r\nkooperativ,     nätverk      och      nya\r\nbemanningsföretag skall kunna komplettera\r\nden  statliga  arbetsförmedlingen.  I  de\r\ndelar  av Sverige där det saknas underlag\r\nför   privata   aktörer  får   dock   det\r\noffentliga  träda in som platsförmedlare.\r\nHanteringen  av arbetslöshetsförsäkringen\r\nbör         lyftas        av         från\r\nplatsförmedlingsverksamheten.\r\nEn  av  de viktigaste liberaliseringarna\r\npå  arbetsmarknaden under 1990-talet  var\r\navskaffandet  av  förbudet   mot   privat\r\narbetsförmedling,  vilket  skedde   under\r\nstarkt  motstånd från Socialdemokraterna.\r\nDet       öppnade       Sverige       för\r\npersonaluthyrningsföretag. Efter en  trög\r\nstart  verkar nu en lång rad  av  privata\r\narbetsförmedlingar                    och\r\npersonaluthyrningsfirmor               på\r\narbetsmarknaden.               Fristående\r\naktivitetscentrum,    produktions-    och\r\ndistributionsagenter,    förmedlare    av\r\nkunskapstjänster  samt  stödgrupper   för\r\nforskare  och  akademiker, mediefolk  och\r\nkonstnärer   har   vuxit   fram.    Dessa\r\nfristående  organisationer  har  bidragit\r\ntill att flytta initiativ och ansvar från\r\nstora offentliga system till människorna.\r\nDenna    mångfald    gynnar    alla    på\r\narbetsmarknaden.\r\nUthyrningsföretagen  har  bidragit  till\r\natt     minska     arbetslösheten     och\r\nsegregationen   samt   att   höja    låga\r\nkvinnolöner,  bl.a.  i  vården.   I   ett\r\ninternationellt       perspektiv       är\r\nuthyrningsföretagens andel av den svenska\r\narbetsmarknaden  ännu  låg.   Fortfarande\r\narbetar mindre än 1 % av arbetskraften  i\r\nett uthyrningsföretag, även om andelen är\r\nhögre  i  storstäderna. Ytterst  har  det\r\noffentliga          ansvaret          för\r\nförmedlingsverksamheten.\r\nDetta  bör  ges regeringen  till  känna.\r\nJag   tillstyrker  därför   motion   A310\r\nyrkande  5  (fp) och avslår  motion  A305\r\nyrkande 10 (m).\r\n\r\n34.        Arbetsmarknadsnämnder\r\n(punkt 23) (c)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 23 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   34.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A263  yrkandena  3  och  10   och\r\navslår motion 2003/04:A221.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att arbetsmarknadspolitiken skall bli\r\nmer  dynamisk behövs lokal förankring och\r\nidéer  från  alla  parter.  I  dag  finns\r\nlokala    arbetsförmedlingsnämnder    där\r\nkommunerna nominerat representanter,  som\r\nutgör  majoriteten  i  nämnderna.  Övriga\r\nrepresentanter utgörs av företrädare  för\r\nnäringslivet,      fackföreningsrörelsen,\r\narbetsförmedlingarna                  och\r\nlänsarbetsnämnderna. Genom denna  ordning\r\nbli  fler delaktiga och engagerade i  den\r\nlokala  arbetsmarknadspolitiken.  De  nya\r\narbetsförmedlingsnämnderna har dock  inte\r\nhaft makten över resurserna, vilket gjort\r\natt nämnderna till stor del inneburit ett\r\nspel för gallerierna.\r\nEftersom         arbetsmarknadspolitiken\r\nbehöver förankras lokalt hos de människor\r\nsom  arbetar  och berörs  av  den  lokala\r\narbetsmarknaden   bör    regelverk    och\r\norganisationen                        för\r\narbetsförmedlingsnämnderna utvärderas.\r\nAnställningsstöd    såsom     offentligt\r\nskyddat   arbete  (OSA)  och   offentligt\r\ntillfälligt  arbete  (OTA)  kan  vara  en\r\nsista  utväg för personer som inte kommer\r\nin  på den reguljära arbetsmarknaden  och\r\ndär    aktivitetsgarantin   upplevs   som\r\nmeningslös.  Därför bör  det  införas  en\r\nlagstadgad         möjlighet          för\r\narbetsmarknadsnämnderna att, i samråd med\r\nkommuner  och landsting, införa  liknande\r\nåtgärder.\r\nVad  jag  anfört här bör ges  regeringen\r\ntill  känna. Det anförda innebär att  jag\r\nanser att motion A263 yrkandena 3 och  10\r\n(c)  bör bifallas medan motion A221  (fp)\r\nbör avslås.\r\n\r\n35.        Arbetskraftens rörlighet över\r\ngränserna (punkt 25) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 25 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   35.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:Sf324  yrkandena  3  och  4   och\r\navslår motionerna 2003/04:A240 yrkande 3,\r\n2003/04:A259 samt 2003/04:N225 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  nuvarande  utformning  av\r\nsystemen för arbetslöshetsersättning samt\r\narbetsförmedling                      och\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder  sätter\r\nhinder   i   vägen   för   arbetskraftens\r\nrörlighet   i   Öresundsregionen.   Dessa\r\nhinder måste undanröjas.\r\nOm  man exempelvis arbetar deltid  eller\r\nhar   timvikariat  i  både  Danmark   och\r\nSverige  men inte arbetar i båda länderna\r\nsamma  vecka stöter man på problem. Detta\r\nberor  på att man enligt AMS måste pendla\r\nmellan  de  båda  ländernas  system   för\r\narbetslöshetsersättning.\r\nArbejdsdirektoratet   i   Danmark   anser\r\ndäremot  att  det är i det land  där  man\r\nunder   en   längre   period   haft   sin\r\nhuvudsakliga sysselsättning som man också\r\nskall  vara arbetslöshetsförsäkrad. Flera\r\nandra  exempel kan lämnas på  hinder  mot\r\narbetskraftens rörlighet som uppstår till\r\nföljd   av   bristande   överensstämmelse\r\nmellan   de   svenska   och   danska   a-\r\nkassesystemen.\r\nVi  anser  att AMS borde vidta  åtgärder\r\nför  att  undanröja de  problem  som  den\r\nsvenska   regeltolkningen   medför.   Det\r\ngäller  också  de  svårigheter  som   kan\r\nuppstå  i samband med att personer  söker\r\narbete        eller       deltar        i\r\narbetsmarknadspolitiska program. Det  går\r\nexempelvis  inte  att få  ersättning  för\r\nsökanderesor i grannlandet.  Inte  heller\r\när   det   möjligt  för  en  person   med\r\nutbildningsbidrag   från   Sverige    att\r\npraktisera i Danmark.\r\nVad  som  anförts här bör ges regeringen\r\ntill  känna,  vilket innebär  att  motion\r\nSf324  yrkandena 3 och 4 (m)  tillstyrks.\r\nÖvriga i sammanhanget behandlade motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n36.        Arbetskraftens rörlighet över\r\ngränserna (punkt 25) (v)\r\n\r\nav Camilla Sköld Jansson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 25 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   36.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A259   och   avslår    motionerna\r\n2003/04:A240   yrkande  3,  2003/04:Sf324\r\nyrkandena   3  och  4  samt  2003/04:N225\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrån  Vänsterpartiets sida anser  vi  att\r\ndet  i  samband med EU:s utvidgning  inte\r\nbör    införas    några   övergångsregler\r\navseende  arbetskraftens fria  rörlighet.\r\nVi   anser   att  sådana  övergångsregler\r\nskulle   vara  diskriminerande  och   kan\r\nmedföra risk för att EU indelas i A-  och\r\nB-lag.  Utgångspunkten måste vara att  de\r\nnya  medlemsländerna  omfattas  av  samma\r\nrättigheter och skyldigheter  som  övriga\r\nEU-länder.   Övergångsregler   är   ingen\r\nlösning vare sig på kort eller lång sikt.\r\nRedan  nu  finns  det  exempel  på   att\r\narbetskraft från andra länder utsätts för\r\nlönedumpning och social dumpning och  får\r\nsämre  villkor  än  inhemsk  arbetskraft.\r\nDetta   måste  undvikas,  och  regeringen\r\nmåste  noga  följa upp att kollektivavtal\r\noch   rättigheter  för  löntagarna   inte\r\nurholkas   som  en  följd  av  den   fria\r\nrörligheten.\r\nDe  fackliga organisationerna bör  t.ex.\r\nfå  ökade möjligheter att motverka social\r\ndumpning och att förhindra diskriminering\r\nav utländsk arbetskraft.\r\nEn  särskild översyn bör göras  bl.a.  av\r\nbemanningsföretag  som   i   vissa   fall\r\nförefaller ha som målsättning  att  dumpa\r\nlöner, av oklara ansvarsförhållanden  vid\r\nsystem  med  underentreprenörer  och   av\r\noseriös användning av F-skattsedlar.\r\nFri             rörlighet            och\r\narbetskraftsinvandring får inte leda till\r\narbetslöshetsinvandring, utnyttjande  och\r\nsocial  dumpning. Regler  måste  utformas\r\nfrån     ett    tydligt    klass-     och\r\nkönsperspektiv     för     att     skydda\r\narbetskraften  mot  detta.  Därvid  skall\r\nerfarenheter  från det arbete  som  redan\r\npågår,  till  exempel inom  LO  och  dess\r\nmedlemsförbund, tas till vara. Regeringen\r\nbör  återkomma till riksdagen med förslag\r\ntill  samlat  program  för  insatser  som\r\nsyftar  till  att säkerställa  tryggheten\r\nför  alla grupper på arbetsmarknaden  vid\r\nfri rörlighet.\r\nDet  anförda  bör  ges  regeringen  till\r\nkänna, vilket innebär att motion A259 (v)\r\ntillstyrks  medan övriga  i  sammanhanget\r\nbehandlade förslag avstyrks.\r\n\r\n37.        System för individuell\r\nkompetensutveckling (punkt 27)\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Anders G Högmark (m), Erik Ullenhag\r\n(fp),   Patrik  Norinder  (m),   Henrik\r\nWestman  (m),  Annelie  Enochson  (kd),\r\nClaes   Västerteg   (c)   och   Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 27 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  som  framförs   under\r\nStällningstagande   i   reservation   37.\r\nRiksdagen    bifaller    därmed    motion\r\n2003/04:A227  yrkandena  1-4  och  avslår\r\nmotionerna   2003/04:A232,   2003/04:A263\r\nyrkande  12,  2003/04:A305  yrkande   14,\r\n2003/04:A307   yrkande  6,   2003/04:A308\r\nyrkande   6,   2003/04:A309  yrkande   3,\r\n2003/04:A329 yrkande 15 och 2003/04:Ub396\r\nyrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInledning\r\nKompetensutveckling är en fråga  som  har\r\nstrategisk  betydelse.  Trots  detta  har\r\nregeringen  misskött  frågan   under   en\r\nlängre tid. Nödvändiga reformer har  gång\r\npå  gång skjutits på framtiden. Redan  år\r\n2000  var  en  utredning om  individuellt\r\nkompetenssparande  klar  (SOU  2000:119).\r\nLänge  var det oklart om regeringen  över\r\nhuvud   taget   skulle   orka   med   att\r\nåstadkomma  den  aviserade propositionen.\r\nTill   sist   kom  en  proposition.   Den\r\ninnehöll dock inga lagförslag utan endast\r\nknapphändiga riktlinjer. Därmed  har  den\r\nviktiga   reform   som   införandet    av\r\nkompetenssparande innebär  ännu  en  gång\r\nskjutits   på   en  osäker  framtid.   Om\r\nregeringen hade agerat så att ett  system\r\nmed  individuellt kompetenssparande  hade\r\nkunnat    införas   under    2002    hade\r\nförutsättningar  funnits   för   att   en\r\nväsentlig  del av de 36 miljarder  kronor\r\nsom  under året återbetalas från SPP till\r\nsvenska företag hade kunnat avsättas till\r\nkompetenssparande       via        lokala\r\növerenskommelser.  Vi  anser  därför  att\r\nregeringen  förtjänar  stark  kritik  för\r\nhela   sin  handläggning  av  frågan   om\r\nindividuell kompetensutveckling. I motion\r\nA227 lägger vi fram ett gemensamt förslag\r\ntill   riktlinjer  för  ett  system   för\r\nindividuell kompetensutveckling.\r\n\r\nSystemets utgångspunkter och syfte\r\n\r\nEnligt vår uppfattning är det viktigt att\r\nSverige  återfår  sin forna  ställning  i\r\ntoppen av den s.k. välståndsligan. Det är\r\nnödvändigt  om vi skall kunna  skapa  det\r\ngoda  samhället där alla har  ett  arbete\r\noch  där  sjuka, gamla och behövande  får\r\nden vård och omsorg som de behöver.\r\nI  många kommuner är en tredjedel av den\r\narbetsföra     befolkningen    arbetslös,\r\ndeltagande i någon arbetsmarknadspolitisk\r\ninsats eller förtidspensionerad. Särskilt\r\nprekär  är  situationen  i  de  delar  av\r\nlandet   som  traditionellt   styrts   av\r\nSocialdemokraterna under  lång  tid.  Där\r\nhar  enskilda  initiativ, konkurrens  med\r\nden      offentliga      sektorn      och\r\nentreprenörsanda  sällan   eller   aldrig\r\nuppmuntrats.\r\nArbetslivet    genomgår     en     snabb\r\nförändring.       Globalisering       och\r\nteknikintensifiering  leder   till   ökad\r\nrörlighet  på arbetsmarknaden.  Inom  det\r\nprivata näringslivet omsätts 25-30  %  av\r\nalla  arbetstillfällen varje år. Det blir\r\nallt  vanligare att personer är anställda\r\nhos  flera  olika  arbetsgivare  och  att\r\npersoner  växlar  mellan  utbildning  och\r\narbete.\r\nUtbildning  blir alltmer  en  färskvara,\r\noch  många gamla yrken är på tillbakagång\r\nsamtidigt som nya tillkommer. Länder  som\r\nvill  hävda  sig  i  den  internationella\r\nkonkurrensen    måste    anpassa     sina\r\nutbildningssystem till denna utveckling.\r\nEnligt  vår  uppfattning är det  viktigt\r\natt   man   understöder   det   livslånga\r\nlärandet  och ökar människors möjligheter\r\natt    förkovra   sig   och    utvecklas.\r\nUtbildning och kompetens är nyckelord för\r\nframtidens arbetsmarknad. Därför anser vi\r\natt  det  skall  införas ett  system  för\r\nsparande     till    kompetensutveckling.\r\nSystemet  skall  vara  individuellt   och\r\nfrivilligt.\r\nIndividuellt  kompetenssparande  främjar\r\nmöjligheterna för individen  att  utbilda\r\nsig  vidare. När kompetensen stärks  ökar\r\nden enskildes trygghet på arbetsmarknaden\r\nliksom  benägenheten att pröva utmaningar\r\ni  arbetslivet.  Ökade  möjligheter  till\r\nkompetenssparande  är  därför  en  viktig\r\nkomponent  i  en strategi för  långsiktig\r\ntillväxt.\r\nKompetenssparande är inte bara  positivt\r\nur ett individperspektiv. Sådant sparande\r\nbidrar  till kompetenshöjning och  därmed\r\ntill att begränsa arbetslösheten. Landets\r\nförmåga  att  stå emot ekonomiska  kriser\r\nstärks.\r\n\r\nVal av sparmodell\r\n\r\nVi  anser att systemet skall bygga på  en\r\nmöjlighet  för fysiska personer  att  med\r\nskattemässig verkan göra insättningar  på\r\nindividuella   kompetenssparkonton.   Det\r\nskall inte bara gälla för anställda, utan\r\ndet  är  också viktigt att egenföretagare\r\nges möjlighet att kompetensspara.\r\nAvkastningen  på  sparandet  skall  inte\r\nbeskattas  som kapitalinkomst. I  stället\r\nbör    den   skattemässiga   behandlingen\r\nlikställas  med  vad som gäller  för  det\r\nindividuella pensionssparandet (IPS). Det\r\ninnebär  för  närvarande att avkastningen\r\nbeskattas  med  15  % avkastningsskatt  i\r\nstället för med 30 % kapitalinkomstskatt.\r\nMedlen    på   kompetenssparkontot    är\r\nindividens egna och skall kunna  användas\r\ntill  sådan kompetensutveckling  som  den\r\nenskilde         själv         bestämmer.\r\nKompetensutveckling  bör   ges   en   vid\r\ndefinition.  Om  sparmedlen  inte  kommer\r\ntill  användning  för kompetensutveckling\r\nbör  de  kunna användas för att förstärka\r\npensionen.\r\n\r\nAvsättningsmöjligheter m.m.\r\n\r\nVi  föreslår en ordning där varje individ\r\nges   möjlighet  att  göra   avdrag   vid\r\ninkomstbeskattningen för insättningar  på\r\nett    individuellt   kompetenssparkonto.\r\nAvdragsrätten bör gälla för  insättningar\r\nupp till ett prisbasbelopp per år.\r\nEnligt  det beslut som riksdagen fattade\r\nvåren 2002 (bet. 2001/02:AU10, rskr. 322)\r\nskall  en  maximal  årlig  avsättning  på\r\nendast    en   fjärdedels   prisbasbelopp\r\ntillåtas.  Det är helt otillräckligt  för\r\natt  nå  reformens syfte. I propositionen\r\nmotiveras detta med att personer med höga\r\ninkomster  har  möjlighet  att  spara   i\r\nstörre  utsträckning. Enligt  vår  mening\r\nbör   dock  inte  låginkomsttagarnas  mer\r\nbegränsade   handlingsutrymme   föranleda\r\nbeloppsgränser  som  gör  hela   reformen\r\nmeningslös. I stället förordar  vi  någon\r\nform  av extra skattekredit eller  bidrag\r\ntill    låginkomsttagare    som    börjar\r\nkompetensspara.  Sänkta  skatter  för   i\r\nförsta  hand  låg- och medelinkomsttagare\r\nskulle  också öka deras självbestämmande.\r\nDet   ökade  ekonomiska  utrymmet  skulle\r\nexempelvis kunna användas till ett riktat\r\nsparande såsom kompetenssparande.\r\nEnligt      vår      uppfattning      är\r\narbetsgivarnas medverkan viktig  för  att\r\nstödja    och    utveckla    individernas\r\nkontinuerliga vidareutbildning.  För  det\r\nenskilda  företaget är det  av  avgörande\r\nbetydelse  för  dess  överlevnad  att  ge\r\nanställda kontinuerlig utbildning.  Denna\r\ntyp     av    mer    verksamhetsrelaterad\r\nkompetensutveckling är ett naturligt  led\r\ni företagens vardag.\r\nDet  är angeläget att få deras medverkan\r\nbl.a. därför att kapitalet i systemet  då\r\nkan  byggas upp i en snabbare takt. Redan\r\ni  dag tar företagen ett betydande ansvar\r\nför  de  anställdas  kompetensutveckling.\r\nHär  är det emellertid ofta fråga  om  en\r\nmer      direkt      verksamhetsrelaterad\r\npersonalutbildning  där  företaget  också\r\nhar ett avgörande inflytande. Det är inte\r\nlika     självklart    med    en    aktiv\r\narbetsgivarmedverkan        i         ett\r\nkompetenssparande   där    medlen    helt\r\ndisponeras av den enskilde.\r\nFör   att  stimulera  arbetsgivare   att\r\nbidra    till    den   anställdes    eget\r\nutbildningssparande anser vi att det  bör\r\ninföras  en rätt till avdrag för  sociala\r\navgifter   vid  avsättningar   till   den\r\nanställdes kompetenssparkonto. Detta  kan\r\njämföras  med de villkor som  gäller  för\r\narbetsgivares      avsättningar      till\r\npensionssparande för anställda.\r\n\r\nFörvaltning       av       medel       på\r\nkompetenssparkonto m.m.\r\n\r\nEnligt de riktlinjer för ett individuellt\r\nkompetenssparande   som    fastlogs    av\r\nriksdagen förra våren skall sparandet ske\r\nhos en statlig myndighet i stället för  -\r\nsåsom    föreslogs   i   IKS-utredningens\r\nbetänkande   -  hos  banker   och   andra\r\nfinansiella  institut.  Vi  motsatte  oss\r\ndetta   i   samband  med   beslutet   och\r\nvidhåller  denna inställning. Enligt  vår\r\nmening bör medlen förvaltas av banker och\r\nandra finansiella institut.\r\nI  samband  med  beslutet  anfördes  som\r\nskäl för den valda lösningen dels att det\r\nfinns  problem  i  förhållande  till  EG-\r\nrätten, dels att det går fortare  om  man\r\nväljer en myndighetslösning i stället för\r\nen marknadslösning.\r\nDen  begränsade EG-rättsliga analys  som\r\nregeringen  presenterade i  propositionen\r\nvisar   att   det  finns   osäkerhet   om\r\nförenligheten  med  EG-rätten  både   vad\r\nbeträffar  en  marknadslösning  och   vad\r\nbeträffar  en  myndighetslösning.  Frågan\r\nmåste  analyseras vidare, men  det  finns\r\nnaturligtvis  inget skäl  att  välja  den\r\nmodell  som  långsiktigt blir  sämst  för\r\nspararna genom att ingen konkurrens  över\r\nhuvud taget tillåts förekomma.\r\nDet  är vidare helt orimligt att tro att\r\nutnyttjandet   av  en  myndighet   skulle\r\ninnebära en snabbare introduktion av  det\r\nindividuella kompetenssparandet än om man\r\nutnyttjar  den befintliga infrastrukturen\r\nhos    banker   och   andra   finansiella\r\ninstitut.       Erfarenheterna       från\r\nPremiepensionsmyndigheten   talar    sitt\r\ntydliga  språk och illustrerar  hur  lång\r\ntid  det kan ta och hur kostsamt det  kan\r\nbli att etablera en myndighetslösning.\r\nKostnaderna   för  att  bygga   upp   en\r\nsparandeförvaltning  inom  ramen  för  en\r\nstatlig  myndighet  är  mycket  stora   i\r\njämförelse   med  kostnaderna   för   att\r\nanvända    dagens   infrastruktur,    som\r\nförsäkringsbolag,                 banker,\r\nvärdepappersbolag etc. Genom  att  nyttja\r\nredan  befintliga  strukturer  stimuleras\r\nockså         marknadsföringen         av\r\nkompetenssparandet i och med att de olika\r\naktörerna   har   ett  företagsekonomiskt\r\nintresse av att göra systemet känt  bland\r\nlöntagare   och   arbetsgivare.   Statens\r\nkostnader  kan därmed hållas  nere.  Även\r\nden  effekten går förlorad när  sparandet\r\nsker inom ramen för en statlig myndighet.\r\nDet  är  viktigt  att  det  individuella\r\nkompetenssparandet  blir   attraktivt   i\r\nförhållande till andra sparformer. Därför\r\när   det  viktigt  att  det  råder   stor\r\nvalfrihet  för  spararna både  vad  avser\r\nolika  typer  av sparande och  vad  avser\r\nolika   sparinstitut.   Konkurrens    och\r\nvalfrihet måste vara vägledande även  för\r\ndenna sparform.\r\n\r\nSammanfattande bedömning\r\n\r\nMed  hänsyn till det ovan anförda  anser\r\nvi  att riksdagen bör bifalla motion A227\r\nyrkandena 1-4 (m, fp, kd, c) och godkänna\r\nmotionens förslag till riktlinjer för ett\r\nsystem           för          individuell\r\nkompetensutveckling     såvitt      avser\r\nsystemets  utgångspunkter och syfte,  val\r\nav   sparmodell,   avsättningsmöjligheter\r\nm.m.   och   förvaltning  av   medel   på\r\nkompetenssparkonto m.m.  Övriga  motioner\r\navstyrks  i  den  mån de inte  kan  anses\r\ntillgodosedda genom vad som anförts.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet   har\r\nföranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt\r\ni  utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\nFriåret (punkt 15) (m, fp, c)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m), Henrik Westman (m),  Erik\r\nUllenhag (fp) och Claes Västerteg (c).\r\nVi   anser   att  politiken  måste   vara\r\nkonsekvent  i att arbete och  företagande\r\nskall  löna  sig.  Förmåner  som  innebär\r\nbetalning vid frånvaro från arbetet skall\r\nha    hållbar    social   grund,    t.ex.\r\nföräldrapenning och sjukpenning. Förmåner\r\nsom   inte   fyller  dessa  krav   sänder\r\nsignaler som står i strid med strävan att\r\nbevara  och stärka den ekonomiska grunden\r\nför  välfärden. Friårsreformen går ut  på\r\natt   friska,   arbetsföra   och   annars\r\narbetande människor får betalt av  staten\r\nför  en lång tjänstledighet. Att bidraget\r\ntill  att  inte  vara  yrkesaktiv  kallas\r\naktivitetsstöd   är  dessutom   stötande.\r\nFriårsverksamheten  är  ett  missbruk  av\r\narbetsmarknadspolitiken  som  undergräver\r\narbetslinjen.   Försöksverksamheten   bör\r\navbrytas omgående.\r\n\r\nFriåret (punkt 15 ) (kd)\r\n\r\nav  Annelie  Enochson (kd) och  Désirée\r\nPethrus Engström (kd).\r\nKristdemokraterna menar att  a-kassemedel\r\nskall  kunna  användas till  arbetstagare\r\nsom  under ett år ersätts av en arbetslös\r\nperson.  Ett  friår  kan  användas   till\r\nmycket,  till exempel till att  bygga  på\r\nsin  kompetens eller till att starta eget\r\nföretag.  Det har visat sig att många  av\r\ndem  som utnyttjar möjligheten att ta ett\r\nfriår  är kvinnor mellan 35 och 55  år  i\r\nden  offentliga  sektorn,  en  grupp  med\r\nmycket  höga ohälsotal. Ännu är  det  för\r\ntidigt  att  säga  om friåret  också  kan\r\nminska  ohälsan bland arbetslösa. Men  om\r\nmånga arbetslösa får arbete under ett  år\r\nborde  det få effekt på hälsan,  även  om\r\ndet  inte  omgående leder  till  att  den\r\narbetslöse   får  ett  fast   jobb.   Den\r\ngemenskap  man  får på arbetsplatsen,  en\r\neventuellt    förbättrad   ekonomi    och\r\nbrytande av invanda mönster kan  vara  en\r\noerhört    positiv   effekt    för    den\r\narbetslöse. Friåret innebär också att den\r\narbetstagare   som   utnyttjar    friåret\r\nåterkommer mer stimulerad till sin  gamla\r\narbetsplats och många kan därmed  undvika\r\nutbrändhet.      Vi     förordar      att\r\nfriårsförsöket   fortsätter,   gärna    i\r\nutvidgad  form,  för att sedan  grundligt\r\nutvärderas.\r\n\r\n\r\nModeraternas anslagsförslag för\r\nutgiftsområdena 13 och 14 (punkterna\r\n29 och 30) (m)\r\n\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m), och Henrik Westman (m).\r\n\r\nInledning\r\n\r\nModerata samlingspartiet har i parti- och\r\nkommittémotioner   förordat   en    annan\r\ninriktning  av  den ekonomiska  politiken\r\noch budgetpolitiken. Ett övergripande mål\r\nför  den ekonomiska politiken skall  vara\r\natt  möjliggöra ökad tillväxt, att  kunna\r\nleva  på  sin  lön  och stärkt  trygghet.\r\nAntalet          sjukskrivna          och\r\nförtidspensionerade måste  minskas  genom\r\natt     sjukvård    och    rehabilitering\r\nförbättras.   Detta   kräver   bl.a.   en\r\nmålmedveten   politik   för   ett    ökat\r\narbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap\r\noch      forskning     samt     påtagliga\r\nförbättringar    för     klimatet     för\r\nföretagande.  För  att  möjliggöra   allt\r\ndetta  krävs  en  politik som  innehåller\r\nlägre  skatter  för  både  löntagare  och\r\nföretagare,      en     skärpning      av\r\nbidragssystemen,  avreglering  och   ökad\r\nkonkurrens och en ökad trygghet  för  att\r\nstärka självkänslan hos medborgarna.\r\nVåra  förslag  skall  vara  trygga,  väl\r\nsammanhållna och syfta till att skapa  de\r\nbästa    förutsättningarna    för     ett\r\nekonomiskt,   kulturellt   och    socialt\r\nväxande  Sverige.  Vi vill  satsa  på  en\r\nutbildning    som   ger    alla    större\r\nmöjligheter till ett rikare liv. Genom en\r\nstörre  enskild sektor och  ett  starkare\r\ncivilt  samhälle  kan  både  företag  och\r\nmänniskor  växa. Vi vill att  fler,  inte\r\nfärre,  skall  komma in på den  ordinarie\r\narbetsmarknaden.  Den sociala  tryggheten\r\noch  självkänslan ökar  också  genom  att\r\nhushållen   får   en   större   ekonomisk\r\nsjälvständighet. Friheten och rättigheten\r\natt  välja bidrar både till mångfald,  en\r\nbättre  kvalitet och en större  trygghet.\r\nDe  enskilda människorna får  ett  större\r\ninflytande över sina liv.\r\nVi   har  föreslagit  en  växling   från\r\nsubventioner  och bidrag till  omfattande\r\nskattesänkningar  för alla,  främst  låg-\r\noch  medelinkomsttagare. Samtidigt värnar\r\nvi  de människor som är i störst behov av\r\ngemensamma insatser och som har små eller\r\ninga  möjligheter  att påverka  sin  egen\r\nsituation.  Vi slår också  fast  att  det\r\nallmänna skall tillföras resurser för att\r\npå  ett  tryggt sätt kunna  genomföra  de\r\nuppgifter   som  skall  vara  gemensamma.\r\nExempelvis  tillförs  betydande  resurser\r\nför att bryta den ökade sjukfrånvaron och\r\nde ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt   budgetalternativ   -   med   våra\r\nförslag          till         utgiftstak,\r\nanslagsfördelning,  skatteändringar  samt\r\nfinanspolitiska  ramverk  -  präglas   av\r\nordning  och reda och skall  ses  som  en\r\nhelhet  där inte någon eller några  delar\r\nkan brytas ut och behandlas isolerat från\r\nde  andra.  Eftersom riksdagens majoritet\r\nden  19  november  2003 har  beslutat  om\r\nramar  för  de  olika  utgiftsområdena  i\r\nenlighet med finansutskottets förslag och\r\ndärmed   valt  en  annan  inriktning   av\r\npolitiken,  deltar  vi  inte  i  det   nu\r\naktuella  beslutet  om  anslagsfördelning\r\ninom utgiftsområdena 13 och 14.\r\nSom      framgår      av      utskottets\r\nsammanställning av partiernas förslag och\r\nfördelning  av  anslag på utgiftsområdena\r\n13  och  14 är Moderaterna noga  med  att\r\ngenomföra möjliga besparingar stegvis och\r\ni  rimlig  takt  samtidigt som  politiken\r\nläggs  om  i  mer offensiv riktning.  Den\r\nstora   skillnaden  gentemot   regeringen\r\nutgörs         dels        av         att\r\narbetsmarknadspolitiken ges en annan  mer\r\nindividuell  inriktning, dels  genom  att\r\nett  tydligare försäkringsmässigt samband\r\ninförs i arbetslöshetsförsäkringen.\r\nI  det  följande redovisar vi i  korthet\r\ndet  moderata  alternativet till  politik\r\ninom utgiftsområdena 13 och 14.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nAnslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n\r\nEn  ny  effektiv  arbetsmarknadsmyndighet\r\nskall inrättas som ersätter AMS. Den  nya\r\nmyndigheten   skall   ansvara   för   att\r\ngodtagbara  förmedlingstjänster   erbjuds\r\növer   hela   landet,   administrera   de\r\narbetsmarknadspolitiska    stöden     och\r\nbedriva  den  myndighetsutövning  som  är\r\nnödvändig.  Den nya myndigheten  föreslås\r\nbli  verksam helt och fullt 2006. En  mer\r\nindividuell och effektiv arbetsförmedling\r\nskall   införas.  Arbetsförmedling  skall\r\nvara   kostnadsfri   för   den   som   är\r\narbetslös.   Arbetsförmedling   som   kan\r\nskötas  bättre eller lika  bra  av  andra\r\naktörer än staten skall ges möjlighet att\r\ni     fri    konkurrens    göra    detta.\r\nRekryteringsföretag   kan   hjälpa    nya\r\ngrupper         av         arbetssökande,\r\nspecialistförmedlingar kan växa fram  och\r\nbemanningsföretag       vidga        sina\r\nverksamhetsfält.  Vi  beräknar   anslaget\r\ntill 4 486 764 000 kr, vilket innebär  en\r\nminskning   med  256   115   000   kr   i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\nEn  allmän arbetslöshetsförsäkring införs\r\nsom      är      utformad     som      en\r\nomställningsförsäkring.      Försäkringen\r\nskall  administreras av staten och  skall\r\nha  ett bättre försäkringsmässigt samband\r\nän    vad    dagens    försäkring    har.\r\nErsättningsnivån  skall  vara  75  %  och\r\nersättningsperioden  begränsas  till  300\r\ndagar.  Det  skall inte vara möjligt  att\r\nkvalificera    sig     till     en     ny\r\nersättningsperiod annat  än  med  arbete.\r\nFörsäkringen  skall vara egenfinansierad.\r\nPremien  skall relateras till  lönen  och\r\nutgöra  2  % på sådana inkomster  som  är\r\nersättningsberättigade. Någon  premie  på\r\nden   del   av   lönen   som   överstiger\r\nersättningsnivån  på  75   %   upp   till\r\nnuvarande tak skall alltså inte  tas  ut.\r\nPremien   skall   vara  avdragsgill   vid\r\ninkomstbeskattning. Vi beräknar  anslaget\r\ntill  36 995 952 000 kr, vilket är ett  2\r\n257   048   000   kr  lägre   belopp   än\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:3 Köp av\r\narbetsmarknadsutbildning och övriga\r\nkostnader\r\n\r\nFlera       av      de      traditionella\r\narbetsmarknadspolitiska       åtgärderna,\r\nexempelvis aktivitetsgarantin, bör slopas\r\ntill    förmån   för   mer   individuellt\r\ninriktade insatser. Insatserna  måste  få\r\nvariera  beroende på individens bakgrund,\r\nbehov  och  motivation. Utbildning  måste\r\nutgöra  ett grundläggande inslag för  att\r\nkunna  ge alla arbetslösa som vill arbeta\r\nbra  förutsättningar att finna  ett  nytt\r\narbete.  Ansvar och valmöjligheter  måste\r\nflyttas till den arbetslöse så att  denne\r\nfår  ett  eget  inflytande.  Vi  beräknar\r\nanslaget  till 3 139 825 000  kr,  vilket\r\ninnebär en minskning med 846 748 000 kr i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:4 Särskilda insatser för\r\narbetshandikappade\r\n\r\nArbetshandikappade personer har rätt till\r\nett  aktivt  arbetsliv och de  skall  ges\r\nökade  möjligheter  till  valfrihet.  Det\r\nkrävs    tydligare    föreskrifter    och\r\nregelverk      för      stöden       till\r\narbetshandikappade. Som ett  första  steg\r\nföreslår  vi att ytterligare 100 miljoner\r\nkronor tillförs anslaget. En del av dessa\r\nmedel    kommer   att   användas    under\r\nutgiftsområdet   för   Kultur,    medier,\r\ntrossamfund   och  fritid.  Vi   beräknar\r\nanslaget  till  ett 100  miljoner  kronor\r\nhögre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:7 Institutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\n\r\nVi  vill ge ett utökat uppdrag till IFAU.\r\nRiksdag   och  regering  behöver   bättre\r\nbeslutsunderlag.   IFAU   skall   årligen\r\nutvärdera  de  resultat som  de  vidtagna\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna  leder\r\ntill.  Dessa  utvärderingar  skall   vara\r\noffentliga och årligen återkommande.  För\r\nbudgetåret 2004 beräknar vi anslaget till\r\nett   3  563  000  kr  högre  belopp   än\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:8 Bidrag till administration av\r\ngrundbeloppet\r\n\r\nVi  tar  bort  anslaget till bidrag  till\r\nadministration av grundbeloppet som följd\r\nav  vårt förslag om att införa en  allmän\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\nAnslag 22:10 Bidrag till Stiftelsen\r\nUtbildning Nordkalotten\r\n\r\nVi  föreslår att statens finansiering  av\r\nStiftelsen     Utbildning    Nordkalotten\r\navvecklas. Anslaget utgår därmed.\r\n\r\nAnslag till ny arbetsmarknadsmyndighet\r\n\r\nVi  förordar  ett  inrättande  av  en  ny\r\neffektiv   arbetsmarknadsmyndighet    som\r\nskall  ersätta  AMS. Den nya  myndigheten\r\nskall    ansvara   för   att   godtagbara\r\nförmedlingstjänster  erbjuds  över   hela\r\nlandet,                      administrera\r\narbetsmarknadspolitiska stöd och  bedriva\r\nden   yttersta   myndighetsutövning   som\r\nfordras  för  att fördela  de  medel  som\r\nanslås   över  statsbudgeten  för  övriga\r\ninsatser.  Myndigheten  kan  bli  verksam\r\nhelt  och  fullt 2006. För att finansiera\r\nuppbyggnaden   av  den  nya   myndigheten\r\nföreslås  att 25 miljoner kronor  anvisas\r\npå detta nya anslag för 2004.\r\n\r\nSammanställning av anslagen 22:1-22:4,\r\n22:7, 22:8 och 22:10 samt nytt anslag\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag      Ansla Regeri\r\ngs-   ngens\r\ntyp   försla (m)\r\ng\r\n22:1        (ram)  4 742  -256\r\nArbetsmarkn          879   115\r\nadsverkets\r\nförvaltning\r\nskostnader\r\n22:2        (ram) 39 253    -2\r\nBidrag till          000   257\r\narbetslöshe                048\r\ntsersättnin\r\ng och\r\naktivitetss\r\ntöd\r\n22:3  Köp   (ram)  3 986  -846\r\nav                   573   748\r\narbetsmarkn\r\nadsutbildni\r\nng och\r\növriga\r\nkostnader\r\n22:4        (ram)  6 579  +100\r\nSärskilda            607   000\r\ninsatser\r\nför\r\narbetshandi\r\nkappade\r\n22:7        (ram)     21    +3\r\nInstitutet           437   563\r\nför\r\narbetsmarkn\r\nadspolitisk\r\nutvärdering\r\n22:8        (ram)     59   -59\r\nBidrag till          459   459\r\nadministrat\r\nion av\r\ngrundbelopp\r\net\r\n22:10       (obet  7 750    -7\r\nBidrag till .)             750\r\nStiftelsen\r\nUtbildning\r\nNordkalotte\r\nn\r\n22:  Ny     (ram)          +25\r\narbetsmarkn                000\r\nadsmyndighe\r\nt (nytt\r\nanslag)\r\nTotalt för        61 989    -3\r\nutgiftsområ          063   298\r\ndet                        557\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\nAnslag 23:1 Arbetsmiljöverket\r\n\r\nVi  anser att Arbetsmiljöverkets  uppdrag\r\när     omfattande    och     verksamheten\r\nbetydelsefull  och  vi beräknar  anslaget\r\ntill 611 763 000 kr.\r\n\r\nAnslag 23:2 Arbetslivsinstitutet\r\n\r\nI   likhet   med  vad  som   gäller   för\r\nArbetsmiljöverket   är   ALI:s    uppdrag\r\nomfattande        och        verksamheten\r\nbetydelsefull. Vi beräknar anslaget  till\r\n294 258 000 kr.\r\n\r\nAnslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser\r\n\r\nVi  menar  att anslaget successivt  skall\r\nreduceras   och   för   budgetåret   2004\r\nberäknar  vi  anslaget till  23  miljoner\r\nkronor,  vilket  innebär en  halvering  i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 23:4 Arbetsdomstolen\r\n\r\nVi   är  principiella  motståndare   till\r\nspecialdomstolar   och   partssammansatta\r\ndomstolar  och  anser att Arbetsdomstolen\r\nskall   läggas  ned  och  dess  uppgifter\r\növerföras      till     det      allmänna\r\ndomstolsväsendet. Som en följd  av  detta\r\nställningstagande kan anslaget utgå.\r\n\r\nAnslag 23:7 Ombudsmannen mot\r\ndiskriminering på grund av sexuell\r\nläggning (HomO)\r\n\r\nVi  vill att de fyra ombudsmännen som har\r\ni  uppdrag  att utöva tillsyn  enligt  de\r\nolika   lagarna   mot  diskriminering   i\r\narbetslivet  slås ihop till  en  gemensam\r\nmyndighet.  Till följd därav  sammanläggs\r\nockså  Jämställdhetsnämnden  och  Nämnden\r\nmot diskriminering. Vi anser att anslaget\r\nför  HomO skall utgå. Vi föreslår att det\r\nunder utgiftsområde 14 i stället inrättas\r\nen  ny  myndighet och att det skapas  ett\r\nnytt   anslag   för   Ombudsmannen    mot\r\ndiskriminering,  som  tillförs  drygt  66\r\nmiljoner kronor för 2004.\r\n\r\nAnslag 23:8 Medlingsinstitutet\r\n\r\nVi  menar att Medlingsinstitutets uppdrag\r\nskall  begränsas. Det får  återverkningar\r\npå anslaget som bör reduceras till ett 24\r\n552  000  kr  lägre belopp i  förhållande\r\ntill regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen\r\n\r\nVi  vill att de fyra ombudsmännen som har\r\ni   uppdrag  att  utöva  tillsyn   enligt\r\njämställdhetslagen  slås  ihop  till   en\r\ngemensam  myndighet.  Till  följd   därav\r\nsammanläggs   också  Jämställdhetsnämnden\r\noch     Nämnden    mot    diskriminering.\r\nModeraterna anser att anslaget  för  JämO\r\nskall  utgå.  Vi föreslår att  det  under\r\nutgiftsområde 14 i stället inrättas en ny\r\nmyndighet  och att det skapas ett  anslag\r\nOmbudsmannen   mot  diskriminering,   som\r\ntillförs  drygt  66 miljoner  kronor  för\r\n2004.\r\n\r\nAnslag till Ombudsmannen mot\r\ndiskriminering\r\n\r\nSom  framgått ovan vill vi  att  de  fyra\r\nombudsmän som har till uppgift att  utöva\r\ntillsyn                            enligt\r\ndiskrimineringslagstiftningen           i\r\narbetslivet  slås ihop till  en  gemensam\r\nmyndighet.  Till följd därav  sammanläggs\r\näven Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot\r\ndiskriminering.  All  diskriminering  kan\r\noch  skall  behandlas på samma sätt.  Det\r\nfinns inget hållbart motiv till att  dela\r\nupp lagstiftningen i olika kategorier och\r\ndärmed märka ut människor beroende på  av\r\nvilket skäl de blivit diskriminerade. För\r\natt   finansiera   den  nya   myndigheten\r\nföreslås  att  66 200 000 kr  anvisas  på\r\ndetta nya anslag för 2004.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 23:1-23:4,\r\n23:7, 23:8 och 24:1 samt nytt anslag\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag      Ansla Regeri  (m)\r\ngs-   ngens\r\ntyp   försla\r\ng\r\n23:1        (ram)    639   -28\r\nArbetsmiljö          919   156\r\nverket\r\n23:2        (ram)    309   -15\r\nArbetslivsi          420   162\r\nnstitutet\r\n23:3        (ram)     46   -23\r\nSärskilda            000   000\r\nutbildnings\r\ninsatser\r\nm.m.\r\n23:4        (ram)     23   -23\r\nArbetsdomst          940   940\r\nolen\r\n23:7        (ram)  8 098    -8\r\nOmbudsmanne                098\r\nn mot\r\ndiskriminer\r\ning på\r\ngrund av\r\nsexuell\r\nläggning\r\n(HomO)\r\n23:8        (ram)     49   -24\r\nMedlingsins          103   552\r\ntitutet\r\n24:1        (ram)     22   -22\r\nJämställdhe          145   145\r\ntsombudsman\r\nnen\r\n23:         (ram)          +66\r\nOmbudsmanne                200\r\nn mot\r\ndiskriminer\r\ning (nytt\r\nanslag)\r\nTotalt för         1 135   -78\r\nutgiftsområ          424   853\r\ndet\r\nFolkpartiets anslagsförslag för\r\nutgiftsområdena 13 och 14 (punkterna\r\n29 och 30) (fp)\r\n\r\nav Erik Ullenhag (fp).\r\nFolkpartiet   liberalernas  budgetförslag\r\nför  år 2004 syftar till att förändra  de\r\nekonomiska förutsättningarna  så  att  en\r\nhögre  tillväxt uppnås. Det är nödvändigt\r\natt  fler  arbetar  och att  statsskulden\r\nminskar.  Ett  viktigt  verktyg  för  att\r\nuppnå  detta är sänkta skatter på  arbete\r\noch   företagande.  Våra  utgiftsökningar\r\navser   främst   bistånd,  rättssäkerhet,\r\nutbildning,   vård   och   omsorg    samt\r\nförbättringar      för      handikappade.\r\nFolkpartiet  får utrymme för detta  bl.a.\r\ngenom   åtgärder  mot  ohälsan   och   en\r\nreformerad arbetsmarknadspolitik.\r\nVårt   förslag   till   utgiftsram   för\r\nutgiftsområdena 13 och 14 har  emellertid\r\navstyrkts     av    finansutskottet     i\r\nbudgetprocessens    första    steg.    Då\r\nFolkpartiets budgetförslag är  en  helhet\r\när  det  inte  meningsfullt att  delta  i\r\nfördelningen     på      anslag      inom\r\nutgiftsområdena. I det följande redovisas\r\ni   sammanfattning  innehållet   i   vårt\r\nbudgetförslag för utgiftsområdena 13  och\r\n14.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nAnslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n\r\nFolkpartiet anser att AMS i sin nuvarande\r\nform  skall  läggas  ned.  AMS  skall  på\r\ncentral    nivå    ersättas     av     en\r\nförhållandevis  liten  organisation   för\r\nrena   myndighetsuppgifter  och  tillsyn.\r\nSyftet   är   att  AMS  serviceuppgifter,\r\narbetsförmedling                      och\r\narbetsmarknadsåtgärder    skall     kunna\r\nutföras  av  en  rad olika aktörer,  både\r\nprivata   och  ideella.  Hanteringen   av\r\narbetslöshetsförsäkringen bör lyftas bort\r\nfrån        platsförmedlingsverksamheten.\r\nSammantaget  räknar Folkpartiet  med  att\r\nanslaget  kan minskas med 1 400  miljoner\r\nkronor  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nAnslag 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\nFolkpartiet          förordar          en\r\narbetslöshetsförsäkring som omfattar alla\r\npå  arbetsmarknaden. Den  skall  utformas\r\nsom  en omställningsförsäkring och ge ett\r\nbra    tidsbegränsat   skydd   när    den\r\narbetslöse     söker     nytt     arbete.\r\nErsättningen  bör inledningsvis  motsvara\r\n80 % av den förlorade lönen för att sedan\r\nsuccessivt  trappas  ned.  Ingen  som  är\r\narbetsför    skall   behöva    leva    på\r\nsocialbidrag. Folkpartiet föreslår att en\r\ndagpenning  införs för arbetssökande  som\r\ninte      är      kvalificerade       för\r\narbetslöshetsersättning.     Dagpenningen\r\nskall vara något högre än socialbidraget,\r\nunder  förutsättning att  den  arbetslöse\r\ndeltar  i någon form av åtgärd. Förslaget\r\nom  dagpenning  skall även omfatta  t.ex.\r\nnyanlända  invandrare som  är  arbetsföra\r\noch  som söker arbete. Detta anslag skall\r\ninte    användas   för   att    nybevilja\r\naktivitetsstöd  för  tjänstledighet   med\r\ns.k.       friår      eller      liknande\r\nledighetsarrangemang.   Politiken   måste\r\nvara   konsekvent  i   att   arbete   och\r\nföretagande skall löna sig. Förmåner  som\r\ninnebär   betalning  vid  frånvaro   från\r\narbetet  skall  ha hållbar social  grund,\r\nsom     t.ex.    föräldrapenningen    och\r\nsjukpenningen. Förmåner som  inte  fyller\r\ndessa  krav  sänder signaler som  står  i\r\nstrid  med strävan att bevara och  stärka\r\nden  ekonomiska  grunden  för  välfärden.\r\nFriårsförmånen  står i särklass  i  detta\r\navseende.  Den  går  ut  på  att  friska,\r\narbetsföra och annars arbetande människor\r\nfår   betalt  av  staten  för   en   lång\r\ntjänstledighet. Att bidraget till den som\r\ninte  är yrkesaktiv kallas aktivitetsstöd\r\när  stötande.  Det  är  ett  missbruk  av\r\narbetsmarknadspolitiken      och      det\r\nundergräver  arbetslinjen. Friårsförmånen\r\nbör  avbrytas omgående och inga andra nya\r\nsådana  ledighetsbidrag  skall  beviljas.\r\nDen   omläggning   och   reformering   av\r\narbetsmarknadspolitiken  som  Folkpartiet\r\nföreslår leder till bättre sysselsättning\r\noch  lägre  arbetslöshet varför  bidragen\r\ntill  a-kassorna kan minska.  Folkpartiet\r\nföreslår  också en helt annan modell  för\r\nfinansiering  av a-kassan  med  en  högre\r\navgift  som  blir avdragsgill.  En  högre\r\negenavgift  motsvaras av en skattelättnad\r\nför   den  enskilde.  Sammantaget  räknar\r\nFolkpartiet med att anslaget kan  minskas\r\nmed  9  100  miljoner kronor jämfört  med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 22:4 Särskilda insatser för\r\narbetshandikappade\r\n\r\nFolkpartiet      vill      stärka      de\r\narbetshandikappade           människornas\r\nställning. Oavsett om konjunkturen är bra\r\neller dålig har de handikappade alltid en\r\nsvår  situation  på  arbetsmarknaden.  De\r\nstatliga  insatserna för  att  stärka  de\r\nhandikappades  ställning   måste   alltid\r\nprioriteras.  Arbetslinjen  måste   gälla\r\näven           för          handikappade.\r\nFörtidspensionering  skall   undvikas   i\r\nstörsta       möjliga       utsträckning.\r\nLönebidragsanställningar  skall  vara  en\r\nåtgärd   som  främst  är  till   för   de\r\narbetshandikappade.               Antalet\r\nlönebidragsanställningar måste  öka.  Det\r\nskall också finnas större möjligheter att\r\ninte trappa av eller upphöra med bidraget\r\nom  detta i praktiken skulle innebära att\r\nanställningen  upphör. Folkpartiet  anser\r\natt  taket  för  lönebidragsanställningar\r\nskall    höjas.   Folkpartiet    beräknar\r\nanslaget  till  ett 200  miljoner  kronor\r\nhögre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag till jobb- och utvecklingsgarantin\r\n\r\nEn  ny jobb- och utvecklingsgaranti skall\r\ninföras  för långstidsarbetslösa och  för\r\ninvandrare       som       har       fått\r\nuppehållstillstånd.  Garantin  består  av\r\ntvå  delar:  samhällsnyttigt  arbete  och\r\nutbildning. Garantin skall upphandlas  av\r\nbemanningsföretag  och uthyrningsföretag;\r\näven  frivilligorganisationer kan  delta.\r\nSyftet  med  garantin är att  stärka  den\r\narbetslöses ställning och att  han  eller\r\nhon  snarast skall kunna övergå till  den\r\nöppna arbetsmarknaden. Ersättningen skall\r\nligga något högre än socialbidraget,  men\r\nden   som  utan  goda  skäl  vägrar   att\r\nmedverka får en lägre ersättning. För den\r\nföreslagna  garantin avsätter Folkpartiet\r\n300 miljoner kronor.\r\n\r\nSammanställning över anslagen 22:1, 22:2\r\noch 22:4 samt nytt anslag\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag      Ansla Regeri\r\ngs-   ngens\r\ntyp   försla (fp)\r\ng\r\n22:1        (ram)  4 742    -1\r\nArbetsmarkn          879   400\r\nadsverkets                 000\r\nförvaltning\r\nskostnader\r\n22:2        (ram) 39 253    -9\r\nBidrag till          000   100\r\narbetslöshe                000\r\ntsersättnin\r\ng och\r\naktivitetss\r\ntöd\r\n22:4        (ram)  6 579  +200\r\nSärskilda            607   000\r\ninsatser\r\nför\r\narbetshandi\r\nkappade\r\n22:         (ram)         +300\r\nJobbgaranti                000\r\n(nytt\r\nanslag)\r\nTotalt för        61 989   -10\r\nutgiftsområ          063   000\r\ndet                        000\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\nAnslag 23:1 Arbetsmiljöverket\r\n\r\nFolkpartiet    lägger    sparbeting    på\r\nArbetsmiljöverket  och  räknar  med   att\r\nanslaget  kan  minskas med  100  miljoner\r\nkronor  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nAnslag 23:2 Arbetslivsinstitutet\r\n\r\nSparbeting   läggs  även   på   ALI   och\r\nFolkpartiet beräknar för budgetåret  2004\r\nanslaget  till  ett  75  miljoner  kronor\r\nlägre belopp än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser\r\n\r\nFolkpartiet  anser att ett  sparande  kan\r\nske på anslaget och föreslår en minskning\r\nmed   10  miljoner  kronor  jämfört   med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 23:4 Arbetsdomstolen\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår att Arbetsdomstolen\r\nläggs ned och att målen förs över till de\r\nallmänna  domstolarna. Medlen på anslaget\r\nför  Arbetsdomstolen skall därför flyttas\r\ntill utgiftsområde 4 Rättsväsendet.\r\n\r\nSammanställning av anslagen 23:1-4\r\n\r\nTusental kronor\r\n_______________________________\r\n1  Utredningen  om  en handlingsplan  för\r\nökad    hälsa    i   arbetslivet    (HPH-\r\nutredningen)\r\n2  Utredningen  om Analys  av  Hälsa  och\r\narbete (AHA-utredningen)</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nFull   sysselsättning   står   högst   på\r\nregeringens dagordning. Det är bara genom\r\nen  uthålligt hög sysselsättning  som  en\r\ngod   välfärd,  rättvis  fördelning   och\r\njämställdhet kan värnas.\r\nRegeringen står fast vid målen om  80  %\r\nsysselsättning        och        halverat\r\nsocialbidragsberoende. Utsikterna att  nå\r\nbåda  målen 2004 är dock små, detta trots\r\natt bl.a. BNP-tillväxten varit bättre  än\r\nväntat    1998-2002   och   att   antalet\r\nhelårspersoner  med socialbidrag  minskat\r\n1999-2002.  För  att  nå  de  båda  målen\r\nbehövs   vissa   angivna   insatser   för\r\nungdomar,  invandrare, arbetslösa,  äldre\r\noch    sjuka   samt   sänkt   skatt   för\r\nsmåföretagare, stärkt sysselsättningsstöd\r\ntill      kommuner     och     landsting,\r\ninfrastrukturinvesteringar,        bättre\r\nundervisning  i  svenska för  invandrare,\r\nkortare    arbetslöshetstider,     bättre\r\nstyrning    av   arbetsmarknadspolitiken,\r\nmöjligheter   för  äldre  att   fortsätta\r\narbeta,  kartläggning  av  avtalsförmåner\r\noch    förkortad   vidareutbildning   för\r\npersonal inom vård och omsorg.\r\nDe  åtgärder  som  redan  genomförts   i\r\nsyfte att minska ohälsan bidrar till  att\r\nklara   målet  om  halvering  av  antalet\r\nsjukdagar.  Ytterligare  åtgärder  behövs\r\ndock.  Bland  annat skall  arbetsgivarnas\r\nekonomiska drivkrafter att minska ohälsan\r\nförstärkas  under  2004,  den   enskildes\r\nansvar  för  att medverka  till  återgång\r\ntill  arbetslivet ökas,  åtgärder  vidtas\r\nmot  fusk  och  missbruk och förebyggande\r\narbetsmiljöarbete stärkas.\r\nRegeringens politik är inriktad  på  att\r\nåstadkomma   en   fortsatt   ökning    av\r\narbetskraftsutbudet.       Arbetskraftens\r\nkompetens  skall fortsätta att utvecklas.\r\nDiskriminering  på grund av  kön,  etnisk\r\noch    religiös   tillhörighet,   sexuell\r\nläggning,   ålder,  funktionshinder   och\r\nandra orsaker måste motverkas.\r\nEn  väl  fungerande lönebildning  är  av\r\navgörande    betydelse   för    en    god\r\nsamhällsekonomisk utveckling.\r\nRegeringen   föreslår  att   målet   för\r\npolitikområdet      Arbetsmarknadspolitik\r\nskall  formuleras om och få en  tydligare\r\ninriktning  mot huvuduppgiften  matchning\r\n(utg.omr.  13 prop. punkt 1):  \"Målet  är\r\natt  arbetsmarknadspolitiken skall  bidra\r\ntill  en  väl  fungerande arbetsmarknad.\"\r\nMålstrukturen   bör  också   förtydligas.\r\nMålstrukturen för arbetsmarknadspolitiken\r\nkommer  att  ha tre nivåer fr.o.m.  2004:\r\nett  övergripande mål, mål för  vart  och\r\nett  av tre verksamhetsområden respektive\r\nverksamhetsgrenar med åtföljande mål.  De\r\nbåda    sistnämnda   formerna   av    mål\r\nfastställs        i       regleringsbrev.\r\nKvantifierbara     indikatorer      skall\r\nutvecklas.  Målsättningarna   inom   EU:s\r\nsysselsättningsstrategi   fungerar    som\r\nkomplement     till    den     nationella\r\nmålstrukturen.\r\nDe    tre   verksamhetsområdena    avser\r\nförmedlingsverksamhet,  programverksamhet\r\noch tillsyn, kontroll och uppföljning  av\r\ndet arbetsmarknadspolitiska regelverket.\r\nRegeringen  bedömer  att  det  nuvarande\r\nmålet för arbetsmarknadspolitiken, en väl\r\nfungerande   arbetsmarknad    med    full\r\nsysselsättning    och    god    ekonomisk\r\ntillväxt,  liksom de mål  som  regeringen\r\nsatt  upp  för AMV till stora  delar  har\r\nuppnåtts under 2002.\r\nHuvuduppgiften                       för\r\narbetsmarknadspolitiken är att bidra till\r\nen effektiv matchning på arbetsmarknaden.\r\nTrots  svårigheterna är det önskvärt  att\r\nutveckla   en  metod  för  att   övervaka\r\nmatchningseffektiviteten.\r\nArbetsmarknadspolitiken     måste      än\r\ntydligare  inriktas mot  huvuduppgifterna\r\nplatsförmedling,   insatser    för    att\r\nmotverka   brist   på   arbetskraft   och\r\nåtgärder   för   de  personer   som   har\r\nsärskilda svårigheter att få ett  arbete.\r\nSamtidigt            måste             ar\r\nbetslöshetsförsäkringens roll som omställ\r\nningsförsäkring             säkerställas.\r\nArbetsmarknadspolitiken  måste  bli   mer\r\nindividinriktad samtidigt som  den  leder\r\ntill  förbättrad  sökaktivitet  bland  de\r\narbetslösa  och arbetsutbudet stimuleras.\r\nArbetslinjen skall upprätthållas.\r\nRegeringen           erinrar           i\r\nbudgetpropositionen om  att  arbetet  med\r\natt  ge  arbetsmarknadspolitiken  en  mer\r\ntillväxtorienterad             inriktning\r\nkoncentreras   på  sju  områden,   vilket\r\ntidigare    redovisats    i    betänkande\r\n2002/03:AU8:\r\n·          Fortsatt  effektivisering  och\r\nförbättring     av    styrningen     av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n·\r\n·         Åtgärder för att hålla uppe och\r\nöka arbetskraftsutbudet.\r\n·\r\n·          Förbättrad   integration   för\r\ninvandrare på arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·            Insatser    för    att    få\r\nlångtidssjukskrivna i arbete.\r\n·\r\n·                  Anpassning          av\r\narbetsmarknadsutbildningen till kraven på\r\narbetsmarknaden.\r\n·\r\n·           Åtgärder   för   att   främja\r\narbetskraftens rörlighet.\r\n·\r\n·                Säkerställande        av\r\narbetslöshetsförsäkringens legitimitet.\r\n·\r\nDet  är enligt regeringen viktigt att AMS\r\ntar  till  sig  och vidtar åtgärder  till\r\nföljd   av   den  kritik  som  Riksdagens\r\nrevisorer  riktat mot styrningen  av  den\r\narbetsmarknadspolitiska  verksamheten   i\r\nsitt   förslag  2002/03:RR10.  Regeringen\r\nkommer  att  följa  AMS förändringsarbete\r\noch   hur  detta  förbättrar  resultaten.\r\nUnder 2003 har åtgärder vidtagits för att\r\nfå  en  mer  strategisk och  analyserande\r\nuppföljningsdialog   mellan    AMS    och\r\nRegeringskansliet. Regeringen utgår  från\r\natt  AMS  kommer  att  vidta  ytterligare\r\nåtgärder  som  stärker uppföljningen  och\r\nanalysen  av  de  arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatserna, inklusive bättre analyser  av\r\nresultaten   utifrån   de    olika    för\r\nutsättningar   som   finns   i    landets\r\nregioner.\r\n\r\nDen    svenska   arbetsmarknadspolitiken\r\nligger    väl    i   linje    med    EU:s\r\nsysselsättningsstrategi.     Målen      i\r\nsysselsättningsstrategin kan inte ersätta\r\nde nationella målen - i flera fall är den\r\nsvenska ambitionen högre. I de två årliga\r\nuppföljningar           av           EU:s\r\nsysselsättningssamarbete som hittills har\r\ngjorts  har  Sverige nått  topplaceringar\r\noch  i  flera  avseenden lyfts  fram  som\r\nföredöme, bl.a. när det gäller ekonomiska\r\nreformer,  sysselsättning, forskning  och\r\ninnovation.\r\nRegeringen   anser   att    målet    för\r\npolitikområdet   Arbetslivspolitik   inom\r\nutgiftsområde 14 skall omformuleras  till\r\nföljande lydelse: \"Goda arbetsvillkor och\r\nmöjlighet  till utveckling i arbetet  för\r\nbåde  kvinnor  och män.\"  Omformuleringen\r\ninnebär   enligt  regeringen   inte   att\r\ninnebörden  ändras.  Målet  blir  däremot\r\ntydligare och lättare att följa upp.  Nya\r\nverksamhetsområden  och  mål  för   dessa\r\nskall införas från 2004.\r\nI      sin     resultatbedömning     för\r\narbetslivsområdet konstaterar  regeringen\r\natt den negativa utvecklingen av hälsan i\r\narbetslivet   fortsätter  såvitt   gäller\r\nlångtidssjukskrivningarna.  Förhållandena\r\ni  arbetslivet förklarar en stor  del  av\r\ndenna utveckling. Regeringen redovisar en\r\nrad åtgärder som vidtagits inom ramen för\r\nstrategin  för ökad hälsa i  arbetslivet.\r\nGrunden  för de fortsatta insatserna  mot\r\nohälsa  är  en  utveckling på  de  lokala\r\narbetsplatserna.     Ett     systematiskt\r\narbetsmiljöarbete  måste   integreras   i\r\nplanering, ledning och drift.\r\nMålet         för         politikområdet\r\nJämställdhetspolitik,  \"Kvinnor  och  män\r\nskall  ha  samma möjligheter, rättigheter\r\noch   skyldigheter   inom   livets   alla\r\nområden\", kvarstår oförändrat.\r\nRegeringen  har i skrivelse  2002/03:140\r\nJämt      och      ständigt     redovisat\r\njämställdhetspolitikens  resultat   under\r\nsenare    år.    I    budgetpropositionen\r\nkonstateras att jämställdhetspolitiken är\r\nen  sektorsövergripande verksamhet,  dvs.\r\nett politikområde vars måluppfyllelse  är\r\nberoende  av beslut och aktiviteter  inom\r\nandra politikområden. Det innebär att den\r\ndirekta  kopplingen mellan mål,  resurser\r\noch  resultat  ofta  kan  vara  svag  och\r\nsvårbedömd. Ett sätt att tydliggöra denna\r\nkoppling   är   enligt   regeringen   att\r\nspecificera jämställdhetsmål  för  övriga\r\npolitikområden.\r\nFör  att friår skall kunna genomföras  i\r\nhela  landet  fr.o.m. den 1 januari  2005\r\nmåste  ansvariga myndigheter  nu  påbörja\r\nplaneringen   och   förberedelserna   för\r\ndetta.  Försök  med arbetstidsförkortning\r\nskall genomföras och uppdrag skall lämnas\r\ntill ansvarig myndighet att planera dessa\r\nså att de kan påbörjas under 2004.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nOppositionspartiernas alternativ till\r\ninriktningen av arbetsmarknads- och\r\narbetslivspolitiken\r\n\r\nDet  växande utanförskapet måste  brytas,\r\nbetonar  Moderaterna i motion A257  (yrk.\r\n1,  3  och 4). Officiell statistik  visar\r\nenligt  partiet i motion A305 (yrk.  1-4,\r\n8,  9,  11  och 16) att uppemot  700  000\r\npersoner  är  helt  eller  i  denna   del\r\narbetslösa.  Det motsvarar mer  än  14  %\r\ntotal arbetslöshet snarare än de 7 %  som\r\nredovisades   i  officiell  statistik   i\r\naugusti 2003.\r\nArbetsmarknaden  måste  öppnas  för   de\r\nmänniskor  som  i  dag  stängs  ute  från\r\ndenna.  Stelheten  och  regleringarna  på\r\narbetsmarknaden drabbar framför allt  dem\r\nsom  är  nya  där, framhåller  partiet  i\r\nmotion  Sf325  (yrk. 6). En rad  åtgärder\r\nmåste  till för att man skall komma  till\r\nrätta  med  dagens  problem.  Det  gäller\r\nexempelvis  förbättrad svenskundervisning\r\noch  validering  av utländsk  utbildning,\r\nmoderniserad   arbetsrätt,   en    öppnad\r\ntjänstesektor    och    reformering    av\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nOckså  i  motion A257 kritiserar partiet\r\nnuvarande    arbetsmarknadspolitik    och\r\nförespråkar reformer. Arbetslösa  som  är\r\nberoende  av arbetsförmedlingen får  inte\r\nden   service  de  har  rätt  att  kräva.\r\nArbetsmarknadspolitiken  har  lett   till\r\nminskad   och  inte  ökad  rörlighet   på\r\narbetsmarknaden, de mest utsatta har inte\r\nfått hjälp, subventionerad sysselsättning\r\nslår  ut  ordinarie  arbetstillfällen   -\r\nundanträngningen      är       betydande.\r\nModeraterna   är   också   kritiska   mot\r\narbetsmarknadspolitiska   insatser    för\r\nkvinnor    med   invandrarbakgrund    och\r\nungdomar,  där rapporter från IFAU  visar\r\npå brister. Även i motion Sf289 (yrk. 18)\r\npekar partiet på behovet av att reformera\r\narbetsmarknaden   för   att    underlätta\r\nrörligheten  och för att  den  skall  bli\r\ntillgänglig för alla som vill arbeta.\r\nFrågan  om  hur arbetet påverkar  hälsan\r\noch hur hälsan påverkar arbetet tas upp i\r\nModeraternas  motion  So409   (yrk.   3).\r\nSamhällets  regelverk  har  inverkan   på\r\nmänniskors  förutsättningar för  ett  bra\r\nliv. Det finns också ett samband mellan å\r\nena  sidan hälsa och å andra sidan risker\r\ni  arbetslivet liksom styrning, ledarskap\r\noch   inflytande.   För   att   klarlägga\r\nförhållanden  som kan bidra  till  ohälsa\r\nmåste  också arbetsrättsliga  regler  och\r\narbetsmarknadsåtgärder analyseras,  menar\r\npartiet. Hinder som försvårar en flexibel\r\noch  trygg arbetsmarknad bör identifieras\r\noch undanröjas.\r\nEn    ny   arbetsmarknadspolitik   måste\r\nskapas,  framhåller Moderaterna i  motion\r\nA339  (yrk.  1, 4, 15, 25  och  26).  Med\r\nutgångspunkt  i  förslagen  i  motionerna\r\nA227  (m, fp, kd och c) samt A241,  A257,\r\nA258,  A305  och  Sf289  (samtliga   från\r\nModeraterna) bör regeringens förslag till\r\nmål           för          politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik avslås. Också målen\r\nför   politikområdena   Arbetslivspolitik\r\nrespektive           Jämställdhetspolitik\r\nifrågasätts  av  partiet  med  hänvisning\r\ntill motionerna A305 (m) och A258 (m).\r\nRegeringen, som bär ansvaret för  dagens\r\nmissförhållanden på arbetsmarknaden,  bör\r\ni     större     utsträckning     inrikta\r\narbetsmarknadsinsatserna      på      att\r\nunderlätta   företagens   rekrytering   i\r\nstället  för  att satsa på volymåtgärder,\r\nbetonar   partiet  i  motion   A257.   En\r\narbetsmarknad  för  alla  måste   skapas,\r\nvilket  partiet framhåller också i motion\r\nA305.   Det  finns  ett  akut  behov   av\r\nyrkesutbildade    personer     och     av\r\nhögutbildade   unga  akademiker,   hävdar\r\nModeraterna.\r\nModeraterna                 understryker\r\nlönebildningens betydelse  för  fler  och\r\nväxande  företag.  Lönebildningen   måste\r\nförbättras    och    ske    lokalt    med\r\nutgångspunkt  i  de anställdas  kunskaper\r\noch arbetsresultat.\r\nEn          allmän          obligatorisk\r\narbetslöshetsförsäkring   bör    införas,\r\nenligt  Moderaterna i motion  A339  (yrk.\r\n1).    Den   skall   utgöra   en   tydlig\r\nomställningsförsäkring med  maximalt  300\r\nersättningsdagar.  Huvuddelen  av  dagens\r\nregel-,   kontroll  och   sanktionssystem\r\nkring  försäkringen  kan  därmed  slopas,\r\nhävdar Moderaterna. Egenfinansieringen  i\r\nförsäkringen bör enligt partiet öka  dels\r\nför att finansiera försäkringen, dels för\r\natt  understödja  en  sund  lönebildning.\r\nDetta  sker enligt motion A305 genom  att\r\norimliga   lönekrav   som   leder    till\r\narbetslöshet  inte  längre   kommer   att\r\nbetalas  via skatterna utan i högre  grad\r\nav  dem  som drivit fram kostnadsökningen\r\neftersom       egenavgifterna        till\r\narbetslöshetsförsäkringen höjs.\r\nPå  en arbetsmarknad för alla skall alla\r\nges  rimliga möjligheter att försörja sig\r\nsjälva, i stället för att uppbära bidrag.\r\nDärför    måste   arbetsmarknadspolitiken\r\nläggas  om så att den arbetslöse sätts  i\r\ncentrum  och  själv kan ha ett  avgörande\r\ninflytande           över           vilka\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder    hon\r\neller   han  behöver  för  att   få   ett\r\nreguljärt arbete.\r\nPolitiken  måste  präglas  av  mångfald,\r\nvalfrihet  och  trygghet. Moderaterna  är\r\növertygade om att konkurrens och mångfald\r\ninom  arbetsförmedling och  utförande  av\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder  medför\r\natt  arbetslösa  snabbare  kommer  ut  på\r\narbetsmarknaden.\r\nFlera        av       de       nuvarande\r\narbetsmarknadspolitiska       åtgärderna,\r\nexempelvis aktivitetsgaranti, bör  slopas\r\noch    ersättas   av   mer   individuellt\r\ninriktade  insatser där utbildning  utgör\r\nett  dominerande inslag. Allt  stöd  från\r\narbetsförmedlingen till konkreta åtgärder\r\nskall  ha  som  enda  syfte  att  ge  den\r\narbetslösa  maximal möjlighet  att  finna\r\nett nytt arbete.\r\nEn  ny  effektiv myndighet  bör  ersätta\r\nAMS. Den skall ansvara för att godtagbara\r\nförmedlingstjänster  erbjuds  över   hela\r\nlandet,    administrera   schabloniserade\r\narbetsmarknadspolitiska     stöd      som\r\nflyttbidrag  och starta-eget-bidrag  samt\r\nbedriva   den   myndighetsutövning    som\r\nerfordras.\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår i  motionerna  A310\r\n(yrk.  1, 2 i denna del, 3, 6 och 7)  och\r\nSf326  (yrk. 7 i denna del, 8, 9 och  11)\r\nen             reformering             av\r\narbetsmarknadspolitiken. Denna måste utgå\r\nfrån  ett  underifrånperspektiv  där  den\r\nenskilda   människan  står   i   centrum.\r\nArbetsmarknadspolitiken skall bygga på en\r\ntilltro   till  den  enskilda   individen\r\nsamtidigt  som  den  skall  omfatta  alla\r\narbetslösa som söker arbete. Staten skall\r\nvara             ansvarig             för\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\n\r\nDet  sysselsättningsmål  som  regeringen\r\nsatt  upp  är otillräckligt. I dag  finns\r\nstora  områden  där  sysselsättningen  är\r\nväsentligt   lägre.   Det   gäller   både\r\nkommuner  och bostadsområden. Folkpartiet\r\nförordar  i de båda ovannämnda motionerna\r\nett  nytt sysselsättningsmål som  innebär\r\natt  minst 60 % av alla i arbetsför ålder\r\ni    varje   kommun   respektive   större\r\nbostadsområde skall ha ett arbete.\r\nEnligt  partiet bör AMS i sin  nuvarande\r\nform  läggas  ned  och  ersättas  av   en\r\nförhållandevis  liten  organisation   för\r\nrena   myndighetsuppgifter  och  tillsyn.\r\nGenom  denna reform bereder man möjlighet\r\nför  en rad andra aktörer - såväl privata\r\nsom ideella - att utföra sådana uppgifter\r\nsom i dag åligger AMS. Enligt Folkpartiet\r\navses   service,   arbetsförmedling   och\r\narbetsmarknadsåtgärder.\r\nGenom  en  individuell  omställningspeng\r\nflyttas  makt  från byråkratin  inom  AMS\r\ntill  den  enskilde. När  den  arbetslösa\r\npersonen       vänder      sig       till\r\narbetsförmedlingen  för  att   få   hjälp\r\ndiskuteras  vilka  insatser  vederbörande\r\nbehöver.  Den  arbetssökande  ansöker  då\r\nockså  om omställningspeng. Storleken  på\r\ndenna  avgörs av den enskildes  behov  av\r\nåtgärder. Med hjälp av omställningspengen\r\nskall   den   arbetssökande   köpa    den\r\nutbildning eller åtgärd som han eller hon\r\nbehöver.\r\nTillkomsten   av   en   omställningspeng\r\nkommer   enligt  partiet  att   stimulera\r\nframväxten  av  en rad  nya  aktörer  som\r\nprivata  arbetsförmedlingar,  branschvisa\r\narbetsförmedlingar,               privata\r\nutbildningsföretag,  ideella  föreningar,\r\nkooperativ,          nätverk          och\r\nbemanningsföretag.  Olika  aktörer  skall\r\nockså komplettera och konkurrera med  den\r\nstatliga     arbetsförmedlingen.      Det\r\noffentliga  skall dock  ha  det  yttersta\r\nansvaret  för förmedlingsverksamheten.  I\r\nvissa  delar  av Sverige finns  det  inte\r\nunderlag  för  privata  aktörer  och  där\r\nmåste det offentliga träda in.\r\nIngen  som  är  arbetsför  skall  behöva\r\nleva  på socialbidrag. Arbetssökande  som\r\ninte         har        rätt         till\r\narbetslöshetsersättning   bör    få    en\r\ndagpenning   som   är  något   högre   än\r\nsocialbidraget, förutsatt att  hon  eller\r\nhan  deltar i någon form av åtgärd. Dessa\r\nfrågor bör skyndsamt utredas.\r\nLångtidsarbetslösa  och  invandrare  som\r\nfått    uppehållstillstånd   bör   enligt\r\nFolkpartiet  i  motion Sf326  (yrk.  7  i\r\ndenna  del)  omfattas  av  en  jobb-  och\r\nutvecklingsgaranti.      Denna      skall\r\nupphandlas     av     bemannings-     och\r\nuthyrningsföretag       som       startar\r\nbemanningspooler        liksom         av\r\nfrivilligorganisationer.    Jobb-     och\r\nutvecklingsgarantin   är   en   form   av\r\növergångssysselsättning och  skall  bestå\r\nav   två   delar   som   kombineras   med\r\nutgångspunkt i individens behov. Den  ena\r\ndelen  utgörs  av samhällsnyttigt  arbete\r\noch  den andra avser utvecklingsinsatser,\r\nexempelvis               språkutbildning,\r\ninformationsförmedling                och\r\nyrkesorienterade  kurser.  För  den   som\r\ndeltar  i  jobb-  och utvecklingsgarantin\r\nskall  ersättningen ligga något högre  än\r\nsocialbidraget.  Den som  utan  godtagbar\r\nanledning  avböjer deltagande skall  inte\r\nkunna   räkna  med  att  få   bidrag   på\r\nsocialbidragsnivå utan skall få en  lägre\r\nersättning för sitt uppehälle.\r\nLedighetsförmåner som utan rimliga  skäl\r\npremierar förkortad tid i arbetslivet bör\r\navskaffas, betonar Folkpartiet  i  motion\r\nA370  (yrk.  7  i denna del).  Det  måste\r\nfinnas   en  hållbar  social  grund   för\r\nförmåner som innebär betald frånvaro från\r\narbetet,    exempelvis   föräldraledighet\r\neller   sjukpenning.  Någon  sådan  grund\r\nfinns  inte  för  vad  man  benämner  som\r\nfriårsförmånen.    Denna    går    enligt\r\nFolkpartiet ut på att friska,  arbetsföra\r\noch annars arbetande människor får betalt\r\nav  staten  för  en  lång  tjänstledighet\r\neller  47  extra semesterveckor.  Partiet\r\nfinner det stötande att ersättning  under\r\nfriår  utges  i  form av  aktivitetsstöd.\r\nFriåret   undergräver  arbetslinjen   och\r\nFolkpartiet     anser      att      denna\r\nledighetsförmån omedelbart måste upphöra.\r\n\r\nKristdemokraterna  konstaterar  i  motion\r\nA329  (yrk. 1-4, 6, 12 i denna  del,  13,\r\n16,  17,  24  och  25 i  denna  del)  att\r\narbetslösheten   är   ett   slöseri   med\r\nmänskliga  resurser. Full  sysselsättning\r\när   ett   viktigt  politiskt   mål.   En\r\nförutsättning   för    detta    är    att\r\nkonkurrenskraften gentemot omvärlden  kan\r\nupprätthållas  genom  en  långsiktig  och\r\ntillväxtorienterad ekonomisk politik  och\r\nnäringspolitik  i samspel  med  en  aktiv\r\narbetsmarknadspolitik.\r\n\r\nAtt  ha  ett  arbete  är  för  de  allra\r\nflesta    nära    förbundet    med    god\r\nlivskvalitet,   anser  Kristdemokraterna.\r\nDet ger individen mer makt över sitt liv.\r\nSamtidigt  leder hög sysselsättning  till\r\natt  välfärden  bättre  kan  värnas.  Mot\r\ndenna  bakgrund  är  tillkomsten  av  nya\r\narbetstillfällen    den    i     särklass\r\nviktigaste fördelningspolitiska frågan.\r\nSubsidiaritetsprincipen   måste   enligt\r\nKristdemokraterna  vara  en   grund   för\r\narbetsmarknadspolitiken.           Aktiva\r\narbetsmarknadsåtgärder skall  prioriteras\r\nföre   kontantstöd.  Långtidsarbetslöshet\r\nskall   bekämpas   kraftfullt   och   ett\r\nutvecklat     lärlingssystem     främjas.\r\nArbetsförmedling skall kunna  bedrivas  i\r\nbåde  offentlig och privat regi  och  den\r\nskall    ske    i   nära   kontakt    med\r\nnäringslivet.   Arbetslöshetsförsäkringen\r\nskall  vara  obligatorisk och finansieras\r\nmed egenavgifter och arbetsgivaravgifter.\r\nI  arbetslivet  bör  både  kapital-  och\r\narbetsinsatser  medföra  inflytande   och\r\nmedbestämmande.     Den     könsuppdelade\r\narbetsmarknaden   skall   motverkas   och\r\nlikalöneprincipen hävdas.  Diskriminering\r\ni  arbetslivet skall motarbetas  med  väl\r\nfungerande   lagar.  Arbetsmiljön   skall\r\nbeaktas redan på planeringsstadiet.\r\nFör     att     nå    Kristdemokraternas\r\növergripande   mål  för  den   ekonomiska\r\npolitiken  om 3 % tillväxt per  år  måste\r\nekonomisk           politik           och\r\narbetsmarknadspolitik inriktas på att öka\r\nantalet  arbetade timmar i ekonomin.  Det\r\nräcker  inte  enligt  partiet  att,   som\r\nregeringen  gör,  endast  se  till  öppen\r\narbetslöshet    och   sysselsättningsgrad\r\nsamtidigt  som  sjuktalen  är  höga   och\r\nantalet  förtidspensioneringar ökar.  Det\r\ngällande            målet             för\r\narbetsmarknadspolitiken, vilket riksdagen\r\nställt sig bakom, måste kompletteras  med\r\nett mål som mäter antalet arbetade timmar\r\nomvandlat till heltidstjänster som  andel\r\nav  den  arbetsföra befolkningen. Då  får\r\nman   ett   bra  mått  på  den   verkliga\r\nsysselsättningen.\r\nKristdemokraterna     framhåller     att\r\nindividen   skall  stå  i   centrum   för\r\narbetsmarknadspolitiken  och  att   denna\r\nskall   innebära  valfrihet.  Invandrares\r\nkompetens   bör   tas  till   vara.   För\r\ninvandrare som saknar socialt nätverk och\r\nerfarenheter av att söka arbete i Sverige\r\nbör  det  inom  den förmedlingsverksamhet\r\nsom bedrivs i offentlig eller privat regi\r\nfinnas  jobbguider med invandrarbakgrund.\r\nJobbguiderna  skall stödja,  entusiasmera\r\neller  lotsa  en arbetssökande  till  ett\r\narbete. Också i motion Sf402 (yrk. 10 och\r\n11)   lägger  partiet  fram  förslag   om\r\njobbguider.  Där föreslås också  att  man\r\nskall    utreda   de   stora    regionala\r\nskillnaderna i sysselsättningsgrad  bland\r\ninvandrare. Erfarenheterna från  kommuner\r\nmed  hög  sysselsättningsgrad  måste  tas\r\ntill vara.\r\nArbetsmarknadsverket bör  enligt  motion\r\nA329  ersättas  med en ny  myndighet  som\r\nskall  vara  expertorgan till regeringen,\r\nsvara  för drift av och anslagsfördelning\r\ntill  servicekontor runt om i landet  och\r\nauktorisation och kvalitetsgranskning  av\r\nen   mångfald  av  aktörer  som  bedriver\r\nförmedlings-   och  utbildningsverksamhet\r\nför arbetslösa som fått omställningspeng.\r\nDen nya myndigheten skall också svara för\r\natt  alla  arbetssökande får  erforderlig\r\ninformation och stöd.\r\nEn   övergångsarbetsmarknad  bör  skapas\r\nför  personer  som under överskådlig  tid\r\nhar  små möjligheter att komma in på  den\r\nreguljära arbetsmarknaden eller att börja\r\nstudera. Regeringen bör snarast återkomma\r\ntill  riksdagen med förslag  till  regler\r\nför en sådan verksamhet.\r\nI   motion   A309  (yrk.  2)  framhåller\r\nKristdemokraterna vikten av att på  olika\r\nsätt     underlätta    rörligheten     på\r\narbetsmarknaden,   bl.a.   genom   bättre\r\nmöjlighet till tjänstledighet för den som\r\nhar ett fast arbete men som vill prova en\r\nannan  anställning liksom genom  skapande\r\nav  s.k.  arbetsgivarringar, en  form  av\r\nnätverk  mellan företag som  syftar  till\r\natt  samordna rehabiliteringsinsatser och\r\nunderlätta   för  anställda   att   komma\r\ntillbaka till arbete.\r\nNär  det  gäller  arbetskraftsinvandring\r\nfrån de nya EU-medlemsstaterna framhåller\r\npartiet i motion A329 att rörligheten bör\r\nvara  fri  för  alla  EU-medborgare  från\r\nmedlemskapets  första  dag.  I  fråga  om\r\narbetskraftsinvandring   i   övrigt   har\r\nregeringen  ett alltför statiskt  synsätt\r\nnär  den  hävdar att de som står  utanför\r\narbetsmarknaden  först  skall  få  arbete\r\ninnan    arbetskraftsinvandring   medges,\r\nanser  Kristdemokraterna. De befarar  att\r\nframtida arbetskraftsbrist kan leda  till\r\nlägre    tillväxt   och   därmed    högre\r\narbetslöshet.  I  april  2003   beslutade\r\nriksdagen att en parlamentarisk utredning\r\nskall  tillsättas för  att  ta  fram  ett\r\nregelverk       för       en       vidgad\r\narbetskraftsinvandring    från     länder\r\nutanför   EU.   Regeringen  bör   snarast\r\nverkställa detta riksdagsbeslut.\r\nArbetslöshetsförsäkringen            bör\r\nreformeras   enligt   den   modell    som\r\nKristdemokraterna beskriver i motion A330\r\n(yrk.  2 i denna del, 3 och 4). En allmän\r\nobligatorisk arbetslöshetsförsäkring  bör\r\ninföras  från den 1 januari  2004.  Detta\r\nskulle vara en av de angelägna åtgärderna\r\nför att komma till rätta med bristerna  i\r\nlönebildningen.  I den  nya  försäkringen\r\nskulle egenfinansieringen vara högre än i\r\ndag  och uppgå till en tredjedel men  med\r\nkompensation   genom   generellt    sänkt\r\ninkomstskatt. Med detta system tydliggörs\r\nsambandet  mellan  en  dåligt  fungerande\r\nlönebildning,   höjd   arbetslöshet   och\r\nkostnaderna                           för\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\nArbetsvillkorets utformning  bör  utredas\r\nför  att  klargöra om det går att  införa\r\nett  mildare arbetskrav för den  som  gör\r\nanspråk på försäkringens grundbelopp  och\r\nett  något hårdare arbetsvillkor för  den\r\nsom begär inkomstrelaterad ersättning.\r\nKristdemokraterna     förespråkar      i\r\nmotionerna  A329 och N412  (yrk.  19)  en\r\nstrategi  för en fungerande lönebildning.\r\nStrategin  innefattar en rad komponenter,\r\nbl.a.  stabila ekonomisk-politiska  ramar\r\nför  lönebildningen,  skattereformer,  en\r\nreformerad  arbetslöshetsförsäkring   där\r\nden  försäkrades avgift stiger vid  högre\r\narbetslöshet,   vinstdelningssystem   för\r\nanställda och arbetsrättsreformer.\r\nBland Medlingsinstitutets uppgifter  bör\r\ningå    att   analysera   och   publicera\r\nuppgifter  om  löneutvecklingen  ur   ett\r\njämställdhetsperspektiv  och  att  arbeta\r\nmed frågor rörande könsdiskriminering och\r\nannan diskriminering med anknytning  till\r\nlönebildningen.  Vissa  rationaliseringar\r\nav institutets verksamhet bör kunna ske.\r\nInom        ramen        för        EU:s\r\nsysselsättningssamarbete har Sverige fått\r\nrekommendationer  från  ministerrådet  om\r\nbl.a.  regelförenklingar,  åtgärder   mot\r\nsvart  arbete  och insatser  mot  ohälsa.\r\nKristdemokraterna    anser     att     en\r\nhandlingsplan  bör  utarbetas   för   att\r\ngenomföra  de  åtgärder  som  förordas  i\r\nsysselsättningsrekommendationerna.\r\nMöjligheterna       att        kombinera\r\nföräldraskap    och    arbetsliv    måste\r\nunderlättas, betonar Kristdemokraterna  i\r\nmotionerna A309 (yrk. 8), A371 (yrk. 12),\r\nSf400  (yrk.  4) och Sf404 (yrk.  12  och\r\n13). I ett par av motionerna föreslås  en\r\nnationell  kampanj för ett  barnvänligare\r\narbetsliv.  Flextid och  möjligheter  att\r\narbeta  hemifrån är exempel  på  åtgärder\r\nför  ett barnvänligare arbetsliv,  enligt\r\npartiet i motion Sf404. Arbetet bör kunna\r\norganiseras     så     att      frivillig\r\narbetsdelning   och/eller  tjänstledighet\r\nunderlättas. I ett barnvänligt  arbetsliv\r\nses  föräldraledighet för att  vårda  och\r\nfostra  egna barn som en kompetenshöjning\r\noch  merit  för  både  män  och  kvinnor,\r\nframhåller    Kristdemokraterna.    Detta\r\nbetonas också i motionerna A309 och Sf400\r\ndär  man  även poängterar vikten  av  att\r\nföräldrarna     själva     får      välja\r\nbarnomsorgsform  och  att  de  ekonomiska\r\nvillkoren för att ta hand om egna barn är\r\ngoda.\r\nDet   gemensamma  ansvaret   för   hälsa\r\nåligger  den enskilde, arbetsgivaren  och\r\nden     offentliga    sektorn,     enligt\r\nKristdemokraterna i motion A309  (yrk.  5\r\noch  9). Arbetsmiljöverkets roll  är  att\r\naktivt  motverka såväl fysisk som psykisk\r\nohälsa.   Verket  bör  fungera   som   en\r\nsamarbetspartner       för       företag,\r\norganisationer       och       offentliga\r\nförvaltningar som vill ha råd och stöd  i\r\nsamband   med   sådana   insatser.    Det\r\nförebyggande   arbetets    betydelse    i\r\nsammanhanget    kan   inte   överskattas,\r\nunderstryker   partiet  och   menar   att\r\nArbetsmiljöverkets    föreskrifter     om\r\nsystematiskt   arbetsmiljöarbete    måste\r\ngenomföras på varje arbetsplats.\r\n\r\nCenterpartiet  poängterar i  motion  A263\r\n(yrk.  1,  2,  4-8, 19, 21  och  22)  att\r\narbetsmarknadspolitiken skall ses  i  ett\r\nhelhetsperspektiv. Det behövs  inte  bara\r\nen  åtgärd  för att komma till rätta  med\r\nden  ökade  arbetslösheten  utan  en  rad\r\nolika:     ökad    lokal    makt     över\r\narbetsmarknadspolitiken,  ett  reformerat\r\nutbildningssystem     som      inkluderar\r\nmöjligheter  till livslångt  lärande  och\r\nett förändrat inkomstskattesystem.\r\n\r\nCenterpartiet  konstaterar  i   motionen\r\natt   arbetsmarknaden   genomgått   stora\r\nförändringar och att den präglas av  ökad\r\nrörlighet  och  individualisering.  Detta\r\nställer krav på politiken att forma  goda\r\nspelregler för arbetslivet och  att  ange\r\nramar  för  en arbetsmarknad  med  balans\r\ninom och mellan olika regioner.\r\nFlertalet  lediga  platser  tillsätts  i\r\ndag via informella kanaler. Därför behövs\r\nlokal   kännedom   om   efterfrågan    på\r\narbetsmarknaden.   Makt   och    resurser\r\nbehöver       decentraliseras        till\r\nlänsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och\r\nytterst   till   varje  person   som   är\r\narbetslös,   alltså  från   central   och\r\nregional nivå till lokal nivå. Det behövs\r\nen     stark    lokal    förankring    av\r\narbetsmarknadspolitiken.    Centerpartiet\r\nanser  att centrala regleringar kan verka\r\nhämmande  och därför bör arbetsförmedlare\r\ntillåtas  att arbeta på ett  friare  sätt\r\nefter  de  förutsättningar  som  finns  i\r\nnärområdet.\r\nEnligt   partiet  är  det  viktigt   att\r\nstärka  de  arbetslösas  självbestämmande\r\növer     åtgärder    och    utbildningar.\r\nFörutsättningarna   för   att   öka   den\r\nenskildes     självbestämmande      skall\r\nförbättras  genom  att det  skall  finnas\r\nmånga åtgärder att välja mellan och olika\r\naktörer  som erbjuder dessa.  Ett  system\r\nmed  omställningspeng  bör  införas,  och\r\nvarje  person  som riskerar  arbetslöshet\r\nunder en längre period skall tilldelas en\r\nsådan  peng  för  att sedan  själv  kunna\r\nvälja    mellan   olika   åtgärdsprogram.\r\nArbetsförmedlingens roll skall  vara  att\r\nerbjuda  service och stöd i sammanhanget.\r\nOmställningspengens    storlek    bestäms\r\nutifrån  behovet  och  exempelvis  ålder,\r\nutbildning och arbetslivserfarenhet.\r\nValfriheten för den enskilda person  som\r\när  arbetslös ökar genom att flera  olika\r\naktörer       är       utförare        av\r\narbetsmarknadsåtgärder och genom att  den\r\nenskilde  själv  kan  välja  aktör  bland\r\nutbildnings-   och   rekryteringsföretag,\r\nbemanningsföretag       och       ideella\r\norganisationer   som  auktoriserats   som\r\nutförare. Aktörer som medverkar till  att\r\narbetslösa  får  arbete  skall  kunna  få\r\nbonus.\r\nArbetslösas       rättigheter        och\r\nskyldigheter  måste tydliggöras,  betonar\r\nCenterpartiet.\r\nPersoner    som   riskerar    att    bli\r\nlångtidsarbetslösa     måste     erbjudas\r\nsärskilda    insatser    i    form     av\r\nanställningsstöd,                    s.k.\r\növergångsarbetsmarknader.   Dessa   skall\r\norganiseras    i   form   av    regionala\r\npartnerskap, bildade av arbetsgivare, där\r\narbetslösa kan prova på olika arbeten  på\r\nolika  arbetsplatser. Genom  att  man  på\r\ndetta  sätt underlättar kontakter  mellan\r\narbetsgivare    och    arbetslösa    ökar\r\nmöjligheterna  för arbetslösa  att  finna\r\narbete.  En arbetsgivare som tar emot  en\r\narbetslös  skall  få  arbetsgivaravgiften\r\nnedsatt för en anställd.\r\nDen       arbetsmarknadspolitik      som\r\nCenterpartiet   föreslår    medför    att\r\nArbetsmarknadsverket   skall   reformeras\r\nkraftigt och minska i storlek. Det behövs\r\nen  central myndighet för att bl.a. samla\r\nin  statistik, göra kvalitetsbedömningar,\r\nutöva          tillsyn,          förmedla\r\nomställningspengar,  auktorisera  aktörer\r\noch  utvärdera åtgärder och  utbildningar\r\nmen  i  övrigt bör så mycket som  möjligt\r\nbeslutas   på   en  lägre   nivå,   anser\r\nCenterpartiet.\r\nFramtidens  välfärd kan  enligt  partiet\r\nutvecklas  från  ett underifrånperspektiv\r\ngenom   den  sociala  ekonomin.  I  denna\r\nreduceras  inte medborgaren  till  klient\r\neller  kund utan får möjlighet att  själv\r\nta  ansvar.  Det behövs en  utredning  om\r\nförutsättningarna   för   att   ge    ett\r\nnationellt  uppdrag åt ett  lärosäte  att\r\nforska om social ekonomi. Det behövs ökad\r\nforskning om personalkooperativ och deras\r\ninverkan på hälsa i arbetslivet,  trivsel\r\noch lönsamhet.\r\nCenterpartiet  betonar  i  motion  Sf327\r\n(yrk.  13)  att  arbetsmarknadens  parter\r\nmåste involveras i arbetet för att minska\r\nsjukfrånvaron. Löntagares incitament  att\r\nanvända   socialförsäkringarna   påverkas\r\nstarkt  av  avtalade tilläggsförsäkringar\r\nmot    inkomstbortfall   vid   exempelvis\r\nsjukdom, anser partiet.\r\nArbetsmarknadens parter  bör  involveras\r\nockså  i  ansträngningarna  att  få  till\r\nstånd  ett barnvänligt arbetsliv,  enligt\r\nCenterpartiet i motion A247  (yrk.  1,  2\r\noch  13). Regeringen bör i överläggningar\r\nmed  parterna ta upp frågor  om  hur  hög\r\nflexibilitet  och  tillåtande   attityder\r\nskall  kunna  prägla  arbetslivet  liksom\r\nlika  villkor  för kvinnor  och  män  att\r\nförena karriär med familjebildning.\r\nMed            hänvisning           till\r\nRiksförsäkringsverkets rapport \"Regionala\r\nskillnader i sjukskrivning - hur  ser  de\r\nut  och  vad  beror  de  på?\"  efterlyser\r\nCenterpartiet  en kartläggning  av  vilka\r\nfaktorer  som  bidrar till  skillnader  i\r\nsjukfrånvaro   i  olika  regioner.   Ökad\r\nuppmärksamhet          bör          ägnas\r\n\"friskhetsfaktorerna\" i  de  yrkesgrupper\r\noch  regioner som under lång tid haft låg\r\nsjukfrånvaro. En undersökning  bör  göras\r\nav  vilka  faktorer som bidrar  till  att\r\nvissa  yrkesgrupper och regioner  är  mer\r\nlångtidsfriska än andra.\r\n\r\nÖvriga motioner om inriktningen av\r\narbetsmarknads- och arbetslivspolitiken\r\n\r\nVänsterpartiet vill i motion So569  (yrk.\r\n3)  öka  möjligheterna att stanna kvar  i\r\nlönebidragsanställning. Arbetstagare  har\r\nlagstadgad  rätt att stanna  kvar  i  sin\r\nanställning  till 67 års  ålder.  Partiet\r\nmotsätter  sig denna regel  eftersom  den\r\nupphäver   gällande  kollektivavtal.   Om\r\nlagstiftningen   ändå   kvarstår    anser\r\npartiet      att      utredningen      om\r\narbetsmarknadspolitiska    program    för\r\npersoner med nedsatt arbetsförmåga  (dir.\r\n2002:22) bör få i uppdrag att lägga  fram\r\nförslag  som  innebär att  anställda  med\r\nlönebidrag  får  samma  rätt  som   andra\r\nanställda      att     kvarstanna      på\r\narbetsmarknaden till 67 års ålder.\r\nMargareta Sandgren m.fl. (s) framhåller i\r\nmotion  A249 allas rätt till  arbete  och\r\ntar  upp  målen för Samhalls  verksamhet.\r\nMotionärerna anser att mål som  avser  de\r\nanställda  skall prioriteras  framför  de\r\nekonomiska målen. Seriösa alternativ till\r\nSamhalls verksamhet skall kunna erbjudas.\r\nInger  Jarl Beck och Anita Jönsson  (båda\r\ns)  framhåller  i motion  A326  (yrk.  3)\r\nvikten  av  forskning om  samband  mellan\r\nåterhämtning, näring, stress  och  ohälsa\r\npå arbetsplatserna.\r\nEva  Arvidsson och Inger Nordlander (båda\r\ns)   befarar  enligt  motion   A336   att\r\npersoner  med funktionshinder  försvinner\r\nur   arbetslöshetsstatistiken  genom  att\r\narbetslösa  personer med  funktionshinder\r\nräknas       som       sjuka        eller\r\nförtidspensionerade   i    stället    för\r\narbetslösa.\r\nEnligt  Monica Green m.fl. (s)  i  motion\r\nA340   finns  det  särskilt  inom   vissa\r\nbranscher tydliga tecken på en utveckling\r\nmot  social dumpning i Sverige. Det  sker\r\nexempelvis     genom     mycket     korta\r\nvisstidsanställningar,    anlitande    av\r\noseriösa bemanningsföretag och genom  att\r\nenskilda tvingas att skaffa sig  s.k.  F-\r\nskattsedel för att på så vis framstå  som\r\negenföretagare. Arbetstagare  som  kommer\r\nfrån  andra  länder är sårbara  och  blir\r\nlätt exploaterade.\r\nCarina  Ohlsson m.fl. (s)  tar  i  motion\r\nA341 (yrk. 1, 3 och 4) upp sysselsättning\r\noch    arbetsmarknad    i    Västsverige.\r\nMotionärerna  pekar på åtgärder  för  att\r\nefterfrågan  på arbetskraft  skall  kunna\r\ntillgodoses     under    kommande     år.\r\nAnvändningen  av offentliga resurser  för\r\natt  främja  sysselsättning och  tillväxt\r\nbör  ses  över och samordnas.  Det  krävs\r\nbåde  kort- och långsiktiga insatser  för\r\natt  klara rekryteringsbehoven  inom  den\r\noffentliga sektorn. Insatser måste  göras\r\nför  att ta till vara arbetskraften  inom\r\ngrupper    som   i   dag   står   utanför\r\narbetsmarknaden. Likaså  behöver  antalet\r\nutbildnings-   och  praktikplatser   öka,\r\nanser motionärerna.\r\nAgneta Gille m.fl. pläderar i motion A354\r\nför  ett  mänskligare arbetsliv. Åtgärder\r\nhar    satts    in   för    att    minska\r\nsjukfrånvaron, men det finns  fortfarande\r\nmycket kvar att göra för att öka hälsan i\r\narbetslivet.\r\nPer Erik Granström m.fl. (s) behandlar  i\r\nmotion N416 (yrk. 2-4) frågor om regional\r\nutveckling   i  Dalarna.  I  sammanhanget\r\npekar  motionärerna  på  att  behovet  av\r\narbetskraft och kompetensutveckling måste\r\nkunna   tillgodoses   i   framtiden.   De\r\npersoner   som   i   dag   står   utanför\r\narbetsmarknaden    måste     få     ökade\r\nmöjligheter  till  arbete.  I  en   annan\r\nmotion, A243, av Per Erik Granström m.fl.\r\n(s)  förs  det fram förslag om  särskilda\r\nåtgärder  för personer som har svårt  att\r\nkomma in på arbetsmarknaden.\r\nGöran  Lindblad (m) kritiserar  i  motion\r\nA226        (yrk.       1-5)       dagens\r\narbetsmarknadspolitik och föreslår en rad\r\nreformer.  AMS bör läggas ned, kommunerna\r\nbör åläggas att införa en jobbgaranti för\r\narbetslösa samtidigt som merparten av AMS\r\nanslag  skulle överföras till  kommunerna\r\nför   att   användas  för   jobbgarantin.\r\nGarantin  skulle  i  huvudsak  skötas  av\r\nprivata   entreprenörer.   Den   enskilda\r\narbetslösa   personen   skulle   med   en\r\nkompetensutvecklingspeng   själv    kunna\r\nvälja  utbildning  eller  praktikplats  i\r\nsyfte att få ett reguljärt arbete.\r\nMia Franzén (fp) tar i motion Sf355 (yrk.\r\n3  och 5) upp ohälsofrågor och hävdar att\r\ndet   viktiga   nu   är   att   vi   inte\r\nomorganiserar          fram          fler\r\nlångtidssjukskrivna.   Motionären   anser\r\nockså att många anställda i socialtjänst,\r\nräddningstjänst,  rättsväsende  och  vård\r\nutsätts för emotionell belastning i  sina\r\narbeten och att detta kan motverkas.\r\nOwe  Hellberg (v) föreslår i motion  A290\r\nregionala mål för arbetslösheten.  Enligt\r\nmotionären måste sådana mål medföra ökade\r\nstatliga  insatser inom andra områden  än\r\narbetsmarknadspolitiken,       exempelvis\r\ninfrastruktursatsningar.\r\nBirgitta  Sellén (c) begär i motion  A276\r\nen  utredning av möjligheterna  till  att\r\nföra  över  medel  från utgiftsområde  13\r\nArbetsmarknadspolitik      till       det\r\nkulturpolitiska  området   och   anslaget\r\n28:22      Bidrag      till      regional\r\narkivverksamhet.\r\nIngegerd Saarinen (mp) vill enligt motion\r\nA270  få  till  stånd  en  utredning   om\r\nföretagsanpassat  arbetsmarknadsstöd  där\r\nman   skall  se  över  möjligheterna  att\r\narbetsmarknadsmedel kan omdisponeras  och\r\nställas      till     förfogande      för\r\nföretagsförlagd utbildning i  situationer\r\nnär    anställda   annars   skulle    bli\r\narbetslösa       på       grund        av\r\nklimatförhållanden.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets syn på den\r\nallmänna inriktningen av politiken m.m.\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsläget m.m.\r\n\r\nUtskottet      kommenterade       nyligen\r\narbetsmarknadsläget i sitt  yttrande  den\r\n23  oktober 2003 till finansutskottet  om\r\nramar     för     utgiftsområdena      13\r\nArbetsmarknad   och   14   Arbetsliv.   I\r\nanslutning  till kommentarerna redovisade\r\nutskottet  aktuell  månadsstatistik  från\r\nAMS, SCB och Konjunkturinstitutet.\r\nAMS  månadsstatistik för  oktober  visar\r\natt arbetslösheten ökade både jämfört med\r\nmånaden innan och jämfört med förra året.\r\nÖkningen   är  störst  bland  ungdomarna.\r\nSammanlagt var 223 000 personer inskrivna\r\nsom      arbetslösa      vid      landets\r\narbetsförmedlingar.     Den      relativa\r\narbetslösheten  var 5 % av arbetskraften.\r\nSamtidigt  ökade antalet varsel,  framför\r\nallt       inom      transport-       och\r\nkommunikationssektorn.\r\nAntalet  långtidsinskrivna minskade  med\r\ndrygt  4 000 eller 10 % jämfört med samma\r\nperiod  förra året på grund av att  många\r\nbörjar   ett  arbete  på  den   reguljära\r\narbetsmarknaden.  Färre  lediga   platser\r\nanmäls      till      arbetsförmedlingen.\r\nMinskningstakten har dock  avtagit  något\r\nunder  hösten. Offentlig verksamhet  stod\r\nför  hälften  av  minskningen  i  antalet\r\nanmälda lediga platser.\r\nAMS   kommer   den   24   november   att\r\npublicera  en  arbetsmarknadsprognos  för\r\n2004.  Prognosen  avser såväl  riket  som\r\nlänen.\r\nEnligt   SCB  arbetskraftsundersökningar\r\n(AKU)   för  oktober  2003  var   antalet\r\narbetslösa  226  000  eller  5,1   %   av\r\narbetskraften, vilket är 66 000 fler än i\r\noktober  2002. Ökningen är  markant  både\r\nbland  kvinnor  och  män.  Arbetslösheten\r\nbland  ungdomar i åldern 16-24 år uppgick\r\ntill  11,7  %  och är därmed  nästan  tre\r\ngånger så hög som arbetslösheten för  den\r\növriga   befolkningen.  I  oktober   2003\r\nuppgick    antalet    sysselsatta    till\r\n4    222   000.   Förändringen   av   det\r\ngenomsnittliga      antalet       utförda\r\narbetstimmar   per  vecka   jämfört   med\r\nmotsvarande  period förra året  låg  inom\r\nden statistiska felmarginalen.\r\nKonkursstatistiken från  Institutet  för\r\ntillväxtpolitiska  studier  (Itps)  visar\r\natt  nära  5  500  företag  försattes   i\r\nkonkurs  under årets första sex  månader.\r\nJämfört  med samma period förra  året  är\r\ndetta   en  ökning  med  10  %.   Antalet\r\nanställda  i  företag i  konkurs  uppgick\r\ntill drygt 14 500, en uppgång med ungefär\r\n4  % jämfört med motsvarande period förra\r\nåret  (rapporten  Konkurser  januari-juni\r\n2003).\r\nKonjunkturinstitutets            senaste\r\nkonjunkturbarometer     (kvartal)     som\r\npresenterades  den 30 oktober  visar  att\r\noptimismen  inom industrin  har  ökat  de\r\nsenaste månaderna. Inför fjärde kvartalet\r\nväntas efterfrågan ta fart och då framför\r\nallt   på  exportmarknaden.  Läget   inom\r\nhandeln är relativt gott. Där räknar  man\r\nmed   fortsatt   tillväxt  under   fjärde\r\nkvartalet.\r\nOrderläget  inom  tjänstenäringarna   är\r\nfortfarande svagt. Det finns dock  tecken\r\npå en återhämtning inom delar av sektorn.\r\nSåväl       uppdragsverksamhet        som\r\ndatakonsulter      rapporterar       ökad\r\nefterfrågan  för  tredje  kvartalet   och\r\nförväntningarna  inför  fjärde  kvartalet\r\npekar    mot   en   betydande   tillväxt.\r\nByggverksamheten      har      försvagats\r\nytterligare,  men  andelen  företag   som\r\nredovisar  försämring är något  lägre  än\r\ntidigare.\r\nSmåföretagsbarometern  som  publicerades\r\nden      4      november     2003      av\r\nFöreningssparbanken och Företagarna visar\r\natt     landets    företagare     bedömer\r\nkonjunkturen som fortsatt svag resten  av\r\nåret.    Inför   2004   är   småföretagen\r\nförsiktigt   optimistiska   om   att   en\r\nkonjunkturuppgång  är  i  antågande.   De\r\nflesta  företagare (sex av tio) ser  goda\r\nexpansionsmöjligheter för  sitt  företag.\r\nSamtidigt riskerar bristen på arbetskraft\r\natt stoppa återhämtningen.\r\nSammanfattningsvis  anser  utskottet,  i\r\nlikhet  med  vad som nyligen  anfördes  i\r\nutskottets  yttrande  AU1y,  att   tecken\r\ntyder   på   att  vändningen  i  ekonomin\r\ndröjer,   att  arbetslösheten  nästa   år\r\nligger kvar på ungefär samma nivå  som  i\r\når      och     att     den     reguljära\r\nsysselsättningsgraden sjunker något.\r\nOm  arbetslösheten fortsätter att  ligga\r\npå  en  hög nivå - tecken i dag tyder  på\r\natt  den  stiger  ytterligare  -  är  det\r\nenligt  utskottets uppfattning  angeläget\r\natt  regeringen  har  beredskap  för  att\r\nvidta åtgärder i syfte att hålla nere den\r\nöppna  arbetslösheten,  t.ex.  genom  att\r\npröva  möjligheten att genom omfördelning\r\nställa  medel till förfogande för  aktiva\r\ninsatser.\r\nÄven  om arbetsmarknadsläget fortfarande\r\nförsämras i flera avseenden är  det  dock\r\npositivt    att   långtidsinskrivningarna\r\nminskar  till följd av att många i  denna\r\ngrupp   får   arbete  på  den   reguljära\r\narbetsmarknaden.\r\nKonjunkturen  är fortsatt  svag,  vilket\r\ntydligt    visar   sig   i    att    både\r\narbetslösheten och antalet varsel ökade i\r\noktober,  men det är ett gott tecken  att\r\ndet     skett    en    oväntat    kraftig\r\ntillväxtökning  i USA på senare  tid.  En\r\namerikansk  återhämtning  får   på   sikt\r\npositiva   effekter   på   den    svenska\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\nOhälsoläget\r\n\r\nI  förra  årets budgetproposition  (prop.\r\n2002/03:1) fastställde regeringen ett mål\r\nför   minskad  ohälsa  som  innebär   att\r\nfrånvaro  från arbetslivet  på  grund  av\r\nsjukskrivning  skall halveras  fram  till\r\n2008  i  förhållande till nivån  2002.  I\r\nårets   budgetproposition  (bilaga   till\r\nutg.omr. 10) lämnar regeringen en  första\r\navstämning  av  målet. Där framgår  bl.a.\r\nföljande.\r\nEfter    flera    års   uppgång    vände\r\nutvecklingen  för  sjukskrivningar  under\r\nhösten  2002.  Hittills  i  år  (jan-juli\r\n2003)   har  antalet  ersatta  nettodagar\r\nminskat med 2,5 % jämfört med motsvarande\r\nperiod  2002.  Kvinnors sjukfrånvaro  har\r\nminskat  med 2,7 % och mäns  med  2,1  %.\r\nRegeringen  räknar med en  viss  fortsatt\r\nnedgång under hösten och även under nästa\r\når.\r\nDet  totala  antalet  pågående  sjukfall\r\nuppgick  till ca 291 000 i maj 2003.  Det\r\nvar  900  sjukfall färre än i  maj  2002.\r\nAntalet   sjukfall  under  ett   år   har\r\nminskat. Cirka 102 000 kvinnor och 60 000\r\nmän  hade haft sjukpenning en kortare tid\r\nän ett år i maj 2003, vilket var en minsk\r\nning  med  10 000 kvinnor och 7  000  män\r\njämfört  med maj 2002. Procentuellt  sett\r\nvar minskningen ungefär densamma både för\r\nkvinnor och för män.\r\nAntalet  nettodagar  för  sjukfall   som\r\növerstiger  ett år har dock fortsatt  att\r\nöka  under 2003. Framför allt har antalet\r\nsjukfall  som  har pågått  två  år  eller\r\nlängre  ökat. Antalet ersatta  nettodagar\r\nför  sådana sjukfall steg med  26  %  för\r\nkvinnor  och  23 % för män mellan  första\r\nhalvåret  2002  och  motsvarande   period\r\n2003.\r\nKvinnor          är          fortfarande\r\növerrepresenterade bland  de  sjukskrivna\r\noch  svarar för cirka två tredjedelar  av\r\nalla      sjukskrivningsdagar.     Dagens\r\nsjukskrivningsnivå för män  är  inte  sär\r\nskilt  hög  i  ett  långt tidsperspektiv,\r\nmedan skillnaderna mellan kvinnor och män\r\ntenderar  att öka. Kvinnor  är  mer  sjuk\r\nskrivna  än  män även om man  tar  hänsyn\r\ntill  ålder, utbildning, familjetyp eller\r\nbransch.\r\nOlika   sektorer,  branscher  och  yrken\r\nskiljer  sig åt när det gäller  sjukskriv\r\nningar. Även mellan olika regioner  finns\r\ndet skillnader.\r\n\r\nDet framtida arbetsutbudet\r\n\r\nI    budgetpropositionen   betonas    att\r\narbetsutbudet    måste   öka    framöver.\r\nUtskottet,  som återkommer till  detta  i\r\nsitt  ställningstagande nedan,  vill  här\r\npeka  på  några  centrala  faktorer   som\r\npåverkar    lönebildningen    och     vår\r\nlevnadsstandard på sikt.\r\nI      Konjunkturinstitutets     rapport\r\nLönebildningen.        Samhällsekonomiska\r\nförutsättningar i Sverige  2003  (oktober\r\n2003)  redovisar  institutet  bl.a.   ett\r\nhuvudscenario      för     lönebildningen\r\n2003-2010.    Institutet    hävdar    att\r\nmöjligheten till en hållbar ökning av den\r\nmateriella    levnadsstandarden,     mätt\r\nexempelvis  som summan av  offentlig  och\r\nprivat  konsumtion per invånare,  bestäms\r\nav     en    låg    arbetslöshet,    jämn\r\ninkomstfördelning,    antalet    arbetade\r\ntimmar  per invånare och produktiviteten,\r\ndvs. produktionen per timme.\r\nFler   arbetade  timmar   liksom   högre\r\nproduktivitet innebär att mer  produceras\r\noch  att den sammantagna konsumtionen  då\r\nkan   bli  motsvarande  högre.  Dessutom,\r\nframhåller  KI, förstärks  de  offentliga\r\nfinanserna   genom  att  underlagen   för\r\narbetsgivaravgifter,   inkomstskatt   och\r\nmervärdesskatt blir större men även genom\r\natt       utgifterna      för       bl.a.\r\narbetslöshetsförsäkring               och\r\nsjukersättning   kan   bli   lägre.    De\r\nsamhällsekonomiska  vinsterna   av   fler\r\narbetade timmar förs ut till befolkningen\r\ni  form  av  högre  disponibla  inkomster\r\neller  bättre  standard  när  det  gäller\r\nexempelvis vård, skola och omsorg.\r\nArbetsutbudet  beror  enligt  KI  i  hög\r\ngrad  på  den  demografiska utvecklingen.\r\nDet   är   också  beroende  av  i  vilken\r\nutsträckning  personer i arbetsför  ålder\r\när  utanför arbetskraften, t.ex. på grund\r\nav utbildning eller sjukdom.\r\nAntalet  arbetade timmar  per  person  i\r\nbefolkningen  har  trendmässigt   minskat\r\nsedan  1970. Det beror på flera faktorer:\r\nen    åldrande   befolkning,   oförändrad\r\nsysselsättningsgrad i  arbetsföra  åldrar\r\noch     minskad    medelarbetstid     per\r\nsysselsatt. En rad faktorer har  påverkat\r\nsysselsättningsgraden      i      positiv\r\nrespektive  negativ riktning:  kvinnornas\r\nförvärvsfrekvens   har    ökat,    vilket\r\nbidragit       till        en        höjd\r\nsysselsättningsgrad, medan ekonomisk kris\r\nunder 1990-talet, tilltagande ohälsa  och\r\nminskad   förvärvsfrekvens   bland   unga\r\nmotverkat    detta.    Sammantaget    har\r\nutvecklingen      lett      till      att\r\nsysselsättningsgraden  är  i  stort  sett\r\noförändrad.\r\nArbetsutbudet,  mätt som totala  antalet\r\narbetade   timmar  per  år,   har   varit\r\nrelativt   stabilt   ända   sedan    1970\r\n(streckad linje i diagrammet nedan).  Den\r\nökning  som  skett av BNP har i  huvudsak\r\nåstadkommits   av  produktivitetsökningen\r\n(heldragen linje i diagrammet nedan).\r\nProduktivitet och arbetade timmar\r\nÅr\r\nKälla:   Konjunkturinstitutet,   november\r\n2003\r\nUtvecklingen av arbetsmarknaden  på  lite\r\nlängre  sikt leder enligt utskottet  till\r\natt  åtgärder behöver vidtas  på  en  rad\r\nområden för att öka arbetsutbudet.\r\n\r\nMål- och resultatstyrning av politiken på\r\nutgiftsområdena 13 och 14, styrningen av\r\nArbetsmarknadsverket m.m.\r\n\r\nRegeringen har som framgått föreslagit en\r\nomformulering av målet för politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik för att detta skall\r\nfå    en    tydligare    inriktning    på\r\nhuvuduppgiften matchning.\r\nSom  framgått anser Moderaterna i motion\r\nA339 att regeringens förslag till mål för\r\narbetsmarknadspolitiken   skall   avslås.\r\nNågon     närmare     motivering     till\r\navslagsyrkandet  finns  inte  i  motionen\r\nutan  partiet hänvisar endast  till  sina\r\nsamlade ställningstaganden i sex relativt\r\nomfångsrika  motioner  om  en  rad  olika\r\ndelfrågor   rörande   arbetshandikappade,\r\nyrkesutbildning,    jämställdhetspolitik,\r\narbetsmarknad,  kompetensutveckling   och\r\nhälsofrågor.  Det är mot  denna  bakgrund\r\nogörligt för utskottet att avgöra hur  en\r\nsammanfattande   formulering    av    det\r\nmoderata   alternativet  till   mål   för\r\narbetsmarknadspolitiken skulle se ut.\r\nModeraterna  avvisar  på  ett   likartat\r\nsätt     målen     för    politikområdena\r\nArbetslivspolitik              respektive\r\nJämställdhetspolitik.  Inte  heller   här\r\nlägger  Moderaterna  fram  något  konkret\r\nalternativ.\r\nMot    denna   bakgrund   ansluter   sig\r\nutskottet    inte    till    Moderaternas\r\nuppfattning  om målen för politikområdena\r\nArbetsmarknadspolitik,  Arbetslivspolitik\r\nrespektive          Jämställdhetspolitik.\r\nUtskottet  avstyrker därmed  motion  A339\r\nyrkandena 15, 25 och 26 (m).\r\nFrågor       om       styrning        av\r\nArbetsmarknadsverket   och    mål-    och\r\nresultatstyrningen         på         det\r\narbetsmarknadspolitiska           området\r\nbehandlades      våren      2003       av\r\narbetsmarknadsutskottet   i    betänkande\r\n2002/03:AU8.  Ställningstagandena   avsåg\r\nRiksdagens       revisorers       förslag\r\n2002/03:RR10  om styrningen  av  AMS  och\r\nlänsarbetsnämnderna men också regeringens\r\nproposition                    2002/03:44\r\nArbetsmarknadspolitiken   förstärks   där\r\nvissa   frågor   med   anknytning    till\r\nstyrningen av den arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten  behandlades.  I  betänkande\r\nAU8  tog  utskottet också ställning  till\r\nmotionsförslag      i      mål-       och\r\nstyrningsfrågor.\r\nNär     det     gäller     målet     för\r\narbetsmarknadspolitiken  ansåg  utskottet\r\natt  det fanns anledning att överväga  en\r\nändring  av  detta så att  det  tydligare\r\nframgår  att det skall bidra  till  målet\r\nför  den ekonomiska politiken, vilket  är\r\nfull  sysselsättning  genom  en  god  och\r\nuthållig  ekonomisk  tillväxt.  Utskottet\r\ntillstyrker     mot    denna     bakgrund\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen\r\nför  2004 (utg.omr. 13 prop. punkt 1)  om\r\natt     formulera    om     målet     för\r\narbetsmarknadspolitiken så att detta  får\r\nen      tydligare     inriktning      mot\r\nhuvuduppgiften   matchning   av    lediga\r\narbeten  och  arbetssökande.  Målet   för\r\narbetsmarknadspolitiken   skall   således\r\nvara  att  bidra  till en väl  fungerande\r\narbetsmarknad.\r\nRegeringen har, som framgått ovan,  även\r\nföreslagit en omformulering av målet  för\r\narbetslivspolitiken för att  detta  skall\r\nbli lättare att följa upp. Målet föreslås\r\nbli:  \"Goda  arbetsvillkor och  möjlighet\r\ntill   utveckling  i  arbetet  för   både\r\nkvinnor    och   män.\"   Den    nuvarande\r\nmålformuleringen är: \"Ett  bra  arbetsliv\r\nmed väl fungerande arbetsvillkor.\"\r\nUtskottet  har tidigare (se  t.ex.  bet.\r\n2002/03:AU2)   påpekat  vikten   av   att\r\nregeringen  så  långt  som  möjligt   bör\r\neftersträva   mät-  och  uppföljningsbara\r\nmål.  Det  nu  framlagda  förslaget  till\r\nmålformulering  kan  sägas  innebära   en\r\nförbättring   i  förhållande   till   den\r\nformulering som gäller i dag.\r\nUtskottet  noterar dock  att  regeringen\r\nvalt  att inte underställa riksdagen  det\r\nnya målet för godkännande. Som skäl anför\r\nregeringen  att målet omformulerats  utan\r\natt  själva innebörden ändrats  på  något\r\navgörande sätt. Det nya målet är,  enligt\r\nregeringen,  endast avsett att  vara  mer\r\npreciserat än tidigare och därmed lättare\r\natt  följa upp. Regeringens bedömning  är\r\ndärför  att  riksdagen  inte  behöver  ta\r\nställning till den nya målformuleringen.\r\nUtskottet  kan konstatera att regeringen\r\nsjälv  beskriver saken som att  ett  nytt\r\nmål   formulerats  och   att   innebörden\r\nändrats,  om  än inte på något  avgörande\r\nsätt.  För  utskottet  är  det  av   stor\r\nbetydelse   att  det  inte  råder   någon\r\noklarhet om vilket det övergripande målet\r\nför respektive politikområde är. Detta är\r\nav  intresse inte minst med tanke på  att\r\ndet  skall vara möjligt att följa upp och\r\nmäta måluppfyllelsen. Förändringar av mål\r\noch  målformuleringar kan försvåra detta.\r\nÄven  möjligheterna att göra  jämförelser\r\növer  tid  kan försämras om målen  ändras\r\neller  omformuleras. Detta talar för  att\r\nvarje  förslag om förändring som inte  är\r\nhelt     obetydlig    bör    underställas\r\nriksdagen.\r\nHär  kan  också  noteras att  regeringen\r\nnär     det    nuvarande    målet     för\r\npolitikområdet fastställdes  begärde  att\r\nriksdagen  skulle godkänna det nya  målet\r\noch   att  det  tidigare  godkända  målet\r\nskulle   upphöra  att  gälla.  I  samband\r\ndärmed  uttalade  regeringen  bl.a.  att:\r\n\"Förslaget  till  mål för  politikområdet\r\ninnebär      inga     förändringar      i\r\narbetslivspolitikens inriktning. Det  nya\r\nmålet  utgör  en  sammanfattning  av   de\r\narbetsuppgifter  som tidigare  fanns  för\r\narbetslivspolitiken.\"  (Prop.   2000/01:1\r\nvolym 7, utg.omr. 14).\r\nUtskottet  har med de reservationer  som\r\nnyss framförts inte något att invända mot\r\nden nya formuleringen av målet. Målet för\r\narbetslivspolitiken, som enligt utskottet\r\nalltså bör godkännas av riksdagen,  skall\r\nsåledes  vara:  \"Goda  arbetsvillkor  och\r\nmöjlighet  till utveckling i  arbetslivet\r\nför både kvinnor och män.\"\r\nI  detta sammanhang vill utskottet också\r\nnågot   beröra   det  som   redovisas   i\r\npropositionen  om  nya verksamhetsområden\r\npå  politikområdet Arbetsliv och mål  för\r\ndessa från 2004. Bland annat framgår  det\r\natt  regeringen avser att redovisa  ALI:s\r\nverksamhet  under flera verksamhets-  och\r\npolitikområden.        Det         gäller\r\nverksamhetsområdet Kunskap och kompetens.\r\nFörutom under utgiftsområdena 13  och  14\r\nkommer   en   del  av  verksamheten   att\r\nredovisas    under    utgiftsområde     8\r\n(Integrationspolitik                  och\r\nStorstadspolitik) och en annan del  under\r\nutgiftsområde        19         (Regional\r\nutvecklingspolitik), vilket  innebär  att\r\nåtminstone   tre  utskott  kan   beröras.\r\nAvsikten  är  att tydligare spegla  vilka\r\ninsatser  som ALI tillsammans  med  andra\r\nmyndigheter      gör      inom      olika\r\npolitikområden.    -    Utskottet     har\r\nförståelse för de syften som ligger bakom\r\ndet   beskrivna   sättet   att   redovisa\r\nverksamheten,  men vill samtidigt  erinra\r\nom  att  politikområdesindelningen  avser\r\natt  möjliggöra en bättre koppling mellan\r\nmål,   kostnader   och  resultat.   Detta\r\ntillgodoses  enligt utskottets  mening  i\r\nallmänhet bäst om en verksamhet så  långt\r\nsom  möjligt redovisas fullt ut under det\r\nutgiftsområde   där   anknytande   anslag\r\nfinns.  På det sättet ges också de  bästa\r\npraktiska förutsättningarna för  dialogen\r\nmellan  riksdagen och regeringen  i  mål-\r\noch   resultatstyrningsfrågor.  Utskottet\r\nförutsätter att detta beaktas i  kommande\r\nredovisningar från regeringen.\r\nNär      det      gäller      regeringens\r\nresultatredovisning för arbetslivsområdet\r\nvill    utskottet,    liksom    tidigare,\r\nframhålla att en del av de verksamhetsmål\r\nsom  anges under politikområdet Arbetsliv\r\ninte  direkt kan relateras till kostnader\r\npå   statsbudgeten,  det   gäller   t.ex.\r\nverksamhetsområdena Arbetsrätt respektive\r\nLönebildning.   Detta   har    skett    i\r\nanslutning till ett resonemang om  vikten\r\nav   att  målen  är  sådana  att  det  är\r\nmeningsfullt att ställa dem mot kostnader\r\npå området.\r\nÄven   när   det  gäller  politikområdet\r\nJämställdhet kan utskottet konstatera att\r\nkopplingen är svag och svårbedömd  mellan\r\nde totala insatserna på området, t.ex.  i\r\nform   av   lagstiftning,   tillsyn   och\r\nopinionsarbete, och de anslag som hänförs\r\ndit.  Till det kommer att måluppfyllelsen\r\när  beroende  av beslut m.m.  inom  andra\r\npolitikområden. Ett sätt  att  tydliggöra\r\nkopplingen   är  enligt  regeringen   att\r\nspecificera    jämställdhetsdelmål    för\r\növriga         politikområden.          I\r\nbudgetpropositionen framhåller regeringen\r\natt  de  jämställdhetspolitiska  mål  som\r\ngäller   i   dag   är   alltför   allmänt\r\nformulerade  för  att  användas  som  ett\r\ninstrument för mål- och resultatstyrning.\r\nSamhället  har utvecklats och  förändrats\r\nsedan   de  jämställdhetspolitiska  målen\r\nformulerades i början av 1990-talet.\r\nUtskottet  har helt nyligen i betänkande\r\n2003/04:AU2          Jämställdhetspolitik\r\nbehandlat   frågor  som   rör   mål   och\r\ninriktning   av   jämställdhetspolitiken.\r\nBetänkandet    utgår   från   regeringens\r\nskrivelse Jämt och ständigt - Regeringens\r\njämställdhetspolitik  med   handlingsplan\r\nför mandatperioden (skr. 2002/03: 140). I\r\nbetänkandet  konstateras  att  regeringen\r\navser  att  tillsätta  en  utredning  som\r\nskall  utvärdera  jämställdhetspolitikens\r\nmål,    inriktning,   organisation    och\r\neffektivitet.  Utredningen  skall   lämna\r\nförslag  om  mål  och resultatindikatorer\r\nför  jämställdhetspolitiken och analysera\r\ndet  offentligas roll och uppgifter  inom\r\nområdet.  Utredningen skall  också  lämna\r\nförslag  om  den  framtida organisationen\r\noch inriktningen av jämställdhetsarbetet.\r\nUtskottet  vill avslutningsvis  i  detta\r\navsnitt framföra följande. Att kopplingen\r\nmellan  kostnaderna på statsbudgeten  och\r\nde  totala insatserna på ett visst område\r\när    mer    eller   mindre   stark    är\r\nofrånkomligt. Inte minst på  områden  där\r\ndenna  koppling är svag är det  angeläget\r\natt  finna relevanta resultatindikatorer.\r\nGenom sådana indikatorer blir det möjligt\r\natt  följa  utvecklingen inom  ett  visst\r\npolitik-     eller     verksamhetsområde.\r\nMöjligheterna ökar också att kunna bedöma\r\ninsatserna  på det sätt som förutsätts  i\r\nen  fungerande mål- och resultatstyrning.\r\nUtskottet    värdesätter    därför     de\r\nambitioner     att    finna     relevanta\r\nindikatorer som redovisats av regeringen.\r\nFrågor      om      inriktningen      på\r\njämställdhetspolitiken    har     nyligen\r\nbehandlats    i   utskottets   betänkande\r\n2003/04:AU2         Jämställdhetspolitik.\r\nUtskottet   avstyrkte   där   ett   antal\r\nmotioner med förslag om inriktning av den\r\nframtida  jämställdhetspolitiken.   Detta\r\ngjordes  bl.a.  med hänvisning  till  att\r\nregeringen   avser   att   tillsätta   en\r\nutredning med uppdrag att bl.a. utvärdera\r\njämställdhetspolitikens      mål      och\r\ninriktning.\r\nUtskottet övergår här till att göra vissa\r\nkommentarer  till  den  resultatbedömning\r\nför    2002    avseende    politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik  som  redovisas   i\r\nbudgetpropositionen.\r\nDen  målstruktur för AMV som gällde 2002\r\noch  som  gäller även under  2003  består\r\nenligt     regleringsbrevet    av     ett\r\növergripande   mål   för   politikområdet\r\nArbetsmarknadspolitik   och   ett   antal\r\nverksamhetsgrenar, var  och  en  med  ett\r\neller flera tillhörande mål.\r\nI      budgetpropositionen     och     i\r\nförordningen    (2000:628)     om     den\r\narbetsmarknadspolitiska      verksamheten\r\ntalas  också  om arbetsmarknadspolitikens\r\nuppgifter.  I budgetpropositionen  (volym\r\n7,   utg.omr.   13)   finns   två   olika\r\nredovisningar av arbetsmarknadspolitikens\r\nuppgifter   (avsnitten   4.3   respektive\r\n4.6.1).  Ingen av dessa är  identisk  med\r\nvad   som   anges  i  den   nyss   nämnda\r\nförordningen.   Utskottet   finner    det\r\nönskvärt     att     uppgifterna      för\r\narbetsmarknadspolitiken redovisas på  ett\r\nenhetligt och klargörande sätt.\r\nResultatredovisningen  och  -bedömningen\r\ni    budgetpropositionen    utgår    från\r\narbetsmarknadspolitikens uppgifter enligt\r\nden uppräkning som görs i avsnitt 4.6.1 i\r\npropositionen, nämligen att:\r\n·          medverka   till  en   effektiv\r\nmatchningsprocess med korta vakans- och\r\nsöktider,\r\n·\r\n·        öka de arbetslösas kunskaper,\r\n·\r\n·         stödja  dem som har det svårast\r\npå arbetsmarknaden,\r\n·\r\n·           underlätta   och    stimulera\r\nomställning   på  arbetsmarknaden   med\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n·\r\nUtskottet har med intresse tagit  del  av\r\nresultatredovisningen  avseende  2002   i\r\nbudgetpropositionen. Utskottet  instämmer\r\ni regeringens sammanfattande bedömning om\r\narbetsmarknadspolitikens  måluppfyllelse,\r\natt    målet   om   en   väl   fungerande\r\narbetsmarknad med full sysselsättning och\r\ngod  ekonomisk tillväxt till stora  delar\r\nhar uppnåtts under 2002.\r\n\r\nUtskottet  konstaterar att förberedelser\r\ngörs   i   Regeringskansliet   för    att\r\nytterligare   förbättra  underlaget   för\r\nframtida  resultatredovisning och  analys\r\npå det arbetsmarknadspolitiska området.\r\nI  budgetpropositionen anger  regeringen\r\natt åtgärder vidtagits under 2003 för att\r\nfå  till  stånd  en  mer  strategisk  och\r\nanalyserande  uppföljningsdialog   mellan\r\nAMS   och  Regeringskansliet.  Regeringen\r\nutgår  från  att  AMS  kommer  att  vidta\r\nytterligare    åtgärder    som    stärker\r\nuppföljningen  och  analysen  av  de   ar\r\nbetsmarknadspolitiska         insatserna,\r\ninklusive  bättre analyser av  resultaten\r\nutifrån  de  olika  förutsättningar   som\r\nfinns i landets regioner.\r\nUtskottet  har i betänkande  2002/03:AU8\r\nredovisat  huvuddragen i en  ny  form  av\r\nstrategisk    uppföljningsdialog    eller\r\navrapportering  från AMS till  regeringen\r\nsom   inletts   under   2003.   Utskottet\r\nförutsatte  därvid att riksdagen  får  ta\r\ndel     av     relevanta     delar     av\r\navrapporteringen, exempelvis i form av en\r\nresultatskrivelse  från  regeringen.  Vid\r\nfyra  tillfällen - i februari,  juni  och\r\noktober 2003 samt i februari 2004 - skall\r\nAMS   inom   ramen   för   denna   dialog\r\navrapportera till regeringen.\r\nNär  det gäller resultatredovisningen  i\r\nkommande   budgetproposition  förutsätter\r\nutskottet  att denna utgår från  den  nya\r\nstruktur  för mål- och resultatstyrningen\r\nfrån  2004  som redovisas översiktligt  i\r\nbudgetpropositionen (utg.omr. 13  avsnitt\r\n4.3).   Som   framgått   innefattar   den\r\növergripande mål, verksamhetsområden  med\r\nåtföljande   mål  och  verksamhetsgrenar,\r\nockså de med fastslagna mål.\r\nI  den  nu  aktuella budgetpropositionen\r\nkonstaterar  regeringen  att  målet   för\r\narbetsmarknadspolitiken                är\r\nmångdimensionellt och att resultaten inte\r\nlåter  sig  mätas med en eller ett  fåtal\r\nindikatorer. Trots mätproblemen  har  man\r\nvalt  att  som  en  del av  uppföljningen\r\nspecificera  kvantifierbara  indikatorer.\r\nMåluppfyllelsen  när   det   gäller   det\r\nföreslagna  nya  övergripande  målet  för\r\narbetsmarknadspolitiken - att bidra  till\r\nen  väl fungerande arbetsmarknad -  skall\r\nenligt   regeringen   mätas   med   bl.a.\r\nföljande indikatorer:\r\n·           Matchningsfunktioner,   andel\r\narbetsgivare som fått tillräckligt  med\r\nsökande  inom önskad tid samt tillsatta\r\noch  icke tillsatta vakanser (SCB:s  va\r\nkansstatistik).\r\n·\r\n·        Arbetslöshet.\r\n·\r\n·        Sysselsättningsgrad bland invand\r\nrare respektive arbetshandikappade.\r\n·\r\n·             Långtidsarbetslösa      och\r\nlångtidsinskrivna (antal och  andel  av\r\ntotal arbetslöshet).\r\n·\r\n·        Rörlighet på arbetsmarknaden.\r\n·\r\n·             Sökaktivitet     hos     de\r\narbetssökande.\r\n·\r\nKönsuppdelade  uppgifter skall  redovisas\r\nför samtliga indikatorer.\r\n\r\nUtskottet anser för sin del att  det  är\r\nviktigt  att  måluppfyllelsen  mäts   med\r\nrelevanta  mått och har inget att  erinra\r\nmot att ovan angivna indikatorer används.\r\nDet  kan  också  vara önskvärt  att  mäta\r\nandra  indikatorer, inte minst med  tanke\r\npå  att målet för arbetsmarknadspolitiken\r\nkan  sägas  ha många dimensioner.  Enligt\r\nutskottets  uppfattning  borde  det  vara\r\nintressant  att  också  mäta  t.ex.   hur\r\narbetsutbudet utvecklas.\r\nPå   en   rad   områden  behövs   bättre\r\nanalyser  av hur arbetsutbudet  kan  ökas\r\noch efterfrågan stimuleras också på sikt.\r\nDet   är   av   största  vikt   att   öka\r\narbetskraftsutbudet på sikt,  med  hänsyn\r\ntill  den demografiska utveckling vi står\r\ninför.  Utskottet återkommer  nedan  till\r\nden betydelse förhållandena i arbetslivet\r\nhar    för   att   detta   skall    kunna\r\nåstadkommas.\r\nArbetsutbudet  påverkas   som   framgått\r\ndels av demografiska faktorer, dels av  i\r\nvilken utsträckning de personer som är  i\r\narbetsför   ålder  är  i  eller   utanför\r\narbetskraften,  exempelvis  på  grund  av\r\nohälsa eller utbildning.\r\nI   arbetskraftsundersökningarna   (AKU)\r\nanvänds     begreppet    \"ej    utnyttjat\r\narbetskraftsutbud\"  som  består  av   tre\r\nkomponenter:\r\n·        arbetslösa,\r\n·\r\n·          personer  som  inte  ingår   i\r\narbetskraften men som velat och  kunnat\r\narbeta (latent arbetssökande) samt\r\n·\r\n·         sysselsatta som arbetar  mindre\r\nän de skulle vilja göra.\r\n·\r\nUtskottet   anser   att   det    av    de\r\ngrundläggande styrningsdokumenten för den\r\narbetsmarknadspolitiska      verksamheten\r\ntydligt  bör framgå att en av uppgifterna\r\nför  arbetsmarknadspolitiken är  att  öka\r\narbetsutbudet. Utskottet har noterat  att\r\nregeringen    i    sin    uppräkning    i\r\nbudgetpropositionen  av  uppgifterna  för\r\narbetsmarknadspolitiken (utg.omr.  13  s.\r\n13)  ordagrant  följer 3  §  förordningen\r\n(2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten,  dock  med  ett  tillägg  i\r\nförhållande    till    förordningen.    I\r\nbudgetpropositionen anger regeringen  att\r\nen        av       uppgifterna        för\r\narbetsmarknadspolitiken   är   att    öka\r\narbetsutbudet,  vilket   inte   anges   i\r\nförordningen.\r\n\r\nKristdemokraterna förespråkar  i  likhet\r\nmed  regeringen  och utskottet  ett  ökat\r\narbetsutbud.     Det    kristdemokratiska\r\nförslaget är som framgått att dagens  mål\r\nför     arbetsmarknadspolitiken     skall\r\nkompletteras  med  ett  mål   som   mäter\r\nantalet arbetade timmar i ekonomin satt i\r\nrelation till storleken på den arbetsföra\r\nbefolkningen.\r\nUtskottet    delar    Kristdemokraternas\r\nuppfattning i motion A329 yrkande  2  att\r\nutvecklingen av arbetsutbudet  bör  mätas\r\nmen   anser   att  det  bör  ankomma   på\r\nregeringen  att finna närmare former  för\r\nhur detta skall gå till.\r\n\r\nAndra frågor om mål m.m.\r\n\r\nDen  reguljära sysselsättningen  beräknas\r\nenligt finansplanen uppgå till 77,7  %  i\r\når och till 77,3 % nästa år. Som framgått\r\nstår regeringen fast vid sitt mål om 80 %\r\nreguljär    sysselsättning     2004     i\r\nåldersgruppen          16-64           år\r\n(sysselsättningsmålet)   även   om    man\r\nbedömer  att målet inte kommer att  kunna\r\nnås.  En viktig förklaring är att antalet\r\nstuderande ökat sedan målet fastställdes.\r\nEn    ytterligare   förklaring   är   att\r\nnettoinvandringen ökat.\r\nArbetsmarknadsutskottet  har  nyligen  i\r\nsitt  yttrande  till  finansutskottet  om\r\nramar     för     utgiftsområdena      13\r\nArbetsmarknad och 14 Arbetsliv framhållit\r\natt  det,  trots  svårigheterna  att   nå\r\nsysselsättningsmålet, ändå  är  angeläget\r\natt   stå   fast   vid  detta   och   att\r\nansträngningar  görs  för  att  nå   dit.\r\nUtskottet      erinrade      om       att\r\nsysselsättningsmålet är ett  uttryck  för\r\nen   högre  ambitionsnivå  än  det   s.k.\r\nhalveringsmålet  om 4 % arbetslöshet  som\r\nuppnåddes  i  slutet  av  2000.  En   hög\r\nsysselsättningsnivå i kombination med låg\r\narbetslöshet       innebär        stärkta\r\nstatsfinanser   som  kan   användas   för\r\nsatsningar          på         välfärden.\r\nSysselsättningsmålet   rör   inte    bara\r\nsamhällsekonomin     i     stort      och\r\nförutsättningarna för ekonomisk tillväxt.\r\nLika    viktigt   är    att    en    ökad\r\nsysselsättning innebär att personer som i\r\ndag försörjs genom socialbidrag och andra\r\nersättningar  kan  bli  självförsörjande.\r\nEtt     arbete     stärker     individens\r\nsjälvkänsla.   Fler  i   arbete   innebär\r\nminskade sociala klyftor.\r\nSträvan att nå sysselsättningsmålet  har\r\nalltså  betydelse  för möjligheterna  att\r\nklara både den tillväxtfrämjande och  den\r\nfördelningspolitiska      rollen      hos\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nOm  målet  om full sysselsättning  skall\r\nkunna    nås    måste   det   outnyttjade\r\narbetskraftsutbudet tas till vara.  Detta\r\ngäller inte minst kvinnor och invandrare.\r\nMålsättningen  måste vara  att  människor\r\nsom  vill  arbeta också skall kunna  göra\r\ndetta och att detta skall kunna ske i den\r\nomfattning de önskar och kan. Det  gäller\r\nalltså   att  forma  politiken   så   att\r\narbetslösa kommer i arbete, att  personer\r\nsom   vill  och  kan  arbeta  också   får\r\nmöjlighet   att   göra   det   och    att\r\ndeltidsarbetslösa  kan   arbeta   i   den\r\nomfattning de själva önskar.\r\nEnligt  AKU  för oktober 2003 motsvarade\r\narbetsutbudet  bland  de  arbetslösa  8,6\r\nmiljoner  arbetstimmar  som  alltså  inte\r\nutnyttjades.  Genom  att  främja  en  väl\r\nfungerande      arbetsmarknad       skall\r\narbetsmarknadspolitiken medverka till att\r\ndet  outnyttjade arbetskraftsutbudet  tas\r\ntill vara.\r\nEn  annan viktig förutsättning  för  att\r\nklara   målen   för  sysselsättning   och\r\ntillväxt är att ohälsan i arbetslivet kan\r\nfås  att minska. Att vända trenden  under\r\nsenare   år,   med   kraftigt   försämrat\r\nhälsoläge  i  arbetslivet  och   alltfler\r\nsjukskrivna, är en av nyckelfrågorna  för\r\natt få fler i arbete.\r\nDe  senaste  årens dystra utveckling  av\r\nohälsan    i    arbetslivet    fortsätter\r\nemellertid,     vilket    framgått     av\r\nredovisningen  ovan. Även om  de  kortare\r\nsjukfallen  har minskat något  fortsätter\r\nsjukfallen över ett år att öka,  särskilt\r\nde  över  två  år. Ökningen  av  kvinnors\r\nohälsa är särskilt oroväckande.\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning\r\natt  det arbete som inleddes för  två  år\r\nsedan inom ramen för regeringens strategi\r\nför ökad hälsa i arbetslivet och det s.k.\r\nelvapunktsprogrammet  bör  fortsätta  (se\r\nbet.  2001/02:AU1  och  2002/03:AU2).   I\r\nförra årets budgetproposition fastställde\r\nregeringen ett mål för minskad ohälsa som\r\ninnebär att frånvaro från arbetslivet  på\r\ngrund  av  sjukskrivning  skall  halveras\r\nfram till 2008. I årets budgetproposition\r\nlämnar regeringen - som angetts ovan - en\r\navstämning  av  detta  mål  (bilaga  till\r\nutg.omr.  10).  Där redovisar  regeringen\r\nett  antal åtgärder som vidtagits för att\r\nminska  ohälsan och kostnadsutvecklingen.\r\nÅtgärderna          berör           t.ex.\r\nsjukskrivningsprocessen,\r\nrehabiliteringsområdet                och\r\nsjukförsäkringens administration. En  rad\r\nåtgärder  har  också genomförts  för  att\r\nförstärka   det   förebyggande    arbetet\r\n(utskottet  återkommer  till  en  del  av\r\ndessa nedan).\r\nSom  utskottet konstaterade redan  förra\r\nåret (bet. 2002/03:AU2) går det inte  att\r\ni dag få någon klar bild av vilka orsaker\r\nsom    ligger    bakom    den    pågående\r\nutvecklingen av ohälsan. Problembilden är\r\nmycket  komplex. Utskottet kan hålla  med\r\nom vad några av motionärerna anför om att\r\norsakerna   måste  sökas   även   utanför\r\narbetslivet  och  om  betydelsen  av  att\r\nkunna förena arbetslivet med privatlivet.\r\nSom   regeringen  anför   är   emellertid\r\nförhållandena  i  arbetslivet   av   stor\r\nbetydelse.\r\nNär    det   gäller   inriktningen    av\r\narbetslivspolitiken måste, som  utskottet\r\nframhållit     tidigare     (se      bet.\r\n2002/03:AU2), det fortsatta  arbetet  med\r\natt  utveckla  arbetslivet  innebära  att\r\nindividen sätts i centrum. Bara genom att\r\nutforma  arbetsmiljöarbetet  utifrån   de\r\nbehov som finns i det enskilda fallet kan\r\nde   bästa   och  mest  kostnadseffektiva\r\nåtgärderna vidtas. Detta innebär att  det\r\nkommer  att ställas ökade krav  på  såväl\r\nenskilda  arbetsgivare  som  arbetstagare\r\noch deras organisationer att aktivt delta\r\ni  arbetet  med att utveckla en  god  och\r\nutvecklande    arbetsmiljö.    Det     är\r\nutskottets  förhoppning att  omsorgen  om\r\narbetskraftens hälsa, ork och uthållighet\r\nskall  vara  vägledande i  detta  arbete.\r\nUtskottet vill här även påminna  särskilt\r\nom  vikten  av  att kvinnornas  situation\r\nuppmärksammas.\r\nDet   finns  här  skäl,  som  regeringen\r\nockså  anför,  att vara medveten  om  den\r\ndemografiska utvecklingen med en åldrande\r\nbefolkning.  Detta  tillsammans  med   en\r\nökande  ohälsa  innebär en uppenbar  risk\r\natt i framtiden allt färre måste försörja\r\nalltfler.\r\nFör  att  möta denna utmaning  måste  vi\r\nbereda  plats för de grupper  som  i  dag\r\nstår    utanför   arbetsmarknaden.   Lika\r\nviktigt är emellertid att se till att  de\r\nsom  redan  finns  i  arbetskraften  inte\r\nslits  ut  eller drabbas av skador  eller\r\nohälsa till följd av arbete. Målet  måste\r\nvara   att   alla  skall   erbjudas   ett\r\nutvecklande arbetsliv där människor  inte\r\nbara     orkar    arbeta    fram     till\r\nålderspensioneringen utan också kan  leva\r\nett aktivt liv därefter.\r\nNågot  som uppmärksammats alltmer  under\r\nsenare  år är att ohälsan skiljer sig  åt\r\nmellan olika regioner i landet. Bland  de\r\ntänkbara   förklaringarna   finns   t.ex.\r\nskillnader  avseende kön,  åldersstruktur\r\noch  näringslivsstruktur.  Skillnader   i\r\nsjukskrivningspraxis har också förts fram\r\nsom  en tänkbar delorsak. Utskottet anser\r\natt  dessa  orsaker varken  var  för  sig\r\neller      tillsammans     ger      någon\r\ntillfredsställande    förklaring     till\r\nskillnaderna. Problembilden är, på  samma\r\nsätt som ohälsan i stort, mycket komplex.\r\nUtskottet  återkommer nedan, i  avsnittet\r\nArbetsmarknads-  och arbetslivspolitikens\r\nfördelningspolitiska           respektive\r\ntillväxtfrämjande   roller   m.m.,   till\r\nfrågan  om  forskning om orsakerna  bakom\r\nohälsan.\r\nDe  regionala skillnaderna är stora inte\r\nbara i fråga om ohälsa utan också i fråga\r\nom   sysselsättning   och   arbetslöshet,\r\nvilket  tas  upp  i  flera  motioner.   I\r\nmotioner  från Folkpartiet  föreslås  som\r\nframgått  ett mål om att minst  60  %  av\r\nalla  i  arbetsför ålder i  varje  kommun\r\nrespektive större bostadsområde skall  ha\r\nett  arbete.  I motion A290 (v)  föreslås\r\nregionala mål för arbetslösheten.\r\nI  förra  årets  budgetbetänkande,  bet.\r\n2002/03:AU1, framhöll utskottet  att  det\r\när    en    stor   utmaning   att   skapa\r\nförutsättningar  för att  alla  delar  av\r\nlandet    och    hela   den   potentiella\r\narbetskraften  skall  få   del   av   den\r\npositiva utvecklingen framöver. Utskottet\r\nframhöll   att   det   är   viktigt   att\r\nuppmärksamma de inomregionala  skillnader\r\nsom    är    mycket   stora,   bl.a.    i\r\nstorstadsregionerna. Den yrkesmässiga och\r\ngeografiska rörligheten måste öka för att\r\nmotverka    flaskhalsar   och   samtidigt\r\nutjämna  skillnader  i  arbetslöshet  och\r\nsysselsättning mellan olika regioner  och\r\nolika  grupper  av  människor.  Utskottet\r\nåterkommer  också nedan  till  frågor  om\r\nrörlighet på arbetsmarknaden men  vill  i\r\ndetta  sammanhang betona  vikten  av  att\r\nfrämja  såväl arbetspendling som skapande\r\nav större arbetsmarknadsregioner.\r\nI  EU:s sysselsättningsriktlinjer för de\r\nnärmaste  åren betonas vikten av  att  ta\r\nitu    med    regionala   skillnader    i\r\nsysselsättningsnivå.   En   av   de   tio\r\nspecifika riktlinjer som ingår där  anger\r\natt  medlemsstaterna skall  genomföra  en\r\nbred strategi för att minska skillnaderna\r\nvad    gäller   sysselsättningsnivå   och\r\narbetslöshet   mellan   olika   regioner.\r\nMöjligheterna     till     nya     lokala\r\narbetstillfällen, även inom  den  sociala\r\nekonomin,  bör  stödjas  och  partnerskap\r\nmellan alla berörda aktörer uppmuntras.\r\nRegeringen     anger     i      Sveriges\r\nhandlingsplan för sysselsättning 2003 att\r\nden   har  höga  ambitioner  att  utjämna\r\nregionala skillnader (PM 2003-09-23  från\r\nFinans-     och    Näringsdepartementen).\r\nSysselsättningen   i   Sverige   varierar\r\nrelativt  mycket  mellan olika  regioner.\r\nOrsakerna  till de regionala skillnaderna\r\ndr     många     och     komplexa     och\r\nförutsättningarna  att   lösa   problemen\r\nvarierar   mellan  regionerna.  Generella\r\nförutsättningar,    som    infrastruktur,\r\nkommunernas  ekonomi och  utbildning,  är\r\navgörande  för alla regioners möjligheter\r\natt utvecklas.\r\nRegeringen  framhåller i handlingsplanen\r\natt    de   regionala   obalanserna    på\r\narbetsmarknaden   framför   allt    skall\r\nmotverkas  genom  att  man  främjar  ökad\r\nrörlighet och bättre matchning.  Även  de\r\nregionala tillväxtavtalen och partnerskap\r\npå   regional   nivå  lyfts   fram   samt\r\nArbetsmarknadsverkets    regionala    och\r\nlokala      organisation      och      en\r\nmedelsfördelning  som  grundar   sig   på\r\nregionala    och   lokala   förhållanden.\r\nDessutom   redovisas  transportpolitikens\r\növergripande  mål som är att  säkerställa\r\nen    samhällsekonomiskt   effektiv   och\r\nlångsiktigt  hållbar transportförsörjning\r\nför  medborgarna och näringslivet i  hela\r\nlandet.\r\nArbetsmarknadspolitiken   skall    bidra\r\ntill att uppfylla målen för den regionala\r\nutvecklingspolitiken. Även om  det  finns\r\nanledning  att hysa oro för de  regionala\r\noch   inomregionala  klyftorna  i  landet\r\navstyrker  utskottet motionsförslagen  om\r\nregionala  mål  för  arbetslöshet   eller\r\nsysselsättning.   I   stället    förordar\r\nutskottet ett tillvägagångssätt  i  linje\r\nmed    vad    regeringen    förordar    i\r\nbudgetpropositionen   och   i    Sveriges\r\nhandlingsplan för sysselsättning.\r\nMed    hänvisning   till   det   anförda\r\nansluter   sig   utskottet   inte    till\r\nförslagen  i  motionerna A290  (v),  A310\r\nyrkande 1 (fp) och Sf326 yrkande 8 (fp).\r\n\r\nEU:s sysselsättningssamarbete\r\n\r\nSom  framgått begär Kristdemokraterna att\r\nen   handlingsplan  skall  utarbetas  med\r\nanledning             av             EU:s\r\nsysselsättningsrekommendationer      till\r\nSverige.\r\nUtskottet  delar regeringens uppfattning\r\natt  den  svenska arbetsmarknadspolitiken\r\nligger    väl    i   linje    med    EU:s\r\nsysselsättningsstrategi.     I     rådets\r\nsysselsättningsrekommendationer      till\r\nSverige   för  2003  anges   att   svensk\r\narbetsmarknad  karakteriseras  av  mycket\r\nhöga   sysselsättningsnivåer,  även   för\r\nkvinnor  och  äldre,  och  att  alla   de\r\ngemensamma    sysselsättningsmålen    har\r\nnåtts.\r\nMed  tanke  på den åldrande befolkningen\r\nhar    rådet    2003   riktat    följande\r\nrekommendationer       till       Sverige\r\n(kommissionens förslag i KOM  (2003)  177\r\nrespektive beslut vid rådsmöte den 3 juni\r\n2003).\r\n1.  Förstärka de insatser som syftar till\r\natt  upprätthålla utbudet av  arbetskraft\r\npå  lång  sikt  genom att  utnyttja  alla\r\npotentiella   källor  till   arbetskraft,\r\nsärskilt  genom ett högre  deltagande  av\r\ninvandrare.\r\n2.   Minska  antalet  långtidssjukskrivna\r\npersoner      genom     att     förbättra\r\narbetsförhållandena      och      anpassa\r\nlagstiftningen för att främja en effektiv\r\nåterintegrering på arbetsmarknaden.\r\n3. Arbeta vidare med reformerna av skatte-\r\noch   bidragssystemen  i  syfte  att  öka\r\nincitamentet att arbeta, i synnerhet  för\r\ngrupper   för   vilka  samspelet   mellan\r\nskatter  och bidrag har de mest  negativa\r\neffekterna på utbudet av arbetskraft, och\r\nfullfölja   reformen  av   skatterna   på\r\narbetsinkomst.\r\n\r\nSamtliga    medlemsstater    har     fått\r\nsysselsättningsrekommendationer      från\r\nrådet.\r\n\r\nI     Sveriges     handlingsplan     för\r\nsysselsättning 2003 redovisar  regeringen\r\nvilka  rekommendationer som rådet  lämnat\r\ntill  Sverige  och  vilka  åtgärder   som\r\nvidtagits  eller  kommer  att  vidtas  på\r\nrespektive   område.   Rekommendationerna\r\nbehandlas explicit under riktlinje 5  och\r\nriktlinje     8     i    handlingsplanen.\r\nIndikatorer  redovisas i  bilaga  1  till\r\nhandlingsplanen.\r\nDetta  innebär enligt utskottets  mening\r\natt    Kristdemokraternas   begäran    om\r\nutarbetande   av  en  handlingsplan   med\r\nanledning                              av\r\nsysselsättningsrekommendationerna   redan\r\när    tillgodosedd.    Företrädare    för\r\nregeringen   har   informerat   utskottet\r\nrespektive  haft  samråd  med  EU-nämnden\r\nunder  utarbetandet  av  handlingsplanen.\r\nUtskottet   ser  inte  skäl   för   något\r\ntillkännagivande med anledning av  motion\r\nA329 yrkande 24 (kd).\r\n\r\nArbetsmarknads- och arbetslivspolitikens\r\nfördelningspolitiska respektive\r\ntillväxtfrämjande roller m.m.\r\n\r\nSåväl     arbetsmarknadspolitiken     som\r\narbetslivspolitiken       har        både\r\nfördelningspolitiska                  och\r\ntillväxtfrämjande roller. I detta avsnitt\r\nredovisar    utskottet,    främst     med\r\nutgångspunkt i motionsförslag, sin syn på\r\nhur   dessa  roller  skall  utformas  och\r\nbalanseras  mot varandra.  Ambitionen  är\r\ndock  inte  att här ge någon  fullständig\r\nbild    av   utskottets   syn    på    de\r\nfördelningspolitiska           respektive\r\ntillväxtfrämjande  aspekterna  på   dessa\r\nbåda politikområden.\r\n\r\nVissa frågor om arbetsmarknadspolitikens\r\nfördelningspolitiska roll\r\n\r\nArbetsmarknadspolitikens\r\nfördelningspolitiska roll, arbetets värde\r\nför  individen och vikten av att motverka\r\nutanförskap  framhålls i flera  motioner.\r\nUtskottet   finner  all   anledning   att\r\ninstämma i vikten av dessa frågor.\r\nFull   sysselsättning  står   högst   på\r\nregeringens dagordning, vilket  framhålls\r\ni  bl.a. finansplanen. Det är bara  genom\r\nen  uthålligt hög sysselsättning som  god\r\nvälfärd,    rättvis    fördelning     och\r\njämställdhet kan värnas. Det är bl.a. mot\r\nbakgrund av denna höga politiska ambition\r\nsom   målen   om   80  %  sysselsättning,\r\nhalverat    socialbidragsberoende     och\r\nminskad ohälsa satts upp. En rad insatser\r\ngörs   också   inom   ett   antal   andra\r\npolitikområden     för     att     främja\r\nsysselsättning,  stärka utsatta  gruppers\r\nställning på arbetsmarknaden och motverka\r\nutanförskap.  I  finansplanens  bilaga  3\r\nAvstämning  av målet om en  halvering  av\r\nantalet socialbidragsberoende mellan åren\r\n1999   och   2004   finns   en   utförlig\r\nredovisning   av  sådana   insatser.   En\r\nmotsvarande   avstämning  av  ohälsomålet\r\nredovisas i budgetpropositionen för  2004\r\n(bilaga under utg.omr. 10).\r\nOm     målen     skall     nås     måste\r\nsysselsättningen  öka  i  alla   grupper.\r\nDärför  krävs det, som utskottet  nyligen\r\nframhållit   i   sitt   yttrande   (yttr.\r\n2003/04:AU1y)  till  finansutskottet   om\r\nramar     för     utgiftsområdena      13\r\nArbetsmarknad    och    14     Arbetsliv,\r\nytterligare insatser även för invandrare,\r\näldre och sjuka liksom för arbetslösa.\r\nUtskottet betonade i yttrandet att  fler\r\ninvandrare måste komma ut i arbete,  fler\r\näldre  måste  kunna  arbeta  längre   och\r\nsjukfrånvaron        måste        minska.\r\nArbetsmarknadsutskottet  värdesätter  att\r\nregeringen  har uttalade målsättningar  i\r\nförhållande till dessa grupper. Detta  är\r\ndock          inte          tillräckligt.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste  också  bli\r\neffektivare.  Det  är  viktigt  att   den\r\ntydligare  inriktas mot  huvuduppgifterna\r\natt    förmedla   arbete   och   motverka\r\narbetskraftsbrist. Insatserna måste också\r\ninriktas mot de personer som står  längst\r\nbort         från        arbetsmarknaden.\r\nArbetsmarknadsutskottet   framhåller    i\r\nlikhet med regeringen vikten av att korta\r\nned      arbetslöshetstiderna,     betona\r\nhandlingsplanernas  betydelse   och   att\r\nförbättra          styrningen          av\r\narbetsmarknadspolitiken. Av stor vikt  är\r\nockså  att  antalet arbetade  timmar  kan\r\nöka,    t.ex.    bland   deltidsarbetande\r\nkvinnor, men insatser måste till också på\r\nandra   områden.   I  budgetpropositionen\r\nredovisas sådana åtgärder.\r\nLönebidragsutredningen  (dir.   2002:22)\r\növerlämnade   den   11   november    2003\r\nslutbetänkandet     ArbetsKraft      (SOU\r\n2003:95).  Den särskilda utredaren  Sonja\r\nFransson,      tillika     ledamot      i\r\narbetsmarknadsutskottet,  menar  att  med\r\nökad  rörlighet, utvecklingsinsatser  och\r\nmer    individuellt   stöd   skall   fler\r\nmänniskor med nedsatt arbetsförmåga komma\r\ni arbete.\r\nI  slutbetänkandet från utredningen, som\r\navser      de     arbetsmarknadspolitiska\r\nprogrammen   för  personer  med   nedsatt\r\narbetsförmåga, föreslås bl.a. att\r\n·         AMV skall utveckla formerna för\r\nkartläggning och vägledning, så att det\r\nblir lättare för enskilda arbetssökande\r\natt   få   de   arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatser de behöver,\r\n·\r\n·         lönebidrag inte skall få lämnas\r\nunder längre tid än fyra år,\r\n·\r\n·         ett  särskilt lönebidrag  skall\r\nkunna betalas ut för vissa personer som\r\nbehöver ett bidrag även efter fyra år,\r\n·\r\n·         antalet  anställda med särskilt\r\nlönebidrag skall begränsas, och särskilt\r\nlönebidrag  skall  endast  beviljas  om\r\narbetsförmågan  är så  nedsatt  att  en\r\nanställning utan lönesubvention inte kan\r\nbli aktuell,\r\n·\r\n·         stödformen skyddat  arbete  hos\r\noffentliga arbetsgivare (OSA) avvecklas\r\noch   ersätts   av  en  ny   insats   -\r\ntrygghetsanställning - som skall  kunna\r\nbeviljas för anställning hos alla slag av\r\narbetsgivare och inte som i dag  enbart\r\navse   anställning  hos  kommuner   och\r\nmyndigheter,\r\n·\r\n·         för  dem  som behöver  särskilt\r\nmycket stöd för att komma i arbete införs\r\nen helt ny form av skyddat arbete, kallad\r\nutvecklingsanställning, som skall kunna\r\npågå under högst två år,\r\n·\r\n·          allmännyttiga   organisationer\r\nskall inte kunna få högre lönebidrag än\r\növriga arbetsgivare.\r\n·\r\nUtredaren           betonar           att\r\ninformationsinsatser                 från\r\narbetsmarknadens                  parter,\r\nhandikapporganisationerna    och     från\r\narbetsförmedlingarna  kommer  att  krävas\r\nför    att    människor    med    nedsatt\r\narbetsförmåga lättare skall  komma  ut  i\r\narbetslivet.\r\n\r\nLönebidragsutredningens          förslag\r\nremissbehandlas      för      närvarande.\r\nSamhallutredningen  (dir.  2002:34)   har\r\nhaft  till uppgift att lägga fram förslag\r\nom   styrningen   och   inriktningen   av\r\nSamhall.      Remissbehandlingen       av\r\nutredningens  slutbetänkande  Inte   bara\r\nSamhall (SOU 2003:56) har just avslutats.\r\nFrågan  om  mål  och inriktning  rörande\r\nSamhall,  vilken tas upp i en  motion,  i\r\nlikhet  med mål och inriktning för  andra\r\nverksamheter  för  personer  med  nedsatt\r\narbetsförmåga kommer att behandlas i  det\r\nfortsatta       beredningsarbetet       i\r\nRegeringskansliet.  Utskottet  återkommer\r\nsenare i betänkandet till frågor som  rör\r\nSamhall.\r\nMed    hänvisning   till   det   anförda\r\nansluter   sig   utskottet   inte    till\r\nmotionerna  A243  (s),  A249  (s),   A257\r\nyrkande  4 (m), A263 yrkandena  5-7  (c),\r\nA305  yrkandena 1, 2, 4 och 8  (m),  A329\r\nyrkande 6 (kd), A336 (s) och N416 yrkande\r\n4 (s).\r\nNär det gäller Vänsterpartiets förslag  i\r\nmotion  So569 om att regeringen skall  ge\r\ntilläggsdirektiv                     till\r\nLönebidragsutredningen om att överväga om\r\nanställda  med  lönebidrag  skall   kunna\r\nstanna i arbete till 67 år, kan utskottet\r\nkonstatera  att  utredningens  arbete  är\r\nslutfört.  Utskottet har  i  betänkanden,\r\nsenast    i    betänkande    2002/03:AU1,\r\nkonstaterat  att  det  inte  finns  något\r\nformellt  hinder mot att en anställd  med\r\nlönebidrag stannar i arbete efter att han\r\neller   hon   fyllt  65   år.   Utskottet\r\nförutsätter att regeringen överväger  den\r\nnu aktuella frågeställningen i anslutning\r\ntill    beredningen   av   förslagen    i\r\nLönebidragsutredningens slutbetänkande.\r\nI  en  motion,  A226 (m),  föreslås  att\r\nkommunerna  skall åläggas att  införa  en\r\njobbgaranti  som  innebär  att   kommunen\r\nskall ordna arbete till den arbetssökande\r\noch att resurserna inom AMS samordnas med\r\nkommunernas   system  för   socialbidrag.\r\nUtskottet anser inte att kommunerna skall\r\nåläggas någon obligatorisk skyldighet att\r\nordna  arbete  åt  arbetssökande.  Staten\r\nskall    även    i   fortsättningen    ha\r\nhuvudansvar  för  arbetsmarknadspolitiken\r\noch arbetsförmedlingen.\r\nFolkpartiet föreslår som framgått att det\r\nskall utredas om den som är arbetsför och\r\nsöker  arbete  men  inte  har  rätt  till\r\narbetslöshetsersättning i  stället  skall\r\nfå  dagpenning med ett något högre belopp\r\nän   socialbidraget,  förutsatt  att  han\r\neller  hon deltar i någon form av åtgärd.\r\nFörslaget,   som  endast  är  schematiskt\r\nbeskrivet   i   motionen,   läggs    fram\r\nparallellt  med förslag från  partiet  om\r\natt    anslaget    22:2    Bidrag    till\r\narbetslöshetsersättning               och\r\naktivitetsstöd skall minskas med drygt  9\r\nmiljarder   kronor   jämfört   med    vad\r\nregeringen          föreslagit          i\r\nbudgetpropositionen.   Utskottet   finner\r\ninte  skäl till något tillkännagivande  i\r\nden nu aktuella frågan.\r\n\r\nVissa frågor om arbetsmarknaden för\r\ninvandrare\r\n\r\nUtskottet  vill här något närmare  beröra\r\nfrågor om arbetsmarknaden för invandrare.\r\nSenare i betänkandet återkommer utskottet\r\ntill denna fråga.\r\nI  regeringsförklaringen  2003  betonade\r\nstatsministern att sysselsättningen bland\r\nde  utrikes födda måste öka. Staten skall\r\nvara   ett   föredöme  som  arbetsgivare.\r\nMottagandet  av nyanlända invandrare  och\r\nstödet  för deras etablering i  samhället\r\nreformeras  med  inriktning  på  snabbare\r\ninträde        på        arbetsmarknaden.\r\nSvenskundervisning,         yrkesinriktad\r\npraktik,  validering  av  kompetens   och\r\nandra    insatser   skall    kunna    ske\r\nparallellt.   Arbetsmarknadsverkets   och\r\nandra myndigheters ansvar förtydligas. En\r\nvalideringsdelegation    tillsätts    och\r\nutbildningen  i  svenska  för  invandrare\r\nskall    också    reformeras,    framhöll\r\nstatsministern i regeringsförklaringen.\r\nArbetsmarknadsutskottet      tillstyrkte\r\nvåren   2003   regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:44 om finansiering av\r\narbetsplatsintroduktion     för     vissa\r\ninvandrare.   Utskottet,  och   sedermera\r\nriksdagen   (bet.   2002/03:AU8,    rskr.\r\n2002/03:200), ställde sig därmed bakom en\r\nförsöksverksamhet  vid arbetsförmedlingen\r\nmed   arbetsplatsintroduktion  för  vissa\r\ninvandrare.\r\nUtskottet   konstaterar   att   det    i\r\nförordningen        (2003:623)         om\r\narbetsplatsintroduktion  som   träder   i\r\nkraft  den  1  december  2003  anges  att\r\nförsöksverksamheten   innebär   att    en\r\nspecialutbildad arbetsförmedlare fungerar\r\nsom  stödperson  åt en  invandrare  eller\r\nflykting  inför anställning  eller  under\r\narbetspraktik som föregår en anställning.\r\nArbetsplatsintroduktionen   skall    vara\r\narbetsmarknadspolitiskt   motiverad.    I\r\nförordningen  klargörs att detta  betyder\r\natt  insatsen skall lämnas endast om  det\r\när  lämpligt både för den enskilde och ur\r\nett  övergripande arbetsmarknadspolitiskt\r\nperspektiv.  Insatsen  skall  också  vara\r\nlämplig   ur   ett  integrationspolitiskt\r\nperspektiv.\r\nEnligt           utskottet           kan\r\nförsöksverksamheten väntas  innebära  god\r\nindividuell   service  till   såväl   den\r\narbetssökande  som  arbetsgivaren   under\r\narbetspraktik.\r\nUtskottet  ser  också  positivt  på  att\r\nregeringen  givit Statens kvalitets-  och\r\nkompetensråd  i uppdrag att förbereda  en\r\npreparandutbildning  för  i  första  hand\r\ninvandrade  akademiker.  Syftet  är   att\r\nunderlätta  för  utlandsfödda  akademiker\r\natt    få   arbete   och   för   statliga\r\narbetsgivare  att  öka  den  etniska  och\r\nkulturella    mångfalden    bland    sina\r\nanställda.  Senast den 30  november  2005\r\nskall  resultatet  och erfarenheterna  av\r\nförsöksomgången      redovisas       till\r\nregeringen.\r\nFör  att  främja  ett  snabbt  tillträde\r\ntill  arbetsmarknaden för flyktingar  och\r\nandra  invandrare måste samverkan fungera\r\nmellan   flera  myndigheter  liksom   med\r\nkommunerna.         Arbetsmarknadsverket,\r\nIntegrationsverket,     Migrationsverket,\r\nSkolverket  och  Svenska  Kommunförbundet\r\nslöt  2001 en central överenskommelse  om\r\nutveckling    av    introduktionen    för\r\nflyktingar och andra invandrare.\r\nI  det pågående arbetet med att utveckla\r\nintroduktionen  har en mängd  goda  idéer\r\noch exempel på förbättringar kommit fram.\r\nI    skriften   \"En   god   början\"   som\r\npublicerats  i  november  2003  beskriver\r\nmyndigheterna  en  rad  idéer  och   goda\r\nexempel  på  hur  regionala  och   lokala\r\nintroduktionsinsatser    för    nyanlända\r\ninvandrare   har   utformats.   Skriftens\r\nutgångspunkt  är fem enskilda  individers\r\nerfarenheter     från      asyl-      och\r\nintroduktionsprocessen.             Genom\r\nberättelserna   beskrivs  hur   samverkan\r\nutvecklats i asylmottagningen,  kommunala\r\nflyktingmottagningen                  och\r\nsvenskundervisningen för invandrare.\r\nUtredningen om översyn av mottagande  av\r\noch     introduktion    för    flyktingar\r\növerlämnade  i september sitt  betänkande\r\nEtablering  i  Sverige - möjligheter  och\r\nansvar  för  individ  och  samhälle  (SOU\r\n2003:75). Förslaget bereds för närvarande\r\ni Justitiedepartementet.\r\nÖverensstämmelsen  är enligt  utskottets\r\nuppfattning  stor mellan de åtgärder  och\r\nförslag som redovisas här och de som förs\r\nfram    i    vissa   motionsförslag    om\r\narbetsmarknaden för invandrare. Utskottet\r\nåterkommer  senare  i  betänkandet   till\r\nandra  förslag  om  arbetsmarknaden   för\r\ndenna grupp.\r\nUtskottet ansluter sig inte mot  bakgrund\r\nav  det ovanstående till motionerna  A329\r\nyrkande  12  i  denna  del  (kd),   Sf326\r\nyrkande  7  i denna del (fp), samt  Sf402\r\nyrkandena 10 och 11 (kd).\r\n\r\nRehabilitering och rörlighet på\r\narbetsmarknaden\r\n\r\nI   likhet   med  Kristdemokraterna   ser\r\nutskottet  positivt på  att  arbetsgivare\r\nbeviljar  tjänstledighet när en  anställd\r\nvill prova på ett annat arbete liksom att\r\narbetsgivare  i  nätverk  samordnar   och\r\nutbyter        erfarenheter         kring\r\nrehabiliteringsinsatser.\r\nAtt   rörligheten   på   arbetsmarknaden\r\nmåste   öka  liksom  möjligheterna   till\r\nrehabilitering   i  arbetslivet   är   en\r\nuppfattning som utskottet fört fram såväl\r\novan   som  vid  ett  flertal  tillfällen\r\ntidigare. I dagsläget, när matchningen på\r\narbetsmarknaden betonas alltmer, är detta\r\nav allra största vikt.\r\nDet  är  därför glädjande att regeringen\r\ni oktober 2003 beslutat att ge Verket för\r\ninnovationssystem (Vinnova) i uppdrag att\r\nutveckla   metoder   och   modeller   för\r\nsamverkan  mellan flera arbetsgivare  när\r\ndet     gäller     rehabilitering      av\r\nlångtidssjuka.  Syfte är  att  åstadkomma\r\nökad     hälsa     på    de    deltagande\r\narbetsplatserna  genom  förebyggande  och\r\nrehabiliterande   åtgärder.    Insatserna\r\nskall genomföras i form av ett forsknings-\r\noch  utvecklingsprogram mellan  2003  och\r\n2006. I Vinnovas uppdrag ingår också  att\r\nfölja  upp  och utvärdera projekten  samt\r\natt    se   till   att   kunskapen    och\r\nerfarenheterna sprids.\r\nGeografisk  rörlighet  bidrar  till  att\r\nförkorta  arbetslöshetstider  och  medför\r\natt   lediga   platser   kan   tillsättas\r\nsnabbare.      Ökad     rörlighet      på\r\narbetsmarknaden är också ett  av  de  sju\r\nområden  där  regeringen  pekat  ut   att\r\narbetsmarknadspolitikens\r\ntillväxtorienterade   inriktning    skall\r\nförstärkas.\r\nUtredningen   om   rörlighetsstimulanser\r\nhar   våren   2003  avlämnat  betänkandet\r\nGeografisk  rörlighet för  sysselsättning\r\noch  tillväxt  (SOU 2003:37).  Utskottet,\r\nsom  i  betänkande 2002/03:AU8  redovisat\r\nhuvuddragen  i utredningens förslag,  har\r\nerfarit  att arbetet med att sammanställa\r\nremissynpunkterna för närvarande pågår  i\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet    anser   inte   att    något\r\ntillkännagivande    bör    riktas    till\r\nregeringen  med anledning av motion  A309\r\nyrkande 2 (kd).\r\n\r\nKompetensförsörjning m.m.\r\n\r\nI   flera  motioner  betonas  vikten   av\r\nkompetensförsörjning    och    av     att\r\ntillgodose    behovet   av    arbetskraft\r\nframöver, såväl på regional nivå som  för\r\nriket i helhet.\r\nArbetsmarknadsutskottet  behandlade  vid\r\nett   par   tillfällen  under  föregående\r\nriksmöte,  senast våren 2003 i betänkande\r\n2002/03:AU8,    förslag   med    liknande\r\ninnebörd.   I  likhet  med   i   tidigare\r\nbetänkanden framhöll utskottet att frågor\r\nom  det framtida arbetskraftsutbudet  och\r\nkompetensutvecklingen har hög  prioritet.\r\nUtskottet  betonade  också  de  regionala\r\nkompetensrådens  roll i  bedömningar  och\r\nprioriteringar på området.\r\nNär   det   gäller   arbetskraftsutbudet\r\ntillstyrkte  utskottet i  det  nyssnämnda\r\nbetänkandet    ett   förslag    om    att\r\narbetsmarknadsutbildning             inom\r\nbristyrkesområden får beviljas  anställda\r\npå  försök  under  perioden  den  1  juli\r\n2003-den   31  december  2005.  Utskottet\r\nåterkommer    i    avsnitt    3.1    till\r\nmotionsförslag   om   ett   system    för\r\nindividuell kompetensutveckling.\r\nModeraterna  tar  i flera  motioner  upp\r\nfrågor  om  kompetensförsörjning.   Bland\r\nannat    vill    partiet   slopa    flera\r\narbetsmarknadspolitiska   program    till\r\nförmån   för   insatser   dominerade   av\r\nutbildning.  Utskottet har  för  sin  del\r\nsvårt  att förstå hur detta skulle  kunna\r\nförverkligas   om   partiets   krav    på\r\nomfattande    anslagsnedskärningar     på\r\nmotsvarande  områden  skulle  genomföras.\r\nArbetsmarknadsutbildning      är      den\r\nprogramform      som      har      högsta\r\nstyckkostnaden, 22 600 kr  per  deltagare\r\noch  månad under 2002 vilket kan jämföras\r\nmed styckkostnader på exempelvis 6 900 kr\r\nför  allmänt anställningsstöd, 10 700  kr\r\nför arbetspraktik och 11 600 kr för start\r\nav  näringsverksamhet  (AMS  rapport  Ure\r\n2003:2).\r\nI  fråga om arbetsmarknadsutbildning har\r\nregeringen  i regleringsbrevet  till  AMS\r\nfastställt   ett  mål  om   att   andelen\r\ndeltagare som fått arbete 90 dagar  efter\r\navslutad  arbetsmarknadsutbildning  skall\r\nuppgå till minst 70 %. Målet är inte nytt\r\nutan  har funnits några år. Det har visat\r\nsig  svårt att nå målet, vilket utskottet\r\ntidigare berört i betänkande 2001/02:AU5.\r\nUtskottet  finner det mot denna  bakgrund\r\nglädjande att målet ser ut att kunna  nås\r\nunder  2003, enligt statistik  från  AMS.\r\nEffektiviteten                          i\r\narbetsmarknadsutbildningen  har   således\r\nsuccessivt ökat.\r\nEn   av   slutsatserna  i   en   nyligen\r\npublicerad   IFAU-studie,    Vikten    av\r\narbetsgivarkontakter: en  studie  av  den\r\nyrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen\r\ni  ljuset  av  70-procentsmålet  (Rapport\r\n2003:10),  är att utbildningar där  detta\r\nmål    i    hög   grad   blivit   uppnått\r\nkarakteriseras  av att  arbetsgivare  med\r\nbehov   av  arbetskraft  finns   med   på\r\nidéstadiet, i uttagningen av  elever  och\r\nunder  kursens gång. Också andra resultat\r\ni   studien  pekar  på  vikten  av   nära\r\nkontakter  mellan förmedling,  anordnare,\r\nutförare och potentiella arbetsgivare.\r\nUtskottet   ser  inte  skäl   till   att\r\nföreslå   något   tillkännagivande    med\r\nanledning av motionerna A226 yrkandena  4\r\noch  5  (m),  A257 yrkande  3  (m),  A305\r\nyrkande 11 (m), A341 yrkandena 1, 3 och 4\r\n(s) samt N416 yrkandena 2 och 3 (s).\r\n\r\nI   motion  A270  (mp)  förespråkas   som\r\nframgått    att   arbetsmarknadspolitiska\r\nmedel  beviljas  till  företagsutbildning\r\nnär klimatförhållanden annars skulle göra\r\nanställda  arbetslösa.  Utskottet  har  i\r\ntidigare  sammanhang, senast i betänkande\r\n2001/02:AU5,  redovisat sin  principiella\r\ninställning     till    användande     av\r\narbetslöshetsförsäkringen           eller\r\narbetsmarknadspolitiska insatser för  att\r\njämna   ut   tillfälliga   nedgångar    i\r\nföretagens  verksamhet. Enligt utskottets\r\nuppfattning   måste,  med   hänsyn   till\r\nkonkurrensneutraliteten,             stor\r\nrestriktivitet  gälla i  fråga  om  sådan\r\nanvändning.\r\n\r\nNär det gäller Kristdemokraternas begäran\r\ni  motion A329 om att regeringen  snarast\r\nskall   verkställa  ett  riksdagsbeslutet\r\nfrån  den  11 april 2003 om att tillsätta\r\nen     parlamentarisk    utredning     om\r\narbetskraftsinvandring   har    utskottet\r\nerfarit   från   Regeringskansliet    att\r\nberedningsarbetet ännu inte är avslutat.\r\n\r\nÅtgärder för att minska ohälsan och göra\r\narbetslivet mer barnvänligt\r\n\r\nFör   att  minska  stressen  och  ohälsan\r\nefterlyses i en motion åtgärder  för  att\r\nidentifiera   och  åtgärda   hinder   som\r\nförsvårar    en   flexibel   och    trygg\r\narbetsmarknad. I flera motioner förs  det\r\nockså fram önskemål om olika insatser för\r\natt göra arbetslivet mer barnvänligt.\r\nUtskottet  kan inledningsvis instämma  i\r\nvad några av motionärerna anför om värdet\r\nför  den  enskilde  av  individuella  och\r\nflexibla   arbetstider  för  att   minska\r\nstressen     och    konflikten     mellan\r\narbetslivet   och  de  krav   som   bl.a.\r\nföräldrarollen  innebär. Ökat  inflytande\r\növer  arbetstiden för den enskilde är  en\r\nviktig fråga.\r\nFrågan  om flexibel arbetstid har  också\r\nvarit  föremål  för  översyn,  dels  inom\r\nramen för de s.k. trepartssamtalen,  dels\r\nav  Kommittén  för  nya  arbetstids-  och\r\nsemesterregler   (Knas).   Bland    annat\r\npresenterade  kommittén   i   juni   2002\r\ndelbetänkandet  TID  -  för  arbete   och\r\nledighet  (SOU  2002:58)  som  innehåller\r\nförslag   om   en  ny  lag  om   flexibel\r\nledighet. I juni i år avlämnade kommittén\r\nsitt  slutbetänkande  Semesterlagen   och\r\növriga ledighetslagar - överväganden  och\r\nförslag       (SOU      2003:54).       I\r\nbudgetpropositionen anger regeringen  att\r\nden,  efter  samråd med  arbetsmarknadens\r\nparter,  avser  att  ta  ställning   till\r\nförslagen  från  kommittén  under   2004.\r\nRegeringen anger även att den  avser  att\r\nföreslå ändringar som ger den enskilda ar\r\nbetstagaren  ett  ökat  inflytande   över\r\narbetstidens förläggning.\r\nNär  det  gäller inflytande och trygghet\r\ni     arbetslivet    i     övrigt     har\r\nArbetslivsinstitutet (ALI) haft i uppdrag\r\natt    se    över   den   arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen  så  att   den   uppfyller\r\nkraven på trygghet och inflytande för  de\r\nanställda inom ramen för en flexibel  och\r\neffektiv     arbetsmarknad.     Uppdraget\r\nredovisades   den  31  oktober   2002   i\r\npromemorian Hållfast arbetsrätt - för ett\r\nföränderligt   arbetsliv  (Ds   2002:56).\r\nUtredningens  förslag har  varit  ute  på\r\nremiss, och enligt vad utskottet inhämtat\r\növerväger   regeringen   för   närvarande\r\nförslag   som  syftar  till  att   stärka\r\nanställningsskyddet  för   föräldralediga\r\narbetstagare.\r\nNämnas   kan  också  att  regeringen   i\r\nbudgetpropositionen har aviserat  att  en\r\nsärskild  utredare skall  tillsättas  för\r\natt   se   över  behovet  av  en   bättre\r\nsamordning  mellan  inflytandereglerna  i\r\nmedbestämmandelagen (MBL) och  ett  antal\r\nandra   frågor  som  hänger  samman   med\r\nutvecklingen i arbetslivet.\r\nI  fråga  om  möjligheterna  att  förena\r\nföräldraskap  med  förvärvsarbetet   vill\r\nutskottet  även påminna om den  betydelse\r\nsom  föräldraförsäkringen har. Enligt vad\r\nutskottet inhämtat kommer regeringen  att\r\ntillsätta en utredning med uppgift att se\r\növer  hur föräldraförsäkringen kan  göras\r\nmera  flexibel  och hur  den  bättre  kan\r\nbidra  till  att ge barnen tillgång  till\r\nbåda sina föräldrar.\r\nNär  det  gäller Centerpartiets önskemål\r\nom  att involvera arbetsmarknadens parter\r\ni  arbetet  för ett barnvänligt arbetsliv\r\nkan  nämnas den kampanj som JämO bedriver\r\nom   föräldraskap  och  föräldraledighet.\r\nKampanjen   kallas   \"barn   OCH    jobb:\r\nföräldraskap\".  Syftet med  kampanjen  är\r\ndels  att  det hos arbetsgivare, fackliga\r\nrepresentanter,  föräldrar  och  blivande\r\nföräldrar    skall   framstå    som    en\r\nsjälvklarhet   att  det  på  föräldraskap\r\nföljer  föräldraledighet, dels att  förmå\r\narbetsgivare  att  underlätta  för   både\r\nkvinnor och män att förena förvärvsarbete\r\nmed   föräldraskap,  dels  att  informera\r\nallmänheten om vilka regler i arbetslivet\r\nsom  gäller vid föräldraskap och  påverka\r\nattityden  mot  en jämnare fördelning  av\r\nföräldraledigheten.   Tidigare    i    år\r\navslutade   JämO  en  nio  månader   lång\r\nkampanj  mot  diskriminering  av  gravida\r\nkvinnor   i  arbetslivet  under  rubriken\r\n\"barn OCH jobb: nio månader\".\r\nMed  anledning  av vad Kristdemokraterna\r\nanför om alternativa former av barnomsorg\r\nsom  ett  sätt  att  minska  stressen   i\r\narbetslivet    vill    utskottet    fästa\r\nuppmärksamheten på att olika reformer  på\r\nförskoleområdet   som    genomförts    av\r\nregeringen    har    ökat    föräldrarnas\r\nmöjligheter att efterfråga den barnomsorg\r\nde önskar.\r\n\r\nLokalt arbetsmiljöarbete -\r\narbetsmarknadsparternas ansvar m.m.\r\n\r\nI  några  motioner efterfrågas bl.a.  ett\r\nökat   engagemang  från  arbetsmarknadens\r\nparter i arbetet mot ohälsan och insatser\r\nför  att  ta fram goda exempel på  friska\r\narbetsplatser.\r\nSom  utskottet  framhållit  tidigare  är\r\ndet  lokala arbetsmiljöarbetet centalt  i\r\ndet  framtida  arbetet för bättre  hälsa.\r\nDetta  innebär i sin tur att  ökade  krav\r\nkommer  att  ställas  på  såväl  enskilda\r\narbetsgivare som arbetstagare  och  deras\r\norganisationer att aktivt delta i arbetet\r\nmed  att  utveckla en god och utvecklande\r\narbetsmiljö.     Det    är     utskottets\r\nförhoppning      att     omsorgen      om\r\narbetskraftens hälsa, ork och uthållighet\r\nskall  vara  vägledande i  detta  arbete.\r\nUtskottet vill här även påminna  särskilt\r\nom  vikten  av  att kvinnornas  situation\r\nuppmärksammas.\r\nPå    det    nationella    planet    har\r\narbetsmarknadens  parter  deltagit  i  de\r\ns.k.   trepartssamtalen  som  hölls  från\r\nhösten  2001 t.o.m. hösten 2002  som  ett\r\nled i regeringens strategi för ökad hälsa\r\ni  arbetslivet. Resultatet av dessa möten\r\npresenterades  den  19  februari  2003  i\r\nrapporten   \"Ett  arbetsliv  för   alla\".\r\nTanken med trepartssamtalen har varit att\r\nskapa samsyn, men också att få till stånd\r\nåtaganden  från  samtliga  parter  i   en\r\nutvidgad  handlingsplan. Trepartssamtalen\r\nhar  omfattat  såväl förebyggande  arbete\r\nsom  rehabilitering.  Övriga  frågor  som\r\nregeringen  tagit upp inom strategin  för\r\nökad   hälsa  i  arbetslivet   har   även\r\ndiskuterats med parterna inom  ramen  för\r\ntrepartssamtalen.\r\nNyligen  hölls också s.k. tillväxtsamtal\r\nmellan  regeringen  och  arbetsmarknadens\r\nparter.  En  av  huvudfrågorna  i   dessa\r\nsamtal var ohälsan i arbetslivet.\r\nArbetsmarknadens parter har  som  nämnts\r\novan en särskilt viktig roll i det lokala\r\narbetsmiljöarbete.  Parterna  har   också\r\nengagerat sig i detta på olika sätt.  Två\r\nexempel på mer övergripande initiativ  är\r\nprojekten \"Bättre arbetsmiljö och  hälsa\"\r\noch  \"Sunt  liv.nu\" som  AFA  bedriver  i\r\nsamarbete   med  Karolinska   Institutet.\r\n\"Bättre arbetsmiljö och hälsa\" riktar sig\r\ntill den privata sektorn och genomförs på\r\nuppdrag  av  Svenskt Näringsliv,  LO  och\r\nPTK.  \"Sunt liv.nu\" riktar sig  till  dem\r\nsom  arbetar i kommuner och landsting och\r\ngenomförs    på   uppdrag   av    Svenska\r\nKommunförbundet, Landstingsförbundet  och\r\nde        fackliga       organisationerna\r\nKommunalarbetareförbundet,            OFR\r\n(Offentliganställdas Förhandlingsråd) och\r\nSACO.\r\nSom   ett  led  i  arbetet  mot  ohälsan\r\nbeslutade  regeringen i juni 2003  om  en\r\nsärskild  informationssatsning  för  ökad\r\nhälsa  i  arbetslivet.  Det  övergripande\r\nmålet    är   att   aktiviteterna   skall\r\nstimulera  till samtal på arbetsplatserna\r\noch    öka    samverkan   mellan    bl.a.\r\narbetsgivare,  chefer,  skyddsombud   och\r\nandra   arbetstagarrepresentanter    samt\r\nläkare   om  frågor  som  rör  hälsan   i\r\narbetslivet  och  hur den  kan  öka.  För\r\nsatsningen  avsattes 20 miljoner  kronor.\r\nInformationssatsningen       är       ett\r\nsamverkansprojekt                  mellan\r\nRegeringskansliet  (Näringsdepartementet,\r\nSocialdepartementet                   och\r\nFinansdepartementet),   Arbetsmiljöverket\r\n(AV),  Riksförsäkringsverket  (RFV)  samt\r\nArbetsmiljöforum.\r\nRegeringen  har även, som  nämnts  ovan,\r\nuppdragit   åt   Vinnova  att   genomföra\r\ninsatser   med  syfte  att   stärka   och\r\nutveckla   metoder   och   modeller   för\r\nsamverkan   mellan  flera   arbetsgivare.\r\nSamverkan  skall  avse  förebyggande  och\r\nrehabiliterande åtgärder  med  syfte  att\r\nåstadkomma  ökad hälsa vid de samverkande\r\narbetsplatserna.   För   ändamålet    har\r\navsatts 14 miljoner kronor.\r\nHär  kan  även  nämnas  det  arbete  som\r\npågår   inom  Folkhälsoinstitutet  (FHI).\r\nBland     annat     bedrivs     projektet\r\nHälsofrämjande      arbetsplatser       -\r\nlitteraturgenomgång och  svenska  exempel\r\ndär   målsättningen  är  att   inventera,\r\nanalysera  och sammanställa  svenska  och\r\ninternationella studier. Särskild tonvikt\r\nläggs    på    studier   som   kombinerat\r\narbetsorganisations-                  och\r\narbetsmiljöförbättringar              med\r\nlivsstilsförbättringar.        Projektets\r\nslutrapport  beräknas  bli  färdig  under\r\nvåren 2004.\r\nFHI  planerar  dessutom att  tillsammans\r\nmed  ALI, AV och RFV utveckla och  stärka\r\nett  svenskt  nätverk  om  hälsofrämjande\r\narbetsplatser.\r\nNär     det     gäller    det     lokala\r\narbetsmiljöarbetet   spelar   även   AV:s\r\ntillsynsarbete   och   det   systematiska\r\narbetsmiljöarbetet (SAM) en central roll.\r\nUtskottet återkommer till detta nedan.\r\nFör att motverka och förebygga ohälsa  i\r\noffentlig sektor har regeringen  vidtagit\r\nolika   åtgärder.  Bland  annat  avsattes\r\nunder   2001   och  2002  sammanlagt   70\r\nmiljoner kronor för att bedriva särskilda\r\nförsök  hos  några av de stora offentliga\r\narbetsgivarna  i syfte att förebygga  och\r\nminska  sjukfrånvaron. Medlen  har  förde\r\nlats  till  19 projekt inom kommuner  och\r\nlandsting  och  i  ett  fall  en  statlig\r\nmyndighet (Rikspolisstyrelsen). Projekten\r\nhar  karaktären av metodutveckling. Bland\r\nannat ingår försök med redovisning av  de\r\nanställdas  hälsoläge  hos  den  enskilda\r\narbetsgivaren,     s.k.     Hälsobokslut.\r\nRegeringen  har uppdragit åt Vinnova  att\r\nfölja    och   utvärdera   den   pågående\r\nförsöksverksamheten. Syftet med uppdraget\r\när  att samlat kunna dra slutsatser  från\r\nprojekten,  få en effektiv  spridning  av\r\nresultaten  och att ge ett  underlag  för\r\nfortsatt    forskning.   Vinnova    skall\r\nslutredovisa uppdraget 2006.\r\nI  juni 2003 beslutade regeringen  också\r\natt inrätta ett forum - \"Hälsa i Staten\".\r\nUtgångspunkten  är att myndigheter  skall\r\nlära  av  varandras erfarenheter  och  få\r\ninspiration till att skapa attraktiva och\r\neffektiva    arbetsplatser    med     god\r\narbetsmiljö  och låg sjukfrånvaro.  Forum\r\n\"Hälsa  i Staten\" kommer bland annat  att\r\narrangera   konferenser  och  seminarier,\r\nförmedla  information  och  ta  initiativ\r\ntill samarbete med myndigheter.\r\nMot   bakgrund  av  det  anförda   anser\r\nutskottet  att  det inte finns  anledning\r\natt  föreslå  några ytterligare  åtgärder\r\nmed anledning av motionerna.\r\nI  en  motion tar Kristdemokraterna  upp\r\nAV:s     roll    i    det    förebyggande\r\narbetsmiljöarbetet.  Motionärerna   anser\r\nbl.a. att verket skall vara mer aktivt  i\r\nfråga om tillsyn av och information  till\r\nde lokala arbetsplatserna.\r\nSom  utskottet understrukit ovan är  det\r\nden lokala arbetsplatsen och parterna  på\r\narbetsmarknaden som måste stå i fokus för\r\narbetet  för  ett hållbart arbetsliv.  De\r\nenskilda  arbetsgivarna  måste   ta   ett\r\nstörre  ansvar  för  att  integrera   det\r\nförebyggande och rehabiliterande  arbetet\r\ni verksamheten.\r\nDet   finns   samtidigt  anledning   att\r\npåminna  om  att det redan enligt  dagens\r\narbetsmiljölag åligger arbetsgivaren  och\r\narbetstagaren   att  samverka   för   att\r\narbetsmiljön    skall   anpassas    efter\r\nenskilda människors förutsättningar. Till\r\nexempel  anges i lagens 2 kap.  1  §  att\r\narbetsförhållandena skall anpassas  efter\r\nmänniskors   olika   förutsättningar    i\r\nfysiskt   och   psykiskt   avseende.    I\r\narbetsmiljölagen betonas också vikten  av\r\nförebyggande insatser, för vilka  det  är\r\narbetsgivarna  som har huvudansvaret.  En\r\nbärande tanke i arbetsmiljölagen är  dock\r\natt  arbetsgivare och arbetstagare  skall\r\nsamverka  för  att  åstadkomma   en   god\r\narbetsmiljö  (3  kap.  1  a  §).  En  god\r\nutgångspunkt för en sådan samverkan finns\r\nockså   i  Arbetsmiljöverkets  föreskrift\r\nSystematiskt    arbetsmiljöarbete    (AFS\r\n2001:1)   som   ger   arbetsgivare    och\r\narbetstagare  en  metod  att  identifiera\r\nrisker i arbetsmiljön, åtgärda och  följa\r\nupp  dem.  Det  är viktigt  att  parterna\r\ntillämpar  denna metod och att de  håller\r\nsig   välinformerade  om  vilka  faktorer\r\neller   arbetsvillkor  som  kan   påverka\r\nmänniskor negativt i fysiskt och psykiskt\r\nhänseende.\r\nI   juni  2003  lämnade  regeringen  ett\r\nuppdrag  åt  Statskontoret att  utvärdera\r\nAV:s  insatser  vad gäller  införande  av\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete. Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 15 april 2004.\r\nHär  bör  också nämnas det stöd för  det\r\nlokala    arbetsmiljöarbetet    som    de\r\nregionala skyddsombudens arbete  innebär.\r\nI syfte att stärka deras arbete har t.ex.\r\n50 miljoner kronor satsats under perioden\r\n2001-2003.  Under  samma  period  har  25\r\nmiljoner  kronor  satsats  på  utbildning\r\ninom företagshälsovården.\r\nSom  ett  led  i  strategin  för  bättre\r\nhälsa  i  arbetslivet har regeringen  för\r\n2004 bl.a. föreslagit att AV tillförs  en\r\npermanent   resursförstärkning   på    29\r\nmiljoner    kronor   för    att    stärka\r\narbetsmiljötillsynen och att 30  miljoner\r\nkronor    går    till    den    regionala\r\nskyddsombudsverksamheten.\r\nUtskottet     vill     också      betona\r\nföretagshälsovårdens  betydelse  för  det\r\nlokala arbetet mot ohälsa. Tillgång  till\r\nföretagshälsovård är viktigt  främst  för\r\natt tillgodose arbetsplatsernas behov  av\r\nkunskaper   och   sakkunnig    hjälp    i\r\narbetsmiljö-  och rehabiliteringsarbetet.\r\nDe  senaste årens negativa utveckling  av\r\nhälsan  inom  arbetslivet visar  att  det\r\nfinns  ett  ökat  behov av  en  kompetent\r\nresurs    i    det    förebyggande    och\r\nrehabiliterande    arbetet    med    bred\r\ntillgänglighet  och  förtroende  på  både\r\narbetsgivar- och arbetstagarsidan. Det är\r\ndärför  välkommet att regeringen föreslår\r\natt   ytterligare   3   miljoner   kronor\r\ntillförs  metodutveckling av  företagshäl\r\nsovården för 2004.\r\nUtskottet  noterar också att  regeringen\r\nnyligen tillsatt en särskild utredare för\r\natt     utreda    vissa    frågor    inom\r\nföretagshälsovården    (dir.    2003:87).\r\nUtredaren  skall  bl.a. överväga  om  det\r\nbehövs    förändringar   av   de   legala\r\nförutsättningarna   för    arbetsgivarens\r\nskyldighet          att          utnyttja\r\nföretagshälsovård, hur utbildningen skall\r\norganiseras  och dimensioneras  samt  hur\r\nden  särskilda kompetens som  finns  inom\r\nföretagshälsovård  bättre   skall   kunna\r\nutnyttjas    i    sjukskrivnings-     och\r\nrehabiliteringsprocessen. Utredaren skall\r\nredovisa   uppdraget   dels   genom   ett\r\ndelbetänkande                          om\r\nföretagshälsovårdsutbildningen senast den\r\n1    januari   2004,   dels   genom   ett\r\nslutbetänkande senast den 1 juli 2004.\r\nMot   bakgrund  av  det  anförda   anser\r\nutskottet  att  det inte finns  anledning\r\natt  föreslå  några ytterligare  åtgärder\r\nmed anledning av motionen.\r\n\r\nForskning m.m. om orsakerna bakom ohälsan\r\n\r\nI      några      motioner     efterlyses\r\nkunskapsinhämtning av olika slag för  att\r\nbelysa  problem förknippade med ohälsa  i\r\narbetslivet. De frågor motionärerna  vill\r\nha   svar   på   är  bl.a.  om   arbetets\r\nförhållande  till  hälsa,  betydelsen  av\r\narbetsorganisationsfrågor samt  orsakerna\r\nbakom de regionala skillnaderna.\r\nSom  framgått ovan går det  inte  att  i\r\ndag  få  någon klar bild av vilka orsaker\r\nsom    ligger    bakom    den    pågående\r\nutvecklingen av ohälsan. Forskningen  har\r\nlyft  fram  flera tänkbara  förklaringar,\r\nmen  dessa  kan varken var för sig  eller\r\ntillsammans  ge  någon tillfredsställande\r\nförklaring       till       skillnaderna.\r\nProblembilden är således mycket komplex.\r\nUtskottet  behandlade liknande  yrkanden\r\ni     samband     med     förra     årets\r\nbudgetproposition (bet. 2002/03:AU2)  och\r\nvill   inledningsvis  hänvisa  till   den\r\ngenomgång   av  pågående  och   avslutade\r\nutredningar som gjordes där.\r\nDärutöver  vill utskottet framhålla  att\r\nflera  olika myndigheter och andra  organ\r\nforskar    om   hälsa   och   ohälsa    i\r\narbetslivet. Arbetslivsinstitutet  (ALI),\r\nsom      bedriver     forsknings-     och\r\nutvecklingsverksamhet  inom  arbetsmiljö,\r\narbetsliv  och  arbetsmarknad,   är   ett\r\nexempel. Bland annat presenterade ALI den\r\n15  augusti i år rapporten \"Låsningar och\r\nlösningar  i  arbetslivet\".  I  rapporten\r\nlämnas  en  beskrivning  och  analys   av\r\nviktiga     utvecklingstendenser      som\r\ninstitutet   menar   kommer   att    vara\r\nframträdande de närmaste åren.  Rapporten\r\nbehandlar   trender  i   arbetslivet   ur\r\nekonomiskt,  psykologiskt,  sociologiskt,\r\npedagogiskt      och     arbetsmedicinskt\r\nperspektiv.  Exempel  på  andra   viktiga\r\naktörer  är  Institutet  för  psykosocial\r\nmedicin  (IPM), Statens folkhälsoinstitut\r\n(FHI), universitet och högskolor.\r\nMed  anledning av vad Centerpartiet  tar\r\nupp  i  sin motion om en kartläggning  av\r\nregionala  skillnader m.m. kan  utskottet\r\ntill  att  börja med konstatera  att  RFV\r\nhaft  i uppdrag av regeringen att studera\r\ndetta.  I sin avrapportering av uppdraget\r\nhar  RFV  presenterat en rad studier.  En\r\nsammanfattning  av  resultaten   görs   i\r\nrapporten    Regionala    skillnader    i\r\nsjukskrivning  - hur ser de  ut  och  vad\r\nberor de på ? (RFV analyserar 2003:12).\r\nUtskottet vill också påminna om att  den\r\ns.k.  HpH-utredningen1 i sitt  betänkande\r\nHandlingsplan   för    ökad    hälsa    i\r\narbetslivet (SOU 2002:5) konstaterar  att\r\nskillnaderna  är  så stora  mellan  olika\r\nkommuner  att  den verkliga sjukfrånvaron\r\nvarierar med relationen 1 till  7  i  för\r\nhållande      till     den     förväntade\r\nsjukfrånvaron. Utredningen  finner  dessa\r\nskillnader  anmärkningsvärda då  de  inte\r\nenbart  kan  förklaras  genom  skillnader\r\nvare  sig  i  kön,  åldersstruktur  eller\r\nnäringslivsstruktur.    Även    i    AHA-\r\nutredningens2 delbetänkande  Kunskapsläge\r\nsjukförsäkringen (SOU 2002:62) gjordes en\r\ngenomgång  av  de regionala skillnaderna.\r\nSlutsatsen     blev    där     att     be\r\nfolkningssammansättningen  i  olika   län\r\nendast  kan  förklara en  mindre  del  av\r\nskillnaderna i ohälsotal.\r\nEnligt budgetpropositionen planerar  FHI\r\natt tillsammans med ALI och IPM uppdatera\r\nden kunskapssammanställning som gjordes i\r\nsamband med AHA-utredningen 2002.  Sådana\r\nsammanställningar  planeras  dessutom  om\r\nframgångsrikt regionalt/lokalt  folkhälso\r\narbete inom arbetslivsområdet.\r\nDen  2  april 2003 överlämnade den  nyss\r\nnämnda        AHA-utredningen        sitt\r\nslutbetänkande, \"AHA - utredningsinstitut\r\noch   mötesplats\"  (SOU   2003:13)   till\r\nregeringen.  Utredningen ger där  förslag\r\npå  hur  en  mer  effektiv och  användbar\r\nstatistik  på  området  skall  kunna  tas\r\nfram,  bl.a.  genom ett nytt kvalificerat\r\nutredningsinstitut  som   löpande   skall\r\nfölja  kunskapsutvecklingen inom  området\r\narbete,  hälsa och arbetslinjen. Dessutom\r\nföreslår  utredningen en ny  databas  med\r\nrelevanta,   aktuella  och   tillgängliga\r\nuppgifter som gör det möjligt att  forska\r\ninom området arbete och hälsa och löpande\r\nfölja  utvecklingen inom  samma  område.\r\nBetänkandet   har  remissbehandlats   och\r\nbereds      för      närvarande      inom\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet  vill också, med anledning  av\r\nCenterpartiets     önskemål     om     en\r\nundersökning    av   \"friskhetsfaktorer\",\r\nhänvisa  till vad som anförts ovan  under\r\nrubriken    \"Lokalt    arbetsmiljöarbete,\r\narbetsmarknadsparternas ansvar m.m.\".\r\nMot   bakgrund  av  det  anförda   anser\r\nutskottet  att  det inte finns  anledning\r\natt  föreslå  några ytterligare  åtgärder\r\nmed anledning av motionerna.\r\n\r\nOmställningspeng och alternativa aktörer\r\n\r\nUtskottet  konstaterar  att  Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna    och    Centerpartiet\r\nåterkommer  med förslag om att arbetslösa\r\nsom inte får ett nytt arbete snabbt skall\r\nkunna få en s.k. omställningspeng för att\r\nfinansiera        arbetsmarknadsåtgärder.\r\nÅtgärderna   skall  enligt   motionärerna\r\nutföras    av   en   mångfald    aktörer,\r\nexempelvis   privata  arbetsförmedlingar,\r\nprivata    utbildningsföretag,    ideella\r\nföreningar,  bemanningsföretag,   nätverk\r\noch   kooperativ,   och   de   arbetslösa\r\nsökandena   skall  få  ökat  ansvar   och\r\nsjälvbestämmande. Detta  framhålls  också\r\nav Moderaterna.\r\nI  förra  årets  budgetbetänkande  (bet.\r\n2002/03:AU1)     behandlade     utskottet\r\nmotsvarande    motionsförslag    relativt\r\nutförligt och har inte ändrat uppfattning\r\nom  dessa.  Därför avstår utskottet  från\r\natt   nu  gå  närmare  in  på  förslagen.\r\nUtskottet  vill dock framhålla vikten  av\r\natt   individen   står  i   centrum   för\r\narbetsförmedlingens verksamhet.\r\nUtskottet  ansluter  sig  med  det  ovan\r\nanförda inte till motionerna A263 yrkande\r\n4  (c), A310 yrkandena 6 och 7 (fp), A329\r\nyrkandena  3 och 4 (kd), A263  yrkande  8\r\n(c) och A305 yrkande 9 (m).\r\nCenterpartiet  tar, som framgått,  i  sin\r\narbetsmarknadspolitiska motion upp frågor\r\nsom  rör  social  ekonomi  och  då  bl.a.\r\nkooperativ verksamhet.\r\nI   budgetpropositionen  (utg.omr.   17)\r\ndefinieras social ekonomi som organiserad\r\nverksamhet  som primärt har  samhälleliga\r\nändamål,     bygger    på    demokratiska\r\nvärderingar    och   är   organisatoriskt\r\nfristående  från den offentliga  sektorn.\r\nSådan verksamhet bedrivs i första hand  i\r\nföreningar,  stiftelser  och  kooperativ.\r\nVerksamheterna   har  allmännytta   eller\r\nmedlemsnytta,  inte  vinstintresse,   som\r\nfrämsta   drivkraft.  Grundläggande   för\r\nstörre  delen av verksamheterna inom  den\r\nsociala ekonomin är människors vilja till\r\nideella insatser. Regeringen framhåller i\r\nbudgetpropositionen                   att\r\nfolkrörelsepolitiken  syftar   till   att\r\nstödja och stärka den sociala ekonomin  i\r\nsamhället.\r\nVetenskapsrådet   har   på   regeringens\r\nuppdrag  genomfört  en  kartläggning   av\r\nforskningen   om   demokrati,   offentlig\r\nförvaltning   och   folkrörelser    under\r\nperioden     1990-2003.    Kartläggningen\r\ninnefattar bl.a. forskning om det  civila\r\nsamhället,    ideell   sektor,    sociala\r\nrörelser    och   social    ekonomi.    I\r\nkartläggningen, som redovisades i oktober\r\n2003,     föreslås    ett     strategiskt\r\ngrundforskningsprogram  för  att   stärka\r\nforskningen   om   demokrati,   offentlig\r\nförvaltning  och folkrörelser.  Förslaget\r\nbereds nu i Regeringskansliet.\r\nUtskottet   har   en  positiv   syn   på\r\nverksamheter  som omfattas  av  begreppet\r\nsocial ekonomi. Det djupa engagemang  som\r\nofta  kännetecknar  aktörerna  inom   den\r\nsociala ekonomin kommer många gånger till\r\nnytta  såväl för enskilda medborgare  som\r\nför samhället i stort.\r\nEnligt  utskottet bör inte  motion  A263\r\nyrkandena  19 och 21 (c) föranleda  något\r\ntillkännagivande från riksdagen.\r\nI  motion  A276 (c) föreslås en utredning\r\nom   att   föra  över  medel   från   det\r\narbetsmarknadspolitiska     till      det\r\nkulturpolitiska området. På förslag  från\r\nutskottet i betänkande 2002/03:AU1 avslog\r\nriksdagen ett liknande förslag. Utskottet\r\navvisar även det nu aktuella förslaget.\r\n\r\nArbetslöshetsersättning, lönebildning,\r\nfriår m.m.\r\n\r\nNär  det  gäller de motioner som tar  upp\r\nfrågor  om  arbetslöshetsersättning   och\r\nlönebildning hänvisar utskottet till sitt\r\nyttrande   den  23  oktober   2003   till\r\nfinansutskottet  (yttr. 2002/03:AU1y).  I\r\nyttrandet kommenterade utskottet relativt\r\nutförligt     de     olika     borgerliga\r\nalternativen    till    reformering    av\r\narbetslöshetsförsäkringen.      Utskottet\r\nredovisade   där   sin   även    tidigare\r\nframförda   kritik  mot   de   borgerliga\r\nförslagen      om      kraftigt      ökad\r\negenfinansiering                        i\r\narbetslöshetsförsäkringen. Utskottet  såg\r\ndet  också som helt orealistiskt  att  de\r\nförslag   som  lagts  fram   om   en   ny\r\narbetslöshetsförsäkring   skulle    kunna\r\ngenomföras så snabbt att de får genomslag\r\npå  budgeten redan under nästa år. Det är\r\nfrågan          om          genomgripande\r\nsystemförändringar   som   skulle   kräva\r\nlagändringar      och      administrativa\r\nanpassningar, framhöll utskottet.\r\nDet  kan  i detta sammanhang nämnas  att\r\nRiksrevisionen enligt sin granskningsplan\r\nför  andra  halvåret  2003  påbörjar   en\r\ngranskning    av   arbetslöshetskassornas\r\nmedelshantering och regeltillämpning.\r\nVikten  av  åtgärder för att  främja  en\r\ngod      lönebildning      betonas      i\r\nmotionsförslag. I sitt nyligen  avlämnade\r\nyttrande  AU1y  till finansutskottet  tog\r\nutskottet upp lönebildningen och  anförde\r\ndå följande:\r\n\r\nEn   väl  fungerande  lönebildning   är\r\nockså   av  avgörande  betydelse.   Med\r\nlöneökningar          inom           de\r\nsamhällsekonomiska  ramarna  blir   det\r\nmöjligt  med lägre arbetslöshet,  högre\r\nsysselsättning  och  högre  produktion.\r\nRegeringen        framhåller        att\r\nsysselsättningsmålet        förutsätter\r\nmåttliga     nominella    löneökningar.\r\nVikten    av    en    väl    fungerande\r\nlönebildning betonas också av KI i  den\r\nförutnämnda        rapporten         om\r\nlönebildningen  (anm. Lönebildningen  -\r\nsamhällsekonomiska  förutsättningar   i\r\nSverige  2003).  En  något  långsammare\r\nlöneökningstakt än vad som är den  mest\r\ntroliga  skulle bidra till en  snabbare\r\nåterhämtning   av   konjunkturen    och\r\nsysselsättningen    enligt    KI.    Om\r\nregering     och    riksdag    genomför\r\nstrukturella    reformer    som    ökar\r\narbetsutbudet    kan   arbetsmarknadens\r\nparter  och medlare genom återhållsamma\r\nlöneökningar     bidra     till     att\r\nsysselsättningen anpassas snabbare  mot\r\ndet  högre  utbudet. Enligt  KI  skulle\r\narbetslösheten  kunna sänkas  varaktigt\r\nom   parterna  och  medlare  tar   ännu\r\nstörre       hänsyn       till       de\r\nsamhällsekonomiska fördelarna  med  hög\r\nsysselsättning  och  låg  arbetslöshet.\r\nArbetsmarknadsutskottet   instämmer   i\r\ndetta  men  vill samtidigt  betona  att\r\nlönebildningen  i första  hand  är  ett\r\nansvar för parterna.\r\n\r\nUtskottet  ansluter sig  mot  ovanstående\r\nbakgrund   inte   till  motionerna   A305\r\nyrkande 3 (m), A329 yrkande 16 (kd), A330\r\nyrkandena  2 i denna del, 3 och  4  (kd),\r\nA339  yrkande 1 (m) och N412  yrkande  19\r\n(kd).\r\nMedlingsinstitutets arbetsuppgifter  och\r\nroll  i lönebildningen behandlas i motion\r\nA329  från  Kristdemokraterna.  Utskottet\r\nerinrar    om    att   Kristdemokraterna,\r\nFolkpartiet och Centerpartiet accepterade\r\ninrättandet av institutet om än med vissa\r\nförbehåll (bet. 1999/2000:AU5).\r\nDe    uppgifter   för   institutet   som\r\nKristdemokraterna  pekar  på  i  sin   nu\r\naktuella    motion    motsvarar    såvitt\r\nutskottet   kan  se  i  allt   väsentligt\r\nuppgifter   som  tilldelades   institutet\r\nredan  när  detta skapades. Som  ett  par\r\nexempel  kan nämnas att ge stöd till  och\r\nsamråda med arbetsmarknadens parter om en\r\nsamhällsekonomiskt sund lönebildning  och\r\natt svara för lönestatistik och analysera\r\nlöneutvecklingen    från    bl.a.     ett\r\njämställdhetsperspektiv. Det råder  också\r\növerensstämmelse   i  uppfattningen   att\r\nMedlingsinstitutets verksamhet inte skall\r\nleda  till statlig inkomstpolitik.  Detta\r\nslogs   tydligt   fast   när   institutet\r\ntillkom,  och utskottet står även  i  dag\r\nfast vid detta.\r\nNär  det  däremot  gäller  motionärernas\r\nförslag om att i besparingssyfte överväga\r\nsamverkan  eller  samlokalisering  mellan\r\nMedlingsinstitutet   och   någon    annan\r\nbefintlig myndighet ställer sig utskottet\r\navvisande till detta. Utskottet  är  inte\r\nberett  att  föreslå ett tillkännagivande\r\ntill  regeringen med anledning av den  nu\r\naktuella motionen.\r\nNär   det   gäller  frågan   om   social\r\ndumpning  som tas upp i motion  A340  (s)\r\ninstämmer   utskottet   till   fullo    i\r\nmotionärernas  uppfattning  att  det   är\r\nangeläget  att motverka denna företeelse.\r\nI  avsnitt  2.4 som tar upp  flera  olika\r\nfrågor  om arbetskraftens rörlighet  över\r\ngränserna  behandlar utskottet frågan  om\r\nsocial   dumpning  i  samband   med   att\r\narbetskraft från andra länder kommer till\r\nSverige.  Något  tillkännagivande  i  den\r\naktuella frågan är enligt utskottet  inte\r\nmotiverat.\r\nFolkpartiet   uttrycker   som   framgått\r\nkraftig kritik mot friåret. Utskottet kan\r\nför  sin del konstatera att införande  av\r\nett  friår  är en av de 121  punkter  som\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet    enades    om     i     en\r\növerenskommelse  den 4 oktober  2002.  Om\r\nfriåret  skall  kunna genomföras  i  hela\r\nlandet från 2005 måste förberedelserna nu\r\npåbörjas,    vilket   regeringen    också\r\nkonstaterar i budgetpropositionen.\r\nI    betänkande   2002/03:AU1   framhöll\r\nutskottet att riksdagen bör informeras om\r\nerfarenheterna  av det försök  med  friår\r\nsom pågår i tolv kommuner t.o.m. 2004 och\r\nsom utvärderats av IFAU. Utskottet utgick\r\nockså  från  att riksdagen informeras  om\r\nvilka villkor som skall gälla för friåret\r\nnär det införs i hela landet.\r\nUtskottet  delar  inte  den  uppfattning\r\nsom framkommer i motion A370 yrkande 7  i\r\ndenna  del  (fp).  Senare  i  betänkandet\r\nåterkommer utskottet till frågan  om  hur\r\nvillkoren för friåret bör utformas m.m.\r\n\r\nAMV:s roll och decentralisering av\r\narbetsmarknadspolitiken\r\n\r\nFolkpartiet framhåller i motionerna  A310\r\noch     Sf326    statens    ansvar    för\r\narbetsmarknadspolitiken. Utskottet  delar\r\ndenna uppfattning. Däremot instämmer inte\r\nutskottet  i motionskraven om  att  lägga\r\nned eller kraftigt banta AMV.\r\nDet  bör  enligt utskottets  uppfattning\r\nfinnas  en statlig arbetsförmedling  över\r\nhela      landet.     Arbetsförmedlingens\r\nverksamhet    skall    kännetecknas    av\r\nenhetlighet,      rättssäkerhet       och\r\neffektivitet.\r\nUtskottet  anser  att arbetssökande  och\r\narbetsgivare   i   sina   kontakter   med\r\nförmedlingen    skall   garanteras    ett\r\nlikartat tjänste- och serviceutbud i alla\r\ndelar  av  landet. För  att  uppnå  detta\r\nmåste  verket  ha  en  tydlig  mål-   och\r\nresultatstyrning,    vilket     utskottet\r\nframhållit  såväl  ovan  som  i  tidigare\r\nbetänkanden,    senast    i    betänkande\r\n2002/03:AU8. Detta ställer stora krav  på\r\nverkets ledning och styrning.\r\nAtt  tjänste-  och serviceutbudet  skall\r\nvara  likartat  innebär självfallet  inte\r\natt  det  skall  vara likadant  överallt.\r\nTvärtom  ställs stora krav på  anpassning\r\ntill  regionala och lokala  förhållanden.\r\nMålen    för    verksamhetsområden    och\r\nverksamhetsgrenar liksom de resurser  som\r\nstår    till   förfogande   måste   kunna\r\nomvandlas till konkreta aktiviteter i den\r\ndagliga lokala verksamheten.\r\nDetta kräver såväl en dialog mellan  och\r\ninom  olika nivåer och enheter  i  verket\r\nsom  en dialog med omvärlden. Förmåga att\r\nsamverka  på  ett konstruktivt  sätt  med\r\nexterna intressenter är av största  vikt.\r\nDet  gäller  såväl med andra  myndigheter\r\nsom    med    organisationer,   kommuner,\r\npartsföreträdare m.fl.\r\nModeraterna,                Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna    och    Centerpartiet\r\nupprepar sina tidigare framförda  förslag\r\nom     nedläggning    respektive    stora\r\nförändringar av Arbetsmarknadsverket.\r\nBetydande    förändringar    av    AMV:s\r\norganisation och verksamhet har skett  på\r\nsenare år. I budgetbetänkande 2001/02:AU1\r\nbehandlade  utskottet  utförligt  en  rad\r\nfrågor   om   verkets  organisation   och\r\nledningsform. Detta skedde  mot  bakgrund\r\nav    en   skrivelse   från   regeringen,\r\n2000/01:142         Arbetsmarknadsverkets\r\norganisation,   och   motionsförslag.   I\r\nskrivelsen deklarerade regeringen att den\r\navsåg att noggrant följa utvecklingen och\r\nlåta utvärdera resultatet av de företagna\r\nändringarna efter två år. Därefter skulle\r\nregeringen  ta  ställning  till  hur  den\r\nfortsatta styrningen av AMV lämpligen bör\r\nske.\r\nI   slutet   av   2001  gav   regeringen\r\nStatskontoret  i uppdrag  att  följa  upp\r\nresultaten av AMV:s nya ledningsform.  En\r\ndelrapport lämnades i början av detta  år\r\n\"Styrningen    av    länsarbetsnämndernas\r\nverksamhet - en första uppföljning av den\r\nförändrade ledningsformen\" (Statskontoret\r\n2003:2)  där  man valt att främst  belysa\r\ndet  lokala  och regionala  perspektivet.\r\nStatskontorets slutrapport kommer  enligt\r\nmyndigheten   att   omfatta   såväl   det\r\ncentrala  som  det regionala  och  lokala\r\nperspektivet  inom AMV. I  slutrapporten,\r\nsom  skall lämnas till regeringen  senast\r\nden 15 januari 2004, kommer Statskontoret\r\natt   lägga  fram  förslag  om  hur   den\r\nfortsatta styrningen av AMV bör utformas.\r\nNär  utvärderingen av AMV:s ledningsform\r\när    avslutad   och   regeringen   tagit\r\nställning    i    frågan   enligt    ovan\r\nförutsätter utskottet att regeringen till\r\nriksdagen         redovisar          sitt\r\nställningstagande till hur styrningen  av\r\nAMV bör utformas framgent.\r\nI  behandlingen av regeringens skrivelse\r\nom  AMV:s organisation framhöll utskottet\r\natt    det   bör   finnas   en   regional\r\norganisation  som  både säkerställer  den\r\nnationella  politiken och  har  möjlighet\r\natt  göra  prioriteringar utifrån  lokala\r\noch  regionala förutsättningar. I  en  ny\r\ninstruktion (2001:623) för AMV som trädde\r\ni kraft den 1 januari 2002 regleras bl.a.\r\nbefogenheterna    för    AMS     styrelse\r\nrespektive           länsarbetsnämndernas\r\nstyrelser.  En del av det ansvar  och  de\r\nuppgifter    som    tidigare    låg    på\r\nlänsarbetsnämndernas styrelser  flyttades\r\ndärmed    till    länsarbetsdirektörerna.\r\nStyrelsen    skall   dock    avgöra    de\r\narbetsmarknadspolitiska frågor inom länet\r\nsom AMS bestämt i sin arbetsordning eller\r\ni särskilda beslut.\r\nEn   väl  fungerande  arbetsmarknad  och\r\nkompetensutveckling  kan  sägas  vara  en\r\nförutsättning för regional  tillväxt  och\r\nutveckling.  I de regionala tillväxtavtal\r\nsom  tagits  fram sedan slutet  av  1990-\r\ntalet    har   länsarbetsnämnderna    och\r\narbetsmarknadspolitiska medel  spelat  en\r\nstor  roll.  Så mycket som 54  %  av  den\r\nstatliga        finansieringen         av\r\ntillväxtavtalen     2002     kom     från\r\nlänsarbetsnämnderna. Den totala  statliga\r\nfinansieringen uppgick till 5,3 miljarder\r\nkronor   (Rapport   om   tillväxtavtalen.\r\nTredje året. Ds 2003:43).\r\nArbetsmarknadsnämnderna  har  en  viktig\r\nfunktion när det gäller att medverka till\r\natt      den      arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten   utformas  utifrån   lokala\r\nförutsättningar  och  behov.  I   nämnden\r\nskall      ingå      företrädare      för\r\nlänsarbetsnämnden,    arbetsförmedlingen,\r\nden  eller  de  kommuner som  berörs  och\r\nlokala   arbetsmarknadsparter.  Utskottet\r\nbehandlar  i avsnitt 2.3 ytterligare  ett\r\nantal          motionsförslag          om\r\narbetsförmedlingen                    och\r\narbetsmarknadsnämnderna.\r\nBestämmelser  om  nämndernas  verksamhet\r\nfinns   i  förordningen  (2001:623)   med\r\ninstruktion            för            den\r\narbetsmarknadspolitiska verksamheten. Där\r\nsägs  att nämnden särskilt skall medverka\r\ntill  att  nå  målen för  den  nationella\r\narbetsmarknadspolitiken, att skapa former\r\noch  utrymme för aktivitetsgarantin,  att\r\nsvara     för     god     kvalitet      i\r\nungdomsinsatserna och skapa samsyn mellan\r\nolika  aktörer för att främja  att  varje\r\nindivids arbetsförmåga tas till  vara  så\r\natt det blir möjligt för den enskilde att\r\nförsörja   sig  genom  eget   arbete.   I\r\nförordningen sägs också att nämnden skall\r\nmobilisera           det           lokala\r\narbetsmarknadsutbudet.\r\nUtskottet   kan   mot   denna   bakgrund\r\nkonstatera  att det finns ett stort  mått\r\nav lokal och regional samverkan kring och\r\ninflytande  över arbetsmarknadspolitiken.\r\nSjälvfallet  måste  ambitionen  vara  att\r\nvidareutveckla detta. Utskottet  ansluter\r\nsig  därmed  inte  till  motionerna  A226\r\nyrkandena  1 och 3 (m), A263 yrkandena  1\r\noch  2  (c),  A305 yrkande 16  (m),  A310\r\nyrkande  2 i denna del (fp), A329 yrkande\r\n25  i denna del (kd) och Sf326 yrkande  9\r\n(fp).\r\nSlutsats\r\nMed  hänvisning  till  vad  som  anförts\r\nfinner  utskottet inte  skäl  till  något\r\nuttalande   från  riksdagens   sida   med\r\nanledning  av  de behandlade  motionerna.\r\nUtskottet   avstyrker  därför  motionerna\r\nA226  yrkandena 1-5 (m), A243  (s),  A247\r\nyrkandena 1, 2 och 13 (c), A249 (s), A257\r\nyrkandena  1, 3 och 4 (m), A263 yrkandena\r\n1,  2, 4-8, 19, 21 och 22 (c), A270 (mp),\r\nA276  (c), A290 (v), A305 yrkandena  1-4,\r\n8, 9, 11 och 16 (m), A309 yrkandena 2, 5,\r\n8 och 9 (kd), A310 yrkandena 1, 2 i denna\r\ndel, 3, 6 och 7 (fp), A326 yrkande 3 (s),\r\nA329  yrkandena 1-4, 6, 12 i  denna  del,\r\n13,  16, 17, 24 och 25 i denna del  (kd),\r\nA330  yrkandena 2 i denna del,  3  och  4\r\n(kd),  A336 (s), A339 yrkandena 1  och  4\r\n(m), A340 (s), A341 yrkandena 1, 3 och  4\r\n(s), A354 (s), A370 yrkande 7 i denna del\r\n(fp), A371 yrkande 12 (kd), Sf289 yrkande\r\n18   (m),  Sf325  yrkande  6  (m),  Sf326\r\nyrkandena  7  i denna del, 8,  9  och  11\r\n(fp),   Sf327  yrkande  13   (c),   Sf355\r\nyrkandena  3 och 5 (fp), Sf400 yrkande  4\r\n(kd),  Sf402  yrkandena 10  och  11  (kd)\r\nSf404  yrkandena 12 och  13  (kd),  So409\r\nyrkande 3 (m), So569 yrkande 3 (v),  N412\r\nyrkande  19 (kd) samt N416 yrkandena  2-4\r\n(s).\r\n\r\n\r\n2 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nI     avsnitten     2.1-3.1     behandlas\r\nmotionsförslag   med   anknytning    till\r\narbetsmarknadspolitiken  men  som  saknar\r\ndirekt   anknytning  till   anslagen   på\r\nutgiftsområdet, vilka behandlas i avsnitt\r\n4.1- 4.2.\r\n\r\n2.1 Särskilda grupper på arbetsmarknaden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  behandlar  i  detta   avsnitt\r\nmotioner  från den allmänna motionstiden\r\nsom    avser   särskilda   grupper    på\r\narbetsmarknaden.     Motionerna      rör\r\nungdomar,       äldre,       invandrare,\r\narbetshandikappade,  långtidssjukskrivna\r\noch  kulturarbetare. Utskottet avstyrker\r\nsamtliga  motioner främst med hänvisning\r\ntill    pågående    utredningar    eller\r\nberedning av utredningar.\r\nJämför reservationerna 6 (m), 7 (kd),  8\r\n(m,  c),  9  (kd), 10 (mp), 11  (m),  12\r\n(fp),  13 (kd), 14 (c), 15 (m), 16 (fp),\r\n17 (c), 18 (fp), 19 (c) och 20 (m).\r\n\r\nUngdomar\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nDen  höga  arbetslösheten och den  dåliga\r\nrörligheten på arbetsmarknaden är ett hot\r\nmot      ungdomars     möjlighet     till\r\nsjälvständighet  och  inflytande,   menar\r\nModeraterna i kommittémotion Kr232  (yrk.\r\n4).   Kampen   mot  ungdomsarbetslösheten\r\nmåste   prioriteras.  För  att  få   fram\r\nriktiga      arbeten     krävs      lägre\r\narbetsgivaravgifter, flexibla  regler  på\r\narbetsmarknaden    samt     kvalificerade\r\nutbildningar     och     lärlingsplatser.\r\nRegelverk   som  syftar   till   att   ge\r\nanställda   trygghet  får  för   ungdomar\r\nmotsatt   verkan.   Problemet   med   all\r\narbetslöshet, inte bara för ungdomar, har\r\nsin grund i ett dåligt näringslivsklimat.\r\nMånga  svenska ungdomar kan tänka sig  en\r\nframtid  som  egenföretagare.  I  Sverige\r\nstartas  dock för få företag och  alltför\r\nfå  företag  överlever.  Moderaterna  har\r\nsedan  lång  tid  lagt förslag  på  bl.a.\r\nsänkta skatter för att främja den privata\r\nföretagsamheten.  Den  skattepolitik  som\r\nförs  i  Sverige har självklart betydelse\r\näven  för  unga människor. Unga människor\r\nhar i regel lägre inkomster än äldre.  En\r\nhöjning     av     grundavdraget      för\r\ninkomstskatten   ökar   möjligheten   att\r\nförsörja  sig själv, även på en  relativt\r\nlåg lön.\r\nEn  av  Kristdemokraternas  målsättningar\r\nenligt  kommittémotion A329 (yrk. 10)  är\r\natt  alla  ungdomar mellan 18 och  24  år\r\nskall   erbjudas  jobb  i  det  reguljära\r\narbetslivet  eller meningsfulla  studier.\r\nUtbildning skall uppmuntras och premieras\r\neftersom  det  i  framtiden  kommer   att\r\nställas   allt  större  krav  på  formell\r\nkompetens. Olika former av lärlings-  och\r\npraktiksystem  skall  utgöra  en  del  av\r\nutbildningssystemet. De ungdomar upp till\r\n20  år som inte går i gymnasieskolan  bör\r\nges  möjlighet  att  få  någon  form   av\r\nkommunal    praktikplats   anordnad    av\r\nkommunen. Praktikplatsen skall  ge  reell\r\narbetslivserfarenhet   och   ersättningen\r\nskall  benämnas praktiklön. Inga ungdomar\r\nskall  behöva  leva på socialbidrag.  Det\r\nfinns risk för att ungdomar fastnar i ett\r\nevigt            kretslopp             av\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder    och\r\nersättningsperioder i öppen arbetslöshet.\r\nDet  är viktigt att de problem som ligger\r\ntill grund för arbetslösheten åtgärdas på\r\nett tidigt stadium så att ungdomarna inte\r\nriskerar att hamna i ett utanförskap  där\r\nde  känner  att  de inte  är  en  del  av\r\nsamhället  och att de inte  fyller  någon\r\nfunktion  i vardagen. Satsningen  på  att\r\nlösa ungdomsarbetslösheten är därför inte\r\nbara  en ekonomisk fråga utan det handlar\r\näven om ungdomars möjlighet att komma  in\r\noch etablera sig i vuxenlivet.\r\nÄven  Chatrine  Pålsson (kd)  belyser  i\r\nmotion            A279           särskilt\r\nungdomsarbetslösheten  och  dess  problem\r\noch  vill  att regeringen skall  överväga\r\nett initiativ för arbetslösa ungdomar.\r\nKristdemokraterna     vill     i     sin\r\nkommittémotion   Kr361   (yrk.   8)   att\r\nungdomar   uppmuntras  att  starta   eget\r\nföretag.  Det  är viktigt  att  samhället\r\nförmedlar en bredare syn på arbete än att\r\ndet alltid innebär anställning hos annan.\r\nKristdemokraterna har föreslagit att  ett\r\nnationellt    program    med     speciell\r\ninriktning     på     företagande     och\r\nentreprenörskap införs i gymnasieskolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser det mycket angeläget  att\r\nta  till  vara de ungas vilja att arbeta.\r\nAtt   ungdomar  studerar  längre  är   en\r\npositiv  utveckling, men det  är  viktigt\r\natt   inte  i  onödan  försena  de  ungas\r\ninträde        på        arbetsmarknaden.\r\nSysselsättningen   bland   ungdomar   har\r\nfallit under de senaste tio åren. Antalet\r\narbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år var\r\ni  slutet av augusti 2003 närmare 56 000.\r\nDet  är en ökning med 11 000 jämfört  med\r\nmotsvarande   tid  förra  året.   Antalet\r\nlångtidsarbetslösa   ungdomar   i   samma\r\nåldersgrupp har mer än fördubblats  under\r\nsamma  period,  från 3 400  till  7  500.\r\nBland de långtidsarbetslösa ungdomarna är\r\n62  %  män och 38 % kvinnor. Unga kvinnor\r\när dock kraftigt överrepresenterade bland\r\ndeltids- och timanställda ungdomar. Av de\r\nlångtidsarbetslösa ungdomarna är vidare 7\r\n%   arbetshandikappade  och  knappt  5  %\r\nutomnordiska    medborgare.     Av     de\r\nlångtidsarbetslösa ungdomarna  saknar  en\r\nfjärdedel gymnasieskola.\r\nEnligt   EU:s  sysselsättningsriktlinjer\r\nskall  alla arbetslösa ungdomar  erbjudas\r\nen   ny  start  när  de  närmar  sig  sex\r\nmånaders  arbetslöshet.  Nystarten  skall\r\nske  i form av utbildning, arbetspraktik,\r\nanställning  eller  andra  åtgärder   som\r\nfrämjar  anställbarheten och när  det  är\r\nlämpligt kombinerat med fortlöpande  stöd\r\ni  sökandet  efter arbete. I  Sverige  är\r\nkommunerna enligt ungdomsgarantin och det\r\nkommunala ungdomsprogrammet skyldiga  att\r\ninom  100  dagar erbjuda en  åtgärd  till\r\narbetslösa ungdomar.\r\nArbets-  och kompetenslinjen är  grunden\r\nför  den svenska arbetsmarknadspolitiken.\r\nArbetsmarknadspolitiken måste inriktas på\r\ndem    som   står   längst   bort    från\r\narbetsmarknaden,   vilket    de    flesta\r\narbetslösa ungdomar gör.\r\nUngdomar  har  rätt att  fram  tills  de\r\nfyllt  20  år  påbörja  en  utbildning  i\r\ngymnasieskolan. I gymnasieskolan finns  i\r\ndag   17   nationella  program   med   44\r\nnationella    fastställda   inriktningar.\r\nUtbudet  av program varierar från  kommun\r\ntill  kommun. Det individuella programmet\r\när   till   för   ungdomar   som   saknar\r\nbehörighet  att söka till gymnasieskolans\r\nandra program. Programmet syftar till att\r\nförbereda  de ungas övergång till  övriga\r\ngymnasieprogram.  Inom  det  individuella\r\nprogrammet          finns           också\r\nintroduktionskurser  för  invandrare  och\r\nlärlingsutbildningar.\r\nDet   finns   också  olika   former   av\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder  som  är\r\nriktade mot ungdomar, bl.a. det kommunala\r\nungdomsprogrammet  och   ungdomsgarantin.\r\nInom  både  garantin  och  det  kommunala\r\nprogrammet finns det möjlighet att  delta\r\ni  utbildning  eller praktik  hos  privat\r\neller    offentlig    arbetsgivare.     I\r\nbudgetpropositionen för  budgetåret  2002\r\naviserade  regeringen att  det  kommunala\r\nungdomsprogrammet   och   ungdomsgarantin\r\nskulle    omprövas   under    2002    med\r\nintentionen att avveckla båda  programmen\r\ntill  den  1 januari 2003. I den  senaste\r\nutvärderingen av ungdomsgarantin hade det\r\ninte  framkommit  några  bevis  för   att\r\nåtgärden förbättrade ungdomarnas utsikter\r\npå arbetsmarknaden.\r\nSlutbetänkandet   från  gymnasiekommitté\r\n2000   (SOU  2002:120)  Åtta  vägar  till\r\nkunskap    -    en   ny   struktur    för\r\ngymnasieskolan presenterades  i  december\r\n2002.    Där   föreslås   en   hel    rad\r\nförändringar, bl.a. att kommunens  ansvar\r\nför uppföljningen av ungdomar under 20 år\r\nsom  inte  går  ut  gymnasieskolan  skall\r\nförtydligas.  Enligt vad utskottet  under\r\nhand             erfarit             från\r\nUtbildningsdepartementet           kommer\r\nregeringen till våren 2004 att  överlämna\r\nen proposition i frågan.\r\nAMS  har under året presenterat rapporten\r\nArbetsmarknaden för personer som avbrutit\r\nsina    gymnasiestudier   (Ura   2003:8).\r\nResultatet av rapporten visar att ungefär\r\n20  000  elever i varje årskull  avbryter\r\ngymnasiestudierna i förtid eller påbörjar\r\naldrig  gymnasieskolan. I denna krets  är\r\nvissa  grupper överrepresenterade,  t.ex.\r\ninvandrare,  elever  med  arbetarbakgrund\r\noch  barn till ensamföräldrar. De  elever\r\nsom  avbrutit studierna har i  genomsnitt\r\n60    %   längre   inskrivningstider   på\r\narbetsförmedlingen än  de  som  fullföljt\r\nsina      studier.      Dessutom       är\r\nsysselsättningsgraden nästan 20  %  lägre\r\nän  för  dem  som fullföljer. Handikappet\r\nmed  avbrutna  studier är  i  många  fall\r\nlivslångt.  En  stor  del  av   dem   som\r\navbrutit   gymnasiet   avlägger    senare\r\ngymnasiekompetens  via vuxenstudier,  men\r\nockså  dessa  personer  har  svårare  att\r\nfinna sysselsättning.\r\nEn      jämförelse     mellan      olika\r\nutbildningsmodeller   för   grundläggande\r\nyrkesutbildning      och       övergången\r\nskola-arbetsliv har nyligen  presenterats\r\nav IFAU (Rapport 2003:8). Fram till 1990-\r\ntalet  var  den svenska yrkesutbildningen\r\nhuvudsakligen  skolbaserad,   med   stora\r\ninslag  av  branschrelaterad  utbildning.\r\nDenna   utbildningsmodell  hävdade   sig,\r\nenligt IFAU, väl gentemot både det  tyska\r\nlärlingssystemet  och  de  brittiska  och\r\namerikanska systemen med en mer generell,\r\nakademisk  inriktning.  Under  1990-talet\r\nhar  de  allmänteoretiska ämnena betonats\r\nallt  starkare. Ambitionen har varit  att\r\näven en yrkesinriktad utbildning skall ge\r\nbehörighet  för högre studier.  Samtidigt\r\nhar  branschanknytningen blivit  svagare.\r\nDe    yrkesförberedande   utbildningarnas\r\nandel av eleverna har sjunkit och var vid\r\nutgången   av  1990-talet  nere   på   en\r\ntredjedel.  Andelen  som  inte   avslutar\r\ngymnasieskolan  har också  ökat  markant.\r\nDet  individuella programmet  som  samlar\r\nelever  som  saknar  behörighet  till  de\r\nordinarie programmen omfattar ungefär  en\r\nsjättedel  av  förstaårseleverna.   Denna\r\nutveckling kan, enligt IFAU, ha  bidragit\r\ntill  att  Sveriges relativa  position  i\r\nfråga    om    ungdomsarbetslöshet    har\r\nförsämrats och att andelen inaktiva  inte\r\nhar  minskat efter konjunkturuppgången  i\r\nslutet av 1990-talet.\r\nI  september i år presenterade  AMS  för\r\nregeringen    sitt   förslag    på    hur\r\nlångtidsarbetslösheten bland ungdomar  18\r\noch  24  år skall halveras inom  ett  år.\r\nBland  förslagen på åtgärder  kan  nämnas\r\natt  AMS  och länsarbetsnämnderna  kommer\r\natt öka insatserna för ungdomar så att de\r\när  individuellt anpassade  för  att  öka\r\nmöjligheterna  till  arbete.   Insatserna\r\nskall      vara      fokuserade       mot\r\njobbsökaraktiviteter  på  den   reguljära\r\narbetsmarknaden. Det skall också  ställas\r\ntydliga  krav redan från början  att  den\r\nunge  själv aktivt skall söka arbete  och\r\ndelta  i  aktiviteter för  att  förbättra\r\nsina    möjligheter   att   få    arbete.\r\nMatchningen  mot lediga  arbeten  är  det\r\nviktigaste.   I   syfte   att   stimulera\r\narbetsgivare    och    underlätta     för\r\nungdomarna  att  få anställning  föreslår\r\nAMS   att  ett  allmänt  anställningsstöd\r\nskall  kunna  ges till långtidsarbetslösa\r\nungdomar mellan 18-24 år i tre månader.\r\nArbetslivsinstitutet         överlämnade\r\ntidigare i höst en s.k. trendrapportering\r\ntill   regeringen.  Till  denna   rapport\r\nbidrog          ALI-forskaren           i\r\nungdomsarbetslöshet      Ulla      Arnell\r\nGustafsson   med   uppsatsen    Ungdomars\r\ninträde  i  arbetslivet  -  följder   för\r\nindividen    och    arbetsmarknaden.    I\r\nuppsatsen   konstateras   att   ungdomars\r\netablering i arbetet kommer allt senare i\r\nderas liv. Detta beror dels på frivilliga\r\nval  som  de  kostar på sig, dels  på  en\r\nofrivillig utsatthet för arbetslöshet och\r\ntillfälliga arbeten. Författaren hänvisar\r\ntill att nästan 10 % av ungdomarna mellan\r\n16    och   24   år   är   inaktiva    på\r\narbetsmarknaden       enligt        SCB:s\r\narbetskraftsundersökningar.   De   varken\r\narbetar eller studerar. De är inte heller\r\nregistrerade       som        arbetslösa,\r\nföräldralediga eller värnpliktiga. Det är\r\nenligt   rapporten  oklart  vilka   dessa\r\nungdomar  är och var de finns.  Ett  sent\r\ninträde  i  arbetslivet får  konsekvenser\r\nför bl.a. familjebildningen, vilket i sin\r\ntur  påverkar  hela samhället  genom  att\r\narbetskraftsutbudet minskar i framtiden.\r\nUtredningen  om samhällets insatser  för\r\natt  stödja ungdomar som varken studerar,\r\narbetar eller söker arbete överlämnade  i\r\nmitten  av  november 2003 sitt betänkande\r\nUnga    utanför   (SOU   2003:92)    till\r\nregeringen.    Utredningen     analyserar\r\nsamhällets  insatser för  att  stödja  de\r\nungdomar som är i behov av särskilt  stöd\r\nför att utbilda sig eller etablera sig på\r\narbetsmarknaden.    Utredningen    lämnar\r\nförslag på konkreta åtgärder och föreslår\r\nbl.a.  att  varje  kommun  skall  ha   en\r\nlagstadgad   skyldighet  att   skapa   en\r\norganisation som ansvarar för att  aktivt\r\nsöka  upp  och  ge stöd  till  alla  unga\r\nutanför  under 20 år. Stödet skall  syfta\r\ntill  att ge kompetens för vidare studier\r\noch  arbete. Utredningen menar vidare att\r\ndet   behövs   en   fortsatt   pedagogisk\r\nutveckling    av   såväl    grund-    som\r\ngymnasieskolan.     Möjligheten      till\r\nindividuellt anpassad undervisning  måste\r\nbehållas  och  utvecklas.  Gymnasieskolan\r\nföreslås   få   större  möjligheter   att\r\nupphandla  tjänster  från  andra  aktörer\r\nsåsom  studieförbund  och  folkhögskolor.\r\nFör   att   öka  antalet  lärlingsplatser\r\nföreslår   utredningen  att  en  särskild\r\nförhandlare  utses som skall  arbeta  för\r\natt  arbetsmarknadens parter skall träffa\r\navtal   även   inom  icke   traditionella\r\nlärlingsområden. Förslag lämnas också  om\r\nen  förändrad roll för arbetsförmedlingen\r\nnär  det gäller unga arbetslösa. Dessutom\r\nmenar      utredningen     att      vissa\r\narbetsmarknadsutbildningar  skall   kunna\r\nerbjudas  18-åringar  liksom  möjligheten\r\ntill anställningsstöd.\r\nUtskottet  anser  att  det  måste   vara\r\nsamhällets  ambition  att  alla  ungdomar\r\nerbjuds    arbete   eller    meningsfulla\r\nstudier.  Vissa  ungdomar  har  behov  av\r\nsärskilt stöd i sammanhanget.\r\nDet   är   angeläget  att   förslag   om\r\ninsatser  för  att  rusta  och  förbereda\r\nungdomar    för    en    etablering    på\r\narbetsmarknaden utgår från en  helhetssyn\r\ndär   ansvarsförhållandena   skall   vara\r\nklarlagda  och  där inga  ungdomar  skall\r\nriskera  att  ofrivilligt och  långvarigt\r\nhamna     utanför     arbetslivet.     De\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna som är\r\nriktade   mot   ungdomar   måste   beakta\r\nförändringar   inom   flera   områden   i\r\nsamhället,      inte      minst      inom\r\nutbildningssystemet.    Utskottet     kan\r\nkonstatera att gymnasiekommittén  lämnade\r\nsitt  betänkande i januari 2003  och  att\r\nproposition  i frågan väntas under  våren\r\n2004. Betänkandet Unga utanför kommer att\r\nbli  föremål  för remissbehandling.  Till\r\ndetta    kommer    översynen    av     de\r\narbetsmarknadspolitiska  programmen   för\r\nungdomar  och  AMS förslag om  arbetslösa\r\nungdomar.  Enligt utskottets  uppfattning\r\nbör man invänta resultatet av regeringens\r\nberedning  av dessa förslag  innan  några\r\nytterligare  initiativ  tas   i   frågan.\r\nUtskottet   avstyrker  de  nu  behandlade\r\nmotionerna  A279  (kd), A329  yrkande  10\r\n(kd),  Kr232  yrkande  4  (m)  och  Kr361\r\nyrkande 8 (kd).\r\n\r\nInvandrare\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nInvandrares  kompetens  skall  valideras,\r\noch      invandrarnas     chanser      på\r\narbetsmarknaden  skall   jämställas   med\r\ninfödda  svenskars menar Centerpartiet  i\r\npartimotion N329 (yrk. 7)\r\nKristdemokraterna hävdar i kommittémotion\r\nSf402    att    snabb    tillgång    till\r\narbetsmarknaden   är    den    viktigaste\r\nintegrationsåtgärden för invandrare (yrk.\r\n5). Undersökningar visar att den som inte\r\nsnabbt  hamnar i arbetslivet ofta fastnar\r\ni långt bidragsberoende. Insatser för att\r\nkomma  i  kontakt  med svenskt  arbetsliv\r\nmåste    börja    tidigt,    redan    vid\r\nasylansökningstillfället,   oavsett    om\r\nuppehållstillstånd kommer att  ges  eller\r\ninte.  Att  ha ett arbete kan också  vara\r\nett sätt att lära sig svenska språket. Av\r\ndem  som  är  födda i utlandet  är  färre\r\nsysselsatta i arbete än svenskfödda.  Det\r\nfinns    flera   orsaker    till    detta\r\nförhållande.   Några  av   orsakerna   är\r\nbrister i arbetsmarknadspolitiken,  dålig\r\nsvenskundervisning,  diskriminering   och\r\nonödigt  byråkratiska  regler.   Det   är\r\nviktigt   att  göra  en  inventering   av\r\ninvandrarkvinnors specifika kompetens när\r\ndet   t.ex.  gäller  språkkunskaper   och\r\nkännedom  om  andra länders kultur  (yrk.\r\n13). Många av dessa kvinnor har svårt att\r\nfå arbete, trots sin kompetens. Slutligen\r\nkrävs  det  i  motionen att en  utredning\r\ntillsätts   med  uppgift  att   se   över\r\norsakerna till att ungdomar med  utländsk\r\nbakgrund  i högre grad än andra  ungdomar\r\när  arbetslösa (yrk. 15). Det är  viktigt\r\natt  ta  till vara invandrares  kompetens\r\nmenar  Kristdemokraterna i kommittémotion\r\nA329  (yrk.  12  i denna del).  Genom  en\r\narbetsmarknad  som  är  öppen  för   alla\r\nskapas  en  god  grund  för  integration.\r\nKristdemokraterna hävdar i Sf402 (yrk. 9)\r\natt  det  är av stor vikt att  kunna  stå\r\ntill   arbetsmarknadens  förfogande   hos\r\narbetsförmedlingen,    även    om    sfi-\r\nutbildningen  inte fullgjorts.  Ett  sätt\r\natt      underlätta      inträdet      på\r\narbetsmarknaden  är att språkundervisning\r\nkombineras med arbete och arbetspraktik.\r\nMona  Jönsson m.fl. (mp) betonar i motion\r\nA281    (yrk.    1)   vikten    av    att\r\narbetsförmedlingen ger service även  till\r\npersoner   som  inte  godkänts   i   sfi-\r\nutbildningen.   AMS,   Integrationsverket\r\nm.fl.  skall uppmanas att tillvarata  den\r\nunika  hantverkskompetens som i dag finns\r\nbland arbetslösa invandrare men som  inte\r\nanvänds (yrk. 2).\r\nDet borde införas ett rekryteringsprogram\r\ninom  AMS,  enligt  Tone  Tingsgård   och\r\nAgneta Gille (båda s) i motion A235,  för\r\natt ge utomnordiska invandrare med svensk\r\nhögskoleexamen  möjlighet att  praktisera\r\ninom  sina  utbildnings- och yrkesområden\r\nvid  statliga  och kommunala myndigheter.\r\nÄven  Barbro Hietala Nordlund  m.fl.  (s)\r\nmenar   i  motion  A268  att  invandrares\r\nmöjligheter   till  kvalificerat   arbete\r\nmåste förbättras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAtt öka de svenska invandrarnas tillträde\r\ntill   arbetsmarknaden  är   en   central\r\nuppgift för arbetsmarknadspolitiken.  Det\r\när  av  stor betydelse att ta  till  vara\r\nallas vilja att arbeta. Detta är också är\r\nen  viktig del av att skapa en integrerad\r\narbetsmarknad  för alla.  Alla  skall  ha\r\nsamma  rätt  att försörja  sig  med  eget\r\narbete.\r\nEfter  1996  då arbetslösheten  var  som\r\nhögst  och  18 % av de utrikes födda  var\r\nutan  arbete, har arbetslösheten  minskat\r\nkraftigt också för denna grupp,  även  om\r\nen  viss  ökning skett det senaste  året.\r\nUnder  första halvåret 2003  låg  den  på\r\n10,6 %. Arbetslösheten är högre bland män\r\n(11,8  %)  än  bland  kvinnor  (9,2   %).\r\nInvandrares sysselsättningsgrad är  lägre\r\nän    för    befolkningen    i    övrigt.\r\nFörhållandena  varierar dock  inom  denna\r\ngrupp,  bl.a.  beroende på  ursprungsland\r\noch vistelsetid i Sverige. Strävan är att\r\nsysselsättningsgraden bland utrikes födda\r\nskall  öka  och närma sig  den  för  hela\r\nbefolkningen.\r\nStödet  för  etablering  av  de  utrikes\r\nfödda måste reformeras med inriktning  på\r\nsnabbare  inträde på arbetsmarknaden.  De\r\ngenerella         arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheterna måste anpassas till  alla,\r\noavsett  etnisk eller kulturell bakgrund.\r\nFör dem som har det särskilt svårt att få\r\narbete    måste   arbetsmarknadspolitiken\r\ninriktas    på    platsförmedling     och\r\nindividanpassade  åtgärder.  I   Sveriges\r\nhandlingsplan  för  sysselsättning   2003\r\nanges  att  det är viktigt  att  fördjupa\r\nkunskaperna   om   invandrade    kvinnors\r\nvillkor  på  arbetsmarknaden och  studera\r\nvilka faktorer som ligger bakom att dessa\r\nkvinnor        har       ett        lägre\r\narbetskraftsdeltagande än invandrade män.\r\nÄven  för utrikes födda ungdomar  är  det\r\nsvårare    att    etablera     sig     på\r\narbetsmarknaden. AMS har under 2003 tagit\r\nfram styrdokumentet Arbetsförmedlingen  i\r\nSverige    (Af    Sverige).    Dokumentet\r\ngenomsyras   av  att  arbetsförmedlingens\r\narbetssätt    skall    vara    enhetligt,\r\nrättssäkert  och effektivt.  Det  betonas\r\nockså       att       arbetsförmedlingens\r\nkärnverksamhet  skall  vara  att  matcha,\r\nutbilda   och   aktivera.   Förmedlingens\r\nfrämsta uppgift är att medverka till  att\r\narbetsmarknaden fungerar effektivt  genom\r\natt  sökande  får arbete och  att  lediga\r\narbeten   snabbt   blir  tillsatta.   AMS\r\npresenterade    i    september    i    år\r\nåtgärdsprogrammet  Förmedlingsansvar  för\r\nförbättrad sökaktivitet. Kärnverksamheten\r\natt   utbilda  är  en  stöduppgift   till\r\nuppgiften  att  matcha. I  uppdraget  att\r\naktivera  omfattas insatser som  stärker,\r\nutvecklar      och     motiverar      den\r\narbetssökande. De aktiva insatserna skall\r\nöka  chanserna till jobb för dem som  har\r\nsvagast ställning på arbetsmarknaden.\r\nTillräckliga   personalresurser    måste\r\ntillförsäkras arbetsförmedlingarna  i  de\r\nmest  utsatta storstadsområdena  där  det\r\nbor många invandrare och sysselsättningen\r\nligger på låga nivåer. Regeringen anger i\r\nbudgetpropositionen  för  2004   att   de\r\nförstärkningar  som  har  skett  för  att\r\nsärskilt     stärka    ställningen     på\r\narbetsmarknaden för personer med utländsk\r\nbakgrund kommer att finnas kvar.\r\nSatsningen     på    försöksverksamheten\r\narbetsplatsintroduktion     för     vissa\r\ninvandrare  som äger rum  i  20  kommuner\r\npågår   t.o.m.  utgången  av   år   2005.\r\nArbetsplatsintroduktion      är       ett\r\nindividuellt  stöd till arbetsgivare  och\r\narbetssökande med utländsk bakgrund under\r\ninledningsskedet  av en anställning.  Den\r\narbetssökande    kan    få    en     egen\r\narbetsförmedlare  som  hjälper  till  med\r\nkontakterna  med  arbetsgivare  och   som\r\nockså  kan hjälpa personen till rätta  på\r\nen    ny   arbetsplats.   Den   inledande\r\nkontakten med en arbetsgivare kan vara  i\r\nform av en kort praktik som går över i en\r\nanställning  när  personen  klarar   sina\r\narbetsuppgifter.\r\nUnder   år   2002  har  2  230  personer\r\nomfattats av den särskilda satsningen  på\r\nbristyrkesutbildning för redan  anställda\r\nsom  är en kompletterande utbildning  för\r\npersoner  med  utländsk högskoleexamen  i\r\nnågot   bristyrke.  Utbildningen  har   i\r\nhuvudsak varit inriktad på vårdyrken, som\r\nläkare,        sjuksköterskor         och\r\napotekspersonal. Målet för 2004 är att nå\r\n3     300     personer    med    utländsk\r\nhögskoleutbildning i något bristyrke  och\r\nsom  i dag har arbetsuppgifter som de  är\r\növerkvalificerade för.\r\nI     regeringsförklaringen    den    16\r\nseptember 2003 angav statsminister  Göran\r\nPersson   att  mottagandet  av  nyanlända\r\ninvandrare   och   stödet    för    deras\r\netablering  i samhället skall  reformeras\r\nmed  inriktning  på snabbare  inträde  på\r\narbetsmarknaden.      Svenskundervisning,\r\nyrkesinriktad   praktik,  validering   av\r\nkompetens och andra insatser skall  kunna\r\nske parallellt. Arbetsmarknadsverkets och\r\nandra     myndigheters    ansvar    skall\r\nförtydligas.\r\nForskaren    Fredrik   Hertzberg    från\r\nArbetslivsinstitutet  har  i  en   studie\r\n(Arbetsliv    i    omvandling    2003:07)\r\nkonstaterat      att      det       bland\r\narbetsförmedlare finns  en  rad  negativa\r\nvärderingar   om  ungdomar  av   utländsk\r\nhärkomst. Arbetsförmedlarna såg  fördomar\r\ni  samhället  och problem  i  ungdomarnas\r\nbeteende.   Arbetsförmedlarna  fokuserade\r\nockså i högre grad på problemen än på  de\r\nmöjligheter  som  kan  finnas  hos  denna\r\ngrupp.    De    negativa    värderingarna\r\nomfattade  bara vissa nationaliteter  och\r\ninte   personer   från   t.ex.   Finland,\r\nTyskland och USA. Utskottet har tagit del\r\nav  resultatet av studien och tar avstånd\r\nfrån  den  syn  på ungdomar  av  utländsk\r\nhärkomst som framkommer. Utskottet  anser\r\natt det är angeläget att komma till rätta\r\nmed  denna  typ  av negativa  värderingar\r\nbland  arbetsförmedlarna. Samverkan under\r\nden  nyinvandrades första tid  i  Sverige\r\nbehöver    utvecklas.   Utredningen    om\r\nflyktingmottagande och  introduktion  har\r\nnyligen lämnat sitt betänkande Etablering\r\ni  Sverige  - möjligheter och ansvar  för\r\nindivid och samhälle (SOU 2003:75).  Även\r\nsamverkan mellan olika offentliga aktörer\r\noch   det  privata  näringslivet  behöver\r\nutvecklas  i  arbetet för integration  av\r\ninvandrare    på   arbetsmarknaden.    En\r\narbetsgrupp    med    företrädare     för\r\nRegeringskansliet och Svenskt  Näringsliv\r\nhar  etablerats med uppgift  att  föreslå\r\nbl.a.    åtgärder   med   detta    syfte.\r\nArbetsgruppen  skall  avrapportera   sitt\r\nuppdrag i december 2003.\r\nNär  det  gäller utbildningen i  svenska\r\nför   invandrare  (sfi)  har  den  frågan\r\nnyligen  varit föremål för utredning  och\r\nresulterat i betänkandet Vidare vägar och\r\nvägen vidare (SOU 2003:77). I betänkandet\r\nhar även sfi och arbetsmarknadsinsatserna\r\nbehandlats. Utredningens förslag  är  att\r\nAMV:s  arbetsmarknadsutbildningar på  ett\r\nflexibelt   sätt   bör   bygga   på    en\r\nindividuell  kartläggning och  validering\r\nsamt   kunna  kombineras  med   sfi   och\r\nyrkesspecifik  svenska.  Tillträde   till\r\nutbildningen  bör  bygga  på  en   samlad\r\nbedömning  av  individens  kompetens  och\r\ninte  begränsas av en generell fastställd\r\nnivå     på     svenskkunskaper.      För\r\narbetsmarknadsprogrammet    arbetspraktik\r\nbör det enligt betänkandet i förordningen\r\ntydligt  framgå  att  denna  skall  kunna\r\nerbjudas på deltid för dem som kombinerar\r\ndenna med sfi-utbildning. Betänkandet  är\r\nför      närvarande      föremål      för\r\nremissbehandling.\r\nUtskottet   vill  betona  att   det   är\r\nangeläget     att    samarbete     mellan\r\narbetsförmedlingar  och  kommuner  kommer\r\ntill  stånd och att fler deltagare i sfi-\r\nundervisningen  skall få  möjlighet  till\r\npraktik  i  arbetslivet som en integrerad\r\ndel     av    svenskundervisningen.     I\r\nbudgetpropositionen  föreslår  regeringen\r\nsom  en förbättring av sfi-undervisningen\r\nen  riktad kompetensutveckling  för  sfi-\r\nlärare.\r\nKristdemokraterna  liksom  Mona  Jönsson\r\n(mp)   hävdar   i   sina   motioner   att\r\narbetsförmedlingarna  har  utvecklat   en\r\npolicy som innebär att personer som  inte\r\nuppnått godkänt i sfi-undervisningen inte\r\nkan   anses   stå  till  arbetsmarknadens\r\nförfogande  och  alltså inte  anses  vara\r\narbetssökande vid förmedlingen. Utskottet\r\nvill  med  anledning  av  dessa  motioner\r\nframhålla  att  det  naturligtvis  i  det\r\nenskilda    fallet   för   en    specifik\r\narbetsmarknadspolitisk  insats  kan  vara\r\nberättigat från arbetsförmedlingens  sida\r\natt ställa relevanta krav på kunskaper  i\r\ndet  svenska  språket. Utskottet  vill  i\r\nsammanhanget peka på att lagen (2003:307)\r\nom förbud mot diskriminering som trädde i\r\nkraft  den  1  juli 2003  även  gäller  i\r\narbetsförmedlingens    verksamhet.    Det\r\ninnebär   att   om   en  enskild   person\r\nmissgynnas genom att behandlas  sämre  än\r\nen  annan  i en jämförbar situation,  och\r\nmissgynnandet  har  samband  med   etnisk\r\ntillhörighet, kan arbetsförmedlingen  bli\r\nskadeståndsskyldig   mot   den   drabbade\r\npersonen.\r\nI  Riksrevisionsverkets (RRV) granskning\r\nAtt etablera sig i Sverige. En granskning\r\nav      introduktionsverksamheten     för\r\nflyktingar  och  deras  anhöriga   (2002)\r\nanges  att  det  hör till undantagen  att\r\narbetsförmedlingen formellt  kräver  sfi-\r\ngodkänt  för att skrivas in. Ofta  känner\r\nsig    dock   inte   arbetsförmedlingarna\r\nskyldiga  att aktivt hjälpa dem som  inte\r\nhar  ett  intyg  på  sfi-godkänt.  I   de\r\nkommuner  (20 kommuner) som  RRV  besökte\r\nerbjöds  sfi och praktik medan varvningen\r\nav de två verksamheterna varierade något.\r\nOfta  handlade det om att  ta  en  sak  i\r\ntaget, sfi först och sedan praktik.\r\nHär   kan  också  nämnas  att  den   nya\r\nmyndigheten  Riksrevisionen   inom   kort\r\nkommer  att presentera en granskning  som\r\nhar     arbetsnamnet    Invandrare    och\r\narbetsförmedlingen om arbetsförmedlingens\r\neffektivitet i arbetet med att invandrare\r\nskall   komma   ut   på   den   reguljära\r\narbetsmarknaden.\r\nCenterpartiet  tar i motion  N329  (yrk.\r\n7)    upp   frågan   om   validering   av\r\ninvandrares kunskap och kompetens. Frågan\r\nutvecklas   inte  närmare   i   motionen.\r\nUtskottet  kan konstatera att  validering\r\ninte har någon formell definition men kan\r\nsägas innebära dels att identifiera reell\r\nkompetens, dels att beskriva den  på  ett\r\nsådant   sätt   att   beskrivningen   kan\r\naccepteras  av avnämaren,  t.ex.  vid  en\r\nrekrytering   till   ett   arbete   eller\r\nantagning till utbildning. Validering kan\r\nvara  en  process som kan leda  till  att\r\nförkorta vägen till arbete för invandrare\r\noch  flyktingar. Frågan om validering har\r\nvarit  föremål för flera utredningar  och\r\när   senast   behandlad  i   betänkandena\r\nEtablering  i  Sverige - möjligheter  och\r\nansvar  för  individ  och  samhälle   och\r\nVidare vägar och vägen vidare.\r\nI  den  arbetsgrupp som  regeringen  har\r\ntillsatt  med  uppgift att  samverka  med\r\nnäringslivet  i syfte att  åstadkomma  en\r\nbättre   integration  av  invandrare   på\r\narbetsmarknaden  har  också   frågan   om\r\nvalidering   varit   aktuell.    En    av\r\narbetsgruppens uppgifter är  att  se  hur\r\ndet  privata näringslivet med ett  system\r\nmed    validering   kan   medverka    vid\r\narbetsförlagd bedömning av invandrare med\r\nutbildning   och   yrkeskompetens    från\r\nutlandet.\r\nRegeringen          avsätter           i\r\nbudgetpropositionen  under  utgiftsområde\r\n16  Utbildning  och universitetsforskning\r\n60  miljoner kronor fördelat på  fyra  år\r\nför   att   inrätta  en  delegation   för\r\nvalidering.   Regeringen   betonar    att\r\nvalidering  är betydelsefullt inte  minst\r\nför  flyktingar och andra invandrare, som\r\nskaffat   sina  formella  och  informella\r\nkunskaper   i  andra  länder  och   andra\r\nskolsystem  och ofta har  svårt  att  bli\r\nbedömda  och värderade efter sin verkliga\r\nkompetens.  Arbetet med validering  måste\r\ninriktas mer på systematisk bedömning och\r\ndokumentation.  För  att  säkerställa  en\r\nnationell likvärdighet, hög kvalitet  och\r\nrättssäkerhet för den enskilde  skall  en\r\nstatlig  delegation ha ett  tidsbegränsat\r\nuppdrag  från 2004 att främja och  stödja\r\nnya  metoder  och system för  validering.\r\nEnligt    uppgift   under    hand    från\r\nUtbildningsdepartementet avser  uppdraget\r\nvalidering  av främst yrkeskompetens.  De\r\nåtgärder  som vidtagits av regeringen  är\r\nenligt utskottet steg på väg mot det  som\r\nCenterpartiet efterlyser i sin motion.\r\nMed  hänvisning  till det  ovan  anförda\r\navstyrker utskottet motionerna A235  (s),\r\nA268  (s), A281 yrkandena 1 och  2  (mp),\r\nA329  yrkande 12 i denna del (kd),  Sf402\r\nyrkandena 5, 9, 13 och 15 (kd)  och  N329\r\nyrkande 7 (c).\r\n\r\nÄldre\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  vill  i kommittémotion  A257\r\n(yrk.  8)  skapa  möjligheter  för  äldre\r\narbetslösa  att genomgå kortare  och  mer\r\nspecifikt   inriktade  yrkesutbildningar.\r\nUtbildningarna  kan arrangeras  såväl  av\r\nyrkeshögskolor  som  inom  ramen  för  en\r\nföretagsinriktad  lärlingsutbildning.  De\r\näldres  erfarenhet  och  kunnande   måste\r\nbättre tas till vara på arbetsmarknaden.\r\nFör  att  på  sikt säkra välfärden  måste\r\nsysselsättningen bland äldre  stimuleras.\r\nDen  äldre  arbetskraftens  kunnande  och\r\nerfarenhet    måste   tas   till    vara,\r\nframhåller  Folkpartiet  i  motion   A370\r\n(yrk.  1). Det är angeläget att  avskaffa\r\nhinder    för   äldres   deltagande    på\r\narbetsmarknaden.  I  motionen  kritiserar\r\npartiet  bristen på förslag och initiativ\r\nfrån  regeringens sida i syfte att främja\r\narbetskraftsdeltagande    bland    äldre.\r\nFolkpartiet föreslår att riksdagen  skall\r\nange en tydlig inriktning i denna fråga.\r\nKristdemokraterna betonar  betydelsen  av\r\näldre  i arbetslivet. I motion A329 (yrk.\r\n8)  krävs bättre möjligheter för de äldre\r\npå  arbetsmarknaden. De äldre är en  stor\r\nresurs  med kompetens och erfarenhet  som\r\nsvenskt  arbetsliv måste ta till vara  på\r\nett   bättre   sätt.  Det  skall   skapas\r\nmöjlighet för fler äldre att delta längre\r\ntid  i  arbetslivet. Det finns numera  en\r\nrätt  att  arbeta till 67 års ålder.  För\r\natt  denna  rätt skall bli  ett  verkligt\r\nalternativ måste ett arbetsliv skapas som\r\ngör   att   människor  orkar,  vill   och\r\nupplever  det  meningsfullt  att   arbeta\r\nlängre  än i dag. Förändringar kan  göras\r\npå flera områden. De diskrimineringslagar\r\nsom  finns på arbetsmarknaden bör  utökas\r\ntill   att   också  omfatta  förbud   mot\r\ndiskriminering  på  grund  av  ålder.  En\r\ninformationskampanj bör sättas i gång  om\r\nvinsten  av  äldre  i  arbetslivet.   Ett\r\nkompetenscentrum   bör    inrättas    för\r\nutveckling  av  en  god  seniorpolitik  i\r\nslutet  av  arbetslivet.  Slutligen   bör\r\nrätten  att gå ned i arbetstid  efter  61\r\nårs  ålder  lagstadgas. Kristdemokraterna\r\npåpekar i motion A308 att det finns behov\r\nav  en informationskampanj om vinsten  av\r\näldre i arbetslivet (yrk. 4) och föreslår\r\natt regeringen lägger fram förslag om att\r\ninrätta ett seniorkompetenscentrum  (yrk.\r\n5) och vidtar åtgärder i syfte att minska\r\nskillnaderna     i     kostnader      som\r\narbetsgivarna  har för  yngre  och  äldre\r\narbetskraft   (yrk.  9).  Forskning   som\r\ntydligt  visar att äldres erfarenhet  och\r\nförvärvad   kompetens   gör   dem    till\r\nskickliga  yrkesutövare  och  att   deras\r\nlojalitet    och    engagemang     skapar\r\nstabilitet    på    arbetsplatsen     bör\r\nmarknadsföras.  Det  är  viktigt  att  de\r\nfackliga      organisationerna      också\r\ninvolveras  i kampanjen. Vidare  bör  ett\r\nkompetenscentrum för utveckling av en god\r\nseniorpolitik i arbetslivet inrättas  och\r\nsom också har kontakter med arbetsgivare.\r\nÄven Lars-Ivar Ericson (c) menar i motion\r\nA203 att man skall ta vara på de äldre på\r\narbetsmarknaden. Ett sätt att minska  den\r\nframtida  bristen på arbetskraft  är  att\r\nstimulera  fler  äldre  att  stanna  kvar\r\nlängre i arbetslivet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vill inledningsvis slå fast att\r\näldre  behövs i arbetslivet.  Det  gäller\r\nbåde dem som är yngre än 65 år men som av\r\nolika  skäl inte längre arbetar  och  dem\r\nsom är äldre än 65 år. Om 30 år kommer en\r\nfjärdedel av Sveriges befolkning att vara\r\növer 65 år. Det ser ut på liknande sätt i\r\nstora  delar  av Europa. Med  en  alltmer\r\nåldrande  befolkning blir det  svårt  att\r\nklara välfärden i samhället. Sverige  och\r\nmånga  andra  länder står inför  en  stor\r\nutmaning.    Oavsett    andra    tänkbara\r\ndellösningar  på  problemet  måste   även\r\nfrågan  om  att  ta till vara  de  äldres\r\nkompetens  tas  på  största  allvar.  Att\r\nstärka  de äldres ställning i arbetslivet\r\növerensstämmer också väl med den  arbets-\r\noch   kompetenslinje  som   den   svenska\r\narbetsmarknadspolitiken     vilar     på.\r\nUtskottet  har i det inledande  avsnittet\r\nställt sig bakom dessa ambitioner.\r\nAndelen  förvärvsarbetande är som  högst\r\nför  både  kvinnor och män  runt  50  års\r\nålder.  Från 55-årsåldern minskar andelen\r\nsysselsatta snabbt. År 2002 var 82  %  av\r\n55-åringarna   sysselsatta.    För    60-\r\nåringarna    hade   andelen   sysselsatta\r\nsjunkit  till  69 % och för  64-åringarna\r\ntill  34 %. Regeringen har - som framgått\r\nav  det  inledande avsnittet - fastslagit\r\ndelmålet     att    andelen     reguljärt\r\nsysselsatta  av  befolkningen  i   åldern\r\n20-64 år skall öka från 74 %1997 till  80\r\n%  år  2004.  Regeringen uppger  att  den\r\nsamlade politiken inriktas mot detta  mål\r\nsom   är  den  första  etappen  mot  full\r\nsysselsättning.\r\nStora  delar  av  arbetsmarknaden   står\r\ninför en generationsväxling. Närmare 50 %\r\nav  personalen  inom  vissa  yrkesområden\r\nförväntas gå i pension fram till år 2015,\r\nenligt   AMS  bedömning.  Äldreavgångarna\r\nkommer att vara störst inom gymnasie- och\r\ngrundskolan,  inom offentlig  förvaltning\r\noch     inom     vård     och     omsorg.\r\nGenerationsväxlingen   kan   leda    till\r\nallvarliga  kompetensförluster  om   inte\r\ngenerationsväxlingen  planeras   på   ett\r\nsådant   sätt   att   erfarenheten    och\r\nkunskapen kan föras vidare till  dem  som\r\nträder in i arbetslivet.\r\nFör   att   möta  utmaningen   med   den\r\nåldrande  befolkningen  måste  kraftfulla\r\nåtgärder    vidtas    för     att     öka\r\nsysselsättningen för båda könen inte bara\r\nbland  äldre  utan även  bland  ungdomar,\r\ninvandrare,  personer med funktionshinder\r\noch    arbetslösa   och   för   att   öka\r\nmöjligheterna för långtidssjukskrivna att\r\nåtergå till arbete. Flera utredningar har\r\nvisat   på   betydelsen   av   ekonomiska\r\ndrivkrafter  för de äldres  intresse  att\r\nstanna  kvar  i  arbetslivet.  Regeringen\r\nskall  därför  enligt budgetpropositionen\r\nse över möjligheterna till förändringar i\r\nregler  för att öka de äldres drivkrafter\r\noch   möjligheter   att   fortsätta   att\r\nförvärvsarbeta.     De     avtalsgrundade\r\nförmånerna    ger    en    kompletterande\r\nekonomisk  trygghet  för  äldre  men  kan\r\nockså påverka de äldres intresse för  att\r\nfortsätta  att arbeta. Regeringen  kommer\r\ndärför  att  kartlägga de  avtalsbaserade\r\nersättningssystemen och  analysera  deras\r\npåverkan på arbetsutbudet.\r\nUtskottet  vill också hänvisa  till  att\r\nfrågan om förbud mot åldersdiskriminering\r\när  föremål  för  utredning  i  den  s.k.\r\ndiskrimineringskommittén  (dir.   2002:11\r\noch 2003:69). Utredningen skall vara klar\r\nsenast den 1 juli 2005.\r\nEn       parlamentariskt      sammansatt\r\nutredning, Senior 2005, har nyligen  lagt\r\nfram  förslag  i betänkandet Äldrepolitik\r\nför framtiden (SOU 2003:91) med \"100 steg\r\ntill  trygghet  och  utveckling  med   en\r\nåldrande  befolkning\". Många av förslagen\r\nsyftar       till      att      förbättra\r\nkunskapsunderlaget    inför    framtiden.\r\nBeredningen konstaterar i sitt betänkande\r\natt  det  i  dag inte går att lägga  fram\r\nförslag på genomgripande förändringar  då\r\ndet   finns  stora  brister  i  underlag,\r\nstatistik  och  kunskap om effekterna  av\r\nolika   insatser   inom   äldrepolitiken.\r\nDärför föreslår beredningen att ett antal\r\nstörre  projekt  och  utredningar   skall\r\ntillsättas   inom  flera   områden.   Ett\r\navgränsat  område  som identifierats  rör\r\nfrågan  om  att öka människors vilja  och\r\nmöjlighet  att förvärvsarbeta  fram  till\r\npensioneringen och därefter. Beredningens\r\nförslag   omfattar  tio  punkter   enligt\r\nföljande.\r\n·          Regeringen  bör  etablera  ett\r\nfemårigt nationellt projekt med syfte att\r\nstärka  de  äldres  (50+)  ställning  i\r\narbetslivet           och           öka\r\narbetskraftsdeltagandet bland  personer\r\nsom är 50 år och äldre.\r\n·\r\n·            Regeringen    bör     främja\r\nytterligare forskning för att kunna möta\r\nde frågor som kommer att bli aktuella på\r\nden  framtida  arbetsmarknaden  med  en\r\nåldrande        arbetskraft         och\r\ngenerationsskiften.\r\n·\r\n·        Regeringen bör ta initiativ till\r\nforskning     om     effekterna      på\r\narbetskraftsutbudet om fler ges möjlighet\r\ntill  deltidslösningar  i  samband  med\r\npensioneringen.\r\n·\r\n·            Arbetsmiljötillsynen     bör\r\nutvecklas.\r\n·\r\n·        Mått och metoder för att\r\nbeskriva och följa förändringar av\r\narbetskraftsdeltagandet för personer som\r\när femtio år och äldre bör utvecklas.\r\n·\r\n·        Utredningen uppmanar parterna på\r\narbetsmarknaden att granska och överväga\r\nförändringar av pensionsavtalen så att\r\ndessa avtal ger större möjlighet till\r\nflexibilitet vid utträdet från\r\narbetslivet, inte motverkar rörlighet på\r\narbetsmarknaden och ger ekonomiskt utbyte\r\nför den som vill arbeta efter 65 års\r\nålder.\r\n·\r\n·        Informationen om det förväntade\r\nsammanlagda pensionsutfallet från både\r\ndet allmänna pensionssystemet och\r\ntjänstepensionssystemet till enskilda\r\nindivider bör förbättras.\r\n·\r\n·        Regeringen bör ta initiativ till\r\natt utveckla nya system för\r\nstudiefinansiering för vuxna.\r\n·\r\n·        Regeringen bör i de förslag om\r\nhur validering skall genomföras och\r\norganiseras beakta värdet av validering\r\nför den del av befolkningen som är över\r\n50 år och äldre och som vill skaffa sig\r\nny yrkeskompetens.\r\n·\r\n·        Regeringen bör ge Nutek i\r\nuppdrag att sammanställa fakta om äldres\r\nföretagande och utifrån internationella\r\nexempel bedöma värdet av riktade insatser\r\nför äldre.\r\n·\r\nUtskottet  har  erfarit  att  utredningen\r\nkommer att bli föremål för en bred remiss\r\nunder våren 2004.\r\nI  det närmaste likalydande yrkanden som\r\ni  A257  (yrk. 8) och A329 (yrk.  8)  har\r\nredan  tidigare behandlats av  utskottet,\r\noch    utskottet   hänvisar   till   bet.\r\n2002/03:AU8 i relevanta delar.\r\nUtskottet   som   inte  vill   föregripa\r\nresultatet  av regeringens  beredning  av\r\nbetänkandet     Äldrepolititiken      för\r\nframtiden avstyrker i avvaktan  på  detta\r\nmotionerna A203 (c), A257 yrkande 8  (m),\r\nA308  yrkandena  4, 5 och  9  (kd),  A329\r\nyrkande 8 (kd) och A370 yrkande 1 (fp).\r\n\r\nArbetshandikappade m.m.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna betonar i kommittémotion A305\r\n(yrk.  15)  att alla människor  skall  få\r\nmöjlighet att uppleva arbetsgemenskap och\r\ntillhörighet. Arbetshandikappade måste få\r\nrimliga  möjligheter till  valfrihet  och\r\nrätt till ett liv i värdighet och de  som\r\nkan  och  vill  ett aktivt arbetsliv.  De\r\narbetshandikappade måste få  makten  över\r\nsina     liv.    Moderaterna    för     i\r\nkommittémotion  A241  (yrk.   1-7)   fram\r\nfrågor som berör handikappades rätt  till\r\nett   aktivt  arbetsliv.  RRV  genomförde\r\nunder  slutet  av  1990-talet  ett  antal\r\nutvärderingar          inom           det\r\narbetsmarknadspolitiska området och  fann\r\nen rad brister. I motionen betonas vikten\r\nav  att arbetshandikappade behandlas  med\r\nrespekt  (yrk. 1) och att det  ges  ökade\r\nmöjligheter till valfrihet (yrk. 2).  Det\r\nframhålls  också att det krävs  tydligare\r\nregelverk   och   föreskrifter   avseende\r\nstöden  till de arbetshandikappade  (yrk.\r\n3),     att     de    arbetshandikappades\r\nmöjligheter   till   rehabilitering   och\r\narbete  på  den reguljära arbetsmarknaden\r\nstärks  (yrk. 4), att incitamenten  måste\r\nändras     för     rehabilitering     och\r\nnyanställningar (yrk. 5), att stödet till\r\narbetshandikappade  kontinuerligt   skall\r\nutvärderas och offentligt redovisas (yrk.\r\n6)  och att riksdagen bör tillkännage för\r\nregeringen  de  grundläggande  riktlinjer\r\nför  stödet  till arbetshandikappade  som\r\nanförs  i  motionen (yrk. 7). Syftet  med\r\nSamhall  AB är att bolaget skall se  till\r\natt de allra mest utsatta individerna  är\r\nde    som   först   blir   aktuella   vid\r\nanställning. Verksamheter som Samhall  AB\r\nbedriver  bör inte konkurrera med  privat\r\nnäringsverksamhet. Det skall klart framgå\r\nom   verksamheten  bedrivs  i  vinstsyfte\r\neller  om  syftet är av annan art.  Gravt\r\nhandikappade  skall inte  behöva  riskera\r\natt  någon  annan  får  deras  rättmätiga\r\nplats,  därför att verksamheten  drivs  i\r\nsyfte   att  sälja  produkterna  på   den\r\nprivata    marknaden.    Regelverk    och\r\nföreskrifter   måste   tydliggöras    med\r\navseende  på  vem  som  kan  anses   vara\r\narbetshandikappad och därmed i  behov  av\r\nstöd.    Den    som   inte   har    något\r\narbetshandikapp skall heller inte komma i\r\nfråga  för  anställning inom verksamheter\r\nsom  t.ex. Samhall AB. Incitamenten måste\r\nändras så att viss ekonomisk belöning kan\r\nutgå för varje genomförd åtgärd som avser\r\nrehabilitering och för individer som  har\r\nblivit   anställda  inom  den   reguljära\r\narbetsmarknaden.\r\nÄven  Folkpartiet  vill i  kommittémotion\r\nA310  (yrk.  10  i denna del)  stärka  de\r\narbetshandikappades     ställning.     De\r\nhandikappade  har  en svår  situation  på\r\narbetsmarknaden.   Insatserna   för   att\r\nstärka  de handikappades ställning  måste\r\nalltid  prioriteras.  Arbetslinjen  skall\r\ngälla  även  för handikappade.  Så  långt\r\nmöjligt  skall efterfrågan på arbete  för\r\ndem  med  nedsatt arbetsförmåga mötas  på\r\nden       reguljära      arbetsmarknaden.\r\nFörtidspensionering  skall   undvikas   i\r\nstörsta       möjliga       utsträckning.\r\nLönebidragsanställningar              och\r\nanställningar vid Samhall  AB  är  mycket\r\nbilliga  om  man jämför med  alternativen\r\narbetslöshetsersättning             eller\r\nförtidspensionering.\r\nLönebidragsanställningarna måste öka  och\r\nskall  i  huvudsak  vara  en  åtgärd  för\r\narbetshandikappade.  Det   måste   finnas\r\nstörre  möjligheter att inte  trappa  ned\r\neller  upphöra med bidraget  om  detta  i\r\npraktiken    medför   att   anställningen\r\nupphör.            En           permanent\r\nlönebidragsanställning är ofta ett bättre\r\nalternativ     än    förtidspensionering.\r\nSamhall AB:s verksamhet måste renodlas så\r\natt  den enbart inriktas på personer  med\r\nfunktionshinder som inte kan få plats  på\r\nden reguljära arbetsmarknaden.\r\nCenterpartiet anser i kommittémotion A263\r\natt  regeringen skall lägga fram  förslag\r\nför   att  minska  arbetslösheten   bland\r\npersoner  med funktionshinder  (yrk.  13)\r\noch att arbetslivets tillgänglighet måste\r\nöka  för  dessa personer (yrk.  14).  För\r\npersoner med funktionshinder som  innebär\r\nnedsatt arbetsförmåga och dessutom  utgör\r\nett  arbetshandikapp skall alternativ som\r\nSamhall    och   lönebidrag    ges.    En\r\narbetsgivare   har   ansvar    för    att\r\narbetsplatsen  till fullo är  tillgänglig\r\noch    anpassad    för   anställda    med\r\nfunktionshinder.  Situationen  i  dag  är\r\ninte  tillfredsställande  när  det  t.ex.\r\ngäller  arbetshjälpmedel.  Arbetslösheten\r\när  dubbelt  så stor bland  personer  med\r\nfunktionshinder jämfört med  befolkningen\r\ni sin helhet.\r\nVänsterpartiet  vill i partimotion  So569\r\n(yrk.  2) att den arbetsmarknadspolitiska\r\nutredningen   skall  få  tilläggsdirektiv\r\navseende    taket   för    bidrag    till\r\narbetsbiträde. Lagstiftningen  innehåller\r\nbegränsningsregler för att erhålla bidrag\r\ntill  arbetsbiträde. Dessa bör avskaffas.\r\nDet  måste  vara möjligt  att  få  sådant\r\nbidrag   även   om   arbetstagaren    får\r\nlönebidrag, utbildning i företaget  eller\r\nhar     skyddat    arbete.    En    annan\r\nbegränsningsregel       innebär       att\r\nlönebidraget     och    bidraget     till\r\narbetsbiträde  inte  får  överstiga   den\r\ntotala  lönesumman.  Det  måste  vara  en\r\nsaklig   bedömning  av  behovet  som   är\r\navgörande  för  bidragens storlek.  Taket\r\nför  bidrag till arbetsbiträde bör knytas\r\ntill utvecklingen av prisbasbeloppet.\r\nEva  Arvidsson och Inger Nordlander (båda\r\ns)  anser i motion A316 att det måste ske\r\nen  samordning av medel till personer med\r\nfunktionsnedsättningar. I statens  budget\r\nfinns  det  tre  olika anslagsposter  som\r\nreglerar  olika  former  av  stöd.  Dessa\r\nstödformer  är  inte  harmoniserade   med\r\nvarandra  och leder till att de  enskilda\r\nindividerna   inte   kan   utnyttja    de\r\nmöjligheter  som stödformerna tillsammans\r\noch  var för sig är avsedda att ge. Saken\r\nbör  undersökas. Eva Arvidsson och  Inger\r\nNordlander  (båda s) menar i motion  A331\r\natt  man bör undersöka konsekvenserna  av\r\naktivitetsgarantins   konstruktion    för\r\narbetslösa   med   funktionshinder    och\r\nmöjligheterna  för  denna  kategori   att\r\ndelta   i   försäkringskassans  och   AMS\r\nsamverkansprojekt, trots att de  inte  är\r\nsjukskrivna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI                arbetsmarknadspolitikens\r\nfördelningspolitiska roll ingår  åtgärder\r\nför   att   främja  arbetsmarknaden   för\r\narbetshandikappade.    Utskottet    delar\r\nFolkpartiets uppfattning att arbetslinjen\r\nmåste   innefatta   även   personer   med\r\narbetshandikapp. Arbetet  har  ett  värde\r\nför    alla.   Likaså   delar   utskottet\r\nModeraternas   syn   att   personer   med\r\nfunktionshinder   skall   behandlas   med\r\nrespekt   och  att  man  måste  se   till\r\nindividens speciella behov och  önskemål.\r\nRegelverket måste också tillämpas på  ett\r\nenhetligt sätt. Att arbetslivet skall bli\r\nmer   tillgängligt   för   personer   med\r\nfunktionshinder  är  en  uppfattning  som\r\nförs   fram  av  Centerpartiet  och   som\r\nutskottet självfallet står bakom.\r\nMer  än  en  miljon människor mellan  16\r\noch   64   år   i   Sverige   har   något\r\nfunktionshinder.   Var   tionde   individ\r\nmellan 16 och 64 år i Sverige bedömer att\r\nde  har  något funktionshinder som  också\r\ninnebär   att   deras  arbetsförmåga   är\r\nnedsatt.   Av   dem  med  funktionshinder\r\ndeltar 68 % i arbetskraften, vilket skall\r\njämföras med 77 % av befolkningen totalt.\r\nLägst  deltagande i arbetskraften har  de\r\nmed nedsatt arbetsförmåga där andelen  är\r\n57 %.\r\nFörsta  halvåret 2003 fanns det  62  300\r\nanställda med lönebidrag eller  OSA.  AMS\r\nhar  kraftigt  ökat antalet  platser.  En\r\nförutsättning   för   att    den    givna\r\nmedelsramen inte skall överskridas är att\r\nstyckkostnaden för bidragen hålls  på  en\r\nrimlig   nivå.  Antalet  arbetslösa   med\r\narbetshandikapp  som  är   anmälda   till\r\narbetsförmedlingen har  åter  börjat  öka\r\nefter  en  minskning  under  2002.  Under\r\nförsta halvåret 2003 uppgår siffran  till\r\n18      000      arbetslösa.      Antalet\r\nlångtidsinskrivna    bland    dem     med\r\nfunktionshinder har fortsatt  att  minska\r\nunder 2003 men något mindre än för övriga\r\nlångtidsinskrivna.\r\nAMS    har   ett   sektorsansvar    inom\r\nhandikappområdet. Regeringen har som  ett\r\nled i detta ansvar gett AMS i uppdrag att\r\ntre  gånger om året redovisa hur  andelen\r\nlångtidsinskrivna    arbetssökande    med\r\narbetshandikapp    utvecklas,     andelen\r\narbetshandikappades     deltagande      i\r\narbetsmarknadsutbildning och förberedande\r\nutbildning  samt deras andel av  samtliga\r\narbetslösa. AMS skall också redogöra  för\r\nvilka insatser som vidtagits för att  öka\r\nandelen  arbetsgivare som är beredda  att\r\nanställa personer med funktionshinder.\r\nAMS     prioriterar     personer     med\r\narbetshandikapp  bland  de  sökande  till\r\narbetsmarknadsutbildning.     AMS     har\r\ngenomfört  en del insatser  för  att  öka\r\nandelen  arbetsgivare som är beredda  att\r\nanställa  personer  med  funktionshinder.\r\nInriktningen  har  varit  att  åstadkomma\r\nanställningar med lönebidrag.\r\nMed  anledning av Moderaternas  krav  på\r\nbl.a.     offentlig    redovisning     av\r\narbetsmarknadspolitiska     stöd     till\r\narbetshandikappade kan nämnas att en  rad\r\nstatistiska och andra uppgifter om sådana\r\nstöd publiceras i rapporter från AMS. Det\r\ngäller  såväl  i  löpande statistik  över\r\nprogramdeltagande  som  i  årsredovisning\r\noch  kvartalsrapporter samt exempelvis  i\r\nanslutning         till         särskilda\r\nuppföljningsrapporter   som    regeringen\r\nbegärt   i   regleringsbrev.   Också    i\r\nbudgetpropositionen  redovisas  uppgifter\r\nom sådana stöd.\r\nLönebidrag   och  skyddat   arbete   hos\r\noffentlig  arbetsgivare  (OSA)   är   två\r\nsärskilda   insatser  för  personer   med\r\narbetshandikapp. Under 2002 hade  60  800\r\npersoner anställning med lönebidrag eller\r\nOSA  i  genomsnitt per månad. Regeringens\r\nmål  var att minst 59 000 personer skulle\r\nvara anställda med lönebidrag. Flera skäl\r\ntill den kraftiga ökningen går att finna;\r\nett  skäl är en medveten satsning på  att\r\nskapa       och       utveckla       goda\r\narbetsgivarkontakter. Andelen  övergångar\r\nfrån   anställning  med  lönebidrag  till\r\nosubventionerat arbete uppgick till 2,7 %\r\nunder 2000.\r\nLönebidragsutredningen överlämnade  helt\r\nnyligen sitt betänkande ArbetsKraft  (SOU\r\n2003:95). Utredningens direktiv  var  att\r\nanalysera  lönebidrag, OSA  och  särskilt\r\nstöd   vid  start  av  näringsverksamhet.\r\nBland  utredningens förslag kan  följande\r\nnämnas.\r\n·         AMV måste utveckla formerna för\r\nkartläggning och vägledning så att  det\r\nblir lättare för enskilda arbetssökande\r\natt   få   de   arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatser de behöver.\r\n·\r\n·         Lönebidrag skall inte få lämnas\r\nunder längre tid än fyra år.\r\n·\r\n·         Ett  särskilt lönebidrag  skall\r\nbetalas  ut  för vissa som behöver  ett\r\nbidrag  även  efter  fyra  år.  Antalet\r\nanställda med särskilt lönebidrag skall\r\nbegränsas, och lönebidrag skall  endast\r\nbeviljas om arbetsförmågan är så nedsatt\r\natt  en anställning utan lönesubvention\r\ninte kan bli aktuell.\r\n·\r\n·         OSA avvecklas och ersätts av en\r\nny  insats,  trygghetsanställning,  som\r\nskall  vara öppen för alla arbetsgivare\r\noch  inte  som i dag bara kommuner  och\r\nandra myndigheter.\r\n·\r\n·         För  dem  som behöver  särskilt\r\nmycket stöd för att komma i arbete införs\r\nen helt ny form av skyddat arbete, kallad\r\nutvecklingsanställning.              En\r\nutvecklingsanställning skall pågå under\r\nhögst två år.\r\n·\r\n·          Allmännyttiga   organisationer\r\nskall inte kunna få högre lönebidrag än\r\növriga arbetsgivare.\r\n·\r\n·            Informationsinsatser    från\r\narbetsmarknadens                parter,\r\nhandikapporganisationer             och\r\narbetsförmedlingar kommer att krävas för\r\natt människor med nedsatt arbetsförmåga\r\nlättare skall komma ut i arbetslivet.\r\n·\r\nEn annan arbetsmarknadspolitisk insats är\r\nskyddat  arbete hos Samhall. Även Samhall\r\nhar    varit   föremål   för   utredning.\r\nBetänkandet   Inte  bara   Samhall   (SOU\r\n2003:56),    som    överlämnades     till\r\nregeringen i juni 2003, föreslår  en  rad\r\nåtgärder  för  att man skall  komma  till\r\nrätta med de problem som är förenade  med\r\nstyrning  och inriktning av  Samhall  AB.\r\nFrågor om rekryteringsprocessen i Samhall\r\nAB  liksom alternativa insatser inom  och\r\nutom  Samhall  för  de arbetshandikappade\r\nsom inte kan erbjudas sysselsättning inom\r\nbolaget  avhandlas också  i  utredningen.\r\nUtredningen  konstaterar  i  likhet   med\r\nflera  studier och andra utredningar  att\r\ndet  råder en uppenbar målkonflikt mellan\r\nkraven  på  lönsamhet och kravet  på  att\r\nerbjuda   personer  med   arbetshandikapp\r\nmeningsfullt och utvecklande  arbete  där\r\nbehoven  finns.  Utgångspunkten  är   att\r\npersoner  med  arbetshandikapp  i  första\r\nhand skall ha möjlighet att arbeta på den\r\nreguljära  arbetsmarknaden.  Bland  annat\r\nföreslår    utredningen   att    en    ny\r\narbetsmarknadspolitisk  insats   \"allmänt\r\nskyddat  arbete\"  skall ersätta  \"skyddat\r\narbete  hos Samhall\". Denna insats  skall\r\nvara  öppen  för fler aktörer än  Samhall\r\nAB.\r\nStöd  till  personligt biträde (tidigare\r\nkallat    arbetsbiträde)    regleras    i\r\nförordningen   (2000:630)  om   särskilda\r\ninsatser      för      personer       med\r\narbetshandikapp. Stödet är ekonomiskt och\r\nbetalas till arbetsgivare eller annan som\r\nhar  kostnader för ett personligt biträde\r\nåt  en person med arbetshandikapp som har\r\nbehov  av ett biträde. Stödet lämnas  med\r\nhögst  50 000 kr per år till den som  har\r\nkostnaden     för    biträdet.     Medför\r\narbetshandikappet                   stora\r\nkommunikationssvårigheter får stöd lämnas\r\nmed 100 000 kr per år. Det tak, som man i\r\nmotionen  vill  avskaffa, för  ersättning\r\nvid en kombination av lönebidrag och stöd\r\ntill  arbetsbiträde, är redan  avskaffat.\r\nFörordningen   reglerar    också    vilka\r\ninsatser  för personer med handikapp  som\r\nfår   kombineras.  Stöd  till  personligt\r\nbiträde  får  kombineras  med  stöd  till\r\nhjälpmedel  på  arbetsplatsen,   särskilt\r\nstöd vid start av näringsverksamhet,  och\r\nom  fråga  är  om  en  person  med  gravt\r\narbetshandikapp,  lönebidrag.  Att   inte\r\nstödet  kan  beviljas i  kombination  med\r\nskyddat arbete förklaras av att det i ett\r\nskyddat    arbete   redan    ligger    en\r\nkompensation   till   arbetsgivare    för\r\nmerkostnader      på       grund       av\r\narbetshandikappet. Insatsen utbildning  i\r\nföretag   som  också  berörs  i  motionen\r\navskaffades   den   1   september   2001.\r\nUtskottets  bedömning är att förordningen\r\nbygger  på en rimlig avvägning mellan  de\r\nolika      insatserna      och      deras\r\nkostnadsfördelning.\r\nI   lönebidragsutredningens   nyssnämnda\r\nbetänkande  ArbetsKraft  har  frågan   om\r\narbetsmarknadspolitiska    program    för\r\npersoner  med  nedsatt arbetsförmåga  och\r\nolika   finansieringsmodeller  för  dessa\r\nbehandlats.  Utskottet  förutsätter   att\r\nregeringen      i      det      fortsatta\r\nberedningsarbetet kommer att uppmärksamma\r\nfrågor  om samordning av medel till  stöd\r\nför   personer  med  funktionshinder  och\r\nandra  närliggande medelsfrågor  som  tas\r\nupp i motionerna A316 och A331.\r\nUtskottet  som  vid  en  uppvaktning   i\r\nnovember  2003  fått en  presentation  av\r\nbåda  utredningarna - Inte  bara  Samhall\r\noch  ArbetsKraft  - anser  att  det  inte\r\nfinns  anledning att föregripa resultatet\r\nav  regeringens beredning av betänkandena\r\noch  avstyrker motionerna A241  yrkandena\r\n1-7  (m), A263 yrkandena 13 och  14  (c),\r\nA305  yrkande 15 (m), A310 yrkande  10  i\r\ndenna  del (fp), A316 (s), A331  (s)  och\r\nSo569 yrkande 2 (v).\r\n\r\nLångtidssjukskrivna\r\n\r\nI  några  motioner har frågan om hur  man\r\nkan  underlätta  för  långtidssjukskrivna\r\noch  långtidsarbetslösa att  återgå  till\r\narbetslivet rests.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  vill  i  partimotion   Sf358\r\n(yrk. 4) att de som på grund av ohälsa är\r\ni   behov  av  att  byta  yrke  skall  ha\r\ntillträde   till  arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram.  Siktet måste vara  inställt  på\r\natt de sjukskrivna skall få en återställd\r\narbetsförmåga och återgå i arbete.  Detta\r\nkan  ibland  kräva  att  den  sjukskrivne\r\nbehöver byta arbetsplats och yrke. Det är\r\nanmärkningsvärt  att  den  som  för   sin\r\nhälsas  skull  behöver  byta  yrke   inte\r\nansetts      välkommen      till       de\r\narbetsmarknadspolitiska       programmen.\r\nRegeringen   har  möjlighet   att   genom\r\nändring   av  regleringen  se  till   att\r\nåtergång i arbete inte i onödan försvåras\r\nav tillträdesregler för omskolning m.m.\r\nCenterpartiet  föreslår i  kommittémotion\r\nA247   (yrk.  7)  att  det  skall  finnas\r\nsärskilda lotsar som stöd för att  hjälpa\r\nsjuka eller arbetslösa personer att komma\r\ntillbaka  in i arbetslivet. Personer  som\r\nså önskar skall ha möjlighet att få hjälp\r\nav   en   person   som  tillsammans   med\r\narbetsgivaren och försäkringskassan m.fl.\r\nhjälper   den   enskilde  tillbaka   till\r\narbetet.\r\nLennart Axelsson (s) menar i motion  A352\r\natt  man  skall prova nya former för  att\r\nunderlätta           långtidssjukskrivnas\r\nåterinträde   på   arbetsmarknaden.   Ett\r\nförslag  är  att lönebidrag skulle  kunna\r\nbeviljas en långtidssjukskriven  för  att\r\nkunna  prova  ett  arbete  hos  en  annan\r\narbetsgivare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill  inleda  med  att  betona\r\nbetydelsen  av att få långtidssjukskrivna\r\ntillbaka   i  arbete  och  att   få   ned\r\nohälsotalet.  Detta är viktigt  även  för\r\natt  kunna  öka arbetsutbudet i  Sverige.\r\nStödet  för  att  människor  skall  komma\r\ntillbaka i arbetslivet måste stärkas  och\r\nden  enskildes  rätt till  rehabilitering\r\nförbättras. Över huvud taget  är  det  en\r\nviktig  del  i  arbetet med  att  bekämpa\r\nohälsan  att  ge den enskilde  snabb  och\r\neffektiv    hjälp.   En   mera   komplett\r\nbeskrivning  av regeringens åtgärder  för\r\natt minska ohälsan finns under utskottets\r\nställningstagande  i avsnitt  1  Allmänna\r\nfrågor.\r\nNär  det  gäller sjukskrivna  arbetslösa\r\noch  de personer som inte kan återgå till\r\nsina tidigare arbetsgivare har regeringen\r\nvidtagit        särskilda       åtgärder.\r\nRiksförsäkringsverket     (RFV),     AMS,\r\nSocialstyrelsen   och   Arbetsmiljöverket\r\n(AV)  fick  redan  i sina  regleringsbrev\r\n2001   i   uppdrag   att   inkomma   till\r\nregeringen  med en gemensam handlingsplan\r\nför  hur  samverkan  skall  utformas  för\r\neffektiv    användning   av    befintliga\r\nrehabiliteringsresurser.    Förutom    en\r\nkonkretisering av det formella samarbetet\r\nmellan  myndigheterna innehöll den senare\r\nframlagda    handlingsplanen    en    rad\r\nåtaganden  om  olika  insatser  för   att\r\nförbättra  och  effektivisera  samverkan.\r\nUnder   åren   2002-2004  har  regeringen\r\navsatt 70 miljoner per år för tre projekt\r\nför  att  förnya  den arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen.       Dessa       skall\r\nslutredovisas i februari 2005.\r\nI  början  av 2003 fick AMS  och  RFV  i\r\nuppdrag   att  lämna  förslag   till   en\r\neffektivare            arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering.  Syftet  var  att  stärka\r\narbetslinjen  i sjukförsäkringen  så  att\r\nfler   sjukskrivna  fortare  skall  kunna\r\nåterfå  sin  arbetsförmåga. Detta  gäller\r\nbåde  arbetslösa  och  dem  som  har   en\r\nanställning  som  de  inte  bedöms  kunna\r\nåtergå till. Utgångspunkten bör vara  att\r\narbetsförmedlingen efter  överenskommelse\r\nmed  försäkringskassan får  ansvaret  för\r\ninsatser för dem som behöver nytt  arbete\r\nmedan      försäkringskassan     behåller\r\nsamordningsansvaret för  rehabiliteringen\r\noch  ansvaret  för dem som  skall  återgå\r\ntill   sin  anställning.  Uppdraget   har\r\nredovisats till regeringen i juni  i  år,\r\noch  ärendet  bereds  för  närvarande   i\r\nRegeringskansliet.\r\nRegeringen  kommer från  årsskiftet  att\r\ninföra    möjligheten   till   finansiell\r\nsamordning    mellan   försäkringskassan,\r\nlänsarbetsnämnden, kommun  och  landsting\r\nför  att  förbättra rehabiliteringen  för\r\ndem   som   är  i  behov  av  sammansatta\r\ninsatser  (prop. 2002/03:132).  Riksdagen\r\nväntas fatta beslut om detta i mitten  av\r\ndecember.\r\nSlutligen  har det i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition   föreslagits    att    en\r\ntemporär  form av anställningsstöd  skall\r\ninföras    för    att   underlätta    för\r\nlångtidssjukskrivna att återgå i  arbete.\r\nRegeringen har avsatt 200 miljoner kronor\r\n2003 och 600 miljoner kronor för 2004 för\r\nanställningsstödet.\r\nUtskottet  kan allmänt sett  instämma  i\r\nden  goda tanken i Centerpartiets förslag\r\natt det skall finnas särskilda lotsar som\r\nstöd  för att hjälpa sjuka och arbetslösa\r\ntillbaka  i arbetslivet. Det är lätt  att\r\nunderskatta  medmänskligt  stöd   i   ett\r\nsammanhang    där   många   traditionella\r\nförslag till lösningar är av mera teknisk\r\nart. Motionen ger dock inte underlag  för\r\natt  se  hur  verksamheten är  tänkt  att\r\npraktiskt genomföras.\r\nMed  hänsyn till vad som ovan sagts  och\r\ni  avvaktan  på resultatet av regeringens\r\nberedning  av  vilka åtgärder  som  skall\r\nvidtas    för   att   frågan    med    de\r\nlångtidssjuka  skall kunna  föras  framåt\r\navstyrker   utskottet   motionerna   A247\r\nyrkande 7 (c), A352 (s) och Sf358 yrkande\r\n4 (fp).\r\n\r\nKulturarbetare\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModeraterna hävdar i kommittémotion Kr254\r\n(yrk.  1)  att  kulturarbetsmarknaden  är\r\nproblematisk           och            att\r\nförsörjningssituationen     för     många\r\nkonstnärer       försämras.       Antalet\r\nutbildningsplatser har  ökat  och  därmed\r\nockså  konkurrensen om de  få  uppdragen.\r\nDen  brist  på  samstämmighet  som  råder\r\nmellan  de  konstnärliga högskolorna  och\r\narbetsmarknaden  måste   ses   över   och\r\nförändras. Konstnärerna måste  få  bättre\r\nkunskap om hur marknaden fungerar och  en\r\nbättre   grund   att   stå   på.   Dagens\r\narbetsmarknadspolitik   är   oftast   ett\r\nhinder för utvecklingen eftersom den inte\r\ni  tillräckligt hög grad tar hänsyn  till\r\nkulturskaparnas    särskilda     villkor.\r\nArbetsmarknadsstödet    i     form     av\r\narbetslöshetsförsäkringen     är     inte\r\nanpassat  till  konstnärens  arbete  utan\r\ntill      ett      mera     traditionellt\r\nförvärvsarbete  och  passar  inte  in   i\r\ndennes  verklighet (yrk. 13).  I  stället\r\nför         att        öka        mängden\r\narbetsmarknadsåtgärder      måste      de\r\nkonstnärliga utövarna ges bra villkor som\r\ngör  det möjligt för dem att leva på sitt\r\narbete    i   stället   för   att    vara\r\nbidragsberoende.      Det      offentliga\r\nsamhällets satsningar på konst skall  ske\r\ngenom direkt arbete till konstnärerna och\r\ninte     genom    arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturarbetarna                       och\r\narbetsmarknadspolitiken              samt\r\narbetslöshetsförsäkringen    har    varit\r\nföremål för utskottets behandling vid ett\r\nflertal                       tillfällen.\r\nKulturarbetsmarknadens  struktur  skiljer\r\nsig i viktiga hänseenden från vad som  är\r\nnormalt  på arbetsmarknaden. Till exempel\r\när    antalet    tillsvidareanställningar\r\nbegränsat.  Kännetecknande är  i  stället\r\nför    de    konstnärliga   yrkesutövarna\r\ntidsbegränsade anställningar och  kortare\r\nuppdrag.  Utskottet  kan  konstatera  att\r\nutformningen  av  arbetsmarknadspolitiken\r\nhar  stor betydelse för kulturen eftersom\r\nmånga kulturutövare för sitt uppehälle är\r\nberoende  av arbetslöshetsförsäkring  och\r\narbetsmarknadspolitiska  insatser.  Detta\r\nförhållande  innebär att stora  delar  av\r\nkulturområdet är starkt beroende  av  hur\r\narbetsmarknadspolitiken utformas. AMV har\r\nutarbetat   speciella   riktlinjer    för\r\narbetsförmedlingens    tillämpning     på\r\nkulturarbetsmarknaden   av   reglerna   i\r\narbetslöshetsförsäkringen.  En   speciell\r\narbetsförmedling,   Kultur   Media,   med\r\nsärskild kompetens har inrättats för  att\r\ntillgodose de etablerade kulturarbetarnas\r\noch   deras  uppdragsgivares   behov   av\r\narbetsförmedling. Arbetsförmedlingen  har\r\nfastslagit   kriterier   för    begreppet\r\netablerad  kulturarbetare för  att  kunna\r\navgöra  vilka som skall få tillgång  till\r\nden     speciella     arbetsförmedlingen.\r\nArbetsförmedlingen Kultur Media är  också\r\ninternkonsult         till         övriga\r\narbetsförmedlingar  i  handläggningen  av\r\nfrågor  som rör kulturarbetare. Samverkan\r\nmed    parterna   sker   dels    i    AMS\r\nKulturarbetsdelegation,   dels    i    de\r\nregionala  samrådsgrupperna  för  kultur-\r\noch   medieområdet.  En  rätt   tillämpad\r\narbetsmarknadspolitik    motverkar     en\r\növeretablering av konstnärer  och  därmed\r\nockså ett kulturutbud som inte svarar mot\r\ndet   kulturpolitiskt   motiverade.    De\r\nkulturpolitiska                       och\r\narbetsmarknadspolitiska    målen    skall\r\ndärför  inte behöva ställas mot varandra.\r\nUtskottet    har    ansett     att     de\r\narbetsmarknadspolitiska resurserna  skall\r\nfördelas   efter   de   mål   som    styr\r\narbetsmarknadspolitiken.  Utskottet,  som\r\nstår  fast vid detta, avstyrker mot denna\r\nbakgrund motion Kr254 yrkandena 1 och  13\r\n(m).\r\n\r\n2.2 Arbetsmarknadspolitiska program\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen  antar\r\nregeringens förslag till lag om  ändring\r\ni        lagen       (2000:625)       om\r\narbetsmarknadspolitiska         program.\r\nUtskottet  föreslår också att  riksdagen\r\ngodkänner förslagen om att avskaffa  det\r\nutökade   förstärkta  anställningsstödet\r\noch stödformen utbildning av anställda.\r\nI  avsnittet behandlas också  ett  stort\r\nantal      motioner      som      gäller\r\narbetsmarknadspolitiska         program.\r\nSamtliga  motioner avstyrks, delvis  med\r\nhänvisning         till         kommande\r\nberedningsarbete   i  Regeringskansliet.\r\nUtskottet    upprepar   sitt    tidigare\r\nuttalande  om önskvärdheten att  justera\r\ndet s.k. lönebidragstaket.\r\nJämför   reservationerna  21  (fp),   22\r\n(kd),  23 (fp, kd, c), 24 (m), 25  (kd),\r\n26  (fp),  27 (kd), 28 (c), 29 (kd),  30\r\n(c) och 31 (mp).\r\n\r\n\r\nLagen om arbetsmarknadspolitiska program\r\nm.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nÄndring         i        lagen         om\r\narbetsmarknadspolitiska program\r\nPropositionen innehåller förslag till lag\r\nom  ändring  i  7 § lagen  (2000:625)  om\r\narbetsmarknadspolitiska   program.    Som\r\nhuvudregel gäller att den som tar del  av\r\nett  arbetsmarknadspolitiskt program inte\r\nanses  vara  arbetstagare.  Detta  gäller\r\ndock  inte om programmet avser lönebidrag\r\neller   skyddat  arbete.   Avsikten   med\r\nändringen  är att det klart skall  framgå\r\natt  som arbetstagare anses även den  som\r\nhar  reguljär anställning medan han eller\r\nhon         är        anvisad         det\r\narbetsmarknadspolitiska        programmet\r\naktivitetsgarantin och den som  under  en\r\nanställning tar del av insatsen  särskild\r\nstödperson    för    introduktion     och\r\nuppföljning  (SIUS).  Ändringen  föreslås\r\nträda  i  kraft  fr.o.m. den  1  februari\r\n2004.\r\n\r\nAvskaffande  av  det  utökade  förstärkta\r\nanställningsstödet\r\n\r\nPropositionen innehåller förslag  om  att\r\ndet utökade förstärkta anställningsstödet\r\nskall avskaffas. Behovet av denna form av\r\nanställningsstöd bedöms ha  förändrats  i\r\noch  med att målgruppen för det särskilda\r\nanställningsstödet vidgats till att  även\r\nomfatta    personer    under    57    år.\r\nFörändringen bedöms inte ha budgetverkan.\r\n\r\nAvskaffande  av stöd till  utbildning  av\r\nanställda\r\n\r\nPropositionen innehåller förslag  om  att\r\navskaffa   stöd   till   utbildning    av\r\nanställda.  Omfattningen  av  stödet  har\r\nminskat  betydligt de senaste  åren.  AMS\r\nhar  föreslagit  att stödet  ersätts  med\r\nmöjlighet           att           anordna\r\nbristyrkesutbildning för  anställda  inom\r\nramen   för   arbetsmarknadsutbildningen.\r\nFörändringen  bör  gälla   från   den   1\r\nfebruari  2004.  Förslaget  innebär   att\r\nutgifterna  under anslaget  22:3  Köp  av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader beräknas minska med 59 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nInga motioner har väckts med anledning av\r\nregeringens   förslag  i   dessa   delar.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ni  propositionen  under utgiftsområde  13\r\npunkterna 2, 7 och 8. Utskottet  föreslår\r\natt  riksdagen  antar den lagändring  som\r\nframgår av bilaga 3.\r\n\r\nLönebidrag\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nVänsterpartiet anser i partimotion  So569\r\n(yrk. 1) att det flexibla lönebidraget är\r\nett  bra  och nödvändigt system  för  att\r\narbetshandikappade skall kunna  delta  på\r\narbetsmarknaden.    Alternativen     till\r\nlönebidragsanställning är sämre  och  kan\r\nbestå    av   förtidspensionering   eller\r\nförsörjning   via  sjukförsäkring   eller\r\narbetslöshetsförsäkring.    Möjligheterna\r\ntill     lönebidragsanställning     skall\r\nutvidgas.    Det    är    viktigt     att\r\nfastställandet  av  lönebidragsnivån   är\r\nflexibelt. En särskild översyn behövs för\r\natt  åstadkomma  ett ännu mera  flexibelt\r\nsystem.  Inga  automatiska nedskrivningar\r\nav lönebidraget får ske. Detta är ofta en\r\nviktig     förutsättning     för      att\r\nlönebidragsanställda skall ha en fortsatt\r\nmöjlighet till anställning. Ändringarna i\r\nregelverket  som genomfördes under  1990-\r\ntalet    har    varken   inneburit    att\r\narbetsmarknaden    breddats    för     de\r\narbetshandikappade eller  att  en  större\r\nandel   personer  gått  över  till  icke-\r\nsubventionerade  anställningar.  Personer\r\nmed  arbetshandikapp är i stort hänvisade\r\ntill anställningar i yrken med begränsade\r\nutbildningskrav  och  låga   löner.   Det\r\nmotverkar   ambitionerna   att    utjämna\r\norättvisa skillnader och att tillförsäkra\r\narbetshandikappade likvärdiga villkor. En\r\nviktig   orsak  är  det  nuvarande   låga\r\nlönetaket  på  13 700 kr  per  månad  som\r\nvarit    oförändrat   sedan   1992.    De\r\narbetshandikappade   är    allt    oftare\r\nhänvisade   till  låglöneyrken   eftersom\r\nlönebidragsanställningarna     successivt\r\nfördyras   i   takt  med   den   allmänna\r\nlöneutveckling.\r\nLönebidragsanställningarna har  också  en\r\nstor  betydelse  för  målsättningen   att\r\nklara  övergångar från Samhall till annat\r\narbete.   En  särskild  kvot  eller   ett\r\nsärskilt lönebidrag bör införas som  stöd\r\nvid sådana övergångar.\r\nFolkpartiet  menar i kommittémotion  A310\r\n(yrk.   10   i   denna   del)   att    de\r\narbetshandikappades    ställning    måste\r\nstärkas.  Partiet  anser  att  taket  för\r\nlönebidraget skall höjas. Att  nivån  har\r\nvarit oförändrad i många år har gjort det\r\nsvårare  för personer med funktionshinder\r\nmed   kvalificerad  utbildning   att   få\r\nlämpliga arbeten.\r\nKristdemokraterna menar i  kommittémotion\r\nA329 (yrk. 28 i denna del) att lönebidrag\r\när  ett  effektivt instrument att  slussa\r\narbetshandikappade ut på arbetsmarknaden.\r\nRegeringen har haft en ryckig politik  på\r\nområdet.  Det  bör  på  nytt  införas  en\r\nbestämmelse som innebär att om  risk  för\r\nuppsägning  föreligger skall en  sänkning\r\nav    lönebidraget    inte    genomföras.\r\nMöjligheten till ersättning med 90 %  vid\r\nanställning  i ideell organisation  skall\r\ngälla  såväl  för dem som nyanställs  som\r\nför  dem  som innehade anställning  efter\r\nden  1  juli  1995. Annelie Enochson  och\r\nStefan  Attefall (båda kd) vill i  motion\r\nA214  att  rätten  till lönebidrag  skall\r\nförlängs  till  67  år. Arbetstagare  har\r\nnumera rätt att stanna kvar i anställning\r\ntill utgången av den månad han eller  hon\r\nfyller  67  år. Lönebidrag bör kunna  ges\r\ntill  arbetshandikappade  t.o.m.  67  års\r\nålder.  Reglerna  bör  överensstämma  med\r\növriga regleringar på arbetsmarknaden.\r\nSolveig  Hellquist (fp)  anser  i  motion\r\nA245  att  det  är bra om föreningar  och\r\norganisationer får tillgång till personal\r\nmed lönebidrag.\r\nFrågan  om att höja lönebidragstaket  tas\r\nupp i ett antal enskilda s-motioner. Lars\r\nWegendal  och  Carina Adolfsson  Elgestam\r\n(båda   s)   anser  i  motion  A215   att\r\nregeringen när ekonomiskt utrymme ges bör\r\nprioritera    möjligheten    att     höja\r\nlönebidragstaket.  De  arbetshandikappade\r\npersonernas  ställning på arbetsmarknaden\r\när  mycket  utsatt. I  över  tio  år  har\r\nlönebidragstaket  på  13  700  kr   legat\r\nstilla.  Denna  nivå på  takbeloppet  har\r\ninverkat menligt på möjligheten till både\r\nnya    arbetsplaceringar    och    rimlig\r\nlöneutveckling         för          redan\r\nlönebidragsanställda.    Också     Rezene\r\nTesfazion  och  Tone Tingsgård  (båda  s)\r\nmenar  i motion A233 att lönebidragstaket\r\när  för  lågt och att denna rättvisefråga\r\nblir  alltmer  akut. Britta Rådström  och\r\nCarin Lundberg (båda s) i motion A333 och\r\nGöte  Wahlström m.fl. (s) i  motion  A349\r\nanser  att lönebidragssystemet skall  ses\r\növer.\r\nBarbro  Hietala  Nordlund  m.fl.  (s)   i\r\nmotion  A272  och Lars U Granberg  (s)  i\r\nmotion  A295  anser att lönebidraget  bör\r\nses    över   i   syfte   att   förbättra\r\nsituationen   och   tryggheten   för   de\r\nanställda.\r\nPeter  Pedersen (v) anser i  motion  A289\r\natt  en  höjning av lönebidragstaket  bör\r\növervägas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottets  utgångspunkt  är   att   alla\r\narbetshandikappade som vill och kan skall\r\nges  en  möjlighet  att  arbeta.  Antalet\r\nlönebidrag  och OSA fortsätter  att  öka.\r\nUnder  första halvåret 2003  närmade  sig\r\nantalet  62 300. Samhall AB har  för  sin\r\ndel   svårigheter  att  sysselsätta  lika\r\nmånga  personer  med funktionshinder  som\r\ntidigare, och andra stödinsatser blir  då\r\nviktiga  och  nödvändiga  komplement.   I\r\nstatsbudgeten  för  2004  tillförs  extra\r\nmedel   så   att  omkring  1   000   fler\r\nlönebidragsplatser kan skapas.\r\nRegeringen  tillsatte under  våren  2002\r\nen   utredning   som   tog   sig   namnet\r\nLönebidragsutredningen.\r\nLönebidragsutredningen   avlämnade    som\r\ntidigare     nämnts    sitt    betänkande\r\nArbetsKraft (SOU 2003:95) den 11 november\r\n2003.  Uppdraget var bl.a. att  analysera\r\nde   arbetsmarknadspolitiska   programmen\r\nanställning  med  lönebidrag,   OSA   och\r\nsärskilt     stöd    till    start     av\r\nnäringsverksamhet.  Utredningen  har  som\r\nutgångspunkt  haft att fler  med  nedsatt\r\narbetsförmåga skall komma  i  arbete  och\r\natt  arbets-  och  kompetenslinjen  skall\r\nlyftas  fram. Utredningen föreslår  bl.a.\r\natt   det  flexibla  lönebidraget   skall\r\nfinnas  kvar med ett förändrat  regelverk\r\noch att OSA avvecklas och ersätts med  en\r\nny   arbetsmarknadspolitisk  insats   som\r\nkallas              trygghetsanställning.\r\nTrygghetsanställningen skall  vara  öppen\r\nför  alla  arbetsgivare.  Utredningen  är\r\nföremål för remissbehandling som avslutas\r\ni början av 2004.\r\nNär  det  gäller motionsförslag  om  att\r\nanställda  med lönebidrag skall  ha  rätt\r\natt  kvarstå i arbete till 67  års  ålder\r\nvill  utskottet  anföra  följande.  Efter\r\nriksdagsbeslut  infördes   från   den   1\r\nseptember  2001 en ny tvingande  regel  i\r\nlagen om anställningsskydd (LAS) som  ger\r\nen    arbetstagare   rätt,    men    inte\r\nskyldighet,    att    stanna    kvar    i\r\nanställningen till 67 års ålder.\r\nI     det    utskottsbetänkande    (bet.\r\n2000/01:AU10)  som  låg  till  grund  för\r\nriksdagsbeslutet                avstyrkte\r\narbetsmarknadsutskottet motionsförslag om\r\natt     personer     som     deltar     i\r\narbetsmarknadspolitiska   program   skall\r\nkunna  delta  fram  till  67  års  ålder.\r\nUtskottets motivering var följande.\r\n\r\nEnligt  6 § förordningen (2000:634)  om\r\narbetsmarknadspolitiska  program  skall\r\nen            anvisning            vara\r\narbetsmarknadspolitiskt motiverad.  Det\r\nbetyder  att  den  skall  framstå   som\r\nlämplig  både för den enskilde  och  ur\r\nett                        övergripande\r\narbetsmarknadspolitiskt     perspektiv.\r\nMotsvarande   gäller   enligt    9    §\r\nförordningen  (2000:630)  om  särskilda\r\ninsatser      för     personer      med\r\narbetshandikapp.\r\n\r\nEnligt   utskottets  mening  kan   den\r\nhöjda  åldern för rätt att stå  kvar  i\r\nanställningen  till 67 års  ålder  inte\r\nfå   medföra  att  personer   i   olika\r\narbetsmarknadspolitiska  program  eller\r\ni   olika   former  av  subventionerade\r\nanställningar   generellt   skall    ha\r\nmotsvarande  rätt att  delta  till  den\r\nhögre  åldern. Skäligheten måste prövas\r\nmot  de allmänna förutsättningarna  som\r\ngäller  för de olika programmen, vilket\r\ni  allmänhet  bör leda till  slutsatsen\r\natt      en     insats     inte      är\r\narbetsmarknadspolitiskt  motiverad   ur\r\nett  övergripande perspektiv. Med tanke\r\npå  att  den  som fyllt 65 år  har  sin\r\nförsörjning        tryggad        genom\r\ngarantipension är en anvisning i  regel\r\ninte  heller  motiverad av hänsyn  till\r\nindividen.  Utskottet  vill  emellertid\r\ninte  utesluta att bedömningen i  något\r\nfall   kan   bli  den  motsatta.   Till\r\nexempel   skall  man  kunna   låta   en\r\nlönebidragsanställning      för      en\r\nfunktionshindrad person fortsätta  även\r\nom  han eller hon fyllt 65 år om  detta\r\när  befogat.  Detta kräver  inte  någon\r\nändring i nu gällande regler.\r\nUtskottet   delade   därmed   regeringens\r\nbedömning  i  proposition 2000/01:78  att\r\nnågra ändringar inte bör göras vad gäller\r\nmöjligheten       att       delta       i\r\narbetsmarknadspolitiska   program,    men\r\nansåg  att detta inte får innebära  något\r\nabsolut hinder mot att en person  som  är\r\növer  65  år  deltar. Som en  ytterligare\r\nkommentar  till  Kristdemokraternas  krav\r\natt  förlänga rätten till lönebidrag till\r\n67  års ålder kan sägas att någon formell\r\nbegränsning till 65 år för att få uppbära\r\nlönebidrag inte föreligger.\r\nUtskottet  vill  i  och  för  sig   inte\r\nföregripa   regeringens   beredning    av\r\nlönebidragsfrågan men vill ändå åter igen\r\nuppmärksamma  att riksdagen  för  tre  år\r\nsedan   på   utskottets   förslag   (bet.\r\n2000/01:AU1)  gjorde ett tillkännagivande\r\ntill  regeringen om justering av det s.k.\r\nlönebidragstaket.  Utskottet  ansåg,  mot\r\nbakgrund av den positiva utvecklingen för\r\nsvensk   ekonomi,  att  regeringen,   när\r\nutrymme ges, och lämpligen i samband  med\r\natt nivån i arbetslöshetsförsäkringen tas\r\nupp  nästa  gång, prövar möjligheten  att\r\njustera nivån på den maximala inkomst som\r\nfår läggas till grund för bidraget. Någon\r\njustering  har  ännu  inte  gjorts.  Även\r\nLönebidragsutredningen har uppehållit sig\r\nkring  frågan om en höjning av taket  och\r\npekat  på  att  maxbeloppet måste  höjas.\r\nUtredningen  lägger  inte  något  konkret\r\nförslag eftersom utredningen måste  hålla\r\nsig  inom  ramen för tilldelade resurser.\r\nFörslagen  skall dessutom leda  till  att\r\nfler  personer  med nedsatt arbetsförmåga\r\nkan erbjudas anställning med lönebidrag.\r\nUtskottet   vill   hänvisa   till   sitt\r\nuttalande  för  ett  par  år   sedan   om\r\njustering  av lönebidragstaket. Utskottet\r\nstår   fast  vid  att  en  justering   är\r\nönskvärd.  Vad  gäller övriga  frågor  om\r\nlönebidraget     är    det     utskottets\r\nuppfattning    att   man   bör    invänta\r\nresultatet  av regeringens  beredning  av\r\nutredningsbetänkandet.          Utskottet\r\navstyrker motionerna A214 (kd), A215 (s),\r\nA233  (s), A245 (fp), A272 (s), A289 (v),\r\nA295  (s),  A310 yrkande 10 i  denna  del\r\n(fp),  A329 yrkande 28 i denna del  (kd),\r\nA333  (s),  A349 (s) och So569 yrkande  1\r\n(v)  i  de  delar som de inte  kan  anses\r\ntillgodosedda  genom  det  som  utskottet\r\nanfört.\r\n\r\nFriåret\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna       förordar        i\r\nkommittémotion   A309   (yrk.   4)    att\r\nfriårsförsöket   fortsätter,   gärna    i\r\nutvidgad  form,  för att sedan  grundligt\r\nutvärderas.  Ett friår kan användas  till\r\nmycket,  t.ex. att bygga på sin kompetens\r\neller   till  att  starta  eget  företag.\r\nFriåret    innebär    också    att    den\r\narbetstagare   som   utnyttjar    friåret\r\nåterkommer mer stimulerad till sin  gamla\r\narbetsplats  och många  kan  på  så  sätt\r\nundvika                       utbrändhet.\r\nArbetslöshetskassemedel    skall    kunna\r\nanvändas till arbetstagare som under  ett\r\når  ersätts av en arbetslös person.  Även\r\nTuve  Skånberg och Holger Gustafsson (kd)\r\nanser i motion A216 att det skall införas\r\nen  möjlighet till ett friår. Det  skulle\r\nöka  livskvaliteten för de människor  som\r\nvill  ta  en  paus i sitt  yrkesverksamma\r\nliv.   Ett  friår  skulle  också   minska\r\ntrycket   på   arbetsmarknaden   och   ge\r\ntillfälle för arbetslösa att få  ett  års\r\nvikariat och därmed praktik.\r\nSten  Tolgfors (m) argumenterar i  motion\r\nA256   (yrk.  1)  mot  friåret.   Friåret\r\nframställs, enligt honom, närmast som  en\r\nsolidaritetsfråga,  när  det   egentligen\r\nhandlar om uppgivenhet. I stället för att\r\nskapa  förutsättningar för  fler  riktiga\r\narbeten  skall människor gå ur yrkeslivet\r\nför att bereda plats åt andra.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFörsöksverksamheten med friår är reglerad\r\ni  förordningen (2001:1300)  om  friåret.\r\nFörsöksverksamhet pågår i  tolv  kommuner\r\noch  avslutas  i och med utgången  av  år\r\n2004.   Med   friåret   avses   att    en\r\narbetstagare  under  en  period  av  3-12\r\nmånader  får  ledigt från sin anställning\r\nför     personlig    utveckling     eller\r\nkompetensutveckling och att en  arbetslös\r\nperson som är inskriven som arbetssökande\r\nvid  den offentliga arbetsförmedlingen  i\r\nstället  anställs hos arbetsgivaren.  Den\r\nfriårsledige uppbär aktivitetsstöd enligt\r\nförordningen        (1996:1100)        om\r\naktivitetsstöd.\r\nIFAU  har  i  rapporten Friåret  ur  ett\r\narbetsmarknadsperspektiv -  delrapport  1\r\n(Rapport 2003:7) gjort en uppföljning  av\r\nförsökets  tio första månader. Resultatet\r\nvisar att kvinnor, offentliganställda och\r\npersoner   utan   högskoleutbildning   är\r\növerrepresenterade bland de friårslediga,\r\nmedan  personer  inom  bristyrken  sällan\r\ntycks  ta  friårsledigt.  Efterfrågan  på\r\nfriårsledighet  har  varit  stor,  vilket\r\ntyder på ett stort behov av reformen  för\r\nvissa grupper på arbetsmarknaden. Det har\r\ndock     också     lett     till      att\r\narbetsförmedlingarnas    arbetsbelastning\r\nhar ökat. Vikarierna tycks ha en relativt\r\nstark  position på arbetsmarknaden  redan\r\ninnan   de   påbörjade   vikariaten.   Om\r\nvikarierna   inte   hade   påbörjat   ett\r\nvikariat  skulle  de uppskattningsvis  ha\r\nvarit  arbetslösa hälften av den tid  som\r\nen  friårsledighet  i  genomsnitt  varar.\r\nDetta  tyder  på att kostnaderna  för  de\r\nledigas  ersättning  överstiger  det  man\r\nsparar     på    vikariernas    uteblivna\r\narbetslöshetsersättning.\r\nI  den  överenskommelse om bl.a. friåret\r\nsom  träffades den 4 oktober 2002  mellan\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet ingår att friåret senast den\r\n1  januari  2005  skall  införas  i  hela\r\nlandet    med   lägst   samma    villkor,\r\nersättningsnivå och omfattning per kommun\r\nsom i den pågående försöksverksamheten. I\r\nbudgetpropositionen   för   2004    anger\r\nregeringen  att ansvariga myndigheter  nu\r\nmåste     påbörja     planeringen     och\r\nförberedelsearbetet för att friåret skall\r\nkunna  genomföras i hela  landet  fr.o.m.\r\nden 1 januari 2005.\r\nUtskottet stöder ambitionen att  utvidga\r\nfriårsverksamheten  och  förutsätter  att\r\nregeringen  återkommer till  riksdagen  i\r\nfrågan.\r\nMed  hänvisning  till  vad  som  anförts\r\navstyrker utskottet motionerna A216 (kd),\r\nA256  yrkande  1 (m) och A309  yrkande  4\r\n(kd)  i  de  delar som de inte kan  anses\r\ntillgodosedda  genom  det  som  utskottet\r\nanfört.\r\n\r\nSamhall\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet,    Kristdemokraterna     och\r\nCenterpartiet  har alla  kommittémotioner\r\nom    Samhall    och   dess   verksamhet.\r\nFolkpartiet  menar i kommittémotion  A310\r\n(yrk. 11) att Samhalls vinstkrav bör  ses\r\növer.  För personer som inte kan  beredas\r\narbete  på  den reguljära arbetsmarknaden\r\nmåste  det finnas alternativ. Samhall  är\r\nett sådant alternativ vars verksamhet  är\r\navgörande     för     arbetshandikappade.\r\nVerksamheten måste renodlas  så  att  den\r\nbara inriktas på arbetshandikappade.  Det\r\när inte lyckat att Samhall konkurrerar på\r\nden  öppna marknaden. Det finns risk  för\r\natt   konkurrensförhållandena  snedvrids,\r\noch   det  leder  också  till  att  många\r\nanställda     känner    sig    stressade.\r\nVinstkravet  på  Samhall bör  därför  ses\r\növer.     Kristdemokraterna     gör     i\r\nkommittémotion A329 (yrk. 28 i denna del)\r\ngällande att Samhall har genomgått  stora\r\nförändringar.  Samhall har blivit  bättre\r\npå   affärsmässighet  och  kundfokus  och\r\nbl.a. satsat inom servicetjänster. Kraven\r\ninom  den  sektorn är höga både  när  det\r\ngäller  stresstålighet och  flexibilitet,\r\nvilket   inte   många  arbetshandikappade\r\nförmår  att leva upp till. Frågan  är  om\r\ninte Samhalls volym bör minska något  och\r\nen  ökad tonvikt läggas på lönebidrag som\r\ninstrument      för      att       hjälpa\r\narbetshandikappade.  Mycket  talar  också\r\nför      att     Samhalls     roll      i\r\narbetsmarknadspolitiken bör tonas  ned  i\r\nförhållande    till   andra   instrument.\r\nCenterpartiet  ger i kommittémotion  A263\r\n(yrk.   15)  uttryck  för  att   Samhalls\r\nverksamhetsmål  skall  gå  före  Samhalls\r\nlönsamhetsmål.   Samhalls    prioritering\r\nmåste  vara  att ge meningsfulla  arbeten\r\ntill de arbetshandikappade i stället  för\r\natt   nå   rimligt  ekonomiskt  resultat,\r\nvilket    krävs   enligt   de   nuvarande\r\nverksamhetsmålen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSyftet  med  Samhalls verksamhet  är  att\r\nproducera efterfrågade varor och tjänster\r\noch  genom  detta skapa meningsfulla  och\r\nutvecklande  arbeten med god  arbetsmiljö\r\nåt   personer  med  arbetshandikapp   där\r\nbehoven    finns.   Verksamheten    skall\r\nanpassas till de förutsättningar personer\r\nmed   arbetshandikapp  har  och  bedrivas\r\nenligt  affärsmässiga principer  samt  på\r\nmarknadens villkor. Övrigt näringsliv får\r\ndock  inte utsättas för osund konkurrens.\r\nSamhall       AB       har,        enligt\r\nbudgetpropositionen,     en     minskande\r\nförsäljning  av sina varor  och  tjänster\r\noch  har svårigheter att sysselsätta lika\r\nmånga  personer  med funktionshinder  som\r\ntidigare. IFAU har i en rapport  (Working\r\npaper 2003:11) konstaterat att de mål som\r\nstaten  formulerat - t.ex.  att  personer\r\nmed intellektuella, psykiska och multipla\r\nhandikapp    skall    prioriteras     vid\r\nanställning,  att  företaget  skall  vara\r\nlönsamt   och  att  en  viss   andel   av\r\npersonalen     skall     övergå      till\r\nsysselsättning utanför Samhall - kan leda\r\ntill    målkonflikter.   Målen    rörande\r\nlönsamhet   och  personalomsättning   kan\r\nmedföra   att  Samhall  AB   väljer   att\r\nanställa  personer  med  små  eller  inga\r\nhandikapp.\r\nUtredningen   Inte  bara  Samhall   (SOU\r\n2003:56),    som    överlämnades     till\r\nregeringen i juni 2003, föreslår  en  rad\r\nåtgärder för att komma till rätta med  de\r\nproblem som är förenade med styrning  och\r\ninriktning   av   Samhall   AB,    vilket\r\nutskottet  har redovisat ovan. Frågor  om\r\nrekryteringsprocessen  i  Samhall  liksom\r\nalternativa   insatser  inom   och   utom\r\nSamhall  för  de  arbetshandikappade  som\r\ninte  kan  erbjudas  sysselsättning  inom\r\nbolaget  avhandlas också  i  utredningen.\r\nUtredningen  konstaterar  i  likhet   med\r\nflera  studier  och utredningar  att  det\r\nråder   en  uppenbar  målkonflikt  mellan\r\nkraven  på  lönsamhet och kravet  på  att\r\nerbjuda   personer  med   arbetshandikapp\r\nmeningsfullt och utvecklande  arbete  där\r\nbehoven  finns. Utredningens utgångspunkt\r\när  att  personer  med arbetshandikapp  i\r\nförsta hand skall ha möjlighet att arbeta\r\npå  den reguljära arbetsmarknaden.  Bland\r\nannat     föreslås     att     en      ny\r\narbetsmarknadspolitisk  insats   \"allmänt\r\nskyddat  arbete\"  skall ersätta  \"skyddat\r\narbete  hos Samhall\". Denna insats  skall\r\nvara  öppen  för fler aktörer än  Samhall\r\nAB.\r\nMot   bakgrund   av   den   ovan   givna\r\nproblembeskrivningen och  med  hänvisning\r\ntill regeringens beredning av utredningen\r\nInte  bara  Samhall och dess remissutfall\r\navvaktar  utskottet  regeringens   vidare\r\netgärder  i  fråga  om verksamheten  inom\r\nSamhall.    Utskottet    avstyrker    med\r\nanledning av det anförda motionerna  A263\r\nyrkande 15 (c), A310 yrkande 11 (fp)  och\r\nA329 yrkande 28 i denna del (kd).\r\n\r\nLärlingsutbildning\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  menar  i  kommittémotionerna\r\nKr232 (yrk. 7) och A305 (yrk. 13) att  en\r\nav    arbetsmarknadspolitikens    främsta\r\nuppgifter  är  att  underlätta  ungdomars\r\nmöjlighet    till   arbete    och    egen\r\nförsörjning. Moderaterna vill ersätta  de\r\ntraditionella     arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärderna för ungdomar under 25  år  med\r\nen  företagsinriktad  lärlingsutbildning.\r\nUtbildningen   kan  bedrivas   av   olika\r\naktörer,  såsom gymnasieskolor, friskolor\r\noch  utbildningsföretag. Alla  arbetslösa\r\nungdomar  mellan  20  och  25  år   skall\r\nerbjudas lärlingsutbildning. Systemet bör\r\nbyggas upp tillsammans med företagen  och\r\nvara   tillgängligt  efter   100   dagars\r\narbetslöshet.  Det  skall  införas   s.k.\r\nmatchning,       dvs.       att        en\r\narbetsmarknadsutbildning  för   specifika\r\nyrkesområden  inrättas i kombination  med\r\nkompletterande  kompetensutveckling   för\r\narbetslösa (Kr232 yrk. 7).\r\nKristdemokraterna anger i  kommittémotion\r\nA329  (yrk.  11)  att lärlingssystem  kan\r\nutvecklas    både   inom   den    svenska\r\ngymnasieskolans   ram    och    som    en\r\narbetsmarknadspolitisk     åtgärd     för\r\narbetslösa. Kristdemokraterna utvecklar i\r\nkommittémotion Ub399 (yrk. 2)  frågan  om\r\natt  införa en lärlingsutbildning som  en\r\narbetsmarknadspolitisk   åtgärd.    Flera\r\nförhållanden  talar, enligt partiet,  för\r\nett  fungerande lärlingssystem. Skola och\r\nsamhälle    visar   inte   de   praktiska\r\nfärdigheterna  den uppmärksamhet  som  är\r\nrimlig.  Ungdomsarbetslösheten i  Sverige\r\när  betydligt högre än den genomsnittliga\r\narbetslösheten. Kraftiga  insatser  måste\r\nvidtas  för  att  sänka  trösklarna   för\r\nungdomars  inträde  i arbetslivet.  Många\r\nhantverksyrken håller på att dö  ut.  Det\r\nfinns  behov  av kompetenta yrkesarbetare\r\npå     områden    som    det    reguljära\r\nutbildningssystemet   har    svårt    att\r\ntillfredsställa. För att kunna svara  upp\r\ntill    företagens   olika    behov    av\r\nyrkeskunnande  behövs  en   mängd   olika\r\nutbildningsvägar. Det  finns  inte  någon\r\ncentralt   sammanställd  information   om\r\nlärlingsutbildningar   som   bedrivs    i\r\nprojektform runt om i landet  i  form  av\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder.    En\r\nkartläggning  på  central,  regional  och\r\nlokal   nivå  och  en  samordning  mellan\r\nlänsarbetsnämnderna    och     kommunerna\r\nbehövs.  På  olika platser i  landet  har\r\nprojekt   med   lärlingsutbildning    som\r\narbetsmarknadspolitisk   åtgärd    slagit\r\nmycket  väl  ut.  Med en  väl  fungerande\r\nlärlingsutbildning  inom  gymnasieskolans\r\nram    kommer   på   sikt   behovet    av\r\nlärlingsutbildning                    som\r\narbetsmarknadspolitisk åtgärd att minska.\r\nI dagsläget föreligger det dock ett stort\r\nbehov.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDet  måste  vara samhällets ambition  att\r\nalla   ungdomar  erbjuds   arbete   eller\r\nmeningsfulla studier. Vissa ungdomar  har\r\nbehov  av  särskilt stöd i  sammanhanget.\r\nUtskottet   finner  det   angeläget   att\r\nförslag  om  insatser för att  rusta  och\r\nförbereda  ungdomar för en etablering  på\r\narbetsmarknaden utgår från en  helhetssyn\r\ndär   ansvarsförhållandena   skall   vara\r\nklarlagda  och  där inga  ungdomar  skall\r\nriskera  att  ofrivilligt och  långvarigt\r\nhamna utanför arbetslivet.\r\nUtbildning,    både    teoretisk     och\r\nyrkesmässig,   är  något  som   generellt\r\nförbättrar  en arbetslös chanser  att  få\r\nett  arbete. Utskottet har våren  2003  i\r\nbet.   2002/03:AU8   redovisat   en   del\r\nbefintliga        möjligheter        till\r\nlärlingsutbildning       och        annan\r\nyrkesutbildning.   Bland   annat   pekade\r\nutskottet   på   att  cirka   30   %   av\r\narbetsmarknadsutbildningen   sker   genom\r\npraktik         på         arbetsplatser.\r\nLärlingsutbildning  förekommer  också   i\r\ngymnasieskolan - en genomgång av gällande\r\nbestämmelser                     avseende\r\nlärlingsutbildningen   har    gjorts    i\r\nutbildningsutskottets          betänkande\r\n2001/02:UbU9.\r\nIFAU  har  gjort  en  jämförelse  mellan\r\nolika       utbildningsmodeller       för\r\ngrundläggande     yrkesutbildning     och\r\növergången    skola-arbetsliv    (Rapport\r\n2003:8). En huvudfråga i rapporten är hur\r\nolika     utbildningsmodeller    påverkar\r\nförutsättningar  för  ungdomars  övergång\r\nfrån  skola till arbetsliv. En jämförelse\r\nhar  gjorts  mellan  de  svenska,  tyska,\r\nbrittiska   och  amerikanska  modellerna.\r\nSlutsatserna som kan dras av den  svenska\r\nmodellen,   som   kännetecknas   av    en\r\noffentligt  organiserad  yrkesutbildning,\r\när  att  den  fram  till 1990-talet  gett\r\nrelativt  gynnsamma  förutsättningar  för\r\nungdomars   övergång  från   skola   till\r\narbetsliv,  i betydelsen låg arbetslöshet\r\noch  begränsad  inaktivitet,  särskilt  i\r\njämförelse    med   de   brittiska    och\r\namerikanska  systemen.  Under  1990-talet\r\nhar  dock  problemen tilltagit. Tendenser\r\ntill  ökade problem med genomströmning  i\r\ngymnasieskolan, en växande  andel  elever\r\nutan slutbetyg och en ökad elevvolym inom\r\ndet  individuella programmet kan  noteras\r\noch ses som allvarliga varningssignaler.\r\nGymnasiekommittén     presenterade     i\r\ndecember  2002  sitt slutbetänkande  Åtta\r\nvägar  till kunskap - en ny struktur  för\r\ngymnasieskolan  (SOU  2002:120).  En   av\r\nutgångspunkterna      för      kommitténs\r\növerväganden  har  varit  en  analys  och\r\nbedömning av den framtida arbetsmarknaden\r\noch   vilka   krav   denna   ställer   på\r\ngymnasieskolans  utbildningar  och  deras\r\ninnehåll.  En allmän bedömning är  enligt\r\nkommittén   att   tillväxten   av    jobb\r\nsannolikt kommer att ske i tjänstesektorn\r\neller     genom     en    förening     av\r\nindustriproduktion och tjänsteverksamhet.\r\nStrukturen      på     den     föreslagna\r\ngymnasieskolan är uppbyggd av  block  som\r\ninnehåller  yrkeskurser  som  helt  eller\r\ndelvis  skall kunna arbetsplatsförläggas.\r\nAlla  i gymnasieskolan skall få möjlighet\r\natt   lära   i   arbetslivet,   i   olika\r\nomfattning  beroende på vilken inriktning\r\növriga  studier har. Utredningen föreslår\r\nockså    att    kommunens   ansvar    för\r\nuppföljningen av ungdomar under 20 år som\r\ninte    går   ut   gymnasieskolan   skall\r\nförtydligas.  Enligt uppgift  under  hand\r\nfrån Regeringskansliet kan en proposition\r\ni  frågan  förväntas  komma  under  våren\r\n2004.\r\nUtredningen  om samhällets insatser  för\r\natt  stödja ungdomar som varken studerar,\r\narbetar  eller  söker arbete  överlämnade\r\nsitt   betänkande   Unga   utanför   (SOU\r\n2003:92)  i mitten av november 2003  till\r\nregeringen, vilket utskottet berört ovan.\r\nUtredningen     analyserar     samhällets\r\ninsatser  för att stödja de ungdomar  som\r\när  i  behov  av särskilt  stöd  för  att\r\nutbilda   sig  eller  etablera   sig   på\r\narbetsmarknaden.    Utredningen    lämnar\r\nförslag på konkreta åtgärder och föreslår\r\nbl.a.  att  varje  kommun  skall  ha   en\r\nlagstadgad   skyldighet  att   skapa   en\r\norganisation som ansvarar för att  aktivt\r\nsöka  upp  och  ge stöd  till  alla  unga\r\nutanför  under 20 år. Stödet skall  syfta\r\ntill  att ge kompetens för vidare studier\r\noch arbete. Möjligheten till individuellt\r\nanpassad undervisning måste behållas  och\r\nutvecklas.  Gymnasieskolan  föreslås   få\r\nstörre möjligheter att upphandla tjänster\r\nfrån  andra  aktörer såsom  studieförbund\r\noch  folkhögskolor. För att  öka  antalet\r\nlärlingsplatser föreslår utredningen  att\r\nen  särskild förhandlare utses som  skall\r\narbeta  för  att arbetsmarknadens  parter\r\nträffar    avtal    även    inom     icke\r\ntraditionella  lärlingsområden.   Förslag\r\nlämnas  också  om en förändrad  roll  för\r\narbetsförmedlingen när  det  gäller  unga\r\narbetslösa.  Dessutom  menar  utredningen\r\natt    vissa   arbetsmarknadsutbildningar\r\nskall  kunna  erbjudas 18-åringar  liksom\r\nmöjligheten till anställningsstöd.\r\nMot  denna  bakgrund och i  avvaktan  på\r\nresultatet  av regeringens  beredning  av\r\nbetänkandena  avstyrks  motionerna   A305\r\nyrkande  13  (m), A329 yrkande  11  (kd),\r\nUb399 yrkande 2 (kd) samt Kr232 yrkande 7\r\n(m).\r\n\r\nStöd till start av näringsverksamhet m.m.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  vill  i kommittémotion  A310\r\n(yrk.  9)  att  de  s.k.  mikrokrediterna\r\nutvecklas  och  att  starta-eget-bidraget\r\navskaffas. Det är viktigt att  det  finns\r\nnågon  form av stöd till dem som  har  en\r\nidé  och vill starta ett eget företag men\r\nsom  inte har något kapital att sätta in.\r\nDet    system   med   mikrokrediter   som\r\nriksdagen hösten 2001 beslutade om  måste\r\nutvecklas.  Det är ett bättre  alternativ\r\nän  starta-eget-bidraget som skapar falsk\r\nillusion av att det går att få i gång ett\r\nföretag  på mycket kort tid. Starta-eget-\r\nbidraget bör därför avskaffas.\r\nChrister  Adelsbo  och  Göran  Persson  i\r\nSimrishamn (båda s) vill i motion A327 ha\r\nett   flexiblare  starta-eget-bidrag  som\r\näven  kan  uppbäras  av  icke  arbetslösa\r\npersoner  (yrk.  1).  I  ett  projekt   i\r\nBromölla  kommun  som  syftade  till  att\r\nradikalt öka nyföretagandet ingick  bl.a.\r\natt även anställda hade möjlighet att  få\r\ntjänstledighet   och   starta-eget-bidrag\r\n(yrk. 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSyftet    med   stöd   till   start    av\r\nnäringsverksamhet  är att  ge  arbetslösa\r\neller  sådana  personer som riskerar  att\r\nbli  arbetslösa bidrag till försörjningen\r\nunder  inledningsskedet av  verksamheten.\r\nDet krävs att de aktuella personerna inte\r\nkan få ett arbete och har förutsättningar\r\nför  att starta egen verksamhet. Stöd kan\r\nockså  ges  till personer som är  bosatta\r\ninom vissa stödområden även om de inte är\r\narbetslösa.  Den  som är berättigad  till\r\nersättning  från  arbetslöshetskassa  får\r\naktivitetsstöd                motsvarande\r\narbetslöshetsersättningen, dock lägst 320\r\nkr   per  dag.  Den  som  inte  uppfyller\r\nvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen får\r\naktivitetsstöd med 223 kr per dag.\r\nStödet är alltså enbart ett bidrag  till\r\nden   enskildes  försörjning  under   sex\r\nmånader. För den egne företagaren kan det\r\nockså   finnas   behov  av   medel   till\r\ninvesteringar m.m. i verksamheten.  Några\r\nsådana    kostnader   täcks    inte    av\r\nstödformen.\r\nInstitutet     för     tillväxtpolitiska\r\nstudier  (Itps) har gjort en  uppföljning\r\nav   de   företag  som  nystartade   1998\r\n(S2003:005). Antalet nystartade företag i\r\nSverige 1998 var omkring 34 000. Av dessa\r\nvar  55  % fortfarande verksamma  tre  år\r\nefter   start.  Överlevnadsgraden   bland\r\nföretag där företagaren fått starta-eget-\r\nbidrag var 52 %, alltså något sämre.\r\nIFAU  har  i  sin  rapport  Starta-eget-\r\nbidrag  -  en  studie av  framgångar  och\r\nmisslyckanden (forskningsrapport  2001:8)\r\nanalyserat    olika    framgångs-     och\r\nmisslyckandefaktorer  som  berör  starta-\r\neget-bidraget.  En  framgångsfaktor   som\r\nanges är den mjukstart ett bidrag ger den\r\nenskilde   och   att   denne   kommer   i\r\nsysselsättning.   En  problemfaktor   som\r\nnämns  är  den korta period som  bidraget\r\nlämnas. Den enskilde individen kan oftast\r\ninte  redan efter sex månader  avgöra  om\r\ndet finns någon bärighet i företaget.\r\nUtskottet   vill   i  detta   sammanhang\r\ntillägga  att det finns vissa möjligheter\r\natt förlänga bidraget, vilket dock sällan\r\nkommer i fråga. I ett sådant läge kan den\r\nenskilde  behöva ta lån för att fortsätta\r\nsin    verksamhet.   Ett    lån    enligt\r\nförordningen   (1994:1100)   om   statlig\r\nfinansiering       genom        regionala\r\nutvecklingsbolag, som har likheter med de\r\nmikrokrediter som Folkpartiet förespråkar\r\ni  sin  motion, skulle då kunna vara  ett\r\nalternativ för den enskilde.\r\nUtskottet  anser att stödet  till  start\r\nav   näringsverksamhet  har  en   lämplig\r\nutformning för den kategori människor som\r\ndet  avser.  De i och för sig  begränsade\r\nundersökningar som gjorts  ger  stöd  för\r\natt  bidraget  på  ett tillfredsställande\r\nsätt  fyller sin funktion. Med hänvisning\r\ntill  vad  som  framförts ovan  avstyrker\r\nutskottet motionerna A310 yrkande 9  (fp)\r\noch A327 yrkandena 1 och 2 (s).\r\n\r\nAktivitetsgarantin\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna menar i  kommittémotion\r\nA329  (yrk. 5) om långtidsarbetslösa  och\r\naktivitetsgarantin  att  den  insikt  som\r\nmåste  prägla arbetsmarknadspolitiken  är\r\natt  det är nödvändigt att på ett  tidigt\r\nstadium vidta relevanta åtgärder för  att\r\nstödja den arbetslöse att snabbt få  rätt\r\nutbildning, praktik och annan  hjälp.  En\r\narbetslöshetsförsäkring  och  ett  system\r\nbör införas som ger starka incitament för\r\nden  arbetslöse att aktivt  söka  arbete.\r\nSystemet   måste  avvägas  så  att   alla\r\nmänniskor  får  en  rimlig  grundläggande\r\nförsörjning  och  att  inte  åtgärder  på\r\ndetta  område  leder till  att  människor\r\nbara   skickas   över  till   kommunernas\r\nsocialbidragssystem.    Grundidén     med\r\naktivitetsgarantin är riktig, dvs. att de\r\nlångtidsinskrivna kommer  in  i  ett  mer\r\naktivt    och    nära    samarbete    med\r\narbetsförmedlingens  personal   och   att\r\nvarje individs särskilda behov beaktas  i\r\nutformningen     av    en     individuell\r\nhandlingsplan.  Aktivitetsgarantin   står\r\ndock   och   faller  med  den   praktiska\r\ntillämpningen.  Det räcker  således  inte\r\nmed   jobbsökaraktiviteter.  Det   behövs\r\ntydliga  krav som går att leva upp  till,\r\nstöd      och     hjälp     att     bryta\r\narbetslöshetsmönstret och aktiva insatser\r\natt  möta den enskilda personens konkreta\r\nbehov  och problem. Det är också  viktigt\r\nmed   nära  samverkan  med  föreningsliv,\r\nnäringsliv, privata bemanningsföretag och\r\nförmedlare.\r\nDen  svenska arbetsmarknadspolitiken  har\r\nvisat sig misslyckad hävdar Centerpartiet\r\ni   kommittémotion  A263  (yrk.  9).   De\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärderna   har\r\ninte lett till att fler fått nya arbeten.\r\nEtt   av   de   största   programmen   är\r\naktivitetsgarantin.    I     AMS     egen\r\nutvärdering sägs att åtgärden  inte  ökar\r\ndeltagarnas chanser att få ett  reguljärt\r\narbete, däremot ökar chanserna att få ett\r\narbete  med  stöd. Många äldre arbetslösa\r\nuppfattar     aktivitetsgarantin      som\r\nkränkande         och         meningslös.\r\nAktivitetsgarantin bör  därför  begränsas\r\ntill  två  år  och  i  stället  skall  en\r\nmöjlighet införas för arbetslösa över  60\r\når att få en anställning med lönebidrag.\r\nJan  Björkman och Kerstin Andersson (båda\r\ns)  anser  i motion A301 att de  som  har\r\ndeltagit i aktivitetsgarantin i minst ett\r\når   skall  ha  rätt  till  fem   veckors\r\nledighet  med  bibehållen  ersättning   i\r\nenlighet med semesterlagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAktivitetsgarantin syftar till att minska\r\nlångtidsarbetslösheten och minska andelen\r\nlångtidsinskrivna                     vid\r\narbetsförmedlingarna  som  utskottet  har\r\nbetonat   några   gånger  tidigare.   Som\r\nutskottet  betonat många gånger  tidigare\r\nmåste långtidsarbetslösheten motverkas på\r\nett  så  tidigt  stadium i arbetslösheten\r\nsom möjligt. Det är viktigt att det finns\r\nett        brett       spektrum        av\r\narbetsmarknadspolitiska   insatser    att\r\nanvända i detta arbete. Utskottet  har  i\r\nbet.         2002/03:AU8        behandlat\r\nmotionsyrkanden   från  Kristdemokraterna\r\n(A329  yrk.  5)  och Centerpartiet  (A263\r\nyrk.  9)  som är mycket snarlika  de  som\r\nutskottet  nu har att behandla. Utskottet\r\ninstämde  redan  då  i Kristdemokraternas\r\nuppfattning     att     den     praktiska\r\ntillämpningen   av   regelsystemen    och\r\nutformningen av aktivitetsgarantin är  av\r\navgörande  betydelse  för  kvaliteten   i\r\nverksamheten. I betänkandet  har  lämnats\r\nen   beskrivning   av  det   arbete   med\r\nkvalitetsfrågorna  som  pågår  inom  AMS.\r\nDetta  arbete  fortgår  alltjämt,  vilket\r\nutskottet värdesätter.\r\nNär   det  gäller  möjligheten  att   få\r\naktivitetsstöd   vid  frånvaro   regleras\r\ndenna fråga i förordningen (1996:1100) om\r\naktivitetsstöd.  Av förordningen  framgår\r\natt  betald  ledighet kan beviljas  bl.a.\r\nunder förutsättning att uppehållet bedöms\r\nlämpligt     utifrån    den     enskildes\r\nindividuella handlingsplan. Han eller hon\r\nskall  också under uppehållet vara beredd\r\natt      efter     överenskommelse      i\r\nhandlingsplanen   ta   aktiv    del    av\r\narbetsförmedlingens service  i  fråga  om\r\nplatsförmedling.  Utgångspunkten  är  att\r\nden  som uppbär aktivitetsstöd skall  stå\r\ntill arbetsmarknadens förfogande. Det  är\r\nalltså   inte  fråga  om  en  rätt   till\r\nledighet.  Någon  självklar  analogi  kan\r\ndärför inte göras med semesterlagens rätt\r\ntill 25 semesterdagar.\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning  till\r\nvad  som  ovan  anförts  motionerna  A263\r\nyrkande  9 (c), A301 (s) och A329 yrkande\r\n5 (kd).\r\n\r\nAnställningsstöd\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna kräver i kommittémotion\r\nA329  (yrk. 7) att alla regelförändringar\r\nsom gäller anställningsstödet underställs\r\nriksdagens    avvägande    och    beslut.\r\nAnställningsstödet skall hjälpa alla  som\r\nvarit  arbetslösa i minst  tolv  månader.\r\nDet  är  orimligt  att  regeringen  själv\r\nbeslutar om regeländringar när det gäller\r\nåtgärder  som  beräknas  belasta  statens\r\nfinanser  med 2,3 miljarder kronor  2004.\r\nRegelverket  har  sedan de  senaste  åren\r\nvarit   föremål  för  ett   stort   antal\r\nändringar och tillägg. Det är viktigt att\r\nen  åtgärd  får verka fullt ut  och  inte\r\nstöras  av  ständiga  regeländringar  som\r\nminskar  överskådligheten och byråkratin.\r\nAnställningsstödet borde  begränsas  till\r\nett   allmänt  anställningsstöd  och  ett\r\nförstärkt anställningsstöd.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  framför   kritik   som\r\nriktas dels mot anställningsstöden i sig,\r\ndels   mot  regeringens  sätt  att  själv\r\nbesluta om förändringar i förordningen om\r\nanställningsstöd. Det förekommer  i  stor\r\nutsträckning på arbetsmarknadsområdet att\r\nreglering sker i förordning som  beslutas\r\nav   regeringen.   Regleringsformen   ger\r\nregeringen  möjlighet att snabbt  anpassa\r\nbestämmelser  till  nya  situationer  som\r\nplötsligt  kan uppstå på arbetsmarknaden,\r\nutan  den  fördröjning  det  innebär  att\r\nunderställa       riksdagen       frågan.\r\nUtgångspunkten bör dock vara  att  större\r\nförändringar  i  sak  skall  underställas\r\nriksdagen   för  beslut,  såsom   det   i\r\nallmänhet   har   skett.  Utskottet   kan\r\nkonstatera   att   av  de   elva   gånger\r\nförordningen        (1997:1275)        om\r\nanställningsstöd  har varit  föremål  för\r\nändring  sedan  dess  tillkomst   den   1\r\njanuari 1998 har förändringarna av stödet\r\nunderställts  riksdagen sju  gånger.  Ett\r\nytterligare  exempel är att regeringen  i\r\nårets    budgetproposition   underställer\r\nriksdagen  frågan om avskaffande  av  det\r\nutökade förstärkta anställningsstödet.\r\nRegeringen har vid flera tillfällen,  nu\r\nsenast  i  budgetpropositionen,  aviserat\r\natt   en   översyn   av  regleringen   av\r\nanställningsstöden   skall    äga    rum.\r\nUtskottet    har   i   sitt    betänkande\r\n2002/03:AU8  utvecklat  bakgrunden   till\r\nvarför  också  utskottet  anser  att  det\r\nfinns ett sådant behov. Till detta kommer\r\natt    den    ökade    förekomsten     av\r\nundantagstillämpning enligt  förordningen\r\nger anledning till översyn. I samband med\r\növersynen kommer regeringen, som  framgår\r\nav   budgetpropositionen,  att  göra   en\r\nnödvändig  uppstramning av villkoren  och\r\ntillämpningsbestämmelserna            för\r\nanställningsstöden.\r\nUtskottet  instämmer med regeringen  att\r\nförordningen  om  anställningsstöd  är  i\r\nbehov  av en översyn. Utskottet avstyrker\r\nmed  hänvisning  till ovanstående  motion\r\nA329 yrkande 7 (kd).\r\n\r\nAndra insatser för arbetslösa\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nCenterpartiet anser i kommittémotion A263\r\n(yrk. 11) att alla arbetslösa som har  en\r\nkort   utbildning   skall   erbjudas   en\r\nkompletterande   utbildning   motsvarande\r\ngymnasienivå.     Kravet      på      hög\r\nutbildningsnivå  hos både  individer  och\r\nbefolkningen i stort är större i  dag  än\r\nnågonsin tidigare. Det blir allt  svårare\r\natt   klara  arbetslivet  utan   en   god\r\nutbildning. Under hela 1990-talet var det\r\npersoner  med kort utbildning  som  först\r\nblev arbetslösa och sist fick nytt arbete\r\nnär konjunkturen vände.\r\nAlf  Eriksson och Ann-Kristine  Johansson\r\n(båda  s)  pekar  i motion  A223  på  att\r\nnaturvårdsarbeten    för    att    skydda\r\nnaturområden  på grund av ändrade  regler\r\ninom  arbetsmarknadspolitiken har minskat\r\nkraftigt. Det är nödvändigt att  reglerna\r\nför arbetsmarknadspolitiken ändras så att\r\nde   arbetslösa  även  i  framtiden   får\r\nmöjlighet  att utföra dessa  meningsfulla\r\narbetsuppgifter.\r\nLennart  Kollmats (fp)  kräver  i  motion\r\nA369    åtgärder   så   att   den    s.k.\r\nHallandsmodellen, som är  ett  byggvårds-\r\noch arbetsmarknadsprojekt, kan fortsätta.\r\nProjektet går nu mot sin undergång,  sägs\r\ndet i motionen. Projektmedel dras ned och\r\nregelverket  blir allt svårare  att  leva\r\nupp till.\r\nBarbro Feltzing (mp) anser i motion  A365\r\natt frågan om kooperatörsbidrag bör utges\r\nvid  arbete  i  sociala  arbetskooperativ\r\nskall utredas (yrk. 1) liksom möjligheten\r\ntill     ett     stimulansbidrag      för\r\nhandledarlöner i sociala arbetskooperativ\r\n(yrk. 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKommunerna  är skyldiga att erbjuda  alla\r\ngymnasieutbildning tills de fyller 20 år,\r\nmen   inte   därefter.  När  det   gäller\r\narbetsmarknadsutbildningen är syftet  att\r\nden  skall  leda till arbete,  vilket  är\r\nskälet till att den är yrkesinriktad. Det\r\nkan             förekomma             att\r\narbetsmarknadsutbildning ges i form av en\r\nplats        i        det       reguljära\r\nutbildningsväsendet,  dvs.  vid   komvux,\r\nfolkhögskola    eller    högskola.     På\r\ngymnasienivå får arbetsmarknadsutbildning\r\nendast  ges  till arbetshandikappade  och\r\ntill långtidsinskrivna invandrare. Övriga\r\narbetslösa   är   hänvisade   till    den\r\nkommunala   vuxenutbildningen.  Deltagare\r\ninom aktivitetsgarantin har getts utökade\r\nmöjligheter     att    med     bibehållet\r\naktivitetsstöd  delta i  utbildning  inom\r\ndet  reguljära  utbildningsväsendet.  Att\r\ndet  finns sådana möjligheter är  viktigt\r\nmed  tanke  på  att många deltagare  inom\r\naktivitetsgarantin saknar kvalifikationer\r\nför  de  arbeten som finns  eller  väntas\r\ntillkomma framöver. Utbildning  inom  det\r\nreguljära     utbildningssystemet     för\r\ndeltagare i aktivitetsgarantin  får  avse\r\nförberedande   insatser  på   grundskole-\r\neller   gymnasienivå  och  får   motsvara\r\nlängst  sex  månaders heltidsstudier.  De\r\nsom  är  över 50 år får studera upp  till\r\ntolv    månader.    För    deltagare    i\r\naktivitetsgarantin  kan  detta   innebära\r\nbättre möjligheter att inhämta kunskap  i\r\nkärnämnena  men också att delta  i  korta\r\norienterande utbildningar som syftar till\r\natt  stimulera till vidare  studier  inom\r\naktivitetsgarantin  eller  det  reguljära\r\nutbildningsväsendet.  Utskottet  är  inte\r\nberett att generellt förorda en möjlighet\r\ntill  gymnasieutbildning,  i  varje  fall\r\ninte om den skall erbjudas inom ramen för\r\narbetsmarknadsutbildningen.           Med\r\nhänvisning  till  det  anförda  avstyrker\r\nutskottet motion A263 yrkande 11 (c).\r\nI       motion      A223      förespråkas\r\nnaturvårdsarbete  och   i   motion   A369\r\nbyggnadsvårdsarbete   (Hallandsmodellen),\r\nbåda  inom arbetsmarknadspolitikens  ram.\r\nUtskottet  konstaterar  att  medel  under\r\nbudgetåret 2003 får användas för förhöjda\r\ndagsverkskostnader    i    samband    med\r\nanställningsstöd som medför investeringar\r\ni  bl.a. skogligt arbete och arbete  inom\r\nmiljö-,  natur-, byggnads- och  fornvård.\r\nAv  AMV:s regleringsbrev för 2003 framgår\r\natt  stöd  för sådana arbeten får  lämnas\r\nmed  högst 2 500 kr per dag i stödområden\r\noch  med högst 1 500 kr per dag i  övriga\r\nlandet.   Enligt  vad  utskottet  erfarit\r\nunder   hand   från  Näringsdepartementet\r\nkommer  motsvarande  möjlighet  även  att\r\nfinnas   under   budgetåret   2004.   Med\r\nhänvisning  till  det  anförda  avstyrker\r\nutskottet  motionerna A223 (s)  och  A369\r\n(fp).\r\nLönebidragsutredningen som nyligen lämnat\r\nsin  betänkande ArbetsKraft (SOU 2003:95)\r\nhar   undersökt  möjligheterna  till  och\r\nlämpligheten  av  ett  bidrag  till  s.k.\r\nsociala  arbetskooperativ inom ramen  för\r\nde arbetsmarknadspolitiska insatserna för\r\npersoner med funktionshinder. Betänkandet\r\när    föremål    för    remissbehandling.\r\nUtskottet vill inte föregripa regeringens\r\nberedning av frågan och avstyrker  motion\r\nA365 yrkandena 1 och 2 (mp).\r\n\r\n\r\n\r\n2.3 Arbetsförmedling m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEtt  antal  motioner om arbetsförmedling\r\noch  arbetsmarknadsnämnder  behandlas  i\r\navsnittet.  Samtliga  motioner  avstyrks\r\nbl.a.   med  hänvisning  till   pågående\r\narbete  inom AMV. I avsnittet  behandlas\r\nockså  en motion om avskaffande  av  den\r\ns.k.   platsanmälningslagen.  Utskottet,\r\nsom  anser att systemet med platsanmälan\r\nfyller  en  viktig  funktion,  avstyrker\r\nmotionen.\r\nJämför  reservationerna 32 (m), 33  (fp)\r\noch 34 (c).\r\n\r\nFörmedlingsverksamhet\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna anser i kommittémotionen A305\r\n(yrk.     10)    att    en    individuell\r\narbetsförmedling   skall   skapas.   Alla\r\narbetslösa skall ha rätt till kostnadsfri\r\noch   valfri  arbetsförmedling   och   en\r\nindividuell                   behandling.\r\nArbetsförmedlingstjänsten kan utföras  av\r\nolika  huvudmän, t.ex. bemanningsföretag.\r\nKonkurrens     och     mångfald      inom\r\narbetsförmedlingen   leder   till   högre\r\nkvalitet och effektivare resultat. Staten\r\nhar  dock det yttersta ansvaret  för  att\r\nalla  arbetslösa får den service  som  de\r\nhar  rätt  att kräva. Verksamheten  skall\r\nutformas utifrån de lokala förhållandena.\r\nAllt  stöd från arbetsförmedlingen  skall\r\nha  som  enda syfte att ge den arbetslösa\r\nmaximal  möjlighet att  kunna  finna  ett\r\narbete,   och  åtgärderna  måste   därför\r\nutformas efter den enskildes behov.\r\nPlatsförmedlingen  skall  reformeras  för\r\natt  stärka  den  arbetslöses  ställning,\r\nmenar  Folkpartiet i kommittémotion  A310\r\n(yrk.  5).  Arbetsförmedlingen  måste  få\r\nkonkurrens, verksamheten kan  utföras  av\r\nen    rad    olika    aktörer.    Privata\r\narbetsförmedlingar,           branschvisa\r\narbetsförmedlingar,               privata\r\nutbildningsföretag,     bemanningsföretag\r\netc. skall kunna komplettera den statliga\r\narbetsförmedlingen.            Fristående\r\norganisationer, som aktivitetscentrum och\r\nförmedlare av kunskapstjänster m.fl., har\r\nbidragit  till  att minska arbetslösheten\r\noch   segregationen  och  att  höja  låga\r\nkvinnolöner  bl.a. inom  vården.  Ytterst\r\nhar    det   offentliga   ansvaret    för\r\narbetsförmedlingsverksamheten;  i   vissa\r\ndelar  av Sverige finns det inte underlag\r\nför  privata  aktörer och där  måste  det\r\noffentliga   träda  in.  Hanteringen   av\r\narbetslöshetsförsäkringen  bör   dessutom\r\nlyftas             bort              från\r\nplatsförmedlingsverksamheten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nModeraterna  och Folkpartiet  är  i  sina\r\nmotioner om arbetsförmedlingsverksamheten\r\nrelativt    samstämmiga.   Utgångspunkten\r\ntycks vara att arbetsförmedling sker bäst\r\ni  annan  än  statlig regi. Det  statliga\r\nansvaret  begränsas enligt dessa  partier\r\ntill  en  sorts  garanti  att  täcka  upp\r\ngeografiskt på de platser där de  privata\r\naktörerna inte etablerat sig.\r\nUtskottet  vill med anledning  av  detta\r\nslå     fast     att    den    offentliga\r\narbetsförmedlingen även i framtiden skall\r\nvara anslagsfinansierad, heltäckande  och\r\navgiftsfri.    Den   bör    bedriva    en\r\nsammanhållen         och         effektiv\r\narbetsmarknadspolitik och förfoga över de\r\narbetsmarknadspolitiska  programmen.  Det\r\nsenare  hindrar  naturligtvis  inte   att\r\nsamverkan   sker  med  andra  aktörer   i\r\nutförandet av programmen. Utan  samverkan\r\nmed       andra       parter       klarar\r\narbetsförmedlingen inte hela sin  uppgift\r\npå  det  arbetsmarknadspolitiska området.\r\nAMS  har som tidigare omnämnts under 2003\r\ntagit  fram  styrdokumenten  Af  Sverige.\r\nDokumentet     genomsyras     av      att\r\narbetsförmedlingens arbetssätt skall vara\r\nenhetligt, rättssäkert och effektivt.  På\r\ndetta    sätt    kan    den    offentliga\r\nförmedlingen  ytterligare  förbättra  sin\r\nverksamhet.\r\nMed    hänvisning   till   det   anförda\r\navstyrker   utskottet   motionerna   A305\r\nyrkande 10 (m) och A310 yrkande 5 (fp).\r\n\r\nArbetsmarknadsnämnder\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nCenterpartiet vill i kommittémotion  A263\r\n(yrk.  3 och 10) att regelverket för  och\r\norganisationen                         av\r\narbetsförmedlingsnämnderna          skall\r\nutvärderas.            För            att\r\narbetsmarknadspolitiken  skall  bli   mer\r\ndynamisk  behövs  lokal  förankring   och\r\nidéer       från       alla       parter.\r\nArbetsförmedlingsnämnderna har inte  makt\r\növer  resurserna och har inte fått  någon\r\nstörre    betydelse   för   den    lokala\r\ndelaktigheten.    Det    skall     finnas\r\nlagstiftning  som  gör  det  möjligt  för\r\narbetsmarknadsnämnderna att i samråd  med\r\nkommuner     och     landsting     införa\r\nanställningsstöd såsom offentligt skyddat\r\narbete och offentligt tillfälligt arbete.\r\nLinnéa Darell (fp) betonar i motion  A221\r\nvikten    av   ökad   samverkan    mellan\r\nakademiskt utbildade personer och små och\r\nmedelstora  företag.  Det  borde   finnas\r\nutrymme för lokala och regionala insatser\r\nför arbetslösa med akademisk utbildning i\r\nsamverkan                             med\r\narbetsförmedling/länsarbetsnämnd      och\r\nintresserade företag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEtt viktigt forum för lokal samverkan  är\r\nde  arbetsmarknadsnämnder  som  finns   i\r\nmerparten     av    landets     kommuner.\r\nArbetsmarknadsnämnderna      är       ett\r\nsamarbetsorgan med uppgift  att  medverka\r\ntill   att   den  arbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten   utformas  utifrån   lokala\r\nförutsättningar   och    behov.    Enligt\r\nförordningen  (2001:623) med  instruktion\r\nför       Arbetsmarknadsverket      skall\r\nlänsarbetsnämnden       överlåta       åt\r\narbetsmarknadsnämnden   att   besluta   i\r\nfrågor   som   det   är   lämpligt    att\r\narbetsmarknadsnämnden  prövar.  En  sådan\r\növerlåtelse  skall  framför   allt   avse\r\nfrågor   där   ett  utökat   ansvar   för\r\narbetsmarknadsnämnden                ökar\r\nförutsättningarna för en lokal anpassning\r\nav  verksamheten. Det kan t.ex.  innebära\r\natt nämnden skall medverka till att finna\r\nformer    och    skapa    utrymme     för\r\naktivitetsgarantin,      ansvara      för\r\nkvaliteten      i      ungdomsinsatserna,\r\nmobilisera           det           lokala\r\narbetsmarknadsutbudet  och  skapa  samsyn\r\nmellan  olika aktörer för att främja  att\r\nvarje  individs  arbetsförmåga  tas  till\r\nvara.  Nämnderna består av representanter\r\nfrån  kommunen,  det lokala  näringslivet\r\noch            arbetstagarorganisationer.\r\nStatskontoret  har av regeringen  fått  i\r\nuppdrag  att  följa  upp  resultatet   av\r\nArbetsmarknadsverkets nya ledningsform. I\r\nen  delrapport som kom i januari 2003 har\r\nuppföljning   skett  av   styrningen   av\r\nlänsarbetsnämndernas verksamhet. En del i\r\ndenna          uppföljning          berör\r\narbetsmarknadsnämnderna och  deras  roll.\r\nDet  som  framkom i delrapporten är  att,\r\näven om arbetsmarknadsnämnderna ofta  har\r\nen  rådgivande roll, det inte är ovanligt\r\natt     länsarbetsnämnderna     delegerar\r\nbeslutsbefogenheter                  till\r\narbetsmarknadsnämnderna.       Delegerade\r\nbeslut   kan   t.ex.  gälla  övergripande\r\nfördelning       av       medel       för\r\narbetsmarknadsprogram,\r\narbetsmarknadsutbildningens   inriktning,\r\nupphandling  av  arbetsmarknadsutbildning\r\noch   beslut   om  arbetsgivarstöd   till\r\nföretag    som   saknar   kollektivavtal.\r\nStatskontorets       uppdrag        skall\r\nslutrapporteras i januari 2004.\r\nNär  det gäller motion A221 om samverkan\r\nmellan     arbetslösa    med    akademisk\r\nutbildning och små och medelstora företag\r\nkan    utskottet   konstatera   att   ett\r\netablerat   forum  för  sådan   samverkan\r\nskulle kunna vara arbetsmarknadsnämnderna\r\nsom bör ha en passande sammansättning för\r\nsådan verksamhet.\r\nMed  hänvisning till vad  som  framförts\r\novan    och   till   att   Statskontorets\r\nuppföljning  pågår och med  beaktande  av\r\natt      arbetsmarknadsnämnderna,      om\r\ndelegering sker, redan i dag kan  förfoga\r\növer   arbetsmarknadspolitiska   program,\r\navstyrker utskottet motionerna A221  (fp)\r\noch A263 yrkandena 3 och 10 (c).\r\n\r\nPlatsanmälningslagen\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   två   m-motioner  hävdas  att   lagen\r\n(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare\r\natt   anmäla   ledig   plats   till   den\r\noffentliga  arbetsförmedlingen avskaffas.\r\nAnita  Sidén och Cecilia Magnusson  (båda\r\nm)  anser  i  motion A222 att lagen  inte\r\nfyller  någon  funktion och  att  den  är\r\notidsenlig. Magdalena Andersson och Bengt-\r\nAnders  Johansson (båda m) menar i motion\r\nA201  av  liknande skäl  att  lagen  utan\r\nolägenhet kan avskaffas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   anser  att   den   offentliga\r\narbetsförmedlingen även i  fortsättningen\r\nskall  vara heltäckande. Den skall liksom\r\nhittills  också  vara  anslagsfinansierad\r\noch  avgiftsfri. Om arbetsmarknaden skall\r\nfungera  väl krävs en effektiv  spridning\r\nav  informationen om lediga platser  över\r\nhela  landet.  Genom allmän  platsanmälan\r\nges       möjlighet      till       sådan\r\ninformationsspridning. Den kan  därigenom\r\nsägas     befrämja     rörligheten     på\r\narbetsmarknaden. Vidare kan den  enskilda\r\narbetssökanden  få bättre överblick  över\r\nlediga arbeten, ett behov som kanske  gör\r\nsig  än  mer gällande i dag än när  lagen\r\ninfördes. Troligen är det fler grupper av\r\nsökande som anser att det kan finnas skäl\r\natt  vända sig till förmedlingen  om  det\r\nfinns  krav på obligatorisk platsanmälan.\r\nArbetsgivarna har i regel fördel  av  att\r\nfå  ett  större antal sökande  att  välja\r\nmellan,  vilket  lagen  bör  leda   till.\r\nAnvändningen  av  AMS  tjänster   på   Af\r\nInternet   har   fått  en   allt   större\r\nbetydelse.  Tjänsten  \"Annonsera  direkt\"\r\nsvarar  för  40 % av alla lediga  arbeten\r\nsom   anmäls   till   arbetsförmedlingen.\r\nUtskottet,  som  anser att  systemet  med\r\nplatsanmälan  fyller en viktig  funktion,\r\nkan  därför  inte dela uppfattningen  att\r\nden    obligatoriska   platsanmälan   bör\r\nslopas. Motionerna A201 (m) och A222  (m)\r\navstyrks.\r\n\r\n2.4 Arbetskraftens rörlighet över\r\ngränserna\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMotioner   om  arbetskraftens  rörlighet\r\növer  gränserna  behandlas  i  avsnittet\r\noch avstyrks av utskottet.\r\nJämför  reservationerna 35  (m)  och  36\r\n(v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nVänsterpartiet  avvisar  i  motion   A259\r\növergångsbestämmelser             rörande\r\narbetskraftens fria rörlighet  i  samband\r\nmed  utvidgningen  med  motiveringen  att\r\ndetta  vore  diskriminerande  och  skulle\r\nmedföra en risk för att EU delas in i  A-\r\noch B-lag.\r\nRedan  i dag, innan EU:s utvidgning  ägt\r\nrum,  finns  exempel på  att  arbetskraft\r\nfrån    andra    länder    utsätts    för\r\nlönedumpning och social dumpning och  får\r\nsämre     arbetsvillkor    än     inhemsk\r\narbetskraft.  Detta måste  undvikas,  och\r\nregeringen    måste   följa    upp    att\r\nkollektivavtal   och   rättigheter    för\r\nlöntagarna  inte urholkas till  följd  av\r\nden fria rörligheten.\r\nEn      översyn     bör     göras     av\r\nbemanningsföretag  där  lönedumpning  kan\r\nförekomma      liksom      av      oklara\r\nansvarsförhållanden  mellan  huvud-   och\r\nunderentreprenörer och oseriös användning\r\nav F-skattsedlar.\r\nRegler  om arbetskraftens fria rörlighet\r\noch arbetskraftsinvandring måste utformas\r\nutifrån ett klass- och könsperspektiv och\r\nsyfta   till   att   alla   grupper    på\r\narbetsmarknaden  skall  omfattas  av  ett\r\nskydd.\r\nTobias Billström m.fl. (m) begär i motion\r\nSf324  (yrk.  3  och 4) att  hindren  mot\r\narbetskraftens        rörlighet         i\r\nÖresundsregionen undanröjs. Systemen  för\r\narbetslöshetsersättning      och      för\r\narbetsförmedling                      och\r\narbetsmarknadspolitiska program är i  dag\r\nutformade   på  ett  sätt  som  motverkar\r\nregional  integrering och arbetspendling.\r\nNär  det gäller arbetslöshetsförsäkringen\r\nexemplifierar motionärerna med de problem\r\nsom  uppstår för personer som  exempelvis\r\narbetar i båda länderna eller som  uppbär\r\nersättning för deltidsarbetslöshet i  det\r\nena  landet  och  arbetar  deltid  i  det\r\nandra.\r\nChrister  Nylander m.fl. (fp) förespråkar\r\ni motion N225 (yrk. 4) regeländringar för\r\natt       öka      integreringen       av\r\narbetsmarknaderna   i   Öresundsregionen.\r\nKostnaderna  för arbetspendling  bör  bli\r\navdragsgilla,  de regler som  gäller  för\r\ntillsvidareanställningar bör gälla  också\r\nför  bemanningsföretag och  skillnader  i\r\nskatter,   pensions-,  försäkrings-   och\r\narbetsgivaravgifter   bör   minska    och\r\ntydliggöras.\r\nViviann  Gerdin (c) anser i  motion  A240\r\n(yrk.     3)     att    interregprojektet\r\nGränseTjänsten    i    Morokulien     bör\r\nfinansieras med statliga medel. Projektet\r\nsyftar  till att underlätta integreringen\r\nmellan  Norge och Sverige. GränseTjänsten\r\när     en     informationscentral     dit\r\nprivatpersoner,    organisationer     och\r\nföretag kan vända sig.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet  tar  i  sin  motion   upp\r\nfrågan  om  hur  tryggheten  skall  kunna\r\nsäkerställas på arbetsmarknaden,  och  då\r\nsärskilt  i  samband med EU:s förestående\r\nutvidgning.\r\nArbetsmarknadsutskottet har  under  2003\r\nsärskilt    uppmärksammat    frågor    om\r\narbetskraftens rörlighet över  gränserna.\r\nI   maj  i  år  anordnade  utskottet   en\r\noffentlig          utfrågning          om\r\narbetskraftsinvandring. Syftet var  bl.a.\r\natt   belysa  arbetskraftssituationen   i\r\nSverige i framtiden och villkoren för den\r\ninvandrade arbetskraften. I oktober  2003\r\nhar  företrädare i utskottet för samtliga\r\nriksdagspartier deltagit i en konferens i\r\nMalmö   om   utländska  byggnadsarbetares\r\nverksamhet i Sverige.\r\nEnligt   många  bedömare  är  det   inte\r\ntroligt  att  en  öppen  arbetsmarknad  i\r\nSverige för de nya EU-medborgarna  skulle\r\nleda      till      några      omfattande\r\narbetskraftsströmmar    till     Sverige.\r\nErfarenheterna       från        tidigare\r\nutvidgningar,  exempelvis  då   Grekland,\r\nSpanien   och  Portugal  blev  medlemmar,\r\ntyder    inte    på   några    omfattande\r\narbetskraftsströmmar från fattigare  till\r\nrikare länder. Det är dock förknippat med\r\nosäkerhet  att  bygga sina antaganden  på\r\nhistoriska erfarenheter.\r\nUnder  alla omständigheter är det enligt\r\nutskottet     viktigt    att    förhindra\r\nlönedumpning och annan social dumpning på\r\narbetsmarknaden, och detta med eller utan\r\narbetskraftsinvandring.   Här   har    de\r\nfackliga   organisationerna  en   central\r\nroll.   Kollektivavtal  har   fundamental\r\nbetydelse  för  att  arbetstagare   skall\r\nkunna  tillförsäkras goda och  likvärdiga\r\nvillkor.  Det är i första hand  genom  en\r\nväl fungerande facklig verksamhet som man\r\nkan    motverka   social   dumpning   och\r\nförhindra   diskriminering  av  invandrad\r\narbetskraft.  Utskottet  ser  mot   denna\r\nbakgrund   positivt  på  att   regeringen\r\nenligt     budgetpropositionen     anslår\r\nytterligare   30  miljoner   kronor   för\r\nfinansiering     av     den     regionala\r\nskyddsombudsverksamheten  fr.o.m.   2004.\r\nOckså        Arbetsmiljöverket        får\r\nmedelstillskott   för    att    förstärka\r\ntillsynsverksamheten.\r\nEn  rad  myndigheter måste medverka  och\r\nsamverka med varandra när det gäller  att\r\nta  fram  information om gällande  regler\r\noch  i fråga om olika former av kontroll,\r\nexempelvis     av    skyddsarbete     och\r\nskattefrågor.   En   fråga   som    måste\r\nuppmärksammas   i  detta  sammanhang   är\r\ngränsdragningen   mellan    arbetstagare,\r\nuppdragstagare     och      självständiga\r\nföretagare.\r\nVid     ett    sammanträffande    mellan\r\nutskottet och arbetsmarknadsminister Hans\r\nKarlsson  med medarbetare den 15  oktober\r\n2003  framgick att regeringen är medveten\r\nom    de   problem   som   tas   upp    i\r\nVänsterpartiets  motion. Utskottet  anser\r\ndärför  inte att det finns anledning  att\r\nrikta    något   tillkännagivande    till\r\nregeringen i denna fråga.\r\n\r\nVad   beträffar  förslagen  i  motionerna\r\nSf324 (m) och N225 (fp) om arbetskraftens\r\nrörlighet  i Öresundsregionen konstaterar\r\nutskottet   att   Sverige   under    sitt\r\nordförandeskap  i Nordiska  ministerrådet\r\n2003  intensivt verkat för att  undanröja\r\ngränshinder i förhållande till de  övriga\r\nnordiska länderna.\r\n\r\nGränshindren   i  Norden  har   påtalats\r\nunder många år, och i flera rapporter har\r\nbristerna uppmärksammats. Arbetet med att\r\nundanröja  gränshindren  har  dock   gått\r\ntrögt.  I  syfte att skynda på  processen\r\nmed att riva gränshindren i Norden utsågs\r\ni   januari   2003   den   förre   danske\r\nstatsministern   Poul    Schlüter    till\r\nsärskild    representant   med    uppdrag\r\nunderlätta  rörligheten för  de  nordiska\r\nmedborgarna.\r\nSchlüter har en pådrivande roll och  har\r\nunder året arbetat i nära samråd med  det\r\nsvenska   ordförandeskapet   i   Nordiska\r\nministerrådet  och rådets  sekretariat  i\r\nKöpenhamn.  Han har också deltagit  i  en\r\nrad   fackministermöten  och   samarbetat\r\ndirekt  med  de olika regeringskanslierna\r\noch  företrädare  för  gränsregionerna  i\r\nNorden.   Arbetet   med   att   undanröja\r\ngränshinder  fortsätter  när  Island  vid\r\nårsskiftet  tar  över ordförandeskapet  i\r\nNordiska  ministerrådet.  Schlüter   blir\r\nkvar             som             särskild\r\ngränshindersrepresentant åtminstone  fram\r\ntill    sommaren   2004.   Ministerrådets\r\nsekretariat  i  Köpenhamn  skall   vidare\r\nförstärkas    med    ett   gränspolitiskt\r\nsekretariat.\r\n\r\nNär    det    gäller   de    frågor    om\r\narbetslöshetsförsäkringen som tas  upp  i\r\nmotion  Sf324  (m) konstaterar  utskottet\r\natt  ett intensivt nordiskt arbete  pågår\r\nför  att de skilda ersättningssystemen  i\r\nNorden skall komma i bättre samklang.\r\n\r\nUnder  hösten  har  en  juridisk  analys\r\ngjorts  av  möjligheten för gränsarbetare\r\natt  välja att behålla sitt medlemskap  i\r\narbetslöshetskassan i  sitt  hemland  när\r\nhan  eller hon tillfälligt arbetar i  ett\r\nannat  nordiskt land. Analysen har gjorts\r\nmed  utgångspunkt i gällande avtal mellan\r\nde   nordiska  länderna  respektive   EG-\r\nlagstiftningen. Analysen har  överlämnats\r\ntill        Nordiska        ministerrådet\r\n(arbetsmarknads-                      och\r\narbetsmiljöministrarna) och  dessa  antog\r\nutredningens  förslag  på  ett   möte   i\r\nseptember  2003. Nu är det upp till  vart\r\noch  ett av de nordiska länderna  att  se\r\növer       sin      lagstiftning       om\r\narbetslöshetsförsäkringen   så    hindren\r\navseende          inträdes-           och\r\nsammanläggningsvillkor försvinner.\r\nVad  gäller  möjligheterna att  delta  i\r\narbetsmarknadspolitiska  program  utanför\r\nSverige vill utskottet peka på att  denna\r\nfråga   regleras  i  33  §   förordningen\r\n(2000:624)   om   arbetsmarknadspolitiska\r\nprogram.  Där sägs att ett program  eller\r\ndel  därav  får  förläggas till  Sveriges\r\nnärområde  om  det finns  särskilda  skäl\r\ntill   att  förlägga  verksamhet  utanför\r\nSverige.  Den  som anordnar arbetspraktik\r\nutanför Sverige måste dock vara en svensk\r\njuridisk person. För att stöd till  start\r\nav  näringsverksamhet skall lämnas  måste\r\nverksamheten vara registrerad i och  till\r\nviss del bedrivas i Sverige.\r\nFrågan  om flyttstöd för att söka arbete\r\ni   annat   nordiskt  har  behandlats   i\r\növerläggningar   mellan    de    nordiska\r\nländerna   vid   ett  antal   tillfällen.\r\nSverige   har  därvid  varit  pådrivande.\r\nEftersom   det  samlade  intresset   från\r\növriga  nordiska  länder  enligt  uppgift\r\nfrån Näringsdepartementet varit svalt har\r\nSverige  inte  prioriterat  denna   fråga\r\nunder  det  svenska  ordförandeskapet   i\r\nNordiska ministerrådet 2003.\r\nUtskottet  kan också nämna att  Nordiska\r\nministerrådet   hösten   2003    beslutat\r\ntillsätta  en  nordisk  arbetsgrupp   för\r\nerkännande  av yrkesutbildning.  Gruppens\r\narbete skall slutföras våren 2004.\r\n\r\nGränseTjänsten i Morokulien, som tas  upp\r\ni  motion A240 (c), drivs i form  av  ett\r\nprojekt   inom  EU:s  gemenskapsinitiativ\r\nInterreg.  I  GränseTjänstens  verksamhet\r\ningår       bl.a.      förmedlingsfrågor.\r\nLänsarbetsnämnden i Värmland är en av  de\r\nnationella medfinansiärerna. Utskottet är\r\ninte berett att ta ställning i frågan  om\r\nstatlig finansiering av verksamheten utan\r\nanser  att  det bör ankomma  på  AMV  att\r\navgöra  om  och i vilken utsträckning  de\r\narbetsmarknadspolitiska medel som  verket\r\nförfogar   över   skall   användas   till\r\nförmedlingsverksamhet  i  GränseTjänstens\r\nregi       eller      för       ordinarie\r\nförmedlingsverksamhet                 vid\r\narbetsförmedlingarna.\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  motionerna   A240\r\nyrkande  3 (c), A259 (v), Sf324 yrkandena\r\n3 och 4 (m) samt N225 yrkande 4 (fp).\r\n\r\n3 Utgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n\r\n3.1 Individuell kompetensutveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  om  att  för  ett  system   för\r\nindividuell          kompetensutveckling\r\növerföra   1   150  000  000   kr   från\r\ninkomsttitel   1428   Energiskatt   till\r\nRiksgäldskontoret     för     tillfällig\r\nförvaltning  (utg.omr.  14  prop.  punkt\r\n5).\r\nMotioner          om         individuell\r\nkompetensutveckling     behandlas      i\r\navsnittet och avstyrks av utskottet.\r\nJämför reservation 37 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFör    ett    system   för    individuell\r\nkompetensutveckling     har     riksdagen\r\ntidigare  bemyndigat  regeringen  att  av\r\ninkomsterna    på    inkomsttitel    1428\r\nEnergiskatt   föra   över   medel    till\r\nRiksgäldskontoret för tillfällig  förvalt\r\nning.  Bemyndigandena  har  avsett   åren\r\n2000-2003.  Den sammanlagda  överföringen\r\nuppgår till 4 800 000 000 kr. I 2003  års\r\nekonomiska vårproposition uttalade  reger\r\ningen    att   man   avser   att    under\r\nmandatperioden återkomma med  förslag  om\r\nkompetensutveckling. Det  behövs  nu  ett\r\nbemyndigande för 2004 att av  inkomsterna\r\n2004  på  inkomsttitel  1428  Energiskatt\r\nföra    1    150   000   000   kr    till\r\nRiksgäldskontoret     för      tillfällig\r\nförvaltning.  Medlen  placeras   på   ett\r\nräntefritt konto i avvaktan på ett beslut\r\nom   hur  de  skall  användas  för  kompe\r\ntensutveckling.    Överföringen     skall\r\nredovisas    mot    inkomsttitel     1428\r\nEnergiskatt (utg.omr. 14 prop. punkt 5).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna,                 Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet  drar\r\ni motion A227 (yrk. 1-4) upp riktlinjerna\r\nför    ett    system   för    individuell\r\nkompetensutveckling.\r\nEnligt  partierna  är  det  viktigt  att\r\nSverige  återfår  sin forna  ställning  i\r\ntoppen av den s.k. välståndsligan. Dagens\r\nsituation   är   bekymmersam.   I   många\r\nkommuner   är   en   tredjedel   av   den\r\narbetsföra     befolkningen      antingen\r\narbetslös,     föremål     för      någon\r\narbetsmarknadspolitisk    insats    eller\r\nförtidspensionerad.\r\nArbetslivet    genomgår     en     snabb\r\nförändring.       Globalisering       och\r\nteknikintensifiering  leder   till   ökad\r\nrörlighet  på arbetsmarknaden.  Det  blir\r\nallt  vanligare att en person  har  varit\r\nanställd hos flera olika arbetsgivare och\r\natt  man  växlar  mellan  utbildning  och\r\narbete. Utbildningen är en färskvara, och\r\nmånga  gamla  yrken  är  på  tillbakagång\r\nsamtidigt som nya tillkommer.\r\nDet  är viktigt att man understöder  det\r\nlivslånga  lärandet och  ökar  människors\r\nmöjligheter   att   förkovra   sig    och\r\nutvecklas.  Utbildning och  kompetens  är\r\nnyckelord  för  framtidens arbetsmarknad.\r\nDärför  skall  ett  system  införas   för\r\nsparande     till    kompetensutveckling.\r\nSystemet  skall  vara  individuellt   och\r\nfrivilligt.   Kompetenssparande   främjar\r\nmöjligheterna för individen  att  utbilda\r\nsig  vidare. När kompetensen stärks  ökar\r\nden enskildes trygghet på arbetsmarknaden\r\nliksom  benägenheten att pröva utmaningar\r\ni  arbetslivet.  Ökade  möjligheter  till\r\nkompetenssparande  är  därför  en  viktig\r\nkomponent  i  en strategi för  långsiktig\r\ntillväxt.\r\nKompetenssparande är inte bara  positivt\r\nur ett individperspektiv. Sådant sparande\r\nbidrar  till kompetenshöjning och  därmed\r\ntill att begränsa arbetslösheten. Landets\r\nförmåga  att  stå emot ekonomiska  kriser\r\nförstärks (yrk. 1).\r\nSystemet  skall  bygga på  en  möjlighet\r\nför fysiska personer att med skattemässig\r\nverkan  göra insättningar på individuella\r\nkompetenssparkonton. Det skall inte  bara\r\ngälla  för anställda, utan det  är  också\r\nviktigt  att egenföretagare ges möjlighet\r\natt kompetensspara.\r\nMedlen    på   kompetenssparkontot    är\r\nindividens egna och skall kunna  användas\r\ntill  sådan kompetensutveckling  som  den\r\nenskilde         själv         bestämmer.\r\nKompetensutveckling  bör   ges   en   vid\r\ndefinition.  Om  sparmedlen  inte  kommer\r\ntill  användning  för kompetensutveckling\r\nbör  de  kunna användas för att förstärka\r\npensionen (yrk. 2).\r\nDen    av   regeringen   i   proposition\r\n2001/02:175  föreslagna avdragsrätten  är\r\notillräcklig för att nå reformens  syfte.\r\nAvdragsrätten bör gälla för  insättningar\r\nupp till ett prisbasbelopp per år.\r\nFör  låginkomsttagare  bör  det  införas\r\nnågon  form  av extra skattekredit  eller\r\nbidrag.\r\nArbetsgivarnas medverkan är  viktig  för\r\natt   stödja  och  utveckla  individernas\r\nkontinuerliga  vidareutbildning.  Det  är\r\nangeläget  att  få deras medverkan  bl.a.\r\ndärför  att kapitalet i systemet  då  kan\r\nbyggas  upp i en snabbare takt.  I  syfte\r\natt stimulera arbetsgivare att bidra till\r\nden  anställdes  eget utbildningssparande\r\nbör  det införas en rätt till avdrag  för\r\nsociala  avgifter  vid avsättningar  till\r\nden  anställdes kompetenssparkonto  (yrk.\r\n3).\r\nPartierna  avvisar  regeringens  förslag\r\natt   medlen   skall  förvaltas   av   en\r\nmyndighet. I stället anser de att  medlen\r\nbör   förvaltas  av  banker   och   andra\r\nfinansiella institut. Kostnaderna minskar\r\neftersom     det    redan    finns     en\r\n\"infrastruktur\".  Det  är   viktigt   att\r\nkompetenssparandet blir attraktivt  genom\r\natt det råder stor valfrihet för spararna\r\nvad  gäller både olika typer av  sparande\r\noch sparinstitut.\r\nAvkastningen  skall inte  beskattas  som\r\nkapitalinkomst.    I    stället     skall\r\navkastningen beskattas på samma sätt  som\r\ngäller      för      det     individuella\r\npensionssparandet.   Det   innebär    att\r\navkastningen bör beskattas med 15 % (yrk.\r\n4).\r\nDe  fyra  partierna  lägger  dessutom  i\r\negna  parti-  och  kommittémotioner  fram\r\nförslag  av  motsvarande  eller  liknande\r\ninnehåll, Moderaterna i motion A305 (yrk.\r\n14),  Folkpartiet i motionerna A307 (yrk.\r\n6) och Ub396 (yrk. 11), Kristdemokraterna\r\ni motionerna A308 (yrk. 6), A309 (yrk. 3)\r\noch  A329 (yrk. 15) samt Centerpartiet  i\r\nmotion A263 (yrk. 12).\r\nUlla   Wester  (s)  ser  i  motion   A232\r\ninförande av individuella kompetenskonton\r\nsom  en av många metoder att nå målet att\r\nkvinnor  och  män på lika  villkor  skall\r\nkunna  satsa  på både arbete och  familj.\r\nMotionären  anser det viktigt att  beakta\r\njämställdhetsaspekter                 när\r\nkompetenskontona utformas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  framgått har regeringen i  2003  års\r\nekonomiska vårproposition uttalat att den\r\navser  att under mandatperioden återkomma\r\ntill    riksdagen    med    förslag    om\r\nkompetensutveckling.    Riksdagen     har\r\ntidigare   godkänt   ett   förslag   till\r\ngrundelement i ett system för individuell\r\nkompetensutveckling som regeringen dragit\r\nupp      (prop.     2001/02:175,     bet.\r\n2001/02:AU10, rskr. 2001/02:232).\r\nArbetsmarknadsutskottet  har  redan  vid\r\ntvå     tillfällen,    i     betänkandena\r\n2001/02:AU10  och  2002/03:AU2,  avstyrkt\r\nmotionsförslag  som  i  allt   väsentligt\r\nmotsvarar de förslag som nu lagts fram  i\r\nmotioner  från Moderaterna,  Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna   och    Centerpartiet.\r\nUtskottet finner inte anledning att ändra\r\nuppfattning  utan avstyrker  nu  aktuella\r\nförslag. Vad gäller motion A232 (s) anser\r\nutskottet  att jämställdhetsaspekter  bör\r\ngenomsyra alla förslag som läggs fram  av\r\nregeringen.\r\nMotionerna  A227 yrkandena 1-4  (m,  fp,\r\nkd och c), A232 (s), A263 yrkande 12 (c),\r\nA305 yrkande 14 (m), A307 yrkande 6 (fp),\r\nA308 yrkande 6 (kd), A309 yrkande 3 (kd),\r\nA329  (yrk. 15) och Ub396 yrkande 11 (fp)\r\navstyrks av utskottet.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  i  propositionen  (utg.omr.   14\r\nprop. punkt 5).\r\n\r\n3.2 Ändring i arbetsmiljölagen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen  antar\r\nregeringens förslag till lag om  ändring\r\ni arbetsmiljölagen (1977:1160).\r\nPropositionen innehåller förslag till lag\r\nom  ändring i 6 kap. 2 § arbetsmiljölagen\r\n(1977:1160). I samband med att regeringen\r\ni    proposition    Sjösäkerhet    (prop.\r\n2002/03:109)    lämnade   förslag    till\r\nändringar  i arbetsmiljölagen ändrades  6\r\nkap.   2  §  arbetsmiljölagen.  Ändringen\r\nträdde  i  kraft den 21 juli 2003.  Lagen\r\nbör  ändras tillbaka till den lydelse som\r\nden hade före den 21 juli 2003.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag     i     propositionen     under\r\nutgiftsområde 14 punkt 1 till ändring i 6\r\nkap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160) och\r\nföreslår   att   riksdagen   antar    den\r\nlagändring som framgår av bilaga 3.\r\n\r\n4 Anslagsfrågor\r\n\r\n\r\n4.1 Anslag på utgiftsområde 13\r\nArbetsmarknad\r\n\r\n\r\nAnslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal  4 438   ags-\r\n2   l        025   spar    77\r\nande   077\r\nUtgi\r\n200 Ansla  4 621   fts- 4 506\r\n3   g        614   prog   072\r\nnos\r\n200 Försl  4 742\r\n4   ag       879\r\n200 Beräk  4 850 1\r\n5   nat      863\r\n200 Beräk  4 931 2\r\n6   nat      337\r\n1 Motsvarar 4 739 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n2 Motsvarar 4 737 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nFrån  anslaget finansieras kostnader  för\r\npersonal    och   lokaler   samt    andra\r\nförvaltningskostnader      vid       AMS,\r\nlänsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingarna\r\noch de avgiftsfinansierade verksamheterna\r\nvid   Arbetslivstjänst  (ALT)  och   Aske\r\nkursgård.\r\nUnder  anslaget redovisas också  IAESTE-\r\npraktik  (The  International  Association\r\nfor  Exchange  of Students for  Technical\r\nExperience).  Anslaget får även  användas\r\nför  viss medfinansiering som svarar  mot\r\nutbetalningar    från    anslaget    22:6\r\nEuropeiska socialfonden m.m. för perioden\r\n2000-2006.  En ny myndighet, Inspektionen\r\nför  arbetslöshetsförsäkringen,  inrättas\r\nfr.o.m.  den  1 januari 2004. Myndigheten\r\nkommer  att  överta  de  flesta  av   AMS\r\ntillsynsuppgifter        som        avser\r\narbetslöshetsförsäkringen. Med  anledning\r\nav   denna  övergång  minskar  regeringen\r\nanslaget med 46 miljoner kronor samtidigt\r\nsom   anslaget  22:12  Inspektionen   för\r\narbetslöshetsförsäkringen    ökas     med\r\nmotsvarande  belopp. Anslag 22:1  minskas\r\nmed  1 550 000 kr för att finansiera  det\r\nutökade         resursbehovet         för\r\nArbetsdomstolen. Beloppet  överförs  till\r\nanslaget 23:4 Arbetsdomstolen. En  ökning\r\nsker av anslag 22:1 med 8 miljoner kronor\r\nför   2004  för  delfinansiering  av  AMS\r\nkostnader  inom ramen för projektet  Work\r\nLife  Development  Programme  (WLDP)  som\r\nbedrivs  i EU:s kandidatländer. Projektet\r\när   en   fortsättning  på  det  pågående\r\nprojektet  Work  Life and EU  Enlargement\r\n(WLE) som pågått under tre år.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar ett ramanslag på 4 742 879 000 kr\r\nför budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n4  742    -256   -1 40    -410    -700\r\n879          115   0 000     000     000\r\nModeraterna   förordar  i  kommittémotion\r\nA339      att      en     ny     effektiv\r\narbetsmarknadsmyndighet skall ersätta AMS\r\n(yrk. 5 i denna del). Den nya myndigheten\r\nskall    ansvara   för   att   godtagbara\r\nförmedlingstjänster  erbjuds  över   hela\r\nlandet,          administrera          de\r\narbetsmarknadspolitiska    stöden     och\r\nbedriva  den  myndighetsutövning  som  är\r\nnödvändig.  Den nya myndigheten  föreslås\r\nbli  verksam helt och fullt 2006. En  mer\r\nindividuell och effektiv arbetsförmedling\r\nskall  införas (yrk. 3). Arbetsförmedling\r\nskall  vara  kostnadsfri för den  som  är\r\narbetslös.   Arbetsförmedling   som   kan\r\nskötas  bättre eller lika  bra  av  andra\r\naktörer än staten skall ges möjlighet att\r\ni     fri    konkurrens    göra    detta.\r\nRekryteringsföretag   kan   hjälpa    nya\r\ngrupper         av         arbetssökande,\r\nspecialistförmedlingar kan växa fram  och\r\nbemanningsföretag       vidga        sina\r\nverksamhetsfält.  För   budgetåret   2004\r\nberäknar Moderaterna anslaget till 4  486\r\n764  000  kr, vilket innebär en minskning\r\nmed  256  115  000 kr i förhållande  till\r\nregeringens förslag (yrk. 8).\r\nFolkpartiet  anser i kommittémotion  A310\r\n(yrk.  2  i  denna del)  att  AMS  i  sin\r\nnuvarande  form  skall  läggas  ned.  AMS\r\nskall  på  central nivå  ersättas  av  en\r\nförhållandevis  liten  organisation   för\r\nrena   myndighetsuppgifter  och  tillsyn.\r\nSyftet   är   att  AMS  serviceuppgifter,\r\narbetsförmedling                      och\r\narbetsmarknadsåtgärder    skall     kunna\r\nutföras  av  en  rad olika aktörer,  både\r\nprivata   och  ideella.  Hanteringen   av\r\narbetslöshetsförsäkringen bör lyftas bort\r\nfrån        platsförmedlingsverksamheten.\r\nSammantaget  räknar Folkpartiet  med  att\r\nanslaget  kan minskas med 1 400  miljoner\r\nkronor  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag   (yrk.   14   i   denna    del).\r\nMotsvarande  anslagsförslag  återfinns  i\r\npartimotion Fi240 (yrk. 21 i denna del).\r\nFör     att     verkställa     en      ny\r\narbetsmarknadspolitik                vill\r\nKristdemokraterna  i kommittémotion  A329\r\n(yrk.  25  i denna del) att den nuvarande\r\nmyndighetsstrukturen ersätts  med  en  ny\r\narbetsmarknadsmyndighet.     Den      nya\r\nmyndigheten  har  att  inom  de  mål  för\r\narbetsmarknadspolitiken   som   riksdagen\r\nfastställer  ansvara för  bl.a.  följande\r\nuppgifter:    Myndigheten   skall    vara\r\nexpertorgan  till  regeringen,  ombesörja\r\ndriften  av  servicekontor  runt   om   i\r\nlandet,     fördela     anslag     mellan\r\nservicekontoren,  auktorisera   aktörerna\r\nsom  fått  rätt att bedriva  förmedlings-\r\noch  utbildningsverksamhet för arbetslösa\r\noch  ansvara  för att alla  arbetssökande\r\nfår  tillgång  till  enkel  och  effektiv\r\ninformation om lediga platser. Ambitionen\r\nmed  den  nya myndigheten skall vara  att\r\nden  skall medverka till att så många som\r\nmöjligt  så snabbt som möjligt, inom  tre\r\nmånader,        kan       lösa        sin\r\narbetslöshetsproblematik själva. Den  nya\r\nmyndigheten  blir  betydligt  mindre   än\r\nnuvarande   AMV.  Förvaltningskostnaderna\r\nkan  därför  reduceras kraftigt.  Minskad\r\nbyråkrati   och  kortare   söktider   för\r\narbetssökande  frigör  resurser  som  kan\r\nsatsas  på dem som har allra svårast  att\r\nfå      arbete.     Innan     den     nya\r\narbetsmarknadspolitiken är sjösatt  fullt\r\nut  skall AMS som central myndighet få en\r\ntydligare   stabskaraktär  med  möjlighet\r\ntill  ytterligare rationaliseringar.  För\r\nbudgetåret         2004          beräknar\r\nKristdemokraterna anslaget till  ett  410\r\nmiljoner  kronor  lägre  belopp  än   vad\r\nregeringen  föreslår  (yrk.  34  i  denna\r\ndel).\r\nCenterpartiet ser i motion A363 (i  denna\r\ndel)     en    möjlighet    att    minska\r\nArbetsmarknadsverket                  och\r\nArbetsmarknadsstyrelsen till  förmån  för\r\nett mer decentraliserat system. Både makt\r\noch resurser behöver decentraliseras till\r\nlänsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och\r\nytterst   till   de   personer   som   är\r\narbetslösa.  Beslut  och  resurser  skall\r\nläggas   där  kunskapen  om   de   lokala\r\nförhållandena finns.\r\nFör      budgetåret     2004     beräknar\r\nCenterpartiet  anslaget  till   ett   700\r\nmiljoner  kronor  lägre  belopp  än   vad\r\nregeringen     föreslår,     som      ett\r\nengångsanslagssparande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed     hänvisning    till     utskottets\r\nställningstagande  i avsnitt  1  Allmänna\r\nfrågor  rörande oppositionens förslag  om\r\nAMV:s   roll   och  decentralisering   av\r\narbetsmarknadspolitiken      och      2.3\r\nArbetsförmedling m.m. avstyrker utskottet\r\nmotionerna A310 yrkandena 2 och 14 båda i\r\ndenna del (fp), A329 yrkandena 25 och  34\r\nbåda i denna del (kd), A339 yrkandena  3,\r\n5 i denna del och 8 (m) samt A363 i denna\r\ndel   (c)   och  tillstyrker  regeringens\r\nförslag   till   medelsanvisning    under\r\nanslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetser\r\nsättning och aktivitetsstöd\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal 36 728   ags-\r\n2   l        378   spar 1 149\r\nande   033\r\nUtgi\r\n200 Ansla 40 159   fts-    40\r\n3   g       0001   prog   081\r\nnos    000\r\n200 Försl 39 253\r\n4   ag       000\r\n200 Beräk 35 676\r\n5   nat      000\r\n200 Beräk 33 893\r\n6   nat      000\r\n1 Inklusive en minskning med 104 000 tkr\r\npå tilläggsbudget i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen 2003 samt\r\nförslag om en ökning med 3 900 000 tkr på\r\ntilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för 2004.\r\nÄndamålen  för  anslaget  är  i  huvudsak\r\nbidrag  till arbetslöshetsersättning  vid\r\nöppen arbetslöshet och aktivitetsstöd för\r\npersoner        som       deltar        i\r\narbetsmarknadspolitiska          program.\r\nAktivitetsstöd får även användas för viss\r\nnationell medfinansiering som svarar  mot\r\nutbetalningar    från    anslaget    22:6\r\nEuropeiska socialfonden m.m. för perioden\r\n2000-2006.  Likaså  får  aktivitetsstödet\r\nanvändas för medfinansiering av regionala\r\ntillväxtprogram  för  insatser  som  ryms\r\ninom ramen för de arbetsmarknadspolitiska\r\nreglerna  och med utgångspunkt i  de  mål\r\noch prioriteringar som finns uppsatta för\r\narbetsmarknadspolitiken.  Av  medlen  får\r\nhögst  400  miljoner kronor användas  för\r\nutgifter  enligt ändamålet  för  anslaget\r\n22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning  och\r\növriga kostnader. Syftet är att AMV skall\r\nkunna    ha    viss    flexibilitet     i\r\nmedelsanvändningen  i avvägningen  mellan\r\nprogramplatser  med  aktivitetsstöd   och\r\nupphandling  av  arbetsmarknadsutbildning\r\nm.m.  Utgifterna påverkas främst  av  den\r\nöppna arbetslösheten, omfattningen av  de\r\narbetsmarknadspolitiska  programmen   och\r\nersättningsnivåerna.     Aktivitetsstödet\r\nmotsvarar den arbetslöshetsersättning som\r\ndeltagarna  skulle ha fått  om  de  varit\r\nöppet   arbetslösa.  De   som   inte   är\r\nberättigade  till arbetslöshetsersättning\r\nfår 223 kr per dag i aktivitetsstöd.\r\nDet   föreslagna   budgeterade   beloppet\r\nminskar   i  förhållande  till  det   som\r\nanvisats  år 2003. Det anvisade  beloppet\r\nför  2003 inkluderar två förändringar som\r\nbeslutats  i  tilläggsbudgetarna  med  en\r\ntotal  ökning med 3 796 miljoner  kronor.\r\nDen huvudsakliga förändringen jämfört med\r\n2003  års  budget härrör från de åtgärder\r\nsom  vidtagits  för att  bl.a.  förbättra\r\nmatchningen    och    därmed     förkorta\r\narbetslöshetstiderna      genom       att\r\nsäkerställa         effekterna         av\r\nregelförändringarna                  inom\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Den    högre\r\narbetslöshetsnivån  har  lett  till   att\r\nantagandet  för  den öppna arbetslösheten\r\n2004  reviderats upp. Regeringen beräknar\r\natt  i  genomsnitt 213 000  personer  per\r\nmånad  kommer  att vara öppet  arbetslösa\r\nunder budgetåret 2004.\r\nFörsöksverksamheten med det s.k.  friåret\r\nkommer   att   pågå  även   under   2004.\r\nUtgifterna för försöksverksamheten  under\r\nutgiftsområdet beräknas till 65  miljoner\r\nkronor per år. För att friår skall  kunna\r\ngenomföras  i hela landet fr.o.m.  den  1\r\njanuari 2005 kommer ansvariga myndigheter\r\nnu    att    påbörja   planeringen    och\r\nförberedelsearbetet för detta.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 39 253 miljoner\r\nkronor  för  budgetåret  2004.  Av  detta\r\nbelopp  beräknas  28 022 miljoner  kronor\r\nför  bidrag till arbetslöshetsersättning,\r\n8  294 miljoner kronor för aktivitetsstöd\r\noch  2  937 miljoner kronor för  statliga\r\nålderspensionsavgifter.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n39 253   -2 25   -9 10   -8 66   -9 16\r\n000       7 048   0 000   5 000   5 000\r\nModeraterna  förespråkar i kommittémotion\r\nA339         att        en         allmän\r\narbetslöshetsförsäkring  införs  som   är\r\nutformad  som  en omställningsförsäkring.\r\nFörsäkringen   skall   administreras   av\r\nstaten    och   skall   ha   ett   bättre\r\nförsäkringsmässigt samband än vad  dagens\r\nförsäkring  har.  Ersättningsnivån  skall\r\nvara   75   %   och   ersättningsperioden\r\nbegränsas till 300 dagar. Det skall  inte\r\nvara möjligt att kvalificera sig till  en\r\nny ersättningsperiod annat än med arbete.\r\nFörsäkringen  skall vara  egenfinansierad\r\n(yrk.  2).  Premien skall relateras  till\r\nlönen  och utgöra 2 % på sådana inkomster\r\nsom   är  ersättningsberättigade.   Någon\r\npremie på den del av lönen som överstiger\r\nersättningsnivån  på  75   %   upp   till\r\nnuvarande tak skall alltså inte  tas  ut.\r\nPremien   skall   vara  avdragsgill   vid\r\ninkomstbeskattning. För  budgetåret  2004\r\nberäknar Moderaterna anslaget till 36 995\r\n952  000 kr, vilket är ett 2 257 048  000\r\nkr   lägre   belopp  än  vad   regeringen\r\nföreslår (yrk. 9).\r\nFolkpartiet          förordar          en\r\narbetslöshetsförsäkring som omfattar alla\r\npå  arbetsmarknaden. Den  skall  utformas\r\nsom  en omställningsförsäkring och ge ett\r\nbra    tidsbegränsat   skydd   när    den\r\narbetslöse     söker     nytt     arbete.\r\nErsättningen  bör inledningsvis  motsvara\r\n80 % av den förlorade lönen för att sedan\r\nsuccessivt trappas ned. Folkpartiet anser\r\ni  kommittémotion A310 (yrk. 4) att ingen\r\nsom  är  arbetsför skall behöva  leva  på\r\nsocialbidrag   och   föreslår   att    en\r\ndagpenning  införs för arbetssökande  som\r\ninte      är      kvalificerade       för\r\narbetslöshetsersättning.     Dagpenningen\r\nskall vara något högre än socialbidraget,\r\nunder  förutsättning att  den  arbetslöse\r\ndeltar  i  någon form av åtgärd.  Även  i\r\nFolkpartiets kommittémotion  Sf326  (yrk.\r\n10)  finns  förslaget om  dagpenning  med\r\nförtydligandet att rätten till dagpenning\r\näven   skall   omfatta  t.ex.   nyanlända\r\ninvandrare  som  är  arbetsföra  och  som\r\nsöker  arbete. Folkpartiet vill vidare  i\r\nkommittémotion A370 (yrk. 7 i denna  del)\r\natt  riksdagen beslutar att detta  anslag\r\nfr.o.m. budgetåret 2004 inte får användas\r\nför   att  nybevilja  aktivitetsstöd  för\r\ntjänstledighet  med  s.k.   friår   eller\r\nliknande  ledighetsarrangemang. Politiken\r\nmåste  vara  konsekvent i att arbete  och\r\nföretagande skall löna sig. Förmåner  som\r\ninnebär   betalning  vid  frånvaro   från\r\narbetet  skall  ha hållbar social  grund,\r\nsom     t.ex.    föräldrapenningen    och\r\nsjukpenningen. Förmåner som  inte  fyller\r\ndessa  krav  sänder signaler som  står  i\r\nstrid  med strävan att bevara och  stärka\r\nden  ekonomiska  grunden  för  välfärden.\r\nFriårsförmånen  står i särklass  i  detta\r\navseende.  Den  går  ut  på  att  friska,\r\narbetsföra och annars arbetande människor\r\nfår   betalt  av  staten  för   en   lång\r\ntjänstledighet. Att bidraget till den som\r\ninte  är yrkesaktiv kallas aktivitetsstöd\r\när  stötande.  Det  är  ett  missbruk  av\r\narbetsmarknadspolitiken      och      det\r\nundergräver  arbetslinjen. Friårsförmånen\r\nbör avbrytas omgående, och inga andra nya\r\nsådana  ledighetsbidrag  skall  beviljas.\r\nFör  budgetåret 2004 beräknar Folkpartiet\r\ni  kommittémotion A310 (yrk. 14  i  denna\r\ndel)  anslaget  till ett 9  100  miljoner\r\nkronor  lägre  belopp än  vad  regeringen\r\nföreslår.    Motsvarande   anslagsförslag\r\nåterfinns i partimotion Fi240 (yrk. 21  i\r\ndenna del).\r\nKristdemokraterna       vill       enligt\r\nkommittémotion A330 införa en allmän  och\r\nobligatorisk      arbetslöshetsförsäkring\r\nfr.o.m. den 1 januari 2004 (yrk. 1).  Den\r\nnya  arbetslöshetsförsäkringen  skall  ge\r\ngrundläggande ekonomisk trygghet så länge\r\nsom     den    arbetslöse    står    till\r\narbetsmarknadens              förfogande.\r\nArbetslöshetens      kostnader      skall\r\nsynliggöras   genom  en   högre   avgift.\r\nEgenfinansieringen  bör  höjas  till   en\r\ntredjedel i försäkringen (yrk. 2 i  denna\r\ndel).   Den  enskilde  skall  kompenseras\r\ngenom  ett  höjt grundavdrag  och  därmed\r\nsänkt inkomstskatt. Kraven som ställs  på\r\nden arbetssökande måste bli tydligare och\r\nmera strukturerade än i dag. Målet är att\r\nsöktiderna  på sikt förkortas och  därmed\r\nockså  den totala omfattningen på antalet\r\nersatta dagar. Det föreslås ingen ändring\r\nnär  det  gäller ersättningens  tak-  och\r\ngolvnivåer. Ersättningen skall grunda sig\r\npå   inkomster  man  faktiskt  haft   och\r\nbetalat avgifter på, inte den inkomst man\r\nhar  när man blir arbetslös. Det bör inte\r\nfinnas    någon   bortre    parentes    i\r\narbetslöshetsförsäkringen. Systemet skall\r\nge  den arbetslöse starka incitament  att\r\naktivt  söka arbete. Allt arbete, oavsett\r\nanställningsform,  skall  löna  sig.  Det\r\nkrävs   också   enkla  och  överblickbara\r\nregelverk. Systemet måste avvägas så  att\r\nalla     människor    får    en    rimlig\r\ngrundläggande försörjning och så att  det\r\ninte  leder till att de skickas över till\r\nkommunernas          socialbidragssystem.\r\nKristdemokraterna  avstyrker  det   extra\r\nanslaget  på  65  miljoner  kronor   till\r\nfriårsförsöket.  Idén bygger  på  att  a-\r\nkassemedel skall utnyttjas. Kostnader för\r\nadministration   för  projektet   bör   i\r\nstället  tas inom de befintliga  ramarna.\r\nFör      budgetåret     2004     beräknar\r\nKristdemokraterna  i kommittémotion  A329\r\n(yrk. 34 i denna del) anslaget till ett 8\r\n665  miljoner kronor lägre belopp än  vad\r\nregeringen föreslår.\r\nCenterpartiet poängterar i kommittémotion\r\nA363   (i   denna  del)  att  en   viktig\r\nstrukturreform      är      att       öka\r\nfinansieringsgraden   i   den    allmänna\r\narbetslöshetsförsäkringen och  synliggöra\r\nkostnaden       för       arbetslösheten.\r\nFinansieringsgraden  bör  öka   till   en\r\ntredjedel    av   kostnaderna.    Statens\r\nkostnader kan minskas genom en rad  olika\r\nåtgärder.   Egenavgiftens   storlek   kan\r\nvariera;  de  som har arbete  kan  betala\r\nfull  avgift  medan de  utan  arbete  kan\r\nbetala  halv avgift. En annan  åtgärd  är\r\natt  sänka ersättningsnivån till 78 % och\r\natt   beräkna  de  arbetslösas  inkomster\r\nhistoriskt.  Det  är  också  viktigt  att\r\nsätta     in     extra    insatser     på\r\növergångsmarknader för  de  personer  som\r\nriskerar   att   bli  långtidsarbetslösa.\r\nArbetsgivarna      bildar       regionala\r\npartnerskap där de arbetslösa  kan  prova\r\npå   olika   arbeten  och  arbetsplatser.\r\nArbetsgivarna  kan få en  nedsättning  på\r\narbetsgivaravgiften för att  ta  emot  en\r\narbetslös. Dessa åtgärder leder  till  en\r\nminskad  arbetslöshet och  därmed  sänkta\r\nutgifter    för   staten.   Centerpartiet\r\navstyrker dessutom regeringens försök med\r\nfriår  och  sparar därmed ytterligare  65\r\nmiljoner  kronor. Trots hög  arbetslöshet\r\nhar  flera  företag svårt att hitta  rätt\r\nkompetens  och  avstår  därför  från  att\r\nanställa.    Centerpartiet    vill    att\r\narbetsmarknadspolitiken ändras från stora\r\nutbildningsprogram    till     mer     av\r\nkvalificerad    yrkesutbildning.     Alla\r\narbetslösa som har kort utbildning  skall\r\nerbjudas   en  kompletterande  utbildning\r\nmotsvarande gymnasienivå. Det är dessutom\r\nnödvändigt  att det finns  möjlighet  för\r\nden   enskilde   att  vidareutbilda   och\r\nomskola sig under hela det yrkesverksamma\r\nlivet.  Från  anslaget förs 700  miljoner\r\nkronor  till utgiftsområde 15  Studiestöd\r\noch        25:4       Rekryteringsbidrag.\r\nRekryteringsbidraget används för  studier\r\nför personer som är 25 år eller äldre med\r\nkort   utbildning.  För  budgetåret  2004\r\nberäknar Centerpartiet anslaget till  ett\r\n9 165 miljoner kronor lägre belopp än vad\r\nregeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMot  bakgrund av vad utskottet  anfört  i\r\navsnitt  1  Allmänna frågor om alternativ\r\ntill inriktningen av arbetsmarknads-  och\r\narbetslivspolitiken  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna  A310 yrkandena  4  och  14  i\r\ndenna  del (fp), A329 yrkande 34 i  denna\r\ndel  (kd), A330 yrkandena 1 och 2 i denna\r\ndel  (kd),  A339 yrkandena 2 och  9  (m),\r\nA363  i denna del (c), A370 yrkande  7  i\r\ndenna del (fp) och Sf326 yrkande 10  (fp)\r\noch  tillstyrker regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:3 Köp av arbetsmarknads\r\nutbildning och övriga kostnader\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal  4 837   ags-\r\n2   l        532   spar 22 96\r\nande     7\r\nUtgi\r\n200 Ansla  4 668   fts- 4 513\r\n3   g       8121   prog   215\r\nnos\r\n200 Försl  3 986\r\n4   ag       573\r\n200 Beräk  3 725\r\n5   nat      208\r\n200 Beräk  3 773\r\n6   nat      268\r\n1 Inklusive en minskning med 40 000 tkr\r\npå tilläggsbudget i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen 2003.\r\nÄndamålet     med     anslaget      avser\r\nhuvudsakligen           köp            av\r\narbetsmarknadsutbildning,\r\nflyttningsbidrag        och        övriga\r\nkringkostnader                        vid\r\narbetsmarknadspolitiska program. Anslaget\r\nfår    användas   för   viss    nationell\r\nmedfinansiering    som     svarar     mot\r\nutbetalningar    från    anslaget    22:6\r\nEuropeiska socialfonden m.m. för perioden\r\n2000-2006.  Det  får  även  användas  för\r\nmedfinansiering    av    de     regionala\r\ntillväxtprogrammen       och       lokala\r\nutvecklingsavtal inom storstadspolitiken.\r\nUtgiften   för  försöksverksamheten   med\r\narbetsplatsintroduktion     för     vissa\r\ninvandrare   ingår   i   anslaget.    För\r\nförsöksperioden   (1  september   2003-31\r\ndecember  2005)  beräknas utgifterna  att\r\nsammanlagt   uppgå  till   300   miljoner\r\nkronor. Regeringen har avsatt totalt  150\r\nmiljoner  kronor under perioden 2003-2005\r\nför     insatser    för    att     minska\r\ndeltidsarbetslösheten.  Av  anslaget  får\r\nhögst  400  miljoner kronor användas  för\r\nändamål enligt anslaget 22:2 Bidrag  till\r\narbetslöshetsersättning               och\r\naktivitetsstöd. Syftet är att  AMV  skall\r\nkunna    ha    viss    flexibilitet     i\r\nmedelsanvändningen  i avvägningen  mellan\r\nprogramplatser  med  aktivitetsstöd   och\r\nupphandling  av  arbetsmarknadsutbildning\r\nm.m.\r\nI   anslagsnivån  för   2003   ingår   en\r\nminskning av anslaget med 1 484  miljoner\r\nkronor     med    anledning    av     att\r\nanställningsstöden    lämnas    som    en\r\nkreditering av arbetsgivarens skattekonto\r\noch     därmed     belastar     budgetens\r\ninkomstsida.  Förslaget att  det  utökade\r\nförstärkta    anställningsstödet    skall\r\nupphöra från den 1 februari 2004 beräknas\r\ninte  påverka  statsbudgeten.  Utgifterna\r\nberäknas  minska  med 59 miljoner  kronor\r\nmed  anledning av förslaget att  avskaffa\r\ninsatsen   stöd   till   utbildning    av\r\nanställda  samt ytterligare  33  miljoner\r\nkronor. Utgiftsminskningar med sammanlagt\r\n92   miljoner  kronor  på  detta   anslag\r\nfinansierar  ökningen  av  anslaget  22:9\r\nBidrag  till  Samhall AB med  motsvarande\r\nbelopp.  Vidare  beräknas  anslaget  22:3\r\nminska med 8 miljoner kronor för 2004 för\r\ndelfinansiering  av  AMS  kostnader  inom\r\nramen       för      projektet      WLDP.\r\nUtgiftsminskningen            finansierar\r\nmotsvarande   ökning  av  anslaget   22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen att  för  anslaget\r\n22:3   under   2004  åta  sig  ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden  medför  utgifter  om  högst  3\r\nmiljarder    kronor   under    2005-2007.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar\r\nett  ramanslag på 3 986 573  000  kr  för\r\nbudgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n3 986     -846            -900   -3 50\r\n573          748             000   0 000\r\nModeraterna  hävdar  att  flera   av   de\r\ntraditionella     arbetsmarknadspolitiska\r\nåtgärderna,                    exempelvis\r\naktivitetsgarantin,   bör   slopas   till\r\nförmån  för  mer  individuellt  inriktade\r\ninsatser.  Insatserna  måste  få  variera\r\nberoende  på  individens bakgrund,  behov\r\noch  motivation. Utbildning måste  utgöra\r\nett grundläggande inslag för att kunna ge\r\nalla  arbetslösa  som  vill  arbeta   bra\r\nförutsättningar  att   finna   ett   nytt\r\narbete.  Ansvar och valmöjligheter  måste\r\nflyttas till den arbetslöse så att  denne\r\nfår  ett  eget inflytande. För budgetåret\r\n2004      beräknar     Moderaterna      i\r\nkommittémotion  A339 (yrk.  10)  anslaget\r\ntill 3 139 825 000 kr, vilket innebär  en\r\nminskning   med  846   748   000   kr   i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\nKristdemokraterna förordar,  som  framgår\r\nunder avsnitt 1 Allmänna frågor, en  helt\r\nny   arbetsmarknadspolitik   som   sätter\r\nindividen   i  centrum  och  öppnar   för\r\nmångfald  och  valfrihet. Genom  en  ökad\r\nmångfald  av  aktörer som tillhandahåller\r\ntjänster  till  den  arbetslöse  anpassas\r\ndessa till individen och arbetsmarknaden.\r\nPå         detta        sätt         blir\r\narbetsmarknadspolitiken mer effektiv. Med\r\nkonkurrensen    ökar    kvaliteten     på\r\narbetsmarknadsåtgärderna.           Genom\r\nKristdemokraternas satsning på en  bättre\r\nsmåföretagarpolitik,  sänkt   skatt   för\r\nhushållstjänster och andra reformer  inom\r\nden  ekonomiska  politiken  kan  resurser\r\nfrigöras   från   aktivitetsstödet    och\r\narbetsmarknadsutbildningen. Flyttbidraget\r\nhar   ingen   avgörande   betydelse   för\r\nmänniskors benägenhet att byta bostadsort\r\nför  ett  arbete. Flyttningsbidraget  kan\r\ndärför avskaffas enligt motion A329 (yrk.\r\n26).   För   budgetåret   2004   beräknar\r\nKristdemokraterna  enligt  kommittémotion\r\nA329  (yrk. 34 i denna del) anslaget till\r\nett  900 miljoner kronor lägre belopp  än\r\nvad regeringen föreslår.\r\nCenterpartiet  betonar  i  kommittémotion\r\nA363 (i denna del) vikten av att sätta in\r\nextra  insatser  för  dem  personer   som\r\nriskerar  att bli långtidsarbetslösa  för\r\natt  de  skall kunna komma tillbaka  till\r\narbetsmarknaden.  Prioriteringen  av   de\r\nlångtidsarbetslösa  leder  till   minskad\r\narbetslöshet.     En     satsning      på\r\növergångsmarknader för dem  som  riskerar\r\natt bli långtidsarbetslösa leder till att\r\ninköp  av  arbetsmarknadsutbildning   kan\r\nminskas  och  därigenom även  kostnaderna\r\nför dessa. Flyttningsbidraget minskas med\r\n200  miljoner kronor. För budgetåret 2004\r\nberäknar Centerpartiet anslaget till  ett\r\n3 500 miljoner kronor lägre belopp än vad\r\nregeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed hänvisning till utskottets synpunkter\r\ni  avsnitt  1  Allmänna frågor  avstyrker\r\nutskottet  motionerna A329  yrkandena  26\r\noch 34 i denna del (kd), A339 yrkande  10\r\n(m)   samt  A363  i  denna  del  (c)  och\r\ntillstyrker   regeringens  förslag   till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  i fråga om bemyndigande  för  år\r\n2004 (prop. utg.omr. 13 punkt 3).\r\n\r\nAnslaget 22:4 Särskilda insatser för\r\narbetshandikappade\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal  6 939   ags-\r\n2   l        135   spar 144 2\r\nande    08\r\nUtgi\r\n200 Ansla  6 904   fts- 6 907\r\n3   g       8571   prog   557\r\nnos\r\n200 Försl  6 579\r\n4   ag       607\r\n200 Beräk  6 640\r\n5   nat      844\r\n200 Beräk  6 702\r\n6   nat      589\r\n1 Inklusive en minskning med 281 000 tkr\r\npå tilläggsbudget i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen 2003.\r\nAnslaget   används   huvudsakligen   till\r\nstatsbidrag   till   anställningar    med\r\nlönebidrag,  särskilt introduktions-  och\r\nuppföljningsstöd (SIUS), projektmedel för\r\npersoner  med  arbetshandikapp  och  stöd\r\ntill  hjälpmedel  på  arbetsplatsen  m.m.\r\nAnslaget  får  även  användas  för   viss\r\nnationell medfinansiering som svarar  mot\r\nutbetalningar    från    anslaget    22:6\r\nEuropeiska socialfonden m.m. för perioden\r\n2000-2006.   Utgifterna  under   anslaget\r\npåverkas   främst   av  omfattningen   av\r\nlönebidrag   och  av  den  genomsnittliga\r\nbidragsnivån  för denna stödform.  Syftet\r\nmed  stöden är att arbetssökande personer\r\nmed   arbetshandikapp  skall  ges   samma\r\nmöjligheter  att delta i arbetslivet  som\r\npersoner  utan arbetshandikapp.  Beslutet\r\natt    skyddat   arbete   hos   offentlig\r\narbetsgivare (OSA) lämnas i  form  av  en\r\nskattekreditering    av    arbetsgivarens\r\nskattekonto  innebär att  utgifterna  för\r\nanslaget   minskat.  Det   genomsnittliga\r\nantalet anställningar med lönebidrag  och\r\nOSA  fortsätter att öka. Första  halvåret\r\nunder  2003  fanns  det  närmare  62  300\r\nanställda  med  lönebidrag  eller  OSA  i\r\ngenomsnitt  per månad. AMS  har  kraftigt\r\nökat  antalet  platser. En  förutsättning\r\nför  att den givna medelsramen inte skall\r\növerskridas  är  att styckekostnaden  för\r\nbidragen hålls på en rimlig nivå. Antalet\r\narbetslösa  med  arbetshandikapp  som  är\r\nanmälda till arbetsförmedlingen har  åter\r\nbörjat öka efter en minskning under 2002.\r\nUnder   första   halvåret  2003   uppgick\r\nsiffran   till   i  genomsnitt   18   000\r\narbetslösa     per     månad.     Antalet\r\nlångtidsinskrivna med arbetshandikapp har\r\nfortsatt att minska under 2003 men  något\r\nmindre  än  för övriga långtidsinskrivna.\r\nAMS      prioriterar     personer     med\r\narbetshandikapp  bland  de  sökande  till\r\narbetsmarknadsutbildning.     AMS     har\r\ngenomfört  en del insatser  för  att  öka\r\nandelen  arbetsgivare som är beredda  att\r\nanställa  personer  med  funktionshinder.\r\nInriktningen  har  varit  att  åstadkomma\r\nanställningar med lönebidrag. Samhall  AB\r\nhar haft svårt att sysselsätta lika många\r\npersoner    med    funktionshinder    som\r\ntidigare.  Det  är därför nödvändigt  att\r\nöka  andra insatser för dem som har något\r\narbetshandikapp. Anslaget ökas  för  2004\r\nmed 119 miljoner kronor, vilket motsvarar\r\nomkring  1  000  fler lönebidragsplatser.\r\nAnslaget  22:9  Bidrag  till  Samhall  AB\r\nminskas  med motsvarande belopp. Anslaget\r\nminskas också med 785 miljoner kronor som\r\nen  effekt  av  att  OSA  lämnas  som  en\r\nkreditering av arbetsgivarnas skattekonto\r\noch    belastar   därmed   statsbudgetens\r\ninkomstsida.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen att  för  anslaget\r\n22:4   under   2004  åta  sig  ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden  medför  utgifter  om  högst  6\r\nmiljarder    kronor   under    2005-2007.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar\r\nett  ramanslag på 6 579 607  000  kr  för\r\nbudgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n6 579     +100    +200    +785    +100\r\n607          000     000     000     000\r\nModeraterna understryker i kommittémotion\r\nA339 (yrk. 11) att arbetshandikappade har\r\nrätt till ett aktivt arbetsliv och att de\r\nskall   ges   ökade   möjligheter    till\r\nvalfrihet.     Det    krävs     tydligare\r\nföreskrifter  och  regelverk  för  stöden\r\ntill  arbetshandikappade. Som ett  första\r\nsteg föreslår Moderaterna att ytterligare\r\n100 miljoner kronor tillförs anslaget. En\r\ndel  av  dessa medel kommer att  användas\r\nunder  utgiftsområdet för Kultur, medier,\r\ntrossamfund  och fritid.  För  budgetåret\r\n2004  beräknar Moderaterna anslaget  till\r\nett  100 miljoner kronor högre belopp  än\r\nvad regeringen föreslår.\r\nFolkpartiet  vill  i kommittémotion  A310\r\n(yrk.10   i   denna   del)   stärka    de\r\narbetshandikappades ställning. Oavsett om\r\nkonjunkturen  är bra eller dålig  har  de\r\nhandikappade alltid en svår situation  på\r\narbetsmarknaden.  De statliga  insatserna\r\nför att stärka de handikappades ställning\r\nmåste  alltid  prioriteras.  Arbetslinjen\r\nmåste   gälla   även  för   handikappade.\r\nFörtidspensionering  skall   undvikas   i\r\nstörsta       möjliga       utsträckning.\r\nLönebidragsanställningar  skall  vara  en\r\nåtgärd   som  främst  är  till   för   de\r\narbetshandikappade.               Antalet\r\nlönebidragsanställningar måste  öka.  Det\r\nmåste också finnas större möjligheter att\r\ninte trappa av eller upphöra med bidraget\r\nom  detta i praktiken skulle innebära att\r\nanställningen  upphör. Folkpartiet  anser\r\natt  taket  för  lönebidragsanställningar\r\nskall höjas. För budgetåret 2004 beräknar\r\nFolkpartiet   anslaget   till   ett   200\r\nmiljoner  kronor  högre  belopp  än   vad\r\nregeringen  föreslår  (yrk.  14  i  denna\r\ndel).      Motsvarande     anslagsförslag\r\nåterfinns i partimotion Fi240 (yrk. 21  i\r\ndenna del).\r\nKristdemokraterna hävdar i kommittémotion\r\nA329   att   det   är   nödvändigt    att\r\ntillförsäkra     de    arbetshandikappade\r\nmöjligheten  till  ett  fortsatt   aktivt\r\narbetsliv. Lönebidragen är ett  effektivt\r\nsätt  att slussa in de arbetshandikappade\r\npå  arbetsmarknaden. Finns det  risk  för\r\natt  en  lönebidragsanställd blir uppsagd\r\nom en sänkning sker av lönebidraget skall\r\nsänkningen  inte  göras. Möjligheten  för\r\nideella  organisationer att få ersättning\r\nmed upp till 90 % skall återinföras (yrk.\r\n27).  Anslaget för OSA har  ändrats  från\r\nett kontantbidrag till en kreditering  av\r\narbetsgivarens               skattekonto.\r\nKristdemokraterna  motsätter  sig   detta\r\n\"budgettrixande\" och återinför OSA  under\r\nanslaget  (yrk  32). För budgetåret  2004\r\nberäknar Kristdemokraterna anslaget  till\r\nett  785 miljoner kronor högre belopp  än\r\nvad  regeringen föreslår (yrk. 34 i denna\r\ndel).\r\nCenterpartiet       understryker        i\r\nkommittémotion  A363 (i  denna  del)  att\r\nsamhället  har  ett  stort  och   viktigt\r\nansvar     för    personer     som     är\r\narbetshandikappade. Centerpartiet anser i\r\nkommittémotion  A263 (yrk.  16)  att  den\r\nbidragsgrundade     lönekostnaden     vid\r\nnyanställningar och vid omförhandling  av\r\nlönebidragen  omförhandlas  måste   höjas\r\nfrån dagens 13 700 kr till 15 000 kr. För\r\nbudgetåret  2004  beräknar  Centerpartiet\r\nanslaget  till  ett 100  miljoner  kronor\r\nhögre belopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed     hänvisning    till     utskottets\r\nställningstagande i avsnitt 2.1  angående\r\narbetshandikappade   och   2.2   angående\r\nlönebidrag avstyrker utskottet motionerna\r\nA263  yrkande  16 (c), A310 yrkandena  10\r\noch  14  båda  i  denna  del  (fp),  A329\r\nyrkandena 27, 32 och 34 i denna del (kd),\r\nA339 yrkande 11 (m) och A363 i denna  del\r\n(c)  samt tillstyrker regeringens förslag\r\ntill medelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  i fråga om bemyndigande  för  år\r\n2004 (prop. utg.omr. 13 punkt 4).\r\n\r\n\r\nAnslaget 22:5 Rådet för Europeiska\r\nsocialfonden i Sverige\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal 92 307   ags-\r\n2   l              spar 2 361\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla 94 133   fts- 92 79\r\n3   g              prog     1\r\nnos\r\n200 Försl 97 996\r\n4   ag\r\n200 Beräk 100 26\r\n5   nat       21\r\n200 Beräk 101 88\r\n6   nat       22\r\n1 Motsvarar 97 996 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n2 Motsvarar 97 996 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nÄndamålet      för      anslaget       är\r\nförvaltningskostnader   vid   Rådet   för\r\nEuropeiska   socialfonden    i    Sverige\r\n(Svenska  ESF-rådet)  och  kostnader  för\r\nmedfinansiering  av  s.k.  tekniskt  stöd\r\ninom  de berörda programmen. Svenska ESF-\r\nrådet   är   förvaltningsmyndighet    för\r\nEuropeiska  socialfondens   mål   3   och\r\ngemenskapsinitiativet     Equal     under\r\nprogramperioden 2000-2006.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 97 996  000  kr\r\nför budgetåret 2004.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   till   medelsanvisning    under\r\nanslaget. Sist i detta avsnitt  finns  en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:6 Europeiska socialfonden\r\nm.m. för perioden\r\n2000-2006\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal  1 870   ags-\r\n2   l        794   spar 1 470\r\nande   568\r\nUtgi\r\n200 Ansla  1 533   fts- 2 091\r\n3   g        000   prog   028\r\nnos\r\n200 Försl  1 538\r\n4   ag       000\r\n200 Beräk  1 538\r\n5   nat      000\r\n200 Beräk  1 538\r\n6   nat      000\r\nUnder      detta     anslag     redovisas\r\nutbetalningarna  av stöd från  Europeiska\r\nsocialfonden      för     programperioden\r\n2000-2006.     Utbetalningarna      avser\r\ndelfinansiering    av    insatser    inom\r\nstrukturfondsmålen  1,  2  och   3   samt\r\ngemenskapsinitiativet     Equal.     Från\r\nanslaget   bekostas  även  den   statliga\r\nmedfinansieringen    av    insatsområdena\r\nKompetensutveckling för  sysselsatta  och\r\nLokal  utveckling i mål 3 och motsvarande\r\nåtgärder  i  mål  1  AMS  är  utbetalande\r\nmyndighet  för mål 3 och Equal.  Anslaget\r\nökas   med  5  miljoner  kronor  för   en\r\nanpassning av anslagsnivån till de totala\r\ntillgängliga    socialfondsmedlen     för\r\nprogramperioden. Regeringen föreslår  att\r\nriksdagen bemyndigar regeringen  att  för\r\nanslaget   22:6  under   2004   åta   sig\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare  åtaganden  medför  utgifter  om\r\nhögst   4   600  miljoner  kronor   under\r\n2005-2008.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 1 538  miljoner\r\nkronor för budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n1 538                            -60 0\r\n000                                   00\r\nCenterpartiet vill i kommittémotion  A363\r\n(i      denna      del)     göra      ett\r\nengångsanslagssparande  om  60   miljoner\r\nkronor.   För  budgetåret  2004  beräknar\r\nCenterpartiet  anslaget   till   ett   60\r\nmiljoner  kronor  lägre  belopp  än   vad\r\nregeringen föreslår.\r\nEva  Arvidsson och Maria Hassan (båda  s)\r\nanser   i  motion  A337  att  man   måste\r\nundanröja     de     byråkratiska     och\r\nadministrativa   hinder   som    i    dag\r\nförhindrar      att      ett      socialt\r\nentreprenörskap  fullt ut  kan  utvecklas\r\navseende     Europeiska     socialfondens\r\nprogramområde Equal i Sverige.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,     som    konstaterar     att\r\nCenterpartiet inte närmare motiverat sitt\r\nförslag  till  anslagsbesparing,   finner\r\nregeringens  förslag till medelsanvisning\r\nväl   avvägt.   Ansvarsfördelningen   vid\r\nhanteringen   av   frågor    som    berör\r\ngemenskapsinitiativet Equal är fastlagd i\r\nförordningen  (1999:1424) om  förvaltning\r\nav   EG:s   strukturfonder.   Rådet   för\r\nEuropeiska  socialfonden i Sverige  (EFS-\r\nrådet)   är   förvaltningsmyndighet   och\r\nprövar   frågor  om  stöd.  AMS  är   den\r\nutbetalande   myndigheten.   Förordningen\r\nreglerar  också  frågor  om  tillsyn  och\r\nkontroll.  Dessa  funktioner  är   delvis\r\ndubbla  och överlappande mellan EFS-rådet\r\noch  AMS.  Utskottet kan  konstatera  att\r\nliknande    bestämmelser   om    separata\r\nfunktioner     för    förvaltning     och\r\nutbetalning   gäller  för   övriga   EG:s\r\nstrukturfonder i Sverige. Utskottet utgår\r\nfrån  att de berörda myndigheterna,  inom\r\nde   ramar   som   ges  i   förordningen,\r\nförhindrar administrativa problem av  det\r\nslag  som motionärerna åsyftar. Utskottet\r\nser  ingen  anledning att för  närvarande\r\nföreslå  något tillkännagivande i frågan.\r\nUtskottet   avstyrker  därför  motionerna\r\nA337  (s)  och A363 i denna del  (c)  och\r\nbiträder    regeringens   förslag    till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  i fråga om bemyndigande  för  år\r\n2004 (prop. utg.omr. 13 punkt 5).\r\n\r\nAnslaget 22:7 Institutet för\r\narbetsmarknadspolitisk utvärdering\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal 21 652   ags-\r\n2   l              spar 5 043\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla 20 903   fts-    20\r\n3   g              prog   978\r\nnos\r\n200 Försl 21 437\r\n4   ag\r\n200 Beräk     21\r\n5   nat     9351\r\n200 Beräk     22\r\n6   nat     2952\r\n1 Motsvarar 21 437 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n2 Motsvarar 21 437 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nÄndamålet  för  anslaget avser  kostnader\r\nför  projekt, personal, lokaler och andra\r\nförvaltningskostnader vid Institutet  för\r\narbetsmarknadspolitisk        utvärdering\r\n(IFAU).  IFAU:s  uppgift är  att  främja,\r\nstödja  och genomföra utvärderingsstudier\r\nav   arbetsmarknadspolitiskt   motiverade\r\nåtgärder       och       arbetsmarknadens\r\nfunktionssätt och att bedriva utvärdering\r\nav   effekterna  på  arbetsmarknaden   av\r\nåtgärder     inom    utbildningsväsendet.\r\nRegeringen anger att det arbete som  IFAU\r\nbedrivit  under 2002 ligger väl  i  linje\r\nmed de behov av utvärdering som riksdagen\r\npåvisat   för   att  öka   kunskapen   om\r\narbetsmarknadspolitikens effekter.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen att  för  anslaget\r\n22:7   under   2004  åta  sig  ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden  medför  utgifter  om  högst  7\r\nmiljoner    kronor    under    2005-2007.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar\r\nett  ramanslag  på  21  437  000  kr  för\r\nbudgetåret 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n21 437   +3 56\r\n3\r\nModeraterna  vill  i kommittémotion  A339\r\n(yrk. 6) ge ett utökat uppdrag till IFAU.\r\nRiksdag   och  regering  behöver   bättre\r\nbeslutsunderlag.   IFAU   skall   årligen\r\nutvärdera  de  resultat som  de  vidtagna\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna  leder\r\ntill.  Dessa  utvärderingar  skall   vara\r\noffentliga och årligen återkommande.  För\r\nbudgetåret   2004  beräknar   Moderaterna\r\nanslaget  till  ett 3 563  000  kr  högre\r\nbelopp  än vad regeringen föreslår  (yrk.\r\n12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet       har      i       tidigare\r\nbudgetbetänkanden    (2001/02:AU1     och\r\n2002/03:AU1) närmare behandlat ett i allt\r\nväsentligt   likalydande   yrkande   från\r\nModeraterna  om  ett vidgat  uppdrag  för\r\nIFAU.  I  betänkandena framhöll utskottet\r\nvikten  av  att fortlöpande och  noggrant\r\nundersöka     effektiviteten     i     de\r\narbetsmarknadspolitiska  insatserna  samt\r\natt en fortlöpande utvärdering också sker\r\ninom  ramen för IFAU:s nuvarande uppdrag,\r\nmen  även inom ramen för AMS och  en  rad\r\nhögskolors  verksamhet. Utskottet  pekade\r\nockså   på  att  resultaten  från  IFAU:s\r\nutvärderingsverksamhet   finns    allmänt\r\ntillgängliga   bl.a.  genom   institutets\r\nhemsida.    Sammanfattningsvis     finner\r\nutskottet  inte  skäl  till  något  annat\r\nställningstagande    än    i    fjolårets\r\nbudgetbetänkande utan anser  att  behovet\r\nav    en   fortlöpande   utvärdering   av\r\nresultaten  av de arbetsmarknadspolitiska\r\ninsatserna är väl tillgodosett inom ramen\r\nför IFAU:s nuvarande uppdrag.\r\nUtskottet  finner  regeringens   förslag\r\ntill  medelsanvisning under anslaget  väl\r\navvägt   och  tillstyrker  detta.  Därmed\r\navstyrks motion A339 yrkandena 6  och  12\r\n(m).\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  i fråga om bemyndigande  för  år\r\n2004 (prop. utg.omr. 13 punkt 6).\r\n\r\nAnslaget 22:8 Bidrag till administration\r\nav grundbeloppet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal 62 497   ags-\r\n2   l              spar 6 520\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla     54   fts-    58\r\n3   g       4271   prog   494\r\nnos\r\n200 Försl 59 459\r\n4   ag\r\n200 Beräk     60\r\n5   nat     6182\r\n200 Beräk     61\r\n6   nat     3033\r\n1 Inklusive en minskning med 3 000 tkr på\r\ntilläggsbudget i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen 2003.\r\n2 Motsvarar 59 459 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n3 Motsvarar 59 459 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nÄndamålet   för   anslaget    är    vissa\r\nförvaltningskostnader        i        den\r\nkompletterande arbetslöshetskassan  Alfa.\r\nUtgifterna   avser  administrationen   av\r\ngrundbeloppet   för  de  icke   anslutna.\r\nAnslaget ökas med kompensation för  pris-\r\noch   lönepåslag.  Regeringskansliet  har\r\nutarbetat  en PM om avgifter  till  Alfa-\r\nkassan (Ds 2003:39) med förslag att Alfa-\r\nkassan   skall  ta  ut  en   avgift   för\r\nadministration av grundförsäkringen  från\r\narbetslösa  som  inte  är  anslutna  till\r\nkassan  men får grundbelopp från  kassan.\r\nPM:en är föremål för remissbehandling.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 59 459  000  kr\r\nför budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n59 459   -59 4\r\n59\r\nModeraterna  tar  i  kommittémotion  A339\r\n(yrk. 13) bort anslaget till bidrag  till\r\nadministration av grundbeloppet som följd\r\nav  partiets  förslag om  att  införa  en\r\nallmän    arbetslöshetsförsäkring.    För\r\nbudgetåret   2004  beräknar   Moderaterna\r\nanslaget  till ett 59 459  000  kr  lägre\r\nbelopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed     hänvisning    till     utskottets\r\nställningstagande   under   anslag   22:2\r\navstyrker  utskottet motion A339  yrkande\r\n13   (m)   och   tillstyrker  regeringens\r\nförslag   till   medelsanvisning    under\r\nanslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:9 Bidrag till Samhall AB\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal  4 262   ags-\r\n2   l        419   spar     0\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla  4 137   fts- 4 137\r\n3   g       4191   prog   419\r\nnos\r\n200 Försl  4 235\r\n4   ag       419\r\n200 Beräk  4 235\r\n5   nat      419\r\n200 Beräk  4 235\r\n6   nat      419\r\n1 Inklusive en minskning med 125 000 tkr\r\npå tilläggsbudget i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen 2003.\r\nSamhall  AB har som uppgift att producera\r\nefterfrågade   varor  och  tjänster   och\r\nhärigenom    skapa    meningsfulla    och\r\nutvecklande  arbeten med god  arbetsmiljö\r\nåt    personer    med    arbetshandikapp.\r\nVerksamheten  skall  anpassas   till   de\r\narbetshandikappades  förutsättningar  och\r\nbedrivas  enligt affärsmässiga  principer\r\nutan  att  övrigt näringsliv utsätts  för\r\nosund konkurrens. Staten ersätter Samhall\r\nAB  för de merkostnader som bolaget  har.\r\nDenna  merkostnadsersättning skall  bl.a.\r\ntäcka  kostnader för anpassad arbetstakt,\r\ngeografisk    spridning,    diversifierad\r\nverksamhet    och    stödinsatser     för\r\narbetsanpassning. Uppdraget  för  Samhall\r\nAB  fastställs genom avtal mellan  staten\r\noch  bolaget.  Bidragets storlek  grundas\r\nfrämst    på   antalet   anställda    med\r\narbetshandikapp  och antalet  timmar  som\r\ndessa  arbetar.  Samhall har  under  2002\r\nfått     fortsatt    avsevärt     minskad\r\nförsäljning  och  har  därmed  svårt  att\r\ngarantera  den  nödvändiga  beläggningen.\r\nRegeringen    har    för    2003    sänkt\r\nsysselsättningskravet  och   kommer   att\r\nsänka  det ytterligare för 2004. Anslaget\r\nökas med 92 miljoner kronor för att täcka\r\nde  merkostnader  bolaget  har  för  sina\r\nanställda med funktionshinder i  form  av\r\nanpassad   arbetstakt  m.m.  Finansiering\r\nsker  genom en minskning av anslaget 22:3\r\nKöp   av   arbetsmarknadsutbildning   och\r\növriga  kostnader med motsvarande belopp.\r\nFör  att  kompensera ökade kostnader  för\r\nlönebidrag föreslår regeringen  även  att\r\nanslaget minskas med 119 miljoner  kronor\r\nsom  överförs till anslag 22:4  Särskilda\r\ninsatser      för     arbetshandikappade.\r\nRegeringen  har  i  juni  2003   mottagit\r\nbetänkandet   Inte  bara   Samhall   (SOU\r\n2003:56)  som  behandlat  styrningen  och\r\ninriktningen av Samhall AB.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar ett ramanslag på 4 235 419 000 kr\r\nför budgetåret 2004.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   till   medelsanvisning    under\r\nanslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:10 Bidrag till Stiftelsen\r\nUtbildning Nordkalotten\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal  7 229   ags-\r\n2   l              spar     0\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla  7 750   fts- 7 750\r\n3   g              prog\r\nnos\r\n200 Försl  7 750\r\n4   ag\r\n200 Beräk  7 750\r\n5   nat\r\n200 Beräk  7 750\r\n6   nat\r\nStiftelsen Utbildning Nordkalotten  drivs\r\nav  Sverige, Finland och Norge enligt  en\r\növerenskommelse  från  1990.  Stiftelsens\r\nuppdrag  är  att  till konkurrenskraftiga\r\npriser  och  rätt  kvalitet  anordna  och\r\nutveckla         utbildningar         för\r\narbetsmarknadens särskilda  behov  för  i\r\nförsta  hand  de nordligaste  delarna  av\r\nSverige,  Finland  och Norge.  Stiftelsen\r\nskall    också   medverka   till   större\r\nrörlighet   av   arbetskraften   på   den\r\nnordiska    arbetsmarknaden.    Anslagets\r\nändamål  avser ersättning till Stiftelsen\r\nUtbildning Nordkalotten för de  åtaganden\r\nsvenska  staten har för verksamheten  och\r\nkompensation för de kostnadsökningar  som\r\nuppstår för Finland och Norge till  följd\r\nav     att    utbildningstjänsterna    är\r\nmervärdesskattepliktiga i Sverige.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar   ett   obetecknat   anslag    på\r\n7 750 000 kr för budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n7 750    -7 75\r\n0\r\nModeraterna   föreslår  i  kommittémotion\r\nA339  (yrk.  14) att statens finansiering\r\nav   Stiftelsen  Utbildning  Nordkalotten\r\navvecklas.  Anslaget  utgår  därmed.  För\r\nbudgetåret   2004  beräknar   Moderaterna\r\nanslaget  till  ett 7 750  000  kr  lägre\r\nbelopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  instämmer inte i  Moderaternas\r\nuppfattning   att  stiftelsens   statliga\r\nfinansiering bör avvecklas utan  biträder\r\nregeringens  förslag till medelsanvisning\r\nunder  anslaget.  Därmed avstyrks  motion\r\nA339 yrkande 14 (m).\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:11 Bidrag till löne\r\ngarantiersättning\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl\r\n200 Utfal  1 709   ags-\r\n2   l        589   spar   390\r\nande   411\r\nUtgi\r\n200 Ansla  1 647   fts- 1 647\r\n3   g       0001   prog   000\r\nnos\r\n200 Försl  1 416\r\n4   ag       000\r\n200 Beräk  1 348\r\n5   nat      000\r\n200 Beräk  1 453\r\n6   nat      000\r\n1 Inklusive förslag om en ökning med\r\n200 000 tkr på tilläggsbudget i samband\r\nmed budgetpropositionen för 2004.\r\nAnslaget    avser    ersättningar    till\r\narbetstagare   för   lönefordringar   vid\r\nkonkurs      enligt      lönegarantilagen\r\n(1992:497).  Anslaget  skall  även  täcka\r\nadministrativa       kostnader        för\r\nKammarkollegiets förvaltning av anslaget.\r\nFrån      anslaget     ersätts      också\r\nlänsstyrelserna  för  arbetet   med   att\r\nbetala  ut ersättning för lönefordringar.\r\nFrån   och   med   2001   nettobudgeteras\r\nanslaget.  Det  innebär  att  belopp  som\r\nåtervinns   från  konkurser   förs   till\r\nanslaget  och får användas till  utgifter\r\nunder     anslaget.     De     viktigaste\r\nutgiftsstyrande faktorerna  för  anslaget\r\när  utvecklingen av antalet anställda som\r\när  berörda av företagskonkurser  och  de\r\nlönenivåer  som de anställda  som  uppbär\r\nlönegarantiersättning har. Utgifterna har\r\nökat stadigt sedan budgetåret 1999.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 1 416  miljoner\r\nkronor för budgetåret 2004.\r\nUtskottet  biträder regeringens  förslag\r\ntill medelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nAnslaget 22:12 Inspektionen för\r\narbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nUtgi\r\n200 Ansla 7 7741   fts- 7 774\r\n3   g              prog\r\nnos\r\n200 Försl 50 943\r\n4   ag\r\n200 Beräk     52\r\n5   nat     1482\r\n200 Beräk     53\r\n6   nat     0273\r\n1 Nytt anslag från 2003, varav 3 000 tkr\r\npå tilläggsbudget i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen 2003.\r\n2 Motsvarar 50 943 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n3 Motsvarar 50 943 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nÄndamålet  för  anslaget avser  kostnader\r\nför    personal,   lokaler   och    andra\r\nförvaltningskostnader   vid    den    nya\r\nmyndigheten       Inspektionen        för\r\narbetslöshetsförsäkringen vars verksamhet\r\nskall  sätta  i gång den 1 januari  2004.\r\nMyndigheten    är    lokaliserad     till\r\nKatrineholm.  Inspektionen   skall,   med\r\nundantag  för utbetalning av statsbidrag,\r\növerta     samtliga     AMS     nuvarande\r\ntillsynsuppgifter  i   förhållande   till\r\narbetslöshetskassorna. Inspektionen skall\r\ngranska   rutiner  för  hanteringen   och\r\nhandläggningen     av     ärenden      om\r\narbetslöshetsersättning och  återkallande\r\nav            anvisningar            från\r\narbetsmarknadspolitiska    program    hos\r\nmyndigheter   inom  AMV.   Vidare   skall\r\ninspektionen till AMS påtala brister  som\r\nframkommit  vid  granskningen  inom   AMV\r\nvarefter   AMS   till  inspektionen   och\r\nregeringen skall redovisa vilka  åtgärder\r\nsom har vidtagits eller kommer att vidtas\r\nför  att åtgärda bristerna. Från och  med\r\n2004 beräknas utgifterna för inspektionen\r\nuppgå  till 51 miljoner kronor.  Anslaget\r\nökas   därför  med  46  miljoner  kronor.\r\nÖkningen av anslaget finansieras genom en\r\nminskning      av      anslaget      22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader   med   motsvarande\r\nbelopp.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 50 943  000  kr\r\nför budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n50 943                      -5\r\n000\r\nKristdemokraterna      konstaterar      i\r\nkommittémotion   A329   (yrk.   31)   att\r\ninspektionen   skall    ta    över    AMS\r\ntillsynsansvar    i   förhållande    till\r\narbetslöshetskassorna. AMS kostnader  för\r\ndenna  verksamhet uppgår i  dag  till  46\r\nmiljoner kronor medan regeringen föreslår\r\natt  den  nya  myndigheten skall  ha  ett\r\nanslag  på  51 miljoner kronor budgetåret\r\n2004.  Kristdemokraterna anser att en  ny\r\nmyndighet  i mindre skala och  med  lägre\r\nlokalkostnader   bör  kunna   sköta   sin\r\nverksamhet med samma anslag som AMS skött\r\nden.\r\nFör      budgetåret     2004     beräknar\r\nKristdemokraterna  anslaget  till  ett  5\r\nmiljoner  kronor  lägre  belopp  än   vad\r\nregeringen  föreslår  (yrk.  34  i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet finner regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning väl avvägt  och  biträder\r\nregeringens  förslag till medelsanvisning\r\nunder anslaget samt avstyrker motion A329\r\nyrkandena 31 och 34 i denna del (kd).\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 13.\r\n\r\nFöreslaget nytt anslag: Ny\r\narbetsmarknadsmyndighet (m)\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nSom   redovisats  under   anslaget   22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader            förordar\r\nModeraterna i motion A339 inrättandet  av\r\nen  ny  effektiv  arbetsmarknadsmyndighet\r\nsom    skall   ersätta   AMS.   Den   nya\r\nmyndigheten   skall   ansvara   för   att\r\ngodtagbara  förmedlingstjänster   erbjuds\r\növer     hela     landet,    administrera\r\narbetsmarknadspolitiska stöd och  bedriva\r\nden   yttersta   myndighetsutövning   som\r\nfordras  för  att fördela  de  medel  som\r\nanslås   över  statsbudgeten  för  övriga\r\ninsatser.  Myndigheten  kan  bli  verksam\r\nhelt  och  fullt 2006. För att finansiera\r\nuppbyggnaden   av  den  nya   myndigheten\r\nföreslås  att 25 miljoner kronor  anvisas\r\npå  detta nya anslag för 2004 (yrk.  5  i\r\ndenna del).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI      konsekvens     med      utskottets\r\nställningstagande  i avsnitt  1  Allmänna\r\nfrågor  och  tidigare behandling  av  ett\r\nmycket   snarlikt  yrkande  i  betänkande\r\n2002/03:AU1,     avstyrks    Moderaternas\r\nförslag  om en ny arbetsmarknadsmyndighet\r\ni motion A339 yrkande 5 i denna del (m).\r\n\r\nFöreslaget nytt anslag: Jobb- och\r\nutvecklingsgaranti (fp)\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår  i  kommittémotion\r\nA310  (yrk.  8)  att  en  ny  jobb-   och\r\nutvecklingsgaranti  skall   införas   för\r\nlångstidsarbetslösa och i  kommittémotion\r\nSf326  (yrk.  7  i denna del)  också  för\r\ninvandrare       som       har       fått\r\nuppehållstillstånd.  Garantin  består  av\r\ntvå  delar,  samhällsnyttigt  arbete  och\r\nutbildning. Garantin skall upphandlas  av\r\nbemanningsföretag  och uthyrningsföretag;\r\näven  frivilligorganisationer kan  delta.\r\nSyftet  med  garantin är att  stärka  den\r\narbetslöses ställning och att  han  eller\r\nhon  snarast skall kunna övergå till  den\r\nöppna arbetsmarknaden. Ersättningen skall\r\nligga något högre än socialbidraget,  men\r\nden   som  utan  goda  skäl  vägrar   att\r\nmedverka får en lägre ersättning. För den\r\nföreslagna  garantin avsätter Folkpartiet\r\n300  miljoner kronor enligt  motion  A310\r\n(yrk.   14   i  denna  del).  Motsvarande\r\nförslag  återfinns  i  partimotion  Fi240\r\n(yrk. 21 i denna del).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har i avsnitt 1 Allmänna frågor\r\navstyrkt Folkpartiets förslag om en jobb-\r\noch utvecklingsgaranti och avstyrker till\r\nföljd därav även motion A310 yrkandena  8\r\noch 14 i denna del (fp) och Sf326 yrkande\r\n7 i denna del (fp).\r\n\r\nSammanställning av utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen\r\nm.m. på utgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\nAv     nedanstående    tabell     framgår\r\nregeringens   och   oppositionspartiernas\r\nförslag  och  fördelning  av  anslag   på\r\nutgiftsområde  13. Från  och  med  den  1\r\njanuari  2004 skall i princip  all  årlig\r\nrevision avgiftsbeläggas. Anslagen  under\r\nutgiftsområdet har i aktuella delar ökats\r\nsom      kompensation      för      denna\r\navgiftsbeläggning.\r\n\r\nBelopp i tusental kronor\r\nAnslag      Ansla Regeri\r\ngs-  ngens\r\ntyp  försla  (m)  (fp)   (kd)  (c)\r\ng\r\n22:1        (ram)  4 742  -256    -1   -410  -700\r\nArbetsmarkn          879   115   400    000   000\r\nadsverkets                       000\r\nförvaltning\r\nskostnader\r\n22:2        (ram) 39 253    -2    -9     -8    -9\r\nBidrag till          000   257   100    665   165\r\narbetslöshe                048   000    000   000\r\ntsersättnin\r\ng och\r\naktivitetss\r\ntöd\r\n22:3  Köp   (ram)  3 986  -846         -900    -3\r\nav                   573   748          000   500\r\narbetsmarkn                                   000\r\nadsutbildni\r\nng och\r\növriga\r\nkostnader\r\n22:4        (ram)  6 579  +100  +200   +785  +100\r\nSärskilda            607   000   000    000   000\r\ninsatser\r\nför\r\narbetshandi\r\nkappade\r\n22:5  Rådet (ram)     97\r\nför                  996\r\nEuropeiska\r\nsocialfonde\r\nn i Sverige\r\n22:6        (ram)  1 538                      -60\r\nEuropeiska           000                      000\r\nsocialfonde\r\nn m.m. för\r\nperioden\r\n2000-2006\r\n22:7        (ram)     21    +3\r\nInstitutet           437   563\r\nför\r\narbetsmarkn\r\nadspolitisk\r\nutvärdering\r\n22:8        (ram)     59   -59\r\nBidrag till          459   459\r\nadministrat\r\nion av\r\ngrundbelopp\r\net\r\n22:9        (ram)  4 235\r\nBidrag till          419\r\nSamhall AB\r\n22:10       (obet  7 750    -7\r\nBidrag till .)             750\r\nStiftelsen\r\nUtbildning\r\nNordkalotte\r\nn\r\n22:11       (ram)  1 416\r\nBidrag till          000\r\nlönegaranti\r\nersättning\r\n22:12       (ram)     50                 -5\r\nInspektione          943                000\r\nn för\r\narbetslöshe\r\ntsförsäkrin\r\ngen\r\n22:13       (ram)               +300\r\nJobbgaranti                      000\r\n(nytt\r\nanslag)\r\n22:14  Ny   (ram)          +25\r\narbetsmarkn                000\r\nadsmyndighe\r\nt (nytt\r\nanslag)\r\nSumma             61 989    -3   -10     -9   -13\r\n063   298   000    195   325\r\n557   000    000   000\r\nAv  avsnitt 4.1 framgår att utskottet har\r\nanslutit sig till regeringens förslag  om\r\nfördelning  på  anslag av  utgifterna  på\r\nutgiftsområde  13.  Detta   innebär   att\r\npropositionen  tillstyrkts i  motsvarande\r\ndel  (prop. utg.omr. 13 punkt 9) och  att\r\nmotionerna A263, A310, A329, A330,  A339,\r\nA363,  A370, Fi240 och Sf326 avstyrkts  i\r\nberörda delar. Utskottet avstyrker därmed\r\näven motion A339 yrkande 7 (m).\r\n\r\n4.2 Anslag på utgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n\r\nAnslaget 23:1 Arbetsmiljöverket\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl    27\r\n200 Utfal    569   ags-   201\r\n2   l        372   spar\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla    650   fts-   650\r\n3   g        578   prog   667\r\nnos\r\n200 Försl    639\r\n4   ag       919\r\n200 Beräk    659\r\n5   nat     6951\r\n200 Beräk    670\r\n6   nat     2342\r\n1 Motsvarar 644 907 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n2 Motsvarar 644 910 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nAnslaget  avser kostnader  för  personal,\r\nlokaler samt övriga förvaltningskostnader\r\nvid  Arbetsmiljöverket. Anslaget omfattar\r\näven    kostnader   för   den   regionala\r\nskyddsombudsverksamheten.\r\nArbetsmiljöverket  har  under   2001-2003\r\nanställt    127   personer,   varav    97\r\narbetsmiljöinspektörer. Utbildningen  har\r\nhuvudsakligen genomförts i  verkets  egen\r\nregi   och  har  i  ett  kort  perspektiv\r\nbelastat   tillsynsverksamheten.    Denna\r\nsatsning  har bidragit till  att  antalet\r\nförelägganden  och förbud  minskat  under\r\ndenna   period.   Även   den   fortgående\r\nutvecklingen     av    tillsynen     från\r\ndetaljtillsyn   mot   en   organisatorisk\r\ntillsyn har påverkat verksamheten i samma\r\nriktning.  Organisatorisk tillsyn  syftar\r\ntill    att   ändra   förhållandena    på\r\narbetsplatsen       varaktigt       medan\r\ndetaljtillsyn ofta har en mera  begränsad\r\noch  kortsiktig effekt. Med anledning  av\r\nden  kraftiga ökningen av arbetsrelaterad\r\nohälsa  inom vård, skola och  omsorg  har\r\nArbetsmiljöverkets    tillsyn    särskilt\r\nuppmärksammat    dessa    områden.     En\r\nfortgående  organisationsförändring  till\r\nföljd  av  ombildningen till  ett  samlat\r\nverk sker fortfarande. Regeringen påpekar\r\natt det är viktigt att verket långsiktigt\r\nutvecklar  samspelet mellan  central  och\r\nlokal   nivå   i  tillsynen.   Regeringen\r\nföreslår   att   anslaget   tillförs   29\r\nmiljoner   kronor   för   att   förstärka\r\ntillsynsverksamheten  och   30   miljoner\r\nkronor       för      den       regionala\r\nskyddsombudsverksamheten.  Båda  beloppen\r\när  permanent  nivåhöjande för  anslaget.\r\nFör   att   finansiera   flyttningen   av\r\nBelastningsskadecentrum till Högskolan  i\r\nGävle  föreslår regeringen  att  anslaget\r\nminskas  med 5 miljoner kronor för  2004.\r\nDet  innebär att anslaget 25:74 Forskning\r\noch  konstnärligt  utvecklingsarbete  vid\r\nvissa högskolor m.m. tillförs motsvarande\r\nbelopp. För att finansiera en höjning  av\r\nanslaget  23:4  Arbetsdomstolen   minskas\r\nanslaget  med  1  550  000  kr.  Anslaget\r\nminskas  slutligen med 9 miljoner  kronor\r\nmed   anledning  av  att  bidraget   till\r\ntidningen Du & jobbet upphör.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen att  för  anslaget\r\n23:1  under  2004 besluta om  bidrag  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 16 602  000  kr\r\nunder    budgetåret   2005.    Regeringen\r\nföreslår   att  riksdagen   anvisar   ett\r\nramanslag   på  639  919   000   kr   för\r\nbudgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n639 91   -28 1    -100    -150\r\n9             56     000     000\r\nModeraterna  anser  i  kommittémotionerna\r\nA339  (yrk.  17)  att  Arbetsmiljöverkets\r\nuppdrag  är  omfattande och  verksamheten\r\nbetydelsefull.   För   budgetåret    2004\r\nberäknar  Moderaterna anslaget  till  611\r\n763  000  kr,  vilket är 28  156  000  kr\r\nmindre än regeringens förslag.\r\nFolkpartiet lägger i kommittémotion  A310\r\n(yrk.  14  i  denna  del)  sparbeting  på\r\nArbetsmiljöverket  och  räknar  med   att\r\nanslaget  kan  minskas med  100  miljoner\r\nkronor  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag.    Motsvarande    anslagsförslag\r\nåterfinns i partimotion Fi240 (yrk. 21  i\r\ndenna del).\r\nKristdemokraterna menar i  kommittémotion\r\nA329  (yrk.  29 och 34 i denna  del)  att\r\nArbetsmiljöverket under  de  senare  åren\r\nfått  kraftigt ökade anslag, vilket bl.a.\r\nfått  till  följd  att  alla  medel  inte\r\nkunnat  förbrukas. Med tanke på de  ökade\r\nanslagen   under  senare   år   och   den\r\nrationaliseringspotential som bör  finnas\r\nefter         sammanslagningen         av\r\nArbetarskyddsstyrelsen och  de  regionala\r\nyrkesinspektionerna   bedöms    att    en\r\nbesparing  på  150  miljoner  kronor   är\r\nmöjlig. Kristdemokraterna vill införa  en\r\nny              och             samordnad\r\nrehabiliteringsförsäkring  i  linje   med\r\nförslaget  i  utredningen  Rehabilitering\r\ntill    arbete   (SOU   2000:78).   Denna\r\nförsäkring         skulle         avlasta\r\nArbetsmiljöverket     från     en     del\r\narbetsuppgifter  som  myndigheten   fått.\r\nRehabiliteringsförsäkringen      föreslås\r\ngälla  fr.o.m.  den 1 januari  2004.  Den\r\ntotala   helårseffekten  skulle  bli   en\r\nsatsning  på totalt omkring 3,4 miljarder\r\nkronor. Kristdemokraterna vill satsa  2,8\r\nmiljarder   kronor   under   2004,   året\r\ndärefter  är  den samordnade försäkringen\r\nfullt  utbyggd.  Kristdemokraterna  delar\r\nregeringens  bedömning att bidraget  till\r\ntidningen  Du & jobbet kan avslutas.  För\r\nbudgetåret         2004          beräknar\r\nKristdemokraterna anslaget till  ett  150\r\nmiljoner  kronor  lägre  belopp  än   vad\r\nregeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som anser att anslaget är  väl\r\navvägt,  tillstyrker regeringens  förslag\r\ntill  medelsanvisning under anslaget  och\r\navstyrker  motionerna A310 yrkande  14  i\r\ndenna del (fp), A329 yrkandena 29 och  34\r\ni denna del (kd) och A339 yrkande 17 (m).\r\nI  slutet  av  detta  avsnitt  finns  en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\nUtskottet  biträder  även  förslaget   i\r\nfråga om bemyndigande (prop. utg.omr.  14\r\npunkt 2).\r\n\r\nAnslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl 1 091\r\n200 Utfal    317   ags-\r\n2   l        486   spar\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla    317   fts-   303\r\n3   g        952   prog   016\r\nnos\r\n200 Försl    309\r\n4   ag       420\r\n200 Beräk    313\r\n5   nat     4141\r\n200 Beräk    318\r\n6   nat     2702\r\n1 Motsvarar 306 486 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n2 Motsvarar 306 486 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nAnslaget     avser     kostnader      för\r\nArbetslivsinstitutets  (ALI)  forsknings-\r\noch    utvecklingsverksamhet,   inklusive\r\nsamarbetsavtal  med externa  parter  samt\r\nutbildningsverksamhet      och      annan\r\nkunskapsförmedling.   Anslaget   omfattar\r\näven  kostnader för personal och  lokaler\r\nsamt  övriga  förvaltningskostnader   vid\r\nALI.  Regeringens bedömning  är  att  ALI\r\nunder  2002 har gjort värdefulla insatser\r\ninom  arbetslivsområdet. ALI har bidragit\r\ntill   att  kunskaper  om  betydelsefulla\r\nfaktorer  och  samband inom  området  har\r\nökat   och   att   viktig   kunskap   och\r\nerfarenhet  förmedlas till praktiker  och\r\narbetsplatser. Det omfattande arbetet för\r\natt  uppnå  en budget i balans har  givit\r\nresultat.  ALI bör fortlöpande  utvärdera\r\noch   pröva   sin  verksamhet   för   att\r\nåstadkomma  en  effektiv resursanvändning\r\noch      ökat      nyttiggörande       av\r\nforskningsresultaten.     En     fortsatt\r\nsamverkan med högskola och universitet är\r\nockså  viktig. Arbetslivsforskningen  bör\r\näven  fortsättningsvis bedrivas  i  aktiv\r\nsamverkan   med   lokala  och   regionala\r\naktörer      och      då      eftersträva\r\nsamfinansiering.  Utbildningsverksamheten\r\nsom   riktas   till  företagshälsovårdens\r\npersonal  utgör  en  viktig  del  av  den\r\nkunskapsförmedlande         verksamheten.\r\nRegeringen föreslår att 3 miljoner kronor\r\ntillförs detta anslag för metodutveckling\r\nav företagshälsovården för 2004. Anslaget\r\nökas  med 5 miljoner kronor för att täcka\r\nde engångskostnader som kommer att uppstå\r\nmed        anledning        av        att\r\nBelastningsskadecentrum i Umeå  har  bytt\r\nhuvudman från ALI till Högskolan i Gävle.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2004  för\r\nanslaget  23:2  besluta  om  bidrag   som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter  på högst  100  miljoner\r\nkronor    under   2005-2008.   Regeringen\r\nföreslår   att  riksdagen   anvisar   ett\r\nramanslag   på  309  420   000   kr   för\r\nbudgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n309 42   -15 1   -75 0   -53 0    -230\r\n0             62      00      00     000\r\nModeraterna betonar i kommittémotion A339\r\n(yrk. 18) att ALI:s uppdrag är omfattande\r\noch  att  verksamheten är  betydelsefull.\r\nFör  budgetåret 2004 beräknar Moderaterna\r\nanslaget  till 294 258 000 kr, vilket  är\r\n15  162  000  kr mindre än vad regeringen\r\nföreslår.\r\nFolkpartiet lägger i kommittémotion  A310\r\n(yrk.  14 i denna del) sparbeting på  ALI\r\noch beräknar för budgetåret 2004 anslaget\r\ntill  ett 75 miljoner kronor lägre belopp\r\nän  vad  regeringen föreslår. Motsvarande\r\nanslagsförslag  återfinns  i  partimotion\r\nFi240 (yrk. 21 i denna del).\r\nKristdemokraterna  pekar  i   partimotion\r\nA329 (yrk. 30 och 34 i denna del) på  att\r\nallvarliga  brister  har  konstaterats  i\r\nstyrningen  av ALI. Det krävs därför  att\r\nen  rejäl  översyn genomförs av  ALI  och\r\ndess  relationer till andra  myndigheter.\r\nÖversynen   skall   vara   grundlig   och\r\nförutsättningslös. Mycket talar  för  att\r\nALI:s   forskningsresurser  kommer   till\r\neffektivare  användning om de finansierar\r\nforskning  på universitet, högskolor  och\r\nandra organ. Informationsspridningen  och\r\nutbildningsverksamheten kan tas  över  av\r\nArbetsmiljöverket.  ALI  bör   omedelbart\r\nkunna  genomföra en del rationaliseringar\r\noch fokusera sin verksamhet, bl.a. minska\r\nen    del    av    sin    bidragsgivning.\r\nKristdemokraterna        menar        att\r\narbetslivsinriktad      forskning      på\r\norganisationsområdet bör prioriteras.  På\r\ntre  års sikt bör ALI kunna avvecklas och\r\ndess      uppgifter      fördelas      på\r\nArbetsmiljöverket, universitet, högskolor\r\noch  andra aktörer. Anslaget till ALI kan\r\nminskas    med   50   miljoner    kronor.\r\nKristdemokraterna stöder inte regeringens\r\nförslag    till   metodutveckling    inom\r\nföretagshälsovården   och   därför    kan\r\nanslaget   minskas  med   ytterligare   3\r\nmiljoner  kronor.  För  budgetåret   2004\r\nberäknar Kristdemokraterna anslaget  till\r\nett  53  miljoner kronor lägre belopp  än\r\nvad regeringen föreslår.\r\nCenterpartiet  tydliggör i kommittémotion\r\nA364   att  partiet  vill  satsa  på   en\r\ndecentraliserad  forskningsstruktur.  Det\r\när  viktigt  att  bygga upp  livskraftiga\r\nforskningsmiljöer  runt  om   i   landet.\r\nDärför bör en del av det forskningsarbete\r\nsom  i  dag utförs på ALI finnas  ute  på\r\nlandets  universitet och  högskolor.  För\r\nbudgetåret  2004  beräknar  Centerpartiet\r\nanslaget  till  ett 230  miljoner  kronor\r\nlägre belopp än vad regeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vill understryka betydelsen  av\r\natt  det finns en fungerande organisation\r\nför  forskning och utveckling som rör  de\r\nsnabba  och  djupgående förändringar  som\r\npågår inom arbetslivet. ALI, vars uppgift\r\när  att  forska,  utveckla,  utbilda  och\r\nförmedla  kunskap om och  i  arbetslivet,\r\nhar   en  viktig  roll  i  detta  arbete.\r\nUtskottet   ser   positivt    på    ALI:s\r\nansträngningar och förbättringar avseende\r\nverksamhetens inriktning och organisation\r\noch anpassningen av verksamheten till  de\r\nbudgeterade   medlen.   Utskottet    vill\r\nframhålla  företagshälsovården   som   en\r\nbetydelsefull tillgång i det förebyggande\r\narbetsmiljöarbetet  och  i  samband   med\r\nrehabilitering. Förslaget om att tillföra\r\n3  miljoner  kronor  för  metodutveckling\r\ninom företagshälsovården välkomnas därför\r\nav  utskottet. Utskottet anser också  att\r\narbetslivsforskningen       även        i\r\nfortsättningen  bör  bedrivas   i   aktiv\r\nsamverkan   med   lokala  och   regionala\r\naktörer.  Med  hänvisning till  det  ovan\r\nframförda  avstyrker utskottet motionerna\r\nA310  yrkande 14 i denna del  (fp),  A329\r\nyrkandena  30  och 34 i denna  del  (kd),\r\nA339  yrkande  18 (m) och A364  (c)  samt\r\ntillstyrker   regeringens  förslag   till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  i fråga om bemyndigande  för  år\r\n2004 (prop. utg.omr. 14 punkt 3).\r\n\r\nAnslaget 23:3 Särskilda\r\nutbildningsinsatser m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl    34\r\n200 Utfal 45 872   ags-   230\r\n2   l              spar\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla 46 000   fts-    46\r\n3   g              prog   000\r\nnos\r\n200 Försl 46 000\r\n4   ag\r\n200 Beräk 46 000\r\n5   nat\r\n200 Beräk 46 000\r\n6   nat\r\nAnslaget  administreras av ALI och  avser\r\nbidrag   till  arbetsmarknadens   parter.\r\nFrämst       går      anslaget       till\r\narbetsmiljöutbildningar   för    fackliga\r\nförtroendemän och viss EU-bevakning.\r\nRegeringen  har givit ALI i  uppdrag  att\r\nunder  2004 närmare redovisa användningen\r\nav  medlen. Regeringen har i år dragit in\r\ndet   anslagssparande   som   fanns   vid\r\ningången av 2003. Det har ersatts av  ett\r\nbemyndigandesystem   i    enlighet    med\r\nförslaget i 2003 års budgetproposition.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2004  för\r\nramanslaget  23:3 besluta om  bidrag  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 33 300  000  kr\r\nunder   2005.  Regeringen  föreslår   att\r\nriksdagen  anvisar ett  ramanslag  på  46\r\nmiljoner kronor för budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n46 000   -23 0   -10 0   -23 0\r\n00      00      00\r\nModeraterna menar i kommittémotion A  339\r\n(yrk.  19) att anslaget successivt  skall\r\nreduceras,   och   för  budgetåret   2004\r\nberäknar  Moderaterna  anslaget  till  23\r\nmiljoner   kronor,  vilket   innebär   en\r\nhalvering  i förhållande till regeringens\r\nförslag.\r\nFolkpartiet  anser i kommittémotion  A310\r\n(yrk.  14  i denna del) att ett  sparande\r\nkan  ske  på  anslaget  och  föreslår  en\r\nminskning med 10 miljoner kronor  jämfört\r\nmed   regeringens  förslag.   Motsvarande\r\nanslagsförslag  återfinns  i  partimotion\r\nFi240 (yrk. 21 i denna del).\r\nKristdemokraterna       förordar        i\r\nkommittémotion A329 (yrk. 34 i denna del)\r\natt  anslaget halveras för 2004  för  att\r\nsedan   helt   tas  bort.   Bidrag   till\r\nregionala                    skyddsombud,\r\ninformationsinsatser                  och\r\nstandardiseringsverksamhet har sedan 2001\r\nförts   över   från  detta  anslag   till\r\nArbetsmiljöverket                     och\r\nförvaltningskostnaderna till ALI. Kvar är\r\nmedel  som ALI skall dela ut främst  till\r\nfackliga                   förtroendemäns\r\narbetsmiljöutbildningar  och   viss   EU-\r\nbevakning.   Eftersom  stödet   till   de\r\nregionala skyddsombuden numera  finns  på\r\nArbetsmiljöverkets anslag är det tveksamt\r\nom statliga bidrag i all evighet skall gå\r\ntill   utbildning   av  övriga   fackliga\r\nförtroendevalda.       De        fackliga\r\norganisationerna    bör    klara    sådan\r\nutbildning  själva eller i samarbete  med\r\narbetsgivarna.   För   budgetåret    2004\r\nberäknar Kristdemokraterna anslaget  till\r\nett  23  miljoner kronor lägre belopp  än\r\nvad regeringen föreslår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets mening finns det  inte\r\nskäl  att nu göra någon förändring av  de\r\nbidrag  som lämnas inom ramen  för  detta\r\nanslag. Utskottet, som ställer sig  bakom\r\nregeringens förslag till medelsanvisning,\r\navstyrker  motionerna A310 yrkande  14  i\r\ndenna  del (fp), A329 yrkande 34 i  denna\r\ndel (kd) och A339 yrkande 19 (m).\r\nI  slutet  av  detta  avsnitt  finns  en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  i fråga om bemyndigande  för  år\r\n2004 (prop. utg.omr. 14 punkt 4).\r\n\r\nAnslaget 23:4 Arbetsdomstolen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl    -1\r\n200 Utfal 21 066   ags-   458\r\n2   l              spar\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla     25   fts-    21\r\n3   g       9711   prog   788\r\nnos\r\n200 Försl 23 940\r\n4   ag\r\n200 Beräk     24\r\n5   nat     5132\r\n200 Beräk     24\r\n6   nat     9353\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutad\r\nökning med 6 000 tkr på tilläggsbudget i\r\nsamband med den ekonomiska\r\nvårpropositionen 2003.\r\n2 Motsvarar 23 940 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n3 Motsvarar 23 940 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nAnslaget  avser kostnader  för  personal,\r\nlokaler  och övriga förvaltningskostnader\r\nvid  Arbetsdomstolen. Regeringen  bedömer\r\natt  verksamheten  har fungerat  väl  vid\r\nArbetsdomstolen.  Domstolen  har  lyckats\r\nmed att hålla nere ärendebalanserna.\r\nFör   att  Arbetsdomstolen  skall   kunna\r\nsäkerställa kvaliteten på sin  verksamhet\r\nbör anslaget förstärkas med 3 100 000 kr.\r\nUtgiftsökningen  finansieras  genom   att\r\ndels  anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader     minskas     med\r\n1   550   000  kr,  dels  anslaget   23:1\r\nArbetsmiljöverket minskas med 1  550  000\r\nkr för 2004.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 23 940  000  kr\r\nför budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n23 940   -23 9   -23 9\r\n40      00\r\nModeraterna,    som    är    principiella\r\nmotståndare  till  specialdomstolar   och\r\npartssammansatta   domstolar,   anser   i\r\nkommittémotionerna  A339  (yrk.  20)  och\r\nA258  (yrk. 10) att Arbetsdomstolen skall\r\nläggas  ned och dess uppgifter  överföras\r\ntill  det allmänna domstolsväsendet.  Som\r\nen  följd av detta ställningstagande  kan\r\nanslaget utgå.\r\nFolkpartiet  menar i kommittémotion  A310\r\n(yrk.    14   i   denna   del    )    att\r\nArbetsdomstolen  skall  läggas  ned   och\r\nmålen   föras   över  till  de   allmänna\r\ndomstolarna.   Medlen  på  anslaget   för\r\nArbetsdomstolen skall därför flyttas till\r\nutgiftsområde       4      Rättsväsendet.\r\nMotsvarande    förslag    återfinns     i\r\npartimotion Fi240 (yrk. 21 i denna del).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   har   vid  flera   tillfällen\r\nbehandlat    liknande    förslag     från\r\nModeraterna  som nu också  förs  fram  av\r\nFolkpartiet.   Utskottet   anser   liksom\r\ntidigare att Arbetsdomstolen skall finnas\r\nkvar och avstyrker därför motionerna A258\r\nyrkande  10 (m), A310 yrkande 14 i  denna\r\ndel   (fp)  och  A339  yrkande  20   (m).\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill medelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslaget 23:5 Statens nämnd för\r\narbetstagares uppfinningar\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl     2\r\n200 Utfal     57   ags-\r\n2   l              spar\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla     61   fts-    59\r\n3   g              prog\r\nnos\r\n200 Försl     71\r\n4   ag\r\n200 Beräk    731\r\n5   nat\r\n200 Beräk    742\r\n6   nat\r\n1 Motsvarar 71 tkr i 2004 års prisnivå.\r\n2 Motsvarar 71 tkr i 2004 års prisnivå.\r\nAnslaget  avser  kostnader  för  nämndens\r\nverksamhet, som huvudsakligen  består  av\r\narvodes-     och    ersättningskostnader.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar\r\nett ramanslag på 71 000 kr för budgetåret\r\n2004.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   till   medelsanvisning    under\r\nanslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslaget 23:6 Internationella\r\narbetsorganisationen (ILO)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl   499\r\n200 Utfal 21 526   ags-\r\n2   l              spar\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla 26 681   fts-    23\r\n3   g              prog   467\r\nnos\r\n200 Försl 23 022\r\n4   ag\r\n200 Beräk 23 022\r\n5   nat\r\n200 Beräk 23 022\r\n6   nat\r\nAnslaget  avser  huvudsakligen  kostnader\r\nför     Sveriges    medlemsavgift    till\r\nInternationella      arbetsorganisationen\r\n(ILO). En del av anslaget avser kostnader\r\nför deltagande i ILO:s verksamhet och för\r\nILO-kommittén.      ILO:s      beslutande\r\nförsamling,               Internationella\r\narbetskonferensen, justerade  under  2003\r\nskalan  för medlemsländernas bidrag  till\r\norganisationen.  Sveriges   andel   utgör\r\ndrygt   1  %.  Regeringen  föreslår   att\r\nriksdagen anvisar ett ramanslag på 23 022\r\n000 kr för budgetåret 2004.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   till   medelsanvisning    under\r\nanslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslaget 23:7 Ombudsmannen mot\r\ndiskriminering på grund av sexuell\r\nläggning (HomO)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl    35\r\n200 Utfal  4 980   ags-\r\n2   l              spar\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla  6 493   fts- 6 366\r\n3   g              prog\r\nnos\r\n200 Försl  8 098\r\n4   ag\r\n200 Beräk 7 5871\r\n5   nat\r\n200 Beräk 7 7132\r\n6   nat\r\n1 Motsvarar 6 493 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n2 Motsvarar 6 493 tkr i 2004 års prisnivå\r\nFrån  anslaget finansieras kostnader  för\r\npersonal,      lokaler     och      andra\r\nförvaltningskostnader  för   Ombudsmannen\r\nmot  diskriminering på grund  av  sexuell\r\nläggning (HomO). En ny lag om förbud  mot\r\ndiskriminering trädde i kraft den 1  juli\r\n2003.  Syftet  med lagen är att  motverka\r\ndiskriminering  som har samband  med  ett\r\nantal    diskrimineringsgrunder,    bl.a.\r\nsexuell      läggning     inom      t.ex.\r\narbetsmarknadspolitisk verksamhet och vid\r\nyrkesmässigt tillhandahållande av  varor,\r\ntjänster och bostäder. Flera myndigheter,\r\ndäribland HomO, har tillsynsansvar enligt\r\ndenna  lag.  Vidare  framgår  det  nu  av\r\ninstruktionen  för HomO  att  myndigheten\r\näven   skall   förebygga   och   motverka\r\nhomofobi. HomO har fått utökade uppgifter\r\npå   grund   av   ny   lagstiftning   och\r\ntilläggsuppdraget   att   förebygga   och\r\nmotverka  homofobi.  Regeringen  föreslår\r\ndärför att anslaget förstärks med  3  400\r\n000 kr för 2004. Större delen av ökningen\r\nfinansieras  genom  medel  från  anslaget\r\n30:1 Stöd till idrotten.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar ett ramanslag på 8 098 000 kr för\r\nbudgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n8 098    -8 09           -1 00\r\n8               0\r\nModeraterna   vill  i  kommittémotionerna\r\nA258  (yrk. 9 i denna del) och A339 (yrk.\r\n21)  att de fyra ombudsmännen som  har  i\r\nuppdrag att utöva tillsyn enligt de olika\r\nlagarna  mot diskriminering i arbetslivet\r\nslås  ihop  till  en gemensam  myndighet.\r\nTill   följd   därav  sammanläggs   också\r\nJämställdhetsnämnden  och   Nämnden   mot\r\ndiskriminering.  Moderaterna  anser   att\r\nanslaget  för HomO skall utgå. I motionen\r\nföreslås att det under utgiftsområde 14 i\r\nstället inrättas en ny myndighet och  att\r\ndet    skapas   ett   nytt   anslag   för\r\nOmbudsmannen   mot  diskriminering,   som\r\ntillförs  drygt  66 miljoner  kronor  för\r\n2004.\r\nKristdemokraterna  ser  i  kommittémotion\r\nA329  (yrk.  33 och 34 i denna  del)  med\r\nhänvisning  till  det redovisade  antalet\r\närenden    ingen   anledning   att    öka\r\nresurserna  till  HomO på  det  sätt  som\r\nregeringen föreslår. För budgetåret  2004\r\nberäknar Kristdemokraterna anslaget  till\r\n1   miljon   kronor   lägre   belopp   än\r\nregeringen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFrågan  om en samlad ombudsmannamyndighet\r\nbehandlades     hösten     2000     (bet.\r\n2000/01:KU3).                      Enligt\r\nkonstitutionsutskottet  borde  bl.a.   en\r\nutredning  tillsättas  med  uppgift   att\r\nundersöka  om  det fanns  förutsättningar\r\nför   att  slå  samman  några  av   eller\r\nsamtliga ombudsmannainstitutioner till en\r\ninstitution.  Detta gavs regeringen  till\r\nkänna.   Regeringen  beslutade   den   31\r\njanuari    2002    att    tillkalla    en\r\nparlamentarisk kommitté med  uppdrag  att\r\nbl.a.  överväga en gemensam  lagstiftning\r\nmot   diskriminering  som  omfattar  alla\r\neller   flertalet  diskrimineringsgrunder\r\noch samhällsområden. Kommittén fick också\r\ni  uppdrag att se över ansvarsområden och\r\nuppgifter  för Jämställdhetsombudsmannen,\r\nHomO,     Ombudsmannen     mot     etnisk\r\ndiskriminering  och Handikappombudsmannen\r\nsamt  att  överväga en  samordning  eller\r\nsammanslagning    av    samtliga    dessa\r\nombudsmän. Kommittén skall också överväga\r\nom      den     eller     de     framtida\r\nombudsmannainstitutionerna  som  föreslås\r\nskall  vara underställda regeringen eller\r\nriksdagen. Kommittén skall redovisa  sitt\r\nuppdrag  senast  den  1  december   2004.\r\nKonstitutionsutskottet behandlade  frågan\r\npå  nytt  hösten 2002 (bet.  2002/03:KU1)\r\noch    hänvisade   då   till   kommittén.\r\nKonstitutionsutskottet     ansåg      att\r\nresultatet av det utredningsarbetet borde\r\navvaktas.   Arbetsmarknadsutskottet   gör\r\ninte  någon annan bedömning i  frågan  än\r\nkonstitutionsutskottet.\r\nUtskottet,    som   finner   regeringens\r\nförslag  till medelsanvisning väl  avvägt\r\nmed  tanke  på HomO:s nya uppgifter,  och\r\nsom  hänvisar  till vad som anförts  ovan\r\navstyrker  motionerna A258  yrkande  9  i\r\ndenna del (m), A329 yrkandena 33 och 34 i\r\ndenna  del (kd) och A339 yrkande  21  (m)\r\nsamt tillstyrker regeringens förslag till\r\nmedelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslaget 23:8 Medlingsinstitutet\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\nAnsl 2 460\r\n200 Utfal 47 177   ags-\r\n2   l              spar\r\nande\r\nUtgi\r\n200 Ansla 48 141   fts-    47\r\n3   g          1   prog   128\r\nnos\r\n200 Försl 49 103\r\n4   ag\r\n200 Beräk     50\r\n5   nat     1182\r\n200 Beräk     50\r\n6   nat     7653\r\n1 Inklusive av riksdagen redan beslutad\r\nökning med 1 250 tkr på tilläggsbudget i\r\nsamband med den ekonomiska\r\nvårpropositionen 2003.\r\n2 Motsvarar 49 103 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\n3 Motsvarar 49 103 tkr i 2004 års\r\nprisnivå.\r\nAnslaget  avser kostnader  för  personal,\r\nlokaler,    lönestatistik    och    andra\r\nförvaltningskostnader                 för\r\nMedlingsinstitutet.     Ansvaret      för\r\nlönestatistiken  fördes  2001  över  från\r\nStatistiska   centralbyrån   (SCB)   till\r\nMedlingsinstitutet. Anslaget  ökades  för\r\n2003  med  1  250 000 kr  i  och  med  en\r\nslutlig  reglering  av finansieringen  av\r\nstatistikansvaret. Finansieringen  skedde\r\ngenom  att  det  under  utgiftsområde   2\r\nSamhällsekonomi   och   finansförvaltning\r\nuppförda    anslaget   1:5    Statistiska\r\ncentralbyrån minskades med 1 250 000  kr.\r\nÖkningen  av  Medlingsinstitutets  anslag\r\npermanentas   genom  en  nivåhöjning   av\r\nanslaget   fr.o.m.  2004.  Finansieringen\r\nskall även fortsättningsvis ske från SCB.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 49 103  000  kr\r\nför budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n49 103   -24 5           -3 00\r\n52               0\r\nModeraterna   förordar  i  kommittémotion\r\nA339  (yrk.  22)  att Medlingsinstitutets\r\nuppdrag  begränsas. För  budgetåret  2004\r\nföreslår  Moderaterna ett 24 552  000  kr\r\nlägre belopp i anslag än regeringen.\r\nKristdemokraterna anser i  kommittémotion\r\nA329  (yrk. 34 i denna del) att  det  bör\r\növervägas om inte Medlingsinstitutet  kan\r\nsamverka  eller samlokalisera  med  någon\r\nannan    befintlig    myndighet,    t.ex.\r\nKammarkollegiet,  för  att  på  så   sätt\r\nminska     bl.a.     de    administrativa\r\nkostnaderna.      Detta      och      den\r\nrationaliseringspotential som bör  finnas\r\ngör  att partiet avvisar de höjda  anslag\r\nsom  regeringen föreslår och anvisar  ett\r\nanslag  som  sammantaget  är  3  miljoner\r\nkronor lägre än regeringens.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,   som   biträder   regeringens\r\nförslag   till  medelsanvisning,  avvisar\r\nbesparingsförslagen   som   framförs    i\r\novanstående motioner. Utskottet avstyrker\r\ndärför motionerna A329 yrkande 34 i denna\r\ndel (kd) och A339 yrkande 22 (m).\r\nI  slutet  av  detta  avsnitt  finns  en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslaget 24:1 Jämställdhetsombudsmannen\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n20 316   Ansl 1 075\r\n200 Utfal          ags-\r\n2   l              spar\r\nande\r\n21 294   Utgi    21\r\n200 Ansla          fts-   368\r\n3   g              prog\r\nnos\r\n200 Försl 22 145\r\n4   ag\r\n200 Beräk 22 662\r\n5   nat\r\n200 Beräk 23 036\r\n6   nat\r\nAnslaget     avser     kostnader      för\r\nJämställdhetsombudsmannen   (JämO)    med\r\nkansli  och för Jämställdhetsnämnden.  De\r\nhuvudsakliga faktorer som styr utgifterna\r\npå  området  är  antalet  anmälningar  om\r\nkönsdiskriminering             respektive\r\narbetsgivares bristande förmåga att  leva\r\nupp  till  jämställdhetslagens  krav   på\r\naktiva  åtgärder. Vidare styrs utgifterna\r\nav  JämO:s  insatser för  att  följa  upp\r\nlagens  krav på aktiva åtgärder  och  för\r\natt  fullgöra det informationsansvar  som\r\nåläggs myndigheten. Regeringen anser  att\r\nJämO:s  uppgift fortsatt skall  vara  att\r\nmotverka      könsdiskriminering       på\r\narbetsmarknaden    och    i    högskolan.\r\nMyndigheten  skall  i detta  syfte  utöva\r\ntillsyn enligt jämställdhetslagen och  se\r\ntill   att   metoder  för  att   motverka\r\nkönsdiskriminering finns tillgängliga och\r\nsprida dem.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 22 145  000  kr\r\nför budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTusental kronor\r\nRegeringe  Oppositionens    förslag    i\r\nns         förhållande  till regeringens\r\nförslag    förslag\r\nm       fp     kd       c\r\n22 145   -22 1\r\n45\r\nModeraterna   vill  i  kommittémotionerna\r\nA258  (yrk. 9 i denna del) och A339 (yrk.\r\n23)  att de fyra ombudsmännen som  har  i\r\nuppdrag   att   utöva   tillsyn    enligt\r\njämställdhetslagen  slås  ihop  till   en\r\ngemensam  myndighet.  Till  följd   därav\r\nsammanläggs   också  Jämställdhetsnämnden\r\noch     Nämnden    mot    diskriminering.\r\nModeraterna anser att anslaget  för  JämO\r\nskall  utgå. I motionen föreslås att  det\r\nunder utgiftsområde 14 i stället inrättas\r\nen  ny  myndighet och att det skapas  ett\r\nanslag,  Ombudsmannen mot diskriminering,\r\nsom tillförs drygt 66 miljoner kronor för\r\n2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed     hänvisning    till     utskottets\r\nställningstagande   under   anslag   23:7\r\ntillstyrker utskottet regeringens förslag\r\ntill  medelsanvisning under anslaget  och\r\navstyrker därför motionerna A258  yrkande\r\n9  i  denna  del (m) och A339 yrkande  23\r\n(m).\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\n\r\nAnslaget 24:2 Särskilda\r\njämställdhetsåtgärder\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsutveckling\r\nTusental kronor\r\n18 402   Ansl 6 859\r\n200 Utfal          ags-\r\n2   l              spar\r\nande\r\n13 706   Utgi    19\r\n200 Ansla          fts-   657\r\n3   g              prog\r\nnos\r\n200 Försl 13 706\r\n4   ag\r\n200 Beräk 13 706\r\n5   nat\r\n200 Beräk 13 706\r\n6   nat\r\nAnslaget     avser     kostnader      för\r\njämställdhetsåtgärder som syftar till att\r\nfrämja  jämställdhet mellan  kvinnor  och\r\nmän.  Anslaget  skall  användas  för  att\r\nstödja  verksamheter som syftar till  att\r\nfrämja  jämställdhet mellan  kvinnor  och\r\nmän   samt   organisationer  som   driver\r\nprojekt  med  detta syfte.  Anslaget  kan\r\näven  användas för att pröva nya  metoder\r\ninom jämställdhetsarbetet.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nanvisar  ett ramanslag på 13 706  000  kr\r\nunder budgetåret 2004.\r\nUtskottet  biträder regeringens  förslag\r\ntill medelsanvisning under anslaget.\r\nSist   i   detta   avsnitt   finns    en\r\nsammanställning       av       utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen  på\r\nutgiftsområde 14.\r\n\r\nFöreslaget nytt anslag: 23: Ombudsmannen\r\nmot diskriminering (m)\r\n\r\nSom    framgår   under   anslaget    23:7\r\nOmbudsmannen mot diskriminering på  grund\r\nav  sexuell läggning (HomO) och  anslaget\r\n24:1  Jämställdhetsombudsmannen  förordar\r\nModeraterna  i  kommittémotionerna   A339\r\n(yrk.  24) och A258 (yrk. 9 i denna  del)\r\natt  de  fyra ombudsmännen som  har  till\r\nuppgift    att    utöva   tillsyn    över\r\ndiskriminering  i arbetslivet  slås  ihop\r\ntill  en  gemensam myndighet. Till  följd\r\ndärav          sammanläggs           även\r\nJämställdhetsnämnden  och   Nämnden   mot\r\ndiskriminering.  All  diskriminering  kan\r\noch  skall  behandlas på samma sätt.  Det\r\nfinns inget hållbart motiv till att  dela\r\nupp lagstiftningen i olika kategorier och\r\ndärmed märka ut människor beroende på  av\r\nvilket skäl de blivit diskriminerade.\r\nFör  att  finansiera den nya myndigheten\r\nföreslås  att  66 200 000 kr  anvisas  på\r\ndetta nya anslag för 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed     hänvisning    till     utskottets\r\nställningstagande  under  anslaget   23:7\r\navstyrker   utskottet   motionerna   A258\r\nyrkande  9  i denna del och A339  yrkande\r\n24.\r\n\r\nSammanställning av utskottets\r\nställningstagande i fråga om anslagen\r\nm.m. på utgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\nAv     nedanstående    tabell     framgår\r\nregeringens   och   oppositionspartiernas\r\nförslag  och  fördelning  av  anslag   på\r\nutgiftsområde  14. Från  och  med  den  1\r\njanuari  2004 skall i princip  all  årlig\r\nrevision avgiftsbeläggas. Anslagen  under\r\nutgiftsområdet har i aktuella delar ökats\r\nsom      kompensation      för      denna\r\navgiftsbeläggning.\r\n\r\nBelopp i tusental kronor\r\nAnslag      Ansla Regeri (m)    (fp)  (kd)   (c)\r\ngs    ngens\r\ntyp  försla\r\ng\r\n23:1        (ram)    639   -28  -100   -150\r\nArbetsmiljö          919   156   000    000\r\nverket\r\n23:2        (ram)    309   -15   -75    -53  -230\r\nArbetslivsi          420   162   000    000   000\r\nnstitutet\r\n23:3        (ram)     46   -23   -10    -23\r\nSärskilda            000   000   000    000\r\nutbildnings\r\ninsatser\r\nm.m.\r\n23:4        (ram)     23   -23   -23\r\nArbetsdomst          940   940   900\r\nolen\r\n23:5        (ram)     71\r\nStatens\r\nnämnd för\r\narbetstagar\r\nes\r\nuppfinninga\r\nr\r\n23:6        (ram)     23\r\nInternation          022\r\nella\r\narbetsorgan\r\nisationen\r\n(ILO)\r\n23:7        (ram)  8 098    -8           -1\r\nOmbudsmanne                098          000\r\nn mot\r\ndiskriminer\r\ning på\r\ngrund av\r\nsexuell\r\nläggning\r\n(HomO)\r\n23:8        (ram)     49   -24           -3\r\nMedlingsins          103   552          000\r\ntitutet\r\n24:1        (ram)     22   -22\r\nJämställdhe          145   145\r\ntsombudsman\r\nnen\r\n24:2        (ram)     13\r\nSärskilda            706\r\njämställdhe\r\ntsåtgärder\r\n23:         (ram)          +66\r\nOmbudsmanne                200\r\nn mot\r\ndiskriminer\r\ning (nytt\r\nanslag)\r\nSumma              1 135   -78  -208   -230  -230\r\n424   853   900    000   000\r\nAv  avsnitt  4.2 framgår  att  utskottet\r\nhar anslutit sig till regeringens förslag\r\nom  fördelning på anslag av utgifterna på\r\nutgiftsområde  14.  Detta   innebär   att\r\npropositionen  tillstyrkts i  motsvarande\r\ndel  (prop. utg.omr. 14 punkt 6) och  att\r\nmotionerna  A258, A310, A329, A339,  A364\r\noch  Fi240  avstyrkts  i  berörda  delar.\r\nUtskottet  avstyrker därmed  även  motion\r\nA339 yrkande 16.\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 13 punkt 1 och avslår motion 2003/04:A339 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "7E10FD49-F6C7-423A-8D93-9FFA7585D8E8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "261",
                    "48",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7E10FD49-F6C7-423A-8D93-9FFA7585D8E8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Arbetslivspolitik",
          "forslag": "Riksdagen godkänner att målet för politikområdet Arbetslivspolitik från och med 2004 skall vara \"Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män\".\r\nRiksdagen godkänner att målet för politikområdet Arbetslivspolitik från och med 2004 skall vara \"Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män\".\r\nDärmed avslår riksdagen motion 2003/04:A339 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Jämställdhetspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A339 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Allmän inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf289 yrkande 18, 2003/04:Sf325 yrkande 6, 2003/04:Sf326 yrkandena 7 i denna del, 8, 9 och 11, 2003/04:Sf327 yrkande 13, 2003/04:Sf355 yrkandena 3 och 5, 2003/04:Sf400 yrkande 4, 2003/04:Sf402 yrkandena 10 och 11, 2003/04:Sf404 yrkandena 12 och 13, 2003/04:So409 yrkande 3, 2003/04:So569 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkande 19, 2003/04:N416 yrkandena 2-4, 2003/04:A226 yrkandena 1-5, 2003/04:A243, 2003/04:A247 yrkandena 1, 2 och 13, 2003/04:A249, 2003/04:A257 yrkandena 1, 3 och 4, 2003/04:A263 yrkandena 1, 2, 4-8, 19, 21 och 22, 2003/04:A270, 2003/04:A276, 2003/04:A290, 2003/04:A305 yrkandena 1-4, 8, 9, 11 och 16, 2003/04:A309 yrkandena 2, 5, 8 och 9, 2003/04:A310 yrkandena 1, 2 i denna del, 3, 6 och 7, 2003/04:A326 yrkande 3, 2003/04:A329 yrkandena 1-4, 6, 12 i denna del, 13, 16, 17, 24 och 25 i denna del, 2003/04:A330 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 2003/04:A336, 2003/04:A339 yrkandena 1 och 4, 2003/04:A340, 2003/04:A341 yrkandena 1, 3 och 4, 2003/04:A354, 2003/04:A370 yrkande 7 i denna del och 2003/04:A371 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "C71C2A2B-6C53-4CAE-B667-8E2560CA6E8C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "4",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "140",
                    "4",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C71C2A2B-6C53-4CAE-B667-8E2560CA6E8C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Ungdomar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 4, 2003/04:Kr361 yrkande 8, 2003/04:A279 och 2003/04:A329 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "347C9A0B-5B9E-4E32-96D7-E72931E393AB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "47",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "234",
                    "28",
                    "47",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/347C9A0B-5B9E-4E32-96D7-E72931E393AB",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Invandrare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf402 yrkandena 5, 9, 13 och 15, 2003/04:N329 yrkande 7, 2003/04:A235, 2003/04:A268, 2003/04:A281 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:A329 yrkande 12 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "4E81B45F-EC37-4087-9D44-4F8A0888D401",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "14",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "198",
                    "67",
                    "43",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4E81B45F-EC37-4087-9D44-4F8A0888D401",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Äldre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A203, 2003/04:A257 yrkande 8, 2003/04:A308 yrkandena 4, 5 och 9, 2003/04:A329 yrkande 8 och 2003/04:A370 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Arbetshandikappade m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So569 yrkande 2, 2003/04:A241 yrkandena 1-7, 2003/04:A263 yrkandena 13 och 14, 2003/04:A305 yrkande 15, 2003/04:A310 yrkande 10 i denna del, 2003/04:A316 och 2003/04:A331.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Långtidssjukskrivna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf358 yrkande 4, 2003/04:A247 yrkande 7 och 2003/04:A352.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Kulturarbetare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr254 yrkandena 1 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska program",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 13 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Avskaffande av det utökade förstärkta anställningsstödet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 13 punkt 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Avskaffande av stöd till utbildning av anställda",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 13 punkt 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Lönebidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So569 yrkande 1, 2003/04:A214, 2003/04:A215, 2003/04:A233, 2003/04:A245, 2003/04:A272, 2003/04:A289, 2003/04:A295, 2003/04:A310 yrkande 10 i denna del, 2003/04:A329 yrkande 28 i denna del, 2003/04:A333 och 2003/04:A349.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Friåret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A216, 2003/04:A256 yrkande 1 och 2003/04:A309 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Samhall",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A263 yrkande 15, 2003/04:A310 yrkande 11 och 2003/04:A329 yrkande 28 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Lärlingsutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr232 yrkande 7, 2003/04:Ub399 yrkande 2, 2003/04:A305 yrkande 13 och 2003/04:A329 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Stöd till start av näringsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A310 yrkande 9 och 2003/04:A327 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Aktivitetsgarantin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A263 yrkande 9, 2003/04:A301 och 2003/04:A329 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Anställningsstöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A329 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Andra insatser för arbetslösa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A223, 2003/04:A263 yrkande 11, 2003/04:A365 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:A369.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "31",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "EFCCCC61-648F-4A68-8383-AF5DA0F76817",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 31 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "269",
                    "15",
                    "22",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EFCCCC61-648F-4A68-8383-AF5DA0F76817",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Förmedlingsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A305 yrkande 10 och 2003/04:A310 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "33",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "126DBD41-120B-4B0E-A754-529BA8386EA5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 33 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "48",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "217",
                    "43",
                    "49",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/126DBD41-120B-4B0E-A754-529BA8386EA5",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Arbetsmarknadsnämnder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A221 och 2003/04:A263 yrkandena 3 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Platsanmälningslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:A201 och 2003/04:A222.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Arbetskraftens rörlighet över gränserna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf324 yrkandena 3 och 4, 2003/04:N225 yrkande 4, 2003/04:A240 yrkande 3 och 2003/04:A259.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Gemenskapsinitiativet Equal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A337.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "System för individuell kompetensutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub396 yrkande 11, 2003/04:A227 yrkandena 1-4, 2003/04:A232, 2003/04:A263 yrkande 12, 2003/04:A305 yrkande 14, 2003/04:A307 yrkande 6, 2003/04:A308 yrkande 6, 2003/04:A309 yrkande 3 och 2003/04:A329 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "37",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "090038CA-101B-4600-BA85-CCB93BEFA8D0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 37 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "27",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "139",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/090038CA-101B-4600-BA85-CCB93BEFA8D0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Ändring i arbetsmiljölagen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 14 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Anslag på utgiftsområde 13 för 2004",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 13 punkterna 3-6 och 9 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 21 i denna del, 2003/04:Sf326 yrkandena 7 i denna del och 10, 2003/04:A263 yrkande 16, 2003/04:A310 yrkandena 2 i denna del, 4, 8, 10 och 14, de båda senare i denna del, 2003/04:A329 yrkandena 25 i denna del, 26, 27, 31, 32 och 34 i denna del, 2003/04:A330 yrkandena 1 och 2 i denna del, 2003/04:A339 yrkandena 2, 3 och 5-14, 2003/04:A363 och 2003/04:A370 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Anslag på utgiftsområde 14 för 2004",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 14 punkterna 2-6 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 21 i denna del, 2003/04:A258 yrkandena 9 och 10, 2003/04:A310 yrkande 14 i denna del, 2003/04:A329 yrkandena 29, 30, 33 och 34 i denna del, 2003/04:A339 yrkandena 16-24 och 2003/04:A364.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "AU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Arbetslivspolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mål för politikområdet Jämställdhetspolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Allmän inriktning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Allmän inriktning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Ungdomar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Ungdomar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Invandrare",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Invandrare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Invandrare",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Äldre",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Äldre",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Äldre",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Äldre",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Arbetshandikappade m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Arbetshandikappade m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Arbetshandikappade m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Långtidssjukskrivna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Långtidssjukskrivna",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Kulturarbetare",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Lönebidrag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Lönebidrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Samhall",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Lärlingsutbildning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Lärlingsutbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Stöd till start av näringsverksamhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Aktivitetsgarantin",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Aktivitetsgarantin",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Anställningsstöd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Andra insatser för arbetslösa",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Andra insatser för arbetslösa",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Förmedlingsverksamhet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Förmedlingsverksamhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Arbetsmarknadsnämnder",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Arbetskraftens rörlighet över gränserna",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Arbetskraftens rörlighet över gränserna",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "System för individuell kompetensutveckling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-11 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2003-12-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner. Bifall till propositionen.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 16:38:12"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2004. Totalt fördelas 61,9 miljarder kronor på utgiftsområdet arbetsmarknad, främst till a-kassan och arbetsmarknadsprogram. På utgiftsområdet arbetsliv fördelas 1,1 miljarder. Anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade ökas med 119 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring 1 000 fler lönebidragsplatser. Försöket med friår fortsätter under 2004 och beräknas kosta 65 miljoner kronor. Arbetsmiljöverket får även i fortsättningen pengar bland annat till den regionala skyddsombudsverksamheten och till förstärkning av tillsynsverksamheten. Under 2004 ska nära 1,2 miljarder av inkomsterna från energiskatt sättas undan hos Riksgäldskontoret. Pengarna ska senare användas till det system för individuell kompetensutveckling som riksdagen tidigare beslutat om (se 2001/02:AU10 ). Utskottet föreslår att riksdagen säger ja även till regeringens övriga förslag: Målet för arbetsmarknadspolitiken ska vara att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Det får därmed en tydligare inriktning på huvuduppgiften: att matcha lediga arbeten och arbetssökande. Riksdagen godkänner att målet för arbetslivspolitiken omformuleras till \"goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män\". Det utökade förstärkta anställningsstödet och stödet till utbildning av anställda avskaffas. ",
          "dok_id": "GR01AU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:58:36"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till arbetsmarknad och arbetsliv (AU1)",
          "dok_id": "GR01AU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:58:36"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 16:38:12"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01AU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:51:01"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2004. Totalt fördelas 61,9 miljarder kronor på utgiftsområdet arbetsmarknad, främst till a-kassan och arbetsmarknadsprogram. På utgiftsområdet arbetsliv fördelas 1,1 miljarder. Anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade ökas med 119 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring 1 000 fler lönebidragsplatser. Försöket med friår fortsätter under 2004 och beräknas kosta 65 miljoner kronor. Arbetsmiljöverket får även i fortsättningen pengar bland annat till den regionala skyddsombudsverksamheten och till förstärkning av tillsynsverksamheten. Under 2004 ska nära 1,2 miljarder av inkomsterna från energiskatt sättas undan hos Riksgäldskontoret. Pengarna ska senare användas till det system för individuell kompetensutveckling som riksdagen tidigare beslutat om (se <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=1916\">2001/02:AU10</a>). Utskottet föreslår att riksdagen säger ja även till regeringens övriga förslag: Målet för arbetsmarknadspolitiken ska vara att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Det får därmed en tydligare inriktning på huvuduppgiften: att matcha lediga arbeten och arbetssökande. Riksdagen godkänner att målet för arbetslivspolitiken omformuleras till \"goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män\". Det utökade förstärkta anställningsstödet och stödet till utbildning av anställda avskaffas.</p>",
          "dok_id": "GR01AU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:58:36"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till arbetsmarknad och arbetsliv (AU1)",
          "dok_id": "GR01AU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:58:36"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01AU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_au_1.docx",
          "filstorlek": "505845",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/2FB6AE4B-225E-4049-8C2A-BA4FB0A757AC"
        },
        {
          "dok_id": "GR01AU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_au_1.pdf",
          "filstorlek": "2244763",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_au_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CDB975D5-F57B-439F-9C16-EEE2045E57BE"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A201 Avskaffande av allmän platsanmälan",
          "ref_dok_id": "GR02A201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A201",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av allmän platsanmälan",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A203 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A203",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A214 Lönebidragstagare över 65 år",
          "ref_dok_id": "GR02A214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A214",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstagare över 65 år",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Stefan Attefall (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A215 Lönebidragstaket",
          "ref_dok_id": "GR02A215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A215",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstaket",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A216 Friår",
          "ref_dok_id": "GR02A216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A216",
          "ref_dok_titel": "Friår",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A221 Rekrytering av akademiker",
          "ref_dok_id": "GR02A221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A221",
          "ref_dok_titel": "Rekrytering av akademiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Linnéa Darell (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A222 Anmälningsskyldighet till arbetsförmedlingen",
          "ref_dok_id": "GR02A222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A222",
          "ref_dok_titel": "Anmälningsskyldighet till arbetsförmedlingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A223 Arbetslösas medverkan i natur- och kulturvård",
          "ref_dok_id": "GR02A223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A223",
          "ref_dok_titel": "Arbetslösas medverkan i natur- och kulturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A226 Jobbgaranti för arbetslösa",
          "ref_dok_id": "GR02A226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A226",
          "ref_dok_titel": "Jobbgaranti för arbetslösa",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A227 Individuell kompetensutveckling",
          "ref_dok_id": "GR02A227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A227",
          "ref_dok_titel": "Individuell kompetensutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A232 Rättvisa löner och villkor",
          "ref_dok_id": "GR02A232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A232",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa löner och villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A233 Lönebidragstaket",
          "ref_dok_id": "GR02A233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A233",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstaket",
          "ref_dok_subtitel": "av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A235 Utomnordiska invandrare med svensk högskoleexamen",
          "ref_dok_id": "GR02A235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A235",
          "ref_dok_titel": "Utomnordiska invandrare med svensk högskoleexamen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tone Tingsgård och Agneta Gille (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A240 Gränshinder för arbetskraften",
          "ref_dok_id": "GR02A240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A240",
          "ref_dok_titel": "Gränshinder för arbetskraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A241 Arbetshandikappade ",
          "ref_dok_id": "GR02A241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A241",
          "ref_dok_titel": "Arbetshandikappade ",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A243 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A243",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A245 Lönebidragsarbete till nytta för organisationer och föreningar",
          "ref_dok_id": "GR02A245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A245",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragsarbete till nytta för organisationer och föreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A247 Arbetsmiljö",
          "ref_dok_id": "GR02A247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A247",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A249 Samhall",
          "ref_dok_id": "GR02A249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A249",
          "ref_dok_titel": "Samhall",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A256 Arbetstidsreformer",
          "ref_dok_id": "GR02A256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A256",
          "ref_dok_titel": "Arbetstidsreformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A257 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GR02A257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A257",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A258 Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02A258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A258",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A259 Trygghet för internationell arbetskraft",
          "ref_dok_id": "GR02A259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A259",
          "ref_dok_titel": "Trygghet för internationell arbetskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A263 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A263",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A268 Integrering i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GR02A268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A268",
          "ref_dok_titel": "Integrering i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A270 Företagsanpassat arbetsmarknadsstöd",
          "ref_dok_id": "GR02A270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A270",
          "ref_dok_titel": "Företagsanpassat arbetsmarknadsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A272 Taket på lönebidraget",
          "ref_dok_id": "GR02A272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A272",
          "ref_dok_titel": "Taket på lönebidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A276 Finansiering av bidrag till regional arkivverksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02A276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A276",
          "ref_dok_titel": "Finansiering av bidrag till regional arkivverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A279 Projekt ungdomsjobb",
          "ref_dok_id": "GR02A279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A279",
          "ref_dok_titel": "Projekt ungdomsjobb",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A281 Hantverksutbildade invandrare",
          "ref_dok_id": "GR02A281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A281",
          "ref_dok_titel": "Hantverksutbildade invandrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A289 Lönebidragstaket",
          "ref_dok_id": "GR02A289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A289",
          "ref_dok_titel": "Lönebidragstaket",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A290 Regionala mål för arbetslösheten",
          "ref_dok_id": "GR02A290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A290",
          "ref_dok_titel": "Regionala mål för arbetslösheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A295 Lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GR02A295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A295",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A301 Ledighet i samband med aktivitetsgarantin",
          "ref_dok_id": "GR02A301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A301",
          "ref_dok_titel": "Ledighet i samband med aktivitetsgarantin",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A305 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A305",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A307 Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A307",
          "ref_dok_titel": "Liberal handlingsplan för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A308 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A308",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A309 Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GR02A309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A309",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A310 En politik för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02A310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A310",
          "ref_dok_titel": "En politik för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A316 Samordning av medel till personer med funktionsnedsättningar",
          "ref_dok_id": "GR02A316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A316",
          "ref_dok_titel": "Samordning av medel till personer med funktionsnedsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A326 Lunchen och arbetshälsan",
          "ref_dok_id": "GR02A326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A326",
          "ref_dok_titel": "Lunchen och arbetshälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Jarl Beck och Anita Jönsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A327 Flexiblare starta-eget-bidrag",
          "ref_dok_id": "GR02A327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A327",
          "ref_dok_titel": "Flexiblare starta-eget-bidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A329 Arbetsmarknad och arbetsliv, UO 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GR02A329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A329",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad och arbetsliv, UO 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A330 Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GR02A330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A330",
          "ref_dok_titel": "Arbetslöshetsförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A331 Arbetsmarknadsutbildning för personer med funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GR02A331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A331",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadsutbildning för personer med funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A333 Lönebidrag",
          "ref_dok_id": "GR02A333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A333",
          "ref_dok_titel": "Lönebidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Britta Rådström och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A336 Risken att funktionshindrade försvinner ur arbetslöshetsstatistiken",
          "ref_dok_id": "GR02A336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A336",
          "ref_dok_titel": "Risken att funktionshindrade försvinner ur arbetslöshetsstatistiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A337 Equalprogrammets tillämpning i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02A337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A337",
          "ref_dok_titel": "Equalprogrammets tillämpning i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Maria Hassan (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A339 Anslag inom utgiftsområdena 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GR02A339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A339",
          "ref_dok_titel": "Anslag inom utgiftsområdena 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A340 Social dumpning på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A340",
          "ref_dok_titel": "Social dumpning på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A341 Sysselsättning och arbetsmarknad i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02A341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A341",
          "ref_dok_titel": "Sysselsättning och arbetsmarknad i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A349 Lönebidraget",
          "ref_dok_id": "GR02A349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A349",
          "ref_dok_titel": "Lönebidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A352 Åtgärder för att underlätta långtidssjukskrivnas återinträde på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att underlätta långtidssjukskrivnas återinträde på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A354 Ett mänskligare arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GR02A354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A354",
          "ref_dok_titel": "Ett mänskligare arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A363 Arbetsmarknad, utgiftsområde 13",
          "ref_dok_id": "GR02A363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A363",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad, utgiftsområde 13",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A364 Arbetsliv, utgiftsområde 14",
          "ref_dok_id": "GR02A364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A364",
          "ref_dok_titel": "Arbetsliv, utgiftsområde 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A365 Sociala arbetskooperativ",
          "ref_dok_id": "GR02A365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A365",
          "ref_dok_titel": "Sociala arbetskooperativ",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A369 Hallandsmodellen",
          "ref_dok_id": "GR02A369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A369",
          "ref_dok_titel": "Hallandsmodellen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A370 Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_id": "GR02A370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A370",
          "ref_dok_titel": "Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr232 Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr232",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr254 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr361 Ungdomspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr361",
          "ref_dok_titel": "Ungdomspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N225 Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N225",
          "ref_dok_titel": "Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N416 Regional utveckling för Dalarna",
          "ref_dok_id": "GR02N416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N416",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling för Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett friskare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf324 Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02Sf324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf324",
          "ref_dok_titel": "Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf325 Segregation",
          "ref_dok_id": "GR02Sf325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf325",
          "ref_dok_titel": "Segregation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf326 Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GR02Sf326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf326",
          "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf327 Socialförsäkringar för arbete och minskad ohälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Sf327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf327",
          "ref_dok_titel": "Socialförsäkringar för arbete och minskad ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf355 Ohälsofrågor",
          "ref_dok_id": "GR02Sf355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf355",
          "ref_dok_titel": "Ohälsofrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf358 Sjukskrivningar och sjukpensioner",
          "ref_dok_id": "GR02Sf358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf358",
          "ref_dok_titel": "Sjukskrivningar och sjukpensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf400 Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_id": "GR02Sf400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf400",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf402 Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf404 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GR02Sf404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf404",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So409 Folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GR02So409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So409",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So569 Handikapp",
          "ref_dok_id": "GR02So569",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So569",
          "ref_dok_titel": "Handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub396 Studiemedel",
          "ref_dok_id": "GR02Ub396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub396",
          "ref_dok_titel": "Studiemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub399 Ett fungerande lärlingssystem",
          "ref_dok_id": "GR02Ub399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub399",
          "ref_dok_titel": "Ett fungerande lärlingssystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-02",
          "ref_dok_id": "GR0940",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "2003-12-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-02",
          "ref_dok_id": "GR0940",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "2003-12-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:70",
          "ref_dok_id": "GR0K70",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:70",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:71",
          "ref_dok_id": "GR0K71",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "71",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:71",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:1098",
          "ref_dok_id": "2000:625",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:1099",
          "ref_dok_id": "1977:1160",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}