{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2287251",
      "dok_id": "GQ01UBU3",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "UBU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:UBU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-02-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:44",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:48",
      "titel": "Kvalitetsarbete och planering för skolan",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01UBU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01UBU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:UBU3</div><h1>Kvalitetsarbete och planering för skolan</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens\r\nskrivelse  2001/02:188 Utbildning  för  kunskap  och\r\njämlikhet       regeringens   utvecklingsplan   för\r\nförskola, skola och  vuxenutbildning jämte motioner,\r\nRiksdagens revisorers förslag 2001/02:RR20 ITiS  en\r\nstatlig  satsning på IT  i  skolan  samt  Riksdagens\r\nrevisorers  förslag  2002/03:RR3 Statens styrning av\r\nskolan jämte motioner. I betänkandet behandlas också\r\n35 motionsyrkanden från  den  allmänna  motionstiden\r\n2002.  Utskottet föreslår att regeringens  skrivelse\r\nläggs till  handlingarna.  Riksdagen bör inte heller\r\nenligt utskottet göra några  tillkännagivanden  till\r\nregeringen    enligt   förslagen   från   Riksdagens\r\nrevisorer. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\nReservationer finns från Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet   liberalerna,   Kristdemokraterna   och\r\nCenterpartiet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nMed hänvisning  till  de  motiveringar som framförts\r\nunder Utskottets överväganden föreslår utskottet att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Skolans uppdrag och uppgifter\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2001/02:Ub28 yrkande 1,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub281,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 5,\r\n2002/03:Sf226 yrkande 19 samt\r\n2002/03:Sf332 yrkande 10.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n2. Styrningen av skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår\r\npunkt   1   i   Riksdagens   revisorers   förslag\r\n2002/03:RR3\r\nsamt motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2002/03:Ub1 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub417 yrkande 19,\r\n2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt\r\n2002/03:N302 yrkande 3.\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (kd)\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n3. Nationell skolpeng\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 7\r\n2002/03:Ub1 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub2 yrkande 1.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (fp)\r\n\r\n4. Uppföljning av ITiS kostnader\r\n\r\nRiksdagen avslår\r\n\r\npunkt 1 i Riksdagens revisorers förslag\r\n2001/02:RR20.\r\n\r\n5. Analys av effekterna av\r\nspecialdestinerade bidrag\r\n\r\nRiksdagen avslår\r\npunkt   2   i   Riksdagens   revisorers   förslag\r\n2002/03:RR3.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6. Avskaffande av specialdestinerade\r\nbidrag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub1 yrkande 6.\r\nReservation 11 (m)\r\n\r\n7. Individuella utvecklingsplaner\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub209 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub329,\r\n2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14 samt\r\n2002/03:Ub410 yrkande 6.\r\nReservation 12 (m)\r\nReservation 13 (c)\r\n\r\n8. Kvalitetsredovisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub28 yrkande 4,\r\n2002/03:Ub3 yrkandena 3 och 4 samt\r\n2002/03:Ub387.\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n9. Utvärdering av fristående skolor\r\n\r\nRiksdagens avslår motion\r\n2001/02:Ub28 yrkande 10.\r\nReservation 15 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10. Nationellt kvalitetsinstitut\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2001/02:Ub28 yrkande 9,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub1 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub2 yrkande 2.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11. Kvalitetsgranskningsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub3 yrkande 1.\r\n\r\n12. Skolverkets uppgifter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub1 yrkande 1.\r\nReservation 17 (m)\r\n\r\n13. Skolverkets allmänna råd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub3 yrkande 2.\r\n\r\n14. Intern revision i Skolverket\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub1 yrkande 3.\r\nReservation 18 (m)\r\n\r\n15. Anmälningsplikt\r\n\r\nRiksdagen avslår\r\npunkt   3   i   Riksdagens   revisorers   förslag\r\n2002/03:RR3\r\nsamt motionerna\r\n2002/03:Ub1 yrkande 4 och\r\n2002/03:Ub2 yrkande 3.\r\nReservation 19 (m)\r\nReservation 20 (fp, c)\r\nReservation 21 (kd)\r\n\r\n16. Kvalitetsutveckling av den högre\r\nutbildningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 14.\r\nReservation 22 (fp)\r\n\r\n17. Förskola och skola i segregerade\r\nområden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del och\r\n2001/02:Ub30 yrkande 12.\r\nReservation 23 (m)\r\nReservation 24 (fp)\r\n\r\n18. Historia som kärnämne\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 4.\r\n\r\n19. IT-strategi\r\n\r\nRiksdagen avslår\r\npunkt   2   i   Riksdagens   revisorers   förslag\r\n2001/02:RR20\r\noch motion\r\n2002/03:Ub244 yrkande 22.\r\nReservation 25 (fp)\r\n\r\n20. Skolans demokratiska uppdrag\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub26,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 6,\r\n2002/03:Ub393,\r\n2002/03:K326,\r\n2002/03:K383 yrkande 8 och\r\n2002/03:Ju214 yrkande 5.\r\nReservation 26 (fp)\r\n\r\n21. Kvaliteten i förskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 3,\r\n2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3 samt\r\n2001/02:Ub30 yrkande 11.\r\nReservation 27 (fp)\r\nReservation 28 (kd)\r\nReservation 29 (c)\r\n\r\n22. Förändringar i gymnasieskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del samt\r\n2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5.\r\nReservation 30 (m)\r\nReservation 31 (fp)\r\n\r\n23. Förkunskaper till nationella program\r\n\r\nRiksdagen avslår motionen\r\n2001/02:Ub30 yrkande 3.\r\nReservation 32 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n24. Individuella programmet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 2,\r\n2001/02:Ub28 yrkande 5\r\n2002/03:Ub229 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4 samt\r\n2002/03:Ub444 yrkande 11.\r\nReservation 33 (fp)\r\nReservation 34 (kd)\r\n\r\nReservation 35 (c)\r\n\r\n25. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2001/02:Ub28 yrkande 6 och\r\n2001/02:Ub30 yrkande 2.\r\nReservation 36 (m)\r\nReservation 37 (fp)\r\nReservation 38 (kd)\r\n\r\n26. Eftergymnasiala yrkesutbildningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub28 yrkande 7 och\r\n2001/02:Ub30 yrkande 15.\r\nReservation 39 (fp)\r\nReservation 40 (kd)\r\n\r\n27. Kvalificerad yrkesutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2001/02:Ub29 yrkande 2.\r\nReservation 41 (fp)\r\n\r\n28. Tillgången på lärare\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub27 i denna del\r\n2001/02:Ub30 yrkande 10 och\r\n2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.\r\nReservation 42 (m)\r\nReservation 43 (fp)\r\nReservation 44 (c)\r\n\r\n29. Regeringens skrivelse\r\n\r\nRiksdagen   lägger  skrivelse  2001/02:188   till\r\nhandlingarna.\r\n\r\nStockholm den 13 februari 2003\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i  beslutet:  Jan\r\nBjörkman  (s),  Britt-Marie  Danestig  (v),  Gunilla\r\nCarlsson i Tyresö (m), Majléne Westerlund Panke (s),\r\nAgneta  Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik\r\nSöderqvist  (s), Per Bill (m), Louise Malmström (s),\r\nAna Maria Narti  (fp),  Sofia  Larsen  (c),  Mikaela\r\nValtersson  (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén\r\n(s), Axel Darvik  (fp),  Torsten  Lindström (kd) och\r\nMariam Osman Sherifay (s).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nUbU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse Utbildning för\r\nkunskap och utveckling\r\n\r\nRegeringen har i skrivelse 2001/02:188  Utbildning  för kunskap\r\noch  jämlikhet    regeringens  utvecklingsplan  för\r\nkvalitetsarbetet     i     förskola,    skola    och\r\nvuxenutbildning, berett riksdagen  tillfälle  att ta\r\ndel av vad som anförts i skrivelsen.\r\nI  anledning  av skrivelsen har 29 motionsyrkanden\r\nväckts.   Ett  antal   motionsyrkanden   som   avser\r\nbildandet av  en ny skolutvecklingsmyndighet och som\r\nväckts i anledning  av  skrivelsen, har behandlats i\r\nsamband     med     utskottets     behandling     av\r\nbudgetpropositionen för 2003 (bet. 2002/03:UbU1).\r\nI   propositionen   Ansvaret  för  skolan   (prop.\r\n1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4,  rskr. 76) angavs att\r\nriktlinjer  för  utvecklingen  på skolområdet  borde\r\npresenteras  för riksdagen i en utvecklingsplan  för\r\nskolområdet.    Utvecklingsplanen    skall    enligt\r\npropositionen  framför   allt   vara  statsmakternas\r\npolicydokument   för   skolverksamheten   och   visa\r\nregeringens     aktuella     prioriteringar     inom\r\nutbildningsområdet.\r\nUtgångspunkten för skrivelsen är enligt regeringen\r\nde    omfattande   insatser   för   att    förstärka\r\nutbildningsområdets   resurser   och   kvalitet  som\r\nriksdagen   beslutat   om   och  som  har  gett  nya\r\nförutsättningar  för  kommuner   och   skolor,  från\r\nförskola till vuxenutbildning, att nå målen och leva\r\nupp   till   sitt  uppdrag.  Regeringen  menar   att\r\ninsatserna nu  bör  följas av ett tydligare statligt\r\nansvar för att följa  upp  att  alla skolenheter och\r\nskolhuvudmän   erbjuder   en  nationellt   likvärdig\r\nutbildning av hög kvalitet. De statliga insatser som\r\nlyfts  fram  i  skrivelsen  är   enligt  regeringens\r\nbedömning,  tillsammans  med de resursförstärkningar\r\ntill  utbildningsområdet  som   har   beslutats,  av\r\nstrategisk  betydelse  för  att påskynda det  lokala\r\nutvecklingsarbetet och höja utbildningens  kvalitet.\r\nI   skrivelsen   redovisar   regeringen   också  sin\r\nprincipiella  syn i ett antal frågor som är  föremål\r\nför översyn och  ger  också  sin  syn  på  ett antal\r\nfrågor    som    är    aktuella    i    skol-    och\r\nutbildningsdebatten.\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\nStatens styrning av skolan\r\n\r\n\r\nRiksdagens  revisorers  förslag  bygger  på  rapporten  Statens\r\nstyrning   av   skolan      från  målstyrning  till\r\nuppsökande bidragsförmedling (2001/02:13). Rapporten\r\nhar  remissbehandlats  innan revisorerna  lagt  fram\r\nsitt  förslag  till  riksdagen.   Med  anledning  av\r\nrevisorernas   skrivelse   har   14  motionsyrkanden\r\nväckts.\r\n\r\nRevisorerna har i sin granskning  utgått  från att\r\nalla   barn   i  Sverige  har  rätt  till  likvärdig\r\nutbildning  och   att  Skolverket  är  den  statliga\r\nmyndighet som skall  tillse  att  god utbildning och\r\nstudiemiljö garanteras samtliga elever i den svenska\r\nskolan.   Revisorerna   ansåg  i  sin  rapport   att\r\nSkolverkets    tillsyn    av    skolväsendet     var\r\notillräcklig,  och trots att regeringen har uppmanat\r\nverket att öka sin  tillsyn  har  tillsynen minskat.\r\nRevisorerna  pekar  i  rapporten  på att  regeringen\r\nunder  senare år utökat Skolverkets  uppgifter  till\r\natt  omfatta   utbetalning  av  statsbidrag  i  stor\r\nutsträckning. Utvecklingsarbetet  har  till stor del\r\nkommit  att  handla  om  medelsfördelning  i  direkt\r\nsamarbete  med  kommunerna.  Revisorerna  menar  att\r\nförändringarna av Skolverkets uppgifter har bidragit\r\ntill    att   gränserna   mellan   kommunernas   och\r\nSkolverkets ansvar har luckrats upp.\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag ITiS  en\r\nstatlig satsning på IT i skolan\r\n\r\n\r\nRiksdagens revisorers  förslag  bygger  på  rapporten ITiS  en\r\nstatlig  satsning  på att stimulera användningen  av\r\ninformationsteknik i  skolan (2001/02:10). Rapporten\r\nhar  remissbehandlats innan  revisorerna  lagt  fram\r\nsitt förslag  till  riksdagen.  Inget motionsyrkande\r\nhar  väckts  i anledning av skrivelsen.  Revisorerna\r\nhar granskat det  nationella  programmet  för  IT  i\r\nskolan.  Programmet genomfördes under åren 19992002\r\noch omfattade ca 1,7 miljarder kronor.\r\n\r\nI granskningen  behandlas frågor som rör programmets\r\nberedning,    organisation     och     genomförande.\r\nRevisorerna    konstaterade    i    rapporten    att\r\ngenomförandet  av programmet i huvudsak har fungerat\r\nväl.  Man  menade   också   att   motivet  till  att\r\nregeringen  bildade en särskild delegation  för  att\r\ngenomföra  programmet   borde   ha   redovisats  för\r\nriksdagen  och  att  programmet  för  IT  i   skolan\r\ninnehöll  flera  förvaltningspolitiskt problematiska\r\nsärdrag. Konstruktionen  med  en särskild delegation\r\ninom Regeringskansliet med ansvar  för genomförandet\r\nav satsningen är ett exempel på att  regeringen  och\r\ndess  kansli  själv tar på sig förvaltningsuppgifter\r\nsom   vanligen   ankommer   på   myndigheter   under\r\nregeringen. IT i skolan var också enligt revisorerna\r\nett exempel på en form av statlig styrning av skolan\r\nsom  avviker  från  statsmakternas  intentioner  med\r\nmålstyrning och generella statsbidrag.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlas   regeringens   skrivelse\r\n2001/02:188    Utvecklingsplan   för   skolan   samt\r\nRiksdagens revisorers skrivelser 2001/02:RR20 ITiS \r\nen statlig satsning  på  IT i skolan och 2002/03:RR3\r\nStatens  styrning av skolan  jämte  motionsyrkanden.\r\nBetänkandet  omfattar  också  35  yrkanden  från den\r\nallmänna motionstiden 2002.\r\n\r\nBetänkandet  är  disponerat  efter sakområden. Under\r\nsamma avsnitt kan således en eller  flera skrivelser\r\nbehandlas,  jämte  motioner  väckta  i anledning  av\r\nskrivelserna samt motionsyrkanden från  den allmänna\r\nmotionstiden.\r\n\r\n\r\nÖvergripande frågor om skolan\r\n\r\n\r\nSkolans uppdrag och uppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena  avseende   förändringar   i\r\nfråga  om  skolans  uppdrag  och övergripande\r\nuppgifter.\r\nJämför reservationerna 1 (m),  2 (fp), 3 (kd)\r\noch 4 (c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringens mål är en skola som ger alla kunskap och\r\ndär   alla  elever  har  rätt  och  möjlighet   till\r\nframsteg.  Utbildningen  skall vara likvärdig och av\r\nhög  kvalitet.  Förskolans  och  skolans  viktigaste\r\nuppgift  är  att förvalta och stimulera  lusten  och\r\nnyfikenheten att  lära.  Kunskap  och  bildning  har\r\nockså avgörande betydelse för människors sociala och\r\nkulturella  utveckling.  Regeringen  framhåller  att\r\nskolan  skall  präglas  av  respekt för den enskilda\r\nmänniskan  och ge trygghet och  studiero  för  alla.\r\nEndast då kan  eleverna  uppleva  lust  att lära och\r\nglädjen  att  utvecklas i samspel med andra.  Vidare\r\nmenar man att skolan  har  en viktig fostrande roll,\r\ninte minst när det gäller att  överföra  och befästa\r\nvåra grundläggande gemensamma värderingar.\r\n\r\nRegeringen framhåller också att skolan skall  vara\r\nen   attraktiv  arbetsplats  för  såväl  lärare  som\r\nelever.  Kunskapssökandet  måste stimuleras och alla\r\nelever få möjlighet att utvecklas  och få en positiv\r\nbekräftelse på sina framsteg i vardagen.  Alla skall\r\nha  rätt  och  möjlighet till kunskap och utveckling\r\ngenom  hela  livet.   I   ett  kunskapssamhälle  har\r\nutbildning   en  central  betydelse   för   välfärd,\r\ntillväxt  och  utveckling.   Utbildningen   utjämnar\r\nolikheter   i   fördelningen   av  välfärd  och  ger\r\nmänniskor ökade möjligheter att  aktivt delta i alla\r\ndelar av samhällslivet.\r\nDen gemensamma skolan är enligt  regeringen  en av\r\nden moderna välfärdsstatens största framgångar.  Där\r\nmöts  elever  med  olika  bakgrund  och  tar  del av\r\nvarandras värderingar och kulturer och där ges  alla\r\nelever   möjlighet  att  få  en  bas  av  gemensamma\r\nkunskaper  samt  tillfälle att utveckla en samsyn av\r\ngrundläggande  värderingar.   Regeringen  accepterar\r\ninte  att vissa elever stämplas  som  oförmögna  att\r\nlära och  att  elever som inte lever upp till kraven\r\nsorteras  bort från  övriga  elever  till  särskilda\r\nklasser.  Höga   kunskapsmål  bör  sättas  för  alla\r\nelever.   Ett   utbildningssystem    med   markerade\r\nbarriärer mellan olika nivåer och som  bygger på att\r\ntidigt   ge  olika  inriktning,  leder  till  större\r\nskillnader mellan människor.\r\nRegeringen  pekar  vidare på att fristående skolor\r\nhar en större andel elever  från  familjer  med  hög\r\nutbildning  och  goda inkomster. En sådan uppdelning\r\nriskerar att skapa  en  starkare  segregation mellan\r\nolika  grupper  i samhället. Det är viktigt  att  de\r\nfristående skolorna  står  öppna  för alla elever på\r\nlika  villkor.  Regeringen har för avsikt  att  noga\r\nfölja om det sker en utveckling mot ökad segregation\r\ni skolan.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet  framhåller  i  motion  2001/02:Ub27 i\r\ndenna  del  att alla barn har rätt till en likvärdig\r\nutbildning av  hög  kvalitet  och menar att en skola\r\nsom inte erkänner att elever är  olika  och  behöver\r\nolika  stöd  och  stimulans blir en utslagningsskola\r\ndär bara de starkaste  klarar sig. Moderaterna anser\r\nockså att ett decentraliserat  skolväsende med många\r\nolika  skolor,  rätt och möjlighet  för  elever  och\r\nföräldrar  att  välja  skola  och  stor  frihet  för\r\nskolornas professionella  att  utforma  utbildningen\r\nhar  de bästa förutsättningarna att nå högt  ställda\r\nmål. Moderaterna pekar på att det för att varje elev\r\nskall  kunna  nå målen för grundskolan, krävs större\r\nöppenhet   för   nya    lösningar,    modeller   och\r\npedagogiker. Det kräver att den enskilde  eleven med\r\nsina speciella förutsättningar, intressen och  behov\r\nrespekteras  och  att  hans  eller  hennes  arbete i\r\nskolan   värderas   så   högt  att  det  följs  upp,\r\nutvärderas  och  får ligga till  grund  för  elevens\r\nfortsatta arbete.  Skolan skall och måste bry sig om\r\nvarje barns utveckling  under  hela  skoltiden,  och\r\nskolans  insatser  måste  kunna  varieras  så att de\r\npassar   varje   barns   speciella   situation   och\r\nutgångspunkt.    Moderaterna    menar    i    motion\r\n2002/03:Ub298  yrkande  1  att  mycket talar för att\r\nskolans monopolistiska organisation,  som främst tar\r\nsig  uttryck  i  bristande valfrihet, en tilltagande\r\nkravlöshet och stark  politisk  styrning, är grunden\r\ntill flera av problemen i skolan.  Moderaterna  vill\r\nutveckla  skolan  till  en  skola  för individen där\r\nvarje elevs förutsättningar, anlag och intressen tas\r\ntill vara. Alla skolor skall vara fria självständiga\r\nskolor  där  skattepengarna  går från staten  direkt\r\ntill den skola eleverna väljer.\r\n\r\nFolkpartiet   framhåller  i  motion   2001/02:Ub30\r\nyrkande 8 att möjligheten  att välja skola är ett av\r\nde   grundläggande  fundamenten   i   den   liberala\r\nskolpolitiken.  Att  förhindra  mångfalden  och  den\r\nenskildes  val  är  att försvara ett synsätt där man\r\nanser att politiker vet  vad  som  är  rätt  för  de\r\nsvenska  medborgarna.  Friskolorna  spelar en viktig\r\nroll   för   att   öka  mångfalden  i  skolsystemet.\r\nFriskolorna har också  en  viktig funktion att fylla\r\nsom alternativ och konkurrenter  till  de  kommunala\r\nskolorna.\r\nFolkpartiet  pekar  i motion 2002/03:Sf226 yrkande\r\n19 på att skolan brister  när  det  gäller  att vara\r\ntydlig och berätta vilka krav och förväntningar  det\r\nfinns på eleverna. Resultatet blir att eleverna inte\r\nkänner  sig  delaktiga och saknar kunskap om vad som\r\nkrävs av dem.  Folkpartiet menar att tydliga mål och\r\nutvärderingar, extra  tid  för de elever som behöver\r\ndet  samt fokus på svenska, matematik  och  engelska\r\nkan skapa  en  skola  där  alla  kan lyckas. Betygen\r\nsätts sent i skolan vilket Folkpartiet  menar  är en\r\nviktig  anledning  till  att  det ofta är först år 8\r\neller 9 som information kommer  om  att eleverna har\r\nsvårt att nå målen.\r\nKristdemokraterna   vill   i  motion  2001/02:Ub28\r\nyrkande 1 ha en jämlik skola där  alla elevers behov\r\nuppmärksammas  och  alla  elever  får möjlighet  att\r\nutvecklas  efter  sin förmåga. Man framhåller  också\r\natt alla elever har  särskilda  förmågor och brister\r\noch  att  tvinga alla till samma resultat  i  skolan\r\ninnebär att  många  elever  slås  ut. Jämlikhet blir\r\nsamma   sak   som   likriktning   och   den   totala\r\nintegreringen leder till segregering och utslagning.\r\nI  motion  2002/03:Ub209 (m) framhåller motionären\r\natt god utbildning  både  i  ett  individ-  och  ett\r\nsamhällsperspektiv  är  viktigare  än  någonsin. God\r\nutbildning   är  en  central  del  i  en  fungerande\r\nvälfärdspolitik. Sambandet mellan låg utbildning och\r\nhög risk för arbetslöshet  är  tydligt  (yrkande 1).\r\nMotionären  menar  också  att tillgång till  en  god\r\nutbildning borde vara en grundläggande rättighet för\r\nalla svenska barn och ungdomar (yrkande 2). I motion\r\n2002/03:Ub281 (m) menar motionären att det finns ett\r\npar principer som skolpolitiken borde utgå ifrån för\r\natt vara en skola för verklig  jämställdhet.  Lärare\r\noch  skolledning  måste  ges  full  frihet att forma\r\nskolans  vardag  inom de ramar som riksdagen  slagit\r\nfast och alla skolor  måste åter sätta kunskaperna i\r\nfokus för verksamheten.  Motionären  menar  att  när\r\nkunskapsmålen  blir det avgörande måste skolan också\r\nlära elever att visa respekt för varandra.\r\nI  motion  2002/03:N302   yrkande   3  (mp)  menar\r\nmotionärerna  att  det  behövs  strategier  för  att\r\nförändra  attityden  till  utbildning,  kunskap  och\r\nskolan i sig.\r\nCenterpartiet menar i motion  2001/02:Ub24 i denna\r\ndel att den goda skolan bara kan  formas  lokalt  på\r\nvarje skola. Man vill ge skolan förutsättningar både\r\ni form av resurser och ökat självstyre på skolan där\r\nlärare,  elever  och  föräldrar tar ansvaret för att\r\nskapa bra lärmiljöer. Det  förenas  med höga krav på\r\nresultat och tydliga åtgärder på de skolor  som inte\r\nnår målen.\r\nEtt  antal  motionsyrkanden  har  väckts  som  rör\r\nrätten  till  kunskap.  Moderaterna  menar  i motion\r\n2002/03:Ub410 yrkande 5 att grundskolan måste ha ett\r\nåtagande  att följa eleven till dess att eleven  har\r\nuppnått målen  för  skolgången. Om alla elever skall\r\nfå tillräckliga kunskaper måste detta också innebära\r\natt kunskapsmålen avgör  hur länge eleven skall gå i\r\ngrundskolan.   Centerpartiet    pekar    i    motion\r\n2002/03:Ub336 yrkande 2 på att skolan måste fokusera\r\npå  sin  huvuduppgift; att ge kunskaper. Alla elever\r\nskall   kunna   lämna   grundskolan   med   godkända\r\nkunskaper.  Centerpartiet anser därför att det måste\r\nklargöras att  kommunen  och skolan har ett åtagande\r\nsom   inte   är   avklarat  förrän   eleven   uppnår\r\nkunskapsmålen för grundskolan och vill att skollagen\r\nskrivs  om  med utgångspunkt  att  införa  en  sådan\r\nindividuell kunskapsrätt. Centerpartiet understryker\r\ni motion 2002/03:Ub336  yrkande  1 i denna del och i\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del att elevens rätt\r\ntill  kunskap  inte  handlar om att  gå  nio  år  i\r\ngrundskolan  utan  handlar  om  att  alla  skall  ha\r\nverklig    rätt    till    kunskap.    Skolan    bör\r\nindividanpassas mer än i dag.  Detta  skulle ge alla\r\nelever  större  möjligheter  att  tillgodogöra   sig\r\nkunskaperna.  I  motion  2002/03:Ub203 yrkande 1 (m)\r\nmenar motionären att inget  barn  skall behöva lämna\r\ngrundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.\r\nBristande kunskaper ger konsekvenser senare i livet.\r\nI    yrkande   2   i   samma   motion   begärs   ett\r\ntillkännagivande  om att en individuell kunskapsrätt\r\nskall   införas.  Motionären   menar   att   i   ett\r\nkunskapssamhälle är det orimligt att ha kvantitativa\r\nskyldigheter   som   skolplikten   i   stället   för\r\nkvalitativa      rättigheter     som     individuell\r\nkunskapsrätt. En sådan  kunskapsrätt  skulle  ställa\r\nkrav   på   en   starkt  ökad  individualisering  av\r\nundervisningen och  ökade  satsningar  på  barn  med\r\nsärskilda   behov.   Ett   motsvarande   yrkande  om\r\ninförande av individuell kunskapsrätt finns i motion\r\n2002/03:Sf332 yrkande 10 (m).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena. Utskottet anser liksom regeringen,\r\natt alla oavsett  bakgrund  skall  ha  rätt till god\r\nutbildning  av  hög  kvalitet.  Skolan skall  stödja\r\neleverna  i  att med utgångspunkt från  deras  unika\r\nförutsättningar  förvärva  nya kunskaper. Ingen elev\r\nskall  lämnas  utan  stöd  i  sin   strävan  att  nå\r\nutbildningsmålen.  Utskottet  vill  vidare  peka  på\r\nregeringens  uppfattning  så  som  den  kommer  till\r\nuttryck i utvecklingsplanen, nämligen att  det  inte\r\ngår  att  acceptera  att  vissa  elever stämplas som\r\noförmögna att lära och att elever som inte lever upp\r\ntill  kraven sorteras bort från övriga  elever  till\r\nsärskilda    klasser.    Skolan    skall   vara   en\r\nkunskapsskola  för  alla.  Utskottet anser  att  den\r\nutvecklingsplan    för    förskola,     skola    och\r\nvuxenutbildning  som regeringen har presenterat  har\r\njust  en  sådan  inriktning   som  flera  motionärer\r\nefterfrågar, nämligen en skola  som  tar hänsyn till\r\nelevers skiftande behov och tillgodoser  de behov av\r\ninsatser  som  varje  elev  behöver. Varje elev  kan\r\ndärigenom uppnå den kunskapsnivå  som  han eller hon\r\nhar rätt till.\r\n\r\nStyrningen av skolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nRiksdagens     revisorers     förslag     och\r\nmotionsyrkandena   angående   styrningen   av\r\nskolan.\r\nJämför reservationerna 5 (m), 6  (kd)  och  7\r\n(c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  framhåller  att  alla  elever  har unika\r\nbehov   som   måste   mötas  utifrån  vars  och  ens\r\nindividuella förutsättningar.  Vissa  elever behöver\r\nstörre   insatser   än   andra  för  att  nå  målen.\r\nKostnaderna för olika skolor  varierar  också starkt\r\nberoende  på  i vilket område skolan verkar  och  på\r\nkommunens  förutsättningar.   Därför   skall  skolan\r\nenligt regeringen finansieras gemensamt  via skatten\r\ngenom ett system som utjämnar kommunernas  kostnader\r\nför skolan och där kommunerna kan fördela resurserna\r\nså att de elever som har störst behov också får mest\r\nstöd.   Genom   att  kommunen  tar  ansvar  för  att\r\nfinansiera  alla  elevers   undervisning  kan  olika\r\nelevers   skiftande   behov   mötas   med   gemensam\r\nfinansiering.\r\n\r\nStatens  ansvar  för  skolans utveckling  tar  sin\r\nutgångspunkt  i  målet  en likvärdig  skola  i  hela\r\nlandet för alla barn och  studerande.  Genom tydliga\r\nmål och en väl fungerande uppföljning och granskning\r\nav  kvalitet  och  resultat ges kommuner och  skolor\r\nviktiga  förutsättningar   för   sitt  kontinuerliga\r\nutvecklingsarbete.  Men  staten  bör  också  i  viss\r\nomfattning  bistå  kommuner  och  skolor   i   deras\r\nutvecklingsarbete inom områden som är väsentliga  på\r\nnationell  nivå  för  att  tillförsäkra en likvärdig\r\nutbildning i hela landet.\r\nRegeringen poängterar att  det är av stor vikt att\r\nalla   elever   ges   möjlighet  att   uppnå   såväl\r\nkunskapsmålen   i   kursplanerna   som   läroplanens\r\növergripande mål. De  senaste  årens  fokusering  på\r\nuppnåendemålen  i  grundskolan  får dock inte enligt\r\nregeringen innebära att övriga mål  i läroplaner och\r\nkursplaner  får  minskat  genomslag  i verksamheten.\r\nSärskilt  gäller  detta de delar av skolans  uppdrag\r\nsom    är    kopplade    till    värdegrunden    och\r\ndemokratifostran.     I     det     decentraliserade\r\nskolsystemet   skall   statens   insatser  vara   av\r\nlångsiktig   karaktär   i  form  av  resursinsatser,\r\nförändringar    i    styrdokumenten,    utredningar,\r\nkvalitetsgranskning och  tillsyn.  Kommunen  har det\r\ndirekta ansvaret för att de elever som riskerar  att\r\ninte  nå  målen tidigt identifieras och får det stöd\r\nsom behövs.  Annars  kan  inte  måluppfyllelsen öka.\r\nRegeringen  gör bedömningen att ett  decentraliserat\r\noch  målstyrt   system   kräver  en  omfattande  och\r\nnoggrann    nationell   uppföljning,    utvärdering,\r\ngranskning och  tillsyn  kombinerad  med konsekventa\r\ninsatser     för    att    utveckla    det    lokala\r\nkvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet behöver stärkas i\r\nhela    skolsystemet,     från     förskola     till\r\nvuxenutbildning.    Varje    förskola,   skola   och\r\nvuxenutbildning  måste  ta  ansvar   för  sitt  eget\r\nkvalitetsarbete och kommunen måste fullt  ut ta sitt\r\nansvar  för  uppföljningen  av att skolan lever  upp\r\ntill detta.\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna pekar på att det finns stora variationer\r\nmellan  olika kommuners satsningar  på  undervisning\r\noch frågar sig om det är förenligt med en nationellt\r\nlikvärdig   utbildning.   Man   menar  att  även  om\r\nlikvärdig  utbildning och studiemiljö  inte  innebär\r\natt det inte  kan eller bör finnas skillnader mellan\r\nskolor eller kommuner,  så får inte skillnaderna bli\r\nför stora. Vissa kommuner  satsar  mer än dubbelt så\r\nmycket på undervisningen som andra.\r\n\r\nRevisorerna   föreslår   att   regeringen    skall\r\nanalysera   hur   gällande   finansiering   påverkar\r\nförutsättningarna       för      ett      likvärdigt\r\nutbildningsresultat och en  god  studiemiljö  (förs.\r\n2002/03:RR3 punkt 1).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  anser  i  motion  2001/02:Ub27  i  denna  del  att\r\nutvärdering  är  ett  viktigt  statligt  ansvar.  En\r\nlikvärdig  skola av hög kvalitet över hela landet är\r\nett nationellt  mål  och  staten måste följa upp hur\r\nskolorna lever upp till målen.  Det  behövs  tydliga\r\nregler  för  att  säkra uppföljningen av varje elevs\r\nkunskaper och regler  om  rätt  till  hjälp  när det\r\nbehövs.     Till    stöd    för    skolornas    eget\r\nutvärderingsarbete  behövs nationella prov, prövning\r\nav elevernas läs-, skriv-  och räknefärdigheter år 3\r\nsamt  nationella  betyg år 6.  Moderaterna  menar  i\r\nmotion 2002/03:Ub1 yrkande 5 att de olika ekonomiska\r\nförutsättningar som  Sveriges  kommuner uppvisar har\r\nlett till oacceptabla olikheter  för  elever  enbart\r\nberoende  på vilken hemort de har. Man menar att  en\r\nanalys bör  göras  av  kommunernas  möjligheter  att\r\nfullgöra  sitt  uppdrag  som  skolans  finansiär.  I\r\nmotion 2002/03:Sf332 yrkande 18 pekar Moderaterna på\r\natt  skolan  inte är likvärdig i hela landet, varken\r\nsett till resurser  eller  resultat.  Andelen elever\r\nsom går ut skolan utan fullständiga betyg  i landets\r\nkommunala skolor varierar oerhört  mellan kommuner,\r\nmen   framför  allt  mellan  kommunernas  respektive\r\nskolor.\r\n\r\nCenterpartiet  menar i motion 2001/02:Ub24 yrkande\r\n1 i denna del att  skolan bör individanpassas mer än\r\ni  dag.  Detta  skulle   ge   alla   elever   större\r\nmöjligheter  att  tillgodogöra  sig  kunskaperna. En\r\nindividuell   kunskapsrätt   bör   införas,   liksom\r\nindividuella  studieplaner.  Centerpartiet  menar  i\r\nmotion 2001/02:Ub24 yrkande 1  i  denna  del att den\r\ndecentralisering     som     skulle     följa    med\r\nkommunaliseringen av skolan inte blivit av. Den goda\r\nskolan  kan  bara  formas  lokalt  på  varje  skola.\r\nCenterpartiet vill ge skolan förutsättningar både  i\r\nform  av  resurser  och  ökat självstyre där lärare,\r\nelever, och föräldrar tar ansvaret för att skapa bra\r\nlärmiljöer. Detta skall förenas  med  höga  krav  på\r\nresultat  och tydliga åtgärder på de skolor som inte\r\nnår målen.\r\nModeraterna menar i motion 2002/03:Ub410 yrkande 8\r\natt lärare  och rektorer skall ges större frihet och\r\nett utökat ansvar  för  att bestämma hur målen skall\r\nnås. De skall ha stor frihet  att  lägga upp skolans\r\narbete  utifrån sina yrkeskunskaper om  lärande  och\r\nundervisning.       Moderaterna       anser      att\r\nansvarsfördelningen   måste   förtydligas  och   det\r\npolitiska   inflytandet   över  skolans   verksamhet\r\navgränsas   och   förtydligas.    Även    i   motion\r\n2002/03:Sf332 yrkande 11 framhåller Moderaterna  att\r\nlärare och rektorer skall sköta skolan och också att\r\nföräldraföreningar,      områdesföreningar     eller\r\nförsamlingar skall få driva  dem.  Alla  skall fritt\r\nkunna  välja  den skola vars profil passar dem  bäst\r\noch ha makten att välja bort dåliga skolor. Liknande\r\nyrkanden finns  i motion 2002/03:Ub204 yrkande 1 (m)\r\ndär motionären menar  att  ansvaret  och möjligheten\r\natt  ta  beslut  måste  flyttas  till skolorna,  där\r\nskolledning  och lärare, tillsammans  med  barn  och\r\nföräldrar kan forma verksamheten. För att åstadkomma\r\ndetta    måste    kommunfullmäktige,    barn-    och\r\nungdomsnämnder,  kommundelsnämnder   och   politiskt\r\nframmanade brukarstyrelser lyftas bort från styrning\r\nav  skolan. Enligt motionären skall riksdagen  lägga\r\nfast  nationella  riktlinjer  och  mål  för  skolans\r\nverksamhet   (yrkande   2).   Det  skall  finnas  en\r\nnationell  målbaserad  läroplan men  hur  målen  nås\r\nskall avgöras av respektive  skola.  Skolorna  måste\r\nfrigöras  från  politiken,  göras till självständiga\r\nenheter   med   fullt   ansvar   för   verksamhetens\r\nutveckling och fulla beslutsmöjligheter över skolans\r\nangelägenheter placerade hos skolans medarbetare och\r\nledning.\r\nKristdemokraterna  menar  i  motion  2002/03:Ub417\r\nyrkande  19 att intentionerna med  kommunaliseringen\r\nav skolan  ännu  inte  har förverkligats. Både roll-\r\noch  ansvarsfördelning  måste   bli   tydligare.  De\r\nkommunala  skolorna  måste  få  större  frihet   att\r\nbesluta     om     sina     egna     angelägenheter.\r\nKristdemokraterna vill att varje skola  skall  ha en\r\nstyrelse  som  leds av rektor och med representanter\r\nfrån    t.ex.    personal,     elever,    föräldrar,\r\nnäringslivsrepresentanter eller  elever som tidigare\r\ngått  på  skolan.  Kommunen  är  ansvarig   för   de\r\nekonomiska   ramarna   samt   för   uppföljning  och\r\nutvärdering  medan  staten  ansvarar för  lagar  och\r\nstyrdokument  samt har ett tillsyns-,  uppföljnings-\r\noch utvärderingsansvar på ett nationellt plan.\r\nCenterpartiet  framhåller  i  motion 2002/03:Ub336\r\nyrkande 1 i denna del att politikerna  måste våga ge\r\nstörre    utrymme   för   den   initiativkraft   och\r\nskaparförmåga   som   finns   hos   lärare,  elever,\r\nföräldrar och närsamhället. Kommunen skall inte ägna\r\nsig  åt  detaljstyrning av skolans inre  verksamhet.\r\nLärare och  rektorer  skall ha stor frihet att lägga\r\nupp skolans arbete utifrån  sina  yrkeskunskaper  om\r\nlärande  och  undervisning.  Centerpartiet anser att\r\nansvarsfördelningen   skall  förtydligas   och   det\r\npolitiska   inflytandet  över   skolans   verksamhet\r\nminska.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena. Utskottet  understryker  vikten av\r\natt  skolan är likvärdig över hela landet och  delar\r\ndärmed  regeringens  uppfattning  när det gäller att\r\nskolan skall ge samma möjligheter oberoende av var i\r\nlandet en skola ligger eller i vilken  skola  på  en\r\nviss ort som en elev går i. Utskottet menar dock att\r\nden  överföring av makt från centrala instanser till\r\nansvariga  nära  verksamheten  som genomfördes i och\r\nmed decentraliseringen av skolan  bör bestå. Skolans\r\nverksamhet beslutas och bedrivs bäst av dem som bäst\r\nkänner   till  den,  såsom  skolledningen,   lärare,\r\nföräldrar  och  elever.  Utskottet  anser  dock  att\r\nkvalitetsarbete  skall bedrivas såväl nationellt som\r\nlokalt.  Staten  bör   genom  Skolverket  svara  för\r\nkvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering och\r\ngranskning av skolans resultat  samt  tillsyn. I det\r\nsammanhanget  är det naturligt att analysera  vilken\r\nbetydelse  de  stora   variationerna   mellan  olika\r\nkommuners   satsningar   på   skolan   har  för  ett\r\nlikvärdigt  och gott utbildningsresultat.  På  lokal\r\nnivå  har  både   skolhuvudmännen  och  de  enskilda\r\nskolorna  ansvar  för  att  förbättra  kvaliteten  i\r\nskolan. Utskottet vill  också  peka  på  att den nya\r\nskolutvecklingsmyndigheten  kommer  att  stödja  och\r\nstimulera  kommunerna i deras arbete med den  lokala\r\nskol- och verksamhetsutvecklingen.  För  att  stödja\r\nkommunerna  och  därmed bidra till en extra satsning\r\npå skolorna har utskottet  tidigare  i höst beslutat\r\nom  en förstärkning av skolornas ekonomi  genom  att\r\nanslå  medel till bidrag till personalförstärkningar\r\ni skola  och  fritidshem  (bet.  2002/03:UbU1, rskr.\r\n62). Vidare stöds vissa kommuner genom det kommunala\r\nskatteutjämningssystemet.\r\n\r\n\r\nNationell skolpeng\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena avseende nationell skolpeng.\r\nJämför reservationerna 8 (m) och 9 (fp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna  och  Folkpartiet  anser  att  nationell\r\nskolpeng skall införas.\r\n\r\nModeraterna menar  i  motion 2002/03:Ub1 yrkande 7\r\natt det skiljer sig i ambitionerna mellan kommunerna\r\nnär  det  gäller  skolan,  bl.a.   när   det  gäller\r\nmedelstilldelning.  Enligt Moderaterna befinner  sig\r\nkommunerna också i den  besvärliga  situationen  att\r\nvara   beställare   och   utförare  på  samma  gång.\r\nModeraterna vill skilja på  dessa roller. Kommunerna\r\nbör fortsätta vara huvudmän för  skolor  och  skulle\r\ngenom  den nationella skolpengen få samma förmånliga\r\nvillkor  som friskolorna, till gagn för såväl elever\r\nsom verksamhet.  För  att  säkerställa  varje  elevs\r\nmöjlighet  till  en  likvärdig  och fullgod skolgång\r\nmenar  Moderaterna  att det är nödvändigt  att  åter\r\nförstatliga det ekonomiska  ansvaret  för  skolan. I\r\nmotion   2001/02:Ub27   i   denna   del  efterfrågar\r\nModeraterna   en   genomgripande   frigörelse    och\r\nförnyelse  av  den  svenska  skolan och man förordar\r\ninförandet  av  en  nationell  skolpeng  där  staten\r\ngaranterar ekonomiska resurser per  elev direkt till\r\nvald skola, oavsett huvudman.\r\nFolkpartiet menar i motion 2002/03:Ub2  yrkande  1\r\natt de offentliga skolornas behov av frihet är en av\r\nanledningarna  till  att  en  nationell skolpeng bör\r\ninföras.  Om det finansiella ansvaret  för  skolorna\r\nskulle lyftas  från  kommunerna  till  staten skulle\r\nkommunpolitikernas    och    kommunala   tjänstemäns\r\ninflytande  över  skolorna minska  till  förmån  för\r\nrektorer, lärare och  elever.  Ett  annat  skäl till\r\nförslaget  är  att likvärdigheten skulle öka.  Genom\r\nskolpengen kommer  tilldelningen av resurser att ske\r\npå  samma sätt över hela  landet.  En  fjärdedel  av\r\nresurserna,  eller  ca  17  miljarder  kronor, skall\r\nöronmärkas till elever med särskilda behov  och till\r\nskolor  i  utsatta  områden.  I  motion 2001/02:Ub30\r\nyrkande  7  menar  Folkpartiet att skolpengen  skall\r\nbetalas ut till den  grund-  eller gymnasieskola som\r\neleverna och föräldrarna väljer. Man menar också att\r\nskolpengen skall innehålla dels  en  elevpeng som är\r\nlika  stor för alla, dels en del som fördelas  efter\r\nsocioekonomiska behov i en kommun eller stadsdel med\r\nstora sociala utmaningar och dels ytterligare en del\r\nsom  fördelas   efter   individuella   behov,  t.ex.\r\nspråkträning för elever med utländsk bakgrund  eller\r\nför  elever  med  särskilda  behov  i  form av olika\r\nfunktionsnedsättningar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden\r\nom nationell skolpeng vid ett flertal tillfällen och\r\nriksdagen  har  varje  gång  avslagit  yrkandena.  I\r\nbudgetbetänkandet   för   2003  (bet.  2002/03:UbU1)\r\nuttryckte utskottet uppfattningen  att  en nationell\r\nskolpeng inte ger de grundläggande förutsättningarna\r\nför att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet\r\nskall kunna uppfyllas. Utskottet menade att resurser\r\ntill   skolans   verksamhet   skulle   fördelas  med\r\nutgångspunkt i de behov som enskilda, olika  grupper\r\nav  elever  och  skolor  faktiskt har. Utskottet har\r\ningen   annan   uppfattning   nu.   Dessutom   menar\r\nutskottet,    liksom    regeringen   framhåller    i\r\nutvecklingsplanen, att det med en nationell skolpeng\r\nfinns risk för en utveckling med krav på en koppling\r\nmellan  skolpeng och prestation.  Detta  kommer  att\r\nleda till  att  elever  med  behov  som  kräver  mer\r\nresurser  kommer att betraktas som en belastning. En\r\ndrivkraft för  skolorna  att  välja de mest lönsamma\r\neleverna har därmed skapats.\r\n\r\n\r\nSpecialdestinerade bidrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nRiksdagens revisorers  förslag  och  motionen\r\nangående specialdestinerade bidrag.\r\nJämför reservationerna 10 (m, fp, kd,  c) och\r\n11 (m).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna  konstaterar i skrivelsen angående  ITiS\r\natt deltagandet  i  ITiS har inneburit såväl direkta\r\nsom indirekta utgifter  för  kommunerna.  Frågan  om\r\nsådana  kostnader  utreddes  enligt revisorerna inte\r\nnärmare  vid beredningen av programmet.  Revisorerna\r\npekar också  på att trots att det var frivilligt för\r\nkommunerna att  delta i ITiS är det väl känt att det\r\när svårt för kommunerna  att  säga nej till statliga\r\npengar i den storleksordning som var aktuell i detta\r\nprojekt.  Förhållandet  att  kommunerna  inte  gärna\r\ntackar nej till statliga pengar, samtidigt som dessa\r\npengar  kan  innebära  att kommunerna  drar  på  sig\r\noplanerade merkostnader,  gör enligt revisorerna att\r\nspecialdestinerade  bidrag inverkar  på  kommunernas\r\negna prioriteringar av  sina  utgifter.  Därför  bör\r\nspecialdestinerade  bidrag  till kommunerna utformas\r\nmed beaktande av de merutgifter  för  kommunerna som\r\nbidragen  kommer  att medföra. Revisorerna  föreslår\r\natt regeringen inför  en  eventuell ny IT-satsning i\r\nskolan bör få i uppdrag att noggrant följa upp vilka\r\nmerkostnader ITiS har lett  till  i kommunerna. Även\r\nkommande  kostnader  för  kommunerna  av   en  sådan\r\nnationell   IT-satsning  bör  beräknas  och  beaktas\r\n(förs. 2001/02:RR20 punkt 1).\r\n\r\nRevisorerna pekar i skrivelsen om statens styrning\r\nav skolan på  att  andelen specialdestinerade bidrag\r\nhar ökat under senare år. Enligt revisorerna betyder\r\nmånga   sådana   bidrag,    ibland   tidsbegränsade,\r\nsvårigheter att planera verksamheten. Mycket tid och\r\nkraft  ägnas  åt bidragsadministration.  Revisorerna\r\nanser  att  det  inte  är  självklart  att  centrala\r\nprioriteringar överensstämmer med enskilda kommuners\r\nbehov. Revisorerna  föreslår  att  regeringen  skall\r\nanalysera hur kommunernas möjligheter att finansiera\r\nsin   verksamhet  påverkas  av  den  ökande  andelen\r\nspecialdestinerade  bidrag  (förs. 2002/03:RR3 punkt\r\n2).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModeraterna framhåller i motion  2002/03:Ub1 yrkande\r\n6  att  de är skeptiska till tillfälliga  nationella\r\nsatsningar  av olika slag då dessa ofta är politiskt\r\njippobetonade    och    av    kortsiktig   karaktär.\r\nModeraterna   vill   ge   skolan   långsiktiga   och\r\nförutsägbara förutsättningar, utan specialdestinerad\r\noch  styrande medelstilldelning. Den  administrativa\r\nbördan  för  kommunerna  har  blivit orimligt stor i\r\nförhållande till de resurstillskott som satsningarna\r\ninnebär.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  avslår  Riksdagens\r\nrevisorers  förslag  och  motionsyrkandet. Utskottet\r\nanser att huvudregeln självfallet  skall  vara,  och\r\nockså är, att ansvaret för skolan är decentraliserat\r\ntill  kommunerna.  Därmed  utgår  statens  stöd till\r\nskolan  i huvudsak genom det allmänna bidraget  till\r\nkommunerna.     Utskottet     menar     dock     att\r\nspecialdestinerade   bidrag  ger  en  möjlighet  att\r\ntillfälligt stödja t.ex.  kommunerna  med  angelägna\r\nuppgifter  som  man  annars  skulle  haft  svårt att\r\nklara.  Medel  till  en IT-satsning i skolan, bidrag\r\ntill personalförstärkningar  i  skola och fritidshem\r\nsamt  maxtaxa  i  barnomsorgen  är  några   exempel.\r\nBalansen   mellan   det  allmänna  bidraget  och  de\r\nspecialdestinerade     bidragen      måste      dock\r\nupprätthållas.  De  specialdestinerade  bidragen får\r\ninte   heller   användas   så   att   det  kommunala\r\nsjälvstyret kan sättas i fråga. Självfallet  är  det\r\nviktigt  att  kommunerna  förbereder mottagandet och\r\nanvändandet  av de specialdestinerade  bidragen  väl\r\noch att man också har en sådan flexibel organisation\r\natt  det  är meningsfullt  att  ta  emot  ett  sådan\r\nbidrag. Utskottet  utgår  ifrån att regeringen i den\r\nfortsatta användningen av specialdestinerade  bidrag\r\ntar  intryck av de erfarenheter som vunnits på olika\r\nområden  när det gäller planeringen och användningen\r\nav specialdestinerade bidrag.\r\n\r\n\r\nIndividuella utvecklingsplaner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena    avseende     individuella\r\nutvecklingsplaner.\r\nJämför reservationerna 12 (m) och 13 (c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  gör bedömningen att skolan  bör  ges  en\r\ntydligare skyldighet  att  informera  föräldrar  och\r\nelever  om  elevens  studieutveckling  kontinuerligt\r\nunder hela grundskoletiden. Utvecklingssamtalen  har\r\nhär  en viktig roll och kompetensutvecklingsinsatser\r\nbör  genomföras  för  att  förbättra  informationen.\r\nFormerna för hur de individuella utvecklingsplanerna\r\nbör  regleras   bör   dock   av   integritets-   och\r\nrättssäkerhetsskäl      bestämmas      först     när\r\nsekretessfrågorna  är  klargjorda. Regeringen  anser\r\natt staten bör stödja kompetensutveckling  av lärare\r\nnär  det gäller genomförandet av utvecklingssamtalen\r\noch     utformningen      av     de     individuella\r\nutvecklingsplanerna.    Regeringen     menar     att\r\ninformationen  bör  grunda  sig på en utvärdering av\r\nelevernas  utveckling  i  relation   till   målen  i\r\nläroplanen och i kursplanerna för år 5 och 9.  Detta\r\nbör   leda   till   en   framåtsyftande  individuell\r\nutvecklingsplan som visar vilka ytterligare insatser\r\neleven behöver för att nå målen för utbildningen och\r\nvilka   överenskommelser  som   lärare,   elev   och\r\nföräldrar  ingått.  Karaktären  av  den individuella\r\nutvecklingsplanen  skall  vara  att  stödja  elevens\r\nkunskapsutveckling men den skall inte  användas  för\r\natt  bedöma  den.  Planen  skall tydliggöra det stöd\r\nalla elever har rätt att få.\r\n\r\nSlutligen menar regeringen  att  en skyldighet bör\r\ninföras  för  skolan att utfärda skriftliga  omdömen\r\nför alla elever som inte når målen i ett eller flera\r\nämnen eller ämnesblock  i  grundskolans  år  9 och i\r\nspecialskolans år 10 och inte som i dag endast på en\r\nelevs eller vårdnadshavares begäran.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  anser i motion 2002/03:Ub298 yrkande  2\r\natt varje elev  skall  ha  rätt  till en individuell\r\nstudieplan   som   anger  en  personlig   väg   till\r\nkunskapen.   Den   individuella   studieplanen   och\r\nskoltidens längd skall vägledas av varje elevs behov\r\nav  tid för att nå den  kunskap  eleven  behöver.  I\r\nmotion   2002/03:Ub410   yrkande  6  finns  liknande\r\nresonemang. För att på ett tydligt sätt stödja varje\r\nenskild elevs kunskapsutveckling  menar  Moderaterna\r\natt  skolans  planering skall utgå från varje  elev.\r\nPlaneringen bör  göras  i samråd mellan lärare, elev\r\noch föräldrar och skall klargöra  vilket  ansvar var\r\noch   en   av   dessa  parter  har  för  att  främja\r\nkunskapsutvecklingen. I motion 2002/03:\r\nUb209 yrkande 3 anser  motionären  att alla barn och\r\nungdomar   skall   erbjudas   möjlighet   till    en\r\nindividuellt    anpassad    utbildning.   Motionären\r\nunderstryker att barn med särskilda  behov  och barn\r\nmed funktionshinder behöver mer och annorlunda  stöd\r\nän   andra   barn.  För  att  resultatet  skall  bli\r\nnågorlunda lika  för  barn med olika förutsättningar\r\nmåste insatserna vara mycket olika.\r\n\r\nCenterpartiet menar i motion 2002/03:Ub336 yrkande\r\n3 att individuella utvecklingsplaner  skall  införas\r\nfrån år 1. För att på ett tydligt sätt stödja  varje\r\nenskild elevs kunskapsutveckling anser Centerpartiet\r\natt skolans planering skall utgå ifrån varje enskild\r\nelev. Centerpartiet begär också ett tillkännagivande\r\nom   att   kunskapskontrakt   skall  inrättas  (mot.\r\n2002/03:Ub336 yrkande 14). Ett  sådant  innebär  ett\r\ngemensamt  åtagande  för  skola,  lärare, elever och\r\nföräldrar  för att eleverna skall nå  kunskapsmålen.\r\nKontraktet  skall   utgå   ifrån   de   individuella\r\nstudieplanerna   och  utvärderas  successivt   under\r\narbetets gång.\r\nI motion 2002/03:Ub329  (s)  menar  motionären att\r\ndet  är  viktigt  att riksdagen slår fast  att  alla\r\nelever har rätt till  en individuell utvecklingsplan\r\nför sin utbildning. En  sådan  plan skulle garantera\r\natt alla elever får det stöd och  den  utveckling de\r\nbehöver  för att nå målen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.  Utskottet  anser  att regeringens\r\nbedömning   att   skolorna   bör  ges  en  tydligare\r\nskyldighet  att informera föräldrar  och  elever  om\r\nelevens    studieutveckling     är    ett    viktigt\r\nförtydligande av skolans ansvar.  Även  den  roll de\r\nindividuella  utvecklingsplanerna  kommer  att spela\r\nvälkomnas  av utskottet. Utskottet anser vidare  att\r\ndet är angeläget  att alla elever får en individuell\r\nutvecklingsplan  och   därmed   också   individuellt\r\nanpassad utbildning samt att studieutvecklingen  för\r\nalla  elever  planeras  noga  och  följs  genom hela\r\nskoltiden.  Utskottet  vill  erinra om den utredning\r\nsom  tillsattes  i  oktober  2002   (dir.   2002:130\r\nOffentlighet  och  sekretess  i  skolan)  som  skall\r\nbehandla  frågor  som rör sekretess för olika former\r\nav dokumentation som  förekommer i skolan, bl.a. vad\r\ngäller planering, information om studieresultat samt\r\nutvärdering för den enskilde eleven. Utredaren skall\r\nanalysera i vilken utsträckning  denna dokumentation\r\nutgör allmänna handlingar och om uppgifter som ingår\r\ni  dessa handlingar är offentliga eller  om  de  kan\r\nomfattas  av  sekretess. Med utgångspunkt från denna\r\nanalys skall utredaren  ta  ställning  till  om  det\r\nfinns behov av ändringar i sekretessregleringen och,\r\nom  så bedöms vara fallet, framlägga sådana förslag.\r\nUtredaren  skall  redovisa  uppdraget  senast  den 1\r\nseptember 2003.\r\n\r\n\r\nKvalitetsredovisning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena      avseende      förändrad\r\nkvalitetsredovisning   och   utvärdering   av\r\nfristående skolor.\r\nJämför reservationerna 14 (kd) och 15 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  menar  att  för   att   varje  elev  och\r\nstuderande skall ges bästa möjliga förutsättning att\r\nnå    utbildningsmålen   krävs   ett   kontinuerligt\r\nkvalitetsarbete. För att underlätta kvalitetsarbetet\r\nför skolor och kommuner bör kravet på arbetsplan och\r\nskolplan   tas   bort.   På   så  sätt  koncentreras\r\nkvalitetsarbetet  kring  kvalitetsredovisningen  och\r\nansvarsfördelningen   mellan    stat    och   kommun\r\ntydliggörs.  Regeringen anser att kommunen  bör  bli\r\nskyldig att följa  upp  och utvärdera verksamheten i\r\nfristående   skolor  som  får   offentliga   bidrag.\r\nFristående skolor  bör  bli  skyldiga  att lämna sin\r\nkvalitetsredovisning inte bara till Skolverket  utan\r\näven till den kommun där skolan är belägen.\r\n\r\nVarje   skola  och  vuxenutbildning  måste  enligt\r\nregeringen  minst  en  gång per år utvärdera de egna\r\nresultaten  och  bedöma  i  vilken  utsträckning  de\r\nnationella   målen  har  nåtts.   Eftersom   skolans\r\nverksamhet skall präglas av demokrati och inflytande\r\noch  för  att  kvalitetsarbetet  skall  nå  verkligt\r\ngenomslag och leda till verkliga förbättringar måste\r\npersonal och elever  eller studerande aktivt delta i\r\nkvalitetsarbetet.            Slutligen            är\r\nkvalitetsredovisningen  ett  viktigt   underlag  för\r\ndialogen mellan skolan och kommunen om den  enskilda\r\nskolans måluppfyllelse och kvalitetsarbete.\r\nRegeringen  anser  att  en skyldighet att upprätta\r\nkvalitetsredovisning   skall    finnas    även   för\r\nförskoleverksamheten     och    barnomsorgen.    Att\r\nkvalitetsarbetet  dokumenteras   är   ett  stöd  för\r\ndialogen   mellan   föräldrar  och  personal   kring\r\nförskolans måluppfyllelse  och  behov av utveckling.\r\nDet är också ett stöd för dialogen  mellan förskolan\r\noch kommunen.\r\nRegeringen  informerar  också  om  att  Skolverket\r\nkommer att ges i uppdrag att utveckla  de  enhetliga\r\nresultatmått     för     förskolan,    skolan    och\r\nvuxenutbildningen    som   bör    ingå    i    varje\r\nkvalitetsredovisning. Resultatmåtten bör sammantaget\r\nspegla verksamheternas  hela  uppdrag,  dvs. målen i\r\nläroplanerna    och    för    skolan   kursplanerna.\r\nResultatmåtten bör stödja kvalitetsarbetet genom att\r\nfungera som kvalitetsindikatorer  samtidigt  som  de\r\nunderlättar jämförelser mellan skolor.\r\n\r\nRevisorernas skrivelse\r\n\r\nRevisorerna  föreslog i sin rapport att förordningen\r\nom  kvalitetsredovisning  samordnas  med  kraven  på\r\nredovisning  i kommunallagen. Enligt förordningen om\r\nkvalitetsredovisning  (1997:702)  skall varje kommun\r\nårligen  sammanställa en kvalitetsredovisning.  Krav\r\npå att kommunerna  skall  utvärdera  sin  verksamhet\r\nfinns   i   skollagen,  varför  förordningen  endast\r\ninnebär   krav    på   att   utvärderingarna   skall\r\ndokumenteras. Även  i kommunallagen 6 kap. 7 § finns\r\nbestämmelser om att kommunerna  skall  redogöra  för\r\nsin verksamhet. För att undvika dubbelarbete och för\r\natt  göra  redovisningen av kommuners verksamhet mer\r\nsammanhållen  bör  kvalitetsredovisningen  samordnas\r\nmed den kommunala årsredovisningen.\r\n\r\nI    skrivelsen    konstaterar   revisorerna   att\r\nremissinstanserna var  splittrade till förslaget att\r\nsamordna kvalitetsredovisningen  med  den  kommunala\r\nårsredovisningen.   Revisorerna   anser  därför  att\r\nfrågan  om samordning av kvalitetsredovisningen  och\r\nden kommunala  årsredovisningen bör utredas närmare,\r\nlämpligen  inom  ramen  för  Skollagskommittén.  Ett\r\nalternativ till sådan  samordning  som bör övervägas\r\när  att kvalitetsredovisningen skall  ske  genom  en\r\nsärskild      skrivelse     som     behandlas     av\r\nkommunfullmäktige.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna   stöder   i   motion  2002/03:Ub3\r\nyrkande  3  revisorernas  ursprungliga  förslag  att\r\nkvalitetsredovisningen    skall     samordnas    med\r\nkommunernas årsredovisningar. Kvalitetsredovisningar\r\när en viktig del av den målstyrda skolan.  Den  blir\r\nenligt  Kristdemokraterna  ett  kvitto på hur väl en\r\nhuvudman    har    lyckats    med    sin    uppgift.\r\nKristdemokraterna   anser  vidare  att  skolplanerna\r\nskall  vara  kvar som styrdokument  för  kommunerna.\r\nSkolplanerna lyfter  fram  hur  skolorna  i kommunen\r\nskall  utvecklas utifrån de lokala förutsättningarna\r\n(mot. 2001/02:Ub28  yrkande 4). I motion 2002/03:Ub3\r\nyrkande 4 pekar Kristdemokraterna  på  att det finns\r\nen   stor   mängd   styrdokument  i  skolan:  lokala\r\narbetsplaner, skolplaner  osv.  Man  menar  att  det\r\nfinns  risk  för  att  dokumentationerna  överlappar\r\nvarandra  och inte blir en del av verksamheten  utan\r\nbara   rena   pappersprodukter.    Den    skriftliga\r\ndokumentationen  måste  kännas meningsfull och  vara\r\nändamålsenlig,  och  Kristdemokraterna  föreslår  en\r\növersyn   av  dokumentationen   inom   skolväsendet.\r\nKristdemokraterna  vänder sig vidare mot regeringens\r\nbedömning att kommunen bör bli skyldig att följa upp\r\noch  utvärdera  verksamheten  i  fristående  skolor.\r\nHuvudmannen på en  skola ansvarar för utvärdering av\r\nverksamheten.   Friskolorna    ligger   inte   under\r\nkommunens  ansvarsområde (mot. 2002/03:Ub28  yrkande\r\n10). Att kommunen  dessutom  bedriver  konkurrerande\r\nverksamhet   är   ytterligare  ett  skäl  till   att\r\nKristdemokraterna är negativa till en sådan ordning.\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub387  (s)  menar  motionären att\r\nregeringen bör initiera ett arbete om en  översyn av\r\nden  administrativa  bördan inom förskola och  skola\r\nsamt om hur man på lokal, praktisk nivå kan förenkla\r\nformerna för uppföljning, kontroll och styrning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.  Utskottet menar  att  regeringens\r\nbedömning  att  det  lagstadgade   kravet   på   att\r\narbetsplaner  och skolplaner bör tas bort är rimlig.\r\nDen kommun som  anser att arbetsplan och skolplan är\r\nanvändbara instrument  för  skolans  verksamhet  har\r\nsjälvfallet  möjlighet  att behålla dessa. Utskottet\r\nvill     understryka     den     stora     betydelse\r\nkvalitetsutvärderingarna  har för möjligheterna  för\r\nelever, lärare, föräldrar,  personal  samt  stat och\r\nkommun  att  följa och förbättra skolans utveckling.\r\nRedovisningarna fungerar som instrument för att mäta\r\nförbättringar,  eller  försämringar, av verksamheten\r\nmellan åren. Utskottet välkomnar regeringens uppdrag\r\ntill   Skolverket   att   utveckla    de   enhetliga\r\nresultatmått     för     förskolan,    skolan    och\r\nvuxenutbildningen    som   bör    ingå    i    varje\r\nkvalitetsredovisning.  Utskottet  vill också peka på\r\natt den nya skolutvecklingsmyndighet som startar den\r\n1  mars  2003  kommer  att stödja och stimulera  det\r\nlokala   utvecklingsarbetet.    När    det    gäller\r\nutvärderingen   av   friskolornas   verksamhet   har\r\nSkollagskommittén behandlat frågan i sitt betänkande\r\nSkollag   för   kvalitet   och   likvärdighet   (SOU\r\n2002:121). Utskottet avvaktar regeringens behandling\r\nav  betänkandet.  Även  frågan  om  när  kommunernas\r\nkvalitetsredovisning skall presenteras bör övervägas\r\ni  samband  med  att  Skollagskommitténs  betänkande\r\nbehandlas.   Utskottet   menar   slutligen   att  då\r\nregleringen  om  arbetsplan  och  skolplan tas bort,\r\nsamt med de överväganden som kan komma  att  göras i\r\nberedningen  av  Skollagskommitténs  betänkande,  är\r\ninte   någon   separat   översyn  av  skoldokumenten\r\nnödvändig.\r\n\r\n\r\nMyndighetsfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkandena    om   införande   av   ett\r\nnationellt kvalitetsinstitut,  avskaffande av\r\nKvalitetsgranskningsnämnden,      Skolverkets\r\nforskningsverksamhet, ändringar i Skolverkets\r\nallmänna   råd   samt   angående  Skolverkets\r\ninterna revision.\r\nJämför reservationerna 16  (m, fp, kd, c), 17\r\n(m) och 18 (m).\r\n\r\nRevisorernas skrivelse\r\n\r\nRevisorerna menade i sin rapport om statens styrning\r\nav skolan att Skolverkets tillsyn  bör  ges lagstöd.\r\nMan   menade  att  med  lagreglerad  tillsyn  skapas\r\nförutsättningar   för   Skolverket  att  besluta  om\r\nsanktioner i de fall kommunerna  inte följer verkets\r\ntillsynsbeslut. Ansvarsförhållandena  mellan  staten\r\noch   kommunerna   skulle   också   bli   tydligare.\r\nRevisorerna  menade också att begreppet kommunernas\r\negentillsyn som Skolverket använder i sina allmänna\r\nråd är vilseledande  och  bidrar  till  att  verkets\r\nansvar  blir  otydligt.  Staten  har  inte delegerat\r\nnågot ansvar för tillsynen. Kommunernas  ansvar  för\r\negenkontroll  eller  för  intern kontroll inskränker\r\ninte   Skolverkets  ansvar  för   tillsyn   av   det\r\noffentliga  skolväsendet.  Revisorerna  ansåg därför\r\natt  de  allmänna råden borde revideras. Revisorerna\r\nföreslog i  rapporten att Skolverkets tillsyn av det\r\noffentliga skolväsendet  borde  regleras  i lag samt\r\natt verket borde revidera sina allmänna råd  rörande\r\nkommunernas   egentillsyn.   I  skrivelsen  angående\r\nstatens  styrning av skolan konstaterar  revisorerna\r\natt  regeringen   har   aviserat  en  förändring  av\r\nmyndighetsstrukturen  på  skolområdet  i  syfte  att\r\nstärka tillsyn och kvalitetsgranskningar. Regeringen\r\nhar  också  angivit  att  man  avser   att  lagfästa\r\ntillsynen    av   offentliga   skolor.   Revisorerna\r\nförutsätter att  regeringen  och  Skolverket  vidtar\r\nförändringar  av  allmänna  råd  och  förordningar i\r\nlinje  med revisorernas förslag i rapporten  så  att\r\ndessa   överensstämmer    med   verkets   förändrade\r\nuppgifter  och tydligt återspeglar  verkets  uppgift\r\nsom statligt tillsynsorgan.\r\n\r\nRevisorerna  föreslog  vidare  i  sin  rapport att\r\nSkolverket   skulle  inrätta  intern  revision.   Av\r\nförarbetena   till    förordningen   (1995:686)   om\r\ninternrevision  framgår   enligt   revisorerna   att\r\nsamtliga   myndigheter   som   administrerar   stora\r\nmedelsflöden   bör   ha   en   intern  revision  som\r\nsjälvständigt  granskar  den  interna  kontrollen  i\r\nverksamheten.   I   skrivelsen   konstaterar    dock\r\nrevisorerna  att  det  framgår  av  direktiven (dir.\r\n2002:76) till den organisationsutredning  som  skall\r\nförbereda  förändringen  av Skolverket och bildandet\r\nav den nya skolutvecklingsmyndigheten  att utredaren\r\nskall  föreslå  hur  den  interna  revisionen  skall\r\nutformas. Revisorerna konstaterar i  skrivelsen  att\r\nregeringen  har aviserat åtgärder som överensstämmer\r\nmed revisorernas förslag i rapporten.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna menar  i motionerna 2001/02:Ub27 i denna\r\ndel och 2002/03:Ub1  yrkande  2  att  ett nationellt\r\nkvalitetsinstitut behövs för att kunna  särskilja de\r\nolika     uppdragen,    uppföljning,    utvärdering,\r\nutveckling     och     tillsyn.    Det    nationella\r\nkvalitetsinstitutet skall  granska  såväl skolor med\r\nkommunala    huvudmän    som    fristående   skolor.\r\nModeraterna menar att det behövs en mer självständig\r\nmyndighet  som  kan  bygga  upp  och ta  ansvar  för\r\nskolverksamhetens  kvalitetsuppföljning.   En  sådan\r\nmyndighet  måste  i  sina  direktiv  ges ett tydligt\r\nansvar    och    större    självständighet    visavi\r\nRegeringskansliet    och    departementen   än   vad\r\nSkolverket har.\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår  i  motionerna  2001/02:Ub30\r\nyrkande 9 och 2002/03:\r\nUb2  yrkande  2  att  en  nationell   skolinspektion\r\ninrättas.  Skolverket  har  enligt  Folkpartiet   en\r\ndubbelroll,  vilket gör det svårare att uppmärksamma\r\nproblem    och    bedriva    en    aktiv    tillsyn.\r\nSkolinspektionen skall sköta utvärderingen av skolan\r\noch    Skolverket    skall     ha     kvar    övriga\r\nmyndighetsuppgifter,   t.ex.   godkänna   fristående\r\nskolor  och  utfärda  sanktioner.  Skolverket  skall\r\nsåledes behålla sitt ansvar för kursplaner och andra\r\nstyrdokument, för statistik och för offentliggörande\r\nav  fakta  om  skolväsendet.  Skolverket skall också\r\nkunna  ha  ett  begränsat  utvecklingsuppdrag,  dvs.\r\nbistå  kommuner  och  fristående   skolor  med  viss\r\nservice.\r\nKristdemokraterna  föreslår i motion  2001/02:Ub28\r\nyrkande 9 att en självständig  myndighet  skapas som\r\nsvarar  för  kvalitetsutvärdering av såväl kommunala\r\nsom fristående  skolor.  Varje  skola  bör  få besök\r\nkontinuerligt   och   få   ett   antal   förslag  på\r\nkvalitetsförbättringar som kan följas upp  vid nästa\r\nbesök.   Såväl   skolans   kunskapsförmedlande   som\r\nfostrande  roll  skall utvärderas. Som en konsekvens\r\nav  detta förslag menar  Kristdemokraterna  att  den\r\npolitiskt  styrda  Kvalitetsgranskningsnämnden  inom\r\nSkolverket skall avskaffas (mot. 2002/03:Ub3 yrkande\r\n1).\r\nI  motion  2002/03:Ub1 yrkande 1 menar Moderaterna\r\ndessutom    att    Skolverkets    utrednings-    och\r\nforskningsproduktion är för omfattande. Merparten av\r\nforskningen på området  bör  på  sikt  flyttas  till\r\nuniversitet och högskolor. Skolverkets uppgifter bör\r\nenligt  Moderaterna huvudsakligen vara att samla och\r\npresentera     statistik,     ge    tillstånd    för\r\nskolverksamhet  och  tillse  att  lagar  och  regler\r\nefterföljs.\r\n\r\nKristdemokraterna   menar  i  motion   2002/03:Ub3\r\nyrkande 2 att Skolverkets  allmänna råd omgående bör\r\nrevideras så att rollfördelningen  i  den  målstyrda\r\nskolan  blir  tydligare. Kommunen är utförare  medan\r\nstaten skall stå för tillsynen. Uttrycket kommunens\r\negentillsyn är missvisande enligt Kristdemokraterna\r\neftersom det snarare  handlar  om egenkontroll eller\r\nintern kontroll.\r\nModeraterna anser i motion 2002/03:Ub1  yrkande  3\r\natt   Skolverket   bör   ha   en   intern  revision.\r\nModeraterna  menar  att det är oerhört  viktigt  att\r\nvarje skattekrona används  och  distribueras  på ett\r\nförutsägbart, rättssäkert och transparent sätt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.   Efter   riksdagens   beslut   om\r\nbudgetpropositionen  2003  (prop. 2002/03:1 utg.omr.\r\n16, bet. UbU1, rskr. 62) kommer Skolverkets roll att\r\nförändras. Skolverkets uppgifter  skall koncentreras\r\ntill     kvalitetskontroll     genom    uppföljning,\r\nutvärdering och granskning samt  tillsyn.  Samtidigt\r\nkommer  Kvalitetsgranskningsnämnden  att  avskaffas.\r\nNär  det gäller frågan om inrättande av en nationell\r\nskolinspektion   har   utskottet  nyligen  behandlat\r\nmotsvarande yrkanden i budgetbetänkandet.  Utskottet\r\nanförde då att den nya myndighetsstruktur, med en ny\r\nskolutvecklingsmyndighet  och en starkare inriktning\r\nmot  tillsyn  för  Skolverket,   som   föreslogs  av\r\nregeringen var ändamålsenlig. Riksdagen  beslutade i\r\nenlighet med utskottets förslag. Utskottet har ingen\r\nannan   uppfattning   nu.   Utskottet   delar  också\r\nregeringens uppfattning om ett fristående nationellt\r\nkvalitetsinstitut    såsom    det    framkommer    i\r\nutvecklingsplanen,    nämligen   att   tillsyn   och\r\ngranskning  av  en  stor  mål-   och   resultatstyrd\r\nsamhällssektor     som     förskola,    skola    och\r\nvuxenutbildning har inslag av myndighetsutövning som\r\ninte kan överlåtas till privaträttsliga  organ eller\r\nandra  fristående  institut.  Genom  en  ändring   i\r\nförordningen   (1995:686)  om  intern  revision  vid\r\nstatliga myndigheter  m.fl. som träder i kraft den 1\r\nmars 2003 kommer Skolverket  att  omfattas av kravet\r\npå intern revision.\r\n\r\nNär   det  gäller  motionsyrkandet  om   kommunens\r\negentillsyn  delar  utskottet  Riksdagens revisorers\r\nuppfattning att frågan om tillsynens  reglering  bör\r\nbehandlas   i  samband  med  att  Skollagskommitténs\r\nförslag bereds.\r\n\r\nAnmälningsplikt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår\r\nRiksdagens     revisorers     förslag     och\r\nmotionsyrkandena angående anmälningsplikt.\r\nJämför reservationerna 19 (m), 20 (fp, c) och\r\n21 (kd).\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna pekar på att Statens skolverk funnit att\r\nanmälningar till verket om kränkande  behandling har\r\nlämnats  först  efter flera år. Huvudmannen  har  då\r\nförgäves     sökt    avhjälpa     missförhållandena.\r\nRevisorerna   menar    att    en    bestämmelse   om\r\nanmälningsskyldighet    skulle   bidra   till    att\r\ntydliggöra ansvaret för utbildning  och studiemiljö,\r\nmen även ge stöd åt dem som är verksamma  i enskilda\r\nskolor.\r\n\r\nRevisorerna föreslår att var och en som är verksam\r\ninom  skolväsendet  skall  vara  skyldig  att anmäla\r\nuttalade    missförhållanden    i    skolorna   till\r\nSkolverket.  En  bestämmelse om anmälningsplikt  bör\r\ninföras i lag (förs. 2002/03:RR3 punkt 3).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna menar i motion 2002/03:Ub1 yrkande 4 att\r\nmånga  av de problem  som  finns  inom  den  svenska\r\nskolan i  dag  skulle  haft mindre omfattning om det\r\nfunnits tydligare regler och ordning både för elever\r\noch för lärare. De som verkar  i  skolan  måste  bli\r\nvaksamma så att varje individs särart kan bibehållas\r\noch utvecklas. När det gäller situationer där elever\r\nutsätts  för  oacceptabel  behandling, eller skolans\r\norganisation inte klarar av att komma till rätta med\r\nproblem, menar Moderaterna att  skolans personal och\r\nandra  som är verksamma inom skolväsendet  bör  vara\r\nanmälningsskyldiga.   Folkpartiet   menar  i  motion\r\n2002/03:Ub2  yrkande  3 att det finns anledning  att\r\ninföra  en  anmälningsplikt   motsvarande   den  som\r\npersonal   inom   sjukvården  har  då  uppgifter  om\r\nkränkande  behandling   i   dag   kan   komma   till\r\nSkolverkets kännedom först efter flera år.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas\r\nförslag   samt   de   redovisade   motionsyrkandena.\r\nUtskottet har tidigare i betänkandet  Hälsa, lärande\r\noch   trygghet   (bet.   2001/02:UbU6)  anfört   att\r\nsocialtjänstlagens  stadganden   om  anmälningsplikt\r\nskall beaktas i skolan. Utskottet  menar  att frågan\r\nom  personalens  ansvar  för  att  anmäla  kränkande\r\nbehandling   till   Skolverket  ytterligare  behöver\r\nbelysas. I Skollagskommitténs betänkande Skollag för\r\nkvalitet och likvärdighet  (SOU  2002:121) behandlas\r\nfrågor   om  kränkande  behandling,  och   utskottet\r\navvaktar regeringens behandlig av betänkandet.\r\n\r\nUtskottet  vill  dock  understryka  att  kränkande\r\nbehandling  aldrig  kan  accepteras  i skolan. Varje\r\nform av kränkande behandling såväl mellan elever som\r\nmellan elever och vuxna strider mot gällande lag och\r\nskolans   grundläggande   värden.   Under  avsnittet\r\nSkolans   demokratiska   uppdrag   nedan  återkommer\r\nutskottet i dessa frågor.\r\n\r\nKvalitetsutvecklingen av den högre\r\nutbildningen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandet   avseende    förslag    till\r\nkvalitetsförbättrande åtgärder.\r\nJämför reservation 22 (fp).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen     framhåller     att    systemet    för\r\nkvalitetssäkring av verksamheten vid universitet och\r\nhögskolor stärkts och pekar samtidigt  på att det är\r\nvarje  universitet  och högskola som själv  har  det\r\nyttersta  ansvaret  för   att   säkra  och  utveckla\r\nkvaliteten  i  verksamheten,  medan   statsmakternas\r\nuppgift är att stödja och kontrollera att kvaliteten\r\ninom   utbildningen   upprätthålls.   Högskoleverket\r\narbetar nu med ett system för kvalitetsgranskning av\r\nhögre utbildning där man med en periodicitet  om sex\r\når skall granska samtliga utbildningar för generella\r\nexamina       och       yrkesexamina       inklusive\r\nforskarutbildning.     Verket     genomför     också\r\nexamensrättsprövningar samt granskar och bedömer hur\r\nuniversitet  och  högskolor arbetar med sitt interna\r\nkvalitetsarbete   för   att   säkra   och   utveckla\r\nverksamheten.\r\n\r\nRegeringen  anser  att  studenternas  medverkan  i\r\nkvalitetsarbetet  är  nödvändig och att deras aktiva\r\nmedverkan      är      en     förutsättning      för\r\nkvalitetsutvecklingen.     Slutligen      poängterar\r\nregeringen     att     kvalitetsgranskningar     ger\r\nförutsättningar  för  viktiga kvalitetsförbättringar\r\nparallellt  med den kraftiga  utbyggnaden  av  högre\r\nutbildning och  att  det  samtidigt  är  viktigt att\r\nkontinuerligt     vidareutveckla    metoderna    för\r\nkvalitetsgranskning.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet menar i  motion  2001/02:Ub30 yrkande 14\r\natt de senaste årens mycket snabba  utbyggnad av den\r\nhögre utbildningen av allt att döma varit  till  men\r\nför  kvaliteten, såsom den kan mätas bl.a. i antalet\r\nlärarledda  undervisningstimmar.  En utbyggnad måste\r\nske   i   en   sådan   takt   att   kvaliteten   kan\r\nupprätthållas. Folkpartiet menar därför  att man bör\r\nplanera   för   ca  3 000  färre  utbildningsplatser\r\njämfört  med  regeringens  förslag.  Resurserna  bör\r\ni stället användas  till satsningar för att bl.a. ge\r\nstudenterna mer undervisningstid.  Folkpartiet anser\r\nockså  att  granskningen av den högre  utbildningens\r\nstandard måste  ske  professionellt och i högre grad\r\nän  hittills  av  utomstående,  oberoende  bedömare.\r\nFolkpartiet föreslår att kvalitetsgranskningen bryts\r\nut   från   Högskoleverket   och   placeras   i   en\r\nsjälvständig  institution utom räckhåll för politisk\r\noch ekonomisk styrning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet. Utskottet  har  med  intresse följt\r\noch      tagit      del      av      Högskoleverkets\r\nkvalitetsvärderingar. Högskoleverkets  utvärderingar\r\nutförs   av   högt   kvalificerade   experter   inom\r\nrespektive  område. I stor utsträckning hämtas dessa\r\nexperter från  andra  länder  än  Sverige. Utskottet\r\nanser  även  här,  liksom  vad  gäller tillsynen  av\r\nskolan,  att  tillsynen över den högre  utbildningen\r\nbör göras av en statlig myndighet.\r\n\r\nUtskottet behandlade  frågan om utbyggnadstakt och\r\nkvalitetsfrågor senast i  budgetbetänkandet för 2003\r\n(bet. 2002/03:UbU1). Utskottet  anförde då att målet\r\natt   hälften   av   en  årskull  skall  ha   börjat\r\nhögskolestudier vid 25  års  ålder  bör  ligga fast.\r\nDärför     är     en     fortsatt    utbyggnad    av\r\nhögskoleutbildningen angelägen.  Lika  angeläget  är\r\ndet   att   slå   vakt  om  utbildningens  kvalitet.\r\nUtbyggnaden av grundutbildningen  2003 kommer enligt\r\nregeringens förslag att bli mindre än vad regeringen\r\ntidigare  hade planerat. Utskottet kan  inte  ställa\r\nsig bakom ytterligare begränsningar.\r\n\r\nFörskola och skola i segregerade\r\nområden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår\r\nyrkandena avseende hur förskolan  och  skolan\r\nskall förbättras i segregerade områden.\r\nJämför reservationerna 23 (m) och 24 (fp).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  menar  att  insatser  för  att förbättra\r\nförskole- och skolsituationen för barn och  ungdomar\r\ni  områden präglade av social och etnisk segregation\r\när nödvändiga.  Regeringen  avser  därför att ge den\r\nnya  myndigheten för skolutveckling som  det  första\r\noch viktigaste  uppdraget  för  de närmaste åren att\r\nförbättra   utbildningsvillkoren   för    elever   i\r\nsegregerade   områden.   Myndigheten  bör  analysera\r\norsaker  till  utbildningsresultat   och   visa   på\r\nframgångsfaktorer,     dokumentera     och    sprida\r\nintressanta exempel samt stödja utvecklingsarbete  i\r\nkommuner    och    skolor.   Förutsättningarna   för\r\nundervisningen   i  svenska   som   andraspråk   och\r\nanvändningen  av skönlitteratur  och  bibliotek  bör\r\nsärskilt uppmärksammas.  Regeringen  redovisar också\r\nresultaten  från  en  rapport  av  Skolverket,  Utan\r\nfullständiga betyg, där en första analys görs av vad\r\nsom ligger bakom de variationer som  finns  när  det\r\ngäller   elevernas   resultat   på  nationell  nivå.\r\nRapporten  visar att utländsk bakgrund  och  andelen\r\nelever med utländsk  bakgrund i en skola är faktorer\r\nsom har betydelse för skolresultatet. Andelen elever\r\nmed utländsk bakgrund  i den svenska skolan har ökat\r\nstadigt under de senaste åren. Regeringen framhåller\r\nockså  att  utvärderingsstudier  visar  att  elevers\r\nbetyg   till   stor    del    hänger    samman   med\r\nutbildningsnivå   hos   föräldrarna   och  eventuell\r\nutländsk  bakgrund i familjerna. I områden  präglade\r\nav   social  och   etnisk   segregation   finns   en\r\növerrepresentation av elever som har svårigheter att\r\nnå målen för utbildningen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion  2001/02:Ub27 i denna del anser Moderaterna\r\natt  skolorna   bättre  än  hitintills  måste  kunna\r\nanpassa undervisning  och övrig skolverksamhet efter\r\nelevernas skiftande behov  och  förordar ökad frihet\r\nför  skolans  professionella  att välja  former  för\r\nverksamheten.  Moderaterna  anser  att  staten  inte\r\nskall  bestämma hur undervisningen  för  elever  med\r\nutländsk bakgrund skall se ut. Däremot anser man att\r\nen konsekvent uppföljning av varje elevs resultat är\r\nnödvändig,  inte minst för dessa elever. Moderaterna\r\nunderstryker   också  värdet  av  rätten  att  välja\r\ngymnasieskola. Bostadssegregationen  kombinerat  med\r\nnärhetsprincipen   för   antagning   till  gymnasiet\r\nhindrar ökad integration och social rörlighet.\r\n\r\nFolkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 12\r\natt skolan kan bli ett aktivt verktyg  i  kampen mot\r\nsegregation.   En   viktig   förutsättning   är  att\r\nbostadssegregationens effekter kan brytas och elever\r\nfrån  olika  boendemiljöer integreras i en och samma\r\nskola.  Detta  kan  enligt  Folkpartiet  åstadkommas\r\ngenom att elever  får större möjligheter att gå i en\r\nskola i ett annat område  än  där de bor. Grund- och\r\ngymnasieskolor   i   utsatta   bostadsområden    bör\r\nprofileras      och      genomgå     en     särskild\r\nkvalitetssatsning. Vidare  menar  man att resurserna\r\nskall fördelas så att det blir ett  rejält tillskott\r\ntill de skolor som har många barn med stora behov av\r\nextra  stöd, t.ex. de skolor som har en  stor  andel\r\nelever  med  utländsk  bakgrund.  Folkpartiet  anser\r\nockså att lärarna i sådana skolor bör erbjudas högre\r\nlön och att insatserna för att förbättra den fysiska\r\nskolmiljön i miljonprogramområdena bör öka.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.    Utskottet   delar   regeringens\r\nbedömning att insatser  för  att förbättra förskole-\r\noch   skolsituationen  för  barn  och   ungdomar   i\r\nsegregerade  områden  är nödvändiga. Utskottet anser\r\natt bildandet av den nya  skolutvecklingsmyndigheten\r\nsom   beslutats   av   riksdagen   i   samband   med\r\nbehandlingen av budgetpropositionen  för 2003 (prop.\r\n2002/03:1   utg.omr.   16,  bet.  UbU1,  rskr.   62)\r\nunderlättar  för  staten att  bedriva  ett  verksamt\r\nförbättringsarbete.  Utskottet  har  för  avsikt att\r\nfölja  detta  arbete  och  ta  del  av  myndighetens\r\nresultat. Vad gäller möjligheten till profilering av\r\nskolor  vill utskottet peka på att detta är  möjligt\r\nför varje  skola  att  göra  samt att kommunerna har\r\nmöjligheter att fördela medel  efter elevernas olika\r\nbehov.\r\n\r\n\r\nKärnkunskaper\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkandet  att  historia  skall bli ett\r\nkärnämne i avvaktan på regeringens behandling\r\nav Gymnasiekommitténs betänkande.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen att alla ungdomar behöver\r\nen   gemensam   kärna  av  kunskap  och   kompetens.\r\nHistoriska kunskaper  och perspektiv bör vara en del\r\nav denna gemensamma kärna.  Regeringen menar att det\r\ni  ett  mångkulturellt  samhälle  krävs  kunskap  om\r\nSveriges  och  världens  utveckling   såväl  ur  ett\r\nhistoriskt  perspektiv som ur ett samtidsperspektiv.\r\nDen historiska  dimensionen  är nödvändig för att ge\r\nalla    elever    en   gemensam   referensram    och\r\nkärnkompetens.   Regeringen    menar    därför   att\r\ninrättandet  av ett nytt kärnämne kan bli  aktuellt.\r\nHur detta skall organiseras för att kunna ingå i den\r\nnya gymnasieskolan  kommer  regeringen att återkomma\r\ntill i samband med beredningen av Gymnasiekommitténs\r\nförslag.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nFolkpartiet  anser  att  historia   skall   bli  ett\r\nkärnämne  så  att  alla  elever  får läsa det. Ämnet\r\nbidrar med viktiga kunskaper och är betydelsefullt i\r\nelevernas  demokratiska  fostran (mot.  2001/02:Ub30\r\nyrkande 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår\r\nmotionsyrkandet.  Regeringen  har redan aktualiserat\r\nfrågan  i utvecklingsplanen. Utskottet  noterar  att\r\nGymnasiekommittén  i  betänkandet  Åtta  vägar  till\r\nkunskap (2002:120) föreslagit att historia skall bli\r\nett   kärnämne  i  gymnasieskolan.  Utskottet  anser\r\nvidare  att regeringens beredning av betänkandet bör\r\navvaktas.\r\n\r\n\r\nIT-strategi för utveckling och\r\nkvalitet i skolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nRiksdagens  revisorers  förslag   vad  gäller\r\nredovisning   av   ITiS  och  motionsyrkanden\r\navseende datorisering av skolorna.\r\nJämför reservation 25 (fp).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen anser att  IT  är ett naturligt verktyg i\r\nsåväl  skolans  arbete  som det  dagliga  livet.  En\r\nutveckling av skolans verksamhet förenas alltmer med\r\nett  utnyttjande  av  IT.  Alla   elever  måste  ges\r\nkompetens och självförtroende att tillägna  sig  och\r\nanvända   IT   som   ett  verktyg  i  sitt  lärande.\r\nInternationellt sett ligger  Sverige  långt framme i\r\nanvändningen  av  IT  generellt  sett  i  samhället.\r\nSverige  har  även  länge legat i främsta ledet  vad\r\ngäller tillgången till  datorer i skolan. Regeringen\r\npekar  också  på  att de första  utvärderingarna  av\r\nregeringens  satsning   på   IT   i   skolan  (ITiS)\r\npresenterats och att dessa visar att en  stor del av\r\nframgångarna har sin grund i den öppenhet  för lokal\r\nanpassning  som  funnits  att  knyta  an till lokala\r\nplaner och insatser. Regeringen redovisar  också att\r\nen  arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet  i  en\r\ndelrapport  (Ds  2002:19 Nästa steg) har presenterat\r\nett förslag till en  ny  nationell  IT-strategi  för\r\nskolan  där erfarenheter från tidigare och nuvarande\r\nstatliga satsningar i form av kompetensutveckling av\r\nlärare,  utvecklingsinsatser  och  annat  stöd  till\r\nskolor och  kommuner  tas  till vara och där statens\r\nansvar    i    förhållande   till   det    kommunala\r\nskolutvecklingsarbetet  analyseras.  Den  föreslagna\r\nstrategin  syftar  till  att  samla  olika  aktörers\r\ninsatser  för  att  dessa  gemensamt skall verka  åt\r\nsamma håll och föra utvecklingen  framåt. Regeringen\r\navser att återkomma med bedömningar  i  dessa frågor\r\nefter    att   delrapporten   remissbehandlats   och\r\narbetsgruppens arbete är avslutat.\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna  pekar  på  att  regeringen  hösten 1997\r\nkonstaterat  att  den nationella och internationella\r\nkunskapen  om  informationsteknikens   effekter   på\r\nundervisningen   var  liten.  Trots  detta  föreslog\r\nregeringen våren 1998  att  en  och  en halv miljard\r\nkronor skulle avsättas för en nationell  satsning på\r\ninformationsteknik  i skolan. Revisorerna menar  att\r\nförslaget om ITiS förefaller ha tillkommit trots den\r\nbristande kunskap på  området  som  regeringen själv\r\nframhållit. Revisorerna betonar vikten  av  att  den\r\nnya  nationella IT-strategi som regeringen utarbetar\r\nutformas  på  ett  sådant sätt att den blir relevant\r\nför utbildningens behov. Revisorerna anser också att\r\nregeringen  på  grundval  av  de  uppföljningar  och\r\nutvärderingar som  görs  av  ITiS  skall sammanfatta\r\nerfarenheterna av satsningen och redovisa  dessa för\r\nriksdagen (förs. 2001/02:RR20 punkt 2).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion 2002/03:Ub244 yrkande  22\r\natt de elever som inte har tillgång till dator hemma\r\nskall  kunna  få  tillgång  till  dator och Internet\r\ngenom  skolan.  Det  är  enligt  Folkpartiet   också\r\nviktigt  att  betona  att  satsningar på IT inte får\r\ninnebära att satsningar på goda  läroböcker minskar.\r\nDatorn  kan  aldrig  ersätta  boken som  källa  till\r\nkunskaper och upplevelser.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  avslår  Riksdagens\r\nrevisorers förslag och motionsyrkandet.\r\n\r\nRegeringen framhöll i budgetpropositionen för 2003\r\natt  IT-utvecklingen i skolan behöver fortsatt  stöd\r\noch stimulans och att de goda erfarenheter som finns\r\nav  t.ex.  ITiS  bör  tas  till  vara  och  spridas.\r\nRegeringen  har  därför  för  avsikt  att ge den nya\r\nskolutvecklingsmyndigheten i uppdrag att  inom  sitt\r\nansvarsområde ta ett nationellt ansvar för att skapa\r\nförutsättningar  för  lärare  och  annan  personal i\r\nskolan att kunna fortsätta att utveckla ett  svenskt\r\nskoldatanät.  Utskottet  utgår  ifrån  att  den  nya\r\nskolutvecklingsmyndigheten   tar   till  vara  olika\r\nerfarenheter  av  tidigare  projekt. Utskottet  vill\r\npeka  på  att  ITiS  för närvarande  håller  på  att\r\nutvärderas  och  att  en   slutrapport   kommer  att\r\npresenteras i december 2003.\r\nUtskottet  vill understryka den betydelse  en  väl\r\nutarbetad IT-strategi  kan ha för skolans verksamhet\r\noch  noterar  att  den  arbetsgrupp  som  haft  till\r\nuppgift att utarbeta förslag  till statliga insatser\r\nför  skolan  inom IT-området nu har  publicerat  sin\r\nslutrapport (Ds  2002:55).  Insatserna  skall  kunna\r\nfungera     som    katalysatorer    till    fortsatt\r\nskolutveckling  när  den stora satsningen på lärares\r\nkompetensutveckling (ITiS) avslutades vid årsskiftet\r\n2002/2003. Arbetsgruppen överlämnade huvuddelarna av\r\nsitt förslag till nationell  IT-strategi  i maj 2002\r\n(Ds  2002:19).  Den  slutrapport  som  nu  avlämnats\r\nkoncentreras    till    frågor    om   utformningen,\r\nproduktionen, bedömningen och användningen  av olika\r\nslags  digitala  lärresurser. Rapporterna bereds  nu\r\ninom Regeringskansliet.\r\nNär det gäller varje  elevs  åtkomst till en dator\r\noch Internet vill utskottet peka  på  den successiva\r\nutbyggnad  av skolornas datorisering som  pågår  och\r\näven framhålla  att takten i utbyggnaden är en fråga\r\nför kommunerna.\r\n\r\nSkolans demokratiska uppdrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena       avseende       skolans\r\ndemokratiska uppdrag.\r\nJämför reservation 26 (fp).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen anser att demokratiuppdraget  tillsammans\r\nmed   kunskapsuppdraget   är   fundamentet  för  all\r\nverksamhet  i skolan. Skolan bör  ge  alla  kunskap,\r\nförståelse, insikt  och respekt för allas lika värde\r\noch  vikten  av  ett demokratiskt  förhållningssätt.\r\nArbetet med värdegrunden  och  mot  alla  former  av\r\nkränkande   behandling  bör  enligt  regeringen  ges\r\nfortsatt hög  prioritet. Demokratiseringen av skolan\r\ngäller både elever  och  personal  och måste omfatta\r\nhela  verksamheten.  Det är rektorn som  ledare  för\r\nverksamhetens utvecklings-  och  kvalitetsarbete som\r\nhar  ett  särskilt  ansvar  för att detta  verkligen\r\ngenomförs.\r\n\r\nRegeringen   framhåller   att   demokratiuppdraget\r\npåverkar  både  arbetsformer  och innehåll.  Skolans\r\npersonal skall därför inte bara förmedla kunskaper i\r\nde olika skolämnena utan också  ge  kunskaper  om de\r\ngrundläggande  värdena  och  utgå  ifrån  dem i sitt\r\narbete och i sitt förhållningssätt. Regeringen pekar\r\nockså  på  att  det  är  skillnad  på  att  lära  om\r\ndemokrati  och  att  omfatta demokratiska värden och\r\nförsvara dem när de hotas,  vilket enligt regeringen\r\när  en  förklaring  till  förekomsten  av  kränkande\r\nbehandling. Alla former av  kränkande behandling som\r\nmobbning   och   könsrelaterad  mobbning,   sexuella\r\ntrakasserier, rasistiska, nazistiska och homofobiska\r\nbeteenden och handlingar  skall aktivt och med kraft\r\nåtgärdas  och bekämpas. Vidare  har  regeringen  vid\r\nflera tillfällen  påpekat  vikten  av att eleverna i\r\ngrund- och gymnasieskolan i undervisningen  får möta\r\noch  diskutera  med  företrädare  för  de  politiska\r\npartierna   och   deras  ungdomsförbund.  En  viktig\r\nförutsättning för att  demokratin skall vara hållbar\r\när att den förankras bland  barn  och  ungdomar samt\r\natt  deras  deltagande  i  samhället uppmuntras  och\r\nutvecklas. Regeringen informerar  om att man har för\r\navsikt  att  ge Skolverket i uppdrag  att  undersöka\r\nvilka möjligheter  som  finns för politiska partier,\r\nungdomsförbund  och  andra   organisationer  som  är\r\nengagerade i samhällsfrågor att verka i skolan.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:Ju214 yrkande  5  (m)  föreslås att\r\nskolans    undervisning    i   samhällskunskap   och\r\ndemokratifrågor intensifieras.  Motionären menar att\r\nmånga  ungdomar  varken  i  teorin  eller  praktiken\r\nkänner till eller förstår hur demokratin fungerar. I\r\nmotion 2002/03:K383 yrkande 8 (mp) menar  motionären\r\natt  skolan  har  en  viktig roll för att tidigt  ge\r\neleverna  en  förståelse   för   våra   demokratiska\r\nbeslutsprocesser. Elevinflytande är ett oundgängligt\r\ninstrument  för  att få en sådan förståelse.  Vidare\r\nanser motionären att  samtliga  kursplaner  bör  ses\r\növer i syfte att stärka demokratifrågornas position.\r\nI  motion  2002/03:Ub393 (s) finns liknande förslag.\r\nMotionären menar  att  skolan  måste  ta  ett större\r\nansvar  för att förmedla kunskaper till eleverna  om\r\nvad demokrati  innebär  och om vikten av att använda\r\nsina   demokratiska   rättigheter.   Demokrati   och\r\ninflytande  måste vara en  naturlig  del  i  skolans\r\narbete. Även  de politiska partierna bör varje år ha\r\nmöjlighet  att träffa  elever  fr.o.m.  år  7.  Även\r\nmotionären  i  motion  2002/03:K326  (s)  anser  att\r\nmöjligheterna  bör  öka  för  demokratiska politiska\r\npartier samt politiska ungdoms-  och  studentförbund\r\natt  informera om sin verksamhet och sina  politiska\r\nåsikter i skolor och högskolor.\r\n\r\nI motion  2001/02:Ub26  (s)  menar  motionären att\r\nföreningslivets värdegrunder starkt kan  bidra  till\r\natt   motverka  våld  och  mobbning  samt  till  att\r\nfördjupa  demokratin.  Ett  föreningsliv som i högre\r\nutsträckning  är  delaktigt  i skolan  skulle  också\r\nbidra till fler vuxenkontakter  i skolan. Motionären\r\nmenar   också  att  det  är  genom  engagemanget   i\r\nföreningslivet  som  man  lär  något  om demokrati i\r\npraktisk  mening  och att det därför är viktigt  att\r\nstärka föreningslivets inflytande i skolan.\r\nFolkpartiet  framhåller   i   motion  2001/02:Ub30\r\nyrkande 6 att krafttag måste tas mot mobbningen. Att\r\ndet   förebyggande   arbetet  fungerar   är   enligt\r\nFolkpartiet  avgörande.  Alla  skolor  skall  ha  en\r\ntydlig mobbningsplan  som efterföljs, och det behövs\r\nen väl fungerande elevvård.  All  personal  i skolan\r\nskall   ta  sitt  ansvar  för  att  deras  egna  och\r\nelevernas  attityder och handlingar motsvarar tanken\r\nom  allas  lika  värde,  och  de  skall  också  vara\r\nskyldiga   att    anmäla   till   rektorn   när   de\r\nuppmärksammar mobbningsfall.  I de fall när mobbning\r\nändå inträffar måste skolan få utökade befogenheter.\r\nI dag råder det osäkerhet om vad  en  skola får göra\r\nför att ingripa, vilket i vissa fall leder  till att\r\nmobbningsoffren  inte får någon hjälp alls. Skolorna\r\nmåste få tydliga besked  om vad som gäller så att de\r\nkan agera med kraft. De elever  som gör sig skyldiga\r\ntill  grova kränkningar eller våldshandlingar  måste\r\nkunna flyttas  från  skolan där mobbningsoffret går.\r\nMöjliga åtgärder som bör  skrivas in i en ny skollag\r\när skriftlig varning, obligatoriska  föräldrasamtal,\r\nkortare  avstängning  och  förflyttning  till  annan\r\nskola.  Vid  grova fall av våld, trakasserier  eller\r\nmobbning bör skolan polisanmäla förövaren.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena. I betänkandet  Skolan  m.m.  (bet.\r\n2001/02:UbU10)    behandlades   motioner   som   rör\r\nämnesutrymmet för demokrati. Utskottet framförde att\r\nskolans ansvar för ett demokratiskt förhållningssätt\r\ni   skolan   framgår   av   såväl   läroplanen   som\r\nkursplanerna. I kursplanerna  för  såväl  grund- som\r\ngymnasieskolan betonas demokrati och demokratifrågor\r\nsom  allmänt  förhållningssätt  och  som  inslag   i\r\nsamhällsorienterande  studier.  Utskottet menade att\r\nde närmare formerna för lärande och  undervisning är\r\nen angelägenhet för lärare och skolledning  i samråd\r\nmed  eleverna. Utskottet har ingen annan uppfattning\r\nnu. I  Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till\r\nkunskap behandlas också hur gymnasieskolans struktur\r\nkan förändras  för att underlätta ett förverkligande\r\nav gymnasieskolans uppdrag.\r\n\r\nNär det gäller  de  politiska  partiernas  och det\r\növriga   föreningslivets  möjligheter  att  delta  i\r\nskolans verksamhet  anförde  utskottet i betänkandet\r\nSkolan m.m. att det är en väsentlig uppgift för hela\r\nsamhället  att engagera ungdomar  i  politik  och  i\r\nfrågor som rör  demokrati. Skolan har ett ansvar för\r\natt vara positiv till att öppna sig mot och samverka\r\nmed det omkringliggande  samhället,  inte  minst vad\r\ngäller föreningslivet. Skolan har ett ansvar för att\r\nförsöka     väcka     intresse     för     politiska\r\nfrågeställningar,  inte  minst för att det i skolans\r\nuppdrag ingår att aktivt arbeta  för  att bevara och\r\nutveckla vår demokrati. Utskottet ansåg  att  det är\r\nviktigt   att   stödja   utvecklingen  av  bl.a.  de\r\npolitiska   ungdomsorganisationernas   medverkan   i\r\nskolan. Utskottet  har  ingen  annan uppfattning nu.\r\nUtskottet    noterar   också   att   regeringen    i\r\nbudgetpropositionen  för  2003  framhöll att det för\r\natt förankra och utveckla demokratin  är viktigt att\r\nbarn  och ungdomar uppmuntras och ges möjlighet  att\r\ndelta i samhällslivet och att regeringen därför gett\r\nett uppdrag  till  Skolverket  att  undersöka  vilka\r\nmöjligheter   som   finns   för  politiska  partier,\r\nungdomsförbund  och  andra  organisationer   som  är\r\nengagerade  i  samhällsfrågor  att  verka  i skolan.\r\nUppdraget redovisades i februari 2003 och Skolverket\r\nkonstaterade  att det finns en stor osäkerhet  kring\r\nvad     som     juridiskt     reglerar     skolornas\r\nomvärldskontakter,   vem  som  har  huvudansvar  för\r\norganisering och finansiering  av  sådan  verksamhet\r\nsamt   hur   skolan  skall  bemöta  antidemokratiska\r\norganisationer och strömningar. Skolverket avser att\r\ni   samråd   med   Svenska    Kommunförbundet    och\r\nUngdomsstyrelsen  under våren 2003 ta fram ett stöd-\r\noch referensmaterial  till  verksamma  inom  skolan.\r\nUtskottets  uppfattning i denna fråga är att det  är\r\nviktigt att skolan  öppnar  sig  mot  det  omgivande\r\nsamhället  genom  att  föreningar,  t.ex.  politiska\r\npartier,       idrottsföreningar      och      andra\r\nintresseorganisationer såsom miljöorganisationer och\r\norganisationer för mänskliga rättigheter inbjuds att\r\ndelta i skolans verksamhet.\r\nUtskottet vill  också  peka  på att det är viktigt\r\natt skolan också i sitt eget arbete  är demokratisk.\r\nElevinflytande  är ett sätt att sprida  demokratiska\r\nvärden och tankesätt.  Att  ge  eleverna  ett reellt\r\ninflytande  är ett viktigt verktyg för att nå  detta\r\nmål.  I Skollagskommitténs  betänkande  Skollag  för\r\nkvalitet och likvärdighet behandlas frågan om vilken\r\nreglering  av elevinflytandet som bör finnas. Frågan\r\ntas upp också  i  Gymnasiekommitténs betänkande Åtta\r\nvägar till kunskap.\r\nNär  det  gäller  yrkandet  om  åtgärder  för  att\r\nförebygga   och   förhindra   mobbning   konstaterar\r\nutskottet att Skollagskommittén behandlar även denna\r\nfråga i sitt betänkande,  och regeringens behandling\r\nav  betänkandet bör avvaktas.  Utskottet  vill  dock\r\nunderstryka   att   arbetet   att  förmedla  skolans\r\nvärdegrund och att motverka kränkande  behandling är\r\nen  viktig del i skolans demokratiska uppdrag  redan\r\nnu. Enligt  1  kap. 2 § skollagen (1985:1100) är den\r\nsom verkar inom  skolan  skyldig att aktivt motverka\r\nalla former av kränkande behandling  såsom mobbning.\r\nEn  rad  åtgärder  på  statlig nivå för att  bekämpa\r\nkränkande beteende har genomförts  eller  pågår. Ett\r\nnationellt         och        skolforms-övergripande\r\nvärdegrundsprojekt  startade  i  februari  1999  och\r\navslutades våren 2000.  Projektet hade i uppdrag att\r\nlyfta fram de grundläggande demokratiska värdena och\r\natt    stödja    och    stimulera     det     lokala\r\nvärdegrundsarbetet.  Vidare påbörjade två nationella\r\nvärdegrundscentrum, på  uppdrag  av  regeringen, sin\r\nverksamhet   hösten  2000  för  att  under  perioden\r\n20002003 sprida  och  göra  kunskap  och  forskning\r\ntillgänglig för kommuner och skolor. De skall  också\r\nstimulera    forskning    inom   värdegrundsområdet.\r\nSkolverket har vidare i november  2002  redovisat en\r\nkartläggning   av   förekomsten  av  rasism,  etnisk\r\ndiskriminering, sexuella  trakasserier, homofobi och\r\nkönsrelaterad mobbning. Verket har också presenterat\r\nett antal rekommendationer  vad  gäller insatser som\r\nbehöver    göras.    Rapporten   bereds   nu    inom\r\nRegeringskansliet.           Slutligen           har\r\nrektorsutbildningen,  värdegrundscentrumen,  Uppsala\r\nuniversitet och Södertörns  högskola  fått medel för\r\natt utveckla fortbildning och kurser för skolledare,\r\nlärare    och    lärarstuderande    inom    områdena\r\nvärdegrundsfrågor,    mänskliga   rättigheter   samt\r\nnutidshistoria.\r\nÄven mobbning har varit  och är föremål för en rad\r\ninsatser. Antimobbningskampanjen Tillsammans har som\r\nsyfte att samla alla goda krafter  och  att  visa på\r\ngoda  exempel och olika arbetssätt som finns ute  på\r\nskolorna.  Elever  och lärare i över två tredjedelar\r\nav landets alla grundskolor har deltagit. Vidare har\r\nSkolverket fått i uppdrag  av  regeringen  att lyfta\r\nfram   lärorika   exempel  på  handlingsprogram  och\r\narbetssätt mot kränkande  behandling.  Verket  skall\r\nockså   ge  stöd  till  skolorna  med  att  granska,\r\nutvärdera  och  förbättra  sitt arbete mot kränkande\r\nbehandling.\r\n\r\nKvaliteten i förskolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkandena    avseende   kvaliteten   i\r\nförskolan.\r\nJämför reservationerna  27  (fp), 28 (kd) och\r\n29 (c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  anser  att utbyggnad  av  förskolan  och\r\nförstärkning av dess kvalitet är ett centralt område\r\nför  de kommande åren.  Barngruppernas  storlek  och\r\npersonaltätheten  bör  ses  över.  Genomförandet  av\r\nförskolans  läroplan  bör  utvärderas. Reformerna om\r\nmaxtaxa,  förskoleverksamhet   för  arbetslösas  och\r\nföräldraledigas  barn  samt  allmän  förskola  skall\r\nföljas upp och utvärderas.\r\n\r\nEnligt regeringen är syftet  med  de senaste årens\r\nreformarbete att göra förskolan tillgänglig för alla\r\nbarn från tidig ålder. Regeringen pekar också på att\r\nresurserna per plats i förskolan har  ökat sedan tre\r\når  tillbaka.  Personaltätheten  är  5,4  barn   per\r\nårsarbetare,  vilket är en liten förbättring jämfört\r\nmed tidigare år.  Regeringen  har  gett Skolverket i\r\nuppdrag   att   göra   en   fördjupad   studie    av\r\nbarngruppernas  storlek och personaltätheten samt en\r\ngenomgripande analys av resultaten utifrån forskning\r\noch erfarenhet. Regeringen  anser  att  tillräckligt\r\nmed resurser måste garanteras förskolan så  att  den\r\nmed goda förutsättningar kan genomföra sitt uppdrag.\r\nBland  annat  lämnar  staten  årliga  medel  på  500\r\nmiljoner  kronor  för  kvalitetssäkring,  som  skall\r\nanvändas      för     personalförstärkningar     och\r\nkompetensutveckling    av    personal.    Regeringen\r\ninformerar  om  att  en  första rapport om maxtaxans\r\nkonsekvenser  och de övriga  reformerna  kommer  att\r\nlämnas den 1 mars  2003.  En  lägesrapport  lämnades\r\nunder hösten 2002.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  anser i motion 2001/02:Ub30 yrkande  11\r\natt det är viktigt,  speciellt när förskolan har ett\r\nstörre pedagogiskt ansvar  än  tidigare,  att det är\r\nutbildad   personal   som   har   huvudansvaret  för\r\nverksamheten i förskolan. Folkpartiets  mål  är  att\r\nall  personal  med pedagogiskt ansvar inom förskolan\r\nskall  vara  högskoleutbildad,  och  det  är  därför\r\nviktigt  att barnskötare  som  i  dag  arbetar  inom\r\nförskolan  ges  möjlighet till vidareutbildning till\r\nförskollärare. Man  menar  också  att det är viktigt\r\nbåde för barn och personal att det  finns  klara mål\r\nmed verksamheten. Det bör vara två typer av mål. Den\r\nena  uppsättningen  mål  skall ange inriktningen  på\r\nförskolans pedagogiska verksamhet  och  uttrycka  en\r\nönskad  kvalitetsutveckling. Den andra uppsättningen\r\nskall uttrycka  vad  varje barn skall ha uppnått när\r\ndet lämnar förskolan.  Att  inte ha klart uppställda\r\nmål försvårar resultatuppföljningen av verksamheten.\r\n\r\nKristdemokraterna  hävdar  i  motion  2001/02:Ub28\r\nyrkande   2  att  regeringens  politik   vad   avser\r\nbarnomsorgen  har  syftat  till att sakta men säkert\r\ntränga  ut  familjedaghem,  föräldrakooperativ   och\r\nöppna  förskolor  och ersätta dem med förskolor. För\r\nKristdemokraterna  är   förskolan   inte   den  enda\r\nbarnomsorgsformen  utan  man  vill  ha ett flexibelt\r\nsystem  där  föräldrarna  själva  kan  välja  vilken\r\nbarnomsorgsform   som   passar  barnets  behov   och\r\nfamiljens vardag. När det  gäller frågor om kvalitet\r\ni förskolan menar Kristdemokraterna  i  2001/02:Ub28\r\nyrkande  3  att kvalitetsproblemen har förvärrats  i\r\nförskolan.  Barngrupperna   har  blivit  större  och\r\npersonaltätheten är för låg,  köerna  har  växt  och\r\nmaxtaxan    har   förvärrat   den   redan   negativa\r\nutvecklingen.    Det    behövs   ingen   ytterligare\r\nutredning.     Kristdemokraterna      menar      att\r\nbarnomsorgspolitiken    måste   öppna   för   större\r\nvalfrihet för familjerna.  Om  det  fanns ekonomiska\r\nmöjligheter  att gå ned i arbetstid eller  på  annat\r\nsätt själv ordna barnomsorgen tror Kristdemokraterna\r\natt trycket på förskolorna skulle minska, och därmed\r\nskulle kvaliteten kunna höjas.\r\nCenterpartiet  anser i motion 2001/02:Ub24 yrkande\r\n3  att förskolans verksamhet  måste  kvalitetssäkras\r\ngenom   att   man   dimensionerar   barngrupperna  i\r\nförskolan   utifrån  både  barnens  och  personalens\r\nperspektiv. Barngrupperna  får  inte  vara större än\r\natt varje enskilt barn känner trygghet  och  får  en\r\ngod  pedagogisk  verksamhet  där omsorg, fostran och\r\nlärande bildar en helhet. Samtidigt skall personalen\r\nkänna   att   den   utför   sitt   arbete   på   ett\r\ntillfredsställande  sätt.  Centerpartiet  menar  att\r\nregeringen bör ta itu med kvaliteten  i  förskolan i\r\nstället för att ge Skolverket ett nytt uppdrag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.   Utskottet   vill   dock   starkt\r\nunderstryka  betydelsen  av  en  hög  kvalitet  inom\r\nbarnomsorgen.  Kommunerna  måste  kunna erbjuda barn\r\noch föräldrar en barnomsorg som innebär trygghet och\r\ngod   omvårdnad   samtidigt   som   det  pedagogiska\r\ninnehållet  är  väl avpassat för barnens  ålder  och\r\nutveckling.  Barngruppernas   storlek  kan  vara  en\r\nviktig faktor, liksom personalens  kompetens  och de\r\nekonomiska   resurser   som  står  till  förfogande.\r\nUtskottet vill erinra om att de reformer som nyligen\r\ngenomfördes inom barnomsorgen  bör  utvärderas innan\r\nnågra förändringar föreslås. För att  en utvärdering\r\nskall  vara  meningsfull  bör den inte heller  göras\r\nalltför nära inpå reformens  genomförande. Utskottet\r\nmenar  därför  att det är rimligt  att  avvakta  den\r\ngranskning  av  barnomsorgens   kvalitet   som   för\r\nnärvarande  pågår innan utskottet eventuellt uttalar\r\nsig   i  kvalitetsfrågor   som   rör   barnomsorgen.\r\nUtskottet  vill  också  peka  på  att  regeringen  i\r\nbudgetpropositionen  för  2003 informerar om att man\r\nkommer att ta initiativ till  att  en skyldighet att\r\nupprätta   kvalitetsredovisning  införs   även   för\r\nförskoleverksamhet  och skolbarnsomsorgen. Utskottet\r\nvill  också  erinra  om   den   överenskommelse  som\r\nföreligger mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet som innebär att  barngrupperna inom\r\nbarnomsorgen   skall   minska.   Avsikten   är   att\r\nkvaliteten på verksamheten därmed skall öka.\r\n\r\nUtskottet  erinrar  om  att det i 2  a  kap.  3  §\r\nskollagen      föreskrivs      att     det      inom\r\nförskoleverksamheten skall finnas personal med sådan\r\nutbildning  eller erfarenhet att  barnens  behov  av\r\nomsorg  och  en   god   pedagogisk   verksamhet  kan\r\ntillgodoses.  Utskottet  framhåller vidare  att  det\r\nankommer på kommunen att organisera verksamheten och\r\nanskaffa den kompetens som  behövs  för  att målen i\r\nläroplanen  skall  kunna nås. Utskottet utgår  ifrån\r\natt kommunerna satsar  på  välutbildad  personal för\r\natt garantera hög professionalitet.\r\nNär det gäller målformuleringarna i läroplanen för\r\nförskolan  (Lpfö  98)  har  liknande motionsyrkanden\r\nbehandlats senast i betänkandet  Skolan,  m.m. (bet.\r\n2001/02:UbU10). Utskottet menade då att avsikten med\r\nmål  att  uppnå  när det gäller skolan är att  målen\r\nskall kunna utvärderas  och inga betyg eller omdömen\r\nskall utfärdas. Läroplanen  skall  enligt utskottets\r\nmening  innehålla  en typ av mål, nämligen  mål  att\r\nsträva mot för det enskilda  barnets  utveckling och\r\nlärande. När det slutligen gäller regleringen  av de\r\nolika   barnomsorgsformerna   har  Skollagskommittén\r\nbehandlat  denna  fråga  och  utskottet   menar  att\r\nregeringens beredning av förslagen bör avvaktas.\r\n\r\nFlexibelt utbildningssystem\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att   motionsyrkandena\r\navseende   förändringar   i   gymnasieskolan,\r\nförkunskaper till nationella program samt det\r\nindividuella programmet avslås.\r\nJämför reservationerna 30 (m),  31  (fp),  32\r\n(m, fp, kd, c), 33 (fp), 34 (kd) och 35 (c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen anser att eleverna måste ges den  tid  de\r\nbehöver  för att nå skolans mål. Beslut om särskilda\r\nstödinsatser  i grundskolan och gymnasieskolan måste\r\ngrundas   på   en   individuell    helhetsbedömning.\r\nGymnasieskolan måste förnyas så att  elever  i behov\r\nav   stöd   skall   kunna   få  det  inom  ordinarie\r\ngymnasieprogram. Elever som saknar  behörighet  till\r\ngymnasieskolans nationella program bör i första hand\r\nerbjudas  en  individuellt  upplagd  studieplan inom\r\nramen  för  det gymnasieprogram de valt.  Regeringen\r\nmenar att flera  kan  stimuleras att delta i lärande\r\ngenom att man underlättar övergångar, ökar samverkan\r\nsamt ökar flexibiliteten  inom  utbildningssystemet.\r\nNär  det  gäller  grundskolan  ger  läroplanen   och\r\nkursplanerna  enligt  regeringens uppfattning lärare\r\noch skolledning stor frihet  att  planera  och lägga\r\nupp  undervisningen  för  eleverna  så  att  de  får\r\nmöjlighet    att   nå   målen   i   läroplanen   och\r\nkursplanerna.  Avsikten  med  denna frihet är att ge\r\nmaximala möjligheter till måluppfyllelse  för  varje\r\nelev.  I  vissa  fall  betyder detta att en elev kan\r\nbehöva ytterligare ett år i grundskolan. Varje elevs\r\nbehov måste uppmärksammas  och  så långt som möjligt\r\nmötas  med individuella lösningar  och  varje  elevs\r\nindividuella  situation  ligga  till  grund  för  de\r\nbeslut  som  fattas om stöd för eleven. Andra elever\r\nkan gå snabbare  fram  i  sin inlärning. Alla elever\r\nhar  rätt  att  få  stöd och stimulans  för  maximal\r\nkunskapsutveckling.   Målen    i    läroplanen   och\r\nkursplanerna är så utformade att det  knappast finns\r\nnågon    gräns    för   en   elevs   lärande   under\r\ngrundskoletiden. Mål att sträva mot innebär att alla\r\nelever skall få arbeta med intressanta uppgifter och\r\nstimulerande utmaningar.\r\n\r\nNär det gäller kärnkunskaper i gymnasieskolan slår\r\nregeringen  fast att  syftet  med  gymnasiereformen,\r\nnämligen att  skapa  en  likvärdig gymnasieskola för\r\nalla, ligger fast. Regeringen  ser därför allvarligt\r\npå  att  resultaten  i kärnämnena varierar  kraftigt\r\nmellan  gymnasieskolans  olika  program.  Regeringen\r\navvisar alla  tankar på att sänka kunskapskraven och\r\natt  utsortera vissa  elever  till  utbildningsvägar\r\nutan kärnämnen.  Kärnämnena är en kunskapsbas som är\r\nnödvändig för att  alla individer skall kunna ta del\r\nav   den   fortsatta   och   ständiga   höjning   av\r\nkompetenskraven  som  företag   eller  arbetsplatser\r\nmåste göra för att inte halka efter  i utvecklingen.\r\nRegeringen avvisar med bestämdhet alla tankar på att\r\nsänka kunskapskraven och att utsortera  vissa elever\r\ntill utbildningsvägar utan kärnämnen.\r\nRegeringen  menar  att  det  förhållandet att  det\r\nindividuella  programmet på gymnasieskolan  omfattar\r\nnästan  15  %  av   gymnasieskolans  förstaårselever\r\naktualiserar   frågan   hur   gymnasieskolan   skall\r\nutformas   för   att  bättre  möta   eleverna   från\r\ngrundskolan. Regeringen  understryker  vikten  av en\r\nkoppling  mellan det individuella programmet och  de\r\nnationella programmen. Avsikten med det individuella\r\nprogrammet  och behörighetskraven har inte varit att\r\neleverna  skall  hindras  från  att  ta  del  av  de\r\nnationella  programmens  kursutbud. Regeringen menar\r\natt   det   finns  behov  av  systemförändringar   i\r\ngymnasieskolan.   Behörighetskraven   skall   enligt\r\nregeringen  ligga  fast,  men  de  bör i första hand\r\nanvändas  som  utgångspunkt  för  vad  som   behöver\r\nkompletteras  och  inte  användas  för att utestänga\r\nelever från kurser som de egentligen  har  kapacitet\r\natt  klara.  Har  eleven  en intresseinriktning  men\r\nsaknar   godkänt   i  något  eller   några   av   de\r\nbehörighetsgivande   ämnena,    bör    skolan    med\r\nutgångspunkt   i  elevens  skriftliga  omdömen  från\r\ngrundskolan göra  en  helhetsbedömning  och i dialog\r\nmed eleven lägga upp en individuell studieplan  inom\r\nramen för den sökta studievägen. I praktiken innebär\r\ndetta  att det individuella programmet kan avskaffas\r\ni   sin   nuvarande    form.    Detta   kräver   att\r\ngymnasieskolans reguljära utbildningsvägar  i större\r\nutsträckning     utvecklar     ett    elevorienterat\r\nförhållnings-  och  arbetssätt.  För  vissa  grupper\r\nkommer  det  dock  även  i  framtiden  att   behövas\r\nsärskilda  individuella  insatser. Gymnasiekommittén\r\n2000  skall  redovisa  sina förslag  senast  den  16\r\ndecember 2002. Efter sedvanlig beredning, beslut och\r\nförberedelse    för    en    ny   organisation    av\r\ngymnasieskolan torde förändringarna  kunna komma att\r\ninföras   år  2005  eller  2006.  Regeringen   anser\r\nemellertid   att   frågan   om   rätten   att  följa\r\nundervisningen  på ett nationellt program, samtidigt\r\nsom bristerna i behörighetsavseende  avhjälps, är så\r\ncentral   att   åtgärder  måste  vidtas  redan   nu.\r\nRegeringen avser därför att återkomma till riksdagen\r\nmed lagförslag i denna fråga.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna menar  i motion 2001/02:Ub27 i denna del\r\natt  det  finns  anledning   till   förändringar   i\r\ngymnasieskolan  då  gymnasieskolan brottas med många\r\nproblem; många elever hoppar av eller misslyckas med\r\nsina studier. Orsakerna till att eleverna misslyckas\r\när enligt Moderaterna  bl.a. att många elever saknar\r\ntillräckliga förkunskaper  för  att  bli antagna vid\r\nett  nationellt  program medan andra börjar  på  ett\r\nnationellt program  men  inte  klarar  studietakten.\r\nModeraterna menar att problemen borde lösas  redan i\r\ngrundskolan.  För  de elever där det ändå inte varit\r\nmöjligt krävs särskilda insatser. Att som regeringen\r\nförutsätta   att   de   inom    ramen   för   övriga\r\nstudieprogram på gymnasiet skall  kunna  få det stöd\r\noch  den  komplettering  de  behöver är naivt  eller\r\ncyniskt.    Moderaterna   anser   också    att    en\r\ngymnasieexamen   bör   införas.   En   sådan   skall\r\nförutsätta kunskaper och förmåga som alla elever med\r\ngediget  studiearbete  skall  ha rimliga möjligheter\r\natt  kunna  nå.  En obligatorisk gymnasieexamination\r\nkan   enligt   Moderaterna     bidra   till   bättre\r\nstudieresultat  samt till  nationella  och  rättvisa\r\nkunskapsjämförelser.\r\n\r\nFolkpartiet menar  i motion 2001/02:Ub30 yrkande 1\r\natt skolstarten kan variera  utifrån barnens mognad.\r\nDet  skall  inte  vara  tiden utan  målen  som  styr\r\nskolgången. Om en elev når  grundskolans  mål  skall\r\nhan  eller hon kunna gå över till gymnasiet även  om\r\ndet inte  har  gått  nio  år,  och eleven skall även\r\nkunna  ges  ett extra år om föräldrarna  och  skolan\r\nbedömer att det  är  det bästa för hans eller hennes\r\nutveckling. Folkpartiet  menar också att det i högre\r\nutsträckning  än  i  dag  skall   vara  möjligt  att\r\norganisera undervisningen så att varje elev kan läsa\r\ni en takt som passar hans eller hennes  individuella\r\nförutsättningar.   Vidare  skall  möjligheten   till\r\nsärskild   kurs   återinföras   i   engelska   och\r\nmatematik.  Folkpartiet  menar  vidare  i  motionen,\r\nyrkande 5, att gymnasiebetygen vid antagningen skall\r\nviktas efter  vilken  betydelse de har för den sökta\r\nhögskoleutbildningen. De  elever  som  väljer  språk\r\nborde uppmuntras genom att språkämnena viktas tyngre\r\nvid antagningen till högskolan.\r\nFolkpartiet    anser   att   förkunskaperna   till\r\ngymnasieskolans nationella  program  bör  bibehållas\r\n(mot.   2001/02:Ub30   yrkande   3)   och   att  det\r\nindividuella  programmet  bör  läggas  ned  och dess\r\nresurser  föras  över  till grundskolan. Grundskolan\r\nmåste  ha  det  fulla  ansvaret   för  att  bibringa\r\neleverna baskunskaperna. I motionerna  2002/03:Ub229\r\nyrkande   3   och   2002/03:Ub244  yrkande  1  yrkar\r\nFolkpartiet, förutom att det individuella programmet\r\nskall  läggas  ned, att  godkända  betyg  i  svenska\r\n(svenska som andraspråk),  engelska  eller matematik\r\nskall   vara   standardkrav  för  att  få  börja   i\r\ngymnasieskolan.   Grundskolan  måste  ha  det  fulla\r\nansvaret  för  att  eleverna   får   baskunskaperna.\r\nGrundskolan  måste  också  bli mer flexibel  och  ge\r\nvarje elev den tid hon eller  han behöver för att nå\r\nmålen. Skollagen bör skärpas i detta avseende så att\r\nalla elever som inte har nått målen uttryckligen har\r\nrätt  till  undervisning  i grundskolans  regi  även\r\nefter  skolpliktens  upphörande.  Folkpartiet  anser\r\nockså att resurserna för det individuella programmet\r\nbör föras över till grundskolan  men  att elever med\r\nsvårigheter  skall  ges  stöd också i gymnasieskolan\r\n(mot. 2002/03:Ub244 yrkande 4). Gymnasieskolan skall\r\näven i framtiden ges resurser  och  möjligheter  att\r\nhjälpa  elever  med  inlärningssvårigheter.  Bara  i\r\nspeciella   fall,  t.ex.  för  elever  med  utländsk\r\nbakgrund som  inte  tidigare undervisats i engelska,\r\nskall  det  vara möjligt  att  anordna  en  anpassad\r\ngymnasieutbildning (mot. 2002/03:Ub244 yrkande 2).\r\nKristdemokraterna   menar  i  motion  2001/02:Ub28\r\nyrkande 5 att ett godkänt  betyg  är  nödvändigt för\r\natt  klara  gymnasiestudierna.  Att låta alla  börja\r\nnationella  program kommer enbart  att  innebära  en\r\nutslagning av  de elever som ligger efter redan från\r\nbörjan. I motion 2002/03:Ub444 yrkande 11 framhåller\r\nKristdemokraterna   att  de  är  positiva  till  att\r\nkommunerna   fått   möjlighet   att   utveckla   det\r\nindividuella  programmet  efter  hur  situationen  i\r\nkommunen ser ut.  Man menar dock att eftersom det är\r\nen  stor  andel  av  eleverna   som   går   på   det\r\nindividuella   programmet   är   det   viktigt   att\r\nkvaliteten på programmet ses över.\r\nCenterpartiet  anser i motion 2001/02:Ub24 yrkande\r\n2 att förkunskapskraven  till  gymnasiet  bör finnas\r\nkvar.  Att  ta  bort  förkunskapskraven  innebär  en\r\nsänkning   av   ambitionsnivån.   I   stället  skall\r\ngrundskolans problem lösas inom grundskolan och inte\r\nlastas över på gymnasieskolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena  i huvudsak med hänvisning till att\r\nfrågan om en ny gymnasieskola  är  under  utredning.\r\nGymnasiekommitténs   betänkande   Åtta   vägar  till\r\nkunskap  behandlar  flertalet  av  förslagen  i   de\r\nmotionsyrkanden  som  refereras ovan. Utskottet vill\r\ninstämma i de principer  som regeringen har framfört\r\ni  utvecklingsplanen.  En  sådan   princip   är  att\r\neleverna  måste  kunna  få  stöd i sina studier inom\r\nordinarie gymnasieprogram. En annan sådan princip är\r\natt  behörighetskraven  till  gymnasieskolan   skall\r\nligga  fast, men att elever skall kunna erbjudas  en\r\nindividuell  studieplan för att inhämta de kunskaper\r\nhan eller hon saknar. Utskottet menar dock samtidigt\r\natt det självfallet  är  viktigt  att  de elever som\r\nbehöver  extra  stöd  redan i grundskolan också  får\r\ndet.  Det  är grundskolans  skyldighet  att  erbjuda\r\neleverna stöd så att de kan uppnå kunskapsmålen.\r\n\r\nUtskottet  vill  också  peka  på  det  förslag som\r\narbetats fram inom Utbildningsdepartementet  och som\r\nbehandlar   rätten   för   alla   elever  att  följa\r\nundervisningen  på  nationella  program.   Förslaget\r\nbereds för närvarande inom departementet.\r\nUtskottet  vill,  liksom  tidigare  i betänkandet,\r\nunderstryka  att  alla  elever  inte  når målen  för\r\nskolan  samtidigt  och på samma sätt. Undervisningen\r\nskall anpassas till  varje elevs förutsättningar och\r\nbehov, något som framgår både av skollagen (1 kap. 2\r\n§) och läroplanen (Lpo 94). En del elever kan behöva\r\nextra tid i grundskolan,  vilket  är  möjligt enligt\r\ngällande  bestämmelser  (4  kap. 10 § skollagen).  I\r\nskollagen  anges  som  huvudregel   att  skolplikten\r\nupphör  vid  utgången av vårterminen det  kalenderår\r\neleven fyller  16  år  (3 kap. 10 § första stycket).\r\nSkolplikten kan dock upphöra  dessförinnan om eleven\r\ntillfredsställande  slutfört  högsta   årskursen   i\r\ngrundskolan eller visat sig ha motsvarande kunskaper\r\nvid  en särskild prövning. I fråga om elever som når\r\nmålen   snabbare  än  andra  elever  vill  utskottet\r\nframhålla  att  målen att sträva mot i läroplanen är\r\nutformade så att  det  finns utrymme för alla elever\r\natt utvecklas inom grundskolans ramar.\r\n\r\nSamverkan mellan utbildning och\r\narbetsliv\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkandena  angående  samverkan  mellan\r\nutbildning och arbetsliv.\r\nJämför reservationerna 36 (m), 37 (fp) och 38\r\n(kd).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  anser  att  alla elever i gymnasieskolan\r\nbör  få  insikt i arbetslivets  förutsättningar  och\r\nuppgifter  genom  egna  erfarenheter.  Kvaliteten  i\r\nyrkesutbildningen   bör  stärkas  genom  att  dagens\r\narbetsplatsförlagda utbildning  (APU) utvecklas till\r\nett  mer  organiserat  lärande i arbetslivet  (LIA).\r\nUtlandsförlagda praktik-  och utbildningsinslag inom\r\ngymnasieskolan    bör    stimuleras,     och     nya\r\nsamarbetsformer med arbetslivet behöver utvecklas.\r\n\r\nRegeringen framhåller vidare att den grundläggande\r\nyrkesutbildningen  på gymnasial nivå tillsammans med\r\nhögskolan och annan eftergymnasial utbildning bidrar\r\ntill  att trygga näringslivets  och  den  offentliga\r\nsektorns  rekrytering  av  arbetskraft och att uppnå\r\nett  konkurrenskraftigt svenskt  näringsliv.  Vidare\r\nmenar   man  att  yrkesutbildningen  måste  bli  ett\r\nviktigt utvecklingsområde  vid  genomförandet av den\r\nnya   gymnasieskola   som   kommer  att   följa   av\r\nGymnasiekommitténs  förslag.  Det   handlar  om  att\r\nförstärka  och förnya utbildningen i kärnämnen,  men\r\näven att vara  så  nära  arbetslivets utveckling att\r\nman ständigt kan aktualisera och förnya innehållet i\r\nkaraktärsämnena  så  att de  motsvarar  det  moderna\r\narbetslivets behov och krav.\r\nRegeringen  anser  också   att  en  bestämmelse  i\r\nskollagen bör införas som anger att gymnasieskolorna\r\nskall  samverka  med  det  omgivande  samhället  och\r\ninformera om sin verksamhet.\r\nRegeringen informerar vidare  om att man avser att\r\nta       initiativ       till       en      särskild\r\nyrkesutbildningsdelegation    med   personer    från\r\nnäringsliv,  fackliga organisationer  och  offentlig\r\nverksamhet.  Delegationen   skall   tillsammans  med\r\nberörda myndigheter ansvara för att finna nya former\r\nför       samverkan      mellan      gymnasieskolans\r\nyrkesutbildningar   och   arbetslivet.  Delegationen\r\nskall    identifiera    ett    antal     strategiska\r\nutvecklingsområden som påtagligt kan bidra  till att\r\nde    närmaste    åren   höja   yrkesutbildningarnas\r\npopularitet och kvalitet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna menar i  motion 2001/02:Ub27 i denna del\r\natt skolan måste öppna  sig  mer  för  samarbete och\r\nkontakter   med   andra   verksamheter,  inte  minst\r\narbetslivet.   En  modern  och   verklighetsanpassad\r\nutbildning  kräver  dock  konkret  samverkan  i  det\r\ndagliga   arbetet    och   frimodighet   för   olika\r\nsamverkansformer   och   åstadkoms    inte    enligt\r\nModeraterna  genom  delegationer.  Moderaterna  vill\r\nockså   ta   bort   hindren   för   undervisning  på\r\nentreprenad. Om det främjar undervisningen  bör alla\r\nämnen kunna läggas ut på entreprenad.\r\n\r\nFolkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande  2\r\natt  elever  skall  kunna  få  en  mer specialiserad\r\nyrkesutbildning av god kvalitet. Gymnasieskolan  har\r\nenligt Folkpartiet blivit för teoretisk och fungerar\r\nsom  en  utslagningsmaskin  för  fyra av tio elever.\r\nVissa  kärnämnen  skall  alla  läsa,  men  de  skall\r\nvariera  med  programmets  inriktning.  De   som  är\r\nintresserade  av  hantverksyrken  skall kunna gå  en\r\nlärlingsutbildning där en stor del  av  utbildningen\r\nförläggs  till arbetsplatsen. Lärlingsutbildningarna\r\nskall    utvecklas     i    nära    samarbete    med\r\nbranschorganisationerna. Elever som vill direkt till\r\nhögskolan skall kunna gå  studieförberedande program\r\ndär de får fördjupa sig ordentligt  i  de  ämnen  de\r\nväljer.\r\nKristdemokraterna   pekar  i  motion  2001/02:Ub28\r\nyrkande  6  på  att  man  under   längre   tid   har\r\nunderstrukit vikten av arbetsplatsförlagd utbildning\r\ni  gymnasieskolan.  I  regeringens skrivelse omnämns\r\ndock inte det problem som många skolor har att ordna\r\narbetsplatser  som  kan  ta   emot  eleverna.  Många\r\nföretag saknar möjligheter att  helt utan ersättning\r\nta  emot  praktikanter från gymnasieskolan.  Det  är\r\nmånga   elever    som    inte    får    så    mycket\r\narbetsplatsförlagd    utbildning    som   kursplanen\r\nföreskriver,  och  detta  måste  lösas  innan  denna\r\nutbildning ökar ytterligare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena  med  hänvisning  till  att  en  ny\r\ngymnasieskola är under beredning. Gymnasiekommitténs\r\nbetänkande   Åtta   vägar   till  kunskap  behandlar\r\nflertalet  av  förslagen  i  de motionsyrkanden  som\r\nrefereras ovan. Frågan om entreprenad har behandlats\r\nav  Skollagskommittén  i  betänkandet   Skollag  för\r\nkvalitet    och    likvärdighet.   Utskottet   delar\r\nregeringens uppfattning  i  utvecklingsplanen att en\r\nytterligare   utveckling  av  yrkesutbildningen   på\r\ngymnasial  nivå   är   nödvändig.   Undervisning   i\r\narbetslivet  utgör  en  viktig del i gymnasieskolans\r\nyrkesutbildningar. Utskottet  välkomnar  regeringens\r\ninitiativ  att  skapa  en yrkesutbildningsdelegation\r\nsom stöd för att utveckla  nya  samarbetsformer  med\r\narbetslivet.\r\n\r\n\r\nEftergymnasiala yrkesutbildningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena  angående   yrkesskola   och\r\nkvalificerad yrkesutbildning.\r\nJämför  reservationerna  39 (fp), 40 (kd) och\r\n41 (kd).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  anser  att  rekryteringen   till   olika\r\neftergymnasiala   yrkesutbildningar   måste  öka  om\r\nSverige    skall   fortsätta   att   utvecklas   som\r\nkunskapsnation.          Den         eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningen  är  en  väsentlig   del   i   det\r\nlivslånga  lärandet.  Regeringens mål är att 50 % av\r\nen årskull skall ha börjat  studera på högskolan vid\r\n25 års ålder. För dem som av  olika  skäl  dock inte\r\nser   längre   högskolestudier  som  ett  omedelbart\r\nalternativ     skall      andra      eftergymnasiala\r\nutbildningsmöjligheter finnas.\r\n\r\nRegeringen  pekar  på  det  värdefulla i  att  den\r\nkvalificerade yrkesutbildningen  (KY) blivit en egen\r\nutbildningsform.     Mångfalden     av    anordnare,\r\nflexibiliteten   och  den  starka  kopplingen   till\r\narbetslivet  är  utmärkande   för   KY.  Utbudet  av\r\nutbildningar  liksom  innehållet  i  dem   styrs  av\r\narbetslivets   uttalade   behov   och   dess  aktiva\r\ndeltagande    vid   utformning,   finansiering   och\r\ngenomförande. Av  dem som gått en KY har 85 % arbete\r\neller eget företag  inom sex månader och ytterligare\r\n10 % studerar.\r\nRegeringen   avser   vidare    att    inrätta   en\r\nyrkeshögskoleexamen. En sådan examen ger universitet\r\noch   högskolor   nya   möjligheter  att  inom  sina\r\nbefintliga   ramar   vidareutveckla    utbudet    av\r\nyrkesutbildning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  anser  i motion 2001/02:Ub30 yrkande 15\r\natt statusen hos den kvalificerade yrkesutbildningen\r\nbör höjas och menar att  en  högre  yrkesskola borde\r\ninrättas. Vid dessa yrkeshögskolor skulle  det  vara\r\nmöjligt  att  skaffa  sig en gedigen yrkesutbildning\r\nsom  inte  har  en direkt  koppling  till  akademisk\r\nforskning.   Detta    är   enligt   Folkpartiet   en\r\nutbildningsform  som  både  näringslivet  och  många\r\nstuderande efterfrågar.\r\n\r\nKristdemokraterna  menar   i  motion  2001/02:Ub28\r\nyrkande 7 att hela utbildningssystemet  blir alltmer\r\nteoretiserat och anser att de praktiska ämnena måste\r\nfå   ett   större   utrymme   i  skolan,  ända  från\r\ngrundskolan upp till högskolan. Många elever har ett\r\nstort praktiskt intresse, och det bör stimuleras och\r\ninte hämmas i skolan. En yrkeshögskola  bör inrättas\r\nsom  är parallell med den akademiska högskolan.  Här\r\nskall  alla  olika  utbildningsvägar inrymmas. På så\r\nsätt skapas kvalificerade  utbildningsvägar för alla\r\nungdomar. Yrkeshögskolan blir  en  naturlig följd på\r\ngymnasieskolans yrkesinriktade program  och kan lösa\r\nrekryteringsproblemen  för  de många bristyrken  som\r\nfinns i dag.\r\nI  motion  2001/02:Ub29  yrkande   2   (fp)  pekar\r\nmotionären  på  att det finns kommuner som förberett\r\nutbildningar      inom       den       kvalificerade\r\nyrkesutbildningen men sedan tvingats skjuta  upp dem\r\nutan  besked  om  när  kursen kan starta. Motionären\r\nmenar att detta kan bero  på det för snålt tilltagna\r\nelevplatsutrymmet   men   också    på    en   tydlig\r\nfavorisering av storstadsområdena. Motionären  begär\r\nett  tillkännagivande  om  att  en  utredning säkrar\r\nmöjligheterna för beredda kommuner som  planerat KY-\r\nutbildningen  att  denna  kan  fullföljas  och   ges\r\nutrymme i det regionala utbildningsutbudet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.    Utskottet    menar    att   den\r\nkvalificerade   yrkesutbildning  som  infördes  2002\r\nfungerar väl och  uppvisar  goda resultat. Det finns\r\nenligt utskottets uppfattning  ingen  anledning  att\r\ninföra  någon  annan  form  för  den eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningen.         Den         kvalificerade\r\nyrkesutbildningen  är  fortfarande under uppbyggnad,\r\noch regeringen gör bedömningen  i  budgetbetänkandet\r\nför  2003  (bet. 2002/03:UbU1) att nya  utbildningar\r\nkommer att kunna  startas  under  2003.  Det är dock\r\nviktigt att utbildningen håller en hög kvalitet  och\r\natt  endast  utbildningar  godkänns som uppfyller de\r\nkrav   som   skall   ställas   på  en   kvalificerad\r\nutbildning. En ansökan om att starta  en  utbildning\r\nkan  således  inte  beviljas utan noggrann prövning.\r\nUtskottet   vill   också    erinra    om    att   en\r\nyrkeshögskoleexamen införs från den 1 mars 2003 (SFS\r\n1993:100, ändrad 2002:1107).\r\n\r\n\r\nLäraren i arbetet för kvalitet och\r\nmåluppfyllelse\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nyrkandena  avseende  metoder   för   att  öka\r\ntillgången på lärare.\r\nJämför reservationerna 42 (m), 43 (fp) och 44\r\n(c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nRegeringen  framhåller  att  utbildade, kunniga  och\r\nengagerade  lärare  är  en  förutsättning   för  bra\r\nundervisning  och övrig verksamhet i skolan och  för\r\natt  utbildningsmålen   skall   kunna  förverkligas.\r\nLärarnas  insatser  är  avgörande för  kvaliteten  i\r\nskolan och för skolans utveckling. Lärarutbildningen\r\när   viktig   och   ett  uttryck   för   regeringens\r\nmålsättning  att  alla   lärare   skall  ha  en  bra\r\ngrundläggande  utbildning  och  vara  behöriga  till\r\nläraryrket.  Den  nya lärarutbildningen ger  en  god\r\nämnesmässig  och  tematisk   kompetens,   didaktiska\r\nkunskaper samt möjlighet att utnyttja forskning  och\r\nandra  utvecklingsinsatser  i  lärarutbildningen och\r\nför  de  verksamma lärarna. Ett syfte  med  den  nya\r\nlärarutbildningen är också att stimulera nya grupper\r\natt söka sig  till  läraryrket genom att utnyttja de\r\nvalmöjligheter  och den  flexibilitet  som  finns  i\r\nsystemet.  Olika  vägar  prövas  för  att  rekrytera\r\nlärare till områden  där  det  råder särskild brist.\r\nRegeringen pekar också på att genom  beslutet  om de\r\nsärskilda  lärarutbildningarna  (SÄL)  får ett stort\r\nantal   lärare   möjlighet   att   komplettera   sin\r\nutbildning  och  erhålla en fullständig lärarexamen.\r\nSÄL-utbildningarna  vänder  sig  till både obehöriga\r\nlärare som är verksamma i skolan och  till  personer\r\nfrån  andra arbetsmarknadssektorer, som har studerat\r\npå högskolan  och är intresserade av att komplettera\r\nsin utbildning till lärarexamen.\r\n\r\nRegeringen anser  att  lärarna  måste få möjlighet\r\ntill kontinuerlig, professionell kompetensutveckling\r\noch  att  pröva  nya  arbetssätt  och  arbetsformer.\r\nLärare   måste   få   utvecklas   genom   att  växla\r\narbetsuppgifter,   avancera   och  byta  inriktning.\r\nRegeringen     informerar     om     arbetet     med\r\nskolutvärderingsprojektet Attraktiv skola  som sedan\r\n1998  drivs av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund,\r\nSvenska   Kommunförbundet,  Utbildningsdepartementet\r\noch Skolverket  i  samverkan.  Ett  viktigt  mål för\r\nprojektet   är   att  utveckla  karriärtjänster  för\r\nlärare. Regeringen anser dock att det finns behov av\r\natt    ytterligare   främja    möjligheterna    till\r\nkarriärutveckling för lärare.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  menar i motion 2001/02:Ub27 i denna del\r\natt det för att  göra  läraryrket attraktivt och för\r\natt klara tillgången på  duktiga  lärare  behövs ett\r\nnytt  tänkande  i  den  offentliga  skolmiljön.  Det\r\nbehövs  en  bättre arbetsmiljö, stimulerande  chefer\r\noch plats för  idéer  och kreativitet. Lönefrågor är\r\nviktiga men trivsel och  möjlighet  till utveckling,\r\nbåde inom kollegiet och gentemot eleverna, är nog så\r\nviktigt. Det gäller också enligt Moderaterna  att ta\r\nvara  på  de  lärare  som  finns,  att ta hand om de\r\nnyutexaminerade, att finna nya vägar  till kompetent\r\npersonal, om lärarbehovet skall klaras.  Ett  sådant\r\nsätt  är  att  lägga ut undervisning på entreprenad.\r\nModeraterna menar  att  reglerna för såväl kommunala\r\nskolor  som  fristående  måste   ge  skolorna  ökade\r\nmöjligheter    att    använda   specifik   kompetens\r\nexempelvis genom undervisning  på  entreprenad.  Det\r\npedagogiska ledningsansvaret är dock alltid skolans.\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion 2001/02:Ub30 yrkande 10\r\natt  läraryrket  har  tillåtits  sjunka alldeles för\r\nmycket  i  status under de senaste decennierna.  För\r\natt höja läraryrkets  attraktionskraft och status är\r\ndet  nödvändigt  att  vidta   åtgärder,  såsom  fler\r\nkarriärvägar,   högre   löner,   utvecklings-    och\r\nfortbildningsmöjligheter,    fler    lektorat    och\r\ninförandet av en lärarlegitimation.\r\nCenterpartiet   vill   i   enlighet   med   motion\r\n2001/02:Ub24  yrkande  1  i denna del se fler lärare\r\noch andra vuxna i skolan. Man  menar  att resurserna\r\nmåste öka liksom lärarnas inflytande. Lärarna  skall\r\nvara  med  och  bestämma hur resurser skall fördelas\r\noch hur arbetstiden  skall  utnyttjas.  Vidare menar\r\nCenterpartiet  att det bör inrättas bättre  karriär-\r\noch     utvecklingsmöjligheter      samt     införas\r\nlärarcertifikat. I motion 2002/03:Ub336  yrkande 1 i\r\ndenna  del  anser  Centerpartiet att regeringen  bör\r\nåterkomma till riksdagen  med  ett  förslag  om  hur\r\nregeringen vill komma till rätta med lärarbristen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena. Utskottet delar den uppfattning om\r\nlärarnas stora  betydelse  som kommer till uttryck i\r\nutvecklingsplanen  såsom att  lärarnas  insatser  är\r\navgörande för kvaliteten  i  skolan  och för skolans\r\nutveckling.   När   det   gäller  behovet  av   fler\r\nvälutbildade  lärare  noterar  utskottet  att  olika\r\nåtgärder för att förbättra tillgången har vidtagits.\r\nUtskottet  vill  också  framhålla  de  insatser  som\r\ngjorts för att öka antalet  lärare,  dels  genom den\r\nnya   lärarutbildningen,  dels  genom  de  särskilda\r\nsatsningar   som   också   omnämns   i   regeringens\r\nutvecklingsplan.  Självfallet  är  det  viktigt  att\r\nförhållandena för de lärare som nu verkar  i  skolan\r\nförbättras.   Utskottet   noterar   även   här   att\r\nregeringen i utvecklingsplanen presenterar ett antal\r\nåtgärder  såsom  möjlighet  till kompetensutveckling\r\noch nya arbetssätt. Det är också  viktigt med en god\r\narbetsmiljö och en hög status för yrket. Det är dock\r\nhuvudmannens uppgift att ansvara för  dessa  frågor.\r\nVidare har skolledaren ett ansvar för organiseringen\r\nav arbetet.\r\n\r\nVad  gäller  entreprenad  har Skollagskommittén  i\r\nbetänkandet  Skollag för kvalitet  och  likvärdighet\r\nföreslagit att  denna fråga skall bli föremål för en\r\nsärskild utredning.  Utskottet menar att regeringens\r\nberedning av förslaget bör avvaktas.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1)  m\r\n\r\nav  Gunilla  Carlsson  i  Tyresö (m) och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2002/03:Ub203 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub281,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 5 samt\r\n2002/03:Sf332 yrkande 10\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub28 yrkande 1,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub203 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2 samt\r\n2002/03:Sf226 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör oss  moderater  är alla barns och ungdomars rätt\r\ntill en god utbildning  utgångspunkten. Rapporter om\r\nbrister  i  den  svenska  skolan  visar  att  dagens\r\nskolpolitik inte erbjuder vad  som  utlovas. Tvärtom\r\ngår  utvecklingen  i  flera avseenden åt  fel  håll.\r\nVerkligheten visar att  fler  och fler elever lämnar\r\nden   obligatoriska   skolan   utan   de   kunskaper\r\nutbildningen borde ha gett. Andelen elever  som  går\r\nut  grundskolan  utan  betyg i ett eller flera ämnen\r\nhar ökat till 25,7 % 2001  från  24,3 % 2000, 22,7 %\r\n1999 och 20,4 % 1998. Men det är inte  bara  när det\r\ngäller kunskapsmålen problemen har förvärrats. Många\r\nbarn  och  ungdomar  mår dåligt i skolan. Var tredje\r\nelev uppgav år 2000 att  de  var  stressade. 14 % av\r\neleverna uppger att mobbning är ett problem på deras\r\nskola.   4   %   upplevde  sig  mobbade.  1997   var\r\nmotsvarande siffra 2 %. Moderaterna menar att skolan\r\ni Sverige befinner  sig  i  kris.  Allt färre elever\r\nklarar grundskolans krav. Det leder  i  sin tur till\r\natt  färre  elever  börjar och fullföljer gymnasiets\r\nnationella  program. Moderaterna  menar  att  mycket\r\ntalar för att  skolans  monopolistiska organisation,\r\nsom främst tar sig uttryck i bristande valfrihet, en\r\ntilltagande kravlöshet och  stark politisk styrning,\r\när grunden till flera av problemen. Moderaterna vill\r\nutveckla  skolan  till en skola  för  individen  där\r\nvarje elevs förutsättningar, anlag och intressen tas\r\ntill vara. Alla skolor skall vara fria självständiga\r\nskolor där skattepengarna  går  från  staten  direkt\r\ntill den skola eleverna väljer.\r\n\r\nModeraterna  menar att alla barn har rätt till  en\r\nlikvärdig utbildning  av hög kvalitet och framhåller\r\natt en skola som inte erkänner  att  elever är olika\r\noch  behöver  olika  stöd  och  stimulans  blir   en\r\nutslagningsskola  där  bara de starkaste klarar sig.\r\nModeraterna pekar på att  det  för  att  varje  elev\r\nskall  kunna  nå  målen för grundskolan krävs större\r\nöppenhet   för   nya   lösningar,    modeller    och\r\npedagogiker.  Det kräver att den enskilde eleven med\r\nsina speciella  förutsättningar, intressen och behov\r\nrespekteras  och att  hans  eller  hennes  arbete  i\r\nskolan  värderas   så   högt   att  det  följs  upp,\r\nutvärderas  och  får  ligga till grund  för  elevens\r\nfotsatta arbete.\r\nGemenskap förutsätter att alla elever respekteras.\r\nHänsyn till elever som  individer handlar om respekt\r\nför människan och en seriös  vilja att ge var och en\r\nden bästa utbildningen. Moderaterna menar att skolan\r\nskall  och måste bry sig om varje  barns  utveckling\r\nunder hela  skoltiden,  och  skolans  insatser måste\r\nkunna   varieras   så  att  de  passar  varje  barns\r\nspeciella situation  och  utgångspunkt.  Ingen  elev\r\nskall  behöva  lämna  grundskolan  utan erforderliga\r\nbaskunskaper.  Bristande kunskaper ger  konsekvenser\r\nsenare  i livet.  En  individuell  kunskapsrätt  bör\r\ninföras.  Vi  menar också att lärare och skolledning\r\nbör ges frihet  att  forma  skolans  vardag  inom de\r\nramar  som riksdagen slagit fast. Det är lärare  och\r\nskolledare som är experter på att undervisa.\r\nVi vill också understryka att god utbildning är en\r\ncentral  del  i en fungerande välfärdspolitik. Genom\r\ngod utbildning  får  människor  möjlighet  att växa,\r\nutvecklas  och  bli  allt  det de kan bli. Sambandet\r\nmellan låg utbildning och hög  risk för arbetslöshet\r\när tydligt. Tillgång till god utbildning  borde vara\r\nen grundläggande rättighet för alla svenska barn och\r\nungdomar.  Alla  skall erbjudas möjligheten till  en\r\nindividuellt anpassad  utbildning,  rik  på stöd när\r\nman    behöver    extra    hjälp    och    rik    på\r\nutvecklingsmöjligheter  för dem som vill gå snabbare\r\nfram.  Alla skolor måste åter  sätta  kunskaperna  i\r\nfokus   för    verksamheten.   Alltför   länge   har\r\nkunskaperna tvingats förenas med så mycket annat att\r\nde i praktiken hamnat  i bakvattnet. När kunskapsmål\r\nblir det avgörande måste  skolan  också  lära elever\r\natt visa respekt för varandra. Om alla elever  skall\r\nfå tillräckliga kunskaper måste detta också innebära\r\natt kunskapsmålen avgör hur länge eleven skall gå  i\r\ngrundskolan. I stället för att skicka ut elever utan\r\nbetyg  i  ett eller flera ämnen måste grundskolan ha\r\nett åtagande  att  följa eleven till dess att eleven\r\nuppnått målen för skolgången.  Vi  måste därför vara\r\nöppna  för  att  vissa  elever kommer snabbare  fram\r\ngenom grundskolan medan andra  ges  möjlighet att ta\r\nlängre   tid   på  sig.  Skolan  bör  sätta  elevens\r\nkunskaper och utveckling i centrum, inte skoltiden.\r\n\r\n2. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub30 yrkande 8 och\r\n2002/03:Sf226 yrkande 19\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2001/02:Ub28 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub281,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 5 samt\r\n2002/03:Sf332 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMöjligheten   att   välja   skola   är   ett  av  de\r\ngrundläggande    fundamenten    i    den    liberala\r\nskolpolitiken.  Att  förhindra  mångfalden  och  den\r\nenskildes  val  är  att försvara ett synsätt där man\r\nanser att politiker vet  vad  som  är  rätt  för  de\r\nsvenska  medborgarna.  Friskolorna  spelar en viktig\r\nroll   för   att   öka  mångfalden  i  skolsystemet.\r\nFriskolorna har också  en  viktig funktion att fylla\r\nsom alternativ och konkurrenter  till  de  kommunala\r\nskolorna.\r\n\r\nVi vill också peka på att studier visar att skolan\r\ni Sverige brister när det gäller att vara tydlig och\r\nberätta  vilka  krav och förväntningar det finns  på\r\neleverna. Resultatet  blir  att eleverna inte känner\r\nsig delaktiga och saknar kunskap om vad som krävs av\r\ndem.  Vi har en skola där betygen  sätts  sent.  Det\r\ntror vi  i  Folkpartiet  är en viktig anledning till\r\natt det ofta är först år 8 eller 9 som informationen\r\nkommer om att eleverna har  svårt  att  nå målen. Ju\r\nsenare  informationen kommer, desto senare  kan  man\r\nsätta in  det  stöd  som  behövs.  Tydliga  mål  och\r\nutvärderingar,  extra  tid för de elever som behöver\r\ndet samt fokus på svenska,  matematik  och  engelska\r\nkan skapa en skola där alla kan lyckas.\r\n\r\n3. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) \r\nkd\r\n\r\nav  Inger  Davidson  (kd)  och  Torsten Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub28 yrkande 1\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub281,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 5,\r\n2002/03:Sf226 yrkande 19 samt\r\n2002/03:Sf332 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  ha en jämlik skola där alla\r\nelevers  behov uppmärksammas  och  alla  elever  får\r\nmöjlighet   att   utvecklas   efter   sin   förmåga.\r\nSocialdemokraternas   skola  är  dock  ingen  jämlik\r\nskola.  I deras skola skall  alla  elever  lära  sig\r\nsamma saker,  på  lika  lång  tid  och ofta på samma\r\nsätt. Vi tror inte att det vare sig är möjligt eller\r\nlämpligt.  Alla  elever har särskilda  förmågor  och\r\nbrister  och att tvinga  alla  till  samma  resultat\r\ninnebär   att    många    elever    slås    ut.    I\r\nSocialdemokraternas skola blir jämlikhet likriktning\r\noch  den totala integreringen leder till segregation\r\noch  utslagning.   Det   är   inte   en   skola  som\r\nKristdemokraterna kan acceptera.\r\n\r\nKristdemokraterna  vill  framhålla  att det  finns\r\nmånga väl fungerande skolor i Sverige, men också att\r\ndet finns alltför många som inte håller  måttet  och\r\nsom inte ger elever den utbildning de har rätt till.\r\nDetta är oacceptabelt. Varje barn har både rättighet\r\noch   skyldighet   att  ta  del  av  undervisningen.\r\nMålsättningen  är  att  alla  under  grundskoletiden\r\nskall  få  nödvändig livskunskap,  de  grundläggande\r\nkunskaper  som   krävs   för  att  orientera  sig  i\r\nsamhället. Målet uppfylls  tyvärr inte i dag; 25,7 %\r\nav eleverna som slutade grundskolan  våren 2001 hade\r\ndå inte nått målen i ett eller flera ämnen.\r\n\r\n4. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) \r\nc\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del samt\r\n2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2001/02:Ub28 yrkande 1,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub281,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 5,\r\n2002/03:Sf226 yrkande 19 samt\r\n2002/03:Sf332 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  menar  att  den  goda skolan bara kan\r\nformas  lokalt på varje skola. Jag  vill  ge  skolan\r\nförutsättningar  både  i  form  av resurser och ökat\r\nsjälvstyre i skolan där lärare, elever och föräldrar\r\ntar  ansvaret  för  att  skapa  bra lärmiljöer.  Det\r\nförenas  med  höga  krav  på  resultat  och  tydliga\r\nåtgärder  i  de  skolor som inte når  målen.  Skolan\r\nmåste  fokusera  på   sin   huvuduppgift    att  ge\r\nkunskaper    i mycket högre grad  än  i  dag.  Alla\r\nelever skall ha  goda  kunskaper i svenska, engelska\r\noch  matematik  när de lämnar  grundskolan.  Skolans\r\nhuvuduppgift är att sätta till de resurser som krävs\r\nför att alla elever  skall  kunna  lämna grundskolan\r\nmed godkända kunskaper.\r\n\r\nCenterpartiet  menar också att elevens  rätt  till\r\nkunskap inte handlar  om att gå nio år i grundskolan\r\nutan  om att eleverna skall  ha  verklig  rätt  till\r\nkunskap. Grundskolan måste ha ett åtagande att följa\r\neleven  till  dess  att  eleven  uppnått  målen  för\r\ngrundskolan.  Vi  måste  vara  öppna  för  att vissa\r\nelever  kommer att gå snabbare fram medan andra  ges\r\nmöjlighet  att  ta  längre  tid  på  sig.  Det måste\r\nklargöras  att  kommunen och skolan har ett åtagande\r\nsom   inte   är  avklarat   förrän   eleven   uppnår\r\nkunskapsmålen   för   grundskolan.   Jag   vill  att\r\nskollagen   skrivs   om   med  utgångspunkt  att  en\r\nindividuell kunskapsrätt skall införas.\r\n\r\n5. Styrningen av skolan (punkt 2)  m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö  (m)  och  Per  Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2002/03:Ub1 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 8 och\r\n2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18\r\nsamt avslår\r\npunkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3\r\noch motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,\r\n2002/03:Ub417 yrkande 19 samt\r\n2002/03:N302 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  peka  på  att  barn  och  ungdomar  enligt\r\nskollagen skall ha lika  tillgång  till utbildning i\r\ndet offentliga skolväsendet. Utbildningen skall vara\r\nlikvärdig  varhelst  den  anordnas  i  landet.   Ett\r\ndecentraliserat  skolväsende  med många skolor, rätt\r\noch  möjlighet  för elever och föräldrar  att  välja\r\nskola och stor frihet  för  skolornas professionella\r\natt    utforma    utbildningen    har    de    bästa\r\nförutsättningarna att nå högt ställda  mål.  För den\r\nenskilde  eleven,  föräldrarna  och  lärarna  är det\r\nviktigt   att   den   enskildes   kunskapsutveckling\r\nkontinuerligt  följs upp, utvärderas  och  redovisas\r\nunder hela skoltiden.  Staten  har  ansvar  för  att\r\ntillförsäkra  eleverna  detta. En likvärdig skola av\r\nhög kvalitet över hela landet är ett nationellt mål,\r\noch staten måste följa upp  hur  skolorna  lever upp\r\ntill målen. Det behövs tydliga regler för att  säkra\r\nuppföljningen av varje elevs kunskaper och regler om\r\nrätt  till  hjälp  när  det  behövs.  Till  stöd för\r\nskolornas  eget utvärderingsarbete behövs nationella\r\nprov. De ger  också möjligheter till jämförelser och\r\nkvalitetssäkring  av  utbildningens  kvalitet i hela\r\nlandet. Vi förordar att elevernas läs-,  skriv-  och\r\nräknefärdigheter  prövas vid ett första tillfälle år\r\n3. Resultatet skall  ligga  till grund för bedömning\r\nav vilka stödinsatser som behövs.  Vi  överväger att\r\nkoppla en rätt för elever att få extra stöd  när det\r\ngäller  de  grundläggande  färdigheterna  till detta\r\nprov. Vi anser också att nationella betyg skall  ges\r\nvid ett första tillfälle år 6. Stegen i betygsskalan\r\nmåste  bli  fler  för  att betygen skall fungera som\r\npedagogiskt verktyg.\r\n\r\nModeraterna   anser   vidare    att    de    olika\r\nförutsättningar  som  Sveriges kommuner uppvisar har\r\nlett till oacceptabla olikheter  för  elever  enbart\r\nberoende på vilken hemort de har. Andelen elever som\r\ngår  ur  skolan  utan  fullständiga  betyg i landets\r\nkommunala skolor varierar både mellan  kommuner  och\r\nmellan  kommunernas  respektive  skolor. Bland annat\r\ndärför  är  det viktigt att alla fritt  skall  kunna\r\nvälja den skola  vars  profil passar dem bäst och ha\r\nmakten    att    välja    bort    dåliga     skolor.\r\nNärhetsprincipen  får  inte  vara  allenarådande för\r\nskolans rekrytering.\r\nStatens    specialdestinerade   bidrag    påverkar\r\nkommunernas möjlighet  att själva leda och styra sin\r\nverksamhet. Vi menar att  en  analys  av kommunernas\r\nmöjligheter  att  fullgöra sitt uppdrag som  skolans\r\nfinansiär bör göras.  Lärare  och  rektorer  bör ges\r\nstörre  möjlighet  att  styra  skolan och välja dess\r\ninriktning och profilering. Ansvaret och möjligheten\r\natt  fatta  beslut måste flyttas till  skolorna  där\r\nskolledning och  lärare,  tillsammans  med  barn och\r\nföräldrar,   kan   forma   verksamheten.   För   att\r\nåstadkomma  detta måste kommunfullmäktige, barn- och\r\nungdomsnämnder,   kommundelsnämnder   och  politiskt\r\nframmanade brukarstyrelser lyftas bort från styrning\r\nav  skolan.  Riksdagen  skall  lägga fast nationella\r\nriktlinjer och mål för skolans verksamhet. Det skall\r\nfinnas  en  nationell  målbaserad läroplan  men  hur\r\nmålen  nås  skall  avgöras   av   respektive  skola.\r\nSkolorna måste frigöras från politiken,  göras  till\r\nsjälvständiga   enheter   med   fullt   ansvar   för\r\nverksamhetens       utveckling       och       fulla\r\nbeslutsmöjligheter   över   skolans   angelägenheter\r\nplacerade  hos skolans medarbetare och ledning.  Det\r\npolitiska inflytandet  över skolans verksamhet måste\r\navgränsas och förtydligas.\r\n\r\n6. Styrningen av skolan (punkt 2)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson (kd)  och  Torsten  Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2002/03:Ub417 yrkande 19\r\nsamt avslår\r\npunkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3\r\noch motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2002/03:Ub1 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 8,\r\n2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt\r\n2002/03:N302 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna   anser   att   intentionerna  med\r\nkommunaliseringen   av   skolan   ännu   inte    har\r\nförverkligats    fullt    ut.    Både    roll-   och\r\nansvarsfördelning måste bli tydligare. De  kommunala\r\nskolorna måste få större frihet att besluta  om sina\r\negna  angelägenheter.  Vi vill att varje skola skall\r\nha  en  styrelse  som  leds   av   rektor   och  med\r\nrepresentanter  för  personal, elever och föräldrar.\r\nÄven  andra  intressenter   som  representanter  för\r\nnäringsliv från orten, elever  som  tidigare gått på\r\nskolan eller släktingar som mor- eller  farföräldrar\r\nkan förekomma. Att föräldrar kan vara i majoritet är\r\nen  möjlig  konstruktion.  Styrelsens uppgift  skall\r\nvara  att  arbeta  för  skolans  bästa.  Rektor  och\r\nstyrelsen är utifrån den  ekonomiska  ram och de mål\r\nsom  är  uppsatta  fria  att själva besluta  om  och\r\nutforma skolans verksamhet.  Kommunen  i  sin tur är\r\nansvarig   för   de   ekonomiska  ramarna  samt  för\r\nuppföljning och utvärdering.  Staten  har  slutligen\r\nansvar  för  lagar  och  styrdokument  som  skollag,\r\nläroplaner, kursplaner och skolförordningar.  Staten\r\nhar     även     tillsyns-,     uppföljnings-    och\r\nutvärderingsansvar på ett nationellt plan.\r\n\r\n\r\n7. Styrningen av skolan (punkt 2)  c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del och\r\n2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del\r\nsamt avslår\r\npunkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3\r\noch motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2002/03:Ub1 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub410 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub417 yrkande 19,\r\n2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt\r\n2002/03:N302 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  anser  att skolan bör individanpassas\r\nmer än i dag. Detta skulle  ge  alla  elever  större\r\nmöjligheter  att  tillgodogöra  sig  kunskaperna. En\r\nindividuell   kunskapsrätt   bör   införas,   liksom\r\nindividuella studieplaner. Jag menar  också  att den\r\ndecentralisering     som     skulle     följa    med\r\nkommunaliseringen av skolan inte blivit av. Den goda\r\nskolan kan bara formas lokalt på varje skola. Skolan\r\nmåste  ges  förutsättningar både i form av  resurser\r\noch ökat självstyre där lärare, elever och föräldrar\r\ntar ansvaret  för  att  skapa  bra  lärmiljöer.  Det\r\nförenas  med  höga  krav  på  resultat  och  tydliga\r\nåtgärder i de skolor som inte når målen.\r\n\r\nPolitikerna måste också våga ge större utrymme för\r\nden  initiativkraft och skaparförmåga som finns  hos\r\nlärare, elever, föräldrar och närsamhället. Kommunen\r\nskall  inte  ägna  sig  åt detaljstyrning av skolans\r\ninre verksamhet. Lärare och  rektorer  skall ha stor\r\nfrihet  att  lägga  upp skolans arbete utifrån  sina\r\nyrkeskunskaper om lärande och undervisning. Vi anser\r\natt ansvarsfördelningen  skall  förtydligas  och det\r\npolitiska   inflytandet   över   skolans  verksamhet\r\nminska.\r\n\r\n8. Nationell skolpeng (punkt 3)  m\r\n\r\nav  Gunilla Carlsson i Tyresö (m)  och  Per  Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del och\r\n2002/03:Ub1 yrkande 7\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub30 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub2 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna vill att  en genomgripande frigörelse av\r\nden    svenska    skolan   genomförs.    De    bästa\r\nerfarenheterna   från    friskolorna   skall   kunna\r\nförverkligas  vid alla skolor.  Därför  förordar  vi\r\ninförandet  av en  nationell  skolpeng,  där  staten\r\ngaranterar ekonomiska  resurser per elev direkt till\r\nvald  skola,  oavsett  huvudman.   Genom   att  åter\r\nförstatliga   det  ekonomiska  ansvaret  för  skolan\r\nsäkerställs varje  elevs möjlighet till en likvärdig\r\noch fullgod skola.\r\n\r\n\r\n9. Nationell skolpeng (punkt 3)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub30 yrkande 7 och\r\n2002/03:Ub2 yrkande 1\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del och\r\n2002/03:Ub1 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  offentliga  skolornas  behov av frihet är en  av\r\nanledningarna  till  att Folkpartiet  anser  att  en\r\nnationell skolpeng bör  införas. Den betalas ut till\r\nden  grund-  eller gymnasieskola  som  eleverna  och\r\nföräldrarna väljer.  Om det finansiella ansvaret för\r\nskolorna skulle lyftas  från kommunerna till staten,\r\nskulle   kommunpolitikernas    och    de   kommunala\r\ntjänstemännens inflytande över skolorna  minska till\r\nförmån  för  rektorer, lärare och elever. Ett  annat\r\nskäl  till att  införa  nationell  skolpeng  är  att\r\nlikvärdigheten  skulle  öka.  Det skall inte vara så\r\natt en elev måste bo i rätt kommun  för att få den\r\nundervisning  och  det stöd han eller hon  har  rätt\r\ntill. Genom Folkpartiets  nationella skolpeng kommer\r\ntilldelningen av resurser att ske på samma sätt över\r\nhela  landet.  En  fjärdedel  av   resurserna  skall\r\nöronmärkas, ca 17 miljarder kronor,  till elever med\r\nsärskilda  behov och till skolor i utsatta  områden.\r\nDet   kan  röra   sig   om   en   fördelning   efter\r\nsocioekonomiska behov i en kommun eller stadsdel med\r\nstora sociala  utmaningar.  De  individuella behoven\r\nkan  vara  språkträning  för  elever   med  utländsk\r\nbakgrund  eller  insatser  för  elever med särskilda\r\nbehov i form av olika funktionsnedsättningar.\r\n\r\n\r\n10. Analys av effekterna av specialdestinerade\r\nbidrag (punkt 5)  m, fp, kd, c\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m),  Inger Davidson\r\n(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti  (fp),  Sofia\r\nLarsen   (c),   Axel   Darvik  (fp)  och  Torsten\r\nLindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed\r\npunkt 2 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi menar  att  Riksdagens  revisorer  i  sin rapport\r\npåvisat  svårigheter för kommunerna att planera  sin\r\nverksamhet.   Mycket   tid   och   kraft   ägnas  åt\r\nbidragsadministration. Det är inte heller självklart\r\natt   centrala   prioriteringar  överensstämmer  med\r\nkommunala behov. Riksdagen  bör  därför  tillkännage\r\nsom  sin  mening  att  en analys skall göras av  hur\r\nkommunernas   möjligheter    att    finansiera   sin\r\nverksamhet    påverkas   av   den   ökande   andelen\r\nspecialdestinerade bidrag.\r\n\r\n\r\n11. Avskaffande av specialdestinerade bidrag\r\n(punkt 6)  m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m)  och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2002/03:Ub1 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna är skeptiska till tillfälliga nationella\r\nsatsningar  av  olika  slag.  De  är  ofta politiskt\r\njippobetonade och av kortsiktig karaktär. Vi vill ge\r\nskolan  långsiktiga och förutsägbara förutsättningar\r\nutan      specialdestinerad       och       styrande\r\nmedelstilldelning.  Den  administrativa  bördan  för\r\nkommunerna  har  blivit  orimligt stor i förhållande\r\ntill de resurstillskott som satsningarna innebär.\r\n\r\n\r\n12. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) \r\nm\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö  (m)  och  Per  Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2002/03:Ub209 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub410 yrkande 6\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub329 och\r\n2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna vill utveckla  skolan  till en skola för\r\nindividen där varje elevs förutsättningar, anlag och\r\nintressen tas till vara. Varje elev  skall  ha  rätt\r\ntill   en   individuell   studieplan  som  anger  en\r\npersonlig  väg  till  kunskapen.   Den  individuella\r\nstudieplanen och skoltidens längd skall  vägledas av\r\nvarje elevs behov av tid för att nå den kunskap  man\r\nbehöver.  Det  kan  innebära  såväl  att en elev kan\r\nhoppa över någon årskurs och gå snabbare  fram,  som\r\natt  eleven  skall  kunna  ge  sig  tid att reparera\r\nsådant som brustit. Ingen elev skall  lämnas åt sitt\r\nöde.  Planeringen bör göras i samråd mellan  lärare,\r\nelev och  föräldrar och skall klargöra vilket ansvar\r\nvar och en  av  dessa  parter  har  för  att  främja\r\nkunskapsutvecklingen.  Det är upp till varje enskild\r\nskola att hitta former för  hur planeringen skall se\r\nut.  Arbetet  kan resultera i en  handlingsplan  för\r\nvarje elev, men behöver inte nödvändigtvis resultera\r\ni ett skriftligt  dokument.  Alla  barn och ungdomar\r\nskall också erbjudas möjlighet till  en individuellt\r\nanpassad  utbildning. Barn med särskilda  behov  och\r\nbarn med funktionshinder  behöver mer och annorlunda\r\nstöd  än andra barn. För att  resultatet  skall  bli\r\nnågorlunda  lika  för barn med olika förutsättningar\r\nmåste insatserna vara mycket olika.\r\n\r\n\r\n13. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7)\r\n c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub209 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub329 och\r\n2002/03:Ub410 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet anser att skolans planering skall utgå\r\nfrån varje enskild elev för att på ett tydligt  sätt\r\nstödja   varje   enskild  elevs  kunskapsutveckling.\r\nCenterpartiet har  i  upprepade  motioner  krävt att\r\nalla  elever  i grundskolan skall ges en individuell\r\nstudieplan,  i  likhet   med   vad  som  gäller  för\r\ngymnasieskolan. Det är glädjande  att regeringen tar\r\ntill    sig    detta    och    inför    individuella\r\nutvecklingsplaner i grundskolan. Utvecklingsplanerna\r\nskall införas från år 1.\r\n\r\nJag  anser  också  att  vi  behöver  ett gemensamt\r\nåtagande,  ett  kontrakt  med alla inblandade,  dvs.\r\nskola,  lärare,  elever  och  föräldrar,   för   att\r\neleverna  sall  nå kunskapsmålen. Utgångspunkten med\r\nett kunskapskontrakt är elevens rätt till kunskaper.\r\nKontraktet stöder  föräldrarnas engagemang i barnens\r\nskolgång, och den enskilde eleven kommer i fokus. Vi\r\nvill tydliggöra både  skyldigheter  och  rättigheter\r\nför  alla  inblandade.  Kontraktet  skall synliggöra\r\nvilka insatser som behöver göras tidigt.\r\n\r\n14. Kvalitetsredovisning (punkt 8)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson  (kd)  och Torsten  Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub28 yrkande 4 och\r\n2002/03:Ub3 yrkandena 3 och 4\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Ub387.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna      menar     att     kommunernas\r\nkvalitetsredovisning för  skolan skall samordnas med\r\nkommunernas årsredovisningar. Tydliga skrivningar om\r\nhur kvalitetsredovisningar  skall  tolkas bör göras.\r\nKvalitetsredovisningen  är  en  viktig  del  av  den\r\nmålstyrda  skolan.  Den blir ett kvitto  på  hur  en\r\nhuvudman har lyckats med sin uppgift.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår  vidare  en  översyn av\r\ndokumentationen inom skolväsendet. Det finns  i  dag\r\nen   stor   mängd   styrdokument  i  skolan:  lokala\r\narbetsplaner, skolplaner osv. Det finns risk för att\r\ndokumentationerna överlappar  varandra och inte blir\r\nen    del    av   verksamheten   utan   bara    rena\r\npappersprodukter.   Den  skriftliga  dokumentationen\r\nmåste kännas meningsfull och vara ändamålsenlig.\r\n\r\n15. Utvärdering av fristående skolor (punkt 9)\r\n m, fp, kd, c\r\n\r\nav Gunilla Carlsson  i Tyresö (m), Inger Davidson\r\n(kd), Per Bill (m), Ana  Maria  Narti (fp), Sofia\r\nLarsen   (c),   Axel  Darvik  (fp)  och   Torsten\r\nLindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub28 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHuvudmannen på en skola ansvarar för utvärdering  av\r\nverksamheten.  Det  gör  kommunen  över de kommunala\r\nskolorna  och  det gör de fristående skolhuvudmännen\r\növer  sina  skolor.   Vi   kan  därför  inte  förstå\r\nregeringens krav på att kommunerna  skall  utvärdera\r\nde fristående skolornas verksamhet då de inte ligger\r\nunder kommunens ansvarsområde. Att kommunen dessutom\r\nbedriver konkurrerande verksamhet är ytterligare ett\r\nskäl  till  att  vi  är  negativa  till  ett  sådant\r\nförslag.\r\n\r\n\r\n16. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 10) \r\nm, fp, kd, c\r\n\r\nav  Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson\r\n(kd),  Per  Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia\r\nLarsen  (c),  Axel   Darvik   (fp)   och  Torsten\r\nLindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del,\r\n2001/02:Ub28 yrkande 9,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub1 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub2 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att utvärderingen av skolans resultat måste\r\nförbättras. Ett nytt självständigt organ behövs, som\r\nuteslutande  har uppföljning och kvalitetsgranskning\r\nsom uppgift. Detta  inspektionsorgan skall inte ägna\r\nsig      åt     utvecklingsarbete.      Det      nya\r\nkvalitetsinstitutet   skall   delvis   självt  kunna\r\nformulera  sitt program för kvalitetsutvärdering  av\r\nskolan. Regeringen  skall  inte  få  ge uppdrag till\r\ninstitutet i sådan utsträckning att institutets egna\r\ngranskningar  åsidosätts.  Den  fasta organisationen\r\nskall vara liten, men den skall kopplas till erfarna\r\nlärare,    skolforskare    och    företrädare    för\r\nkvalitetsmätare.\r\n\r\n\r\n17. Skolverkets uppgifter (punkt 12)  m\r\n\r\nav  Gunilla Carlsson i Tyresö (m)  och  Per  Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2002/03:Ub1 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna menar  att  Skolverkets  utrednings- och\r\nforskningsproduktion är för omfattande. Merparten av\r\nforskningen  på  området  bör  på sikt flyttas  till\r\nuniversitet och högskolor. Skolverkets uppgifter bör\r\nhuvudsakligen  vara  att  samla  in  och  presentera\r\nstatistik,  ge  tillstånd  för  skolverksamhet   och\r\ntillse att lagar och regler efterföljs.\r\n\r\n\r\n18. Intern revision i Skolverket (punkt 14)  m\r\n\r\nav  Gunilla  Carlsson  i  Tyresö (m) och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2002/03:Ub1 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna  anser  att  det är oerhört viktigt  att\r\nvarje skattekrona används  och  distribueras  på ett\r\nförutsägbart,   rättssäkert  och  transparent  sätt.\r\nMyndigheter som hanterar  stora  medelsflöden bör ha\r\nen intern revision. Gränsen för vad  som  kan  anges\r\nsom   stort   i  sammanhanget  överskrids  med  bred\r\nmarginal   av  de   sammanlagda   medel   Skolverket\r\nadministrerar.   Riksdagens   revisorer  har  i  sin\r\nrapport  visat  att  avsikten  med  förordningen  om\r\ninternrevision    (1995:686)   var   att    samtliga\r\nmyndigheter  med  omfattande  intern  delegering  av\r\nansvar och befogenheter och som administrerade stora\r\nmedelsflöden skulle ha en intern revision. Då avsågs\r\nomsättningar över en miljard kronor. Skolverket hade\r\nen sådan omsättning redan 1998.\r\n\r\n\r\n19. Anmälningsplikt (punkt 15)  m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m)  och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2002/03:Ub1 yrkande 4\r\nsamt avslår\r\npunkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3\r\noch motion\r\n2002/03:Ub2 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna  menar  att  skolan  skall anpassas till\r\neleverna, inte eleverna till skolan. Det innebär att\r\nde  som  verkar i skolan måste bli vaksamma  så  att\r\nvarje individs  särart kan bibehållas och utvecklas,\r\ninte bara som idé utan också i verkligheten. När det\r\ngäller   situationer    där   elever   utsätts   för\r\noacceptabel behandling, eller  skolans  organisation\r\ninte  klarar  av  att  komma till rätta med problem,\r\nmenar  vi  att skolans personal  och  andra  som  är\r\nverksamma     inom     skolväsendet     bör     vara\r\nanmälningsskyldiga.\r\n\r\n\r\n20. Anmälningsplikt (punkt 15)  fp, c\r\n\r\nav Ana Maria  Narti  (fp),  Sofia  Larsen (c) och\r\nAxel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2002/03:Ub2 yrkande 3\r\nsamt avslår\r\npunkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3\r\noch motion\r\n2002/03:Ub1 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  var  och  en  som  är  verksam  inom\r\nskolväsendet   skall   vara   skyldig   att   anmäla\r\nmissförhållanden  i  skolorna.  Uppgifter  om  t.ex.\r\nkränkande   behandling   kan   i   dag   komma  till\r\nSkolverkets  kännedom  först efter flera år.  Därför\r\nfinns det anledning att  införa  en anmälningsplikt,\r\nmotsvarande  den som personal inom  sjukvården  har.\r\nAnmälan borde  i framtiden göras till den nationella\r\nkvalitetsinspektion  som vi föreslagit gemensamt med\r\nModeraterna och Kristdemokraterna.  Till  dess denna\r\ninförs skall Skolverket ta emot anmälningarna.\r\n\r\n\r\n21. Anmälningsplikt (punkt 15)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson  (kd)  och  Torsten Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed\r\npunkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub1 yrkande 4 och\r\n2002/03:Ub2 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  menar  att Riksdagens revisorer i\r\nsin rapport har visat att det finns ett behov av att\r\ninföra en anmälningsplikt för  personal  som arbetar\r\ninom  skolväsendet.  Det  kan  ta flera år innan  en\r\nanmälan   av   kränkande   behandling    görs   till\r\nSkolverket.  Riksdagen  bör därför tillkännage  till\r\nregeringen  som sin mening  att  en  bestämmelse  om\r\nanmälningsplikt bör införas i lag.\r\n\r\n\r\n22. Kvalitetsutveckling av den högre\r\nutbildningen (punkt 16)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet menar att de senaste årens mycket snabba\r\nutbyggnad av den högre utbildningen av allt att döma\r\nhar varit till men för  kvaliteten,  såsom  den  kan\r\nmätas      bl.a.      i      antalet      lärarledda\r\nundervisningstimmar.  På  vissa  håll  i landet  får\r\nstudenterna bara 34 undervisningstimmar  i  veckan.\r\nDet  gör  utbildningen akademisk enbart till namnet.\r\nDen högre utbildningen  bör  byggas ut men det måste\r\nske   i   en   sådan   takt   att   kvaliteten   kan\r\nupprätthållas. Vi menar därför att man  bör  planera\r\nför  ca  3 000 färre utbildningsplatser jämfört  med\r\nregeringens   förslag.   Resurserna  bör  i  stället\r\nanvändas   till   satsningar  för   att   bl.a.   ge\r\nstudenterna mer undervisningstid.\r\n\r\nFolkpartiet anser  också  att  granskningen av den\r\nhögre     utbildningens    standard    måste     ske\r\nprofessionellt  och  i  högre  grad  än  hittills av\r\nutomstående,   oberoende  bedömare.  Vi  har  därför\r\nföreslagit att kvalitetsgranskningen skall brytas ut\r\nfrån Högskoleverket  och  placeras i en självständig\r\ninstitution utom räckhåll för politisk och ekonomisk\r\nstyrning. Institutet bör bestå av representanter för\r\nämnesområden,    discipliner    och    vetenskapliga\r\ntidskrifter.\r\n\r\n23. Förskola och skola i segregerade områden\r\n(punkt 17)  m\r\n\r\nav  Gunilla Carlsson i Tyresö (m)  och  Per  Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub27 i denna del\r\nsamt avslår motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna anser  att  om  man menar allvar med att\r\nskolan  skall ge alla barn gedigna  kunskaper  måste\r\nproblemen  för många elever med icke svensk bakgrund\r\ntas  på  allvar.   Regeringen   vill   ge   den  nya\r\nskolutvecklingsmyndigheten  i  uppdrag att förbättra\r\nutbildningsvillkoren   för  elever   i   segregerade\r\nområden. Vår utgångspunkt  är att skolorna bättre än\r\nhittills måste kunna anpassa  undervisning och övrig\r\nskolverksamhet efter elevernas  skiftande behov, och\r\nvi  förordar ökad frihet för skolans  professionella\r\natt välja  former  för  verksamheten.  Vi  anser att\r\nstaten  inte  skall bestämma hur undervisningen  för\r\nelever med utländsk  bakgrund  skall  se ut. Däremot\r\nanser  vi  att  en konsekvent uppföljning  av  varje\r\nelevs resultat är  nödvändig,  inte  minst för dessa\r\nelever.\r\n\r\n\r\n24. Förskola och skola i segregerade områden\r\n(punkt 17)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 12\r\nsamt avslår motion\r\n2001/02:Ub27 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  menar  att  skolan  kan  bli ett aktivt\r\nverktyg   i   kampen   mot  segregation.  En  viktig\r\nförutsättning är att bostadssegregationens  effekter\r\nkan  brytas  och  elever  från  olika  boendemiljöer\r\nintegreras   i   en   och  samma  skola.  Detta  kan\r\nåstadkommas genom att elever  får större möjligheter\r\natt gå i en skola i ett annat område  än där de bor.\r\nDet  är  orimligt  att  enbart barn som råkar  bo  i\r\nnärheten kan komma in på  en attraktiv skola. Grund-\r\noch  gymnasieskolor  i  utsatta  bostadsområden  bör\r\nprofileras      och     genomgå     en      särskild\r\nkvalitetssatsning.  Då  får  dels  de barn som bor i\r\nområdet en extra bra skola, dels kan  elever som bor\r\ni  andra områden söka sig dit. Vi menar  vidare  att\r\nresurserna skall fördelas så att det blir ett rejält\r\ntillskott  till  de  skolor  som  har många barn med\r\nstora behov av extra stöd, t.ex. de  skolor  som har\r\nen   stor   andel   elever  med  utländsk  bakgrund.\r\nFolkpartiet anser också  att lärarna i sådana skolor\r\nbör erbjudas högre lön och  att  insatserna  för att\r\nförbättra      den      fysiska     skolmiljön     i\r\nmiljonprogramområdena bör öka.\r\n\r\n\r\n25. IT-strategi (punkt 19)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2002/03:Ub244 yrkande 22\r\nsamt avslår\r\npunkt    2    i    Riksdagens   revisorers   förslag\r\n2001/02:RR20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  menar  att   de  elever  som  inte  har\r\ntillgång  till  datorer hemma  skall  få  det  genom\r\nskolan. Det är viktigt  att betona att satsningen på\r\nIT  inte  får  innebära  att  satsningarna  på  goda\r\nläroböcker minskar. Datorn  kan aldrig ersätta boken\r\nsom källa till kunskaper och upplevelser.\r\n\r\n\r\n26. Skolans demokratiska uppdrag (punkt 20) \r\nfp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 6\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub26,\r\n2002/03:Ub393,\r\n2002/03:K326,\r\n2002/03:K383 yrkande 8 och\r\n2002/03:Ju214 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  menar  att  det  är  avgörande  att det\r\nförebyggande  arbetet  mot  mobbning  fungerar. Alla\r\nskolor   skall   ha  en  tydlig  mobbningsplan   som\r\nefterföljs. Det behövs  en  väl fungerande elevvård.\r\nAll personal skall ta sitt ansvar för att deras egna\r\noch  elevernas  attityder  och handlingar  motsvarar\r\ntanken om allas lika värde.  All personal skall vara\r\nskyldig att anmäla till rektorn när de uppmärksammar\r\nett  mobbningsfall.  I  de  fall när  mobbning  ändå\r\ninträffar  måste skolan få utökade  befogenheter.  I\r\ndag råder det osäkerhet om vad en skola får göra för\r\natt ingripa,  vilket  i  vissa  fall  leder till att\r\nmobbningsoffren inte får någon hjälp alls.  Skolorna\r\nmåste få tydliga besked om vad som gäller så  att de\r\nkan  agera med kraft. De elever som gör sig skyldiga\r\ntill grova  kränkningar  eller våldshandlingar måste\r\nkunna flyttas från skolan  där  mobbningsoffret går.\r\nMöjliga åtgärder som bör skrivas  in i en ny skollag\r\när skriftlig varning, obligatoriska  föräldrasamtal,\r\nkortare  avstängning  och  förflyttning  till  annan\r\nskola.  Vid  grova fall av våld, trakasserier  eller\r\nmobbning bör skolan polisanmäla förövaren.\r\n\r\n\r\n27. Kvaliteten i förskolan (punkt 21)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 11\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 3 samt\r\n2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet menar att  det är viktigt, speciellt när\r\nförskolan  har  ett  större  pedagogiskt  ansvar  än\r\ntidigare,  att  det  är utbildad  personal  som  har\r\nhuvudansvaret   för   verksamheten    i   förskolan.\r\nFörskollärare  har efter tre års högskolestudier  en\r\npedagogisk kompetens att lära och utveckla barn. Med\r\nden nuvarande politiken  ges inte förskollärarna med\r\ntreårig  högskoleutbildning  ett  större  ansvar  än\r\npersonal som  saknar  högre  utbildning. Vårt mål är\r\natt  all  personal  med  pedagogiskt   ansvar   inom\r\nförskolan  skall  vara  högskoleutbildad, och det är\r\ndärför viktigt att barnskötare  som  i  dag  arbetar\r\ninom  förskolan  ges möjlighet till vidareutbildning\r\ntill  förskollärare.  Vi  menar  också  att  det  är\r\nviktigt  både  för  barn  och personal att det finns\r\nklara mål med verksamheten.  Det  bör vara två typer\r\nav  mål.  Den  ena  uppsättningen  mål  skall   ange\r\ninriktningen  på  förskolans  pedagogiska verksamhet\r\noch uttrycka en önskad kvalitetsutveckling  mål att\r\nsträva mot. Den andra uppsättningen  skall  uttrycka\r\nvad  varje  barn  skall  ha  uppnått  när det lämnar\r\nförskolan. Sådana mål att uppnå saknas  i  förskolan\r\nmen finns för grundskolan och alla andra skolformer.\r\nAtt   inte   ha   klart   uppställda  mål  försvårar\r\nresultatuppföljningen av verksamheten.\r\n\r\n\r\n28. Kvaliteten i förskolan (punkt 21)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson  (kd) och  Torsten  Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 3 och\r\n2001/02:Ub30 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna   menar  att  regeringens  politik\r\ninnebär att familjedaghemmen  trängs undan. Detta är\r\nen utveckling som pågått i närmare tio år, trots att\r\ndet  är  den  omsorgsform  som  enligt   Skolverkets\r\nundersökningar  har  högst  andel nöjda brukare.  Vi\r\nvänder  oss  mot  regeringens ensidiga  politik  som\r\nenbart förordar förskola.  Vi  vill ha ett flexibelt\r\nsystem  där  föräldrarna  själva  kan  välja  vilken\r\nbarnomsorgsform   som  passar  barnets   behov   och\r\nfamiljens   vardag.  Kristdemokraterna   menar   att\r\nbarnomsorgspolitiken    måste   öppna   för   större\r\nvalfrihet för familjerna.  Om  det  fanns ekonomiska\r\nmöjligheter  att gå ned i arbetstid eller  på  annat\r\nsätt själv ordna  barnomsorgen,  tror vi att trycket\r\npå  förskolorna  skulle  minska  och  därmed  skulle\r\nkvaliteten kunna höjas.\r\n\r\nDen    senaste    tiden   har   kvalitetsproblemen\r\nuppmärksammats både i  medierna  och i den politiska\r\ndebatten.  Barngrupperna har blivit  större,  köerna\r\nhar  växt  och  maxtaxan  har  förvärrat  den  redan\r\nnegativa utvecklingen. I utvecklingsplanen förklarar\r\nregeringen att  man  skall  genomföra  en översyn av\r\npersonaltätheten         och         gruppstorleken.\r\nKristdemokraterna menar att det bara är  att  skjuta\r\nifrån  sig  ett  accelererande problem. Alla vet att\r\nbarngrupperna är för  stora och personaltätheten för\r\nlåg.\r\n\r\n29. Kvaliteten i förskolan (punkt 21)  c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  21\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub24 yrkande 3\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3 samt\r\n2001/02:Ub30 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  menar  att  det  är  beklämmande  att\r\nregeringen i stället för att ta itu med kvaliteten i\r\nförskolan  endast   ger   Skolverket   ett  uppdrag.\r\nSkolverket  presenterade så sent som i maj  2002  en\r\nundersökning  av  just  barngruppernas  storlek. Det\r\nSkolverket  visar  är att det blivit allt trängre  i\r\nlandets   förskolor.  Jag   anser   att   förskolans\r\nverksamhet    måste    kvalitetssäkras   genom   att\r\ndimensionera barngrupperna  i förskolan utifrån både\r\nbarnens  och  personalens perspektiv.  Barngrupperna\r\nfår  inte vara större  än  att  varje  enskilt  barn\r\nkänner   trygghet   och   får   en   god  pedagogisk\r\nverksamhet,  där omsorg, fostran och lärande  bildar\r\nen helhet. Samtidigt  skall personalen känna att den\r\nutför sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.\r\n\r\n30. Förändringar i gymnasieskolan (punkt 22) \r\nm\r\n\r\nav Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m)  och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub27 i denna del\r\nsamt avslår motion\r\n2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna  menar  att  gymnasieskolan  brottas med\r\nmånga problem. De flesta börjar gymnasiet, men många\r\nhoppar av eller misslyckas i sina studier. Samtidigt\r\när  de  krav  på  utbildning  som  ställs för vidare\r\nstudier och arbete höga. I realiteten  är utbildning\r\nmotsvarande   gymnasienivå   nödvändig   för   alla.\r\nOrsakerna till att eleverna misslyckas är bl.a.  att\r\nmånga  elever  saknar  tillräckliga förkunskaper för\r\natt  bli antagna vid ett  nationellt  program  medan\r\nandra  börjar  på  ett  nationellt  program men inte\r\nklarar  studietakten.  Vi menar att problemen  borde\r\nlösas  redan  i  grundskolan.   Att  som  regeringen\r\nförutsätta   att   de   inom   ramen   för    övriga\r\nstudieprogram  på  gymnasiet skall kunna få det stöd\r\noch den komplettering  de  behöver  är  naivt  eller\r\ncyniskt.  För  de  elever  där  det  ändå inte varit\r\nmöjligt   krävs  särskilda  insatser.  Vi  vill   se\r\nförändringar  som  ger elever större möjligheter att\r\nsjälva ta ansvar för  sin utbildning. Elevernas rätt\r\natt välja gymnasieskola måste öka. En gymnasieexamen\r\nbör införas. En sådan skall förutsätta kunskaper och\r\nförmåga  som alla elever  med  gediget  studiearbete\r\nskall  ha  rimliga  möjligheter  att  kunna  nå.  En\r\nobligatorisk   gymnasieexamination  kan  bidra  till\r\nbättre  studieresultat   samt  till  nationella  och\r\nrättvisa kunskapsjämförelser.\r\n\r\n\r\n31. Förändringar i gymnasieskolan (punkt 22) \r\nfp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5\r\nsamt avslår motion\r\n2001/02:Ub27 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet   menar   att  skolstarten  skall  kunna\r\nvariera utifrån barnens  mognad. Det skall inte vara\r\ntiden utan målen som styr skolgången. Om en elev når\r\ngrundskolans mål skall han  eller  hon kunna gå över\r\ntill gymnasiet även om det inte har gått nio år, och\r\neleven  skall  även  kunna  ges  ett  extra   år  om\r\nföräldrarna  och skolan bedömer att det är det bästa\r\nför hans eller hennes utveckling. Vi menar också att\r\ndet i högre utsträckning än i dag skall vara möjligt\r\natt organisera  undervisningen så att varje elev kan\r\nläsa  i  en  takt  som   passar  hans  eller  hennes\r\nindividuella förutsättningar, och vi föreslår därför\r\natt timplanen avskaffas i  grundskolan  och  att  en\r\nförändring  genomförs  av gymnasieskolan så att alla\r\nelever inte längre behöver läsa samma kurser oavsett\r\nintresse och motivation.  Ingen  elev  skall  behöva\r\nkänna  sig ostimulerad i skolan och ingen elev skall\r\nbehöva lämna  grundskolan  utan  baskunskaperna.  Vi\r\ntycker  också  att  möjligheten till särskild kurs\r\nskall   återinföras   i  engelska   och   matematik.\r\nFolkpartiet  menar vidare  att  gymnasiebetygen  vid\r\nantagningen skall  viktas  efter vilken betydelse de\r\nhar  för den sökta högskoleutbildningen.  De  elever\r\nsom  väljer   språk   borde   uppmuntras  genom  att\r\nspråkämnena  viktas  tyngre  vid  antagningen   till\r\nhögskolan.\r\n\r\n\r\n32. Förkunskaper till nationella program (punkt\r\n23)  m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson\r\n(kd),  Per  Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia\r\nLarsen  (c),  Axel   Darvik   (fp)   och  Torsten\r\nLindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  att  goda  förkunskaper är en nödvändighet\r\nför att klara av gymnasiets  nationella program. Att\r\nlåta   alla   elever  komma  in  på  de   nationella\r\nprogrammen är att  lura  eleverna.  Det går inte att\r\nklara  studierna  om man inte kan läsa,  skriva  och\r\nräkna. Grundskolan  måste  få det fulla ansvaret för\r\natt  bibringa eleverna baskunskaperna.  Ju  tidigare\r\ndet fulla  ansvaret sätts in, desto verksammare blir\r\ndet stöd eleverna får. Elever skall få extra tid och\r\nhjälp av speciallärare så tidigt som möjligt.\r\n\r\n\r\n33. Individuella programmet (punkt 24)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2002/03:Ub229 yrkande 3 samt\r\n2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 2\r\n2001/02:Ub28 yrkande 5 och\r\n2002/03:Ub444 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet   menar  att   grundskolans   viktigaste\r\nuppgift är att  lära  elever läsa, skriva och räkna.\r\nGymnasieskolan får i dag  ta  över problem som borde\r\nha  lösts  i  grundskolan. Ingen elev  skall  behöva\r\nbörja gymnasiet  utan att ha uppnått betyget Godkänt\r\ni svenska, engelska  och  matematik. Vi anser därför\r\natt man skall avskaffa det  individuella programmet,\r\noch  i  stället  skall  grundskolan  ges  det  fulla\r\nansvaret  för  att  eleverna   får   baskunskaperna.\r\nGrundskolan måste bli mer flexibel och ge varje elev\r\nden  tid  hon  eller han behöver för att  nå  målen.\r\nSkollagen bör skärpas  i  detta avseende så att alla\r\nelever som inte har nått målen uttryckligen har rätt\r\ntill  undervisning  i  grundskoleregi   även   efter\r\nskolpliktens  upphörande.  Bara  i  speciella  fall,\r\nt.ex.  för  elever  med  utländsk  bakgrund som inte\r\ntidigare har undervisats i engelska,  skall det vara\r\nmöjligt  att anordna en anpassad gymnasieutbildning.\r\nVi menar också  att gymnasieskolan i framtiden skall\r\nges resurser och  möjligheter  att hjälpa elever med\r\ninlärningssvårigheter  men med Folkpartiets  förslag\r\nkommer  eleverna  att  ha erövrat  de  grundläggande\r\nkunskaperna när de kommer till gymnasieskolan.\r\n\r\n\r\n34. Individuella programmet (punkt 24)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson (kd)  och  Torsten  Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub28 yrkande 5 och\r\n2002/03:Ub444 yrkande 11\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub229 yrkande 3 samt\r\n2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna menar att anledningen till att det\r\nindividuella programmet  i dag är det tredje största\r\nnaturligtvis är misslyckanden i grundskolan. Andelen\r\nsom saknar fullständiga betyg ökar. Vi menar att ett\r\ngodkänt   betyg   är  nödvändigt   för   att   klara\r\ngymnasiestudierna.  Att  låta  alla börja nationella\r\nprogram kommer enbart att innebära  en utslagning av\r\nde  elever  som ligger efter redan från  början.  Vi\r\nanser att någon  form  av  förberedande  program  är\r\nnödvändigt  för  att  möta behovet hos de elever som\r\ninte fått fullständiga  betyg  från  grundskolan. Vi\r\nmenar också att det är viktigt att kvaliteten på det\r\nindividuella programmet ses över.\r\n\r\n\r\n35. Individuella programmet (punkt 24)  c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub24 yrkande 2\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub28 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub229 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4 samt\r\n2002/03:Ub444 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet   menar  att  det  är  förvånande  att\r\nregeringen  är beredd  att  sänka  förkunskapskraven\r\ntill  gymnasiet  då  15  %  av  förstaårseleverna  i\r\ngymnasieskolan finns på det individuella programmet.\r\nEn  bättre  fungerande  grundskola  är  det  enskilt\r\nviktigaste  steget  för  en  gymnasieskola  där fler\r\nelever  kan  bli  godkända  och  behöriga till högre\r\nutbildning.\r\n\r\n\r\n36. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv\r\n(punkt 25)  m\r\n\r\nav  Gunilla Carlsson i Tyresö (m)  och  Per  Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub27 i denna del\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub28 yrkande 6 och\r\n2001/02:Ub30 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna menar att skolan måste öppna sig mer för\r\nsamarbete och kontakter  med  andra verksamheter och\r\ninte  minst  arbetslivet. Många gymnasieutbildningar\r\nskulle bli bättre om samverkan mellan utbildning och\r\nföretag fungerade. En modern och verksamhetsanpassad\r\nutbildning åstadkoms dock inte genom tillsättande av\r\nen delegation.  Vi  menar  att det krävs kontakter i\r\ndet  dagliga  arbetet  och  frimodighet   för  olika\r\nsamverkansformer.\r\n\r\n\r\n37. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv\r\n(punkt 25)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 2\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del och\r\n2001/02:Ub28 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  menar  att  gymnasiet  har  blivit  för\r\nteoretiskt.  I  dag  når  inte fyra av tio elever de\r\nuppställda målen. Det måste  finnas fler alternativ.\r\nElever   skall   kunna   få   en  mer  specialiserad\r\nyrkesutbildning  av  god kvalitet.  Vissa  kärnämnen\r\nskall   alla  läsa,  men  de   skall   variera   med\r\nprogrammets  inriktning. Yrkesinriktade elever skall\r\ninte behöva läsa samma kurser som de som vill vidare\r\ntill högskolan.  De  som  är  intresserade  av vissa\r\nhantverksyrken  skall kunna gå en lärlingsutbildning\r\ndär  en  stor  del  av  utbildningen  förläggs  till\r\narbetsplatsen. Elever som vill direkt till högskolan\r\nefter gymnasiet skall  kunna  gå  studieförberedande\r\nprogram  där  de  får fördjupa sig ordentligt  i  de\r\nämnen de väljer. Utbildningarna  skall  avslutas med\r\nen yrkes-, lärlings- respektive studentexamen.\r\n\r\n\r\n38. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv\r\n(punkt 25)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson  (kd)  och  Torsten Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub28 yrkande 6\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del och\r\n2001/02:Ub30 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna     har    länge    arbetat    för\r\narbetsplatsförlagd utbildning  i  gymnasieskolan, en\r\nfråga   som   nu   också  regeringen  uppmärksammat.\r\nSamtidigt måste dock de problem som många skolor har\r\natt ordna arbetsplatser  som  kan  ta  emot eleverna\r\ndiskuteras.  Som  arbetslivet  ser  ut i dag  saknar\r\nmånga  företag möjligheter att helt utan  ersättning\r\nta  emot  praktikanter  från  gymnasieskolan.  Detta\r\nproblem  måste  lösas  innan den arbetsplatsförlagda\r\nutbildningen kan öka ytterligare.\r\n\r\n\r\n39. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt\r\n26)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 15\r\nsamt avslår motion\r\n2001/02:Ub28 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  har föreslagit att en högre yrkesskola,\r\nenligt amerikansk  college-modell,  inrättas.  Vid\r\ndessa  skolor skulle det vara möjligt att skaffa sig\r\nen gedigen  yrkesutbildning  som  inte har en direkt\r\nkoppling  till  akademisk forskning,  ett  krav  som\r\ngäller för traditionella  högskoleutbildningar.  Det\r\när  en  utbildning  som  både näringslivet och många\r\nstuderande efterfrågar.\r\n\r\n\r\n40. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt\r\n26)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson (kd)  och  Torsten  Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub28 yrkande 7\r\nsamt avslår motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna    menar     att    det    svenska\r\nutbildningssystemet  blir alltmer  teoretiserat.  De\r\npraktiska  ämnena  får  allt   mindre   utrymme  och\r\nvärderas  allt  lägre.  Vi  anser  att  de praktiska\r\nämnena  måste  få  ett större utrymme i skolan  ända\r\nfrån grundskolan upp  till  högskolan.  Många elever\r\nhar  ett  stort  praktiskt  intresse  och  det   bör\r\nstimuleras  och inte hämmas i skolan. Vi vill därför\r\nutveckla lärlingsprogrammen  och  de  yrkesinriktade\r\nprogrammen i gymnasieskolan. På dessa program  skall\r\ndet  vara  möjligt men inte ett krav att läsa allmän\r\nhögskolebehörighet.  Efter  gymnasieskolan  vill  vi\r\ninrätta  en  yrkeshögskola  som är parallell med den\r\nakademiska  högskolan.  Här  skall   alla  de  olika\r\nutbildningsvägar som regeringen nu skapar  inrymmas.\r\nYrkeshögskolan    blir    en   naturlig   följd   på\r\ngymnasieskolans yrkesinriktade  program och kan lösa\r\nrekryteringsproblemen  för de många  bristyrken  som\r\nfinns i dag.\r\n\r\n\r\n41. Kvalificerad yrkesutbildning (punkt 27) \r\nfp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed delvis motion\r\n2001/02:Ub29 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  vill peka på att det är viktigt att  så\r\nmånga planerade  utbildningar  som möjligt verkligen\r\nblir av. Det föreligger ett stort  intresse  för att\r\ndelta   i   utbildningar   som   anordnas  inom  den\r\nkvalificerade yrkesutbildningen. Dessutom är behovet\r\nav    välutbildad   arbetskraft   stort.    Eftersom\r\nresurserna  till den kvalificerade yrkesutbildningen\r\ninte tycks motsvara  behoven finns det anledning att\r\nsnarast se över resurstilldelningen.\r\n\r\n\r\n42. Tillgången på lärare (punkt 28)  m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m)  och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub27 i denna del\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub30 yrkande 10 och\r\n2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna  menar  att det, för att göra läraryrket\r\nattraktivt och för att  klara  tillgången på duktiga\r\nlärare, behövs ett nytt tänkande  i  den  offentliga\r\nskolmiljön.   Det   behövs  en  bättre  arbetsmiljö,\r\nstimulerande  chefer  och   plats   för   idéer  och\r\nkreativitet.  Lönefrågor är viktiga men trivsel  och\r\nmöjlighet till  utveckling,  både inom kollegiet och\r\ngentemot eleverna, är nog så viktigt. Det är brister\r\ni   mottagningen  av  nyutexaminerade   lärare   och\r\narbetsmiljön  som  gör  att  många lämnar läraryrket\r\ndirekt eller i förtid. Det gäller  att ta vara på de\r\nlärare som finns, att ta hand om de  nyutexaminerade\r\noch att finna nya vägar till kompetent  personal  om\r\nlärarbehovet  skall  klaras.  Ett sådant sätt är att\r\ntillåta att undervisningen läggs  ut på entreprenad.\r\nVi  menar  att  reglerna  för  såväl  kommunala  som\r\nfristående    skolor   måste   ge   skolorna   ökade\r\nmöjligheter   att    använda    specifik   kompetens\r\nexempelvis  genom undervisning på  entreprenad.  Det\r\npedagogiska ledningsansvaret är dock alltid skolans.\r\n\r\n\r\n43. Tillgången på lärare (punkt 28)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion\r\n2001/02:Ub30 yrkande 10\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,\r\n2001/02:Ub27 i denna del och\r\n2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet menar att  läraryrket  tillåtits  sjunka\r\nalldeles  för  mycket  i  status  under  de  senaste\r\ndecennierna.     För     att     höja    läraryrkets\r\nattraktionskraft  och status är det  nödvändigt  att\r\nvidta åtgärder. Vi föreslår bl.a. fler karriärvägar,\r\nhögre         löner,        utvecklings-         och\r\nfortbildningsmöjligheter,    fler    lektorat    och\r\ninförande  av  en  lärarlegitimation.  Sedan den nya\r\nlärarutbildningen      infördes      har     antalet\r\nförstahandssökande  till  lärarutbildningen  minskat\r\ndramatiskt.  Detta  är  inte konstigt  eftersom  man\r\ntagit bort flera lärarexamina och skapat en enhetlig\r\nlärarexamen  för  alla,  från   förskollärare   till\r\ngymnasielärare.\r\n\r\n\r\n44. Tillgången på lärare (punkt 28)  c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 28\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna\r\n2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del och\r\n2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del\r\nsamt avslår motionerna\r\n2001/02:Ub27 i denna del och\r\n2001/02:Ub30 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  menar  att  det  behövs  fler vuxna i\r\nskolan. Därför vill vi satsa rejält på skolan så att\r\nfler lärare skall kunna anställas. Kommunen måste ta\r\nsin del av ansvaret och se till att arbetsmiljön för\r\nlärare  förbättras.  Skolan  måste  bli en attraktiv\r\narbetsplats för att fler skall attraheras  av  yrket\r\noch  att  de  redan  yrkesverksamma skall orka jobba\r\nkvar till pension. Lärarnas  möjlighet  att  påverka\r\nsin  arbetssituation  och  hur  resurserna  fördelas\r\nmåste  stärkas.  Många  är  i  dag  stressade av den\r\nökande arbetsbördan men främst av att  de  inte  kan\r\npåverka  situationen.  Centerpartiet menar också att\r\ndet    måste    inrättas   bättre    karriär-    och\r\nutvecklingsmöjligheter och att lärarcertifikat skall\r\ninföras. Regeringen bör återkomma till riksdagen med\r\nett förslag om hur  man  vill  komma  till rätta med\r\nlärarbristen.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Styrningen av skolan (punkt 2)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFolkpartiet anser att det  är  viktigt att skolan är\r\nlikvärdig över hela landet. Detta  är  ett  av målen\r\nför  skolans  verksamhet och en viktig rättvisefråga\r\nför Folkpartiet.  Riksdagens  revisorer  har  i  sin\r\nrapport  Statens  styrning  av  skolan  visat att en\r\nsådan  likvärdighet  inte råder eftersom  det  finns\r\nstora skillnader mellan  olika kommuner med avseende\r\npå  hur mycket resurser man  satsar  på  skolan.  Vi\r\nmenar   att   risken  är  stor  att  detta  påverkar\r\nförutsättningarna för en likvärdig utbildning.\r\n\r\n\r\n2. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) \r\nfp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFolkpartiet anser  att  olika elever har olika behov\r\noch  förutsättningar  att  lära   och  därför  också\r\nbehöver olika lång tid för att nå målen  i ett ämne.\r\nDet är elevens resultat och inte antalet timmar  som\r\nläggs ned på varje ämne i skolan som är det viktiga.\r\nAtt alla elever måste undervisas lika många timmar i\r\nvarje  ämne är ett hinder för individens utveckling.\r\nVarje elev  måste  få  den tid han eller hon behöver\r\nför att nå målen.\r\n\r\n\r\n3. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) \r\nkd\r\n\r\nav  Inger  Davidson (kd)  och  Torsten  Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  har  motionerat  om  individuella\r\nstudieplaner  under  flera  år,  och  det  är därför\r\nglädjande  att  regeringen  nu  föreslår  att sådana\r\nskall     införas.     Vi     menar     också    att\r\nutvecklingssamtalen  är ett viktigt område  när  det\r\ngäller  att utveckla samarbetet  mellan  föräldrarna\r\noch skolan.  Tanken  är  att eleven, föräldrarna och\r\nlärarna tillsammans skall  göra  upp  en individuell\r\nstudieplan     som     omfattar     både     elevens\r\nkunskapsutveckling  och  personliga  utveckling.  Vi\r\nanser  att  den bör ha utformningen av ett  kontrakt\r\ndär varje parts  ansvar  klart definieras. Det skall\r\nföljas  upp regelbundet och  elever,  föräldrar  och\r\nlärare har  ett  gemensamt  ansvar  för  att  planen\r\nfullföljs.\r\n\r\n\r\n4. Skolverkets uppgifter (punkt 12)  fp\r\n\r\nav Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFolkpartiet  anser  att  Skolverket  endast skall ha\r\nkvar ett begränsat antal myndighetsuppgifter.  Vi är\r\nockså        kritiska       till       den       nya\r\nskolutvecklingsmyndigheten  eftersom  vi  i  stället\r\nmenar  att  det  är  dags  att överlåta ansvaret för\r\nskolans utveckling till skolorna  själva i samarbete\r\nmed universitet och högskolor.\r\n\r\n\r\n5. Anmälningsplikt (punkt 15)  v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nVänsterpartiet vill understryka behovet  av  att all\r\npersonal som arbetar i skolan får ett ansvar för att\r\ntill Skolverket anmäla uttalade missförhållanden som\r\nallvarlig  kränkande  behandling  av  en eller flera\r\nelever. Vi menar dock att det är rimligt att invänta\r\nregeringens    behandling    av   Skollagskommitténs\r\nbetänkande innan vi föreslår att en sådan skyldighet\r\ninförs.\r\n\r\n\r\n6. Förskola och skola i segregerade områden\r\n(punkt 17)  v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nVänsterpartiet  ser  med  stor  oro  på  den  ökande\r\nsegregationen  i samhället. Skolan  är  ett  viktigt\r\ninstrument för att skapa mötesplatser för elever med\r\nolika social, etnisk  och kulturell bakgrund. Sådana\r\nmöten  är grunden för att  utveckla  förståelse  och\r\ntolerans   människor  emellan.  Forskningsrapporter,\r\nbl.a. Välfärdsbokslutet,  visar  att  förekomsten av\r\nenskilda   skolor   och   det   fria   skolvalet   i\r\nstorstadsområdena       ytterligare       förstärker\r\nsegregationen och i vissa stycken dränerar  skolor i\r\nytterområden  på  motiverade elever. För oss är  det\r\nviktigt  att närhetsprincipen  är  vägledande  vid\r\nurval.\r\n\r\n\r\n7. Historia som kärnämne (punkt 18)  m, fp, kd\r\n\r\nav Gunilla  Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson\r\n(kd), Per Bill  (m),  Ana  Maria Narti (fp), Axel\r\nDarvik (fp) och Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nVi har under flera år hävdat att  historia  bör  bli\r\nett  kärnämne  i  skolan.  Ämnet  bidrar med viktiga\r\nkunskaper   och   är   betydelsefullt   i  elevernas\r\ndemokratiska fostran. Trots detta är det en stor del\r\nav   gymnasieskolans   elever  som  inte  får  någon\r\nundervisning  i ämnet alls.  Vi  anser  att  det  är\r\nglädjande att Gymnasiekommittén  nu  föreslagit  att\r\nhistoria skall bli ett kärnämne i gymnasieskolan.\r\n\r\n\r\n8. Skolans demokratiska uppdrag (punkt 20)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson  (kd)  och  Torsten Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att  det  är  en  mänsklig\r\nrättighet att få känna sig trygg. En nollvision  mot\r\nmobbning  är  för  oss det enda tänkbara. Vi tror på\r\natt  använda  vägar  och  metoder  för  att  bekämpa\r\nkränkande  behandling  som   fångar   upp  det  goda\r\nexemplet,  att hitta incitament och ge morötter  för\r\natt stärka\r\nskol-, klass-  och elevandan. Svensk skola bygger på\r\nen  värdegrund  som  har  sitt  ursprung  i  kristen\r\ntradition och västerländsk  humanism. Det är viktigt\r\natt värdegrunden synliggörs i  statliga dokument för\r\nbåde  förskola  och skola så att skolan  håller  den\r\nömsesidiga  respekten   mellan   människor  levande.\r\nVärdegrunden  liksom  demokratin  måste  hela  tiden\r\nvinnas på nytt. Om värdegrundsfrågan  ständigt lyfts\r\nfram i all undervisning skapas ett klimat  där  alla\r\nbemöter varandra med respekt.\r\n\r\n\r\n9. Kvaliteten i förskolan (punkt 21)  m\r\n\r\nav  Gunilla  Carlsson  i  Tyresö (m) och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nVi menar att det är viktigt att  följa  utvecklingen\r\nav  kvaliteten  inom förskolan. Efter införandet  av\r\nmaxtaxan  pekar  undersökningar  på  att  barnen  är\r\nlängre i förskolan  varje  dag,  och det finns också\r\nrisk  för att fler barn skrivs in då  förskolan  har\r\nblivit  billigare.  Om  inte  mer  personal anställs\r\nkommer  personaltätheten  att sjunka.  Vidare  leder\r\nregeringens ensidiga inriktning  mot  förskolan,  på\r\nbekostnad  av  familjedaghem, föräldrakooperativ och\r\nöppna förskolor,  till att familjernas valfrihet att\r\nvälja barnomsorg begränsas.\r\n\r\n\r\n10. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv\r\n(punkt 25)  m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m)  och Per Bill\r\n(m).\r\n\r\nModeraterna  anser  att  satsningarna på organiserat\r\nlärande i arbetslivet (LIA)  är  bra,  men att dessa\r\ninte får innebära att arbetet för att åstadkomma  en\r\nmodern  lärlingsutbildning  sätts  åt  sidan. En väl\r\nfungerande lärlingsutbildning behövs som  bygger  på\r\nen  mer  likvärdig  ställning såväl mellan skola och\r\nföretag som mellan teori och praktik.\r\n\r\n\r\n11. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt\r\n26)  c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFör  att  möjliggöra  lärande   som   passar   olika\r\nmänniskor  är  det  viktigt  med  en  bredd av olika\r\nutbildningsvägar.  Utbildningsinsatser behövs  också\r\nför alla branscher,  inte  minst  för  de mindre och\r\nmedelstora    företagens    vidareutveckling.    Den\r\nkvalificerade yrkesutbildningen  har visat sig fylla\r\nett stort behov. Samverkan med näringslivet och inte\r\nminst utbildningsdelen Lärande i  arbete har visat\r\nsig  utomordentligt  värdefulla. Den eftergymnasiala\r\nutbildningen  som  är  direkt   yrkesinriktad  måste\r\nstimuleras. I detta avseende är KY  mycket positivt.\r\nTyvärr   har   regeringen   valt  att  dra  ned   på\r\nvuxenutbildningen      och     den     kvalificerade\r\nyrkesutbildningen, något  vi ser som häpnadsväckande\r\ndå  efterfrågan  och  behoven   är   mycket   stora.\r\nCenterpartiet satsar stort på vuxenutbildning. I vår\r\nbudgetmotion redovisar vi alla våra satsningar.\r\n\r\n\r\n12. Tillgången på lärare (punkt 28)  kd\r\n\r\nav  Inger  Davidson  (kd)  och  Torsten Lindström\r\n(kd).\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår en rad åtgärder  för  att\r\nkomma  till  rätta  med  lärarbristen.  En  särskild\r\nauktorisation av lärare, t.ex. en lärarlegitimation,\r\nskulle   stärka   lärarnas   yrkesroll  och  status.\r\nNyutexaminerade lärare behöver också mer stöd, t.ex.\r\ngenom ett mentorsystem. Attraktionskraften hos yrket\r\nskulle  också  öka  genom  att  eftersatta  delar  i\r\nläraryrket  förbättras.  Detta kan  göras  genom  en\r\nförändrad  lönebild,  mer flexibla  arbetstider  och\r\ngenom att låta lärare i  högre  grad än i dag slippa\r\nadministrativa  och  sociala uppgifter,  säkerställa\r\nrätten till kompetensutveckling  samt lyfta fram och\r\nöka karriärvägarna för lärare.\r\n\r\n\r\n13. Tillgången på lärare (punkt 28)  v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nVänsterpartiet anser att det är viktigt att åtgärder\r\nvidtas för att förhindra att ytterligare  lärarbrist\r\nuppstår i ämnena matematik, teknik och naturkunskap.\r\nFler lärare i dessa ämnen behöver utbildas.  För att\r\nöka antalet tekniker och naturvetare, och för att vi\r\nskall   fortsätta  att  vara  i  framkanten  av  den\r\nindustriella och innovativa utvecklingen, behövs ett\r\nförändringsarbete  både  vad  gäller  tillgången  på\r\nlärare  och  själva  undervisningen  i  skolan. Även\r\nbristen på yrkeslärare och förskollärare är oroande.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse 2001/02:188 Utbildning\r\nför kunskap och jämlikhet  regeringens\r\nutvecklingsplan för kvalitetsarbetet i\r\nförskola, skola och vuxenutbildning\r\n\r\n\r\nRegeringen   har   i  skrivelse  2001/02:188  berett\r\nriksdagen tillfälle  att ta del av vad som anförts i\r\nskrivelsen.\r\n\r\n\r\nFörslagen\r\n\r\n\r\nFörslag till riksdagen 2001/02:RR20 Riksdagens\r\nrevisorers förslag angående ITiS  en statlig\r\nsatsning på IT i skolan\r\n\r\n\r\nRiksdagens  revisorer  har  i  förslag  2001/02:RR20\r\nföreslagit\r\n\r\n1. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer  har  anfört  i\r\navsnitt 3.1 om kostnader för kommunerna.\r\n\r\n2. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer  har  anfört  i\r\navsnitt 3.2 om en sammanfattning av erfarenheterna\r\nav ITiS och redovisning för riksdagen.\r\n\r\n\r\nFörslag till riksdagen 2002/03:RR3 Riksdagens\r\nrevisorers förslag angående statens styrning av\r\nskolan\r\n\r\n\r\nRiksdagens  revisorer   har  i  förslag  2002/03:RR3\r\nföreslagit\r\n\r\n1. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer  har  anfört  i\r\navsnitt    6   om   att   förutsättningarna    för\r\nlikvärdigheten analyseras.\r\n\r\n2. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer  har  anfört  i\r\navsnitt  6  om  att  kommunernas  möjligheter  att\r\nbedriva sin verksamhet analyseras.\r\n\r\n3. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer  har  anfört  i\r\navsnitt    8    om   att    anmälningsplikt    vid\r\nmissförhållanden införs.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner\r\n\r\nMotioner med anledning av regeringens skrivelse\r\n2001/02:188\r\n\r\n2001/02:Ub24 av Sofia Jonsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om reformer för rätt\r\ntill kunskaper, lokal makt och fler lärare.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförkunskapskraven till  gymnasieskolan  bör finnas\r\nkvar.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att kvalitetssäkra\r\nförskolans  verksamhet  genom   att   dimensionera\r\nbarngrupperna  i  förskolan  ur  både barnens  och\r\npersonalens perspektiv.\r\n\r\n2001/02:Ub26 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om föreningslivets ställning i\r\nskolan.\r\n\r\n2001/02:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att stärka kvaliteten i den\r\nsvenska skolan.\r\n\r\n2001/02:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  en  skola  för\r\nkunskap och jämlikhet.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om familjedaghem  och\r\nöppna förskolor.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om åtgärder  för\r\nkvaliteten i förskolan.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  de  kommunala\r\nskolplanerna.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om det individuella\r\nprogrammet.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   den\r\narbetsplatsförlagda utbildningen.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om det praktiska\r\nkunnandet och en yrkeshögskola.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en självständig\r\nmyndighet för kvalitetsutvärdering.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunens\r\nutvärdering av de fristående skolorna.\r\n\r\n2001/02:Ub29 av Elver Jonsson (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  att  en utredning säkrar möjligheterna för\r\nberedda kommuner  som planerat KY-utbildningen att\r\ndenna  kan  fullföljas   och  ges  utrymme  i  det\r\nregionala utbildningsutbudet.\r\n\r\n2001/02:Ub30 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström\r\n(fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  flexibel\r\ngrundskola.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en gymnasieskola\r\nmed alternativ.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  bibehållna\r\nförkunskapskrav    till    gymnasiets   nationella\r\nprogram.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att historia skall\r\nbli ett kärnämne.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att gymnasiebetyg\r\nvid  antagningen   skall   viktas   efter   vilken\r\nbetydelse     de     har     för     den     sökta\r\nhögskoleutbildningen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att krafttag måste\r\ntas mot mobbningen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att en nationell\r\nskolpeng skall införas.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  att  värna\r\nvalfriheten.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  inrätta en\r\nnationell skolinspektion.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att\r\nkomma till rätta med lärarbristen.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en förskola med\r\nutbildad personal och tydliga mål.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om stöd till elever\r\nmed utländsk bakgrund.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nkvalitetsutvecklingen av den högre utbildningen.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningar.\r\n\r\nMotioner med anledning av Riksdagens revisorers\r\nförslag 2002/03:RR3\r\n\r\n2002/03:Ub1 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om ett begränsat\r\nskolverk.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  ett  nationellt\r\nkvalitetsinstitut.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om   en  intern\r\nrevision.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening     vad     i     motionen    anförs     om\r\nanmälningsskyldighet för personer  verksamma  inom\r\nskolväsendet.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av översyn\r\noch analys av kommuners förutsättningar.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om specialdestinerade\r\nstatsbidrag.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  statligt\r\nfinansierad nationell skolpeng.\r\n\r\n2002/03:Ub2 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  införande  av en\r\nnationell skolpeng.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättande  av  en\r\nnationell skolinspektion.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   införa\r\nanmälningsplikt vid missförhållanden i skolor.\r\n\r\n2002/03:Ub3 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkvalitetsgranskningsnämnden skall avvecklas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Skolverket bör\r\nrevidera  de  allmänna  råden  rörande kommunernas\r\negentillsyn.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att förordningen\r\nom kvalitetsredovisning bör samordnas  med  kraven\r\npå redovisning i kommunallagen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  göra  en\r\növersyn   av  den  skriftliga  dokumentationen   i\r\nskolväsendet.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n\r\n\r\n2002/03:Ub203 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att inget barn\r\nskall  behöva  lämna  grundskolan  med  mindre  än\r\nerforderliga baskunskaper.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om införande av en\r\nindividuell kunskapsrätt.\r\n\r\n2002/03:Ub204 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  landets\r\nkommunala     skolor    skall    omvandlas    till\r\nsjälvständiga enheter,  där medarbetarna med fullt\r\nansvar  för  verksamhetens   utveckling   har  att\r\nbesluta om skolans angelägenheter.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  hur  de\r\nnationella  riktlinjerna  och  målen  för  skolans\r\nverksamhet   skall   uppnås   skall   avgöras   av\r\nrespektive skola.\r\n\r\n2002/03:Ub209 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om god utbildning som\r\nen central del i en fungerande välfärdspolitik.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att tillgång till\r\ngod utbildning  är  en grundläggande rättighet för\r\nalla svenska barn och ungdomar.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att alla barn och\r\nungdomar   skall   erbjudas   möjlighet   till  en\r\nindividuellt anpassad utbildning.\r\n\r\n2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   att   det\r\nindividuella  programmet  skall  avskaffas och att\r\ngodkända betyg i svenska (svenska som andraspråk),\r\nengelska  eller matematik skall vara  standardkrav\r\nför att få börja i gymnasieskolan.\r\n\r\n2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  det\r\nindividuella  programmet skall avskaffas  och  att\r\ngodkända betyg i svenska (svenska som andraspråk),\r\nengelska eller  matematik  skall vara standardkrav\r\nför att få börja i gymnasieskolan.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  det  i\r\nsärskilda  fall  skall  vara  möjligt att skapa en\r\nanpassad gymnasieutbildning.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att resurserna för\r\ndet  individuella   programmet   förs   över  till\r\ngrundskolan  och  att  elever med svårigheter  ges\r\nstöd också i gymnasieskolan.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om tillgång till\r\ndator med Internet för alla elever.\r\n\r\n2002/03:Ub281 av Henrik von Sydow (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om en skola  för  verklig\r\njämlikhet.\r\n\r\n2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att göra alla\r\nskolor till fria självständiga skolor.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till\r\nindividuell studieplan.\r\n\r\n2002/03:Ub329 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om    individuella\r\nutvecklingsplaner för alla skolelever.\r\n\r\n2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  hos  regeringen  förslag  till\r\nreformer för rätt till kunskaper,  lokal  makt och\r\nfler lärare i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om att skollagen\r\nskrivs  om  med utgångspunkt i att en  individuell\r\nkunskapsrätt skall införas.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nindividuella utvecklingsplaner införs från årskurs\r\n1.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att inrätta\r\nett kunskapskontrakt.\r\n\r\n2002/03:Ub387 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att initiera ett arbete för\r\nförenklade  former  för  uppföljning,  kontroll  och\r\nstyrning på lokal nivå inom förskola och skola.\r\n\r\n2002/03:Ub393 av Monica Green (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  skolans  ansvar  för  att\r\nförmedla  kunskaper  till  eleverna om vad demokrati\r\ninnebär   och   om  vikten  av  att   använda   sina\r\ndemokratiska rättigheter.\r\n\r\n2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om målstyrning.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om individanpassad\r\nstudieplan.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om minskat politiskt\r\ninflytande.\r\n\r\n2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om rollfördelningen i\r\nden målstyrda skolan.\r\n\r\n2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att kvaliteten på\r\ndet individuella programmet ses över.\r\n\r\n2002/03:K326 av Johan Löfstrand och Matilda Ernkrans\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  ökade  möjligheter  för\r\ndemokratiska  politiska  organisationer  att verka i\r\nskolor och högskolor.\r\n\r\n2002/03:K383 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om skolans betydelse\r\nför en levande, hållbar demokrati.\r\n\r\n2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen   anförs   om   skolans\r\nundervisning      i      samhällskunskap       och\r\ndemokratifrågor.\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om vikten av tydliga\r\nmål och utvärderingar i skolan.\r\n\r\n2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om införande av en\r\nindividuell kunskapsrätt för alla skolbarn.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  lärare  och\r\nrektorers  möjlighet  att  styra  skolan och välja\r\ndess inriktning och profilering.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om avsaknaden av en\r\nlikvärdig skola i alla delar av landet.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om strategier för att\r\nförändra  attityden  till  utbildning, kunskap och\r\nskolan i sig.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Skolans uppdrag och uppgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Ub27 i denna del, 2001/02:Ub28 yrkande 1, 2001/02:Ub30 yrkande 8, 2002/03:Sf226 yrkande 19, 2002/03:Sf332 yrkande 10, 2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ub281, 2002/03:Ub298 yrkande 1, 2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2 och 2002/03:Ub410 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "F04DDAAF-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "42",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "48",
                    "89",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F04DDAAF-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Styrningen av skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR3 punkt 1 och motionerna 2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Ub27 i denna del, 2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18, 2002/03:Ub1 yrkande 5, 2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del, 2002/03:Ub410 yrkande 8, 2002/03:Ub417 yrkande 19 och 2002/03:N302 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Nationell skolpeng",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub27 i denna del, 2001/02:Ub30 yrkande 7, 2002/03:Ub1 yrkande 7 och 2002/03:Ub2 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Uppföljning av ITiS kostnader",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2001/02:RR20 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Analys av effekterna av specialdestinerade bidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR3 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Avskaffande av specialdestinerade bidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub1 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Individuella utvecklingsplaner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub209 yrkande 3, 2002/03:Ub298 yrkande 2, 2002/03:Ub329, 2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14 och 2002/03:Ub410 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Kvalitetsredovisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub28 yrkande 4, 2002/03:Ub3 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:Ub387.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Utvärdering av fristående skolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub28 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Nationellt kvalitetsinstitut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub27 i denna del, 2001/02:Ub28 yrkande 9, 2001/02:Ub30 yrkande 9, 2002/03:Ub1 yrkande 2 och 2002/03:Ub2 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kvalitetsgranskningsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub3 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Skolverkets uppgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub1 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Skolverkets allmänna råd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub3 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Intern revision i Skolverket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub1 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Anmälningsplikt",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR3 punkt 3 och motionerna 2002/03:Ub1 yrkande 4 och 2002/03:Ub2 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "21",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "F04DDAF2-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 21 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "47",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "42",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "28",
                    "108",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F04DDAF2-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Kvalitetsutveckling av den högre utbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub30 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Förskola och skola i segregerade områden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub27 i denna del och 2001/02:Ub30 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Historia som kärnämne",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub30 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "IT-strategi",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2001/02:RR20 punkt 2 och motion 2002/03:Ub244 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Skolans demokratiska uppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub26, 2001/02:Ub30 yrkande 6, 2002/03:K326, 2002/03:K383 yrkande 8, 2002/03:Ju214 yrkande 5 och 2002/03:Ub393.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Kvaliteten i förskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub24 yrkande 3, 2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3 och 2001/02:Ub30 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Förändringar i gymnasieskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub27 i denna del och 2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Förkunskaper till nationella program",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub30 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "32",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F04DDB0F-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 32 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "138",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F04DDB0F-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Individuella programmet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub24 yrkande 2, 2001/02:Ub28 yrkande 5, 2002/03:Ub229 yrkande 3, 2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4 och 2002/03:Ub444 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "33",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "F04DDB11-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 33 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "218",
                    "43",
                    "47",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F04DDB11-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Samverkan mellan utbildning och arbetsliv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub27 i denna del, 2001/02:Ub28 yrkande 6 och 2001/02:Ub30 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Eftergymnasiala yrkesutbildningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub28 yrkande 7 och 2001/02:Ub30 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "40",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "F04DDB1D-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 40 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "43",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "237",
                    "28",
                    "44",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F04DDB1D-3CE7-11D7-AE65-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Kvalificerad yrkesutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub29 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Tillgången på lärare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Ub27 i denna del, 2001/02:Ub30 yrkande 10 och 2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:188 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Skolans uppdrag och uppgifter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Skolans uppdrag och uppgifter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skolans uppdrag och uppgifter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Skolans uppdrag och uppgifter",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Styrningen av skolan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Styrningen av skolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Styrningen av skolan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Nationell skolpeng",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Nationell skolpeng",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Analys av effekterna av specialdestinerade bidrag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Avskaffande av specialdestinerade bidrag",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Individuella utvecklingsplaner",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Individuella utvecklingsplaner",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Kvalitetsredovisning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Utvärdering av fristående skolor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Nationellt kvalitetsinstitut",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Skolverkets uppgifter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Intern revision i Skolverket",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Anmälningsplikt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Anmälningsplikt",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Anmälningsplikt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Kvalitetsutveckling av den högre utbildningen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Förskola och skola i segregerade områden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Förskola och skola i segregerade områden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "IT-strategi",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Skolans demokratiska uppdrag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Kvaliteten i förskolan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Kvaliteten i förskolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Kvaliteten i förskolan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Förändringar i gymnasieskolan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Förändringar i gymnasieskolan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Förkunskaper till nationella program",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Individuella programmet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Individuella programmet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Individuella programmet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Samverkan mellan utbildning och arbetsliv",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Samverkan mellan utbildning och arbetsliv",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Samverkan mellan utbildning och arbetsliv",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Eftergymnasiala yrkesutbildningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Eftergymnasiala yrkesutbildningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Kvalificerad yrkesutbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Tillgången på lärare",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Tillgången på lärare",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Tillgången på lärare",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-01-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-02-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Regeringens skrivelse läggs till handlingarna.\nRiksdagens revisorers båda förslag avslås.\nAvslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 10:12:26"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen lade regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning till handlingarna. Riksdagen avslog också två förslag från Riksdagens revisorer, ett om statlig satsning på IT i skolan och ett om statens styrning av skolan.",
          "dok_id": "GQ01UBU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Kvalitetsarbete och planering för skolan (UbU3)",
          "dok_id": "GQ01UBU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 10:12:26"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01UBU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:32"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning till handlingarna. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår  två förslag från Riksdagens revisorer: ett om statlig satsning på IT i skolan och ett om statens styrning av skolan.</p>",
          "dok_id": "GQ01UbU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:23"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Kvalitetsarbete och planering för skolan (UbU3)",
          "dok_id": "GQ01UbU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:24"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01UBU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_3.docx",
          "filstorlek": "152388",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Kvalitetsarbete och planering för skolan",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3005CF7D-3CBB-4360-B695-F74DA8A178A0"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01UBU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_3.pdf",
          "filstorlek": "765357",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ubu_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/87FC5764-3D01-4F89-95FE-4D9B4AE12566"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2001/02:RR20 Riksdagens revisorers förslag angående ITiS-en statlig satsning på IT i skolan",
          "ref_dok_id": "GP04RR20",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "RR20",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående ITiS-en statlig satsning på IT i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan",
          "ref_dok_id": "GQ04RR3",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "RR3",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Ub24 med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_id": "GP02Ub24",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Ub24",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Jonsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Ub26 med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_id": "GP02Ub26",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Ub26",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Ub27 med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_id": "GP02Ub27",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Ub27",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Ub28 med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_id": "GP02Ub28",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Ub28",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Ub29 med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_id": "GP02Ub29",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Ub29",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Elver Jonsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Ub30 med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_id": "GP02Ub30",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Ub30",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju214 Vård av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju214",
          "ref_dok_titel": "Vård av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K326 Politiska organisationers tillträde till skolor och högskolor",
          "ref_dok_id": "GQ02K326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K326",
          "ref_dok_titel": "Politiska organisationers tillträde till skolor och högskolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Matilda Ernkrans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K383 Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K383",
          "ref_dok_titel": "Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf332 Segregation är en social situation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf332",
          "ref_dok_titel": "Segregation är en social situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub1 med anledning av förs. 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub2 med anledning av förs. 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub203 Kunskapsrätt i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub203",
          "ref_dok_titel": "Kunskapsrätt i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub204 Styrningen av skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub204",
          "ref_dok_titel": "Styrningen av skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub209 Utbildning och att växa som människa",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub209",
          "ref_dok_titel": "Utbildning och att växa som människa",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub229 Grundskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub229",
          "ref_dok_titel": "Grundskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub244 Gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub244",
          "ref_dok_titel": "Gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub281 Jämlikheten i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub281",
          "ref_dok_titel": "Jämlikheten i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub298 Kunskap som mänsklig hävstång",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub298",
          "ref_dok_titel": "Kunskap som mänsklig hävstång",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub3 med anledning av förs. 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub329 Individuella utvecklingsplaner för alla skolelever",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub329",
          "ref_dok_titel": "Individuella utvecklingsplaner för alla skolelever",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub336 Öppna dörrar i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub336",
          "ref_dok_titel": "Öppna dörrar i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub387 Det lokala inflytandet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub387",
          "ref_dok_titel": "Det lokala inflytandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Matilda Ernkrans m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub393 Skolans undervisning i demokrati",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub393",
          "ref_dok_titel": "Skolans undervisning i demokrati",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub410 Utbildning, respekt och arbetsro",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub410",
          "ref_dok_titel": "Utbildning, respekt och arbetsro",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub417 Grundskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub417",
          "ref_dok_titel": "Grundskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub444 Gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub444",
          "ref_dok_titel": "Gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning",
          "ref_dok_id": "GP03188",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "188",
          "ref_dok_titel": "Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-05",
          "ref_dok_id": "GQ0966",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "66",
          "ref_dok_titel": "2003-03-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-05",
          "ref_dok_id": "GQ0966",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "66",
          "ref_dok_titel": "2003-03-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:108",
          "ref_dok_id": "GQ0K108",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "108",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:108",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:109",
          "ref_dok_id": "GQ0K109",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:109",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}