\r\nSammanfattning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas regeringens\r\nbudgetförslag avseende utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd samt motioner väckta under\r\nden allmänna motionstiden 2002/03, vilka hänför sig\r\ntill biståndets nivå i förhållande till BNI och\r\nfördelningen av anslag.\r\nUtskottet tillstyrker i betänkandet regeringens\r\nförslag till nivå för biståndsramen i relation till\r\nberäknad BNI för 2003. Utskottet menar att\r\nåtergången till enprocentsnivån är en viktig\r\nsymbolfråga, och av det skälet bör den prioriteras.\r\nUtskottet anser att en höjning av biståndet till 1 %\r\nav BNI bör genomföras under mandatperioden, om det\r\nstatsfinansiella läget så medger.\r\nPropositionens förslag till fördelning mellan\r\nanslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd tillstyrks av utskottet. Vidare tillstyrks\r\npropositionens förslag till utfästelser och\r\nåtaganden inom det multi- och bilaterala\r\nutvecklingssamarbetet. I betänkandet tillstyrker\r\nutskottet vidare att regeringen bemyndigas att\r\nikläda staten betalningsansvar i form av statlig\r\ngarantigivning inom det internationella\r\nutvecklingssamarbetet.\r\nPropositionens yrkanden om bemyndiganden att\r\nikläda staten betalningsansvar i form av\r\nstatsgarantier för finansiellt stöd till länder i\r\nCentral- och Östeuropa och för\r\nexportkreditgarantigivning för vissa länder i\r\nCentral- och Östeuropa tillstyrks av utskottet. Även\r\nett yrkande att göra utfästelser inom anslaget\r\nSamarbete med Central- och Östeuropa som innebär\r\nförpliktelse efter budgetåret 2003 tillstyrks av\r\nutskottet.\r\n\r\nSammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\nI ärendet finns 2 reservationer och 3 särskilda\r\nyttranden.\r\n\r\n
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nMed hänvisning till de motiveringar som framförs\r\nunder Utskottets överväganden föreslår utskottet att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd m.m.\r\n\r\nRiksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som\r\nutskottet angivit, för budgetåret 2003 anslag inom\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd i enlighet\r\nmed utskottets förslag i efterföljande\r\nspecifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1, volym 4, utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd, punkterna 1 och 6, samt avslår motionerna\r\n2002/03:U211 yrkandena 1 och 2, 2002/03:U237 yrkande\r\n19, 2002/03:U284 yrkandena 21 och 30-32,\r\n2002/03:U293 yrkande 2, 2002/03:U294 yrkandena 9,\r\n11, 12 och 23, 2002/03:U295 yrkandena 10, 11 och 22,\r\n2002/03:U302 yrkandena 1-3, 2002/03:U303 yrkandena 1\r\noch 2, 2002/03:U313 yrkande 29, 2002/03:U322 yrkande\r\n6 samt 2002/03:Fi232 yrkande 13.\r\n\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n2. Ändring i Sidas regleringsbrev\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:U287 yrkande 5.\r\n\r\nReservation 2 (fp, v, c, mp)\r\n\r\n3. Åtaganden och garantier under budgetåret\r\n2003\r\n\r\nRiksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym 4,\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkterna 2\r\noch 3.\r\n\r\n4. Utfästelser under budgetåret 2003 för\r\nÖst-och Centraleuropa\r\n\r\nRiksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym 4,\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 4.\r\n\r\n5. Avsättning för förlustrisker och\r\nexportkreditgarantier\r\n Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym\r\n4, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 5.\r\n\r\nStockholm den 14 november 2002\r\n\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nUrban Ahlin\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban\r\nAhlin (s), Berndt Ekholm (s), Carl B Hamilton (fp),\r\nCarina Hägg (s), Birgitta Ahlqvist (s), Lars Ohly\r\n(v), Kent Härstedt (s), Göran Lindblad (m), Anders\r\nSundström (s), Cecilia Nilsson Wigström (fp), Agne\r\nHansson (c), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s),\r\nLotta N Hedström (mp), Rosita Runegrund (kd) och\r\nRonny Olander (s).\r\n\r\n\r\nSpecifikation avseende förslag till beslut om\r\nanslag inom utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens\r\nförslag till anslagsfördelning. Moderata\r\nsamlingspartiets förslag redovisas separat.\r\nFöreträdare för Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina\r\nställningstaganden i särskilda yttranden.\r\n\r\nTusental kronor\r\n--------------------------------------------------------------------\r\nPolitikområde Utskottets (m)\r\nAnslag förslag\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886 13 741\r\n126 126\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n8:2 Styrelsen för internationellt 492 740\r\nutvecklingssamarbete (Sida) (ram)\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000 799 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser 1 000\r\ngarantier för finansiellt stöd och\r\nexportkreditgarantier (res.)\r\n--------------------------------------------------------------------\r\nSumma 17 140 14 540\r\nför 303 126\r\nutgiftsområdet\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n
\r\n2002/03\r\n\r\nUU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nInternationellt bistånd\r\n\r\nUtgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar\r\npolitikområdena 8 Internationellt utvecklingssamarbete\r\nrespektive 9 Samarbete med Central- och Östeuropa.\r\nFörvaltningsmyndigheter inom utgiftsområdet är Styrelsen för\r\ninternationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Nordiska\r\nAfrikainstitutet (NAI).\r\n\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nPolitikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete består\r\nav tre anslag, Biståndsverksamhet samt förvaltningsanslagen\r\nför Sida respektive Nordiska Afrikainstitutet.\r\nPolitikområdets resurser beräknas utifrån biståndsramen. Från\r\nbiståndsramen görs avräkningar för sådana kostnader inom\r\nandra utgiftsområden, vilka klassificeras som bistånd.\r\n\r\nPolitikområde 9 Samarbete med Central- och Östeuropa består\r\nav utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa, som\r\nfrämst bedrivs genom Sida och Svenska institutet, samt\r\navsättningar för förlustrisker vad avser garantier för\r\nfinansiellt stöd och exportkreditgarantier.\r\n\r\nPolitikens omfattning - mål och inriktning\r\n\r\n\r\nPropositionen (avsnitt 3.1)\r\n\r\nI propositionen framhålls att fattigdomsbekämpningen är en global utmaning\r\noch en fråga om en människosyn som betonar alla människors\r\nlika värde. Ansvaret för att skapa rättvisa och gynnsamma\r\nförutsättningar för att höja levnadsnivån för de fattiga\r\nvilar främst på regeringarna i de fattiga länderna och\r\nutvecklingssamarbetets roll är att stödja länderna i detta\r\narbete. I en värld av globalisering och allt starkare\r\nömsesidiga beroenden måste allas trygghet och välfärd främjas\r\nom konflikter präglade av våld skall kunna undvikas. För att\r\nrespekten för de mänskliga rättigheterna skall kunna bli\r\nverklighet fordras att staterna tar sina internationella\r\nåtaganden på allvar. Det kräver att den nationella politikens\r\nolika delområden samverkar för att bidra till minskad\r\nfattigdom, hållbar utveckling, fred och rättvisa.\r\n\r\nVidare framhålls i propositionen att det råder\r\ninternationell samsyn att försöka omvandla politisk retorik\r\ntill konkret handling. Den stora uppslutningen kring de\r\ninternationella utvecklingsmålen, som har bekräftats i FN:s\r\nMillenniedeklaration, antagen i september 2000, ger en styrka\r\noch färdriktning för de gemensamma åtagandena att minska\r\nfattigdomen i världen. I de internationella utvecklingsmålen\r\nkonkretiseras sju åtaganden som skall uppnås under perioden\r\n1990-2015, nämligen att halvera den andel människor som lever\r\ni extrem fattigdom (mätt som inkomst under en US-dollar per\r\ndag), att alla barn skall gå i grundskola, att öka\r\njämställdheten, att förbättra kvinnans möjligheter genom att\r\nlika många flickor som pojkar får utbildning redan 2005, att\r\nminska spädbarns- och barnadödligheten med två tredjedelar,\r\natt minska mödradödligheten med tre fjärdedelar, att erbjuda\r\ntillgång till reproduktiv hälsovård för alla samt att vända\r\nden negativa miljöutvecklingen genom att ge stöd till\r\nstrategier för hållbar utveckling.\r\nFattigdomen måste förstås ur den fattiges perspektiv och\r\nskall ses i termer av att ge kvinnor, män och barn möjlighet\r\natt leva ett värdigt liv. Fattigdomsminskning skall vara\r\nledstjärnan för allt arbete inom biståndets område och även\r\nbeaktas inom angränsande politikområden. I propositionen\r\nframhålls att det pågår ett arbete med att sammanjämka\r\nMillenniedeklarationen och de internationella\r\nutvecklingsmålen och att Sverige kommer att öka sina\r\nansträngningar i det internationella utvecklingssamarbetet\r\noch öka koncentrationen på det övergripande målet att höja de\r\nfattiga folkens levnadsnivå.\r\nI propositionen konstateras vidare att den svenska\r\nbiståndsbudgeten ökar. Biståndsramen år 2003 föreslås uppgå\r\ntill 18 946 miljoner kronor, dvs. 0,81 % av beräknad\r\nbruttonationalinkomst (BNI). För år 2004 höjs ramen till\r\n0,86 % av BNI plus 200 miljoner kronor och beräknas då uppgå\r\ntill 21 356 miljoner kronor. Ambitionen är att biståndet\r\nskall uppgå till 1 % av BNI så snart det statsfinansiella\r\nläget så medger. En ambition är dessutom att en andel\r\nmotsvarande 0,25 % av BNI skall nå de minst utvecklade\r\nländerna år 2010. Samtidigt måste samarbetslandets möjlighet\r\natt använda dessa medel på ett effektivt sätt beaktas.\r\nDet övergripande målet för det svenska\r\nutvecklingssamarbetet är att höja de fattiga folkens\r\nlevnadsnivå. Riksdagen har fastställt följande sex delmål,\r\nvilka skall bidra till uppfyllandet av det övergripande\r\nmålet:\r\n\r\n- resurstillväxt,\r\n\r\n- ekonomisk och social utjämning,\r\n\r\n- ekonomisk och politisk självständighet,\r\n\r\n- demokratisk samhällsutveckling,\r\n\r\n- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön\r\noch\r\n\r\n- jämställdhet mellan kvinnor och män.\r\n\r\nUtvecklingens olika dimensioner har fångats i de svenska\r\ndelmålen. Global utveckling kräver samverkande ansträngningar\r\nfrån många aktörer och ett resultatinriktat svenskt bidrag\r\nkräver engagemang inom flera områden än det konventionella\r\nbiståndet. Dessa frågeställningar fångas och beskrivs i\r\nbetänkandet En rättvisare värld utan fattigdom som i mars\r\n2002 överlämnades av den parlamentariska utredningen för en\r\nsamlad svensk politik för global utveckling (Globkom).\r\nBetänkandet kommer att ligga till grund för en\r\nutvecklingsproposition som föreläggs riksdagen under 2003.\r\n\r\nEuropeiska unionen är en av världens största finansiärer av\r\nutvecklingssamarbete, och Sveriges stöd till\r\nfattigdomsbekämpning i bred bemärkelse sker också i ökad\r\nutsträckning via den gemensamma budgeten. De institutionella\r\nreformer som presenterades i januari 2001 har gjort EG-\r\nkommissionens bistånd mer resultatinriktat men fortfarande\r\nåterstår mycket att göra. Ett svenskt engagemang i EG-\r\nbiståndets prioriteringar och arbetsmetoder är väsentligt\r\ndärför att det ger en betydande hävstångseffekt också på\r\nglobala utvecklingssträvanden.\r\nI konferensen om utvecklingsfinansiering i Monterrey i\r\nMexico i mars 2002 antogs en deklaration, som omfattar alla\r\nde dimensioner som krävs för att få till stånd en långsiktigt\r\nhållbar utveckling. Deklarationen lyfter fram de många\r\naktörerna i utvecklingsarbetet och det faktum att alla spelar\r\nen viktig roll, särskilt underströks utvecklingsländernas\r\nerkännande av det egna ansvaret för att nå en hållbar\r\nutveckling. Deklarationen pekar på de stora\r\nfinansieringsbehoven och finansieringsflödena, där både\r\noffentliga och privata flöden måste öka och komplettera\r\nvarandra. Enighet uppnåddes i substans redan före konferensen\r\noch det innebar att mötet kunde fokusera på själva\r\ngenomförandet, och processen ledde till att såväl EU som USA\r\nåtog sig att öka sitt offentliga bistånd. EU utfäste sig att\r\nnå upp till 0,39 % av unionens BNI per 2006. USA lovade också\r\nökat bistånd, och sammantaget innebär det att den nedåtgående\r\ntrenden för det internationella biståndet kan brytas. Sverige\r\nbidrar till detta genom att biståndsbudgeten ökar.\r\n\r\nAvräkningar från biståndsramen\r\n\r\n\r\nAvräkningarna från biståndsramen ökar år 2003 i förhållande\r\ntill föregående år, vilket beror på en ökad tillströmning av\r\nasylsökande från utvecklingsländer. För 2003 uppgår denna\r\navräkning till 1 466 miljoner.\r\n\r\nFrån biståndsramen avräknas vidare kostnader för det\r\nsvenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som\r\nfinansieras över Europeiska kommissionens reguljära budget.\r\nFör 2003 uppgår avräkningen till 798 miljoner kronor, vilket\r\nberäknats som biståndets andel av den totala EG-budgeten\r\nmultiplicerat med Sveriges medlemsavgift. Avräkningen för\r\nadministrativa kostnader m.m. består främst av\r\nUtrikesdepartementets administration av utvecklingssamarbetet\r\nsamt den del av FN-bidrag som utbetalas från andra\r\nutgiftsområden och som klassificeras som bistånd.\r\nAvräkningsbeloppet uppgår år 2003 till 292 miljoner kronor.\r\n\r\nFördelningen inom utgiftsområdet\r\n\r\n\r\nBiståndsramen år 2003 uppgår till 18 946 miljoner kronor,\r\nvilket motsvarar 0,81 % av prognostiserad beräknad\r\nbruttonationalinkomst (BNI) för 2003. Det föreslagna beloppet\r\nför politikområde 8 (se nedan) är i förhållande till\r\nbiståndsramen minskat med avräkningar.\r\n\r\nFör budgetåret 2003 föreslår regeringen i budgetpropositionen\r\nyrkande 6 att anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd fördelas enligt följande uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\nAnslag Anslagstyp\r\nRegeringens\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886\r\n126\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740\r\nutvecklingssamarbete (Sida)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.) 1 000\r\navser garantier för finansiellt stöd och\r\nexportkreditgarantier\r\n-----------------------------------------------------------\r\nSumma 17 140\r\n303\r\n-----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nBiståndsramen och enprocentsmålet\r\n\r\nI motion 2002/03:U284 (kd) konstateras att behoven av utvecklingsinsatser\r\när mycket\r\nstora, och därför behövs ett kraftigt internationellt bistånd. Behoven\r\növerstiger vida de insatser som görs av i-länderna. För att stödja\r\nbiståndsviljan är det lämpligt att fastställa en biståndsprocentnivå som\r\ngäller såväl i låg- som högkonjunkturer. Motionärerna anser att Sverige\r\nbör ta ett större ansvar och att vi i statsbudgeten avsätter 1 % av\r\nSveriges BNI. Dessutom är det viktigt att underlätta för frivilliga\r\nbidrag från den svenska befolkningen, vilket bl.a. skulle kunna göras\r\ngenom att införa avdragsrätt för gåvor och bistånd. I motionärernas\r\nbudgetförslag föreslås att biståndsramen för de kommande två åren skall\r\nhöjas med totalt 1,1 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. I\r\nyrkande 30 krävs en snabbare återgång till 1 % av BNI i internationellt\r\nbistånd. I yrkande 31 krävs ökade medel till det bilaterala\r\nutvecklingssamarbetet med 500 miljoner kronor. Till anslagsposten\r\nEkonomiska reformer, där skuldavskrivningar ingår, föreslår motionärerna\r\nytterligare 200 miljoner kronor. Humanitärt bistånd prioriteras genom\r\nett extra anslag på 100 miljoner. För att lyfta fram frågor om Mänskliga\r\nrättigheter och demokrati, föreslås att en ny delpost upprättas om 200\r\nmiljoner. I yrkande 32 krävs förändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt redovisning\r\ni bifogade tabellbilaga (tabell 2).\r\n\r\nI motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 11 föreslås att biståndet höjs med\r\ntotalt mer än 1 700 miljoner kronor i förhållande till regeringens\r\nförslag för åren 2003-2004. Motionärernas förslag innebär att den totala\r\nbiståndsramen uppgår till 0,85 % av BNI för år 2003 respektive 0,90 % av\r\nBNI för år 2004. Med den föreslagna ökningstakten kommer enprocentsmålet\r\natt vara återställt under mandatperioden och en snabbare återgång till\r\nenprocentsmålet sker och uppnås senast år 2006.\r\n\r\nÄven i motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 23 och i motion 2002/03:Fi232\r\n(fp) yrkande 13 krävs förändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt\r\nuppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 1).\r\n\r\nI motion 2002/03:U295 (m) yrkande 22 krävs förändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\nenligt uppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 2).\r\nI motion 2002/03:U302 (c) krävs att biståndet höjs för att år 2005\r\nuppgå till 1 % av BNI. I yrkande 1 krävs förändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt\r\nuppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 1) och i yrkande 2 krävs en\r\nökning av anslagsposten Multilateralt utvecklingssamarbete och i yrkande\r\n3 krävs ökningar av anslag inom anslagsposten Bilateralt\r\nutvecklingssamarbete enligt förslag i bifogade tabellbilaga (tabell 2).\r\nÄven i motion 2002/03:U313 (c) yrkande 29 krävs att Sverige senast 2005\r\nskall ha uppnått enprocentsmålet.\r\n\r\nI motion 2002/03:U303 (m) framhålls att det svenska biståndssamarbetet bör\r\nkoncentreras\r\ntill de länder där det mest effektivt kan bidra till att utrota\r\nfattigdomen. Sveriges biståndsinsatser bör därför fokuseras på Afrika\r\nsöder om Sahara. Målet för biståndet bör relateras till vad man vill\r\nåstadkomma. Att ange biståndsmålet som andel av BNI lägger tyngdpunkten\r\npå hur mycket som spenderas i stället för på resultatet. I yrkande 1\r\nkrävs förändringar i förhållande till regeringens förslag. Totalt\r\nföreslås att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet för budgetåret 2003 uppgår\r\ntill 13 741 126 000 kr.\r\n\r\nSkuldavskrivningar\r\n\r\nI motion 2002/03:U284 (kd) konstateras att skuldbördan kraftigt\r\nbegränsar\r\nutvecklingsländernas möjlighet att utvecklas. I yrkande 21 krävs att\r\nytterligare 200 miljoner kronor avsätts för satsningar på\r\nskuldavskrivningar utöver regeringens förslag.\r\n\r\nI motion 2002/03:U293 (v) konstaterar motionärerna att FN:s toppmöte i\r\nJohannesburg kan ses som ett misslyckande i arbetet med att uppnå en\r\nhållbar utveckling. Detta har stor betydelse för hur Sverige bör arbeta\r\nvidare både nationellt och internationellt med hållbar utveckling. I\r\nyrkande 2 konstateras att det finns ett starkt behov av ökade\r\nskuldavskrivningar. Sverige bör gå längre än de internationella\r\ninitiativ som finns i dag. HIPC-initiativet anser motionärerna vara helt\r\notillräckligt och dessutom olämpligt då det ofta ställer krav på\r\nstrukturanpassningsprogram.\r\nÄven i motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 12 krävs att större satsningar\r\nbör göras på de skuldavskrivningar som gynnar de fattiga människorna i\r\nde fattigaste länderna. Det är viktigt att konstatera att all\r\nskuldavskrivning inte är gynnsam utan kan leda till slöseri.\r\nSkuldavskrivningar måste förses med villkor för ekonomiska och\r\ndemokratiska reformer. Motionärerna anser emellertid att skulder inte\r\nbör avskrivas till icke demokratiska länder som är ovilliga att\r\ngenomföra demokratiska och ekonomiska reformer. De föreslår att\r\nytterligare 500 miljoner kronor avsätts till satsningar på ekonomiska\r\nreformer och skuldavskrivningar utöver regeringens förslag.\r\nI motion 2002/03:U295 (m) yrkande 10 framhålls vikten av att öka\r\nstödet för skuldavskrivningar, men att avskrivningarna inte får ske på\r\nett sådant sätt att misshushållning och korruption främjas. I yrkande 11\r\nframhålls att villkoret för skuldavskrivning skall kunna utformas så att\r\nman inom relativt få år faktiskt får till stånd en allmän hälsovård och\r\nutbildning för varje barn och ungdom och dessutom helst också utbildning\r\nför vuxna analfabeter. Även i motion 2002/03:U322 (m) yrkande 6 framförs\r\nliknande krav på utformningen av skuldavskrivningar.\r\n\r\nSamarbetet med Central- och Östeuropa\r\n\r\nI motion 2002/03:U237 (m) yrkande 19 konstateras att de nya demokratierna kring\r\nÖstersjön\r\noch i övriga Central- och Östeuropa måste betraktas på samma sätt som\r\nvåra västliga grannländer. Redan år 2004 kommer de att bli medlemmar i\r\nNato och EU och förmodligen på en generation nå västeuropeisk\r\nlevnadsstandard. Motionärerna framhåller att bistånd inte är det\r\nnaturliga tillståndet, det är i stället fråga om stöd under en\r\növergångsperiod. Handel, investeringar, politisk samverkan och utbyten\r\npå alla områden är det långsiktigt naturliga. I motionen krävs att\r\nanslaget för samarbetet med Central- och Östeuropa för år 2003 ökas med\r\n50 000 000 kr mer än regeringens förslag eller således 799 000 000 kr.\r\nSamma yrkande förs fram i motion 2002/03:U303 (m) yrkande 2.\r\n\r\nEnskilda organisationer\r\n\r\nI motion 2002/03:U294 (fp) framhålls att den solida biståndsvilja som finns\r\n bland de\r\nmänniskor som arbetar inom olika enskilda organisationer måste tas till\r\nvara och på olika sätt stödjas och uppmuntras. De stora\r\nbiståndsorganisationerna har haft en särställning bland de enskilda\r\norganisationerna i det att de blivit s.k. ramorganisationer. Gruppen av\r\nramorganisationer måste kunna förändras, och fler organisationer bör\r\nkunna tillkomma. Motionärerna kräver i yrkande 9 att ytterligare 116\r\nmiljoner kronor tillförs delposten Enskilda organisationer.\r\n\r\nBiståndsförvaltning\r\n\r\nI motion 2002/03:U211 (m) krävs en uppstramning av Sveriges biståndspolitik så\r\n att dess\r\ntrovärdighet inte går förlorad genom fler slöseri-, bedrägeri- och\r\nkorruptionsskandaler i det bilaterala biståndet. Mottagarländernas\r\nrespekt för demokrati och mänskliga rättigheter måste uppmärksammas\r\ntydligare vid biståndsgivningen. Sverige bör kanalisera sitt\r\ninternationella bistånd via ett begränsat antal multinationella organ. I\r\nyrkande 1 krävs att Sveriges bilaterala bistånd avvecklas, och i yrkande\r\n2 krävs en nedläggning av Sida.\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 5 krävs\r\natt Sverige i samband med biståndsgivning skall ta upp en\r\ndiskussion med berört land kring mänskliga rättigheter,\r\noch då även HBT-personers grundläggande rättigheter, i\r\nden anda som FN:s konvention om de mänskliga\r\nrättigheterna står för. Sidas regleringsbrev bör ändras i\r\ndenna riktning så att man vid biståndsgivning tar\r\nsärskild hänsyn till HBT-personers rättigheter.\r\n\r\n\r\n\r\n
\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nUtskottet konstaterar att till grund för regeringens förslag ligger\r\npolitiska prioriteringar kombinerade med hänsyn till tidigare gjorda\r\nåtaganden samt befintliga reservationer på de olika delposterna. Motiven\r\ntill regeringens förslag redovisas i budgetpropositionen. Regeringen\r\nkan, om behov uppstår under året, omfördela mellan posterna. Likaså kan\r\nSida i mindre utsträckning omfördela mellan de bilaterala delposterna.\r\nBiståndets framtida inriktning kan komma att förändras som ett\r\nresultat av det betänkande som den parlamentariska utredningen om\r\nSveriges politik för global utveckling, Globkom, har lagt fram och den\r\nproposition som regeringen förväntas lägga fram på grundval av\r\nutredningens förslag.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen framhållit att kunskapen om och\r\nstödet för enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och i den allmänna\r\nopinionen. Samtidigt är återgången till enprocentsnivån också en viktig\r\nsymbolfråga, varför utskottet, även av det skälet, ansett att det bör\r\nprioriteras. Utskottet anser mot denna bakgrund att en höjning av\r\nbiståndet till 1 % av BNI bör genomföras under mandatperioden, om det\r\nstatsfinansiella läget så medger.\r\nUtskottet understryker också vikten av att minska de fattiga ländernas\r\nskuldbörda och att skuldavskrivning måste ske på ett sådant sätt att det\r\nfrämjar utveckling och därmed fattigdomsbekämpning. En av de\r\ngrundläggande tankarna bakom HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor\r\nCountries) är att ge de fattiga och skuldtyngda länderna en möjlighet\r\natt permanent ta sig ur sin ohållbara skuldsituation. Skuldhållbarhet är\r\nen funktion av sund ekonomisk politik, koncessionella resurser,\r\ndirektinvesteringar, utveckling av exportmarknader, fattigdomsbekämpning\r\noch skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett stort eget\r\nansvar för hur deras framtida skuld utvecklas, och biståndets roll är\r\natt stödja denna process.\r\nKostnaderna för initiativets genomförande är så omfattande att\r\ninsatser från Sverige och andra likasinnade givare inte räcker till för\r\natt finansiera initiativet. Därför måste även de stora länderna axla sin\r\ndel av finansieringsbördan. Regeringen har därför varit drivande i\r\narbetet med att lägga fast en finansieringsprocess för HIPC-initiativet.\r\nRiksdagen beslutade i juni 2001 om ett nytt program för samarbetet med\r\nCentral- och Östeuropa för perioden 2002-2003. Programmet baseras på\r\nregeringens proposition 2000/01:119 Europa i omvandling - Sveriges\r\nutvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Enligt detta program\r\nstyrs samarbetet av tre riktlinjer: att främja EU-anpassningen i\r\nkandidatländerna, samt vad avser Ryssland, Ukraina och Vitryssland, att\r\nfrämja systemförändringar och integration i europeiska\r\nsamarbetsstrukturer och att främja relationerna med Sverige samt att\r\nlåta ett jämställdhetsperspektiv prägla samarbetet. Med\r\nsamarbetsländernas behov som utgångspunkt skall insatserna inriktas på\r\nsådana områden där Sverige har erkänd och efterfrågad kompetens. Svenska\r\nintressen skall tillgodoses såväl i utformningen av programmet som i\r\ndess genomförande, och den svenska resursbasen skall utnyttjas.\r\nUtskottet konstaterar att Sveriges bistånd till ungefär två\r\ntredjedelar kanaliseras i form av bilateralt bistånd. Utskottet menar\r\nvidare att det svenska biståndet bygger på ett nära samarbete mellan det\r\nsvenska samhället - staten och kommuner, enskilda organisationer,\r\nuniversitet och högskolor, näringsliv - och deras motparter i u-länder.\r\nAtt lägga ned denna bilaterala verksamhet och omdirigera resurserna till\r\nmultilaterala organisationer skulle få långtgående negativa konsekvenser\r\nför detta samarbete, som i sig utgör basen för Sveriges\r\nbiståndsengagemang och biståndsopinion.\r\nUtskottet framhåller att frivilliga organisationer gör viktiga\r\ninsatser i det svenska utvecklingssamarbetet. Det s.k. projektbidraget\r\när en av grundvalarna i samarbetet med de svenska enskilda\r\norganisationerna. Det innebär att organisationerna själva driver och\r\ngenomför en verksamhet som Sida ger bidrag till. Målsättningen är att\r\ngenom stöd till enskilda organisationers utvecklingssamarbete främja\r\nutveckling av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle och\r\nstärka de lokala samarbetsorganisationerna. Detta görs genom att den\r\nsvenska organisationen betonar kunskapsuppbyggnad och\r\nkompetensutveckling hos sina lokala samarbetspartner. Huvudregeln är att\r\norganisationen står för minst 20 % av det totala beloppet som egeninsats\r\nför ett projekt eller program. I dag förmedlas projektbidragen via 15\r\nramorganisationer som själva tar hand om alla ansökningar från sina\r\nunderorganisationer och presenterar dessa för Sida för beslut.\r\nUtskottet är av den bestämda uppfattningen att förtryck,\r\ndiskriminering eller bestraffning av människor på grund av deras\r\nsexuella läggning strider mot de mänskliga rättigheterna. Skydd för\r\nprivatliv och personlig säkerhet samt förbud mot diskriminering på grund\r\nav bl.a. kön, social härkomst eller ställning i övrigt finns stadgat i\r\nbl.a. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i den\r\ninternationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.\r\nDe principer och värderingar som ligger till grund för dessa\r\ninternationella instrument genomsyrar också det svenska\r\nutvecklingssamarbetet. Inom svenskt biståndssamarbete accepteras inte\r\nargument som hänvisar till kulturell, religiös eller liknande specifika\r\nförhållanden för att rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt för vidare detta\r\nsynsätt, och därför är någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida\r\ninte erforderlig.\r\nUtskottet anser regeringens förslag rörande utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd (propositionens yrkanden 1-6) vara väl avvägda\r\noch tillstyrker därför regeringens förslag. I konsekvens härmed menar\r\nutskottet att motionerna 2002/03:U211 (m) yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:U237 (m) yrkande 19, 2002/03:U284 (kd) yrkandena 21 och 30-32,\r\n2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 5, 2002/03:U293 (v) yrkande 2,\r\n2002/03:U294 (fp) yrkandena 9, 11, 12 och 23, 2002/03:U295 (m) yrkandena\r\n10, 11 och 22, 2002/03:U302 (c) yrkandena 1-3, 2002/03:U303 (m)\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:U313 (c) yrkande 29, 2002/03:U322 (m) yrkande\r\n6 samt 2002/03:Fi232 (fp) yrkande 13 bör avstyrkas.
\r\nReservationer\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes\r\nvilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd m.m. (punkt 1)\r\n(m)\r\n\r\nav Göran Lindblad och Ewa Björling (båda m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som\r\nutskottet angivit, för budgetåret 2003 anslag\r\ninom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i\r\nenlighet med Moderata samlingspartiets förslag\r\ni efterföljande specifikation. Riksdagen\r\nbifaller därmed delvis proposition 2002/03:1,\r\nvolym 4 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\npunkt 6 samt bifaller motionerna 2002/03:U237\r\nyrkande 19, 2002/03:U295 yrkandena 10, 11 och\r\n22, 2002/03:U303 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:U322 yrkande 6 och avslår proposition\r\n2002/03:1, volym 4 utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd punkterna 1 och 6\r\n(delvis) samt motionerna 2002/03:U211 yrkandena\r\n1 och 2, 2002/03:U284 yrkandena 21 och 30-32,\r\n2002/03:U293 yrkande 2, 2002/03:U294 yrkandena\r\n9, 11, 12 och 23, 2002/03:U302 yrkandena 1-3,\r\n2002/03:U313 yrkande 29 och 2002/03:Fi232\r\nyrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att de nya demokratierna kring\r\nÖstersjön och i övriga Central- och Östeuropa\r\nmåste betraktas på samma sätt som våra västliga\r\ngrannländer. Redan år 2004 kommer de att bli\r\nmedlemmar i Nato och EU och förmodligen kommer\r\nde på en generation att nå västeuropeisk\r\nlevnadsstandard. Bistånd är inte det naturliga\r\ntillståndet, det är i stället fråga om stöd\r\nunder en övergångsperiod. Handel,\r\ninvesteringar, politisk samverkan och utbyten\r\npå alla områden är det långsiktigt naturliga.\r\nStödet till Polen har i det närmaste upphört\r\noch insatserna i Estland är också nära att\r\nfasas ut. I Lettland och Litauen har övergången\r\ntill grannlandssamarbete inletts. Fokus i det\r\nsvenska stödet flyttas nu österut, från\r\nÖstersjöns östra strandstater till nordvästra\r\nRyssland samt till demokratiska krafter i\r\nVitryssland. Då flera länder beräknas vara EU-\r\nmedlemmar år 2004 görs en översyn av\r\nstödinsatserna fr.o.m. detta år. Vi anslår för\r\nutgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med\r\nCentral- och Östeuropa för budgetåret 2003\r\n50 000 000 kr mer än regeringen eller således\r\n799 000 000 kr.\r\n\r\nDet senaste decenniet har vi upplevt den\r\nsnabbaste fattigdomsavvecklingen hittills i\r\nmänsklighetens historia. Det beror på en snabb\r\nekonomisk tillväxt främst i Asien men även i\r\nett antal övriga u-länder. Ett land kan på bara\r\nen generation gå från absolut fattigdom till\r\nett relativt välstånd, och även kraftigt\r\nvanstyrda länder kan på ganska få år få till\r\nstånd en kraftig tillväxt. Det största\r\nutvecklingsproblemet finns bland Afrikas 38\r\nlåginkomstländer, som alla ligger söder om\r\nSahara och som har en tiondel av jordens\r\nbefolkning. I flera av dessa ökar fattigdomen\r\noch sjukdomarna, och särskilt hiv/aids-epidemin\r\nhar i många länder lett till dramatiskt\r\nförkortad medellivslängd. Vi anser att det\r\nviktigaste nu är att fokusera på\r\nfattigdomsutrotningen i Afrika, där problemen\r\när störst, och vi föreslår därför en\r\nomfördelning av anslagen för utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd i enlighet med de\r\nprioriteringar och förslag till förändringar\r\nsom anges i motionen (tabell 2).\r\nSkuldsättningen i de fattigaste länderna är\r\norimlig. Oftast bottnar skulderna i lån som\r\ngavs redan på 1970-talet från västerländska\r\nregeringar, internationella institutioner eller\r\ndet tidigare Sovjetunionen. Nu utgör skulderna\r\nen kvarnsten runt halsen för nya regimers\r\nutvecklingsambitioner. Om långivande\r\nstatsmakter och internationella organisationer\r\nbetedde sig mer som kommersiella långivare och\r\nskrev av låneförlusterna skulle både u-länderna\r\noch långivarna tjäna på detta. Huvuddelen av\r\ndessa lån borde skrivas av direkt, eftersom den\r\nstora majoriteten av de s.k. HIPC-länderna\r\n(Highly Indebted Poor Countries) inte klarar av\r\natt fullfölja sina åtaganden. En\r\nskuldavskrivning får inte ske på ett sådant\r\nsätt att misshushållning och korruption främjas\r\neller att krig finansieras. Avskrivningar skall\r\ndärför villkoras med en utvecklingsvänlig\r\npolitik inriktad på välståndets grundläggande\r\nförutsättningar: rättsstat, demokrati,\r\nmarknadsekonomi och utbildning. För att\r\ngarantera en utvecklingsorienterad politik kan\r\nman i ett initialt skede tänka sig en\r\növergångsperiod med ränte- och\r\namorteringsfrihet.\r\nFrigjorda resurser skall i första hand\r\nvillkoras till grundläggande utbildning och\r\nhälsovård. Ny statsupplåning bör endast ske för\r\ninfrastrukturprojekt som inte kan\r\nmarknadsfinansieras.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad vi framför. Vårt\r\nförslag lämnas med anledning av motionerna\r\n2002/03:U237 (m) yrkande 19, 2002/03:U295 (m)\r\nyrkandena 10, 11 och 22, 2002/03:U303 (m)\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2002/03:U322 (m) yrkande\r\n6.\r\n\r\n2. Ändring i Sidas regleringsbrev (punkt 2)\r\n(fp, v, c och mp)\r\n\r\nav Carl B Hamilton och Cecilia Nilsson\r\nWigström (båda fp),\r\nLars Ohly (v), Agne Hansson (c) och Lotta N\r\nHedström (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som framförs i reservation 2. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:U287 yrkande\r\n5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att Sverige i samband med\r\nbiståndsgivning skall ta upp en diskussion med\r\nberört land kring mänskliga rättigheter, och då\r\näven HBT-personers grundläggande rättigheter, i\r\nden anda som FN:s konvention om de mänskliga\r\nrättigheterna står för. Sidas regleringsbrev\r\nbör ändras i denna riktning så att man vid\r\nbiståndsgivning tar särskild hänsyn till HBT-\r\npersoners rättigheter.\r\n\r\nDet bör också i Sidas regleringsbrev\r\nframhållas att behovet av särskilda\r\nkapacitetshöjande insatser riktade till HBT-\r\npersoners egna organisationer är stort och bör\r\nprioriteras exempelvis såväl genom det\r\nbilaterala MR-stödet som genom stödet till\r\nutvecklingssamarbeten genom enskilda\r\norganisationer, och det bör också tydligt i\r\nSidas regleringsbrev framgå att det ligger ett\r\nstort ansvar på Sida att tydligt implementera\r\nHBT-perspektiven i policydokument som Sida\r\nanvänder för styrning av sin verksamhet. Detta\r\nbör riksdagen tillkännage för regeringen som\r\nsin mening.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad vi framför. Vårt\r\nförslag lämnas med anledning av motion\r\n2002/03:U287 (v, c, fp, mp) yrkande 5.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges\r\ninom parentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd (punkterna 1 och\r\n3) (fp)\r\n\r\nav Carl B Hamilton och Cecilia Nilsson\r\nWigström (båda fp).\r\n\r\nVi anser att fokus i svensk biståndspolitik och\r\ndebatt bör ligga på hur man långsiktigt gör\r\nbiståndet så effektivt och ändamålsenligt som\r\nmöjligt. Biståndets kvalitet är av avgörande\r\nbetydelse för mottagaren men också för givaren.\r\nBiståndets effektivitet och lämplighet har flera\r\ngånger kunnat ifrågasättas och kritiken mot\r\nbiståndsverksamheten har stundtals varit\r\nberättigat hård. Likafullt är fortsatt ambitiöst\r\nbistånd till utvecklingsländerna nödvändigt. Även\r\nom partnerskapstanken är viktig får den inte leda\r\ntill att Sverige söker behandla t.ex. en diktatur\r\nsom en jämbördig partner då detta skänker en\r\nlegitimitet åt makthavare som inte bör stödjas. Vi\r\nhar påpekat att Sverige i större utsträckning bör\r\nvälja även andra kanaler för biståndet än de som\r\nhar anknytning till u-ländernas regeringar. Det\r\nkan bl.a. handla om frivilligorganisationer som är\r\nverksamma i mottagarlandet.\r\n\r\nMöjligheterna att ge bistånd till uppbyggnad\r\nav politiska partier och uppbyggnad av\r\npartisystem var länge begränsade i Sverige till\r\nskillnad från exempelvis Tyskland. En\r\nförsöksverksamhet av stöd genom partinära\r\norganisationer har genomförts och utvärderats\r\noch visar att denna sorts bistånd har givit\r\nmycket positiva effekter. Genom att stärka\r\npolitiska partier har hela\r\ndemokratiseringsprocessen tagit stora steg\r\nframåt och ny kompetens inom ett viktigt område\r\nhar byggts upp.\r\nEnskilda människor och enskilda\r\norganisationer utgör själva basen för\r\nbiståndsviljan. Utredningar som gjorts rörande\r\nbiståndet visar också att internationellt\r\nsolidaritetsarbete genom enskilda\r\norganisationer är effektivt och ofta vilar på\r\nstor erfarenhet. Korta beslutsvägar och\r\nobyråkratiskt sätt att arbeta gör att hjälpen\r\ngenom frivilligorganisationer är\r\nkostnadseffektiv och når fram. Arbetet sker\r\nofta i små lokalt förankrade projekt, med en\r\nmycket nära kontakt mellan de engagerade\r\nmänniskorna i Sverige och deras\r\nsamarbetspartner.\r\nInformationsarbetet hos enskilda\r\norganisationer i Sverige utgör en allt större\r\ndel av deras verksamhet. Genom seminarier,\r\ndebatter, utbyte mellan utvecklingsländerna och\r\nSverige väcker man intresset och ökar\r\nmedvetenheten hos inte minst den yngre\r\ngenerationen för globala frågor. De stora\r\nbiståndsorganisationerna har haft en\r\nsärställning bland de enskilda organisationerna\r\ni det att de blivit s.k. ramorganisationer.\r\nGruppen av ramorganisationer bör successivt\r\nkunna ändras och nya organisationer bör kunna\r\ntillkomma. Folkpartiet vill anslå 116 miljoner\r\nkronor ytterligare till delposten Enskilda\r\norganisationer utöver regeringens förslag.\r\nFörutom att gå i spetsen för ökad frihandel\r\nskall Sverige också gå i täten för ett\r\nomfattande bistånd för att stärka de strukturer\r\nsom gör att också de fattigaste får del av\r\ntillväxtens frukter. Fortfarande står\r\nhundratals miljoner människor helt vid sidan av\r\noch har aldrig kommit med i\r\nglobaliseringsprocesserna. Vi anser att Sverige\r\nskall vara ett föredöme i EU och gå i spetsen\r\nför en generös biståndspolitik. Folkpartiet\r\nvill därför se en kraftfull satsning på bistånd\r\nde kommande åren. Vi föreslår att biståndet\r\nhöjs totalt med mer än 1 700 miljoner kronor\r\nutöver regeringens förslag åren 2003-2004. Vårt\r\nförslag innebär att den totala biståndsramen\r\nuppgår till 0,85 % av BNI för år 2003\r\nrespektive 0,90 % av BNI för år 2004. Med vår\r\nföreslagna ökningstakt kommer enprocentsmålet\r\natt vara återställt under mandatperioden.\r\nStörre satsningar bör även göras på de\r\nskuldavskrivningar som gynnar de fattiga\r\nmänniskorna i de fattigaste länderna. Det är\r\nviktigt att notera att all skuldavskrivning\r\ninte är gynnsam utan kan leda till slöseri,\r\nt.ex. i fall när en korrupt regim får nya\r\nmöjligheter att berika sig själv genom förnyad\r\nupplåning utomlands. Det är orimligt att sådana\r\nsvårt skuldsatta u-länder som ändrat kurs och\r\när på rätt väg i sin utveckling tvingas stå\r\nunder fortsatta krav att betala av dessa lån.\r\nDet internationella initiativet för de\r\nfattigaste och mest skuldtyngda länderna, det\r\ns.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor\r\nCountries), bör drivas vidare. Huvuddelen av\r\nlånen borde skrivas av direkt, eftersom den\r\nstora majoriteten av HIPC-länderna inte klarar\r\nav att fullfölja sina åtaganden.\r\nSkuldavskrivningar måste dock förses med\r\nvillkor avseende ekonomiska och demokratiska\r\nreformer. Vi föreslår att ytterligare 500\r\nmiljoner kronor anslås till satsningar på\r\nekonomiska reformer och skuldavskrivningar\r\nutöver regeringens förslag.\r\n\r\n2. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd (punkterna 1,\r\n3-4) (kd)\r\n\r\nav Rosita Runegrund (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti- och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning\r\nav den ekonomiska politiken och budgetpolitiken\r\nän den regeringen och dess stödpartier\r\nföreslår. Kristdemokraternas budgetalternativ\r\ntar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar genom strukturella\r\nreformer för minskad ohälsa, förbättrad\r\nlönebildning och strategiska skattesänkningar\r\npå arbete och sparande. Därigenom skapas\r\nförutsättningar för att sysselsättningen skall\r\nkunna öka i en sådan utsträckning att välfärden\r\ntryggas för alla.\r\n\r\nDet handlar bl.a. om arbetsmarknaden som\r\nmåste göras mer flexibel och där den kraftigt\r\nökande sjukfrånvaron måste mötas med en\r\nförbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Det\r\nhandlar om skatterna på arbete och företagande\r\nsom måste sänkas och på sikt anpassas till\r\nomvärldens betydligt lägre skattetryck. Det\r\nhandlar också om det svenska konkurrenstrycket\r\nsom måste förbättras. Vidare måste den\r\noffentliga sektorn förnyas för att bättre möta\r\nkonsumenternas/brukarnas behov och bättre\r\ntillvarata personalens kompetens och idéer.\r\nDessutom måste valfriheten inom\r\nfamiljepolitiken öka, rättsväsendet\r\nåterupprättas, pensionärernas ekonomiska\r\nsituation stärkas och infrastrukturen\r\nförbättras.\r\nMålet med våra reformer på dessa områden är\r\natt skapa förutsättningar för en uthållig\r\ntillväxt på åtminstone 3 % över en\r\nkonjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka\r\nutan att inflationen tar fart, där den\r\nenskildes valfrihet, personliga ansvar och\r\nvälfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,\r\ndär den offentliga sektorn kan vitaliseras och\r\nmöta ökande behov utan att jagas av krympande\r\nskattebaser och där statens finanser blir\r\nmindre konjunkturkänsliga.\r\nJag anser att FN skall uppmanar sina\r\nmedlemsländer att avsätta minst 0,7 % av\r\nbruttonationalprodukten (BNP) till bistånd. Det\r\när inte orimligt att hävda att ett stort antal\r\nländer kan klara sig med 99,3 % av sina totala\r\ninkomster. Statistiken visar emellertid att\r\ngenomsnittet av i-länders bistånd 1997 enbart\r\nuppgick till 0,25 % av BNI, dessutom har\r\növerföringen av resurser från i-länder till u-\r\nländer minskat under senare år. Sverige har\r\nunder lång tid haft en hög biståndsprofil och\r\nframstått som ett föredöme för andra länder.\r\n1968 beslutade en enig riksdag att det svenska\r\nbiståndet skulle uppgå till 1 % av vårt lands\r\nBNP. Det nuvarande målet har bara uppnåtts två\r\ngånger. Båda gångerna med icke-socialistiska\r\nregeringar och senast 1992, då rekordnivån\r\n1,03 % uppnåddes. Den nuvarande regeringens\r\nbiståndspolitik innebar att utbetalningar för\r\nbiståndet 1999 knappt översteg \"skammens gräns\"\r\npå 0,7 % av BNI.\r\nJag anser att biståndet i största möjliga mån\r\nbör styras av behovet i omvärlden. I dag är\r\nbehoven för utvecklingsinsatser enorma, och\r\ndärför behövs ett kraftigt internationellt\r\nbistånd. Behoven överstiger vida de insatser\r\nsom görs av i-länderna. FN rekommenderar att\r\n0,7 % av BNI går till biståndsinsatser, och vi\r\nanser att Sverige bör ta ett större ansvar och\r\nkunna avvara 1 % av Sveriges BNI. Dessutom är\r\ndet viktigt att underlätta för frivilliga\r\nbidrag från den svenska befolkningen, vilket\r\nbl.a. skulle kunna göras genom att införa\r\navdragsrätt för gåvor och bistånd. Genom ett\r\ngeneröst bistånd kan Sverige vara ett föredöme\r\nför andra länder och därigenom ge\r\nförutsättningar för att resurser skapas som\r\ninnebär att antalet fattiga minskar. I vårt\r\nbudgetförslag föreslår vi därför att\r\nbiståndsramen för de kommande två åren höjs med\r\ntotalt 1,1 miljarder kronor jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\nRiksdagsmajoriteten bestående av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister har nu genom förslag till ramar\r\nför de olika utgiftsområdena samt beräkningen\r\nav statens inkomster ställt sig bakom en annan\r\ninriktning av politiken i det första\r\nrambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar\r\nvi i detta särskilda yttrande den del av vår\r\npolitik som rör utgiftsområde 7 Internationellt\r\nbistånd och som vi skulle ha yrkat bifall till\r\nom vårt förslag till ramar hade vunnit\r\nriksdagens bifall i den första beslutsomgången.\r\nFör många utvecklingsländer utgör skuldbördan\r\nett enormt problem som kraftigt begränsar och\r\nibland omöjliggör deras möjligheter att\r\nutvecklas. I många av de fattigaste länderna\r\növerskrider enbart räntekostnaderna för lånen\r\nintäkterna från länders export. Utlandsskulden\r\nför de fattigaste länderna är både i absoluta\r\ntal och som andel av BNP och export avsevärt\r\nstörre i dag än för 10 eller 20 år sedan. För\r\natt de värst skuldsatta länderna skall ta sig\r\nur skuldkrisen krävs att de för en konsekvent\r\nekonomisk politik som kan främja utveckling och\r\ntillväxt. För att skriva av skulderna måste\r\nvillkor och krav ställas på en sund ekonomisk\r\npolitik, en demokratisk utveckling och respekt\r\nför mänskliga rättigheter.\r\nVi anser att skuldavskrivningar är nödvändiga\r\nför att dessa länder skall ha en möjlighet till\r\nekonomisk tillväxt. Vi kräver att Sverige bör\r\nvara ett föredöme i det internationella\r\nsamfundet och leda den globala opinionen för\r\nskuldavskrivningar. Vi föreslår ökade medel för\r\ndet bilaterala utvecklingssamarbetet. Till\r\nanslagsposten Ekonomiska reformer, där\r\nskuldavskrivningar ingår, tillskjuter vi\r\nytterligare 200 miljoner kronor för att Sverige\r\nskall föregå med gott exempel och leda den\r\ninternationella opinionen. Därutöver\r\nprioriteras Humanitärt bistånd genom ett extra\r\nanslag på 100 miljoner utöver regeringens\r\nbudget. Det senaste året har ett flertal\r\nkatastrofer i vår omvärld visat på betydelsen\r\nav förbättrade förberedelser av det humanitära\r\nbiståndet. För att lyfta frågor om Mänskliga\r\nrättigheter och demokrati, föreslår vi att en\r\nny delpost upprättas med samma namn. För detta\r\nanslår vi 200 miljoner utöver det som\r\nregeringen redan lägger på bistånd för\r\nmänskliga rättigheter och demokrati.\r\n\r\nBistånd till Central- och Östeuropa\r\n\r\nInom kort har förhoppningsvis 12 nya länder i\r\ncentrala och östra Europa blivit EU-medlemmar.\r\nDet är helt nödvändigt att det utvidgade EU\r\ntänker igenom sin relation till länderna öster\r\nom den utvidgade unionen, och vi menar att EU\r\nmåste visa en öppen attityd mot sin omvärld.\r\n\r\nVi anser att det är utmärkt att regeringen\r\nhöjer anslaget till samarbetet med Central- och\r\nÖsteuropa. Samtidigt måste vi framhålla att de\r\nanslagna 749 miljonerna för 1993 är mycket lågt\r\ntilltagna med hänsyn till den flora av\r\nmålsättningar som framgår av\r\nbudgetpropositionen. Behovet av svenskt stöd\r\ntill kandidatländerna minskar successivt,\r\nsamtidigt ökar behovet av insatser i t.ex.\r\nRyssland, Ukraina och Vitryssland. Vi menar att\r\ndessa länders behov motiverar ett ytterligare\r\nutvidgat utvecklingssamarbete från Sveriges\r\nsida. Regeringen bör ge högsta prioritet åt\r\nvissa allvarliga MR-brott, inte minst\r\nmänniskosmuggling och sexuell exploatering. Här\r\nkan Sverige bl.a. bedriva opinionsarbete som\r\ntar sin utgångspunkt i jämställdhet och\r\nuppvärdering av kvinnors situation. Även\r\ngränsbevakning och kamp mot den organiserade\r\nbrottsligheten bör få status som eget\r\nhuvudområde i samarbetet.\r\nI samarbetet med särskilt Vitryssland är det\r\nviktigt att Sverige använder sig av frivilliga\r\nbiståndsorganisationers kompetens och\r\nkontaktnät. För människorna som lever på Balkan\r\när det viktigt att få signaler från övriga\r\nvärlden som visar att vi bryr oss om deras\r\nsituation och att vi är intresserade av att\r\nhjälpa dem till en dräglig livssituation.\r\nBalkan är i högsta grad EU:s problem och vi bör\r\nge hjälp och stöd till de krafter på Balkan som\r\neftersträvar försoning, verklig demokrati och\r\nsom verkar för respekt för de mänskliga\r\nrättigheterna. Omvärldens bistånd till\r\nBalkanländerna koncentreras till stor del på\r\nåteruppbyggnad av infrastruktur, hus och vägar.\r\nVi menar att ett helt avgörande led i\r\nåteruppbyggnaden av det konfliktförödda Balkan\r\när satsningar på immateriella frågor som\r\ninstitutionsuppbyggnad, mänskliga rättigheter\r\noch demokrati. Det handlar inte minst om\r\nutbildningssatsningar på viktiga områden, som\r\nsamhällsadministratörer, jurister, poliser och\r\nlärare. För att skapa förståelse och försoning\r\nkrävs att all utbildningsverksamhet präglas av\r\nrespekten för de mänskliga rättigheterna och\r\nför rättsstatens principer.\r\nSverige borde utröna vilka möjligheter som\r\nfinns för en internationell konferens kring\r\ntransnationell brottslighet kopplad till\r\nBalkan, till vilken företrädare för\r\npolisväsende, åklagar- och domstolsväsende,\r\nunderrättelse- och säkerhetsorganisationer,\r\nföreträdare för den akademiska världen samt\r\njournalister bjuds in. Ett viktigt syfte med en\r\nsådan konferens bör vara att, med utgångspunkt\r\ni en toppmötesdeklaration, utarbeta konkreta\r\nriktlinjer för hur det praktiska arbetet skall\r\ngenomföras och samordnas.\r\nDen internationella konferensen bör föregås\r\nav genomförandet av en brett upplagd studie som\r\nsyftar till att kartlägga den organiserade\r\nbrottsligheten på Balkan och dess förgreningar\r\ni Europa och i världen samt komma med förslag\r\ntill konkreta åtgärder för brottsbekämpning och\r\nsamordning av denna. En sådan studie kan till\r\nexempel genomföras under huvudmannaskap av\r\nnågon av de svenska underrättelse- och\r\nsäkerhetsorganisationerna, men med deltagande\r\nav motsvarande organisationer från övriga EU-\r\nländer.\r\n\r\n3. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd (punkt 1) (c)\r\n\r\nav Agne Hansson (c).\r\n\r\nEn generös biståndspolitik kan försvaras både\r\nav moraliska och egoistiska skäl. I längden är\r\ndet omöjligt att försvara de enorma och växande\r\nklyftor världen ser i dag. För västvärlden är\r\ndet både en rättvisefråga och en\r\nsäkerhetsfråga. Grogrunden för stöd till\r\nterrororganisationer och fundamentalism ligger\r\ni fattigdomen och utanförskapet. Sverige ger\r\nredan i dag ett förhållandevis generöst\r\nbistånd, inte minst i jämförelse med många\r\nandra länder. Dock uppnås ännu inte det mål om\r\n1 % av BNI i bistånd som Sverige satt upp.\r\nEnligt Centerpartiets uppfattning är det\r\nangeläget att målet nås och att ökningen nu\r\nsker i en snabb och jämn takt. Vi föreslår en\r\nomfördelning av anslagen för utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd i enlighet med de\r\nprioriteringar och förslag till förändringar\r\nsom anges i motionen (tabell 2) så att Sverige\r\nsenast 2005 skall ha uppnått enprocentsmålet.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n
\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionen 2002/03:1 utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd föreslår regeringen att\r\nriksdagen\r\n\r\n1. fastställer biståndsramen för\r\ninternationellt utvecklingssamarbete till\r\n0,81 procent av vid budgeteringstillfället\r\nberäknad bruttonationalinkomst (BNI) för\r\n2003,\r\n\r\n2. bemyndigar regeringen att under år 2003 för\r\nreservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet\r\ngöra ekonomiska åtaganden som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på\r\nhögst 22 883 000 000 kronor efter år 2003\r\n(avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska\r\nåtaganden),\r\n\r\n3. bemyndigar regeringen att under år 2003 för\r\nreservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet\r\nställa ut garantier som inklusive tidigare\r\nställda garantier uppgår till ett belopp om\r\nhögst 12 000 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1\r\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden),\r\n\r\n4. bemyndigar regeringen att under år 2003 för\r\nreservationsanslaget 9:1 Samarbete med\r\nCentral- och Östeuropa göra ekonomiska\r\nåtaganden som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 900 000\r\n000 kronor efter år 2003 (avsnitt 4.8.1\r\nBemyndigande om ekonomiska åtaganden),\r\n\r\n5. bemyndigar regeringen att under år 2003 för\r\nreservationsanslaget 9:2 Avsättning för\r\nförlustrisker vad avser garantier för\r\nfinansiellt stöd och exportkreditgarantier\r\nställa ut garantier för finansiellt stöd till\r\nländer i Central- och Östeuropa som inklusive\r\ntidigare ställda garantier uppgår till ett\r\nbelopp om högst 950 000 000 kronor (avsnitt\r\n4.8.2 Regeringens överväganden),\r\n\r\n6. för budgetåret 2003 anvisar anslagen under\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\nAnslag Anslagstyp\r\nRegeringens\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886\r\n126\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740\r\nutvecklingssamarbete (Sida)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.) 1 000\r\navser garantier för finansiellt stöd och\r\nexportkreditgarantier\r\n-----------------------------------------------------------\r\nSumma 17 140\r\n303\r\n-----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:U211 av Inger René (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att avveckla Sveriges\r\nbilaterala bistånd.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att lägga ned Sida.\r\n\r\n2002/03:U237 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n19. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 9:1\r\nSamarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret\r\n2003 50 000 000 kr mer än regeringen eller således 799\r\n000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:U284 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att öka satsningarna i det\r\ninternationella samfundet för skuldavskrivningar för\r\nde allra fattigaste länderna.\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att snabbare återgå till 1 %\r\nav BNI i internationellt bistånd.\r\n\r\n31. Riksdagen beslutar om underindelningen av anslag 1.2\r\nBilateralt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen (tabell 4).\r\n\r\n32. Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande till regeringens förslag anslagen under\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nBelopp i tusental kronor\r\n--------------------------------------------------------\r\nAnslag Regeringens\r\nFörändring\r\nförslag\r\n--------------------------------------------------------\r\n8:1 Biståndsverksamhet 15 886 +500 000\r\n126\r\n--------------------------------------------------------\r\nSumma 17 140 +500 000\r\n303\r\n--------------------------------------------------------\r\n2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Sidas regleringsbrev.\r\n\r\n2002/03:U293 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skuldavskrivning.\r\n\r\n2002/03:U294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om betydelsen av bistånd förmedlat via\r\nenskilda organisationer.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en återgång till enprocentsmålet senast\r\n2006.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av större satsningar på\r\nskuldavskrivningar och ekonomiska reformer.\r\n\r\n23. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd enligt uppställning:\r\n\r\nBelopp i miljontal kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\nAnslag Regeringens\r\nAnslagsförändring\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8:1 Biståndsverksamhet 15 886 +936\r\n-----------------------------------------------------------\r\nSumma 16 390 +936\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2002/03:U295 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skuldavskrivningar inte får ske på ett sådant sätt att\r\nmisshushållning och korruption främjas.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att frigjorda resurser från skuldavskrivningar i första hand\r\nskall användas till grundläggande utbildning och hälsovård.\r\n\r\n22. Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende budgetområde 7\r\nInternationellt bistånd enligt vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:U302 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt\r\nföljande uppställning:\r\n\r\nBelopp i tusental kronor\r\n-------------------------------------------------------\r\nAnslag Regeringens\r\nAnslagsförändring\r\nförslag\r\n-------------------------------------------------------\r\n8:1 Biståndsverksamhet 15 886 126 +500 000\r\n-------------------------------------------------------\r\n8:2 Styrelsen för internationellt 492 740 -9 000\r\nutvecklingssamarbete (Sida)\r\n-------------------------------------------------------\r\nSumma 17 140 303 +491 000\r\n-------------------------------------------------------\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ökningar av an\r\nslag inom\r\nanslagsposten 3.5.1 Multilateralt utvecklingssamarbete.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om\r\nökningar av anslag inom anslagsposten 3.5.2 Bilateralt utvecklingssamarbete.\r\n\r\n2002/03:U303 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 8:1 Biståndsverksamhet\r\n för\r\nbudgetåret 2003 13 741 126 000 kr.\r\n\r\n2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med Central-\r\n och\r\nÖsteuropa för budgetåret 2003 50 000 000 kr mer än regeringen eller således\r\n799\r\n000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs\r\nom att enprocentsmålet skall uppnås senast 2005.\r\n\r\n2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om\r\nskuldavskrivningar.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 7\r\nInternationellt bistånd enligt uppställningen i tabell 9.\r\n\r\n
\r\nBilaga 2\r\n\r\nTabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslagsfördelning\r\nför\r\nutgiftsområde 7 Internationellt bistånd\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag AnslagstypRegeringens(m) (fp) (kd) (c)\r\nförslag\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886 -2 145 +936 +500 000 +500\r\n126 000 000 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740 -9 000\r\nutvecklingssamarbete (Sida)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000 +50 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.)\r\navser garantier för finansiellt stöd och 1 000\r\nexportkreditgarantier\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nSumma 17 140 -2 095 +936 +500 000 +491\r\n303 000[1] 000 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: I moderaternas motion överensstämmer inte\r\nanslagsuppdelningen med propositionens förslag.\r\nModerata samlingspartiet anser att det år 2004\r\nbör ske en total skuldavskrivning för de högt\r\nskuldsatta låginkomstländerna.\r\nTabell 2. Anslag utgiftsområde 7\r\n\r\nInternationellt bistånd - 2003\r\ntusental kronor\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n| | 2003 | 2003 | 2003| 2003| 2003\r\n|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n| | Reg | (m) | (fp)| (kd)| (c)|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|8:1 Biståndsverksamhet | 15 886| -2 145|936| 500|\r\n500 |\r\n| | 126 | 500 | 000 | 000 | 000|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|8.1.1 Multilateralt | 5 105 000|-1 020|| | |\r\n| | | 500 | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|FN:s ekonomisk och social | 2 012 000|-496 500|| | |\r\n|verksamhet | | | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|UNDP | 550 000| -450 000|| |\r\n50 |\r\n| | | | | | 000|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|UNCDF | 50 000| | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Unicef | 300 000| -100 000|10 000||\r\n30 |\r\n| | | | | | 000|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Unifem | 14 000| | 10 000| |\r\n20 |\r\n| | | | | | 000|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|UNFPA | 185 000| | 50 000| | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|WFP | 210 000| | 10 000| |\r\n10 |\r\n| | | | | | 000|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|UNHCR | 400 000| 30 000|50 000| |\r\n40 |\r\n| | | | | | 000|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|UNRWA | 175 000| | 10 000| | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Narkotikainsatser genom FN | 50 500| 5 000| | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Habitat | 8 000| | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|UNAIDS | 60 000| 22 000|50 000| |\r\n50 |\r\n| | | | | | 000|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Unido | 9 500| -3500| | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|WHO | | | 10 000| | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Internationella | 1 749 000|-204 000|| | |\r\n|finansieringsinstitut | | | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Världsbanksgruppen | 861 000| | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Regionala utv. banker | 472 000| | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Övriga utvecklingsbanker | 416 000| | | | |\r\n|och fonder | | | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Övrigt multilateralt | 865 000| -320 000|35 000|| |\r\n|samarbete | | | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Miljöinsatser | 219 000| -75 500|30 000|| |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Konfliktförebyggande | 170 000| -80 000|35 000|| |\r\n|insatser | | | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Övriga multilaterala | 431 000| -154 500|| | |\r\n|insatser | | | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Multilateral | 45 000| -10 000|| | 5\r\n000 |\r\n|handelsrelaterad | | | | | |\r\n|biståndsverksamhet | | | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Europeiska | 479 000| | | | |\r\n|utvecklingsfonden | | | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|8:1.2 Bilateralt | 10 680| -1 125| | | |\r\n| | 000 | 000 | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Afrika | 2 720 000|| | |\r\n200 |\r\n| | | | | | 000|\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Nya Afrikaanslag (m) | | 2 565| | | |\r\n| | | 000 | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Förberedelse inför total | | | | | |\r\n|skuldavskrivning år 2004 | | 150 000|| | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Snabb fattigdomsavveckling | | 2 000| | | |\r\n|i Afrika | | 000 | | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Konflikthantering i Afrika | | 400 000|| | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Utvecklingsenhet i Afrika | | 15 000| | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n|Asien | 1 670 000|-1 265|-500| | |\r\n| | | 000 | 000 | | |\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n\r\n--------------------------------------------------------------\r\n| |2003 | 2003 |2003 |2003 |2003|\r\n--------------------------------------------------------------\r\n| |Reg | (m) |(fp) |(kd) |(c) |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|Latinamerika |810 000|-585 000|20 000| | |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|Europa |830 000| | | | |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|Globala | 1 330 | -1 150 | | | 10|\r\n|utvecklingsprogram | 000 | 000 | | | 000|\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|U-krediter |500 000| | | | |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|Enskilda organisationer |940 000| 60 000 | 116 | | 135|\r\n| | | | 000 | | 000|\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|Humanitärt och | | | | | |\r\n|konfliktförebyggande | 1 100 | | | 100 | 100|\r\n|bistånd | 000 | | | 000 | 000|\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|Ekonomiska reformer |720 000|-720 000| 500 | 200 | 75|\r\n| | | | 000 | 000 | 000|\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|Information |60 000 |-60 000 | | | |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|Nytt anslag | | 30 | 500 |200 000[4]||\r\n| | | 000[2] |000[3]| | |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|8:1.3 Övrigt |101 126| | | | |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|8:2 SIDA |492 740| | | | -9|\r\n| | | | | | 000|\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|8:3 Nordiska |11 437 | | | | |\r\n|Afrikainstitutet | | | | | |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n|B. Central- och |750 000| 50 000 | | | |\r\n|Östeuropa | | | | | |\r\n--------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[2]: Nytt anslag - oberoende utvärderingsenhet (m).\r\n[3]: Nytt anslag - mänskliga rättigheter (fp).\r\n[4]: Nytt anslag - särskilda insatser för demokrati och MR (fp)." }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 7 punkterna 1 och 6 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 13, 2002/03:U211 yrkandena 1 och 2, 2002/03:U237 yrkande 19, 2002/03:U284 yrkandena 21 och 30-32, 2002/03:U293 yrkande 2, 2002/03:U294 yrkandena 9, 11, 12 och 23, 2002/03:U295 yrkandena 10, 11 och 22, 2002/03:U302 yrkandena 1-3, 2002/03:U303 yrkandena 1 och 2, 2002/03:U313 yrkande 29 och 2002/03:U322 yrkande 6.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"m\"", "votering_id": "6CEF970F-FE04-11D6-AF6D-0004755038F6", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "137", "0", "0", "7" ] }, { "td": [ "m", "0", "50", "0", "5" ] }, { "td": [ "c", "3", "0", "17", "2" ] }, { "td": [ "fp", "43", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "kd", "1", "0", "30", "2" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "15", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "223", "50", "47", "29" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6CEF970F-FE04-11D6-AF6D-0004755038F6", "rm": "2002/03", "bet": "UU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Ändring i Sidas regleringsbrev", "forslag": "", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "2", "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"", "votering_id": "6CEF9710-FE04-11D6-AF6D-0004755038F6", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, fp, v, mp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "136", "0", "1", "7" ] }, { "td": [ "m", "51", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "c", "0", "20", "0", "2" ] }, { "td": [ "fp", "1", "42", "0", "5" ] }, { "td": [ "kd", "31", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "v", "0", "24", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "0", "14", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "219", "100", "1", "29" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6CEF9710-FE04-11D6-AF6D-0004755038F6", "rm": "2002/03", "bet": "UU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Åtaganden och garantier under budgetåret 2003", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 7 punkterna 2 och 3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Utfästelser under budgetåret 2003 för Öst- och Centraleuropa", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 7 punkt 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Avsättning för förlustrisker och exportkreditgarantier", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 7 punkt 5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Ändring i Sidas regleringsbrev", "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2002-11-07 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2002-11-12 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2002-11-14 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2002-12-03 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2002-12-06 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2002-12-06 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "B2", "namn": "Bordläggning 2", "datum": "2002-12-09 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "2", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2002-12-10 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2002-12-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2002-12-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2002-12-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-21 15:36:10" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen godkände regeringen förslag om 17,1 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd för 2003. Biståndsramen blir därmed 0,81 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 2003. ", "dok_id": "GQ01UU2", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Anslag till internationellt bistånd (UU2)", "dok_id": "GQ01UU2", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-21 15:36:10" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GQ01UU2", "systemdatum": "2017-10-20 10:24:29" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringen förslag om 17,1 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd för 2003. Biståndsramen blir därmed 0,81 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 2003.
", "dok_id": "GQ01UU2", "systemdatum": "2016-01-26 17:45:32" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Anslag till internationellt bistånd (UU2)", "dok_id": "GQ01UU2", "systemdatum": "2016-01-26 17:45:32" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GQ01UU2", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200203_uu_2.docx", "filstorlek": "132802", "filtyp": "docx", "titel": "Internationellt bistånd", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E217990A-E87A-479C-801F-E8823705CC99" }, { "dok_id": "GQ01UU2", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200203_uu_2.pdf", "filstorlek": "451668", "filtyp": "pdf", "titel": "Bilaga: bet_200203_uu_2", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3F837FBF-86B8-4D32-9DEF-04843CC9FD26" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion", "ref_dok_id": "GQ02Fi232", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Fi232", "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U211 Biståndspolitiken och SIDA", "ref_dok_id": "GQ02U211", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U211", "ref_dok_titel": "Biståndspolitiken och SIDA", "ref_dok_subtitel": "av Inger René (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U237 Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa", "ref_dok_id": "GQ02U237", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U237", "ref_dok_titel": "Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa", "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U284 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd", "ref_dok_id": "GQ02U284", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U284", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd", "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U287 Internationellt arbete gällande HBT", "ref_dok_id": "GQ02U287", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U287", "ref_dok_titel": "Internationellt arbete gällande HBT", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, S, FP, V, C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U293 Världstoppmötet om hållbar utveckling", "ref_dok_id": "GQ02U293", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U293", "ref_dok_titel": "Världstoppmötet om hållbar utveckling", "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U294 Global solidaritet", "ref_dok_id": "GQ02U294", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U294", "ref_dok_titel": "Global solidaritet", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U295 Utrotning av fattigdomen med fokus på Afrika", "ref_dok_id": "GQ02U295", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U295", "ref_dok_titel": "Utrotning av fattigdomen med fokus på Afrika", "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U302 Internationellt bistånd, utgiftsområde 7", "ref_dok_id": "GQ02U302", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U302", "ref_dok_titel": "Internationellt bistånd, utgiftsområde 7", "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U303 Internationellt bistånd, utgiftsområde 7", "ref_dok_id": "GQ02U303", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U303", "ref_dok_titel": "Internationellt bistånd, utgiftsområde 7", "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U313 Internationellt bistånd", "ref_dok_id": "GQ02U313", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U313", "ref_dok_titel": "Internationellt bistånd", "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U322 Sverige i världen", "ref_dok_id": "GQ02U322", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U322", "ref_dok_titel": "Sverige i världen", "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003", "ref_dok_id": "GQ031", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "1", "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2002-12-11", "ref_dok_id": "GQ0934", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "34", "ref_dok_titel": "2002-12-11", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2002-12-10", "ref_dok_id": "GQ0933", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "33", "ref_dok_titel": "2002-12-10", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2002/03:51", "ref_dok_id": "GQ0K51", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "51", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:51", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" } ] } } }