{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289474",
      "dok_id": "GQ01UBU6",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "UBU6",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:UBU6",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "6",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-06 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:49",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:53",
      "titel": "Jämställdhet inom utbildning och forskning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU6/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU6",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01UBU6",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01UBU6",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:UBU6</div><h1>Jämställdhet inom utbildning och forskning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet behandlar i detta betänkande 40 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2002, vilka tar upp jämställdhetsfrågor inom förskolan, skolan,\r\nhögskolan och forskningen.\r\nSamtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.\r\nI betänkandet finns reservationer från Folkpartiet liberalerna, Kristdemo-\r\nkraterna och Centerpartiet.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nMed hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-\r\nväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:\r\n1.    Jämställdhetsarbete inom förskola och skola\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub229 yrkande 19,\r\n2002/03:Ub244 yrkande 26,\r\n2002/03:Ub275 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub324,\r\n2002/03:Ub409,\r\n2002/03:Ub414,\r\n2002/03:Ub417 yrkande 4,\r\n2002/03:Ub424 och\r\n2002/03:A366 yrkande 3.\r\nReservation 1(fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (c)\r\n2. Matematikundervisning\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub500.\r\n3. Åtgärder mot diskriminering och sexuella trakasserier i\r\nskolan\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub239 yrkande 11,\r\n2002/03:Ub381 yrkande 6,\r\n2002/03:Ub408,\r\n2002/03:Ub498 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub551,\r\n2002/03:A315 yrkande 11,\r\n2002/03:A317 yrkande 2 och\r\n2002/03:A366 yrkande 2.\r\n4. Åtgärder mot språkvåld\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:So456 yrkande 5,\r\n2002/03:A242 yrkande 23 och\r\n2002/03:A366 yrkande 4.\r\nReservation 4 (fp, c)\r\nReservation 5 (kd)\r\n5. Kompetensutveckling för pedagoger\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub275 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub351 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2002/03:Ub462 yrkande 2.\r\n6. Jämställdhetsarbete inom högskolan\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub433 och\r\n2002/03:Ub489 yrkande 4.\r\nReservation 6 (c)\r\n7. Åtgärder mot diskriminering i högskolan\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 24,\r\n2002/03:Ub427 och\r\n2002/03:Ub448 yrkande 13.\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (kd)\r\n8. Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub401 yrkande 4,\r\n2002/03:Ub442 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub538.\r\nReservation 9 (fp, kd, c)\r\n9. Jämställdhetsarbete inom forskningen\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub449 yrkandena 5 och 9 samt\r\n2002/03:Ub528 yrkande 1.\r\nReservation 10 (kd, c)\r\n10. Genusperspektiv inom medicinsk forskning m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub401 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub442 yrkandena 1 och 3-5,\r\n2002/03:Ub454,\r\n2002/03:Ub528 yrkande 2 och\r\n2002/03:So450 yrkande 5.\r\n11. Fördelning av platser vid riksrekryterande idrottsgymnasier\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Kr266 yrkande 11.\r\nReservation 11 (fp)\r\n12. Jämställdhet i friskolestyrelser\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub273.\r\n13. Genusperspektiv i läromedel\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub275 yrkande 3 och\r\n2002/03:A366 yrkande 5.\r\n\r\nStockholm den 6 mars 2003\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\nJan Björkman\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie\r\nDanestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke\r\n(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Per\r\nBill (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe (s), Anna\r\nIbrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Tobias\r\nBillström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\nUbU6\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nUnder den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett stort antal motioner med\r\nyrkanden rörande jämställdhet inom utbildning och forskning. Dessa be-\r\nhandlas i detta betänkande.\r\nMotionsyrkandena handlar om jämställdhetsarbetet inom förskolan, sko-\r\nlan, högskolan och forskningen.\r\nFörslagen i motionerna, sammanlagt 40 yrkanden, återges i bilaga.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nJämställdhet inom förskola och skola\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden som rör arbetet med jäm-\r\nställdhet inom förskola och skola, matematikundervisning, åtgärder\r\nmot diskriminering, sexuella trakasserier och språkvåld samt kom-\r\npetensutveckling för pedagoger. Utskottet hänvisar till gällande be-\r\nstämmelser, vidtagna och pågående åtgärder samt visst utrednings-\r\narbete.\r\nJämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd), 3 (c), 4 (fp, c) och 5 (kd).\r\nJämställdhetsarbete\r\nMotioner\r\nFörskolans roll i jämställdhetsarbetet behandlas i ett par motioner.\r\nEnligt motion 2002/03:Ub324 (fp) krävs det en feministiskt medveten för-\r\nskolepolitik. På samma sätt som skolan skall arbeta aktivt för jämställdhet\r\nmellan könen, borde detta vara en självklarhet även inom dagis- och förskole-\r\nverksamheten. Obligatoriska feministiska jämställdhetsplaner, i såväl kom-\r\nmunala som enskilda förskolor, är ett första steg i arbetet att möta varje barn\r\nindividuellt och ge det positiv bekräftelse. I motion 2002/03:Ub409 (s) tas\r\nupp att det med tanke på förskolans viktiga ställning för barnens sociala ut-\r\nveckling krävs extra mycket av personalen för att motverka förtryckande\r\nkönsroller. Motionären anser att jämställdhetsplaner är ett exempel på åtgärd\r\nsom kan tjäna som stöd för personalen i detta arbete och jämför med dagens\r\nkrav i jämställdhetslagen att upprätta jämställdhetsplaner på alla arbetsplatse\r\nmed mer än tio anställda. Detta krav har varit till stor nytta då det synliggjo\r\nbrist på jämställdhet och gett verktyg att arbeta vidare.\r\nFrågor om jämställdhetsarbetet i grund- och gymnasieskolan, lärarens roll och\r\nskolans ansvar tas upp i ett flertal motioner.\r\nUndervisningen i grundskolan och gymnasieskolan skall genomsyras av ett\r\njämställdhetsperspektiv, anser Folkpartiet i motionerna 2002/03:Ub229 yr-\r\nkande 19 och  2002/03:Ub244 yrkande 26. Skolan spelar en viktig roll för att\r\nbetona flickors och pojkars lika rätt till att bli jämställt behandlade. För at\r\nlyckas med denna viktiga uppgift måste skolan i sig bli mer jämställd. Dess-\r\nutom måste pedagogik och metodik anpassas så att såväl flickor som pojkar\r\nkan intressera sig för och aktivt ta del av undervisningen. I motion\r\n2002/03:Ub414 (s) understryks att ett genusperspektiv skall införas i skolan\r\noch i läroböcker. Alla kommuner skall se till att varje elev får en grund-\r\nläggande kunskap i genusfrågor. Även om skolan tar upp jämställdhets-\r\naspekter i sitt värdegrundsarbete är det nödvändigt att genusfrågor tas upp\r\nockså i undervisningen och ämnesövergripande.\r\nI motion 2002/03:Ub275 (m) yrkande 2 betonas betydelsen av att på peda-\r\ngogisk väg ge grundskoleelever större förståelse för jämställdhet mellan kö-\r\nnen. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster men det\r\nsaknas konkreta metoder för att arbeta med jämställdhet i skolan. Lärarens\r\nagerande och kunskap om flickors och pojkars olika förutsättningar har stor\r\nbetydelse. Även motion 2002/03:Ub424 (s) tar upp frågan om den bristande\r\nomfattningen av jämställdhetsarbetet i skolan. Det är viktigt att Skolverket\r\nföljer upp att kommunerna uppmärksammar jämställdhetsarbetet i sin upp-\r\nföljning och utvärdering och att frågorna tas upp i samband med annat värde-\r\ngrundsarbete. Vikten av utbildning och kompetensutveckling för lärarna i\r\ndessa frågor poängteras. Motionären pekar också på att vid fall av könsdis-\r\nkriminering har inte barn och ungdomar i förskola och skola några rättigheter\r\nliknande dem som finns i jämställdhetslagen.\r\nKristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub417 yrkande 4 att jäm-\r\nställdhet är en av de viktiga frågor som behöver etisk belysning. Ett aktivt\r\njämställdhetsarbete i skolan handlar om att indirekt förmedla värderingar.\r\nCenterpartiet anser i motion 2002/03:A366 yrkande 3 att ett samlat program\r\nför ökad jämställdhet i den svenska skolan bör utformas, i nära samverkan\r\nmed lärarnas organisationer.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet har tidigare vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden\r\nom jämställdhetsarbetet, senast i betänkande 2001/02:UbU12, konstaterat att\r\njämställdhetsfrågorna har uppmärksammats och tydliggjorts under senare år.\r\nDet är flera aktörer som på olika sätt bidrar med kunskapsutveckling och stöd\r\ni dessa frågor. En rad åtgärder har också vidtagits på nationell nivå för att\r\nstödja och stimulera det lokala jämställdhetsarbetet. När det gäller förskola\r\noch skola har Skolverket ett särskilt ansvar att främja flickors och pojkars li\r\nrätt och möjligheter. Den nya myndigheten för skolutveckling kommer att\r\növerta vissa delar av det pågående arbetet. Jämställdhetsaspekter ingår som en\r\ndel av arbetet med demokrati- och värdegrundsfrågor liksom i arbetet mot\r\nkränkande behandling. Ett särskilt jämställdhetsfokus finns därtill i flera\r\npågående större insatser.\r\nSkolverket arbetar för närvarande med ett regeringsuppdrag att främja och\r\nintensifiera skolornas och kommunernas jämställdhetsarbete. I uppdraget\r\ningår att ta fram och sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner, i\r\nsamverkan med olika organisationer och myndigheter, arbetar med jämställd-\r\nhet samt social och etnisk mångfald. De lärande exemplen, tillsammans med\r\nteoretiska utgångspunkter om kön/genus och makt i skolan, är tänkta att pre-\r\nsenteras i en tryckt publikation under hösten 2003. Syftet med materialet är\r\natt öka kunskapen om området i sig och hur skolan kan arbeta för att nå de\r\njämställdhetsmål som finns.\r\nI syfte att stärka kompetensen i jämställdhetsfrågor har regeringen avsatt\r\nmedel för att utbilda resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Målet\r\när att det 2004 skall finnas åtminstone en kvalificerad jämställdhetspedagog i\r\nvarje kommun. Landets kommuner har inbjudits att utse deltagare till kursen\r\n\"Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap\", motsvarande 10 poängs\r\nstudier på universitetsnivå. Kursen riktar sig till lärare i för-, grund- och g\r\nnasieskolan och bedrivs på uppdrag av Skolverket i samarbete mellan värde-\r\ngrundscentrumen vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. För de\r\nkommuner som anmält intresse att delta i denna utbildning finns dessutom\r\nsärskilda projektmedel att söka. Medlen är tänkta i första hand till elevinrikt\r\nde insatser och skall användas till projekt som, i vid mening, syftar till att\r\nfrämja jämställdhet.\r\nSkolverket har vidare ett regeringsuppdrag att arbeta med insatser för ut-\r\nsatta flickor i partriarkala familjer. Ett referensmaterial och en kunskapsöver\r\nsikt skall tas fram med syftet att stödja skolornas arbete att bemöta dessa\r\nflickor.\r\nUtskottet erfar att det i regeringens aviserade skrivelse, \"Nationell hand-\r\nlingsplan för jämställdhet\", kommer att ges en bild av både pågående och\r\nplanerade jämställdhetsinsatser inom bl.a. utbildningsområdet. Skrivelsen är\r\nplanerad att lämnas till riksdagen i maj 2003.\r\nMatematikundervisning\r\nMotioner\r\nMatematikundervisningens betydelse för att öka jämställdheten på arbets-\r\nmarknaden behandlas i motion 2002/03:Ub500 (s). Motionären anser att den\r\nav regeringen aviserade matematikdelegationen bör ha som en av sina priori-\r\nterade uppgifter att öka flickors och kvinnors intresse för matematikämnet. På\r\narbetsmarknaden krävs allt oftare goda kunskaper inom naturvetenskap och\r\nteknik, och det är därför allvarligt att flickor är mindre intresserade av mate\r\nmatik då detta ämne är en nyckel till fortsatta studier inom det tekniskt-\r\nnaturvetenskapliga området.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet föreslår avslag på motionsyrkandet.\r\nRegeringen har nyligen beslutat om direktiv för den ovan nämnda mate-\r\nmatikdelegationen (dir. 2003:8). Uppdraget för delegationen är att utarbeta en\r\nhandlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka\r\nintresset för matematikämnet samt utveckla matematikundervisningen. Förut-\r\nom förskola och skola skall handlingsplanen omfatta vuxenutbildning, hög-\r\nskola och folkbildning. Planen skall också syfta till att öka intresset för for\r\nsatta studier inom områden som matematik, naturvetenskap och teknik. Det\r\nfaktum att särskilt flickor, trots goda resultat i grundskolan, väljer annan\r\ninriktning än matematiken och det naturvetenskapliga utbildningsområdet i\r\nsina fortsatta studier, omnämns i direktiven som ett viktigt skäl att utveckla\r\nmatematikundervisningen.\r\nUtskottet välkomnar regeringens initiativ på matematikområdet och den\r\nuttalade ambitionen att delegationen skall stimulera till diskussion om ämnets\r\nroll och utveckling i skolan, inte minst genom att ta in synpunkter och idéer\r\nfrån eleverna själva.\r\nÅtgärder mot diskriminering och sexuella trakasserier\r\nMotioner\r\nEtt stort antal motioner tar upp övergripande frågor om kränkande behandling\r\noch diskriminering liksom behovet av att tydliggöra och utvidga gällande\r\nlagstiftning på området.\r\nI Moderaternas motion 2002/03:A315 yrkande 11 framförs att skolan, till-\r\nsammans med föräldrarna, har ett stort ansvar för hur barn ser på och tilltalar\r\nvarandra. Tidiga reaktioner mot barn som beter sig kränkande mot andra är\r\nviktigt. Enligt Folkpartiets motion 2002/03:Ub239 yrkande 11 är främjande\r\nav jämställdheten i en skola ett sätt att förebygga mobbning. I en skola som\r\npräglas av jämställdhet skapas ett sundare klimat. I dag är lagstiftningen\r\ntydligare när det gäller vuxna som utsätts för sexuella trakasserier än när det\r\ngäller elever. Folkpartiet föreslår därför att en lag mot sexuella trakasserier\r\ninförs för elever, med förebild i jämställdhetslagen.\r\nI flerpartimotion 2002/03:A317 (fp, s, v, c, mp) yrkande 2 förs fram att\r\näven elever och vuxenstuderande bör omfattas av lagstiftning mot diskrimi-\r\nnering, i likhet med högskolestuderande och arbetstagare. Centerpartiet me-\r\nnar i sin motion 2002/03:A366 yrkande 2 att jämställdhetslagstiftningen bör\r\ngöras tillämplig på skolsystemets samtliga stadier. Liknande villkor som finns\r\ni jämställdhetslagen bör gälla även för elever inom grundskola och gymnasi-\r\num. Miljöpartiet anser i motion 2002/03:Ub381 yrkande 6 att det klart skall\r\nframgå att de lagar om diskriminering och sexuella trakasserier som gäller på\r\nandra arbetsplatser också gäller för elever i skolan. I dag är det otydligt vil\r\nregler som egentligen finns och vilken rätt elever har. Även motion\r\n2002/03:Ub408 (s) för fram synpunkten att jämställdhetslagens skrivningar\r\nkring sexuella trakasserier också skall omfatta skolelever. I motion\r\n2002/03:Ub551 (s) framhålls vikten av att det av regeringen aviserade förbu-\r\ndet mot diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier genomförs sna-\r\nrast i syfte att stärka rättigheterna för skolelever. Även om allt slags diskri\r\nnering är förbjuden även i skolan finns behov av att stärka elevernas rättighe-\r\nter och skydd mot diskriminering i grund- och gymnasieskolan, på liknande\r\nsätt som gjorts inom högskolan, menar motionärerna i motion 2002/03:Ub498\r\n(s) yrkande 1.\r\nNågra motioner tar upp den bland ungdomar allt vanligare form av språkbruk\r\nsom omfattar användandet av sexuella anspelningar och könsord och den\r\nspecifika form av trakasserier detta kan innebära.\r\nEnligt Kristdemokraternas motion 2002/03:A242 yrkande 23 måste den\r\nkönsrelaterade mobbningen  i form av t.ex. könsord uppmärksammas som den\r\nkränkande behandling den faktiskt är. Åtgärder för att förebygga och komma\r\ntill rätta med den måste inrymmas i varje skolas åtgärdsplan. Dessutom anser\r\nmotionärerna att denna form av mobbning måste uppmärksammas nationellt.\r\nCenterpartiet menar i sin motion 2002/03:A366 yrkande 4 att språkvåld kan\r\nvara en första signal om att elevernas arbetsmiljö inte är bra. Det finns behov\r\nav att samla åtgärder för att motverka språkvåld i skolan i ett nationellt pro-\r\ngram. Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:So456 yrkande 5 att det\r\nfinns ett behov av forskning om det ökande sexualiserade språkbruket då det i\r\ndag inte finns någon kunskap om vilka konsekvenser denna typ av mobbning\r\nför med sig.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.\r\nSom har redovisats vid tidigare behandling i utskottet (senast i bet.\r\n2002/03:UbU12) har lagstiftningen successivt skärpts i de bestämmelser som\r\nreglerar skolans arbete mot kränkande behandling. I dag gäller att den som\r\nverkar i skolan aktivt skall motverka alla former av kränkande behandling\r\nsåsom mobbning och rasistiska beteenden. Frågor om värdegrund och normer\r\nbehandlas utförligt i läroplanerna för skolan. Rektor har också ett särskilt\r\nansvar för arbetet med mobbning och annan kränkande behandling. Vidare är\r\nskolan att betrakta som en arbetsplats i arbetsmiljölagens mening, och elever-\r\nna likställs med arbetstagare. Därmed omfattas eleverna i väsentliga delar av\r\narbetsmiljölagen och anslutande författningar, t.ex. föreskrifter om kränkande\r\nsärbehandling. Barn i förskoleverksamhet och i skolbarnsomsorg omfattas\r\ninte av ovan nämnda bestämmelser. För förskolans del återfinns vissa aspek-\r\nter av frågorna i läroplanens avsnitt om värdegrund och normer.\r\nSkollagskommittén föreslår i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU\r\n2002:121) att nuvarande bestämmelser i skollagen om skolans skyldighet att\r\nmotverka kränkande behandling överförs till den nya skollagen. Någon upp-\r\nräkning av olika former av kränkningar, motsvarande dagens omnämnande av\r\nmobbning och rasistiska beteenden, föreslås dock inte ingå.\r\nSkollagskommittén föreslår även att det i skollagen skall tydliggöras att\r\narbetsmiljölagen gäller på skolområdet. Utifrån kommitténs synsätt om ett\r\nutvidgat utbildningsbegrepp till både barn i förskola och fritidshem skulle\r\nföreslagna skollagändringar omfatta även dessa verksamheter och barn. När\r\ndet gäller arbetsmiljölagen är kommitténs linje att lagen bör omfatta även\r\ndessa barn. Sådana förändringar bör dock behandlas närmare i den av reger-\r\ningen aviserade översynen av arbetsmiljölagen ur ett elevperspektiv.\r\nUtbildningsdepartementets satsningar på värdegrundsåret (1999) och Vär-\r\ndegrundsprojektet (1999-2000) bör nämnas i sammanhanget. Skolverket har\r\nockså de senaste åren arbetat med olika uppdrag för att uppmärksamma frå-\r\ngorna kring kränkande behandling. Utifrån regeringens skrivelse \"Nationell\r\nhandlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskrimine-\r\nring\" (2000/01:59) fick Skolverket i uppdrag att kartlägga förekomsten av\r\nrasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelate-\r\nrad mobbning. I november 2002 redovisade verket detta uppdrag i rapporten\r\n\"Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft\" (dnr 01-2001-\r\n2136). Kartläggningen av den sociala miljön visar att det inte är ovanligt att\r\nelever känner sig dåligt bemötta av andra elever eller av lärare. Skolverket\r\nmenar samtidigt att skolornas arbete mot kränkande behandling ger ökad\r\ntrygghet och trivsel och därmed färre kränkningar.\r\nEnligt utskottet är det oerhört värdefullt med denna typ av kartläggningar.\r\nFörutom att det ger ökad kunskap om problemets omfattning ökar det också\r\nmöjligheten att på ett konstruktivt och målmedvetet sätt kunna arbeta med\r\ninsatser som förbättrar situationen. Utskottet ser med stort allvar på att elev\r\nupplever sig  kränkta. Att elever dessutom känner sig kränkta av lärare och\r\nandra vuxna i skolan är oacceptabelt. Enligt utskottets mening är det av\r\nstörsta vikt att fortsätta arbetet mot kränkningar i skolan.\r\nUtskottet konstaterar att ett flertal förslag till åtgärder för att förbättra s\r\nationen ges i Skolverkets rapport, t.ex. åtgärder som riktar in sig på att stöt\r\nrektorer och lärare i deras arbete att möta eleverna. Skolverket arbetar för\r\nnärvarande med flera olika insatser på området, t.ex. genom att ta fram läran-\r\nde exempel på handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande behandling.\r\nMyndigheten skall också ge stöd till förskolor och skolor i deras arbete, t.ex.\r\ngenom att sprida referensmaterial och utarbeta allmänna råd.\r\nEn kommitté arbetar för närvarande med en översyn av hela diskrimine-\r\nringslagstiftningen (dir. 2002:11). I uppdraget ingår att överväga en gemen-\r\nsam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimi-\r\nneringsgrunder och samhällsområden. I t.ex. jämställdhetslagen och lagen om\r\nlikabehandling av studenter i högskolan finns i dag krav på aktiva åtgärder,\r\ndvs. regler som ålägger arbetsgivare eller högskola att bedriva ett målinriktat\r\narbete. Kommittén skall överväga om sådana bestämmelser bör införas i\r\nandra utbildningsformer. Utskottet konstaterar att frågan om skolan skall\r\nomfattas av lagstiftning mot diskriminering ingår i kommitténs uppdrag.\r\nUtredningen skall rapporteras senast 1 december 2004.\r\nKompetensutveckling för pedagoger\r\nMotioner\r\nFörutom att det i ett flertal motioner förs en diskussion generellt om lärarens\r\nroll och vikten av dennes kompetens i jämställdhetsarbetet tar nedanstående\r\nmotioner upp ett antal mer specifika frågor avseende kompetensutveckling för\r\npedagoger.\r\nI motion 2002/03:Ub462 (mp) yrkande 2 pläderas för stöd till bildandet av\r\nett jämställdhetscentrum (JÄMRUM) i Gävle, som är tänkt att fungera som en\r\nidé-, kunskaps- och metodbank för praktiskt jämställdhetsarbete. Även i mo-\r\ntion 2002/03:Ub351 (s) yrkande 1 tas frågan om ett jämställdhetscentrum i\r\nGävle upp. Motionärerna pekar på att det finns en stark vilja i länet att för-\r\nverkliga jämställdhet inom utbildningssektorn, och en centrumbildning kan\r\nbli en tillgång för hela landet. Motionärerna påpekar dessutom att utbildning-\r\nen för blivande pedagoger behöver få större inslag av genuskunskap och att\r\njämställdhetspedagoger behövs för att utveckla jämställdhetsarbetet inom hela\r\nsamhället. Högskolan i Gävle är väl lämpad att få en framtida utbildning inom\r\nområdet (yrkande 2). Enligt motion 2002/03:Ub275 (m) yrkande 1 bör alla\r\nlärare få kunskap om genus (det sociala könet), om jämställdhet och om hur\r\nundervisningen kan utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar\r\noch intressen. Fortbildning inom området bör också prioriteras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.\r\nSom tidigare nämnts pågår en satsning på att utbilda resurspersoner i jäm-\r\nställdhet och genuskunskap där regeringens målsättning är att det 2004 skall\r\nfinnas åtminstone en jämställdhetspedagog i varje kommun. Den utbildning\r\nsom erbjuds anordnas på uppdrag via de redan etablerade nationella värde-\r\ngrundscentrumen vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. Utskottet\r\nerfar att den i motionen omnämnda centrumbildningen redan har fått avslag\r\npå sin begäran om ekonomiskt stöd från regeringen.\r\nSom utskottet har konstaterat tidigare (bet. 2001/02:UbU12) gäller det i\r\nden nya lärarutbildningen att studenten för att erhålla lärarexamen skall äga\r\nsådan  kompetens att han eller hon kan dels förmedla och förankra samhällets\r\noch demokratins värdegrund, dels inse betydelsen av könsskillnader i under-\r\nvisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet.\r\nI samband med införandet av lärarutbildningen uppdrogs åt varje högskola\r\nmed lärarutbildning att anlägga ett könsperspektiv på utbildningen. Lärarstu-\r\ndenternas medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågornas betydelse i\r\nderas framtida arbete skulle också utvecklas. Särskild uppmärksamhet skulle\r\nägnas åt jämställdhetsfrågor i de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbild-\r\nningen. Högskoleverket har också haft i uppdrag att stimulera en vidareut-\r\nveckling av jämställdhetsaspekter i lärarutbildningen. En rapport om vidtagna\r\nåtgärder skall lämnas i samband med årsredovisningen 2003.\r\nVad gäller kompetensutveckling i övrigt kan konstateras att enligt re-\r\ngleringsbrev skall lärosäten som bedriver lärarutbildning medverka i upp-\r\nbyggnaden av s.k. regionala centrum. Dessa centrum skall främja bl.a. ut-\r\nveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Även denna\r\nverksamhet skall redovisas i lärosätenas årsredovisningar.\r\n\r\nJämställdhet inom högskolan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om jäm-\r\nställdhetsarbete inom högskolan, åtgärder mot diskriminering samt\r\nom genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar. Utskottet hän-\r\nvisar till gällande bestämmelser, vidtagna och pågående åtgärder\r\nsamt visst utredningsarbete.\r\nJämför reservationerna 6 (c), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (fp, kd, c).\r\nJämställdhetsarbete och rekrytering\r\nMotioner\r\nCenterpartiet anser i motion 2002/03:Ub489 yrkande 4 att regeringen bör\r\nåterkomma till riksdagen med förslag om förbättrad jämställdhet inom hög-\r\nskolan. I motionen konstateras att trots att det är fler kvinnor än män som tar\r\nut en grundläggande högskoleexamen är det fortfarande fler män än kvinnor\r\nsom påbörjar en forskarutbildning. En viktig del av jämställdhetsarbetet\r\nhandlar om att förändra attityder, men för att öka jämställdheten inom den\r\nhögre utbildningen behövs olika typer av åtgärder. Det behövs t.ex. en över-\r\nsyn av rekryteringsprocessen till högre utbildning för att göra den mer jäm-\r\nställd samt att möjligheterna till att arbeta under ekonomiskt trygga omstän-\r\ndigheter ökar, så att kvinnor stimuleras att påbörja den akademiska karriären.\r\nÄven motion 2002/03:Ub433 (s) behandlar frågan om rekrytering till hög-\r\nre utbildning, och då specifikt ingenjörsutbildningarna. Att öka andelen kvin-\r\nnor till dessa utbildningar är viktigt både för att täcka rekryteringsbehovet o\r\nför att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Regeringen bör även\r\nfortsättningsvis följa enskilda lärosätens rekryteringssträvanden, enligt mo-\r\ntionären.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att motionsyrkandena skall avslås.\r\nEnligt lärosätenas regleringsbrev är ett övergripande mål för universitet\r\noch högskolor att de i sin verksamhet skall iaktta och främja jämställdhet\r\nmellan kvinnor och män. Lärosätena har också, via regleringsbrev, i uppdrag\r\natt i sina årsredovisningar redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits för a\r\nfå en jämnare könsfördelning på vissa områden, t.ex. i utbildningar med\r\nojämn könsfördelning, såsom vissa lärar- och vårdutbildningar samt naturve-\r\ntenskapliga och tekniska utbildningar.\r\nAktuell statistik från Högskoleverket visar att andelen kvinnor ökar på\r\nnästan alla utbildningar i högskolan. Drygt 60 % av alla examina avläggs i\r\ndag av kvinnor. Många utbildningar har gått från en någorlunda jämn köns-\r\nfördelning till att bli kvinnodominerade. De enda kvarvarande mansdomine-\r\nrade yrkesutbildningarna är utbildningarna till civilingenjör och högskolein-\r\ngenjör där ca 70 % av studenterna är män. Andelen kvinnor ökar dock också\r\npå dessa utbildningar. Läsåret 1991/92 uppgick andelen kvinnor till 16 %\r\nbland dem som avlade högskoleingenjörsexamen vilket kan jämföras med\r\nläsåret 2001/02 då andelen kvinnor uppgick till 29 %. På de traditionellt\r\nkvinnodominerade utbildningarna har andelen män visserligen ökat, men\r\nförändringarna är små. Enligt Högskoleverket är situationen något bättre när\r\ndet gäller s.k. generella examina. Inom områdena samhällsvetenskap och\r\nnaturvetenskap är könsfördelningen jämn, men det är stora skillnader mellan\r\nolika ämnen inom respektive ämnesområde.\r\nÅtgärder mot diskriminering\r\nMotioner\r\nFolkpartiet anser i motion 2002/03:Ub323 yrkande 24 att åtgärder skall vidtas\r\nför att stoppa könsdiskrimineringen inom högskolan. Enligt partiet finns\r\ntecken på att det pågår diskriminering av kvinnor i samband med tjänstetill-\r\nsättningar. För att minimera risken för detta är det flera jämställdhetsfrämjan\r\nde åtgärder som bör genomföras, t.ex. ökad öppenhet och klarhet vid urval\r\noch antagningar. Den nyligen genomförda reformen om möjlighet att beford-\r\nras till professor utan att särskild tjänst finns tillgänglig borde även ge pos\r\nva följdverkningar ur jämställdhetssynpunkt. Hur det praktiska jämställd-\r\nhetsarbetet skall bedrivas kan behandlas i institutionernas jämställdhetsplaner\r\nt.ex. regler för hur antagning av doktorander skall ske så att inte kvinnor\r\nmissgynnas.\r\nKristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub448 yrkande 13 att det är\r\nviktigt att gå till botten med den snedrekrytering till högre akademiska tjäns-\r\nter som finns. Motionärerna anser också att alla studenter skall omfattas av\r\ndiskrimineringslagstiftningen, även studenter i uppdragsutbildning och basår.\r\nI motion 2002/03:Ub427 (c) menar motionärerna att studenter vid högskolor\r\nskall jämställas med arbetstagare i de delar inom arbetsrätten som rör integri-\r\ntet och arbetsskydd, liksom hela jämställdhetslagen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.\r\nUtskottet erinrar om att högskolelagen (1992:1434, 1 kap. 5 §) föreskriver\r\natt jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas och främjas i\r\nuniversitetens och högskolornas verksamhet. Vidare kan konstateras att enligt\r\nlagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan skall lärosäte-\r\nna årligen upprätta en plan över åtgärder för främjandet av studenternas lika\r\nrättigheter. I årsredovisningen skall sedan framgå de åtgärder som lärosätet\r\nhar vidtagit med anledning av planen.\r\nLärosätena har också i uppdrag att i sina årsredovisningar redogöra för vil-\r\nka åtgärder som har vidtagits för att få en jämnare könsfördelning på vissa\r\nområden, t.ex. i forskarutbildningar med ojämn könsfördelning; vid rekryte-\r\nring och befordran av lärare; vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierek-\r\ntorer eller motsvarande. I syfte att få en jämnare könsfördelning i lärarkåren\r\npå universitet och högskolor skall varje lärosäte år 2003 fastställa mål för\r\nandelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier för\r\nperioden 2003-2004.\r\nHögskoleverket har nyligen gjort en avslutande uppföljning (Rapport\r\n2003:3) av den senaste läraranställningsreformen, dvs. den reform som bl.a.\r\nmöjliggör för en lektor med tillräckliga meriter att bli befordrad till profess\r\ninom ramen för sin anställning. Rapporten visar att även om kvinnorna är\r\nnågot underrepresenterade bland dem som söker befordran så håller kvinnor-\r\nna väl sin andel bland dem som faktiskt befordras till professor. Enligt verket\r\nfinns det därför inte någon anledning att förvänta någon nedgång i andelen\r\nkvinnliga professorer som resultat av befordringsreformen - tvärtom har\r\nandelen kvinnor bland professorerna ökat med någon procentenhet per år och\r\nuppgick till 14 % år 2001. Det är dock oklart i vilken mån ökningen beror av\r\nbefordringssystemet eller av förändrad praxis vid rekrytering. Vidare studier\r\nbehöver göras av varför kvinnor söker befordran i mindre utsträckning än\r\nmän, men det faktum att kvinnors befordringschanser inte skiljer sig negativt\r\nfrån männens kan också i sig stimulera till en ökning av sökande, menar\r\nHögskoleverket.\r\nSom tidigare nämnts pågår ett arbete med att se över diskrimineringslag-\r\nstiftningen (dir. 2002:11), där det i uppdraget ingår att överväga en gemensam\r\nlagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimine-\r\nringsgrunder och samhällsområden.\r\nGenusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar\r\nMotioner\r\nMotion 2002/03:Ub401 (fp) yrkande 4 tar upp frågan om genusmedicin och\r\nbehovet av att läkarutbildningen beaktar de biologiska skillnadernas betydelse\r\nför sjukdomar och för hur patienterna reagerar på behandling och mediciner.\r\nEnligt motionärerna bör det i såväl grundutbildningen av läkare som i övriga\r\nvårdutbildningar ingå obligatoriska kurser om genusmedicin. Även motion\r\n2002/03:Ub442 (fp) yrkande 2 tar upp behovet av ett könsperspektiv i under-\r\nvisningen inom läkarutbildningen och andra vårdutbildningar. Om inte läkar-\r\nna i sin utbildning åläggs att studera skillnader mellan kvinnor och män\r\nkommer felaktiga diagnoser att upprepas även fortsättningsvis.\r\nGenusvetenskap bör bli en obligatorisk kurs inom utbildningar för jurister\r\noch poliser och fortbildningen för yrkesverksamma bör intensifieras, anser\r\nmotionärerna i motion 2002/03:Ub538 (s). Redan tidigare har ändringar skett\r\ni ett flertal examensordningar så att kunskap som rör dels våld mot kvinnor,\r\ndels jämställdhet har lyfts fram. Särskilda utbildningssatsningar på området\r\nriktade till personal inom bl.a. rättsväsendet har också genomförts. Trots dett\r\nfinns det brister i bemötandet av kvinnor som utsatts för sexualbrott.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.\r\nEnligt examensbeskrivningarna i högskoleförordningen (1993:100) skall\r\nstudenten för erhållande av läkarexamen respektive sjuksköterskeexamen ha\r\nförvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och\r\nmäns hälsa.\r\nI universitetens och högskolornas övergripande uppdrag att utveckla kva-\r\nliteten i utbildning och forskning ingår att aktivt arbeta med undervisningens\r\nförnyelse och det pedagogiska utvecklingsarbetet. Vikten av att jämställdhets-\r\noch genuskunskap skall ingå i den pedagogiska utbildningen har lyfts fram av\r\nregeringen i regleringsbrev för universitet och högskolor under flera år.\r\nHögskoleverket har tidigare haft i uppdrag att tillsammans med lärosätena\r\nutveckla modeller för att integrera genusperspektiv i jurist- och ekonomut-\r\nbildningar, ett arbete som har visat sig framgångsrikt. Rådet för högre utbild-\r\nning har därefter fått i uppdrag att stödja lärosätenas arbete med att utveckla\r\nmetoder för att använda genusperspektiv i undervisning och i utvecklandet av\r\nhögskolepedagogiska kurser. Rådet, som är en självständig del av Högskole-\r\nverket, har bl.a. i uppgift att stödja pedagogiskt utvecklingsarbete vid univer\r\nsitet och högskolor samt sprida information om högskolepedagogisk forsk-\r\nning och utvecklingsinsatser.\r\nHögskoleverket konstaterade i den utvärdering av lärosätenas arbete med\r\njämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald som publice-\r\nrades år 2000 (2000:8 R) att integrationen av ett genusperspektiv fungerar\r\nbäst på de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena. Högskolever-\r\nket planerar att under år 2003 göra en uppföljning av denna utvärdering.\r\nDessutom skall ett kontaktnät för lärosätenas jämställdhetshandläggare eta-\r\nbleras. Ett syfte är att verket skall få in synpunkter på hur jämställdheten\r\nfungerar på olika lärosäten.\r\nHögskoleverkets referensgrupp för jämställdhetsfrågor, Jämställdhetsrådet,\r\nger i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning, placerat vid\r\nGöteborgs universitet, ut en skriftserie om genusforskning i utbildning och\r\nforskning. Under år 2003 är en skrift planerad om genusperspektiv inom\r\nmedicin.\r\nJämställdhet inom forskningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör jämställdhetsarbete\r\ninom forskningen. Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser\r\noch pågående utredningsarbete.\r\nJämför reservation 10 (kd, c).\r\nJämställdhetsarbete\r\nMotioner\r\nNågra motioner tar upp frågor om behovet av kvinnliga forskare, vad som\r\nmåste göras för att öka andelen kvinnor samt vilka konsekvenser underrepre-\r\nsentationen leder till.\r\nKristdemokraterna framför i motion 2002/03:Ub449 yrkande 5 kravet att\r\nkarriärvägarna inom forskningen måste anpassas så att familjebildning och\r\nyrkeskarriär kan förenas. En jämn könsfördelning bidrar till att skilda per-\r\nspektiv tas till vara (yrkande 9). På motsvarande sätt tar motion 2002/03:\r\nUb528 (c) yrkande 1 upp att kvinnors underrepresentation bland forskare\r\nmedför negativa effekter för kvinnors hälsa. Motionärerna anser att ett hand-\r\nlingsprogram bör utformas i syfte att öka antalet kvinnliga forskare.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.\r\nEnligt Högskoleverkets årsrapport 2002 (avser år 2001) har kvinnornas\r\nandel i forskarutbildningen ökat med ca 10 procentenheter under det senaste\r\ndecenniet. Det gäller såväl nybörjare som examinerade doktorer. Den ämnes-\r\nvisa könssegregationen inom högskolans grundutbildning har en motsvarighet\r\npå forskarutbildningsnivå. Teknikvetenskap har fortfarande en stark manlig\r\növervikt men inte lika tydlig som i början på 1990-talet. Den största föränd-\r\nringen har skett inom det medicinska området där kvinnorna i början av peri-\r\noden utgjorde 37 % av nybörjarna för att nu utgöra 58 %. Kvinnornas andel\r\nav kategorierna lektorer, särskilda forskningstjänster och forskarassistent-\r\ntjänster har ökat under 1990-talet, särskilt gruppen forskarassistenter. Bland\r\nlektorer och forskare med särskild forskningstjänst är kvinnorna bäst repre-\r\nsenterade inom verksamhetsområdet medicin.\r\nDe forskningsfinansierade myndigheterna har under flera år haft i uppdrag\r\natt främja bl.a. jämställdhet inom forskningen. Det kan noteras att ungefär en\r\ntredjedel av alla de forskare som får forskningsmedel från Vetenskapsrådet är\r\nkvinnor. Regeringens bedömning i budgetpropositionen för år 2003 är att\r\nframsteg har gjorts i arbetet för jämställdhet inom forskningen inte minst\r\ngenom att den yngre generationen kvinnliga forskare får en ökande andel av\r\nprojektmedel och anställningar. De kvinnliga forskare som söker medel hos\r\nforskningsråden får också generellt sina ansökningar beviljade i samma ut-\r\nsträckning som manliga forskare. Det faktum att könsfördelningen varierar\r\nkraftigt mellan olika vetenskapsområden påverkar givetvis möjligheten för\r\nmyndigheterna att bevilja medel till kvinnor respektive män.\r\nFör närvarande pågår en utredning avseende forskarutbildningen och peri-\r\noden efter doktorsexamen (dir. 2002:148). I uppdraget ingår att granska ef-\r\nfekterna av förordningsförändringar för forskarutbildningen (som trädde i\r\nkraft 1 april 1998), utvärdera och analysera rekrytering, urval och antagning\r\ntill forskarutbildningen samt utvärdera och analysera handledningens och\r\nhandledarens roll och funktion i forskarutbildningen. Dessutom skall situatio-\r\nnen för nydisputerade doktorer kartläggas och förslag skall lämnas hur deras\r\nmöjligheter till meritering och karriär kan förbättras. I denna del skall särsk\r\neventuella skillnader i villkor mellan kvinnor respektive män analyseras. Över\r\nhuvud taget skall jämställdhetsaspekter särskilt beaktas i utredningens arbete,\r\nvilket skall redovisas senast den 31 december 2003.\r\nGenusperspektiv inom forskningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avstyrker motionsyrkanden angåen-\r\nde genusperspektiv inom medicinsk forskning m.m. Utskottet hän-\r\nvisar till gällande bestämmelser och pågående arbete.\r\nGenusperspektiv inom medicinsk forskning m.m.\r\nMotioner\r\nNödvändigheten av att anlägga ett genusperspektiv inom den medicinska\r\nforskningen förs fram i flera motioner.\r\nI motion 2002/03:Ub454 (s) påpekas att vissa sjukdomar yttrar sig olika\r\nhos män och kvinnor. Det behövs mer forskning kring kvinnors sjukdomar för\r\natt belysa skillnader och för att komma till rätta med problemen med felaktiga\r\ndiagnoser och behandlingar. I motion 2002/03:Ub401 (fp) yrkande 1 påpekas\r\natt kvinnors hälsa och kvinnors biverkningar av medicin länge har varit efter-\r\nsatta forskningsområden liksom forskning om hälsoproblem bland äldre kvin-\r\nnor. För att öka användbarheten av forskningen inom vården är det viktigt att\r\nkönsperspektivet är med. Huvudregeln bör vara att all medicinsk forskning\r\nskall inkludera kvinnor. Likaså  bör särskild forskning initieras rörande våra\r\nvanligaste folksjukdomar, där vi i dag har för lite kunskap ur ett köns- och\r\ngenusperspektiv. I motion 2002/03:Ub442 (fp) yrkande 1 menas att den mesta\r\nforskningen om den mänskliga kroppen utförs av män och med män som\r\nstudieobjekt och norm. Motionärerna anser att ingen forskning, annat än i\r\nundantagsfall, bör få baseras på en population bestående av mindre än 40 %\r\nav vartdera könet för att få statliga anslag beviljade. Likaså bör en grupp\r\ntillsättas med uppdrag att bevaka att de forskningsanslag som ges tillvaratar\r\nkönsperspektivet, menar motionärerna och jämför med system i USA (yrkan-\r\nde 3).\r\nI motion 2002/03:Ub528 (c) yrkande 2 anförs behovet av ökade resurser\r\nför forskning kring kvinnorelaterade sjukdomar. Vänsterpartiet tar i motion\r\n2002/03:So450 yrkande 5 upp att forskning om och med kvinnor är eftersatt.\r\nLikaså finns en risk att grundforskning trängs undan när mer specialiserad\r\nforskning utvecklas. Det är därför viktigt att anlägga ett köns- och klassper-\r\nspektiv vid prövning av forskningsanslag inom området hälso- och sjukvård.\r\nI motion 2002/03:Ub442 (fp) yrkande 4 pekas på områden där genusper-\r\nspektiv inom forskningen saknas eller är bristfälligt belyst, t.ex. samband\r\nmellan kvinnors arbete och skador/sjukdomar i yrkeslivet samt läkemedelsan-\r\nvändning. Detta faktum påverkar kvinnors bemötande inom vården och deras\r\nmedicinska behandling. Motionärerna menar att det inom vissa sjukhus bör\r\ninrättas enheter som specialiserar sig just på forskning kring kvinnorelaterade\r\nsjukdomar och ett genusperspektiv i vården. Ett sådant kvinnoforskningscent-\r\nrum för vården skulle med fördel kunna förläggas till Göteborgsregionen. I\r\nsamma motion framförs också förslaget att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag\r\natt fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om vården av kvinnor. I dag\r\nfinns, enligt motionärerna, inget övergripande ansvar för insamlandet av\r\nmaterial om hur kvinnor behandlas eller bemöts inom vården (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.\r\nVetenskapsrådets kommitté för genusforskning, som är direkt underställd\r\nVetenskapsrådets styrelse, har till  uppgift att främja, stödja och informera o\r\nforskning med genusinriktning. Kommittén ger underlag och förslag till Ve-\r\ntenskapsrådets styrelse när det gäller utdelning av särskilda medel till genus-\r\nforskning. Enligt tidigare bedömning behöver medicinområdet extra stöd i att\r\nutveckla genusperspektivet inom medicinsk forskning. För år 2003 har sådana\r\nmedel för drygt 13 miljoner kronor beviljats till 8 projekt inom medicin, hälsa\r\noch vård samt till 5 projekt med fokus på teori- och begreppsutveckling inom\r\ngenusforskningen.\r\nKommittén för genusforskning avser att under året anordna en workshop\r\nom den medicinska genusforskningens framtid med fokus på teori- och be-\r\ngreppsutveckling. Syftet är att stimulera den teoretiska utvecklingen inom\r\nmedicinsk genusforskning. Nationella sekretariatet för genusforskning, som\r\nbl.a. har i uppgift att överblicka genusforskningen i Sverige och analysera hur\r\nden är fördelad på olika discipliner och fakulteter, planerar som tidigare\r\nnämnts insatser inom området medicin och genus.\r\nGenusperspektivet skall återfinnas även i den forskning som stöds t.ex. av\r\nForskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS. FAS stöder grund-\r\nforskning och tillämpad forskning om individrelaterade frågor inom arbetsli-\r\nvet, studier av välfärd och sociala processer samt folkhälsofrågor. En särskild\r\njämställdhetskommitté finns inom FAS med uppgift att beakta genus- och\r\njämställdhetsfrågor i rådets arbete. Kommittén anordnade i november 2002\r\ntillsammans med Verket för innovationssystem (Vinnova) ett symposium på\r\ntemat Forskning och kön. Målgrupp var både forskare och ansvariga för jäm-\r\nställdhets- och genusfrågor på myndigheter.\r\nÄven utanför politikområdet finns ett flertal myndigheter som på olika sätt\r\narbetar med frågor som berör genus i medicinsk forskning. I Statens folkhäl-\r\nsoinstituts roll ingår att vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och\r\nstrategier inom folkhälsoområdet. Ett särskilt fokus på könsskillnader i hälsa\r\när en viktig del i detta arbete. I regeringens proposition 2002/03:35 Mål för\r\nfolkhälsan påpekas att det inom en rad områden saknas forskning om kvin-\r\nnors hälsa. Behovet av forskning om kvinnors och mäns hälsa utifrån kön och\r\ngenus är därför stort. Regeringens förslag för att åtgärda detta inriktas bl.a.\r\nverksamhet som utförs av FAS och Folkhälsoinstitutet, men även Socialsty-\r\nrelsens verksamhet berörs. Den aktuella propositionen kommer att behandlas\r\nsenare av riksdagen.\r\nEnligt Läkemedelsverket har en ökad kunskap och medvetenhet om gen-\r\nderfrågor bl.a. påverkat verkets handläggning så att genderperspektivet i\r\nstörre utsträckning beaktas. I Läkemedelsverkets bedömningar av ansökan om\r\nklinisk prövning av läkemedel görs redan sedan tidigare en värdering av\r\nstudiepopulationens sammansättning. Verket gör även olika typer av uppfölj-\r\nningar av könsfördelningen vid prövningar.\r\nSocialstyrelsen redovisar kvartalsvis till regeringen uppgifter om läkeme-\r\ndelsanvändningen, och då också skillnader mellan män och kvinnor. Särskilda\r\nanalyser görs av könsskillnader i användningen av vissa läkemedelsgrupper\r\nliksom i annan uppföljning av hälsodata. Könsskillnader beaktas även vid\r\nallmän tillsyn och tillsynsanmälningar för att få en bild av om felbehandlingar\r\neller riskhändelser drabbar det ena könet mer än det andra. Analyser ur ett\r\nkönsperspektiv görs även när det handlar om uppföljning av resurser som går\r\ntill hälso- och sjukvård samt till socialtjänst.\r\nEnligt utskottet är det positivt att ett ökat genusperspektiv återfinns inom\r\nden medicinska forskningen. Likväl är det viktigt att ansvariga myndigheter\r\noch forskningsorgan, liksom självfallet forskarna själva, också fortsättnings-\r\nvis på olika sätt fokuserar dessa frågor.\r\nÖvrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden som rör\r\nfördelning av platser vid riksrekryterande idrottsgymnasier, jäm-\r\nställdhet i friskolestyrelser samt genusperspektiv i läromedel. Ut-\r\nskottet hänvisar till gällande bestämmelser och visst utredningsar-\r\nbete.\r\nJämför reservation 11 (fp).\r\nFolkpartiet uttrycker i sin motion 2002/03:Kr266 yrkande 11 oro över att de\r\nflesta platserna på riksrekryterande idrottsgymnasier går till manliga elever.\r\nI tre sporter finns det över huvud taget inga platser för kvinnliga elever, enl\r\npartiet som föreslår en utredning av hur systemet skall förändras och hur\r\njämställdheten kan öka vid fördelningen av platserna. Kommunerna, special-\r\nidrottsförbunden, Riksidrottsförbundet och Skolverket måste alla ta sitt ansvar\r\ni denna fråga.\r\nU t sk o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.\r\nI gymnasieförordningen (SFS 1992:394) 2 kap. 3 och 4 §§ anges att en ut-\r\nbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande om det från\r\nnationell synpunkt krävs för att tillgodose elitidrottens behov och idrotten\r\nställer särskilda krav på gemensam träning. Det är Skolverket som, efter\r\nsamråd med Riksidrottsförbundet, beslutar i fråga om kommuners ansökan\r\nom vilka riksrekryterande idrottsutbildningar som får anordnas, var och med\r\nhur många platser. Kommunerna lämnar in sin ansökan till Riksidrottsförbun-\r\ndet. Efter samråd med respektive specialidrottsförbund och förhandling med\r\nberörda kommuner lämnar Riksidrottsförbundet förslag om orter och platser.\r\nSkolverkets beslut gäller sedan i tre år (aktuellt beslut återfinns i SKOLFS\r\n1995:63I). Riksidrottsförbundet har i uppdrag att kontinuerligt följa verksam-\r\nheten liksom att göra fördjupade kvalitetsuppföljningar av den.\r\nI fråga om urval till utbildningen skall den elev som anses ha största förut-\r\nsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ges företräde. I övrigt gäller hu-\r\nvuddelen av de urvalsregler som gäller för övrig gymnasial utbildning (enligt\r\ngymnasieförordningen 6 kap. 1-7 §§). Prioriteringen av sökande sker utifrån\r\nett antal rekommenderade, för specialidrottsförbunden gemensamma, urvals-\r\nkriterier. Själva intagningen till utbildningen görs av den anordnande kom-\r\nmunen genom berört intagningskansli.\r\nUtskottet utgår från att intagningsrutiner och deras konsekvenser beaktas\r\ninom ramen för Riksidrottsförbundets uppföljningsuppdrag. Utskottet utgår\r\nvidare från att även Skolverket bevakar dessa frågor.\r\nI motion 2002/03:Ub273 (s) framförs kravet att jämställdhet skall prägla\r\nfristående skolors styrelser. Enligt motionären är detta inte är fallet i dag.\r\nprivatisering av offentlig verksamhet bör stat, kommun och landsting ställa\r\nkrav på att samma synsätt skall gälla i den privata som i den offentliga sek-\r\ntorn, på hur makt och inflytande bör fördelas.\r\nU t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.\r\nUtskottet konstaterar att Skollagskommittén anser att samma skolbestäm-\r\nmelser skall gälla för alla skolor, oavsett om huvudmannen är kommunal,\r\nstatlig eller enskild (SOU 2002:121). När det gäller kvinnlig representation i\r\nnäringslivet pågår för närvarande en utredning där kvinnors deltagande på\r\nlednings- och styrelsenivå skall kartläggas. I utredningens uppdrag ingår att\r\nföreslå åtgärder för att öka kvinnors representation på ledande poster i svensk\r\nnäringsliv. Uppdraget skall vara slutfört den 8 mars i år. Dessutom kan näm-\r\nnas den av regeringen aviserade propositionen om redovisningen av könsför-\r\ndelningen i företagsledningar. Utskottet konstaterar att i den lagrådsremiss i\r\närendet som överlämnades till Lagrådet den 6 februari 2003, föreslås att fö-\r\nretagen i sina årsredovisningar skall ange könsfördelningen inom företagets\r\nledning, motsvarande dagens krav att ange könsfördelningen av de anställda.\r\nSyftet med ett sådant krav anges vara att ett synliggörande av förhållandena\r\nfyller en viktig funktion i jämställdhetsarbetet. Från kravet föreslås endast\r\nundantag göras för företag i vilka antalet anställda uppgår till högst tio liks\r\nföretag som inte är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en\r\nårsredovisning.\r\nMotion 2002/03:Ub275 (m) yrkande 3 och Centerpartiets motion\r\n2002/03:A366 yrkande 5 tar båda upp frågan om läromedel ur ett jämställd-\r\nhetsperspektiv. I den förstnämnda motionen framförs att det är angeläget att\r\nregelbundet förnya läromedlen för att så långt möjligt slippa de stereotypa\r\nkönsroller som finns i gammal skollitteratur. Sponsring kan vara en väg till\r\nbåde en kvalitetsökning och en möjlighet till regelbunden genomgång av\r\nläromedlen. Centerpartiet menar i motion 2002/03:A366 yrkande 5 att läro-\r\nböckerna och deras utformning kan påverka intresset för att göra ett otraditio-\r\nnellt yrkesval. För att på sikt bryta den könssegregerade arbetsmarknaden är\r\ndet viktigt att försöka få fler flickor att bli intresserade av teknik och få f\r\npojkar att intressera sig för jobb i den offentliga sektorn.\r\nU t s k o t t e t  föreslår avslag på motionsyrkandet.\r\nUtskottet anser att det är viktigt att eleverna har tillgång till goda och aktu\r\nella läromedel i vid mening. Bibliotek och IT  t.ex. är också att betrakta som\r\nviktiga delar i elevernas lärandemiljö. Det är dock lärarens och skolans ansvar\r\natt välja både metod, stoff och arbetsformer för undervisningen, i syfte att nå\r\nde mål som anges i läroplan och kursplaner. Likväl visar studier att läromedel\r\ni hög grad påverkar både undervisningen och elevernas omvärldsuppfattning.\r\nKommunerna har därför ett viktigt ansvar i att se över skolornas läromedels-\r\nstandard. Skolorna har också i samband med den årliga kvalitetsredovisning-\r\nen ett naturligt tillfälle att utvärdera läromedelssituationen. Regeringen mena\r\ni budgetpropositionen för år 2003 att läromedel bör ingå som en del i den\r\naviserade förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan. Utskottet konstaterar att\r\nden tidigare nämnda Matematikdelegationen har i uppdrag att analysera be-\r\nhovet av en översyn av tillgängliga läromedel för undervisning i matematik\r\noch behovet av mer utvecklande sådana, t.ex. IT-baserade.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-\r\ntets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1. Jämställdhetsarbete inom förskola och skola (punkt 1) - fp\r\n2.\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub229 yrkande 19 och\r\n2002/03:Ub244 yrkande 26\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub275 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub324,\r\n2002/03:Ub409,\r\n2002/03:Ub414,\r\n2002/03:Ub417 yrkande 4,\r\n2002/03:Ub424 och\r\n2002/03:A366 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.\r\nSkolan spelar en viktig roll för att betona flickors och pojkars lika rätt att\r\njämställt behandlade. För att skolan skall lyckas med detta viktiga arbete\r\nmåste skolan i sig bli mer jämställd. Ett jämställdhetsperspektiv måste ge-\r\nnomsyra allt arbete i skolan, i relationen mellan elever och lärare, i skolans\r\nledning, i styrdokument samt i lärarutbildningen.\r\nDe exempel som används, de övningar och tillämpningar som görs skall\r\nhämtas från olika sektorer av samhället. Pedagogiken måste anpassas så att\r\nsåväl flickor som pojkar kan intressera sig och aktivt ta del av undervisning-\r\nen. Det kan innebära att skolan kan arbeta med tillfälligt enkönade undervis-\r\nningsgrupper. Detta förutsätter att lärarna har en djup kunskap om pojkars och\r\nflickors olika förutsättningar och villkor.\r\n\r\n3. Jämställdhetsarbete inom förskola och skola (punkt 1) - kd\r\n4.\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub417 yrkande 4\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub229 yrkande 19,\r\n2002/03:Ub244 yrkande 26,\r\n2002/03:Ub275 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub324,\r\n2002/03:Ub409,\r\n2002/03:Ub414,\r\n2002/03:Ub424 och\r\n2002/03:A366 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att jämställdhet är en av de viktiga frågor som behö-\r\nver etisk belysning i skolan.  Skolan bör aktivt uppmuntra såväl flickor som\r\npojkar att söka sig till yrken/branscher som domineras av motsatt kön. Lärar-\r\nutbildningen måste ge stöd till ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan. Arbete\r\nhandlar inte i första hand om att undervisa utan om att indirekt förmedla\r\nvärderingar. Det är viktigt att uppmärksamma flickors och pojkars olika sätt\r\natt uttrycka sig både verbalt och med kroppspråk.\r\n5. Jämställdhetsarbete inom förskola och skola (punkt 1) - c\r\n6.\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:A366 yrkande 3\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub229 yrkande 19,\r\n2002/03:Ub244 yrkande 26,\r\n2002/03:Ub275 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub324,\r\n\r\n2002/03:Ub409,\r\n2002/03:Ub414,\r\n2002/03:Ub417 yrkande 4 och\r\n2002/03:Ub424.\r\nStällningstagande\r\nRedan på dagis förstärks könsrollerna för pojkar och flickor. Vuxnas språk\r\noch uppträdande ändrar sig beroende på om det riktas till en pojke eller flicka\r\nCenterpartiet anser att ett samlat program för ökad jämställdhet i den svenska\r\nskolan bör utformas. Detta bör göras i nära samverkan med lärarnas organisa-\r\ntioner.\r\n7. Åtgärder mot språkvåld  (punkt 4) - fp, c\r\n8.\r\nav Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:A366 yrkande 4\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:So456 yrkande 5 och\r\n2002/03:A242 yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nVi menar att det alltmer utbredda sexualiserade språket och språkvåldet, som\r\ngår allt längre ned i åldrarna, är ett uttryck för nedsättande attityder och\r\nfelaktig inställning till jämlikhet. Språkvåld kan vara en första signal om att\r\nelevernas arbetsmiljö inte är bra. På många skolor jobbar man på ett bra sätt\r\nmed den psykosociala miljön i syfte att skapa ett bra klimat i skolan och\r\nmotverka mobbning. I detta arbete är det viktigt att även språkvåldet upp-\r\nmärksammas. Vi anser att åtgärder för att motverka språkvåld i skolan bör\r\nsamlas i ett nationellt program.\r\n5. Åtgärder mot språkvåld (punkt 4) - kd\r\n6.\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:So456 yrkande 5\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:A242 yrkande 23 och\r\n2002/03:A366 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nDe senaste åren har man kunnat notera ett ökat bruk av ett sexualiserat språk i\r\nskolorna. Mobbning med sexuellt laddade tillmälen och sexuella trakasserier\r\nhar blivit vanligare. Vad detta har för konsekvenser för ungdomars syn på\r\nsexualitet och deras sexuella beteende är i dag inte känt. Åtgärder för att\r\nförebygga och komma till rätta med denna kränkande behandling måste in-\r\nrymmas i varje skolas åtgärdsplan. Ett forskningsprojekt bör också utreda hur\r\nvanligt förekommande det sexualiserade språket är, vad som ligger bakom det\r\nsamt vad det får för konsekvenser.\r\n7. Jämställdhetsarbete inom högskolan (punkt 6) - c\r\n8.\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 4\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Ub433.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att ett aktivt jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en hög\r\nkvalitet på den högre utbildningen. För att uppnå jämställdhet krävs ett lång-\r\nsiktigt arbete och en politisk vilja. En ökning av andelen kvinnor i forskarut-\r\nbildning och i forskarsamhällets olika organ är viktiga delar i arbetet men det\r\nverkliga jämställdhetsarbetet handlar om ett attitydförändrande arbete och att\r\nriva rådande förtryckande maktstrukturer.\r\nHela rekryteringsprocessen till den högre utbildningen måste genomgå en\r\növersyn för att göras mer jämställd. Initiativ bör tas av regeringen för att ök\r\nrekryteringen av män till kvinnodominerande utbildningar. Ett nära samarbete\r\nmellan grundskola, gymnasieskola och högskola/universitet behövs för att få\r\nen jämnare könsfördelning till olika utbildningar. En annan viktig förutsätt-\r\nning är att det finns möjligheter att arbeta under ekonomiskt trygga omstän-\r\ndigheter. Genomförandet av doktorandtjänster och en satsning på mellan-\r\ntjänster är bland de viktigaste åtgärderna för att stimulera kvinnor att påbörj\r\nden akademiska karriären. Samtidigt krävs att såväl forskarstuderande som\r\ngrundutbildningsstudenter omfattas av en rimlig föräldrapenning.\r\nEnligt vår mening bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om\r\nhur jämställdheten inom högskolan kan förbättras.\r\n\r\n9. Åtgärder mot diskriminering i högskolan (punkt 7) - fp\r\n10.\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 24\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub427 och\r\n2002/03:Ub448 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nMän och kvinnor skall ha inte bara formella utan också reella möjligheter att\r\ngöra sig gällande i den akademiska världen. Det finns dock tecken på att det\r\npågår diskriminering i samband med tjänstetillsättningar. En rad jämställd-\r\nhetsbefrämjande åtgärder bör genomföras. En ökad öppenhet och klarhet när\r\ndet gäller urval och antagningar skapar förutsättningar att bryta upp interna\r\nbrödraskap och stävja svågerpolitik. De kriterier utifrån vilka tjänster tillsä\r\nskall vara tydliga och formellt reglerade, vilket försvårar för informella man-\r\nliga nätverk att gå förbi kompetenta kvinnliga sökande. De nämnder som\r\nsvarar för tillsättningar inom högskolan skall i görligaste mån ha en jämställd\r\nrepresentation av kvinnor och män.\r\nVidare måste den nyligen genomförda reformen enligt vilken det är möj-\r\nligt att befordras till professor utan att det finns en särskild tjänst tillgän\r\nsäkras fullt ut. Reformen borde ge positiva följdverkningar från jämställdhets-\r\nsynpunkt. Det är således viktigt att alla löne- och anställningsvillkor i fort-\r\nsättningen bygger på kompetens och attraktivitet på arbetsmarknaden och inte\r\nutifrån sättet en person blivit professor. Slutligen måste en stor del av det\r\npraktiska jämställdhetsarbetet bedrivas på varje separat arbetsplats inom\r\nhögskolan, den enskilda institutionen. Det är där grunden läggs för jämlika\r\nvillkor för kvinnor och män i forskningens vardag. För större institutioner\r\nskall det vara självklart att ha en formellt upparbetad jämställdhetsplan. I\r\nplanen kan exempelvis tas upp hur reglerna för antagningen av doktorander\r\nskall gå till så att kvinnor inte missgynnas.\r\n11. Åtgärder mot diskriminering i högskolan (punkt 7) - kd\r\n12.\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub448 yrkande 13\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 24 och\r\n2002/03:Ub427.\r\nStällningstagande\r\nJu högre upp i den akademiska hierarkin, desto färre kvinnor. Kristdemokra-\r\nterna anser att det är viktigt att gå till botten med denna snedrekrytering til\r\nhögre tjänster. Jämställdhetsarbetet i högskolan måste fortsätta. Utbildningen\r\nmåste anpassas till kvinnors särskilda behov. Det måste vara enkelt att göra\r\nstudieuppehåll för barnledighet för både kvinnor och män. Regeringen måste\r\nta ansvar för att högskolelärarna är väl förtrogna med jämställdhetsfrågor och\r\ngenusperspektiv. Alla studenter skall omfattas av diskrimineringslagstiftning-\r\nen, även studenter i uppdragsutbildning och basår.\r\n13. Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar (punkt 8) -\r\nfp, kd, c\r\n14.\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och Hå-\r\nkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub401 yrkande 4 och\r\n2002/03:Ub442 yrkande 2\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Ub538.\r\nStällningstagande\r\nLäkarutbildningen måste beakta de biologiska skillnadernas betydelse för\r\nsjukdomar och hur patienterna reagerar på behandling och mediciner. Under-\r\nvisningen skall också omfatta genusperspektivet. Om inte läkarna i sin utbild-\r\nning åläggs att studera var, när och hur den kvinnliga kroppen reagerar an-\r\nnorlunda än mannens, kommer felaktiga diagnoser att upprepas även fortsätt-\r\nningsvis. Även andra vårdutbildningar bör innehålla ett könsperspektiv.\r\n15. Jämställdhetsarbete inom forskningen (punkt 9) - kd, c\r\n16.\r\nav Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub449 yrkandena 5 och 9 samt\r\n2002/03:Ub528 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nLärosätena måste utreda och undanröja de hinder som påverkar kvinnors\r\nmöjlighet att avancera i den högre akademiska världen. Detta är viktigt inte\r\nenbart ur ett jämställdhetsperspektiv utan även för forskningen i sig. För att\r\nnå nya insikter och nya resultat behövs forskare med olika perspektiv. Jämn\r\nkönsfördelning bidrar till att de skilda perspektiven också tas till vara. Därf\r\nbör en jämn könsfördelning eftersträvas bland forskare. Att kvinnor är under-\r\nrepresenterade bland forskare har bl.a. lett till att kvinnor inte fått rätt be\r\nhandling vid hjärtsjukdom, eftersom all kunskap och forskning byggt på\r\nerfarenhet från män. Det har även lett till att forskning kring sjukdomar som\r\nt.ex. fibromyalgi inte har prioriterats. Ett bredare synsätt inom forskningen\r\nkrävs, något som bl.a. kan åstadkommas genom ett ökat antal kvinnliga fors-\r\nkare.\r\n17. Fördelning av platser vid riksrekryterande idrottsgymnasier\r\n(punkt 11) - fp\r\n18.\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionen\r\n2002/03:Kr266 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nIdrottsgymnasierna bidrar till att ge möjligheter för ungdomar att\r\nkombinera en idrottssatsning på elitnivå med gymnasieutbildning. Det är dock\r\noroande att de flesta platserna på idrottsgymnasierna har gått till manliga\r\nelever. I tre sporter finns det över huvud taget inga platser för kvinnliga\r\nelever. En tjej som visar talang inom en sport av nationellt intresse skall få\r\nsamma möjlighet att utveckla den som en kille. Folkpartiet föreslår att en\r\nutredning av hur systemet skall förändras snarast kommer till stånd.\r\nKommunerna, specialidrottsförbunden, Riksidrottsförbundet och Skolverket\r\nmåste alla ta sitt ansvar i denna fråga.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe-\r\nslut som behandlas i avsnittet.\r\n1. Jämställdhet inom utbildning och forskning - m\r\n2.\r\nav Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\nVi anser att en samordning bör ske av all lagstiftning mot diskriminering. I\r\ndag är lagstiftningen en matris vilket inte är tillfredsställande. Den ena dage\r\nhandlar diskussionen om jämställdhet i arbetslivet och den andra dagen om\r\nHBT-frågor i skolan. En helhetssyn måste till i lagstiftningsarbetet och det är\r\nviktigt att ta ett samlat grepp om frågorna. Utgångspunkten är att varje indivi\r\när unik och alla är lika mycket värda. Ingen person skall, oavsett samman-\r\nhang, utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet eller\r\nnågot annat skäl.\r\n3. Jämställdhet inom utbildning och forskning - v\r\n4.\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\nFör att utmana och förändra könsmaktsordningen skall jämställdhetspolitiken\r\nförändras i feministisk riktning. Synen på kvinnor och män grundläggs tidigt.\r\nDärför måste jämställdhetsarbetet vara ständigt närvarande redan i förskolan.\r\nFlickor och pojkar skall ges samma möjligheter och utrymme att utvecklas i\r\nenlighet med läroplanen för förskolan. Den personal som arbetar inom för-\r\nskolan skall ges utbildning för att uppnå detta mål. Jämställdhetsutbildning\r\nbör för övrigt ges till all personal inom hela utbildningsväsendet för att öka\r\nmedvetenheten om det ojämlika maktförhållandet mellan könen och ge per-\r\nsonalen kunskap och redskap att aktivt verka för förändring.\r\nI grund- och gymnasieskolan är förväntningarna på flickor och pojkar\r\nmycket olika och ofta får pojkarna mer utrymme och uppmärksamhet på\r\nflickornas bekostnad. Flickor och pojkar skall erbjudas lika villkor och där-\r\nmed få ökade valmöjligheter. De skall också uppmuntras att göra icke-\r\ntraditionella val. Fortfarande förekommer det läromedel som innehåller\r\nkönssterotypa fakta och analyser vilket kan förhindras med en utökad gransk-\r\nning av läromedlen ur ett genusperspektiv. För att stoppa och förhindra sexu-\r\nella trakasserier skall flickor erbjudas kurser i feministiskt självförsvar. Se\r\noch samlevnadsundervisningen skall förbättras och ge eleverna förmåga att\r\nreflektera över sexualitet och samlevnad utifrån ett jämställt synsätt. Detta\r\nbl.a. för att motverka den könsmaktsordning som pornografin förmedlar.\r\nInom högskolan är varje form av diskriminering förbjuden och universitet\r\noch högskolor åläggs att aktivt motverka diskriminering och främja jäm-\r\nställdhet. Det är viktigt att lagstiftningen efterlevs och att universitet och\r\nhögskolor fullgör sina skyldigheter att förbättra jämställdheten. En åtgärd kan\r\nvara att granska kurslitteratur ur ett könsperspektiv. En annan åtgärd kan vara\r\natt högskolorna skall redovisa hur resurserna fördelas på kvinnliga och manli-\r\nga studenter. Positiv särbehandling vid antagning till utbildningar och vid\r\ntjänstetillsättningar kan också vara ett medel för att öka jämställdheten. Ge-\r\nnusperspektivet utgör en viktig teori inom forskningen och innebär en positiv\r\nutveckling för jämställdheten. Detta synsätt bör även påverka forskningens\r\ninfrastruktur exempelvis vid fördelningen av forskningsresurser.\r\n5. Åtgärder mot diskriminering och sexuella trakasserier i\r\nskolan (punkt 3) - m, fp, kd, c, mp\r\n6.\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti\r\n(fp), Anna Ibrisagic (m), Mikaela Valtersson (mp), Tobias Billström (m)\r\noch Håkan Larsson (c).\r\nVi har vid ett flertal tillfällen fört fram att vi anser att en samordning bör\r\ngenomföras av all lagstiftning mot diskriminering. Samma skydd mot diskri-\r\nminering bör gälla oavsett var i livet man befinner sig. Det är inte tillfreds-\r\nställande att elever i skolan i dag inte omfattas av samma skydd som arbetsta-\r\ngare mot diskriminering och sexuella trakasserier. Samhället måste tydligt ta\r\navstånd från diskriminering och trakasserier i hela utbildningssystemet.\r\n7. Genusperspektiv inom medicinsk forskning m.m. (punkt 10) -\r\nfp, c\r\n8.\r\nav Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).\r\nKvinnors hälsa och kvinnors biverkningar av medicin har länge varit efter-\r\nsatta forskningsområden. För att den medicinska forskningen skall bli mer\r\nanvändbar inom vården är det viktigt att könsperspektivet är med. Huvudre-\r\ngeln bör vara att forskningen alltid skall inkludera både kvinnor och män.\r\n\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.\r\n2002/03:Ub239 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om främjande av jämställdhet och om att en lag skall införas mot\r\nsexuella trakasserier av elever.\r\n2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all undervisning.\r\n2002/03:Ub273 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att jämställdhet skall prägla friskolors styrelser.\r\n2002/03:Ub275 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att ge grundskollärare högre kompetens i jämställd-\r\nhetsfrågor rörande skolundervisningen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen av att på pedagogisk väg ge grundskoleelever större\r\nförståelse för jämställdhet mellan könen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om angelägenheten av att regelbundet förnya läromedlen för att så\r\nlångt som möjligt slippa de äldre och stereotypa könsrollerna som finns i\r\ngammal skollitteratur.\r\n2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för att stoppa könsdiskrimineringen.\r\n\r\n2002/03:Ub324 av Birgitta Ohlsson och Hans Backman (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att såväl kommunala som fria förskolor skall omfattas av obligatoriska\r\nfeministiska jämställdhetsplaner i förskolan.\r\n2002/03:Ub351 av Sinikka Bohlin och Åsa Lindestam (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett jämställdhetspedagogiskt centrum i Gävle.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Högskolan i\r\nGävle startar en utbildning för jämställdhetspedagoger.\r\n2002/03:Ub381 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i\r\nskollagen att det klart framgår att de lagar om diskriminering och sexuella\r\ntrakasserier som gäller på andra arbetsplatser också gäller för elever i sko-\r\nlan.\r\n2002/03:Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om medicinsk forskning.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om genusmedicin.\r\n2002/03:Ub408 av Veronica Palm (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom könsmobbning i skolan.\r\n2002/03:Ub409 av Veronica Palm (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom jämställdhetsarbete i förskolan.\r\n2002/03:Ub414 av Veronica Palm och Inger Segelström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att införa genusperspektiv i skolan och i läroböcker.\r\n2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om jämställdhet i skolan.\r\n2002/03:Ub424 av Carina Ohlsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom jämställdheten i skolan och att jämställdhetslagen utvidgas så att den även\r\ninnefattar barn och ungdomar i förskola och skola.\r\n\r\n2002/03:Ub427 av Lena Ek och Johan Linander (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att studenter vid högskolor skall jämställas med arbetstagare i de delar av\r\narbetsrätten som rör integritet och arbetsskydd liksom hela jämställdhetsla-\r\ngen.\r\n2002/03:Ub433 av Carina Ohlsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar.\r\n2002/03:Ub442 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ingen forskning om människokroppen, annat än i undantags-\r\nfall, får baseras på en population bestående av mindre än 40 % av vartdera\r\nkönet för att få statliga anslag beviljade.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs att ha ett\r\nkönsperspektiv i undervisningen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de forsk-\r\nningsanslag som ges och om att de tillvaratar könsperspektivet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas till\r\nGöteborg.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att fortsättningsvis ha an-\r\nsvaret för forskning om vården av kvinnor.\r\n2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om jämställdhetsarbetet i högskolan.\r\n2002/03:Ub449 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att karriärvägarna inom forskningen måste anpassas så att fa-\r\nmiljebildning och yrkeskarriär kan förenas.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av ett genusperspektiv på forskningens villkor.\r\n2002/03:Ub454 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kvinnoperspektiv i forskningen.\r\n\r\n2002/03:Ub462 av Lotta N Hedström och Gustav Fridolin (mp):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om stöd till bildandet av jämställdhetscentrum JÄMRUM i Gävle.\r\n2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om\r\nförbättrad jämställdhet inom högskolan.\r\n2002/03:Ub498 av Fredrik Olovsson och Hillevi Larsson (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att stärka elevernas rättigheter och skydd mot\r\ndiskriminering.\r\n2002/03:Ub500 av Anne Ludvigsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom betydelsen av en förändrad matematikundervisning för att öka jämställd-\r\nheten på arbetsmarknaden.\r\n2002/03:Ub528 av Margareta Andersson och Lena Ek (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utforma en handlingsplan i syfte att öka antalet kvinnliga\r\nforskare.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade resurser för forskning av kvinnorelaterade sjukdomar.\r\n2002/03:Ub538 av Carina Ohlsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att genusvetenskap blir en obligatorisk kurs på utbildningar för jurister\r\noch poliser och att fortbildningen för yrkesverksamma bör intensifieras.\r\n2002/03:Ub551 av Hillevi Larsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att förbudet mot diskriminering, mobbning och sexuella trakas-\r\nserier genomförs snarast i syfte att stärka rättigheterna för skolelever.\r\n2002/03:So450 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att forskningspolitiken bör belysas ur ett klass- och könsper-\r\nspektiv.\r\n2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskning gällande det ökade sexualiserade språkbruket i sko-\r\nlorna.\r\n2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning av hur jämställdheten kan öka vid fördelningen av\r\nplatserna till de riksrekryterande idrottsgymnasierna.\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att man i samband med mobbningskampanjen särskilt uppmärk-\r\nsammar den könsrelaterade mobbningen.\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tidiga reaktioner i skolan mot barn som kränker andra barn eller\r\nvuxna.\r\n2002/03:A317 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp, s, v, c, mp):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att HomO:s bestämmelser om diskriminering på grund av sexu-\r\nell läggning i arbetslivet även skall vara tillämpliga för dem som är skol-\r\npliktiga samt vuxenstuderande.\r\n2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra jämställdhetslagstiftningen tillämplig i skolsystemets\r\nsamtliga stadier.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att, i nära samverkan med lärarnas organisationer, utforma ett\r\nsamlat program för ökad jämställdhet i den svenska skolan.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att samla åtgärder för att motverka språkvåld i skolan i ett natio-\r\nnellt program.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utformningen av läroböcker ur ett jämställdhetsperspektiv.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete inom förskola och skola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub229 yrkande 19, 2002/03:Ub244 yrkande 26, 2002/03:Ub275 yrkande 2, 2002/03:Ub324, 2002/03:Ub409, 2002/03:Ub414, 2002/03:Ub417 yrkande 4, 2002/03:Ub424 och 2002/03:A366 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "8A39E4D1-498B-11D7-AE70-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "2",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "29",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "218",
                    "42",
                    "51",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8A39E4D1-498B-11D7-AE70-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Matematikundervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub500.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Åtgärder mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub239 yrkande 11, 2002/03:Ub381 yrkande 6, 2002/03:Ub408, 2002/03:Ub498 yrkande 1, 2002/03:Ub551, 2002/03:A315 yrkande 11, 2002/03:A317 yrkande 2 och 2002/03:A366 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Åtgärder mot språkvåld",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So456 yrkande 5, 2002/03:A242 yrkande 23 och 2002/03:A366 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kompetensutveckling för pedagoger",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub275 yrkande 1, 2002/03:Ub351 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Ub462 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete inom högskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub433 och 2002/03:Ub489 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Åtgärder mot diskriminering i högskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub323 yrkande 24, 2002/03:Ub427 och 2002/03:Ub448 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub401 yrkande 4, 2002/03:Ub442 yrkande 2 och 2002/03:Ub538.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete inom forskningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub449 yrkandena 5 och 9 och 2002/03:Ub528 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Genusperspektiv inom medicinsk forskning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So450 yrkande 5, 2002/03:Ub401 yrkande 1, 2002/03:Ub442 yrkandena 1 och 3-5, 2002/03:Ub454 och 2002/03:Ub528 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Fördelning av platser vid riksrekryterande idrottsgymnasier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr266 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Jämställdhet i friskolestyrelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub273.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Genursperspektiv i läromedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub275 yrkande 3 och 2002/03:A366 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete inom förskola och skola",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete inom förskola och skola",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete inom förskola och skola",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Åtgärder mot språkvåld",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Åtgärder mot språkvåld",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete inom högskolan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Åtgärder mot diskriminering i högskolan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Åtgärder mot diskriminering i högskolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Genusperspektiv i medicinska m.fl. utbildningar",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete inom forskningen",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Fördelning av platser vid riksrekryterande idrottsgymnasier",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-06 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 01:08:45"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om jämställdhet inom förskolan, skolan, högskolan och forskningen. ",
          "dok_id": "GQ01UBU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om jämställdhet inom utbildning och forskning (UbU6)",
          "dok_id": "GQ01UBU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 01:08:45"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01UBU6",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om jämställdhet inom förskolan, skolan, högskolan och forskningen.</p>",
          "dok_id": "GQ01UbU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:18"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om jämställdhet inom utbildning och forskning (UbU6)",
          "dok_id": "GQ01UbU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:18"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01UBU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_6.docx",
          "filstorlek": "106668",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Jämställdhet inom utbildning och forskning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/AAB6191A-A2C1-45DF-B899-45416EADFE74"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01UBU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_6.pdf",
          "filstorlek": "449139",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ubu_6",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/12497C2D-D19D-4CB9-9458-7C2B27737D04"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A315 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A317 Arbetsmarknadsfrågor för homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02A317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A317",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadsfrågor för homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP, S, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A366 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr266 Idrottsrörelsen",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr266",
          "ref_dok_titel": "Idrottsrörelsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So450 En jämlik och jämställd sjukvård",
          "ref_dok_id": "GQ02So450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So450",
          "ref_dok_titel": "En jämlik och jämställd sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So456 Åtgärder för att minska antalet tonårsaborter",
          "ref_dok_id": "GQ02So456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So456",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att minska antalet tonårsaborter",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub229 Grundskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub229",
          "ref_dok_titel": "Grundskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub239 Krafttag mot mobbning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub239",
          "ref_dok_titel": "Krafttag mot mobbning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub244 Gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub244",
          "ref_dok_titel": "Gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub273 Kvinnor i friskolornas styrelser",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub273",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor i friskolornas styrelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub275 Jämställdhet i skolans värld",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub275",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet i skolans värld",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub323 Framtidens högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub323",
          "ref_dok_titel": "Framtidens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub324 Feministiska jämställdhetsplaner i förskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub324",
          "ref_dok_titel": "Feministiska jämställdhetsplaner i förskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson och Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub351 Jämställdhetspedagogiskt centrum i Gävle",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub351",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetspedagogiskt centrum i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin och Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub381 Elevmakt",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub381",
          "ref_dok_titel": "Elevmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub401 Kvinnor i hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub401",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor i hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub408 Sexuella trakasserier i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub408",
          "ref_dok_titel": "Sexuella trakasserier i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub409 Jämställdhetsarbete i förskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub409",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetsarbete i förskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub414 Genusperspektiv i skolan och i läroböcker",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub414",
          "ref_dok_titel": "Genusperspektiv i skolan och i läroböcker",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm och Inger Segelström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub417 Grundskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub417",
          "ref_dok_titel": "Grundskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub424 Jämställdhet i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub424",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub427 Jämställdheten på landets högskolor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub427",
          "ref_dok_titel": "Jämställdheten på landets högskolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub433 Andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub433",
          "ref_dok_titel": "Andelen kvinnor i ingenjörsutbildningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub442 Kvinnoperspektiv i vården",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub442",
          "ref_dok_titel": "Kvinnoperspektiv i vården",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub448 Universitet, högskola, yrkeshögskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub448",
          "ref_dok_titel": "Universitet, högskola, yrkeshögskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub449 Forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub449",
          "ref_dok_titel": "Forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub454 Kvinnoperspektiv i forskningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub454",
          "ref_dok_titel": "Kvinnoperspektiv i forskningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub462 En förskola  för jämställdhet och konfliktlösning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub462",
          "ref_dok_titel": "En förskola  för jämställdhet och konfliktlösning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub489 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub489",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub498 Elevernas rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub498",
          "ref_dok_titel": "Elevernas rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson och Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub500 Matematiksatsning för fler kvinnor inom teknik och naturvetenskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub500",
          "ref_dok_titel": "Matematiksatsning för fler kvinnor inom teknik och naturvetenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub528 Kvinnors hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub528",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub528",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub538 Genusvetenskap på jurist- och polisutbildningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub538",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub538",
          "ref_dok_titel": "Genusvetenskap på jurist- och polisutbildningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub551 Diskriminering i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub551",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub551",
          "ref_dok_titel": "Diskriminering i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-26",
          "ref_dok_id": "GQ0979",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "79",
          "ref_dok_titel": "2003-03-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-20",
          "ref_dok_id": "GQ0975",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "75",
          "ref_dok_titel": "2003-03-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}