{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284705",
      "dok_id": "GQ01UU4",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "UU4",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:UU4",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "4",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-02-11 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:56",
      "publicerad": "2006-03-15 11:58:00",
      "titel": "Barn i ett internationellt perspektiv",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UU4/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UU4",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01UU4",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01UU4",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utrikesutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:UU4</div><h1>Barn i ett internationellt perspektiv</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtrikesutskottet   har  återkommande  berett  frågor\r\nrörande  barns  rättigheter.   I   detta  betänkande\r\nbehandlas  regeringens  skrivelse  2001/02:186   Ett\r\nbarnrättsperspektiv         i        internationellt\r\nutvecklingssamarbete, vilken  föreslås bli lagd till\r\nhandlingarna. Utskottet behandlar också motioner som\r\nhar  väckts  med  anledning av skrivelsen  samt  ett\r\nantal motioner från den allmänna motionstiden.\r\n\r\nSenast  barnfrågorna  behandlades  ställde  sig  ett\r\nenigt  utskott   bakom   den   av  regeringen  förda\r\npolitiken  på  barnområdet.  Utskottet   anser   att\r\narbetet  med  att  främja respekten för barn och att\r\nuppfylla    kraven    i    barnkonventionen     även\r\nfortsättningsvis bör utgöra en viktig och integrerad\r\ndel av svensk utrikes- och biståndspolitik.\r\n\r\nUtskottet   konstaterar   att   Sverige  ratificerat\r\ntilläggsprotokollet  till barnkonventionen  angående\r\nförbud mot barnsoldater, vilket förbjuder deltagande\r\ni väpnad konflikt och  tvångsrekrytering av personer\r\nunder 18 år. Tilläggsprotokollet  om  barn i väpnade\r\nkonflikter riktar sig både till regeringar  och till\r\ngerillarörelser och andra väpnade grupper. Utskottet\r\nmenade  att  Sveriges agerande i förhandlingarna  om\r\ntilläggsprotokollen   i  sig  innebär  en  kraftfull\r\nuppmaning till FN:s medlemsstater  att också ansluta\r\nsig till dessa.\r\n\r\nÅr   2002  genomförde  FN:s  generalförsamling   ett\r\nsärskilt  möte, UNGASS, kring uppföljningen av målen\r\nfrån  barntoppmötet   år   1990.   Även  om  viktiga\r\nförbättringar  för  barn  har  uppnåtts   under  det\r\nsenaste   decenniet  står  det  klart  att  förnyade\r\nåtaganden är  nödvändiga.  I  dagens problemspektrum\r\nintar   de   renodlat   sociala  frågorna   en   mer\r\nframträdande  plats än tidigare.  Enligt  utskottets\r\nuppfattning  vore   det   därför  av  värde  om  det\r\ninternationella samfundet kan  bidra till att stärka\r\nbarnets ställning också i dessa avseenden.\r\n\r\nInför  behandlingen  beslutade utrikesutskottet  att\r\ninbjuda allmänheten att  lämna  synpunkter,  via  e-\r\npost,  fax  och  brev,  på  de  frågor  som väckts i\r\nskrivelsen och i motionerna.\r\n\r\nUtskottet  anser att de frågor som motionerna  väckt\r\när besvarade och avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\n\r\nI ärendet  finns  3  reservationer  och 1 särskilt\r\nyttrande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nMed hänvisning till de motiveringar som framförs\r\nunder Utskottets överväganden föreslår utskottet\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n1. FN:s barnkonvention\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:L264 yrkande 1,\r\n2001/02:U209 yrkandena 2 och 4, 2001/02:U327 yrkande 14,\r\n2001/02:U345 yrkande 23, 2002/03:U228 yrkande 20,\r\n2002/03:U282 yrkande 12 samt 2002/03:U313 yrkande 24.\r\nReservation 1 (kd, c, mp)\r\n2. Barnarbete och handel med barn\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:U209 yrkande 6,\r\n2001/02:U222 yrkandena 4 och 5, 2001/02:U287, 2001/02:U327\r\nyrkande 3, 2001/02:U345 yrkande 22, 2002/03:U282 yrkande 2\r\nsamt 2002/03:U319.\r\n3. Barns rätt till familj och skola\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:U209 yrkande 7,\r\n2001/02:U222 yrkandena 1-3, 2001/02:U327 yrkande 5 samt\r\n2002/03:U282 yrkande 4.\r\n4. Kommersiell sexuell exploatering av barn\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:U209 yrkande 8,\r\n2001/02:U327 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U345 yrkande 21\r\nsamt 2002/03:U282 yrkande 1.\r\nReservation 2 (c)\r\n5. Barnsoldater och barn i väpnade konflikter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:U222 yrkande 7,\r\n2001/02:U305 yrkande 10, 2001/02:U327 yrkandena 12 och 13,\r\n2001/02:U338, 2001/02:U345 yrkande 57, 2002/03:U282 yrkandena\r\n10 och 11, 2002/03:U290 yrkande 15 samt 2002/03:U296 yrkande 8.\r\n6. Barn med behov av särskilt stöd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:U327 yrkandena 4 och 8\r\nsamt 2002/03:U282 yrkandena 3, 5 och 7.\r\n7. Flickors situation\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:U327 yrkande 9,\r\n2001/02:U345 yrkande 25, 2001/02:U349 yrkandena 16-20,\r\n2002/03:L277 yrkande 5, 2002/03:A323 yrkande 4 samt\r\n2002/03:U282 yrkandena 8 och 9.\r\n8.    Barn och hiv\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:U9, 2001/02:U327\r\nyrkande 7 samt 2002/03:U282 yrkande 6.\r\nReservation 3 (kd, c)\r\n9.    Regeringens skrivelse\r\nRiksdagen lägger regeringens skrivelse 2001/02:186\r\nEtt barnrättsperspektiv i internationellt\r\nutvecklingssamarbete till handlingarna.\r\nStockholm den 11 februari 2003\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\nUrban Ahlin\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s),\r\nGöran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Carl B Hamilton (fp),\r\nCarina Hägg (s), Birgitta Ahlqvist (s), Kent Härstedt (s),\r\nGöran Lindblad (m), Agne Hansson (c), Kenneth G Forslund (s),\r\nEwa Björling (m), Veronica Palm (s), Lotta N Hedström (mp),\r\nInger Segelström (s), Birgitta Ohlsson (fp), Rosita Runegrund (kd)\r\noch Sermin Özürküt (v).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nUU4\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringen   lämnar  i  skrivelse  2001/02:186   Ett\r\nbarnrättsperspektiv         i        internationellt\r\nutvecklingssamarbete   en   redogörelse    för    de\r\nerfarenheter  som  vunnits i samband med svenska och\r\ninternationella    ansträngningar    för    att    i\r\nutvecklingssamarbetet  skapa förutsättningar för att\r\nförverkliga de rättigheter som varje barn har enligt\r\nFN:s    konvention    om    barnets     rättigheter,\r\nbarnkonventionen.    Utskottet    konstaterar    att\r\nskrivelsen  ger  en  framåtblickande presentation av\r\nhur  regeringen  avser  att   ta   till  vara  dessa\r\nerfarenheter  och  annan  ny  kunskap i  strategiska\r\növerväganden och prioriterade åtgärder för att genom\r\nsvenskt  internationellt utvecklingssamarbete  bidra\r\ntill    att    de     gemensamma     internationella\r\nutvecklingsmålen uppnås.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nInternationellt\r\n\r\nDen   första  internationella  överenskommelsen   om\r\nbarnets rättigheter antogs av Nationernas förbund år\r\n1924 under  namnet  Genèvedeklarationen  om  barnets\r\nrättigheter.  Med  Genèvedeklarationen  som förebild\r\npåbörjades efter andra världskriget FN:s  arbete med\r\nen    ny   deklaration   om   barnets   rättigheter.\r\nDeklarationen antogs av generalförsamlingen år 1959.\r\nI den erkändes  barnets  rätt  till  ett namn och en\r\nnationalitet. Detta var första gången  medborgerliga\r\noch  politiska  rättigheter  nämndes  i samband  med\r\nbarn.  FN:s  deklaration  om barnets rättigheter  är\r\ninte ett juridiskt bindande  instrument  och  saknar\r\ndärmed kontrollmekanismer för verkställighet.\r\n\r\nArbetet med barnkonventionen påbörjades år 1978 då\r\nett  initiativ togs till att, med deklarationen  som\r\nutgångspunkt,    skapa    ett   juridiskt   bindande\r\ninstrument - en konvention  för barnets rättigheter.\r\nDet fanns en önskan om att konventionen skulle antas\r\ni samband med FN:s internationella  barnår 1979, men\r\ndet   första   utkastet   visade  sig  vara  alltför\r\nbristfälligt.  Arbetet med konventionstexten  pågick\r\nunder en tioårsperiod  i  en  arbetsgrupp  inom FN:s\r\nkommission  för  de  mänskliga rättigheterna. I  den\r\ndeltog    även    representanter     för    enskilda\r\norganisationer. Barnkonventionen trädde  i  kraft  i\r\nseptember  1990  i och med att 20 stater ratificerat\r\nkonventionstexten.  Sveriges  representanter spelade\r\nen framträdande roll i utarbetandet av konventionen.\r\nI  dag  har  alla  länder,  utom  USA  och  Somalia,\r\nanslutit sig till den.\r\n\r\nDe  grundläggande principerna i barnkonventionen  är\r\natt:\r\n\r\n1. alla barn har samma rättigheter,\r\n\r\n2. barnets  bästa  skall  vara  vägledande  vid alla\r\nbeslut som rör barn,\r\n\r\n3  barnet har rätt till liv och utveckling till  det\r\nyttersta av samhällets resurser, samt att\r\n\r\n4    barnet    har    rätt    att    delta   i\r\nbeslutsprocess  som gäller henne eller  honom,\r\nuttrycka sin åsikt och att få den respekterad.\r\n\r\nBarnet    som    egen    individ.     Den     första\r\nbarnkonventionen,   Genèvedeklarationen  från  1924,\r\nunderströk universalitetsprincipen, att konventionen\r\ngäller alla barn, oavsett  ras,  kön och ålder, samt\r\natt  alla  barn  har  rätt  till skydd  och  omsorg.\r\nDeklarationen  från  1959  lyfte  fram  föräldrarnas\r\nansvar. Det nya och speciella  i  konventionen  från\r\n1989  är  att  den  så  tydligt  markerar barnet som\r\nindivid med egna mänskliga rättigheter.  Det är inte\r\nlängre   enbart   alla   barns  rätt  till  liv  och\r\növerlevnad, till trygghet  och  skydd som lyfts fram\r\nutan  också barnets rätt till egen  identitet,  till\r\nrespekt och medinflytande. Barnet får egna politiska\r\noch civila  rättigheter, det är inte enbart en del i\r\nfamiljen, utan  också  en egen individ. Konventionen\r\när  lika viktig och giltig  för  alla  barn  i  alla\r\nländer  och  är  således  inte ett dokument i första\r\nhand  för  fattiga  länder eller  speciellt  utsatta\r\ngrupper.\r\n\r\nCivila och politiska  rättigheter. Barnet har enligt\r\nkonventionen samma politiska  och  civila  fri-  och\r\nrättigheter  som  vuxna,  utom rösträtt. Viktigt för\r\nmånga barn är rätten till födelseregistrering,  till\r\nnationalitet  och  medborgarskap, liksom rätten till\r\nprivat- och familjeliv.  Barnet  har  rätt  att veta\r\nvilka föräldrarna är och i möjligaste mån vårdas  av\r\ndem.   Barn  skall  skyddas  mot  tortyr  och  annan\r\nomänsklig    och    kränkande    behandling    eller\r\nbestraffning.\r\n\r\nEkonomiska,   sociala  och  kulturella  rättigheter.\r\nBarnets rätt till liv, överlevnad och utveckling hör\r\ntill  konventionens   grundprinciper.   Konventionen\r\nbeskriver de olika områdena såsom rätten till hälso-\r\noch  sjukvård,  rätten  till meningsfull utbildning,\r\nrätten till rehabilitering,  rätten  till fritid och\r\nlek,  rätten  till  omsorg  och  välfärd. För  många\r\nfattiga länder är det svårt att uppfylla  alla dessa\r\nrättigheter för alla barn.\r\n\r\nSkydd  mot  utnyttjande.  Barn  har rätt att skyddas\r\nfrån alla olika former av utnyttjande  och övergrepp\r\nsom kan skada det i något avseende. Det har rätt att\r\nleva  i  en  trygg miljö som skyddar och respekterar\r\nbarnet  som  individ.   Barn   får   inte  utnyttjas\r\nekonomiskt och i sådant arbete som kan vara skadligt\r\neller hindra dess utbildning. Det skall  skyddas mot\r\nsexuellt utnyttjande och från olaglig användning  av\r\nnarkotika.   Det  har  rätt  till  skydd  i  väpnade\r\nkonflikter och  skall inte tas ut till militärtjänst\r\nföre 15 års ålder.\r\n\r\nTillämpning och uppföljning.  FN:s barnrättskommitté\r\nbestår av tio ledamöter från olika delar av världen,\r\nvalda i sin egenskap av experter  på  olika  områden\r\nsom rör barn. Kommittén granskar ländernas rapporter\r\noch initierar specialstudier kring viktiga områden.\r\n\r\nUnicefs  uppdrag  är att stödja förbättringar  för\r\nbarnens situation i varje  land och bl.a. att stödja\r\narbetet med nationella handlingsplaner  för barn och\r\nutarbetandet  av  regelbundna  analyser  av  barnens\r\nsituation. Unicef är den FN-organisation som har ett\r\nspeciellt  ansvar  för  att bistå länderna i arbetet\r\nmed att förverkliga konventionen.\r\n\r\nDet svenska arbetet\r\n\r\nBarn  och  ungdomar  har  alltid   varit  en  viktig\r\nmålgrupp     i     det    svenska    internationella\r\nutvecklingssamarbetet. En stor del av det bilaterala\r\nbiståndet har gått och  går  till barn och ungdomar.\r\nSverige  har  också  sedan lång tid  tillbaka  varit\r\nstarkt drivande i barnfrågor i olika internationella\r\nforum.   Utgångspunkten    för   det   barninriktade\r\nbiståndet  har  länge  varit  att   förse  barn  och\r\nungdomar  med nödvändig service och att  skydda  dem\r\nfrån följder  av  fattigdom,  sjukdomar  och väpnade\r\nkonflikter. Samtidigt har barn och ungdomar  varit i\r\ndet  närmaste  osynliga i planering och genomförande\r\nav t.ex. satsningar  på miljö, infrastruktur eller i\r\nsamhällsplanering  i  stort.   De   har   ingått   i\r\nsamlingsbegrepp  som  \"familjen\"  eller \"kvinnor och\r\nbarn\".\r\n\r\nAlltsedan Sverige ratificerade barnkonventionen  i\r\njuni   1990   har  svensk  lagstiftning  och  praxis\r\nanpassats  till  barnkonventionens  intentioner  och\r\nanda. I mars  1999  antog  riksdagen en strategi för\r\natt förverkliga barnkonventionen  i  Sverige,  och i\r\nett  flertal  budgetpropositioner och regleringsbrev\r\ntill    Sida    har    regeringen    markerat    att\r\nbarnrättsperspektivet  skall   tydliggöras   i   det\r\ninternationella utvecklingssamarbetet.\r\nInom  såväl  Utrikesdepartementet som Sida har ett\r\nomfattande utbildnings-  och  metodutvecklingsarbete\r\npågått.  År 1998 beslutades att  en  översyn  skulle\r\ngöras för att utforma en mer sammanhållen policy för\r\nbarnfrågor        i        det       internationella\r\nutvecklingssamarbetet.  Sedan   1997  har  Sida  och\r\nUtrikesdepartementet tillsammans,  och  var för sig,\r\narbetat  aktivt  med att ta fram riktlinjer  som  är\r\növergripande  för  utvecklingssamarbetet   och   för\r\nspecifika    områden.   Sida   har   utvecklat   ett\r\nhandlingsprogram  för  fattigdomsbekämpning,  miljö,\r\nrättvisa    och    fred   samt   för   jämställdhet.\r\nGrundläggande   dokument    är   också   regeringens\r\nskrivelser till riksdagen \"De  fattigas  rätt - vårt\r\ngemensamma  ansvar\"  (rskr. 1996/97:169), \"Demokrati\r\noch mänskliga rättigheter  i  svensk utrikespolitik\"\r\n(rskr.  1997/98:89)  samt skrivelser,  propositioner\r\noch betänkanden som redogör  för  förverkligandet av\r\nbarnkonventionen i Sverige (prop. 1997/98:182; rskr.\r\n1999/2000:137;      bet.     2000/01:SoU7,     rskr.\r\n2001/02:166).\r\nInom  ramen för Utrikesdepartementets  barnprojekt\r\nhar ytterligare  riktlinjer  för  arbete för barnets\r\nrättigheter   utarbetats.   Projektet   har    bl.a.\r\nresulterat  i  en  studie av biståndsmålens relation\r\ntill  barnets rättigheter.  Rapporten  \"För  barnets\r\nbästa   -    om    barn    och   barnrättsfrågor   i\r\nutvecklingssamarbetet\"    samt     delstudier    och\r\nriktlinjer   för   arbete  med  barn  som  utnyttjas\r\nsexuellt,   barn  med  funktionshinder,   barn   som\r\ndrabbats av hiv  och aids, barn i väpnade konflikter\r\nsamt barn på institutioner och barnarbete har tagits\r\nfram av projektet.\r\nBehandlingen av skrivelse och motioner\r\n\r\n\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nRegeringen presenterar  i skrivelsen 2001/02:186 Ett\r\nbarnrättsperspektiv         i        internationellt\r\nutvecklingssamarbete ett tiopunktsprogram  som skall\r\nses  som  riktlinjer för en fortsatt integrering  av\r\nbarnrättsperspektivet    i    utvecklingssamarbetet.\r\nSkrivelsen lyfter även fram fyra strategiska områden\r\nför  att  främja respekten för barnets  rättigheter:\r\nsocialt reformarbete,  hälso- och sjukvård, en skola\r\nför alla samt insatser för  särskilt  utsatta  barn.\r\nTiopunktsprogrammet sammanfattas i följande:\r\n\r\n1. Sätt  barnen  först! Sverige skall i dialogen med\r\nvåra samarbetsländer  tydliggöra  det  gemensamma\r\nansvaret   för  barnets  välfärd.  Sverige  skall\r\nstödja åtgärder som ökar medvetenheten om barnets\r\nrättigheter och ge stöd till socialt reformarbete\r\nsom riktas till barnfamiljer, barn och ungdomar.\r\n\r\n2. Lyssna  på barnen!  Svenskt  utvecklingssamarbete\r\nskall främja  barns  och ungdomars deltagande och\r\nmöjligheter att påverka.\r\n\r\n3. Investera   i   framtiden!    Sverige   skall   i\r\ninternationella  sammanhang och  i  dialogen  med\r\nsamarbetsländer verka för att mobilisera resurser\r\nför ökade satsningar på barn och ungdomar.\r\n\r\n4. Lämna ingen utanför! Svenskt utvecklingssamarbete\r\nskall   motverka   diskriminering.    Barn    med\r\nfunktionshinder  och  andra särskilt utsatta barn\r\nskall  ges  samma  möjligheter  som  andra  barn.\r\nRegistrering av nyfödda  barn  och  insamling  av\r\ndata  och  statistik  om barns villkor är viktiga\r\nredskap  för  att  motverka   diskriminering  och\r\nexploatering.\r\n\r\n5. En  skola  för alla! Svenskt utvecklingssamarbete\r\nskall fortsatt  ha  inriktningen mot en skola för\r\nalla.   Utbildning  är  kärnan   i   kampen   mot\r\nfattigdom,  mot  utnyttjande  och exploatering av\r\nbarn. Kunskap ger aktiva medborgare  -  grunden i\r\nvarje demokrati.\r\n\r\n6.  Lika  möjlighet för flickor och pojkar! Svenskt\r\nutvecklingssamarbete  skall  främja jämställdhet.\r\nRiktade  insatser för flickor krävs  för  att  de\r\nskall ges  samma  möjligheter som pojkar att gå i\r\nskolan, få tillräckligt  med mat, få uttrycka sin\r\nåsikt och få tillgång till hälso- och sjukvård.\r\n\r\n7.  Hälsa  för  alla!  Svenskt utvecklingssamarbete\r\nskall fortsatt ha inriktning  mot  en  hälsa  för\r\nalla.  En  god  hälsa  är  ett mål, men också ett\r\nmedel för ekonomisk utveckling.  Graviditeten, de\r\nförsta   levnadsåren  och  tonåren  är   särskilt\r\nutsatta perioder  i  livet,  och svenska insatser\r\nskall därför ha fokus på dessa perioder.\r\n\r\n8. Skydda barn i krig! Svenskt utvecklingssamarbete\r\nskall förstärka insatserna för  att  skydda  barn\r\noch hjälpa dem till utveckling även under väpnade\r\nkonflikter  och när de tvingas på flykt. Barn som\r\ntvingats   delta    i    krigshandlingar    skall\r\nrehabiliteras    och    kunskapen    om   barnets\r\nrättigheter  måste  öka  bland  både militär  och\r\ncivil personal.\r\n\r\n9.  Bekämpa  hiv/aids! Svenskt utvecklingssamarbete\r\nskall lindra  effekterna  av  hiv/aids och minska\r\nrisken   för   spridning.   Insatser   för   ökad\r\njämställdhet  och öppenhet är  avgörande,  liksom\r\nsexualupplysning för ungdomar. Barn som lever med\r\nhiv/aids eller  som  blivit  föräldralösa  kräver\r\nsärskilda satsningar.\r\n\r\n10.   Stoppa   exploateringen   av   barn!   Svenskt\r\nutvecklingssamarbete  skall motverka exploatering\r\noch utnyttjande av barn.  Det gäller framför allt\r\nskadligt  barnarbete  och  sexuell  exploatering.\r\nVårt   arbete  skall  inriktas  på   förebyggande\r\ninsatser,  men också på rehabilitering och på att\r\nge  utsatta  barn  ett  alternativ.  Mer  kunskap\r\nbehövs om förövare  och  de  som  utsätts. Därför\r\nskall  vi  stödja  forskning  och  utveckling  av\r\nstatistik.\r\nI  skrivelsen framhålls att fattigdom inte  bara  är\r\nbrist  på  ekonomiska  resurser  utan också brist på\r\nmakt. Fattigdom är sjukdomar, epidemier  och ohälsa,\r\nvåld  och otrygghet. Att vara fattig är att  ha  små\r\neller  inga  möjligheter  att  skapa  sig  en  trygg\r\nframtid  för  sig  själv och sina barn. För att häva\r\ndenna negativa utveckling kan stöd ges för att t.ex.\r\nutveckla  nationella   strategier   i   de   svenska\r\nsamarbetsländerna   och   stöd   till  att  utveckla\r\nalternativ till institutionsvård genom stöd till den\r\nutvidgade familjen. För att kunna följa utvecklingen\r\ninom hiv/aids-området (punkt 9 ovan)  och  sätta  in\r\ninsatser  där  de bäst behövs krävs ökad kunskap och\r\nstatistik.\r\n\r\nAtt     anlägga    ett     barnrättsperspektiv     i\r\nutvecklingssamarbetet  innebär att barnkonventionens\r\ngrundläggande principer  skall vara vägledande i det\r\ninternationella utvecklingssamarbetet genom följande\r\nprinciper:\r\n\r\nBarnets bästa skall vara  en  övergripande princip\r\nvid  alla beslut som rör barn. Det  kräver  att  det\r\ngörs analyser av olika beslutsalternativ och att det\r\nalternativ  som  bedöms  vara  det  bästa  för  barn\r\nprioriteras.\r\nIcke-diskriminering. Barn får inte diskrimineras i\r\nförhållande   till   vuxna,   men   inte   heller  i\r\nförhållande  till  varandra, vilket kräver särskilda\r\ninsatser  för utsatta  barn.  Alla  barn  har  samma\r\nrättigheter,   men   alla   barn   har   inte  samma\r\nmöjligheter  och  förutsättningar i livet. Principen\r\nom icke-diskriminering  ställer  krav  på  en  aktiv\r\npolitik  som röjer undan hinder för varje barns rätt\r\ntill utveckling,  oavsett kön, etnisk eller religiös\r\ntillhörighet eller föräldrars sociala och ekonomiska\r\nställning.\r\nBarns rätt till liv  och  utveckling är den tredje\r\ngrundläggande  principen  för utvecklingssamarbetet.\r\nAlla  barn  har  rätt att utveckla  sina  personliga\r\nförmågor. Det betyder att barn med behov av särskilt\r\nstöd, t.ex. barn med funktionshinder eller sjukdomar\r\nav olika slag, har  rätt  till  hälso- och sjukvård,\r\nsocialt stöd och omvårdnad så att de kan utvecklas i\r\nsin egen takt.\r\nSlutligen  skall utvecklingssamarbetet  utgå  från\r\nbarns rätt att komma till tals. För att insatser som\r\nrör barn och ungdomar  skall  vara bärkraftiga krävs\r\ndet  att  insatserna har rötter i  dem  det  ytterst\r\nberör - dvs. barnen själva och deras företrädare.\r\nEtt barnrättsperspektiv handlar såväl om barns och\r\nungdomars egna  bidrag  till  samhällets utveckling,\r\nsom om vuxnas vilja och förmåga  att  värna barn och\r\nungdomar.       Ett       barnrättsperspektiv      i\r\nutvecklingssamarbetet innebär  att  utvecklingsmålen\r\nockså måste ses i ett barn-vuxen-perspektiv  och att\r\nbekämpa fattigdomen genom att sätta barnets bästa  i\r\nfrämsta rummet.\r\n\r\nInför  behandlingen  av  regeringens  skrivelse  och\r\nmotionerna  som  väckts  vad  gäller frågor om barns\r\nsituation i ett internationellt perspektiv beslutade\r\nutrikesutskottet att inbjuda allmänheten  att  lämna\r\nsynpunkter   och   kommentarer   på  de  frågor  som\r\nuppmärksammas   i   skrivelsen   och  i  motionerna.\r\nInformation   om   denna   möjlighet   har   funnits\r\ntillgänglig  på  riksdagens hemsida, som i  sin  tur\r\nvarit  länkad till  annan  relevant  information  på\r\nwebben.  Utskottet anser att detta experiment med en\r\ndirekt dialog  med  allmänheten  i  en aktuell fråga\r\nvarit positiv och utskottet kommer, tillsammans  med\r\nandra  berörda  enheter  i  riksdagen, att utvärdera\r\ndetta experiment i s.k. e-demokrati.\r\n\r\n\r\nSammanfattning av motionerna och\r\nutskottets överväganden\r\n\r\n\r\nFN:s barnkonvention\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nCenterpartiet  kräver  i  motion   2001/02:L264  (c)\r\nyrkande  1  att  regeringen bör verka för  att  FN:s\r\nbarnkonvention bättre  tydliggör föräldrarnas ansvar\r\nsamt även att en alltför  tidig myndighetsålder inte\r\nbör tillåtas. Vidare krävs i motion 2001/02:U209 (c)\r\nyrkande 2, liksom i motion  2002/03:U313 (c) yrkande\r\n24, att Sverige starkt uppmanar  USA  att ratificera\r\nFN:s  barnkonvention.  I  motion  2001/02:U209   (c)\r\nyrkande  4  krävs  att  Sverige  utan  dröjsmål  bör\r\nratificera     tilläggsprotokollet     till     FN:s\r\nbarnkonvention.\r\n\r\nI  motion  2001/02:U327  (kd) yrkande 14, liksom i\r\nmotion  2002/03:U282  (kd)  yrkande  12,  framhåller\r\nKristdemokraterna att miljö-  och  naturresursfrågor\r\när  viktiga  för  barns  och  ungdomars rättigheter.\r\nSverige  bör  verka  för att ländernas  rapportering\r\ntill FN avseende barnkonventionen  kompletteras  med\r\nredovisning  av miljösituationen och barns utsatthet\r\ni detta avseende.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nUtskottet   konstaterar   att   i   barnkonventionen\r\nframhålls barndomens  och  ungdomens  egenvärde  för\r\nbarnet,  varje  ung  flicka  och  pojke, i nuet. Den\r\nbetonar  också  att  åren  från födelsen  till  dess\r\nbarnet  självt  är  vuxet präglas  av  vuxenvärldens\r\nvärderingar.   Lagstiftning,   administration   samt\r\npolitiska     och     ekonomiska      beslut     har\r\ngenerationsöverskridande   konsekvenser   men    tar\r\nalltför   sällan  hänsyn  till  barn  och  ungdomar.\r\nBarnkonventionen    handlar    om   människors   och\r\nsamhällens utveckling i såväl nuet som i framtiden.\r\n\r\nGenom   sin   anslutning   till   barnkonventionen\r\ndeklarerar en stat sin politiska vilja  att  ta sitt\r\nansvar  för  alla  barns  och  ungdomars liv, hälsa,\r\nutveckling     och    delaktighet    i    samhället.\r\nInternationell  solidaritet   hjälper   stater   att\r\nuppfylla  dessa  åtaganden  och  respekten för allas\r\nmänskliga  rättigheter  främjar fred,  trygghet  och\r\nvälfärd.\r\nUtskottet   menar  att  Sveriges   internationella\r\nutvecklingssamarbete  av tradition har kännetecknats\r\nav ett omfattande stöd  till  olika  barngrupper och\r\natt det finns fortsatt behov av direkta insatser för\r\nbarn och ungdomar.\r\nSverige    ger   stöd   till   genomförandet    av\r\nbarnkonventionen  bl.a. genom omfattande bidrag till\r\nFN:s barnfond, Unicef, som har en viktig uppgift vad\r\ngäller  att  verka  för   att   FN:s   medlemsländer\r\nuppfyller sina åtaganden enligt konventionen. Fonden\r\narbetar bl.a. med att mobilisera politisk  vilja och\r\nmateriella  resurser  hos samarbetsländerna för  att\r\nbygga  upp  deras  egen  kapacitet   att  tillgodose\r\nbarnets behov och säkerställa barnets rättigheter. I\r\narbetet  med  att stödja utvecklingen av  nationella\r\nhandlingsplaner  är  det viktigt att understryka det\r\nnationella  ansvaret. Omvärlden  kan  vara  med  och\r\nstödja utarbetandet av sådana planer, men för att de\r\nskall bli långsiktigt  hållbara  och  verkningsfulla\r\nmåste  de  först förstås och förankras i  respektive\r\nland.\r\nSverige var  en av sex initiativtagare till det av\r\nUnicef arrangerade  toppmöte om barn 1990 som starkt\r\nbidrog till att barnkonventionen  nu  har universell\r\nanslutning.  Till  de stater som ännu inte  anslutit\r\nsig till konventionen  hör  USA och Somalia. Sverige\r\nverkade också med kraft inom  EU  och gentemot andra\r\nländer,  särskilt  USA,  för  att  uppföljningen  av\r\nbarntoppmötet i FN:s generalförsamling  i  maj  2002\r\nskulle  vila  på ett uttalat barnrättsperspektiv som\r\nutgår från barnet som bärare av egna rättigheter och\r\nvad som är bäst  för barnet som individ. Sverige och\r\nett antal andra länder  verkade  vid  tillkomsten av\r\nbarnkonventionen  för  att  myndighetsåldern  18  år\r\nskulle utgöra normen men fick  acceptera  att  vissa\r\nländer    hade   en   annan   syn   på   frågan   om\r\nmyndighetsålder.  Arbetet  fortsätter  dock på olika\r\nområden  för  högre åldersgränser, t.ex. vad  gäller\r\narbete, äktenskap och militär rekrytering.\r\nUnder våren 2000 antogs ett tilläggsprotokoll till\r\nbarnkonventionen  angående  förbud mot barnsoldater.\r\nProtokollet,  som förhandlades  fram  under  svenskt\r\nordförandeskap,   förbjuder   deltagande   i  väpnad\r\nkonflikt och tvångsrekrytering av personer under  18\r\når.  I  december  2002  anslöt  sig Sverige till det\r\nfakultativa  protokollet  till  barnkonventionen  om\r\nbarns indragning i väpnade konflikter. Utskottet har\r\ntidigare   konstaterat  att  Sveriges   agerande   i\r\nförhandlingarna  om  protokollet  i  sig  innebär en\r\nkraftfull  uppmaning  till  FN:s  medlemsstater  att\r\nockså ansluta sig till det.\r\nUtskottet har inhämtat att Sveriges tredje rapport\r\ntill  FN:s  barnrättskommitté är under  utarbetande.\r\nUnderlaget  för  rapporteringen  är  ett  omfattande\r\nfrågeformulär      som     har     utarbetats     av\r\nbarnrättskommittén.  Bland de frågor som tas upp och\r\nsom skall redovisas av  varje land på nationell nivå\r\ningår även sådan information  som rör en redovisning\r\nav  miljösituationen  i respektive  land  och  barns\r\nutsatthet för miljöförstöring.\r\nFN:s   generalförsamling   antog   år   2000   ett\r\ntilläggsprotokoll  till  barnkonventionen  om handel\r\nmed  barn,  barnprostitution och barnpornografi.  De\r\nstater  som  tillträder  protokollet  åtar  sig  att\r\nförbjuda  och  straffbelägga  bl.a.  barnpornografi.\r\nSverige har undertecknat och ratificerat protokollet\r\noch  verkar för att  regelverket  nu  får  genomslag\r\nbl.a. i de svenska samarbetsländerna.\r\nSverige  verkar  för att barns och ungdomars hälsa\r\noch  utveckling uppmärksammas  inom  olika  program,\r\nt.ex.  i  Världshälsoorganisationens, WHO:s, arbete.\r\nArbetet har  i  stor utsträckning koncentrerats till\r\natt   bekämpa   barnsjukdomar    medan   barn-   och\r\nungdomsfrågor  sett  från  sociala,  medicinska  och\r\nfolkhälsopolitiska  aspekter inte har uppmärksammats\r\ni den utsträckning som  vore  önskvärt.  Från svensk\r\nsida   understryks   vikten   av   att  den  globala\r\nfattigdomsbekämpningen   ges   en  klar  barn-   och\r\nungdomsprofil och att alla barn  skall  få  det stöd\r\nsom föreskrivs i barnkonventionen.\r\n\r\nUSA:s inställning till barnkonventionen liksom  till\r\ndet     rättighetsperspektiv     som    konventionen\r\nkonkretiserar    är    negativ.    Den   amerikanska\r\nadministrationen  framhåller  att  man   värnar   om\r\nmänskliga rättigheter och barns välfärd, men man kan\r\ninte   godkänna  att  ett  dokument  av  överstatlig\r\nkaraktär  skall  kunna  ställas  över  nationell och\r\nlokal   lagstiftning,  som  enligt  den  amerikanska\r\nadministrationen  är fullt tillräcklig. Återkommande\r\nbi- och multilaterala  överläggningar  har förts och\r\nförs    med   USA   i   denna   fråga.   Under   EU-\r\nordförandeskapet   försökte   Sverige   påverka  den\r\namerikanska  ståndpunkten  och  fick  av övriga  EU-\r\nländer fortsatt uppdrag att förhandla med USA.\r\n\r\nMed  vad som ovan anförts anser utskottet  att  de  frågor  som\r\nmotionerna  väckt  är besvarade och avstyrker därmed\r\nmotionerna 2001/02:L264  (c) yrkande 1, 2001/02:U209\r\n(c) yrkandena 2 och 4, 2001/02:U327 (kd) yrkande 14,\r\n2001/02:U345  (fp)  yrkande  23,  2002/03:U228  (fp)\r\nyrkande  20,  2002/03:U282   (kd)  yrkande  12  samt\r\n2002/03:U313 (c) yrkande 24.\r\n\r\n\r\nBarnarbete och handel med barn\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2001/02:U209 (c) yrkande  6  framhålls  att\r\nSverige  i  internationella  sammanhang bör motverka\r\nförekomsten av allt barnarbete  som  skadar  barnets\r\nhälsa,   säkerhet,   moral  eller  förhindrar  barns\r\nmöjlighet till undervisning.  I  motion 2001/02:U222\r\n(m)  yrkande 4 krävs att Sverige i  sina  relationer\r\nmed samarbetsländerna  inom  biståndet bör kräva att\r\nILO-konventionen från 1999 och  FN:s  barnkonvention\r\nefterlevs  vad  gäller barnarbete, och i  yrkande  5\r\nkrävs   att   Sverige    i    det    internationella\r\nutvecklingssamarbetet bör stödja insatser som syftar\r\ntill att sprida medvetenhet bland barn  om  riskerna\r\nmed  människohandel. Även i motion 2001/02:U287  (s)\r\nliksom  i  motion 2002/03:U319 (s) krävs att Sverige\r\nintensifierar  sina  ansträngningar  och  verkar för\r\nökade   internationella   insatser  mot  barnarbete.\r\nFolkpartiet  framhåller i motion  2001/02:U345  (fp)\r\nyrkande 22 att  det  är  angeläget  att  fler länder\r\nratificerar ILO:s konvention från 1999 om  de värsta\r\nformerna  av  barnarbete  och framhåller att Sverige\r\nmåste  vara mer pådrivande för  att  detta  sker.  I\r\nmotion 2001/02:U327  (kd) yrkande 3, liksom i motion\r\n2002/03:U282 (kd) yrkande  2, krävs att Sverige inom\r\nEU och i samverkan med ILO verkar för att handel med\r\nbarn i arbetskraftssyfte stoppas.\r\n\r\nFolkpartiet  kräver  i  motion  2001/02:U345  (fp)\r\nyrkande 23 att Sverige aktivt  måste bidra i arbetet\r\nför att stärka barns och ungdomars rättigheter. Även\r\ni motion 2002/03:U228 (fp) yrkande  20  understryker\r\nmotionärerna att barn har en extremt utsatt position\r\noch  att  Sverige  bör  verka  för att alla åtgärder\r\nvidtas för att få slut på handeln  med  barn till EU\r\noch mellan medlemsstaterna.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nUtskottet  konstaterar  att  Sverige  arbetar   inom\r\nrelevanta  organisationer för konkreta förbättringar\r\nför de miljontals  barn  som  utför  för  dem själva\r\nskadligt  arbete. Sverige deltar aktivt både  i  det\r\nnormativa arbetet  och  i operationella insatser mot\r\nskadligt   barnarbete.   Ett    exempel    är    det\r\ninternationella   barnarbetsprojektet   som  är  ett\r\nsamarbete   mellan  Världsbanken,  ILO  och  Unicef.\r\nProgrammets mål  är  att skapa insatser som anpassas\r\nefter  varje  lands  behov.  Sverige  samfinansierar\r\ndetta    projekt    med    några     andra     stora\r\nbiståndsorganisationer. Även svenska multinationella\r\nföretag  har  i  flera fall utarbetat och antagit en\r\nkonkret politik mot skadligt barnarbete.\r\n\r\nSida  ger  stöd till  organisationen  Anti-Slavery\r\nInternational  (ASI)  som  har  som mål att avskaffa\r\nalla  former  av slaveri och tvångsarbete  samt  att\r\nskydda minoriteter  mot  barnarbete.  Lutherhjälpen,\r\nSvenska  Kyrkans mission, IOGT-NTO, Pingstmissionen,\r\nECPAT (End child prostitution, child pornography and\r\ntrafficking  of  children  for  sexual purposes) och\r\nandra    svenska   och   internationella    enskilda\r\norganisationer får stöd för sitt arbete mot sexuellt\r\nexploaterande av barn.\r\nUtskottet  menar  att svenskt utvecklingssamarbete\r\nskall motverka exploatering och utnyttjande av barn,\r\noch inte minst avser  detta skadligt barnarbete, där\r\nsamarbetet bör inriktas  på  förebyggande  insatser,\r\nrehabilitering   och  olika  former  av  utbildning.\r\nUtskottet har inhämtat att i förslaget till strategi\r\nför  Sveriges  utvecklingssamarbete  med  ILO  under\r\ntreårsperioden 2003-2005  framhålls  bl.a.  att stöd\r\nskall   lämnas   för   att   stärka  organisationens\r\nkapacitet   för   att   främja  respekten   för   de\r\ngrundläggande rättigheterna i arbetslivet, inklusive\r\navskaffandet  av skadligt  barnarbete,  tvångsarbete\r\noch människohandel.\r\nUtskottet har  vidare  inhämtat  att Sida ger stöd\r\ntill    ett    nytt    ILO-program    inriktat    på\r\nhushållsarbetande  barn  bl.a.  i  Tanzania,  Kenya,\r\nUganda och Zambia. Arbete i hemmet är ofta dolt  och\r\ndet är svårt att nå de utsatta barnen. I denna grupp\r\nfinns  ett  stort  antal  flickor  som  dessutom  är\r\nutsatta  för stora risker för sexuella övergrepp och\r\nmänniskohandel.\r\nILO:s  konvention  (nr  182)  om  förbud  mot  och\r\nomedelbara  åtgärder  för  att  avskaffa  de  värsta\r\nformerna   av   barnarbete   antogs   1999.  Sverige\r\nratificerade   konventionen   i   juni   2001,   och\r\nrapportering om tillämpningen av konventionen kommer\r\natt följas upp kontinuerligt. Sveriges engagemang  i\r\ninternationella forum för att bekämpa människohandel\r\nhar  intensifierats under de senaste åren. En global\r\nstrategi   för  hur  människohandel  skall  bekämpas\r\nhåller  på att  färdigställas  inom  ramen  för  ett\r\nprojekt om människohandel som\r\ninitierats av Utrikesdepartementet i samband med det\r\nsvenska EU-ordförandeskapet.\r\nInsatser  för  att öka tillgänglighet och kvalitet\r\nvad  gäller  utbildning  är  särskilt  prioriterade.\r\nEfter den direkta  fattigdomen  är  det föräldrarnas\r\nutbildning, särskilt mödrarnas utbildningsnivå,  som\r\när  den  faktor som har störst betydelse för om barn\r\ngår i skola  eller  arbetar. Särskilda satsningar på\r\nframför allt flickors  skolgång  är aktuella i flera\r\nsamarbetsländer, och utbildningsinsatser är också en\r\nav   hörnpelarna  i  det  fortsatta  arbetet   efter\r\nbarntoppmötet 2002. FN:s särskilda millennietoppmöte\r\ni september 2000 utmynnade i en gemensam deklaration\r\nmed ett  antal  konkreta  mål - millenniemålen - som\r\nskall fungera som en gemensam  referensram  för  det\r\ninternationella utvecklingssamarbetet för att minska\r\nfattigdomen  i  världen.  Målen  skall vara uppnådda\r\nsenast år 2015, och alla länder bär  ett  ansvar för\r\natt detta skall bli verklighet.\r\nAlla   millenniemålen   relaterar   direkt   eller\r\nindirekt  till  barns  situation.  Barnkonventionen,\r\nmillenniedeklarationen       och      barntoppmötets\r\ndeklaration och handlingsplan används som stöd i det\r\ninternationella  utvecklingssamarbetet  för  att  ge\r\nsamhällsutvecklingen           ett           tydligt\r\nbarnrättsperspektiv.     I    millenniedeklarationen\r\nföreslås särskilda satsningar  på program som syftar\r\ntill att förhindra skadligt barnarbete.\r\nFN:s  samarbete med den privata  sektorn  för  att\r\nuppnå  ekonomisk   och   social  utveckling  (Global\r\nCompact) liksom svenska initiativ för globalt ansvar\r\nengagerar    också    företag    i    ett    viktigt\r\nförändringsarbete. Företagen åtar  sig  att i första\r\nhand anställa vuxna och i de fall de har  kvar  barn\r\nsom  arbetar  ser arbetsgivaren till att barnen inte\r\nskall behöva arbeta  så  att  det skadar deras hälsa\r\neller hindrar deras utveckling.  Sverige  har aktivt\r\ntagit initiativ till och drivit barnrättsfrågorna  i\r\nFN:s generalförsamling, i andra delar av FN-systemet\r\nliksom  i  dialog  med de svenska samarbetsländerna.\r\nSverige    har    också    avsatt     expertis    på\r\nbarnrättsområdet   för   att  utnyttjas  inom   EU:s\r\nlandstrategiarbete.\r\nDe  allra  flesta  länder  har   lagstiftning  som\r\nreglerar åldersgränser och villkor för  minderårigas\r\narbete.  I  åtminstone 122 av 155 länder, enligt  en\r\nstudie av ILO, finns det lagar som, mer eller mindre\r\nprecist, förbjuder  arbete  för  barn  under  14 års\r\nålder.  Tillämpningen  av  lagarna är dock ett stort\r\nproblem       i      många      länder      eftersom\r\nuppföljningsmekanismerna  är otillförlitliga och kan\r\nförsvåras av att barnen saknar födelseregistrering.\r\n\r\nMed  vad  som ovan anförts anser  utskottet  att  de\r\nfrågor  som   motionerna   väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker därmed motionerna 2001/02:U209 (c) yrkande\r\n6, 2001/02:U222 (m) yrkandena  4 och 5, 2001/02:U287\r\n(s), 2001/02:U327 (kd) yrkande 3,  2001/02:U345 (fp)\r\nyrkande  22,  2002/03:U282  (kd)  yrkande   2   samt\r\n2002/03:U319 (s).\r\n\r\n\r\nBarns rätt till familj och skola\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2001/02:U209  (c) yrkande 7 framhålls att\r\nSverige såväl i biståndsarbetet  som  i  allt övrigt\r\ninternationellt  samarbete  bör  verka för att  alla\r\nbarn    skall    få    tillgång   till   kostnadsfri\r\nundervisning. I motion 2001/02:U222  (m)  yrkande  1\r\nkrävs att Sverige i sitt utvecklingsarbete bör verka\r\nför  att  minska  antalet barn på institution och ge\r\nstöd till humanare  omvårdnadsformer.  I  yrkande  2\r\nkrävs   att   Sverige  i  utvecklingssamarbetet  bör\r\nkoncentrera insatserna  till utbildningsområdet, och\r\ni yrkande 3 framhålls vikten  av  att  alla ungdomar\r\nfår   en   grundläggande  skolutbildning.  I  motion\r\n2001/02:U327   (kd)   yrkande   5  liksom  i  motion\r\n2002/03:U282  (kd)  yrkande 4 krävs  att  Sverige  i\r\ninternationella sammanhang  bör  verka  för att barn\r\nfår  växa  upp  i  familjemiljöer så långt detta  är\r\nmöjligt.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nUtskottet  menar  att  skolgång  inte  bara  innebär\r\nkunskapsutveckling  utan  också i sig är ett socialt\r\nskyddsnät som kompletterar  familjen.  Utskottet har\r\ntidigare konstaterat att utbildningssystemet i många\r\nländer,  i  synnerhet i Central- och Östeuropa,  har\r\nutvecklats  mycket   negativt   under   det  senaste\r\ndecenniet. På många ställen har skolorna  stängts på\r\ngrund  av  krig och interna oroligheter och i  andra\r\nländer har stängningar av skolor skett av ekonomiska\r\nskäl.  Föräldrar   kan   inte  längre  lita  på  att\r\nskolsystemet  ger  deras  barn   den  utbildning  de\r\nbehöver och de tvingas i många fall  betala  för den\r\nundervisning   som   tidigare  var  gratis.  Fattiga\r\nfamiljer får allt svårare  att skicka sina barn till\r\nbåde  förskola  och  skola.  Fysiskt   och   mentalt\r\nhandikappade  barn  har  det  mycket  svårt  i dessa\r\nländer   och   ett   av   de   stora  problemen  med\r\ninstitutionsbarnen är att de ofta  helt förlorar all\r\nkontakt med sina föräldrar och får stora svårigheter\r\natt anpassas till ett liv ute i samhället.\r\n\r\nEnligt barnkonventionen och därmed  alla de stater\r\nsom  anslutit  sig till den har alla barn  rätt  att\r\nväxa upp i en familjemiljö.  Det  uppskattas att det\r\nrunt  om i världen i dag finns omkring  10  miljoner\r\nbarn   på    institutioner.    Oftast    kan    inte\r\ninstitutionerna   erbjuda   någon  familjemiljö  och\r\nåtskilliga  barn  som  lever  på   institution   har\r\nfunktionshinder. I många fattiga samhällen anses det\r\natt  barn  med funktionshinder endast kan få adekvat\r\nomsorg och skolgång  på institution. Utskottet menar\r\natt  en allmän obligatorisk  och  kostnadsfri  skola\r\nmotverkar att barn placeras på institution och detta\r\nutgör en grund för svenskt bistånd till barnsektorn.\r\nEtt alternativ  till  institutionsplacering  och ett\r\nsätt  att utveckla nya omsorgsformer kan också  vara\r\natt  mobilisera  släktingar  eller  andra  omgivande\r\nsociala      strukturer.      Även     stöd     till\r\nadoptionsverksamhet kan vara ett  sätt  att  få bort\r\nbarn från institutionsmiljöer.\r\nUtskottet  understryker  att utvecklingssamarbetet\r\nskall   var   tydligt  inriktat  på   att   motverka\r\ndiskriminering    och    därför   skall   barn   med\r\nfunktionshinder och andra  utsatta  barn  ges  samma\r\nmöjligheter  att växa upp i en familjemiljö som alla\r\nandra barn. Svenskt  utvecklingssamarbete  skall  ge\r\nstöd  till  socialt  reformarbete  som  riktas  till\r\nbarnfamiljer,  barn  och  ungdomar,  för att de inte\r\nskall  behöva  växa upp på institution på  grund  av\r\nfattigdom. Utskottet  konstaterar  att  det finns en\r\netablerad  samsyn  på  värdet av utbildningsinsatser\r\nsom ett av de mest verksamma  medlen  i  kampen  mot\r\nfattigdom.  Millenniemålen,  som skall vara uppnådda\r\nsenast 2015, understryker denna  syn.  Samtliga  mål\r\nomfattar betydande utbildningsinsatser och två av de\r\nviktigaste   målen   i   millenniedeklarationen  rör\r\ndirekta utbildningsinsatser:\r\n\r\n-  Uppnå allmän grundskoleutbildning:  alla  flickor\r\noch  pojkar  skall få grundskoleutbildning senast år\r\n2015.\r\n\r\n-  Främja jämställdhet  och  ökade  möjligheter  för\r\nkvinnor: utbildningsskillnader beroende på kön skall\r\nelimineras,  helst  före år 2005, men inte senare än\r\når 2015.\r\n\r\nSverige har både lång  och  bred  erfarenhet av stöd\r\ntill  utbildningssektorn.  I  olika skeden  har  det\r\nhandlat om den fysiska infrastrukturen som att bygga\r\nskolor, särskilt på landsbygden, för grundskole- och\r\nyrkesutbildning. I andra situationer har läroplaner,\r\nlärarutbildning och skolmaterial  stått i fokus. Det\r\nsvenska biståndet till sektorn slussas  genom  såväl\r\nbi- som multilaterala kanaler, ofta i nära samarbete\r\nmed  t.ex.  Världsbanken,  Unicef, Unesco, och under\r\nsenare år har biståndet genom  EU  blivit  en viktig\r\nkälla  till  finansiering inom undervisningsområdet.\r\nUtbildningens  innehåll och kvalitet är centrala för\r\nSveriges ansträngningar  i  kampen mot fattigdom och\r\nför barns och ungdomars rättigheter och utveckling.\r\n\r\nUtskottet framhåller att stor  vikt  måste  fästas\r\nvid  kvaliteten  på  undervisningen. Inte sällan kan\r\nbrister härvidlag konstateras, och detta är en punkt\r\ndär målen från barntoppmötet 1990 inte har uppnåtts.\r\n\r\nDe senaste årtiondenas  utvecklingsarbete  har burit\r\nfrukt  genom  att  fler  barn i dag går i skolan  än\r\ntidigare,  men  utvecklingen   är  ojämn  och  i  de\r\nfattigaste länderna och bland de  fattigaste barnen,\r\nsärskilt  bland flickorna, står fortfarande  mer  än\r\nhälften av barnen i grundskoleåldern utanför skolan.\r\n\r\nMed vad som  ovan  anförts  anser  utskottet  att de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker därmed motionerna 2001/02:U209 (c) yrkande\r\n7, 2001/02:U222 (m) yrkandena 1-3, 2001/02:U327 (kd)\r\nyrkande 5 samt 2002/03:U282 (kd) yrkande 4.\r\n\r\n\r\nKommersiell sexuell exploatering av barn\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2001/02:U209  (c)  yrkande  8  krävs  att\r\nsamarbetet  mellan   regeringar   och  IKT-branschen\r\n(Informations- och kommunikationsteknik) bör öka för\r\natt   bekämpa  spridningen  av  barnpornografi   via\r\nInternet.  Även i motion 2001/02:U327 (kd) yrkande 1\r\noch motion 2002/03:U282 (kd) yrkande 1 framhålls att\r\nSverige  fortfarande   inte   har   presenterat   en\r\ntillfredsställande  nationell  handlingsplan för hur\r\nkommersiell  sexuell  exploatering   av  barn  skall\r\nbekämpas.  Motionärerna  menar att den handlingsplan\r\nsom   regeringen   presenterade   1998   hade   goda\r\nmålsättningar, men den kritiserades för att vara för\r\ndåligt underbyggd och  allmänt  hållen.  Det  saknas\r\nsystematiserad  information  om  denna  typ av brott\r\nbegångna av svenskar i andra länder liksom en riktig\r\nhandlingsplan  för  hur kommersiell exploatering  av\r\nbarn skall bekämpas i  vårt  eget land, och i motion\r\n2001/02:U327 (kd) yrkande 2 krävs att Sverige aktivt\r\nbör driva på det internationella samfundet genom att\r\nstödja frivilligorganisationer  som  ECPAT  i  deras\r\nfortsätta   arbete   mot  sexturism.  Liknande  krav\r\nframförs även i motion  2001/02:U345 (fp) yrkande 21\r\ndär motionärerna framhåller  att barn befinner sig i\r\nen extremt utsatt position när  det  gäller våld och\r\npå  andra  sätt  kränkt  mänskliga rättigheter,  och\r\ndärför måste allt tänkbart  stöd  ges  till barn som\r\nt.ex. sålts eller utnyttjats.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare konstaterat att inom  ramen\r\nför   det  s.k.  Barnprojektet   utarbetas   svenska\r\nstrategier för ett antal prioriterade områden. En av\r\ndessa är  åtgärder  mot sexuell exploatering av barn\r\noch  är  avsedd  att  tillämpas   i  samarbetet  med\r\ntraditionella  utvecklingsländer  och   staterna   i\r\nCentral-  och  Östeuropa. Strategin kommer bl.a. att\r\nta   upp   behovet   av    förstärkt   lagstiftning,\r\nkunskapsspridning,  utbildning,  rehabilitering  och\r\nintegrering.  Arbetet   inom   EU   med  att  stärka\r\nsamordningen    på    lagstiftningsområdet    mellan\r\nmedlemsstaterna pågår kontinuerligt.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att modern informations- och\r\nkommunikationsteknik -  IKT  -  kan  missbrukas  med\r\nhänvisning  till  yttrandefriheten  för  att  sprida\r\nbarnpornografiskt  material. För att kunna förhindra\r\nkränkningar av barn  krävs  omfattande  insatser för\r\natt  kunna kartlägga mer om rekryteringsmönster  för\r\nbarnprostitution,  barnpornografi  och  om  dem  som\r\nskapar sin försörjning av eller köper sex. Betydande\r\ninsatser  krävs  för att kunna förhindra produktion,\r\nspridning  och  utnyttjande   av   barnpornografiskt\r\nmaterial via Internet eller andra IKT-kanaler.\r\nSverige är aktivt inom internationella  forum  där\r\nmänniskohandel  tas  upp. Inom t. ex. Organisationen\r\nför säkerhet och samarbete  i Europa (OSSE) pågår en\r\nkontinuerlig diskussion om problem  och åtgärder för\r\natt  utarbeta  ett  program  där OSSE åtar  sig  att\r\naktivt förebygga och bekämpa människohandel. Sverige\r\nverkar för att resultaten från  Stockholmskongressen\r\n1996 och från den andra världskongressen mot sexuell\r\nexploatering av barn som ägde rum  i december 2001 i\r\nJapan skall komma att genomsyra Unicefs landprogram.\r\nI  november  2001  antog  regeringen  en   reviderad\r\nhandlingsplan  mot  kommersiell sexuell exploatering\r\nav  barn.  I  den svenska  handlingsplanen  redogörs\r\nbl.a. för hur Sverige  arbetat  och  gett  stöd till\r\ninternationellt arbete mot sexturismen.\r\nSverige  stöder  vidare  ett  antal regionala  och\r\nnationella   nätverk   i   Asien   i   arbetet   med\r\nuppföljningen av världskongressen. Sida  bistår  med\r\nfinansiering  av  projekt  på  Balkan  där projekten\r\nsyftar  till  att  stärka det förebyggande  arbetet,\r\nbekämpningen av människohandel och repatrieringen av\r\noffren. Andra organisationer, t.ex. Rädda Barnen och\r\nECPAT, arbetar för att  förändra attityder och väcka\r\ndebatt och opinion mot barnsexhandeln.  För  de barn\r\nsom  flyr undan kommersiell sexuell exploatering  är\r\ndet viktigt  att det finns en fristad som kan ge dem\r\nskydd och där  de  kan  känna  sig  trygga.  I många\r\nländer har det fåtal institutioner som kan ge  skydd\r\ninte  alltid  tillräcklig  kunskap  om  det behov av\r\nsärskilt stöd som barn och ungdomar har som  utsatts\r\nför kommersiell sexuell exploatering.\r\nInternational   Catholic  Child  Bureau  (ICCB)  i\r\nGenève får stöd till  aktionsorienterad forskning om\r\nförebyggande     verksamhet     och     psykosociala\r\nåteranpassningsprogram   för  sexuellt  exploaterade\r\nbarn.  Sida  stöder  vidare ILO:s  barnarbetsprogram\r\n(IPEC) och ger stöd till ett samarbetsprojekt mellan\r\nVärldsbanken, Unicef och ILO om förbättrad statistik\r\nangående barnarbete.\r\nSida ger även stöd till  United  Nations  Economic\r\nand  Social  Commission  for  Asia  and  the Pacific\r\n(ESCAP)    i    Sydostasien    för   att   ta   fram\r\nuppföljningsplaner  till  Stockholmkonferensen   mot\r\nsexuell  exploatering av barn och stärka kompetensen\r\nbland hälso-  och  socialarbetare att bistå barn och\r\nungdomar som blivit  utsatta  för sexuella övergrepp\r\noch  sexuellt  slaveri. Deltagande  i  projektet  är\r\nbl.a. Thailand,  Vietnam,  Laos, Kambodja, Burma och\r\nYunnan-provinsen i Kina.\r\nUtskottet  konstaterar  att   Utrikesdepartementet\r\ninom  ramen  för  gällande  handlingsplan  varje  år\r\nuppmärksammar utlandsmyndigheterna  på vikten av att\r\nde  följer  frågan om sexuell exploatering  av  barn\r\nbåde  i  den  årliga   MR-rapporteringen   och   det\r\nkonsulära arbetet. Rekommendationer har även gått ut\r\nom hur frågor om barnsexhandel bör hanteras, t.ex. i\r\nde fall svenska medborgare misstänks för sexualbrott\r\nmot  barn,  och  utlandsmyndigheterna  har  för sitt\r\ninformationsarbete bl.a. fått boken \"Ingen fristad -\r\nom  barnsexturism  och  gränslös  brottsbekämpning\".\r\nInformation riktad till turister som  besöker länder\r\ndär barnprostitution förekommer är en mycket  viktig\r\nuppgift  i  detta  sammanhang  men möjligheterna för\r\nsvenska utlandsmyndigheter att på lokal nivå påverka\r\npolitiken är begränsade. På förslag  av  Unicef  har\r\nsvenska   ambassader,  t.ex.  i  Sydostasien,  gjort\r\ngemensam sak med andra nordiska länder bl.a. för att\r\nuppmärksamma  frågan om sexuell exploatering av barn\r\ni respektive land. Svenska insatser har i allt högre\r\ngrad kanaliserats genom Unicef, som i sin tur kommit\r\natt använda sig  av och samarbetar med religiösa och\r\nandra lokala frivilliga nätverk.\r\n\r\nMed  vad som ovan anförts  anser  utskottet  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker därmed motionerna 2001/02:U209 (c) yrkande\r\n8, 2001/02:U327 (kd) yrkandena 1 och 2, 2001/02:U345\r\n(fp) yrkande 21 samt 2002/03:U282 (kd) yrkande 1.\r\n\r\n\r\nBarnsoldater och barn i väpnade konflikter\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2001/02:U222 (m) yrkande 7 kräver motionärerna\r\natt  Sverige fortsatt  driver  på  det  internationella\r\narbetet  för  att  förhindra  att  barn  rekryteras som\r\nsoldater.  Även i motion 2001/02:U305 (kd)  yrkande  10\r\nframhålls att  utnyttjandet  av  barnsoldater  är  helt\r\noacceptabelt och att kampen mot detta måste prioriteras\r\nav det internationella samfundet. I motion 2001/02:U327\r\n(kd)  yrkande  12  liksom  i  motion  2002/03:U282 (kd)\r\nyrkande  10  krävs  att  Sverige  i det internationella\r\nsamfundet skall agera för att konventionen  om  barnets\r\nrättigheter  efterföljs  och  att  en  nolltolerans mot\r\nbarnsoldater  införs. I motion 2001/02:U338  (s)  krävs\r\natt Sverige verkar  för  att  barn  och ungdomar som på\r\nolika  sätt  dras  in i väpnade konflikter  inte  skall\r\nkunna  åtalas för krigsförbrytelser  vid  en  eventuell\r\nkrigstribunal.  I  motion  2001/02:U345 (fp) yrkande 57\r\nframhålls att risken är stor att många barnsoldater kan\r\nkomma att användas i Afghanistan  i det krig som väntas\r\ni   och  med  USA:s  sökande  efter  terrorister,   och\r\nmotionärerna    understryker    vikten   av   att   det\r\ninternationella samfundet försöker  förhindra att detta\r\nsker. I motion 2001/02:U327 (kd) yrkande  13  liksom  i\r\n2002/03:U282  (kd)  yrkande  11 framhålls vikten av att\r\nhjälpa traumatiserade barnsoldater  tillbaka  till  ett\r\nliv  i samhället och i motion 2002/03:U290 (kd) yrkande\r\n15  krävs   att  Sverige  skall  sätta  hård  press  på\r\nkonflikthärjade  stater  i  Afrika  så att barn skyddas\r\nfrån  tvångsrekrytering till egna eller  andra  väpnade\r\nstyrkor.  Vidare  framhålls  i motion 2002/03:U296 (kd)\r\nyrkande 8 att arbetet med att  kämpa mot användandet av\r\nbarnsoldater  bör  prioriteras av  det  internationella\r\nsamfundet.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nI FN:s barnkonvention  stadgas  att konventionsstaterna\r\nskall  avstå  från  att rekrytera en  person  som  inte\r\nuppnått  15  års  ålder   till  sina  väpnade  styrkor.\r\nUtskottet har i tidigare betänkande konstaterar att det\r\ni stadgan för internationella  brottmålsdomstolen (ICC)\r\nanges att det skall anses som en  krigsförbrytelse  att\r\nrekrytera  och  använda  barn under femton år i väpnade\r\nkonflikter. Huvuddragen i brottmålsdomstolens artikel 8\r\n[§  2e  (vii)]  överensstämmer   med  barnkonventionens\r\nartikel 38.\r\n\r\nUtskottet    har    tidigare    konstaterat    att\r\ntilläggsprotokollet  till barnkonventionen  angående\r\nförbud   mot   barnsoldater   innebär   förbud   mot\r\ndeltagande i väpnad  konflikt  och tvångsrekrytering\r\nav  personer  under  18  år.  Beträffande  frivillig\r\nrekrytering stadgar protokollet  att  staterna skall\r\nhöja  gränsen  från  15  år  och samtidigt lämna  en\r\nbindande  deklaration  om  vilken   åldersgräns  som\r\nkommer  att  tillämpas.  Utskottet  konstaterar  att\r\ntilläggsprotokollet riktar sig både till  regeringar\r\noch till gerillarörelser och andra väpnade grupper.\r\nUtskottet  har vidare inhämtat att det i nuvarande\r\nratifikationsläge  inte  är  aktuellt  att förhandla\r\nfram något nytt protokoll beträffande åldersgränsen.\r\nSverige  och flera andra länder arbetar nu  för  att\r\ndet gällande  protokollet  skall  ratificeras  av så\r\nmånga länder som möjligt och att de fördragsslutande\r\nparterna lämnar en bindande deklaration som anger 18\r\når   som   gräns   för   rekrytering.   Den  svenska\r\ndelegationen   till   Interparlamentariska  unionens\r\n(IPU) konferens 2001 i Burkina Faso presenterade ett\r\nutkast till resolution  och  bidrog  aktivt till att\r\nutarbeta    den   slutliga   resolutionstexten    på\r\nbarntemat. Det svenska förslaget om att personer som\r\ninte uppnått 18 års ålder inte skall rekryteras till\r\nväpnade  styrkor   fick  också  starkt  stöd  i  den\r\nslutliga resolutionen.\r\nSverige  har bidragit  till  demobiliserings-  och\r\nrehabiliteringsprogram   för  barnsoldater  i  bl.a.\r\nUganda, Angola och Sudan.  Ett antal insatser som är\r\nriktade    mot   att   förhindra   rekrytering    av\r\nbarnsoldater  får  stöd  av  Sida,  och  Sverige har\r\naktivt     stött     det     arbete     som     FN:s\r\ngeneralsekreterarens  särskilda  rapportör utfört om\r\nbarn   som   utsatts  för  väpnade  konflikter.   En\r\nmöjlighet att försöka påverka de länder som använder\r\nsig av barnsoldater  vore  att  samla  in  och öppet\r\npublicera  informationen  om  vilka länder som  inte\r\nföljer tilläggsprotokollet.\r\n\r\nBarn  som  rekryteras  till  stridande  eller  andra\r\nroller  i  krig  kommer  ofta  från  fattiga,  redan\r\nmarginaliserade   familjer  och  befolkningsgrupper.\r\nSociala   ojämlikheter    samt    könsdiskriminering\r\nresulterar  i  att  ett betydande antal  barn  bland\r\nsoldater  och  stödtrupperna  är  unga  kvinnor  och\r\nflickor även om  de  som aktivt strider ofta är unga\r\nmän   och  pojkar.  Det  är   därför   viktigt   att\r\nuppmärksamma  och  tillgodose de särskilda behov som\r\nflickor har som varit  barnsoldater  och  som  ofta,\r\nförutom  att de ingår i de stridande styrkorna, även\r\nutnyttjas   sexuellt   av   manliga  officerare  och\r\nsoldater.   Erfarenheter   visar   att   de   flesta\r\nsatsningar som görs på rehabilitering av soldater är\r\ninriktade  på manliga soldater  och  det  är  därför\r\nsärskilt angeläget  att  uppmärksamma  flickors  och\r\nunga  kvinnors  behov  av tillgång till resurser vid\r\nrehabilitering.   Sverige    verkade    aktivt   för\r\nantagandet  och  uppföljningen av FN:s säkerhetsråds\r\nresolution 1325/2000  som  uppmärksammar situationen\r\nför kvinnor och flickor i krig,  väpnade  konflikter\r\noch fredsbyggande verksamhet.\r\n\r\nI    FN    har    både   generalsekreteraren   och\r\nsäkerhetsrådet deklarerat  att åtal mot barnsoldater\r\nmellan 15 och 18 år gamla endast  får  ske i extrema\r\nundantagsfall   och  under  beaktande  av  särskilda\r\nrättegångsregler  för  minderåriga  och  normer  för\r\nmänskliga   rättigheter.   Fängelsestraff  får  inte\r\nutdömas    utan   barnsoldaterna    skall    undergå\r\nrehabiliterings-,         reintegrerings-        och\r\nutbildningsprogram.\r\nUtskottet menar att det nu  är  angeläget  att  en\r\nhelhetsbedömning  görs av hur effektivt FN-systemets\r\ninsatser för barn i väpnade konflikter varit och vad\r\nsom krävs för att ytterligare stärka dessa insatser.\r\nI Unicefs strategiska  plan  för  perioden 2002-2005\r\nåterfinns frågorna om hur organisationens verksamhet\r\nkan  bidra  till skydd av barn i väpnade  konflikter\r\nsom  en  av  de   mest   prioriterade   uppgifterna.\r\nUtskottet  konstaterar vidare att Regeringskansliets\r\nkapacitet  för   konfliktförebyggande   arbete   har\r\nstärkts      genom      att     sambanden     mellan\r\nkonflikthantering,      fred,      säkerhet      och\r\nfattigdomsbekämpning tydligare uppmärksammats.\r\n\r\nMed  vad som ovan anförts  anser  utskottet  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker därmed motionerna 2001/02:U222 (m) yrkande\r\n7, 2001/02:U305  (kd)  yrkande 10, 2001/02:U327 (kd)\r\nyrkande  12,  2001/02:U338  (s),  2001/02:U345  (fp)\r\nyrkande   57,   2001/02:U327    (kd)   yrkande   13,\r\n2002/03:U282 (kd) yrkandena 10 och  11, 2002/03:U290\r\n(kd) yrkande 15 samt 2002/03:U296 (kd) yrkande 8.\r\n\r\n\r\nBarn med behov av särskilt stöd\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2001/02:U327  (kd)  yrkande 4  krävs  att\r\nsärskilda  ansträngningar  görs  för   att  möta  de\r\nspeciella behov som barn med funktionshinder har och\r\natt tillse att deras rättigheter uppfylls.  I motion\r\n2001/02:U327   (kd)   yrkande  8,  liksom  i  motion\r\n2002/03:U282 (kd) yrkande  7 framhålls att fattigdom\r\när orsaken till att många föräldrar  lämnar sin barn\r\noch   att   många   barn  utnyttjas  och  hamnar   i\r\nohälsosamma  gatumiljöer.  Motionärerna  kräver  att\r\nSverige i internationella sammanhang skall verka för\r\natt fysisk och  psykisk  hjälp  ges till gatubarn. I\r\nmotion 2002/03:U282 (kd) yrkande  3  framhävs vikten\r\nav  att  möta  de  särskilda  behov  som  barn   med\r\nfunktionshinder  har  för  att  se  till  att  deras\r\nrättigheter   uppfylls  och  att  de  behandlas  med\r\nrespekt och som  jämlika  medborgare  i samhället. I\r\nyrkande  5 framhålls att barn med handikapp  är  mer\r\nutsatta än  andra  vid  väpnade konflikter och under\r\nflykt. De har svårt att uppfatta  faran  och  är mer\r\nutlämnade  än  andra  barn  om  de  skiljs från sina\r\nföräldrar.  Det  finns  i  dag ingen statistik  över\r\nflyktingar  med  handikapp;  i   det  som  redovisas\r\nframgår enbart ålder och kön.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nGenom    att    FN:s    specielle   rapportör    för\r\nhandikappfrågor varit svensk  har  det varit möjligt\r\natt  lyfta fram frågorna kring de funktionshindrades\r\nmänskliga  rättigheter och aktivt verka för att FN:s\r\nstandardregler utarbetas i nära samklang den svenska\r\nsynen.   Få   länder   och   handikapporganisationer\r\nrapporterar om  kränkningar, och för att kunna bryta\r\ntystnaden är det därför viktigt att öka kunskapen om\r\nmänniskor med funktionshinder och deras rättigheter.\r\n\r\nUtskottet konstaterar  att  Sverige  aktivt verkar\r\nför   att  främja  deltagande  av  funktionshindrade\r\npersoner    i    seminarier   och   i   att   stärka\r\ninternationella      handikapporganisationer       i\r\naktiviteter  som omfattar arbetslivet, hälsovård och\r\nsocialt deltagande.\r\nUtskottet har  inhämtat att ett nordiskt samarbete\r\npågår    mellan   departement,    myndigheter    och\r\norganisationer i syfte att stärka handikappfrågornas\r\nbetydelse    inom    utvecklingssamarbetet,    såväl\r\nbilateralt  som multilateralt. Utskottet konstaterar\r\nvidare att Sida  stöder  barn  med  handikapp  genom\r\ninsatser    för   att   utveckla   alternativ   till\r\ninstitutionsvård   i   Litauen   och   Ryssland.   I\r\nlandstrategierna   för  de  baltiska  länderna  står\r\nangivet att insatser  för  att förbättra situationen\r\nför   barn   och  ungdomar  skall   genomföras   med\r\nutgångspunkt i barnkonventionen.\r\nFysiskt och  mentalt  handikappade  barn  har  det\r\nsärskilt  svårt  i  de  minst  utvecklade  länderna.\r\nUtskottet  har  tidigare  konstaterat att ett av  de\r\nstora problemen för funktionshindrade barn är att de\r\nofta blir institutionsbarn  och  att  de därför ofta\r\nhelt förlorar all kontakt med sina föräldrar och kan\r\nfå stora svårigheter att anpassas till ett liv ute i\r\nsamhället.\r\nInsamling,  analys och presentation av  köns-  och\r\nåldersfördelad  statistik  är  prioriterade insatser\r\ninom   svenskt  utvecklingssamarbete.   Behovet   av\r\ngrundläggande information och tillförlitliga data på\r\nen rad områden  blir  allt  viktigare  och stöd till\r\nuppbyggnaden  av olika former av statistisk  kunskap\r\nhar prioriterats  av  Sida.  Födelseregistrering  av\r\nbarn   är   särskilt   viktig   och   statistik  som\r\nreflekterar   barns   syn   på  sin  situation   bör\r\nutvecklas,       liksom      kopplingen       mellan\r\nstatistikinsamling, analys och ökad kunskap om barns\r\nsituation bland beslutsfattare.  Unicef  erbjuder  i\r\nsin   verksamhet   utbildning  som  är  riktad  till\r\nbeslutsfattare, myndigheter,  föräldrar  och barn om\r\nbarns  rättigheter  i  det  egna landet. Den svenska\r\nbarnombudsmannen (BO) har t.ex.  anordnat  kurser om\r\nbarnets  rättigheter  för beslutsfattare från  olika\r\nsamarbetsländer.\r\n\r\nMed  vad som ovan anförts  anser  utskottet  att  de\r\nfrågor   som   motionerna  väckt  är  besvarade  och\r\navstyrker  därmed   motionerna   2001/02:U327   (kd)\r\nyrkandena  4  och 8 samt 2002/03:U282 (kd) yrkandena\r\n3, 5 och 7.\r\n\r\n\r\nFlickors situation\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion 2001/02:U327  (kd)  yrkande  9  krävs  att\r\nSverige ger stöd till fortsatt arbete med att stärka\r\nflickornas ställning och motverka diskriminering mot\r\ndem. I motion 2001/02:U345 (fp) yrkande 25 krävs att\r\nSverige  aktivt  bidrar  till arbetet med att hjälpa\r\nflickor som utsatts för könsstympning.  Vidare krävs\r\ni motion 2001/02:U349 (kd) yrkande 16 att  Sverige i\r\ndet  multi-  och  bilaterala  biståndsarbetet och  i\r\nandra     internationella    sammanhang     särskilt\r\nuppmärksammar flickornas situation i Indien och Kina\r\noch   i  yrkande   17   att   frågan   om   prenatal\r\nkönsdiskriminering  lyfts  fram  inom det bilaterala\r\nutvecklingsarbetets  ram.  Motionärerna   kräver   i\r\nyrkande  18  att stöd bör ges till allmän utbildning\r\noch upplysningskampanjer  för  att  ändra  attityder\r\ntill   flickors   och   kvinnors  människovärde  och\r\nmänskliga rättigheter och i yrkande 19 att Sverige i\r\nolika   bilaterala   och  multilaterala   sammanhang\r\nuppmärksammar den afrikanska  flickans skolsituation\r\nför  att  få afrikanska myndigheter  att  på  allvar\r\nengagera sig  i  problemet med sexuella trakasserier\r\noch våld riktat mot flickor i skolorna. I yrkande 20\r\nkrävs att Sverige  internationellt  skall arbeta mot\r\natt flickor och kvinnor används som handelsvaror och\r\nslavar.\r\n\r\nI  motion  2002/03:L277  (v) yrkande 5  krävs  att\r\nSverige  aktivt i FN och EU skall  driva  frågan  om\r\nbarnäktenskap och tvångsäktenskap för att de utsatta\r\nflickornas  och  kvinnornas  situation  skall  kunna\r\nförbättras.   Liknande   yrkande   framförs  även  i\r\n2002/03:A323 (v) yrkande 4.\r\nI  motion 2002/03:U282 (kd) yrkande  8  krävs  att\r\nSverige   fortsätter   att  arbeta  för  att  stärka\r\nflickors ställning och motverka  diskriminering, och\r\ni yrkande 9 att Sverige i FN och EU skall arbeta mot\r\nkvinnlig könsstympning.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nEnligt ILO finns det ca 250 miljoner  barn  i åldern\r\n5-14   år   som   arbetar   i   Asien,   Afrika  och\r\nLatinamerika.      Siffrorna     inkluderar     inte\r\nhushållsarbete i det  egna  hemmet,  vilket  gör att\r\nmånga  flickors  arbetsinsatser  inte  räknas  in  i\r\nstatistiken.  Flickor  som arbetar i hushållssektorn\r\ntillhör  de  barnarbetare   som   far   mest   illa.\r\nMajoriteten  av  världens  barnarbetare  - ca 70 % -\r\nfinns  inom  jordbruket.  De  flesta  av dem arbetar\r\ntillsammans     med    sina    familjer    på    små\r\nfamiljejordbruk.\r\n\r\nUtskottet    konstaterar     att     stöd     till\r\nutbildningsinsatser   är   den   kanske   viktigaste\r\nhävstången  ut  ur fattigdom i alla samhällen;  både\r\nför flickor och pojkar,  kvinnor  och  män.  För att\r\nförbättra  flickors  situation  ger  Sida  stöd till\r\nåtgärder i en rad länder. Insatser som bl.a.  syftar\r\ntill  att  öka andelen flickor som får tillgång till\r\ngrundskoleutbildning.   Sverige  verkar  också  inom\r\nramen för det internationella  utvecklingssamarbetet\r\nför att stärka flickors ställning  och för att skapa\r\nförutsättningar för förbättrad information  om deras\r\negen  sexuella  och  reproduktiva  hälsa. Omfattande\r\nsvenska och svenskfinansierade insatser  genomförs i\r\nett stort antal länder i Afrika och Asien.\r\nSida  ger  stöd till WHO:s program för reproduktiv\r\nhälsa och till  det  globala handlingsprogrammet för\r\natt  förstärka  barnmorskefunktionen   för   säkrare\r\ngraviditeter.  Omkring  1,5  miljoner  spädbarn  dör\r\nvarje  år på grund av att de inte ammas tillräckligt\r\noch Sida stöder därför s.k. amningsnätverk runt om i\r\nvärlden.  Dessa  nätverk  ökar barns möjligheter att\r\növerleva, genom att värna deras  rätt att bli ammade\r\noch arbetande mödrars rätt att få  amma. Vidare görs\r\ninsatser  i  t.ex.  Indien  och  Nicaragua  för  att\r\nförstärka   barnmorskefunktionen   på   bynivå   med\r\nhandlednings-  och  utbildningsinsatser.   I  Afrika\r\nstöds   ett  omfattande  nätverk,  African  Midwives\r\nResearch     Network,     för     barnmorskor    med\r\nforskningsintresse.\r\nI    FN:s   kommitté   för   barnets   rättigheter\r\nkonstateras  att nationell lagstiftning rutinmässigt\r\nanger en lägre  ålder  för  giftermål för flickor än\r\nför  pojkar. Utskottet menar att  barnäktenskap  och\r\ntvångsäktenskap  är  uttryck  för kvinnoförtryck och\r\nsexuellt   våld   mot   barn  och  kvinnor.   Svensk\r\nlagstiftning har nyligen ändrats för att komma åt de\r\nfall   då   barn-   eller  tvångsäktenskap   ingåtts\r\nutomlands och som tidigare blivit giltiga i Sverige.\r\nBåde  barnkonventionen   och   FN:s   konvention  om\r\navskaffande av all slags diskriminering  av kvinnor,\r\nCEDAW, syftar till att ha samma myndighetsålder  för\r\näktenskap för kvinnor som för män.\r\nSverige  har i flera fall tagit initiativ till att\r\nFN-organisationerna  Unicef,  WHO  och  UNFPA aktivt\r\nskall  verka för att kvinnlig könsstympning  upphör.\r\nSverige har också som ett led i arbetet mot våld mot\r\nkvinnor  vid upprepade tillfällen tagit upp frågan i\r\nFN.  Utskottet  anser  att  bekämpande  av  kvinnlig\r\nkönsstympning  är en fråga om mänskliga rättigheter.\r\nEnligt FN:s konvention  om  avskaffande av all slags\r\ndiskriminering  av  kvinnor  måste  seder  och  bruk\r\navskaffas, som grundar sig på föreställningen om det\r\nena könets underlägsenhet.\r\nSociala,  kulturella  och religiösa  faktorer  kan\r\naldrig användas som ursäkt för att begå brott mot de\r\nmänskliga rättigheterna.  Det  mest effektiva sättet\r\natt   bekämpa   prenatal  könsdiskriminering,   dvs.\r\nselektiva aborter,  är  att  i  ett brett perspektiv\r\narbeta  för  att  motverka  föreställningen  om  att\r\nflickor  och  kvinnor är underordnade  män.  Sverige\r\nverkar i såväl  det bilaterala som det multilaterala\r\nutvecklingssamarbetet  för  att  synliggöra kvinnors\r\noch mäns olika villkor. Riktade insatser  görs  inom\r\ndetta   område   i   bl.a.   Kina   och  Indien  för\r\njämställdhet  och  för  att  förstärka kvinnors  och\r\nflickors situation.\r\nKönsstympning  är  ett  oacceptabelt  uttryck  för\r\nkvinnoförtryck och sexuellt  våld. Denna typ av våld\r\nhar   ingen   legitimitet  i  de  religioner   eller\r\nsamhällsskick som  oftast  åberopas  utan förekommer\r\nfortfarande  som  utbredd, förvrängd social  praxis.\r\nMotiven uppges varierar  från  socialt  tryck  - att\r\nflickor annars riskerar att förbli ogifta - till att\r\nkontrollera kvinnors och ogifta flickors sexualitet,\r\noch  till  behovet  av  inkomster  för dem som utför\r\nstympningen. Det är oacceptabelt och  oroande att de\r\ndjupt  kränkande  övergreppen  sker  mot  de  yngsta\r\nflickebarnen och även mot flickor och kvinnor  efter\r\ndöden.\r\nI  slutet  av  1980-talet  kom,  bl.a.  på svenskt\r\ninitiativ, frågan om könsstympning för första gången\r\nupp   i   FN:s  barnfonds,  Unicefs,  styrelse.  Den\r\nregionala  afrikanska  organisationen  mot  skadliga\r\ntraditionella  medicinska  sedvänjor,  Inter  Agency\r\nCommittee   against   Harmful   Traditional   Health\r\nPractices, ombads redogöra för problemets omfattning\r\noch innebörd, och därigenom uppmärksammades det  att\r\növergreppen  fortsätter,  även i de länder som sedan\r\nlänge lagstiftat mot sedvänjan.\r\nSverige  har i flera fall  givit  stöd  och  tagit\r\ninitiativ till  att  Unicef,  WHO,  UNFPA  och andra\r\norganisationer aktivt skall verka för att både bistå\r\noffren  för  könsstympning och arbetet med att  helt\r\neliminera sedvänjan.  Svenskt  stöd  har  också gått\r\ntill  Internationella  familjeplaneringsfederationen\r\n(IPPF) för insatser mot könsstympning. Det har bl.a.\r\nutvecklats    en    rad   initiativ    där    lokala\r\nkvinnoorganisationer   arbetar   med   att   ersätta\r\nkönsstympningen med andra, mer symboliska, riter för\r\natt   markera  att  unga  flickor  blir  upptagna  i\r\nsamhällsgemenskapen.\r\nUtskottet  menar  att  det  är viktigt att Sverige\r\näven fortsättningsvis engagerar  sig  i dessa frågor\r\noch  fortsätter  att  vara pådrivande för  att  unga\r\nflickor och kvinnor inte  skall utsättas för och bli\r\nlidande av det våld som könsstympning  innebär.  Det\r\när  viktigt  att  Sverige  också  driver arbetet mot\r\nkönsstympning  inom  ramen för EU:s bistånd,  och  i\r\nenlighet  med  gemenskapens   nya  utvecklingspolicy\r\nskall   barn-  och  barnrättsfrågorna   drivas   som\r\nprioriterade teman.\r\nUtskottet  konstaterar att FN:s generalsekreterare\r\nunder   2002  redogjorde   för   de   åtgärder   som\r\nmedlemsstaterna genomfört för att verka mot våld mot\r\nkvinnor genom  s.k.  hedersmord.  Sverige  ger  sitt\r\nstarka  stöd  till  detta arbete och utskottet anser\r\natt det internationella  samfundet  med  kraft måste\r\nagera för att denna form av våld mot kvinnor upphör.\r\n\r\nMed  vad  som  ovan  anförts anser utskottet att  de\r\nfrågor  som  motionerna   väckt   är  besvarade  och\r\navstyrker   därmed   motionerna  2001/02:U327   (kd)\r\nyrkande   9,   2001/02:U345    (fp)    yrkande   25,\r\n2001/02:U349 (kd) yrkandena 16-20, 2002/03:L277  (v)\r\nyrkande   5,   2002/03:A323   (v)   yrkande  4  samt\r\n2002/03:U282 (kd) yrkandena 8 och 9.\r\n\r\n\r\nBarn och hiv\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2001/02:U327 (kd) yrkande 7 liksom i motion\r\n2002/03:U282 (kd) yrkande 6 framhålls  vikten av att\r\ngöra    särskilda    insatser   för   att   upprätta\r\nhandlingsplaner för att  omhänderta  barn som direkt\r\neller  indirekt  drabbats  av  hiv/aids.  I   motion\r\n2001/02:U9 (kd) krävs att Sverige måste ställa  krav\r\npå statsledningars agerande i kampen mot hiv/aids.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nUtskottet  konstaterar  att  fattigdom är både orsak\r\ntill  och  effekt  av spridningen  av  hiv/aids  och\r\nsärskilt unga kvinnor  och  flickor  löper  risk att\r\nsmittas  genom  ofrivilliga,  påtvingade samlag  och\r\nvåldtäkt.  I  takt  med att smittan  sprids  utarmas\r\nhälsovårdens resurser i utvecklingsländerna. Bristen\r\npå  lärare  och  många  andra  yrkeskategorier  inom\r\nhälsovården är redan tydligt kännbar i vissa länder.\r\nAtt stoppa spridningen av  hiv/aids  senast  år 2015\r\ningår i de främsta millennieutvecklingsmålen,  och i\r\nslutdokumentet från barntoppmötet 2002 är kampen mot\r\nhiv/aids ett av huvudmålen. Sverige verkar såväl bi-\r\nsom  multilateralt  för att samtliga samarbetsländer\r\nskall intensifiera sina  ansträngningar i kampen mot\r\nhiv/aids.\r\n\r\nUtskottet har tidigare konstaterat att hiv/aids är\r\nett   utvecklingsproblem  som   kräver   ett   brett\r\nangreppssätt  och  åtgärder  som  tar fasta på såväl\r\nförebyggande   arbete   som  vård,  behandling   och\r\nlindring av följderna för den enskilde och samhället\r\nsom helhet. Unga människor  är  särskilt utsatta för\r\ninfektionsrisker och de har ofta  inte tillgång till\r\ndet stöd och den rådgivning som skulle behövas.\r\n\r\nDen   av  Sida  utarbetade  hiv/aids-strategin   Att\r\ninvestera    för    framtida   generation   är   ett\r\narbetsverktyg   för  hiv/aids-insatser   inom   alla\r\nsektorer, i alla samarbetsländer.\r\n\r\nStrategin lyfter  fram  olika  typer av insatser som\r\nanses nödvändiga i kampen mot hiv/aids:\r\n\r\n1. att öka det politiska ansvaret\r\n\r\n2. att bygga ut effektiva hälsosystem\r\n\r\n3. att fortsätta preventionsarbetet\r\n\r\n4. att  planera/hålla beredskap inom  alla  sektorer\r\nför att hantera konsekvenserna av epidemin\r\n\r\n5. att ge stöd till smittade och drabbade.\r\n\r\nUtskottet  konstaterar vidare att vikten av att stärka kvinnans\r\nställning för  att  bekämpa spridningen av hiv finns\r\nmed som ett inslag i den deklaration om hiv/aids som\r\nFN:s generalförsamling  antagit  och  som även är en\r\nbetydelsefull  del  av  den  svenska  politiken   på\r\nområdet.\r\n\r\nSverige  har  ökat stödet till UNAIDS och under 2002\r\nuppgick det till 52 miljoner kronor. Sida har aktivt\r\nmedverkat i förhandlingarna  kring och styrningen av\r\nden nya internationella fond som prioriterar arbetet\r\nmot  hiv/aids, malaria och tuberkulos,  och  Sverige\r\nhar avsatt  600  miljoner  kronor  under tre år till\r\nfonden.  Sida  bidrar  dessutom med 1 miljon  kronor\r\ntill utvärderingen av UNAIDS som nu varit operativ i\r\nfem år. Därutöver utbetalades ca 290 miljoner kronor\r\nunder 2001 för insatser  inom  det  bredare  området\r\nsexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.\r\n\r\nEnligt  utskottets mening bör Sverige i sin dialog\r\nmed  samarbetsländerna  stödja  dessa  länders  eget\r\narbete  med att uppfylla de åtaganden som de gjort i\r\ninternationella  sammanhang vad gäller bekämpning av\r\nhiv/aids. Antalet  barn  som  blivit föräldralösa på\r\ngrund av hiv/aids-epidemin växer lavinartat i främst\r\nAfrika,  och  många  barn lämnas helt  ensamma  utan\r\nstöd.   Utskottet  anser   att   en   bedömning   av\r\nförhållandena  för  exempelvis föräldralösa barn bör\r\nske på landnivå och utgå  från  de behov som finns i\r\nrespektive land. På lokal nivå kan  man  bäst bedöma\r\nvad  som  krävs  för  att  göra  de  bästa  och mest\r\nangelägna insatserna för drabbade, ofta föräldralösa\r\nbarn.\r\nUnder    det   svenska   ordförandeskapet   i   EU\r\ngenomfördes     en     specialsession     i     FN:s\r\ngeneralförsamling om hiv/aids. Mötet antog enhälligt\r\nett handlingsprogram som bl.a. kräver att varje land\r\nhar ett nationellt program mot spridningen av hiv år\r\n2003.\r\n\r\nMed  vad  som  ovan  anförts  anser utskottet att de\r\nfrågor  som  motionerna  väckt  är   besvarade   och\r\navstyrker   därmed   motionerna   2001/02:U9   (kd),\r\n2001/02:U327  (kd)  yrkande 7 samt 2002/03:U282 (kd)\r\nyrkande 6.\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nUtskottet  har  mottagit   regeringens   skrivelse\r\n2001/02:186      Ett      barnrättsperspektiv      i\r\ninternationellt     utvecklingssamarbete,     vilken\r\nföreslås bli lagd till handlingarna.</pre><pre>\r\nUtskottet\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n1. FN:s barnkonvention (punkt 1)\r\n\r\nav  Rosita  Runegrund  (kd), Agne Hansson (c) och\r\nLotta N Hedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad som framförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motionerna 2001/02:L264 yrkande\r\n1, 2001/02:U209 yrkandena  2 och 4 samt 2002/03:U313\r\nyrkande  24.  Motionerna, 2001/02:U327  yrkande  14,\r\n2001/02:U345 yrkande  23,  2002/03:U228  yrkande 20,\r\n2002/03:U282 yrkande 12 samt 2002/03:U313 yrkande 24\r\navslås med vad utskottet anfört.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nIngen   konvention  om  mänskliga  rättigheter   har\r\nratificerats så snabbt av så många länder som den om\r\nbarnets rättigheter. Verkligheten visar dock att den\r\npolitiska  viljan  måste  stärkas  för att alla barn\r\nskall   få  sina  rättigheter  tillgodosedda.   FN:s\r\nkonvention  om  barnets rättigheter har ratificerats\r\nav alla länder utom  USA  och  Somalia. USA har valt\r\natt   inte   ratificera   FN:s  barnkonvention   med\r\nhänvisning  till att den inkräktar  på  föräldrarnas\r\nrättigheter.  Sverige  bör  starkt  uppmana  USA att\r\nratificera FN:s barnkonvention.\r\n\r\nFN:s  barnkonvention tar nästan enbart upp barnets\r\nrättigheter  gentemot staten i stället för att lägga\r\ntyngdpunkten   i    konventionstexten   på   barnens\r\nföräldrar.   Barnkonventionen    verkar   bygga   på\r\nuppfattningen  att  barns skyddsbehov  varierar  med\r\nhänsyn till ändamålet  i stället för med hänsyn till\r\nbarnets ålder. Detta är  oacceptabelt. Alla har rätt\r\natt vara barn upp till 18 års ålder, vilket vi anser\r\natt Sverige bör verka för.\r\nMan brukar tala om ett aktivt  respektive  passivt\r\nbarnets bästa. Med ett passivt barnets bästa förstås\r\natt   barnet  tillerkänns  grundläggande  skydd  och\r\nrättigheter med samma innehåll som gäller för övriga\r\nsamhällsgrupper.  Innebörden  av  ett aktivt barnets\r\nbästa är att barnet skall få rättigheter  och  skydd\r\nutöver  vad andra grupper åtnjuter. Barnet skall  få\r\nett skydd  mot  vårdnadshavare  som  gör sig skyldig\r\ntill missbruk, försummelse eller brister i omsorgen.\r\nEtt  liknande skydd finns för alla samhällsmedlemmar\r\ngenom sociala och straffrättsliga lagar.\r\nVi  föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad vi framför.\r\n\r\nVårt förslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2001/02:L264 yrkande 1, 2001/02:U209\r\nyrkandena 2 och 4 samt 2002/03:U313 yrkande\r\n24.\r\n\r\n\r\n2. Kommersiell sexuell exploatering av barn\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Agne Hansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad som framförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion  2001/02:U209 yrkande 8.\r\nMotionerna   2001/02:U327   yrkandena   1   och   2,\r\n2001/02:U345 yrkande 21 samt  2002/03:U282 yrkande 1\r\navslås med vad utskottet anfört.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen värsta formen av barnarbete  är barnpornografin.\r\nBarnpornografi  är  brottsdokument,   bilder   eller\r\nfilmsekvenser  som  beskriver  sexuella övergrepp på\r\nbarn.   Spridningen  av  barnpornografi   har   ökat\r\ndramatiskt  det  senaste  årtiondet. Mycket av denna\r\nökning  beror  på  den  ökade  tillgången   på   och\r\nanvändningen     av    nya    kommunikationsmetoder.\r\nTilläggsprotokollet    till    FN:s   barnkonvention\r\ninnehåller    även    en    uppmaning    till     en\r\nvärldsomfattande   kriminalisering   av  produktion,\r\ndistribution  och  innehav  av  barnpornografi.  Att\r\nInternet  används i så stor utsträckning  har  flera\r\norsaker: Internet är billigt och enkelt att använda,\r\nanonymiteten  är  stor  och  det  legala systemet är\r\nsvagt.    Såväl    regeringar    som   IKT-branschen\r\n(information  och  kommunikationsteknik)  måste  öka\r\nsamarbetet    för    att    både     tekniskt    och\r\nlagstiftningsmässigt   kunna  hindra  att   tekniken\r\nanvänds   till   den   kriminella   verksamhet   som\r\nbarnpornografin är. Sverige  bör  aktivt  arbeta för\r\nett   ökat  samarbete  mellan  regeringar  och  IKT-\r\nbranschen    för    att    bekämpa    spridning   av\r\nbarnpornografi via Internet.\r\n\r\nJag   föreslår   att   riksdagen  tillkännager   för\r\nregeringen  som sin mening  vad  jag  framför.  Mitt\r\nförslag lämnas  med anledning av motion 2001/02:U209\r\nyrkande 8.\r\n\r\n\r\n3. Barn och hiv (punkt 8)\r\n\r\nav Rosita Runegrund (kd) och Agne Hansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  framförs  i  reservation 3. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion  2001/02:U9.  Motionerna\r\n2001/02:U327 yrkande 7 samt 2002/03:U282  yrkande  6\r\navslås med vad utskottet anfört.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPolitiskt  ledarskap  är  avgörande för framgångar i\r\narbetet   med   att   förebygga   hiv   och   mildra\r\nkonsekvenserna  av aids. Därför får  Sverige  aldrig\r\nbacka från att framföra  tydlig  kritik av politiskt\r\nledarskap som motarbetar eller allvarligt  försvårar\r\narbete och åtgärder för att förebygga hiv/aids,  och\r\nden  svenska  regeringen  måste  ställa höga krav på\r\nstatsledningar  som  väljer  att  inte  samarbeta  i\r\nkampen   mot   hiv/aids.  Den  enorma  ökningen   av\r\nvåldtäkter  av  barn  i  en  del  afrikanska  länder\r\nförklarades till  stor  del med myter om att man kan\r\nundgå att smittas av hiv  och  insjukna i aids genom\r\natt ha samlag med oskulder, vanligtvis  barn.  Denna\r\nmyt leder till att barn smittas av hiv/aids och  att\r\nvåldtäkter   är  ett  omfattande  problem.  Världens\r\npolitiska  ledare   måste   ta  ansvar  och  erkänna\r\nepidemins       funktionssätt,      spridningsvägar,\r\nkonsekvenser och hur problemet skall angripas. I dag\r\nleder okunskapen  till  fruktansvärda kränkningar av\r\nmänniskovärdet.\r\n\r\nDet     är    av    stor    vikt    att     betona\r\njämställdhetsperspektivet  i  arbetet  mot hiv/aids.\r\nLiksom  barn  betraktas kvinnor inte sällan  som  en\r\nägodel i många  av de värst hiv/aidsdrabbade delarna\r\nav världen. Kvinnorna  har  inte  makt över sin egen\r\nkropp,  och  deras  rättigheter  i  jämförelse   med\r\nmannens  är  i  det  närmaste  obefintliga.  Det  är\r\nvanligtvis  männen  som  blir infekterade av hiv och\r\nför smittan vidare. Kvinnorna  förväntas  ställa upp\r\npå  männens  önskemål  och  för sedan smittan vidare\r\ntill  barnen  vid  födseln  eller  genom  exempelvis\r\namning.\r\n\r\nVi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  vi framför.  Vårt\r\nförslag lämnas med anledning av motion 2001/02:U9.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\n1. Kommersiell sexuell exploatering av barn\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Rosita Runegrund (kd) och Agne Hansson (c).\r\n\r\nFörst på senare tid har den skrämmande  omfattningen\r\nav  den internationella barnsexhandeln blivit  känd.\r\nEnligt   Unicefs   rapport   från  barntoppmötet  är\r\nuppskattningsvis  1,2  miljoner   barn   offer   för\r\ntrafficking.  Grundorsaken  är  fattigdom. Barn från\r\nutarmade länder är de mest utsatta  eftersom  de har\r\nfå möjligheter till utbildning och arbete.\r\n\r\nDet  har  tagit  regeringen fyra år innan kritiken\r\nmot den handlingsplan  som  regeringen  presenterade\r\n1998  togs  på  allvar. Handlingsplanen kritiserades\r\nför att vara dåligt  underbyggd  och  allmänt hållen\r\nsamt  för  att sakna tydliga tidsramar och  konkreta\r\nförslag. Kunskapen  om den svenska situationen brast\r\nockså i och med att man  inte  ansåg att ytterligare\r\nåtgärder krävdes för svensk del, detta trots att det\r\nsaknas systematiserad information  om  denna  typ av\r\nbrott  begångna av svenskar i andra länder. I 40  år\r\nhar den  extraterritoriella  lagstiftningen funnits,\r\noch under den perioden har endast  en  person  dömts\r\ntrots ett flertal gripanden.\r\nKommersiell  sexuell  exploatering  av barn är ett\r\ninternationellt  problem. En förutsättning  för  att\r\nkunna bekämpa kommersiell  sexuell  exploatering  av\r\nbarn  är  internationellt  samarbete.  Sverige skall\r\nbidra till sådant samarbete.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegeringens      skrivelse      2001/02:186      Ett\r\nbarnrättsperspektiv         i        internationellt\r\nutvecklingssamarbete.\r\n\r\n\r\nMotioner från den allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2001/02:L264 av Viviann Gerdin m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nverka för att FN:s barnkonvention bättre tydliggör\r\nföräldrarnas  ansvar  samt  att  en  alltför tidig\r\nmyndighetsålder inte bör tillåtas.\r\n\r\n2001/02:U209 av Marianne Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige starkt\r\nuppmanar USA att ratificera FN:s barnkonvention.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige utan\r\ndröjsmål bör ratificera  tilläggsprotokollet  till\r\nFN:s barnkonvention.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  Sverige  i\r\ninternationella    sammanhang     bör     motverka\r\nförekomsten  av allt barnarbete som skadar barnets\r\nhälsa,  säkerhet,   moral   eller  möjlighet  till\r\nundervisning.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att Sverige såväl\r\ni    biståndsarbetet    som    i    allt    övrigt\r\ninternationellt samarbete bör verka  för  att alla\r\nbarn    skall   få   tillgång   till   kostnadsfri\r\nundervisning.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att samarbetet\r\nmellan regeringar och IKT-branschen  bör  öka  för\r\natt  bekämpa  spridningen  av  barnpornografi  via\r\nInternet.\r\n\r\n2001/02:U222 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige i sitt\r\nutvecklingsarbete bör verka för att minska antalet\r\nbarn  på  institution  och  ge stöd till  humanare\r\nomvårdnadsformer.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Sverige bör\r\nfokusera sina insatser på utbildningsområdet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  Sverige\r\nställer krav på att  alla barn och ungdomar får en\r\ngrundläggande skolutbildning.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\nkräva   att   samarbetsländer    efterlever   ILO-\r\nkonventionen  och  FN:s barnkonvention  vad  avser\r\nbarnarbete.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige i sitt\r\ninternationella  utvecklingssamarbete  bör  stödja\r\ninsatser  som  syftar  till att sprida medvetenhet\r\nbland barn om riskerna med människohandel.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nSverige  fortsätter  att  driva  på i arbetet  mot\r\nbarnsoldater.\r\n\r\n2001/02:U287 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att intensifiera insatserna\r\nmot barnarbete.\r\n\r\n2001/02:U305 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att kampen mot\r\nanvändandet av barnsoldater  bör prioriteras i det\r\ninternationella samfundet.\r\n\r\n2001/02:U327 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  revidera\r\nhandlingsplanen  från 1998 mot kommersiell sexuell\r\nexploatering av barn.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\naktivt bör driva på det internationella  samfundet\r\noch   genom   frivilligorganisationer   som  ECPAT\r\nfortsätter arbetet mot sexturismen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  regeringen\r\nskall verka  för  att EU och ILO bör verka för att\r\nhandel med barn i arbetskraftssyfte stoppas.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nsärskilda  ansträngningar  görs  för att  möta  de\r\nsärskilda  behov som barn med funktionshinder  har\r\noch tillse att deras rättigheter uppfylls.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nskall  verka  för  att  barn  får   växa   upp   i\r\nfamiljemiljöer så långt detta är möjligt.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  vikten   av\r\nextraordinära    insatser    för    att   upprätta\r\nhandlingsplaner   för   omhändertagande  av   barn\r\ndrabbade av aids.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att regeringen i\r\ninternationella  sammanhang  skall  verka  för att\r\nfysisk och psykisk hjälp ges till gatubarnen.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  vi  i Sverige\r\ninom vårt land och i övriga världen fortsätter att\r\narbeta  för  att  stärka flickornas ställning  och\r\nmotverka diskriminering.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\ninom det internationella samfundet skall agera för\r\natt  konventionen om barns rättigheter  efterföljs\r\noch att en nolltolerans mot barnsoldater införs.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten  av adekvat\r\nhjälp    genom    Unicef    till    traumatiserade\r\nbarnsoldater  för  att  hjälpa dem tillbaka  in  i\r\nsamhället.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nverka  för  att  ländernas  rapportering  till  FN\r\navseende    barnkonventionen    kompletteras   med\r\nredovisning av miljön och barns utsatthet  i detta\r\navseende.\r\n\r\n2001/02:U338 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i motionen om att barn och ungdomar\r\nsom på olika  sätt dras in i väpnade konflikter inte\r\nskall  kunna åtalas  för  krigsförbrytelser  vid  en\r\neventuell krigstribunal.\r\n\r\n2001/02:U345 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp):\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  allt tänkbart\r\nstöd  måste  ges  till  barn  som  har  sålts  och\r\nutnyttjats.\r\n\r\n22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening att Sverige  bör  verka för att fler länder\r\nratificerar  ILO:s  konvention  från  1999  om  de\r\nvärsta formerna av barnarbete.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening att Sverige aktivt måste bidra till arbetet\r\nmed att stötta barns och ungdomars rättigheter.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt\r\nbör bidra i arbetet  med att hjälpa de flickor som\r\nutsatts för könsstympning.\r\n\r\n57. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om risken att stora\r\nmängder barnsoldater  kan  komma  att  användas  i\r\nAfghanistan  i det krig som väntas i och med USA:s\r\nsökande efter  terrorister  och  nödvändigheten av\r\natt försöka förhindra detta.\r\n\r\n2001/02:U349 av Margareta Viklund m.fl. (kd):\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige i det\r\nmulti- och bilaterala biståndsarbetet samt i andra\r\ninternationella  sammanhang särskilt uppmärksammar\r\nflickornas situation i Indien och Kina.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att frågan om\r\nprenatal  könsdiskriminering lyfts fram  inom  det\r\nbilaterala utvecklingsarbetets ram.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  stöd  bör ges\r\ntill  allmän  utbildning  och upplysningskampanjer\r\nför att ändra attityder till flickors och kvinnors\r\nmänniskovärde och mänskliga rättigheter.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att Sverige i\r\nolika bilaterala och multilaterala  sammanhang för\r\nupp den afrikanska flickans skolsituation  för att\r\nfå  afrikanska  myndigheter att ta tag i problemet\r\nmed  sexuella trakasserier  och  våld  riktat  mot\r\nflickor i skolorna.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  regeringen\r\ninternationellt skall  arbeta  mot att flickor och\r\nkvinnor används som handelsvaror och slavar.\r\n\r\n2002/03:L277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  regeringen\r\naktivt  skall  driva  frågan om barnäktenskap  och\r\ntvångsäktenskap i FN och  EU  för  att  de utsatta\r\nflickornas    och    kvinnornas   position   skall\r\nförbättras.\r\n\r\n2002/03:U228 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om åtgärder för  att\r\nstärka och förbättra barns rättigheter.\r\n\r\n2002/03:U282 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  begär  att regeringen aktivt driver på\r\ndet   internationella    samfundet    och    genom\r\nfrivilligorganisationer   som   ECPAT   fortsätter\r\narbetet mot sexturismen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär att regeringen skall verka  för\r\natt EU och ILO  verkar  för  att handel med barn i\r\narbetskraftssyfte stoppas.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av att möta\r\nde särskilda behov  som  barn  med funktionshinder\r\nhar och bidra till att deras rättigheter uppfylls.\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen  skall  verka  för\r\natt  barn  får  växa upp i familjemiljöer så långt\r\ndetta är möjligt.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om statistik över\r\nflyktingbarn med funktionshinder.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av insatser\r\nför     att     upprätta    handlingsplaner    för\r\nomhändertagande av barn drabbade av aids.\r\n\r\n7. Riksdagen begär  att regeringen i internationella\r\nsammanhang skall verka  för att fysisk och psykisk\r\nhjälp ges till gatubarnen.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att vi i Sverige\r\ninom vårt land och i övriga världen fortsätter att\r\narbeta för att  stärka  flickornas  ställning  och\r\nmotverka diskriminering.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  Sverige  inom\r\nEU och FN skall arbeta mot kvinnlig könsstympning.\r\n\r\n10.   Riksdagen   begär   att  regeringen  inom  det\r\ninternationella  samfundet  skall  agera  för  att\r\nkonventionen om barns  rättigheter  efterföljs och\r\natt en nolltolerans för barnsoldater införs.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten av hjälp\r\ntill traumatiserade  barnsoldater  för  att hjälpa\r\ndem tillbaka in i samhället.\r\n\r\n12.  Riksdagen  begär att regeringen verkar för  att\r\nländernas   rapportering    till    FN    avseende\r\nbarnkonventionen  kompletteras med redovisning  av\r\nmiljön och barns utsatthet i detta avseende.\r\n\r\n2002/03:U290 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör\r\nsätta  hård  press  på  konflikthärjade  stater  i\r\nAfrika så att  barn skyddas från tvångsrekrytering\r\ntill egna eller andra väpnade trupper.\r\n\r\n2002/03:U296 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att kampen mot\r\nanvändandet av barnsoldater  bör prioriteras i det\r\ninternationella samfundet.\r\n\r\n2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att Sverige\r\nbör  starkt  uppmana   USA   att  ratificera  FN:s\r\nbarnkonvention.\r\n\r\n2002/03:U319 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att intensifiera insatserna\r\nmot barnarbete.\r\n\r\n2002/03:A323 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  Sverige  i\r\ninternationella  forum  som  EU och FN skall verka\r\nför att kvinnors position förbättras och driva att\r\nbarn- och tvångsäktenskap skall avskaffas.\r\n\r\n\r\nFöljdmotion med anledning av\r\nskrivelse 2001/02:186 Ett\r\nbarnrättsperspektiv i\r\ninternationellt utvecklingssamarbete\r\n\r\n\r\n2001/02:U9 av Jan Erik Ågren m.fl.(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att regeringen måste ställa\r\nkrav  på  statsledningars  agerande   i  kampen  mot\r\nhiv/aids.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "FN:s barnkonvention",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:L264 yrkande 1, 2001/02:U209 yrkandena 2 och 4, 2001/02:U327 yrkande 14, 2001/02:U345 yrkande 23, 2002/03:U228 yrkande 20, 2002/03:U282 yrkande 12 och 2002/03:U313 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "BACBBC97-44A7-11D7-AFC8-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "20",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "66",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BACBBC97-44A7-11D7-AFC8-0004755038F6",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Barnarbete och handel med barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U209 yrkande 6, 2001/02:U222 yrkandena 4 och 5, 2001/02:U287, 2001/02:U327 yrkande 3, 2001/02:U345 yrkande 22, 2002/03:U282 yrkande 2 och 2002/03:U319.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Barn rätt till famiilj och skola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U209 yrkande 7, 2001/02:U222 yrkandena 1-3, 2001/02:U327 yrkande 5 och 2002/03:U282 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Kommersiell sexuell exploatering av barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U209 yrkande 8, 2001/02:U327 yrkandena 1 och 2, 2001/02:U345 yrkande 21 och 2002/03:U282 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "BACBBC9A-44A7-11D7-AFC8-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "292",
                    "21",
                    "0",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BACBBC9A-44A7-11D7-AFC8-0004755038F6",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Barnsoldater och barn i väpnade konflikter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U222 yrkande 7, 2001/02:U305 yrkande 10, 2001/02:U327 yrkandena 12 och 13, 2001/02:U338, 2001/02:U345 yrkande 57, 2002/03:U282 yrkandena 10 och 11, 2002/03:U290 yrkande 15 och 2002/03:U296 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Barn med behov av särskilt stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U327 yrkandena 4 och 8 och 2002/03:U282 yrkandena 3, 5 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Flickors situation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U327 yrkande 9, 2001/02:U345 yrkande 25, 2001/02:U349 yrkandena 16-20, 2002/03:L277 yrkande 5, 2002/03:U282 yrkandena 8 och 9 och 2002/03:A323 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Barn och hiv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:U9, 2001/02:U327 yrkande 7 och 2002/03:U282 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "BACBBC9E-44A7-11D7-AFC8-0004755038F6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "260",
                    "52",
                    "1",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BACBBC9E-44A7-11D7-AFC8-0004755038F6",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:186 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "FN:s barnkonvention",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Kommersiell sexuell exploatering av barn",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Barn och hiv",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-01-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-02-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-02-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 08:20:48"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete. Sverige och andra länder har i utvecklingssamarbetet försökt förverkliga de rättigheter som varje barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Regeringen berättar i skrivelsen om erfarenheter från detta arbete. Riksdagen avslog också motioner om barn i ett internationellt perspektiv. ",
          "dok_id": "GQ01UU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Barn i ett internationellt perspektiv (UU4)",
          "dok_id": "GQ01UU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 08:20:48"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01UU4",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna regeringens skrivelse om ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete. Sverige och andra länder har i utvecklingssamarbetet försökt förverkliga de rättigheter som varje barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Regeringen berättar i skrivelsen om erfarenheter från detta arbete. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner om barn i ett internationellt perspektiv.</p>",
          "dok_id": "GQ01UU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:22"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Barn i ett internationellt perspektiv (UU4)",
          "dok_id": "GQ01UU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:22"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01UU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_uu_4.docx",
          "filstorlek": "88538",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Barn i ett internationellt perspektiv",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/2DE7F5DB-7408-4B8F-A187-0EBCB8E584F9"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01UU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_uu_4.pdf",
          "filstorlek": "439602",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_uu_4",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E5173A8D-8B96-472E-9EFB-87893B603623"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:L264 Barnets bästa",
          "ref_dok_id": "GP02L264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "L264",
          "ref_dok_titel": "Barnets bästa",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U209 Mänskliga rättigheter i ett internationellt perspektiv",
          "ref_dok_id": "GP02U209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U209",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter i ett internationellt perspektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U222 Barn i världen",
          "ref_dok_id": "GP02U222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U222",
          "ref_dok_titel": "Barn i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U287 Barnarbete",
          "ref_dok_id": "GP02U287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U287",
          "ref_dok_titel": "Barnarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U305 Mänskliga rättigheter ",
          "ref_dok_id": "GP02U305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U305",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter ",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U327 Barn i världen ",
          "ref_dok_id": "GP02U327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U327",
          "ref_dok_titel": "Barn i världen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U338 Barnsoldater",
          "ref_dok_id": "GP02U338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U338",
          "ref_dok_titel": "Barnsoldater",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U345 Mänskliga rättigheter och demokrati",
          "ref_dok_id": "GP02U345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U345",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter och demokrati",
          "ref_dok_subtitel": "av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U349 Kvinnors situation i världen",
          "ref_dok_id": "GP02U349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U349",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors situation i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Viklund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:U9 med anledning av skr. 2001/02:186 Ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete",
          "ref_dok_id": "GP02U9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "U9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:186 Ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Erik Ågren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A323 Jämställdhetens paradox",
          "ref_dok_id": "GQ02A323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A323",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetens paradox",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L277 Barnäktenskap",
          "ref_dok_id": "GQ02L277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L277",
          "ref_dok_titel": "Barnäktenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U228 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02U228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U228",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U282 Barn i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U282",
          "ref_dok_titel": "Barn i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U290 Afrika",
          "ref_dok_id": "GQ02U290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U290",
          "ref_dok_titel": "Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U296 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02U296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U296",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U313 Internationellt bistånd",
          "ref_dok_id": "GQ02U313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U313",
          "ref_dok_titel": "Internationellt bistånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U319 Barnarbete",
          "ref_dok_id": "GQ02U319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U319",
          "ref_dok_titel": "Barnarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2001/02:186 Ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete",
          "ref_dok_id": "GP03186",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "186",
          "ref_dok_titel": "Ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-05",
          "ref_dok_id": "GQ0967",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "67",
          "ref_dok_titel": "2003-03-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-05",
          "ref_dok_id": "GQ0966",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "66",
          "ref_dok_titel": "2003-03-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:114",
          "ref_dok_id": "GQ0K114",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:114",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}