{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288648",
      "dok_id": "GQ01UBU5",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "UBU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:UBU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-06 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:48",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:52",
      "titel": "Högskolan",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01UBU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01UBU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:UBU5</div><h1>Högskolan</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas 120 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002\r\nom olika högskolefrågor.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga yrkanden.\r\nYrkandena handlar om övergripande frågor, tillträdesfrågor, studenternas\r\nförhållanden, validering och komplettering av utländsk högskoleutbildning,\r\ninternationellt utbyte, lärarna i högskolan, distansutbildning,\r\nutbildningar för vissa yrken, vissa ämnen, studieorganisatoriska frågor och\r\nnågra övriga frå- gor. Utskottet hänvisar i flertalet fall till pågående\r\nutredning eller beredning inom Utbildningsdepartementet eller till tidigare\r\nställningstaganden i samma fråga.\r\nSex yrkanden rör frågor där det enligt gällande regler ankommer på läro-\r\nsätena att fatta beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning till\r\ndetta.\r\nReservationer finns på olika punkter från Moderaterna, Folkpartiet libera-\r\nlerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de\r\ngröna.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nMed hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-\r\nväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut.\r\n1.    Styrningen av högskolan\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub298 yrkande 6,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 25,\r\n2002/03:Ub448 yrkande 12 och\r\n2002/03:Ub486 yrkande 5.\r\nReservation 1 (m, fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\n2.    Fristående högskolor\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub298 yrkande 7,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 26 och\r\n2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\n3.    Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10, 14, 15 och 16,\r\n2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6,\r\n2002/03:Ub490 yrkande 8,\r\n2002/03:N263 yrkande 14 och\r\n2002/03:N267 yrkande 12.\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n4.    Högskolans samverkan med det omgivande samhället\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 17.\r\n5.    Samvetsfrihet\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub495 yrkande 3.\r\n\r\n6.      Strategi för att öka examensfrekvensen\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:N302 yrkande 1.\r\n7.    Resurstilldelningssystem\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 4 och\r\n2002/03:Ub486 yrkande 4.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (fp)\r\n8.    Försäljning av utbildning till enskilda\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub286,\r\n2002/03:Ub321 och\r\n2002/03:Ub448 yrkande 17.\r\nReservation 10 (kd)\r\n9.    Villkor för grundläggande behörighet\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 6.\r\nReservation 11 (fp)\r\n10.   Decentralisering av antagning\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 7,\r\n2002/03:Ub448 yrkande 6 och\r\n2002/03:Ub486 yrkande 1.\r\nReservation 12 (m)\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\n11.   Meritvärdering\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub352 yrkandena 1 och 2 och\r\n2002/03:Ub444 yrkande 14.\r\nReservation 15 (fp, kd)\r\n12.   Studenternas rättssäkerhet\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub235,\r\n2002/03:Ub489 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub491 yrkande 2.\r\nReservation 16 (kd)\r\nReservation 17 (c)\r\n13.   Kårobligatoriet\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub222,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 13,\r\n2002/03:Ub448 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub486 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub487 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub489 yrkande 6.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n14.   Studentkontrakt\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 12.\r\nReservation 19 (fp)\r\n15.   Studenternas alkoholkonsumtion\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub317.\r\nReservation 20 (v, mp)\r\n16.   Uppföljning av studenters lärartid\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub318.\r\n17.   Internationell examen\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub243 och\r\n2002/03:Ub323 yrkande 15.\r\nReservation 21 (fp)\r\n18.   Diploma supplement\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub215 yrkande 1.\r\n19.   Validering och komplettering av utländsk högre utbildning\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,\r\n2002/03:Ub463 yrkande 1,\r\n2002/03:Sf226 yrkande 9,\r\n2002/03:Sf332 yrkande 19 och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 40.\r\nReservation 22 (m)\r\nReservation 23 (fp)\r\n20.   Instrumenten för meritvärdering av genomgången utbildning\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 11.\r\nReservation 24 (fp, kd, c)\r\n21.   Internationellt utbyte\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 14 och\r\n2002/03:T377 yrkande 6.\r\nReservation 25 (fp)\r\n22.   Högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub448 yrkande 11.\r\nReservation 26 (kd)\r\n23.   Rekryteringen av högskolelärare\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 1.\r\nReservation 27 (c)\r\n24.   Distansutbildning\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub376,\r\n2002/03:Ub441 och\r\n2002/03:Ub489 yrkandena 12-15.\r\nReservation 28 (c)\r\n25.   HBT-frågor i utbildningarna till vissa yrken\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub303 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub510 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub553 och\r\n2002/03:L249 yrkande 17.\r\nReservation 29 (fp)\r\n26.   Kunskaper om funktionshinder\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:So457 yrkande 4.\r\nReservation 30 (kd)\r\n\r\n27.     Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub307 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 31 (v)\r\n28.   Utbildningar för tandvård\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub305,\r\n2002/03:Ub364,\r\n2002/03:Ub477 och\r\n2002/03:Ub507 yrkandena 1-6.\r\nReservation 32 (v)\r\n29.   Dansutbildningen\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Kr370 yrkande 17.\r\nReservation 33 (kd)\r\n30.   Utbildning av dramapedagoger\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub234 och\r\n2002/03:Ub517.\r\n31.   Utbildning av imamer\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub346.\r\nReservation 34 (v)\r\n32.   Utbildning och forskning inom IT\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:T458 yrkande 4.\r\n33.   Utbildning inom form- och designområdet\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub335 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub488 yrkande 7 och\r\n2002/03:N398 yrkande 7.\r\n34.   Film- och medieutbildning\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub398.\r\n35.   Arameiska\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub240.\r\n36.   Djuretik\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:MJ488 yrkande 2.\r\n37.   Komplementär- och alternativmedicin\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:So225 yrkande 1 och\r\n2002/03:So365 yrkande 5.\r\n38.   Forskningsanknytning av skolämnet slöjd\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub288.\r\n39.   Basår för all konstnärlig utbildning\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Kr264 yrkande 16.\r\n40. Frivillig collegetermin\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 9.\r\nReservation 35 (fp)\r\n41.   Naturvetenskapliga kurser för icke- naturvetare\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub283 yrkande 4.\r\n42.   Praktik i samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub531.\r\n43.   Treterminssystem\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub338 yrkande 6 och\r\n2002/03:Ub384.\r\nReservation 36 (fp)\r\n44.   Lunds universitets historiska museum\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub220,\r\n2002/03:Ub282 yrkandena 1-3 och\r\n2002/03:N340 yrkande 15.\r\n\r\n45.     Utveckling av undervisnings- och examinationsformer\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 8.\r\nReservation 37 (c)\r\n46.   Personal- och kompetensförsörjning i skogslänen\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub513.\r\n47.   Andra motionsyrkanden\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub268 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub339,\r\n2002/03:Ub356,\r\n2002/03:Ub357,\r\n2002/03:Ub369 yrkande 1 och\r\n2002/03:Ub400 yrkande 2.\r\n\r\nStockholm den 6 mars 2003\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\nJan Björkman\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie\r\nDanestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund\r\nPanke (s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist\r\n(s), Per Bill (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe\r\n(s), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),\r\nTobias Bill- ström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\nUbU5\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nUnder allmänna motionstiden i oktober 2002 väcktes ett stort antal motions-\r\nyrkanden i olika högskolefrågor. En del av dessa behandlades i utskottets\r\nbudgetbetänkande om utgiftsområde 16 (bet. 2002/03:UbU1). Yrkanden som\r\nhandlar om lärarutbildning behandlas i utskottets betänkande 2002/03:UbU4.\r\nVissa yrkanden som rör forskning kommer att behandlas i utskottets kom-\r\nmande betänkande 2002/03:UbU14.\r\nÅterstående yrkanden i högskolefrågor behandlas i detta betänkande.\r\nFörst tar utskottet upp övergripande frågor om högskolan. Därefter be-\r\nhandlas vissa frågor om resursfördelning och avgifter, tillträde till\r\nhögskolan, frågor om studenternas förhållanden, validering och\r\nkomplettering av ut- ländsk utbildning, internationellt utbyte, lärarna i\r\nhögskolan, distansutbild- ning, utbildning för vissa yrken, vissa ämnen\r\nsamt några övriga frågor.\r\nSex yrkanden rör frågor där det enligt gällande regler ankommer på läro-\r\nsätena att fatta beslut. Dessa behandlas sist i betänkandet.\r\nFörslagen i motionerna, sammanlagt 120 yrkanden, återges i bilaga.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nÖvergripande frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om styrningen av högskolan, fristående\r\nhögskolor, grunddrag i högskolans utveckling i övrigt, högskolans samverkan\r\nmed det omgivande samhället, tillämpning av samvetsfrihet samt strategier\r\nför att öka examensfrekvensen. Ut- skottet hänvisar till tidigare\r\nställningstaganden, pågående utred- ningar och åtgärder som regeringen har\r\nvidtagit.\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (kd), 3 (m), 4 (fp), 5 (m), 6 (fp) och\r\n7 (kd).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna tar i sina\r\nmotio- ner upp frågan om styrningen av högskolan.\r\nEnligt Moderaternas motion 2002/03:Ub486 yrkande 5 skall universiteten vara\r\nsamhällets självkritiska spegel. För att deras granskning skall vara tro-\r\nvärdig måste de vara oberoende av statsmakterna. Motionärerna vill att uni-\r\nversitetens styrelser skall avpolitiseras så att forskarna och lärarna får\r\nfrihet att råda över verksamheten. I motion 2002/03:Ub298 yrkande 6 skriver\r\nMo- deraterna att universiteten och högskolorna bör ges styrelser där\r\nprofessionell kunskap utifrån kombineras med erfarenhet inifrån.\r\nFolkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 25 återupprätta det\r\nakademiska självstyret. Studenter, lärare, forskare och annan personal\r\nskall utse styrelsen för sitt lärosäte. Därutöver kan enligt motionärerna\r\nvissa platser reserveras för inval av kompetenta personer utifrån som har\r\nkunskap om högskola och forskning. Det politiska inflytandet över\r\nstyrelsens tillsättning bör helt tas bort, menar Folkpartiet.\r\nKristdemokraterna skriver i motion 2002/03:Ub448 yrkande 12 att lärosä-\r\ntenas styrelser bör bestå av en tredjedel lärare, en tredjedel studenter\r\noch en tredjedel allmänföreträdare. De sistnämnda skall utses av\r\nregeringen.\r\nU t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nYrkanden med samma inriktning har behandlats av riksdagen många gång- er\r\nunder senare år, senast i betänkande 2001/02:UbU4 (s. 35). Utskottet anser\r\nliksom tidigare att det är befogat att högskolestyrelserna består både av\r\nleda- möter utsedda av lärarna respektive studenterna inom lärosätet och av\r\nleda- möter utsedda av regeringen. Så är fallet i dag.\r\nVärdet av fristående högskolor lyfts fram av Moderaterna och Folkpartiet.\r\nI Moderaternas motion 2002/03:Ub486 föreslås ett tillkännagivande om att\r\nfler högskolor skall bli fristående, genom att alla universitet och\r\nhögskolor erbjuds att övergå till stiftelseform. Motionärerna räknar med\r\natt ett större lärosäte och en mindre högskola skall få möjlighet till\r\ndetta (yrkande 10). Även andra former än stiftelseformen bör prövas\r\n(yrkande 11). I motion 2002/03:Ub298 yrkande 7 föreslår Moderaterna att\r\nriksdagen skall besluta att inrätta två nya fristående högskolor, genom att\r\ntvå lärosäten erbjuds att lik- som Chalmers tekniska högskola och Högskolan\r\ni Jönköping övergå i stiftel- seform. För detta har Moderaterna i sin\r\nbudgetmotion avsatt 2 miljarder kro- nor år 2005.\r\nFolkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 26 att stiftelsedrivna\r\nhögskolor och privata universitet skall uppmuntras. Stiftelsehögskolor kan\r\nutse sin styrelse på olika sätt. Genom att ha annan huvudman än staten och\r\nkanske utnyttja andra finansieringsvägar kan privata högskolor enligt\r\nmotio- närernas mening bidra till ökad mångfald, till gagn både för\r\nstudenternas valfrihet och för kvaliteten i högskolesektorn som helhet.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nDet finns enligt utskottets mening ingen anledning att avsätta medel från\r\nstatsbudgeten för att bilda nya stiftelser för högskoleverksamhet.\r\nUtskottet delar inte heller uppfattningen att sådan omvandling av\r\nytterligare högskolor behövs för att skapa den önskvärda variationen i\r\nutbudet av forskning och utbildning eller i formerna för sådan verksamhet.\r\nDe statliga lärosätenas frihet att själva utforma sin verksamhet är numera\r\nmycket stor.\r\nVissa grunddrag i högskolans utveckling i övrigt tas upp i motioner från\r\nModeraterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.\r\nModeraterna anser att det måste löna sig att utbilda och förkovra sig och\r\natt det därför är viktigt med en högre utbildningspremie (motion 2002/03:\r\nUb486 yrkande 2). De pläderar också för vikten av en internationalisering\r\nav högskolor och universitet (yrkande 3). Svenska lärosäten måste kunna\r\nerbjuda utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat\r\nutbildningssamarbete. Bo- lognaprocessen, som syftar till att öka\r\nrörligheten inom Europa vad avser studenter och lärare, är enligt\r\nModeraterna viktig. De anser att de svenska universitet och högskolor som\r\nså önskar redan från början skall kunna delta i systemet för en europeisk\r\nexamensordning. En sådan skall dock arbetas fram underifrån, bygga på\r\nfrivillighet och inte innebära att nationella examina tas bort (yrkande 6).\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2002/03:N263 yrkande 14 ett tillkännagivan-\r\nde om forskningens och utbildningens betydelse för företagande och\r\ntillväxt. Den högre utbildningen måste bli tillgänglig för fler, så att\r\nallmänkompeten- sen i Sverige blir högre än genomsnittet i vår omvärld. Nya\r\nidéer, kreativt entreprenörskap och innovationer är det som skapar\r\nförutsättningar för till- växt och välstånd, och i det perspektivet är det\r\nenligt motionärerna centralt att ha en kvalitativt högtstående forskning.\r\nSamma tankar tas upp i Folkpartiets motion 2002/03:N267 yrkande 12, där\r\nmotionärerna även pekar på de regio- nala högskolornas och universitetens\r\nroll för att skapa regional balans. Allom- fattande forskning skall\r\nförekomma på ett mindre antal universitet runt om i landet, medan däremot\r\nforskning inom begränsade områden - av hög klass - kan förekomma också vid\r\nandra högskolor, heter det i motionen. Det är vik- tigt att den utbildning\r\nsom erbjuds omfattar det som ungdomar vill läsa. Folk- partiet vill att\r\nresurserna skall följa studenten genom en rörlig studentpeng.\r\nKristdemokraterna begär i motion 2002/03:Ub448 ett tillkännagivande om den\r\nhögre utbildningens värdegrund. Människans unika och lika värde, män-\r\nniskolivets okränkbarhet och individens frihet är grundpelare som vårt sam-\r\nhälle vilar på, och detta är enligt motionärerna den värdegrund som skall\r\nförmedlas i landets högskolor och förvaltas hos studenterna (yrkande 1).\r\nKristdemokraterna vill se en profilering av högskolorna genom att universi-\r\nteten svarar för bred grundutbildning och forskning, medan de regionala\r\nhögskolorna kompletterar universiteten genom att utveckla nischer med na-\r\ntionellt intressanta utbildningar, men också genom att ge närhet till\r\nstudier för studenter som inte har möjlighet att flytta (yrkande 2). De mål\r\nför den grund- läggande högskoleutbildningen som anges i högskolelagen går\r\nenligt Krist- demokraterna inte att uppfylla om inte studenternas\r\nkunskapsutveckling får ett adekvat stöd i form av lärarledd undervisning\r\noch annan handledning. Motionärerna hävdar att den kraftiga utbyggnaden av\r\nhögskoleplatser inte har åtföljts av resurser till lärosätenas övriga\r\nverksamhet, vilket har lett till läro- sätena sett sig tvingade att skära\r\nned på den lärarledda undervisningen. En garanterad miniminivå för\r\nlärarledd tid - föreläsningar och annan lärarledd verksamhet - bör\r\nfastställas (yrkande 9). Vidare bör högskoleförordningens bestämmelser om\r\nvad som skall ingå i en kursplan kompletteras med att om- fattningen av\r\nlärarledd tid skall anges i kursplanen (yrkande 10). Riksdagen bör enligt\r\nKristdemokraterna begära en fördjupad kartläggning av vilka kon- sekvenser\r\nhögskoleexpansionen medfört för utbildningarnas kvalitet (yrkande 14). En\r\nkommission bör tillsättas för att finna lösningar på de strukturella\r\nproblemen inom det svenska systemet för högre utbildning. Enligt Kristde-\r\nmokraterna är högskolans decentralisering under 1990-talet endast halva\r\nsanningen; det finns också trender som går i motsatt riktning och som måste\r\nanalyseras (yrkande 15). I yrkande 16 tar motionärerna upp balansen mellan\r\nvetenskapsområden. Det är motiverat och rimligt att teknik och naturveten-\r\nskap får ett stort utrymme, men de anser att det för att skapa ett\r\nmänskligare samhälle krävs djupare kunskaper också om andliga, sociala,\r\nkulturella och etiska värden. Alla utbildningar bör innehålla moment från\r\nandra vetenskapli- ga ämnesområden. Kristdemokraterna kan inte acceptera\r\natt Sverige har en så låg avkastning på investering i utbildning. De\r\nföreslår i motion 2002/03: Ub490 yrkande 8 att regeringen skall initiera\r\nsamtal med arbetsmarknadens parter kring högskoleutbildningens betydelse\r\nför lönebildningen.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nNär det gäller utbildningspremien, dvs. det privatekonomiska utbytet av\r\nhögskoleutbildning, påminner utskottet liksom tidigare om att\r\nlönebildningen på arbetsmarknaden inte är något som beslutas av riksdagen.\r\nUtskottet anser inte heller att riksdagen bör uppmana regeringen till\r\nsamtal med arbetsmark- nadens parter på denna punkt.\r\nInternationalisering av utbildning och forskning vid universitet och hög-\r\nskolor är sedan länge något som eftersträvas både av statsmakterna och av\r\nlärosätena själva. I regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende anslag\r\ntill universitet och högskolor m.m. anges som ett av verksamhetsmålen för\r\nverk- samhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner att\r\nlärosätena skall öka den internationella rörligheten genom att erbjuda\r\ninterna- tionellt attraktiva utbildningar och bedriva ett aktivt\r\ninternationaliseringsar- bete. Utskottet anser därför att något\r\ntillkännagivande i enlighet med yrkande 3 i motion 2002/03:Ub486 inte\r\nbehövs. I april 2002 tillsatte Utbildningsde- partementet en arbetsgrupp\r\nför att göra en översyn av vissa examensfrågor i högskolan, mot bakgrund av\r\nsåväl den nationella som den internationella utvecklingen det senaste\r\ndecenniet. Bolognaprocessen är det främsta uttrycket för den\r\ninternationella utvecklingen i sammanhanget. Arbetsgruppen skall\r\nslutredovisa uppdraget senast den 1 december 2003. Även yrkande 6 i motion\r\n2002/03:Ub486 bör därför avslås.\r\nUtskottet delar Folkpartiets uppfattning att en kvalitativt högtstående ut-\r\nbildning och forskning har den största betydelse för tillväxt och välfärd i\r\nvårt samhälle och att det därför är angeläget att göra den högre\r\nutbildningen till- gänglig för fler. Detta är bakgrunden till den utbyggnad\r\nav högskoleutbild- ningen som pågått sedan mitten av 1990-talet och till\r\nsatsningen på ett svenskt nätuniversitet. Regeringen har i regleringsbrev\r\ntill lärosätena ålagt dem att i ökad utsträckning och i nära samverkan med\r\narbetslivet utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna och\r\nsamtidigt svarar mot ar- betsmarknadens behov, nationellt och regionalt,\r\nsamt erbjuda uppdragsutbild- ning. Ett mindre antal högskolor har de\r\nsenaste åren getts ställning som uni- versitet, efter en noggrann prövning\r\nav Högskoleverket och beslut av reger- ingen. Regeringen har i det\r\nsammanhanget uttryckt att dessa beslut innebär ett åtagande av regeringen\r\nför en framtida resurstillväxt som stärker kvaliteten av såväl utbildning\r\nsom forskning (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105). Sam- mantaget anser\r\nutskottet att de tillkännagivanden som begärs i motionerna 2002/03:N263\r\nyrkande 14 och 2002/03:N267 yrkande 12 inte behövs. Till frågan om\r\nstudentpeng återkommer utskottet i ett senare avsnitt av detta be-\r\ntänkande.\r\nKristdemokraternas yrkande om den högre utbildningens värdegrund bör enligt\r\nutskottets mening avslås. Motionen innehåller ingen antydan om vilken eller\r\nvilka åtgärder av regeringen som ett tillkännagivande enligt yrkandet bör\r\nföranleda.\r\nProfilering av högskolor är med nuvarande regler möjlig i all den utsträck-\r\nning som respektive högskola önskar. I den frågan behövs därför inte något\r\ntillkännagivande av riksdagen.\r\nAtt studenterna får tillgång till undervisning eller handledning av lärare\r\ni tillräcklig omfattning är en förutsättning för att utbildningen skall\r\nkunna genomföras med hög kvalitet och effektivitet, både ur studentens och\r\nsam- hällets synpunkt. Den minskning av den genomsnittliga\r\nundervisningstiden per poäng som har påvisats i flera undersökningar är\r\noroväckande. Den beror dock inte på statsmakternas beslut om utökning av\r\nantalet utbildningsplatser, utan har andra orsaker, bl.a. de sänkningar av\r\nersättningsbeloppen per helårs- student och helårsprestation\r\n(\"prislapparna\") som har blivit nödvändiga under de år som saneringen av\r\nstatens budget pågick. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse\r\natt en viss ökning av ersättningsbeloppen nu har inletts. För varje\r\nytterligare utbildningsplats som tillkommit genom statsmakternas beslut de\r\nsenaste åren har lärosätenas anslag utökats med samma belopp som beräknats\r\nför de befintliga platserna. Hur de tillgängliga lärarresurserna skall\r\ndisponeras för olika arbetsuppgifter måste bedömas inom respektive\r\nlärosäte. Utskottet anser inte att riksdagen har underlag för att begära\r\natt det införs en föreskrift i högskoleförordningen att varje kursplan\r\nskall innehålla uppgift om vilken omfattning av lärarstöd som studenten har\r\nrätt till.\r\nPå högskolans område, liksom på många andra, finns en spänning mellan\r\nbehovet av lokal frihet och ansvarstagande å ena sidan och behovet av viss\r\nstyrning på nationell nivå å den andra. Detta är något som enligt\r\nutskottets mening är ofrånkomligt och inte går att lösa genom ett\r\ngrundläggande beslut en gång för alla. På många olika punkter har också\r\nförändringar skett, i båda riktningarna, och så kommer enligt utskottets\r\nuppfattning att behöva ske även i framtiden. Utskottet anser inte att\r\nspänningsförhållandet i dag är så proble- matiskt att det finns anledning\r\natt begära en särskild kommission i enlighet med yrkande 15 i motion\r\n2002/03:Ub448.\r\nOm värdet av att utbildningar innehåller moment från flera olika veten-\r\nskapliga ämnesområden har utskottet ingen annan uppfattning än den som\r\nuttrycks i motion 2002/03:Ub448 yrkande 16. Det är dock en fråga för läro-\r\nsätena att närmare bestämma om innehållet i olika utbildningsprogram. Den\r\ngrundläggande högskoleutbildningen är uppbyggd av kurser, som studenten kan\r\nkombinera i en generell examen utan begränsning i fråga om antalet ämnen.\r\nUtskottet anser inte att det behövs något tillkännagivande av riksda- gen i\r\nenlighet med yrkandet.\r\nCenterpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub489 yrkande 17 att högskolans\r\nsamverkan med det omgivande samhället  hanteras på mycket olika sätt vid\r\nolika lärosäten. Partiet anser att regeringen bör göra en översyn över hur\r\ndenna s.k. tredje uppgift sköts av lärosätena.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet eftersom\r\nregeringen i regleringsbrev har föreskrivit att lärosätena vart fjärde år,\r\nmed början i sam- band med årsredovisningen för budgetåret 2003, särskilt\r\nskall redovisa lä- rosätets samverkan med det omgivande samhället inom\r\nutbildning, forskning och övrig verksamhet. Av redovisningen skall bl.a.\r\nframgå hur lärosätets samverkansaktiviteter följs upp och utvärderas.\r\nUtskottet utgår från att reger- ingen kommer att fortsatt följa\r\nutvecklingen på detta område.\r\nMotion 2002/03:Ub495 (kd) tar i yrkande 3 upp samvetsfriheten inom hög-\r\nskoleutbildningen. En sådan frihet finns i formell mening i dag, genom att\r\nEuropakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-\r\nläggande friheterna numera är införlivad med svensk lag. Motionärerna vill\r\natt regeringen skall återkomma till riksdagen med lagförslag om hur den\r\nredan gällande samvetsfriheten skall tillämpas inom högskoleutbildning.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nEn utredning om behovet av en samvetsklausul  inom högskoleutbildning- en\r\nkom våren 1994 fram till att någon sådan inte borde införas (Samvetsklau-\r\nsul inom högskoleutbildningen, SOU 1994:84). Däremot föreslog utredningen\r\natt beslut om att avslå en students ansökan om befrielse från obligatoriskt\r\nutbildningsmoment skulle kunna överklagas. En ny punkt infördes också i\r\nhögskoleförordningens paragraf om vilka beslut som kan överklagas hos\r\nÖverklagandenämnden för högskolan. Utskottet anser inte att riksdagen bör\r\nbegära lagreglering av hur samvetsfriheten skall tillämpas inom högskoleut-\r\nbildningen. Riksdagen bör alltså avslå motion 2002/03:Ub495 yrkande 3.\r\nI motion 2002/03:N302 yrkande 1 begär Miljöpartiet ett tillkännagivande om\r\nstrategier för att öka examensfrekvensen vid universitet och högskolor.\r\nUt s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nEtt av målen för det kvalitetsarbete som pågår på de flesta håll inom hög-\r\nskoleväsendet är att öka andelen studenter som fullföljer den utbildning de\r\npåbörjar. Ett tillkännagivande av så generellt innehåll som motionärerna\r\nföreslår är inte meningsfullt.\r\nResursfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner om ändrat resurstilldelningssystem till\r\ngrundutbildningen och om försäljning av högskoleutbildning till enskilda.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp) och 10 (kd).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nResurstilldelningssystemet till den grundläggande högskoleutbildningen tas\r\nupp av Moderaterna i motion 2002/03:Ub486 yrkande 4. Studenten skall själv\r\nbestämma var han eller hon vill förlägga sina studier och studenternas egna\r\nval vara styrande för både plats- och medelstilldelningen. Detta kommer\r\nenligt motionärerna antagligen att leda till att vissa utbildningar, dit få\r\nsöker sig, läggs ned och att andra, som har stort efterfrågetryck, kan\r\nbyggas ut. I en övergångsperiod är en tänkbar modell att hälften av medlen\r\nföljer studenten till inskrivningen och hälften ges lärosätet vid examen,\r\nheter det i motionen.\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 4 att ett nytt\r\nfinansie- ringssystem för grundutbildningen skall utredas. Partiet vill\r\ninföra en student- peng, så att studenternas val avgör fördelningen av\r\nplatser både mellan olika ämnen och mellan olika lärosäten.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nLiknande förslag har framförts vid varje riksmöte under den senaste man-\r\ndatperioden. Utskottet uttalade sig i frågan senast i betänkande\r\n2002/03:UbU1 s. 64 och är fortfarande av samma mening. Grunddragen i det\r\nnuvarande resurstilldelningssystemet bör ligga fast. Uppbyggnaden av starka\r\noch stabila högskolor i samtliga län i landet är mycket viktig för landets\r\nutveckling. Det är nödvändigt att lärosätena i förväg vet vilka resurser de\r\nkan räkna med att disponera under budgetåret. Med en resursfördelning som\r\nhelt styrs av stu- denternas val av studieort skulle man inte kunna\r\ntillgodose behovet av till- räckligt studentunderlag för att bygga upp\r\nlärarkompetens och andra resurser vid samtliga högskolor. Fördelningen av\r\nplatser mellan olika ämnen inom ett lärosäte är helt och hållet en fråga\r\nför lokala instanser.\r\nFörsäljning av utbildning till enskilda tas upp i tre motioner.\r\nKristdemokraterna vill enligt motion 2002/03:Ub448 yrkande 17 att hög-\r\nskoleförordningen skall ändras så att det blir tillåtet att ta ut avgifter\r\nfrån enskilda studenter som kommer från länder utanför EES-området.\r\nFörslaget, som bygger på utredningsbetänkandet Advantage Sweden (SOU\r\n2000:92), innebär också att ett tillskott av stipendier måste finansieras.\r\nMotionärerna slår fast att avgiftsfriheten för svenska studenter i\r\nhögskolan skall ligga fast.\r\nI motion 2002/03:Ub286 (kd) pläderar motionären likaså för att Sverige\r\nskall sälja utbildning internationellt. På det sättet skulle utrustning och\r\nkom- petens kunna användas mer effektivt och kunskapen utvecklas. Det går\r\natt kringgå regeringens förbud att sälja utbildning till enskilda\r\nstudenter, hävdar motionären och frågar om det skall behövas.\r\nMotion 2002/03:Ub321 (m) för fram förslag om att organisationer i sam-\r\narbete med universitet och högskolor skall tillåtas att sälja akademisk\r\nutbild- ning till privatpersoner. Därmed skulle de privatekonomiska\r\nkostnaderna för att läsa upp betyg eller vänta på en önskad\r\nutbildningsplats kunna minska. Den nuvarande ordningen är enligt motionären\r\nbåde orättvis och ineffektiv. Motionen är inte inriktad på försäljning av\r\nutbildning utomlands.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nPrincipen om avgiftsfri utbildning för svenska studenter är inte ifrågasatt\r\nav motionärerna, vilket är helt i överensstämmelse med utskottets uppfatt-\r\nning. I och med den förestående utvidgningen av EU tillkommer ytterligare\r\nländer vilkas medborgare får rätt till tillträde till högre utbildning i\r\nSverige på samma villkor som svenska medborgare.\r\nOmfattningen av utbildningen i Sverige av enskilda gäststuderande från\r\nländer utanför EES-området har inte gått att fastställa utifrån tillgänglig\r\nstati- stik. De uppgifter som återges i betänkandet Advantage Sweden är\r\nhämtade från UNESCO Statistical Yearbook 1999 och innefattar utländska\r\nmedborga- re som deltar i högre utbildning, alltså bl.a. utländska\r\nmedborgare som är stadigvarande bosatta i Sverige. I en nyligen publicerad\r\nrapport från Statistis- ka centralbyrån (UF 19 SM 0201) redovisas att\r\nantalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund, dvs. bosatta i Sverige men\r\nfödda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands, läsåret\r\n2001/02 var ca 10 000. Därtill kommer 7 220 nybörjare som var\r\nutbytesstudenter. Gäststuderande utanför utbytesprogram, s.k. free movers,\r\ningår inte i den siffran. Hur många dessa är, och hur många av dem som\r\nkommer från länder utanför EES-området, går enligt uppgift från Statistiska\r\ncentralbyrån inte att få fram.\r\nUtredningen bakom Advantage Sweden tog inte ställning till om avgifter\r\nskulle införas eller inte. Eftersom utgångspunkten varit att antalet\r\nutländska studenter i den svenska högskolan borde öka, angav utredningen\r\natt staten, om man bibehåller avgiftsfriheten, skulle behöva tillföra ca\r\n525 miljoner kronor för ytterligare studieplatser och för stipendier,\r\nmarknadsföring, ut- veckling av kurser, gästlärare m.m., medan alternativet\r\nmed avgiftsbelägg- ning för studenter från länder utanför EES-området\r\nskulle kräva ett tillskott av ca 320 miljoner kronor för stipendier,\r\nmarknadsföringsåtgärder m.m.\r\nI proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan tog regeringen avstånd från\r\nförslaget att avgiftsbelägga utbildning för gäststudenter från länder utan-\r\nför EES-området (s. 187). Regeringen pekade bl.a. på att en sådan\r\navgiftsbe- läggning skulle göra det nödvändigt att skapa en stor mängd nya\r\nstipendier, och att det skulle krävas en betydande administrativ apparat\r\nför att handha avgifter och stipendier. Vidare påpekade regeringen att en\r\nfortsatt avgiftsfri- het innebär att Sveriges ställning i förhållande till\r\növriga nordiska länder inte rubbas, och att det finns en uppenbar risk att\r\ninflödet av utländska studenter skulle minska om Sverige införde avgifter\r\nnär t.ex. våra nordiska grannländer och Tyskland inte har gjort det.\r\nPå förslag av utskottet avslog riksdagen Kristdemokraternas förslag i den-\r\nna fråga även förra året (bet. 2001/02:UbU4 s. 41).  Utöver det som sagts i\r\ndet föregående vill utskottet även nu  hänvisa till att det är svårt att\r\nbedöma ef- fekterna för lärosätena om man skulle få en kategori som betalar\r\navgift för utbildningen medan andra studenter inte gör det.\r\nAtt införa en möjlighet för svenska studenter som inte lyckats bli antagna\r\ntill önskad utbildning att \"köpa sig\" förbi medsökande skulle enligt\r\nutskottets uppfattning stå i direkt strid med strävandena att minska den\r\nsociala snedre- kryteringen och att öka jämlikheten i samhället.\r\nFrågor om tillträde till högskolan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner om ändring av kraven för grund- läggande\r\nbehörighet till högskoleutbildning, decentralisering av antagningen och\r\nmeritvärdering vid urval.\r\nJämför reservationerna 11 (fp), 12 (m), 13 (kd), 14 (kd) och 15 (fp, kd).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 6 att villkoren för\r\ngrundläggande behörighet skall återställas så att studentexamen från gymna-\r\nsieskolans studieförberedande program blir behörighetsvillkor för högskole-\r\nstudier.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nBehörighetsvillkoren för tillträde till grundläggande högskoleutbildning\r\nhar sedan mycket lång tid definierats i termer av gymnasieutbildning, såsom\r\ndenna under olika tidsperioder har varit organiserad. De nuvarande\r\nvillkoren för grundläggande behörighet fastställdes efter förslag i\r\nproposition 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning (bet. UbU11, rskr.\r\n264) för att möta de första ungdomarna som skulle komma ut ur det\r\nprogramindelade gymnasiet. Ända sedan 1977 års högskolereform har slutförd\r\nutbildning på någon av gymnasieskolans linjer - såväl studieförberedande\r\nsom yrkesförbe- redande - kunnat ligga till grund för allmän behörighet\r\ntill högskoleutbild- ning. Beslutet år 1996 innebar en betydande skärpning\r\nav behörighetsvillko- ren, i och med kravet att man för att få\r\ngrundläggande behörighet (ny beteck- ning på det som förut hette allmän\r\nbehörighet) måste ha godkänt betyg i kur- ser om sammanlagt minst 90 % av\r\ndet antal poäng som krävs för fullständigt program.\r\nEtt viktigt motiv bakom de förändringar som gjorts i den gymnasiala ut-\r\nbildningen under de senaste decennierna har varit att göra det möjligt för\r\nungdomarna att välja gymnasieutbildning efter personligt intresse utan att\r\ndärmed riskera att hamna i återvändsgränder. Detta har också varit ett av\r\nskälen till att den nuvarande gymnasieskolans nationella program innehåller\r\nen betydande kärna av gemensamma ämnen (kärnämnen).\r\nUtskottet anser att det som Folkpartiet föreslår skulle innebära ett stort\r\nsteg bakåt i utvecklingen av ungdomsutbildningen i gymnasieskolan.\r\nModeraterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna för i var sin motion fram\r\nkrav på decentralisering av antagningen.\r\nI Moderaternas motion 2002/03:Ub486 yrkande 1 sägs att det skall vara upp\r\ntill varje lärosäte att avgöra vilka antagningsbestämmelser som skall\r\ngälla, så länge systemet utformas så att rättssäkerhet och\r\ndiskrimineringslag- stiftning följs. Folkpartiet lyfter i motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 7 fram vikten av att det finns flera sätt för\r\nstudenten att kunna bli antagen till hög- skolan. Högskolorna har, menar\r\nmotionärerna, en god uppfattning om vilka förkunskapskrav som behövs för\r\nolika kurser. De måste tillåtas att i större utsträckning använda sig av\r\ntester och intervjuer för att avgöra om studenten har förutsättningar för\r\nen viss utbildning. Kristdemokraterna skriver i motion 2002/03:Ub448\r\nyrkande 6 att högskolorna skall ha stor frihet att utarbeta egna\r\nbehörighetskrav och urvalsmetoder utifrån utbildningens karaktär. Staten\r\nskall garantera jämlikhet och kvalitet i antagningsprocessen.\r\nAntagningsperi- oden bör vara nationellt samordnad, så att presumtiva\r\nstudenter kan söka flera utbildningar och lärosäten samtidigt.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nUtskottet anser att det behövs ett visst mått av nationell likhet när det\r\ngäll- er urvalsregler. Riksdagen godkände förra året förslaget i\r\npropositionen Den öppna högskolan att styrelsen för respektive lärosäte\r\nskulle få möjlighet att bestämma vilka urvalsgrunder som skall användas för\r\nhögst 10 % av platser- na på utbildningar som vänder sig till nybörjare.\r\nDet har fullföljts genom en ändring i högskoleförordningen (7 kap. 10 § och\r\nen ny 16 c §), som trädde i kraft den 1 januari 2003. Några erfarenheter\r\nsom ger underlag för att övervä- ga ytterligare ändringar finns därför ännu\r\ninte.\r\nFolkpartiet och Kristdemokraterna tar även upp de särskilda förkunskaps-\r\nkraven, som de vill att respektive lärosäte skall få bestämma självt.\r\nUtskottet anser, liksom regeringen i propositionen Den öppna högskolan (s.\r\n57), att det är viktigt att behörighetskraven inte varierar mellan\r\nlärosätena för i huvudsak likartade utbildningar. Systemet med\r\nstandardbehörigheter är ett verktyg för att säkerställa detta. Examina med\r\nsamma benämning, eller med samma sammansättning av ämnen och poäng, bör\r\nkunna värderas på samma sätt i samhället, oavsett vilket lärosäte som\r\nutfärdat dem. Detta skulle motverkas om lärosätena skulle ställa upp\r\nförkunskapskrav som skiljer dem från var- andra, och det skulle sannolikt\r\nvara till påtaglig nackdel för de nyare hög- skolorna.\r\nNär det gäller själva genomförandet av antagning har varje lärosäte ansva-\r\nret och är inte förpliktat att använda sig t.ex. av samordnad antagning\r\ngenom Verket för högskoleservice (VHS). En stor del av dem har dock valt\r\natt göra det. Utskottet är inte berett att förorda någon skyldighet att\r\ndelta i den sam- ordnade antagningen eller att underordna sig något\r\nnationellt beslut om an- tagningsperioder.\r\nMeritvärderingen vid antagning till grundläggande högskoleutbildning tas\r\nupp i två motioner.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub444 yrkande 14 att det skall\r\nutvecklas en modell för viktning av gymnasiebetygen. Dagens modell - att\r\nurvalet grundas på genomsnittsvärdet av betygen i alla kurser - medför\r\nenligt motionärerna risk för att eleverna väljer sådana kurser där det\r\nanses vara lättare att få bra betyg.\r\nI motion 2002/03:Ub352 (fp) för motionärerna fram tanken att begreppet\r\narbetslivspoäng skall utvidgas (yrkande 1) och att förtroendevalt politiskt\r\narbete skall ge arbetslivspoäng (yrkande 2).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nRegeringen har aviserat att reglerna för meritvärdering av betyg sannolikt\r\nkommer att behöva ses över, när Gymnasiekommittén har lämnat sina förslag.\r\nKommitténs betänkande Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasie-\r\nskolan (SOU 2002:120) publicerades i januari 2003. Enligt kommittén borde\r\nett riksdagsbeslut kunna komma under våren 2004 och ett genomförande ske\r\ntidigast läsåret 2006/07. Riksdagen bör invänta regeringens beredning av\r\nGymnasiekommitténs förslag. Även frågan om hur arbetslivserfarenhet be-\r\naktas vid urval bör kunna prövas i det sammanhanget. Riksdagen bör således\r\navslå även motion 2002/03:Ub352.\r\nStudenternas rättssäkerhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner om studenternas rättssäkerhet och om\r\nskadestånd vid undermålig undervisning med hänvisning till att frågorna\r\njust nu bereds i Utbildningsdepartementet respektive hos Justitiekanslern.\r\nJämför reservationerna 16 (kd) och 17 (c).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nFrågor om studenternas rättssäkerhet tas upp i tre motioner.\r\nEnligt Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub491yrkande 2 måste hög-\r\nskolornas lokala regelverk göras bättre tillgängliga för studenter och\r\npersonal, och oreglerade områden måste snarast regleras. Motionärerna\r\nhävdar att varken studenter eller högskolans företrädare i dag vet vilka\r\nregler som gäller.\r\nCenterpartiet begär i motion 2002/03:Ub489 yrkande 7 ett förtydligande av\r\nhögskoleförordningen för att säkra studenternas rättssäkerhet.\r\nStudieuppehåll, antagning och rätten att genomgå prov bör regleras\r\ntydligare i förordningen, anser motionärerna.\r\nI motion 2002/03:Ub235 (m) föreslås att det skall tillsättas en utredning\r\nom en enskild students rätt till skadestånd vid undermålig undervisning.\r\nMed dagens regelverk kan studenten anmäla lärosätet till Högskoleverket,\r\noch verket har skyldighet att undersöka frågan närmare och eventuellt rikta\r\nkritik mot lärosätet. Motionärerna påpekar att beslutet att studera i\r\nhögskolan inne- bär ett ekonomiskt åtagande för studenten. Om det visar sig\r\natt utbildningen är direkt undermålig bör studenten därför även kunna\r\nkompenseras ekono- miskt, menar de.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivan- den.\r\nRegeringen gav i februari 2001 Högskoleverket i uppdrag att ur ett rättssä-\r\nkerhetsperspektiv utreda om de författningsbestämmelser i främst högskole-\r\nförordningen som påverkar studenternas situation behöver kompletteras eller\r\nförtydligas. Verket skulle också utreda om det i övrigt behövdes åtgärder\r\nsom stärker studenternas rättssäkerhet, t.ex. information om gällande\r\nbestämmel- ser och vägledning för högskolorna i deras arbete med\r\nföreskrifter, råd och riktlinjer. Högskoleverket redovisade uppdraget i\r\nnovember 2001 (20 åtgär- der för att stärka studenternas rättssäkerhet,\r\nHögskoleverkets rapportserie 2001:27R). Rapporten har remissbehandlats och\r\nbereds nu i Utbildningsde- partementet.\r\nHögskoleverket behandlade våren 2001 en skrivelse från en student som var\r\nmycket missnöjd med en kurs i radiojournalistik i digital miljö, som an-\r\nordnats av Uppsala universitet. I skrivelsen yrkade studenten skadestånd på\r\ngrund av att hon inte hade fått den utbildning som utlovats i kursplanen\r\noch av den kursansvarige. Studentens klagomål, som bl.a. gällde\r\ninformationen om kursen, antagningen av studenter, brist på ansvariga\r\nlärare, uteblivna kursmoment och mål som inte uppfyllts, bekräftades i\r\nhuvudsak av Högsko- leverket. I en skrivelse till regeringen påpekade\r\nverket att den skada som studenten hade lidit inte kan anses orsakad av\r\nfelaktig myndighetsutövning, vilket är det som grundar skyldighet för\r\nstaten att utge skadestånd enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207).\r\nVerket ansåg inte heller att det fanns tillräcklig grund för att anse att\r\nden information som lämnats i kursplanen varit felaktig, och att därför\r\ninte heller 3 kap. 3 § skadeståndslagen var till- lämplig. Högskoleverket\r\nansåg det otillfredsställande att skadeståndsreglerna inte är utformade så\r\natt ett universitet eller en högskola kan bli skadestånds- skyldig även i\r\nde fall då en utbildning haft betydande brister. Regeringen borde enligt\r\nverkets mening göra en översyn av gällande regelverk.\r\nAnspråket på skadestånd överlämnades till Justitiekanslern, som handlägg-\r\ner skadeståndsanspråk mot staten i fall som detta. Justitiekanslern har\r\nännu inte avgjort ärendet. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening\r\ninte ta något initiativ i enlighet med motionen.\r\nKårobligatoriet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör med hänvisning till tidigare ställningstaganden avslå\r\nmotioner om avskaffande av kårobligatoriet.\r\nJämför reservation 18 (m, fp, kd, c).\r\nGällande bestämmelser\r\nEnligt 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) får regeringen meddela före-\r\nskrifter om skyldighet för studenterna vid högskolorna att tillhöra\r\nsärskilda studentsammanslutningar. Med stöd av detta har regeringen\r\nutfärdat förord- ningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och\r\nstudentföreningar vid universitet och högskolor.\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion 2002/03:Ub487 yrkande 7 att 4\r\nkap. 4 § högskolelagen skall avskaffas. Enligt motionärerna är det en fun-\r\ndamental felbedömning att tro att man inte kan garantera en representation\r\ni högskolans organ eller en studiesocial verksamhet, om obligatoriet skulle\r\nförsvinna. De hävdar också att obligatoriet kan antas ha en snedvridande\r\neffekt på konkurrensen mellan olika lärosäten, eftersom dessa inte behöver\r\nanstränga sig för att utveckla nya former för studentmedverkan och\r\nrepresen- tation. I motion 2002/03:Ub486 yrkande 9 begär partiet förslag i\r\nanslutning till ett avskaffande av obligatoriet.\r\nFolkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub323 yrkande 13 att kårobligato-\r\nriet utgör en kränkning av den grundlagsfästa föreningsfriheten. Partiet\r\nanser inte heller att obligatoriet är nödvändigt för att studentinflytande\r\nskall säkras.\r\nÄven Kristdemokraterna anser enligt motion 2002/03:Ub448 yrkande 8 att\r\nobligatoriet är principiellt felaktigt och måste ersättas av frivilligt\r\ndeltagande. Motionärerna skriver att universitet och högskolor måste bli\r\nbättre på att åtgärda strukturella brister som leder till att studentkårer\r\nåterkommande måste hantera fall till följd av dessa brister. Det är inte\r\nrimligt att studentkårerna svarar för verksamhet som egentligen är i\r\nutbildningsanordnarens intresse, heter det i motionen.\r\nFöreningsfriheten är även för Centerpartiet, enligt motion 2002/03:Ub489\r\nyrkande 6, det grundläggande motivet för att kårobligatoriet bör avskaffas.\r\nDessutom hävdas i motionen att kårobligatoriet inte fyller den funktion som\r\nursprungligen åsyftades, eftersom studenterna inte känner att kåren\r\ntillfreds- ställer sina medlemmars behov.\r\nKårobligatoriet beskrivs i motion 2002/03:Ub222 (kd) som en skamfläck som\r\nstår i strid med artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga\r\nrättigheterna.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nRiksdagen har behandlat liknande förslag under varje riksmöte den senaste\r\nmandatperioden. I december 1994 beslutade riksdagen att kårobligatoriet\r\nskulle bibehållas (prop. 1994/95:96, bet. UbU5, rskr. 135). Regeringen\r\nanför- de bl.a. att de obligatoriska studentsammanslutningarna inte hörde\r\ntill de sammanslutningar som omfattas av den negativa föreningsrätten, och\r\natt Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna också hade\r\nprövat kårobligatoriet och inte ansett det stå i strid med Europarådets\r\nkonvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de\r\ngrundläggande frihe- terna. Utskottet fann då att det trots ett omfattande\r\nutredningsarbete - som redovisades i propositionen - inte hade visat sig\r\nmöjligt att nå en ur olika synvinklar acceptabel lösning på de problem som\r\när förknippade med ett avskaffande av kårobligatoriet. Även nu hänvisar\r\nutskottet till att vid en av- vägning mellan de principiella skälen för att\r\navskaffa obligatoriet och de praktiska fördelarna med att behålla det väger\r\nde sistnämnda tyngst. Det har hittills inte kommit fram något konkret\r\nförslag till hur studenternas represen- tation i högskolans organ och den\r\nstudiesociala verksamhet som de obligato- riska studentsammanslutningarna\r\nbedriver skall garanteras vid ett avskaffande av obligatoriet. Utskottet\r\nutgår från att den systematiska granskning av hög- skoleutbildningens\r\nkvalitet som numera genomförs av Högskoleverket kom- mer att avslöja om\r\nnågra lärosäten försummar att uppmärksamma strukturella brister i\r\nverksamheten och leda till att lärosätena själva tar ansvar för att åt-\r\ngärda sådana.\r\nÖvriga studentfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör inte göra något tillkännagivande om studentkontrakt.\r\nUtskottet föreslår också, med hänvisning till pågående arbete i Al-\r\nkoholkommittén, att riksdagen skall avslå ett motionsyrkande om åtgärder\r\nför att minska alkoholkonsumtionen bland studenter. Ett yrkande om\r\nuppföljning av studenternas lärartid avstyrks med hän- visning till\r\npågående arbete i Utbildningsdepartementet.\r\nJämför reservationerna 19 (fp) och 20 (v, mp).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nFolkpartiet begär i motion 2002/03:Ub323 yrkande 12 ett tillkännagivande om\r\ninrättande av studentkontrakt. Sådana bör enligt motionärerna upprättas av\r\nvarje lärosäte och innehålla principer för hur bl.a. rättning och\r\nbetygssätt- ning skall gå till samt studenternas skyldigheter, inte minst\r\natt ägna tid och kraft åt studierna. Studenten skall ha rätt att överklaga\r\nsitt betyg eller få sin uppsats bedömd av någon annan, i sista hand av\r\ninstitutionens professor. Kontraktens precisa innehåll kan variera mellan\r\nlärosätena och skillnaderna mellan dem vara ett av underlagen när studenten\r\nväljer lärosäte för sina studi- er. Även för doktorander bör det finnas\r\nkontrakt, som skall ange exempelvis hur mycket handledning doktoranden kan\r\nkräva.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nMöjligheten att överklaga betyg ingår bland de förslag om förstärkning av\r\nstudenternas rättssäkerhet som för närvarande bereds inom Utbildningsde-\r\npartementet (jfr ovan). Motionärerna redovisar inte närmare vilka\r\nrättsverk- ningar kontraktet avses ha för studenten eller för lärosätet.\r\nUtskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande om\r\nstudentkontrakt.\r\nI motion 2002/03:Ub317 föreslår Vänsterpartiet ett tillkännagivande om att\r\nhögskolorna i samverkan med studentorganisationer bör vidta åtgärder för\r\natt minska alkoholkonsumtionen bland studenterna. Bland de yngre studenter-\r\nna (18-25 år) dricks det betydligt mycket mer än bland andra ungdomar i\r\nsamma ålder, vilket innebär att de riskerar att lägga grunden till framtida\r\nalkoholism och även att få försämrade studieresultat. Studentnationer och\r\nliknande organisationer är ekonomiskt beroende av intäkter av sin\r\nalkoholför- säljning, och det finns därför inget incitament för dem att\r\nbegränsa utskänk- ningen. Det krävs att högskolorna tillsammans med\r\nstudentorganisationerna vidtar konkreta åtgärder som minskar\r\nalkoholkonsumtionen bland studenter, heter det i motionen.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nDen ökande alkoholkonsumtionen i samhället och i synnerhet bland ung- domar\r\när enligt utskottets mening ett allvarligt problem. Riksdagen godkände\r\nvåren 2001 den huvudinriktning av alkoholpolitiken som regeringen\r\nföreslagit i proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för\r\nalkoholpolitiken (bet. SoU8, rskr. 144). Det innebär att målet för\r\nalkoholpolitiken skall vara att minska alkoholens medicinska och sociala\r\nskadeverkningar. Detta skall ske genom åtgärder mot skadligt\r\ndryckesbeteende och genom att sänka den totala alkoholkonsumtionen. Som\r\nsärskilt prioriterade delmål anges bl.a. att skjuta upp alkoholdebuten,\r\nminska berusningsdrickandet och åstadkomma fler alko- holfria miljöer. För\r\natt genomföra handlingsplanen tillsattes därefter en kom- mitté (dir.\r\n2001:22). Denna, som tagit namnet Alkoholkommittén, har till uppgift att\r\nsamordna insatserna på nationell nivå för att förebygga alkohol- skador och\r\natt i samspel med kommuner och landsting stimulera insatserna på regional\r\noch lokal nivå. Alkoholkommittén har knutit till sig en referensgrupp\r\nbestående av företrädare för högskoleledningar, studentkårer och\r\nstudenthäl- sovårdsorgan. En enkätundersökning om studenters alkoholvanor,\r\nsom ge- nomförts av en forskare på uppdrag av Folkhälsoinstitutet,\r\npresenterades i november 2002 på en konferens anordnad av Alkoholkommittén\r\noch kommer inom kort att publiceras. Kommittén skall verka under hela den\r\ntid som hand- lingsplanen omfattar, dvs. t.o.m. år 2005.\r\nVänsterpartiet vill också, enligt motion 2002/03:Ub318, att regeringen\r\nskall ta initiativ till att utveckla enhetliga, jämförbara mått för att\r\nberäkna och följa upp studenternas lärartid, dvs. den tid som studenterna\r\nmöter en lärare i olika situationer.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nSom utskottet redan framhållit (avsnittet Övergripande frågor) är den\r\nminskning av den genomsnittliga undervisningstiden per poäng som har påvi-\r\nsats i flera undersökningar oroväckande. Fyra lärosäten har i april 2002 på\r\nregeringens uppdrag redovisat förslag till nyckeltal avseende\r\ngrundutbildning. Dessa skulle bl.a. ange ett mått på undervisningstiden per\r\nhelårsstudent inom olika utbildningsnivåer och utbildningsområden. I sina\r\nskrivelser till reger- ingen framhåller lärosätena bl.a. att utvecklingen\r\nav alternativa pedagogiska former, såsom problembaserat lärande och\r\nutbildning med IT-stöd, bidrar till att dimensionen undervisningstid eller\r\nlärartid blir problematisk. De pekar också på svårigheter att få fram\r\nrelevanta uppgifter om lärartid från de befint- liga datorbaserade systemen\r\ninom lärosätena. Vidare framhålls att lärartid kan vara av olika slag - det\r\när t.ex. stor skillnad mellan föreläsningar i storgrupp och enskild\r\nhandledning. För riksdagen är det utan tvekan angeläget att få fram\r\njämförbara uppgifter om studenternas lärartid. Arbetet på att utveckla\r\nsådana mått bör därför fortsätta. Eftersom det redan pågår arbete inom Re-\r\ngeringskansliet med denna sak, anser utskottet inte att riksdagen bör göra\r\nnågot tillkännagivande enligt yrkandet.\r\nDet kan tilläggas att det, sedan Europeiska rådet i Stockholm i mars 2001\r\nfastställt strategiska mål för utbildningssystemen, inom EU har inletts ett\r\narbete med att definiera indikatorer på olika områden, i syfte att man\r\nskall kunna mäta framstegen och jämföra Europas insatser, internt och med\r\nländer utanför unionen. Arbetet med indikatorerna pågår, och de första\r\nresultaten väntas till sommaren 2003.\r\nExamensfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner om införande av en ny internationell examen.\r\nEn motion om Diploma Supplement avstyrks också, efter- som den är\r\ntillgodosedd.\r\nJämför reservation 21 (fp).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nTvå motioner framför förslag om en ny internationell examen.\r\nFolkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 15 att det skall in-\r\nrättas en ny, internationellt jämförbar masterexamen. Det svenska systemet\r\nmed kandidat- och magisterexamina är enligt Folkpartiet inte enkelt att\r\növer- sätta till andra länders regler.\r\nI motion 2002/03:Ub243 (kd) sägs att regeringen bör ändra examensord-\r\nningen så att den internationellt erkända Master''''''''''''''''s degree kan utfärdas.\r\nStu- denter rör sig lättare mellan länder om utbildningssystemen liknar\r\nvarandra, och det är självklart enklare att söka jobb i andra länder om\r\nutfärdade exami- na är jämförbara, heter det i motionen.\r\nU t s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå yrkandena.\r\nEnligt den gällande examensordningen (bilaga 2 till högskoleförordningen,\r\n1993:100) finns det två typer av magisterexamen: magisterexamen med äm-\r\nnesdjup och magisterexamen med ämnesbredd. Den senare, som infördes den 1\r\nnovember 2001, presenterades av regeringen i propositionen Den öppna\r\nhögskolan (prop. 2001/02:15, s. 120 f.). Ett av syftena med den nya examen\r\nvar att ge förutsättningar för en mångfald och flexibilitet som underlättar\r\nför ökad internationalisering av svensk högre utbildning. För\r\nmagisterexamen - både den med ämnesdjup och den med ämnesbredd - anges i\r\nexamensord- ningen en engelsk översättning: Master of . I övrigt gäller att\r\nen översätt- ning av examensbenämningen till ett eller flera språk får\r\nanges i examensbe- viset, och att den högskola som utfärdar beviset\r\nbeslutar om översättningen.\r\nSom framgått ovan (avsnittet Övergripande frågor) arbetar sedan april 2002\r\nen arbetsgrupp under Utbildningsdepartementet med en översyn av vissa\r\nexamensfrågor i högskolan, mot bakgrund av såväl den nationella som den\r\ninternationella utvecklingen det senaste decenniet. En delrapport, Magis-\r\nterexamen i internationell belysning (Ds 2003:4) har nyligen publicerats\r\noch remissbehandlas för närvarande. Arbetsgruppen skall slutredovisa\r\nuppdraget senast den 1 december 2003.\r\nI motion 2002/03:Ub215 (m) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att det\r\nbör införas en fungerande form av Diploma Supplements. Syftet är att ut-\r\nländska utbildningar om nödvändigt skall kunna kompletteras för att bli\r\ngilti- ga i Sverige och stimulera rörligheten på den globala\r\narbetsmarknaden.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nSom en följd av att Sverige har ratificerat den s.k. Lissabonkonventionen\r\nom erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen har\r\nregeringen föreskrivit att det till alla examensbevis som utfärdas inom den\r\nstatliga högskolan fr.o.m. den 1 januari 2003 skall fogas en bilaga som be-\r\nskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Bilagan utgör\r\nett sådant Diploma Supplement som nämns i Lissabonkonventionen. Högskole-\r\nverket meddelar närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla. Något\r\ntillkännagivande enligt motionsyrkandet är enligt utskottet inte behövligt.\r\nValidering och komplettering av utländsk högre utbildning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner om bättre möjligheter till validering och\r\nkomplettering av utländsk högre utbildning. Utskottet hänvisar till\r\npågående beredning i Utbildningsdepartementet och till att Hög- skoleverket\r\npå begäran värderar utländska utbildningar.\r\nJämför reservationerna 22 (m) och 23 (fp).\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\nModeraterna skriver i motion 2002/03:Sf332 yrkande 19 att det i praktiken\r\när svårt för personer med utländsk utbildning att komplettera denna vid\r\nsvenska högskolor.\r\nFolkpartiet anser enligt motion 2002/03:Sf226 yrkande 9 att den validering\r\nav utländska examina som i viss mån redan förekommer är en byråkratisk\r\nprocess som inte leder till de radikala förändringar i rekryteringen av\r\nutländs- ka akademiker som landet behöver. I stället för detta vill partiet\r\natt allmänna test skall genomföras ofta och regelbundet vid de flesta av\r\nlandets universitet och högskolor.\r\nKristdemokraterna vill enligt motion 2002/03:Sf334 yrkande 40 att reger-\r\ningen snarast skall återkomma till riksdagen med en proposition om valide-\r\nring. Enligt Integrationsverkets årsrapport från 2001 är det endast 39 % av\r\nde utlandsfödda akademikerna som har ett arbete motsvarande deras\r\nutbildning, framhåller motionärerna och menar att möjlighet att få sin\r\nutländska utbild- ning validerad och eventuellt kompletterad är viktig för\r\natt invandrare skall få ett bättre läge på arbetsmarknaden.\r\nMiljöpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub463 yrkande 1 ett tillkännagi-\r\nvande till regeringen om vikten av att hitta system som utvärderar\r\nutländska utbildningar mer rättvist. I dag blir utländsk hög utbildning\r\nibland nedvärde- rad. Det är inte rimligt att vi fortsätter att inte ta\r\ntill vara de mänskliga resur- ser som finns i vårt land, framhåller\r\nmotionärerna.\r\nI motion 2002/03:Ub215 (m) föreslås att Högskoleverket från årsskiftet\r\nskall ta över ansvaret för information och uppföljning till arbetsmarknaden\r\nom människor med utländska examina (yrkande 2). Motionären anser också att\r\nHögskoleverket bör få i uppdrag att upprätta en förteckning över utrikes\r\nutbildningar och deras närmaste svenska motsvarigheter (yrkande 3).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivan- den.\r\nUtskottet har erfarit att en skrift om validering inom kort kommer att pub-\r\nliceras i Departementsserien (Ds). Skriften avses bli remissbehandlad innan\r\nregeringen tar ställning till vilka åtgärder som bör vidtas och vilka\r\nförslag som eventuellt behöver läggas fram för riksdagen.\r\nHögskoleverket skall enligt sin instruktion (2003:7) svara för bedömningar\r\nav utländska utbildningar på eftergymnasial nivå, dels enligt vad som är\r\nsär- skilt föreskrivet, dels för tillämpningen i Sverige av direktiv och\r\nkonventioner om erkännanden av utländska utbildningar. Den som har en\r\nutländsk utbild- ning på högskolenivå kan ansöka hos Högskoleverket om att\r\nfå sin examen bedömd och får då ett utlåtande som kan användas tillsammans\r\nmed betygen från den utländska utbildningen. Utlåtandet anger kortfattat\r\nvilken svensk examen den utländska examen motsvarar, vilket skall\r\nunderlätta både för den som söker arbete och för arbetsgivarna. Enligt\r\nuppgift från Högskoleverket tar en värdering högst fyra månader från det\r\natt alla handlingar inkommit dit. Verket använder flera kriterier vid sin\r\nbedömning av en utländsk examen. De viktigaste är utbildningens längd,\r\nämnesfördjupning, examensarbete och syfte. När det gäller de -\r\njämförelsevis fåtaliga - yrken där behörigheten är reglerad i Sverige är\r\ndet i stället respektive fackmyndighet som bedömer utländska utbildningar.\r\nDet största antalet reglerade yrken tillhör Socialstyrel- sens område.\r\nMotion 2002/03:Ub215 tar också upp uppföljning till arbetsmarknaden av\r\npersoner med utländska examina. Utskottet vill på den punkten hänvisa till\r\natt regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att genomföra en\r\nnationell kartläggning och analys av olika former av kompletterande\r\nhögskoleutbild- ningar för utländska akademiker samt kontinuerligt följa\r\nupp antagningen av utländska akademiker till dessa utbildningar och\r\ninnehållet i utbildningarna. Verket skall lämna redovisning av uppdraget\r\nsenast den 11 april 2004.\r\nÖvriga frågor om internationellt utbyte\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om utvärdering av instrumenten för\r\nmeritvärdering av genomgången utbildning och två motioner om ökat\r\ninternationellt utbyte. Utskottet hänvisar till pågående utred- ning och\r\nberedningsarbete inom Utbildningsdepartementet.\r\nJämför reservationerna 24 (fp, kd, c) och 25 (fp).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nUnder rubriken Internationalisering för Centerpartiet i motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 11 fram förslaget att regeringen skall ta initiativ\r\ntill en utvärdering av instrumenten för meritvärdering av genomgången\r\nutbildning. Det är viktigt att inte skapa ett lappverk där meritvärdet av\r\ngenomgången utbildning är oklart, skriver motionärerna. I en tid med\r\nalltmer tilltagande internationali- sering i utbildningarna och ett ökat\r\ninternationellt utbyte mellan svenska och utländska lärosäten måste\r\ninstrumenten för meritvärdering följa med i ut- vecklingen. Motionärerna\r\nnämner meritvärderingen dels vid antagning till utbildningar, dels vid\r\nansökan om studiemedel. Att Sverige nu har anslutits till\r\nLissabonkonventionen innebär inte att frågan är utagerad, skriver de.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nLissabonkonventionen gäller erkännande av bevis avseende högre utbild- ning\r\ni Europaregionen. En följd av Sveriges ratificering av konventionen är att\r\nrätten att tillgodoräkna sig genomgången högskoleutbildning för högsko-\r\nleutbildning vid ett annat lärosäte utvidgades till att gälla även gentemot\r\nalla länderna i konventionen. Detta har kommit till uttryck genom en\r\nändring av 6 kap. 12 § högskoleförordningen (1993:100) som trädde i kraft\r\nden 1 novem- ber 2001.\r\nDen arbetsgrupp för översyn av vissa examensfrågor i högskolan, som ut-\r\nskottet hänvisat till i avsnittet Övergripande frågor, skall bl.a. utreda\r\nom det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att den information\r\nsom används i utlandet om svensk utbildning är tillförlitlig, och vilka\r\nåtgärder som eventu- ellt bör vidtas.\r\nUtskottet anser att motionsyrkandet till viss del är tillgodosett med det\r\nsom här beskrivits.\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 14 ett tillkännagivande\r\nom ökat internationellt utbyte vid universitet och högskolor. Ett mål bör\r\nenligt Folkpartiet vara att alla som läser för en magisterexamen skall\r\ngenom- gå en del av utbildningen i ett annat land. Det är viktigt att\r\nstudiemedelssy- stemet inte utformas så att det missgynnar studier\r\nutomlands. Samtidigt är det angeläget att få fler utländska studenter vid\r\nde svenska lärosätena, och för att åstadkomma det bör fler utbildningar där\r\nhuvudspråket inte är svenska byggas upp. Rekryteringen av lärare från andra\r\nländer måste också förbättras.\r\nEnligt motion 2002/03:T377 (fp) yrkande 6 bör danska och svenska staten\r\ngemensamt diskutera vilka regler och bestämmelser som kan samordnas i syfte\r\natt underlätta växelvisa studier i Sverige och Danmark.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nVikten av ett ökat internationellt utbyte både av studenter och lärare står\r\nsedan lång tid klar. I propositionen Den öppna högskolan deklarerar reger-\r\ningen som sin bedömning att den internationella rörligheten bland\r\nstudenter, doktorander, lärare och annan personal inom högskolan bör öka\r\n(prop. 2001/02:15, s. 172). Där redogörs också för ett antal olika program\r\nsom syftar till att främja internationellt utbyte. Sådana redogörelser har\r\nockså under senare år regelbundet getts i budgetpropositionerna.\r\nInternationella program- kontoret har på regeringens uppdrag redovisat en\r\nanalys av det minskande antalet svenska studenter och det relativt låga\r\nantalet svenska lärare som deltar i utbytesverksamheten inom\r\nErasmusprogrammet (Internationella pro- gramkontorets skriftserie nr 7).\r\nProgramkontoret har också lagt fram ett antal förslag till åtgärder för att\r\nöka deltagandet. Ärendet bereds nu i Utbildnings- departementet.\r\nRegeringen meddelade i den senaste budgetpropositionen att ett antal lä-\r\nrosäten redovisar en kraftig ökning av antalet kurser på engelska. I\r\ndatabasen www.studera.nu, som är Högskoleverkets webbtjänst för\r\nstudieinformation, finns uppgifter om ett mycket stort antal kurser på\r\nandra språk än svenska, främst engelska, från så gott som alla lärosäten.\r\nUtskottet har erfarit att en kartläggning av hinder för gränsöverskridande\r\nstudier mellan de nordiska länderna pågår inom ramen för Nordiska Minister-\r\nrådet.\r\nLärarna i högskolan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om lärarnas villkor och ar-\r\nbetsmöjligheter, bl.a. med hänvisning. till att lönesättning inte är en\r\nriksdagsfråga. Utskottet avstyrker också, med hänvisning till pågå- ende\r\nutredning, ett motionsyrkande om att begära ett samlat förslag till\r\nstrategi för att öka rekryteringen av högskolelärare.\r\nJämför reservationerna 26 (kd) och 27 (c).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub448 yrkande 11 ett tillkänna-\r\ngivande om högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter. Eftersom\r\nproblemet med lärarförsörjning redan är stort och inom en snar framtid kom-\r\nmer att bli en flaskhals är det viktigt att snarast vidta åtgärder som\r\ngynnar rekryteringen av lärare till högskolan, menar motionärerna. Det\r\nkrävs bl.a. att högskolelärarnas löner kommer i paritet med dem som erbjuds\r\nför liknande kompetens på arbetsmarknaden i övrigt. Att, som regeringen\r\nförordat, höja adjunkternas kompetens till magisternivå räcker inte. Det\r\nrimliga är enligt motionärerna att yngre respektive nyanställda adjunkter\r\nerbjuds möjlighet att inom anställningen genomgå forskarutbildning och\r\navlägga licentiatexamen eller liknande. I Kristdemokraternas budgetförslag,\r\nsom behandlades i betän- kande 2002/03:UbU1, har medel avsatts till ett\r\nnytt anslag för att öka andelen disputerade lärare. Enligt motionärerna\r\nkrävs det att all undervisande personal i högskolan får pedagogisk\r\nutbildning. Det är inte utbildning i form av gene- rella teorier som\r\nbehövs, utan mer av ämnesdidaktik, handledarskap och kunskap om utvärdering\r\noch om olika examinationsformer, heter det i motio- nen. Eftersom det inte\r\när allom givet att vara bra forskare och inte allom givet att vara bra\r\npedagoger, skall det finnas möjlighet att specialisera sig på endera\r\nuppgiften.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nSom utskottet i flera olika sammanhang har påpekat, är lönesättningen på\r\narbetsmarknaden inte en fråga som avgörs av statsmakterna, utan av parterna\r\npå arbetsmarknaden.\r\nEtt avsnitt i propositionen Den öppna högskolan handlar om adjunkter (s. 97\r\nf.). Där sägs att för att förbättra adjunkternas roll och status och\r\ntillför- säkra utbildningen nödvändig forskningsanknytning bör kompetens-\r\noch utbildningsnivån på sikt höjas till magisterutbildning eller\r\nmotsvarande kom- petensnivå. Enligt regeringen bör lärosätena, vid sidan av\r\nden pedagogiska utbildningen, även erbjuda ämnesfördjupande\r\nkompetensutveckling för sina anställda adjunkter. Detta kan t.ex. ske genom\r\nmagisterutbildningar eller forskarutbildning.\r\nRegeringen har i regleringsbrev för 2003 uppdragit åt Högskoleverket att\r\nutreda adjunkternas situation och framtid. I detta ingår att granska\r\nadjunkter- nas situation som lärare vid universiteten och högskolorna, att\r\nutvärdera ad- junkternas möjlighet till utveckling och karriär, att granska\r\nbehörighetskraven för anställning som adjunkt samt att kartlägga hur den\r\nsvenska anställnings- formen som adjunkt förhåller sig till andra länders\r\nanställningsformer för jämförbara lärarkategorier.\r\nI en lektors arbetsuppgifter skall, enligt 3 kap. 5 § högskolelagen\r\n(1992:1434), normalt ingå både utbildning och forskning. Någon motsvarande\r\nbestämmelse finns inte för adjunkter, utan lärosätet bestämmer i vilken om-\r\nfattning som en adjunkt skall ha hand om utbildning, forskning eller konst-\r\nnärligt utvecklingsarbete, och administrativt arbete. Utskottet anser inte\r\natt riksdagen bör föreslå någon ändring på dessa punkter.\r\nFör två av de åtgärder som föreslås i motionen - lönehöjning och forskar-\r\nutbildning inom ramen för tjänsten som adjunkt - krävs det pengar. Riksda-\r\ngen har avslagit Kristdemokraternas budgetalternativ, som bl.a. innebar att\r\nantalet tillkommande platser i grundläggande högskoleutbildning skulle\r\nminskas.\r\nEtt samlat förslag till strategi för att öka rekryteringen av\r\nhögskolelärare efterlyses av Centerpartiet i motion 2002/03:Ub489 yrkande\r\n1.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nEn ökad examination i forskarutbildningen har varit målet för flera av re-\r\ngeringens åtgärder de senaste åren, bl.a. när villkoren för antagning till\r\nfors- karutbildning för några år sedan stramades upp och anspråken på\r\nindividuella studieplaner och uppföljningen av dessa höjdes (prop.\r\n1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU7, rskr. 109). I regleringsbrev för 2003 har\r\nregeringen uppdragit åt Högskoleverket att utreda det framtida behovet av\r\nlärare vid landets högsko- lor och att bedöma den framtida dimensioneringen\r\nav forskarutbildningen och de postdoktorala meriteringsmöjligheterna\r\nutifrån den egna kartläggningen och utvärderingen. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 31 oktober 2003. Utskottet anser att riksdagen bör\r\navvakta regeringens ställningstagande till redovisningen.\r\nDistansutbildning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå sex motionsyrkanden om distansutbildning. Utskottet\r\nkonstaterar att samma kvalitetskrav gäller för sådan ut- bildning som för\r\nhögskoleutbildning i allmänhet.\r\nJämför reservation 28 (c).\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\nCenterpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub489 att allteftersom det livs-\r\nlånga lärandet ökar i betydelse får distansutbildning en större och\r\nviktigare funktion att fylla. Partiet anser att det krävs betydande\r\ninsatser för att utveckla pedagogiska former som gör distansutbildning till\r\nen fullgod lärandemiljö (yrkande 12). Vidare bör Högskoleverket få i\r\nuppdrag att särskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen\r\n(yrkande 13). Likvärdiga kvalitets- krav som ställs på traditionell\r\nhögskoleutbildning bör ställas på distansutbild- ning (yrkande 14). Kurser\r\ni distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all pedagogisk\r\ngrundutbildning och vidareutbildning för högskolelärare (yrkande 15).\r\nI motion 2002/03:Ub376 (s) föreslås ett tillkännagivande om vikten av att\r\nutbudet av distansutbildning får styras av de behov och den efterfrågan som\r\nfinns ute i samhället, och inte av vad lärosätena anser sig ha råd och\r\nmöjlighet att erbjuda. Staten skulle enligt motionärerna kunna ge något\r\nbefintligt nät- verk av studiecentrum, t.ex. NITUS (Nätverksgruppen för\r\nIT-baserad utbild- ning via lokala studiecentra) i uppdrag att formulera\r\nbehoven.\r\nEn översyn av de statliga bidragens fördelning vid universitets- och hög-\r\nskolestudier på distans begärs i motion 2002/03:Ub441 (s). Kommunerna\r\nlägger ner en hel del ekonomiska resurser för lokaler, telebildutrustning\r\noch liknande, och motionärerna påpekar att de kommuner som har störst behov\r\nav att kunna erbjuda sin invånare distansutbildning oftast har ansträngd\r\nekonomi.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivan- den.\r\nDistansutbildning som anordnas av universitet och högskolor ingår i deras\r\nverksamhet och samma kvalitetskrav gäller för distansutbildning som för\r\nlärosätenas övriga verksamhet. Det system för kvalitetsutvärdering av ämnen\r\noch utbildningsprogram som statsmakterna har beslutat om och som nu\r\ngenomförs av Högskoleverket omfattar självfallet även den utbildning som\r\nlärosätena genomför i distansform. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet\r\nhar till uppgift bl.a. att verka för en ökad tillämpning av nationella och\r\ninter- nationella kunskaper och erfarenheter av IT-stödd distansutbildning.\r\nDetta görs bl.a. genom publicering på myndighetens webbplats. Enligt sin\r\ninstruk- tion (2002:26) skall myndigheten vid fullgörande av sina uppgifter\r\nbeakta studenternas perspektiv. Regeringen har i regleringsbrev till\r\nlärosätena före- skrivit att dessa, för att förbättra kvaliteten i\r\nverksamheten, skall arbeta aktivt med undervisningens förnyelse och det\r\npedagogiska utvecklingsarbetet, på egen hand eller i samarbete med andra\r\nlärosäten utveckla och genomföra utbildning i högskolepedagogik samt\r\nerbjuda pedagogisk utbildning för alla anställda lärare som saknar sådan\r\nutbildning. Det närmare innehållet i den pedagogiska utbildning som\r\nlärosätena skall anordna för sina lärare bör be- stämmas av lärosätena\r\nsjälva. Utskottet har erfarit att det pågår diskussioner mellan lärosäten\r\nsom anordnar distansutbildning angående kvalitetssäkring av denna.\r\nMed anledning av det som sägs i de två motionerna från socialdemokratis- ka\r\nmotionärer vill utskottet framhålla att universiteten och högskolorna\r\nenligt högskolelagen skall samverka med det omgivande samhället (1 kap. 2 §\r\nandra stycket). Regeringen har i regleringsbrev för 2003 ålagt dem att i\r\nökad ut- sträckning och i nära samverkan med arbetslivet utforma\r\nutbildningar som är attraktiva för studenterna och samtidigt svarar mot\r\narbetsmarknadens behov, nationellt och regionalt. För att stimulera\r\nregional samverkan mellan univer- sitet, högskolor, kommuner, landsting,\r\nlänsstyrelser eller motsvarande organ har riksdagen beslutat avsätta 150\r\nmiljoner kronor under perioden 2002- 2004. Delegationen för regional\r\nsamverkan om högre utbildning fördelar medel till projekt och andra\r\ninsatser som utformats av universitet och högskolor i samarbete med sådana\r\nlokala eller regionala organ, utifrån regionens egna förutsättningar och\r\nbehov. Syftet är att skapa hållbar tillväxt i regionen och samtidigt främja\r\nrekryteringen till högskolan. Utskottet är inte berett att ta initiativ\r\ntill en förändring av ansvaret för att planera och genomföra\r\nhögskoleutbildning.\r\nUtbildning för vissa yrken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till gällande examensordning föreslår utskottet att\r\nriksdagen inte skall göra några tillkännagivanden om att kunskaper om homo-\r\noch bisexuellas och transpersoners situation respektive kunskaper om\r\nfunktionshinder skall ingå i vissa utbildningar.\r\nJämför reservationerna 29 (fp) och 30 (kd).\r\nYrkanden om tandvårdsutbildning avstyrks med hänvisning till på- gående\r\nberedning i Regeringskansliet. Riksdagen bör inte heller göra några\r\ntillkännagivanden om dansutbildning, dramapedagogut- bildning eller\r\nutbildning av skyddsingenjörer.\r\nJämför reservationerna 31 (v), 32 (v) och 33 (kd).\r\nEtt yrkande om utbildning av imamer avstyrks också.\r\nJämför reservation 34 (v).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nFörst behandlas här yrkanden som gäller flera yrkesutbildningar samtidigt.\r\nDärefter tar utskottet upp yrkanden om befintliga utbildningar och\r\nslutligen yrkanden om ny yrkesutbildning.\r\nBehovet av utbildning i frågor om homosexuella, bisexuella och transperso-\r\nner (HBT-frågor) tas upp i fem motioner.\r\nFolkpartiet tar i motion 2002/03:L249 yrkande 17 upp högskolans viktiga\r\nroll när det gäller utbildningar för yrken i vilka man kommer i kontakt med\r\nhomo- och bisexuella och transpersoner som behöver stöd. Det gäller t.ex.\r\nutbildningen för lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer, jurister\r\noch poliser. Av en kartläggning från Folkhälsoinstitutet 1997 framgår det\r\natt undervisning vid universitet och högskolor om homo- och bisexuellas och\r\ntranspersoners situation förekommer endast i begränsad omfattning. Högsko-\r\nleverket bör enligt motionärerna få i uppdrag att lägga upp en plan för hur\r\nundervisningen skall kunna förbättras på denna punkt inom ramen för de\r\nallmänna demokratiska grundvärdena om respekt för mångfalden.\r\nI stort sett samma förslag förs fram i motion 2002/03:Ub510 (s, fp, v, c,\r\nmp) yrkande 3.\r\nVänsterpartiet begär i motion 2002/03:Ub303 att varje universitet och hög-\r\nskola med hjälp av Högskoleverket skall genomföra en förändring av den\r\npedagogiska utbildningen för högskolelärare, så att den även förmedlar kun-\r\nskaper i frågor om homo- och bisexuella och transpersoner (yrkande 1). Uni-\r\nversitet och högskolor bör också tillsammans med Högskoleverket utarbeta\r\nförbättrade metoder för att granska kurslitteratur ur ett HBT-perspektiv\r\n(yr- kande 2). Beträffande lärare vid de medicinska fakulteterna framförs\r\nsamma förslag i Vänsterpartiets motion 2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2.\r\nI motion 2002/03:Ub553 (s) föreslås att examensordningen i högskoleför-\r\nordningen skall förtydligas. Kunskap om homo- och bisexuella samlevnads-\r\nformer bör ingå i kraven för en rad yrkesexamina, nämligen desamma som\r\nnämns i Folkpartiets motion och i fempartimotionen och dessutom barnmor-\r\nskeexamen, social omsorgsexamen och psykoterapeutexamen.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivan- den.\r\nRespekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans\r\nfrihet och värdighet är grundläggande för vårt samhälle. Den värdegrund som\r\nhar fastlagts för utbildningen i det offentliga skolväsendet anknyter till\r\ndetta. All form av kränkande behandling skall aktivt motverkas av dem som\r\nverkar inom skolan. Att diskriminera - direkt och indirekt - studenter och\r\nsökande till högskolan på grund av könstillhörighet eller sexuell läggning\r\när sedan ett knappt år förbjudet i den nya lagen om likabehandling av\r\nstudenter i högsko- lan (2001:1286). Av dem som utövar människovårdande\r\nyrken, är lärare av något slag eller har att göra med människor inom ramen\r\nför ordningsmakten eller rättskipningen måste krävas att de är villiga och\r\nkapabla att möta männi- skor med respekt och inlevelse. Därför är kunskap\r\nom människor med olika levnadsförhållanden och livsstilar viktig för alla\r\nde yrkesgrupper som tas upp i motionerna.\r\nDen pedagogiska utbildningen av högskolans lärare utvecklas och genom- förs\r\nav lärosätena själva, vart och ett för sig eller i samverkan mellan flera\r\nlärosäten. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att den skall\r\nomfatta undervisningsformer, metodiska ansatser samt examinations- och\r\nutvärde- ringsformer. Jämställdhets- och genuskunskap skall ingå i\r\nutbildningen. Rådet för högre utbildning, som ingår i Högskoleverket, har\r\ntill uppgift att stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet vid universitet\r\noch högskolor. Av den redo- visning som regeringen i regleringsbrevet har\r\nålagt rådet att lämna skall det framgå hur rådet arbetar med att utveckla\r\nmetoder för att använda genusper- spektiv i undervisningen och utvecklandet\r\nav pedagogiska kurser.\r\nI den nu gällande examensordningen i högskoleförordningen (1993:100)\r\nföreskrivs att det för den nya lärarexamen krävs bl.a. att studenten kan\r\n\"orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor,\r\nekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden\" och vidare att hon\r\neller han kan \"inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen\r\noch vid presentationen av ämnesstoffet\". För läkarexamen och sjuksköterske-\r\nexamen krävs bl.a. att studenten har \"utvecklat sin självkännedom och\r\nförmå- ga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt\r\nförhållningssätt och en helhetsbild av människan, har utvecklat sin förmåga\r\ntill goda relatio- ner med patienter och anhöriga\". Samma eller snarlika\r\nformuleringar finns i examensordningen när det gäller övriga yrkesexamina\r\ninom vårdområdet.\r\nI direktiven till den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som fått i\r\nuppdrag att se över vissa examensfrågor i högskolan sägs bl.a. föl- jande:\r\nGenerella principer skall fastställas för hur omfattning och mål för en\r\nyrkesutbildning bör formuleras i examensbeskrivningen. Vidare skall ge-\r\nnerella principer fastställas för vilka krav målen bör ange. Härvid skall\r\nhänsyn bl.a. tas till\r\n- målens betydelse för utbildningens uppläggning\r\n- målens betydelse som utgångspunkt för Högskoleverkets utvärde- ringar av\r\nämnen och program, och\r\n- att målen skall spegla yrkeslivets krav i de fall utbildningen leder till\r\nett yrke som är reglerat i Sverige eller i andra EU-länder.\r\nUtskottet anser inte att statsmakterna bör peka ut särskilda perspektiv som\r\nskall anläggas på valet av kurslitteratur. I kursplanen för varje kurs\r\nskall anges vilken kurslitteratur som skall användas. Kursplaner fastställs\r\npå lokal nivå av ansvarig fakultetsnämnd eller särskilt organ för\r\ngrundutbildning. I dessa ingår både lärare och studenter. Kurslitteraturens\r\nfunktion är inte i första hand att bibringa studenterna de synsätt som\r\nrespektive text anlägger, utan att utgöra ett arbetsmaterial för en\r\nutbildning som har till mål att studen- terna skall få förmåga att göra\r\nsjälvständiga och kritiska bedömningar och att självständigt urskilja,\r\nformulera och lösa problem (1 kap. 9 § högskolelagen).\r\nMot bakgrund av det som här har redovisats anser utskottet att riksdagen\r\ninte bör göra något tillkännagivande enligt motionsyrkandena.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:So457 yrkande 4 ett\r\ntillkännagi- vande om att kunskap om funktionshinder skall ingå i vissa\r\nutbildningar, nämligen till arkitekt, byggnadsingenjör och lärare.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nOm vikten av att de angivna yrkesutövarna har kunskaper om funktions-\r\nhinder har utskottet samma uppfattning som motionärerna.\r\nRiksdagen beslutade för drygt två år sedan om en nationell handlingsplan\r\nför handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. SoU14, rskr. 240). Enligt\r\nhandlingsplanen skall personer med funktionshinder inte diskrimineras i\r\nnågra sammanhang utan ha samma rätt som alla andra att delta i\r\nsamhällslivet och få del av samma utbud av varor, tjänster, service och\r\nkultur. Läroplanerna såväl för det obligatoriska skolväsendet,\r\nförskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) som för de frivilliga\r\nskolformerna (Lpf 94) föreskriver under rubri- ken Skolans värdegrund och\r\nuppdrag att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar\r\noch behov.\r\nMed det styrsystem som gäller för högskoleutbildningen anges de natio-\r\nnella kraven för varje särskild examen i examensordningen. I denna, som\r\nutgör en bilaga till högskoleförordningen (1993:100), föreskrivs för\r\nhögsko- leingenjörsexamen bl.a. att studenten skall ha förvärvat kunskaper\r\nom och färdigheter i att handha produktion, processer och arbetsmiljö med\r\nhänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål\r\navseende soci- ala förhållanden (kurs. här), resurshushållning, miljö och\r\nekonomi. För arki- tektexamen krävs bl.a. att studenten har kunskaper om\r\noch färdigheter i att med helhetssyn planera, utforma, förvalta och förnya\r\nbebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn dels till alla människors och\r\nsamhällets behov (kurs. här), dels till krav på hållbara och funktionella\r\nlösningar av hög kvalitet och med god gestaltning. För att få lärarexamen\r\nskall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att\r\nförverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål (kurs här.)\r\nsamt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt\r\ngällande föreskrifter och riktlinjer. Styrsystemet bygger på att lärosätena\r\nutformar sina utbildningar så att de studenter som tar olika examina har de\r\nkunskaper och färdigheter som anges i examensordning- en. Som nyss nämnts\r\nförbereder för närvarande en arbetsgrupp inom Utbild- ningsdepartementet\r\ngenerella principer för hur mål för en yrkesutbildning bör formuleras i\r\nexamensbeskrivningen.\r\nVänsterpartiets motion 2002/03:Ub307 tar upp behovet av teknisk utbildning\r\nmot ohälsa i arbetslivet. Motionärerna anser att\r\nskyddsingenjörsutbildningen inte har följt med förändringarna i arbetslivet\r\noch hos tekniska system. Det behövs enligt deras mening en ny typ av\r\nskyddsingenjörsutbildning som kopplas till befintliga eller nya\r\ncivilingenjörsprogram och därmed också till forskning. Högskoleverket\r\nföreslås få i uppdrag att genomföra en sådan för- ändring (yrkande 1).\r\nVidare föreslås att regeringen skall tillsätta en utredning med uppdrag att\r\nutarbeta en strategi för hur kompetens avseende människa- teknik kan bli en\r\nviktig komponent i all högre teknisk utbildning (yrkande 2).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nFör närvarande ges en utbildning till arbetsmiljöingenjör (ny beteckning på\r\ndet som tidigare kallats skyddsingenjör) av Arbetsmiljöinstitutet.\r\nUtbildning- en är att betrakta som en specialistutbildning för\r\ningenjörer/naturvetare med arbetsmiljö- och/eller miljöansvar. För\r\ntillträde fordras därför en tek- nisk/naturvetenskaplig grundutbildning på\r\ngymnasienivå, gärna med påbygg- nad av högskolekurser med naturvetenskaplig\r\ninriktning. Dessutom krävs minst två års yrkesverksamhet. Utbildningen\r\npågår på halvtid under två år parallellt med yrkesverksamhet.\r\nVid Umeå universitet finns ett civilingenjörsprogram i teknisk naturveten-\r\nskaplig kemi på 180 poäng (4,5 år) med en inriktning mot miljöteknik. Luleå\r\ntekniska universitet har en civilingenjörsutbildning som fokuserar på\r\nsamban- den mellan teknik, människor och organisation. Studenterna lär sig\r\natt designa och utforma produkter eller produktionssystem som är anpassade\r\ntill männi- skans förutsättningar och behov. Utbildningen baseras på en\r\nkombination av maskinteknik och arbetsvetenskap.\r\nUtskottet anser att dessa exempel visar att universiteten och högskolorna\r\när kapabla och intresserade av att förnya sina utbildningsprogram för att\r\nmöta nya behov i samhället och inte minst i arbetslivet. Riksdagen bör\r\nenligt ut- skottets mening inte göra något uttalande om att den utbildning\r\nav arbetsmil- jöingenjörer som i dag anordnas av Arbetsmiljöinstitutet\r\nborde ersättas av civilingenjörsutbildning. Även när det gäller\r\nmotionärernas yrkande 2 anser utskottet att riksdagen bör lita på\r\nlärosätenas eget ansvar för utformningen av deras utbildningar.\r\nUtbildningarna för tandvård tas upp i fyra motioner.\r\nVänsterpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub305 att Högskoleverket skall få\r\ni uppdrag att utreda möjligheten till en högskoleutbildning för\r\ntandsköterskor. Motionärerna delar inte den uppfattning som förts fram av\r\nen särskild utreda- re i betänkandet Tandvården till 2010 (SOU 2002:53) att\r\ntandsköterskeut- bildning skall anordnas som en påbyggnadsutbildning i\r\nkomvux. I stället anser de att tandsköterskeutbildningen bör vara en\r\nhögskoleutbildning på 80 poäng som leder till yrkeshögskoleexamen. Delar av\r\ndenna utbildning skall kunna tillgodoräknas i tandhygienistutbildningen.\r\nÄven i  motion 2002/03:Ub507 (m) kritiseras utredarens förslag om tand-\r\nsköterskeutbildning. Förslaget brister enligt motionären i insikt om på\r\nvilken kunskapsnivå den vidareutvecklade tandsköterskans arbetsuppgifter\r\nligger. Han anser att en nationell tandsköterskeutbildning på högskolenivå\r\nskynd- samt bör startas (yrkande 1) och att utbildningen till tandsköterska\r\noch tand- hygienist bör integreras (yrkande 2). Det grundläggande steget\r\nbör utgöras av en tandsköterskeutbildning. Efter ett år skall det vara\r\nmöjligt att lämna utbild- ningen för att senare återkomma till ytterligare\r\ntvå års studier till tandhygie- nist. Motionären föreslår också ett\r\ntillkännagivande om att legitimerad tand- sköterska skall ha behörighet att\r\narbeta i munnen på patienterna (yrkande 3). Utbildningstiden för att bli\r\ntandhygienist skall förlängas till tre år (yrkande 4) och\r\nbehörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till att omfatta vissa\r\nenklare vårdinsatser som i dag utförs av tandläkare (yrkande 5). Slutligen\r\nvill motionären att dimensioneringen av utbildningen skall ses över i syfte\r\natt skapa balans mellan behov och tillgång på assisterande personal i\r\ntandvården (yrkande 6).\r\nEnligt motion 2002/03:Ub477 (s) bör en treårig högskolelutbildning inrät-\r\ntas för att tillgodose den kunskapsnivå som krävs för morgondagens tandskö-\r\nterska. Det bör enligt motionärerna vara möjligt att stegvis utbilda sig\r\nfrån tandsköterska, tillika tandhygienist, till tandläkare.\r\nMotion 2002/03:Ub364 (m) föreslår förlängning av tandhygienistutbild-\r\nningen till 120 poäng. Motionärerna påpekar att om utbildningen förblir 80\r\npoäng - såsom utredaren föreslagit - försvåras för tandhygienisten att gå\r\nvidare till forskning inom området munhälsa.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nDen särskilde utredarens förslag, som berör samtliga frågor som motionä-\r\nrerna har tagit upp, har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskans-\r\nliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa regeringens\r\nberedning av ärendet.\r\nEn översyn av dansutbildningarna begärs av Kristdemokraterna i motion\r\n2002/03:Kr370 yrkande 17. Motionärerna pekar på dansarnas korta yrkeskar-\r\nriär och anser att det i deras grundutbildning alltid borde finnas en\r\nförberedel- se till en alternativ karriär och en planering för dansares\r\nomskolning eller vidareutbildning.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nYrkesutbildning av dansare anordnas främst utanför högskolan, nämligen dels\r\ninom ramen för det estetiska programmet i gymnasieskolan, dels inom ett\r\nspecialutformat gymnasieprogram vid Svenska balettskolan i Stockholm.\r\nDansarutbildning finns också vid några kompletterande skolor. Vid Danshög-\r\nskolan finns en ettårig vidareutbildning av yrkesdansare. Där anordnas\r\nockså utbildning av danspedagoger.\r\nAlla nationella och specialutformade program i gymnasieskolan innehåller i\r\ndag åtta kärnämnen, som tillsammans omfattar 750 gymnasiepoäng, vilket\r\nutgör cirka en tredjedel av utbildningen i dessa program. De elever som ge-\r\nnomgår en dansarutbildning i gymnasieskolan bör därför få med sig en grund\r\nsom gör det möjligt för dem att eventuellt senare i livet vidareutbilda sig\r\nför något annat yrke. Gymnasiekommittén har i betänkandet Åtta vägar till\r\nkun- skap. En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) lagt fram\r\nförslag som går i riktning mot bredare utbildningar i gymnasieskolan.\r\nUtredningen remissbehandlas för närvarande och regeringen har aviserat en\r\nproposition under år 2004. Utskottet vill också peka på att vägledning\r\ninför och under gymnasiestudierna är särskilt viktig för ungdomar som är\r\nmycket starkt in- riktade på ett snävt avgränsat yrke.\r\nFrågor om utbildning av dramapedagoger tas upp i två motioner.\r\nEnligt motion 2002/03:Ub517 (v) har staten ansvar för att tillhandahålla\r\ndramapedagogutbildning. Motionären påpekar att det i dag utbildas dramape-\r\ndagoger endast vid en folkhögskola i hela landet, vilket betyder att\r\nalltför få dramapedagoger utbildas. Behoven av dramapedagoger överstiger\r\nenligt motionären vida tillgången. Drama har stor betydelse för skolans\r\nelever, för att stärka självförtroendet och förmågan till empati. Det är\r\nviktigt att skolan kan erbjuda eleverna kvalificerade pedagoger som kan ge\r\ndem träning i detta.\r\nÄven i motion 2002/03:Ub234 (c) skriver motionärerna att det behövs\r\ndramapedagoger i skolorna. För att säkra utbildningen behövs enligt deras\r\nmening en utredning som ser på efterfrågan i samhället på denna yrkeskom-\r\npetens, för att man senare eventuellt skall ålägga universitet och\r\nhögskolor att utbilda fler dramapedagoger.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nNär liknande yrkanden behandlades för två år sedan (bet. 2000/01:UbU8 s.\r\n26) hänvisade utskottet till att den nya lärarutbildningen gör det möjligt\r\natt erbjuda inriktningar och specialiseringar på dramapedagogik. Detta kan\r\nkomma att förändra förutsättningarna för den befintliga dramapedagogutbild-\r\nningen vid folkhögskolor. Utbildningen för den nya lärarexamen startade\r\nhöstterminen 2001. Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt att\r\nbedöma om det behövs något initiativ av statsmakterna angående\r\ndramapedagogut- bildning.\r\nI motion 2002/03:Ub346 föreslår Vänsterpartiet att regeringen skall ge Hög-\r\nskoleverket i uppdrag att utreda behovet av en utbildning av imamer inom\r\nhögskolan och hur en sådan skulle kunna utformas. Eftersom de muslimska\r\nsamfunden i Sverige saknar ekonomisk och organisatorisk kapacitet för att\r\nbygga upp en utbildning av imamer bör detta behov tillgodoses inom den\r\noffentliga högskolan, anser motionärerna. De skriver att det\r\nreligionsveten- skapliga programmet som blivande präster läser skulle kunna\r\nutvecklas med en inriktning mot islam, som dels skulle kunna fungera som en\r\nimamutbild- ning, dels skulle kunna väljas av icke-muslimer, vilket skulle\r\nöka kunskapen om och förståelsen för Islam.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nUtbildningsprogram inrättas och utformas numera av varje lärosäte för sig.\r\nDen utveckling av det religionsvetenskapliga programmet som motionärerna\r\nvill se är möjlig utan att riksdagen gör något tillkännagivande enligt\r\nmotio- nen. Utskottet vill även i detta sammanhang påminna om lärosätenas\r\nuppgift enligt högskolelagen att samverka med det omgivande samhället.\r\nUtbildning i vissa ämnen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om utbildning och forskning inom IT,\r\nform- och designområdet och film- och medieområdet med hänvisning till\r\nregeringens uppdrag till lärosätena samt till budgetdialogen. Yrkanden om\r\nspråket arameiska, kurser i djuretik, kurser m.m. i komplementär- och\r\nalternativmedicin samt forsk- ningsanknytning av skolämnet slöjd avstyrks\r\nockså.\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nUtskottet tar här först upp yrkanden som gäller större ämnesområden och\r\nbefintliga utbildningar. Därefter följer yrkanden om mer avgränsade ämnen.\r\nI motion 2002/03:T458 (c) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om\r\nsärskilda åtgärder för att främja utbildning och forskning inom IT-området.\r\nMotionä- rerna skriver att nyrekrytering till utbildning behöver stödjas\r\noch forsknings- anslagen behöver ökas inom detta och anslutande områden.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nUniversitet och högskolor har ett generellt uppdrag att aktivt främja och\r\nbredda rekryteringen till högskolan. Regeringen har i regleringsbrev angett\r\natt antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska\r\nutbildnings- områdena bör öka 2003 jämfört med föregående år. Där sägs\r\nockså att läro- sätena i ökad utsträckning och i nära samarbete med\r\narbetslivet skall utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna\r\noch samtidigt svarar mot ar- betsmarknadens behov, nationellt och\r\nregionalt, samt erbjuda uppdragsutbild- ning. Utskottet anser inte att\r\nriksdagen bör göra något uttalande om ökad rekrytering till ett visst\r\nämnesområde. När det gäller resurser till grundforsk- ning fattar\r\nstatsmakterna endast övergripande beslut om fördelningen av de statliga\r\nforskningsmedlen, medan den närmare fördelningen görs av forsk-\r\nningsfinansierande myndigheter såsom Vetenskapsrådet och lärosätena själva.\r\nMedel för behovsmotiverad forskning anvisas under olika utgiftsområden på\r\nstatsbudgeten och fördelas av bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocial- vetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsliv (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova).\r\nTre motioner handlar om utbildning inom form- och designområdet.\r\nI Moderaternas motion 2002/03:Ub335 yrkande 2 sägs att det behövs vida-\r\nreutbildningar för att öka kunskapen om nya material, miljöanpassade färger\r\noch lim eller andra miljökänsliga produkter, för aktiva inom hantverksyrken\r\nmen även för andra yrkesgrupper. Samarbetet mellan olika utbildningar bör\r\nutvecklas så att studenterna får kunskap inom fler områden, anser motionä-\r\nrerna. Även gymnasieskolans hantverksutbildningar behöver ses över och\r\nutvecklas. Riksdagen föreslås göra ett tillkännagivande om detta.\r\nEn fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige förordas i\r\nmotion 2002/03:Ub488 (s) yrkande 7. Motionärerna beskriver befintlig verk-\r\nsamhet vid Chalmers tekniska högskola, Stenebyskolan och Halmens hus i\r\nBengtsfors, Textilhögskolan vid Högskolan i Borås och Centrum för textil-\r\nforskning och hävdar att det i Västsverige finns mycket goda\r\nförutsättningar för att form- och designverksamheten kan växa och utvecklas\r\nytterligare. Hantverksskolan Dacapo i Mariestad bör enligt motionärerna få\r\nmöjlighet att överföras till Göteborgs universitet, som förklarat sig\r\nberett att överta verk- samheten. Förutsättningen är då att finansieringen\r\nlöses.\r\nI huvudsak samma utbildningar och inrättningar lyfts fram även i motion\r\n2002/03:N398 (s) yrkande 7. Motionärerna begär ett tillkännagivande om\r\nvikten av att form- och designverksamheten i Västsverige ges goda\r\nförutsätt- ningar att växa och utvecklas.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nDet är ett ansvar för de lärosäten och andra utbildningsanordnare som er-\r\nbjuder utbildning inom form- och designområdet att utveckla utbildningarna\r\ninnehållsmässigt och strukturellt. Inom ramen för de resurser som riksdagen\r\nanvisar på statsbudgeten till varje lärosäte beslutar respektive lärosäte\r\nsjälvt om vilka utbildningar som skall erbjudas. Utskottet utgår från att\r\nGöteborgs universitet i budgetdialogen med Utbildningsdepartementet för\r\nfram sina behov av medel och att dessa prövas innan regeringen lägger fram\r\nsitt budget- förslag till riksdagen. Ett förslag om reformering av\r\ngymnasieutbildningen har lagts fram av Gymnasiekommittén i betänkandet Åtta\r\nvägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) som\r\nför närvarande re- missbehandlas.\r\nI motion 2002/03:Ub398 (s) pläderar motionärerna för att Högskolan i Troll-\r\nhättan/Uddevalla skall ges adekvata resurser så att den film- och medieut-\r\nbildning som under 2002 ges där med medel bl.a. från EU och från Västra\r\nGötalandsregionen, Kommunförbundet Dalsland och Bengtsfors kommun, kan bli\r\nen del av högskolans reguljära utbildningsutbud.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nÄven detta behov bör enligt utskottets mening prövas i budgetdialogen\r\nmellan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Utbildningsdepartementet.\r\nSituationen för språket arameiska tas upp i motion 2002/03:Ub240 (s).\r\nEnligt motionären finns det 50 000-60 000 assyrier/syrianer och kaldéer som\r\ntalar detta språk. Det behövs ytterligare insatser, utöver den undervisning\r\nsom i dag bedrivs vid Uppsala universitet, för att bevara språket och\r\nutveckla ett skriftspråk. Ansvaret för skriftspråket, språkbildning och\r\nvården av arameiska som ett kyrko- och kulturspråk måste enligt motionären\r\nfå en lösning.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nVid Uppsala universitet finns en institution för semitiska språk, till\r\nvilka arameiska räknas. Enligt universitetets hemsida är det arameiska\r\nspråket föremål för flera undersökningar, både av moderna arameiska\r\ndialekter och av äldre fornsyrisk litteratur. Våren 2002 fick\r\nHögskoleverket i uppdrag av regeringen att göra en översyn av språkämnen\r\ndär omfattningen av utbildning och forskning vid universitet och högskolor\r\när förhållandevis liten, s.k. små- språk. I en rapport i januari 2003 har\r\nverket redovisat uppdraget. Utredningen visar att det största problemet för\r\nsmåspråken är deras ekonomi. Högskole- verket föreslår att regeringen\r\nutvidgar systemet för särskilda åtaganden gäl- lande språkämnen. Sådana\r\nåtaganden skall innebära att ett universitet eller en högskola får ansvar\r\noch medel för att garantera ett ämnes fortlevnad och utveckling. Ärendet\r\nbereds nu inom Utbildningsdepartementet.\r\nUtskottet anser inte att det är befogat att riksdagen gör något\r\ntillkännagi- vande enligt motionen.\r\nMotion 2002/03:MJ488 (s) handlar om djuretik. Motionären föreslår i yrkan-\r\nde 2 att det skall tas fram förslag om hur studier av poänggivande kurser i\r\ndjuretik skall främjas.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet eftersom det rör\r\nen fråga på en detaljnivå som faller utanför riksdagens uppgifter.\r\nUtbildning i komplementär-/alternativmedicin tas upp i två motioner.\r\nEnligt motion 2002/03:So225 (c) yrkande 1 behövs det ett nationellt cent-\r\nrum för att hålla ihop forskning och utbildningsfrågor samt en policy inom\r\ndetta område. I motion 2002/03:So365 (mp) yrkande 5 framhåller motionä-\r\nrerna att det måste skapas förutsättningar för en integrering av och ett\r\nökat samarbete mellan skolmedicinen och det komplementärmedicinska fältet.\r\nDe kurser på minst 5-poängsnivå som redan ges på några universitet måste\r\nkunna öppnas för färdigutbildade och yrkesverksamma med olika slags\r\nvårdutbild- ning, inte som i dag enbart för läkare. Arbetsgivarna uppfattar\r\neller prioriterar inte alltid behovet av vidareutbildning på det här\r\nområdet. Motionärerna anser att ett sätt att lösa problemet är att på sikt\r\navsätta särskilda medel till en fond som man skall kunna söka pengar från\r\nför att finansiera studietiden på en sådan kurs.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivan- den.\r\nDet finns i nuvarande bestämmelser inget som hindrar lärosätena att inrätta\r\ncentrum av olika slag. Lärosätena bestämmer också själva vilka kurser de\r\nskall anordna och till vilka potentiella studentgrupper olika kurser skall\r\nvända sig. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte ta något initiativ i\r\nenlighet med motionsyrkandena.\r\nMedan det för övriga estetiska skolämnen finns en forskarskola i Stockholm,\r\nsaknas helt forskningsanknytning av skolämnet slöjd, framhåller motionären\r\ni motion 2002/03:Ub288 (kd). Lärarutbildning i slöjd anordnas inte i Stock-\r\nholm, utan vid Linköpings universitet. En tanke vore enligt motionären att\r\nLinköpings universitet med Carl Malmstens skola i Stockholm tillsammans med\r\nSkolverket toge sig an problemet med forskningsanknytning av slöjdäm- net.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nDet lärosäte som anordnar en grundutbildning har också ansvar för att se\r\ntill att utbildningen på lämpligt sätt får en anknytning till forskning.\r\nUtskottet har inhämtat att den utbildningsvetenskapliga kommittén inom\r\nVetenskapsrå- det har beviljat planeringsbidrag för åtminstone två\r\nforskningsprojekt som gäller skolämnet slöjd.\r\n\r\nUtbildningens innehåll och struktur i övrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om gemensamt basår för alla\r\nkonstnärliga utbildningar, frivillig collegetermin, naturvetenskapli- ga\r\nkurser för icke-naturvetare, praktik i samhälls- och beteendeve-\r\ntenskapliga utbildningar samt införande av treterminssystem. Ut- skottet\r\nhänvisar till lärosätenas ansvar för kursutbud och studieor- ganisation och\r\ntill tidigare ställningstaganden.\r\nJämför reservationerna 35 (fp) och 36 (fp).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion 2002/03:Kr264 yrkande 16 ett\r\ntillkännagivande om att det bör införas ett gemensamt basår för all konst-\r\nnärlig utbildning. Motionärerna framhåller att det under de senaste\r\nårtionde- na har tillkommit ett antal nya yrken även för de konstnärligt\r\nutbildade. Hög- skoleverket bör enligt motionärerna se över utbildningarna\r\nvid konsthögsko- lorna.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nInrättande av utbildningsprogram och beslut om studieorganisation och in-\r\nnehåll är sedan lång tid ett ansvar för respektive lärosäte. Som nämnts i\r\ndet föregående har regeringen ålagt lärosätena bl.a. att i nära samverkan\r\nmed arbetslivet utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna och\r\nsamti- digt svarar mot arbetsmarknadens behov, nationellt och regionalt.\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 9 ett tillkännagivande\r\nom införande av en frivillig collegetermin. I stället för att påbörja\r\nhögskole- utbildning inom ett ämne och sedan byta inriktning efter några\r\nterminer skulle många studenter ha glädje av att läsa t.ex. flera olika\r\nhumanistiska och natur- vetenskapliga ämnen under en eller två terminer,\r\nhävdar motionärerna.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nDet nuvarande regelverket utgör inget hinder för lärosäten att erbjuda stu-\r\ndier av den typ som motionärerna föreslår.\r\nFör att stärka den naturvetenskapliga allmänbildningen föreslås i motion\r\n2002/03:Ub283 (fp) yrkande 4 att naturvetenskapliga kurser i ökad utsträck-\r\nning skall erbjudas icke-naturvetare. Enligt motionärerna är det viktigt\r\natt sådana kurser ges minst lika höga anslag som normalt ges till tekniska\r\noch naturvetenskapliga kurser och räknas in i takbeloppet för sådana\r\nkurser.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nVarje lärosäte beslutar om sitt kursutbud och om utbildningsplan för de ut-\r\nbildningsprogram som lärosätet erbjuder. Det är också respektive lärosäte\r\nsjälvt som avgör hur de kurser som anordnas där klassificeras i\r\nutbildnings- områden och grundar ersättning från staten enligt det\r\nnationella resurstilldel- ningssystemet. I detta system finns inget\r\nsärskilt takbelopp för det naturveten- skapliga och tekniska\r\nutbildningsområdet. Lärosätets styrelse skall besluta om viktigare frågor\r\nom den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna.\r\nI motion 2002/03:Ub531 (s) föreslås ett tillkännagivande om att det bör\r\ninfö- ras praktik i samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar.\r\nEnligt mo- tionärerna är det krav på uppsats på C-, D- eller CD-nivå eller\r\nexamensarbete som finns på de flesta samhälls- och beteendevetenskapliga\r\nutbildningar inte adekvat för många studenter, som snarare behöver praktik\r\nunder en termin med bibehållet studiestöd. Det bör därför införas en\r\nuniversitetsexamen som inte är forskningsinriktad.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nKrav på fördjupade studier på 60- respektive 80-poängsnivå finns i den\r\ngällande examensordningen när det gäller kandidatexamen och magisterexa-\r\nmen med ämnesdjup. Däremot finns inte något sådant krav för högskoleexa-\r\nmen och inte heller för magisterexamen med ämnesbredd. Examensordningen\r\nföreskriver inte heller något sådant krav för psykologexamen,\r\npsykoterapeut- examen, social omsorgsexamen eller socionomexamen. För\r\nsamtliga examina gäller att respektive lärosäte kan bestämma ytterligare\r\nkrav utöver dem som specificeras i examensordningen. Praktik ingår i\r\nutbildningsplanen för flera samhälls- och beteendevetenskapliga\r\nutbildningar och räknas då som utbild- ning för vilken studiemedel kan\r\nutgå.\r\nFolkpartiet framför i motion 2002/03:Ub338 yrkande 6 förslag om införande\r\nav ett treterminssystem. Det bör vara möjligt att ägna sig åt seriösa\r\nheltids- studier med stöd av studiemedel även under sommaren, anser\r\nmotionärerna och hävdar att det krävs en förändring av de nuvarande\r\nstudiemedelsreglerna för att detta skall kunna genomföras.\r\nÄven i motion 2002/03:Ub384 (s) framförs förslag om ett treterminssy- stem.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nSamma förslag har behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast i\r\nbetänkande 2000/01:UbU8. Utskottet kan inte finna att det behövs några\r\nändringar av studiestödsförfattningarna för att genomföra ett treterminssy-\r\nstem. Högskoleförfattningarna innehåller inga föreskrifter om läsår eller\r\nterminer. Enligt studiestödslagen (1999:1395, 3 kap. 5 §) kan studiemedel\r\nlämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier på minst halvtid,\r\ndock bara för sådan del av studietid som omfattas av den kursplan eller\r\nmot- svarande som gäller för utbildningen. Studierna måste också pågå under\r\nen sammanhängande tid av minst tre veckor. Detta gäller oavsett vid vilken\r\ntid på året som studierna bedrivs.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om Lunds universitets histo- riska\r\nmuseum med hänvisning till årets regleringsbrev. Vidare av- styrker\r\nutskottet en motion om uppdrag till Högskoleverket att ut- veckla\r\nundervisnings- och examinationsformer i högskolan, efter- som detta redan\r\ningår i verkets uppdrag.\r\nJämför reservation 37 (c).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nEn lösning på problemen för Lunds universitets historiska museum efterly-\r\nses i motionerna 2002/03:Ub282 (fp), 2002/03:Ub220 (c) och 2002/03:N340 (c)\r\nyrkande 15.\r\nI den förstnämnda motionen sägs att Kulturdepartementet bör ta ekono- miskt\r\nansvar för insamlandet och sorteringen av fornfynd vid detta museum\r\n(yrkande 1). Vidare bör regeringen utreda och lämna förslag till hur museet\r\nskall få förutsättningar att kunna leva vidare och utvecklas (yrkande 2).\r\nMo- tionärerna föreslår också att regionala fornfynd även fortsättningsvis\r\nskall förvaras i Skåne (yrkande 3).\r\nÄven i de två andra motionerna hävdas att de skånska fornfynden måste\r\nstanna i Skåne. Enligt motion 2002/03:Ub220 bör Lunds historiska museum\r\ningå i Statens historiska museer och ansvaret flyttas från\r\nUtbildningsdeparte- mentet till Kulturdepartementet. I motion 2002/03:N340\r\nsägs att staten måste ställa tillräckliga medel till förfogande för\r\nHistoriska museet i Lund för beva- rande av fornfynden, registrering,\r\nvisning och pedagogisk verksamhet.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nDe ekonomiska problemen för Lunds universitets historiska museum har\r\nbehandlats av utskottet flera gånger, senast i betänkande 2001/02:UbU1 s.\r\n70. Utskottet påminde då om vad kulturskottet hade skrivit i sitt yttrande\r\ni samma fråga året dessförinnan, nämligen att en överföring av museet till\r\nKulturde- partementets område skulle behöva medföra överföring av medel\r\nfrån Lunds universitets anslag till utgiftsområde 17.\r\nSedan en utredning genomförts inom Lunds universitet har regeringen valt\r\natt i regleringsbrev för 2003 av universitetets anslag till grundutbildning\r\navsätta 2 miljoner kronor för omhändertagande av arkeologiska fynd. Dessa\r\nmedel är således garanterade för museets verksamhet.\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub489 yrkande 8 att regeringen\r\nskall ge Högskoleverket i uppdrag att utveckla undervisnings- och\r\nexaminations- former i  högskolan. Det bör verket göra genom att\r\ndokumentera det som sker och därmed sprida kunskaperna och erfarenheterna\r\ntill alla högskolor i Sveri- ge, anser motionärerna.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande, eftersom det redan ingår i uppdraget till Rådet för högre\r\nutbildning, som finns hos Högskoleverket, att dokumentera och sprida\r\ninformation om högskolepe- dagogisk forskning och utvecklingsinsatser (SFS\r\n2003:7).\r\nI motion 2002/03:Ub513 (s) föreslås ett tillkännagivande om personal- och\r\nkompetensförsörjningen i skogslänen. Det är enligt motionärerna angeläget\r\nmed en spridning av utbildningsplatserna och större möjligheter till\r\ndistans- studier i hela landet. Finansieringen måste utformas så att den\r\nstimulerar lärosätena att erbjuda distansutbildning. Kostnaderna för\r\nutbildningarna är höga för kommunerna, skriver motionärerna. Vidare finns\r\ndet ett starkt ökat behov även av påbyggnadsutbildningar och\r\nKY-utbildningar. Det är angelä- get att göra en översyn av hur utformningen\r\nav eftergymnasial yrkesutbild- ning skall se ut i framtiden.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om\r\ntillkännagivande.\r\nInrättandet av Sveriges nätuniversitet har kraftigt förbättrat\r\ntillgängligheten av information om utbudet av IT-stödd distansutbildning på\r\nhögskolenivå. Ett ökat utbud har också stimulerats genom att det utgår en\r\nextra per capita- ersättning till kurser inom nätuniversitetet. När det\r\ngäller kommunerna hänvi- sar utskottet till vad som sagts i det föregående\r\ni avsnittet om distansutbild- ning. Regeringen har i utvecklingsplanen för\r\nkvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188)\r\naviserat förändringar när det gäller påbyggnadsutbildningar, bl.a. när det\r\ngäller systemet med interkommunala ersättningar och eventuell omvandling av\r\nvissa påbyggnadsutbildningar till KY-utbildningar.\r\nAndra motionsyrkanden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår sex motionsyrkanden i frågor där\r\ndet enligt gällande regler ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\nAnsvaret för den högre utbildningen är delat mellan statsmakterna och uni-\r\nversiteten och högskolorna. Enligt gällande styrsystem skall riksdagen\r\nfrämst fatta beslut om övergripande och nationella frågor.\r\nEtt antal motionsyrkanden rör frågor där det ankommer på regeringen, lä-\r\nrosätena eller andra organ att fatta beslut.\r\nU t s k o t t e t  föreslår med hänvisning till gällande ansvarsfördelning\r\natt följande motionsyrkanden avslås:\r\nMotion 2002/03:Ub268 (c) yrkande 1 om kunskaper om alkohol, narkotika och\r\ntobak (ANT) i utbildningen av lärare, poliser, jurister och socionomer.\r\nMotion 2002/03:Ub339 (c) om tillräcklig tid för bemötandefrågor i vissa\r\nutbildningar.\r\nMotion 2002/03:Ub356 (s) om införande av vårdteknologi som nytt ämne i\r\nutbildningarna för sjuksköterskor och undersköterskor.\r\nMotion 2002/03:Ub357 (m) om smärtkunskap som obligatorisk del i ut-\r\nbildningen av läkare och sjuksköterskor m.fl.\r\nMotion 2002/03:Ub369 (kd) yrkande 1 om ANT-kunskap i den högre ut-\r\nbildningen.\r\nMotion 2002/03:Ub400 (kd) yrkande 2 om ökning av det geriatriska insla- get\r\ni den grundläggande läkarutbildningen.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskot- tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.\r\n1.      Styrningen av högskolan (punkt 1) - m, fp\r\nav Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)\r\noch Tobias Billström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub298 yrkande 6 och\r\n2002/03:Ub486 yrkande 5,\r\nbifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 25\r\noch avslår motion\r\n2002/03:Ub448 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nFör att öka den akademiska friheten, dvs. friheten för forskarna och\r\nlärarna - enskilt eller i grupp - att råda över verksamheten måste\r\nuniversitet och hög- skolor frigöras från politisk styrning. Det politiska\r\ninflytandet över styrelser- nas tillsättning bör tas bort helt.\r\nHuvudprincipen för den statliga högskolan bör vara att studenter, forskare,\r\nlärare och personal utser sin högskolas styrel- se.\r\n2.      Styrningen av högskolan (punkt 1) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub448 yrkande 12\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub298 yrkande 6,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 25 och\r\n2002/03:Ub486 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nGenom att ordförande i högskolestyrelserna numera utses av regeringen och\r\ninte av högskolorna själva finns det en uppenbar risk för att den politiska\r\nstyrningen av högskolornas verksamhet och inriktning ökar, vilket leder\r\ntill att villkoren för självständig forskning och högre utbildning i\r\nSverige äventy- ras. Jag anser att Sverige skall ha självförvaltande\r\nhögskolor. De lärosäten där staten är huvudman bör ha styrelser som består\r\nav en tredjedel lärare, som utses av de vid högskolan verksamma lärarna, en\r\ntredjedel studenter som på samma sätt utses av studenterna och en tredjedel\r\nallmänföreträdare som utses av regeringen. Allmänföreträdarna bör\r\nrepresentera ett brett fält av det omgi- vande samhället och gärna också\r\ndet internationella akademiska samhället.\r\n3.      Fristående högskolor (punkt 2 ) - m\r\nav Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11\r\nsamt bifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Ub298 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub323 yrkande 26.\r\nStällningstagande\r\nUniversiteten och högskolorna måste frigöras från politisk styrning, och de\r\nmåste kunna utvecklas i olika riktningar. Kravet på likhet måste\r\nunderordnas intresset av variation. Två universitet och högskolor bör få\r\nmöjlighet att, liksom tidigare Chalmers och Högskolan i Jönköping, övergå i\r\nstiftelseform. För detta bör regeringen avsätta 2 miljarder kronor år 2005,\r\ni enlighet med vad Moderaterna föreslagit i sin budgetmotion för 2003. Alla\r\nlandets univer- sitet och högskolor bör erbjudas denna möjlighet till\r\ndynamisk frigörelse. Även andra former som kan gynna den akademiska\r\nfriheten och excellensen bör prövas.\r\n4.      Fristående högskolor (punkt 2) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 26,\r\nbifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Ub298 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nStaten måste även i framtiden ta ett stort ansvar för universitet och\r\nhögskolor. Det är emellertid önskvärt att det vid sidan av de statligt\r\nfinansierade och drivna högskolorna också växer fram andra alternativ. Fler\r\nuniversitet och högskolor bör uppmuntras till att övergå i stiftelseform,\r\nliksom Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping gjort med sådan\r\nframgång. Dessa högskolor kan utse styrelsen på olika sätt beroende på hur\r\nstiftelsens stadgar ser ut. Det är också eftersträvansvärt att det i\r\nkonkurrens med de offentliga högskolorna växer fram privata universitet.\r\nGenom att ha annan huvudman än staten och utnyttja andra finansieringsvägar\r\nkan privata hög- skolor bidra till ökad mångfald, till gagn både för den\r\nenskilda studentens valfrihet och kvaliteten i högskolesektorn i dess\r\nhelhet. Med tydligt uppsatta statliga krav på kvalitet beträffande\r\ngrundutbildning och examina blir mång- fald i den högre utbildningen inte\r\nett hot utan en möjlighet.\r\n5.      Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - m\r\nav Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16,\r\n2002/03:Ub490 yrkande 8,\r\n2002/03:N263 yrkande 14 och\r\n2002/03:N267 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nEn politik för kunskapsbyggande måste utgå från den enskildes personliga\r\nkrav, önskemål och drömmar. Det krävs motivation för att utbildning skall\r\nge goda resultat. Helt avgörande är att människor vet att ökade kunskaper\r\nvärde- ras och ger bättre förutsättningar för framtiden. Det måste löna sig\r\natt utbilda och förkovra sig. Utbildningspremien måste alltså bli högre än\r\nden är i dag i Sverige. Vidare måste den högre utbildningen\r\ninternationaliseras och svenska universitet och högskolor kunna erbjuda\r\nutbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat utbildningssamarbete.\r\nBolognaprocessen, som syftar till att öka rörligheten inom Europa vad avser\r\nstudenter och lärare, är betydelsefull. Att underifrån kunna harmonisera de\r\nolika europeiska högre utbildningssystemen för att underlätta för studenter\r\natt tillgodogöra sig kurser från flera universitet i Europa i sin examen är\r\nviktigt. En gemensam europeisk examensordning, med en treårig grundnivå och\r\nen tvåårig masternivå, är också en god idé så länge den arbetas fram\r\nunderifrån, bygger på frivillighet och inte innebär att nationella examina\r\ntas bort. De svenska universitet och högskolor som så önskar skall redan\r\nfrån början kunna delta i systemet med en europeisk exa- mensordning.\r\n6.      Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:N263 yrkande 14 och\r\n2002/03:N267 yrkande 12\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16,\r\n2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6 samt\r\n2002/03:Ub490 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nUtbildningsnivån hos befolkningen blir allt viktigare för att ett land\r\nskall kunna hävda sig och utvecklas. Människor kommer i framtiden att\r\nbehöva utbilda sig många gånger under sin livstid, då metoder, teknik och\r\nkunskap snabbt blir inaktuella. Den hårda konkurrensen på exportmarknaden\r\nkräver dessutom att våra exportprodukter håller en hög teknisk nivå och har\r\nhög kvalitet. För att klara dessa krav måste den högre utbildningen bli\r\ntillgänglig för fler, så att vi i Sverige kan skaffa oss en högre\r\nallmänkompetens än ge- nomsnittet i vår omvärld. Kunskapen spelar en allt\r\nstörre roll som motor i den ekonomiska utvecklingen. Den\r\nentreprenörsutbildning som finns vid några högskolor har visat sig vara ett\r\nviktigt inslag för ett bättre företagsklimat. Denna utbildning bör spridas\r\ntill fler högskoleorter. Av speciell vikt för landsbygden är att\r\nuniversiteten och högskolorna tar sitt ansvar för distansun- dervisning och\r\natt denna bedrivs med hög kvalitet på den teknik man använ- der. Dessutom\r\nställs höga krav på läromedlen, veckoslutsmöten, snabba lärar- reaktioner,\r\nresurser för resor m.m. För att de regionala högskolorna och uni-\r\nversiteten skall nå framgång är det viktigt att den utbildning som erbjuds\r\nomfattar det som ungdomar vill läsa. Bara det faktum att en högskola eller\r\nett universitet finns i en region innebär inte med automatik att det blir\r\nfler jobb och företag. Det måste också finnas en god miljö för\r\nföretagsetableringar i omgivningen för att detta skall bli möjligt. Organ\r\nsom ser till att samverkan mellan näringsliv och högskola kan intensifieras\r\nmåste få finnas kvar.\r\nDet är nya idéer, kreativt entreprenörskap och innovationer som skapar\r\nförutsättningar för tillväxt och välstånd. Att ha en kvalitativt\r\nhögtstående forskning är i det perspektivet centralt. Allomfattande\r\nforskning skall före- komma på ett mindre antal universitet runt om i\r\nlandet. Däremot kan forsk- ning inom begränsade områden - av hög klass -\r\nförekomma också vid andra högskolor.\r\n7.      Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16 samt\r\n2002/03:Ub490 yrkande 8\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6,\r\n2002/03:N263 yrkande 14 och\r\n2002/03:N267 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nDet västerländska samhället är byggt på en värdegrund som förvaltats av\r\nkristen tradition och västerländsk humanism. Människans unika och lika\r\nvärde, människolivets okränkbarhet och individens frihet är grundpelare som\r\nvårt samhälle vilar på. Det är denna värdegrund som skall förmedlas i våra\r\nhögskolor och förvaltas hos studenterna. Samtal kring moraliska dilemman,\r\nom vad som är rätt och fel, är ett viktigt moment i all högre utbildning.\r\nUni- versiteten skall svara för en bred grundutbildning och forskning i\r\nkraft av sin kapacitet. De regionala högskolorna skall komplettera\r\nuniversiteten genom att utveckla nischer där man kan erbjuda nationellt\r\nintressanta utbildningar men också närhet till studierna för studenter som\r\ninte har möjlighet att flytta. Ef- tersom regeringens kraftfulla utbyggnad\r\nav högskoleplatser inte har åtföljts av resurser till lärosätenas övriga\r\nområden, har lärosätena sett sig tvingade att dra ned på den lärarledda\r\ntiden för studenterna. Utbildningens mål enligt högskolelagen går inte att\r\nuppnå om inte studenterna får adekvat stöd för sin kunskapsutveckling. I\r\nnuläget finns inga garantier för att de får det. Det är viktigt att en\r\nsådan garanti införs och att det läggs fast en miniminivå för vilket stöd\r\nstudenterna har rätt till. Eftersom undervisningsmetodiken inrym- mer andra\r\nformer än föreläsningar bör även annan lärarledd verksamhet ingå i denna\r\ngaranti. Omfattningen av lärarledd tid bör anges i kursplanerna. Re-\r\ngeringen bör lägga fram förslag om ändring av 6 kap. 7 § högskoleförord-\r\nningen som tillgodoser detta. Regeringen bör också genomföra en fördjupad\r\nkartläggning av vilka konsekvenser högskoleexpansionen har medfört för\r\nutbildningarnas kvalitet. Det har under 1990-talet förekommit både en\r\ndecen- tralisering inom högskoleväsendet och beslut som ökar\r\ncentralstyrningen. Det är nu dags att tillsätta en kommission med målet att\r\nfinna lösningar på de strukturella problemen inom det svenska systemet för\r\nhögre utbildning. Be- slut måste fattas så nära människorna som möjligt, på\r\nlägsta effektiva nivå.\r\nUtbildningspolitiken är en drivkraft för bättre konkurrenskraft och en del\r\nav infrastrukturen i ett välfärdssamhälle. Det är därför viktigt med en hög\r\nutbildningsnivå hos landets medborgare. Då måste utbildning också löna sig,\r\nmen i dag har vi en oacceptabelt låg avkastning på investering i\r\nutbildning. Regeringen bör inleda samtal med arbetsmarknadens parter kring\r\nhögskoleut- bildningens betydelse för lönebildningen.\r\nDet är motiverat och rimligt att teknik och naturvetenskap får ett stort\r\nut- rymme och att insatser görs för att säkra rekryteringen till\r\nutbildningen inom dessa områden. Det är områden där högutbildad arbetskraft\r\när mycket efter- frågad. För att skapa ett mänskligare samhälle krävs\r\nemellertid djupare kun- skaper också om andliga, kulturella, sociala och\r\netiska värden.  Ämnen inom humaniora är i stor utsträckning kulturbärande\r\noch ger studenten tillfälle till självreflektion och kritiskt tänkande -\r\ndet vi i vid mening kallar bildning. Det är viktigt att alla utbildningar\r\ninnehåller moment från andra vetenskapliga ämnesområden. Vi anser också att\r\ndet är viktigt med mer tvärvetenskapliga utbildningar.\r\n8.      Resurstilldelningssystem (punkt 7) - m\r\nav Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub486 yrkande 4\r\noch bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nDet krävs motivation för att utbildning skall ge goda resultat. Denna\r\nmotiva- tion ökar om studenten kommer in på sitt förstahandsval på den ort\r\nhan eller hon önskar och slipper läsa \"fel\" saker vid ett lärosäte där\r\nstudenten inte vill studera. Såväl plats- som medelstilldelningen bör\r\nstyras av studenternas val, vilket med stor sannolikhet kommer att leda\r\ntill att vissa utbildningar, dit få söker sig, får läggas ned, medan andra\r\nutbildningar med stort efterfrågetryck kan byggas ut. I en övergångsperiod\r\när en tänkbar modell för resurstilldel- ningen att hälften av medlen följer\r\nstudenten till inskrivningen och hälften ges lärosätet vid examen.\r\n9.      Resurstilldelningssystem (punkt 7) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 4\r\noch bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub486 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nDet system för resurstilldelning som infördes på 1990-talet har visat sig\r\nha stora nackdelar. Det finns en inbyggd risk att lärosätena i längden\r\nfrestas att sänka kvalitetskraven för att få full ersättning från staten.\r\nEftersom nackde- larna har visat sig vara så stora är det nu dags för ett\r\nsystem med studentpeng, som utbetalas per studieplats. Det blir därmed\r\nstudenternas val som avgör hur pengarna fördelas. Staten skall genom skarp\r\nutvärdering garantera att den vetenskapliga kvaliteten på utbildningarna\r\nupprätthålls. En utredning om ett nytt finansieringssystem bör tillsättas\r\nsnarast.\r\n10.     Försäljning av utbildning till enskilda (punkt 8) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub448 yrkande 17,\r\nbifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub286\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Ub321.\r\nStällningstagande\r\nAvgiftsfriheten för svenska studenter i högskolan skall ligga fast. Av\r\ndetta följer att studenter från länder inom EES också omfattas av\r\navgiftsfriheten i den svenska högskolan. I den av en särskild utredare\r\nframtagna Advantage Sweden (SOU 2000:92) föreslås en möjlighet för\r\nlärosäten att ta ut en avgift för högskoleutbildning från studenter och\r\ndoktorander som inte omfattas av EES-avtalet, vilket jag ställer mig bakom.\r\nDetta kräver ändring av högskole- förordningen. Lärosätenas möjligheter att\r\nta ut avgifter samt vilka skyldighe- ter som detta innebär gentemot de\r\nstudenter som betalar avgifter bör enligt utredaren regleras i en särskild\r\nförordning. Dimensionering skall vara lä- rosätets sak att avgöra, och\r\nlärosätet skall äga rätt att behålla intäkterna från avgifter. En högskola\r\nfår dock inte åsidosätta det utbildningsuppdrag som statsmakterna har lagt\r\nfast. Förslaget innebär att ett tillskott av stipendier måste finansieras\r\ninom ramen för biståndsverksamheten.\r\nEnligt Kristdemokraternas mening bör högskoleförordningen ses över i ut-\r\nredningens riktning för att möjliggöra försäljning av utbildning till\r\nstudenter utanför EES med start vid halvårsskiftet 2003.\r\n11.     Villkor för grundläggande behörighet (punkt 9) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nDet som ger grundläggande behörighet för högskolestudier skall enligt Folk-\r\npartiets mening vara studentexamen från gymnasieskolans studieförberedande\r\nprogram eller motsvarande utländsk utbildning.\r\n12.     Decentralisering av antagning (punkt 10) - m\r\nav Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub486 yrkande 1\r\noch bifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub448 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nEn logisk följd av studenternas fria val, den ökade institutionella\r\nkonkurren- sen och varje lärosätes strävan att profilera sig är att man\r\navskaffar det cen- trala antagningssystemet. Varje lärosäte måste på egen\r\nhand få bestämma hur antagningen skall gå till och avgöra vilka\r\nantagningsbestämmelser som skall gälla, så länge systemen utformas så att\r\nrättssäkerhet och diskrimineringslag- stiftning följs.\r\n13.     Decentralisering av antagning (punkt 10) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 7\r\noch bifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Ub448 yrkande 6 samt\r\n2002/03:Ub486 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nFör studenten är det viktigt att det finns flera sätt att kunna bli antagen\r\ntill högskolan. En till högskolorna decentraliserad beslutanderätt skapar\r\nutrymme för mångfald när det gäller antagningsformer, och studenten får\r\nchansen att söka sig till den högskola som bäst motsvarar hans eller hennes\r\nintresse. Högskolorna har en god uppfattning om vilka förkunskapskrav som\r\nbehövs för olika kurser. De måste tillåtas att i större utsträckning själva\r\nanvända sig av antagningstester och intervjuer för att avgöra om studenten\r\nhar förutsätt- ningar för en viss utbildning.\r\n14.     Decentralisering av antagning (punkt 10) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub448 yrkande 6\r\noch bifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub486 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDen högre utbildningen skall ha en antagningsprocess som är enkel och över-\r\nskådlig. Antagningsperioden bör vara nationellt samordnad så att presumtiva\r\nstudenter ges möjlighet att söka flera utbildningar och olika högskolor\r\nparal- lellt. Staten skall garantera jämlikhet och kvalitet i\r\nantagningsprocessen, men högskolorna skall ha stor frihet att utarbeta egna\r\nbehörighetskrav och urvals- metoder utifrån utbildningens karaktär. Meriter\r\nav olika slag skall kunna beaktas om de är relevanta för utbildningens\r\ninnehåll.\r\n15.     Meritvärdering (punkt 11) - fp, kd\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub444 yrkande 14\r\noch avslår motion\r\n2002/03:Ub352 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nDagens modell för meritvärdering av betyg - att urvalet grundas på genom-\r\nsnittsvärdet av betygen i alla kurser - medför risk att eleverna väljer\r\nsådana kurser där det anses vara lättare att få bra betyg. Traditionella\r\nkunskapsämnen som anses som svåra, exempelvis språk, riskerar att\r\nprioriteras ned. Vi anser att en modell för viktning av betygen vid\r\növergången till högre utbildning skall utvecklas.\r\n16.     Studenternas rättssäkerhet (punkt 12) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub491 yrkande 2\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub235 och\r\n2002/03:Ub489 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nI samband med 1993 års universitets- och högskolereform togs många av de\r\ncentrala regler som direkt berörde studenterna bort ur\r\nhögskoleförordningen. Reformens intention var att den centrala regleringen\r\nskulle ersättas med re- glering på lokal nivå. Varken studenter eller\r\nhögskolans företrädare vet i dag vilka regler som gäller. För studenternas\r\nrättssäkerhet är det viktigt att hög- skolornas lokala regelverk görs\r\nbättre tillgängliga för studenter och personal. Vidare bör oreglerade\r\nområden snarast regleras.\r\n17.     Studenternas rättssäkerhet (punkt 12) - c\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 7\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub235 och\r\n2002/03:Ub491 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nHögskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning i förhållande till\r\nstu- denterna vad beträffar antagning, examination, beviljande av\r\nstudieuppehåll, rätt att fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte\r\nav examinator, tillgodo- räknande av poäng m.m. För att säkra studenternas\r\nrättssäkerhet bör frågor som rör studieuppehåll, antagning och rätten att\r\ngenomgå prov regleras i högskoleförordningen på ett tydligare sätt.\r\n18.     Kårobligatoriet (punkt 13) - m, fp, kd, c\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti\r\n(fp), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:Ub222,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 13,\r\n2002/03:Ub448 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub486 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub487 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub489 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att kårobligatoriet är principiellt felaktigt och därför bör\r\navskaffas. Obligatoriet är inte nödvändigt för att säkerställa\r\nstudentinflytande över ut- bildningen, som bör tillgodoses på annat sätt.\r\nStudentkårer och andra före- ningar som verkar inom högskolor och\r\nuniversitet kan, om de bygger på frivilligt medlemskap, fylla en viktig\r\nfunktion bl.a. som bevakare av och opinionsbildare i frågor som är centrala\r\nför studenterna. När obligatoriet avskaffas bör man se till att trygga det\r\nstudiesociala arbete som studentkårer- na i dag sköter.\r\n19.     Studentkontrakt (punkt 14) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nVarje akademisk institution eller utbildningsprogram inom en fackhögskola\r\nskall enligt Folkpartiets mening upprätta ett s.k. studentkontrakt, som\r\nanger rättigheter och skyldigheter både för studenterna och lärarna.\r\nKontraktet skall innehålla principer för hur bl.a. rättning och\r\nbetygssättning skall gå till. Stu- denten skall ha rätt att överklaga sitt\r\nbetyg eller få sin uppsats bedömd av någon annan, i slutänden av en av\r\ninstitutionens professorer. Den student som har professorn som sin\r\nhandledare eller examinator skall ha möjlighet att få sin skrivning eller\r\nuppsats bedömd av en utanför institutionen stående grans- kare. Kontrakten\r\nskall självfallet inte bara betona studenternas rättigheter utan också\r\nderas skyldigheter, inte minst att ägna tid och kraft åt studierna. Stu-\r\ndentkontrakten kan till sitt närmare innehåll variera mellan olika\r\nlärosäten. Det gör att studenten kan jämföra institutioner innan hon eller\r\nhan väljer högskola. Den konkurrens som därmed uppstår mellan lärosätena\r\ngynnar kvaliteten. Institutionerna skall ha samma slag av kontrakt också\r\nför dokto- rander. I dessa kontrakt skall anges exempelvis hur mycket\r\nhandledning som den enskilda forskarstuderanden kan kräva.\r\n20.     Studenternas alkoholkonsumtion (punkt 15) - v, mp\r\nav Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela Valtersson (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub317.\r\nStällningstagande\r\nAlkoholkonsumtionen bland unga ökar, och särskilt bland studenterna vid\r\nuniversitet och högskolor är konsumtionen hög. Bland de yngre studenterna\r\n(18-25 år) dricks det betydligt mycket mer än bland andra ungdomar i samma\r\nålder. Enligt preliminära resultat från en undersökning genomförd av Stu-\r\ndenthälsan har ungefär en femtedel av denna grupp studenter en så hög kon-\r\nsumtion av alkohol att de riskerar att drabbas av alkoholrelaterade skador\r\noch att lägga grunden till framtida alkoholism. Detta är mycket oroande. En\r\nannan följd är försämrade studieresultat. I det traditionella studentikosa\r\numgängesli- vet intar alkoholen en central position, som mycket av det\r\nsociala utbytet kretsar kring. Den svenska alkoholpolitiken bygger på låg\r\ntillgänglighet, höga priser och förbud mot reklam för alkohol. Vid de\r\nnöjesetablissemang som är tillgängliga för studenter rådet för det mesta\r\nhelt motsatta förhållanden. Ty- värr är inom studentnationer och liknande\r\norganisationer det ekonomiska beroendet av alkoholförsäljningen mycket\r\nstort och det finns inget incitament för dem att aktivt minska\r\nalkoholkonsumtionen genom insatser som begränsar utskänkningen. Dessa\r\norganisationer kan därför inte lösa problemen på egen hand. Det är därför\r\nviktigt att högskolorna vidtar konkreta åtgärder tillsam- mans med\r\nstudentorganisationerna för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.\r\n21.     Internationell examen (punkt 17) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 15\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Ub243.\r\nStällningstagande\r\nDen ökade rörligheten bland studenter och den tilltagande internationalise-\r\nringen av arbetsmarknaden ställer nya krav på att det skall vara lätt att\r\njämfö- ra olika slags examina. Det svenska systemet med kandidat- och\r\nmagisterex- amina är inte enkelt att översätta till andra länders regler.\r\nDe bachelor- och mastertitlar som används i de anglosaxiska länderna är\r\nexempelvis inte över- förbara. En ny, internationellt jämförbar\r\nmasterexamen bör inrättas i Sverige. Det gör det möjligt även för studenter\r\natt kunna konkurrera på lika villkor inom exempelvis den alltmer\r\nintegrerade europeiska ekonomin.\r\n\r\n22.     Validering och komplettering av utländsk högre utbildning (punkt\r\n19) - m\r\nav Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Sf332 yrkande 19,\r\nbifaller delvis motion\r\n2002/03:Sf226 yrkande 9\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,\r\n2002/03:Ub463 yrkande 1 och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 40.\r\nStällningstagande\r\nDet har visat sig att det i praktiken är svårt för personer med utländsk\r\nutbild- ning att komplettera den vid svenska högskolor. Med lokal antagning\r\noch ersättning som kopplas till antalet examina vid varje högskola skulle\r\nläget förändras. Test kan användas för att kontrollera utländska studenters\r\nkompe- tens. Universitet och högskolor skall kunna tillhandahålla sådana\r\ntest.\r\n23.     Validering och komplettering av utländsk högre utbildning (punkt\r\n19) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Sf226 yrkande 9,\r\nbifaller delvis motion\r\n2002/03:Sf332 yrkande 19\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,\r\n2002/03:Ub463 yrkande 1 och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 40.\r\nStällningstagande\r\nEn validering av utländska examina som i dag diskuteras, och som i viss\r\nutsträckning redan förekommer, leder inte till de radikala förändringar i\r\nre- kryteringen av utländska akademiker som landet behöver. I stället för\r\ndenna byråkratiska process bör man införa allmänna test, som skall\r\ngenomföras ofta och regelbundet på de flesta av landets högskolor och\r\nuniversitet. Det bör också införas förberedande kurser enligt amerikansk\r\nförebild.\r\n24.     Instrumenten för meritvärdering av genomgången utbildning (punkt\r\n20) - fp, kd, c\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och Hå- kan\r\nLarsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nI en tid av alltmer tilltagande internationalisering och ett ökat\r\ninternationellt utbyte mellan svenska och utländska lärosäten måste\r\ninstrumenten för merit- värdering följa med i utvecklingen. I dag får många\r\nstudenter problem dels i meritvärderingen vid antagning till utbildningar,\r\ndels i ansökningsprocessen för att få studiemedel. Att regeringen nu har\r\nanslutit Sverige till Lissabonkon- ventionen innebär inte att frågan är\r\nutagerad. I stället bör effekterna av detta utvärderas. Regeringen bör ta\r\ninitiativ till en utvärdering av instrumenten för meritvärdering.\r\n25.     Internationellt utbyte (punkt 21) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 14\r\noch avslår motion\r\n2002/03:T377 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nStudier utomlands berikar den enskilda studenten och gör att samhället i\r\nstort får tillgång till personer med en bred, vittomfattande kompetens.\r\nMålet bör vara att samtliga studenter som läser i syfte att ta en\r\nmagisterexamen skall tillbringa någon del av sin utbildningstid vid ett\r\nlärosäte i ett annat land. För att det skall vara realistiskt är det\r\nviktigt att studiemedelssystemet inte utfor- mas så att studier utomlands\r\nmissgynnas. Det är också angeläget att vi får fler utländska studenter vid\r\nde svenska högskolorna. Ett betydelsefullt led i en sådan satsning är att\r\nman bygger upp fler utbildningar där huvudspråket inte är svenska. En viss\r\ndel av varje universitets kurser bör ges på exempelvis engelska.\r\nRekryteringen av lärare från andra länder måste också förbättras. Det\r\nställer krav på universitet och högskolor att skapa attraktiva villkor för\r\nutländska akademiker som kan tänka sig att arbeta vid svenska lärosäten.\r\n26.     Högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter (punkt 22) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub448 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nDet finns en stor risk att ekonomiskt trängda prefekter för att spara\r\npengar inrättar adjunkturer i stället för lektorat. Adjunkterna betyder\r\nmycket i under- visningen, inte minst vid många av de mindre och nyare\r\nhögskolorna, men det räcker inte att som regeringen ha som ambition att\r\nderas kompetensnivå höjs till magisternivå. Det rimliga är i stället att\r\nyngre respektive nyanställda ad- junkter erbjuds möjlighet att inom\r\nanställningen genomgå forskarutbildning och avlägga doktors- eller\r\nlicentiatexamen.\r\nDen undervisande personalens kompetens är av avgörande betydelse, och\r\ndärför krävs att all sådan personal i högskolan får praktisk pedagogisk\r\nutbild- ning. Det nya kravet på en högskolepedagogisk utbildning för att få\r\nfast an- ställning är bra.  Det är inte utbildning i form av generella\r\nteorier som behövs, utan mer av ämnesdidaktik, handledarskap och kunskap om\r\nutvärdering och om olika examinationsformer.\r\nÄven om satsningarna på att öka antalet disputerade lärare är viktiga,\r\nmåste det också finnas möjlighet att nischa sig som endera högskolelärare\r\neller forskare. Det är inte allom givet att vara en bra pedagog, och inte\r\nallom givet att vara en bra forskare. Högskolans struktur måste skapa\r\nsådana möj- ligheter att olikheterna mellan människor tas till vara.\r\n\r\n27.     Rekryteringen av högskolelärare (punkt 23) - c\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nNyrekryteringen av lärare har inte ökat i samma takt som utbyggnaden av\r\nhögskolan. Behovet av kompetenta högskolelärare är i dag på sina håll myck-\r\net stort, särskilt vid de mindre och medelstora högskolorna, och kommer att\r\nöka kraftigt  de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. Regeringen bör\r\nåterkomma med strategiförslag om hur rekryteringen av högskolelärare kan\r\nökas.\r\n28.     Distansutbildning (punkt 24) - c\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub489 yrkandena 12-15\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub376 och\r\n2002/03:Ub441.\r\nStällningstagande\r\nDistansutbildning har en större och viktigare funktion att fylla\r\nallteftersom det livslånga lärandet ökar i betydelse. Det krävs emellertid\r\nbetydande insatser för att utveckla pedagogiska former som gör\r\ndistansutbildningarna till en fullgod lärandemiljö. Kvalitetsutvecklingen,\r\ninom ramen för den nya myn- digheten för Sveriges nätuniversitet, bör ha en\r\navgörande betydelse. Högsko- leverket bör ges i uppdrag att särskilt\r\ngranska kvalitetsarbetet inom distansut- bildningen. Likvärdiga\r\nkvalitetskrav som ställs på traditionell högskoleutbild- ning måste ställas\r\npå distansutbildning. Kurser i distanspedagogik och di- stansmetodik bör\r\ningå i all grundutbildning och vidareutbildning för lärare inom högskolan.\r\n\r\n29.     HBT-frågor i utbildningarna till vissa yrken (punkt 25) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub510 yrkande 3 och\r\n2002/03:L249 yrkande 17\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub303 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2002/03:Ub553.\r\nStällningstagande\r\nKärlek och sexualitet mellan människor kan inte mätas och vägas av någon\r\nannan. Den skall mötas med samma respekt oavsett om det gäller kärlek\r\nmellan människor av samma kön eller mellan människor av olika kön. Män-\r\nniskors egen könsidentitet måste också respekteras och accepteras.\r\nHögskolan har en viktig roll genom att där ges utbildningar för yrken i\r\nvilka man kom- mer i kontakt med homosexuella, bisexuella och transpersoner\r\nsom behöver stöd. Det gäller t.ex. utbildningen för lärare, socionomer,\r\nläkare, präster, psykologer, jurister och poliser. Av en kartläggning som\r\nredovisades av Folk- hälsoinstitutet 1997 framgår att undervisning vid\r\nhögskolor om homosexuel- las, bisexuellas och transpersoners situation\r\nförekommer endast i begränsad omfattning. Högskoleverket bör få i uppdrag\r\natt lägga upp en plan för hur undervisningen skall kunna förbättras på\r\ndenna punkt inom ramen för arbetet med de allmänna demokratiska\r\ngrundvärdena om respekt för mångfalden.\r\n30.     Kunskaper om funktionshinder (punkt 26) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:So457 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nKunskap om olika funktionshinder bör ingå i vissa utbildningar. Särskilt\r\nviktigt är det i utbildningen av arkitekter och byggnadsingenjörer.\r\nObligato- risk utbildning om funktionshinder behövs på lärarhögskolorna.\r\nKontinuerlig fortbildning behövs för skolpersonal och skolmyndigheter om\r\nbarn och ung- domar med funktionshinder.\r\n31.     Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet (punkt 27) - v\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub307 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nSamtidigt som ohälsotalen har stigit har det skett en nedrustning av\r\narbets- miljöarbete, arbetsmiljöforskning och utbildning inom det tekniska\r\nområdet. Vi har i dag en relativt välutvecklad lagstiftning, en\r\nförordningsflora för att hantera risker, miljö och kvalitet i arbetslivet.\r\nMen det räcker inte, det krävs också kompetenta, välutbildade människor.\r\nMedan kravet på kompetens har ökat inom många yrkesutbildningar har detta\r\nej skett för skyddsingenjörsut- bildningen\r\n(arbetsmiljöingenjörsutbildningen) i landet. Nu bör en ny typ av\r\nskyddsingenjörsutbildning utvecklas, kopplad till befintliga eller nya\r\ncivilin- genjörsprogram som tangerar området vid en eller flera tekniska\r\nhögskolor. Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att förändra\r\nskyddsingenjörsut- bildningen till en civilingenjörsutbildning med koppling\r\ntill annan högre teknisk utbildning och till forskning. Samhället har\r\nformulerat målsättningen att civilingenjörerna - oavsett inriktning - skall\r\nha färdigheter att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn\r\ntill människors förutsätt- ningar och behov. För en majoritet av de\r\nexaminerade är den målsättningen inte uppfylld. Regeringen bör tillsätta en\r\nutredning med uppdrag att utarbeta en strategi för hur kompetens avseende\r\nmänniska-teknik kan bli en viktig komponent i all högre teknisk utbildning.\r\n32.     Utbildningar för tandvård (punkt 28) - v\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub305,\r\nbifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub507 yrkande 1\r\n\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub364,\r\n2002/03:Ub477 och\r\n2002/03:Ub507 yrkandena 2-6.\r\nStällningstagande\r\nTidigare bestod tandsköterskornas arbetsuppgifter mest av administration\r\noch av att assistera tandläkarna. Numera har arbetet som tandsköterska\r\nutvecklats med ett större ansvarsområde och fler komplicerade\r\narbetsuppgifter. Kravet har därför ökat på tandsköterskornas kunskap och\r\nkompetens. Mycket talar för att tandsköterskorna borde få sin utbildning\r\ninom högskolan, lämpligen genom en utbildning på 80 poäng som leder till\r\nyrkeshögskoleexamen. Hög- skoleverket bör få i uppdrag att utreda\r\nmöjligheterna till en tandsköterskeut- bildning inom högskolan.\r\n33.     Dansutbildningen (punkt 29) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 29 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Kr370 yrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nDansare har en kort karriär, även utan skador i arbetet kan de fysiska\r\nförut- sättningarna att utöva yrket upphöra i 40-årsåldern, ofta mycket\r\ntidigare. Då återstår många år i yrkesverksamhet. Därför bör det i\r\ngrundutbildningen alltid finnas en förberedelse för en alternativ karriär\r\noch en planering för dansares omskolning eller vidareutbildning. En översyn\r\nav dansutbildningarnas möj- ligheter att förbereda för en alternativ\r\nkarriär är nödvändig och bör genomfö- ras snarast.\r\n34.     Utbildning av imamer (punkt 31) - v\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub346.\r\nStällningstagande\r\nI dag finns i Sverige uppskattningsvis mellan 250 000 och 350 000 muslimer,\r\nvilket gör islam till den näst största religionen i landet, och det är\r\nockså den snabbast växande. På flera håll har det uppförts moskéer, och de\r\nflesta mus- limer är organiserade i föreningar, råd och studiecirklar. Med\r\nden växande muslimska infrastrukturen ökar också behovet av personer med\r\nsärskilda funktioner och därtill hörande kunskaper. Det råder brist på\r\nimamer, vilket beror på att det inte existerar någon utbildning för imamer\r\ni Sverige. Eftersom det saknas ekonomisk och organisatorisk kapacitet för\r\nsamfunden att själva bygga upp en utbildning bör detta behov tillgodoses\r\ninom det offentliga ut- bildningsväsendet, närmare bestämt vid högskolan.\r\nUtifrån de erfarenheter och kunskaper som redan finns vid högskolor och\r\nuniversitet skulle det reli- gionsvetenskapliga programmet, som blivande\r\npräster läser vid, kunna ut- vecklas med en inriktning mot islam och\r\nutformas som en imamutbildning. Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda\r\nvilket behov som finns av en imamutbildning och hur den skall utformas.\r\n35.     Frivillig collegetermin (punkt 40) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nDet kan vara svårt att som ny student redan första året veta vad studierna\r\nskall leda till. Många påbörjar en ämnes- eller yrkesinriktad\r\nhögskoleutbildning som de efter några terminer upplever som felvald. För\r\nmånga skulle en s.k. collegetermin med eftergymnasial utbildning inom\r\nskilda ämnen, t.ex. flera olika humanistiska och naturvetenskapliga ämnen,\r\nvara ett intressant alterna- tiv.\r\n36.     Treterminssystem (punkt 43) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub338 yrkande 6 och\r\n2002/03:Ub384.\r\nStällningstagande\r\nI dag är många studenter tvingade att ta förvärvsarbete under sommaren för\r\natt klara sin försörjning. Det bör vara möjligt att ägna sig åt seriösa\r\nheltids- studier även under sommaren. Därför bör ett treterminssystem\r\ninföras, så att den student som så önskar snabbare skall kunna avsluta sina\r\nstudier och ta examen. För att en reform av detta slag skall kunna\r\ngenomföras krävs en förändring av de nuvarande studiemedelsreglerna.\r\n37.     Utveckling av undervisnings- och examinationsformer (punkt 45) - c\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 45 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub489 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nMånga enskilda lärare vid många högskolor gör ett förtjänstfullt arbete med\r\natt utveckla undervisnings- och examinationsformerna. Det är varken önsk-\r\nvärt eller möjligt att nationellt föreskriva vilken form undervisning och\r\nexa- mination skall ha. Det är däremot möjligt att dokumentera det som sker\r\noch därigenom bidra till att kunskaper och erfarenheter sprids till alla\r\nhögskolor i Sverige. Högskoleverket bör ges ett uppdrag med denna innebörd.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.\r\nI rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbe- slut som behandlas i yttrandet.\r\n1. Kårobligatoriet (punkt 13) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nJag vill påminna om att Kristdemokraterna räknade med en fördubbling av\r\nanslaget till Sveriges Förenade Studentkårer i sitt budgetförslag för 2003.\r\nKårobligatoriet är principiellt felaktigt och måste ersättas av frivilligt\r\ndelta- gande. Samtidigt innebär ett slopat kårobligatorium stora\r\nomställningar av studentkårernas verksamhet, bl.a. genom minskade\r\nekonomiska resurser. För att möjliggöra en effektiv studiebevakning med\r\nbegränsade möjligheter på det lokala planet är det viktigt att skapa en\r\nsamlande nationell resurs för student- kårsarbete. Därför vill\r\nKristdemokraterna kombinera förslaget att avskaffa kårobligatoriet med en\r\nrejäl satsning på Sveriges Förenade Studentkårer.\r\n2. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning     (punkt 19)\r\n- kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nI utformandet av ett system för livslångt lärande är validering av\r\nkompetens och tillvaratagande av den kunskap som människor skaffat sig i\r\nett annat land eller utanför utbildningssystemet ett måste. Det finns många\r\ngoda förslag i utredningsbetänkandet Validering av vuxnas kunskap och\r\nkompetens (SOU 2001:78). Eftersom regeringen nu arbetar på en proposition i\r\ndenna fråga har jag avstått från att reservera mig, men jag vill markera\r\nvikten av att regering- en verkligen lägger fram förslag utan onödigt\r\ndröjsmål.\r\n3. Internationellt utbyte (punkt 21) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nInom ramen för det s.k. Öresundsuniversitetet har ett lovande samarbete\r\ninletts mellan ett stort antal universitet och högskolor på båda sidor om\r\nÖre- sund. Redan förs diskussioner mellan lärosätena om gemensamma kurser,\r\ngemensam forskarutbildning, vidgat studentutbyte etc. Det är viktigt att\r\nett organiserat samarbete över gränsen inte hindras. Den kartläggning som\r\npågår inom ramen för Nordiska ministerrådet är därför angelägen. Målet bör\r\nvara att det inte skall vara svårare att under studietiden växla mellan ett\r\ndanskt och ett svenskt universitet än det är att växla mellan olika\r\nlärosäten inom respektive land.\r\n4. Distansutbildning (punkt 24) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nKristdemokraterna framhöll i sitt särskilda yttrande om anslagen inom ut-\r\ngiftsområde 16 (i budgetbetänkande 2002/03:UbU1) att vi anser att\r\nlärosätena själva bör driva nätuniversitetet och att Högskoleverket bör stå\r\nför tillsynen av verksamheten. Därför föreslog vi att den extra per\r\ncapita-ersättningen till kurser inom nätuniversitetet skulle halveras och\r\natt inga medel skulle anslås till den nya Myndigheten för Sveriges\r\nnätuniversitet. Detta är fortfarande vår uppfattning.\r\nJag menar att det är bra att lärosätena har ansvaret för Sveriges nät-\r\nuniversitet. En sammanhållande nätportal är en riktig satsning för att göra\r\nSveriges nätuniversitet överblickbart för studenterna. Kristdemokraterna\r\nvill dock hellre se en lösning där lärosätena driver Nätuniversitetet.\r\nSatsningen bör växa av egen kraft i stället för via en myndighet.\r\nKristdemokraterna vill också lyfta fram andra former av distansutbildning,\r\nt.ex. den stora insats som görs vid de kommunala lärcentren. Lärcenter är\r\nlokala center för högre utbildning och kompetensutveckling med syfte att\r\ntillgodose näringslivets, offentliga organisationers och invånarnas behov\r\nav utbildning och kompetensutveckling för att stärka och utveckla kommunens\r\noch regionens konkurrenskraft. Högskoleutbildningar är en av flera utbild-\r\nningsformer och utbildningsnivåer som erbjuds. På sikt bör denna verksamhet\r\nutökas för att göra högre utbildning tillgänglig för fler.\r\n5. Distansutbildning (punkt 24) - v\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\nVänsterpartiet har i reservation 23 i budgetbetänkande 2002/03:UbU1 före-\r\nslagit att Högskoleverket skall få i uppdrag att särskilt granska\r\nkvalitetsarbetet inom distansutbildningen och framhållit att det är\r\nsärskilt viktigt att studen- ternas inflytande på distansutbildningarna\r\nhåller en tillräckligt hög nivå. Detta är fortfarande vår uppfattning.\r\n6. Utbildningar för tandvård (punkt 28) - v\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\nEnligt Vänsterpartiets mening finns det starka skäl att utveckla\r\ntandhygienist- utbildningen och göra den treårig. Eftersom beredning nu\r\npågår i Regerings- kansliet av förslagen i Tandvården till 2010 avstår jag\r\ndock nu från att reser- vera mig till förmån för yrkandena om\r\ntillkännagivande att tandhygienistut- bildningen bör förlängas.\r\nSocialstyrelsens översyn 1999 av den framtida kompetensfördelningen mellan\r\nolika yrkesgrupper inom tandvården utmynnade i att tandhygienisterna borde\r\nges vidgade arbetsuppgifter. Högskoleverkets utvärdering för ett antal år\r\nsedan av de medellånga vårdutbildningarna visade att den tvååriga tandhy-\r\ngienistutbildningen dittills haft mycket svårt att nå upp till kraven på\r\nhögsko- lemässighet. Utrymme för att förlägga en del av utbildningstiden\r\nutomlands - något som vi finner angeläget - finns inte så länge\r\nutbildningen är så kort som två år.\r\n7. Lunds universitets historiska museum (punkt 44) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nVi beklagar att det inte har varit möjligt att få gehör för att det\r\nekonomiska ansvaret för insamlandet och sorterandet av fornfynd vid Lunds\r\nuniversitets historiska museum överförs till Kulturdepartementet. Den\r\nöronmärkning av 2 miljoner kronor av Lunds universitets\r\ngrundutbildningsanslag som nu skett tryggar överlevnaden för museets\r\nverksamhet, vilket är positivt. Man bör dock observera att lösningen\r\ninnebär att utrymmet för grundutbildning vid Lunds universitet därmed\r\nminskar med samma belopp, vilket inte var känt när riksdagen fattade beslut\r\nom budgeten för 2003.\r\n\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002/03:Ub215 av Henrik Westman (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa en fungerande form av Diploma Supplements.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att låta Högskoleverket från årsskiftet överta ansvaret för\r\ninfor- mation och uppföljning till arbetsmarknaden om människor med\r\nutländska examina.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Högskoleverket bör få i uppdrag att upprätta en förteckning\r\növer utrikes utbildningar och deras närmaste svenska motsvarigheter.\r\n2002/03:Ub220 av Johan Linander (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som säkerställer att\r\nLunds universitets historiska museum kan klara sin arkeologiska\r\nfyndhantering och fortsätta sin publika verksamhet.\r\n2002/03:Ub222 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att avskaffa kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och\r\nuniversiteten.\r\n2002/03:Ub234 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över behovet\r\nav samt antalet utbildningsplatser för dramapedagoger.\r\n2002/03:Ub235 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att tillsätta en utredning om en enskild students rätt till skadestånd\r\nvid undermålig undervisning.\r\n2002/03:Ub240 av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att språket arameiska får en hemvist och att språkfrågan får\r\nen lösning.\r\n2002/03:Ub243 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att införa examensformen Master''s degree.\r\n2002/03:Ub268 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de yrkesgrupper som finns nämnda i motionen erhåller goda\r\nkunskaper i ANT (Alkohol, Narkotika och Tobak) inom sina olika utbild-\r\nningar för att kunna ge ungdomar en heltäckande ANT-undervisning.\r\n2002/03:Ub282 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Kulturdepartementet skall ta ekonomiskt ansvar för insam-\r\nlandet och sorteringen av fornfynd vid Lunds universitets historiska muse-\r\num.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att utreda finansieringsförslag som tryggar museets framtid.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att regionala fornfynd även fortsättningsvis skall förvaras i\r\nSkå- ne.\r\n2002/03:Ub283 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att ytterligare uppmuntra naturvetenskapliga kurser på\r\nuniversitetsnivå för icke naturvetare.\r\n2002/03:Ub286 av Yvonne Andersson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att sälja kunskap internationellt.\r\n2002/03:Ub288 av Yvonne Andersson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att säkra kunskapsutvecklingen för slöjden som skolämne.\r\n2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att frigöra universitet och högskolor från politisk styrning.\r\n7. Riksdagen beslutar att inrätta två nya fristående stiftelsehögskolor i\r\nenlig- het med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Ub303 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lärare vid hög-\r\nskolan skall få en grundläggande kompetens i HBT-frågor.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att litteraturen\r\ntill de i motionen anförda utbildningarna bör granskas ur ett\r\nHBT-perspektiv.\r\n2002/03:Ub305 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Högskoleverket skall få i uppdrag att utreda möjligheten till\r\nen högskoleutbildning för tandsköterskor.\r\n2002/03:Ub307 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Högskoleverket bör få i uppdrag att förändra skyddsingen-\r\njörsutbildningen till en civilingenjörsutbildning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att tillsätta en utredning om hur all högre teknisk utbildning\r\nbör ge kompetens avseende förhållandet människa-teknik.\r\n2002/03:Ub317 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att högskolor i samverkan med studentorganisationer bör vidta åtgärder\r\nför att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.\r\n2002/03:Ub318 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om uppföljning av studenters lärartid.\r\n2002/03:Ub321 av Anne-Marie Pålsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att organisationer i samarbete med universitet och högskolor skall\r\ntillåtas sälja akademisk utbildning till privatpersoner.\r\n2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda ett nytt finansieringssystem för grundutbildningen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att återställa förkunskapskraven till de utbildningar som fått\r\nsänkta förkunskapskrav.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att decentralisera antagningen till högskolorna.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införandet av en collegetermin.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inrättandet av ett studentkontrakt.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett avskaffande av kårobligatoriet.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett ökat internationellt utbyte vid universitet och högskolor.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inrättandet av en ny internationellt jämförbar masterexamen.\r\n25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett återupprättande av det akademiska självstyret.\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att uppmuntra stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.\r\n2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbildningen på form- och designområdet.\r\n2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införandet av ett treterminerssystem.\r\n2002/03:Ub339 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom tillräcklig tid för bemötandefrågor i utbildning och vidareutbildning\r\nför personal som möter människor i myndighetsutövning.\r\n2002/03:Ub346 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utreda\r\nbeho- vet och utformningen av en imamutbildning vid högskolan.\r\n2002/03:Ub352 av Anita Brodén och Marita Aronson (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utvidga begreppet arbetslivspoäng.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förtroendevalt politiskt arbete skall ge arbetslivspoäng.\r\n2002/03:Ub356 av Marina Pettersson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom införandet av ett nytt ämne, vårdteknologi, i vårdutbildningen för sjuk-\r\nsköterskor och undersköterskor.\r\n\r\n2002/03:Ub357 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att smärtkunskap bör vara en obligatorisk del i all medicinsk utbildning\r\nav såväl läkare som sjuksköterskor samt övriga medicinska yrkesgrupper.\r\n2002/03:Ub364 av Cristina Husmark Pehrsson och Sten Tolgfors (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att förändra utbildningen för legitimerade tandhygienister till\r\natt omfatta 120 poäng.\r\n2002/03:Ub369 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ANT-kunskap inom den högre utbildningen av lärare och inom\r\npedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och vårdhögskoleutbildning-\r\narna.\r\n2002/03:Ub376 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom distansutbildning.\r\n2002/03:Ub384 av Fredrik Olovsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av att införa ett treterminerssystem i den högre\r\nutbildning- en.\r\n2002/03:Ub398 av Christina Nenes och Peter Jonsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom film- och medieutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.\r\n2002/03:Ub400 av Torsten Lindström (kd):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det geriatriska inslaget i den grundläggande läkarutbildning-\r\nen bör ses över och öka.\r\n2002/03:Ub441 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn vad gäller de statliga bidragens fördelning\r\nvid universitets- och högskolestudier på distans.\r\n2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om viktning av betyg.\r\n\r\n2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den högre utbildningens värdegrund.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om profilering av högskolor.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om antagningen till högskolan.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kårobligatoriets upphävande och ökade statsanslag till Sveriges\r\nFörenade Studentkårer.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en garanterad miniminivå av lärarledd tid i högskolan.\r\n10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett tillägg av\r\nhög- skoleförordningen 6 kap. 7 § i enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om högskolans styrning.\r\n14. Riksdagen begär att regeringen genomför en fördjupad kartläggning av\r\nvilka konsekvenser högskoleexpansionen medfört för utbildningarnas kva-\r\nlitet.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsätta en kommission för att utreda högskolans\r\nstrukturella problem.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om balansen mellan vetenskapsområden.\r\n17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av hög-\r\nskoleförordningen med syfte att tillåta högskoleavgifter för studenter från\r\nländer utanför EES i enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n2002/03:Ub457 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lärare vid de\r\nmedicinska fakulteterna skall få en grundläggande kompetens i HBT- frågor.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att litteraturen\r\ntill de i motionen anförda utbildningarna granskas ur ett HBT-perspektiv.\r\n2002/03:Ub463 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om system som utvärderar utländska utbildningar mer rättvist.\r\n\r\n2002/03:Ub477 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att uppmärksamma behovet av tandsköterskor.\r\n2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avskaffa det centrala antagningssystemet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en högre utbildningspremie.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en internationalisering av högskolan och universiteten.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om studenternas egna val.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om akademiernas självständighet.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Bolognaprocessen.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag i anslutning till ett avskaffande av kårobligatoriet.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fler fristående högskolor.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om andra former för fristående högskolor än stiftelseformen.\r\n2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n7. Riksdagen beslutar att avskaffa 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2002/03:Ub488 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige.\r\n2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om\r\nhur rekryteringen av högskolelärare kan ökas.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ett avskaffande av kårobligatoriet.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ett förtydligande av högskoleförordningen för att säkra studen-\r\nternas rättssäkerhet.\r\n8. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utveckla\r\nundervisnings- och examinationsformer.\r\n11. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en utvärdering av\r\ninstru- menten för meritvärdering.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-\r\nnen anförs om att utveckla pedagogiska former för distansutbildning.\r\n13. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att\r\nsärskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-\r\nnen anförs om att likvärdiga kvalitetskrav som ställs på traditionell hög-\r\nskoleutbildning måste ställas på distansutbildning.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-\r\nnen anförs om att kurser i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i\r\nall lärarutbildning och vidareutbildning för lärare.\r\n17. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av hur den s.k. tredje\r\nupp- giften sköts av lärosätena.\r\n2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall initiera samtal med arbetsmarknadens parter\r\nkring högskoleutbildningens betydelse för lönebildningen.\r\n2002/03:Ub491 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om högskolornas lokala regelverk.\r\n2002/03:Ub495 av Per Landgren och Tuve Skånberg (kd):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att redogöra för hur redan existerande samvetsfrihet skall till-\r\nlämpas inom högskoleutbildningen.\r\n2002/03:Ub507 av Göran Lindblad (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta en nationell tandsköterskeutbildning på högskolenivå,\r\nsom ger legitimation, i nära samverkan med övriga tandvårdsutbildningar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utbildningen till tandsköterska/tandhygienist bör integreras.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att legitimerad tandsköterska skall ha behörighet att arbeta i\r\nmunnen på patienterna.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening med vad i motionen\r\nanförs om att utbildningen till tandhygienist förlängs till tre år (120 p).\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att behörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till att om-\r\nfatta vissa enklare vårdinsatser som i dag utförs av tandläkare.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att dimensioneringen av utbildningen ses över i syfte att skapa\r\nbalans mellan behov och tillgång på assisterande personal.\r\n2002/03:Ub510 av Börje Vestlund m.fl. (s, fp, v, c, mp):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbildning om HBT-frågor för studerande till vissa yrken.\r\n2002/03:Ub513 av Rune Berglund m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbildning, personal- och kompetensförsörjning i skogslänen.\r\n2002/03:Ub517 av Tasso Stafilidis (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom statens ansvar för att tillhandahålla dramapedagogutbildning.\r\n2002/03:Ub531 av Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett införande av praktik på samhälls- och beteendevetenskapliga utbild-\r\nningar och införandet av universitetsexamen utan forskningsinriktning.\r\n2002/03:Ub553 av Elisebeht Markström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett förtydligande av examensförordningen i högskoleförordningen för\r\nvissa yrkesexamina.\r\n2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om högskoleutbildningen för vissa yrken.\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa allmänna tester som en form av validering av utländs-\r\nka examina.\r\n2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten till validering och komplettering av utländsk ut-\r\nbildning.\r\n2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n40. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om kunskapsva-\r\nlidering, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:So225 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det behövs ett nationellt centrum för att hålla ihop\r\nforskning och utbildningsfrågor samt en policy för\r\nkomplementär-/alternativmedicin.\r\n2002/03:So365 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbildning, tillträde till utbildning och studieekonomi.\r\n2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kunskap om funktionshinder skall ingå i vissa utbildningar.\r\n2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett basår för all konstnärlig utbildning.\r\n2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om dansutbildningen.\r\n2002/03:T377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om regeländringar för att underlätta växelvisa studier i Sverige och\r\nDanmark.\r\n2002/03:T458 av Lena Ek och Åsa Torstensson (c):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om särskilda åtgärder för att stödja nyrekrytering till högskolor\r\noch forskning inom IT-området.\r\n2002/03:MJ488 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om poängkurser i djuretik.\r\n2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskningens och utbildningens betydelse för företagande.\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den högre utbildningen.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (mp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strategier för att öka examensfrekvensen vid högskolor och uni-\r\nversitet.\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-\r\nnen anförs om Historiska museet i Lund.\r\n2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fortsatt satsning på form och design i Västsverige.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Styrningen av högskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub298 yrkande 6, 2002/03:Ub323 yrkande 25, 2002/03:Ub448 yrkande 12 och 2002/03:Ub486 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "077343AA-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "190",
                    "89",
                    "30",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/077343AA-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Fristående högskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub298 yrkande 7, 2002/03:Ub323 yrkande 26 och 2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16, 2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6, 2002/03:Ub490 yrkande 8, 2002/03:N263 yrkande 14 och 2002/03:N267 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Högskolans samverkan med det omgivande samhället",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub489 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Samvetsfrihet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub495 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Strategi för att öka examensfrekvensen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N302 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Resurstilldelningssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub323 yrkande 4 och 2002/03:Ub486 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Försäljning av utbildning till enskilda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub286, 2002/03:Ub321 och 2002/03:Ub448 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Villkor för grundläggande behörighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub323 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Decentralisering av antagning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub323 yrkande 7, 2002/03:Ub448 yrkande 6 och 2002/03:Ub486 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Meritvärdering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub352 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Ub444 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Studenternas rättssäkerhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub235, 2002/03:Ub489 yrkande 7 och 2002/03:Ub491 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Kårobligatoriet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub222, 2002/03:Ub323 yrkande 13, 2002/03:Ub448 yrkande 8, 2002/03:Ub486 yrkande 9, 2002/03:Ub487 yrkande 7 och 2002/03:Ub489 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Studentkontrakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub323 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "077343E4-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "267",
                    "42",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/077343E4-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Studenternas alkoholkonsumtion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub317.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "077343E6-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "273",
                    "38",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/077343E6-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Uppföljning av studenters lärartid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub318.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Internationell examen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub243 och 2002/03:Ub323 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Diploma supplement",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub215 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Validering och komplettering av utländsk högre utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 9, 2002/03:Sf332 yrkande 19, 2002/03:Sf334 yrkande 40, 2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3 och 2002/03:Ub463 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "23",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "077343EF-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 23 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "47",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "221",
                    "42",
                    "48",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/077343EF-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Instrument för meritvärdering av genomgången utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub489 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Internationellt utbyte",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub323 yrkande 14 och 2002/03:T377 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub448 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Rekryteringen av högskolelärare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub489 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "27",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "077343FF-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 27 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "289",
                    "19",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/077343FF-4584-11D7-AE6F-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Distansutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub376, 2002/03:Ub441 och 2002/03:Ub489 yrkandena 12-15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "HBT-frågor i utbildningarna till vissa yrken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L249 yrkande 17, 2002/03:Ub303 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ub510 yrkande 3 och 2002/03:Ub553.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Kunskaper om funktionshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So457 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub307 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Utbildningar för tandvård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub305, 2002/03:Ub364, 2002/03:Ub477 och 2002/03:Ub507 yrkandena 1-6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Dansutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr370 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Utbildning av dramapedagoger",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub234 och 2002/03:Ub517.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Utbildning av imamer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub346.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Utbildning och forskning inom IT",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T458 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Utbildning inom form- och designområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub335 yrkande 2, 2002/03:Ub488 yrkande 7 och 2002/03:N398 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Film- och medieutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub398.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Armeiska",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub240.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Djuretik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ488 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Komplementär- och alternativmedicin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So225 yrkande 1 och 2002/03:So365 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Forskningsanknytning av skolämnet slöjd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub288.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Basår för all konstnärlig utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr264 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Frivillig collegetermin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub323 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Naturvetenskapliga kurser för icke-naturvetare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub283 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Praktik i samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub531.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Treterminssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub338 yrkande 6 och 2002/03:Ub384.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Lunds universitets historiska museum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub220, 2002/03:Ub282 yrkandena 1-3 och 2002/03:N340 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Utveckling av undervisnings- och examinationsformer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub489 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Personal- och kompetensförsörjning i skogslänen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub513.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Andra motionsyrkanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub268 yrkande 1, 2002/03:Ub339, 2002/03:Ub356, 2002/03:Ub357, 2002/03:Ub369 yrkande 1 och 2002/03:Ub400 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Styrningen av högskolan",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Styrningen av högskolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Fristående högskolor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Fristående högskolor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Resurstilldelningssystem",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Resurstilldelningssystem",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Försäljning av utbildning till enskilda",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Villkor för grundläggande behörighet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Decentralisering av antagning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Decentralisering av antagning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Decentralisering av antagning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Meritvärdering",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Studenternas rättssäkerhet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Studenternas rättssäkerhet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Kårobligatoriet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Studentkontrakt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Studenternas alkoholkonsumtion",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Internationell examen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Validering och komplettering av utländsk högre utbildning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Validering och komplettering av utländsk högre utbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Instrument för meritvärdering av genomgången utbildning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Internationellt utbyte",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Rekryteringen av högskolelärare",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Distansutbildning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "HBT-frågor i utbildningarna till vissa yrken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Kunskaper om funktionshinder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Utbildningar för tandvård",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Dansutbildningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Utbildning av imamer",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Frivillig collegetermin",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Treterminssystem",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Utveckling av undervisnings- och examinationsformer",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-01-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 15:53:01"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om högskolefrågor. ",
          "dok_id": "GQ01UBU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om högskolan (UbU5)",
          "dok_id": "GQ01UBU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 15:53:01"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01UBU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om högskolefrågor.</p>",
          "dok_id": "GQ01UbU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:19"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om högskolan (UbU5)",
          "dok_id": "GQ01UbU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:19"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01UBU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_5.docx",
          "filstorlek": "146801",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Högskolan",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4B445543-6B84-4D9A-8681-DE1C366C4A98"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01UBU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_5.pdf",
          "filstorlek": "729888",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ubu_5",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C84DD6F8-BE56-4D45-B6D4-CCC5385AE0B1"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr264 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr264",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr370 Skapande verksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr370",
          "ref_dok_titel": "Skapande verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ488 Djuretik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ488",
          "ref_dok_titel": "Djuretik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N263 Företagsklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N267 Regionalpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N267",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N340 Skåne",
          "ref_dok_id": "GQ02N340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N340",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N398 Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf332 Segregation är en social situation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf332",
          "ref_dok_titel": "Segregation är en social situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf334 Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf334",
          "ref_dok_titel": "Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So225 Komplementär- och alternativmedicinens betydelse",
          "ref_dok_id": "GQ02So225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So225",
          "ref_dok_titel": "Komplementär- och alternativmedicinens betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So365 Komplementär medicin",
          "ref_dok_id": "GQ02So365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So365",
          "ref_dok_titel": "Komplementär medicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So457 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So457",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T377 Skåne och Själland",
          "ref_dok_id": "GQ02T377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T377",
          "ref_dok_titel": "Skåne och Själland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T458 Nationell IT-strategi",
          "ref_dok_id": "GQ02T458",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T458",
          "ref_dok_titel": "Nationell IT-strategi",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub215 Validering av utländska examina",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub215",
          "ref_dok_titel": "Validering av utländska examina",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub220 Historiska museet i Lund",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub220",
          "ref_dok_titel": "Historiska museet i Lund",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub222 Kårobligatoriets avskaffande",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub222",
          "ref_dok_titel": "Kårobligatoriets avskaffande",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub234 Dramapedagoger i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub234",
          "ref_dok_titel": "Dramapedagoger i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub235 Studenters rätt till skadestånd ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub235",
          "ref_dok_titel": "Studenters rätt till skadestånd ",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub240 Arameiska",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub240",
          "ref_dok_titel": "Arameiska",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub243 Införande av examensformen Master´s degree",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub243",
          "ref_dok_titel": "Införande av examensformen Master´s degree",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub268 ANT-undervisningen i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub268",
          "ref_dok_titel": "ANT-undervisningen i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub282 Lunds universitets historiska museum",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub282",
          "ref_dok_titel": "Lunds universitets historiska museum",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub283 Naturvetenskaplig allmänbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub283",
          "ref_dok_titel": "Naturvetenskaplig allmänbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub286 Export av kunskap till andra länder",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub286",
          "ref_dok_titel": "Export av kunskap till andra länder",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub288 Slöjd som skolämne",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub288",
          "ref_dok_titel": "Slöjd som skolämne",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub298 Kunskap som mänsklig hävstång",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub298",
          "ref_dok_titel": "Kunskap som mänsklig hävstång",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub303 HBT-undervisningen vid högskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub303",
          "ref_dok_titel": "HBT-undervisningen vid högskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub305 Tandsköterskeutbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub305",
          "ref_dok_titel": "Tandsköterskeutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub307 Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub307",
          "ref_dok_titel": "Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub317 Studenters alkoholvanor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub317",
          "ref_dok_titel": "Studenters alkoholvanor",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub318 Studenternas lärartid",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub318",
          "ref_dok_titel": "Studenternas lärartid",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub321 Rätt att sälja poänggivande akademiska kurser till privatpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub321",
          "ref_dok_titel": "Rätt att sälja poänggivande akademiska kurser till privatpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub323 Framtidens högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub323",
          "ref_dok_titel": "Framtidens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub335 Form och design",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub335",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub338 Studiemedel",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub338",
          "ref_dok_titel": "Studiemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub339 Bemötandefrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub339",
          "ref_dok_titel": "Bemötandefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub346 Imamutbildning vid högskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub346",
          "ref_dok_titel": "Imamutbildning vid högskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub352 Arbetslivspoäng för politiskt arbete",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub352",
          "ref_dok_titel": "Arbetslivspoäng för politiskt arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén och Marita Aronson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub356 Sjuksköterskeutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub356",
          "ref_dok_titel": "Sjuksköterskeutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub357 Utbildning i smärtlindring",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub357",
          "ref_dok_titel": "Utbildning i smärtlindring",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub364 Utbildningen för tandhygienister",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub364",
          "ref_dok_titel": "Utbildningen för tandhygienister",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson och Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub369 ANT-kunskap och andra förebyggande åtgärder",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub369",
          "ref_dok_titel": "ANT-kunskap och andra förebyggande åtgärder",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub376 Styrning av distansutbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub376",
          "ref_dok_titel": "Styrning av distansutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub384 Treterminerssystem i den högre utbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub384",
          "ref_dok_titel": "Treterminerssystem i den högre utbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub398 Film- och medieutbildning vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub398",
          "ref_dok_titel": "Film- och medieutbildning vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Peter Jonsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub400 Geriatrik i utbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub400",
          "ref_dok_titel": "Geriatrik i utbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub441 Finansiering av högskole- och universitetsstudier på distans",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub441",
          "ref_dok_titel": "Finansiering av högskole- och universitetsstudier på distans",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub444 Gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub444",
          "ref_dok_titel": "Gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub448 Universitet, högskola, yrkeshögskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub448",
          "ref_dok_titel": "Universitet, högskola, yrkeshögskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub457 Utbildning om lesbiska kvinnors hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub457",
          "ref_dok_titel": "Utbildning om lesbiska kvinnors hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub463 Utbildning med mångfald",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub463",
          "ref_dok_titel": "Utbildning med mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub477 Tandsköterskeutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub477",
          "ref_dok_titel": "Tandsköterskeutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub486 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub486",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub487 Studenters vardagsproblem",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub487",
          "ref_dok_titel": "Studenters vardagsproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub488 Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub488",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub489 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub489",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub490 Vuxnas lärande",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub490",
          "ref_dok_titel": "Vuxnas lärande",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub491 Studenters trygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub491",
          "ref_dok_titel": "Studenters trygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub495 Om samvetsfrihet och samvetsklausul",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub495",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub495",
          "ref_dok_titel": "Om samvetsfrihet och samvetsklausul",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub507 Sammanslagen högskoleutbildning för tandsköterskor och tandhygienister",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub507",
          "ref_dok_titel": "Sammanslagen högskoleutbildning för tandsköterskor och tandhygienister",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub510 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation i utbildningsväsendet, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub510",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation i utbildningsväsendet, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund m.fl. (S, FP, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub513 Utbildning, personal och kompetensförsörjning i skogslänen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub513",
          "ref_dok_titel": "Utbildning, personal och kompetensförsörjning i skogslänen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rune Berglund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub517 Dramapedagogutbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub517",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub517",
          "ref_dok_titel": "Dramapedagogutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub531 Praktik och examen vid universitetsutbildningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub531",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub531",
          "ref_dok_titel": "Praktik och examen vid universitetsutbildningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub553 Homo- och bisexualitet i skolundervisningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub553",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub553",
          "ref_dok_titel": "Homo- och bisexualitet i skolundervisningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Elisebeht Markström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-26",
          "ref_dok_id": "GQ0979",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "79",
          "ref_dok_titel": "2003-03-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-20",
          "ref_dok_id": "GQ0975",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "75",
          "ref_dok_titel": "2003-03-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}