{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2226097",
      "dok_id": "GQ01TU4",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "TU4",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:TU4",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "4",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-15 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:26",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:30",
      "titel": "Trafiksäkerhet",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01TU4/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01TU4",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01TU4",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01TU4",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:TU4</div><h1>Trafiksäkerhet</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens proposition 2002/03:55 Vissa ändrade\r\nregler för körkort och alkolås, m.m. jämte följdmotioner. I betänkandet be-\r\nhandlas även 114 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motions-\r\ntiden hösten 2002. Dessa motionsförslag rör främst olika trafiksäkerhetsfrågor.\r\nUtskottet anser att de av riksdagen tidigare fastlagda övergripande målen\r\nför trafiksäkerheten, i form av nollvisionen och etappmålet, skall ligga fast.\r\nEtappmålet innebär att antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor\r\n skall minskas med minst\r\nhälften från 1996 års nivå till högst 270 personer år 2007.\r\nUtskottet konstaterar att en rad viktiga åtgärder vidtagits för att uppnå en\r\nbättre trafiksäkerhet. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår också för att\r\nminska antalet trafikolyckor. Utskottet ser dock med oro på att antalet döda\r\noch skadade i vägtrafiken inte synes minska i e n takt som är förenlig med de\r\novan nämnda målen. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund\r\nangeläget att den av riksdagen tidigare begärda redovisningen av vilka åtgär-\r\nder som är erforderliga för att uppnå etappmålet om högst 270 dödade i\r\nvägtrafiken år 2007 läggs fram för riksdagen inom kort.\r\nAntalet alkohol- och drogrelaterade olyckor fortsätter att öka. Utskottet ser\r\ndärför positivt på regeringens förslag om alkolås och ti lls ty r k er\r\npropositio-\r\nnens förslag till en förlängd och utvidgad försöksverksamhet. Enligt utskot-\r\ntets mening bör det fortsatta arbetet vara inriktat på en permanent lagstiftning\r\nom alkolås. För att förbättra regelefterlevnaden föreslår utskottet ett tillkän-\r\nnagivande till regeringen om att den som deltar i sådan försöksverksamhet\r\nmed alkolås inte skall inneha körkort under tiden, utan endast ett intyg som\r\nger behörighet att framföra ett fordon utrustat med alkolås.\r\nAtt minska antalet hastighetsöverträdelser är enligt utskottet en viktig\r\nuppgift. Automatisk hastighets\r\növervakning med kameror har visat sig vara\r\nett betydelsefullt v e rk t y g för att uppnå detta. Enligt utskottets mening\r\nbör\r\ndenna verksamhet effektiviseras bl.a. genom att identifieringen av den straff-\r\nskyldige underlättas. Utskottet föreslår därför ett tillkännagivande till\r\nregeringen om att utreda hur ett\r\n förändrat ägaransvar vid hastighetsöverträdelser\r\nkan införas.\r\nVad gäller förarbevis för EU-mopeder och terrängskoter föreslår utskottet\r\nett tillkännagivande till regeringen med innebörden att pröva om dessa\r\nförarbevis skall kunna återkallas\r\ni det fall innehavaren gör sig skyldig till brott mot trafikreglerna.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till förändringar i lagen (2001:559)\r\nom vägtrafikdefinitioner\r\noch föreslår dessutom att kravet på att en moped klass II skall ha pedaler\r\navskaffas.\r\nI betänkandet til lsty rk er utskottet även regeringens förslag till\r\nförändringar av körkortslagen (1998:4\r\n88) och lagen (1998:493) om trafikskolor. Utskottet\r\nförutsätter vidare att ett antal förslag till olika trafiksäkerhetsåtgärder\r\növervägs av regeringen i det for\r\ntsatta trafiksäkerhetsarbetet.\r\nTill betänkandet har fogats 13 reservationer och två särskilda yttranden.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1.     Övergripande mål och prioriteringar\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Sf208 yrkande 4,\r\n2002/03:T233  yrkande 2,\r\n2002/03:T298 yrkande 5,\r\n2002/03:T300 yrkandena 1, 3, 5. 10 och 16,\r\n2002/03:T348 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:T382 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:T448,\r\n2002/03:T459 yrkandena 5.8,\r\n2002/03:T466 yrkande 38 och 2002/03:T484 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd)\r\n2.     Sektorsansvaret för trafiksäkerheten\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:T300 yrkande 2.\r\nReservation 2 (v)\r\n3.     Alkohol och droger i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:So455 yrkande 7,\r\n2002/03:T298 yrkandena 6 och 7 och\r\n2002/03:T468.\r\nReservation 3 (fp)\r\n4.     Fortsatt försöksverksamhet med alkolås\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T1 och 2002/03:T3 yrkande 1.\r\nReservation 4 (kd, c)\r\n5.     Alkolås i vissa fordon och utvecklingsarbete m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T2, 2002/03:T3 yrkande 2,\r\n2002/03:T298 yrkande 8, 2002/03:T300 yrkande 4, 2002/03:T348 yrkande 3,\r\n2002/03:T378 yrkande 3,\r\n2002/03:T385,\r\n2002/03:T459 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:T460 yrkande 5,\r\n2002/03:T466 yrkande 40 och\r\n2002/03:T505 yrkande 2.\r\n6.     Körkort för deltagare i försöksverksamheten m.m.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om k\r\n2002/03:T3 yrkande 3.\r\n7.     Regeringens lagförslag om alkolås\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:55 i denna del.\r\n8.    Barn i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T232, 2002/03:T277, 2002/03:T300 yrkande\r\nReservation 5 (m, fp, kd)\r\n9.    Äldre i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T221         yrkandena 1 och 2, 2002/03:T\r\nReservation 6 (v)\r\n10.    Synskadade i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T300 yrkande 18, 2002/03:T432 yrkandena 1\r\nReservation 7 (v, c)\r\n11. Utbildning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T214 yrkande 3, 2002/03:T224 yrkandena 1\r\n12.   Skylt för nya körkortsinnehavare\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T459 yrkande 10 och 2002/03: T526.\r\n13.    Hantering av körkortsärenden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 4 i denna del och 2002/03:T3\r\nReservation 8 (m, fp)\r\n14.    Förändrade förarbehörigheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2 0 0 2 /0 3 : Ub 4 9 3 yrkande 2, 2002/03:T316,\r\n15.    Åldersgräns för moped\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T386 och 2002/03:T515.\r\nReservation 9 (m, fp, kd)\r\n16.    Olämpliga förare och återkallelse av körkort\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:Ju 2 3 4 yrkande 5, 2002/03:T356 och 200\r\n17.    Förändrade regler för körkort m.m.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\na) lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\r\nb) lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:55 i denna del och avslår motione\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n18.    EU-moped och terrängskoter\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför dels\r\nskoter efter återkallelse av körkort. Därmed bifaller riksdagen delvis motioner\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:T7 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:T348 yrkande 7 och\r\n19.    Busstrafik och lastbilstrafik\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T390, 2002/03:T411, 2002/03:T449 yrkande\r\n20.    Lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om\r\nlydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 samt att det i övergångsbestämmelsern\r\n\r\n21.    Mobiltelefoni under bilkörning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T211 och 2002/03:T531.\r\n22.    Krav på cykelhjälm\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T370 och 2002/03:T401.\r\nReservation 11 (m, fp) . motiv\r\n23.    Högersväng vid rödljus\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:T269.\r\nReservation 12 (m, kd)\r\n24.    Kameraövervakning och ägaransvar vid hastighetsöverträdelse\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om ä\r\nReservation 13 (m, fp, kd)\r\n25.    Väjningsplikt gentemot cyklister\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:T300 yrkande 17.\r\n26.    Vinterdäck och dubbdäck\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T278 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:T413.\r\n27.    Trafikstatistik\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:T262.\r\nStockholm den 15 april 2003\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp), Carina\r\nMoberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans\r\nStenberg (s), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran Brandin (s), Per\r\nWesterberg (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Kerstin Engle\r\n(s), Jan-Evert Rådhström (m), Börje Vestlund (s), Mikael Oscarsson (kd) och\r\nBerndt Sköldestig (s).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nTU4\r\n\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i propositionen\r\nVissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m. (prop. 2002/03:55) jämte\r\nsju följdmotioner. I betänkandet behandlas även 63 motioner med samman-\r\nlagt 114 yrkanden från den allmänna motionstiden 2002. Flertalet förslag\r\nberör trafiksäkerheten, men vissa förslag är av delvis annan karaktär, t.ex.\r\nadministration av körkortsärenden.\r\nUtskottet har i ärendet hållit en offentlig utfrågning om trafiksäkerhet den\r\n20 mars 2003. Såsom bilaga till betänkandet återfinns programmet, en för-\r\nteckning över närvarande företrädare för myndigheter, organisationer,\r\nföretag m.m. och en utskrift av utfrågningen. Utskottet har i samband med\r\närendets beredning haft sammanträffande med Vägverket, Nationalförening-\r\nen för trafiksäkerhetens främjande (N TF ) , 3M Svenska AB samt utfrågat\r\ninfrastrukturminister Ulrica Messing. Upplysningar i ärendet har vidare in-\r\nhämtats från bl. a. Näringsdepartementet, Vägverket, NTF, Institutionen för\r\nrättsmedicin vid Umeå universitet samt Väg- och transportforskningsinstitu-\r\ntet. Utskottet har även förevisats en dokumentärfilm, Vi fick låna en ängel,\r\nom trettonårige Erik Bergendahl och rattfylleriets konsekvenser. I ärendet har\r\nen skrivelse inkommit från ATV-leverantörernas förening.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nPropositionen        innehåller      förslag     till    vissa    ändringar\r\n i  körkortslagen\r\n(1998:488), lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkort-\r\nsåterkallelse och lagen (1998:493) om trafikskolor. Vidare föreslås en\r\nändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Förslagen berör bl.a.\r\nålderskrav vid övningskörning och regler för att återfå körkort efter återkal-\r\nlelse liksom krav på trafiklärare och utbildningsledare, förarbehörighet för\r\nfyrhjuliga m o t o rcy k la r, medgivande att köra lastbil och buss m.m. inom\r\nbl.a.\r\nverkstadsområde, ogiltighet av körkortstillstånd samt intyg om förarutbild-\r\nning. Vidare föreslås att lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkort-\r\nsåterkallelse skall fortsätta gälla till utgången av januari 2009 och att\r\nförsöksverksamheten med alkolås utvidgas till att omfatta flera förarbehörig-\r\nheter och även y r k e s m äs sig trafik. Försöksverksamheten föreslås vidare\r\nkunna bedrivas i hela landet. Ändringen i lagen om vägtrafikdefinitioner\r\ninnebär att definitionen av moped i lagen anpassas till definitionen i det nya\r\nEG-direktivet om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon. Vida-\r\nre byts i definitionen av maximilast ordet terrängfordon ut mot ordet ter-\r\nrängmotorfordon. Ändringen i lagen om vägtrafikdefinitioner föreslås träda i\r\nkraft den 1 juli 2003 och övriga ändringar den 1 oktober 2003.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n1 Övergripande mål och prioriteringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet hänvisar till tidigare ställningstagande från riksdagens\r\nsida, senast våren 2002, om att de övergripande målen för trafiksäkerheten\r\nskall ligga fast. Målen innefattar dels ett l å n g s i kti g t mål,\r\nnollvisionen, dels ett etappmål för år 2007. Etappmålet innebär att\r\nantalet döda och skadade i trafiken skall minska med minst hälften,\r\nräknat från 1996 års nivå.\r\nDet är med oro som utskottet konstaterar att antalet döda och skadade i trafike\r\ntet att regeringen för riksdagen snarast lägger fram en samlad redovisning av v\r\ndagen fastlagda målen skall kunna uppnås.\r\nEnligt utskottets uppfattning finns det inga avgörande motsättningar mellan mot\r\nkerhetsarbetet som riksdagen ställt sig bakom. Med hänsyn till att flertalet mo\r\nBakgrund\r\n1 Riksdagens trafiksäkerhetsmål\r\nHösten 1997 beslutade riksdagen om den s.k. nollvisionen för vägtrafiken\r\n(prop. 1 9 9 6 /9 7 : 1 3 7 , bet. 1997/98:TU4, rskr. 1997/98:11). Enligt nollv\r\nskall det långsiktiga målet för trafiksäkerheten vara att ingen skall dödas\r\neller skadas allvarligt inom v ä g t ran s p o r tsy s t e m e t och att transp\r\nutformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.\r\nVåren 1998 fastställde riksdagen ett etappmål (prop. 1997/98:56, bet.\r\n1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) om att antalet personer som dödas till\r\nföljd av  vägtrafikolyckor bör ha minskat med minst 50 % till år 2007 . eller\r\n270 personer . räknat från 1996 års nivå.\r\nHärefter har de ovan nämnda besluten bekräftats av riksdagen vid ett fler-\r\ntal tillfällen, senast under våren 2002. Utskottet uttalade då i sitt av riksda\r\ngodkända betänkande (bet. 2001/02:TU10) att utskottet ansåg att dessa mål\r\nskall ligga fast. Det är, menade utskottet, angeläget med ett långsiktigt mål\r\natt sträva mot, ett mål som anger inriktningen på trafiksäkerhetsarbetet. Det\r\när även, menade utskottet, viktigt med ett mål som tydligt anger vad som\r\nskall uppnås vid en bestämd tidpunkt, ett etappmål.\r\n2 Vägverkets verksamhetsmål\r\nUtifrån de av riksdagen beslutade målen för trafiksäkerheten har regeringen\r\nfattat beslut om verksamhetsmål för Vägverket. I regleringsbrevet för år 2002\r\nför Vägverket anges att ett av målen för verksamhetsområdet Vägar skall\r\nvara en säker trafik, där det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara\r\natt ingen dödas eller allvarligt skadas till följd av trafikolyckor inom väg-\r\ntransportsystemet och att vägtransportsystemets utformning och funktion\r\nskall anpassas till de krav som följer av detta. I samma regleringsbrev anges\r\nockså två mer specifika mål. Det första är långsiktigt och anger att Vägverket\r\ngenom sin verksamhet skall bidra till att antalet dödade och svårt skadade till\r\nföljd av vägtrafikolyckor minskar och att antalet dödade i vägtrafikolyckor\r\nunderstiger 270 år 2007 inom hela vägtransportsektorn. Enligt det andra må-\r\nlet, som gäller för verksamhetsåret 2002, skall Vägverket genomföra kost-\r\nnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet så att antalet\r\ndödade minskas. Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksä-\r\nkerhet skall prioriteras.\r\nI regleringsbrevet anges även att Vägverket skall genomföra specificerade\r\ndelar av nedan nämnda 11-punktsprogram samt att vissa medel som finns\r\ntillgängliga under perioden på anslagsposten Investeringar i nationell plan\r\nskall användas för att genomföra fysiska trafiksäkerhetsåtgärder inom ramen\r\n4 500 miljoner kronor under perioden 1 9 9 8 . 2 0 0 3 . Utöver denna ram och\r\nutöver vad som genomförs enligt fastställda länsplaner för regional transpor-\r\ntinfrastruktur skall särskilda fysiska trafiksäkerhetsåtgärder genomföras på\r\nhela det statliga vägnätet intill ett belopp av 400 miljoner kronor per år unde\r\nperioden 1999 - 2003. För fysiska trafiksäkerhetsåtgärder gäller att i första\r\nhand skall sådana åtgärder genomföras som är kostnadseffektiva från trafik-\r\nsäkerhetssynpunkt oavsett hur de effektklassificerats i gällande investerings-\r\nplaner. Åtgärderna bör koncentreras till de avsnitt på det statliga vägnätet dä\r\nflest dödas eller skadas svårt och särskilt beakta barns trafiksäkerhet.\r\nDet ovan refererade regleringsbrevet är ett ettårigt beslut angående Väg-\r\nverkets verksamhet. Regeringen har även beslutat om en instruktion där\r\nmyndighetens ansvarsområden definieras. Enligt denna är Vägverket central\r\nförvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för hela väg-\r\ntransportsystemet. Instruktionen anger även att Vägverket skall verka för att\r\nde transportpolitiska målen uppnås och att Vägverket inom ramen för sitt\r\nsektorsansvar skall vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till\r\növriga berörda parter.\r\n3 Vägtrafikinspektionen\r\nTidigare under 2003 har regeringen inrättat en vägtrafikinspektion, som skall\r\narbeta med följande uppgifter:\r\n\r\n1. Att med utgångspunkt i beslutade trafiksäkerhetsmål hos myndigheter,\r\nkommuner och andra utifrån ett helhetsperspektiv följa och analysera så-\r\ndana förhållanden som väsentligt kan påverka vägtransportsystemets\r\nutformning och funktion.\r\n2. Att genom dialog med de aktörer som avses i punkt 1 verka för att dessa\r\ntillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra v ä g t r a f i k o l y\r\nleder till att någon dödas eller blir allvarligt skadad.\r\n3. Att samverka med andra aktörer i syfte att öka trafiksäkerheten på väg.\r\n4. Att initiera forskning och utveckling inom trafiksäkerhetsområdet och\r\nfölja sådan forskning som har betydelse för inspektionens verksamhet.\r\n4 Övergripande strategier för ökad vägtrafiksäkerhet\r\nVåren 1999 presenterade regeringen ett handlingsprogram för ökad trafiksä-\r\nkerhet , det s.k. 11-punktsprogrammet, som består av följande komponenter:\r\n1. En satsning på de farligaste vägarna\r\n2. Säkrare trafik i tätort\r\n3. Trafikantens ansvar betonas\r\n4. Säker cy k e l t r a f i k\r\n5. Kvalitetssäkring av transporter\r\n6. Krav på vinterdäck\r\n7. Svensk teknik utnyttjas bättre\r\n8. Ansvar för dem som utformar v ä g t r a f i k s y s t e m e t\r\n9. Samhällets hantering av trafikbrott\r\n10. Frivilligorganisationers roll\r\n11. Alternativa finansieringsformer för nya vägar\r\nDetta program har, sedan det presenterades av regeringen, legat till grund för\r\ntrafiksäkerhetsarbetet.\r\nMed anledning av den oroande utvecklingen av antalet döda och skadade i\r\ntrafiken tog näringsministern sommaren 2002 initiativ till en nationell sam-\r\nling för att öka trafiksäkerheten . Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö\r\nleder den nationella samlingen, där representanter från ett 40-tal organisatio-\r\nner, företag och myndigheter ingår. I uppdraget ingår att komma med förslag\r\ntill nya åtgärder riktade mot trafikanten och att sprida och få acceptans för\r\ndessa. Initiativet innebär att trafiksäkerhetsarbetet i större utsträckning ska\r\nomfatta beteendefrågor.\r\n5 Vägverkets åtgärder\r\nInvesteringarna i det statliga vägnätet uppgick år 2002 till drygt 8,2 miljarde\r\nkronor. Därav investerades ca 1,7 miljarder kronor huvudsakligen av trafik-\r\nsäkerhetsskäl. Investeringarna fördelar sig på olika åtgärdsområden enligt\r\nföljande tabell.\r\n\r\nRiktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet\r\nMiljoner kronor där ej annat anges\r\nÅtgärder           Nationell  Regionala         Utökad    Totalt Andel,\r\nplan       planer  trafiksäkerhets-        procent\r\nsatsning\r\nV ä g u t b y ggn ad    65           48   0      113        7\r\nSidoområdes-            24           24   3       5 1       3\r\nåtgärder\r\nKorsnings- Å           54 156      515       30\r\nåtgärder\r\nÅtgärder för            69          188  52      309       18\r\noskyddade\r\nSeparering av          456            2 160      618       36\r\nkörriktningar\r\nÖvriga åtgärder         55           23  20       98        6\r\nSumma      974          339            391     1704      100\r\n(Källa: Vägverket )\r\nDen enskilt största satsningen under året gjordes på separering av körrikt-\r\nningar genom mitträcke. Sedan denna typ av åtgärd först introducerades år\r\n1998 har nära 800 kilometer landsväg byggts om på detta sätt, varav 279\r\nkilometer under 2002.\r\nSom sektorsansvarig myndighet för v ä g t ran s p o r t s y s tem e t har Vägve\r\näven arbetat med att stödja och påverka andra aktörer i v äg tr a n sp o r ts y\r\nför att de inom sina ansvarsområden skall arbeta i riktning mot de transport-\r\npolitiska målen. Av Vägverkets totala utgifter på 588 miljoner kronor för\r\nsektorsuppgifter bekostade 171 miljoner kronor åtgärder inom trafiksäker-\r\nhetsområdet, främst           inom områden som         anges i     ovan nämnda\r\npunktsprogram. Vad gäller säkrare trafik i tätort har Vägverket fortsatt\r\narbetet med projektet Trafikbanken, en databas med goda exempel på de-\r\nmonstrations- och utvecklingsprojekt.\r\nI 11-punktsprogrammet angavs också att trafikantens beteende skulle be-\r\ntonas. Inom de prioriterade områdena hastighet, bilbältesanvändning och\r\ntrafiknykterhet har informationsinsatser genomförts för ökad kunskap och\r\nacceptans av gällande regler. Arbetet på detta område har delvis bedrivits\r\ninom Nationell samling för trafiksäkerhet. En första insats, som började i och\r\nmed att bötesbeloppet för att inte använda bilbältet fördubblades, var en in-\r\nformationskampanj som drivits av Vägverket, Rikspolisstyrelsen och NTF\r\nsamtidigt som polisen intensifierat övervakningen av bilbältesanvändningen.\r\nUnder år 2002 har försöksverksamheten med automatisk hastighetsövervak-\r\nning avslutats. Utvärderingar visar på positiva resultat och Rikspolisstyrelsen\r\nhar beslutat om att permanenta och utöka verksamheten. Inom Vägverket\r\nbedrivs även ett gemensamt trafiksäkerhets- och miljöprojekt om kvalitets-\r\nsäkring av transporter. Syftet med projektet är att skapa en marknad för\r\nkvalitetssäkrade transporter. Under året 2002 har Vägverket samarbetat med\r\ncirka 400 aktörer.\r\nInom åtgärdsområdet ny teknik har Vägverket fortsatt arbetet med att sti-\r\nmulera införande av förarsystem som alkolås, bältespåminnare och hastig-\r\nhetsanpassningssystem i            yrkesfordon. Vägverkets arbete inom EEVC\r\n(European enhanced vehicle-safety committe) och i det europeiska krock-\r\nprovningssamarbetet Euro NCAP (European new car assessment program)\r\nhar främjat att flera nya bilmodeller har effektiva bältespåminnare.\r\n6 Måluppfyllelse\r\nAntalet trafikdödade minskade under perioden 1 9 9 0 . 1 9 9 6 . Åren 1 9 9 7 .\r\nstagnerade minskningen för att under 1 9 9 9 . 2 0 0 0 förbytas till en ökning\r\nantalet dödade. För år 2001 har en ny beräkningsmetod tillämpats genom att\r\nantalet naturliga dödsfall har dragits ifrån. Lägger man till dessa . beräknade\r\ntill 25.30 personer . kan man konstatera att det inte har skett någon väsentlig\r\nnedgång i antalet dödade mellan 2000 och 2001. Enligt VTI har utvecklingen\r\nav antalet döda i Sverige de sista åren varit ogynnsam även i e n internationel\r\njämförelse. Mellan 2001 och 2002 har antalet döda dock gått ner något. Ned-\r\ngången inträffade i slutet av året.\r\nEn rapport från VTI identifierar några av de faktorer som bidragit till ökat\r\nantal döda under denna period. De viktigaste anges vara\r\n. ökade hastigheter,\r\n. den ökade trafiken, särskilt lastbilstrafik och\r\n. den högre genomsnittsåldern bland bilförarna.\r\nDessa faktorer har dock motverkats av andra faktorer som har minskat anta-\r\nlet döda i trafiken. De viktigaste anges vara\r\n. ökad förekomst av krockkudde,\r\n. v ä g b y g g n ad såtg ä r d e r i form av motorvägar, cirkulationsplatser,\r\nm.m.,\r\n. ett högre bensinpris och\r\n. vinterdäckslagen.\r\n\r\nAntalet dödade i v ä g t r a f i k o l y c k o r åren 1 990. 2002\r\n90 0\r\n772       759\r\n80 0       745\r\n70 0     632\r\n58 9 572     580  591\r\n60 0        537  541  531            554  535\r\n50 0\r\n40 0\r\n30 0\r\n20 0\r\n10 0\r\n0\r\n0    1         3    4  7  0    1\r\n9  9    9  9  0\r\n9  9    9    99 5 99 6 9         99 9 0\r\n1    19 9 19 9 2 1  1    1    1    1    19 9 8 1  2    20 0 20 0 2\r\n(Källa: Vä g v e rket )\r\nUtvecklingen av antalet svårt skadade har i stort sett följt utvecklingen av\r\nantalet dödade under 90-talet. Enligt preliminär statistik för 2002 har dock\r\nantalet skadade ökat kraftigt under 2002, trots att antalet döda minskat. En-\r\nligt Vägverket beror ökningen delvis på trafikutvecklingen under året, men\r\nkan delvis förklaras av att statistikinsamlingen blivit bättre.\r\nAntalet a l l v a r l i g t skadade i v ä g t r a f i k o l yc kor åren 19 90.2\r\n6 000  5 501\r\n4 832\r\n4 705\r\n5 000             4600\r\n4 3ä 221            4 1 0 4\r\n3 965     3 91 7 3 883 4 043  4 056\r\n3 837\r\n4 000\r\n3 000\r\n2 000\r\n1 000\r\n0\r\n0    1        3    4         6    7    8         0   1\r\n9 9  9    9        0    0\r\n199  19   199 2 199 19  199 5 199 19   19   199 9 20  20   200 2\r\n(Källa: Vä g v e rket )\r\n7 Redovisning av infrastrukturminister Ulrica Messing\r\nUtskottet utfrågade infrastrukturminister Ulrica Messing i ärendet den 19\r\nmars 2003. Vid utfrågningen angav infrastrukturministern att trafiksäkerhet\r\när en av regeringen högt prioriterad fråga och att ett antal åtgärder planeras.\r\nArbetet med den nationella samlingen för ökad trafiksäkerhet fortgår, och har\r\nnyligen utvidgats till att omfatta fler aktörer. I detta sammanhang kommer\r\ninfrastrukturministern att ta initiativ till beredning av frågor som rör bl.a.\r\nskolans trafikundervisning, riskutbildning av elever och handledare, regle-\r\nring av cykelhjälmsanvändning och sanktioner vid trafikbrott.\r\nInfrastrukturministern informerade även utskottet om den försöksverk-\r\nsamhet som pågår med s.k. Victim Impact Panel (VIP). Vägverket, Motorfö-\r\nrarnas helnykterhetsförbund (MHF) m.fl. tillsammans med rättsväsendet\r\nskall utveckla en svensk modell av VIP-metoden och genomföra den på för-\r\nsök i två år. Såvitt gäller mopeder har regeringen uppmanat Vägverket att\r\nverka för en skärpning av det EU-direktiv som handlar om antitrimningsåt-\r\ngärder.\r\nVid utfrågningen betonade infrastrukturministern vidare att investeringar i\r\nvägnätet, bl.a. den omfattande satsningen på mittseparering av körbanor med\r\nvajerräcken och ombyggnad av de farligaste vägarna, leder till ett trafiksäk-\r\nrare vägnät. Den automatiska hastighetsövervakningen med kameror kommer\r\natt utökas för att man skall få till stånd en förbättring av trafikanternas eft\r\nlevnad av hastighetsgränserna.\r\nMotionsförslag\r\nBra vägar och en god vägmiljö är en förutsättning för ökad trafiksäkerhet,\r\nframhålls i motion 2002/03:T348 av Elizabeth Nyström m.fl. (m). Motionä-\r\nrerna efterlyser en vägtrafikinspektion som, oberoende av Vägverket, skall\r\nlyfta fram bristerna hos väghållaren och peka på förbättringar som kan göras.\r\nI motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) krävs krafttag för att\r\nnollvisionen skall kunna hävdas. De farligaste vägavsnitten måste byggas\r\nbort och hastighetskontrollen bör skärpas, inte minst genom fler synliga poli-\r\nser och högre böter. Att utveckla säkrare bilar är enligt motionärerna indu-\r\nstrins ansvar.\r\nMed tanke på att trafikverken nu arbetar med att upprätta infrastrukturplaner\r\nför åren 2 0 0 4 . 2 0 1 5 vore det rimligt att mål för trafiksäkerheten fastst\r\nför år 2015 och att en uppföljning genomfördes för att visa i vilken mån det\r\när realistiskt att vidhålla det mål som fastställts för år 2007, argumenteras i\r\nmotion 2002/03:T382 av Lennart Fremling (fp). Motionären för även fram\r\nett stort antal förslag till olika trafiksäkerhetsåtgärder som bör övervägas.\r\nI motion 2002/03:T459 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd) påpekas att 355 per-\r\nsoner omkom på vägar med hastighetsbegränsningen 70 eller 90 km per\r\ntimme under år 2001. Motionärerna anser att upprustning till motorvägsstan-\r\ndard i d e flesta fall är en förutsättning för att åstadkomma rejäla förändring\r\nav den dystra statistiken och begär att de farligaste vägavsnitten byggs bort.\r\nEnligt motionärerna är även en ökad utbyggnad av väg- och mitträcken vid\r\nolycksdrabbade vägavsnitt en effektiv åtgärd, mot bakgrund av att vägräcken\r\nvid 70- och 90-sträckor beräknas kunna rädda 125 liv om året. Vidare anförs\r\natt såväl vissa linjemarkeringar som den kraftiga utbyggnaden av vajerräcken\r\när dåligt anpassade till motorcyklisternas förutsättningar i trafiken och att\r\nVägverket därför bör få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för en bättre\r\ntrafikmiljö för denna grupp trafikanter. Dessutom bör en trafiksäkerhetskam-\r\npanj, .Vita vägen., med fokus på hastighetsövervakning, ökat användande av\r\nbilbälte och cykelhjälm samt nolltolerans för alkohol i trafiken, genomföras.\r\nMot bakgrund av att antalet döda på vägarna inte minskar, bör det enligt mo-\r\ntion 2002/03:T448 av Annika Qarlsson och Jörgen Johansson (båda c) göras\r\nen fristående och oberoende utvärdering där utfallet av olika insatser i nollvi\r\nsionssatsningen analyseras.\r\nDet måste ses till att .dödsfällor. i vägnätet byggs bort, exempelvis med\r\nmitträcken, begärs i motion 2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c). Mo-\r\ntionärerna är även av meningen att trafikanternas ansvar i form av eget\r\nbeteende måste betonas samtidigt som allt arbete inom trafikområdet skall\r\ngenomsyras av ambitionen att höja trafiksäkerheten.\r\nPisksnärtsskador, även kallade whiplashskador, uppstår ofta vid olycksfall\r\ndär bil, tåg eller buss gör en häftig inbromsning. Oftast uppkommer denna\r\nskada då fordonet man färdas i blir påkört bakifrån. I motion  2002/03:Sf2 0 8\r\nav Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (båda c) efterlyses förebyggande\r\nåtgärder i trafikmiljön så att antalet framtida pisksnärtsskador minimeras.\r\nEnligt motionärernas mening är en sådan åtgärd att se till att trafiken flyter\r\nbra, vilket kan uppnås genom att bygga cirkulationsplatser vid vägkorsning-\r\nar.\r\nI motion 2002/03:T300 av Gudrun Schyman m.fl. (v) krävs att regeringen\r\nskall redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas så att trafiksäkerhetsmålet\r\nför år 2007 kan nås. Antalet döda i vägtrafiken ligger på 600 döda per år, det\r\när därför enligt motionärerna väsentligt att regeringen förutsättningslöst prö-\r\nvar alla de åtgärder som sammantaget kan leda till att delmålet för år 2007,\r\ndvs. maximalt 270 döda per år, uppnås.\r\nMotionärerna framhåller vidare att konsekvenserna av olyckor med tunga\r\nfordon ofta är m y c k et allvarliga och att det krävs åtgärder för att minska\r\nsa olyckor, bl.a. sänkta hastigheter, överföring av godstransporter till järnvä\r\noch sjöfart samt ökad övervakning och kontroll. I samma motion föreslås att\r\nIntelligent Speed Adaption-system (ISA - sy st em ) bör vara obligatoriskt\r\nfr.o.m. 2005 års fordonsmodeller och att I S A- sy st em skall eftermonteras på\r\näldre fordon när ansvariga myndigheter bedömer att det är realistiskt. Motio-\r\nnärerna y r k a r även på att åtgärder som är effektiva ur både trafiksäkerhets\r\noch kostnadssynpunkt skall prioriteras framför andra fysiska åtgärder inom\r\nv ä g s y s t e m e t. Sådana åtgärder är enligt motionärerna inte att bygga mo\r\ngar men däremot mittseparering med vajerräcke, cirkulationsplatser, gång-\r\noch c y k e l v ä g a r samt åtgärder på vägsidoområden. Utbyggnadstakten av\r\nvajerräcken bör därför påskyndas.\r\nEnligt det transportpolitiska delmålet om ett jämlikt transportsystem skall\r\nkvinnors och mäns resemönster och värderingar värderas lika. Motionärerna\r\nbetonar att tr y g g h e t och säkerhet rankas i genomsnitt högre av kvinnor än\r\nmän, vilket borde beaktas vid kommande beslut om framtida trafiksäkerhets-\r\nstrategier. De anser även att ansvaret och risken för andra människor vid\r\növerträdelse av trafikregler inte speglas fullt ut i nuvarande sanktionssystem.\r\nPåföljderna bör därför skärpas så att sanktionssystemet speglar olycksrisken\r\noch konsekvenserna av olyckor. Ytterligare en trafiksäkerhetsåtgärd som\r\nlyfts fram är att stimulera kommunerna att öka trafiksäkerheten eftersom\r\ntrafiksäkerheten varierar bland kommunerna. Att införa hastighetsgräns på\r\n30 km/h där bilar och oskyddade trafikanter vistas i samma trafikmiljö bör i\r\nstörre utsträckning eftersträvas.\r\nI motion 2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp) framhålls att pisksnärtsska-\r\ndor orsakar bestående men hos ca 10 % a v dem som råkar ut för en sådan\r\nskada. De ekonomiska incitamenten för att köpa bilar som är säkrare med\r\navseende på pisksnärtsskador bör därför förstärkas, antingen genom försäk-\r\nringsbolagen eller från statens sida.\r\nÄven i motion 2002/03:T484 av Sylvia Lindgren (s) hänvisas till att antalet\r\ndöda och skadade i trafiken har varit i det närmaste oförändrat de senaste\r\nåren. En intensifiering av arbetet med nollvisionen krävs därför. Förslag till\r\nåtgärder är förbättringar av de farligaste vägarna, nya tekniska lösningar och\r\nkvalitetssäkringar av transporterna. Enligt motionären är det endast de eko-\r\nnomiska medlen för att förverkliga nollvisionen som saknas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTrafiksäkerhetsmålen\r\nRiksdagen har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag om att nollvisio-\r\nnen skall gälla som ett långsiktigt mål för trafiksäkerheten (bet. 1997/98:\r\nTU4, rskr. 1997/98:11). Likaså har riksdagen ställt sig bakom etappmålet att\r\nantalet personer som dödas till följd av v ä g t raf i k o ly ck o r skall mins\r\nminst 50 procent mellan åren 1996 och 2007, vilket innebär att högst 270\r\npersoner skall dödas i vägtrafiken år 2007 (bet. 1997/98:TU10, rskr.\r\n1997/98:266). Härefter har de ovan nämnda besluten bekräftats av riksdagen,\r\nsenast under våren 2002. Utskottet har inte ändrat uppfattning och anser\r\nalltjämt att dessa mål skall ligga fast. Det är angeläget med ett långsiktigt m\r\natt sträva mot, ett mål som anger inriktningen på trafiksäkerhetsarbetet och\r\nett mål som tydligt anger vad som skall uppnås vid en bestämd tidpunkt, ett\r\netappmål.\r\nMåluppfyllelsen\r\nUtskottet har vid ett antal tillfällen, senast under hösten 2002 (bet. 2002/03:\r\nTU1), uttryckt stor oro över att antalet döda och svårt skadade i trafiken inte\r\nminskat sedan mitten av 90-talet och att etappmålet om högst 270 döda i\r\nvägtrafiken år 2007 inte verkat vara inom räckhåll. Med anledning av detta\r\nhar riksdagen begärt att regeringen redovisar vilka åtgärder som är erforder-\r\nliga för att uppnå målet om högst 270 döda år 2007. Utskottet kan nu konsta-\r\ntera att antalet döda och svårt skadade fortfarande inte minskar i e n takt som\r\när förenlig med de ovan nämnda målen. Enligt Vägverket återstår m y ck e t att\r\ngöra för att dessa skall uppnås, även om utvecklingen i slutet av 2002 och\r\nbörjan av 2003 är positiv och tyder på ett trendbrott i utvecklingen av antalet\r\ndödade i trafiken.\r\nI sammanhanget kan vidare nämnas att regeringen har tagit ett antal initia-\r\ntiv, bl.a. om utvidgning av försöksverksamheten med alkolås och bildandet\r\nav Nationell samling för trafiksäkerhet. Enligt vad utskottet erfarit vid ut-\r\nfrågningen av infrastrukturminister Ulrica Messing och utfrågningen om\r\ntrafiksäkerhet i samband med ärendets beredning pågår för närvarande ett\r\nstort antal viktiga insatser för att förbättra trafiksäkerheten. Utskottet ser\r\npositivt på dessa initiativ.\r\nDå skillnaden mellan av riksdagen fastställda mål och den faktiska utveck-\r\nlingen inom området allvarligt kan skada förtroendet för trafiksäkerhetssats-\r\nningen och de mål som beslutats av riksdagen är det av dock fortfarande av\r\nstörsta vikt att regeringen inom kort återkommer till riksdagen med en redo-\r\nvisning av de åtgärder som är erforderliga för att etappmålet för år 2007 skall\r\nkunna uppnås.\r\nTrafiksäkerhetsåtgärder\r\nI flera motioner efterlyses ett intensifierat trafiksäkerhetsarbete, exempelvis\r\nform av en trafiksäkerhetskampanj. Utskottet delar den i dessa motioner\r\nframförda inställningen att ett effektivt trafiksäkerhetsarbete innefattar åtgä\r\nder som har till syfte att förbättra såväl trafikanternas beteende i trafiken s\r\ntrafiksystemets utformning. Utskottet ser därför positivt på den av regeringen\r\ninitierade Nationell samling för trafiksäkerhet och utgår från att trafiksäker-\r\nhetsarbetet framöver kommer att präglas av att alla aktörer tar till sig den\r\ngrundsyn som ligger bakom nollvisionen och tar sin del av ansvaret. Ytterli-\r\ngare utgångspunkter i detta arbete måste vara att alla tillgängliga åtgärder\r\nprövas förutsättningslöst, att de mest effektiva åtgärderna och samverkans-\r\nformerna väljs samt att kvinnors och mäns resmönster och värderingar\r\nvärderas lika. I detta sammanhang vill utskottet särskilt peka på att forskning\r\ninom trafiksäkerhetsområdet är en förutsättning för ett effektivt trafiksäker-\r\nhetsarbete.\r\nVad gäller trafikanternas beteende framhöll utskottet våren 2002 att det\r\nbehövs en betydligt större respekt för trafikreglerna, framför allt vad gäller\r\nhastigheter, bältesanvändning samt alkohol och droger. Frågan aktualiseras\r\nav ett antal motionsförslag även i år. Att påverka trafikanternas attityder och\r\nbeteenden är enligt utskottets uppfattning inte bara en uppgift för statliga\r\nmyndigheter och kommuner utan även för frivilligorganisationer såsom Na-\r\ntionalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande ( N TF ), Motormännens\r\nRiksförbund (M) och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF). I sam-\r\nmanhanget kan också erinras om den viktiga roll som bl.a. olika fordonsor-\r\nganisationer spelar för att utveckla ett trafiksäkert samhälle. Andra aktörer\r\noch samhällssektorer som kan spela en viktig roll är skolan, näringslivet och\r\nrättsväsendet där det är angeläget att samhällets värdering av trafiksäkerhe-\r\ntens betydelse kan komma till uttryck.\r\nMed oro konstaterar utskottet att antalet alkohol- och drogrelaterade\r\ntrafikolyckor trendmässigt ökar. Kraftfulla insatser är nödvändiga för att\r\nbryta denna utveckling, inte minst med anledning av att användningen av\r\nalkohol ökar i Sverige. Utskottet ser därför positivt på det i detta betänkande\r\nbehandlade förslaget om en utvidgning och förlängning av försöksverksam-\r\nheten med alkolås och är av meningen att det fortsatta arbetet bör inriktas på\r\nen permanent lagstiftning om alkolås.\r\nÄven trafikövervakning är ett effektivt sätt att påverka trafikanternas bete-\r\nende. Utskottet menar att detta v e r k ty g bör användas i större utsträckning\r\nFörsöken med automatisk hastighetsövervakning har givit positiva resultat.\r\nVerksamheten bör utökas och effektiviseras, vilket utskottet återkommer till\r\nsenare. Den måste också kompletteras med manuell övervakning eftersom\r\nden automatiska övervakningen inte kan kontrollera exempelvis bältesan-\r\nvändning.\r\nAtt v ä g s y s tem e ts utformning är av stor betydelse betonas i ett flertal\r\ntioner. Det krävs att de farligaste vägavsnitten byggs bort, att vägar rustas\r\nupp till motorvägsstandard och att utbyggnadstakten av vajerräcken påskyn-\r\ndas. Andra förslag är satsningar på cirkulationsplatser, gång- och cy k e l v ä\r\nsamt åtgärder på vägsidoområden. Enligt utskottets uppfattning är utbyggna-\r\nden eller förbättringen av v ä g s y s t e m e t e n a v d e viktigaste åtgärde\r\nökad trafiksäkerhet. Utskottet ser därför positivt på den satsning på de 100\r\nfarligaste vägarna som gjorts inom ramen för 11-punktsprogrammet. Väg-\r\nverkets satsning på mötesfri landsväg har också visat sig vara ett kostnadsef-\r\nfektivt sätt att öka trafiksäkerheten. Denna trafiksäkerhetsåtgärd måste därför\r\nprioriteras även framöver.\r\nUtskottet har tidigare framhållit vikten av att det finns en fristående väg-\r\ntrafikinspektion med uppgift att nå och sprida ökad kunskap om trafikolyc-\r\nkornas orsaker. En vägtrafikinspektion har nu inrättats inom Vägverket.\r\nChefen för inspektionen utses av regeringen. Utskottet anser det angeläget att\r\ninspektionens verksamhet följs upp i syfte att bl.a. följa hur dess oberoende\r\nroll utvecklas. I sammanhanget kan nämnas att Riksdagens revisorer för när-\r\nvarande driver ett granskningsprojekt som berör inspektionsverksamheten\r\ninom trafikområdet.\r\nI detta sammanhang vill utskottet också peka på det arbete på trafiksäker-\r\nhetsområdet som pågår inom ramen för EU. I kommissionens hösten 2001\r\npresenterade vitbok, Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010:\r\nVägval inför framtiden, sägs att EU bör förbinda sig att under det kommande\r\nårtiondet verka för att antalet dödsfall i samband med trafikolyckor skall\r\nminskas med hälften. Utskottet har erfarit att trafiksäkerhetsfrågor i allt hög\r\nre grad uppmärksammas inom EU och förutsätter att regeringen aktivt driver\r\ndessa frågor inom ramen för det europeiska samarbetet.\r\nVad gäller frågan om installation av I S A - s y s t e m i fordon vill utskotte\r\nuppmärksamma att Vägverket under tre år genomfört en storskalig försöks-\r\nverksamhet med hastighetsanpassning i fordon som kör i daglig trafik och att\r\ndetta projekt utvärderats under 2002. Totalt utrustades 5 000 fordon med\r\nsystem som stöder och informerar föraren i syfte att hjälpa denne att hålla\r\nhastighetsgränserna. Systemen som testades var dels varnande eller informe-\r\nrande (ljud- och ljussignal), dels stödjande (aktiv gas). Både privatbilister\r\noch yrkesförare deltog i projektet, och olika tekniska lösningar testades. För-\r\nsöket genomfördes i samarbete med kommunerna i Borlänge, Lidköping,\r\nLund och Umeå. Resultaten visar att acceptansen bland deltagande förare\r\noch allmänhet är m y ck e t god och att systemet har potentialen att minska an-\r\ntalet skadade i tätort med ca 20 % samtidigt som restiden i tätort förblir\r\noförändrad. Vägverket kommer att installera ISA-utrustning i sina egna for-\r\ndon. Dessutom påskyndar Vägverket arbetet med att lägga in hastighetsgrän-\r\nser i vägdatabasen NVDB. Utskottet följer den fortsatta utvecklingen och\r\nberedningen av frågan med intresse.\r\nVad gäller vägmiljön och m o t o rcy k list e r delar utskottet motionärernas\r\nuppfattning att trafikmiljön tidigare i vissa fall planerats utan större hänsyn\r\ntill motorcyklisterna. På senare tid har dock utskottet erfarit att dialogen fö\r\nbättrats mellan Vägverket och motorcyklisterna. Exempelvis kan nämnas att\r\nSveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC) deltar i Nationell sam-\r\nling för trafiksäkerhet. SMC arrangerar också årligen över hela landet s.k.\r\navrostningar, träningsmoment för mc-åkare. Utskottet förutsätter att rege-\r\nringen och Vägverket tar erforderlig hänsyn även till motorcyklisterna i\r\ntrafikplaneringen.\r\nEnligt utskottets uppfattning finns det inga avgörande motsättningar mel-\r\nlan motionärernas uppfattning och den inriktning av trafiksäkerhetsarbetet\r\nsom riksdagen tidigare ställt sig bakom och som nu utskottet förutsätter på-\r\nskyndas och vidareutvecklas. Med hänsyn till att flertalet motionsyrkanden\r\ntill väsentlig del därmed får förutsättas komma att bli tillgodosedda av st y r\r\nnu aktuella motionsyrkanden.\r\nI det följande tar utskottet upp mer specificerade krav i motioner, som alla\r\nhar en ökad trafiksäkerhet till syfte eller kan ge en sådan effekt.\r\n2 Sektorsansvaret för trafiksäkerheten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att sektorsansvaret för trafiksäkerheten även fort-\r\nsättningsvis bör åvila Vägverket. Riksdagen bör därför avslå ett\r\nmotionsyrkande om att överföra sektorsansvaret för trafiksäkerhe-\r\nten till Rikspolisstyrelsen. Jämför reservation 2 (v).\r\nMotionsförslag\r\nDet går inte att bygga bort dödsolyckorna. De viktigaste insatserna görs ge-\r\nnom att förbättra trafikanters beteende vad gäller bilbältesanvändning,\r\nnykterhet och hastighet, allt enligt motion 2002/03:T300 av Gudrun Schy-\r\nman m.fl. (v). Som en logisk konsekvens av detta förordas att ansvaret för\r\ntrafiksäkerhetsfrågorna flyttas från Vägverket till Rikspolisstyrelsen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVägverkets sektorsansvar innebär att samverka och samordna insatser med\r\nberörda aktörer och att på ett offensivt och resultatorienterat sätt driva på\r\nutvecklingen av vägtransportsystemet. Vägverket utför sin uppgift bl.a. ge-\r\nnom att träffa överenskommelser, ge stöd, upphandla tjänster, tillhandahålla\r\ngrunddata samt initiera forskning och utveckling. Utskottet konstaterar att det\r\ningår i Vägverkets sektorsansvar att uppmärksamma frågor som handlar om\r\ntrafikantens beteende. Dessa frågor har även lyfts fram i den av regeringen\r\ninitierade Nationell samling för trafiksäkerhet. Enligt utskottets mening är\r\ndet därmed inte lämpligt att överföra sektorsansvaret för trafiksäkerheten\r\nfrån Vägverket till Rikspolisstyrelsen. Med hänvisning till det här anförda\r\nav st y r k e r utskottet motion 2002/03:T300 yrkande 2 (v).\r\n3 Alkohol och droger i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nDen negativa utvecklingen av alkohol- och drogrelaterade trafik-\r\nolyckor har inte brutits. I den samlade redovisning av trafiksäker-\r\nhetsåtgärder som regeringen avser lämna under våren 2004 bör\r\ndärför enligt utskottets mening ingå åtgärder för att kraftigt minska\r\nantalet alkohol- och drogrelaterade olyckor.\r\nUtskottet t i l l s t y r k e r regeringens förslag om en förlängd och utökad\r\nförsöksverksamhet med vil l kor li g körkortsåterkallelse och är av\r\nmeningen att det fortsatta arbetet bör inriktas på att införa en per-\r\nmanent la g s ti ftn i n g om alkolås. Utskottet förutsätter även att\r\nregeringen i aviserad redovisning av trafiksäkerhetsarbetet åter-\r\nkommer till riksdagen med sin bedömning i frågor som rör obliga-\r\ntorisk användning av alkolås för vissa fordon m.m.\r\nUtskottet anser inte att det är lämpligt att deltagarna i försöksverk-\r\nsamheten med alkolås skall inneha körkort under försökstiden,\r\neftersom detta kan missbrukas. Utskottet bifaller därmed motion\r\n2002/03:T5 i denna del och föreslår att riksdagen ger regeringen till\r\nkänna vad utskottet anför i denna fråga.\r\nMed hänvisning till av regeringen aviserad redovisning av åtgärder\r\nmed syftet att minska alkohol- och drogrelaterade olyckor avstyrks\r\növriga motionsförslag. Jämför reservationerna 3 (fp) och 4 (kd, c).\r\nBakgrund\r\nUtvecklingen\r\nUnder år 2002 anmäldes 18 975 rattfylleribrott enligt Rikspolisstyrelsen,\r\nvilket innebär en ökning med 10 % jämfört med föregående års värde på\r\n17 276. Totalt har ökningen av antalet rattfylleribrott under de senaste två\r\nåren varit 14 %. Av de under 2002 anmälda rattfylleribrotten var 4 616 dro-\r\ngrattfylleribrott. Av de misstänkta för rattfylleri eller grovt rattfylleri är\r\nandelen män 90 %, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.\r\nAntalet rattfylleribrott ger ingen tydlig bild över utvecklingen av alkohol-\r\noch drogproblematiken i vägtrafiken eftersom dessa siffror är starkt beroende\r\nav polisens aktiviteter. Vägverket beräknar att det sker ca 14 000 bilresor per\r\ndag i Sverige där föraren är alkoholpåverkad. Av de fordonsförare som om-\r\nkom i trafikolyckor år 2001 obducerades 90 %. Av dessa var 24 % påverkade\r\nav alkohol. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med år 2000. Un-\r\nder perioden 1999 till 2001 uppgick ökningen till 3 % .\r\nUtvärdering av försöksverksamhet med alkolås\r\nSedan den 1 februari 1999 bedrivs en försöksverksamhet med villkorlig kör-\r\nkortsåterkallelse. Försöksverksamheten innebär att personer som begått ett\r\ntrafiknykterhetsbrott, och som är folkbokförda i ett av de tre län som omfat-\r\ntas av försöksverksamheten, kan ansöka om att få fortsätta att framföra ett\r\npersonfordon bl.a. under förutsättning att det utrustas med alkolås. En utvär-\r\ndering av försöksverksamheten har nyligen presenterats av Vägverket. Totalt\r\nhar 333 personer deltagit, varav 72 vid undersökningstillfället fullföljt för-\r\nsökstiden. Resultaten är entydigt positiva och visar på såväl en minskad\r\nalkoholkonsumtion som minskat antal rattfylleribrott av deltagarna i försöks-\r\nverksamheten. Den          minskade     alkoholkonsumtionen          kunde    k\r\ngenom undersökning av deltagarnas egen uppfattning av sin alkoholkonsum-\r\ntion och genom medicinska prover som gjordes med regelbundenhet under\r\nförsöksperioden. Vad gäller rattfylleribrott begicks inte något sådant av nå-\r\ngon deltagare, trots att många av dessa angivit att de haft tillgång till fordo\r\nsom inte var utrustade med alkolås och som därmed kunde framföras trots att\r\ndeltagarna druckit alkohol. Eftersom försöksverksamheten varit begränsad\r\ntill tre län och en relativt kort tidsperiod, samtidigt som endast behörighet f\r\npersonbil varit berörd, bedöms att det är för tidigt att förutse de totala effe\r\nterna av ett permanent och utvidgat införande av villkorlig körkortsåterkal-\r\nlelse med alkolås.\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringens proposition innehåller förslag till fortsatt försöksverksamhet\r\nmed alkolås genom en förlängning och utvidgning av verksamheten. Rege-\r\nringen föreslår att försöksverksamheten\r\n. förlängs till utgången av januari år 2009,\r\n. utvidgas till att omfatta hela landet,\r\n. utvidgas till att omfatta de fordonstyper som ingår i förarbehörigheterna\r\nB, BE, C, CE, D och DE. Försökspersonernas behörighet att köra ett kör-\r\nkortspliktigt fordon skall inte begränsas till ett specifikt fordon utan till\r\nsådana fordon som utrustats med ett godkänt alkolås,\r\nutvidgas till att gälla även i yrkesmässig trafik, om förutsättningarna för\r\ndetta är uppfyllda i övrigt.\r\nRegeringen bedömer vidare att den som fått sitt körkort villkorligt återkallat\r\nliksom i dag bör ha körkort under villkorstiden.\r\nMotionsförslag\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) anför i motion 2002/03:T5 att det inte är lämp-\r\nligt att den som får sitt körkort vilkorligt återkallat får behålla körkortet\r\nunder tiden. Enligt motionärernas mening bör körkortet under villkorstiden i\r\nstället ersättas med ett intyg som medger framförande av fordon med viss\r\nbehörighet under förutsättning att godkänt alkolås är installerat.\r\nI motion 2002/03:T348 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) argumenteras att\r\nfrivillig installation av alkolås i kollektiv- och yrkestrafik kan fungera som\r\nen konkurrensfördel för företag och att försäkringsbolagen kan spela en vik-\r\ntigare roll genom att anpassa sina premier utifrån om fordonen är utrustade\r\nmed alkolås eller ej.\r\nI motion 2002/03:T3 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd) anges att regeringens\r\nförslag till utvidgning av försöksverksamheten med alkolås är angelägen,\r\nmen att regeringens kamp mot rattfylleriet går för långsamt. Som ett steg på\r\nvägen mot alkolås i alla bilar förordas att verksamheten med villkorlig kör-\r\nkortsåterkallelse permanentas. Vidare sägs att ett naturligt steg på vägen mot\r\natt alkolås används vid alla fordonstransporter är att krav ställs på de perso-\r\nner som blivit av med sitt körkort på grund av grovt rattfylleri att använda\r\nalkolås under en övergångsperiod efter det att körkortet återfåtts. I motionen\r\nkrävs även att regeringen verkar kraftfullt inom EU för att möjliggöra att\r\nkörkort där alkolås anges som villkor skall ges en internationell giltighet.\r\nAv de uppskattningsvis 15 000 personer som kör rattfulla i Sverige varje dag\r\nhar en stor andel alkoholproblem, betonas i motion 2002/03:T459 av Mikael\r\nOscarsson m.fl. (kd). Motionärerna menar att alkolås därför bör vara obliga-\r\ntoriskt för dem som dömts för rattfylleri och för förare i yrkestrafik. Alkolås\r\nbör vidare på sikt gälla som standard i alla bilar, och krav på alkolås bör var\r\nregel vid upphandling av skolskjutstrafik. I motionen anförs vidare att\r\nelektroniska körkort, som omöjliggör obehörig användning av bil, bör införas\r\nså småningom och att sådana elektroniska körkort kan kopplas till alkolås.\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd) uppmärksammar i motion 2002/03:T460 att ett av\r\nde största trafiksäkerhetsproblemen är drogerna. Mot denna bakgrund fö-\r\nreslås att alla bilar på sikt skall vara utrustade med alkolås. Motionärerna\r\nmenar att utvecklingen bör påskyndas genom att tunga fordon omedelbart\r\nutrustas med alkolås och att en möjlighet är att erbjuda fordonsägarna som\r\ninstallerar alkolås någon typ av ekonomisk lättnad, exempelvis i form av\r\nskattereduktion, i väntan på tvingande bestämmelser.\r\nI motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) efterlyses en nollvision\r\näven för rattfylleri, dvs. att alla som kör bil skall ha 0,0 promille alkohol i\r\nkroppen. Enligt motionärerna är täta poliskontroller och informationskam-\r\npanjer, bl.a. på skolor och arbetsplatser ett medel för att uppnå detta. Vidare\r\nbetonas att narkotika och bilkörning är minst lika farligt som alkohol och\r\nbilkörning. Motionärerna menar dock att praktiska svårigheter och lagteknis-\r\nka oklarheter förhindrar en effektiv bekämpning av rattfylleri. Åtgärder som\r\nförordas är rutinmässiga kontroller, nollgräns och enhetligt straffvärde. Mo-\r\ntionärerna y r k a r även på att alkolås bör bli obligatoriskt i alla nya bilar\r\natt börja med bör yrkestrafiken prioriteras, särskilt den för personbefordran.\r\nSven Bergström m.fl. (c) pekar i motion 2002/03:T1 på att slutsatserna av\r\nVägverkets utvärdering av försöksverksamheten med alkolås är positiva då\r\nsåväl trafiksäkerheten som deltagarnas alkoholvanor har förbättrats under\r\nförsöket. Motionärerna anser att de positiva resultaten tydligt visar att ytter\r\ngare försöksverksamhet inte är nödvändig. Regeringen bör därför ge berörda\r\ninstanser i uppdrag att ta fram förslag på en permanent lagstiftning om al-\r\nkolås, anför motionärerna.\r\nSåväl alkoholkonsumtionen som alkoholrelaterade v ä g t r a f i k o l y c k o r\r\nsägs det i motion 2002/03:T378 av Margareta Andersson och Annika Qarls-\r\nson (båda c). Motionärerna framhåller att alkolås på bilar är ett sätt att\r\nåtgärda detta samt att undersökningar visar att acceptansnivån är hög och att\r\nmånga är beredda att betala extra för ett fordon som är utrustat med alkolås.\r\nMot denna bakgrund anser motionärerna att regeringen snarast bör lägga\r\nfram förslag om att införa alkolås i alla nya fordon.\r\nI motion 2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) anges att det är sannolikt\r\natt alkohol och droger orsakar mer än hälften av alla dödsolyckor i trafiken.\r\nEnligt motionärernas mening är alkolås ett av de mest effektiva sätten att\r\nmotverka rattfylleriet, eftersom en installation av alkolås gör det omöjligt at\r\nstarta bilen när föraren är onykter. Återkallelse av körkort på grund av ratt-\r\nfylleri bör därför ersättas med en körkortsbehörighet för ett fordon som är\r\nutrustat med alkolås.\r\nGudrun Schyman m.fl. (v) betonar i motion 2002/03:T300 att det inte skall\r\nvara möjligt att riskera andra människors liv genom att köra bil i berusat\r\ntillstånd. Motionärerna framhåller att erfarenheterna visar att alkolås är en\r\nsynnerligen enkel och relativt billig teknik för att snabbt spara liv samt att\r\nmajoritet av befolkningen vill ha obligatoriska alkolås. Motionärerna menar\r\natt alkolås därför bör bli obligatoriskt från 2005 års bilmodeller och efter-\r\nmonteras på äldre bilar när ansvariga myndigheter bedömer att det är realis-\r\ntiskt.\r\nChristina Axelsson och Eva Arvidsson (båda s) uppmärksammar i motion\r\n2002/03:T2 att det bland de personer som ingått i försöksverksamheten med\r\nalkolås finns de som anger att de måste ha m y c k et kraftiga lungor för att\r\nåstadkomma rätt blåsteknik och att försöket visar att det finns en stor skillna\r\nmellan individer vad gäller lungkapacitet. Enligt motionärerna är det viktigt\r\natt de tekniska problem som kvinnor upplever tas på allvar och beaktas vid\r\nutformningen av tekniken.\r\nI motion 2002/03:T385 ställer Carin Lundberg och Lena Sandlin-Hedman\r\n(båda s) sig positiva till att försöken med alkolås utvidgas. Motionärerna vill\r\ndock uppmärksamma ett problem i sammanhanget, nämligen att personer\r\nmed nedsatt lungkapacitet inte kan prestera en så jämn luftström som krävs\r\nför att kunna öppna ett alkolås. Detta gäller exempelvis astmatiker. Motionä-\r\nren menar att det är angeläget att skapa en lösning för dessa personer innan\r\nbeslut tas i frågan.\r\nSåväl informationen som medvetenheten om farorna med läkemedelsan-\r\nvändning och körning är bristfällig, anförs i motion 2002/03:T468 av Ann-\r\nMarie Fagerström (s). Vidare sägs att systemet med en varningstriangel på\r\nläkemedel fungerar dåligt och att det är nödvändigt att i trafiksäkerhetsarbe-\r\ntet uppmärksamma problemet med läkemedel.\r\nI motion 2002/03:T505 av Lena Sandlin-Hedman och Carin Lundberg (båda\r\ns) påpekas att de unga förarnas olyckor ökat på ett m y c k e t oroande sätt de\r\nsenaste fem åren samt att alkohol finns med i bilden i alltför många av de här\r\nolyckorna. Motionären föreslår att alla bilar som används vid övningskörning\r\npå trafikskolan och vid förarprov skall utrustas med alkolås, då detta skulle\r\nge ungdomarna ett tydligt budskap om att alkohol och bilkörning absolut inte\r\nhör ihop.\r\nI motion 2 0 0 2 /0 3 : So 4 5 5 a v Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp\r\nreslås kraftiga o p in i o n s b ild an d e åtgärder i trafikskolor, skolor och\r\nser samt fler utandningsprov och olika former av alkolås för att förhindra\r\nalkoholrelaterade olyckor i trafiken. Enligt motionärernas mening bör alla\r\nfordon på sikt utrustas med alkolås. I avvaktan på detta bör alla fordon i yr-\r\nkestrafik utrustas med alkolås.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAlkohol och droger i trafiken\r\nUtskottet ansluter sig till den grundläggande syn som kommer till uttryck i\r\nsåväl propositionen som motionerna, nämligen att alkohol och droger i trafi-\r\nken på alla sätt måste kraftfullt motverkas. Med oro konstaterar utskottet att\r\nantalet bilresor där föraren är alkoholpåverkad enligt Vägverket uppgår till\r\nuppskattningsvis 14 000 per dag, samt att antalet personskadeolyckor där\r\nalkohol eller droger anges som olycksorsaken ökar. Mot denna bakgrund\r\nmenar utskottet att både snabba och effektiva åtgärder måste sättas in. Ut-\r\nskottet vill i detta sammanhang framhålla att en av punkterna i regeringens\r\n11-punktsprogram för ökad trafiksäkerhet betonar trafikanternas ansvar och\r\nbehovet av större respekt för trafikreglerna. Bland dem som är särskilt vikti-\r\nga utpekas bl.a. bestämmelserna om rattfylleri och droger.\r\nEnligt utskottets mening bör i den samlade redovisning av trafiksäkerhets-\r\nåtgärder som regeringen avser lämna under våren 2004 ingå åtgärder för att\r\nkraftigt minska antalet alkohol- och drogrelaterade olyckor. Den nedan be-\r\nhandlade frågan om alkolås är ett viktigt v e r k t y g i detta sammanhang. I d\r\nmotioner som nu är aktuella redovisas även en rad andra viktiga insatser som\r\nförutsätts komma att behandlas inom ramen för det fortsatta arbetet och där-\r\nmed även ingå i den förutskickade redovisningen till riksdagen. Enligt\r\nutskottets uppfattning kan därmed syftet med de mer övergripande motions-\r\nförslagen om insatser mot alkohol och droger m.m. komma att tillgodoses.\r\nDet finns därför inte anledning för utskottet att i detta sammanhang ta något\r\ninitiativ i frågan. Utskottet av st y r k e r därmed motionerna 2002/03:T298 (f\r\n2002/03:T468 (s) och 2 0 0 2 /0 3 : S o 4 5 5 (s, fp, kd, v, c, mp) i n u behan\r\ndelar.\r\nFortsatt försöksverksamhet med alkolås\r\nDe positiva resultat som redovisats av den begränsade försöksverksamheten\r\nhar stärkt utskottets uppfattning att alkolås är ett effektivt v e r k ty g för\r\nminska rattfylleriet i trafiken och därmed uppnå en förbättrad trafiksäkerhet.\r\nEnligt utskottets mening föranleder de entydigt positiva erfarenheterna av\r\nnuvarande försöksverksamhet att det fortsatta arbetet bör inriktas på att infö-\r\nra en permanent lagstiftning om alkolås. Utskottet konstaterar också att\r\nregeringen gör bedömningen att verksamheten, ifall resultaten av försöks-\r\nverksamheten är fortsatt positiva, kan permanentas tidigare än 2009, då den\r\nnu föreslagna försöksverksamheten upphör. Av propositionen framgår vidare\r\natt regeringen avser att göra en avstämning av tillgängligt underlag i sam-\r\nband med att regeringen återkommer till riksdagen under våren 2004 med en\r\nsamlad redovisning av förslag på trafiksäkerhetens område. Med hänvisning\r\ntill förutsedd avstämning inom kort och utskottets klara ställningstagande att\r\ndet fortsatta arbetet bör inriktas på en permanent lagstiftning finns det inte\r\nanledning för utskottet att i detta sammanhang ta några initiativ med anled-\r\nning av motionerna 2002/03:T1 (c) och 2002/03:T3 (kd) i n u behandlade\r\ndelar. Berörda motionsförslag a v s t y r k s följaktligen.\r\nAlkolås i vissa fordon och utvecklingsarbete m.m.\r\nDen av regeringen föreslagna försöksverksamheten med alkolås och villkor-\r\nlig körkortsåterkallelse är ett sätt att utnyttja de fördelar som den tekniska\r\nutvecklingen av alkolås medför i samband med återkallelse av körkort. Ett\r\nantal motionsförslag har innebörden att krav på alkolås skall införas även i\r\nandra sammanhang, som i samband med trafikupphandling, obligatorisk for-\r\ndonsutrustning eller för vissa trafikuppgifter i samhället.\r\nAngående generella krav på alkolås vid offentliga upphandlingar är utskot-\r\ntet av meningen att detta kan vara ett effektivt sätt att utnyttja de fördelar\r\ntekniken innebär. Enligt vad utskottet erfarit avser Vägverket införa krav i\r\nsamband med upphandling av entreprenader och konsulter att tunga lastbilar\r\nfr.o.m. 2004 skall vara försedda med alkolås. I sammanhanget kan också\r\nnämnas att flera transportföretag, som ett led i att erbjuda säkra och effektiv\r\ntjänster, har installerat alkolås i sina fordon. I den av riksdagen begärda re-\r\ndovisningen av regeringens trafiksäkerhetsarbete ingår också en beskrivning\r\nav hur krav i offentlig upphandling kan minska förekomsten av alkohol i\r\ntrafiken.\r\nVad gäller de motionsförslag som avser obligatoriskt alkolås i nya fordon,\r\ni yrkestrafiken, efter det att ett körkort återfåtts efter körkortsåterkallelse\r\nsamband med rattonykterhetsbrott eller vid övningskörning och körkortsex-\r\namination förutsätter utskottet att regeringen i ovan nämnda redovisning av\r\ntrafiksäkerhetsarbetet återkommer till riksdagen med sin bedömning även i\r\ndessa frågor.\r\nI två motionsyrkanden argumenteras att den tekniska utformningen av\r\nalkolås kan vara diskriminerande i d e fall de ställer höga krav på förarens\r\nlungkapacitet. Enligt utskottets mening är det en nödvändig förutsättning att\r\nsystemet med alkolås utformas så att personer med skilda förutsättningar ges\r\nlikvärdiga möjligheter att utnyttja den nya tekniken och att alkolåsen får en\r\nsådan teknisk utformning att de inte verkar distraherande för föraren under\r\nkörning och därmed påverkar trafiksäkerheten negativt. Utskottet förutsätter\r\ndärför att denna aspekt beaktas i den mån berörda myndigheter bedömer att\r\ndetta är ett problem.\r\nMed hänvisning till det anförda anser utskottet att någon åtgärd med an-\r\nledning av de aktuella motionerna nu inte bör vidtas av riksdagen. Syftet med\r\nmotionsförslagen förutsätts dock till väsentlig del komma att tillgodoses in-\r\nom ramen för fortsatt utvecklingsarbete och förutskickad redovisning till\r\nriksdagen våren 2004. Utskottet av st y r k e r därför berörda motionsförslag i\r\nmotionerna 2002/03:T2 (s), 2002/03:T3 (kd), 2002/03:T298 (fp), 2002/03:\r\nT300 (v), 2002/03:T348 (m), 2002/03:T378 (c), 2002/03:T385 (s), 2002/03:\r\nT459 (kd), 2002/03:T460 (kd), 2002/03:T466 (c) och 2002/03:T505 (s).\r\nKörkort för deltagare i försöksverksamheten m.m.\r\nRådets direktiv 91/439/EEG medger inte att alkolås anges som ett behörig-\r\nhetsvillkor på körkortet, utan bara som en nationell kod som inte kan tolkas\r\nutomlands. Utskottet anser att detta är olyckligt och förutsätter att regeringe\r\nfortsätter verka inom det europeiska samarbetet för att detta i framtiden skall\r\nbli möjligt. Till dess att alkolås kan anges som ett behörighetsvillkor på kör-\r\nkortet anser utskottet att det inte är lämpligt att den som får sitt körkort\r\nvillkorligt återkallat får behålla körkortet under tiden, eftersom körkortet i\r\ndetta fall kan missbrukas, exempelvis vid utlandsresor. Utskottet föreslår\r\ndärför att riksdagen skall ge regeringen till känna vad utskottet anför om\r\nåterkallelse av körkort. Därmed tillstyrks motion 2002/03:T5 yrkande 2 (m),\r\noch utskottet förutsätter att regeringen snarast tar erforderliga initiativ i d\r\nna fråga. Med det ovan anförda menar utskottet att syftet med motionsyrkan-\r\nde 2002/03:T3 yrkande 3 tillgodoses i väsentlig utsträckning. Motionsförsla-\r\nget a v s t y r k s följaktligen.\r\nRegeringens lagförslag om alkolås\r\nUtskottet har tidigare utgått ifrån att försöksverksamheten med alkolås för\r\npersoner som har dömts för rattfylleri utökas till att gälla hela landet samt t\r\nfler körkortsbehörigheter och fordonsslag (bet. 2000/01:TU13 och bet.\r\n2001/02:TU10). Utskottet kan nu konstatera att regeringen tagit fasta på vad\r\nutskottet förordat. Försöksverksamheten bör därför förlängas och utvidgas i\r\nenlighet med regeringens förslag. Utskottet t ill sty r k e r därmed det av reg\r\nringen framlagda lagförslaget.\r\n4 Vissa trafikantgrupper\r\n4.1 Barn i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUttskottet hänvisar till riksdagens tillkännagivande till regeringen\r\nvåren 2001 om att säkerheten för barnen i trafiken bör ägnas ökad\r\nuppmärksamhet. I tillkännagivandet innefattades en begäran om en\r\nsamlad redovisning för riksdagen av de åtgärder som borde vidtas\r\nför att öka säkerheten för barn i trafiken. Utskottet utgår från att\r\nregeringen i sina överväganden beaktar förslagen i d e n u behandla-\r\nde motionerna, som därmed avstyrks. Jämför reservation 5 (m, fp,\r\nkd).\r\nBakgrund\r\nMål\r\nRegeringen har i Vägverkets regleringsbrev för år 2002 beslutat om följande\r\nmål: Kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder skall genomföras på det stat-\r\nliga vägnätet så att antalet dödade minskas. Åtgärder som särskilt syftar till\r\natt förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras.\r\nVidtagna åtgärder\r\nUnder 2001 inleddes på Vägverket ett arbete med att bättre ta hänsyn till\r\nbarn i vägprojekt genom att göra barnkonsekvensanalyser. Som en följd av\r\ndetta har 14 barnkonsekvensanalyser genomförts för projekt i olika faser\r\nunder år 2002. Vägverket tar även hänsyn till barns behov i den ordinarie\r\ndrift- och underhållsverksamheten. Ett exempel är att i vinterväghållningen\r\nprioriteras barns skolvägar och gång- och cy k e l v äg a r i allt högre grad f\r\nsäkerheten skall öka.\r\nUnder år 2002 har Vägverket även utvecklat och börjat tillämpa ett arbets-\r\nsätt där regionala aktörer samarbetar för att hitta åtgärder mot svåra olyckor.\r\nDjupstudierna av dödsolyckor är en utgångspunkt i arbetet och temastudier är\r\nen del i detta arbetssätt som skall leda fram till åtgärder även på den natione\r\nla nivån. En sådan temastudie är Barn 7.15 år. Inom ramen för detta arbete\r\nhar representanter för Svenska Kommunförbundet, Rikspolisstyrelsen, Väg-\r\nverket och Svenska lokaltrafikförbundet analyserat möjliga åtgärder för\r\nolyckor som rör barn på väg till eller från skolan.\r\nKonferenser för kommunala företrädare om skolskjutsning, FN:s barnkon-\r\nvention och barns förutsättningar i v äg t r an sp o r t s y s te m e t har ägt\r\nverket har medverkat i nätverk och vid utbildning av andra myndigheter för\r\natt införliva barnkonventionen i olika verksamheter. Arbetet fortsätter med\r\natt lyfta fram barns säkerhet i d e krocktester som genomförs inom Euro-\r\nNCAP.\r\nMåluppfyllelse\r\nI Vägverkets årsredovisning för år 2002 anges att det totala antalet dödade\r\nhar minskat på de vägsträckor där trafiksäkerhetsåtgärder utförts men att\r\nantalet dödade barn på statliga vägar ökat och att målet därmed inte uppfylls\r\ni den del det handlar om barns trafiksäkerhet. Under år 2002 beräknas 38\r\nbarn i åldern 0.17 år ha dödats i vägtrafiken, jämfört med 40 under föregå-\r\nende år. Antalet barn som dödats på statliga vägar beräknas uppgå till 30,\r\nvilket innebär en ökning jämfört med föregående år då motsvarande antal\r\nuppgick till 24. Antalet barn dödade i personbil har minskat jämfört med\r\n2001, medan fler barn på moped har förolyckats. Totalt har nästan hälften av\r\nde barn som omkommit varit bilpassagerare.\r\nUnder 2002 beräknas 650 barn i åldern 0.17 år ha skadats svårt i vägtrafi-\r\nken, jämfört med 551 under föregående år. Circa 40 % a v dessa olyckor har\r\ninträffat på det statliga vägnätet. Den kraftiga ökningen jämfört med år 2001\r\nföljer i stort utvecklingen av totalt antal skadade. Ökningen har skett inom\r\nalla trafikantkategorier utom cyklister. Totalt sett skadas flest barn som per-\r\nsonbilspassagerare och mopedister.\r\nSkolskjutsar\r\nBarn är ofta beroende av samhällsbetalda transporter. Antalet barn i åldern\r\n6.16 år uppgår till 1,3 miljoner. Av dem åker ca 400 000 varje dag med nå-\r\ngon form av skolbarnstransport, därav uppskattas mellan 60 000 och 70 000\r\nbarn åka med reguljär linjelagd kollektivtrafik.\r\nEnligt skollagen (1985:1100) är hemkommunen skyldig att sörja för att det\r\nför eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs\r\nmed hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos\r\nen elev eller någon annan särskild omständighet.\r\nEnligt förordningen (1970:340) om skolskjutsning avses med skolskjuts-\r\nning sådan befordran av elev i förskola, grundskola, gymnasieskola eller\r\nmotsvarande skola till eller från skolan som ordnas av det allmänna särskilt\r\n30\r\n\r\n31\r\n\r\n4\r\nför ändamålet och inte är av tillfällig natur. Skolskjutsning skall med avseen-\r\nde på tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodo-\r\nses. I varje kommun skall styrelsen för skolväsendet verka för att särskilt\r\nanordnade hållplatser för skolskjutsning utformas så att olyckor i möjligaste\r\nmån undviks. Styrelsen bestämmer för varje skolskjuts . efter samråd med\r\nden kommunala nämnd som ansvarar för trafikfrågor, polismyndigheten och\r\nväghållaren . färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske. Vidare\r\nsvarar styrelsen för att eleverna undervisas om vad de skall iaktta för att und\r\nvika olyckor i samband med skolskjutsning. När ett fordon används för\r\nskolskjutsning skall det vara försett med en skylt eller liknande som visar\r\nfordonets användning. Vid skolskjutsning skall dörrar på vänster sida av\r\nfordonet inte kunna öppnas av passagerare. Andra dörrar skall vara så kon-\r\nstruerade att de inte kan öppnas ofrivilligt av passagerare. Sådana fordon som\r\ninte uppfyller kraven får endast i undantagsfall användas för skolskjutsning.\r\nI fråga om bilbälte anges dels att sittplatserna i e n personbil som används\r\nför skolskjutsning skall vara utrustade med bilbälte, dels att den som färdas i\r\nsådant fordon också skall använda bilbälte. Den som färdas i e n buss som\r\nanvänds vid skolskjutsning och sitter på en sådan sittplats som är utrustad\r\nmed bilbälte skall använda bältet. För undantag från dessa regler görs en\r\nhänvisning till de allmänna regler med krav på bilbälten som gäller enligt\r\ntrafikförordningen. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att\r\nanvända bilbälte vid skolskjutsning döms till penningböter. Till samma straff\r\ndöms föraren om den som färdas i fordonet är under 15 år och inte använder\r\nbilbälte eller särskild skyddsanordning när detta är föreskrivet i denna för-\r\nordning och föraren uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att göra vad\r\nsom får anses ankomma på honom för att se till att bälte eller skyddsanord-\r\nning används.\r\nFör att få köra skolskjuts krävs i dag körkort med behörighet för taxi eller\r\nbuss. Inga y tte rl ig a r e lagkrav avseende utbildning ställs på föraren. Kom\r\nnerna har däremot ett stort inflytande i egenskap av upphandlare av skol-\r\nskjutsverksamhet. Studier visar att kommunerna ställer olika krav vid\r\nupphandling av skolskjutsverksamhet. I upphandlingsavtalen kan särskilda\r\ntrafiksäkerhetskrav skrivas in. Där kan också anges hur, av vem och till vem\r\nutbildning skall ges om trafiksäker skolskjuts.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2002/03:T348 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) anges att många\r\nskolbusschaufförer saknar utbildning anpassad efter de krav som ställs i den\r\naktuella miljön. Motionärerna anser att det kan finnas skäl att överväga en\r\nsärskild utbildning för skolbusschaufförer.\r\nAtt barns säkerhet under taxiresor måste förbättras anförs av Ragnwi Mar-\r\ncelind (kd) i motion 2002/03:T232 mot bakgrund av att taxibilar ofta saknar\r\nsärskild skyddsutrustning för barn och att taxiförare inte har straffansvar om\r\n31\r\n\r\n32\r\n\r\nbarn under 15 år inte använder bälte. Vid korta tillfälliga resor kan taxi dess\r\nutom undantas från regeln att barn skall sitta i barnstolar.\r\nSamma motionär efterlyser vidare i motion 2002/03:T277 skyndsamma åt-\r\ngärder för att skapa trafiksäkerhet och acceptabel psykosocial miljö i övrigt\r\nför barn och ungdomar vid färd till och från skolan. Enligt motionärens me-\r\nning varierar trafiksäkerheten vid färd till och från skolan mellan olika\r\nkommuner. Vidare anförs att en del kommuner inte ställer krav vid upphand-\r\nlingen av dessa transporter och inte gör en uppföljning av huruvida ställda\r\nkrav uppfylls, bl.a. avseende bältesanvändning. Åtgärder måste därför enligt\r\nmotionären vidtas på nationell nivå och omfatta även den psykosociala mil-\r\njön vid skoltransporter.\r\nUnder senare tid har ett antal olyckor inträffat där bussar, däribland skolbus-\r\nsar, varit inblandade. Mot denna bakgrund krävs i motion 2002/03:T466 av\r\nSven Bergström m.fl. (c) att ett obligatoriskt krav på bältesanvändning, i\r\nförsta hand på skolbussar, skall införas.\r\nEtt .dörr till dörr.-perspektiv måste införas för att förbättra trafiksäkerhete\r\nvid transporter till och från skolan heter det i motion 2002/03:T449 av Sofia\r\nLarsen och Birgitta Carlsson (båda c). Förslag på specifika åtgärder är: has-\r\ntighetsbegränsningar, ordentliga trottoarer, gångvägar, gångbroar, trafikljus,\r\nhållplatser, omkörningsförbud, förbud mot stående passagerare, åldersgräns\r\npå 65 år för förare och hälsokontroll vart tredje år för dessa. Avslutningsvis\r\nanger motionären att trepunktsbälten bör bli obligatoriska.\r\nI motion 2002/03:T300 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås att direktiv\r\nangående färdtjänsten skall ses över eftersom barn med funktionshinder ofta\r\ninte kan använda de vanliga sätena och skyddsanordningarna som finns i ett\r\nfärd t j än stfo rd o n . Enligt motionärens mening är de föreskrifter som tran\r\nportrådet utformat för handikappanpassning inte tillfyllest. Fordonsförarens\r\nansvar för passagerarnas säkerhet duger inte som garanti för funktionshind-\r\nrades säkerhet, sägs det vidare. Dessa aspekter bör enligt motionärernas\r\nmening uppmärksammas i den utredning som för tillfället görs om färdtjäns-\r\nten.\r\nKommunerna ställer inte alltid krav på bältestillgänglighet vid upphandling-\r\nen av skoltrafik, hävdas i motion 2002/03:T338 av Per-Olof Svensson m.fl.\r\n(s). Enligt motionärerna återstår bara lagstiftning för att få skolskjutsarna\r\nsäkrade för barnen.\r\nI glesbygd är det vanligt att det inte finns en bussficka vid busshållplatser.\r\nMarina Pettersson och Ann-Kristine Johansson (båda s) anför i motion\r\n2002/03:T342 att det bör lagstiftas om att sådana alltid skall finnas. Till des\r\natt frågan lagregleras bör det vara omkörningsförbud då en skolbuss hämtar\r\neller lämnar barn, enligt motionärerna.\r\nI motion 2002/03:T520 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (båda s) fö-\r\nreslås en översyn av straffsatserna för förare som har barn utan säkerhetsbäl-\r\nte i bilen. Att köra ett barn utan bälte är ett allvarligt brott, eftersom man\r\n32\r\n\r\n33\r\n\r\n4\r\nutsätter ett annat liv för onödig livsfara, argumenterar motionärerna, som\r\nanser att detta beteende borde bestraffas m y c k et hårdare än i dag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nT r af i k o l y c k o r med barn inblandade orsakar inte bara barnen och deras\r\nriga stort lidande utan leder också till stora kostnader för samhället. Trafiks\r\nkerhetsarbetet måste därför, enligt utskottets mening, inriktas på att sådana\r\nolyckor så långt möjligt undviks.\r\nI det av riksdagen godkända betänkandet om trafiksäkerhet från våren\r\n2001 (bet. 2000/01:TU13) gjordes ett tillkännagivande till regeringen om\r\nökad säkerhet för barn i trafiken. Som framgår av betänkandet innefattade\r\ndetta tillkännagivande även behovet av en samlad redovisning för riksdagen\r\nav de åtgärder som bör vidtas för att öka säkerheten för barn i trafiken. Rege-\r\nringen har ännu inte lämnat den av riksdagen begärda redovisningen. Mot\r\nbakgrund av att antalet döda barn på statliga vägar ökat mellan 2001 och\r\n2002 har behovet av denna redovisning ökat y tter lig are . Utskottet utgår ifr\r\natt den efterlysta redovisningen snarast läggs fram för riksdagen. Utskottet\r\nhar vid den i avsnitt 1 Övergripande mål och prioriteringar nämnda utfråg-\r\nningen av Ulrica Messing erfarit att regeringen avser att återkomma med en\r\nsamlad redovisning av åtgärder med syftet att öka trafiksäkerheten för barn i\r\ntrafiken. En utgångspunkt för dessa förslag kommer att vara de slutsatser den\r\nav regeringen 2001 tillsatta Barndelegationen enligt sina direktiv skall lämna\r\ntill regeringen i december 2003.\r\nUtskottet konstaterar att de nu behandlade motionerna i huvudsak gäller\r\nbarns och ungdomars färd till och från skolan. Mot bakgrund av att uppskatt-\r\nningsvis 400 000 barn dagligen utnyttjar någon form av skolskjutstransport\r\när det nödvändigt att dessa transporter är trafiksäkra. Utskottet har tidigare\r\nframhållit att frågan om skolskjutsverksamheten borde ses över. Denna\r\nståndpunkt vidhålls. Sålunda bör skolskjutsförarens ansvar för elevernas\r\nsäkerhet . såväl under resan som vid på- och avstigning . klargöras. Vidare\r\nbör system med krav på genomförd specialutbildning för att få tillstånd att\r\nköra skolskjuts övervägas. Bland angelägna frågor att se över är även beho-\r\nvet av en regel som förbjuder omkörning av stillastående skolskjutsar.\r\nRättsliga sanktioner vid brott mot t.ex. bälteskravet kan vara ett effektivt\r\nsätt att påverka trafikantbeteendet och därmed förbättra regelefterlevnaden\r\noch trafiksäkerheten. Vad gäller straffsatserna för förare som har barn utan\r\nsäkerhetsbälte i bilen vill utskottet peka på att bötesbeloppet för att inte an\r\nvända bilbälte nyligen fördubblats. Utskottet förutsätter att dessa straffsatse\r\nfortlöpande ses över.\r\nI januari 2003 har färdtjänstutredningen överlämnat delbetänkandet Be-\r\nhandling av personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten (SOU\r\n2003:4). Färdtjänstutredningen fortsätter dock sitt arbete. En motion har\r\nuppmärksammat att direktiven till utredningen inte nämner föreskrifter för\r\nhandikappanpassning av transport till och från skolan. Utskottet anser att det\r\n33\r\n\r\n34\r\n\r\nankommer på Vägverket att bedöma denna fråga och ta erforderliga initiativ.\r\nUtskottet förutsätter att så sker.\r\nVad gäller frågan om kommunernas krav på bältestillgänglighet vid upp-\r\nhandling av busstrafik har utskottet erfarit att Vägverket har inlett ett samar\r\nbetsprojekt med Svenska Kommunförbundet för att förbättra trafiksäkerheten\r\nför skolskjutsverksamheten. Vägverket förbereder även ändringar av trafik-\r\nförordningen som innebär att bussar inte skall få framföras i hastigheter över\r\n70 km/tim om det finns passagerare som måste färdas stående i bussen och\r\natt de som färdas i ett fordon så långt som möjligt skall använda bilbälten.\r\nMed vad utskottet nu har uttalat torde syftet med de nu behandlade motio-\r\nnerna bli tillgodosett. Något initiativ från riksdagens sida är inte erforderli\r\nMotionsyrkandena av s t y r k s därför.\r\n4.2 Äldre i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det är angeläget att både de äldres behov av rör-\r\nlighet och riskerna med äldre bilförare beaktas i trafiksäkerhetsarbe-\r\ntet. Med hänvisning till Vägverkets ansvar och förutsedd redovis-\r\nning om äldre i trafiken avstyrks motionsförslag om särskilda regler\r\nför äldre bilförare. Jämför reservation 6 (v).\r\nBakgrund\r\nForskning\r\nForskning om hur transportsystemet kan anpassas till den ökande andelen\r\näldre bedrivs både i Sverige och i internationella sammanhang. Resultaten\r\nfrån forskningen visar att äldre bilförare inte är mer olycksbenägna än andra\r\ngrupper. De är däremot överrepresenterade i olycksstatistiken på grund av sin\r\nstörre risk att skadas och dödas vid en olycka. Detta anges som slutsats i e n\r\nOECD-rapport från 2002. I rapporten anges även att åldersrelaterade kräm-\r\npor försvårar utnyttjandet av andra trafikmedel innan de försvårar bilkörning.\r\nInom Statens väg- och transportforskningsinstitut ( V T I ) pågår ett sexårigt\r\ntemaprogram om äldre trafikanter under benämningen Äldre trafikanter . e n\r\ngrupp med många ansikten. I sammanhanget bör även AGILE nämnas. Detta\r\när ett EU-projekt med två huvudsyften, dels att bistå de äldre till en säker\r\nbilkörning så länge som möjligt, dels att bygga upp kunskap med sikte på att\r\ninföra rationella EU-principer för utfärdande av intyg för körlämplighet.\r\nBestämmelser om körkort m.m.\r\nBestämmelser om körkort finns i körkortslagen (1998:488).\r\nKörkort får utfärdas för den som uppfyllt vissa villkor, däribland innehav\r\nav körkortstillstånd. Ett körkortstillstånd får enligt 2 § meddelas endast för\r\nden som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan\r\n34\r\n\r\n35\r\n\r\n4\r\nanses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon. Lämplighet med\r\nhänsyn till de personliga förhållandena avser bl.a. att sökanden inte är opålit\r\nlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan antas komma att respektera trafik-\r\nreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. Lämplighet med\r\nhänsyn till de medicinska förhållandena förutsätter att sökanden har tillfreds-\r\nställande syn för att köra fordon av det slag ansökningen avser och att sökan-\r\nden i övrigt uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till\r\ntrafiksäkerheten. Den som söker eller har körkortstillstånd eller körkort är\r\nockså skyldig att genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan\r\nliknande undersökning som behövs.\r\nEtt körkorts giltighetstid räknas från och med den dag då det utfärdas.\r\nKörkortsinnehavet för tyngre fordon är däremot tidsbestämt. För behörighe-\r\nten C, CE, D eller DE gäller körkortet tills det att körkortsinnehavaren fyller\r\n45 år och därefter för perioder om högst tio år, om körkortsinnehavaren har\r\nvisat att de medicinska kraven för att ha sådan behörighet är uppfyllda. För-\r\nnyelse av körkort skall göras inom tio år efter det att det har utfärdats eller\r\nsenast förnyats.\r\nEtt körkort skall återkallas i vissa angivna fall, bl.a. om körkortsinnehava-\r\nrens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsent\r\nbegränsade genom sjukdom, skada eller liknande att personen från trafiksä-\r\nkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort. Vidare gäller enligt körkortslagen\r\natt om en läkare finner att en patient på grund av sjukdom är olämplig som\r\nbilförare skall detta anmälas till länsstyrelsen om inte läkaren kan försäkra\r\nsig om att körkortsinnehavaren kommer att avstå från att köra körkortsplik-\r\ntigt fordon.\r\nÄven bestämmelser om s.k. begränsade körkort finns i körkortslagen. Ett\r\nkörkortsinnehav får förses med de särskilda villkor som är nödvändiga från\r\ntrafiksäkerhetssynpunkt, även efter det att körkortet har utfärdats. Enligt vad\r\nutskottet inhämtat är möjligheten att föreskriva villkor begränsad till de fall\r\ndå det är möjligt att med en korrigering uppfylla Vägverkets föreskrifter. Det\r\nkan t.ex. gälla en synnedsättning som kan korrigeras med särskilda glasögon\r\neller en nedsättning av rörelseförmågan som kan kompenseras med automat-\r\nväxel. Möjligheten att söka begränsade körkort är relativt ny och hittills har\r\nendast ett fåtal körkort av denna typ utfärdats.\r\nMotionsförslag\r\nBilförare som är över 65 år är överrepresenterade i olycksstatistiken och or-\r\nsakerna till dessa olyckor skiljer sig delvis från orsakerna till andra olyckor\r\nheter det i motion 2002/03:T221 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m). Mo-\r\ntionären pekar på att det finns ett behov av att regeringen vidtar och föreslår\r\nåtgärder för att minska antalet fordonsolyckor där äldre bilförare är inblanda-\r\nde. Ett förslag på en sådan åtgärd är att vid förnyelse av körkort informera\r\nåldersgruppen 65 år och äldre om olycksfallsriskerna. Ett annat förslag är att\r\nstimulera fordonstillverkarna att anpassa bilarna till äldres behov.\r\n35\r\n\r\n36\r\n\r\nI samma motion åberopas att man inte kan blunda för att äldre förare i\r\nvissa fall har delvis nedsatt förmåga att hantera olika trafiksituationer. Mo-\r\ntionären begär att regeringen lägger fram förslag till lagändringar som gör\r\ndet möjligt för äldre fordonsförare att erhålla körkort med en begränsad be-\r\nhörighet som exempelvis endast tillåter körning i dagsljus.\r\nDet är känt att inskränkt mobilitet leder till ökad sjukdom. Man vet däremot\r\nmindre om betydelsen av inskränkningar i möjligheten att köra bil, hävdas\r\ndet i motion 2002/03:T379 av Yvonne Ångström (fp) som efterlyser forsk-\r\nning om sociala konsekvenser och mobilitetskonsekvenser när äldre bilförare\r\nmister körkortet. Motionären anser även att många äldre är dåligt informera-\r\nde om hur körförmåga, uppmärksamhet m.m. kan påverkas vid åldrande. Det\r\när därför enligt motionären m y c k e t angeläget att det finns lättillgänglig\r\nformation om dessa frågor. Informationen kan utarbetas av exempelvis\r\nVägverket i samarbete med trafikmedicinska centrum.\r\nI motion 2002/03:T355 av Ingemar Vänerlöv (kd) hävdas att äldre personer\r\nhar varierande egenskaper med avseende på tanke- och reaktionssnabbhet\r\nsamt att funktionerna försämras i olika takt för skilda personer. Mot denna\r\nbakgrund begär motionären att regeringen utreder behovet av och möjlighe-\r\nten att införa hälsokontroller för äldre som innehar körkort.\r\nNormerna och villkoren i dagens trafiksystem utgår från unga manliga trafi-\r\nkanter sägs det i motion 2002/03:T300 av Gudrun Schyman m.fl. (v) som\r\nanför att ansvariga myndigheter bör få i uppdrag att beakta äldres säkerhet\r\noch behov i sitt arbete med omstruktureringen av trafiksystemen för att beak-\r\nta den växande andelen äldres behov i trafiken. I samma motion föreslås att\r\näldre med körkort skall genomgå obligatoriska läkarkontroller för att undvika\r\natt personer som inte är lämpliga som fordonsförare fortsätter att köra.\r\nÄven i motion 2002:03:T503 av Susanne Eberstein och Göran Norlander\r\n(båda s) förespråkas möjligheten att införa krav på lä k a r i n t y g för äldr\r\nMotionärerna vill se över möjligheten att införa ett sådant krav med anled-\r\nning av att trafiken på våra vägar ställer allt högre krav på trafikanterna, bl\r\nmed avseende på koncentrations- och reaktionsförmåga samt syn och hälsa.\r\nNär vi blir äldre är det helt naturligt att våra funktioner försämras, säger mo\r\ntionärerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om äldre personers bilkörning får allt större betydelse i det transport-\r\npolitiska arbetet då andelen äldre i trafiken kommer att öka framöver. Som\r\nframgått i det föregående bedrivs mot denna bakgrund en omfattande forsk-\r\nning som leder till en värdefull kunskapsuppbyggnad på området. Enligt\r\nutskottets mening ställer en ökande andel äldre bilförare i samhället krav på\r\nett aktivt trafiksäkerhetsarbete för att det skall vara möjligt att nå det lång\r\ntiga målet om att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafi\r\n36\r\n\r\n37\r\n\r\n4\r\nolyckor i vägtransportsystemet. Utskottet anser att det är nödvändigt att\r\nbeakta riskerna med de äldre bilförarna liksom de äldres behov av rörlighet.\r\nFrågan om äldre i trafiken behandlades av riksdagen under våren 2002\r\n(bet. 2001/021:TU10). Utskottet hänvisade då till sitt tidigare ställningsta-\r\ngande att det i första hand borde ankomma på Vägverket att överväga de\r\nfrågor som togs upp i d e d å behandlade motionerna och att utarbeta eventuel-\r\nla förslag till förändringar i gällande bestämmelser. Utskottet förutsatte\r\nvidare att regeringen skulle förelägga riksdagen en redovisning av vilka åt-\r\ngärder som kan vara erforderliga för att tr y g g a de äldre bilförarnas säkerh\r\noch behov av rörlighet. Utskottet finner att frågan om äldre i trafiken fortfa-\r\nrande har hög aktualitet och emotser en sådan redovisning som efterlystes för\r\ntvå år sedan.\r\nI flera motioner föreslås att äldre körkortsinnehavare skall genomgå obli-\r\ngatoriska läkarkontroller med jämna intervaller. Utskottet har erfarit att en\r\ntyp av sådan kontroll redan införts i Finland, där alla körkortsinnehavare\r\nmåste lämna in ett läk a ri n t y g på sin förmåga att köra bil vid 70 års ålde\r\när däremot oklart huruvida trafiksäkerhetskonsekvenserna av detta har varit\r\npositiva. Anledningen är att när dessa äldre personer i stället för att köra bi\r\ntar cykeln eller går till fots löper de större risk att skadas eller dödas i tr\r\nken. Utskottet är därför inte berett att nu föreslå några ändringar i denna\r\nriktning. Vad gäller förslag om lagändringar som gör det möjligt för äldre\r\nfordonsförare att erhålla körkort med en begränsad behörighet som tillåter\r\nexempelvis körning endast i dagsljus förutsätter utskottet att regeringen\r\nuppmärksammar frågan och tar erforderliga initiativ. Utskottet vill vidare när\r\ndet gäller informationsinsatser erinra om den kursverksamhet riktad till äldre\r\nbilförare som NTF medverkar till.\r\nNågot uttalande av riksdagen är emellertid inte påkallat; följaktligen av-\r\nstyrks motionsförslagen.\r\n4.3 Synskadade i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om synskadades säkerhet i\r\ntrafiken.        Utskottet        hänvisar       till     pågående       beredn\r\nReg e ri ng skansl ie t. Jämför reservation 7 (v, c).\r\nBakgrund\r\nT r af i k f ö ror dni n g e n Enligt trafikförordningen (1998:1265) anges att\r\nkant för att undvika trafikolyckor skall visa särskild hänsyn mot bl.a. perso-\r\nner som har någon form av funktionshinder. Vidare gäller väjningsplikt mot\r\ngående som gått ut på eller som just skall gå ut på ett obevakat övergångsstäl-\r\nle.\r\nVägverkets ansvar Målet om ett tillgängligt transportsystem har konkretise-\r\nrats i ett antal verksamhetsgrensmål för Vägverket. För år 2002 gäller att\r\n37\r\n\r\n38\r\n\r\nandelen funktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive\r\nkollektivtrafik, fortlöpande skall öka. Senast år 2010 bör kollektivtrafiken\r\nkunna användas av de flesta funktionshindrade. Vägverket har till regeringen\r\növerlämnat rapporten Utvärdering av handikappolitiken inom transportområ-\r\ndet (Publikation 2001:125).\r\nFråga i riksdagen Som svar på fråga 2 0 0 1 /0 2 : 1 0 8 o m den vita käppens s\r\nsom trafiksignal har förra näringsministern Björn Rosengren påtalat en rad\r\nkomplikationer av såväl praktisk som lagteknisk natur. Näringsministern\r\nsade sig vilja avvakta den då förestående utvärderingen av handikappolitiken\r\ninom transportområdet innan några förslag till åtgärder presenterades. Skulle\r\nutvärderingen visa på påtagliga brister var regeringen självfallet beredd att\r\nvidta åtgärder i syfte att förbättra funktionshindrades situation i trafiken.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2002/03:T432 av Birgitta Sellén och Lena Ek (båda c) framhålls att\r\nsynskadade är särskilt utsatta i trafiken samt att ökad trafik och att över-\r\ngångsställen ersätts med gångtunnlar försämrar trafiksäkerheten y tte rl ig a r\r\nför denna trafikantgrupp. Motionärerna föreslår därför att den vita käppen\r\nskall lagfästas som trafikmärke. I samma motion föreslås att de nationella\r\nreglerna för övergångsställenas placering och utformning bör utformas så att\r\növergängsställena blir säkra för synskadade.\r\nDe synskadades tillgänglighet till det offentliga rummet har minskat avsevärt\r\ni och med borttagning av övervakade övergångsställen, anförs det i motion\r\n2002/03:T300 av Gudrun Schyman m.fl. (v). Motionärerna hänvisar till det\r\nav riksdagen beslutade målet om att öka tillgängligheten för synskadade och\r\nanför att den vita käppen bör leda till stopplikt för övriga trafikanter.\r\nI motion 2 0 0 2 / 0 3 :4 9 9 av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (båda s)\r\nframförs att det är viktigt att trafikmiljön utformas så att människor med\r\nfunktionshinder kan förflytta sig i trafiken på ett trafiksäkert sätt. Den vita\r\nkäppen bör därmed ges status av trafiksignal i lag och förordning som polis-\r\nmans tecken, vilket tvingar övriga trafikanter att stanna och ge företräde.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer med motionärerna om att det är angeläget att trafikmil-\r\njön utformas så att synskadade har möjlighet att förflytta sig i trafiken på et\r\ntrafiksäkert sätt. Enligt det transportpolitiska målet gäller också att andelen\r\nfunktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive kollek-\r\ntivtrafiken, fortlöpande skall öka och att kollektivtrafiken senast år 2010 bör\r\nkunna användas av de flesta funktionshindrade. Utskottet vill erinra om att\r\nprojektet Hela resan slutredovisats den 31 mars i år. Syftet med projektet är\r\natt få kunskap om vilka förutsättningarna är för att åstadkomma ett nationellt\r\nnät av tillgänglig kollektivtrafik. Som har nämnts i det föregående har Väg-\r\n38\r\n\r\n39\r\n\r\n4\r\nverket förelagt regeringen en utvärdering av handikappolitiken inom hela\r\ntransportområdet. Regeringen har uttalat sin avsikt att efter avslutad bered-\r\nning av dessa förslag lämna en redovisning till riksdagen. Utskottet utgår\r\nfrån att regeringen därvid överväger de förslag som förs fram i motionerna\r\nom de nationella reglerna för övergångsställenas placering och utformning.\r\nAngående den vita käppens status som trafiksignal har utskottet erfarit att\r\ndet finns en rad komplikationer av såväl praktisk som lagteknisk natur samti-\r\ndigt som det finns risk att trafiksäkerheten kan komma att förändras. Det är\r\ndessutom oklart om förslaget är i linje med pågående arbete med att leda\r\ntrafikanterna till säkra övergångsställen.\r\nMed hänvisning till det som ovan framförts a v s t y r k e r utskottet de\r\nmotionsförslag som rör de nu behandlade frågorna.\r\n5 Förarutbildning\r\n5.1 Utbildning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att utb ildn i ng ssy s t em e t för körkort bör vidareut-\r\nvecklas i syfte att uppnå en ökad trafiksäkerhet. S a mtl i g a motions-\r\nförslag avstyrks med hänvisning till att utskottet förutsätter att de i\r\nmotionerna aktualiserade frågorna kommer att uppmärksammas i\r\nsamband med pågående beredningsarbete.\r\nMotionsförslag\r\nMikael Oscarsson m.fl. (kd) efterfrågar i motion 2002/03:T459 bättre infor-\r\nmation till körkortsaspiranter om riskerna med droger och alkohol i trafiken.\r\nSom motiv anförs att alkohol- eller narkotikapåverkade förare orsakar nära\r\n1 000 olyckor med personskador varje år. Motionärerna anser att Vägverket\r\nbör ta fram förslag till sådan utbildning.\r\nMinibussar används ofta som transportmedel för ungdomar, bl.a. i idrotts-\r\nsammanhang. I motion 2002/03:T224 av Lennart Kollmats (fp) anges därför\r\natt samhället borde ställa högre krav på förare av minibussar än på förare av\r\npersonbilar. I motionen föreslås vidare att halkkörning skall bli ett obligato-\r\nriskt inslag i utbildningen av förare till tunga fordon eftersom minibussar\r\nvarit inblandade i ett antal allvarliga olyckor under senare år, inte minst un-\r\nder vintertid.\r\nI motion 2002/03:T214 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c)\r\nanges att förarprovet allmänt upplevs som otydligt och svårt att tolka. Enligt\r\nmotionärerna är en översyn av teoriprovet nödvändig.\r\nEnligt motion 2002/03:T378 av Margareta Andersson och Annika Qarlsson\r\n(båda c) är ett sätt att undvika olyckor med alkoholpåverkade förare att hind-\r\n39\r\n\r\n40\r\n\r\nra att dessa sätter sig bakom ratten. Motionärerna efterlyser mer information\r\nunder körkortsutbildningen och i skolan om riskerna med alkohol i trafiken.\r\nI motion 2002/03:T300 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås att det i kör-\r\nkortsutbildningen skall finnas ett obligatoriskt inslag av riskutbildning, med\r\nanledning av att antalet alkoholrelaterade olyckor är stort. I huvudsak är det\r\nmän som kör berusade, information om riskerna med alkohol och bilkörning\r\nverkar därmed inte ha nått ut till männen, sägs det vidare.\r\nI motion 2002/03:T418 av Peter Pedersen (v) framförs att det blivit både\r\ndyrare och krångligare att ta körkort. Åtgärder måste prövas för att motverka\r\natt ett eget körkort blir ett privilegium för en välbeställd minoritet. Teoride\r\nlen kan erbjudas som frivilligt tillval i skolan och maxtaxor kan införas på\r\nundervisning i körskolor.\r\nÄven i motion 2002/03:T505 av Lena Sandlin-Hedman och Carin Lundberg\r\n(båda s) anges att utbildning om alkoholens risker måste bli obligatoriska\r\ninslag under körkortsutbildningen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att utbildning av\r\nnya bilförare är ett viktigt instrument för att förbättra trafiksäkerheten. Enl\r\nutskottets mening aktualiserar vidare motionärerna ett antal viktiga frågor om\r\nhur utbildningen kan vidareutvecklas. Även föregående år behandlade utskot-\r\ntet ett antal motionsyrkanden med förslag till en förbättrad förarutbildning\r\n(bet. 2001/02:TU10). Utskottet förutsatte att regeringen övervägde motions-\r\nförslagen i samband med den pågående beredningen av Vägverkets förslag\r\ntill nytt förarutbildningssystem, STEFUS. Utskottet konstaterar nu att bered-\r\nningen av Vägverkets förslag är avslutad men att fortsatt utvecklingsarbete\r\npågår i frågan. Utskottet förutsätter att motionsförslagen övervägs inom ra-\r\nmen för detta arbete med att förbättra förarutbildningen. Med hänvisning till\r\ndet anförda a v st y r k s de i detta avsnitt behandlade motionsförslagen.\r\n5.2 Skylt för nya körkortsinnehavare\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om en särskild skylt för nya\r\nkörkortsinnehavare. Utskottet förutsätter att frågan uppmärksam-\r\nmas inom ramen för fortsatt utvecklingsarbete för att uppnå trafik-\r\nsäkerhetsmålen.\r\nMotionsförslag\r\nI två motioner föreslås att nya körkortsinnehavare skall ha en skylt på bilen\r\nsom visar att föraren är ny körkortsinnehavare. I motion 2002/03:T459 av\r\nMikael Oscarsson m.fl. (kd) anges att andra länder, bl.a. Storbritannien, med\r\n40\r\n\r\n41\r\n\r\n4\r\npositiva resultat som följd infört plikt för nya körkortsinnehavare att under\r\nett års tid ha en skylt på bilen som anger att föraren har nytt körkort. I moti\r\n2002/03:T526 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s) anförs att det i många vardag-\r\nliga trafiksituationer finns ett, till viss del, ömsesidigt förtroende mellan\r\nbilister och att detta .system. är farligt för nya bilister som saknar erfarenh\r\nFör att värna om den nya föraren och dess medtrafikanter föreslås ett märke\r\nsom visar att föraren är ny i trafiken.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare behandlat motioner med motsvarande innebörd. I det\r\nav riksdagen godkända betänkandet om trafiksäkerhet (bet. 2001/02:TU10)\r\nförutsatte utskottet att regeringen överväger förslaget i arbetet med att uppnå\r\ntrafiksäkerhetsmålen. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga; de\r\nnu aktuella motionerna av s t y r k s därför.\r\n6 Körkorts- och behörighetsfrågor\r\n6.1 Hantering av körkortsärenden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottet är det angeläget att rådande besvärande köförhål-\r\nlanden vid förarprövning åtgärdas. Med hänvisning till vidtagna\r\noch planerade insatser avstyrkes bl.a. motionsyrkande om hantering\r\nav körkortsärenden. Jämför reservation 8 (m, fp).\r\nBakgrund\r\nRegeringen har beslutat om mål för handläggningstider för förar- och kun-\r\nskapsprov. I Vägverkets regleringsbrev anges att väntetiderna skall uppgå till\r\nhögst 3 veckor vid första och andra provtillfället och i övriga fall endast un-\r\ndantagsvis överstiga 6 veckor. Under år 2002 var medelväntetiden för kun-\r\nskapsprov 23 dagar, jämfört med 34 dagar året innan. För körprov var den\r\ngenomsnittliga väntetiden 39 dagar, att jämföras med 30 dagar under föregå-\r\nende år.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att Vägverkets\r\nförarprövning avregleras så att väntetiderna kan förkortas.\r\nEn utredning har visat att handläggningen av körkortsärenden skulle kunna\r\ncentraliseras och hanteras inom Vägverket. I motion 2002/03:T363 av Lilian\r\nVirgin och Christer Engelhardt (båda s) föreslås att så skall ske och att Got-\r\nland skall vara en av platserna där dessa ärenden hanteras.\r\n41\r\n\r\n42\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI föregående års betänkande om trafiksäkerhet ansåg utskottet att de långa\r\nväntetiderna för avläggande av körkortsprov inte var acceptabla. Men med\r\nhänvisning bl.a. till att Vägverket hade vidtagit och planerade åtgärder för at\r\nförbättra kösituationen av s t y r k t e dock utskottet samtliga motionsyrkande\r\nämnet.\r\nUtskottet konstaterar att handläggningstiderna har förbättrats under år\r\n2002, men att de fortfarande är långa. Utskottet har erfarit att Vägverket har\r\nvidtagit ett flertal åtgärder för att avhjälpa den besvärande situationen. Vad\r\ngäller den av motionärerna förordade lösningen kan utskottet inte se hur en\r\navreglering skulle kunna avhjälpa situationen. Tvärtom skulle en sådan åt-\r\ngärd kunna ge klara nackdelar för såväl trafiksäkerhet som effektivitet. Med\r\nhänvisning till detta av st y r k s motionsyrkandet.\r\nVad gäller frågorna om en centraliserad körkortsadministration och valet\r\nav lokaliseringsort för en sådan, har utskottet tidigare (bet. 2001/02:TU10)\r\nangett att det inte var berett att uttala sig. Utskottet har inte ändrat instäl\r\nMotionen av st y r k s följaktligen.\r\n6.2 Förändrade förarbehörigheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkande om förändrade förarbehörig-\r\nheter. Utskottet hänvisar till gällande regelverk och förutsett bered-\r\nningsarbete.\r\nMotionsförslag\r\nÅldersgränsen för traktorkort är i dag 16 år. I motion 2002/03:T316 av Runar\r\nPatriksson (fp) föreslås att gränsen sänks till 15 år eftersom trafikundervis-\r\nning då kan integreras i högstadiet på ett bättre sätt. Därmed skapas även bra\r\nförutsättningar för övningskörning med bil i 16-årsåldern.\r\nI två motioner: 2002/03:T392 av Anita Jönsson (s) och 2 0 0 2 /0 3 : Ub 4 9 3 a\r\nClaes Västerteg (c), föreslås att ett undantag införs från åldersgränsen på 21\r\når för att erhålla D-kort, så att elever som avslutat bussförarutbildning på\r\ngymnasiet kan börja arbeta som busschaufförer efter avslutad utbildning.\r\nEnligt motion 2002/03:T521 av Jan Emanuel Johansson (s) är automatväxla-\r\nde lätta skotrar m y c k e t lätta att köra och går inte lika fort som vanliga\r\ncyklar. Motionären säger att föraren av ett sådant fordon har god kontroll på\r\ntrafiken och att en ändring av behörighetsreglerna så att dessa skotrar får\r\nframföras av personer med bilkörkort bör undersökas.\r\nI motion 2002/03:T534 av Tone Tingsgård (s) begärs en översyn av körkorts-\r\nreglerna. 18-årsgräns för lätta m o t o rc y k la r, körkort för EU-mopeder, me\r\nårsgräns om inte trimmandet avskaffas, och ett förbud mot de riktigt tunga\r\nmotorcyklarna vore en rimligare tingens ordning enligt motionären.\r\n42\r\n\r\n43\r\n\r\n4\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVad gäller förslag till sänkning av åldersgränsen för traktorkort hänvisar\r\nutskottet till tidigare ställningstagande, senast i förra årets betänkande om\r\ntrafiksäkerhet (bet. 2001/02:TU10) då utskottet konstaterade att det redan\r\nfinns möjlighet att utfärda traktorkort för den som är 15 år, om det finns sär-\r\nskilda skäl. Utskottet var för sin del inte berett att förorda någon generell\r\nsänkning av åldersgränsen. Utskottets uppfattning kvarstår.\r\nUtskottet menar att dagens underskott på bussförare är besvärande för en\r\nfortsatt angelägen utveckling av kollektivtrafiken. Det av motionären aktuali-\r\nserade förslaget kan bidra till en förbättring av situationen. Frågan behandla-\r\ndes även under föregående år, i utskottets betänkande om trafiksäkerhet (bet.\r\n2001/02:TU10). Utskottet sade sig då förutsätta att regeringen skulle övervä-\r\nga förslaget i samband med pågående översyn inom EU av olika behörighets-\r\nfrågor. Denna översyn har, såvitt utskottet kunnat utröna, ännu inte resulterat\r\ni något konkret förslag.\r\nVad gäller behörighetsregler och åldersgränser för lätta m o to rcy k la r och\r\nförbud mot de riktigt tunga motorcyklarna är utskottet inte berett att förorda\r\nändringar av gällande bestämmelser. Utskottet återkommer senare till behö-\r\nrighetsbestämmelser för s.k. EU-moped.\r\nUtskottet a v s t y r k e r mot denna bakgrund samtliga här behandlade mo-\r\ntionsyrkanden.\r\n6.3 Åldersgräns för moped\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om sänkt åldersgräns för\r\nframförande av moped med hänvisning främst till trafiksäkerhets-\r\nskäl. Jämför reservation 9 (m, fp, kd).\r\nMotionsförslag\r\nI dag får man framföra moped från den dag man fyller 15 år. I motion\r\n2002/03:T386 av Göte Wahlström och Helene Petersson (båda s) och i mo-\r\ntion 2002/03:T515 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (båda s) anges\r\natt det är svårt för ungdomar som fyller år sent på året att förstå och laglydi\r\nfölja denna bestämmelse. Som skäl anför motionärerna att ungdomar vill\r\nutföra aktiviteter i den grupp som utgörs av deras årskull. Motionärerna före-\r\nslår därför att moped skall få framföras från och med det år man fyller 15 år.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet behandlade motionsförslag med samma innebörd senast under vå-\r\nren 2002. Motionerna av s t y r k t es med hänvisning bl.a. till trafiksäkerhet\r\nUtskottet vill även framhålla att behörighet att framföra även andra typer av\r\nfordon inte styrs av vilket kalenderår föraren är född utan av förarens verkli-\r\n43\r\n\r\n44\r\n\r\nga ålder. Utskottet är inte berett att förorda några förändringar av gällande\r\nregler. Motionerna av s t y r k s därmed .\r\n6.4 Olämpliga förare och återkallelse av körkort\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om åtgärder mot olämpliga\r\nförare och återkallelse av körkort. Utskottet utgår från att de i mo-\r\ntionerna aktualiserade frågorna uppmärksammas inom ramen för\r\ndet fortsatta utvecklingsarbetet för att förbättra trafiksäkerheten.\r\nBakgrund\r\nEtt körkort skall återkallas i vissa fall. Det gäller bl.a. om körkortsinnehava\r\nrens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsent\r\nbegränsade genom sjukdom, skada eller liknande att personen från trafiksä-\r\nkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort. Vidare gäller enligt körkortslagen\r\natt om en läkare finner att en patient på grund av sjukdom är olämplig som\r\nbilförare skall detta anmälas till länsstyrelsen om inte läkaren kan försäkra\r\nsig om att körkortsinnehavaren kommer att avstå från att köra körkortsplik-\r\ntigt fordon.\r\nMotionsförslag\r\nLånga handläggningstider vid körkortsingripande innebär att potentiellt farli-\r\nga trafikanter behåller körkortet under den tid som länsstyrelsen beslutar om\r\nutredning och utreder en eventuell återkallelse av körkortet. Långa handlägg-\r\nningstider innebär även psykiskt lidande för den berörda personen. I motion\r\n2002/03:T356 av Ingemar Vänerlöv (kd) anges att denna tid kan vara upp till\r\nelva månader efter det att ett trafikbrott begåtts. Motionären anför att dessa\r\nhandläggningstider måste förkortas.\r\nI motion 2 0 0 2 /0 3 : Ju 2 3 4 a v Johan Pehrson m.fl. (fp) anges att det bör\r\nmöjligt att punktmarkera män som bryter mot besöksförbud genom att snab-\r\nbare och oftare återkalla körkortet för gärningsmän som begår brott mot nära\r\nanhöriga. I dag återkallas körkortet endast vid fullbordade och grova vålds-\r\nbrott.\r\nI motion 2002/03:T395 av Lars Wegendal m.fl. (s) anförs att läkare känner\r\nen motvilja mot att anmäla olämpliga förare till länsstyrelsen, trots att de\r\nenligt lag är skyldiga att göra detta. Oviljan förklaras bl.a. av att det kan s\r\nda förtroendet mellan läkare och patient. Motionären anser därför att en\r\nuppföljning bör göras av läkarnas u p p f ö ljn in g s p l i k t. I samma motio\r\natt omfattningen och efterlevnaden av muntliga och frivilliga överenskom-\r\nmelser mellan läkare och patient om att avhålla sig från att framföra kör-\r\nkortsbelagt fordon utvärderas, eftersom sådana överenskommelser ofta inte\r\nefterlevs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMöjlighet att förflytta sig med bil upplevs av många som en förutsättning för\r\nett aktivt liv och en hög livskvalitet. Mot den enskildes nytta av att kunna\r\nförflytta sig måste dock det allmännas intresse vägas, härav bestämmelserna\r\nom körkortsåterkallelse. Med tanke på sådana ingripandes allvarliga natur är\r\ndet inte tillfredsställande att oklarhet råder om huruvida läkares skyldighet a\r\nanmäla olämpliga förare till länsstyrelsen följs och huruvida de muntliga\r\növerenskommelser som träffas mellan patient och läkare efterlevs. Utskottet\r\nutgår ifrån att frågan uppmärksammas inom ramen för det fortsatta trafiksä-\r\nkerhetsarbetet. Utskottet av st y r k e r mot denna bakgrund motion 2002/03:\r\nT395 (s).\r\nVad gäller länsstyrelsernas handläggningstider för dessa ärenden har ut-\r\nskottet inte kunnat utröna huruvida det i motion 2002/03:T356 (kd) angivna\r\nexemplet där handläggningstiden uppgick till elva månader är ett undantag,\r\neftersom ingen sammanställning eller analys av olika länsstyrelsers resultat\r\npå detta område görs. Utskottet utgår från att Vägverket som sektorsmyndig-\r\nhet uppmärksammar frågan och vid behov tar erforderliga initiativ för att\r\nåtgärda eventuella problem med långa handläggningstider. Någon åtgärd från\r\nriksdagens sida med anledning av ovan behandlade motionsyrkanden är där-\r\nmed inte erforderlig. Motionsyrkandet av s t y r k s följaktligen.\r\nMed anledning av motion  2002/03:Ju 2 3 4 (fp) vill utskottet erinra om att\r\nenligt körkortslagen (1998:488) kan ett körkort återkallas även för andra fall\r\nän t.ex. brott mot väsentlig trafikregel. Om det exempelvis med hänsyn till\r\nannat brott som körkortsinnehavaren har gjort sig skyldig till kan antas att\r\nhan inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och\r\nansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i öv-\r\nrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon kan körkor-\r\ntet återkallas. I sammanhanget kan vidare nämnas att det finns även andra\r\nåtgärder som kan vidtas i brottsförebyggande syfte när det gäller fordonsan-\r\nvändning. I trafikbrottslagen finns exempelvis möjlighet att förverka fordon\r\nsom använts vid trafikbrottslighet. Enligt vad utskottet erfarit har en översyn\r\nav dessa bestämmelser inletts i syfte att utvidga möjligheterna till förverkan-\r\nde. Med hänvisning till det anförda är utskottet inte nu berett att vidta någon\r\nåtgärd med anledning av motionsyrkandet, varför detta a vstyrks .\r\n6.5 Förändrade regler för körkort m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet ti ll sty r ker regeringens förslag till lag om ändring i kör-\r\nkortslagen (1998:488) och lag om ändring i lagen (1998:493) om\r\ntrafikskolor. Med hänvisning till pågående beredningsarbete av-\r\nstyrks motionsförslag om att förändra kravet på fem års obrutet\r\nkörkortsinnehav för privata handledare vid övning sk ör nin g . Jämför\r\nreservation 10 (m, fp, kd, c).\r\nRegeringens förslag\r\nI regeringens proposition 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och\r\nalkolås, m.m. föreslås vissa förändringar av körkortslagen (1998:488) och i\r\nlagen (1998:493) om trafikskolor. Innebörden av de av regeringen föreslagna\r\nlagändringarna är följande.\r\n. Behörigheten B ger rätt att köra tre- och fyrhjuliga m o t o rc y k l a r.\r\n. Rätten för den som fått sitt körkort med behörigheten B återkallat att, efter\r\nsärskilt medgivande, köra lastbil och buss med vissa begränsningar inom\r\ngarage-, verkstads- eller bensinstationsområde utsträcks till att gälla även\r\nmoped klass I och personbil, oavsett totalvikt. Den som har ett körkort\r\nmed behörigheten B ges rätt att köra personbil, oavsett totalvikt, inom\r\novan nämnda områden.\r\n. Tidpunkten för en ansökan om nytt körkortstillstånd, sedan körkortet i\r\nvissa fall blivit ogiltigt, skall inte längre inverka på om förarprov skall\r\navläggas eller inte.\r\n. Ett körkortstillstånd skall förklaras ogiltigt, om den som innehar tillstån-\r\ndet begär det. Ogiltigheten får begränsas till att avse viss behörighet.\r\n. Kravet på intyg om förarutbildning för att få genomföra förarprov för\r\nbehörigheterna A, A1 eller B tas bort.\r\n. Den som har körkort som utan medicinskt skäl är begränsat till automat-\r\nväxlat fordon skall kunna få detta villkor borttaget genom ett nytt körprov\r\nutan krav på körkortstillstånd.\r\n. Länsstyrelsen får besluta om särskilda villkor som är nödvändiga från\r\ntrafiksäkerhetssynpunkt även efter det att ett körkortstillstånd har medde-\r\nlats.\r\n. Innan ett körkort har lämnats ut efter godkänt förarprov, skall föraren\r\nförutom ett gällande bevis om att körkort utfärdats även medföra en hand-\r\nling som s t y r k e r hans eller hennes identitet. Den som uppsåtligen eller a\r\noaktsamhet bryter mot detta kan dömas till penningböter.\r\n. Den som redan har ett körkort som utan medicinskt skäl är begränsat till\r\nautomatväxlat fordon skall inte behöva ha körkortstillstånd för att få öv-\r\nningsköra med ett manuellt växlat fordon.\r\n. Den som övningskör med lätt lastbil eller personbil med ett lätt släpfordon\r\npåkopplat skall ha uppnått en ålder av 17 år och 6 månader. Den som öv-\r\nningskör med fordon som kräver förarbehörighet C skall ha uppnått en\r\nålder av 18 år.\r\n. Kravet på obrutet körkortsinnehav under viss angiven tid för den som har\r\nuppsikt över övningskörning bör kvarstå tills vidare. Kravet på att den\r\nsom har uppsikt över privat övningskörning skall ha fått ett särskilt god-\r\nkännande som handledare samt att handledaren skall knytas till en viss\r\nperson som övningskör bör likaledes kvarstå tills vidare.\r\n. Tidpunkten för en ansökan om utfärdande av körkort efter återkallelse\r\nskall inte längre inverka på om förarprov skall avläggas eller inte. För en\r\nsökande som tidigare innehaft körkort med behörighet BC, BD, BCD, BE,\r\nCE eller DE får körkort med motsvarande behörighet utfärdas på nytt\r\noavsett hur lång tid som har förflutit sedan körkort med sådan behörighet\r\nupphörde att gälla.\r\n. L ä n s sty r e l se rn a får befogenhet att efter ett beslut om återkallelse\r\nkap. 3 § 2.4 körkortslagen (1998:488), men före utfärdande av ett nytt\r\nkörkort, besluta att en ansökan om körkortstillstånd skall ges in. Ett beslut\r\nfår fattas om det har framkommit sådana omständigheter som ger anled-\r\nning att pröva lämpligheten av att meddela körkortstillstånd.\r\n. Vägverket ges befogenhet att besluta om villkor i fråga om automatväxlat\r\nfordon, om villkoret inte är medicinskt betingat.\r\n. I 10 kap. 4 § körkortslagen (1998:488) görs ett förtydligande som innebär\r\natt om en person inte är folkbokförd eller vistas i Sverige, handläggs frå-\r\ngan om giltighet av ett utländskt körkort eller om körkortsingripande av\r\nlänsstyrelsen i det län där ett ingripande eller en straffbelagd förseelse har\r\nskett. Övriga körkortsärenden avseende personer som saknar bestämd\r\nvistelseort i Sverige handläggs av den länsstyrelse som meddelat det se-\r\nnast gällande körkortstillståndet eller, om något körkortstillstånd inte\r\nmeddelats, av den länsstyrelse som beslutat om det senaste gällande kör-\r\nkort.\r\n. Vägverket får möjlighet att begränsa ett godkännande som trafiklärare\r\neller utbildningsledare till att avse en förarbehörighet eller flera sådana\r\nbehörigheter. Kravet på innehav av körkort sedan minst tre år för godkän-\r\nnande som trafiklärare eller utbildningsledare skall endast omfatta förar-\r\nbehörighet B.\r\nRegeringen gör även bedömningen att kravet på obrutet körkortsinnehav\r\nunder viss angiven tid för godkännande som trafiklärare eller utbildningsle-\r\ndare bör kvarstå tills vidare.\r\nMotionsförslag\r\nFör att godkännas som handledare vid privat övningskörning krävs bl.a. fem\r\nårs obrutet innehav av körkort från ett EES-land. Återkallelse av körkort är\r\nen administrativ åtgärd, inte ett straff, och bör som sådan inte vara ett hinde\r\nför uppsikt över övningskörning under så lång tid som gäller i dag, argumen-\r\nteras det i motion 2002/03:T5 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) eftersom detta\r\nenligt motionärerna inte står i proportion till förseelsen. Kraven bör i ställe\r\nvara ett totalt körkortsinnehav på fem år och ett obrutet innehav under senas-\r\nte året innan övningsuppkörningen börjar.\r\nÄven motion 2002/03:T388 av Margareta Sandgren (s) aktualiserar frågan\r\nom kravet på fem års obrutet innehav av körkort för att vara behörig handle-\r\ndare vid privat övningskörning. Motionärerna föreslår att den som har\r\nkörkort från ett annat land och dessutom vid körprovet för att få ett svenskt\r\nkörkort visat sig ha den skicklighet som krävs borde få tillgodoräkna sig ti-\r\nden för innehav av tidigare körkort. Därmed motverkas att barn till föräldrar\r\nfrån andra länder hänvisas till körskolorna och därmed får betala ett högre\r\npris för sin körkortsutbildning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet behandlade i betänkande 1997/98:TU11 regeringens förslag till ny\r\nkörkortslag och lag om trafikskolor. En utgångspunkt vid den översyn av\r\nkörkortslagstiftningen som föranledde regeringens förslag var att samla alla\r\nbestämmelser som återkom i olika sammanhang i e n generell bestämmelse.\r\nVägverket har i framställningar till Näringsdepartementet påtalat att kör-\r\nkortslagstiftningen i vissa fall medför tillämpningsproblem. På Näringsdepar-\r\ntementet har även uppmärksammats att vissa regler i körkortslagen medför\r\nett inte oväsentligt krångel för såväl enskilda som myndigheter. Mot denna\r\nbakgrund har en översyn av regelverket gjorts i samverkan mellan Vägverket\r\noch Näringsdepartementet, vilket resulterat i d e a v regeringen föreslagna\r\nförändringarna av körkortslagen och lagen om trafikskolor.\r\nUtskottet har inget att erinra mot regeringens förslag och menar att såväl\r\nadministrativt krångel som tillämpningssvårigheter med anledning av de i\r\ndetta avsnitt behandlade lagarna bör minimeras. Mot denna bakgrund till-\r\nst y r k e r utskottet regeringens förslag till förändringar av körkortslagen o\r\nlagen om trafikskolor.\r\nVad gäller regeringens bedömning att dagens krav på fem års obrutet kör-\r\nkortsinnehav för godkännande som trafiklärare eller utbildningsledare skall\r\nkvarstå, konstaterar utskottet att denna bestämmelse i enskilda fall kan få\r\noönskade konsekvenser. Mot bakgrund av att kostnaderna för trafikutbild-\r\nning på trafikskola inte är oväsentliga, kan det tyckas att följderna av ett\r\nbrutet körkortsinnehav exempelvis på grund av att körkortsinnehavaren inte\r\nförnyat sitt körkort i tid, inte står i rimlig proportion till förseelsen. Utsk\r\nvill även framhålla att denna bestämmelse kan få negativa trafiksäker-\r\nhetskonsekvenser i d e enskilda fall då kravet på obrutet körkortsinnehav för\r\nprivata handledare leder till att körkortstagaren får mindre övningskörning.\r\nUtskottet anser även att invändningar kan riktas mot att hänsyn inte kan tas\r\ntill körkortsinnehav från länder utanför EES vid bedömningen av huruvida en\r\nkörkortsinnehavare skall vara behörig privat handledare.\r\nUtskottet kan konstatera att regeringen avser analysera förslaget att det\r\ninte längre skall krävas obrutet körkortsinnehav, och förutsätter att regering-\r\nen återkommer till riksdagen med sin bedömning i frågan. Mot denna bak-\r\ngrund avstyrks motionerna 2002/03:T5 (m) och 2002/03:T388 (s) i nu behandlade d\r\n7 EU-moped och terrängskoter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det ökade antalet olyckor med s.k. EU-mopeder\r\när ett problem som måste åtgärdas. Även oly c k s utv eckling en med\r\nsnöskotrar inger oro. Vad gäller förarbevis för terrängskoter och\r\nEU-moped föreslår utskottet att riksdagen ger regeringen till känna\r\nvad utskottet anför dels om möjligheten att återkalla förarbevis för\r\nEU-moped och terrängskoter, dels om rätten att köra terrängskoter\r\nefter återkallelse av körkort. Utskottet förutsätter att de förslag som\r\nläggs fram i d e n u aktuella motionerna kommer att behandlas inom\r\nramen för pågående beredningsarbete. En sådan åtgärd kan vara att\r\nhöja kraven på utbildning och testning av blivande EU-mopedförare\r\nså att de motsvarar det som gäller för lätt motorcykel. Motionerna\r\n2002/03:T6 (s), 2002/03:T7 (s) och 2002/03:T348 yrkande 7 (m)\r\nbifalls därmed delvis. Med hänvisning till förutsett beredningsarbe-\r\nte avstyrks övriga motionsyrkanden med förslag till olika åtgärder\r\nför att förbättra trafiksäkerheten.\r\nBakgrund\r\nMoped klass I är en moped som har en motor med en s l ag volym på högst 50 3cm\r\nsom har en motor med en s l a g v o ly m p å högst 50 3cm och med en effekt på\r\nhögst 1 kW. Mopeden ska ha pedaler (vevanordning) och vara konstruerad\r\nför en hastighet av högst 25 km/tim. De .gamla. och nationellt godkända\r\nmopederna som är konstruerade för en hastighet av högst 30 km/tim tillhör\r\nklass II enligt den nya klassindelningen av mopeder.\r\nTerrängskoter är ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst 400\r\nkilogram. Denna fordonstyp inkluderar bl.a. snöskotrar och vissa arbetsfor-\r\ndon som används vid exempelvis reparationsarbete av el- eller teleledningar.\r\nFör att framföra EU-moped krävs körkort, traktorkort eller särskilt förar-\r\nbevis för EU-moped. Behörighet att köra terrängskoter ges av ett särskilt\r\nförarbevis för terrängskoter eller ett körkort utfärdat före den 1 januari 2000\r\nMotionsförslag\r\nDödsolyckor där EU-mopeder är involverade är vanliga. I motion 2002/03:\r\nT348 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) begärs mot denna bakgrund en översyn\r\nav hur antalet olyckor med EU-mopeder kan minskas. Motionärerna framhål-\r\nler att det i dag saknas möjlighet att återkalla förarbevis för EU-mopeder,\r\noavsett vilka förseelser innehavaren begår, vilket undergräver trovärdigheten\r\nför trafiksäkerhetsarbetet. Regeringen uppmanas därför att presentera förslag\r\ntill åtgärder för att komma tillrätta med detta problem.\r\nDet är viktigt att den negativa trenden med ett ökat antal mopedolyckor\r\nbryts. I motion 2002/03:T459 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd) anförs att rege-\r\nringen bör ta initiativ för att minska riskerna för att sådana skall inträffa.\r\nMotionärerna anser att ett samarbete mellan regeringen, myndigheter, bran-\r\nschen och ideella organisationer är nödvändigt.\r\nÄven i motion 2002/03:T409 av Majléne Westerlund Panke (s) framkommer\r\nen oro över de allvarliga mopedolyckor som inträffat sedan EU-mopeden\r\ninfördes. Motionären vill att regeringen ser över lagstiftningen och undersö-\r\nker möjligheten att höja åldersgränsen för att få framföra EU-mopeden.\r\nVidare bör möjligheten att kräva en mer omfattande utbildning på trafikskola\r\nför att erhålla förarbevis för EU-moped undersökas eftersom det framkommit\r\natt den obligatoriska utbildningen ibland inte genomgås.\r\nEnligt Gudrun Schyman m.fl. (v) i motion 2002/03:T300 finns det uppgifter\r\nsom tyder på att två tredjedelar av EU-mopederna är trimmade. Motionärerna\r\nkonstaterar även att EU-mopederna framförs av 15-åringar som för första\r\ngången skall köra på vägarna bland bilar. I motionen föreslås att åldersgrän-\r\nsen för EU-moped höjs till 18 år samt att utbildning och testning av blivande\r\nförare måste vara av adekvat kvalitet och att detsamma skall gälla för lätt\r\nmotorcykel.\r\nI motionerna 2002/03:T6 av Lars U Granberg och Maria Öberg (båda s) och\r\n2002/03:T7 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (båda s) föreslås att\r\ndet skall bli möjligt att återkalla förarbevis för terrängskoter och EU-moped,\r\neftersom en sådan möjlighet inte finns i dag, oberoende av vilket trafikbrott\r\nföraren gör sig skyldig till. Motionärerna konstaterar vidare att den som har\r\nett körkort utfärdat tidigare än år 2000 inte behöver ett särskilt förarbevis f\r\natt framföra terrängskoter. I det fall en sådan körkortsinnehavare återfår kör-\r\nkortet efter återkallelse har föraren inte rätt att köra terrängskoter. Motionä\r\nrerna anser inte att denna ordning är rimlig och föreslår att rätten att köra\r\nterrängskoter utan särskilt förarbevis även bör omfatta den som fått sitt kör-\r\nkort utfärdat före den 1 januari 2000 och som sedan återfått körkortet efter\r\nåterkallelse.\r\nI motion 2002/03:T479 av Catherine Persson (s) anförs att EU-mopederna\r\noch det sätt de framförs på försämrar möjligheterna att uppnå nollvisionen.\r\nRegeringen bör därför verka för ökat ansvarstagande vid försäljning, ökad\r\nutbildning och ett test för att få framföra fordonet. Regeringen bör även un-\r\ndersöka möjligheten att av tillverkarna kräva att den s.k. strypanordningen\r\ninte skall vara möjlig att avlägsna.\r\nEftersom EU-mopeder inte får framföras på cykelbanor är det vanligt att\r\ninnehavare av dessa fordon plockar bort reg i str e rin gsskyltarna. Det blir d\r\nsvårt att skilja EU-mopeden från andra mopeder, som får köra på cykelbanor\r\noch inte är försedda med skylt, allt enligt motion 2002/03:T522 av Jan Ema-\r\nnuel Johansson (s). Motionären anser att det bör övervägas huruvida det är\r\nmöjligt att kräva att alla mopeder skall ha\r\nregistreringsskylt för att stävja\r\ndetta beteende. En obligatorisk registreringsskylt\r\nhade även underlättat iden-\r\ntifiering av stulna mopeder.\r\nÄven i motion 2002/03:T527 av Inger Segelström och Nikos Papadopoulos\r\n(båda s) föreslås registrering av mopeder. Motionärerna förespråkar även\r\nsärskilda fordonstypsspecifika r e g i str e ri n g ssk y ltar där högsta tillå\r\nhet anges, tydligare regler om hur och var de olika fordonen får framföras,\r\nregistrering av vanliga mopeder och strängare påföljd vid trimning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att användningen av mopeder och terrängskotrar fyller\r\nen viktig funktion för många i samhället. Trafiksäkerhetsutvecklingen inger\r\ndock oro. Det är därför angeläget att åtgärder vidtas för att främja en fortsat\r\nutveckling som kan förenas med riksdagens högt ställda mål för trafiksäker-\r\nheten.\r\nMed hänsyn till den oroande utvecklingen med ett ökat antal mopedolyc-\r\nkor uppvaktades utskottet den 13 november 2002 av Nationalföreningen för\r\ntrafiksäkerhetens främjande (N TF ) och i samband därmed utfrågades företrä-\r\ndare för Vägverket samt Moped- och motorcykelbranschens riksförbund\r\n(McRF). Under utfrågningen redovisades problem med rådande trafiksäker-\r\nhet, tillsyn, re g e l s y s tem , försäljning av trimmade mopeder och fordonsu\r\nveckling med bl.a. fyrhjuliga mopeder i blandad trafik. Vidare informerades\r\nom de åtgärder som berörda parter arbetar med för att motverka den negativa\r\nutvecklingen. Det gällde bl.a. krav på re g i str e rin g ssk y l t för alla mo\r\nsyfte att underlätta tillsyn, återkallelse av förarbevis, skärpta krav på återf\r\nsäljare av mopeder och hastighetsreglering. Vissa av dessa åtgärder kräver\r\nriksdagens agerande, men många åtgärder kan vidtas av regeringen, Vägver-\r\nket och av organ inom branschen.\r\nI samband med budgetberedningen hösten 2002 (bet. 2002/03:TU1 utg.\r\nomr. 22 Kommunikationer) angav utskottet som sin åsikt att det snabbt väx-\r\nande antalet olyckor med s.k. EU-mopeder är ett problem. Utskottet förutsat-\r\nte att berörda parter vidtar kraftfulla åtgärder för att åtgärda detta och att\r\nregeringen för riksdagen redovisar sin bedömning av hur den allvarliga situa-\r\ntionen skall kunna lösas.\r\nUtskottet inväntar efterlyst redovisning och förutsätter att även de förslag\r\nsom läggs fram i d e n u aktuella motionerna kommer att behandlas inom ra-\r\nmen för förutsett beredningsarbete. En sådan åtgärd kan vara att höja kraven\r\npå utbildning och testning av blivande EU-mopedförare så att de motsvarar\r\ndet som gäller för lätt motorcykel.\r\nEnligt gällande lagstiftning krävs ett särskilt förarbevis för att få framföra\r\nsåväl terrängskoter som EU-moped. Som framhålls i tre av de aktuella mo-\r\ntionerna kan dock inte dessa förarbevis återkallas i det fall föraren gör sig\r\nskyldig till trafikbrott. Enligt utskottets bedömning bör det prövas om infö-\r\nrandet av en möjlighet att återkalla förarbevis kan vara en lämplig åtgärd i e\r\nstrategi för att stimulera en ansvarsfull fordonsanvändning och därmed skapa\r\npositiva trafiksäkerhetsvinster. Regeringen bör därför återkomma till riksda-\r\ngen med en redovisning och en konsekvensanalys av hur ett införande av\r\nmöjlighet till återkallelse av förarbevis kan genomföras.\r\nYtterligare åtgärder som bör övervägas för att förbättra trafiksäkerheten i\r\nterrängskotertrafiken är förändrade tekniska föreskrifter för dessa fordon och\r\nhöjda krav på utbildning och utbildare. Utskottet förutsätter att regeringen fö\r\nriksdagen redovisar sin bedömning i dessa frågor. I denna redovisning bör\r\näven en bedömning göras av möjligheten att i svensk lagstiftning särskilja\r\nsnöskotrar från terränghjulingar med anledning av att de krav som ställs på\r\nförare av respektive fordonstyp, ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, skiljer sig\r\ni väsentlig utsträckning.\r\nDen som återfått ett återkallat körkort, som ursprungligen utfärdats tidiga-\r\nre än den 1 januari 2000, har rätt att framföra de fordon som körkortet ger\r\nbehörighet till, men inte rätt att köra snöskoter. Eftersom de krav som ställs\r\nför erhållandet av olika körkortsbehörigheter är högre än de krav som ställs\r\nför erhållandet av förarbevis för terrängskoter, anser utskottet att även rätte\r\natt framföra terrängskoter borde återgå till föraren vid detta tillfälle. Rege-\r\nringen bör därför återkomma med förslag till riksdagen om hur denna regel\r\nkan förändras i syfte att uppnå det som efterlyses i motionerna.\r\nUtskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen skall ge regeringen\r\ntill känna vad utskottet anfört dels om prövning av möjligheten att återkalla\r\nförarbevis för terrängskoter och EU-moped, dels om rätten att återfå möjlig-\r\nheten att köra terrängskoter efter återkallelse av körkort. Motionerna\r\n2002/03:T6 (s), 2002/03:T7 (s) och 2002/03:T348 (m) bifalls därmed delvis i\r\nnu behandlade delar. Mot denna bakgrund och med hänvisning till av utskot-\r\ntet efterlyst redovisning av trafiksäkerhetsåtgärder är någon y tte rli g ar e\r\nfrån riksdagens sida med anledning av de i detta avsnitt behandlade motions-\r\nförslagen inte erforderlig. Dessa motionsyrkanden av sty r k s följaktligen.\r\n8 Busstrafik och lastbilstrafik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMotionsyrkanden med förslag om förbättrad trafiksäkerhet för bus-\r\nsar och lastbilar avstyrks med hänvisning till vidtagna åtgärder och\r\npågående insatser.\r\nMotionsförslag\r\nI september 2001 körde en timmerbil in i e n skolbuss vid Indals k y rk a . För\r\natt förhindra liknande olyckor i framtiden bör regeringen enligt förslag av\r\nSofia Larsen och Birgitta Carlsson (båda c) i motion 2002/03:T449 överväga\r\n4\r\natt begränsa lastbilstrafiken under den tid då stressen i trafiken är som störs\r\nMotionärerna föreslår även att kraven på utbildningen av chaufförer i tung\r\ntrafik skall höjas och att de tekniska kraven på tunga fordon skärps, bl.a. med\r\navseende på däck och bromsar.\r\nFör att säkra passagerarnas säkerhet och ge föraren en god arbetsmiljö fö-\r\nreslås i motion 2002/03:T390 av Veronica Palm (s) att bussar som färdas på\r\nvägar där hastighetsbegränsningen är 70 km/tim eller högre inte skall få ta\r\nstående passagerare. Hans Unander m.fl. (s) föreslår i motion 2002/03:T411\r\nen maxhastighet på 50 km/tim för bussar med stående passagerare.\r\nÄven om det finns bälten är det inte givet att de används. Det är angeläget att\r\nbältesanvändning blir obligatorisk och att kraven på bussbolagen skärps så\r\natt passagerarna får information om att bälten skall användas. I motion\r\n2002/03:T455 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) föreslås att användning\r\nav befintliga säkerhetsbälten i bussar skall vara obligatorisk. Motionärerna\r\nframhåller vidare vikten av att kommuner och länshuvudmän ställer krav på\r\nbältestillgänglighet vid upphandling av busstrafik och att kraven på bussbo-\r\nlagen skärps så att passagerarna får information om att bälten skall användas.\r\nEnligt motion 2002/03:T470 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda\r\ns) fungerar de bälten som monterats i bussar inte alltid oklanderligt. Enligt\r\nmotionärerna finns det även stora problem vid utrymningen av bussar ef-\r\ntersom båda dörrarna sitter på samma sida. Det föreslås därför att Vägverket\r\nges i uppdrag att utarbeta nya och skärpta säkerhetsföreskrifter för busstrafi-\r\nken.\r\nI motion 2002/03:T483 av Sylvia Lindgren (s) föreslås att alla nya bussar\r\nsom sätts in i trafik, möjligen med undantag för bussar i stadstrafik, skall\r\nvara utrustade med bälten på samtliga platser. Som motiv hänvisas till att\r\ninstallation av bilbälten i buss är en billig trafiksäkerhetsåtgärd samtidigt s\r\nanvändning av säkerhetsbälten är den enskilt effektivaste trafiksäkerhetsåt-\r\ngärden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nBusstrafiken\r\nFrågan om säkerhetsföreskrifter för bussar har tidigare behandlats av utskot-\r\ntet. Under våren 2002 i betänkande 2001/02:TU10 konstaterades att ett EG-\r\ndirektiv nyligen har beslutats som innebär en förstärkt säkerhet i buss. Dessa\r\nföreskrifter kommer att införas i svensk lagstiftning. Det innebär tvåpunkts-\r\nbälten i bussar över 3,5 ton på alla platser utom de som saknar säte framför,\r\nvilka skall ha trepunktsbälten. Sätena framför tvåpunktsbältena skall också\r\nvara energiabsorberande. Ambitionen är att införa kraven om möjligt den 1\r\njanuari 2004. Reglerna kommer att gälla för nya bussar som inte är avsedda\r\nför tätortstrafik.\r\nVad gäller frågan om kommunernas krav på bältestillgänglighet vid upp-\r\nhandling av busstrafik har utskottet erfarit att Vägverket har inlett ett samar\r\nbetsprojekt med Svenska Kommunförbundet för att förbättra trafiksäkerheten\r\nför skolskjutsverksamheten. Vägverket förbereder även ändringar av trafik-\r\nförordningen som innebär att bussar inte skall få framföras i hastigheter över\r\n70 km/tim om det finns passagerare som måste färdas stående i bussen och\r\natt de som färdas i ett fordon så långt som möjligt skall använda bilbälten.\r\nDe ovan behandlade motionsförslagen kan därmed anses antingen tillgo-\r\ndosedda eller under beredning, varför det inte nu finns anledning för utskottet\r\natt ta något initiativ i ärendet. Aktuella motionsyrkanden a v s t y r k s därm\r\nLastbilstrafiken\r\nLastbilstrafiken utför en stor del av det totala transportarbetet i vägtrafiken\r\nEn ökad trafiksäkerhet förutsätter därmed att denna bransch följer den grund-\r\nsyn som kommer till uttryck genom nollvisionen. Utskottet har erfarit att\r\nSvenska åkeriförbundet tillsammans med Transportarbetareförbundet, Väg-\r\nverket och Länsförsäkringar driver en kampanj .Vägens riddare. som tar\r\nfasta på att yrkestrafiken kan utgöra ett viktigt föredöme i trafiken. Kampan-\r\njens medlemmar skall uppfylla ett antal kriterier som gäller såväl fordon som\r\nchaufförernas beteende i trafiken. Utskottet ser positivt på initiativet då det\r\növerensstämmer väl med utskottets uttalade inställning att trafiksäkerhetsar-\r\nbetet måste präglas av att alla aktörer tar till sig den grundsyn som ligger\r\nbakom nollvisionen och tar sin del av ansvaret. När det gäller förslaget om\r\natt begränsa lastbilstrafiken under vissa tider på dygnet anser utskottet att\r\ndetta inte är lämpligt. Utgångspunkten bör i stället vara att lastbilstrafik, o\r\nroende av när den sker, kan utföras i sådana former som kan förenas med\r\nhögsta möjliga krav på trafiksäkerhet.\r\nMed hänvisning till ovanstående av st y r k s de i detta avsnitt behandlade\r\nmotionsyrkandena.\r\n9 Lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet til ls ty rk e r regeringens förslag till ändringar i lagen om\r\nv ä g t raf i k d e f init ioner och föreslår dessutom att kravet på att en mo-\r\nped klass II skall vara utrustad med pedaler avskaffas genom en\r\nändring i denna lag. Utskottet bifaller därmed motion 2002/03:T4\r\n(s).\r\nBakgrund\r\nI lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner finns definitioner av fordons-\r\noch viktbegrepp som används på vägtrafikområdet. I denna lag definieras\r\nsåväl begreppet moped som skillnaden mellan moped klass I (s.k. EU-\r\nmoped) och moped klass II. Det anges att moped klass II är en moped med\r\npedaler som är konstruerad för en hastighet av högst 25 km/tim och som har\r\nen motor vars nettoeffekt inte överstiger 1 kW.\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen föreslår vissa ändringar i lagen (2001:559) om vägtrafikdefini-\r\ntioner för att definitionen av moped skall anpassas till definitionen i det nya\r\nEG-direktivet om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon. Vida-\r\nre föreslås att ordet terrängfordon byts ut mot ordet terrängmotorfordon i\r\ndefinitionen av maximilast.\r\nMotionsförslag\r\nKrister Örnfjäder m.fl. (s) anför i motion 2002/03:T4 att definitionen av mo-\r\nped klass II har fått en olycklig konsekvens som enligt motionärerna inte kan\r\nha avsetts, nämligen att kravet på pedaler innebär att långsamgående mope-\r\nder utan pedaler måste klassas som moped klass I och därmed inte kan\r\nframföras på cy k e lv äg a r . Motionärerna säger vidare att resultatet i prak\r\nblivit att den svenska marknaden stängts för vissa fordon som både framförs i\r\nlåg hastighet och är miljövänliga. I motionen föreslås därför att kravet på\r\npedaler skall utgå från definitionen av moped klass II.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning om att de förändringar av vägtrafik-\r\ndefinitioner som gjorts i det nya EG-direktivet om typgodkännande av två-\r\noch trehjuliga motorfordon bör införlivas i svensk lagstiftning. Mot denna\r\nbakgrund till sty r k e r utskottet regeringens förslag till förändringar av de\r\nlag.\r\nUtskottet anser samtidigt att den definition av moped klass II som åter-\r\nfinns i samma lag bör justeras. Kravet på att fordonet skall ha pedal innebär\r\natt vissa mopeder som är konstruerade för en högsta hastighet på 25 km/tim\r\ndefinieras som moped klass I, tillsammans med andra fordon som är konstru-\r\nerade för en högre hastighet. Detta får i praktiken vissa negativa konsekven-\r\nser. För det första tvingas långsamgående mopeder ut i trafik med fordon\r\nsom framförs i högre hastigheter, vilket kan anses negativt ut trafiksäkerhets-\r\nsynpunkt. För det andra motverkas användningen av sådana fordon, vilket\r\nkan anses ha negativa miljö- och trafiksäkerhetskonsekvenser. Utskottet fö-\r\nreslår därför att i lagen om trafikdefinitioner skall, i definitionen av mopede\r\ntillhörande klass II, kravet på pedaler utgå. Utskottet föreslår även att en mo\r\nped som före ikraftträdandet har klassificerats som moped klass I i fortsätt-\r\nningen skall klassificeras som klass II om mopeden är att hänföra till den\r\nklassen enligt de nya föreskrifterna.\r\nUtskottet förordar mot denna bakgrund att 2 § lagen (2001:559) om väg-\r\ntrafikdefinitioner skall erhålla den lydelse som framgår av bilaga 3. Motion\r\n2002/03:T4 (s) tillstyrks därmed.\r\n10 Vissa tra f ik bes t äm mels er\r\n10.1 Mobiltelefoni under bilkörning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner om krav på handsfreeutrustning vid\r\ntelefonerande i bil. Utskottet hänvisar till det utredningsarbete som\r\nför närvarande pågår i enlighet med tidigare tillkännagivande från\r\nriksdagens sida.\r\nBakgrund\r\nEnligt trafikförordningen (1998:1276) skall en trafikant för att undvika\r\ntrafikolyckor iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till\r\nomständigheterna.\r\nVissa studier har visat att mobiltelefonanvändning vid körning bl.a. skapar\r\nökade hastighetsvariationer och fler sidledsförflyttningar. Vid själva in-\r\nknappningen av telefonnummer minskar också förarens koncentration på\r\nvägen. Det är främst handhållna mobiltelefoner som bedöms utgöra en trafik-\r\nsäkerhetsrisk. Mobiltelefoner med s.k. handsfreesystem har i allmänhet\r\nbedömts vara säkrare än handhållna telefoner. Utskottet har vid besök på\r\nVägverket fått information om att det är samtalets innehåll, snarare än\r\nhuruvida telefonen är kopplad till handsfreeutrustning, som har störst bety-\r\ndelse för trafiksäkerheten.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2002/03:T211 av Annelie Enochson (kd) föreslås att krav på hands-\r\nfreeutrustning i samband med bilkörning införs i Sverige. Motionären konsta-\r\nterar att ett sådant krav redan gäller i Danmark och Norge samt att andra\r\nländer har gått ännu längre och helt förbjudit användning av mobiltelefon\r\nunder bilkörning.\r\nAnvändandet av mobiltelefon i bil ökar snabbt och många ringer utan hands-\r\nfreeutrustning. I motion 2002/03:T531 av Ronny Olander m.fl. (s) sägs att\r\ndetta höjer olycksrisken. Motionärerna föreslår därför att handsfreeutrustning\r\nskall vara obligatoriskt krav för mobiltelefonerande under bilkörning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid sin behandling av motioner om mobiltelefonering under bilkörning våren\r\n2001 gjorde riksdagen (bet. 2000/01:TU13) ett tillkännagivande till regering-\r\nen om behovet av en allsidig belysning av ämnet. Regeringen uppmanades\r\nockså att vid behov förelägga riksdagen förslag till lagstiftning eller andra\r\nstyrmedel.\r\nUnder våren 2002 konstaterade riksdagen (bet. 2001/02:TU10) att Väg-\r\nverket getts i uppdrag att senast den 30 juni 2003 redovisa säkerhetsproblem\r\nmen även möjligheter kring användning av mobiltelefon under körning. I\r\nuppdraget ingår att föreslå eventuella åtgärder för att begränsa att olika type\r\nav bilutrustningar kan orsaka trafiksäkerhetsproblem under körning.\r\nUtskottet förutsätter att trafiksäkerhetshänsyn väger tungt i regeringens\r\nbehandling av Vägverkets förslag. Mot denna bakgrund finns inte skäl för\r\nriksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna; de av st y r k s\r\nalltså.\r\n10.2 Krav på cykelhjälm\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner om att cykelhjälm skall vara obliga-\r\ntorisk. Utskottet förutsätter att regeringen överväger åtgärder för en\r\nförbättrad trafiksäkerhet för cyklister. Jämför reservation 11 (m,fp).\r\nBakgrund\r\nVTI har gjort årliga mätningar av cykelhjälmsanvändningen sedan år 1988.\r\nEnligt en rapport publicerad under 2002 ökade den beräknade användningen\r\nav cykelhjälm från 3,4 till 17,7 % under perioden 1988 till 1998 för att sedan\r\nminska till 15,4 % å r 2001. Enligt uppgifter inhämtade från Vägverket har\r\ndock användningen ökat något under år 2002. Utvecklingen mellan åren\r\n1998 och 2001 redovisas i nedanstående diagram.\r\n\r\nCykelhjälmsanvändning 1988. 2001\r\n20\r\n18\r\n16\r\n14\r\n12\r\n10\r\npr8 o c e n t\r\n6\r\n4\r\n2\r\n0\r\n88  89    93   94   95    99  00  01\r\n19   19  19 90 19 91 19 92 1919 19  19 96 19 97 19 98 1920 20\r\nMotionsförslag\r\nI två motioner föreslås att cykelhjälm skall bli obligatoriskt enligt lag. I mo\r\ntion 2002/03:T370 av Margareta Andersson och Birgitta Sellén (båda c)\r\nmotiveras förslaget av att hjälmtvång skulle kunna rädda 30 liv om året. Mo-\r\ntionärerna hänvisar till undersökningar som visar att en majoritet av befolk-\r\nningen anger att de accepterar hjälmtvång om insikt vinns om åtgärdernas\r\npositiva effekter. I motion 2002/03:T401 av Majléne Westerlund Panke (s)\r\nsägs att de flesta cy k e lo l y ck o r fortfarande är singelolyckor och att an\r\ndet av hjälm därmed är en mer säkerhetshöjande åtgärd än att bygga cykelbanor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet betonade i samband med sin behandling av propositionen om noll-\r\nvisionen (prop. 1 9 9 6 / 9 7 : 1 3 7 , bet. 1997/98:TU4) vikten av att cyklist\r\nanvänder hjälm och att en ökad hjälmanvändning borde åstadkommas genom\r\ninformation och genom myndigheters och näringslivets kvalitetssäkring av\r\ntransporter. Enligt utskottets mening borde en tvingande bestämmelse inte\r\ninföras förrän tillräckligt många accepterar lagstiftning på detta område. Ut-\r\nskottet framhöll samtidigt vikten av att Vägverket noga följde utvecklingen.\r\nUtskottet var inte heller berett att under våren 2001 förorda några tvingan-\r\nde bestämmelser om cykelhjälm utan förutsatte att regeringen och berörda\r\naktörer, bl.a. Vägverket, kommunerna och NTF, vidtar åtgärder för att öka\r\nsäkerheten för cyklister och gångtrafikanter (bet. 2000/01:TU13). Regering-\r\nen förutsattes hålla riksdagen underrättad om utvecklingen på området.\r\nFrågan behandlades av utskottet ånyo under våren 2002, då utskottet vid-\r\nhöll sin tidigare uttryckta uppfattning att det är viktigt att öka säkerheten f\r\ncyklister och gångtrafikanter. Utskottet ansåg även att regeringen bör delge  r\r\nvändning vid sin kommande redovisning av trafiksäkerhetsarbetet.\r\nMot bakgrund av att cykelhjälmsanvändningen synes ha minskat sedan år\r\n1998 anser utskottet att åtgärder för att öka trafiksäkerheten för cyklister bö\r\növervägas. Vid den redovisning som Ulrica Messing nyligen gjorde inför\r\nutskottet framkom att regeringen överväger en lagstiftning om obligatorisk\r\ncykelhjälmsanvändning för barn. Utskottet välkomnar detta. Ifall använd-\r\nningen av cykelhjälm bland vuxna inte ökar framöver är utskottet av den\r\nmeningen att y tte rli g ar e åtgärder, inklusive tvingande bestämmelser för vu\r\nna, bör övervägas. Utskottet förutsätter att regeringen i samband med avise-\r\nrad redovisning om vilka åtgärder som är erforderliga för att uppnå etappmå-\r\nlet för 2007 lämnar en redogörelse för sin uppfattning även i denna fråga.\r\nNågon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna är därmed\r\ninte nu erforderlig. Motionerna av st y r k s därför.\r\n10.3 Högersväng vid rödljus\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsförslag om att högersväng vid röd-\r\nljus skall bli möjlig. Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningsta-\r\ngande om att invändningar mot förslaget kan riktas från trafiksä-\r\nkerhetssynpunkt samtidigt som det i första hand ankommer på\r\nVägverket att bedöma trafikregler vid v ä g k o r s ni ng ar . Jämför reser-\r\nvation 12 (m, kd).\r\nBakgrund\r\nBestämmelser om korsande trafik och trafik i e n vägkorsning finns i trafik-\r\nförordningen (1998:1276). En förare som skall stanna på grund av trafiksig-\r\nnal, skall göra detta antingen vid stopplinjen om sådan finns, eller omedel-\r\nbart före signalen eller innan föraren kör in på den korsande vägen eller\r\nleden.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2002/03:T269 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (båda m) anges att\r\nvarken cirkulationsplatser eller korsningar alltid är den idealiska lösningen\r\nvid högersväng i korsning. För att få trafiken att flyta bättre är det i vissa\r\nländer, bl.a. USA, tillåtet att svänga höger vid rött ljus sedan man förvissat\r\nsig om att det inte finns några bilar eller gångtrafikanter i vägen. Motionärer\r\nna föreslår därför att vägtrafikkungörelsen ändras så att det blir möjligt att\r\nsvänga höger vid rödljus.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har behandlat frågan om högersväng vid rött ljus vid en rad tillfäl-\r\nlen, senast våren 2002. I sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.\r\n2001/02:TU10) hänvisades till tidigare ställningstagande i denna fråga, då\r\nutskottet konstaterat att rätt till högersväng mot rött ljus i vissa fall skull\r\nframkomligheten. Samtidigt framhöll utskottet att högersväng vid rött ljus är\r\nförenat med stora risker för gående, eftersom övergångsställen ofta anläggs i\r\nanslutning till gatukorsningar. Numera kan framkomligheten vid behov un-\r\nderlättas genom ett särskilt signalreglerat fält för högersvängande fordon,\r\nalternativt ett särskilt fält utanför signalen som tillåter högersväng även när\r\ndet är röd signal för trafik som skall köra rakt fram. Vid sådana lösningar är\r\ndet möjligt att skapa tillfredsställande säkerhet för gående i d e fall det fin\r\növergångsställen. Med hänvisning till det anförda och till att det i första han\r\ntorde ankomma på Vägverket att bedöma dessa frågor, var utskottet inte be-\r\nrett att förorda något undantag från förbudet att stanna vid röd signal. Utskot\r\ntet har inte ändrat uppfattning i denna fråga; den nu aktuella motionen\r\nav st y r k s därför.\r\n10.4 Kameraövervakning och ägaransvar vid\r\nhastighetsöverträdelse\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nF o r t körn i n g är ett betydande trafiksäkerhetsproblem. Utskottet fö-\r\nreslår mot denna bakgrund att riksdagen som sin mening skall ge\r\nregeringen till känna vad utskottet anför om att utreda hur ägaran-\r\nsvaret vid hastighetsöverträdelser kan förändras, i syfte att effekti-\r\nvisera k a meraö v ervak n in g e n och därmed förbättra trafiksäkerheten.\r\nMotion 2002/03:T349 t i l l s t y r ks därmed. Övriga nu berörda mo-\r\ntionsyrkanden avstyrks. Syftet med motion 2002/03:T484 tillgodo-\r\nses dock i väsentlig utsträckning. Jämför reservation 13 (m, fp, kd).\r\nBakgrund\r\nEn fordonsägares ansvar skiljer sig beroende på om överträdelsen av en be-\r\nstämmelse är kriminaliserad eller inte. Enligt lagen (1976:206) om felparke-\r\nringsavgift har fordonsägaren ansvar för fordonet, oavsett vem som har gjort\r\nsig skyldig till en felparkering. Enligt trafikförordningen (1998:1276) är äga-\r\nren av ett fordon skyldig att se till att fordonet inte brukas i strid mot be-\r\nstämmelserna i den förordningen. När någon annan brukar fordonet gäller\r\nägarens ansvar endast vid vissa, i förordningen angivna, bestämmelser om\r\nfordons- och släpvagnsvikt m.m.\r\nFrågan om ett straffrättsligt bilägaransvar har berörts i Polisverksamhetsut-\r\nredningens delbetänkande Mot ökad koncentration . förändring av polisens\r\narbetsuppgifter (SOU 2001:87). Där sägs beträffande automatisk hastighets-\r\növervakning med kameror att det fortfarande finns vissa hinder för ett effek-\r\ntivt utnyttjande av en sådan metod. Det hänvisas till uppgifter från Rikspolis-\r\nstyrelsen, enligt vilka endast ca 77 % a v antalet registrerade överträdelser\r\nlagförs; skälet är att föraren på ett eller annat sätt inte kan identifieras. E\r\nlösning på detta problem, fortsätter utredningen, skulle kunna vara att införa\r\nett straffrättsligt bilägaransvar för förseelsen. Mot detta talar emellertid at\r\nsådan konstruktion inte torde vara förenlig med svensk rättstradition på om-\r\nrådet, anförs det vidare. Utredningen drar mot denna bakgrund slutsatsen att\r\nåtgärden därmed inte är genomförbar.\r\nMotionsförslag\r\nI Sverige börjar automatisk hastighetsövervakning användas alltmer. Ett pro-\r\nblem är dock enligt motion 2002/03:T349 av Hans Hoff (s) att det kan vara\r\nsvårt att identifiera den straffskyldige eftersom de bilder som tas inte alltid\r\nmöjliggör en säker identifiering av föraren. Motionären anger att en lösning\r\npå detta problem är att införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelser och på-\r\npekar att flera länder, bl.a. England, Nederländerna och Österrike, redan\r\ntillämpar detta i viss mån, t.ex. genom att ägaren är skyldig att lämna uppgift\r\nom föraren.\r\nVägverkets projekt .lite lugnare tempo. har lyckats reducera antalet olyckor\r\nbl.a. genom användning av automatisk hastighetsövervakning. Biltrafikan-\r\nterna har överlag varit positiva, heter det i motion 2002/03:T484 av Sylvia\r\nLindgren (s) som kräver att den automatiska hastighetsövervakningen skall\r\nutökas i syfte att minska stressen på våra motorvägar och därigenom rädda\r\nliv.\r\nI motion 2002/03:T508 av Lars Lilja och Lena Sandlin-Hedman (båda s)\r\nanges att kameraövervakning sägs vara kostnadseffektiv men att den har\r\nvissa brister. Enligt motionärerna strider den mot rättsprincipen om likhet\r\ninför lagen, eftersom m o to rc y k l i ster utan n u m m e r s k y lt fram, oc\r\ndöljer sitt ansikte, kan undgå böter. K a m e raö v e r v a k n in g kan dessut\r\nidentifiera obältade eller påverkade förare. Kontroller av bältesanvändning\r\noch nykterhetskontroller måste prioriteras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att överträdelser av hastighetsgränser är ett betydande\r\ntrafiksäkerhetsproblem. Hastighetens avgörande betydelse för trafikolyckor-\r\nnas konsekvenser har påvisats i e n stor mängd undersökningar. Enligt vad\r\nutskottet erfarit visar gjorda analyser att fler än 20 % a v fordonsförarna öve\r\nskrider gällande hastighetsgränser med mer än 10 km/tim. Ett viktigt mål för\r\ntrafiksäkerhetsarbetet är därför att sänka medelhastigheterna. För att åstad-\r\nkomma en förbättrad regelefterlevnad krävs en rad åtgärder, varav en förbätt-\r\nrad trafikövervakning är en viktig insats.\r\nUtskottet ser därför positivt på den under senare år utökade automatiska\r\nhastighetsövervakningen med kameror. Det är angeläget att denna fungerar\r\nså effektivt som möjligt för att trafiksäkerhetsvinsterna skall kunna tas till\r\nvara fullt ut. Som framhålls i motion 2002/03:T349 (s) skulle en förändring\r\nav ägaransvaret kunna underlätta identifieringen av den straffskyldige, ex-\r\nempelvis genom att ägaren är skyldig att lämna uppgifter om föraren. Där-\r\nmed skulle polisens resurser kunna utnyttjas mer rationellt samtidigt som\r\npositiva trafiksäkerhetseffekter skulle kunna uppnås. Erfarenheter från andra\r\nländer uppges vidare vara positiva och visar att regelverket kan utformas på\r\nolika sätt för att uppnå betydande trafiksäkerhetsvinster. Enligt utskottets\r\nmening är det mot denna bakgrund angeläget att skyndsamt se över förutsätt-\r\nningarna att förändra ägaransvaret vid hastighetsförseelser i syfte att effekti\r\nvisera den      automatiska kameraövervakningen.     Det bör     ankomma på\r\nregeringen att bedöma hur det åsyftade utredningsarbetet bör bedrivas.\r\nUtskottet föreslår därför att riksdagen skall ge regeringen till känna vad\r\nutskottet anfört om att skyndsamt se över förutsättningarna att förändra ägar-\r\nansvaret vid hastighetsöverträdelser. Motion 2002/03:T349 tillstyrks därmed.\r\nÖvriga nu berörda motionsyrkanden av sty r k s . Syftet med motion 2002/03:\r\nT484 i behandlad del tillgodoses dock i väsentlig utsträckning.\r\n10.5 Väjningsplikt gentemot cyklister\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om bilisters väjningsplikt mot c y kl is -\r\nter med hänvisning till Vägverkets ansvar att fortlöpande se över\r\nregelverket för att främja en säker cykeltrafik.\r\nMotionsförslag\r\nGudrun Schyman m.fl. (v) framhåller i motion 2002/03:T300 att det i dag\r\nråder viss osäkerhet kring gällande regler för bilisters väjningsplikt mot cy-\r\nklister. Motionärerna förespråkar att bilister skall ha samma väjningsplikt för\r\ncyklister som de i dag har för fotgängare och vill att detta förslag utreds.\r\nDärmed kan regelverket förenklas och större klarhet skapas kring vad som\r\ngäller.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser det angeläget att trafiksäkerheten för oskyddade trafikant-\r\ngrupper som cyklister förbättras. Det ankommer i första hand på Vägverket\r\natt inom ramen för sitt sektorsansvar fortlöpande se över regelverket för att\r\nfrämja en ökad och säker cykeltrafik. Utskottet är därmed inte nu berett att\r\nförespråka en utredning i syfte att förändra bilisternas väjningsplikt. Mo-\r\ntionsförslaget av st y r k s följaktligen.\r\n10.6 Vinterdäck och dubbdäck\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker bl.a. motionsförslag om att begränsa användningen av dubbdä\r\nBakgrund\r\nI Sverige gäller obligatorisk användning av vinterdäck. Det innebär att per-\r\nsonbil, lätt lastbil och buss med en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn\r\nsom dras av sådant fordon skall vara försedda med vinterdäck eller likvärdig\r\nutrustning under tiden den 1 december.den 31 mars när vinterväglag råder.\r\nMed vinterdäck avses däck som är framtagna särskilt för vinterkörning. Vin-\r\nterdäck kan vara dubbade eller odubbade. Likvärdig utrustning är sommar-\r\ndäck med snökedjor. Överträdelse beivras med böter.\r\nEtt fordon får dock köras med sommardäck, trots bestämmelserna om\r\nvinterdäck, i följande fall:\r\n1. om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten dels för provkörning eller\r\nbogsering av fordonet i samband med reparation eller liknande ändamål, dels\r\nför färd kortaste lämpliga väg till och från besiktningsorgan enligt 2 § lagen\r\n(1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning,\r\n2. om fordonet enligt bilregistret är av en årsmodell som är trettio år eller\r\näldre,\r\n3. om fordonet är registrerat i utlandet eller\r\n4. vid färd som påbörjas eller avslutas i utlandet.\r\nEn rapport från VTI tyder på att lagen om vinterdäck har ökat användandet\r\nav vinterdäck och att detta har minskat antalet olyckor med personskador, i\r\nenlighet med de beräkningar av förväntade effekter som gjordes före infö-\r\nrandet av krav på vinterdäck.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2002/03:T278 av Axel Darvik (fp) föreslås ett förbud mot att an-\r\nvända dubbade däck på motorvägar. I samma motion föreslås att slitage på\r\nvägnätet till följd av dubbdäcksanvändning utreds. Motionären anför att väg-\r\nslitage av dubbdäck skapar vattensamlingar med vattenplaning som följd,\r\nsärskilt på motorvägar där det går fort och att den asfalt som slits ut inte he\r\nler är ofarlig för miljön. Enligt motionären är dagens friktionsdäck bättre än\r\nsina föregångare, vilket gör att dubbdäck inte längre är lika nödvändiga.\r\nI motion 2002/03:T413 av Per Erik Granström m.fl. (s) föreslås att det införs\r\nkrav på att bilar vid försäljning skall utrustas med vinterdäck, mot bakgrund\r\nav att vinterdäck, trots lagen om vinterdäck, fortfarande inte ingår i standard\r\nutrustningen vid leverans av bilar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet är med tillfredsställelse utskottet konstaterar att en första utvärdering\r\ntyder på att lagen om vinterdäck uppnått önskat syfte, dvs. förbättrad trafik-\r\nsäkerhet. Vinterdäck kan vara av flera typer, varav dubbdäck endast är en.\r\nDet kan finnas fördelar eller nackdelar med olika däcktyper beroende på\r\nväglag, klimat och fordonstyp. Som framhålls i motionen har viktig och in-\r\ntressant utveckling skett under senare år mot däcktyper som innebär ett\r\nminskat vägslitage. Enligt utskottets mening torde det dock inte vara lämpligt\r\natt föreskriva att vissa däcktyper får användas endast på vissa vägkategorier i\r\nlandet som t.ex. motorvägar. Utskottet anser i stället att det ankommer på\r\nVägverket att följa utvecklingen på området och ta erforderliga initiativ.\r\nI fordonskungörelsens 11 § regleras vad som är obligatorisk utrustning för\r\nbilar, t.ex. broms, säkerhetsbälten och varningstriangel. Kravet på vinterdäck\r\nåterfinns däremot i trafikförordningen (1998:1265) och gäller endast en be-\r\ngränsad del av året. Eftersom kravet endast gäller en del av året är utskottet\r\ninte berett att förorda att det skall ingå i standardutrustning av bil vid leve\r\nrans.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda av st y r k s motionerna.\r\n11 Trafikstatistik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nStatistik för olika typer av trafikolyckor är en central förutsättning\r\nför ett effektivt trafiksäkerhetsarbete. Det bör dock inte ankomma\r\npå riksdagen att lägga fast oly c k sst ati s tikens utformning. Med hän-\r\nvisning främst till Vägverkets ansvar avstyrker utskottet en motion\r\nom en utveckling av statistiken för viltolyckor.\r\nMotionsförslag\r\nEskil Erlandsson och Viviann Gerdin (båda c) beklagar sig i motion 2002/03:\r\nT262 över att det i dag inte finns fullständig statistik över viltolyckor. Enli\r\nmotionärerna har denna statistik ett antal användningsområden, bl.a. är den\r\nen viktig förutsättning för att kunna bedriva ett förebyggande trafiksäker-\r\nhetsarbete.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMed hjälp av polisens och sjukhusens registreringar för Vägverket statistik\r\növer alla v ä g t ra f i k o ly c k o r med personskador. Statistiken har förbä\r\nder senare år genom införandet av det nya informationssystemet STRADA\r\n(Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Utskottet anser att statistik för\r\nolika typer av trafikolyckor är en central förutsättning för ett effektivt traf\r\nsäkerhetsarbete. Det innebär att statistiken så långt som möjligt bör ge\r\nförutsättningar för analyser av olycksorsaker som t.ex. för viltolyckor. Enligt\r\nutskottets mening bör dock inte riksdagen ta ställning till vilka faktorer som\r\nbör avspeglas i statistiken eller hur denna bör vara uppbyggd. Det ankommer\r\ni stället på Vägverket och statistikansvariga myndigheter att avgöra hur detta\r\nskall vara utformat. Motionen a v s t y r k s därmed.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer.\r\n1.    Övergripande mål och prioriteringar, punkt 1 (m, fp, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Per Westerberg (m), Ru-\r\nnar Patriksson (fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Mikael Oscarsson\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande ly-\r\ndelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T298 yrkande 5,\r\n2002/03:T348 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T382 yrkande 1 och 2002/03:\r\nT459 yrkande 5 och avslår motionerna 2 0 0 2 / 0 3 :S f 2 0 8 yrkande 4, 2002/0\r\nT233 yrkande 2, 2002/03:T300 yrkandena 1, 3, 5.10 och 16, 2002/03:T382\r\nyrkande 2, 2002/03:T448, 2002/03:T459 yrkandena 6.8, 2002/03:T466 yr-\r\nkande 38 och 2002/03:T484 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nBristande trafiksäkerhet är i dag en av våra största och viktigaste folkhälso-\r\nfrågor. Detta illustreras exempelvis av att risken att dö eller skadas i e n\r\ntrafikolycka är den vanligaste dödsorsaken för ungdomar mellan 16 och 24\r\når. Samtidigt kan konstateras att antalet döda och skadade i trafiken varit i\r\ndet närmaste konstant sedan mitten av 90-talet och att det av riksdagen beslu-\r\ntade etappmålet att högst 270 skall dödas i v ä g tran sp o r tsy s tem e t 200\r\ninom räckhåll.\r\nVi vill mot denna bakgrund framhålla att vägnätets standard är av avgö-\r\nrande betydelse för trafiksäkerheten. De farligaste vägsträckorna måste\r\nsnarast rustas upp och byggas om. I många fall är upprustning till motorvägs-\r\nstandard det enda sättet att åstadkomma en radikal förbättring av trafiksäker-\r\nheten. De resurser som satsas på vägnätet är klart otillräckliga och de\r\nurholkade anslagen för detta ändamål förstör förtroendet för nollvisionen.\r\nDet är även av största vikt att den av riksdagen efterlysta vägtrafikinspek-\r\ntionen blir en oberoende aktör som kan lyfta fram bristerna hos väghållaren\r\noch peka på förbättringar. Regeringen har nu inrättat en sådan inspektion\r\ninom Vägverket. Vi ifrågasätter om Vägtrafikinspektionen kan utvecklas och\r\nbli den oberoende inspektion som riksdagen efterlyst ifall den inte lyfts ur\r\nVägverket. Vi vill vidare framhålla att trafikanternas beteende är av stor vikt\r\nför en förbättrad trafiksäkerhet. Nödvändiga åtgärder för att förbättra detta\r\nbeteende är utökad övervakning och fler synliga poliser på vägarna, kombi-\r\nnerat med höjda bötesbelopp.\r\nVad gäller de transportpolitiska målen för trafiksäkerheten är vi av me-\r\nningen att en uppföljning bör göras av huruvida dessa är möjliga att uppnå.\r\nMot bakgrund av att nya långsiktiga planer för infrastrukturen nu upprättas\r\nför perioden 2 0 0 4 . 2 0 1 5 anser vi att ett nytt trafiksäkerhetsmål bör for\r\nras för år 2015.\r\nRiksdagen bör mot denna bakgrund genom ett tillkännagivande anmoda\r\nregeringen att förändra de övergripande utgångspunkterna för trafiksäker-\r\nhetsarbetet i enlighet med vad vi här förordar. Därmed tillstyrks motionsyr-\r\nkandena 2002/03:T298 yrkande 5 (fp), 2002/03:T348 yrkandena 1 och 2 (m),\r\n2002/03:T382 yrkande 1 (fp) och 2002/03:T459 yrkande 5 (kd). Övriga här\r\naktuella motioner av s t y r k s .\r\n2.     Sektorsansvaret för trafiksäkerheten, punkt 2 (v)\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T300 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nTrafikforskarna och de organisationer som engagerar sig i trafiksäkerhet är\r\növerens: Det går inte att bygga bort trafikolyckorna. Trafikanternas beteende\r\nvad gäller i första hand hastighet, nykterhet och bilbälten är det som måste\r\nändras om antalet dödsoffer i trafiken skall kunna nedbringas. En logisk kon-\r\nsekvens av att fokusera på beteendet bakom ratten snarare än på vägutform-\r\nningen eller fordonet när det gäller trafiksäkerhetsstrategin är att sektorsan-\r\nsvaret för trafiksäkerheten flyttas från Vägverket till Rikspolisstyrelsen. En\r\növerföring av ansvaret skall givetvis följas av motsvarande överföring av\r\nresurser så att polisen genom en effektivare övervakning drastiskt kan mins-\r\nka laglösheten på vägarna. Detta betyder inte att Vägverket skall upphöra\r\nmed att arbeta med trafiksäkerhet . tvärtom skall verket öka sina ansträng-\r\nningar för att höja trafiksäkerheten. Att flytta sektorsansvaret innebär att de\r\nblir Rikspolisstyrelsen som skall samordna såväl statliga insatser som andra\r\nåtgärder som sammantaget behövs för att trafikolyckorna skall minska i antal\r\noch vad gäller personskador. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande an-\r\nmoda regeringen att överföra sektorsansvaret för trafiksäkerheten i enlighet\r\nmed vad som här förordas. Därmed tillstyrks motion 2002/03:T300 yrkande\r\n2 (v).\r\n\r\n3.    Alkohol och droger i trafiken, punkt 3 (fp)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande ly-\r\ndelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T298 yrkandena 6\r\noch 7 och avslår motionerna 2 0 0 2 /0 3 : So 4 5 5 yrkande 7 och 2002/03:T468.\r\nStällningstagande\r\nKampen mot förekomsten av alkohol och andra droger i trafiken måste prio-\r\nriteras högre i trafiksäkerhetsarbetet. Alkohol- eller narkotikapåverkade\r\nförare utgör en fara inte bara för sig själva utan även för sina medtrafikanter\r\nvars liv sätts i fara.\r\nVad gäller alkohol i trafiken borde inriktningen vara att komplettera noll-\r\nvisionen för antalet döda och skadade i trafiken med en nollvision även för\r\nrattfylleri, dvs. att ingen trafikant skall ha över noll promille alkohol i kro\r\npen. Detta kan uppnås genom täta informationskampanjer och poliskontrol-\r\nler, inte minst på skolor och arbetsplatser.\r\nNarkotika och bilkörning är minst lika oförenligt som alkohol och bilkör-\r\nning. Praktiska svårigheter och lagtekniska oklarheter förhindrar emellertid\r\nen effektiv bekämpning av droger i trafiken. Åtgärder som bör vidtas är där-\r\nför rutinmässiga kontroller, nollgräns samt enhetliga straffvärden. Det är\r\näven viktigt att på olika sätt uppmärksamma förekomsten av farliga medici-\r\nner i trafiken.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed\r\ntillstyrks motion 2002/03:T298 (fp) yrkandena 6 och 7 medan övriga nu be-\r\nhandlade motionsförslag a v st y r k s .\r\n4.    Fortsatt försöksverksamhet med alkolås, punkt 4 (kd, c)\r\nav Sven Bergström (c) och Mikael Oscarsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande ly-\r\ndelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T1 och 2002/03:\r\nT3 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nSåväl alkoholkonsumtionen som antalet alkoholrelaterade olyckor fortsätter\r\natt öka. I dag är detta ett av de största trafiksäkerhetsproblemen då drygt var\r\nfemte dödsolycka på vägarna är förknippad med alkohol eller droger. Ytter-\r\nligare åtgärder för att bekämpa rattfylleribrott är därför en nödvändig förut-\r\nsättning för att de av riksdagen uppsatta trafiksäkerhetsmålen skall kunna\r\nuppnås.\r\nErfarenheterna av försöksverksamheten med alkolås är odelat positiva då\r\nsåväl deltagarnas alkoholkonsumtion som antalet rattfylleribrott har minskat.\r\nDet står därmed klart att alkolås kan vara ett kraftfullt v e r k ty g i trafik\r\nhetsarbetet. Mot bakgrund av dessa slutsatser finns det inte anledning att\r\nvänta med att permanenta verksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse\r\noch alkolås. Ytterligare försöksverksamhet och utvärdering till år 2009 är\r\ninte nödvändig och innebär endast att kampen mot rattfylleriet till dess\r\nkommer att bedrivas under provisoriska former.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed\r\ntillstyrks motionerna 2002/03:T1 (c) och 2002/03:T3 yrkande 1 (kd)\r\n5.     Barn i trafiken, punkt 8 (m, fp, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Per Westerberg (m), Ru-\r\nnar Patriksson (fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Mikael Oscarsson\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande ly-\r\ndelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 5. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T232, 2002/03:\r\nT277 och 2002/03:T348 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:T300\r\nyrkande     12,   2002/03:T338,        2002/03:T342,       2002/03:T449\r\n2002/03:T466 yrkande 39 och 2002/03:T520.\r\nStällningstagande\r\nVarje dag åker uppskattningsvis 400 000 barn med någon form av skolbuss-\r\ntransport. Säkerheten och den psykosociala miljön under dessa transporter är\r\ndärmed av avgörande betydelse. Mot denna bakgrund är det otillfredsställan-\r\nde att många skolbusschaufförer saknar utbildning anpassad för de särskilda\r\nkrav som ställs i den aktuella miljön. Vidare är det inte acceptabelt att trafi\r\nsäkerheten vid färd till eller från skolan varierar mellan olika kommuner och\r\natt många kommuner varken ställer krav vid upphandling av skolbusstrans-\r\nporter eller gör en uppföljning av huruvida de krav som ställs verkligen\r\nuppfylls. Även barns säkerhet vid taxiresor måste förbättras bl.a. mot bak-\r\ngrund av att taxibilar ofta saknar särskild skyddsutrustning för barn.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed\r\ntillstyrks motionerna 2002/03:T348 (m), 2002/03:T232 (kd) och 2002/03:\r\nT277 (kd) i dessa delar medan övriga nu behandlade motionsförslag av-\r\nstyrks.\r\n6.    Äldre i trafiken, punkt 9 (v)\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T300 yrkandena 14\r\noch 15 och avslår motionerna 2002/03:T221 yrkandena 1 och 2, 2002/03:\r\nT355, 2002/03:T379 yrkandena 1, 2, 5 och 6 och 2002/03:T503.\r\nStällningstagande\r\nNormerna och villkoren inom trafiksystemet utgår från unga manliga trafi-\r\nkanter samtidigt som en allt högre andel av befolkningen är äldre. I arbetet\r\nmed omstruktureringen av trafiksystemen bör ansvariga myndigheter få i\r\nuppdrag att beakta denna grupps behov av tillgänglighet och säkerhet i högre\r\ngrad.\r\nTrots denna utgångspunkt kan körkortsinnehavarens förmåga som for-\r\ndonsförare komma att försämras av medicinska skäl i takt med stigande\r\nålder. Körkortsinnehavare som är äldre än 75 år bör därför genomgå obliga-\r\ntoriska läkarkontroller, exempelvis vart tredje år. Risken är annars stor att\r\näldre personer som inte är lämpliga att köra bil fortsätter att köra. Detta bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrks motion\r\n2002/03:T300 yrkande 15 (v) medan övriga nu behandlade motionsförslag\r\nav st y r k s .\r\n7.    Synskadade i trafiken, punkt 10 (v, c)\r\nav Karin Svensson Smith (v) och Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 7. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T300 yrkande 18\r\noch 2002/03:T432 yrkandena 1 och 2 och avslår motion 2002/03:T499.\r\nStällningstagande\r\nTrafiken ökar ständigt, vilket leder till allt större problem för synskadade at\r\nförflytta sig i trafiken utan att riskera en olycka. Vid utformningen av vägtra\r\nfiksystemet måste därför de synskadades förutsättningar och behov av att\r\nkunna röra sig i vägtrafiken på ett trafiksäkert sätt beaktas i högre grad. Bor\r\ntagande av signalmarkerade övergångsställen och andra övergångsställen har\r\ndock försämrat de synskadades tillgänglighet till det offentliga rummet avse-\r\nvärt. För att i enlighet med riksdagens mål i stället öka tillgängligheten för\r\nfunktionshindrade bör de nationella reglerna för övergångsställens placering\r\noch utformning skärpas, samtidigt som den vita käppen ges en sådan status\r\natt den leder till stopplikt för övriga trafikanter. Rikdagen bör genom ett til\r\nkännagivande anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad som\r\nhär förordas. Därmed tillstyrks motionerna 2002/03:T300 yrkande 18 (v) och\r\n2002/03:T432 yrkandena 1 och 2 (c) medan motion 2002/03:T499 (s) av-\r\nstyrks.\r\n8.     Hantering av körkortsärenden, punkt 13 (m, fp)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Per Westerberg (m), Ru-\r\nnar Patriksson (fp) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T298 yrkande 4 i\r\ndenna del och avslår motion 2002/03:T363.\r\nStällningstagande\r\nTrafiksektorn har alltför länge och i för stor utsträckning karakteriserats av\r\nmonopolbildningar. Konsekvenserna av detta är tydliga: högre priser och\r\nsämre service till kunderna. Ett exempel är de oacceptabla väntetiderna för\r\nförarprov vid Vägverket. Förarprövningen vid Vägverket måste därmed kon-\r\nkurrensutsättas för att få till stånd en minskning av dagens köer för förarprov\r\nEtt system där vissa trafikskolelärare skulle kunna bli licensierade för att\r\ngenomföra förarprov är en möjlighet. Rikdagen bör genom ett tillkännagi-\r\nvande anmoda regeringen att konkurrensutsätta förarprövningen. Därmed\r\ntillstyrks motion 2002/03:T298 (fp) i n u behandlad del medan motion\r\n2002/03:T363 (s) a v st y r k s .\r\n9.    Åldersgräns för moped, punkt 15 (m, fp, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Per Westerberg (m), Ru-\r\nnar Patriksson (fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Mikael Oscarsson  (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 9. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T386 och\r\n2002/03:T515.\r\nStällningstagande\r\nEnligt gällande lagstiftning får man köra moped när man fyllt 15 år. Detta är\r\nen källa till många diskussioner i familjer som har ungdomar som fyller 15 år\r\nsent på året. För många ungdomar ter sig dagens åldersgräns för rätt att fram-\r\nföra moped som m y c k et märklig. Ungdomar i d e yngre tonåren vill göra\r\nolika aktiviteter i den grupp som utgörs av deras årskull. Detta utifrån bl.a.\r\nskolans indelning men också i d e fritidsaktiviteter som förekommer. Att fylla\r\n15 år sent under året innebär därför att man lätt kommer utanför den gemen-\r\nskap som skapats genom att man inte ges rätt att förflytta sig under likvärdi-\r\nga förhållanden. Framförande av moped har på senare år återigen blivit\r\npopulärt bland ungdomar. Ett resultat som uppkommit genom nu gällande\r\nåldersgränser är att den som ej fyllt 15 år och härigenom inte fått rätt att\r\nframföra moped åker med andra kamrater på ett lagvidrigt sätt. Detta sätt att\r\nåka med innebär dessutom att ungdomarna ofta åker oskyddade med härtill\r\nföljande skaderisker. En förändring av åldersgränsen, i enlighet med vad som\r\nanförs i motionerna 2002/03:T386 (s) och 2002/03:T515 (s), för framförande\r\nav moped till det år under vilket man fyller 15 år skulle minimera lagstridigt\r\nmedåkande och öka rättsmedvetenheten hos ungdomarna. Riksdagen bör\r\ndärför genom ett tillkännagivande begära att regeringen snarast skall åter-\r\nkomma med lagförslag om förändrad åldersgräns för moped. Därmed till-\r\nstyrks båda de nu aktuella motionerna.\r\n10.    Förändrade regler för körkort m.m. , punkt 17 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Per Westerberg (m), Ru-\r\nnar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Jan-Evert Rådhström (m) och\r\nMikael Oscarsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen\r\na) antar regeringens förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\r\nb) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:493) om trafik-\r\nskolor,\r\nc) tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation\r\n10.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:55 i denna del och motion\r\n2002/03:T5 yrkande 1 och avslår motion 2002/03:T388.\r\nStällningstagande\r\nFör att godkännas som handledare vid privat övningskörning krävs bl.a. 5 års\r\nobrutet innehav av körkort från ett EES-land. Detta krav innebär att återkal-\r\nlelse av körkort, oberoende av vilken förseelse återkallelsen grundas på,\r\nunder 5 å r utgör ett hinder för att få utöva uppsikt över privat övningskör-\r\nning.\r\nÅterkallelse av körkort är en administrativ åtgärd, inte ett straff, och bör\r\nsom sådan inte vara ett hinder för uppsikt över övningskörning under så lång\r\ntid. Trafikförseelser som leder till att körkortet återkallas måste anses vara\r\nsonade då straffet för brottet är avtjänat. Det är inte rimligt att bestraffa d\r\nsom fått sitt körkort återkallat y t ter l i g ar e e n gång för det brott som\r\nåterkallelsen genom att under 5 års tid omöjliggöra uppsikt över övningskör-\r\nning. Ett sådant straff står inte i proportion till förseelsen. Kravet på obrut\r\nkörkortsinnehav i 5 år för den som har uppsikt över övningskörning bör där-\r\nför avskaffas och ersättas med ett krav på körkortsinnehav under totalt minst\r\n5 å r samt ett krav på att detta innehav under det senaste året före övningskör\r\nningsuppsikten skall vara obrutet.\r\nRikdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta\r\nåtgärder i enlighet med vad som här förordas. Därmed tillstyrks motion\r\n2002/03:T5 (m) i denna del. Med det ovan anförda blir syftet med motion\r\n2002/03:T388 tillgodosett i väsentlig grad. Denna av s t y r k s därmed.\r\nI avvaktan på att regeringen skyndsamt återkommer i frågan tillstyrks re-\r\ngeringens nu aktuella lagförslag.\r\n11.    Krav på cykelhjälm, punkt 22, motiveringen (m, fp)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Per Westerberg (m), Ru-\r\nnar Patriksson (fp) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\nStällningstagande\r\nEtt enigt utskott har tidigare uttalat som sin mening att en tvingande bestäm-\r\nmelse om cykelhjälmsanvändning inte bör införas förrän tillräckligt många\r\naccepterar lagstiftning på detta område. Utskottet har tidigare även i fullstän\r\ndig endräkt förutsatt att regeringen följer utvecklingen på området och\r\nåterkommer till riksdagen i frågan i samband med den av riksdagen begärda\r\nfinns det ingen anledning för utskottet att i detta sammanhang uttrycka någon\r\nviljeinriktning om behovet av tvingande bestämmelser. Ej heller finns det\r\nskäl att förorda en lagstiftning som inriktas på särskilda åldersgrupper. Sär-\r\nskilda regler för olika åldersgrupper är inte i överensstämmelse med den\r\ngrundsyn som måste prägla trafiksäkerhetsarbetet, dvs. att alla tar sitt ansvar\r\nAcceptansen för en sådan diskriminerande lagstiftning kan dessutom befaras\r\nbli låg. Det är väl känt att barn vill göra som sina föräldrar gör, och inte so\r\nde blir tillsagda.\r\n12.    Högersväng vid rödljus, punkt 23 (m, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Per Westerberg (m), Jan-Evert Rådhström\r\n(m) och Mikael Oscarsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-\r\nservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T269.\r\nStällningstagande\r\nFör att få trafiken att flyta bättre är det på vissa håll i världen, exempelvis\r\nflera delstater i USA, tillåtet att svänga höger mot rött ljus sedan man förvis\r\nsat sig om att det inte finns några bilar eller gångtrafikanter i vägen.\r\nSedan cirkulationsplatser blivit allt vanligare trafiklösningar har biltrafi-\r\nkanterna lärt sig att vara uppmärksamma i samband med rondellkörning.\r\nCirkulationsplatser får även trafiken att flyta jämnare med mindre miljöstör-\r\nningar till följd. T y v ä r r går det inte att lösa alla korsningsproblem med\r\ncirkulationsplatser. Framför allt gäller det i korsningar med både gång- och\r\nbiltrafik. Ljusreglerade korsningar med gångtrafik är dock inte heller ideala\r\nvid högersväng. I d e allra flesta f y rv äg sk o r sn in g a r sammanfaller gr\r\nför gångtrafikanter och högersvängande bilar. Allvarliga situationer kan upp-\r\nstå om inte bilisten är uppmärksam på att även gångtrafikanten har grönt ljus.\r\nAv denna anledning anser vi att det vore rimligt att vägtrafikkungörelsen\r\nändras så att det blir möjligt att svänga höger vid rödljus. Riksdagen bör där-\r\nför genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlig-\r\nhet med vad som här förordas. Därmed tillstyrks motion 2002/03:T269 (m).\r\n13.    Kameraövervakning och ägaransvar vid hastighetsöverträ-\r\ndelse, punkt 24 (m, fp, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Per Westerberg (m), Ru-\r\nnar Patriksson (fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Mikael Oscarsson\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:T349, 2002/03:T484 yrkande 2 och\r\n2002/03:T508.\r\nStällningstagande\r\nVi anser det viktigt att motverka hastighetsöverträdelser. Införandet av ägar-\r\nansvar vid hastighetsöverträdelser strider dock mot svensk rättstradition. Att\r\ndetta är fallet har nyligen uppmärksammats i Polisverksamhetsutredningens\r\ndelbetänkande Mot ökad koncentration . förändring av polisens arbetsupp-\r\ngifter (SOU 2001:87). Den straffskyldige vid hastighetsöverträdelser måste\r\nvara föraren, alla andra konstruktioner kan ge felaktiga eller otydliga signale\r\ntill vägtrafikanterna eftersom de antyder att ansvaret flyttas från föraren til\r\nägaren av fordonet. Vi anser dessutom att ett förändrat ägaransvar kan leda\r\ntill praktiska och rättsliga problem, exempelvis i sådana fall då den som lånat\r\nett fordon i sin tur lånat ut det till en tredje part. Samma problem uppstår då\r\nägaren lånat ut det till en grupp av personer och inte vet vem som framfört\r\ndet vid den tidpunkt då hastighetsöverträdelsen begåtts. Motionerna 2002/03:\r\nT349 (s), 2002/03:T484 (s) yrkandena 1 och 2 och 2002/03:T508 (s) av st y r k s\r\ndärmed.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n1.    Förändrade förarbehörigheter, punkt 14 (fp)\r\nErling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp) anför:\r\nSom anförs i motion 2002/03:T316 (fp) kan det inte anses trafikfarligt att\r\nframföra en traktor med 30 km/tim som toppfart. Detta bör snarare betraktas\r\nsom utbildning i teori och tekniskt kunnande för att senare på ett ansvarsfullt\r\nsätt kunna framföra även andra typer av motorfordon på allmän väg. Viktigt\r\natt nämna är även att traktorn i Sveriges glesbygd är ett arbets- och transport\r\nredskap för hela familjen och att barnen i familjen därmed vänjs tidigt vid\r\ntraktorn och lär sig att hantera detta fordon tillsammans med föräldrarna.\r\nMot denna bakgrund bör åldersgränsen för traktorkörkort sänkas generellt\r\nfrån 16 till 15 år. Teoriundervisningen kan då påbörjas i klass 8 under sko-\r\nlans fria aktivitetstimmar. Teorin bakom tekniken skulle kunna läras ut i\r\nhögstadiets årskurser 8 och 9. Själva körkortet kunde då tas under det nionde\r\nskolåret och då med god kunskap i teori. Detta vore ett bra led i arbetet för e\r\nförbättrad trafiksäkerhet.\r\n2.    Olämpliga förare och återkallelse av körkort, punkt 16 (kd)\r\nMikael Oscarsson (kd) anför:\r\nHandläggningstiderna för återkallelse av körkort och körkortstillstånd är ej\r\nsällan oacceptabelt långa. Långa handläggningstider innebär långt psykiskt\r\nlidande för den berörda personen med oro och vånda över vad som skall\r\nhända. Dessutom kan långa handläggningstider medföra ekonomiska nackde-\r\nlar såtillvida att t.ex. halkkörningsprovet kanske måste göras om, eftersom\r\ngodkänt resultat av det bara gäller en viss tid. Den långa handläggningstiden\r\nkan även ifrågasättas ur ett annat perspektiv. Såväl från fotgängarens som\r\nfrån den fordonstrafikerande allmänhetens synpunkt måste det betraktas som\r\notillfredsställande att någon får hålla på att köra bil i nästan ett år efter d\r\nvederbörande gjort sig skyldig till sådan vårdslöshet i trafik att det enligt\r\nkörkortslagen leder till återkallelse av körkort.\r\nHandläggningstiderna måste därför kortas och rutinerna vid fall där det är\r\naktuellt med återkallelse av körkort och körkortstillstånd måste, såsom anförs\r\ni motion 2002/03:T356 (kd), ses över.\r\n\r\nBILAGA1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\n1. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\r\n2. lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig\r\nkörkortsåterkallelse,\r\n3. lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor,\r\n4. lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.\r\nFöljdmotioner\r\n2002/03:T1 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till en permanent\r\nlagstiftning om alkolås.\r\n2002/03:T2 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förbättringar av tekniken för alkolås så att de passar kvinnor med bl.a.\r\nhandsfreemöjligheter.\r\n2002/03:T3 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n1.    Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om en perma-\r\nnent lagstiftning om villkorlig körkortsåterkallelse med krav på använ-\r\ndande av alkolås.\r\n2.    Riksdagen begär att regeringen utreder ett obligatoriskt villkor för kör-\r\nkortshavare som återfår körkortet efter rattfylleribrott att under en\r\növergångsperiod inte köra andra körkortspliktiga fordon än sådana som\r\när utrustade med alkolås.\r\n3.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall verka för en förändring av rådets direktiv\r\n91/439/EEG i syfte att möjliggöra godkänt alkolås som villkor för viss\r\nbehörighet.\r\n2002/03:T4 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\nRiksdagen beslutar att i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner skall i\r\ndefinitionen av mopeder tillhörande klass II kravet på pedaler utgå.\r\n2002/03:T5 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-\r\nnen anförs om körkortsinnehav under viss angiven tid för den som har\r\nuppsikt över övningskörning.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-\r\nnen anförs om villkorlig återkallelse av körkort och fortsatt körkortsin-\r\nnehav.\r\n2002/03:T6 av Lars U Granberg och Maria Öberg (s):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att rätten att köra terrängskoter utan särskilt förarbevis även\r\nbör omfatta den som fått sitt körkort utfärdat före den 1 januari 2000\r\nåterkallat och som sedan återfått körkortet.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att återkalla förarbevis för terrängskoter och EU-moped.\r\n2002/03:T7 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (s):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att rätten att köra terrängskoter utan särskilt förarbevis även\r\nbör omfatta den som har fått ett körkort utfärdat före den 1 januari 2000\r\nåterkallat och som därefter återfått körkortet.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten att återkalla förarbevis för terrängskoter och EU-\r\nmoped.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n5.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om återkallelse av körkort för gärningsmän.\r\n2002/03:Sf208 av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (c):\r\n4.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förebyggande trafikåtgärder.\r\n2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s):\r\n7.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-\r\nnen anförs om alkohol och trafik.\r\n2002/03:Ub493 av Claes Västerteg (c):\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om undantag från körkortslagens bestämmelser om 21-årsgräns\r\nför att erhålla D-behörighet.\r\n2002/03:T211 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett obligatoriskt krav på handsfree vid användande av mobiltelefoner\r\nunder bilkörning.\r\n2002/03:T214 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c):\r\n3.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om översyn av teoriprovet.\r\n2002/03:T221 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att regeringen vidtar och föreslår åtgärder för att\r\nminska antalet fordonsolyckor där äldre bilförare är inblandade.\r\n2.    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana lagänd-\r\nringar som gör det möjligt för äldre fordonsförare att erhålla körkort\r\nmed en begränsad behörighet i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2002/03:T224 av Lennart Kollmats (fp):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av halkkörningskrav för körkortsbehörighet för\r\ntunga fordon.\r\n2.    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till översyn av kra-\r\nven på körkort för minibussar.\r\n2002/03:T232 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av förbättrad säkerhet för barn vid färd med taxifordon.\r\n2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp):\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ekonomiska incitament för ökad säkerhet vid bilkörning.\r\n2002/03:T262 av Eskil Erlandsson och Viviann Gerdin (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en samlad statistik över s.k. viltolyckor till följd av väg- och\r\nspårbunden trafik.\r\n2002/03:T269 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom högersväng vid rödljus.\r\n2002/03:T277 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att skyndsamt vidta åtgärder för att skapa trafiksäkerhet och\r\nacceptabel psykosocial miljö i övrigt för barn och ungdomar vid färd till och\r\nfrån skolan.\r\n2002/03:T278 av Axel Darvik (fp):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av ett förbud mot att använda dubbade däck på\r\nmotorvägar.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en utredning om slitage på vägnätet till följd av\r\ndubbdäcksanvändning.\r\n2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n4.    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en avreglering\r\nav bilprovningen samt Vägverkets förarprövning.\r\n5.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trafiksäkerheten.\r\n6.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kampen mot rattfylleri som ett led i nollvisionen.\r\n7.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kampen mot droganvändning i all trafik.\r\n8.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås.\r\n2002/03:T300 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall redovisa vilka åtgärder som behöver vid-\r\ntas så att trafiksäkerhetsmålet för 2007 kan nås.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att sektorsansvaret för trafiksäkerheten flyttas från Vägverket\r\ntill Rikspolisstyrelsen.\r\n3.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad motionen\r\nanförs om att det krävs flera åtgärder för att minska olyckstyper med\r\ntunga fordon.\r\n4.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alkolås bör bli obligatoriskt från 2005 års bilmodeller och\r\neftermonteras på äldre när ansvariga myndigheter bedömer att det är\r\nrealistiskt.\r\n5.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att I S A-s y s t e m bör vara obligatoriskt fr.o.m. 2005 års for-\r\ndonsmodeller.\r\n6.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ISA skall eftermonteras på äldre fordon när ansvariga\r\nmyndigheter bedömer att det är realistiskt.\r\n7.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att prioritera åtgärder som är effektiva ur både trafiksäker-\r\nhets- och kostnadssynpunkt framför andra fysiska åtgärder inom vägsystemet.\r\n8.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att påskynda utbyggnadstakten av vajerräcken.\r\n9.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att jämställdhetsmålet skall beaktas vid kommande beslut om\r\nframtida trafiksäkerhetsstrategier.\r\n10.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett modernt sanktionssystem speglar olycksrisken och\r\nkonsekvenserna av olyckor.\r\n11.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att åldersgränsen för EU-moped bör höjas till 18 år, att ut-\r\nbildning och testning av blivande förare måste vara av adekvat kvalitet\r\noch att detsamma gäller för lätt motorcykel.\r\n12.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att direktiv angå-\r\nende färdtjänsten skall ses över i enlighet med vad i motionen anförs om\r\nsäkerhetsaspekterna.\r\n13.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättrad körkortsutbildning.\r\n14.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ansvariga myndigheter bör få i uppdrag att beakta äldres\r\nsäkerhet och behov i sitt arbete med omstruktureringen av trafiksyste-\r\nmen.\r\n15.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatoriska läkarkontroller för äldre med körkort.\r\n16.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten på olika sätt bör uppmuntra kommunerna att öka\r\ntrafiksäkerheten.\r\n17.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda förutsättningarna för att bilister skall ha väjnings-\r\nplikt gentemot cyklister.\r\n18.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den vita käppen bör leda till stopplikt för övriga trafikan-\r\nter.\r\n2002/03:T316 av Runar Patriksson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkt generell åldersgräns för traktorkort.\r\n2002/03:T338 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mo-\r\ntionen om säkerhetsbälten för skolskjutsar.\r\n2002/03:T342 av Marina Pettersson och Ann-Kristine Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en ändrad lagstiftning för bussfickor vid vägrenen och omkör-\r\nningsförbud av skolskjutsar.\r\n2002/03:T348 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägnätets dåliga kvalitet och dess betydelse för trafiksäkerhe-\r\nten.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inrättandet av en vägtrafikinspektion.\r\n3.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trafiksäkerheten i bussar och nyttotrafik.\r\n4.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbildning av skolskjutschaufförer.\r\n5.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av hur antalet olyckor med EU-mopeder kan\r\nminskas.\r\n7.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om reglerna för förarbevis för moped klass 1.\r\n2002/03:T349 av Hans Hoff (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Sverige bör införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelser.\r\n2002/03:T355 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder behovet av och möjligheten att införa\r\nhälsokontroller för äldre som innehar körkort.\r\n2002/03:T356 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom långa handläggningstider vid körkortsingripanden.\r\n\r\n2002/03:T363 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att länsstyrelsens hantering av körkortsärenden bör överföras till Vägver-\r\nket och organiseras till några platser i landet och att Gotland bör vara en av\r\nplatserna.\r\n2002/03:T370 av Margareta Andersson och Birgitta Sellén (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en lag om cykelhjälm.\r\n2002/03:T378 av Margareta Andersson och Annika Qarlsson (c):\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättrad undervisning och nya metoder i skolans och kör-\r\nkortsutbildningens alkoholundervisning.\r\n3.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av alkolås i bilar.\r\n2002/03:T379 av Yvonne Ångström (fp):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behov av forskning om sociala konsekvenser och mobilitets-\r\nkonsekvenser när äldre bilförare mister körkortet.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bilförare med förhöjd olycksrisk.\r\n5.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av information till äldre körkortsinnehavare.\r\n6.    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till förändringar i\r\nlagar och författningar när det gäller körkort.\r\n2002/03:T382 av Lennart Fremling (fp):\r\n1.    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av gäl-\r\nlande mål för trafiksäkerhetsarbetet.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om olika trafiksäkerhetsåtgärder som bör övervägas.\r\n2002/03:T385 av Carin Lundberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom alkolås för personer med nedsatt lungkapacitet.\r\n2002/03:T386 av Göte Wahlström och Helene Petersson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nrörande rätten att framföra moped från det år då man fyller 15 år.\r\n\r\n2002/03:T388 av Margareta Sandgren (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ändring i körkortslagen och körkortsförordningen om privat övningskör-\r\nning.\r\n2002/03:T390 av Veronica Palm (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom begränsning av hastigheten för bussar med stående passagerare.\r\n2002/03:T392 av Anita Jönsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom undantag från körkortslagens bestämmelser om 21-årsgräns för att erhålla\r\nD-behörighet.\r\n2002/03:T395 av Lars Wegendal m.fl. (s):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att genomföra en uppföljning av läkarnas anmälningsskyldig-\r\nhet enligt körkortslagen vad gäller medicinskt olämpliga förare.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utvärdera omfattningen och efterlevnaden av muntliga och\r\nfrivilliga överenskommelser mellan läkare och patient om att avhålla sig\r\nfrån att framföra körkortsbelagt fordon.\r\n2002/03:T401 av Majléne Westerlund Panke (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom införandet av lag om användande av cykelhjälm.\r\n2002/03:T409 av Majléne Westerlund Panke (s):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att undersöka möjligheten att kräva en mer omfattande ut-\r\nbildning på trafikskola för att erhålla förarbevis för \"EU-moped\".\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att åldersgränsen för att få framföra \"EU-moped\" bör höjas.\r\n2002/03:T411 av Hans Unander m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att maxhastigheten för bussar med stående passagerare skall vara 50 km i\r\ntimmen.\r\n2002/03:T413 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att bilar vid försäljning skall utrustas med vinterdäck.\r\n\r\n2002/03:T418 av Peter Pedersen (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att möjliggöra och underlätta för fler att ta körkort.\r\n2002/03:T432 av Birgitta Sellén och Lena Ek (c):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lagfästa den vita käppen som trafikmärke.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skärpa de nationella reglerna för övergångsställenas place-\r\nring och utformning så att de blir säkra för synskadade.\r\n2002/03:T448 av Annika Qarlsson och Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att satsningen på nollvisionen i trafiken skall utvärderas och revideras\r\nenligt motionens intentioner.\r\n2002/03:T449 av Sofia Larsen och Birgitta Carlsson (c):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder som gör den tunga trafiken säkrare.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för att göra skolskjutstrafiken säkrare.\r\n2002/03:T455 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatorisk användning av befintliga säkerhetsbälten i bus-\r\nsar.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bältessäkrade bussar för skolskjutsar och i långfärdstrafiken.\r\n2002/03:T459 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om elektroniska körkort.\r\n4.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbildning i alkohol- och drogfrågor under körkortsutbild-\r\nningen.\r\n5.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om väginvesteringar för att bygga bort de farligaste vägavsnitten.\r\n6.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ökad utbyggnad av väg- och mitträcken vid olycksdrabba-\r\nde vägavsnitt.\r\n7.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bättre trafikmiljö för motorcyklister.\r\n8.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en kampanj för säkrare trafik.\r\n9.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att minska riskerna för svåra olyckor med mopeder.\r\n10.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skylt för nya körkortsinnehavare.\r\n2002/03:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n5.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås i tunga fordon.\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n38.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärdsförslag för ökad trafiksäkerhet.\r\n39.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skärpa kraven på säkerhetsbälten i bussar.\r\n40.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad användning av alkolås.\r\n2002/03:T468 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom problemet med användning av läkemedel i trafiken.\r\n2002/03:T470 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom säkerhet i bussar.\r\n2002/03:T479 av Catherine Persson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom EU-mopeder och trafiksäkerhet.\r\n2002/03:T483 av Sylvia Lindgren (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att alla nya bussar som sätts in i trafik skall vara utrustade\r\nmed bälten på samtliga passagerarplatser.\r\n2002/03:T484 av Sylvia Lindgren (s):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att arbetet med nollvisionen intensifieras.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den automatiska hastighetsövervakningen skall utökas i\r\nsyfte att minska stressen på våra motorvägar och därigenom rädda liv.\r\n2002/03:T499 av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom synskadades rätt till säker trafikmiljö.\r\n2002/03:T503 av Susanne Eberstein och Göran Norlander (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom läkarintyg för äldre bilförare.\r\n2002/03:T505 av Lena Sandlin-Hedman och Carin Lundberg (s):\r\n1.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatorisk alkoholutbildning för alla som tar körkort.\r\n2.    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås i alla övnings- och provbilar.\r\n2002/03:T508 av Lars Lilja och Lena Sandlin-Hedman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom inriktningen på trafiksäkerhetsarbetet.\r\n2002/03:T515 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom möjlighet att få köra moped från det år man fyller 15 år.\r\n2002/03:T520 av Leif Jakobsson och Marie Granlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att straffsatserna bör ses över för förare som har barn utan säkerhetsbälte\r\ni bilen.\r\n2002/03:T521 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ändrade behörighetsregler för automatväxlade lätta m o t o rc y k lar.\r\n2002/03:T522 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom registrering av mopeder.\r\n2002/03:T526 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom trafiksäkerhet.\r\n2002/03:T527 av Inger Segelström och Nikos Papadopoulos (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att reglerna för regi-\r\nstrering av mopeder samt kör- och straffreglerna ändras i enlighet med\r\nmotionens förslag.\r\n\r\n2002/03:T531 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\nRiksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till sådan ändring\r\ni vägtrafikförordningen att telefonering under bilkörning endast får ske med\r\ns.k. handsfreeutrustning.\r\n2002/03:T534 av Tone Tingsgård (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom översyn av körkortsregler.\r\n\r\nBILAGA3\r\nUtskottets lagförslag\r\nAv utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.\r\n2§\r\n__ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ _\r\nBeteckning        Betydelse\r\n__ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ _\r\nLätt terrängvagn      En terrängvagn vars tjänstevikt är högst\r\n\r\na. om det drivs av en förbränningsmo-\r\ntor med tändsystem, denna har en\r\nsl ag v o l y m av högst 50 kubikcentime-\r\nter,\r\nb. om det drivs av någon annan typ av\r\nmotor som b y g g e r på inre förbränning,\r\ndenna har en nettoeffekt på högst 4\r\nkilowatt, eller\r\nc. om det drivs av en elektrisk motor,\r\ndenna har en kontinuerlig märkeffekt\r\nav högst 4 kilowatt.\r\nVid beräkningen av en fyrhjulig mo-\r\npeds massa skall i fråga om ett eldrivet\r\nfordon batterierna inte räknas in.\r\nMopeder delas in i klass I och klass II.\r\nMoped klass I    En moped som inte hör till klass II.\r\nMoped klass II    En moped som är konstruerad för en\r\nhastighet av högst 25 kilometer i tim-\r\nmen och som har en motor vars netto-\r\neffekt inte överstiger 1 kilowatt.\r\nMotorcykel  1. Ett motorfordon på två hjul eller tre\r\nsy m m etr is k t placerade hjul som är kon-\r\nstruerat för en hastighet som överstiger\r\n45 kilometer i timmen eller, om det\r\ndrivs av en förbränningsmotor, denna\r\nhar en sl ag v o l y m som överstiger 50\r\nkubikcentimeter.\r\n2. Ett motorfordon på fyra hjul och\r\nmed en massa utan last som är högst\r\n400 kilogram eller 550 kilogram om\r\nfordonet är inrättat för godsbefordran,\r\noch vars maximala nettomotoreffekt\r\ninte överstiger 15 kilowatt, dock inte\r\nmoped.\r\nVid beräkningen av en motorcykels\r\nmassa skall i fråga om ett eldrivet for-\r\ndon batterierna inte räknas in.\r\nMotorcyklar delas in i lätta och tunga\r\nm o to r cy k la r.\r\n___ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.\r\n2. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped gäl-\r\nler fortfarande.\r\n103\r\n\r\n104\r\n\r\n200 2/0 3 : T U 4   IBLAGA3U  T SK O T T E T S LAGFÖRSLAG\r\n3. En moped som före ikraftträdandet har klassificerats som moped klass I\r\nskall i fortsättningen klassificeras som klass II om mopeden är att hänföra til\r\nden klassen enligt de nya föreskrifterna.\r\nBILAGA4\r\nTrafikutskottets offentliga utfrågning om\r\ntrafiksäkerhet\r\nTid: Torsdagen den 20 mars 2003 kl 9 . 0 0  -  1 2 . 0 0\r\nLokal: Andrakammarsalen\r\nProgram\r\n9.00.9.05\r\nInledning (Claes Roxbergh, ordförande i trafikutskottet)\r\n9.05.9.15\r\nUppnås trafiksäkerhetsmålen? (Hans-Erik Pettersson, VTI)\r\n-  Trafiksäkerhetsutvecklingen och prognoser framåt\r\n-  Utsikterna att uppnå etappmålet för 2007 och nollvisionen\r\n9.15.9.25\r\nDen mänskliga faktorn  -  mer än bara misstag! (Sonja Forward, VTI)\r\n-  T ra f i k an t attit y d er\r\n-  Könsroller\r\n9.25.9.40\r\nGör vi rätt saker? (Rune Elvik)\r\nRune Elvik, från Transport370konomisk institutt ( T 330I) i Norge, ger sin bild\r\nhuruvida de insatser som gjorts i Sverige varit de mest effektiva med avseen-\r\nde på kostnader och uppnådda resultat.\r\n9.40.9.55\r\nHur fungerar samarbetet mellan olika aktörer? (Christer Hyd351n, Lunds tek-\r\nniska högskola)\r\nEn kort historik och analys av olika program och samarbetsformer.\r\n9.55 - 10.20 Frågor från ledamöterna\r\n10.20 - 10.30 Paus\r\n10.30 - 10.50 Hur förverkligar Vägverket trafiksäkerhetsmålet?\r\n- som samordnare (Matts-Åke Belin, huvudsekreterare för Nationell samling)\r\n- som väghållare m.m. (Claes Tingvall, Vägverket)\r\n\r\n10.50-11.00\r\nHur kan vi bli av med alkohol och droger i trafiken? (Tom Bjerver, MHF)\r\n11.00 - 11.10\r\nHur bör utbildningen förändras? (Gunlög Stjerna, STR)\r\n11.10 - 11.20\r\nHur förverkligar polisen trafiksäkerhetsmålet? (Kent Fernström, RPS)\r\n11.20 - 11.30\r\nHur förverkligar NTF trafiksäkerhetsmålet? (Monica Öhman, N T F )\r\n11.30 - 11.55 Frågor från ledamöterna\r\n11.55 - 12.00\r\nAvslutning (Claes Roxbergh, ordförande i trafikutskottet)\r\nDeltagande ledamöter\r\nTrafikutskottet\r\nClaes Roxbergh (mp), ordförande\r\nCarina Moberg (s), förste vice ordförande\r\nElizabeth Nyström (m), andre vice ordförande\r\nJarl Lander (s)\r\nErling Bager (fp)\r\nHans Stenberg (s)\r\nKrister Örnfjäder (s)\r\nJohnny Gylling (kd)\r\nKarin Svensson Smith (v)\r\nClaes-Göran Brandin (s)\r\nPer Westerberg (m)\r\nMonica Green (s)\r\nSven Bergström (c)\r\nKerstin Engle (s)\r\nJan-Evert Rådhström (m)\r\nCarl-Axel Roslund (m)\r\nMikael Oscarsson (kd)\r\nKarin Thorborg (v)\r\n\r\nÖvriga närvarande\r\nDepartement\r\nNäringsdepartementet\r\nBjörn Stafbom\r\nCatrin Tidström\r\nAnders Lindberg\r\nLars Darin\r\nFredrik Ahl351n\r\nMaria Häll\r\nMyndigheter eller motsvarande\r\nTransport370konomisk institutt (T330I)\r\nRune Elvik\r\nVägtrafikinspektionen\r\nPer Öhgren\r\nÖrjan Ellström\r\nLena Ryd351n\r\nStatens institut för kommunikationsanalys (SIKA)\r\nAnders Wärmark\r\nVerket för innovationssystem (Vinnova)\r\nPer Eriksson\r\nJoakim Tiseus\r\nHans Mohlin\r\nVägverket\r\nMatts-Åke Belin\r\nClaes Tingvall\r\nStatens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)\r\nUrban Karlström\r\nHans-Erik Pettersson\r\nUlf Br374de\r\n107\r\n\r\n108\r\n\r\nSonja Forward\r\nRikspolisstyrelsen (RPS)\r\nKent Fernström\r\nBarnsäkerhetsdelegationen\r\nBodil Långberg\r\nMarie Hasselberg\r\nSvenska Kommunförbundet\r\nSari Wallberg\r\nIntresseföreningar och företag\r\nSvenska Kommunalarbetareförbundet, trafiksektionen\r\nRobert Skoglund\r\nSveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC)\r\nPer Johansson\r\nSvenska åkeriförbundet\r\nJan Sandberg\r\nMotormännens riksförbund\r\nHel351ne Rådemar\r\nUlrica Kampf\r\nMotorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF)\r\nTom Bjerver\r\nSören Sehlberg\r\nSveriges Trafikskolors Riksförbund (STR)\r\nGunlög Stjerna\r\nLars Gustavsson\r\nNationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)\r\nMonica Öhman\r\n108\r\n\r\n109\r\n\r\nTRAFIKUTSKOTTETS OFFENTLIGA  TBILAGA42 00 2/0 3 : T U 4\r\nGunnar Carlsson\r\nSveriges försäkringsförbund\r\nStaffan Moberg\r\nSvenska vägföreningen\r\nLars-Gunnar Tannerfors\r\n3 M Svenska AB\r\nLennart Eriksson\r\nForskare\r\nHögskolan Dalarna/Uppsala universitet\r\nLars Åberg\r\nNorrlands Universitetssjukhus\r\nUlf Björnstig\r\nLunds Tekniska Högskola\r\nChrister Hyd351n\r\nProtokoll från trafikutskottets offentliga utfrågning\r\nom trafiksäkerhet den 20 mars 2003\r\nOrdföranden : Vi inleder nu trafikutskottets offentliga utfrågning om trafik-\r\nsäkerhet. Senare i vår kommer utskottet att behandla ett antal motioner som\r\nrör denna fråga och även en proposition om alkolås.  Även i övrigt är ämnet\r\naktuellt.\r\nRiksdagen har beslutat om målen för trafiksäkerhet på våra vägar. Ett av\r\ndem är nollvisionen, som säger att ingen ska dödas eller skadas allvarligt\r\ninom v ä g tran s p o r tsy s tem e t och att transportsystemets utformning och\r\ntion ska anpassas till de krav som följer av detta.\r\nEtt annat av riksdagens fastlagda mål är att högst 270 människor ska dö\r\ntill följd av v ä g t ra f i k o l y ck o r år 2007.\r\nSyftet med utfrågningen är att vi i utskottet ska öka vår kunskap om ut-\r\nvecklingen inom området, främst med avseende på utsikterna att uppnå de av\r\nriksdagen fastställda målen, effektiviteten i den svenska trafiksäkerhetsstra-\r\ntegin och olika aktörers roll och verksamhet. Det gör vi genom att ställa\r\nfrågor till ett antal inbjudna experter, som kommer att hålla korta inlednings-\r\nanföranden.\r\n109\r\n\r\n110\r\n\r\nJag hälsar alla välkomna hit, dem som sitter på åhörarläktaren, våra gäster\r\noch speciellt inbjudna och även dem som följer utfrågningen via SVT 24\r\neller webb-TV.\r\nDet som sägs i utfrågningen kommer att upptecknas stenografiskt och\r\nläggas som en bilaga till trafikutskottets betänkande. Dessutom kommer\r\nsändningen i webb-TV att spelas in så att man kan titta på den efteråt.\r\nDet är bara utskottets ledamöter som kan ställa frågor, ingen annan i salen.\r\nFrågorna riktas i första hand till dem som har inbjudits särskilt att hålla ett\r\nkort inledningsanförande. Det är många som ska komma till tals, och vi har\r\nbegränsad tid. Därför är det viktigt att alla är så kortfattade som möjligt, bå\r\nden som frågar och den som besvarar. Det kan i salen finnas personer som\r\nkan besvara frågor men som inte tillhör dem som är särskilt inbjudna att hålla\r\nett inledningsanförande.  Även dessa kan komma med synpunkter, och även\r\ntill dem kan frågor riktas från ledamöterna. Någon i auditoriet kanske har en\r\nsärskild upplysning att komma med, och då går det bra att skriva ned det på\r\nen lapp, räcka upp handen så ser vi till att vi får det till presidiet och kan\r\nin det bland övriga synpunkter.\r\nDagens program är indelat i två avdelningar. Tanken är att vi först lyssnar\r\npå alla inledningsanförandena i varje avdelning och sedan lämnar öppet för\r\nfrågor från ledamöterna. Jag är tacksam om alla inledningstalare kan stanna\r\nkvar och stå till förfogande under det sista frågepasset, för då kan det komma\r\nfrågor även från den första avdelningen.\r\nDet första anförandet hålls av Hans-Erik Pettersson från Statens väg- och\r\ntransportforskningsinstitut. Han ska under rubriken 224Uppnås trafiksäker-\r\nhetsmålen?224 tala om utsikterna att uppnå våra trafiksäkerhetsmål.\r\nHans-Erik Pettersson, Statens väg- och transportforskningsinstitut: Jag\r\nkommer framför allt att kommentera trafiksäkerhetsutvecklingen under\r\n1990-talet och göra det i anslutning till den bild som jag visar upp. Jag ska\r\nbörja med att beskriva det vi ser på bilden.\r\n110\r\n\r\n111\r\n\r\nTRAFIKUTSKOTTETS OFFENTLIGA  TBILAGA42 00 2/0 3 : T U 4\r\nDen övre k r y s sm a r k e r a d e funktionen anger trafiktillväxten från 1986\r\nframåt i indexform. Indexet är satt till 1 000 år 1986. Naturligtvis är det pro\r\ngnos efter 2002.\r\nDe fyllda svarta kvadraterna anger antalet dödade under de olika åren från\r\n1986 fram t.o.m. 2002. De ofyllda kvadraterna anger förväntat antal dödade\r\nutifrån den modell vi använder för att förutsäga det mest förväntade antalet.\r\nDen modellen b y g g e r på dels trafiktillväxten, dels hur framgångsrikt trafi\r\nsäkerhetsarbetet i genomsnitt har varit historiskt.\r\nSlutligen anger den röda funktionen var dödstalet skulle ligga om vi mins-\r\nkade antalet dödade per år med samma procenttal för att nå målet högst 270\r\ndödade år 2007.\r\nVad visar bilden om trafiken? Jo, det första som är markant är att vi har en\r\nkraftig trafiktillväxt i slutet av 1980-talet, som inte oväntat resulterar i en\r\nkraftig ökning av antalet dödade per år. Där har vi alltså en situation där tra\r\nfiktillväxten är så stor att trafiksäkerhetsarbetet inte klarar av att hålla jä\r\nsteg med ökningen i trafiken, utan dödstalen ökar.\r\nUnder perioden 1 9 9 0  -  1 9 9 6 kan vi se en m y c k et obetydlig tillväxt a\r\nken, den ligger nästan still under den här perioden. Det resulterar i en krafti\r\nminskning av antalet dödade per år. Här får alltså trafiksäkerhetsarbetet en\r\nmöjlighet att slå igenom.\r\nUnder perioden 1 9 9 3  -  1 9 9 6 minskar antalet dödade mer än vad vi kunde\r\nförvänta utifrån den modell som vi har. Det var alltså en kraftig nedgång av\r\nantalet dödade under den här perioden.\r\nFrån 1999 ökar åter antalet dödade per år.\r\nVad har vi för förklaringar till den här utvecklingen? Som jag sade tidigare\r\nförklaras den kraftiga ökningen i slutet av 1980-talet av trafiktillväxten. Li-\r\nkadant spelar den obetydliga trafiktillväxten i början av 1990-talet en stor\r\nroll, men dessutom inträffar några saker. En av de mer dramatiska är att anta-\r\nlet 18 - 19-åringar som tar körkort under den första delen minskar från 1990\r\ntill 1996 med 50 %. Det är alltså en m y c k et radikal minskning av antalet\r\nunga bilförare i trafiken. Sedan har vi indikationer åtminstone från två da-\r\ntakällor på att antalet berusade i trafiken minskar kraftigt under den första\r\ndelen av 1990-talet. 1997 ser vi ett trendbrott. Det b y g g e r på bl.a. att t\r\nbörjar växa igen. Mellan 1996 och 2001 har vi en trafikökning på 10 %.\r\nDödsrisken för unga förare ökar markant under den senare delen av 1990-\r\ntalet. Men det som kanske är mest slående är att en viktig del av trafikök-\r\nningen på 10 % utgörs av en ökning av den tunga trafiken, tyngre än 3,5 ton.\r\nDen ökar under den här perioden med 25 %.\r\nVi har tittat på vad i den tunga trafiken som är mest markant. Det är fram-\r\nför allt långtradare, 16 ton och tyngre, som ökningen ligger på. De ökade\r\nmed 40 % under den här perioden. Det här ser vi också i olycksstatistiken.\r\nAntalet dödade i mötes- och omkörningsolyckor där tunga fordon är inblan-\r\ndade ökar under perioden från 45 per år till 70.\r\nOm man utifrån detta ska göra någon prognos över hur vi kommer att kla-\r\nra trafiksäkerhetsmålen kan vi titta på: Vad har hänt historiskt? Från 1970\r\noch fram till i dag har trafiken i genomsnitt ökat med 2 % per år. Antalet\r\ndödade har i genomsnitt minskat med 3 % per år. Det är egentligen en ganska\r\nfantastisk utveckling. Vi har en i grunden god trafiksäkerhetsstandard i det\r\nhär landet. Det innebär bl.a. att risken att dödas i trafiken i genomsnitt har\r\nminskat med 5 % varje år sedan 1970  -  det har varit upp- och nedgångar.\r\nTrots detta fortsätter utvecklingen som den har gjort hittills. Nu har vi en\r\nnågot lägre trafiktillväxt. Jag tror inte att det blir fullt 2 % utan lite dryg\r\ni trafiktillväxt. Då är den bästa förutsägelse vi kan göra av vad som kommer\r\natt inträffa 2007 att antalet dödade kommer att ligga på 428. Det inkluderar\r\nde naturligt döda i trafiken, ungefär 25 - 30 personer. Antalet egentligen tra-\r\nfikdödade skulle fortfarande vara 400 år 2007. Nivån högst 270 dödade\r\nskulle enligt den här modellen nås 2020.\r\nOrdföranden : Vi tackar för detta. Ordet går till Sonja Forward, VTI, som\r\nkommer att tala om 224Den mänskliga faktorn  -  mer än bara misstag?224.\r\nSonja Forward, VTI: Jag kommer att tala om den del som handlar om trafi-\r\nkanten. Det är en viktig faktor när det handlar om olyckor. Vi har en del\r\nsiffror som jag ska försöka förklara och se vad vi kan göra åt dem. Nu ska\r\njag bara tala om utbildningsdelen även om jag är medveten om att det finns\r\nockså andra delar som har att göra med vägutformning och fordon, men det\r\nfår andra ta i stället. Det jag ska tr y c k a på är trafikanten och möjlighete\r\nförändra trafikanternas beteende.\r\n\r\nLåt oss börja med att titta på olyckor. Då säger vi så här: Ungefär 90 % av\r\nalla olyckor beror på den mänskliga faktorn. Men även den mänskliga fak-\r\ntorn kan bero på olika saker. Vi har nämnt fyra olika faktorer som ska påver-\r\nka ifall man blir involverad i en olycka eller inte. Ett är bedömningsfel, ett\r\nuppmärksamhetsfel, och så rutinfel och avsiktliga fel. Man har funnit i forsk-\r\nningen att det här förklarar olyckorna.\r\nBedömningsfel, uppmärksamhetsfel och rutinfel hänger ihop med ouppmärk-\r\nsamhet, att man kanske inte ser en bil, man kanske är koncentrerad på någon-\r\nting annat i stället. Rutinfel kan vara att man är ovan, att man lägger in\r\nväxeln på fel sätt.\r\nAvsiktliga fel är rent medvetna fel som man begår i trafiken, man bryter\r\nmot reglerna. Man vet att man bryter mot reglerna men gör det ändå. Det är\r\nalltså avsiktligt. Vid olyckor har det visat sig att det är den gruppen som för\r\nklarar flest olyckor, det är inte de tre andra utan de avsiktliga felen som\r\nförklarar flest olyckor. Därför blir det väldigt intressant att titta på attity\r\nFör att förstå avsiktliga fel måste man förstå vad som motiverar individen att\r\nbegå de här felen. Man gör någonting som bryter mot någonting som ska\r\nskydda en i trafiken. Varför gör man det? Jo, då måste man förstå det utifrån\r\nmotiv och attityder.\r\nVi kan studera attityder under en längre tid och sedan säga: Nu ska vi ändra\r\nfolks attityder. Problemet kanske många gånger har varit att man inte riktigt\r\nsatt sig in i vad som menas med attityder och hur man ska gå till väga för att\r\nförändra attityderna.\r\n\r\nEn annan fråga är: Hur beskriver man en attityd? Man kan säga att man\r\nbeskriver ett förhållningssätt snarare än själva beteendet. Förhållningssätt är\r\nnågonting man tänker på, någonting som man tänker göra, hur man förhåller\r\nsig till det man ska göra. Det är relativt varaktigt men inte oföränderligt, vi\r\nket gör det intressant när vi ska förändra beteende. Det hade inte varit speci-\r\nellt intressant om det hade förändrats från en dag till en annan. Det är alltså\r\nrelativt varaktigt men kan förändras. Det resulterar i ett förutsägbart beteend\r\nsom kan observeras. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det väldigt viktigt att det\r\nska resultera i ett beteende, annars är det inte speciellt intressant.\r\nDet man säger om attityder, och det är det som förklarar varför det är rela-\r\ntivt varaktigt, är att de fyller vissa funktioner. De funktioner som man brukar\r\npeka på är nyttofunktionen, kunskapsfunktionen, den självförstärkande funk-\r\ntionen och den socialt reglerande funktionen. Om man har vissa attityder som\r\nfyller en speciell funktion då ersätter man dem inte med någonting annat som\r\nman inte tror ska fylla samma funktion.\r\nLåt oss t.ex. se på nyttofunktionen. Man har vissa attityder som gör att man\r\nbelönas av att man undviker bestraffning.\r\nLåt oss ta kunskapsfunktionen. Säg att vi lever i en väldigt kaotisk värld,\r\nmånga saker är väldigt oförklarliga, men vi vill ha någon sorts ordning i den\r\nhär världen. Vad gör vi då? Ja, då tar vi tag i våra attityder, vi skapar någon\r\nsorts mönster eller modell för hur saker och ting står till. Det ger oss stabil\r\ntet, det ger oss tr y g g h e t. Det är en viktig funktion.\r\nDen självförstärkande funktionen handlar om att skydda individens själv-\r\nbild. Har man gjort någonting som visar på att ens egen självbild är fel, man\r\nkanske inte är en lika bra förare som man har trott sig vara. Då gör man väl-\r\ndigt m y ck e t för att bibehålla självbilden. Den är otroligt viktig för vårt\r\nsjälvförtroende.\r\nNär det gäller självbilden kommer även könsrollerna in där. Självbilden är\r\nkopplad till identiteten, och i identiteten ingår könsroller. Könsidentitet är\r\nviktig del av identiteten speciellt i yngre år men, skulle jag vilja säga, ocks\r\nunder resten av livet beroende på hur flexibel man är. För många är just kön-\r\nsidentiteten väldigt viktig. Bilen har många gånger förknippats med maskuli-\r\nnitet. Från seklets början har den hela tiden förknippats med det maskulina,\r\ninte man utan det maskulina. Detta har inneburit att bilkörning också har\r\nförknippats med det som beskrivs som maskulint. Om det förstärker självbil-\r\nden att bete sig på att speciellt sätt i trafiken, att man bryter mot regler, f\r\ndet förstärker ens självbild och identitet, då ersätter man inte den med någon-\r\nting som kanske visar på att man i stället är motsatsen, det visar inte på\r\ntuffhet utan i stället svaghet. Det är en ganska viktig sak som man måste\r\ntackla innan man kan få de här personerna att byta ut det rollmönstret mot\r\nnågonting annat som är mer säkert i trafiken.\r\nOm vi ska beskriva den oförsiktiga föraren kan man säga att vi rent gene-\r\nrellt vet att den föraren brukar överskatta sin egen körförmåga, alltså tror si\r\nvara bättre. Det gäller alla åldersgrupper.  Även om åldersgruppen är medve-\r\nten om att ens egen grupp är med i väldigt många olyckor drabbar det inte en\r\nsjälv, för man är själv väldigt bra. Man anser också att en tekniskt körskick-\r\nlig förare är en säker förare, vilket innebär att om vi talar om körsäkerhet i\r\ntrafiken är det många som sitter och nickar och ty c k e r att de är väldigt sk\r\nliga bakom ratten. Det de inte förstår är att skicklighet alla gånger inte är\r\nsamma sak som säkerhet. Man underskattar sin egen olycksrisk i förhållande\r\ntill andras. Det är rätt intressant vad gäller gruppen unga förare. De överesti\r\nmerar väldigt m y c k et antalet olyckor som deras egen grupp är involverad i,\r\nmen de tror att de själva är involverade i färre olyckor just därför att de öve\r\nskattar sin egen körförmåga.\r\nMan bryter mot trafikregler avsiktligt, och det anses vara säkert. Här har vi\r\ninte en grupp självmordskandidater som är ute och kör, utan man gör det\r\ndärför att man tror att det ska leda till någonting positivt. Det är här attity\r\nkommer in. Man kör för fort för att man tror att körningen ska bli behaglig,\r\nman kommer dit man vill fortare. Man kör inte för fort därför att man tror att\r\nman ska krocka, så dum är ingen. Man gör dessa avsiktliga fel därför att man\r\ntror att det är säkert. Visserligen finns det en del som har en känsla av att\r\nman vill testa på gränserna lite grann och utmana, men man gör det ändå för\r\natt man tror att man kommer att lyckas. Annars är det ingen vits med det.\r\nMan anser också att överträdelse ger positiva resultat. Från o ly c k ssy n -\r\npunkt är det väldigt bra att inte alla överträdelser leder till olyckor. Men de\r\nnegativa med det är att ett dåligt beteende ju bekräftas genom att man inte\r\nråkar ut för en olycka. Man gör någonting fel i trafiken, och det leder till\r\nnågonting positivt, då gör man ju rätt, eller hur?\r\nNästa steg är: Hur ska man utforma ett lyckat program när det kommer till\r\nsådana här saker? Jo, först och främst måste man specificera målbeteendet.\r\nDet viktiga är att försöka ta reda på hur de här människorna faktiskt tänker,\r\nhur de fungerar och vad de har för attityder och vad de fyller för olika funk-\r\ntioner. Börjar man inte med det stadiet kan man säga att de över huvud taget\r\ninte kommer att lyssna. De kommer inte att känna att det är relevant för dem\r\nsjälva. De måste känna det i hjärtgropen, de måste känna att det handlar om\r\ndem själva, inte om någon annan. Om man då tänker sig att många överskat-\r\ntar sin egen körförmåga, varför ska de lyssna på det här med säkerhet i\r\ntrafiken, det fixar de ändå?\r\nDet gäller att hitta bra argument som utmanar deras egna förutfattade me-\r\nningar om trafiken. Man måste därför utforska målgruppens viktigaste\r\nföreställningar, det är väldigt viktigt. Man ska sedan formulera budskapet,\r\noch man ska utforma programmet och utvärdera resultatet. T y v ä rr är det all-\r\ndeles för sällan som det sker.\r\nDet här kan gälla en stor grupp, en liten grupp, det kan vara allt från män-\r\nniskor på en utbildningsnivå till en större grupp som man riktar sig till. Men\r\nsyftet är att man får en bättre genomslagskraft om man specificerar sig och\r\npratar till den speciella gruppen. Som jag sade tidigare: Om man pratar om\r\nkörsäkerhet i trafiken och den grupp som man vill nå t y ck er att de kör säker\r\ni trafiken har man totalt misslyckats med den informationen.\r\nSlutligen kan jag bevisa att det finns många lyckade program. Det här är\r\nbara några exempel på vad som finns. Man har haft utbildningsprogram, man\r\nhar gått seriöst till väga för att se hur man ska kunna påverka de olika grup-\r\nperna och verkligen förstå dem. Det handlar inte om monologer, det handlar\r\nom dialoger. Det handlar om att lyssna och se vad individen har med sig i\r\nbagaget för att bemöta det.  Är det så att det b y g g e r på viktiga funktione\r\nsjälvbild, könsidentitet osv. då är det där man måste börja.\r\nDet här är som sagt olika exempel på att det finns lyckade program inom\r\nutbildning som lyckats förändra beteendet. Om det inte lyckas kan det bero\r\npå att man helt enkelt går ut med fel budskap. Om vi tänker på hur många\r\nbudskap som vi nås av varje dag, varför ska de här personerna lyssna på just\r\noss? Det måste vi alltid fråga oss själva. Därför måste vi hitta ett tricks som\r\nfår dem att känna: Det här är viktigt för mig. Annars går det över huvud taget\r\ninte att bearbeta den här informationen. De tar inte in informationen, de be-\r\narbetar den inte. Har man inte börjat i det stadiet är chansen väldigt liten at\r\ndet händer någonting över huvud taget.\r\nOrdföranden : Tack för det. Vi går vidare till nästa punkt: Gör vi rätt saker?\r\nRune Elvik från Transport370konomisk institutt i Norge.\r\nRune Elvik, Transport370konomisk institutt, Norge: Det enklaste svaret på\r\nspörsmålet kunde vara nej, och sedan kunde jag gå och sätta mig, och så var\r\ndet färdigt med det. Men jag har tänkt säga mer än så om vad vi icke gör rätt\r\nmen som borde göras mera rätt. Jag kommer att basera mig på ett stort forsk-\r\nningsuppdrag som jag fick från Vägverket för två tre år sedan, som resultera-\r\nde i en rapport på engelska  -  jag tänkte att ni i Sverige kunde ha lite\r\ninternationellt intresse också. Det finns två rapporter som jag lämnat till\r\nkansliet. Det är en stor rapport, en kortare och dessutom två artiklar som\r\nsummerar resultatet av detta arbete, som var en bred genomgång av trafiksä-\r\nkerhetspolitiken i Sverige med sikte på alternativa möjligheter för effektivi-\r\nsering av den.\r\nVi formulerade i det sammanhanget fyra olika strategier för tioårsperioden\r\n2 0 0 1  -  2 0 1 1 . Den första av dessa är att fortsätta med dagens politik,\r\ngi som gick ut på att använda åtgärderna på ett samhällsekonomiskt optimalt\r\nvis. En var baserad på nollvisionen och tog utgångspunkt i de principer som\r\nden har, och man försöker genomföra dessa så konsekvent som möjligt.  Änt-\r\nligen hade man en strategi som kallas maximal potential, som går ut på att\r\nman använder alla kända åtgärder maximalt. Det var satt vissa gränser för det\r\nvid första mötet med min uppdragsgivare Vägverket.\r\nNär man ska utveckla strategier av den här typen är det viktigt att man har\r\nen bred utgångspunkt och ett vitt perspektiv. 139 åtgärder bedömdes vid ut-\r\ngångspunkten vara potentiellt effektiva. Det var 62 av dessa som blev for-\r\nmellt analyserade med hänsyn till nytta och kostnader. De 77 som föll bort är\r\ndels sådana där man inte har tillräcklig kunskap om effekterna, dels sådana\r\nåtgärder som redan är vidtagna, som har införts till hundra procent, körljus på\r\ndagtid t.ex., dels sådant som man kan tro ökar olyckstalen. Märkning av\r\növergångsställen är också en sådan. Dessa togs då inte med i de alternativ\r\nsom sedan utvecklades. Av dessa 62 som togs med visade analysen att 35 var\r\nsamhällsekonomiskt lönsamma.\r\nSå ska vi se vilka resultat detta gav. Det gjordes först en prognos för hur\r\nantalet dödade i trafiken i Sverige fram till 2012 kommer att utveckla sig\r\nutan några åtgärder. Det resulterade i 613 dödade. Om dagens politik fullföljs\r\nblir det 528.\r\nNedan ser vi de olika strategierna. 316, det samhällsekonomiskt optimala.\r\n230, nollvisionsstrategin. 180, maximal potential.\r\nEffekter av alternative trafikk\r\nsikkerhetsstrategier i Sverige\r\n700\r\n61 3\r\n600\r\n52 8\r\n500\r\nIngen tiltak\r\n400\r\n400         Dagens politikk\r\nSamfunns ökonom\r\n31 6\r\n300         optimal\r\nNullvisjon\r\n270\r\n23 0\r\nMaksimumpoten\r\n200\r\n18 0\r\nårlig antall drepte i trafikkulykker\r\n100\r\n0\r\n199 9 200 0 200 1 20 02 20 03 20 04 2 005 2 006 2 00 7 200 8 200 9 201 0 20 11\r\nDen underliggande linjen är målet som är satt för 2 0 0 0  -  2 0 0 7 . Vi ser\r\nprincip är det möjligt att uppnå målet 270 för 2007. Två av strategierna gäller\r\nlägre tal. De gäller riktigt nog senare än 2007, men om åtgärderna genomförs\r\nsnabbare än beräknat kan man nog i princip nå fram till 270 redan 2007.\r\nI svenska trafikpolitiska dokument står det att man ska prioritera samhälls-\r\nekonomiskt lönsamma åtgärder. Men då kommer man inte längre än till 316.\r\nAnalysen visar att det uppsatta målet är oförenligt med att driva en optimal\r\nsamhällsekonomi. Det går inte att få till bägge delarna samtidigt.\r\nNästa overheadbild är dessvärre på engelska, men det ska nog gå bra. Här\r\nfinns de tio paket av åtgärder som har störst potential för att reducera antale\r\ndödade i trafiken i Sverige. Det första är att införa nollvisionsfartgränser på\r\nalla vägar, men med dagens vägutformning måste samtidigt fartkontrollerna\r\ntiodubblas. Detta kommer att reducera antalet dödade med 307 personer om\r\nåret.\r\nOm vägarna byggs om, vilket görs med mitträcken eller 30-vägar och en del\r\nandra åtgärder, behöver man inte reducera fartgränserna lika m y ck e t. Om\r\nman håller en högre fartgräns på de vägar som byggs om och inför nollvi-\r\nsionsfartgränser och tiodubblar fartkontrollerna blir det 216 färre dödade.\r\nLängst ned har vi 181. Där står det att det ska vara intelligent stöd för an-\r\npassning av farten. Det är s.k. ISA-teknik, där det nyligen har genomförts ett\r\nstort försök. Detta finns på alla fordon och är knutet till fartgränsen, vilket\r\ndensamma som att få 100 % efterlevnad av dagens fartgränser. 181 färre\r\ndödade. Med bara poliser på vägen blir det 133 färre.\r\nDet framgår med stor tydlighet att överträdelser av fartgränser är det stora\r\ntrafiksäkerhetsproblemet i Sverige i dag. Det är där potentialen ligger  -  på\r\nkort sikt  -  att reducera antalet dödade.\r\nPå längre sikt går det inte att basera trafiksäkerhetspolitiken bara på att\r\npiska folk till att hålla fartgränser. Systemet måste byggas om. Där finns det\r\nstora möjligheter när det gäller åtgärder på fordon.\r\nDet är lite problematiskt att fordonsbestämmelser numera inte fastställs av\r\nnationella regeringar utan på en överstatlig nivå. För att få dem genomförda\r\nmåste länder övertalas som är väsentligt mindre intresserade av detta än Sve-\r\nrige är.\r\nVi kan se fartgränserna i olika system. Längst till vänster står dagens ge-\r\nnomsnittsfart i kilometer i timmen på motorvägar, motortrafikled, landsväg\r\noch vägar i städer och tätorter. Nästa kolumn gäller fartgränsen. Nästa är\r\noptimal fartgräns.\r\nEn optimal fartgräns är fastställd så att de samlade samhällsekonomiska\r\nkostnaderna för att avveckla trafiken är de lägst möjliga. Kostnaderna är\r\nuppdelade i olyckskostnader, tidskostnader, fordonskostnader och miljökost-\r\nnader. Alla dessa kostnader hänger på olika sätt samman med hastighet.\r\nNågon sänker fordonskostnaden. Någon ökar olyckskostnaderna. Man kan\r\nfinna en minimipunkt för summan. Genomgående ligger denna lägre än da-\r\ngens fartgränser med ett viktigt undantag: Medan jag höll på med detta\r\nprojekt ökade tidskostnaden för lätta fordon i Sverige från 84 till 128 kr per\r\nfordonstimme. Det medförde att den optimala fartgränsen på vägar i städer\r\noch tätorter och bostadsgator blev 60 kilometer i timmen. Om man utifrån de\r\nk a lk y l e r som har gjorts skulle införa de optimala fartgränserna skulle de\r\nmedföra en betydlig ökning av antalet dödade och skadade i städer och tätor-\r\nter medan det skulle vara det motsatta på landsbygden.\r\nHär har vi en lista över de tio åtgärder som har högst nytta - kostnads-kvot.\r\n120\r\n\r\n121\r\n\r\nTRAFIKUTSKOTTETS OFFENTLIGA  TBILAGA42 00 2/0 3 : T U 4\r\nHär ser man att en del åtgärder på fordon kommer gott ut. Bälteslås kopp-\r\nlat till tändningslåset är den mest lönsamma åtgärden. Det är en i högsta grad\r\nbillig åtgärd. Det går helt enkelt inte att köra bilen utan bilbälte. Använd-\r\nningen blir möjligen hundraprocentig. Det är i högsta grad en effektiv åtgärd.\r\nMen det är kanske inte en accepterad åtgärd. På Vägverkets önskan utredde\r\njag ett system för bältespåminnelse. Då går det att tänka sig att en del ignore\r\nrar påminnelserna. Det är inte fullt så effektivt, men det blir ett ganska högt\r\nanvändande av bilbälte.\r\nVi kan se att det kommer gott ur påbud om cykelhjälm, även alkolås och\r\ntiodubbling av fartkontrollerna.\r\nEftersom vi befinner oss i ett hus där man beviljar pengar till dessa mål\r\nkan det vara intressant att undersöka om man kan tänka sig att bevilja mer\r\npengar till trafiksäkerhetsåtgärder för att uppnå dessa mål. Det är avhängigt\r\nav val av strategi.\r\nKan jag få uppmärksamma er på att det som står här är inte de fullständiga\r\nkostnaderna för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige i dag. Här finns en rapport\r\nfrån Räddningsverket i Karlstad som har utrett de totala kostnaderna, och jag\r\nhar funnit att de är ca 20 miljarder kronor per år. Detta är kostnaderna för de\r\nåtgärder jag har redovisat. I dag, business as usual , uppgår de till 7 miljard\r\nkronor.\r\nDet är intressant att se att om man går in för den samhällsekonomiska\r\nstrategin ökar icke kostnaderna. Det offentligas kostnader blir betydligt redu-\r\ncerade, från 5,7 till 3,3 miljarder per år. Vi kan prata om att det offentliga\r\nsaknar pengar till trafiksäkerhet. Sådant ska vi inte lyssna på. Det är bara\r\nstruntprat. Det finns pengar, men de används inte på rätt sätt och för de rätta\r\nåtgärderna. Om de användes rätt skulle man klara sig med hälften. Men det\r\nblir ökade kostnader för den privata sektorn.\r\nDet är säkert inte alla som menar att man nödvändigtvis ska följa en sam-\r\nhällsekonomisk strategi. Det är ett val. Väljer man nollvisionsstrategin\r\nkommer man upp i större summor. Totalsumman, 22,9 miljarder, är inte sär-\r\nskilt m y c k e t mer än den summa jag nämnde i dag används för trafiksäkerhet,\r\n20 miljarder.\r\nDet handlar primärt om att göra de rätta sakerna, att vidta de rätta åtgär-\r\nderna, inte om att öka den totala resursinsatsen, vilket man ofta kan tro med\r\ntanke på de krav som framställs.\r\nDet kan vara av intresse att se vilka samhällsekonomiska komponenter\r\nsom bidrar till de olika egenskaperna. Olyckskostnaderna står överst. Sedan\r\när det resetidskostnader, fordonskostnader, miljökostnader och induced traf-\r\nfic , dvs. ändringar i trafikmängden.\r\nHär har vi investeringskostnader, löpande kostnader, skattekostnadsfaktor\r\n1 och 2, en alternativ kostnadsfaktor för offentliga budgetkronor.\r\nDet är intressant att se att i nollvisionsstrategin är värderingen av olyckor l\r\nstor som restid, 140 miljarder för bägge. Det som är ett hinder för att genom-\r\nföra en nollvisionsstrategi är att man värdesätter restid så högt. Värderingen\r\nav restiden måste diskuteras. Det är för många säkert märkligt att nytta -\r\nkostnads-förhållandet för nollvisionen blir negativt. Nettonyttan är negativ.\r\nDetta är exempel på lönsamma åtgärder: dubblera fartkontrollerna, lag om\r\ncykelhjälm, bältespåminnelser, optimala fartgränser och ökad kontroll, al-\r\nkolås och lag om reflex.\r\nVi går till sammanfattningen. Det första man kan slå fast av dessa analyser\r\noch analyser som andra har gjort, bl.a. SIKA, är att det är möjligt att göra en\r\nväsentlig förbättring av trafiksäkerheten. Det är absolut möjligt att uppnå\r\nbättre resultat än i dag.\r\nEtt samhällsekonomiskt optimalt användande av trafiksäkerhetsåtgärder\r\nkräver icke ökade offentliga utgifter.\r\nDet verkar som att nu när vi skriver 2003 att vi i princip kan nå etappmålet\r\nför 2007. Det finns strategier som resulterar i ett lägre antal dödade till 200\r\nDet område som i dag troligen är för lågt prioriterat är först och främst\r\nkontroll av trafikanters beteende. Fartgränserna och farterna på vägarna på\r\nlandsbygd är för höga. Strängare krav på fordon kan fortsatt förbättra säker-\r\nheten. Här måste man driva på EU för att få detta gjort.\r\nChrister Hyd351n, Lunds tekniska högskola: Jag kommer från Tekniska hög-\r\nskolan i Lund, och jag har sysslat med trafiksäkerhetsforskning i ca 30 år,\r\nmest inriktat på trafiksäkerhet i staden, oskyddade trafikanter och hastighet.\r\nDet kommer att prägla min framställning. Jag ska försöka titta på hur samar-\r\nbetet har fungerat mellan olika aktörer.\r\nJag ska ge en kort historik. Det moderna trafiksäkerhetsarbetet startade\r\n1992 när Vägverket övertog det övergripande vägtrafiksäkerhetsansvaret.\r\nDet bildades en grupp för nationell samling där kommun, polis, vägverk och\r\nNTF var representerade. Det var det första exemplet på att man började jobba\r\ngentemot en samverkan mellan aktörerna.\r\nDet nationella trafiksäkerhetsprogrammet formulerades 1995. Man utsåg\r\nreformledare för de elva områden ni ser på overheaden. Arbetet grundade sig\r\npå att det var en stor samverkan med många olika aktörer, bl.a. vi som fors-\r\nkade i det inledande arbetet. Det var m y ck e t entusiasm. Man diskuterade de\r\nolika reformområdena från grunden. Man formulerade operationella mål,\r\nvilket var ovanligt. Till exempel fastlade man det operationella målet till att\r\nminska antalet hastighetsöverträdelser med 35 %. Det är positivt och optimis-\r\ntiskt. Det här grundar sig m y ck e t på kunskap och att delegera ut detta. Man\r\nskulle, min själ, se till att det blev 35 % färre hastighetsöverträdelser osv.\r\nT y v ä r r gick målet om hastighetsöverträdelserna mer eller mindre om intet.\r\nMålet nåddes över huvud taget inte. Jag ska återkomma till det. I princip var\r\nprogrammet lyckat.\r\nI oktober 1997 markeras en milstolpe till. Då kom nollvisionen in i riksda-\r\ngen. År 1999 kom det ett nytt elvapunktsprogram som var relativt likt det\r\ngamla programmet men där man hade skippat allt som handlade om opera-\r\ntionella mål, på samma sätt som man hade i det gamla programmet.\r\nNär det gäller samverkan mellan aktörer bildade man i mars år 2000\r\nGruppen för nationell samling med aktörer från flera håll. Bland annat fick\r\nNTF en fast plats. Näringsdepartementet blev också en deltagare i detta.\r\nEnligt intervjuer jag hade med NTF har samarbetet inom gruppen succes-\r\nsivt förbättrats. Där finns absolut en potential.\r\nYtterligare en stor milstolpe är att Vägverket presenterade en handlings-\r\nplan för trafiksäkerhet perioden 2 0 0 4  -  2 0 0 7 när målet med högst 270 dö\r\nskulle uppnås. Där skrev man m y c k e t om samverkan. Man skrev m y c k e t om\r\nolika aktörer, och vi ser dem sist på den overheaden.\r\nMan fortsatte med samverkanstanken. Den är central. Man bildade 1998\r\nett trafiksäkerhetsråd med företrädare för några av de viktigaste aktörerna\r\ninom trafiksäkerhetsområdet.\r\nJag har inte med min begränsade förmåga riktigt lyckats få reda på hur det\r\ntrafiksäkerhetsrådet fungerar, utan jag förlitar mig på den text jag har hittat\r\nDär framgår att man i det rådet har haft övergripande diskussioner om trafik-\r\nsäkerhetsfrågor på högsta nivå.\r\nSedan kom år 2002 DNS, Den nationella samlingen för trafiksäkerhet. Det\r\nfinns många GNS och DNS, som onekligen indikerar att samverkan är\r\nnågonting man försöker ta på högsta allvar. För två veckor sedan gick det ut\r\nen pressrelease där det framgick att Ulrica Messing har samlat ett stort antal\r\nrepresentanter för frivilligorganisationer, försäkringsbolag, fackföreningar,\r\nbilbranschen och berörda myndigheter till ett första möte för att diskutera hur\r\nman ska uppnå nollvisionen.\r\nNi ser den åtgärdsplan som följer med det handlingsprogram Vägverket\r\nhar gjort, första punkten, Samverkan mellan systemutformaren. Över huvud\r\ntaget präglas programmet av m y c k e t ny insikt. Det är oerhört m y c k et me\r\nkunskapsbaserat än vad programmen har varit tidigare. För varje åtgärdsom-\r\nråde har man definierat problemområdet, problemägare och medaktörer, för\r\natt återigen betona vikten av samverkan mellan många olika aktörer.\r\nVidare ser ni att trafiksäkerhetsfrågorna ska integreras i hela Vägverkets\r\nverksamhet. Man ska peka på trafikanterna och transportköparna som viktiga\r\naktörer, deras ansvar i sammanhanget och samverkan med viktiga systemut-\r\nformare. Man säger att man ska skriva kontrakt med de olika systemutfor-\r\nmarna angående deras åtaganden. Där andas det lite grann att det inte räcker\r\nmed att ordna samverkan, man måste hitta operationella former för att få\r\nnågot resultat av det.\r\nDet står också i programmet att hastighetsgränserna ska vara anpassade\r\nefter vägens och fordonens säkerhetsstandard. Det står explicit i det pro-\r\ngrammet. Programmet är m y c k et insiktsfullt och kunskapsbaserat på ett sätt\r\nsom vi inte har varit vana vid tidigare. Det borde vara ett föredöme för\r\nmånga länder i världen. Det räcker naturligtvis inte. Vi har hört av Rune El-\r\nvik att vi i princip kan komma oerhört m y c k e t längre. Frågorna kvarstår\r\nfortfarande: Varför går vi så sakta mot målet? Varför finns det i dag inga som\r\nhelst garantier? Rune Elvik och Hans-Erik Pettersson var inne på att det i\r\nprogrammet står att en samlad optimistisk bedömning är att drygt 420 perso-\r\nner kommer att dö i trafiken år 2007, trots att målet är 270. Det andas i sig e\r\nnödrop från Vägverkets sida när man säger att man inte klarar målet.\r\nMed alla dessa år av erfarenhet ska jag försöka tolka detta, nämligen att vi\r\nfortsätter att säga trafiksäkerhet, men vi utövar det sällan. Det gäller på ind\r\nviduell nivå, på kollektiv nivå, på beslutsnivå och på planeringsnivå. Det\r\ngäller alla nivåer. Vi säger gärna säkerhet. Fråga någon på gatan eller härin-\r\nne; säkerhet är oerhört centralt. Det är ett fundament för att erbjuda ett\r\nsystem. Det är bara så långt vi klarar av att komma. Vi är inte beredda att ta\r\nkonsekvenserna.\r\n\r\nSäkerhet ger ingen \"magkänsla\". Det är bara för ett fåtal barnföräldrar som\r\nsäkerhet ger en magkänsla och som kan hjälpa till att skapa action . Det är\r\nbara barnföräldrarna i sina egna bostadsområden. Sedan när de kommer\r\nåkande som bilförare upplever de inte situationen med magen längre. Det är\r\nbara när de står vid sidan om.\r\nVi är mycket omogna som bilförare, trafikanter, planerare och beslutsfat-\r\ntare. Här ser ni människans evolutionära historia. Ni ser att homo automobi-\r\nlissimus har en oändligt kort historia jämfört med människan. Det är\r\nnågonting som vi över huvud taget inte tänker på i sammanhanget, det vill\r\nsäga att vi som homo automobilissimus reagerar så otroligt irrationellt i\r\nmånga sammanhang. Det finns ingen status i trafiksäkerhetsarbetet. Ingen\r\ntackar någon för att ha räddat ett liv i trafiksäkerhetssammanhang. Det blir\r\nbara en utskällning.\r\nJag ska visa exemplet hastighet. Första sidan visar att hastighet identifieras\r\nav många olika aktörer som kolossalt viktigt. Rune Elvik visade också på det.\r\nVägverket har sagt att hastighetsgränserna ska vara anpassade efter vägens\r\noch fordonens standard. Det innebär till exempel att det aldrig borde vara\r\nmer än 30 kilometer i timmen där fotgängare och cyklister möter bilar. Man\r\nsäger också att fordonen på lång sikt ska vara utrustade med intelligenta sy-\r\nstem för hastighetsanpassning. Men vadå lång sikt? Det finns redan system.\r\nDet finns flera kommuner som redan ser till att få hastighetsanpassning i sina\r\nfordon. Det är på kort sikt för att marknadsföra id351n att man inte får och ka\r\nköra för fort. Vägverket talar om att i framtiden lagstifta att detta ska finna\r\nbilen. Det finns många människor som är intresserade av att ha detta i sina\r\nbilar redan i dag, inklusive kommuner.\r\nPotentialen för hastighetsförändringar är m y ck e t stor. Hastigheterna har\r\ninte minskat, de har ökat, trots att vi för många år sedan sade att vi skulle\r\nminska mängden hastighetsöverträdelser med 35 %. Genomförandekraften är\r\nsvag. Vägverket skriver i sitt handlingsprogram att de ökande hastigheterna\r\norsakas i allt väsentligt av allt tystare och bekvämare bilar, tystare vinterdä\r\noch av allt potentare motorer, speciellt för den tunga trafiken. När jag läste\r\ndetta tänkte jag att personbilar också är ganska potenta. De kan ju göra 220 -\r\n250 kilometer i timmen i våra trafiksystem.\r\nOtroligt viktiga aktörer är de som producerar bilarna. Vilken samverkan\r\nsker med dem? Vilket ansvar tar de för detta när vi ser att vi har så stora pro\r\nblem? Sker det någonting på europeisk nivå? Sker det några Euro NCAP-\r\nliknande initiativ? Det borde absolut ge pluspoäng. Det finns redan bilar som\r\nhar system för hastighetsanpassning i sina bilar. De borde få pluspoäng. Var-\r\nför sänks inte hastighetsgränserna på vägarna i avvaktan på ombyggnad? Det\r\nskulle bli fart på diskussionen om vi kunde sänka hastighetsgränserna direkt\r\noch visa att vi kan nå säkerhetsmålet snabbare. Då skulle man se till att de\r\nvägarna blev ombyggda.\r\nSäkerhet har m y c k e t låg status. Hastighet är m y ck e t känsligt. Det är f\r\nrande en av de viktigaste symbolfrågorna när de gäller makt och framgång.\r\n125\r\n\r\n126\r\n\r\nResultatet av detta är att hastighetsfrågorna blir olika behandlade inom\r\nolika organ, institutioner och myndigheter. Därmed blir det också så mellan\r\nolika organ. Jag har här exempel på att det inte råder någon konsensus inom\r\norganisationerna. Detta leder till exempel till att politiker tror att människo\r\när mer skeptiska till hastighetsdämpande åtgärder i städerna än vad de egent-\r\nligen är. Vi och andra i Sverige har visat i försök att i fråga om hastighetsan\r\npassning är ISA betydligt mer populärt och accepterat än vad man har trott\r\nfrån början.\r\nObservera att tvånget att hålla hastighetsgränserna i tätort ledde i vårt för-\r\nsök inte till längre restider utan till kortare restider. My c k et är vunnet a\r\nta till sig det. Om man i tätort tvingas att hålla hastighetsgränserna går rest\r\nden inte nödvändigtvis upp. Rune Elvik talar om samhällsekonomiska\r\nkostnader för att höja och sänka hastighetsgränsen i tätort. Då räknar man\r\növer huvud taget inte med fotgängares och cyklisters tidsförbrukning i sy-\r\nstemet. Med sänkta fordonshastigheter vinner de kategorierna alltid tid. En\r\nsådan samhällsekonomisk analys är i det sammanhanget ofullständig.\r\nMin slutsats är glasklar. Kan vi inte redovisa sänkta hastigheter i systemet\r\nhar vi inte heller någon ordentlig trovärdighet när det gäller arbetet med tra-\r\nfiksäkerhet. Jag repeterar det. Vi är inte trovärdiga om vi inte kan visa att\r\nhastigheterna sjunker i systemet.\r\nSe på den andra punkten. Vi borde komma tillbaka till operationalisering,\r\ntill exempel mål för överskridande av hastighetsgränser. Det handlar om\r\ndelegering. De här sakerna kan man föra ned  -  och det pratar Vägverket\r\nm y c k et om  -  ända till trafikantnivå, så att alla får vara med och ta ansv\r\nDet handlar om kontrakt. Jag ty ck e r att det är oerhört bra att Vägverket bör\r\njar prata mer och mer om det. En av de få möjligheterna är att man skriver på\r\nett papper om att man ska använda en viss utrustning, att man ska köra på ett\r\nvisst sätt och att man sedan följer upp det, som Sonja Forward var inne på.\r\nVi följer ju inte upp våra åtgärder.\r\nSlutligen handlar det om marknadsföring. Vi måste använda social mark-\r\nnadsföring. Det finns otroligt m y c k e t att göra där. Jag tror att det var n\r\nsom var inne på det temat också. Det finns något som vi kallar vaccinering,\r\noch det handlar om att man ska vaccinera sig mot alla motargument som man\r\nmåste räkna med om man jobbar med trafiksäkerhetsfrågor.\r\nMen, som sagt var, första punkten är att komma till samstämmighet inom\r\norganisationerna. Det finns väl dokumenterat att det t.ex. i Vägverket finns\r\nväldigt många olika synpunkter på hastighetsproblemet och hur det ska tack-\r\nlas. Och det är klart att så länge en sådan viktig och central myndighet i\r\nsammanhanget inte pratar med en enda röst går det inte att föra budskapet\r\nvidare. Det går inte att effektivt samverka med alla andra aktörer. Det gäller\r\nockså polisen. Om man ser på polisverksamheten finner man att det finns\r\nalldeles för många olika synpunkter. Detta är givetvis inte lätt att komma åt,\r\nmen å andra sidan satsar vi väldigt lite resurser i dag just på att få ett bätt\r\nsamspel inom organisationerna och mellan aktörerna.\r\nSkapa ett oberoende NTF ! NTF får fortfarande pengar via Vägverket.\r\nVarför är vi så otroligt rädda för att ha ett oberoende organ som kan sätta\r\nfingret på känsliga saker? Det ty c k e r jag är märkligt. Och jag hoppas verkl\r\ngen att Vägtrafikinspektionen kan bli en trafikinspektion så småningom, dvs.\r\natt den sammanförs med andra inspektioner, så att de också kan bli mer obe-\r\nroende.\r\nSlutligen vill jag slå ett slag för oss. Använd forskarna bättre! Vi har inte\r\nblivit tillfrågade om att vara med. Jag har blivit tillfrågad en gång om jag\r\nville vara med i den här nationella samlingen. Jag ty c k e r att det är otroli\r\nmärkligt att man inte utnyttjar forskarna bättre. Forskarna är oerhört viktiga\r\nnär det gäller kunskapsförmedlingen  -  observera det! Det är vi som står för\r\nkunskapsförmedlingen. Det är vi som utbildar den unga generationen till att\r\nbli trafiksäkerhetskunnig och trafiksäkerhetsmedveten. Det finns inga andra\r\nsom gör det. Vår forskning håller för närvarande på att minska och nästan\r\nförintas, vilket resulterar i att vi i Lund, som har den största institutionen\r\ndet gäller utbildning på ingenjörssidan, håller på att tappa m y c k e t av den\r\nförmåga som vi har haft när det gäller att utbilda. Det vill jag, som sagt var,\r\navsluta med.\r\nOrdföranden : Tack för det! Innan jag öppnar för frågor ska vi få en kort in-\r\nformation från Ulf Björnstig, Norrlands universitetssjukhus. Han har intres-\r\nsant information om cykelhjälmar.\r\nUlf Björnstig, Norrlands universitetssjukhus: Jag slutade som trafiksäker-\r\nhetsdirektör hösten 2000 och kom tillbaka som kirurgprofessor i Umeå.\r\nFörsta dagen var jag nere på akuten, och det första jag såg var att man bar in\r\nmedvetslösa cyklister. Så är det inom sjukvården. Cyklisterna är den tunga\r\ntrafikantgruppen för sjukvården. De belastar sjukvården lika m y c k et som all\r\nandra. En skadetyp är speciellt tung, och det är skallskadorna.\r\nMan jämför sig ofta med dem som behandlar sjukdomar eller skador bäst.\r\nAlla känner till att den första cykelhjälmslagen kom till i Victoria i Australi\r\nen 1990. Hade vi tillämpat detta i Sverige skulle 3 0 0 0 0  -  4 0 0 0 0 ha sl\r\nslås medvetslösa. 150 hade sluppit att dö. Tänk om vi hade behandlat hjärn-\r\nhinneinflammation på samma sätt! Det är väldigt främmande för oss inom\r\nsjukvården att inte tillämpa best practice .\r\nFör att det här inte ska fortsätta tror jag att det vore bra om vi, med den här\r\nbakgrunden, tittar lite framåt för att se vad vi ska göra. Behandlingen är\r\nkänd. Den är enkel. Den är billig. Och den är kostnadseffektiv, som har vi-\r\nsats här. Dessutom accepterar en majoritet av svenska folket den enligt\r\nVägverkets opinionsundersökningar. Det handlar om en cykelhjälmslag. Mitt\r\nförslag är att man inför en sådan lag 2005. Då har man två år på sig att göra\r\npropaganda och få full acceptans för den.\r\nOrdföranden : Tack för de synpunkterna! Därmed lämnar jag ordet till Erling\r\nBager.\r\nErling Bager (fp) : Jag vill först vända mig till Sonja Forward och ta upp de\r\nåldersrelaterade och medicinska problemen i trafiken. Borde det planeras en\r\nbättre kontroll, t.ex. nya körkortsprov i intervaller, kanske vart femte år, el\r\nlä k a r in t y g för fortsatt innehav av körkort?\r\nSedan vill jag vända mig till Christer Hyd351n och fråga om det går att ge en\r\nprognos, en uppskattning, när det gäller hur stor del av olyckorna som kan\r\nanses bero på dåligt underhåll av det svenska vägnätet. Det var mina första\r\nfrågor.\r\nOrdföranden : Då får jag be om korta svar.\r\nSonja Forward, VTI: Gällde frågan det här med äldre i trafiken?\r\nErling Bager (fp) : Ja, jag undrade om åldersrelaterade problem och även\r\nmedicinska problem i trafiken.\r\nSonja Forward, VTI: Tolkar jag dig rätt?  Är det de äldre i trafiken som ska\r\nköra upp vart femte år för att man ska se om de ska få behålla körkortet eller\r\ninte?\r\nErling Bager (fp) : Ja, det är något som man skulle kunna pröva.\r\nSonja Forward, VTI: Okej, jag är egentligen inte någon äldreforskare, men\r\nvi har sådana på VTI också. Det jag har hört är att man kan se att olyckorna\r\nhar minskat när det gäller de äldre i trafiken. Sedan har man gjort jämförelser\r\nmed andra länder, och detta är inte alltid någonting som man rekommende-\r\nrar, så jag skulle nog vilja avvakta i den frågan. Det kanske finns någon som\r\när bättre på att svara på den, men jag har inte hört några riktigt klara bevis\r\natt detta skulle vara en bra åtgärd.\r\nChrister Hyd351n, Lunds tekniska högskola: Frågan om vägunderhållet är\r\nm y c k et svår. Det finns inga konstaterade samband mellan vägunderhåll och\r\nantalet trafikolyckor eller skadade. Det finns det för en kategori, och det är\r\nde oskyddade trafikanterna. Det är glasklart att man kan minska antalet sing-\r\nelolyckor om man tar bort håligheter, kanter och sådant. Apropå vad Ulf\r\nBjörnstig sade så är det väldigt m y c k e t singelolyckor bland gående och cy-\r\nklister, så där skulle ett bättre vägunderhåll ha betydelse liksom bättre\r\nvintervägunderhåll.\r\nJohnny Gylling (kd) : Jag vill anknyta till det som Sonja Forward pratade om,\r\natt attityder är väldigt viktiga och att det är viktigt att man har en dialog m\r\ntrafikanterna. Då vill jag fråga om den trafikantgrupp som växer väldigt\r\nsnabbt just nu i Sverige, nämligen motorcyklisterna. Vi har ju Per Johansson\r\nhär från motorcyklisternas centralorganisation. Jag vill fråga hur ni upplever\r\natt dialogen förs med er. Vad kan förbättras, och vad gör ni själva för att bli\r\nbättre på trafiksäkerhet?\r\nPer Johansson, SMC: Vad gör vi för att bli bättre på trafiksäkerhet? Vi mo-\r\ntorcyklister känner oss ofta lite marginaliserade på olika plan. När man\r\nutformar v ä g s y s te m e t gör vi allt för att ha en så bra dialog med Vägve\r\nsom möjligt, och där är vi l y ck o s a m m a . Vi har ju en designgrupp, som v\r\nkallar den. Det här med att bli marginaliserad ser man dagligen i trafiken som\r\nmotorcyklist. Våra medtrafikanter ser oss inte. De ger oss inte det u t ry m m\r\nvi behöver  -  det gäller naturligtvis både cyklister och motorcyklister. Så de\r\när på många plan vi vill synas och bli bättre.\r\nVi försöker förädla vårt eget trafiksäkerhetsarbete y t ter lig are. Det är väl\r\ndigt svårt, för vi har kommit ganska långt. Vi har en positiv utveckling när\r\ndet gäller olyckor. Men hur tar vi de sista stegen för att bli ännu bättre? Vi\r\ntror kanske inte att vi kommer så m y ck e t längre med våra till stor del idee\r\nkrafter, utan vi behöver kanske mera forskning och mera beteendevetenskap\r\nför att komma vidare. Där behöver vi hjälp helt enkelt.\r\nSven Bergström (c ) : Jag skulle först vilja ställa en allmän fråga och undrar\r\nom det är någon som känner sig manad att svara på den. Vi har ju kunnat\r\nkonstatera att det har varit en glädjande utveckling under det senaste halvå-\r\nret. Antalet döda på våra vägar har gått ned med, om jag har förstått det rätt,\r\nungefär 30 %. Detta har, vad jag förstår, varit lite oväntat för de allra flest\r\näven om vi har monterat mitträcken och annat i ganska hög hastighet på\r\nsistone. Om den här utvecklingen skulle fortsätta är det kanske möjligt att nå\r\nmålet om högst 270 dödade i trafiken till det årtal som vi har satt upp.  Är de\r\nnågon som har någon reflexion kring det?\r\nDet andra handlar om det här med samstämmighet, som Christer Hyd351n\r\npratade om. Det är naturligtvis lite alarmerande om det inte är samstämmig-\r\nhet hos viktiga aktörer, som polisen och Vägverket, kring de här frågorna.\r\nSamtidigt kan man väl förstå att det kan finnas olika bedömningar om vad\r\nsom är rimligt och vad som kan vara acceptabelt. Inte minst vi som sitter på\r\nden politiska sidan väger ju det här med cykelhjälmslagen t.ex. Det är en\r\ndelikat fråga. Vi ser att det skulle ge effekt, men vi är tveksamma till om det\r\när full acceptans för det. Ulrica Messing ventilerade ju tanken att man skulle\r\nha en barnhjälmslag när hon besökte trafikutskottet i går.  Är det då rimligt a\r\nta steget fullt ut på en gång och ha en cykelhjälmslag som faktiskt gäller för\r\nhela befolkningen, inte minst mot bakgrund av Björnstigs redovisning av\r\nsiffrorna?\r\nMen jag tänkte ställa en fråga till Christer Hyd351n. Låt oss byta plats, du\r\noch jag, ett ögonblick, så att du får vara politiker i trafikutskottet. Vi bruk\r\nfaktiskt uppnå god samstämmighet här, inte minst i trafiksäkerhetsfrågor, för\r\natt försöka markera kraft. Låt oss säga att du sätter dig i vår position ett\r\nögonblick och får vara med och utforma det trafiksäkerhetsbetänkande som\r\nvi snart ska komma med. Hur skulle du vilja se det profilerat för att vi ska ta\r\nnågra rejäla kliv framåt i trafiksäkerhetsarbetet?\r\nHans-Erik Pettersson, VTI: Frågan handlade om den m y ck e t positiva utveck-\r\nling vi har haft under de senaste sex månaderna och om vi skulle nå målet\r\nom den skulle fortsätta. Det är alldeles riktigt, men det är en alldeles för ko\r\ntidsperiod för att man ska kunna tala om ett trendbrott. Om vi tittar på de\r\nsenaste tolv månaderna i stället kan vi se att vi ligger på precis samma nivå\r\nsom när trafiksäkerhetsmålet sattes. Vi ligger alltså på den nivå som vi låg på\r\n1996.\r\nChrister Hyd351n, Lunds tekniska högskola: En minut är lite kort tid, men jag\r\nska försöka svara. Jag skulle försöka se till att man koncentrerade sig på någ-\r\nra få frågor. Jag nämnde hastigheten, som jag anser är en nyckelfråga. Så\r\nlänge vi inte kan visa på framgång där kan vi inte heller vara helt trovärdiga.\r\nJag kan inte politiken och dess spelregler tillräckligt bra, men jag skulle som\r\npolitiker vilja se till att det blir så goda förutsättningar som möjligt att in\r\nså m y c k e t kunskap som möjligt och förståelse för de här frågorna i alla or\r\nnisationer som måste samverka. Jag skulle börja med Vägverket och sedan\r\ngå utåt i systemet med några nyckelfrågor. Det skulle vara spännande.\r\nOrdföranden : Jag har nu Kerstin Engle, Carl-Axel Roslund, Karin Svensson\r\nSmith och Monica Green som frågeställare före kaffepausen. Om ni vill stäl-\r\nla en fråga till en person hinns alla med före kaffet.\r\nKerstin Engle (s) : Jag skulle vilja fråga Sonja Forward om det här med atti-\r\ntyder kopplat till körkortsutbildningen. Om jag förstod dig rätt måste detta\r\ninnebära att körkortsutbildningen måste vara m y ck e t mer individuellt anpas-\r\nsad.  Är det riktigt?\r\nSonja Forward, VTI: Det är riktigt. Det är som i all annan utbildning. Först\r\nmåste man ta reda på vad personen har med sig, för det är det som många\r\ngånger blockerar inlärning över huvud taget. Bearbetar man inte detta och\r\ndiskuterar man inte vad personen har med sig är risken att personen inte\r\nkommer att lyssna eller kommer att misstolka. Då kommer man inte att få\r\nden effekt som man vill. Så det är jätteviktigt.\r\nCarl-Axel Roslund (m ) :Jag har en fråga till Christer Hyd351n. Om jag förstod\r\ndig rätt sade du: Kan vi inte visa att hastigheterna sjunker blir vi inte trovä\r\ndiga. Samtidigt strävar man hela tiden efter att öka hastigheten när det gäller\r\ntransporter med tåg, flyg, fartyg osv. Till och med olympiadens ädla målsätt-\r\nning är: längre, snabbare, högre. Min fråga är:  Är det verkligen realistiskt a\r\ntro att det enda trafikslaget som ska sänka hastigheten är bilismen?  Är det\r\nrealistiskt på lång sikt?\r\nChrister Hyd351n, Lunds tekniska högskola: Det är klart att det är en väldig\r\nskillnad på en privatresa, en fritidsresa, transport av gods osv. Idealet vore\r\nnaturligtvis om man kunde optimera ur hastighetssynpunkt, höja när det gäl-\r\nler vissa och sänka när det gäller andra. Busstrafiken lider t.ex. m y c k e t\r\nman försöker göra m y c k et för att minska hastigheterna i tätorter. Det drabb\r\nkollektivtrafiken av, och därmed blir de mindre attraktiva. Men min allmänna\r\nuppfattning är, som jag var inne på, att det i tätorter lönar sig att sänka de\r\nhögsta hastigheterna. Det lönar sig ur tidssynpunkt, om vi bortser från allt\r\nannat. Får vi dessutom jämna hastigheter kommer det också att löna sig ur\r\nutsläppssynpunkt och, icke minst, bullersynpunkt. Så jag menar att hastighe-\r\nterna i städerna har blivit alldeles för höga. Där handlar det inte längre om\r\nresor, utan där handlar det om förflyttningar med högsta möjliga hastighet,\r\noch det är m y c k e t olyckligt för städerna, menar jag. Så där finns det m y\r\natt göra.\r\nKarin Svensson Smith (v ) : Jag har två frågor. Vi har ett jämställdhetsmål. Då\r\nska inte männen ha rätt att ställa två frågor och kvinnorna en.\r\nJag börjar med min första fråga. I Vägverkets budget finns det en rubrik\r\nsom handlar om vägutbyggnad utöver vajrar och cirkulationsplatser. Det\r\ngäller alltså den vägutbyggnad som handlar om rakare och bredare vägar. Jag\r\nundrar om Rune Elvik kan säga någonting om effektiviteten ur trafiksäker-\r\nhetssynpunkt av att göra vägarna rakare och bredare. Jag undrar också om\r\nhan kan säga något om den samhällsekonomiska värderingen av en sådan\r\ntrafiksäkerhetsåtgärd.\r\nMin andra fråga handlar om forskningen. Sonja Forward visade att 90 %\r\nhandlar om mänskliga handlingar. Anser man att de forskningsmedel som\r\nstaten har i dag är rimligt fördelade mellan fordon, väg och mänskligt bete-\r\nende för att man ska kunna åtgärda det som behöver åtgärdas och nå målen?\r\nJag undrar om Urban Karlström från VTI har möjlighet att svara på den frå-\r\ngan.\r\nRune Elvik, Transport370konomisk institutt: Raka och breda vägar förbättrar\r\ntrafiksäkerheten lite i glesbygdsområden. Det har speciell effekt när det gäl-\r\nler mötesolyckor och avkörningsolyckor med motorfordon. Det handlar\r\nkanske om 5 - 10 %.\r\nI tätbebyggda områden är detta negativt för trafiksäkerheten. Det inbjuder\r\ntill högre fart och gör det svårare för fotgängare att korsa vägen och sådant.\r\nDärmed ökar olyckstalen.\r\nUrban Karlström, VTI: Tack för frågan! När det gäller forskningsfinansie-\r\nring har utvecklingen de senaste åren inneburit en förändring. Mer resurser\r\nläggs på teknik och fordonsorienterad forskning och mindre läggs på den typ\r\nav forskning som rör beteenden, forskning som är allmänt kunskapsuppbyg-\r\ngande när det gäller att nå olika trafikpolitiska mål. Det gäller inte minst på\r\ntrafiksäkerhetsområdet.\r\nJag skulle vilja säga att de förändringar som har skett de senaste åren nog\r\när allvarligast när det gäller kunskapsuppbyggande forskning på trafiksäker-\r\nhetsområdet. Så jag instämmer i det påpekande som Christer Hyd351n avsluta-\r\nde med. Det finns en fara för den allmänna kompetensen i Sverige och för\r\nden forskningsverksamhet som har varit framgångsrik under många år om\r\nden utveckling och den omläggning som nu har varit får fortsätta att slå ige-\r\nnom.\r\nMonica Green (s) : Min fråga handlar om jämställdhet, eftersom det också är\r\nett transportpolitiskt mål.\r\nDet är intressant att ta del av det som Sonja Forward kallar maskulina\r\nbeteenden i trafiken.  Är män inblandade i en viss typ av olyckor och kvinnor\r\ni en annan typ av olyckor? Går det att se i statistik? Hur kopplar vi i så fall\r\ndet till utbildning och propaganda för att specificera förändringar av beteen-\r\nden? Mjuk körning är inte bara trafiksäkrare. Det är också miljövänligare.\r\nGår det att hänvisa till att kvinnor kör mjukare?\r\nNär vi träffade Ulrica Messing i går tog jag upp exemplet att vi för några\r\når sedan pratade om ungdomsvåld, men när man väl tittade på statistiken och\r\npå hur det såg ut fann man att det var pojkvåld det handlade om. Hur ser det\r\negentligen ut när det gäller trafiksäkerheten och olyckorna?\r\nSonja Forward, VTI: Om det handlar om olyckor t y c k er jag att Hans-Erik\r\nPettersson ska svara på frågan.\r\nHans-Erik Pettersson, VTI: Den kommentar jag kan ge är att olycksstatisti-\r\nken visar att kvinnor har en lägre olycksrisk än män. Den saken är helt klar.\r\nSedan är det en annan sak att det inte är alldeles lätt att peka exakt på vad d\r\nberor på. Vi ser samma mönster i många delar av samhället, inte bara på tra-\r\nfiksidan. Små grabbar är också mer drabbade av olycksfall i hemmet, så det\r\nhär går igenom på många områden.\r\nOrdföranden : Då är vi framme vid den efterlängtade kaffepausen. Det finns\r\nkaffe här utanför, och vi startar igen om tio minuter sharp .\r\nPaus\r\nOrdföranden : Vi kommer att sluta fem i tolv eftersom det är votering här i\r\nhuset klockan tolv. Sedan har jag en information till. Svenska Kommunför-\r\nbundet finns också närvarande. Sari Wallberg finns här om det är någon som\r\nvill ställa frågor till Svenska Kommunförbudet. Kommunerna är ju också\r\nviktiga aktörer i de här ärendena.\r\nClaes Tingvall, Vägverket: Tack för att jag fick komma hit. Jag börjar, och\r\nsedan kommer Matts-Åke Belin från Vägverket att fylla på. Detta är alltså en\r\nliten tvåstegsraket.\r\nVägverket är ju den samordnande myndigheten när det gäller trafiksäker-\r\nhet likväl som vi är det på ett antal andra målområden när det gäller trans-\r\nportsystemen. Trafiksäkerhet är givetvis en oerhört central fråga. Vi pratar ju\r\ni termer av en säker och hållbar tillgänglighet, dvs. det är så vi försöker int\r\ngrera alla de transportpolitiska delmålen, inte riktigt alla dock.\r\nDet här är en bild av vad man skulle behöva göra för att nå etappmålet\r\n2007, dvs. ett mål om högst 270 dödsfall. Det gäller alla väsentliga områden,\r\noch det har andra föredragshållare i dag berört. Det handlar om infrastruktur,\r\nhastigheter, alkohol osv. Jag ska kort beröra tre av dem, och sedan kommer\r\nMatts-Åke Belin att beröra fler av dem framför allt inom hägnet av det som\r\nkallas Nationell samling.\r\nSom ni kan se på den här bilden kommer de stora bidragen till ökad säker-\r\nhet framför allt från hastigheten.\r\n\r\n2003 - 04 - 23\r\nVad krävs för att nå etappmålet 2007?\r\nNödvändiga användningstillstånd\r\nför att nå År 2002 Mål Konsekven ser år 2007 ,\r\nmålet o m högst 2 7 0 död ade i tr a f i k en å r 2007dö da de i tr afi ken\r\nSt örre oc h v i k t i gar e v äga r  1 0 %   10 0 %     - 9 0\r\nMi n d r e\r\nSm ala r e v äg ar m e d m i ns t 5 00 f ordo n p er dy g n  ä n 5 %10 0 %- 4 5\r\nM i ns k nin g a v r e s has t i ghet p å s t a t l i ga v äg ar,\r\nex k l us iv e s å dana m ed m i t t - o c h s i dor ä c k e- 6 k m / h- 6 0*\r\nM i ns k n in g a v r e s has t i ghet p å k o m m unala v ä g a r,\r\nhe la g at u nät et   *        - 4 k m / h  - 4 0\r\nAn del t r a f ik arbe t e m ed os k y d d a de t r a f i k an t er\r\ni sä ke r t ä t o r t st r a f i k           - 4 5\r\nAn del alk o h o lpå v e r k a d e i d öds oly c k o r2 4 %1 7 %- 2 0\r\nAn del m e d b i l b ä l t e i per s on bil9 1 %9 6 %      - 4 5\r\nAn del c y k l i s t er s om anv ände r c y k e l hjä l m1 7 %8 0 %- 1 5\r\nAn del t r a f ik arbe t e m ed k r o c k s äk ra p ers on b i la r\r\nm ed m i ns t f y ra s t j ärn or i Eu r o N C A P1 7 %5 0 %- 3 0\r\nF ö rbä t t r a d r äddn ing , v å r d oc h rehab il it eri n g- 1 0\r\n*G e n o m s nit t lig ha s t igh e t s ö v erT  to  rt3 4a4 dle  tl s4 0e0 , k\r\n5, 5 k m / h re s p 3, 2 k m / h   dub be lr ä k ni ng m e d f a k t or 0 , 7 5\r\n1               = 30 0 d ö d a d e i t r af i k e n\r\nOm vi skulle få alla att sluta köra över hastighetsgränserna skulle vi kunna få\r\nen nedgång med ca 100. Ni har hört andra resonera om lite andra tal, men det\r\nligger ungefär i den storleksordningen. Men vi får inte glömma bort att infra-\r\nstruktur och fordon kan stå för en stor del. Jag tänker beröra detta lite grann\r\noch Matts-Åke kommer in mer på de beteenderelaterade tillstånden som ock-\r\nså är viktiga att påverka på olika sätt.\r\nJag skulle kort vilja beröra vad det är som egentligen har hänt på infra-\r\nstrukturområdet med den svenska modell som har utvecklats som en konse-\r\nkvens av det som kallas nollvisionen. Före, dvs. i lite äldre tider, kostade de\r\noss ungefär en miljard i engångsinvestering för att rädda ett liv om året. Då\r\npratar vi om stora insatser. Jag pratar inte om små förbättringar av olika slag\r\nutan om att bygga ny infrastruktur för att åstadkomma trafiksäkerhetseffek-\r\nter.\r\nMed det annorlunda sätt att resonera som vi har i dag försöker vi separera\r\nsäkerhet och kapacitet från varandra, dvs. vi försöker åstadkomma samma\r\ngrad av säkerhet på det som inte är motorvägar. På de ställen där man inte\r\nhar behov av den höga kapacitet som fyrfältiga motorvägar ger har vi lärt oss\r\nnågot nytt före någon annan i världen. Det handlar om att helt byta filosofi\r\nkring trafiksäkerheten. Vi har kommit till en nivå i dag där vi för en en-\r\ngångsinvestering som är en tjugondel, dvs. i storleksordningen 50 miljoner\r\nkronor i engångsinvestering, kan rädda ett liv om året så länge den investe-\r\nringen är i bruk. Vi kan ju resonera om hur länge det är, men om det är 20 -\r\n30 år inser ni säkert att det är en ganska stor bedrift att ha gått ifrån ett s\r\nsynsätt till ett annorlunda. Det innebär att vi, genom att göra på det viset,\r\nräddar y tt e rl ig are 19 liv för den investering vi gjorde.\r\n20 03 - 04 - 23\r\nI n fra s tr u k tu r s ä k e r het\r\nMi lj o n e r\r\nkr o n or\r\nI n vest e1r0 0i0 ng/\r\nr ä dd at l i v\r\n800\r\n60 0\r\n19 l i v\r\n40 0\r\n20 0\r\n227 199 7   199 7 227\r\nS t r ä cka 4 m i l  80 m i l\r\nHa s t i g h e t1 60 m i l\r\n1\r\nDen stora skillnaden är att där vi tidigare behövde göra om 4 mil genom att\r\nbygga ny väg kan vi i dag behandla 80 mil. För att få ut samma trafiksäker-\r\nhetsnytta skulle man, om man bara åstadkommer 4 mil, behöva sänka hastig-\r\nhetsgränserna ett snäpp, dvs. 20 kilometer i timmen på 160 mil väg. Det jag\r\nvill att ni ska förstå när jag visar det här, som naturligtvis är i högsta grad\r\nschematiskt, är att man inte nödvändigtvis behöver säga att säkerhet alltid\r\ninnebär att man måste dra ned framkomligheten för att alternativet kan vara\r\ninvestering. Nu gäller det att spela med det här på rätt sätt. Jag säger inte\r\nheller att man inte ska bygga ny väg för att åstadkomma en kapacitetsökning.\r\nDet behöver vi på en del ställen. Jag försöker bara visa att vi har lärt oss et\r\nnytt sätt att resonera på som innebär att man kan få ut både säkerhet och\r\nm y c k et god framkomlighet i systemet.\r\nHär har vi redovisat för planen där vi på olika sätt kan åstadkomma de här\r\ntyperna av förbättringar i form av mötesfrihet. Jag ska inte fördjupa mig i\r\ndet, men vi kan se att vi faktiskt kommer ganska långt på ganska stora delar\r\nav vägnätet. Vi har för övrigt gjort en hel del redan.\r\nMen fortfarande kommer naturligtvis det här med hastighet och hastig-\r\nhetsgränser att vara en central fråga. Som m y c k e t riktigt påpekades här ha\r\nuttryckt på olika sätt att vi successivt måste gå mot ett läge där det inte bar\r\nhandlar om att få människor att hålla hastighetsgränserna, vilket är en utma-\r\nning i sig själv, utan vi måste också anpassa hastighetsgränserna till vägens\r\nstandard. Det behöver inte alltid, med koppling till den första bilden, betyda\r\nsänkta hastigheter, men vi ska se till att koppla ihop detta med varandra i akt\r\noch mening att kunna bibehålla och t.o.m. ibland få högre hastighetsgränser\r\nom vi är riktigt duktiga på att göra m y c k et bra saker.\r\nDet här är bara den första skissen på ett nytt sätt att 224tänka224 hastighets-\r\ngränssystem där vi kopplar ihop vägens och fordonens standard med hastig-\r\nhetsgränsen. Det är för övrigt någonting som sker väldigt m y c k e t inom\r\nramen för det som kallas Eurorap, ett slags konsumentinformation om vägsä-\r\nkerhet. Den b y g g e r på ungefär samma princip. Men det är ju inte så konstig\r\neftersom det är i Sverige som det här i första hand har utvecklats. Här måste\r\nvi börja att seriöst tackla det t y v ä r r m y ck e t ologiska hastighetsgräns\r\nsom vi har. Det sätter inte gränser nedåt och premierar inte heller när vi gör\r\nväldigt bra saker i vårt vägtransportsystem.\r\nJag tar upp väldigt fyrkantiga frågor, men det betyder inte att jag är fyr-\r\nkantig i mig själv. Jag tänkte tala lite kort om bilsäkerhet. Vi får inte glömm\r\natt det också där finns en ganska stor potential fortfarande. Den vänstra sta-\r\npeln visar var vi ligger i dag.\r\n20 03 - 04 - 23\r\nBilsäkerhet\r\nRelativ\r\nsäkerhetsnivå\r\n227 I n t e l l i g e n t a b ä l t es påminnare\r\n100             227 A l ko l å s\r\n80             227 I S A\r\n227 E S P\r\n60             227 A n t i w h i p l a sh\r\n40\r\n20\r\nMe d e l- NC A P     224B ä s ta\r\nbi l en     * ***      b i l 224\r\n2\r\nVi sätter detta till 100 när det gäller säkerhetsnivån på vår bilpark. Längst t\r\nhöger har ni den bästa bilen som för närvarande säljs, och det är inte någon\r\nsärskilt dyr eller märkvärdig bil. Ni ser att potentialen fortfarande, trots at\r\nsäkerhetsnivån har förflyttat sig, i princip är en halvering när det gäller sä-\r\nkerhet hos fordon. Och det är ändå bara med den teknik som finns i fordonen\r\njust i dag.\r\nDet innebär att vi har en förbättring av trafiksäkerheten i fordonsparken\r\nmed ett par tre procent varje år. Det beror lite på nybilsförsäljningen och vad\r\nsom skrotas ut osv. Det beror också på hur vi kan främja den här typen av\r\nutveckling som i dag inte drivs med hjälp av r e g e lsy s te m utan genom mark\r\nnadspåverkande åtgärder på olika sätt därför att folk efterfrågar säkra fordon.\r\nMen det finns m y c k e t mer som ska göras. Intelligenta bältespåminnare har\r\nnämnts. Det finns redan i dag ett antal bilmodeller som har det. Det kommer\r\neftermonteringsbara grejer som kan bli någonting ganska snart. Alkolås är\r\nockså en sådan sak och intelligenta system för hastigheter, det som kallas\r\nISA. ESP är en annan sorts teknik som precis har införts. Den har visat sig\r\nm y c k et effektiv.\r\nWhiplash-skador glöms ofta bort i de här sammanhangen. De märks aldrig\r\nnär vi pratar trafiksäkerhet. Där går det också att göra väldigt m y c k e t, i\r\nminst när det gäller fordon. Det är naturligtvis bara ett enda avsnitt. Vi ska\r\nkomma ihåg att fordon har en hel del att bidra med. Vi ska utnyttja den po-\r\ntentialen.\r\nESP är det som kallas elektroniskt stabilitetsprogram eller helt enkelt an-\r\ntisladdsystem. Det minskar risken för olyckor med personskador med i\r\nstorleksordningen 20 %.\r\nMatts-Åke Belin , huvudsekreterare för Nationell samling: Först och främst\r\nskulle jag vilja tacka trafikutskottet för engagemanget för de här frågorna.\r\nDet har varit ett långsiktigt engagemang om man ser tillbaka på beslutet om\r\nnollvisionen, etappmålen och sådana saker som vi jobbar med. Det är väldigt\r\nviktigt för oss som i den dagliga gärningen jobbar med att försöka få männi-\r\nskor att överleva i trafiken att vi har det här stödet från riksdagen och trafi\r\nutskottet.\r\nSom Claes visade på den här bilden med målet lite översiktligt, visar det\r\nsig att det finns en väldigt stor potential när det gäller beteendefaktorer som\r\nhastighet, nykterhet, bälten och sådana saker.\r\n20 03 - 04 - 23\r\nVad krävs för att nå etappmålet 2007 ?\r\nNödvändiga användningstillstånd för att nå år 2002 Mål Konsekvenser år 2007,\r\nmålet om högst 2 7 0 dödade i\r\ntrafiken år 2 0 0 7 dödade i trafiken\r\nStörre och viktigare vägar\r\n1 0 %  100 %       -9 0\r\nMindre Smalare vägar med minst 500 fordon per dygn  än\r\n5 %100 %-4 5\r\nMinskning av reshastighet på statliga vägar, exklusive sådana medmitt- och\r\nsidoräcke\r\n-6 k m / h-6 0\r\n*\r\nMinskning av reshastighet på kommunala vägar,  hela gatunätet  -4 k m / h    -4\r\n*\r\nAndel trafikarbete med oskyddade\r\ntrafikanter i säker tätortstrafik   -4 5\r\nAndel alkoholpåverkade i dödsolyckor\r\n2 4 %17 %-2 0\r\nAndel med bilbälte i personbil\r\n9 1 % 96 %       -4 5\r\nAndel c ykl i st e r so m a n vä n d e r c yke l h j ä l m1 7 %8 0 %- 1 5\r\nAndel t r a f i k a r b e t e me d kr o cksä k r a p e r s o n b i l a r\r\nm e d m i ns t f y ra s t jä rnor i Euro N C A P1 7 %50 % -3 0\r\nF ö r bät t ra d räd dni ng, v ård o c h r e h ab ilit ering-1 0\r\n*Gen om s ni t t l ig ha s t ighet s öv ert r T3 4o4  tdaell  ts  4e 00, ko mp\r\n5 , 5 km/ h r e sp 3 , 2 km/ h     d ubbe l r ä k n in g m e d f a k t or 0 , 7\r\n1               = 3 0 0 döda d e i t r a f i k e n\r\nMen för den skull får vi inte tro att vi har en massa drumlar ute i trafiken.\r\nOm vi ser på Svensson i stort ute i trafiken har vi faktiskt väldigt goda nor-\r\nmer.\r\n\r\nVi kan t.ex. titta på beteendet när det gäller nykterheten. De flesta kör nu\r\nnyktra. De flesta använder skyddsutrustning och sådana saker. Och det är\r\n40 - 50 % som håller hastighetsgränserna. Tar vi plus 10 kilometer i timmen\r\när det kanske 75 % som håller det. Generellt sett är det 16 % som använder\r\ncykelhjälmar, men om man tittar på vissa grupper eller i Stockholm bland\r\nbarn är det väldigt många som faktiskt använder cykelhjälm. Man måste ha\r\nden bilden klar för sig.\r\nT r af i k a n t e rnas nor m e r\r\nC y k e lh jälm   1 6 %\r\nF ö l j e r has t i g h e t s g r äns e r na4 3 %\r\nA n v än d a b i l b äl t e    9 0 %\r\nKö r a n y k t er 9 9, 7%\r\nMen trots att vi har de här goda normerna ser vi ändå att detta dyker upp i vår\r\ndödsorsaksstatistik. Det visar nästa bild också. Det handlar inte bara om be-\r\nteende utan också om attityder. 80 % är positiva till bältespåminnare, och\r\nmånga är positiva till alkolås. Hastigheterna har ju en viss potential fortfa-\r\nrande, men vi har kommit väldigt långt här.\r\n225 D R Y G T 8 0 %  ÄR PO SI T I VA T I L L B  Ä L T ES PÅ M I NN A R E\r\n225 S E X A V T I O AN SE R AT T A L L A BI L A R BO RD E UT RU ST A S M E D\r\nAL K O L ÅS\r\n225 4 5 % SK UL L E V I L J A H A ET T T EKN I S K T HJ  ÄL P M E D E L F Ö R A\r\nL  Ä T T A R E KU NN A HÅL L A HAS T I G HE T S G R  Ä N S E R N A\r\n225 N  Ä S TA N TV Å TR E D J E D E LA R A N S E R A TT A U T O M A TIS K\r\nH A ST I G H ET SÖ V ERV AK N I N G M ED KAM E R A  Ä R BR A\r\nDet är naturligtvis ett resultat av ett arbete som har pågått under många år\r\nmed folkrörelser och annat. Man kan se att vissa av de här beteendefrågorna\r\nhar följt någon form av s-kurva. Man startar någon gång på 60- eller 70-talet\r\noch sedan kan man se hur vi successivt börjar informera om detta i samhället.\r\nDet blir en bättre kunskap. Regering och riksdag börjar lagstifta om detta.\r\nPolisen börjar övervaka de här frågorna. Vissa av våra beteendeproblem är\r\nfaktiskt av den arten att vi måste göra någonting annat nu för att få den här\r\n100-procentiga användningen. Det är därför som vi i Sverige också diskute-\r\nrar alkolås, bältespåminnarsystem och sådana saker. Det gör vi för att det\r\nmer och mer börjar handla om teknik.\r\nRe gel - och kont r ol l f as en\r\nInf o rm at ion s fa sen   Te k n i k f a sen\r\nG e nom sl a g\r\nNy k t e r h e t Bi l b ä l t e n\r\nX\r\nX\r\nBe vaka de ha st i gh e t e r\r\nX\r\nX\r\nH a s tig h e ter\r\nC y k e lh j ä lm\r\nX\r\nTi d\r\nF r a m ta ge n a v Ma t t s - Åke B e li n\r\nV ä gv e r ke t ,\r\nD o k t or a n d K a r o li ns ka ins t i t u t e t\r\nMan måste ha en insikt om att det inte räcker med kampanjer. Det räcker inte\r\nmed information. Den nationella samlingen handlar om att få alla aktörer upp\r\npå banan för att jobba med alla de här tre delarna, information, kontroll och\r\nteknik, på olika sätt. Det syftar till att stödja de goda normer för trafiksäke\r\nhet som vi egentligen har i samhället.\r\nVi är väldigt duktiga på visioner och mål. Vi är duktiga på att beskriva de\r\nhär trafiksäkerhetsproblemen utan och innan. Experterna är väldigt duktiga\r\npå att göra kostnadsberäkningar och tala om vad vi egentligen borde göra för\r\natt vi ska få en förbättring. Det finns en väldigt stor tilltro till statsmakte\r\noch att vi med statsmakternas regelverk ska kunna förändra trafikskadepro-\r\nblematiken.\r\nDen nationella samlingen handlar väldigt m y c k e t om att gå från den här\r\nvisionen ned till handling. Vi måste få till stånd åtgärder. Vi ska gå från det\r\nhär med problembindningar till avsikter. Alla aktörer som kan bidra måste\r\nbörja deklarera sina avsikter. Vi måste gå från det här expertperspektivet till\r\naktörer. Det gäller inte bara Vägverket, regeringen eller riksdagen. För att ta\r\nett konkret exempel är det inte rimligt att vi använder polisens resurser för a\r\nexempelvis bevaka taxibilar som kör för fort. Det ska naturligtvis taxiföreta-\r\ngen ta ett eget ansvar för. Det är rimligt att de tar ett ansvar för hur deras\r\ntransporter bedrivs där ute. Därför måste vi involvera hela samhället i det här\r\nförändringsarbetet.\r\nNu har vi en process framför oss. Man kan säga att den inleddes med Ro-\r\nsengrens utspel i augusti 2002 där har han lyfte upp det här. Det som Claes\r\nhar pratat om infrastrukturinvesteringar och sådana saker är någonting som\r\nrullar på i våra planer. Men det räcker inte. Vi måste få fler aktörer med på\r\nbanan som u tt r y c k e r sina avsikter och vad de tänker göra för att lösa de\r\nproblemen.\r\nN a t i o n e l l  samling för trafiksäkerhet  -\r\nen process\r\nRo s e n g r e n Sem i na r i e\r\nM e ssi ng 6 m Sae mr  is na r i e rHö s tM  ee sns i ng 13 o k t o be r\r\nA ug us t i 200 2O kt obe r 2090  m2 a j o c h  15 m a j\r\nD e k l ar er a n at i o n el l a av s i k t er\r\n- H a s ti gh e t/ sk yd ds utr us tni n g\r\nI d en t i fi er a Fö -r bN  eyr  ke dt erh et\r\npr ob le meg n a å t g ärd er    Ge n om f ör\r\n- B a r n oc h ung do m a r i t r a f ike n\r\noc h     o ch f ö r b ered         åt g ärd e r\r\np r i n ci p i el l a stö d f ö r a n dr a s\r\nlö sn i ng a råt g ärd erD ek l ar e ra r eg i o n al / l o k al a av s i k t e\r\n- H a s ti gh e t/ sk yd ds utr us tni n g\r\n- N y k t e r\r\n- B a r n oc h un gd om a r i t r a f ike n\r\nK o m m u n i ce ra m e d r e st en a v s a m h äl l e t\r\nU t ve ck l a sa m h ä l l e t s nor m e r f ö r t r af i k sä ke rh et en\r\nVi hade ett jättestort seminarium i oktober, och det är Ingemar Skogö som är\r\nansvarig för den nationella samlingen  -  att driva på den här processen  -  ti\r\nsammans med mig och Claes. Det som har hänt under hösten har resulterat i\r\natt det finns en god uppställning kring att vi måste göra någonting åt hastig-\r\nheter, sk y d d ssy ste m , nykterhet och barn och ungdomar i trafiken. Det är\r\nproblemområden som vi gemensamt måste börja jobba mer effektivt med.\r\nHöstens arbete har resulterat i konsensus kring de här problemområdena.\r\nJag hoppas naturligtvis också att riksdagen ställer upp bakom de här pro-\r\nblemområdena och också ser sig som en aktör som kan delta och bidra med\r\negna åtgärder och stöd till andras åtgärder för att åstadkomma en förbättring.\r\nMot bakgrund av att det är en ny regering har det naturligtvis tagit en tid\r\nför Ulrica Messing att sätta sig in i de här frågorna. Men hon har ju fortsatt\r\ndet här arbetet med Rosengren, och därför kallade hon till ett upptaktsmöte\r\nför nästa fas i den nationella samlingen. Nu har vi definierat problemområ-\r\ndena. Hur kan vi gemensamt ta fram åtgärder för att lösa problemen?\r\nDet är egentligen den fasen som vi är i nu. Vägverket, polisen och andra\r\naktörer måste förbereda egna åtgärder som man vet påverkar de här olika\r\ntillstånden där ute och förbereda stöd för andras åtgärder. Här sätts kreativit\r\nten och innovationsförmågan på spel. Det gäller att vi försöker att tänka nytt\r\nhär.\r\nDen 9 och 15 maj har vi för avsikt att ha två seminarier. Det första ska\r\nhandla om barn och ungdomar i trafiken och det andra om hastigheter, nyk-\r\nterhet och sk y d d s sy stem . De aktörer som vi kommer att kalla till de här\r\nmötena är enbart de aktörer som kan bidra med någonting. Vi är inte intresse-\r\nrade av aktörer som bara pratar om vad andra ska göra. De aktörer som ska\r\nkomma på de här mötena ska bidra med egna saker.\r\nVi tror att vi måste sätta i gång någon form av regional och lokal process\r\nockså där regioner och kommuner blir involverade. Förhoppningsvis kan vi\r\npresentera ett program i höst, när Messing har kallat till ett annat möte, den\r\n13 oktober. Där hoppas vi med trovärdighet kunna visa hur långt vi kan nå\r\nnär det gäller målet 2007. Då har vi stämt av med de olika aktörerna. Då är\r\ndet inte experterna som t y ck er och tänker, utan vi märker hur stor uppställ-\r\nning vi får. Detta är egentligen en vädjan till alla de här aktörerna att verkl\r\ngen ställa upp bakom det här nu.\r\nTom Bjerver, MHF: Om det nu vore med sanningen överensstämmande att\r\nnästan 100 % av folket ty c k e r att vi ska köra nyktra skulle jag inte behöva\r\nhär. Nu är det ju en liten resa mellan positiva attityder och genomfört beteen-\r\nde. Det är kanske det som är förklaringen till att vi ändå har bortåt 150 som\r\ndör i trafiken av alkoholrelaterade skäl, och kanske bortåt 1 000 som skadas.\r\nJag vill också att vi ska se de förslag som MHF lägger fram i perspektivet\r\nav en annan utveckling som vi har i landet, nämligen en ganska kraftig ök-\r\nning av alkoholkonsumtionen. Den är 9 % för 2002, och den har varit 25 %\r\nunder den senaste sexårsperioden. De som forskar på samband mellan ök-\r\nningen av alkoholkonsumtion hos befolkningen och rattfylleriökningen anser\r\natt det föreligger en ökning på 17 % av rattfylleriet sedan 1996.\r\nDet finns några saker vi absolut måste göra. Vi måste påverka människors\r\nattityder och normer. Vi måste vinna varje generation för en negativ inställ-\r\nning till kombinationen av alkohol och trafik. Det var bättre siffror ett tag p\r\n90-talet. Då kände vi det som om det var många som slog sig till ro, lutade\r\nsig mot kudden och tyckte att det var på väg åt rätt håll och att man inte be-\r\nhövde göra så m y ck et .\r\nMen faktum är att vi nog har förlorat någon generation här när det gäller\r\nde normer, attityder och värderingar som vuxna människor har. Jag ska ut-\r\ntr y c k a mig ännu tydligare. Det förefaller som om vi trafiksäkerhetsarbetare\r\nhar tappat fotfästet i skolans och ungdomarnas värld. Vi måste tillbaka dit. Vi\r\nmåste sätta ett a v tr y c k redan hos unga som innebär att man förstår varför\r\nvissa åtgärder på trafiknykterhetsområdet måste finnas i det vuxna livet.\r\nVi behöver också ta ett järngrepp igen när det gäller påföljdssystemet. Jag\r\nska återkomma till vad jag menar där om en liten stund.\r\nVi måste också ta ett nytt grepp på rehabiliteringen av rattfyllerister. Det\r\när många av dem, säkert 60 %, som har missbruksproblem, och det vet vi\r\nsom jobbar med detta. Detta sammanfaller med en olycklig tendens, nämli-\r\ngen att samhället i stort under 90-talet har rustat ned den kvalificerade\r\nmissbrukarvården. Alternativen för rattfyllerister som ska rehabiliteras att få\r\nadekvat vård har blivit sämre. Detta måste vi göra någonting åt.\r\nVi har en tydlig egen målsättning: På sikt vill vi se alkolås som standard i\r\nalla bilar. Vi vet att resan dit är lång och svår. Första gången som jag kom i\r\nkontakt med alkolåsfenomenet var 1988 eller 1989. Den utrustning som vi nu\r\nser på marknaden  -  jag har den för övrigt i min egen bil  -  är i stort samma\r\napparatur som då visades upp för den svenska publiken. Vi ser dock att det\r\nhänder väldigt m y c k et på det här teknikområdet, och man kan påstå att drift\r\nsäkerheten och kvaliteten är god nog för att vi ska kunna stimulera framför\r\nallt bilindustrin att ta sig an det här utvecklingsansvaret så att vi på sikt k\r\nfå se väldesignade, elektroniskt användarvänliga och prisvärda lösningar i de\r\nny by ggda bilarna. Jag tror att vi kan vara där någonstans omkring år 2015.\r\nAlkolås i alla offentliga transporter är ju på gång, men jag tror att det skul-\r\nle kunna gå ännu snabbare med tanke på att apparaturen håller måttet. Styr-\r\nningen av det här sker väl i hög grad upphandlingsvägen, och det är väl ett\r\nsätt att också få marknaden att ta ett ansvar för de här installationerna. Jag\r\ntror dock att vi behöver forcera utvecklingen, och jag skulle gärna se att\r\nKommunförbundet i sina rekommendationer vid upphandlingar t r y c k te hårt\r\npå den här frågan.\r\nAtt alkolås skulle vara obligatoriskt efter en rattfylleridom ty c k e r vi är\r\nsjälvklarhet eftersom majoriteten av rattfylleristerna har alkoholproblem.\r\nNågonstans mellan 30 % och 40 % av dem som tas fast för rattfylleri för\r\nförsta gången gör sedan om förseelsen en gång, och en del gör det också en\r\ntredje gång.\r\nDet finns i lagen ett visst u t ry m m e för beslag och förverkande av fordon,\r\nmen vi har lite svårt att förstå att det i praktiken används så lite. Det är mö\r\nligt att det praktiskt är svårt att hantera detta. Rune Elvik visade på en av s\r\nbilder ett begrepp, weaker empowerment, och man skulle väl på något bra\r\nsätt kunna ta i beslag eller förverka bilar, framför allt för de värsta rattfyl\r\nristerna som gång på gång gör om förseelserna, dem som vi lite populärt\r\nkallar 224pundarna224 som tokkör ute på stan.\r\nDet handlar kanske om att åka hem med deras fordon och sätta en järn-\r\nklump på ett av hjulen. Det vore en behjärtansvärd handling om man kunde\r\nkomma dithän. Jag vet att detta provas i andra länder, och vi kan också prova\r\ndet här.\r\nJag vill också ta upp påverkansprogram och rehabilitering. Jag menar att\r\ndet är för lite av påverkan av rattfylleristernas beteende efter det att de har\r\nfallit. Kriminalvården, som under 90-talet hade ett ganska bra påverkanspro-\r\ngram  -  jag tänker på Rattfällan och liknande  -  har uppgivit att de av resur\r\nskäl tvingats dra ned på de aktiviteterna. Nu verkar det inte vara m y c k e t\r\nän att sitta hemma med en elektronisk pryl runt vristen och titta på TV. Någ-\r\nra timmar några kvällar efter varandra är det påverkansprogram som man får,\r\nförsåvitt man inte ingår i försöksverksamheten för alkolås, som har en helt\r\nannan medicinsk standard på programmet.\r\nDetta är ett helt nytt inslag i påverkansprogrammet för rattfyllerister. Det\r\nhandlar om att man ska få möta representanter för offer, dvs. sådana som är\r\ndrabbade av en rattfyllerists framfart. Det används regelmässigt i USA. Vi\r\nhar varit med om ett par försök i södra Sverige, och de har rönt stort intresse\r\nDet är ett inslag av känslomässig påverkan som vi här pratar om. Det kunde\r\ngott bli obligatoriskt i det påverkansprogram som följer på en rattfylleridom.\r\nI det långa perspektivet tror vi att alkolås eller någon variant som kan\r\nkomma att bli aktuell beroende på hur tekniken utvecklas är det som har\r\nstörst potential att få ned andelen dödade i trafiken på det här området. Det\r\nkorta perspektivet måste vara att trafikpolisens fältinsatser ökar  -  att de s\r\nute på vägarna och gör ordentligt med luftutandningsprov. Vi har ofta påtalat\r\natt polisens resursbrist har lett till andra prioriteringar. Vi står för vår up\r\nfattning att det måste bli flera utandningsprov vid vägkanterna fram till dess\r\natt alkolåsen kommer.\r\nVi har också en risk för urholkning av straffskalan. Vi har sett tendenser\r\ntill att man dömer allt längre ned på straffskalan för rattfylleri. Vi t y c k\r\nman åtminstone borde tillämpa straffskalans hela längd.\r\nPersonutredningar förekommer inte alltid och har varierande standard.\r\nSom jag sade i min inledning måste vi ha en rehabilitering av den kvalitet\r\nsom behövs för att återföra dömda rattfyllerister till vägarna och ett nyktert\r\nliv igen.\r\nGunlög Stjerna , STR: Jag kommer från Sveriges Trafikskolors Riksförbund,\r\noch jag ska prata om unga förares olyckor och vad man kan göra åt dem.\r\nRubriken på mitt anförande är: Hur bör utbildningen förändras? Det är lika-\r\ndant här som med allt annat på trafikområdet, att vi skulle komma väldigt\r\nlångt om vi följde de regler som redan finns. Reglerna är i detta fall gällande\r\nkursplan för vad man ska lära sig och kunna när man får körkort.\r\nJag ska gå igenom hur nuläget ser ut och varför, vad vi kan göra och om vi\r\nmåste göra något. Att vi måste göra någonting tror jag är ganska klart, åt-\r\nminstone om vi menar allvar med nollvisionen. För de unga förarna har\r\ndenna hittills bara varit en nollillusion.\r\nVi hade tre motiv för att titta lite närmare på de unga förarnas olyckor. Det\r\ngäller för det första den nationella samling som Björn Rosengren utropade i\r\naugusti. Aktörerna ska ta sitt ansvar, och de unga förarna är trafikskolornas\r\nområde. För det andra gäller det det sjätte delmålet i transportpolitiken och\r\nför det tredje VTI:s analys av trafiksäkerhetsutvecklingen fram till 2001.\r\nVi har fått lite kalla VTI-fakta. Dödsolyckorna bland de unga förarna har\r\nökat med 30 %, och de olyckor där personer skadats har ökat med 50 %.\r\nDet här diagrammet visar hur 18 - 19-åringars körkortstagande har utveck-\r\nlats under 90-talet.\r\n\r\nMerk alla fakta: trots att allt Merk alla fakta: trot sat t a llt\r\nfärre unga har körkort färre unga har körkort\r\n14 0 0 00\r\n12 0 0 00\r\n12 0 0 00\r\n11 3 0 0011 4 0 0 011 1 0 00\r\n10 0 0 00    98 0 0 0\r\n89 00 090 0 0 086 00 0\r\n80 00 0         78 00 0\r\n76 00 074 0 0 0\r\n60 00 0\r\n40 00 0\r\n20 00 0\r\n0\r\n0\r\n19 9019 9 119 9 219 9 319 9419 9519 9 619 9719 9 819 9920 0020 0 1\r\nHär är något alldeles fel: Det är färre ungdomar på vägarna, men det sker\r\nändå fler dödsolyckor. Jag har försökt titta på vad vi egentligen vet, och jag\r\nhar då använt Vägverkets olycksdatabaser. Jag har fått olyckor framkörda\r\nefter ålder, o ly c k s t y p osv. I VTI-rapport 481 tittar man på hur ungdomar\r\negentligen gör när de utbildar sig. Det är statistik från Vägverkets förarprov,\r\nTonårs-Sveriges olyckor med personskador åren 1 9 9 4  -  2 0 0 1 . Det är den\r\nlade bilden. Det var lite lägre 1 9 9 7  -  1 9 9 8 , och sedan går det uppåt.\r\nvi faktiskt högre trots att det är färre unga på vägarna.\r\nTonårsförare i olyckor med Tonårsför are i olyckor med personskada 9 4 -0 1 per\r\n12 00\r\n99 0     99 9    975\r\n10 00\r\n939\r\n90 5\r\n83 0\r\n787\r\n80 0            76 6\r\n60 0            Antal förare\r\n40 0\r\n20 0           Källa : V T I -    uttag från Vägverkets     olycksdatabas.\r\nOktober 2002.\r\n0\r\n1 994   19 95  1 99 6  1 997  19 98   199 9  2 000   20 01\r\n143\r\n\r\n\r\nMan delar också upp olyckorna efter kön, sjätte delmålet. Man ser att det i\r\nstora delar är ett manligt problem. Det är killarna som står för ökningen. Tit-\r\ntar man ännu närmare finner man att ju allvarligare olyckan är, desto oftare\r\när den inblandade föraren en man. Ska vi komma närmare nollvisionen måste\r\nvi ta tag i de här unga männens omedvetna okunskap. De har blivit godkända\r\nav systemet, och de tycker att de är väldigt bra.\r\nOch uppdelat efter kön Oc h uppdelat efter kön\r\n900\r\n800            766    74 9\r\n70 2   69 3   69 1\r\n700\r\n63 1\r\n61 3\r\n600             576\r\n500\r\nAn t a l m ä n\r\nA n ta l k v in\r\n400\r\n300    28 2\r\n24 0          22 9\r\n22 2\r\n19 8       20 6\r\n200   18 6    16 5\r\nKä l l a : VTI -uttag från\r\n100   Vägverkets olycksdata bas\r\nOk t o b e r      0               2002\r\n1994  1995   1996   1997   1998  1999  2000   2001\r\nOm vi fick de unga männen att köra lika säkert som de unga kvinnorna, inte\r\nmed 0 olyckor utan lika säkert, skulle vi rädda 60 liv om året och 300 svårt\r\nskadade. Det visar siffrorna för de här åtta åren. De unga killarna hade 609\r\ndödsolyckor medan tjejerna hade 109.\r\nTittar man på svåra singelolyckor finner man att tonårskillarnas staplar är\r\nmycket högre. Singelolyckor har en hel del med föraren själv att göra. Kil-\r\nlarna har 201 dödsolyckor, medan tjejerna har 21.\r\nVad gäller svåra olyckor med gående hade nollvisionen som mål att se till\r\natt de oskyddade trafikanterna inte blir skadade. Här möter samma mönster.\r\nDödsolyckorna omfattar 66 unga män mot 6 unga kvinnor.\r\nVarför är tjejerna säkrare? Kortare körsträckor? Ja, det stämmer. 1,7 gång-\r\ner fler olyckor kunde förklaras av det. Färre tjejer som har körkort? Ja, lite\r\ngrann, men inte så att det räcker för att förklara sådana här skillnader. Den\r\nvanliga förklaringen är: Killar är sådana, och de måste testa gränser. Det\r\nstämmer säkert, men betyder det att vi ger upp nollvisionen för dem och för\r\nde medtrafikanter som skadas och dör medan killarna är ute?  Är det skillna-\r\nder i kunskap och utbildning? Där finns en del intressant för oss trafiklärare.\r\nSå här ser det ut enligt VTI-rapport 481. Tjejerna tar fler körlektioner,\r\ndrygt 24 mot knappt 15. Killarna övar i stället mer privat. 96 timmar för tje-\r\njerna och lite drygt 130 för killarna. Det var ju fler mil i kroppen som skulle\r\ngöra skillnaden när vi tänkte oss 16-årsreformen. Det tycks inte riktigt hålla\r\nstreck. Vi vet också att det enligt förarprovsstatistik är så att var tredje un\r\nman och var femte ung kvinna gör sitt första körprov som privatanmäld. De\r\nhar alltså valt en egen väg till körkort, där vi egentligen inte riktigt vet va\r\nhar gjort, om de har gjort något och hur de har gjort det. Men det gör ju inget\r\n-  vi har ju förarprovet som samhällets skyddsnät. Men körprovet bedömer\r\nalltså män som bättre än kvinnor. Oavsett hur man kommer till prov god-\r\nkänns fler killar vid första körprovet än tjejerna som grupp, oavsett om det är\r\nprivat, från trafikskola i största allmänhet eller en kvalitetssäkrad trafiksko\r\nVerkligheten de två första åren efter körkort ser ut så här: 23 % olyckor på\r\ntjejerna, 77 % på killarna. Varför är det så här? Körprovet är bara ett stick-\r\nprov, och dessutom vet alla som håller på med det att vi inte klarar att mäta\r\nen del viktiga saker. Mörker och omkörning är exempel som man inte får\r\nmed särskilt ofta. När det utvärderades i slutet av 90-talet fick 2 av 100 göra\r\nen omkörning, och 5 av 100 körde upp i mörker. Det här är det utbildningen\r\nsom ska lära, men vi vet väldigt lite om hur utbildningen går till.\r\nVad kan vi göra? Det har här pratats om att påverka attityderna. Det är\r\nväldigt viktigt, men i dagens system väljer man själv vad man vill lära sig\r\neller bli påverkad av. Något som alla är överens om är att alkohol i trafiken\r\när ett problem. Många säger att alla som tar körkort självklart borde utbildas\r\ntrafiknykterhet. Man vill göra det för att få nya förare med rätt attityd.\r\nMen samhället kör med dubbelkommando. Här behövs den samverkan\r\nsom vi pratar om i den nationella samlingen, att alla hjälps åt för att någon-\r\nting ska hända. STR fick av Alkoholkommitt351n tillsammans med MHF och\r\nNTF pengar för att utarbeta ett utbildningsmaterial om alkohol, som alla tra-\r\nfikskolor fick i höstas. Sedan låter man körkortstagarna själva välja om de\r\nvill ta del av det eller inte. Ibland ändrar man regler så att det t.o.m. i pra\r\nken, även om det inte är avsiktligt, leder till att man uppmuntras till att väl\r\nbort utbildning.\r\nJag ska visa ett exempel på detta. Ni vet hur man säger: Barn noterar vad\r\ndu gör, inte vad du säger att du gör eller vill att de ska göra. Den 1 mars år\r\n2000 kopplade vi bort teoriprovet från resten av utbildningen. Man får göra\r\ndet när som helst, även innan man börjar med allting annat. Två år senare\r\nhade i Stockholm andelen av dem som kom till kunskaps- och teoriprov an-\r\nmälda via en trafikskola, och som alltså åtminstone hade haft en möjlighet att\r\ndelta i lärarledda lektioner t.ex. om alkohol, halverats.\r\nEn skola som satsar på alkoholpåverkan, har alkolås i alla övningsbilar\r\noch kräver att alla elever de har är med på attitydpåverkande undervisning\r\noch diskussioner får en intressant utveckling av elevunderlaget: fler elever än\r\nnågonsin, men inte längre fifty-fifty av killar och tjejer utan 61 % tjejer och\r\n39 % killar. 9 av 10 som tas för rattfylla är män. Eller uttryckt med andra\r\nord: Killarna, som mest behöver kunskap, väljer bort kunskap. Och de tillåts\r\nockså att göra det av systemet.\r\nVad ska vi göra då? Trafikutbildning, barn och ungdom, precis som den\r\nnationella samlingen säger, från vaggan till graven behöver vi det. Dagis,\r\nlekis och skola är jätteviktiga aktörer. Vi måste lära ut regler, också spelreg\r\nler. 224Varför gör man på detta viset?224  -  Det måste man förstå. Skolstarten\r\nviktig, cykelåldern är viktig och mopedåldern är jätteviktig. Vi måste få en\r\nEU-mopedutbildning som är värd namnet. Vi behöver också övningskörning\r\ni verklig trafik, för man ger sig faktiskt ut bland alla de tunga lastbilar som\r\nökar så väldigt i antal.\r\nVi behöver en struktur och en plan, inte bara eldsjälar och tillfälliga kam-\r\npanjer. Kampanjer är jättebra, men de är väckarklockor och påminnare. Det\r\när inte de som lägger grunden.\r\nOch sedan är det dags för körkort  -  högre krav på alla utbildare, både pro-\r\nfessionella och privata. Gör rätt från början! Se till att man får en obligator\r\ninledning, där man får lära sig vad man ska tillägna sig! Vad ska man lära\r\nsig? Varför ska man lära sig det, och vilka är riskerna när man är ute och\r\növningskör? Alla dödsolyckor som inträffar vid övningskörning är ty v ä rr\r\nprivata.\r\nVi behöver en förarutbildning i etapper som siktar in sig på inlärningspro-\r\ncessen  -  för det är en process, inte någonting som man snabbt stoppar i sig.\r\nGärna mängdträning hemma, men det behöver vara lite mer säkra former.\r\nKunskaper behövs, och nödbroms behövs. Och sedan: Låt de unga välja själ-\r\nva. Vi har faktiskt haft en spontan trafiksäkerhetsreform under 90-talet, när\r\nungdomarna sköt upp körkortet. Det var Hans-Erik Pettersson inne på. Om vi\r\nnu försöker få dem att komma tidigare, vilket diskuteras ute i samhället, ris-\r\nkerar vi att komma ur askan i elden.\r\nDet här diagrammet är med i en stor studie under åtta år av vilken risk\r\nman har som nybörjare i trafiken beroende på hur gammal man är när man\r\ntar körkort. Bilden är väldigt tydlig: Ju yngre man är, desto högre är risken\r\nnär man startar.\r\nLåt de unga själva välja när de vill ta kökort. Annars riskerar vi att hamna ur\r\nKent Fernström , RPS: Jag ska prata lite kort om polisens roll och uppgift i\r\ntrafkarbetet på väg. Det är lite ont om tid, så jag ska försöka korta ned mitt\r\nanförande.\r\nPolisens grundläggande uppgift är att upprätthålla allmän ordning och\r\nsäkerhet. Så står det i vår polislag. Polisens arbete med att övervaka att tra-\r\nfikreglerna efterlevs är en del av uppgiften att upprätthålla allmän ordning\r\noch säkerhet. I linje med stora insatser för ökad säkerhet på våra vägar har\r\npolisens trafikövervakning i motsvarande mån och i samma syfte koncentre-\r\nrats på de regelöverträdelser som erfarenhetsmässigt är orsak till flest svåra\r\nolyckor.\r\nVägtrafikarbetet ökar stadigt i omfattning. Bilismen är en väsentlig miljö\r\noch ett betydelsefullt inslag i en del av den allmänna kriminaliteten i samhäl-\r\nlet. Bilismen kan sägas vara en viktig del i den kriminella infrastrukturen.\r\nDen är en inte obetydlig del av den brottslighet som uppdagas av polisen i\r\nsamband med ingripanden vid trafikövervakning. Polisens trafikövervakning\r\nhar således en vidare brottsbekämpande betydelse än som följer av själva\r\ntrafiksäkerhetsuppdraget.\r\nTid efter annan höjs röster om att polisens trafikövervakning skulle vara\r\notillräcklig och att därför andra skulle ta över en del av dess arbetsuppgifter\r\nDe diskussionerna förs i regel utifrån trängre perspektiv, där man bortser från\r\neller kanske inte är varse de syften som den polisiära trafikövervakningen\r\nfyller och som inte kan tillgodoses av andra.\r\nDr y g t 800 poliser arbetar med trafikövervakning på heltid. Av dem är ca\r\n700 ute på våra vägar. Härtill kommer att poliser verksamma inom närpolis-\r\norganisationer och i annan yttre verksamhet också har till uppgift att bedriva\r\ntrafikövervakning. Vidare finns det i polisorganisationer ett åttiotal bilinspe\r\ntörer som utför fordonskontroller på väg, så kallade flygande inspektioner.\r\n\r\nTrots att de direkta polisresurserna för trafikövervakning faktiskt har\r\nminskat under senare år, har produktiviteten kunnat hållas på en oförändrad\r\neller i vissa fall höjd nivå. Hur utvecklingen kommer att bli när det gäller\r\nresurserna för trafikövervakning är det givetvis inte enkelt att säga. Polis-\r\nverksamheten är m y c k e t komplex, och den spänner över ett vitt fält av\r\nuppgifter som ska konkurrera om de trots allt begränsade resurserna.\r\nI avvaktan på att väghållaren kan skapa en säkrare vägmiljö är det angelä-\r\nget att trafikövervakningen hålls på en oförändrat hög nivå. På regeringens\r\nuppdrag lade Rikspolisstyrelsen år 2001 fram en strategi för polisens trafikö-\r\nvervakning. Strategin utgår från den klara förutsättningen att polisens trafi-\r\nkövervakning ska inriktas på de inslag i trafiken som erfarenhetsmässigt\r\nleder till flest svåra olyckor. Det gäller, som vi har hört, hastighetsöverträd\r\nser, trafiknykterhet och bilbältesanvändningen.\r\nHastighetsöverträdelser anses vara den största enskilda orsaken till svåra\r\ntrafikolyckor. Därför är det självklart att polisen ska prioritera detta område\r\nDe senaste åren har ca 140 000 fall rapporterats varje år. För år 2002 var\r\nantalet drygt 145 000, vilket alltså var en liten ökning.\r\nEtt viktigt medel i hastighetsövervakningen är den automatiska övervak-\r\nningen i fasta mätsystem, som nu är i bruk. Rikspolisstyrelsen har den 3\r\nfebruari i år till regeringen redovisat resultaten från försöksverksamheten\r\nmed automatisk hastighetsövervakning. Försöksverksamheten bedöms av\r\nstyrelsen ha varit framgångsrik. Utfallet under försöksperioden visar att me-\r\ndelhastigheten på försökssträckorna minskade med 6 - 11 kilometer per timme\r\noch att antalet trafikolyckor med allvarlig utgång har minskat.\r\nVi har i dag 20 mätsträckor med 184 mätplatser. Vi kommer i slutet av\r\ndetta år att ha 40 mätsträckor med 275 mätplatser. Vår planering för 2004\r\ninnefattar en utökning med 10 sträckor, så att vi totalt kommer att ha 50 mät-\r\nsträckor och 350 mätplatser. Med mätplatser menar jag stolpar och skåp med\r\nkameror.\r\nVår planering för 2004 innefattar, som jag sagt, en ökning med 10 sträc-\r\nkor. Den 1 januari 2005 finns det inga medel för verksamheten. Rikspolissty-\r\nrelsen har från och med 2002 till och med 2004 fått 50 miljoner kronor för\r\ndetta ändamål. Vi bedömer det möjligt att till slutet av år 2007 ha y tte rl ig\r\n350 mätplatser. Detta förutsätter att medel för verksamheten tillförs polisen.\r\nSom jag sagt tidigare är kontroll av trafiknykterheten ett prioriterat område\r\nför polisen. Antalet fall av rapporterade trafiknykterhetsbrott var förra året\r\n18 975, en ökning med 9,8 % i förhållande till året dessförinnan. I ett längre\r\nperspektiv finner man att antalet 1996 var 14 282 och att utvecklingen från\r\n1996 till 2002 innebär en ökning med 25 %. Jag ska i ärlighetens namn säga\r\natt flertalet beror på rattfylleri.\r\nVi har i vår strategi sagt att varje polisiärt påkallat möte med en förare av\r\nett motordrivet fordon i princip bör inbegripa ett alkoholutandningsprov. Vi\r\nser i redovisningen att detta resulterat i en ökning av utandningsproven för\r\nförra året. Vi har i dag utvecklat ett bevisinstrument kallat det portabla bevi\r\ninstrumentet. Vi kommer först att byta ut de stationära instrument som vi har\r\nvid våra stationer men avser att under sommaren använda dessa instrument i\r\npolisfordon som finns på plats ute på vägen, där kontrollerna äger rum.\r\nVar och en kan lätt förstå vilka rationaliseringsvinster som metoden kom-\r\nmer att innebära, inte minst i glesbygd med långa reseavstånd. Provet tas i\r\nnära anslutning till körningen. Besked om resultatet erhålls omedelbart, och\r\nutredningen kan i princip färdigställas på plats. Det är nog bra för de miss-\r\ntänkta.\r\nÄven kontroll av bilbältesanvändning är en prioriterad uppgift. Vi vet att\r\nmånga 224obältade224 skulle ha klarat livet om de använt bilbälte. Dr y g t 42\r\n224obältade224 rapporterades förra året, en ökning med drygt 23 % jämfört med\r\n2001. I samband med höjning av bötesbeloppet i november förra året genom-\r\nförde polisen, Vägverket och NTF en samordnad aktivitet, vilken medförde\r\natt vi fick en ökning av bilbältesanvändningen i tätort. Vi kommer även detta\r\når att ha en samordnad aktivitet, under maj månad.\r\nSammanfattningsvis: Polisen är beredd att medverka till att uppnå etapp-\r\nmålet år 2007. Polisen vill utvidga den automatiska hastighetsövervakningen.\r\nVi har en ambition att y tte rli g ar e utvidga den automatiska hastighetsöver-\r\nvakningen från 2005 till 2007. Vi bedömer det då möjligt att ha y t ter lig ar\r\n350 mätpunkter förutsatt att medel särskilt tillförs verksamheten. Vad gäller\r\nkontrollen av trafiknykterheten har vi ett nytt instrument som kan komma att\r\neffektivisera verksamheten. Vad gäller kontroll av bilbältesanvändning är\r\nmin förhoppning och önskan att polisen med andra trafiksäkerhetsaktörer ska\r\nfortsätta samverka såsom skedde förra året, då vi fick en höjning av bilbälte-\r\nsanvändningen.\r\nMonica Öhman , NTF: Det känns lite konstigt att sitta på den här sidan i sa-\r\nlen. Jag satt tidigare på den andra sidan, då jag tillhörde dem som ställer\r\nfrågor och är lite besvärliga mot andra aktörer. Det är samtidigt stimulerande\r\noch roligt att ha kunnat gå över från det politiska livet till att jobba med de\r\nfrågor på ett annat sätt.\r\nHur ska vi då bidra till att förverkliga det här målet? Jag skulle vilja börja\r\nmed att säga att om alla fordonsförare alltid körde med laglig hastighet, allti\r\nkörde nyktra och alltid använde bältet skulle vi ha klarat målet. Ibland känns\r\ndet lite uppgivet när man funderar: Det finns lagstiftning på alla dessa områ-\r\nden, och likväl ser det ut som det gör.\r\nVi har naturligtvis vårt traditionella sätt att jobba. Vi kan jobba med ar-\r\ngumentering på olika sätt. Vi kan agitera. Vi kan folkbilda. Vi kan konsu-\r\nmentupplysa. Vi kan göra alla dessa saker för att få folk att förstå att vi mås\r\nfölja de här reglerna.\r\n149\r\n\r\n150\r\n\r\nMen vill vi nu nå effekt  -  och det vill vi naturligtvis  -  måste vi göra det\r\nsamverkan. Vi måste göra det tillsammans med andra. Polisens beskrivning\r\nav bälteskampanjen är ett alldeles utmärkt exempel på hur vi kan göra vår\r\ndel, samtidigt som myndigheten, polisen, gör sin del. På det sättet når vi en\r\nbättre effekt. Vi måste hela tiden söka möjligheterna att göra samverkanspro-\r\njekt för att nå den största möjliga effekten.\r\nFrån NTF:s sida sade vi när Rosengren kallade till den första samlingen\r\nkring frågorna om trafiksäkerhet att vi är beredda att anta utmaningen och att\r\ngöra vår del. Men vi tror att i vissa stycken måste andra också delta. Med det\r\nmenar vi att här kan det krävas lagstiftning, förändringar av lagstiftningen\r\nmen också Vägverkets egna regelverk. De äger en hel del som de kan gå in\r\noch förändra i. Det här ser vi som en viktig åtgärd för att markera att samhäl-\r\nlet inte accepterar den situation vi har.\r\nJag tog under min tid som politiker ett exempel  -  och jag har fortsatt att\r\nanvända det  -  när det gäller varför vi nästan accepterar att det är så många\r\nmänniskor som dör på vägen, och det var exemplet Estonia. När Estonia för-\r\nliste reagerade vi alla. Vi tyckte att det var förfärligt. Det var hemskt att s\r\nmånga människor behövde omkomma på det sättet. Det är precis samma sak\r\nsom sker på våra landsvägar och vägar varje år. Men det är en, två eller tre,\r\ninte alla på en gång, och på något konstigt sätt är det då som att det finns\r\nnågon acceptans inom oss. Men det får det inte finnas.\r\nDen allra största effekten anser vi att man når om vi kan folkbilda på vårt\r\ntraditionella sätt tillsammans med våra medlemsorganisationer, om vi kan\r\ngöra aktioner tillsammans med myndigheter och om lagstiftarna och Vägver-\r\nket, som äger en del regelverk, använder sina instrument. Det här gör vi\r\nsamtidigt, för då markerar alla parter att vi inte accepterar det här.\r\nFör NTF:s del förbereder vi just nu en kongress, som ska hållas i april. På\r\nden kongressen ska vi revidera vårt policyprogram. Vi har en policy för olika\r\naktiviteter som sker i trafiken. Vi ska lägga fast en verksamhetsinriktning för\r\nde kommande två åren, 2004 - 2005 . Där säger vi bl.a. att en av de punkter\r\nsom vi känner det mest angeläget att jobba med är att sänka hastigheterna: att\r\nminska medelhastigheten på landsbygden med ca 10 kilometer i timmen och\r\ni tätorterna med 5 kilometer i timmen. Det skulle innebära, enligt de beräk-\r\nningar som jag har, att ungefär 200 människor klarar livet. Det skulle bli 200\r\nfärre döda med bara den lilla åtgärden. 5 kilometer i tätort, mina vänner, är\r\ninte m y c k e t. Om vi börjar med att hålla hastigheten kan vi sedan sänka den\r\nOm vi först håller den kanske det händer något.\r\nVi anser också att nykterheten och drogfriheten måste öka. Vi ligger bra\r\ntill internationellt sett, men vi ser att kurvan går åt fel håll. Det gäller at\r\naktiva på det här området. Tom Bjerver har just pratat om det, så jag ska inte\r\nuppehålla mig så länge vid det. 100 - 150 personer skulle vi klara på det sät-\r\ntet.\r\nDen tredje punkten som vi lyfter fram för kongressen är ökad användning\r\nav sk y d d s sy st em en . Här finns allt med: bältena, bilbarnstolarna och cy\r\nhjälmarna.\r\n150\r\n\r\n151\r\n\r\nTRAFIKUTSKOTTETS OFFENTLIGA  TBILAGA42 00 2/0 3 : T U 4\r\nVi vet att det slarvas med bältena. Vi fick bra effekt när vi hade mätning-\r\nen, och den kommer att leva kvar ett tag. Men vi vet också att det går ned\r\nsedan  -  man glömmer bort det. Därför är det viktigt att vi håller det här vid\r\nliv, naturligtvis intill dess att vi har tekniska hjälpmedel som ser till att v\r\nkommer någonstans om vi inte har tagit på oss bältet.\r\nNär det gäller bilbarnstolarna har vi gjort väldigt m y c k e t genom vår kon-\r\nsumentsajt och vår certifiering av bilfackhandlarna. I dag börjar vi ha ganska\r\nbra standard på de stolar som används för små barn. Vi ty c k e r att det är jä\r\nroligt och bra. Det finns en väldigt stor efterfrågan. Alla föräldrar vill sina\r\nbarns bästa, och man vill naturligtvis sätta barnet i en säker stol. Det hjälpe\r\nvi till med.\r\nNär det gäller cykelhjälmarna försökte jag under min tid i detta hus många\r\ngånger vara tapper och säga att jag ty c k e r att vi är fega: Vi vågar inte la\r\nta om cykelhjälmar. Jag förstår m y c k et väl att det kan bli jobbigt politisk\r\ndiskutera det här. Samtidigt t y ck er jag att vi inte kan blunda för att ett a\r\nmänniskor klarar livhanken och skadas måttligt om de har hjälm. Om mi-\r\nnistern i går inför utskottet har sagt något om att gå fram med lagstiftning fö\r\nbarn, vill jag bara skicka med den hälsningen att vi accepterar det. Men tänk\r\ntill: Vad innebär 224barn224? I FN:s barnkonvention är man barn upp till 18 år.\r\nBollen kanske ska ligga hos er, så tänk till hur ni hanterar barnfrågan.\r\nJag vill också nämna en ny aktivitet som vi har inom NTF, och det är att vi\r\njobbar med NTF Konsult och kvalitetssäkrar transporterna. Det här har fallit\r\nm y c k e t väl ut. Det är väldigt många företag som efterfrågar våra tjänster\r\nsom vill kvalitetssäkra sin transport. I den här kvalitetssäkringen har man\r\nfaktiskt möjlighet att skriva fast att hastigheter ska hållas, att bälten ska a\r\nvändas och att alkolås ska vara installerade. Sedan följer man det här hela\r\nvägen. Den som köper tjänsten är den som ställer kravet på den som ska utfö-\r\nra tjänsten. Jag t y c k er att på den offentliga sidan, oavsett om det är stat\r\nkommuner eller landsting, som är stora transportköpare, borde man gå före.\r\nDet är våra gemensamma pengar som används till de transporterna, och då\r\nborde vi också som medborgare kunna ställa krav på hur dessa pengar an-\r\nvänds.\r\nJag har haft många och långa diskussioner med olika företrädare om bäl-\r\nten i bussar för skolskjutsar. Det får inte vara en ekonomisk fråga. Det\r\nhandlar om barnens säkerhet. Ett är helt klart, och det är att om barnen sitter\r\nkvar på sin plats och det händer en olycka är det betydligt lättare att både få\r\nut barnen och klara barnen. Det är ett typiskt exempel på ett krav som man\r\nkan ställa när man köper en sådan transport. Jag hoppas att vi får genomslag\r\nför det här så att det så småningom blir naturligt att ställa dessa krav när ma\r\nköper transporterna.\r\n151\r\n\r\n152\r\n\r\nLåt mig avslutningsvis säga att jag har ett litet b e k y m m er , som jag hopp\r\natt ni ska hjälpa mig med. Låt oss gå fram med frågan om EU-mopederna\r\nganska snabbt och få en bättre tingens ordning. Vi trodde här i riksdagen att\r\ndet skulle fungera bra. Det har det inte gjort. Nu måste vi våga skärpa regler-\r\nna kring och kraven på EU-mopeder, inte bara när det gäller trimningen utan\r\nockså möjligheten att upptäcka vad som är vad på mopederna och göra\r\nnågonting åt det. Jag hoppas att ni ganska snart har den frågan på ert bord.\r\nSammanfattningsvis är vi från NTF:s sida beredda att ta vår del för att nå\r\nen bättre situation när det gäller trafiksäkerheten. Men vi anser det vara oer-\r\nhört viktigt att göra det i samverkan med andra aktörer.\r\nOrdföranden : Tack så m y c k e t för det. Nu har vi sju frågor från ledamötern\r\nantecknade. Ni får ställa en fråga var så att vi hinner med allt.\r\nKerstin Engle (s) : När det gäller cykelhjälmar undrar jag om det finns någon\r\nforskning som visar att om man inför lag om cykelhjälm slutar folk cykla.\r\nDet är ett påstående som vi hör ganska ofta i debatten.\r\nRune Elvik, Transport370konomisk institutt, Norge: Det finns forskning från\r\nAustralien där man fann detta. Det har varit en stor diskussion om det, och\r\ndet finns krafter i Australien som arbetar för att upphäva lagen om cy k e l -\r\nhjälm. De menar att nettoeffekten på folkhälsan är negativ därför att folk\r\nslutar med den fysiska aktivitet och motion som cykling innebär. Kort däref-\r\nter infördes detta på Nya Zeeland, men där har man inte sett någon motsva-\r\nrande minskning av cyklingen som man såg i Australien.\r\nUlf Björnstig, Norrlands universitetssjukhus: Man följde upp införandet av\r\nlagen i Australien, och det är riktigt att cyklingen gick ned lite första året.\r\nMen andra året var den uppe i minst samma nivå som tidigare och högre.\r\nKarin Svensson Smith (v ) : Vi har just nu en remissperiod för väghållnings-\r\nplanerna, och Vägverkets uppdrag enligt planeringsdirektiven är att göra en\r\nplanering av väginvesteringar så att de uppfyller de transportpolitiska målen.\r\nNär det gäller miljö är ökningen av trafiken det stora hindret för att nå målen\r\nÄndå finns i väghållningsplaneringen ett sätt att möta ökningen genom att\r\ny t ter lig ar e vidga v ä g u tr y m m e t, t.ex. genom att bygga motorvägar.\r\nEftersom motorvägar enligt er egen redovisning kostar 20 gånger så m y c -\r\nket i snitt som att sätta upp en vajer mitt på vägen  -  två-plusett-vägar  -\r\nundrar jag om Vägverkets representant här kan förklara varför ni inte försö-\r\nker uppfylla alla transportpolitiska mål och använder dessa motorvägspengar\r\ntill att sätta upp vajer på alla vägar där detta är möjligt. Det skulle pengarn\r\nräcka till om ni inte byggde motorvägar.\r\n\r\nClaes Tingvall, Vägverket: Under den period som vi har genomfört det här  -\r\ndet är ju en första utgåva som vi har kommit fram med  -  har vi gått igenom i\r\nprincip alla projekt väldigt hårdhänt. En del är sådant som redan har varit\r\nigångsatt, eller också har man kommit en bit på vägen. Jag pratar nu om mo-\r\ntorvägsutbyggnad. Men i stort sett allting har gåtts igenom en gång till, och\r\nvi har försökt hitta andra, betydligt bättre lösningar.  Även om vi har en bit\r\nkvar att gå har vi kommit längre än vad jag från början trodde att vi skulle\r\ngöra.\r\nNi kunde notera på den bild som jag visade hur m y c k et mötesfrihet vi\r\nskulle åstadkomma under de närmaste åren. Det mesta av det åstadkommer\r\nvi genom att renovera befintliga vägar. Personligen ty ck e r jag naturligtvis\r\nvi säkert kan komma ännu längre än så.\r\nMikael Oscarsson (kd) : Tom Bjerver talade sig varm för VIP och konfronta-\r\ntion med trafikoffer. Det är någonting som jag skulle vilja se, att alla som\r\ndöms för rattfylleri också skulle dömas till att vara med på VIP. Jag skulle\r\nvilja fråga Tom Bjerver om statistik från länder där man har det här och hur\r\ndet skulle kunna gå till rent praktiskt.\r\nTom Bjerver, MHF: Det är svårt att svara kortfattat på det. Det finns gedigna\r\namerikanska erfarenheter, och det finns också utvärderingar gjorda där. Men\r\ndet är så många faktorer som stör i utvärderingar där man mäter känslomäs-\r\nsig påverkan på saker och ting så de är inte helt lätta att tolka. Icke desto\r\nmindre fortsätter de i föregångslandet där borta att driva VI P- arra n g em an\r\når efter år, så det är tydligt att de själva tror starkt på det. Det vi skulle\r\när att få in ett starkare emotionellt inslag i domstolshanteringen. Det är så\r\npass juridiskt och tekniskt nu.\r\nHans Stenberg (s) : Jag har en fråga till polisen. Vi har ju väldigt goda erfa-\r\nrenheter av den automatiska hastighetsövervakningen. Min fråga till polisen\r\när helt enkelt: Skulle man genom att förändra regelverket runt de automatiska\r\nkamerorna, t.ex. ägaransvar som har diskuterats eller annat, kunna effektivi-\r\nsera den övervakningen så att man fick ut mer för pengarna?\r\nKent Fernström, RPS: Jag förstår vad som åsyftas. Det finns ett önskemål att\r\nexempelvis upplysningsplikt ska gälla i Sverige, som finns i andra länder.\r\nMen det här är någonting som juristerna måste titta på, om det är förenligt\r\nmed Europakonventionen och andra författningar. Du syftar också på en\r\nadministrativ avgift i stället för böter, och det skulle också innebära stora\r\nförändringar för det svenska samhället. Om det skulle bli tal om det tror jag\r\natt man i så fall får tillsätta en statlig utredning för att se om det är fören\r\nmed den juridiska praxis vi har i Sverige.\r\nSven Bergström (c ) : Monica Öhman gav i sitt anförande en illustration till\r\nhur vi uppfattar en för tidig död. Om det är en Estoniaolycka med många\r\nhundra döda blir det en väldig uppmärksamhet, men om det dör ett antal\r\nhundra på våra vägar är det inte samma dramatik. En annan illustration till\r\ndetta är något som vi från Centerpartiet brukar påminna om ibland, nämligen\r\natt det är nästan lika många döda som ett resultat av vår vägtrafik i form av\r\nmiljöstörningar och hälsoeffekter, att människor dör för tidigt på grund av\r\nutsläpp till miljön.\r\nJag vänder mig till Vägverket. Ni har varit föregångare när det gäller att\r\nupphandla fordon, och ni är en stor upphandlare. Jag funderar på hur ni han-\r\nterar detta med att försöka öka t r y c k e t för att minska antalet för tidigt\r\nvia bättre fordon ur miljösynpunkt och hälsosynpunkt. Ställer ni hårda krav\r\nnär det gäller att fordonen ska vara bra ur utsläppssynpunkt, inte dra så m y c\r\nket bränsle osv.?\r\nClaes Tingvall, Vägverket: Vi försöker få både miljöfrågorna och trafiksä-\r\nkerhetsfrågorna att gå hand i hand när vi använder det som kallas transport-\r\nkvalitetsarbete, TQ, eller upphandling på olika sätt. Vi använder alltid oss\r\nsjälva som ett gott exempel, och har även gjort det på miljösidan när det gäl-\r\nler upphandling av entreprenadtransporter. Det är även sådant som handlar\r\nom hyrbilar, där vi vid ett tillfälle ställde så höga krav att det blev en tolv\r\nveckor lång mediedebatt i frågan tillsammans med svensk bilindustri.\r\nVi försöker göra det här som ett gott exempel och har i dag fått över 100\r\nkommuner att agera på ett likartat sätt, och även de flesta landsting. Det går\r\nganska lätt ute i det privata näringslivet.\r\nDet vi behöver är ännu bättre och smartare uppföljningssystem, både på\r\ntrafiksäkerhetsområdet och på miljöområdet, att marknadsplatsen mellan\r\ndem som beställer transporter och dem som utför transporter fungerar på ett\r\ngott sätt. Där försöker vi nu lägga ned mer arbete på att åstadkomma det här\r\ngenom olika former av u p p f ö l j n in g . Där ser vi också hur andra starka\r\ni samhället försöker hjälpa till i den processen.\r\nKarin Thorborg (v ) : Min fråga gäller attityder och hur man kan förändra\r\ndem. Tom Bjerver talar väldigt m y c k et om påverkansprogram efter trafik-\r\nbrott som beror på alkohol, men jag hörde ingenting om exempelvis obligato-\r\nrisk ANT-utbildning i körkortsutbildningen. Jag t y c k er att det är m y ck e\r\nviktigare att man jobbar förebyggande och lägger in obligatoriska påver-\r\nkansprogram. Det skulle kunna vara ANT eller attityder när det gäller vad\r\nsom är maskulint eller inte. Där fick jag starkt stöd av Gunlög Stjerna.\r\nJag har en fråga som jag vill rikta till Sonja Forward. Attityder är relativt\r\nvaraktiga, sade hon, men går att förändra. När förändrar man allra bäst? När\r\nska man sätta in stöten?\r\nSonja Forward, VTI: Man kan förändra när som helst. Det är väl egentligen\r\nbara de riktiga pessimisterna som tror att alla över 30 inte kan förändras. Det\r\ngår. Problemet är att för att vilja förändra måste man känna att det man gör är\r\nett problem och att det på något sätt måste vara negativt för en själv. Många\r\nav de saker som vi sysslar med för att få mer trafiksäkerhet i trafiken upple-\r\nver man inte som ett problem, för man ser ingenting negativt med det. Steg 1\r\när att försöka få personer att förstå att det är ett problem. När vi väl har få\r\ndem att känna att det är ett problem är de mer öppna för information. Men\r\nhar de inte mött det steget och öppnat upp finns det ingen chans att informa-\r\ntionen kommer in.\r\nMed rätt metoder ska man kunna förändra hela tiden. Ju äldre man är,\r\ndesto mer har man i bagaget, och desto fler förutfattade meningar har man.\r\nDet är mer som man måste gå emot och ifrågasätta och ventilera innan det\r\nkan bli en förändring. Jag tror att vi lär så länge vi lever.\r\nMonica Green (s) :Jag tror att yrkesförare är väldigt duktiga förare. När vi va\r\npå forskardagarna i Linköping fick vi höra att det var ett eller möjligtvis två\r\nbudbilsföretag i Stockholm som håller hastighetsbegränsningarna och följer\r\nlagar och regler och som går ut och säger att de gör det. Finns det forskning\r\nom olyckor och yrkestrafik, eller finns det attitydförändringsprogram när det\r\ngäller yrkesförare? Vi har ju mål om att försöka hejda ökningen av gods-\r\ntransporter på gummihjul för att få mer till järnväg och sjöfart av miljöskäl.\r\nSkulle man också kunna hävda det av trafiksäkerhetsskäl?\r\nJan Sandberg, Svenska Åkeriförbundet: Svenska Åkeriförbundet represente-\r\nrar både budbilsföretag och företag som har tyngre transporter. Vi har sedan\r\ndrygt ett år tillbaka prioriterat trafiksäkerhetsfrågorna, och vi är ö v er ty\r\natt det från åkeriföretagens sida handlar m y ck e t om företagarnas attityd oc\r\nledarskap. Vi har en målsättning vad gäller vart vi vill nå, och vi har ganska\r\nkonkreta uppföljningsbara mål på det här området. Vi tror att vi kan nå en\r\nbra bit om alla goda krafter samsas och samverkar  -  vi från branschen, de\r\nanställda förarna och inte minst ni i det här huset  -  vad gäller väganslag,\r\nregelsystem som är rimliga, att se till att polisen ges tillräckliga resurser,\r\nsamtidigt förändra attityder och ledarskap bland de aktiva i yrkestrafiken.\r\nJan-Evert Rådhström (m ) : Jag har en fråga till Tom Bjerver eller någon an-\r\nnan som känner sig manad. Jag skulle vilja ha en kommentar när det gäller\r\nalkohol i trafiken. Vi pratar mycket om förebyggande åtgärder, alkolås osv.\r\nDet är en problembild som jag inte tycker tas upp i den svenska debatten, och\r\ndet är eftersupningen. I Norge har de ju en lagstiftning som gör att man inte\r\nkan förtära alkohol efter en trafikförseelse och på så sätt hävda att man drack\r\nalkohol efter olyckan. Jag skulle vilja ha en kommentar i fråga om effekter-\r\nna, om ni tror på en sådan lagstiftning i Sverige.\r\nTom Bjerver, MHF: Vi har drivit ett förslag enligt den norska modellen men\r\ninte fått gehör för det. Vi tror på förslaget, men vi har inte lyckats nå målet\r\nOrdföranden : Då har vi kommit till slutet av den här utfrågningen. Jag vill\r\ntacka alla medverkande för att ni har kommit hit och för det intresse som har\r\nvisats. Jag vill också tacka dem som har lyssnat på utfrågningen. Jag är över-\r\ntygad om att utskottet och dess ledamöter har tillgodogjort sig ny kunskap,\r\nsom vi har användning för när vi ska behandla trafiksäkerhetsfrågorna.\r\nTack för visat intresse!\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Övergripande mål och prioriteringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf208 yrkande 4, 2002/03:T233 yrkande 2, 2002/03:T298 yrkande 5, 2002/03:T300 yrkandena 1, 3, 5-10 och 16, 2002/03:T348 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T382 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T448, 2002/03:T459 yrkandena 5-8, 2002/03:T466 yrkande 38 och 2002/03:T484 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "B61E4F68-3784-11D7-AE27-0004755300A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "191",
                    "123",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B61E4F68-3784-11D7-AE27-0004755300A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Sektorsansvaret för trafiksäkerheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T300 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "050A9E9E-4BCB-11D7-AE2D-0004755300A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "289",
                    "26",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/050A9E9E-4BCB-11D7-AE2D-0004755300A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Alkohol och droger i trafiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So455 yrkande 7, 2002/03:T298 yrkandena 6 och 7 och 2002/03:T468.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "940E0826-5498-11D7-AE33-0004755300A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "43",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/940E0826-5498-11D7-AE33-0004755300A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Fortsatt försöksverksamhet med alkolås",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T1 och 2002/03:T3 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "6E87D8FC-6760-11D7-AE3A-0004755300A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "264",
                    "50",
                    "1",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6E87D8FC-6760-11D7-AE3A-0004755300A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Alkolås i vissa fordon och utvecklingsarbete m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T2, 2002/03:T3 yrkande 2, 2002/03:T298 yrkande 8, 2002/03:T300 yrkande 4, 2002/03:T348 yrkande 3, 2002/03:T378 yrkande 3, 2002/03:T385, 2002/03:T459 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T460 yrkande 5, 2002/03:T466 yrkande 40 och 2002/03:T505 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Körkort för deltagare i försöksverksamheten m.m.",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om körkort för deltagare i försöksverksamhet med alkolås.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om körkort för deltagare i försöksverksamhet med alkolås.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T5 yrkande 2 och avslår motion 2002/03:T3 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Regeringens lagförslag om alkolås",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:55 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Barn i trafiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T232, 2002/03:T277, 2002/03:T300 yrkande 12, 2002/03:T338, 2002/03:T342, 2002/03:T348 yrkande 4, 2002/03:T449 yrkande 2 i denna del, 2002/03:T466 yrkande 39 och 2002/03:T520.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Äldre i trafiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T221 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T300 yrkandena 14 och 15, 2002/03:T355, 2002/03:T379 yrkandena 1, 2, 5 och 6 och 2002/03:T503.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Synskadade i trafiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T300 yrkande 18, 2002/03:T432 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:T499.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\"",
          "votering_id": "802980F5-4357-11D7-AE29-0004755300A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "2",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "269",
                    "45",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/802980F5-4357-11D7-AE29-0004755300A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T214 yrkande 3, 2002/03:T224 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T300 yrkande 13, 2002/03:T378 yrkande 2, 2002/03:T418, 2002/03:T459 yrkande 4 och 2002/03:T505 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Skylt för nya körkortsinnehavare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T459 yrkande 10 och 2002/03:T526.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Hantering av körkortsärenden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 4 och 2002/03:T363.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Förändrade förarbehörigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub493 yrkande 2, 2002/03:T316, 2002/03:T392, 2002/03:T521 och 2002/03:T534.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Åldersgräns för moped",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T386 och 2002/03:T515.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Olämpliga förare och återkallelse av körkort",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 5, 2002/03:T356 och 2002/03:T395 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Förändrade regler för körkort m.m.",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till \na) lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\nb) lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till \na) lag om ändring i körkortslagen (1998:488),\nb) lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:55 i denna del och avslår motionerna 2002/03:T5 yrkande 1 och 2002/03:T388.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "EU-moped och terrängskoter",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför dels om återkallelse av förarbevis, dels om rätten att köra terrängskoter efter återkallelse av körkort.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför dels om återkallelse av förarbevis, dels om rätten att köra terrängskoter efter återkallelse av körkort.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:T6 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T7 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:T348 yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03:T300 yrkande 11, 2002/03:T348 yrkande 5, 2002/03:T409 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T459 yrkande 9, 2002/03:T479, 2002/03:T522 och 2002/03:T527.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Busstrafik och lastbilstrafik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T390, 2002/03:T411, 2002/03:T449 yrkande 1, 2002/03:T455 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T470 och 2002/03:T483.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner med den ändringen att 2 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 samt att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner med den ändringen att 2 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 samt att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3, med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:55 i denna del och motion 2002/03:T4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Mobiltelefoni under bilkörning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T211 och 2002/03:T531.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Krav på cykelhjälm",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T370 och 2002/03:T401.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Högersväng vid rödljus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T269.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Kameraövervakning och ägaransvar vid hastighetsöverträdelse",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om ägaransvar vid hastighetsöverträdelse.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om ägaransvar vid hastighetsöverträdelse.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T349 och avslår motionerna 2002/03:T484 yrkande 2 och 2002/03:T508.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Väjningsplikt gentemot cyklister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T300 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Vinterdäck och dubbdäck",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T278 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:T413.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Trafikstatistik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T262.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Övergripande mål och prioriteringar",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Sektorsansvaret för trafiksäkerheten",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Alkohol och droger i trafiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Fortsatt försöksverksamhet med alkolås",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Barn i trafiken",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Äldre i trafiken",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Synskadade i trafiken",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Hantering av körkortsärenden",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Åldersgräns för moped",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Förändrade regler för körkort m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Krav på cykelhjälm",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Högersväng vid rödljus",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Kameraövervakning och ägaransvar vid hastighetsöverträdelse",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-24 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Bifall till motioner dels om körkort för deltagare i försöksverksamhet med alkolås, dels om ägaransvar vid hastighetsöverträdelse. Delvis bifall till motioner dels om återkallelse av förarbevis, dels om rätten att köra terrängskoter efter återkallelse av körkort. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 17:49:54"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Försöksverksamheten med alkolås förlängs och utvidgas till att omfatta flera förarbehörigheter och även yrkesmässig trafik. Försöksverksamheten ska kunna bedrivas i hela landet. Riksdagen vill att den som deltar i försöksverksamheten inte ska ha körkort under tiden, utan bara ett intyg som ger behörighet att köra ett fordon utrustat med alkolås. Riksdagen vill också att det ska bli lättare att identifiera fortkörare med automatisk kameraövervakning även om det inte går att se vem som körde. Regeringen fick därför i uppdrag att utreda hur ett förändrat ägaransvar vid hastighetsöverträdelser kan införas. Regeringen fick också i uppdrag att undersöka om förarbevis för EU-mopeder och terrängskoter ska kunna tas tillbaka om innehavaren bryter mot trafikreglerna. ",
          "dok_id": "GQ01TU4",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:44:31"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Trafiksäkerhet och alkolås (TU4)",
          "dok_id": "GQ01TU4",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:44:31"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 17:49:54"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01TU4",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:34"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Trafikutskottet föreslår att riksdagen i huvudsak godkänner regeringens förslag om trafiksäkerhet och alkolås. Försöksverksamheten med alkolås förlängs och utvidgas till att omfatta flera förarbehörigheter och även yrkesmässig trafik. Försöksverksamheten ska kunna bedrivas i hela landet. Utskottet vill att den som deltar i försöksverksamheten inte ska ha körkort under tiden, utan bara ett intyg som ger behörighet att köra ett fordon utrustat med alkolås. Utskottet vill också att det ska bli lättare att identifiera fortkörare med automatisk kameraövervakning även om det inte går att se vem som körde. Regeringen föreslås därför få i uppdrag att utreda hur ett förändrat ägaransvar vid hastighetsöverträdelser kan införas. Utskottet föreslår också att regeringen får i uppdrag att undersöka om förarbevis för EU-mopeder och terrängskoter ska kunna tas tillbaka om innehavaren bryter mot trafikreglerna.</p>",
          "dok_id": "GQ01TU4",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:44:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Trafiksäkerhet och alkolås (TU4)",
          "dok_id": "GQ01TU4",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:44:31"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju234 Våld i nära relationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju234",
          "ref_dok_titel": "Våld i nära relationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf208 Whiplashskador och deras behandling",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf208",
          "ref_dok_titel": "Whiplashskador och deras behandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So455 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So455",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Magnusson m.fl. (S, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T1 med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T2 med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T211 Användning av mobiltelefon i trafiken",
          "ref_dok_id": "GQ02T211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T211",
          "ref_dok_titel": "Användning av mobiltelefon i trafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T214 Körkortsutbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02T214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T214",
          "ref_dok_titel": "Körkortsutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T221 Äldre människors körkort",
          "ref_dok_id": "GQ02T221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T221",
          "ref_dok_titel": "Äldre människors körkort",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T224 Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T224",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T232 Barns säkerhet i taxibil",
          "ref_dok_id": "GQ02T232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T232",
          "ref_dok_titel": "Barns säkerhet i taxibil",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T233 Whiplash, en pisksnärtskada",
          "ref_dok_id": "GQ02T233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T233",
          "ref_dok_titel": "Whiplash, en pisksnärtskada",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T262 Trafikstatistik",
          "ref_dok_id": "GQ02T262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T262",
          "ref_dok_titel": "Trafikstatistik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T269 Högersväng vid rödljus",
          "ref_dok_id": "GQ02T269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T269",
          "ref_dok_titel": "Högersväng vid rödljus",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T277 Säkrare skolskjutsar",
          "ref_dok_id": "GQ02T277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T277",
          "ref_dok_titel": "Säkrare skolskjutsar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T278 Dubbdäck på motorvägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T278",
          "ref_dok_titel": "Dubbdäck på motorvägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T298 En infrastrukturpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GQ02T298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T298",
          "ref_dok_titel": "En infrastrukturpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T3 med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T300 Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T300",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T316 Sänkt åldersgräns för traktorkörkort",
          "ref_dok_id": "GQ02T316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T316",
          "ref_dok_titel": "Sänkt åldersgräns för traktorkörkort",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T338 Säkerhetsbälten i skolskjutsar",
          "ref_dok_id": "GQ02T338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T338",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetsbälten i skolskjutsar",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T342 Busshållplatser vid vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T342",
          "ref_dok_titel": "Busshållplatser vid vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T348 Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T348",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T349 Ägaransvar vid hastighetsöverträdelse",
          "ref_dok_id": "GQ02T349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T349",
          "ref_dok_titel": "Ägaransvar vid hastighetsöverträdelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T355 Hälsokontroller för äldre bilförare",
          "ref_dok_id": "GQ02T355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T355",
          "ref_dok_titel": "Hälsokontroller för äldre bilförare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T356 Handläggningstiderna vid körkortsingripanden ",
          "ref_dok_id": "GQ02T356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T356",
          "ref_dok_titel": "Handläggningstiderna vid körkortsingripanden ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T363 Organisation för handläggning av körkortsärenden",
          "ref_dok_id": "GQ02T363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T363",
          "ref_dok_titel": "Organisation för handläggning av körkortsärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T370 Lag om cykelhjälm",
          "ref_dok_id": "GQ02T370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T370",
          "ref_dok_titel": "Lag om cykelhjälm",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T378 Alkolås i bilar m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T378",
          "ref_dok_titel": "Alkolås i bilar m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T379 Äldre bilförare",
          "ref_dok_id": "GQ02T379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T379",
          "ref_dok_titel": "Äldre bilförare",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T382 Trafiksäkerheten",
          "ref_dok_id": "GQ02T382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T382",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T385 Alkolås för astmatiker",
          "ref_dok_id": "GQ02T385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T385",
          "ref_dok_titel": "Alkolås för astmatiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T386 Åldersgränsen för att få köra moped",
          "ref_dok_id": "GQ02T386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T386",
          "ref_dok_titel": "Åldersgränsen för att få köra moped",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Helene Petersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T388 Privat övningskörning",
          "ref_dok_id": "GQ02T388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T388",
          "ref_dok_titel": "Privat övningskörning",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T390 Begränsning av hastigheten för bussar med stående passagerare",
          "ref_dok_id": "GQ02T390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T390",
          "ref_dok_titel": "Begränsning av hastigheten för bussar med stående passagerare",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T392 Körkortslagens åldersgräns för bussförare",
          "ref_dok_id": "GQ02T392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T392",
          "ref_dok_titel": "Körkortslagens åldersgräns för bussförare",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T395 Körkortsåterkallelse",
          "ref_dok_id": "GQ02T395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T395",
          "ref_dok_titel": "Körkortsåterkallelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T4 med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T401 Användande av cykelhjälm",
          "ref_dok_id": "GQ02T401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T401",
          "ref_dok_titel": "Användande av cykelhjälm",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T409 Förarbevis för \"EU-moped\"",
          "ref_dok_id": "GQ02T409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T409",
          "ref_dok_titel": "Förarbevis för \"EU-moped\"",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T411 Sänkt hastighetsgräns för bussar",
          "ref_dok_id": "GQ02T411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T411",
          "ref_dok_titel": "Sänkt hastighetsgräns för bussar",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Unander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T413 Vinterdäck som standardutrustning",
          "ref_dok_id": "GQ02T413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T413",
          "ref_dok_titel": "Vinterdäck som standardutrustning",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T418 Körkort ",
          "ref_dok_id": "GQ02T418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T418",
          "ref_dok_titel": "Körkort ",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T432 Stopplikt för vita käppen",
          "ref_dok_id": "GQ02T432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T432",
          "ref_dok_titel": "Stopplikt för vita käppen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T448 Utvärdering och revidering av nollvisionssatsningen",
          "ref_dok_id": "GQ02T448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T448",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering och revidering av nollvisionssatsningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T449 Säkerheten i skolskjuts- och lastbilstrafiken",
          "ref_dok_id": "GQ02T449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T449",
          "ref_dok_titel": "Säkerheten i skolskjuts- och lastbilstrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T455 Säkerhetsbälten i bussar",
          "ref_dok_id": "GQ02T455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T455",
          "ref_dok_titel": "Säkerhetsbälten i bussar",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T459 Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T459",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T460 Åkerinäringen",
          "ref_dok_id": "GQ02T460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T460",
          "ref_dok_titel": "Åkerinäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T468 Läkemedel i trafiken",
          "ref_dok_id": "GQ02T468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T468",
          "ref_dok_titel": "Läkemedel i trafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T470 Säkerhet i bussar",
          "ref_dok_id": "GQ02T470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T470",
          "ref_dok_titel": "Säkerhet i bussar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T479 EU-mopeder",
          "ref_dok_id": "GQ02T479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T479",
          "ref_dok_titel": "EU-mopeder",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T483 Bälte i buss",
          "ref_dok_id": "GQ02T483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T483",
          "ref_dok_titel": "Bälte i buss",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T484 Nollvisionen",
          "ref_dok_id": "GQ02T484",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T484",
          "ref_dok_titel": "Nollvisionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T499 Synskadades rätt till säker trafikmiljö",
          "ref_dok_id": "GQ02T499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T499",
          "ref_dok_titel": "Synskadades rätt till säker trafikmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T5 med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T503 Läkarintyg för äldre bilförare",
          "ref_dok_id": "GQ02T503",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T503",
          "ref_dok_titel": "Läkarintyg för äldre bilförare",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T505 Alkoholutbildning och alkolås",
          "ref_dok_id": "GQ02T505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T505",
          "ref_dok_titel": "Alkoholutbildning och alkolås",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Sandlin-Hedman och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T508 Inriktningen på trafiksäkerhetsarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02T508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T508",
          "ref_dok_titel": "Inriktningen på trafiksäkerhetsarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Lena Sandlin-Hedman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T515 Åldersgräns för moped",
          "ref_dok_id": "GQ02T515",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T515",
          "ref_dok_titel": "Åldersgräns för moped",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T520 Bilbälte för barn",
          "ref_dok_id": "GQ02T520",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T520",
          "ref_dok_titel": "Bilbälte för barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Jakobsson och Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T521 Behörighet för automatväxlade lätta motorcyklar på bilkörkort",
          "ref_dok_id": "GQ02T521",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T521",
          "ref_dok_titel": "Behörighet för automatväxlade lätta motorcyklar på bilkörkort",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T522 Registrering av mopeder",
          "ref_dok_id": "GQ02T522",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T522",
          "ref_dok_titel": "Registrering av mopeder",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T526 Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T526",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T526",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Nikos Papadopoulos m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T527 Mopedreglerna försvårar nollvisionen",
          "ref_dok_id": "GQ02T527",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T527",
          "ref_dok_titel": "Mopedreglerna försvårar nollvisionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström och Nikos Papadopoulos (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T531 Mobiltelefoni och bilkörning",
          "ref_dok_id": "GQ02T531",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T531",
          "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni och bilkörning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T534 Mopeder, motorcyklar och körkort",
          "ref_dok_id": "GQ02T534",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T534",
          "ref_dok_titel": "Mopeder, motorcyklar och körkort",
          "ref_dok_subtitel": "av Tone Tingsgård (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T6 med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg och Maria Öberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T7 med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub493 Gymnasieutbildning för bussförare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub493",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub493",
          "ref_dok_titel": "Gymnasieutbildning för bussförare",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ0355",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "55",
          "ref_dok_titel": "Vissa ändrade regler för körkort och alkolås, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2002:17",
          "ref_dok_id": "GQB417",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "17",
          "ref_dok_titel": "Ds 2002:17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-08",
          "ref_dok_id": "GQ0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2003-05-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-07",
          "ref_dok_id": "GQ0998",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "98",
          "ref_dok_titel": "2003-05-07",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:161",
          "ref_dok_id": "GQ0K161",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "161",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:161",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:216",
          "ref_dok_id": "1998:488",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:217",
          "ref_dok_id": "1998:489",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:218",
          "ref_dok_id": "1998:493",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:219",
          "ref_dok_id": "2001:559",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}