\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\n\r\nI betänkandet behandlas 26 motionsyrkanden från\r\nallmänna motionstiden 2002 om olika\r\nstudiestödsfrågor. Samtliga yrkanden avstyrks av\r\nutskottet.\r\n\r\nYrkandena handlar om studiefinansieringssystem för\r\nhögskoleutbildning och vuxenutbildning, studiestöd\r\nför vuxna romer, studiestöd vid\r\ndeltidssjukskrivning, studiemedel för\r\nutlandsstudier, studiemedelsvillkor vid vissa\r\nyrkesutbildningar, återbetalning m.m. av studielån,\r\nunderättelse till föräldrar när elev som är myndig\r\nskolkar, examensbonus samt studiemedelsvillkor m.m.\r\nför elitidrottare.\r\nI betänkandet finns reservationer från Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de\r\nGröna.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nMed hänvisning till de motiveringar som framförs\r\nunder Utskottets överväganden föreslår utskottet att\r\nriksdagen fattar följande beslut.\r\n\r\n1. Nytt studiestödssystem\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub452 yrkande 1 och\r\n2002/03:Ub487 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n2. Studiestöd för vuxna romer\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub484 och\r\n2002/03:Sf293 yrkande 4.\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n3. Studiestöd för vuxenutbildning i\r\növrigt\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub355,\r\n2002/03:Ub395,\r\n2002/03:Ub452 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub490 yrkande 6 och\r\n2002/03:Ub548.\r\nReservation 4 (kd)\r\n\r\n4. Barntillägg i studiemedelssystemet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:So454 yrkande 3.\r\n\r\n5. Studiemedel vid deltidssjukskrivning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub405,\r\n2002/03:Ub439 och\r\n2002/03:Ub482.\r\n\r\n6. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk\r\nhögskoleutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub359.\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n7. Studiemedel vid studier utomlands\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub254 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8. Studiemedel vid vissa\r\nyrkesutbildningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub394 och\r\n2002/03:Ub467.\r\n\r\n9. Avskrivning av studielån för att främja\r\nbosättning i glesbygd\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub344,\r\n2002/03:Ub529 och\r\n2002/03:N302 yrkande 2.\r\n\r\n10. Bonus vid förtida återbetalning av\r\nstudielån\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub284 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub452 yrkande 10.\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n11. Underrättelse till föräldrar när elev\r\nsom är myndig skolkar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub429 yrkande 10.\r\n\r\n12. Examensbonus\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 5.\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n13. Studiemedelsvillkor m.m. för\r\nelitidrottare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Kr297 yrkande 5.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 mars 2003\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan\r\nBjörkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),\r\nMajléne Westerlund Panke (s), Inger Davidson (kd),\r\nNils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise\r\nMalmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen\r\n(c), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela\r\nValtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén\r\n(s), Tobias Billström (m) och Lennart Gustavsson\r\n(v).
\r\n2002/03\r\n\r\nUbU7\r\n\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nUnder allmänna motionstiden 2002 väcktes 90\r\nmotionsyrkanden om studiestödsfrågor. Ett drygt\r\nsextiotal av dessa behandlades i utskottets\r\nbudgetbetänkande för utgiftsområde 15 Studiestöd\r\n(bet. 2002/03:UbU2). Återstående yrkanden behandlas\r\nhär.\r\n\r\nFörst tar utskottet upp yrkanden med övergripande\r\nförslag om studiefinansieringssystem för\r\nhögskoleutbildning och vuxenutbildning. Därefter\r\nbehandlas frågor om studiestöd för vuxna romer,\r\nstudiestöd vid deltidssjukskrivning, studiemedel för\r\nutlandsstudier, studiemedelsvillkor vid vissa\r\nyrkesutbildningar, återbetalning m.m. av studielån\r\nsamt slutligen några övriga frågor.\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottet tar först upp övergripande förslag om ett\r\nnytt studiestödssystem. Därefter går utskottet i tur\r\noch ordning in på förslag som gäller studiestöd för\r\nvuxenstuderande, studiemedel vid\r\ndeltidssjukskrivning, studiemedel för studier\r\nutomlands, studiemedel vid vissa yrkesutbildningar,\r\navskrivning och återbetalning av studielån samt\r\nvissa övriga frågor.\r\n\r\n\r\nNytt studiestödssystem\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att Moderaternas och\r\nKristdemokraternas förslag om nytt\r\nstudiestödssystem avslås.\r\nJämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion\r\n2002/03:Ub487 yrkande 1 ett tillkännagivande om\r\nnödvändigheten av ett reformerat studiestödssystem,\r\nsom skall vara heltäckande. Motionärerna räknar upp\r\nett antal avgörande principer för ett sådant system.\r\nDet skall vara ekonomiskt hållbart och överblickbart\r\nbåde för student och samhälle. Högre utbildning\r\nskall löna sig även ekonomiskt, bl.a. genom att\r\nskuldsättningen skall minska. Systemet skall\r\nmotverka social snedrekrytering, skulderna skall\r\nåterbetalas och systemet skall ha större\r\nflexibilitet än för närvarande, så att även längre\r\nstudier kan finansieras med studiemedel. Systemen\r\nskall skilja mellan sådana kostnader som är\r\nrelaterade till studierna och andra kostnader, t.ex.\r\nför bostad under studietiden. För de senare måste\r\nsärskilda låneformer skapas, heter det i motionen.\r\nModeraterna vill också att Centrala\r\nstudiestödsnämnden (CSN) skall konkurrensutsättas\r\noch att alla studenter skall ha rätt till\r\nprivatekonomisk rådgivning och information om vilken\r\nkvalitet olika utbildningar har, innan de gör sitt\r\nviktiga investeringsbeslut.\r\n\r\nKristdemokraterna beskriver i motion 2002/03:Ub452\r\nyrkande 1 strukturen för det nya studiestödssystem\r\nsom partiet vill införa. För grundskole- och\r\ngymnasiestudier skall ett studiestöd gälla för\r\nelever upp till 25 år och ett annat för elever\r\nmellan 25 och 55 år. Universitets- och\r\nhögskolestudier skall kunna finansieras med\r\nstudiemedel, medan det för yrkesverksamma som vill\r\nstudera skall finnas utbildningskonton.\r\nKristdemokraterna vill införa det nya systemet i två\r\netapper.\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivanden.\r\nEtt reformerat studiemedelssystem trädde i\r\nfunktion den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10, bet.\r\nUbU7, rskr. 96). Som övergripande mål för det nya\r\nsystemet gäller att det skall vara enkelt och\r\növerblickbart för den enskilde, det skall verka\r\nrekryterande, ha en utjämnande verkan mellan\r\nindivider och grupper i befolkningen och ha en god\r\neffekt på samhällets ekonomiska hushållning över\r\ntiden. Det nya systemet gör den enskildes ansvar för\r\nupptagna lån tydligare än vad tidigare\r\nstudiemedelssystem gjorde. En princip bakom det nya\r\nsystemet - liksom det föregående\r\nstudiemedelssystemet - är att skillnader i\r\nomkostnader mellan olika studerande beroende på\r\nt.ex. höga bostadskostnader inte skall tillgodoses\r\ninom studiestödssystemets ram.\r\nSkuldsättningen begränsas genom att bidragsdelen i\r\nde nya studiemedlen har höjts. Möjligheterna för en\r\nstudent att ytterligare begränsa sin skuldsättning\r\ngenom att skaffa sig arbetsinkomster under\r\nstudietiden har ökats i det nya systemet, där det\r\ns.k. fribeloppet har höjts kraftigt.\r\nLiksom i det tidigare studiemedelssystemet finns\r\nen gräns för hur lång tid som man kan beviljas\r\nstudiemedel. Den är vid heltidsstudier 240 veckor,\r\nvilket motsvarar sex studieår av normal längd. Genom\r\natt studenterna får tydlig information i förväg om\r\nför hur lång tid de kan få studiemedel markerar\r\nsamhället behovet av väl planerade och målinriktade\r\nstudier och skuldsättningen hålls nere. Utskottet är\r\ninte berett att tillstyrka en återgång till den\r\nmycket generösa dispensgivning som förekom före den\r\n1 juli 2001 på denna punkt.\r\nModeraternas förslag om att konkurrensutsätta CSN\r\nhar behandlats av utskottet många gånger, senast i\r\nbetänkande 2002/03:UbU1 s. 87 f. Utskottet anser\r\näven nu att nuvarande ordning, nämligen att CSN\r\nsköter både utbetalning och återbetalning av\r\nstudiemedel, har fördelar både för staten och\r\nstudenterna.\r\nMöjligheterna för en student att bilda sig en\r\nuppfattning om kvaliteten i olika utbildningar vid\r\nolika lärosäten har ökat kraftigt de senaste åren.\r\nHögskoleverkets utvärderingar av ämnen och program\r\nhålls tillgängliga för allmänheten på webbplatsen\r\nwww.studera.nu.\r\nNär det gäller Kristdemokraternas förslag till\r\nstruktur konstaterar utskottet att det nya\r\nstudiemedelssystem som infördes 2001 tillgodoser\r\nbehovet av ett förmånligare studiestöd för vuxna\r\növer 25 år som bedriver studier på grundskole- eller\r\ngymnasienivå. Detta sker i det nya systemet genom\r\natt sådana studerande kan beviljas studiemedel med\r\nhögre bidragsdel (ca 82 % av totalbeloppet).\r\nDessutom finns möjlighet till tilläggslån för den\r\nstuderande som är över 25 år och har haft\r\narbetsinkomster över 415 % av prisbasbeloppet under\r\nde tolv månader som ligger före studiestarten.\r\nUtskottet anser inte att vuxenstuderande i\r\nåldersintervallet 20-25 år skall vara hänvisade till\r\nsamma studiestöd som elever under 20 år som går i\r\ngymnasieskolan. Föräldrar har inte\r\nunderhållsskyldighet mot sina barn när de fyllt 20\r\når. De unga vuxna som vill bedriva studier på\r\ngymnasial nivå efter den åldern bör ha tillgång till\r\nett studiestöd som räcker för deras försörjning.\r\nNär det gäller utbildningskonto för yrkesverksamma\r\nkonstaterar utskottet att riksdagen under förra\r\nriksmötet godkände ett förslag från regeringen om\r\ngrunderna för ett system med konton för individuellt\r\nkompetenssparande (prop. 2001/02:175, bet. AU10,\r\nrskr. 322). Ett förslag till slutlig utformning av\r\nsystemet är alltjämt under beredning i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nStudiestöd för vuxenutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå två motionsyrkanden om\r\nstudiestöd till vuxna romer.\r\nJämför reservation 3 (mp).\r\nUtskottet avstyrker Kristdemokraternas förslag till\r\nstudiestöd vid vuxenstudier på grundskole-\r\noch gymnasienivå.\r\nJämför reservation 4 (kd).\r\nMotionsyrkanden om översyn av det nuvarande\r\nstudiestödssystemet för vuxenstudier på\r\ngrundskole- och gymnasienivå samt om\r\nbarntillägg i studiemedlen avstyrks också,\r\ndet sistnämnda med hänvisning till pågående\r\nutredning.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFör studier på grundskole- och gymnasienivå kan\r\nvuxna, dvs. personer som fyller minst 20 år,\r\nbeviljas studiemedel. Den som är minst 25 år kan i\r\nmånga fall beviljas bidrag på den högre nivån,\r\nvarvid ca 82 % av totalbeloppet är bidrag.\r\nMöjligheten att få studiemedel upphör normalt vid\r\nutgången av det kalenderår då man fyller 50 år.\r\n\r\nEn person som fyllt 20 år och som saknar\r\ngrundskoleutbildning kan få studiemedel för studier\r\npå grundskolenivå i 80 veckor. Om den studerande\r\nbehöver färdighetsträning i att läsa, skriva eller\r\nräkna kan studiemedel beviljas för ytterligare 20\r\nveckor, alltså totalt 100 veckor, vilket anses\r\nmotsvara fem terminer.\r\nSedan den 1 januari 2003 finns ett särskilt\r\nrekryteringsbidrag, som infördes efter förslag i\r\nproposition 2001/02:161 (bet. UbU15, rskr. 312).\r\nSyftet med rekryteringsbidraget är att ge kommunerna\r\nförutsättningar att rekrytera till studier de\r\npersoner med kort tidigare utbildning som har\r\nsärskilt svårt att ta steget in i studier. En person\r\nkan beviljas rekryteringsbidrag tidigast det år hon\r\neller han fyller 25 år och senast det år hon eller\r\nhan fyller 50 år. Rekryteringsbidraget kan ges för\r\nstudier på heltid eller på 20, 50 eller 75 % av\r\nheltid. Oavsett omfattningen kan rekryteringsbidrag\r\nlämnas under högst 50 veckor. Beloppet motsvarar vad\r\nen studerande kan få i studiemedel vid studier av\r\nmotsvarande omfattning, men till skillnad från\r\nstudiemedel är rekryteringsbidrag i sin helhet ett\r\nskattefritt bidrag. Till personer som året före\r\nstudierna har haft en heltidsinkomst kan\r\nrekryteringsbidrag utgå med ett högre belopp, 122,5\r\n% av totalbeloppet i studiemedel.\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nMiljöpartiet tar i motion 2002/03:Sf293 yrkande 4\r\nupp situationen för äldre romer i det svenska\r\nsamhället. Många av dem är analfabeter och för dem\r\nkrävs det särskilda utbildningsinsatser, anser\r\nmotionärerna. Ett förlängt och riktat\r\nvuxenstudiestöd för analfabeter som saknar\r\ngrundskolekompetens skulle vara en lösning, heter\r\ndet i motionen.\r\n\r\nRomernas situation tas upp också i motion\r\n2002/03:Ub484 (s) där motionären vill att regeringen\r\nskall följa upp möjligheterna att finansiera studier\r\npå grundskolenivå för vuxenstuderande som saknar\r\ntidigare förvärvsarbete. I motionen nämns att det\r\nt.ex. i Stockholms län bedrivs grundskole- och\r\ngymnasieutbildning för finskspråkiga romer i en\r\nfolkhögskola som under flera år haft en kvalificerad\r\nutbildning riktad till den romska minoritetsgruppen.\r\nMånga elever tackar nej till erbjuden plats i\r\nutbildningen när deras hemkommuner nekar dem\r\nsocialbidrag under studietiden. Det nu gällande\r\nstudiestödet ger enligt motionären inte tillräckligt\r\nekonomiskt stöd. Man vill inte skuldsätta sig och\r\nväljer därför att avstå från utbildningen, vilket\r\ngör att vederbörande återigen blir arbetslös och\r\nberoende av socialbidrag.\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivande.\r\nDet är mycket viktigt att de vuxna som har lägst\r\ntidigare utbildning stimuleras att skaffa sig mer\r\nkunskaper. Kommunerna har ett särskilt ansvar för\r\natt ge stöd till vuxnas lärande. Varje kommun skall\r\naktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt\r\ntill grundläggande vuxenutbildning och för att\r\nmotivera dem att delta i utbildningen (11 kap. 9 §\r\nskollagen 1985:1100).\r\nDet nya rekryteringsbidraget gör det möjligt för\r\nkommunerna att erbjuda personer med låg utbildning\r\noch stort behov av ytterligare kunskaper tillfälle\r\natt studera under 50 veckor utan att behöva\r\nskuldsätta sig. Rekryteringsbidraget inverkar inte\r\npå rätten att därefter få studiemedel. En person som\r\nhar börjat studier på grundskolenivå med\r\nrekryteringsbidrag kan alltså efter de 50 veckorna\r\nmed sådant bidrag få studiemedel i 80 eller 100\r\nveckor, beroende på om han eller hon även behöver\r\nfärdighetsträning i att läsa, skriva eller räkna. En\r\nsådan studerande, som är mellan 25 och 50 år, kommer\r\ni normalfallet att få studiemedel med högre\r\nbidragsdel, vilket innebär att skuldsättningen blir\r\nmåttlig.\r\n\r\nFem motioner tar upp andra frågor om studiestöd för\r\nvuxenutbildning.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub452\r\nyrkande 5 ett nytt vuxenutbildningsstöd för\r\nstuderande som saknar betyg från grund- eller\r\ngymnasieskola. Det skall gälla vuxna i åldrarna\r\nmellan 25 och 55 år och skall innebära ett\r\nskattefritt bidrag som motsvarar totalbeloppet\r\n(bidrag + lån) i studiemedel. Detta bidrag skall\r\nutgå under den del av året då studier bedrivs. Det\r\nskall kunna kompletteras med en lånedel på upp till\r\n3 000 kr per månad. Studerande som redan har en hel\r\ngymnasieutbildning men vill läsa ytterligare på\r\ngymnasial nivå skall vara hänvisade till de vanliga\r\nstudiemedlen. Samma förslag framförs i\r\nKristdemokraternas motion 2002/03:Ub490 yrkande 6.\r\nI motion 2002/03:Ub355 (m) föreslår motionären en\r\ntotal översyn och förenkling av studiestödssystemet\r\nför studerande i komvux. Det finns enligt hennes\r\nmening en snårskog av olika särregler och\r\nstudiestödsformer, beroende på ålder och i vissa\r\nfall på tidigare inkomst.\r\nEn översyn av möjligheterna att förbättra\r\nvillkoren för vuxna att bedriva studier begärs i\r\nmotion 2002/03:Ub395 (s). Motionärerna anser att de\r\nflesta av dagens system är anpassade för studenter\r\nsom är förhållandevis unga. Ju äldre man blir, desto\r\nfler dörrar stängs, heter det i motionen. Som\r\nexempel nämns åldersgränsen för bostadsbidrag (29\r\når), begränsningen i lånemöjlighet fr.o.m. 41 års\r\nålder och att rätten till studiestöd i stort sett\r\nupphör vid 51 års ålder.\r\nEnligt motion 2002/03:Ub548 (s) bör studiestödet\r\ntill vuxna utvecklas vidare. Den flexibilitet som i\r\ndag finns inom studiemedelssystemet när det gäller\r\nstudiernas omfattning är begränsad till att\r\nstudiemedel kan lämnas för studier på heltid eller\r\npå 50 eller 75 % av heltid. I framtidens\r\nutbildningar, med flexibel intagning och studier\r\nutifrån personlig studieplanering, kommer studiernas\r\nomfattning att variera mer. Både\r\nrekryteringsbidraget och studiemedlen bör utvecklas\r\nså att de möter det behov av flexibilitet som nya\r\nstuderandegrupper har, anser motionären.\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nDet nya studiemedelssystem som gäller sedan den 1\r\njuli 2001 innebär en betydande förenkling jämfört\r\nmed den flora av olika studiestöd för vuxenstudier\r\n(studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt\r\nvuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt\r\nutbildningsbidrag) som fanns dessförinnan. De\r\nvariationer som ryms i det nya studiemedelssystemet\r\nbehövs för att systemet på ett rimligt sätt skall\r\ntillgodose behoven hos studerande i olika\r\nlivssituationer och därmed kunna verka rekryterande.\r\nEtt system enligt Kristdemokraternas förslag med\r\nett vuxenstudiebidrag på 100 % av studiemedlens\r\ntotalbelopp till alla mellan 25 och 55 år som saknar\r\ngrundläggande kompetens eller gymnasiekompetens och\r\nsom önskar komplettera dessa kunskaper skulle enligt\r\nutskottet öka kostnaderna för staten betydligt.\r\nBostadsbidrag ingår inte i studiestödet. En\r\nstudiesocial utredning arbetar för närvarande med\r\nfrågor om samspelet mellan studiestödssystemet och\r\nandra förmånssystem (dir. 2002:120). En utgångspunkt\r\nför det nya studiemedelssystemet har varit att lånen\r\nskall återbetalas i sin helhet. Avtrappningen av\r\nlånemöjligheterna fr.o.m. 41 års ålder har införts\r\nför att säkerställa detta. Reglerna innebär dock att\r\nt.ex. en studerande som är 48 år kan få studielån\r\nför 80 veckors studier.\r\nUtskottet är inte berett att föreslå något\r\nställningstagande från riksdagen till huruvida\r\nstudiemedel bör beräknas i direkt proportion till\r\nstudiernas omfattning. Mot bakgrund av de problem\r\nsom har funnits under senare år när nya\r\nstudiestödsformer och nya regler har införts, anser\r\nutskottet att det bör vara regeringens sak att\r\növerväga vilka ytterligare inslag av flexibilitet\r\nsom eventuellt kan tillföras studiemedelssystemet.\r\nUtskottet utgår från att regeringen kontinuerligt\r\nbevakar hur systemet tillämpas och hur det samspelar\r\nmed utvecklingen av utbildningen på olika nivåer och\r\natt regeringen vid behov lägger fram förslag om\r\nförbättringar.\r\n\r\nFör att vuxna med barn skall våga ta steget att\r\nbörja studera bör man enligt motion 2002/03:So454\r\n(s) yrkande 3 överväga möjligheten att införa ett\r\nbarntillägg i studiemedelssystemet.\r\n\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nDen studiesociala utredningen har nyligen fått\r\ntilläggsdirektiv (dir. 2003:13) att även analysera\r\nförutsättningarna för att införa ett barntillägg\r\ntill studerande. Syftet med analysen skall vara att\r\nundersöka vilka möjligheter det finns att på ett\r\neffektivt sätt underlätta den ekonomiska situationen\r\nför studerande med barn. Utredaren skall särskilt\r\nanalysera hur ett eventuellt barntillägg kan påverka\r\nsamspelet mellan studiestödssystemet och andra\r\nförmånssystem samt vilka ekonomiska och andra\r\nkonsekvenser det kan få för den enskilde studerande.\r\nMotionsyrkandet är alltså tillgodosett.\r\n\r\nStudiemedel vid deltidssjukskrivning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMotioner om att studiemedel för\r\ndeltidsstudier skall kunna kombineras med\r\nsjukpenning på deltid bör avslås, eftersom\r\nfrågan behandlas i en pågående utredning.\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\n\r\nMotionerna 2002/03:Ub405 (s), 2002/03:Ub439 (s) och\r\n2002/03:Ub482 (s) tar upp problemet att den som blir\r\nsjukskriven på deltid inte kan uppbära studiemedel\r\npå deltid och sjukpenning på deltid. Ingen kan leva\r\npå ett halvt studiestöd när man inte kan arbeta\r\neller vara sjukskriven på den andra halvan av tiden,\r\nheter det i den förstnämnda motionen. Motionärerna\r\nvill att det skall göras möjligt att samtidigt\r\nuppbära studiemedel på deltid och sjukpenning på\r\ndeltid, för att man på det sättet skall kunna\r\nförkorta personens väg till ett nytt arbete.\r\n\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivande.\r\nDen pågående utredningen om skyddstider för\r\nsjukpenninggrundande inkomst (dir. 2001:104) har i\r\nuppdrag bl.a. att uppmärksamma regelsystemets\r\neffekter för personer som på grund av nedsatt\r\nstudieförmåga vill kombinera deltidsstudier med\r\nsjukskrivning på deltid. När det gäller frågan om\r\natt kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på\r\ndeltid skall utredaren särskilt uppmärksamma samt ta\r\nhänsyn till effekterna av eventuella förslag i\r\nförhållande till andra studerandegrupper. Utredaren\r\nskall samråda med den studiesociala utredningen.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.\r\n\r\nStudiemedel vid utlandsstudier\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\nstudiemedel vid utlandsförlagd svensk\r\nhögskoleutbildning och om utredning av\r\nreglerna för studiemedel vid studier\r\nutomlands.\r\nJämför reservationerna 5 (m) och 6 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub359 (m) föreslås ändringar i\r\nbestämmelserna om studiemedel vid utlandsförlagd\r\nsvensk högskoleutbildning. Studenter som läser vid\r\nGöteborgs universitet vid en institution som av\r\nuniversitetet har förlagts till Sussex i England bör\r\nfå studiemedel med samma belopp som svenska\r\nstudenter som läser vid brittiska universitet, anser\r\nmotionärerna.\r\n\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nMotsvarande yrkande har behandlats av utskottet\r\nflera gånger tidigare, senast i betänkande\r\n2001/02:UbU2. Då skrev utskottet (s. 19) att\r\nriksdagen inte borde uttala sig för en ändring i de\r\nregler som CSN, i enlighet med givet bemyndigande,\r\nhar utfärdat och som innebär att en förutsättning\r\nför att få studiemedelsbeloppet anpassat till\r\nkostnadsläget utomlands är att man är antagen till\r\nstudier vid ett utländskt universitet. Detta är även\r\nnu utskottets uppfattning.\r\nEnligt 3 kap. 24 § andra stycket\r\nstudiestödsförordningen (2000:655) skall CSN\r\nfastställa lånebeloppet för studier vid en utländsk\r\nläroanstalt (kurs. här) med beaktande av\r\nlevnadsomkostnaderna i varje land. För studier vid\r\nuniversitet och högskolor i Storbritannien är\r\nlånebeloppet vid heltidsstudier våren 2003 drygt 800\r\nkr högre per vecka än för studier i Sverige.\r\nStudenterna vid Göteborgs universitet som läser vid\r\nfilialen i Sussex är inte antagna vid någon utländsk\r\nläroanstalt. CSN har därför ansett sig förhindrad\r\natt bevilja dessa studenter det högre lånebelopp som\r\nsvenska studenter som läser vid brittiska\r\nuniversitet kan få.\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub254 (fp) föreslås ett\r\ntillkännagivande om behovet av att utreda reglerna\r\nför studiemedel vid studier utomlands (yrkande 1).\r\nMotionären anser vidare att CSN:s regler när det\r\ngäller krav på folkbokföring i Sverige för att få\r\nstudiemedel för studier utomlands behöver ändras\r\n(yrkande 2). En svensk student som efter gymnasiet\r\nskaffar sig arbete i England och då - helt enligt\r\nreglerna - skriver sig där, kan inte beviljas\r\nsvenska studiemedel när han sedermera vill börja\r\nstudier i England. Anledningen är att han inte\r\nuppfyller kravet på att ha varit folkbokförd i\r\nSverige de två senaste åren.\r\n\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nKravet på folkbokföring i Sverige de två senaste\r\nåren finns i 3 kap. 23 § studiestödsförordningen\r\n(2002:655). Där sägs också att om det finns\r\nsärskilda skäl, får studiemedel lämnas även om detta\r\nvillkor inte är uppfyllt. CSN avgör vad som skall\r\nanses som särskilda skäl.\r\nEnligt EG-rätten om fri rörlighet borde en student\r\nsom den som beskrivs i motionen ha rätt till\r\nstudiestöd i värdlandet. En svensk som har bosatt\r\nsig i England och efter att ha arbetat där vill\r\nbörja studier där, kan som EU-medborgare få bidrag\r\nfrån den brittiska staten för sina studieavgifter.\r\nDäremot kan han enligt de nuvarande brittiska\r\nreglerna inte beviljas brittiskt studielån eller\r\nkompletterande bidrag för sina levnadskostnader,\r\nvilket brittiska medborgare kan. Mot denna bakgrund\r\nhar CSN hösten 2002 ändrat sin praxis när det gäller\r\nvad som skall betraktas som särskilda skäl att göra\r\nundantag från kravet på folkbokföring. Enligt vad\r\nutskottet inhämtat från CSN skulle en student som\r\nden i motionen beskrivne numera få svenskt\r\nstudiestöd utan hinder av folkbokföringskravet.\r\nMotionärens yrkande 2 får därmed anses vara\r\ntillgodosett. Utskottet anser inte att det finns\r\nanledning att begära en generell utredning om\r\nvillkoren för studiemedel vid utlandsstudier.\r\n\r\nStudiemedel vid vissa\r\nyrkesutbildningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå två motionsyrkanden om\r\nmöjligheter för vuxna att få studiestöd under\r\nlängre tid för utbildning på gymnasial nivå.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nDen som redan har en treårig gymnasieutbildning\r\neller motsvarande kan få studiemedel för högst 80\r\nveckors ytterligare studier på gymnasienivå. Om man\r\nsaknar treårig gymnasieutbildning kan studiemedel\r\nbeviljas för högst 120 veckors gymnasiala studier.\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub394 (s) föreslås ett\r\ntillkännagivande om vikten av att skapa\r\nförutsättningar för fler att utbilda sig, inte minst\r\ninom bristyrken. Den studerande som har gått igenom\r\ngrundläggande utbildning innan hon eller han\r\ngenomgår utbildning till t.ex. undersköterska har\r\nenligt motionärerna ofta förbrukat de 120 veckor som\r\nnuvarande regelverk medger för studiemedel till\r\nvuxna på gymnasial nivå. Regelverket för\r\naktivitetsstöd ger inte möjligheter för denna grupp,\r\nhävdar motionärerna.\r\n\r\nVikten av att minska hindren för dem som vill\r\nutbilda sig till teckenspråks- och dövblindtolk\r\neller till vuxendövtolk tas upp i motion\r\n2002/03:Ub467 (s). För den som vill bli\r\nteckenspråkstolk eller dövblindtolk räcker de två år\r\nunder vilka man kan få studiemedel för gymnasiala\r\nstudier inte till för att dels gå den tvååriga\r\nteckenspråkslinje som är ett förkunskapskrav, dels\r\nhöja betyget i Svenska A och B till Väl godkänd,\r\nvilket också är ett förkunskapskrav. Enligt\r\nmotionärerna har vuxendövtolkutbildningen samma\r\nbehörighetskrav, men är treårig. Det första av dess\r\ntre år räknas som gymnasiala studier och måste\r\nalltså inrymmas i de två år för vilka man kan\r\nbeviljas studiemedel på den nivån.\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivanden.\r\nLänsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar\r\nupphandlar yrkesutbildningar inriktade mot yrken där\r\narbetskraftsbrist råder eller bedöms kunna uppstå.\r\nDeltagarna i sådan s.k. arbetsmarknadsutbildning får\r\naktivitetsersättning och behöver alltså inte anlita\r\nstudiestödssystemet. En förutsättning för att bli\r\nantagen till arbetsmarknadsutbildning är att man är\r\narbetslös eller riskerar att bli det och att man\r\nsöker arbete hos arbetsförmedlingen. Utskottet har\r\nfrån Arbetsmarknadsstyrelsen inhämtat att ca 4 000\r\npersoner under 2002 slutförde\r\nundersköterskeutbildning som\r\narbetsmarknadsutbildning. I genomsnitt omfattade\r\nutbildningen knappt sju månaders heltidsstudier,\r\nfrämst i karaktärsämnena inom omvårdnadsområdet.\r\nDen som inte är eller riskerar att bli arbetslös\r\när normalt hänvisad till yrkesutbildning inom det\r\nreguljära utbildningsväsendet. Kommunernas stöd till\r\nvuxnas lärande skall utgå från den enskildes behov\r\noch intresse. Enligt den strategi som riksdagen\r\nantog efter förslag i propositionen Vuxnas lärande\r\noch utvecklingen av vuxenutbildningen (prop.\r\n2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229) skall individens\r\nlärande och kunskapssökande stödjas genom rådgivning\r\noch vägledning, baserad på erkännande av faktiska,\r\nredan förvärvade kunskaper. Utskottet anser det\r\nmycket viktigt att den kompetens som vuxna\r\nutbildningssökande redan har förvärvat genom icke\r\nformellt eller informellt lärande tas till vara och\r\natt deras studieprogram utformas med utgångspunkt i\r\ndenna.\r\nUndersköterskeutbildning för vuxna inom ramen för\r\ndet numera avslutade Kunskapslyftet har enligt vad\r\nutskottet inhämtat från Skolverket vanligen omfattat\r\ntre terminers heltidsstudier.\r\nDe nuvarande reglerna lämnar utrymme för den\r\nblivande teckenspråks- eller dövblindtolken att med\r\nstudiemedel skaffa sig den tvååriga utbildning på\r\nteckenspråkslinje som krävs för att komma in på\r\ntolkutbildningen. Möjligheten att få lägst betyget\r\nVäl godkänd i svenska finns redan under tiden i\r\ngymnasieskolan. Utskottet anser inte att det bör\r\nerbjudas extra studiestödstid för att höja\r\ngymnasiebetyget i svenska. Från Strömbäcks\r\nfolkhögskola, som är den enda som i dag anordnar\r\nvuxendövtolkutbildning, har utskottet inhämtat att\r\nden tvååriga teckenspråkslinjen inte är ett\r\nbehörighetsvillkor för tillträde till sådan\r\ntolkutbildning. Bestämmelserna om längsta tid för\r\nstudiemedel på gymnasial nivå lägger därmed inte\r\nhinder i vägen för den som vill utbilda sig till\r\nvuxendövtolk.\r\nI det stöd till vuxnas lärande som kommunerna\r\nnumera är skyldiga att ge ingår vägledning.\r\nUtskottet anser det viktigt att vuxna som vill\r\nutbilda sig för ett nytt yrke får adekvat hjälp att\r\norientera sig i utbudet av utbildningar och\r\nvillkoren för studierna, så att de kan planera sin\r\nutbildning på bästa sätt.\r\n\r\nStudielån\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\navskrivning av studielån vid bosättning i\r\nglesbygd och om bonus vid förtida\r\nåterbetalning av studielån.\r\nJämför reservationerna 7 (kd) och 8 (fp).\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nTre motioner tar upp frågor om avskrivning av\r\nstudielån som ett medel för att locka\r\nhögskoleutbildade att bosätta sig eller stanna i\r\nglesbygd.\r\n\r\nEnligt motion 2002/03:Ub344 (kd) befinner sig\r\nmånga glesbygdskommuner i en nedåtgående spiral och\r\nsaknar unga människor med kompetens. Därför föreslår\r\nmotionären en försöksverksamhet med avskrivning av\r\nstatliga studielån för ungdomar som väljer att bo\r\noch arbeta i glesbygden. Detta system bör\r\nfinansieras inom ramen för studiestödssystemet.\r\nMotionären hänvisar till att liknande åtgärder\r\nprövas i en kommun i norra Norge. Också motion\r\n2002/03:Ub529 (c) hänvisar till förebilder i Norge.\r\nMotionärerna anser att avskrivning av studielån är\r\nett träffsäkert och samtidigt relativt billigt\r\nstyrmedel, och de vill att ett sådant system skall\r\ninföras i Sverige. I motion 2002/03:N302 (mp)\r\nyrkande 2 begärs en utredning av effekterna av en\r\navskrivning av studielånen för de nyexaminerade\r\nakademiker som flyttar till avfolkningshotade\r\nkommuner.\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivanden.\r\nLiknande yrkanden behandlades av riksdagen under\r\nförra riksmötet (bet. 2001/02:UbU2 s. 18). Utskottet\r\nhänvisade då till att regeringen hade aviserat en\r\nutredning. Denna har numera tillsatts (dir.\r\n2002:80). Ett av syftena är att främja tillgången på\r\nnyckelpersoner i mindre, lokala\r\narbetsmarknadsregioner. Utredaren skall, om\r\nbedömningen är att det finns behov av det, lämna\r\nförslag till rörlighetsstimulanser. Erfarenheter\r\ngjorda i jämförbara länder skall beaktas. Enligt vad\r\nutskottet har inhämtat studerar utredningen bl.a.\r\nNorge. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31\r\nmars 2003.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub452\r\nyrkande 10 att någon form av system för bonus vid\r\nförtida återbetalning av studielån bör utarbetas och\r\ngenomföras snarast. Även i motion 2002/03:Ub284 (kd)\r\nyrkande 2 föreslås ett sådant system. I båda\r\nmotionerna hävdas att ett bonussystem skulle medföra\r\nen avsevärd vinst för staten.\r\n\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nEnligt 4 kap. 20 § studiestödslagen (1999:1395)\r\nfår regeringen, i syfte att stimulera en snabb\r\nåterbetalning av studielån, meddela föreskrifter om\r\npremier till låntagare som betalar tillbaka större\r\nbelopp än det fastställda årsbeloppet. Regeringen\r\nhar alltså redan möjlighet att införa ett\r\nbonussystem. Det bör ankomma på regeringen att\r\nbedöma om det i dagsläget skulle vara till fördel\r\nför staten att göra det.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt\r\nför skolan att underrätta föräldrar till\r\nmyndig elev om att eleven skolkar,\r\nexamensbonus och studiemedelsvillkor m.m. för\r\nelitidrottare.\r\nJämför reservationerna 8 (fp) och 9 (m).\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub429\r\nyrkande 10 att det skall skrivas in i skollagen att\r\nläraren har rätt att underrätta föräldrar till\r\nmyndiga elever om att eleverna skolkar. En familjs\r\nekonomi kan drabbas hårt om elevens studiebidrag\r\ndras in på grund av skolk, framhåller motionärerna.\r\nDe anser det bekymmersamt att föräldrarna har\r\nförsörjningsansvaret intill 20 års ålder för\r\ngymnasieelever, men inte någon självklar rätt till\r\ninformation om elevernas uppförande, t.ex. om att de\r\nskolkar.\r\n\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet.\r\nSkollagskommittén har nyligen, i betänkandet\r\nSkollag för kvalitet och likvärdighet (SOU\r\n2002:121), lagt fram förslag om en bestämmelse i\r\nskollagen att skolan skall vara skyldig att\r\ninformera föräldrar i de fall en elev är frånvarande\r\ni sådan utsträckning att det kan påverka rätten till\r\nstudiehjälp. Detta skall gälla även om eleven fyllt\r\n18 år. Utskottet anser att riksdagen inte bör\r\nföregripa regeringens beredning av ärendet.\r\n\r\nFolkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub323\r\nyrkande 5 att det är mycket viktigt för samhället,\r\noch inte minst för den studerande själv, att inledda\r\nhögskolestudier avslutas med en examen. Studenter\r\nborde enligt motionärerna få en extra stimulans att\r\nvara flitiga och fullfölja sina studier. Därför\r\nföreslås i motionen att möjligheterna att införa en\r\nexamensbonus i form av viss nedskrivning av\r\nstudieskulder skall utredas.\r\n\r\nU t s k ot t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet.\r\nDet är ett faktum att ganska många studenter\r\nlämnar högskolan utan att ha avlagt examen. Detta\r\nmåste ses mot bakgrund av både studenternas egna mål\r\nför studierna och hur högskoleutbildning tas emot\r\noch betraktas i arbetslivet. Många som börjar\r\nstudera vid universitet och högskolor har inte för\r\navsikt att avlägga examen utan har ett mera\r\nbegränsat mål för sina studier. Detta är enligt\r\nutskottets mening helt legitimt och ett bevis på att\r\nhögskolan fungerar också som ett instrument för\r\nlivslångt lärande. Högskoleverkets kartläggningar\r\nhar också visat att en betydande andel av dem som\r\nlämnat högskolan utan att ha avlagt examen likväl\r\nhar skaffat sig 120 poäng eller mera, vilket\r\nmotsvarar tre års heltidsstudier. För flertalet av\r\ndessa handlar det enligt verket om en utbildning som\r\ni många avseenden är jämförbar med en avlagd examen.\r\nI en del fall handlar det bara om att studenterna\r\ninte har ansökt om att få ut sin examen\r\n(Studenternas resultat. Högskoleverkets rapport\r\n2001:28R). Vilken värdering som görs på\r\narbetsmarknaden av att examen är avslutad spelar\r\nsäkerligen också stor roll. Det är tydligt att\r\nstudenter i vissa arbetsmarknadslägen rekryteras\r\ntill jobb innan de har slutfört den examen de haft\r\nsom mål.\r\nDet är självfallet viktigt både för studenten och\r\nsamhället att studierna ger resultat. Ett viktigt\r\nmått på effektivitet i högskoleutbildningen är\r\nförhållandet mellan antalet helårsstudenter och\r\nantalet helårsprestationer. Denna kvot har de\r\nsenaste åren i genomsnitt legat på 0,83 och tenderar\r\ninte att sjunka.\r\nMot bakgrund av det som nu sagts anser utskottet\r\natt det inte finns anledning att begära en utredning\r\nom införande av examensbonus.\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion\r\n2002/03:Kr297 yrkande 5 ett tillkännagivande om\r\nstudiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare. Enligt\r\nmotionärerna bör elitidrottare kunna få dispens från\r\nkraven på studieresultat inom viss tid, så att de\r\nkan hålla en lägre studietakt och ändå behålla\r\nstudiemedlen. I konsekvens med detta bör de också\r\nkunna få studiemedel under längre tid än tolv\r\nterminer. Motionärerna förordar även s.k.\r\nortsföreträde för elitidrottare, dvs. att en\r\nhögskolestuderande som är utövare av elitidrott\r\nskall få möjlighet att byta till den studieort där\r\nde bästa tränings- och tävlingsförutsättningarna\r\nfinns.\r\n\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet.\r\nMotsvarande yrkande har behandlats av utskottet\r\nflera gånger tidigare, senast i betänkande\r\n2001/02:UbU11 s. 12. Utskottet ansåg då att\r\nidrottsutövning på elitnivå inte bör föranleda\r\nstörre skuldsättning för studenten än normalt,\r\nvilket skulle bli konsekvensen om motionärernas\r\nförslag genomförs. Det är fortfarande utskottets\r\nuppfattning. I fråga om ortsföreträde hänvisar\r\nutskottet liksom tidigare till att Högskoleverket\r\nhar funnit att det inte är förenligt med gällande\r\nbestämmelser om antagning till grundläggande\r\nhögskoleutbildning. Utskottet anser inte heller nu\r\natt det finns anledning för riksdagen att föreslå\r\nnågon ändring i dessa för att främja elitidrotten.
\r\nUtskottet\r\n
\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i reservationen.\r\n\r\n\r\n1. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - m\r\n\r\nav Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Ub487 yrkande 1\r\noch avslår motion\r\n2002/03:Ub452 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet behövs av flera anledningar politisk enighet\r\nkring ett långsiktigt, hållbart och överblickbart\r\nstudiefinansieringssystem. Det nya\r\nstudiemedelssystem som infördes 2001 är inte\r\nhållbart, särskilt vad gäller\r\nskuldsättningsproblematiken. Regeringen bör\r\nkonstruktivt söka lösningar till ett heltäckande\r\nstudiefinansieringssystem som tillgodoser följande\r\navgörande principer:\r\n\r\nSystemet skall vara ekonomiskt hållbart och\r\növerblickbart både för den enskilda studenten och\r\nför samhället.\r\nHögre utbildning skall löna sig även ekonomiskt.\r\nStudenterna skall ges möjlighet att arbeta utan att\r\nfå minskade studiemedel, så att de kan minska sin\r\nskuldsättning. Fribeloppet bör helt tas bort.\r\nSystemet skall bidra till minskad social\r\nsnedrekrytering. Många vågar av olika skäl inte ta\r\nsteget in i den akademiska världen. Det avgörande är\r\natt högre studier skall löna sig. Studier utomlands\r\nskall inte missgynnas.\r\nSkulderna skall betalas tillbaka.\r\nSystemet skall skilja mellan sådan finansiering\r\nsom är relaterad till studierna och sådan som inte\r\nkan direkt hänföras till detta område, t.ex. bostad\r\nunder studietiden. För sådana kostnader måste\r\nsärskilda låneformer tillskapas.\r\nAlla studenter skall ha rätt till såväl\r\nprivatekonomisk rådgivning som information om vilken\r\nkvalitet olika utbildningar har, innan de fattar ett\r\nav de viktigaste investeringsbesluten i sina liv.\r\nEtt större mått av flexibilitet måste tillåtas, så\r\natt även längre studier kan finansieras via\r\nstudiemedel och de som så vill kan erbjudas\r\nstudiemedel i mer än tio månader per år.\r\nCSN måste konkurrensutsättas genom att man skapar\r\nmöjlighet för de studenter som vill att få sina\r\nstudielån via sin bank eller annat låneinstitut.\r\n\r\n2. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Ub452 yrkande 1\r\noch avslår motion\r\n2002/03:Ub487 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är nödvändigt att ta ett samlat grepp över hur\r\nmänniskor i olika faser i livet skall kunna\r\nfinansiera sina studier. Dagens system präglas av\r\noklara gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och\r\nutbildningspolitik, vilket drabbar den enskilde.\r\nMånga, särskilt kvinnor, faller mellan stolarna när\r\ndet gäller stöd till studier efter arbete och\r\nbarnafödande. Det är viktigt att reglerna är tydliga\r\noch förutsägbara, så att man snabbt kan få en\r\nuppfattning om hur stort bidrag den enskilde kan få\r\nav staten, vilka krav som är kopplade till bidraget\r\noch hur länge detta delas ut.\r\n\r\nEtt nytt heltäckande studiefinansieringssystem bör\r\ninföras och vara strukturerat enligt följande:\r\n1. Grundskole- och gymnasiestudier\r\n2.\r\n- upp till 25 år\r\n- mellan 25 och 55 år\r\n· Universitets- och högskolestudier\r\n·\r\n· Utbildningskonto för yrkesverksamma\r\n·\r\nDet nya systemet bör införas i två etapper med\r\nbörjan fr.o.m. andra halvåret 2004. Det skall vara\r\nhelt genomfört 2005.\r\n\r\n3. Studiestöd för vuxna romer (punkt 2) - mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Sf293 yrkande 4\r\noch bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub484.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltför många romer upplever att de inte tillhör\r\neller ingår i det svenska samhället. Romer\r\ndiskrimineras på arbetsmarknaden på grund av sitt\r\nursprung, och det råder mycket stor arbetslöshet\r\nbland dem. Många äldre romer är analfabeter, och för\r\ndem krävs det särskilda utbildningsinsatser. I dag\r\nbegränsas vuxenstudiestödet för studier på\r\ngrundskolenivå till fem terminer. Ett förlängt och\r\nriktat vuxenstudiestöd för analfabeter som saknar\r\ngrundskolekompetens skulle kunna vara en lösning.\r\n\r\n\r\n4. Studiestöd för vuxenutbildning i övrigt\r\n(punkt 3) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub452 yrkande 5 och\r\n2002/03:Ub490 yrkande 6\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub355,\r\n2002/03:Ub395 och\r\n2002/03:Ub548.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet bör införas ett nytt vuxenutbildningsstöd för\r\nstuderande i åldrarna 25-55 år. Alla i denna\r\nåldersgrupp som saknar betyg från grund- eller\r\ngymnasieskola skall erbjudas ett skattefritt bidrag\r\nsom motsvarar 100 % av totalbeloppet i\r\nstudiemedelssystemet, under den del av året som\r\nstudier bedrivs. Den studerande skall därutöver ges\r\nmöjlighet att komplettera med en lånedel på upp till\r\n3 000 kr per månad. CSN bör göra bedömningen av\r\nlämplig nivå på lånet med hänsyn till den\r\nstuderandes ålder och återbetalningsförmåga.\r\nGrundprincipen att lånet skall återbetalas skall\r\ngälla. Studerande som läser på grund- och\r\ngymnasienivån av eget intresse, för att bredda sin\r\nredan fullföljda gymnasieutbildning eller för att\r\nhöja redan givna betyg, skall hänvisas till det\r\nordinarie studiemedelssystemet.\r\n\r\n\r\n5. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk\r\nhögskoleutbildning (punkt 6) - m\r\n\r\nav Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Ub359.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är viktigt att svenska studenter kan få\r\nekonomiska möjligheter att studera vid utländska\r\nuniversitet och att studenter från andra länder får\r\nerfarenheter och kunskap från svenska universitet.\r\nSvenska studenter kan numera få studiemedel för\r\nstudier utomlands, vilket är bra. Det finns dock\r\ningen anledning att diskriminera studenter som\r\ndeltar i utbildning som ett svenskt universitet har\r\nförlagt utomlands, såsom nu sker med studenter som\r\nläser vid Göteborgs universitets filial i England.\r\nDessa får inte möjlighet till studielån av samma\r\nomfattning som svenska studenter som läser vid\r\nbrittiska universitet. Studiemedelsförordningen bör\r\nsnarast ändras så att studenter inte missgynnas\r\nekonomiskt då de valt att studera vid sitt eget\r\nuniversitets utlandsfilial.\r\n\r\n\r\n6. Studiemedel vid studier utomlands (punkt 7)\r\n- m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per\r\nBill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),\r\nAnna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Ub254 yrkande 1\r\noch avslår motion\r\n2002/03:Ub254 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe nuvarande reglerna för bidrag vid utlandsstudier\r\nbehöver enligt vår mening utredas. Inriktningen bör\r\nvara att en student som kan få studiemedel för\r\nstudier i Sverige också skall ha möjlighet att få\r\nstudiemedel för att studera utomlands.\r\n\r\n\r\n7. Bonus vid förtida återbetalning av\r\nstudielån (punkt 10) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub284 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub452 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVid två tillfällen, nämligen under andra halvåret\r\n1983 och under hela 1986, erbjöds låntagare att mot\r\nen premie frivilligt i förtid återbetala sin\r\nstudieskuld. Premien var mellan 5 och 20 % beroende\r\npå antalet återstående betalningar. Ett sådant\r\nbonussystem ökar de förtida återbetalningarna till\r\nstaten och minskar avskrivningarna, dvs. de innebär\r\nnetto en besparing för staten. Därför bör på nytt\r\nnågon form av bonussystem utarbetas och genomföras\r\nsnarast.\r\n\r\n\r\n8. Examensbonus (punkt 12) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Ub323 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är mycket viktigt för samhället, och inte\r\nminst för den studerande själv, att inledda\r\nhögskolestudier avslutas med en examen. Studenter\r\nborde få en extra stimulans att vara flitiga och\r\nfullfölja sina studier. En möjlighet är att införa\r\nen examensbonus i form av viss nedskrivning av\r\nstudieskulder. Motsvarande system kan införas också\r\nför doktorander som disputerar. Detta skulle främja\r\neffektivitet i utbildningen utan att högskolorna\r\ntvingas tumma på kvalitetskraven. Möjligheterna att\r\ninföra ett system med examensbonus bör snarast\r\nutredas.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.\r\n\r\n\r\n1. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFolkpartiet har i reservation 3 i betänkande\r\n1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem\r\nredovisat sitt förslag till hur ett nytt system\r\nborde vara beskaffat. Vi har därefter följt upp\r\ndetta i våra motioner om budget för\r\nstudiestödsområdet, senast i motion 2002/03:Ub338. I\r\nvårt förslag ingår att totalbeloppet bör höjas, att\r\nbidragsdelen på sikt bör öka till 50 % av\r\ntotalbeloppet, att den högre bidragsnivån för\r\nvuxenstuderande på gymnasial nivå bör vara 60 % av\r\ntotalbeloppet och att inkomstprövningen för att få\r\nstudiemedel bör mildras för att på sikt avskaffas.\r\nÖkade möjligheter att få dispens från den hårda 12-\r\nterminersregeln bör införas. Servicen hos CSN måste\r\nförbättras. Vi anser att myndigheten skall åläggas\r\natt betala en omvänd straffavgift till studenter som\r\ninte får sina studiemedel eller svar på sin ansökan\r\ninom en viss tid. Fler än CSN bör få möjlighet att\r\nhantera utbetalningen av studiemedel och eventuellt\r\nockså återbetalningen. Olika modeller för detta bör\r\nutredas. Vi anser också att studier för lite äldre\r\nstuderande skall kunna finansieras med\r\nkompetenskonton samt under ett år med lån från det\r\nallmänna pensionssystemet.\r\n\r\n\r\n2. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har i reservation 4 i betänkande\r\n1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem\r\nredovisat sitt förslag till hur ett nytt system\r\nborde vara beskaffat. Vår ambition är att den\r\ngenerella bidragsnivån skall vara 50 % av\r\ntotalbeloppet. Det skall inte vara något \"först-\r\ntill-kvarn-system\" för den högre bidragsnivån.\r\nInkomstprövningen bör i princip avskaffas.\r\nMöjligheten till undantag från tolvterminersgränsen\r\nbör ges en mer flexibel utformning. Bedömningar av\r\nvilka utbildningar som skall berättiga till\r\nstudiemedel skall inte ha befintliga ekonomiska\r\nramar som utgångspunkt utan göras utifrån kvalitets-\r\noch nivåkrav. Studieskuldräntorna bör vara\r\navdragsgilla vid beskattningen. Det skall inte\r\nfinnas någon fast åldersgräns vid vilken återstående\r\nskuld avskrivs, men det skall finnas möjlighet till\r\ntotal avskrivning om det finns särskilda skäl för\r\ndetta. CSN skall ges rimliga förutsättningar att\r\nsköta sitt uppdrag att handha\r\nstudiestödsadministrationen. Regeringen bör\r\ntillsätta en utredning för att se över vilka\r\nvalmöjligheter den enskilde i framtiden kan ges när\r\ndet gäller låneutbetalningen.\r\n\r\n\r\n3. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nCenterpartiet har i reservation 2 i betänkande\r\n1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem\r\nredovisat sitt förslag till hur ett nytt system\r\nskall byggas. Vårt förslag innebär att bidrag och\r\nlån skall utgöra vardera 50 % av totalbeloppet i\r\nstudiemedelssystemet. Fribeloppet höjs till två\r\nbasbelopp. Återbetalningen utformas som ett\r\nmodifierat annuitetslån på 20-25 år. Med vårt\r\nförslag blir skuldbördan hanterlig för alla\r\nstudenter och möjligheten att undvika lån blir\r\nstörre än tidigare genom ett höjt fribelopp. Ett\r\nstudiefinansieringssystem måste vara hållbart och\r\nförutsägbart över tiden, såväl för den enskilde\r\nstudenten som för staten. Med ett nytt system i\r\nenlighet med denna modell kan också den sociala\r\nsnedrekryteringen minskas. I förening med\r\nCenterpartiets skatteförslag kommer detta att\r\nmöjliggöra för stora grupper att minska sin\r\nlånebörda redan under studietiden. Därmed blir det\r\nockså lättare för personer från studieovana hem att\r\nta steget in i högskolan.\r\n\r\n\r\n4. Studiemedel vid deltidssjukskrivning (punkt\r\n5) - v\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\nVänsterpartiets principiella inställning är att\r\nstudier skall jämställas med arbete. Mot bakgrund av\r\ndetta ser vi det som naturligt att det skall vara\r\nmöjligt att kombinera deltidsstudier med\r\nsjukskrivning på deltid. Förutom det principiella\r\nställningstagandet menar vi att en sådan möjlighet\r\nkan underlätta en persons förutsättningar att komma\r\ntillbaka in i arbetslivet. Eftersom pågående\r\nutredning inom kort skall lägga fram förslag i\r\nfrågan avvaktar vi med slutligt ställningstagande.\r\n\r\n\r\n5. Studiemedel vid vissa yrkesutbildningar\r\n(punkt 8) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna anser att det är viktigt att\r\nriksdagen tar det ökande behovet av teckenspråks-\r\noch dövblindtolkar på allvar. Vi vill påminna om att\r\nKristdemokraterna vill införa ökade möjligheter till\r\ndispens från det antal veckor eller terminer som\r\nstudiemedel maximalt kan ges, när det finns\r\nsärskilda skäl. Sådana dispensregler skulle kunna få\r\nbetydelse för dem som vill utbilda sig till\r\nteckenspråks- eller dövblindtolkar.\r\n\r\n\r\n6. Underrättelse till föräldrar när elev som är\r\nmyndig skolkar (punkt 11) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per\r\nBill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),\r\nAnna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\nJust nu remissbehandlas Skollagskommitténs förslag\r\ntill ny skollag. Vi vill dock markera att vi delar\r\nden uppfattning som våra partiers företrädare i\r\nkommittén har redovisat, att det måste vara en\r\nsjälvklarhet att en elevs vårdnadshavare informeras\r\nom att en elev är ogiltigt frånvarande från sina\r\nlektioner även i gymnasieskolan, långt innan\r\nstudiestödet är i fara.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n
\r\nMotioner\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n\r\n2002/03:Ub254 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av att\r\nutreda reglerna för bidrag vid utlandsstudier.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ändra Centrala\r\nstudiestödsnämndens regler för studiemedel vid\r\nutlandsstudier.\r\n\r\n2002/03:Ub284 av Tuve Skånberg och Per Landgren\r\n(kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att mot en bonus\r\nge möjlighet för dem som önskar att i förtid\r\nåterbetala sina studieskulder.\r\n\r\n2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utreda en\r\nexamensbonus för studenter.\r\n\r\n2002/03:Ub344 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om försöksverksamhet med\r\navskrivning av statliga studielån för ungdomar som\r\nväljer att bo och arbeta i glesbygden, och att den\r\nbör finansieras inom ramen för\r\nstudiefinansieringssystemet.\r\n\r\n2002/03:Ub355 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nbehovet av en total översyn och förenkling av\r\nstudie- och bidragssystemet för studerande vid\r\nkomvux i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Ub359 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att ändra\r\nstudiemedelssystemet vid institution utomlands.\r\n\r\n2002/03:Ub394 av Anne Ludvigsson och Louise\r\nMalmström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av att skapa\r\nförutsättningar för fler att utbilda sig, inte minst\r\ninom bristyrken.\r\n\r\n2002/03:Ub395 av Louise Malmström och Anne\r\nLudvigsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att se över möjligheterna\r\natt förbättra vuxnas villkor att genomföra studier.\r\n\r\n2002/03:Ub405 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om sjukpenning till\r\ndeltidssjukskrivna studerande.\r\n\r\n2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att skriva in\r\ni skollagen att läraren har rätt att underrätta\r\nföräldrar till myndiga elever om de skolkar.\r\n\r\n2002/03:Ub439 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att studiestöd kan utges på\r\ndeltid i samband med deltidssjukskrivning.\r\n\r\n2002/03:Ub452 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett nytt\r\nheltäckande studiestödssystem.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett nytt\r\nvuxenutbildningsstöd för studerande som saknar\r\nbetyg från grund- eller gymnasieskola.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en bonus för den\r\nsom i förtid återbetalar sina studieskulder.\r\n\r\n2002/03:Ub467 av Ulla Wester (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av att minska\r\nhindren för dem som vill utbilda sig till\r\nteckenspråks- och dövblindtolkar samt\r\nvuxendövtolkar.\r\n\r\n2002/03:Ub482 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om rekryteringsbidrag vid\r\nvuxenstudier.\r\n\r\n2002/03:Ub484 av Sinikka Bohlin (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vuxenstuderande utan\r\ntidigare förvärvsarbete.\r\n\r\n2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om nödvändigheten av\r\nett reformerat studiemedelssystem.\r\n\r\n2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om studiestöd för\r\nvuxenutbildningen.\r\n\r\n2002/03:Ub529 av Jörgen Johansson och Viviann Gerdin\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om införande av ett system för\r\navskrivning av studielån.\r\n\r\n2002/03:Ub548 av Christina Axelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en fortsatt utveckling av\r\nstudiestödet till vuxna.\r\n\r\n2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att se över och\r\nlägga fram förslag angående särskilda\r\nutbildningsinsatser för romer m.fl.\r\n\r\n2002/03:So454 av Anita Jönsson och Kerstin Engle\r\n(s):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att möjligheten\r\natt införa ett barntillägg i studiemedelssystemet\r\nbör övervägas.\r\n\r\n2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om studiemedel,\r\nstudietid i högskolan samt ortsföreträde för\r\nelitidrottare.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utreda\r\neffekterna av en avskrivning av studielånen för de\r\nnyutexaminerade akademiker som flyttar till\r\navfolkningshotade kommuner.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Nytt studiestödssystem", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub452 yrkande 1 och 2002/03:Ub487 yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"m\"", "votering_id": "75F2D009-4EE1-11D7-AE75-006008577F08", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "125", "0", "0", "19" ] }, { "td": [ "m", "0", "47", "0", "8" ] }, { "td": [ "c", "19", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "fp", "42", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "kd", "0", "0", "26", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "12", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "222", "47", "26", "54" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75F2D009-4EE1-11D7-AE75-006008577F08", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Studiestöd för vuxna romer", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf293 yrkande 4 och 2002/03:Ub484.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Studiestöd för vuxenutbildning i övrigt", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub355, 2002/03:Ub395, 2002/03:Ub452 yrkande 5, 2002/03:Ub490 yrkande 6 och 2002/03:Ub548.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "4", "motforslag_partier": "\"kd\"", "votering_id": "75F2D00F-4EE1-11D7-AE75-006008577F08", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "125", "0", "0", "19" ] }, { "td": [ "m", "47", "0", "0", "8" ] }, { "td": [ "c", "19", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "fp", "43", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "kd", "0", "26", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "271", "26", "0", "52" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75F2D00F-4EE1-11D7-AE75-006008577F08", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Barntillägg i studiemedelssystemet", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So454 yrkande 3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Studiemedel vid deltidssjukskrivning", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub405, 2002/03:Ub439 och 2002/03:Ub482.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Studiemedel vid utlandsförlagd svensk högskoleutbildning", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub359.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Studiemedel vid studier utomlands", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub254 yrkandena 1 och 2.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "6", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "75F2D01D-4EE1-11D7-AE75-006008577F08", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "125", "0", "0", "19" ] }, { "td": [ "m", "0", "47", "0", "8" ] }, { "td": [ "c", "0", "19", "0", "3" ] }, { "td": [ "fp", "1", "42", "0", "5" ] }, { "td": [ "kd", "0", "26", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "163", "134", "0", "52" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75F2D01D-4EE1-11D7-AE75-006008577F08", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Studiemedel vid vissa yrkesutbildningar", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub394 och 2002/03:Ub467.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Avskrivning av studielån för att främja bosättning i glesbygd", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub344, 2002/03:Ub529 och 2002/03:N302 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "10", "rubrik": "Bonus vid förtida återbetalning av studielån", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub284 yrkande 2 och 2002/03:Ub452 yrkande 10.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "11", "rubrik": "Underrättelse till föräldrar när elev som är myndig skolkar", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub429 yrkande 10.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "12", "rubrik": "Examensbonus", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub323 yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "8", "motforslag_partier": "\"fp\"", "votering_id": "75F2D02C-4EE1-11D7-AE75-006008577F08", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (fp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "124", "0", "0", "20" ] }, { "td": [ "m", "47", "0", "0", "8" ] }, { "td": [ "c", "19", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "fp", "0", "43", "0", "5" ] }, { "td": [ "kd", "26", "0", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "253", "43", "0", "53" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/75F2D02C-4EE1-11D7-AE75-006008577F08", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "13", "rubrik": "Studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr297 yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "UBU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Nytt studiestödssystem", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Nytt studiestödssystem", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Studiestöd för vuxna romer", "partier": "\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Studiestöd för vuxenutbildning i övrigt", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Studiemedel vid utlandsförlagd svensk högskoleutbildning", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Studiemedel vid studier utomlands", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Bonus vid förtida återbetalning av studielån", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "10" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Examensbonus", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "12" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-02-06 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2003-03-13 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-03-14 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2003-03-25 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2003-03-27 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2003-04-02 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2003-04-02 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2003-12-17 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-20 05:31:24" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om studiemedel. Motionerna handlar om studiefinansieringssystem för högskoleutbildning och vuxenutbildning, studiestöd för vuxna romer, studiestöd vid deltidssjukskrivning, studiemedel för utlandsstudier, studiemedelsvillkor vid vissa yrkesutbildningar, återbetalning m.m. av studielån, underättelse till föräldrar när elev som är myndig skolkar, examensbonus samt studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare. ", "dok_id": "GQ01UBU7", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Motioner om studiemedel m.m. (UbU7)", "dok_id": "GQ01UBU7", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-20 05:31:24" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GQ01UBU7", "systemdatum": "2017-10-20 10:24:31" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om studiemedel. Motionerna handlar om studiefinansieringssystem för högskoleutbildning och vuxenutbildning, studiestöd för vuxna romer, studiestöd vid deltidssjukskrivning, studiemedel för utlandsstudier, studiemedelsvillkor vid vissa yrkesutbildningar, återbetalning m.m. av studielån, underättelse till föräldrar när elev som är myndig skolkar, examensbonus samt studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare.
", "dok_id": "GQ01UbU7", "systemdatum": "2016-01-26 17:45:16" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Motioner om studiemedel m.m. (UbU7)", "dok_id": "GQ01UbU7", "systemdatum": "2016-01-26 17:45:17" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GQ01UBU7", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200203_ubu_7.docx", "filstorlek": "98127", "filtyp": "docx", "titel": "Studiemedelsfrågor m.m.", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/916C7917-CC75-4767-85CF-2F695F7209B6" }, { "dok_id": "GQ01UBU7", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200203_ubu_7.pdf", "filstorlek": "405032", "filtyp": "pdf", "titel": "Bilaga: bet_200203_ubu_7", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C27DADC5-6C69-45CB-A936-4AF81F550381" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Kr297 Idrottens villkor", "ref_dok_id": "GQ02Kr297", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Kr297", "ref_dok_titel": "Idrottens villkor", "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden", "ref_dok_id": "GQ02N302", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "N302", "ref_dok_titel": "Landsbygden", "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Sf293 Romer i Sverige", "ref_dok_id": "GQ02Sf293", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Sf293", "ref_dok_titel": "Romer i Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:So454 Stärkt barnperspektiv", "ref_dok_id": "GQ02So454", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "So454", "ref_dok_titel": "Stärkt barnperspektiv", "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson och Kerstin Engle (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub254 Ungdomar och utlandsstudier", "ref_dok_id": "GQ02Ub254", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub254", "ref_dok_titel": "Ungdomar och utlandsstudier", "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub284 Studielån och studieskuld", "ref_dok_id": "GQ02Ub284", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub284", "ref_dok_titel": "Studielån och studieskuld", "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg och Per Landgren (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub323 Framtidens högskola", "ref_dok_id": "GQ02Ub323", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub323", "ref_dok_titel": "Framtidens högskola", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub344 Avskrivning av studielån", "ref_dok_id": "GQ02Ub344", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub344", "ref_dok_titel": "Avskrivning av studielån", "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub355 Studiestöd vid vuxenstudier", "ref_dok_id": "GQ02Ub355", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub355", "ref_dok_titel": "Studiestöd vid vuxenstudier", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub359 Studier vid Göteborgs universitetsfilial", "ref_dok_id": "GQ02Ub359", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub359", "ref_dok_titel": "Studier vid Göteborgs universitetsfilial", "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub394 Utbildning inom bristyrken", "ref_dok_id": "GQ02Ub394", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub394", "ref_dok_titel": "Utbildning inom bristyrken", "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson och Louise Malmström (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub395 Underlättande av vuxenstudier", "ref_dok_id": "GQ02Ub395", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub395", "ref_dok_titel": "Underlättande av vuxenstudier", "ref_dok_subtitel": "av Louise Malmström och Anne Ludvigsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub405 Studiestöd till deltidssjukskrivna", "ref_dok_id": "GQ02Ub405", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub405", "ref_dok_titel": "Studiestöd till deltidssjukskrivna", "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Lars Lilja (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub429 Allmän utbildning", "ref_dok_id": "GQ02Ub429", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub429", "ref_dok_titel": "Allmän utbildning", "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub439 Studiestöd på deltid", "ref_dok_id": "GQ02Ub439", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub439", "ref_dok_titel": "Studiestöd på deltid", "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub452 Studiestödet, utgiftsområde 15", "ref_dok_id": "GQ02Ub452", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub452", "ref_dok_titel": "Studiestödet, utgiftsområde 15", "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub467 Villkor för teckenspråkstolksstudenter", "ref_dok_id": "GQ02Ub467", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub467", "ref_dok_titel": "Villkor för teckenspråkstolksstudenter", "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub482 Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande", "ref_dok_id": "GQ02Ub482", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub482", "ref_dok_titel": "Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande", "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub484 Vuxenstuderande utan tidigare förvärvsarbete", "ref_dok_id": "GQ02Ub484", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub484", "ref_dok_titel": "Vuxenstuderande utan tidigare förvärvsarbete", "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub487 Studenters vardagsproblem", "ref_dok_id": "GQ02Ub487", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub487", "ref_dok_titel": "Studenters vardagsproblem", "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub490 Vuxnas lärande", "ref_dok_id": "GQ02Ub490", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub490", "ref_dok_titel": "Vuxnas lärande", "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub529 Avskrivning av studieskulder vid arbete på landsbygd", "ref_dok_id": "GQ02Ub529", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub529", "ref_dok_titel": "Avskrivning av studieskulder vid arbete på landsbygd", "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Viviann Gerdin (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:Ub548 Flexiblare studiebidrag för vuxna", "ref_dok_id": "GQ02Ub548", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "Ub548", "ref_dok_titel": "Flexiblare studiebidrag för vuxna", "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2003-04-02", "ref_dok_id": "GQ0983", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "83", "ref_dok_titel": "2003-04-02", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2003-03-27", "ref_dok_id": "GQ0980", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "80", "ref_dok_titel": "2003-03-27", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" } ] } } }