{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2301803",
      "dok_id": "GQ01UU8",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "UU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:UU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-15 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:45",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:49",
      "titel": "FN och vissa multilaterala frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01UU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01UU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:UU8</div><h1>FN och vissa multilaterala frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfatting\r\nI detta betänkande behandlas en rad motioner som bl.a. rör FN:s\r\norganisation, säkerhetsrådet och mänskliga rättighetsfrågor i ett\r\nmultilateralt perspektiv. Urvalet har styrts av de motioner som\r\nväckts.\r\nUtskottet konstaterar att FN bedriver ett centralt arbete för att\r\nupprätthålla fred, främja mänskliga rättigheter och hjälpa till vid\r\nkatastrofer och konflikter. Organisationen har en särskild roll i det\r\nglobala arbetet för utveckling och fattigdomsbekämpning och arbete som\r\när inriktat på att förbättra levnadsförhållandena i världen.\r\nUtskottet ställer sig bakom den av regeringen förda politiken på FN-\r\nområdet i de fall som aktualiseras av motionerna. Arbetet för att\r\nfrämja respekten för de mänskliga rättigheterna bör enligt utskottet\r\nutgöra en integrerad del i all utrikespolitik och i detta betänkande\r\nbetonas Sveriges ansvar i detta avseende.\r\nUtskottet kan vidare konstatera att under lång tid kunde inte FN:s\r\nstadga användas som det var tänkt, då låsningar mellan stormakterna\r\nbl.a. präglade säkerhetsrådets arbete under det kalla kriget.\r\nUtskottet anser att FN har stora möjligheter att agera, om stadgan och\r\ndet befintliga regelverket används på rätt sätt. Det som krävs är i\r\nförsta hand att politisk vilja manifesteras från medlemsländernas sida\r\noch att de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet är villiga att axla\r\nsitt ansvar. Utskottet anser att det är av största vikt att FN:s\r\nmedlemsstater uppfyller sina skyldigheter gentemot\r\nvärldsorganisationen bl.a. när det gäller finansieringen.\r\nUtskottet kan konstatera att Sverige fäster stor vikt vid den pågående\r\nprocessen med att stärka och vitalisera FN, som fått ytterligare\r\nmomentum genom antagandet av den s.k. millenniedeklarationen. Sverige\r\nstöder aktivt generalsekreterarens ansträngningar att genomföra\r\nreformer på en rad områden för att stärka FN, säkerhetsrådets\r\nsammansättning och arbetsmetoder, säkerställa att FN erhåller\r\ntillräckliga ekonomiska resurser i tid samt att uppnå bättre intern\r\nsamordning.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I ärendet finns 28\r\nreservationer och 3 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      FN:s organisation\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U7 yrkandena 1-6,\r\n2002/03:U311 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:U313 yrkande 31 och\r\n2002/03:U322 yrkande 24.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (c)\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n2.      FN och fredsfrämjande insatser\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:U212 yrkandena 5 och 13.\r\n\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n3.      FN och bidragen till den reguljära budgeten\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 3,\r\n2002/03:U212 yrkande 2 och 2002/03:U311 yrkandena 7-10.\r\nReservation 6 (c)\r\nReservation 7 (mp)\r\n\r\n4.      Säkerhetsrådet\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U6, 2002/03:U7 yrkande\r\n7, 2002/03:U212 yrkande 1, 2002/03:U276 yrkande 4, 2002/03:U311\r\nyrkandena 2, 5 och 6 och 2002/03:U322 yrkande 22.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (kd)\r\nReservation 10 (c)\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n5.      FN och mänskliga rättigheter\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkandena 5 och 9,\r\n2002/03:U224 yrkande 3, 2002/03:U228 yrkandena 2 och 3, 2002/03:U296\r\nyrkande 6 och 2002/03:U322 yrkande 21.\r\nReservation 12 (m)\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n6.      Utbildningsinsatser kring frågor om mänskliga rättigheter\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U284 yrkande 22 och\r\n2002/03:U296 yrkande 1.\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n7.      FN och internationella konventioner\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U261 yrkandena 1 och 2\r\noch 2002/03:U296 yrkande 2.\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\n8.      Folkrätten i svensk utrikespolitik\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 1,\r\n2002/03:U212 yrkande 3, 2002/03:U228 yrkandena 9 och 10, 2002/03:U296\r\nyrkande 3 och 2002/03:U311 yrkande 11.\r\nReservation 17 (fp)\r\nReservation 18 (kd)\r\nReservation 19 (c)\r\nReservation 20 (mp)\r\n\r\n9.      FN och konfliktförebyggande åtgärder\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U272 yrkande 7 och\r\n2002/03:U311 yrkande 12.\r\nReservation 21 (v, mp)\r\n\r\n10.     Internationella brottmålsdomstolen\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 10,\r\n2002/03:U212 yrkande 4 och 2002/03:U228 yrkandena 12 och 13.\r\n\r\n11.     Kvinnors rättigheter\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:U8 yrkande 6.\r\nReservation 22 (fp, v)\r\n\r\n12.     FN och befolkningsfrågor\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkandena 4, 7 och 8\r\noch 2002/03:U328 yrkande 16.\r\nReservation 23 (fp, v, mp)\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n13.     Fredsinitiativ och övervakningsstyrka\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:U249 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nReservation 25 (v)\r\n\r\n14.     Sanktionspolitik och flygförbudszoner\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U257 yrkande 2,\r\n2002/03:U272 yrkandena 2-6, 8 och 9 och 2002/03:U273 yrkandena 1, 6\r\noch 10.\r\n\r\n15.     Internflyktingar\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:U286.\r\nReservation 26 (v, mp)\r\n\r\n16.     FN-konferenser\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U252, 2002/03:U296\r\nyrkande 4, 2002/03:MJ490 yrkande 3 och 2002/03:A322 yrkande 2.\r\nReservation 27 (mp)\r\n\r\n17.     Sverige i FN\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 2 och\r\n2002/03:U268 yrkande 1.\r\nReservation 28 (kd)\r\n\r\n18.     FN-byggnadens utsmyckning\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:U255.\r\n\r\n19.     Skrivelsen\r\n        Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:83 till handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 15 maj 2003\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\nUrban Ahlin\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Berndt\r\nEkholm (s), Carl B Hamilton (fp), Carina Hägg (s), Birgitta Ahlqvist\r\n(s), Holger Gustafsson (kd), Lars Ohly (v), Kent Härstedt (s), Göran\r\nLindblad (m), Anders Sundström (s), Agne Hansson (c), Kenneth G\r\nForslund (s), Ewa Björling (m), Lotta N Hedström (mp), Björn Hamilton\r\n(m), Birgitta Ohlsson (fp) och Kaj Nordquist (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas regeringens skrivelse 2002/03:83 Sverige\r\ni Förenta nationerna samt motioner som väckts med anledning av denna.\r\nI betänkandet behandlas även ett antal motionsyrkanden från allmänna\r\nmotionstiden 2002, vilka rör vissa andra multilaterala frågor.\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nI skrivelsen framhålls att i det globala perspektivet är ett starkt\r\nstöd till FN det främsta uttrycket för Sveriges ansträngningar att\r\nvärna internationell fred, säkerhet och utveckling. FN är unikt\r\neftersom det är den enda organisation som har nästan alla världens\r\nländer som medlemmar, och endast FN har den bredd som krävs för den\r\nglobala säkerheten. FN:s medlemmar har ett gemensamt ansvar att\r\ntillförsäkra världsorganisationen den ställning och de resurser som\r\nkrävs för att FN skall kunna upprätthålla det övergripande ansvaret\r\nför internationell fred och säkerhet i en ny tid.\r\nSäkerhetsrådet är kärnan i den internationella säkerhetsordningen. I\r\nskrivelsen framhålls att det för Sverige är angeläget att säkerställa\r\natt kampen mot terrorism bedrivs under iakttagande av rättssäkerheten,\r\ndvs. med bibehållen respekt för de mänskliga rättigheterna. Samtidigt\r\nfår säkerhetsrådets förmåga att agera snabbt och effektivt mot\r\nterroristhot inte undergrävas utan organisationen måste kunna\r\nkombinera snabba och effektiva beslut med att upprätthålla respekten\r\nför individens rättssäkerhet. Främjandet av de mänskliga rättigheterna\r\när en prioriterad fråga inom den svenska utrikespolitiken, och Sverige\r\ndeltar aktivt i behandlingen av frågor om mänskliga rättigheter i FN:s\r\ngeneralförsamling och i kommissionen för mänskliga rättigheter.\r\nMillennietoppmötet i New York 2000 var en milstolpe för FN. Världens\r\nstats- och regeringschefer enades om millenniedeklarationen, som\r\nstakar ut riktlinjerna för hur FN skall anpassas till det nya\r\nårhundradets krav, och enighet skapades kring världssamfundets\r\ngemensamma utvecklingsmål.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n1 FN:s organisation och finansiering\r\nI motion 2002/03:U7 (kd) framhålls vikten av att ge stöd till det\r\nmultilaterala systemet och att FN måste stärkas i alla sina grenar,\r\nmen att en förutsättning för detta är att FN-systemet reformeras i\r\ngrunden. Motionärerna menar att bristerna vad gäller organisation,\r\nkoordinering och management är stora och skapar ineffektivitet,\r\nbyråkrati och svårighet att över huvud taget få insyn i viktiga delar\r\nav FN:s verksamhet. I yrkande 1 krävs att en omfattande, allmän\r\növersyn av FN-systemet, i första hand biståndsverksamheten och FN:s\r\nolika specialorgan. I yrkande 2 krävs att styrelserna för de olika\r\nspecialorganen måste bli mer effektiva, och i yrkande 3 betonas att\r\nrekryteringsprinciperna till de olika organen måste komma att präglas\r\nav ökad professionalism. I yrkande 4 framhålls att i samhället i\r\növrigt ökar kraven på flexibilitet och snabbhet i managementkulturen\r\noch att detta bör komma att gälla även för FN. I yrkande 5 framhålls\r\nvikten av att undvika rivalitet mellan de olika FN-organen, och i\r\nyrkande 6 framhåller motionärerna att det civila samhället, den\r\nprivata sektorn och forskningen måste ges ett större formellt\r\ninflytande i FN:s arbete.\r\nI motion 2002/03:U8 (fp) yrkande 3 framhålls att under 1990-talet och\r\nbörjan av 2000-talet har det svenska biståndet varit utsatt för\r\nkraftiga nedskärningar. Sedan 1995 har svenskt bistånd minskat med ca\r\n30 % när det gäller faktiska biståndsutbetalningar. Motionärerna tar\r\nkraftfullt avstånd från dessa nedskärningar och menar att den ryckiga\r\nbudgetsituationen haft negativa konsekvenser för det multilaterala\r\nutvecklingssamarbetet. Svenska bidrag måste betalas ut i tid. Detta är\r\nsärskilt angeläget med tanke på att många FN-organisationer redan har\r\nproblem med att få bidragsländer att betala utlovade bidrag. Om inte\r\nSverige uppfyller sina åtaganden riskerar förtroendet för\r\nutvecklingssamarbetet att urholkas ytterligare.\r\nI motion 2002/03:U212 (c) yrkande 2 liksom i motion 2002/03:U311 (mp)\r\nyrkandena 7-10 framhålls att FN:s budget måste förstärkas för att möta\r\nde utmaningar som världsorganisationen står inför och att\r\ngeneralförsamlingen bör få det totala budgetansvaret för verksamheten.\r\nMedlemsavgiften bör även i fortsättningen bestämmas utifrån landets\r\nnationalinkomst och kapacitet att betala, och alla medlemsländer måste\r\nbetala sina avgifter till fullo, i tid och utan villkor. De\r\nmedlemsstater som inte betalar sin avgift i tid bör inte ha rösträtt\r\nförrän avgiften betalats.\r\nVidare krävs i motion 2002/03:U212 (c) yrkande 5 att FN:s\r\nmedlemsstater måste ta ett större ansvar för att tillförsäkra\r\norganisationen de resurser som krävs när t.ex. säkerhetsrådet beslutar\r\nom att genomföra insatser på fältet. För att göra FN:s fredsbevarande\r\ninsatser slagkraftigare krävs bl.a. att militär trupp måste komma på\r\nplats snabbare och att även den civila delen av insatserna måste\r\nutvecklas vid sidan av den militära. I yrkande 13 krävs vidare att FN-\r\ninsatserna måste baseras på tydliga och trovärdiga mandat och att FN-\r\nsystemet inte får avsvära sig sitt ansvar för internationell fred och\r\nsäkerhet.\r\nI motion 2002/03:U311 (mp) yrkande 1 framhålls att det globala civila\r\nsamhället måste ges mer inflytande och plats i FN:s verksamhet. Det\r\ncivila samhället har stora möjligheter att medverka till förnyat\r\ninternationellt samarbete och har t.ex. spelat en avgörande roll för\r\ntillkomsten av förbudet mot landminor och för inrättandet av den\r\ninternationella brottmålsdomstolen, ICC. Motionärerna menar att det\r\ninte får råda någon tvekan om att FN skall erbjuda de frivilliga\r\norganisationerna ett partnerskap som omfattar rätten till information,\r\ntydliga former för inflytande och koordinering samt att detta måste\r\nvara en av FN:s viktigaste prioriteringar de kommande åren. Även i\r\nyrkande 3 framhålls att det s.k. millennietoppmötet innebar ett nytt\r\nåtagande av FN:s medlemsländer att respektera FN-stadgan och utveckla\r\nvärldsorganisationens verksamhet i enlighet med dess syfte. Det totala\r\nansvaret för medlemskapsprocessen bör ligga helt hos\r\ngeneralförsamlingen. I yrkande 4 krävs att frivilligorganisationerna\r\n(NGO:er) bör få konsultativ status i generalförsamlingen och att FN\r\nockså i större utsträckning måste söka involvera NGO:er från fattiga\r\nländer i sina program.\r\nI motion 2002/03:U313 (c) yrkande 31 framhålls att inom ramen för det\r\nmultilaterala biståndet är det angeläget att FN förmår göra\r\nkraftsamlingar för att hantera specifika problem som ökenutbredning,\r\nerosion och andra naturkatastrofer. Motionärerna menar att FN:s\r\nkapacitet att fungera i rollen som koordinator för länder och\r\norganisationer bör vara ett prioriterat mål i utvecklingen av det\r\nmultilaterala biståndet.\r\nI motion 2002/03:U322 (m) yrkande 24 krävs att FN bör fokusera på de\r\nuppgifter som organisationen bäst kan lösa. FN:s byråkrati måste\r\nminskas och effektiviteten stärkas till gagn för framför allt u-\r\nländerna. Organisationer som UNHCR, Unicef och vissa andra organ måste\r\nförbättra samordningen vid humanitära insatser, och t.ex. WHO bör få\r\nen betydligt starkare koordinerande roll för att bekämpa smittsamma\r\nsjukdomar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare (bet. 2000/01:UU4 En säkerhetsordning för 2000-\r\ntalet) framhållit att det finns behov av reformer inom FN på ett\r\nflertal områden. Utskottet menar att det krävs betydande förbättringar\r\nvad gäller FN:s ledningsstrukturer och att det är betydelsefullt att\r\nFN rekryterar personal med hög kompetens inom sina respektive\r\nansvarsområden.\r\nUtskottet konstaterar vidare att Sverige fäster stor vikt vid den\r\npågående processen för att stärka och vitalisera FN, en process som\r\nblivit än viktigare genom antagandet av millenniedeklarationen.\r\nSverige stöder aktivt generalsekreterarens ansträngningar att\r\ngenomföra reformer på en rad områden för att förbättra FN:s\r\narbetsmetoder, säkerställa att FN erhåller tillräckliga ekonomiska\r\nresurser i tid samt för att kunna uppnå bättre intern samordning -\r\ninte minst mellan de olika specialorganen. Under det svenska\r\nordförandeskapet i EU var frågan om uppföljning av\r\nmillenniedeklarationen också en av de frågor som stod högst på\r\ndagordningen.\r\nSverige har även inom EU verkat för att ge stöd till en förstärkning\r\noch rationalisering av FN-systemet, inklusive de operativa fonderna\r\noch specialprogrammen. Sverige har även varit drivande när det gäller\r\natt tillförsäkra givarna en effektiv kontroll och insyn i både de\r\nekonomiska processerna och rekryteringen och har betonat vikten av att\r\nsträva efter en förbättrad transparens och koordinering mellan de\r\nolika FN-organen, Bretton Woods-institutionerna, WTO och de regionala\r\nutvecklingsbankerna.\r\nUtskottet konstaterar att FN:s generalsekreterare 2002 lade fram ett\r\nomfattande reformförslag till generalförsamlingen i rapporten\r\n\"Strengthening the United Nations: An agenda for Further Change\".\r\nRapporten innehåller bl.a. 36 handlingspunkter, som alla syftar till\r\natt reformera FN och skapa en mer effektiv organisation, anpassad\r\nefter dagens globala krav. Rapporten behandlar bl.a. det civila\r\nsamhällets roll och behovet av att finna ett bättre sätt för FN att\r\ntillvarata den kunskap och kapacitet som finns utanför organisationen.\r\nEn förbättrad dialog med det civila samhället föreslås ske med hjälp\r\nav en expertpanel med särskilt utvalda personer som skall agera länk\r\nmellan det civila samhället och generalförsamlingen.\r\nReformförslaget debatterades i generalförsamlingen under dess 57:e\r\nordinarie möte hösten 2002. Sverige agerade aktivt för att förslaget\r\nskulle godtas i sin helhet, dvs. att alla generalsekreterarens förslag\r\nskulle stödjas för att undvika risken att reformpaketet styckades upp\r\noch att man därmed öppnade för att behandlingen av vissa svårare\r\nfrågor skulle förhalas och förslagen komma att försvagas.\r\nReformpaketet antogs under hösten och förslaget att upprätta en\r\nexpertpanel godkändes. Generalsekreteraren har utsett Brasiliens\r\ntidigare president, Eduardo Cardoso, att leda panelen.\r\nFN-systemet har en viktig roll i att bistå länderna i deras kamp mot\r\nfattigdomen, och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har bl.a. till uppgift\r\natt koordinera det arbete som utförs av FN:s olika fackorgan i fält.\r\nSverige har givit stöd till och aktivt argumenterat för en ökad\r\nkoordinering mellan och inom FN-organen. Sådan samordning kan t.ex.\r\nske genom gemensamma landanalyser, och genom att gemensamt ta fram\r\nunderlag och information för organisationernas arbete på fältet.\r\nUtskottet menar dock att det är viktigt att betona att nationella\r\nåtgärder mot fattigdom i första hand vilar på länderna själva, och det\r\när ett lands regering som har det yttersta ansvaret för koordineringen\r\nav biståndet.\r\nGeneralförsamlingen väljer medlemmarna till säkerhetsrådet, med\r\nundantag för de fem permanenta medlemmarna. Säkerhetsrådet\r\nrekommenderar nya medlemsländer till generalförsamlingen, och det är\r\ngeneralförsamlingen som genom antagandet av en resolution godtar nya\r\nmedlemmar i FN. Indirekt har därigenom generalförsamlingen ett stort\r\ninflytande vad gäller medlemskapsprocessen i FN. Sverige arbetar för\r\natt säkerhetsrådet skall utvidgas och för att generalförsamlingens\r\narbetssätt skall vitaliseras.\r\nUtskottet har inhämtat att det inom den nordiska FN-dialogen\r\ndiskuteras hur generalsekreterarens möjlighet att genomföra de ovan\r\nnämnda handlingspunkterna bäst kan stödjas, och Sverige är en av de\r\nledande aktörerna för arbetet med att försöka revitalisera FN:s\r\ngeneralförsamling. Arbetet handlar bl.a. om att försöka minska antalet\r\nresolutioner som upprepas varje år men syftar även till att vitalisera\r\ndebatterna i församlingen.\r\nGenom att Sverige är en av de tio största biståndsgivarna inom det\r\nhumanitära området har det funnits en särskild möjlighet att aktivt\r\noch med eftertryck driva frågan om en effektiv samordning. Sverige gav\r\nstöd åt bildandet av OCHA, som samordnar FN:s humanitära insatser, och\r\när en av de största bidragsgivarna till detta kontor.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U7 (kd)\r\nyrkandena 1-6, 2002/03:U311 (mp) yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:U313\r\n(c) yrkande 31 samt 2002/03:U322 (m) yrkande 24.\r\nUtvecklingen av fredsfrämjande insatser har gått mot alltmer komplexa\r\noperationer. Många av dagens konflikter kräver insatser med ett brett\r\nspektrum av åtgärder. Detta kan inkludera allt från institutionellt\r\nbistånd i syfte att bygga upp en fungerande demokratisk rättsstat,\r\nkonfliktlösnings- och försoningsarbete, liksom förtroendeskapande\r\nåtgärder genom traditionell fredsövervakning. I kraft av sitt\r\nstadgeenliga ansvar för internationell fred och säkerhet har FN en\r\nhuvudroll i det internationella samfundets fredsfrämjande verksamhet.\r\nOrganisationen förmår emellertid inte att genomföra mer omfattande\r\nmilitära insatser, särskilt sådana med fredsframtvingande inslag.\r\nDetta nödvändiggör en rollfördelning som innebär ett större mått av\r\nsamverkan mellan FN, regionala organisationer och frivilliga\r\nkoalitioner.\r\nUnder senare år har de civila insatserna fått allt större betydelse,\r\nt.ex. sådana som syftar till att bygga upp en civil administration och\r\ndär uppgiften i vissa fall varit att upprätta hela kedjan av\r\nrättsinstanser, inklusive åklagare och domare. Detta har bl.a. gjorts\r\ni Kosovo och Östtimor. För att kunna anpassa FN:s fredsbevarande\r\nverksamhet till de nya kraven, sammankallade FN:s generalsekreterare\r\nen rådgivande grupp under ledning av den tidigare algeriske\r\nutrikesministern Lakhdar Brahimi. Gruppen fick i uppdrag att göra en\r\növersyn av FN:s verksamhet för fred och säkerhet samt att ta fram\r\nrekommendationer för att förbättra de framtida insatserna. Bland de\r\nviktigare slutsatserna som gruppen presenterade i sin rapport var\r\nbehovet av att få trupp på plats snabbt, ett tydligare mandat för de\r\nfredsbevarande insatserna och vikten av regelbundna konsultationer\r\nmellan truppbidragarländerna och säkerhetsrådet. Vidare underströks\r\nvikten av koordinering mellan berörda avdelningar inom FN och att från\r\nbörjan skapa en helhetssyn på alla aspekterna av en operation.\r\nBrahimirapportens rekommendationer har resulterat i att sekretariatets\r\navdelning för fredsbevarande operationer (DPKO) har fått en nära nog\r\n50-procentig ökning av sin personal, och därmed en förstärkning av\r\nförmågan att planera och leda de fredsbevarande operationerna. För att\r\nlösa frågan om snabbare framgruppering av fredsbevarande trupp har\r\nmöjligheten av ett närmare samarbete med regionala aktörer\r\ndiskuterats, bl.a. mellan EU och FN, där tanken är att EU skulle kunna\r\nbidra med snabbinsatsstyrkor i det glapp som uppstår från den stund\r\nsäkerhetsrådet fattar ett beslut till dess att FN-trupp kan vara på\r\nplats. Delvis som ett svar på Brahimirapporten togs under det svenska\r\nEU-ordförandeskapet viktiga steg mot ett fördjupat samarbete mellan EU\r\noch FN. Inledningsvis har fyra samarbetsområden identifierats:\r\nkonfliktförebyggande, militär respektive civil krishantering, samt\r\nregional krishantering.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionen\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motion 2002/03:U212 (c)\r\nyrkandena 5 och 13.\r\nMedlemsstaternas skyldighet att bidra till FN:s finanser slås fast i\r\nartikel 17 i FN-stadgan. Där anges även att den andel av den reguljära\r\nbudgeten som olika medlemsländer har att erlägga, den s.k.\r\nbidragsskalan, fastställs av generalförsamlingen. En grundtanke bakom\r\nbidragsskalan är att FN:s medlemsstater skall bidra till\r\norganisationens finanser i proportion till sin respektive\r\nbetalningsförmåga, mätt som ett lands andel av världs-BNP under en\r\nviss tidrymd. Utskottet menar att även detta är en viktig princip att\r\nhålla fast vid.\r\nUtskottet anser att det är viktigt att löften om bidrag till FN-\r\norganisationerna infrias och att planenliga betalningar sker på ett\r\nsätt som möjliggör en långsiktig planering inom FN. En grundläggande\r\nprincip är att medlemsstaterna skall betala sina bidrag i tid, fullt\r\nut och utan villkor. FN har under det senaste årtiondet haft stora\r\nproblem med medlemmars bristande betalningsdisciplin. Bland annat har\r\nUSA under flera år hållit inne sitt bidrag till FN och ställt villkor\r\nför att betala. Ett av den amerikanska kongressens huvudmotiv för\r\ndetta har varit att driva fram reformer av FN. Efter den 11 september\r\nhar relationerna mellan USA och FN emellertid förbättrats och\r\nkongressen har beviljat stora utbetalningar till världsorganisationen.\r\nDärmed har en betydande del av den amerikanska skulden betalats.\r\nUtskottet anser att generalförsamlingen bör ha ett avgörande\r\ninflytande vad gäller fastställande av FN:s budget. Budgetförslaget\r\nbereds i olika kommittéer och läggs fram i generalförsamlingen för\r\ndiskussion och beslut. De medlemsstater som har utestående skulder\r\ntill FN som motsvarar summan av de två senaste årens bidrag förlorar\r\nenligt FN-stadgans artikel 19 rösträtten i generalförsamlingen. Dock\r\nkan generalförsamlingen låta en medlem rösta om den övertygat sig om\r\natt de uteblivna betalningarna beror på omständigheter bortom\r\nmedlemsstatens kontroll. Utskottet menar att Sverige även i\r\nfortsättningen, bilateralt och tillsammans med övriga EU-\r\nmedlemsländer, bör verka för ovillkorlig betalning av\r\nmedlemsavgifterna till FN och driva kravet på en sträng tillämpning av\r\nbestämmelsen i artikel 19.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som via\r\nmotioner väckts i denna del är besvarade och avstyrker därmed\r\nmotionerna 2002/03:U8 (fp) yrkande 3, 2002/03:U212 (c) yrkande 2 samt\r\n2002/03:U311 (mp) yrkandena 7-10.\r\n2 FN:s organisation - säkerhetsrådet\r\nI motion 2002/03:U6 (m) framhålls att det i en ny världsordning inte\r\nlängre är rimligt att FN:s arbete i så hög grad är uppbyggt kring de\r\nstyrkeförhållanden som uppstod i världen efter andra världskriget.\r\nMotionärerna menar att FN-organisationen måste anpassas till 2000-\r\ntalet. För att överleva och fungera måste världsorganisationen\r\nmoderniseras, och Sverige måste i det pågående reformarbetet inom FN\r\nkraftfullt verka för att vetorätten i säkerhetsrådet avskaffas.\r\nÄven i motion 2002/03:U7 (kd) yrkande 7 framhålls att Sverige bör ta\r\ninitiativ till en reformering av säkerhetsrådets sammansättning,\r\nbeslutsregler och vetorätt. Liknande synpunkter framförs i motion\r\n2002/03:U212 (c) yrkande 1, där motionärerna konstaterar att FN:s\r\nbeslutsförmåga ibland har blockerats på grund av att de permanenta\r\nmedlemmarna i säkerhetsrådet haft skilda uppfattningar om vilka\r\nåtgärder som borde vidtas i vissa situationer. De permanenta\r\nrådsmedlemmarna har ibland missbrukat sin vetorätt, och Sverige bör\r\ndärför verka för att vetorätten i säkerhetsrådet avskaffas och att\r\nsäkerhetsrådet breddas och görs mer representativt.\r\nI motion 2002/03:U276 (mp) yrkande 4 kräver Miljöpartiet att Sverige\r\nexplicit måste påverka världsopinionen genom att påtala vikten av att\r\nFN och den internationella rättsordningen inte undermineras. USA får\r\ninte ställa sig ovanför den internationella rätten och pressa fram en\r\nresolution om krig som enda alternativ till ett regimskifte i Irak.\r\nI motion 2002/03:U311 (mp) yrkande 2 krävs en diskussion inom FN om\r\nsäkerhetsrådets sammansättning och befogenheter. Motionärerna menar\r\natt säkerhetsrådet måste reformeras och vägledas av helt nya\r\nprinciper. Sverige måste ta initiativet i denna fråga; bland de\r\nförslag som bör övervägas är att öka antalet medlemmar från 15 till\r\n24. I yrkande 5 framhålls att på sikt borde alla medlemmar i\r\nsäkerhetsrådet väljas direkt av generalförsamlingen och i yrkande 6\r\natt de permanenta platserna i säkerhetsrådet, liksom vetorätten,\r\navskaffas.\r\nI motion 2002/03:U322 (m) yrkande 22 framhålls att FN:s förmåga att\r\nförebygga kriser och krig eller att tvinga fram fredliga förhållanden\r\nhar varit svag på grund av att vetorätten vid flera tillfällen\r\nblockerat möjligheterna för medlemsstaterna att följa FN-stadgans\r\nprinciper. Det är därför viktigt att stärka säkerhetsrådets förmåga\r\natt fatta beslut, och en reformering av FN-stadgan måste genomföras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet menar att FN:s säkerhetsråd är kärnan i den internationella\r\nrättsordningen och att arbetet med att reformera rådet måste komma att\r\nfokusera på att nå enighet om ökad öppenhet och effektivitet i rådets\r\narbete, samt att skapa en medlemskrets som bättre speglar dagens\r\nvärld. De ständiga medlemmarna har ett särskilt ansvar för rådets\r\nförmåga att agera. Utskottet menar att de så långt som möjligt bör\r\navstå från att använda vetorätten eller att hota med detta. Sverige\r\nförespråkar en överenskommelse mellan de permanenta medlemmarna om en\r\nsjälvpåtagen begränsning av vetorätten och att den på sikt helt\r\navskaffas.\r\nUtskottet konstaterar vidare att under lång tid kunde inte FN:s stadga\r\nanvändas som det var tänkt då låsningar mellan stormakterna i hög grad\r\npräglade rådets arbete under det kalla kriget. Efter det kalla krigets\r\nslut har förhållandena förändrats och FN har nu stora möjligheter att\r\nagera, förutsatt att stadgan och det befintliga regelverket används på\r\nrätt sätt. I första hand krävs dels politisk vilja från\r\nmedlemsländernas sida, dels att de permanenta medlemmarna i\r\nsäkerhetsrådet tar det speciella ansvar som ett medlemskap innebär.\r\nUtskottet konstaterar att en reform av säkerhetsrådet måste innebära\r\nen ökad representation av utvecklingsländerna samt en bättre balans i\r\nden geografiska spridningen bland säkerhetsrådets medlemsstater. Alla\r\nFN:s medlemsstater har att vinna på en reform som kan leda till ett\r\nmer representativt säkerhetsråd. En sådan reform bör dock lämna\r\nutrymme för en senare översyn så att säkerhetsrådet fortsättningsvis\r\nlättare kan anpassas till en föränderlig värld.\r\nSverige deltar aktivt i FN:s arbetsgrupp för säkerhetsreformfrågor\r\n(OEWG) för att få till stånd en snar reform både av antalet medlemmar\r\noch av arbetsformerna i säkerhetsrådet. Då frågan om en reform av\r\nsäkerhetsrådet debatterades i generalförsamlingen under hösten 2002\r\nvalde Sverige att, i stället för att traditionsenligt stå bakom ett\r\nnordiskt anförande, framföra ett nationellt tal där argumenten fördes\r\nfram för en partiell utvidgning i närtid med ett antal icke permanenta\r\nmedlemmar, och med en översyn om 10-15 år.\r\nUtskottet understryker avslutningsvis i denna del vikten av att FN,\r\nsäkerhetsrådet och den internationella rättsordningen inte\r\nundermineras, och att enstaka länder eller grupper av länder inte\r\nställer sig över den internationella rätten.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som\r\nmotionsledes väckts är besvarade och avstyrker därmed motionerna\r\n2002/03:U6 (m), 2002/03:U7 (kd) yrkande 7, 2002/03:U212 (c) yrkande 1,\r\n2002/03:U276 (mp) yrkande 4, 2002/03:U311 (mp) yrkandena 2, 5 och 6\r\nsamt 2002/03:U322 (m) yrkande 22.\r\n3 FN och mänskliga rättigheter\r\nI motion 2002/03:U8 (fp) yrkande 5 liksom i motion 2002/03:U228 (fp)\r\nyrkande 3 framhålls att främjandet av de mänskliga rättigheterna är en\r\nav FN:s mest angelägna uppgifter. Enligt motionärerna bör Sverige\r\nintensifiera sitt arbete för att försvara och förbättra skyddet för de\r\nmänskliga rättigheterna. Detta bör göras genom de internationella\r\norganisationer där Sverige har möjlighet att påverka verksamheten, som\r\ni FN, EU och Världsbanken. Det bör också ske inom ramen för Sveriges\r\nbilaterala samarbete med andra länder. I motion 2002/03:U8 (fp)\r\nyrkande 9 konstaterar motionärerna att regeringen i skrivelsen lämnar\r\nen redogörelse för FN-frågor för tiden 2000-2002. Motionärerna\r\nframhåller att i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna (MRK)\r\nhar, efter årsskiftet, Libyen utsetts till ordförandeland, och detta\r\när till stor skada för trovärdigheten för FN-arbete med de mänskliga\r\nrättigheterna. Förspelet till detta beslut tycks till stor del ha ägt\r\nrum under 2002, och motionärerna menar att det är en brist i\r\nskrivelsen att regeringen inte redogör för de svenska positionerna och\r\ndet svenska agerandet i den process som lett fram till denna\r\nsituation.\r\nI motion 2002/03:U224 (m) yrkande 3 liksom i motion 2002/03:U322 (m)\r\nyrkande 21 understryks att de mänskliga rättigheternas universalitet\r\nmåste vara en hörnsten i svensk utrikespolitik. Svenskt bistånd skall\r\ninte utgå till statsmakter som grovt och systematiskt kränker de\r\nmänskliga rättigheterna och förtrycker sina medborgare. Sverige skall\r\ninom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik betona\r\nkravet på mänskliga rättigheter och demokrati. Sverige bör kräva att\r\nman i FN:s generalförsamling årligen får en rapport om och genomför en\r\nårlig debatt om läget beträffande mänskliga rättigheter och demokrati\r\ni medlemsländerna.\r\nI motion 2002/03:U228 (fp) yrkande 2 understryks att ett demokratiskt\r\nstyrelseskick är det enda styrelseskick som är människan värdigt.\r\nDemokrati utgör på flera sätt grunden för etablerandet av mänskliga\r\nrättigheter, och Sverige bör intensifiera sitt arbete med att försvara\r\noch förbättra skyddet för de mänskliga rättigheterna. Detta bör göras\r\ndels genom de internationella organisationerna, dels genom Sveriges\r\nbilaterala samarbete med andra länder.\r\nEn grundläggande utbildning för alla människor är nödvändig för att de\r\nskall bli medvetna om sina rättigheter. I motion 2002/03:U284 (kd)\r\nyrkande 22 framhålls att utbildning är nödvändig eftersom den i sig\r\nkan lägga grunden för att människor skulle våga kräva att deras\r\nmedborgerliga rättigheter tillgodoses. Undervisningen måste innehålla\r\nvärden som främjar ett demokratiskt tänkande och som utgår från att\r\nalla grupper och individer i samhället har lika värde.\r\nI motion 2002/03:U296 (kd) yrkande 1 framhålls att brott mot mänskliga\r\nrättigheter sker i alla länder - Sverige är inget undantag. Det behövs\r\nen fördjupad diskussion om rättigheternas värde och giltighet, liksom\r\nom hur de skall främjas i praktiken - även i Sverige. I yrkande 6\r\nkonstateras att de stater som skriver under olika MR-konventioner\r\nförbinder sig att garantera att medborgarnas rättigheter respekteras i\r\nrespektive land. Eftersom det i många länder förekommer grova\r\nkränkningar av de mänskliga rättigheterna har det vuxit fram ett behov\r\nav en förstärkning av internationella övervakningsmekanismer, vars\r\nuppgift är att bevaka att konventionsstaterna efterlever sina\r\nförpliktelser.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att situationen beträffande de mänskliga\r\nrättigheterna i världen debatteras årligen inom FN. Diskussionerna\r\nförs främst i generalförsamlingens tredje utskott och i kommissionen\r\nför mänskliga rättigheter (MRK). Både inför generalförsamlingens möte\r\noch inför MRK:s session utarbetas rapporter som närmare beskriver\r\nsituationen i ett stort antal länder vad gäller något specifikt tema,\r\nt.ex. tortyr, diskriminering och dödsstraff.\r\nUtskottet konstaterar att valet av Libyen som ordförande i årets\r\nkommission för mänskliga rättigheter (MRK) föregicks av omfattande\r\nkonsultationer, främst mellan olika regionala grupperingar. Själva\r\nvalet genomfördes den 20 januari 2003 och detta val, liksom en\r\nvärdering av det libyska ordförandeskapet, kommer att redovisas i\r\nregeringens skrivelse som täcker perioden 2003. Libyen gör sig\r\nskyldigt till grova och omfattande kränkningar av de mänskliga\r\nrättigheterna, men beslutet om det libyska ordförandeskapet är en del\r\nav FN-systemets roterande beslutsordning och organisation. Sveriges\r\noch även EU:s inflytande över denna process var mycket begränsad.\r\nSkyddet av mänskliga rättigheter är enligt FN-stadgan en av FN:s\r\nfrämsta uppgifter och en del av arbetet för att skapa internationell\r\nfred och säkerhet. Säkerhetsrådet har därför ett mandat att agera mot\r\nde grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna som hotar freden.\r\nUtskottet har tidigare konstaterat att Sverige aktivt stödjer FN:s\r\ngeneralsekreterares ansträngningar att - inom ramen för det\r\nkonfliktförebyggande arbetet - få säkerhetsrådet att ta ett större\r\nansvar i dessa frågor. Detta kan bl.a. komma att kräva en förstärkning\r\nav de nuvarande övervakningsmekanismerna, som bl.a. har till uppgift\r\natt bevaka att konventionsstaterna efterlever sina förpliktelser.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U8 (fp)\r\nyrkandena 5 och 9, 2002/03:U224 (m) yrkande 3, 2002/03:U228 (fp)\r\nyrkandena 2 och 3, 2002/03:U296 (kd) yrkande 6 samt 2002/03:U322 (m)\r\nyrkande 21.\r\nUtskottet konstaterar att regeringen i januari 2003 överlämnade en\r\nskrivelse till riksdagen (skr. 2001/02:83) \"En nationell handlingsplan\r\nför de mänskliga rättigheterna\". Av handlingsplanen framgår att\r\nregeringen avser att med jämna mellanrum återkomma till riksdagen för\r\natt samlat redovisa hur arbetet med mänskliga rättigheter på nationell\r\nnivå fortskrider. Genomförandet av handlingsplanen innebär bl.a. att\r\nmyndigheter med särskilt ansvar för mänskliga rättigheter, liksom\r\nkommuner och landsting, kommer att uppmärksammas på sitt ansvar. För\r\ndetta krävs utbildning, och det är viktigt att kunskapen om mänskliga\r\nrättigheter stärks hos dessa aktörer. Den nya myndigheten Forum för\r\nlevande historia, som inrättas i juni 2003, kommer bl.a. att spela en\r\nviktig roll när det gäller sådana utbildningsinsatser.\r\nInformation till allmänheten om mänskliga rättigheter är en\r\nbetydelsefull uppgift, och utskottet har inhämtat att regeringen\r\nplanerar att utarbeta en informationsstrategi om mänskliga rättigheter\r\nmed information om vilka aktörer i det svenska samhället som arbetar\r\nmed dessa frågor. Den hemsida om mänskliga rättigheter som lanserades\r\nför snart ett år sedan är ett led i detta arbete.\r\nInternationellt verkar regeringen för att öka kunskapen om de\r\nmänskliga rättigheterna bland såväl civil som militär personal inom FN\r\nliksom i regionala organisationer som OSSE. Sverige stödjer också\r\ngenom sitt multilaterala och bilaterala bistånd utbildning av\r\nnyckelgrupper som t.ex. polis och åklagare i samarbetsländer och ger\r\nvidare stöd till insatser som genomförs av högkommissarien för\r\nmänskliga rättigheter, för insatser för att främja och förbättra\r\nkunskapen om de mänskliga rättigheterna i de olika FN-organen.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U284 (kd)\r\nyrkande 22 samt 2002/03:U296 (kd) yrkande 1.\r\n4 FN och internationella konventioner\r\nDen 21 december 1965 antogs i New York en internationell konvention om\r\navskaffandet av alla former av rasdiskriminering. Konventionen\r\nförespråkar förbud mot rasistiska och fascistiska organisationer.\r\nEnligt motion 2002/03:U261 (fp) yrkande 1 behöver 1965 års konvention\r\nrevideras och utvidgas så att den inbegriper alla typer av hatpolitik.\r\nMotionären menar att det är tydligt att det inte enbart är\r\nhögerextrema hot som underminerar demokratin i världen utan att\r\nvänsterns extrema tendenser spelar en allt större roll i de\r\nsammanstötningar som försöker stoppa det internationella samarbetet.\r\nVidare krävs, i yrkande 2, att aktiva politiker och alla andra\r\nmedborgare har en plikt att stå upp mot våldet, att fördöma allt tal\r\noch alla handlingsplaner som bygger på hat och våld.\r\nI motion 2002/03:U296 (kd) yrkande 2 framhålls att Sverige ofta nämns\r\nsom ett mönsterland vad gäller mänskliga fri- och rättigheter. Sverige\r\nhar gott rykte vad gäller utarbetandet av nya konventioner för\r\nmänskliga rättigheter och i regel också att snabbt ratificera dem.\r\nSverige har emellertid endast givit Europarådets konvention om skydd\r\nför de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna status som\r\nlag. Att upphöja viktig konventionstexter till lag skulle innebära att\r\nsvenska medborgare skulle kunna få påstådda kränkningar mot de\r\nmänskliga rättigheterna prövade i Högsta domstolen. Motionärerna menar\r\natt den svenska regeringen bör redovisa vilka internationella\r\nkonventioner och tilläggsprotokoll som Sverige inte har ratificerat\r\noch återkomma med tydliga förklaringar om anledningen till detta.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att principen om icke-diskriminering bildar\r\nbasen för hela det system av rättsregler som skapats för de mänskliga\r\nrättigheterna. I FN:s konvention om de medborgerliga och politiska\r\nrättigheterna stadgas att ingen åtskillnad får göras på grundval av\r\nras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt,\r\nnationellt eller socialt ursprung, egendom, härstamning eller annan\r\nställning.\r\nVid FN:s världskonferens mot rasism, främlingsfientlighet och\r\nrelaterad intolerans 2001 rekommenderades FN:s kommission för\r\nmänskliga rättigheter att förbereda kompletterande internationella\r\nregler för att stärka det internationella instrument mot rasism,\r\nrasdiskriminering, främlingsfientlighet och relaterad intolerans i\r\nalla dess aspekter. Denna översyn kommer att inledas under år 2003.\r\nFN:s MR-kommission har tillsatt särskilda tematiska rapportörer mot\r\nsåväl rasism som mot religiös intolerans. Dessa kommer att utarbeta\r\nrapporter till MR-kommissionen (MRK) och till FN:s generalförsamling.\r\nVid den nyligen genomförda IPU-konferensen i Chile togs beslut om att\r\nverka för att Förenta Nationerna skall utvidga 1965 års konvention om\r\nrasdiskriminering till att även täcka alla former av politiska\r\naktiviteter som har sitt ursprung i hat och våld.\r\nFrågor om rasism, främlingsfientlighet och diskriminering har fått\r\nökad uppmärksamhet inom EU-samarbetet. I artikel 29 i fördraget om EU\r\nsägs att unionens mål skall vara att ge medborgarna en hög\r\nsäkerhetsnivå genom att bland medlemsstaterna utforma gemensamma\r\ninsatser på områdena polissamarbete och straffrättsligt samarbete samt\r\ngenom att förebygga och bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Genom\r\nAmsterdamfördragets artikel 13 ges rådet befogenhet att vidta lämpliga\r\nåtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt\r\nursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller\r\nsexuell läggning. Sedan 1997 finns Europeiskt centrum för övervakning\r\nav rasism och främlingsfientlighet, vars primära uppgift är att förse\r\nEU:s medlemsländer med objektiva, tillförlitliga och jämförbara\r\nuppgifter om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.\r\nÅr 2001 var FN:s år för dialog mellan civilisationer. I december\r\ndebatterade generalförsamlingen vikten av dialog mellan\r\ncivilisationer, och en resolution antogs med Sverige och EU som\r\nmedförslagsställare.\r\nUtskottet konstaterar att Sverige fäster stor vikt vid ett fungerande\r\nsystem för internationell uppföljning vad avser staters efterlevnad\r\noch respekt för de mänskliga rättigheterna. Under det senaste\r\nårtiondet har ett mycket stort antal stater anslutit sig till de olika\r\nkonventionerna, och därigenom också förpliktat sig att inkomma med\r\nårliga rapporter till FN:s övervakningskommittéer.\r\nUtskottet konstaterar vidare att det för Sverige är en självklarhet\r\natt uppfylla sina konventionsåtaganden liksom alla åtaganden i\r\nenlighet med deklarationer och handlingsplaner antagna vid\r\ninternationella FN-konferenser. Uttryck härför är bl.a. den nationella\r\nhandlingsplanen för mänskliga rättigheter liksom den nationella\r\nhandlingsplanen mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och\r\ndiskriminering.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U261 (fp)\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2002/03:U296 (kd) yrkande 2.\r\n5 FN och folkrätten\r\nI motion 2002/03:U8 (fp) yrkande 1 framhålls att Sveriges aktiva\r\nmedlemskap i FN är ett av fundamenten för svensk utrikespolitik.\r\nSverige har under flera decennier drivit en aktiv biståndspolitik,\r\nbl.a. i kampen mot apartheid i Sydafrika, men även stora ideella\r\ninsatser runt om i världen genom enskilda organisationer. Sverige har\r\nockså försökt vara en fristad för förföljda människor. Motionärerna\r\nmenar att det är ett bekymmer att folkrätten allt oftare åberopas av\r\nodemokratiska makthavare som argument för att de skall få fortsätta\r\natt ostört förfölja och mörda sina egna medborgare. Sverige bör därför\r\ngå i spetsen för en fortsatt förnyelse av folkrätten och bedriva en\r\naktiv människorättspolitik.\r\nI motion 2002/03:U212 (c) yrkande 3 framhåller motionärerna att det är\r\nav stor vikt att kontinuerligt följa upp de åtaganden som gjorts och\r\ngörs vid FN:s konferenser. Målet måste vara att konventioner och avtal\r\nnaturligt och integrerat skall utgöra normer som genomsyrar\r\növerstatliga, storregionala eller nationella överenskommelser och\r\nlagstiftning, och Sverige bör mer aktivt verka för att den globala\r\nrättsnorm som FN-systemet representerar stärks.\r\nI motion 2002/03:U228 (fp) yrkande 9 framhålls att främjandet av de\r\nmänskliga rättigheterna är en av FN:s mest angelägna uppgifter.\r\nFolkrätten har varit och är ett viktigt instrument i byggandet av en\r\nfredligare värld. Fredliga konfliktlösningsmekanismer måste utvecklas\r\nvidare. FN är fortfarande den enda organisation som med någon\r\nauktoritet kan tala på hela mänsklighetens vägnar och därför behöver\r\nvärlden FN, men FN-systemets brister måste erkännas och hanteras. I\r\nyrkande 10 krävs att Sverige bör gå i spetsen för en fortsatt\r\nförnyelse av folkrätten så att den entydigt blir ett stöd för enskilda\r\nindividers grundläggande rättigheter.\r\nI motion 2002/03:U272 (v) yrkande 7 framhålls att den svenska\r\nregeringen måste verka för att FN utarbetar metoder och andra typer av\r\nsanktioner mot stater som begår brott mot folkrätten eller mot de\r\nmänskliga rättigheterna. Utvecklingen i t.ex. Irak har främst drabbat\r\noskyldiga i stället för dem som är ansvariga för brotten.\r\nI motion 2002/03:U296 (kd) framhålls att folkrätten består av en\r\nsamling internationella traktater, konventioner, förklaringar,\r\nresolutioner och av sedvanerätt. Folkrätten har traditionellt sett\r\nutgått från avtal mellan stater, och på senare år har principer om\r\nmänskliga rättigheter fått allt starkare gehör. Motionärerna menar, i\r\nyrkande 3, att Sverige aktivt måste driva en förnyad folkrätt med\r\nmänniskan i centrum och där mänskliga rättigheter uppvärderas.\r\nI motion 2002/03:U311 (mp) yrkande 11 framhålls att FN måste spela en\r\nmycket mer aktiv roll för fred, säkerhet och nedrustning i världen. FN\r\nmåste som organisation skifta fokus till att förebygga krig och\r\nsvältkatastrofer mer än att, som i dag, komma in i processen först när\r\nkatastroferna är ett faktum. I yrkande 12 krävs att icke-\r\nvåldsprincipen måste bli den huvudprincip som all konflikthantering\r\nutgår från och endast i enstaka fall, då alla andra möjligheter till\r\nfredlig konflikthantering är uttömda, bör militära ingripanden kunna\r\ngenomföras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att svensk utrikespolitik skall främja respekten\r\nför de mänskliga rättigheterna. Omsorgen om och försvaret av de\r\nmänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den\r\nsvenska utrikespolitiken. Den präglar Sveriges agerande i globala och\r\nregionala forum och genomsyrar de bilaterala kontakterna med andra\r\nländer.\r\n\r\nGenom en integrering av de mänskliga rättigheterna i\r\nutvecklingssamarbetet verkar Sverige för att dessa respekteras,\r\nskyddas, främjas och tillgodoses i samarbetsländerna. De mänskliga\r\nrättigheterna utgör samtidigt en standard för innehåll och arbetssätt\r\nvad gäller utveckling, genomförande och utvärdering av det svenska\r\nutvecklingssamarbetet. Genom att anamma ett människorättsperspektiv\r\ntillförs ett särskilt värde till utvecklingssamarbetet eftersom den\r\nenskilda individen därmed ställs i centrum. Som medlem i FN har\r\nSverige enligt FN-stadgans artiklar 55 och 56 förbundit sig att vidta\r\nåtgärder i samarbete med organisationen för att främja allmän aktning\r\noch respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för\r\nalla, utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion.\r\nDe mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten, och Sverige fäster\r\nsedan gammalt stor betydelse vid att alla stater respekterar\r\nfolkrätten. Att folkrätten i sin helhet upprätthålls är särskilt\r\nviktigt för små och medelstora stater. Förtryck och kränkningar av\r\nindividens rättigheter leder ofta till instabilitet och väpnad\r\nkonflikt såväl inom som mellan länder och kan i förlängningen få\r\nkonsekvenser för internationell fred och säkerhet. Utskottet\r\nkonstaterar att Sveriges strävan är att främja respekten för de\r\nmänskliga rättigheterna därmed också har en säkerhetspolitisk\r\nbevekelsegrund.\r\nUtskottet har tidigare konstaterat att Sverige aktivt driver en linje\r\n- i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna liksom i andra FN-\r\norgan - som kan sägas innebära en förnyad folkrätt med människan i\r\ncentrum där de mänskliga rättigheterna uppvärderats. Utskottet menar\r\nvidare att arbetet med att förnya folkrätten och stärka de mänskliga\r\nrättigheterna måste intensifieras, och att Sverige på ett positivt\r\nsätt har drivit på en förnyelseprocess, och bl.a. varit mycket aktivt\r\nvad gäller inrättandet av den permanenta internationella\r\nbrottmålsdomstolen. Sverige har även i FN:s generalförsamling\r\nframhållit att staters suveränitet inte kan användas som sköld mot\r\ngrova kränkningar av mänskliga rättigheter.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U8 (fp)\r\nyrkande 1, 2002/03:U212 (c) yrkande 3, 2002/03:U228 (fp) yrkandena 9\r\noch 10, 2002/03:U296 (kd) yrkande 3 och 2002/03:U311 (mp) yrkande 11.\r\nUtskottet konstaterar vidare att Sverige sedan flera år mycket aktivt\r\nverkat för att stärka FN:s kapacitet för konfliktförebyggande\r\nverksamhet. Sverige har också varit pådrivande när det gäller\r\nutvecklingen av praktiska förebyggande icke-våldsinstrument inom FN-\r\nsystemet, t.ex. i form av vapeninspektionsregimer som Unmovic i Irak\r\neller genom sanktionsregimer. Sverige har bl.a. under 2002 och 2003\r\nlett arbetet i den s.k. Stockholmsprocessen för att utveckla\r\nriktlinjer för en effektivare användning av riktade sanktioner som ett\r\nförebyggande instrument.\r\nUtskottet konstaterar vidare att när säkerhetsrådets beslut inte\r\nåtlyds kan rådet vidta olika åtgärder för att få besluten genomförda,\r\nt.ex. kan ärendet hänvisas till Internationella domstolen för ett\r\nrådgivande yttrande. Om ett land hotar eller bryter den\r\ninternationella freden eller begår en våldshandling, kan rådet införa\r\nekonomiska och andra sanktioner. Det kan också godkänna användning av\r\nvåld, som slutlig utväg när andra fredliga medel att lösa tvisten har\r\nprövats och visat sig verkningslösa.\r\nSverige är ett av de länder som leder processen inom FN:s\r\ngeneralförsamling avseende en ny resolution om konfliktförebyggande\r\nåtgärder och som syftar till att vidareutveckla riktlinjerna för FN:s\r\narbete inom detta område. Inom FN-systemet verkar Sverige också för en\r\nmer systematisk samordning och uppföljning av ett tidigt\r\nvarningssystem inom det konfliktförebyggande arbetet. Inom ramen för\r\nFN:s fredsbevarande och fredsbyggande insatser har Sverige även aktivt\r\nverkat för en utveckling av de civila komponenterna i dessa insatser.\r\nI syfte att förbättra Sveriges kapacitet att bidra med expertis på det\r\ncivila området har ett samverkanscentrum för katastrof- och\r\nfredsinsatser upprättats i Kramfors, den s.k. Folke Bernadotte-\r\nakademin. Akademins huvuduppgift är utbildning och samträning för\r\ngenomförande av fredsmissioner och katastrofinsatser. Sverige arbetar\r\nockså för att stärka det internationella samfundets kapacitet att\r\nförhindra spridningen av lätta vapen och har bl.a. deltagit aktivt i\r\narbetet med att utveckla FN:s handlingsprogram för lätta vapen.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U272 (v)\r\nyrkande 7 samt 2002/03:U311 (mp) yrkande 12.\r\n6 Internationella brottmålsdomstolen\r\nI motion 2002/03:U8 (fp) yrkande 10 konstateras att i juli 1998\r\nundertecknade 120 länder ett avtal om att inrätta en oberoende\r\ninternationell brottmålsdomstol (ICC). Beslutet att inrätta domstolen\r\när ett av de senaste årens framsteg på området för mänskliga\r\nrättigheter. När 60 länder ratificerat Romstadgan kunde arbetet i\r\ndomstolen inledas, och den trädde i kraft den 1 juli 2002. Under\r\nhösten 2002 föreslog USA att samtliga EU-länder och anslutningsländer\r\nskulle ingå bilaterala avtal med syftet att inte överlämna varandras\r\nmedborgare till domstolen. Motionärerna framhåller att detta är\r\noacceptabelt och att inget lands medborgare skall kunna undantas från\r\natt åtalas och ställas till svars inför domstolen. Sverige bör därför\r\nfortsätta att arbeta för att domstolens befogenheter inte inskränks\r\noch att Romstadgan upprätthålls i full utsträckning. Liknande krav\r\nframförs även i motion 2002/03:U228 (fp) yrkande 12, där motionärerna\r\nkräver att Sverige bör driva på att fler stater, inklusive USA,\r\nratificerar Romstadgan om ICC och, i yrkande 13, att Sverige enskilt\r\noch i EU-sammanhang bör vara pådrivande i arbetet med att verka för\r\natt fler stater ratificerar Romstadgan och att Sverige bör verka mot\r\natt EU-länder ingår bilaterala överenskommelser med USA om att inte\r\nkunna åtala amerikanska militärer och diplomater i ICC.\r\nI motion 2002/03:U212 (c) yrkande 4 framhålls att FN:s medlemsstater\r\nmåste stötta och tillhandahålla erforderliga personella, ekonomiska\r\noch andra resurser till de institutioner som vuxit fram inom FN-\r\nsystemet, som t.ex. Internationella brottmålsdomstolen. Motionärerna\r\nmenar att det är mycket allvarligt att USA ställt sig utanför ICC och\r\natt Sverige bör motverka undertecknandet av bilaterala avtal som\r\ngaranterar amerikanska medborgare immunitet i ICC.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att Sverige var mycket aktivt under\r\nförhandlingsprocessen och som 36:e stat ratificerade stadgan för ICC.\r\nI juni 2000 antog EU:s ministerråd under svenskt ordförandeskap en\r\ngemensam ståndpunkt, som omfattar en rad åtgärder som unionen skall\r\nvidta för att stödja domstolen. Bland annat skall unionen ge stöd och\r\nhjälp till andra stater att ratificera och implementera stadgan samt\r\nstödja ansträngningarna att etablera själva domstolen. Vidare skall EU\r\nta upp frågan om ratifikation av stadgan till ICC i bilaterala\r\nkontakter med andra stater och organisationer. Sverige har på olika\r\nsätt försökt påverka USA, som för närvarande intar en negativ attityd\r\ntill Romstadgan, vilket i sin tur har en negativ inverkan på\r\nratifikationsprocessen i vissa länder.\r\nUtskottet har inhämtat att Sverige driver frågan om en universell\r\nanslutning till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen\r\ni kontakter med enskilda länder samt genom stöd till\r\nfrivilligorganisationer och internationella seminarier om ICC. Frågan\r\ndrivs också i EU, som gjort ett stort antal demarcher i valda länder.\r\nVad gäller åtal av amerikanska medborgare i den permanenta\r\ninternationella brottmålsdomstolen har EU:s råd för allmänna frågor\r\noch yttre förbindelser i september 2002 enats om riktlinjer för hur\r\nman skall hantera frågan om bilaterala avtal med USA och vad gäller\r\natt överlämna amerikanska medborgare till domstolen. Enligt EU är det\r\namerikanska avtalsförslaget oacceptabelt, och utskottet konstaterar\r\natt Sverige inte har några planer på att ingå ett bilateralt avtal.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U8 (fp)\r\nyrkande 10, 2002/03:U212 (c) yrkande 4 samt 2002/03:U228 (fp)\r\nyrkandena 12 och 13.\r\n7 FN - särskilda initiativ\r\nBefolkningsfrågor\r\nI motion 2002/03:U8 (fp) yrkande 4 framhålls att deltagarna vid FN:s\r\nbefolkningskonferens i Kairo (ICPD) 1994 beslutade om en\r\nrekommendation att 4 % av det nationella biståndet skall avsättas till\r\nverksamhet om sexuell och reproduktiv hälsa. Det dokument som\r\nundertecknades vid Kairokonferensen styr även verksamheten för FN:s\r\nbefolkningsorgan UNFPA. Sedan USA 2002 beslutat att dra tillbaka sitt\r\nbidrag till UNFPA ligger ett extra stort ansvar på liberala länder som\r\nSverige att vara generösa med stöd till UNFPA. Därför bör Sverige låta\r\nen större del det svenska biståndet gå till sexuell och reproduktiv\r\nhälsa. I yrkande 6 konstateras att kvinnorörelsen världen över i\r\ndecennier har kämpat för kvinnors rätt till sin kropp, sin sexualitet\r\noch till fri abort. Frågor om abort på kvinnans egna villkor bör\r\ndrivas tydligt av Sverige i t.ex. FN. Vidare konstateras i yrkande 7\r\natt det är positivt att tilläggsprotokollet till konventionen om\r\navskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (CEDAW) har trätt\r\ni kraft, och motionärerna menar att Sverige bör vara pådrivande för\r\natt fler länder skriver under och implementerar konventionen. I\r\nyrkande 8 framhålls att Sverige varit drivande i arbetet med att\r\ninkorporera skrivningar om sexuell läggning i de enda FN-resolutioner\r\ndär begreppet förekommer. Kraftigare åtgärder måste dock vidtas för\r\natt undanröja diskriminering på grund av sexuell läggning eller\r\nkönsidentitet. En internationell konvention, baserad på samma grunder\r\nsom de konventioner som förbjuder diskriminering mot kvinnor, bör\r\nutarbetas och konventionen bör utgå ifrån FN:s förklaring om de\r\nmänskliga rättigheterna och ingå i FN:s konventionssystem.\r\nMotionärerna menar att Sverige bör ta initiativ för att frågan lyfts\r\nfram i FN.\r\nI motion 2002/03:U328 (kd) yrkande 16 framhålls att det finns all\r\nanledning för Sverige att som ett föregångsland i arbetet för\r\ndemokrati och mänskliga rättigheter målinriktat arbeta för att frågan\r\nom prenatal könsdiskriminering behandlas seriöst i FN och att den förs\r\nupp på dagordningen för FN:s generalförsamling.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att frågan om prenatal könsdiskriminering utgör\r\nen stor och komplex problematik med kulturella och ekonomiska\r\naspekter. I arbetet med denna fråga är det nödvändigt att arbeta med\r\ninsatser på flera nivåer både på kort och lång sikt. Det är viktigt\r\natt se bekämpningen av prenatal diskriminering i sammanhanget av\r\njämställdhet mellan könen i stort och att aktivt verka för att\r\nflickors mänskliga rättigheter skyddas.\r\nKönsdiskriminering gör kvinnor och flickor till offer för\r\nföreställningen om att deras liv är mindre värda än mäns och pojkars.\r\nDenna attityd har medfört att det i länder som Kina och Indien finns\r\nett stort underskott på flickebarn. Kvinnounderskottet leder bl.a.\r\ntill att fattiga kvinnor och flickor från omgivande länder utsätts för\r\nvåld och kidnappning för sexuella ändamål och för påtvingade\r\ngiftermål. Viktiga framsteg har gjorts vad gäller kvinnors och\r\nflickors situation världen över tack vare FN:s arbete på området,\r\nbl.a. med kvinnokonventionen CEDAW och dess uppföljning samt med\r\nhandlingsplanen från fjärde kvinnokonferensen i Beijing 1995 och dess\r\nuppföljning. Centralt i detta arbete har varit ett antal frågor som\r\nvarit högt prioriterade av Sverige, bl.a. våld mot kvinnor och flickor\r\nsamt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Utskottet kan\r\nvidare konstatera att Sverige har undertecknat och ratificerat\r\nkvinnokonventionen, CEDAW, inklusive det underprotokoll som medger\r\nindividuell klagorätt.\r\nDet svenska utvecklingssamarbetet har som övergripande mål att bekämpa\r\nfattigdom och omfattar bl.a. utbildnings- och informationskampanjer om\r\nkvinnors och barns rättigheter. Medvetenheten om våld mot kvinnor och\r\nflickor och om könsdiskriminering och dess konsekvenser är nu i många\r\nländer betydligt högre än för bara några år sedan. Utskottet menar att\r\ndet är viktigt att Sverige fortsätter att aktiva arbeta i FN och följa\r\nutvecklingen på detta område. FN:s speciella rapportör om våld mot\r\nkvinnor - en tjänst som finns i högkommissariens kontor sedan 1994\r\nbl.a. på Sveriges initiativ - konstaterar att man i kampen mot våld\r\nmot kvinnor och barn i hemmet gjort vissa framsteg, bl.a. genom att\r\nflera länder infört lagstiftning som syftar till att skydda kvinnor\r\nfrån sådant våld.\r\nSverige var aktivt i utarbetandet av barnkonventionen och fortsätter\r\nnu arbeta med utgångspunkt från dess grundprinciper. Sverige är också\r\ndrivande på olika sätt vad gäller att se till att barnkonventionen,\r\nbarns situation och staters ansvar ständigt finns som en viktig punkt\r\npå säkerhetsrådets och generalförsamlingens dagordning.\r\nBarnkonventionens principer och rekommendationer utgör utgångspunkten\r\nför regeringens skrivelse 2001/02:186 Ett barnrättsperspektiv i\r\ninternationellt utvecklingssamarbete. Skrivelsens tiopunktsprogram\r\nbetonar bl.a. främjande av barns hälsa och lika möjligheter för både\r\nflickor och pojkar.\r\nUtskottet konstaterar att Sverige varit drivande i arbetet med att\r\ninkorporera skrivningar om sexuell läggning i de FN-resolutioner där\r\nbegreppet förekommer. Senast under 2003 års kommission för mänskliga\r\nrättigheter (MRK) lyftes frågan fram av Sverige. Den svenske\r\nombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO),\r\ntalade i år, på regeringens vägnar, inför FN:s kommission för\r\nmänskliga rättigheter och lyfte fram den positiva utveckling som trots\r\nallt sker kring frågan om individens åtnjutande av sina mänskliga\r\nrättigheter utan diskriminering på grund av sexuell läggning, men\r\nunderströk att det fortfarande finns många länder i världen som\r\nkränker homo- och bisexuellas rättigheter, och därför måste insatserna\r\npå området ökas.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U8 (fp)\r\nyrkandena 4, 6-8 samt 2002/03:U328 (kd) yrkande 16.\r\nFredsinitiativ och övervakningsstyrka\r\nI motion 2002/03:U249 (v) framhålls att det tidigare var självklart\r\natt Sverige ansåg att grunden för alla fredsinitiativ i Mellanöstern\r\nmåste bygga på FN:s resolutioner. Sverige erkände Israels rätt till\r\nnationell säkerhet inom internationellt erkända gränser men samtidigt\r\nfördömde Sverige att Israel förtrycker palestinier och ockuperar\r\nlandområden som tillhör det palestinska folket. I yrkande 1 krävs att\r\nSverige i FN och andra internationella organisationer kraftfullt\r\nreagerar mot den fortsatta israeliska bosättningspolitiken och för att\r\nden israeliska ockupationen av palestinska områden upphävs, och i\r\nyrkande 2 begärs att Sverige i FN och andra internationella\r\norganisationer verkar för att en internationell övervakningsstyrka\r\nsänds till Palestina.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEU samverkar med USA, Ryssland och FN inom den s.k. kvartetten för att\r\nfå i gång fredsprocessen i Mellanöstern. Kvartetten har utarbetat en\r\ngemensam s.k. färdplan, som nyligen presenterats för parterna och vars\r\nmål är bildandet av en palestinsk stat senast 2005.\r\nUtskottet konstaterar med tillfredsställelse att Saddam Husseins regim\r\när borta och konstaterar att den svenska regeringen beklagat att\r\nkriget i Irak bröt ut och att regimskiftet inte har åstadkommits med\r\nfredliga medel. Sverige delar inte USA:s och den USA-ledda\r\nkoalitionens åsikt om att folkrättsligt stöd föreligger för att\r\nanvända militärt våld.\r\nKriget i Irak har en tydlig koppling till konflikten mellan Israel och\r\nPalestina och i bästa fall kan den nya situationen i Irak leda till\r\nökade ansträngningar för att uppnå fred i hela Mellanöstern. Utskottet\r\nanser att konflikten mellan Israel och Palestina måste få ett slut och\r\natt detta kräver ett kraftfullt internationellt agerande. Utskottet\r\nhoppas att den nya situationen i regionen kommer att leda till att\r\nIsraels ockupation av Palestina får ett slut och att terroristdåd och\r\nsjälvmordsattacker mot israeler upphör.\r\nUtskottet konstaterar att en ny palestinsk regering under\r\npremiärminister Mahmoud Abbas tillträtt och att den s.k. färdplanen\r\nsom presenterades för parterna den 30 april kan innebära ett välkommet\r\ngenombrott i fredsprocessen. Sverige och EU har vid upprepade\r\ntillfällen fördömt den israeliska bosättningspolitiken, senast vid\r\nKöpenhamnsmötet i december 2002 uttryckte EU stor oro över den\r\nfortsatta bosättningsaktiviteten. EU uppmanade Israel att upphäva sin\r\nbosättningspolitik och som ett första steg frysa all\r\nbosättningsverksamhet. För varje bosättning som byggs skapas ett nytt\r\nhinder för en fredlig lösning. Bosättningarna strider mot folkrätten\r\noch mycket av våldet och oron i de palestinska områdena hänför sig\r\ntill bosättningarna och spänningen mellan den palestinska befolkningen\r\noch bosättarna.\r\nSverige och EU står bakom kravet på en internationell närvaro i\r\nregionen. Sverige stöder FN:s generalsekreterares förslag att sända en\r\nmultinationell fredsstyrka till regionen. Sverige och EU har aktivt\r\narbetat för att färdplanen skall åtföljas av en övervakningsmekanism,\r\nmed uppgift att övervaka hur parterna följer sina åtaganden enligt\r\nfärdplanen. En internationell övervakningsmekanism är en förutsättning\r\nför att färdplanen skall bli det verktyg som EU och det\r\ninternationella samfundet önskar.\r\nIsrael har hittills inte accepterat omvärldens krav på en\r\ninternationell styrka och säkerhetsrådet har ännu inte kunnat enas\r\nkring ett sådant beslut. Sverige kommer att fortsätta att arbeta inom\r\nFN och andra organisationer för att en internationell närvaro skall\r\nkomma till stånd och för att konflikten mellan israeler och\r\npalestinier skall få en fredlig lösning och att den folkrättsstridiga\r\nockupationen upphör i enlighet med säkerhetsrådets resolutioner.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionen\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motion 2002/03:U249 (v)\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nSanktionspolitik och flygförbudszoner\r\nVid flera tillfällen har den sudanesiska armén startat kraftiga\r\nmilitära offensiver i södra Sudan. Civilbefolkningen som bor i staden\r\nTorit och de oljerika regionerna vid Nilen har drabbats av bombningar.\r\nI motion 2002/03:U257 (mp) yrkande 2 krävs att Sverige inom FN tar\r\ninitiativ till upprättandet av en militär flygförbudszon i södra\r\nSudan.\r\nI motion 2002/03:U272 (v) framhålls att flygförbudszonerna i Irak inte\r\nhaft något stöd i FN under de tio år som de funnits. I yrkande 2 krävs\r\natt Sverige i FN verkar för att säkerheten för de olika\r\nbefolkningsgrupperna som berörs av flygförbudszonerna garanteras av FN\r\noch att konkreta åtgärder vidtas för att detta skall förverkligas för\r\nden kurdiska befolkningen i norr och den shiitiska minoriteten i\r\nsöder. I yrkande 3 krävs att Sverige i FN måste verka för att USA:s\r\noch Storbritanniens bombningar av Irak upphör och vidare krävs i\r\nyrkande 4 att Sverige i FN verkar för att FN-inspektörerna först måste\r\nundersöka situationen i Irak innan FN vidtar ytterligare åtgärder och,\r\ni yrkande 5, att Sverige i FN skall verka för att sanktionerna mot\r\nIrak hävs eftersom de inte haft den effekt som avsetts. I yrkande 6\r\nkrävs att Sverige i FN måste verka för att den irakiska befolkningen\r\nges snabb och effektiv hjälp med livsmedel och mediciner så snart\r\nsanktionerna hävts och bombningarna upphört, då mat-för-olja-\r\nprogrammet inte fungerar. I yrkande 8 framhålls att Sverige i FN bör\r\nrikta uppmärksamhet på resolution 688 och verka för att\r\nvärldssamfundet gör aktivt bruk av den resolutionen i kampen mot den\r\nirakiska diktaturen för att ge stöd till försvaret av alla irakiska\r\nmedborgares demokratiska och mänskliga rättigheter. I yrkande 9 krävs\r\nvidare att Sverige i FN verkar för att en nedtrappning av sanktioner\r\nförbinds med att den kurdiska befolkningen i norr och den shiitiska\r\nminoriteten i söder garanteras försörjning med livsmedel och\r\nmediciner. Även i motion 2002/03:U273 (v) yrkande 1 anser man att\r\nSverige i FN bör driva frågan om att det internationella samfundet\r\nmåste ge garantier för säkerheten för befolkningen i norra\r\nIrak/irakiska Kurdistan. Vidare krävs, i yrkande 6, att Sverige i FN\r\ndriver frågan att regimen i Bagdad inte skall ha vetorätt vad gäller\r\nstödet från mat-för-olja-programmet till norra Irak/irakiska Kurdistan\r\noch, i yrkande 10, att Sverige i FN bör verka för att norra\r\nIrak/irakiska Kurdistan garanteras kompensation för mat-för-olja-\r\nprogrammet i takt med att sanktionerna mot Irak hävs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan konstatera att det är säkerhetsrådet som i varje enskilt\r\nfall beslutar om hur sanktioner skall vara utformade och om hur de\r\nskall gälla. Sverige stöder aktivt FN:s arbete i dessa frågor och\r\nverkar för att relevanta säkerhetsrådsresolutioner genomförs.\r\nErfarenheterna visar att breda ekonomiska sanktioner inte alltid får\r\ngenomslag eller avsedd effekt när det gäller att påverka regeringar\r\neller andra ansvariga aktörer. Utgångspunkten för all sanktionspolitik\r\nmåste vara att utöva så stor press som möjligt mot landets\r\nbeslutsfattare och att effekterna på civilbefolkningen minimeras. I\r\nsyfte att utveckla sanktionsinstrumentet till ett mer verkningsfullt,\r\nändamålsenligt och humant verktyg deltar Sverige aktivt i FN:s\r\ndiskussioner kring dessa frågor.\r\nSverige har sedan 2002 lett en internationell arbetsgrupp om\r\ngenomförande och övervakning av riktade sanktioner, den s.k.\r\nStockholmsprocessen, vilken är ett led i en internationell verksamhet\r\nsom syftande till att förbättra Förenta nationernas\r\nsanktionsinstrument. Den primära avsikten har varit att arbeta fram en\r\noperativ handbok som kan användas som vägledning för FN:s och\r\nmedlemsstaternas praktiska arbete vid utformning, genomförande och\r\növervakning av riktade sanktioner. Genom tydliga riktlinjer och\r\nrekommendationer kan nya sanktioner minimera sidoeffekter samtidigt\r\nsom de träffar just de individer och enheter man önskar nå.\r\nStockholmsprocessen har samlat en bred krets av länder, enskilda\r\norganisationer, akademiker och FN-aktörer. Totalt har mer än 120\r\nexperter deltagit och 35 länder har varit representerade i arbetet.\r\nFN:s säkerhetsråd följer noga utvecklingen i Sudan, och\r\ngeneralsekreteraren beslutade i januari att förlänga förordnandet för\r\nden särskilde rådgivaren för Afrikas Horn, Mohamed Sahoun. Sahoun har\r\nett övergripande ansvar för alla FN-insatser i Sudan och har deltagit\r\ni fredsförhandlingarna i Kenya sedan de inleddes. Förhandlingarna med\r\nmedverkan av FN har löpt enligt planen och förhoppningen är att ett\r\nfredsavtal kan undertecknas av parterna redan sommaren 2003. Från FN:s\r\nhåll avser man avvakta denna utveckling, och några diskussioner om\r\nupprättande av en flygförbudszon i södra Sudan pågår för närvarande\r\ninte. Inte heller från svensk sida finns för närvarande några planer\r\npå att ta ett initiativ i frågan. Med ett fredsavtal torde frågan om\r\nupprättande av en flygförbudszon vara överspelad.\r\nÄven om den militära insatsen i Irak genomförts utan FN-mandat har FN\r\nen central roll att spela, inte minst i hanteringen av den humanitära\r\nsituationen efter kriget. Frågan om konfliktens hanterande måste\r\nåterföras till FN och säkerhetsrådet, som har det yttersta ansvaret\r\nför internationell fred och säkerhet.\r\nUtskottet konstaterar vidare att Sverige beträffande norra Irak har\r\nstött områdets begränsade självstyre och den demokratiseringsprocess\r\nsom påbörjats de senaste åren. Den tidigare närvaron av FN:s\r\nskyddsvakter (United Nations Guards Contingent in Iraq - UNGCI) bidrog\r\nockså till att skapa en säkrare situation, framför allt så att de\r\nhumanitära aktörerna kunde genomföra sina uppgifter. UNGCI skapades\r\n1991 i syfte att skydda FN:s humanitära insatser i den norra Irak, och\r\nSverige, Tyskland, Nederländerna och USA var de största finansiärerna\r\nav styrkan. Sedan 1991 har Sverige totalt bidragit med drygt 100\r\nmiljoner kronor.\r\nUtskottet konstaterar att Sverige kommer att fortsätta sina\r\nansträngningar att, såväl bilateralt som multilateralt, arbeta för att\r\nalla skall ha möjlighet att utöva grundläggande rättigheter som i\r\ninternationella instrument erkänns dem i egenskap av etnisk minoritet.\r\nSverige kommer att fortsätta samarbetet med FN och kommer att verka\r\nför en fredlig utveckling i Mellanöstern.\r\nDet irakiska folket måste snarast möjligt självt tillåtas ta ansvaret\r\nför sin framtid. Detta skulle kunna ske genom sammankallandet av en\r\nnationell konferens med syfte att nå fram till en representativ\r\nregering. Det internationella samfundet måste i denna process särskilt\r\nuppmärksamma kvinnornas situation och roll i det irakiska samhället.\r\nNär säkerhetsläget är sådant att återuppbyggnaden av det irakiska\r\nsamhället kommer i gång bör FN spela en central roll. Säkerhetsrådet\r\nmåste återta det politiska initiativet och definiera FN:s uppgifter i\r\nIrak efter kriget. Även EU har en viktig roll att spela i det\r\ninternationella samfundets bidrag till frihet, välfärd och demokrati\r\nför den irakiska befolkningen.\r\nUtskottet anser att kravet på irakisk avrustning av\r\nmassförstörelsevapen kvarstår även efter ett krig. Inspektionerna\r\nskall slutföras och en förstörelseprocess verifieras. Unmovic har\r\nsuspenderat sin verksamhet, men utskottet menar att det mandat\r\nsäkerhetsrådet har gett Unmovic kvarstår.\r\nEn normalisering av situationen i Irak innebär att den mängd FN-\r\nresolutioner som sedan 1990 antagits och som innehåller en mängd olika\r\nelement (frysning av tillgångar, skadeståndsanspråk, sanktionsregim,\r\ninspektioner, etc.) måste hanteras av säkerhetsrådet. Frågorna om\r\nIraks framtida uppbyggnad måste tydligt kopplas till utvecklingen i\r\nregionen.\r\nUtskottet konstaterar att situationen i Irak sedan tiden för motionens\r\ninlämnande har förändrats radikalt. Vad gäller yrkandena om olja-för-\r\nmat-programmet råder nu andra förutsättningar, och frågeställningarna\r\ningår därmed i den totala problematiken kring krigets slut och det\r\nhumanitära arbetet. Det återuppstartade olja-för-mat-programmet bör\r\nkunna utgöra en plattform för FN:s fortsatta engagemang i Irak.\r\nUtskottet menar att ockupationsmakterna måste överlämna hanteringen av\r\nIrak till FN. Detta måste ske genom antagande av en resolution som\r\nlanserar en politisk process i syfte att legitimera det interimistiska\r\nstyret, IIA (Iraqi Interim Authority), som bas för det internationella\r\nsamfundets deltagande i uppbyggnaden av Irak. Antagandet av en\r\nresolution skulle innebära ett viktigt första steg mot en nödvändig\r\nnormalisering av relationen mellan Irak och omvärlden. Resolutionen\r\nfår inte innebära att avkall görs på de folkrättsliga skyldigheter som\r\nåvilar ockupationsmakterna. Det är också av största vikt att en sådan\r\nresolution utformas utan möjlighet till tolkning av en legitimering\r\neller legalisering av kriget i efterhand.\r\nUtskottet konstaterar att FN:s säkerhetsråd i resolution 688 redan\r\n1991 har fördömt förtrycket mot kurderna och uttryckt sin avsikt att\r\nfortsätta följa frågan. Skydd för mänskliga rättigheter och värnande\r\nom den irakiska civilbefolkningen är centrala element i FN:s och EU:s\r\nagerande gentemot Irak. Säkerhetsrådet har en central roll när det\r\ngäller att avgöra vilka eventuella insatser som kan komma att krävas\r\nför att skydda kurderna och/eller andra befolkningsgrupper i Irak när\r\nsanktionerna hävs.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U257 (mp)\r\nyrkande 2, 2002/03:U272 (v) yrkandena 2-6, 8 och 9 samt 2002/03:U273\r\n(v) yrkandena 1, 6 och 10.\r\nInternflyktingar\r\nInternflyktingar är människor som tvingats fly från sina hem,\r\nhuvudsakligen på grund av väpnad konflikt, brott mot mänskliga\r\nrättigheter eller naturkatastrofer, utan att ha passerat en\r\ninternationellt erkänd statsgräns. Till skillnad från de flyktingar\r\nsom har tillerkänts flyktingstatus utgör inte internflyktingar någon\r\nenskild kategori i juridisk mening och har därmed heller inte något\r\nspecifikt folkrättsligt skydd. I motion 2002/03:U286 (mp och v) krävs\r\natt Sverige måste arbeta för att frågan om internflyktingars utsatthet\r\nförs upp på den internationella dagordningen för att skapa stärkt\r\nskydd för denna flyktinggrupp.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att de humanitära behoven för internflyktingar\r\nsedan länge är stora och kommer att kräva ett omfattande\r\ninternationellt engagemang lång tid framöver. I detta arbete kommer\r\nSverige att vara fortsatt aktivt.\r\nFN:s flyktingkommissarie (UNHCR) tillsattes av FN:s generalförsamling\r\n1951 för att bistå de 1,2 miljoner flyktingar i Europa som fortfarande\r\nvar hemlösa efter andra världskriget. I dag omfattas mer än 20\r\nmiljoner människor i över 140 länder av UNHCR:s mandat. Under senare\r\når har UNHCR också fått i uppdrag att ta sig an människor som formellt\r\nsett inte omfattas av organisationens mandat. Det är människor som\r\nlever i flyktingliknande situationer, t.ex. internflyktingar som har\r\nflytt från sina hem men inte passerat en internationell gräns. UNHCR\r\nsamarbetar med regeringar och icke-statliga organisationer och det\r\növriga FN-systemet. UNHCR:s närmaste samarbetspartner är\r\nVärldslivsmedelsprogrammet (WFP) som bidrar med mat och andra\r\nbasförnödenheter till flyktingar, och även FN:s barnfond (Unicef),\r\nVärldshälsoorganisationen (WHO), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och\r\nFN:s samordningsorgan för humanitära frågor (OCHA), liksom Röda Korset\r\noch Internationella migrationsorganisationen (IOM), är allierade i\r\nolika insatser för flyktingar. UNHCR har dessutom kontakt med närmare\r\nett tusental icke-statliga organisationer som arbetar med och för\r\nflyktingar. Sverige bidrar med betydande belopp till många av dessa\r\norganisationer.\r\nAndra organisationer, som traditionellt sett har haft väldigt litet\r\nmed flyktingar att göra, har börjat samarbete med UNHCR, på grund av\r\natt flyktingproblematiken blivit mer komplex. I framtiden kommer\r\ntroligen finansiella institutioner som Världsbanken och de regionala\r\nbankerna att få större betydelse för detta arbete eftersom många\r\nflyktingproblem ofta orsakas av sociala och ekonomiska förhållanden.\r\nSverige har under senare år bidragit med betydande belopp till t.ex.\r\nAngola, där inbördeskrig härjat och civilbefolkningen är hårt drabbad.\r\nNästan var fjärde invånare beräknades i ett skede vara flykting i sitt\r\neget land och två miljoner är helt beroende av internationell hjälp\r\nför sin överlevnad. Andra stora insatser under senare år har gjorts i\r\nColombia, Afghanistan, Mellan-östern och Bosnien-Hercegovina, särskilt\r\nvad gäller flyktingåtervändande och återuppbyggnad.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som väckts i\r\nmotionen är besvarade och avstyrker därmed motion 2002/03:U286 (mp och\r\nv).\r\n8 FN-konferenser\r\nI motion 2002/03:U252 (kd) framhålls att olika finska organisationer\r\nsedan början av den s.k. Beijing + 5-processen verkat för att\r\ngenomföra en femte världskonferens för kvinnor. Den finska regeringen\r\nstöder tanken på en femte världskonferens och har inrättat en\r\nnationell kommitté som driver kampanjen. Motionärerna menar att\r\nFinland behöver stöd från Sverige när beslutet om världskonferensen\r\ntas i FN i år eller nästa år.\r\nI motion 2002/03:U296 (kd) yrkande 4 framhålls att det är lika viktigt\r\natt främja mänskliga rättigheter som att öka förståelsen för andra\r\nkulturer och religioner. Det finns en risk att FN-konventionerna\r\nuppfattas som enbart västerländska och därför behövs en ödmjukhet\r\ninför andra människors kulturella seder och bruk. Olika varianter på\r\ndemokratiska samhällssystem behöver inte betyda att rätten till\r\npolitisk delaktighet och åsiktsfrihet kränks, och olika\r\nvälfärdsmodeller och skolsystem behöver inte betyda att rätten till\r\nekonomisk utveckling och utbildning inte respekteras. Motionärerna\r\nmenar att det är speciellt viktigt att förhindra en ny uppdelning av\r\nvärlden i en \"kristen\" och \"muslimsk\" del. FN bör ha detta som tema på\r\nen FN-konferens för att stärka det interkulturella utbytet och samla\r\nvärldens religiösa ledare för att diskutera dessa frågor.\r\nI motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 3 framhålls att djurens\r\nrättigheter i likhet med mänskliga rättigheter inte endast är en\r\nnationell angelägenhet. I kampen för att förbättra människors villkor\r\nutanför Sveriges gränser har FN:s deklaration om mänskliga rättigheter\r\nvarit till stor hjälp och motionärerna kräver en liknande deklaration\r\nom djurens rättigheter och en FN-konferens på detta tema.\r\nI motion 2002/03:A322 (mp) yrkande 2 framhålls att män liksom kvinnor\r\nunderställs normer för hur de skall bete sig som man respektive\r\nkvinna. Därför är det av största vikt att männens roll undersöks,\r\nanalyseras och förändras. En tvärpolitisk utredning bör tillsättas för\r\natt analysera den nya mansrollen och hur detta skall föras ut till\r\nallmänheten. För att även mannens roll i ett internationellt\r\nperspektiv skall belysas och kunna jämföras krävs att Sverige\r\noffensivt tar initiativ i FN för att hålla en världskonferens om\r\nmansrollen och dess konsekvenser inom alla samhällsområden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSverige stöder FN:s arbete med samordning av världskonferenser, bl.a.\r\ngenom en arbetsgrupp i generalförsamlingen som diskuterar\r\nuppföljningen av konferenserna. Det råder stor enighet inom det\r\ninternationella samfundet om att arbetet nu bör inriktas på en\r\nuppföljning av åtaganden från tidigare världskonferenser, inklusive\r\nmillenniedeklarationen och att uppfylla millennieutvecklingsmålen.\r\nVärldskonferenserna under 1990-talet har på ett effektivt sätt lyft\r\nfram viktiga frågor i utvecklingsprocessen. Genom genomförande och\r\nuppföljning på nationell och regional nivå omsätts ord till handling.\r\nHandlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 har\r\nvarit vägledande för jämställdhetsarbetet inom FN, såväl centralt via\r\nFN:s kvinnoenhet som i enskilda fonder, program och fackorgan. Sverige\r\nhar också alltsedan Pekingkonferensen haft en nära dialog med olika\r\ndelar av FN-systemet och har bl.a. genom ekonomiska bidrag stött\r\narbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i\r\norganisationernas arbete. Sverige tillhör de största givarna till FN:s\r\nkvinnofond (Unifem), och bidrar också till FN:s kvinnoenhet. Sverige\r\nhar även verkat för att Världsbanken och de andra utvecklingsbankerna\r\nskall uppmärksamma kvinnor och män på lika villkor i sin långivning\r\noch via metod- och kompetensutveckling synliggöra och uppmärksamma\r\njämställdhetsfrågor. Utskottet konstaterar att jämställdhet hittills\r\nhar varit alltför lite fokuserat på mansrollen och att det är\r\nnödvändigt att involvera männen i jämställdhetsarbetet. Sverige har\r\naktivt drivit frågan om mäns situation och roller i\r\njämställdhetsarbetet vid flera av de internationella konferenser som\r\nägt rum under 1990-talet, liksom vid uppföljningssammankomsterna och\r\nvid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Mäns\r\nroller uppmärksammades internationellt genom handlingsplanen från FN:s\r\nfjärde kvinnokonferens i Beijing 1995, som ett direkt resultat av\r\nSveriges aktiva agerande.\r\nUtskottet konstaterar att viktiga framsteg har gjorts vad gäller\r\nkvinnors situation sedan FN:s första världskonferens 1975. Samtidigt\r\när både diskriminering av och våld mot kvinnor och flickor fortfarande\r\nutbrett i såväl fredstid som under och efter väpnade konflikter.\r\nKvinnors tillgång till produktiva resurser, utbildning och\r\nbeslutsfattande är också alltjämt begränsad. Övriga internationella\r\nvärldskonferenser och uppföljningar i FN:s regi under 1990-talet och\r\ndärefter har också bidragit till att fortsatta steg tagits vad gäller\r\natt främja jämställdhet. Sverige fortsätter att driva jämställdhet som\r\nen prioriterad fråga i internationella sammanhang.\r\nKonferenserna utgör en viktig mötesplats för erfarenhetsutbyte,\r\nkunskapsinhämtning och avstämning. Sverige stöder initiativ för\r\nuppföljning av kvinnokonferensernas rekommendationer och\r\nhandlingsplaner, genom ett brett deltagande i möten och diskussioner\r\npå nationell och regional nivå. En stor del av denna verksamhet\r\nhandhas av enskilda organisationer och andra fristående institutioner\r\noch nätverk.\r\nUtskottet menar att det är viktigt att ödmjukhet inför andra\r\nmänniskors kulturella seder och bruk genomsyrar det internationella\r\nsamarbetet. Olika metoder och tillvägagångssätt i andra länder och hos\r\nandra folk behöver inte betyda skillnader i värdegrunden eller synen\r\npå mänskliga rättigheter. Olika varianter på demokratiska\r\nsamhällssystem behöver inte betyda att rätten till politisk\r\ndelaktighet och åsiktsfrihet kränks. Det är viktigt att det finns\r\nolika internationella arenor för att diskutera mänskliga rättigheter\r\noch för att lära sig av varandras synsätt och erfarenheter. Utskottet\r\nmenar att bl.a. det svenska initiativet om Forum för levande historia\r\nlagt grunden till ett viktigt interkulturellt utbyte. Utskottet\r\ngenomför för närvarande ett särskilt arbete om islam och västvärlden\r\noch detta förutses bli avrapporterat under den innevarande\r\nvalperioden.\r\nUtskottet konstaterar att Sverige, internationellt och inom EU, verkar\r\nför djurens rätt till rimliga livsvillkor men anser inte att en\r\nspeciell FN-konferens och deklaration skulle komma att förändra\r\nsituationen för djuren. Det arbete som redan bedrivs, främst inom EU,\r\nkan stärkas och utvecklas.\r\nMed vad som ovan anförts anser utskottet att de frågor som motionerna\r\nväckt är besvarade och avstyrker därmed motionerna 2002/03:U252 (kd),\r\n2002/03:U296 (kd) yrkande 4, 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 3 samt\r\n2002/03:A322 (mp) yrkande 2.\r\n9 Sverige i FN\r\nI motion 2002/03:U8 (fp) yrkande 2 framhålls att Sverige har en lång\r\ntradition av deltagande i fredsbevarande militära insatser i FN:s\r\nregi. Det har givit viktigt skydd och ökad säkerhet där de satts in.\r\nDessa insatser, i synnerhet i europeiska konflikthärdar, är ett sätt\r\natt skapa ökade förutsättningar för vår egen säkerhet. Motionärerna\r\nmenar att 120 Sveriges fred och säkerhet främjas genom ett aktivt\r\ndeltagande i internationella insatser, som numera också är en\r\nintegrerad del av det svenska försvarets huvuduppgifter.\r\nI motion 2002/03:U268 (kd) yrkande 1 framhålls att det inte längre är\r\nenbart nationalstaterna som har makten över utvecklingen. Näringslivet\r\noch de multinationella företagen har vuxit fram som regionala och\r\nglobala aktörer av betydande vikt, ibland på bekostnad av\r\nregeringarnas makt och inflytande. Även mellanstatliga organisationer\r\noch icke-statliga organisationer har flyttat fram sina positioner.\r\nKonsekvenserna blir att internationellt samarbete i dag inte enbart\r\nhandlar om staters samverkan, utan lika viktigt är samarbetet mellan\r\nregeringar, näringslivet, NGO:er och andra internationella\r\norganisationer. Därmed har alla globala aktörer ett ansvar för att\r\nfrämja mänskliga rättigheter. Det är viktigt att regeringen håller en\r\nlevande dialog med alla aktörer och återkommande bjuder in\r\nrepresentanter från folkrörelser, näringsliv och akademiker för att\r\ngranska och diskutera Sveriges utrikespolitik och utrikespolitiska\r\nåtaganden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att Sverige ser det multilaterala samarbetet som\r\ndet viktigaste instrumentet för att komma till rätta med de stora\r\növerlevnadsfrågorna. Denna uppgift kräver ett starkt FN och ett nära\r\nsamarbete med regionala och andra organisationer. Sveriges bidrag\r\ngenom åren till FN:s fredsbevarande operationer, till medlingsarbete\r\noch till den ekonomiska och sociala verksamheten har varit betydande.\r\nSverige ser som en prioriterad uppgift att vara med och utveckla den\r\nnya generationen fredsfrämjande insatser där militära, politiska och\r\nhumanitära åtgärder går hand i hand, och att skapa ett FN som är\r\nbättre på att förebygga konflikter och på att ingripa i tid. De\r\nfredsbevarande operationerna har blivit ett av FN:s viktigaste\r\ninstrument för att upprätthålla fred och säkerhet. Sverige har en lång\r\ntradition av deltagande i dessa operationer, som dels genom sin\r\nnärvaro skapar trygghet för befolkningen och en säker miljö för FN,\r\nOSSE, EU och andra internationella och enskilda organisationer att\r\nverka i, dels främjar fred och säkerhet genom värdefull internationell\r\nerfarenhet för det svenska försvaret.\r\nUtskottet konstaterar att regeringen kontinuerligt har kontakter med\r\nföreträdare för folkrörelser, näringslivet och\r\nforskningsinstitutioner. Detta sker bl.a. genom Folkrörelserådet,\r\nreferensgrupper och seminarier.\r\nUD:s folkrörelseråd inrättades med syfte att fördjupa samrådet mellan\r\nregeringen och folkrörelserna och utgöra ett diskussionsforum för\r\nutvecklingsrelaterade frågor. Rådet består av representanter för\r\nfolkrörelser, Sida och UD. Möten äger rum minst två gånger per år med\r\nbiståndsministern eller statssekreteraren för utvecklingssamarbete som\r\nordförande. I samband med förberedelserna för de stora FN-\r\nkonferenserna bildas referensgrupper med deltagande av berörda\r\ndepartement, folkrörelser, näringsliv och forskningsinstitutioner.\r\nVanligtvis ges även möjlighet för företrädare för dessa institutioner,\r\nliksom för riksdagspartierna, att delta i de svenska delegationerna\r\nsåväl till de förberedande mötena som till själva konferenserna.\r\nDe svenska folkrörelserna och näringslivet deltar i det svenska\r\narbetet med de s.k. millennieutvecklingsmålen, som antogs vid FN:s\r\nmillennietoppmöte år 2000. Företrädare för folkrörelser och näringsliv\r\nhar även deltagit i den parlamentariska kommitténs (GLOBKOM)\r\nbetänkande som ligger till grund för den kommande\r\nutvecklingspropositionen.\r\nMot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår utskottet att motionerna\r\n2002/03:U8 (fp) yrkande 2 samt 2002/03:U268 (kd) yrkande 1 lämnas utan\r\nåtgärd.\r\n10 FN-byggnadens utsmyckning\r\nI motion 2002/03:U255 (kd) framhålls att den 50 år gamla FN-byggnaden\r\ni New York imponerar med de visioner och mål som den kommit att\r\nrepresentera. Emellertid är standarden på inredningen mycket låg,\r\nmöblerna slitna, och tyger och färger är solkiga eller slitna.\r\nMotionärerna anser att det vore synnerligen angeläget att Sverige tar\r\ninitiativ till att bidra med ett nytt möblemang och ny inredning i\r\nFN:s gemensamma salar och sammanträdesrum.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet framhåller att Sverige alltsedan FN bildades har bidragit\r\nmed betydande insatser vad gäller både inredning och konstnärlig\r\nutsmyckning av FN-byggnaden och dess omgivning. Senast vid FN:s 50-\r\nårsjubileum tog Sverige initiativ och bekostade en renovering av\r\nEcosocs sammanträdessal.\r\nEn ombyggnad och renovering av hela FN-byggnaden diskuteras för\r\nnärvarande och Sverige har aktivt bidragit till konstruktiva\r\nlösningar.\r\nMot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår utskottet att motion\r\n2002/03:U255 (kd) lämnas utan åtgärd.\r\nRegeringens skrivelse\r\nUtskottet framhåller värdet av att regeringen regelbundet återkommer\r\ntill frågan om Sveriges roll i Förenta nationernas verksamhet. Det\r\nmultilaterala samarbetet är det viktigaste instrumentet för att komma\r\ntill rätta med de stora överlevnadsfrågorna. Denna uppgift kräver ett\r\nstarkt FN och ett nära samarbete med regionala och andra\r\norganisationer. Sveriges bidrag genom åren till FN:s fredsbevarande\r\noperationer, till medlingsarbete och till den ekonomiska och sociala\r\nverksamheten är betydande.\r\nRegeringens skrivelse 2002/03:83 föreslås därmed bli lagd till\r\nhandlingarna.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.\r\n\r\n1.      FN:s organisation, punkt 1 (m)\r\n        av Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U322 yrkande\r\n24 och avslår motionerna 2002/03:U7 yrkandena 1-6, 2002/03:U311\r\nyrkandena 1, 3 och 4 och 2002/03:U313 yrkande 31.\r\nStällningstagande\r\nReformer är nödvändiga för FN:s trovärdighet. Generalsekreterare Kofi\r\nAnnans strävan att skapa ett mer relevant och kraftfullt FN förtjänar\r\nSveriges fulla stöd. FN bör således fokusera på de uppgifter som FN\r\nbäst kan lösa. FN:s byråkrati måste minskas och effektiviteten stärkas\r\ntill gagn framför allt för u-länderna. Organisationer som UNHCR,\r\nUnicef och vissa andra organ måste förbättra samordningen vid\r\nhumanitära insatser. WHO bör få en betydligt starkare roll för att\r\ngemensamt bekämpa smittsamma sjukdomar. Medlemsstaterna måste ställa\r\ntillräckliga resurser till FN:s förfogande. Sveriges neddragning av\r\nförsvarsanslagen och oförmåga att kunna ställa upp med internationell\r\ntrupp, är i detta sammanhang generande.\r\nDå Afrika är den mest konfliktdrabbade kontinenten måste FN omedelbart\r\nprioritera fredsfrämjande insatser på kontinenten. Svensk\r\nAfrikapolitik måste förses med den säkerhetspolitiska dimension som\r\nlänge saknats. Då freden säkrats måste byggandet av\r\nkonfliktförebyggande strukturer snabbt komma i gång för att förhindra\r\nnya strider. I huvudsak handlar det om att lösa tre konflikttyper:\r\nmellanstatliga konflikter, inbördeskrig samt utbrytning ur stater.\r\nMellanstatliga konflikter förebyggs av effektiva säkerhetsordningar,\r\nvars syfte är att stoppa angreppskrig. Afrika måste snarast få en\r\nsäkerhetsordning som förhindrar anfallskrig och krig genom ombud. FN,\r\nEU och USA bör stödja AU - Afrikanska unionen - eller subregionala\r\norganisationer, som SADEC eller Ecowas, att utveckla trovärdiga\r\ngarantier mot anfallskrig eller mot stöd till störtandet av etablerade\r\ndemokratier.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U322 (m) yrkande 24.\r\n\r\n2.      FN:s organisation, punkt 1 (kd)\r\n        av Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U7 yrkandena\r\n1-6 och avslår motionerna 2002/03:U311 yrkandena 1, 3 och 4,\r\n2002/03:U313 yrkande 31 och 2002/03:U322 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna präglas av en stark tro på multilateralismen och\r\nanser att FN måste stärkas i alla sina grenar. En absolut\r\nförutsättning för detta är att FN-systemet reformeras i grunden.\r\nBristerna vad gäller organisation, koordinering och management är\r\nallvarliga. Ineffektivitet, byråkrati och svårigheter att över huvud\r\ntaget få insyn karakteriserar viktiga delar av FN:s verksamhet. FN:s\r\nallmänna ställning har visserligen förbättrats under senare år. Det är\r\nmycket Kofi Annans förtjänst. Han har genomfört reformer som inneburit\r\nen viss modernisering av sättet att arbeta. Han har också stärkt FN:s\r\ninflytande, inte minst i olika krishärdar.\r\nFN:s organisation och management kännetecknas fortfarande av avsevärda\r\nbrister. Sverige har, tillsammans med de nordiska länderna, vid flera\r\ntillfällen gjort försök att genomlysa organisationen vad avser\r\nstyrning, management och kontroll. Olika förslag till förbättringar\r\nhar presenterats och fått visst gehör i samband med de reformprocesser\r\nsom pågått under slutet av 1990-talet. Kristdemokraterna anser att\r\nregeringen inom EU-kretsen - eller tillsammans med de nordiska\r\nregeringarna - snarast initierar en omfattande översyn av FN-arbetet\r\nmed fokus på biståndsverksamheten och FN:s olika specialorgan.\r\nÖversynen bör dock gälla FN-systemet i stort eftersom en stor del av\r\norganisationskulturen, personalpolitiken etc. är gemensam. De\r\nviktigaste frågorna att ta upp är styrelsearbetet i de olika FN-\r\norganen, rekryteringsprinciperna, organisationskulturen i stort,\r\nrivaliteten mellan de olika FN-organen, reformeringen av\r\nsäkerhetsrådets beslutsregler samt frågan hur andra viktiga aktörer på\r\ninternationell nivå - som civil society, den privata sektorn samt\r\nforskningen - skall kunna ges ett större formellt inflytande över\r\norganisationens arbete.\r\nAnsvaret för den omoderna och ineffektiva organisationen ligger både\r\npå FN:s ledning och de regeringar som är FN:s huvudmän. För att de\r\nnödvändiga reformerna skall bli av krävs, enligt Kristdemokraterna,\r\natt både ledningen och medlemsstaterna utsätts för hårt tryck.\r\nKristdemokraterna föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning\r\nav motion 2002/03:U7 (kd) yrkandena 1-6.\r\n\r\n3.      FN:s organisation, punkt 1 (c)\r\n        av Agne Hansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U313 yrkande\r\n31 och avslår motionerna 2002/03:U7 yrkandena 1-6, 2002/03:U311\r\nyrkandena 1, 3 och 4 och 2002/03:U322 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nFN har varit framgångsrikt i att fastställa globala mål och formulera\r\nkonventioner. Däremot kan organisationen kritiseras för att ägna för\r\nmycket tid och resurser åt verksamhet som andra kunde sköta bättre.\r\nFN:s utvecklingsprogram UNDP har en potential som bör kunna utnyttjas\r\nmer när det gäller samordning av biståndsgivare. Ansvarsfördelningen\r\nmellan utvecklingsbankerna och FN-systemet är av central betydelse.\r\nDet horisontella samarbetet mellan de multilaterala organisationerna\r\nhar varit svagt och måste förbättras. Flera organisationer är dessutom\r\nverksamma inom samma ämnesområden. Klarare ansvarsfördelning och\r\nbättre samordning bör bidra till att ineffektivt dubbelarbete undviks.\r\nÄven om det multilaterala biståndet måste fördelas mellan många\r\nmedlemsländer är det angeläget att FN förmår göra kraftsamlingar för\r\natt hantera specifika problem, som ökenutbredning och erosion eller\r\nnaturkatastrofer. Förutom som givare av multilateralt bistånd kan FN-\r\norganen spela stor roll som samordnare av bilaterala insatser och för\r\natt koordinera många länders och organisationers insatser. FN:s\r\nkapacitet att fungera i rollen som koordinator för länder och\r\norganisationer bör vara ett prioriterat mål i utvecklingen av det\r\nmultilaterala biståndet.\r\nCenterpartiet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av\r\nmotion 2002/03:U313 (c) yrkande 31.\r\n\r\n4.      FN:s organisation, punkt 1 (mp)\r\n        av Lotta N Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U311 yrkandena\r\n1, 3 och 4 och avslår motionerna 2002/03:U7 yrkandena 1-6,\r\n2002/03:U313 yrkande 31 och 2002/03:U322 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att det globala civila samhället måste ges mer inflytande\r\noch plats i FN:s verksamheter. Det globala civila samhället har stora\r\nmöjligheter att medverka till förnyade internationella samarbeten och\r\nhar spelat en avgörande roll för utkomsten av t.ex. förbudet mot\r\nlandminor och för inrättandet av den internationella\r\nbrottmålsdomstolen ICC. Detta visar den växande betydelsen av det\r\ncivila samhällets roll som förvaltare av globala normer när det gäller\r\nglobala angelägenheter. Detta har också visats i samband med\r\nvärldskonferenser om miljö, kvinnors rättigheter och befolkningsfrågor\r\natt det ofta är frivilligorganisationer som står för nytänkande och\r\ninnovativa metoder som berikat världssamfundet.\r\nFN skall erbjuda de frivilliga organisationerna ett partnerskap som\r\nomfattar rätten till information, former för inflytande samt\r\nkoordinering. Detta måste vara en av FN:s viktigaste prioriteringar de\r\nkommande åren för att både förankra och legitimera sitt arbete men\r\nockså ta till vara kunskap och idéer från det civila samhället.\r\nNär det civila samhället saknar legalt och politiskt inflytande i sina\r\nländer skall FN och andra länder kunna söka nå kontakt med dem och få\r\ntill stånd en transnationell dialog. FN måste också i större\r\nutsträckning söka involvera NGO:er från fattiga länder i sina program\r\noch till nya verksamhetsområden. Att involvera det civila samhällets\r\norganisationer att ingå i nationella delegationer till FN-möten måste\r\nuppmuntras.\r\nMillennietoppmötet innebar ett nytt åtagande av FN:s medlemsländer att\r\nrespektera FN-stadgan och utveckla världsorganisationens verksamhet i\r\nenlighet med dess syfte. De demokratiska bristerna inom FN-systemet\r\nbehöver korrigeras, i synnerhet vad det gäller vetot, säkerhetsrådets\r\nsammansättning liksom de internationella finans- och\r\nhandelsinstitutionernas roll enligt förslagen i motionen.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad jag framför. Mitt förslag lämnas med motion 2002/03:U311 (mp)\r\nyrkandena 1, 3 och 4.\r\n\r\n5.      FN och fredsfrämjande insatser, punkt 2 (c)\r\n        av Agne Hansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U212 yrkandena\r\n5 och 13.\r\nStällningstagande\r\nBehovet av FN och FN:s arbete är större än någonsin. Det ställer stora\r\nkrav på hur FN fungerar. Det är uppenbart att förändringar krävs för\r\natt FN mer effektivt skall kunna utnyttja de möjligheter som det\r\nförändrade internationella läget skapat. Ett omfattande arbete måste\r\ninvesteras i konfliktförebyggande insatser. Trots ett gediget\r\nkonfliktförebyggande arbete kommer dock FN och andra internationella\r\norganisationer under överskådlig tid också att tvingas hantera akuta\r\nkriser, konflikter och katastrofer. FN har här en viktig uppgift att\r\nta sig an, nämligen att som den enda globala företrädaren för världens\r\nstater i största möjliga grad motverka farliga effekter av\r\nunilateralism.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U212 (c) yrkandena 5 och 13.\r\n\r\n6.      FN och bidragen till den reguljära budgeten, punkt 3 (c)\r\n        av Agne Hansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U212 yrkande 2\r\noch avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 3 och 2002/03:U311 yrkandena\r\n7-10.\r\nStällningstagande\r\nFN:s medlemsstater måste också stötta och tillhandahålla erforderliga\r\npersonella, ekonomiska och andra resurser till de institutioner som\r\nvuxit fram inom FN-systemet, såsom t.ex. Internationella\r\nbrottmålsdomstolen, (ICC) i Haag. FN:s medlemsstater måste ta ett\r\nstörre ansvar för att tillförsäkra FN de resurser som krävs när\r\nsäkerhetsrådet beslutar sig för att gå in med en mission eller\r\ngenomföra en operation. För att göra FN:s fredsbevarande insatser\r\nslagkraftigare krävs en rad åtgärder. Soldaterna måste komma på plats\r\nsnabbare och den civila sidan av missioner måste utvecklas mer vid\r\nsidan av den militära. FN-insatserna måste baseras på tydliga och\r\ndärmed mer trovärdiga mandat. Skyddet av civila måste fullföljas och\r\nde uppgifter FN:s fredsbevarande styrkor ges måste vara möjliga att\r\nlösa; styrkorna måste utrustas med tillräckliga mandat för att\r\nuppfylla skyddet. Vad som ovan sägs om förslag till åtgärder för\r\nslagkraftigare FN-insatser bör ges regeringen till känna.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U212 (c) yrkande 2.\r\n\r\n7.      FN och bidragen till den reguljära budgeten, punkt 3 (mp)\r\n        av Lotta N Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U311 yrkandena\r\n7-10 och avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 3 och 2002/03:U212\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nFN:s kapacitet att agera är självklart även grundad på ekonomisk\r\nförmåga att mäkta med arbetet för att kunna förverkliga målsättningar\r\noch möta behov. För att få medlemsländerna att betala sin avgift och\r\ninte negligera den, tänja på terminen eller medvetet sacka efter bör\r\nden vara kopplad till rösträtten i generalförsamlingen. Avgiften skall\r\nbestämmas av generalförsamlingen utifrån landets ekonomiska\r\nmöjligheter.\r\nMiljöpartiet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av\r\nmotion 2002/03:U311 (mp) yrkandena 7-10.\r\n\r\n8.      Säkerhetsrådet, punkt 4 (m)\r\n        av Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:U6 och\r\n2002/03:U322 yrkande 22 och avslår motionerna 2002/03:U7 yrkande 7,\r\n2002/03:U212 yrkande 1, 2002/03:U276 yrkande 4 och 2002/03:U311\r\nyrkandena 2, 5 och 6.\r\nStällningstagande\r\nFN:s säkerhetsråd har ett ansvar för att verka för internationell fred\r\noch säkerhet. FN utgör också en viktig mötesplats för den\r\ninternationella diplomatin. Mer än någonsin behövs ett FN som är\r\nrelevant och effektivt. Det är viktigt att stärka säkerhetsrådets\r\nförmåga att fatta beslut. Det stora problemet är vetorätten. Denna har\r\nvid flera tillfällen blockerat möjligheterna för säkerhetsrådet att\r\nfullfölja sitt ansvar för internationell fred och säkerhet: Kurdistan,\r\nKosovo, Makedonien och Irak. När det gäller folkmordet i Rwanda var\r\nsäkerhetsrådet helt passivt. En reformering av FN-stadgan som\r\nmöjliggör att dess principer lättare kan efterföljas måste genomföras\r\nomgående för att säkerhetsrådet inte helt skall tappa sina möjligheter\r\natt agera.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U6 (m) och 2002/03:U322 (m) yrkande 22.\r\n\r\n9.      Säkerhetsrådet, punkt 4 (kd)\r\n        av Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U7 yrkande 7\r\noch avslår motionerna 2002/03:U6, 2002/03:U212 yrkande 1, 2002/03:U276\r\nyrkande 4, 2002/03:U311 yrkandena 2, 5 och 6 och 2002/03:U322 yrkande\r\n22.\r\nStällningstagande\r\nFN är den viktigaste globala säkerhetspolitiska organisationen. Efter\r\ndet kalla krigets slut var den allmänna förhoppningen att FN äntligen\r\nskulle mäkta med de uppgifter för fred och säkerhet som\r\norganisationens upphovsmän skrev in i den alltjämt gällande stadgan.\r\nDe permanenta stormaktsmedlemmarna i säkerhetsrådet (Frankrike, Kina,\r\nRyssland, Storbritannien och USA) har genom att lägga in veton alltför\r\nmånga gånger låtit maktpolitik försvåra eller t.o.m. omöjliggöra\r\nsäkerhetsrådets funktion. Sverige bör tillsammans med de nordiska\r\nländerna i EU ta initiativ till en process som kan leda fram till att\r\nsäkerhetsrådets beslutsregler och vetorätt kan reformeras. Dessutom\r\nbör sammansättningen av rådet ses över. Japan och Europeiska unionen\r\nbör övervägas som permanenta medlemmar av säkerhetsrådet.\r\nSverige är en av de största tillskyndarna av FN-idén och FN:s\r\nverksamhet och detta medför ett stort ansvar för organisationen, både\r\nfinansiellt och genom att ge organisatoriskt stöd till verksamheten.\r\nKristdemokraterna föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning\r\nav motion 2002/03:U7 (kd) yrkande 7.\r\n\r\n10.     Säkerhetsrådet, punkt 4 (c)\r\n        av Agne Hansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U212 yrkande 1\r\noch avslår motionerna 2002/03:U6, 2002/03:U7 yrkande 7, 2002/03:U276\r\nyrkande 4, 2002/03:U311 yrkandena 2, 5 och 6 och 2002/03:U322 yrkande\r\n22.\r\nStällningstagande\r\nFN:s beslutsförmåga har ibland blockerats till följd av att de\r\npermanenta medlemmarna i säkerhetsrådet inte bara haft skilda\r\nuppfattningar om vilka åtgärder som borde vidtas i vissa situationer.\r\nDe permanenta rådsmedlemmarna har också ibland missbrukat sin\r\nvetorätt. Säkerhetsrådet har därför inte alltid klarat av sin\r\nviktigaste uppgift enligt FN-stadgan - upprätthållandet av\r\ninternationell fred och säkerhet, en uppgift för vilken säkerhetsrådet\r\nbär huvudansvaret. Sverige bör verka för att vetorätten i\r\nsäkerhetsrådet avskaffas och att rådet breddas och görs mer\r\nrepresentativt. Detta bör ges regeringen till känna. Säkerhetsrådets\r\nbeslutsförmåga har förutom av politiska skäl också hämmats av\r\nfinansiella skäl. Förenta staterna har mot bakgrund av sin stora skuld\r\nett särskilt ansvar. Internationella påtryckningar mot USA att\r\nfortsätta sina avbetalningar bör därför utövas. FN kan, som det\r\ninternationella samfundets organisation, varken bli starkare eller\r\neffektivare än vad dess medlemsstater tillåter den att bli. Vad som\r\novan sagts om vikten av att FN:s medlemsstater betalar sina\r\nmedlemsavgifter bör ges regeringen till känna.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U212 (c) yrkande 1.\r\n\r\n11.     Säkerhetsrådet, punkt 4 (mp)\r\n        av Lotta N Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U311 yrkandena\r\n2, 5 och 6 och avslår motionerna 2002/03:U6, 2002/03:U7 yrkande 7,\r\n2002/03:U212 yrkande 1, 2002/03:U276 yrkande 4 och 2002/03:U322\r\nyrkande 22.\r\nStällningstagande\r\nSammansättningen av och mandatet för FN:s säkerhetsråd måste\r\nreformeras. Säkerhetsrådets sammansättning är baserad på de\r\nmaktförhållanden som rådde 1945 efter andra världskriget. Denna\r\nrepresentation motsvarar knappast behoven i en globaliserad värld\r\nfyrtio år senare. Miljöpartiet anser att säkerhetsrådets\r\nsammansättning och befogenheter måste reformeras och vägledas av helt\r\nnya principer. Sveriges regering måste ta initiativet i denna fråga.\r\nBland de förslag som kan nämnas är att öka antalet medlemmar från 15\r\ntill 24, varav 10 permanenta, och att alla medlemmar i säkerhetsrådet\r\npå sikt borde väljas direkt av generalförsamlingen. Ett förslag för\r\natt minska vetots användning är att dagens 5 permanenta medlemmar\r\nkommer överens om att under en begränsad tid - tills säkerhetsrådet\r\nreformerats - inte använda vetot i beslut som rör andra frågor än\r\ntvångsåtgärder i enlighet med FN-stadgan kap. VII.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Mitt förslag lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U311(mp) yrkandena 2, 5 och 6.\r\n\r\n12.     FN och mänskliga rättigheter, punkt 5 (m)\r\n        av Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U322 yrkande\r\n21 och avslår motionerna 2002/03:U8 yrkandena 5 och 9, 2002/03:U224\r\nyrkande 3, 2002/03:U228 yrkandena 2 och 3 och 2002/03:U296 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nAtt framhäva de mänskliga rättigheternas universalitet måste vara en\r\nhörnsten i svensk utrikespolitik. Svenskt bistånd skall inte utgå till\r\nstatsmakter som grovt och systematiskt kränker mänskliga rättigheter\r\noch förtrycker sina medborgare.\r\nSveriges regering bör kräva att man i FN:s generalförsamling årligen\r\nfår en rapport och genomför en årlig debatt om läget beträffande\r\nmänskliga rättigheter och demokrati i medlemsländerna. Fördelen med\r\ndetta förfarande skulle vara \"name and shame\", vilket innebär att man\r\ntydliggör vilka regimer som bryter mot de mänskliga rättigheterna.\r\nUtskottet beklagar att ett land som Libyen som grovt och systematiskt\r\nbryter mot respekten för mänskliga rättigheter och demokrati valdes\r\nsom ordförande i årets kommission för mänskliga rättigheter.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U322 (m) yrkande 21.\r\n\r\n13.     FN och mänskliga rättigheter, punkt 5 (fp)\r\n        av Carl B Hamilton (fp) och Birgitta Ohlsson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U228 yrkande 2\r\noch avslår motionerna 2002/03:U8 yrkandena 5 och 9, 2002/03:U224\r\nyrkande 3, 2002/03:U228 yrkande 3, 2002/03:U296 yrkande 6 och\r\n2002/03:U322 yrkande 21.\r\nStällningstagande\r\nDet bör understrykas att ett demokratiskt styrelseskick är det enda\r\nstyrelseskick som är människan värdigt. Demokrati utgör på flera sätt\r\ngrunden för etablerandet av mänskliga rättigheter och Sverige bör\r\nintensifiera sitt arbete med att försvara och förbättra skyddet för de\r\nmänskliga rättigheterna. Detta bör göras dels genom de internationella\r\norganisationer där Sverige bereds möjlighet att påverka, som FN, EU\r\noch Världsbanken, dels genom Sveriges bilaterala samarbete med andra\r\nländer.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U228 (fp) yrkande 2.\r\n\r\n14.     FN och mänskliga rättigheter, punkt 5 (kd)\r\n        av Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U296 yrkande 6\r\noch avslår motionerna 2002/03:U8 yrkandena 5 och 9, 2002/03:U224\r\nyrkande 3, 2002/03:U228 yrkandena 2 och 3 och 2002/03:U322 yrkande 21.\r\nStällningstagande\r\nDet övergripande målet för Sveriges internationella\r\nutvecklingssamarbete är att höja de fattigas levnadsnivå. Vi\r\nkristdemokrater anser dock att åtgärder för främjandet av mänskliga\r\nrättigheter och en demokratisk samhällsutveckling också måste vara en\r\növergripande målsättning. Det är inte enbart det materiella välståndet\r\nsom räknas utan även människors värdighet och möjlighet att leva i\r\nfrihet. Dessutom är mänskliga rättigheter ett mål i sig, som både\r\nfrämjar och går hand i hand med en positiv samhällsutveckling.\r\nNationella demokratiska institutioner gynnar även\r\nfattigdomsbekämpningen. Därför är mänskliga rättigheter en ofrånkomlig\r\ndel av biståndet. Mänskliga rättigheter kränks i alla länder i\r\nvärlden, inklusive Sverige. Det är allas ansvar att arbeta för att så\r\nmånga människor som möjligt skall kunna åtnjuta de fri- och\r\nrättigheter som är fastslagna i FN:s allmänna förklaring om mänskliga\r\nrättigheter. Folkrätten behöver därför förnyas och människan måste\r\nsättas än mer i centrum.\r\nKristdemokraterna föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning\r\nav motion 2002/03:U296 (kd) yrkande 6.\r\n\r\n15.     Utbildningsinsatser kring frågor om mänskliga rättigheter,\r\npunkt 6 (kd)\r\n        av Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:U284\r\nyrkande 22 och 2002/03:U296 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nMänskliga rättigheter och utveckling är beroende av varandra och delar\r\nett gemensamt mål. Rätten till utbildning och vård samt tillgång till\r\nmat är givna utgångspunkter i biståndet. Arbetet för mänskliga\r\nrättigheter i Europa behöver stärkas, framför allt inom\r\nflyktingpolitiken och bekämpningen av handel med kvinnor och barn.\r\nGrundläggande för hela arbetet för mänskliga rättigheter är behovet av\r\nen fördjupad diskussion om rättigheters värde och giltighet, liksom om\r\nhur de skall främjas i praktiken. För att främja en god utveckling i\r\nde fattigaste länderna krävs det ett omfattande undervisningsstöd och\r\nutbildningsbistånd. Detta bistånd innehåller stöd till basutbildning\r\nför lärarfortbildning, läromedelsinsatser samt skolbyggnadsprogram. Vi\r\nvill slå fast alla barns rätt att gå i en skola och få utbildning av\r\ngod kvalitet. Det måste också finnas lika möjligheter för flickor och\r\npojkar, liksom för funktionshindrade barn, att gå i skolan. Då\r\nalltfler barn och ungdomar får möjlighet att gå i skola, finns det en\r\nrisk att de vuxna hamnar efter. Därför måste satsningar på\r\nvuxenutbildningen ökas, för att främja en jämn och höjd\r\nutbildningsnivå i hela samhället. För mig är det speciellt viktigt att\r\nkunskap om mänskliga och kulturella värden främjas. Därför bör\r\nutbildning och forskning inom humaniora och samhällsvetenskap\r\ninkluderas. Alla barn och ungdomar bör på ett tidigt stadium diskutera\r\netiska frågor och få möjlighet att lära sig demokrati samt mänskliga\r\nrättigheter och skyldigheter.\r\nKristdemokraterna föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning\r\nav motionerna 2002/03:U284 (kd) yrkande 22 och 2002/03:U296 (kd)\r\nyrkande 1.\r\n\r\n16.     FN och internationella konventioner, punkt 7 (kd)\r\n        av Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U296 yrkande 2\r\noch avslår motion 2002/03:U261 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nGrundläggande för hela arbetet för mänskliga rättigheter är behovet av\r\nen fördjupad diskussion om rättigheters värde och giltighet, liksom om\r\nhur de skall främjas i praktiken. Situationen i Sverige - som\r\nframhålls som ett mönsterland vad gäller mänskliga fri- och\r\nrättigheter - är långt från perfekt. Sverige är bra på att arbeta fram\r\nnya konventioner för mänskliga rättigheter och i regel också på att\r\nratificera dem. Men när det kommer till att förverkliga dem går det\r\ntrögare. Det tog t.ex. 28 år innan definitionen av flykting i den\r\nsvenska utlänningslagen vidgades så att den stämmer överens med FN:s\r\nflyktingkonvention av 1951. Det tog 44 år att få den europeiska\r\nrättighetskonventionen inkorporerad i svensk lag. Mycket återstår att\r\ngöra för att garantera mänskliga fri- och rättigheter i Sverige.\r\nAtt upphöja konventionstexten till lag skulle innebära att medborgare\r\nkan pröva påstådda kränkningar mot de mänskliga rättigheterna i\r\ndomstol.\r\nDe folkrättsliga avtalen är till för att förebygga och föregå med gott\r\nexempel, så även om Sverige inte har alla problem som eventuellt andra\r\nländer har är det ändå viktigt att införa bestämmelserna. Det är också\r\nviktigt att konstatera att folkrättens bestämmelser om mänskliga\r\nrättigheter inte är till för att passa in i inhemska rättssystem utan\r\nför att påverka de fördragsslutande staterna, deras lagstiftning och\r\nderas handlande.\r\nJag anser att regeringen bör redovisa vilka internationella\r\nkonventioner och tilläggsprotokoll som Sverige inte har ratificerat\r\noch återkomma med tydliga förklaringar om anledningen till detta.\r\nKristdemokraterna föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning\r\nav motion 2002/03:U296 (kd) yrkande 2.\r\n\r\n17.     Folkrätten i svensk utrikespolitik, punkt 8 (fp)\r\n        av Carl B Hamilton (fp) och Birgitta Ohlsson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U8 yrkande 1\r\noch avslår motionerna 2002/03:U212 yrkande 3, 2002/03:U228 yrkandena 9\r\noch 10, 2002/03:U296 yrkande 3 och 2002/03:U311 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nOm inte USA, Storbritannien och koalitionen intervenerat i Irak hade\r\nregimens mord, tortyr och förtryck mot stora delar av befolkningen\r\nfortfarande pågått. Flygförbudszoner utan FN-mandat hade dock\r\nupprätthållits till skydd för stora folkgrupper mot landets härskare.\r\nSannolikt hade andra despoter i världen tagit intryck av\r\nvärldssamfundets handlingsförlamning. De hade eventuellt gjort som\r\nSaddam Hussein och understött terrorism även utanför sitt eget land.\r\nFolkrätten skiljer sig på många sätt från traditionella rättssystem.\r\nTrots sin överstatliga giltighet betonar den starkt enskilda staters\r\nsuveränitet. Inget land kan i princip dras inför rätta och, med\r\nbortseende från det ringa antal fall där FN kunnat agera, finns det\r\nheller ingen som står för själva dragandet inför rätta. Där\r\ninomstatlig rätt ytterst har kunnat upprätthållas med domstolar och\r\ntvångsmakt har folkrätten oftast fått lita till reglernas \"normerande\"\r\neffekt; det frivilliga underkastandet.\r\nFöljden har blivit att de värsta av brott genom historien har kunnat\r\nförövas, om inte i skydd av folkrätten så i vart fall utan att denna\r\ngivit rätt för utomstående att ingripa. Folkrätten kan alltså\r\ntillämpas på ett juridiskt oantastligt sätt och samtidigt leda till en\r\nmoraliskt vedervärdig konsekvens. Att som politiker nöja sig med att\r\nhänvisa till folkrätten räcker därför inte som grund för ett politiskt\r\noch moraliskt ställningstagande i en konflikt som den i Irak.\r\nDen kritik som från folkrättsligt håll riktades mot Natos ingripande\r\ntill skydd för befolkningen i Kosovo 1999 var att det vore önskvärt om\r\nlegitimitet och legalitet sammanföll. Vi tror inte bara att detta är\r\nönskvärt utan också nödvändigt för respekten och efterlevnaden av\r\nfolkrätten.\r\nFN-stadgan och dess våldsförbud, kopplat till säkerhetsrådet och de\r\npermanenta medlemmarnas vetorätt, skrevs i en annan tid och under\r\nandra förutsättningar. En alltmer integrerad värld och ständigt\r\nkortade avstånd i tid och rum har ökat medvetenheten om, och\r\nengagemanget mot, missförhållanden i de mest avlägsna delar av\r\nvärlden. Det som blir ett problem, dock, är om endast de\r\nmissförhållanden som väcker avsky hos medborgare i den rika delen av\r\nvärlden skall bli legitima för intervention; dvs. - lite tillspetsat -\r\nom en tillräckligt stark \"CNN-effekt\" ger en intervention dess humana\r\nlegitimitet. Den fråga som världssamfundet står inför - mot bakgrund\r\nav bl.a. Kosovo, Rwanda och Irak - är hur det med moraliska argument\r\nskulle gå att försvara avgränsningen att massmord som begås vid\r\nenstaka tillfällen bör kunna föranleda intervention, medan mord som\r\nbegås vanemässigt i decennier inte bör utgöra grund för en\r\nfolkrättslig intervention.\r\nOrganisationen Folk och Försvar gav nyligen ut en skrift om\r\nvåldsförbudet i FN-stadgan. Där redovisas utförligt de olika\r\ntolkningar av våldsförbudet som aktualiserats bland annat av\r\nIrakkonflikten. En del av det resonemang som förs där är att t.ex.\r\nKosovo inte redovisas som ett moraliskt motiverat undantag vid sidan\r\nav folkrätten. I stället inser författaren att den tolkning som bildar\r\nden s.k. restriktiva skolan utgår från att humanitära interventioner\r\när en del av det folkrättsliga regelverket. Genom att räkna upp och\r\nanalysera de avsteg som skett från FN-stadgan bekräftar skriften också\r\natt våldsförbudets innebörd ständigt påverkas och omformas av\r\npraktikfallen. Det är ofrånkomligen så att det är efterlevnaden, eller\r\nbristen härpå, som ytterst bestämmer folkrättens innehåll.\r\nMänskliga rättigheter väger principiellt sett tyngre än staters\r\nsuveränitet. Som liberaler utgår vi från att staterna är till för\r\nmänniskor och inte tvärtom. Sverige bör sålunda gå i spetsen för en\r\nfortsatt förnyelse av folkrätten och en aktiv människorättspolitik.\r\nFolkpartiet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av\r\nmotion 2002/03:U8 (fp) yrkande 1.\r\n\r\n18.     Folkrätten i svensk utrikespolitik, punkt 8 (kd)\r\n        av Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U296 yrkande 3\r\noch avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 1, 2002/03:U212 yrkande 3,\r\n2002/03:U228 yrkandena 9 och 10 och 2002/03:U311 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nMänskliga rättigheter skall genomsyra hela den svenska\r\nutrikespolitiken. Såväl inom det globala internationella samarbetet\r\nsom i det bilaterala arbetet med andra enskilda länder bör ett\r\nrättighetsperspektiv diskuteras. Likaså bör utrikespolitikens olika\r\nbeståndsdelar, t.ex. handels-, utvecklings-, bistånds- och\r\nmigrationspolitiken, främja samt ta sin utgångspunkt i de mänskliga\r\nrättigheterna. Inte förrän hela utrikespolitiken pekar i en och samma\r\nriktning och verkligen främjar mänskliga rättigheter kan vi påstå att\r\nSverige driver en utrikespolitik för mänskliga rättigheter.\r\nDet regelverk som finns mellan folk och länder går under benämningen\r\nfolkrätten. Den består av en samling internationella traktat,\r\nkonventioner, förklaringar och resolutioner samt sedvanerätt.\r\nFolkrätten har traditionellt sett utgått från avtal mellan stater.\r\nPrincipen om statssuveränitet har varit stark och innebär att staterna\r\nsjälva bestämmer inom landets gränser. På senare år har dock principer\r\nom mänskliga rättigheter fått allt starkare gehör och envåldshärskare\r\nhar fått allt svårare att gömma sig bakom traditionella\r\nfolkrättsprinciper. FN:s säkerhetsråd har vid ett flertal tillfällen\r\nhävdat \"interna angelägenheter\" som hot mot internationell fred och\r\nsäkerhet. Flera länder i världssamfundet har även i praktiken agerat\r\nmed stöd av en extensiv tolkning av folkrätten. Den utveckling som\r\nsker inom folkrätten handlar i grunden om att uppvärdera folkrättsliga\r\nprinciper om mänskliga rättigheter på bekostnad av t.ex.\r\nstatssuveränitetsprinciper. Denna utveckling måste vi stödja eftersom\r\nmänniskan alltid bör komma i centrum i politiken, och då stater\r\nmisslyckas att garantera människan hennes fri- och rättigheter måste\r\ndet internationella samfundet träda in och ta sitt ansvar. Den svenska\r\nregeringen säger sig driva en förnyad folkrätt med människan i\r\ncentrum, men brister i att praktisera denna politik. Eftersom\r\nfolkrätten bäst förnyas och utvecklas genom praktiska politiska\r\nhandlingar haltar regeringens resonemang. Jag anser att Sverige aktivt\r\nmåste driva en förnyad folkrätt med människan i centrum där mänskliga\r\nrättigheter uppvärderas.\r\nKristdemokraterna föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning\r\nav motion 2002/03:U296 (kd) yrkande 3.\r\n\r\n19.     Folkrätten i svensk utrikespolitik, punkt 8 (c)\r\n        av Agne Hansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U212 yrkande 3\r\noch avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 1, 2002/03:U228 yrkandena 9\r\noch 10, 2002/03:U296 yrkande 3 och 2002/03:U311 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet anser att det är av utomordentlig vikt att kontinuerligt\r\nfölja upp de åtaganden som gjorts och görs vid FN:s konferenser.\r\nUppföljningskonferenserna är en bra metod för detta. Likaså är det\r\nangeläget att FN:s konventioner och avtal, såsom FN:s barn- och\r\nkvinnokonventioner samt Kyotoavtalet, sprids och respekteras, och att\r\ninstrumenten för att övervaka efterlevnaden av dem hela tiden\r\nutvecklas. Målet måste vara att konventionerna och avtalen naturligt\r\noch integrerat kan utgöra normer som bör genomsyra överstatliga,\r\nstorregionala eller nationella överenskommelser och lagstiftningar.\r\nSverige skall verka för att den globala rättsnorm som FN-systemet\r\nrepresenterar stärks. Detta bör ges regeringen till känna.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Mitt förslag lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U212 (c) yrkande 3.\r\n\r\n20.     Folkrätten i svensk utrikespolitik, punkt 8 (mp)\r\n        av Lotta N Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U311 yrkande\r\n11 och avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 1, 2002/03:U212 yrkande 3,\r\n2002/03:U228 yrkandena 9 och 10 och 2002/03:U296 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nFN:s uppgift att upprätthålla fred och säkerhet i världen formulerades\r\nför att förhindra mellanstatliga krig. Den klassiska frågeställningen\r\när om FN i första hand skall skydda människorna eller staternas\r\nrättigheter och suveränitet. Folkrätten bygger på att alla stater är\r\nsuveräna och att FN inte får ingripa i deras interna angelägenheter.\r\nSamtidigt är det ofta just stater som kränker de mänskliga rättigheter\r\nsom FN skall främja. FN har naturligtvis ett ansvar att ingripa när\r\nstater gör sig skyldiga till grova brott mot de mänskliga\r\nrättigheterna.\r\nI ett modernt folkrättskoncept bör inte MR-perspektivet primärt behöva\r\nvara oförenligt med ett nationellt perspektiv. Snarast bör de\r\nmänskliga rättigheterna vara en del av folkrätten utifrån att\r\nmedlemsstaterna i FN idealt sett är grundade på ett nationellt försvar\r\nför de mänskliga rättigheterna.\r\nFN:s passivitet i konflikter har undergrävt FN:s legitimitet. Framför\r\nallt bland utvecklingsländer finns ett motstånd inom FN mot den\r\npreventiva diplomatin som bygger på rädsla för att den nationella\r\nsuveräniteten skall undergrävas, speciellt om beslut fattas i\r\nsäkerhetsrådet. FN måste som organisation skifta fokus till att\r\nförebygga krig och svältkatastrofer snarare än att som i dag komma\r\nförst när katastroferna är ett faktum och agera som städgumma.\r\nCivila fredsstyrkor, med bas i frivilligorganisationer och med\r\nutbildning och kompetens att tjänstgöra vid kriser och konflikter, bör\r\nskapas i alla länder. FN måste också bli bättre på att förebygga\r\nkonflikter genom att bevaka potentiella konflikthärdar samt skärpa\r\nkontrollen av ingångna avtal och dokument. FN bör också ta ett större\r\nansvar för att kontrollera och ingripa mot den illegala globala\r\nvapenhandeln. Ett första steg för ett sådant arbete är att FN skapar\r\nsig en bättre överblick över både vapenproduktionen och vapenexporten.\r\nEfter en väpnad konflikt bör FN samla in, avlägsna och förstöra\r\növerskottsvapen från konfliktområdet. Det bästa sättet att motverka\r\nterrorism och undanrycka förutsättningarna för den organiserade\r\nglobala kriminella ekonomin är att avskaffa fattigdom och\r\nmarginalisering samt att förbättra sociala förhållanden och verka för\r\ndemokrati runt om i världen.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Mitt förslag lämnas med motion 2002/03:U311\r\n(mp) yrkande 11.\r\n\r\n21.     FN och konfliktförebyggande åtgärder, punkt 9 (v, mp)\r\n        av Lars Ohly (v) och Lotta N Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:U272\r\nyrkande 7 och 2002/03:U311 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nGlobaliseringen, den ekologiska krisen, färre mellanstatliga krig men\r\nökande antal konflikter inom länder ställer nya krav på FN-systemet.\r\nDet globala civila samhället söker sin plats inom FN-systemet och\r\ninstitutioner som FN:s säkerhetsråd är föråldrade, ineffektiva och\r\nodemokratiska. FN måste demokratiseras, folkrätten anpassas till nya\r\nförutsättningar och krig måste avskaffas som ett irrationellt sätt att\r\navgöra konflikter. Miljöfrågor bör dessutom genomsyra hela FN:s\r\nverksamhet. Den klassiska frågeställningen här är om FN i första hand\r\nskall skydda människorna eller staternas rättigheter och suveränitet.\r\nFolkrätten bygger på att alla stater är suveräna och att FN inte får\r\ningripa i deras \"interna angelägenheter\". Samtidigt är det ofta just\r\nstater som kränker människornas mänskliga rättigheter som FN skall\r\nfrämja. FN har naturligtvis ett ansvar att ingripa när stater gör sig\r\nskyldiga till grova brott mot de mänskliga rättigheterna, som till\r\nexempel vid folkmordet i Rwanda som krävde över en miljon\r\nmänniskooffer. FN:s passivitet i denna konflikt kastar en svart skugga\r\növer mänskligheten och har undergrävt FN:s legitimitet.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionerna\r\n2002/03:U272 (v) yrkande 7 och 2002/03:U311 (mp) yrkande 12.\r\n\r\n22.     Kvinnors rättigheter, punkt 11 (fp, v)\r\n        av Carl B Hamilton (fp), Lars Ohly (v) och Birgitta Ohlsson\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U8 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nKvinnorörelsen världen över har i decennier kämpat intensivt för\r\nkvinnors rätt till sin kropp, sin sexualitet och till fri abort, det\r\nsom brukar beskrivas som sexuell och reproduktiv hälsa. Sverige med\r\nsin mångåriga kamp för jämställdhet mellan könen har ett extra ansvar\r\nför att i internationella sammanhang betona värderingar och principer\r\nsom hävdar kvinnors rätt till sina egna kroppar. Rätten till abort på\r\nkvinnans egna villkor bör därför drivas tydligt av Sverige som en\r\nrättighet i internationella forum som FN.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionen\r\n2002/03:U8 (fp) yrkande 6.\r\n\r\n23.     FN och befolkningsfrågor, punkt 12 (fp, v, mp)\r\n        av Carl B Hamilton (fp), Lars Ohly (v), Lotta N Hedström\r\n(mp) och Birgitta Ohlsson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U8 yrkandena\r\n4, 7 och 8 och avslår motion 2002/03:U328 yrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nI regeringens skrivelse anges att Sverige varit drivande i arbetet med\r\natt inkorporera skrivningar gällande termen sexuell läggning i två FN-\r\nresolutioner, de enda FN-resolutioner där begreppet förekommer.\r\nEmellertid måste kraftigare åtgärder vidtas för att undanröja\r\ndiskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. En\r\ninternationell konvention, baserad på samma grunder som de\r\nkonventioner som exempelvis förbjuder diskriminering mot kvinnor, bör\r\nutarbetas. Konventionen bör utgå ifrån FN:s förklaring om de mänskliga\r\nrättigheterna och sålunda ingå i FN:s konventionssystem. Sverige bör\r\nta initiativ för att frågan lyfts fram i internationella forum som FN.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning av motionen\r\n2002/03:U8 (fp) yrkande 8.\r\n\r\n24.     FN och befolkningsfrågor, punkt 12 (kd)\r\n        av Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U328 yrkande\r\n16 och avslår motion 2002/03:U8 yrkandena 4, 7 och 8.\r\nStällningstagande\r\nVärldens länder har gjort en rad åtaganden för att främja\r\njämställdhet. FN har utarbetat en konvention om avskaffande av all\r\nslags diskriminering av kvinnor. EU:s ministerråd har beslutat att\r\nbiståndsinsatser skall utgå från ett jämställdhetsperspektiv. Detta är\r\nsteg i rätt riktning men räcker inte. Jämställdhetsarbetet, nationellt\r\nsåväl som internationellt, handlar om att ge kvinnor och män lika\r\nmöjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla områden i livet.\r\nParallellt med jämställdhetsarbetet måste därför kränkande företeelser\r\nsåsom hedersmord, trafficking, prostitution, kvinnlig könsstympning,\r\nprenatal könsdiskriminering och våld mot kvinnor bekämpas.\r\nAndelen kvinnor i förhållande till män har, speciellt i Asien, sjunkit\r\ndramatiskt de senaste årtiondena. Enligt vissa beräkningar saknas det\r\n60 miljoner kvinnor i den världsdelen. Orsakerna är aborter av\r\nflickfoster, undernäring och överarbete bland kvinnor.\r\nObalansen kommer att skapa enorma problem i framtiden, då det kommer\r\natt råda stort underskott på kvinnor för äktenskap. Könsselektiv abort\r\ntillämpas inte bara i Indien och Kina utan också i Sydkorea, Taiwan,\r\nSingapore och Malaysia. Under det senaste århundradet har antalet\r\nfödda flickor stadigt minskat jämfört med antalet pojkar. Sverige har\r\nett ansvar att i det multi- och bilaterala biståndsarbetet och i andra\r\ninternationella sammanhang uppmärksamma kvinnans och flickans\r\nsituation i Indien, Kina och andra länder. Det finns all anledning för\r\nSverige som ett föregångsland i arbetet för demokrati och mänskliga\r\nrättigheter att målinriktat arbeta för att frågan om prenatal\r\nkönsdiskriminering behandlas seriöst i FN. Vidare bör det vid\r\nförhandlingar om bistånd och vid annan kommunikation med\r\nmottagarländer finnas all anledning för Sverige att kräva att flickor\r\noch pojkar skall ha samma rätt att födas, äta sig mätta, utbildas och\r\nha samma tillgång till medicinsk vård och behandling. Sverige bör\r\nockså ge stöd och ta initiativ till allmän utbildning och\r\nupplysningskampanjer för att ändra attityder till flickors och\r\nkvinnors människovärde och mänskliga rättigheter.\r\nKristdemokraterna föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som ovan framförts. Förslaget lämnas med anledning\r\nav motion 2002/03:U328 (kd) yrkande 16.\r\n\r\n25.     Fredsinitiativ och övervakningsstyrka, punkt 13 (v)\r\n        av Lars Ohly (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U249 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nPalestina är ockuperat område. Israel är en ockupationsmakt. Under\r\nåren har olika strategier använts för att annektera alltmer palestinsk\r\nmark - alltifrån regelrätta massakrer på palestinier till den mer\r\nsofistikerade bosättningspolitiken. Blockader, vägspärrar, brist på\r\nmat och mediciner är palestinsk vardag. Den vanligaste dödsorsaken\r\nbland palestinier i de ockuperade områdena är brist på vatten eller\r\ndåligt vatten.\r\nFN har antagit en rad resolutioner rörande Palestina som ger\r\npalestinierna rätten till ett eget land och en egen stat, som fördömer\r\nockupationen och bosättningarna på palestinskt område samt\r\nresolutioner som ger palestinska flyktingar rätten att återvända till\r\nsina hem. Israel har inte respekterat någon av dessa resolutioner.\r\nTrots detta har den israeliska ockupationen fått fortgå utan att\r\nvärldssamfundet inskridit. Att stanna blott och bart vid ett\r\nfördömande av terrordåd är otillräckligt och tyder på en ovilja eller\r\noförmåga till djupare analys av konflikten.\r\nDen senaste tiden har det uppkommit starka krav på en internationell\r\növervakningsstyrka. Till detta säger Israel nej och får i\r\nsäkerhetsrådet stöd av USA. Sverige har hittills vägrat att ge\r\nofficiellt stöd till kraven att EU säger upp frihandelsavtalet med\r\nIsrael eller på andra sätt utövar press på ockupationsmakten.\r\nVänsterpartiet anser att den senaste tidens utveckling med\r\nraketangrepp i Gaza på med många palestinska civila dödsoffer, de\r\nmilitära angreppen och isoleringen av president Arafat i hans\r\nhögkvarter m.m. visar att påtryckningarna på den israeliska staten\r\nblir alltmer nödvändiga för att denna skall förmås att besinna sig.\r\nVänsterpartiet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som\r\novan framförts. Mitt förslag lämnas med motion 2002/03:U249 (v)\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\n26.     Internflyktingar, punkt 15 (v, mp)\r\n        av Lars Ohly (v) och Lotta N Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U286.\r\nStällningstagande\r\nTill skillnad från de flyktingar som har tillerkänts flyktingstatus\r\nutgör internflyktingar inte någon enskild kategori i juridisk mening\r\noch har därmed heller inte något specifikt folkrättsligt skydd. Det\r\nfaktum att de dessutom ofta är utlämnade till de egna regeringarnas\r\nförmåga och vilja att ge dem skydd och assistans, och ofta är svåra\r\natt nå med humanitär hjälp, lämnar dem i en ytterst utsatt situation.\r\nDe flesta internflyktingar är civila drivna på flykt av väpnade\r\nkonflikter, där kombattanter ofta utsätter dem för\r\ntvångsförflyttningar, våldtäkter, godtyckligt våld och\r\ntvångsrekryteringar till stridande enheter.\r\nKorrelationen mellan ett ökande antal internflyktingar och ett\r\nminskande antal flyktingar kan hänföras till en utveckling mot fler\r\ninomstatliga och färre mellanstatliga väpnade konflikter samt en\r\nminskad benägenhet hos många stater att ta emot flyktingar.\r\nInternflyktingsproblematikens omfattning motiverar en kraftfull\r\nrespons från FN-systemet. Mot bakgrund av Sveriges starka stöd till FN\r\noch vårt generella engagemang för frågor rörande mänskliga rättigheter\r\noch humanitära värden, bör Sveriges regering, enskilt och genom\r\ninternationella forum som EU och FN, aktivt arbeta för att frågan om\r\ninternflyktingars utsatthet förs upp på den internationella\r\ndagordningen i syfte att uppnå förstärkt skydd för internflyktingar.\r\nNär en s.k. icke-internationell väpnad konflikt bryter ut i ett land\r\nanses internflyktingar enligt folkrätten vara civila krigsoffer som\r\nhar rätt till humanitär hjälp från neutrala organisationer. Särskilt\r\nhumanitära hjälparbetare skall ges möjlighet att bistå med den\r\nassistans civilbefolkningen behöver. En regering som underlåter att\r\nkalla stridigheterna för en icke-internationell väpnad konflikt och i\r\nstället hävdar att det är en antiterroristkampanj eller bekämpande av\r\nkriminalitet, kan däremot kraftigt försvåra för såväl\r\nhjälporganisationer som andra neutrala observatörer att nå de\r\ndrabbade.\r\nInternflyktingsproblematikens omfattning motiverar en kraftfull\r\nrespons från FN-systemet.\r\nDe humanitära värdena har i många fall fått stå tillbaka för\r\nsäkerhetspolitiska överväganden. Kampen mot terrorismen har dessutom\r\nmedfört att de inflytelserika stormakterna, snarare än att kritisera\r\noch fördöma varandras åsidosättanden av internationella lagar,\r\ntenderar att inta en överseende hållning gentemot andra stater.\r\nSammantaget innebär frånvaron av kraftfulla internationella aktörer\r\nmed mandat att ge skydd och assistans åt internflyktingar, tillsammans\r\nmed bristande politisk vilja, att insatserna förblivit selektiva, ad\r\nhoc, och otillräckliga. Sverige bör genom internationella forum som EU\r\noch FN aktivt arbeta för att frågan om internflyktingars utsatthet\r\nförs upp på den internationella dagordningen i syfte att uppnå\r\nförstärkt skydd för denna grupp.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad vi framför. Vårt förslag lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U286 (v och mp).\r\n\r\n27.     FN-konferenser, punkt 16 (mp)\r\n        av Lotta N Hedström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:A322 yrkande 2\r\noch avslår motionerna 2002/03:U252, 2002/03:U296 yrkande 4 och\r\n2002/03:MJ490 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nJämställdhetsarbete har alltför länge drivits av kvinnor, med den\r\nunderförstådda meningen att det skulle gynna främst kvinnor, samt med\r\nett underliggande mönster av att det är främst kvinnor som skall ändra\r\nsitt beteende för att bli mer jämställda.\r\nAllt detta trots att en värld där män och kvinnor har samma värde\r\nskulle öka allas livskvalitet.\r\nMiljöpartiet menar att det nu är dags för en fokusering på vad\r\nmanssamhället gör även med män, hur mäns verklighet, problem och\r\nmöjligheter ser ut och kan förändras, samt hur män mer aktivt skulle\r\nkunna ta del av jämställdhetsarbete utifrån att de har lika mycket att\r\nvinna på det som kvinnor har.\r\nSveriges framskjutna position som jämställd nation med en respekterad\r\nröst i det internationella samfundet gör oss särskilt lämpade att\r\ndriva kravet på en av FN ordnad konferens som problematiserar och\r\nanalyserar mansrollen på ett konstruktivt sätt.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad Miljöpartiet framför. Mitt förslag lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:A322 (mp) yrkande 2.\r\n\r\n28.     Sverige i FN, punkt 17 (kd)\r\n        av Holger Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U268 yrkande 1\r\noch avslår motion 2002/03:U8 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nI dagens värld är det inte längre enbart nationalstaterna som har\r\nmakten och som avgör utvecklingen. Näringslivet och de multinationella\r\nföretagen har vuxit fram som regionala och globala aktörer av vikt,\r\nibland på bekostnad av regeringarnas makt och inflytande. Även\r\nmellanstatliga organisationer och icke-statliga organisationer har\r\nflyttat fram sina positioner. Konsekvenserna blir att internationellt\r\nsamarbete i dag inte enbart handlar om staters samverkan, utan lika\r\nviktigt är samarbetet mellan regeringar, näringsliv, NGO:er och andra\r\ninternationella organisationer. Därmed har alla globala aktörer ett\r\nansvar för att främja mänskliga rättigheter. Den svenska regeringen\r\nbör utveckla bättre relationer med näringsliv och organisationer för\r\ninternationell samverkan, såväl nationellt som globalt. I samma anda\r\nsom FN:s Global Compact och Amnesty Business Groups har den svenska\r\nregeringen upprättat ett forum för näringslivsföreträdare för att\r\ndiskutera och utveckla strategier för främjandet av mänskliga\r\nrättigheter och miljö. Det är viktigt att regeringen inte stannar vid\r\ndetta första steg, utan håller en levande dialog med näringslivet.\r\nKristdemokraterna föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som ovan framförs. Förslaget lämnas med anledning\r\nav motion 2002/03:U268 (kd) yrkande 1.\r\n.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      FN och bidragen till den reguljära budgeten, punkt 3 (fp)\r\n        Carl B Hamilton (fp) och Birgitta Ohlsson (fp) anför:\r\nUnder 1990-talet och början på 2000-talet har det svenska biståndet\r\nvarit utsatt för kraftiga nedskärningar. Sedan 1995 har svenskt\r\nbistånd minskat med ca 30 % när det gäller faktiska\r\nbiståndsutbetalningar. Folkpartiet tar kraftfullt avstånd från dessa\r\nnedskärningar. Biståndet har varit ett av de områden som använts som\r\nbuffert när regeringen genom misskötsel stått i akuta problem med att\r\nklara statens utgiftstak. Det har i första hand drabbat det svenska\r\nbilaterala utvecklingssamarbetet, särskilt insatser inom området\r\ndemokrati och mänskliga rättigheter. Enskilda organisationer har\r\nplötsligt tvingats avbryta planerade och påbörjade biståndsprojekt.\r\nDen ryckiga budgetsituationen har även haft negativa konsekvenser på\r\ndet multilaterala utvecklingssamarbetet. Sverige har ett gott anseende\r\ni FN, och det är viktigt att utlovade svenska bidrag verkligen betalas\r\nut i tid. Det är särskilt angeläget med tanke på att många FN-\r\norganisationer redan har problem med att få länder att betala utlovade\r\nbidrag. Om inte Sverige uppfyller sina åtaganden riskerar förtroendet\r\nför svenskt utvecklingssamarbete att urholkas ytterligare.\r\n\r\n2.      Folkrätten i svensk utrikespolitik, punkt 8 (m)\r\n        Göran Lindblad (m), Ewa Björling (m) och Björn Hamilton (m)\r\nanför:\r\nUtskottet konstaterar att FN:s säkerhetsråd har huvudansvaret för att\r\nupprätthålla internationell fred och säkerhet. Det är säkerhetsrådet\r\nsom skall besluta om tillgripandet av vapenmakt (kap. 7) bortsett från\r\n\"den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar\r\ni händelse av ett väpnat angrepp\" (art. 51).\r\nUtskottet menar att problemet är att säkerhetsrådet inte alltid tar\r\nsitt ansvar ens vid grova brott mot FN:s principer. Utskottet vill\r\npåminna om folkmordet i Rwanda 1994 då rådet svek sitt ansvar. Vidare\r\nkan utskottet konstatera att rådet inte förmådde att ge mandat till\r\nUSA:s och Storbritanniens insats till skydd för kurderna i norra Irak\r\nmot regimens planerade folkmord. Utskottet noterar även att\r\nsäkerhetsrådet inte kunde vidhålla den exemplariskt förebyggande\r\nmilitära insatsen i Makedonien (Unpredep). De förödande konsekvenserna\r\ndärav visas av de strider som ägde rum i Makedonien under år 2001\r\nmellan albanska väpnade grupper och den makedoniska armén.\r\nUtskottet menar att det är bra att sträva efter en reformering av\r\nsäkerhetsrådet så att det bättre förmår uppfylla sitt ansvar, men\r\nmenar att det inte räcker. Utskottet befarar att det förmodligen\r\nalltid kommer att finnas en risk för att säkerhetsrådet även i en\r\nframtid, av politiska skäl, genom veto eller majoritetsbeslut, väljer\r\natt stå passivt i en kritisk situation.\r\nUtskottet vill betona att säkerhetsrådets brist på ansvarstagande inte\r\nkan accepteras när det gäller att förhindra de grövsta brotten mot\r\nFN:s principer, såsom folkmord och folkfördrivning. Därför bör Sverige\r\nverka för att skyddet mot sådana brott uttryckligen, genom\r\nkodifiering, kan utgöra grund för ingripanden enligt FN-stadgan, menar\r\nutskottet.\r\n\r\n3.      FN och befolkningsfrågor, punkt 12 (fp)\r\n        Carl B Hamilton (fp) och Birgitta Ohlsson (fp) anför:\r\nPå FN:s befolkningskonferens i Kairo (ICPD) 1994 beslutade världens\r\nalla länder att 4 % av det nationella biståndet skall avsättas till\r\nsexuell och reproduktiv hälsa. Utifrån det dokument som undertecknades\r\nvid Kairokonferensen utgår också FN:s befolkningsorgan UNFPA:s\r\nverksamhet. UNFPA spelar en central roll inom FN:s arbete med sexuell\r\nreproduktion och hälsa, med betoning på individens rättigheter.\r\nFrågan, som är mycket känslig i vissa länder, har lett till att många\r\nbiståndsgivare inte får medel till verksamhet som kan uppfattas som\r\nstöd till fri abort. Därför ligger ett extra stort ansvar på liberala\r\nländer som Sverige att vara generösa med denna typ av stöd. USA har\r\nsedan 2002 beslutat att dra tillbaka sitt bidrag till UNFPA. Detta är\r\ngrymt och hjärtlöst mot enskilda människor, och därmed oacceptabelt.\r\nVi menar att Sverige av detta skäl bör kompensera och låta en större\r\ndel av biståndet gå till sexuell och reproduktiv hälsa.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2002/03:83 Sverige i Förenta nationerna.\r\nFöljdmotioner\r\n2002/03:U6 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i Förenta nationerna kraftfullt skall verka för\r\nett avskaffande av vetorätten i säkerhetsrådet.\r\n2002/03:U7 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en omfattande översyn av FN-systemet i\r\nstort, men i första hand biståndsverksamheten och FN:s olika\r\nspecialorgan.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om styrelsearbetet i de olika FN-organen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om rekryteringsprinciperna i de olika FN-organen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om management-/organisationskulturen inom FN.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om rivaliteten mellan de olika FN-organen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hur civil society, den privata sektorn samt\r\nforskningen skall kunna ges ett större formellt inflytande över FN:s\r\narbete.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör ta initiativ till en reformering av\r\nsäkerhetsrådets sammansättning, beslutsregler och vetorätt.\r\n2002/03:U8 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förnyelse av folkrätten.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det svenska försvaret bör delta i\r\ninternationella insatser i bl.a. FN-regi.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utlovade svenska bidrag till FN:s\r\norganisationer verkligen betalas ut i tid.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör låta en större del av biståndet gå\r\ntill sexuell och reproduktiv hälsa.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN bör intensifiera sitt arbete med\r\natt förbättra skyddet för de mänskliga rättigheterna.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att frågan om fri abort bör drivas av Sverige i\r\ninternationella forum som FN.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sveriges roll som pådrivare i ytterligare\r\nratifikationer av tilläggsprotokollet till konventionen om avskaffande\r\nav all slags diskriminering mot kvinnor (CEDAW).\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör ta initiativ till att frågan om en\r\nFN-konvention mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller\r\nkönsidentitet lyfts fram i internationella forum som FN.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att Libyen utsetts till ordförandeland i FN:s\r\nkommission för de mänskliga rättigheterna.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den internationella brottmålsdomstolens\r\nbefogenheter inte bör inskränkas och att Romstadgan bör upprätthållas\r\ni full utsträckning.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:U212 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige skall verka för en avskaffad vetorätt\r\noch breddad representation i FN:s säkerhetsråd.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att FN:s medlemsstater betalar sina\r\nmedlemsavgifter.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige skall verka för att stärka den globala\r\nrättsnorm som FN-systemet representerar.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör motverka undertecknandet av\r\nbilaterala avtal som garanterar amerikanska medborgare immunitet i\r\nInternationella brottmålsdomstolen (ICC).\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förslag till åtgärder för slagkraftigare FN-\r\ninsatser.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att FN-systemet inte får avsvära sig sitt ansvar\r\nför värnet av internationell fred och säkerhet.\r\n2002/03:U224 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen i det internationella\r\nsamarbetet inom FN föreslår att dess generalförsamling får en utförlig\r\nrapport och genomför en årlig debatt om läget beträffande mänskliga\r\nrättigheter och demokrati i medlemsländerna.\r\n2002/03:U228 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sambandet mellan demokrati och respekt för\r\nmänskliga rättigheter.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör intensifiera sitt arbete med att\r\nbåde försvara och förbättra skyddet för de mänskliga rättigheterna\r\ndels genom de internationella organisationer där Sverige bereds\r\nmöjlighet att påverka, såsom exempelvis FN, EU, Europarådet och\r\nVärldsbanken, dels genom Sveriges bilaterala samarbete med andra\r\nländer.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utveckla folkrätten till ett bättre skydd för\r\nmänskliga rättigheter inom länder.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör gå i spetsen för en fortsatt\r\nförnyelse av folkrätten så att den entydigt blir ett stöd, inte ett\r\nhinder, för enskilda individers grundläggande rättigheter.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör driva på så att fler stater,\r\ninklusive USA, ratificerar Romstadgan om den permanenta\r\ninternationella brottmålsdomstolen.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtal av amerikanska medborgare i den permanenta\r\ninternationella brottmålsdomstolen.\r\n2002/03:U249 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN och andra internationella\r\norganisationer kraftfullt reagerar mot den fortsatta israeliska\r\nbosättningspolitiken och för att den israeliska ockupationen av\r\npalestinska områden upphävs.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN och andra internationella\r\norganisationer verkar för en internationell övervakningsstyrka till\r\nPalestina.\r\n2002/03:U252 av Rosita Runegrund (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i FN stöder Finlands begäran om att anordna den\r\nfemte världskonferensen för kvinnor 2005.\r\n2002/03:U255 av Mikael Oscarsson och Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige tar initiativ till och garanterar ett nytt\r\nmöblemang och inredning i FN:s gemensamma salar och sammanträdesrum.\r\n2002/03:U257 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige inom FN bör ta initiativ till\r\nupprättandet av en militär flygförbudszon i södra Sudan.\r\n2002/03:U261 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en omarbetning av FN:s konvention mot\r\nrasdiskriminering.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om internationell bekämpning av all politik som bygger\r\npå hat och våldsromantik.\r\n2002/03:U268 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att återkommande bjuda in representanter från\r\nfolkrörelser, näringsliv och akademiker för att granska och diskutera\r\nSveriges utrikespolitik och åtaganden gentemot FN:s konventioner och\r\nkonferenser.\r\n2002/03:U272 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN bör verka för att den kurdiska\r\nbefolkningens i norr och den shiitiska minoritetens i söder säkerhet\r\ngaranteras av FN och att konkreta åtgärder för att detta skall\r\nförverkligas vidtas.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN måste verka för att USA:s och\r\nStorbritanniens bombningar av Irak upphör.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN bör verka för att FN-inspektörerna\r\nförst måste undersöka situationen i Irak innan FN vidtar ytterligare\r\nåtgärder.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige till följd av att sanktionerna mot Irak\r\ninte alls får den effekt som avses i FN skall verka för att\r\nsanktionerna hävs.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att eftersom det s.k. Food for Oil-programmet inte\r\nfungerar måste den svenska regeringen i FN verka för att den irakiska\r\nbefolkningen ges snabb och effektiv hjälp med livsmedel och mediciner\r\nså snart sanktionerna hävts och bombningarna upphört.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den svenska regeringen skall verka för att FN\r\nutarbetar andra metoder och typer av sanktioner mot stater som begår\r\nbrott mot folkrätten eller mot mänskliga rättigheter än dem som vi\r\nsett i bl.a. Irak, vilka drabbar oskyldiga i stället för dem som är\r\nansvariga för brotten.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN bör rikta uppmärksamhet på\r\nresolution 688 och verka för att världssamfundet gör aktivt bruk av\r\nden i kampen mot den irakiska diktaturen för att därigenom medverka\r\ntill försvaret av alla irakiska medborgares demokratiska och mänskliga\r\nrättigheter.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN verkar för att en nedtrappning av\r\nsanktioner förbinds med att den kurdiska befolkningen i norr och den\r\nshiitiska minoriteten i söder garanteras försörjning med livsmedel och\r\nmediciner, då det finns anledning att befara att mat-för-olja-\r\nprogrammet då avvecklas.\r\n2002/03:U273 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN bör driva frågan om att det\r\ninternationella samfundet måste ge garantier för säkerheten för norra\r\nIrak/irakiska Kurdistan.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN driver frågan att regimen i Bagdad\r\ninte skall ha vetorätt vad gäller stödet från mat-för-olja-programmet\r\ntill norra Irak/irakiska Kurdistan.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i FN bör verka för att norra\r\nIrak/irakiska Kurdistan garanteras kompensation för mat-för-olja-\r\nprogrammet i takt med att sanktionerna mot Irak hävs.\r\n2002/03:U276 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall motverka ekonomiska och\r\ndiplomatiska påtryckningar på FN:s säkerhetsråds medlemmar som syftar\r\ntill att pressa fram en resolution om krig som enda alternativ till\r\nett regimskifte i Irak.\r\n2002/03:U284 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbildningsinsatser för att öka kunskap och\r\nkännedom om FN:s förklaringar och deklarationer om mänskliga\r\nrättigheter.\r\n2002/03:U286 av Lotta N Hedström och Lars Ohly (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den svenska\r\nregeringen, enskilt och genom internationella forum som EU och FN,\r\naktivt bör arbeta för att frågan om internflyktingars utsatthet förs\r\nupp på den internationella dagordningen i syfte att uppnå förstärkt\r\nskydd för internflyktingar.\r\n2002/03:U296 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att klargöra huruvida mänskliga rättigheter är\r\nuniversella eller kulturellt betingade.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att redovisa de internationella konventioner och\r\ntilläggsprotokoll som Sverige inte har ratificerat och tydligt\r\nförklara varför.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i folkrättsliga sammanhang uppvärdera mänskliga\r\nrättigheter.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en FN-konferens om ökad förståelse mellan världens\r\nolika kulturer och religioner.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en förstärkning av de internationella övervaknings-\r\noch kontrollmekanismerna för efterlevnaden av mänskliga rättigheter.\r\n\r\n2002/03:U311 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att FN skall erbjuda de frivilliga organisationerna\r\nett partnerskap som omfattar rätten till information, medbestämmande\r\noch koordinering.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en diskussion måste föras med FN om\r\nsäkerhetsrådets sammansättning och befogenheter.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det totala ansvaret inom FN för\r\nmedlemskapsprocessen (inklusive inval och uteslutning) bör ligga helt\r\nhos FN:s generalförsamling.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att NGO:er bör få konsultativ status i\r\ngeneralförsamlingen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att alla medlemmar i säkerhetsrådet på sikt borde\r\nväljas direkt av generalförsamlingen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de permanenta platserna i säkerhetsrådet liksom\r\nvetorätten bör avskaffas.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att generalförsamlingen bör få det totala\r\nbudgetansvaret för verksamheten.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att alla medlemsländer måste betala sina avgifter\r\ntill fullo, i tid och utan villkor.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de medlemsstater som inte betalar sin avgift i\r\ntid inte bör ha rösträtt förrän avgiften betalats.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att medlemsavgiften även i fortsättningen bör\r\nbestämmas utifrån landets nationalinkomster och kapacitet att betala.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att FN borde få utvidgat mandat för att kunna agera\r\nbeslutsamt i samband med grova brott mot de mänskliga rättigheterna.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att icke-våldsprincipen måste bli den huvudprincip\r\nsom all konflikthantering utgår ifrån.\r\n2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n31.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om FN:s roll som koordinator för olika\r\nbiståndsgivare.\r\n2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n21.     Riksdagen begär att regeringen i det internationella\r\nsamarbetet inom FN föreslår att dess generalförsamling årligen får en\r\nutförlig rapport och genomför en debatt om läget beträffande mänskliga\r\nrättigheter och demokrati i medlemsländerna.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stärka FN:s säkerhetsråds förmåga att fatta\r\nbeslut.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om FN.\r\n2002/03:U328 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till att frågan om\r\nprenatal könsdiskriminering förs upp på dagordningen för FN:s\r\ngeneralförsamling.\r\n2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en FN-konferens och FN-deklaration om djurens\r\nrättigheter.\r\n2002/03:A322 av Lars Ångström m.fl. (mp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening om vad\r\ni motionen anförs om en FN-konferens om mansrollen.     </pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "FN:s organisation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U7 yrkandena 1-6, 2002/03:U311 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:U313 yrkande 31 och 2002/03:U322 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "AE7E10DC-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "182",
                    "42",
                    "55",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AE7E10DC-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "FN och fredsfrämjande insatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U212 yrkandena 5 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "FN och bidragen till den reguljära budgeten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 3, 2002/03:U212 yrkande 2 och 2002/03:U311 yrkandena 7-10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Säkerhetsrådet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U6, 2002/03:U7 yrkande 7, 2002/03:U212 yrkande 1, 2002/03:U276 yrkande 4, 2002/03:U311 yrkandena 2, 5 och 6 och 2002/03:U322 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "FN och mänskliga rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkandena 5 och 9, 2002/03:U224 yrkande 3, 2002/03:U228 yrkandena 2 och 3, 2002/03:U296 yrkande 6 och 2002/03:U322 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "AE7E10F6-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "39",
                    "68",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AE7E10F6-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Utbildningsinsatser kring frågor om mänskliga rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U284 yrkande 22 och 2002/03:U296 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "FN och internationella konventioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U261 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:U296 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Folkrätten i svensk utrikespolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 1, 2002/03:U212 yrkande 3, 2002/03:U228 yrkandena 9 och 10, 2002/03:U296 yrkande 3 och 2002/03:U311 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "AE7E1108-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "186",
                    "38",
                    "55",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AE7E1108-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "FN och konfliktförebyggande åtgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U272 yrkande 7 och 2002/03:U311 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "21",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "AE7E110F-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 21 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "38",
                    "0",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AE7E110F-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Internationella brottmålsdomstolen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 10, 2002/03:U212 yrkande 4 och 2002/03:U228 yrkandena 12 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kvinnors rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U8 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "22",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"v\"",
          "votering_id": "74678EC7-8785-11D7-AE5D-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 22 (fp, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "4",
                    "9",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "206",
                    "73",
                    "0",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/74678EC7-8785-11D7-AE5D-0004755038F6",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "FN och befolkningsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkandena 4, 7 och 8 och 2002/03:U328 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "23",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "AE7E1117-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 23 (fp, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "0",
                    "24",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "178",
                    "77",
                    "24",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AE7E1117-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Fredsinitiativ och övervakningsstyrka",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U249 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "25",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "AE7E111D-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 25 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "38",
                    "0",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AE7E111D-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Sanktionspolitik och flygförbudszoner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U257 yrkande 2, 2002/03:U272 yrkandena 2-6, 8 och 9 och 2002/03:U273 yrkandena 1, 6 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Internflyktingar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U286.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "26",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "AE7E112C-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 26 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "38",
                    "0",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AE7E112C-811E-11D7-AE36-000475504B20",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "FN-konferenser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U252, 2002/03:U296 yrkande 4, 2002/03:MJ490 yrkande 3 och 2002/03:A322 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Sverige i FN",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U8 yrkande 2 och 2002/03:U268 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "FN-byggnadens utsmyckning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U255.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:83 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "FN:s organisation",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "FN:s organisation",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "FN:s organisation",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "FN:s organisation",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "FN och fredsfrämjande insatser",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "FN och bidragen till den reguljära budgeten",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "FN och bidragen till den reguljära budgeten",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Säkerhetsrådet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Säkerhetsrådet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Säkerhetsrådet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Säkerhetsrådet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "FN och mänskliga rättigheter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "FN och mänskliga rättigheter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "FN och mänskliga rättigheter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Utbildningsinsatser kring frågor om mänskliga rättigheter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "FN och internationella konventioner",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Folkrätten i svensk utrikespolitik",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Folkrätten i svensk utrikespolitik",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Folkrätten i svensk utrikespolitik",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Folkrätten i svensk utrikespolitik",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "FN och konfliktförebyggande åtgärder",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Kvinnors rättigheter",
          "partier": "\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "FN och befolkningsfrågor",
          "partier": "\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "FN och befolkningsfrågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Fredsinitiativ och övervakningsstyrka",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Internflyktingar",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "FN-konferenser",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Sverige i FN",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 16:59:16"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om Sverige i Förenta nationerna. Motioner om FN och multilaterala frågor avslogs. Motionerna handlar bl.a. om FN:s organisation, säkerhetsrådet och mänskliga rättighetsfrågor i ett multilateralt perspektiv. ",
          "dok_id": "GQ01UU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om FN och multilaterala frågor (UU8)",
          "dok_id": "GQ01UU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 16:59:16"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01UU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna regeringens skrivelse om Sverige i Förenta nationerna. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner om FN och multilaterala frågor. Motionerna handlar bl.a. om FN:s organisation, säkerhetsrådet och mänskliga rättighetsfrågor i ett multilateralt perspektiv.</p>",
          "dok_id": "GQ01UU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:02"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om FN och multilaterala frågor (UU8)",
          "dok_id": "GQ01UU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:02"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01UU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200203_UU_8.pdf",
          "filstorlek": "297487",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "FN och vissa multilaterala frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D6AF2CC7-F72B-4D8D-BBAE-B9432BD3AE25"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A322 Jämställdhet och mannen",
          "ref_dok_id": "GQ02A322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A322",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet och mannen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ490 Djurpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ490",
          "ref_dok_titel": "Djurpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U212 FN och internationell säkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02U212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U212",
          "ref_dok_titel": "FN och internationell säkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U224 Demokrati och mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02U224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U224",
          "ref_dok_titel": "Demokrati och mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U228 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02U228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U228",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U249 För en radikal och självständig utrikespolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02U249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U249",
          "ref_dok_titel": "För en radikal och självständig utrikespolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U252 Stöd till FN-konferens för kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02U252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U252",
          "ref_dok_titel": "Stöd till FN-konferens för kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U255 Ny inredning av FN-lokaler",
          "ref_dok_id": "GQ02U255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U255",
          "ref_dok_titel": "Ny inredning av FN-lokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U257 Sudan",
          "ref_dok_id": "GQ02U257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U257",
          "ref_dok_titel": "Sudan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U261 Försvaret av demokratin i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U261",
          "ref_dok_titel": "Försvaret av demokratin i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U268 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan",
          "ref_dok_id": "GQ02U268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U268",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 5 Internationell samverkan",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U272 Irak",
          "ref_dok_id": "GQ02U272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U272",
          "ref_dok_titel": "Irak",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U273 Situationen i Norra Irak/Irakiska Kurdistan",
          "ref_dok_id": "GQ02U273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U273",
          "ref_dok_titel": "Situationen i Norra Irak/Irakiska Kurdistan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U276 Irak",
          "ref_dok_id": "GQ02U276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U276",
          "ref_dok_titel": "Irak",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U284 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GQ02U284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U284",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U286 Internflyktingar",
          "ref_dok_id": "GQ02U286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U286",
          "ref_dok_titel": "Internflyktingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP) och Lars Ohly (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U296 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02U296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U296",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U311 Förenta nationerna",
          "ref_dok_id": "GQ02U311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U311",
          "ref_dok_titel": "Förenta nationerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U313 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GQ02U313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U313",
          "ref_dok_titel": "Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U322 Sverige i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U322",
          "ref_dok_titel": "Sverige i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U328 Kvinnan i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U328",
          "ref_dok_titel": "Kvinnan i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U6 med anledning av skr. 2002/03:83 Sverige i Förenta nationerna ",
          "ref_dok_id": "GQ02U6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:83 Sverige i Förenta nationerna ",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U7 med anledning av skr. 2002/03:83 Sverige i Förenta nationerna ",
          "ref_dok_id": "GQ02U7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:83 Sverige i Förenta nationerna ",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U8 med anledning av skr. 2002/03:83 Sverige i Förenta nationerna ",
          "ref_dok_id": "GQ02U8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:83 Sverige i Förenta nationerna ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:83 Sverige i Förenta nationerna",
          "ref_dok_id": "GQ0383",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "83",
          "ref_dok_titel": "Sverige i Förenta nationerna",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-23",
          "ref_dok_id": "GQ09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2003-05-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-22",
          "ref_dok_id": "GQ09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2003-05-22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:190",
          "ref_dok_id": "GQ0K190",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "190",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:190",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}