{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288409",
      "dok_id": "GQ01UBU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "UBU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:UBU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-11-28 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:36",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:40",
      "titel": "Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01UBU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01UBU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01UBU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:UBU1</div><h1>Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\n\r\nI  betänkandet behandlas  regeringens  förslag  till\r\nanslag  m.m.  inom  utgiftsområde  16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret 2003. I samband\r\ndärmed behandlas 192 motionsyrkanden.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   på\r\nsamtliga     punkter    och    avstyrker    samtliga\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nUtskottets förslag\r\n\r\nEn ny myndighet med ansvar för skolutvecklingsfrågor\r\ninrättas den 1  mars  2003. Myndigheten skall främja\r\nnationellt fastställda  mål  genom  att  stödja  och\r\nstimulera kommuner och skolor i deras arbete med den\r\nlokala     skol-     och    verksamhetsutvecklingen.\r\nHuvuduppgiften för Skolverket  blir fortsättningsvis\r\natt  följa upp, granska och utvärdera  utbildningens\r\nkvalitet och resultat i kommuner och skolor samt att\r\nutöva  tillsyn  över  verksamheten.  Den  successiva\r\nutökningen av bidraget till personalförstärkningar i\r\nskola  och  fritidshem  fortsätter.  Ett nytt riktat\r\nstatsbidrag till kommunal vuxenutbildning införs den\r\n1  januari  2003 i enlighet med riksdagens  tidigare\r\nbeslut. Regeringen  har beräknat medel för ca 46 500\r\nplatser inom ramen för detta statsbidrag. Satsningen\r\npå   kvalificerad   yrkesutbildning   fortsätter   i\r\noförändrad omfattning.\r\n\r\nDen grundläggande högskoleutbildningen  byggs  ut,\r\nmen  i  mindre  omfattning  än  regeringen  tidigare\r\nplanerat.  Den föreskrivna generella besparingen  på\r\n0,7  %  tas ut  genom  denna  minskning  av  antalet\r\nplatser.  En  viss  omfördelning  av resurser mellan\r\nlärosätena    görs    för    att   få   ett   bättre\r\nresursutnyttjande.  För  att  höja  kvaliteten  höjs\r\nersättningsbeloppen      för      utbildningsområdet\r\nhumaniora,  samhällsvetenskap, juridik  och  teologi\r\ngenom ett tillskott på drygt 100 miljoner kronor och\r\nför utbildningsområdet  vård  genom ett tillskott på\r\n193,5   miljoner   kronor.   Till   s.k.   särskilda\r\nlärarutbildningar   (SÄL)   anvisas  ett  tredubblat\r\nbelopp. Beckmans skola föreslås  få  statsbidrag för\r\nutbildning till konstnärlig högskoleexamen.\r\nAnslagen till forskning och forskarutbildning  vid\r\nde  tre  nya  universiteten och vid de högskolor som\r\nhar vetenskapsområde  får  tillskott  i enlighet med\r\nvad     regeringen     lovade    i    förra    årets\r\nbudgetproposition.\r\nCentrala studiestödsnämnden  tilldelas 10 miljoner\r\nkronor  som  en  tillfällig anslagsförstärkning  för\r\nkostnader  i  samband   med   inrättandet   av   ett\r\nservicecenter för studiestöd i Kiruna.\r\nI   enlighet  med  riksdagens  forskningspolitiska\r\nbeslut    hösten   2000   tillförs   anslaget   till\r\nVetenskapsrådet  ytterligare  252  miljoner  kronor.\r\nFörstärkningarna  avser  bl.a.  ökade  resurser till\r\nforskningsområdena                     biovetenskap,\r\ninformationsvetenskap     och     materialvetenskap,\r\nfortsatt  utbyggnad  av den utbildningsvetenskapliga\r\nforskningen, särskilt  stöd  till s.k. småämnen samt\r\nfria resurser.\r\n\r\nOppositionspartiernas alternativ\r\n\r\nModerata        samlingspartiet,        Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna  och Centerpartiet står  fast  vid\r\nsina  egna  förslag  till  utgiftsram.  Moderaternas\r\nutgiftsram är större än regeringens, medan de övriga\r\npartiernas    är    lägre.   De    redovisar    sina\r\nbudgetalternativ i särskilda yttranden.\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår att staten skall\r\növerta ansvaret för skolans  finansiering 2004 genom\r\ninförandet  av  en  nationell skolpeng.  Moderaterna\r\nföreslår också en speciell  skolpeng  som riktar sig\r\ntill  funktionshindrade elever. Vidare föreslås  att\r\nen barnskola införs 2003 och att 300 miljoner kronor\r\nanslås  till  en  sådan  skola.  Moderaterna, liksom\r\nFolkpartiet,  Kristdemokraterna  och  Centerpartiet,\r\nföreslår vidare att ett nationellt kvalitetsinstitut\r\nskall  inrättas  och  anslår i sitt budgetalternativ\r\ndrygt  75  miljoner till  detta  ändamål.  Vissa  av\r\nSkolverkets  uppgifter  skall övertas av institutet.\r\nMan      avvisar     därmed     regeringens      nya\r\nskolutvecklingsmyndighet. Moderaterna föreslår också\r\natt Specialpedagogiska  institutet avvecklas och att\r\nvissa av uppgifterna integreras  i Skolverket. Drygt\r\n120       miljoner      kronor      anslås      till\r\nSpecialskolemyndigheten    för    att    säkerställa\r\nverksamheten.  Moderaterna  anslår också ytterligare\r\nmedel   under   anslaget   för  skolutveckling   och\r\nproduktion    av    läromedel   för    elever    med\r\nfunktionshinder. Bidrag  till  vissa  organisationer\r\nför  uppsökande  verksamhet föreslås utgå.  När  det\r\ngäller vuxenutbildningen  föreslår  Moderaterna  ett\r\nnytt  anslag,  Vuxnas  utbildning. Drygt 3 miljarder\r\nkronor  föreslås under anslaget.  Anslagen  Statligt\r\nstöd  för   utbildning  av  vuxna  och  Bidrag  till\r\nkvalificerad  yrkesutbildning  utgår,  samtidigt som\r\nmedel  förs  över  från  folkbildningen. Moderaterna\r\nvill tillföra den grundläggande högskoleutbildningen\r\ndrygt 146 miljoner kronor mer än regeringen och vill\r\natt  studenternas val skall  styra  fördelningen  av\r\nresurser  och  platser  mellan  lärosätena.  De vill\r\nockså   tillföra   anslagen   till   forskning   och\r\nforskarutbildning  drygt  621 miljoner kronor mer än\r\nregeringen. Inga medel anslås  av  Moderaterna  till\r\nRekryteringsdelegationen.  Moderaterna vill tillföra\r\nCentrala  studiestödsnämnden  140  miljoner  kronor,\r\nsamtidigt som  de  anser  att  nämnden inte skall få\r\ndisponera  sina avgiftsintäkter.  Förslaget  innebär\r\ndärmed en lägre  driftram  för  nämnden.  De  anslår\r\nmedel om 155,4 miljoner kronor under ett nytt anslag\r\nför  Ökade  satsningar  på  Vetenskapsrådet m.m. som\r\nbl.a. skall finansiera ett nationellt  institut  för\r\nhälsa och medicin.\r\nFolkpartiet   föreslår  att  ett  barnomsorgskonto\r\ninförs.   Kommunerna   skall   ge   föräldrarna   en\r\nbarnomsorgspeng  som  de kan använda för att bekosta\r\nvilken  barnomsorg  de  vill  -  kommunal  förskola,\r\nenskild  förskola  eller  familjedaghem.  Utöver  en\r\nsådan kommunal barnomsorgspeng  vill Folkpartiet att\r\nstaten skall erbjuda föräldrar 40 000  kr  per barn.\r\nFolkpartiet,  liksom  Moderaterna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet, föreslår  vidare att en nationell\r\nskolinspektion  skall inrättas  och  anslår  i  sitt\r\nbudgetalternativ  226  miljoner  kronor  till  detta\r\nändamål.      Regeringens      förslag     om     en\r\nskolutvecklingsmyndighet    avvisas.     Folkpartiet\r\nanvisar  lägre  belopp  än  regeringen  på  följande\r\nanslag:  Statens skolverk, Utveckling av skolväsende\r\noch barnomsorg,  Nationellt  centrum  för  flexibelt\r\nlärande,   Bidrag   till  vissa  organisationer  för\r\nuppsökande  verksamhet   och   Statligt   stöd   för\r\nutbildning     av     vuxna.    Den    grundläggande\r\nhögskoleutbildningen   skall   enligt   Folkpartiets\r\nförslag  byggas ut betydligt  mindre  än  regeringen\r\nföreslår,  för  att  200  miljoner  kronor i stället\r\nskall   kunna   satsas   på   kvalitetsförstärkning.\r\nDessutom   föreslår   Folkpartiet  ytterligare   200\r\nmiljoner kronor att fördelas mellan lärosätena efter\r\nsöktryck. Anslagen till lärosätena för forskning och\r\nforskarutbildning föreslås  få  900  miljoner kronor\r\nmer  än  regeringen föreslagit. Folkpartiet  minskar\r\nanslaget  till   Vetenskapsrådet  med  300  miljoner\r\nkronor i syfte att  dessa medel skall anvisas direkt\r\ntill lärosätena.\r\nKristdemokraterna      föreslår       att      ett\r\nbarnomsorgskonto  på  80 000 kr för barn som  fyller\r\nett   år   införs   från   den    1    juli    2003.\r\nKristdemokraterna    föreslår    vidare    att   ett\r\nlärlingssystem för gymnasieskolan införs och anvisar\r\n10  miljoner  för  detta  ändamål. Kristdemokraterna\r\nvill  också,  liksom  Moderaterna,  Folkpartiet  och\r\nCenterpartiet,      införa      ett       nationellt\r\nkvalitetsinstitut  och  anvisar  drygt  150 miljoner\r\nkronor   för   detta,   samtidigt  som  man  avvisar\r\nregeringens förslag om en  skolutvecklingsmyndighet.\r\nVidare  föreslår  Kristdemokraterna   ytterligare  5\r\nmiljoner  kronor till Specialpedagogiska  institutet\r\nför  bevarande   av   Ekeskolan  och  Hällsboskolan.\r\nBidraget  till personalförstärkningar  i  skola  och\r\nfritidshem  överförs  till  den  kommunala  sektorn.\r\nBidraget  till  vissa  organisationer för uppsökande\r\nverksamhet föreslås utgå. Kristdemokraterna föreslår\r\nlägre  belopp  på  anslagen   Statens  skolverk  och\r\nUtveckling  av skolväsende och barnomsorg.  De  vill\r\nbygga  ut  den   grundläggande  högskoleutbildningen\r\nlångsammare än regeringen  för att värna kvaliteten.\r\nRekryteringsdelegationen   behövs   inte,   eftersom\r\nansvaret för rekryteringen bör  vila  på lärosätena.\r\nDen extra per capita-ersättningen till  kurser  inom\r\nNätuniversitetet halveras, enligt Kristdemokraternas\r\nförslag.  De  är  kritiska  till att Myndigheten för\r\nSveriges nätuniversitet inrättats  och  tar  bort 35\r\nmiljoner  kronor  från  myndighetsanslaget  eftersom\r\nNätuniversitetet bör utgå från lärosätenas intresse.\r\nKristdemokraterna  använder  40  miljoner kronor  av\r\noutnyttjade  per  capita-ersättningar  för  att  öka\r\nandelen disputerade  lärare,  och  ökar  dessutom de\r\nfakultetsvisa  forskningsanslagen  med  100 miljoner\r\nkronor.  För  att  motsvara  sjukvårdens  behov  och\r\nsöktryck  från  studenterna föreslås en omfördelning\r\nav högskoleplatser till vårdutbildningar.\r\nCenterpartiet  föreslår   ett   nytt   anslag  för\r\ninsatser    mot   läs-   och   skrivsvårigheter   på\r\n400 miljoner  kronor. Centerpartiet föreslår vidare,\r\nliksom      Moderaterna,       Folkpartiet       och\r\nKristdemokraterna,      att      ett      nationellt\r\nkvalitetsinstitut  bildas  och  anvisar 200 miljoner\r\nkronor för detta ändamål. En minskning  föreslås  på\r\nanslaget     för    Statens    skolverk.    Anslagen\r\nSkolutvecklingsmyndighet,         Bidrag        till\r\npersonalförstärkningar  i skola och  fritidshem  och\r\nBidrag  till  vissa  organisationer  för  uppsökande\r\nverksamhet  föreslås utgå.  Centerpartiet  vill  öka\r\nutbildningen  av  förskollärare  med 500 platser och\r\nanslå  drygt 380 miljoner kronor mer  än  regeringen\r\ntill forskning  och  forskarutbildning  vid samtliga\r\nlärosäten.\r\n\r\nReservationer och särskilda yttranden\r\n\r\nI betänkandet finns 28 reservationer till förmån för\r\nyrkanden   på  andra  punkter  än  anslagen  och   8\r\nsärskilda yttranden  som inte direkt hänför sig till\r\npartiernas budgetalternativ.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Införande av nationell skolpeng\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub212 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub229 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub244 yrkande 28,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub558 yrkande 19,\r\n2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del,\r\n2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och\r\n2002/03:N397 yrkande 15.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n2. Införande av skolpeng för\r\nfunktionshindrade\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub558 yrkande 18.\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n3. Publicering av kvalitetsgranskningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub212 yrkandena 2 och 4.\r\nReservation 4 (m)\r\n\r\n4. Ansvar för att främja jämställdheten\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2001/02:Ub25.\r\n\r\n5. Nationellt kvalitetsinstitut m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub212 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub229 yrkandena 16 och 17,\r\n2002/03:Ub239 yrkande 4\r\n2002/03:Ub244 yrkande 32,\r\n2002/03:Ub336 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub412 samt\r\n2002/03:Ub417 yrkande 20.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6. Elevhälsa\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub315 yrkande 2.\r\n\r\n7. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub336 yrkande 8.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8. Ekeskolan och Hällsboskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,\r\n2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,\r\n2002/03:Ub219 yrkande 4,\r\n2002/03:Ub429 yrkande 20,\r\n2002/03:Ub443 yrkande 9 samt\r\n2002/03:Ub521.\r\nReservation 7 (m, kd)\r\nReservation 8 (fp, c)\r\n\r\n9. Gymnasieskola för gravt hörselskadade\r\noch döva\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub371.\r\nReservation 9 (fp, kd)\r\n\r\n10. Barnomsorgspeng\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub509 yrkande 9.\r\nReservation 10 (fp)\r\n\r\n11. Barnomsorgskonto\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Sf335 yrkande 8 och\r\n2002/03:Sf380 yrkande 22.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n12. Fördelningen av studieplatser för\r\nvuxna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub429 yrkande 19.\r\nReservation 12 (c)\r\n\r\n13. Principer för resursfördelning till\r\ngrundläggande högskoleutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub378,\r\n2002/03:Ub429 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub448 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub450,\r\n2002/03:Ub486 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub524,\r\n2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del,\r\n2002/03:N305 yrkande 4 och\r\n2002/03:N397 yrkande 16.\r\nReservation 13 (m, fp, kd)\r\n\r\n14. Principer för tilldelning av anslag\r\ntill forskning och forskarutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub343 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2002/03:Ub469.\r\n\r\n15. Dimensionering och lokalisering av\r\nutbildning inom vårdområdet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub242,\r\n2002/03:Ub403,\r\n2002/03:Ub407,\r\n2002/03:Ub428 och\r\n2002/03:So509 yrkande 7.\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n16. Utbildning av speciallärare\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub214 yrkande 9 och\r\n2002/03:Ub239 yrkande 6.\r\nReservation 15 (m)\r\nReservation 16 (fp, kd)\r\n\r\n17. Utbildning av lärare i teckenspråk\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub230 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2002/03:Ub372 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 17 (kd, c)\r\n\r\n18. Utbildning av lärare i hem- och\r\nkonsumentkunskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub247,\r\n2002/03:Ub251 yrkande 1 och\r\n2002/03:Ub392 yrkande 2.\r\n\r\n19. Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub465.\r\n\r\n20. Kompletteringsutbildning för utländska\r\nakademiker\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub547 och\r\n2002/03:A207 yrkande 4.\r\nReservation 18 (m, fp, kd)\r\n\r\n21. Dimensionering av högskoleutbildning i\r\nvissa regioner och på vissa orter\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub256 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub354 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub386,\r\n2002/03:Ub431,\r\n2002/03:Ub468,\r\n2002/03:Ub488 yrkandena 2-4 och 6,\r\n2002/03:Ub505,\r\n2002/03:Ub541 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub549,\r\n2002/03:N305 yrkande 9,\r\n2002/03:N340 yrkande 13 och\r\n2002/03:N398 yrkande 5.\r\n\r\n22. Universitetsstatus för vissa\r\nhögskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub223,\r\n2002/03:Ub260 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub354 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub483  yrkande 2,\r\n2002/03:Ub502,\r\n2002/03:Ub541 yrkande 2 och\r\n2002/03:N397 yrkande 17.\r\n\r\n23. Forskningsresurser vid vissa högskolor\r\noch i vissa regioner\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub256 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub266 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Ub365,\r\n2002/03:Ub391,\r\n2002/03:Ub483 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub488 yrkandena 1 och 5,\r\n2002/03:Ub515,\r\n2002/03:Ub525,\r\n2002/03:Ub535 och\r\n2002/03:N340 yrkande 12.\r\n\r\n24. Doktorandtjänster\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub489 yrkandena 21 och 22.\r\nReservation 19 (c)\r\n\r\n25. Examensrätt i forskarutbildningen för\r\nHögskolan i Jönköping\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub265 och\r\n2002/03:Ub334.\r\n\r\n26. Kravet på full kostnadstäckning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub278.\r\nReservation 20 (m)\r\n\r\n27. Forskning om isocyanater\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub406 och\r\n2002/03:Ub453.\r\n\r\n28. Finansiering av lokala studiecentrum\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub260 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub508.\r\n\r\n29. Fristående högskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub558 yrkande 25.\r\nReservation 21 (m)\r\n\r\n30. Examensrätt m.m. till Högskolan på\r\nGotland\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub470.\r\n\r\n31. Inrättande av ett oberoende\r\nkvalitetsinstitut för den högre utbildningen\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub323 yrkandena 10 och 11.\r\nReservation 22 (fp)\r\n\r\n32. Granskning av kvalitetsarbetet inom\r\nSveriges nätuniversitets distansutbildning\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub312 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 23 (v)\r\n\r\n33. Omprövning av Centrala\r\nstudiestödsnämndens roll\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub297 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub338 yrkande 1 och\r\n2002/03:Ub452 yrkande 9.\r\nReservation 24 (m, fp, kd)\r\n\r\n34. Införande av en s.k. omvänd\r\nstraffavgift för Centrala\r\nstudiestödsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub338 yrkande 2.\r\nReservation 25 (fp)\r\n\r\n35. Utredning om konsekvenserna av\r\nobalansen i medelstilldelning mellan olika\r\nvetenskapsområden m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.\r\nReservation 26 (kd)\r\n\r\n36. Lättillgänglig information om\r\nforskningsresultat\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub449 yrkande 10.\r\nReservation 27 (kd)\r\n\r\n37. Forskning om elöverkänslighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub390 yrkande 1,\r\n2002/03:MJ419 yrkande 7 och\r\n2002/03:Bo268 yrkande 5.\r\n\r\n38. Forskning kring whiplashskador\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:L278 yrkande 1 och\r\n2002/03:T233 yrkande 1.\r\n\r\n39. Forskning om östrogenbehandlingens\r\neffekter på kvinnors hälsa\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub458.\r\n\r\n40. Forskning om fibromyalgi\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Ub249 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub294.\r\n\r\n41. Forskning om den reumatologiska\r\nsjukdomen sklerodermi\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub232 yrkande 1.\r\n\r\n42. Forskning inom designområdet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub335 yrkande 1.\r\n\r\n43. Forskning om konsumentekonomi\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:Ub419.\r\n\r\n44. Forskning om kvinnors företagande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2002/03:N306 yrkande 18.\r\nReservation 28 (c)\r\n\r\n45. Anslagen inom utgiftsområde 16\r\nUtbildning och universitetsforskning för\r\nbudgetåret 2003, m.m.\r\n\r\nRiksdagen\r\na) bemyndigar regeringen  att under 2003, i fråga\r\nom  ramanslaget  25:18 Bidrag  till  kvalificerad\r\nyrkesutbildning,   besluta    om    bidrag   till\r\nkvalificerad    yrkesutbildning   som   inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst  1 556 070 000   kr  under  åren  2004-2007\r\n(avsnitt 9.1.18); därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 1,\r\nb) bemyndigar regeringen  att under 2003, i fråga\r\nom  ramanslaget  26:1 Vetenskapsrådet:  Forskning\r\noch forskningsinformation,  besluta om bidrag som\r\ninklusive   tidigare  gjorda  åtaganden   innebär\r\nutgifter på högst 2 305 000 000 kr under år 2004,\r\nhögst  1 365 000 000  kr  under  år  2005,  högst\r\n755 000 000  kr  under år 2006, högst 170 000 000\r\nkr under år 2007 och högst 55 000 000 kr under år\r\n2008 (avsnitt 10.10.1); därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 2,\r\nc) bemyndigar regeringen  att under 2003, i fråga\r\nom  ramanslaget  26:3 Rymdforskning,  besluta  om\r\nbidrag som inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden\r\ninnebär  utgifter  på högst 500 000 000 kr  under\r\nåren 2004-2008 (avsnitt 10.10.3); därmed bifaller\r\nriksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 3,\r\nd)  anvisar - under förutsättning  att  riksdagen\r\nbifaller finansutskottets förslag till utgiftsram\r\nför utgiftsområdet - anslagen under utgiftsområde\r\n16  Utbildning   och   universitetsforskning  för\r\nbudgetåret 2003 på det sätt som framgår av bilaga\r\n2. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde  16  punkt  4\r\nsamt\r\navslår motionerna\r\n2001/02:Ub28 yrkande 8,\r\n2002/03:Ub221,\r\n2002/03:Ub248,\r\n2002/03:Ub250 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub257,\r\n2002/03:Ub298 yrkandena 8 och 9,\r\n2002/03:Ub301,\r\n2002/03:Ub323 yrkandena 2, 3, 16, 19, 27-29,\r\n2002/03:Ub325 yrkande 2,\r\n2002/03:Ub360,\r\n2002/03:Ub361 yrkande 3\r\n2002/03:Ub367 yrkande 1,\r\n2002/03:Ub404,\r\n2002/03:Ub417 yrkande 22,\r\n2002/03:Ub418,\r\n2002/03:Ub420,\r\n2002/03:Ub429 yrkandena 2 och 14,\r\n2002/03:Ub447,\r\n2002/03:Ub448 yrkandena 3, 4 och 7,\r\n2002/03:Ub455,\r\n2002/03:Ub460,\r\n2002/03:Ub479,\r\n2002/03:Ub486 yrkandena 14-16,\r\n2002/03:Ub503,\r\n2002/03:Ub520,\r\n2002/03:Ub522,\r\n2002/03:Ub542,\r\n2002/03:Ub558 yrkandena 4-17 och 20-24,\r\n2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och\r\n2002/03:A321 yrkande 5.\r\n\r\nStockholm den 28 november 2002\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har  deltagit  i  beslutet: Jan\r\nBjörkman (s), Ulf Nilsson (fp)*, Gunilla  Carlsson i\r\nTyresö  (m)*,  Majléne Westerlund Panke (s),  Agneta\r\nLundberg  (s),  Inger   Davidson   (kd)*,  Nils-Erik\r\nSöderqvist (s), Per Bill (m)*, Louise Malmström (s),\r\nAna   Maria  Narti  (fp)*,  Sören  Wibe  (s),   Anna\r\nIbrisagic   (m)*,   Mikael   Damberg   (s),  Mikaela\r\nValtersson   (mp),  Christer  Adelsbo  (s),  Lennart\r\nGustavsson (v) och Håkan Larsson (c)*.\r\n\r\n\r\n* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 45.\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nUbU1\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 Inledning\r\n\r\nUtbildningsutskottet   behandlar   i   det  följande\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen för 2003 i\r\nvad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden  som\r\nberör      detta      utgiftsområde.      Utskottets\r\nställningstaganden gäller under förutsättning av att\r\nriksdagen    bifaller    regeringens   förslag   att\r\nutgiftsramen år 2003 för utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning  skall vara 42 386 673 000\r\nkr (bet. 2002/03:FiU1).\r\n\r\nInledningsvis  återger  utskottet   de   mål   för\r\npolitikområdena        Utbildningspolitik        och\r\nForskningspolitik  som  riksdagen  fastställt  (bet.\r\n2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) samt i korthet vissa\r\növergripande resultatredovisningar och bedömningar i\r\nårets budgetproposition.\r\nMålet  för  utbildningspolitiken  är  att  Sverige\r\nskall vara en ledande kunskapsnation som präglas  av\r\nutbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för\r\ntillväxt och rättvisa.\r\nMålet för forskningspolitiken är att Sverige skall\r\nvara  en  ledande  forskningsnation,  där  forskning\r\nbedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.\r\nSverige  är  ett av de länder som i relation  till\r\nbruttonationalprodukten  (BNP)  satsar mest resurser\r\npå utbildning och forskning, närmare  7 respektive 4\r\n% av BNP.\r\nDen  svenska  befolkningen  är  vid internationell\r\njämförelse  välutbildad.  I åldersgruppen  25-64  år\r\nhade 29 % högskoleutbildning  enligt  OECD:s senaste\r\npublicerade  mätning som avsåg 1999. Endast  Kanada,\r\nJapan och Finland  hade  en  högre  andel. Samtidigt\r\nhade  23  %  i  Sverige  inte  längre utbildning  än\r\ngrundskola eller motsvarande. Bland  EU-länderna var\r\ndenna  andel i genomsnitt 40 %. Kvinnor  har  numera\r\nsom grupp  högre utbildningsnivå än män. Det är dock\r\nfortfarande stora skillnader mellan könen vad gäller\r\nvalet av studieinriktning.\r\nOECD redovisar  i  undersökningen  PISA 2000 bl.a.\r\natt svenska 15-åringar står sig väl i internationell\r\njämförelse  när det gäller läsförståelse,  matematik\r\noch naturvetenskap.  OECD:s undersökning visar också\r\natt  det i Sverige är små  skillnader  mellan  olika\r\nskolor  liksom mellan socioekonomiska grupper. En av\r\nförklaringarna    till   detta   är,   framhålls   i\r\nbudgetpropositionen,  den  sammanhållna skolformen i\r\nSverige.\r\nSverige svarar för närmare 2 % av världens samlade\r\npublicering av vetenskapliga  artiklar. Merparten av\r\nartiklarna      hör     till     medicinska      och\r\nnaturvetenskapliga  områden.  Antalet  vetenskapliga\r\nartiklar  per invånare är högre än i USA  och  Japan\r\noch även högre  än  i övriga EU-länder. Även antalet\r\nofta citerade artiklar  är  högt  i  jämförelse  med\r\nflertalet OECD-länder.\r\nAntalet  patent  avspeglar ett lands kapacitet att\r\nanvända  kunskap och  omsätta  den  till  potentiell\r\nekonomisk tillväxt. Sverige uppvisade 1999 flest EU-\r\npatent per  invånare  och  låg på tredje plats efter\r\nUSA och Japan vad gäller US-patent,  enligt EU:s Key\r\nFigures 2001.\r\n\r\nU t b i l d n i n g s p o l i t i k\r\n\r\n\r\n2 Barnomsorg och skola\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nI   detta   avsnitt   behandlar  utskottet  anslagen\r\n25:1-25:18.  Anslagen avser  barnomsorg,  skola  och\r\nvuxenutbildning.   Området   omfattar   anslag  till\r\nskolmyndigheter,  särskilda stödinsatser för  elever\r\nmed  handikapp samt  de  statliga  skolorna.  Vidare\r\nfinns  anslag för viss verksamhet inom det kommunala\r\nskolväsendet   och   till   svensk   undervisning  i\r\nutlandet. I området ingår också anslaget för maxtaxa\r\ni barnomsorgen m.m., bidragsförstärkningar  i  skola\r\noch    fritidshem,    bidrag    till    kvalificerad\r\nyrkesutbildning och bidrag till vissa organisationer\r\nför  uppsökande verksamhet. Nya anslag föreslås  för\r\nen skolutvecklingsmyndighet  och  för  statligt stöd\r\nför utbildning av vuxna.\r\n\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg\r\n\r\nI  de  allra  flesta  kommuner  är  tillgången  till\r\nförskoleverksamhet och skolbarnsomsorg  god för barn\r\ni  åldern  1-9  år.  Nästan  alla kommuner uppfyllde\r\nenligt regeringen hösten 2001  sina skyldigheter att\r\ntillhandahålla    barnomsorg    för    barn     till\r\nförvärvsarbetande  eller  studerande  föräldrar utan\r\noskäligt dröjsmål.\r\n\r\nÅr  2001  var  77 % av alla barn i åldern  1-5  år\r\ninskrivna i förskola  eller  familjedaghem.  Antalet\r\ninskrivna  barn  i  förskolan  var  315  000  och  i\r\nfamiljedaghemmen  40  000.  Antalet barn i förskolan\r\nvar i stort sett oförändrat mot  2000  medan antalet\r\nbarn  i  familjedaghemmen  fortsatt att minska.  Den\r\ntotala  kostnaden  för  förskolan   2001   var  27,3\r\nmiljarder kronor. Kostnaden per inskrivet barn var i\r\ngenomsnitt 85 800 kr; en ökning med 1 % jämfört  med\r\n2000. Kostnaden för familjedaghemmen har minskat med\r\n100   miljoner  kronor  sedan  2000.  Kostnaden  per\r\ninskrivet barn beräknas till i genomsnitt 65 600 kr,\r\nvilket  är  en  ökning  med  2,4  % jämfört med året\r\ninnan.\r\nDe senaste årens stora ökning av  antalet  barn  i\r\nskolbarnsomsorg  har  nu  avtagit. Antalet inskrivna\r\nbarn uppgick 2001 till 346  349.  Andelen  inskrivna\r\nbarn  i  åldern 6-9 år har ökat med 2 procentenheter\r\ntill  68  %  jämfört  med  2001,  varav  66,1  %  är\r\ninskrivna i  fritidshem.  Den  totala  kostnaden för\r\nfritidshemmen   uppgick   2001  till  9,6  miljarder\r\nkronor.  Kostnaden per barn  beräknas  i  genomsnitt\r\ntill  28  600   kr,   vilket  är  en  ökning  med  2\r\nprocentenheter jämfört med 2000.\r\nAntalet barn per årsarbetare  har  ökat kraftigt i\r\nförskolan och familjedaghemmen sedan början av 1990-\r\ntalet. Ökningen har dock avstannat de  senaste åren,\r\noch  en  svag ökning av personaltätheten har  skett.\r\nHösten 2001  uppgick  antalet  barn  per årsarbetare\r\ntill  5,4  i  förskolan,  vilket  är i nivå  med  de\r\nsenaste  åren. Även inom fritidshemmen  har  trenden\r\nmot minskad personaltäthet brutits.\r\nAndelen  årsarbetare  i  förskolan  med pedagogisk\r\nhögskoleutbildning uppgick 2001 till 52 %, vilket är\r\nen minskning med 2 procentenheter jämfört  med 2000.\r\nAndelen  personal i fritidshemmen som har pedagogisk\r\nhögskoleutbildning  har  minskat  från  62 till 59 %\r\njämfört     med     året    innan.    Att    andelen\r\nhögskoleutbildade  har   minskat   i   förskola  och\r\nfritidshem   förklaras   delvis   av  en  brist   på\r\nhögskoleutbildad personal.\r\nDen genomsnittliga gruppstorleken  i förskolan har\r\nökat  från 13,8 barn per grupp 1990 till  17,5  barn\r\nper grupp  2001.  År  2001  fanns  64  % av barnen i\r\nåldern 1-3 år i grupper med 16 eller fler barn. 17 %\r\nav   barngrupperna   hade   fler  än  20  barn.  Den\r\ngenomsnittliga personaltätheten  i  förskolan  var i\r\nbörjan  av  1990-talet  4,4 barn per årsarbetare och\r\nsjönk   därefter  varje  år  till   5,6   barn   per\r\nårsarbetare 1998. Därefter bröts trenden i någon mån\r\noch personaltätheten  har  legat  fast  på nivån 5,4\r\nbarn per årsarbetare sedan dess.\r\n\r\nBarn- och ungdomsutbildning\r\n\r\nNedan   redovisas   resultatet   för  verksamheterna\r\nförskoleklass,   den   obligatoriska   skolan    och\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\nLäsåret   2001/02   gick   drygt  99  600  barn  i\r\nförskoleklass,  vilket  är  en minskning  med  7  %,\r\nvilket  förklaras  av  att årskullen  sexåringar  är\r\nmindre   än   året  innan.  Andelen   av   årskullen\r\nsexåringar som  var  inskrivna  i  förskoleklass var\r\ndock oförändrad med 93 %. Av de sexåringar  som inte\r\nåterfanns  i  förskoleklassen  gick  majoriteten   i\r\ngrundskolans    årskurs    1.    Av    eleverna    i\r\nförskoleklassen  gick  ungefär  6  % i en fristående\r\nskola.\r\nAntalet  anställda i förskoleklass  omräknat  till\r\nårsarbetare  uppgick  läsåret  2001/02  till drygt 8\r\n100;  en  minskning  från föregående läsår.  Antalet\r\nanställda per hundra elever uppgick till 8,2, vilket\r\när  en  liten  ökning.  Den   totala  kostnaden  för\r\nförskoleklassen var 3,9 miljarder  kronor  för 2001.\r\nKostnaden  per  elev  var  37  000 kr, vilket är  en\r\nökning med 4 % från föregående år.\r\nLäsåret 2001/02 gick det totalt 1 059 000 elever i\r\ngrundskolan.   Ökningen   från  föregående   år   är\r\nmarginell och elevantalet förväntas  minska kommande\r\nläsår.  Antalet elever i fristående grundskolor  har\r\nökat med  23  %  jämfört  med  föregående läsår, och\r\nandelen  elever  i  fristående  skolor  uppgår  till\r\nknappt 5 %.\r\nDen totala kostnaden för grundskolan  uppgick till\r\n64,4 miljarder kronor för 2001. Kostnaden  per  elev\r\nberäknas  uppgå  till 59 200 kr, vilket är en ökning\r\nmed 4 % jämfört med  2000.  Det  är  kostnaderna för\r\nundervisning som ökar relativt sett mest.\r\nHösten   2001   fanns   i  genomsnitt  7,8  lärare\r\n(heltidstjänster)  per 100 elever  i  den  kommunala\r\ngrundskolan. Detta är en ökning från 2000. Vid samma\r\ntillfälle fanns 7,5  lärare  per  100  elever  i  de\r\nfristående  skolorna.  I  de kommunala grundskolorna\r\nvar den pedagogiska personalen  8,1  per 100 elever,\r\nvilket  är  en  ökning med 0,2 procentenheter  sedan\r\nläsåret  2000/01.   Motsvarande   uppgift   för   de\r\nfristående  skolorna  var  7,9.  Andelen  lärare med\r\npedagogisk utbildning läsåret 2001/02 var 82  %  för\r\nden   kommunala  grundskolan;  en  minskning  med  2\r\nprocentenheter sedan läsåret 2000/01. Andelen för de\r\nfristående skolorna har ökat och uppgick för läsåret\r\n2001/02 till 68 %.\r\nEnligt preliminära uppgifter är andelen elever som\r\ngår ut  grundskolan  utan  att vara behöriga till de\r\nnationella  programmen  i gymnasieskolan  oförändrad\r\njämfört med förra året. 10 % av eleverna som gick ut\r\nårskurs  9  våren 2002 fick  inte  godkänt  betyg  i\r\nämnena svenska,  engelska  eller  matematik  och var\r\nsåledes  inte behöriga till de nationella programmen\r\ni gymnasieskolan.  Motsvarande  andelar för 1998 och\r\n1999 var 8,6 respektive 9,7 %. I  de enskilda ämnena\r\när resultaten i stort sett desamma  som tidigare år.\r\nUngefär  5 %  uppnådde  inte  målen  för  godkänt  i\r\nsvenska.   Motsvarande   andelar  för  engelska  och\r\nmatematik var 6,5 respektive  7  %.  I  svenska  som\r\nandraspråk  var  det  ungefär  24  %  som  inte fick\r\ngodkänt  betyg  enligt  den preliminära statistiken.\r\nAndelen  har  tidigare  år  legat  runt  20  %.  Det\r\ngenomsnittliga  meritvärdet  för   vårterminen  2001\r\n(202,9) var i stort sett oförändrat jämfört med året\r\ninnan. Meritvärdet är högre i fristående  skolor och\r\ndet  har  också  ökat något till 228,0. De kommunala\r\nskolornas meritvärde  har  minskat något till 202,2.\r\nPojkar   med  utländsk  bakgrund   har   ökat   sitt\r\ngenomsnittliga   meritvärde.  Fortfarande  har  dock\r\nflickor  med  svensk   bakgrund   högst  meritvärde,\r\ndärefter  flickor  med  utländsk  bakgrund,  därnäst\r\npojkar med svensk bakgrund och lägst  meritvärde har\r\npojkar med utländsk bakgrund.\r\nResultatstatistiken från grundskolan  visar att en\r\ntidigare  negativ  trend  tycks  ha  bromsats   upp.\r\nAndelen  elever  som  inte  uppnår  målen i samtliga\r\nämnen är oförändrad liksom andelen elever  som  inte\r\när   behöriga   till  gymnasieskolan.  Dessa  elever\r\nomfattar 10 % av en årskull.\r\nLäsåret 2000/01  gick  638  elever  i den statliga\r\nspecialskolan  för  döva  och hörselskadade,  ett  i\r\nstort sett oförändrat antal  sedan föregående år. Av\r\ndessa  bodde  159  elever  i  annat   boende   än  i\r\nföräldrahemmet.  Dessutom  fick  knappt  150  elever\r\nenligt     övergångsbestämmelser     utbildning    i\r\nspecialskola vid statliga resurscentrum.  Den totala\r\nkostnaden    för    specialskolan   för   döva   och\r\nhörselskadade  var 377  miljoner  kronor  för  2001.\r\nLärartätheten har ökat från 36 lärare per 100 elever\r\når  2000  till  39   år  2001.  Andelen  lärare  med\r\npedagogisk utbildning  har minskat från 85 % till 81\r\n%    under    samma   period   och    andelen    med\r\nspecialpedagogisk utbildning från 57 % till 51 %.\r\nAntalet elever  i  den obligatoriska särskolan har\r\nökat från ca 10 700 till 14 300 under de senaste fem\r\nåren, dvs. en ökning med  33  %.  Under  motsvarande\r\nperiod ökade antalet elever i grundskolan  med  8 %.\r\nFör  läsåret  2001/02  var lärartätheten 25,3 lärare\r\nper 100 elever, i stort  sett  samma  som föregående\r\nläsår.  År  2001  uppgick kostnaden per elev  i  den\r\nobligatoriska särskolan (med kommunal huvudman) till\r\n228  900  kr  (exklusive  kostnad  för  skolskjuts).\r\nMotsvarande uppgift  för  2000  var  216  600 kr per\r\nelev.\r\nLäsåret  2000/01  fick  52  elever slutbetyg  från\r\nreguljär     grundskoleutbildning    vid     svenska\r\nutlandsskolor.\r\nLäsåret 2001/02  gick  totalt  311  100  elever  i\r\ngymnasieskolan,  vilket  är  en  ökning  jämfört med\r\nläsåret  innan.  Drygt  92  %  av  eleverna  gick  i\r\nkommunala    gymnasieskolor,   ca   2   %   gick   i\r\ngymnasieskola  anordnad  av  landstinget  och ca 6 %\r\ngick i fristående gymnasieskolor.\r\nDen  totala kostnaden för gymnasieskolan var  22,9\r\nmiljarder  kronor 2001 (exkl. skolskjuts), vilket är\r\nen  ökning med  1,4  miljarder  kronor  jämfört  med\r\nföregående år. Samtidigt har antalet elever ökat med\r\nnärmare 2 %. Kostnaden per elev har ökat mellan 2000\r\noch 2001  och  uppgår  till 75 100 kr. Kostnaden per\r\nelev i kommunal gymnasieskola  var  74  000 kr 2001,\r\nmedan den 2000 var 72 900 kr. Kostnaden per  elev  i\r\nfristående  skolor var 75 700 kr. Dessa kostnader är\r\ndock inte jämförbara,  då  den  procentuella andelen\r\nelever på respektive program inte  är  densamma  för\r\noffentliga     och     fristående    gymnasieskolor.\r\nFördelningen  mellan  pojkar  och  flickor  när  det\r\ngäller förstahandssökande till olika gymnasieprogram\r\när oförändrad. Nästan bara pojkar söker till bygg-,\r\nel-, energi-, fordons-  och industriprogrammen medan\r\nomvårdnads-,    hantverks-    samt     barn-     och\r\nfritidsprogrammen söks mest av flickor.\r\nAndelen   elever   som  fått  slutbetyg  från  ett\r\nnationellt program inom  fyra  år  efter  det att de\r\nbörjat  i  gymnasieskolan  har efter tre års nedgång\r\nökat. Av de elever som började  i gymnasieskolan för\r\nfyra år sedan fick 76 % slutbetyg senast våren 2001.\r\nMotsvarande  andel 2000 var 73 %.  Flertalet  elever\r\nfår sitt slutbetyg redan efter tre år.\r\nAv de elever  som  fick  slutbetyg våren 2001 hade\r\n84,6  % grundläggande behörighet  för  universitets-\r\noch högskolestudier,  vilket  innebär  en ökning med\r\n4,3 procentenheter i förhållande till föregående år.\r\nAndelen  elever  som  fortsatte  sin  utbildning   i\r\nhögskolan  inom  tre  år efter avslutad utbildning i\r\ngymnasieskolan 1998 uppgick  till 40 %, vilket är en\r\nökning jämfört med föregående år.\r\nI gymnasieskolan finns en alltför  stor  andel som\r\ninte  uppnår  målen  och får ett slutbetyg. En  viss\r\nförbättring har dock skett, t.ex. har andelen elever\r\ni  gymnasieskolans  yrkesutbildning  med  behörighet\r\ntill högskolestudier  ökat.  Ett särskilt allvarligt\r\nproblem  är  att  vissa  grupper  elever  med  annat\r\nmodersmål än svenska i betydligt högre  utsträckning\r\nän andra lämnar skolan utan fullständiga betyg.\r\nLäsåret  2001/02  gick  det  drygt 5 500 elever  i\r\ngymnasiesärskolan.  Av  dessa deltog  2  238  i  ett\r\nindividuellt program, övriga  gick på ett nationellt\r\neller specialutformat program.  Antalet  elever  har\r\nökat   med   närmare  8  %  från  föregående  läsår.\r\nKostnaderna per  elev  för  2001 var 221 200 kr. För\r\n2000 var motsvarande kostnad 212 400 kr per elev.\r\nLäsåret  2000/01  fick  30 elever  slutbetyg  från\r\ngymnasieprogram  vid  svenska  utlandsskolor,  varav\r\nnästa  samtliga  med grundläggande  behörighet  till\r\nhögskolestudier.\r\nI förordningen (2000:690) om försöksverksamhet med\r\nlärande  i  arbetslivet   inom  gymnasieskolan  fick\r\nSkolverket uppdraget att efter  ansökan  fördela  de\r\n2 000    elevplatser    regeringen    ställt    till\r\nförsöksverksamhetens  förfogande.  1 539 platser har\r\nfördelats och ansökningar om 264 platser fanns under\r\nhandläggning fram t.o.m. juni 2002.  En rapport från\r\nSkolverket visar att utnyttjandegraden av tilldelade\r\nplatser  är  låg.  Hittills  har  cirka  hälften  av\r\nplatserna använts. Skolverket anger som orsak  bl.a.\r\ntröghet   att  få  ut  information  till  elever  om\r\nmöjligheten   att   tilldelas   sådana  elevplatser.\r\nFöretagens    representanter   är   positiva    till\r\nmöjligheten   att    få   vara   med   och   påverka\r\nutbildningens uppläggning. Även deltagande elever är\r\ni de flesta fall nöjda  med  den arbetsplatsförlagda\r\ndelen av utbildningen.\r\nUnder      2001      fördelade     Internationella\r\nprogramkontoret  13,8  miljoner  kronor  i  statliga\r\nbidrag till drygt 500 skolor  för  att  främja deras\r\ninternationella  kontakter.  Vidare  har  enligt  en\r\nTemoundersökning   sju   av  tio  skolor  etablerade\r\ninternationella   kontakter.   Av   de   intervjuade\r\nskolledarna  i  undersökningen   tyckte   86  %  att\r\nmöjligheterna    till    internationella   kontakter\r\nförbättrats de senaste tio åren.\r\n\r\nVuxenutbildning\r\n\r\nUnder 2001 genomfördes inom kommunal vuxenutbildning\r\noch  Kunskapslyftet  utbildning  på  gymnasial  nivå\r\nmotsvarande ca 124 400  platser, en minskning med ca\r\n8 600 platser jämfört med 2000. Den totala kostnaden\r\nför  den  kommunala vuxenutbildningen  uppgick  2001\r\ntill 6,3 miljarder kronor, en minskning med knappt 4\r\n%. Kostnaden per heltidsstuderande för grundläggande\r\nvuxenutbildning  och  för gymnasial utbildning är ca\r\n36 000 kr respektive 34 000 kr.\r\n\r\nUnder 2001 understegs  antalet  tilldelade platser\r\nmed  ca  12 %. Den genomförda utbildningen  innehöll\r\ndock   fler    platser    i    utbildning   av   mer\r\nkostnadskrävande karaktär än vad som förutsattes vid\r\ntilldelningen,    varför   kommunernas    prestation\r\növersteg den förväntade med ca 6 %. Av de studerande\r\ni kommunal vuxenutbildning  under hösten 2001 var 32\r\n%  män.  43  %  av de studerande  var  aktuella  vid\r\narbetsförmedlingen.   Vidare  hade  63  %  högst  en\r\ntvåårig  gymnasieutbildning   och  21  %  var  födda\r\nutomlands. Av utbildningsvolymen  utgjordes  28 % av\r\nkärnämneskurser  och  14 % av det totala kursutbudet\r\nav lokala kurser. 75 % av verksamheten anordnades av\r\nkommunerna. Ett år efter avslutade studier återfanns\r\ndrygt     16     %     av     de    studerande     i\r\nArbetsmarknadsstyrelsens   händelseregister,   5   %\r\ndeltog i arbetsmarknadspolitiskt  program,  ca  18 %\r\nåterfanns i högskoleregistret och övriga var också i\r\nhuvudsak sysselsatta.\r\nSju   av  tio  kommuner  bedriver  någon  form  av\r\nuppsökande  och motivationsskapande verksamhet, ofta\r\ni  samverkan  med  arbetsförmedlingen  och  fackliga\r\norganisationer.   I   hälften   av  kommunerna  sker\r\nsamverkan  med  en eller flera av de  organisationer\r\nsom får särskilda  medel från staten för att bedriva\r\nuppsökande verksamhet.  Sådana medel fördelades till\r\nFöretagarnas  Riksorganisation,  Handikappförbundens\r\nsamarbetsorgan,    Landsorganisation    i   Sverige,\r\nLantbrukarnas    Riksförbund,    Ledarna,   Sveriges\r\nAkademikers  Centralorganisation, Sveriges  Fiskares\r\nRiksförbund och  Tjänstemännens Centralorganisation.\r\nNär  det  gäller  studievägledning   bedöms   knappt\r\nhälften  av  kommunerna  erbjuda  vägledning  efter,\r\neller i samband med, att studierna avslutas.\r\nAntalet  deltagare  i  påbyggnadsutbildningar  med\r\nriksintag  har  ökat  svagt  sedan  1998. Skolverket\r\nmedgav att ca 8 400 platser inom knappt  500  sådana\r\nutbildningar   fick   anordnas.  Över  60  %  av  de\r\nstuderande  var  från  andra  kommuner  än  den  där\r\nutbildningen  bedrivs.  Medelvärdet   för  debiterad\r\nkostnad per plats och termin var knappt 49 000 kr.\r\nAntalet   studerande   i  särvux  uppgick  läsåret\r\n2001/02  till ca 4 400, en  ökning  med  3  %.  Nära\r\nhälften av  eleverna återfanns på grundsärskolenivå.\r\nI  genomsnitt  fick  varje  studerande  undervisning\r\nmotsvarande   2,5   elevtimmar  per  vecka  och  den\r\ngenomsnittliga  gruppstorleken  var  2,2  deltagare.\r\nAntalet tjänstgörande  lärare  i  särvux har minskat\r\nmed  9 %. Den totala kostnaden för särvux  2001  var\r\n122 miljoner  kronor,  vilket  var en ökning i fasta\r\npriser med 9 % jämfört med 2000.  Även kostnaden per\r\nelev har ökat något och uppgick 2001  till ca 28 000\r\nkr.\r\nUnder läsåret 2000/01 deltog ca 37 000  studerande\r\ni  svenskundervisning för invandrare, en ökning  med\r\ndrygt  3  200  jämfört  med  läsåret  innan.  Det är\r\nframför  allt  antalet  nybörjare  som ökat. Andelen\r\nkvinnor   under  läsåret  2000/01  var  59   %   och\r\nmedelåldern  för de studerande var 33 år. Av dem som\r\npåbörjade sina  studier  1998/99  hade 37 % godkänts\r\ntvå år senare, 52 % hade avbrutit studierna och 10 %\r\nfortsatte  studierna  läsåret 2001/02.  Andelen  som\r\ngodkänts  är  i  princip  oförändrad   jämfört   med\r\ntidigare  år.  I genomsnitt behöver de deltagare som\r\nklarar studierna 400 timmars undervisning. En vanlig\r\norsak till att den enskilde inte klarar utbildningen\r\när en kort tidigare  utbildning.  Av  dem  som  hade\r\nhögst  sexårig  utbildning  klarade endast 15 % sfi-\r\nnivån inom två och ett halvt  år. Detta kan jämföras\r\nmed de personer som hade en tidigare  utbildning som\r\nvar  13  år  eller längre, där ca 50 % klarade  sfi-\r\nnivån.\r\nLäsåret 2000/01 hade 76 % av lärarna en pedagogisk\r\nutbildning, vilket  är  6  procentenheter  lägre  än\r\nföregående  läsår.  Hösten  2001  hade  8  %  av  de\r\ntjänstgörande lärarna minst 40 poäng i ämnet svenska\r\nför  invandrare  eller  svenska som andraspråk, dvs.\r\nutbildning   i   den  omfattning   som   krävs   för\r\nämneskompetens i grundskolan.  Ytterligare 13 % hade\r\nrelevant  ämnesteoretisk  utbildning   om  minst  20\r\npoäng,  medan 68 % hade högst fem poäng i  relevanta\r\nämnen. Kommunens  kostnader  för  svenskundervisning\r\nför  invandrare  uppgick  till  756 miljoner  kronor\r\n2001, en ökning med 7 % jämfört med  2000. Kostnaden\r\nper elev var 44 000 kr.\r\nUnder   2001   hade   Kommittén  för  kvalificerad\r\nyrkesutbildning   12   000  årsplatser   till   sitt\r\nförfogande.  Det  faktiska   antalet   studerande  i\r\nnovember 2001 var 10 545. Differensen beror bl.a. på\r\natt beviljade starter ställts in på grund  av för få\r\nsökande  samt på avhopp för att den studerande  fått\r\narbete  eller   kommit   in   på  annan  utbildning.\r\nSammanlagt  5 838 nya studerande  påbörjade  studier\r\n2001. Under 2001  anordnades  256  utbildningar inom\r\ntolv olika branschområden. Av de antagna  var  54  %\r\nmän.  Kommittén  beviljade  2  700 nya platser under\r\n2001.  Under  perioden 1996-2001 har  medelkostnaden\r\nper årsplats varit  drygt  52 900  kr.  Ca  80  % av\r\ndeltagarna  fullföljde sina studier med examen under\r\n2001. Av de studerande  som avslutade sin utbildning\r\n2000 hade 85 % arbete eller  eget  företag  och  9 %\r\nstuderade  vidare  på  högskola  och  universitet år\r\n2000. Motsvarande för 1999 var 80 % respektive 8 %.\r\nNär   det   gäller   kompletterande   utbildningar\r\ngenomfördes  drygt  200  sådana  med  någon form  av\r\nstatligt stöd. Sammanlagt har knappt 7  000 personer\r\ndeltagit    i    de   utbildningar   som   startats.\r\nGenomsnittsåldern hos deltagarna var 30 år. Knappt 3\r\n700 deltagare gick  i  utbildningar  som  berättigar\r\ntill studiestöd. Det statliga driftbidraget  till de\r\nkompletterande   utbildningarna   uppgick  till  115\r\nmiljoner kronor 2001.\r\nÅr  2001  deltog  drygt  25  000  kursdeltagare  i\r\ndistansutbildning som anordnats inom  Statens  skola\r\nför   vuxna   (nuvarande   Nationellt   centrum  för\r\nflexibelt  lärande),  vilket  är  3  000  färre   än\r\nföregående år. Andelen män har ökat något och uppgår\r\n2001  till  en  tredjedel.  Uppdragsverksamheten har\r\nminskat jämfört med tidigare  år. Minskningen av den\r\ntotala utbildningsverksamheten har skett till förmån\r\nför  utvecklingsarbetet för att  stödja  kommunernas\r\noch   utbildningsanordnarnas   distansutbildning   i\r\nenlighet    med    regeringens    instruktion   till\r\nmyndigheten. Kostnaden för verksamheten  vid Statens\r\nskolor för vuxna uppgick till ca 91 miljoner  kronor\r\n2001,   varav   29   miljoner   kronor   gick   till\r\nutvecklingsarbete.  Verksamheten  finansierades till\r\ndrygt hälften med statliga anslag.\r\nVad      gäller      Folkbildningen      omfattade\r\nstudieförbundens  studiecirkelverksamhet  räknat   i\r\nstudietimmar  ungefär  samma  volym  2001  som  året\r\ninnan.  Antalet genomförda studiecirklar och antalet\r\ndeltagare  minskade  dock  med  4 %  respektive  5 %\r\njämfört med 2000. Jämfört med föregående år minskade\r\nantalet  studietimmar  för gruppen arbetslösa med 16\r\n%.   Antalet   genomförda   kulturprogram   minskade\r\nmarginellt.  Andelen  invandrare  och  personer  med\r\nfunktionshinder  som  deltog  i  studiecirklar  till\r\nföljd  av  särskilda,  riktade  insatser  var  10  %\r\nrespektive  9  %  av det totala  antalet  deltagare.\r\nSammanlagt samlade studiecirklarna under året ca 2,7\r\nmiljoner  deltagare,  varav  1,5  miljoner  kvinnor,\r\nvilket är i  stort  sett  oförändrat  jämfört med de\r\nsenaste   åren.   Antalet  genomförda  kulturprogram\r\nminskade  marginellt.   De   208 000   arrangemangen\r\nsamlade  ca  15,5  miljoner deltagare och en  miljon\r\nmedverkande.\r\nAntalet deltagare i folkhögskolans långa och korta\r\nkurser har ökat med  ca 1 000 jämfört med föregående\r\når. Folkhögskolorna samlade  drygt 120 000 deltagare\r\n2001, varav 58 % kvinnor. Knappt  6  800  deltagare,\r\ncirka en fjärdedel, i folkhögskolornas långa  kurser\r\nhade någon form av funktionsnedsättning.\r\nInom  ramen  för  det särskilda statsbidraget inom\r\nKunskapslyftet genomfördes ca 320 000 deltagarveckor\r\nunder  2001;  9 500 personer  deltog,  fördelade  på\r\ndrygt 760 kurser  per  termin. Andelen män var 37 %,\r\ninvandrare 23 %, deltagare  med funktionshinder 18 %\r\noch studerande med språkliga  funktionshinder  21 %.\r\nDrygt 84 % av deltagarna hade utbildning motsvarande\r\nhögst   tvåårig   gymnasieskola.   Över  hälften  av\r\ndeltagarna var i åldern 25-45 år.\r\nStatens  bidrag till folkbildningen  uppgick  till\r\növer 2,5 miljarder  kronor  2001. Kommunernas bidrag\r\ntill studieförbunden uppgick till drygt 455 miljoner\r\nkronor 2001. Detta motsvarar 37 % av statens bidrag,\r\nvilket är en minskning med 17  procentenheter  sedan\r\n1992.   Landstingens  bidrag  till  folkhögskolornas\r\nverksamhet  uppgick  2001  till 452 miljoner kronor,\r\nvilket   motsvarar   36   %   av   statens   bidrag.\r\nLandstingens   bidrag   har   varit  i  stort   sett\r\noförändrade sedan 1997.\r\nStaten, vid sidan av Folkbildningsrådet,  fördelar\r\nmedel     till     folkhögskolor     för    särskilt\r\nkostnadskrävande   insatser  i  form  av  stöd   för\r\nkursdeltagare   med   funktionshinder.    För   2001\r\nförbrukades samtliga anslagna medel på bidraget till\r\nstuderande med funktionshinder vid folkhögskola. Ett\r\nantal  folkhögskolor  har inriktning mot teckenspråk\r\noch teckenspråkstolkning.  Åtta folkhögskolor bedrev\r\nsådan     undervisning    under    2001.     Antalet\r\nårsstudieplatser   var  327  stycken,  en  marginell\r\nökning jämfört med 2000.  Under  2001  slutförde  55\r\ntolkar,  43 dövblindtolkar/teckenspråkstolkar och 12\r\nvuxendövtolkar sina utbildningar. 107 deltagare gick\r\nut   från  den   tvååriga   teckenspråkslinjen   som\r\nförbereder till tolkutbildning. Bristen på tolkar är\r\ndock  alltjämt   stor.  Under  året  har  också  nio\r\nfolkhögskolor   och   13   studieförbundsavdelningar\r\nerbjudit  denna  utbildning  i  över  sjuttio  olika\r\nspråk. Kurserna samlade  drygt 3 200 deltagare under\r\nåret.\r\n\r\nÖvergripande frågor\r\n\r\n\r\nInförande av skolpeng\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkandena om nationell skolpeng och om\r\nskolpeng för funktionshindrade.\r\nJämför reservationerna  1  (m),  2 (fp) och 3\r\n(m).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  och Folkpartiet  föreslår\r\natt nationell skolpeng införs.  Moderaterna förordar\r\natt   staten   övertar   ansvaret  för  grundskolans\r\nfinansiering  från  kommunerna   fr.o.m.   2004  och\r\navsätter därmed 70 miljarder kronor från 2004  (mot.\r\n2002/03:Ub558  yrkande  19, 2002/03:Ub298 yrkande  5\r\noch  2002/03:Fi231  yrkande   14   i   denna   del).\r\nInförandet  av  nationell  skolpeng  säkrar resurser\r\ntill grundskolan och utgör en viktig faktor  för god\r\nundervisningskvalitet.  Staten  skall,  förutom  att\r\nfastställa   mål   för   skolan,   också  fastställa\r\nersättningsnivåer  för  skolpengen.  Den  nationella\r\nskolpengen betalas ut till den skola som eleven valt\r\nför att täcka kostnaderna för elevens  skolgång. För\r\nelever  med behov av särskilt stöd anvisas  resurser\r\nsärskilt,  utöver  den vanliga skolpengen. Då det är\r\nstaten som sätter upp  målen  anser  Moderaterna att\r\ndet också är staten som skall svara för grundskolans\r\nfinansiering. Det är staten som skall  svara för att\r\nutbildningssystemet  garanteras de resurser  som  är\r\nnödvändiga. Sedan är det  respektive skolledning som\r\nskall     göra     ekonomiska     och    pedagogiska\r\nprioriteringar. Skolpengen innebär  på detta sätt en\r\nminskning av risken för politisk styrning.\r\n\r\nFolkpartiet  framhåller  att  det råder  så  olika\r\nekonomiska villkor för skolor i olika  kommuner  att\r\nutbildningens kvalitet inte blir likvärdig över hela\r\nlandet  (mot. 2002/03:Ub229 yrkande 9, 2002/03:Ub244\r\nyrkande 28  och  2002/03:Fi232  yrkande  17  i denna\r\ndel).  Därför  vill  Folkpartiet införa en nationell\r\nskolpeng  som staten svarar  för.  Skolpengen  skall\r\nbetalas ut  till  den  skola eleven väljer att gå i,\r\noavsett om det är en skola  i  den egna kommunen, en\r\nannan kommun eller en fristående skola. En fjärdedel\r\nav  resurserna,  dvs. 17 miljarder  kronor  beräknat\r\nfrån dagens kostnader,  skall öronmärkas till elever\r\ni behov av särskilt stöd  och  till skolor i utsatta\r\nområden.   En  nationell  skolpeng  innebär   enligt\r\nFolkpartiet  en  decentralisering av makten till den\r\nenskilda  skolan genom  att  kommunernas  inflytande\r\nminskar.  Varje  skola  skall  arbeta  självständigt\r\nutifrån läroplanens  mål. Även i motion 2002/03:N397\r\n(fp) framhålls att rätten till en likvärdig skolgång\r\nförstärks genom en nationell  skolpeng (yrkande 15).\r\nMotionärerna anser att en betydande  andel av medlen\r\nskall öronmärkas för elever med särskilda  behov och\r\nför  skolor  i  områden som av socioekonomiska  skäl\r\nbehöver  extra  mycket   resurser,  t.ex.  särskilda\r\ninsatser för skolor i invandrartäta  och segregerade\r\nområden.\r\nI motion 2002/03:Ub212 yrkande 3 (m)  föreslås att\r\nför  att skolor skall få möjlighet att ta  emot  den\r\nnationella  skolpengen  skall  det  krävas att de är\r\nkvalitetsgodkända genom en certifiering.\r\nModeraterna  föreslår  också  att en skolpeng  för\r\nfunktionshindrade skall införas (mot.  2002/03:Ub558\r\nyrkande    18).    En   sådan   skulle   säkerställa\r\nfunktionshindrade elevers valmöjlighet och jämlikhet\r\nmed  andra  elever. Moderaterna  föreslår  ett  nytt\r\nanslag på 300 miljoner kronor för detta ändamål från\r\n2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår  att riksdagen avslår motionerna.\r\nUtskottet har under tidigare  mandatperiod behandlat\r\noch   avstyrkt  motionsyrkanden  om   införande   av\r\nnationell  skolpeng  (senast  i  bet. 2001/02:UbU1).\r\nRiksdagen har varje gång avslagit  yrkandena.  De nu\r\naktuella  yrkandena från Moderaterna och Folkpartiet\r\nskiljer sig inte i sak från de yrkanden som tidigare\r\nframställts.  Utskottet  har ingen annan uppfattning\r\nnu.  En  nationell skolpeng  ger  enligt  utskottets\r\nuppfattning  inte de grundläggande förutsättningarna\r\nför att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet\r\nskall  kunna  uppfyllas.   Resurser   till   skolans\r\nverksamhet   skall  enligt  utskottet  fördelas  med\r\nutgångspunkt i  de  behov som enskilda elever, olika\r\ngrupper  av  elever och  skolor  faktiskt  har.  Att\r\nschablonmässigt   fördela  skolpengen  enligt  vissa\r\nkriterier såsom föreslås  av  såväl  Moderaterna som\r\nFolkpartiet   är   enligt  utskottets  mening   inte\r\ntillräckligt för den  flexibilitet  som är nödvändig\r\nför att skolan skall kunna bli likvärdig.  Utskottet\r\nanser  också att motsvarande gäller för yrkandet  om\r\nskolpeng  för  funktionshindrade. Det är inte heller\r\nrimligt att införa  en  central resursfördelning för\r\ndessa elever.\r\n\r\nInförande av barnskola\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkandet om medel till införande av en\r\nbarnskola.\r\nJämför särskilt yttrande 1 (m).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModeraterna föreslår  att en barnskola skall införas\r\n(mot. 2002/03:Ub558 yrkande  17).  Moderaterna menar\r\n(med hänvisning till sin motion 1999/2000:Ub42)  att\r\ndet  är  angeläget  att  olika alternativ vad gäller\r\nomsorg och skolförberedelser utvecklas, så att varje\r\nbarns specifika förutsättningar  kan  tas  till vara\r\noch   utvecklas.   Det   bör   ges   möjlighet   för\r\nförskoleklassen   att   bilda  bas  för  en  utbyggd\r\nbarnskola   med   tydliga  pedagogiska   ambitioner.\r\nBarnskolan  skall  tillsammans  med  förskoleklassen\r\nbilda en egen skolform  och således inte vara en del\r\nav  förskolans  barnomsorg.   Den   skall  vara  ett\r\nalternativ    och    komplement    till   förskolans\r\nverksamhet. Moderaterna anvisar 300  miljoner kronor\r\nför en sådan barnskola.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet.  I samband med riksdagens beslut om\r\ninförande av avgiftsfri  allmän  förskola  för fyra-\r\noch   femåringar   avstyrkte  utskottet  förslag  om\r\ninrättande av barnskola  (prop.  1999/2000:129, bet.\r\n2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46). Utskottet  framhöll\r\ndå att betoningen av förskolans pedagogiska roll gör\r\natt  frågan  om vilka barn som inte nås av förskolan\r\nfår ökad betydelse. En allmän förskola erbjuder alla\r\nbarn en pedagogisk  stimulans och gruppgemenskap och\r\nförbättrar därmed barnens  möjligheter  till lärande\r\noch   en   positiv   utveckling.   Utskottet   menar\r\nfortfarande att reformen med en allmän förskola  för\r\nalla  fyra-  och  femåringar  är att föredra framför\r\nModeraternas förslag om barnskola.\r\n\r\nInförande av lärlingsutbildning på gymnasiet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkandet om medel till införande av en\r\nlärlingsutbildning på gymnasiet.\r\nJämför särskilt yttrande 3 (kd).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub418 (i\r\ndenna del) att  10  miljoner  kronor  anslås för att\r\ninföra   en   ny  lärlingsutbildning  på  gymnasiet.\r\nAvsikten   är   att    utbildningen   skall   starta\r\nhöstterminen  2003.  Medlen   skall   användas   för\r\nhandledartjänster och marknadsföring.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet.   Gymnasiekommittén   2000   har  i\r\nuppdrag  att föreslå hur samverkan mellan skola  och\r\narbetsliv  kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av\r\nlärande i arbetslivet  i gymnasieskolan bör utformas\r\n(tilläggsdirektiv 2001:18).  Kommittén  skall  lämna\r\nsin  slutliga  redovisning  senast  den  16 december\r\n2002. Utskottet anser att kommitténs arbete  och det\r\ndärpå   följande  regeringsförslaget  bör  avvaktas.\r\nUtskottet  vill  också  erinra  om  den genomgång av\r\ngällande  bestämmelser  avseende  lärlingsutbildning\r\nsom    presenterades   i   betänkande   2001/02:UbU9\r\nGymnasieskolan.\r\n\r\n\r\nAnslag m.m.\r\n\r\n\r\n25:1 Statens skolverk\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen  begärda  anslagsbeloppet,  309\r\n730   000   kr,  för  budgetåret  2003  under\r\nanslaget 25:1  Statens  skolverk  och  avslår\r\nmotioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför  särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp),  3\r\n(kd) och 4 (c).\r\nRiksdagen  bör  också  avslå motionsyrkandena\r\nsom rör Skolverkets uppdrag.\r\nJämför reservation 4 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nStatens    skolverk    är    sektorsmyndighet    för\r\nskolväsendet och för den av det  allmänna  anordnade\r\nförskoleverksamheten      och     skolbarnsomsorgen.\r\nSkolverkets    uppdrag    är    att    bidra    till\r\npolitikområdets måluppfyllelse bl.a. genom att följa\r\nupp      och     utvärdera     förskoleverksamheten,\r\nskolbarnsomsorgen,          skolväsendet         och\r\nvuxenutbildningen.  Vidare skall  Skolverket  främja\r\nutveckling, kompetensutveckling  och kvalitetsarbete\r\nsamt utöva tillsyn.\r\n\r\nRegeringen  har bedömt att Skolverkets  granskande\r\noch främjande roller  bör  särskiljas  från varandra\r\ngenom  att  en ny myndighet bildas den 1 mars  2003.\r\nFör att åstadkomma  en självständig gransknings- och\r\ntillsynsmyndighet måste enligt regeringens bedömning\r\nde utvecklingsfrämjande  insatser  som  staten anser\r\nnödvändiga tydligt åtskiljas från den granskande och\r\nkvalitetsbedömande  myndighetsrollen. Huvuduppgiften\r\nför  Skolverket  kommer  att  vara  att  följa  upp,\r\ngranska  och utvärdera  utbildningens  kvalitet  och\r\nresultat  i  kommuner  och  skolor  samt  att  utöva\r\ntillsyn  över   denna   verksamhet.   En   likvärdig\r\nutbildning över hela landet förutsätter en kraftfull\r\nnationell uppföljning, utvärdering och granskning av\r\nskolans  resultat,  liksom en skarp tillsyn för  att\r\nvärna om elevens rätt. Avsikten är enligt regeringen\r\natt  tillsyn  och  kvalitetsgranskning   skall   öka\r\nkraftigt. Verket skall också följa upp och utvärdera\r\nverksamheten   i  förskola,  fritidshem,  skola  och\r\nvuxenutbildning på såväl nationell som lokal nivå.\r\nRegeringen föreslår  att  ca  25  % av Skolverkets\r\nramanslag  förs  över  till den nya myndigheten  (se\r\nvidare under anslag 25:2  Skolutvecklingsmyndighet).\r\nRegeringen föreslår vidare  att  Skolverkets  anslag\r\ntillförs   medel  från  anslag  25:3  Utveckling  av\r\nskolväsende  och  barnomsorg  för omstrukturering av\r\nverksamheten  och för implementering  av  vissa  nya\r\nuppdrag    och   ett    nationellt    centrum    för\r\nyrkesutbildning.  Regeringen  har  beräknat anslaget\r\ntill 309 730 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna föreslår att anslaget ökas  med  225 506\r\n000  kr  (mot.  2002/03:Ub558  yrkande 4). Förslaget\r\ninnebär  att  Specialpedagogiska institutet  (anslag\r\n25:4)  integreras   i   Skolverket   samtidigt   som\r\nuppgifter  förs  från Skolverket till det nationella\r\nkvalitetsinstitut   som  också  föreslås  (se  under\r\nanslag   25:2).   Skolverket    skall    svara   för\r\ntillsynsverksamhet       och      tillståndsgivning.\r\nFolkpartiet föreslår en minskning  av  anslaget  med\r\n200 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub323 yrkande 27 i\r\ndenna  del). Kristdemokraterna föreslår att anslaget\r\nminskas  med 115 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub418\r\ni  denna  del)   genom   en   minskning  av  verkets\r\nadministration samt att Skolverket fråntas uppgifter\r\nsom        uppföljning,        utvärdering       och\r\nkvalitetsgranskning. Centerpartiets  förslag innebär\r\nen  minskning  av  anslaget  med 60 miljoner  kronor\r\n(2002/03:Ub503 i denna del).\r\n\r\nI   motion   2002/03:Ub212   (m)   föreslås    att\r\nkvalitetsgranskningar  skall  publiceras  löpande av\r\nSkolverket (yrkande 2) så att lärare, föräldrar  och\r\nelever  kan  ta  del av resultaten. Motionären menar\r\nockså   att   Skolverket,   eller   det   nationella\r\nkvalitetsinstitutet    som   Moderaterna   föreslår,\r\nlöpande bör publicera granskningsresultat  för såväl\r\nde   skolor   som   inte   uppfyller  de  nationella\r\nkvalitetsmålen som de skolor  som  gör  det (yrkande\r\n4).\r\nI  motion  2001/02:Ub25  (s) menar motionären  att\r\nstaten måste ta ett större ansvar för skolans ansvar\r\natt främja jämställdhet mellan  könen och arbeta mot\r\ndiskriminering. Regeringen bör därför ge ett tydligt\r\nuppdrag    till    Skolverket   att   granska    att\r\nkönsdiskriminering och  sexuella  trakasserier  inte\r\nförekommer i skolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.  Vad  gäller storleken på anslaget\r\ntill   Skolverket  ansluter   sig   utskottet   till\r\nregeringens  beräkning. Den av regeringen föreslagna\r\nanslagsstrukturen bör gälla.\r\n\r\nSkolverket      publicerar       löpande      sina\r\ntillsynsrapporter     och     kvalitetsgranskningar.\r\nDokumenten   återfinns   på   Skolverkets   hemsida.\r\nRapporterna från tillsyn översänds  också  till  den\r\nkommun   som   berörs   av   granskningen  och  till\r\nUtbildningsdepartementet.  Granskningarna  översänds\r\nockså   till   bl.a.  Svenska  Kommunförbundet   och\r\nJustitieombudsmannen. Skolverket informerar också om\r\nsina  tillsynsbeslut  på  annat  sätt,  t.ex.  genom\r\nnyhetsbrev eller pressmeddelanden. Vidare har verket\r\nskapat  en  databas  för  information  om  skola och\r\nbarnomsorg, SIRIS. Syftet med databasen är att  göra\r\nSkolverkets   information   mer  lättillgänglig  och\r\növerskådlig samtidigt som det  finns  analysstöd som\r\nskall  hjälpa  användaren  att  tolka  innehållet  i\r\ngranskningarna.   I   SIRIS   samlas  alla  aktuella\r\ngranskningar som rör en viss kommun för sig.\r\nNär det gäller arbetet att granska  jämställdheten\r\ni skolorna vill utskottet framhålla att  detta  görs\r\nav  Skolverket  inom  tillsynsuppdraget.  Ett  stort\r\narbete  läggs  ned på att följa upp skolornas arbete\r\nmed den värdegrund  som  formuleras i läroplanerna -\r\nmänniskolivets okränkbarhet,  individens  frihet och\r\nintegritet, alla människors lika värde, jämställdhet\r\nmellan  kvinnor  och män samt solidaritet med  svaga\r\noch utsatta - och  som  skolan  skall  förmedla  och\r\nförankra  hos eleverna. Utskottet vill vidare erinra\r\nom  att  sedan   den   1   november   1997  finns  i\r\ninstruktionen  för Skolverket inskrivet  att  verket\r\ninom  sitt  verksamhetsområde  aktivt  och  medvetet\r\nskall främja  flickors,  kvinnors,  pojkars och mäns\r\nlika rätt och möjligheter.\r\nSkolverket  har  genom regleringsbrevet  för  2002\r\nfått  i  uppdrag  att ta  fram  och  sprida  lärande\r\nexempel på hur skolor  och kommuner, i samverkan med\r\nolika organisationer och  myndigheter,  arbetar  med\r\njämställdhet   och   social   och  etnisk  mångfald.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.\r\n\r\n25:2 Skolutvecklingsmyndighet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  anvisar det\r\nav regeringen begärda anslagsbeloppet, 75 759\r\n000  kr,  för  budgetåret 2003 under anslaget\r\n25:2  Skolutvecklingsmyndighet   och   avslår\r\nmotionsyrkandena  om  att anslaget inte skall\r\ninföras.   Vidare  föreslås   att   yrkandena\r\navseende   medel    till    ett    nationellt\r\nkvalitetsinstitut     eller    skolinspektion\r\navslås.\r\nJämför särskilda yttranden  1  (m), 2 (fp), 3\r\n(kd) och 4 (c).\r\nUtskottet föreslår också att riksdagen  skall\r\navslå  motionsyrkandena  avseende uppgifterna\r\ndels  för den nya skolutvecklingsmyndigheten,\r\ndels för ett nationellt kvalitetsinstitut.\r\nJämför reservation 5 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI   enlighet    med    regeringens    bedömning    i\r\nutvecklingsplanen  för  kvalitetsarbetet i förskola,\r\nskola och vuxenutbildning  (skr. 2001/02:188) kommer\r\nen  ny  utvecklingsmyndighet att  inrättas  där  det\r\nstatliga  utvecklingsstödet bättre kan stimulera och\r\nstödja det  lokala  utvecklingsarbetet. Stödet skall\r\navse     förskola,    fritidshem,     förskoleklass,\r\ngrundskola,   obligatorisk  särskola,  specialskola,\r\nsameskola,   gymnasieskola,   gymnasiesärskola   och\r\nvuxenutbildning.  Myndigheten bör också svara för de\r\nstödjande insatser  som  Skolverket  i  dag i övrigt\r\nriktar  mot  huvudmän och skolor i deras arbete  med\r\natt utveckla verksamheten.\r\n\r\nMyndigheten skall inleda sin verksamhet den 1 mars\r\n2003 och tar då  över  dessa  uppgifter från Statens\r\nskolverk.   Till   myndigheten  förs   en   del   av\r\nSkolverkets ursprungliga anslag, motsvarande ca 25 %\r\nav anslag 25:1 Statens skolverk.\r\nRegeringen har beräknat  anslaget  till 75 759 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna   (mot.   2002/03:Ub558   yrkande    5),\r\nFolkpartiet  (2002/03:Ub323 yrkande 27 i denna del),\r\nKristdemokraterna  (2002/03:Ub418  i  denna  del och\r\n2001/02:Ub28    yrkande    8)    och   Centerpartiet\r\n(2002/03:Ub503  i  denna  del)  avvisar  regeringens\r\nförslag om en ny skolutvecklingsmyndighet  samtidigt\r\nsom  man  i  ett  antal  motioner  föreslår ett nytt\r\nfristående organ för uppföljning och utvärdering.\r\n\r\nModeraterna  anvisar  75  253  000  kr   till  ett\r\nfristående    nationellt   kvalitetsinstitut   (mot.\r\n2002/03:Ub558  yrkande  20)  som  skall  starta  sin\r\nverksamhet den 1 januari 2003. Moderaterna menar att\r\nen  nödvändig åtgärd  för  att  lyfta  kvaliteten  i\r\nskolan är att uppföljning och utvärdering förbättras\r\noch blir  mer  tillgänglig för elever, föräldrar och\r\npersonal. I motion  2002/03:Ub412  menar moderaterna\r\natt    ett   nationellt   kvalitetsinstitut    skall\r\nkomplettera  den  uppföljning  och  utvärdering  som\r\nmåste  bedrivas  vid  varje skola, lokalt av berörda\r\nhuvudmän och även i någon mån av Skolverket. Det nya\r\ninstitutet skall ges en  liten fast organisation och\r\ni    projekt   engagera   t.ex.   erfarna    lärare,\r\nskolforskare  och företrädare för kvalitetsmätningar\r\nför relevanta studier.  Institutet  skall vara fritt\r\nfrån  den  politiska  sfären. I motion 2002/03:Ub212\r\nyrkande  1 (m) föreslås  också  inrättandet  av  ett\r\nsådant institut.\r\nFolkpartiet  föreslår  i  motionerna 2002/03:Ub323\r\nyrkande  27  i  denna  del att 226  miljoner  kronor\r\nanslås till en nationell skolinspektion. Folkpartiet\r\nbeskriver  den  nationella  skolinspektionen  i  ett\r\nantal motioner. I motion 2002/03:Ub229 menar man att\r\nen sådan inspektion  är  nödvändig  för att kraftigt\r\nstärka   statens  utvärdering  och  uppföljning   av\r\nskolans resultat  (yrkande  16). Detta har visat sig\r\nnödvändigt    efter    den   olyckligt    genomförda\r\nkommunaliseringen av skolan.  Genom  att staten inte\r\nvarit     tydlig     i     sina     mål    och    då\r\nutvärderingsinstrumenten  varit  otillräckliga   har\r\nutvärdering  och  mål  överlämnats  till  politiker.\r\nFolkpartiet  menar  att  de  kommunala skolorna  bör\r\ngöras  fristående  från  kommunpolitikerna  (yrkande\r\n17). I motion 2002/03:Ub239 yrkande 4 föreslås också\r\natt tillsynen över skolorna bör flyttas över till en\r\nnationell  skolinspektion  som  är  fristående  från\r\nSkolverket. I skolor som inte  sköter  sitt  uppdrag\r\nskall   skolledningen   kunna   bytas   ut.   Enligt\r\nFolkpartiets  motion  2002/03:Ub244 yrkande 32 skall\r\nden nationella skolinspektionen granska kvaliteten i\r\nsåväl   kommunala   som   fristående   skolor   samt\r\nsäkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella\r\nprov och det nationella betygssystemet.\r\nKristdemokraterna anvisar  75 miljoner kronor till\r\nett nationellt kvalitetsinstitut utöver de medel som\r\nregeringen har anvisat till den nya skolmyndigheten,\r\nsåledes 150 759 000 kr (mot. 2002/03:Ub418  i  denna\r\ndel).   I  motion  2002/03:Ub417  yrkande  20  anför\r\nKristdemokraterna  att  utvärderingen  av  skolornas\r\nresultat  måste  förbättras  och att en ny myndighet\r\nbehövs   som   uteslutande   har   uppföljning   och\r\nkvalitetsgranskning    som   uppgift.   Den    fasta\r\norganisationen skall vara  liten  men till den skall\r\nkopplas    erfarna    lärare,    skolforskare    och\r\nkvalitetsmätare.\r\nCenterpartiet anvisar 200 miljoner kronor till ett\r\nnationellt kvalitetsinstitut (mot.  2002/03:Ub503  i\r\ndenna  del).  Institutet  skall  ha  i  uppgift  att\r\nutveckla  och  förfina  metoder  för utvärdering och\r\nstödja kommunerna i deras arbete,  t.ex.  genom  att\r\nsammanställa  uppgifter  för  nationella jämförelser\r\noch    utveckla    metoder    för    att   förbättra\r\nutvärderingarna      och      stödja     kommunernas\r\nkvalitetsarbete.  Institutet  bör  vara  fristående.\r\nHuvudmannaskapet kan t.ex. omfatta lärar-, elev- och\r\nföräldraorganisationer    och    arbetsgivarna     i\r\nKommunförbundet (mot. 2002/03:Ub336 yrkande 9).\r\nVänsterpartiet   yrkar   i   motion  2002/03:Ub315\r\nyrkande  2 ett tillkännagivande att  den  föreslagna\r\nskolutvecklingsmyndigheten   bör   få  direktiv  att\r\nfölja, initiera och verka för ökat samarbete  mellan\r\nden kommunala organisationen för elevhälsa och barn-\r\noch  ungdomspsykiatrin.  Målsättningen  måste enligt\r\nVänsterpartiet  vara  att utifrån ett elevperspektiv\r\nkunna  samverka  för  att   tidigt  kunna  möta  och\r\nförebygga olika former av ohälsa.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens beräkning av\r\nanslaget   och   föreslår   att   riksdagen   avslår\r\nmotionsyrkanden om andra belopp. Utskottet  föreslår\r\nvidare att riksdagen avslår yrkandena om inrättandet\r\nav    ett    nationellt    kvalitetsinstitut   eller\r\nskolinspektion och yrkandena  om  ett  sådant organs\r\nuppgifter.    Utskottet    anser    att    den   nya\r\nmyndighetsstruktur som föreslagits av regeringen  är\r\nändamålsenlig.    Genom    de   två   myndigheterna,\r\nSkolverket  och  den nya skolutvecklingsmyndigheten,\r\nkommer   den   granskande   och   kvalitetsbedömande\r\nmyndighetsrollen    att    kunna    förstärkas   hos\r\nSkolverket,      samtidigt      som      den     nya\r\nskolutvecklingsmyndigheten kommer att arbeta för att\r\nfrämja de nationellt fastställda målen.\r\n\r\nFör närvarande pågår ett arbete med att  förbereda\r\nbildandet   av  den  nya  skolutvecklingsmyndigheten\r\n(dir. 2002:76).  Bland  annat förbereds myndighetens\r\nmål, uppdrag och inriktning.  I  de delrapporter som\r\nden särskilde utredaren överlämnat  till  regeringen\r\n(Myndigheter   på   skolområdet   -   delrapport   1\r\nrespektive   delrapport  2)  förutsätts  myndigheten\r\nbygga upp en samverkan med olika intressegrupper för\r\natt  få  ett  inflöde   av   kunskaper   och  idéer,\r\ndiskussioner  om  myndighetens  insatser  men  också\r\nkonkret  samverkan  med  olika  aktörer  för att  få\r\nstörsta möjliga samlade effekt. Likaså behövs enligt\r\nutredaren   en  hög  grad  av  samverkan  med  andra\r\nmyndigheter,  universitet  och högskolor, nationella\r\nresurscentrum,  regionala  utvecklingscentrum   osv.\r\nUtskottet  utgår  ifrån att den nya skolmyndighetens\r\nverksamhet  också  kommer   att   innebära  att  ett\r\nsamarbete  med  olika  aktörer  angående  elevhälsan\r\netableras  genom  myndighetens  försorg.   Utskottet\r\nerinrar  också  om  betänkande  2001/02:UbU6  Hälsa,\r\nlärande   och   trygghet.   Utskottet  underströk  i\r\nbetänkandet att det nya verksamhetsområdet elevhälsa\r\nskall främja hälsa hos alla elever  men  ha fokus på\r\nelever  som  är  i behov av stöd och hjälp för  sitt\r\nlärande. I propositionen  2001/02:14  Hälsa, lärande\r\noch  trygghet,  som  föregick betänkandet,  meddelar\r\nregeringen   att   vissa  frågor   kring   det   nya\r\nverksamhetsområdet    elevhälsa     måste    beredas\r\nytterligare   innan   ett   förslag  om  elevhälsans\r\ninnehåll  kan  presenteras.  Utskottet   menar   att\r\narbetet   med   dels   det   nya  verksamhetsområdet\r\nelevhälsa, dels bildandet av den nya myndigheten bör\r\navvaktas.\r\n\r\n25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  anvisar det\r\nav  regeringen  begärda anslagsbeloppet,  351\r\n901  000  kr,  för  budgetåret   2003   under\r\nanslaget  25:3  Utveckling av skolväsende och\r\nbarnomsorg. Motionsyrkanden  med  förslag  om\r\nandra      anslag,      anslagsbelopp     och\r\nanslagsvillkor bör avslås.\r\nJämför särskilda yttranden 2 (fp), 3 (kd) och\r\n4 (c).\r\nRiksdagen  bör  vidare avslå  motionsyrkandet\r\nrörande   insatser   avseende   dyslexi   och\r\ndyskalkyli.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nÄndamålet med  anslaget  är att främja utveckling av\r\nförskoleverksamhet,   skolbarnsomsorg,   skola   och\r\nvuxenutbildning.  Anslaget   bekostar  framför  allt\r\nverksamhet  som  kommer  att  bedrivas   av  den  ny\r\nskolutvecklingsmyndigheten,  såsom  att  stödja  och\r\nstimulera kommuner och verksamheter inom barnomsorg,\r\nskola   och   vuxenutbildning  i  deras  arbete  med\r\nverksamhetsutveckling.  Anslaget  används  även  för\r\nannat   centralt  initierat  utvecklingsarbete  inom\r\nutbildningssystemet,   satsningar   för  att  främja\r\nskolväsendets   internationalisering,  bidrag   till\r\nvissa organisationer, statlig rektorsutbildning samt\r\ntill administration,  uppföljning och utvärdering av\r\nvissa  uppdrag.  Regeringen  presenterar  ett  antal\r\ncentrala      uppgifter       för       den      nya\r\nskolutvecklingsmyndigheten  som kommer att  bekostas\r\nunder anslaget. En sådan uppgift  är  att  förbättra\r\nutbildningsvillkoren för barn och ungdomar i områden\r\nsom  präglas  av  etnisk  eller  social segregation.\r\nRegeringen  framhåller också språket  och  läsningen\r\nsom  nyckeln till  kunskap.  Arbetet  med  elevernas\r\nspråk- och läsutveckling skall därför också vara ett\r\ncentralt   område   för  skolutvecklingsmyndighetens\r\narbete under anslaget.  Ett annat strategiskt område\r\när att stödja kvalitetsutvecklingen  i  kommuner och\r\nverksamheter   inom   barnomsorg  och  skola.  Andra\r\ncentrala  områden är kompetensutveckling  av  lärare\r\noch annan personal inom t.ex. naturvetenskap, teknik\r\noch miljö,  elevhälsa,  pedagogik för vuxna samt för\r\natt   utveckla  kunskap  om  utvecklingssamtal   och\r\nindividuella    utvecklingsplaner.    Vidare   menar\r\nregeringen   att  medel  även  skall  avsättas   för\r\ninrättandet  av  ett  nationellt  resurscentrum  för\r\nidrott  och  hälsa,   stimulans  av  utveckling  och\r\nanvändning  av  IT  i  skolan   samt   för  att  öka\r\nmöjligheterna  till  utlandspraktik  för  elever   i\r\ngymnasieskolans yrkesförberedande utbildning.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 351 901 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslå en minskning av anslaget med 160\r\nmiljoner kronor  i motion 2002/03:Ub323 yrkande 27 i\r\ndenna del. Man menar att utvecklingsarbetet i större\r\nutsträckning bör göras på lokal nivå.\r\n\r\nKristdemokraterna   föreslår   en   minskning   av\r\nanslaget med 260 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub418\r\ni   denna   del).   Man   pekar   på   att   i   det\r\ndecentraliserade  skolväsendet är det kommunerna och\r\ninte staten som bedriver  skolverksamhet, vilket ger\r\nutrymme  för  en minskning på  anslaget.  Skolverket\r\nskall inte ägna sig åt lokal skolutveckling.\r\nCenterpartiet  föreslår  ett  nytt  anslag  på 400\r\nmiljoner  kronor för att stärka kompetensen och  öka\r\ninsatserna  mot  läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)\r\noch dyskalkyli (mot.  2002/03:Ub503  i denna del). I\r\nmotion    2002/03:Ub336    yrkande    8    beskriver\r\nCenterpartiet satsningen närmare. Specialisttjänster\r\nför  resurslärare  i  läs- och skrivutveckling  samt\r\nmatematik skall inrättas.  Skolverket  skall   få  i\r\nuppdrag     att     sammanställa     en    nationell\r\nerfarenhetsdatabas  med exempel på hur  man  arbetar\r\nmed läs- och skrivproblem i olika skolor. Tester för\r\natt tidigt upptäcka de  elever  som  har olika slags\r\nläs-  och skrivsvårigheter skall genomföras.  Vidare\r\nbör  forskning   kring   läs-  och  skrivsvårigheter\r\nstimuleras, bl.a. bör lärare  kunna  ta tjänstledigt\r\nför att ägna sig åt forskningsarbete. På så sätt får\r\nman  en  närmare  anknytning  mellan  forskning  och\r\npraktisk   verksamhet  i  skolan.  Slutligen   skall\r\nläromedel för  elever  med läs- och skrivsvårigheter\r\nutvecklas  och skolbiblioteken  få  de  resurser  de\r\nbehöver  för   att  kunna  spela  en  vital  roll  i\r\nskolarbetet.\r\nI  motion  2002/03:Ub325  yrkande  2  (fp)  hävdar\r\nmotionären att  det  råder  stor  okunskap  om ämnet\r\nsvenska  som andraspråk, dess innebörd och betydelse\r\nför elever  med  annat  modersmål än svenska. Det är\r\nockså brist på utbildade  lärare i ämnet. I motionen\r\nyrkas  att  riktade  medel till  kompetensutveckling\r\nanvisas för att fler lärare  skall  få  utbildning i\r\nsvenska   som  andraspråk.  I  motion  2002/03:Ub361\r\nyrkande 3 (fp)  yrkas att ekonomiskt stöd skall utgå\r\ntill uppbyggnaden  av  en stark hem och skolarörelse\r\nunder  en period om minst  fem  år.  Det  är  enligt\r\nmotionären  ett allmänt samhällsintresse att åter få\r\nen  stark och  oberoende  hem  och  skolarörelse.  I\r\nmotion  2002/03:Ub455  (s)  tas frågan upp om bidrag\r\nför pedagogiska insatser för  finskspråkiga elever i\r\nenlighet  med  förordningen  (1998:1636)   om  vissa\r\nstatsbidrag   för  utveckling  av  skolväsendet  och\r\nbarnomsorgen. Motionären  begär ett tillkännagivande\r\nom att bidrag som delas ut  enligt nämnda förordning\r\nöronmärks   inom   de   ramar  som  anslagits   till\r\nSkolverket och att regeringen  också  bestämmer  hur\r\nstort   belopp  som  årligen  skall  delas  ut  till\r\nrespektive   grupp   och   ändamål   som   nämns   i\r\nförordningen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens beräkning av\r\nanslaget  och  avstyrker  därmed  motionsyrkanden om\r\nandra  anslagsbelopp.  Övriga  motionsyrkanden   bör\r\nockså   enligt   utskottets  uppfattning  avslås  av\r\nriksdagen.\r\n\r\nUtskottet delar  uppfattningen  att satsningar för\r\natt  stödja  elever  med  dyslexi och dyskalkyli  är\r\nangelägna. Utskottet vill dock  peka  på de insatser\r\nsom  görs  med  stöd  av anslaget och även  i  andra\r\nsammanhang.   Arbetet   med   elevers   språk-   och\r\nläsutveckling kommer att  vara ett centralt område i\r\nskolutvecklingsmyndighetens  arbete. Vidare får alla\r\nlärare   som   genomgår  den  nya  lärarutbildningen\r\nkunskaper     om     dyslexi     och     dyskalkyli.\r\nSpecialpedagogiska institutet har dessutom i uppdrag\r\natt sprida kunskap om dessa frågor.\r\nNär  det  gäller  svenska   som   andraspråk  vill\r\nutskottet peka på anslagets användningsområde, t.ex.\r\nförbättringar av utbildningsvillkoren  för  barn och\r\nungdomar  i  områden  som  präglas  av  etnisk eller\r\nsocial segregation och stöd till arbete med  elevers\r\nspråk-  och läsutveckling. Regeringen anger också  i\r\nbudgetpropositionen  för  2003  att  man  kommer att\r\nvidta  åtgärder för att förstärka ämnet svenska  som\r\nandraspråk och att man skall samordna dessa insatser\r\nmed      åtgärder      för      förstärkande      av\r\nmodersmålsundervisningen.  Utskottet anser att detta\r\narbete bör avvaktas innan utskottet  tar ställning i\r\nfrågan om insatser för svenska som andraspråk.\r\nUtskottet menar att det är värdefullt med ett ökat\r\nelev-    och    föräldrainflytande,    bl.a.   genom\r\nmöjligheten   för   skolorna   att   inrätta  lokala\r\nstyrelser  men  också  genom  en ökad samverkan  med\r\nelev-  och  föräldraorganisationerna.  Statskontoret\r\npekar  i  en rapport,  Lokala  styrelser  och  andra\r\nbrukarorgan  (2002:14),  på möjligheten att utveckla\r\nandra   former  av  elev-  och   föräldrainflytande.\r\nRapporten     bereds     för     närvarande     inom\r\nRegeringskansliet.  Utskottet vill också peka på att\r\nSkolverket stöder Riksförbundet  Hem  och  Skola med\r\nmedel från detta anslag.\r\nNär det gäller stöd till pedagogiska insatser  för\r\nfinskspråkiga elever har Skolverket i uppgift att, i\r\nenlighet   med  förordningen  (1998:1636)  om  vissa\r\nstatsbidrag   för  utveckling  av  skolväsendet  och\r\nbarnomsorgen, i  mån  av medel lämna bidrag till ett\r\nantal  ändamål.  Medelstilldelning  i  enlighet  med\r\nförordningen är således en fråga för myndigheten och\r\ninte för riksdagen.\r\n\r\n25:4 Specialpedagogiska institutet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår  att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 321\r\n497  000  kr,  för  budgetåret   2003   under\r\nanslaget  25:4 Specialpedagogiska institutet.\r\nMotionsyrkandet    med    förslag    om   att\r\nmyndigheten skall upphöra bör avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 1 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSpecialpedagogiska  institutet  är en myndighet  för\r\nstatens  samlade  stöd  i specialpedagogiska  frågor\r\nrörande    barn,    ungdomar    och     vuxna    med\r\nfunktionshinder.  Institutets  uppgift  är  att   ge\r\nspecialpedagogiskt  stöd  till  kommuner  och  andra\r\nhuvudmän   som   ansvarar   för   förskola,   skola,\r\nskolbarnsomsorg,   vuxenutbildning   och  fristående\r\nskolor som står under statlig tillsyn.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget till  321 497 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModeraterna    föreslår    att    Specialpedagogiska\r\ninstitutet  upphör (mot. 2002/03:Ub558  yrkande  6).\r\nDelar      av      anslaget       överförs      till\r\nSpecialskolemyndigheten    för    att    säkerställa\r\nkvaliteten   och   tillgängligheten   i   den  fasta\r\norganisationen  för  specialskolan. Övrig verksamhet\r\nintegreras i Skolverket.  Kristdemokraternas yrkande\r\n(mot.  2002/03:Ub418 i denna  del)  om  ökade  medel\r\nunder anslaget behandlas i samband med anslaget 25:6\r\nSpecialskolemyndigheten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens anslagsbelopp och\r\navstyrker således  yrkandet  att  Specialpedagogiska\r\ninstitutet skall upphöra. Utskottet  har  tidigare i\r\nbetänkandet   Elever   med   funktionshinder   (bet.\r\n1999/2000:UbU4)     och     därefter     senast    i\r\nbudgetbetänkandet   för   2002  (bet.  2001/02:UbU1)\r\nbehandlat och avstyrkt liknande  yrkanden. Utskottet\r\nhar  inte heller nu någon annan uppfattning  än  att\r\nnuvarande  myndighetsstruktur  är den lämpligaste då\r\nde statliga resurserna för stöd i specialpedagogiska\r\nfrågor har samordnats i en myndighet.\r\n\r\n\r\n25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel\r\nför elever med funktionshinder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  anvisat det\r\nav regeringen föreslagna anslagsbeloppet,  22\r\n558   000   kr,  för  budgetåret  2003  under\r\nanslaget 25:5  Skolutveckling  och produktion\r\nav  läromedel för elever med funktionshinder.\r\nMotionsyrkandet    med   förslag   om   annat\r\nanslagsbelopp bör avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 1 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  informerar   om   att   Utredningen   om\r\nläromedel  för  barn, elever och vuxenstuderande med\r\nfunktionshinder (dir.  2001:65)  har  i  uppdrag att\r\ngöra   en   översyn   av   statens   engagemang  för\r\nframställning   och  anpassning  av  läromedel   och\r\nstudiematerial  för   barn,  elever  och  vuxna  med\r\nfunktionshinder     i    förskola,     skola     och\r\nvuxenutbildning.     Utredningen      lämnar     sin\r\nslutredovisning   den   1   december  2002.  Utifrån\r\nutredningens slutsatser återstår  enligt  regeringen\r\nett omfattande arbete under 2003 innan verksamhetens\r\ninriktning   är   klar.   Under   detta  arbete  har\r\nSpecialpedagogiska  institutet  ett fortsatt  ansvar\r\nför verksamheten.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget  till  22 558 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModeraterna  föreslår att ytterligare 1 147  000  kr\r\nförs till anslaget  eftersom  bristen  på  anpassade\r\nläromedel  för  elever med handikapp fortfarande  är\r\nett problem (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 7).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens  anslagsberäkning\r\noch  avstyrker  därmed  motionsyrkandet.   Utskottet\r\nmenar  att  det  är viktigt att invänta utredningens\r\nresultat innan någon eventuell förändring görs under\r\nanslaget.\r\n\r\n\r\n25:6 Specialskolemyndigheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår  att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 234\r\n246  000  kr,  för  budgetåret   2003   under\r\nanslaget     25:6    Specialskolemyndigheten.\r\nMotionsyrkandet    med   förslag   om   annat\r\nanslagsbelopp bör avslås.\r\nJämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (kd).\r\nRiksdagen  bör  också  avslå  motionsyrkanden\r\nrörande Ekeskolan och Hällsboskolan.\r\nJämför reservationerna  7  (m, kd) och 8 (fp,\r\nc).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSpecialskolemyndigheten består  av  sex skolenheter,\r\nvarav fem är regionala specialskolor  för  döva  och\r\nhörselskadade   elever   och   en  är  en  nationell\r\nspecialskola   för   döva   och  hörselskadade   med\r\nutvecklingsstörning  samt  för   dövblinda   elever.\r\nFörutsättningen  för  elevernas kunskapsmässiga  och\r\nsociala   utveckling   är   att    de   erbjuds   en\r\nteckenspråkig  miljö.  Utbildningen i  specialskolan\r\nhar som mål att ge barn  och  ungdomar  som  är döva\r\neller   har   hörselskada   en   till   varje  elevs\r\nförutsättning anpassad utbildning som så  långt  det\r\när  möjligt  motsvarar  den  utbildning  som  ges  i\r\ngrundskolan  eller  för  berörda elever i särskolan.\r\nRegeringen   påpekar   att   myndigheten    i    sin\r\nårsredovisning  framhåller  att bristen på utbildade\r\npedagoger  inom området kommer  att  bli  akut  inom\r\nnågra år.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 234 246 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna föreslår  i motion 2002/03:Ub558 yrkande\r\n8 att 121 479 000 kr tillförs  anslaget  utöver  vad\r\nregeringen   anvisat  till  Specialskolemyndigheten.\r\nModeraterna menar att det är viktigt att säkerställa\r\nhög kvalitet i  undervisningen och vid resurscentrum\r\noch   att   det  finns   ett   behov   av   statliga\r\nspecialskolor. Ett antal yrkanden som rör bevarandet\r\nav Ekeskolan  och  Hällsboskolan  har  väckts  av en\r\nmoderat    motionär.   I   yrkandena   2002/03:Ub213\r\nyrkandena 1  och  2, 2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5\r\noch 2002/03:Ub219 yrkande 4, samtliga (m), yrkas att\r\nbeslutet  att en av  skolorna,  eller  båda,  stängs\r\nskall upphävas.  Motionären  hänvisar till att barn,\r\nföräldrar   och   skolans   experter    avvisar   en\r\nnedläggning  och att staten har ett särskilt  ansvar\r\nför barn med funktionshinder. I motion 2002/03:Ub213\r\nyrkande 3 (m) framhåller också motionären att en del\r\nbarn har sådana  speciella  behov  att  de  inte kan\r\ntillgodoses  i  varje kommun. Samtliga kommuner  kan\r\ninte heller nå den  nivå  på specialpedagogik som en\r\nnationell specialskola kan erbjuda.\r\n\r\nKristdemokraterna  anvisar   5  miljoner  för  att\r\nbevara   de  fasta  skoldelarna  av  Ekeskolan   och\r\nHällsboskolan  (mot.  2002/03:Ub418  i  denna  del).\r\nKristdemokraterna befarar att beslutet att lägga ner\r\nskolorna  kommer  att  innebära att många elever med\r\nmultihandikapp  inte kommer  att  få  den  hjälp  de\r\nbehöver   (mot.  2002/03:Ub443   yrkande   9).   Den\r\nkompetens och  kunskap som är nödvändig finns inte i\r\nkommunerna  vilket   kommer   att   innebära   sämre\r\nundervisning  för  de funktionshindrade. Motsvarande\r\nyrkande finns i motion 2002/03:Ub521 (kd).\r\nCenterpartiet yrkar i motion 2002/03:Ub429 yrkande\r\n20 att beslutet att  stänga  den  fasta skoldelen på\r\nEkeskolan  skall omprövas. Centerpartiet  menar  att\r\nutgångspunkten  för en politik för funktionshindrade\r\nbarn och ungdomar  borde vara deras egna upplevelser\r\nav situationen. Barnen  skall  ha  en  rättighet och\r\ninte en skyldighet att gå integrerat.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning\r\noch   föreslår   att   riksdagen   avslår   samtliga\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nUtskottet har behandlat  frågor  som rör Ekeskolan\r\noch Hällsboskolan vid behandlingen av  propositionen\r\nElever  med funktionshinder - ansvar för  utbildning\r\noch stöd  (prop.  1998/99:105,  bet. 1999/2000:UbU4,\r\nrskr. 1999/2000:14). Utskottet har  sedan återkommit\r\ntill frågor om de båda skolorna i budgetbetänkandena\r\nför  2001  och 2002 samt i två betänkanden  avseende\r\nelever med funktionshinder  (bet.  2000/01:UbU12 och\r\n2001/02:UbU6). Riksdagens beslut hösten 1999 innebar\r\natt  synskadade  och talskadade elever  inte  längre\r\nskall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp.\r\nKommunerna skall ha  det  fulla  ansvaret  för dessa\r\nelever.  Staten skall dock även i fortsättningen  ha\r\nett stort  ansvar  för  att  stödja kommunerna bl.a.\r\ngenom  en  ny  samordnad  organisation  för  stöd  i\r\nspecialpedagogiska       frågor,       en       ökad\r\nresurscenterverksamhet    samt     satsningar     på\r\nkompetensutveckling   av  skolans  personal  och  på\r\nforskning. Till följd av  beslutet 1999 startade den\r\nsuccessiva avvecklingen av  den  fasta skoldelen vid\r\nEkeskolan i Örebro och Hällsboskolan  i  Sigtuna den\r\n1 juli  2001  respektive  den 1 juli 2002. Samtidigt\r\nhar resurscentren byggts ut vid de båda skolorna och\r\ntillförts en mindre skoldel  för  visstidsplacering.\r\nEkeskolan  och  Hällsboskolan  motsvaras  numera  av\r\nResurscenter syn Örebro respektive  Resurscenter tal\r\noch språk och ingår i Specialpedagogiska institutet.\r\nI  tidigare  betänkanden  har  frågan  om  begreppet\r\nvisstid    diskuterats.   Den   15   november   2002\r\npresenterades   utredningen  Visstidsutbildning  vid\r\nstatliga  resurscenter   (SOU  2002:106).  Utredaren\r\nföreslår  att  visstidsutbildning   under  minst  en\r\ntermin till hela den obligatoriska skolgången  skall\r\nvara  möjlig  vid  Ekeskolan  och  Hällsboskolan. En\r\nförordning   som   reglerar  ansökan,  beslut   m.m.\r\nföreslås. Elevens vårdnadshavare  skall kunna ansöka\r\nhos Specialpedagogiska institutet och beslutet skall\r\nkunna       överklagas       till      Skolväsendets\r\növerklagandenämnd. Förslagen bereds  för  närvarande\r\nav Regeringskansliet.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning nu  när  det\r\ngäller  specialskolans  organisation  än den som kom\r\ntill   uttryck   i   samband  med  behandlingen   av\r\npropositionen Elever med  funktionshinder. Utskottet\r\nställde  sig då bakom den viktiga  handikappolitiska\r\nprincipen  att  barn  med  funktionshinder  så långt\r\nmöjligt skall erbjudas en anpassad utbildning  i sin\r\nhemkommun  och  därmed  ha rätt och möjlighet att bo\r\nhemma  med  sina  föräldrar.   Utskottet  vill  dock\r\nunderstryka  att  det  är  viktigt  att  noga  följa\r\nSpecialpedagogiska institutets arbete med att stödja\r\nkommunerna  i deras uppdrag att ordna  skolgång  för\r\nsynskadade och talskadade elever.\r\n\r\n25:7 Särskilda insatser på skolområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår  att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 266\r\n177  000  kr,  för  budgetåret   2003   under\r\nanslaget    25:7    Särskilda   insatser   på\r\nskolområdet.\r\nMotionsyrkandet   om   inrättande    av    en\r\ngymnasieskola  för  gravt  hörselskadade  och\r\ndöva i Stockholm bör avslås.\r\nJämför reservation 9 (fp, kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder anslaget beräknar regeringen medel för  bidrag\r\nenligt  förordningen  (1991:931) om statsbidrag till\r\nsärskilda insatser på skolområdet  och  bidrag  till\r\nkommuner för samordnade utbildningsinsatser avseende\r\nsärskild undervisning på sjukhus m.m. och samordnade\r\nregionala   utbildningsinsatser   för   elever   med\r\nfunktionshinder.  Medel  beräknas  också  för bidrag\r\ntill vissa riksrekryterande utbildningar för  elever\r\nmed   funktionshinder.  Regeringen  erinrar  om  att\r\nfr.o.m.   intagningen   till   läsåret  2002/03  får\r\nindividuella program anordnas vid  den  utbildning i\r\ngymnasieskolan   som   är  speciellt  anpassad   för\r\nungdomar   med   svåra  rörelsehinder   (Rh-anpassad\r\nutbildning).  Den  huvudsakliga   faktorn  som  styr\r\nutgifterna   under   anslaget  är  antalet   elever.\r\nRegeringen uppger att  elevantalet  beräknas i stort\r\nsett till oförändrad nivå.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget till  266 177 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:Ub371  (fp)  yrkas  ett  särskilt\r\nelevanslag till Stockholms stad för inrättande av en\r\nmodern  gymnasieskola  för  gravt hörselskadade  och\r\ndöva i Stockholm. Motionären pekar på att elever med\r\nsådana handikapp i dag skickas  från  Stockholm till\r\nÖrebro  för  att  gå på gymnasiet trots att  det  är\r\nsvårt för elevernas  att  skiljas  från  familj  och\r\nkamratkrets under tonårstiden. Verksamheten i Örebro\r\ndrar    enligt   motionären   höga   kostnader   och\r\nfinansieras   med   betydande  statliga  anslag.  Om\r\neleverna i stället kunde  gå  i  skola  i  Stockholm\r\nskulle  ersättningen  för  boende  utanför  hemorten\r\nbortfalla,   vilket  skulle  leda  till  en  statlig\r\nbesparing på 100 000 kr per elev och läsår.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår  att  riksdagen  avslår motionen.\r\nUtskottet har erfarit att diskussioner  pågår mellan\r\nStockholms och Örebro kommun för att öka möjligheten\r\nför   de   elever  som  kommer  från  Stockholm  att\r\ntillbringa  mer  tid  hemma,  t.ex.  genom  att  öka\r\ndistansutbildningsinslagen  i  undervisningen  eller\r\natt  förlägga  den  arbetsplatsförlagda utbildningen\r\ntill Stockholm.\r\n\r\n\r\n25:8 Sameskolstyrelsen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att  riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna  anslagsbeloppet, 31\r\n168  000  kr,  för  budgetåret   2003   under\r\nanslaget 25:8 Sameskolstyrelsen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSameskolstyrelsen  är styrelse för sameskolorna  och\r\nintegrerad  samisk  undervisning   i  den  kommunala\r\ngrundskolan. Utbildningen vid sameskolorna  och  den\r\nintegrerade  samiska  undervisningen i den kommunala\r\ngrundskolan har som mål  att bevara och utveckla det\r\nsamiska språket och kulturen  genom  att  ge samiska\r\nbarn    en   utbildning   med   samisk   inriktning.\r\nUtbildningen    skall    för   sameskolan   motsvara\r\nutbildningen t.o.m. årskurs  6 i grundskolan och för\r\nden   integrerade   samiska  undervisningen   t.o.m.\r\nårskurs 9 i grundskolan.  Styrelsen  får också efter\r\navtal  med  en  kommun fullgöra kommunens  uppgifter\r\ninom     förskoleklass     och     förskole-     och\r\nfritidshemsverksamhet för samiska barn.\r\n\r\nRegeringen  har  beräknat anslaget till 31 168 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:9 Maxtaxa i barnomsorgen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att  riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna  anslagsbeloppet,  3\r\n900  000  000   kr, för budgetåret 2003 under\r\nanslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen.\r\nRiksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om\r\nbarnomsorgspeng och barnomsorgskonto.\r\nJämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner\r\nsom    har    ett    system     med     maxtaxa    i\r\nförskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen  samt det\r\nstatsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som skall\r\nlämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under\r\nanslaget  bekostas  också Skolverkets kostnader  för\r\narbete  med  administration  av  rekvisitioner  från\r\nkommunerna samt  den  uppföljning av reformens olika\r\ndelar   för   vilken   Skolverket   skall   ansvara.\r\nRegeringen bedömer att samtliga  kommuner kommer att\r\ntillämpa systemet med maxtaxa i förskoleverksamheten\r\noch skolbarnsomsorgen under 2003.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget  till  3  900 000\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår i motion 2002/03:Ub509 yrkande\r\n9 att en barnomsorgspeng införs. Kommunerna skall ge\r\nföräldrarna en  barnomsorgspeng  som  de kan använda\r\nför   att  bekosta  vilken  barnomsorg  de  vill   -\r\nkommunal,   enskild  förskola  eller  familjedaghem.\r\nUtöver  en  sådan   kommunal   barnomsorgspeng  vill\r\nFolkpartiet  att staten skall erbjuda  föräldrar  40\r\n000 kr per barn.  Föräldrarna  skall  kunna  använda\r\nmedlen fritt under tiden fram till skolstart på  att\r\nt.ex.  betala  barnomsorg,  gå ner i arbetstid eller\r\nbygga om huset så att det bättre passar barnen.\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår   införande   av   ett\r\nbarnomsorgskonto innefattande alla barn. Föräldrarna\r\nskall  ha möjlighet att välja barnomsorg, minska sin\r\narbetstid  eller  vara  hemma under en längre del av\r\nbarnens  uppväxt  (mot. 2002/03:Sf380  yrkande  22).\r\nKristdemokraterna föreslår  att ett barnomsorgskonto\r\npå 80 000 kr för barn som fyller  ett år införs från\r\nden 1 juli 2003. Maximalt får 40 000  kr  tas ut per\r\nbarn per år. De barn som när reformen införs  fyller\r\ntvå  år  får  ett  barnomsorgskonto på 40 000 kr. Om\r\nbarnet helt eller delvis  har  plats  inom kommunalt\r\nfinansierad barnomsorg reduceras beloppet.  Beloppet\r\när      inte      skattepliktigt.      Taket     för\r\nbarnomsorgsavgifterna   (maxtaxan)   är  kvar,   men\r\nkommunerna åläggs att utforma och införa deltidstaxa\r\ni   minst   tre   nivåer   under   taket.  I  motion\r\n2002/03:Sf335   yrkande   8   (kd)  yrkas  att   ett\r\nbarnomsorgskonto införs. Ett sådant konto ger enligt\r\nmotionärerna  föräldrar en viktig  valmöjlighet  att\r\nsjälva kunna utforma  sin vardag och kunna välja den\r\nbarnomsorgsform  de  anser   bäst.   De   ekonomiska\r\nvillkoren  för  att  ta  hand  om  barn  måste  vara\r\ngynnsamma. En generös föräldraförsäkring, rätten att\r\nvara  tjänstledig  i  tre  år som nybliven förälder,\r\ntillgång till god barnomsorg  av  olika slag som kan\r\nväljas efter barnets och föräldrarnas  önskemål,  är\r\nviktiga  inslag  för  kombinationen föräldraskap och\r\narbetsliv.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen    bifaller\r\nregeringens      anslagsförslag      och      avslår\r\nmotionsyrkandena.  Riksdagen beslutade hösten 2000 i\r\nanledning  av regeringens  proposition  Maxtaxa  och\r\nallmän   förskola    (prop.    1999/2000:129,   bet.\r\n2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46) om förändringar inom\r\nbarnomsorg  och  förskola.  Beslutet   innebär   att\r\nstatsbidrag  lämnas  till  de kommuner som tillämpar\r\nmaxtaxa inom förskoleverksamheten.  Vidare  omfattas\r\nbarn till arbetslösa föräldrar sedan den 1 juli 2001\r\nav      kommunens     skyldighet     att     anordna\r\nförskoleverksamhet,  och  sedan  den  1 januari 2002\r\nomfattas barn till föräldralediga av samma kommunala\r\nskyldighet.  Den 1 januari 2003 införs den  allmänna\r\nförskolan  för   alla  barn  från  fyra  års  ålder.\r\nFörskolan skall för dessa barn vara avgiftsfri minst\r\n525 timmar om året. Utskottet menar att den stegvisa\r\nreformen  innebär att  alla  barn  kan  erbjudas  en\r\npedagogisk    stimulans   och   gruppgemenskap   som\r\nförbättrar barnens  möjligheter till lärande och ger\r\ndem    en    positiv   utveckling.    Yrkanden    om\r\nbarnomsorgspeng  och barnomsorgskonto har behandlats\r\nsenast  i  budgetbetänkandet   för  2002.  Utskottet\r\navstyrkte  då  yrkandena och riksdagen  beslutade  i\r\nenlighet   därmed.   Utskottet   har   ingen   annan\r\nuppfattning nu.\r\n\r\n\r\n25:10 Bidrag till personalförstärkningar i\r\nskola och fritidshem\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår  att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna  anslagsbeloppet,  2\r\n500  000  000  kr,  för budgetåret 2003 under\r\nanslaget       25:10       Bidrag        till\r\npersonalförstärkningar i skola och fritidshem\r\nsamt  avslår yrkandena om andra anslagsbelopp\r\noch anslagsvillkor.\r\nJämför särskilda yttranden 2 (fp), 3 (kd) och\r\n4 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBidraget  är  riktat  till  skolsektorn  för att öka\r\npersonaltätheten.   Medlen   skall   användas   till\r\npersonalförstärkningar som är strategiska för att nå\r\nen  ökad  måluppfyllelse.  Kostnaderna i samband med\r\nSkolverkets   administration  och   uppföljning   av\r\nstatsbidraget skall  inrymmas i de beräknade medlen.\r\nBidraget infördes 2001 och uppgick för detta år till\r\n500 miljoner kronor. Avsikten  är att bidraget skall\r\nöka  successivt med 1 miljard kronor  årligen  tills\r\nnivån 5 miljarder kronor är nådd. Regeringen bedömer\r\natt bidraget  kommer att fördelas till alla kommuner\r\nunder 2003.\r\n\r\nRegeringen har  beräknat  anslaget  till 2 500 000\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet  föreslår  att\r\nanslaget upphör och att medlen överflyttas  till det\r\ngenerella   statsbidraget   till   kommunerna  (mot.\r\n2002/03:Ub418,     i     denna    del,    respektive\r\n2002/03:Ub503,   i  denna  del).   Kristdemokraterna\r\nframhåller i motion 2002/03:Ub417 yrkande 22 att det\r\när  fel av regeringen  att  centralstyra  resurserna\r\ngenom   specialdestinerade   bidrag   till   skolan.\r\nKommunerna  vet  bäst  hur behoven ser ut i den egna\r\nskolan och regeringen gör  dessutom  intrång  i  det\r\nkommunala självstyret.\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion 2002/03:Ub250 yrkande 5\r\natt medlen under anslaget bör kunna användas för att\r\nhöja  lärarnas löneläge. Sverige är ett av de länder\r\nsom har  de  lägsta lärarlönerna och de låga lönerna\r\ninverkar  enligt   Folkpartiet  starkt  negativt  på\r\nläraryrkets attraktivitet.\r\nI motion 2002/03:Ub301  (c)  anser  motionären att\r\nmöjligheterna att få fler vuxna i skolan  och därmed\r\näven   öka   sysselsättningen   för  invandrare  och\r\nasylsökande bör öka. Det finns problem  i skolan med\r\nför stora klasser och för få vuxna. Genom att bereda\r\ninvandrare  och  asylsökande  plats  i  skolan   som\r\nvuxenresurser  blir  det  många  bra  tillfällen för\r\nmångkulturella möten.\r\nI motion 2002/03:Ub542 (s) framhåller motionärerna\r\nbehovet   av   pedagogassistenter   i   skolan.   En\r\npedagogassistent   kan  fungera  som  en  person   i\r\nlärarlaget, höja skolans  IT-kompetens,  arbeta  med\r\nadministration   och   ekonomi   men  även  bistå  i\r\nklassrummet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller\r\nregeringens      anslagsförslag      och      avslår\r\nmotionsyrkandena.     Det     är    angeläget    att\r\nkraftsamlingen för att öka personaltätheten  i skola\r\noch   fritidshem   fortsätter.  Genom  statsbidraget\r\nförbättras     enligt     utskottets     uppfattning\r\nförutsättningarna för att höja  skolans  resultat  i\r\nförhållande  till  mål  uttryckta  i  läroplaner och\r\nkursplaner eftersom mer personal tillförs skolan och\r\nfritidshemmen. Kommunerna ansöker hos Skolverket  om\r\natt  få  del  av  medlen  men bestämmer själva vilka\r\npersonalkategorier som pengarna  skall användas för.\r\nUtskottet vill också peka på att avsikten är att när\r\nsatsningen avslutas kommer de medel  som då finns på\r\nanslaget,  5 miljarder kronor, att överflyttas  till\r\nutgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.\r\n\r\n\r\n25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande\r\ngrundskola och gymnasieskola\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår  att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 117\r\n184  000  kr,  för  budgetåret   2003   under\r\nanslaget  25:11  Bidrag  till viss verksamhet\r\nmotsvarande grundskola och gymnasieskola.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder   anslaget  beräknas  bidrag   till   särskilt\r\nverksamhetsstöd  till  bl.a.  vissa riksrekryterande\r\nutbildningar   och   förberedande  dansutbildningar,\r\nkostnader    för    Sveriges     anslutning     till\r\nexamensorganisationen   International  Baccalaureate\r\nOrganisation  och  särskilt   bidrag   till   sådana\r\nutbildningar,   riksinternatskolor,  internationella\r\ngrund-    och    gymnasieskolor,    kostnader    för\r\nutlandssvenska  elevers   skolgång   i  Sverige  och\r\nersättning  för  kostnader  för nordiska  elever  på\r\ngymnasial nivå samt ersättning  för personskada till\r\nelev på gymnasial nivå.\r\n\r\nRegeringen informerar om att Statens  skolverk har\r\nhaft  i  uppdrag  att  se över systemet med särskilt\r\nverksamhetsstöd.  Redovisningen   av  uppdraget  har\r\növerlämnats till Gymnasiekommittén 2000 som underlag\r\nför   kommitténs   överväganden.   I   avvaktan   på\r\nregeringens  ställningstaganden  med  anledning   av\r\nkommitténs       kommande       förslag      behålls\r\nverksamhetsstöden    i   stort   sett   oförändrade.\r\nRegeringen informerar  vidare  om att en utvärdering\r\nav  överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap\r\npå gymnasial  nivå  är  planerad  under  det svenska\r\nordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2003.\r\nRegeringen har beräknat anslaget till 117  184 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:12 Bidrag till svensk undervisning i\r\nutlandet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen  föreslagna anslagsbeloppet, 84\r\n676  000  kr,  för   budgetåret   2003  under\r\nanslaget    25:12    Bidrag    till    svensk\r\nundervisning i utlandet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder  anslaget  beräknas bidrag till utbildning  av\r\nutlandssvenska    barn    och    ungdomar.    Enligt\r\nbestämmelserna  (SFS  1994:519)  lämnas  statsbidrag\r\ntill  huvudmannen   för   en   svensk  utlandsskola,\r\ndistansundervisning,                  kompletterande\r\nsvenskundervisning  och  undervisning  vid  utländsk\r\nskola (internationell skola). Även löneförmåner m.m.\r\nsom tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid\r\nEuropaskolorna   bekostas  under  anslaget,   liksom\r\nbidrag till Riksföreningen Sverigekontakt.\r\n\r\nRegeringen har beräknat  anslaget  till 84 676 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar  det\r\nav regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 101\r\n417   000   kr,  för  budgetåret  2003  under\r\nanslaget   25:13   Nationellt   centrum   för\r\nflexibelt   lärande.    Motionsyrkandet   med\r\nförslag om annat anslagsbelopp bör avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 2 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMyndighetens  uppdrag är att  utveckla  metoder  för\r\ndistansutbildning  och  flexibelt  lärande  samt att\r\nutgöra  stöd  till  kommunerna  på  detta område.  I\r\nuppdraget  ingår  att  utveckla  och  tillhandahålla\r\ngymnasial      vuxenutbildning     i     form     av\r\ndistansutbildning,  tillhandahålla  fortbildning för\r\nlärare,  skolledare  och cirkelledare om  arbetssätt\r\noch metoder vid användning  av  medieburet material,\r\ntillhandahålla   beskrivande  information   om   det\r\naktuella utbudet av Internetbaserad programvara samt\r\nvara  en nätburen informationscentral  för  IT-stödd\r\ndistansutbildning.  Myndigheten skall också förmedla\r\nmedel  till och på annat  sätt  stödja  projekt  som\r\nsyftar  till   att  utveckla  distansutbildning  och\r\nflexibelt  lärande   samt  följa  och  informera  om\r\nforskning     och     utvecklingsarbete      rörande\r\ndistansutbildning  och  flexibelt  lärande  i  andra\r\nländer.  Nationellt  centrum  för  flexibelt lärande\r\nansvarar  också  tillsammans  med Specialpedagogiska\r\ninstitutet för att utveckla läromedel som riktar sig\r\ntill    studerande    inom    vuxenutbildning    och\r\nfolkbildning som har teckenspråk som första språk.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget  till 101 417 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår  i  motion 323 yrkande  27  (i\r\ndenna del) en minskning av  anslaget med 30 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning\r\noch avstyrker därmed motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\n25:14 Bidrag till viss verksamhet inom\r\nvuxenutbildningen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår  att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 155\r\n804  000  kr,  för  budgetåret   2003   under\r\nanslaget  25:14  Bidrag  till viss verksamhet\r\ninom vuxenutbildningen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar statsbidrag till kompletterande\r\nskolor enligt förordningen  (2000:521)  om  statligt\r\nstöd  till kompletterande utbildningar, vissa  andra\r\nskolor  och viss kursverksamhet. Från anslaget utgår\r\nockså    medel     till     försöksverksamhet    och\r\nutvecklingsarbete    inom    vuxenutbildningsområdet\r\nenligt  särskilda  regeringsbeslut,   utveckling  av\r\nsvenskundervisning  för  invandrare  och validering.\r\nSlutligen  utgår  också  bidrag till Internationella\r\nprogramkontoret för utbildningsområdet och Högskolan\r\nför lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB\r\nför    viss    verksamhet    samt   till    Samernas\r\nutbildningscentrum.\r\n\r\nRegeringen  informerar  om  att   en   översyn  av\r\nkompletterande utbildningar kommer att genomföras av\r\nSkolverket.\r\nRegeringen har beräknat anslaget till 155  804 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:15 Bidrag till vissa organisationer för\r\nuppsökande verksamhet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen  föreslagna anslagsbeloppet, 50\r\n000  000  kr,  för   budgetåret   2003  under\r\nanslaget     25:15    Bidrag    till    vissa\r\norganisationer   för  uppsökande  verksamhet.\r\nMotionsyrkanden   om   att   anslaget   skall\r\navskaffas  och  om  en   annan  beräkning  av\r\nanslaget bör avslås.\r\nJämför särskida yttranden  1  (m),  2 (fp), 3\r\n(kd) och 4 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget    finansierar    bidrag    till   fackliga\r\norganisationer,    Företagarnas    riksorganisation,\r\nHandikappförbundens   samarbetsorgan  och   Sveriges\r\nfiskares riksförbund för  uppsökande  verksamhet och\r\nutbildning   i   samhällsfrågor.   Syftet  med   den\r\nuppsökande verksamheten är att bredda  intresset hos\r\nvuxna   för  studier  och  utbildning.  Syftet   med\r\nutbildningen i samhällsfrågor är att förtroendevalda\r\ninom  organisationerna  skall  kunna  fördjupa  sina\r\nkunskaper  inom  för  samhällsutvecklingen  centrala\r\nområden.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 50 000  000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna,  Kristdemokraterna   och  Centerpartiet\r\n(mot.  2002/03:Ub558  yrkande  9,  2002/03:Ub418,  i\r\ndenna del, respektive 2002/03:Ub503,  i  denna  del)\r\nföreslår  att  anslaget  avskaffas  då man säger nej\r\ntill   fackliga  bidrag.  Folkpartiet  föreslår   en\r\nminskning   av   anslaget  med  40  miljoner  kronor\r\n(2002/03:Ub323 yrkande 27, i denna del).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens  anslagsberäkning\r\noch  avstyrker  därmed  motionsyrkandena.  Utskottet\r\nanser  liksom tidigare (senast  i  budgetbetänkandet\r\nför 2002) att de berörda organisationernas medverkan\r\ni arbetet  med  att  stimulera vuxna till studier är\r\nvärdefull.  Det  är  viktigt  att  vuxenutbildningen\r\nkommer så många grupper som möjligt till del.\r\n\r\n\r\n25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att  riksdagen anvisar det\r\nav regeringen föreslagna  anslagsbeloppet,  1\r\n784  378  000  kr,  för budgetåret 2003 under\r\nanslaget 25:16 Statligt  stöd  för utbildning\r\nav  vuxna.  Motionsyrkanden  med  förslag  om\r\navskaffande    av    anslaget   eller   andra\r\nanslagsbelopp bör avslås.\r\nJämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).\r\nRiksdagen   bör  även  avslå   yrkandena   om\r\nfördelningen   av   årsstudieplatserna   inom\r\nvuxenutbildningen.\r\nJämför reservation 12 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nVid årsskiftet 2002/03 upphör Kunskapslyftet som ett\r\nsärskilt  projekt  och  ett  nytt riktat statsbidrag\r\ntill kommunal vuxenutbildning  införs  den 1 januari\r\n2003  efter  ett  riksdagsbeslut  våren 2001  (prop.\r\n2000/01:72,  bet.  UbU15, rskr. 29).  Från  det  nya\r\nanslaget finansieras statsbidrag enligt förordningen\r\n(2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna.\r\nUnder   anslaget  beräknas   även   medel   för   en\r\nförstärkning      av      vuxenutbildningen      för\r\nutvecklingsstörda.   Regeringen   uppger   att   det\r\nföreslagna statsbidraget motsvarar ca 46 500 platser\r\ni kommunal vuxenutbildning.\r\n\r\nRegeringen  har  beräknat  anslaget till 1 784 378\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  yrkar i motion 2002/03:Ub558  yrkandena\r\n10, 11 och 21  att  anslagen 25:16 Statligt stöd för\r\nutbildning   av   vuxna  och   25:18   Bidrag   till\r\nkvalificerad yrkesutbildning  avskaffas  och att ett\r\nnytt  anslag,  Vuxnas utbildning, införs. Under  det\r\nnya  anslaget  anvisas   medel  för  Kunskapslyftet,\r\nfolkhögskolor   och  kvalificerad   yrkesutbildning.\r\nModeraterna   beräknar   det   nya   anslaget   till\r\n3 294 331 000 kr.  Förutom  de  medel som regeringen\r\nberäknat under 25:16 och 25:18 föreslår  Moderaterna\r\natt  900 miljoner kronor överförs från utgiftsområde\r\n17,  anslag   25:1   Bidrag   till   folkbildningen.\r\nAnslagsramen ger enligt Moderaterna utrymme  för  en\r\nkraftig   ökning   av   antalet   platser  inom  den\r\nkvalificerade  yrkesutbildningen.  För  2003  anslås\r\nmedel  för  motsvarande  21 200  platser   inom  den\r\nkvalificerade   yrkesutbildningen   och   medel  för\r\nfolkhögskoleutbildning motsvarande 20 000 platser.\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår   i   motion  2002/03:Ub323\r\nyrkande  27 (i denna del) att anslaget  minskas  med\r\n700 miljoner kronor.\r\nNär det gäller fördelningen av studieplatser begär\r\nCenterpartiet      ett      tillkännagivande     att\r\nstudieförbunden  bör tillföras  5 000  platser  åren\r\n2003-2005  genom  en   omfördelning  av  det  totala\r\nantalet   årsstudieplatser   för   vuxenutbildningen\r\n(2002/03:Ub429  yrkande  19). I motion 2002/03:Ub447\r\n(s) begärs ett tillkännagivande  att  staten  bör ta\r\nstörre  hänsyn till regionernas utbildningsnivå  och\r\narbetslöshet. Om alla regioner skall kunna svara upp\r\nmot  de  behov  som  arbetsmarknaden  har  måste  de\r\narbetslösa utbildas i högre utsträckning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens beräkning av\r\nanslaget   och    fördelningen   av   studieplatser.\r\nUtskottet  behandlade  ett  motsvarande  yrkande  om\r\nförändrad anslagsstruktur  i  budgetbetänkandet  för\r\n2002.  Utskottet fann inte någon anledning att ändra\r\nstrukturen  och  menade att verksamheten inom de två\r\nutbildningsformerna  Statligt stöd för utbildning av\r\nvuxna och Bidrag till  kvalificerad  yrkesutbildning\r\nuppvisar sådana olikheter att det inte vore lämpligt\r\nmed ett gemensamt anslag.\r\n\r\nEnligt riksdagens beslut våren 2001  är  målet för\r\nvuxnas  lärande  att  alla vuxna skall ges möjlighet\r\natt  utvidga  sina  kunskaper   och   utveckla   sin\r\nkompetens  i  syfte att främja personlig utveckling,\r\ndemokrati,  jämställdhet,   ekonomisk  tillväxt  och\r\nsysselsättning samt en rättvis fördelning. Platserna\r\nfördelas från den 1 januari 2003  med  hänsyn  tagen\r\ntill  kommunens  andel  av  icke  sysselsatta enligt\r\nStatistiska   centralbyråns  senaste  statistik   om\r\nförvärvsintensitet  i  åldrarna  24-65 år. Utskottet\r\nanser,   i   likhet   med   tidigare,   att    denna\r\nplatsfördelning innebär en rimlig prioritering.\r\n\r\n25:17 Myndigheten för kvalificerad\r\nyrkesutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen anvisar det\r\nav regeringen  föreslagna anslagsbeloppet, 14\r\n727  000  kr,  för   budgetåret   2003  under\r\nanslaget  25:17  Myndigheten för kvalificerad\r\nyrkesutbildning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMyndigheten  för  kvalificerad  yrkesutbildning  har\r\nbl.a.  till  uppgift   att   ha   ett   övergripande\r\nnationellt planeringsansvar och lämna förslag  om de\r\nekonomiska    ramarna    för    den    kvalificerade\r\nyrkesutbildningen,  följa  upp,  främja utvecklingen\r\nav,  samt  informera  och  sprida  kunskap   om  den\r\nkvalificerade yrkesutbildningen.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 14 727  000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen   anvisar  det\r\nföreslagna beloppet.\r\n\r\n\r\n25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar  det\r\nav regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 609\r\n953   000   kr,  för  budgetåret  2003  under\r\nanslaget  25:18   Bidrag   till  kvalificerad\r\nyrkesutbildning. Motionsyrkanden  med förslag\r\nom andra anslagsbelopp bör avslås.  Riksdagen\r\nbör  också  avslå  yrkandena  rörande antalet\r\nstudieplatser    inom    den    kvalificerade\r\nyrkesutbildningen.\r\nJämför särskilda yttranden 1 (m) och 4 (c).\r\nUtskottet   föreslår   också  att  regeringen\r\nbemyndigas att under 2003  besluta  om bidrag\r\ntill    kvalificerad    yrkesutbildning   som\r\ninklusive tidigare åtaganden  medför utgifter\r\npå  högst  1  556  070  000  kr  under   åren\r\n2004-2007.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   finansierar  statsbidrag  och  gemensamma\r\nkostnader    för    kvalificerad    yrkesutbildning.\r\nRegeringen informerar  om  att  anslagssparandet  på\r\n377 000 000   kr   för   2001   härhör   dels   från\r\nutbildningsplatser  som inte kommit till stånd eller\r\ninte utnyttjats i den omfattning som planerats, dels\r\nfrån att statens kostnad  per utbildningsplats varit\r\nlägre   än   budgeterat.   Med   hänsyn   till   att\r\nanslagssparande  regelmässigt  uppstår   samt   till\r\nbehovet  att  begränsa  de  statliga  utgifterna för\r\n2003, avser regeringen att budgetåret 2003 innehålla\r\n200  miljoner  kronor av anslaget. Regeringen  menar\r\ndock att de för  verksamheten  disponibla medlen bör\r\nmedge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av\r\nverksamheten.  Det  bör ankomma på  Myndigheten  för\r\nkvalificerad  yrkesutbildning  att  slutligt  avgöra\r\nantalet utbildningsplatser.  Regeringen har beräknat\r\nanslaget till 609 953 000 kr.\r\n\r\nRegeringen föreslår också att  under 2003, i fråga\r\nom   ramanslaget   25:18  Bidrag  till  kvalificerad\r\nyrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad\r\nyrkesutbildning  som   inklusive  tidigare  åtagande\r\nuppgår till högst 1 556 070 000 kr under 2004-2007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub558 yrkandena  11 och 21 föreslår\r\nModeraterna  att  anslaget utgår samtidigt  som  ett\r\nnytt anslag införs,  Vuxnas  utbildning  (jfr  under\r\nanslag  25:16  ovan). När det gäller antalet platser\r\ninom  den kvalificerade  yrkesutbildningen  föreslår\r\nModeraterna en fördubbling av antalet studieplatser.\r\nDe nya platserna skall tillkomma utöver de som redan\r\nfinns i  påbyggnadsutbildningarna och kompletterande\r\nskolor (mot. 2002/03:A321 yrkande 5).\r\n\r\nCenterpartiet  föreslår  ytterligare  54  miljoner\r\nkronor  till  anslaget  (mot. 2002/03:Ub503, i denna\r\ndel). Centerpartiet pekar på att det finns ett stort\r\nbehov    av    kvalificerad    yrkesutbildning    på\r\neftergymnasial nivå, och man vill därför öka antalet\r\nplatser för den kvalificerade yrkesutbildningen  för\r\natt     tillgodose     näringslivets    efterfrågan.\r\nCenterpartiet understryker  också  vikten  av att en\r\nhög  kvalitet  bibehålls  vid  en  ökning av antalet\r\nutbildningsplatser.  I motion 2002/03:Ub429  yrkande\r\n14  begär  Centerpartiet  ett  tillkännagivande  att\r\nytterligare     platser    skall    tillföras    den\r\nkvalificerade yrkesutbildningen.\r\nI  motion  2002/03:Ub257  (c)  föreslås  att  fler\r\nplatser  skall   inrättas   inom  den  kvalificerade\r\nyrkesutbildningen.  Motionären   menar  att  det  är\r\nvärdefullt att kunna erbjuda utbildning  till  flera\r\norter,  bl.a. för att kunna utveckla lokala näringar\r\noch  erbjuda   vidareutbildning  för  ungdomarna  på\r\norten. Även i motion  2002/03:Ub404 (s) föreslås att\r\nantalet  platser  bör  öka  inom  den  kvalificerade\r\nyrkesutbildningen eftersom  den  betyder  mycket för\r\norter som har svårt att få kvalificerad arbetskraft.\r\nEn  ökad  volym  skulle  enligt motionären förbättra\r\nmöjligheterna att tillgodose behoven i landets olika\r\ndelar och dessutom säkra en regional spridning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  i  det  föregående   behandlat   och\r\navstyrkt   motionsyrkanden  om  att  anslaget  skall\r\navskaffas.   Övriga   motionsyrkanden   bör   enligt\r\nutskottets mening  också  avslås  av  riksdagen. Vad\r\ngäller  tillgången  till  utbildningsplatser  stöder\r\nutskottet regeringens uppfattning att i nuläget inte\r\nutöka     omfattningen    av    den    kvalificerade\r\nyrkesutbildningen.   Utskottet   har  av  regeringen\r\nerfarit  att  den  i  budgetpropositionen  aviserade\r\nutgiftsbegränsningen på  anslaget  om  200  miljoner\r\nkronor för år 2003 kommer att begränsas. Bedömningen\r\när  att det därmed kommer att bli möjligt att  också\r\nstarta helt nya kvalificerade yrkesutbildningar även\r\nunder  2003.  Utskottet  anser att den kvalificerade\r\nyrkesutbildningen  på sikt  bör  stärkas.  Utskottet\r\nvill   i   sammanhanget    peka    på    det   stora\r\nanslagssparande  som  har funnits på anslaget  under\r\nett antal år. Anslagssparandet  tyder på svårigheter\r\natt planera verksamheten från år  till år. Utskottet\r\nanser därför att det är rimligt att  Myndigheten för\r\nkvalificerad     yrkesutbildning    avgör    antalet\r\nstudieplatser inom  den ekonomiska ram som riksdagen\r\nfastställer. En större  flexibilitet  kan  då uppnås\r\nvilket  bör  förenkla  planeringen  för myndigheten.\r\nUtskottet utgår alltså ifrån att verksamheten  under\r\n2003  i  stort  sett  kommer  att  vara oförändrad i\r\nförhållande till 2002.\r\n\r\nUtskottet   föreslår   slutligen   att   riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen  att  fatta  beslut om bidrag\r\ntill  kvalificerad  yrkesutbildning  som   inklusive\r\ntidigare  åtaganden uppgår till högst 1 556 070  000\r\nkr under åren 2004-2007.\r\n\r\n3 Högskoleverksamhet\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI detta avsnitt  behandlar  utskottet  avsnitt  7  i\r\nbudgetpropositionen  och regeringens förslag när det\r\ngäller   anslag  till  universitet   och   högskolor\r\n(anslagen  25:19-25:74)  för  budgetåret  2003  samt\r\nmotioner i anslutning till dessa.\r\n\r\nUtskottet    tar    därefter    upp    ett   antal\r\nmotionsyrkanden  om principer för resursfördelningen\r\noch   om   dimensionering    och   lokalisering   av\r\nutbildning.\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringen  ger  i propositionen  en  sammanfattande\r\nredovisning  av utbildningsverksamhetens  omfattning\r\nt.o.m. år 2001.  Redovisningen  bygger  på statistik\r\nfrån  Statistiska centralbyrån (SCB), den  s.k.  NU-\r\ndatabasen  på Högskoleverket  och på Högskoleverkets\r\nårsrapport 2002, som avser år 2001.\r\n\r\nDen grundläggande  högskoleutbildningen  omfattade\r\når 2001 totalt drygt 268 000 helårsstudenter, vilket\r\när  en  ökning  med  4  %  från  året  dessförinnan.\r\nÖkningen har relativt sett varit kraftigast  - 6 % -\r\nvid    de    högskolor   (utom   vårdhögskolor   och\r\nkonstnärliga högskolor) som inte är universitet. Den\r\nminsta ökningen  -  2  %  -  skedde vid konstnärliga\r\nhögskolor.  Antalet  högskolenybörjare  ökade  något\r\nmindre, nämligen med 3 % i riket som helhet. Andelen\r\nhögskolenybörjare från  arbetarhem har ökat, men den\r\när  fortfarande låg i förhållande  till  motsvarande\r\nandel   i   befolkningen.   De  studerandes  sociala\r\nbakgrund varierar mycket mellan  olika utbildningar.\r\nAv helårsstudenterna var 58 % kvinnor,  samma  andel\r\nsom    föregående    år.   Andelen   kvinnor   bland\r\nhögskolenybörjarna ökade med en procentenhet till 59\r\n%. Könsfördelningen var  sned  bland  de examinerade\r\nfrån flertalet av de stora grundutbildningarna.\r\nI forskarutbildningen ökade antalet nybörjare  med\r\n16  % jämfört med år 2000. Den nedgång i antalet nya\r\ndoktorander  som  följde  efter  1998  års reform av\r\nforskarutbildningen  har  därmed  brutits.   Andelen\r\nkvinnor bland de nya doktoranderna ökade mellan åren\r\n2000 och 2001 med två procentenheter till 47 %.\r\n\r\nI   budgetpropositionerna  för  2001  och  2002  har\r\nregeringen   redovisat   examinationsmål  för  vissa\r\nutbildningar        i        den       grundläggande\r\nhögskoleutbildningen   och  för  forskarutbildningen\r\ninom olika vetenskapsområden.  Målen  avser perioden\r\n2001-2004.    Regeringen    har   också   satt   upp\r\nplaneringsmål     för     den     därpå     följande\r\nfyraårsperioden, dvs. 2005-2008.\r\n\r\nFör   magisterexamen   med   ämnesdjup   och   för\r\nlärarexamen  med  inriktning  mot  tidigare  år  har\r\nantalet  examina  2001  varit så stort att det finns\r\nanledning  att  räkna  med  att   examensmålen   för\r\nfyraårsperioden   kommer   att   uppfyllas.  Antalet\r\ncivilingenjörs-         och         arkitektexamina,\r\nsjuksköterskeexamina och lärarexamina med inriktning\r\npå senare år låg på 22, 22 respektive  21  %  av det\r\nantal   som   utgör  mål  för  fyraårsperioden.  För\r\nhögskoleingenjörsexamen    har    regeringen    inte\r\npreciserat  något antal, men föreskrivit att antalet\r\nsådana examina  skulle  öka 2001 jämfört med närmast\r\nföregående år. Detta har  också  skett, men ökningen\r\nvar  endast  3 procentenheter. Under  tioårsperioden\r\n1990/91-2000/01   har   antalet   examina  inom  det\r\ntekniska  området mer än fördubblats,  främst  genom\r\nandra tekniska  examina än civilingenjörsexamen. För\r\nperioden 2005-2008  har  regeringen satt som mål att\r\nantalet psykologexamina skall öka. Antalet nybörjare\r\ni psykologutbildning har ökat  mellan  2000 och 2001\r\nfrån  348  till 457. Regeringen gör bedömningen  att\r\nmed en fortsatt  antagning  av  den omfattningen har\r\ndet  lagts en grund för att examinationen  skall  nå\r\nden nivå som regeringen fastställt som mål.\r\nAntalet   examina   i    forskarutbildningen  2001\r\nuppgick  för  samtliga  vetenskapsområden   till  en\r\nfjärdedel  eller  mer  av det som satts som mål  för\r\nfyraårsperioden   2001-2004.   Inom   det   tekniska\r\nvetenskapsområdet  var   antalet  examina  totalt  i\r\nlandet 25 % av målet för perioden. Motsvarande andel\r\nför  det  humanistisk-samhällsvetenskapliga  området\r\nvar 31 % och för Sveriges lantbruksuniversitet 36 %.\r\nEn fortsatt hög examination i forskarutbildningen är\r\nangelägen,   anser   regeringen.   Mot  bakgrund  av\r\nsatsningen  på forskarskolor bör enligt  regeringens\r\nbedömning en  avsevärd  ökning kunna ske under nästa\r\nfyraårsperiod.\r\n\r\nDe utbildningsuppdrag som  lärosätena  haft  år 2001\r\nför    antalet    helårsstudenter   totalt   i   den\r\ngrundläggande  utbildningen   har   uppfyllts  eller\r\növerträffats av 10 statliga lärosäten samt Högskolan\r\ni  Jönköping  som  har enskild huvudman.  Övriga  17\r\nstatliga lärosäten samt  Chalmers  tekniska högskola\r\n(med    enskild    huvudman)    har    haft    färre\r\nhelårsstudenter  än  deras uppdrag omfattade. Längst\r\nifrån att uppfylla målet  låg  Högskolan  på Gotland\r\n(74   %)  och  Mitthögskolan  (75  %).  Totalt  hade\r\nuniversiteten  och  högskolorna  98  %  av det antal\r\nhelårsstudenter    som    regeringen    angett   som\r\nutbildningsuppdrag. De konstnärliga högskolorna  har\r\ninte haft något uppdrag av detta slag.\r\n\r\nRegeringen  har  också  föreskrivit  att ett visst\r\nantal   helårsstudenter   skulle   finnas  inom   de\r\nnaturvetenskapliga  och  tekniska  områdena.   Dessa\r\nuppdrag  har  totalt  för riket uppfyllts till 87 %.\r\nDetta är en minskning jämfört  med  föregående år då\r\nmotsvarande andel var 93 %. Uppdraget när det gäller\r\nhelårsstudenter inom naturvetenskapligt och tekniskt\r\nområde  uppfylldes  2001  endast  av två  lärosäten,\r\nnämligen  Lunds  och Linköpings universitet.  Längst\r\nifrån  att  uppfylla   uppdraget  låg  Högskolan  på\r\nGotland, Högskolan Dalarna,  Växjö  universitet  och\r\nMitthögskolan (55, 70, 70 respektive 72 %).\r\nAv   de   35  statliga  lärosätena  samt  Chalmers\r\ntekniska högskola  och  Högskolan  i  Jönköping hade\r\n2001  endast  13  tillräckligt antal helårsstudenter\r\noch helårsprestationer  för  att helt kunna utnyttja\r\nsitt   takbelopp.   Totalt  för  riket   redovisades\r\nhelårsstudenter och helårsprestationer  år 2001 i en\r\nomfattning  som  motsvarar  95 % av takbeloppen.  De\r\nhögskolor som låg längst ifrån  att  kunna  utnyttja\r\ntakbeloppet    var    Högskolan   på   Gotland   och\r\nMitthögskolan (63 respektive 76 %).\r\n\r\nSju lärosäten hade år 2001 ett särskilt åtagande med\r\nanledning av försvarsomställningen.  Dessa lärosäten\r\nhar   erbjudit   personer   som   har   berörts   av\r\nförsvarsomställningen  olika former av utbildningar.\r\nIntresset för utbildningarna  har  dock varit svagt,\r\noch  de personer som förlorat arbetet  på  grund  av\r\nförsvarsomställningen   har   fått   andra  arbeten.\r\nRegeringen  konstaterar  att samtliga sju  lärosäten\r\nhar fullgjort sitt särskilda åtagande.\r\n\r\nDen naturvetenskapliga och tekniska utbildningen med\r\nsärskilt  vuxenstudiestöd hade  år  2001  sammanlagt\r\n2 078   helårsstudenter.    Antalet    studenter   i\r\nutbildningen  minskar,  eftersom  ingen  nyantagning\r\nskett  efter höstterminen 1998. Budgetåret  2002  är\r\ndet sista  då  lärosätena  får  särskilda  medel för\r\ndenna utbildning. Regeringen avser att under  hösten\r\nuppdra     åt     Högskoleverket     och    Centrala\r\nstudiestödsnämnden  att  utvärdera  denna  särskilda\r\nsatsning.\r\n\r\nLärosätena  har  redovisat  sina  åtgärder  när  det\r\ngäller samverkan med det omgivande  samhället.  Fler\r\nlärosäten   än   tidigare  beskriver  att  samverkan\r\nbedrivs på ett integrerat  sätt  i  verksamheten och\r\nmed  ömsesidighet  i förhållande till det  omgivande\r\nsamhället. Endast ett  lärosäte  redovisar  att  det\r\nföljer  upp  studenterna  efter avslutad utbildning.\r\nMånga lärosäten förefaller  enligt  regeringen sakna\r\nen    uppföljande    och    utvärderande    del    i\r\nsamverkansarbetet över huvud taget.\r\n\r\nHögskoleverket  har  haft  i uppdrag att kartlägga\r\noch analysera hur högskolans utbildningsutbud bättre\r\nskall   kunna   svara   mot   framtida    behov   på\r\narbetsmarknaden   och   därigenom  bidra  till  ökad\r\nsysselsättning och tillväxt. Verket har funnit många\r\nkonkreta    exempel    på    hur    avnämare     och\r\nutbildningsansvariga  vid  högskolan  interagerar  i\r\nlångsiktiga  planeringsprocesser, vilket har förnyat\r\nutbildningsutbudet.  På  åtskilliga  håll  är  också\r\nsamverkansprocesserna     mellan    högskolan    och\r\narbetslivet under fortsatt målmedveten utveckling. I\r\nårsredovisningarna  för  2001  beskriver  ett  drygt\r\ntiotal  lärosäten  hur  arbetsmarknadens   behov  av\r\nkompetens  på  olika  sätt  påverkar utbildningarnas\r\ninnehåll och uppläggning.\r\nI  svar på en enkät från Näringsdepartementet  har\r\n23 lärosäten uppgett att de under perioden 1999-2001\r\ndeltagit  i  arbetet  på regionala tillväxtavtal. De\r\nviktigaste positiva erfarenheterna  av  detta arbete\r\nanser  de  vara det utökade och stärkta kontaktnätet\r\noch   att   kontakterna    till    viss    del   har\r\nsystematiserats.  En  del  lärosäten  lyfter  i sina\r\nårsredovisningar   för  2001  fram  andra  regionala\r\nsamarbeten,  bl.a. olika  initiativ  för  att  skapa\r\nregionala s.k.  innovationssystem.  Teknikparker och\r\ncentrumbildningar  av olika slag är vanliga  exempel\r\npå lokal och regional samverkan.\r\nRegeringens bedömning  är  att  universiteten  och\r\nhögskolorna  i  allt  högre  grad  samverkar med det\r\nomgivande samhället, och att samverkan bör fortsätta\r\natt  utvecklas och högskolans roll i  det  livslånga\r\nlärandet stärkas.\r\n\r\nDet internationella samarbetet inom högre utbildning\r\nbestår  bl.a.  av  student- och forskarutbyten. Inom\r\nErasmusprogrammet  reste  2 726  studenter  ut  från\r\nSverige och 4 924 studenter  in.  Tendensen  är  att\r\nErasmus   inte  längre  expanderar.  Internationella\r\nprogramkontoret  för  utbildningsområdet  har fått i\r\nuppdrag   att   analysera   det   sjunkande  antalet\r\nutresande  studenter och det relativt  låga  antalet\r\nlärare  inom   Erasmus.   Även   Nordplus  (Nordiska\r\nministerrådets utbytesprogram inom högre utbildning)\r\nhar minskat i omfattning de senaste  åren. Ett fåtal\r\nlärosäten     redovisar    utbyten    i    Linnaeus-\r\nPalmeprogrammet.\r\n\r\nEtt antal lärosäten redovisar en kraftig ökning av\r\nantalet kurser på engelska.\r\n\r\nUnder  rubriken   Jämställdhet  och  genusperspektiv\r\nredovisar regeringen  att studievalen fortfarande är\r\nkönsbundna och att kvinnorepresentationen  är  låg i\r\nvissa  lärarkategorier.  En fjärdedel av alla kurser\r\nhar en jämn könsfördelning  bland  studenterna, dvs.\r\nhögst 60 % tillhör det ena könet. Andelen  studenter\r\nsom  går på kurser med jämn könsfördelning har  ökat\r\nfrån 25  till  27 %. Insatser görs på lärosätena för\r\natt nå en jämnare  könsbalans, men denna strävan ges\r\nlägre  prioritet  än insatser  som  syftar  till  en\r\ngenerell ökad rekrytering.  Störst  insatser görs på\r\nmanligt dominerade utbildningar. Andelen kvinnor som\r\ntar  examen  inom  de  mansdominerade utbildningarna\r\nökar,  medan  motsvarande   inte   gäller  män  inom\r\nkvinnodominerade utbildningar. Fler  kvinnor  än män\r\ntar ut examen inom den grundläggande utbildningen.\r\n\r\nTill   forskarutbildning  går  betydligt  fler  av\r\nmännen än  av  kvinnorna vidare (4,4 % av kvinnorna,\r\n9,8 % av männen).  Eftersom  fler kvinnor än män tar\r\nut examen inom den grundläggande  utbildningen utgör\r\nmännen   dock   bara   55   %   av   nybörjarna    i\r\nforskarutbildningen.    Högst    andel   kvinnor   i\r\nforskarutbildningen   finns   inom  det   medicinska\r\nvetenskapsområdet och lägst andel inom det tekniska.\r\nUnder den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor\r\nbland dem som disputerar ökat med  11 procentenheter\r\ntill 41 % år 2001.\r\nAndelen   kvinnor   bland   lärarna   i  högskolan\r\nfortsätter  att öka, men fördelningen ser  olika  ut\r\nberoende på personalkategori. Lägst är andelen bland\r\nprofessorerna, där den 2001 låg på 14 %. Möjligheten\r\nför  lektorer   med   tillräcklig  vetenskaplig  och\r\npedagogisk  kompetens  att   inom   ramen   för  sin\r\nanställning,  dvs.  utan att söka en särskilt utlyst\r\nbefattning,   befordras    till    professorer   har\r\nutnyttjats i lägre grad av kvinnliga  lektorer,  men\r\nbland  dem  som  ansökt  om  befordran har lika stor\r\nandel  av  kvinnorna  som  av  männen  också  blivit\r\nbefordrade.\r\nHögskoleverkets arbete med att  utveckla  modeller\r\nför  att  integrera  genusperspektiv  i  jurist- och\r\nekonomutbildningarna  har  visat  sig framgångsrikt.\r\nVerket   har   också   tillsammans   med  Nationella\r\nsekretariatet för genusforskning och Vetenskapsrådet\r\nbörjat  ge  ut en skriftserie om genusforskning  och\r\nhur genusperspektiv  kan  användas  i utbildning och\r\nforskning inom olika områden.\r\nRegeringen  anser  att  det  är av stor  vikt  att\r\nlärosätena dels gör riktade insatser på utbildningar\r\nmed  ojämn  könsfördelning,  dels i  sitt  generella\r\nrekryteringsarbete  införlivar   kön   som  relevant\r\nfaktor  jämte etnicitet och social bakgrund.  Vidare\r\när   det   viktigt    att   andelen   kvinnor   inom\r\nprofessorskåren fortsätter  att  öka. Lärosätena bör\r\ndärför   intensifiera   sitt  arbete  med   att   nå\r\nrekryteringsmålen  och  i  högre  grad  öka  andelen\r\nkvinnor på olika chefspositioner inom högskolan.\r\n\r\nUnder  2001  hade  Högskoleverket  och  29  statligt\r\nfinansierade lärosäten  uppdrag  att  genomföra s.k.\r\nfullt miljöledningssystem och ytterligare sex mindre\r\nlärosäten  ett  mindre  omfattande  sådant  uppdrag.\r\nFlera  av  de lärosäten som haft miljöledningsansvar\r\nunder tre år  eller  längre  tid kan påvisa konkreta\r\nresultat  vad  gäller  minskning   av   sin  direkta\r\nmiljöpåverkan. Arbetet med miljöledningen  har bl.a.\r\nlett till miljörevidering av kursplaner, nystart  av\r\nforskningsprojekt  med  relevans  för  ett uthålligt\r\nsamhälle  samt  till ett avsevärt sparande  när  det\r\ngäller resande med flyg eller bil.\r\n\r\nEnligt  regeringens   bedömning  bör  arbetet  med\r\nmiljöledningssystem fortsätta  och  integreras i den\r\nordinarie verksamheten vid lärosätena.\r\n\r\nLärosätenas   redovisning   av  kompetensförsörjning\r\nvisar att personalomsättningen  inom  universitets-,\r\nhögskole-  och  forskningsmyndigheterna  är  ungefär\r\ndensamma  som  för statliga myndigheter totalt.  Ett\r\nantal lärosäten  har  framfört  att  utbyggnaden  av\r\nhögskolan  har  medfört en hård arbetsbelastning för\r\nlärarna. Kvinnornas genomsnittslöner (omräknade till\r\nheltidslöner) är  klart  lägre  än  männens  inom de\r\nstatliga  myndigheterna  totalt.  Detta gäller också\r\nför universitets- och högskolemyndigheterna.   Flera\r\nlärosäten  strävar  efter att öka andelen lärare som\r\nhar forskarutbildning  och möter därvid en hårdnande\r\nkonkurrens.  Problemet  är   särskilt   stort   inom\r\nvårdutbildningen.    Svårigheterna   att   rekrytera\r\npersonal  beräknas öka  kraftigt  inom  några  år  i\r\nsamband med  att  de  stora  pensionsavgångarna äger\r\nrum.\r\n\r\nFörsöksverksamhet     med     nyckeltal     avseende\r\nforskarutbildning och grundutbildning har genomförts\r\nrespektive pågår. Regeringen avser  att återkomma om\r\nde    samlade    erfarenheterna,    när   även   det\r\nförsöksprojekt som nu pågår är avslutat.\r\n\r\n\r\nAnslag till universitet och högskolor m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen  anvisar\r\nanslagen till  universitet  och högskolor för\r\nbudgetåret  2003 enligt regeringens  förslag.\r\nDet innebär:\r\nAnslag till de statliga universiteten och\r\nhögskolorna  för   grundläggande   utbildning\r\n15 376 222 tkr\r\nAnslag till de statliga universiteten och\r\nhögskolorna       för      forskning      och\r\nforskarutbildning                      7  724\r\n123 tkr\r\n25:71    Enskilda   utbildningsanordnare   på\r\nhögskole-\r\nområdet m.m.   1 875 181 tkr\r\n25:72 Särskilda utgifter inom universitet och\r\nhögskolor m.m.      554 204 tkr\r\n25:73     Forskning      och     konstnärligt\r\nutvecklingsarbete\r\nvid vissa högskolor m.m.      341 243 tkr\r\n25:74 Ersättningar för klinisk utbildning och\r\nforskning   1 730 619 tkr\r\nMotionsyrkanden om andra anslagsbelopp  eller\r\nanslagsvillkor bör avslås.\r\nJämför  särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp),  3\r\n(kd) och 4 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens   förslag   till   anslagsbelopp   under\r\nanslagen 25:19-25:74 framgår av sammanställningen  i\r\nbilaga 2 till detta betänkande.\r\n\r\nDen  grundläggande  högskoleutbildningen  har  sedan\r\n1997  befunnit sig under stark expansion. Regeringen\r\nhar som långsiktigt mål att 50 % av en årskull skall\r\nha börjat studera i högskolan vid 25 års ålder.\r\n\r\nI  budgeten   för   2002   tillfördes   medel  för\r\nytterligare ca 10 550 helårsstudenter fr.o.m.  den 1\r\njuli.   Regeringen  har  i  årets  budgetproposition\r\nberäknat   medel   för   halvårseffekten   av  denna\r\nutbyggnad.  Likaså  har regeringen beräknat anslagen\r\nmed     hänsyn     till     den     utbyggnad     av\r\nsjuksköterskeutbildningen som inleddes  2001 och den\r\nytterligare  utbyggnad 2003 som aviserades  i  förra\r\nårets budgetproposition (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16\r\ns.  97). Regeringen  har  också  tagit  hänsyn  till\r\nbehovet   av   resurser   för   att   genomföra  den\r\nreformerade lärarutbildningen, som bl.a. innebär att\r\nstudietiden   för   vissa  slag  av  lärarverksamhet\r\nförlängs  och  att  större   delar  av  utbildningen\r\nhänförs    till   utbildningsområden    med    högre\r\nersättningsbelopp.\r\nDen utbyggnad av grundutbildningen som ligger till\r\ngrund  för  de   anslagsbelopp   som  regeringen  nu\r\nföreslår  är  dock  inte  så  stor  som   regeringen\r\ntidigare  hade räknat med att föreslå för 2003.  För\r\n2003 finns ett generellt besparingskrav på 0,7 % som\r\ngäller   för    anslag    för    förvaltnings-   och\r\ninvesteringsändamål (prop. 2002/03:1 vol. 1 s. 149).\r\nFör den grundläggande högskoleutbildningens  del har\r\nregeringen  valt  att  tillgodose  detta  genom  att\r\nminska  utbyggnaden  av  platser  i  stället för att\r\ngenerellt     minska     ersättningsbeloppen     för\r\nhelårsstudenter   och   helårsprestationer.   De  nu\r\nföreslagna   anslagsbeloppen   för   grundutbildning\r\ninnebär en ökning med 187 118 000 kr,  vilket enligt\r\nuppgift  från Utbildningsdepartementet motsvarar  en\r\nökning  med   totalt  ca  2 900  helårsplatser.  Den\r\nutbyggnad som föreslås för 2003 gäller även Chalmers\r\ntekniska högskola  AB  och  Stiftelsen  Högskolan  i\r\nJönköping,  som får statsbidrag under anslaget 25:71\r\nEnskilda  utbildningsanordnare   på  högskoleområdet\r\nm.m.\r\nFör  att  uppnå  ett effektivare resursutnyttjande\r\nförslår  regeringen  en   viss  omfördelning  mellan\r\nlärosätena, så att resurser  förs från lärosäten med\r\nsvårigheter   att   rekrytera   tillräckligt   många\r\nstudenter  till  lärosäten  som  bedöms  kunna  göra\r\ndetta.\r\nAnslagsbeloppen till grundläggande  utbildning har\r\nockså tillförts sammanlagt 102,5 miljoner kronor som\r\nen  fortsatt  kvalitetsförstärkning  av humanistisk,\r\nsamhällsvetenskaplig,    juridisk    och   teologisk\r\nutbildning. I budgeten för 2002 tillfördes för detta\r\nändamål    100    miljoner    kronor.   Vidare   har\r\nanslagsbeloppen        beräknats        för       en\r\nkvalitetsförstärkning av utbildningsområdet vård med\r\nsammanlagt 193,5 miljoner kronor. I båda  fallen har\r\nersättningsbeloppen    för    helårsstudenter    och\r\nhelårsprestationer justerats uppåt.\r\nRegeringen   har   också  tillfört  anslagen  till\r\ngrundutbildning sammanlagt 10 miljoner kronor för de\r\nmerkostnader som följer  av  ett  nytt  avtal mellan\r\nstaten  och  Bonus Presskopias medlemsorganisationer\r\nom  kopiering  inom  högskoleområdet.  Anslagen  har\r\nvidare pris- och löneomräknats med 2,46 %.\r\nLärosätenas    premier     för     de     statliga\r\navtalsförsäkringarna    har    de    senaste    åren\r\nfinansierats   från   ett   särskilt   anslag   inom\r\nutgiftsområde  16.  Regeringen  har i regleringsbrev\r\nfördelat   anslaget  mellan  lärosätena.   I   årets\r\nbudgetproposition  har  i  stället  medlen för dessa\r\npremier förts över till respektive lärosätes  anslag\r\ntill grundläggande utbildning och till forskning och\r\nforskarutbildning. Utbildningsdepartementet har i en\r\nskrivelse till utskottet den 4 november meddelat  en\r\nrättelse av uppgifterna i budgetpropositionen om hur\r\ndet  sammanlagda  beloppet är fördelat mellan de två\r\nslagen  av  anslag. Förändringen  medför  att  också\r\nersättningsbeloppen     för     helårsstudenter    i\r\ngrundutbildningen    höjs    i   förhållande    till\r\nuppgifterna i propositionen. Uppräkningen  på  grund\r\nav premierna blir 3,5 %.\r\nAnslaget      25:19      Uppsala      universitet:\r\nGrundutbildning har tillförts 2 miljoner  kronor för\r\nsekretariatet   för   Östersjöuniversitetet  (Baltic\r\nUniversity Programme) och  drygt 1,5 miljoner kronor\r\nför   nationellt   resurscentrum   i   biologi   och\r\nbioteknik, som tidigare  finansierats under anslaget\r\n25:3 Utveckling av skola och barnomsorg.\r\nAnslaget     25:25     Stockholms     universitet:\r\nGrundutbildning har tillförts  ytterligare  drygt  4\r\nmiljoner  kronor  på  anslagsposten  för  stöd  till\r\nstudenter     med     funktionshinder.    Stockholms\r\nuniversitet  har i uppdrag  att  fördela  medel  för\r\ndetta till de  lärosäten som har stora kostnader för\r\nsådant pedagogiskt stöd.\r\nAnslaget     25:29     Linköpings     universitet:\r\nGrundutbildning  har  tillförts  drygt  1,5 miljoner\r\nkronor  för  ett nationellt resurscentrum i  teknik,\r\nsom  tidigare  finansierats   under   anslaget  25:3\r\nUtveckling av skola och barnomsorg.\r\nAnslaget      25:31     Karolinska     institutet:\r\nGrundutbildning har  minskats  med  102 000 kr som i\r\nstället  anvisats på anslaget 25:63 Idrottshögskolan\r\ni  Stockholm:  Grundutbildning.  Medlen  avser  viss\r\nundervisning i fysiologi.\r\nAnslaget  25:39 Växjö universitet: Grundutbildning\r\nhar minskats  med 10 329 000 kr som avser verksamhet\r\ninom ämnesområdet  biovetenskap.  Motsvarande belopp\r\nhar  tillförts  anslaget 25:49 Högskolan  i  Kalmar:\r\nGrundutbildning.\r\n\r\nAnslagen till forskning och forskarutbildning har i regeringens\r\nförslag tillförts  medel  i  enlighet  med vad som i\r\nförra    årets    budgetproposition    angavs    som\r\nplaneringsförutsättningar   för  2003.  Således  har\r\nuniversiteten i Uppsala, Lund,  Göteborg, Stockholm,\r\nUmeå   och   Linköping  tillförts  sammanlagt   17,9\r\nmiljoner  kronor  för  förstärkning  av  humanistisk\r\nforskning.  De  tre  nya  universiteten  i Karlstad,\r\nVäxjö   och   Örebro   samt  de  högskolor  som  har\r\nvetenskapsområde har tillförts 63,9 miljoner kronor.\r\nLinköpings universitet har  tillförts  medel för den\r\ntekniska forskningen vid Campus Norrköping och Luleå\r\ntekniska    universitet    medel   för   gruvteknisk\r\nforskning.   De   universitet   som   utsetts   till\r\nvärduniversitet för de 16 nationella forskarskolorna\r\nhar  tillförts  sammanlagt  57 miljoner  kronor  för\r\ndessa.   Umeå   universitet   och   Luleå   tekniska\r\nuniversitet     har     tillförts     medel     till\r\nforskningsverksamheten    vid   Kiruna   rymd-   och\r\nmiljöcampus.\r\n\r\nDärutöver  har  anslagen  förstärkts  på  följande\r\npunkter.\r\nTre  lärosäten  har  tillförts   medel   för   nya\r\nprofessurer  som  inrättas  för  att  åstadkomma  en\r\njämnare  könsfördelning. Lunds universitet får medel\r\nför en professur  med  inriktning  mot tumörbiologi,\r\nGöteborgs   universitet   för   en   professur   med\r\ninriktning   på  hydrosfärteknik  och  Högskolan   i\r\nHalmstad  för  en   professur   med  inriktning  mot\r\ntillämpad matematik.\r\nAnslaget 25:20 Uppsala universitet:  Forskning och\r\nforskarutbildning har tillförts 945 000  kr  för att\r\nuniversitetet    skall   ta   över   metallbiologisk\r\nforskning från Sveriges  lantbruksuniversitet (SLU).\r\nBedömningen  är  att  verksamhetens  inriktning  mot\r\nhumanmedicin därmed skall  säkras.  Verksamheten har\r\ntidigare  finansierats inom utgiftsområde  23  Jord-\r\noch skogsbruk, fiske med anslutande näringar.\r\nAnslaget  25:22  Lunds  universitet: Forskning och\r\nforskarutbildning har tillförts  3  miljoner  kronor\r\nför  att  ta  över  verksamhet  med klimatforskning.\r\nDenna  har tidigare finansierats inom  utgiftsområde\r\n14 Arbetsliv.\r\nAnslaget  25:26  Stockholms universitet: Forskning\r\noch forskarutbildning  har tillförts 1 miljon kronor\r\nför att universitetet skall  anställa en professor i\r\nStockholms historia.\r\nAnslaget   25:34   Kungl.   Tekniska    högskolan:\r\nForskning  och  forskarutbildning  har  tillförts  6\r\nmiljoner  kronor  för  förstärkning  av den tekniska\r\nforskningen i södra Storstockholm.\r\nFem  miljoner  kronor, som avser forskningsområdet\r\nbiovetenskap, har flyttats från anslaget 25:40 Växjö\r\nuniversitet: Forskning  och  forskarutbildning  till\r\n25:50    Högskolan    i    Kalmar:   Forskning   och\r\nforskarutbildning.\r\nÄven anslagen till forskning och forskarutbildning\r\nhar löne- och prisomräknats med 2,46 % och tillförts\r\nmedel     för     premierna    för    de    statliga\r\navtalsförsäkringarna.\r\n\r\nAnslaget    25:73   Forskning    och    konstnärligt\r\nutvecklingsarbete   vid  vissa  högskolor  m.m.  har\r\nförstärkts med 37,5 miljoner  kronor  i enlighet med\r\ntidigare lämnade planeringsförutsättningar. Beloppet\r\när  fördelat  mellan  de  konstnärliga  högskolorna,\r\nIdrottshögskolan  i  Stockholm och tio andra  mindre\r\nhögskolor. Professuren  vid Högskolan i Halmstad med\r\ninriktning på tillämpad matematik  finansieras under\r\ndetta anslag. Idrottshögskolan i Stockholm  föreslås\r\nta  över  en  professur  i  tillämpad fysiologi från\r\nKarolinska institutet. Medel för denna har beräknats\r\nunder detta anslag. Högskolan  i  Gävle  föreslås ta\r\növer    verksamhet    som    avser    forskning   om\r\nbelastningsskador och som hittills har  finansierats\r\nunder  utgiftsområde  14 Arbetsliv. Medel för  denna\r\nhar också beräknats under detta anslag.\r\n\r\nAnslaget  25:71  Enskilda   utbildningsanordnare  på\r\nhögskoleområdet  m.m. finansierar  statsbidrag  till\r\nhögre  utbildning  och   forskning  som  bedrivs  av\r\nenskilda utbildningsanordnare, i många fall med stöd\r\nav  avtal  som  staten  ingått   med   vederbörande.\r\nYtterligare en enskild utbildningsanordnare föreslås\r\nfå   statsbidrag,   nämligen   Beckmans  skola   AB.\r\nRegeringen har för avsikt att i  enlighet  med lagen\r\n(1993:792)  om  tillstånd  att utfärda vissa examina\r\nbesluta  om  tillstånd  för Beckmans  skola  AB  att\r\nutfärda  konstnärlig  högskoleexamen   i  konst  och\r\ndesign.   En  förutsättning  skall  vara  att   inga\r\navgifter tas ut av studenterna.\r\n\r\nDe höjda  ersättningsbeloppen  för helårsstudenter\r\noch   helårsprestationer   inom   utbildningsområdet\r\nhumaniora,  samhällsvetenskap, juridik  och  teologi\r\noch inom utbildningsområdet  vård har beaktats också\r\nnär det gäller detta anslag.\r\nFör Chalmers tekniska högskola  AB  har regeringen\r\nberäknat ett tillskott med 2,5 miljoner  kronor  som\r\nplanerings-  och utvecklingsmedel för en satsning på\r\nmagisterutbildning i industriell design.\r\n\r\nAnslaget 25:72  Särskilda  utgifter inom universitet\r\noch  högskolor  m.m.  används  för  verksamhet  inom\r\nhögskoleområdet för vilken medel  inte  har  ställts\r\ntill förfogande under annat anslag. Anslaget används\r\nockså för bidrag till Svenska studenthemmet i  Paris\r\noch till Sveriges Förenade Studentkårer.\r\n\r\nUnder    anslaget    finns    bl.a.    medel   för\r\nRekryteringsdelegationen  och för extra per  capita-\r\nersättning   inom   Sveriges   nätuniversitet.   Den\r\nanslagspost     som     avser     s.k.     särskilda\r\nlärarutbildningar  (SÄL)  föreslås få ett tredubblat\r\nbelopp    jämfört    med    innevarande    budgetår.\r\nAnslagsposten  Till  regeringens   disposition   har\r\nnästan halverats, jämfört med innevarande budgetår.\r\n\r\nAnslaget  25:74  Ersättningar för klinisk utbildning\r\noch  forskning används  för  ersättning  till  vissa\r\nlandsting    enligt    avtal    om    samarbete   om\r\nläkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete\r\nom  tandläkarutbildning  och forskning m.m.  Avtalen\r\nhar sagts upp av staten och  upphör  att  gälla  vid\r\nutgången av 2003. En särskild utredare arbetar sedan\r\njuni   2001   med   att   förhandla   fram   en   ny\r\növerenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om ett nytt\r\nsystem för ersättningen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionspartiernas  förslag  beträffande anslagen\r\n25:19-25:74   redovisas  i  bilaga  2   till   detta\r\nbetänkande i en kolumn för varje parti.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   föreslår   i   motion\r\n2002/03:Ub558  att  anslagen  25:19-25:70  avskaffas\r\n(yrkande  12).  Motionärerna  vill  under  ett  nytt\r\nanslag\r\n(i    bilaga    2    kallat    25:88   Grundläggande\r\nhögskoleutbildning) anvisa 15 522 274 000 kr, vilket\r\när  drygt  146  miljoner  kronor mer  än  regeringen\r\nföreslagit   under  de  grundutbildningsanslag   som\r\nModeraterna vill  avskaffa  (yrkande  22).   Det nya\r\nanslaget   skall   fördelas  mellan  lärosätena  med\r\nutgångspunkt  i  studenternas   val,   heter  det  i\r\nmotionen.  Vidare  vill Moderaterna under  ett  nytt\r\nanslag  (i  bilaga  2  kallat  25:89  Forskning  och\r\nforskarutbildning) anvisa  8 345 681 000  kr, vilket\r\när  drygt  621  miljoner  kronor  mer  än regeringen\r\nföreslagit  under  de  anslag  till  forskning   och\r\nforskarutbildning   som  Moderaterna  vill  avskaffa\r\n(yrkande 23). Syftet  är att ge den fria forskningen\r\nen    välbehövlig    förstärkning     och     stärka\r\nfinansieringen av doktorander. Moderaterna vill  öka\r\nanslaget   25:41  Enskilda  utbildningsanordnare  på\r\nhögskoleområdet  m.m. med 20 miljoner kronor för att\r\ntrygga möjligheterna  för att bedriva utbildning och\r\nforskning  i  alternativa   former   (yrkande   13).\r\nAnslaget  25:72  Särskilda utgifter inom universitet\r\noch högskolor m.m.  föreslås minskat med 55 miljoner\r\nkronor  (yrkande  14).   Moderaterna  vill  avskaffa\r\nRekryteringsdelegationen,   för   vilken  regeringen\r\nberäknat  knappt  40  miljoner  kronor,  och  minska\r\nbeloppet  till regeringens disposition  under  detta\r\nanslag. I motion  2002/03:Ub298  skriver partiet att\r\ndet behövs uthålliga resurstillskott  under många år\r\ntill  grundutbildningen  för att höja dess  kvalitet\r\n(yrkande  9  i  denna del). Fakultetsanslagen,  dvs.\r\nanslagen   till   lärosätena   för   forskning   och\r\nforskarutbildning,  bör  ökas,  enligt  Moderaternas\r\nmotion   2002/03:Ub486   (yrkande   15).   I  motion\r\n2002/03:Ub360 (m) tar motionärerna upp svårigheterna\r\nför  den  som vill gå vidare till forskarutbildning,\r\neftersom fakultetsmedlen inte räcker till och extern\r\nfinansiering ofta får formen av stipendier, som inte\r\nger doktoranden  del i de normala trygghetssystemen.\r\nAnslagen till grundforskning  och  forskarutbildning\r\nmåste enligt motionärerna höjas.\r\nFolkpartiet  framför sitt budgetförslag  i  motion\r\n2002/03:Ub323   yrkande   27.   Partiet   vill   att\r\nutbyggnadstakten för grundutbildningen skall minskas\r\nmed 6 000 platser  jämfört  med regeringens förslag,\r\noch  beräknar  att  därmed  200  miljoner  kronor  i\r\nstället   kan   satsas  på  utbildningens   kvalitet\r\n(yrkande 3). Dessa  förslag  anges  i bilaga 2 under\r\nanslagen  25:90 Minskad utbyggnad av högskoleplatser\r\nrespektive             25:91             Ytterligare\r\nkvalitetsförstärkningar. Folkpartiet föreslår  också\r\natt 200 miljoner kronor anslås till extra fördelning\r\ntill lärosätenas grundutbildningar efter söktryck (i\r\nbilaga 2 angivet under 25:92). I motionen anges  hur\r\ndessa  extra  medel skall fördelas mellan 15 angivna\r\nlärosäten    (yrkande     28).     Forskning     och\r\nforskarutbildning  får  i  Folkpartiets  förslag ett\r\nextra  tillskott  2003  med  900 miljoner kronor  (i\r\nbilaga  2  angivet under 25:96 Ökade  resurser  till\r\nforskning och  forskarutbildning). Huvudinriktningen\r\nskall enligt Folkpartiet  vara  att öka den andel av\r\nforskningsanslagen     som    går    direkt     till\r\nuniversiteten.  Anslaget  25:72  Särskilda  utgifter\r\ninom universitet  och högskolor m.m. minskas med 300\r\nmiljoner  kronor, varvid  dock  preparandkurser  för\r\nakademiker  med utländsk bakgrund skall tilldelas 30\r\nmiljoner   kronor    utöver   regeringens   förslag.\r\nFolkpartiets  budgetförslag   för  utgiftsområde  16\r\nfinns också i motion 2002/03:Fi232 yrkande 17.\r\nKristdemokraterna  framför  sitt  budgetförslag  i\r\nmotion     2002/03:Ub418.     De     vill     minska\r\ngrundutbildningsanslagen  med sammanlagt 60 miljoner\r\nkronor   för   att   motsvara  en   mer   realistisk\r\nutbyggnadstakt, nämligen  1 000  platser  mindre  än\r\nregeringen  räknat med. Detta förslag anges i bilaga\r\n2 under 25:90  Minskad utbyggnad av högskoleplatser.\r\nDärutöver kan grundutbildningsanslagen  minskas  med\r\n80  miljoner kronor avseende outnyttjade per capita-\r\nersättningar  (anslag  25:93  i  bilaga  2).  Därmed\r\nskapas utrymme för Kristdemokraternas förslag om ett\r\ntillskott  på 40 miljoner kronor för att öka antalet\r\ndisputerade  lärare  (anslag  25:94  i bilaga 2). De\r\nvill   också   öka   anslagen  till  forskning   och\r\nforskarutbildning med  100  miljoner  kronor (anslag\r\n25:96 i bilaga 2). Anslaget 25:72 Särskilda utgifter\r\ninom    universitet    och   högskolor   m.m.   vill\r\nKristdemokraterna minska  med sammanlagt 159 100 000\r\nkr.  De  anser  att  Rekryteringsdelegationen   inte\r\nbehövs,    att   anslagsposten   för   per   capita-\r\nersättningar   inom   Sveriges   nätuniversitet  kan\r\nhalveras och att medlen till regeringens disposition\r\nkan minskas med 40 miljoner kronor.  Däremot vill de\r\nöka bidraget till Sveriges Förenade Studentkårer med\r\n200 000  kr,  vilket  innebär  i  det  närmaste   en\r\nfördubbling.  Slutligen  ingår  i Kristdemokraternas\r\nbudgetförslag  ett  anslag till högskoleplatser  som\r\nförsäljs utanför EES-området till länder och företag\r\nsamt  enskilda  studenter   utanför   utbytesprogram\r\n(anslag  25:95 i bilaga 2). Förslaget ansluter  till\r\nutredningsbetänkandet    Advantage    Sweden    (SOU\r\n2000:92).      Förslaget      om      att      slopa\r\nRekryteringsdelegationen  och  att  minska den extra\r\nper capita-ersättningen inom Sveriges nätuniversitet\r\nframförs    också    i   Kristdemokraternas   motion\r\n2002/03:Ub448 (yrkandena 4 och 7).\r\nCenterpartiets  budgetförslag   finns   i   motion\r\n2002/03:Ub503.   Under   anslaget   25:72  Särskilda\r\nutgifter  inom universitet och högskolor  m.m.  vill\r\nCenterpartiet   avsätta   50  miljoner  kronor  till\r\nutbyggnad  av lärarutbildningen  och  minska  medlen\r\ntill  regeringens   disposition  med  samma  belopp.\r\nPartiet  vill  öka  anslagen   till   forskning  och\r\nforskarutbildning   vid   statliga   lärosäten   med\r\nsammanlagt  280  miljoner  kronor, fördelade  mellan\r\nsamtliga     universitet    och    högskolor     med\r\nvetenskapsområde.    Vidare   föreslås   ytterligare\r\n100 759 000 kr under anslaget  25:73  Forskning  och\r\nkonstnärligt  utvecklingsarbete  vid vissa högskolor\r\nm.m.   och   ytterligare  5  miljoner  kronor   till\r\nStiftelsen Högskolan  i  Jönköping för forskning och\r\nforskarutbildning  under  anslaget   25:71  Enskilda\r\nutbildningsanordnare  på  högskoleområdet   m.m.   I\r\nmotion 2002/03:Ub429 yrkande 2 framför Centerpartiet\r\nsin  uppfattning att lärarutbildningen för förskolan\r\nbehöver   utökas  med  500  platser.  En  ökning  av\r\nanslaget 25:52  Mälardalens  högskola: Forskning och\r\nforskarutbildning med 20 miljoner  kronor föreslås i\r\nmotion 2002/03:Ub479 (c), vilket överensstämmer  med\r\nvad Centerpartiet föreslagit i budgetmotionen.\r\nDe  anslagna  medlen för metallbiologisk forskning\r\nbör enligt motion  2002/03:Ub248  (c)  anvisas  till\r\nenheten    för    metallbiologisk   forskning   inom\r\nmedicinska fakulteten vid Uppsala universitet.\r\nTakbeloppet för Örebro universitet budgetåret 2003\r\nbör enligt motion 2002/03:Ub520  (kd)  höjas  så att\r\nden  ökning  som  föreslagits  på tilläggsbudget för\r\n2002 permanentas. Samme motionär  skriver  i  motion\r\n2002/03:Ub522   att  det  är  nödvändigt  att  anslå\r\nsärskilda medel direkt  till  Örebro universitet för\r\nkostnader  för  tolkar  till  döva,   dövblinda  och\r\nhörselskadade  studenter,  inte minst med  tanke  på\r\nstudenterna, som inte själva  skall  behöva oroa sig\r\nför om studierna är tillgängliga för dem eller ej.\r\nI motion 2002/03:Ub460 (c) föreslås  att  anslaget\r\ntill   Högskolan   i   Borås   skall   höjas   genom\r\nomfördelning   inom   utgiftsområde  16.  Motionären\r\npåpekar att denna högskola  hör  till  de få som har\r\nlyckats rekrytera studenter så att den uppfyllt sitt\r\nutbildningsuppdrag.\r\nEnligt    motion    2002/03:Ub221    (m)   behöver\r\nstatsbidraget         till        teknik-        och\r\nnaturvetenskapscentrum höjas från 18 341 000 kr till\r\n25 000 000 kr. Även motion 2002/03:Ub420 (s) tar upp\r\nteknik-  och  naturvetenskapscentrum.   Motionärerna\r\nbefarar att tillkomsten av nya stora sådana  centrum\r\nkommer   att  missgynna  de  mindre  och  medelstora\r\ncentrum som redan finns.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen anvisar anslagen\r\n25:19-25:74 enligt regeringens  förslag   och avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nMålet  att  hälften av en årskull skall ha  börjat\r\nhögskolestudier   vid   25   års  ålder  bör  enligt\r\nutskottets mening ligga fast.  Därför är en fortsatt\r\nutbyggnad  av högskoleutbildningen  angelägen.  Lika\r\nangeläget är  det  att  slå  vakt  om  utbildningens\r\nkvalitet.  Utbyggnaden  av  grundutbildningen   2003\r\nkommer enligt regeringens förslag att bli mindre  än\r\nvad   regeringen   tidigare  hade  planerat.  Därmed\r\nundviker man att behöva  sänka  ersättningsbeloppen,\r\nvilket annars skulle ha blivit nödvändigt  på  grund\r\nav   det   generella   besparingskravet   på  0,7 %.\r\nUtskottet kan inte ställa sig bakom Folkpartiets och\r\nKristdemokraternas     förslag     om    ytterligare\r\nbegränsning av utbyggnaden 2003.\r\nEtt viktigt redskap för att slå vakt om kvaliteten\r\när  det  system för regelbunden kvalitetsutvärdering\r\ngenom Högskoleverket  som är i funktion sedan början\r\nav 2001 (prop. 1999/2000:28, bet. UbU12, rskr. 180).\r\nBudgetsaneringen under  1990-talet  har  medfört att\r\nresursnivån för högskoleutbildningen har sjunkit  på\r\nett   sätt  som  är  oroande.  Utskottet  anser  det\r\nvärdefullt  att  det nu blivit möjligt att åter höja\r\nde        lägsta        ersättningsbeloppen        i\r\nresursfördelningssystemet,        nämligen       för\r\nhumanistiskt, samhällsvetenskapligt,  juridiskt  och\r\nteologiskt    utbildningsområde   samt   också   för\r\nutbildningsområdet vård.\r\nDe kraftiga anslagsökningar på högskoleområdet som\r\nföreslås  i Moderaternas  budgetalternativ  är  inte\r\nmöjliga   inom   den   utgiftsram   som   regeringen\r\nföreslagit och som finansutskottet har tillstyrkt.\r\nNär det gäller  Kristdemokraternas  förslag om ett\r\nanslag   till  högskoleplatser  som  försäljs   vill\r\nutskottet  framhålla  att  gällande  regelverk  inte\r\ntillåter   högskolorna   att   ta  ut  avgifter  för\r\nutbildning       från       enskilda       personer.\r\nUppdragsutbildning   kan   förekomma,  men  bara  på\r\nuppdrag  av annan än enskild  person.  Utskottet  är\r\ninte berett  att  ta  initiativ till en förändring i\r\ndetta hänseende.\r\nUtskottet   har   i   det   föregående    avstyrkt\r\nCenterpartiets  förslag  att  slopa  anslaget  25:10\r\nBidrag   till  personalförstärkningar  i  skola  och\r\nfritidshem.  Det finns inte utrymme för de i och för\r\nsig  önskvärda  förstärkningarna  av  anslagen  till\r\nforskning  och  forskarutbildning, som Centerpartiet\r\nföreslår, utan kraftiga  minskningar på andra anslag\r\ninom       utgiftsområdet.       Fördelning       av\r\nlärarutbildningsplatser         mellan         olika\r\nämneskombinationer,         inriktningar         och\r\nspecialiseringar   beslutas   av  de  lärosäten  som\r\nanordnar    lärarutbildning.    De   skall    enligt\r\nregeringens föreskrifter göra detta efter hörande av\r\nHögskoleverket och Statens skolverk. Utskottet anser\r\ninte att riksdagen bör uttala sig  särskilt  om just\r\ndimensioneringen  av  utbildningen av förskollärare.\r\nUnder   anslaget  25:72  Särskilda   utgifter   inom\r\nuniversitet  och  högskolor m.m. har regeringen, som\r\nframgått  av  redovisningen   ovan,  räknat  med  en\r\nkraftig   ökning   av   insatserna   för   särskilda\r\nlärarutbildningar (SÄL).\r\nRiksdagen  anvisar  medel  på  anslag  till  varje\r\nstatligt  lärosäte.  Det är lärosätets styrelse  som\r\nbeslutar om den närmare  fördelningen  mellan  olika\r\ninstitutioner,  avdelningar,  centrumbildningar  och\r\nliknande.  Utskottet  anser  inte  att riksdagen bör\r\ngöra   något   uttalande   i  enlighet  med   motion\r\n2002/03:Ub248.\r\nRegeringen  har  i  propositionen   redovisat   en\r\nomfördelning   av  resurser  till  grundutbildningen\r\nmellan lärosätena, mot bakgrund av erfarenheterna av\r\nhur  dessa  har  lyckats   rekrytera  studenter  och\r\nuppfylla  sina utbildningsuppdrag.  Utskottet  utgår\r\nfrån  att  regeringen  även  framdeles  kan  föreslå\r\nsådana omfördelningar,  när det är motiverat utifrån\r\ntillströmningen till olika  lärosäten. Riksdagen bör\r\nenligt utskottets mening avslå motion 2002/03:Ub520.\r\nHögskolan  i  Borås fick på tilläggsbudget  1  för\r\n2002 (prop. 2001/02:100  s. 148,  bet.  FiU21, rskr.\r\n326) en kraftig ökning av sitt anslag och föreslås i\r\nbudgetpropositionen  få ytterligare en ökning  2003.\r\nUtskottet anser inte att riksdagen har anledning att\r\nbegära att regeringen  ytterligare  omfördelar medel\r\ntill   denna   högskola  och  föreslår  därför   att\r\nriksdagen avslår motion 2002/03:Ub460.\r\nStöd    till   studenter    med    funktionshinder\r\nfinansieras   dels   av  respektive  lärosätes  eget\r\nanslag, dels med medel  från en särskild anslagspost\r\ninom    Stockholms    universitets     anslag    för\r\ngrundutbildning.  Utskottet anser att denna  ordning\r\ntills vidare bör bestå  och  avstyrker därför motion\r\n2002/03:Ub522.\r\nStatsbidragen        till        teknik-       och\r\nnaturvetenskapscentrum  finansieras inom  ramen  för\r\nanslaget 25:72 Särskilda  utgifter  inom universitet\r\noch   högskolor   m.m.  Utskottet  utgår  från   att\r\nregeringen beaktar  behoven för dessa centrum i sitt\r\nbudgetarbete. Riksdagen bör enligt utskottets mening\r\ninte   göra  några  uttalanden   enligt   motionerna\r\n2002/03:Ub221 och 2002/03:Ub420.\r\n\r\nInförandet  av  lärosätenas  premier för de statliga\r\navtalsförsäkringarna  i  de reguljära  anslagen  kan\r\neventuellt få effekter som  inte  i  alla  delar  är\r\navsedda  eller förutsedda. Utskottet har noterat att\r\nRiksdagens    revisorer   i   förslag   2001/02:RR21\r\nkonstaterar att  den  försäkringsmodell  som används\r\nför  att finansiera de statliga avtalsförsäkringarna\r\nmedför  två  huvudsakliga problem, nämligen dels att\r\npremierna varierar  kraftigt  från  år till år, dels\r\natt      premierna      riskerar      att      verka\r\nåldersdiskriminerande.   Revisorerna   föreslår  ett\r\nantal  tillkännagivanden till regeringen.  Förslagen\r\nkommer att  behandlas av riksdagen längre fram under\r\ndetta riksmöte.\r\n\r\n\r\nPrinciper för resursfördelning till\r\ngrundläggande utbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  inte  göra  något uttalande om\r\natt   resursfördelningen  mellan   lärosätena\r\nskall styras  av  studenternas  val  i större\r\nutsträckning än i dag.\r\nJämför reservation 13 (m, fp, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata    samlingspartiet    hävdar    i    motion\r\n2002/03:Fi231 yrkande 14 att fördelningen av platser\r\ni  högskolan skall baseras på utbildningens kvalitet\r\noch  studenternas  val  av  lärosäte. Institutionell\r\nkonkurrens mellan olika lärosäten  i  landet  är bra\r\nbåde  för  studenterna  och  för  samhället, skriver\r\nModeraterna  i motion 2002/03:Ub486  yrkande  8.  De\r\nmenar   att   denna    konkurrens    motverkas    av\r\nbegränsningar  i  studenternas  fria  val  och av en\r\npolitiserad  medels- och platstilldelning. Principen\r\nbör vara, anser  motionärerna,  att såväl plats- som\r\nmedelstilldelningen   styrs   av  efterfrågan   från\r\nstudenterna.   I   en  övergångsperiod   är   enligt\r\nmotionärerna en tänkbar modell att hälften av medlen\r\nföljer studenten till  inskrivningen och hälften ges\r\nlärosätet  vid examen. Även  i  motion  2002/03:N305\r\nyrkande 4 skriver  Moderaterna att lokaliseringen av\r\nhögskoleplatser skall  styras av studenternas val av\r\nstudieort.\r\n\r\nFolkpartiet  vill  enligt   motion   2002/03:Ub323\r\nyrkande   1   införa  ett  system  med  studentpeng.\r\nMotionärerna  skriver   att  staten  i  dag  i  stor\r\nutsträckning styr resurser till ämnen och kurser som\r\nden anser att studenterna  bör  ägna  sig åt. Med en\r\nstudentpeng  skulle  det i stället vara studenternas\r\nval som avgör fördelningen  av  platser  både mellan\r\nskilda  ämnen  och  mellan olika lärosäten. Liknande\r\nförslag   framförs   av   Folkpartiet    i    motion\r\n2002/03:N397 yrkande 16.\r\nKristdemokraterna      anser     enligt     motion\r\n2002/03:Ub448 yrkande 5 också att studenternas val i\r\nhögre  grad  än  i  dag  skall  vara  avgörande  för\r\nplatstilldelningen.\r\nI Centerpartiets motion  2002/03:Ub429  yrkande  3\r\nföreslås   en  ökad  flexibilitet  för  de  enskilda\r\nlärosätena    att     göra     omfördelningar     av\r\nutbildningsplatser   utifrån  antalet  sökande  till\r\nolika utbildningar.\r\nEtt  mer  flexibelt  system  vad  gäller  de  s.k.\r\ntakbeloppen i den högre utbildningen begärs i motion\r\n2002/03:Ub450 (v). Motionären  menar  att staten bör\r\nompröva   takbeloppen   två   gånger  under  löpande\r\nverksamhetsår, t.ex. i anslutning till bokslutet och\r\ndelårsbokslutet. Samma förslag  läggs  fram i motion\r\n2002/03:Ub524 (kd).\r\nLärosätena  ser  enligt  motion 2002/03:Ub378  (s)\r\ndagens system för resurstilldelning  som  ett hinder\r\nför     att     anordna     distansutbildning    och\r\nutbildningsalternativ  som  passar  vuxenstuderande.\r\nMotionären  vill  att  regeringen   skall   se  över\r\nsystemet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nMotioner med  samma  inriktning som de nu aktuella\r\nyrkandena   från   Moderaterna,    Folkpartiet   och\r\nKristdemokraterna  har behandlats av  riksdagen  vid\r\nvarje  riksmöte under  den  senaste  mandatperioden,\r\nsenast i  betänkande 2001/02:UbU4 s. 33 f. Utskottet\r\nanser   fortfarande    att    grunddragen    i   det\r\nresurstilldelningssystem  som  infördes 1993 - efter\r\nförslag av den dåvarande borgerliga regeringen - bör\r\nligga   fast.  Styrningen  från  statens   sida   av\r\nutbildningsutbudet   har   dock  mildrats  under  de\r\nsenaste  åren, i följande hänseenden.  Begränsningen\r\nav hur många helårsprestationer som ett lärosäte kan\r\nfå ersättning  för inom olika utbildningsområden har\r\nslopats, dock med  visst  undantag  för konstnärliga\r\nområden. Examensmål finns i dag för betydligt  färre\r\nexamina än när systemet infördes. Staten anger - med\r\nnågra  få  undantag i form av särskilda åtaganden  -\r\ninte vilka utbildningar som lärosätena skall anordna\r\neller med vilket antal platser.\r\nUppbyggnaden  av  starka  och  stabila högskolor i\r\nsamtliga  län  i landet är enligt utskottets  mening\r\nmycket  viktig  för   landets   utveckling.  Det  är\r\nnödvändigt  att  lärosätena  i  förväg   vet   vilka\r\nresurser  de  kan  räkna  med  att  disponera  under\r\nbudgetåret.  Möjligheter  till  omdisponering mellan\r\nlärosätena   finns,  vilket  visas  av   regeringens\r\nförslag i de båda  senaste budgetpropositionerna och\r\ni tilläggsbudgetförslag.  Det  är  viktigt  att alla\r\nlärosäten - även de små och relativt nyetablerade  -\r\nfår  ett  tillräckligt studentunderlag för att kunna\r\nbygga upp lärarkompetens  och andra resurser. Enligt\r\nutskottets bedömning skulle  en resursfördelning som\r\nhelt styrdes av studenternas val  av  studieort inte\r\nkunna tillgodose detta behov.\r\nYrkandet i motion 2002/03:Ub429 avstyrks  eftersom\r\nden  möjlighet som motionärerna vill se redan  finns\r\nmed det gällande systemet.\r\nRiksdagen bör enligt utskottets mening inte begära\r\natt regeringen  omprövar  takbeloppen två gånger per\r\når. Motionerna 2002/03:Ub450  och 2002/03: Ub524 bör\r\nalltså avslås.\r\nNär   det   gäller   distansutbildning    påminner\r\nutskottet om att regeringen i budgetförslaget avsatt\r\nmedel för att ge kurser inom Sveriges nätuniversitet\r\nen extra per capita-ersättning på 20 000 kr.  Det är\r\nännu  för  tidigt att dra slutsatser om effekten  av\r\ndetta och av  tillkomsten av Sveriges nätuniversitet\r\npå  utbudet av kurser  som  passar  vuxenstuderande.\r\nMotion 2002/03:Ub378 avstyrks.\r\n\r\nPrinciper för tilldelning av anslag till\r\nforskning och forskarutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  inte begära någon redovisning\r\nfrån regeringen av dess beräkningsgrunder när\r\ndet  gäller  fördelningen   av   anslag  till\r\nforskning och forskarutbildning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTvå motioner - 2002/03:Ub343 (kd)  och 2002/03:Ub469\r\n(c)  -  tar  upp  det  s.k.  fakultetsanslaget  till\r\nLinköpings universitet. Motionärerna  anser  att den\r\nfördelningsnyckel  som  i  dag  tillämpas missgynnar\r\nLinköpings  universitet. I den förstnämnda  motionen\r\nsägs  att  om  samma   principer  skulle  gälla  för\r\nLinköpings  som för Stockholms  universitet,  skulle\r\nLinköpings universitet  få  ytterligare 720 miljoner\r\nkronor till forskning och forskarutbildning (yrkande\r\n1). Regeringen bör få i uppdrag  att  redovisa  sina\r\nberäkningsgrunder,  som i dag inte är kända (yrkande\r\n2).  En  fördelningsnyckel   som   likställer  olika\r\nhögskolor  enligt  särskilt  fastställda   kriterier\r\nskulle  ge  också Linköpings universitet möjligheter\r\natt utvecklas  på  likvärdiga  villkor,  heter det i\r\nmotion 2002/02:Ub469.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nDet finns inte  någon  fördelningsnyckel  som styr\r\nhur anslagen till de olika lärosätena till forskning\r\noch  forskarutbildning  dimensioneras.  En  särskild\r\nutredare fick hösten 1999 i uppdrag att utreda vissa\r\nfrågor  rörande  högskolans styrning (dir. 1999:70).\r\nUtredaren skulle bl.a.  överväga hur fördelningen av\r\nanslag  för  forskning  och   forskarutbildning  kan\r\nutformas.    Bedömningen    skulle    baseras     på\r\nkvalitetsomdömen    med    anknytning   till   bl.a.\r\nlärosätets  profilering.  I  betänkandet  Högskolans\r\nstyrning  (SOU  2000:82)  har  dock  utredaren  inte\r\nlämnat något förslag om ett nytt tilldelningssystem.\r\nUtskottet utgår från att behovet  av möjligheter att\r\nutvecklas  på  likvärdiga  villkor utgör  en  av  de\r\nfaktorer som regeringen beaktar vid sin beredning av\r\nförslag till budget. Någon väsentlig  förändring  av\r\nstorleksförhållandena mellan de olika universitetens\r\nanslag   till  forskning  och  forskarutbildning  är\r\nendast möjlig om det ekonomiska utrymmet totalt sett\r\nökar. En omfördelning  mellan  lärosätena  inom  den\r\nekonomiska   ram   som  nu  gäller  för  medel  till\r\nforskning och forskarutbildning  skulle  skapa stora\r\nproblem  vid andra lärosäten, vilket utskottet  inte\r\nanser det befogat att medverka till.\r\n\r\nDimensionering och lokalisering av utbildning\r\ninom vårdområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet      avstyrker      förslag      om\r\ntillkännagivanden  när  det  gäller utbyggnad\r\noch    lokalisering   av   utbildning    inom\r\nvårdområdet.    Utbyggnad   av   farmaceutisk\r\nutbildning och av sjuksköterskeutbildning har\r\nredan inletts.\r\nJämför reservation 14 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2002/03:So509\r\nyrkande  9  ett tillkännagivande om  att  det  måste\r\ntillskapas fler utbildningsplatser inom vårdområdet,\r\nbl.a. på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.\r\n\r\nEnligt  motion   2002/03:Ub242  (kd)  bör  antalet\r\nplatser   på   läkarutbildningen    utökas   fr.o.m.\r\nvårterminen   2003   för  att  motverka  den   redan\r\nbefintliga  läkarbristen  och  tillgodose  att  vård\r\nskall finnas tillgänglig i hela landet.\r\nEn   omfördelning   av   utbildningsplatser   inom\r\nvårdområdet  bör  göras  så att fler platser erbjuds\r\nvid universiteten och högskolorna  i Norrland, anser\r\nmotionärerna  i  motion  2002/03:Ub428  (c).  Motion\r\n2002/03:Ub403  (s)  tar  upp  farmaceututbildningen.\r\nMitthögskolan och Umeå universitet  bör få del av de\r\nnya   utbildningsplatser   som   kommer   att    bli\r\nnödvändiga,  anser  motionärerna.  I båda motionerna\r\nhänvisas till bristen på personal inom  vårdyrkena i\r\nNorrland och vikten av att utbildningen kan erbjudas\r\ni Norrland, vilket ökar utsikterna att de  utbildade\r\nockså blir yrkesverksamma där.\r\nI    motion    2002/03:Ub407    (s)    sägs    att\r\nHälsohögskolan,  som  ingår i Högskolan i Jönköping,\r\nhar en bred kompetens inom området vårdutbildningar.\r\nMotionärerna    anser    att     utbildning     inom\r\nföretagshälsovård bör tillskapas vid denna högskola.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nEn  utökning av sjuksköterskeutbildningen inleddes\r\nför  några  år  sedan,  och  medel  för  ytterligare\r\nutökning  2003 ingår i regeringens budgetförslag som\r\nbehandlas   i   detta   betänkande.   I   fråga   om\r\nläkarutbildningen    konstaterar    utskottet    att\r\nbedömningarna  av  behovet av utbildningsplatser har\r\nsvängt kraftigt under  1990-talet.  År  1993 bedömde\r\nregeringen  att  antalet  examinerade  läkare  borde\r\nkunna   öka  inom  ramen  för  befintliga  resurser.\r\nRegeringen      fastställde      examensmål      för\r\nläkarutbildningen.   Budgetåret   1994/95  minskades\r\nanslagen    till   de   universitet   som   anordnar\r\nläkarutbildning,   i   syfte   att   minska  antalet\r\nnybörjarplatser med 120 mot bakgrund av  bedömningen\r\natt  tillgången på examinerade läkare vida  översteg\r\nden förväntade  efterfrågan.  Budgetåret  1997  fick\r\nlärosätena  i  uppdrag  att under perioden 1997-1999\r\nminska  antalet helårsstudenter  i  läkarutbildning,\r\njämfört med  föregående  treårsperiod.  Följande  år\r\nfick  Umeå  universitet  medel  för  en  utökning av\r\nläkarutbildningen med 20 nybörjarplatser. Examensmål\r\nför   läkarexamina   har   inte   uppställts   efter\r\nbudgetåret 1995/96.\r\nSamtliga  lärosäten  som  anordnar läkarutbildning\r\nfår enligt regeringens förslag  medel  för utbyggnad\r\nav  grundutbildningen  2003.  De har befogenhet  att\r\ninom  sina ekonomiska ramar anordna  läkarutbildning\r\nmed den  dimensionering  som  lärosätet anser möjlig\r\nmed hänsyn till kvalitetskraven  och  tillgången  på\r\npersonal m.m.\r\nMot  bakgrund  av  det  som  här  redovisats anser\r\nutskottet   inte   att  riksdagen  bör  göra   något\r\nuttalande om läkarutbildningens dimensionering.\r\nEn kraftig ökning av antalet utbildade farmaceuter\r\när att vänta våren 2003, på grund av den utökning av\r\nreceptarieutbildningen   som  inleddes  höstterminen\r\n2000.   Då   startades   receptarieutbildning    vid\r\nGöteborgs  universitet  och Högskolan i Kalmar. Året\r\ndärpå   startades  receptarieutbildning   även   vid\r\nLinköpings  universitet.  Ansökningar  om  rätt  att\r\nutfärda   receptarieexamen   har   ingetts  av  Umeå\r\nuniversitet  och  Luleå  tekniska  universitet   och\r\nbefinner  sig  för  närvarande  under  prövning  hos\r\nHögskoleverket.\r\nHögskolorna       bestämmer       själva      sitt\r\nutbildningsutbud. Högskolan i Jönköping  tillförs  i\r\nbudgetförslaget   drygt   10   miljoner  kronor  för\r\nutbyggnad. Utskottet anser inte  att  riksdagen  bör\r\ngöra    något    tillkännagivande    enligt   motion\r\n2002/03:Ub407.\r\n\r\nUtbildning av speciallärare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till att den nya lärarexamen\r\nger  stora  möjligheter   till  utbildning  i\r\nspecialpedagogik     avstyrker      utskottet\r\nmotionsyrkanden     om    återinförande    av\r\nspeciallärarutbildningen.\r\nJämför reservationerna  15  (m)  och  16 (fp,\r\nkd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub239  yrkande\r\n6    att   utbildningen   av   speciallärare   skall\r\nåterupptas.   Partiet  hävdar  att  utbildningen  av\r\nspeciallärare  med   inriktning   på  att  undervisa\r\nenskilt eller i mindre grupp har upphört.\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub214 (m) yrkande 9 uppmärksammas\r\nbristen   på   speciallärare  och  specialpedagoger.\r\nEnligt motionären behövs en betydande utbildning och\r\nrekrytering av specialpedagoger  de  kommande  åren,\r\nsamt  att  dessa ges större möjligheter att utveckla\r\negna verksamheter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\n\r\nFolkpartiets  yrkande  har behandlats av riksdagen\r\ntidigare, senast i betänkande 2001/02:UbU1 s. 74.\r\nI utbildningen till den nya lärarexamen skall alla\r\nlärarkandidater, oavsett vilket  stadium eller vilka\r\nämnen de avser att arbeta inom, få viss utbildning i\r\nspecialpedagogik   inom   ramen  för  det   allmänna\r\nutbildningsområdet.  Vidare   kan   specialpedagogik\r\nförekomma som inriktning i lärarexamen,  och det kan\r\nockså  utgöra  en  specialisering.  Utskottet  anser\r\ndärför att den nya lärarutbildningen  på  ett mycket\r\npåtagligt    sätt    kommer    att   förstärka   den\r\nspecialpedagogiska kompetensen bland  alla  lärare i\r\nskolorna. Folkpartiets påstående att utbildningen av\r\nlärare  med  specialpedagogisk  utbildning  för  att\r\nundervisa  enskilt  eller i mindre grupp har upphört\r\när enligt utskottets mening inte korrekt.\r\nSom    en   påbyggnad   på    lärarexamen    finns\r\nspecialpedagogexamen. För att få denna examen krävs,\r\nenligt  bilaga   2  till  högskoleförordningen,  att\r\nstudenten  har de specialpedagogiska  kunskaper  och\r\nfärdigheter  som  behövs för att aktivt kunna arbeta\r\nmed barn, ungdomar  och  vuxna  i behov av stöd inom\r\nförskola,            vuxenutbildning           eller\r\nhabilitering/rehabilitering.     Därutöver     skall\r\nstudenten  kunna  genomföra  pedagogiska utredningar\r\noch    analysera    individers    svårigheter     på\r\norganisations-,  grupp-  och  individnivå  och kunna\r\nvara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare  i\r\npedagogiska frågor för föräldrar, kolleger och andra\r\nberörda     yrkesutövare.     Regeringen    har    i\r\nbudgetpropositionen  beräknat en  resursförstärkning\r\nför påbyggnadsutbildningen till specialpedagogexamen\r\nför sammanlagt 230 lärare (prop. s. 100).\r\n\r\nUtbildning av lärare i teckenspråk\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet anser inte att det behövs något\r\nuttalande av riksdagen om fler\r\nutbildningsplatser för lärarutbildning i\r\nteckenspråk.\r\n\r\nJämför reservation 17 (kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nUtbildning av fler lärare  i  teckenspråk förordas i\r\nmotionerna 2002/03:Ub230 (c) och 2002/03:Ub372 (kd).\r\nDen  förstnämnda  motionen tar sikte  på  behovet  i\r\nNorrland av teckenspråkskunnig  personal i skola och\r\nvård.   Motionären   anser   att  det  behövs   fler\r\nutbildningsplatser      såväl      för      blivande\r\nteckenspråkslärare som teckentolkar (yrkande  1) och\r\natt fler sådana utbildningsplatser bör erbjudas  vid\r\nMitthögskolan,  som  är lämplig för detta med hänsyn\r\ntill att det i Härnösand  finns både en specialskola\r\nför döva och hörselskadade  och  en folkhögskola för\r\nhörselskadade  (yrkande  2). I motion  2002/03:Ub372\r\npåtalas behovet av fler lärare  som  har  utbildning\r\nför  att  undervisa  hörande  elever  i  teckenspråk\r\n(yrkande   1)   och  av  fortbildning  av  de  många\r\nobehöriga lärare som nu verkar inom området (yrkande\r\n2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\n\r\nMotsvarande   yrkanden   behandlades   vid   förra\r\nriksmötet (bet. 2001/02:UbU1 s. 74). Lärarutbildning\r\nmed inriktning på  teckenspråk  anordnas innevarande\r\nläsår vid Lärarhögskolan i Stockholm  och vid Örebro\r\nuniversitet.  Malmö  högskola  planerar  en  kurs  i\r\nteckenspråk inom ramen för lärarutbildningen  hösten\r\n2003.    Regeringen    pekade    i    förra    årets\r\nbudgetproposition  (prop.  2001/02:1  utg.omr. 16 s.\r\n94)    på   att   satsningen   på   s.k.   särskilda\r\nlärarutbildningar  (SÄL) lämpar sig särskilt väl för\r\nutbildning  av  vissa  kategorier,  bl.a.  lärare  i\r\nteckenspråk. SÄL har i regeringens budgetförslag för\r\n2003 tillförts ett  tredubblat belopp inom ramen för\r\nanslaget 25:72 Särskilda  utgifter  inom universitet\r\noch   högskolor   m.m.  Utskottet  förutsätter   att\r\nlärosätena  och  kommunerna   tar   till   vara   de\r\nmöjligheter  som  finns  att  utbilda  fler lärare i\r\nteckenspråk. Tillgången på lärarutbildare  för detta\r\nområde kan dock vara en begränsande faktor.\r\nUtbildningen  av  teckenspråkstolkar  anordnas  av\r\nvissa    folkhögskolor    och    finansieras    inom\r\nutgiftsområde  17  Kultur,  medier,  trossamfund och\r\nfritid.    Tolk-   och   översättarinstitutet    vid\r\nStockholms  universitet  fördelar  statsbidrag  till\r\ntolkutbildning  vid  folkhögskolorna. Regeringen har\r\nmeddelat att den avser  att återkomma till riksdagen\r\ni  frågor  som  rör  folkbildningen  -  till  vilken\r\nfolkhögskolan räknas -  efter  det  att den pågående\r\nutvärderingen  (dir. 2001:74) av folkbildningen  har\r\nredovisat sitt slutbetänkande.\r\n\r\nUtbildning av lärare i hem- och\r\nkonsumentkunskap\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet anser  inte  att  det  behövs något\r\nuttalande av riksdagen om utbildning  av fler\r\nlärare i hem- och konsumentkunskap.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTre  motioner  tar  upp  vikten av att det  utbildas\r\ntillräckligt    många    lärare     i    hem-    och\r\nkonsumentkunskap.\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub247 (m) påpekar  motionären att\r\nbristen  på  behöriga hushållslärare år 2007  väntas\r\nuppgå till drygt  1 000 personer, enligt Skolverkets\r\nprognoser.  Utbildningen   av   lärare  i  hem-  och\r\nkonsumentkunskap  bör ökas. Med hänsyn  till  ämnets\r\nvikt för ungdomarnas  utbildning  bör undervisningen\r\nges   av   behöriga   lärare,   vilket  kräver   att\r\nutbildningen  för  ämnet  får  ökad  dimensionering,\r\nframhålls det i motionerna 2002/03:Ub251 (c) yrkande\r\n1 och 2002/03:Ub392 (s) yrkande 2.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nDet  ingår  i uppdraget år 2002 till de  lärosäten\r\nsom ger lärarutbildning  att de skall, efter hörande\r\nav Högskoleverket och Statens  skolverk,  besluta om\r\ndimensioneringen    av   olika   ämneskombinationer,\r\ninriktningar    och   specialiseringar    inom    de\r\nlärarutbildningar  som erbjuds. Utskottet utgår från\r\natt regeringen avser  att  ge lärosätena motsvarande\r\nuppdrag nästa år. Högskoleverket  och Skolverket har\r\ntillsammans  sedan hösten 1998 regelbundet  anordnat\r\nkonferenser där  planeringsansvariga  vid lärosätena\r\nfått   möta   avnämare.   Inför  konferenserna   har\r\nHögskoleverket    och    Skolverket    tagit    fram\r\nlärarprognoser  och  statistik  över  antagning  och\r\nexamination    inom    lärarutbildningen.     Enligt\r\nutskottets mening bör riksdagen inte ingripa i denna\r\nplaneringsprocess genom att uttala sig om behovet av\r\nfler lärare i ett enstaka ämne.\r\n\r\nSjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande om att\r\nsjöbefälsutbildning   bör   återinföras   vid\r\nMitthögskolan.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFör att öka intresset från den norrländska  ungdomen\r\nför   sjöbefälsutbildningen   bör  denna  utbildning\r\nåterupptas vid Mitthögskolan, anser  motionärerna  i\r\nmotion  2002/03:Ub465  (s).  De  påpekar att antalet\r\nsökande till sjöbefälsutbildning från norra delen av\r\nlandet har minskat kraftigt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nSamma förslag  behandlades  i  riksdagen vid förra\r\nriksmötet (bet. 2001/02:UbU1 s. 69  f.).  Liksom  då\r\nhänvisar  utskottet  till  att sjöbefälsutbildningen\r\nkräver mycket dyrbara investeringar.\r\n\r\nKompletteringsutbildning för utländska\r\nakademiker\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker förslag om\r\ntillkännagivanden om permanentning och\r\nutökning av kompletterande utbildning för\r\nutländska akademiker, med hänvisning till att\r\nden pågående treåriga satsningen skall\r\nutvärderas och till lärosätenas frihet att\r\ninom sina ordinarie ramar anordna kurser som\r\nvänder sig till utländska akademiker.\r\n\r\nJämför reservation 18 (m, fp, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nDe    kompletteringsutbildningar    för    utländska\r\nakademiker  som  blev  möjliga  med  de  10 miljoner\r\nkronor som avsattes i budgeten för 2002 har bara ett\r\nvärde som pilotprojekt, eftersom det är fråga om ett\r\nlitet  experiment och ett litet antal lärarinsatser,\r\nhävdar Folkpartiet  i motion 2002/03:A207 yrkande 4.\r\nMotionärerna frågar varför  det  alltjämt  saknas en\r\nmångfald av korta och intensiva högskoleutbildningar\r\nsom   direkt  underlättar  inträdet  i  det  svenska\r\nyrkeslivet.\r\n\r\nÄven motion 2002/03:Ub547 (s) tar upp den treåriga\r\nsatsningen   på   kompletterande   utbildningar  för\r\nutländska akademiker. Sådana utbildningar bör i ökad\r\nutsträckning  erbjudas  inom  ramen för  lärosätenas\r\nordinarie verksamhet, anser motionärerna,  som  vill\r\natt  den  treåriga  satsningen,  som  inleddes 2002,\r\nskall   permanentas.   En   möjlighet   vore  enligt\r\nmotionärerna att högskolor och universitet  i  olika\r\ngeografiska områden skulle kunna specialisera sig på\r\nkompletteringsutbildningar inom vissa branscher.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivande.\r\n\r\nUniversitet    och   högskolor   har   en   mycket\r\nlångtgående  frihet   att   själva   bestämma   sitt\r\nutbildningsutbud.  Inga  regler hindrar dem från att\r\nskapa  och  erbjuda  kurser  som   vänder  sig  till\r\nutländska  akademiker  som behöver komplettera  sina\r\nkunskaper för att kunna få arbete inom sitt yrke här\r\ni Sverige. Ett ökat utbud  av  sådana  kurser ligger\r\nväl i linje med lärosätenas nya uppdrag  att  aktivt\r\nfrämja och bredda rekryteringen till högskolan.  För\r\nkurser  av  detta  slag  inom  lärosätenas reguljära\r\nutbud  gäller  de  vanliga  reglerna   för  statligt\r\nstudiestöd.\r\nDen särskilda teoretiska och praktiska  utbildning\r\nsom erbjuds inom ramen för de medel som avsatts inom\r\nanslaget  25:72  Särskilda utgifter inom universitet\r\noch högskolor regleras  av  en  särskild  förordning\r\n(1995:889).  Den  ger  förtur  till personer som  är\r\nanmälda   som   arbetssökande  hos  den   offentliga\r\narbetsförmedlingen.  Arbetsförmedlingarna  kan i dag\r\nge  utbildningsbidrag  till  de  arbetslösa som  går\r\ndenna utbildning.\r\nHögskoleverket  har fått i uppdrag  av  regeringen\r\natt genomföra en nationell  kartläggning  och analys\r\nav kompletterande högskoleutbildningar för utländska\r\nakademiker   samt   att   kontinuerligt   följa  upp\r\nantagningen   av  utländska  akademiker  till  dessa\r\nutbildningar och  innehållet  i  utbildningarna.  En\r\nförsta  redovisning  skall lämnas den 10 april 2003.\r\nUtskottet  utgår  från att  regeringen  längre  fram\r\nkommer att ta ställning  till om det även efter 2004\r\nskall   anvisas   särskilda   medel    för    sådana\r\nutbildningar  och  att  riksdagen  därefter  får  ta\r\nställning i frågan.\r\n\r\nDimensionering av högskoleutbildning i vissa\r\nregioner och på vissa orter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett stort antal motioner\r\nom fler högskoleplatser till vissa regioner\r\neller till vissa orter.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTolv    motioner    tar    upp   behovet   av   fler\r\nutbildningsplatser till vissa  regioner  eller vissa\r\norter.\r\n\r\nFler   utbildningsplatser   i   Stockholmsregionen\r\nbehövs enligt motionerna 2002/03:Ub541 (s) yrkande 1\r\noch  2002/03:N305  (m) yrkande 9. I båda  motionerna\r\npåtalas    att    den    högre    utbildningen    är\r\nunderdimensionerad i denna region i förhållande till\r\nbefolkningens  storlek.  Motion   2002/03:Ub354  (m)\r\nyrkande   1   pekar   på   behovet   av   att   fler\r\nutbildningsplatser tillkommer på Södertörn. I motion\r\n2002/03:Ub549 (s) skriver motionärerna att en av  de\r\nfaktorer som påverkar i vilken grad människor väljer\r\natt  studera  på  högskolenivå  är avståndet, det må\r\nvara känslomässigt eller rent fysiskt.  Etablerandet\r\nav Södertörns högskola har visat hur man  kan nå nya\r\ngrupper av studenter. Man bör gå vidare och etablera\r\nnya enheter för högskoleutbildning på knutpunkter  i\r\nytterstaden, som Farsta, Skärholmen, Vällingby eller\r\nTensta, anser motionärerna.\r\nLunds universitet har sedan lång tid anordnat viss\r\nutbildning   i  Helsingborg,  först  enbart  kortare\r\ntekniska   utbildningar    och   sedan   1998   även\r\nutbildningar  inom  andra  områden.   Enligt  motion\r\n2002/03:Ub468 (s) har universitetet uttalat  som mål\r\natt antalet studenter på Campus Helsingborg år  2003\r\nskall  uppgå till 3 500. I denna motion och i motion\r\n2002/03:Ub505 (s) uttalas farhågor för att detta mål\r\ninte kommer att kunna nås, och motionärerna vill att\r\nstatsmakterna  skall  slå vakt om Campus Helsingborg\r\ngenom att öronmärka resurser respektive platser dit.\r\nMotionärerna  pekar  på att  utbyggnaden  av  Campus\r\nHelsingborg är ett viktigt  inslag i arbetet med att\r\nbryta den sociala snedrekryteringen.\r\nMotion   2002/03:N340   (c)  handlar   om   Skåne.\r\nMotionärerna,   som   vill   bygga    ut   Högskolan\r\nKristianstad  och  Malmö  högskola,  anser  att  ett\r\nCampus  Ystad  skulle kunna vara ett lyft  för  hela\r\nÖsterlens utveckling (yrkande 13).\r\nVästsverige är  enligt  motion  2002/03:Ub256  (m)\r\nunderförsörjt  med  högre  utbildning.  Motionärerna\r\npekar på att söktrycket till högre utbildning där är\r\nstörst  i  landet,  att  antalet utbildningsplatser,\r\nsatt i relation till folkmängden,  är lägst i landet\r\noch att en rad indikatorer pekar på stora brister nu\r\noch  framgent  på arbetskraft med högre  utbildning.\r\nEnligt  motion  2002/03:N398   (s)   måste   antalet\r\nutbildningsplatser  i  den högre utbildningen stå  i\r\nproportion   till   befolkningens    storlek    samt\r\nnäringslivets  och  den  offentliga  sektorns behov.\r\nMotionärerna  anser  därför  att  det  behövs  ökade\r\nsatsningar     på    utbildning,    forskning    och\r\nforskarutbildning  i  Västsverige  (yrkande  5). Det\r\nkrävs    en   utbyggnad   av   högskolan   och   den\r\nkvalificerade yrkesutbildningen i Västsverige, anser\r\nmotionärerna  i  motion 2002/03:Ub488 (s) yrkande 2.\r\nDe tar i motionen  också upp behovet av fler platser\r\ni läkarutbildningen  i Västsverige (yrkande 3) och i\r\nvårdutbildningar i samma region (yrkande 4). Yrkande\r\n6   i   samma  motion  innebär   att   Högskolan   i\r\nTrollhättan/Uddevalla     bör     får     ekonomiska\r\nförutsättningar  att  utvecklas  till ett nationellt\r\ncentrum  för arbetsintegrerat lärande.  Högskolan  i\r\nBorås har  enligt  motion  2002/03:Ub431 (s) startat\r\nett  projekt,  kallat  invandrarakademi,   där   man\r\nerbjuder utvärdering av utländska akademikers reella\r\nkompetens   och   ger  kompletterande  utbildningar.\r\nMotionärerna anser  att  högskolan bör ges möjlighet\r\natt fortsätta denna mycket  viktiga  verksamhet, som\r\nhar visat sig framgångsrik.\r\nEn  fortsatt  utökning  av  grundutbildningen  vid\r\nÖrebro  universitet  är enligt motion  2002/03:Ub386\r\n(s) angelägen. Behovet  inom  regionen  är stort och\r\nhar förstärkts genom dramatiska strukturförändringar\r\nunder de senaste åren.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena om tillkännagivanden.\r\n\r\nRegeringens budgetförslag  för  2003  innebär  att\r\nsamtliga   lärosäten  som  berörs  av  motionärernas\r\nyrkanden får  medel  för  utbyggnad.  Vid fördelning\r\nmellan  lärosäten  av  de  medel  som  kan tillföras\r\nhögskolans grundutbildning är det nödvändigt  att ta\r\nhänsyn  till ett stort antal faktorer, bl.a. de  som\r\nnämns  i  motionerna.  Utbildningsdepartementet  för\r\ndialog  med  vart  och  ett  av  lärosätena  i  sitt\r\nbudgetarbete.\r\n\r\nUniversitetsstatus för vissa högskolor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet anser att riksdagen inte bör uttala\r\nsig om vilka högskolor som skall ges\r\nuniversitetsstatus, utan regeringen skall\r\navgöra detta.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI sju motioner  föreslås  tillkännagivanden  om  att\r\nvissa högskolor skall få ställning som universitet.\r\n\r\nMälardalens     högskola    är    enligt    motion\r\n2002/03:Ub502   (s)   väl    kvalificerad   att   få\r\nuniversitetsstatus med hänsyn  till  de  grunder som\r\nregeringen  tidigare angivit för att ge en  högskola\r\nställning som universitet.\r\nEnligt motion  2002/03:Ub223  (m)  bör en satsning\r\nske  på Högskolan Dalarna med långsiktig  inriktning\r\nmot att den skall bli universitet.\r\nI motion  2002/03:Ub260  (fp)  pläderar motionären\r\nför att Högskolan i Gävle skall bli universitet. Han\r\nanser   att   det   skulle   höja   kvaliteten    på\r\ngrundutbildningen och göra det lättare att rekrytera\r\nakademiska  lärare  samt  bidra  till  att  försörja\r\nregionen   med   forskarutbildad  arbetskraft.  Även\r\nenligt  motion 2002/03:Ub483  (s)  bör  Högskolan  i\r\nGävle  bli   universitet.   Motionären   anser   att\r\nerfarenheterna  av  forskarskolorna  talar  för  att\r\nresurserna  bör  tillförsäkras Högskolan i Gävle och\r\ninte de universitet som högskolan samarbetar med.\r\nSödertörns högskola  bör  enligt  tre  motioner  -\r\n2002/03:Ub354   (m)  yrkande  2,  2002/03:Ub541  (s)\r\nyrkande 2 och 2002/03:N397  (fp)  yrkande  17  - ges\r\nuniversitetsstatus.   Regeringen  bör  godkänna  den\r\nansökan   som   högskolan   har    inlämnat,   anser\r\nmotionärerna.  I  den sistnämnda motionen  sägs  att\r\nbedömningen skall göras  helt  på akademiska grunder\r\noch  inte  påverkas  av  att det redan  finns  flera\r\nuniversitet i regionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nMed  ställning som universitet  följer  bl.a.  att\r\nlärosätet  har  rätt  att  anordna forskarutbildning\r\nutan   begränsning  till  ett  visst   eller   vissa\r\nvetenskapsområden.\r\nRiksdagen  godkände i december 1996 vad regeringen\r\ndå  hade förordat  om  universitetsbegreppet  (prop.\r\n1996/97:1  utg.omr. 16 s. 77 f., bet. UbU1 s. 34 f.,\r\nrskr.  100).   Det  innebär  att  regeringen,  efter\r\nprövning genom Högskoleverket,  skall kunna tilldela\r\nett lärosäte rätten att benämnas  universitet om det\r\nuppfyller  vissa  i  propositionen angivna  krav  på\r\nkvalitet   och   omfattning    av   grundutbildning,\r\nforskning    och   forskarutbildning    samt    goda\r\ninfrastrukturella     förutsättningar    och    goda\r\ninternationella  kontakter.   I   samband   med  att\r\nregeringen  har  gett  högskolorna i Karlstad, Växjö\r\noch  Örebro  ställning  som  universitet  har  dessa\r\nlärosäten   tillförts  betydande   nya   medel   för\r\nforskning  och  forskarutbildning.  Utskottet  anser\r\ninte att riksdagen  bör göra några uttalanden om hur\r\nregeringen skall avgöra  ansökningar  från lärosäten\r\nom att bli universitet.\r\n\r\nForskningsresurser vid vissa högskolor och i\r\nvissa regioner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet anser inte att riksdagen skall\r\nuttala sig om framtida ökningar av\r\nforskningsresurserna vid vissa högskolor\r\neller i vissa regioner.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionerna   2002/03:Ub256   (m)   yrkande   2   och\r\n2002/03:Ub488    (s)    yrkande   1   pläderar   för\r\nförstärkning  av  resurserna   för   forskning   och\r\nforskarutbildning   vid   de   små   och  medelstora\r\nhögskolorna  i  Västsverige.  Enligt den  sistnämnda\r\nmotionen, yrkande 5, finns det  goda förutsättningar\r\nför en nätverksbaserad forskarskola  i vårdvetenskap\r\ni Västsverige.\r\n\r\nEnligt motion 2002/03:Ub515 (s) bör  det  göras en\r\nkraftig  forskningssatsning  vid  Mitthögskolan  med\r\ninriktning  på  träteknisk  industri.  Det  statliga\r\nforskningsanslaget  bör  enligt  motionärerna  också\r\nmöjliggöra  en  samhällsvetenskaplig   forskning  av\r\nönskvärd   omfattning   och   kvalitet.  Vikten   av\r\nforskning  om  social  ekonomi  tas   upp  i  motion\r\n2002/03:Ub525   (s).  Man  bör  enligt  motionärerna\r\növerväga  att  ge  Svenska   institutet  för  social\r\nekonomi vid Mitthögskolan en tydligare  och starkare\r\nroll när det gäller detta område.\r\nForskningsresurserna vid Högskolan i Gävle behöver\r\nenligt motion 2002/03:Ub483 (s) förstärkas  för  att\r\nöka   tillgången  på  forskarutbildningsplatser  och\r\nstärka högskolans forskningsprofiler.\r\nHögskolan    i    Halmstad   bör   enligt   motion\r\n2002/03:Ub391    (m)    få     sin     ansökan    om\r\nvetenskapsområdet teknik beviljad.\r\nHögskolan  Kristianstad  och Malmö högskola  måste\r\nenligt motion 2002/03:N340 (c)  yrkande  12 få fasta\r\nforskningsresurser.\r\nHögskolan i Skövde bör enligt motion 2002/03:Ub365\r\n(c,  m, fp, kd) tilldelas tekniskt vetenskapsområde.\r\nDenna  högskola  bedriver  i dag forskarutbildning i\r\nsamarbete  med  ett  flertal svenska  och  utländska\r\nuniversitet     och    har    skapat     en     egen\r\nforskningstradition      inom      det      tekniska\r\nvetenskapsområdet,  framhåller  motionärerna.  Samma\r\nförslag  framförs  i  den i det närmaste likalydande\r\nmotionen 2002/03:Ub535 (s).\r\nInstitutet för handikappvetenskap  vid  Linköpings\r\noch    Örebro    universitet   bör   enligt   motion\r\n2002/03:Ub266 (kd)  få  ekonomiska  resurser som ger\r\nmöjligheter för en långsiktig verksamhet (yrkande 1)\r\noch  framhållas  som en resurs för verksamheter  som\r\nrör handikappade (yrkande  2).  Vid  institutet sker\r\nbl.a.     omfattande     forskning    kring    vuxna\r\nfunktionshindrades kommunikation  och  lärande,  och\r\ndess  forskarutbildning  är  den enda i Sverige inom\r\nsitt område.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nSedan  några  år  tillbaka har  samtliga  statliga\r\nlärosäten  utom  de konstnärliga  högskolorna  fasta\r\nforskningsresurser.  För  de  högskolor som inte har\r\nvetenskapsområde  finns medel under  anslaget  25:73\r\nForskning  och  konstnärligt  utvecklingsarbete  vid\r\nvissa  högskolor.  Som  framgått  i  det  föregående\r\ntillförs   detta   anslag  37,5  miljoner  kronor  i\r\nbudgetförslaget för 2003.\r\nAlla lärosäten har  befogenhet  att inom ramen för\r\nde  anslag som statsmakterna tilldelar  dem  inrätta\r\noch driva  institut av olika slag och att samverka i\r\nnätverk med andra lärosäten.\r\nHuruvida    en     högskola     skall    tilldelas\r\nvetenskapsområde  beslutas  av  regeringen   och  är\r\navhängigt  dels  av en kvalitetsprövning som normalt\r\ngörs av Högskoleverket,  dels  av  möjligheterna att\r\ntillföra ytterligare resurser. Riksdagen  bör enligt\r\nutskottets  mening inte uttala sig om hur regeringen\r\nskall avgöra dessa ärenden.\r\n\r\nDoktorandtjänster\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     inte     göra     något\r\ntillkännagivande      om     utökat     antal\r\ndoktorandtjänster och om att regeringen skall\r\narbeta för en omvandling av utbildningsbidrag\r\ntill doktorandtjänster.\r\nJämför reservation 19 (c).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCenterpartiet  anser  enligt   motion  2002/03:Ub489\r\nyrkande 21 att antalet doktorandtjänster bör utökas.\r\nRegeringen   bör   arbeta   för  en  omvandling   av\r\nutbildningsbidrag till doktorandtjänster och för att\r\nforskarstuderande inte skall  behöva  ha  stipendier\r\nsom huvudsaklig inkomstkälla (yrkande 22).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nFör doktoranden är doktorandtjänst (numera  kallad\r\nanställning   som   doktorand)  en  avsevärt  bättre\r\nfinansieringsform än  utbildningsbidrag.  Det  beror\r\nbl.a.  på  att  en  anställning som doktorand medför\r\nsamma sociala och arbetsrättsliga  villkor som andra\r\nanställningar,    vilket   inte   är   fallet    med\r\nutbildningsbidraget.  En  process för att successivt\r\navskaffa utbildningsbidragen  och  ersätta  dem  med\r\ndoktorandtjänster  inleddes  1987, men avbröts efter\r\nförslag i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96\r\n(prop.   1994/95:100,   bet.  UbU13,   rskr.   355).\r\nAnledningen   var   att  doktorandtjänsten    kostar\r\nbetydligt mer för lärosätet  än utbildningsbidraget,\r\natt   ett   stort   antal   utbildningsbidrag   hade\r\ntillskapats   med   externa  medel   och   att   den\r\nstatsfinansiella situationen  var sådan att det inte\r\nfanns  ekonomiskt  utrymme  för  att  omvandla  alla\r\nbefintliga   utbildningsbidrag.   I   samband    med\r\nforskarutbildningsreformen  1998,  då  möjligheterna\r\natt anta doktorander kopplades till att  doktoranden\r\nskulle    ha   sin   försörjning   klar   för   hela\r\nutbildningstiden,   bestämdes   att   den  som  haft\r\nutbildningsbidrag  för  doktorander  skall  erbjudas\r\nanställning som doktorand senast då två  år återstår\r\nav  utbildningstiden  (prop. 1997/98:1 utg.omr.  16,\r\nbet. UbU7, rskr. 109).  Bestämmelsen  finns  nu  i 5\r\nkap.   4   §   högskoleförordningen  (1993:100).  De\r\nnackdelar       i       trygghetshänseende       som\r\nfinansieringsformen  utbildningsbidrag   har   haft,\r\nt.ex.  i  fråga om rätt till a-kassa när doktoranden\r\nhar slutfört  studierna till doktorsexamen och söker\r\narbete, skall därmed vara undanröjda.\r\nRegeringen har  hitintills  i  regleringsbrev  för\r\nvarje  lärosäte  föreskrivit  ett  minimibelopp  som\r\nlärosätet  skall använda för studiefinansiering inom\r\nforskarutbildningen,   dvs.   utbildningsbidrag  och\r\nanställningar  som doktorand. I  budgetpropositionen\r\n(s. 127) redovisas  att  majoriteten  av  lärosätena\r\nenligt   sina  årsredovisningar  avsätter  betydligt\r\nstörre summor  till  detta  än  vad  regeringen  har\r\nföreskrivit som minimum. Inom t.ex. det humanistisk-\r\nsamhällsvetenskapliga   vetenskapsområdet   fördelar\r\nlärosätena   resurser  som  överstiger  det  angivna\r\nminimibeloppet  för  studiefinansiering  med  12  %.\r\nRegeringen  avser  därför  att  ta bort villkoret om\r\nminimibelopp     för     studiefinansiering     inom\r\nforskarutbildningen.\r\nStipendier  medför,  till   skillnad   från   både\r\nutbildningsbidrag  och  anställning  som  doktorand,\r\ninga sociala eller arbetsrättsliga förmåner.  De  är\r\ndärför  en  form för studiefinansiering som inte bör\r\nanvändas. Regeringen  har sedan flera år föreskrivit\r\natt stipendier för doktorander  som  är  avsedda att\r\nvara  alternativ  till  lön  eller  annan  form   av\r\nstudiefinansiering  inte  får  finansieras med medel\r\nfrån statsbudgeten.\r\nUtskottet anser inte att de tillkännagivanden  som\r\nbegärs i Centerpartiets yrkanden behövs.\r\n\r\nExamensrätt i forskarutbildningen för Högskolan\r\ni Jönköping\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör inte göra något\r\ntillkännagivande om att regeringen bör ge\r\nHögskolan i Jönköping humanistisk-\r\nsamhällsvetenskapligt vetenskapsområde.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionerna  2002/03:Ub334  (kd,  s, m, fp, v, c) och\r\n2002/03:Ub265 (s) tar upp frågan om  den begränsning\r\ntill  fyra  samhällsvetenskapliga ämnen  som  i  dag\r\ngäller för Högskolan  i  Jönköping  när  det  gäller\r\nexamensrätt     i     forskarutbildningen.    Enligt\r\nsexpartimotionen      innebär       förslaget      i\r\nbudgetpropositionen att Högskolan i Jönköping får en\r\nsådan  förstärkning  av statsanslaget att  det  blir\r\nmöjligt för den att utbilda  doktorer i nivå med det\r\nexamensmål som statsmakterna har  satt. Motionärerna\r\nhävdar   att   högskolan   nu   har  kapacitet   för\r\nforskarutbildning       i      ytterligare      fyra\r\nsamhällsvetenskapliga ämnen.  I motion 2002/03:Ub265\r\npåtalar motionärerna som ett problem att Högskolan i\r\nJönköping   inte   förfogar  över  examensrätt   för\r\nforskarutbildning    som     är    relaterad    till\r\nlärarutbildningen.  Regeringen   bör   enligt   båda\r\nmotionerna bevilja Högskolan i Jönköping examensrätt\r\ninom      det      humanistisk-samhällsvetenskapliga\r\nvetenskapsområdet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.\r\n\r\nHögskolan  i  Jönköping  har  ansökt  om  att  bli\r\ntilldelad          humanistisk-samhällsvetenskapligt\r\nvetenskapsområde, vilket  skulle öppna möjlighet för\r\nhögskolan att examinera doktorer  inom  detta område\r\nutan inskränkning. Högskoleverket har prövat ärendet\r\noch  tillstyrkt  ansökningen  i maj 2001. Regeringen\r\nhar ännu inte avgjort ärendet.\r\nBeslutsrätten när det gäller  vetenskapsområde för\r\nde statliga lärosätena flyttades från Högskoleverket\r\ntill  regeringen den 1 april 1999.  Syftet  var  att\r\nskapa  en   beslutsordning   där  inrättande  av  en\r\nverksamhet och beslut om resurser  till denna skulle\r\nbli  sammanhängande  (prop. 1998/99:1  utg.omr.  16,\r\nbet. UbU1, rskr. 98).  De statliga högskolor som har\r\ntilldelats vetenskapsområde  har  samtidigt anvisats\r\nökade resurser under ett eget anslag  till forskning\r\noch forskarutbildning. Under anslaget 25:71 Enskilda\r\nutbildningsanordnare    på   högskoleområdet    m.m.\r\nföreslår   regeringen   i   budgetpropositionen   en\r\nresursökning   till   Högskolan  i   Jönköping   för\r\nforskning  och  forskarutbildning   med   drygt  3,1\r\nmiljoner kronor. De statliga högskolor som  har fått\r\nvetenskapsområde  föreslås  få  en resursökning  med\r\ndrygt 5,2 miljoner kronor 2003.\r\n\r\nKravet på full kostnadstäckning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  inte föreslå att Cancerfonden\r\nskall undantas från  det  generella kravet på\r\nfull  kostnadstäckning  för externfinansierad\r\nforskning vid universitet och högskolor.\r\nJämför reservation 20 (m).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nI  regleringsbrev för 2002  har  regeringen,  liksom\r\ntidigare  år,  föreskrivit  att  när universitet och\r\nhögskolor  får  inkomster  i  form av  avgifter  och\r\nbidrag  i  den  egna  verksamheten   skall  samtliga\r\nkostnader  som  är  förenade  med den på detta  sätt\r\nfinansierade verksamheten täckas  med  dessa  medel,\r\ninklusive    verksamhetens   andel   av   gemensamma\r\nkostnader (full  kostnadstäckning).  En  lägsta nivå\r\nför   påslag   för  indirekta  kostnader  skall  för\r\nlärosätet vara minst  18 %  av  forskningsprojektets\r\ndirekta kostnader, exklusive lokalkostnader.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion 2002/03:Ub278 (m) begär  motionärerna  att\r\nCancerfonden,    som   är   en   huvudfinansiär   av\r\ncancerforskningen  i  Sverige,  skall  undantas från\r\nkravet  på att även täcka lärosätets lokalkostnader.\r\nPåslaget   för   indirekta   kostnader   bör  enligt\r\nmotionärerna för Cancerfondens bidrag stanna  vid 12\r\n%,   den  nivå  som  gällde  fram  t.o.m.  2000.  De\r\nframhåller    att    Cancerfonden   är   en   ideell\r\norganisation med brett  folkligt stöd och att fonden\r\navlastar staten ansvaret  för  forskningen kring vår\r\nnäst    största    folksjukdom.   Tillsammans    med\r\nlokalkostnaderna motsvarar  den höjning som infördes\r\n2001  av påslaget för indirekta  kostnader  från  12\r\ntill   18   %   drygt   kostnaden   för   cirka   60\r\ncancerforskningsprojekt. Motionärerna befarar att de\r\nhöga påslagen  för  indirekta  kostnader  kommer att\r\nnegativt påverka givarnas vilja att skänka pengar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\n\r\nI huvudsak likalydande motioner har avslagits  vid\r\nde   två  senaste  riksmötena.  Liksom  då  hänvisar\r\nutskottet   till   att  en  korrekt  tillämpning  av\r\nprincipen om full kostnadstäckning  är nödvändig för\r\natt   inte  universitetens  och  högskolornas   egna\r\nresurser  skall  urholkas  (bet. 2000/01:UbU6, rskr.\r\n98).\r\n\r\nForskning om isocyanater\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  anser  inte att det  behövs  något\r\ntillkännagivande om  stöd  till forskningen i\r\nHässleholm om isocyanater.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionerna 2002/03:Ub406 (v)  och  2002/03:Ub453 (s)\r\ntar upp situationen för den forskning om isocyanater\r\nsom  bedrivs  av  en  forskningsgrupp i  Hässleholm.\r\nIsocyanater tillhör en  grupp  mycket  giftiga ämnen\r\nsom     skapar     allvarliga    arbetsmiljöproblem.\r\nForskningen i Hässleholm  har  hittills varit knuten\r\ntill Lunds universitet, men universitetet har enligt\r\nmotionärerna    beslutat    om    nedläggning     av\r\nverksamheten. Fortsatt stöd från samhällets sida för\r\ndenna  verksamhet begärs i båda motionerna. I motion\r\n2002/03:Ub406  sägs  att  det är fullt naturligt och\r\nrimligt  att  involvera  arbetsmarknadens  parter  i\r\nsamråd kring ekonomi och organisation när det gäller\r\nforskningen om isocyanater.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivande.\r\n\r\nDen   forskningsverksamhet    i   Hässleholm   som\r\nmotionärerna pläderar för har hittills  finansierats\r\nmed  externa  medel.  Sedan  finansiärerna inte  har\r\nkunnat utlova finansiering på längre sikt, har Lunds\r\nuniversitet funnit det nödvändigt  att  säga  upp de\r\nanställda   inom   denna   verksamhet  på  grund  av\r\narbetsbrist per den 1 januari 2003. Regeringen har i\r\nbudgetpropositionen,    inom    utgiftsområde     14\r\nArbetsliv,  föreslagit att 6,7 miljoner kronor skall\r\ntillföras  anslaget  23:2  Arbetslivsinstitutet  för\r\n2003  för  isocyanatforskningen.   Utgiftsområde  14\r\ntillhör arbetsmarknadsutskottets beredning.\r\nStockholms  universitet har förklarat  sig  berett\r\natt ta över forskargruppen  i Hässleholm, dock under\r\nförutsättning  att  universitetet   kan  påräkna  en\r\nramhöjning på 3,5 miljoner kronor från år 2005.\r\nUtskottet har erfarit att forskning om isocyanater\r\nbedrivs,    förutom   i   Hässleholm,   vid   Lunds,\r\nStockholms,  Umeå   och   Örebro   universitet.  Den\r\nforskning   som   bedrivs   i  Hässleholm  är   inte\r\ngrundforskning, och det kan inte  rimligen förväntas\r\natt  den  skall bedrivas med de anslag  som  anvisas\r\ninom     utgiftsområde     16     Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning.  Utskottet förutsätter att de\r\nmyndigheter som förfogar  över  medel  för tillämpad\r\nforskning,  samt de arbetsmarknadsparter  som  anser\r\natt forskningen  i Hässleholm har stor betydelse för\r\narbetsmiljön,  anstränger   sig  för  att  finna  en\r\nlångsiktig  lösning  på  finansieringen   av   denna\r\nforskning.\r\n\r\nFinansiering av lokala studiecentrum\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     inte     göra     några\r\ntillkännagivanden om att staten skall stå för\r\nkostnaderna   för   lokala   studiecentrum  i\r\nkommunerna.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFör att bredda rekryteringen till högskoleutbildning\r\nspelar enligt motion 2002/03:Ub508  (s)  kommunernas\r\nlokala  studiecentrum  en  viktig roll. Motionärerna\r\nrefererar en undersökning av  högskolestuderande vid\r\nsådana centrum läsåret 1997/98 som visar att ca 25 %\r\nav högskolenybörjarna från Hälsingland studerade vid\r\nsådana centrum och att mer än hälften  av dessa inte\r\nskulle  ha  påbörjat  utbildningen om studierna  och\r\nsamlingarna i sin helhet hade varit förlagda till en\r\nhögskoleort.  Den kartläggning  som  Glesbygdsverket\r\ngenomför på regeringens  uppdrag  visar att ekonomin\r\nför  att  finansiera  dessa centrum är  det  största\r\nhindret för en fortsatt  utveckling av verksamheten.\r\nI  motion  2002/03:Ub260  (fp)  tar  motionären  upp\r\ndistansundervisningen och skriver att det är viktigt\r\natt  staten, som svarar för  högskolorna,  står  för\r\ndessa   kostnader   och   inte  övervältrar  dem  på\r\nkommunerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nGlesbygdsverket   har  nyligen   till   regeringen\r\növerlämnat  rapporten   Kartläggning  av  lärcentra.\r\nVerket  föreslår att en utredning  skall  tillsättas\r\nmed syfte  att  utforma ett \"Högskolelyft\" i form av\r\nett ekonomiskt stöd  till  de  kommuner som åtar sig\r\natt  via ett lokalt studiecentrum  eller  lärcentrum\r\ntillhandahålla    service    till    studerande   på\r\nhögskolenivå.  Utskottet  utgår från att  regeringen\r\nkommer  att  överväga Glesbygdsverkets  förslag  och\r\nanser att riksdagen  inte  bör föregripa regeringens\r\nberedning av ärendet.\r\n\r\nFristående högskolor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande om att\r\nför år 2005 avsätta medel för  två fristående\r\nhögskolor.\r\nJämför reservation 21 (m).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   föreslår    i    motion\r\n2002/03:Ub558  yrkande  25  att två miljarder kronor\r\nskall  avsättas  år  2005  för  inrättande   av  två\r\nfristående universitet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\n\r\nFörslag   om   fler   fristående   högskolor   har\r\nbehandlats   av   riksdagen  varje  år  under  förra\r\nmandatperioden, senast  i  betänkande 2001/02:UbU11.\r\nUtskottet har fortfarande uppfattningen att det inte\r\nfinns anledning att avsätta statsmedel för att skapa\r\nfristående högskolor, eftersom  de ramvillkor som nu\r\ngäller  för statliga universitet och  högskolor  ger\r\ndessa stort  utrymme för självbestämmande, något som\r\nhar fått till  följd  en  stor  mångfald  i fråga om\r\nutbildningsutbud  och  undervisningsformer. Det  kan\r\nockså noteras att varken  regeringen  eller något av\r\noppositionspartierna  har  lämnat  något förslag  om\r\nutgiftstak för 2005.\r\n\r\nExamensrätt m.m. till Högskolan på Gotland\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet anser inte att riksdagen bör uttala\r\nsig om huruvida Högskolan på Gotland skall få\r\negen  examensrätt  för  lärarexamen, eftersom\r\nsådana beslut ankommer på Högskoleverket.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:Ub470 (c) pläderar motionärerna för\r\natt  de  fria  forskningsmedlen   vid  Högskolan  på\r\nGotland skall utökas och för att högskolan skall ges\r\nrätt att själv utfärda lärarexamen.  Lärarutbildning\r\nbedrivs  vid  Högskolan  på Gotland i samverkan  med\r\nLärarhögskolan i Stockholm, som har rätt att utfärda\r\nlärarexamen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\n\r\nHögskolan      på      Gotland     tillförs      i\r\nbudgetpropositionen en utökning  med  drygt  8  % av\r\nsina   medel  till  forskning  inom  anslaget  25:73\r\nForskning  och  konstnärligt  utvecklingsarbete  vid\r\nvissa  högskolor.  Detta  är  en  större procentuell\r\nökning  än  vad  som  föreslås för flertalet  övriga\r\nhögskolor som får medel under anslaget.\r\nEnligt högskolelagen  är  det  Högskoleverket  som\r\nbeslutar  vid  vilka  statliga högskolor de i bilaga\r\ntill  högskoleförordningen   angivna   examina   får\r\navläggas (1 kap. 11 §, 1992:1434).\r\n\r\n4 Vissa centrala myndigheter m.m.\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI   detta   avsnitt   behandlar  utskottet  anslagen\r\n25:75-25:80 som avser myndigheterna  Högskoleverket,\r\nVerket       för      högskoleservice,      Centrala\r\nstudiestödsnämnden,      Överklagandenämnden     för\r\nstudiestöd,  Internationella   programkontoret   för\r\nutbildningsområdet    respektive   Myndigheten   för\r\nSveriges  nätuniversitet.   Dessutom  behandlas  här\r\nanslagen 25:81 Kostnader för  Sveriges  medlemskap i\r\nUnesco   m.m.   och   25:82  Utvecklingsarbete  inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\n\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringen   lämnar   i  budgetpropositionen   bl.a.\r\nföljande     uppgifter    om    verksamheten     vid\r\nHögskoleverket  under år 2001. Under verksamhetsåret\r\nhar Högskoleverkets  arbete starkare profilerats mot\r\nutvärdering,  tillsyn  och  uppföljning.  Den  andra\r\nomgången  av  verkets utvärderingar  av  lärosätenas\r\nkvalitetsarbete - som pågår under perioden 1998-2002\r\n- har genomförts.  År 2001 var också det första året\r\ni    en    sexårig    cykel    av     ämnes-     och\r\nprogramutvärderingar;  totalt genomfördes nio sådana\r\nutvärderingar. Arbetet med  att utveckla metoder för\r\nkvalitetsgranskningarna fortsätter  bl.a.  genom  en\r\nrådgivande  grupp  med  internationella experter som\r\nföljer  och  kritiskt  granskar   processen.  Verket\r\nföljer  också den internationella utvecklingen  inom\r\nområdet.   En   viktig   uppgift   är  att  förmedla\r\ninformation   om  granskningarna  till  studenterna.\r\nUnder   verksamhetsåret   har   tillsynsverksamheten\r\nutvecklats,   och   antalet   inkomna  och  avgjorda\r\nenskilda ärenden har ökat. Regeringens  bedömning är\r\natt    resultatinformationen    i    Högskoleverkets\r\nårsredovisning ger en god bild av utvecklingen  inom\r\nde   områden  som  verket  har  ansvar  för.  Enligt\r\nregeringens  mening  har  de mål som ställts upp för\r\nverksamheten uppnåtts.\r\n\r\nI  fråga  om  Verket  för  högskoleservice,   VHS,\r\nkonstaterar    regeringen    att    den   samordnade\r\nantagningen  till  grundläggande  högskoleutbildning\r\nhöstterminen  2001  och vårterminen 2002  genomförts\r\ninom uppsatta tids- och  kostnadsramar.  VHS hemsida\r\npå  Internet  har  byggts  ut  och  alltfler sökande\r\nansöker   till  högskoleutbildning  via  nätet.   En\r\ngemensam hemsida, där universitet och hög-skolor kan\r\nannonsera sina lediga utbildningsplatser, har tagits\r\ni bruk under året. Ett internt arbete med översyn av\r\nVHS upphandlingsverksamhet har resulterat i att både\r\nantalet upphandlingar och värdet på dessa ökat under\r\når 2001. Ökningen  av  antalet upphandlingar är dock\r\nkraftigare för VHS sekundära  kundgrupp, dvs. övriga\r\nmyndigheter, än för universitet  och  högskolor. Det\r\nekonomiska  målet för upphandlingsverksamheten,  att\r\nintäkterna skall  täcka  100  %  av kostnaderna, har\r\nuppnåtts  under år 2001. Likaså har  det  ekonomiska\r\nmålet för antagningsverksamheten  uppnåtts, nämligen\r\natt intäkterna skall täcka 85 % av kostnaderna.\r\nRegeringens  bedömning  är  att  år 2001  var  ett\r\nextraordinärt     verksamhetsår     för     Centrala\r\nstudiestödsnämnden,     CSN.     Ett    helt    nytt\r\nstudiestödssystem  togs  i  bruk  och   hela   CSN:s\r\npersonal   utbildades  för  detta  ändamål.  Förutom\r\nutvecklingen  av ett nytt IT-system för handläggning\r\ntillkom  en rad  olika  omständigheter  som  beredde\r\nmyndigheten  stora  utmaningar.  Bland  annat  ökade\r\nansökningsvolymen  inför hösten 2001 markant då alla\r\nstuderande,    som    en   följd    av    det    nya\r\nstudiestödssystemet,  var   tvungna  att  ansöka  om\r\nstudiemedel på nytt. Situationen  medförde betydligt\r\nlängre  handläggningstider och sämre  telefonservice\r\nän vad som  annars  hade  varit  fallet.  Regeringen\r\nbedömer  att  nämndens insatser både när det  gäller\r\nhandläggningstider   och   tillgänglighet  inte  har\r\nsvarat  mot  de  krav som bör kunna  ställas  på  en\r\nstatlig myndighet.  Emellertid  har administrationen\r\nav  det  nya  studiestödssystemet nu  stabiliserats.\r\nSamtidigt har CSN  förbättrat sin förmåga att på ett\r\neffektivt     sätt     hantera     regelverk     och\r\nhandläggningsrutiner. Regeringen  anser  därför  att\r\nmyndigheten  har  bättre  förutsättningar  att under\r\nåren  2002  och 2003 klara de krav som regering  och\r\nriksdag ställer.\r\nÖverklagandenämnden     för    studiestöd    (ÖKS)\r\ninrättades den 1 maj 2001.  Verksamheten  har  under\r\ndet  andra  halvåret  2001  varit  under uppbyggnad.\r\nEnligt  regeringen  måste  därför  alla  bedömningar\r\ngöras  med viss försiktighet. Myndighetens  ambition\r\nmed     verksamheten      under      det      första\r\nverksamhetshalvåret  har  varit att åstadkomma bästa\r\nmöjliga  kombination  av  kraven  på  rättssäkerhet,\r\nsnabb   ärendehantering   och   god   service.   ÖKS\r\nverksamhet  och arbetsbelastning är  på  många  sätt\r\nberoende  av verksamheten  inom  CSN.  Hittills  har\r\nantalet ärenden  motsvarat  den  förväntade volymen.\r\nDen  genomsnittliga  handläggningstiden   ligger  på\r\nmellan   tre   och   fyra   veckor.  Regeringen  gör\r\nbedömningen att myndigheten har  visat  på  ett gott\r\nadministrativt resultat och har goda förutsättningar\r\natt även fortsättningsvis nå uppställda mål.\r\nInternationella         programkontoret        för\r\nutbildningsområdet ansvarar för genomförandet av ett\r\nstort  antal  internationella   program.   Även   om\r\nverksamheten  i  huvudsak  har fungerat väl under år\r\n2001 finns det enligt regeringens  bedömning utrymme\r\nför ytterligare kvalitetsförbättringar.\r\nDen   1   mars  2002  startade  verksamheten   vid\r\nMyndigheten för  Sveriges  nätuniversitet. Under den\r\nförsta  tiden  har  arbetet  koncentrerats   på  att\r\nupprätta  en provisorisk webbplats (IT-stödd portal)\r\nmed  grundläggande   information   och  söktjänster.\r\nMyndigheten har vidare upprättat ett  register  över\r\nden  IT-stödda distansutbildning som universitet och\r\nhögskolor    anmält    till   myndigheten.   Därtill\r\nförbereder myndigheten insatser  avseende kompetens-\r\noch    organisationsutveckling    kring     IT-stödd\r\ndistansutbildning.    År   2003   kommer   att   bli\r\nmyndighetens första år med full verksamhet.\r\n\r\nAnslag m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att    riksdagen   för\r\nbudgetåret 2003 anvisar följande belopp under\r\nanslagen (ramanslag):\r\n25:75 Högskoleverket 187 019 000 kr\r\n25:76 Verket för högskoleservice   13 492 000\r\nkr\r\n25:77   Centrala   studiestödsnämnden    m.m.\r\n369 609 000 kr\r\n25:78   Överklagandenämnden   för  studiestöd\r\n10 286 000 kr\r\n25:79 Internationella programkontoret för ut-\r\nbildningsområdet   40 795 000 kr\r\n25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet\r\n35 029 000 kr\r\n25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i\r\nUnesco m.m.   38 402 000 kr\r\n25:82 Utvecklingsarbete inom Utbildnings-\r\ndepartementets område m.m.   18 100 000 kr\r\nMotionsyrkanden   med   förslag   om    andra\r\nanslagsbelopp  och  anslagsvillkor bör därmed\r\navslås.\r\nJämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (kd).\r\nRiksdagen bör även avslå  motionsyrkanden som\r\nrör     inrättande     av    ett    oberoende\r\nkvalitetsinstitut för den  högre utbildningen\r\nm.m.,  granskning  av  kvalitetsarbetet  inom\r\nSveriges  nätuniversitets   distansutbildning\r\nm.m.,       omprövning       av      Centrala\r\nstudiestödsnämndens (CSN) roll samt införande\r\nav straffavgift för CSN.\r\nJämför reservationerna 22 (fp),  23  (v),  24\r\n(m, fp, kd) och 25 (fp).\r\n\r\n25:75 Högskoleverket\r\n\r\nHögskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och\r\nutvärdering bidra till att förbättra och förnya  den\r\nhögre  utbildningen  och forskningen vid universitet\r\noch högskolor. Högskoleverket  svarar  för tillsynen\r\növer   högskolans   verksamhet   i   syfte  att  öka\r\nrättssäkerheten  i högskolan. Verket har  också  som\r\nuppgift  att  på  uppdrag  av  regeringen  genomföra\r\nutredningar   och  utvärderingar   som   grund   för\r\nregeringens ställningstagande i olika frågor. Verket\r\nhar dessutom ansvar  för  statistik  om verksamheten\r\nvid  universitet  och högskolor. Högskoleverket  har\r\nrätt  att  ta  ut  avgift   för  att  tillhandahålla\r\nhögskoleprovet.   Avgiftens   storlek   regleras   i\r\nhögskoleförordningen (1993:100).\r\n\r\nI  budgetpropositionen  anmäler   regeringen   sin\r\navsikt   att   besluta  om  en  ny  instruktion  för\r\nHögskoleverket. I enlighet med regeringens förslag i\r\npropositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15,\r\nbet.   UbU4,  rskr.   98)   skall   då   Rådet   för\r\nhögskoleutbildning  vid  Högskoleverket  ändra  namn\r\ntill Rådet för högre utbildning, samtidigt som rådet\r\nfår    utökade    uppgifter.   Regeringen   beräknar\r\nytterligare 10 miljoner  kronor under anslaget nästa\r\nbudgetår för de nya uppgifterna.\r\nFör budgetåret 2003 föreslår  regeringen  att till\r\nHögskoleverket anvisas 187 019 000 kr, varav  36 211\r\n000   kr   skall   disponeras  av  Rådet  för  högre\r\nutbildning.\r\nU  t  s  k  o  t  t e t   tillstyrker  regeringens\r\nförslag. Riksdagen bör  till  Högskoleverket  anvisa\r\ndet begärda anslagsbeloppet på 187 019 000 kr.\r\n\r\nFolkpartiet   hävdar   i  motion  2002/03:Ub323  att\r\nHögskoleverkets  ställning   som   myndighet   under\r\nregeringen    i   längden   kan   försvaga   verkets\r\nmöjligheter att  bedriva  en självständig granskning\r\nav kvaliteten vid landets universitet och högskolor.\r\nMotionärerna  anser att verkets  roll  bör  renodlas\r\ntill  enbart myndighetsutövning  (yrkande  10).  Det\r\ninnebär  bl.a.  att  verket  har som sitt ansvar att\r\nkontrollera att bestämmelser uppfylls.  Verket skall\r\nt.ex. kunna dra in examensrättigheter från lärosäten\r\nför     utbildningar    som    inte    upprätthåller\r\nkvalitetskraven.    Utvärderingen   av   lärosätenas\r\nförmåga  att  bedriva  en  högkvalitativ  utbildning\r\nmåste  emellertid  utövas  av  andra  institutioner,\r\nvilkas   arbete  inte  riskerar   att   politiseras.\r\nKvalitetsgranskningen   bör   därför  brytas  ut  ur\r\nHögskoleverket   och   läggas   på   ett   oberoende\r\nkvalitetsinstitut   för   högskolan  (yrkande   11).\r\nInstitutet   bör   bestå   av   representanter   för\r\nämnesområden,    discipliner    och    vetenskapliga\r\ntidskrifter.\r\n\r\nU   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på\r\nmotionsyrkandena.\r\nLiknande    motionsyrkanden    om   renodling   av\r\nHögskoleverkets     roll    och    ett    fristående\r\nkvalitetsinstitut  för   högskolan   har  vid  flera\r\ntillfällen  avslagits  av  riksdagen, senast  hösten\r\n2001 (bet. 2001/02:UbU4 s. 46).  Utskottet  framhöll\r\ndå,   med   anledning   av   framförda  farhågor  om\r\npolitisering,   att  Högskoleverkets   utvärderingar\r\nutförs   av   högt   kvalificerade   experter   inom\r\nrespektive område. I stor  utsträckning hämtas dessa\r\nexperter  från  andra länder än  Sverige.  Utskottet\r\nanför  samma skäl  för  avslag  på  nu  föreliggande\r\nyrkanden.\r\n\r\nEnligt Vänsterpartiet  i  motion  2002/03:Ub312  bör\r\nHögskoleverket  få  i  uppdrag  att särskilt granska\r\nkvalitetsarbetet   inom   Sveriges   nätuniversitets\r\ndistansutbildning  (yrkande  1). Motionärerna  anser\r\nvidare  att  en  del  av  de extra  resurserna  till\r\ndistansutbildningen bör användas för att säkerställa\r\natt  studenternas  inflytande  på  denna  utbildning\r\nhåller en tillräckligt hög nivå (yrkande 2).\r\n\r\nU t s k o t t e t   förutsätter att Högskoleverket\r\ni  sitt  arbete  med  granskning  och  bedömning  av\r\nkvalitetsarbetet vid universitet och högskolor också\r\ninkluderar  de  distansutbildningar  som  lärosätena\r\nger.  Kvalitetsarbetet   är   enligt   1 kap.   4  §\r\nhögskolelagen  (1992:1434)  en gemensam angelägenhet\r\nför    högskolornas   personal   och    studenterna.\r\nHögskolorna  skall  verka för att studenterna tar en\r\naktiv   del   i  arbetet  med   att   vidareutveckla\r\nutbildningen (1 kap. 4 a §).\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet motion 2002/03:Ub312.\r\n\r\n25:76 Verket för högskoleservice\r\n\r\nVerket  för  högskoleservice (VHS) ansvarar för  den\r\nsamordnade    antagningen     till     grundläggande\r\nhögskoleutbildning.   Utöver   detta  biträder   VHS\r\nuniversitet,  högskolor  och andra  myndigheter  vid\r\nupphandling.\r\n\r\nFrån anslaget bestrids kostnader för underhåll och\r\nutveckling    av    datorbaserade     system     för\r\nantagningsprocessen   samt   kostnader   för   övrig\r\nantagningsverksamhet,    såsom   betygsdatabas   och\r\nbedömning av utländska gymnasiebetyg.\r\nRegeringen föreslår att  till  VHS  för budgetåret\r\n2003 anvisas 13 492 000 kr. Därutöver har regeringen\r\nunder   anslaget   25:72  Särskilda  utgifter   inom\r\nuniversitet och högskolor  m.m.  föreslagit  att VHS\r\nfår disponera 1 miljon kronor under år 2003 för  att\r\nminska  handläggningstiderna  i ärenden om bedömning\r\nav utländska gymnasiebetyg.\r\nU  t  s  k  o t t e t  har inget  att  erinra  mot\r\nregeringens medelsberäkning.  Riksdagen bör till VHS\r\nanvisa 13 492 000 kr.\r\n\r\n25:77 Centrala studiestödsnämnden m.m.\r\n\r\nAnslaget  finansierar utgifter för  tilldelning  och\r\nåterbetalning  av  studiestöd  samt  tilldelning och\r\nåterbetalning   av   lån   för   hemutrustning   för\r\nflyktingar.   Anslaget   finansierar  också   delvis\r\nCentrala  studiestödsnämndens   (CSN)  studiesociala\r\ninsatser.  Från anslaget utgår vidare  sedan  den  1\r\njuli 2001 medel  för  administration  av  bidrag vid\r\nkorttidsstudier  till  dels  Statens  institut   för\r\nsärskilt      utbildningsstöd      (Sisus),     dels\r\nLandsorganisationen     i     Sverige    (LO)    och\r\nTjänstemännens Centralorganisation (TCO).\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  till  CSN  m.m.\r\nför   budgetåret  2003  anvisar  369 609 000  kr.  I\r\nanslaget  för  år  2003 finns engångsvis 10 miljoner\r\nkronor för kostnader  i  samband  med inrättandet av\r\nett servicecenter för studiestöd i  Kiruna. Därefter\r\nskall  CSN finansiera servicecentret i  Kiruna  inom\r\nramen för  myndighetens ordinarie anslagsnivå. En ny\r\nutbildning  som  leder  till  brandmansexamen  skall\r\ninrättas fr.o.m. hösten 2003. För att kompensera för\r\nökad handläggning  av studiestöd till följd av detta\r\nhar anslaget förstärkts med 100 000 kr.\r\nI budgetpropositionen  redovisas  en  prognos  för\r\ninbetalda  avgifter  år 2003 till CSN om 290 000 000\r\nkr.  Avgifterna  får  i  sin  helhet  disponeras  av\r\nmyndigheten  och  skall bidra  till  att  finansiera\r\nverksamheten hos CSN.\r\nSammantaget beräknas  CSN  således  för budgetåret\r\n2003  kunna disponera (369 609 000 + 290 000 000  =)\r\n659 609 000 kr.\r\nModerata   samlingspartiet   föreslår   i   motion\r\n2002/03:Ub558  yrkande  15  att  riksdagen  till CSN\r\nanvisar  140  miljoner  kronor utöver vad regeringen\r\nföreslagit eller 509 609 000  kr.  Moderaterna anser\r\natt myndigheten inte skall få disponera  avgifter på\r\ndet sätt som regeringen medger. Tekniken innebär att\r\nman kringgår budgetramen, menar de. I praktiken  ger\r\nModeraternas   förslag   en   lägre   driftram   för\r\nmyndigheten som de dessutom vill konkurrensutsätta.\r\nU  t  s  k  o t t e t  behandlade under föregående\r\nriksmöte  ett  motsvarande   förslag  från  Moderata\r\nsamlingspartiet (bet. 2001/02:UbU1 s. 80). Liksom då\r\nerinrar utskottet om att riksdagen så sent som våren\r\n2000  godkände  att  intäkter  från   avgifter   för\r\nuppläggning   av  lån  vid  CSN  får  disponeras  av\r\nmyndigheten (prop.  1999/2000:100, yttr. UbU7y, bet.\r\nFiU27,  rskr.  262). Återbetalningsverksamheten  har\r\nsedan   länge   finansierats    med   avgifter   som\r\nmyndigheten  får disponera (prop.  1988/89:100  bil.\r\n10, SfU15, rskr.173). CSN:s verksamhet var t.o.m. år\r\n2000   indelad   i    tre   resultatområden,   varav\r\nåterbetalning av studielån  var ett. På grund av att\r\ndenna indelning medförde problem  för den ekonomiska\r\nstyrningen  av  verksamheten  slogs resultatområdena\r\nsamman   till  ett  enda  sådant  område.   Samtliga\r\navgifter redovisas därför mot anslaget.\r\nUtskottet,  som  inte  har  något  att invända mot\r\nregeringens   beräkning  av  medel  under  anslaget,\r\nföreslår att riksdagen med avslag på motionsyrkandet\r\nanvisar 369 609 000 kr till CSN för budgetåret 2003.\r\n\r\nI tre motioner  begärs  en  omprövning  av  Centrala\r\nstudiestödsnämndens roll.\r\n\r\nFolkpartiet uttalar i motion 2002/03:Ub338 yrkande\r\n1  att  det  är  angeläget att bryta CSN:s de facto-\r\nmonopol      på      att     erbjuda      studielån.\r\nStudielånsmarknaden   måste   öppnas   för   verklig\r\nkonkurrens  från  banker   och   andra   finansiella\r\ninstitut.   På   så  sätt  kan  enligt  motionärerna\r\neffektiviteten  i  administrationen  av  studielånen\r\nfrämjas, liksom graden av service mot studenterna. I\r\nett  system med en friare  studielånsmarknad  kommer\r\ndet dock  fortfarande att finnas behov av en statlig\r\nmyndighet som  fattar  beslut  om vilka personer som\r\nhar    rätt   att   omfattas   av   den   offentliga\r\nstudiefinansieringen   eller,   i   praktiken,   det\r\nstatliga borgensåtagandet, påpekar motionärerna.\r\nLiknande  synpunkter framförs av Kristdemokraterna\r\ni motion 2002/03:\r\nUb452 yrkande  9.  De vill att regeringen skall låta\r\nutreda om studiemedelsutbetalningar bör ske via bank\r\ni  stället för via en  statlig  myndighet.  CSN  bör\r\nemellertid  behålla  sin  roll  när  det  gäller att\r\nbedöma  den  enskildes  rätt  till  bidrag  och lån.\r\nStaten,  genom CSN, bör också fortsättningsvis  vara\r\ngarant  för   lånen.  En  sådan  ordning  där  CSN:s\r\nbedömningsmonopol  i fråga om studielån kompletteras\r\nmed utbetalning av lånet via bank ger möjlighet till\r\nmer flexibla lösningar  för  den enskilda studenten,\r\nframhåller Kristdemokraterna.\r\nOckså i motion 2002/03:Ub297  (m)  yrkande  1 förs\r\nfram  förslag  om  att  statens roll skall begränsas\r\ntill   att   bevilja   studielån    och    garantera\r\nåterbetalning av lånet. Enligt motionärerna  bör CSN\r\nläggas   ned.   I   stället  bör  banker  och  andra\r\nfinansiella företag få administrera studiestödet.\r\nU  t  s  k  o  t  t  e  t    föreslår   avslag  på\r\nmotionsyrkandena.\r\nFrågan   om   en  omprövning  av  CSN:s  roll  har\r\nbehandlats i riksdagen  vid  ett  flertal tillfällen\r\nunder  senare  år. Den har aktualiserats  främst  av\r\npåvisade  långa  handläggningstider   hos   CSN  och\r\nmyndighetens  dåliga tillgänglighet för studenterna.\r\nSenast vid föregående riksmöte har motionsyrkanden i\r\närendet  avslagits   av   riksdagen  på  förslag  av\r\nutskottet (bet. 2001/02:UbU1).  Utskottet  vidhåller\r\nsin uppfattning att nuvarande ordning, nämligen  att\r\nCSN  sköter  både  utbetalning och återbetalning har\r\nfördelar både för staten och studenterna.\r\nEnligt      vad      som      inhämtats       från\r\nUtbildningsdepartementet       har      myndighetens\r\nhandläggningstider,    både    när    det     gäller\r\ngenomsnittlig  handläggningstid  och  andel  ärenden\r\nbehandlade inom tre veckor, förbättrats hösten  2002\r\ni  jämförelse med föregående höst. Andelen besvarade\r\ntelefonsamtal  ligger betydligt högre. Detta framgår\r\nav  den  servicestatistik   som   CSN   lämnar  till\r\nUtbildningsdepartementet    varannan    vecka   (dnr\r\nU2002/4232/ST).\r\nI sammanhanget bör nämnas att Riksdagens revisorer\r\nför  närvarande  genomför en granskning av  Centrala\r\nstudiestödsnämnden. Enligt en förstudie (2001/02:14)\r\nSköter CSN sitt uppdrag? skall granskningen särskilt\r\ninriktas   på  CSN:s   service   till   allmänheten,\r\nmyndighetens  handläggningstider  och  avgifter samt\r\nregeringens   styrning   av   CSN.   En  rapport   i\r\ngranskningsärendet  beräknas  föreligga   i  januari\r\n2003.\r\n\r\nEtt   förslag   om   införande  av  en  s.k.  omvänd\r\nstraffavgift  för Centrala  studiestödsnämnden  förs\r\nfram i Folkpartiets motion 2002/03:Ub338 yrkande 2 i\r\nsyfte att skärpa  effektiviteten  i administrationen\r\nav  studielånen.  Motionärerna vill att  myndigheten\r\nskall  bli  skyldig  att  betala  straffavgift  till\r\nstudenter som inte får sina studiemedel i tid, t.ex.\r\npå  grund  av  långa  handläggningstider.  En  sådan\r\nstraffavgift skall också utbetalas om studenten inte\r\nfår information eller svar  på  ansökan inom en viss\r\ntid.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  behandlade och  avstyrkte  ett\r\nmotsvarande   motionsyrkande   hösten   2001   (bet.\r\n2001/02:UbU1).   Utskottet   anförde   att   det  är\r\nangeläget   att  CSN  handlägger  studiestödsärenden\r\nkorrekt och effektivt  för  samtliga  studerande. En\r\nytterligare minskning av CSN:s resurser  torde  dock\r\nknappast   främja   vare   sig  servicegraden  eller\r\neffektiviteten.  Med  samma motivering  avstyrks  nu\r\nmotion 2002/03:Ub338 yrkande 2.\r\n\r\n25:78 Överklagandenämnden för studiestöd\r\n\r\nÖverklagandenämnden för  studiestöd (ÖKS) inrättades\r\nden 1 maj 2001 (förordning  2001:79,  ändr. 2001:363\r\noch  735).  Nämnden  skall  pröva  överklaganden  av\r\nCentrala  studiestödsnämndens  beslut   enligt   den\r\nstudiestödslag (1999:1395) som trädde i kraft den  1\r\njuli  2001.  Nämnden har även till uppgift att pröva\r\növerklaganden    av    beslut   om   bidrag   enligt\r\nförordningen    (2001:362)     om     bidrag     vid\r\nkorttidsstudier.\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att    riksdagen    till\r\nÖverklagandenämnden  för  studiestöd  för budgetåret\r\n2003 anvisar 10 286 000 kr.\r\nU t s k o t t e t  tillstyrker regeringens förslag\r\ntill medel under anslaget.\r\n\r\n25:79 Internationella programkontoret för\r\nutbildningsområdet\r\n\r\nInternationella          programkontoret         för\r\nutbildningsområdet ansvarar för:\r\n\r\n- Sokrates, EU:s program för utbildning,\r\n-\r\n-    Leonardo   da   Vinci,   EU:s    program    för\r\nyrkesutbildning,\r\n-\r\n- Tempus,  EU:s  program  för  samarbete  inom högre\r\nutbildning  med  Oberoende staters samvälde  (OSS),\r\nvästra Balkan och  Mongoliet; programmet innefattar\r\nockså Tempus-MEDA för  samarbete  med  ett  flertal\r\nländer i Medelhavsområdet,\r\n-\r\n-   Linnaeus-Palme,   utbytesprogram  för  samarbete\r\nmellan utvecklingsländer  och  svenska  universitet\r\noch högskolor,\r\n-\r\n-  Minor  Field Studies (MFS), stipendieprogram  för\r\nsvenska studenter  för  att  bedriva  fältstudier i\r\nutvecklingsländer,\r\n-\r\n-  Internship,  resestipendieprogram för universitet\r\noch högskolor för samarbete med utvecklingsländer,\r\n-\r\n- Interpraktik, stipendier  för  praktik  i utlandet\r\nför arbetslösa ungdomar,\r\n-\r\n- IAESTE, internationell praktikplatsförmedling  för\r\nblivande civilingenjörer och naturvetare,\r\n-\r\n-  EU:s  utbytesprogram  inom  högre  utbildning med\r\nLatinamerika   (Alfa),   Nordamerika  (EU/USA   och\r\nEU/Kanada),  Australien (EU/Australien)  och  Japan\r\n(EU/Japan),\r\n-\r\n-   Asem-dou,  samarbetsprogram   med   Asien,   där\r\nprogramkontoret är kontaktpunkt,\r\n-\r\n-    Ett     år     i    Frankrike/Spanien/Tyskland,\r\nutbytesprogram för gymnasiestuderande,\r\n-\r\n- Euroguidance Sweden,  tidigare  Resurscentrum  för\r\nvägledning,\r\n-\r\n- Cedefop, studiebesök inom yrkesutbildning i EU,\r\n-\r\n-     Nordplus-Junior,    Nordiska    ministerrådets\r\nutbytesprogram på gymnasienivå samt\r\n-\r\n-  internationella   stipendier   och   bidrag   för\r\ninternationalisering av den svenska skolan.\r\n-\r\nRegeringen  föreslår  att 40 795 000 kr anvisas till\r\nprogramkontoret för budgetåret 2003.\r\n\r\nU t s k o t t e t  anser  att riksdagen bör anvisa\r\ndet begärda anslagsbeloppet.\r\n\r\n25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet\r\n\r\nMyndigheten för Sveriges nätuniversitet startade sin\r\nverksamhet  den  1  mars 2002 (förordning  2002:26).\r\nMyndigheten skall främja  och stimulera utvecklingen\r\nav IT-baserad utbildning inom  nätuniversitetet. Den\r\nskall   vidare   svara   för   information   om   de\r\nutbildningar som universitet och  högskolor  anmäler\r\ntill nätuniversitetet.\r\n\r\nAnslaget  finansierar myndighetens verksamhet,  en\r\npresentation     av     lärosätenas     utbud     av\r\ndistansutbildning   i   en   IT-stödd   portal  samt\r\nkostnader för att identifiera och stödja områden som\r\nsaknar IT-stödd distansutbildning.\r\nRegeringen  föreslår  att  till  Myndigheten   för\r\nSveriges  nätuniversitet för budgetåret 2003 anvisas\r\n35 029 000 kr.\r\nÅr 2003 kommer  att bli myndighetens första år med\r\nfull  verksamhet.  En   höjning   av   anslaget  med\r\n5 098 000       kr       har      beräknats      för\r\ninformationsverksamhet, samordning  av  högskolornas\r\nutbud  av  IT-stödd  distansutbildning och samverkan\r\nmed olika intressenter.\r\nKristdemokraterna är  kritiska mot att Myndigheten\r\nför  Sveriges  nätuniversitet   inrättats.   I  sitt\r\nbudgetalternativ, motion 2002/03:Ub418, tar de bort\r\n35   miljoner   kronor  från  anslaget.  En  närmare\r\nmotivering  för detta  ges  i  motion  2002/03:Ub448\r\nyrkande 3. Kristdemokraterna  anser  att  det är bra\r\natt  lärosätena har ett lokalt och gemensamt  ansvar\r\nför  Sveriges   nätuniversitet.   En  sammanhållande\r\nnätportal  är  en  riktig  satsning  för   att  göra\r\nSveriges     nätuniversitet     överblickbart    för\r\nstudenterna. De vill dock hellre  se  en lösning där\r\nlärosätena    driver   nätuniversitetet   och    där\r\nMyndigheten  för  Sveriges  nätuniversitet  överförs\r\ntill     befintlig      myndighetsstruktur,     dvs.\r\nHögskoleverket.\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  med\r\navslag på  motionsyrkandena  anvisar  35 029 000  kr\r\ntill  Myndigheten  för  Sveriges  nätuniversitet för\r\nnästa budgetår. Enligt utskottets uppfattning  finns\r\ndet  behov  av  en särskild myndighet för att stödja\r\noch  samordna den  IT-stödda  distansutbildning  som\r\nanordnas av universitet och högskolor.\r\n\r\n25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i\r\nUnesco m.m.\r\n\r\nMedlen  under anslaget är till största delen avsedda\r\natt finansiera  Sveriges  medlemsavgift till Unesco,\r\nvilken utbetalas i euro och  i  US-dollar.  Anslaget\r\ntäcker  även kostnader för Svenska unescorådet  samt\r\nmedlemsavgifter  till  fonden  för  konventionen  om\r\nvärldens    natur-    och    kulturarv    respektive\r\nInternationella    centret    för    bevarande   och\r\nrestaurering av kulturföremål i Rom\r\n(ICCROM).\r\n\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget\r\nför budgetåret 2003 anvisar 38 402 000 kr.\r\nU t s k o t t e t  tillstyrker regeringens förslag\r\ntill anslagsbelopp.\r\n\r\n25:82 Utvecklingsarbete inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\n\r\nDe utgifter som  belastar ifrågavarande anslag avser\r\nutvecklingen  av  system   som   skall   leda   till\r\neffektivisering      och     kostnadsminskning     i\r\nmyndigheternas verksamhet  eller  av  system som ger\r\nökad   tillgång  till  information  nationellt   och\r\ninternationellt.  Vidare  finansierar  anslaget viss\r\növergripande   statistik   inom  utbildningsområdet.\r\nAnslaget  kan  även tas i anspråk  för  vissa  andra\r\nmyndighetsövergripande  verksamheter  av  tillfällig\r\nart och där behoven uppstår löpande under året.\r\n\r\nEnligt     regeringens    förslag    skall    till\r\nUtvecklingsarbete   inom   Utbildningsdepartementets\r\nområde  m.m. anvisas 18 100 000  kr  för  budgetåret\r\n2003.\r\nModerata    samlingspartiet    föreslår    i   sin\r\nbudgetmotion    2002/03:Ub558    yrkande    16   att\r\nanslagsbeloppet  skall  reduceras  med  10  miljoner\r\nkronor till 8 100 000 kr.\r\nI  Kristdemokraternas  budgetmotion  2002/03:Ub418\r\nminskas de inom anslaget ospecificerade  medlen till\r\nregeringens disposition med 4,5 miljoner kronor.\r\nU t s k o t t e t,  som inte har något att invända\r\nmot regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen\r\nbör  avslå  motionsyrkandena  och  i  enlighet   med\r\nregeringens   förslag  anvisa  18 100 000  kr  under\r\nanslaget.\r\nUtskottet  noterar   att   en   del   av  anslaget\r\ndisponeras  av  Statistiska  centralbyrån för  bl.a.\r\nviss gemensam utbildningsstatistik  samt långsiktiga\r\nprognoser och analyser. Enligt utskottets  mening är\r\ndet angeläget att tillräckliga medel i övrigt  finns\r\nunder  anslaget  för att fullfölja pågående projekt,\r\nbl.a.  vidareutveckling  av  antagningssystemet  vid\r\nVerket för högskoleservice. Medel måste också finnas\r\ntillgängliga  för  att starta utvecklingsprojekt som\r\nberör hela utbildningssektorn  och  där  kostnaderna\r\ninte kan läggas på en viss myndighet.\r\n\r\nF o r s k n i n g s p o l i t i k\r\n\r\n\r\n5 Nationella och internationella\r\nforskningsresurser m.m.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nPolitikområdet  Forskningspolitik  omfattar   anslag\r\ntill  nationell  och  internationell forskning, till\r\nnationella forskningsbibliotek  och  arkiv samt till\r\nnationell kontaktverksamhet i anslutning  till  EU:s\r\nforskningssamarbete.\r\n\r\nInom  utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet\r\nForskningspolitik   anslagen   26:1-26:9  som  avser\r\nVetenskapsrådet,   Rymdforskning,   Institutet   för\r\nrymdfysik,            Kungl.            biblioteket,\r\nPolarforskningssekretariatet,  Rådet för forsknings-\r\noch   utvecklingssamarbete  inom  EU,   Sunet   samt\r\nSärskilda utgifter för forskningsändamål.\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringen  lämnar i budgetpropositionen en utförlig\r\nredogörelse  för  verksamheten  inom  politikområdet\r\nForskningspolitik  som  helhet.  I en sammanfattande\r\nanalys  konstaterar  regeringen  att   de   år  2001\r\ninrättade  nya forskningsfinansierande myndigheterna\r\n- Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap,  Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar  och  samhällsbyggande   och   Verket   för\r\ninnovationssystem - nu är väl etablerade.\r\n\r\nNär    det   gäller   Vetenskapsrådet   inom   det\r\nutgiftsområde   som  utskottet  behandlar  redovisas\r\nbl.a. följande.\r\nRegeringen framhåller  att  Vetenskapsrådet bidrar\r\ntill  att  forskningen  håller en  hög  vetenskaplig\r\nkvalitet inom respektive  ansvarsområden  genom  att\r\nmyndighetens  forskningsmedel  fördelas  i nationell\r\nkonkurrens    efter   en   noggrann   prövning   och\r\nprioritering. Bedömningen  av  ansökningarna  sker i\r\nett       internationellt       perspektiv,      och\r\nberedningsgruppernas bedömning kompletteras  ofta av\r\nutlåtanden  från utländska experter. Vetenskapsrådet\r\nutvärderar kontinuerligt  de  forskningsområden  som\r\nrådet  bidrar till att finansiera. Under år 2001 har\r\ninternationella  utvärderingar av statsvetenskap och\r\nexogena    processer    (geovetenskap)    avslutats.\r\nUtvärderingarna   visar   att   ämnena   håller  hög\r\nkvalitet. En utvärdering av filosofiämnet, liksom av\r\ndet   särskilda  forskningsprogrammet  om  offentlig\r\nsektor, har påbörjats.\r\nVetenskapsrådet   skall   vid  sin  fördelning  av\r\nforskningsstöd   verka   för  att   ge   yngre   och\r\nnydisputerade forskare goda  förutsättningar. Rådets\r\nhuvudsakliga stöd till återväxten  inom  forskningen\r\nsker genom att doktorander arbetar och får  delar av\r\nsin forskarutbildning inom de forskningsprojekt  som\r\nfinansieras  av  rådet. Rådet har utöver detta gjort\r\nriktade  insatser  genom  att  finansiera  särskilda\r\nanställningar som forskarassistent  eller  forskare.\r\nUnder  år 2001 finansierade rådet nästan 400  sådana\r\nanställningar  inom  vetenskapsområdena  medicin och\r\nnaturvetenskap/teknik.  Inom  de  humanistiska   och\r\nsamhällsvetenskapliga   områdena  var  dock  antalet\r\nanställningar    begränsat;     38     anställningar\r\nfinansierades.\r\nSom  ett av målen för Vetenskapsrådet har  angetts\r\natt rådet  skall  främja  goda villkor för mång- och\r\ntvärvetenskaplig    forskning.     Inom     samtliga\r\nvetenskapsområden  beviljas  årligen  stöd till  ett\r\nbetydande antal forskningsprojekt som är tvär- eller\r\nmångvetenskapliga. Rådet har på olika sätt  anpassat\r\nsin  beredningsorganisation  för  att  kunna  stödja\r\nmång- och tvärvetenskap.\r\nVetenskapsrådet  har  också till uppgift att verka\r\nför ökad jämställdhet inom  sitt  verksamhetsområde.\r\nDetta  mål  berör  såväl könsfördelningen  i  rådets\r\nberedningskommittéer som fördelningen av bidrag till\r\nforskningsprojekt  och   anställningar.   Regeringen\r\nredovisar bl.a. att andelen bidrag som år 2001  gick\r\ntill   kvinnor   var   38   %   för   humaniora  och\r\nsamhällsvetenskap, 23 % för medicin, 14 % för natur-\r\noch     teknikvetenskap     och     33     %     för\r\nutbildningsvetenskap.\r\nRådet  finansierade  under  år 2001 sammanlagt 417\r\nanställningar  som forskare, forskarassistenter  och\r\ndoktorander. Av dessa var 30 anställningar vikta för\r\nunderrepresenterat   kön,   där   samtliga  tillföll\r\nkvinnliga    sökande.   Övriga   387   anställningar\r\ntilldelades kvinnor  och  män  med  fördelningen  36\r\nrespektive  64 %.  För  bidrag  till anställningar i\r\nforskarkarriären var könsfördelningen jämnare.\r\nEnligt regeringens bedömning har framsteg gjorts i\r\narbetet för jämställdhet inom forskningen såtillvida\r\natt  framför  allt den yngre generationen  kvinnliga\r\nforskare får en  ökande  andel  av  projektmedel och\r\nanställningar.\r\nRedovisningen    av   Vetenskapsrådets   särskilda\r\nprogram för genusforskning visar att endast 15 av 97\r\nansökningar till programmet  inför  år 2002 bedömdes\r\nuppfylla kraven på genusrelevans. Detta  kan  enligt\r\nregeringen    betyda    att   förståelsen   av   hur\r\ngenusperspektiv  kan utnyttjas  i  forskningen  ännu\r\ninte är så väl utvecklad bland forskarna. Regeringen\r\nanser det därför angeläget  att  Vetenskapsrådet och\r\näven  de  andra  forskningsfinansiärerna  fortsätter\r\nsina  insatser  för   att  främja  integrationen  av\r\ngenusperspektiv i forskningen.\r\nRegeringen bedömer att  de forskningsfinansierande\r\nmyndigheternas arbete med att informera om forskning\r\noch forskningsresultat till avnämare och intresserad\r\nallmänhet    har    utvecklats   mycket    positivt.\r\nVetenskapsrådet tolkar  sitt  nationella  ansvar för\r\nforskningsinformation  som  ett  uppdrag  att  skapa\r\ninfrastrukturer  som  underlättar  olika målgruppers\r\ntillgång  till  information  och  kommunikation  med\r\nforskare.     ExpertSvar    som    etablerats     på\r\nVetenskapsrådet    erbjuder    t.ex.    journalister\r\ndirektkontakter med forskare. Beslut har  fattats om\r\natt stänga webbplatsen safari.se. I stället  arbetar\r\nrådet med populärvetenskapliga beskrivningar inom en\r\nny    Internetportal,    forskning.se.    Regeringen\r\nförutsätter att Vetenskapsrådet hittar nya  vägar så\r\natt    allmänhetens    och    skolans    behov    av\r\nforskningsinformation kan tillgodoses.\r\nEnligt   regeringen   ökar   det   internationella\r\nforskningssamarbetet.  Bland  annat  redovisas   att\r\nsvenska  forskares utnyttjande av de internationella\r\nanläggningarna  i  de  flesta  fall  motsvarar minst\r\nSveriges    andel    av    kostnaderna.   Regeringen\r\nkonstaterar  att  myndigheternas   delaktighet   och\r\nengagemang  i  arbetet  med  att  ta  fram  EU:s nya\r\nramprogram  för  forskning  och utveckling har gjort\r\ndet  möjligt för Sverige att påverka  ramprogrammets\r\nutformning och inriktning.\r\n\r\nAnslag m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    föreslår   att   riksdagen   för\r\nbudgetåret 2003 anvisar följande belopp under\r\nanslagen (ramanslag):\r\n26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsk-\r\nningsinformation  2 433 822 000 kr\r\n26:2       Vetenskapsrådet:       Förvaltning\r\n95 546 000 kr\r\n26:3 Rymdforskning     152 335 000 kr\r\n26:4      Institutet       för      rymdfysik\r\n41 959 000 kr\r\n26:5 Kungl. biblioteket     227 871 000 kr\r\n26:6             Polarforskningssekretariatet\r\n24 169 000 kr\r\n26:7 Rådet för forsknings- och utvecklings-\r\nsamarbete inom EU       13 738 000 kr\r\n26:8 Sunet       38 647 000 kr\r\n26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål\r\n113 085 000 kr\r\nMotionsyrkanden   med    förslag   om   andra\r\nanslagsbelopp och anslagsvillkor  bör  därmed\r\navslås.\r\nJämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).\r\nRiksdagen  bör bemyndiga regeringen att under\r\n2003,\r\ni fråga om ramanslaget  26:1 Vetenskapsrådet:\r\nForskning och forskningsinformation,  besluta\r\nom   bidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden  innebär  utgifter  på  högst 2 305\r\nmiljoner kronor under år 2004 och högst 2 345\r\nmiljoner kronor under åren 2005-2008 samt,\r\ni  fråga  om  ramanslaget 26:3 Rymdforskning,\r\nbesluta  om  bidrag  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden  innebär  utgifter  på högst\r\n500 miljoner kronor under åren 2004-2008.\r\nUtskottet   föreslår   vidare  att  riksdagen\r\navslår motionsyrkanden som  rör  utredning om\r\nkonsekvenserna       av      obalansen      i\r\nmedelstilldelning        mellan         olika\r\nvetenskapsområden  m.m.  samt  lättillgänglig\r\ninformation om forskningsresultat.\r\nJämför reservationerna 26 (kd) och 27 (kd).\r\n\r\n26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och\r\nforskningsinformation\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nVetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att\r\nstödja    grundläggande    forskning    av    högsta\r\nvetenskapliga       kvalitet      inom      samtliga\r\nvetenskapsområden.\r\n\r\nAnslaget avser stöd  till  forskning,  bidrag till\r\nvetenskaplig   utrustning,  kostnader  för  Sveriges\r\ndeltagande       i       visst       internationellt\r\nforskningssamarbete      samt     kostnader      för\r\nforskningsinformation.  Från   anslaget  finansieras\r\näven verksamheten vid Forskningsforum.\r\nRegeringen    föreslår    att    riksdagen    till\r\nVetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation\r\nför budgetåret 2003 anvisar 2 433 822 000 kr.\r\nI    enlighet    med    den    forskningspolitiska\r\npropositionen  hösten  2000  (prop. 2000/01:3,  bet.\r\nUbU6, rskr. 98) har anslaget tillförts  252 miljoner\r\nkronor för 2003. Därmed är de satsningar  som angavs\r\ni denna proposition fullt genomförda.\r\nAnslaget har också tillförts 50,5 miljoner kronor som\r\nkompensation för löne- och prisökningar samt 51,5 miljoner\r\nkronor i ersättning för premier för statliga\r\navtalsförsäkringar avseende av rådet finansierade forskare\r\nsom är anställda vid universitet och högskolor.\r\nAnslagets fördelning på anslagsposter (tkr)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig              254 954\r\nforskning\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2. Medicinvetenskaplig forskning                     392 297\r\n-------------------------------------------------------------\r\n3. Natur- och teknikvetenskaplig                   1 113 493\r\nforskning\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4. Utbildningsvetenskaplig forskning                 124 528\r\n-------------------------------------------------------------\r\n5. Dyrbar vetenskaplig utrustning                    131 518\r\n-------------------------------------------------------------\r\n6. Övrig forskningsfinansiering m.m.                 417 032\r\n-------------------------------------------------------------\r\nSumma                                              2 433 822\r\n-------------------------------------------------------------\r\nFördelningen mellan anslagsposterna av de  nya resurserna för\r\nforskning  om  252  miljoner  kronor  har  beräknats   enligt\r\nföljande.\r\n\r\nAnslagspost 1 tillförs 15 miljoner kronor för s.k. småämnen\r\noch konstnärligt utvecklingsarbete.\r\nAnslagspost    2    tillförs   10   miljoner   kronor   för\r\nvårdvetenskaplig forskning.\r\nAnslagspost 4 tillförs  40 miljoner kronor för utbyggnad av\r\nden utbildningsvetenskapliga forskningen.\r\nAnslagspost  5  tillförs  7   miljoner  kronor  för  dyrbar\r\nvetenskaplig utrustning.\r\nAnslagspost   6   tillförs   180   miljoner    kronor   för\r\nforskarrekrytering,    de    strategiska   forskningsområdena\r\nbiovetenskap, IT och materialvetenskap samt fria resurser.\r\n\r\nEnligt   regeringen  bedrivs  grundläggande   forskning   som\r\nfinansieras  av  Vetenskapsrådet vanligen i form av fleråriga\r\nprojekt  och  långsiktiga   åtaganden.  Rådet  bör  även  för\r\nbudgetåret 2003 ges möjlighet  att  fatta beslut om stöd till\r\nforskning och vetenskaplig utrustning  som  innebär åtaganden\r\nför kommande budgetår.\r\n\r\nRegeringen   föreslår   därför   att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2003,  i  fråga om  ramanslaget  26:1\r\nVetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta\r\nom  bidrag  som inklusive tidigare gjorda  åtaganden  innebär\r\nutgifter på högst  2 305 miljoner kronor under år 2004, högst\r\n1 365 miljoner kronor  under  år  2005,  högst  755  miljoner\r\nkronor under år 2006, högst 170 miljoner kronor under år 2007\r\noch högst 55 miljoner kronor under år 2008.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   föreslår   i   sin  budgetmotion\r\n2002/03:Ub558  yrkande  24  att  riksdagen - utöver  det  här\r\nbehandlade anslaget till Vetenskapsrådet  -  under  ett  nytt\r\nanslag   26:10   Ökade   satsningar  på  Vetenskapsrådet  och\r\nNationellt institut för hälsa och medicin anvisar 155 389 000\r\nkr.  Denna  åtgärd  skall  enligt   motionen   ses   som   en\r\nförstärkning   av   den  fria  forskningen  och  grunden  för\r\ninrättandet av ett institut för hälsa och medicin.\r\n\r\nModeraternas förslag i denna del motiveras närmare i motion\r\n2002/03:\r\nUb298, där behovet av en successiv förstärkning av resurserna\r\nför den grundläggande  forskningen  lyfts fram, bl.a. till de\r\ntre ämnesråden under Vetenskapsrådet  (yrkande  9 delvis). En\r\növersyn  bör samtidigt göras av alla de politiskt  motiverade\r\nöronmärkningar  som  finns  i  dag i syfte att reducera dessa\r\ntill  förmån  för  forskningens egna  prioriteringar.  Enligt\r\nModeraterna   bör   den   medicinska   och   biovetenskapliga\r\nforskningen samlas i  en  svensk  motsvarighet  till National\r\nInstitutes of Health i USA (yrkande 8).\r\nDessa   synpunkter  framförs  även  i  Moderaternas  motion\r\n2002/03:Ub486.   I  motionen  hävdas  att  detaljstyrning  av\r\nforskningsanslag begränsar  den  akademiska friheten (yrkande\r\n14).   Bedömningen   av   forskningsinriktningar   får   inte\r\ncentraliseras vare sig till  politiker  eller  till  några få\r\nforskare   i   några   få  forskningsorgan.  Vetenskapsrådets\r\növerbyggnad    har    enligt   Moderaterna    inneburit    en\r\ncentralisering   av   forskningsanslagen   på   de   enskilda\r\nämnesrådens bekostnad.  Anslagen  till ämnesråden bör således\r\nöka,  och  ämnesrådet  för  medicin bör  utvecklas  till  ett\r\nnationellt institut för hälsa och medicin (yrkande 16).\r\nEn   kraftig  ökning  av  anslaget   till   Vetenskapsrådet\r\nförespråkas likaså i motion 2002/03:Ub367 (m) yrkande 1.\r\nFolkpartiet  föreslår  - i motionerna 2002/03:Ub323 yrkande\r\n27 och 2002/03:Fi232 yrkande  17,  båda  i  denna  del  - att\r\nanslaget  till Vetenskapsrådet skall minskas med 300 miljoner\r\nkronor. De  medel  som frigörs skall i stället anvisas direkt\r\ntill   universitet   och    högskolor   för   forskning   och\r\nforskarutbildning.\r\nFolkpartiet  vill  dessutom  enligt   motion  2002/03:Ub323\r\nyrkandena  19 och 29 göra besparingar på anslagsposterna  4-6\r\ninom anslaget  till Vetenskapsrådet och genom omfördelning av\r\ndessa medel till ämnesråden (anslagsposterna 1-3) skapa ökade\r\nfria forskningsresurser  på  sammanlagt  540 miljoner kronor.\r\nMotionärerna  påpekar  i sammanhanget att riksdagens  uppgift\r\nskall  vara att fördela medel  till  ämnesråden  genom  breda\r\nanslag  för   ämnesområden   och   inte  att  ge  detaljerade\r\nanvisningar  om  hur  medlen skall användas  eller  öronmärka\r\nresurser till specifika forskningsinriktningar.\r\n\r\nKristdemokraterna anser  i motion 2002/03:Ub449 yrkande 3 att\r\nden humanistiska och medicinska  forskningen bör uppvärderas.\r\nDe  begär  en  utredning  om konsekvenserna  av  obalansen  i\r\nmedelstilldelning mellan olika vetenskapsområden (yrkande 4).\r\nKristdemokraterna har svårt att acceptera en resursfördelning\r\nsom  så  ensidigt  premierar  forskning   inom   teknik   och\r\nnaturvetenskap.  Ett  exempel  på  detta  är  fördelningen av\r\nforskningsresurserna  inom  Vetenskapsrådet.  Forskning  inom\r\nhumaniora,  kring  människan,  är  enligt  deras  mening   av\r\navgörande  betydelse för samhällsutvecklingen, även om värdet\r\nav  forskningen  är  svårt  att  mäta  i  ekonomiska  termer.\r\nKristdemokraterna   anser   också   att  den  medicinska  mer\r\npatientnära  forskningen  är satt på undantag.  På  sikt  bör\r\nförhållandevis  större resurser  fördelas  till  medicin  och\r\nhumaniora.\r\n\r\nI samma motion från  Kristdemokraterna, 2002/03:Ub449 yrkande\r\n10, erinrar de om att  Vetenskapsrådet  har  till uppgift att\r\ninformera  om svensk forskning. Informationen har  dock  inte\r\nnått  ut  i önskvärd  grad.  Kristdemokraterna  ser  det  som\r\nangeläget     att      lättillgänglig      information     om\r\nforskningsresultat  presenteras.  Denna  bör  relateras  till\r\nolika målgrupper beroende på innehåll.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen  godkände  hösten  2000 regeringens förslag  i  den\r\nforskningspolitiska   propositionen   till   riktlinjer   för\r\nverksamheten inom bl.a.  Vetenskapsrådet under åren 2001-2003\r\n(prop. 2000/01:3, bet. UbU6,  rskr.  98).  Samtidigt  med den\r\nforskningspolitiska propositionen redovisade regeringen  i en\r\nsärskild  skrivelse (skr. 2000/01:28) resursfördelningen inom\r\nVetenskapsrådet   för   år  2001  samt  utgångspunkterna  för\r\nresursfördelningen därpå  följande  år.  Utskottet hade inget\r\natt invända mot vad regeringen anfört (bet.  2000/01:UbU6  s.\r\n27).\r\n\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i fråga\r\nom  medelsberäkningen  till  Vetenskapsrådet:  Forskning  och\r\nforskningsinformation för budgetåret 2003. Utskottet föreslår\r\ndärför  att riksdagen under anslaget anvisar 2 433 822 000 kr\r\ni enlighet  med  regeringens  förslag.  Riksdagen bör även ge\r\nregeringen  begärt  bemyndigande att besluta  om  bidrag  som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst\r\n2 305 miljoner kronor  under år 2004 och högst 2 345 miljoner\r\nkronor  under  åren 2005-2008.  Därmed  bör  riksdagen  avslå\r\nmotionsyrkandena  från  Moderata  samlingspartiet  respektive\r\nFolkpartiet   med   förslag   om   andra   anslagsbelopp  och\r\nanslagsvillkor.\r\n\r\nUtskottet    ställer    sig   inte   bakom   förslaget   från\r\nKristdemokraterna   att   konsekvenserna   av   obalansen   i\r\nmedelstilldelning   mellan  olika   vetenskapsområden   skall\r\nutredas.  Enligt  utskottets   mening   bör   frågor  rörande\r\nfördelning av forskningsresurser och insatser inom  särskilda\r\nforskningsområden  beredas i vederbörlig ordning inför  nästa\r\nforskningspolitiska  proposition. Riksdagen bör således avslå\r\nmotion 2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.\r\n\r\nNär  det särskilt gäller  information  om  forskningsresultat\r\nvill  utskottet   hänvisa   till   följande.  I  samband  med\r\ninförandet     av     den     nya     organisationen      för\r\nforskningsfinansiering  år 2001 bildades Forskningsforum inom\r\nVetenskapsrådet som en plattform  för  att  främja dialog och\r\nkontakter mellan forskningsfinansierande organ,  forskare och\r\nallmänhet.   Under   år   2002   har   Forskningsforum  varit\r\nsamordnande  i  bildandet  av  en  svensk Internetportal  för\r\nforskning. Webbplatsen forskning.se  som  öppnades i maj 2002\r\nskall öka tillgängligheten till information  om forskning och\r\ntill debatter om forskningens viktiga frågor.\r\n\r\nI  sammanhanget  bör  också  nämnas  den nybildade  ideella\r\nföreningen Vetenskap och Allmänhet, vars  syfte är att främja\r\ndialog,   öppenhet   och  förtroende  mellan  allmänhet   och\r\nforskare.    Föreningen    har     bildats    av    en    rad\r\nfolkrörelseorganisationer,             forskningsfinansiärer,\r\narbetsmarknadens parter samt akademier.\r\nMed  det  anförda avstyrker utskottet motion  2002/03:Ub449\r\nyrkande 10.\r\n\r\n26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning\r\n\r\nAnslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att  95 546 000  kr  anvisas  under\r\nanslaget för budgetåret 2003.\r\nNär Vetenskapsrådet bildades  i  januari  2001  fick  rådet\r\nutökade  uppgifter  i  förhållande  till  vad  som  låg på de\r\ntidigare   forskningsråden,   bl.a.   ett   ökat  ansvar  för\r\nforskningspolitiska   analyser   och  utvärderingar.   Enligt\r\nregeringen  är  det  nu  tydligt  att  de   nya   uppgifterna\r\nförutsätter  en förstärkning av kansliet. Härtill kommer  att\r\nrådet under ytterligare  ett  par  år  kommer  att  ha  extra\r\nkostnader  till  följd  av  omställningen  från  den tidigare\r\norganisationen   för  forskningsfinansiering.  Anslaget   har\r\ndärför förstärkts  med  5  miljoner kronor som överförts från\r\nanslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  anvisar  det\r\nbegärda anslagsbeloppet.\r\n\r\n26:3 Rymdforskning\r\n\r\nAnslaget  utnyttjas  för  internationellt forskningssamarbete\r\ninom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA) och för stöd till\r\nnationell   grundforskning   inom    rymdområdet.    Anslaget\r\ndisponeras av Rymdstyrelsen.\r\n\r\nRegeringen föreslår för budgetåret 2003 att 152 335 000  kr\r\nanvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår\r\nvidare  att  riksdagen skall bemyndiga regeringen att besluta\r\nom bidrag som  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden innebär\r\nutgifter på högst 500 miljoner kronor under åren 2004-2008.\r\nU  t  s k o t t e t  har inget att invända mot  regeringens\r\nmedelsberäkning och tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n26:4 Institutet för rymdfysik\r\n\r\nInstitutet  för  rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva\r\nforskning,  utbildning,   utvecklingsarbete   samt  mät-  och\r\nregistreringsverksamhet   inom   främst  områdena  rymdfysik,\r\natmosfärfysik och rymdteknik.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen till institutet för nästa\r\nbudgetår anvisar 41 959 000 kr. IRF  har under år 2002 som en\r\ntillfällig åtgärd disponerat extra medel  för  att klara både\r\nsitt ansvar för miljö- och atmosfärforskningen och sina ökade\r\nkostnader  i  övrigt.  Regeringen  gör  bedömningen  att  IRF\r\nbehöver  tillföras  extra  medel  även under budgetåret 2003.\r\nRegeringen avser därför att låta IRF  disponera  6,5 miljoner\r\nkronor    från   anslaget   26:9   Särskilda   utgifter   för\r\nforskningsändamål.\r\nU t s k o  t  t  e t  anser att riksdagen bör anvisa begärt\r\nanslagsbelopp om 41 959 000 kr till Institutet för rymdfysik.\r\n\r\n26:5 Kungl. biblioteket\r\n\r\nKungl. biblioteket (KB)  är  Sveriges  nationalbibliotek.  KB\r\nsamlar  in,  bevarar  och tillhandahåller det svenska trycket\r\noch förvärvar även viss  utländsk  litteratur  om Sverige. KB\r\nfrämjar informationsförsörjningen till svensk forskning genom\r\nbl.a.   det  nationella  databassystemet  Libris  och   genom\r\ninsatser  för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom\r\nolika ämnesområden.\r\n\r\nRegeringen föreslår att till KB för budgetåret 2003 anvisas\r\n227 871 000 kr.\r\nInom ramen  för  KB:s  anslag  har  hittills  fördelats det\r\nstatliga  bidraget till Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet\r\n(SBI).  SBI   fungerar  bl.a.  som  forskningsbibliotek  inom\r\nbarnboksområdet.   Regeringens   budgetförslag   innebär  att\r\nbidraget  till  SBI  fr.o.m.  år 2003 i stället fördelas  via\r\nanslaget  26:9  Särskilda  utgifter   för  forskningsändamål.\r\nDärför skall enligt förslaget 5,2 miljoner  kronor  överföras\r\nfrån  KB:s anslag till detta anslag. Regeringen anmärker  att\r\növerföringen inte påverkar storleken på bidraget till SBI och\r\ninte  heller   KB:s   ekonomiska   utrymme   för   den   egna\r\nverksamheten.   Barnboksinstitutet   står  fortfarande  under\r\ntillsyn av KB.\r\nU  t  s  k  o  t  t  e t  tillstyrker regeringens  förslag.\r\nRiksdagen bör till Kungl.  biblioteket  anvisa 227 871 000 kr\r\nför nästa budgetår.\r\n\r\n26:6 Polarforskningssekretariatet\r\n\r\nPolarforskningssekretariatet  främjar  svensk  polarforskning\r\ngenom  att delta i planeringen av vetenskapliga  expeditioner\r\ntill Arktis  och  Antarktis  samt  svara för den logistik och\r\nutrustning  som krävs för expeditioner  till  polartrakterna.\r\nSekretariatet  är  också  ansvarig  myndighet för prövning av\r\ntillstånd för vistelse i Antarktis och  utövar  tillsyn  över\r\nsvensk verksamhet i Antarktis.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  för  budgetåret  2003\r\nanvisar 24 169 000 kr till Polarforskningssekretariatet.\r\nU  t  s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen anvisar medel\r\nunder anslaget i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\n26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete\r\ninom EU\r\n\r\nRådet  för  forsknings-   och  utvecklingssamarbete  inom  EU\r\n(EU/FoU-rådet) främjar svenskt  deltagande  i EU:s ramprogram\r\nför  forskning  och  utveckling  genom att erbjuda  forskare,\r\nlärosäten, företag m.fl. i Sverige information och rådgivning\r\ni  frågor  som rör medverkan i dessa  program.  Rådet  svarar\r\nockså för statistik  och  utvärdering  som  rör  det  svenska\r\ndeltagandet   i   programmen.   EU/FoU-rådet   är  nationellt\r\nkontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för  frågor som\r\nrör samarbetet inom EU:s forskningsprogram.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  till EU/FoU-rådet för budgetåret\r\n2003 anvisas 13 738 000 kr.\r\nU t s k o t t e t  anser att  riksdagen  bör  anvisa begärt\r\nanslagsbelopp.\r\n\r\n26:8 Sunet\r\n\r\nSunet (Swedish University Computer Network) binder  samman  i\r\nförsta    hand   universitet   och   högskolor,   men   också\r\nfolkbibliotek  och länsmuseer i ett gemensamt datanätverk för\r\növerföring  av  elektronisk  information.  Sunet  finansieras\r\ngenom detta anslag  samt  genom avgifter från universitet och\r\nhögskolor. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  38 647 000   kr   anvisas  under\r\nanslaget    för   nästa   budgetår.   Intäkterna   från   den\r\navgiftsbelagda  verksamheten  beräknas  till  124,5  miljoner\r\nkronor för år 2003.\r\nU  t  s  k  o t t e t  har inget att erinra mot regeringens\r\nmedelsberäkning. Det begärda anslagsbeloppet på 38 647 000 kr\r\ntill Sunet för budgetåret 2003 bör anvisas av riksdagen.\r\n\r\n26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål\r\n\r\nFör budgetåret  2003  föreslår  regeringen att till Särskilda\r\nutgifter för forskningsändamål anvisas 113 085 000 kr.\r\n\r\nVid beräkningen av anslaget har,  som  tidigare  nämnts,  5\r\nmiljoner kronor överförts till anslaget 26:2 Vetenskapsrådet:\r\nFörvaltning.  Som också nämnts tillförs anslaget 5,2 miljoner\r\nkronor från anslaget  26:5 Kungl. biblioteket för bidrag till\r\nSvenska Barnboksinstitutet.\r\n\r\nRegeringen avser att utnyttja  anslaget  för följande ändamål\r\nmed fördelning på anslagsposter:\r\n\r\n-          Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien\r\n-\r\n-          Bidrag till Svenska institutet i Rom\r\n-\r\n-          Bidrag till Svenska institutet i Athen\r\n-\r\n-          Bidrag   till   Svenska   forskningsinstitutet   i\r\nIstanbul\r\n-\r\n-          Svenska Barnboksinstitutet\r\n-\r\n-          Bidrag till Fulbrightkommissionen\r\n-\r\n-          Bidrag till Institutet för Framtidsstudier\r\n-\r\n-          Bidrag till IMEGO AB (tekniskt  forskningsinstitut\r\ni Göteborg)\r\n-\r\n-          Bidrag  till  EISCAT (European Incoherent  Scatter\r\nFacility)\r\n-\r\n-          Medel till Institutet för rymdfysik\r\n-\r\n-          Nobelmuseum samt\r\n-\r\n-          Till regeringens förfogande.\r\n-\r\nU  t  s k o t t e t,  som inte  har  något  att  invända  mot\r\nmedelsberäkningen  under  anslaget,  föreslår  att  riksdagen\r\nanvisar det begärda beloppet.\r\n\r\n\r\nVissa forskningsområden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden   som   rör\r\nprioritering   av   viss   forskning,   nämligen   om\r\nelöverkänslighet,   behandling   av   whiplashskador,\r\nöstrogenbehandlingens  effekter  på  kvinnors  hälsa,\r\nfibromyalgi  och sklerodermi, ävensom forskning  inom\r\ndesignområdet,  om  konsumentekonomi samt om kvinnors\r\nföretagande. Utskottet  hänvisar  bl.a.  till att den\r\nnärmare      fördelningen      av     de     statliga\r\nforskningsresurserna            ankommer           på\r\nforskningsfinansierande    myndigheter     och     på\r\nuniversitet och högskolor.\r\nJämför reservation 28 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI flera motioner läggs fram förslag om prioritering  av vissa\r\nforskningsområden.\r\n\r\nVänsterpartiet  framhåller  i motion 2002/03:MJ419 yrkande  7\r\nbetydelsen  av  fortsatt  forskning   för  att  vetenskapligt\r\nfastställa elöverkänslighet. Motionärerna menar att det krävs\r\nen allsidig forskning, där tekniker, medicinsk  kompetens  av\r\nalla   slag   och   människor   som  upplever  dessa  problem\r\nsamarbetar.   Forskningen   bör  också   inriktas   mot   att\r\ndokumentera  och utvärdera åtgärder  för  rehabilitering  och\r\nsymtomlindring.\r\n\r\nEnligt motion 2002/03:Bo268 (s) yrkande 5 bör det skyndsamt\r\növervägas  att  inrätta  ett  särskilt  forskningsanslag  för\r\nutveckling av  en  fri  och  oberoende medicinsk forskning om\r\neffekterna på hälsan av elektromagnetiska fält.\r\nÄven  i  motion 2002/03:Ub390  (mp)  yrkande  1  begärs  en\r\nutredning om inrättande av ett nationellt forskningsprogram i\r\nvad  avser biologiska  effekter  av  elektromagnetiska  fält.\r\nProgrammet kan enligt motionären lämpligen inordnas i den nya\r\nforskningsfinansieringen,  men  bör  öronmärkas  då det är av\r\nstarkt tvärvetenskaplig karaktär.\r\n\r\nForskning  kring whiplash-skador efterfrågas i två  motioner.\r\nEnligt  motion   2002/03:L278   (c)  yrkande  1  har  antalet\r\npisksnärtskador i trafiken mer än  fördubblats  bara under de\r\nsenaste  två  decennierna.  Ökad  forskning  behövs  om   hur\r\nskadorna    uppkommer    och    kan    förebyggas   samt   om\r\nbehandlingsmetoder.  I  motion 2002/03:T233  (mp)  yrkande  1\r\nframhåller motionären att forskning om metoder för behandling\r\nav pisksnärtskada måste påskyndas.\r\n\r\nVikten  av  ytterligare  forskning  om  östrogenbehandlingens\r\neffekter på kvinnors hälsa  betonas  i  motion  2002/03:Ub458\r\n(s).  Motionärerna menar att summan av risker och  nytta  hos\r\nden enskilda kvinnan är okänd. De hänvisar till ett uttalande\r\nav Statens  beredning  för  utvärdering  av medicinsk metodik\r\n(SBU),  att  den  kritiska granskningen av det  vetenskapliga\r\nfaktaunderlaget  visat   på   många   kunskapsluckor.   Denna\r\nforskning som berör många kvinnor bör därför prioriteras.\r\n\r\nBehovet  av  ökad  medelstilldelning  till  grundforskning om\r\nfibromyalgi understryks i motion 2002/03:Ub294  (m).  Också i\r\nmotion  2002/03:Ub249 (c) yrkande 2 påtalas att mer forskning\r\nbehövs för  att  bl.a.  klarlägga  hur fibromyalgi uppkommer,\r\nvilka förebyggande åtgärder som är möjliga  och  hur  man kan\r\nsäkerställa en bra rehabilitering.\r\n\r\nEnligt  motion  2002/03:Ub232 (mp) yrkande 1 finns det i  dag\r\ningen  behandling  som  botar  den  reumatologiska  sjukdomen\r\nsklerodermi. En ökad forskning kring sjukdomen behövs.\r\n\r\nForskning    inom   designområdet   lyfts   fram   i   motion\r\n2002/03:Ub335   (m)   yrkande   1.   Motionärerna  anser  att\r\nkonsthantverkets,    formgivningens   och   industridesignens\r\nhistoria,   liksom  den  samtida   designen,   behöver   både\r\ndokumenteras och analyseras.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Ub419   (s)   pläderas  för  forskning  om\r\nkonsumentekonomi som en ny inriktning  inom samhällsekonomisk\r\nforskning.\r\n\r\nCenterpartiet framhåller i motion 2002/03:N306 yrkande 18 att\r\nforskningen om kvinnors företagande måste  öka.  De kvinnliga\r\nföretagarnas  historia  är  till stor del okänd. Motionärerna\r\nanför att det är viktigt från tillväxtsynpunkt att underlätta\r\nför  kvinnors  företagande. Ett  synliggörande  av  kvinnliga\r\nföretagare kan komma  att innebära att synen förändras på vem\r\nsom kan vara företagare och vad en företagare är.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att riksdagen  bör avslå motionsyrkandena med\r\nhänvisning till följande.\r\n\r\nUtskottet   erinrar   om  att  statsmakterna   vad   gäller\r\nresurserna  till grundforskning  endast  fattar  övergripande\r\nbeslut om fördelningen  av  de statliga forskningsmedlen. Den\r\nnärmare  fördelningen  av  de  statliga  forskningsresurserna\r\nankommer på forskningsfinansierande  myndigheter,  som  bl.a.\r\nVetenskapsrådet, och på universitet och högskolor, vilka  har\r\natt  fatta beslut utifrån vetenskapliga kvalitetsbedömningar.\r\nGenom bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap\r\n(FAS)  och  Forskningsrådet  för  miljö, areella näringar och\r\nsamhällsliv (Formas) ges stöd till behovsstyrd forskning inom\r\nrespektive myndighets område. Också  här  är  det myndigheten\r\nsom svarar för den närmare fördelningen av forskningsmedlen.\r\nSom exempel på forskning som uppfyller såväl  krav  på  hög\r\nvetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans vill utskottet\r\npeka på de insatser som redan gjorts och görs inom ett område\r\nsom    aktualiseras   i   flera   av   motionerna,   nämligen\r\nelektromagnetisk strålning och ohälsa. I regleringsbrevet för\r\nbudgetåret   2001  fick  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap  (FAS)  regeringens uppdrag att bevaka frågor\r\nsom  rör  forskning om elöverkänslighet.  Genom  bl.a.  detta\r\nforskningsråd   finansieras   nu   ett   flertal  projekt  om\r\nelöverkänslighet     och     hithörande     frågor.    Enligt\r\nregeringsbeslut  i  juni  2002  skall FAS vartannat  år,  med\r\nbörjan år 2003, dokumentera och informera om kunskapsläget.\r\n\r\n6 Anslagen inom utgiftsområde 16\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  för budgetåret 2003\r\nanvisar   anslagen  inom  utgiftsområde   16   enligt\r\nregeringens förslag.\r\nJämför särskilda  yttranden 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och\r\n4 (c).\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag\r\n\r\nEn sammanställning  av  regeringens och oppositionspartiernas\r\nbudgetförslag   för   utgiftsområde    16    Utbildning   och\r\nuniversitetsforskning finns i bilaga 2 till detta betänkande.\r\n\r\nUtskottet  har  i  avsnitten  2  Barnomsorg  och  skola,  3\r\nHögskoleverksamhet,  4  Vissa  centrala  myndigheter  och   5\r\nNationella   och   internationella   forskningsresurser  m.m.\r\nredogjort för innehållet i förslagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  de  föregående  avsnitten  har  utskottet   redovisat  sin\r\nbedömning  av  regeringens och oppositionspartiernas  förslag\r\ninom olika delar  av  utgiftsområdet  och där tagit ställning\r\ntill  samtliga  berörda  yrkanden. Utskottet  har  tillstyrkt\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen   för  budgetåret  2003\r\nanvisar  anslagen  inom  utgiftsområde 16 enligt  regeringens\r\nförslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 2).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservationer.  I  rubriken anges inom\r\nparentes    vilken   punkt   i   utskottets   förslag    till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Införande av nationell skolpeng (punkt 1) - m\r\n\r\nav Gunilla  Carlsson  i  Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  1  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:Ub298 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub558 yrkande 19 och\r\n2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del\r\noch bifaller delvis\r\n2002/03:Ub212 yrkande 3.\r\nRiksdagen avslår därmed motionerna\r\n2002/03:Ub229 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub244 yrkande 28,\r\n2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och\r\n2002/03:N397 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna  förordar  att   staten   övertar   ansvaret  för\r\ngrundskolans finansiering från kommunerna fr.o.m. 2004. Under\r\nett  nytt anslag anslås 70 miljarder kronor. Kostnadsansvaret\r\növertas  inom  ramen  för  ett  system i vilket staten liksom\r\ntidigare  fastställer  mål,  men nu  också  skall  fastställa\r\nersättningsnivåer  inom ett system  som  vi  valt  att  kalla\r\nnationell  skolpeng.  Införandet  av  en  nationell  skolpeng\r\nsäkrar resurser  till  grundskolan och utgör en viktig faktor\r\nför  god  undervisningskvalitet.  Den  nationella  skolpengen\r\nbetalas ut  till  den  skola  som  eleven  valt för att täcka\r\nkostnaderna  för  elevens skolgång. Resurser för  elever  med\r\nbehov av särskilt stöd  anvisas  särskilt  utöver den vanliga\r\nskolpengen.  Det är respektive skolledning som  ska  göra  de\r\nekonomiska och pedagogiska prioriteringarna i stället för den\r\nstyrning genom  statliga  projektpengar  som  sker i dag (jfr\r\nsärskilt  yttrande 8). Moderaterna menar att konsekvensen  av\r\nförslaget med nationell skolpeng är att ett system skapas som\r\nskiljer på finansiering, drift och utvärdering. Staten svarar\r\nför finansieringen  av  skolpengen.  Skolverket  beviljar och\r\ndrar  in  tillstånd för skolhuvudmän och fördelar skolpengen.\r\nDriften av  respektive  skola  sköts  av skolhuvudmannen. Att\r\nskolpengen  tilldelas  skolorna  direkt  innebär  en  radikal\r\nminskning av risken för politisk styrning och en lika radikal\r\nförstärkning av de professionella lärarnas  och  skolledarnas\r\nansvar och inflytande. Skolpengen undanröjer de hinder som de\r\nkommunala  skolorna  i  dag har när det gäller att tillgodose\r\nsina elevers intressen.\r\n\r\n\r\n2. Införande av nationell skolpeng (punkt 1) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  1  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:Ub229 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub244 yrkande 28,\r\n2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och\r\n2002/03:N397 yrkande 15\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub212 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub298 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub558 yrkande 19 och\r\n2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet   anser  att  ett   av   den   socialdemokratiska\r\nskolpolitikens   största  misstag  var  kommunaliseringen  av\r\nskolan. I dag råder  så olika ekonomiska villkor för skolor i\r\nolika kommuner att utbildningens kvalitet inte blir likvärdig\r\növer  landet.  Den  pedagogiska  professionens  inflytande  i\r\nskolan har minskat till  förmån  för  kommunalpolitikers  och\r\nkommunaltjänstemäns.  Vi menar att införandet av en nationell\r\nskolpeng som staten ansvarar  för  innebär  att  utbildningen\r\nblir  likvärdig. Skolpengen betalas ut till den skola  eleven\r\nväljer  att  gå  i, oavsett om det är en skola i elevens egen\r\nkommun, en annan kommun  eller  i  en  fristående  skola.  En\r\nfjärdedel  av  resurserna,  17 miljarder kronor beräknat från\r\ndagens kostnader, skall öronmärkas  till  elever  i  behov av\r\nsärskilt  stöd  och  till  skolor i utsatta områden, t.ex.  i\r\ninvandrartäta eller starkt segregerade områden. Föräldrar med\r\nlåg utbildning och dåliga svenskkunskaper  skall  inte behöva\r\nse  utanförskapet  föras  vidare  till  nästa generation.  En\r\nnationell skolpeng innebär en decentralisering av makten till\r\nden enskilda skolan genom att kommunernas inflytande minskar.\r\n\r\n\r\n3. Införande av skolpeng för funktionshindrade (punkt\r\n2) - m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per  Bill  (m)  och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:Ub558 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  säkerställa  funktionshindrade elevers valmöjlighet\r\noch jämlikhet med andra elever har vi skapat ett nytt anslag,\r\nSkolpeng för funktionshindrade.  År  2004  bör  300  miljoner\r\nkronor tillföras detta anslag.\r\n\r\n\r\n4. Publicering av kvalitetsgranskningar (punkt 3) - m\r\n\r\nav  Gunilla  Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och  Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  3  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:Ub212 yrkandena 2 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna  anser  att kvalitetsgranskningen av skolan är så\r\nviktig att den måste  ökas  både  i  omfattning och kvalitet.\r\nResultaten av kvalitetsgranskningen bör  publiceras  löpande,\r\nså att lärare, föräldrar och elever kan ta del av resultaten.\r\nFör att elever och föräldrar skall kunna göra rationella  val\r\nmåste  transparensen  i  skolan öka. Kvalitetsgranskningen av\r\nbåde de skolor som har goda  resultat  och de skolor som inte\r\nfullgör  sin uppgift på ett fullgott sätt  måste  tydliggöras\r\noch publiceras.  Detta  bör  Skolverket  få  i uppgift att se\r\ntill.  Då  det  nationella  kvalitetsgranskningsinstitut  som\r\nModeraterna  föreslagit  inrättas   skall  institutet  ges  i\r\nuppgift att publicera vilka skolor som  lyckas  väl  med  att\r\nuppfylla de nationella kvalitetsmålen.\r\n\r\n\r\n5. Nationellt kvalitetsinstitut m.m. (punkt 5) - m, fp,\r\nkd, c\r\n\r\nav  Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger\r\nDavidson  (kd),  Per  Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna\r\nIbrisagic (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  5  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:Ub229 yrkandena 16 och 17,\r\n2002/03:Ub239 yrkande 4\r\n2002/03:Ub244 yrkande 32,\r\n2002/03:Ub336 yrkande 9,\r\n2002/03:Ub412 och\r\n2002/03:Ub417 yrkande 20\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Ub212 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  utvärderingen  av  skolornas  resultat  måste\r\nförbättras.  Ett  nytt   självständigt   organ   behövs,  som\r\nuteslutande  har  uppföljning  och  kvalitetsgranskning   som\r\nuppgift.  Denna  inspektionsmyndighet  skall inte ägna sig åt\r\nutvecklingsarbete. Det nya organet skall  delvis självt kunna\r\nformulera  sitt program för kvalitetsutvärdering  av  skolan.\r\nRegeringen skall  inte  få  ge  uppdrag  till  organet  i den\r\nomfattningen  att  organets egna granskningar åsidosätts. Den\r\nfasta organisationen  skall  vara  liten,  men till den skall\r\nkopplas  erfarna  lärare,  skolforskare  och företrädare  för\r\nkvalitetsmätare.\r\n\r\n\r\n6. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter (punkt 7) -\r\nm, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i  Tyresö (m), Inger\r\nDavidson  (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti  (fp),  Anna\r\nIbrisagic (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  7  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:Ub336 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns i dag stora brister i elevernas kunskaper i svenska\r\noch  matematik.   Vi   vill   satsa  speciellt  på  läs-  och\r\nskrivutveckling samt matematik.  Dyslexi   och  dyskalkyli är\r\ninte  oöverstigliga  problem om eleven får det stöd  och  den\r\nhjälp som behövs för att lyckas i skolan. Oavsett anledningen\r\ntill  elevens  svårigheter   behövs   insatser   såsom  extra\r\nundervisning, särskilda hjälpmedel eller specialundervisning.\r\nAvgörande  för  många  elever  är  om  de kan få undervisning\r\nenskilt eller i mindre grupp under vissa  perioder.  Vi menar\r\natt Skolverket bör få i uppdrag att sammanställa en nationell\r\nerfarenhetsbas  med  exempel på hur man arbetar med läs-  och\r\nskrivproblem i olika skolor.  De  erfarenheter  som  gjorts i\r\nskolor   som   kommit  långt  när  det  gäller  att  utveckla\r\npedagogiken för  elever  med  svårigheter  i  basämnena skall\r\nkomma  alla  skolor till del. Vi anser också att  varje  elev\r\nskall ha tillgång  till  läromedel som är aktuella och av god\r\nkvalitet. Det utvecklar såväl  kreativiteten  som  lusten att\r\nlära.  Det  behövs också en satsning på läsning och böcker  i\r\nskolorna. Satsningar  på  läsning  av skönlitteratur i skolan\r\nhar visat sig vara en framgångsrik metod  för  att  stimulera\r\nläsintresse  och  utveckla  läsförmåga. Alla elever skall  ha\r\ntillgång till ett skolbibliotek  av  hög  kvalitet  eller ett\r\nfolkbibliotek.\r\n\r\n\r\n7. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 8) - m, kd\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson (kd), Per\r\nBill (m) och Anna Ibrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,\r\n2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,\r\n2002/03:Ub219 yrkande 4,\r\n2002/03:Ub443 yrkande 9 och\r\n2002/03:Ub521\r\nsamt avslår motion\r\n2002/03:Ub429 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  menar  att staten har ett särskilt ansvar för skolan  för\r\nbarn med funktionshinder  och  att statens huvudmannaskap för\r\nspecialskolan därför bör kvarstå.  Det finns en uppenbar risk\r\natt   nedläggningsbeslutet  av  de  fasta   skoldelarna   vid\r\nEkeskolan  och  Hällsboskolan  kommer  att innebära att många\r\nelever med multihandikapp inte kommer att  få  den  hjälp  de\r\nbehöver.  Det  går  inte  att bortse från att en del barn har\r\nmycket speciella behov som inte kan klaras i varje kommun och\r\natt  samtliga  kommuner  heller  inte  kan  nå  den  nivå  på\r\nspecialpedagogik som en nationell  specialskola  har.  Det är\r\norimligt  att  tro  att  landets alla kommuner skall kunna nå\r\nsamma  kunskapsnivå som en  specialskola.  Samtidigt  som  de\r\nfasta skoldelarna läggs ned växer kön av elever som önskar få\r\nsin  undervisning   förlagd   till   just   Ekeskolan   eller\r\nHällsboskolan.  Vi  anser  att det är nödvändigt att de fasta\r\nskoldelarna får vara kvar och  utvecklas vid dessa skolor för\r\natt  möta  behoven  hos  denna  mycket  utsatta  grupp  barn.\r\nModeraterna och Kristdemokraterna  har  i sina budgetmotioner\r\navsatt    medel    för    att   förstärka   kvaliteten    och\r\ntillgängligheten i specialskolan  respektive för att återföra\r\nde fasta skoldelarna till de båda skolorna.\r\n\r\n\r\n8. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 8) - fp, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp),  Ana Maria Narti  (fp)  och  Håkan\r\nLarsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  8  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:Ub429 yrkande 20\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,\r\n2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,\r\n2002/03:Ub219 yrkande 4,\r\n2002/03:Ub443 yrkande 9 och\r\n2002/03:Ub521.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldrar och elever motsatte  sig nedläggningen av Ekeskolan\r\noch  Hällsboskolan och tyckte att  den  specialkompetens  som\r\nhade byggts  upp vid dessa skolor skulle få finnas samlad. Vi\r\nanser att utgångspunkten för en politik för funktionshindrade\r\nbarn  och ungdomar  borde  vara  deras  egna  upplevelser  av\r\nsituationen.  Barnen  skall  ha  en  rättighet  och  inte  en\r\nskyldighet  att  gå  integrerat.  Segregation  kan vara något\r\npositivt  när  den  är  självvald. Vi anser att beslutet  att\r\nstänga den fasta skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.\r\n\r\n\r\n9. Gymnasieskola för gravt hörselskadade och döva\r\n(punkt 9) - fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger  Davidson  (kd)  och  Ana Maria\r\nNarti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som\r\nanförs  i  reservationen.  Riksdagen  bifaller  därmed delvis\r\nmotion\r\n2002/03:Ub371.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag skickas de flesta gravt hörselskadade eller döva elever\r\nfrån  Stockholm  till Örebro för att gå i gymnasieskolan.  Vi\r\nmenar  att det finns  argument  för  en  ny  gymnasieskola  i\r\nStockholm,  bl.a.  är det svårt för eleverna att skiljas från\r\nfamilj    och    kamratkrets     under    tonårstiden,    och\r\ninackorderingarna i Örebro uppfyller  inte alltid de krav som\r\nen bra bostad för unga handikappade ställer. Ersättningen för\r\nboende  utanför  hemorten  skulle  dessutom   bortfalla   när\r\neleverna  stannar  i Stockholm, och detta skulle leda till en\r\nstatlig besparing på  100 000  kr  per  elev  och  läsår.  Vi\r\nföreslår  att  möjligheterna att inrätta lokala gymnasier för\r\ngravt hörselskadade och döva elever bör förbättras.\r\n\r\n\r\n10.Barnomsorgspeng (punkt 10) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under  punkt  10  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:Ub509 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  vill  att  alla  kommuner skall bli skyldiga att\r\nlämna  bidrag  till  enskild förskoleverksamhet  och  enskild\r\nskolbarnsomsorg om verksamheten  uppfyller  de  kvalitetskrav\r\nsom    ställs.    Kommunerna    skall   ge   föräldrarna   en\r\nbarnomsorgspeng som de kan använda  för  att  bekosta  vilken\r\nbarnomsorg  de  vill  -  kommunal  förskola, enskild förskola\r\neller familjedaghem. Utöver en sådan kommunal barnomsorgspeng\r\nvill Folkpartiet att staten skall erbjuda föräldrar 40 000 kr\r\nper  barn.  Pengarna skall föräldrarna  fritt  kunna  använda\r\nunder  tiden  fram  till  skolstart  till  att  t.ex.  betala\r\nbarnomsorg, gå  ned  i  arbetstid eller bygga om huset så att\r\ndet bättre passar barnen.\r\n\r\n\r\n11.Barnomsorgskonto (punkt 11) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag  under  punkt  11  borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:Sf380 yrkande 22\r\nsamt bifaller delvis motion\r\n2002/03:Sf335 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår att ett barnomsorgskonto på 80 000\r\nkr  för  barn  som fyller ett år införs från den 1 juli 2003.\r\nMaximalt får 40  000  kr  tas ut per barn per år. De barn som\r\nnär reformen införs fyller två år får ett barnomsorgskonto på\r\n40  000  kr.  Om  barnet helt eller  delvis  har  plats  inom\r\nkommunalt finansierad barnomsorg reduceras beloppet. Beloppet\r\när  inte  skattepliktigt.   Taket  för  barnomsorgsavgifterna\r\n(maxtaxan) är kvar, men kommunerna  åläggs  att  utforma  och\r\nutföra  deltidstaxa  i  minst tre nivåer under taket. Den som\r\nnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen mindre skall\r\ninte betala lika mycket som  den  som  utnyttjar den i större\r\nutsträckning. Kristdemokraterna menar att  det är viktigt att\r\nge föräldrarna såväl ansvaret som resurserna  för  att själva\r\nkunna  utforma sin vardag och kunna välja den barnomsorgsform\r\nsom de anser bäst.\r\n\r\n\r\n12.    Fördelningen av studieplatser för vuxna\r\n(punkt 12) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som\r\nanförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion\r\n2002/03:Ub429 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet anser att studieförbunden bör tillföras  5  000\r\nplatser  åren  2003-2005  genom en omfördelning av det totala\r\nantalet  årsstudieplatser inom  det  nya  statsbidraget  till\r\nkommunal vuxenutbildning. Bidraget är beräknat till ca 46 500\r\nplatser. Av  dessa  platser har beräknats att ett statsbidrag\r\nmotsvarande  drygt  7  000  årsstudieplatser  skall  gå  till\r\nfolkhögskolan. Dessa bör således utökas med 5 000 platser.\r\n\r\n\r\n13.Principer för resursfördelning till grundläggande\r\nhögskoleutbildning (punkt 13) - m, fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger\r\nDavidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag  under  punkt  13  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  som  anförs  i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub448 yrkande 5,\r\n2002/03:Ub486 yrkande 8,\r\n2002/03:N305 yrkande 4 och\r\n2002/03:N397 yrkande 16,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2002/03:Ub323 yrkande 1 och\r\n2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub378,\r\n2002/03:Ub429 yrkande 3,\r\n2002/03:Ub450 och\r\n2002/03:Ub524.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStatens  politik  på  högskoleområdet  har  ibland prägeln av\r\nregionalpolitik,     där     studenternas     önskemål    och\r\nundervisningens  och forskningens kvalitet får stå  tillbaka.\r\nVi anser att resursfördelningen  till grundutbildningen måste\r\nutgå från studenternas egna val både  av  utbildning  och  av\r\nlärosäte.   Sökandetrycket   skall   alltså   tillmätas  stor\r\nbetydelse, vilket inte är fallet i dag.\r\n\r\n\r\n14.Dimensionering och lokalisering av utbildning inom\r\nvårdområdet (punkt 15) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under punkt 15  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:So509 yrkande 7\r\noch avslår motionerna\r\n2002/03:Ub242,\r\n2002/03:Ub403,\r\n2002/03:Ub407 och\r\n2002/03:Ub428.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBehovet av att rekonstruera  hälso-  och sjukvården, utveckla\r\näldreomsorgen  och  återställa  personalens  framtidstro  och\r\narbetsglädje måste beaktas särskilt  under  de närmaste åren.\r\nFör att möta behoven måste fler utbildningsplatser skapas för\r\nbåde    läkar-    och    sjuksköterskeprogrammen   och   inom\r\ngymnasieskolans  omvårdnadsprogram.  Kristdemokraterna  anser\r\nockså att sökandetrycket  skall  tillmätas stor betydelse vid\r\nresursfördelningen inom högskolan.  I  år  var söktrycket för\r\nläkarutbildningen  enligt  VHS  så stort att det  på  en  del\r\nlärosäten inte ens har räckt med  maxpoäng  för att komma in.\r\nLotten  avgjorde  vem  bland  de  sökande som skulle  få  bli\r\nläkare. En sådan ordning är orimlig,  och  platstilldelningen\r\ntill  läkarutbildningen  måste öka för att bättre  svara  mot\r\nsöktrycket.\r\n\r\n\r\n15.Utbildning av speciallärare (punkt 16) - m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö  (m),  Per  Bill (m) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 16  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub214 yrkande 9\r\noch bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub239 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen \"förnyade\" lärarutbildning som riksdagen beslutade om för\r\ntvå  år  sedan  innebär  att kravet på lärarnas  ämneskunskap\r\nminskar,  vilket  är  ett huvudskäl  till  att  vi  moderater\r\nmotsatte oss reformen.  Den  modell  för att förse skolan med\r\nspeciallärare  som  utskottsmajoriteten   anvisar   är  ingen\r\nlösning.  Den  rådande bristen på speciallärare måste tas  på\r\nallvar.  Det  behövs   också   en  betydande  utbildning  och\r\nrekrytering av specialpedagoger  de  kommande åren, och dessa\r\nmåste ges större möjligheter att utveckla egna verksamheter.\r\n\r\n\r\n16.Utbildning av speciallärare (punkt 16) - fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd)  och  Ana  Maria\r\nNarti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 16 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub239 yrkande 6\r\noch bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub214 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  mycket  olyckligt att utbildningen av speciallärare,\r\nmed inriktning på  att  undervisa  enskilt eller i grupp, har\r\nupphört. Påbyggnadsutbildningen till  specialpedagogexamen är\r\ninriktad  inte  i  första hand på att hjälpa  elever  enskilt\r\neller i mindre grupp,  utan  att  på att vara ett stöd för de\r\nandra  lärarna  på skolan. Vi anser att  det  omedelbart  bör\r\nstartas en ordentlig  speciallärarutbildning  med det tydliga\r\nsyftet  att kunna hjälpa elever med särskilt behov  av  stöd,\r\nenskilt eller i mindre grupp.\r\n\r\n\r\n17.Utbildning av lärare i teckenspråk (punkt 17) - kd,\r\nc\r\n\r\nav Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  17 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub372 yrkandena 1 och 2,\r\nbifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub230 yrkande 1\r\noch avslår motion\r\n2002/03:Ub230 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTeckenspråket  är  erkänt som dövas första språk, och det  är\r\näven  erkänt som ett  språk  bland  andra  som  kan  läsas  i\r\ngrundskola  och  gymnasieskola. Det innebär att staten bör ha\r\nhela  ansvaret  för  utbildningen  av  de  lärare  som  skall\r\nundervisa i teckenspråk. Ett stort problem i Sverige i dag är\r\nbristen  på,  eller   snarare   avsaknaden   av,  en  adekvat\r\nteckenspråkslärarutbildning.  Det  krävs  krafttag   för  att\r\ntillgängligheten  i  samhället  för  döva  skall  förbättras.\r\nStaten  bör  enligt  vår  mening  vidta åtgärder för att  öka\r\nantalet     utbildade     teckenspråkslärare      och      ge\r\nkompetensutveckling   åt   de  många  outbildade  lärare  som\r\nundervisar hörande elever i teckenspråk.\r\n\r\n\r\n18.Kompletteringsutbildning för utländska akademiker\r\n(punkt 20) - m, fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Gunilla  Carlsson i Tyresö (m), Inger\r\nDavidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag under  punkt  20  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:A207 yrkande 4\r\noch bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub547.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är ett allvarligt missförhållande att så många akademiker\r\nmed utländsk utbildning går arbetslösa, städar eller kör taxi\r\ni  stället för att utöva sina  yrken  här.  Det  som  behövs,\r\nförutom en förändring av attityderna hos svenska myndigheter,\r\när en  mångfald  av  korta och intensiva högskoleutbildningar\r\nsom  direkt  underlättar  dessa  akademikers  inträde  i  det\r\nsvenska yrkeslivet.  Sådana  saknas alltjämt, vilket vi anser\r\noförsvarligt.\r\n\r\n\r\n19.Doktorandtjänster (punkt 24) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under  punkt  24  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub489 yrkandena 21 och 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGrundtanken   i   den   reform   av  forskarutbildningen  som\r\ngenomfördes för några år sedan var  riktig, nämligen att alla\r\nforskarstuderande skall ha en rimlig social situation. Likväl\r\nkvarstår  en  mängd  praktiska  problem i  form  av  faktiska\r\nanställningsstopp och olika försök  vid  många  lärosäten att\r\nkomma  undan  regelverket.  För  att  komma  till  rätta  med\r\nproblemen är det viktigt att resurser satsas på att  omvandla\r\nutbildningsbidrag   till   doktorandtjänster.   Detta  är  av\r\nsärskilt stor vikt inom humaniora och samhällsvetenskap,  där\r\nproblemen    är    störst    i   dagsläget.   Satsningar   på\r\ndoktorandtjänster är viktiga för att långsiktigt skapa bättre\r\nvillkor för forskningen och ge  doktoranden bättre ekonomiska\r\nvillkor  och  ökad social trygghet.  Forskarstuderande  skall\r\ninte behöva ha  stipendier  som huvudsaklig inkomstkälla. Det\r\när  viktigt att alla berörda respekterar  regeringens  förbud\r\nmot att använda statsmedel till stipendier.\r\n\r\n\r\n20.Kravet på full kostnadstäckning (punkt 26) - m\r\n\r\nav  Gunilla  Carlsson  i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag  under  punkt  26  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub278.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCancerfonden,   som  är  en  ideell  organisation  med  brett\r\nfolkligt  stöd,  är  huvudfinansiär  av  cancerforskningen  i\r\nSverige.  Genom  en   rad  initiativ  under  årens  lopp  har\r\nCancerfonden  bidragit till  att  svensk  cancerforskning  på\r\nflera områden blivit världsledande. Enligt en flerårig praxis\r\nhar  universitet   och   högskolor  tidigare  inte  debiterat\r\nCancerfonden  lokalkostnader   för   de  projekt  som  fonden\r\nfinansierar. Ett påslag på 12 % på anslagen, för att täcka de\r\nmerkostnader som universiteten har t.ex.  för administration,\r\nhar  accepterats  av fonden som rimligt, men  de  ytterligare\r\nhöjningar av påslaget  som  nu krävs innebär för Cancerfonden\r\natt forskningsprojekt av betydande omfattning inte kommer att\r\nkunna finansieras. Påslaget bör därför fortsatt stanna vid 12\r\n%, och undantaget för lokalkostnader bör bestå.\r\n\r\n\r\n21.Fristående högskolor (punkt 29) - m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson i Tyresö  (m),  Per  Bill (m) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 29  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub558 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtvecklingen vid Chalmers tekniska högskola  och  Högskolan i\r\nJönköping,  som  frigjordes  från staten och ombildades  till\r\nstiftelser  år  1994, har varit  utomordentligt  positiv.  Vi\r\nanser att man bör gå vidare och avsätta 2 miljarder kronor år\r\n2005 för att upprätta ytterligare två fristående universitet.\r\n\r\n\r\n22.Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för\r\nden högre utbildningen m.m. (punkt 31) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under  punkt  31  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub323 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHögskoleverkets ställning som ämbetsverk under regeringen kan\r\ni  längden  försvaga   verkets  möjligheter  att  bedriva  en\r\nsjälvständig granskning av kvaliteten vid landets universitet\r\noch högskolor. Den viktigaste  utvärderingen  av  de  svenska\r\nläroanstalternas  insatser,  nämligen  av  deras  förmåga att\r\nbedriva en för studenterna högkvalitativ utbildning,  måste i\r\nstället  utövas  av  andra  institutioner, vilkas arbete inte\r\nriskerar  att politiseras. Man  bör  överväga  att  bryta  ut\r\nkvalitetsgranskningen  ur Högskoleverket och placera den i en\r\nsjälvständig  institution,  ett  oberoende  kvalitetsinstitut\r\nutom  räckhåll  för  politisk  och  ekonomisk  styrning  från\r\nregeringen.  Institutet   bör  bestå  av  representanter  för\r\nämnesområden,  discipliner  och   vetenskapliga  tidskrifter.\r\nHögskoleverkets     roll     bör     renodlas    till     ren\r\nmyndighetsutövning. Verket skall t.ex.,  liksom nu, kunna dra\r\nin examensrättigheter för utbildningar som inte upprätthåller\r\nkvalitetskraven.\r\n\r\n\r\n23.Granskning av kvalitetsarbetet inom Sveriges\r\nnätuniversitets distansutbildning m.m. (punkt 32) -\r\nv\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag under punkt  32  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub312 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  närvarande  saknas utvärderingar  av  kvaliteten  på  de\r\ndistansburna kurser  som  ges  via  Sveriges  nätuniversitet.\r\nHögskoleverket  bör därför få i uppdrag att särskilt  granska\r\nkvalitetsarbetet   inom  distansutbildningen.  Det  är  också\r\nviktigt att studenternas  inflytande på distansutbildningarna\r\nhåller  en  tillräckligt  hög   nivå.  En  del  av  de  extra\r\nresurserna  till distansutbildningen  bör  användas  för  att\r\nsäkerställa detta.\r\n\r\n\r\n24.Omprövning av Centrala studiestödsnämndens roll\r\n(punkt 33) - m, fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger\r\nDavidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under  punkt  33  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Ub338 yrkande 1 och\r\n2002/03:Ub452 yrkande 9\r\nsamt bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ub297 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att  det  nu  är  hög  tid att göra en omprövning av\r\nCentrala  studiestödsnämndens  (CSN)  roll.  Myndighetens  de\r\nfacto-monopol  på  studielånsmarknaden   måste   brytas   och\r\nverksamheten  konkurrensutsättas.  CSN har visat tydliga prov\r\npå att inte kunna sköta sitt uppdrag. Handläggningstiderna är\r\nför  långa,  och det är inte realistiskt  för  studenten  att\r\nförsöka  sköta   kontakterna  med  myndigheten  per  telefon.\r\nStudielånsmarknaden  måste öppnas för verklig konkurrens från\r\nbanker  och  andra  finansiella  institut.  På  så  sätt  kan\r\neffektiviteten  i administrationen  av  studielånen  främjas,\r\nliksom graden av  service  gentemot studenterna. I ett system\r\nmed en friare studielånsmarknad  kommer  det dock fortfarande\r\natt finnas behov av en statlig myndighet som fattar beslut om\r\nvilka  personer som har rätt att omfattas av  den  offentliga\r\nstudiefinansieringen.  Staten bör också fortsättningsvis vara\r\ngarant för lånen.\r\n\r\n\r\n25.    Införande av en s.k. omvänd straffavgift för\r\nCentrala studiestödsnämnden (punkt 34) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under  punkt  34  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub338 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEffektiviteten   i   administrationen  av  studielånen  måste\r\nomedelbart  skärpas.  Vi  anser  att  det  skall  införas  en\r\nskyldighet  för  Centrala   studiestödsnämnden   att   betala\r\nstraffavgift  till studenter som inte får sina studiemedel  i\r\ntid, t.ex. på grund  av  långa handläggningstider eller annat\r\nbyråkratiskt  krångel.  En  sådan  straffavgift  skall  också\r\nutbetalas om studenten inte får  information  eller  svar  på\r\nansökan inom en viss tid.\r\n\r\n\r\n26.Utredning om konsekvenserna av obalansen i\r\nmedelstilldelning mellan olika vetenskapsområden\r\nm.m. (punkt 35) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 35 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna kan inte acceptera en resursfördelning  som\r\nså  ensidigt  som  dagens premierar forskning inom teknik och\r\nnaturvetenskap. Ett  exempel  på  detta  är  fördelningen  av\r\nforskningsresurserna  inom  Vetenskapsrådet. Den humanistiska\r\noch medicinska forskningen måste  uppvärderas. Forskning inom\r\nhumaniora,  kring  människan, är av avgörande  betydelse  för\r\nsamhällsutvecklingen,  även om värdet av forskningen är svårt\r\natt mäta i ekonomiska termer.  Det  är kunskap inom humaniora\r\nsom   är  resonansbotten  till  vårt  samhälles   värdegrund.\r\nKristdemokraterna   anser   också   att  den  medicinska  mer\r\npatientnära forskningen är satt på undantag. En utredning bör\r\ntillsättas om konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning\r\nmellan olika vetenskapsområden.\r\n\r\n\r\n27.Lättillgänglig information om forskningsresultat\r\n(punkt 36) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets förslag under  punkt  36  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Ub449 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nForskningsresultaten   är  ofta  svårtillgängliga  för  icke-\r\nexperter. Vetenskapsrådet  har  till uppgift att informera om\r\nsvensk  forskning,  men informationen  har  inte  nått  ut  i\r\nönskvärd  grad.  Att  t.ex.   göra   kunskap  om  teknik  mer\r\ntillgänglig för allmänheten öppnar möjligheter  för  folkligt\r\ndeltagande  i  debatter och beslut i ett komplicerat tekniskt\r\nsamhälle.  Jag  ser  det  som  angeläget  att  lättillgänglig\r\ninformation  om  forskningsresultat  presenteras.  Denna  bör\r\nrelateras till olika  målgrupper beroende på innehåll. Därmed\r\nkan kommunikationen mellan  forskare  och  övriga  medborgare\r\nförbättras.\r\n\r\n\r\n28.Forskning om kvinnors företagande (punkt 44) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 44 borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:N306 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  behövs mer forskning om kvinnors företag  och  kvinnliga\r\nföretagare.  Deras  historia är nämligen till stor del okänd.\r\nAtt underlätta för kvinnor att starta företag är viktigt från\r\ntillväxtsynpunkt och  för  att öka kvinnors självbestämmande.\r\nEtt  synliggörande  av kvinnliga  företagare  kan  komma  att\r\ninnebära att synen förändras  på  vem som kan vara företagare\r\noch vad en företagare är.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet  har   föranlett  följande\r\nsärskilda  yttranden. I rubriken anges inom  parentes  vilken\r\npunkt i utskottets  förslag till riksdagsbeslut som behandlas\r\ni yttrandet.\r\n\r\n1. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m), Per Bill (m) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nUtbildningsutskottet   har   under   beredningen   av   detta\r\nbetänkande    arbetat    under   förutsättningen    att    en\r\nriksdagsmajoritet     bestående      av     socialdemokrater,\r\nvänsterpartister  och  miljöpartister  den  4  december  2002\r\nkommer   att  fastställa  ekonomiska  ramar  för   de   olika\r\nutgiftsområdena  i  den statliga budgeten och en beräkning av\r\nstatens inkomster avseende  2003  samt besluta om preliminära\r\nutgiftstak för år 2004.\r\n\r\nModerata samlingspartiet har i parti-  och kommittémotioner\r\nförordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken. Ett\r\növergripande mål för den ekonomiska politiken  bör  vara  att\r\nmöjliggöra  ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas. För\r\ndetta   krävs   bl.a.    en    moderniserad    arbetsmarknad,\r\navregleringar, sänkta skatter och lägre offentliga  utgifter.\r\nAntalet  sjukskrivna  och  förtidspensionerade  måste minskas\r\ngenom att sjukvård och rehabilitering förbättras.\r\nVåra  förslag  syftar  också till att skapa förutsättningar\r\nför ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande Sverige.\r\nVi  vill  satsa  på  en  utbildning  som  ger   alla   större\r\nmöjligheter  till  ett  rikare  liv.  Genom en större enskild\r\nsektor och ett starkare civilt samhälle  kan både företag och\r\nmänniskor  växa.  Ännu  fler  kan komma in på  den  ordinarie\r\narbetsmarknaden. Den sociala tryggheten  ökar  också  i andra\r\nbemärkelser  genom  att  hushållen  får  en  större ekonomisk\r\nsjälvständighet. Friheten att välja bidrar till  mångfald, en\r\nbättre   kvalitet   och   en  större  trygghet.  De  enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit en långtgående  växling från subventioner\r\noch bidrag till omfattande skattesänkningar  för alla, främst\r\nlåg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor\r\nsom är i störst behov av gemensamma insatser och  som har små\r\neller  inga  möjligheter  att påverka sin egen situation.  Vi\r\nslår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för\r\natt  på  ett  tillfredsställande   sätt  kunna  genomföra  de\r\nuppgifter  som  måste  vara  gemensamma.  Avsevärda  resurser\r\ntillförs t.ex. för att bryta den  ökade  sjukfrånvaron och de\r\nökade förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ - med våra förslag  till  utgiftstak,\r\nanslagsfördelning  och  skatteförändringar - bör ses  som  en\r\nhelhet där inte någon eller  några  delar  kan  brytas ut och\r\nbehandlas  isolerat  från de andra. Eftersom finansutskottets\r\nmajoritet i sitt förslag  till utgiftsramar har valt en annan\r\ninriktning av politiken, deltar  vi  inte  i  det nu aktuella\r\nbeslutet  om  anslagsfördelning inom utgiftsområde  16.  Våra\r\nförslag till anslagsbelopp  framgår  av  bilaga  2 till detta\r\nbetänkande.\r\nVi  vill att en barnskola införs och reserverar därför  300\r\nmiljoner kronor för detta ändamål. Vi menar att det finns ett\r\nbehov av  att  stärka  förskolebarnens skolförberedelser. Det\r\nbör ges möjlighet att förskoleklassen  får  bilda  bas för en\r\nutbyggd   barnskola   med   tydliga  pedagogiska  ambitioner.\r\nBarnskolan skall tillsammans  med  förskoleklassen  bilda  en\r\negen  skolform  och  således  inte  vara en del av förskolans\r\nbarnomsorg. Den skall vara ett alternativ och komplement till\r\nförskolans verksamhet. Därmed tar vi  ställning  för  att den\r\nskolförberedande  förskoleverksamheten  skall kunna utvecklas\r\nutifrån de specifika förutsättningar och  möjligheter som små\r\nbarn har.\r\nModeraterna anser vidare att en nödvändig  åtgärd  för  att\r\nlyfta  kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering\r\nförbättras och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och\r\npersonal.  Av den anledningen reserverar vi 72 253 000 kr för\r\natt bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med\r\nbörjan den 1  januari  2003.  Vi  beskriver  ett sådant organ\r\nnärmare   i   en  reservation  tillsammans  med  Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna   och  Centerpartiet.  Moderaterna  avvisar\r\nregeringens förslag om  en  ny  skolutvecklingsmyndighet. Vår\r\nmyndighetsstruktur  innebär  också   att   vissa   delar   av\r\nSkolverkets  verksamhet  flyttas  över  till  det  fristående\r\ninstitutet.  Tillsynsverksamhet  och  tillståndsgivning   för\r\nskolan  är  kvar  hos Skolverket, och Skolverkets kvarvarande\r\nverksamhet  förs samman  med  Specialpedagogiska  institutet.\r\nAnslaget för Specialpedagogiska institutet utgår således, och\r\ni stället anvisas  sammantaget  535  236  000 kr till Statens\r\nskolverk.\r\nPå grund av att bristen på anpassade läromedel  för  elever\r\nmed handikapp fortfarande är ett problem föreslår Moderaterna\r\nytterligare  1 147 000  kr  på  anslaget  Skolutveckling  och\r\nproduktion  av  läromedel för elever med funktionshinder. När\r\ndet gäller Specialskolemyndigheten  anser  vi  att behovet av\r\nstatliga specialskolor är större än vad regeringen anser. För\r\natt  säkerställa  hög  kvalitet  i  undervisningen  och   vid\r\nresurscentrum  föreslår  vi  121 497 000 kr mer än regeringen\r\nunder anslaget för Specialskolemyndigheten.\r\nModeraterna  avvisar regeringens  förslag  om  Bidrag  till\r\nvissa organisationer för uppsökande verksamhet.\r\nUnder ett nytt anslag, Vuxnas utbildning, anvisas 3 294 331\r\n000 kr. Medlen överförs  dels  från  utgiftsområde 17, anslag\r\n25:1 Bidrag till folkbildningen, dels  från Statligt stöd för\r\nvuxna,  dels  från Bidrag till kvalificerad  yrkesutbildning.\r\nUnder  det  nya  anslaget   anvisar   vi  således  medel  för\r\nutfasningen av Kunskapslyftet, folkhögskolor och kvalificerad\r\nyrkesutbildning. Vår anslagsram ger utrymme  för  en  kraftig\r\nökning    av   antalet   platser   inom   den   kvalificerade\r\nyrkesutbildningen.   För   denna   utbildning   anslås  medel\r\nmotsvarande    21 200    platser    för    2003    och    för\r\nfolkhögskoleutbildningen  motsvarande 20 000 platser 2003. Vi\r\nanser att det är viktigt att  alla  som  vill  ha  ett arbete\r\nockså  skall  ha  möjligheter att få det. Om detta skall  bli\r\nmöjligt är det nödvändigt  att  bl.a. kraftigt öka satsningen\r\npå  kvalificerad yrkesutbildning.  Regeringens  satsning  har\r\nvarit alltför liten.\r\nVi vill inleda en successiv återuppbyggnad av anslagen till\r\ngrundutbildning  i  högskolan  genom att tillföra universitet\r\noch  högskolor ökade resurser. Sammanlagt  vill  vi  tillföra\r\ndrygt  146 miljoner kronor utöver regeringens förslag. I vårt\r\nbudgetalternativ   samlas   alla   medel  till  grundläggande\r\nutbildning  under  ett  anslag,  som  skall  fördelas  mellan\r\nlärosätena   med  utgångspunkt  i  studenternas   val.   Även\r\nforskning och  forskarutbildning  tillförs i vårt förslag mer\r\npengar, drygt 621 miljoner kronor utöver regeringens förslag.\r\nSyftet  är  att  ge  den  fria  forskningen   en  välbehövlig\r\nförstärkning  och  stärka  finansieringen av doktorander.  Vi\r\nvill  trygga  möjligheterna  att   bedriva   verksamhet   och\r\nforskning  i  alternativa  driftformer  och  föreslår  därför\r\nytterligare  20  miljoner  kronor under anslag 25:71 Enskilda\r\nutbildningsanordnare på högskoleområdet.  Under  anslag 25:72\r\nSärskilda  utgifter  inom  universitet  och  högskolor   m.m.\r\nföreslår vi ett lägre belopp än regeringen, eftersom vi anser\r\natt inga medel skall anslås till Rekryteringsdelegationen och\r\natt anslagsposten till regeringens disposition är alltför väl\r\ntilltagen.\r\nCentrala studiestödsnämnden tillförs 140 miljoner kronor  i\r\nvårt  budgetalternativ.  Anledningen  är  att  vi  anser  att\r\nmyndigheten  inte skall få disponera avgifter på det sätt som\r\nregeringen  medger.   Tekniken   är   ett  sätt  att  kringgå\r\nbudgetramen.  I  praktiken  innebär  vårt förslag  en  mindre\r\ndriftram för nämnden, som vi också vill konkurrensutsätta. Vi\r\nvill       att      anslaget      Utvecklingsarbete      inom\r\nUtbildningsdepartementets  område  m.m.  skall minskas med 10\r\nmiljoner kronor.\r\nUnder   ett   nytt   anslag   26:10  Ökade  satsningar   på\r\nVetenskapsrådet och Nationellt institut för hälsa och medicin\r\nföreslår  vi  att riksdagen anvisar  155 389 000  kr.  Medlen\r\nskall användas  som  en  förstärkning av den fria forskningen\r\noch som en grund för utveckling  av  ämnesrådet  för  medicin\r\ntill  en  svensk  motsvarighet  till  National  Institutes of\r\nHealth i USA.\r\n\r\n2. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFolkpartiet  liberalerna  har  i  parti- och kommittémotioner\r\nförordat en annan inriktning av den  ekonomiska politiken och\r\nbudgetpolitiken   samt   andra  utgiftsramar   än   dem   som\r\nfinansutskottet   nyligen  har   föreslagit   riksdagen   att\r\nfastställa. Folkpartiets  budgetförslag för år 2003 innebär i\r\nsina huvuddrag sänkta skatter  på  arbete  och  företagande i\r\nsyfte  att  uppnå  en  långsiktig och uthållig tillväxt.  Det\r\nsyftar också till en mera  rättvis  skattepolitik  för  bl.a.\r\nbarnfamiljer.  Våra  utgiftsökningar  avser  främst  bistånd,\r\nutbildning och forskning, vård och omsorg, förbättringar  för\r\nhandikappade,  åtgärder  mot ohälsan samt satsningar på miljö\r\noch rättssäkerhet. Vårt alternativ framgår av reservation 9 i\r\nfinansutskottets betänkande  2002/03:FiU1.  För utgiftsområde\r\n16 innebär det en utgiftsram som är knappt 500 miljoner lägre\r\nän regeringens förslag. Eftersom vi ser vårt  budgetförslag\r\nsom  en  helhet,  väljer  vi  att inte reservera oss här till\r\nförmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra\r\nförslag till anslagsbelopp framgår  av  bilaga  2  till detta\r\nbetänkande.\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår   en   minskning   av  anslaget  för\r\nSkolverket  med  200  miljoner  kronor, och vi avvisar  också\r\nregeringens  nya anslag Skolutvecklingsmyndighet.  I  stället\r\nanvisar   vi  226   miljoner   kronor   till   en   nationell\r\nskolinspektion.  Vi  beskriver  ett sådant organ närmare i en\r\nreservation  tillsammans  med Moderaterna,  Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet. Vi föreslår  också  en  minskning  med 160\r\nmiljoner  kronor  på  anslaget  Utveckling av skolväsende och\r\nbarnomsorg.  Vi anser att utvecklingsarbetet  inom  skolan  i\r\nstörre utsträckning skall göras på lokal nivå.\r\nNär det gäller  anslaget Bidrag till personalförstärkningar\r\ni skola och fritidshem  anser  Folkpartiet  att  medlen under\r\nanslaget  bör  kunna  användas  för att höja lärarnas  löner.\r\nSverige är ett av de länder som har  de  lägsta  lärarlönerna\r\nbland de industrialiserade länderna. För att göra  yrket  mer\r\nattraktivt är det nödvändigt att höja lärarnas löneläge.\r\nFolkpartiet  föreslår  minskningar av ytterligare ett antal\r\nanslag. För Nationellt centrum  för flexibelt lärande anvisar\r\nvi 30 miljoner kronor mindre än regeringen,  till Bidrag till\r\nvissa organisationer för uppsökande verksamhet  anvisar vi 40\r\nmiljoner kronor mindre och slutligen till Statligt  stöd  för\r\nutbildning  av vuxna anvisar vi 700 miljoner kronor mindre än\r\nregeringen.\r\nMycket  tyder   enligt   Folkpartiets  mening  på  att  den\r\nnuvarande takten i utbyggnaden av högskolan medför risker för\r\nstandarden i svensk högskoleutbildning.  Man  bör  enligt vår\r\nmening  planera  för 6 000 färre nya platser än i regeringens\r\nförslag.    Vi   föreslår    en    fördubblad    ökning    av\r\nkvalitetssatsningarna  i grundutbildningen, dvs. 200 miljoner\r\nkronor mer än regeringen,  vilket  gör  att  ersättningen per\r\nstudent  kan  ökas  rejält. Dessutom bör 200 miljoner  kronor\r\nanslås    till    extra    fördelning     till    lärosätenas\r\ngrundutbildningar  utifrån söktrycket, enligt  en  fördelning\r\nsom vi redovisar i vår  budgetmotion.  En  besparing  med 300\r\nmiljoner  kronor kan göras på anslag 25:72 Särskilda utgifter\r\ninom universitet  och  högskolor m.m., där dock anslagsposten\r\nProjekt för invandrade akademiker  bör  ökas  med 30 miljoner\r\nkronor  utöver  regeringens förslag. Den enskilde  forskarens\r\nfrihet, hans eller hennes makt att själv välja ämne och metod\r\nför vetenskapliga  studier,  är  grundbulten  i  den liberala\r\nforskningspolitiken.  Det är djupt oroande att den  andel  av\r\nforskningen som finansieras  av  statliga  anslag har minskat\r\nfrån  70 % till 50 %. Vi anser att det nu behövs  ett  rejält\r\ntrendbrott   med  huvudinriktningen  att  öka  den  andel  av\r\nforskningsanslagen  som går direkt till universiteten. Dessas\r\nanslag till forskning  och forskarutbildning bör få ett extra\r\ntillskott 2003 på 900 miljoner kronor.\r\nVi föreslår att anslaget till Vetenskapsrådet skall minskas\r\nmed 300 miljoner kronor. De medel som frigörs skall i stället\r\nanvisas direkt till universitet  och  högskolor för forskning\r\noch forskarutbildning. Dessutom vill vi  göra  omfördelningar\r\nmellan  anslagsposterna  inom  anslaget och på så sätt  skapa\r\nökade  fria  forskningsresurser till  de  tre  ämnesråden  på\r\nsammanlagt 540 miljoner kronor.\r\n\r\n3. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner förordat\r\nen  annan  inriktning   av   den   ekonomiska  politiken  och\r\nbudgetpolitiken   samt   andra  utgiftsramar   än   dem   som\r\nfinansutskottet   nyligen  har   föreslagit   riksdagen   att\r\nfastställa. Kristdemokraternas  budgetalternativ tar sikte på\r\natt  långsiktigt  förbättra Sveriges  tillväxtförutsättningar\r\ngenom strukturella  reformer  för  minskad ohälsa, förbättrad\r\nlönebildning och strategiska skattesänkningar  på  arbete och\r\nsparande.    Därigenom   skapas   förutsättningar   för   att\r\nsysselsättningen  skall kunna öka i en sådan utsträckning att\r\nvälfärden tryggas för  alla.  Våra  reformer  och  ekonomiska\r\nsatsningar  syftar  framför allt till att sänka skatterna  på\r\narbete    och    företagande,     öka     valfriheten    inom\r\nfamiljepolitiken,    återupprätta    rättsväsendet,    stärka\r\npensionärernas    ekonomiska    situation    och    förbättra\r\ninfrastrukturen. Vårt alternativ framgår av reservation  10 i\r\nfinansutskottets  betänkande  2002/03:FiU1. För utgiftsområde\r\n16 innebär det en utgiftsram som är knappt 3 miljarder kronor\r\nlägre   än  regeringens  förslag.  Eftersom   vi   ser   vårt\r\nbudgetförslag som en helhet, väljer vi att inte reservera oss\r\nhär till förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde\r\n16. Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2  till\r\ndetta betänkande.\r\n\r\nKristdemokraterna  anser att en ny lärlingsutbildning skall\r\ninföras på gymnasiet och anslår 10 miljoner kronor till detta\r\nändamål.  Medlen skall  användas  för  handledartjänster  och\r\nmarknadsföring.\r\nVi föreslår  att  anslaget  till Skolverket minskas med 115\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens  förslag.  Vi avvisar\r\näven  regeringens förslag om en skolutvecklingsmyndighet,  då\r\nvi tror att den kommer att öka centralstyrningen av skolan på\r\nett olyckligt  sätt. I stället föreslår vi inrättandet av ett\r\nnationellt kvalitetsinstitut och anvisar 75 000 000 kr utöver\r\nde  75  759 000 kr  som  regeringen  anslagit  till  den  nya\r\nskolutvecklingsmyndigheten.   De   extra   medlen   tas  från\r\nSkolverket  som  samtidigt fråntas uppgifter som uppföljning,\r\nutvärder-ing och kvalitetsgranskning. Vi beskriver ett sådant\r\norgan närmare i en  reservation  tillsammans med Moderaterna,\r\nFolkpartiet och Centerpartiet.\r\nEftersom vi inte anser att staten  skall  ägna sig åt lokal\r\nskolutveckling   föreslår   vi   en   minskning  av  anslaget\r\nUtveckling  av skolväsende och barnomsorg  med  260  miljoner\r\nkronor. I det decentraliserade skolväsendet är det kommunerna\r\nsom  bedriver   skolverksamhet,   vilket   ger   utrymme  för\r\nbesparingar på anslaget.\r\nKristdemokraterna   anvisar   5   miljoner   kronor   under\r\nSpecialpedagogiska     institutet    (se    under    anslaget\r\nSpecialskolemyndigheten  i  huvudtexten till betänkandet) för\r\natt   bevara   de   fasta  skoldelarna   av   Ekeskolan   och\r\nHällsboskolan. Vi befarar att beslutet att lägga ned skolorna\r\nkommer att innebära att  många elever med multihandikapp inte\r\nkommer att få den hjälp de  behöver.  Vi  utvecklar  vår  syn\r\nEkeskolan   och   Hällsboskolan   närmare  i  en  reservation\r\ntillsammans med Moderaterna.\r\nKristdemokraterna överför medlen  från anslaget Bidrag till\r\npersonalförstärkningar  i  skola  och  fritidshem   till  det\r\ngenerella  kommunbidraget.  Vi  ställer  oss  i  och  för sig\r\npositiva  till att mer pengar satsas på skolan men anser  att\r\ndet  är  fel   av  regeringen  att  centralstyra  resurserna.\r\nKommunen vet bäst  hur  behoven  ser  ut i den egna kommunen.\r\nRegeringen gör dessutom intrång i det kommunala självstyret.\r\nVi ifrågasätter att fackföreningar och andra organisationer\r\nskall  tilldelas  medel  för  att  ägna  sig   åt  uppsökande\r\nverksamhet och avvisar därför regeringens anslag  Bidrag till\r\nvissa organisationer för uppsökande verksamhet.\r\nUtbyggnad   av   högskolan  är  angelägen,  eftersom  många\r\nstudenter som skulle  vilja läsa där i dag inte ges tillfälle\r\ntill det. Vi anser att  det  krävs  en  jämn  och  hög takt i\r\nutbyggnaden.   Den  utbyggnadstakt  som  regeringen  föreslår\r\nurholkar  emellertid  kvaliteten.  Utbyggnaden  år  2003  bör\r\nenligt vårt  budgetförslag minskas med 1 000 platser. Vi vill\r\nockså omfördela  outnyttjad  per  capita-ersättning  till att\r\nsatsa 40 miljoner kronor extra på att öka antalet disputerade\r\nlärare, vilket höjer kvaliteten på utbildningen. Vidare  vill\r\nvi  anslå 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag till\r\nforskning  och  forskarutbildning under anslagen 25:20-25:73.\r\nInom anslaget 25:72  Särskilda  utgifter inom universitet och\r\nhögskolor m.m. föreslår vi ett minskat belopp. Motivering för\r\natt bedriva studier kan ske under  tolv  år  i skolan. Därför\r\nifrågasätter  vi  behovet  av  en  särskild  delegation   för\r\nrekrytering  utöver  de  insatser  som  i dag finns i form av\r\nstudievägledning.  Den  extra  per  capita-ersättningen  till\r\nkurser  inom  Sveriges nätuniversitet kan  halveras  och  den\r\nospecificerade  anslagsposten  till  regeringens  disposition\r\nminskas.   Vi  vill  stödja  studenternas  arbete  genom  att\r\nfördubbla anslaget till Sveriges Förenade Studentkårer.\r\nVi  är  kritiska   mot   att   Myndigheten   för   Sveriges\r\nnätuniversitet inrättats och tar bort 35 miljoner kronor från\r\nanslaget.  Vi anser nämligen att lärosätena själva bör  driva\r\nnätuniversitetet och att Högskoleverket bör stå för tillsynen\r\nav verksamheten.  De  ospecificerade  medlen till regeringens\r\ndisposition    under    anslaget    Utvecklingsarbete    inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.  vill vi minska med 4,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n4. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nCenterpartiet har i parti- och kommittémotioner  förordat  en\r\nannan    inriktning   av   den   ekonomiska   politiken   och\r\nbudgetpolitiken   samt   andra   utgiftsramar   än   dem  som\r\nfinansutskottet   nyligen   har   föreslagit   riksdagen  att\r\nfastställa. Centerpartiets budgetförslag för 2003 innebär att\r\nvi  vill  åstadkomma  en  socialt,  ekonomiskt och ekologiskt\r\nhållbar utveckling. De största uppgifterna  under de kommande\r\nåren  är  att  skapa  förutsättningar  för en ekonomiskt  och\r\nsocialt   uthållig   tillväxt   genom  satsning   bl.a.    på\r\nföretagande  och  högre  utbildning   och   forskning.   Vårt\r\nalternativ  framgår  av  reservation  11  i  finansutskottets\r\nbetänkande 2002/03:FiU1. För utgiftsområde 16  innebär det en\r\nutgiftsram  som  är  drygt  1,5  miljarder  kronor  lägre  än\r\nregeringens  förslag. Eftersom vi ser vårt budgetförslag  som\r\nen helhet, väljer  vi  att inte reservera oss här till förmån\r\nför  våra  förslag  när det  gäller  utgiftsområde  16.  Våra\r\nförslag till anslagsbelopp  framgår  av  bilaga 2  till detta\r\nbetänkande.\r\n\r\nCenterpartiet föreslår en minskning av anslaget för Statens\r\nskolverk med 60 miljoner kronor i jämförelse  med regeringens\r\nförslag.     Vi     avvisar     regeringens     förslag    om\r\nSkolutvecklingsmyndighet  och  föreslår samtidigt inrättandet\r\nav  ett  nationellt kvalitetsinstitut.  Till  detta  institut\r\nanvisar vi 200 miljoner kronor. Vi beskriver ett sådant organ\r\nnärmare  i   en   reservation  tillsammans  med  Moderaterna,\r\nFolkpartiet och Kristdemokraterna.\r\nCenterpartiet  genomför   en   satsning   för   att  stärka\r\nkompetensen    och    öka    insatserna    mot    läs-    och\r\nskrivsvårigheter/dyslexi  och dyskalkyli. Vi föreslår att ett\r\nnytt anslagsområde införs med 400 miljoner kronor för 2003. I\r\nen  gemensam  reservation med  Moderaterna,  Folkpartiet  och\r\nKristdemokraterna  beskriver  vi  närmare  hur en satsning på\r\nmatematik samt läs- och skrivutveckling bör se ut.\r\nVi    överför    medlen    från    anslaget   Bidrag   till\r\npersonalförstärkningar   i   skola   och   fritidshem    från\r\nutgiftsområde  16  till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommunerna. Vi avskaffar  också  anslaget  Bidrag  till vissa\r\norganisationer för uppsökande verksamhet.\r\nCenterpartiet  anser  att  det  finns  ett  stort behov  av\r\nkvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial  nivå.  Mycket\r\npekar  på  att  det  inom de flesta branscher finns ett stort\r\nbehov av att medarbetare  fortsätter  studera och skaffar sig\r\nen  yrkesinriktad utbildning ovanpå gymnasieskolan.  Vi  vill\r\ndärför    öka   antalet   platser   för   den   kvalificerade\r\nyrkesutbildningen    för    att    tillgodose   näringslivets\r\nefterfrågan på utbildad arbetskraft.  Det är också värdefullt\r\natt kunna erbjuda vidareutbildning för  de  ungdomar som vill\r\nutbilda sig på hemmaplan och bygga sitt liv utanför  de stora\r\ntillväxtområdena. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser\r\nvill  vi  understryka  vikten  av  att  en  hög  kvalitet  på\r\nutbildningen    bibehålls.    Till   anslaget   Bidrag   till\r\nkvalificerad  yrkesutbildning  anvisar   vi   ytterligare  54\r\nmiljoner kronor utöver regeringens förslag.\r\nCenterpartiet  har  varit pådrivande för att bygga  ut  den\r\nhögre utbildningen runtom  i landet. Det viktigaste nu är att\r\nfölja  upp  den  utbyggnaden  med   resurser  för  att  säkra\r\nkvaliteten  och stärka forskningen. I  vårt  budgetalternativ\r\ntillförs universiteten  i  Karlstad, Lund, Uppsala och Örebro\r\n25  miljoner  kronor  vardera,   universiteten   i  Göteborg,\r\nStockholm,  Umeå  och  Luleå  samt  Mälardalens  högskola  20\r\nmiljoner  kronor  vardera,  Karolinska institutet och  Kungl.\r\nTekniska  högskolan  15  miljoner   kronor   vardera,   Malmö\r\nhögskola,  Linköpings universitet, Blekinge tekniska högskola\r\noch Högskolan  i  Kalmar 10 miljoner kronor vardera och Växjö\r\nuniversitet,  Mitthögskolan   och   Stiftelsen   Högskolan  i\r\nJönköping  5  miljoner  kronor  vardera.  Under anslag  25:73\r\nForskning  och  konstnärligt  utvecklingsarbete   vid   vissa\r\nhögskolor  tillförs  övriga  högskolor  sammanlagt knappt 101\r\nmiljoner kronor utöver regeringens förslag. Vi föreslår också\r\natt  det,  inom oförändrat belopp på anslag  25:72  Särskilda\r\nutgifter inom  universitet  och  högskolor  m.m.,  avsätts 50\r\nmiljoner   kronor   för   att   bygga   ut   utbildningen  av\r\nförskollärare.  I stället kan anslagsposten till  regeringens\r\ndisposition slopas.\r\n\r\n5. Lärlingsutbildning - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFolkpartiet vill  se  en  modern, flexibel lärlingsutbildning\r\ndär   skolan   och  arbetslivet   delar   på   ansvaret   för\r\nutbildningen. Förslagsvis  kan  den vara fyra år, då eleverna\r\ntillbringar två år i skolan och två år i arbetslivet, men den\r\ntotala tiden kan variera. För en  del  elever  kan  det  vara\r\nlämpligt  att  under  vissa perioder fördela skoltiden så att\r\nt.ex. fyra veckodagar tillbringas  på  en  arbetsplats och en\r\nfemte  i  skolan.  Företagen  bör  få ersättning  motsvarande\r\nkostnaderna  för  ett  yrkesinriktat  program  under  ett  år\r\nsamtidigt  som  lärlingen  under ett år ges  ersättning  från\r\narbetsgivaren i relation till  den  insats  som han eller hon\r\ngör  i  produktionen.  Det  måste  också  utformas   anpassad\r\nlärlingsutbildning för elever som av någon anledning inte kan\r\nfölja ett nationellt program eller uppnå lärlingsexamen.\r\n\r\n\r\n6. Lärlingsutbildning - mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nMiljöpartiet  vill  att en lärlingsutbildning införs som  ett\r\nalternativ till den ordinarie  gymnasieskolan. Många elever i\r\ngymnasiet  är  skoltrötta  och  alltfler   som   påbörjar  en\r\ngymnasieutbildning  avslutar  den inte. Samtidigt vill  många\r\nunga människor lära sig ett specifikt  yrke  och skulle gärna\r\nprova att vara lärling under ett eller ett par år. Modellerna\r\nför  att  göra  detta skall kunna variera. Teori  varvas  med\r\npraktik,  lärlingsplatser   med   ordinarie  gymnasieplatser,\r\nkärnämnen  kan  läsas under en termin  eller  några  dagar  i\r\nveckan, en utbildad pedagog kan vara handledare osv.\r\n\r\n\r\n7. Maxtaxan - m\r\n\r\nav Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m), Per Bill (m) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nModeraterna menar att maxtaxan förstärker orättvisorna mellan\r\ndem  som  kan  och  vill utnyttja den kommunalt  finansierade\r\nbarnomsorgen  och  dem  som  vill  eller  måste  ordna  annan\r\nbarnomsorg. Den är också genom sin konstruktion ett ingrepp i\r\ndet  kommunala  självstyret  och  äventyrar  andra  kommunala\r\nverksamheter.  Det   finns  även  en  risk  att  miljön  inom\r\nförskolan försämras genom  att föräldrar väljer att ha barnen\r\nlängre  tider  i  förskolan  eftersom   barnomsorgen   blivit\r\nbilligare.\r\n\r\n\r\n8. Bidrag till personalförstärkningar i skola och\r\nfritidshem - m\r\n\r\nav  Gunilla  Carlsson  i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna\r\nIbrisagic (m).\r\n\r\nModeraterna     anser     att    anslaget     Bidrag     till\r\npersonalförstärkningar i skola och fritidshem skall avvecklas\r\ni dess nuvarande form. Några  anslag  för  ändamålet bör inte\r\nges  för  2004.  Besluten om vilka prioriteringar  som  skall\r\ngöras inom respektive skola skall fattas av skolledningen och\r\ninte i form av detaljstyrning  från statsmakten. Vi har under\r\nvårt anslag Nationell skolpeng (jfr  reservation  1) anslagit\r\nmedel  för  förstärkning  av  anslagen  till  skolorna, vilka\r\nexempelvis kan användas till personalförstärkningar.\r\n\r\n\r\n9. Fackhögskola - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFolkpartiet  menar  att  Sverige  måste överge dagens  modell\r\nenligt vilken alla nya högskolor skall betraktas som blivande\r\nuniversitet.     Utbildningssystemet    måste     bli     mer\r\ndifferentierat,  där   varje  lärosäte  genom  sin  specifika\r\ninriktning (bred grundforskning,  spjutspetsforskning inom en\r\nviss   nisch,  akademiska  grundkurser   eller   kvalificerad\r\nyrkesutbildning)     bidrar     till     en     mångfald    i\r\nutbildningsutbudet.   Vi   anser   också   att   statusen  på\r\nkvalificerad  yrkesutbildning  måste höjas. Folkpartiet  vill\r\natt   riktiga   reguljära   fackhögskolor    skall   införas.\r\nFackskolorna  skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning  och\r\nviss förberedelse för högre utbildning.\r\n\r\n\r\n10. Yrkeshögskola - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nGymnasieskolan  och högskolan tar i dag sin utgångspunkt i de\r\nteoretiska kunskaperna snarare än de praktiska färdigheterna.\r\nKristdemokraterna  vill  förstärka  och  samla  den praktiska\r\nkunskapen, dels genom lärlingsutbildning inom gymnasiet, dels\r\ngenom  att  samla  merparten  av all postgymnasial utbildning\r\ninom en yrkeshögskola. Framför  allt berörs den kvalificerade\r\nyrkesutbildningen   och   den   yrkestekniska   utbildningen.\r\nYrkeshögskolan bör inrättas under 2003 för att 2004 byggas ut\r\nmed  500  platser  för  att  möta  det  uppdämda  behovet  av\r\nyrkeshögskoleutbildning.  Viktiga  förutsättningar   för   en\r\nyrkeshögskola  bör  vara att den ger postgymnasial utbildning\r\nsom  svarar mot behov  i  arbetslivet,  leder  till  specifik\r\nyrkesprofession,   att   behörigheten   kan   grunda  sig  på\r\nvalidering, att utbildningarna genomförs och utformas  i nära\r\nsamverkan  med arbetslivet och leds av branschorganisationer,\r\nutbildningsanordnare och arbetsgivare i samverkan.\r\n\r\n\r\n11. Kvalificerad yrkesutbildning - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nCenterpartiet  menar  att den kvalificerade yrkesutbildningen\r\nbehövs  för  att  öka  tillväxten  och  stimulera  företagens\r\nutveckling. Den kvalificerade yrkesutbildningen har visat sig\r\nfylla  ett  stort  behov. För  att  tillgodose  näringslivets\r\nefterfrågan på utbildad  arbetskraft  anser Centerpartiet att\r\nden kvalificerade yrkesutbildningen bör byggas ut snabbare än\r\nregeringens     förslag.     Vid    ökningen    av    antalet\r\nutbildningsplatser vill vi understryka  vikten  av att en hög\r\nkvalitet på utbildningen bibehålls.\r\n\r\n\r\n12. Elevhälsa - v\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\nSkolans  ansvar  är  att  skapa  en  god,  lärande miljö  för\r\nelevernas   kunskapsutveckling  och  personliga   utveckling.\r\nArbetet  med  elevhälsa   skall   i  stor  utsträckning  vara\r\nförebyggande och arbetet kräver en  samverkan  mellan skolans\r\nalla   delar   och   personalgrupper.   Det  är  för  oss  en\r\nsjälvklarhet att det skall finnas en allsidig  kompetens  för\r\ndetta  arbete  på  skolan. I det arbetet är det också viktigt\r\natt samverka med olika  aktörer  för att möta olika former av\r\nohälsa.\r\n\r\nOrganisationen  för  elevhälsan kommer  att  behöva  formas\r\nutifrån  lokala  behov  och   förutsättningar.   En  framtida\r\nelevhälsa måste hitta nya och utvecklande samarbetsformer med\r\nbarn-  och  ungdomspsykiatrin.  Målsättningen  bör  vara  att\r\nutifrån  ett  elevperspektiv  kunna  samverka  för att tidigt\r\nkunna   möta   och   förebygga   olika   former   av  ohälsa.\r\nVänsterpartiet   menar   att  den  av  regeringen  föreslagna\r\nskolutvecklingsmyndigheten  som  ett av sina uppdrag skall få\r\ntydliga direktiv om att följa, initiera  och  verka  för ökat\r\nsamarbete  mellan  den kommunala organisationen för elevhälsa\r\noch barn- och ungdomspsykiatrin.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  har i proposition  2002/03:1  Budgetpropositionen\r\nför     2003,     utgiftsområde     16     Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning, föreslagit\r\n\r\n1. att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under  2003 för\r\nramanslaget  25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning\r\nbesluta om bidrag  till  kvalificerad  yrkesutbildning  som\r\ninklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter på\r\nhögst  1  556  070  000  kr  under  åren 2004-2007 (avsnitt\r\n9.1.18),\r\n\r\n2. att riksdagen bemyndigar regeringen  att  under  2003  för\r\nramanslaget    26:1    Vetenskapsrådet:    Forskning    och\r\nforskningsinformation   besluta  om  bidrag  som  inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden   innebär   utgifter  på  högst\r\n2 305 000 000  kr  under år 2004, högst 1 365  000  000  kr\r\nunder år 2005, högst  755  000  000 kr under år 2006, högst\r\n170 000 000 kr under år 2007 och  högst 55 000 000 kr under\r\når 2008 (avsnitt 10.10.1),\r\n\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen  att  under  2003  för\r\nramanslaget   26:3  Rymdforskning  besluta  om  bidrag  som\r\ninklusive tidigare  gjorda  åtaganden  innebär  utgifter på\r\nhögst   500  000  000  kr  under  åren  2004-2008  (avsnitt\r\n10.10.3),\r\n\r\n4. att riksdagen  för  budgetåret 2003 anvisar anslagen under\r\nutgiftsområde  16  Utbildning   och   universitetsforskning\r\nenligt sammanfattningen i bilaga 2 till detta betänkande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Ub212 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär att regeringen lägger  fram  förslag  om\r\ninrättande av  ett  nationellt kvalitetsgranskningsinstitut\r\nför skolan samt i konsekvens  därmed  avveckling av berörda\r\ndelar  av  Skolverket,  i  enlighet med vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen      anförs      om     att     resultatet      av\r\nkvalitetsgranskningarna av  enskilda  skolor  löpande skall\r\npubliceras av Skolverket.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  möjligheterna  att  skapa  ekonomiska\r\nincitament  för  utveckling  för  landets skolor genom  ett\r\nsystem med nationell skolpeng.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  Skolverket  och  det  nationella\r\ninstitutet  för  kvalitetsgranskning i skolan  löpande  bör\r\npublicera såväl de  skolor som inte uppfyller de nationella\r\nkvalitetsmålen som de skolor som väl uppfyller kraven.\r\n\r\n2002/03:Ub213 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att  upphäva  beslutet  om  att  stänga\r\nEkeskolan.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om att erforderliga medel måste tillföras\r\nden  kvarvarande resurscenterverksamheten  på  Resurscenter\r\nSyn Örebro.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunernas kompetens att undervisa barn\r\nmed funktionshinder.\r\n\r\n2002/03:Ub214 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen   beslutar  att  upphäva  beslutet  att  stänga\r\nEkeskolan.\r\n\r\n5.  Riksdagen  beslutar   att  upphäva  beslutet  att  stänga\r\nHällsboskolans specialskola.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   bristen   på   speciallärare   och\r\nspecialpedagoger i landet.\r\n\r\n2002/03:Ub219 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  beslutar  att upphäva  beslutet  att  avveckla\r\nspecialskolan Eke-\r\nskolan.\r\n\r\n2002/03:Ub221 av Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om höjningen av statsbidraget  till  teknik-\r\noch naturvetenskapscentrum.\r\n\r\n2002/03:Ub223 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  en satsning bör ske  på  Högskolan\r\nDalarna med långsiktig inriktning mot ett universitet.\r\n\r\n2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande  av  en nationell skolpeng för\r\natt öka likvärdigheten.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni   motionen   anförs   om   att   inrätta   en   nationell\r\nskolinspektion.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom  i  motionen anförs om att kommunala skolor skall göras\r\nmer fristående från kommunala politiker.\r\n\r\n2002/03:Ub230 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs    om   fler   utbildningsplatser   till\r\nteckenspråkslärare och teckentolkar.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att  utbildningsplatser bör erbjudas vid\r\nMitthögskolan.\r\n\r\n2002/03:Ub232 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  forskning   på   den   reumatologiska\r\nsjukdomen sklerodermi.\r\n\r\n2002/03:Ub239 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs    om    att    införa    en   nationell\r\nkvalitetsinspektion.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  utbildningen  till speciallärare\r\nskall återupptas.\r\n\r\n2002/03:Ub242 av Maria Larsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om att antalet platser på läkarutbildningen\r\nutökas fr.o.m. vårterminen 2003.\r\n\r\n2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att införa  en  nationell skolpeng för\r\natt främja likvärdig kvalitet och valfrihet.\r\n\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni   motionen   anförs   om   att   inrätta   en   nationell\r\nskolinspektion.\r\n\r\n2002/03:Ub247 av Inger René (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  dimensionering av utbildningsplatser för\r\nlärare i hem- och konsumentkunskap.\r\n\r\n2002/03:Ub248 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de anslagna medlen för metallbiologisk\r\nforskning   bör   anslås  till  enheten  för  metallbiologisk\r\nforskning vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.\r\n\r\n2002/03:Ub249 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  mer  forskning  behövs  för  att\r\nklarlägga  hur fibromyalgi  uppkommer,  vilka  förebyggande\r\nåtgärder som  är möjliga, säkerställa en bra rehabilitering\r\noch utveckla medicinska teorier.\r\n\r\n2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  att det resurstillskott som regeringen\r\nföreslår för skolan också  måste  kunna  användas  till att\r\nhöja lärarlönerna.\r\n\r\n2002/03:Ub251 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs  om  utbildning  av  lärare  i  hem-  och\r\nkonsumentkunskap.\r\n\r\n2002/03:Ub256 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om utbyggnad av antalet utbildningsplatser\r\ni Västsverige.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om  förstärkning  av  forskningsresurser  i\r\nVästsverige.\r\n\r\n2002/03:Ub257 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att fler platser  skall  inrättas inom KY-\r\nutbildningen.\r\n\r\n2002/03:Ub260 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  Högskolan  i  Gävle  skall   bli\r\nuniversitet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  vikten  av  att  staten  står  för de\r\nkostnader  som distansundervisning på högskolenivå för  med\r\nsig och inte övervältar dem på kommunerna.\r\n\r\n2002/03:Ub265 av Thomas Strand och Margareta Sandgren (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs  om  att  bevilja  Högskolan  i   Jönköping\r\nexamensrätt    inom   det   humanistisk-samhällsvetenskapliga\r\nområdet.\r\n\r\n2002/03:Ub266 av Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  att  Institutet för handikappvetenskap\r\nvid Linköpings och Örebro universitet  framhålls som resurs\r\nför verksamheter som rör handikappade.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   att  medel  till  Institutet   för\r\nhandikappvetenskap anvisas  så  att  långsiktig  verksamhet\r\nsäkerställs.\r\n\r\n2002/03:Ub278 av Anita Sidén och Inger René (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att Cancerfonden skall utgöra ett fortsatt\r\nundantag från  höjda  lokalkostnader  och  att  den indirekta\r\nkostnaden därför skall förbli 12 %.\r\n\r\n2002/03:Ub294 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  behovet  av  ökad medelstilldelning till\r\ngrundforskning om fibromyalgi.\r\n\r\n2002/03:Ub297 av Lars Lindblad och Peter Danielsson (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nedläggningen av CSN.\r\n\r\n2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  beslutar att införa en  nationell  skolpeng  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  inrättandet av ett nationellt institut\r\nför hälsa och medicin.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet  av  en upprustning av den högre\r\nutbildningen och forskningen.\r\n\r\n2002/03:Ub301 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheten att få fler vuxna i skolan och\r\ndärmed   även   öka   sysselsättningen   för  invandrare  och\r\nasylsökande.\r\n\r\n2002/03:Ub312 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Högskoleverket bör  få i uppdrag att\r\nsärskilt    granska    kvalitetsarbetet    inom    Sveriges\r\nNätuniversitets distansutbildning.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   att   de   extra  resurserna  till\r\ndistansutbildningen bör användas för  att  säkerställa  att\r\nstudenternas inflytande håller en tillräckligt hög nivå.\r\n\r\n2002/03:Ub315 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen      anförs      om     att     den     föreslagna\r\nskolutvecklingsmyndigheten   bör  få  direktiv  att  följa,\r\ninitiera och verka för ökat samarbete  mellan den kommunala\r\norganisationen     för     elevhälsa    och    barn-    och\r\nungdomspsykiatrin.\r\n\r\n2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införandet av en studentpeng.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överföra  300  miljoner  kronor från\r\nanslag  25:72  Särskilda  utgifter  inom  universitet   och\r\nhögskolor m.m. till resursförstärkningar till lärosäten med\r\nhögt sökandetryck.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att minska utbyggnadstakten av högskolan\r\nmed  drygt  6 000 platser, jämfört med regeringens förslag,\r\nför att finansiera  ytterligare  kvalitetssatsningar på 200\r\nmiljoner kronor årligen.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  ett  renodlande av Högskoleverkets\r\nroll.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni   motionen   anförs   om  inrättandet  av  ett  oberoende\r\nkvalitetsinstitut.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om ett extra tillskott till forskning och\r\nforskarutbildning på 600 miljoner kronor årligen - knappt 2\r\nmiljarder kronor över tre år - utöver regeringens förslag.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om besparingar  på  anslagsposterna 4-6 i\r\nVetenskapsrådets   budget   för   att   skapa  ökade   fria\r\nforskningsresurser   till  ämnesråden  på  sammanlagt   540\r\nmiljoner kronor årligen.\r\n\r\n27.  Riksdagen anvisar för  budgetåret  2003  anslagen  under\r\nutgiftsområde  16  Utbildning och universitetsforskning med\r\nde ändringar i förhållande  till  regeringens  förslag  som\r\nframgår av i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nuniversiteten  får en resursökning beroende på sökandetryck\r\nenligt en i motionen redovisad fördelning.\r\n\r\n29. Riksdagen anvisar  för  budgetåret  2003  anslagsposterna\r\nunder   anslag   26:1   Vetenskapsrådet:   Forskning    och\r\nforskningsinformation  med  de ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag som framgår  av  i  motionen  redovisad\r\nuppställning.\r\n\r\n2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om resurser till kompetensutveckling  för\r\natt  öka andelen lärare  med  behörighet  att  undervisa  i\r\nsvenska som andraspråk.\r\n\r\n2002/03:Ub334 av Maria Larsson m.fl. (kd, s, m, fp, v, c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  tilldelning   av   rätten  att  utfärda\r\ndoktorsexamina      inom     vetenskapsområdet     humaniora-\r\nsamhällsvetenskap.\r\n\r\n2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskningen på designområdet.\r\n\r\n2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om en satsning på matematik, läs- och\r\nskrivutveckling.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om  att  inrätta  ett  nationellt\r\nkvalitetsinstitut.\r\n\r\n2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om att bryta Centrala studiestödsnämndens,\r\nCSN:s, monopol på studielånsmarknaden.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs   om   införandet   av   en   s.k.  omvänd\r\nstraffavgift för CSN.\r\n\r\n2002/03:Ub343 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge Linköpings universitet lika stora\r\nfakultetsanslag   som   andra   universitet  i  motsvarande\r\nstorlek.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  grunderna   för  beräkningar  av\r\nfakultetsanslag redovisas.\r\n\r\n2002/03:Ub354 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet  av  att fler högskoleplatser\r\ntillkommer på Södertörn.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs   om   att   ge   Södertörns    högskola\r\nuniversitetsstatus.\r\n\r\n2002/03:Ub360 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  höjda  anslag  till grundforskning  och\r\nforskarutbildning.\r\n\r\n2002/03:Ub361 av Gabriel Romanus (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stöd till uppbyggnaden  av  en stark hem\r\noch skola-rörelse.\r\n\r\n2002/03:Ub365 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  att  tilldela  Högskolan  i  Skövde  ett\r\ntekniskt vetenskapsområde.\r\n\r\n2002/03:Ub367 av Ewa Björling (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökning av anslagen till Vetenskapsrådet.\r\n\r\n2002/03:Ub371 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs  om  statligt  särskilt   elevanslag   till\r\nStockholms stad för inrättande av en modern gymnasieskola för\r\ngravt hörselskadade och döva i Stockholm.\r\n\r\n2002/03:Ub372 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  det  stora  behovet  av fler utbildade\r\nteckenspråkslärare.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om det stora behovet av fortbildning  för\r\noutbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande elever\r\ni teckenspråk.\r\n\r\n2002/03:Ub378 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om anslagsfördelningen till  universitet  och\r\nhögskolor.\r\n\r\n2002/03:Ub386 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni  motionen  anförs  om  behovet  av  fortsatt  utbyggnad  av\r\ngrundutbildningen vid Örebro universitet.\r\n\r\n2002/03:Ub390 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  en  utredning  för  inrättande  av ett\r\nnationellt  forskningsprogram  avseende biologiska effekter\r\nav elektromagnetiska fält.\r\n\r\n2002/03:Ub391 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   att  bevilja  Högskolan  i  Halmstad\r\nvetenskapsområdet teknik.\r\n\r\n2002/03:Ub392 av Marianne Carlström och Kerstin Andersson\r\n(s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av utbildad personal i ämnet hem-\r\noch konsumentkunskap.\r\n\r\n2002/03:Ub403 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne\r\nEberstein (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om farmaceututbildning.\r\n\r\n2002/03:Ub404 av Birgitta Ahlqvist och Maria Öberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om kvalificerad yrkesutbildning.\r\n\r\n2002/03:Ub406 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson\r\n(v):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheterna  att  införa  en  långsiktig\r\nekonomisk  och  organisatorisk  lösning  för  forskningen  om\r\nisocyanater.\r\n\r\n2002/03:Ub407 av Göte Wahlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen   anförs    om    skapande    av   utbildning   inom\r\nföretagshälsovård vid Högskolan i Jönköping.\r\n\r\n2002/03:Ub412 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.\r\n\r\n2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\ni  motionen  anförs  om  skolutvecklingsmyndigheten och ett\r\nnationellt kvalitetsinstitut.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs om specialdestinerade  statliga  bidrag\r\ntill skolan.\r\n\r\n2002/03:Ub418 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar   för   budgetåret   2003  anslagen  under\r\nutgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning  med de\r\nändringar  i förhållande till regeringens förslag som framgår\r\nav i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2002/03:Ub419 av Kerstin Andersson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av forskning om konsumentekonomi.\r\n\r\n2002/03:Ub420 av Christer Skoog och Kerstin Andersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  fördelning  av  medel  till  natur- och\r\nteknikvetenskapscentrum.\r\n\r\n2002/03:Ub428 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  att  omfördela  utbildningsplatser  inom\r\nvården till högskolor och universitet i Norrland.\r\n\r\n2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att tillföra lärarutbildningen 500\r\nnya utbildningsplatser.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om en ökad  flexibilitet  för  de\r\nenstaka    lärosätena    att   göra    omfördelningar    av\r\nutbildningsplatser  utifrån   antalet  sökande  till  olika\r\nutbildningar.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om  att  ytterligare 500  platser\r\ntillförs den kvalificerade yrkesutbildningen (KY).\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att studieförbunden  bör tillföras\r\n5 000 platser åren 2003-2005 genom en omfördelning  av  det\r\ntotala antalet årsstudieplatser.\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om att beslutet om att stänga den\r\nfasta skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.\r\n\r\n2002/03:Ub431 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om Högskolan i Borås fortsatta  arbete  med\r\natt utveckla Invandrarakademin.\r\n\r\n2002/03:Ub443 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Ekeskolan och Hällsboskolan.\r\n\r\n2002/03:Ub447 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vuxenutbildningen.\r\n\r\n2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Rekryteringsdelegationen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om söktryckets  betydelse vid fördelning av\r\nhögskoleplatser.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om distansutbildning.\r\n\r\n2002/03:Ub449 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om att uppvärdera  den  humanistiska  och\r\nmedicinska forskningen.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  konsekvenserna  av  obalansen  i\r\nmedelstilldelning  mellan   olika  vetenskapsområden  skall\r\nutredas.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att popularisera forskningsresultat så\r\natt de blir mer tillgängliga för medborgaren.\r\n\r\n2002/03:Ub450 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om införandet av ett mer flexibelt system vad\r\ngäller takbeloppen i den högre utbildningen.\r\n\r\n2002/03:Ub452 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n9.   Riksdagen   begär   att   regeringen   låter  utreda  om\r\nstudiemedelsutbetalningarna bör ske via bank  i stället för\r\nvia statlig myndighet.\r\n\r\n2002/03:Ub453 av Peter Jonsson och Claes-Göran Brandin (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som\r\ni   motionen  anförs  om  stöd  till  isocyanatforskningen  i\r\nHässleholm.\r\n\r\n2002/03:Ub455 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om statsbidrag  för  pedagogisk utveckling av\r\nskolväsendet och barnomsorgen.\r\n\r\n2002/03:Ub458 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  mening  vad  i\r\nmotionen anförs angående vikten  av  ytterligare forskning om\r\nöstrogenbehandlingens effekter på kvinnors hälsa.\r\n\r\n2002/03:Ub460 av Claes Västerteg (c):\r\n\r\nRiksdagen beslutar om att anvisa höjda  anslag till Högskolan\r\ni Borås genom omfördelning inom utgiftsområde 16.\r\n\r\n2002/03:Ub465 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson\r\nKarlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan.\r\n\r\n2002/03:Ub468 av Annika Nilsson och Kent Härstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad  i\r\nmotionen  anförs  om  öronmärkning  av  högskoleplatser  till\r\nCampus Helsingborg.\r\n\r\n2002/03:Ub469 av Lena Ek (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  förändring  av  fördelningsnyckel   för\r\nfakultetsanslag.\r\n\r\n2002/03:Ub470 av Agne Hansson och Lena Ek (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utöka de fria forskningsmedlen och att\r\nge egen examensrättighet för lärarutbildningen till Högskolan\r\npå Gotland.\r\n\r\n2002/03:Ub479 av Roger Karlsson och Jörgen Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att  till  anslaget   25:52  Mälardalens\r\nhögskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2003\r\nanvisa  20 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit  eller\r\ntotalt 64 278 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Ub483 av Sinikka Bohlin (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  forskningsresurser  för  Högskolan  i\r\nGävle.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Högskolan i Gävle som universitet.\r\n\r\n2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om fördelningen av medel och studieplatser\r\nmed hänsyn till studenternas val.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om detaljstyrning av forskningsanslag.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att öka fakultetsanslagen.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om ämnesråd.\r\n\r\n2002/03:Ub488 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen    anförs   om   satsning   på    forskning    och\r\nforskarutbildning i Västsverige.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om fortsatt utbyggnad av högskolan samt de\r\nkvalificerade yrkesutbildningarna i Västsverige.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om  fler  platser  till läkarutbildningen i\r\nVästsverige.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om fler platser till  vårdutbildningarna  i\r\nVästsverige.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs  om  en  nätverksbaserad  forskarskola  i\r\nvårdvetenskap i Västsverige.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om nationellt centrum för arbetsintegrerat\r\nlärande i Västsverige.\r\n\r\n2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att öka antalet doktorandtjänster.\r\n\r\n22. Riksdagen begär att regeringen  arbetar för en omvandling\r\nav utbildningsbidrag till doktorandtjänster  samt  för  att\r\nforskarstuderande  inte  skall  behöva  ha  stipendier  som\r\nhuvudsaklig inkomstkälla.\r\n\r\n2002/03:Ub502 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om utveckling av Mälardalens högskola.\r\n\r\n2002/03:Ub503 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar   för   budgetåret   2003  anslagen  under\r\nutgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning  med de\r\nändringar  i förhållande till regeringens förslag som framgår\r\nav i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2002/03:Ub505 av Anders Karlsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet av särskilda insatser  för  att\r\nskapa  en från kvalitetssynpunkt  fullvärdig  och  ekonomiskt\r\nbärkraftig universitetsmiljö vid Campus Helsingborg.\r\n\r\n2002/03:Ub508 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  avseende  högskoleutbildning   via   lokala\r\nstudiecentra.\r\n\r\n2002/03:Ub509 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa barnomsorgspeng.\r\n\r\n2002/03:Ub515 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans\r\nStenberg (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad  i\r\nmotionen   anförs   om   utveckling    av    forskning    och\r\ngrundutbildning inom Mitthögskolan.\r\n\r\n2002/03:Ub520 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om takbeloppen för Örebro universitet.\r\n\r\n2002/03:Ub521 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om den fasta skoldelen på Ekeskolan i Örebro.\r\n\r\n2002/03:Ub522 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  särskilda  medel till Örebro universitet\r\nför   kostnader   för   tolkar  till  döva,   dövblinda   och\r\nhörselskadade studenter.\r\n\r\n2002/03:Ub524 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  omprövning av takbeloppen i  den  högre\r\nutbildningen under löpande verksamhetsår.\r\n\r\n2002/03:Ub525 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av forskning om social ekonomi.\r\n\r\n2002/03:Ub535 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  tilldela  Högskolan  i  Skövde ett\r\ntekniskt vetenskapsområde.\r\n\r\n2002/03:Ub541 av Carina Moberg m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet av fler högskoleplatser  till\r\nStockholmsregionen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att  ge  Södertörns  högskola status som\r\nuniversitet.\r\n\r\n2002/03:Ub542 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om pedagogassistenter.\r\n\r\n2002/03:Ub547 av Cinnika Beiming och Carina Moberg (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av kompletteringsutbildningar  för\r\nutländska akademiker.\r\n\r\n2002/03:Ub549 av Maria Hassan och Anders Ygeman (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om etablerandet  av  högskoleutbildningar  i\r\nstorstädernas förorter.\r\n\r\n2002/03:Ub558 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen  anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost 25:1\r\nStatens skolverk  för budgetåret 2003 225 506 000 kr utöver\r\nvad regeringen föreslagit eller således 535 236 000 kr.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar  avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost\r\n25:2 Skolutvecklingsmyndighet i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n6. Riksdagen beslutar avskaffa  utgiftsområde 16, anslagspost\r\n25:4 Specialpedagogiska institutet  i  enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16,  anslagspost 25:5\r\nSkolutveckling och produktion av läromedel för  elever  med\r\nfunktionshinder för budgetåret 2003 1 147 000 kr utöver vad\r\nregeringen föreslagit eller således 23 705 000 kr.\r\n\r\n8.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost 25:6\r\nSpecialskolemyndigheten  för budgetåret 2003 121 497 000 kr\r\nutöver vad regeringen föreslagit  eller således 355 743 000\r\nkr.\r\n\r\n9. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde  16, anslagspost\r\n25:15  Bidrag  till  vissa  organisationer  för  uppsökande\r\nverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n10. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost\r\n25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna i enlighet  med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n11. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost\r\n25:18  Bidrag  till kvalificerad yrkesutbildning i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n12. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost\r\n25:19-25:70 i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n13.  Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  16,  anslagspost\r\n25:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.\r\nför  budgetåret  2003  20 000 000  kr utöver vad regeringen\r\nföreslagit eller således 1 895 181 000 kr.\r\n\r\n14.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde  16,  anslagspost\r\n25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor för\r\nbudgetåret 2003 499 204 000 kr.\r\n\r\n15.  Riksdagen  anvisar till  utgiftsområde  16,  anslagspost\r\n25:77 Centrala  studiestödsnämnden  för budgetåret 2003 140\r\n000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit  eller  således\r\n509 609 000 kr.\r\n\r\n16.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost\r\n25:82   Utvecklingsarbete   inom  Utbildningsdepartementets\r\nområde för budgetåret 2003 8 100 000 kr.\r\n\r\n17.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde  16,  anslagspost\r\n25:83   Barnskola  300 000 000   kr   mer   än   regeringen\r\nföreslagit, eller således 300 000 000 kr.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs  om  25:84 Skolpeng för funktionshindrade\r\nelever.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om 25:85 Nationell skolpeng.\r\n\r\n20.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde  16,  anslagspost\r\n25:86 Nationellt kvalitetsinstitut  75  253  000  kr  eller\r\nsåledes 75 253 000 kr mer än regeringen föreslagit.\r\n\r\n21.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost\r\n25:87 Vuxnas utbildning 3 294 331 000 kr.\r\n\r\n22.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost\r\n25:88 Grundutbildningen 15 522 274 000 kr.\r\n\r\n23.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost\r\n25:89 Forskning och forskarutbildning 8 345 681 000 kr.\r\n\r\n24.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost\r\n26:10  Ökade  satsningar på Vetenskapsrådet och  Nationellt\r\ninstitut för hälsa och medicin 155 389 000 kr.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om 26:11 Två fristående högskolor.\r\n\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  att  reformera  den  grundläggande\r\nskolutbildningen och högskolan samt stärkta förutsättningar\r\nför forskning.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n17.  Riksdagen  anvisar för budgetåret  2003  anslagen  under\r\nutgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning  med  de  ändringar i förhållande\r\ntill  regeringens  förslag  som  framgår   av   i  motionen\r\nredovisad uppställning (delvis).\r\n\r\n2002/03:L278 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  ökad  forskning  kring whiplashskador\r\nangående skadornas uppkomst och behandlingsmetoder.\r\n\r\n2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge föräldrar ansvar och resurser för\r\natt  själva  kunna  utforma  sin  vardag  och  kunna  välja\r\nbarnomsorgsform och att de ekonomiska villkoren  för att ta\r\nhand om barn måste vara gynnsamma.\r\n\r\n2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n22.   Riksdagen  beslutar  införa  ett  barnomsorgskonto  som\r\nomfattar  alla  barn,  i  enlighet  med  vad  som  anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om  att  fler  utbildningsplatser  till\r\nvårdutbildningarna måste skapas.\r\n\r\n2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskning  för  behandling  på whiplash-\r\nskador.\r\n\r\n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  forskning  för att vetenskapligt\r\nfastställa elöverkänslighet bör fortsätta.\r\n\r\n2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  lokalisering av  högskoleplatser\r\nskall styras av studenternas val av studieort.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet  av  fler  universitets-  och\r\nhögskoleplatser i Stockholmsregionen.\r\n\r\n2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  att  öka  forskningen om  kvinnors\r\nföretagande.\r\n\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs om att Högskolan Kristianstad  och\r\nMalmö högskola måste få fasta forskningsresurser.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om ett campus Ystad.\r\n\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en nationell  skolpeng  och öronmärkta\r\nresurser till särskilda insatser för skolor i invandrartäta\r\noch segregerade områden.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad\r\ni  motionen  anförs  om  att  fördelningen  av  platser  på\r\nhögskolorna skall fördelas efter studenternas önskemål.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen  anförs  om  Södertörns högskolas ansökan om att\r\nbli universitet.\r\n\r\n2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  ökade   satsningar   på   utbildning,\r\nforskning och forskarutbildning i Västsverige.\r\n\r\n2002/03:A207 av Ana Maria Narti (fp)\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  professionella tester samt korta  och\r\nintensiva högskolekurser för akademiker från andra länder.\r\n\r\n2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  satsningar   på   den   kvalificerade\r\nyrkesutbildningen.\r\n\r\n2002/03:Bo268 av Ronny Olander och Kerstin Engle (s):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  överväga  möjligheten  till  ett\r\nframtida  forskningsanslag  för  utveckling  av en fri  och\r\noberoende medicinsk forskning om elöverkänslighet.\r\n\r\n\r\nMotioner med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning\r\nför kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan\r\nför kvalitetsarbetet i förskola, skola och\r\nvuxenutbildningen\r\n\r\n\r\n2001/02:Ub25 av Siw Wittgren-Ahl (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen   anförs    om   könsdiskriminering   och   sexuella\r\ntrakasserier i skolan.\r\n\r\n2001/02:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utvecklingsmyndighet för skolan.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n- Bilagan utgår i denna version. Se Word-versionen av\r\ndokumentet i stället -</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Införande av nationell skolpeng",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "2E4EA338-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "46",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "0",
                    "40",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "32",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "225",
                    "46",
                    "40",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2E4EA338-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Införande av skolpeng för funktionshindrade",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Publicering av kvalitetsgranskningar ",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Ansvar för att främja jämställdheten",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Nationellt kvalitetsinstitut m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2E4EA359-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "46",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "19",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "173",
                    "138",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2E4EA359-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Elevhälsa",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Insatser mot läs- och skrivsvårigheter",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2E4EA365-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "140",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2E4EA365-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Ekeskolan och Hällsboskolan",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Gymnasieskola för gravt hörselskadade och döva",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Barnomsorgspeng",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Barnomsorgskonto",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "2E4EA375-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "32",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "277",
                    "32",
                    "1",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2E4EA375-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Fördelningen av studieplatser för vuxna",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Principer för resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Principer för tilldelning av anslag till forskning och forskarutbildning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Dimensionering och lokalisering av utbildning inom vårdområdet",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Utbildning av speciallärare",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2E4EA391-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "46",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "32",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "192",
                    "74",
                    "46",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2E4EA391-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Utbildning av lärare i teckenspråk",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Utbildning av lärare i hem- och konsumentkunskap",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Kompletteringsutbildning för utländska akademiker",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Dimensionering av högskoleutbildning i vissa regioner och på vissa orter",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Universitetsstatus för vissa högskolor",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Forskningsresurser vid vissa högskolor och i vissa regioner",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Doktorandtjänster",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "2E4EA3CB-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "1",
                    "4",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "287",
                    "21",
                    "4",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2E4EA3CB-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Examensrätt i forskarutbildningen för Högskolan i Jönköping",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Kravet på full kostnadstäckning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Forskning om isocyanater",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Finansiering av lokala studiecentrum",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Fristående högskolor",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Examensrätt m.m. till Högskolan på Gotland",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre utbildningen m.m",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Granskning av kvalitetsarbetet inom Sveriges nätuniversitets distansutbildning m.m. ",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Omprövning av Centrala studiestödsnämndens roll",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Införande av en s.k omvänd straffavgift för Centrala studiestödsnämnden",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Utredning om konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "26",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "2E4EA3EF-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 26 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "32",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "280",
                    "32",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2E4EA3EF-FDF9-11D6-AE70-0004755048D1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Lättillgänglig information om forskningsresultat ",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Forskning om elöverkänslighet",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Forskning kring whiplashskador",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Forskning om östrogenbehandlingens effekter på kvinnors hälsa",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Forskning om fibromyalgi",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Forskning om den reumatologiska sjukdomen sklerodermi",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Forskning inom designområdet",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Forskning om konsumentekonomi",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Forskning om kvinnors företagande",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 2003, m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Införande av nationell skolpeng",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Införande av nationell skolpeng",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Införande av skolpeng för funktionshindrade",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Publicering av kvalitetsgranskningar ",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Nationellt kvalitetsinstitut m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Insatser mot läs- och skrivsvårigheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Ekeskolan och Hällsboskolan",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Ekeskolan och Hällsboskolan",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Gymnasieskola för gravt hörselskadade och döva",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Barnomsorgspeng",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Barnomsorgskonto",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Fördelningen av studieplatser för vuxna",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Principer för resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Dimensionering och lokalisering av utbildning inom vårdområdet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Utbildning av speciallärare",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Utbildning av speciallärare",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Utbildning av lärare i teckenspråk",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Kompletteringsutbildning för utländska akademiker",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Doktorandtjänster",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Kravet på full kostnadstäckning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Fristående högskolor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre utbildningen m.m",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Granskning av kvalitetsarbetet inom Sveriges nätuniversitets distansutbildning m.m. ",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Omprövning av Centrala studiestödsnämndens roll",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Införande av en s.k omvänd straffavgift för Centrala studiestödsnämnden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Utredning om konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Lättillgänglig information om forskningsresultat ",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Forskning om kvinnors företagande",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 00:52:37"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag om 42,4 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2003. En ny myndighet med ansvar för skolutvecklingsfrågor inrättas den 1 mars 2003. Myndigheten ska främja nationellt fastställda mål genom att stödja och stimulera kommuner och skolor i deras arbete med den lokala skol- och verksamhetsutvecklingen. Huvuduppgiften för Skolverket blir i fortsättningen att följa upp, granska och utvärdera utbildningens kvalitet och resultat i kommuner och skolor samt att utöva tillsyn över verksamheten. Den successiva utökningen av bidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem fortsätter. Ett nytt riktat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning införs den 1 januari 2003. Satsningen på kvalificerad yrkesutbildning fortsätter i oförändrad omfattning. Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut, men i mindre omfattning än regeringen tidigare planerat. För att höja kvaliteten höjs ersättningsbeloppen för utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi genom ett tillskott på drygt 100 miljoner kronor och för utbildningsområdet vård genom ett tillskott på 193,5 miljoner kronor. Beckmans skola får statsbidrag för utbildning till konstnärlig högskoleexamen. Vetenskapsrådet får ytterligare 252 miljoner kronor för bl.a. ökade resurser till forskningsområdena biovetenskap, informationsvetenskap och materialvetenskap. ",
          "dok_id": "GQ01UBU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:14:58"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till utbildning och universitetsforskning (UbU1)",
          "dok_id": "GQ01UBU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:14:58"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 00:52:37"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01UBU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:33"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om 42,4 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2003. En ny myndighet med ansvar för skolutvecklingsfrågor inrättas den 1 mars 2003. Myndigheten ska främja nationellt fastställda mål genom att stödja och stimulera kommuner och skolor i deras arbete med den lokala skol- och verksamhetsutvecklingen. Huvuduppgiften för Skolverket blir i fortsättningen att följa upp, granska och utvärdera utbildningens kvalitet och resultat i kommuner och skolor samt att utöva tillsyn över verksamheten. Den successiva utökningen av bidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem fortsätter. Ett nytt riktat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning införs den 1 januari 2003. Satsningen på kvalificerad yrkesutbildning fortsätter i oförändrad omfattning. Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut, men i mindre omfattning än regeringen tidigare planerat. För att höja kvaliteten höjs ersättningsbeloppen för utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi genom ett tillskott på drygt 100 miljoner kronor och för utbildningsområdet vård genom ett tillskott på 193,5 miljoner kronor. Beckmans skola föreslås få statsbidrag för utbildning till konstnärlig högskoleexamen. Vetenskapsrådet får ytterligare 252 miljoner kronor för bl.a. ökade resurser till forskningsområdena biovetenskap, informationsvetenskap och materialvetenskap.</p>",
          "dok_id": "GQ01UBU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:14:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till utbildning och universitetsforskning (UbU1)",
          "dok_id": "GQ01UBU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:14:58"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01UBU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_1.docx",
          "filstorlek": "215360",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/05F2C738-7A52-4C11-9E14-8DF77D84C911"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01UBU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ubu_1.pdf",
          "filstorlek": "1408890",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ubu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0FA9B89A-9BA4-4F73-B466-7A30D3ED0E84"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Ub25 med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_id": "GP02Ub25",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Ub25",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Ub28 med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_id": "GP02Ub28",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Ub28",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning  för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A207 Öppnandet av arbetsmarknaden för utländska akademiker",
          "ref_dok_id": "GQ02A207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A207",
          "ref_dok_titel": "Öppnandet av arbetsmarknaden för utländska akademiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A321 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo268 Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo268",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Kerstin Engle (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi231 Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi231",
          "ref_dok_titel": "Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L278 Rättssäkerhet vid bedömning av skadeersättning",
          "ref_dok_id": "GQ02L278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L278",
          "ref_dok_titel": "Rättssäkerhet vid bedömning av skadeersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ419 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N305 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N306 Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N340 Skåne",
          "ref_dok_id": "GQ02N340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N340",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N398 Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf335 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf335",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf380 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf380",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So509 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GQ02So509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So509",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T233 Whiplash, en pisksnärtskada",
          "ref_dok_id": "GQ02T233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T233",
          "ref_dok_titel": "Whiplash, en pisksnärtskada",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub212 Kvaliteten i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub212",
          "ref_dok_titel": "Kvaliteten i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub213 Ekeskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub213",
          "ref_dok_titel": "Ekeskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub214 Barn med funktionshinder och skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub214",
          "ref_dok_titel": "Barn med funktionshinder och skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub219 Förtidspensionerade barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub219",
          "ref_dok_titel": "Förtidspensionerade barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub221 Anslaget till Teknik- och naturvetenskapscentrum",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub221",
          "ref_dok_titel": "Anslaget till Teknik- och naturvetenskapscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub223 Universitet i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub223",
          "ref_dok_titel": "Universitet i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub229 Grundskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub229",
          "ref_dok_titel": "Grundskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub230 Utbildning i teckenspråk",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub230",
          "ref_dok_titel": "Utbildning i teckenspråk",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub232 Sklerodermi en reumatologisk sjukdom",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub232",
          "ref_dok_titel": "Sklerodermi en reumatologisk sjukdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub239 Krafttag mot mobbning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub239",
          "ref_dok_titel": "Krafttag mot mobbning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub242 Antalet platser på läkarutbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub242",
          "ref_dok_titel": "Antalet platser på läkarutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub244 Gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub244",
          "ref_dok_titel": "Gymnasieskola med kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub247 Utbildningen av lärare i hem- och konsumentkunskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub247",
          "ref_dok_titel": "Utbildningen av lärare i hem- och konsumentkunskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub248 Metallbiologisk forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub248",
          "ref_dok_titel": "Metallbiologisk forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub249 Forskning och kunskap om fibromyalgi",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub249",
          "ref_dok_titel": "Forskning och kunskap om fibromyalgi",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub250 Läraryrket",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub250",
          "ref_dok_titel": "Läraryrket",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub251 Konsumentkunskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub251",
          "ref_dok_titel": "Konsumentkunskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub256 Högre utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub256",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub257 Kvalificerad yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub257",
          "ref_dok_titel": "Kvalificerad yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub260 Universitetsstatus för Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub260",
          "ref_dok_titel": "Universitetsstatus för Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub265 Examensrätt inom humanistisk-samhällsvetenskapliga området vid Högskolan i Jönköping",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub265",
          "ref_dok_titel": "Examensrätt inom humanistisk-samhällsvetenskapliga området vid Högskolan i Jönköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Thomas Strand och Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub266 Institutet för handikappvetenskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub266",
          "ref_dok_titel": "Institutet för handikappvetenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub278 Cancerfonden",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub278",
          "ref_dok_titel": "Cancerfonden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub294 Grundforskningen om fibromyalgi",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub294",
          "ref_dok_titel": "Grundforskningen om fibromyalgi",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub297 Studiemedelssystemet ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub297",
          "ref_dok_titel": "Studiemedelssystemet ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad och Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub298 Kunskap som mänsklig hävstång",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub298",
          "ref_dok_titel": "Kunskap som mänsklig hävstång",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub301 Vuxna i skolan och sysselsättning för invandrare och asylsökande",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub301",
          "ref_dok_titel": "Vuxna i skolan och sysselsättning för invandrare och asylsökande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub312 Kvalitet och studentinflytande vid Sveriges Nätuniversitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub312",
          "ref_dok_titel": "Kvalitet och studentinflytande vid Sveriges Nätuniversitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub315 Nyckeltal inom elevhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub315",
          "ref_dok_titel": "Nyckeltal inom elevhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub323 Framtidens högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub323",
          "ref_dok_titel": "Framtidens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub325 Elever med andra modersmål",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub325",
          "ref_dok_titel": "Elever med andra modersmål",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub334 Rätten att utfärda doktorsexamina för Högskolan i Jönköping",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub334",
          "ref_dok_titel": "Rätten att utfärda doktorsexamina för Högskolan i Jönköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD, S, M, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub335 Form och design",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub335",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub336 Öppna dörrar i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub336",
          "ref_dok_titel": "Öppna dörrar i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub338 Studiemedel",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub338",
          "ref_dok_titel": "Studiemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub343 Ökat fakultetsanslag till Linköpings Universitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub343",
          "ref_dok_titel": "Ökat fakultetsanslag till Linköpings Universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub354 Södertörns högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub354",
          "ref_dok_titel": "Södertörns högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub360 Forskarutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub360",
          "ref_dok_titel": "Forskarutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub361 Vikten av samarbete mellan hem och skola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub361",
          "ref_dok_titel": "Vikten av samarbete mellan hem och skola",
          "ref_dok_subtitel": "av Gabriel Romanus (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub365 Tekniskt vetenskapsområde till högskolan i Skövde",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub365",
          "ref_dok_titel": "Tekniskt vetenskapsområde till högskolan i Skövde",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub367 Ökning av anslagen till Vetenskapsrådet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub367",
          "ref_dok_titel": "Ökning av anslagen till Vetenskapsrådet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub371 Gymnasieskola med teckenspråk i Stockholm",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub371",
          "ref_dok_titel": "Gymnasieskola med teckenspråk i Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub372 Teckenspråkslärarutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub372",
          "ref_dok_titel": "Teckenspråkslärarutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub378 Anslagsfördelningen till universitet och högskolor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub378",
          "ref_dok_titel": "Anslagsfördelningen till universitet och högskolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub386 Grundutbildningen vid Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub386",
          "ref_dok_titel": "Grundutbildningen vid Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub390 Nationellt forskningsprogram avseende biologiska effekter av elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub390",
          "ref_dok_titel": "Nationellt forskningsprogram avseende biologiska effekter av elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub391 Teknik vid Högskolan i Halmstad",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub391",
          "ref_dok_titel": "Teknik vid Högskolan i Halmstad",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub392 Hem- och konsumentkunskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub392",
          "ref_dok_titel": "Hem- och konsumentkunskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub403 Farmaceututbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub403",
          "ref_dok_titel": "Farmaceututbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub404 Kvalificerad yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub404",
          "ref_dok_titel": "Kvalificerad yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Maria Öberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub406 Forskning kring isocyanater",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub406",
          "ref_dok_titel": "Forskning kring isocyanater",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub407 Utbildning inom företagshälsovård vid Högskolan i Jönköping",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub407",
          "ref_dok_titel": "Utbildning inom företagshälsovård vid Högskolan i Jönköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub412 Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub412",
          "ref_dok_titel": "Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub417 Grundskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub417",
          "ref_dok_titel": "Grundskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub418 Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub418",
          "ref_dok_titel": "Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub419 Forskning om konsumentekonomi",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub419",
          "ref_dok_titel": "Forskning om konsumentekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Andersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub420 Fördelning av medel till natur- och teknikvetenskapscentrum",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub420",
          "ref_dok_titel": "Fördelning av medel till natur- och teknikvetenskapscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub428 Norrlandslänens behov av personal- och kompetensförsörjning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub428",
          "ref_dok_titel": "Norrlandslänens behov av personal- och kompetensförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub429 Allmän utbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub429",
          "ref_dok_titel": "Allmän utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub431 Invandrarakademin vid Borås högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub431",
          "ref_dok_titel": "Invandrarakademin vid Borås högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub443 Elever med behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub443",
          "ref_dok_titel": "Elever med behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub447 Vuxenutbildning för arbetslösa",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub447",
          "ref_dok_titel": "Vuxenutbildning för arbetslösa",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub448 Universitet, högskola, yrkeshögskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub448",
          "ref_dok_titel": "Universitet, högskola, yrkeshögskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub449 Forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub449",
          "ref_dok_titel": "Forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub450 Den högre utbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub450",
          "ref_dok_titel": "Den högre utbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub452 Studiestödet, utgiftsområde 15",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub452",
          "ref_dok_titel": "Studiestödet, utgiftsområde 15",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub453 Isocyanatforskningen i Hässleholm",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub453",
          "ref_dok_titel": "Isocyanatforskningen i Hässleholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Jonsson och Claes-Göran Brandin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub455 Bidrag för pedagogiska insatser för finskspråkiga elever",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub455",
          "ref_dok_titel": "Bidrag för pedagogiska insatser för finskspråkiga elever",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub458 Forskning om östrogenbehandling",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub458",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub458",
          "ref_dok_titel": "Forskning om östrogenbehandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub460 Höjda anslag till Högskolan i Borås",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub460",
          "ref_dok_titel": "Höjda anslag till Högskolan i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub465 Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub465",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub465",
          "ref_dok_titel": "Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub468 Utbildningsplatser till Campus Helsingborg",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub468",
          "ref_dok_titel": "Utbildningsplatser till Campus Helsingborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Nilsson och Kent Härstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub469 Forskningsanslag till Linköpings universitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub469",
          "ref_dok_titel": "Forskningsanslag till Linköpings universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub470 Fria forskningsmedel till Högskolan på Gotland",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub470",
          "ref_dok_titel": "Fria forskningsmedel till Högskolan på Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub479 Forskningen vid Mälardalens högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub479",
          "ref_dok_titel": "Forskningen vid Mälardalens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub483 Högskolan i Gävle som universitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub483",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Gävle som universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub486 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub486",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub488 Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub488",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub489 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub489",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub502 Utveckling av Mälardalens högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub502",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub502",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av Mälardalens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Reynoldh Furustrand m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub503 Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 16 ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub503",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub503",
          "ref_dok_titel": "Utbildning och universitetsforskning, utgiftsområde 16 ",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub505 Campus Helsingborg",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub505",
          "ref_dok_titel": "Campus Helsingborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Karlsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub508 Högskoleutbildning via lokala studiecentra",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub508",
          "ref_dok_titel": "Högskoleutbildning via lokala studiecentra",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub509 Förskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub509",
          "ref_dok_titel": "Förskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub515 Utveckling av forskning och grundutbildning inom Mitthögskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub515",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub515",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av forskning och grundutbildning inom Mitthögskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub520 Takbeloppen för Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub520",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub520",
          "ref_dok_titel": "Takbeloppen för Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub521 Ekeskolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub521",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub521",
          "ref_dok_titel": "Ekeskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub522 Teckenspråkstolkningen vid Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub522",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub522",
          "ref_dok_titel": "Teckenspråkstolkningen vid Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub524 Flexibilitet i takbeloppen i den högre utbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub524",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub524",
          "ref_dok_titel": "Flexibilitet i takbeloppen i den högre utbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub525 Forskning om social ekonomi",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub525",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub525",
          "ref_dok_titel": "Forskning om social ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub535 Högskolan i Skövde",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub535",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub535",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Skövde",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub541 Södertörns högskola",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub541",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub541",
          "ref_dok_titel": "Södertörns högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Moberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub542 Pedagogassistenter",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub542",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub542",
          "ref_dok_titel": "Pedagogassistenter",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub547 Kompletteringsutbildning för utländska akademiker",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub547",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub547",
          "ref_dok_titel": "Kompletteringsutbildning för utländska akademiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming och Carina Moberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub549 Högskola i Farsta, Skärholmen, Vällingby och Tensta",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub549",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub549",
          "ref_dok_titel": "Högskola i Farsta, Skärholmen, Vällingby och Tensta",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Hassan och Anders Ygeman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub558 Studiestöd, Utbildning och forskning, utgiftsområdena 15 och 16",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub558",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub558",
          "ref_dok_titel": "Studiestöd, Utbildning och forskning, utgiftsområdena 15 och 16",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-12",
          "ref_dok_id": "GQ0935",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "35",
          "ref_dok_titel": "2002-12-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-12",
          "ref_dok_id": "GQ0935",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "35",
          "ref_dok_titel": "2002-12-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:62",
          "ref_dok_id": "GQ0K62",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "62",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:62",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}