{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2231824",
      "dok_id": "GQ01TU5",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "TU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:TU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:29",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:33",
      "titel": "Sjösäkerhet",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01TU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01TU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01TU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01TU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:TU5</div><h1>Sjösäkerhet</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   trafikutskottet   dels\r\nproposition     2002/03:109     Sjösäkerhet,    dels\r\nföljdmotioner och motioner rörande  sjösäkerhet m.m.\r\nfrån allmänna motionstiden hösten 2002.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag  till en\r\nny     fartygssäkerhetslag,     lagstiftning     för\r\ngenomförande   av   EG-direktiv   och   viss   annan\r\nlagstiftning       på      sjöfartsområdet      samt\r\nföljdlagstiftning. I  sammanhanget  tillstyrks också\r\nförslagen      avseende      den     internationella\r\nsjöfartsorganisationens (IMO) konvention om kontroll\r\nav skadliga påväxthindrande system på fartyg.\r\nMotionsförslag (m) med huvudsakligt  syfte att den\r\nsmåskaliga  fiskerinäringen  inte  skall drabbas  av\r\nlagförslagen  avstyrks;  utskottet anser  emellertid\r\natt  det  är  angeläget att regeringen  noga  följer\r\nutvecklingen    på    området.    Likaså    avstyrks\r\nmotionsförslag (kd)  som  går ut på att den s.k. 48-\r\ntimmarsregeln i en ändring i EG:s arbetstidsdirektiv\r\ninte skall genomföras genom nationell lag. Utskottet\r\nhänvisar  till  de möjligheter  till  undantag  från\r\nregeln som kan göras,  bl.a.  i kollektivavtal. Även\r\npå denna punkt utgår utskottet  från  att regeringen\r\nnoga följer upp frågan.\r\nEtt  avsnitt  i  betänkandet  tar  upp miljö-  och\r\nsäkerhetsfrågor    med    anledning    av   en   rad\r\nmotionsförslag  (fp,  kd,  c,  v  och  s). Utskottet\r\nbetonar vikten av att arbetet med dessa frågor drivs\r\nvidare  på  alla  plan.  Inte  minst  bör frågan  om\r\nklassificering  av  Östersjön som särskilt  känsligt\r\nhavsområde (Particularly  Sensitive  Sea Area, PSSA)\r\nsnarast  leda  till  resultat,  anser utskottet  och\r\nutgår från att regeringen ombesörjer  att  så  sker.\r\nUtskottet  anser härutöver att sjöfartsinspektionens\r\nsjälvständiga ställning ytterligare bör tydliggöras.\r\nYtterligare  ett  avsnitt  behandlar  M/S Estonias\r\nförlisning. Utskottet avstyrker motionsförslag  (mp,\r\ns, m, kd, v) med hänvisning bl.a. till den förstudie\r\nsom   nyligen   har   färdigställts  på  uppdrag  av\r\nStyrelsen  för psykologiskt  försvar  och  i  vilken\r\nexempel ges på hur sjunkförloppet kan ha gått till.\r\nTill betänkandet har fogats tre reservationer.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Sjösäkerhet m.m.\r\n\r\nRiksdagen\r\n1.      godkänner       den       internationella\r\nsjöfartsorganisationen   IMO:s   konvention    om\r\nkontroll  av  skadliga  påväxthindrande system på\r\nfartyg,\r\n2.     antar     regeringens     förslag     till\r\nfartygssäkerhetslag,\r\n3. antar regeringens förslag till  lag om ändring\r\ni arbetsmiljölagen (1977: 1160),\r\n4. antar regeringens förslag till lag  om ändring\r\ni  lagen  (1980:424)  om  åtgärder mot förorening\r\nfrån fartyg,\r\n5. antar regeringens förslag till lag om lastning\r\noch lossning av bulkfartyg,\r\n6. antar regeringens förslag  till lag om ändring\r\ni lagen (1998:958) om vilotid för sjömän,\r\n7. antar regeringens förslag till  lag om ändring\r\ni sjömanslagen (1973:282),\r\n8. antar regeringens förslag till lag  om ändring\r\ni sekretesslagen (1980:100),\r\n9. antar regeringens förslag till lag om  ändring\r\ni mönstringslagen (1983:929),\r\n10. antar regeringens förslag till lag om ändring\r\ni lagen (1962:381) om allmän försäkring,\r\n11. antar regeringens förslag till lag om ändring\r\ni föräldraledighetslagen (1995:584).\r\nDärmed  bifaller riksdagen regeringens förslag  i\r\nproposition  2002/03:109  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:T8 och 2002/03:T9.\r\nReservation  1 (m, fp, kd)\r\n\r\n2.      Miljö- och säkerhetsfrågor m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:T336,\r\n2002/03:T364, 2002/03: T464 yrkandena 5, 6 och 8,\r\n2002/03:T466  yrkandena  23 och 24, 2002/03:MJ313\r\nyrkandena  4  och  6, 2002/03:MJ315  yrkande  11,\r\n2002/03:MJ491 yrkande  5 och 2002/03:N397 yrkande\r\n7.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Säkerhet och miljöpåverkan avseende\r\nfritidsbåtar\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:T234  och\r\n2002/03:T308.\r\n\r\n\r\n4.      M/S Estonias förlisning\r\n\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:T494  och\r\n2002/03:T517.\r\nReservation 3 (kd, mp)\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2003\r\n\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:  Claes\r\nRoxbergh  (mp), Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström\r\n(m),  Jarl  Lander  (s),  Erling  Bager  (fp),  Hans\r\nStenberg (s),  Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling\r\n(kd), Per Westerberg  (m),  Monica  Green (s), Runar\r\nPatriksson  (fp),  Sven  Bergström  (c),   Jan-Evert\r\nRådhström (m), Mikael Johansson (mp), Börje Vestlund\r\n(s), Karin Thorborg (v) och Berndt Sköldestig (s).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nTU5\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  detta ärende behandlar utskottet dels proposition\r\n2002/03:109  Sjösäkerhet och två följdmotioner, dels\r\ntolv  motioner  från  allmänna  motionstiden  hösten\r\n2002.\r\nI  samband  med  ärendet  har  utskottet  erhållit\r\ninformation   och  synpunkter  från  Sjöfartsverket.\r\nVidare har miljöminister Lena Sommestad den 10 april\r\n2003     lämnat    en     lägesredovisning     inför\r\ntrafikutskottet  samt  miljö- och jordbruksutskottet\r\navseende arbetet med en ansökan om klassificering av\r\nÖstersjön som särskilt känsligt havsområde (PSSA).\r\nMotioner med anknytning till frågan om sjösäkerhet\r\nhar tidigare under riksmötet  2002/03  behandlats  i\r\nyttrandet  till  miljö-  och  jordbruksutskottet  om\r\nÖstersjön    som    särskilt   känsligt   havsområde\r\n(2002/03:TU1y).\r\n\r\nPropositionen är baserad på följande tre underlag:\r\n\r\n-          Fartygsutredningens betänkande Översyn av\r\nfartygssäkerhetslagen (SOU 2001:17)\r\n\r\n-          departementspromemorian  Genomförande  av\r\nEG-direktiv på sjöfartsområdet m.m. (Ds 2002:39)\r\n-          Kemikalieinspektionens                och\r\nSjöfartsverkets  rapport  om  ett svenskt tillträde\r\ntill den internationella konventionen  för kontroll\r\nav skadliga påväxthindrande system för fartyg,  den\r\ns.k.  AFS-konventionen  (Miljödepartementets ärende\r\nM2002/1748/Kn).\r\n\r\nLagrådets yttrande har inhämtats  och regeringen har\r\ni huvudsak beaktat dess synpunkter.\r\n\r\n\r\nBetänkandets disposition\r\n\r\n\r\nDetta betänkande är disponerat enligt följande.\r\n\r\nI  avsnitten  1-3  behandlas  regeringens  förslag\r\navseende     antagande     av    lagstiftning     på\r\nsjösäkerhetsområdet  m.m.  och  godkännande  av  den\r\ninternationella    sjöfartsorganisationens     (IMO)\r\nkonvention  om  kontroll av skadliga påväxthindrande\r\nsystem på fartyg.  Därmed  följer  utskottet i stora\r\ndrag  propositionens disposition. De  motionsförslag\r\nsom  har   väckts  med  anledning  av  propositionen\r\nbehandlas under  berört  delavsnitt. I avsnitt 3 tar\r\nutskottet  ställning  till  propositionen   i   dess\r\nhelhet.\r\nAvsnitten   4-6   rör   sådana   frågor   som  har\r\naktualiserats    genom    motioner   från   allmänna\r\nmotionstiden hösten 2002.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nPropositionen innehåller förslag  till en ny lag som\r\nskall  ersätta  den  nuvarande fartygssäkerhetslagen\r\n(1988:49). Förslaget till  den  nya lagen - som även\r\nden   föreslås   benämnas  fartygssäkerhetslagen   -\r\ninnehåller   i  förhållande   till   den   nuvarande\r\nhuvudsakligen  redaktionella ändringar. Dessa syftar\r\ntill  att göra lagen  mer  användarvänlig.  I  vissa\r\navseenden medför dock den nya lagen ändringar även i\r\nsak.\r\n\r\nExempelvis  föreslås  när  det gäller arbetsmiljön\r\nombord   på   fartyg,   som   tidigare    reglerades\r\nuteslutande     i     fartygssäkerhetslagen,     att\r\narbetsmiljölagen  (1977:1160) skall gälla. I princip\r\nskall samma arbetsmiljöregler  tillämpas  vid arbete\r\nombord  på  fartyg  som på land, utom när sjöfartens\r\nspeciella förhållanden gör att detta inte är möjligt\r\neller lämpligt. Vissa arbetsmiljöbestämmelser som är\r\nspeciella just för fartygsarbete  föreslås  alltjämt\r\nfinnas   i   fartygssäkerhetslagstiftningen.  Enligt\r\nförslaget  skall   Sjöfartsverket  i  samverkan  med\r\nArbetsmiljöverket utöva  tillsyn  över  arbetsmiljön\r\ntill sjöss.\r\nDet föreslås även att fler fartyg än i  dag  skall\r\nomfattas  av  kravet  på fartcertifikat. I dag krävs\r\nfartcertifikat    för    fartyg     som    har    en\r\nbruttodräktighet   av   minst   100  eller  som   är\r\npassagerarfartyg,  men enligt förslaget  skall  alla\r\nfartyg med en bruttodräktighet  av  minst  20 inneha\r\nfartcertifikat. För fritidsfartygens del skall  dock\r\nalltjämt  den  tidigare  gränsen gälla. Det föreslås\r\nockså att fiskefartyg skall  omfattas  av  kravet på\r\nfastställelse av minsta tillåtna fribord, vilket  de\r\ninte gör i dag.\r\nTill  följd  av  den nya fartygssäkerhetslagen och\r\ndet  sätt  varpå arbetsmiljön  till  sjöss  föreslås\r\nregleras,     behöver      ändringar     göras     i\r\narbetsmiljölagen.  Den  nya lagen  medför  behov  av\r\nföljdändringar även i ett antal andra lagar.\r\nVidare  innehåller  propositionen   förslag   till\r\ngenomförande av fyra EG-direktiv på sjöfartsområdet,\r\nnämligen   direktivet   2001/105/EG   om  ändring  i\r\ndirektivet  om  klassificeringssällskap,  direktivet\r\n2001/106/EG    om   ändring    i    direktivet    om\r\nhamnstatskontroll,  det nya direktivet 2001/96/EG om\r\nlastning och lossning av bulkfartyg, samt direktivet\r\n2000/34/EG     om     ändring     i     det     s.k.\r\narbetstidsdirektivet.  Det   föreslås   även   vissa\r\nkompletterande  bestämmelser  med  anledning  av EG-\r\nförordningen  417/2002  om  krav  på dubbelskrov för\r\noljetankfartyg.\r\nI  propositionen  finns  även ett förslag  om  att\r\nvissa  vaktindelade  personer   som  utan  att  vara\r\nanställda tjänstgör i någon funktion  på  ett fartyg\r\nskall  få  undantas  från  vilotidsbestämmelserna  i\r\nsamma utsträckning som vaktgående sjömän.\r\nEn  sjöman bör ha rätt att  lämna  sin  befattning\r\nombord  om fartyget t.ex. är på väg in i en krigszon\r\neller till  hamn  där  en  farlig  smittsam  sjukdom\r\nhärjar,  såvida han eller hon inte har godtagit  att\r\nfölja med  fartyget under de aktuella förhållandena.\r\nLikaså om fartyget  har sådana brister att sjömannen\r\nkan  antas  bli  utsatt   för   allvarlig  fara  bör\r\nsjömannen kunna frånträda sin befattning  ombord. Om\r\nbefattningen   frånträds   mot  bakgrund  av  sådana\r\nomständigheter  skall  detta enligt  förslaget  inte\r\ninnebära att sjömannen förlorar sin anställning. Han\r\neller  hon skall då i stället  kunna  omplaceras  av\r\narbetsgivaren.\r\nInom       ramen        för        Internationella\r\nsjöfartsorganisationen  (IMO)  har en internationell\r\nkonvention för kontroll av skadliga  påväxthindrande\r\nsystem   för   fartyg,  den  s.k.  AFS-konventionen,\r\nutarbetats. Konventionen innebär bl.a. att det skall\r\nvara förbjudet att  måla fartygsskrov med färger som\r\ninnehåller  tennorganiska  föreningar  och  att  det\r\nfr.o.m. den 1 januari 2008 inte längre får förekomma\r\ntennorganiska   föreningar   som   aktivt   ämne  på\r\nfartygsskrov. Sverige har undertecknat konventionen.\r\nEtt  svenskt tillträde till konventionen förutsätter\r\nen  ändring  i  lagen  (1980:424)  om  åtgärder  mot\r\nförorening  från fartyg. Konventionen behöver därför\r\ngodkännas av  riksdagen.  Ett sådant godkännande och\r\nden    nödvändiga    lagändringen     behandlas    i\r\npropositionen.\r\nDe  föreslagna  lagändringarna  föreslås  träda  i\r\nkraft  den 21 juli 2003, med undantag  av  lagen  om\r\nlastning  och  lossning  av bulkfartyg, som föreslås\r\nträda i kraft den 1 mars 2004.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nSjösäkerhet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar\r\nregeringens förslag till en ny\r\nfartygssäkerhetslag, lagstiftning för\r\ngenomförande av EG-direktiv, m.m. på\r\nsjöfartsområdet, viss annan lagstiftning på\r\nsjöfartsområdet samt följdlagstiftning.\r\nVidare bör riksdagen godta IMO-konventionen\r\nom kontroll av skadliga påväxthindrande\r\nsystem på fartyg.\r\n\r\nMotionsförslag (m) med huvudsakligt syfte att den\r\nsmåskaliga fiskerinäringen inte skall drabbas\r\nav lagförslagen avstyrks; utskottet anser\r\nemellertid att det är angeläget att\r\nregeringen noga följer utvecklingen på\r\nområdet. Likaså avstyrks motionsförslag (kd)\r\nsom går ut på att den s.k. 48-timmarsregeln i\r\nen ändring i EG:s arbetstidsdirektiv inte\r\nskall genomföras genom nationell lag.\r\nUtskottet hänvisar till de möjligheter till\r\nundantag från regeln som kan göras, bl.a. i\r\nkollektivavtal. Även på denna punkt utgår\r\nutskottet från att regeringen noga följer upp\r\nfrågan. Jämför reservation 1 (m, fp, kd).\r\n\r\n\r\n1 En ny fartygssäkerhetslag\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nI     propositionen    föreslås    att     en     ny\r\nfartygssäkerhetslag  ersätter  den  nuvarande. Denna\r\nhar med åren blivit oöverskådlig, främst  till följd\r\nav  det  stora  antalet  ändringar som har gjorts  i\r\nlagen sedan den trädde i kraft den 1 juli 1988.\r\n\r\nDen nya fartygssäkerhetslagen,  som  till stor del\r\nhar  samma  sakliga  innehåll som den gällande,  har\r\ngetts en mer ändamålsenlig struktur. De ändringar av\r\nsakligt  slag  som  emellertid   föreslås  är  bl.a.\r\nföljande.\r\nEn bestämmelse införs om att lastning och lossning\r\ninte får ske så att säkerheten för fartyget eller de\r\nombordvarande äventyras.\r\nVidare   föreslås  att  titeln  \"maskinchef\"   som\r\ntidigare använts  i lagstiftningen ersätts i den nya\r\nfartygssäkerhetslagen   med   benämningen   \"teknisk\r\nchef\". Beträffande fartcertifikat, dvs. ett bevis på\r\natt ett fartyg vid en besiktning har uppfyllt de för\r\ncertifikatet   gällande   kraven   på   sjösäkerhet,\r\nföreslår regeringen att ett sådant skall  krävas för\r\nanvändning av alla fartyg med en bruttodräktighet på\r\nminst  20,  med  undantag  av  fritidsfartyg med  en\r\nbruttodräktighet  under  100.  Detta   innebär   att\r\nexempelvis fiskefartyg med en bruttodräktighet under\r\n100 kommer att omfattas av kravet. Regeringen lägger\r\nockså  fram  förslag  om fribord, dvs. det vertikala\r\navståndet  mellan vattenytan  i  stilla  vatten  och\r\nfribordsdäcket.  Det  går  ut  på  att den nuvarande\r\nbestämmelsen  om  krav  på fastställelse  av  minsta\r\ntillåtna  fribord  även skall  omfatta  fiskefartyg,\r\nvars bruttodräktighet  är minst 20. Regeringen eller\r\nden  myndighet  som regeringen  bestämmer  skall  få\r\nmeddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna\r\nom  bl.a.  fribord,   fribordsmärken,  lastning  och\r\nfribordscertifikat.  I  samma   utsträckning   skall\r\nregeringen   eller   den  myndighet  som  regeringen\r\nbestämmer ha möjlighet att medge undantag i enskilda\r\nfall.\r\nArbetsmiljön ombord  på fartyg skall huvudsakligen\r\nregleras i arbetsmiljölagen  (1977:1160)  i  stället\r\nför som nu i fartygssäkerhetslagen. Bestämmelser  om\r\nbl.a.  bostads- och fritidsutrymmen samt om kost och\r\nvatten ombord,  dvs.  bestämmelser som endast gäller\r\nombord  på  fartyg, skall  dock  finnas  i  den  nya\r\nfartygssäkerhetslagen.             Arbetsmiljölagens\r\nbestämmelser skall tillämpas på svenska  fartyg även\r\nutanför det svenska sjöterritoriet. Redaren skall ha\r\nett    övergripande    skyddsansvar    på    fartyg.\r\nBefälhavarens     skyddsansvar     skall     omfatta\r\nsystematiskt      arbetsmiljöarbete      och      de\r\narbetsanpassningsfrågor       som       avses      i\r\narbetsmiljölagen.  Tillsynen  över  arbetsmiljön  på\r\nfartyg skall regleras i fartygssäkerhetslagen  och -\r\nliksom nu - utövas av Sjöfartsverket i samverkan med\r\nArbetsmiljöverket.\r\nVissa  sakliga  ändringar  föreslås vidare för att\r\ngenomföra vissa EG-direktiv m.m.;  dessa behandlas i\r\nett senare avsnitt i detta betänkande.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:T8 av Kent Olsson (m)  föreslås att\r\nriksdagen  gör  ett  tillkännagivande om att  titeln\r\n\"maskinchef\"      behålls      i       den       nya\r\nfartygssäkerhetslagen.  Sjöfarten  är  i  mycket hög\r\nutsträckning  internationell, framhåller motionären.\r\nBegrepp och termer som används i svensk lagstiftning\r\nbör därför motsvara de som används i internationellt\r\nspråkbruk. Så länge  som  ett byte av begrepp medför\r\nrisk   för  missförstånd  bör  nuvarande   benämning\r\nbehållas, anser han.\r\n\r\nMotionären förespråkar också att riksdagen uttalar\r\natt   fiskefartyg    undantas    från    kravet   på\r\nfartcertifikat    för    alla    fartyg    med    en\r\nbruttodräktighet  över  20.  Det  hänvisas  till att\r\nFiskeriverket  i  sitt remissyttrande anfört att  de\r\nflesta  fiskefartyg  ytterst  sällan  utnyttjar  sin\r\nfulla kapacitet.  Det finns en risk att förslaget om\r\natt även fiskefartyg  skall  omfattas  av  kravet på\r\nfartcertifikat leder till ökad byråkrati och krångel\r\nför  många  fiskare. Detta vore - enligt motionärens\r\nmening - olyckligt för hela fiskenäringen.\r\nHärutöver  föreslår   motionären   att   riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  att  särskild  hänsyn\r\nmåste  tas till de speciella förhållanden som gäller\r\npå  fiskefartyg.   Det   är   främst   reglerna   om\r\narbetsmiljön  som  motionären  har i åtanke. Det nya\r\nsystemet  kan  medföra risk för att  småföretagandet\r\ninom fiskerinäringen missgynnas, anförs det.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI    propositionen     föreslås     ändringar     av\r\nfartygssäkerhetslagen  som  i  förhållande  till den\r\nnuvarande   lagen  innebär  dels  ändringar  av  mer\r\nredaktionellt  slag,  dels ändringar i sak. Några av\r\nde sakliga ändringarna har ifrågasatts motionsvägen.\r\n\r\nEtt av motionsförslagen är att titeln \"maskinchef\"\r\ninom  sjöfarten  inte byts  ut.  Såsom  redovisas  i\r\npropositionen är bakgrunden  till  lagändringen  den\r\növerenskommelse  som  har  träffats  mellan Sveriges\r\nRedareförening   och  Sjöbefälsförbundet   i   detta\r\navseende.   Regeringen    redovisar    vidare    att\r\nSjöfartsverket,   såsom   enda   remissinstans,  har\r\nmotsatt  sig att titulaturen ändras  av  främst  två\r\nskäl. Det  ena  är  att  titeln  \"teknisk chef\" inte\r\nskulle   motsvara   utländskt   språkbruk   och   de\r\nbefattningsbeteckningar    som   finns    i    vissa\r\ninternationella konventioner  och  EG-direktiv.  Det\r\nandra   är   att   \"teknisk   chef\"  kan  leda  till\r\nmissförstånd  om befälhavarens övergripande  ansvar.\r\nUtskottet   konstaterar    att   utvecklingen   inom\r\nbranschen har inneburit en ändrad titulatur. Det är,\r\nmenar  utskottet,  rimligt  att  den  benämning  som\r\nvunnit   insteg   också   kommer  till   uttryck   i\r\nlagstiftningen.  Utskottet  instämmer   därmed   med\r\nregeringen om att de argument som har förts fram mot\r\nen  ändring  av titulaturen inte har sådan tyngd att\r\nde bör hindra  en  ändring. Samtidigt finns det skäl\r\natt ta fasta på vad  Sjöfartsverket  och  motionären\r\nhar  uttalat  om risken för missförstånd om vem  som\r\nhar det övergripande ansvaret ombord. Det är därför,\r\nsom  regeringen   också   föreslår,   motiverat  att\r\nminimera  en  eventuell  sådan  risk  genom   att  i\r\nfartygssäkerhetslagen  göra en uttrycklig hänvisning\r\ntill sjölagen (1994:1009) i detta avseende.\r\nMotionären tillbakavisar även förslaget om vidgade\r\nkrav när det gäller fartcertifikat.  Enligt gällande\r\nregler omfattas inte fiskefartyg under 100 av kravet\r\npå  fartcertifikat.  Med  regeringens förslag  sänks\r\nalltså gränsen till 20. Utskottet  anser  - i likhet\r\nmed regeringen - att förslaget om utvidgade  krav på\r\nfartcertifikat   är   välmotiverat.  Tryggheten  och\r\nsäkerheten för dem som arbetar ombord på fiskefartyg\r\nbör vara samma som för  dem  som  arbetar  ombord på\r\nandra slags fartyg.\r\nYtterligare en invändning mot propositionen gäller\r\nframför  allt regleringen av arbetsmiljön ombord  på\r\nfartyg.  Motionären   befarar  att  ökade  krav  kan\r\nmedföra   risk   för   att   småföretagandet    inom\r\nfiskerinäringen  missgynnas,  anförs  det. Utskottet\r\nansluter  sig  även  på denna punkt till regeringens\r\nuppfattning,   nämligen    att   i   princip   samma\r\narbetsmiljöregler skall gälla vid arbete på land som\r\nvid arbete ombord på fartyg. Regeringens förslag går\r\nut på att undanröja problemet med att bestämmelserna\r\nom arbetsmiljö för ombordanställda inte håller jämna\r\nsteg  i  förhållande till de som  gäller  för  andra\r\nanställda.  Arbetsmiljölagen bör alltså tillämpas på\r\nfartygsarbete.  När  emellertid sjöfartens speciella\r\nförhållanden gör att detta  inte  är  möjligt  eller\r\nlämpligt   bör   arbetsmiljöbestämmelser   finnas  i\r\nfartygssäkerhetslagstiftningen.          Beträffande\r\nförslagets   effekter   för   fiskenäringen  erinrar\r\nutskottet om att arbetsmiljölagen  i huvudsak gäller\r\nverksamheter  där  arbetstagare  utför   arbete  för\r\narbetsgivares     räkning.     Samtidigt     präglas\r\nfiskenäringen   -   såsom  påpekas  i  propositionen\r\n(s. 136)  -  av en speciell  struktur  där  fiskarna\r\ndelar på vinsten  genom  ett  andelssystem.  Fiskare\r\nbetraktar  sig  därför  i regel som egna företagare.\r\nDet torde innebära att endast  ett  fåtal  av  dessa\r\nbestämmelser  blir  tillämpliga  på  fiskefartyg. En\r\nsådan  bestämmelse som kan bli tillämplig  -  enligt\r\nvad som  redovisas  i  propositionen  -  är  vad som\r\nföreskrivs  om  att  den som ensam - eller gemensamt\r\nmed en familjemedlem - driver yrkesmässig verksamhet\r\nutan anställd är skyldig  att följa lagen i fråga om\r\nteknisk anordning och ämne  som kan förorsaka ohälsa\r\neller olycksfall (3 kap. 5 § andra stycket).\r\nUtskottet   anser  sammanfattningsvis   att   högt\r\nställda  krav på  sjösäkerhet  och  på  arbetsmiljön\r\nombord  bör   gälla  även  fiskenäringen.  Samtidigt\r\nmedger utskottet  att  den  utökade  regleringen kan\r\nmedföra  en viss ökad belastning för denna  bransch.\r\nSärskilt kan  detta  gälla  det  småskaliga  fisket.\r\nUtskottet  erinrar emellertid om de möjligheter  som\r\nfinns enligt  lagförslaget  att  medge  undantag för\r\nfiskefartyg  (7  kap.  8  §).  Sålunda föreslås  att\r\nregeringen,    eller   den   myndighet    regeringen\r\nbestämmer, får dels  meddela särskilda föreskrifter,\r\ndels i enskilda fall medge  undantag  från  vissa av\r\nlagens bestämmelser. De bestämmelser som här åsyftas\r\när bl.a. de som gäller särskilda krav för användning\r\nav  vissa fartyg och de som gäller arbetsmiljö.  För\r\natt det emellertid skall säkerställas att inte några\r\neffekter  av mer skadlig karaktär för det småskaliga\r\nfisket  uppkommer  anser  utskottet  att  regeringen\r\nnoggrant   bör   följa  utvecklingen  av  förslagets\r\neffekter för den småskaliga  fiskenäringen och - för\r\ndet  fall att omständigheterna  föranleder  detta  -\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  en  redovisning och\r\neventuellt  förslag  till åtgärder. Utskottet  utgår\r\nsålunda från att regeringen ombesörjer vad utskottet\r\nnu har förordat. Med det sagda tillstyrker utskottet\r\nregeringens  förslag  i   nu  nämnda  avseenden  och\r\navstyrker motion 2002/03:T8 (m) i behandlade delar.\r\n\r\n2 Genomförande av EG-direktiv m.m.\r\n\r\n\r\n2.1 Direktivet om klassificeringssällskap\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nTidigare  kunde  EU:s medlemsstater  själva  erkänna\r\norganisationer för  bemyndigande av dessa att utföra\r\nvissa uppgifter, t.ex. utfärda och förnya certifikat\r\n(direktivet  94/57/EG  om  klassificeringssällskap).\r\nGenom  ett  ändringsdirektiv  (2001/105/EG)  fråntas\r\nmedlemsstaterna  denna möjlighet - erkännandet skall\r\ni stället göras av  kommissionen.  Det  har nämligen\r\nansetts  att  en harmonisering och centralisering  i\r\nfråga om erkännanden  kommer  att  leda  till en mer\r\ntillförlitlig   bedömning  av  hur  organisationerna\r\nefterlever  direktivets  krav.  Medlemsstaterna  kan\r\ndock  överlämna   en   begäran  om  erkännande  till\r\nkommissionen. Ändringsdirektivet utgör en del av det\r\ns.k. Erika I-paketet, uppkallat  efter  den  år 1999\r\nförlista oljefartyget Erika.\r\n\r\nFör  genomförande  av  ändringsdirektivet föreslås\r\natt    bestämmelser    förs    in    i    den    nya\r\nfartygssäkerhetslagen. Sålunda bör regeringen, eller\r\nden  myndighet som regeringen bestämmer,  bemyndigas\r\natt genom avtal uppdra åt en erkänd organisation att\r\nutfärda  och  förnya  certifikat samt att fastställa\r\nminsta  tillåtna  fribord.   Ett  sådant  avtal  får\r\ninnehålla en begränsning av statens  rätt  att  från\r\norganisationen återkräva ersättning för en skada som\r\nvållats  av organisationen och som staten åläggs att\r\nbetala.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har ingen erinran mot regeringens förslag\r\nom      genomförande      av      direktivet      om\r\nklassificeringssällskap.\r\n\r\n\r\n2.2 Direktivet om hamnstatskontroll\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nGemenskapsbestämmelser om hamnstatskontroll, dvs. en\r\nobligatorisk   inspektion   av   utländska   fartyg,\r\nåterfinns i direktivet härom (95/21/EG). Inom  ramen\r\nför  det  s.k.  Erika I-paketet har beslutats att en\r\nutökad   sådan   hamnstatskontroll    skall    kunna\r\ngenomföras   då  detta  sker  enligt  direktivet  om\r\nhamnstatskontroll.  Regeringen  eller  den myndighet\r\nsom regeringen bestämmer föreslås nu bemyndigas  att\r\nmeddela särskilda bestämmelser härom.\r\n\r\nVidare  föreslås  att  regeringen  bemyndigas  att\r\nmeddela  sådana  föreskrifter  om  att  fartyg under\r\nvissa förhållanden skall förbjudas att anlöpa svensk\r\nhamn  som  följer av ett direktiv som antagits  inom\r\nEuropeiska    gemenskapen     eller     av     något\r\ninternationellt  avtal eller motsvarande som Sverige\r\nhar ingått. Vidare  skall ett fartygs resa förbjudas\r\nom  fartyget  inte  är  utrustat   med   ett  sådant\r\nfungerande   färdskrivarsystem   som   krävs  enligt\r\ngällande    författningsbestämmelser.   Vad   gäller\r\nkostnader för  kvarhållande får regeringen eller den\r\nmyndighet   som   regeringen    bestämmer    meddela\r\nföreskrifter om skyldighet för fartygets ägare eller\r\nredare  att  utge ersättning för kostnader i samband\r\nmed ett kvarhållande.  Ett  beslut om förbud mot ett\r\nfartygs  resa  skall  gälla  till   dess   att  full\r\nbetalning   har   skett   för   kvarhållandet  eller\r\ntillfredsställande  säkerhet  för  betalningen   har\r\nställts.       Förslaget       innehåller       även\r\nstraffbestämmelser vid överträdelse av förbuden.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion  2002/03:T8  av Kent Olsson (m) begärs att\r\nriksdagen gör ett tillkännagivande om ersättning för\r\nkostnaderna för kvarhållande av fartyg.\r\n\r\nEtt sådant tillkännagivande  skall  gå  ut  på att\r\nregeringen  bör  överväga  möjligheten  att  ersätta\r\nhamnägarna  för  den  skada  som  uppkommer  när  en\r\ninspektion  påverkar hamnverksamheten på ett menligt\r\nsätt. Särskilt  i  mindre hamnar kan ett fartyg helt\r\nhindra  trafiken  till   och   från  hamnen.  Enligt\r\nmotionärens uppfattning råder det  också oklarhet om\r\nvilka  kostnader  som  omfattas.  Sammanfattningsvis\r\nanser  motionären  det  oacceptabelt  att   statliga\r\nmyndigheters     beslut     påverkar     den    fria\r\nföretagsamheten    genom   att   en   hamnverksamhet\r\nförsvåras eller hindras till följd av omständigheter\r\nsom ligger utanför hamnägarens kontroll.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVid en inspektion kan  tillsynsmyndigheten behöva få\r\nersättning för sina tillsynskostnader.  Redan  i dag\r\ngäller därför att alla kostnader som har samband med\r\ninspektionen av ett fartyg skall täckas av fartygets\r\nägare    eller    den    som    är    ansvarig   för\r\nfartygstransporten.    Förutsättningen    är     att\r\ninspektionerna  bekräftar  sådana  brister som utgör\r\nskäl  för  att  hålla  kvar  fartyget  -  eller  att\r\ninspektionerna   leder   till   att  sådana  brister\r\nupptäcks.   En   tillsynsmyndighet  kan   också   ha\r\nkostnader för att  hålla  kvar  ett  fartyg, t.ex. i\r\nform  av  vakthållning.  Vad  som  nu införs  är  en\r\nkompletterande regel som innebär att  även kostnader\r\ni  samband  med  kvarhållandet i hamn av ett  fartyg\r\nskall täckas av fartygets  ägare  eller  den  som är\r\nansvarig för fartygstransporten. Förutsättningen  är\r\natt  fartyget  hålls  kvar  på  grund  av  brister i\r\nfartyget eller avsaknad av giltiga certifikat.\r\n\r\nSom framgår av propositionen anser regeringen  att\r\ndet  inte  torde  finnas  stöd  i direktivet för att\r\nsådana skulder som, till följd av  ett kvarhållande,\r\nuppstått  gentemot  andra  -  t.ex.  en hamn  -  kan\r\nomfattas av kravet på betalning från fartygets ägare\r\neller  den  som  är ansvarig för fartygstransporten.\r\nInte heller bedömer  regeringen  att  det föreligger\r\nbetalningsskyldighet  för staten gentemot  t.ex.  en\r\nberörd hamn. Utskottet vill vidare erinra om att det\r\nallmännas ansvar vid myndighetsutövning  regleras  i\r\nskadeståndslagen (1972:207). Härav framgår (3 kap. 2\r\n§)   att   staten  eller  en  kommun  skall  ersätta\r\npersonskada,  sakskada  eller  ren förmögenhetsskada\r\nsom   vållas   genom   fel  eller  försummelse   vid\r\nmyndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande\r\nstaten eller kommunen svarar.  Utskottet konstaterar\r\natt ett beslut om kvarhållande av  fartyg är ett led\r\ni  offentlig,  obligatorisk  kontrollverksamhet  och\r\nutgör   därmed   myndighetsutövning.   Det   bör   i\r\nsammanhanget betonas  att  skadestånd  kan utgå inte\r\nbara  vid  en  myndighets oberättigade ingrepp  utan\r\näven vid dess underlåtenhet att ingripa.\r\nEnligt   vad   utskottet    har    inhämtat   från\r\nsjöfartsinspektionen finns det möjlighet redan i dag\r\natt   ett   fartyg  för  vilket  har  beslutats   om\r\nkvarhållande,  kan flyttas från kajplatsen och t.ex.\r\nligga för ankar  -  under  erforderlig  bevakning  -\r\nutanför  själva hamnområdet. En sådan åtgärd innebär\r\natt   hamnägaren    inte    drabbas   av   uteblivna\r\nhamnavgifter;  det är i sådana  fall  Sjöfartsverket\r\nsom åsamkas kostnader  för  flyttning, bevakning och\r\neventuella       andra       kostnader.       Enligt\r\nsjöfartsinspektionens  bedömning  torde  det  därmed\r\ninte   behöva   uppkomma   någon   ekonomisk  skada.\r\nUtskottet       utgår       också      från      att\r\ninspektionsmyndigheten   tillämpar   regelverket   i\r\nenlighet med detta förfarande i syfte att hamnägaren\r\ninte skall drabbas.\r\nUtskottet anser emellertid  att det finns skäl att\r\nfrågan   bevakas.   Särskilt  kan  detta   gälla   i\r\nperspektivet    av   ett   genomförande    av    den\r\ninternationella överenskommelsen  om  sjöfartsskydd.\r\nUtskottet  förutsätter därför att regeringen  följer\r\nutvecklingen  i  detta  avseende och återkommer till\r\nriksdagen med redovisning  och  -  om så bedöms vara\r\npåkallat  -  erforderligt  förslag.  Med  det  sagda\r\ntillstyrker  utskottet regeringens förslag  i  denna\r\ndel och avstyrker följaktligen motion 2002/03:T8 (m)\r\ni motsvarande avseende.\r\n\r\n2.3 Dubbelskrovsförordningen m.m.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nFörordningen  (EG)   417/2002  om  ett  påskyndat\r\ninförande av krav på dubbelskrov  eller likvärdig\r\nkonstruktion          för          oljetankfartyg\r\n(dubbelskrovsförordningen m.m.) utgör  en  del av\r\nErika  I-paketet. I förordningen anges vid vilken\r\nålder och  tidpunkt oljetankfartyg med enkelskrov\r\nmåste  uppfylla   bestämmelserna  om  dubbelskrov\r\neller likvärdig konstruktion  enligt MARPOL 73/78\r\n(den internationella konventionen om förhindrande\r\nav  förorening  från  fartyg). Åldersgränserna  i\r\nförordningen överensstämmer  med  dem  som gäller\r\nenligt MARPOL och dess ändringar.\r\n\r\nRegeringen  påminner om att en förordning  -  till\r\nskillnad från direktiv  -  är  direkt  tillämplig  i\r\nmedlemsstaterna. Det innebär att den skall tillämpas\r\nsom  den  är  och den får således inte transformeras\r\ntill  nationell  författningstext.  Detta  utesluter\r\ndock   inte    att    nationella    rättstillämpande\r\nmyndigheter - med stöd av förordningen  - kan behöva\r\nfatta  administrativa  beslut i det enskilda  fallet\r\nför att säkerställa att  förordningens  bestämmelser\r\nefterlevs.  Sålunda  föreslås att om ett fartyg  har\r\nförbjudits  att  anlöpa  svensk  hamn  med  stöd  av\r\nförordningen  om  dubbelskrov  skall  Sjöfartsverket\r\näven  få  förbjuda  svenska   hamnar   att  ta  emot\r\nfartyget. Vidare skall en överträdelse av ett beslut\r\nom   anlöpsförbud   som   meddelats   med   stöd  av\r\nförordningen  om  dubbelskrov  medföra  böter  eller\r\nfängelse   i   högst   ett   år.  De  kompletterande\r\nbestämmelserna införs i lagen (1980:424) om åtgärder\r\nmot förorening från fartyg.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  välkomnar bestämmelser  som  innebär  ett\r\nökat skydd mot  olyckor med oljetanker och har ingen\r\nerinran  mot  regeringens   förslag   om   att  till\r\ndubbelskrovsförordningen kompletterande bestämmelser\r\ninförs på så sätt som har föreslagits. I ett  senare\r\navsnitt    i    betänkandet    -   om   miljö-   och\r\nsäkerhetsfrågor  m.m.  - återkommer  utskottet  till\r\nfrågan om olyckor med oljetankfartyg  och  frågan om\r\nskyddet av Östersjön.\r\n\r\n\r\n2.4 Bulkdirektivet\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nDirektivet    2001/96/EG    om    fastställande   av\r\nharmoniserade   krav  och  förfaranden   för   säker\r\nlastning och lossning av bulkfartyg (bulkdirektivet)\r\ngår  ut  på  att  förbättra  säkerheten  för  sådana\r\nfartyg.\r\n\r\nDirektivet genomförs  genom en ny lag. Denna skall\r\ntillämpas på alla bulkfartyg som anlöper en terminal\r\nför att lasta eller lossa  fast  bulklast,  utom  då\r\nlastningen   eller   lossningen   sker   enbart  med\r\nbulkfartygets  egen  utrustning. Lagen skall  vidare\r\ntillämpas   på  alla  terminaler   som   anlöps   av\r\nbulkfartyg som  lastar  eller  lossar fast bulklast,\r\nsåvida anlöpen inte sker endast i undantagsfall.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har ingen erinran mot  regeringens förslag\r\nom genomförande av bulkdirektivet.\r\n\r\n\r\n2.5 Arbetstidsdirektivet\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nDirektivet 93/104/EG om arbetstidens  förläggning  i\r\nvissa  avseenden  (arbetstidsdirektivet)  innehåller\r\nföreskrifter  om bl.a. arbetstiden för arbetstagare.\r\nEnligt  direktivet  skall  varje  arbetstagare  inom\r\ngemenskapen  ha  rätt till en viloperiod varje vecka\r\nsamt en årlig betald  semester.  Det skall tillämpas\r\ninom alla arbetsområden med undantag för bl.a. luft-\r\n,  järnvägs-,  väg-  och  sjötransporter,  havsfiske\r\nliksom annat arbete till sjöss.\r\n\r\nGenom ändringsdirektiv 2000/34/EG  blir  ett antal\r\nartiklar i arbetstidsdirektivet tillämpliga på bl.a.\r\narbetstagare   ombord   på   sjögående  fiskefartyg.\r\nÄndringdirektivet genomförs genom  ändringar i lagen\r\n(1998:958)  om  vilotid för sjömän och  innebär  att\r\nbestämmelserna om minsta tillåtna vilotid för sjömän\r\ni  4  §  även  skall   gälla   anställda  ombord  på\r\nfiskefartyg. Vidare införs en bestämmelse om att den\r\nsammanlagda arbetstiden skall uppgå  till  högst  48\r\ntimmar  per  vecka under en beräkningsperiod på tolv\r\nmånader. Denna  bestämmelse skall gälla såväl sjömän\r\nsom arbetstagare ombord på fiskefartyg.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI motion 2002/03:T9  av  Johnny  Gylling  m.fl. (kd)\r\nföreslås att riksdagen avslår propositionens förslag\r\nom genomförande av rådets direktiv 2000/34/EG  genom\r\nändringar  i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän.\r\nVidare bör riksdagen  göra  ett  tillkännagivande om\r\nhanteringen av den s.k. 48-timmarsregeln för fiskare\r\noch sjömän.\r\n\r\nMotionärerna  ifrågasätter  att  bestämmelsen   om\r\nhögst 48 timmars veckoarbetstid skall gälla både för\r\nsjömän  och  fiskare, eftersom samma lagstiftning då\r\nskulle omfatta  yrkesgrupper  med skiftande villkor.\r\nMotionärerna hänvisar till att  Lagrådet konstaterat\r\natt  det  direktiv  som ligger till  grund  för  den\r\nföreslagna bestämmelsen  endast  gäller  fiskare och\r\ndärför  ifrågasätter  om det finns skäl att  utvidga\r\ntillämpligheten  till  sjömän.  Rent  allmänt  anser\r\nmotionärerna  att  förslaget  om  införande  av  48-\r\ntimmarsregeln  bör  dras  tillbaka.  I  stället  bör\r\nregeringen överväga om  det  alls  är nödvändigt att\r\nlagstifta om 48-timmarsregeln, eftersom - som hävdas\r\ni motionen - såväl ILO-konventionen  180  som rådets\r\ndirektiv   1999/63/EG   redan  kan  anses  innehålla\r\nnödvändiga  föreskrifter  på  området.  Motionärerna\r\nhänvisar även på denna punkt  till Lagrådet, som har\r\npåpekat att det av paragrafen i  vilotidslagen  inte\r\nframgår hur beräkningen skall göras om anställningen\r\nvarar kortare tid än tolv månader. Skulle regeringen\r\nändock   finna  att  lagstiftning  behövs,  bör  den\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  ett nytt förslag, i\r\nvilket yrkesfiskares och sjömäns arbetsvillkor  inte\r\nblandas ihop.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet      konstaterar     inledningsvis     att\r\nmotionsyrkandena  avser  flera  frågeställningar med\r\nanknytning till regeringens förslag.\r\n\r\nDen  första  frågeställningen  går ut  på  att  hela\r\nförslaget  om  genomförande av direktivet  i  svensk\r\nrätt bör avslås.  Enligt  motionärernas  uppfattning\r\nbehövs   inte  någon  svensk  lagstiftning  eftersom\r\nmotsvarande  regler  redan täcks genom bl.a. ett EG-\r\ndirektiv.\r\n\r\nUtskottet erinrar inledningsvis  om  ett direktivs\r\nrättsliga  status. Enligt artikel 249 i EG-fördraget\r\nskall ett direktiv  med avseende på det resultat som\r\nskall  uppnås vara bindande  för  varje  medlemsstat\r\ntill vilken  det  är  riktat. Däremot överlåts åt de\r\nnationella  myndigheterna   att  bestämma  form  och\r\ntillvägagångssätt  för genomförandet.  Ett  direktiv\r\nger  således  ett  visst   handlingsutrymme  och  om\r\nmedlemsstaten redan har de regler  som  krävs enligt\r\ndirektivet  behöver ingen lagstiftningsåtgärd  eller\r\nmotsvarande     vidtas.      Det     nu     aktuella\r\nändringsdirektivet     till     arbetstidsdirektivet\r\nförutsätter  att  vissa  ändringar  görs   i  lagen.\r\nDäremot  är  det  -  återigen  enligt  direktivet  -\r\nmöjligt  att  göra  vissa  undantag från direktivets\r\nbestämmelser och att dessa i så fall genomförs genom\r\nt.ex. kollektivavtal. Regeringens förslag är således\r\nhelt i enlighet med direktivet på denna punkt.\r\n\r\nDen andra frågeställningen innebär  kritik  mot  att\r\nreglerna   om   ombordanställda  -  arbetstagare  på\r\nfiskefartyg  respektive   på   andra   slags  fartyg\r\n(sjömän)  -  samlas  i  en  och  samma lagstiftning,\r\nnämligen lagen om vilotid för sjömän.\r\n\r\nI detta avseende anser utskottet  -  i  likhet med\r\nregeringen - att den befintliga lagen om vilotid för\r\nsjömän  redan i dag i princip innehåller samma  krav\r\nsom ändringsdirektivet  kräver  för  arbetstagare på\r\nfiskefartyg.    Det   är   då   lagstiftningsmässigt\r\nrationellt  att  välja   att   göra   dessa   regler\r\ntillämpliga  på arbetstagare på fiskefartyg. Att  de\r\nsvenska reglerna  då i vissa delar blir likadana för\r\ndessa två yrkesgrupper  är  en  följd av att även de\r\nEG-rättsliga reglerna är desamma.\r\n\r\nDen  tredje  frågeställningen  avser  införandet  av\r\nbestämmelsen  om  att  den  sammanlagda  arbetstiden\r\nskall uppgå till högst 48 timmar  per vecka under en\r\nberäkningsperiod på tolv månader. Denna  bestämmelse\r\nskall gälla såväl sjömän som arbetstagare  ombord på\r\nfiskefartyg. Ett skäl som anförs emot införandet  av\r\nbestämmelsen  är att det finns svårigheter att tolka\r\nvad som egentligen  avses  med  48-timmarsregeln; av\r\nförslaget framgår inte hur beräkningen  skall  göras\r\nom  anställningen  är  kortare  än tolv månader. Ett\r\nannat  skäl  är att ändringsdirektivet  bara  gäller\r\nanställda ombord  på  fiskefartyg  och  inte sjömän.\r\nMotionärerna synes anse det onödigt att -  utan stöd\r\nav EG-direktiv - utvidga bestämmelsen till sjömän.\r\n\r\nUtskottet    vill    inledningsvis    påpeka   att\r\nbestämmelsen är överförd från direktivet i princip i\r\noförändrad form. Samtidigt konstaterar utskottet - i\r\nlikhet  med motionärerna - att det saknas  anvisning\r\neller vägledning  i  direktivet eller ingressen till\r\ndetta hur bestämmelsen skall tolkas. Utskottet anser\r\nemellertid att flera skäl  talar  för  att  en sådan\r\nbestämmelse  införs.  För  det  första kan 48 timmar\r\nanses  vara  en  lämpligt  avvägd  maximigräns   för\r\narbetsuttaget.  För  det  andra är det angeläget att\r\nlagstiftningen för arbetstagare till sjöss - oavsett\r\npå vilket slags fartyg som  de  tjänstgör  - inte är\r\nalltför   splittrad.  Utöver  detta  vill  utskottet\r\nframhålla att  bestämmelsen  inte  strider  mot  det\r\ndirektiv   (1999/63/EG)   som   reglerar  sjömännens\r\narbetstid. I sammanhanget erinrar  utskottet  om att\r\nregeringen har tagit fasta på vad Lagrådet anfört om\r\nberäkningen  av  12-månadersbestämmelsen  och därför\r\ninfört  ett  förtydligande  i  sina  motivuttalanden\r\n(prop.  s.  191). Innebörden är att om anställningen\r\nvarar under kortare  tid  än  tolv månader torde den\r\ngenomsnittliga   veckoarbetstiden   i   stället   få\r\nberäknas  under längsta  möjliga  period.  Slutligen\r\nvill utskottet  också  erinra  om  möjligheten att i\r\nbl.a.  kollektivavtal  göra  undantag  från  regeln.\r\nUtskottet räknar med att denna möjlighet  kommer att\r\nutnyttjas  i den mån berörda parterna bedömer  detta\r\nsom nödvändigt eller lämpligt.\r\nVad utskottet  här  har  förordat innebär inte att\r\ndet saknas skäl att noggrant följa upp effekterna av\r\ninförandet  av den s.k. 48-timmarsbestämmelsen.  Vad\r\nsom talar för  detta  är  också de blandade - ibland\r\nmotstridande   -   synpunkter   som    framkom   vid\r\nremissbehandlingen.  Det  kan  i sammanhanget  också\r\nerinras om att den nya bestämmelsen  inte  är avsedd\r\natt  utgöra någon ny riktlinje för arbetstiden;  vad\r\nsom anges i t.ex. 7 § gäller således alltjämt (prop.\r\ns. 140  och  191).  Utskottet utgår således från att\r\nregeringen noga följer  bestämmelsens  effekter  för\r\nsåväl  rederinäringen och sjömän som fiskerinäringen\r\noch  anställda   fiskare.   Utskottet   emotser   en\r\nredovisning  senast  två år efter ikraftträdandet av\r\nbestämmelsen. Med det  sagda  tillstyrker  utskottet\r\nregeringens  förslag  i denna del; motion 2002/03:T9\r\n(kd) avstyrks.\r\n\r\n\r\n3 Övriga lagförslag m.m.\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n3.1 Undantag från vilotidslagen för personer som\r\ninte är anställda m.m.\r\n\r\nI propositionen föreslås  att sådana vaktindelade personer som,\r\nutan att vara anställda, tjänstgör  i någon funktion\r\npå    ett    fartyg    skall    få   undantas   från\r\nvilotidsbestämmelserna  i  samma  utsträckning   som\r\nvaktgående  sjömän.  Ändringen föreslås bli införd i\r\nlagen    (1998:958)    om   vilotid    för    sjömän\r\n(vilotidslagen).\r\n\r\n3.2 Rättighet för sjöman att frånträda sin\r\nbefattning\r\n\r\nVidare föreslås att en sjöman  skall  ha  rättighet att i vissa\r\nfall   frånträda  sin  befattning  utan  att  därmed\r\nförlora sin anställning. Sådan rättighet skall gälla\r\nom det finns  risk för att fartyget skall uppbringas\r\nav krigförande  eller  utsättas  för krigsskada. Det\r\nskall också gälla om fartyget är destinerat  till en\r\nhamn  där en sådan smittsam sjukdom som anges i  1.1\r\neller   1.2    i   bilagan   till   smittskyddslagen\r\n(1988:1472)  har  vunnit  utbredning.  Arbetsgivaren\r\nskall i en sådan  situation  ha  rätt  att omplacera\r\nsjömannen till ett annat av rederiets fartyg. Likaså\r\nskall  en  sådan  rättighet gälla om vissa  särskilt\r\nangivna fel eller brister  ombord  på fartyget är av\r\nsådant slag att sjömannen kan antas  bli  utsatt för\r\nallvarlig  fara under resan. Ändringen föreslås  bli\r\ninförd i sjömanslagen (1971:282).\r\n\r\n3.3 Konventionen för kontroll av skadliga\r\npåväxthindrande system för fartyg\r\n\r\nEn  internationell   konvention   för   kontroll   av  skadliga\r\npåväxthindrande system för fartyg (AFS-konventionen)\r\nhar   utarbetats   inom  ramen  för  Internationella\r\nsjöfartsorganisationen (IMO). Konventionen går bl.a.\r\nut  på  att  det  skall   vara  förbjudet  att  måla\r\nfartygsskrov med färger som innehåller tennorganiska\r\nföreningar och att det fr.o.m.  den  1  januari 2008\r\ninte  längre  får förekomma tennorganiska föreningar\r\nsom  aktivt  ämne   på   fartygsskrov.  Konventionen\r\ninnefattar även en procedur  för  att  gå vidare med\r\nandra påväxthindrande system för fartyg. Sverige har\r\nundertecknat  konventionen. Regeringen föreslår  att\r\nriksdagen  dels   godkänner  AFS-konventionen,  dels\r\nantar de ändringar  i  lagen  (1980:424) om åtgärder\r\nmot  förorening från fartyg som  krävs.  Ändringarna\r\ninnebär  bl.a.  att  det  skall finnas möjlighet att\r\nutföra  stickprovskontroller  på  utländska  fartyg.\r\nVidare införs ett bemyndigande avseende föreskrifter\r\nom förbud  att  anlöpa svensk hamn, vilket också det\r\nkrävs  för  att åtagandena  enligt  AFS-konventionen\r\nskall kunna fullgöras.\r\n\r\n3.4 Följdlagstiftning\r\n\r\nFöljdändringar   i   andra  lagar  blir  nödvändiga  genom  att\r\nfartygssäkerhetslagen  ersätts  med en ny lag. Detta\r\ngäller lagen (1980:424) om åtgärder  mot  förorening\r\nfrån fartyg, lagen (1998:958) om vilotid för sjömän,\r\nsjömanslagen  (1973:282), sekretesslagen (1980:100),\r\nmönstringslagen   (1983:929),  lagen  (1962:381)  om\r\nallmän    försäkring   och    föräldraledighetslagen\r\n(1995:584).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har  inte heller i nu behandlade avseenden\r\nnågon erinran mot  regeringens  lagstiftningsförslag\r\nm.m.  Därmed föreslår utskottet att  riksdagen  dels\r\ngodkänner  IMO:s  konvention om kontroll av skadliga\r\npåväxthindrande  system   på   fartyg,   dels  antar\r\nregeringens  förslag  till  lagstiftning i fråga  om\r\nfartygssäkerhetslag,     lag     om    ändring     i\r\narbetsmiljölagen (1977:1160), lag om ändring i lagen\r\n(1980:424) om åtgärder mot förorening  från  fartyg,\r\nlag  om lastning och lossning av bulkfartyg, lag  om\r\nändring  i  lagen  (1998:958) om vilotid för sjömän,\r\nlag  om ändring i sjömanslagen  (1973:282),  lag  om\r\nändring  i sekretesslagen (1980:100), lag om ändring\r\ni mönstringslagen (1983:929), lag om ändring i lagen\r\n(1962:381)  om allmän försäkring, och lag om ändring\r\ni föräldraledighetslagen (1995:584).\r\n\r\n\r\n4 Miljö- och säkerhetsfrågor m.m.\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\n\r\nUtskottet   ställer    sig    positivt   till\r\nmotionsförslagen  som syftar till  förbättrad\r\nmiljö och säkerhet  inom  sjöfarten.  Det  är\r\nangeläget  att  arbetet drivs vidare på flera\r\nplan. Särskilt vill  utskottet betona arbetet\r\nmed  en  klassificering   av   Östersjön  som\r\nsärskilt   känsligt  havsområde,  PSSA.   Mot\r\nbakgrund av  vad  utskottet har redovisat och\r\nframhållit om pågående  utredningsarbete m.m.\r\nsaknas  skäl  till  ytterligare  åtgärd  från\r\nriksdagens   sida.  Samtliga   motionsförslag\r\navstyrks; syftena  blir emellertid helt eller\r\ndelvis tillgodosedda.  Jämför reservation 2 (\r\nm, fp, kd, c).\r\n\r\nInternationella organisationer med uppgifter inom miljö-\r\noch säkerhetsområdena\r\n\r\n\r\nArbetet   med   miljö-   och  säkerhetsfrågor   inom\r\nsjöfarten drivs inom en rad  internationella  organ.\r\nNågra  av  dem  tar  sikte  på  skyddet av särskilda\r\nhavsområden. Sverige deltar i samtliga.\r\n\r\nFN:s  sjöfartsorganisation International  Maritime\r\nOrganization  (IMO) har sjösäkerheten och skyddet av\r\nden  marina miljön  som  övergripande  mål  för  sin\r\nverksamhet.  Inom IMO bedrivs också arbete med ökade\r\nkvalitetskrav             på            flaggstaters\r\nsjöfartsadministrationer.     Även     frågor     om\r\nsjöfartsskydd ingår i IMO:s uppgifter.\r\nArbetet  inom  EU  är  på motsvarande  sätt  brett\r\ninriktat  när  det  gäller  sjöfartens   miljö-  och\r\nsäkerhetsfrågor. Aktuellt är frågor om t.ex. säkrare\r\noljetransporter till sjöss, sjötrafikövervakning och\r\ninrättandet av en europeisk sjösäkerhetsbyrå.\r\nNordsjökonferensen är ett politiskt samarbete  som\r\ndrivs  av  länderna  runt  Nordsjön  till  skydd för\r\nNordsjöns  marina  miljö.  Sverige innehar sedan  år\r\n2002 ordförandeskapet och har  åtagit  sig  att vara\r\nvärd    för    ett    ministermöte   om   sjöfartens\r\nmiljöpåverkan.   Under  sin   ordförandeperiod   har\r\nSverige  prioriterat   två   områden.   Det  ena  är\r\nsjöfarten, där Sverige vill ha gemensamma riktlinjer\r\nför hur frågor som luftföroreningar, oljeutsläpp och\r\nnedskräpning skall hanteras. Sverige vill  också att\r\nett åklagarsamarbete för att förebygga miljöbrott  i\r\nNordsjöområdet  skall  utvecklas,  liknande  det som\r\nfinns   för   Östersjön.   Det   andra   området  är\r\nkemikalier, där Sverige driver att särskilt  farliga\r\nämnen  - de som är långlivade, bioackumulerande  och\r\ngiftiga - inte skall få användas i nya varor.\r\nOSPAR-konventionen från år 1992 för skyddet av den\r\nmarina miljön i Nordostatlanten, har sitt ursprung i\r\noljetankern  Torrey  Canyons  grundstötning år 1967.\r\nDen har numera ratificerats av  alla  16 parter i de\r\nursprungliga      konventionerna,      Oslo-     och\r\nPariskonventionerna.\r\nHelsingforskommissionen     (Helcom)     är    det\r\nverkställande organet för Helsingforskonventionen om\r\nskydd för Östersjöområdets marina miljö. Arbetet  är\r\nför  närvarande  inriktat  på  genomförandet  av  de\r\nåtaganden    som    fastställdes    i    den    s.k.\r\nKöpenhamnsdeklarationen  vid det extra ministermötet\r\nhösten 2001. Ett åtagande  var  att  till våren 2003\r\ngemensamt ha utrett förutsättningarna  för  att  hos\r\nIMO  ansöka  om  att  hela  eller delar av Östersjön\r\nskall klassificeras som särskilt känsligt havsområde\r\n(Particularly  Sensitive  Sea  Area,   PSSA).  Nästa\r\nministermöte  i  Helcom äger rum i juni 2003.  Annat\r\narbete inom Helcom  gäller  beslut  om att förbättra\r\nruttplanering,     sjömätning,     tillgång     till\r\nelektroniska  sjökort  m.m.  i Östersjöområdet. Inom\r\nramen     för    konventionen    har    den     s.k.\r\nÖstersjöstrategin  utarbetats;  denna  går ut på att\r\nskydda  miljön i Östersjön från skadlig påverkan  av\r\nfartyg. Östersjöstrategin  omfattar  alla  typer  av\r\navfall  som  kan uppkomma ombord på fartyg, såväl på\r\nhandelsfartyg  som  på fiskefartyg och fritidsbåtar.\r\nStrategin   innebär   bl.a.    att    det   i   hela\r\nÖstersjöområdet   skall   finnas  tillräckligt   med\r\nmottagningsanläggningar för  avfall från fartyg samt\r\nett enhetligt avgiftssystem och  enhetliga  regler i\r\növrigt.\r\n\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\n\r\n\r\nSjöfartsinspektionens tillsyn\r\n\r\nVåren  2001  behandlade  trafikutskottet  Riksdagens\r\nrevisorers  förslag  angående  sjöfartsinspektionens\r\ntillsyn samt fyra motioner som väckts  med anledning\r\nav  förslaget  (förs. 2000/01:RR8, bet. 2000/01:TU8,\r\nrskr. 2000/01:157-158).  Utskottet sade sig dela den\r\nav   revisorerna   och   i   motionerna    framförda\r\nuppfattningen att regeringen bör vidta åtgärder  för\r\natt   stärka   sjöfartsinspektionens   ställning   i\r\nlagstiftningen.    Vidare   instämde   utskottet   i\r\nbedömningen att fartygssäkerhetslagstiftningen borde\r\nförbättras men fann  att  syftet  med  förslag härom\r\ntillgodoses   genom   den   då  pågående  översynen.\r\nUtskottet   anförde   vidare   att   Sjöfartsverkets\r\nanalysverksamhet    borde    utvecklas.    Utskottet\r\nförutsatte att Sjöfartsverket  avsätter tillräckliga\r\nresurser för att sjöfartsinspektionens ambitioner på\r\nområdet   skall  kunna  förverkligas.   Vad   gäller\r\nförslaget  om   en   skärpt   tillsyn   av  de  s.k.\r\nklassificeringssällskapen   bör   enligt  utskottets\r\nmening  resultatet  av  pågående  arbete   inom   EU\r\navvaktas.  Som  anförs  i  en  av motionerna behöver\r\ninformationen     om     säkerheten    ombord     på\r\npassagerarfärjor  förbättras,   framhöll  utskottet.\r\nSjöfartsverket   förutsattes   arbeta   aktivt   med\r\ninformationsfrågor    inom   IMO   och    i    andra\r\ninternationella sammanhang. Vad utskottet anfört med\r\nanledning  av revisorernas  förslag  och  motionerna\r\nborde riksdagen  som  sin  mening ge regeringen till\r\nkänna. Riksdagen anslöt sig härefter till utskottet.\r\n\r\nSvenskt agerande i internationella sammanhang\r\n\r\nHösten  2001  behandlades  motioner  om  miljö-  och\r\nsjösäkerhetsfrågor (bet. 2001/02:TU1)  med  krav  på\r\nsvenskt  agerande  i  internationella sammanhang för\r\natt främja sjösäkerheten  och värna om havsmiljön. I\r\nsammanhanget fäste utskottet  också  uppmärksamheten\r\npå  en  proposition om åtgärder mot förorening  från\r\nfartyg,   som    hade    beretts   av   miljö-   och\r\njordbruksutskottet. Riksdagen avslog - på utskottets\r\nbegäran - yrkandena med hänvisning  till  uttalanden\r\nav  regeringen om att dessa frågor har hög prioritet\r\noch till aktuellt internationellt arbete.\r\n\r\nSjöfartens konkurrensförutsättningar\r\n\r\nHösten  2002 konstaterade utskottet med anledning av\r\nmotioner  (bet.  2002/03:TU1)  att  en bred politisk\r\nsamsyn     har    utvecklats    när    det    gäller\r\nnäringspolitiskt  stöd till sjöfart. Det innebär att\r\nnäringen skall ges  likvärdiga konkurrensvillkor och\r\natt det långsiktiga målet är att särskilda statsstöd\r\nskall avvecklas. Med  hänvisning till att regeringen\r\ninom  EU  förutsattes  verka   för  en  ordning  som\r\nsäkerställer  största  möjliga konkurrensneutralitet\r\nutan   statliga  subventioner   avstyrktes   berörda\r\nmotionsförslag. Riksdagen anslöt sig till utskottets\r\nuppfattning.\r\n\r\nKlassificering av Östersjön som PSSA\r\n\r\nHösten 2002  yttrade sig trafikutskottet till miljö-\r\noch jordbruksutskottet  med anledning av motioner om\r\nklassificering av Östersjön  som  särskilt  känsligt\r\nhavsområde  (PSSA)  (2002/03:TU1y).  Trafikutskottet\r\nklargjorde   att   grundläggande   för  den  svenska\r\ntransportpolitiken  är  att  skapa  en effektiv  och\r\nhållbar   transportutveckling.   Det   innebär   att\r\ntransportsystemets  utformning  och  funktion  skall\r\nanpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för\r\nalla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador,\r\noch där en god hushållning med mark, vatten,  energi\r\noch andra naturresurser främjas.\r\n\r\nDet var därför, enligt trafikutskottet, nödvändigt\r\natt  ett  aktivt säkerhets- och miljöarbete utformas\r\nså att sjöfartens  fördelar  som ett resurssnålt och\r\neffektivt transportmedel till  fullo  kan  tas  till\r\nvara.  Genom  årens  lopp har det mot denna bakgrund\r\nvuxit fram ett omfattande  regelverk,  både  globalt\r\noch   i   Europa,   för  att  främja  en  säker  och\r\nmiljöanpassad  sjöfart.  Bristande  efterlevnad  och\r\nandra faktorer har efter hand tvingat fram utvidgade\r\noch  allt  strängare   regler,  framhöll  utskottet.\r\nVidare  framhålls att det  i  olika  internationella\r\nforum pågår  ett omfattande arbete för att förbättra\r\nsjöfartens säkerhet och miljöanpassning.\r\nTrafikutskottet ansåg att det kunde vara en fördel\r\nmed  en  parallell  kartläggning  och  analys,  dvs.\r\navseende såväl en gemensam som en nationell ansökan.\r\nDetta innebär  en  full  beredskap att handla enligt\r\ntvå  linjer,  och utskottet  såg  ingen  motsättning\r\nhärvidlag. Skulle  sålunda  ett  beslut  om gemensam\r\nansökan  inte bli resultatet vid ministermötet  inom\r\nHelcom våren  2003  bör  Sverige  - utan ytterligare\r\ndröjsmål  -  lämna  in  en ensidig ansökan.  Det  är\r\nangeläget att analysen även  innehåller en avvägning\r\nmellan de för- och nackdelar som  kan vara förbundna\r\nmed en sådan ensidig ansökan.\r\nHärefter   övergick   trafikutskottet   till   att\r\ndiskutera vissa frågor och  åtgärder  som förutsätts\r\nbli      uppmärksammade      i     det     fortsatta\r\nberedningsarbetet.   De  gällde  åtgärder   avseende\r\nfartyg,  sjöfartens infrastruktur,  sjötrafikledning\r\noch försäkring  med  skydd  för tredje part. I detta\r\nsammanhang  underströk  utskottet   vikten   av  att\r\nåtgärder  som  förespråkas  i  ansökan  till IMO bör\r\növervägas    inom    ramen    för    det   aviserade\r\nregeringsuppdraget  till  Sjöfartsverket.   Det   är\r\nangeläget  att  prövningen  görs  så  uttömmande som\r\nmöjligt  och att en vägning av motstående  intressen\r\ngörs och redovisas,  allt  i  syfte att det slutliga\r\nvalet   skall   bli  det  mest  ändamålsenliga   och\r\nlångsiktigt hållbara.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet  föreslog  i sitt av\r\nriksdagen  godkända  betänkande  (bet. 2002/03:MJU6,\r\nrskr.  2002/03:97) med anledning av  motionerna  ett\r\ntillkännagivande av innebörd att regeringen så snart\r\nsom möjligt  hos IMO ansöker om att svenskt vatten i\r\nÖstersjön skall  få  status  som  särskilt  känsligt\r\nhavsområde.   Vidare   bör   regeringen  ytterligare\r\npåskynda  arbetet inom Helcom för  att  även  övriga\r\nländer i Östersjöregionen skall kunna få sina vatten\r\nklassade som  särskilt känsliga havsområden. Arbetet\r\nmed att analysera  behovet  av  och utarbeta förslag\r\ntill  de skyddsåtgärder som klassningen  medger  bör\r\nprioriteras.\r\n\r\nSjöfartsverkets rapport om klassificering av\r\nÖstersjön som PSSA\r\n\r\n\r\nRegeringen   uppdrog   den   19   december  2002  åt\r\nSjöfartsverket  att  i  samråd  med Kustbevakningen,\r\nNaturvårdsverket  och  Statens räddningsverk  utreda\r\noch redovisa vilka förutsättningar som finns för att\r\nklassa   Östersjön   som   ett   särskilt   känsligt\r\nhavsområde i enlighet med FN:s sjöfartsorganisations\r\n(IMO) regelverk. Enligt beslutet skall redovisningen\r\nbelysa effekterna av såväl en klassning av Östersjön\r\ni sin helhet som en klassning  av enbart den svenska\r\ndelen av Östersjön.\r\n\r\nSjöfartsverket  avlämnade  den 31  mars  2003  sin\r\nrapport  med underlag för ansökan  om  klassning  av\r\nÖstersjön   som  särskilt  känsligt  område  (PSSA).\r\nInledningsvis  redovisas  de  tre villkor som gäller\r\nför  att  ett  havsområde  skall kunna  klassas  som\r\nsärskilt känsligt, nämligen att\r\n1. havsområdet bevisligen är  av  ekologisk, social,\r\nkulturell, ekonomisk eller vetenskaplig betydelse\r\n2.\r\n3. internationell sjöfart kan skada havsområdet\r\n4.\r\n5. åtföljande skyddsåtgärder kan vidtas  inom  ramen\r\nför IMO.\r\n6.\r\nVidare  redogörs  för  de tre skyddsåtgärder som kan\r\nvidtas   inom  ramen  för  ett   särskilt   känsligt\r\nhavsområde, nämligen\r\n\r\n7. skärpta utsläppsregler\r\n8.\r\n9. ruttplanering och rapporteringsplikt\r\n10.\r\n11.lotsplikt.\r\n12.\r\nKrav på fartygs utformning, konstruktion, utrustning\r\neller bemanning omfattas däremot inte. En ansökan om\r\natt klassa  ett  havsområde måste alltid åtföljas av\r\nförslag på gällande eller nya åtgärder.\r\n\r\nDet  hänvisas i rapporten  till  att  det  i  IMO-\r\nreglerna  för  PSSA finns en uppmaning att de länder\r\nsom har gemensamma  intressen också skall samarbeta.\r\nDetta är även den uppfattning  som har förts fram av\r\nEuropeiska kommissionen.\r\nSjöfartsverket framhåller vidare  att åtgärden att\r\nklassa Östersjöområdet eller Sveriges sjöterritorium\r\noch ekonomiska zon som särskilt känsligt  havsområde\r\ninte   innebär   någon   ökad   lagstiftande   eller\r\nverkställande    jurisdiktion    vad    gäller   den\r\ninternationella   sjöfarten  i  dessa  områden.   En\r\nklassning medför heller inte några krav på ändring i\r\nsvensk   lag.   Oavsett    PSSA-frågan    bör   dock\r\nansvarsbestämmelserna    avseende   ruttsystem   och\r\nrapporteringsplikt ses över.  Det är Sjöfartsverkets\r\noch  övriga myndigheters bedömning  att  hela  eller\r\ndelar   av  Östersjöområdet  skulle  kunna  uppfylla\r\nvillkoren för att klassas som särskilt känsligt även\r\nom området  på inget sätt, varken till storlek eller\r\ntillgångar, liknar  de  fem havsområden som i dag är\r\nklassade   som  särskilt  känsliga.   Sjöfartsverket\r\npåpekar att  en  klassning  av  Östersjöområdet  som\r\nsärskilt    känsligt   förutsätter   enighet   bland\r\nÖstersjöstaterna  för  att man skall nå framgång vid\r\nIMO:s behandling. Enligt  verkets bedömning torde en\r\nenskild ansökan om att klassa  svenskt  inre vatten,\r\nterritorialhav och/eller ekonomiska zon som särskilt\r\nkänsligt  havsområde stöta på problem då det  kommer\r\natt vara mycket  svårt för Sverige att hävda att den\r\nsvenska  delen av Östersjön  ur  ekologisk,  social,\r\nkulturell,  ekonomisk  eller  vetenskaplig synvinkel\r\nbehöver   mer   skydd   än  övriga  Östersjöområdet.\r\nDessutom konstaterar Sjöfartsverket att merparten av\r\nden    internationella    sjöfarten    på    svenskt\r\nsjöterritorium    och/eller   ekonomisk    zon    är\r\ngenomfartstrafik.  Så   kallad   oskadlig  genomfart\r\ngaranteras  av havsrätten och påverkas  inte  av  en\r\nPSSA-klassificering.   En   fråga   som  har  direkt\r\nbetydelse  för  skyddet  av  den  marina  miljön  är\r\nmöjligheten  att föra fartyg till skyddad plats  för\r\natt  minska  risken   för   spridning   av  utsläpp.\r\nEventuella  lagstiftningskonsekvenser i samband  med\r\ndenna    fråga    bör     uppmärksammas,     betonar\r\nSjöfartsverket.\r\n\r\nMiljöministerns redovisning avseende\r\nklassificering av Östersjön som PSSA\r\n\r\n\r\nMiljöminister Lena Sommestad, åtföljd av medarbetare\r\nsamt     företrädare    för    Utrikesdepartementet,\r\nNäringsdepartementet,       Sjöfartsverket       och\r\nNaturvårdsverket,  lämnade  den  10  april  2003  en\r\nlägesredovisning  inför  trafikutskottet samt miljö-\r\noch jordbruksutskottet avseende  arbetet med ansökan\r\nom  klassificering  av  Östersjön  som   PSSA.   Hon\r\nupplyste    inledningsvis    om    att    det   inom\r\nRegeringskansliet  är  Näringsdepartementet  som  är\r\nytterst  ansvarigt  för  arbetet att göra en ansökan\r\ntill IMO. Miljödepartementets ansvar hänför sig till\r\narbetet i Helcom.\r\n\r\nUtgångspunkten   för   regeringens   agerande   är\r\nriksdagens    beslut    grundat     på    betänkande\r\n2002/03:MJU6, framhöll miljöministern. Ambitionen är\r\nockså att ansökan skall göras så snart  som möjligt.\r\nSamtidigt   är  det  viktigt  med  en  bra  ansökan,\r\nsärskilt om det  är  fråga  om en nationell sådan. I\r\nsammanhanget konstaterades att  sista datumet för en\r\nnationell ansökan inför IMO:s behandling i juli 2003\r\nvar   den  11  april  2003,  dvs.  påföljande   dag.\r\nEmellertid  hade  det  inte,  menade miljöministern,\r\nvarit praktiskt möjligt att behandla Sjöfartsverkets\r\nunderlag  med  sikte på en så snabb  behandling  hos\r\nIMO. Hon nämnde samtidigt att nästa tillfälle kommer\r\natt   vara   i  mars   2004.   Samtidigt   meddelade\r\nmiljöministern  att  Helcom  - på svensk uppmaning -\r\nhos IMO kommer att aviserat sina  intentioner om att\r\ninlämna   en   ansökan  om  PSSA-klassificering   av\r\nÖstersjön.\r\nI samband med  mötet  framkom  att  fem  EU-stater\r\n(Frankrike,  Spanien,  Portugal, Storbritannien  och\r\nIrland) i april 2003 gemensamt har ansökt hos IMO om\r\natt  få ett sammanhängande  havsområde  klassat  som\r\nPSSA.\r\n\r\nStatsministerns svar vid riksdagens frågestund\r\n\r\n\r\nVid  riksdagens   frågestund   den   10  april  2003\r\nbesvarade  statsminister  Göran  Persson  frågan  om\r\nverkställande av riksdagens beslut  om  en nationell\r\nansökan  om  Östersjön  som PSSA: Han tillbakavisade\r\npåståendet  att  regeringen   skulle   ha   förhalat\r\nbeslutet.  Regeringen  har  valt metoden att ansökan\r\nskall  göras  tillsammans  med  övriga  stater  runt\r\nÖstersjön  för att få maximalt genomslag  och  snabb\r\nbehandling.  Visserligen, fortsatte han, kan Sverige\r\ngå vid sidan om  Helsingforskommitténs  process, men\r\nSverige  skulle  inte  komma fram snabbare för  det.\r\nSamtidigt sade sig statministern  hysa  stor oro för\r\nÖstersjön.\r\n\r\n\r\nRegeringskansliets översyn av farledsavgifter\r\n\r\n\r\nInom  Regeringskansliet  genomförs  en  översyn   av\r\nsystemet  med  farledsavgifter.  En  ambition är att\r\navgiftssystemets    miljöstyrande    effekt    skall\r\nförbättras.  En  redovisning  planeras  under  våren\r\n2003.\r\n\r\n\r\nUppgifter i budgetpropositionen om säkerhets-\r\noch miljöarbetet inom sjöfarten\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen för år 2003 lämnar  regeringen\r\nvissa   uppgifter   om  transportpolitiska  mål  och\r\nverksamhetsmål    på   sjöfartsområdet    samt    en\r\nredovisning av uppnådda resultat.\r\n\r\nEnligt riksdagens  transportpolitiska  beslut  med\r\navseende  på  sjösäkerheten skall antalet allvarliga\r\nolyckor inom handelssjöfarten  samt  för  fiske- och\r\nfritidsbåtar   halveras  under  perioden  1998-2007.\r\nVidare skall inga  allvarliga  olyckor inträffa inom\r\nkategorin  färje- och passagerarsjöfart.  För  såväl\r\nSjöfartsverket      som      Kustbevakningen     har\r\nmyndighetsspecifika   verksamhetsmål    satts   upp.\r\nRegeringen gör bedömningen att målet för  respektive\r\nverksamhet   har   uppnåtts.  Samtidigt  anförs  att\r\narbetet med att ta fram  en  gemensam målformulering\r\nför  sjösäkerhetsarbetet  bör  fortsätta.   För  att\r\nytterligare  effektivisera verksamheten omtalas  att\r\nKustbevakningen  har  getts i uppdrag att - i samråd\r\nmed  Sjöfartsverket  -  utveckla   ett   system  för\r\nriskanalysbaserad sjösäkerhetstillsyn.\r\nI  fråga  om miljöarbetet inom sjöfarten redovisar\r\nregeringen bl.a.  följande. Det av Sjöfartsverket år\r\n1998  införda  systemet   med   miljödifferentierade\r\nfarledsavgifter    för    minskad    svavelhalt    i\r\nfartygsbränsle  och  minskade  kväveoxidutsläpp  har\r\nenligt en utvärdering visat att det är ett effektivt\r\nverktyg mot luftföroreningar från fartyg. Åtgärderna\r\nhar  hittills  uppskattningsvis  resulterat   i   en\r\nreduktion med omkring 50 000 ton svaveldioxid och 27\r\n000  ton  kväveoxider  per  år  inom  Östersjö-  och\r\nNordsjöområdena.  Regeringen  påpekar att även många\r\nhamnar  har  infört  differentierade   avgifter  med\r\navseende   på   miljöpåverkan.   Vidare  betonas   i\r\npropositionen  att  Sverige  deltar aktivt  -  bl.a.\r\ngenom Sjöfartsverket - i IMO:s arbete för att främja\r\nutvecklingen av en säker och miljöanpassad  sjöfart.\r\nDetta   arbete  har  givit  positiva  resultat.  Ett\r\nexempel är  de  nya  reglerna  för  dubbelskrov  för\r\noljetankfartyg;  detta  innebär  en minskad risk för\r\noljeutsläpp. Ett annat exempel är  AFS-konventionen,\r\nsom  utskottet  har behandlat i tidigare  avsnitt  i\r\ndetta betänkande.  För  närvarande  pågår arbete med\r\natt  bl.a.  ta  fram  krav  för  hantering  av  bar-\r\nlastvatten och minska utsläppen av  luftföroreningar\r\nfrån fartyg.\r\n\r\nUppgifter i sjösäkerhetspropositionen om\r\nsjöfartsinspektionen\r\n\r\n\r\nSjöfartsinspektionen    är    en   avdelning    inom\r\nSjöfartsverket. Riksdagens beslut  med  anledning av\r\ntrafikutskottets  betänkande  innehåller inte  något\r\nförslag  om att sjöfartsinspektionen  skall  skiljas\r\nfrån   Sjöfartsverket    (rskr.   2000/01:158).   Av\r\nförordningen   (1995:589)   med    instruktion   för\r\nSjöfartsverket framgår att det inom  verket finns en\r\ninspektion,  samt vilket ansvar och vilka  uppgifter\r\nsom  åligger  chefen   för   inspektionen.   Vid  en\r\njämförelse   mellan  inspektionerna  inom  de  olika\r\ntrafikslagen (i  första  hand  sjöfart, luftfart och\r\njärnväg)   framgår   att  deras  ansvar   är   olika\r\nlångtgående och utformade  på  olika sätt. I vad mån\r\ndetta är befogat, eller om ändringar  bör  göras för\r\natt   åstadkomma  en  tydligare  och  mer  likriktad\r\nreglering  där  även  inspektionens  självständighet\r\nmarkeras,   kräver   ytterligare   utredning   innan\r\nregeringen kan ta ställning. De behov  av  ändringar\r\nsom   dessa   överväganden   kan   leda   till   för\r\nSjöfartsverkets  del, kan sannolikt åstadkommas inom\r\nramen   för   förordningen   med   instruktion   för\r\nSjöfartsverket.\r\n\r\n\r\nRiksdagens revisorers utfrågning om\r\ntillsynsfrågor inom transportområdet\r\n\r\n\r\nInom  ramen för  den  granskning  som  genomförs  av\r\nRiksdagens    revisorer   av   tillsynsfrågor   inom\r\ntransportområdet  hölls  en  intern utfrågning den 7\r\nmaj    2003.    Syftet    var    att   utröna    hur\r\nförutsättningarna   för   tillsynen  ser   ut   inom\r\nrespektive transportområde  samt  hur regeringen och\r\ninspektionerna  arbetar med att utveckla  tillsynen.\r\nHärvid  framkom  bl.a.   att   Näringsdepartementets\r\nintentioner   i   första   hand   är   att    stärka\r\ninspektionernas självständiga ställning. Det närmast\r\nförestående  steget  i denna process kommer att avse\r\nluftfartsinspektionen;   förslag  härom  kommer  att\r\nföreläggas     riksdagen     hösten      2003      i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nFörst  sedan  en sådan separationsprocess har fått\r\ngenomslag för samtliga  fyra  inspektioner  kan  det\r\nfinnas  skäl  för regeringen att överväga behovet av\r\nen   fördjupad  samverkan   mellan   inspektionerna,\r\nanfördes  det.  Såvitt  gäller  sjöfartsinspektionen\r\nhänvisades  till  att Riksdagens revisorer  vid  sin\r\ngranskning funnit att  denna  har  en  något  mindre\r\ntydlig   ställning   än   luftfartsinspektionen  och\r\njärnvägsinspektionen.  Även   på   detta  område  är\r\navsikten att organisationen skall tydliggöras,  även\r\nmed  avseende  på  den mer långsiktiga inriktningen.\r\nDetta förutsätts emellertid  genomföras  enbart inom\r\nramen för instruktionen för Sjöfartsverket.\r\nFöreträdare   för   inspektionerna   hävdade   att\r\ninspektionerna  har  större kontaktyta gentemot sina\r\nrespektive internationella  organisationer än de har\r\ngentemot varandra. Särskilt kunde  detta  sägas vara\r\nutmärkande  för  sjöfartsområdet till följd av  dess\r\nsärskilda karaktär,  bl.a.  med krav på regelverk av\r\ninternationell  räckvidd. Från  sjöfartsinspektionen\r\nomtalades  att  det   har   bildats   en   informell\r\nsamarbetsgrupp  i  sjösäkerhetsfrågor  bestående  av\r\nmotsvarande   organ  i  EU:s  mer  nordligt  belägna\r\nmedlemsstater, den s.k. Göteborgsgruppen.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\n\r\nÅtta  motioner  innehåller   förslag   som  i  olika\r\navseenden  tar  upp miljö- och säkerhetsfrågor  samt\r\nfrågor om sjöfartens förutsättningar.\r\n\r\nI motion 2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nförespråkas  ett  miljölotssystem   för  fartyg  som\r\ntrafikerar Östersjön. Innanhavet Östersjön  med dess\r\nunika ekosystem räknas som ett av de mest förorenade\r\nhavsområdena  i  världen,  anför  motionärerna.  Vid\r\nsidan av utfiskningen, övergödningen och spridningen\r\nav  miljögifter  utgör  risken för stora oljeutsläpp\r\ndet  största  hotet mot miljön  och  den  biologiska\r\nmångfalden  i  Östersjön.   Samtidigt   ökar   hotet\r\nständigt  till följd av den kraftigt ökande trafiken\r\noch den bristande  säkerheten  hos  en  stor  del av\r\nfartygen  på  Östersjön.  Ett system med miljölotsar\r\nför  övervakning  och  kontroll  av  lastfartyg  som\r\ntrafikerar Östersjön krävs därför.\r\n\r\nI  motion 2002/03:N397 av  Martin  Andreasson  m.fl.\r\n(fp)   begärs   ett   uttalande   av   riksdagen  om\r\nmiljölotsar  på  fartyg och sanktioner mot  rederier\r\nsom överträder miljöbestämmelserna i svenska vatten.\r\nArbetet för en renare  och  friskare  Östersjö måste\r\nfortsätta   med   kraft,   anför  motionärerna   och\r\nförespråkar  miljölotsar  på  alla   lastfartyg  som\r\ntrafikerar  Östersjön.  För att minska utsläppen  av\r\nolja och miljögifter är införandet av sanktioner vid\r\növerträdelser av bestämmelser en viktig åtgärd.\r\n\r\nI motion 2002/03:T464 av  Johnny  Gylling m.fl. (kd)\r\nbegärs  att  riksdagen uttalar sig till  förmån  för\r\nmiljöåtgärder  inom  sjöfarten. Vidare bör riksdagen\r\nförorda investeringsbidrag  för  katalysatorer  till\r\nfartyg.   Sverige   bör   också  vara  pådrivande  i\r\ninternationella organ för strängare  säkerhets-  och\r\nmiljökrav  för  sjöfarten. Beträffande miljöåtgärder\r\nanser motionärerna  att  sjöfarten är energieffektiv\r\noch    har    störst    lastkapacitet     av    alla\r\ngodstransportslag och den är därmed en stor tillgång\r\ni      ett      miljömedvetet      samhälle.      De\r\nmiljödifferentierade  farledsavgifterna bör ses över\r\ni    syfte    att   ytterligare    stimulera    till\r\nmiljöinvesteringar.  En  åtgärd  som gynnar miljön i\r\nhög grad är att installera katalysatorer  på fartyg.\r\nDet tidigare systemet med investeringsbidrag för att\r\ninstallera  katalysatorer  bör  prövas  igen,  anser\r\nmotionärerna.  Beträffande  säkerhetsarbetet påpekas\r\natt  regeringen  tidigare har kritiserats,  både  av\r\nRiksdagens revisorer  och av trafikutskottet, för en\r\ni  många  fall  bristfällig   återkoppling   av  hur\r\nuppsatta  mål  har  nåtts. En djupare redovisning  i\r\nbudgetpropositionen  av   uppsatta   sjösäkerhetsmål\r\nefterlyses  därför.  När  det gäller internationellt\r\nsamarbetet,  för förbättrad  sjösäkerhet  kritiseras\r\nregeringen för  att  införa  särregler som försvårar\r\nför svenska handelsflottan. Ett  sådant  exempel  är\r\ntillämpningen        av        halonförbudet       i\r\nbrandsläckningssystemen.   Härutöver    hävdas   att\r\nsjöfartsinspektionen måste kunna agera självständigt\r\ngentemot    det    affärsdrivande    Sjöfartsverket.\r\nAvslutningsvis  framhålls  att EU måste  arbeta  för\r\nökad  sjösäkerhet  och större  miljömedvetenhet  och\r\nhårt  bekämpa  de  attityder   som   förekommer  hos\r\nnationer,  där  man  åsidosätter  de säkerhets-  och\r\nmiljönormer    som    satts    av    internationella\r\nsjösäkerhetsorgan.\r\n\r\nI  motion 2002/03:T466 av Sven Bergström  m.fl.  (c)\r\nefterlyses  ett uttalande av riksdagen om behovet av\r\nsträngare   regler   för   säkrare   fartyg,   bl.a.\r\ndubbelskrov  på   fartyg   med   miljöfarligt  gods.\r\nMotionärerna    föreslår    också    att   riksdagen\r\ntillkännager  att Sverige måste vara pådrivande  för\r\natt gemensamma  regler  för  sjöfarten införs på EU-\r\nnivå.  De omfattande transporterna  av  miljöfarligt\r\ngods i Östersjön  utgör  ett  ständigt  hot mot dess\r\nmiljö,   betonas   det   i  motionen.  Mycket  tyder\r\nexempelvis på att Ryssland  kommer  att öka exporten\r\nav  olja  som  transporteras ut genom Finska  viken.\r\nDärför är det viktigt  att  länderna  runt Östersjön\r\ngemensamt   inriktar   sin  politik  på  att  starkt\r\nbegränsa  vilka  fartyg  som   får   trafikera  vårt\r\ngemensamma hav. Genom en klassificering av Östersjön\r\nsom     PSSA     skulle     miljöorganisationer    i\r\nÖstersjöländerna ges både insyn  och  möjlighet  att\r\npåverka.   Vidare   anser  motionärerna  att  svensk\r\nsjöfart, i synnerhet  färjor  och flygbåtar, utsatts\r\nför   stora   påfrestningar  genom  förändringar   i\r\nomvärlden.  Införande   av   gemensamma   regler  på\r\nsjöfartens   område  skulle  omöjliggöra  att  vissa\r\nländer genom statliga  subventioner till sin sjöfart\r\nslår ut sjöfarten i de länder  som inte ägnar sig åt\r\nsådan  dumpning. Det är en självklarhet  att  svensk\r\nsjöfart  skall ha samma villkor, detta för att kunna\r\nhävda sig i konkurrensen, menar de.\r\n\r\nI motion 2002/03:MJ491  av  Åsa  Torstensson och Jan\r\nAndersson   (båda   c)   anförs  att  reglerna   för\r\nfartygsleder  genom  känsliga  havsmiljöområden  bör\r\nskärpas. Motionärerna  påminner  om  att det - trots\r\natt havet är stort - finns havsområden  som  är  mer\r\nkänsliga  än  andra områden och som ändå används som\r\nfarled. Därför krävs en översyn av aktuella farleder\r\nså  att beslut om  begränsningar  eller  förbud  mot\r\ntrafik  inom  vissa  farleder och havsområden som är\r\nkänsliga kan genomföras, anför de.\r\n\r\nI motion 2002/03:MJ313  av Kjell-Erik Karlsson m.fl.\r\n(v)  begärs införande av ett  förbud  mot  att  föra\r\ntankfartyg  med  enkla skrov i Östersjön. Vidare bör\r\nSjöfartsverket   ges   i   uppdrag   att   se   över\r\nförutsättningarna för att införa ett nationellt krav\r\npå katalysatorer på  fartyg  samt  hur  Sverige  kan\r\nverka för ett internationellt krav inom IMO. Sverige\r\nmåste  ställa  krav på de fartyg som tillåts segla i\r\nÖstersjön. De nya  tankfartyg som seglar i Östersjön\r\nmåste vara försedda  med  dubbla  skrov. Dock kommer\r\näldre  fartyg i decennier framöver att  kunna  segla\r\nmed en enda plåt mellan oljan i tanken och omgivande\r\nvatten.  Åtgärder  för  att  minska  utsläppen  från\r\nsjöfarten är av stor betydelse. Genom användandet av\r\nkatalysatorer  kan  90  %  av  fartygens  utsläpp av\r\nkväveoxider  renas. Dessvärre finns i dag inte  krav\r\npå att svenska  fartyg  eller  fartyg som trafikerar\r\nsvenska    vatten    skall    vara   försedda    med\r\nkatalysatorer.\r\n\r\nI  motion  2002/03:T364 av Håkan  Juholt  m.fl.  (s)\r\nförordas  obligatorisk  transponder  på  oljefartyg.\r\nTrafiken med  oljetankrar  i  Östersjön  fördubblas,\r\npåpekar motionärerna och anger som främsta orsak att\r\nRyssland har ökat - och planerar att ytterligare öka\r\n-  sin  export av olja. Mot den bakgrunden anser  de\r\natt  den  kraftiga  ökningen  av  oljetransporter  i\r\nÖstersjön  motiverar   krav   på   att  fartygen  är\r\nutrustade  med  transpondrar, så att identifieringen\r\när   enklare   och  så   att   räddningsarbete   kan\r\nunderlättas om en  olycka  inträffar.  Det har visat\r\nsig  svårt att åstadkomma internationella  avtal  om\r\nobligatoriska  transpondrar.  I väntan på ett sådant\r\navtal bör den svenska regeringen  träffa  bilaterala\r\navtal med alla Östersjöländer om att alla fartyg som\r\ntransporterar olja skall utrustas med transpondrar.\r\n\r\nI   motion   2002/03:T336  av  Hillevi  Larsson  (s)\r\nefterlyses ett  kontrollsystem för fartyg som rensar\r\nsina oljetankar i  Östersjön.  I  dag  är det nästan\r\nriskfritt  för  fartyg  i  Östersjön att rensa  sina\r\noljetankar  direkt i havet, hävdar  motionären.  När\r\nresultatet -  i  form  av oljeutsläpp - når kusterna\r\nkring  Östersjön  är  fartyget  borta  sedan  länge.\r\nKonsekvenserna av dessa illegala utsläpp till havs -\r\ni  form av förödda stränder,  utplånat  djurliv  och\r\nförstört  fiske  - är uppenbara. De rederier som har\r\nsatt denna typ av  lagbrott i system utövar dessutom\r\nillojal konkurrens mot  de  hederliga  rederier  som\r\nväljer  att  på  egen  bekostnad rensa sina tankar i\r\nland. Motionären anser därför  att en internationell\r\nmyndighet bör inrättas med uppgift  att  kontrollera\r\ndels  att  reningsanläggningarna  i  länderna   runt\r\nÖstersjön    fungerar,    dels    att   de   används\r\nändamålsenligt av de rederier som fått  intyg på att\r\nderas  fartyg genomgått rensning. De länder  som  av\r\nekonomiska   skäl   har   svårigheter   att  inrätta\r\nfungerande  reningsanläggningar  bör  få  stöd  till\r\ndetta  som  en form av miljöinvestering från  övriga\r\nländer runt Östersjön.  Om  man  inte  lyckas få ett\r\nsådant  avtal  till  stånd  mellan  Östersjöländerna\r\nfinns   EU  som  ett  utmärkt  redskap  för   detta,\r\nframhåller motionären.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   erinrar   inledningsvis  om  vad  som  i\r\nbudgetpropositionen för  år  2003  (prop.  2002/03:1\r\nutg.omr. 22) har redovisats beträffande utvecklingen\r\ni  fråga  om såväl säkerhetsarbetet som miljöarbetet\r\ninom sjöfarten.  Såvitt  gäller vissa av de enskilda\r\nmotionsförslagen som syftar till förbättrad säkerhet\r\noch  miljöhänsyn  till sjöss  vill  utskottet  lämna\r\nföljande kommentarer.\r\n\r\nKravet om transpondrar  för  oljefartyg  kommer  -\r\nsåvitt  utskottet  har  erfarit  - att tillgodoses i\r\nanslutning  till genomförandet av det  regelverk  om\r\nsjöfartsskydd (dvs. skydd mot brottsliga handlingar)\r\nsom antogs vid  IMO:s  diplomatkonferens  i december\r\n2002.   Det   handlar  om  dels  en  ändring  i  den\r\ninternationella   sjösäkerhetskonventionen  (SOLAS),\r\ndels antagande av en  ny kod om sjöfartsskydd (ISPS-\r\nkoden). Regelsystemet avses träda i kraft den 1 juli\r\n2004.  Innebörden  är  bl.a.   att   alla  fartyg  i\r\ninternationell  trafik  senast den 31 december  2004\r\nskall vara utrustade med AIS-transpondrar (Automatic\r\nIdentification System); härigenom  kan  varje fartyg\r\nlokaliseras och identifieras både från land och från\r\nandra  fartyg.  Vidare  måste  rederier, hamnar  och\r\nfartyg  sätta  upp  skyddsplaner  mot  terroristhot.\r\nKonventionen  träder  i  kraft  den  1  juli   2004.\r\nKonventionen berör även sjösäkerhet, bl.a. genom att\r\nden  innehåller  krav  på  att  fartyg  också  skall\r\nutrustas  med  skyddslarm  som  går över radionätet,\r\nmärkas  med  det  s.k. IMO-numret samt  medföra  ett\r\nsärskilt  dokument  med   information  om  fartyget,\r\nägarförhållanden  m.m. Europeiska  kommissionen  har\r\nuttalat att reglerna  om sjöfartsskydd bör införas i\r\nEG-lagstiftningen med sikte  på  ett  beslut i rådet\r\nsenast i december år 2003.\r\nNär  det  gäller  återinförande  av  systemet  med\r\ninvesteringsbidrag till katalysatorer vill utskottet\r\npeka  på  att  det  år  1998  införda  systemet  med\r\nmiljödifferentierade   farledsavgifter   har   samma\r\nsyfte.  Som  har  redovisats  i  det föregående  har\r\nsystemet  också  visat  sig  ge  goda  resultat.  En\r\növersyn  av  systemet  pågår  i syfte att åstadkomma\r\nytterligare förbättringar. Vidare  erinrar utskottet\r\nom  att flertalet hamnar tillämpar hamnavgifter  som\r\när  miljödifferentierade   med   avseende  på  olika\r\nskadliga  ämnen  från fartyg. Utskottet  konstaterar\r\natt  parterna  - bl.a.  rederierna  samt  hamn-  och\r\nstuveriföretagen  -  fortlöpande  vidtar  åtgärder i\r\nmiljöförbättrande  syfte  och  räknar med att  detta\r\nutvecklingsarbete kommer att vidmakthållas  och öka.\r\nSålunda  har många fartyg numera katalysatorer.  Det\r\nfinns i sammanhanget  också  skäl  att  peka  på det\r\narbete för förbättrad miljöhänsyn inom sjöfarten som\r\nbedrivs    inom    sjöfartsnäringen,   bl.a.   genom\r\ninstiftande av miljöpris.  Utskottet anser att detta\r\när   både  ett  framkomligt  och   ett   föredömligt\r\narbetssätt.  Det  kan  emellertid,  menar utskottet,\r\nfinnas  skäl  för  regeringen att närmare  undersöka\r\nförutsättningarna   för   att   främja   ytterligare\r\ninitiativ av parterna.\r\nSåvitt avser förslaget  om  miljölotsar erinras om\r\natt  denna  fråga  diskuterades  inom  Helcom  inför\r\nantagandet   av   den  s.k.  Köpenhamnsdeklarationen\r\nhösten  2001.  Det kom  emellertid  inte  att  föras\r\nvidare, eftersom  det inte bedömdes medföra en sådan\r\neffektivitetshöjning  att det motsvarade de relativt\r\nsett  höga kostnaderna.  Utskottet  vill  emellertid\r\npeka  på   att   lotsplikt   utgör   en  av  de  tre\r\nåtgärdstyper  som kan vara aktuella som  PSSA-åtgärd\r\nenligt den rapport som Sjöfartsverket lämnat och för\r\nvilken utskottet har redogjort i det föregående.\r\nNär det gäller  förslaget  om  skärpta  regler för\r\nfartygsleder  hänvisar  utskottet till den politiska\r\növerenskommelse som träffades  2001 i Helcom i fråga\r\nom  djupvattenområden. Vidare bör  påpekas  att  den\r\nförutsedda  ansökan  om  klassificering av Östersjön\r\nsom PSSA bl.a. rör denna fråga.\r\nBeträffande kravet på sanktioner  mot rederier som\r\növerträder  miljöbestämmelserna vill utskottet  peka\r\npå att kommissionen  helt  nyligen, den 5 mars 2003,\r\nlagt fram ett förslag till ett  direktiv (KOM (2003)\r\n92 slutlig) om föroreningar orsakade  av  fartyg och\r\ninförandet av påföljder, inbegripet brottspåföljder,\r\nvid   föroreningsbrott.   Direktivförslaget  kommer,\r\nenligt vad utskottet inhämtat,  att behandlas senare\r\ni  vår och då tas upp som en fråga  under  den  s.k.\r\ntredje pelaren i EU:s samarbete, dvs. polissamarbete\r\noch straffrättsligt samarbete.\r\nUtskottet  kan  också  peka  på den granskning som\r\ngenomförs av Riksdagens revisorer  av tillsynsfrågor\r\ninom      transportområdet,      bl.a.      avseende\r\nsjöfartsinspektionens   tillsyn.   Vid  den  interna\r\nutfrågningen,   som  refererats  i  det  föregående,\r\nframkom bl.a. att  Näringsdepartementets intentioner\r\ni   första  hand  är  att   stärka   inspektionernas\r\nsjälvständiga      ställning.      Såvitt     gäller\r\nsjöfartsinspektionen   påpekades  återigen   -   med\r\nhänvisning till vad Riksdagens  revisorer  funnit  -\r\natt  denna  har  en  något  mindre tydlig ställning.\r\nUtskottet anser att det är angeläget  att  frågan om\r\nett tydliggörande av sjöfartsinspektionens uppgifter\r\nsnarast  får  en  lösning. Samtidigt kan det, enligt\r\nutskottets uppfattning,  finnas  ett egenvärde i att\r\nregelverket   avseende   alla  fyra  inspektionernas\r\nrespektive ställning och roll  ges  en  mer enhetlig\r\nform.  I  varje  fall anser utskottet att inget  har\r\nframkommit   som   motiverar    hittillsvarande    -\r\nhistoriska  - skillnader i regelutformningen. Frågan\r\nom  huruvida det  är  tillfyllest  enbart  genom  en\r\nändring  av  instruktionen  för  Sjöfartsverket  kan\r\ndärför behöva övervägas ytterligare.\r\nI  detta sammanhang vill utskottet särskilt ta upp\r\nfrågan  om processen med en ansökan om Östersjön som\r\nsärskilt  känsligt  havsområde (PSSA). Som utskottet\r\nframhöll hösten 2002,  när  frågan  behandlades inom\r\nramen     för     yttrandet    till    miljö-    och\r\njordbruksutskottet,  är det angeläget att en ansökan\r\nom PSSA-klassificering  snarast  kommer  till stånd.\r\nVidare  ansåg  utskottet att det kan vara en  fördel\r\nmed en parallell kartläggning och analys. Det skulle\r\ninnebära en full  beredskap  att  handla  enligt två\r\nlinjer.  Utskottet  kan  nu  - efter miljöministerns\r\nredogörelse - konstatera att möjligheten  att  i  år\r\ninlämna  en  nationell ansökan inte längre står till\r\nbuds. Utskottet har förståelse för behovet av att en\r\nansökan är väl  grundad  och förankrad. Samtidigt är\r\ndet med anledning av Östersjöns känsliga vattenmiljö\r\nangeläget   att   det   av   riksdagen    efterlysta\r\nreformarbetet  genomförs  skyndsamt.  Det  är därför\r\nbeklagligt  att den av riksdagen tidigare förutsedda\r\ntidsplanen inte  har  kunnat  hållas. Utskottet vill\r\nsåledes starkt betona att saken  brådskar  och utgår\r\nfrån  att  regeringen  nu  driver  frågan i samtliga\r\nberörda  organ  -  parallellt med inriktning  på  en\r\nnationell ansökan -  så  aktivt att ett resultat kan\r\nredovisas  för  riksdagen  snarast.   I   denna  del\r\nhänvisar  utskottet  till  trafikutskottets yttrande\r\noch riksdagens tidigare beslut.\r\nSammanfattningsvis  är  utskottet   positivt  till\r\nmotionsförslagen  som  syftar till förbättrad  miljö\r\noch säkerhet inom sjöfarten.  Det  är  angeläget att\r\ndetta utvecklingsarbete drivs vidare på  flera plan.\r\nSärskilt  vill  utskottet  betona  arbetet  med   en\r\nklassificering av Östersjön som PSSA. Utskottet vill\r\nockså  framhålla  betydelsen  av  att  harmoniserade\r\nbestämmelser   om   isklassning  och  samarbete   om\r\nisbrytning behandlas  inom  ramen  för det fortsatta\r\narbetet  för  en  säker  och  miljömässigt   hållbar\r\nutveckling   av   sjöfarten.  Mot  bakgrund  av  vad\r\nutskottet nu har redovisat  och framhållit finns det\r\ninte  skäl  till  någon  ytterligare   åtgärd   från\r\nriksdagens  sida  med  anledning  av  här behandlade\r\nmotionsförslag;    de    avstyrks   alltså.   Enligt\r\nutskottets mening torde syftena  med  här behandlade\r\nmotionsförslag helt eller delvis bli tillgodosedda.\r\n\r\n5 Säkerhet och miljöpåverkan\r\navseende fritidsbåtar\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  regeringen  bör arbeta\r\naktivt,  såväl  på  EU-nivå  som på nationell\r\nnivå,  så  långt  detta  är möjligt  för  att\r\nbullernivåerna på och invid våra vatten skall\r\nbegränsas till en miljömässigt  rimlig  nivå.\r\nFrämjande   av   en  säker  och  miljömässigt\r\nhållbar utveckling av fritidsbåtstrafiken bör\r\nägnas  tillbörlig  uppmärksamhet.  Regeringen\r\nbör återkomma till riksdagen  med  en  samlad\r\nredovisning   av   vidtagna   och   planerade\r\ninsatser    på    området.   Motionsförslagen\r\navstyrks därmed.\r\n\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\n\r\n\r\nHösten 2001 avstyrkte  utskottet  (bet. 2001/02:TU1)\r\nen  motion  om  åtgärder mot buller till  sjöss  med\r\nhänvisning  till då  pågående  arbete  inom  EU  med\r\nändringar   i   det    s.k.   fritidsbåtsdirektivet.\r\nUtskottet påpekade att direktivet  och  ändringar  i\r\ndetta är bindande för svenskt vidkommande.\r\n\r\nI  samma  betänkande behandlade utskottet motioner\r\nmed krav på förarbevis m.m. för förare av motorbåtar\r\nmed större motorer  liksom en lägsta åldersgräns för\r\nförande av motordrivna  båtar.  Utskottet  åberopade\r\nhärvid   sitt   av   riksdagen  godkända  betänkande\r\n1997/98:TU1 med en redogörelse  för de kompetenskrav\r\ni  form  av skepparexamen som finns  för  förare  av\r\nstörre fritidsbåtar.  En  redovisning gavs samtidigt\r\nför  den  verksamhet  som  Sjöfartsverket  driver  i\r\nsamarbete  med fritidsbåtsorganisationerna  i  syfte\r\natt stimulera  fritidsbåtförare  att frivilligt lära\r\nsig   navigation   och   sjövägsregler.   Bevis   om\r\nförvärvade kunskaper och färdigheter utfärdas i form\r\nav  ett  förarintyg. Utskottet  gjorde  ingen  annan\r\nbedömning  vid den senare behandlingen och avstyrkte\r\nberörda motionsförslag, vilket därefter godkändes av\r\nriksdagen.\r\n\r\nEG-rättsligt förslag\r\n\r\n\r\nDen  svenska   regeringen   anmälde   år  1996  till\r\nEuropeiska kommissionen att den hade för  avsikt att\r\ninföra   nationella   krav   avseende   buller   och\r\navgasutsläpp   för  nya  fritidsbåtar.  Lagförslaget\r\ngenomfördes emellertid inte i avvaktan på gemensamma\r\nkrav inom EU. År  2000  lade  kommissionen  fram ett\r\nförslag   till   ändring  av  direktiv  94/25/EG  om\r\ntillnärmning  av medlemsstaternas  lagar  och  andra\r\nförfattningar i fråga om fritidsbåtar. Syftet är att\r\nharmonisera  bestämmelserna   för  avgasutsläpp  och\r\nbuller från motorer som är avsedda  att  installeras\r\npå fritidsbåtar. I direktivförslaget föreslås regler\r\nför  buller  när  det  gäller  båt eller båtdrivande\r\nmotor; dessa motsvarar kraven i det tidigare svenska\r\nlagförslaget.   Eftersom  direktivet   ej   tidigare\r\nomfattade vattenskotrar  har  det  kompletterats med\r\nvissa   säkerhetskrav  för  dessa.  Direktivet   har\r\nnyligen antagits  efter  att  ha  varit  föremål för\r\nförlikning mellan rådet och Europaparlamentet.\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\n\r\nI  motion 2002/03:T308 av andre vice talman  Kerstin\r\nHeinemann  (fp)  begärs  att  regeringen lägger fram\r\nförslag  om  införande av bullerregler  till  sjöss;\r\ndessa bör motsvara dem som gäller för land.\r\n\r\nBuller av olika  slag  är ett stort problem i dag,\r\nanförs  det  i motionen. Människor  får  sin  hörsel\r\nförstörd  men  även  djur  drabbas  på  olika  sätt.\r\nMotionären   pekar    på   ett   område   som   inte\r\nuppmärksammats så mycket,  nämligen  det  buller som\r\nfinns  på  och invid våra vatten. Alltfler båtar  är\r\nutrustade   med    t.ex.    V8-motorer   helt   utan\r\nljuddämpare, och den bullernivå  de  åstadkommer  är\r\nhelt  oacceptabel i våra kanske känsligaste miljöer.\r\nI motionen framhålls att motsvarande bullernivå inte\r\naccepteras på vägarna.\r\n\r\nI motion 2002/03:T234 av Mona Jönsson (mp) krävs att\r\nbåtkörkort    med    en   lägsta   åldersgräns   och\r\nhastighetsbegränsningar till sjöss inomskärs införs.\r\n\r\nI dag kan vem som helst köpa en snabb motorbåt och\r\nrusa fram i 30-40 knop,  sägs  det  i  motionen. Den\r\nenda  begränsning  som finns gäller båtens  storlek;\r\ndäremot   finns   det   inte    någon    regel    om\r\nhastighetsbegränsning.    Samtidigt    har   antalet\r\nbåtolyckor   med   dödlig  utgång  ökat,  fortsätter\r\nmotionären. De som lever  utmed  kusten  och har sin\r\nutkomst  där,  men  också sommarboende och turister,\r\ntvingas  stå ut med buller  och  svallvågor,  mycket\r\nhöga    hastigheter     och    ibland    hänsynslösa\r\nkappkörningar  bland ungdomar.  Även  djurlivet  och\r\nmiljön drabbas;  ejderungar  körs  över och häckande\r\nfåglar  med  bon  sköljs bort från skären,  sälkutar\r\nskräms,    grunda    bottnar     rivs     upp    och\r\nfiskreproduktionen  i  de grunda havsvikarna  skadas\r\noch störs.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  ansluter  sig till  vad  som  framförs  i\r\nmotionerna om behovet  av  åtgärder  mot buller till\r\nsjöss.  På  många sträckor utmed den svenska  kusten\r\nmen även i insjöarna  är  det  problem  med störande\r\nljud   från  båtlivet.  Utskottet  konstaterar   att\r\nåtgärder  mot buller kan genomföras på i princip två\r\nsätt.\r\n\r\nDen ena typen av åtgärd är att hindra eller minska\r\nbullret genom  trafikrestriktioner.  När  det gäller\r\ntrafiken  till  sjöss  kan vissa åtgärder vidtas  på\r\ngrundval av sjötrafikförordningen (1986:300). Enligt\r\ndenna  får  länsstyrelsen   -   efter   samråd   med\r\nSjöfartsverket   -  meddela  föreskrifter  om  t.ex.\r\nfartbegränsning  eller   begränsning  i  rätten  att\r\nutnyttja      vattenområde      för      båttävling,\r\nvattenskidåkning, dykning eller liknande  sporter  i\r\nSveriges  sjöterritorium. Vidare får länsstyrelsen -\r\nefter   samråd    med   Sjöfartsverket   -   meddela\r\nföreskrifter om andra  begränsningar  och förbud som\r\navser rätten att använda ett vattenområde i Sveriges\r\nsjöterritorium    för    trafik   med   fartyg,   om\r\nföreskriften  behövs  från  miljösynpunkt  eller  av\r\nandra säkerhetsskäl än dem som anges i förordningens\r\ninledning. Om en sådan föreskrift har betydelse från\r\nmiljösynpunkt  eller för trafiken  med  fritidsbåtar\r\noch om den är av principiell natur, skall samråd ske\r\näven  med  Naturvårdsverket.   Innan  en  föreskrift\r\nmeddelas skall, om det behövs, vederbörande  kommun,\r\nfarvattnets trafikanter och övriga intressenter  ges\r\ntillfälle   att   yttra   sig.  Härutöver  finns  en\r\nmöjlighet till att förklara  ett område som ett s.k.\r\ntyst område.\r\nDen andra typen av åtgärd är  att  utfärda  regler\r\nsom  gäller  själva  källan till bullret, dvs. i det\r\nhär fallet själva fritidsbåten  och  dess  motor.  I\r\nsammanhanget    finns   skäl   att   framhålla   det\r\nharmoniseringsarbete  som  pågår  inom  EU  och  som\r\ngäller    bl.a.   typgodkännanden   av   båtmotorer.\r\nUtskottet menar  emellertid  att  denna  metod  inte\r\nalltid  ger  tillräckligt  resultat; i varje fall är\r\ndet  fråga  om  ett arbete på lång  sikt.  Samtidigt\r\nfinns  det  risk  för   att  resultatet  i  form  av\r\nstandarder  etc.  blir överspelat  av  den  tekniska\r\nutvecklingen när föreskrifterna väl träder i kraft.\r\nUtskottet  vill  mot  angiven  bakgrund  framhålla\r\nvikten av de problem  som belysts i de nu behandlade\r\nmotionerna. Regeringen  bör  således  arbeta aktivt,\r\nsåväl på EU-nivå som på nationell nivå,  för  att så\r\nlångt  detta är möjligt bullernivåerna i våra vatten\r\nbegränsas  till  en miljömässigt rimlig nivå. Det är\r\nvidare av betydelse  att  frågor  om  att  främja en\r\nsäker   och   miljömässigt   hållbar  utveckling  av\r\nfritidsbåtstrafiken  ägnas tillbörlig  uppmärksamhet\r\nså  att  även de problem  som  redovisats  i  motion\r\n2002/03:T234  (mp)  motverkas.  Utskottet utgår från\r\natt  regeringen  återkommer  till riksdagen  med  en\r\nsamlad   redovisning  av  vidtagna   och   planerade\r\ninsatser på  området.  Med det sagda anser utskottet\r\natt   syftet  med  här  behandlade   motioner   till\r\nväsentlig   del   blir  tillgodosedda;  de  avstyrks\r\nföljaktligen.\r\n\r\n\r\n6 M/S Estonias förlisning\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\n\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag (mp, s, m, kd, v) med\r\nkrav  på  bl.a.  att internationell  expertis\r\nskall    anlitas    för     granskning     av\r\nhaveriutredningen om M/S Estonias förlisning.\r\nUtskottet  hänvisar  bl.a. till den förstudie\r\nsom nyligen har färdigställts  på  uppdrag av\r\nStyrelsen  för  psykologiskt  försvar  och  i\r\nvilken exempel ges på hur sjunkförloppet  kan\r\nha gått till. Jämför reservation 3 (kd, mp).\r\n\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\n\r\n\r\nFrågan  om  M/S  Estonias  förlisning behandlades  i\r\nriksdagen   senaste   gången  hösten   2001   (prop.\r\n2001/02:1,  bet.  2001/02:TU1,  rskr.  2001/02:125).\r\nUtskottet avstyrkte  motionsyrkanden  med krav på en\r\nny   utredning  av  M/S  Estonias  förlisning.   Det\r\nhänvisades  till  att  regeringen  i april 2001 hade\r\navslagit framställningar med samma krav. Därvid hade\r\nregeringen konstaterat att det inte framkommit några\r\nomständigheter  som  visade  att haveriförloppet  på\r\nnågot  väsentligt  sätt hade avvikit  från  det  som\r\nbeskrivs  i  den för Estland,  Finland  och  Sverige\r\ngemensamma haverikommissionens (JAIC) slutrapport om\r\nförlisningen.  Vid  samma  tillfälle hade regeringen\r\nockså givit Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF)\r\ni uppdrag att insamla och sammanställa uppgifter med\r\nanknytning  till  M/S  Estonias   haveri   samt  med\r\nutgångspunkt    i    en    sådan    informationsbank\r\ntillhandahålla allmänheten information  och  besvara\r\nfrågor om förlisningen. Med tanke på de många frågor\r\nsom  fortfarande ställs, inte minst med avseende  på\r\nvattenfyllningen   och   sjunkförloppet,  förutsatte\r\nutskottet  att  SPF  skulle  bedriva   sitt   arbete\r\nskyndsamt.  För  den  händelse  SPF skulle finna att\r\nnågot ytterligare område bör belysas, för vilket man\r\nsaknar material, sade sig utskottet  utgå  från  att\r\nSPF  skulle  återkomma  till  regeringen.  Riksdagen\r\nanslöt sig till utskottets uppfattning.\r\n\r\n\r\nUppdraget till Styrelsen för psykologiskt\r\nförsvar\r\n\r\n\r\nStyrelsen  för  psykologiskt försvar (SPF) har,  som\r\nframgått nyss, erhållit  två informationsuppdrag med\r\nanledning av M/S Estonias förlisning.\r\n\r\nDet  ena  uppdraget innebär  att  SPF  skall  vara\r\nstatens kontaktorgan för anhöriga till offer och för\r\növerlevande vid haveriet.\r\nDet    andra   uppdraget,    att    utveckla    en\r\ninformationsbank,  går  ut på att SPF skall samla in\r\noch  sammanställa  uppgifter   med  anknytning  till\r\nhaveriet och göra detta tillgängligt på Internet för\r\natt   kunna  erbjuda  allmänheten  information   och\r\nbesvara  frågor  om  M/S Estonias förlisning. Hösten\r\n2001  påbörjades  inventeringen,   och  arbetet  med\r\nregistreringen  av  varje  enskild  handling  pågår.\r\nDetta arbete är en förutsättning för  att materialet\r\nskall kunna digitaliseras och göras tillgängligt  på\r\nInternet.    Vidare   granskas   möjligheterna   att\r\npublicera material  från  t.ex.  tidningar  och TV i\r\ninformationsbanken.  En  rad  förberedande  åtgärder\r\nåterstår   dock,   däribland   en  utredning  om  de\r\njuridiska aspekterna på vad som  kan  och  inte  kan\r\npubliceras  på Internet. Informationsbanken beräknas\r\nöppnas före tioårsdagen av katastrofen.\r\nInformationsbanken   kommer   även  att  innehålla\r\nmaterial    som,    med    utgångspunkt    i     det\r\nhändelsescenario  som beskrivs i JAIC:s slutrapport,\r\nvisar   ett  exempel  på   hur   fartyget   kan   ha\r\nvattenfyllts  i haveriets slutskede. En förstudie av\r\nM/S Estonias sjunkförlopp  är  nu  färdigställd  och\r\növerlämnades  till  SPF den 28 mars 2003. Den kommer\r\natt ingå i den tilltänkta informationsbanken.\r\nAv  förstudien  framgår  bl.a.  följande.  Utifrån\r\nJAIC:s beskrivning  och  vittnesmålens uppgifter har\r\ntvå  tänkbara  exempel på fyllnadsförlopp  studerats\r\nnärmare. I första  exemplet har antagits att vattnet\r\nhar  kunnat  tränga  in   i  fartyget  enbart  genom\r\nfartygets       rampöppning,       dörrar        och\r\nventilationskanaler.  I  andra exemplet har antagits\r\natt vattnet tagit sin väg  in  i  fartyget genom att\r\nfönsterrutor  på  däcken  4-6 krossats  av  vattnets\r\ntryck  och  vågornas  kraft  samt   genom  fartygets\r\nrampöppning,  dörrar  och  ventilationskanaler.  Den\r\navgörande skillnaden mellan  JAIC:s  rapport och den\r\nnu  framlagda  förstudien  anges  vara att  det  har\r\npåvisats en naturlig väg för vattnet att nå däcken 1\r\noch  0  (maskinområdet m.m.) via bordvarts  liggande\r\nventilationskanaler  när  slagsidan överstiger ca 40\r\ngrader. Detta bedöms av förstudiens författare ge en\r\nrimlig  förklaring  till att  Estonia  kunde  sjunka\r\nsåsom redovisats i JAIC:s  rapport.  Förbehåll  görs\r\nför  att vissa detaljstudier inte har genomförts men\r\nockså  för  t.ex. att det använda ritningsunderlaget\r\ninte  återspeglar   fartygets  då  aktuella  status.\r\nVidare  lämnas  i  förstudien   rekommendationer  på\r\nfaktorer  för  ytterligare  studier   för   att   få\r\nerforderlig    precision   i   bedömningsunderlaget.\r\nDärutöver     förespråkas     att     sjunkförloppet\r\nvisualiseras i en animerad videosekvens.\r\n\r\nUppdraget till Vinnova\r\n\r\n\r\nMot bakgrund av  M/S  Estonias  förlisning  och  den\r\ninternationella    haverikommissionens   slutrapport\r\nbeslutade regeringen den 19 april 2001 att ge Verket\r\nför  innovationssystem   (Vinnova)   i  uppdrag  att\r\nbesluta om bidrag med sammanlagt högst  25  miljoner\r\nkronor för åren 2001-2003 till forskningsprojekt som\r\nsyftar till att förbättra sjösäkerheten. Ytterligare\r\n20  miljoner  kronor har avsatts för åren 2003-2005.\r\nSatsningarna syftar till att initiera och finansiera\r\nforskning  inom   områden   med   hög  relevans  och\r\ndärigenom  förse  såväl  svensk  sjöfartsnäring  som\r\nmyndigheter och andra intressenter med kunskaper och\r\nkompetens som är nödvändiga för utvecklingen  mot en\r\nsäkrare    sjöfart.    Programmet   har   haft   två\r\nutlysningar. Den första,  som stängde år 2001, avsåg\r\nforskning och utveckling inom  fem  delområden.  Den\r\nandra  utlysningen,  som  stängde  den 22 mars 2002,\r\navsåg  en fördjupning inom delområdena  \"säkra  hela\r\nfartyget  som  sin  egen  livbåt\"  och  \"system  för\r\nevakuering och rescuebåtar\".\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:T517 av Lars Ångström m.fl. (mp, s,\r\nm,   kd,   v)   begärs   att   riksdagen   gör   ett\r\ntillkännagivande   om   att   låta   internationella\r\noberoende    sakkunniga    granska   relevansen    i\r\nexpertisens kritik av Estoniautredningen.\r\n\r\nMotionärerna åberopar kritik  från  internationell\r\noch  nationell  expertis  mot  att  den  gemensamman\r\nhaverikommissionen (JAIC) inte har lyckats  förklara\r\nfartygets  sjunkförlopp, däribland Chalmers tekniska\r\nhögskola i Göteborg  och Kungl. Tekniska högskolan i\r\nStockholm. Samtliga experter  anser, hävdas det, att\r\nen ny eller kompletterande utredning måste göras för\r\natt  skapa  klarhet i Estonias förlisning.  För  den\r\nframtida sjösäkerheten  är  det  helt  avgörande att\r\norsakerna     till     förlisningen     såväl    som\r\nhändelseförloppet blir klarlagt. Vet man inte varför\r\noch  hur  katastrofen kunde ske kan man heller  inte\r\ndra rätt slutsatser  eller  vidta  korrekta åtgärder\r\nför att en liknande katastrof inte skall  kunna  ske\r\nigen.  En  politisk  oförmåga att skapa ökad klarhet\r\nhotar att urgröpa medborgarnas  förtroende  både för\r\nansvariga  myndigheter  och i förlängningen för  den\r\nparlamentariska demokratin.  Ledamöterna  i Sveriges\r\nriksdag  har  ett  stort ansvar för att vända  denna\r\nutveckling. Det finns  en  stor  vinst i att låta en\r\ninternationell  expertgrupp  studera   relevansen  i\r\nkritiken av utredningen som framförts av  svensk och\r\ninternationell  expertis.  Gruppen  bör  lägga  fram\r\nförslag  om  vad  som  kan göras för att skapa  ökad\r\nklarhet i de fall där kritiken befinns vara befogad.\r\n\r\nI motion 2002/03:T494 av  Lars  Ångström  m.fl. (mp)\r\nbegärs att internationell oberoende expertis  ges  i\r\nuppdrag  att med utgångspunkt i det händelsescenario\r\nsom beskrivs  i  JAIC:s slutrapport åskådliggöra med\r\nett  exempel  hur  Estonia  kan  ha  vattenfyllts  i\r\nhaveriets slutskede.\r\n\r\nMotionären hänvisar  till  att  regeringen  i sitt\r\nbeslut   från   april   2001   uttalat   att   SPF:s\r\ninformationsbank    om   Estonias   förlisning   bör\r\ninnehålla ett material  som  med  utgångspunkt i det\r\nhändelsescenario  som beskrivs i JAIC:s  slutrapport\r\nåskådliggör  ett exempel  på  hur  fartyget  kan  ha\r\nvattenfyllts  i  haveriets  slutskede.  Motionärerna\r\nsäger sig nu bara  kunna  konstatera  att  SPF  inte\r\nklarat  av  denna  uppgift  på ett och ett halvt år.\r\nDetta begränsade men för den  framtida sjösäkerheten\r\nviktiga   uppdrag   bör   därför   läggas    ut   på\r\ninternationell oberoende expertis med sakkunskap och\r\nerfarenhet av just dessa frågor, anförs det.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   konstaterar   med  anledning  av  motion\r\n2002/03:T494 (mp) att en förstudie  med  exempel  på\r\nhur   M/S   Estonia   kan  ha  vattenfyllts  nu  har\r\nfärdigställts  och  överlämnats   till  SPF.  Vidare\r\nnoterar  utskottet  att  man  i den nu  presenterade\r\nstudien  pekar  på de ytterligare  områden  som  kan\r\nbelysas, för vilket  man  saknar material. Utskottet\r\nerinrar samtidigt om det arbete  som  nu  pågår  med\r\nstöd  från  Vinnova  och som - i likhet med avsikten\r\nmed   aktuellt   motionsförslag    -   syftar   till\r\nförebyggande sjösäkerhet. I övrigt finner  utskottet\r\natt   det  ställningstagande  som  riksdagen  gjorde\r\nsenaste   gången   som   motsvarande  motionsförslag\r\nbehandlades, nämligen hösten  2001, fortfarande äger\r\ngiltighet.  Någon  anledning för  ett  uttalande  av\r\nriksdagen av den innebörd  som  begärts  finns inte,\r\noch    utskottet    avstyrker    därmed   motionerna\r\n2002/03:T494 (mp) och 2002/03:T517  (mp,  s,  m, kd,\r\nv).\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Sjösäkerhet m.m. (punkt 1)\r\n\r\nav  Elizabeth  Nyström  (m), Erling  Bager  (fp),\r\nJohnny Gylling (kd), Per  Westerberg  (m),  Runar\r\nPatriksson (fp) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\ndels\r\n1. godkänner  den  internationella sjöfartsorganisationen IMO:s\r\nkonvention om kontroll  av  skadliga påväxthindrande\r\nsystem på fartyg,\r\n2.      antar      regeringens     förslag      till\r\nfartygssäkerhetslag,\r\n3. antar regeringens  förslag  till lag om ändring i\r\narbetsmiljölagen (1977: 1160),\r\n4. antar regeringens förslag till  lag  om ändring i\r\nlagen  (1980:424)  om  åtgärder mot förorening  från\r\nfartyg,\r\n5. antar regeringens förslag  till  lag  om lastning\r\noch lossning av bulkfartyg,\r\n6.  antar regeringens förslag till lag om ändring  i\r\nlagen (1998:958) om vilotid för sjömän,\r\n7. antar  regeringens  förslag till lag om ändring i\r\nsjömanslagen (1973:282),\r\n8. antar regeringens förslag  till  lag om ändring i\r\nsekretesslagen (1980:100),\r\n9. antar regeringens förslag till lag  om  ändring i\r\nmönstringslagen (1983:929),\r\n10. antar regeringens förslag till lag om ändring  i\r\nlagen (1962:381) om allmän försäkring,\r\n11.  antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nföräldraledighetslagen (1995:584),\r\ndels\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 1. Därmed bifaller riksdagen regeringens\r\nförslag  i  proposition   2002/03:109   och   delvis\r\nmotionerna 2002/03:T8 och 2002/03:T9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtskottet   instämmer   i  vad  som  sägs  i  motion\r\n2002/03:T8   (m)   som   går   ut   på   att   värna\r\nsmåföretagsamheten   med  avseende   på   dels   det\r\nsmåskaliga fisket, dels  verksamheten  i särskilt de\r\nmindre hamnarna.\r\n\r\nInledningsvis  anser utskottet att ambitionen  att\r\nförenkla    regelsystemet     genom     att     låta\r\narbetsmiljölagen   reglera  arbetsmiljön  ombord  på\r\nfartyg i grunden är  god.  Utskottet vill emellertid\r\nbetona   att   detta   inte   får  leda   till   att\r\nfiskerinäringen    belastas    med   svårtillämpliga\r\nbestämmelser som inte i tillräcklig utsträckning tar\r\nhänsyn till de särskilda förhållanden  som  råder på\r\nfiskebåtar.  Det  finns enligt utskottets mening  en\r\nrisk att regeringens  förslag  till  beslut i frågan\r\nleder  till  att  det  småskaliga fisket ytterligare\r\nförsvåras,   något   som  vore   mycket   olyckligt.\r\nLagstiftningen måste utformas  på  ett sätt som inte\r\nmissgynnar   småföretagandet  inom  fiskerinäringen.\r\nSärskild hänsyn  måste sålunda tas till de speciella\r\nförhållanden som gäller på fiskefartyg.\r\nVad     härefter     gäller      direktivet     om\r\nhamnstatskontroll  föreslår  regeringen   att   alla\r\nkostnader  som  har  samband  med inspektionen skall\r\ntäckas av fartygets ägare eller  den som är ansvarig\r\nför  fartygstransporten  om  inspektionen  bekräftar\r\nbrister eller leder till att sådana brister uppdagas\r\nsom   utgör  skäl  för  att  hålla  kvar   fartyget.\r\nUtskottet   vill  emellertid  erinra  om  att  flera\r\nremissinstanser  har  pekat på oklarheterna om vilka\r\nkostnader    som    omfattas.    Ett    beslut    av\r\nsjöfartsinspektionen  om  att kvarhålla ett fartyg i\r\nhamn  för  inspektion  av  dess   sjövärdighet   får\r\neffekter  för  hamnägarna, eftersom hamnverksamheten\r\npåverkas.  Särskilt  tydligt  är  detta  för  mindre\r\nhamnar, där ett fartyg helt kan hindra trafiken till\r\noch  från hamnen  och  således  menligt  inverka  på\r\nverksamheten. Således kan hamnverksamheten försvåras\r\neller   t.o.m.   helt   avstanna   till   följd   av\r\nomständigheter   som   ligger   utanför  hamnägarens\r\nkontroll. Detta leder till en sådan  slags ekonomisk\r\nskada för hamnägaren som torde ha karaktären av s.k.\r\nren förmögenhetsskada. Enligt gällande regler är det\r\nmindre  troligt att en sådan skada skulle  ersättas,\r\nemedan  det   inte  allmänt  anses  förkastligt  att\r\nförsämra  den ekonomiska  situationen  för  andra  i\r\nutomkontraktuella        förhållanden.        Enligt\r\nskadeståndslagen     kan     det     allmänna    bli\r\nersättningsskyldigt för person- eller  sakskada, men\r\nbara om en anställd gör fel eller är försumlig i sin\r\nmyndighetsutövning.      Ersättning      vid     ren\r\nförmögenhetsskada  är  emellertid  mindre självklar.\r\nEnligt utskottets mening är det inte acceptabelt att\r\nstatliga  myndigheters beslut avseende  ett  enskilt\r\nföretag, t.ex.  ett  rederi,  kan  tillåtas  medföra\r\nskadlig  påverkan  på den fria företagsamheten.  Det\r\nbör därför ankomma på  regeringen  att  överväga ett\r\nsystem som möjliggör att staten ersätter  hamnägarna\r\nför  den  skada  som  uppkommer då utförandet av  en\r\ninspektion påverkar hamnverksamheten. Regeringen bör\r\nsåledes återkomma till  riksdagen med ett förslag av\r\ndenna innebörd.\r\nHärutöver vill utskottet  ansluta sig till vad som\r\nsägs  i  motion  2002/03:T9  (kd).   I   likhet  med\r\nflertalet remissinstanser är utskottet kritiskt till\r\natt  regeringen  i  detta  sammanhang  föreslår  ett\r\ngenomförande av direktivet 2000/34/EG om  ändring  i\r\ndet   s.k.  arbetstidsdirektivet.  Direktivet  avser\r\nfiskare  anställda  på  sjögående fiskefartyg. Trots\r\ndetta   har   regeringen  valt   att   föreslå   att\r\nbestämmelsen om  högst  48  timmars  veckotid  skall\r\ngälla   för   både  sjömän  och  fiskare.  Utskottet\r\nifrågasätter att  man  i samma lagstiftning reglerar\r\narbetstiden  för  yrkesgrupper   med   så  skiftande\r\nvillkor.  Vidare  har  det  vid kontakter med  olika\r\nremissinstanser framkommit att det finns svårigheter\r\natt  tolka  vad  som  egentligen   avses   med   48-\r\ntimmarsregeln.  Det  finns  skäl att också erinra om\r\nLagrådets konstaterande att det  direktiv som ligger\r\ntill  grund  för den föreslagna bestämmelsen  endast\r\ngäller fiskare  och  Lagrådet  ifrågasätter  om  det\r\nfinns  skäl att utvidga tillämpligheten till sjömän.\r\nI lagförslaget anges att den sammanlagda arbetstiden\r\nför sjömän  får uppgå till högst 48 timmar per vecka\r\ni  genomsnitt  under  en  beräkningsperiod  på  tolv\r\nmånader.  Av  förslaget  framgår  däremot  inte  hur\r\nberäkningen skall göras om anställningen varar under\r\nkortare  tid  än  tolv  månader.  Enligt  utskottets\r\nmening  bör  regeringen uppmanas att återkomma  till\r\nriksdagen  med   ett  förslag  i  enlighet  med  vad\r\nutskottet nu har anfört.\r\nGenom vad utskottet  här  har  förordat blir de nu\r\nbehandlade motionerna tillgodosedda i väsentlig del.\r\n\r\n2. Miljö- och säkerhetsfrågor m.m. (punkt 2)\r\n\r\nav  Elizabeth  Nyström  (m), Erling  Bager  (fp),\r\nJohnny Gylling (kd), Per  Westerberg  (m),  Runar\r\nPatriksson (fp), Sven Bergström (c) och Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservation 2. Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:T364,   2002/03:T464\r\nyrkandena 5,  6 och 8, 2002/03:T466 yrkandena 23 och\r\n24, 2002/03:MJ315  yrkande 11, 2002/03:MJ491 yrkande\r\n5 och 2002/03: N397 yrkande 7 samt avslår motionerna\r\n2002/03:T336 och 2002/03:MJ313 yrkandena 4 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI en rad motioner har  förslag framförts som har det\r\ngemensamt att sjösäkerheten  bör  stärkas  avsevärt.\r\nDet   handlar   dels   om  åtgärder  av  mer  allmän\r\ninriktning, dels om mer  konkreta  åtgärder, framför\r\nallt  inom  ramen  för  den  tilltänkta  ansökan  om\r\nklassificering  av  Östersjön  som särskilt känsligt\r\nhavsområde, (PSSA). Det handlar  också om att svensk\r\nsjöfart skall ha samma villkor som  andra  nationers\r\nför  att  kunna  hävda  sig  i  den  internationella\r\nkonkurrensen.\r\n\r\nInledningsvis  vill  utskottet  betona  vikten  av\r\nmiljöåtgärder  inom  sjöfarten.  Sjöfarten   är  ett\r\nenergieffektivt   transportslag.   Den   har  störst\r\nlastkapacitet  av  alla  godstransportslag  och   är\r\ndärmed   en   stor   tillgång  i  ett  miljömedvetet\r\nsamhälle.\r\nSäkerhetsfrågorna  bör  också  uppmärksammas  mer,\r\nanser utskottet. Det bör  påminnas om att regeringen\r\ntidigare   har  kritiserats,  både   av   Riksdagens\r\nrevisorer och  av  trafikutskottet,  för  en i många\r\nfall  bristfällig  återkoppling av hur uppsatta  mål\r\nhar nåtts. Redovisningen  i  budgetpropositionen  av\r\nuppsatta   sjösäkerhetsmål   bör  därför  göras  mer\r\ndjupgående.    Det    är   vidare   angeläget    att\r\nsjöfartsinspektionen   kan    agera    självständigt\r\ngentemot   Sjöfartsverket;   dess   ställning    som\r\nsjälvständigt organ måste förstärkas.\r\nVidare vill utskottet betona vikten av att Sverige\r\när   pådrivande  i  internationella  organ  för  att\r\nsträngare   säkerhets-   och  miljökrav  införs  för\r\nsjöfarten. Sverige måste också  vara  pådrivande för\r\natt  gemensamma regler för sjöfarten införs  på  EU-\r\nnivå.\r\n\r\nSåvitt  gäller Östersjön mer specifikt konstaterar\r\nutskottet att  detta  område har ett unikt ekosystem\r\nsamtidigt som det är ett  ytterst känsligt innanhav.\r\nDessvärre  är  Östersjön  också   ett   av  de  mest\r\nförorenade  havsområdena  i  världen;  vid sidan  av\r\nutfiskningen,   övergödningen  och  spridningen   av\r\nmiljögifter utgör  risken  för stora oljeutsläpp det\r\nstörsta   hotet  mot  miljön  och   den   biologiska\r\nmångfalden.  Detta  hot  ökar dessutom ständigt till\r\nföljd  av  den  kraftigt  ökande  trafiken  och  den\r\nbristande säkerheten hos en  stor  del  av de fartyg\r\nsom  trafikerar  Östersjön.  Åtgärderna  avser  dels\r\nfartyget och dess utrustning, dels rutter  och  dels\r\nlotsning.  Härutöver  berörs  skärpta sanktioner och\r\nisbrytning.\r\nBland  de  mer  konkreta  åtgärder  som  utskottet\r\nförespråkar avseende fartyget  och  dess  utrustning\r\ngäller  återinförande  av det tidigare systemet  med\r\ninvesteringsbidrag  för katalysatorer  till  fartyg.\r\nEnligt utskottets mening  är  detta  en åtgärd som i\r\nhög   grad  skulle  gynna  miljön.  Vidare  förordas\r\nsträngare  regler för att åstadkomma säkrare fartyg,\r\nbl.a. dubbelskrov på fartyg med miljöfarligt gods.\r\nReglerna   för    fartygsleder    genom   känsliga\r\nhavsmiljöområden  bör  skärpas.  Därför   krävs   en\r\növersyn  av  aktuella  farleder  så  att  beslut  om\r\nbegränsningar  eller  förbud  mot  trafik inom vissa\r\nfarleder   och  havsområden  som  är  känsliga   kan\r\ngenomföras.\r\nNär det gäller  lotsning  anser  utskottet att ett\r\nsystem med miljölotsar för övervakning  och kontroll\r\nav lastfartyg som trafikerar Östersjön bör införas.\r\nI detta sammanhang anser utskottet att  ett system\r\nmed   sanktioner   mot   rederier   som   överträder\r\nmiljöbestämmelserna i svenska vatten är nödvändigt.\r\nEnligt  utskottets  mening bör regeringen särskilt\r\nuppmärksamma frågan om  bestämmelser för isbrytning.\r\nBeträffande M/S Prestige  konstaterar  utskottet att\r\ndet  var  en  ren  händelse att fartygets förlisning\r\ninte inträffade under  tiden  då  fartyget  ännu var\r\nkvar  i  Östersjön.  Det  kunde lika gärna ha blivit\r\nfast  i  isen  utanför svenska  kusten  eller  andra\r\nÖstersjöstaters kuster, eftersom Östersjön vid denna\r\ntidpunkt i stora delar var täckt av is.\r\n\r\nDet är med beklagande  som utskottet konstaterar att\r\nregeringen försummade tillfället  i  april  2003 att\r\ngöra  en  ansökan  till  IMO  om  klassificering  av\r\nÖstersjön  som  PSSA; först i mars nästa år är nästa\r\ntillfälle  för  en   sådan  ansökan.  Samtidigt  kan\r\nutskottet   notera   att   fem   EU-stater   agerade\r\ntillräckligt  snabbt  och i tid  hann  lämna  in  en\r\nansökan  till  IMO  om  skydd  för  sina  respektive\r\nkustområden.  Vidare har Frankrike  i  ministerrådet\r\nställt   krav   på   skyddsåtgärder   för   särskilt\r\nriskutsatta  områden.  Det  är  angeläget  att  även\r\nSverige driver  frågan  i  EU  i syfte att problemen\r\ninte skall kvarstå inför nästkommande vinterperiod.\r\n\r\nGenom ett uttalande av riksdagen  av  här  angiven\r\ninnebörd blir motionerna tillgodosedda.\r\n\r\n3. M/S Estonias förlisning (punkt 4)\r\n\r\nav  Claes Roxbergh (mp), Johnny Gylling (kd)  och\r\nMikael Johansson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motion  2002/03:T517 och bifaller  delvis\r\nmotion 2002/03:T494.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtskottet konstaterar  -  i likhet med upphovsmännen\r\ntill motion 2002/03:T517 (mp, s, m, kd, v) - att det\r\nförekommit    en    omfattande   kritik    av    den\r\ninternationella      haverikommissionens      (JAIC)\r\nEstoniautredning. Kritiken  har  kommit  från  såväl\r\nnationell    som    internationell    expertis    på\r\nsjösäkerhetsområdet.   Den   nationella   expertisen\r\nrepresenteras av bl.a. från Chalmers i Göteborg  och\r\nKungl.  Tekniska  högskolan i Stockholm. Sverige som\r\nsjöfartsnation har  fått sig en allvarlig törn genom\r\nden  bristfälliga  utredningen.  Om  mindre  seriösa\r\nsjönationer  upplever   att  sjösäkerhetsregler  och\r\nhaveriutredande inte ses  så allvarligt kan detta få\r\nförödande     konsekvenser    för     internationell\r\nsjösäkerhet. Detta  har  i  sin  tur  lett  till att\r\nmedborgarnas  förtroende  för  ansvariga myndigheter\r\noch  -  i  förlängningen  - för den  parlamentariska\r\ndemokratin  har  sviktat.  Ledamöterna   i  Sveriges\r\nriksdag  har  ett  stort ansvar för att vända  denna\r\nutveckling.\r\n\r\nUtskottet noterar  att  det  nu  har lagts fram en\r\ns.k. förstudie med tänkbara exempel  på M/S Estonias\r\nsjunkförlopp. Resultatet av denna studie  kan  i och\r\nför  sig  anses  bidra  till  kunskapen  om  vad som\r\nverkligen  hände.  Samtidigt  framkommer  att  dessa\r\nexempel  på  sjunkförlopp  reser  en rad ytterligare\r\nfrågor  och enligt rapportförfattarnas  uppfattning,\r\nföranleder ytterligare studier.\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  är det nödvändigt\r\natt  riksdagen  ställer  sig bakom det  förslag  som\r\nläggs  fram  motionsvägen och  som  går  ut  på  att\r\ninternationella  oberoende sakkunniga tillkallas för\r\natt  granska  relevansen  i  expertisens  kritik  av\r\nEstoniautredningen.  Först  genom  en  sådan  åtgärd\r\nskulle  medborgarnas  förtroende  för demokratin och\r\ndet  politiska  systemet  och rättssäkerheten  kunna\r\nåterupprättas. Det är också  först  genom  en  sådan\r\nåtgärd  som  man  kan  trygga  den  återkoppling  av\r\nerfarenhet  som  är  nödvändig  för  att en liknande\r\nkatastrof inte skall kunna hända igen.\r\nGenom ett uttalande av riksdagen till  förmån  för\r\nvad  som  har  förespråkats  i  det  föregående blir\r\nmotion 2002/03:T517 tillgodosedd och motion 2002/03:\r\nT494 delvis tillgodosedd.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen    (Näringsdepartementet)   föreslår    i\r\nproposition 2002/03:109 Sjösäkerhet att riksdagen\r\n\r\n1.        godkänner       den        internationella\r\nsjöfartsorganisationen  IMO:s konvention om kontroll\r\nav skadliga påväxthindrande system på fartyg,\r\n2.      antar      regeringens     förslag      till\r\nfartygssäkerhetslag,\r\n3. antar regeringens  förslag  till lag om ändring i\r\narbetsmiljölagen (1977: 1160),\r\n4. antar regeringens förslag till  lag  om ändring i\r\nlagen  (1980:424)  om  åtgärder mot förorening  från\r\nfartyg,\r\n5. antar regeringens förslag  till  lag  om lastning\r\noch lossning av bulkfartyg,\r\n6.  antar regeringens förslag till lag om ändring  i\r\nlagen (1998:958) om vilotid för sjömän,\r\n7. antar  regeringens  förslag till lag om ändring i\r\nsjömanslagen (1973:282),\r\n8. antar regeringens förslag  till  lag om ändring i\r\nsekretesslagen (1980:100),\r\n9. antar regeringens förslag till lag  om  ändring i\r\nmönstringslagen (1983:929),\r\n10. antar regeringens förslag till lag om ändring  i\r\nlagen (1962:381) om allmän försäkring,\r\n11.  antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nföräldraledighetslagen (1995:584).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:T8 av Kent Olsson (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  titeln\r\nmaskinchef       behålls       i      den      nya\r\nfartygssäkerhetslagen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att fiskefartyg\r\nundantas  från kravet på fartcertifikat  för  alla\r\nfartyg med en bruttodräktighet över 20.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att särskild\r\nhänsyn  måste  tas  till de speciella förhållanden\r\nsom gäller på fiskefartyg.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ersättning för\r\nkostnaderna för kvarhållande av fartyg.\r\n\r\n2002/03:T9 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n1.   Riksdagen   avslår  förslaget   i   proposition\r\n2002/03:109  om genomförande  av  rådets  direktiv\r\n2000/34/EG genom  ändringar  i lagen (1998:958) om\r\nvilotid för sjömän.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om hanteringen av den\r\ns.k. 48-timmarsregeln för fiskare och sjömän.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\nhösten 2002\r\n\r\n\r\n2002/03:T234 av Mona Jönsson (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att införa båtkörkort och\r\nhastighetsbegränsningar till sjöss.\r\n\r\n2002/03:T308 av Kerstin Heinemann (fp):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag\r\nom införande av bullerregler till sjöss.\r\n\r\n2002/03:T336 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om ett kontrollsystem  för\r\nfartyg som rensar sina oljetankar i Östersjön.\r\n\r\n2002/03:T364 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om obligatorisk transponder på\r\noljefartyg.\r\n\r\n2002/03:T464 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om miljöåtgärder inom\r\nsjöfarten.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om investeringsbidrag\r\nför katalysatorer till fartyg.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  Sverige  bör\r\nvara  pådrivande   i   internationella  organ  för\r\nsträngare säkerhets- och miljökrav för sjöfarten.\r\n\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nsträngare   regler   för   säkrare  fartyg,  bl.a.\r\ndubbelskrov på fartyg med miljöfarligt gods.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige måste\r\nvara pådrivande  för  att  gemensamma  regler  för\r\nsjöfarten införs på EU-nivå.\r\n\r\n2002/03:T494 av Lars Ångström m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om att internationell\r\noberoende   expertis   ges   i   uppdrag   att   med\r\nutgångspunkt i det händelsescenario  som  beskrivs i\r\nJAIC:s slutrapport åskådliggöra med ett exempel  hur\r\nEstonia kan ha vattenfyllts i haveriets slutskede.\r\n\r\n2002/03:T517 av Lars Ångström m.fl. (mp, s, m, kd,\r\nv):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att låta internationella\r\noberoende   sakkunniga    granska    relevansen    i\r\nexpertisens kritik av Estoniautredningen.\r\n\r\n2002/03:MJ313 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening att ett förbud mot att segla tankfartyg med\r\nenkla skrov i Östersjön bör införas.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  att regeringen  bör  ge  Sjöfartsverket  i\r\nuppdrag att  se  över  förutsättningarna  för  att\r\ninföra  nationellt krav på katalysatorer på fartyg\r\nsamt hur Sverige kan verka för ett internationellt\r\nkrav inom IMO.\r\n\r\n2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  införa  ett\r\nmiljölotssystem    för   fartyg   som   trafikerar\r\nÖstersjön.\r\n\r\n2002/03:MJ491 av Åsa Torstensson och Jan Andersson\r\n(c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  skärpa\r\nreglerna   för    fartygsleder    genom   känsliga\r\nhavsmiljöområden.\r\n\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  miljölotsar  på\r\nfartyg  och sanktioner mot rederier som överträder\r\nmiljöbestämmelserna i svenska vatten.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n1 Förslag till fartygssäkerhetslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n2 Förslag till lag om ändring i\r\narbetsmiljölagen (1977:1160)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n3 Förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1980:424) om åtgärder mot\r\nförorening från fartyg\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n4 Förslag till lag om lastning och\r\nlossning av bulkfartyg\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5 Förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1998:958) om vilotid för\r\nsjömän\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n6 Förslag till lag om ändring i\r\nsjömanslagen (1973:282)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n7 Förslag till lag om ändring i\r\nsekretesslagen (1980:100)\r\n\r\n\r\n8 Förslag till lag om ändring i\r\nmönstringslagen (1983:929)\r\n\r\n\r\n9 Förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring\r\n\r\n\r\n10    Förslag     till     lag    om    ändring    i\r\nföräldraledighetslagen (1995:584)\r\nBilaga 3\r\n\r\nInternationell konvention\r\n\r\n\r\n\r\nInternationell konvention om  kontroll  av  skadliga\r\npåväxthindrande system på fartyg\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Sjösäkerhet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:109 och avslår motionerna 2002/03:T8 yrkandena 1-4 och 2002/03:T9 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "52DD50BD-8563-11D7-AE37-000475503116",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "107",
                    "0",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/52DD50BD-8563-11D7-AE37-000475503116",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Miljö- och säkerhetsfrågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T336, 2002/03:T364, 2002/03:T464 yrkandena 5, 6 och 8, 2002/03:T466 yrkandena 23 och 24, 2002/03:MJ313 yrkandena 4 och 6, 2002/03:MJ315 yrkande 11, 2002/03:MJ491 yrkande 5 och 2002/03:N397 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "52DD50BE-8563-11D7-AE37-000475503116",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "157",
                    "122",
                    "0",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/52DD50BE-8563-11D7-AE37-000475503116",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Säkerhet och miljöpåverkan avseende fritidsbåtar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T234 och 2002/03:T308.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "M/S Estonias förlisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T494 och 2002/03:T517.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "52DD50C0-8563-11D7-AE37-000475503116",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "40",
                    "2",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "236",
                    "41",
                    "1",
                    "71"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/52DD50C0-8563-11D7-AE37-000475503116",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Sjösäkerhet m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Miljö- och säkerhetsfrågor m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "M/S Estonias förlisning",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-06 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-06-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:44:32"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen beslutade om en ny fartygssäkerhetslag. Den nya lagen innebär bl.a. att i princip samma arbetsmiljöregler ska gälla för arbete ombord på fartyg som på land, utom när sjöfartens speciella förhållanden gör att detta inte är möjligt eller lämpligt. Lagen innebär vidare att fler fartyg än i dag ska omfattas av kravet på fartcertifikat. Beslutet innebär också genomförande av fyra EG-direktiv på sjöfartsområdet, däribland en ändring av direktivet om s.k. hamnstatskontroll. Riksdagen godkände konventionen för kontroll av skadliga påväxthindrande system för fartyg (avseende tennorganiska föreningar) och nödvändiga lagändringar. ",
          "dok_id": "GQ01TU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ny fartygssäkerhetslag (TU5)",
          "dok_id": "GQ01TU5",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:44:32"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01TU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:33"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Trafikutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till ny fartygssäkerhetslag. Den nya lagen innebär bl.a. att i princip samma arbetsmiljöregler ska gälla för arbete ombord på fartyg som på land, utom när sjöfartens speciella förhållanden gör att detta inte är möjligt eller lämpligt. Lagen innebär vidare att fler fartyg än i dag ska omfattas av kravet på fartcertifikat. Regeringens förslag innehåller också genomförande av fyra EG-direktiv på sjöfartsområdet, däribland en ändring av direktivet om s.k. hamnstatskontroll. Riksdagen föreslås också godkänna konventionen för kontroll av skadliga påväxthindrande system för fartyg (avseende tennorganiska föreningar) och nödvändiga lagändringar.</p>",
          "dok_id": "GQ01TU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Ny fartygssäkerhetslag (TU5)",
          "dok_id": "GQ01TU5",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:00"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01TU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_tu_5.docx",
          "filstorlek": "143210",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Sjösäkerhet",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E07269D5-E070-4995-AC36-4C31DE15C1EB"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01TU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_tu_5.pdf",
          "filstorlek": "673279",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_tu_5",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/2F814F24-FBBC-419B-AD27-A689CF459A32"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ313 Strategi för Östersjön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ313",
          "ref_dok_titel": "Strategi för Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ315 Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ315",
          "ref_dok_titel": "Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ491 Oljeutsläpp och sopor  i Kattegatt, Skagerack och Nordsjön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ491",
          "ref_dok_titel": "Oljeutsläpp och sopor  i Kattegatt, Skagerack och Nordsjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T234 Båtkörkort och hastighetsbegränsningar till sjöss",
          "ref_dok_id": "GQ02T234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T234",
          "ref_dok_titel": "Båtkörkort och hastighetsbegränsningar till sjöss",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T308 Buller till sjöss",
          "ref_dok_id": "GQ02T308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T308",
          "ref_dok_titel": "Buller till sjöss",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T336 Kontrollsystem för oljeutsläpp i Östersjön",
          "ref_dok_id": "GQ02T336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T336",
          "ref_dok_titel": "Kontrollsystem för oljeutsläpp i Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T364 Obligatorisk transponder på oljefartyg",
          "ref_dok_id": "GQ02T364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T364",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk transponder på oljefartyg",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T464 Sjöfarten",
          "ref_dok_id": "GQ02T464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T464",
          "ref_dok_titel": "Sjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T494 Estonias förlisning",
          "ref_dok_id": "GQ02T494",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T494",
          "ref_dok_titel": "Estonias förlisning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T517 Estonias förlisning",
          "ref_dok_id": "GQ02T517",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T517",
          "ref_dok_titel": "Estonias förlisning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström m.fl. (MP, S, M, KD, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T8 med anledning av prop. 2002/03:109 Sjösäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:109 Sjösäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T9 med anledning av prop. 2002/03:109 Sjösäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:109 Sjösäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:109 Sjösäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ03109",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "Sjösäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2002:39",
          "ref_dok_id": "GQB439",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "Ds 2002:39",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-23",
          "ref_dok_id": "GQ09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2003-05-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-22",
          "ref_dok_id": "GQ09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2003-05-22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:191",
          "ref_dok_id": "GQ0K191",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "191",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:191",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2000:16",
          "ref_dok_id": "GOB316",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2000",
          "ref_dok_bet": "16",
          "ref_dok_titel": "SOU 2000:16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2001:17",
          "ref_dok_id": "GPB317",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2001",
          "ref_dok_bet": "17",
          "ref_dok_titel": "SOU 2001:17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:364",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:367",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:365",
          "ref_dok_id": "1977:1160",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:366",
          "ref_dok_id": "1980:424",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:368",
          "ref_dok_id": "1998:958",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:369",
          "ref_dok_id": "1973:282",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:370",
          "ref_dok_id": "1980:100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:371",
          "ref_dok_id": "1983:929",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:372",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:373",
          "ref_dok_id": "1995:584",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}