{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303257",
      "dok_id": "GQ01UBU10",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "UBU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:UBU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:53",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:57",
      "titel": "Vuxenutbildning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01UBU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01UBU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:UBU10</div><h1>Vuxenutbildning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\nI    betänkandet    behandlas    46    yrkanden   om\r\nvuxenutbildning,   framställda   i  motioner   under\r\nallmänna motionstiden 2002.\r\nUtskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås.\r\nYrkandena  handlar  om  övergripande   frågor   om\r\nvuxenutbildning,      fristående      skolor     för\r\nvuxenutbildning,    yrkesutbildning    för    vuxna,\r\nsvenskundervisning  för invandrare (sfi), validering\r\noch komplettering av  invandrares yrkeskunskaper och\r\nnågra   övriga  frågor.  Utskottet   hänvisar   till\r\ntidigare         ställningstaganden,        pågående\r\nberedningsarbete i  Regeringskansliet  och  pågående\r\nutredning om sfi.\r\nReservationer finns från Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet      liberalerna,     Kristdemokraterna,\r\nVänsterpartiet, Centerpartiet  och  Miljöpartiet  de\r\ngröna.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nMed  hänvisning  till  de  motiveringar som framförs\r\nunder Utskottets överväganden föreslår utskottet att\r\nriksdagen fattar följande beslut.\r\n\r\n1. Värdegrunden för vuxenutbildningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub490 yrkande 9.\r\n\r\n2. Rätt för vuxna till utbildning\r\nmotsvarande gymnasienivå\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub429 yrkande 18,\r\n2002/03:Ub490 yrkande 1 och\r\n2002/03:A239 yrkande 1.\r\nReservation 1 (fp, kd, c)\r\n\r\n3. Behovet av vuxenutbildning i alla delar\r\nav landet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub466 och\r\n2002/03:Ub527.\r\n\r\n4. Fristående skolor för vuxenutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub244 yrkande 30 och\r\n2002/03:Ub490 yrkande 5.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Övergripande organisation av\r\nyrkesutbildning för vuxna\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub259,\r\n2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub429 yrkande 16,\r\n2002/03:Ub448 yrkande 18 och\r\n2002/03:A321 yrkande 6.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n6. Regelverket för kvalificerad\r\nyrkesutbildning (KY)\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub363,\r\n2002/03:Ub375 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2002/03:Ub429 yrkande 15.\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n7. Hantverksutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub236.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n8. Utbildning av yrkesförare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub287 yrkande 1.\r\n\r\n9. Vuxenutbildning inom lantbrukssektorn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:MJ487 yrkande 31.\r\nReservation 9 ( c)\r\n\r\n10. Orsakerna till de svaga resultaten inom\r\nsvenska för invandrare (sfi)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Sf332 yrkandena 15 och 16.\r\nReservation 10 (m, c)\r\n\r\n11. System för konkurrensutsättning av\r\nsfi\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub201,\r\n2002/03:Ub244 yrkande 31,\r\n2002/03:Sf226 yrkande 5 och\r\n2002/03:Sf332 yrkande 17.\r\nReservation 11 (m, fp)\r\n\r\n12. Åtgärder för att förbättra sfi\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Sf214 yrkande 11,\r\n2002/03:Sf289 yrkande 3,\r\n2002/03:Sf334 yrkandena 32, 36 och 37 samt\r\n2002/03:Sf336 yrkande 28.\r\nReservation 12 (kd)\r\nReservation 13 (v)\r\nReservation 14 (c)\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\n13. Sfi för invandrarkvinnor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub557 yrkande 2 och\r\n2002/03:Sf226 yrkande 12.\r\nReservation 16 (fp)\r\n\r\n14. Sex- och samlevnadsfrågor i sfi\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub280,\r\n2002/03:Ub474 och\r\n2002/03:Sf289 yrkande 4.\r\nReservation 17 (mp)\r\n\r\n15. Vidgade uppdrag till utredningarna om\r\nsfi och om mottagande och introduktion av\r\nflyktingar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub555 yrkande 1.\r\n\r\n16. Validering och komplettering av\r\ninvandrares yrkeskunskaper\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub429 yrkande 17,\r\n2002/03:Sf214 yrkande 12,\r\n2002/03:A239 yrkande 4 och\r\n2002/03:A321 yrkande 9.\r\nReservation 18 (m)\r\nReservation 19 (fp, kd, c)\r\n\r\n17. Utbildning och kompetensutveckling med\r\ninriktning på entreprenörskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:N395 yrkande 17.\r\nReservation 20 (kd)\r\n\r\n18. Utredning om hur utbildningssystemen\r\nskall anpassas till den allt äldre\r\nbefolkningen i Europa\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub267.\r\n\r\nStockholm den 20 mars 2003\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Jan\r\nBjörkman  (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),\r\nGunilla Carlsson  i  Tyresö  (m), Majléne Westerlund\r\nPanke (s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist\r\n(s),  Louise Malmström (s), Ana  Maria  Narti  (fp),\r\nSofia Larsen  (c),  Sören  Wibe  (s), Anna Ibrisagic\r\n(m),  Mikael  Damberg (s), Mikaela Valtersson  (mp),\r\nTobias Billström  (m),  Torsten  Lindström  (kd) och\r\nLennart Gustavsson (v).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nUbU10\r\n\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nUnder  allmänna motionstiden 2002 väcktes ett  drygt\r\nfyrtiotal   yrkanden   i  olika  frågor  som  gäller\r\nvuxenutbildning.   Ett  av   dessa   behandlades   i\r\nutskottets  budgetbetänkande  för  utgiftsområde  16\r\nUtbildning    och     universitetsforskning    (bet.\r\n2002/03:UbU1). De återstående 46 yrkandena behandlas\r\nhär.\r\n\r\nYrkandena  handlar  om   övergripande   frågor  om\r\nvuxenutbildning,      fristående      skolor     för\r\nvuxenutbildning,    yrkesutbildning    för    vuxna,\r\nsvenskundervisning  för invandrare (sfi), validering\r\noch komplettering av  invandrares yrkeskunskaper och\r\nnågra övriga frågor.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nI det följande behandlas  först  övergripande frågor\r\nom     vuxenutbildning,    därefter    frågor     om\r\nyrkesutbildning     för     vuxna,     frågor     om\r\nsvenskundervisning  för  invandrare (sfi), frågor om\r\nvalidering   och   komplettering    av   invandrares\r\nyrkeskunskaper och till sist några övriga frågor.\r\n\r\nÖvergripande frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör   avslå   ett   yrkande   om\r\nvuxenutbildningens  värdegrund med hänvisning\r\ntill  vad  som  gäller  för  skolformen  sfi.\r\nUtskottet  avstyrker också  yrkanden  om  att\r\ngöra utbildning motsvarande gymnasienivå till\r\nen lagfäst rättighet för vuxna.\r\nJämför reservation 1 (fp, kd, c).\r\nRiksdagen  bör  inte  göra  några  tillkännagivanden  om\r\nbehovet   av   lika    förutsättningar    för\r\nvuxenutbildning i alla delar av landet.\r\n\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2002/03:Ub490\r\nyrkande  9  ett  tillkännagivande  av  riksdagen  om\r\nvuxenutbildningens   värdegrund.  All  samhällsstödd\r\nvuxenundervisning bör  bygga  på  den värdegrund som\r\nenligt läroplanen (Lpf 94) gäller  för de frivilliga\r\nskolformerna, anser motionärerna.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nDen  värdegrund som anges i Lpf 94 gäller dels för\r\ngymnasieskolan,    gymnasiesärskolan,   komvux   och\r\nsärvux, dels - genom  en  bestämmelse i förordningen\r\n1994:895 - för svenskundervisningen  för  invandrare\r\n(sfi).\r\nÄven folkbildningen får samhällsstöd, bl.a.  genom\r\nett  anslag  under  utgiftsområde 17 Kultur, medier,\r\ntrossamfund och fritid.  Den nu gällande ordningen -\r\natt  statsbidraget till folkbildningen  fördelas  av\r\nett av  folkbildningsorganisationerna  själva bildat\r\nråd,  Folkbildningsrådet  - beslutades av  riksdagen\r\nvåren  1991  (prop. 1990/91:82,  bet.  UbU18,  rskr.\r\n358). Då angavs  som  ett grundläggande skäl för att\r\nstaten skulle stödja folkbildningen  att  den bidrar\r\ntill  en  demokratisk  grundsyn  och  utveckling   i\r\nsamhället. Staten anger inte mål för folkbildningen,\r\nutan  enbart  mål  för statens bidragsgivning. I den\r\nstrategi  för  utveckling   av  vuxnas  lärande  som\r\nriksdagen  godkände  våren  2001   efter  förslag  i\r\npropositionen  Vuxnas  lärande  och utvecklingen  av\r\nvuxenutbildningen ingår bl.a. att  allt formellt och\r\nicke  formellt lärande som åtnjuter samhällets  stöd\r\nskall     genomsyras     av     ett     demokratiskt\r\nförhållningssätt  och  respekt  för allas lika värde\r\n(prop. 2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229). Utskottet\r\nanser   inte   att   staten  skall  föreskriva   att\r\nvärdegrunden  i Lpf 94  skall  gälla  även  för  den\r\nfolkbildning som får samhällets stöd.\r\n\r\nKristdemokraterna   och   Centerpartiet  föreslår  i\r\nmotionerna   2002/03:Ub490  yrkande   1   respektive\r\n2002/03:Ub429  yrkande  18 att rätten för vuxna till\r\ngrundläggande utbildning  motsvarande grundskolenivå\r\nskall utsträckas till att gälla  även  gymnasienivå.\r\nCenterpartiet föreslår uttryckligen att  denna  rätt\r\nskall  lagfästas.  Om  en ökad andel av befolkningen\r\nuppnår gymnasiekompetens blir underlaget av personer\r\nsom kan fortsätta till högskolan större, heter det i\r\nKristdemokraternas motion.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nEnligt  den nu gällande skollagen (1985:1100)  har\r\nvarje  invånare   i  en  kommun  rätt  att  delta  i\r\ngrundläggande    vuxenutbildning    fr.o.m.    andra\r\nkalenderhalvåret det  år  han  fyller  20 år, om han\r\nsaknar  sådana  färdigheter  som  normalt  uppnås  i\r\ngrundskolan och är bosatt i landet (11 kap.  10  §).\r\nVarje  kommun  ansvarar  för att de invånare som har\r\nrätt till grundläggande vuxenutbildning  och  önskar\r\ndelta  i  den  också får göra det (11 kap. 8 §). När\r\ndet gäller gymnasial  vuxenutbildning föreskrivs att\r\nkommunerna skall erbjuda  sådan  och  att  de därvid\r\nskall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar\r\nmot efterfrågan och behov (11 kap. 17 §).\r\nUtskottet behandlade liknande yrkanden som  de  nu\r\naktuella  i samband med propositionen Vuxnas lärande\r\noch utvecklingen  av  vuxenutbildningen.  Liksom  då\r\nvill     utskottet     framhålla     att    om    en\r\nrättighetslagstiftning skall omfatta även  gymnasial\r\nvuxenutbildning    måste   konsekvenserna   av   och\r\nkostnaderna för denna lagstiftning utredas noggrant.\r\nRiksdagen fattade  för två år sedan även beslut om\r\nmål för utveckling av vuxnas lärande. Som mål gäller\r\natt alla vuxna skall ges  möjlighet  att  vidga sina\r\nkunskaper  och  utveckla  sin kompetens i syfte  att\r\nfrämja     personlig     utveckling,      demokrati,\r\njämställdhet,  ekonomisk tillväxt och sysselsättning\r\nsamt en rättvis fördelning. Som nyss nämnts godkände\r\nriksdagen samtidigt en strategi. I denna ingår bl.a.\r\natt  individens lärande  och  kunskapssökande  skall\r\nstödjas  genom rådgivning och vägledning, baserad på\r\nerkännande  av  faktiska, redan förvärvade kunskaper\r\noch att ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning,\r\nhandledning   och   nätbaserad    utbildning   skall\r\ntillhandahållas i en omfattning som så långt möjligt\r\nsvarar  mot  alla  vuxnas  varierande behov  av  och\r\nförutsättningar för lärande.\r\nRegeringen  har  utfärdat  en   ny  förordning  om\r\nkommunal vuxenutbildning (2002:1012),  som  trädde i\r\nkraft  den  1  januari  2003.  Utgångspunkten är ett\r\nutpräglat  individperspektiv. Den  nya  förordningen\r\nsyftar till att ge kommunerna större möjligheter att\r\nstödja vuxnas  lärande på den plats och tid, med den\r\ninriktning och i  de former som bäst tillgodoser den\r\nenskildes behov och  önskemål.  Kommunens  stöd till\r\nvuxnas   lärande  kan  ha  formen  av  undervisning,\r\nhandledning   och   vägledning   samt  bedömning  av\r\nmåluppfyllelse  och kunskaper. Stödet  kan  utformas\r\nbetydligt mer flexibelt  än  vad som gällt tidigare.\r\nLiksom tidigare finns bestämmelser  om  hur kommunen\r\nskall  prioritera mellan sökande, om de tillgängliga\r\nresurserna för gymnasial vuxenutbildning inte räcker\r\ntill för  att  tillgodose  alla önskemål. Om antalet\r\nsökande är större än antalet  platser  skall den som\r\nhar  kort  tidigare utbildning gå före den  som  har\r\nlängre sådan.\r\nMed utgångspunkt  i  det  mål och den strategi som\r\nriksdagen  på regeringens förslag  har  antagit  gav\r\nutbildningsministern  i  april  2002 i uppdrag åt en\r\narbetsgrupp   inom   Utbildningsdepartementet    att\r\nföreslå ändringar i lagregleringen av det offentliga\r\nskolväsendet  för  vuxna.  Uppdraget  redovisades  i\r\ndecember  2002  i skriften Stöd till vuxnas lärande.\r\nFörslag   till   lag    (Ds    2002:66),    som   nu\r\nremissbehandlas   tillsammans   med  förslagen  från\r\nSkollagskommittén.\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub466 (s) lyfter  motionärerna fram\r\nbehovet av lika förutsättningar för  vuxenutbildning\r\ni alla delar av landet.  De hävdar att  det nya sätt\r\natt  tilldela  statsbidrag  för vuxenutbildning  som\r\ngäller sedan Kunskapslyftet avslutades  innebär  att\r\nvissa kommuner får betydligt minskade bidrag jämfört\r\nmed tidigare. Det är angeläget att följa upp behovet\r\nav    vuxenutbildning    och   eventuellt   tillföra\r\nytterligare  resurser, så att  lika  förutsättningar\r\nför  den  enskilde  råder  i  hela  landet,  skriver\r\nmotionärerna.\r\n\r\nSkillnaderna  i utbildningsnivå mellan olika delar\r\nav  landet  tas  upp  i  motion  2002/03:Ub527  (s).\r\nMotionärerna menar  att  samhällets  olika instanser\r\nmåste  göra  en  kraftfull  satsning  på  det  stora\r\nantalet lågutbildade som finns i landet.\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nyrkandena om tillkännagivande.\r\nKommunerna  har  sedan  lång  tid ansvaret för att\r\nerbjuda utbildning åt sina vuxna  invånare.  Till de\r\nlägst   utbildade  -  dem  som  inte  har  kunskaper\r\nmotsvarande  grundskolan - har kommunerna skyldighet\r\natt erbjuda grundläggande  vuxenutbildning  och  att\r\naktivt verka för att de deltar. Genom Kunskapslyftet\r\ntillfördes  kommunerna under drygt fem år öronmärkta\r\nstatsbidrag för att förstärka deras vuxenutbildning.\r\nKunskapslyftet nådde många människor med bristfällig\r\ngrundutbildning  och svårigheter att hävda sig i ett\r\nföränderligt arbetsliv  och  ledde  till en påtaglig\r\nhöjning av den genomsnittliga utbildningsnivån bland\r\nvuxna. Även sedan Kunskapslyftet nu är  avslutat har\r\nriksdagen   anvisat   medel   för  statsbidrag  till\r\nutbildning  av vuxna (anslaget 25:16  Statligt  stöd\r\nför utbildning av vuxna), dock av mindre omfattning.\r\nFör  budgetåret   2003   är  anslaget  beräknat  för\r\nsammanlagt     46 500     platser     i     kommunal\r\nvuxenutbildning.  Till  grund   för  beräkningen  av\r\nstatsbidraget   till   varje   kommun   låg    under\r\nKunskapslyftets  tid  andelen  arbetslösa i kommunen\r\noch  andelen av dessa som var lågutbildade.  Nu  har\r\nfaktorn     lågutbildade     tagits     bort    från\r\nfördelningsnyckeln. Utöver de bidrag som  kommunerna\r\nkan   få   till   gymnasial  vuxenutbildning  enligt\r\nfördelningsnyckeln   kan   bidrag   lämnas,   i  den\r\nomfattning   regeringen   beslutar   särskilt,  till\r\nkommuner som berörs av strukturella förändringar och\r\nsom har en svag efterfrågan på arbetskraft.\r\n\r\nFristående skolor för\r\nvuxenutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   yrkanden   om   att\r\nvuxenutbildning   skall   kunna  anordnas  av\r\nfristående anordnare på villkor som motsvarar\r\nvad  som gäller fristående skolor  på  grund-\r\noch gymnasieskolnivå.\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nDen  nuvarande   skollagen   (1985:1100)  innehåller\r\nbestämmelser  om  fristående  skolor  som  motsvarar\r\ngrundskolan,        särskolan,        specialskolan,\r\ngymnasieskolan  och  gymnasiesärskolan.  I   9  kap.\r\nskollagen  regleras  villkoren  för  att  fristående\r\nskolor  skall godkännas för skolpliktens fullgörande\r\noch för att  de  skall  ha  rätt  till  bidrag  från\r\nelevernas  hemkommuner.  Beslut  om  att godkänna en\r\nfristående skola för skolpliktens fullgörande och om\r\natt  en sådan skola skall ha rätt till  bidrag  från\r\nelevernas hemkommuner fattas av Statens skolverk.\r\n\r\nI den nuvarande skollagen finns också bestämmelser\r\nom att  kommuner  har  rätt  att uppdra åt andra att\r\nanordna komvux (11 kap. 6 §),  särvux  (12 kap. 9 §)\r\noch  sfi  (13  kap.  9  §).  Regeringen  får meddela\r\nföreskrifter  om vem som får ges ett sådant  uppdrag\r\noch om villkor för det.\r\nBestämmelserna    om    rektor    i   förordningen\r\n(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning avser alltid\r\nden rektor inom det offentliga skolväsendet  som  är\r\nansvarig  för  ledningen  av utbildningen (1 kap. 10\r\n§). I förordningen sägs att  betyg  i  kurs sätts av\r\nläraren  (4  kap.  5 §), medan slutbetyg och  samlat\r\nbetygsdokument utfärdas av rektor (4 kap. 15 §).\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\n\r\nFolkpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub244 yrkande 30\r\natt möjligheten för  kommunen att lägga ut komvux på\r\nentreprenad   inte  bereder   eleverna   tillräcklig\r\nvalfrihet.  Fristående  vuxenutbildningsenheter  bör\r\ndärför få etableras  på samma villkor som fristående\r\ngymnasieskolor, anser motionärerna.\r\n\r\nÄven   Kristdemokraterna    vill   enligt   motion\r\n2002/03:Ub490  yrkande  5 att det  skall  få  finnas\r\nfristående   skolor  även  inom   vuxenutbildningen.\r\nFörslaget motiveras  med att de utbildningsanordnare\r\nsom planerar och genomför  undervisningen  också bör\r\nha rätt att utdela betyg. Med nuvarande bestämmelser\r\nmåste  betygen sättas av en komvuxrektor, framhåller\r\nmotionärerna.\r\nU t s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nKommunerna  har  en  oinskränkt  skyldighet att ge\r\nutbildning    i   grundskolan,   den   obligatoriska\r\nsärskolan,         gymnasieskolan         respektive\r\ngymnasiesärskolan till alla barn och ungdomar som är\r\nbosatta i kommunen. För komvux gäller en motsvarande\r\nskyldighet enbart för  grundläggande vuxenutbildning\r\noch då under förutsättning att den som har rätt till\r\nutbildningen  också önskar  delta  i  den.  Kommunen\r\nskall också erbjuda  gymnasial  vuxenutbildning  och\r\npåbyggnadsutbildning  och  sträva  efter att erbjuda\r\nutbildning  som  svarar mot efterfrågan  och  behov.\r\nIdén bakom den strategi  för  utveckling  av  vuxnas\r\nlärande  som  riksdagen  har ställt sig bakom är att\r\nden vuxna individens behov skall styra både innehåll\r\noch former för kommunens stöd till hans eller hennes\r\nlärande.   En  ordning  som innebär  att  fristående\r\nutbildningsanordnare av Skolverket  skulle  ges rätt\r\natt  få  bidrag  från  elevernas hemkommuner - såsom\r\ngäller  för  fristående skolor  på  grundskole-  och\r\ngymnasienivå  -   skulle   innebära  att  kommunerna\r\nfråntogs  inflytande  över verksamhetens  omfattning\r\noch inriktning. Detta kan  utskottet inte ställa sig\r\nbakom.\r\nKommunerna har som nämnts rätt att lägga ut komvux\r\npå entreprenad. Av Skolverkets statistik framgår att\r\nnästan  en  fjärdedel  (23,8 %)   av  komvuxeleverna\r\nläsåret 2000/01 gick i utbildning som  kommunen lagt\r\nut på entreprenad.\r\nSkollagskommittén  har i Skollag för kvalitet  och\r\nlikvärdighet (SOU 2002:121) lagt fram förslag om att\r\ndet  i  en  ny  skollag skall  finnas  ett  särskilt\r\nkapitel om entreprenad.  Kommittén föreslår (s. 477)\r\natt  enhetliga bestämmelser,  dvs.  att  lärare  vid\r\nentreprenad  får  utföra  den myndighetsutövning som\r\nhör  till  lärarens  åligganden,  skall  gälla  även\r\nvuxenutbildningen.    Skollagskommitténs     förslag\r\nremissbehandlas för närvarande.\r\n\r\nYrkesutbildning för vuxna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    avstyrker    yrkanden   om   den\r\növergripande        organisationen         av\r\nyrkesutbildning för vuxna.\r\nJämför  reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd)\r\noch 6 (c).\r\nRiksdagen  bör  inte föreslå ändringar i regelverket för\r\nkvalificerad yrkesutbildning (KY).\r\nJämför reservation 7 (c).\r\nUtskottet     avstyrker      också      yrkanden      om\r\nhantverksutbildning,       utbildning      av\r\nyrkesförare    och    vuxenutbildning    inom\r\nlantbrukssektorn.\r\nJämför reservationerna 8 (m) och 9 (c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nEnligt   förordningen   (2002:1012)    om   kommunal\r\nvuxenutbildning    kan   gymnasial   vuxenutbildning\r\nförekomma   i   samma   yrkesämnen   som   finns   i\r\ngymnasieskolan. Därutöver får det i komvux förekomma\r\nkurser  med  syftet  att  ge   vuxna  kunskaper  och\r\nfärdigheter  på  en  nivå  som  motsvarar   den  som\r\nutbildning   i   gymnasieskolan  kan  ge,  utan  att\r\nkurserna  direkt  motsvarar  kurser  eller  ämnen  i\r\ngymnasieskolan (2 kap.  18 §). Inom komvux kan också\r\nanordnas   individuella  kurser   för   en   enskild\r\nstuderande  som   har  ett  kunskapsbehov  som  inte\r\ntillgodoses genom nationella  eller lokala kurser (2\r\nkap.  7  §).  Rektor ansvarar för  att  individuella\r\nstudieplaner  upprättas  för  samtliga  deltagare  i\r\ngymnasial vuxenutbildning (2 kap. 13 §).\r\n\r\nInom komvux finns  också påbyggnadsutbildning, som\r\nsyftar till att ge vuxna  sådan utbildning som leder\r\ntill en ny nivå inom deras  yrke eller till ett nytt\r\nyrke (11 kap. 2 § skollagen 1985:100).\r\nKvalificerad   yrkesutbildning    (KY)    är    en\r\neftergymnasial    utbildningsform   vid   sidan   av\r\nhögskolan.  Den  bygger   på   att   deltagaren  har\r\nkunskaper       motsvarande      gymnasieutbildning.\r\nUtbildningen kan  anordnas  av  statliga universitet\r\noch högskolor, landsting och enskilda  fysiska eller\r\njuridiska  personer. KY finansieras med statsbidrag,\r\nsom   anordnaren    söker    hos   Myndigheten   för\r\nkvalificerad yrkesutbildning.  Utmärkande  för KY är\r\natt  utbildningen  skall  utformas  i samverkan  med\r\narbetslivet  och att den till ungefär  en  tredjedel\r\nskall bestå av  lärande  i arbete på en arbetsplats.\r\nNormalt beviljas statsbidrag  för  en  KY-utbildning\r\nför högst tre omgångar av utbildningen.  En viss KY-\r\nutbildning  kan  alltså inte betraktas som permanent\r\netablerad, utan om  anordnaren vill få möjlighet att\r\ngenomföra den år efter  år krävs det nya ansökningar\r\noch nya beslut om statsbidrag.\r\n\r\nInom  högskolan är många utbildningar  inriktade  på\r\nett  yrke.   Längre   sådana  utbildningar  leder  i\r\nallmänhet till en examen  med en benämning som anger\r\nyrkesinriktningen.  Vidare  finns  det  yrkesteknisk\r\nexamen,  som omfattar 60 poäng  och  bygger  på  att\r\nstudenten före utbildningen har skaffat sig relevant\r\nyrkeserfarenhet.  Utbildningar  som leder till denna\r\nexamen brukar kallas yrkesteknisk högskoleutbildning\r\n(YTH).  Dessutom  finns  sedan  den  1   mars   2003\r\nyrkeshögskoleexamen,  som  omfattar 80 poäng. Ett av\r\nmålen  för denna examen är att  studenten  skall  ha\r\nsådana kunskaper och färdigheter som fordras för att\r\nsjälvständigt  kunna arbeta inom det yrkesområde som\r\nutbildningen   avser.    Däremot   förutsätts   inte\r\nnödvändigt    att    man    före    studierna    har\r\nyrkeserfarenhet.\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nDen  övergripande  organisationen av yrkesutbildning\r\nför vuxna tas upp i sex motioner.\r\n\r\nModeraterna pläderar i motion 2002/03:A321 yrkande\r\n6 för fristående och  flexibla  yrkeshögskolor,  som\r\nkan  bli  ett  alternativ till den vanliga högskolan\r\neller universitetet.  För yrkesverksamma med gedigna\r\nyrkeskunskaper   men  utan   tillräcklig   teoretisk\r\nutbildningsbakgrund  krävs andra ingångar än vad som\r\ni dag kan erbjudas, skriver motionärerna.\r\nFolkpartiet  föreslår   i   motion   2002/03:Ub323\r\nyrkande    8   att   det   skall   införas   svenska\r\nfackhögskolor,   av  motionärerna  kallade  college.\r\nDessa skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och\r\nviss  förberedelse   för   högre  utbildning.  Efter\r\ngenomgången   kvalificerad   yrkesutbildning   skall\r\nstudenten  ha  möjlighet  att  vid  ett  universitet\r\ntillgodoräkna sig delar av poängen i kurser inom ett\r\nämnesområde. Liknande förslag läggs  fram  i  motion\r\n2002/03:Ub274  (fp).  Motionären anser att KY är  en\r\nhalvmesyr  och  att  Sverige  behöver  yrkes-  eller\r\nfackhögskolor/college   (yrkande   1).   En  lämplig\r\nlokaliseringsregion  för en sådan är Jönköpings  län\r\n(yrkande 2).\r\nKristdemokraterna föreslår  i motion 2002/03:Ub448\r\nyrkande  18 införande av en yrkeshögskoleutbildning,\r\nsom skall  bygga  främst  på  KY  och YTH. Den skall\r\nenligt motionärerna ha en egen identitet  och  ligga\r\nvid  sidan  av  de vanliga högskolorna, men bedrivas\r\nnära   dem.   Yrkeshögskolan    skall    ledas    av\r\nbranschorganisationer,    utbildningsanordnare   och\r\narbetsgivare   i   samverkan.   Utbildningen   skall\r\nerbjudas  både  studenter  med yrkeserfarenhet  från\r\naktuell bransch och studenter som kommer direkt från\r\ngymnasiet. Den bör bedrivas  på olika sätt för dessa\r\ntvå kategorier av deltagare. Avgörande för tillträde\r\nskall  vara  validering, t.ex. gesällprov  från  ett\r\nkaraktärsämne,  snarare  än grundläggande behörighet\r\ntill  högskoleutbildning.  Även  i  motion  2002/03:\r\nUb259 (kd) föreslås en yrkeshögskola som inte kräver\r\ngrundläggande högskolebehörighet.\r\nCenterpartiet begär i motion 2002/03:Ub429 yrkande\r\n16  att  regeringen  skall  göra   en   översyn  och\r\nsamordning        av        de       eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningarna.            Det            finns\r\npåbyggnadsutbildningar  inom  komvux,  YTH,  KY samt\r\nvissa  yrkesutbildningar  inom  folkbildningen.  Hur\r\nalla  dessa inordnas i utbildningsstrukturen och hur\r\nde kan  värderas, om den studerande senare vill läsa\r\nvidare, är inte helt klart och inte heller hur vissa\r\nav dem finansieras.\r\nU t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nMed de olika  typer  av  yrkesutbildning för vuxna\r\nsom   i   dag   finns,   genom   komvux,    KY   och\r\nhögskoleutbildning  till  olika  examina, kan mycket\r\nskiftande   behov  av  yrkesutbildning   för   vuxna\r\ntillgodoses. Såväl den som har gått en yrkesinriktad\r\ngymnasieutbildning  som  den  som  har  gått ett mer\r\nstudieförberedande program i gymnasieskolan  och den\r\nsom  saknar  gymnasieutbildning kan finna vägar  att\r\nskaffa   sig   yrkeskompetens    eller    höja    en\r\nyrkeskompetens som man redan har.\r\nSkolverket  redovisade  i  maj  2002  en av verket\r\ninitierad  översyn av påbyggnadsutbildningarna  inom\r\nkomvux (dnr 74-2001:4121). Enligt Skolverket behöver\r\nutformningen   av   påbyggnadsutbildning  ses  över,\r\nliksom   också   reglerna   för   finansiering   och\r\nriksrekrytering. Inom  en  del  områden kan t.ex. KY\r\nvara    mer    lämplig   som   utbildningsform    än\r\npåbyggnadsutbildning.  Myndigheten  för kvalificerad\r\nyrkesutbildning  har  övervägt  vilka  av  nuvarande\r\npåbyggnadsutbildningar  som lämpar sig att  göra  om\r\ntill KY-utbildningar och  kommit  fram  till  att ca\r\n120-150 av dem är sådana.\r\nUtskottet har erfarit att Utbildningsdepartementet\r\nplanerar   att  inom  kort  publicera  en  skrift  i\r\nDepartementsserien  (Ds-serien)  om  validering  och\r\nvägledning    m.m.    Denna    skrift    avses   bli\r\nremissbehandlad innan regeringen tar ställning  till\r\nvilka  åtgärder som bör vidtas och vilka förslag som\r\neventuellt behöver läggas fram för riksdagen. Enligt\r\nvad utskottet  erfarit  är  avsikten  att i skriften\r\näven  ta  upp  planerna  för  utvecklingen  av   den\r\neftergymnasiala yrkesutbildningen.\r\nKristdemokraternas förslag om en yrkeshögskola,  i\r\nvilken  nuvarande  KY  och  YTH förs samman och till\r\nvilken   det   inte   skall   krävas   grundläggande\r\nbehörighet,  har  behandlats  av utskottet  vid  två\r\nriksmöten, senast i betänkande 2001/02:UbU4 s. 31 f.\r\nUtskottet är inte heller nu berett  att  ställa  sig\r\nbakom förslaget.\r\nDe senaste reformerna både av högskoleutbildningen\r\noch  av  vuxenutbildningen  har haft som ett viktigt\r\ninslag  att  man i större utsträckning  än  tidigare\r\nskall beakta och  tillgodoräkna de kunskaper och den\r\nkompetens som olika  personer har när de kommer till\r\nhögskolan respektive till  komvux.  Utskottet fäster\r\nstora förhoppningar vid detta. Det är utomordentligt\r\nviktigt för den enskilde som vill utbilda sig vidare\r\natt  inte  bli  behandlad  som om den kompetens  han\r\neller hon har skaffat sig tidigare  inte  vore något\r\nvärd. Samhället har ett starkt intresse av att olika\r\nindividers  ambitioner  att lära mera tas till  vara\r\noch  att utbildningen utformas  så  att  man  bygger\r\nvidare på de kunskaper som respektive person har med\r\nsig från  tidigare verksamhet. Onödig förlängning av\r\nutbildningstiden    måste    undvikas,    både   för\r\nindividernas skull och av samhällsekonomiska skäl.\r\nI   högskoleförordningen   (1993:100)   finns   en\r\nbestämmelse  om  att en student kan få tillgodoräkna\r\nsig   annan  utbildning,   om   de   kunskaper   och\r\nfärdigheter  som  han eller hon åberopar är av sådan\r\nbeskaffenhet och har  en  sådan  omfattning att de i\r\nhuvudsak  svarar  mot  den  högskoleutbildning   för\r\nvilken  de  är avsedda att tillgodoräknas (6 kap. 13\r\n§).  Även  kunskaper   och   färdigheter   som   har\r\nförvärvats  i  yrkesverksamhet får tillgodoräknas på\r\nsamma villkor. En  motsvarande  bestämmelse  finns i\r\nförordningen     (2001:1131)     om     kvalificerad\r\nyrkesutbildning.  I  ledningsgruppen  för varje  KY-\r\nutbildning skall det finnas minst en företrädare för\r\nett  universitet  eller  en högskola. Kontakter  med\r\nhögskolan  bör ge möjligheter  att  klara  ut  vilka\r\ndelar i respektive  KY-utbildning  som de studerande\r\ndär  kan  räkna  med  att få tillgodoräkna  sig  vid\r\nsenare studier inom högskola.\r\n\r\nRegelverket  för kvalificerad  yrkesutbildning  (KY)\r\ntas upp i tre motioner.\r\n\r\nCenterpartiet  anser  enligt  motion 2002/03:Ub429\r\nyrkande 15 att systemet bör göras  mer  flexibelt så\r\natt   man   skall   kunna  anpassa  utbudet  av  KY-\r\nutbildningar    efter   behov    på    den    lokala\r\narbetsmarknaden.  Det  bör  vara  möjligt att bemöta\r\nvarsel och uppsägningar lokalt med  att  erbjuda KY-\r\nutbildningar för att utbilda till bristyrken,  heter\r\ndet i motionen.\r\nI  motion 2002/03:Ub375 (c) föreslås att man skall\r\npermanenta KY-utbildningarna (yrkande 1). Det går åt\r\nför mycket  kraft  till att inför varje start ansöka\r\nom  statsbidrag. Om man  permanentar  utbildningarna\r\nfår  man   bättre   resursutnyttjande   och  tryggar\r\nverksamheten för framtiden, framhåller motionärerna.\r\nDe vill också att regelverket för KY skall  anpassas\r\nså  att  de  i  ännu  högre  grad än i dag passar de\r\nlokala behoven (yrkande 2).\r\nEn översyn av regelverket för  KY-utbildningar för\r\natt  möjliggöra  entreprenörsutbildning  föreslås  i\r\nmotion 2002/03:Ub363  (s).  Dagens  regelverk kräver\r\natt det finns en arbetsmarknad, men när  det  gäller\r\nentreprenörsutbildningar  är  det studenterna själva\r\nsom  skapar  arbetsmarknaden.  Det   går   inte  att\r\nstatistiskt bevisa behovet av entreprenörer på samma\r\nsätt  som behovet av andra yrkesgrupper, där  det  i\r\ndag redan  finns en etablerad arbetsmarknad, skriver\r\nmotionärerna.\r\nU t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nEn av grundtankarna bakom inrättandet av KY som en\r\nsärskild  utbildningsform   har  varit  att  utbudet\r\nskulle vara mycket mer flexibelt än t.ex. utbudet av\r\nhögskoleutbildning. Utskottet  ser ett stort värde i\r\natt  KY-utbildningar kan uppstå,  fungera  under  en\r\nperiod  när  de  behövs och sedan läggas ned för att\r\nbereda ekonomiskt  utrymme  för nya KY-utbildningar.\r\nEftersom  varje  KY-utbildning   initieras   av   en\r\nutbildningsanordnare,  som  kan  vara en kommun, ett\r\nlandsting, en enskild fysisk eller  juridisk person,\r\nen högskola eller ett universitet, finns  det  stora\r\nutsikter att lokala behov av yrkesutbildning kan bli\r\ntillgodosedda.\r\nNär    det   gäller   entreprenörsutbildning   har\r\nutskottet  inhämtat  att  det  i  dag anordnas flera\r\nentreprenörsutbildningar i form av  KY. De nuvarande\r\nreglerna har alltså inte hindrat sådan utbildning.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Ub236  (m) skriver motionären  om\r\nbehovet  av välutbildade hantverkare.  Redan  i  dag\r\nbetraktas  många  hantverksyrken  som  bristyrken. I\r\nsyfte att värna och utveckla hantverksutbildningarna\r\när    det    viktigt    att   snarast   inrätta   en\r\nlärlingsutbildning   med  färre   kärnämnen  och  en\r\nyrkeshögskola  som skall vara ett mellanting  mellan\r\ngymnasium    och   högskola,    anser    motionären.\r\nYrkesutbildningarnas längd skall tillåtas variera.\r\n\r\nU t s k o t  t  e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet.\r\nUngdomar kan i dagens  gymnasieskola få utbildning\r\nför  hantverksyrken  dels inom  hantverksprogrammet,\r\nsom är ett nationellt  program  och  innehåller åtta\r\nkärnämnen,  dels genom lärlingsutbildning  som  sker\r\ninom ett individuellt program, där eleven kombinerar\r\nanställning  som  syftar  till  yrkesutbildning  med\r\nstudier  av kärnämnena  svenska  eller  svenska  som\r\nandraspråk,        engelska,        samhällskunskap,\r\nreligionskunskap    och    matematik.   Den   senare\r\nmöjligheten  har  utnyttjats i  liten  utsträckning.\r\nUtskottet anser inte  att  det  skulle vara önskvärt\r\natt minska omfattningen av kärnämnen för de ungdomar\r\ni gymnasieskolan som siktar mot ett hantverksyrke.\r\nGymnasiekommittén  2000  har  i  betänkandet  Åtta\r\nvägar till kunskap (SOU 2002:120) föreslagit  en  ny\r\nstruktur för gymnasieutbildningen, som bl.a. innebär\r\natt   utbildning  inriktad  mot  hantverksyrken  kan\r\nanordnas   inom   flera  av  de  åtta  sektorer  som\r\nkommittén  föreslår   skall  ersätta  de  nationella\r\nprogrammen. Gymnasiekommittén  har  också föreslagit\r\natt      den      nuvarande     möjligheten     till\r\nlärlingsutbildning där eleven kombinerar anställning\r\nmed att läsa vissa  kurser  i  gymnasieskolan  skall\r\nfinnas  kvar.  Remissbehandling pågår för närvarande\r\noch    kommer   att   följas    av    beredning    i\r\nRegeringskansliet.\r\nFör vuxna  finns numera utbildningsformen KY. Inom\r\nKY anordnas för  närvarande  hantverksutbildning  på\r\nflera  ställen  i landet. Knappt 90 studerande finns\r\ninom KY-utbildningar  för tre olika hantverksyrken i\r\ndag, och ytterligare ca  60  utbildningsplatser inom\r\nfyra  andra  hantverksyrken  har   prioriterats   av\r\nMyndigheten  för  kvalificerad yrkesutbildning inför\r\nhösten 2003. Behörighetskravet  för  KY  är detsamma\r\nsom     för     grundläggande     behörighet    till\r\nhögskoleutbildning. Sådan behörighet har den som har\r\nfått    slutbetyg   från   ett   nationellt    eller\r\nspecialutformat  program  i  gymnasieskolan  och har\r\nlägst  betyget  Godkänd på kurser som omfattar minst\r\n90  %  av  de  gymnasiepoäng   som   krävs  för  ett\r\nfullständigt program. Det finns inget  krav  på  att\r\nden   sökande   skall   ha   godkänt  betyg  just  i\r\nkärnämnena.   Urvalet  till  en  KY-utbildning   kan\r\nanpassas till den  aktuella  utbildningens karaktär.\r\nDet som är generellt föreskrivet  är  att  en  eller\r\nflera  av  följande  urvalsgrunder  får användas vid\r\nurvalet:  betyg, särskilt prov, tidigare  utbildning\r\noch   yrkeserfarenhet.    KY-utbildningar   omfattar\r\nnormalt 80 KY-poäng men kan,  om det finns särskilda\r\nskäl  med  hänsyn till bl.a. arbetsmarknadens  behov\r\neller utbildningens  art,  omfatta  ett  lägre eller\r\nhögre  poängtal,  dock  lägst  40 och högst 120  KY-\r\npoäng.\r\nSom utskottet har beskrivit i det föregående skall\r\nden  kommunala  vuxenutbildningen   numera   på  ett\r\nbetydligt  mer  flexibelt  sätt  än tidigare erbjuda\r\nvuxna stöd i deras lärande. Utöver nationella kurser\r\nskall kommunen för en enskild person  kunna  göra en\r\nindividuell    studieplan    som   innehåller   s.k.\r\nindividuella  kurser, allt för  att  möta  just  den\r\npersonens behov  med  hänsyn  till hans eller hennes\r\nmål för studierna. Den nya förordningen  om kommunal\r\nvuxenutbildning  har varit i kraft i mindre  än  tre\r\nmånader.\r\nVid  sidan av det  offentliga  utbildningsväsendet\r\nfinns  det   i   enskild  regi  s.k.  kompletterande\r\nutbildningar som får  statens  stöd.  Detta  kan  ha\r\nformen   av   statlig   tillsyn,   att  eleverna  är\r\nberättigade  till  statligt  studiestöd   eller  att\r\nutbildningen får statsbidrag. År 2001 fanns  det 205\r\nkompletterande  utbildningar  med  statligt  stöd  i\r\nnågon   av  dessa  former.  Bland  dessa  ingick  45\r\nhantverksutbildningar    som    hade   865   elever.\r\nMedelåldern bland eleverna i hantverksutbildningarna\r\nvar 34 år (källa: Skolverkets rapport 218).\r\nVid  folkhögskolor anordnas inom  hantverksområdet\r\nsärskilda   kurer  som  är  yrkesförberedande  eller\r\ndirekt  yrkesutbildande.  År  2002  fanns  drygt  50\r\nsådana     kurser      vid     37     folkhögskolor.\r\nFolkbildningsrådets   kansli    uppskattar   antalet\r\nstuderande  till  ca  800.  Dessutom  finns  vid  16\r\nfolkhögskolor allmänna kurser  med konsthantverk som\r\nsärskild profil.\r\nSammanfattningsvis konstaterar  utskottet  att det\r\nregelverk  som i dag finns lämnar stort utrymme  för\r\natt anordna yrkesutbildningar inom hantverksområdet.\r\n\r\nBehovet  av utbildning  av  yrkesförare  tas  upp  i\r\nmotion  2002/03:Ub287  (kd)  yrkande  1.  Motionären\r\nskriver att  det  finns  ett stort behov av utbildad\r\narbetskraft inom branschen,  men  att utbildningarna\r\när alltför få.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nI  dagens   gymnasieskola  finns  utbildning  till\r\nfordonsförare inom  fordonsprogrammet,  som  är  ett\r\nnationellt        program.        Fordons-       och\r\nmaskinförarutbildningar  finns  också  inom  komvux.\r\nDetsamma gäller utbildning till bussförare.\r\n\r\nI   motion   2002/03:MJ487   (c)  yrkande   31   tar\r\nmotionärerna  upp  behovet av  vuxenutbildning  inom\r\nlantbrukssektorn. Många  gånger  gör människor i dag\r\nett  senare  val  av  yrkesväg  än  vad  man  gjorde\r\ntidigare,  heter  det i motionen. Det behövs  enligt\r\nmotionärerna  garanti  för  att  en  person  kan  få\r\ntillgång    till    yrkesinriktad     grund-     och\r\nvidareutbildning  inom lantbrukssektorn oberoende av\r\nhans     eller     hennes    tidigare     val     av\r\ngymnasieutbildning.\r\n\r\nU t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår\r\nyrkandet.\r\nEnligt  de  bestämmelser  som  gäller   i  dag,  i\r\nskollagen (1985:1100) och i förordningen om kommunal\r\nvuxenutbildning (2002:1012), skall man vid  urval av\r\nsökande  till  gymnasial  vuxenutbildning prioritera\r\nden  som har kort tidigare utbildning.  För  att  en\r\nvuxen   person   skall   kunna   delta  i  gymnasial\r\nvuxenutbildning  eller  påbyggnadsutbildning   i  en\r\nannan kommun krävs normalt att hemkommunen är beredd\r\natt   betala   interkommunal   ersättning  till  den\r\nanordnande  kommunen.  Skyldig  att  göra  detta  är\r\nhemkommunen    endast   när   det   gäller    sådana\r\nutbildningar     som     har     förklarats     vara\r\nriksrekryterande.  I  dag  finns  ett  mindre  antal\r\nsådana utbildningar inom lantbruksområdet.\r\nSom   utskottet   nämnt  i  det  föregående  avser\r\nregeringen att i den  planerade skriften i Ds-serien\r\nom validering även ta upp  planerna för utvecklingen\r\nav  den  eftergymnasiala  yrkesutbildningen.  Vidare\r\nbefinner  sig  för  närvarande  skriften  Stöd  till\r\nvuxnas lärande. Förslag  till lag (Ds 2002:66) under\r\nremissbehandling  tillsammans   med  förslagen  från\r\nSkollagskommittén.\r\nMålet för utvecklingen av vuxnas  lärande  är  att\r\nalla  vuxna  skall  ges  möjlighet  att utvidga sina\r\nkunskaper  och utveckla sin kompetens  i  syfte  att\r\nfrämja     personlig      utveckling,     demokrati,\r\njämställdhet,  ekonomisk tillväxt  samt  en  rättvis\r\nfördelning. Utskottet  vill  dock  klargöra  att  en\r\ngaranterad  rätt till yrkesutbildning inom ett visst\r\nområde efter fullföljd gymnasieutbildning inte finns\r\nför något yrkesområde.\r\n\r\nSvenskundervisning för invandrare\r\n(sfi)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning  till den pågående utredningen\r\nbör  riksdagen avslå  yrkanden  om  bristerna\r\ninom sfi och åtgärder mot dessa.\r\nJämför reservationerna 10 (m, c), 12 (kd), 13\r\n(v), 14 (c) och 15 (mp).\r\nInförande  av  ett peng-system för att konkurrensutsätta\r\nsfi avstyrks.\r\nJämför reservation 11 (m, fp).\r\nUtskottet  avstyrker   yrkanden   om   hur   sfi   skall\r\norganiseras  för  att  invandrarkvinnor skall\r\ndelta,  eftersom  detta  är   en   fråga  för\r\nkommunerna.\r\nJämför reservation 16 (fp).\r\nUtskottet      anser     att     sex-     och\r\nsamlevnadsundervisning   är   ett   naturligt\r\ninslag   i  sfi  men  inte  bör  regleras  av\r\nstatsmakterna.\r\nJämför reservation 17 (mp).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nSvenskundervisning   för   invandrare  (sfi)  är  en\r\nskolform inom det offentliga  skolväsendet för vuxna\r\noch regleras i den nuvarande skollagen (1985:1100) i\r\nett särskilt kapitel (13 kap.).  Sfi syftar till att\r\nge  vuxna  invandrare  grundläggande   kunskaper   i\r\nsvenska   språket  och  om  det  svenska  samhället.\r\nUtbildningen anordnas som kurser (1 §). Utbildningen\r\nskall vara  avgiftsfri  för eleverna (8 §). Kommuner\r\nfår uppdra åt andra att anordna sfi (9 §).\r\n\r\nI  förordningen (1999:895)  om  svenskundervisning\r\nför invandrare  föreskrivs  i 3 § att sfi skall vila\r\npå de grundläggande värden som  anges  i  läroplanen\r\nför de frivilliga skolformerna (Lpf 94).\r\nFör  sfi  finns  en  kursplan,  som fastställs  av\r\nregeringen. Den kursplan som gäller  fr.o.m.  den  1\r\njanuari  2003  publicerades  i  SKOLFS  2002:19. Där\r\ninryms  tre olika studievägar, som riktar  sig  till\r\nelever  med   olika  bakgrund,  förutsättningar  och\r\nstudiemål. Var och en av studievägarna består av två\r\nolika  kurser,  som   tydliggör  progressionen  inom\r\nutbildningen. Det finns  fyra  olika kurser: A, B, C\r\noch D. I studieväg Sfi1 ingår kurserna  A  och  B, i\r\nSfi   2 kurserna B och C samt i Sfi 3 kurserna C och\r\nD.\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nModerata    samlingspartiet    hävdar    i    motion\r\n2002/03:Sf332  att  den nuvarande sfi-undervisningen\r\nhar  stora brister (yrkande  15).  Många  hoppar  av\r\nutbildningen.    Indelning    efter    yrkesbakgrund\r\nförekommer  sällan.  Praktik i kombination  med  sfi\r\nförekommer sällan eller  aldrig  i mer än hälften av\r\nkommunerna.   En   stor  andel  av  lärarna   saknar\r\nutbildning i svenska  som  andraspråk.  Motionärerna\r\nvill att regeringen skall låta utreda orsakerna till\r\nsfi-undervisningens svaga resultat (yrkande 16).\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nyrkandena om tillkännagivanden.\r\nÄnnu  finns  inte några erfarenheter av om den nya\r\nkursplanen för sfi  - som inte hade börjat tillämpas\r\nnär motionerna väcktes  -  möter  olika  invandrares\r\nförutsättningar och behov på ett bättre sätt, vilket\r\nvarit ett av syftena.\r\nEn  särskild  utredare arbetar för närvarande  med\r\nuppdraget att pröva  hur  skolformen sfi kan förnyas\r\noch    organiseras    (dir.   2002:105).    En    av\r\nutgångspunkterna är att  möjligheterna  att  anpassa\r\nutbildningen  och utbildningsmålen till individernas\r\nbehov och förutsättningar  skall öka. Utbildningen i\r\nsvenska skall kunna ske parallellt  med  t.ex. olika\r\nformer  av  annan utbildning, praktik eller  arbete.\r\nUtredningen  skall   bedrivas   i  nära  samråd  och\r\nparallellt  med  översynen  av  mottagande   av  och\r\nintroduktion    för   flyktingar   (dir.   2001:87).\r\nUtredaren  skall redovisa  uppdraget  senast  den  1\r\nseptember 2003 (dir. 2003:3).\r\nFlertalet  av  de  brister  som påtalas i motionen\r\nberörs  också i direktiven till  utredningen.  Något\r\nbehov av  de begärda tillkännagivandena finns därför\r\ninte.\r\n\r\nMotioner från  Moderaterna  och Folkpartiet för fram\r\nförslag om system för konkurrensutsättning av sfi.\r\n\r\nModeraterna   föreslår   i  motion   2002/03:Sf332\r\nyrkande 17 införande av en sfi-check  som  skall  ge\r\nmöjlighet    till    individuell    anpassning    av\r\nutbildningen.           Konkurrensen          mellan\r\nutbildningsanordnarna kommer  att  höja  kvaliteten.\r\nCheckbeloppet  kan behovsprövas, så att var  och  en\r\nges  möjligheter   till  undervisning  utifrån  sina\r\nförutsättningar, heter  det i motionen. Ett liknande\r\nförslag  framförs  i motion  2002/03:Ub201  (m)  där\r\nmotionärerna särskilt  framhåller att undervisningen\r\ninte skall begränsas till  den  egna  kommunen eller\r\nregionen,  eftersom  det i dag finns många  tekniska\r\nförutsättningar för flexibelt lärande.\r\nFolkpartiet  anser  enligt   motion  2002/03:Sf226\r\nyrkande  5  att  det,  i  syfte  att förbättra  sfi-\r\nundervisningens kvalitet, är angeläget att öppna för\r\nprivata  alternativ. Detta kan ske  genom  en  \"sfi-\r\npeng\". Invandrarna  skall  ha  möjlighet  att  välja\r\nmodell  för  undervisningen och hos vilken anordnare\r\nde  skall  få sin  sfi.  Folkpartiet  framför  samma\r\nförslag i motion 2002/03:Ub244 yrkande 31.\r\nU t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nAtt invandrare som saknar tillräckliga kunskaper i\r\nsvenska  skall få  undervisning  i  vårt  språk  bör\r\nenligt utskottets  mening  förbli  kommunens ansvar.\r\nKommunerna  har möjlighet att uppdra  åt  andra  att\r\nanordna sfi.\r\n\r\nAndra åtgärder för att förbättra sfi föreslås i fyra\r\nmotioner.\r\n\r\nKristdemokraterna      anser     enligt     motion\r\n2002/03:Sf334 att svenskundervisning  som kombineras\r\nmed  praktik,  lärlingsplats  eller  arbete   skulle\r\nfrämja språkinlärningen och underlätta det fortsatta\r\nsteget  ut  på  arbetsmarknaden (yrkande 36). Vidare\r\nvill motionärerna  att  lågutbildade  skall kunna få\r\nmer  yrkesspecifik  svenskundervisning  genom  korta\r\nbranschinriktade  kurser  i  svenska,  varvade   med\r\nyrkesarbete (yrkande 37). Sfi bör förekomma på flera\r\nolika  nivåer, och det bör finnas möjlighet att läsa\r\nsfi på högskolenivå (yrkande 32).\r\nVänsterpartiet  föreslår  i  motion  2002/03:Sf336\r\nyrkande 28 att sfi skall göras till en del av komvux\r\noch förbättras genom en tydligare individanpassning,\r\ntätare       praktikperioder      och      fördjupad\r\nsamhällsinformation.    Regeringen   bör   se   över\r\ninvandrades studieekonomiska situation och återkomma\r\nmed förslag till ändring.\r\nCenterpartiet  föreslår   i  motion  2002/03:Sf214\r\nyrkande   11   ett   tillkännagivande    att    sfi-\r\nundervisningen  skall  kombineras  med  praktik  vid\r\narbetsplatser.\r\nMiljöpartiet  anser  enligt  motion  2002/03:Sf289\r\nyrkande  3  att  en  kraftigt  förbättrad  och   mer\r\nindividualiserad  sfi-undervisning,  som  kombineras\r\nmed   praktik,   är   viktig   för   att   förbättra\r\nspråkkunskaperna   hos   dem  som  kommer  nya  till\r\nSverige.\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nyrkandena   med   hänvisning   till   den   pågående\r\nutredningen  och  till  den nya kursplan som nyligen\r\ntagits i bruk bl.a. i syfte att tillgodose behov som\r\ntagits upp av motionärerna.\r\nFörslaget att göra sfi  till  en del av skolformen\r\nkomvux har prövats. Kunskapslyftskommittén lade fram\r\nett  sådant  förslag.  Regeringen lät  Statskontoret\r\nutreda konsekvenserna av  en  sådan  ändring och kom\r\nfram  till  att  den  skulle  åsamka  staten   stora\r\nmerkostnader,  varför  regeringen gjorde bedömningen\r\natt  sfi bör kvarstå som  särskild  skolform  (prop.\r\n2000/01:72 s. 63).\r\n\r\nFör att  ge invandrarkvinnor möjligheter till större\r\nsociala kontakter  utanför  den  egna familjegruppen\r\nbehöver  formerna  för  sfi  anpassas   för  dem.  I\r\nFolkpartiets motion 2002/03:Sf226 yrkande  12  och i\r\nmotion  2002/03:Ub557  (c, m, fp) yrkande 2 föreslås\r\natt det skall finnas möjlighet  att inrätta separata\r\nundervisningsgrupper för män och kvinnor och att man\r\nskall kunna kombinera barngrupper med mammagrupper i\r\nsvenskundervisningen.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår\r\nyrkandena.\r\nInvandrade kvinnor har självfallet samma rätt till\r\noch behov av sfi som invandrade män. Utskottet delar\r\nmotionärernas  bedömning  att  det  är  viktigt  att\r\nkvinnorna  inte  lämnas  att leva isolerade från det\r\nomgivande samhället i Sverige.  Varje  kommun  skall\r\nenligt  skollagen  aktivt  verka  för  att  nå dem i\r\nkommunen  som har rätt till sfi och för att motivera\r\ndem  att  delta  i  utbildningen.  De  åtgärder  som\r\nmotionärerna   föreslår   är   fullt   möjliga   för\r\nkommunerna  att genomföra utan några förändringar av\r\nde   bestämmelser    om   sfi   som   utfärdats   av\r\nstatsmakterna.\r\n\r\nMiljöpartiet  anser  enligt   motion   2002/03:Sf289\r\nyrkande    4    att    undervisning   i   sex-   och\r\nsamlevnadsfrågor, inklusive jämställdhet, skall ingå\r\ni  sfi.  Samma  uppfattning  framförs  i  motionerna\r\n2002/03:Ub280  (m,   fp,   kd,   v,   c,   mp)   och\r\n2002/03:Ub474 (s).\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivande.\r\nKursplanen  för  sfi  säger att sfi, utöver att ge\r\nspråkfärdigheter, syftar  till  att deltagaren skall\r\nfå   kunskap   om   och   förståelse  av  samhällets\r\norganisation  och  dess  grundläggande  värderingar.\r\nDärigenom  underlättas elevens  integration,  aktiva\r\nmedverkan  i   och   bidrag   till  utvecklingen  av\r\nsamhällsliv,   arbetsliv  och  kultur   i   Sverige.\r\nFörmågan att reflektera över likheter och skillnader\r\nmellan egna kulturella erfarenheter och kulturer som\r\neleven  möter i Sverige  ingår  i  utbildningen  och\r\nbidrar till  förståelse av olika kulturer och därmed\r\ntill interkulturell  kompetens,  heter  det vidare i\r\nkursplanen.  Det  är  enligt utskottets mening  både\r\nnaturligt  och  viktigt  att   frågor   om  sex  och\r\nsamlevnad    och   om   jämställdhet   tas   upp   i\r\nundervisningen  inom  sfi.  Utskottet  anser däremot\r\ninte    att    innehållet   i   undervisningen   bör\r\ndetaljstyras genom statsmaktsbeslut.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Ub555   (s)  yrkande  1  föreslår\r\nmotionären att direktiven till  sfi-utredningen  och\r\ntill  utredningen  om mottagning och introduktion av\r\nflyktingar    skall   vidgas.    Han    anser    att\r\nbrukarperspektivet nu saknas i dessa.\r\n\r\nU t s k o t t  e  t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet.\r\nDirektiven    till   sfi-utredningen    tar    sin\r\nutgångspunkt i att en alltför liten andel av dem som\r\npåbörjar sfi också uppnår målen för utbildningen och\r\natt  alltför många  avbryter  studierna.  Utredarens\r\nuppdrag  är  att  föreslå  hur  sfi  kan förnyas och\r\norganiseras  på ett sätt som ökar möjligheterna  att\r\nanpassa  utbildningen   och  utbildningsmålen  efter\r\nindividernas  behov  och förutsättningar.  Utskottet\r\nutgår från att brukarperspektivet därför måste komma\r\natt aktualiseras i utredningens arbete.\r\n\r\nValidering och komplettering av\r\ninvandrares yrkeskunskaper\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nYrkanden om validering  och  komplettering av\r\ninvandrares   yrkeskunskaper   avstyrks   med\r\nhänvisning  till pågående arbete  med  frågan\r\ninom Regeringskansliet.\r\nJämför reservationerna 18 (m) och 19 (fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nBättre validering  av invandrares yrkeskunskaper och\r\nbättre  möjligheter  till   komplettering  av  dessa\r\nbegärs i fyra motioner.\r\n\r\nModeraterna   anser  enligt  motion   2002/03:A321\r\nyrkande 9 att formerna för validering måste ses över\r\noch bli mer flexibla  och  trovärdiga. Alla som vill\r\nmåste få möjlighet att komplettera  sina  kunskaper,\r\nvare  sig det gäller språkkunskaper i svenska  eller\r\nengelska eller det gäller yrkeskunskaper.\r\nCenterpartiet  framhåller  i  motion  2002/03:A239\r\nyrkande  4  vikten  av  att invandrares utbildningar\r\nvalideras och att det erbjuds  fortbildning  för att\r\nde  skall kunna praktisera sina kunskaper i Sverige.\r\nPartiet  vill enligt motion 2002/03:Sf214 yrkande 12\r\natt flyktingars  kunskaper  skall valideras snabbare\r\nän i dag. I motion 2002/03:Ub429  yrkande 17 skriver\r\nCenterpartiet   att   den   försöksverksamhet    med\r\nvalidering  som  har  genomförts i åtta kommuner har\r\nvisat  att validering ökar  invandrares  möjligheter\r\natt  få arbete.  Regeringen  bör  nu  återkomma  med\r\nförslag om ett nationellt kvalitetssäkrat system för\r\nvalidering, anser motionärerna.\r\nU t  s  k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivanden.\r\nDen nya förordningen  om  kommunal vuxenutbildning\r\ninnebär att kommunerna på ett  mer flexibelt sätt än\r\nhittills  kan  och  bör anpassa den  utbildning  som\r\nerbjuds invånarna - vare  sig de är invandrare eller\r\nsvenskar  -  till  respektive   individs  behov  och\r\nförutsättningar. I det stöd som kommunerna  skall ge\r\nvuxnas  lärande ingår också vägledning och bedömning\r\nav måluppfyllelse  och  kunskaper. Som utskottet har\r\nnämnt i det föregående planerar  regeringen att inom\r\nkort ge ut en skrift i Ds-serien om  validering m.m.\r\noch  låta  remissbehandla den, innan regeringen  tar\r\nställning till  vilka  åtgärder  som  bör vidtas och\r\nvilka förslag som eventuellt behöver läggas fram för\r\nriksdagen.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  ett  yrkande  om  ett\r\nallmänt uttalande om vikten av utbildning och\r\nkompetensutveckling och finansiering av denna\r\nmed kompetenskonton.\r\nJämför reservation 20 (kd).\r\nRiksdagen  bör   inte   begära   en   utredning  om  hur\r\nutbildningssystemen  skall anpassas till  den\r\nallt äldre befolkningen  i  Europa,  eftersom\r\nett   sådant  arbete  pågår  inom  ramen  för\r\nLissabonprocessen.\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\n\r\nKristdemokraterna   lyfter   i  motion  2002/03:N395\r\nyrkande   17   fram   kunskap  som  den   viktigaste\r\nkonkurrensfaktorn i framtiden.  Motionärerna skriver\r\natt utbildningsnivån inom industrin  förefaller  att\r\nvara lägre i Sverige än i andra länder och att denna\r\nsituation   är   särskilt   alarmerande  i  små  och\r\nmedelstora  företag.   Utbildningen  i  grundskolan,\r\ninom eftergymnasial utbildning  och  vid universitet\r\noch  högskolor  bör  mer  än  hittills  inriktas  på\r\nföretagande  och entreprenörskap. Olika metoder  för\r\natt stimulera  såväl  egen  kompetensutveckling  som\r\nutbildning inom arbetslivet måste prövas. En väg kan\r\nvara  att  införa utbildningskonton, som innebär att\r\narbetsgivare  och arbetstagare ges möjlighet att upp\r\ntill  en  viss  nivå   avsätta   pengar   till   ett\r\navdragsgillt konto, från vilket man kan ta ut pengar\r\nför att finansiera inkomstbortfall under studier.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nMotionsyrkandet  berör  flera  skilda  frågor  som\r\nutskottet  har  behandlat  i olika betänkanden under\r\nsenare år. Genom Kunskapslyftet,  inrättandet  av KY\r\noch den kraftiga utbyggnaden av högskoleutbildningen\r\nhar   möjligheterna   att   höja   kunskapsnivån   i\r\nnäringslivet   förbättrats.   Riksdagen  har  fattat\r\nprincipbeslut   om   ett   system  för   individuell\r\nkompetensutveckling (prop. 2001/02:175, yttr. UbU5y,\r\nbet. AU10, rskr. 322). Innan systemet kan tas i bruk\r\nmåste   dock   ett  antal  frågor   redas   ut.   En\r\ninterdepartemental          arbetsgrupp         inom\r\nRegeringskansliet  har fortsatt  arbetet  med  dessa\r\nfrågor.\r\n\r\nI  motion 2002/03:Ub267  (kd)  begär  motionären  en\r\nutredning  om hur utbildningssystemen skall anpassas\r\ntill den allt äldre befolkningen i Europa. Det krävs\r\nen bred strategi  på  europeisk  nivå  för  att möta\r\nbristen  på  kunskap  och  kompetens  som kommer att\r\nuppstå  till  följd  av sjunkande födelsetal,  anser\r\nmotionären. Hon tar upp vikten av livslångt lärande,\r\nbehovet av bättre incitament  för  högre utbildning,\r\natt det måste blir lättare att jämföra  examina  och\r\nkvalifikationer  mellan  länderna, att det behövs en\r\nyrkeshögskola, att människor från övriga världen bör\r\nfå bättre möjligheter att  komma hit för att studera\r\neller arbeta och att utbildningssystem och arbetsliv\r\nbör göras mer barnvänliga.\r\n\r\nU t s k o t t e t  anser att  riksdagen  bör avslå\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nVid  EU:s  toppmöte  i Lissabon i mars 2000 antogs\r\nmålet  att  EU  år 2010 skall  vara  \"världens  mest\r\nkonkurrenskraftiga   kunskapsbaserade   ekonomi  med\r\nhållbar  ekonomisk  tillväxt,  fler arbetstillfällen\r\noch  social sammanhållning\". Utbildning  är  ett  av\r\nhuvudområdena  i  det arbete som har inletts för att\r\nförverkliga     detta.     Under     det     svenska\r\nordförandeskapet        våren       2001       antog\r\nutbildningsministrarna  tre  gemensamma  framtidsmål\r\nför utbildningssystemen:\r\n-  att  säkerställa en hög  utbildningskvalitet  och\r\neffektiva system,\r\n-\r\n·  att  underlätta   tillgång   för  alla  till  god\r\nutbildning under hela livet och\r\n·\r\natt öppna utbildningssystemen mot omvärlden: mot det\r\nomgivande samhället på lokal och nationell nivå, mot\r\nEuropa och mot s.k. tredje länder.\r\nMålen, inklusive 13 olika delmål, beskrivs närmare i\r\nden rapport som rådet lämnade till  Europeiska rådet\r\ni Stockholm i mars 2001. I denna beskrivs  också  de\r\nutmaningar som de europeiska samhällena står inför i\r\ndag,  och  som utbildningspolitiken måste bidra till\r\natt  möta, bl.a.  den  demografiska  utveckling  som\r\nväntas i Europa under de närmaste decennierna.\r\nUtskottet  vill  påminna  om att EU inte har några\r\ndirekta      utbildningspolitiska      befogenheter.\r\nUppföljningen  av  målen  skall  ske  genom den s.k.\r\nöppna    samordningsmetoden,    dvs.    genom    ett\r\nstrukturerat informations- och erfarenhetsutbyte med\r\nhjälp av bl.a. indikatorer och referensvärden.\r\nEnligt    utskottets    uppfattning    är   alltså\r\nmotionärens  yrkande  tillgodosett genom det  arbete\r\nsom redan pågår.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i reservationen.\r\n\r\n\r\n1. Rätt för vuxna till utbildning motsvarande\r\ngymnasienivå (punkt 2) - fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia\r\nLarsen (c) och Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub429 yrkande 18,\r\n2002/03:Ub490 yrkande 1\r\noch bifaller delvis motion\r\n2002/03:A239 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  dag har alla vuxna som saknar sådana  färdigheter\r\nsom   normalt   uppnås   i   grundskolan  rätt  till\r\ngrundläggande vuxenutbildning. Enligt vår mening bör\r\ndet finnas en liknande lagstadgad  rätt  att delta i\r\ngymnasial     vuxenutbildning.     Att     ha     en\r\ngymnasieutbildning  är  nödvändigt  inom  de  flesta\r\nyrken i dag. Om en ökad andel av befolkningen uppnår\r\ngymnasiekompetens  blir också underlaget av personer\r\nsom kan fortsätta till  högskolan  större, vilket är\r\nönskvärt.\r\n\r\n\r\n2. Fristående skolor för vuxenutbildning (punkt\r\n4) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson  i  Tyresö\r\n(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna\r\nIbrisagic  (m),  Tobias Billström (m) och Torsten\r\nLindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub244 yrkande 30 och\r\n2002/03:Ub490 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVuxenutbildningen   läggs   i   dag   ofta   ut   på\r\nentreprenad,  vilket  är  ett steg på vägen mot ökad\r\nmångfald,  men  det  är  ett system  som  också  har\r\nsvagheter. Det innebär att  kommunen och inte eleven\r\nväljer   skola.  Dessutom  är  det   en   egendomlig\r\nsituation  att  det  är en kommunal rektor som skall\r\nutfärda betygsdokumenten,  även när det är en lärare\r\nhos  en  annan  anordnare  som  har  undervisat  och\r\nexaminerat  eleven. Vi anser därför  att  fristående\r\nvuxenutbildningsenheter  skall  få  etableras enligt\r\nsamma    villkor    som    gäller   för   fristående\r\ngymnasieskolor.\r\n\r\n\r\n3. Övergripande organisation av yrkesutbildning\r\nför vuxna (punkt 5) - m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö  (m), Anna Ibrisagic\r\n(m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:A321 yrkande 6\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub259,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub429 yrkande 16 och\r\n2002/03:Ub448 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla som vill ha ett arbete skall också ha möjlighet\r\natt få det. Om detta skall bli möjligt behövs det en\r\nkraftigt    ökad     satsning     på    kvalificerad\r\nyrkesutbildning,  avancerad  lärlingsutbildning  och\r\nolika  former  av  kompletterande   utbildning   för\r\ninvandrare.  Med  en mer flexibel utbildningsform är\r\nvi    övertygade   om   att    den    kvalificerade,\r\neftergymnasiala yrkesutbildningen kommer att få allt\r\nstörre betydelse i framtiden.\r\n\r\n\r\n4. Övergripande organisation av yrkesutbildning\r\nför vuxna (punkt 5) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub274 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 8\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub259,\r\n2002/03:Ub274 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub429 yrkande 16,\r\n2002/03:Ub448 yrkande 18 och\r\n2002/03:A321 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBeslutet att införa KY var ett steg i rätt riktning,\r\nmen det måste betraktas som en halvmesyr.  Vi  anser\r\natt  riktiga,  reguljära  fackhögskolor  - en svensk\r\nvariant av de amerikanska \"college\" - skall införas.\r\nDessa skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och\r\nviss   förberedelse   för  högre  utbildning.  Efter\r\ngenomgången   kvalificerad   yrkesutbildning   skall\r\nstudenten sedan ha möjlighet att vid ett universitet\r\ntillgodoräkna sig  en  del  av poängen i kurser inom\r\nett ämnesområde. Lärarna vid svenska \"college\" skall\r\nuppmuntras att både bedriva forskning  och  delta  i\r\naktuell  vetenskaplig  debatt  samt  ha  regelbunden\r\nkontakt med forskarmiljöer.\r\n\r\n\r\n5. Övergripande organisation av yrkesutbildning\r\nför vuxna (punkt 5) - kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub259 och\r\n2002/03:Ub448 yrkande 18\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub429 yrkande 16 och\r\n2002/03:A321 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMan  bör  samla  merparten   av   all  postgymnasial\r\nyrkesutbildning inom en yrkeshögskola.  Denna  skall\r\nbygga  främst  på  KY  och  YTH.  Yrkeshögskolan bör\r\ninrättas under 2003 för att år 2004  byggas  ut  med\r\n500  platser  för  att  möta det uppdämda behovet av\r\nyrkeshögskoleutbildning.  Yrkeshögskolan  kan arbeta\r\nnära  högskolorna  för  att  nå  samordningsvinster,\r\nsamtidigt som den skall ha en egen identitet.\r\n\r\nViktiga             förutsättningar            för\r\nyrkeshögskoleutbildningarna är följande:\r\n·  att  de  bedriver  postgymnasial  utbildning  som\r\nsvarar mot uttalade  förväntningar  och  behov  i\r\narbetslivet,\r\n·\r\n·  att  de  leder  till  specifik  yrkesprofession i\r\narbetslivet,\r\n·\r\n·  att  behörigheten  kan grunda sig på  validering,\r\nt.ex. gesällprov från  ett karaktärsämne, snarare\r\nän  traditionell  akademisk   högskolebehörighet;\r\nsådan skall inte vara ett krav för tillträde,\r\n·\r\n·  att  de utformas och genomförs i  nära  samverkan\r\nmed arbetslivet,\r\n·\r\natt     de    leds     av     branschorganisationer,\r\nutbildningsanordnare och arbetsgivare i samverkan.\r\nUtbildningen   skall  erbjudas  till  studenter  med\r\nyrkeserfarenhet  från  särskild   bransch, men också\r\ntill studenter som kommer direkt från  gymnasiet och\r\nhar grundläggande behörighet. Utbildning  som bygger\r\npå tidigare arbetslivserfarenhet bör bedrivas på ett\r\nannat   sätt  än  utbildning  som  vänder  sig  till\r\npersoner  som  inte har någon längre erfarenhet inom\r\ndet  aktuella yrkesområdet.  Utgångspunkten  är  att\r\nyrkeshögskoleutbildning   skall   kunna   ha   olika\r\ninnehåll,  form  och examina beroende på den bransch\r\noch den inriktning  utbildningen  gäller.  Gemensamt\r\nskall  vara  att den ger en yrkeshögskoleexamen  med\r\nett certifikat  som  anger  en  kvalitetsnivå på den\r\nkompetens    som    finns    i    professionen.    I\r\nKristdemokraternas  budgetalternativ   föreslogs  en\r\nökad satsning på yrkeshögskolan med 500  nya platser\r\nfr.o.m. 2004.\r\n\r\n6. Övergripande organisation av yrkesutbildning\r\nför vuxna (punkt 5) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Ub429 yrkande 16\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub259,\r\n2002/03:Ub323 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub448 yrkande 18 och\r\n2002/03:A321 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   är  viktigt  att  det   går   att   överblicka\r\nutbildningsstrukturen.    I    dag    finns    flera\r\neftergymnasiala     yrkesutbildningar,    exempelvis\r\npåbyggnadsutbildningar   inom   komvux,  YTH,  vissa\r\nyrkesutbildningar inom folkbildningen  samt  KY. Hur\r\ndessa  inordnas i utbildningsstrukturen, hur de  kan\r\nvärderas  om  den  studerande sedan vill läsa vidare\r\noch hur vissa av dessa  finansieras  är  inte alltid\r\nhelt  klart.  Regeringen bör därför göra en  översyn\r\noch   en  samordning   mellan   de   eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningarna.\r\n\r\n\r\n7. Regelverket för kvalificerad yrkesutbildning\r\n(KY) (punkt 6) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub375 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub429 yrkande 15\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub363 och\r\n2002/03:Ub375 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFlexibiliteten och möjligheten att anpassa sig efter\r\nbehoven på den lokala arbetsmarknaden  -  t.ex.  att\r\ngöra förändringar i inriktning och antal platser per\r\nutbildning - måste öka när det gäller KY.  Det skall\r\nvara  möjligt  att  bemöta  varsel  och uppsägningar\r\nlokalt  med  att  erbjuda  KY-utbildningar  för  att\r\nutbilda till bristyrken.\r\n\r\n\r\n8. Hantverksutbildning (punkt 7) - m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö  (m), Anna Ibrisagic\r\n(m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Ub236.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHantverkare  -  inom denna sektor finns ca 300 yrken\r\nrepresenterade -  är  en  mycket  viktig del av vårt\r\nnäringsliv.    Redan    i    dag   betraktas   många\r\nhantverksyrken  som  bristyrken,   och   det   finns\r\nprognoser  som  pekar  på  ett  kraftigt ökat behov.\r\nHantverkare blir man genom en gedigen och kvalitativ\r\nyrkesspecialiserad utbildning. Sverige håller på att\r\ntappa  kompetens och organisation  för  att  utbilda\r\nyrkesfolk   inom  det  komplexa  hantverkskunnandet.\r\nDärför behövs  en lärlingsutbildning av hög kvalitet\r\noch  med  färre  kärnämnen,   och   det   behövs  en\r\nyrkeshögskola - ett mellanting mellan gymnasium  och\r\nhögskola.  Betygen  skall inte vara huvudsak för att\r\nbli  antagen, och yrkesutbildningarnas  längd  skall\r\ntillåtas variera.\r\n\r\n\r\n9. Vuxenutbildning inom lantbrukssektorn (punkt\r\n9) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:MJ487 yrkande 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJordbruket är en viktig  motor  dels för den svenska\r\nlandsbygden, dels för Sverige som land. Under senare\r\når     har    allt    färre    av    eleverna    vid\r\nnaturbruksgymnasierna    valt    utbildningar    med\r\njordbruksinriktning.  Detta kan i förlängningen leda\r\ntill problem med nyrekrytering  inom  jordbruket.  I\r\ndag gör många människor ett val av yrkesväg senare i\r\nlivet  än  man gjorde förr. Det kan innebära att man\r\nefter genomförd  gymnasieutbildning  kanske  arbetar\r\neller studerar vidare för att sedan upptäcka att det\r\när   inom   lantbruket   man   vill   förlägga   sin\r\nyrkeskarriär.  Många  gånger  kan  då denna väg vara\r\nstängd  därför  att  man  sedan  tidigare   har   en\r\nutbildning som förhindrar att man går ytterligare en\r\nutbildning.  Det är viktigt att garantera behovet av\r\nett sent yrkesval  med  tillgång  till yrkesinriktad\r\ngrund-  och  vidareutbildning inom lantbrukssektorn,\r\noberoende   av   individens    tidigare    val    av\r\ngymnasieutbildning.\r\n\r\n\r\n10. Orsakerna till de svaga resultaten inom\r\nsvenska för invandrare (sfi) (punkt 10) - m,\r\nc\r\n\r\nav  Gunilla  Carlsson  i Tyresö (m), Sofia Larsen\r\n(c), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Sf332 yrkandena 15 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBara en tredjedel av alla deltagare i sfi går ut med\r\ngodkända  betyg.  Hälften  av deltagarna hoppar av i\r\nförtid   utan  att  någon  vet  varför.   Detta   är\r\noacceptabelt.\r\n\r\nI studien  Hur  togs de emot? Enkätundersökning om\r\n28 kommuners introduktionsverksamhet  för  nyanlända\r\n1999   (Integrationsverkets   rapportserie  2002:04)\r\nframförs hård kritik mot sfi. Många börjar sfi sent,\r\nfå får praktik, få får sin utbildning  och sitt yrke\r\nvärderat   och   introduktionen  utvärderas  sällan.\r\nKvinnor får en sämre introduktion än män.\r\nRiksdagens revisorer  har  i  rapporten  Språk och\r\narbete (2000/01:RR3) granskat undervisningen  i  sfi\r\noch  bl.a.  påpekat  att  en  stor  andel av lärarna\r\nsjälva saknar utbildning i svenska som andraspråk.\r\nVi   anser   att  regeringen  måste  låta   utreda\r\norsakerna till sfi-undervisningens svaga resultat.\r\n\r\n11. System för konkurrensutsättning av sfi\r\n(punkt 11) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Gunilla  Carlsson i Tyresö\r\n(m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub201,\r\n2002/03:Ub244 yrkande 31,\r\n2002/03:Sf226 yrkande 5 och\r\n2002/03:Sf332 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSfi-undervisningen    måste   individualiseras   och\r\nintensifieras  både vad  gäller  språkkunskaper  och\r\nsamhällskunskap.  De  som behöver sfi har olika mått\r\nav  studievana  och olika  behov  av  inriktning  på\r\nundervisningen.   I   dag   sker   i   princip   all\r\nundervisning i kommunal  regi.  Vi anser att det bör\r\ninföras ett system med \"sfi-peng\" som ger invandrare\r\nmöjlighet  att välja hos vilken utbildningsanordnare\r\nde skall få  sin  sfi.  Därmed  betonas invandrarens\r\neget  ansvar,  och  möjligheterna  till  individuell\r\nanpassning   av   utbildningen   ökar.   Genom   den\r\nkonkurrens  som uppstår mellan utbildningsanordnarna\r\nfrämjas      också      utbildningens      kvalitet.\r\nSvenskundervisning  för  akademiker  borde  i  högre\r\nutsträckning  än  i  dag  anordnas vid högskolor och\r\nuniversitet.\r\n\r\n\r\n12. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -\r\nkd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Sf334 yrkandena 32, 36 och 37,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Sf214 yrkande 11 och\r\n2002/03:Sf289 yrkande 3\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Sf336 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   bör   finnas   flera   olika   nivåer  i  sfi-\r\nundervisningen,  helst  fler  än  två.  De  som  har\r\nakademisk bakgrund bör få möjlighet att läsa svenska\r\nsom     andraspråk     på    högskolenivå.    Enligt\r\nIntegrationsverket     efterfrågar     många     med\r\ninvandrarbakgrund          mer         yrkesspecifik\r\nspråkundervisning. Det bör göras  en  översyn  av de\r\nspråkutbildningar som finns för olika yrkesgrupper -\r\ninte  bara  för  vårdpersonal. Man bör kunna anpassa\r\nsådan utbildning även  till  lågutbildade  i form av\r\nkorta    branschinriktade    kurser    varvade   med\r\nyrkesarbete. Varje kurs skulle innehålla svenska med\r\nyrkesterminologi.  Sfi  måste  kunna kombineras  med\r\npraktikplats, lärlingsplats eller arbete.\r\n\r\nVi   anser   att  sfi  har  utretts  tillräckligt.\r\nRegeringen borde  i  stället  nu  lämna  förslag  på\r\nåtgärder.\r\n\r\n13. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -\r\nv\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Sf336 yrkande 28,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Sf214 yrkande 11,\r\n2002/03:Sf289 yrkande 3 och\r\n2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 36\r\noch avslår motion\r\n2002/03:Sf334 yrkande 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att  sfi-undervisningen  bör bli en del av\r\nkomvux    och    förbättras   genom   en   tydligare\r\nindividanpassning,    tätare   praktikperioder   och\r\nfördjupad  samhällsinformation.  Utbildningen  måste\r\nbedrivas i grupper som skiljer mellan akademiker och\r\nanalfabeter, så att alla får utbildning utifrån sina\r\nbehov och förutsättningar.  Eftersom timersättningen\r\nför vuxna som deltar i sfi har  tagits  bort tvingas\r\nmånga   att  välja  bort  sfi  av  ekonomiska  skäl.\r\nRegeringen   bör   därför  se  över  de  invandrades\r\nstudieekonomiska situation och återkomma med förslag\r\ntill ändring.\r\n\r\n\r\n14. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt\r\n12) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Sf214 yrkande 11,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Sf289 yrkande 3 och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 36 och\r\n2002/03:Sf336 yrkande 28\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGoda kunskaper i svenska är en förutsättning för att\r\nkunna etablera sig i samhället. Erfarenhet visar att\r\nde   personer   som   snabbt   får   tillgång   till\r\narbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen\r\npå  ett bättre sätt. Tillgång  till  arbetsmarknaden\r\nger känsla  av  såväl  samhörighet  som delaktighet.\r\nSfi-undervisningen   skall  därför  kombineras   med\r\narbete eller någon form av praktik på arbetsplats.\r\n\r\n\r\n15. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -\r\nmp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:Sf289 yrkande 3 och\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Sf214 yrkande 11,\r\n2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 36 och\r\n2002/03:Sf336 yrkande 28\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Sf334 yrkande 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt kunna förstå och uttrycka sig är A och O för att\r\nkunna ta till vara sina rättigheter och veta om sina\r\nskyldigheter i ett samhälle.  Kan  man  inte språket\r\nsläpps    man    inte    heller    in    i   landets\r\nsamhällsgemenskap.\r\n\r\nFör  att  lära  sig  svenska språket krävs det  en\r\nbättre   svenskundervisning.    Fortfarande   saknas\r\nmöjligheten att förena studierna  med arbetspraktik.\r\nAtt snabbt kunna komma ut i samhället  och  få  tala\r\ndet nya språket är viktigt för att bli en del av det\r\nnya samhällets gemenskap. En kraftigt förbättrad och\r\nmer individualiserad sfi-undervisning som kombineras\r\nmed  praktik  är  en  viktig  del  för att förbättra\r\nspråkkunskaperna  för  dem  som  kommer   nya   till\r\nSverige.\r\n\r\n16. Sfi för invandrarkvinnor (punkt 13) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub557 yrkande 2 och\r\n2002/03:Sf226 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKvinnor som invandrat  till   Sverige  från kulturer\r\ndär  deras  frihet är kraftigt beskuren lever  efter\r\nhitkomsten  ofta  isolerat  och  avskuret  från  det\r\nsvenska  samhället.   För   att   ge  dessa  kvinnor\r\nmöjlighet  till  större  sociala  kontakter  är  det\r\nviktigt att de lär sig svenska och får möjlighet att\r\narbeta.  Möjligheterna för invandrarkvinnor  att  få\r\nsvenskundervisning  måste  förbättras.  En metod som\r\nvisat bra resultat är att kombinera barngrupper  med\r\nmammagrupper i svenskundervisningen.\r\n\r\n\r\n17. Sex- och samlevnadsfrågor i sfi (punkt 14)\r\n- mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub280,\r\n2002/03:Ub474 och\r\n2002/03:Sf289 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt av de mest  centrala områdena i en människas liv\r\när de som rör nära  relationer  med andra människor,\r\ndäribland sexualitet. Att kvinnor  och  män skall ha\r\nsamma  rättigheter  och skyldigheter på alla  livets\r\nområden är en självklar  utgångspunkt.  Att  kvinnor\r\nliksom män skall äga rätten till sitt eget liv,  sin\r\negen   kropp  och  sin  egen  sexualitet  är  enligt\r\ninternationella  konventioner  lika  självklart. Att\r\nförstå  hur  det  svenska  samhället generellt  sett\r\nresonerar i dessa frågor är  av  stor  vikt  för att\r\nkänna delaktighet och förstå det samhälle man  lever\r\ni.   Därför   är   det   viktigt   att  det  i  sfi-\r\nundervisningen ingår undervisning om  sexualitet och\r\nsamlevnad inklusive jämställdhet.\r\n\r\n\r\n18. Validering och komplettering av invandrares\r\nyrkeskunskaper (punkt 16) - m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna  Ibrisagic\r\n(m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:A321 yrkande 9,\r\nbifaller delvis motion\r\n2002/03:A239 yrkande 4\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub429 yrkande 17 och\r\n2002/03:Sf214 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen höga arbetslösheten  bland  invandrare utgör ett\r\ngigantiskt slöseri med mänskliga  resurser. Alla som\r\nvill  måste  ges  möjligheter  att komplettera  sina\r\ntidigare kunskaper. Det kan gälla  språkkunskaper  i\r\nsvenska  eller  engelska  respektive  yrkeskunskaper\r\ninom exempelvis IT, elektronik och medicin. Formerna\r\nför validering av utländska utbildningar  måste  ses\r\növer och bli mer flexibla och trovärdiga.\r\n\r\n\r\n19. Validering och komplettering av invandrares\r\nyrkeskunskaper (punkt 16) - fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia\r\nLarsen (c) och Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2002/03:Ub429 yrkande 17,\r\n2002/03:Sf214 yrkande 12 och\r\n2002/03:A239 yrkande 4\r\noch bifaller delvis motion\r\n2002/03:A321 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag översätts - valideras  - invandrares kunskaper\r\ninför  exempelvis högskolestudier.  Det  borde  vara\r\nnaturligt  att  detta  sker  även när det gäller den\r\nrena    yrkeskompetensen,    så    att    eventuella\r\nkompletteringar  kan  göras.  Denna  validering  bör\r\ngöras snabbt, så att invandraren kan gå  direkt till\r\nkompletterande utbildning. En försöksverksamhet  med\r\nvalidering   har   pågått   i   åtta  kommuner.  Det\r\npreliminära  resultatet av försöket  har  visat  att\r\nvalideringen markant  har ökat invandrares möjlighet\r\natt  få  arbete. Regeringen  bör  nu  återkomma  med\r\nförslag om ett nationellt kvalitetssäkrat system för\r\nvalidering.\r\n\r\n\r\n20. Utbildning och kompetensutveckling med\r\ninriktning på entreprenörskap (punkt 17) -\r\nkd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2002/03:N395 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen viktigaste konkurrensfaktorn  i framtiden kommer\r\natt  vara kunskap. Utbildningsnivån  inom  industrin\r\nförefaller generellt vara lägre i Sverige än i andra\r\nländer, bl.a. är andelen civilingenjörer i industrin\r\nlåg. Bland  små  och medelstora företag verkar denna\r\nsituation  vara  ännu   mer   alarmerande.   Antalet\r\nutbildade  forskare  är  oroande  lågt. Utbildningen\r\nredan  fr.o.m. grundskolan bör i högre  utsträckning\r\nän i dag  vara  upplagd  så  att eleverna uppmuntras\r\ntill  ett  entreprenöriellt  förhållningssätt.  Inom\r\neftergymnasial  utbildning  kan   man   ha  ett  mer\r\nomfattande   samarbete   mellan   näringslivet   och\r\nutbildningsväsendet.   Även  på  universitets-   och\r\nhögskolenivå   är  det  viktigt   med   kurser   och\r\nutbildningar   inriktade    mot    företagande   och\r\nentreprenörskap. Det finns ett stort  behov  av  ett\r\nfungerande  lärlingssystem, där lärlingsutbildningen\r\nknyts nära till  det  lokala  näringslivet  och  där\r\npraktik varvas med teori redan från första terminen.\r\n\r\nÖkade  krav  på flexibilitet i arbetslivet ställer\r\nockså    allt    större    krav    på    fortlöpande\r\nkompetensutveckling. Olika metoder för att stimulera\r\nsåväl egen kompetensutveckling  som  utbildning inom\r\narbetslivet måste prövas. En väg kan vara att införa\r\nutbildningskonton  som innebär att arbetstagare  och\r\narbetsgivare ges möjlighet  att,  upp  till  en viss\r\nnivå,  avsätta  pengar  till ett avdragsgillt konto.\r\nUnder studietiden kan man  ta  ut pengar från kontot\r\nför  att finansiera inkomstbortfallet.  Det  uttagna\r\nbeloppet  belastas  då  med  inkomstskatt.  För  den\r\nenskilde  innebär  ett individuellt utbildningskonto\r\nen utmärkt möjlighet  att  ta  ansvar  för  sin egen\r\nutveckling.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.\r\n\r\n\r\n1. Värdegrunden (punkt 1) - kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nAll utbildning måste bygga på en god etisk grund, en\r\nvärdegrund.   Den   bör  klargöras   och   praktiskt\r\ntillämpas  i  alla  verksamheter.  I  den  nuvarande\r\nläroplanen  för  de  frivilliga  skolformerna  finns\r\nföljande     värdegrund     fastlagd:     Människors\r\nokränkbarhet, individens frihet och integritet, alla\r\nmänniskors lika värde, jämställdhet  mellan  kvinnor\r\noch  män  samt solidaritet med svaga och utsatta  är\r\nvärden  som   den  samhällsstödda  vuxenutbildningen\r\nskall förvalta  och förmedla. I överensstämmelse med\r\nden  etik som förvaltas  av  kristen  tradition  och\r\nvästerländsk  humanism  sker  detta genom individens\r\nfostran till rättskänsla, generositet,  tolerans och\r\nansvarstagande.  Undervisningen  skall  vara   icke-\r\nkonfessionell (Lpf 94).\r\n\r\nVi    anser    att    även    all    samhällsstödd\r\nvuxenundervisning  bör  bygga  på  denna värdegrund,\r\neftersom  den  är  bredare  och  mer  grundläggande.\r\nStrategin för utveckling av vuxnas lärande  talar om\r\ndemokratiskt  förhållningssätt och allas lika  värde\r\nutan att förankra det i en etisk tradition.\r\n\r\n2. Den eftergymnasiala yrkesutbildningen (punkt\r\n5) - v\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\nDen  framtida  gymnasieskolan,   som   föreslås   av\r\nGymnasiekommittén,   kommer   att  bredda  elevernas\r\nkunskaper   och   öka  deras  generella   kompetens.\r\nArbetsmarknadens  ökade  krav  på  yrkeskunskap  gör\r\nsamtidigt   att  fler   elever   inte   hinner   bli\r\nfärdigutbildade  i  gymnasiet.  Det  gäller såväl de\r\nteoretiska  som  de  praktiska  utbildningarna.  Den\r\neftergymnasiala utbildningen måste  därför utvecklas\r\nför att möta både individernas och samhällets behov.\r\nUtbudet  av eftergymnasiala yrkesutbildningar  är  i\r\ndag svåröverblickbart,  inte  minst  beroende  på de\r\nmånga   olika   former   av  utbildning  som  finns,\r\npåbyggnadsutbildningar     inom     komvux,     s.k.\r\nkompletterande        utbildning,       kvalificerad\r\nyrkesutbildning          (KY),          yrkesteknisk\r\nhögskoleutbildning           (YTH),          kortare\r\nyrkeshögskoleutbildningar  samt   utbildningar   vid\r\nfolkhögskolor.  Det  behövs  en  översyn  över dessa\r\nutbildningsformer  och  hur  de  är relaterade  till\r\nvarandra.\r\n\r\nFör     det     nationella     och     långsiktiga\r\nutbildningsbehovet   i  ett  vitt  perspektiv  finns\r\nhögskolan.   Det   är   dock   önskvärt   med   fler\r\nyrkesutbildningar  inom  högskolan.   En  intressant\r\nmöjlighet  är  att bygga upp en yrkeshögskola  genom\r\natt   den  yrkestekniska   yrkeshögskoleutbildningen\r\n(YTH) nu  breddas  till att omfatta andra områden än\r\nteknik    och    kan    leda     fram     till    en\r\nyrkeshögskoleexamen.\r\nDe  lokala och regionala behoven är oftast  av  en\r\nannan  art  och  kräver  oftast  en  annan  form  av\r\nutbildning  än högskolan kan erbjuda. Många faktorer\r\npåverkar  hur   vuxenutbildningen   skall  utformas,\r\nexempelvis   näringsstruktur   och   den  offentliga\r\nsektorns    storlek   samt   befolkningens   sociala\r\nsammansättning   och   utbildningsnivå.  Lokala  och\r\nregionala behovsanalyser  bör  ligga  till grund för\r\nhur   de   specialdestinerade  statsbidragen   skall\r\nfördelas. Det  är  särskilt  angeläget  att  hastigt\r\nuppkomna  och  akuta  situationer,  som  varsel  och\r\nföretagsnedläggningar,    kan   mötas   med   snabba\r\nutbildningsinsatser samt att  flaskhalsar i systemet\r\nkan  undvikas. För att tillgodose  behov  på  längre\r\nsikt bör  de  regionala tillväxtprogrammen innehålla\r\nplaner på långsiktiga vuxenutbildningssatsningar.\r\nVuxenutbildningen måste också vara tillgänglig för\r\nalla människor  som  har  behov  och intresse av den\r\nutbildning  som  kan  erbjudas.  Den  fysiska  eller\r\ngeografiska  tillgängligheten  kan  utvecklas  t.ex.\r\ngenom att man bättre utnyttjar lokala lärcentrum och\r\nförbättrar möjligheterna till distansutbildning. Det\r\när också viktigt att det finns utbildningar  för dem\r\nsom  saknar  formell behörighet eller önskar studera\r\nunder en alternativ pedagogik.\r\n\r\n3. Hantverksutbildning (punkt 7) - kd\r\n\r\nav Torsten Lindström (kd).\r\n\r\nMånga hantverkaryrken  håller  på att dö ut. Av de i\r\ndag   verksamma   hantverkarna  har  många   uppnått\r\npensionsåldern, och  återväxten  i  dessa  yrken  är\r\nliten  eller  obefintlig. Kristdemokraterna har i en\r\nmotion (2002/03:Ub272),  som  kommer att behandlas i\r\nett     senare     betänkande,    framhållit     att\r\nlärlingsutbildning kan  bidra  till  en  lösning  av\r\ndetta problem.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n\r\n2002/03:Ub201 av Inger René och Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om konkurrensutsättning av\r\nsvenskundervisning för invandrare.\r\n\r\n2002/03:Ub236 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om vikten  av  att  snarast\r\ninrätta en lärlingsutbildning och en yrkeshögskola i\r\nsyfte att värna och trygga hantverksutbildningarna.\r\n\r\n2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  även\r\nvuxenutbildning bör  kunna  erbjudas av fristående\r\nutbildningsenheter.\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ökad flexibilitet\r\ni   svenskundervisningen    för   invandrare   och\r\ninförande av sfi-peng.\r\n\r\n2002/03:Ub259 av Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen\r\nanförs  om behovet av postgymnasial  yrkesutbildning\r\nsom inte kräver allmän högskolebehörighet.\r\n\r\n2002/03:Ub267 av Yvonne Andersson och Sven Brus\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om behovet av en utredning om\r\nhur utbildningssystem  skall  anpassas till den allt\r\näldre befolkningen i Europa.\r\n\r\n2002/03:Ub274 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  inrättande  av\r\nsvenska yrkes- eller fackhögskolor (colleges).\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att en lämplig\r\nlokaliseringsregion för en  av  dessa yrkes- eller\r\nfackhögskolor  (colleges)  skulle vara  Jönköpings\r\nlän.\r\n\r\n2002/03:Ub280 av Inger René m.fl. (m, fp, kd, v, c,\r\nmp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om sex- och samlevnadsfrågor i\r\nsfi-undervisningen.\r\n\r\n2002/03:Ub287 av Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om utbildning av\r\nyrkesförare.\r\n\r\n2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa svenska\r\nfackhögskolor (\"colleges\").\r\n\r\n2002/03:Ub363 av Ann-Kristine Johansson och Helena\r\nZakariasén (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att se över regelverket för\r\nKY-utbildningar   så   att  entreprenörsutbildningar\r\nmöjliggörs.\r\n\r\n2002/03:Ub375 av Margareta Andersson och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att permanenta KY-\r\nutbildningarna.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  anpassa\r\nregelverket för KY-utbildningarna så att  de  i än\r\nhögre grad passar de lokala behoven.\r\n\r\n2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att ha ett mer\r\nflexibelt  system  för  att  kunna   anpassa   KY-\r\nutbildningar    efter    behov   på   den   lokala\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att göra en\r\növersyn och en samordning  av  de  eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningarna.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om ett nationellt\r\nkvalitetssäkrat system för validering.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om en lagstadgad\r\nrätt att delta i gymnasial vuxenutbildning.\r\n\r\n2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om införandet av en\r\nyrkeshögskoleutbildning.\r\n\r\n2002/03:Ub466 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nGöran Norlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vuxenutbildning.\r\n\r\n2002/03:Ub474 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om behovet av att samlevnads-\r\noch jämställdhetsfrågor ingår i sfi-undervisningen.\r\n\r\n2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om vuxnas rätt till\r\nutbildning motsvarande gymnasienivå.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om friskolor inom\r\nvuxenutbildningen.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om värdegrunden för\r\nvuxenutbildningen.\r\n\r\n2002/03:Ub527 av Carin Lundberg och Karl Gustav\r\nAbramsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs   om   behovet   av   höjd\r\nutbildningsnivå i hela landet.\r\n\r\n2002/03:Ub555 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  svenska  för\r\ninvandrare.\r\n\r\n2002/03:Ub557 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad\r\nspråkundervisning i svenska för invandrarkvinnor.\r\n\r\n2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att sfi-undervisningen skall\r\nkombineras med praktik vid arbetsplatser.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  snabbare\r\nvalidering av flyktingars kunskaper.\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att\r\nförbättra svenskundervisningen för invandrare.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att möjligheterna\r\ntill svenskundervisning  för  invandrarkvinnor bör\r\nförbättras.\r\n\r\n2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om sfi-undervisning.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att sex- och\r\nsamlevnadsutbildning införs i sfi-undervisningen.\r\n\r\n2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om bristerna i den\r\nnuvarande sfi-undervisningen.\r\n\r\n16.  Riksdagen begär  att  regeringen  låter  utreda\r\norsakerna  till sfi-undervisningens svaga resultat\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om införande  av sfi-\r\ncheck   som   ger   möjlighet   till   individuell\r\nanpassning av undervisningen.\r\n\r\n2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n32.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  sfi-\r\nundervisning bör förekomma  på  flera olika nivåer\r\noch att möjlighet att läsa sfi på högskolenivå bör\r\nfinnas.\r\n\r\n36.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att kombinera\r\nsvenskundervisning   med  praktik-,  lärlingsplats\r\neller arbete.\r\n\r\n37. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om yrkesspecifik\r\nspråkundervisning.\r\n\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om reformering av\r\nsfi.\r\n\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad\r\ntillgänglighet     av     vuxenutbildning     inom\r\nlantbrukssektorn.\r\n\r\n2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utbildning och\r\nkompetensutveckling samt behovet  av inriktning på\r\nföretagande och entreprenörskap.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs  om  rätt till\r\nutbildning motsvarande gymnasienivå.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att validera\r\nutländska  utbildningar  och  erbjuda fortbildning\r\nför  att  invandrare skall kunna  praktisera  sina\r\nkunskaper i Sverige.\r\n\r\n2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  flexibel\r\nyrkesskoleutbildning.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  kompletterande\r\nutbildning för invandrare.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Värdegrunden för vuxenutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub490 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Rätt för vuxna till utbildning motsvarande gymnasienivå",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub429 yrkande 18, 2002/03:Ub490 yrkande 1 och 2002/03:A239 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "10CA1612-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "38",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "202",
                    "83",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10CA1612-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Behovet av vuxenutbildning i alla delar av landet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub466 och 2002/03:Ub527.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Fristående skolor för vuxenutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub244 yrkande 30 och 2002/03:Ub490 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "10CA1619-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "158",
                    "126",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10CA1619-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Övergripande organisation av yrkesutbildning för vuxna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub259, 2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ub323 yrkande 8, 2002/03:Ub429 yrkande 16, 2002/03:Ub448 yrkande 18 och 2002/03:A321 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "10CA161C-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "43",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "24",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "160",
                    "24",
                    "102",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10CA161C-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Regelverket för kvalificerad yrkesutbildning (KY)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub363, 2002/03:Ub375 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Ub429 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "10CA1624-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "23",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "263",
                    "21",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10CA1624-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Hantverksutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub236.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Utbildning av yrkesförare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub287 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Vuxenutbildning inom lantbrukssektorn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Orsakerna till de svaga resultaten inom svenska för invandrare (sfi)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf332 yrkandena 15 och 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "System för konkurrensutsättning av sfi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 5, 2002/03:Sf332 yrkande 17, 2002/03:Ub201 och 2002/03:Ub244 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Åtgärder för att förbättra sfi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 11, 2002/03:Sf289 yrkande 3, 2002/03:Sf334 yrkandena 32, 36 och 37 och 2002/03:Sf336 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "10CA1636-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "1",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "24",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "202",
                    "24",
                    "60",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10CA1636-5617-11D7-AE7D-006008577F08",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Sfi för invandrarkvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 12 och 2002/03:Ub557 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Sex- och samlevnadsfrågor i sfi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf289 yrkande 4, 2002/03:Ub280 och 2002/03:Ub474.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Vidgade uppdrag till utredningarna om sfi och om mottagande och introduktion av flyktingar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub555 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Validering och komplettering av invandrares yrkeskunskaper",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 12, 2002/03:Ub429 yrkande 17, 2002/03:A239 yrkande 4 och 2002/03:A321 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Utbildning och kompetensutveckling med inriktning på entreprenörskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N395 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Utredning om hur utbildningssystemen skall anpassas till den allt äldre befolkningen i Europa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub267.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Rätt för vuxna till utbildning motsvarande gymnasienivå",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Fristående skolor för vuxenutbildning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Övergripande organisation av yrkesutbildning för vuxna",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Övergripande organisation av yrkesutbildning för vuxna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Övergripande organisation av yrkesutbildning för vuxna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Övergripande organisation av yrkesutbildning för vuxna",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Regelverket för kvalificerad yrkesutbildning (KY)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Hantverksutbildning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Vuxenutbildning inom lantbrukssektorn",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Orsakerna till de svaga resultaten inom svenska för invandrare (sfi)",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "System för konkurrensutsättning av sfi",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Åtgärder för att förbättra sfi",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Åtgärder för att förbättra sfi",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Åtgärder för att förbättra sfi",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Åtgärder för att förbättra sfi",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Sfi för invandrarkvinnor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Sex- och samlevnadsfrågor i sfi",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Validering och komplettering av invandrares yrkeskunskaper",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Validering och komplettering av invandrares yrkeskunskaper",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Utbildning och kompetensutveckling med inriktning på entreprenörskap",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 07:53:44"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om vuxenutbildning. ",
          "dok_id": "GQ01UBU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om vuxenutbildning (UbU10)",
          "dok_id": "GQ01UBU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 07:53:44"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01UBU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:33"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om vuxenutbildning.</p>",
          "dok_id": "GQ01UbU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:15"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om vuxenutbildning (UbU10)",
          "dok_id": "GQ01UbU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:15"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01UBU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_10.docx",
          "filstorlek": "110048",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Vuxenutbildning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/9570248F-AEE4-4BEB-913A-63AD50D9C692"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01UBU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_10.pdf",
          "filstorlek": "502585",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ubu_10",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C52D89F9-40AD-4723-8DB4-1DD537C23789"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A321 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N395 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N395",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf214 Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf214",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf289 Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf332 Segregation är en social situation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf332",
          "ref_dok_titel": "Segregation är en social situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf334 Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf334",
          "ref_dok_titel": "Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf336 Integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub201 Svenskundervisning för invandrare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub201",
          "ref_dok_titel": "Svenskundervisning för invandrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René och Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub236 Hantverksutbildningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub236",
          "ref_dok_titel": "Hantverksutbildningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub244 Gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub244",
          "ref_dok_titel": "Gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub259 Yrkeshögskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub259",
          "ref_dok_titel": "Yrkeshögskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub267 Anpassning av utbildningssystem till en allt äldre befolkning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub267",
          "ref_dok_titel": "Anpassning av utbildningssystem till en allt äldre befolkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub274 Inrättande av en yrkeshögskola i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub274",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av en yrkeshögskola i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub280 Sex- och samlevnadsfrågor i sfi-undervisningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub280",
          "ref_dok_titel": "Sex- och samlevnadsfrågor i sfi-undervisningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub287 Utbildningsbehovet inom fordons- och transportsektorn",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub287",
          "ref_dok_titel": "Utbildningsbehovet inom fordons- och transportsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub323 Framtidens högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub323",
          "ref_dok_titel": "Framtidens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub363 Regelverket för KY-utbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub363",
          "ref_dok_titel": "Regelverket för KY-utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub375 KY-utbildningarna",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub375",
          "ref_dok_titel": "KY-utbildningarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub429 Allmän utbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub429",
          "ref_dok_titel": "Allmän utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub448 Universitet, högskola, yrkeshögskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub448",
          "ref_dok_titel": "Universitet, högskola, yrkeshögskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub466 Vuxenutbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub466",
          "ref_dok_titel": "Vuxenutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub474 Samlevnadsfrågor inom SFI-undervisningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub474",
          "ref_dok_titel": "Samlevnadsfrågor inom SFI-undervisningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub490 Vuxnas lärande",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub490",
          "ref_dok_titel": "Vuxnas lärande",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub527 Utbildningsnivån i landet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub527",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub527",
          "ref_dok_titel": "Utbildningsnivån i landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub555 Svenska för invandrare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub555",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub555",
          "ref_dok_titel": "Svenska för invandrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub557 Villkor för invandrarkvinnor och deras barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub557",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub557",
          "ref_dok_titel": "Villkor för invandrarkvinnor och deras barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C, M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-03",
          "ref_dok_id": "GQ0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2003-04-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-02",
          "ref_dok_id": "GQ0983",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "83",
          "ref_dok_titel": "2003-04-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}