{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2242213",
      "dok_id": "GQ01TU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "TU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:TU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:40",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:44",
      "titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01TU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01TU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01TU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01TU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:TU1</div><h1>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar  utskottet\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen\r\nför 2003 utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n(prop. 2002/03:1).\r\nTill    betänkandet   har    fogats    26\r\nreservationer och 6 särskilda  yttranden.\r\nDe  frågor  som  reservationerna  och  de\r\nsärskilda   yttrandena  avser   samt   de\r\npartier  som  har avgett dem  framgår  av\r\ninnehållsförteckningen (s. 4 och 5).\r\nModerata   samlingspartiet,  Folkpartiet\r\nliberalerna,    Kristdemokraterna     och\r\nCenterpartiet         har         avgivit\r\nbudgetalternativ  som  redovisas   i   de\r\nsärskilda yttrandena 1-4 (s. 138-147).\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 22\r\n\r\nFinansutskottet beslutade den 21 november\r\n2002  att  ställa  sig bakom  regeringens\r\nförslag  till  ram  för utgiftsområde  22\r\nKommunikationer.  Ramen   omfattar   25,9\r\nmiljarder kronor för budgetåret  2003.  I\r\nbudgetpropositionen redovisar  regeringen\r\nhur   den  anser  att  detta  belopp  bör\r\nfördelas mellan olika anslag. Den största\r\ndelen av beloppet, 23,8 miljarder kronor,\r\nföreslås gå till vägar och järnvägar  och\r\ndå främst infrastrukturåtgärder i form av\r\ninvesteringar  och  underhåll.  Utskottet\r\nställer  sig  bakom regeringens  samtliga\r\nförslag till medelsanvisningar.\r\n\r\nVägar och järnvägar\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen   för\r\nnästa  budgetår  anvisar  14,9  miljarder\r\nkronor  till  anslaget  Väghållning   och\r\nstatsbidrag och 7,1 miljarder kronor till\r\nanslaget   Banverket:   Banhållning   och\r\nsektorsuppgifter. Dessa  anslag  samt  de\r\nföreslagna       möjligheterna       till\r\nlånefinansiering  gör  det  möjligt   att\r\ngenomföra  en  nödvändig ambitionshöjning\r\ninom väghållning och banhållning.\r\nUtskottet  framhåller att betydelsen  av\r\nde   enskilda   vägarna  i  det   svenska\r\ntransportsystemet är stor och förutsätter\r\natt      detta     vägnät     ges      en\r\ntillfredsställande     resurstilldelning.\r\nUtskottet  ställer sig bakom  regeringens\r\nlagförslag   om  ändring   i   lagen   om\r\nupphävande av lagen om enskilda vägar.\r\nUtskottet    förutsätter   vidare    att\r\nåtgärder    vidtas   för   att   motverka\r\nproblemet med den oroande utvecklingen av\r\nolyckor med s.k. EU-mopeder.\r\n\r\nSjöfart och luftfart\r\n\r\nUtskottet   konstaterar   att   en   bred\r\npolitisk  samsyn har utvecklats  när  det\r\ngäller    näringspolitiskt   stöd    till\r\nsjöfart.  Det innebär att näringen  skall\r\nges  likvärdiga konkurrensvillkor och att\r\ndet  långsiktiga målet är  att  särskilda\r\nstatsstöd skall avvecklas.\r\nRiksdagen  föreslås anvisa 94,9  miljoner\r\nkronor   i   driftbidrag  till  kommunala\r\nflygplatser. Motioner om handel med  s.k.\r\nslottider  avstyrks med hänvisning  bl.a.\r\ntill pågående arbete inom EU.\r\n\r\nKollektivtrafik\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  790   miljoner\r\nkronor      anvisas     till     anslaget\r\nRikstrafiken: Trafikupphandling. Anslaget\r\nbekostar  bl.a.  statens  upphandling  av\r\ninterregional persontrafik på järnväg och\r\ntransportstöd till Gotland.  Motioner  om\r\nfärdtjänst  avstyrks men  bör  beaktas  i\r\npågående utredningsarbete.\r\n\r\nIT, tele och post\r\n\r\nUtskottet    ställer   sig   bakom    ett\r\nlagförslag   i  budgetpropositionen   som\r\ninnebär  att  400 miljoner kronor  av  de\r\nmedel  som  reserverats  för  stöd   till\r\nlokalt  bredbandsnät omfördelas  för  att\r\nkunna användas som stöd till kommuner för\r\nanläggande av stomnät.\r\nRiksdagen  föreslås anvisa 153  miljoner\r\nkronor     i     syfte     att     trygga\r\nfunktionshindrades        behov        av\r\ntelekommunikationer och posttjänster.\r\nFör   att   upprätthålla   grundläggande\r\nkassaservice   i  hela  landet   föreslås\r\nriksdagen anvisa 400 miljoner kronor till\r\nPosten AB.\r\nUtskottet  understryker  vikten  av  att\r\ndet  postpolitiska målet om en posttjänst\r\nav  god  kvalitet uppfylls i hela  landet\r\ntill    rimliga    priser    samt     att\r\npostservicens utveckling noga utvärderas.\r\nUtskottet         förutsätter         att\r\nfunktionshindrades   krav   på   en   god\r\npostservice tillgodoses samt att  Postens\r\nförändringsarbete  sker  på  ett  socialt\r\nansvarsfullt sätt.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nAnslagsfrågor\r\n\r\n1.       Anslag inom utgiftsområde\r\n22 Kommunikationer\r\n\r\nRiksdagen    anvisar    anslag    för\r\nbudgetåret  2003 inom utgiftsområde  22\r\nKommunikationer    enligt    utskottets\r\nförslag  i  bilaga 3.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde  22\r\nKommunikationer  punkt  22  och  avslår\r\nmotionerna  2002/03:T298  yrkande   26,\r\n2002/03:T450, 2002/03:T462 yrkande  24,\r\n2002/03:T478,   2002/03:    T480    och\r\n2002/03:Fi232 yrkande 22.\r\n\r\nVägar\r\n\r\n2.       Omprövning av andelstal\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill  lag om ändring i lagen (1997:620)\r\nom  upphävande  av lagen (1939:608)  om\r\nenskilda    vägar.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n3.       Låneram för prioriterade\r\nvägprojekt m.m.\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\nför  år  2003 får besluta om en låneram\r\ni     Riksgäldskontoret    på     högst\r\n1  295  000 000 kr för genomförande  av\r\nprioriterade   vägprojekt   år    2003.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  regeringens\r\nförslag  i proposition 2002/03 i  denna\r\ndel   och  avslår  motion  2002/03:T462\r\nyrkandena 1 och 4 i denna del.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n4.       Låneram för vägprojektet\r\nHogdal-Nordby\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\nfår   besluta   om   en   låneram   för\r\nvägprojektet      Hogdal-Nordby      på\r\n115   000   000   kr   som   inkluderar\r\nräntekostnaden   för   lånet.    Därmed\r\nbifaller riksdagen regeringens  förslag\r\ni proposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n5.       Ekonomiska förpliktelser\r\nför långsiktiga avtal\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år  2003  för  ramanslaget  36:2\r\nVäghållning   och   statsbidrag    ingå\r\nekonomiska förpliktelser som  inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på högst 33 900  000  000  kr\r\nefter    år   2003.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n\r\n6.       Enskilda vägar\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T226,             2002/03:T235,\r\n2002/03:T251,             2002/03:T280,\r\n2002/03:T283, 2002/03:T288 yrkandena  1\r\noch   3,   2002/03:T289,   2002/03:T295\r\nyrkande  2,  2002/03:T298  yrkande  17,\r\n2002/03:T321   yrkandena   2   och   3,\r\n2002/03:T332,             2002/03:T369,\r\n2002/03:T384,             2002/03:T391,\r\n2002/03:T407,  2002/03:T440,   2002/03:\r\nT443,    2002/03:T462    yrkande     9,\r\n2002/03:T466   yrkandena   5   och   6,\r\n2002/03:T498,             2002/03:T502,\r\n2002/03:N270  yrkande  3  och  2002/03:\r\nN304 yrkande 7.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nJärnvägar och Öresundsförbindelsen\r\n\r\n7.       Ekonomiska förpliktelser\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder år 2003\r\ndels  för  ramanslaget 36:4  Banverket:\r\nBanhållning  och sektorsuppgifter  ingå\r\nekonomiska förpliktelser som  inklusive\r\ntidigare  åtaganden medför utgifter  på\r\nhögst 9 200 000 000 kr efter år 2003,\r\ndels  för  Botniabanan ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden innebär  utgifter  på\r\nhögst 25 000 000 000 kr efter år 2003.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  regeringens\r\nförslag   i  proposition  2002/03:1   i\r\ndenna del.\r\n\r\n8.       Översyn av Botniabanans\r\nfinansiering m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:T462\r\nyrkande 6.\r\nReservation 3 (m, fp, kd)\r\n\r\n9.       Låneram för vissa\r\njärnvägsinvesteringar m.m.\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\nför  år  2003 får besluta om en låneram\r\ni     Riksgäldskontoret    om     högst\r\n8  795  000  000  kr för Banverket  för\r\ninvesteringar    i    eldrifts-     och\r\nteleanläggningar,   telenätsutrustning,\r\nprojekteringslager,      rörelsekapital\r\nsamt   för   vissa   investeringar    i\r\nStockholmsområdet enligt avtal år  1983\r\nmellan   staten  och  Stockholms   läns\r\nlandsting.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nregeringens   förslag   i   proposition\r\n2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n\r\n10.      Låneram för prioriterade\r\njärnvägsprojekt m.m.\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\nför  år  2003 får besluta om en låneram\r\ni     Riksgäldskontoret    om     högst\r\n1  713  000 000 kr för genomförande  av\r\nprioriterade järnvägsprojekt  2003  och\r\navslår motion 2002/03:T462 yrkandena  2\r\noch  4  i  denna  del. Därmed  bifaller\r\nriksdagen    regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.\r\nReservation 4 (kd)\r\n\r\n11.      Finansiella befogenheter\r\nför affärsverket Statens järnvägar\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nge  affärsverket Statens järnvägar samt\r\nde  nya verksamheter som numera bedrivs\r\ni  bolag  finansiella  befogenheter  år\r\n2003  i  enlighet  med  vad  regeringen\r\nförordar.   Därmed  bifaller  riksdagen\r\nregeringens   förslag   i   proposition\r\n2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n12.      Banverkets\r\nproduktionsverksamhet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:T321\r\nyrkande 9.\r\nReservation 5 (m, fp, kd)\r\n\r\n13.      Låneram avseende\r\nkapitaltillskott till Svedab\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\nför  år  2003 får besluta om en låneram\r\ni  Riksgäldskontoret på 295 000 000  kr\r\nför     Vägverket     och     Banverket\r\ntillsammans,    för   att    finansiera\r\nkapitaltillskottet  till  Svedab   samt\r\nräntan  för detta lån. Därmed  bifaller\r\nriksdagen    regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n14.      Avgifter på Öresundsbron\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:T377\r\nyrkande 3.\r\n\r\nSjöfart\r\n\r\n15.      Ekonomiska mål och\r\ninvesteringsplan m.m. för\r\nSjöfartsverket\r\n\r\nRiksdagen\r\na)   godkänner   ekonomiska   mål   och\r\ninvesteringsplan   för   Sjöfartsverket\r\nför  perioden 2003-2005 i enlighet  med\r\nvad regeringen förordar,\r\nb)     bemyndigar    regeringen     att\r\nfastställa        utdelning         och\r\nskattemotsvarighet  för  Sjöfartsverket\r\ni    enlighet    med   vad   regeringen\r\nförordar,\r\nc)  bemyndigar regeringen  att  för  år\r\n2003   ge   Sjöfartsverket  finansiella\r\nbefogenheter   i   enlighet   med   vad\r\nregeringen förordar.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  regeringens\r\nförslag   i  proposition  2002/03:1   i\r\ndessa delar.\r\n\r\n\r\n16.      Handelsflottans kultur- och\r\nfritidsråd\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen\r\nförordar  om  Handelsflottans   kultur-\r\noch    fritidsråd.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n17.      Sjöfartsstöd och\r\ninternationell sjöfartspolitik\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T298  yrkande 21,  2002/03:T321\r\nyrkande 14 och 2002/03:T513.\r\n\r\n18.      Handelssjöfartens\r\nkostnadsansvar\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T249,             2002/03:T264,\r\n2002/03:T321  yrkandena  17   och   18,\r\n2002/03:T340 yrkande 4, 2002/03:  T357,\r\n2002/03:T400      och      2002/03:T464\r\nyrkandena 3, 4 och 10.\r\nReservation 6 (m, fp, kd)\r\n\r\n19.      Vänersjöfart samt övrig\r\ninsjö- och kustsjöfart\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T298  yrkande 10, 2002/03:T402,\r\n2002/03:T464     yrkande     2      och\r\n2002/03:T466 yrkande 21.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n20.      Konkurrenssituationen i\r\nhamnar\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T231  yrkande  4,  2002/03:T298\r\nyrkande  22 och 2002/03:T321  yrkandena\r\n15 och 16.\r\nReservation 8 (m, fp)\r\n\r\n21.      Samordning av\r\nhamnverksamhet m.m.\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T477 och N340 yrkande 3.\r\n\r\n22.      Fritidsbåtsregister\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T319 och 2002/03:T429\r\nReservation 9 (m, fp, kd) - motiv\r\nReservation 10 (v, mp)\r\n\r\n23.      Forskning inom\r\nsjöfartsområdet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:T464\r\nyrkande 7.\r\n\r\n24.      Sjösäkerhetsbyrån (EMSA)\r\n\r\nRiksdagen        avslår        motion\r\n2002/03:T212.\r\n\r\n25.      Samlokalisering av\r\nsjöräddning och kustradio\r\n\r\nRiksdagen        avslår        motion\r\n2002/03:T247.\r\n\r\n\r\n26.      Bevarande av fyrar\r\n\r\nRiksdagen        avslår        motion\r\n2002/03:T365.\r\n\r\n27.      Falsterbokanalen\r\n\r\nRiksdagen        avslår        motion\r\n2002/03:T245.\r\n\r\nLuftfart\r\n\r\n28.      Ekonomiska mål m.m. för\r\nLuftfartsverket\r\n\r\nRiksdagen\r\na)   godkänner   ekonomiska   mål   och\r\ninvesteringsplan  för   Luftfartsverket\r\nför  perioden 2003-2005 i enlighet  med\r\nvad regeringen förordar,\r\nb)     bemyndigar    regeringen     att\r\nfastställa        utdelning         och\r\nskattemotsvarighet för  Luftfartsverket\r\ni    enlighet    med   vad   regeringen\r\nförordar,\r\nc)  bemyndigar regeringen  att  för  år\r\n2003   ge  Luftfartsverket  finansiella\r\nbefogenheter   i   enlighet   med   vad\r\nregeringen förordar.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  regeringens\r\nförslag   i  proposition  2002/03:1   i\r\ndenna del.\r\n\r\n29.      Uppdelning av\r\nLuftfartsverket\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T321  yrkande 23 i  denna  del,\r\n2002/03:T462     yrkande     21     och\r\n2002/03:T466 yrkande 15.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n30.      Bolagisering och\r\nprivatisering av Luftfartsverkets\r\nproduktionsdel\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T298     yrkande     3      och\r\n2002/03:T321 yrkande 23 i denna del.\r\nReservation 12 (m, fp)\r\n\r\n31.      Ägande av flygplatser\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T321     yrkande     21     och\r\n2002/03:T466 yrkande 16.\r\nReservation 13 (m, fp, c)\r\n\r\n32.      Avreglering och konkurrens\r\ninom luftfarten\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T298     yrkande     18     och\r\n2002/03:T321 yrkande 20.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n\r\n33.      Slottidssystemet\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T203, 2002/03:T298  yrkande  19\r\noch 2002/03:T321 yrkande 19.\r\nReservation 15 (m, fp, kd)\r\n\r\n34.      Statens ägande i SAS\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T298  yrkande  2,  2002/03:T462\r\nyrkande  22  och  2002/03:T466  yrkande\r\n17.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n35.      Flygplatskapaciteten i\r\nStorstockholmsområdet\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T282, 2002/03:T321 yrkande  22,\r\n2002/03:T326,             2002/03:T339,\r\n2002/03:T344, 2002/03:T462  yrkande  23\r\noch 2002/03:T466 yrkandena 18 och 19.\r\nReservation 17 (m, fp)\r\nReservation 18 (v, c, mp)\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n36.      Göteborg-Landvetter\r\nflygplats\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T275  och 2002/03:T481  yrkande\r\n13.\r\n\r\n37.      Malmö-Sturup flygplats\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T377     yrkande     5      och\r\n2002/03:N340 yrkande 10.\r\n\r\n38.      Regionalt flyg m.m.\r\n\r\n    Riksdagen    avslår    motionerna\r\n2002/03:T287, 2002/03:T298 yrkande  20,\r\n2002/03:T430  och 2002/03:T466  yrkande\r\n14.\r\nReservation 20 (fp, c)\r\n\r\n39.      Skydd mot brottsliga\r\nhandlingar\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:T462\r\nyrkande 20.\r\nReservation 21 (kd)\r\n\r\nKollektiv persontrafik m.m.\r\n\r\n40.      Ekonomiska förpliktelser\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år  2003  för ramanslaget  36:13\r\nRikstrafiken:  Trafikupphandling   ingå\r\nekonomiska      förpliktelser      som,\r\ninklusive  tidigare  gjorda  åtaganden,\r\ninnebär      utgifter     på      högst\r\n3  950 000 000 kr under åren 2004-2009.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  regeringens\r\nförslag   i  proposition  2002/03:1   i\r\ndenna del.\r\n\r\n\r\n41.      Riktlinjer m.m. för\r\ntrafikupphandlingen\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T217,  2002/03:T274,   2002/03:\r\nT366,     2002/03:T383,    2002/03:T466\r\nyrkande  9  och 2002/03:T496  yrkandena\r\n12-14.\r\nReservation 22 (v, c)\r\n\r\n42.      Färjetrafiken över\r\nKvarken\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T256,     2002/03:T472      och\r\n2002/03:T506.\r\nReservation 23 (c)\r\n\r\nGotlandstrafiken\r\n\r\n43.      Långsiktig lösning för\r\nGotlandstrafiken\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T231  yrkandena  1-3,  2002/03:\r\nT434,    2002/03:T466    yrkande    22,\r\n2002/03:T489  och 2002/03:N266  yrkande\r\n7.\r\nReservation 24 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n44.      Nya färjeförbindelser\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T205 och 2002/03:T309.\r\n\r\nFärdtjänst\r\n\r\n45.      Färdtjänst\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T272,  2002/03:T286,   2002/03:\r\nT317,    2002/03:T341,    2002/03:T368,\r\n2002/03:T396,             2002/03:T419,\r\n2002/03:T453      och     2002/03:So457\r\nyrkandena 13-15.\r\n\r\nStatens haverikommission\r\n\r\n46.      Statens haverikommission\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen\r\nförordar  om  Statens haverikommission.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  regeringens\r\nförslag   i  proposition  2002/03:1   i\r\ndenna del.\r\n\r\n\r\nIT, tele och post\r\n\r\n47.      Kommunalt IT-stöd\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   i    lagen\r\n(2000:1335)    om    kreditering     på\r\nskattekonto  av stöd till kommuner  för\r\nanläggande  av  lokala telenät.  Därmed\r\nbifaller riksdagen regeringens  förslag\r\ni proposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n48.      Samhällsupphandling\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år  2003, i fråga om ramanslaget\r\n37:2  Upphandling av samhällsåtaganden,\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser   som\r\ninklusive  tidigare  åtaganden  innebär\r\nutgifter på högst 200 000 000 kr  under\r\nåren    2004-2005.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\n49.      Uppdelning och försäljning\r\nav Posten AB\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:T337\r\nyrkande 1.\r\nReservation 25 (m)\r\n\r\n50.      Postservice\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:T265,  2002/03:T281,   2002/03:\r\nT294,     2002/03:T297,    2002/03:T298\r\nyrkande  23,  2002/03:T337  yrkande  2,\r\n2002/03:T387,             2002/03:T398,\r\n2002/03:T463   yrkandena   1   och   2,\r\n2002/03:T469  och 2002/03:T496  yrkande\r\n11.\r\nReservation 26 (v)\r\nStockholm den 3 december 2002\r\n\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Claes  Roxbergh  (mp),  Carina\r\nMoberg (s), Elizabeth Nyström1 (m),  Jarl\r\nLander  (s),  Erling  Bager1  (fp),  Hans\r\nStenberg  (s),  Krister  Örnfjäder   (s),\r\nJohnny   Gylling1  (kd),  Karin  Svensson\r\nSmith   (v),  Claes-Göran  Brandin   (s),\r\nCatharina   Elmsäter-Svärd1  (m),   Runar\r\nPatriksson1  (fp), Sven  Bergström1  (c),\r\nKerstin  Engle (s), Jan-Evert  Rådhström1\r\n(m),  Mikael  Johansson  (mp)  och  Börje\r\nVestlund (s).\r\n1Ledamoten  har  ej deltagit  i  beslutet\r\nunder punkt 1.</pre><pre>\r\n2002/03\r\nTU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar  utskottet\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen\r\nför 2003 utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n(prop. 2002/03:1).\r\nUtskottet  har i samband med beredningen\r\nav   ärendet  inhämtat  upplysningar   av\r\nföreträdare  för  Vägverket,  Post-   och\r\ntelestyrelsen   samt   Inlandsbanan   AB.\r\nUtskottet   har   vidare  uppvaktats   av\r\nNationalföreningen för  trafiksäkerhetens\r\nfrämjande  (NTF)  och  i  samband  därmed\r\nutfrågat  företrädare för  Vägverket  och\r\nMoped-      och      motorcykelbranschens\r\nriksförbund (McRF).\r\nBetänkandet  är disponerat  på  följande\r\nsätt.  I  avsnitt  1  Anslagsfrågor  inom\r\nutgiftsområde      22     Kommunikationer\r\nbehandlas   regeringens  och  motionernas\r\nförslag   till   medelsanvisningar    för\r\nbudgetåret   2003.   I   avsnitten   2-10\r\nbehandlar utskottet övriga frågor.\r\nUnder    varje    avsnitt    anges    de\r\npropositions-  och  motionsyrkanden   som\r\nbehandlas i respektive avsnitt.\r\nI  bilaga 1 redovisas en förteckning över\r\nregeringens  förslag till  riksdagsbeslut\r\noch   de   motioner   som   behandlas   i\r\nbetänkandet.\r\nI bilaga 2 finns två lagförslag.\r\nRegeringen    föreslår   i   proposition\r\n2001/02:1  utgiftsområde 22 att riksdagen\r\nantar  regeringens förslag  till  lag  om\r\ndndring  i lagen (1997:620) om upphävande\r\nav lagen (1939:608) om enskilda vägar.\r\nRegeringen    föreslår   i   proposition\r\n2001/02:1  utgiftsområde 22 att riksdagen\r\nantar  regeringens förslag  till  lag  om\r\nändring    i    lagen   (2000:1335)    om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner   för   anläggande   av   lokala\r\ntelenät.\r\nI  bilaga 3 redovisas utskottets  förslag\r\ntill beslut om anslag för budgetåret 2003\r\ninom utgiftsområdet.\r\nI  bilaga  4  redovisas  regeringens  och\r\npartiernas förslag till medelsanvisningar\r\nför nästa budgetår inom utgiftsområdet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 Anslagsfrågor inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen  för\r\nbudgetåret  2003  inom utgiftsområde  22\r\nKommunikationer  anvisar  anslag  enligt\r\nregeringens  förslag.  Det  innebär  att\r\n25,9   miljarder  kronor  fördelas  till\r\nolika   ändamål   inom   utgiftsområdet,\r\nvarav   merparten  till   byggande   och\r\nunderhåll   av   vägar  och   järnvägar.\r\nStällningstagandet innebär att  samtliga\r\nmotionsförslag       om       alternativ\r\nanslagsberäkning   (m,   fp,   kd,    c)\r\navstyrks.\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI   detta   avsnitt  behandlar  utskottet\r\nregeringens  och  motionärernas   förslag\r\ntill    medelsanvisningar    m.m.     för\r\nbudgetåret  2003  inom  utgiftsområde  22\r\nKommunikationer.    De    yrkanden    som\r\nbehandlas är:\r\ndels  budgetpropositionen för 2003 (prop.\r\n2002/03:1  utg.omr. 22, punkt 22)  enligt\r\nvilket   föreslås   att   riksdagen   för\r\nbudgetåret  2003 anvisar  anslagen  under\r\nutgiftsområde  22 Kommunikationer  enligt\r\npropositionens uppställning (s. 13),\r\ndels motionerna\r\n-   2002/03:T298  yrkande  26   av   Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp),\r\n- 2002/03:T450 av Roger Karlsson (c),\r\n-   2002/03:T462  yrkande  24  av  Johnny\r\nGylling m.fl. (kd),\r\n-  2002/03:T478  av Sven Bergström  m.fl.\r\n(c),\r\n- 2002/03:T480 av Elizabeth Nyström m.fl.\r\n(m),\r\n-   2002/03:Fi232  yrkande  22  av   Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp).\r\n\r\n1.1 Utgiftsområdets omfattning\r\n\r\nUtgiftsområde     22     Kommunikationer\r\nomfattar        två       politikområden,\r\nTransportpolitik     och     delar     av\r\npolitikområdet  IT, tele  och  post.  Det\r\nförstnämnda politikområdet består  i  sin\r\ntur  av  sex verksamhetsområden, nämligen\r\nVäg,    Järnväg,    Sjöfart,    Luftfart,\r\nInterregional kollektiv persontrafik samt\r\nForskning och analys.\r\n\r\n\r\n* grafiskt element borttaget *\r\n\r\n1.2 Ram för utgiftsområdet\r\n\r\nI   budgetpropositionen   för   år   2003\r\nföreslås  att utgiftsområdet tillförs  25\r\n858  miljoner  kronor.  Som  framgår   av\r\nnedanstående   sammanställning    innebär\r\nförslaget ca 1,4 miljarder kronor mer  än\r\nvad som anvisats för innevarande budgetår\r\n(inkl.    förslag   på   tilläggsbudget).\r\nMedelsökningen förklaras av att  anslagen\r\nhar  pris-  och  löneomräknats  samt  att\r\nökade   statliga   resurser   förs   till\r\npolitikområdet          Transportpolitik,\r\nverksamhetsområdet Väg.\r\nMiljoner kronor\r\nUtfall 2001  Anslag 2002   Förslag\r\n2003\r\n24 568   24 477       25 858\r\nRiksdagen kommer den 4 december 2002  att\r\nbehandla    finansutskottets   betänkande\r\n2002/03:FiU1        vari        behandlas\r\npropositionens  förslag  till  utgiftsram\r\nför      bl.a.      utgiftsområde      22\r\nKommunikationer.  Summan   av   de   till\r\nutgiftsområdet  hörande  utgifterna   får\r\nhögst uppgå till det belopp som riksdagen\r\nsålunda  kommer  att  besluta.   I   sitt\r\nbetänkande   tillstyrker  finansutskottet\r\npropositionens  förslag,  enligt   vilket\r\nutgifterna  för  utgiftsområde  22  skall\r\nuppgå  till  sammanlagt 25  858  miljoner\r\nkronor. Anslagen inom varje utgiftsområde\r\nskall   därtill  fastställas  genom   ett\r\nsärskilt  riksdagsbeslut. Trafikutskottet\r\nlägger  i  detta betänkande fram  förslag\r\nbeträffande   anslagsfördelningen    inom\r\nutgiftsområde 22 under förutsättning  att\r\nriksdagen    bifaller    finansutskottets\r\nförslag      till     utgiftsram      för\r\nutgiftsområdet.\r\n\r\n\r\n1.3 Mål och resultatutveckling för\r\nverksamheten inom utgiftsområdet\r\n\r\n\r\nMål för politikområde Transportpolitik\r\n\r\nMålet  för transportpolitiken skall  vara\r\natt   säkerställa  en  samhällsekonomiskt\r\neffektiv    och    långsiktigt    hållbar\r\ntransportförsörjning för medborgarna  och\r\nnäringslivet   i   hela   landet   (prop.\r\n1997/98:56,   bet.  1997/98:TU10,   rskr.\r\n1997/98:266  och  prop. 2001/02:20,  bet.\r\n2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126). Delmålen\r\ninom transportpolitiken är att inom ramen\r\nför  en  samhällsekonomiskt effektiv  och\r\nlångsiktigt  hållbar transportförsörjning\r\nbidra till:\r\n·                Ett         tillgängligt\r\ntransportsystem,  där transportsystemet\r\nutformas   så   att   medborgarna   och\r\nnäringslivets             grundläggande\r\ntransportbehov kan tillgodoses.\r\n·\r\n·         En  hög transportkvalitet,  där\r\ntransportsystemets    utformning    och\r\nfunktion medger en hög transportkvalitet\r\nför medborgarna och näringslivet.\r\n·\r\n·          En   säker  trafik,  där   det\r\nlångsiktiga  målet för trafiksäkerheten\r\nskall   vara  att  ingen  dödas   eller\r\nallvarligt   skadas   till   följd   av\r\ntrafikolyckor  inom  transportsystemet.\r\nTransportsystemets    utformning    och\r\nfunktion skall anpassas till de krav som\r\nföljer av detta.\r\n·\r\n·            En     god    miljö,     där\r\ntransportsystemets    utformning    och\r\nfunktion anpassas till krav på god  och\r\nhälsosam livsmiljö för alla, där natur-\r\noch kulturmiljö skyddas mot skador och en\r\ngod hushållning med mark, vatten, energi\r\noch andra naturresurser främjas.\r\n·\r\n·         En positiv regional utveckling,\r\ndär   transportsystemet  dels  utjämnar\r\nskillnader  i möjligheterna  för  olika\r\ndelar  av  landet  att utvecklas,  dels\r\nmotverka     nackdelar     av     långa\r\ntransportavstånd.\r\n·\r\n·         Ett  jämställt transportsystem,\r\ndär transportsystemet är utformat så att\r\ndet  svarar mot både kvinnors och  mäns\r\ntransportbehov. Kvinnor och män skall ges\r\nsamma     möjligheter    att    påverka\r\ntransportsystemets tillkomst, utformning\r\noch  förvaltning och deras  värderingar\r\nskall tillmätas samma vikt.\r\n·\r\nResultatuppföljning för politikområde\r\nTransportpolitik\r\n\r\nFör   att   möjliggöra  en   kontinuerlig\r\nuppföljning   av  utvecklingen   mot   de\r\nlångsiktiga  målen för transportpolitiken\r\nhar  ett antal etappmål angetts för några\r\nav    delmålen.    Nedanstående    tabell\r\nsammanfattar  regeringens redovisning  av\r\nmåluppfyllelsen och utvecklingen  mot  de\r\nlångsiktiga delmålen.\r\nbell 4.1 Samlad\r\nDelmål    Utvec  Finns  Uppf  Kommentar\r\nkling  etapp  ylls  till\r\nmot    mål?   etap  utveckling\r\nlångs         pmål  i\r\niktig         med   förhålland\r\nt del-        dage  e     till\r\nmål           ns    delmålet\r\nunder         besl  under 2001\r\n2001          ut?\r\nTillgäng  Osäke  Ja,    -     Fler   har\r\nlighet    rt     för          gångavstån\r\nfunkt        d  till en\r\nionsh        järnvägsst\r\nindra        ation, men\r\ndes          bilrestide\r\ntillg        rna     är\r\nängli        längre och\r\nghet         tillgängli\r\ngheten med\r\nflyg    är\r\nsämre.\r\nTranspor  Ja     Ja     Nej   Kvaliteten\r\ntkvalite                      på vägarna\r\nt                             är\r\noförändrat\r\nhög,   men\r\ndet  finns\r\nstora\r\nstörningar\r\ni\r\njärnvägstr\r\nafiken\r\nTrafiksä  Vägar  Ja     Nej   Oförändrat\r\nkerhet    : nej               antal döda\r\ni trafiken\r\nÖvrig\r\na\r\ntrafi\r\nkslag\r\n:\r\nosäke\r\nrt\r\nMiljö\r\nKlimatpå  Nej    Ja     Nej   Ökade\r\nverkan                        utsläpp\r\n(CO2)                         från\r\nvägtrafike\r\nn,\r\nMinskade\r\nutsläpp\r\nfrån flyg.\r\nBrister  i\r\nutsläppsst\r\natistik.\r\nLuftföro  Ja     Ja     Ja,   Brister  i\r\nreningar                      utsläppsst\r\nsann  atistik\r\n(S, NOx,                olik\r\nVOC)                    t\r\nBuller    Ja     Ja     Nej   För\r\nlångsam\r\nförbättrin\r\ng        i\r\nbefintlig\r\nbebyggelse\r\njämfört\r\nmed\r\nriktvärden\r\n.\r\nKretslop  Osäke  Nej    -     Långsam\r\npsanpass  rt                  förbättrin\r\nning                          g\r\nPåverkan  Osäke  Nej    -     Svårbedömt\r\npå natur- rt\r\noch\r\nkulturmi\r\nljö\r\nRegional  Osäke  Nej    -     Se\r\nutveckli  rt                  tillgängli\r\nng                            ghet\r\n\r\nNär     det    gäller    delmålet     för\r\ntillgänglighet   och   positiv   regional\r\nutveckling framhålls att de investeringar\r\nsom  gjorts  i det statliga vägnätet  har\r\nförbättrat     tillgängligheten      till\r\nvägtransportsystemet.   Detta   motverkas\r\ndock av att hastighetsgränserna sänkts på\r\nmånga   vägar  av  trafiksäkerhetshänsyn.\r\nTotalt   sett  har  restiderna   på   det\r\nstatliga  vägnätet minskat  något,  medan\r\nrestiderna  i hela nätverket ökat  något.\r\nTillgängligheten                     till\r\njärnvägstransportsystemet             har\r\nförbättrats.   Antalet   avgångar    ökar\r\ntrendmässigt och fler bor inom gång-  och\r\ncykelavstånd   från  en   järnvägsstation\r\neftersom  antalet  stationer  där   tågen\r\nstannar  har blivit fler. För flyget  har\r\ntillgängligheten försämrats  under  året,\r\neftersom  möjligheterna att ta  sig  till\r\nolika destinationer har minskat. För  att\r\nförbättra   funktionshindrades   tillgång\r\ntill transportsystemet har terminaler och\r\nstationer byggts om under året.\r\n\r\nFör      delmålet      Transportkvalitet\r\nredovisas att etappmålen om ökad tillåten\r\naxellast och lastprofil på järnväg bedöms\r\nnås och kvaliteten på vägarna är alltjämt\r\nhög,    även    om   eftersläpningen    i\r\nunderhållet av vägarna är fortsatt  stor.\r\nÖkad  trafikvolym på järnvägarna och  det\r\nhöga    utnyttjandet   av   fordon    och\r\ninfrastruktur   har   lett   till   ökade\r\nstörningar av järnvägstrafiken  varje  år\r\nfrån   1998.  Förseningarna  har  däremot\r\nminskat  för flyget, främst som en  följd\r\nav att trafikvolymerna minskat.\r\nFör  delmålet  om en säker trafik  anges\r\natt   antalet   döda   och   skadade    i\r\nvägtrafiken inte har minskat under  året.\r\nDen positiva trend som kunde observeras i\r\nbörjan  av  1990-talet  är  bruten,   och\r\nantalet  döda  och skadade  ligger  något\r\növer den nivå som etablerades i mitten av\r\n1990-talet.   Även  inom  luftfarten   är\r\nutvecklingen        oroande.         Inom\r\njärnvägssektorn   är   utvecklingen   mer\r\npositiv.\r\nBeträffande målet om en god miljö  anges\r\natt  etappmålet  för koldioxidutsläpp  är\r\natt dessa år 2010 bör ha stabiliserats på\r\n1990  års  nivå. Ökad vägtrafik har  dock\r\ninneburit  att utvecklingen  inte  går  i\r\ndenna  riktning.  På övriga  områden  går\r\nutvecklingen åt rätt håll. Etappmålen för\r\nluftföroreningar har redan nåtts i  några\r\nfall  och  kommer troligtvis  att  nås  i\r\nandra.     Även    arbetet    med     att\r\nkretsloppsanpassa  transportsystemet  går\r\nåt rätt håll.\r\n\r\nMål för politikområde IT, tele och post\r\n\r\nDet övergripande målet för politikområdet\r\nIT,  tele  och post är att alla skall  ha\r\ntillgång   till   en   samhällsekonomiskt\r\neffektiv    och    långsiktigt    hållbar\r\ninfrastruktur    och   därtill    hörande\r\nsamhällstjänster.      Riksdagen      har\r\npreciserat detta övergripande mål  i  det\r\nIT-politiska  målet, i  de  telepolitiska\r\nmålen  och  i  det  postpolitiska  målet.\r\nRiksdagen  har vidare lagt fast  att  det\r\nskall     finnas     en     grundläggande\r\nkassaservice i hela landet.\r\nMålet   för  IT-politiken  innebär   att\r\nSverige  som  första land skall  bli  ett\r\ninformationssamhälle  för   alla   (prop.\r\n1999/2000:86,  bet. 1999/2000:TU9,  rskr.\r\n1999/2000:256).  Den  nyligen   beslutade\r\nhandlingsplanen e-Europa 2005 ligger till\r\ngrund för EU:s mål inom IT-politiken  för\r\nde  kommande  tre  åren.  Inriktningen  i\r\ndenna   handlingsplan  är  i  linje   med\r\nriksdagens mål för IT-politiken.\r\nEnligt  de  telepolitiska  målen   skall\r\nenskilda och myndigheter i landets  olika\r\ndelar    få   tillgång   till   effektiva\r\ntelekommunikationer. Var och en skall  ha\r\nmöjlighet   att  från  sin  stadigvarande\r\nbostad eller sitt fasta verksamhetsställe\r\nutnyttja telefonitjänst inom ett  allmänt\r\ntillgängligt  telenät  till  ett  rimligt\r\npris.   Alla   skall  få  tillgång   till\r\nteletjänster   på   likvärdiga   villkor.\r\nTelekommunikationerna     skall      vara\r\nuthålliga samt tillgängliga under  kriser\r\noch   i  krig  (prop.  1996/97:61,   bet.\r\n1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201).\r\nDet  postpolitiska målet innebär att det\r\nskall   finnas  en  posttjänst   av   god\r\nkvalitet  i  hela landet som innebär  att\r\nalla   kan   ta  emot  brev   och   andra\r\nadresserade försändelser som väger  högst\r\n20  kg. Det skall finnas en möjlighet för\r\nalla    att    få   sådana   försändelser\r\nbefordrade   till  rimliga  priser   samt\r\nförsäkrade  och kvitterade av mottagaren.\r\nDessutom   skall   enstaka   försändelser\r\nbefordras  till enhetliga  priser  (prop.\r\n1997/98:127,  bet.  1997/98:TU13,   rskr.\r\n1997/98:304).\r\nMålet      för     den     grundläggande\r\nkassaservicen är att alla i  hela  landet\r\nskall ha möjlighet att verkställa och  ta\r\nemot  betalningar  till enhetliga  priser\r\n(prop.   2001/02:34,  bet.   2001/02:TU1,\r\nrskr. 2001/02:125).\r\n\r\nResultatuppföljning för politikområde IT,\r\ntele och post\r\n\r\nSverige  är enligt regeringen på god  väg\r\natt  uppnå  målet att Sverige som  första\r\nland  skall  bli ett informationssamhälle\r\nför  alla med avseende på möjligheten för\r\nden  enskilde att på ett relativt  enkelt\r\nsätt  utnyttja Internet via telefonnätet.\r\nMer    kvalificerade   användningar    av\r\ninformationssamhällets tjänster  är  dock\r\nännu  inte tillgängliga för den enskilde.\r\nVidare  sätter  konstaterade  brister   i\r\nsäkerhet   och  integritet  gränser   för\r\nanvändningen.  Det  är  därför  ännu  för\r\ntidigt  att  med  visshet  säga   om   de\r\nåtgärder som vidtagits bidragit till  att\r\nmålet  Ett informationssamhälle för  alla\r\när  på väg att uppnås. Regeringen bedömer\r\ndock  att  de  åtgärder som  vidtas  inom\r\nramen    för   IT-politiken    och    IT-\r\ninfrastruktur-utbyggnaden   kommer    att\r\nmedverka  till  att informationsteknikens\r\nmöjligheter utnyttjas på ett aktivt sätt.\r\nProblem finns dock sammanhängande med att\r\nden  tidigare  uppgången på  IT-marknaden\r\nalltsedan 2000 har avlösts av en  nedgång\r\nnär det gäller investeringstakten och  en\r\ndämpning  av  konsumtionsökningen.  Detta\r\nfår    påtagliga    effekter,    eftersom\r\nregeringens IT-politik i hög grad  bygger\r\npå en samverkan med marknadskrafterna.\r\nDen,  vid  sidan  om utbildningssektorns\r\ninsatser    och    personaldatorreformen,\r\nekonomiskt mest omfattande insatsen  inom\r\nIT-politiken   är   stödet    till    IT-\r\ninfrastruktur           med           hög\r\növerföringskapacitet. Effekten  av  detta\r\nstödprogram,     som    riktades     till\r\nkommunerna,  uppges  det  ännu  vara  för\r\ntidigt att utvärdera.\r\nRegeringen  bedömer att  den  utveckling\r\nsom   skett  under  föregående   år,   de\r\nlagändringar   som  genomförts   och   de\r\nåtgärder   som  Post-  och  telestyrelsen\r\n(PTS)   vidtagit   medverkat   till   att\r\nuppfylla    de    telepolitiska    målen.\r\nSammantaget   bidrar   detta   till   att\r\nuppfylla   målet  om  att  enskilda   och\r\nmyndigheter  i landets olika delar  skall\r\nfå      tillgång      till      effektiva\r\ntelekommunikationer.  Regeringen  bedömer\r\natt  de åtgärder som vidtagits av PTS med\r\nsyfte   att   skapa  tillgänglighet   för\r\npersoner    med   funktionshinder    till\r\nteletjänster i allt väsentligt  medverkat\r\ntill  att  underlätta för dessa  personer\r\natt utnyttja olika teletjänster.\r\nEnligt  propositionen  har  de  åtgärder\r\nsom  vidtagits på postområdet under  året\r\nbidragit till att upprätthålla en  stabil\r\nmarknad    med    en    väl    fungerande\r\npostdistribution som medfört att  en  god\r\npostservice  har funnits tillgänglig  för\r\nalla  enligt  de  mål  som  uppställts  i\r\npostlagen. Vidare anser regeringen att de\r\nåtgärder  som vidtagits av PTS med  syfte\r\natt     skapa     tillgänglighet     till\r\nposttjänster     för     personer     med\r\nfunktionshinder  har  bidragit  till  att\r\nunderlätta   för   dessa   personer   att\r\nutnyttja    posttjänsterna    och     att\r\nkommunicera med omvärlden.\r\nRegeringen   bedömer  att   Posten   har\r\nupprätthållit       en      grundläggande\r\nkassaservice i hela landet som  motsvarar\r\nsamhällets  behov. Ersättningen  som  har\r\nlämnats   till  Posten  under  året   har\r\nbidragit till att trygga tillgången  till\r\ndenna kassaservice. Regeringens bedömning\r\när också att de åtgärder som PTS vidtagit\r\ni  syfte att underlätta för personer  med\r\nfunktionshinder att utnyttja kassaservice\r\nhar   bidragit   till  att   upprätthålla\r\ntillgängligheten  för   dessa   personer.\r\nVidare   anges  att  SOS  Alarm  AB   har\r\nuppfyllt  åtagandena enligt  avtalet  med\r\nstaten.\r\n\r\n1.4 Anslag inom politikområde\r\nTransportpolitik\r\n\r\n\r\nPolitikområdets omfattning\r\n\r\nPolitikområdet omfattar\r\nverksamhetsområdena Väg, Järnväg,\r\nSjöfart, Luftfart, Interregional\r\nkollektiv persontrafik samt Forskning och\r\nanalys.\r\n\r\nAnslag inom verksamhetsområde Väg\r\n\r\nVägverkets administrationsanslag\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringen   m    fp    kd    c\r\n2002    s förslag\r\n1 029 9  1 010 555  -60   -80  -20   -60\r\n23                000   000  000   000\r\nAnslaget  36:1  Vägverket: Administration\r\nanvänds   för  finansiering  av   verkets\r\nkostnader  för  ledning,  den  tilltänkta\r\nvägtrafikinspektionen,\r\nekonomiadministration,\r\npersonaladministration,   planering   och\r\nuppföljning,  internt expertstöd,  intern\r\nutveckling           samt            viss\r\nutredningsverksamhet.\r\n\r\nFör  nästa  budgetår föreslår regeringen\r\nen  anslagsnivå på 1 011 miljoner kronor.\r\nRegeringens  förslag till medelsberäkning\r\nförutsätter att Vägverket fortsätter  att\r\nreducera sina administrativa kostnader.\r\nSamtliga   partier  som  motionerat   om\r\nalternativ     anslagsfördelning     inom\r\nutgiftsområde      22      anser      att\r\nadministrationsanslaget    kan    minskas\r\nytterligare     i    förhållande     till\r\nregeringens    förslag.    Längst     går\r\nFolkpartiet som föreslår en besparing med\r\n80     miljoner    kronor.    Moderaterna\r\nrespektive   Centerpartiet  vill   minska\r\nanslaget  med  60 miljoner  kronor  medan\r\nKristdemokraterna  redovisar  det   minst\r\nlångtgående    besparingsförslaget,    20\r\nmiljoner kronor. I motion 2002/03:T450 av\r\nRoger  Karlsson (c) förordas  vidare  att\r\n100  miljoner kronor från anslaget omförs\r\ntill väghållninganslaget.\r\n\r\nVäghållningsanslaget\r\n\r\nMiljoner  kronor\r\nAnslag  Regeringen   m    fp    kd    c\r\n2002    s förslag\r\n13 370    14 923     +2  +1 0  +1 5 +1 70\r\n000   00    90    0\r\nAv    budgetpropositionen   framgår   att\r\nanslaget bekostar sektorsuppgifter, t.ex.\r\ninsatser  inom trafiksäkerhet och  miljö,\r\nkollektivtrafik,         handikappfrågor,\r\nforskning och utveckling samt bidrag till\r\nideella   organisationer.  Vidare   skall\r\nanslaget  finansiera  myndighetsutövning,\r\nstatlig   väghållning  och  bidrag   till\r\nkollektivtrafik,     enskilda      vägar,\r\nförbättring  av  miljö och trafiksäkerhet\r\npå kommunala vägar samt kompensation till\r\nkommunerna   för   lokal   och   regional\r\nbusstrafik.\r\n\r\nFör   innevarande  budgetår  har  totalt\r\nanvisats  13  370  miljoner  kronor.  För\r\nnästa budgetår föreslås en ökning till 14\r\n923  miljoner  kronor.  Som  framgår   av\r\nföljande     sammanställning     beräknas\r\nmerparten av medlen komma att fördelas på\r\natt  vidmakthålla vägnätet genom  drifts-\r\noch underhållsinsatser.\r\nMiljoner kronor\r\nÄndamål                       Ansl  Förs\r\nag   lag\r\n2002  2003\r\nSektorsuppgiften               516   534\r\nMyndighetsutövningen           268   278\r\nInvesteringar  i   nationell     1     2\r\nplan                           208   759\r\nInvesteringar  i   regionala     2     2\r\nplaner                         983   564\r\nInvesteringar   i    fysiska   414   428\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder\r\nDrift och underhåll              6     6\r\n002   294\r\nRäntor och återbetalning  av   370   434\r\nlån för vägar\r\nDrift   och   byggande    av   584   604\r\nenskilda vägar\r\nStorstadsöverenskommelsen      485   405\r\nBidrag i regionala planer      521   604\r\nKostnader  för  kameror  för    17    17\r\nhastighetskontroll\r\nTill      Regeringskansliets     2     2\r\ndisposition\r\nSumma                           13    14\r\n370   923\r\nRegeringens medelsförslag är  i  enlighet\r\nmed det beslut som riksdagen fattade angå\r\nende   infrastrukturpropositionen  (prop.\r\n2001/02:20).         Den          riktade\r\ntrafiksäkerhetssatsningen, det  s.k.  11-\r\npunktsprogrammet, skall fullföljas  genom\r\nprioritering    av    riktade    trafiksä\r\nkerhetsåtgärder     på      stamvägnätet.\r\nSamtidigt   anges  att  det   är   mycket\r\nangeläget att övriga investeringsinsatser\r\ninom  gällande planer, eller som regering\r\neller  riksdag beslutat om på annat sätt,\r\nkan  slutföras. För att möjliggöra sådana\r\ninvesteringsinsatser   samt    en    ökad\r\nsatsning  för  bärighet, tjälsäkring  och\r\nrekonstruktion   ingår   i    regeringens\r\nförslag att Vägverket får ta upp lån  upp\r\ntill    1    295   miljoner   kronor    i\r\nRiksgäldskontoret för år 2003.\r\n\r\nFör           investeringar          och\r\nförbättringsåtgärder     på     stamvägar\r\nframhålls  att  medel  först  och  främst\r\nmåste ställas till förfogande för fysiska\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder och åtgärder  med\r\nhög      samhällsekonomisk     lönsamhet.\r\nRegeringen  bedömer  att  en  ökning   av\r\nanslaget  är nödvändigt för att fullfölja\r\npågående  vägutbyggnadsprojekt.  När  det\r\ngäller  väginvesteringar i regional  plan\r\nanges  att  anslaget  bör  fortsätta  att\r\nligga  på  en  hög nivå. Regeringen  vill\r\nsäkerställa    och    bevara    nuvarande\r\ninfrastruktur    och     därför     skapa\r\nförutsättningar för en fortsatt  satsning\r\nför   ökad   bärighet,  tjälsäkring   och\r\nrekonstruktion av det regionala vägnätet.\r\nRegeringens  bedömning är att  medel  för\r\ndrift  och  underhåll bör  ökas  för  att\r\ntillgodogöra det ökade behov som uppstått\r\ni och med trafikökningen.\r\nSamtliga   motionärer   föreslår   högre\r\nbelopp  till väghållningen än regeringen.\r\nModerata   samlingspartiet   vill    höja\r\nanslaget  mest, nämligen med 2  miljarder\r\nkronor.  Centerpartiet vill höja anslaget\r\nmed  1,7  miljarder kronor  för  att  det\r\neftersläpande underhållet skall kunna tas\r\nigen  och för att angelägna investeringar\r\nskall   bli  möjliga.  Kristdemokraternas\r\nförslag   innebär  en  höjning  med   1,6\r\nmiljarder  kronor. Sistnämnda  alternativ\r\nbör    ses   mot   bakgrunden   av    att\r\nKristdemokraterna  avstyrker  regeringens\r\nförslag  om  upptagande  av  nya  lån   i\r\nRiksgäldskontoret.            Folkpartiet\r\nliberalerna föreslår slutligen 1  miljard\r\nkronor mer än regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag inom verksamhetsområde Järnväg\r\n\r\nBanverkets administrationsanslag\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m    fp   kd    c\r\n2002     förslag\r\n740 490   754 161    -40  -75  -5 0  -30\r\n000  000   00   000\r\nMed      anslaget     36:3     Banverket:\r\nAdministration finansieras kostnader  för\r\nledning,           ekonomiadministration,\r\npersonaladministration,   planering   och\r\nuppföljning,   viss  utredningsverksamhet\r\nm.m. Medelsbehovet beräknas av regeringen\r\ntill   754,2   miljoner   kronor   vilket\r\nmotsvarar   i   princip   en   oförändrad\r\nanslagsnivå.\r\n\r\nFyra  partier  anser  att  anslaget  för\r\nadministrationskostnader   kan   minskas.\r\nFöreslagna  besparingar  är  5   miljoner\r\nkronor  (kd), 30 miljoner kronor (c),  40\r\nmiljoner   kronor  (m)  och  75  miljoner\r\nkronor (fp).\r\n\r\nBanhållningsanslaget\r\n\r\nMiljoner kronor\r\nAnslag Regeringens   m    fp     kd    c\r\n2002  förslag\r\n7 047     7 064     -690 -1 7  +1 71   -\r\n63     0\r\nFrån anslaget 36:4 Banverket: Banhållning\r\noch      sektorsuppgifter     finansieras\r\ninvesteringar i nationella och  regionala\r\nstomjärnvägar samt drift och underhåll av\r\ndet   statliga  järnvägsnätet.  Härutöver\r\nfinansieras          bl.a.           viss\r\nmyndighetsutövning,              nämligen\r\nJärnvägsinspektionen                 samt\r\ntidtabellsläggning   och   banupplåtelse,\r\nsektorsuppgifter samt bidrag  till  t.ex.\r\nInlandsbanan, Öresundsbro-konsortiet  och\r\nanläggningar  i  det kapillära  bannätet.\r\nFör   år  2003  föreslår  regeringen  att\r\nanslaget  beräknas till  7  064  miljoner\r\nkronor, dvs. ungefär samma belopp som för\r\ninnevarande budgetår.\r\n\r\n\r\nMiljoner kronor\r\nÄndamål                       Ansl  Förs\r\nag   lag\r\n2002  2003\r\n1. Myndighetsutövning           54    33\r\n1.1 Järnvägsinspektionen        27    29\r\n1.2 Fastställelse av tågplan    27     4\r\noch järnvägsplan\r\n2.  Bidrag till Inlandsbanan   304   314\r\noch Öresundsbrokonsortiet\r\n3. Sektorsuppgifter            141   160\r\n4. Banhållning                6 15  6 55\r\n4     7\r\n4.1     Investeringar      i  2 51  2 01\r\nnationell plan                   5     0\r\n4.2     Investeringar      i   306   312\r\nregionala planer\r\n4.3   Drift,  underhåll  och  2 83  3 30\r\ntrafikledning                    8     0\r\n4.4 Räntor och återbetalning   889   835\r\nav lån\r\n4.5               Riskavgift     0   100\r\nÖresundsbrokonsortiet\r\nSumma                         7 04  7 06\r\n7     4\r\nFolkpartiet    anser    att    Banverkets\r\ninvesteringar kan bedrivas i  långsammare\r\ntakt och föreslår en minskning med ca 1,7\r\nmiljarder kronor, jämfört med regeringens\r\nförslag.  Kristdemokraterna,  som  hävdar\r\natt  investeringsnivåerna inom såväl väg-\r\nsom järnvägssektorn måste höjas, vill för\r\nperioden  2002-2004  satsa  200  miljoner\r\nkronor  mer än regeringen på banhållning.\r\nMed hänvisning till att Kristdemokraterna\r\navstyrker  regeringens  förslag   om   en\r\nlåneram  i Riksgäldskontoret föreslås  en\r\nhöjning  av medelanvisningen med  ca  1,7\r\nmiljarder   kronor  för  nästa  budgetår.\r\nEnligt  Moderata samlingspartiet  bör  de\r\nbanavgifter  som  trafikutövarna  betalar\r\nför att utnyttja statens spåranläggningar\r\nhöjas med 690 miljoner kronor. Banverkets\r\nmedelsbehov     har    följaktligen     i\r\novanstående  sammanställning räknats  ned\r\nmed motsvarande summa.\r\n\r\nErsättning till Statens järnvägar\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m   fp   kd    c\r\n2002     förslag\r\n25 000    45 000      -    -   -     -\r\nAnslaget  36:10 Ersättning  till  Statens\r\njärnvägar i samband med utdelning från AB\r\nSwedcarrier har tidigare använts för  att\r\nkompensera   det  dåvarande  affärsverket\r\nStatens järnvägar för att verket inte kan\r\nåtnjuta   obeskattade   koncernbidrag   i\r\nsamband med försäljning av dotterbolag  i\r\nAB  Swedcarrier.  Vid årsskiftet  2000/01\r\növerfördes  större delen av  verksamheten\r\nvid  Statens  järnvägar  till  ett  antal\r\naktiebolag.  Mot  den bakgrunden  används\r\nanslaget också för andra ändamål  än  det\r\nursprungliga, nämligen för att finansiera\r\nengångskostnader för arkivering av  visst\r\nmaterial,    kostnader    för    Sveriges\r\nJärnvägsmuseum samt tillfälliga kostnader\r\nför     ett     vagnregister.    Dessutom\r\nfinansieras  från anslaget kostnader  för\r\nden   stämpelskatt  som   uppkommer   när\r\nfastighetstillgångar   förs   över   från\r\nstaten till aktiebolag.\r\n\r\nRegeringen  föreslår att  ändamålet  för\r\nanslaget utvidgas till att även innefatta\r\nkostnader  på  totalt  högst  5  miljoner\r\nkronor   för   att   åtgärda   historiska\r\nmiljöföroreningar  på Statens  järnvägars\r\nfastigheter  i  de  fall  annan  ansvarig\r\nsaknas.  Regeringen  bedömer  mot   denna\r\nbakgrund anslagsbehovet för år 2003  till\r\n45 miljoner kronor.\r\n\r\nEU-bidrag till Transeuropeiska nätverk\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m    fp  kd    c\r\n2002     förslag\r\n180 000   200 000     -     -   -    -\r\nMed  EU-medlemskapet  följer  möjligheter\r\natt   ansöka  om  finansiellt  stöd  inom\r\nområdet  för  Transeuropeiska  nätverk  -\r\nTransporter   (TEN-T).  Erhållna   bidrag\r\nbruttoredovisas  på statsbudgeten.  Detta\r\ninnebär  att bidragsinkomsterna redovisas\r\npå   statsbudgetens   inkomstsida   medan\r\nbeviljade     bidrag    avräknas     från\r\nstatsbudgetens  utgiftssida.  I  enlighet\r\nmed  detta  redovisningssystem  har  inom\r\nutgiftsområde      22     Kommunikationer\r\ninrättats  ett  anslag,  36:6  Från   EG-\r\nbudgeten    finansierade    stöd     till\r\nTranseuropeiska    nätverk.    Regeringen\r\nföreslår att anslaget för år 2003 tas upp\r\nmed  200 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande till\r\nanslagsförslagen inom verksamhetsområdena\r\nVäg och Järnväg\r\n\r\nUtskottet bedömer att regeringens förslag\r\ntill anslag inom verksamhetsområdena  Väg\r\noch  Järnväg  totalt sett  ligger  på  en\r\nrimlig   nivå.  Tillsammans  med   övriga\r\nfinansiella  dispositioner   skapar   den\r\nföreslagna            resurstilldelningen\r\nförutsättningar för ökade underhålls- och\r\ninvesteringsverksamhet  under  nästa  år.\r\nUtskottet  har heller ingen  erinran  mot\r\nden   fördelning  av  resurser  på   väg-\r\nrespektive      järnvägssektorn       som\r\nregeringens förslag innebär.\r\nVad      gäller     väghållningsanslaget\r\ninstämmer    utskottet   i    regeringens\r\nbedömning    att    säkerställande    och\r\nbevarande  av  vägnätet är  en  angelägen\r\nuppgift.  Drift  och underhåll  av  vägar\r\nbidrar till en hög transportkvalitet  och\r\ngod  tillgänglighet. Av särskild vikt  är\r\natt  satsningen  på drift  och  underhåll\r\nsamt  på  tjälsäkring, ökad bärighet  och\r\nrekonstruktion  i det regionala  vägnätet\r\nfortsätter. Utskottet vill betona  vikten\r\nav   att  den  särskilda  satsningen   på\r\ntjälsäkring,  bärighet och rekonstruktion\r\nhuvudsakligen  går till de  regioner  som\r\nhar   störst   problem  med   tjälskador.\r\nDessutom     noterar    utskottet     med\r\ntillfredsställelse     att     regeringen\r\nfullföljer  det  s.k. 11-punktsprogrammet\r\nför  ökad  trafiksäkerhet  genom  riktade\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder på  stamvägnätet.\r\nNär     det     gäller    den     närmare\r\nmedelstilldelningen m.m. för det enskilda\r\nvägnätet återkommer utskottet till  detta\r\ni avsnitt 2 Vägar.\r\nAv  det  anförda  följer  att  utskottet\r\ninte  kan  biträda motionärernas  förslag\r\ntill  väg-  och  banhållningsanslag   för\r\nnästa budgetår. Utskottet är heller  inte\r\nberett att tillstyrka motionärernas  krav\r\npå ytterligare administrativa besparingar\r\ninom  Vägverket  och Banverket  eller  en\r\nhöjning         av         banavgifterna.\r\nSammanfattningsvis tillstyrker  utskottet\r\nregeringens    samtliga   förslag    till\r\nanslagsberäkningar                   inom\r\nverksamhetsområdena  Väg   och   Järnväg.\r\nDärav följer att motionerna i motsvarande\r\ndelar avstyrks.\r\n\r\nAnslag inom verksamhetsområde Sjöfart\r\n\r\nErsättning för fritidsbåtsändamål\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens    m     fp  kd  c\r\n2002     förslag\r\n71 000    71 000    -30 00   -    -  -\r\n0\r\nAnslaget     36:7     Ersättning      för\r\nfritidsbåtsändamål    m.m.    finansierar\r\nsådana   tjänster   inom  Sjöfartsverkets\r\nansvarsområde,         bl.a.          för\r\nfritidsbåtssektorn, som inte täcks  genom\r\ninkomster   från  handelssjöfarten.   Det\r\ngäller  t.ex.  Sjöfartsverkets  kostnader\r\nför       informationsinsatser       inom\r\nsjösäkerhetsområdet, vissa kostnader  för\r\nsjöräddning,    farledsverksamhet     och\r\nbemanning  av fyrar. Anslaget  får  också\r\nanvändas  till utredningar med anknytning\r\ntill fritidsbåtsverksamheten.\r\n\r\nSom     regeringen     redovisar     har\r\nSjöfartsverket under lång tid hävdat  att\r\nanslaget  inte  täcker de  kostnader  som\r\nfritidsbåtssektorn åsamkar verket.  Detta\r\nhar  medfört  att underskottet  har  fått\r\ntäckas      genom      intäkter      från\r\nfarledsavgifter. De verkliga  kostnaderna\r\nberäknas   uppgå  till  ca  128  miljoner\r\nkronor. Enligt regeringens uppfattning är\r\ndet  angeläget att den infrastruktur  som\r\nutnyttjas     av     skärgårdsbor     och\r\nfritidsbåtsägare håller en god  standard.\r\nDärför  har  anslaget i ett  första  steg\r\nfr.o.m.  budgetåret 2000 räknats upp  med\r\n17  miljoner och år 2001 gjordes en andra\r\njustering   med   10   miljoner   kronor.\r\nRegeringen konstaterar att anslaget  inte\r\ntäcker  de  kostnader som  Sjöfartsverket\r\nhar  för  verksamheten men anser att  det\r\ninte   finns   någon   utrymme   för   en\r\nytterligare   uppräkning   och   förordar\r\ndärför  ett  oförändrat  anslag   på   71\r\nmiljoner kronor.\r\nI   den  moderata  motionen  yrkas   att\r\nanslaget  skall minskas med  30  miljoner\r\nkronor  jämfört med regeringens  förslag.\r\nAnslaget    är,    menar    motionärerna,\r\negentligen  en restpost i Sjöfartsverkets\r\nverksamhet  och  har  bara  i  ringa  mån\r\nkoppling till fritidsbåtar. Vidare hävdas\r\natt  Sjöfartsverkets kostnader  generellt\r\nbör    kunna   minskas   genom   fortsatt\r\nrationalisering    och    en    förändrad\r\norganisation,     inte     minst     inom\r\nsjöräddningsverksamheten.\r\n\r\nErsättning till viss kanaltrafik m.m.\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m    fp  kd    c\r\n2002     förslag\r\n71 160    62 660      -     -   -    -\r\nÄndamålet  med  anslaget 36:8  Ersättning\r\ntill  viss kanaltrafik m.m. är  att  dels\r\ntäcka  underskott i driften av Trollhätte\r\noch   Säffle   kanaler,  dels  finansiera\r\nersättning          till          Vänerns\r\nSeglationsstyrelse  för   utmärkning   av\r\nfritidsbåtsleder m.m. Efter  en  temporär\r\nhöjning  under innevarande  budgetår  för\r\natt täcka kostnader för sjöfartsregistret\r\nföreslås  att anslaget för år  2003  åter\r\nberäknas till 62,7 miljoner kronor.\r\n\r\nSjöfartsregistret\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m     fp  kd   c\r\n2002     förslag\r\n-       4 369      -     -    -   -\r\nFör  driften  av  sjöfartsregistret,  som\r\nnyligen  överförts  till  Sjöfartsverket,\r\nföreslår  regeringen att ett nytt  anslag\r\ninrättas, benämnt 36:9 Sjöfartsregistret.\r\nMedelsbehovet  för år 2003 beräknas  till\r\n4,4 miljoner kronor.\r\n\r\nRederinämndens administration\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens    m     fp  kd  c\r\n2002     förslag\r\n2 800     3 047     -3 047   -   -  -\r\nFör    Rederinämndens    kostnader    för\r\nadministration,  arvoden  m.m.   beräknar\r\nregeringen ett anslag för nästa  budgetår\r\npå  drygt 3 miljoner kronor. I sin motion\r\nföreslår  Moderata  samlingspartiet   att\r\nstatligt   företagsstöd   till    svenska\r\nrederier  inte skall lämnas.  Nämnden  är\r\nföljaktligen överflödig och något  anslag\r\nbör därför inte beräknas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande till\r\nförslagen om anslag inom\r\nverksamhetsområde Sjöfart\r\n\r\nUtskottet   anser   att   det   nuvarande\r\nrederistödet  fyller en  viktig  funktion\r\nför  att  trygga och utveckla  en  svensk\r\nsjöfartsnäring. Det moderata förslaget om\r\navskaffande av Rederinämndens anslag  kan\r\ndärför   inte  biträdas.  Med  hänvisning\r\nhärtill         avstyrks         Moderata\r\nsamlingspartiets   förslag   om    slopad\r\nmedelsanvisning    till    Rederinämnden.\r\nUtskottet  är  heller  inte  berett   att\r\ntillstyrka  Moderaternas  förslag  om  en\r\nminskning     av    ersättningen     till\r\nfritidsbåtssektorn.    Sammanfattningsvis\r\ntillstyrker     utskottet     regeringens\r\nsamtliga  förslag till anslagsberäkningar\r\ninom   verksamhetsområde   Sjöfart    och\r\navstyrker  därmed motionen i  motsvarande\r\ndelar.\r\n\r\nAnslag inom verksamhetsområde Luftfart\r\n\r\nDriftbidrag till kommunala flygplatser\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m     fp   kd   c\r\n2002     förslag\r\n99 500    94 900      -    +5 0   -   -\r\n00\r\nInom verksamhetsområdet finns endast  ett\r\nanslag,  36:11 Driftbidrag till kommunala\r\nflygplatser. Anslaget infördes budgetåret\r\n1999.  Ursprungligen uppgick  det  totala\r\nflygplatsbidraget   till   115   miljoner\r\nkronor,  varav 105 miljoner finansierades\r\nfrån  anslaget  medan 10 miljoner  kronor\r\nbetalades av Luftfartsverket. I  beslutet\r\nom  bidraget  förutskickades  att  stödet\r\nskulle  trappas ned i takt med en antagen\r\nproduktivitetsökning  om  2  %  per   år.\r\nBidragsnivån har för innevarande budgetår\r\nberäknats   till  totalt   109   miljoner\r\nkronor,  varav  nära 100 miljoner  kronor\r\ntäcks  av  anslag  medan  Luftfartsverket\r\nsvarar för återstoden. För nästa budgetår\r\nanser  regeringen att det totala bidraget\r\nbör  uppgå  till 107 miljoner kronor.  Av\r\ndetta   belopp  bör  95  miljoner  kronor\r\nanslagsfinansieras.    I     sammanhanget\r\naviserar   regeringen  sin   avsikt   att\r\nutvärdera   driftstödet   så   att    ett\r\neventuellt   nytt  system   skall   kunna\r\ntillämpas budgetåret 2004.\r\n\r\nFolkpartiet framhåller att de  regionala\r\nflygplatserna  spelar en  stor  roll  för\r\nmånga   mindre  orter  och  därför  måste\r\ntillförsäkras ett visst statligt stöd för\r\natt    kunna    överleva.    Motionärerna\r\nmotsätter     sig     följakligen     att\r\ndriftsbidraget  sänks  innan   ett   nytt\r\nbidragssystem  utretts  och  förordar  en\r\nökning av anslaget med 5 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  anser  det  angeläget  att  en\r\nutvärdering   görs   av   det   nuvarande\r\nstödsystemet.   I  avvaktan   härpå   har\r\nutskottet   ingen   erinran    mot    den\r\nredovisade     anslagsberäkningen     och\r\navstyrker    följaktligen   motionen    i\r\nmotsvarande del.\r\n\r\nAnslag inom verksamhetsområde\r\nInterregional kollektiv persontrafik\r\n\r\nRikstrafikens administration och\r\ntrafikupphandling\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m     fp  kd   c\r\n2002     förslag\r\n11 104    11 319      -     -   -5   -\r\n00\r\nMed    anslaget    36:12    Rikstrafiken:\r\nAdministration finansieras kostnader  för\r\nmyndighetens                     ledning,\r\nekonomiadministration,\r\npersonaladministration och andra  interna\r\nkostnader. Regeringen anser att  anslaget\r\ninte bör ändras med mer än vad som följer\r\nav    pris-    och   löneomräkning    och\r\njusteringar i syfte att begränsa  statlig\r\nkonsumtion. För budgetåret 2003  föreslås\r\nsålunda 11,3 miljoner kronor.\r\n\r\nI  Kristdemokraternas motion föreslås en\r\nbesparing  om  en halv miljon  kronor  på\r\nanslaget. Utskottet förordar för sin  del\r\nregeringens     anslagsberäkning      och\r\navstyrker    följaktligen   motionen    i\r\nmotsvarande del.\r\n\r\nTrafikupphandling\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens  mp   fp kd    c\r\n2002     förslag\r\n786 000   790 000   -100  -   -  +100\r\n000          000\r\nAnslaget      36:13     Trafikupphandling\r\nfinansierar   statens   upphandling    av\r\ntransportpolitiskt              motiverad\r\ninterregional kollektiv persontrafik samt\r\nandra kostnader som går att hänföra  till\r\nRikstrafikens  uppgifter.  Anslaget   får\r\näven   användas   för   utredningar   med\r\nanknytning  till kollektiv  persontrafik.\r\nRegeringen föreslår för nästa budgetår en\r\nanslagsanvisning på 790 miljoner kronor.\r\n\r\nModeraterna          anser           att\r\nupphandlingsanslaget bör minskas med  100\r\nmiljoner  kronor, jämfört med regeringens\r\nförslag.     En    effektivisering     av\r\nupphandlingsorganisationen och  ett  ökat\r\nsamarbete  med  trafikhuvudmännen   torde\r\nmöjliggöra en rimlig trafikstandard  till\r\nlägre  kostnad, menar motionärerna. Andra\r\ntrafiklösningar  än tågtrafik  bör  också\r\nkunna prövas.\r\nEnligt  Centerpartiet  har  staten   ett\r\nansvar     för    en    väl    fungerande\r\ninfrastruktur  i  alla delar  av  landet.\r\nDetta  ansvar gäller även att  en  rimlig\r\nkollektivtrafik skall kunna upprätthållas\r\ni    glesbygder   och   då   inte    bara\r\ninterregional  trafik  utan  även  trafik\r\ninom  länen.  Centerpartiet förordar  mot\r\ndenna   bakgrund  att  ett  nytt   anslag\r\ninrättas      för     upphandling      av\r\nkollektivtrafik  i  glesbygd.  För  nästa\r\nbudgetår föreslås att 100 miljoner kronor\r\nanvisas under anslaget.\r\nUtskottet   konstaterar   att   en   väl\r\nfungerande kollektivtrafik kan ses som en\r\ndel av den grundläggande samhällsservicen\r\noch   att   trafiken  därmed   har   stor\r\nbetydelse   för   uppfyllandet   av    de\r\ntransportpolitiska målen. Den bidrar till\r\nvkad  välfärd,  regional  utveckling  och\r\njämlikhet    genom   att   ge   människor\r\nmöjlighet  att  nå arbetsplatser,  skolor\r\noch olika typer av service. En ökad andel\r\nkollektivt  resande är därför  en  viktig\r\nkomponent  i arbetet med att utforma  ett\r\nlångsiktigt hållbart transportsystem. Mot\r\nbl.a.   denna  bakgrund  har  en  statlig\r\nutredning  tillsatts för att identifiera,\r\nanalysera och beskriva kollektivtrafikens\r\nproblem  och  möjligheter, formulera  mål\r\noch visioner samt föreslå förändringar av\r\norganisation,  regelverk  och  dylikt  av\r\nbetydelse      för     kollektivtrafikens\r\nutveckling   och   ett  ökat   kollektivt\r\nresande.   I   avvaktan  på  utredningens\r\nförslag  välkomnar för sin del  utskottet\r\nden      av     regeringen     föreslagna\r\nmedelsberäkningen      och      avstyrker\r\nföljaktligen samtliga motionsförlag.\r\n\r\nAnslag inom verksamhetsområde Forskning\r\noch analys\r\n\r\nViss internationell verksamhet\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m    fp   kd   c\r\n2002     förslag\r\n7 500     7 500      -    -   -1 0  -\r\n00\r\nFör   Regeringskansliets  kostnader   för\r\nbl.a. medlemsavgifter och resor i samband\r\nmed    Sveriges   deltagande   i    vissa\r\ninternationella    organisationer     har\r\ninrättats ett särskilt anslag, 36:14 Viss\r\ninternationell   verksamhet.   Regeringen\r\nberäknar  medelsbehovet till 7,5 miljoner\r\nkronor,   dvs.  samma  belopp   som   för\r\ninnevarande budgetår.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i sin  motion\r\nen  besparing på 1 miljon kronor, jämfört\r\nmed regeringens förslag.\r\n\r\nStatens väg- och\r\ntransportforskningsinstitut\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens  mp    fp  kd    c\r\n2002     förslag\r\n32 682    33 245      -    -    -    -\r\nVerksamheten   vid   Statens   väg-   och\r\ntransportforskningsinstitut         (VTI)\r\nfinansieras huvudsakligen genom avgifter.\r\nInstitutets totala omslutning uppgår  för\r\nnärvarande till nära 160 miljoner kronor.\r\nFör     myndighetens    kostnader     för\r\nkompetensutveckling,  lokaler,   särskild\r\nutrustning,  administration  m.m.   utgår\r\nstatliga  medel som anvisas över anslaget\r\n36:15       Statens       väg-        och\r\ntransportforskningsinstitut.   Regeringen\r\nföreslår  för  år 2003 en medelsanvisning\r\npå 33,2 miljoner kronor till VTI.\r\n\r\nStatens institut för kommunikationsanalys\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m    fp  kd    c\r\n2002     förslag\r\n45 625    48 742      -    -   -5    -\r\n500\r\nStatens institut för kommunikationsanalys\r\n(SIKA)  är  huvudansvarig  myndighet  för\r\ntransportstatistik. Myndigheten har  till\r\nregeringen    anmält    behov    av    en\r\nanslagsuppräkning med 3,5 miljoner kronor\r\nför  år  2003, sammanhängande med utökade\r\nuppgifter  i samband med ett nytt  system\r\nför  järnvägsstatistik inom EU och en  ny\r\noch     förbättrad     statistik     över\r\nkollektivtrafikresande.        Regeringen\r\nföreslår  efter en justering i syfte  att\r\nbegränsa statlig konsumtion en ökning  av\r\nanslaget   till  SIKA  med  1,3  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nEnligt Kristdemokraterna bör anslaget  i\r\njämförelse   med   regeringens    förslag\r\nminskas med 5,5 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande till\r\nanslagsförslagen inom verksamhetsområdet\r\nForskning och analys\r\n\r\nUtskottet          motsätter          sig\r\nKristdemokraternas besparingsförslag  vad\r\ngäller  såväl  internationell  verksamhet\r\nsom  SIKA.  Enligt utskottets mening  bör\r\nriksdagen    beräkna    anslagen     inom\r\nverksamhetsområdet   i    enlighet    med\r\nregeringens     förslag.     Följaktligen\r\navstyrks   Kristdemokraternas  motion   i\r\nmotsvarande delar.\r\n\r\n1.5 Anslag inom politikområde IT, tele\r\noch post\r\n\r\n\r\nPolitikområdets omfattning\r\n\r\nPolitikområdet   omfattar    post-    och\r\ntelekommunikation,    informationsteknik,\r\ngrundläggande      kassaservice      samt\r\nalarmeringsfunktionen      112.      Inom\r\npolitikområdet finns sex anslag varav fem\r\nredovisas    under    utgiftsområde    22\r\nKommunikationer     och     ett     under\r\nutgiftsområde  19 Regional utjämning  och\r\nutveckling. Politikområdet omfattar  även\r\nden    statliga   satsningen    på    IT-\r\ninfrastruktur           med           hög\r\növerföringskapacitet och övriga  åtgärder\r\nsom  syftar  till att Sverige som  första\r\nland  skall  bli ett informationssamhälle\r\nför alla.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområdet\r\n\r\nPost- och telestyrelsen\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m   fp    kd    c\r\n2002     förslag\r\n22 664    11 941      -    -  -2 00   -\r\n0\r\nPost- och telestyrelsen (PTS) är en  till\r\nstörsta      delen     avgiftsfinansierad\r\nmyndighet.  Det  innebär  att  PTS  själv\r\nförfogar över de avgifter som tas  ut  av\r\noperatörerna.  Avgiftsintäkterna  för  år\r\n2003  beräknas  uppgå till  208  miljoner\r\nkronor.   För   finansiering   av   bl.a.\r\nstyrelsens   förvaltningskostnader    för\r\nupphandling      av     samhällsåtaganden\r\n(handikappåtgärder  och  uppgifter   inom\r\ntotalförsvaret) har inrättats ett anslag,\r\n37:1     Post-     och     telestyrelsen:\r\nFörvaltningskostnader      för      vissa\r\nmyndighetsuppgifter.    Under    anslaget\r\nfinansieras   även  vissa   projekt   och\r\nuppdrag i syfte att förverkliga delar  av\r\nden  IT-politiska  inriktningen  avseende\r\ntillit  samt myndighetens verksamhet  vad\r\ngäller     kvalificerade     elektroniska\r\nsignaturer.\r\n\r\nFör  nästa  budgetår föreslår regeringen\r\natt  anslaget beräknas till 11,9 miljoner\r\nkronor.  Kristdemokraterna anser att  som\r\nen del i allmänt effektiviseringskrav bör\r\nanslaget  minskas med 2  miljoner  kronor\r\njämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nUpphandling av samhällsåtaganden\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens    m    fp   kd    c\r\n2002     förslag\r\n153 484   153 484      -     -   -     -\r\nFrån   anslaget   37:2   Upphandling   av\r\nsamhällsåtaganden finansieras upphandling\r\nav  verksamheter  med syftet  att  trygga\r\nfunktionshindrades     tillgång      till\r\neffektiva            telekommunikationer,\r\nposttjänster      samt      grundläggande\r\nkassaservice. Anslaget får också användas\r\nför   att  tillgodose  funktionshindrades\r\ntillgång   till   sådana  produkter   och\r\ntjänster  inom  telekommunikationsområdet\r\nsom   kräver   hög   överföringshastighet\r\n(bredband).  Regeringen bedömer  att  den\r\nnuvarande  inriktningen av  upphandlingen\r\ninom  ramen  för anslaget täcker  behovet\r\nför   personer  med  funktionshinder  och\r\nföreslår ett oförändrat anslag, dvs.  153\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nGrundläggande kassaservice\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens     m     fp kd   c\r\n2002     förslag\r\n400 000   400 000   -400 000  -   -   -\r\nStaten  ansvarar för att det skall finnas\r\nen   grundläggande  kassaservice  i  hela\r\nlandet,   innebärande   att   alla    kan\r\nverkställa  och ta emot betalningar  till\r\nenhetliga priser. Statens ansvar regleras\r\ni   lagen  (2001:1276)  om  grundläggande\r\nkassaservice  och säkerställs  genom  den\r\nverksamhet    som    Posten     bedriver.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  37:3\r\nErsättning  till  Posten  AB  (publ)  för\r\ngrundläggande   kassaservice   år    2003\r\nbestäms till 400 miljoner kronor.\r\n\r\nModerata samlingspartiet framhåller  att\r\nriksdagens    krav   att   tillhandahålla\r\nkassaservice är rimligt men  att  det  är\r\nlångt  ifrån givet att det är  Posten  AB\r\nsom  skall tillhandahålla tjänsten  eller\r\nhur    kassatjänsten   skall    utformas.\r\nModeraterna    motsätter    sig    därför\r\nförslaget och kräver att kraven på postal\r\nkassaservice  definieras till  omfattning\r\noch      innehåll,      att      korrekta\r\nanbudshandlingar   upprättas   och    att\r\nupphandling genomförs med iakttagande  av\r\nde   regler   som  gäller  för  offentlig\r\nupphandling.  Anslaget till  kassaservice\r\nbör  alltså upphöra i sin nuvarande form,\r\nenligt motionärerna.\r\n\r\nErsättning till SOS Alarm Sverige AB\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens    m    fp  kd    c\r\n2002     förslag\r\n150 000   144 000      -     -   -    -\r\nAnslaget  37:4 Ersättning till SOS  Alarm\r\nSverige  AB för alarmeringstjänst  enligt\r\navtal   har  i  enlighet  med  riksdagens\r\nbeslut på tilläggsbudget med anledning av\r\n2002  års ekonomiska vårproposition höjts\r\nmed  6  miljoner kronor till 150 miljoner\r\nkronor. Det ökade medelsbehovet hänfördes\r\ndelvis  till  fortsatta  övergångsproblem\r\nmed   112-numret,  kostnadsökningar   för\r\nfelringningar,   löner   m.m.   I   årets\r\nbudgetproposition föreslås  att  anslaget\r\ntas  upp  till  144 miljoner  kronor  för\r\nnästa budgetår.\r\n\r\nViss informationsteknik\r\n\r\nTusental kronor\r\nAnslag  Regeringens   m    fp   kd     c\r\n2002     förslag\r\n18 500    25 000      -     -  -5 0    -\r\n00\r\nAnslaget     37:5     Informationsteknik:\r\nTelekommunikation m.m. används bl.a.  för\r\natt  finansiera utredningar  och  projekt\r\nsom    bidrar    till   att   förverkliga\r\nregeringens   IT-politik   liksom   olika\r\nutvärderingar  av IT-politiken.  Dessutom\r\nfinansieras     från     anslaget     IT-\r\nkommissionens      verksamhet.      Under\r\ntreårsperioden   1999-2001    förstärktes\r\nanslaget med 25 miljoner kronor.\r\n\r\nFör  nästa  budgetår beräknar regeringen\r\nmedelsbehovet till ett oförändrat anslag,\r\ndvs.       25       miljoner      kronor.\r\nKristdemokraterna föreslår i  sin  motion\r\nen  besparing  om  5 miljoner  kronor  på\r\nanslaget,    jämfört   med    regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande till\r\nanslagsförslagen inom politikområde IT,\r\ntele och post\r\n\r\nI  motsats  till Moderata samlingspartiet\r\nhävdar   utskottet   att   ansvaret   för\r\ngrundläggande  postal  kassaservice  även\r\nfortsättningsvis skall vara statligt  och\r\nfullgöras av Posten. Inte heller i övrigt\r\nhar   utskottet  några  invändningar  mot\r\nregeringens    anslagsberäkningar    inom\r\npolitikområde  IT,  tele  och  post.   Av\r\nställningstagandet följer  att  utskottet\r\navstyrker        Moderaternas         och\r\nKristdemokraternas motioner i motsvarande\r\ndelar.\r\n\r\n1.6 Sammanfattning av utskottets\r\nställningstaganden till anslagsförslagen\r\nm.m.\r\n\r\nBudgetpropositionen    bygger    på    en\r\növerenskommelse        mellan         den\r\nsocialdemokratiska     regeringen     och\r\nVänsterpartiet.      Efter      fortsatta\r\nförhandlingar har Miljöpartiet ställt sig\r\nbakom  riktlinjerna  för  budgetpolitiken\r\ninom      bl.a.     utgiftsområde      22\r\nKommunikationer.      Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet   och   Miljöpartiet   har\r\nvidare  den  4  oktober 2002  träffat  en\r\növerenskommelse  om 121 punkter  för  att\r\nåstadkomma ett tryggare, mer rättvist och\r\ngrönare Sverige.\r\nEnligt  överenskommelsens  punkter   vad\r\ngäller  trafikutskottets beredningsområde\r\ningår - inom målet Ett grönare Sverige  -\r\nprövning  av  möjligheterna  att   införa\r\nträngselavgifter  för  kommuner  som   så\r\nönskar. Vidare skall medel avsättas  till\r\nunderhåll och nyinvesteringar i järnvägar\r\nsamt   prövning   av  möjligheterna   att\r\ntidigarelägga   järnvägsutbyggnader.   En\r\narbetsgrupp skall bildas för att  löpande\r\nfölja    arbetet   med   den    regionala\r\nkollektivtrafiken.   En   översyn   skall\r\nsärskilt   ske  av  kollektivtrafiken   i\r\nglesbygd så att kollektivtrafiken kan öka\r\ni   hela   landet.  För  försäljning   av\r\nförnybara      bränslen      ingår      i\r\növerenskommelsen   att    bensinstationer\r\nåläggs  -  med dispensmöjligheter  -  att\r\ntillhandahålla   alternativa    bränslen.\r\nPlaneringen  av  Cityspåret  i  Stockholm\r\nskall påskyndas.  Inom målet Hela Sverige\r\nskall   leva   ingår  en  väl  fungerande\r\ninfrastruktur  i  hela landet  med  bl.a.\r\npunkten  \"Norrbotniabanan  skall  byggas.\r\nPlaneringen   påskyndas.   Underlag   för\r\nställningstagande  skall  föreligga   den\r\n1  mars  2003\". Riktade satsningar  skall\r\nvidare  göras för att främja en ökad  IT-\r\nanvändning.\r\nUtskottet   förutsätter   att    angivna\r\npunkter,  inom  ramen  för  ett  fortsatt\r\nekonomiskt     ansvarstagande,      utgör\r\nutgångspunkter     för     det     vidare\r\nutvecklingsarbetet  inom  politikområdena\r\nTransportpolitik samt IT, tele och  post.\r\nUtskottet  anser att riksdagen mot  denna\r\nbakgrund  för budgetåret 2003 bör  anvisa\r\nanslag     under     utgiftsområde     22\r\nKommunikationer    i     enlighet     med\r\nregeringens  förslag. Utskottets  förslag\r\ntill medelsanvisningar redovisas i bilaga\r\n3.  Med de motiveringar som redovisats  i\r\ndet    föregående   avstyrker   utskottet\r\nmotionerna 2002/03:T298 yrkande 26  (fp),\r\n2002/03:T450 (c), 2002/03:T462 yrkande 24\r\n(kd), 2002/03:T478 (c), 2002/03:T480  (m)\r\noch 2002/03:Fi232 yrkande 22 (fp).\r\n2 Vägar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen   bör   godkänna   regeringens\r\nförslag\r\natt anta förslaget till lag om\r\nändring i lagen (1997:620) om upphävande\r\nav lagen (1939:608) om enskilda vägar,\r\natt regeringen för år 2003 får\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\npå högst 1 295 miljoner kronor för att\r\ngenomföra prioriterade vägprojekt  år\r\n2003,\r\natt regeringen får besluta om en\r\nlåneram för vägprojektet Hogdal-Nordby på\r\n115  miljoner  kronor som  inkluderar\r\nräntekostnaden för lånet samt\r\natt  bemyndiga regeringen  att\r\nunder  år  2003 för ramanslaget  36:2\r\nVäghållning   och  statsbidrag   ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå högst 33 900 miljoner kronor efter år\r\n2003.\r\nMotionsyrkanden     om     avslag     på\r\nregeringens  förslag till en  låneram  i\r\nRiksgäldskontoret   på   högst   1   295\r\nmiljoner  kronor och om att finansiering\r\nav  infrastruktur genom lån  skall  vara\r\nreserverat för sammanhållna och  tydligt\r\navgränsade nyinvesteringar bör  i  linje\r\nmed detta avslås.\r\nUtskottet  framhåller att betydelsen  av\r\nde   enskilda  vägarna  i  det   svenska\r\ntransportsystemet  är   stor.   Det   är\r\ndärför  viktigt att detta vägnät ges  en\r\ntillfredsställande    resurstilldelning.\r\nMotionsspörsmålen om enskilda vägar  bör\r\ni      avvaktan      på      regeringens\r\nställningstagande till  den  s.k.  BREV-\r\nutredningens förslag avslås.\r\nUtskottet   förutsätter   att   åtgärder\r\nvidtas  för  att motverka problemet  med\r\nden  oroande utvecklingen av olyckor med\r\ns.k. EU-mopeder.\r\nJämför reservationerna 1 (kd) och 2  (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet fyra\r\nregeringsförslag från budgetpropositionen\r\når  2003  som  gäller väghållningsområdet\r\n(prop.  2002/03:1, utg.omr. 22, punkterna\r\n1,  3, 5 och 6). Regeringen föreslår  att\r\nriksdagen\r\n1.  antar  regeringens förslag till  lag\r\nom   ändring   i   lagen  (1997:620)   om\r\nupphävande   av   lagen   (1939:608)   om\r\nenskilda vägar,\r\n3.  godkänner att regeringen för år 2003\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret på högst 1 295 000  000\r\nkr   för   genomförande  av  prioriterade\r\nvägprojekt år 2003,\r\n5.  godkänner att regeringen får besluta\r\nom    en    låneram   för    vägprojektet\r\nHogdal-Nordby  på  115  000  000  kr  som\r\ninkluderar räntekostnaden för lånet,\r\n6.  bemyndigar regeringen att  under  år\r\n2003 för ramanslaget 36:2 Väghållning och\r\nstatsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser\r\nsom  inklusive tidigare gjorda  åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 33 900 000  000\r\nkr efter år 2003.\r\nVidare behandlar utskottet yrkanden  från\r\n23 motioner:\r\n- 2002/03:T226 av Gunilla Tjernberg (kd),\r\n-  2002/03:T235 av Sofia Larsen och Eskil\r\nErlandsson (båda c),\r\n- 2002/03:T251 av Annika Qarlsson (c),\r\n- 2002/03:T280 av Agne Hansson (c),\r\n-  2002/03:T283 av Camilla Sköld  Jansson\r\n(v),\r\n-  2002/03:T288 yrkandena 1 och 3 av Ulla\r\nLöfgren och Anders G Högmark (båda m),\r\n-  2002/03:T289 av Cecilia  Widegren  (m)\r\noch Holger Gustafsson (kd),\r\n-  2002/03:T295  yrkande  2  av  Birgitta\r\nCarlsson (c),\r\n-   2002/03:T298  yrkande  17   av   Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp),\r\n-  2002/03:T321  yrkandena  2  och  3  av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n- 2002/03:T332 av Jörgen Johansson (c),\r\n- 2002/03:T369 av Viviann Gerdin (c),\r\n- 2002/03:T384 av Håkan Larsson (c),\r\n-  2002/03:T391 av Cinnika Beiming  m.fl.\r\n(s),\r\n-  2002/03:T407  av Birgitta  Sellén  och\r\nKenneth Johansson (båda c),\r\n-  2002/03:T440 av Lennart Fremling m.fl.\r\n(fp),\r\n-  2002/03:T443  av Agneta  Lundberg  och\r\nSusanne Eberstein (båda s),\r\n-  2002/03:T462 yrkandena 1, 4 delvis och\r\n9 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\n-  2002/03:T466 yrkandena 5 och 6 av Sven\r\nBergström m.fl. (c),\r\n-  2002/03:T498  av Göran  Norlander  och\r\nKerstin Kristiansson Karlstedt (båda s),\r\n-  2002/03:T502  av Rune  Berglund  m.fl.\r\n(s),\r\n-   2002/03:N270  yrkande  3  av   Rosita\r\nRunegrund och Sven Brus (båda kd),\r\n-   2002/03:N304  yrkande  7  av   Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m).\r\n\r\n2.1 Omprövning av andelstal\r\n\r\nLagen  (1939:608) om enskilda vägar (EVL)\r\nupphörde  att gälla vid 1997 års  utgång.\r\nSedan  dess  är  enbart  anläggningslagen\r\n(1973:1149), AL, och lagen (1973:1150) om\r\nförvaltning av samfälligheter tillämpliga\r\nvid   inrättande   och   förvaltning   av\r\nsamfälligheter för enskilda vägar.  Genom\r\nlagen  (1997:620) om upphävande av  lagen\r\n(1939:608)     om     enskilda      vägar\r\n(upphävandelagen) gäller dock  EVL  under\r\nen övergångsperiod i vissa hänseenden.\r\nEVL:s  bestämmelser om andelstal,  vilka\r\nanvänds  vid  fördelningen av kostnaderna\r\nför    gemensamhetsanläggningen    mellan\r\nberörda    fastigheter,    har     därför\r\nfortfarande viss betydelse.  I  fråga  om\r\nandelstal  skall  enligt  upphävandelagen\r\nbestämmelserna om beräkning av  andelstal\r\ni  EVL  gälla  tills en  omprövning  sker\r\nenligt  AL. I 2 § AL sägs att nya grunder\r\nför   fördelningen  av  kostnaderna   för\r\ngemensamhetsanläggningen            skall\r\nfastställas i överensstämmelse  med  AL:s\r\nregler  med verkan senast fr.o.m.  den  1\r\njanuari 2003.\r\nGenom  lagförslaget begränsas kravet  på\r\nomprövning  av andelstal enligt  AL  till\r\nsamfälligheter  som  har  taxeringsvärden\r\nsom  grund för andelstalet samt  förlängs\r\nfristen   för   omprövning   för    dessa\r\nsamfälligheter  från den 1  januari  2003\r\ntill den 1 januari 2005.\r\nUtskottet   har  inget  att  erinra   mot\r\nlagförslaget   och   tillstyrker   därför\r\ndetta.\r\n\r\n2.2 Låneram för prioriterade vägprojekt\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nRiksdagen   beslutade   år   2001   (bet.\r\n2001/02:TU2)   att   en   närtidssatsning\r\nskulle genomföras på infrastrukturen åren\r\n2002-2004.  Satsningen  förutsattes   bli\r\nfinansierad    dels    genom    lån     i\r\nRiksgäldskontoret,       dels       genom\r\nanslagsmedel. I enlighet med detta beslut\r\nframhåller regeringen att det  är  mycket\r\nangeläget  att investeringsinsatser  inom\r\ngällande planer, eller som regering eller\r\nriksdag  beslutat om på annat  sätt,  kan\r\nslutföras.  För  att  möjliggöra   sådana\r\ninvesteringsinsatser   samt    en    ökad\r\nsatsning  på  bärighet,  tjälsäkring  och\r\nrekonstruktion  föreslår  regeringen  att\r\nlån motsvarande 1 295 miljoner kronor tas\r\nupp i Riksgäldskontoret år 2003.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nJohnny  Gylling m.fl. (kd) anser i motion\r\n2002/03:T462   att   finansieringen    av\r\ninfrastrukturprojekt      bör       följa\r\nbudgetlagens   grundläggande   principer,\r\ndvs.  rymmas inom utgiftstaket,  för  att\r\ntransportpolitiken skall vara långsiktigt\r\ntrovärdig.  De undantag som medges  skall\r\nvara      väl     motiverade      utifrån\r\ntransportpolitiska,   samhällsekonomiska,\r\ntekniska    och    finansiella    hänsyn.\r\nMotionärerna  är  av  uppfattningen   att\r\ninvesteringar och tidigarelagda planerade\r\nprojekt  bör ske genom en väl  underbyggd\r\nalternativ   finansiering,  i   synnerhet\r\ngenom  partnerskap mellan det  offentliga\r\noch det privata (s.k. PPP). Därför avslår\r\nmotionärerna regeringens hemställan om en\r\nlåneram  i Riksgäldskontoret (yrkande  1)\r\nsamt begär att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförts\r\nom   att  finansiering  av  infrastruktur\r\ngenom  lån  skall  vara  reserverat   för\r\nnyinvesteringar  i form  av  sammanhållna\r\noch tydligt avgränsade projekt (yrkande 4\r\ni denna del).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  delar regeringens  uppfattning\r\natt  det  är  viktigt att  planerade  och\r\nbeslutade  investeringar  kan  genomföras\r\nsamt    att    vägbeståndets    bärighet,\r\ntjälsäkring       och      rekonstruktion\r\nförbättras. Därför föreslår utskottet att\r\nriksdagen  godkänner att  regeringen  får\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\npå  högst 1 295 miljoner kronor  för  att\r\ngenomföra  sådana prioriterade vägprojekt\r\når  2003.  I  linje  med  detta  föreslår\r\nutskottet  att  riksdagen  avslår  motion\r\n2002/03:T462 (kd) yrkandena  1  och  4  i\r\ndenna del.\r\n\r\n2.3 Låneram för vägprojektet\r\nHogdal-Nordby\r\n\r\nSom  en del i byggandet av Svinesundsbron\r\nhar  medel avsatts för att bygga  ut  väg\r\nE   6,   delen  Hogdal-Nordby.  Riksdagen\r\nbemyndigade  regeringen  våren  2001  att\r\nlåta   Vägverket  ta  upp   ett   lån   i\r\nRiksgäldskontoret intill  ett  belopp  om\r\n100  miljoner  kronor (prop. 2000/01:100,\r\nbet.  2000/01:FiU27, rskr. 2000/01:  279)\r\nför att inleda denna utbyggnad. Låneramen\r\nföreslås   bli  utökad  med  15  miljoner\r\nkronor  till  totalt 115 miljoner  kronor\r\nför  att inkludera räntekostnaden för den\r\ninledande  utbyggnaden.  Övrig   del   av\r\nprojektet förutsätts bli finansierad  med\r\nanslag.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen beslutar\r\nenligt regeringens förslag.\r\n\r\n2.4 Ekonomiska förpliktelser för\r\nlångsiktiga avtal\r\n\r\nVägverket  ingår  ofta långsiktiga  avtal\r\nmed    externa   parter   om   ekonomiska\r\nförpliktelser  för  flera  år  framåt   i\r\ntiden.   Det   gäller  såväl   avtal   om\r\ninvesteringar  som  avtal  om  drift  och\r\nunderhåll  av vägnätet. Verket  har  även\r\nregeringens uppdrag att ge ut bidrag  för\r\nolika   ändamål.   Många   gånger   måste\r\nbidragsmottagaren  veta  i   förväg   att\r\nbidraget  kommer. Vägverket  sluter  även\r\nfleråriga         forsknings-         och\r\nutvecklingsavtal. Regeringen vill  därför\r\nfå ett bemyndigande av riksdagen att ingå\r\nsådana  ekonomiska  förpliktelser.  Detta\r\nbemyndigande  bör enligt regeringen  avse\r\nall  upphandlad verksamhet och bidrag där\r\nfleråriga  avtal sluts, som  inte  faller\r\nunder   13   §   lagen   (1996:1059)   om\r\nstatsbudgeten, oavsett om  avtalen  avser\r\nVägverkets  interna  resultatenhet  eller\r\nexterna leverantörer. Regeringen föreslår\r\natt  bemyndigandet avser det  totalbelopp\r\nsom  regeringen får ha bundit upp i avtal\r\nvid budgetårets utgång.\r\nRegeringen   föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under år  2003,\r\ni  fråga  om ramanslaget 36:2 Väghållning\r\noch    statsbidrag,    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden medför utgifter på högst 33 900\r\nmiljoner kronor efter år 2003.\r\nNärmare  information om  ingående,  nya,\r\ninfriade  och  utestående åtaganden  samt\r\nden    föreslagna   totala   ramen    för\r\nbemyndiganden redovisas av  regeringen  i\r\ntabell      5.24     (s.       49)      i\r\nbudgetpropositionen    för    år    2003,\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer.\r\nUtskottet     tillstyrker     regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n2.5 Enskilda vägar\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDet  svenska vägnätet består av  allmänna\r\nvägar  för  vilka staten eller kommunerna\r\när  väghållare och enskilda vägar som  de\r\nfastigheter  som  har  nytta  av  vägarna\r\nansvarar för. I tätorterna finns  förutom\r\nallmänna  vägar också gator upplåtna  för\r\nallmänt  nyttjande.  Kommunerna  ansvarar\r\nför  gatuhållningen. I de  fall  enskilda\r\nfastighetsägare ombesörjer  väghållningen\r\nsker  detta  oftast  i någon  organiserad\r\nform.\r\nStatsbidrag   kan   lämnas   för   såväl\r\nbyggande som drift av enskilda vägar.\r\nVägnätet består i dag av:\r\n9 800 mil statliga vägar\r\n4  000 mil kommunala gator  och\r\nvägar\r\n28   400  mil  enskilda  vägar\r\n(inklusive  15  000 mil skogsbilvägar)\r\nvarav 7 500 mil får statsbidrag.\r\nDen rättsliga regleringen av det enskilda\r\nvägnätet  finns  i  flera  författningar,\r\nbl.a. väglagen (1971:948), vägkungörelsen\r\n(1971:954),    plan-    och     bygglagen\r\n(1987:10), lagen (1997:620) om upphävande\r\nav  lagen  (1939:608) om enskilda  vägar,\r\nanläggningslagen     (1973:1149)      och\r\nförordningen  (1989:891)  om  statsbidrag\r\ntill  enskild väghållning. Dessutom finns\r\nbestämmelser       i       myndigheternas\r\nföreskrifter.\r\nDelar   av  de  regelverk  som  reglerar\r\nenskilda  vägar  har  utretts  under   de\r\nsenaste  åren. För en närmare redogörelse\r\nav   dessa   utredningar  hänvisas   till\r\nbetänkande 2001/02:TU1 s. 38.\r\nBåde   det  allmänna  och  det  enskilda\r\nvägnätets funktion förändras i  takt  med\r\nsamhället  i övrigt. Regeringen beslutade\r\ndärför år 1999 att tillsätta en utredning\r\n(dir.  1999:93) med uppdrag att analysera\r\noch    överväga   ändringar   av    vissa\r\nbestämmelser  som berör  enskilda  vägar.\r\nUtredningen  antog namnet Utredningen  om\r\nbidrag  och  regler  för  enskilda  vägar\r\n(BREV).  I  juli  2001 överlämnade  BREV-\r\nutredningen  sitt slutbetänkande  Enskild\r\neller  allmän  väg?  (SOU  2001:67)  till\r\nNäringsdepartementet.  Syftet  med  BREV-\r\nutredningens    förslag     är     enligt\r\nutredningen  att valet av  väghållare  på\r\ndet lågtrafikerade vägnätet skall ske med\r\nsamhällsekonomisk effektivitet som grund.\r\nDessutom skall valet av väghållare främja\r\nen     rationell    väghållning.    BREV-\r\nutredningen föreslår bl.a.:\r\nDen  samhällsekonomiska vinsten\r\nav    att   överföra   delar   av   det\r\nlågtrafikerade  vägnätet  till  enskild\r\nväghållning  bör  tas  till  vara   och\r\nanvändas för bättre väghållning på detta\r\nvägnät.\r\nVägverket  bör  utreda  om  en\r\növerföring  av  en  väg  till   enskild\r\nväghållning ger samhällsekonomisk vinst.\r\nFör allmänna vägar med mindre trafik än\r\n125 fordon per årsmedeldygn (i glesbygd\r\n50 fordon per årsmedeldygn) föreslås att\r\nVägverket gör en sådan utredning.\r\nÖverföring av kostnader på\r\nenskilda fastighetsägare bör så långt\r\nmöjligt begränsas till vad som är\r\nnödvändigt för att uppnå en rationell\r\nväghållning.\r\nDen ekonomiska ersättningen till\r\nenskilda väghållare bör beräknas på ett\r\nkostnadsunderlag som speglar de kostnader\r\nsom belastar de enskilda väghållarna och\r\nsom enkelt kan jämföras med motsvarande\r\nkostnadsunderlag för de  lågtrafikerade\r\nallmänna vägarna.\r\nTekniskt      komplicerade\r\nanläggningar   bör  i  allmänhet   inte\r\növerföras till enskilda väghållare.\r\nSärskilda regler bör gälla  för\r\nstatsbidrag till vägar respektive färjor.\r\nStatsbidraget  till   enskilda\r\nfärjor skall avse vägfärjor.\r\nFör  annan  trafiklösning  med\r\nfärjetrafik än vägfärja bör bidrag kunna\r\nlämnas efter en förhandling.\r\nStatsbidrag till en enskild väg\r\nbör  kunna  lämnas även om  det  införs\r\nbegränsningar för viss trafik på  denna\r\nväg.\r\nBeslut om förändrad väghållning\r\nbör underlättas.\r\nSamordningen  av   beslut   om\r\nindragning av allmän väg och prövning av\r\nstatsbidrag bör kunna förbättras.\r\nUtredningen  anger att förslagen  innebär\r\nen  samhällsekonomisk vinst på mellan 120\r\noch  180  miljoner kronor per år.  Vidare\r\ninnebär de föreslagna kriterierna att  ca\r\n16  %  av det statliga allmänna vägnätet,\r\ntotalt  1  600  mil väg,  kan  komma  att\r\növergå  till enskild väghållning och  att\r\nca  500 mil enskild väg kan komma att bli\r\nallmän väg.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nFrågor om enskilda vägar har väckts i  32\r\nmotionsyrkanden  som  behandlas  i  detta\r\navsnitt.   Flera  motioner   handlar   om\r\nbehovet av ökade medel till statsbidraget\r\noch   till  upprustning  av  de  enskilda\r\nvägarna,   t.ex.   för   bärighetshöjande\r\nåtgärder.  I ett par motioner  kritiseras\r\nBREV-utredningens  förslag  att  överföra\r\nallmänna vägar till enskilda vägar.\r\n\r\nMotionsförslag om ökade medel, de\r\nenskilda vägarnas behov av upprustning\r\nm.m.\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) anför bl.a.  i\r\nmotion  2002/03:T298 yrkande 17  (delvis)\r\natt  de  enskilda vägarnas  ställning  är\r\nhotad  samt  att det är orealistiskt  att\r\nVägverket skulle sänka bidragsnivån.\r\nI   motion   2002/03:T321  av  Elizabeth\r\nNyström  m.fl. (m) framhålls de  enskilda\r\nvägarnas  betydelse för näringslivet  och\r\nför  möjligheten  att  bo  och  leva   på\r\nlandsbygden. Motionärerna anser  att  det\r\nbehövs   ett   högre   anslag   för   att\r\nåterställa vägstandarden samt  att  detta\r\nanslag  bör höjas med 180 miljoner kronor\r\nper  år.  Höjningen skall  användas  till\r\nsatsningar  på  höjd  bärighet   och   en\r\nhöjning  av  de  generella bidragen.  Ett\r\ntillkännagivande yrkas om vad som anförts\r\nom  anslagen  till  de  enskilda  vägarna\r\n(yrkande  2)  samt om en  inventering  av\r\nstandarden   på  det  enskilda   vägnätet\r\n(yrkande 3).\r\nEnligt  Johnny  Gylling  m.fl.  (kd)   i\r\nmotion   2002/03:T462   yrkande   9   har\r\neftersläpningen     i      vägunderhållet\r\naccelererat. Motionärerna anser  att  det\r\nfinns  effektiviseringsvinster  att  göra\r\ngenom  en  mera lokalt anpassad drift  av\r\nvägnätet  och  att det behöver  utvecklas\r\nformer för detta. Detta kan ske utan  att\r\nstaten  släpper det ekonomiska  ansvaret.\r\nAnslaget  \"Drift och byggande av enskilda\r\nvägar\"  bör  därför  öka  med  10  %  (60\r\nmiljoner  kronor) och år 2003 uppgå  till\r\n664 miljoner kronor.\r\nÄven  Sven Bergström m.fl. (c) i  motion\r\n2002/03:T466    yrkande    5    är     av\r\nuppfattningen att större resurser  behövs\r\nför  att ta igen eftersatt underhåll  och\r\nför  att  de  enskilda  vägarna  framöver\r\nskall  hålla  en god standard.  Riksdagen\r\nbör   därför  besluta  att  avsätta   170\r\nmiljoner  kronor  mer  per  år   än   vad\r\nregeringen  har föreslagit till  anslaget\r\n\"Drift och byggande av enskilda vägar\".\r\nAv  samma uppfattning är Mikael Odenberg\r\nm.fl.  (m) i motion 2002/03:N304  yrkande\r\n7.  Motionärerna yrkar att riksdagen  för\r\nregeringen  ger som sin mening  ger  till\r\nkänna   att  anslagen  till  de  enskilda\r\nvägarna   höjs  för  att  användas   till\r\nsatsningar  på  höjd  bärighet   och   en\r\nhöjning av de generella bidragen till  de\r\nenskilda vägarna.\r\nLennart  Fremling  m.fl.  (fp)  anser  i\r\nmotion  2002/03:T440 att bidragsprocenten\r\nför  år  2003 inte skall sänkas. Det  är,\r\nenligt motionärerna, viktigare att  sköta\r\nde  vägar  som  finns än att  bygga  nya.\r\nRegeringen  bör därför i regleringsbrevet\r\ninte fördela anslaget för väghållning och\r\nstatsbidrag  så  att  Vägverket   tvingas\r\nsänka bidragsandelen.\r\nI   motion  2002/03:T443  anför   Agneta\r\nLundberg  och Susanne Eberstein (båda  s)\r\nbl.a. att då vägnätets totala längd  ökar\r\nsuccessivt      och      drifts-      och\r\nunderhållskostnader ökar blir kostnaderna\r\nför  kommuner  och enskilda  större.  För\r\nboende i glesbygd är det viktigt att  det\r\ndven  i  fortsättningen finns möjligheter\r\ntill   statsbidrag  till   det   enskilda\r\nvägnätet.     Staten     måste,     menar\r\nmotionärerna,  ge  ett bättre  stöd  till\r\ndessa vägar och ta ett större ansvar  för\r\nde investeringar som är nödvändiga.\r\nGöran      Norlander     och     Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (båda s) uppger  i\r\nmotion   2002/03:T498   bl.a.   att    de\r\nstatsbidrag  som  utgår  till  drift  och\r\nunderhåll  av de enskilda vägarna  endast\r\ntäcker  en  del av kostnaden.  De  boende\r\nlängs    dessa    vägar    får,    enligt\r\nmotionärerna, förutom insatser i form  av\r\narbete  utförda på vägen även  betala  en\r\nvägavgift till vägföreningen. Det är inte\r\nrimligt att en del av befolkningen  skall\r\nbetala  nyttan av vägen medan de allmänna\r\nvägarna finansieras med skattemedel.\r\nOckså  Ulla Löfgren och Anders G Högmark\r\n(båda  m)  begär  i  motion  2002/03:T288\r\nyrkande  1 ett tillkännagivande om  ökade\r\nanslag   till   enskilda  vägar.   Enligt\r\nmotionärerna  är de enskilda  vägarna  av\r\nstor   betydelse   för   lokalbefolkning,\r\nturism  och  näringsliv.  Det  är  därför\r\nviktigt  att  de regionala  myndigheterna\r\ntillsammans med Vägverket tar  med  dessa\r\nvägar        i        drifts-         och\r\nunderhållsstrategierna.  Förutom  att  de\r\nårliga bidragen till vägarna måste  höjas\r\ntill  en  nivå  som säkerställer  en  god\r\nväghållning,   måste   särskilda    medel\r\nanvisas  i  de  regionala  planerna  till\r\nbärighet och rekonstruktion. Motionärerna\r\nanser att den årliga ramen bör höjas  med\r\n180 miljoner kronor per år.\r\nI    motion    2002/03:T289   framhåller\r\nCecilia    Widegren   (m)   och    Holger\r\nGustafsson (kd) att Vägverket måste kunna\r\nbetala  ut de 70 % i ersättning  till  de\r\nenskilda  vägarna som riksdagen  beslutat\r\nom.\r\nBirgitta  Sellén  och Kenneth  Johansson\r\n(båda c) anför i motion 2002/03:T407  att\r\nstatsbidraget  urholkats  alltmer   under\r\nsenare  år  så att det enskilda  vägnätet\r\nhotas av förfall. Motionärerna yrkar  ett\r\ntillkännagivande  om  ökat  anslag   till\r\nenskilda vägar.\r\nAgne   Hansson   (c)  begär   i   motion\r\n2002/03:T280  yrkande 2 att den  statliga\r\nbidragsandelen  till enskilda  väghållare\r\nskall behållas på minst 60 %.\r\nI   motionerna  2002/03:T235  av   Sofia\r\nLarsen  och  Eskil  Erlandsson  (båda  c)\r\n(yrkande   2),  2002/03:T251  av   Annika\r\nQarlsson  (c) och 2002/03:T384  av  Håkan\r\nLarsson   (c)   framhåller   motionärerna\r\nvikten av ett väl underhållet vägnät  för\r\natt upprätthålla en levande landsbygd och\r\nmöjligheter    till    företagande    och\r\ntillväxt.  Bidragen  till  det   enskilda\r\nvägnätet bör därför öka.\r\nBirgitta  Carlsson (c)  anser  i  motion\r\n2002/03:T295  yrkande  2  att  Vägverkets\r\nutbetalningar till enskilda  vägar  skall\r\nvara 70 % av kostnaderna.\r\nEnligt  Jörgen Johansson  (c)  i  motion\r\n2002/03:T332  bör anslaget till  enskilda\r\nvägar  höjas till den nivå som gällde  år\r\n1992.   Motionären   uppger   bl.a.   att\r\nbidragen  till enskilda vägar  successivt\r\nhar sänkts, vilket ofta har inneburit att\r\nkommunen  har kompenserat sänkningen.  En\r\nreduktion  av anslagen får därmed  enligt\r\nmotionärens  uppfattning till  följd  att\r\nlokala   och  effektiva  underhållssystem\r\nsätts  ur  spel samtidigt som möjligheten\r\ntill  en landsbygdsutveckling elimineras.\r\nBehovet    av   större   resurser    till\r\nunderhållet av svenskt vägnät  är  starkt\r\neftersatt.\r\nRune   Berglund  m.fl.  (s)  betonar   i\r\nmotion   2002/03:T502  att  de   faktiska\r\nunderhållskostnaderna    har    ökat    i\r\nbetydligt  snabbare takt än bidragsnivån.\r\nEnligt  motionärerna sker en övervältring\r\nav  driftskostnaderna för detta vägnät på\r\nsamfälligheterna.  Ett   tillkännagivande\r\nyrkas   om  behovet  av  att  drift   och\r\nunderhåll av dessa vägar i Jämtlands  län\r\nsärskilt bör beaktas.\r\nÖkade   resurser   till   det   enskilda\r\nvägnätet i Kalmar län begär Agne  Hansson\r\ni  motion 2002/03:T280 yrkande 3. Det är,\r\nanser  motionären, utomordentligt viktigt\r\natt  det  enskilda vägnätet tillförsäkras\r\nde  resurser som behövs för att  ta  igen\r\neftersatt  underhåll  för  att   framöver\r\nhålla  en  god  standard.  De  föreslagna\r\nnivåerna  för  år 2003  och  år  2004  är\r\notillräckliga.\r\nI  motion  2002/03:T369  uppger  Viviann\r\nGerdin  (c)  yrkande 1 att det  urholkade\r\nstatsbidraget har medfört stora  bekymmer\r\nför  väghållarna. De enskilda  vägarna  i\r\nVärmland  har också drabbats av  ovanligt\r\nsvåra   tjälskador,  vilka   medfört   en\r\nkraftigt      försämrad      vägstandard.\r\nVägverkets aviserade sänkning av bidragen\r\ngör  situationen  än svårare.  Motionären\r\nanser därför att erforderliga medel måste\r\nställas  till förfogande för att  undvika\r\nytterligare eftersläpande vägunderhåll  i\r\nVärmland.\r\nSamma  motionär  yrkar  i  samma  motion\r\nyrkande 2 att extra väganslag lämnas  för\r\natt täcka vägskador efter översvämningar.\r\nSom skäl för detta uppges att vägnätet  i\r\nVärmland   har  drabbats  av   omfattande\r\növersvämningar   med  följd   att   flera\r\nkilometer  vägsträckor har spolats  bort.\r\nFör  att  återställa vägarna måste  extra\r\nmedel tilldelas länet.\r\n\r\nMotionsförslag om ett förändrat\r\nstatsbidragssystem\r\n\r\nCamilla  Sköld Jansson (v)  framhåller  i\r\nmotion   2002/03:T283  att  de   faktiska\r\nunderhållskostnaderna    har    ökat    i\r\nbetydligt  snabbare takt än bidragsnivån.\r\nDet  sker  med  andra  ord  en  successiv\r\növervältring   av  driftskostnaderna   på\r\nvägsamfälligheterna. Ett förändrat system\r\nsom     bättre     tar    hänsyn     till\r\nkostnadsutvecklingen   för   drift    och\r\nunderhåll bör enligt motionären föreslås.\r\n\r\nMotionsförslag om nationell fond för\r\noförutsedda händelser\r\n\r\nI  motion  2002/03:T466 av Sven Bergström\r\nm.fl. (c) yrkande 6 vill motionärerna att\r\nen   nationell   fond   för   oförutsedda\r\nhändelser   i   det   enskilda   vägnätet\r\ninrättas.   När   oförutsedda   händelser\r\npåverkar  infrastrukturen är det  viktigt\r\natt   skadorna  snabbt  åtgärdas.  Enligt\r\nmotionärerna är detta angeläget  för  att\r\nförebygga negativa regionala och  sociala\r\nkonsekvenser  av brister i  det  enskilda\r\nvägnätet. Fonden bör omfatta 70  miljoner\r\nkronor  per  år  och falla  under  posten\r\n\"Drift  och byggande av enskilda  vägar\".\r\nRegeringen bör ges detta till känna.\r\n\r\nMotionsförslag om särskilt statsbidrag\r\nför kulturmiljöåtgärder\r\n\r\nMånga   föreningar  har  inte   råd   att\r\nunderhålla  och vårda sina  kulturskatter\r\npå    grund    av    regeringens    stora\r\nneddragningar   av   bidragen   till   de\r\nenskilda vägarna. Ulla Löfgren och Anders\r\nG   Högmark  (båda  m)  anser  i   motion\r\n2002/03:T288 yrkande 3 att det därför bör\r\nutredas  om inte ett särskilt statsbidrag\r\nbör  kunna  utgå till kulturmiljöåtgärder\r\npå dessa vägar.\r\n\r\nMotionsförslag om förrättningskostnader\r\n\r\nSofia  Larsen och Eskil Erlandsson  (båda\r\nc) uppger i motion 2002/03:T235 yrkande 1\r\natt   flera   vägföreningar   har   dryga\r\nförrättningskostnader på grund av rörliga\r\nandelstal       som      kräver       nya\r\nlantmäteriförrättningar.  Det  är  enligt\r\nmotionärernas  uppfattning  inte  rimligt\r\natt   dessa  kostnader  skall  bäras   av\r\nvägföreningarna.\r\n\r\nMotionsförslag om överföring av allmänna\r\nvägar till enskilda vägar\r\n\r\nEnligt  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)   i\r\nmotion  2002/03:T298  yrkande  17  delvis\r\nfinns det lokala lösningar när det gäller\r\ndriften  av  statliga  vägar.  Det   vore\r\ndärför positivt om Vägverket kunde  prova\r\natt   lägga   ut  driften  på  föreningar\r\nbestående av boende och företagare  längs\r\nden aktuella vägen.\r\nAgne  Hansson (c) motsätter sig i motion\r\n2002/03:T280  yrkande 1  den  s.k.  BREV-\r\nutredningens    förslag   att    överföra\r\nallmänna vägar till enskilda vägar. Detta\r\nskulle   innebära   en  övervältring   av\r\nkostnader  för väghållningen som  drabbar\r\nfrämst dem som bor på landsbygden.\r\n\r\nMotionsförslag om ansvaret för\r\nfärjetrafiken\r\n\r\nRiksdagen bör enligt Rosita Runegrund och\r\nSven Brus (båda kd) i motion 2002/03:N270\r\nyrkande 3 tillkännage för regeringen  som\r\nsin  mening  vad som anförs om Vägverkets\r\noch  Glesbygdsverkets samlade ansvar  för\r\natt  utarbeta förslag om enhetliga regler\r\nför    färjetrafiken.   Om   kust-    och\r\nskärgårdssamhällena   långsiktigt   skall\r\nkunna överleva som rekreationsområden för\r\nstadsbor krävs också en bofast befolkning\r\nåret   runt.  Likaså  förutsätter,  anför\r\nmotionärerna, ett socialt och  kulturellt\r\nutvecklande fritidsboende att  det  finns\r\nfastboende.    Skärgårdstrafiken    måste\r\nvärnas  och  utvecklas för att möjliggöra\r\nkvarboende         och          stimulera\r\nnäringsverksamheten  i  området.  Statens\r\nansvar måste därför klargöras.\r\nI   motion   2002/03:T226   av   Gunilla\r\nTjernberg   (kd)  begärs  ett   skyndsamt\r\nklarläggande  av  vem  som   skall   vara\r\nhuvudman  för  trafikförbindelsen  mellan\r\nHolmön    och    fastlandet.   Vägverkets\r\nformella  skyldighet att  driva  trafiken\r\nupphörde redan år 1951. Enligt motionären\r\nhar  verket trots det fortsatt att  driva\r\ntrafiken isfria årstider. Regeringen  har\r\nberett   frågan  men  ännu   inte   tagit\r\nställning i ärendet.\r\n\r\nMotionsförslag om ansvaret för\r\nbroförbindelser\r\n\r\nCinnika Beiming m.fl. (s) uppger i motion\r\n2002/03:T391 att ansvaret för att äga och\r\nunderhålla en rörlig bro medför kostnader\r\nsom   proportionellt  sett  belastar  den\r\nkommunala ekonomin mycket hårt och medför\r\nbehov av särskild teknisk kompetens.  Att\r\ninordna    Mälarbron   i   det   statliga\r\nbrobeståndet   skulle   innebära   bättre\r\nmöjligheter till ett planerat långsiktigt\r\nunderhållsarbete  och  tillgång  till  en\r\nsamlad  teknisk  kompetens  som  kommunen\r\ninte  på  motsvarande sätt har  möjlighet\r\natt  tillhandahålla för  en  enda  rörlig\r\nbro. Riksdagen bör därför tillkännage för\r\nregeringen som sin mening vad som anförts\r\nom  ansvaret  för Mälarbron i  Södertälje\r\noch andra centralt viktiga broar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDe   enskilda  vägarna  svarar   för   en\r\nbetydande  andel av det svenska vägnätet.\r\nEnligt   utskottet  spelar  de   enskilda\r\nvägarna     en    viktig     roll     för\r\ntillgängligheten   för   såväl   enskilda\r\nmedborgare   som  för  näringslivet.   De\r\nenskilda vägarna har också stor betydelse\r\nför  glesbygdens  utvecklingsmöjligheter.\r\nDet är därför viktigt att dessa vägar ges\r\ntillfredsställande förutsättningar så att\r\nriksdagens transportpolitiska mål om  ett\r\ntillgängligt  transportssystem,  en   hög\r\ntransportkvalitet och en positiv regional\r\nutveckling  tillgodoses  i  hela  landet.\r\nVidare  bör samhällets engagemang präglas\r\nav  tydlighet  och rättvisa  samt  främja\r\neffektiva trafiklösningar.\r\nUtskottet  vill,  liksom  tidigare   (se\r\nbet. 2001/02:TU1 s. 43), betona vikten av\r\natt  bidrag och regler för enskilda vägar\r\ni   framtiden   blir  klarare   och   mer\r\nrättvisa.   Vidare   är   det    särskilt\r\nangeläget att säkerställa och bevara  det\r\nbefintliga  vägnätet så att  insatser  på\r\nbl.a.    drift    och    underhåll    kan\r\nsäkerställas. I sammanhanget  konstaterar\r\nutskottet  att den s.k. BREV-utredningens\r\nslutbetänkande  har  varit  föremål   för\r\nremissbehandling. Regeringen  har  vidare\r\ngivit  Vägverket  i  uppdrag  att  utreda\r\nkonsekvenserna    av    BREV-utredningens\r\nförslag  att föra över drygt  1  000  mil\r\nallmänna  vägar till enskilda vägar  samt\r\nav  att  Vägverket tar över ansvaret  för\r\nbroar  och  färjeförbindelser.  Därutöver\r\nerfar utskottet att Vägverket tillsammans\r\nmed  Glesbygdsverket har fått  i  uppdrag\r\natt      undersöka      hur      blivande\r\nvägsamfälligheter skall klara att ta över\r\nallmänna vägar i glesbygd. När det gäller\r\nVägverkets    aviserade   minskning    av\r\nstatsbidraget  till  vägsamfälligheterna,\r\nså  ses  även  den  frågan  över.  Enligt\r\nuppgift     från     företrädare      för\r\nNäringsdepartementet planerar  regeringen\r\natt  under  våren 2003 ta ställning  till\r\nBREV-utredningens    förslag    och    de\r\nutredningsuppdrag som ovan redovisats.\r\nMotionerna   belyser  en   rad   viktiga\r\nfrågor. Enligt utskottets mening bör dock\r\nregeringens ställningstagande enligt ovan\r\navvaktas.   Utskottet   vill   emellertid\r\nframhålla  att det fortfarande  (se  bet.\r\n2001/02:TU1    och    2001/02:TU2)     är\r\nutskottets uppfattning att det  inte  kan\r\nbli aktuellt att föra över allmänna vägar\r\ntill   enskilda  vägar  på   det   mycket\r\nomfattande    sätt   som    föreslås    i\r\nutredningen.\r\nNär  det gäller synen på enskilda  vägar\r\nvill  utskottet vidare hänvisa  till  att\r\nstatsrådet Ulrica Messing i ett frågesvar\r\nden   20  november  2002  klargjort   att\r\nstandard  och  tillgänglighet  till   det\r\nenskilda   vägnätet   är   ett    viktigt\r\nsamhällsintresse. I svaret  anges  vidare\r\natt  regeringen i budgetpropositionen för\r\når 2003 aviserat om en utredning angående\r\nkostnadsfördyringen      för      enskild\r\nväghållning            på             det\r\nstatsbidragsberättigade          enskilda\r\nvägnätet.  Resultatet  från  utredningen,\r\nsom  ännu inte har slutredovisats, kommer\r\nenligt    statsrådet    att    ingå     i\r\nbeslutsunderlaget        inför        det\r\nregleringsbrev   som   regeringen   skall\r\nbesluta för år 2003.\r\nUtskottet  vill vidare betona vikten  av\r\natt   de   enskilda   vägarna   ges    en\r\ntillfredsställande resurstilldelning  med\r\nhänsyn  till detta vägnäts betydelse  för\r\natt  trygga en hög transportkvalitet  och\r\ngod  tillgänglighet  i  hela  landet.  Av\r\nbudgetpropositionen   framgår    att    i\r\navvaktan  på den utredning som regeringen\r\ninitierat  angående  kostnadsfördyringar,\r\nkan  medelsposten till drift och byggande\r\nav  enskilda  vägar komma  att  justeras.\r\nUtskottet  förutsätter  att  de  enskilda\r\nvägarnas transportpolitiska betydelse för\r\nlandet   beaktas  inom  ramen   för   den\r\nslutliga beredningen av anslagsposten och\r\nbidragsvillkoren. Utgångspunkten bör vara\r\natt  bidragsprocenten  till  de  enskilda\r\nväghållarna  vidmakthålls i  avvaktan  på\r\natt   ställning   tas   till   ett   nytt\r\nregelsystem   med  anledning   av   BREV-\r\nutredningens   förslag.   Vidare    utgår\r\nutskottet  från att regeringen  skyndsamt\r\nåterkommer till riksdagen när regeringens\r\nställningstaganden   om   det    enskilda\r\nvägnätet är klara.\r\nMot  bakgrund  av vad som  ovan  anförts\r\nförordar utskottet inte någon åtgärd  med\r\nanledning     av    de    nu     aktuella\r\nmotionsyrkandena.    Därmed     avstyrker\r\nutskottet    bifall    till    motionerna\r\n2002/03:T226   (kd),  2002/03:T235   (c),\r\n2002/03:  T251  (c),  2002/03:T280   (c),\r\n2002/03:T283   (v),   2002/03:T288    (m)\r\nyrkandena 1 och 3, 2002/03:T289 (m,  kd),\r\n2002/03:T295  (c) yrkande 2, 2002/03:T298\r\n(fp)   yrkande   17,   2002/03:T321   (m)\r\nyrkandena  2  och  3,  2002/03:T332  (c),\r\n2002/03:T369   (c),   2002/03:T384   (c),\r\n2002/03:T391   (s),   2002/03:T407   (c),\r\n2002/03:T440   (fp),  2002/03:T443   (s),\r\n2002/03:T462  (kd)  yrkande  9,  2002/03:\r\nT466  (c) yrkandena 5 och 6, 2002/03:T498\r\n(s), 2002/03:T502 (s), 2002/03: N270 (kd)\r\nyrkande 3 och 2002/03:N304 (m) yrkande 7.\r\n\r\n2.6 Trafiksäkerhet och EU-mopeder\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\nUtskottet  ser  med  stor  oro  på   att\r\nutvecklingen  av  antalet   dödade   och\r\nsvårt   skadade   i   vägtrafiken   inte\r\nminskar    och    att   något    tydligt\r\ntrendbrott  ännu inte kan  skönjas.  Ett\r\nproblem  är  det snabbt växande  antalet\r\nolyckor  med s.k. EU-mopeder.  Utskottet\r\nförutsätter  att berörda  parter  vidtar\r\nkraftfulla  åtgärder  för  att   åtgärda\r\ndetta  problem  och att  regeringen  för\r\nriksdagen  redovisar  sin  bedömning  av\r\nhur  den  allvarliga  situationen  skall\r\nlösas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFrågan  om  säkerheten i  trafiken,  inte\r\nminst  inom vägtrafiken, är ett  centralt\r\nområde inom transportpolitiken. Riksdagen\r\nhar tidigare ställt sig bakom regeringens\r\nförslag  om att nollvisionen skall  gälla\r\nsom     ett    långsiktigt    mål     för\r\ntrafiksäkerheten.  Likaså  har  riksdagen\r\ngodkänt etappmålet om att antalet  dödade\r\ntill   följd  av  vägtrafikolyckor  skall\r\nminska med minst 50 % till år 2007, detta\r\ninnebär högst 270 personer.\r\nSom  redovisas i budgetpropositionen har\r\nantalet   dödade  och  svårt  skadade   i\r\nvägtrafikolyckor inte minskat på det sätt\r\nsom har förutsatts. Inte heller kan något\r\ntrendbrott   i   utvecklingen    skönjas.\r\nAntalet dödade i vägtrafiken år 2001  var\r\n583  vilket  är  i stort sett  oförändrat\r\njämfört med år 2000.\r\nEnligt    utskottets    mening     krävs\r\nkraftfulla   insatser   om   målen    för\r\ntrafiksäkerheten skall kunna uppnås.  Det\r\när  nödvändigt att alla berörda  -  såväl\r\ntrafikanter som systemutformare - tar sin\r\ndel av ansvaret för trafiksäkerheten. Ett\r\nförverkligande   av  trafiksäkerhetsmålen\r\nförutsätter   att   alla   aktörer   inom\r\nvägtrafiken tar till sig den grundsyn som\r\nligger bakom nollvisionen och som  är  en\r\nförutsättning för framgång, nämligen  att\r\nvarje   olycka  som  förorsakar  dödsfall\r\neller svåra personskador är en tragedi.\r\n\r\nMed     hänsyn    till    den    oroande\r\nutvecklingen   med   ett    ökat    antal\r\nmopedolyckor uppvaktades utskottet den 13\r\nnovember  2002 av Nationalföreningen  för\r\ntrafiksäkerhetens främjande (NTF)  och  i\r\nsamband därmed utfrågades företrädare för\r\nVägverket      samt      Moped-       och\r\nmotorcykelbranschens riksförbund  (McRF).\r\nVid   mötet   redovisades   att   antalet\r\nmopedolyckor  med dödlig eller  allvarlig\r\nutgång har ökat efter riksdagsbeslutet år\r\n1999 då en ny typ av moped infördes,  den\r\ns.k.    EU-mopeden.   Denna   moped    är\r\nkonstruerad för en hastighet av högst  45\r\nkm/tim  och  föraren  måste  ha  körkort,\r\ntraktorkort  eller förarbevis  för  moped\r\nklass  1.  Under utfrågningen redovisades\r\nproblem   med   rådande   trafiksäkerhet,\r\ntillsyn,   regelsystem,  försäljning   av\r\ntrimmade  mopeder  och  fordonsutveckling\r\nmed  bl.a.  fyrhjuliga mopeder i  blandad\r\ntrafik.   Vidare   informerades   om   de\r\nåtgärder  som berörda parter arbetar  med\r\nför    att    motverka    den    negativa\r\nutvecklingen.  Det gällde bl.a.  krav  på\r\nregistreringsskylt för alla mopedtyper  i\r\nsyfte     att     underlätta     tillsyn,\r\neterkallelse av förarbevis, skärpta  krav\r\npå    återförsäljare   av   mopeder   och\r\nhastighetsreglering.   Vissa   av   dessa\r\nåtgärder  kräver riksdagens agerande  men\r\nmånga  åtgärder kan vidtas av regeringen,\r\nVägverket och av organ inom branschen.\r\nUtskottet  avser  att under  våren  2003\r\nbehandla  ett  stort  antal  motioner  om\r\nolika  trafiksäkerhetsfrågor  som  väckts\r\nunder  den allmänna motionstiden år 2002.\r\nUtvecklingen   med   ett    ökat    antal\r\nmopedolyckor  är  dock  så  oroande   att\r\nutskottet   redan  nu  vill  uppmärksamma\r\ndetta  problem. Enligt utskottets  mening\r\när  det  angeläget att ett aktivt  arbete\r\ngenomförs  för att åtgärda problemet  med\r\ndet ökade antalet mopedolyckor. Utskottet\r\nförutsätter   att   regeringen    snarast\r\nåterkommer   till   riksdagen   med    en\r\nredovisning av vilka åtgärder som  vidtas\r\nför  att komma till rätta med det angivna\r\ntrafiksäkerhetsproblemet.\r\n3 Järnvägar och Öresundsförbindelsen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen   bör   godkänna   regeringens\r\nförslag om\r\nekonomiska  förpliktelser  för\r\nBanverket avseende dels banhållning och\r\nsektorsuppgifter, dels Botniabanan,\r\nlåneramar avseende dels  vissa\r\ninvesteringar m.m., dels prioriterade\r\njärnvägsprojekt och dels Svedab,\r\nfinansiella  befogenheter  för\r\nbl.a. affärsverket Statens järnvägar.\r\nUtskottet       avstyrker       samtliga\r\nmotionsförslag.\r\nJämför reservationerna 3 (m, fp, kd),  4\r\n(kd) och 5 (m, fp, kd).\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet  sex\r\nregeringsförslag        som        gäller\r\njärnvägsområdet     och     Svensk-Danska\r\nBroförbindelsen  AB,  Svedab.  Regeringen\r\nföreslår att riksdagen\r\n4.  godkänner att regeringen för år 2003\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret på 295 000 000  kr  för\r\nVägverket och Banverket tillsammans,  för\r\natt  finansiera  kapitaltillskottet  till\r\nSvedab samt räntan för detta lån,\r\n7.  bemyndigar regeringen att  under  år\r\n2003   för  ramanslaget  36:4  Banverket:\r\nBanhållning  och  sektorsuppgifter   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst 9 200 000 000 kr efter 2003,\r\n8.  bemyndigar regeringen att  under  år\r\n2003   för  Botniabanan  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden  innebär  utgifter   på\r\nhögst 25 000 000 000 kr efter år 2003,\r\n9.  godkänner att regeringen för år 2003\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret om högst 8 795 000  000\r\nkr  för  Banverket  för  investeringar  i\r\neldrifts-      och      teleanläggningar,\r\ntelenätsutrustning,   projekteringslager,\r\nrörelsekapital     samt     för     vissa\r\ninvesteringar i Stockholmsområdet  enligt\r\navtal   år   1983   mellan   staten   och\r\nStockholms läns landsting,\r\n10.  godkänner  att  regeringen  för  år\r\n2003   får   besluta  om  en  låneram   i\r\nRiksgäldskontoret om högst 1 713 000  000\r\nkr   för   genomförande  av  prioriterade\r\njärnvägsprojekt år 2003,\r\n11.   bemyndigar   regeringen   att   ge\r\naffärsverket  Statens järnvägar  samt  de\r\nnya  verksamheter  som numera  bedrivs  i\r\nbolag, finansiella befogenheter år 2003 i\r\nenlighet med vad regeringen förordar.\r\nVidare  behandlar utskottet följande  tre\r\nmotioner:\r\n-  2002/03:T321  yrkande 9  av  Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m),\r\n-  2002/03:T377 yrkande 3 av Ulf  Nilsson\r\nm.fl. (fp),\r\n-  2002/03:T462 yrkandena 2, 4 delvis och\r\n6 av Johnny Gylling m.fl. (kd).\r\n\r\n3.1 Ekonomiska förpliktelser\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nI  Banverkets verksamhet ingår att  sluta\r\nlångsiktiga avtal, som innebär ekonomiska\r\nförpliktelser  för  flera  år  framåt   i\r\ntiden.   Detta  gäller  såväl  avtal   om\r\ninvesteringar  som  avtal  om  drift  och\r\nunderhåll.    Vidare    har     Banverket\r\nregeringens uppdrag att lämna bidrag  för\r\nolika ändamål. För att kunna planera  sin\r\nverksamhet  måste bidragstagaren  normalt\r\nveta  i  förväg att bidraget  kommer  att\r\nbetalas   ut.   I   propositionen   begär\r\nregeringen  därför ett  bemyndigande  att\r\ningå  ekonomiska förpliktelser  om  högst\r\n9,2  miljarder kronor. Bemyndigandet  bör\r\navse  all upphandlad verksamhet och  alla\r\nbidrag där fleråriga avtal sluts och  som\r\ninte  faller under 13 § lagen (1996:1059)\r\nom   statsbudgeten,  detta   oavsett   om\r\navtalen    avser    Banverkets    interna\r\nresultatenheter       eller       externa\r\nleverantörer.\r\nVidare  begärs ett bemyndigande avseende\r\nBotniabanan om högst 25 miljarder kronor,\r\nbeträffande dels produktionskostnaden  om\r\nca  15  miljarder kronor, dels den totala\r\nräntekostnaden under amorteringstiden  om\r\nca 10 miljarder kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker  att   regeringen\r\nbemyndigas att under år 2003 i  fråga  om\r\nramanslaget  36:4 Banverket:  Banhållning\r\noch   sektorsuppgifter  ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden  medför utgifter på  högst  9,2\r\nmiljarder kronor efter år 2003.\r\nRiksdagen     bör    också     bemyndiga\r\nregeringen   att  under   år   2003   för\r\nBotniabanan ingå ekonomiska förpliktelser\r\nsom, inklusive tidigare gjorda åtaganden,\r\ninnebär  utgifter på högst  25  miljarder\r\nkronor efter år 2003.\r\n\r\n3.2 Översyn av Botniabanans finansiering\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nBotniabanan  bör genomföras, framhålls  i\r\nmotion  2002/03:T462  av  Johnny  Gylling\r\nm.fl.   (kd)  (yrkande  6).  Motionärerna\r\nanser  emellertid att finansierings-  och\r\nstyrmodellen för Botniabanan omgående bör\r\nses  över  i  syfte att  säkerställa  att\r\ntidsplaner och kostnadsramar hålls.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nBotniabanan är ett projekt omfattande  19\r\nmil  ny  järnväg  från  Nyland  norr   om\r\nKramfors  via  Örnsköldsvik  till   Umeå.\r\nRiksdagen  biföll hösten 2001 regeringens\r\nförslag om Botniabanan i samband med  sin\r\nbehandling      av      budget-       och\r\ninfrastrukturpropositionerna       (prop.\r\n2001/02:1,    prop.   2001/02:20,    bet.\r\n2001/02:TU1,   bet.  2001/02:TU2,   rskr.\r\n2001/02:125 och rskr. 2001/02:126).\r\nUtskottet instämmer med motionärerna  om\r\nvikten  av  att Botniabanan  genomförs  i\r\nenlighet  med  uppställda ekonomiska  och\r\ntidsmässiga planer. Det rör sig om mycket\r\nomfattande  belopp. Det  får  ankomma  på\r\nregeringen  att noggrant följa  projektet\r\noch   -   i   synnerhet  vid   eventuella\r\navvikelser   från  fastlagda   planer   -\r\nåterkomma  till riksdagen med fortlöpande\r\nredovisning av framåtskridandet. Med  vad\r\nutskottet nu har uttalat saknas skäl  för\r\nriksdagen  att  vidta  någon  åtgärd  med\r\nanledning av motion 2002/03:T462  (kd)  i\r\ndenna del; den avstyrks alltså.\r\n\r\n3.3 Låneram för vissa\r\njärnvägsinvesteringar m.m.\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nBanverket  har  möjlighet  att   låna   i\r\nRiksgäldskontoret  för   att   finansiera\r\ninvesteringar     i     eldrifts-     och\r\nteleanläggningar,     telenätsutrustning,\r\nprojekteringslager,  rörelsekapital  samt\r\nför      vissa      investeringar       i\r\nStockholmsområdet enligt  avtal  från  år\r\n1983  mellan  staten och Stockholms  läns\r\nlandsting.  Regeringen  begär  riksdagens\r\ngodkännande  att regeringen för  år  2003\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret om högst 8 795 miljoner\r\nkronor för Banverket för dessa ändamål.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    har   ingen   erinran    mot\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n3.4 Låneram för prioriterade\r\njärnvägsprojekt m.m.\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nI  propositionen föreslås  att  riksdagen\r\ngodkänner att regeringen för år 2003  får\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom   högst  1  713  miljoner  kronor  för\r\ngenomförande        av       prioriterade\r\njärnvägsprojekt 2003.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion 2002/03:T462 av Johnny  Gylling\r\nm.fl. (kd) motsätter man sig förslaget om\r\nen   låneram.  Motionärerna   anser   att\r\nregeringens förslag inte är  tillräckligt\r\nspecificerat.   Vidare  finner   de   att\r\nförslaget  avser  både investeringar  och\r\nreinvesteringar.   Enligt   motionärernas\r\nmening  är  finansiering  genom  lån  för\r\ndessa  slags investeringar inte  förenlig\r\nmed   budgetlagen.  De  möjligheter   som\r\nbudgetlagen  medger för  lånefinansiering\r\navser investeringar, inte åtgärder som  i\r\nhuvudsak   har   som   syfte   att   höja\r\nstandarden   på   befintliga   väg-   och\r\njärnvägssträckor, hävdar de.  De  berörda\r\nprojekten bör i stället finansieras  inom\r\nutgiftstaket (yrkande 2).\r\nI  samma motion (yrkande 4 i denna  del)\r\nbegärs   ett   generellt   uttalande   av\r\nriksdagen   om   att   finansiering    av\r\ninfrastruktur   genom  lån   skall   vara\r\nreserverad för nyinvesteringar i form  av\r\nsammanhållna   och   tydligt   avgränsade\r\nprojekt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  konstaterar att det  på  många\r\nhåll  råder brist på spårkapacitet  trots\r\ngjorda  infrastruktursatsningar.  Den  av\r\nregeringen föreslagna låneramen avser  en\r\ndel  av  satsningen i närtid -  för  åren\r\n2002-2004   -   inom   ramen    för    de\r\ninfrastrukturprojekt  som  riksdagen  tog\r\nbeslut    om    hösten    2001.     Denna\r\nnärtidssatsning har påbörjats  genom  att\r\nBanverket  har utnyttjat möjligheten  att\r\ngenom    upptagande   av   lån   påskynda\r\ngenomförandet   av   investeringsprojekt.\r\nEnligt utskottet är det angeläget att det\r\nnu  inledda  arbetet  för  en  förbättrad\r\njärnvägsinfrastruktur får  fortsätta  och\r\ninte      fördröjs     genom      ändrade\r\nfinansieringsformer. Utskottet anser inte\r\natt  det  finns något skäl för  riksdagen\r\natt   bifalla  motion  2002/03:T462  (kd)\r\nyrkande 2.\r\nUtskottet  anser inte heller  att  någon\r\nåtgärd  från riksdagens sida är  påkallad\r\nmed anledning av motion 2002/03:T462 (kd)\r\nyrkande   4   (i  denna  del).   Motionen\r\navstyrks således i här berörda avseenden.\r\n\r\n3.5 Finansiella befogenheter för\r\naffärsverket Statens järnvägar m.m.\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nStatens  järnvägar är ett affärsverk  som\r\nförvaltar  den egendom och  ansvarar  för\r\nden  verksamhet som före utgången  av  år\r\n2000    ingick   i   Statens   järnvägars\r\nverksamhet  men som inte överfördes  till\r\naktiebolag vid årsskiftet 2000/2001.\r\nI   budgetpropositionen   föreslås   att\r\nriksdagen  bemyndigar regeringen  att  ge\r\naffärsverket  Statens järnvägar  samt  de\r\nnya  verksamheter  som numera  bedrivs  i\r\nbolag   vissa   finansiella  befogenheter\r\nunder år 2003. De bemyndiganden som avses\r\när dels tecknande av underuthyrningsavtal\r\navseende  leasingkontrakt, dels placering\r\nav medel enligt gällande finanspolicy.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen\r\ngodkänner regeringens förslag.\r\n\r\n3.6 Banverkets produktionsverksamhet\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nBanverket           är            central\r\nförvaltningsmyndighet  med   ett   samlat\r\nansvar,    sektorsansvar,    för     hela\r\njärnvägstransportsystemet. Härutöver  har\r\nBanverket förvaltande uppgifter som avser\r\nbanhållning.  Dessa innefattar  planering\r\noch  upphandling av drift  och  underhåll\r\nsamt   om-  och  nybyggnader  av  statens\r\njärnvägsanläggningar.     Beställningarna\r\ngörs   internt,   från  de   producerande\r\nenheterna,     eller    externt,     från\r\nentreprenörer  och konsulter.  En  tredje\r\nroll består i produktionsverksamhet, dvs.\r\ntillhandahållande   av   produktion   och\r\ntjänster   inom   järnvägsområdet   efter\r\nupphandling eller beställning.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nFör   att  tydliggöra  Banverkets   olika\r\nroller    krävs   en   bolagisering    av\r\nkonkurrensutsatta verksamheter, anförs  i\r\nmotion  2002/03:T321 av Elizabeth Nyström\r\nm.fl. (m) (yrkande 9). En effektivisering\r\noch   besparing  kan  uppnås  genom   att\r\nBanverkets hela produktion upphandlas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning\r\nom   vikten   av  rationaliseringar   och\r\neffektiviseringar  för  att  vidmakthålla\r\noch utveckla järnvägsnätet.\r\nGenom  ett beslut i Banverkets  styrelse\r\när    delar   av   Banverket   produktion\r\nkonkurrensutsatta sedan den 1 juli  2001.\r\nBanverkets verksamhet bygger på en tydlig\r\nrollfördelning  mellan  förvaltande   och\r\nproducerande  enheter. Verksamheten  inom\r\nBanverket produktion är inriktad på drift\r\noch  underhåll samt ny- och ombyggnad  av\r\nspåranläggningar.    Uppdragen     härrör\r\nhuvudsakligen       från       Banverkets\r\nbanregioner, kommuner, hamnar, industrier\r\noch andra som äger järnvägsanläggningar.\r\nRiksrevisionsverket (RRV) har  genomfört\r\nvissa    granskningar    av    Banverkets\r\nverksamhet.  I  sin revisionsrapport  med\r\nanledning  av  Banverkets  årsredovisning\r\nför    år    2001    har    RRV    lämnat\r\nrekommendationer   avseende    beställar-\r\nrespektive utförarorganisationen.\r\nEnligt  utskottets mening bör resultatet\r\nav  denna nya inriktning utvärderas.  Mot\r\nden  bakgrunden  bör konkurrensutsättning\r\nav   återstående  delar  av  verksamheten\r\navvaktas. En bolagisering av verksamheten\r\när inte aktuell, anser utskottet. Med det\r\nnu  sagda  avstyrks  motionen  i  berörda\r\ndelar.\r\n\r\n3.7 Låneram avseende kapitaltillskott\r\ntill Svedab\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDen  s.k. Öresundsförbindelsen består  av\r\ndels en kust-till-kust-förbindelse mellan\r\nDanmark   och  Sverige,  dels  väg-   och\r\njärnvägsanslutningar på såväl den  danska\r\nsom den svenska sidan.\r\nBeslutet  om  en  fast förbindelse  över\r\nÖresund  fattades år 1991 på grundval  av\r\nett  avtal  mellan Sveriges och  Danmarks\r\nregeringar.    Avtalet    godkändes    av\r\nriksdagen  i  juni  samma  år.  Samtidigt\r\nbeslutade   riksdagen  om  de  ekonomiska\r\nåtaganden som förutsattes enligt  avtalet\r\n(prop.  1990/91:158,  bet.  1990/91:TU31,\r\nrskr.   1990/91:379).   Enligt   beslutet\r\nskulle  Öresundsförbindelsen  finansieras\r\nmed  avgifter från trafikanterna  så  att\r\ningen  belastning på statsbudgeten skulle\r\nuppstå.  Vidare skulle anslutningarna  på\r\nden  svenska  sidan finansieras  med  det\r\növerskott     som    Öresundsförbindelsen\r\nberäknades ge.\r\nMed    anledning   av   regeringsavtalet\r\nbildades två statligt ägda bolag. Det ena\r\när svenskt, Svensk-Danska Broförbindelsen\r\nAB  (Svedab), och det andra  danskt,  A/S\r\nØresundsförbindelsen. Tillsammans bildade\r\nde  Öresundsbrokonsortiet med uppgift att\r\nsvara    för   planering,   projektering,\r\nbyggande,     drift,    underhåll     och\r\nfinansiering      av      kust-till-kust-\r\nförbindelsen.     Efter      det      att\r\nÖresundsförbindelsen öppnades för  trafik\r\nden  1  juli  2000 har konsortiet  ändrat\r\nnamn    till    Øresundsbro   Konsortiet.\r\nSamtidigt   har   det  koncentrerat   sin\r\nverksamhet  till  drift, kundservice  och\r\nmarknadsföring.\r\nI  och med att Öresundsförbindelsen togs\r\ni    drift    påbörjades    avskrivningen\r\n(värdeminskningen)    av    anläggningen,\r\nvilket   har   lett  till  ett   negativt\r\nresultat  i Svedabs ekonomi som inte  kan\r\ntäckas   med   bolagets   eget   kapital.\r\nFörhållandet  med  ett  negativt  kapital\r\nhar,  enligt vad som framgår av  tidigare\r\nriksdagsbehandling, beräknats bestå under\r\nflera   år.  Utdelning  från  Øresundsbro\r\nKonsortiet   till   ägarbolaget    Svedab\r\nberäknas   att  kunna  utbetalas   första\r\ngången     år    2018.    Kust-till-kust-\r\nförbindelsen    av   Öresundsförbindelsen\r\nbedöms vara återbetald på 30 år.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nI propositionen begärs att regeringen för\r\når  2003  får  besluta om  en  låneram  i\r\nRiksgäldskontoret på 295 miljoner  kronor\r\nför  Vägverket och Banverket tillsammans,\r\nför   att  finansiera  kapitaltillskottet\r\ntill Svedab samt räntan för detta lån.\r\n\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\n\r\nNär   utskottet  behandlade   motsvarande\r\nförslag  förra  hösten (prop.  2001/02:1,\r\nbet.   2001/02:TU1,  rskr.   2001/02:125)\r\ntillstyrktes  förslaget  om  låneram   om\r\nhögst    310    miljoner    kronor    för\r\nkapitaltillskott  till Svedab.  Samtidigt\r\nerinrades  om riksdagens beslut  tidigare\r\nsamma   år  om  att  utvecklingen   kring\r\nÖresundsförbindelsens ekonomi noga skulle\r\nföljas och redovisas för riksdagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  godtar regeringens förslag  om\r\nkapitaltillskott.    Samtidigt    erinrar\r\nutskottet  -  återigen  -  om  riksdagens\r\nbeslut   om   att   utvecklingen    kring\r\nÖresundsförbindelsen  noga  skall  följas\r\noch redovisas för riksdagen.\r\n\r\n3.8 Avgifter på Öresundsbron\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI  det  avtal  med Danmark som  riksdagen\r\nbeslutade  om  år 1991 (bet. 1990/91:TU31\r\nbil.   3   art.   15)  fastställdes   att\r\nkostnaderna  för  Öresundsförbindelsen  i\r\nsin  helhet  skall täckas  av  konsortiet\r\ngenom särskilda trafikantavgifter. Som en\r\növergripande  utgångspunkt   gäller   att\r\nÖresundsbron   syftar  till   att   skapa\r\nförbättrade   trafikförbindelser   mellan\r\nSverige   och  Danmark  och  att   därmed\r\nåstadkomma   förutsättningar   för    ett\r\nförstärkt  och  utbyggt  kulturellt   och\r\nekonomiskt     samarbete     samt     för\r\nutvecklingen av en gemensam  arbets-  och\r\nbostadsmarknad  i  Öresundsregionen  till\r\ngagn  för  båda  stater.  Tillkomsten  av\r\nÖresundsbron  syftar  vidare   till   att\r\nfrämja  en  rationell  och  ändamålsenlig\r\njärnvägstrafik  mellan  länderna.  Enligt\r\navtalet  gäller  att  trafikantavgifterna\r\nför    Öresundsbron    skall    bestämmas\r\nsjälvständigt av Øresundsbro Konsortiet.\r\nI   det   ursprungliga  avtalet   mellan\r\nSveriges  och Danmarks regeringar  om  en\r\nfast   förbindelse  över  Öresund   ingår\r\nvidare   ett   tilläggsprotokoll   enligt\r\nvilket   nivån   för   färjetaxorna   vid\r\nHelsingborg-Helsingör     skall      vara\r\nutgångspunkt för taxorna för  vägtrafiken\r\npå bron (punkt 3 i tilläggsprotokollet).\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nAvgifter på Öresundsbron tas upp i motion\r\n2002/03:T377 av Ulf Nilsson  m.fl.  (fp).\r\nMotionärerna  anför att  kostnaderna  för\r\npendlare  måste vara så rimliga att  även\r\nmänniskor   med   lägre   inkomster   kan\r\narbetspendla.     Såväl     bro-      som\r\nfärjeavgifter  måste sänkas,  heter  det.\r\nFörhandlingar  med  danska  staten  måste\r\ninledas   för   att   åstadkomma   sänkta\r\nbroavgifter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  konstaterar att  broavgifterna\r\nskall   utformas  med  beaktande  av   de\r\nriktlinjer  som gemensamt lagts  fast  av\r\nDanmark och Sverige. För en förändring av\r\ndessa  grundläggande förutsättningar  för\r\nprissättningen krävs ett nytt  avtal  med\r\nDanmark.   Utskottet   utgår   från   att\r\nØresundsbro   Konsortiet   noga    följer\r\nutvecklingen  av trafiken och  intäkterna\r\nav  broavgifterna. Skulle det finnas skäl\r\ntill  förändringar är det konsortiet  som\r\nhar att ta initiativ till sådana.\r\nUtskottet  delar  den  uppfattning   som\r\nframförs i motionen, nämligen att det  är\r\nangeläget   att  kollektivtrafiken   över\r\nÖresundsbron   kan   utvecklas.    Enligt\r\ngällande transportpolitiska principer  är\r\ndet  inte  statens uppgift  att  bestämma\r\nbiljettpriserna. När utskottet behandlade\r\nett   motsvarande  motionsförslag   förra\r\nhösten  sade  sig  utskottet  inte   vara\r\nberett  att föreslå något initiativ  från\r\nriksdagens   sida.  Utskottet   vidhåller\r\ndenna   ståndpunkt.  Motion  2002/03:T377\r\n(fp) avstyrks alltså i denna del.\r\n4 Sjöfart\r\n\r\n\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet fyra\r\nregeringsförslag   i  budgetpropositionen\r\nför 2003 inom verksamhetsområdet Sjöfart.\r\nRegeringen föreslår\r\n12.  att  riksdagen godkänner ekonomiska\r\nmål      och     investeringsplan     för\r\nSjöfartsverket för perioden  2003-2005  i\r\nenlighet med vad regeringen förordar,\r\n13.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt      fastställa     utdelning     och\r\nskattemotsvarighet för  Sjöfartsverket  i\r\nenlighet med vad regeringen förordar,\r\n14.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt    för    2003    ge   Sjöfartsverket\r\nfinansiella  befogenheter i enlighet  med\r\nvad regeringen förordar,\r\n15.    att   riksdagen   godkänner   vad\r\nregeringen  förordar  om  Handelsflottans\r\nkultur- och fritidsråd.\r\nVidare  behandlar utskottet  följande  20\r\nmotioner:\r\n- 2002/03:T212 av Annelie Enochson (kd),\r\n-  2002/03:T231 yrkande 4 av Marietta  de\r\nPourbaix-Lundin (m),\r\n- 2002/03:T245 av Johan Linander (c),\r\n-   2002/03:T247  av  Lilian  Virgin  och\r\nChrister Engelhardt (båda s),\r\n- 2002/03:T249 av Jeppe Johnsson och Sten\r\nTolgfors (båda m),\r\n-  2002/03:T264 av Cecilia Magnusson  och\r\nAnita Sidén (båda m),\r\n- 2002/03:T298 yrkandena 10, 21 och 22 av\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp),\r\n- 2002/03:T319 av Mona Jönsson (mp),\r\n-   2002/03:T321   yrkandena   14-18   av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n-   2002/03:T340  yrkande  4   av   Peter\r\nDanielsson m.fl. (m),\r\n- 2002/03:T357 av Annelie Enochson (kd),\r\n- 2002/03:T365 av Åsa Torstensson (c),\r\n- 2002/03:T400 av Erling Bager (fp),\r\n-  2002/03:T402  av  Carina  Ohlsson  och\r\nUrban Ahlin (båda s),\r\n- 2002/03:T429 av Ronny Olander (s),\r\n- 2002/03:T464 yrkandena 2-4, 7 och 10 av\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd)\r\n-   2002/03:T466  yrkande  21   av   Sven\r\nBergström m.fl. (c),\r\n-  2002/03:T477 av Christin Nilsson m.fl.\r\n(s),\r\n- 2002/03:T513 av Sylvia Lindgren (s),\r\n-   2002/03:N340  yrkande  3   av   Johan\r\nLinander och Lars-Ivar Ericson (båda c).\r\n\r\n4.1 Ekonomiska mål och investeringsplan\r\nm.m. för Sjöfartsverket\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner   regeringens   förslag   till\r\nekonomiska mål och investeringsplan  för\r\nSjöfartsverket  för perioden  2003-2005.\r\nMålet  för  Sjöfartsverkets räntabilitet\r\nföreslås halveras från 7 % till  3,5  %.\r\nUtskottet  förordar att  regeringen  ges\r\nbegärda   bemyndiganden  att  fastställa\r\nutdelning  och  skattemotsvarighet  samt\r\nfinansiella       befogenheter       för\r\nSjöfartsverket.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nRegeringen  föreslår ekonomiska  mål  för\r\nSjöfartsverket  under perioden  2003-2005\r\nenligt  följande. Målet för  räntabilitet\r\när       att       resultatet       efter\r\nskattemotsvarighet skall uppgå till 3,5 %\r\nav eget kapital. Sänkningen av dagens mål\r\nsom  uppgår  till 7 % motiveras  med  att\r\nSjöfartsverket för närvarande genomför en\r\nsamhällsekonomiskt viktig  investering  i\r\nfarlederna   till/från  Göteborg   vilket\r\ninnebär   högre   kostnader   och   sämre\r\nresultatutveckling   för   verket.    Det\r\nlångsiktiga målet för soliditeten är  att\r\nden   skall  uppgå  till  lägst   30   %.\r\nUtdelningskravet  bör  enligt  regeringen\r\nomfatta  en tredjedel av vinsten,  räknat\r\nsom  resultatet efter skattemotsvarighet.\r\nUtdelning och skattemotsvarighet föreslås\r\näven     fortsättningsvis     fastställas\r\nslutligt  av  regeringen  i  samband  med\r\nbokslutet.\r\nEnligt    budgetpropositionen   föreslås\r\nvidare     att    riksdagen     godkänner\r\nSjöfartsverkets   investeringsplan    för\r\nperioden    2003-2005.    Den     innebär\r\ninvesteringar inom en ram som  sammanlagt\r\nomfattar 468,8 miljoner kronor, varav 197\r\nmiljoner  kronor  avser  investeringar  i\r\nfarleder till Göteborgs hamn under 2003.\r\nRegeringen    förordar     också     att\r\nSjöfartsverket  får bemyndigande  att  ta\r\nupp  lång- och kortfristiga lån  inom  en\r\ntotal  ram av 350 miljoner kronor. Verket\r\nbör   också   få  sätta  in  kassamässigt\r\növerskott   på   räntebärande   konto   i\r\nRiksgäldskontoret eller affärsbank.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  ingen  erinran  mot   vad\r\nregeringen  anför om ekonomiska  mål  och\r\ninvesteringsplan m.m. för Sjöfartsverket.\r\nDet innebär att riksdagen bör\r\n-    godkänna    ekonomiska    mål    och\r\ninvesteringsplan  för Sjöfartsverket  för\r\nperioden  2003-2005 i  enlighet  med  vad\r\nregeringen förordar,\r\n-  bemyndiga  regeringen  att  fastställa\r\nutdelning   och  skattemotsvarighet   för\r\nSjöfartsverket   i   enlighet   med   vad\r\nregeringen förordar,\r\n- bemyndiga regeringen att för år 2003 ge\r\nSjöfartsverket finansiella befogenheter i\r\nenlighet med vad regeringen förordar.\r\n\r\n4.2 Handelsflottans kultur- och\r\nfritidsråd (HKF)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   tillstyrker  vad  regeringen\r\nanför  om  Handelsflottans  kultur-  och\r\nfritidsråd.   Det   innebär   att   18,5\r\nmiljoner  kronor  av  rådets  verksamhet\r\n2003  finansieras från farledsavgifterna\r\noch   att   långsiktiga   utgångspunkter\r\nskall läggas fast för HKF:s verksamhet.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nHandelsflottans  kultur- och  fritidsråds\r\n(HKF)  verksamhet finansieras genom  dels\r\nen     avräkning    på    Sjöfartsverkets\r\nfarledsavgifter,        dels         egna\r\navgiftsintäkter. Regeringen beräknar  att\r\nför år 2003 skall 18,5 miljoner kronor av\r\nrådets totala kostnader finansieras genom\r\navräkning  av  farledsavgifterna.  Enligt\r\nrådet  beräknas de egna avgiftsintäkterna\r\nuppgå  till  4,9 miljoner kronor.  Vidare\r\nanges  att regeringen under år 2003 avser\r\nbehandla  en  framställan  från  HKF  med\r\nbegäran  om  klarläggande av  långsiktiga\r\nutgångspunkter för verksamheten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt utskottets mening är det angeläget\r\natt  långsiktiga utgångspunkter för HKF:s\r\nverksamhet läggs fast vad avser  fortsatt\r\ninriktning,  omfattning och finansiering.\r\nUtskottet    tillstyrker   förslaget    i\r\npropositionen om att riksdagen  godkänner\r\nvad regeringen förordar om HKF.\r\n\r\n4.3 Sjöfartsstöd och internationell\r\nsjöfartspolitik\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   konstaterar  att   en   bred\r\npolitisk samsyn har utvecklats  när  det\r\ngäller   näringspolitiskt   stöd    till\r\nsjöfart. Det innebär att näringen  skall\r\nges   likvärdiga  konkurrensvillkor  och\r\natt   det  långsiktiga  målet   är   att\r\nsärskilda   statsstöd  skall  avvecklas.\r\nMed  hänvisning till att regeringen inom\r\nEU  förutsätts verka för en ordning  som\r\nsäkerställer       största       möjliga\r\nkonkurrensneutralitet   utan    statliga\r\nsubventioner      avstyrks       berörda\r\nmotionsförslag.\r\n\r\nUtvecklingen av konkurrens och\r\nsjöfartsstöd inom EU\r\n\r\nHandelsflottorna inom  EU  har  under  de\r\nsenaste årtiondena varit utsatta  för  en\r\nallt      hårdare     konkurrens     från\r\ntredjelandsflottor                    och\r\nbekvämlighetsflaggat tonnage som opererat\r\ntill  betydligt  lägre  kostnader.  Denna\r\nkonkurrens har medfört att EU:s andel  av\r\ntonnaget  från år 1970 till i  mitten  av\r\n1990-talet har minskat från 32 % till  14\r\n%. Mot den bakgrunden har EG-kommissionen\r\ni  maj 1997 fastställt nya riktlinjer för\r\nstatligt   stöd   till  sjöfartsnäringen.\r\nDessa   innebär  jämfört  med   dem   som\r\ntidigare    gällt    betydligt    utökade\r\nmöjligheter   till  stöd.  Dessutom   har\r\nantalet  stödformer ökat och  blivit  mer\r\nflexibla.\r\nSom  huvudregel gäller att statligt stöd\r\nendast   får  ges  till  fartyg  som   är\r\nregistrerat     i    ett     medlemslands\r\nskeppsregister. Som tak för statligt stöd\r\ngäller reduktion till noll av skatter och\r\nsociala  avgifter  för  sjöfolk  och   av\r\nbolagsskatt. Inom ramen för denna  totala\r\nbegränsning  kan  kostnader  för  sjömäns\r\nhemresor  ersättas.  Investeringsstöd   i\r\nsamband med fartygsanskaffning kan i viss\r\nutsträckning godtas. Stöd till utbildning\r\noch  forskning kan godkännas under  vissa\r\nförutsättningar. För att täcka  förluster\r\nav  statens  uppställda  servicekrav  kan\r\ns.k.  Public  Service  Obligations  (PSO)\r\nmedges.  Företagsskatt kan  ersättas  med\r\ns.k.  tonnageskatt. Denna tas ut  som  en\r\nfast   skatt   som   är  relaterad   till\r\nfartygets   storlek.   För   vinstgivande\r\nrederier   innebär   tonnageskatten   att\r\nskatten  reduceras  avsevärt.  I   Europa\r\ntillämpas olika metoder för att  behandla\r\nskatter   och   sociala   avgifter    för\r\nombordanställda.   Får   den    anställde\r\nnettolön  betalar rederiet inte in  någon\r\nskatt.  Detta kan också vara  fallet  vid\r\nbruttolönesystem om rederiets skatter och\r\navgifter        för       ombordanställda\r\nbudgetmässigt behandlas netto.  Behandlas\r\nde  däremot  brutto betalas de  först  in\r\ntill staten och återbetalas därefter till\r\nrederiet.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) konstaterar i\r\nmotion  2002/03:T321 att de gällande  EU-\r\nreglerna   tillkom  för  att   europeiska\r\nredare       skulle      få       rimliga\r\nkonkurrensvillkor      gentemot      s.k.\r\nbekvämlighetsflaggat tonnage. Tanken  var\r\ninte  att  unionens olika  stater  skulle\r\nskattebefria  hela yrkesgrupper  för  att\r\nskapa  konkurrensfördelar  för  den  egna\r\nnationens företag. Risken är nu  uppenbar\r\natt    modellen    för   subvention    av\r\nfärjesjöfart  blir allmän  i  Nordeuropa.\r\nMed   stor  sannolikhet  uppstår   därmed\r\nkompensationskrav       från        andra\r\ntransportföretag   som    riskerar    att\r\ntransportbranschen i  EU  utvecklas  till\r\nett    oöverskådligt   subventionssystem.\r\nRegeringen  bör därför verka  för  en  ny\r\nsjöfartspolitik inom EU, en  politik  som\r\nutgår  från Romfördragets portalparagraf,\r\nartikel   92,   och  som   avvecklar   de\r\nnationella stödprogrammen.\r\nLars  Leijonborg m.fl. (fp) framhåller  i\r\nmotion    2002/03:T298  att  den  svenska\r\nsjöfarten  under en rad av år  har  varit\r\nhotad  av konkurrensen från andra länder.\r\nUnder  senare  år  har  dock  situationen\r\nförbättrats  i  och med att  rederistödet\r\nförsvunnit  och  ersatts  med   en   s.k.\r\nnettolösning.  Folkpartiet  anser  ändock\r\natt EU långsiktigt måste arbeta på att få\r\nbort alla särlösningar för branschen.\r\nI  motion 2002/03:T513 av Sylvia Lindgren\r\n(s)  anförs  att åtgärder bör vidtas  mot\r\nfartyg       som       seglar       under\r\nbekvämlighetsflagg  i   syfte   att   öka\r\nsäkerheten  för  miljö  och  människoliv.\r\nIntentionerna  bakom  lex  Britannia  bör\r\ndärför   bevaras.  Åtgärder  bör   vidare\r\nvidtas  för att minska möjligheterna  för\r\nfartyg   under   bekvämlighetsflagg   att\r\nfärdas  över svenska farvatten och  lägga\r\ntill i svenska hamnar. Sverige bör även i\r\nalla relevanta internationella sammanhang\r\nverka  för att få stopp på fenomenet  med\r\nbekvämlighetsflagg.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nBåde  regeringen  och riksdagen  har  vid\r\nflera  tillfällen  uttalat  att  det   är\r\nangeläget   att   slå  vakt   om   svensk\r\nsjöfartsnäring och att denna näring måste\r\nges likvärdiga konkurrensvillkor med våra\r\nnärmaste konkurrentländer. I sammanhanget\r\nhar  även  erinrats om den vikt  som  ett\r\nsvenskt  bibehållet sjöfartskunnande  har\r\nför    centrala   svenska   områden   som\r\nsjösäkerhet och miljöfrågor samt Sveriges\r\nmöjligheter   att  även  fortsättningsvis\r\nvara   en   pådrivande   kraft   i    det\r\ninternationella   arbetet   inom    dessa\r\nområden.  Sveriges geografiska belägenhet\r\noch  vårt starka sjöfartsberoende när det\r\ngäller  utrikeshandeln leder  också  till\r\nslutsatsen   att   en   tillräcklig   sjö\r\nfartskompetens  har  betydelse   för   en\r\npositiv  utveckling av hela  den  svenska\r\ntransportsektorn    och    strävan    mot\r\nkombinerade    transportlösningar     med\r\nsjöfart    som   en   viktig    länk    i\r\ntransportkedjan.\r\nRiksdagen  har  mot denna  bakgrund  med\r\nbred  majoritet ställt sig bakom det  nya\r\nsjöfartsstödet som började tillämpas  den\r\n1   oktober  2001.  Stödet  innebär   ett\r\nnettostöd    genom   att    arbetsgivaren\r\nkrediteras   ett  belopp  som   motsvarar\r\nskatteavdrag och arbetsgivaravgifter  och\r\nomfattar     både     lastfartyg      och\r\npassagerarfartyg i internationell trafik.\r\nDet huvudsakliga motivet till att den nya\r\nstödformen  infördes var att  det  skulle\r\nskapa  förutsättningar  för  den  svenska\r\nhandelsflottan    att    konkurrera    på\r\nlikvärdiga  villkor på sjöfartsmarknaden.\r\nSom  redovisas i budgetpropositionen  har\r\ndärefter   den   svenska  handelsflottans\r\nkonkurrenskraft    förbättrats,    vilket\r\nresulterat  i  bl.a. en ökad  inflaggning\r\ntill det svenska sjöfartsregistret.\r\nNär    det   gäller   de   nu   aktuella\r\nmotionsförslagen  om  en  avveckling   av\r\nsjöfartsstöden  inom  EU  vill  utskottet\r\nerinra  om  att i propositionen  som  låg\r\ntill  grund  för  det nya  sjöfartsstödet\r\nframhölls att diskussioner avsågs ta  upp\r\nmed    i    första   hand   de   nordiska\r\ngrannländerna   och  Tyskland   för   att\r\nundersöka  möjligheterna att  komma  fram\r\ntill  en  gemensam  syn  på  behovet   av\r\nnäringspolitiskt  stöd   till   europeisk\r\nfärjesjöfart     (prop.     2000/01:127).\r\nUtskottet biträdde denna uppfattning  och\r\nframhöll  i  sitt  av riksdagen  godkända\r\nbetänkande  att  den  svenska  hållningen\r\nborde  vara  att  färjetrafik  och  övrig\r\npassagerartrafik som i huvudsak bedrivs i\r\nkonkurrens  med  annan  europeisk  trafik\r\ninom   EU/EES-området   inte   skall   få\r\nstatligt stöd (bet. 2001/02:TU3).\r\nUtskottet    står   fast    vid    denna\r\nuppfattning  och anser det angeläget  att\r\nen  gemensam syn utvecklas när det gäller\r\nnäringspolitiskt stöd till  sjöfart  inom\r\nEU.  I  sammanhanget kan även nämnas  att\r\nGodstransportdelegationen     i      sitt\r\nslutbetänkande  har  framhållit  att  det\r\nlångsiktiga  målet  bör  vara  att  genom\r\ninternationellt  arbete  på  många  olika\r\nnivåer   förändra   villkoren   för   den\r\ninternationella sjöfartsnäringen  så  att\r\nmotiven  för särskilda statsstöd till  de\r\nnationella rederierna bortfaller  och  en\r\nsund  konkurrenssituation kan uppnås utan\r\nsådana stöd (SOU 2001:61 s. 247).\r\nUtskottet    förutsätter    mot    denna\r\nbakgrund  att regeringen inom  EU  aktivt\r\nverkar  för  en ordning som  säkerställer\r\nstörsta   möjliga  konkurrensneutralitet.\r\nUtgångspunkten  bör vara att  inom  ramen\r\nför  ett samlat europeiskt kostnadsansvar\r\nuppnå     ett    långsiktigt     hållbart\r\ntransportsystem  utan behov  av  statliga\r\nsubventioner. Utskottet delar därmed  den\r\nuppfattning som kommer till uttryck i  nu\r\naktuella motioner.\r\nSåvitt   gäller  åtgärder  för  motverka\r\nbekvämlighetsflaggade fartyg  och  främja\r\natt   fartyg  återregistrerar  sig   inom\r\ngemenskapen   vill  utskottet   därutöver\r\nbetona  vikten  av  att  regelsystemet  -\r\nsyftande till bl.a. ökad sjösäkerhet  och\r\nmotverkande  av  social  dumpning  -   är\r\nenhetligt  och gällande för  all  sjöfart\r\ninom  gemenskapen, oavsett i vilket  land\r\nsom  fartyget  är registrerat.  Utskottet\r\nvill  vidare när det gäller åtgärder  för\r\natt minska möjligheterna för fartyg under\r\nbekvämlighetsflagg   att   färdas    över\r\nsvenska  farvatten  och  lägga   till   i\r\nsvenska  hamnar hänvisa till  att  miljö-\r\noch  jordbruksutskottet genom beslut  den\r\n28     november    2002    har     berett\r\ntrafikutskottet tillfälle att  yttra  sig\r\nom   att   klassificera   Östersjön   som\r\nsärskilt skyddat havsområde. Med en sådan\r\nklassificering   kan  enligt   utskottets\r\nmening  ges ökade möjligheter  att  vidta\r\nangelägna åtgärder för att öka säkerheten\r\nför miljö och människor.\r\nMed  hänvisning till det  anförda  synes\r\nsyftet      med     samtliga      berörda\r\nmotionsförslag bli tillgodosett utan  att\r\nriksdagen tar något initiativ i  ärendet.\r\nUtskottet   avstyrker  därmed  motionerna\r\n2002/03:T298     (fp)     yrkande     21,\r\n2002/03:T321   (m)   yrkande    14    och\r\n2002/03:T513 (s).\r\n\r\n4.4 Handelssjöfartens kostnadsansvar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  anser  att  kostnadsansvarets\r\nutformning   har  stor   betydelse   för\r\nutvecklingen    av    ett    långsiktigt\r\nhållbart  transportsystem där sjöfartens\r\nsamhällsekonomiska  fördelar   kan   tas\r\ntill  vara. Med hänvisning till pågående\r\nutredningsarbete      om      sjöfartens\r\navgiftssystem     avstyrks      samtliga\r\nmotionsförslag.  Jämför  reservation   6\r\n(m, fp, kd).\r\n\r\nInledning\r\n\r\nTillsyn   över  sjösäkerheten,  lotsning,\r\nutmärkning   av  farleder,   sjöräddning,\r\nisbrytning,   skydd   av    miljön    mot\r\nförorening      från      fartyg      och\r\nsjökartläggning  är för  handelssjöfarten\r\nangelägna  uppgifter  som  Sjöfartsverket\r\nsvarar  för.  Verksamheten  omfattas   av\r\nhandelssjöfartens  kostnadsansvar   genom\r\navgifter  som  läggs  på  denna  sjöfart.\r\nSedan  den  1 januari 1998 tillämpas  ett\r\nnytt  system  för  sjöfartsavgifter   som\r\ninnebär      att     fyravgiften      och\r\nfarledsvaruavgiften  har  slagits  samman\r\ntill  en  avgift  benämnd  farledsavgift.\r\nLotsavgiften    har   betraktats,    till\r\nskillnad     från     fyravgiften     och\r\nfarledsvaruavgiften, som en betalning för\r\nen  individuellt utpekad tjänst i form av\r\nlotsning. Lotsavgiften ingår därför  inte\r\ni  den mer generella farledsavgiften, och\r\ndess  konstruktion kvarstår oförändrad  i\r\ndet  nya  systemet.  Farledsavgiften  och\r\nlotsavgiften   kallas   tillsammans    de\r\nallmänna  sjöfartsavgifterna.   Den   nya\r\nordningen   har   följande   huvudsakliga\r\ninnebörd.\r\n·          Inrikes  sjötransporter,   som\r\nenligt den gamla ordningen var undantagna\r\nfrån fyravgift och farledsvaruavgift, har\r\nbelagts med farledsavgift och härigenom\r\nlikställts  med  det  stora   flertalet\r\nutrikes sjötransporter.\r\n·\r\n·            Även     den     transoceana\r\nlinjetrafiken,  som  enligt  den  gamla\r\nordningen var undantagen från fyravgift\r\noch  farledsvaruavgift, har belagts med\r\nfarleds- avgift.\r\n·\r\n·               Farledsavgiften       har\r\nmiljödifferentierats.\r\n·\r\nSjötransporter inom Vänerområdet - varmed\r\navses sträckan från Göteborgsområdet  upp\r\ntill   Vänern  och  hela  Vänern   -   är\r\nemellertid  befriade  från  farledsavgift\r\noch  undantas således från den nya regeln\r\nom  att  den inrikes sjöfarten  jämställs\r\nmed     den    utrikes    sjöfarten     i\r\navgiftshänseende. Utskottet återkommer  i\r\ndet följande till Vänersjöfarten.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI   motion   2002/03:T321  av   Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) begärs en utredning  om\r\nkostnadsansvaret  för  och   behovet   av\r\nisbrytarflottan.   Kostnadsansvaret   bör\r\nenligt   motionärerna   inte   vila    på\r\nhandelssjöfarten  utan  ingå  i   statens\r\ngenerella   regionalpolitiska   åtagande.\r\nMotionärerna  framhåller  vidare  att  en\r\nfortsatt       rationalisering       inom\r\nSjöfartsverket  är  angelägen.  Därigenom\r\nminskar behovet av medel under ett anslag\r\nför         fritidsbåtsändamål        som\r\nhandelssjöfarten   genom   onödigt   höga\r\nsjöfartsavgifter   orättmätigt    tvingas\r\nbidra    till.    Genom   Sjöfartsverkets\r\ntaxekonstruktion riskerar stora delar  av\r\nsjöfarten  att slås ut. En anpassning  av\r\nSjöfartsverkets     taxa     till     den\r\nsamhällsekonomiska      marginalkostnaden\r\nskulle    innebära    väsentligt    lägre\r\nkostnader  för sjötransporter och  därmed\r\nockså  minskad  belastning  på  väg-  och\r\njärnvägsnäten.\r\nJeppe Johnsson och Sten Tolgfors (båda m)\r\nuppmärksammar  i motion 2002/03:T249  att\r\ngällande   system  för  finansiering   av\r\nisbrytningen innebär att kostnaderna till\r\nstor del bärs av väst- och sydkusthamnar.\r\nDenna  kostnadsbelastning  i  kombination\r\nmed      den      i     Sverige      höga\r\navgiftsbelastningen  på  sjöfarten  leder\r\ntill   en  försämrat  konkurrenssituation\r\ngentemot  utländska hamnar.  Motionärerna\r\nanser  därför  att  det  är  rimligt  att\r\nbetydande   delar   av  kostnaderna   för\r\nisbrytningen   överförs    från    dagens\r\navgiftsfinansiering                  till\r\nskattefinansiering.\r\nEnligt Cecilia Magnusson och Anita  Sidén\r\n(båda  m) i motion 2002/03:T264  bör  ett\r\nnytt system för farledsavgifter utarbetas\r\nsom bygger på att\r\n·        användaren skall betala för de\r\nresurser som tas i anspråk samt  att\r\nsamhällsekonomisk marginalkostnad används\r\nsom beräkningsgrund,\r\n·\r\n·         det  skall  vara  enkelt  och\r\ntransparent,\r\n·\r\n·              det      skall      vara\r\ntillväxtbefrämjande för svensk handel och\r\nindustri,\r\n·\r\n·         det  skall vara rättvist  och\r\nkonkurrensneutralt,\r\n·\r\n·          det   skall   ge  kraftfulla\r\nincitament    till    miljö-     och\r\nteknikbefrämjande   åtgärder    från\r\ntrafikanternas sida.\r\n·\r\nErling  Bager (fp) konstaterar  i  motion\r\n2002/03:T400 att i dag betalar  sjöfarten\r\npå  svenska hamnar höga avgifter  jämfört\r\nmed    andra    EU-länder.    Motsvarande\r\nkostnadsuttag är otänkbart  i  andra  EU-\r\nländer  och inte heller i linje med  EU:s\r\nvitbok    om   effektiva   och   rättvisa\r\ntrafikavgifter.  För  att   behålla   den\r\ninternationella  sjöfarten   på   svenska\r\nhamnar bör därför sjöfartsavgifterna  EU-\r\nanpassas.\r\nPeter  Danielsson m.fl. (m) framhåller  i\r\nmotion    2002/03:T340   att   sjöfartens\r\navgifter  skall  vara  konkurrensneutrala\r\njämfört  med andra transportslag.  Enligt\r\nmotionärerna  är  det  inte  rimligt  att\r\nstaten genom en snedvriden avgiftspolitik\r\nger  sjöfarten  i Öresund  samt  i  södra\r\nÖstersjön sämre konkurrensförutsättningar\r\nän  andra  transportslag,  speciellt  som\r\nsjöfarten    får   anses    vara    minst\r\nmiljöstörande  med  hänsyn  till  fraktad\r\ngodsmängd.\r\nI  motion 2002/03:T464 av Johnny  Gylling\r\nm.fl.  (kd) begärs en översyn  av  dagens\r\navgiftssystem i syfte att skapa  ett  mer\r\nkonkurrensneutralt   förhållande   mellan\r\nbåt, bil och järnväg. Det är viktigt  att\r\nde    olika   transportslagens   avgifter\r\nupplevs  som rättvisa och att de  betalar\r\nför    sina   miljökostnader   och    den\r\ninfrastruktur    som    krävs.     Enligt\r\nmotionärerna  bör  regeringen  pröva  att\r\nfinansiera isbrytningen med hjälp av  EU-\r\nmedel. I kd-motionen framhålls vidare att\r\nSjöfartsverkets investeringar i  farleder\r\nfinansieras  genom höjda sjöfartsavgifter\r\noch   att   det   ytterst   innebär   att\r\nexportindustrin får betala högre frakter.\r\nEn  sådan ordning är inte rimlig,  hävdas\r\ndet,  och regeringen bör därför återkomma\r\nmed    förslag    om    hur    sjöfartens\r\ninvesteringsbehov  kan   finansieras   på\r\nsamma sätt som övrig infrastruktur.\r\nMotsvarande uppfattning redovisar Annelie\r\nEnochson  (kd) i motion 2002/03:T357  som\r\nframhåller      att      det      svenska\r\navgiftssystemet för godstransporter  inte\r\när    trafikslagsneutralt    genom    att\r\navgifterna  inte  står  i  relation  till\r\nrespektive trafikslags kostnader. Det  är\r\nvidare inte rimligt att sjöfarten betalar\r\nkostnader som inte är sjöfartsrelaterade.\r\nSjöfartens  avgifter bör därför  omgående\r\nsänkas  så  att dels svenska  hamnar  får\r\nmöjlighet att konkurrera på lika  villkor\r\nmed  andra länders hamnar, dels sjöfarten\r\nfår  konkurrensneutralitet gentemot andra\r\ntransportslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning\r\nom    kostnadsansvarets   betydelse   för\r\nsjöfartens  fortsatta utveckling.  Enligt\r\ngällande transportpolitiska principer har\r\nockså      rättvisa     konkurrensvillkor\r\ntillmätts    en   stor   betydelse    för\r\nutvecklingen av ett långsiktigt  hållbart\r\ntransportsystem. Europeiska  kommissionen\r\nhar  vidare presenterat en vitbok om  den\r\ngemensamma transportpolitiken  fram  till\r\n2010:   Vägval   inför   framtiden.   Där\r\nbehandlas    bl.a.    principerna     för\r\navgiftssättning                        av\r\ntransportinfrastrukturen samt  vikten  av\r\natt   förbättra   förutsättningarna   för\r\nsjöfarten  i  Europa och  åstadkomma  ett\r\nhållbart transportsystem.\r\nMot denna bakgrund och med anledning  av\r\nmotsvarande  motionsförslag  hösten  2001\r\nhar   riksdagen  som  sin   mening   gett\r\nregeringen  till känna att en översyn  av\r\nfarledsavgifterna snarast bör  genomföras\r\ni  syfte att skapa ett avgiftssystem  som\r\nger  ett  konkurrensneutralt  förhållande\r\nmellan  transportslagen och som motsvarar\r\nde      marginalkostnadsprinciper     som\r\nredovisas   i  EU:s  vitbok.   Av   årets\r\nbudgetproposition framgår att den begärda\r\növersynen      har      inletts      inom\r\nRegeringskansliet.      Översynen      av\r\nsjöfartsavgifter     inbegriper     såväl\r\nfarledsavgifter   som  lotsavgifter.   En\r\nambition    är    att    avgiftssystemets\r\nmiljöstyrande effekt skall förbättras. En\r\nredovisning om sjöfartsavgifter  planeras\r\nunder  våren  2003.  I  sammanhanget  kan\r\nvidare    nämnas    att    enligt     den\r\növerenskommelse som nyligen  träffats  om\r\nVänersjöfarten, som utskottet  återkommer\r\ntill  senare,  ingår som  en  avtalspunkt\r\ntillsättandet    av   en   parlamentarisk\r\nutredning     om    prissättningen     på\r\nutnyttjandet av infrastrukturen  i  syfte\r\natt  uppnå  konkurrensneutralitet  mellan\r\ntransportslagen.\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda   är\r\nutskottet  inte  berett  att  nu  förorda\r\nnågon  riksdagens åtgärd.  Resultatet  av\r\nregeringens översyn av sjöfartsavgifterna\r\nbör  enligt  utskottets mening  avvaktas.\r\nMotionerna avstyrks följaktligen.\r\n\r\n4.5 Vänersjöfart samt övrig insjö- och\r\nkustsjöfart\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  anser  att Vänersjöfarten  är\r\nvärdefull     och     välkomnar      den\r\növerenskommelse som nyligen träffats  om\r\nlångtgående  insatser i  syfte  att  öka\r\neffektiviteten  och  sänka   kostnaderna\r\nför  Vänersjöfarten.  Enligt  utskottets\r\nmening bör överenskommelsen kunna  tjäna\r\nsom  en grund för fortsatta insatser för\r\natt     främja    övrig    insjö-    och\r\nkustsjöfart.  Utskottet  avstyrker   mot\r\ndenna    bakgrund   samtliga    aktuella\r\nmotionsförslag.  Jämför  reservation   7\r\n(m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nVänersjöfart  och övrig  inrikes  sjöfart\r\nbehandlas   i  följande  fyra   motioner.\r\nGenomgående   i   alla   dessa   motioner\r\nframhålls att transporter på Vänern eller\r\nMälaren   eller  längs  kusterna  innebär\r\nfördelar  från  miljö-,  trafiksäkerhets-\r\noch     energieffektivitetssynpunkt     i\r\nförhållande      till      väg-       och\r\njärnvägstransporter   och    att    dessa\r\nfördelar  motiverar insatser  från  bl.a.\r\nstatens  sida.  I flera motioner  betonas\r\nockså  att  det faktum att  man  inom  EU\r\nsatsar på de inre vattenvägarna.\r\nLars  Leijonborg m.fl. (fp) framhåller  i\r\nmotion   2002/03:T298  att  sjöfart   är,\r\nspeciellt    för   bulktransporter,    en\r\nmiljömässigt   och  ekonomiskt   effektiv\r\ntransportform.   Detta  gäller   särskilt\r\ninlandshamnar framför allt i  Vänern  och\r\nMälaren  där  sjötransporter  utgör   ett\r\nattraktivt           och           säkert\r\ntransportalternativ.  Som  exempel  nämns\r\natt  ett tankfartyg som går upp i  Vänern\r\nvia  Göta  kanal  kan motsvara  ca  40-45\r\ntankbilar  på väg. Regeringen bör  därför\r\nhitta  ett  system  så  att  insjö-   och\r\nkustsjöfarten kan öka och därmed tryggas.\r\nSven  Bergström m.fl. (c) understryker  i\r\nmotion  2002/03:T466 vikten av  att  goda\r\nvillkor    erbjuds   för    Väner-    och\r\nMälarsjöfarten.  Centerpartiet  välkomnar\r\ndärför      den     nyligen      träffade\r\növerenskommelsen mellan berörda  kommuner\r\noch  staten  beträffande  Vänersjöfarten.\r\nEnligt motionärerna bör en parlamentarisk\r\nutredning   omedelbart   tillsättas   som\r\npåbörjar   kartläggningen   av    rådande\r\nförhållanden  och  utifrån  den  föreslår\r\nåtgärder.  Bättre sjöfartsvillkor  är  av\r\nstor  vikt  för  såväl  näringslivet  som\r\nmiljön.\r\nCarina  Ohlsson och Urban Ahlin (båda  s)\r\nbetonar i motion 2002/03:T402 att arbetet\r\nmed    att    förbättra   Vänersjöfartens\r\nförutsättningar   brådskar.   Det   finns\r\ndärför    ingen    tid    för    utdragna\r\ndiskussioner. Ju förr åtgärder kan sättas\r\nin desto bättre.\r\nJohnny  Gylling m.fl. (kd)  efterlyser  i\r\nmotion  2002/03:T464 ett handlingsprogram\r\nför  kustsjöfarten.  Enligt  motionärerna\r\nfinns  det stora förutsättningar för  att\r\nöka närsjöfarten. EU:s transportministrar\r\nhar     sagt     sig    vilja    utveckla\r\nkustsjöfarten.  Detta  är  positivt   för\r\ntransporterna och Sverige med  sin  långa\r\nkust och sina långa vattendrag som skulle\r\ntjäna   på  att  kustsjöfarten  fick   en\r\nrenässans.  Regeringen  bör   mot   denna\r\nbakgrund     snarast     redovisa     ett\r\nhandlingsprogram   för   att    förbättra\r\nvillkoren för kustsjöfarten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  sitt  av riksdagen godkända betänkande\r\n2000/01:TU1   framhöll   utskottet    att\r\nVänersjöfarten kan bidra till  att  uppnå\r\nde  transportpolitiska målen enligt  1998\r\nårs  riksdagsbeslut om  ett  tillgängligt\r\ntransportsystem,          en          hög\r\ntransportkvalitet, en  säker  trafik,  en\r\ngod   miljö   och  en  positiv   regional\r\nutveckling.   Utskottet   vidhåller   den\r\nuppfattningen  och är alltjämt  övertygat\r\nom  att  man  bör söka utnyttja  de  goda\r\nmöjligheter  som finns att  frakta  stora\r\nlastkvantiteter  direkt  via   hamnar   i\r\nVänern,  Mälaren och utmed  våra  kuster.\r\nDärigenom kan en väsentlig avlastning  av\r\nväg-  och järnvägsnäten uppnås. Nuvarande\r\nutveckling kan på sikt innebära faror för\r\nsjöfartens   fortbestånd  i   de   nämnda\r\nvattenområdena. I det nämnda  betänkandet\r\nbetonade  utskottet också vikten  av  att\r\nfrågan   om  Vänersjöfarten  -   och   om\r\nsjötransporterna  på  Mälaren  och  utmed\r\nvåra kuster - får en skyndsam lösning.\r\nUtskottet  välkomnar mot denna  bakgrund\r\natt  regeringen har tillsatt en  särskild\r\nförhandlingsman för Vänersjöfarten som  i\r\nseptember 2002 träffat en överenskommelse\r\nom     åtgärder    för    Vänersjöfarten.\r\nÖverenskommelsen  har   träffats   mellan\r\nstaten  genom  dess  förhandlingsman  och\r\nGullspångs,   Karlstads,   Kristinehamns,\r\nLidköpings,  Mariestads, Vänersborgs  och\r\nÅmåls  respektive kommun, Göteborgs  Hamn\r\nAB,   Vänerhamn  AB,  Regionstyrelsen   i\r\nVärmland,   Regionstyrelsen   i    Västra\r\nGötaland,   Vänerns   Seglationsstyrelse,\r\nSjöfartsverket,  Erik  Thun  Rederi   AB,\r\nAhlmark  Rederi  AB  och  Sjöfartsverket.\r\nÖverenskommelsen  innebär  att   samtliga\r\nberörda    parter    gjort    långtgående\r\nåtaganden  för att främja Vänersjöfartens\r\nutveckling.   Det   innebär   bl.a.   att\r\nhamnavgifterna   sänks,    att    Vänerns\r\nseglationsstyrelse       inlemmas       i\r\nSjöfartsverket,  att  möjligheterna  till\r\nlotsdispens  vidgas,  att  avgiften   för\r\npassage  genom Göteborgs hamn  tas  bort,\r\natt  konkurrensneutralitet  skall  uppnås\r\ngentemot  övriga transportslag  samt  att\r\nett     näringslivsråd    inrättas    för\r\nVänerregionen.\r\nUtskottet  anser  att Vänersjöfarten  är\r\nvärdefull för Vänerregionen och  att  den\r\nträffade överenskommelsen ger möjligheter\r\natt  trygga  och utveckla Vänersjöfarten.\r\nÖverenskommelsen visar att  undertecknade\r\nparter   är   beredda  till   långtgående\r\ninsatser för Vänersjöfartens utveckling i\r\nsyfte  att  öka  effektiviteten  och  att\r\nsänka   kostnaderna  för  Vänersjöfarten.\r\nUtskottet         förutsätter         att\r\növerenskommelsen kommer  att  följas  upp\r\noch    att   regeringen   för   riksdagen\r\nredovisar   vilka   effekter   som    har\r\nuppnåtts.\r\nEnligt   utskottets   mening   är    det\r\nangeläget  att  motsvarande  samsyn   och\r\nkraftfulla insatser kan göras  för  övrig\r\ninsjö-    och   kustsjöfart.    Utskottet\r\nförutsätter  att  berörda  parter  aktivt\r\nverkar   för  att,  i  enlighet  med   de\r\ntransportpolitiska  målen,  utveckla   en\r\neffektiv   och   hållbar   strategi   för\r\nsjöfarten.  I  avvaktan på  att  så  sker\r\nanser   utskottet  att  de  nu   aktuella\r\nmotionsyrkandena inte bör föranleda någon\r\nriksdagens       åtgärd.       Motionerna\r\n2002/03:T298   (fp)   2002/03:T402   (s),\r\n2002/03:T464  (kd) och  2002/03:T466  (c)\r\navstyrks    följaktligen.   Syftet    med\r\nmotionsyrkandena  förutsätts  dock   till\r\nväsentlig del komma att tillgodoses.\r\n\r\n4.6 Hamnfrågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  anser  att  hamnarna  har  en\r\ncentral  funktion  för  utvecklingen  av\r\nett      hållbart     och      effektivt\r\ntransportsystem.  Med  hänvisning   till\r\npågående   utredningsarbete   och    EU-\r\nbehandling      av      direktiv      om\r\nhamnverksamhet    avstyrker    utskottet\r\nyrkanden   i   m-  och  fp-motioner   om\r\navreglering    och   privatisering    av\r\nhamnar. Jämför reservation 8 (m, fp).\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) framhåller  i\r\nmotion 2002/03:T321 att hamnar och  andra\r\ngodsterminaler skall finnas  där  behovet\r\nfinns  och att marknaden bäst avgör detta\r\nutan         statlig         inblandning.\r\nHamnverksamheten  bör  därför  avregleras\r\noch  privatiseras. Vidare  framhålls  att\r\nkommunala      hamnkostnader      drabbar\r\nsjötrafiken ensidigt och att det gällande\r\nstuverimonopolet har förhindrat, eller  i\r\nvarje  fall  försvårat, införande  av  ny\r\nteknik, t.ex. självlossande båtar.\r\nDet  s.k. stuverimonopolet uppmärksammas\r\näven  av  Marietta  de Pourbaix-Lundin  i\r\nmotion 2002/03:T231. Motionären anför att\r\ntransportkostnaderna  i  Gotlandstrafiken\r\nkan  sänkas om åkeriföretagen själva  kan\r\nköra  lastfordon ombord respektive i land\r\nfrån färjorna.\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) understyrker i\r\nmotion   2002/03:T298   vikten   av   att\r\nkonkurrenssituationen     i      hamnarna\r\nförbättras.  EU har ställt sig  bakom  en\r\nhel  rad  förslag  som  skulle  förbättra\r\nkonkurrensen  i hamnarna.  Denna  politik\r\nmåste   enligt  motionärerna  också   bli\r\nverklighet i Sverige.\r\nJohan   Linander  och  Lars-Ivar  Ericson\r\n(båda  c)  föreslår i motion 2002/03:N340\r\natt Ystads hamn klassificeras som hamn av\r\nriksintresse.\r\nChristin  Nilsson m.fl. (s) framhåller  i\r\nmotion  2002/03:T477  att  hamnarna   bör\r\nsamordna  sin verksamhet. För att  få  en\r\nbättre  samordning mellan transportslagen\r\när  det enligt motionärerna lämpligt  att\r\nGodstransportdelegationen  finner   vägar\r\nför    att   öka   den   godsmängd    som\r\ntransporteras till sjöss.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär  det  gäller konkurrenssituationen  i\r\nhamnar   vill   utskottet   inledningsvis\r\nklargöra   att   den   transportpolitiska\r\nutvecklingen  alltmer går i riktning  mot\r\natt  bygga upp transportkedjor där  varje\r\ntrafikslags  fördelar tas till  vara  för\r\natt   utveckla  effektiva  och   hållbara\r\ntransportsystem. Enligt utskottets mening\r\ninnebär  detta att hamnarna  är  av  stor\r\nbetydelse  för den framtida utvecklingen.\r\nEftersom ca 90 % av all export och import\r\nräknat  i  godsvolym utförs av  sjöfarten\r\nhar  hamnarna  en  central  funktion  för\r\ngodstransportsystemet  och   därmed   för\r\ntillväxten i landet.\r\nDenna   syn   på   hamnarnas   betydelse\r\navspeglas  i  regeringens direktiv  (Dir.\r\n2002:98)       till        den        nya\r\nGodstransportdelegation   som   tillsatts\r\ntidigare  i  år  för att lägga  fram  ett\r\nheltäckande förslag till hur  staten  kan\r\nstimulera      mer     samhällsekonomiskt\r\neffektiva   godstransporter    där    man\r\nsärskilt  uppmärksammat  terminaler   och\r\nhamnar.  Enligt direktiven skall särskilt\r\nbehovet  av  omlastningsmöjligheter   vid\r\nstrategiska knutpunkter kartläggas liksom\r\nfördelningen av ansvaret för  att  sådana\r\nanläggningar,  i första hand  terminaler,\r\nfinns  varaktigt  tillgängliga  och   kan\r\nutvecklas.  Med  terminaler  avses  såväl\r\nlandbaserade  anordningar   som   hamnar.\r\nDelegationen  skall belysa  hur  ansvaret\r\nför  terminalerna bör fördelas och  vilka\r\nprinciper för avgiftssättning, konkurrens\r\nosv.   som   bör  råda  för  att   främja\r\nsamverkan   mellan   trafikslagen.    Vid\r\nbedömningen av vad som är en miljömässigt\r\nönskvärd  utveckling  skall  delegationen\r\nutgå från de miljömål som fastställts  av\r\nriksdagen   (prop.   2000/01:130,    bet.\r\n2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).\r\nI   direktiven  anges  också   att   det\r\npågående arbetet i EU med förslagen  till\r\nregler  om  järnvägs- och hamnfrågor  kan\r\nkomma att förändra förutsättningarna  för\r\nde   frågekomplex  som  rör   terminaler.\r\nSverige  bör  skaffa  sig  underlag   för\r\növerväganden om hur resultatet  av  detta\r\nEU-arbete  bäst  kan  omsättas  i  svensk\r\nlagstiftning. Delegationen  skall  därför\r\nlämna förslag till hur kommande EU-regler\r\nsom  avser  terminaler bör  genomföras  i\r\nsvensk lagstiftning.\r\nDet  som  här avses är bl.a. det förslag\r\ntill direktiv som kommissionen i februari\r\n2001 presenterat om marknadstillträde för\r\nhamntjänster.   Förslaget   innebär   att\r\nprocedurregler   införs   i   syfte   att\r\ngarantera  att  alla  tjänsteleverantörer\r\nfår  samma  möjlighet  att  komma  in  på\r\nmarknaden     för    hamntjänster.     De\r\nhamntjänster  som omfattas av  direktivet\r\när  dels teknisk-nautiska tjänster  såsom\r\nlotsning, bogsering och förtöjning,  dels\r\nlasthanteringstjänster              såsom\r\nstuveriarbete   och   andra   typer    av\r\ntransporter  inom  terminalen,   lagring,\r\nlastkonsolidering   (samlastning)    samt\r\npassagerartjänster  såsom   ombord-   och\r\nlandstigning.\r\nDirektivet   är  tillämpligt   på   alla\r\nkusthamnar  och  kusthamnssystem  som  är\r\nbelägna  inom en medlemsstats territorium\r\noch öppna för allmän kommersiell sjöfart,\r\nförutsatt  att hamnens årliga trafikvolym\r\nunder   de   senaste   tre   åren    inte\r\nunderskridit 3 miljoner ton eller 500 000\r\npassagerare.  Direktivet  behandlas   för\r\nnärvarande av EU-parlamentet i sin  andra\r\nläsning. Resulterar behandlingen i  rådet\r\noch  Europaparlamentet i att lagförslaget\r\nantas  kan direktivet komma att  träda  i\r\nkraft  år  2005. Med hänvisning till  den\r\npågående  behandlingen  av  EG-direktivet\r\noch  Godstransportdelegationens uppgifter\r\nanser     utskottet    att     motionerna\r\n2002/03:T231  (m) yrkande 4, 2002/03:T298\r\n(fp)   och  2002/03:T321  (m)  inte   bör\r\nföranleda riksdagen någon åtgärd.\r\nUtskottet  övergår  därmed  till   motion\r\n2002/03:T477 (s) och de spörsmål som  där\r\ntas  upp  om samordning av hamnverksamhet\r\nm.m.  Enligt  utskottets  mening  är  det\r\nviktigt   att  ta  till  vara  eventuella\r\nsamordningsmöjligheter   för   att    öka\r\neffektiviteten. En utgångspunkt  för  den\r\npågående    planeringen   av    trafikens\r\ninfrastruktur  är också att  söka  beakta\r\nmöjligheterna  att  bygga  upp  ett   väl\r\nsamordnat     transportsystem.     Enligt\r\nriksdagens   beslut  med   anledning   av\r\ninfrastrukturpropositionen     är     det\r\nangeläget  att  landanslutningarna   till\r\nnationellt  viktiga  hamnar   beaktas   i\r\ninfrastrukturplaneringen. Med de direktiv\r\nsom     utfärdats     för     den     nya\r\nGodstransportdelegationens   arbete   ges\r\näven   goda   förutsättningar   för   att\r\nmotionärernas önskemål tillgodoses.\r\nNär    det   slutligen   gäller   motion\r\n2002/03:N340  (c)  om  Ystads  hamn  vill\r\nutskottet  framhålla att EU har  beslutat\r\natt hamnar med en godsomsättning om minst\r\n1,5  miljoner  ton eller  minst  200  000\r\nresande  skall  ingå  i  TEN-T-nätet  som\r\nkategori A-hamnar (Transeuropean  Network\r\n-  Transport).  Sjöfartsverket   har  med\r\nutgångspunkt  från  hamnstatistiken   mot\r\ndenna  bakgrund  angett  att  22  svenska\r\nhamnar,  varav  17 godshamnar,  uppfyller\r\ndessa  villkor. Bland dessa ingår  Ystads\r\nhamn.   Enligt  Sjöfartsverket   är   det\r\nrimligt att dessa hamnar även skall  vara\r\nav  nationellt svenskt transportpolitiskt\r\nintresse och förklaras som riksintresse.\r\nMed    hänvisning   till   det   anförda\r\navstyrker       utskottet        samtliga\r\nmotionsförslag.\r\n\r\n4.7 Fritidsbåtsregister\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen  avslår\r\ntvå      motionsyrkanden     om      ett\r\nåterinförande   av   ett   obligatoriskt\r\nfritidsbåtsregister. Utskottet  hänvisar\r\ntill  regeringens uttalanden om att  ett\r\nbefintligt   frivilligt   register   bör\r\nligga   till   grund  för  ett   allmänt\r\nregister   samt  om  att   en   särskild\r\nutredare  bör  belysa möjligheterna  att\r\ninföra          en          obligatorisk\r\nansvarsförsäkring    för    ägare     av\r\nfritidsbåtar   och   hur   ett   allmänt\r\nfritidsbåtsregister bör  vara  utformat.\r\nJämför reservationerna 9 och 10 (m,  fp,\r\nkd) resp. (v, mp).\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion  2002/03:T319 av  Mona  Jönsson\r\n(mp)   föreslås   att  ett  obligatoriskt\r\nregister  för fritidsbåtar över  7  meter\r\noch/eller med motor på 14 hästkrafter kan\r\nvara  en vettig gräns för registreringen.\r\nDet  viktiga är att få en klar och tydlig\r\nsiffer-  och bokstavsmarkering på skroven\r\nså  att  sjöräddning,  kustbevakning  och\r\nhamnansvariga   snabbt  kan   identifiera\r\nägaren.  Det kan handla om att rädda  liv\r\nmen också om att få tag i miljömarodörer,\r\nbåttjuvar  och andra olämpliga båtförare.\r\nBehovet  har  sedan  länge  varit   akut.\r\nProblemen med ett införande, om  avgifter\r\no.dyl.,  är  bagatellartade i  jämförelse\r\nmed  de fördelar systemet ger. Detta  kan\r\ngivetvis   också   kombineras   med    en\r\nansvarsförsäkring,   obligatorisk   eller\r\nfrivillig.\r\nRonny  Olander  (s) framhåller  i  motion\r\n2002/03:T429 att utvecklingen av båtlivet\r\ni  landet entydigt pekar på behovet av en\r\nobligatorisk ansvarsförsäkring för  båtar\r\nsom  omfattar personskador och  sakskador\r\nsom orsakas på annans egendom. Kravet  på\r\nobligatorisk ansvarsförsäkring för  båtar\r\nhar  väckts  i riksdagen vid ett  flertal\r\ntillfällen under 1990-talet, men hittills\r\nhar  det  inte resulterat i lagstiftning.\r\nRegeringen  aviserade redan  1999  om  en\r\nsärskild  utredare  som  skulle  få  till\r\nuppgift att utreda frågan om obligatorisk\r\nansvarsförsäkring. Drygt  två  år  senare\r\nåterkommer att frågan måste utredas,  men\r\nhittills  har enligt uppgift någon  sådan\r\nutredning   inte  tillsatts   och   några\r\ndirektiv inte utfärdats.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vill med anledning av  de  båda\r\nmotionsyrkandena erinra om att regeringen\r\ni årets budgetproposition framhåller att\r\n\r\nfrågorna     om     registrering     av\r\nfritidsbåtar    och   om   obligatorisk\r\nansvarsförsäkring    för    ägare    av\r\nfritidsbåtar   behandlades   senast   i\r\nbudgetpropositionen      för      2002.\r\nRegeringen   uttalade  bl.a.   att   en\r\nsärskild utredare skulle ges i  uppdrag\r\natt       utreda       de       närmare\r\nförutsättningarna för  en  obligatorisk\r\nansvarsförsäkring och hur  ett  allmänt\r\nfritidsbåtsregister bör vara  utformat.\r\nEfter   kompletterande   beredning    i\r\nRegeringskansliet avser  regeringen  nu\r\natt   fullfölja   den  sedan   tidigare\r\naviserade   utredningen.  En   särskild\r\nutredare  kommer  därför  under  hösten\r\n2002  att ges i uppdrag att utreda  hur\r\nett  allmänt  register för fritidsbåtar\r\nbör  vara utformat. Regeringen kvarstår\r\nvid  sin  uppfattning  att  ett  sådant\r\nregister  bör  bygga  vidare   på   det\r\nfrivilliga   register   som    i    dag\r\nadministreras                        av\r\nStöldskyddsföreningen. Utredaren  skall\r\nvidare  ges i uppdrag att bl.a.  utreda\r\nde  närmare  förutsättningarna  för  en\r\nobligatorisk   ansvarsförsäkring    för\r\nägare  av fritidsbåtar. Utredningstiden\r\nberäknas till 18 månader.\r\n\r\nUtskottet  anser  att resultatet  av  det\r\naviserade utredningsarbetet bör  avvaktas\r\noch  är  inte  berett att  föreslå  någon\r\nriksdagens  åtgärd med  anledning  av  de\r\nmotionsyrkanden  som  nu  är   i   fråga.\r\nMotionerna    2002/03:T319    (mp)    och\r\n2002/03:T429 (s) avstyrks följaktligen.\r\n\r\n4.8 Forskning inom sjöfartsområdet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  anser  att  forskningen  inom\r\nsjöfartsområdet  är  betydelsefull   för\r\natt  främja en utveckling mot  effektiva\r\noch     hållbara    transporter.     Med\r\nhänvisning         till         gällande\r\nansvarsförhållanden     och     pågående\r\nberedningsarbete      avstyrks       ett\r\nmotionsförslag    om   riktlinjer    för\r\nmedelstilldelningen inom området.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion 2002/03:T464 av Johnny  Gylling\r\nm.fl.  (kd)  framhålls  att  behovet   av\r\nforskning på det marina området är  stort\r\nvad  gäller logistik, miljö och säkerhet.\r\nRegeringen  bör därför se  till,  betonar\r\nmotionärerna,  att forskningen  på  dessa\r\nområden  får  sin rättmätiga  del  av  de\r\ntransportforskningsmedel  som  avsätts  i\r\nbudgeten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning\r\nom  att  forskningen inom sjöfartsområdet\r\när  viktig  för att främja effektiva  och\r\nhållbara   transporter.  Med   tanke   på\r\nSveriges läge med relativt långa  avstånd\r\nbåde  från de stora marknaderna och  inom\r\nlandet  är forskning och utveckling  inom\r\ntransportsektorn av stor betydelse.  Ökad\r\nkunskap  om  hinder  och  möjligheter  är\r\nenligt   utskottets  mening   en   viktig\r\nförutsättning    för    utveckling     av\r\nkonkurrenskraftiga transportsystem,  inte\r\nminst inom sjöfarten.\r\nBland           pågående          större\r\nforskningsinsatser  inom  sjöfartsområdet\r\nkan     nämnas     att     Verket     för\r\ninnovationssystem      (Vinnova)      för\r\nnärvarande genomför ett särskilt  program\r\nom sjösäkerhet som förväntas bidra till\r\n-         en  ökad sjösäkerhet genom  att\r\nfrämja  utvecklingen av  implementerbara\r\nsystem   inom  områdena  \"fartyget   som\r\nlivbåt\", evakuering och räddningsbåtar,\r\n-\r\n-          en   aktiv  samverkan   mellan\r\nsjöfartsbranschens  aktörer   som   ökar\r\nförutsättningarna för att  resultat  och\r\nkunskap  implementeras och  ger  mätbara\r\neffekter  i  form av ökad  säkerhet  och\r\nhållbar tillväxt,\r\n-\r\n-         att etablera nya nätverk mellan\r\nföretag,  forskare och andra  offentliga\r\naktörer    i    syfte   att    stimulera\r\nutvecklingen av innovationssystem,\r\n-\r\n-         att  industrins och  företagens\r\ntvärdisciplinära frågeställningar i högre\r\ngrad bearbetas inom högskola/universitet.\r\n-\r\nUtskottet  vill  vidare uppmärksamma  att\r\nGodstransportdelegationen i  sitt  arbete\r\nhar  funnit att behovet av forskning inom\r\nområdena  miljö/teknik, logistik/IT  samt\r\nmarginalkostnadsprissättning           av\r\ngodstransporter är av särskild  betydelse\r\nför  att skapa ett effektivt och hållbart\r\ngodstransportsystem    (SOU     2001:61).\r\nDelegationen   har   även   uppmärksammat\r\nbehovet  av forskning om bl.a.  effektiva\r\ntransportlösningar   som   innebär    att\r\nhögvärdigt  gods i ökad utsträckning  kan\r\ntransporteras delvis på järnväg  eller  i\r\nkustsjöfart. Utskottet vill  även  erinra\r\nom   att   i  direktiven  till  den   nya\r\ndelegation som regeringen tillkallat  för\r\ngodstransporter  ingår  att  lägga   fram\r\nförslag till områden för forskningen  som\r\när relevanta för godstransportsystemet.\r\nI   sammanhanget  kan  även  nämnas  att\r\nVinnova  på regeringens uppdrag i oktober\r\n2002  har  presenterat en analys  av  hur\r\nansvar  och  verksamhet för  de  tidigare\r\nforskningsmyndigheterna,   såsom    bl.a.\r\nKommunikationsforskningsberedningen,  har\r\nförändrats. Enligt utskottets  mening  är\r\ndet    angeläget   att   regeringen   för\r\nriksdagen redovisar sin bedömning av  hur\r\ntransportforskningens förutsättningar har\r\nutvecklats     och    sina     eventuella\r\nställningstaganden  för  att  trygga  att\r\ntransportforskningens   roll   som    ett\r\nviktigt   transportpolitiskt  medel   för\r\neffektiva  och  hållbara transporter  kan\r\ntillgodoses.\r\nMed  det  anförda finner utskottet  goda\r\nförutsättningar föreligga för att  syftet\r\nmed     motionsyrkandet    skall    kunna\r\ntillgodoses. Detta kan därför lämnas utan\r\nåtgärd och avstyrks följaktligen.\r\n\r\n4.9 Sjösäkerhetsbyrån (EMSA)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   förutsätter  att  regeringen\r\naktivt   verkar   för   att   tillvarata\r\nsvenska  intressen och avstyrker  därför\r\nett  motionsförslag om  lokalisering  av\r\nden europeiska sjösäkerhetsbyrån.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nAnnelie Enochson (kd) framhåller i motion\r\n2002/03:T212    att    den     europeiska\r\nsjösäkerhetsbyrån,   European    Maritime\r\nSafety  Agency (EMSA), har inrättats  men\r\natt det ännu inte är har bestämts var den\r\nskall  placeras.  Det innebär  att  byrån\r\ntills   vidare  placerats  i  Bryssel   i\r\navvaktan  på  att Europeiska rådet  avgör\r\nslutlig  lokalisering. Enligt  motionären\r\nvore det en stor styrka att få denna byrå\r\nlokaliserad   till   Sverige   och   till\r\nGöteborg.  Lokaliseringen  skulle   bl.a.\r\nkraftfullt  bidra till att förstärka  den\r\ninternationella  sjösäkerheten   och   en\r\nlångsiktigt    hållbar   utveckling    på\r\nmiljöområdet. Lokaliseringen av EMSA till\r\nGöteborg kan därmed blir ytterligare  ett\r\nsätt  för  Sverige  att  understödja  det\r\nviktiga   arbete  som   utförs   på   det\r\ninternationella sjösäkerhetsområdet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vitsordar gärna Göteborgs många\r\nförtjänster  som  lokaliseringsort.   Som\r\nframhålls  i motionen utgör Göteborg  ett\r\nledande  transportcentrum, inte minst  på\r\nsjöfartsområdet. Samtidigt finns det även\r\nandra  orter i landet som kan erbjuda  en\r\nintressant  miljö  för  en  ny  europeisk\r\nsjöfartsmyndighet.\r\nEnligt  utskottets mening bör  det  inte\r\nankomma   på   riksdagen  att   i   detta\r\nsammanhang uttrycka någon uppfattning  om\r\nlämpliga lokaliseringsorter för olika EU-\r\ninstitutioner. Utskottet förutsätter  att\r\nregeringen  i aktuella sammanhang  aktivt\r\nverkar   för   att   tillvarata   svenska\r\nintressen   och   därvid   samråder   med\r\nriksdagen.  Utskottet  avstyrker   därför\r\nmotion 2002/03:T212 (kd).\r\n\r\n4.10 Samlokalisering av sjöräddning och\r\nkustradio\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed     hänvisning     till     pågående\r\nberedningsarbete       och       rådande\r\nansvarsförhållanden     avstyrks     ett\r\nmotionsförslag  om  samlokalisering   på\r\nGotland av sjöräddning och kustradio.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nLilian Virgin och Christer Engelhardt (s)\r\nframhåller  i  motion  2002/03:T247   att\r\nÖstersjön utgör ett innanhav inom EU  och\r\natt  Gotland  ligger  mitt  i  Östersjön.\r\nGotland utgör därför en lämplig plats för\r\nen    samlokaliserad   sjöräddning    och\r\nkustradio.  En samlokaliserad central  på\r\nGotland  kan  bli  en sjösäkerhetscentral\r\nför  hela landet för både sjöräddning och\r\nrapportering och övervakning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSjöfartsverket  är  den   myndighet   som\r\nenligt  räddningstjänstlagen är  ansvarig\r\nför   sjöräddningen.  Målsättningen   för\r\nsjöräddningen  är att efterforskning  och\r\nräddning  av  människor  i  sjönöd   samt\r\nsjuktransporter från fartyg  skall  kunna\r\nutföras\r\ndygnet runt,\r\ninom   de  vattenområden   som\r\nräddningstjänstlagen och internationella\r\növerenskommelser anger,\r\nså att ett fartyg, efter det att\r\nlarmet  nått  sjöräddningscentral,  når\r\nolycksplatsen inom tre timmar på svenskt\r\nterritorialhav och inom sex  timmar  på\r\ninternationellt  vatten  som  ingår   i\r\növerenskommen svensk sjöräddningsregion.\r\nSjöräddningens organisation  och  metodik\r\när  upplagd och utförs i enlighet med  en\r\ngemensamt      antagen     internationell\r\nrekommendation     för      sjö-      och\r\nflygräddningen.                  Sveriges\r\nsjöräddningscentral är belägen i Göteborg\r\noch       är      samlokaliserad      med\r\nflygräddningscentralen,  Kustbevakningens\r\nregionledning     samt    Försvarsmaktens\r\nsjöbevakningscentral. Dessutom  finns  en\r\nsjöräddningsundercentral i Stockholm.\r\nUtskottet       delar      motionärernas\r\nuppfattning om Gotlands unika förtjänster\r\nmed dess geografiska placering centralt i\r\nÖstersjön i en region som förväntas få en\r\nökad   betydelse  i  framtiden  med   ett\r\nutvidgat EU. Enligt utskottets mening  är\r\ndet   också  viktigt  att  ta  till  vara\r\nsamordningsmöjligheter      av      olika\r\nsamhällsresurser. Det gäller  särskilt  i\r\nregioner  där  strukturförändringar   med\r\nbl.a. försvarsneddragningar ställer  krav\r\npå insatser för att trygga sysselsättning\r\noch   välfärd.  Östersjön  är  också  ett\r\nmiljömässigt   känsligt   sjöområde   där\r\nsärskild  hänsyn  måste  tas.  Mot  bl.a.\r\ndenna bakgrund har på regeringens uppdrag\r\nLänsstyrelsen         på         Gotland,\r\nRikspolisstyrelsen,       Försvarsmakten,\r\nTullverket  och Sjöfartsverket  under  år\r\n2001    redovisat    ett    uppdrag    om\r\nsamordningsmöjligheter  av  resurser   på\r\nGotland.  Vidare  kan nämnas  möjligheten\r\ntill   en   utveckling   av   kustradions\r\nverksamhet  med delar för övervakning  av\r\nfartygsrörelser runt den  svenska  kusten\r\ndär transponderteknologin enligt det s.k.\r\nAIS-systemet utnyttjas.\r\nUtskottet  förutsätter  att  ett  aktivt\r\nberedningsarbete görs i syfte att ta till\r\nvara    eventuella    samordnings-    och\r\nutvecklingsmöjligheter    på     Gotland.\r\nUtskottet   utgår   vidare    från    att\r\nSjöfartsverket som ansvarig myndighet  är\r\nväl        skickad       att       bedöma\r\nlokaliseringsfrågor  och  därvid   beakta\r\neventuella    samordningsvinster.     Med\r\nhänvisning  till  det  anförda   avstyrks\r\nmotion 2002/03:T247 (s).\r\n\r\n4.11 Bevarande av fyrar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed     hänvisning     till     gällande\r\nansvarsförhållanden     och     pågående\r\nberedningsarbete      avstyrks       ett\r\nmotionsförslag  om  åtgärder   för   att\r\nbevara fyrar med kulturellt värde.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nEnligt   motion   2002/03:T365   av   Åsa\r\nTorstensson   (c)  ser   för   närvarande\r\nSjöfartsverket över de fyrar man ansvarar\r\nför  i  syfte att slippa underhålla fyrar\r\nsom    inte    har   en   säkerhetsmässig\r\nbetydelse.  Av de 1 100 fyrar som  verket\r\nansvarar  för anges att ca 150 fyrar  kan\r\nbli  aktuella  att  överföra  till  annan\r\nhuvudman.   Enligt  motionären   är   det\r\nviktigt  att  fyrar som representerar  en\r\nviktig  och  intressant skärgårdshistoria\r\nhanteras  med ett samlat ansvar där  stor\r\nöppenhet  ges  för lokala  och  regionala\r\nlösningar. Sjöfartsverket bör därför  ges\r\ni  uppdrag att lämna ett förslag  om  hur\r\nfyrar  med  kulturellt  värde  men   utan\r\nsäkerhetsmässig betydelse bör underhållas\r\noch ägas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFyrar har alltsedan antikens dagar spelat\r\nen avgörande roll för sjöfart och handel.\r\nDen    fyrtekniska    utvecklingen    och\r\nförbättrade  navigationshjälpmedel,  till\r\nexempel genom satellitnavigering, innebär\r\ndock att fyrar inte längre behövs i samma\r\nutsträckning.  Riksantikvarieämbetet  och\r\nSjöfartsverket  har  mot  denna  bakgrund\r\ndrivit  det  gemensamma  projektet   \"Det\r\nsvenska   fyrväsendet\"  under  år   1999.\r\nProjektet  har  haft som målsättning  att\r\nklarlägga  dagens situation, uppmärksamma\r\nfyrarnas  bebyggelsehistoriska kvaliteter\r\nsamt  att  diskutera hot och  möjligheter\r\nkring  dem.  Projektet  har  finansierats\r\ngemensamt  av  Riksantikvarieämbetet  och\r\nSjöfartsverket. Arbetet finns  publicerat\r\ni  en rap-port \"Sveriges fyrplatser -  En\r\nbebyggelsehistorisk dokumentation av f.d.\r\nbemannade   fyrplatser   anlagda    under\r\nLotsverkets  tid\".  Riksantikvarieämbetet\r\noch  Sjöfartsverket har därefter  arbetat\r\nmed  att ta fram ett handlingsprogram för\r\nnationellt     bevarandevärda     svenska\r\nfyrplatser.  Sjöfartsverket  och  Statens\r\nfastighetsverk    har   vidare    nyligen\r\ninventerat  alla svenska  f.d.  bemannade\r\nfyrplatser.\r\nRiksantikvarieämbetet     är     central\r\nförvaltningsmyndighet   för   frågor   om\r\nkulturarvet  och kulturmiljön,  inklusive\r\nfyrarna.  Regeringen  fattar  beslut   om\r\nbyggnadsminnen    efter    förslag     av\r\nRiksantikvarieämbetet.  I  Sverige  finns\r\nför  närvarande ett trettiotal fyrar  som\r\när  statliga byggnadsminnen. Utöver dessa\r\nfinns ett antal fyrar som är skyddade som\r\nbyggnadsminnen, men som är i enskild ägo.\r\nEnligt vad utskottet erfarit bereder  för\r\nnärvarande  Riksantikvarieämbetet  frågan\r\nom    att    klassificera   ett   flertal\r\nytterligare     fyrar    som     statliga\r\nbyggnadsminnen. Ämbetet  avser  lämna  en\r\nframställning  om detta  till  regeringen\r\nunder våren 2003.\r\nUtskottet ser det som naturligt att  den\r\ntekniska utvecklingen med att ett  större\r\nantal   fyrar  inte  längre  behövs   för\r\nsjöfarten innebär att frågor om fyrar och\r\nderas   framtida  drift  och  vård  måste\r\nprövas.  Utskottet förutsätter att  denna\r\nprövning  sker  i former som  tillgodoser\r\nmotionärens  önskemål om  bl.a.  öppenhet\r\nför  lokala och regionala lösningar.  Med\r\nhänvisning till pågående beredningsarbete\r\noch  gällande  ansvarsförhållanden  anser\r\nutskottet  att  det inte finns  anledning\r\nför  riksdagen att ta något  initiativ  i\r\närendet. Med hänvisning till det  anförda\r\navstyrks motion 2002/03:T365 (c).\r\n\r\n4.12 Falsterbokanalen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  anser att det bör ankomma  på\r\nSjöfartsverket att avgöra olika service-\r\noch    trafikfrågor   när   det   gäller\r\nkanaldrift. Mot denna bakgrund  avstyrks\r\nett  motionsförslag om Falsterbokanalens\r\nöppethållande.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nJohan  Linander (c) framhåller  i  motion\r\n2002/03:T245      att     Sjöfartsverkets\r\nplanerade        förändringar         för\r\nFalsterbokanalen kommer att leda till att\r\nsjöfarten till stor del väljer den längre\r\nvägen  runt  Falsterbonäset. Det  innebär\r\nökad     bränsleförbrukning,     förlängd\r\ntransporttid och ökade risker.  Anställda\r\nvid  kanalen  och båtfolk som regelbundet\r\nanvänder kanalen befarar att förändringen\r\ninnebär att mer och mer trafik kommer att\r\nlämna  Falsterbokanalen vilket i sin  tur\r\nkan   tas   som  intäkt  för  ytterligare\r\ntrafikinskränkningar som leder  till  att\r\nkanalen helt stängs. Enligt motionären är\r\ndet  därför  av stor vikt att  regeringen\r\ngenom resurstillskott eller på annat sätt\r\nförhindrar      att      trafiken      på\r\nFalsterbokanalen inskränks.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling och\r\ntrafikstatistik\r\n\r\nEn   första  motion  om  en  kanal   över\r\nFalsterbonäset  väcktes  1884  av  Mårten\r\nDahn, men den ledde inte till något,  och\r\når 1896 började befolkningen i Skanör att\r\nsjälv  gräva  en kanal. Men  inte  heller\r\ndetta  projekt fullföljdes. Under  första\r\nvärldskriget  aktualiserades  frågan   på\r\nnytt,  men  det var först när tyskarna  i\r\nnovember  1939 utvidgade sina  mineringar\r\nutanför  Falsterbonäset som  den  svenska\r\nriksdagen  beslutade att bygga en  kanal.\r\nBeslutet   togs  i  december  1939,   och\r\narbetet  kom  i gång så gott som  direkt.\r\nDen  21 juli 1941 genombröts näset av den\r\ngrävda  kanalen, och redan den 1  augusti\r\nsamma  år  passerade  den  första  båten.\r\nNågra månader senare passerade det första\r\nhandelsfartyget, och ett  år  senare  var\r\nkanalen  helt  färdigbyggd.  Hela  bygget\r\nberäknas ha kostat 21 miljoner kronor att\r\ngenomföra.  År 1941 passerade 323  fartyg\r\noch år 1942 5 191 fartyg. Numera passeras\r\nkanalen årligen av omkring 15 000  fartyg\r\nvarav flertalet är fritidsbåtar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt   vad   utskottet   erfarit    har\r\nSjöfartsverket nyligen beslutat att  från\r\noch   med  den  1  januari  2003   stänga\r\nFalsterbokanalen mellan klockan 22.00 och\r\n06.00.   Sjöfartsverkets  beslut  innebär\r\nvidare att leddjupgåendet begränsas  till\r\n4  meter  och att fasta tider införs  för\r\npassage  genom  kanalen för  att  anpassa\r\nkanaltrafiken   till  trafiken   på   den\r\nkorsande riksvägen.\r\nUtskottet  anser att detaljerade  beslut\r\ni  olika  service-  och trafikfrågor  bör\r\nfattas  i så decentraliserade former  som\r\nmöjligt.  Det  ankommer på Sjöfartsverket\r\natt, inom ramen för de ekonomiska mål som\r\nlagts  fast  av regering och riksdag  och\r\nmed beaktande av bl.a. handelssjöfartens,\r\nfritidsbåtstrafikens,     fiskets     och\r\nmarinens     intressen,    avgöra     när\r\nFalsterbokanalen  skall   hållas   öppen.\r\nUtskottet  är  mot  denna  bakgrund  inte\r\nberett  att ta något initiativ i ärendet.\r\nMotionsyrkandet avstyrks följaktligen.\r\n\r\n\r\n5 Luftfart\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner  regeringens förslag  i  fråga\r\nom     ekonomiska    mål    m.m.     för\r\nLuftfartsverket. Det förordas också  att\r\nregeringen  ges  begärda  bemyndiganden.\r\nFörslag  i motioner om en uppdelning  av\r\nLuftfartsverket efter dess olika  roller\r\navstyrks  med  hänvisning till  pågående\r\nberedningsarbete   i  Regeringskansliet.\r\nÄven          motionsförslag          om\r\nflygplatskapaciteten   i   Storstockholm\r\navstyrks;   frågorna  övervägs   i   den\r\npågående  Stockholmsutredningen.  Jämför\r\nreservationerna 11-21 (m, fp, kd, v,  c,\r\nmp).\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet  tre\r\nförslag     i    proposition    2002/03:1\r\nutgiftsområde     22     Kommunikationer.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\n16.    godkänner   ekonomiska   mål   och\r\ninvesteringsplan för Luftfartsverket  för\r\nperioden  2003-2005 i  enlighet  med  vad\r\nregeringen förordar,\r\n17.  bemyndigar regeringen att fastställa\r\nutdelning   och  skattemotsvarighet   för\r\nLuftfartsverket   i  enlighet   med   vad\r\nregeringen förordar,\r\n18. bemyndigar regeringen att för år 2003\r\nge       Luftfartsverket      finansiella\r\nbefogenheter   i   enlighet    med    vad\r\nregeringen förordar.\r\nVidare   behandlar   utskottet   följande\r\nmotioner:\r\n-  2002/03:T203  av  Carl-Axel  Johansson\r\n(m),\r\n-  2002/03:T275 av Cecilia Magnusson  och\r\nAnita Sidén (båda m),\r\n-  2002/03:T282  av Karin Svensson  Smith\r\nm.fl. (v),\r\n-  2002/03:T287 av Håkan Juholt och  Ann-\r\nMarie Fagerström (båda s),\r\n-  2002/03:T298 yrkandena 2, 3 och  18-20\r\nav Lars Leijonborg m.fl. (fp),\r\n-   2002/03:T321   yrkandena   19-23   av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n- 2002/03:T326 av Torsten Lindström (kd),\r\n- 2002/03:T339 av Anna Lilliehöök (m),\r\n- 2002/03:T344 av Kerstin Lundgren (c),\r\n-  2002/03:T377 yrkande 5 av Ulf  Nilsson\r\nm.fl. (fp),\r\n- 2002/03:T430 av Maria Öberg m.fl. (s),\r\n-  2002/03:T462 yrkandena 20-23 av Johnny\r\nGylling m.fl. (kd),\r\n-  2002/03:T466 yrkandena 14-19  av  Sven\r\nBergström m.fl. (c),\r\n-  2002/03:T481  yrkande  13  av  Lennart\r\nNilsson m.fl. (s),\r\n-   2002/03:N340  yrkande  10  av   Johan\r\nLinander och Lars-Ivar Ericson (båda c).\r\n\r\n5.1 Ekonomiska mål m.m. för\r\nLuftfartsverket\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nI  budgetpropositionen lägger  regeringen\r\nfram  förslag  som  rör  Luftfartsverkets\r\nekonomiska förhållanden.\r\nRegeringen  föreslår följande ekonomiska\r\nmål  för  Luftfartsverket under  perioden\r\n2003-2005. Målet för soliditet bör  ligga\r\npå 20 % under den stora investeringsfasen\r\nåren 2003 och 2004. Det långsiktiga målet\r\nför  soliditeten är att denna efter  2004\r\nskall    återgå   till   lägst   25    %.\r\nRäntabilitetsmålet  bör  ligga  fast   på\r\nnuvarande nivå, dvs. 8 % av eget  kapital\r\nefter  skatt. Prisrestriktionen bör  vara\r\noförändrad för år 2003. Prisrestriktionen\r\nför    Luftfartsverkets    trafikavgifter\r\nkommer   att  ses  över  i  samband   med\r\növersynen       av       Luftfartsverkets\r\navgiftssystem.\r\nI    propositionen    redovisas    också\r\nLuftfartsverkets   investeringsplan   för\r\nperioden  2003-2005 på sammanlagt  4  650\r\nmiljoner  kronor. Regeringen  konstaterar\r\natt Luftfartsverkets investeringar kommer\r\natt vara omfattande under perioden. Detta\r\när   en   bidragande  faktor   till   att\r\nsoliditets-  och räntabilitetsmålen  inte\r\nkommer     att     nås.     Det     stora\r\ninvesteringsbehovet är  huvudsakligen  en\r\nföljd av den tidigare starka utvecklingen\r\ninom  flyget.  På grund av flygmarknadens\r\nför  närvarande svaga utveckling har dock\r\nLuftfartsverket skjutit på  vissa  större\r\nprojekt.  En huvudsaklig fortsättning  på\r\ntidigare  godkända investeringsplaner  är\r\nemellertid    nödvändig,     anförs     i\r\npropositionen.     Riksdagen     föreslås\r\ngodkänna     ekonomiska      mål      och\r\ninvesteringsplan.\r\nRegeringen        begär        härutöver\r\nbemyndiganden    att   dels    fastställa\r\nutdelning  och  skattemotsvarighet,  dels\r\nför    år    2003    ge   Luftfartsverket\r\nfinansiella  befogenheter i enlighet  med\r\nvad som förordas i propositionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    har   ingen   erinran    mot\r\nregeringens  förslag.  Därmed  tillstyrks\r\npropositionen i denna del.\r\n\r\n5.2 Luftfartsverkets roller\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nLuftfartsverket  är  ett   affärsdrivande\r\nverk  med  sju huvuduppgifter,  däribland\r\natt  främja  utvecklingen av  den  civila\r\nluftfarten,   ansvara   för   drift   och\r\nutveckling  av  statens  flygplatser  för\r\ncivil luftfart och att utöva tillsyn över\r\nflygsäkerheten för den civila luftfarten.\r\nLuftfartsverket fullgör  sina  uppgifter\r\ngenom tre roller, vilka också återspeglas\r\ni organisationsstrukturen:\r\n·         Produktionsrollen innebär drift\r\noch  utveckling av statens  flygplatser\r\nsamt  ansvar  för  flygtrafiktjänst   i\r\nSverige.\r\n·\r\n·             Säkerhetsrollen     innebär\r\nnormgivning och tillsyn inom ramen  för\r\nLuftfartinspektionen.\r\n·\r\n·           Sektorsrollen   innebär    en\r\nmyndighetsutövande  och  trafikpolitisk\r\nroll för luftfartssektorn i dess helhet.\r\n·\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) (yrkande 3) förespråkas att en\r\ndelförsäljning     av     Luftfartsverket\r\ngenomförs    när    konjunkturläget    så\r\ntillåter.  Detta vore en  konkret  åtgärd\r\nför  att  åstadkomma nödvändig konkurrens\r\ninom    flygets   infrastruktur,    anför\r\nmotionärerna.\r\nEn uppdelning av Luftfartsverket krävs  i\r\nmotion  2002/03:T321 av Elizabeth Nyström\r\nm.fl.       (m)       (yrkande       23).\r\nProduktionsuppgiften                  och\r\nmyndighetsuppgiften  bör   bli   åtskilda\r\nmenar  motionärerna som också  anser  att\r\nbolagisering  och privatisering  härefter\r\nbör  genomföras av den del som utgörs  av\r\nproduktionsuppgiften.  En  sådan   åtgärd\r\nskulle  förbättra  förutsättningarna  för\r\nsvenskt flygs internationella utveckling.\r\nI  motion 2002/03:T462 av Johnny  Gylling\r\nm.fl.    (kd)   (yrkande   21)   föreslår\r\nmotionärerna   att  Luftfartsinspektionen\r\nskiljs från Luftfartsverket. Detta skulle\r\nstärka konkurrensen samtidigt som statens\r\nkontrollmöjligheter skulle förbättras.\r\nPå   motsvarande  sätt  sägs   i   motion\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl.  (c)\r\n(yrkande  15)  att  Luftfartsverket   bör\r\ndelas  upp  i  en  myndighetsdel  och  en\r\nproduktionsdel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUppdelning av Luftfartsverket\r\n\r\nUtskottet  har vid ett flertal tillfällen\r\nbehandlat  frågan  om  en  uppdelning  av\r\nLuftfartsverket, senast hösten 2001 (bet.\r\n2001/02:TU1).  Enligt vad  utskottet  har\r\nerfarit pågår inom Regeringskansliet  ett\r\nlångt  framskridet  beredningsarbete  som\r\ngår    ut    på    en    uppdelning    av\r\nLuftfartsverket i två delar, en  del  med\r\nmyndighetsinriktning  och  en   del   med\r\nproduktionsinriktning.  Utskottet   utgår\r\nfrån  att regeringen inom en nära framtid\r\nkommer  att  lägga fram ett förslag  till\r\nriksdagen i frågan. Genom en sådan åtgärd\r\nblir  förslagen i motionerna 2002/03:T321\r\n(m) yrkande 23 i berörd del, 2002/03:T462\r\n(kd)  och 2002/03:T466 (c) tillgodosedda;\r\nde  bör alltså avslås av riksdagen såvitt\r\nde     gäller     en    uppdelning     av\r\nLuftfartsverket.\r\n\r\nBolagisering och privatisering av\r\nLuftfartsverkets produktionsdel\r\n\r\nUtskottet  har i det föregående  avstyrkt\r\nmotionsförslag   om  en   uppdelning   av\r\nLuftfartsverket   med   hänvisning   till\r\npågående    beredningsarbete.   Utskottet\r\nfinner   inte   att   förslagen   om   en\r\nbolagisering    och   privatisering    av\r\nLuftfartsverkets    produktionsdel     är\r\nmotiverat.  Mot  den bakgrunden  avstyrks\r\nmotionerna  2002/03:T298 (fp) yrkande  18\r\noch  2002/03:T321 (m) yrkande 23  även  i\r\ndenna del.\r\n\r\n5.3 Ägande av flygplatser\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI   motion   2002/03:T321  av   Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) (yrkande 21) begärs att\r\nett  uttalande riktas till regeringen som\r\ngår   ut  på  att  de  tre  flygplatserna\r\nArlanda,   Landvetter  och   Sturup   bör\r\nprivatiseras.\r\nEn     delprivatisering    av    Arlanda,\r\nLandvetter   och  Sturup  förespråkas   i\r\nmotion  2002/03:T466  av  Sven  Bergström\r\nm.fl. (c) (yrkande 16).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVid  åtskilliga tillfällen har  utskottet\r\navvisat  motionsförslag om  privatisering\r\nav  statliga  flygplatser, senast  hösten\r\n2001   (bet.  2001/02:TU1).  Därvid   har\r\nutskottet   framhållit  att   luftfartens\r\ninfrastruktur  måste  betraktas  som  ett\r\nsammanhållet  system,  där  en  flygplats\r\nförutsätter en annan.\r\nEnligt   utskottets   uppfattning    har\r\nstaten  ett  ansvar för att detta  system\r\nhålls samman även i framtiden; det medger\r\nen   resultatutjämning   mellan   de   få\r\nflygplatser  som  ger  överskott  och  de\r\nmånga som, betraktade var och en för sig,\r\ngår   med  förlust.  En  förändring   som\r\ninnebär   att  de  lönsamma  delarna   av\r\nsystemet  bryts  ut och privatiseras  kan\r\ndärför inte förordas. Utskottet avstyrker\r\nmot   den   nu   redovisade  motiveringen\r\nmotionerna    2002/03:T321    (m)     och\r\n2002/03:T466 (c) i här aktuellt avseende.\r\n\r\n5.4 Avreglering och konkurrens inom\r\nluftfarten\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDen  1 juli 1992 avreglerades det svenska\r\ninrikesflyget.  Tillsammans  med  Skyways\r\ndominerar         fortfarande         SAS\r\ninrikesmarknaden. Flygmarknadens beroende\r\nav utvecklingen inom andra branscher blev\r\ntydlig   under  det  gångna   året.   Det\r\nminskade  resandet har tvingat  de  sedan\r\nlänge  etablerade flygbolagen till  stora\r\nnedskärningar.  Däremot   har   de   s.k.\r\nlågprisbolagen    visat    en     positiv\r\nutveckling   på   mindre  flygplatser   i\r\nnärheten  av storstadsregionerna  på  den\r\ninternationella marknaden.\r\n\r\nUtredningar\r\n\r\nMot    bakgrund   av   den   bristfälliga\r\nkonkurrensen på inrikesflygmarknaden  gav\r\nregeringen     den    31     maj     2001\r\nLuftfartsverket  i uppdrag  att  göra  en\r\nkartläggning  av marknadssituationen  för\r\ninrikesflyget och hur den påverkar  målen\r\nför regional- och transportpolitiken samt\r\natt    lämna   förslag   till   åtgärder.\r\nLuftfartsverket  har redovisat  uppdraget\r\noch  konstaterar  bl.a. att  flygbolagens\r\nbonusprogram    utgör    ett    påtagligt\r\ninträdeshinder för nya aktörer och hämmar\r\nen       effektiv      konkurrens      på\r\ninrikesflygmarknaden.\r\nRegeringen   gav  den   13   juni   2002\r\nKonkurrensverket i uppdrag att utreda  de\r\nkonkurrens-      och     konsumentmässiga\r\neffekterna  av att begränsa  flygbolagens\r\ntillämpning   av  bonusprogram   på   den\r\nsvenska  inrikesmarknaden samt att  lämna\r\nförslag  till  åtgärder. Uppdraget  skall\r\nredovisas senast den 31 januari 2003.\r\nDe   europeiska  konkurrensmyndigheterna\r\nser  det  som en prioriterad uppgift  att\r\ngranska  konkurrensen  inom  flyget.  Ett\r\nproblem  som  hittills  identifierats  är\r\nfördelningen av start- och landningstider\r\n(s.k. slottider). Vidare gör den pågående\r\nkonsolideringen av flygtrafiken i  Europa\r\n-  genom sammanslagningar, samarbetsavtal\r\noch  allianser  -  att  tillämpningen  av\r\nkonkurrenslagstiftningen  - både EG:s och\r\nde nationella - behöver samordnas. Rabatt-\r\noch    bonussystem    är    ett    tredje\r\nproblemområde   som  har   identifierats.\r\nHösten  2002  enades man om att  ta  fram\r\nkonkreta förslag som skall leda  till  en\r\nbättre konkurrens inom flyget. Resultatet\r\nberäknas   kunna  presenteras  under   år\r\n2003.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nÖkad  konkurrens  för  bättre  trafik  är\r\ninnebörden i motion 2002/03:T298 av  Lars\r\nLeijonborg   m.fl.  (fp)  (yrkande   18).\r\nMotionärerna  anför att  den  avreglering\r\ninom   luftfarten  som  genomfördes   med\r\nFolkpartiet som drivande har ökat flygets\r\nattraktionskraft.     Emellertid      har\r\nkonkurrensen    inte    blivit    bättre,\r\nkonstateras  det;  dominerande  ställning\r\noch  kartellbildning kan ha bidragit till\r\nde    många    gånger    orimligt    höga\r\nbiljettpriserna på icke konkurrensutsatta\r\nlinjer.\r\nI   motion   2002/03:T321  av   Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) (yrkande 20) begärs ett\r\nuttalande    av    riksdagen    om    att\r\nliberaliseringen   av  luftfarten   skall\r\npåskyndas.       Avregleringen        och\r\nglobaliseringen  av luftfarten  har  lett\r\ntill  att flygbolagen har utvecklat olika\r\nsamarbetsformer    för     att     minska\r\ndriftskostnaderna och bättre kunna  hävda\r\nsig på den globala marknaden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill inledningsvis  erinra  om\r\natt   ett  syfte  med  avregleringen   av\r\ninrikesflyget    år    1992    var    att\r\nkonkurrensen skulle öka och  därmed  leda\r\ntill  sänkta priser och ett bättre utbud.\r\nUtskottet   konstaterar   att   marknaden\r\nemellertid alltjämt domineras av de sedan\r\nlänge etablerade flygbolagen.\r\nLuftfartsverket genomförde  under  förra\r\nåret  på uppdrag av regeringen en  analys\r\nav inrikesflygets marknadsförutsättningar\r\noch   har  också  föreslagit  ett   antal\r\nåtgärder  för att förbättra konkurrensen.\r\nEn   slutsats  var  att  det  bör  finnas\r\nutrymme för konkurrens på 4-10 linjer och\r\natt     det     förefaller     som     om\r\nlågkostnadsbolag har störst möjlighet att\r\nlångsiktigt  överleva  i  konkurrens  med\r\nSAS. Luftfartsverket pekade också på  ett\r\nantal    etableringshinder    som     bör\r\nundanröjas  för  att en  ökad  konkurrens\r\nskall   kunna   främjas.  Luftfartsverket\r\nfortsätter utredningen härom.\r\nUtskottet  konstaterar  att  frågan   om\r\nkonkurrensförhållandena  inom  luftfarten\r\när    föremål    för   utredningar    och\r\növerväganden  inom  flera  instanser  och\r\nutgår  från  att  den  drivs  vidare   av\r\nregeringen   på  lämpligt  sätt.   Därmed\r\navstyrks motionerna 2002/03:T298 (fp) och\r\n2002/03:T321 (m) i här berörda avseenden.\r\n\r\n5.5 Slottidssystemet\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRådets  förordning  (EEG)  nr  95/93   om\r\ngemensamma   regler  för  fördelning   av\r\nankomst-    och    avgångstider     (s.k.\r\nslottider)    vid    flygplatser     inom\r\ngemenskapen    har   till    syfte    att\r\nsäkerställa  att befintlig kapacitet  vid\r\növerbelastade    flygplatser    utnyttjas\r\neffektivt      och     fördelas      till\r\nlufttrafikföretag på ett rättvist,  icke-\r\ndiskriminerande och öppet sätt.  I  denna\r\nden   s.k.  slotsförordningen,   som   är\r\nbindande  för medlemsländerna, slås  fast\r\natt slottider vid en bristsituation skall\r\nfördelas  av  en särskild  samordnare  på\r\nflygplatsen, som skall agera på ett icke-\r\ndiskriminerande   och   opartiskt   sätt.\r\nTillgång till attraktiva slottider är  en\r\nkonkurrensfördel     för     flygbolagen.\r\nFörordningen    medger   möjlighet    att\r\ntilldela    regionalpolitiskt   motiverad\r\nflygtrafik       och       nytillträdande\r\nlufttrafikföretag rimliga slottider.\r\nSlotsförordningen     har     emellertid\r\nkritiserats  för att den -  i  strid  med\r\nsitt  syfte - snarare hämmar flygbolagens\r\nkonkurrensförmåga      och      begränsar\r\ntillträdet  till  flygplatserna  för  nya\r\nflygbolag.  Det råder t.ex. osäkerhet  om\r\nvem    som    ytterst   sett   disponerar\r\nslottiderna.  Formellt  anses  det   vara\r\nflygplatserna,  men i realiteten  är  det\r\nflygbolagen  som  har  kommit  att  styra\r\nfördelningen.   På  starkt  överbelastade\r\nflygplatser   bygger   fördelningen    på\r\nprincipen    om   hävdvunna   rättigheter\r\n(ibland kallad grandfather''''''''''''''''s rights).\r\nUnder  år 2001 presenterade kommissionen\r\nett  ändringsförslag (KOM (2001)335)  med\r\nett  tydliggörande och  en  skärpning  av\r\nreglerna  i  syfte  att  säkerställa  att\r\nbegränsad   kapacitet  vid  överbelastade\r\nflygplatser  används  fullt  ut  och   så\r\nflexibelt  som  möjligt,  bl.a.  för  att\r\nfrämja  konkurrensen.  Förslaget  innebär\r\nhuvudsakligen  en teknisk  anpassning  av\r\nregelverket  i form av åtgärder  avseende\r\nbl.a.  samordnarens  roll,  ankomst-  och\r\navgångstidernas   rättsliga    ställning,\r\nfördelningskriterier,    definition    av\r\nnytillträdande   lufttrafikföretag   samt\r\nkontroll av efterlevnad av regler.\r\n\r\nUtredningar\r\n\r\nKonkurrensverket   konstaterar    i    en\r\nutredning, Start- och landningstider inom\r\nflyget  (Rapport 2001:7), att bristen  på\r\nstart- och landningstider på Arlanda  och\r\nBromma   skapar  konkurrensproblem   inom\r\nflyget.    Nya   flygbolag    får    inte\r\ntillräckligt attraktiva flygtider, vilket\r\ngör det svårt för dem att etablera sig på\r\nmarknaden,  framhålls det i  utredningen.\r\nKonkurrensverket   anser   att   reglerna\r\nenligt  nu  gällande slotsförordning  kan\r\nanvändas    mer    effektivt.    Följande\r\nföreslås.   Samordnare,   som    fördelar\r\nslottider  måste  ha  en  helt  oberoende\r\nställning.    Den    som    klagar     på\r\ntilldelningen  av  slottider  bör   kunna\r\nvända  sig till en tredje, opartisk  part\r\nför  medling. Dessutom bör kontrollen  av\r\natt  flygbolagen verkligen utnyttjar sina\r\ntilldelade  slottider  skärpas.  Små  och\r\nmedelstora    flygbolags   önskemål    om\r\nslottider     bör    tillgodoses     före\r\ndominerande  aktörers. Andra  möjligheter\r\ntill  fördelning av slottider  bör  också\r\nutredas, sägs det i rapporten.\r\nSom  har framgått i det föregående pågår\r\nett    arbete    inom    de    europeiska\r\nkonkurrensmyndigheterna,    som     skall\r\nredovisas under år 2003.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg\r\nm.fl.   (fp)  (yrkande  19)  begärs   ett\r\ntillkännagivande som går ut på att handel\r\nmed slottider bör införas. Det är viktigt\r\natt  Luftfartsverket som  myndighet  inte\r\nagerar  konkurrenshämmande genom  att  ge\r\nbättre  start-  och landningstider,  s.k.\r\nslottider,   till  SAS,  framhålls   det.\r\nMotionärerna påminner om att  Folkpartiet\r\ntidigare  har föreslagit att  handel  med\r\nslottider införs på Arlanda flygplats. De\r\nframhåller samtidigt att pågående  arbete\r\ninom EU för ett gemensamt system inte bör\r\nhindra  att handel införs i enlighet  med\r\nkravet i motionen.\r\nI   motion   2002/03:T321  av   Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) (yrkande 19) framställs\r\nett yrkande om slottider.\r\nÄven  i  motion 2002/03:T203 av Carl-Axel\r\nJohansson   (m)   tas   fördelningen   av\r\nslottider   för  flyget  upp.  Motionären\r\nanför  att det nuvarande systemet innebär\r\natt  nya  flygbolag får svårt att erhålla\r\nattraktiva slottider. Visserligen är  det\r\nmöjligt  i dag för flygbolagen  att  byta\r\nslottider med varandra, anför motionären,\r\nmen  han säger samtidigt att det inte  är\r\ntroligt  att  ett  flygbolag  byter  bort\r\nattraktiva  slottider till  konkurrerande\r\neller nystartade flygbolag. Som ett medel\r\natt  underlätta konkurrensen om slottider\r\nförespråkar        motionären         ett\r\nauktionsförfarande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nPå  många flygplatser uppstår problem med\r\natt  flygbolagens efterfrågan  på  start-\r\noch    landningstider   är   större    än\r\ntillgången under högtrafik. I Sverige och\r\nflertalet    länder   tilldelas    sådana\r\nslottider  på  grundval av administrativa\r\nprinciper.  I  motionerna förs  fram  att\r\nsådana slottider i stället skall fördelas\r\ngenom    handel,    t.ex.    genom    ett\r\nauktionsförfarande, dvs.  i  grunden  ett\r\nslags  trängselprissättning vid  knapphet\r\npå infrastrukturkapacitet.\r\nSom  har  nämnts i det föregående  pågår\r\nett  arbete  inom ramen för  EU  för  att\r\nutveckla  slottidssystemet.  Sverige  har\r\nställt  sig  positivt  till  förslaget  i\r\nstora   delar,  t.ex.  när   det   gäller\r\nstärkning   av  samordnarens   roll   och\r\nprincipen  om  dess oberoende  ställning.\r\nEnligt   vad   utskottet   inhämtat   har\r\nberedningen inom EU ännu inte  lett  till\r\nnågot beslut och det är ovisst när så kan\r\nske.  Det  kan  också  tänkas  att  detta\r\nändringsförslag samordnas med ytterligare\r\nett  förslag  i  skärpande  riktning  som\r\nkommissionen  aviserat  till   år   2003.\r\nUtskottet utgår från att regeringen  -  i\r\nsamband      med     revideringen      av\r\nslotsförordningen - söker säkerställa att\r\ndet enligt EG-rätten även i framtiden  är\r\nmöjligt  att  tilldela  regionalpolitiskt\r\nmotiverad  flygtrafik och  nytillträdande\r\nlufttrafikföretag  rimliga  slottider  på\r\nför Sverige godtagbara villkor.\r\nEnligt   utskottets   uppfattning    bör\r\ninriktningen     när      det      gäller\r\nslottidssystemet vara att åstadkomma  ett\r\neffektivt  utnyttjande av den  befintliga\r\ninfrastrukturen  och  utveckla   en   väl\r\nfungerande flygtrafik, där den  regionala\r\ntrafikförsörjningen     tillgodoses     i\r\ntillräcklig  utsträckning. Det  är  också\r\nviktigt  att  nyetablerade flygbolag  ges\r\nrimliga möjligheter att konkurrera med de\r\nsedan  länge etablerade bolagen;  här  är\r\nattraktiva    slottider   av   strategisk\r\nbetydelse.   Utskottet   ser   det    som\r\nangeläget  att  frågan  nu  får  en  snar\r\nlösning  inom ramen för EG:s regelsystem.\r\nI  det  fortsatta  utredningsarbetet  bör\r\nträngselprissättning samt handel och  ett\r\neventuellt auktionsförfarande prövas  och\r\nkonsekvenserna    belysas.    Mot     den\r\nbakgrunden förutsätter utskottet  att  de\r\nförslag som är - eller kommer att  bli  -\r\nresultatet av olika utredningsarbeten  om\r\nbl.a.  slottider också genomförs på  sätt\r\nsom  här har förespråkats. Med hänvisning\r\ntill  det  anförda saknas anledning  till\r\nåtgärd    från   riksdagens   sida.    Nu\r\nbehandlade    motionsförslag     avstyrks\r\nalltså.\r\n\r\n5.6 Statens ägande i SAS\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg\r\nm.fl.    (fp)   (yrkande   2)   bör    en\r\nutförsäljning   av  SAS  genomföras   när\r\nkonjunkturläget så tillåter.\r\nStaten  bör  se över sitt ägande  i  SAS,\r\nheter  det motion 2002/03:T462 av  Johnny\r\nGylling   m.fl.   (kd)   (yrkande    22).\r\nFöretaget  är verksamt på en marknad  som\r\ndrivs på affärsmässiga grunder och det är\r\nsvårt  att finna något skäl till  statens\r\nägarengagemang.  Det  är  olyckligt   att\r\nstaten både beslutar om spelreglerna  och\r\nsamtidigt  är ägare till en av  aktörerna\r\npå marknaden.\r\nÄven   i  motion  2002/03:T466  av   Sven\r\nBergström m.fl. (c) (yrkande 17) sägs att\r\nstatens  innehav i SAS bör avyttras.  Det\r\nhänvisas  till att mycket har  förändrats\r\nefter  det att bolaget bildades år  1946,\r\nbl.a. bolagets aktiestruktur.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   erinrar  om  att  frågan   om\r\nstatens  ägande i SAS har  behandlats  av\r\nriksdagen ett flertal gånger. Den senaste\r\ngången,  hösten 2001 (bet.  2001/02:TU1),\r\nhänvisade   utskottet   till   riksdagens\r\nbeslut   år   1997.  Detta  innebar   att\r\nregeringen bemyndigades att besluta om en\r\nminskning av statens ägarandel i  bolaget\r\ninom ramarna för en gemensam skandinavisk\r\npolitik  för ägarengagemang i SAS  (prop.\r\n1996/97:126,   bet.  1996/97:TU9,   rskr.\r\n1996/97:232).  Bemyndigandet  begränsades\r\ntill   förändringar   som   innebar    en\r\nminskning av statens röstetal till  lägst\r\nmotsvarande    35    %.    Motivet    för\r\nbegränsningen var att denna andel krävdes\r\nför  att  staten som ägare  skulle  kunna\r\nförhindra  beslut som krävde kvalificerad\r\nmajoritet,     bl.a.     ändringar      i\r\nbolagsordningens  bestämmelser  om   s.k.\r\nverksamhetsföremål.\r\nUtskottet  konstaterar  ytterligare   en\r\ngång    att   bemyndigandet   inte    har\r\nutnyttjats. Utskottet vidhåller också att\r\ndet  inte  finns skäl för  riksdagen  att\r\nändra   sitt   beslut  från    år   1997.\r\nMotionerna       2002/03:T298       (fp),\r\n2002/03:T462  (kd) och  2002/03:T466  (c)\r\navstyrks följaktligen.\r\n\r\n5.7 Flygplatskapaciteten i\r\nStorstockholmsområdet\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI   motion   2002/03:T321  av   Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) (yrkande 22) anförs att\r\nBromma  flygplats skall finnas  kvar  men\r\nmed    en    förändrad    trafikstruktur.\r\nMotionärerna  anser att  affärsflyget  är\r\nett  viktigt inslag i Bromma, inte  minst\r\ngenom  att den utgör ett komplement  till\r\nArlandas  kapacitet och därmed  möjliggör\r\natt den tunga kommersiella luftfarten kan\r\nutnyttjas maximalt på Arlanda.  Det  sägs\r\nvidare  i motionen att allmänflyget  -  i\r\nvilket  innefattas  affärsflyg,  skolflyg\r\noch  hobbyflyg - har många funktioner och\r\ndärför  bör beredas tillräcklig kapacitet\r\ni Stockholmsområdet.\r\nI  motion 2002/03:T339 av Anna Lilliehöök\r\n(m)  yrkas  att  Bromma  flygplats  skall\r\nbehållas efter år 2011.\r\nI  motion 2002/03:T462 av Johnny  Gylling\r\nm.fl.   (kd)  (yrkande  23)  begärs   att\r\nriksdagen skall rikta ett uttalande  till\r\nregeringen om att flygplatskapaciteten  i\r\nStockholmsområdet   bör   tryggas.    Mer\r\nkonkret   går   förslaget   ut   på   att\r\nLuftfartsverket så snart som möjligt  bör\r\nfå  i  uppdrag att planera och  bygga  en\r\nfjärde    landningsbana    på    Arlanda.\r\nBeträffande Bromma anser motionärerna att\r\ninriktningen bör vara att denna flygplats\r\nskall   avvecklas;  det   är   emellertid\r\nnödvändigt      att      behovet       av\r\nflygplatskapacitet  i  Stockholmsregionen\r\ntillgodoses genom ny kapacitet.\r\nMotion  2002/03:T326 av Torsten Lindström\r\n(kd)  tar sikte på att Stockholm/Västerås\r\nflygplats  skall  utvecklas.   Någon   ny\r\nflygplats   i   Mälarregionen   är   inte\r\nnödvändig, anser motionären.\r\nEnligt vad som sägs i motion 2002/03:T466\r\nav  Sven Bergström m.fl. (c) (yrkande 18)\r\nbör     Bromma    flygplats    avvecklas.\r\nMotionärerna anser också (yrkande 19) att\r\ndet  bör  finnas  en beredskap  för  ökad\r\nflygplatskapacitet  i   Stockholms-   och\r\nMälardalsområdet; regeringen bör uppmanas\r\natt ombesörja detta.\r\nEn   avveckling   av   Bromma   flygplats\r\nförespråkas  i  motion  2002/03:T344   av\r\nKerstin Lundgren (c).\r\nÄven   i  motion  2002/03:T282  av  Karin\r\nSvensson   Smith   m.fl.   (v)   förordar\r\nmotionärerna  en  avveckling  av   Bromma\r\nflygfält.  Motionärerna  pekar  på  flera\r\nnackdelar.   Miljön  är  en  sådan;   det\r\nhänvisas till en statlig utredning enligt\r\nvilken  Bromma  tillhör  de  miljömässigt\r\nsämst  belägna flygplatserna  i  Sverige.\r\nSäkerheten  är  en annan nackdel,  anförs\r\ndet.  Privatflyget, som är omfattande  på\r\nBromma,   är   statistiskt   ett   större\r\nsäkerhetsproblem än reguljärflyget.\r\n\r\nUtredningar\r\n\r\nDen    i    det   föregående   redovisade\r\nStockholmsberedningen (dir. 2000:96)  har\r\ni   uppdrag  att  till  regeringen  lämna\r\nförslag   på   insatser  som   förbättrar\r\ntransportsystemet i Stockholm och  övriga\r\nMälardalen,     övriga    landet     samt\r\ninternationellt.    Stockholmsberedningen\r\nskall föreslå insatser för att uppnå  sju\r\nangivna  krav,  däribland en  tillräcklig\r\nflygplatskapacitet  i   Mälardalen,   där\r\nhänsyn  också tas till ett väl fungerande\r\nallmänflyg. I direktiven framhålls  bl.a.\r\natt   brist   på   flygplatskapacitet   i\r\nStockholmsregionen vid  attraktiva  tider\r\npå   dygnet   bidrar  till   den   mycket\r\nbegränsade  konkurrens  på  flygmarknaden\r\nsom  finns  i Stockholm. Där sägs  vidare\r\natt en ny flygplats i de södra delarna av\r\nStockholms län skulle leda till betydande\r\ningrepp  i  natur-  och kulturmiljön.  En\r\nsådan   flygplats  skulle   dessutom   få\r\nnegativ inverkan på Arlandas roll som nav\r\nför    inrikesflyget   och   för   övriga\r\nflygplatsers  utvecklingsmöjligheter.  Av\r\ndessa   skäl,  anförs  det,  är   en   ny\r\nflygplats i den södra delen av Stockholms\r\nlän    inte    möjlig.    Den    slutliga\r\nredovisningen  av  arbetet  skall   göras\r\nsenast den 31 december 2003.\r\nRegeringen beslutade i mars 2001 att  ge\r\nkommittén tilläggsdirektiv (dir. 2001:17)\r\nom   att  bl.a.  lämna  förslag  om   hur\r\nflygplatskapaciteten i Stockholmsregionen\r\nkan     tillgodoses    vid     befintliga\r\nflygplatser. Detta deluppdrag  avses  bli\r\nredovisat senast den 31 december 2002.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFrågan     om    flygplatskapacitet     i\r\nStorstockholmsområdet har behandlats  vid\r\nett   flertal  tillfällen  av  riksdagen,\r\nsenaste   gången  hösten   2001.   Enligt\r\nutskottets dåvarande bedömning finns  det\r\npå  flertalet  svenska flygplatser  under\r\növerskådlig tid förutsättningar för  ökad\r\nflygtrafik   utan  större   problem   med\r\nträngsel.         Flygplatserna         i\r\nStorstockholmsområdet   har    emellertid\r\nkapacitetsbrist, till  stor  del  som  en\r\nföljd av funktionen som nav för både  den\r\ninrikes  och  den  utrikes  flygtrafiken.\r\nFörst  och  främst  måste  Stockholm  som\r\nlandets   huvudstad  tillförsäkras   goda\r\nflygförbindelser. Härutöver måste Arlanda\r\nkunna  fylla sin funktion som nav  i  det\r\nsvenska flygplatssystemet, var innebörden\r\ni utskottets ställningstagande.\r\nUtskottet    står   fast    vid    denna\r\nbedömning.  Såsom  har redovisats  i  det\r\nföregående  har  Stockholmsberedningen  i\r\nuppdrag   att   lämna  förslag   på   hur\r\nflygplatskapaciteten i Stockholmsregionen\r\nkan     tillgodoses    vid     befintliga\r\nflygplatser  och  -  i  ett  senare   och\r\nslutligt skede - förslag om insatser  för\r\natt       uppnå       en      tillräcklig\r\nflygplatskapacitet  i   Mälardalen,   där\r\nockså  hänsyn tas till ett väl fungerande\r\nallmänflyg. Enligt utskottets mening  bör\r\nStockholmsberedningens    arbete     inte\r\nföregripas;   det   är   angeläget    att\r\nresultatet  av  denna omfattande  översyn\r\navvaktas. Med hänvisning härtill avstyrks\r\nförslagen i motionerna 2002/03:T282  (v),\r\n2002/03:T321   (m),  2002/03:T326   (kd),\r\n2002/03:T339   (m),   2002/03:T344   (c),\r\n2002/03:T462 (kd) och 2002/03:T466 (c).\r\n\r\n5.8 Göteborg-Landvetter flygplats\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI    motion   2002/03:T275   av   Cecilia\r\nMagnusson  och  Anita  Sidén  (m)  berörs\r\nLandvetters  flygplats.  För  att   denna\r\nskall  kunna fortsätta att vara en svensk\r\nstorflygplats  med vissa  internationella\r\nflyglinjer   är   det   nödvändigt    att\r\nflygplatsen   ges   förutsättningar   att\r\nkonkurrera med andra. Detta är emellertid\r\ninte   möjligt  med  staten   som   ensam\r\nhuvudman  och med Luftfartsverket  som  i\r\nhuvudsak  koncentrerar sina investeringar\r\ntill  Stockholmsområdet.  Landvetter  bör\r\nkunna  få  behålla mer av sina inkomster.\r\nVidare   bör  möjligheten  till   breddat\r\ndgande i flygplatsen utredas.\r\nLandvetter  som internationell  flygplats\r\nlyfts  fram  i  motion  2002/03:T481   av\r\nLennart  Nilsson m.fl. (s) (yrkande  13).\r\nFör att Västsverige även i fortsättningen\r\nskall     kunna     rymma    storföretags\r\nhuvudkontor  och ledningsfunktioner  samt\r\nupprätthålla   spjutspetskompetens   inom\r\nforskning  och utbildning är det  viktigt\r\natt   Landvetters  flygplats   görs   mer\r\ntillgänglig.  Därför  bör  man   ta   ett\r\nhelhetsgrepp  för kommunikationerna  till\r\noch från landets näst största flygplats.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   erinrar  om  vad   regeringen\r\nredovisar      om      Landvetter       i\r\nbudgetpropositionen. Därav framgår  bl.a.\r\natt  denna flygplats svarar för  en  stor\r\ndel          av          Luftfartsverkets\r\ninvesteringsutgifter. Sålunda planeras en\r\nkapacitetsutbyggnad med en större om- och\r\ntillbyggnad som beräknas starta år  2005.\r\nUtskottet  utgår  från  att  den  utökade\r\nkapaciteten   också  försörjs   med   den\r\ninfrastruktur  som  bedöms  nödvändig.  I\r\nsammanhanget   kan  hänvisas   till   det\r\npågående    arbetet    med    långsiktiga\r\ninvesteringsplaner     för      trafikens\r\ninfrastruktur,   där  en   utbyggnad   av\r\nGötalandsbanan har aktualiserats.  Såvitt\r\ngäller  frågan i motion 2002/03:T282  (m)\r\nmed   önskemål  om  ett  breddat   ägande\r\nhänvisar  utskottet till vad  som  anförs\r\nunder  avsnittet  ägande av  flygplatser.\r\nMed hänvisning härtill avstyrks förslagen\r\ni motionerna.\r\n\r\n5.9 Malmö-Sturup flygplats\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nFlygplatserna  Sturup  och  Kastrup   bör\r\nsamplaneras, anförs i motion 2002/03:T377\r\nav  Ulf  Nilsson m.fl. (fp) (yrkande  5).\r\nBegränsning i kommunikationerna får  inte\r\nhejda   den   dynamiska  utvecklingen   i\r\nregionen Skåne-Själland, sägs det vidare.\r\nI  motion  2002/03:N340 av Johan Linander\r\noch  Lars-Ivar Ericson (båda c)  (yrkande\r\n10)   ligger  tonvikten  snarare  på  att\r\nåstadkomma ett starkare samarbete  mellan\r\nMalmö-Sturup  flygplats  och  Kastrup   i\r\nKöpenhamn.  Motionärerna  menar  att  ett\r\nstarkare  samarbete mellan  flygplatserna\r\ninom regionen - häri inbegripes även de i\r\nÄngelholm/Helsingborg och Kristianstad  -\r\nskulle gynna Skåne.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  ser positivt på ett  samarbete\r\nmellan  flygplatserna  Malmö-Sturup   och\r\nKöpenhamn-Kastrup.   Enligt    utskottets\r\nmening       har       Sturup        goda\r\nutvecklingsmöjligheter  och   kan   bidra\r\naktivt   till   att  skapa  en   effektiv\r\ntrafikförsörjning    i    den    aktuella\r\nregionen.\r\nNär  utskottet behandlade motionsförslag\r\nmed  motsvarande  innehåll  förra  gången\r\n(bet.  2001/02:TU1)  hänvisades  till  en\r\nförstudie   av   en   järnvägsförbindelse\r\nmellan Sturup och Kastrup. Förstudien var\r\nfinansierad     till      hälften      av\r\nLuftfartsverket, Region Skåne  och  vissa\r\nkommuner  och till hälften av EU.  Enligt\r\nLuftfartsverkets    bedömning    är    en\r\njärnvägssatsning  som  binder  samman  de\r\nbåda    flygplatserna    en    strategisk\r\ninvestering av stor betydelse, genom  att\r\nden  på  ett avgörande sätt skulle  kunna\r\nstärka  regionens utvecklingsbetingelser.\r\nUtskottet har inhämtat att frågan  nu  är\r\nföremål     för     miljöprövning     hos\r\nlänsstyrelsen. Projektet har anmälts till\r\nBanverket,  men  det ingår  inte  i  dess\r\nplaneringsunderlag. Utskottet finner inte\r\nnågon    riksdagens   åtgärd    behövlig.\r\nMotionerna    2002/03:T377    (fp)    och\r\n2002/03:N340 (c) avstyrks.\r\n\r\n5.10 Regionalt flyg m.m.\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg\r\nm.fl.   (fp)  (yrkande  20)  begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  att  de   regionala\r\nflygplatserna har en stor betydelse  även\r\ni  framtiden  och  måste  ges  ett  visst\r\nstatligt  stöd  för att  kunna  överleva.\r\nDetta är viktigt inte minst i glesbygden,\r\nanför motionärerna.\r\nMotion 2002/03:T430 av Maria Öberg  m.fl.\r\n(s)  går ut på att riksdagen bör göra ett\r\nuttalande om flygtrafikens betydelse  för\r\ninlandet.\r\nI  motion  2002/03:T466 av Sven Bergström\r\nm.fl.  (c)  (yrkande 14) sägs att  staten\r\nmåste   ta   ansvar  för   nätverket   av\r\nflygplatser, framför allt i  de  regioner\r\nsom har litet befolkningsunderlag.\r\nI motion 2002/03:T287 av Håkan Juholt och\r\nAnn-Marie   Fagerström   (s)   lyfts   de\r\nkommunala flygplatsernas betydelse  fram.\r\nDessa  har en central roll när det gäller\r\nflygets utveckling och dess betydelse för\r\ntillväxt  och  välfärd  i  hela   landet.\r\nDärför   är   det  viktigt  att   statens\r\ndriftbidrag    till    kommunerna    inte\r\nförsämras.   Angeläget   är   också   ett\r\nuttalande   av   riksdagen   om   stödets\r\nbetydelse för landets utveckling.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFlygtransportsystemet  skall  främja   en\r\npositiv  regional  utveckling  genom  att\r\ndels  utjämna  skillnader i möjligheterna\r\nför  olika delar av landet att utvecklas,\r\ndels    motverka   nackdelar   av   stora\r\ntransportavstånd.  Utskottet   vill   här\r\nsärskilt  peka  på  de åtgärder  som  har\r\nvidtagits i detta syfte.\r\nUnder  år  2001  fick Luftfartsverket  i\r\nuppdrag  att  tillsammans  med  kommuner,\r\nlänsstyrelser och Glesbygdsverket ta fram\r\nunderlag    för    att    utifrån     ett\r\nregionalpolitiskt    perspektiv     kunna\r\ngenomföra    upphandlingar    av    vissa\r\nflyglinjer. Underlaget presenterades  för\r\nregeringen, som på grundval härav fattade\r\nbeslut om införande av allmän trafikplikt\r\npå   tio  linjer.  Rikstrafiken   har   i\r\nsamverkan  med  Luftfartsverket  ansvarat\r\nför   upphandlingen,  som   beslutats   i\r\naugusti 2002.\r\nVidare  har Rikstrafiken fått i  uppdrag\r\natt,  i samråd med bl.a. Luftfartsverket,\r\nta  fram ett analysverktyg för inrättande\r\nav allmän trafikplikt.\r\nLuftfartsverket       och        Svenska\r\nKommunförbundet har inlett en utvärdering\r\nav     driftbidraget    till    kommunala\r\nflygplatser,  bl.a. för  att  belysa  hur\r\nstor   del   av  driftsunderskottet   hos\r\nrespektive   flygplats   som   täcks   av\r\nbidraget.\r\nVidare  kan  nämnas  att  regeringen   i\r\nbudgetpropositionen för år 2003 förklarar\r\nsin  avsikt  att  göra en utvärdering  av\r\ndriftbidraget    till    de     kommunala\r\nflygplatserna för att ett eventuellt nytt\r\nsystem  skall  kunna vara på  plats  till\r\nbudgetåret 2004.\r\nUtskottet  hänvisar  till  pågående  och\r\naviserade    arbeten   och   anser    att\r\nmotionsförslagen blir helt  eller  delvis\r\ntillgodosedda.       Dessa       avstyrks\r\nföljaktligen.\r\n\r\n5.11 Skydd mot brottsliga handlingar\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nSäkerhetsrutinerna inom  flyget  är  inte\r\nfullt tillfredsställande, är innebörden i\r\nmotion  2002/03:T462  av  Johnny  Gylling\r\nm.fl.  (kd) (yrkande 20). Regeringen  bör\r\ntillsätta en nationell säkerhetsutredning\r\ndär   militär,   polis,  Luftfartsverket,\r\nflygbolag    och    andra    intressenter\r\ngemensamt  tar  steg mot ett  ytterligare\r\nförstärkt säkerhetsarbete. När det gäller\r\nluftfartsskyddet,   dvs.   skyddet    mot\r\nbrottsliga  handlingar bör ambitionsnivån\r\nökas  så  att den inte bara omfattar  att\r\nundvika  sådana handlingar utan även  att\r\nförhindra   deras  planering.   Det   som\r\nåsyftas  är  att  passagerarpassagen  och\r\nrutinerna   på   flygplatsen   bör   vara\r\nlikformiga  oavsett om  säkerhetskontroll\r\ngörs eller inte.\r\n\r\nRegelverk\r\n\r\nEnligt     sin     instruktion      skall\r\nLuftfartsverket     i     samråd      med\r\nRikspolisstyrelsen   ansvara   för    ett\r\nnationellt  program för  förebyggande  av\r\nbrott    mot   den   civila   luftfartens\r\nsäkerhet.  För utrikestrafik  gäller  att\r\nalla   passagerare  skall   kontrolleras,\r\ninklusive    deras    handbagage.     För\r\ninrikestrafik har gällt att minst 25 % av\r\npassagerarna   och   handbagaget    skall\r\nkontrolleras stickprovsvis. Genom  beslut\r\nav    Luftfartsverket    skall    svenska\r\nflygplatser senast den 1 oktober 2002  ha\r\ninfört  kontroll av allt bagage incheckat\r\nför  såväl  inrikes-  som  utrikestrafik.\r\nLuftfartsskyddet på kommunala och privata\r\nflygplatser    finansieras    dels     av\r\nhuvudmännen,  dels av polismyndigheterna;\r\npå  de statliga flygplatserna finansieras\r\nluftfartsskyddet genom avgifter  som  tas\r\nut av passagerarna.\r\nMed anledning av händelserna i USA den 11\r\nseptember 2001 har kommissionen lagt fram\r\nett  förslag till förordning (KOM  (2001)\r\n575)   om   ökade   skyddsåtgärder    mot\r\nbrottsliga  handlingar  inom  den  civila\r\nluftfarten.  Förslaget  är  ett   led   i\r\narbetet  med  uppföljning  av  anmaningen\r\nfrån      Europeiska      rådet      till\r\ntransportministrarna att  vidta  åtgärder\r\nsom täcker frågor om bl.a. klassificering\r\nav    vapen,    teknisk    träning    för\r\nbesättningar,  kontroll  av  bagage  samt\r\nkvalitetskontroll  av skyddsåtgärder  som\r\ntillämpas  av medlemsstaterna. Ett  syfte\r\när  också att EU skall lägga en grund för\r\nen      gemensam      tillämpning      av\r\nChicagokonventionen  om   luftfartsskydd.\r\nVarje  medlemsstat skall  dels  anta  ett\r\nnationellt   säkerhetsprogram   för   att\r\ntillämpa  standarderna,  dels   utse   en\r\nmyndighet  med ansvar för samordning  och\r\növervakning av att programmet  genomförs.\r\nVidare  skall en medlemsstat  kunna  anta\r\nsträngare  regler  än  vad  som  anges  i\r\nförordningen.\r\n\r\nUtredning\r\n\r\nRegeringen   har  den  10  oktober   2002\r\nuppdragit  åt Luftfartsverket att  utreda\r\nförutsättningarna         för         ett\r\navgiftsutjämningssystem för att täcka  de\r\nsvenska   flygplatsernas  kostnader   för\r\nluftfartsskydd.  En utgångspunkt  är  att\r\ndet  bör  vara  de  som reser  som  skall\r\nbetala  för  det  förstärkta  skydd   som\r\nkommer   dem   till  godo  när   de   nya\r\nåtgärderna börjar tillämpas. Det är då av\r\nväsentligt   intresse  att   de   resande\r\nbetalar en avgift som är lika hög oavsett\r\nfrån vilken flygplats i Sverige de reser.\r\nDe avgifter som behöver tas ut av resande\r\nfrån  mindre  flygplatser med  ett  litet\r\nantal   resande  blir  mycket   höga   om\r\nkostnadstäckning skall uppnås  vid  varje\r\nenskild flygplats.\r\nUtredningen   skall  beakta   juridiska,\r\nekonomiska, organisatoriska och praktiska\r\nfrågor   samt   belysa   effekterna   för\r\nluftfartssektorn.      Vidare       skall\r\nLuftfartsverket  föreslå   och   redovisa\r\nmöjliga   principer  för  ett   gemensamt\r\nsystem     för     avgiftssättning     av\r\nluftfartsskyddsverksamhet   på    svenska\r\nflygplatser.  Förslaget  skall   utformas\r\nefter    samråd   med   berörda   parter.\r\nUppdraget skall redovisas till regeringen\r\nsenast den 30 december 2002.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning\r\nom  att  det är angeläget att ett  starkt\r\nluftfartsskydd   upprätthålls   med   hög\r\nsäkerhet.   Som   har  framgått   i   det\r\nföregående pågår ett omfattande arbete  i\r\ndenna   riktning  såväl  nationellt   som\r\ninternationellt. Genom regeringsuppdraget\r\nblir  också  många  av de  instanser  som\r\nräknas  upp  i  motionen  involverade   i\r\narbetet.  Någon anledning  för  riksdagen\r\natt  göra ett uttalande finns inte, anser\r\nutskottet  som  därmed  avstyrker  motion\r\n2002/03:T462 (kd) i denna del.\r\n\r\n\r\n6 Kollektiv persontrafik m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner    regeringens   förslag    om\r\nbemyndigande för  regeringen  att  under\r\når    2003    för   ramanslaget    36:13\r\nRikstrafiken:   Trafikupphandling   ingå\r\nekonomiska förpliktelser som,  inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden,   innebär\r\nutgifter på högst 3 950 miljoner  kronor\r\nunder åren 2004-2009.\r\nI  likhet  med  vad som anförs  i  flera\r\nmotioner  anser utskottet att det  finns\r\nen   rad   problem   och   frågor   inom\r\nkollektivtrafiken  som   måste   belysas\r\noch   åtgärdas.   Med  hänvisning   till\r\npågående      arbete     inom      bl.a.\r\nKollektivtrafikkommittén        avstyrks\r\nmotionerna.  Även motioner  om  statligt\r\nstöd   till  färjetrafik  över   Kvarken\r\navstyrks. Jämför reservationerna  22  (v\r\noch c) och 23 (c).\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet  ett\r\nregeringsförslag    om    kollektivtrafik\r\n(prop.  2002/03:1 utg.omr. 22 punkt  19).\r\nRegeringen    föreslår   att    riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under  år  2003\r\nför   ramanslaget   36:13   Rikstrafiken:\r\nTrafikupphandling     ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser  som,  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden,  innebär  utgifter  på\r\nhögst  3  950 miljoner kronor under  åren\r\n2004-2009.\r\nVidare   behandlar   utskottet   följande\r\nmotioner:\r\n- 2002/03:T217 av Håkan Larsson (c),\r\n- 2002/03:T256 av Yvonne Ångström (fp),\r\n- 2002/03:T274 av Roger Karlsson (c),\r\n- 2002/03:T366 av Åsa Torstensson (c),\r\n- 2002/03:T383 av Lennart Fremling (fp),\r\n-   2002/03:T466  yrkande   9   av   Sven\r\nBergström m.fl. (c),\r\n- 2002/03:T472 av Maud Olofsson (c),\r\n-   2002/03:T496   yrkandena   12-14   av\r\nKristina Zakrisson m.fl. (s),\r\n-  2002/03:T506 av Karl Gustav  Abramsson\r\noch Sören Wibe (båda s).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFör  den  lokala och regionala kollektiva\r\npersontrafiken  skall  det  enligt  lagen\r\n(1997:734)  om ansvar för viss  kollektiv\r\npersontrafik   i   varje    län    finnas\r\nlänstrafikansvariga.                   De\r\nlänstrafikansvarigas   uppgifter    skall\r\nhandhas av en trafikhuvudman.\r\nHuvudansvaret   för   den   lokala   och\r\nregionala  kollektivtrafiken  ligger   på\r\nlänets  kommuner och landsting gemensamt,\r\nvilka via sina trafikhuvudmän finansierar\r\noch  planerar trafiken. I Stockholms  län\r\när landstinget länstrafikansvarigt och  i\r\nGotlands   län   är  kommunen   ansvarig.\r\nLandstinget och kommunerna i  övriga  län\r\nkan  dock  komma överens om att  antingen\r\nlandstinget  eller  kommunerna  i   länet\r\nskall   vara  länstrafikansvariga.   Även\r\nregionförbund       förekommer        som\r\nlänstrafikansvariga.\r\nOperatörerna  ansvarar  vanligtvis  bara\r\nför att ett visst trafikutbud produceras.\r\nStatens   ansvar  för  kollektivtrafiken\r\navser     primärt    lagstiftning     och\r\nfinansiering av infrastruktur. Till detta\r\nkan   läggas   det   ansvar   som   olika\r\nmyndigheter  har  ålagts  för  delar   av\r\nkollektivtrafiken.  Detta  gäller   t.ex.\r\nBanverket,  Vägverket och Luftfartsverket\r\ninom sina respektive områden.\r\nFör    den    interregionala   kollektiva\r\npersontrafiken inrättades år 1999  en  ny\r\nmyndighet,   Rikstrafiken.   Enligt   sin\r\ninstruktion skall  Rikstrafiken verka för\r\nutveckling   och   samordning   av    den\r\ninterregionala  kollektiva persontrafiken\r\nsamt  för att de transportpolitiska målen\r\nuppnås.  Vidare skall Rikstrafiken  följa\r\nkollektivtrafikens     utveckling     och\r\nsärskilt   kartlägga   brister   i    den\r\ninterregionala kollektiva persontrafiken.\r\nRikstrafiken  skall  vidare  svara   för\r\nstatens upphandling av transportpolitiskt\r\nmotiverad     interregional     kollektiv\r\npersontrafik  som  inte  upprätthålls   i\r\ntrafikhuvudmännens  regi  och   där   det\r\nsaknas  förutsättningar  för  kommersiell\r\ndrift.  Rikstrafiken  skall  också  genom\r\növerläggningar med övriga berörda  parter\r\nfrämja   frivilliga  samverkanslösningar,\r\nverka  för  att information,  tidtabeller\r\noch     biljettsystem    för    kollektiv\r\npersontrafik  samordnas,  verka  för  att\r\nhandikappanpassningen    av    kollektiva\r\nfärdmedel   samordnas   mellan   samtliga\r\ntrafikslag,      verka      för       att\r\njämställdhetsaspekter    beaktas     inom\r\nkollektivtrafikområdet,    ansvara    för\r\nadministrationen av transportstödet  till\r\nGotland   samt   fastställa   taxor   och\r\nturplaner   för  sådan  linjesjöfart   på\r\nGotland  för vilken transportstöd lämnas.\r\n\r\nUtredningar\r\n\r\nKollektivtrafikkommittén\r\n\r\nI   maj  2001  tillsatte  regeringen   en\r\nkommitté  (dir. 2001:1) med  uppgift  att\r\nutifrån      ett      konsument-      och\r\nhelhetsperspektiv\r\nidentifiera,  analysera   och\r\nbeskriva kollektivtrafikens problem och\r\nmöjligheter,\r\nformulera mål och visioner,\r\nföreslå   förändringar    av\r\norganisation, regelverk och dylikt av\r\nbetydelse    för   kollektivtrafikens\r\nutveckling  och  ett ökat  kollektivt\r\nresande.\r\nHärutöver    skall    kommittén    enligt\r\ndirektiven utgöra ett forum för samarbete\r\nmellan  staten  och  övriga  aktörer   på\r\nkollektivtrafikområdet.  Tyngdpunkten   i\r\nkommitténs  arbete  skall  ligga  på  den\r\nlokala  och  regionala kollektivtrafikens\r\nområde,    och   tidsramen    för    dess\r\nbedömningar skall omfatta tiden fram till\r\når 2020. I december 2001 överlämnades ett\r\ndelbetänkande,    Kollektivtrafik     med\r\nmänniskan i centrum (SOU 2001:106) i form\r\nav  en  lägesrapport. Ett  slutbetänkande\r\nskall  presenteras  senast  den  30  juni\r\n2003.\r\n\r\nStockholmsberedningen\r\n\r\nI   december  2000  tillsatte  regeringen\r\n(dir.  2000:96) en kommitté  med  uppdrag\r\natt   lämna   förslag  på  insatser   som\r\nförbättrar     transportsystemet     inom\r\nStockholms      län       men       också\r\ntransportmöjligheterna  mellan  Stockholm\r\noch övriga Mälardalen, övriga landet samt\r\ninternationellt. Kommittén,  som  antagit\r\nnamnet    Stockholmsberedningen,    skall\r\narbeta    med    syftet   att    utveckla\r\ntransportsystemet på ett för regionen och\r\nhela  landet  miljömässigt,  socialt  och\r\nsamhällsekonomiskt     hållbart     sätt.\r\nKommittén skall inledningsvis också  göra\r\nen  problemanalys av transportsituationen\r\nsamt  utarbeta en målbild som skall ligga\r\ntill     grund    för    en    långsiktig\r\nutvecklingsstrategi. Med  utgångspunkt  i\r\nutvecklingsstrategin   skall    kommittén\r\nlämna    förslag    till    åtgärder    i\r\ntransportsystemet.   Enligt    direktiven\r\nskall kommittén föreslå insatser för  att\r\nuppnå\r\nökad samordning mellan de olika\r\ntrafikslagen och ökad effektivitet i det\r\nbefintliga transportsystemet,\r\nen tillräcklig spårkapacitet,\r\nökad      satsning      på\r\nkollektivtrafiken,\r\nen  tillräcklig  vägkapacitet\r\nmellan      norra      och      södra\r\nStockholmsregionen,\r\nminskning   av  de   negativa\r\neffekterna av biltrafiken,\r\nförbättringar        av\r\ntransportsystemet som leder till att det\r\nskapas  fler  platser attraktiva  för\r\netableringar    av    bostäder    och\r\narbetsplatser,\r\nen         tillräcklig\r\nflygplatskapacitet.\r\nKommittén    har    lagt     fram     två\r\ndelbetänkanden. I juni 2001 presenterades\r\nTransportsystemet   i  Stockholmsregionen\r\n(SOU   2001:51)   och  i   januari   2002\r\npresenterades                  Långsiktig\r\nutvecklingsstrategi för transportsystemet\r\ni    Stockholm-Mälardalsregionen.    (SOU\r\n2002:11).  Den slutliga redovisningen  av\r\nuppdraget skall vara klar senast  den  31\r\ndecember 2003.\r\n\r\nJärnvägsutredningen\r\n\r\nEn  utredning  har tillkallats   för  att\r\ngöra  en  översyn  av organisationen  och\r\nlagstiftningen  inom  järnvägssektorn.  I\r\ndirektivet (dir. 2001:48) ingår  att  med\r\nutgångspunkt     i     konsumentintresset\r\nanalysera  möjliga  utvecklingsvägar  för\r\nsåväl   person-   som   godstrafiken   på\r\njärnväg.  Härutöver skall utredningen  se\r\növer       myndighetsstrukturen      inom\r\njärnvägssektorn.  Utredaren   skall   mot\r\nbakgrund  av  denna översyn ange  förslag\r\navseende     såväl    den    övergripande\r\norganisationen   av   myndigheterna   som\r\nansvarsfördelningen dem  emellan.  Vidare\r\ningår  att  i  svensk rätt genomföra  nya\r\nregler  inom  området som på  senare  tid\r\nantagits inom Europeiska gemenskapen  och\r\npå internationell nivå. I uppdraget ingår\r\nockså  att  göra en generell  översyn  av\r\njärnvägslagstiftningen      för       att\r\nmodernisera denna.\r\nEtt  delbetänkande, Rätt på spåret  (SOU\r\n2002:48),  avlämnades i maj  2002.  Bland\r\nfrågor  som  tas upp är en ny järnvägslag\r\nmed    villkor    för   utnyttjande    av\r\njärnvägsinfrastrukturen,  inrättandet  av\r\nen  järnvägsstyrelse,  marknadstillträde,\r\nkapacitetstilldelning    och    avgifter.\r\nFrågan  om och i så fall hur bestämmelser\r\nför    sådana   spårbundna   system   som\r\ntunnelbana och spårväg skall inkluderas i\r\ntillämpningsområdet    för    den     nya\r\njärnvägslagen kommer att belysas i en fas\r\ntvå    av   utredningen.   Den   slutliga\r\nredovisningen    av    uppdraget    skall\r\nredovisas senast den 15 mars 2003.\r\n\r\nEG-regler för trafikupphandling\r\n\r\nKommissionen presenterade i juli 2000 ett\r\nförslag (KOM(2000)7 slutlig) till  en  ny\r\nförordning  som  reglerar upphandling  av\r\nkollektivtrafik  på den  inre  marknaden.\r\nSyftet är att främja effektiviteten  inom\r\nkollektivtrafiken       och        stärka\r\nrättssäkerheten    när     det     gäller\r\nregeltillämpningen. Förslaget utgår  från\r\natt     kollektivtrafiken    bör     vara\r\nkonkurrensutsatt och grundas på principen\r\nom kontrollerad konkurrens.\r\nFörordningen  skall vara  tillämplig  på\r\nnationellt       och      internationellt\r\ntillhandahållande  av kollektivtrafik  på\r\njärnväg,  väg  och  inre  vattenvägar.  I\r\nförordningen fastställs villkoren för när\r\nen    behörig   myndighet   får   ersätta\r\ntrafikoperatörer för utgifter  i  samband\r\nmed  uppfyllandet  av  krav  på  allmänna\r\ntjänster.    Vidare    fastställs     när\r\nmyndigheter    får   bevilja    exklusiva\r\nrättigheter     för     bedrivande     av\r\nkollektivtrafik.  Efter   behandling   av\r\nförslaget    i   Europaparlamentet    har\r\nkommissionen lagt fram ett ändrat förslag\r\n(KOM(2002)107   slutlig);  revideringarna\r\ngäller  främst längre avtalstider och  en\r\nlängre övergångsperiod.\r\n\r\n6.1 Ekonomiska förpliktelser\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nRamanslaget      36:13      Rikstrafiken:\r\nTrafikupphandling   finansierar   statens\r\nupphandling     av     transportpolitiskt\r\nmotiverad     interregional     kollektiv\r\npersontrafik och andra kostnader som  går\r\natt hänföra till Rikstrafikens uppgifter.\r\nAnslaget    får    även   användas    för\r\nutredningar med anknytning till kollektiv\r\npersontrafik.\r\nRiktrafiken   bör   enligt   regeringens\r\nmening  få  sluta upp till fem  år  långa\r\ntrafikeringsavtal.  Därför  föreslås  att\r\nriksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2003  för ramanslaget 36:13 Rikstrafiken:\r\nTrafikupphandling     ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser och som, inklusive tidigare\r\ngjorda  åtaganden,  innebär  utgifter  på\r\nhögst  3  950 miljoner kronor under  åren\r\n2004-2009.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    har   ingen   erinran    mot\r\nregeringens  förslag om bemyndigande  att\r\ningå  ekonomiska förpliktelser. Utskottet\r\nförutsätter        att         regeringen\r\nfortsättningsvis kommer  att  ange  vilka\r\nberäkningsgrunder som  ligger  bakom  det\r\nbegärda      bemyndigandet.     Förslaget\r\ntillstyrks därmed.\r\n\r\n6.2 Riktlinjer m.m. för\r\ntrafikupphandlingen\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion  2002/03:T466 av Sven Bergström\r\nm.fl.  (c) (yrkande 9) anförs att statens\r\nansvar     för    en    väl    fungerande\r\ninfrastruktur  i  alla  delar  av  landet\r\nomfattar        upprätthållande        av\r\nkollektivtrafik  på rimlig  nivå  även  i\r\nglesbygder. Motionärerna avser inte  bara\r\ninterregional  trafik  -  trafik   mellan\r\nlänen  -  utan även trafik inom länen.  I\r\nglesbygder  är  det  svårt  att   bedriva\r\ntrafik   som  är  lönsam,  påpekas   det.\r\nSamtidigt   har  kollektivtrafiken   stor\r\nbetydelse  inte  minst för arbetspendlare\r\nsamt  för  ungdomar och äldre runt  om  i\r\nbygderna. Som exempel lyfter motionärerna\r\nfram  att  avtalet  mellan  å  ena  sidan\r\nRikstrafiken    och   å    andra    sidan\r\nLänstrafiken i de fyra nordligaste  länen\r\nom  ekonomiskt bidrag kommer att  upphöra\r\nnästa  år  och  att det  finns  risk  att\r\nbidraget kan bli halverat.\r\nEtt  likalydande  förslag  framställs   i\r\nmotion 2002/03:T217 av Håkan Larsson (c).\r\nMotionären  finner att det  är  dags  för\r\nstaten  att ekonomiskt medverka till  att\r\nen    fungerande   kollektivtrafik    kan\r\nupprätthållas  även  i  de   glesbebyggda\r\ndelarna av norra Sverige.\r\nEtt   uppdrag   till   Rikstrafiken   att\r\nupphandla   persontrafik  på   TGOJ-banan\r\nmellan   Nyköping/Oxelösund   och    Flen\r\nföreslås  i motion 2002/03:T274 av  Roger\r\nKarlsson   (c).   Samtidigt   som   stora\r\nsatsningar på järnvägen aviseras för  den\r\nkommande   tolvårsperioden   finns    det\r\njärnvägssträckor   som   i    dag    inte\r\ntrafikeras med persontrafik, trots att de\r\när   väl   lämpade  för  sådan,  föreslår\r\nmotionären  som  hänvisar  till  att   av\r\nRikstrafiken  anlitat  konsultföretag  är\r\nTGOJ-banan  en sträcka som bör  övervägas\r\nför upphandling.\r\nStatens  och de lokala trafikhuvudmännens\r\nsamlade ansvar för Bohusbanan är ämnet  i\r\nmotion  2002/03:T366 av  Åsa  Torstensson\r\n(c). Motionären anser det förvånande  att\r\nvikten  av tillväxt i hela landet  hävdas\r\nsamtidigt     som    statens    fortsatta\r\nmedfinansiering  av  Bohusbanan  är  satt\r\nunder diskussion. Bohusbanan bör ses  som\r\nen  länk i ett kollektivtrafiknät  mellan\r\nStrömstad   och   Varberg   och    mellan\r\nStrömstad och Landvetter flygplats.\r\nI motion 2002/03:T383 av Lennart Fremling\r\n(fp)     hävdas    behovet     av     ett\r\nsamhällsekonomiskt       synsätt        i\r\ntrafikpolitiken  för  att   person-   och\r\ngodstrafiken   skall  fördelas   på   ett\r\noptimalt sätt mellan olika transportslag.\r\nEnligt   motionärens   uppfattning    har\r\nriksdagen  genom  sina transportpolitiska\r\nbeslut   lagt  en  bra  grund   för   det\r\nfortsatta  agerandet i trafikfrågor.  När\r\ndet   emellertid  gäller   anslaget   för\r\ntrafikupphandling förefaller  regeringens\r\nförslag    snarare   vara   baserat    på\r\ntradition, anför motionären och  hänvisar\r\ntill  att  beloppet  anges  ha  justerats\r\ntillbaka   till   en  ursprunglig   nivå.\r\nRiksdagen  bör begära ett beslutsunderlag\r\nsom   redovisar   den  samhällsekonomiska\r\nkalkylen, anser han.\r\nAvregleringen har fungerat  relativt  väl\r\npå   högtrafikerade  linjer  medan  andra\r\nlinjer  har  drabbats av  kraftigt  höjda\r\npriser  och  sämre  utbud,  anser  man  i\r\nmotion 2002/03:T496 av Kristina Zakrisson\r\nm.fl.  (s).  Priset för flyg till  mindre\r\norter  är  högre i Sverige  än  de  är  i\r\nFinland,    trots   relativt    likartade\r\nförhållanden,  heter det  vidare.  Staten\r\nbör  ta  ansvar  för ett  system  så  att\r\nflygtrafiken  på  vissa olönsamma  linjer\r\nkan  upprätthållas (yrkande 12). När  det\r\ngäller interregional kollektivtrafik  med\r\nbuss  och  tåg bör ett förstärkt statligt\r\nstöd  lämnas i fortsättningen; den  glesa\r\nkollektivtrafiken på landsbygden  är  ett\r\nhinder för utvecklingen i stora delar  av\r\nskogslänen  (yrkande 13).  Det  är  också\r\nangeläget  att  de olika trafikföretagens\r\ninformationssystem kopplas  ihop  så  att\r\nkonsumenterna  lättare   kan   hitta   de\r\nförbindelser  som  bäst  motsvarar  deras\r\nbehov,   betonas  i  motionen.   Särskilt\r\nviktigt   är  detta  i  skogslänen,   där\r\navstånden  är stora och där  ett  enskilt\r\ntrafikslag  sällan har  tillräckligt  hög\r\nservicegrad   för   att   ensamt    kunna\r\ntillgodose behovet. Rikstrafiken bör  ges\r\nett  tydligt  uppdrag att  verka  för  en\r\nsådan samordning (yrkande 14).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nStatens ansvar för olönsamma linjer m.m.\r\n\r\nI flera motioner berörs kollektivtrafiken\r\ni glesbygd; särskild tyngdpunkt läggs vid\r\nförhållandena  i  de nordliga  länen  och\r\nvissa delar av skogslänen.\r\nUtskottet instämmer med motionärerna  om\r\nangelägenheten    av   tillfredsställande\r\ntransportmöjligheter  över  hela  landet.\r\nKollektivtrafik    är    en    del     av\r\nsamhällsservicen,  och  människor   skall\r\ninte tvingas flytta på grund av brister i\r\ntransportsystemet. Ett  rimligt  mått  av\r\nvalfrihet är också viktigt. Som utskottet\r\nnyss har redovisat vilar det övergripande\r\nansvaret  på staten när det gäller  resor\r\nmellan  olika regioner. Enligt utskottets\r\nmening     bör     den     interregionala\r\nkollektivtrafiken  så långt  som  möjligt\r\ndrivas på kommersiella villkor. Ett  sätt\r\natt   åstadkomma   en  tillfredsställande\r\ntransportförsörjning    är    att     den\r\ninterregionala kollektivtrafiken  i  ökad\r\nutsträckning  samordnas  med  lokal   och\r\nregional  kollektivtrafik.  Utöver  sådan\r\nsamordning förutsätts också ett  statligt\r\nstöd.  Som nämnts i det föregående  utgår\r\ndetta  stöd  i  form  av  upphandling  av\r\ntrafik som bedöms inte kunna bedrivas  på\r\nkommersiella grunder. Utskottet  påminner\r\ni sammanhanget att flera av Rikstrafikens\r\nupphandlingar har genomförts i  samverkan\r\nmed  trafikhuvudmännen, bl.a. i syfte att\r\nförbättra  samordningen  mellan  regional\r\noch  interregional trafik.  Detta  gäller\r\nt.ex.   Tåg  i  Bergslagen  och  Västtåg.\r\nVidare  konstaterar  utskottet  att   den\r\nupphandlade trafiken har utvidgats - från\r\natt  i princip bara ha omfattat tågtrafik\r\ntill  att  omfatta alla  trafikslag.  Som\r\nexempel   kan   nämnas   upphandling   av\r\nbusstrafik längs Norrlandskusten  och  av\r\ntio inrikes flyglinjer.\r\nSom   framkommer   i  motionerna   finns\r\nemellertid  vissa problem och frågor  som\r\nmåste   belysas  och  åtgärdas  för   att\r\nkollektivtrafiken skall  kunna  utvecklas\r\npå  ett  ändamålsenligt  sätt.  Trots  de\r\nsatsningar som har gjorts av såväl staten\r\nsom         trafikhuvudmännen         har\r\nresandeutvecklingen                  inom\r\nkollektivtrafiken       inte        varit\r\ntillfredsställande.  Här  vill  utskottet\r\nerinra  om  att  i Rikstrafikens  uppgift\r\ningår    att   följa   kollektivtrafikens\r\nutveckling och särskilt kartlägga brister\r\ni   den   interregionala  persontrafiken.\r\nVidare  vill utskottet peka på att  flera\r\nav  de frågor som tas upp av motionärerna\r\ndr  föremål  för överväganden i  pågående\r\nutredningar.\r\nEnligt   utskottets   uppfattning    bör\r\nresultatet   av  dessa  utredningsarbeten\r\navvaktas;   utskottet  räknar   med   att\r\nregeringen - efter sedvanligt beredning -\r\nkommer   att  lägga  fram  förslag   till\r\nriksdagen.\r\nMed det sagda avstyrker utskottet de  nu\r\nbehandlade    förslagen   i    motionerna\r\n2002/03:T217  (c), 2002/03:T466  (c)  och\r\n2002/03:T496 (s).\r\n\r\nSamhällsekonomiska kalkyler som\r\nbeslutsunderlag vid upphandling\r\n\r\nUtskottet  delar den uppfattning  om  ett\r\nsamhällsekonomiskt       synsätt        i\r\ntransportpolitiken   som   kommer    till\r\nuttryck i motion 2002/03:T383 (fp); detta\r\när  en förutsättning för att person-  och\r\ngodstrafiken skall kunna fördelas på  ett\r\noptimalt sätt mellan olika transportslag.\r\nDetta  är  också en grundläggande  del  i\r\nriksdagens transportpolitiska  beslut  år\r\n1998. Enligt utskottets mening råder  det\r\nemellertid ingen motsättning mellan detta\r\nsynsätt och den anslagsberäkning som görs\r\nför  Rikstrafiken. Utskottet  utgår  från\r\natt   Rikstrafiken  med  utgångspunkt   i\r\ntilldelat      ramanslag      gör      en\r\nsamhällsekonomisk   bedömning    av    de\r\nalternativa  projekt  som  övervägs   och\r\nväljer   det   som   bedöms   vara    det\r\nsamhällsekonomiskt  mest  angelägna.  Med\r\ndet sagda avstyrks motionsförslaget.\r\n\r\nSamordning av trafikföretagen\r\n\r\nI  likhet  med  vad  som  sägs  i  motion\r\n2002/03:T496  (yrkande  14)   (s)   anser\r\nutskottet  att  det är angeläget  att  de\r\nolika trafikföretagens informationssystem\r\nkopplas ihop så att konsumenterna lättare\r\nkan   hitta  de  förbindelser  som   bäst\r\nmotsvarar   deras  behov.  Ett  effektivt\r\ninterregionalt      kollektivtrafiksystem\r\nförutsätter   en   samverkan    så    att\r\nbiljettbokningsfunktionerna   underlättas\r\noch  att resenärerna kan boka biljett för\r\nhela   resan  oberoende  av   hur   många\r\noperatörer   som  finns   på   marknaden.\r\nUtskottet kan konstatera att Rikstrafiken\r\nenligt  sin instruktion skall  verka  för\r\nsamordning    av    den    interregionala\r\nkollektiva     persontrafiken.      Genom\r\növerläggningar  med  berörda  parter  kan\r\nRikstrafiken   bl.a.  främja   frivilliga\r\nsamverkanslösningar samt  verka  för  att\r\ninformation,       tidtabeller        och\r\nbiljettsystem för kollektiv  persontrafik\r\nsamordnas.\r\nI   budgetpropositionen  för   år   2003\r\nredovisas  vidare  att  Rikstrafiken  har\r\ndrivit       och      utvecklat       ett\r\ntrafikslagsövergripande projekt,  benämnt\r\nHela resan. Projektets syfte är att   öka\r\ntillgängligheten  till kollektivtrafiken.\r\nMyndigheten    har   drivit    krav    på\r\nbokningssamarbete  genom   ett   särskilt\r\ndatagränssnitt,  redovisat  ett   förslag\r\ntill    ett   enda   telefonnummer    för\r\nupplysning   om   kollektivtrafiken   och\r\nlanserat     en    Internetportal     med\r\növergripande    information    om    hela\r\ntrafiksektorn.\r\nI   detta   sammanhang  vill   utskottet\r\nerinra  om den verksamhet som bedrivs  av\r\nSamtrafiken  i  Sverige  AB.  Samtrafiken\r\nsyftar  till  att  lämna  information   -\r\nfrämst genom Internet - till de resenärer\r\nsom   behöver  göra  byten  mellan  olika\r\ntrafikföretag   för  att   nå   resmålet.\r\nBolaget,   som  bildades  år  1993,   ägs\r\ngemensamt  av  Arlanda Express,  BK  Tåg,\r\nDestination Gotland, SJ, Tågkompaniet och\r\nlänstrafikföretagen i alla län.\r\nEnligt   utskottets  uppfattning   pågår\r\narbete  i  den  riktning som motionärerna\r\nsyftar till. Någon åtgärd från riksdagens\r\nsida  är  inte behövlig med anledning  av\r\nmotionsförslaget; detta avstyrks.\r\n\r\nVissa bansträckningar\r\n\r\nMotionsvägen  har  väckts   förslag   som\r\ngäller  trafiken på vissa  bandelar.  Ett\r\nförslag  går ut på att  Rikstrafiken  bör\r\nges  i uppdrag att upphandla persontrafik\r\npå  banan  mellan Nyköping/Oxelösund  och\r\nFlen.    Ett    annat   förslag    gäller\r\nBohusbanan, som enligt motionärens mening\r\nbör    ses    som   en   länk    i    ett\r\nkollektivtrafiknät mellan  Strömstad  och\r\nVarberg   och   mellan   Strömstad    och\r\nLandvetter flygplats.\r\nSom  har  omtalats i det föregående  har\r\nRikstrafiken   i   sin  instruktion   ett\r\nstående  uppdrag att kartlägga brister  i\r\nden       interregionala       kollektiva\r\npersontrafiken och svara för  upphandling\r\nav      transportpolitiskt      motiverad\r\ninterregional kollektiv persontrafik  som\r\ninte  upprätthålls  i  trafikhuvudmännens\r\nregi  och  där det saknas förutsättningar\r\nför  kommersiell drift. Enligt utskottets\r\nuppfattning   finns  således   nödvändiga\r\nförutsättningar   för  Rikstrafiken   att\r\nvidta   de   åtgärder  som  den   bedömer\r\nändamålsenliga  med  avseende   på   sitt\r\nuppdrag   och  tillgängliga  medel.   Med\r\nhänvisning  till  det  anförda   avstyrks\r\nmotionerna    2002/03:T274    (c)     och\r\n2002/03:T366 (c).\r\n\r\n6.3 Färjetrafik över Kvarken\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nTvå  färjelinjer har tidigare  trafikerat\r\nKvarken   mellan  Sverige  och   Finland.\r\nPersontransporter har utförts mellan Umeå\r\ni  Västerbotten  och Vasa  i  Österbotten\r\nmedan   godstransporter  utförts   mellan\r\nHärnösand   och  Vasa.  Tidigare   bidrog\r\ntaxfreeförsäljningen     ombord      till\r\nkostnadstäckningen  för   persontrafiken.\r\nSådan  försäljning  är  emellertid   inte\r\nlängre   tillåten  enligt  EG:s   regler.\r\nSedermera    beslutades    om     statlig\r\nupphandling  som  en  tillfällig  åtgärd.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har trafiken\r\nmed  Botnia Link upphört den 20  november\r\n2002.\r\nRiksdagens transportpolitiska beslut  år\r\n1998  innebar  att  interregional  trafik\r\nskall  bedrivas på kommersiella  grunder.\r\nUndantag bör dock göras för sådan  trafik\r\nsom  är transportpolitiskt motiverad  men\r\nsom  inte  kan  bedrivas på affärsmässiga\r\nvillkor. I april 2002 fattades ett beslut\r\nav   regeringen  av  innebörden  att  ett\r\nfortsatt statligt stöd till färjetrafiken\r\ninte  var  transportpolitiskt  motiverat.\r\nDen  finländska staten har dock  beslutat\r\nom      fortsatt      upphandling      av\r\npersontrafiken.  Det finländska  rederiet\r\nhar    låtit    svenskflagga    fartyget;\r\ninnebörden  härav  är att  rederiet  inte\r\nbetalar  vare  sig skatter  eller  social\r\navgift för besättningen.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion  2002/03:T472 av Maud  Olofsson\r\n(c) framhålls att staten måste ta sin del\r\nav   ansvaret   för  färjetrafiken   över\r\nKvarken    mellan    Umeå    och    Vasa.\r\nMotionärerna  anser att denna  trafik  är\r\nangelägen för utvecklingen - inte bara  i\r\nde  direkt  berörda regionerna  utan  för\r\nEU:s   nordliga  regioner  och  för   det\r\narktiska   samarbetet.  Det  hänvisas   i\r\nmotionen  till att den finländska  staten\r\nger  stöd  för att säkerställa  trafiken,\r\noch  motionärerna riktar kritik  mot  att\r\nden  svenska  staten  i  stället  skjuter\r\nifrån sig ansvaret.\r\nEn  utredning om förutsättningarna att ge\r\nstatligt  stöd  till  färjetrafiken  över\r\nKvarken  begärs i motion 2002/03:T256  av\r\nYvonne      Ångström     (fp).      Efter\r\ntaxfreeförsäljningens upphävande  brottas\r\nfärjetrafiken    med   lönsamhetsproblem,\r\nanför motionären.\r\nÄven i motion 2002/03:T506 av Karl Gustav\r\nAbramsson och Sören Wibe (båda s)  hävdas\r\natt  det finns behov av insatser för  att\r\ntrygga  passagerartrafiken över  Kvarken,\r\ninte minst mot bakgrund av dess betydelse\r\nför den regionala utvecklingen. Turismen,\r\nmed  besökare bl.a. österifrån, är viktig\r\nför  inlandet  i  norra  Sverige,   anför\r\nmotionärerna  som  också  pekar  på   att\r\nfärjelinjen    är   strategisk    i    de\r\ninternationella  projekt  som  pågår  för\r\ntrafikkorridoren    från    Norge    över\r\nVästerbotten   och   vidare   mot   bl.a.\r\nFinland.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att det inte bör  ankomma\r\npå   riksdagen  att  lägga   fast   vilka\r\nnationella      eller     internationella\r\nförbindelser  där  staten  bör  upphandla\r\ntrafik.  I  stället bör detta ankomma  på\r\nRiktrafiken och regeringen att i enlighet\r\nmed  det transportpolitiska målet  -  och\r\ninom  givna  ekonomiska ramar  -  närmare\r\nbedöma  vilken  trafik  som  staten   bör\r\nupphandla.  Såvitt  gäller  det  aktuella\r\nfallet har utskottet erfarit att rederiet\r\n-   till   följd   av  att   färjan   har\r\nsvenskregistrerats - inte betalar skatter\r\neller  sociala avgifter, och detta  torde\r\nutgöra  en  besparing  för  rederiet  som\r\nmotsvarar  drygt hälften  av  den  finska\r\nstatens upphandlingskostnad.\r\nMot  bakgrund  av  det anförda  avstyrks\r\nförslagen i motionerna 2002/03:T256 (fp),\r\n2002/03:T472 (c) och 2002/03:T506 (s).\r\n7 Gotlandstrafiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  delar  den  uppfattning   som\r\nförs fram motionsvägen om behovet av  en\r\nlångsiktig          lösning          för\r\nGotlandstrafiken.  Med  hänvisning  till\r\natt  resultaten  av ett samarbetsprojekt\r\npå  Gotland  bör avvaktas och  till  att\r\nutvärdering  behövs  av  den  eventuella\r\npåverkan på fraktkostnaderna som de  nya\r\nhöghastighetsfärjorna  kan  få  avstyrks\r\nmotionerna.  Jämför reservation  24  (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI   detta   avsnitt  behandlar  utskottet\r\nföljande motioner:\r\n-  2002/03:T205 av Nils Fredrik  Aurelius\r\n(m),\r\n-  2002/03:T231 yrkandena 1-3 av Marietta\r\nde Pourbaix-Lundin (m),\r\n-  2002/03:T309 av Agne Hansson och  Lena\r\nEk (båda c),\r\n-   2002/03:T434  av  Lena  Ek  och  Agne\r\nHansson (c),\r\n-   2002/03:T466  yrkande  22   av   Sven\r\nBergström m.fl. (c),\r\n-  2002/03:T489 av Sylvia Lindgren  m.fl.\r\n(s),\r\n-   2002/03:N266  yrkande  7  av   Helena\r\nBargholtz (fp).\r\n\r\n7.1 Långsiktig lösning för\r\nGotlandstrafiken\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nAntalet   resenärer  i   Gotlandstrafiken\r\nuppgick  under år 2001 till  omkring  1,3\r\nmiljoner passagerare, vilket i stort sett\r\när  samma  antal  som året  dessförinnan.\r\nGodsvolymen, som har varierat något  över\r\ntiden,  har  under de senaste åren  ökat.\r\nEnligt  vissa bedömningar kan  man  räkna\r\nmed en årlig tillväxt av trafikvolymen på\r\nmellan  2  och 4 %. Trafiken bedrivs  för\r\nnärvarande    med   dels   konventionella\r\nfärjor, dels en höghastighetsfärja. Under\r\nhögsäsong  förstärks  trafiken   med   en\r\ngodsfärja.\r\nLinjesjöfarten        på         Gotland\r\nsubventioneras på två sätt.\r\nDet  ena är det statliga transportstödet\r\ntill  färjetrafiken på Gotland, varigenom\r\nbåde     person-     och     godstrafiken\r\nsubventioneras.  För  detta  ändamål  gör\r\nstaten  en  upphandling av färjetrafiken.\r\nDet  rederi som har upphandlats har  -  i\r\nrealiteten  -  getts en  monopolställning\r\ngenom  lagen (1996:19) om begränsning  av\r\nrätten   att   bedriva  linjesjöfart   på\r\nGotland    med   tillhörande   förordning\r\n(1997:748). Förordningen gäller  den  som\r\nutför  regelbundna sjötransporter  mellan\r\nGotland  och svensk hamn belägen  utanför\r\nGotland  (1 §). Den som utför regelbundna\r\nsjötransporter mellan Gotland och  svensk\r\nfastlandshamn        måste         anlöpa\r\nfastlandshamnen  minst  fem  gånger   per\r\nvecka året runt (2 §).\r\nDet  andra  är  ett  system  som  ligger\r\nutanför  den statliga budgeten och  genom\r\nvilket  det  enbart är  godstrafiken  som\r\nsubventioneras.  Systemet  består  av  en\r\nkombination    av    två    inslag,    en\r\nhögstprisreglering och en \"uppbördsrätt\",\r\ndet        s.k.        Gotlandstillägget.\r\nBestämmelserna   om  högstprisregleringen\r\nfinns    i    lagen    (2000:1377)    med\r\nbemyndigande  om utjämning av  taxor  för\r\nvissa                 lastbilstransporter\r\n(taxeutjämningslagen).  Den  innebär  att\r\ntransportförmedlingsföretagens taxor  för\r\ngodstransporter  till  och  från  Gotland\r\nskall motsvara taxan för en transport  av\r\nmotsvarande  längd i övriga  landet.  Som\r\nkompensation                         till\r\ntransportförmedlingsföretagen  för  deras\r\nmerkostnader,   får   de   uppbära    ett\r\nfrakttillägg,  Gotlandstillägget.   Detta\r\nuppgår  för  närvarande  till  0,4  %  av\r\nvärdet  på  alla inrikes fjärrtransporter\r\nmed  lastbil. En viss osäkerhet råder  om\r\nhur  mycket  Gotlandstillägget inbringar;\r\nenligt en beräkning uppgår det till 35-40\r\nmiljoner kronor per år.\r\n\r\nUtredning\r\n\r\nFrågan  om trafiken på Gotland har  genom\r\nåren  varit  föremål för ett stort  antal\r\nutredningar. Den senaste kom  till  stånd\r\ngenom regeringens beslut i december  2000\r\nom    direktiv    för    en    förhandlad\r\nhelhetslösning    för   Gotlandstrafiken.\r\nUppdraget   gick   ut   på   att    genom\r\nförhandlingar  med berörda  parter  finna\r\noch förankra en acceptabel lösning.\r\nUtredningen   lämnade  sitt   betänkande\r\n(SOU          2001:66)         Garanterad\r\ntransportstandard   för   Gotland    till\r\nregeringen  i  augusti  2001.   I   detta\r\nföreslogs     sammanfattningsvis      att\r\nriksdagen skulle besluta om en garanterad\r\ntransportstandard för Gotland  enligt  de\r\nnärmare  förslagen  i utredningen.  Denna\r\ngaranterade   transportstandard    avsågs\r\ngälla fullt ut senast den 1 januari 2003.\r\nBland   de   mer  preciserade  åtgärderna\r\ningick    avskaffandet   av   det    s.k.\r\nGotlandstillägget   kombinerat   med   en\r\nsänkning  av  längdmetertaxan  för  gods.\r\nVidare    skulle    högstprisförordningen\r\nslopas   senast   den  1  januari   2003.\r\nUppgiften att - senast från den 1 januari\r\n2003    -    genomföra   sänkningen    av\r\nlängdmetertaxan      för      gods      i\r\nGotlandstrafiken  till   40   kr   skulle\r\nåläggas    Rikstrafiken,    som    skulle\r\ntillföras  29 miljoner kronor för  detta.\r\nYtterligare  ett  inslag  i  utredningens\r\nförslag  var att länsstyrelsen i Gotlands\r\nlän  skulle tilldelas 1 miljon kronor  år\r\n2002  för att stimulera samverkan  mellan\r\nföretag  på  Gotland i fråga om  köp  och\r\nuppläggning av transporter.\r\n\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\n\r\nRiksdagen    beslutade    1996     (prop.\r\n1995/96:44,   bet.   1995/96:TU7,   rskr.\r\n1995/96:99) att Gotlandstillägget  skulle\r\navvecklas med en tredjedel per år över en\r\ntreårsperiod  samt att lagen  (1979:1035)\r\nmed  bemyndigande om utjämning  av  taxor\r\nför  vissa lastbilstransporter (taxeutjäm\r\nningslagen) skulle upphöra att gälla  vid\r\nutgången  av  1998.  I  avvaktan  på   en\r\nlångsiktig   lösning   av    frågan    om\r\ntransportstöd till och från  Gotland  har\r\ndock  upphävandet  av taxeutjämningslagen\r\nskjutits  upp,  genom riksdagsbeslut,  år\r\nfrån  år. Det var dock inte lämpligt  att\r\nfortsätta  att  göra  ändringar  i  lagen\r\neftersom   detta  skapar  en  komplicerad\r\nförfattningsstruktur.    En    ny     lag\r\n(2000:1377) med bemyndigande om utjämning\r\nav  taxor  för  vissa lastbilstransporter\r\nersatte därför 1979 års lag i avvaktan på\r\natt  frågorna avseende formerna  för  ett\r\nstöd  till  transporterna till  och  från\r\nGotland långsiktigt kan lösas.\r\nDen  senaste gången som Gotlandstrafiken\r\nbehandlades   var   hösten   2001.    Med\r\nanledning  av  motioner i frågan  anförde\r\ntrafikutskottet   i  det   av   riksdagen\r\ngodkända  betänkandet  (prop.  2001/02:1,\r\nbet.   2001/02:TU1)  att  utskottet   med\r\ntillfredsställelse      noterade      att\r\nutredarens  förslag  om  avskaffande   av\r\nsystemet med Gotlandstillägget m.m. låg i\r\nlinje  med  vad  utskottet tidigare  hade\r\nförordat. Vidare välkomnade utskottet att\r\nutredaren  tagit som en utgångspunkt  för\r\nsitt   förslag   ett  uttalande   i   den\r\nregionalpolitiska            utredningens\r\nslutbetänkande (SOU 2000:87).  Där  sades\r\natt  utredningen såg det som rimligt  att\r\nbibehålla en strävan att kostnaderna  för\r\ntransporter    till   fastlandet    skall\r\nmotsvara  kostnaderna för vägtransporter.\r\nUtredarens   ståndpunkt   var   att   den\r\nföreslagna  sänkningen av längdmetertaxan\r\nskulle  neutralisera de merkostnader  som\r\nGotland har till följd av ö-läget.\r\nVidare  framhöll utskottet att utredaren\r\nhade  lagt  fram ett flertal  intressanta\r\nförslag,  vilka också var under beredning\r\ni  Regeringskansliet. Utskottet sade  sig\r\ndela   utredningens   och   motionärernas\r\nuppfattning att det var angeläget att det\r\nframtida stödet till Gotlandstrafiken  nu\r\nfick  en  långsiktig lösning, som  medger\r\nförutsägbarhet  för alla berörda.  Frågan\r\nom  Gotlandstrafiken, betonade utskottet,\r\nborde  inte  ytterligare  fördröjas,  och\r\nutskottet   utgick  från   att   den   av\r\nutredaren    angivna    tidsramen    blev\r\nriktningsgivande   för   regeringen.    I\r\navvaktan  på  regeringens  förslag  ansåg\r\nutskottet   att   något   uttalande    av\r\nriksdagen inte var erforderligt.\r\n\r\nRegeringens bedömning\r\n\r\nI      budgetpropositionen      redovisar\r\nregeringen de åtgärder som har  vidtagits\r\nhittills  med  anledning av  utredningens\r\nförslag.   Rikstrafiken  och  Destination\r\nGotland   tecknade,   efter   regeringens\r\ngodkännande,    ett   tilläggsavtal    om\r\ntrafiken,    vilket   reglerar    fartygs\r\nersättningar  och övriga justeringar  som\r\nföranleds     av     att      de      nya\r\nhöghastighetsfärjorna  sätts  i   trafik.\r\nTrafikupplägget    som     regleras     i\r\ntilläggsavtalet bygger till stor  del  på\r\nvad    som    föreslogs   i   betänkandet\r\nGaranterad transportstandard för Gotland.\r\nVidare    har    medel    avsatts    till\r\nLänsstyrelsen  i Gotlands  län  till  ett\r\nsamverkansprojekt    för    att    pressa\r\ntransportkostnaderna i enlighet  med  vad\r\nsom  föreslogs i betänkandet.  Resultatet\r\nhärav   skall  redovisas  senast  den   1\r\nfebruari 2003.\r\nRegeringen  säger sig dela  utredningens\r\nbedömning      att      slopandet      av\r\nGotlandstillägget är angeläget. Samtidigt\r\nanförs att ett slutligt ställningstagande\r\ntill  att avskaffa Gotlandstillägget  bör\r\nanstå.   Det   hänvisas  till   att   det\r\nstatsfinansiella  läget   är   ansträngt.\r\nVidare     åberopas    att     de     nya\r\nhöghastighetsfärjorna  som  nyligen   har\r\nsatts  in på linjen kan komma att påverka\r\ntransportkostnaderna.  I  sitt  remissvar\r\nvarnade  åkeribranschen för  ökade  trans\r\nportkostnader  om  förslaget  genomfördes\r\ninnan  de nya höghastighetsfärjorna satts\r\ni  trafik.  Slutligen hänvisas  till  det\r\nsamarbetsprojekt   som   initierades   på\r\nGotland  som  en  följd  av  förslaget  i\r\nutredningen,   vars   resultatet    skall\r\nredovisas den 1 februari 2003. Regeringen\r\nmenar  att  resultatet av  såväl  de  nya\r\nfärjornas  inverkan  på  fraktkostnaderna\r\nsom  av  samarbetsprojektet bör avvaktas.\r\nRegeringen   förklarar  sin  avsikt   att\r\nåterkomma  till riksdagen beträffande  en\r\navveckling av Gotlandstillägget.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nGotland  bör  beaktas  som  en   del   av\r\nfastlandet   i  transporthänseende,   och\r\ngodstransporterna    bör    därför    ges\r\nordentliga  ekonomiska  möjligheter   och\r\npersontransporterna  måste  säkerställas,\r\nsägs   i  motion  2002/03:T466  av   Sven\r\nBergström   m.fl.  (c)   Ett   riksdagens\r\nuttalande   begärs  av   innebörden   att\r\ntrafiken  till och från Gotland måste  få\r\nen  långsiktig lösning och en lösning som\r\nsker på Gotlands villkor.\r\nI motion 2002/03:T434 av Lena Ek och Agne\r\nHansson (båda c) krävs att regeringen för\r\nriksdagen skall lägga fram förslag om  en\r\ngaranterad transportstandard för  Gotland\r\ni enlighet med förslagen i utredningen om\r\nGotlandstrafiken.\r\nEnligt vad som sägs i motion 2002/03:T231\r\nav Marietta de Pourbaix-Lundin (m) behövs\r\ndet   två   hamnar   på   fastlandet    i\r\nGotlandstrafiken.  Mycket  tyder  på  att\r\ngodstrafiken  vid den södra destinationen\r\n(Oskarshamn) kommer att öka,  bl.a.  till\r\nföljd  av  EU-samarbete.  För  den  norra\r\ndestinationen (Nynäshamn) behöver väg  73\r\nbyggas    ut    till   motorvägsstandard.\r\nHärutöver   efterfrågar  motionären   ett\r\nbeslut  som säkerställer nytt  tonnage  i\r\nGotlandstrafiken.  Utvecklingen  -   inte\r\nminst under sommaren 2002 - har visat att\r\nett  modernt tonnage med större kapacitet\r\när   nödvändigt   för   Gotlandstrafiken.\r\nRikstrafiken   bör   ges   direktiv   som\r\nmöjliggör detta, anförs det. Enligt samma\r\nmotionär bör längdmetertaxan sänkas.  Hon\r\nbeklagar  att regeringen inte  avser  att\r\nkomma  med  förslag med denna  inriktning\r\ntrots  att  en sådan åtgärd skulle  kunna\r\nskapa  framtidstro  och investeringsvilja\r\nhos de gotländska företagen.\r\nVikten  av  att prioritera en lösning  av\r\nGotlandstrafikens problem  understryks  i\r\nmotion  2002/03:N266 av Helena  Bargholtz\r\n(fp).  Den oro som gotlänningarna  känner\r\nför     den     olösta     frågan      om\r\nfärjekommunikationerna med Gotland  måste\r\nrespekteras.         Ansvaret         för\r\nGotlandstrafiken  bör flyttas  över  till\r\nVägverket,  som  ju  ansvarar  för  annan\r\nfärjetrafik,  och kostnaden  bör  ingå  i\r\nverkets  budget. Regeringen har  i  årets\r\nbudgetproposition     inte      fullföljt\r\nförslaget    i   utredningen   Garanterad\r\ntransportstandard  för  Gotland  om   ett\r\nslopat Gotlandstillägg.\r\nFärjetrafiken  till  och   från   Gotland\r\npräglas   av   sårbarhet,   bl.a.   genom\r\nväderleksförhållanden,    anför    Sylvia\r\nLindgren m.fl. (s) i motion 2002/03:T489.\r\nDet   har   framkommit  att   Destination\r\nGotland för de nya snabbfärjorna planerar\r\natt minska minimibemanningen till 28 man.\r\nAvkall     på     säkerheten     påverkar\r\nbesöksnäringen  och  tillväxtmöjligheten;\r\nsamtidigt     riskeras     ett      antal\r\narbetstillfällen för gotlänningarna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAvskaffande av systemet med\r\nGotlandstillägget m.m.\r\n\r\nSom  framgått har frågan om transporterna\r\ntill  och  från Gotland under årens  lopp\r\nvarit   föremål  för  ett   stort   antal\r\nutredningar    och   överväganden    inom\r\nregeringen  och riksdagen.  Nu  redovisar\r\nregeringen  sin bedömning att ytterligare\r\nfrist  behövs innan mer konkreta  förslag\r\nläggs  fram för riksdagen. Det anges  att\r\nresultatet  av  såväl  de  nya  färjornas\r\ninverkan  på  fraktkostnaderna   som   av\r\nsamarbetsprojektet     bör      avvaktas.\r\nRegeringen förklarar samtidigt sin avsikt\r\natt  återkomma till riksdagen beträffande\r\nen   avveckling   av   Gotlandstillägget.\r\nUtskottet  noterar  denna  bedömning  och\r\nutgår  från  att  regeringens  förslag  i\r\ndenna   fråga   kommer   att   föreläggas\r\nriksdagen under år 2003.\r\nSåvitt  gäller  motionsförslaget  om  en\r\nsänkning    av    längdmetertaxan    vill\r\nutskottet  peka  på att en  sådan  åtgärd\r\ningick   som  en  del  i  den  föreslagna\r\n\"paketlösningen\"  om ett  avskaffande  av\r\nGotlandstillägget. Utskottet  förutsätter\r\natt nuvarande bidragssystem ligger fast i\r\navvaktan  på ett samlat ställningstagande\r\nom     en    långsiktig    lösning    för\r\nGotlandstrafiken.\r\nMot   den   nu  angivna  bakgrunden   är\r\nutskottet  inte berett att nu  tillstyrka\r\nde  motionsförslag som gäller avskaffande\r\nav systemet med Gotlandstillägget m.m.\r\n\r\nModernare tonnage\r\n\r\nVad    gäller    förslaget    i    motion\r\n2002/03:T231,  och  som  går  ut  på   en\r\nmodernisering   av  kombifärjorna,   vill\r\nutskottet  hänvisa till det tilläggsavtal\r\nsom   nu  har  tecknats  och  för  vilket\r\nutskottet har redogjort i det föregående.\r\nMot   denna  bakgrund  saknas  skäl  till\r\nåtgärd  från  riksdagens  sida;  motionen\r\navstyrks.\r\n\r\nSäkerheten i Gotlandstrafiken\r\n\r\nUtskottet har - beträffande säkerheten  i\r\nGotlandstrafiken    -     ingen     annan\r\nuppfattning är den som redovisas i motion\r\n2002/03:T489.                  Riksdagens\r\ntransportpolitiska   beslut   innefattade\r\näven sjösäkerheten. Inom kategorin färje-\r\noch passagerarsjöfart formulerades därvid\r\nett  mål  om att inga allvarliga  olyckor\r\nskall     inträffa.     Ansvaret      för\r\nfartygssäkerheten  åvilar   redare    och\r\nbefälhavare.       Bestämmelser        om\r\nfartygssäkerhet    regleras    i     stor\r\nutsträckning  genom fartygssäkerhetslagen\r\n(1988:49).  Tillsynsansvaret  ligger  hos\r\nSjöfartsinspektionen;  i   detta   ligger\r\nockså frågan om fartygsbemanning.\r\nDet  kan  tilläggas att  det  finns  ett\r\nförslag till EG-direktiv om bl.a. säkrare\r\npassagerarfartyg      i       gemenskapen\r\n(KOM(2002)158   slutlig).   Syftet    med\r\ndirektivet är att åtgärda de brister  som\r\nhar    visat    sig   i   den    gällande\r\nlagstiftningen på området. Med vad nu har\r\nredovisats  anser  utskottet  att   något\r\nuttalande av riksdagen inte är behövligt.\r\nMotionen avstyrks därför.\r\n\r\n7.2 Nya färjeförbindelser\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI motion 2002/03:T309 av Agne Hansson och\r\nLena Ek (c) förs fram ett förslag om  att\r\nen    bilfärjelinje    skall    etableras\r\nsommartid mellan Öland och Gotland.  Näst\r\njordbruket är turistnäringen den  största\r\nnäringsgrenen, både på Öland och Gotland.\r\nEn   bilfärjeförbindelse   mellan   öarna\r\nskulle   bli   ett  stort   tillskott   i\r\nturismutbudet och dessutom bidra till ett\r\nökat   utbyte   mellan   länderna   kring\r\nÖstersjön.\r\nI  motion  2002/03:T205 av  Nils  Fredrik\r\nAurelius (m) hävdas att båda öarna  Öland\r\noch Gotland lider av att det finns trafik\r\ni  endast  ett led, vilket gör  dem  till\r\n\"återvändsgator\".     En      matartrafik\r\nOskarshamn-Öland-Gotland skulle  lösa  en\r\ndel av problemen, anför motionären. Under\r\nde  första  åren  skulle en  sådan  linje\r\nbehöva  ett  visst  statligt  stöd,  inte\r\nminst  för  att  klara  konkurrensen  med\r\nDestination   Gotland,   som   varje   år\r\nerhåller  sådant stöd. Riksdagen föreslås\r\ngöra  ett tillkännagivande om färjetrafik\r\ntill och från Öland.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSåsom  utskottet anförde  då  motsvarande\r\nmotionsförslag behandlades  förra  hösten\r\n(bet.    2000/01:TU1)   delar   utskottet\r\nuppfattningen om turismens betydelse  för\r\nGotland. Det kan finnas fördelar med  att\r\nöppna  nya  färjelinjer, menade utskottet\r\nsom   emellertid  även  redovisade  vissa\r\nsvårigheter  med  att  förverkliga  denna\r\ntanke.\r\nUtskottet konstaterar sålunda  åter  att\r\ndet  här  finns två motstående intressen,\r\nnämligen  intresset  av  att  få  rimliga\r\nförutsättningar  för  upprätthållande  av\r\nbastrafiken  året runt - som är  statligt\r\nsubventionerad - och intresset av att öka\r\nturismen   genom   etablering   av    nya\r\nfärjeförbindelser under högsäsong. I  det\r\nföregående  har utskottet  redovisat  den\r\nlagstiftning  som ligger till  grund  för\r\ninskränkningarna  i  rätten  att  bedriva\r\nlinjesjöfart    på    Gotland.     Själva\r\nförordningen  omfattar  all   färjetrafik\r\nmellan  Gotland  och varje  annan  svensk\r\nhamn,  men regeln om begränsningen  avser\r\nenbart  trafiken mellan  Gotland  och  en\r\nsvensk fastlandshamn. Det innebär att det\r\ninte   finns  några  legala  hinder   för\r\nlinjesjöfart mellan Öland och Gotland. En\r\nannan  sak  är att en ny färjeförbindelse\r\nunder    högsäsong   kan   medföra    ett\r\ninkomstbortfall    för    den    statligt\r\nsubventionerade trafiken.\r\nI    det    föregående   har   utskottet\r\nredovisat   utredningen   om   Garanterad\r\ntransportstandard  för   Gotland.   Såsom\r\nframgår   föreslogs  att   staten   skall\r\ngarantera   ett  minimiutbud.   Utredaren\r\nanförde    (s.   13)   att   detta    kan\r\nkompletteras kvalitativt och volymmässigt\r\nmed trafik på rent kommersiella villkor.\r\nUtskottet         upprepar          sitt\r\nställningstagande från förra hösten;  med\r\nhänsyn  till  vad som har anförts  och  i\r\navvaktan på regeringens ställningstagande\r\ntill     utredningens     förslag     bör\r\nmotionsförslagen  om  färjetrafik  mellan\r\nGotland och Öland avslås av riksdagen.\r\n8 Färdtjänst\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet,   som  konstaterar   att   de\r\nproblem  avseende  färdtjänst  som   har\r\naktualiserats        vid        tidigare\r\nriksdagsbehandling    genom    en    rad\r\nmotioner      fortfarande      kvarstår,\r\nunderstryker ytterligare en gång  vikten\r\nav  att  dessa frågor skyndsamt  bereds.\r\nUtskottet utgår från att regeringen  tar\r\ni  beaktande  vad  som  har  anförts  av\r\nutskottet. Med hänvisning till  pågående\r\nutredningsarbete avstyrks  motionerna  i\r\nberörda delar.\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI   detta   avsnitt  behandlar  utskottet\r\nföljande motioner:\r\n- 2002/03:T272 av Kerstin Heinemann m.fl.\r\n(fp),\r\n- 2002/03:T286 av Håkan Juholt (s),\r\n-  2002/03:T317 av Marietta de  Pourbaix-\r\nLundin (m),\r\n-  2002/03:T341 av Britt-Marie  Lindkvist\r\n(s),\r\n-  2002/03:T368  av  Viviann  Gerdin  och\r\nBirgitta Sellén (båda c),\r\n- 2002/03:T396 av Carina Ohlsson (s),\r\n-  2002/03:T419  av Gustav  Fridolin  och\r\nKerstin-Maria Stalin (båda mp),\r\n- 2002/03:T453 av Marina Pettersson (s),\r\n-   2002/03:So457  yrkandena   13-15   av\r\nChatrine Pålsson m.fl. (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen beslutade i oktober 1997 om nya\r\nlagar     avseende     färdtjänst     och\r\nriksfärdtjänst.  Den  nya  lagstiftningen\r\ninnebär  ett  nytt synsätt; från  att  ha\r\nvarit   en  fråga  om  bistånd  betraktas\r\nfärdtjänst   numera  som   en   form   av\r\nkollektivtrafik  för att  bidra  till  en\r\ntillfredsställande trafikförsörjning även\r\nför  funktionshindrade. Enligt  lagen  om\r\nfärdtjänst   (1997:736)  och   lagen   om\r\nriksfärdtjänst (1997:735) är det kommunen\r\nsom   svarar   för  att  färdtjänst   och\r\nriksfärdtjänst  anordnas.  Kommunen   har\r\nemellertid    möjlighet   att    överlåta\r\nansvaret     för    färdtjänsten     till\r\nhuvudmannen   för   kollektivtrafiken   i\r\nlänet.  Lagbestämmelserna i övrigt gäller\r\ntillstånd   till   färdtjänst,    avgift,\r\nåterkallelse  av tillstånd,  handläggning\r\nav     ärenden     och     överklaganden.\r\nLagstiftningen  trädde  i  kraft  den   1\r\njanuari 1998.\r\nI   samband   med   sin  behandling   av\r\nlagförslaget   föreslog   trafikutskottet\r\nriksdagen  att hos regeringen  begära  en\r\nallsidig  och  noggrann  utvärdering   av\r\nbl.a. färdtjänsten. Bland annat borde man\r\nundersöka om reglerna för ledsagare  hade\r\nfått en tillfredsställande utformning och\r\nhur  väl statsbidraget  hade fungerat när\r\ndet  gäller att anpassa kollektivtrafiken\r\noch   den   fysiska   miljön   till    de\r\nfunktionshindrades    behov.    Riksdagen\r\nanslöt sig till utskottets förslag.\r\nI   enlighet   härmed   gav   regeringen\r\nuppdrag  till  en rad myndigheter.  Dessa\r\nhar sedermera sammanställts av Vägverket,\r\nsom  också  har presenterat rap-porter  i\r\nämnet.\r\n\r\nUtredning\r\n\r\nRegeringen  har hösten 2002  beslutat  om\r\ndirektiv   för  en  utredning  om   Vissa\r\nfärdtjänstfrågor     (dir.     2002:108).\r\nFöljande tre områden skall utredas.\r\n\r\nFärdtjänstens tillstånd och utveckling\r\n\r\nUtredaren   skall  överväga  behovet   av\r\nändringar  i  regelverket om  färdtjänst.\r\nUtgångspunkten   skall  vara   Vägverkets\r\nredovisning  av färdtjänstens  utveckling\r\noch   tillstånd  under  perioden  januari\r\n1998-september      2000      (Vägverkets\r\npublikation  2001:95).  Enligt  vad   som\r\nframkommer     i     rapporten     behövs\r\nförtydliganden av hur lagen (1997:736) om\r\nfärdtjänst  skall  tillämpas.  Kommunerna\r\nhar     efterfrågat    bl.a.    tydligare\r\ndefinitioner och stöd för tillämpning och\r\ntolkning  av  lagen.  Framför   allt   de\r\nfärdtjänstberättigade har  redovisat  sin\r\nuppfattning  att tillämpningen  av  lagen\r\nhar  tenderat att bli alltmer restriktiv,\r\nvilket  leder till att de får  försämrade\r\ntransportmöjligheter.  Under  denna   del\r\nskall     vidare    behovet     av     en\r\ntillsynsmyndighet övervägas.\r\n\r\nSamordning av beställningscentraler för\r\nsjukresor och för färdtjänst\r\n\r\nUtredaren  skall  överväga  om   det   är\r\nlämpligt  att  undanta  samordningen   av\r\nbeställning  av sjuk- och färdtjänstresor\r\ni     en     beställningscentral     från\r\nupphandlingskravet i lagen (1998:1528) om\r\noffentlig upphandling.\r\nFör  färdtjänst gäller enligt 4 §  lagen\r\n(1997:736)  om färdtjänst att  en  kommun\r\nfår  överlåta sina uppgifter enligt lagen\r\ntill trafikhuvudmannen i länet. Detta får\r\nske  även  om  trafikhuvudmannen  är  ett\r\naktiebolag. Syftet är att möjliggöra dels\r\nen  bättre samordning av färdtjänsten och\r\nden ordinarie kollektivtrafiken, dels  en\r\nbättre       handikappanpassning       av\r\nkollektivtrafiken. En kommun kan överlåta\r\nansvaret     för    färdtjänsten     till\r\ntrafikhuvudmannen även om  denna  är  ett\r\naktiebolag,   utan  att   genomföra   ett\r\nupphandlingsförfarande,\r\nFör  s.k. sjukresor gäller enligt  lagen\r\n(1991:419)  om sjukresor att  landstingen\r\noch vissa kommuner kan anordna sådana och\r\natt  de  i  så  fall också  skall  betala\r\nersättning för sådana resor. Om någon del\r\nav  sjukreseverksamheten skall  överlåtas\r\npå   en   trafikhuvudman   som   är   ett\r\naktiebolag, måste detta emellertid  göras\r\nefter   upphandling   enlig   lagen    om\r\noffentlig upphandling. Vissa kommuner och\r\nlandsting  har uttalat att  en  möjlighet\r\natt samordna beställningarna av sjukresor\r\noch  färdtjänstresor i trafikhuvudmannens\r\nbeställningscentral    avsevärt    skulle\r\neffektivisera verksamheten.\r\nOm  utredaren kommer fram  till  att  en\r\nsådan  samordning  är lämplig  skall  han\r\nockså  överväga  hur ett sådant  undantag\r\nbör författningsregleras.\r\n\r\nBehandling av personuppgifter m.m. i\r\nregister över färdtjänstberättigade\r\n\r\nUtredaren  skall lämna förslag  till  hur\r\nbehandlingen    av   personuppgifter    i\r\nkommunernas     och    trafikhuvudmännens\r\nregister  över färdtjänstberättigade  bör\r\nregleras.\r\nFör   att   kunna   tillhandahålla    en\r\nändamålsenlig färdtjänst behöver kommuner\r\noch  trafikhuvudmän  föra  automatiserade\r\nregister över de färdtjänstberättigade. I\r\nregistret  måste det ingå vissa uppgifter\r\nsom rör den färdtjänstberättigades hälsa,\r\nt.ex.    om    personen   i   fråga    är\r\nrullstolsburen och därför måste åka i ett\r\nspecialfordon.\r\nEnligt         bestämmelserna          i\r\npersonuppgiftslagen  (1998:204)  är   det\r\nförbjudet   att  behandla  bl.a.   sådana\r\npersonuppgifter  som  rör  hälsa.   Vissa\r\nundantag   medges  dock.  Det  är   t.ex.\r\ntillåtet att behandla uppgifter  som  rör\r\nhälsa  om den registrerade har gett  sitt\r\nuttryckliga     samtycke.     Ytterligare\r\nundantag  från förbudet mot att  behandla\r\nkänsliga  uppgifter  kan  -  under  vissa\r\nvillkor  -  föreskrivas i  en  annan  lag\r\neller förordning.\r\nKommunernas    och    trafikhuvudmännens\r\nbehandling av uppgifter omfattas inte  av\r\nde      undantag     som     anges      i\r\npersonuppgiftslagen.  Eftersom  det   för\r\nnärvarande inte finns någon författning i\r\nvilken    kommuner   och   trafikhuvudmän\r\nundantas  från förbudet mot att  behandla\r\nkänsliga   uppgifter  är  dessa   således\r\nhänvisade  till att begära samtycke  från\r\nde färdtjänstberättigade. Med hänsyn till\r\ndet  stora  antalet färdtjänstberättigade\r\npersoner  har detta dock visat sig  kräva\r\nen stor arbetsinsats.\r\nUtredningen skall senast den  1  februari\r\n2003  lämna förslag till hur behandlingen\r\nav   personuppgifter  i   register   över\r\nfärdtjänstberättigade                 bör\r\nförfattningsregleras.  I   övrigt   skall\r\nuppdraget redovisas senast den 1 november\r\n2003.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI    motion   2002/03:T272   av   Kerstin\r\nHeinemann    m.fl.   (fp)   begärs    ett\r\ntillkännagivande av riksdagen om  den  nu\r\ntillkallade  utredningen om  ändringar  i\r\nlagar        som        gäller        för\r\nfärdtjänstverksamhet.              Enligt\r\nmotionärernas  uppfattning  skiljer   sig\r\nutredningsdirektiven från  vad  riksdagen\r\nuttalade när frågan behandlades senast. I\r\nutskottsbetänkandet låg tonvikten  på  de\r\nproblem  som drabbar enskilda  människor,\r\nvilka  till  följd  av  hög  ålder,  svår\r\nsjukdom eller funktionshinder är beroende\r\nav  färdtjänst. Regeringen däremot, heter\r\ndet  i motionen, betonar kommunernas  och\r\ntrafikhuvudmännens  krav   i   fråga   om\r\nbehandlingen   av   personuppgifter   och\r\nmöjligheten att utan upphandling samordna\r\nbeställningar.  Motionärerna  anser   att\r\nutredningen skall vara parlamentarisk och\r\nden  bör  ges  direktiv som  gör  att  de\r\nlagstiftningsfrågor som utskottet tog upp\r\nockså  blir så väl beredda att  riksdagen\r\nfår  underlag för beslut om  ändringar  i\r\nberörd lagstiftning.\r\nI  motion  2002/03:T317  av  Marietta  de\r\nPourbaix-Lundin (m) påtalas ett behov  av\r\nen   översyn   av  lagen  (1997:736)   om\r\nfärdtjänst i enlighet med vad som  anförs\r\ni   motionen.  Frågan  är  om   det   var\r\nriksdagens   mening  att  färdtjänstlagen\r\nskulle   kunna   tolkas   så   olika    i\r\nkommunerna.           För           många\r\nfärdtjänstberättigade upplevs  byråkratin\r\nsom ett bekymmer.\r\nI   motion   2002/03:So457  av   Chatrine\r\nPålsson  m.fl. (kd) (yrkande  13)  begärs\r\nett    uttalande    av   riksdagen    att\r\nfärdtjänsten  skall vara  ett  likvärdigt\r\nalternativ  till  kollektivtrafiken.  För\r\ndetta   krävs  att  kostnaden  bör   vara\r\ndensamma, att utsatta restider hålls  och\r\natt  man  måste  kunna ta  med  ledsagare\r\neller  barn. Vidare bör riksdagen  uttala\r\nsig  om  en instans för överklaganden  av\r\nfärdtjänstärenden (yrkande 14). Slutligen\r\nbegärs  en  ändring i 1 § färdtjänstlagen\r\n(1997:736).     Funktionshindrade     med\r\norienteringshinder - t.ex.  synskadade  -\r\nbehöver  mycket färdtjänst. För att  även\r\nderas rättigheter skall stärkas bör lagen\r\nkompletteras med en definition  av  målet\r\nmed   lagen.  Denna  bör  gå  ut  på  att\r\nmänniskor  med funktionshinder skall  ges\r\nlika  förutsättningar att  förflytta  sig\r\n(yrkande 15).\r\nEnligt vad som sägs i motion 2002/03:T419\r\nav   Gustav  Fridolin  och  Kerstin-Maria\r\nStalin (båda mp) bör regeringen ges  till\r\nkänna   behovet   av   en   översyn    av\r\nfärdtjänsten och färdtjänstlagen. Den nya\r\nlagen innehåller så många kryphål att det\r\ni  många  kommuner inneburit ett  bakslag\r\nför  färdtjänsten (yrkande 1). En ändring\r\ni  färdtjänstlagen behövs vidare för  att\r\nsäkerställa  synskadades rätt  att  medta\r\nassistent  i  färdtjänsten. Tillämpningen\r\nav  lagen  i vissa kommuner kan  innebära\r\natt   en   synskadad  visserligen   genom\r\nfärdtjänsten   kan  ta   sig   till   ett\r\nköpcentrum, men däremot inte kan  ta  sig\r\nrunt  i  centrumet, eftersom  assistenten\r\ninte   tillåts  följa  med   i   fordonet\r\n(yrkande 2).\r\nI  motion 2002/03:T368 av Viviann  Gerdin\r\noch  Birgitta Sellén (båda c) begärs  ett\r\nuttalande     om    att    person     med\r\nfunktionshinder som beviljats  färdtjänst\r\nskall  kunna  resa på fastställda  tider.\r\nDen som är beroende av färdtjänst för att\r\nkunna  delta i förvärvsarbete måste kunna\r\nlita  på att transporten utförs på utsatt\r\ntid,  betonas  det (yrkande  1).  Det  är\r\nvidare  angeläget  att  ensamstående  med\r\nfunktionshinder  som förvärvsarbetar  och\r\nbeviljats  arbetsresor  skall  ha  laglig\r\nrätt  att lämna och hämta barn under tolv\r\når     i     direkt    anslutning    till\r\narbetsresorna.   Det   borde    vara    i\r\nsamhällets intresse att se till  helheten\r\noch  att  även barnets situation  beaktas\r\nheter  det  och  motionärerna  anser  att\r\nrikdagen bör göra ett uttalande  i  denna\r\nriktning (yrkande 2).\r\nEnligt    vad   som   anförs   i   motion\r\n2002/03:T341 av Britt-Marie Lindkvist (s)\r\nbör   riksdagen  begära  att   regeringen\r\nlägger fram förslag till ändring av lagen\r\nom  färdtjänst  i enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen. Starka skäl talar  för\r\natt synpunkterna i Vägverkets rapport och\r\nfrån  Handikappförbunden bör  beaktas  av\r\nregeringen   i  arbetet  på   att   ändra\r\nfärdtjänstlagstiftningen.\r\nMotion  2002/03:T286 av Håkan Juholt  (s)\r\ninnehåller  krav på ett riksdagsuttalande\r\nom  behovet  av en tillsynsmyndighet  för\r\nfärdtjänst.  Kvaliteten  på  färdtjänsten\r\nvarierar   över   landet,   anförs   det.\r\nFärdtjänsten  fungerar väl  på  flertalet\r\nplatser, medger motionären, men han anser\r\natt  det  är  rimligt att  det  finns  en\r\nfristående  tillsynsmyndighet  att  vända\r\nsig  till  eftersom  verksamheten  är  så\r\nviktig för den enskilde.\r\nI  motion 2002/03:T396 av Carina  Ohlsson\r\n(s) understryker motionären att en person\r\nmed  funktionshinder inte  får  betraktas\r\nsom \"föremål för särskilda åtgärder\" utan\r\nskall   ses   som   en   medborgare   med\r\nrättigheter  och skyldigheter.  Lagen  om\r\nfärdtjänst  bör vidare ha en övergripande\r\nmålformulering,  anser hon  och  föreslår\r\natt riksdagen gör ett uttalande om detta.\r\nMotion  2002/03:T453 av Marina Pettersson\r\n(s) innehåller krav på en utvärdering  av\r\nfärdtjänstlagen  snarast  möjligt.  Lagen\r\nger  rätt  till  ledsagare  under  själva\r\nresan;  däremot  tycks lagstiftaren  inte\r\nbekymra   sig   över   om   det    saknas\r\nförutsättning  att klara sig  vid  resans\r\nmål.    Detta   drabbar   i   hög    grad\r\ndemenssjuka.  Denna fråga  bör  ses  över\r\nliksom frågan om olikheterna i taxorna  i\r\nskilda   delar  av  landet,  anförs   det\r\nvidare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  nio  motioner framförs förslag  som  i\r\nolika  avseenden  gäller  frågan  om  hur\r\nfärdtjänsten fungerar. I flertalet av dem\r\nkritiseras gällande regelverk för att det\r\nger  utrymme  för  en  alltför  olikartad\r\ntillämpning i kommunerna - i någon motion\r\ntalas   om  kryphål  -  och  därmed   för\r\ninskränkningar av skilda  slag  i  rätten\r\ntill färdtjänst. Frågor som uppmärksammas\r\när bl.a.\r\nDen  administrativa hanteringen\r\nav färdtjänstresande bör förenklas.\r\nEn  övergripande målformulering\r\nbör   införas   i   lagstiftningen   om\r\nfärdtjänst.\r\nMöjligheten  att kunna  ta  med\r\nledsagare, medresenär eller  eget  barn\r\nmåste medges; detta för att färdtjänsten\r\nskall leva upp till syftet att vara ett\r\nlikvärdigt  alternativ  till  ordinarie\r\nkollektivtrafik.\r\nBättre  möjligheter bör  finnas\r\nnär det gäller att kunna överklaga.\r\nEn fristående tillsynsmyndighet\r\nbör  inrättas  för  att  kvaliteten  på\r\nfärdtjänsten skall vara så enhetlig som\r\nmöjligt i hela landet.\r\nPersoner      med      s.k.\r\norienteringshinder bör uppmärksammas mer\r\nliksom personer med synskada.\r\nKrav   på  samtransport,   som\r\ninnebär försämrade resemöjligheter  och\r\nbristande kundanpassning, bör prövas.\r\nSkillnaderna mellan  kommunerna\r\nnär det gäller taxor och resevillkor bör\r\nses över.\r\nFärdtjänsten  är  ett prioriterat  område\r\nför  utskottet, som följer  frågan  noga.\r\nSom     anfördes    vid    den    senaste\r\nriksdagsbehandlingen  hösten  2001  (bet.\r\n2001/02:TU1) är utskottet medvetet om  de\r\nproblem       som       finns        inom\r\nfärdtjänstsystemet.  I  de  då   aktuella\r\nmotionerna,  som i stor utsträckning  tog\r\nupp samma problem som årets motioner, ges\r\nexempel  på  att  man i tillämpningen  av\r\nregelsystemet tenderar att  bli  okänslig\r\nför   de  speciella  förutsättningar  som\r\nfärdtjänstbehövande har. Färdtjänsten  är\r\nvisserligen en transportform bland andra,\r\nmen    man   måste   också   beakta   att\r\nverksamheten  skall vara uttryck  för  en\r\nsocial omsorg, framhöll utskottet vidare.\r\nUtskottet ser mot denna bakgrund det  som\r\npositivt  att  regeringen  tillkallat  en\r\nsärskild   utredare  för  att   se   över\r\nregelverket för färdtjänst. Färdtjänstens\r\nutformning    är,    enligt    utskottets\r\nuppfattning,  av stor betydelse  för  att\r\nriksdagens transportpolitiska mål om  ett\r\ntillgängligt  transportsystem  för   alla\r\nskall   kunna  uppnås.  De   frågor   som\r\nmotionärerna aktualiserat har  därför  en\r\nviktig     transportpolitisk    innebörd.\r\nUtskottet förutsätter mot denna  bakgrund\r\natt  regeringen kommer att tillse att  de\r\nmotionsledes   uppmärksammade    frågorna\r\nkommer att beaktas inom ramen för det  nu\r\npågående      utredningsarbetet.      Med\r\nhänvisning  till frågans stora  betydelse\r\nför    viktiga   grupper   i    samhället\r\nförutsätts  att regeringen skyndsamt  för\r\nriksdagen lägger fram de förslag  som  är\r\nföranledda  av  pågående utredningsarbete\r\noch av här behandlade motioner.\r\n9 Statens haverikommission\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner    regeringens   förslag    om\r\nStatens                haverikommissions\r\nförvaltningskostnader.\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet  ett\r\nregeringsförslag    (prop.     2002/03:1,\r\nutg.omr.   22,   punkt  20).   Regeringen\r\nföreslår  att  riksdagen  godkänner   vad\r\nregeringen     förordar    om     Statens\r\nhaverikommission.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nStatens   haverikommission  (SHK)   skall\r\nenligt      sin     instruktion      göra\r\nundersökningar enligt lagen (1990:712) om\r\nundersökning  av olyckor. I  varje  under\r\nsökning      skall     SHK     fastställa\r\nolycksorsaken  och om möjligt  ge  sådana\r\nsynpunkter   och   rekommendationer   att\r\nframtida     olyckor    förebyggs.     Av\r\nbudgetpropositionen  framgår  att  SHK  i\r\nsamtliga slutrapporter som lämnades under\r\n2001   har   fastställt   den   sannolika\r\nolycksorsaken. Dessutom har i  de  flesta\r\nfall   rekommendationer  kunnat   lämnas.\r\nDärmed   har   SHK  bidragit   till   att\r\nförbättra  möjligheterna till  att  uppnå\r\ndet  långsiktiga transportpolitiska målet\r\nom en säker trafik.\r\nSHK  disponerar  inget  eget  anslag.  I\r\nstället beslutar regeringen om en ram för\r\nmyndighetens förvaltningskostnader.   För\r\nbudgetåret 2003 får dessa kostnader uppgå\r\ntill högst 13 530 000 kronor.\r\nFörvaltningskostnaderna fördelas på  fem\r\nbetalande  myndigheter. Av  propositionen\r\nframgår att regeringen avser att  i  2003\r\nårs  regleringsbrev  för  SHK  fastställa\r\nandelarna enligt följande:\r\nLuftfartsverket\r\n60 %\r\nFörsvarsmakten\r\n10 %\r\nStatens      räddningsverk\r\n15 %\r\nSjöfartsverket\r\n10 %\r\nBanverket\r\n5 %\r\nRiksdagen    föreslås    godkänna     vad\r\nregeringen     förordar    om     Statens\r\nhaverikommission.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har ingenting att erinra mot\r\nregeringens förslag om Statens\r\nhaverikommissions förvaltningskostnader;\r\nförslaget tillstyrks alltså.\r\n\r\n\r\n10 IT, tele och post\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen  antar\r\nregeringens förslag till lag om  ändring\r\ni  lagen  om  kreditering på skattekonto\r\nav  stöd till kommuner för anläggande av\r\nlokala  telenät. Förslaget  innebär  att\r\n400  miljoner  kronor av  de  medel  som\r\nfinns  avsatta som stöd till  kommunerna\r\nför  lokal bredbandsutbyggnad omfördelas\r\nför  att  kunna användas som  stöd  till\r\nkommuner   för  anläggande  av  stomnät.\r\nUtskottet    tillstyrker   vidare    att\r\nregeringen  för  bl.a.  upphandling   av\r\nverksamheter   i   syfte   att    trygga\r\nfunktionshindrades  behov  av  effektiva\r\ntelekommunikationer,  posttjänster  samt\r\ngrundläggande  kassaservice   får   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som   innebär\r\nutgifter  på  högst 200 miljoner  kronor\r\nunder åren 2004-2005.\r\nUtskottet   förutsätter   att    Postens\r\nförändringsarbete sker  på  ett  socialt\r\nansvarsfullt  sätt  och  att  regeringen\r\nnoga  följer utvecklingen och utvärderar\r\nförändringarna. Funktionshindrades  krav\r\npå  en  god postservice är grundläggande\r\noch      måste     beaktas.     Samtliga\r\nmotionsyrkanden   om  privatisering   av\r\nPosten   och   om   olika  servicefrågor\r\navstyrks. Jämför reservationerna 25  (m)\r\noch 26 (v).\r\n\r\nAvsnittets innehåll\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet  två\r\nregeringsförslag   i  budgetpropositionen\r\nför  år 2003 inom politikområdet IT, tele\r\noch  post (prop. 2002/03:1, utg.omr.  22,\r\npunkterna 2 och 21). Regeringen  föreslår\r\natt riksdagen\r\n2.  antar  regeringens förslag till  lag\r\nom   ändring   i  lagen  (2000:1335)   om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner   för   anläggande   av   lokala\r\ntelenät,\r\n21.  bemyndigar regeringen att under  år\r\n2003 för ramanslaget 37:2 Upphandling  av\r\nsamhällsåtaganden     ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden  innebär  utgifter   på   högst\r\n200 000 000 kronor under åren 2004-2005.\r\nVidare  behandlar utskottet  följande  11\r\nmotioner:\r\n-  2002/03:T265 av Christina Axelsson och\r\nSonia Karlsson (båda s),\r\n-  2002/03:T281  av Karin Thorborg  m.fl.\r\n(v),\r\n- 2002/03:T294 av Johan Linander (c),\r\n- 2002/03:T297 av Helena Bargholtz (fp),\r\n-   2002/03:T298  yrkande  23   av   Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp),\r\n-  2002/03:T337  av Per Bill  och  Gunnar\r\nAxén (båda m),\r\n- 2002/03:T387 av Håkan Juholt (s),\r\n-  2002/03:T398  av Claes  Västerteg  och\r\nSofia Larsen (båda c),\r\n-  2002/03:T463  yrkandena  1  och  2  av\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd),\r\n-  2002/03:T469  av Annika  Qarlsson  och\r\nBirgitta Sellén (båda c) samt\r\n-  2002/03:T496  yrkande 11  av  Kristina\r\nZakrisson m.fl. (s).\r\n\r\n10.1 Kommunalt IT-stöd\r\n\r\nRegeringen    uppdrog    år    2000    åt\r\nAffärsverket  svenska  kraftnät  att   på\r\nmarknadsmässiga villkor bygga  ett  öppet\r\nnationellt  optofibernät  mellan  landets\r\nsamtliga kommuner där nätkapacitet i form\r\nav   svart  fiber  sedan  upplåts.  Sedan\r\nbeslutet  fattades  har förutsättningarna\r\natt  på  marknadsmässiga villkor nå  alla\r\nkommunhuvudorter med ett  sådant  stomnät\r\nmarkant   förändrats.  Svenska   kraftnät\r\nanser  sig  därför inte  kunna  fullfölja\r\nsitt uppdrag.\r\nI  syfte  att  nu stimulera en  fortsatt\r\nstomnätsutbyggnad föreslår regeringen att\r\n400 miljoner kronor av de medel som finns\r\navsatta  som  stöd  till  kommunerna  för\r\nlokal   bredbandsutbyggnad  men  som   är\r\ndestinerade   till  lägre   nivåer   inom\r\nnäthierarkin  omfördelas  för  att  kunna\r\nanvändas  som  stöd  till  utbyggnad   av\r\nstomnät.   Detta  skall  ske  genom   att\r\nlandets kommuner själva ges möjlighet att\r\nerhålla   stöd   för   upphandling    och\r\nanläggning av stomnät. För att möjliggöra\r\nden  vidgade medelsanvändningen  föreslås\r\nen   ändring   i  lagen  (2000:1335)   om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner   för   anläggande   av   lokala\r\ntelenät.\r\nUtskottet     tillstyrker     regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n10.2 Samhällsupphandling\r\n\r\nI    budgetpropositionen   föreslås   att\r\nregeringen bemyndigas att under år  2003,\r\ni  fråga  om ramanslaget 37:2 Upphandling\r\nav   samhällsåtaganden,  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden  innebär utgifter på högst  200\r\nmiljoner  kronor  under  åren  2004-2005.\r\nBemyndigandet   avser   att    finansiera\r\nupphandling av verksamheter i  syfte  att\r\ntrygga   funktionshindrades   behov    av\r\neffektiva            telekommunikationer,\r\nposttjänster      samt      grundläggande\r\nkassaservice.    Vidare    skall    olika\r\nsatsningar     för     att     tillgodose\r\nfunktionshindrades     tillgång      till\r\nprodukter      och     tjänster      inom\r\ntelekommunikationsområdet   som    kräver\r\nbredband    finansieras.    Även     viss\r\nutrednings-   och  uppföljningsverksamhet\r\navses att täckas av bemyndigandet.\r\nUtskottet     tillstyrker     regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n10.3 Uppdelning och försäljning av Posten\r\nAB\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nPer   Bill  och  Gunnar  Axén  (båda   m)\r\nframhåller i motion 2002/03:T337  yrkande\r\n1    att    posten   är   ett    statligt\r\nmonopolföretag  som försöker  strypa  all\r\nform  av  konkurrens och numera  riskerar\r\natt  bryta  mot  postlagen  eftersom   en\r\nomorganisation gör att Posten inte klarar\r\nav  att  dela ut brev fem dagar i veckan.\r\nMotionärerna begär därför att  Posten  AB\r\nbör delas upp och privatiseras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar inte uppfattningen om  en\r\nuppdelning och försäljning av Posten  AB.\r\nRiksdagen   bör   därför   avslå    detta\r\nmotionsyrkande.\r\n\r\n10.4 Postservice\r\n\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nFrågor  om postservice i olika hänseenden\r\nhar   väckts  i  18  motionsyrkanden  som\r\nbehandlas i detta avsnitt. Flera motioner\r\nhandlar  om  vikten av att utvärdera  och\r\nfölja  upp  Posten  AB:s  omorganisation.\r\nVidare    behandlar   motionerna    bl.a.\r\ntillgängligheten till och omfattningen av\r\npostservicen samt lantbrevbärarnas roll.\r\n\r\nMotionsförslag om en utvärdering av\r\nPosten AB\r\n\r\nI  motion 2002/03:T298 av Lars Leijonborg\r\nm.fl.  yrkande 23 anförs att Postens  nya\r\norganisation   med   ett    ökat    antal\r\nserviceställen       samtidigt        som\r\nkassaservicen  avskiljts i  ett  särskilt\r\nbolag       har       medfört       flera\r\ngränsdragningsproblem                 och\r\nfrågeställningar. Det  är  bl.a.  viktigt\r\natt Posten inte utnyttjar sin dominerande\r\nställning på postmarknaden genom att  via\r\nprissättning  m.m.  konkurrera  ut  andra\r\nbolag.   Regeringen  bör  därför   enligt\r\nmotionärerna   uppdra   åt   Posten   att\r\nutvärdera reformen och vidta åtgärder som\r\nundanröjer  eventuella  brister  som  kan\r\nfinnas.\r\nÄven  Karin  Thorborg m.fl. (v)  vill  i\r\nmotion  2002/03:T281  få  en  utvärdering\r\ntill stånd. Motionärerna uppger bl.a. att\r\nPosten skall agera på en konkurrensutsatt\r\nmarknad samtidigt som den ansvarar för en\r\nfullgod service, vilket är svårt  att  få\r\nihop     ekonomiskt.     Den     statliga\r\nersättningen  för  kassaservice  är  inte\r\ntillräcklig. Privata företag kan åta  sig\r\nvinstgivande  delar medan Posten  får  ta\r\nhand om dem som är kostnadskrävande anser\r\nmotionärerna.  En  utvärdering   av   den\r\nsamhällsekonomiska lönsamheten av Postens\r\navreglering  och  omorganisation   begärs\r\ndärför (yrkande 1).\r\nVidare  framhålls  i  samma  motion  att\r\nantalet postkontor och serviceställen har\r\nminskat  kraftigt och därmed har  antalet\r\nanställda  minskat,  vilket  i   huvudsak\r\ndrabbat  kvinnor.  Kassaservicen  är   en\r\nstarkt  kvinnodominerad  verksamhet   och\r\ndärför  är  det  flest  kvinnor  som  har\r\npåverkats      av      omstruktureringen.\r\nMotionärerna  menar  också  att  monotona\r\narbetsuppgifter  har  skiljts  från   mer\r\nkvalificerade   uppgifter.   Jobben   har\r\nutarmats  på kvalitet och omväxling.  Ett\r\ntillkännagivande yrkas om vad som anförts\r\nom   att  låta  utvärdera  följderna   på\r\narbetsmarknaden och arbetsmässiga följder\r\nav Postens avreglering och omorganisation\r\n(yrkande 2).\r\nI  yrkande  3 i samma motion  begärs  en\r\nutvärdering    av   konsekvenserna    för\r\nallmänheten  av  Postens avreglering  och\r\nomorganisation  när det  gäller  service.\r\nSom  skäl  till detta anför  motionärerna\r\nbl.a.  att  servicen har försämrats,  att\r\ninformationen  till allmänheten  i  vissa\r\nfall  har  upplevts som otillräcklig  och\r\natt  postärenden måste uträttas på  olika\r\nställen.  Vidare  har  personal  i  t.ex.\r\nmatbutiker saknat tillräcklig utbildning.\r\nAntalet postserviceställen har minskat  i\r\nstor utsträckning.\r\nMotionärerna  i samma motion  vill  även\r\nutvärdera  konsekvenserna när det  gäller\r\ntillgängligheten       (yrkande       4).\r\nTillgängligheten   för  funktionshindrade\r\noch     rullstolsburna     har     enligt\r\nmotionärerna försämrats när de  hänvisats\r\ntill matbutiker och bensinmackar som inte\r\nalltid  är handikappanpassade. Enligt  De\r\nhandikappades  riksförbund  (DHR)   visar\r\nungefär vart tredje serviceställe brister\r\nfrån tillgänglighetssynpunkt.\r\n\r\nMotionsförslag om statens ansvar m.m.\r\n\r\nStaten  måste  även  i fortsättningen  ta\r\nansvar   för  att  upprätthålla  en   god\r\npostservice   med   en   väl   fungerande\r\nbetalnings-  och  kassaservice   i   hela\r\nlandet anser Kristina Zakrisson m.fl. (s)\r\ni   motion   2002/03:T496   yrkande   11.\r\nSärskilt småföretagare är beroende av att\r\nkassaservicen fungerar på ett bra sätt.\r\nEnligt  Claes Västerteg och Sofia Larsen\r\n(båda c) i motion 2002/03:T398 yrkande  1\r\nbör  Posten  AB:s målkrav förändras  till\r\natt   vara   ett  företag  med   särskilt\r\nsamhällsintresse. Post- och  kassaservice\r\när  en  grundläggande service som alla  i\r\nSverige  har  rätt till.  Posten  AB  har\r\ndärför  ett annat uppdrag än många  andra\r\nstatliga  bolag. Uppdraget bör  förändras\r\ntill    ett    företag    med    särskilt\r\nsamhällsintresse.    Motionärerna    vill\r\ndärför  att det skall ställas högre  krav\r\npå  att Posten finns tillgänglig för hela\r\nSveriges befolkning och över hela  landet\r\nän på avkastning och ökad lönsamhet.\r\n\r\nMotionsförslag om postservice\r\n\r\nI  motion 2002/03:T463 av Johnny  Gylling\r\nm.fl.    (kd)   yrkande   1   konstaterar\r\nKristdemokraterna   att   partiet    inte\r\nmotsätter  sig en förändring av systemet.\r\nPå  flera håll har det varit riktigt  att\r\növerlåta postservicen till en butik eller\r\nliknande.  Detta har enligt motionärernas\r\nuppfattning  i många fall  lett  till  en\r\nökad  tillgänglighet  och  en  förbättrad\r\nservice.    Men   i   vissa   fall    har\r\ntillgängligheten  minskat,  särskilt  för\r\nfunktionshindrade och äldre. Detta  måste\r\nuppmärksammas anser motionärerna.\r\nChristina  Axelsson och  Sonia  Karlsson\r\n(båda s) framhåller i motion 2002/03:T265\r\natt  det  är viktigt att Posten  använder\r\npartner  med serviceställen som  kan  nås\r\nvia    kollektivtrafik.    Tillgänglighet\r\nhandlar också om kommunikationer.\r\nAlla  måste garanteras möjligheter  till\r\nen   god  post-  och  kassaservice   till\r\nenhetliga     priser     och      rimliga\r\ndistributionstider.  Det  framför   Claes\r\nVästerteg  och Sofia Larsen  (båda  c)  i\r\nmotion 2002/03:T398 yrkande 2. I de  fall\r\ndär  Posten inte anser sig kunna ha  kvar\r\nett  separat postkontor måste  post-  och\r\nkassaservicen   behållas   genom    andra\r\nlösningar, t.ex. Post i butik. Samhällets\r\ninfrastruktur  får  enligt   motionärerna\r\ninte  organiseras  så att  vissa  grupper\r\nmåste ha bil.\r\nI  motion 2002/03:T469 yrkande  1  anför\r\nAnnika Qarlsson och Birgitta Selén  (båda\r\nc)  att  utvecklingen  leder  till  många\r\nlokala postombud som ger ökad närhet  för\r\nprivatpersoner.  För  företagen  som  ska\r\nsköta  sin  posthantering via  postcenter\r\nriskerar  däremot avstånden att  öka  och\r\nförsvåra  kontakten och möjligheten  till\r\nen nära och bra postservice. Därför måste\r\nPosten     tillsammans    med    företag,\r\nserviceställen och lantbrevbärare  lokalt\r\nhitta  den  optimala lösningen för  varje\r\npostkund.    Motionärerna    begär    ett\r\ntillkännagivande om vad  som  anförts  om\r\ntydliga  krav  på  produktutveckling  och\r\nkvalitetssäkring för att garantera att en\r\nbra  och säker postservice tillhandahålls\r\ni hela landet.\r\nLika   villkor  för  postservice   skall\r\ngälla   i   hela  Sverige  enligt   Johan\r\nLinanders   (c)  uppfattning   i   motion\r\n2002/03:T294.  Det viktiga  är  att  alla\r\ngaranteras  tillgång till  service,  inte\r\natt  detta  görs på samma sätt över  hela\r\nlandet. Till en nödvändig basservice hör,\r\nenligt motionären, att varje vardag  utan\r\nextra  kostnad få posten avlämnad i  nära\r\nanslutning till bostaden.\r\n\r\nMotionsförslag om lantbrevbärarnas roll\r\n\r\nI  motion 2002/03:T463 av Johnny  Gylling\r\nm.fl.  (kd)  yrkande  2  konstateras  att\r\nförutsättningarna   för    ett    levande\r\nsamhälle  är att hela landet har tillgång\r\ntill   en   god  grundservicenivå.   Hela\r\nSverige skall leva och varje kommun skall\r\nvara   ett   fungerande   samhälle    där\r\nmänniskor kan få sina grundläggande behov\r\nav   arbete  och  service  tillgodosedda.\r\nLantbrevbärarna utgör enligt motionärerna\r\ni linje med detta en viktig institution i\r\nsamhället.\r\nAnnika   Qarlsson  och  Birgitta   Selén\r\n(båda  c)  anser  i  motion  2002/03:T469\r\nyrkande  2 att lantbrevbärarnas uppgifter\r\nskall   utvecklas  att  även  gälla   mot\r\nföretag  som mobila postcenter.  I  många\r\nfall  är  det  lantbrevbärarna  som   har\r\nkunskapen,  närheten och  flexibiliteten.\r\nDetta innebär att de är mest lämpade  att\r\nha den nära kontakten med företagen.\r\nMotionärerna  yrkar även i samma  motion\r\n(yrkande  3) att riksdagen för regeringen\r\nsom   sin  mening  ger  till  känna   att\r\nlantbrevbärarnas uppgifter utvecklas till\r\natt   tillhandahålla  kassaservice  under\r\nviss  tid i veckan på orter som har långa\r\navstånd  till  närmaste  postcenter.  Det\r\nkommer  att  stärka den  lokala  servicen\r\nsamt  dessutom  utveckla lantbrevbärarnas\r\narbetsuppgifter.\r\n\r\nMotionsspörsmål om gemensamt nordiskt\r\nporto m.m.\r\n\r\nHåkan   Juholt   (s)  uppger   i   motion\r\n2002/03:T387 att det är regionerna som är\r\nEuropas     framtid.     Det     är     i\r\ngränsöverskridande     samverkan      som\r\nväxtkraften frodas. Regeringen bör därför\r\ni samtal med övriga nordiska länder agera\r\nför att återupprätta det nordiska portot.\r\nAv    samma   uppfattning   är    Helena\r\nBargholtz (fp) i motion 2002/03:T297  och\r\nnoterar  att idag är portot från  Finland\r\noch   andra   grannländer  till   Sverige\r\nbilligare än i motsatt riktning.\r\nSlutligen vill Per Bill och Gunnar  Axén\r\n(båda m) i motion 2002/03:T337 att Posten\r\nAB  inte  skall tillåtas att höja  portot\r\n(yrkande 2). Posten är ett monopolföretag\r\nmed  över  95  procent av  marknaden  och\r\nlevererar,   anför  motionärerna,   dålig\r\nservice.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  finner  i  likhet  med   flera\r\nmotionärer att det är nödvändigt att hela\r\nlandet har en väl fungerande och effektiv\r\npostservice.  Posttjänsterna  skall  vara\r\ntillgängliga för alla till en servicenivå\r\nsom motsvarar användarnas behov.\r\nEnligt  postlagen (1993:1684) har staten\r\nett   ansvar  för  att  upprätthålla   en\r\nsamhällsomfattande    posttjänst.     Det\r\ninnebär  bl.a.  att det skall  finnas  en\r\nposttjänst  i  hela landet  som  gör  det\r\nmöjligt  för  alla att ta emot  brev  och\r\nandra  adresserade försändelser som väger\r\nhögst  20  kg. Vidare skall alla erbjudas\r\natt  få  sådana  försändelser  befordrade\r\ntill  rimliga priser samt försäkrade  och\r\nkvitterade av mottagaren. Dessutom  skall\r\nenstaka   försändelser   befordras   till\r\nenhetliga priser. Genom tillståndsvillkor\r\nåligger  det Posten AB att tillhandahålla\r\npostservice  i hela landet  fem  dagar  i\r\nveckan. Post- och telestyrelsen kan under\r\nvissa   omständigheter  och   geografiska\r\nförhållanden meddela undantag från detta.\r\nFör  att  säkerställa en väl  fungerande\r\npostservice i landets mer glest  bebyggda\r\nområden   utgör  lantbrevbärarna   enligt\r\nutskottets  mening  en viktigt  tillgång.\r\nLantbrevbäringen   är   en   tjänst   som\r\nfungerar  bra, är flexibel och uppskattad\r\nav  många  kunder. Enligt vad  regeringen\r\nanfört  i  budgetpropositionen  2002/03:1\r\nhar   Post-   och   telestyrelsen   genom\r\nupphandling under året säkrat  äldre  och\r\nfunktionshindrades   tillgång   till   en\r\ngrundläggande      kassaservice       via\r\nlantbrevbärare.\r\nFör  Posten gäller bl.a. följande enligt\r\nPost-          och         telestyrelsens\r\ntillståndsvillkor:\r\n-  Som  servicenorm för lantbrevbäringen\r\nskall  det finnas minst två fasta hushåll\r\nper   kilometer  enkel  färdväg  för  att\r\nlantbrevbäraren skall göra  en  avvikelse\r\nfrån sin ordinarie färdväg.\r\n-     Tillståndshavaren     skall     på\r\nbeställning  från Post- och telestyrelsen\r\noch    mot   kostnadsbaserad   ersättning\r\ntillhandahålla     posttjänster      till\r\nfunktionshindrade som t.ex. befordran  av\r\nblindskriftsförsändelser  samt  utsträckt\r\nlantbrevbäring.    Det    innebär     att\r\nlantbrevbäraren  gör  en  avvikelse  från\r\nordinarie färdväg för att betjäna hushåll\r\nmed  äldre  och handikappade i  glesbygd,\r\näven  om  det gällande kravet i fråga  om\r\navvikelse från färdvägen inte uppfylls.\r\n-   Indragningar   av  inlämnings-   och\r\nutdelningsställen som berör  fler  än  en\r\nanvändare   och   för  vilka   inte   ett\r\ngodtagbart   alternativ   anvisas   skall\r\ngodkännas av Post- och telestyrelsen.\r\nUtöver  detta  regelverk  vill  utskottet\r\nerinra om att funktionshindrades behov av\r\nbl.a.   posttjänster  och   grundläggande\r\nkassaservice   finansieras    över    det\r\nsärskilda  anslaget 37:2  Upphandling  av\r\nsamhällsåtaganden som  har  behandlats  i\r\navsnitt 1.5 i detta betänkande.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning\r\natt  utvecklingen  på  postområdet  måste\r\nutvärderas      och      följas      upp.\r\nFörändringsarbetet  måste  ske   på   ett\r\nsocialt ansvarsfullt sätt. Regeringen bör\r\nnoga  följa  utvecklingen  och  utvärdera\r\nförändringarna.\r\nDen  tekniska utvecklingen  och  ändrade\r\nmarknadsförhållanden             påverkar\r\nförutsättningarna för en  väl  fungerande\r\npostservice  i  hela  landet.  Post-  och\r\ntelestyrelsen   verkar   för   att    det\r\npostpolitiska målet om en posttjänst  och\r\nkassaservice  av  god  kvalitet  i   hela\r\nlandet  uppfylls och har inom  ramen  för\r\nsitt sektorsansvar till uppgift att följa\r\npostmarknadens utveckling. Vidare  gäller\r\natt        Konkurrensverket        enligt\r\nkonkurrenslagen  har  som   uppgift   att\r\nförhindra verksamhet som inte främjar  en\r\nväl fungerande postmarknad.\r\nMed      anledning     av     motionerna\r\n2002/03:T298  yrkande 23 och 2002/03:T281\r\nvill utskottet understryka vikten av  att\r\nPostens  förändringsarbete  sker  på  ett\r\nansvarsfullt  sätt. Enligt vad  utskottet\r\ninhämtat  har Posten bildat  en  särskild\r\nenhet  -  Posten Futurum - som  har  till\r\nuppgift  att  hjälpa dem som  har  blivit\r\növertaliga.  Organisationens huvuduppgift\r\när  att  under  högst 18  månader  stödja\r\növertalig  personal och skapa möjligheter\r\ntill  ny  sysselsättning utanför  Posten,\r\negen  verksamhet eller utbildning.  Under\r\ndenna   tid   behåller  de  antagna   sin\r\ntidigare  lön.  Posten  Futurum  har   en\r\nviktig     roll     i     samband     med\r\nomstruktureringen  av  kontorsnätet,  men\r\növertalig personal kommer från alla delar\r\nav  Posten. Av Postens årsredovisning för\r\når 2001 framgår att sedan starten år 1999\r\nhar  ca  730 personer av ca 1 150 antagna\r\nfunnit   en  lösning  på  sin  situation.\r\nVidare  kan nämnas att enligt en  nyligen\r\nutförd    utvärdering   av   verksamheten\r\n(Posten Futurum, GRI-rapport 2002:8)  har\r\nPosten  Futurum  inneburit  fördelar  för\r\nsåväl  de postanställda som för samhället\r\nsamtidigt    som   uppsägningar    kunnat\r\nundvikas. Av rapporten framgår också  att\r\nden  tidigare  tillämpade hanteringen  av\r\növertalighet      genom     uppsägningar,\r\navtalspensioneringar och  avgångsvederlag\r\nskulle   ha  inneburit  80-100  %   högre\r\nkostnader           jämfört           med\r\nutvecklingslösningar i Posten Futurum.\r\nNär   det  gäller  tillgängligheten  till\r\npostservicen  lämnar Posten  kassaservice\r\nrespektive   brev-  och  paketservice   i\r\nskilda      nät.     Näten     innehåller\r\nserviceställen  dels i  egen  regi  (egna\r\nlokaler  och  egen  personal),   dels   i\r\nsamarbete   med   partner   samt    genom\r\nlantbrevbärare.   I   vissa    fall    är\r\nkassaservicen      och       postservicen\r\nsamlokaliserade,   men    inte    alltid.\r\nSamtliga   lokaler  där  Posten  bedriver\r\nverksamhet i egen regi uppfyller,  enligt\r\nföreträdare för Posten, väl de  krav  som\r\nföreskrivs  i  gällande  lagstiftning.  I\r\növriga  lokaler  hos partner  är  Postens\r\nmålsättning  att  lokalerna  skall   vara\r\nenkla att ta sig till, in i och fram i.\r\nUnder    utbyggnaden    av    det    nya\r\nservicenätet  har  Posten   samrått   med\r\nhandikapporganisationer och anser  sig  i\r\nstörsta  möjliga utsträckning ha  försökt\r\ntillmötesgå  de önskemål som  dessa  har.\r\nNär    postverksamheten   förläggs   till\r\nbefintliga lokaler, t.ex. i en butik i en\r\ntätort,  kan  det enligt företrädare  för\r\nPosten  vara problem med anpassningen  av\r\nlokalerna.  I  vissa kommuner  har  t.ex.\r\ngatu-    och   fastighetskontoret    inte\r\ntillåtit  att  det  byggs  ramper  in   i\r\nbutiken.  I  de fall det inte  har  varit\r\nmöjligt att uppnå den tillgänglighet  som\r\nbehövs,   har   Posten   enligt   uppgift\r\nbeslutat   att   tillhandahålla    gratis\r\nhemleverans.\r\nFöreträdare  för Posten har uppgett  att\r\ndet  i avtalen med Postens partner i  det\r\nnya  servicenätet  intagits  bestämmelser\r\nsom   syftar  till  att  säkerställa  att\r\nlokalerna    uppfyller   de    krav    på\r\npostservicen  som kan ställas.  Utskottet\r\nvill  för  sin del understryka vikten  av\r\natt  utvecklingen av postservicen sker  i\r\nformer      som      tillgodoser       de\r\nfunktionshindrades berättigade krav på en\r\ngod  postservice. Det är av yttersta vikt\r\natt  Posten verkar för att detta  uppnås.\r\nPostservicen   är  en   viktig   del   av\r\ninfrastrukturen    och     skall     vara\r\ntillgänglig för alla.\r\nUtskottet vill vidare beträffande  motion\r\n2002/03:T337  yrkande 2  om  Posten  AB:s\r\nprissättning   hänvisa  till   postlagens\r\nbestämmelser  om  att posttjänster  skall\r\ntillhandahållas   till  rimliga   priser.\r\nPostens     prissättning    på    enstaka\r\npostförsändelser  får  höjas  årsvis  med\r\nhögst den genomsnittliga förändringen  av\r\nnettoprisindex  under  en   treårsperiod.\r\nEnligt    vad   regeringen    anfört    i\r\nbudgetpropositionen   2002/03:1    kommer\r\ngällande pristaksbestämmelser med största\r\nsannolikhet medge att Posten  någon  gång\r\nunder år 2002 kan höja portot med 50  öre\r\nför   ett  20-gramsbrev.  Utskottet   har\r\ninhämtat  att Posten har beslutat  om  en\r\nsådan  höjning från och med den 1 januari\r\n2003.\r\nNär  det  gäller motionerna 2002/03:T387\r\noch   2002/03:T297   om   ett   gemensamt\r\nnordiskt porto finner utskottet inte skäl\r\natt  föreslå någon åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\nUtskottet  utgår  ifrån  att  regeringen\r\nnoga  följer utvecklingen av postservicen\r\ni  landet  och utvärderar de förändringar\r\nsom  nyligen  skett och sker inom  Posten\r\nAB.    Inom   ramen   för   den    årliga\r\nresultatredovisningen    för    riksdagen\r\nförutsätts en avrapportering av  hur  det\r\npostpolitiska  målet om en posttjänst  av\r\ngod  kvalitet i hela landet uppfylls. Mot\r\nbakgrund  av vad som ovan anförts  finner\r\nutskottet att det inte är nödvändigt  med\r\nnågot  särskilt initiativ från riksdagens\r\nsida.  Det  föreslås därför att riksdagen\r\navslår   motionerna   2002/03:T265   (s),\r\n2002/03:T281   (v),   2002/03:T294   (c),\r\n2002/03:T297   (fp),  2002/03:T298   (fp)\r\nyrkande  23, 2002/03:T337 (m) yrkande  2,\r\n2002/03:T387   (s),   2002/03:T398   (c),\r\n2002/03:T463  (kd)  yrkandena  1  och  2,\r\n2002/03:T469  (c)  och  2002/03:T496  (s)\r\nyrkande    11.   Syftet   med   flertalet\r\nmotionsförslag förutsätts dock helt eller\r\ndelvis bli tillgodosett.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  till  riksdagsbeslut\r\noch   ställningstaganden  har   föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken  anges\r\ninom  parentes vilken punkt i  utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas\r\ni avsnittet.\r\n\r\n1.Låneram för prioriterade vägprojekt\r\nm.m. (punkt 3)\r\n\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    1.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen      motion      2002/03:T462\r\nyrkandena  1  och  4 i  denna  del  och\r\navslår     regeringens    förslag     i\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår uppfattning avser regeringens\r\nförslag om låneram för prioriterade\r\nvägprojekt - i likhet med vad som sägs\r\ni Kristdemokraternas motion - icke\r\nspecificerade väg- och\r\njärnvägsprojekt. Därutöver avser\r\nförslaget inte bara investeringar utan\r\näven reinvesteringar. Utskottet anser\r\natt de nu aktuella projekten i stället\r\nskall finansieras inom utgiftstaket.\r\nDe möjligheter som budgetlagen medger\r\nför lånefinansiering avser\r\ninvesteringar, inte åtgärder som i\r\nhuvudsak har som syfte att höja\r\nstandarden på befintliga väg- och\r\njärnvägssträckor. Principen för\r\nfinansiering av investeringar genom\r\nlån skall vara att sådana skall vara\r\nreserverade för nyinvesteringar i form\r\nav sammanhållna och tydligt avgränsade\r\nprojekt. När det gäller\r\nreinvesteringar skall inte\r\nlånefinansiering användas. Med det\r\nanförda tillstyrks motion 2002/03:T462\r\n(kd) i här behandlade avseenden.\r\n\r\n2.Enskilda vägar (punkt 6)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp),  Sven Bergström (c) och Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    2.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen  delvis  motionerna  2002/03:\r\nT226,    2002/03:T235,    2002/03:T251,\r\n2002/03:T280,             2002/03:T283,\r\n2002/03:T288   yrkandena   1   och   3,\r\n2002/03:T289, 2002/03:T295  yrkande  2,\r\n2002/03:T298  yrkande 17,  2002/03:T321\r\nyrkandena   2   och  3,   2002/03:T332,\r\n2002/03:T369,             2002/03:T384,\r\n2002/03:T391,      2002/03:       T407,\r\n2002/03:T440,  2002/03:T443,   2002/03:\r\nT462    yrkande   9,   2002/03:    T466\r\nyrkandena   5   och  6,   2002/03:T498,\r\n2002/03:T502,  2002/03:N270  yrkande  3\r\nsamt 2002/03:N304 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att de enskilda vägarna har stor\r\nbetydelse för bl.a. landsbygdens\r\nbefolkning, näringslivet och det\r\nrörliga friluftslivet. Det är\r\nutomordentligt viktigt att detta\r\nvägnät tillförsäkras de resurser som\r\nbehövs för att ta igen eftersatt\r\nunderhåll och för att framöver hålla\r\nen god standard. Staten måste därför\r\nta ett större ekonomiskt ansvar för\r\nunderhållet av de enskilda vägar som\r\när öppna för allmän trafik. Detta\r\nkräver radikalt ökade statliga medel\r\noch höjda statsbidrag för att klara\r\nsåväl det mycket omfattande\r\nunderhållsbehovet som\r\ninvesteringsbehovet. Enligt vår mening\r\när det vidare angeläget att i samband\r\nmed utvecklandet av ett nytt och\r\nrättvist bidragssystem beakta de\r\nmotionsförslag som väckts om bl.a. en\r\nnationell fond för oförutsedda\r\nkostnader, statsbidrag för\r\nkulturmiljöåtgärder och ansvar för\r\nfärjeförbindelser.\r\n\r\n3.Översyn av Botniabanans finansiering\r\nm.m. (punkt 8)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    3.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:T462  yrkande\r\n6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  instämmer med motionärerna om  vikten\r\nav  att  Botniabanan genomförs i enlighet\r\nmed uppställda ekonomiska och tidsmässiga\r\nplaner.    Såsom    framhålls    i    den\r\nkristdemokratiska  motionen  2002/03:T462\r\nbör   dock   en   översyn   av   samtliga\r\nsatsningar  när  det  gäller  Botniabanan\r\ngenomföras snarast. Det är angeläget  att\r\nstora   järnvägsprojekt  drivs   så   att\r\nfastlagda planer kan hållas för kostnader\r\noch  tidsplaner. Erfarenheterna av en rad\r\ntidigare  stora projekt visar på  behovet\r\nav  en  sådan  kontroll. Med det  anförda\r\ntillstyrks motionen i berörd del.\r\n\r\n4.Låneram för prioriterade\r\njärnvägsprojekt m.m. (punkt 10)\r\n\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    4.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen      motion      2002/03:T462\r\nyrkandena  2  och  4 i  denna  del  och\r\navslår     regeringens    förslag     i\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår uppfattning avser regeringens\r\nförslag om låneram för prioriterade\r\njärnvägsprojekt - i likhet med vad som\r\nsägs i Kristdemokraternas motion -\r\nicke specificerade väg- och\r\njärnvägsprojekt. Därutöver avser\r\nförslaget inte bara investeringar utan\r\näven reinvesteringar. Utskottet anser\r\natt de nu aktuella projekten i stället\r\nskall finansieras inom utgiftstaket.\r\nDe möjligheter som budgetlagen medger\r\nför lånefinansiering avser\r\ninvesteringar, inte åtgärder som i\r\nhuvudsak har som syfte att höja\r\nstandarden på befintliga väg- och\r\njärnvägssträckor. Principen för\r\nfinansiering av investeringar genom\r\nlån skall vara att sådana skall vara\r\nreserverade för nyinvesteringar i form\r\nav sammanhållna och tydligt avgränsade\r\nprojekt. När det gäller\r\nreinvesteringar skall inte\r\nlånefinansiering användas. Med det\r\nanförda tillstyrks motion 2002/03:T462\r\n(kd) i här behandlade avseenden.\r\n\r\n\r\n5.Banverkets produktionsverksamhet\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 12 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    5.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:T321  yrkande\r\n9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBanverket   har   i  dag  olika   roller,\r\nnämligen        sektorsrollen,        den\r\nförvaltande/banhållande    rollen     och\r\nproduktionsrollen.    Visserligen     har\r\nåtskillnad  gjorts mellan  beställarsidan\r\noch  utförarsidan, men enligt  utskottets\r\nuppfattning  har  denna  uppdelning  inte\r\nförts tillräckligt långt och otydligheter\r\nkvarstår.  Beslutet  om  uppdelningen  är\r\ninte   verkställt  fullt  ut.   Mot   den\r\nbakgrunden krävs att de konkurrensutsatta\r\nverksamheterna     bolagiseras.      Alla\r\nanläggnings- och underhållsarbeten  skall\r\nupphandlas i konkurrens, och projektering\r\noch   byggande  skall  ske  i  konkurrens\r\nmellan   marknadens  aktörer.   Härigenom\r\nskulle   en  effektivisering  och  därmed\r\nbesparing uppnås.\r\n\r\n6.Handelssjöfartens kostnadsansvar\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 18 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    6.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna   2002/03:T249,\r\n2002/03:T264,  2002/03:T321   yrkandena\r\n17  och  18,  2002/03:T340  yrkande  4,\r\n2002/03:T357,     2002/03:T400      och\r\n2002/03:T464 yrkandena 3, 4 och 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHandelssjöfarten  bör enligt  vår  mening\r\ninte   belastas   med   kostnaderna   för\r\nisbrytningen.   Denna   bör   i   stället\r\nbekostas  över statsbudgeten. Möjligheter\r\ntill  finansiering med hjälp av  EU-medel\r\nbör   prövas  under  åberopande   av   de\r\ntransportnackdelar   som   framför   allt\r\nSverige  och Finland drabbas av på  grund\r\nav   de  besvärliga  vinterförhållandena.\r\nRegeringen bör vidare förelägga riksdagen\r\nförslag  om  hur sjöfartens infrastruktur\r\nkan  finansieras i enlighet med  vad  som\r\ngäller för övrig infrastruktur.\r\nAv     propositionen     framgår     att\r\nhandelssjöfarten sedan flera år  tillbaka\r\nbelastas  med kostnader för en verksamhet\r\nsom   inte  kommer  den  till  godo.  Den\r\nverksamhet   det   är  fråga   om   avser\r\nfritidsbåttrafiken,      för       vilken\r\nhandelssjöfarten med sina farledsavgifter\r\nmåste   täcka   de   belopp   som    inte\r\nfinansieras     via     anslaget      för\r\nverksamheten. Vi finner det angeläget att\r\nSjöfartsverket  genom  att  rationalisera\r\nsin   verksamhet  minskar   medelsbehovet\r\nunder    anslaget   och   därmed    också\r\nomfattningen     av     handelssjöfartens\r\nbetalningsansvar.\r\n\r\n7.Vänersjöfart samt övrig insjö- och\r\nkustsjöfart (punkt 19)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp),  Sven Bergström (c) och Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 19 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    7.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T298\r\nyrkande  10, 2002/03:T402, 2002/03:T464\r\nyrkande 2 och 2002/03:T466 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEU:s  transportministrar  har  sagt   sig\r\nvilja  utveckla kustsjöfarten, vilket  är\r\npositivt  för transporterna. Sverige  med\r\nsin  långa kust och sina långa vattendrag\r\nskulle tjäna på att kustsjöfarten fick en\r\nrenässans.    Regeringen   bör    snarast\r\nredovisa    ett   handlingsprogram    för\r\nkustsjöfarten.\r\nSjöfarten  lämpar sig särskilt  väl  för\r\nbulktransporter  som  tillhör   de   mest\r\nenergieffektiva  transportformerna.   Den\r\nhar  också begränsad negativ påverkan  på\r\nomgivningen i fråga om t.ex.  buller  och\r\nträngsel.  En del transporter kan  lockas\r\növer till sjöfart under förutsättning att\r\nhamnar    och    lastsystem   fortlöpande\r\nmoderniseras.   Detta   gäller   särskilt\r\ninlandshamnar, framför allt i Vänern  och\r\nMälaren  där  sjötransporter  utgör   ett\r\nattraktivt och säkert alternativ  jämfört\r\nmed   järnvägs-   och  lastbilstransport.\r\nRegeringen  bör  i det fortsatta  arbetet\r\nmed  farledsavgifterna försöka hitta  ett\r\nsystem  som gör att insjöfarten i Sverige\r\nkan tryggas.\r\nEn  stor  del av den trafik som skeppats\r\nvia  Vänern  har nu - efter de omfattande\r\ninvesteringarna i bannätet och de  sänkta\r\nbanavgifterna  - överförts till  järnväg.\r\nOm  utvecklingen fortsätter på samma sätt\r\nkommer sjöfartens framtid på Mälaren  och\r\nVänern  att  vara ytterst osäker.  Därmed\r\nförändras  också  förutsättningarna   för\r\nindustriell   verksamhet.  Sjöfarten   på\r\nVänern   och   Mälaren  bör   ges   samma\r\nförutsättningar  som  gäller   för   inre\r\nsjöfart på kontinenten. Där utgör de inre\r\nvattenvägarna       en       del       av\r\nlandtransportsystemet och finansieras  på\r\nsamma sätt som vägar och järnvägar.\r\nDet    är    nödvändigt   att   rättvisa\r\ntrafikavgifter tas ut med utgångspunkt  i\r\nsamhällsekonomisk  marginalkostnad.   Det\r\nskulle omgående göra Vänersjöfarten  till\r\ndet   billigaste  alternativet  för   att\r\nflytta gods mellan Karlstad och Göteborg.\r\nI  dag  verkar trafikavgifterna i motsatt\r\nriktning.\r\n\r\n8.Konkurrenssituationen i hamnar\r\n(punkt 20)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Catharina  Elmsäter-Svärd   (m),\r\nRunar  Patriksson  (fp)  och  Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 20 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    8.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T231\r\nyrkande 4, 2002/03:T298 yrkande 22  och\r\n2002/03:T321 yrkandena 15 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  Sverige finns i dag ett 50-tal hamnar.\r\nMed  jämna  mellanrum  framförs  krav  på\r\nolika  former  av  statlig  reglering  av\r\nhamnverksamheten  i  syfte   att   minska\r\nantalet    hamnar   och   därmed    också\r\nkonkurrensen.   Vi   anser   att    detta\r\nresonemang  är felaktigt.  Hamnar  -  och\r\nandra  godsterminaler - skall finnas  där\r\nbehovet finns, och marknaden avgör  detta\r\nbäst, utan statlig inblandning.\r\nDe  flesta svenska hamnarna drivs i  dag\r\ni  form  av kommunala monopol, i  bolags-\r\neller förvaltningsform. Kommunala monopol\r\nhar  inte i något fall visat sig vara  en\r\neffektiv  verksamhetsform. Även  i  detta\r\nfall  innebär monopolen ofta  låga  eller\r\ninga  krav  på  lönsamhet  och  rationell\r\ndrift.       Som      annan      kommunal\r\nnäringsverksamhet        bör         även\r\nhamnverksamheten      avregleras      och\r\nprivatiseras.\r\n\r\n9.Fritidsbåtsregister (punkt 22 - motiv)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  behövs  inte   något\r\nallmänt  fritidsbåtsregister.  Regeringen\r\nhar  inte  kunnat redovisa några  problem\r\nsom  skulle lösas med hjälp av ett sådant\r\nregister.    Det    nuvarande     privata\r\nbåtregistret fyller väl sin funktion  och\r\nhar  inte de nackdelar - bl.a. i form  av\r\nolaga förvärvsmöjligheter och ytterligare\r\nstatliga  avgifter  -  som  det  tidigare\r\nstatliga registret hade.\r\n\r\n10.        Fritidsbåtsregister\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav  Claes Roxbergh (mp), Karin Svensson\r\nSmith (v) och Mikael Johansson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 22 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    10.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen  motionerna 2002/03:T319  och\r\nmotion 2002/03:T429.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrågan    om   återinförande    av    ett\r\nobligatoriskt fritidsbåtsregister dras  i\r\nen  seg och märklig långbänk, enligt  vår\r\nmening.  Det  är  förvånansvärt  att  det\r\nskall  vara  så  svårt  att  inrätta  ett\r\nenkelt  register, som en gång  fanns  och\r\nfungerade  bra under några  år,  men  som\r\nsedan   revs   upp   av  den   borgerliga\r\nregeringen i början av 1990-talet.\r\nEtt     obligatoriskt    register    för\r\nfritidsbåtar  över 7 meter och/eller  med\r\nmotorer  på  14 hästkrafter kan  vara  en\r\nrimlig  gräns  för  registreringen.   Det\r\nviktiga  är  att  få en klar  och  tydlig\r\nsiffer-  och bokstavsmarkering på skroven\r\nså  att  sjöräddning,  kustbevakning  och\r\nhamnansvariga   snabbt  kan   identifiera\r\nägaren. Det kan handla om att rädda  liv,\r\nmen också om att få tag i miljömarodörer,\r\nbåttjuvar  och andra olämpliga båtförare.\r\nBehovet  har  sedan  länge  varit   akut.\r\nProblemen med att införa ett register  är\r\nbagatellartade   i  jämförelse   med   de\r\nfördelar systemet ger. Detta kan givetvis\r\nockså       kombineras       med       en\r\nansvarsförsäkring,   obligatorisk   eller\r\nfrivillig.\r\n\r\n11.        Uppdelning av Luftfartsverket\r\n(punkt 29)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp),  Sven Bergström (c) och Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 29 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    11.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T321\r\nyrkande  23  i  denna del, 2002/03:T462\r\nyrkande  21  och  2002/03:T466  yrkande\r\n15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   sammanblandning  av  uppgifter  som\r\nfinns  inom  Luftfartsverket -  med  både\r\nmyndighetsuppgifter                   och\r\nproduktionsuppgifter - medför en risk för\r\natt  de  privata aktörer som  konkurrerar\r\nmed  Luftfartsverkets  produktionsuppgift\r\nkan missgynnas. Vi anser att statens roll\r\nbör begränsas till myndighetsrollen, dvs.\r\nha  i  uppgift  att  främja  ett  säkert,\r\nkonkurrenskraftigt   och    miljöanpassat\r\nflyg.   Regeringen  bör  därför   snarast\r\növerväga  och  lämna  förslag   till   en\r\nuppdelning   av  Luftfartsverket   i   en\r\nmyndighetsdel  och  en produktionsdel.  I\r\ndet  sammanhanget kan också övervägas att\r\nskilja     Luftfartsinspektionen     från\r\nLuftfartsverket, så att inspektionen  kan\r\ngranska alla aktörer på marknaden utifrån\r\nsamma    förutsättningar.    Genom     en\r\nuppdelning av Luftfartsverket skulle  man\r\nbidra  till  en  stärkt  konkurrens  inom\r\nluftfarten.   Samtidigt  skulle   statens\r\nkontrollmöjligheter    förbättras;     en\r\npositiv    utveckling    av    luftfarten\r\nförutsätter   en   effektiv    och    väl\r\nfungerande myndighetsutövning. Genom  ett\r\nuttalande av riksdagen av denna  innebörd\r\ntillgodoses här behandlade motioner.\r\n\r\n12.        Bolagisering och\r\nprivatisering av Luftfartsverkets\r\nproduktionsdel (punkt 30)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Catharina  Elmsäter-Svärd   (m),\r\nRunar  Patriksson  (fp)  och  Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 30 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    12.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T298\r\nyrkande  3 och 2002/03:T321 yrkande  23\r\ni denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn   uppdelning   av  Luftfartsverket   i\r\nmyndighetsuppgifter         och         i\r\nproduktionsuppgifter   är   ett    första\r\nviktigt  steg  för att få en  effektivare\r\norganisation inom luftfarten. Enligt  vår\r\nuppfattning bör ett andra steg  vara  att\r\nbolagisera   den   del   som    tilldelas\r\nproduktionsuppgifter.  En  sådan   åtgärd\r\nskulle  förbättra  förutsättningarna  för\r\nsvenskt flygs internationella utveckling.\r\nRiksdagen bör uttala sig till förmån  för\r\nen sådan inriktning.\r\n\r\n13.        Ägande av flygplatser\r\n(punkt 31)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Catharina  Elmsäter-Svärd   (m),\r\nRunar  Patriksson (fp), Sven  Bergström\r\n(c) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 31 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    13.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T321\r\nyrkande  21  och  2002/03:T466  yrkande\r\n16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår   uppfattning   saknas   det\r\nbärkraftiga   skäl  för  att  flygplatser\r\nskall  vara  i statlig ägo.  Tvärtom  kan\r\nprivatägda    flygplatser    agera     på\r\nmarknadsmässiga  villkor  och  därmed  få\r\nförbättrade  möjligheter att  hävda  sig.\r\nEtt  annat  - och angeläget  -  skäl  för\r\nprivatisering av statliga flygplatser  är\r\natt  man  härigenom skulle  kunna  få  in\r\nkapital    som    kan    användas     för\r\ninfrastrukturinvesteringar.    Även    en\r\ndelprivatisering   kan   vara    tänkbar,\r\nåtminstone   i  ett  första   skede.   De\r\nflygplatser som i första hand bör komma i\r\nfråga  är Arlanda, Landvetter och Sturup,\r\nsom  alla tre genom sin storlek och  sina\r\nlägen    har   goda   möjligheter    till\r\nlönsamhet.    Regeringen   bör    snarast\r\nförelägga riksdagen ett förslag med detta\r\ninnehåll.\r\n\r\n14.        Avreglering och konkurrens\r\ninom luftfarten (punkt 32)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp),  Sven Bergström (c) och Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 32 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    14.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T298\r\nyrkande  18  och  2002/03:T321  yrkande\r\n20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKonkurrensen     inom     det     svenska\r\ninrikesflyget är fortfarande  bristfällig\r\ngenom en rad olika etableringshinder. Den\r\navreglering  som genomfördes i  branschen\r\når   1992   har  inte  gett  tillräckligt\r\nresultat.  Det är angeläget att  åtgärder\r\nav olika slag vidtas för att konkurrensen\r\ninom  flyget skall komma till stånd, inte\r\nminst    genom   att   möjligheten    för\r\nlågprisföretag   att  etablera   sig   på\r\nmarknaden underlättas. Det bör ankomma på\r\nregeringen  att  vidta åtgärder  i  detta\r\nsyfte.\r\n\r\n15.        Slottidssystemet (punkt 33)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp) och Jan-Evert Rådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 33 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    15.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna   2002/03:T203,\r\n2002/03:T298     yrkande     19     och\r\n2002/03:T321 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  frågan om  slottidssystem\r\nmåste  få  en snar lösning. Det  är  inte\r\ntillfredsställande  att   någon   konkret\r\nåtgärd ännu inte har vidtagits, och detta\r\ntrots  att  frågan har  utretts  i  olika\r\nsammanhang och att förslag till lösningar\r\nredan   finns.   Det   är   viktigt   att\r\nLuftfartsverket som myndighet inte agerar\r\nkonkurrenshämmande, t.ex.  genom  att  ge\r\nbättre start- och landningstider till SAS\r\noch   andra   flygbolag   som   dominerar\r\nmarknaden.  Nyetablerade  flygbolag   får\r\nsvårt  att  erhålla attraktiva slottider.\r\nVisserligen  är  det möjligt  i  dag  för\r\nflygbolagen   att  byta   slottider   med\r\nvarandra, men det är inte troligt att ett\r\nflygbolag byter bort attraktiva slottider\r\ntill   konkurrerande   eller   nystartade\r\nflygbolag. Ett effektivt sätt  att  komma\r\ntill    rätta    med    problemen     med\r\netableringshinder        och        andra\r\nkonkurrensbegränsningar som är  en  följd\r\nav  hittillsvarande system är att  införa\r\nnågon   form  av  handel  med  slottider.\r\nEnligt   vår  uppfattning  bör   pågående\r\narbete  inom EU för ett gemensamt  system\r\ninte  hindra  att  handel  med  slottider\r\ninförs  i enlighet med krav i de motioner\r\nsom  här behandlas. Genom en sådan åtgärd\r\nblir  motionerna tillgodosedda  i  berörd\r\ndel.\r\n\r\n16.        Statens ägande i SAS\r\n(punkt 34)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp),  Sven Bergström (c) och Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 34 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    16.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T298\r\nyrkande 2, 2002/03:T462 yrkande 22  och\r\n2002/03:T466 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStatens ägarandel i SAS bör säljas ut  så\r\nsnart          de         marknadsmässiga\r\nförutsättningarna föreligger. Enligt  vår\r\nuppfattning finns inget skäl  för  staten\r\natt   ägarmässigt   vara   engagerad    i\r\nflygbolag.  Det kan konstateras  att  ett\r\nSAS   med   statligt   ägande   -   trots\r\navregleringen av branschen - har haft och\r\ndärtill kunnat behålla en monopolliknande\r\nmarknadsställning. Det är  olyckligt  att\r\nstaten   både   beslutar  om   branschens\r\nvillkor  genom regleringar och  samtidigt\r\när   ägare   till  en  av   aktörerna   i\r\nbranschen. Även av principiella skäl  bör\r\nägandet av SAS spridas. Vidare kommer  en\r\nutförsäljning  att  generera  medel   för\r\nanvändning  antingen till  amortering  av\r\nstatsskulden   eller   investeringar    i\r\ninfrastrukturen.\r\n\r\n17.        Flygplatskapaciteten i\r\nStorstockholmsområdet (punkt 35)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Catharina  Elmsäter-Svärd   (m),\r\nRunar  Patriksson  (fp)  och  Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    17.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T321\r\nyrkande   22   och  2002/03:T339   samt\r\navslår     motionerna     2002/03:T282,\r\n2002/03:T326,             2002/03:T344,\r\n2002/03:T462     yrkande     23     och\r\n2002/03:T466 yrkandena 18 och 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är viktigt att Storstockholmsområdet\r\nsom   tillväxtregion   ges   tillräckliga\r\nförutsättningar för att växtkraften skall\r\nkunna    tillgodoses.    Samtidigt    kan\r\nkonstateras   att   regionen   har    ett\r\ngeografiskt perifert läge. Detta  innebär\r\natt  tillgängligheten med flyg måste vara\r\ngod  om regionen skall kunna klara sig  i\r\nden internationella konkurrensen. Det bör\r\nockså    betonas   att   en   tillräcklig\r\nflygkapacitet     i     Stockholmsområdet\r\nsamtidigt  är  en nationell angelägenhet.\r\nEmellertid  råder det en  stor  brist  på\r\nflygplatskapacitet   i   denna   del   av\r\nSverige,     vilket     skapar      stora\r\nträngselproblem. Mot den bakgrunden måste\r\nde   hinder  som  finns  för  en   utökad\r\nflygplatskapacitet undanröjas och  frågan\r\nnu  få en lösning. Regeringen har i  sina\r\ndirektiv    till    Stockholmsberedningen\r\nuttalat  att det inte längre är  aktuellt\r\nmed  en  ny flygplats i Stockholms  södra\r\ndelar.  Den enda möjligheten som återstår\r\när  Bromma.  Denna flygplats  bör  alltså\r\nfinnas   kvar.   Det  bör   påpekas   att\r\ncityflygplatser  finns  i  de  flesta  av\r\nvärldens   ledande  städer.  Allmänflyget\r\nfyller  också  en viktig funktion,  bl.a.\r\nför utbildning av nya piloter och för att\r\npiloter   med   certifikat  skall   kunna\r\nupprätthålla sin kompetens när det gäller\r\nantalet   flygtimmar.   Regeringen    har\r\nbeslutat,  utan  att  ha  angivit   något\r\nalternativ,  att de båda allmänflygfälten\r\nTullinge  och Barkarby skall läggas  ned.\r\nDessutom är allmänflyget på Bromma hotat.\r\nDet  är heller inte möjligt av flera skäl\r\natt  allmänflyget får plats  på  Arlanda.\r\nDet   är   därför   angeläget   att   det\r\nfastställs vem som skall ha ansvaret  för\r\natt  huvudstadsregionen  inte  blir  helt\r\nutan  möjlighet till allmänflyg  inom  en\r\nrimlig närhet.\r\nVi  anser att Stockholmsberedningen, som\r\nhar  att behandla hithörande frågor,  bör\r\nta  fasta  på de synpunkter  som  nu  har\r\nframförts.  Regeringen bör ombesörja  att\r\nså sker.\r\n\r\n18.        Flygplatskapaciteten i\r\nStorstockholmsområdet (punkt 35)\r\n\r\nav  Claes Roxbergh (mp), Karin Svensson\r\nSmith  (v),  Sven  Bergström  (c)   och\r\nMikael Johansson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    18.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna   2002/03:T282,\r\n2002/03:T344,  2002/03:T466   yrkandena\r\n18   och   19   och  avslår  motionerna\r\n2002/03:T321  yrkande 22, 2002/03:T326,\r\n2002/03:T339  och 2002/03:T462  yrkande\r\n23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  peka på de allvarliga nackdelar\r\nsom  är förknippade med Bromma flygplats.\r\nDenna flygplats, med sitt centrala läge i\r\nStockholm,     medför     en      kraftig\r\nmiljöstörning    genom     buller     och\r\nluftföroreningar för alla de 100 000-tals\r\nmänniskor   som   bor   i   närheten   av\r\nflygplatsen. Ytterligare en nackdel är av\r\nsäkerhetsmässig   art:   det   omfattande\r\nprivatflyget   medför  statistiskt   sett\r\nstörre  risk  för haverier - jämfört  med\r\nlinjeflyget  -  och det är olyckligt  att\r\nsådant   flyg  tillåts  i  en   storstad.\r\nSamtidigt  innebär  flygverksamheten  att\r\ndet  inte  -  vare  sig av  miljö-  eller\r\nsäkerhetsskäl   -  går  att   bygga   nya\r\nbostadsområden  på  en  i  övrigt  mycket\r\nattraktiv mark. Slutsatsen är att  Bromma\r\nbör  avvecklas och avtalet mellan  staten\r\noch  Stockholms stad bör sägas upp.  Fram\r\ntill  avvecklingen bör  ingen  ökning  av\r\nantalet flygrörelser tillåtas.\r\n\r\n19.        Flygplatskapaciteten i\r\nStorstockholmsområdet (punkt 35)\r\n\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    19.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen  motionerna 2002/03:T326  och\r\n2002/03:T462  yrkande  23  samt  avslår\r\nmotionerna  2002/03:T282,  2002/03:T321\r\nyrkande  22, 2002/03:T339, 2002/03:T344\r\noch 2002/03: T466 yrkandena 18 och 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrågan       om       en      tillräcklig\r\nflygplatskapacitet  i  Stockholmsregionen\r\när viktig inte bara för den regionen utan\r\nför hela Sverige. Kristdemokraterna anser\r\ndels  att  Arlanda skall byggas ut,  dels\r\natt  en ny flygplats nära Stockholm skall\r\nskapas  som ersättning för den avveckling\r\nav Bromma efter år 2011 som är nödvändig.\r\nNär  det  för det första gäller  Arlanda\r\nkan  vi  konstatera att dess tredje  bana\r\nhåller  på  att färdigställas. När  denna\r\nväl  tas i bruk kommer den sannolikt  att\r\nvara   fullt  utnyttjad.  Det  är  därför\r\nväsentligt att Luftfartsverket  ges  goda\r\nmöjligheter  att - inför  förväntad  ökad\r\nefterfrågan på kapacitet - ta fram planer-\r\ningsunderlag för en fjärde bana.\r\nNär  det för det andra gäller ersättning\r\nför   Bromma  flygplats  vill  vi  betona\r\nvikten   av  att  Stockholm,  som  rikets\r\nhuvudstad,  måste  ha  goda  förbindelser\r\ngenom  bl.a. en \"lokal\" flygplats.  Detta\r\när  angeläget av flera skäl. Ett  är  att\r\naffärsflyget  till  och  från   Stockholm\r\nmåste  ha  en sådan lokal placering.  Ett\r\nannat   är   att  det  bör   finnas   ett\r\nalternativ   till  Arlanda  i  framtiden.\r\nHärigenom   skapas  förutsättningar   för\r\nkonkurrens    mellan   flygplatser    och\r\nunderlättar   för   t.ex.   det   viktiga\r\nregionalflyget   och   för   nyetablerade\r\nflygbolag att få tillgång till start- och\r\nlandningstider.  Bromma fungerar  som  en\r\nsådan  lokal  flygplats, men  flygplatsen\r\nhar  en  rad nackdelar i form av  buller,\r\nutsläpp    av    skadliga    ämnen    och\r\nolycksrisker för dem som bor eller vistas\r\ni    berörda   områden.   Det   som    är\r\nproblematiskt är att avtalet  för  Bromma\r\nlöper ut år 2011 utan att regeringen  har\r\npresenterat något realistiskt  alternativ\r\ntill   Bromma.  Tvärtom  har   regeringen\r\nslagit  fast  att en ny flygplats  i  den\r\nsödra  delen av Stockholms län  \"inte  är\r\nmöjlig\".  Det  kan  därför  befaras   att\r\nregeringen  bäddar för  att  avtalet  med\r\nBromma skall komma att förlängas. För att\r\nBromma  skall kunna avvecklas  i  samband\r\nmed  att avtalet löper ut så krävs en  ny\r\nflygplats  med motsvarande fördelar  utan\r\nde   nackdelar  som  har  pekats   på   i\r\nmotionen.    Vi    utgår     från     att\r\nStockholmsberedningen ges i  uppdrag  att\r\nutreda  frågan  om  flygplatskapacitet  i\r\nStorstockholmsområdet i enlighet med  vad\r\nKristdemokraterna nu har förordat.  Genom\r\nett   uttalande  av  riksdagen  i   denna\r\nriktning    tillgodoses    förslaget    i\r\nmotionerna    2002/03:T326    (kd)    och\r\n2002/03:T462 (kd).\r\n\r\n20.        Regionalt flyg m.m.\r\n(punkt 38)\r\n\r\nav  Erling Bager (fp), Runar Patriksson\r\n(fp) och Sven Bergström (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 38 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    20.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna   2002/03:T287,\r\n2002/03:T298  yrkande 20,  2002/03:T430\r\noch 2002/03:T466 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  regionala flygplatserna har  en  stor\r\nbetydelse  för utveckling och tillväxt  i\r\nlandet  och kommer - enligt vår bedömning\r\n-  att så ha även i framtiden. Inte minst\r\ni  glesbygden  - oftast i de  regioner  i\r\ninlandet       som       har        litet\r\nbefolkningsunderlag -  är  det  regionala\r\nflyget  viktigt. Samtidigt är  det  svårt\r\natt  driva  en sådan verksamhet  på  rent\r\nkommersiella grunder, och för  att  detta\r\nslags  flyg  skall kunna  överleva  måste\r\nflygplatserna  ges  ett  visst   statligt\r\nstöd.\r\nVi  är  också  av den uppfattningen  att\r\ndriftbidraget till flygplatserna inte kan\r\nsänkas     -     såsom     föreslås     i\r\nbudgetpropositionen  -  innan  ett   nytt\r\nbidragssystem  har  utretts.  Genom   ett\r\nuttalande av riksdagen av den nu  angivna\r\ninnebörden  blir här behandlade  motioner\r\ntillgodosedda.\r\n\r\n21.        Skydd mot brottsliga\r\nhandlingar (punkt 39)\r\n\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 39 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    21.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:T462  yrkande\r\n20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi    anser   att   den   hittillsvarande\r\nordningen  för s.k. särskild  passagerar-\r\noch  bagagekontroll på flygplats inte har\r\nvarit    tillfredsställande.   Den    har\r\nnämligen   inneburit  att  en   presumtiv\r\nbrottsling   i  förväg  kan  avgöra   när\r\nkontroll  bedrivs och därmed,  utan  risk\r\nför  upptäckt,  ändra sin  planering  och\r\ninvänta  ett  bättre  tillfälle.  Nu  har\r\nskärpta   bestämmelser  införts,   vilket\r\nockså  visar  på  det  behov  av  en  hög\r\nambitionsnivå  som Kristdemokraterna  har\r\nmotionerat  om under flera år. Innebörden\r\ni  motion 2002/03:T462 (kd) är att  nivån\r\npå  luftfartsskyddet måste vara  fortsatt\r\nhög  och  att ambitionen måste  vara  att\r\nstärka skyddet ytterligare.\r\n\r\n22.        Riktlinjer m.m. för\r\ntrafikupphandlingen (punkt 41)\r\n\r\nav  Karin  Svensson Smith (v) och  Sven\r\nBergström (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 41 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    22.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:T217,  och\r\n2002/03:T466  yrkande 9  samt  bifaller\r\ndelvis   motionerna   2002/03:    T274,\r\n2002/03:T366,     2002/03:T383      och\r\n2002/03:T496 yrkandena 12-14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   statens   ansvar   för\r\nkollektivtrafik    i   glesbygd    kräver\r\ninsatser  för  att  upprätthålla  en  väl\r\nfungerande     trafikförsörjning.     Som\r\nmotivering  vill vi framhålla att  staten\r\nhar  ett  ansvar  för en  väl  fungerande\r\ninfrastruktur  i  alla delar  av  landet.\r\nDetta ansvar omfattar upprätthållande  av\r\nkollektivtrafik  på rimlig  nivå  även  i\r\nglesbygder.  Vidare gäller ansvaret  inte\r\nbara   interregional  trafik  utan  också\r\ntrafik  inom länen. I glesbygder  är  det\r\nsvårt  att bedriva trafik som är  lönsam.\r\nSamtidigt   har  kollektivtrafiken   stor\r\nbetydelse  för många grupper, inte  minst\r\narbetspendlare  samt ungdomar  och  äldre\r\nrunt  om  i bygderna. Ett tydligt exempel\r\npå  att  man nu riskerar en avveckling  i\r\nstället för en utveckling när det  gäller\r\nkollektivtrafiken är att när det avtal om\r\nekonomiskt   bidrag  som   finns   mellan\r\nRikstrafiken och Länstrafiken i  de  fyra\r\nnordligaste  länen nu kommer att  upphöra\r\nnästa  år finns en stor risk att bidraget\r\nkan komma att sänkas kraftigt.\r\nMed   hänvisning  till  de  problem  som\r\nkollektivtrafiken för  närvarande  har  i\r\nglesbygden och då särskilt i de  nordliga\r\nlänen  bör  därför riksdagen  tillkännage\r\nför   regeringen  som  sin   mening   att\r\nåtgärder snarast bör genomföras  i  syfte\r\natt  trygga behovet av tillfredsställande\r\nresmöjligheter. Med det sagda  tillstyrks\r\nde    centerpartistiska   motionerna   om\r\nkollektivtrafik     i     glesbygd.     I\r\nsammanhanget  kan även hänvisas  till  de\r\nvänsterpartistiska   motionerna   om   en\r\nutveckling av kollektivtrafiken i  landet\r\nsom    väckts    under    den    allmänna\r\nmotionstiden hösten 2002.\r\n\r\n23.        Färjetrafiken över Kvarken\r\n(punkt 42)\r\n\r\nav Sven Bergström (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 42 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    23.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen   motion   2002/03:T472   och\r\nbifaller        delvis       motionerna\r\n2002/03:T256 och 2002/03:T506.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att färjetrafiken över Kvarken -\r\nmellan  Umeå i Västerbotten  och  Vasa  i\r\nÖsterbotten  -  är mycket  angelägen  för\r\nutvecklingen  i  de  berörda  regionerna.\r\nDenna    trafik   är   emellertid   också\r\nangelägen för EU:s nordliga regioner  och\r\nför  det arktiska samarbetet. Den svensk-\r\nfinska  integrationen  mellan  människor,\r\nmellan  offentlig verksamhet  och  mellan\r\nföretag   är  starkt  beroende  av   goda\r\nkommunikationer.     Så     är      t.ex.\r\nturistnäringen i fjällen beroende  av  en\r\nbra färjeförbindelse över Kvarken.\r\nDen  finska  statens  starka  engagemang\r\nför  att säkerställa färjetrafiken kommer\r\ntill uttryck genom att verksamheten stöds\r\nmed  statliga  medel. Den svenska  staten\r\ntar emellertid inte sitt ansvar genom ett\r\nmotsvarande    stöd.   Detta    försämrar\r\nmöjligheterna till en positiv  utveckling\r\nför såväl Västerbotten som andra delar av\r\nlandet,  inte minst mot bakgrund  av  den\r\nstrategiska  betydelsen av  pågående  och\r\nplanerade  projekt  för  trafikkorridoren\r\nfrån   Norge   över   Västerbotten   till\r\nFinland,   Ryssland   och   de   baltiska\r\nländerna.\r\n\r\n24.        Långsiktig lösning för\r\nGotlandstrafiken (punkt 43)\r\n\r\nav  Elizabeth Nyström (m), Erling Bager\r\n(fp),  Johnny  Gylling (kd),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m),  Runar  Patriksson\r\n(fp),  Sven Bergström (c) och Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 43 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    24.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen    motionerna    2002/03:T231\r\nyrkandena       1-3,      2002/03:T434,\r\n2002/03:T466  yrkande 22,  2002/03:T489\r\noch 2002/03:N266 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det är angeläget  att  en\r\nlångsiktig  lösning för  Gotlandstrafiken\r\nnu  kommer till stånd. Frågan har utretts\r\ngång  på  gång  utan att  regeringen  har\r\npresenterat något förslag för  riksdagen.\r\nDen senaste utredningen - med ett förslag\r\nom  en  garanterad transportstandard  för\r\nGotland  -  innehåller många  intressanta\r\nförslag,  särskilt  det  som  gäller  det\r\ntidigare    riksdagsbeslutet    om    ett\r\navskaffande av Gotlandstillägget samt  en\r\nsänkning  av längdmetertaxa. Ett  par  av\r\nförslagen har visserligen genomförts, men\r\ndetta  har  samtidigt bidragit  till  att\r\nfrågan     förhalas     ytterligare     i\r\nRegeringskansliet.  Detta status quo  kan\r\ninte  längre accepteras. Företagandet  på\r\nGotland  blir  lidande,  eftersom   fasta\r\nspelregler      är     en     oundgänglig\r\nförutsättning för att näringslivet  skall\r\nkunna verka och utvecklas. Riksdagen  bör\r\nge  regeringen detta till känna. Genom en\r\nsådan   åtgärd   blir   de   nu   berörda\r\nmotionerna tillgodosedda.\r\n\r\n25.        Uppdelning och försäljning av\r\nPosten AB (punkt 49)\r\n\r\nav  Elizabeth  Nyström  (m),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd   (m)   och    Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 49 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    25.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:T337  yrkande\r\n1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPosten  är ett monopolföretag som  enligt\r\nvår  mening försöker strypa all  form  av\r\nkonkurrens.  Omorganisationen  av  Posten\r\nhar medfört att Posten inte klarar av att\r\ndela  ut  brev  fem dagar  i  veckan  och\r\ndärmed  riskerar bryta mot bestämmelserna\r\ni  postlagen. Vi anser därför att  Posten\r\nAB bör delas upp och privatiseras.\r\n\r\n26.        Postservice (punkt 50)\r\n\r\nav Karin Svensson Smith (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 50 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  tillkännager för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    26.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen      motion     2002/03:T281,\r\nbifaller   delvis  motion  2002/03:T298\r\nyrkande   23   och  avslår   motionerna\r\n2002/03:T265,             2002/03:T294,\r\n2002/03:T297,  2002/03:337  yrkande  2,\r\n2002/03:T387,             2002/03:T398,\r\n2002/03:T463   yrkandena   1   och   2,\r\n2002/03:T469  och 2002/03:T496  yrkande\r\n11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPostens   uppgift   att   agera   på   en\r\nkonkurrensutsatt  marknad  samtidigt  som\r\nden  skall ansvara för en fullgod service\r\när  enligt vår uppfattning en uppgift som\r\när  svår  att få ihop ekonomiskt. Privata\r\nföretag   kan   åta  sig  de   delar   av\r\nverksamheten  som är vinstgivande,  medan\r\nPosten  kan  ta hand om de delar  som  är\r\nkostnadskrävande. Regeringen  bör  därför\r\nlåta   utvärdera  den  samhällsekonomiska\r\nlönsamheten  av  Postens avreglering  och\r\nomorganisation.\r\nÄven  följderna  på arbetsmarknaden  och\r\narbetsmässiga  följder måste  utvärderas.\r\nAntalet postkontor och serviceställen har\r\nminskat   kraftigt  och  därmed   antalet\r\nanställda, vilket i huvudsak har  drabbat\r\nkvinnor.   Kassaservicen  är  en   starkt\r\nkvinnodominerad verksamhet, och därför är\r\ndet   flest  kvinnor  som  påverkats   av\r\nomstruktureringen.               Monotona\r\narbetsuppgifter  har  skiljts  från   mer\r\nkvalificerade  uppgifter.   Arbetet   har\r\nutarmats på kvalitet och omväxling.\r\nVi   anser   även   att   servicen   har\r\nförsämrats.      Informationen       till\r\nallmänheten     har     upplevts      som\r\notillräcklig. Postärenden måste  uträttas\r\npå   olika  ställen.  Personal  i   t.ex.\r\nmatbutiker    har   saknat    tillräcklig\r\nutbildning.   Antalet  postserviceställen\r\nhar  minskat i stor utsträckning.  Därför\r\nmenar  vi  att regeringen även  bör  låta\r\nutvärdera  konsekvenserna för allmänheten\r\nav Postens avreglering och omorganisation\r\nnär det gäller service.\r\nSlutligen      finner       vi       att\r\ntillgängligheten   för  funktionshindrade\r\noch rullstolsburna har försämrats när  de\r\nhänvisats     till     matbutiker     och\r\nbensinmackar   som   inte    alltid    är\r\nhandikappanpassade. Enligt  uppgift  från\r\nDe  handikappades riksförbund (DHR) visar\r\nungefär  var tredje serviceställe brister\r\nur  tillgänglighetssynpunkt. Därför  vill\r\nvi      att     regeringen     utvärderar\r\nkonsekvenserna av Postens avreglering och\r\nomorganisation   även  när   det   gäller\r\ntillgänglighet.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet   har\r\nföranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt\r\ni  utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Anslag inom utgiftsområde 22 (punkt 1)\r\n\r\nav  Elizabeth  Nyström  (m),  Catharina\r\nElmsäter-Svärd   (m)   och    Jan-Evert\r\nRådhström (m).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nTrafikutskottet har under beredningen  av\r\ndetta     betänkande    arbetat     under\r\nförutsättningen  att en riksdagsmajoritet\r\nbestående       av      socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister den 4\r\ndecember   2002  kommer  att   fastställa\r\nekonomiska    ramar    för    de    olika\r\nutgiftsområdena  i den statliga  budgeten\r\nför  år  2003,  som för utgiftsområde  22\r\nKommunikationer  uppgår   till   25   858\r\nmiljoner    kronor.   Den   av   Moderata\r\nsamlingspartiet  föreslagna   ramen   var\r\nstörre, 26 535 miljoner kronor.\r\nModerata  samlingspartiet har  i  parti-\r\noch  kommittémotioner förordat  en  annan\r\ninriktning  av  den ekonomiska  politiken\r\noch budgetpolitiken. Ett övergripande mål\r\nför den ekonomiska politiken bör vara att\r\nmöjliggöra   ökad  tillväxt.   Då   måste\r\nutgiftskvoten  sänkas.  För  detta  krävs\r\nbl.a.   en   moderniserad  arbetsmarknad,\r\navregleringar, sänkta skatter  och  lägre\r\noffentliga  utgifter. Antalet sjukskrivna\r\noch   förtidspensionerade  måste  minskas\r\ngenom  att  sjukvård  och  rehabilitering\r\nförbättras.\r\nVåra  förslag  syftar  också  till   att\r\nskapa förutsättningar för ett ekonomiskt,\r\nkulturellt  och socialt växande  Sverige.\r\nVi  vill  satsa på en utbildning som  ger\r\nalla  större möjligheter till ett  rikare\r\nliv.  Genom en större enskild sektor  och\r\nett  starkare  civilt samhälle  kan  både\r\nföretag och människor växa. Ännu fler kan\r\nkomma     in     på     den     ordinarie\r\narbetsmarknaden.  Den sociala  tryggheten\r\nökar också i andra bemärkelser genom  att\r\nhushållen   får   en   större   ekonomisk\r\nsjälvständighet.   Friheten   att   välja\r\nbidrar  både  till  mångfald,  en  bättre\r\nkvalitet  och  en  större  trygghet.   De\r\nenskilda   människorna  får  ett   större\r\ninflytande över sina liv.\r\nVi   har   föreslagit   en   långtgående\r\nväxling från subventioner och bidrag till\r\nomfattande  skattesänkningar  för   alla,\r\nfrämst   låg-   och   medelinkomsttagare.\r\nSamtidigt värnar vi de människor som är i\r\nstörst  behov av gemensamma insatser  och\r\nsom  har  små eller inga möjligheter  att\r\npåverka sin egen situation. Vi slår också\r\nfast  att  det  allmänna skall  tillföras\r\nresurser     för     att      på      ett\r\ntillfredsställande sätt  kunna  genomföra\r\nde  uppgifter som måste vara  gemensamma.\r\nAvsevärda resurser tillförs t.ex. för att\r\nbryta  den  ökade  sjukfrånvaron  och  de\r\nökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt   budgetalternativ   -   med   våra\r\nförslag          till         utgiftstak,\r\nanslagsfördelning  och skatteförändringar\r\n-  bör  ses som en helhet där inte  någon\r\neller  några  delar  kan  brytas  ut  och\r\nbehandlas  isolerat  från  de  andra.  Om\r\nriksdagens   majoritet  den  4   december\r\nbeslutar   om   ramar   för   de    olika\r\nutgiftsområdena    i     enlighet     med\r\nfinansutskottets   förslag   och   därmed\r\nväljer  en annan inriktning av politiken,\r\ndeltar vi inte i det nu aktuella beslutet\r\nom  anslagsfördelning inom  utgiftsområde\r\n22.\r\nI    det   följande   redovisar   vi   i\r\nsammanfattning det moderata  alternativet\r\ntill   politik   inom  utgiftsområde   22\r\nKommunikationer, främst i  de  delar  som\r\nrör  anslagsberäkningen för år 2003.  Vår\r\npolitik   har   närmare   utvecklats    i\r\npartimotion    2002/03:Fi231    och     i\r\nkommittémotionerna    2002/03:T321    och\r\n2002/03: T480.\r\n\r\nUtgångspunkter\r\n\r\nEn    väl    utbyggd    och    fungerande\r\ninfrastruktur är en förutsättning för att\r\nvardagsliv  och arbetsliv skall  fungera,\r\nför  att företag skall kunna växa och för\r\natt  en  god utveckling av vårt land  och\r\ndess   invånares  välfärd   skall   kunna\r\ntryggas.  Alla  prognoser  tyder  på  att\r\ntrafiken   på  våra  vägar   kommer   att\r\nfortsätta  att  öka kraftigt.  Regeringen\r\nväljer  dock  att i samarbetet  med  sina\r\ntillväxtfientliga stödpartier blunda  för\r\nde  konsekvenser som den  ökade  trafiken\r\nkommer  att  få  genom  ökad  belastning,\r\nhårdare slitage och sämre trafiksäkerhet.\r\nDe svenska vägarna är i ett mycket dåligt\r\nskick på grund av nedskuret och uteblivet\r\nunderhåll de senaste åren. Det är  enligt\r\nvår  mening  angeläget att  så  fort  som\r\nmöjligt   få   i   gång   de   nödvändiga\r\ninvesteringarna.\r\n\r\nVäginfrastruktur\r\n\r\nFör nästa budgetår föreslår vi en höjning\r\nav   anslaget  med  2  miljarder  kronor,\r\njämfört  med  regeringens  förslag.   Med\r\ndenna  anslagsnivå skapas ökade  resurser\r\ntill vägutbyggnad och möjliggörs åtgärder\r\ni  syfte  att  minska  antalet  dödade  i\r\ntrafiken. Dessutom kan statsbidraget till\r\nenskilda    vägar   ökas,   vilket    ger\r\nlandsbygdsboende              förbättrade\r\nkommunikationer och ökad vardagstrygghet.\r\nVad gäller det statliga vägnätet ser  vi\r\nen    fortsatt   utbyggnad   av   landets\r\nmotorvägsnät,   med  inriktning   på   en\r\nkomplett  motorvägsförbindelse mellan  de\r\ntre  största städerna, samt den  nordiska\r\ntriangeln,  som särskilt angelägen.  Inom\r\nstorstadsregionerna finns  många  viktiga\r\nprojekt  som  snarast  måste  komma  till\r\nutförande.  För  vissa av  dessa  bör  en\r\nalternativ finansieringslösning i form av\r\nPPP väljas.\r\nVägverkets   administrationsanslag   kan\r\nenligt  vår  mening  minskas  med      60\r\nmiljoner   kronor  för  nästa   budgetår.\r\nFörslaget  innebär en  markering  av  att\r\narbetet         med        administrativa\r\nrationaliseringar  inom  myndigheten  bör\r\nfullföljas med kraft.\r\n\r\nJärnvägsinfrastruktur\r\n\r\nBehovet  av investeringar på det  svenska\r\njärnvägsnätet är stort. I konkurrensen om\r\ninvesteringsmedel är det dock viktigt att\r\nutvärdera  vilka projekt som  kommer  att\r\nvara         ekonomiskt         lönsamma.\r\nInvesteringsbesluten  måste  baseras   på\r\ngedigna  såväl tekniska som  miljömässiga\r\noch      samhällsekonomiska     analyser.\r\nUnderhållet   av  spåranläggningarna   är\r\neftersatt,  och  tendensen  är  att   det\r\navhjälpande underhållet ökar på bekostnad\r\nav det förebyggande.\r\nFör  närvarande  täcker staten  en  stor\r\ndel    av    underhållskostnaderna    med\r\nbudgetmedel.   Trafikslagens    kostnader\r\nskall  så  långt det är möjligt bäras  av\r\nden  egna verksamheten. Därför bör enligt\r\nvår      uppfattning      drift-      och\r\nunderhållskostnaderna på  järnvägsområdet\r\nhuvudsakligen  täckas av  trafikavgifter.\r\nRegeringen   bör  därför  återkomma   med\r\nförslag  om höjda banavgifter. För  nästa\r\nbudgetår   har  vi  mot  denna   bakgrund\r\ninräknat   en  avgiftshöjning   med   690\r\nmiljoner kronor.\r\nPå   samma   sätt  som  genomförs   inom\r\nVägverket      bör     även     Banverket\r\neffektivisera     sin     administration.\r\nMotsvarande anslag bör räknas ned med  40\r\nmiljoner  kronor, jämfört med regeringens\r\nförslag.\r\nVi  vill i sammanhanget rikta kritik mot\r\natt  utskottsmajoriteten  anger  att   en\r\nutgångspunkt  för  det fortsatta  arbetet\r\ninom      politikområdet      är      att\r\nNorrbotniabanan  skall byggas.  Att  utan\r\nnågon  ingående  prövning  peka  ut   ett\r\nenskilt   investeringsprojekt  föregriper\r\npågående      planeringsprocess       och\r\nundergräver           planeringssystemets\r\ntrovärdighet och legitimitet. Med  hänsyn\r\ndessutom  till att projektet  preliminärt\r\nhar   kostnadsberäknats  till  minst   12\r\nmiljarder  kronor  samtidigt   som   dess\r\nsamhällsekonomiska nytta är  oklar  finns\r\nbetydande   risk   för   misshushållning.\r\nEnligt   vår   mening  bör  investeringar\r\nplaneras  med stor omsorg för att  trygga\r\nen effektiv medelsanvändning. Det innebär\r\natt  Norrbotniabanan, i likhet  med  alla\r\nandra   investeringsprojekt,  bör  prövas\r\nefter  dess samhällsekonomiska nytta  och\r\ninte   efter  dess  eventuella  politiska\r\nvärde  framsprunget i sena  förhandlingar\r\nom regeringsmakten.\r\n\r\nÖvriga områden\r\n\r\nVi    är    motståndare   till   statliga\r\nnäringsstöd  och därmed  också  till  det\r\nstatliga   sjöfartsstödet,  som   nyligen\r\nbyggts   ut   till  att   också   omfatta\r\npassagerarfärjor i internationell trafik.\r\nStödet   bör   enligt   vår   uppfattning\r\nupphöra.    Med    vårt   förslag    blir\r\nRederinämnden  överflödig,  varför   dess\r\nadministrationsanslag på drygt 3 miljoner\r\nkronor kan avvecklas.\r\nAnslaget     för     ersättning      för\r\nfritidsbåtsändamål    är,    menar    vi,\r\negentligen  en restpost i Sjöfartsverkets\r\nverksamhet   med   en  endast   begränsad\r\nkoppling  till  fritidsbåtar.   Det   bör\r\ndärför för nästa budgetår minskas med  30\r\nmiljoner  kronor, jämfört med regeringens\r\nförslag.  Sjöfartsverkets  kostnader  bör\r\ngenerellt  kunna minskas  genom  fortsatt\r\nrationalisering    och    en    förändrad\r\norganisation,     inte     minst     inom\r\nsjöräddningsverksamheten.\r\nRegeringen  föreslår  att  790  miljoner\r\nkronor  anvisas  till  trafikupphandling.\r\nVårt    budgetalternativ    innebär    en\r\nbesparing om 100 miljoner kronor, jämfört\r\nmed   regeringens   förslag.   Genom   en\r\neffektiviserad   upphandlingsorganisation\r\noch     ett     ökat    samarbete     med\r\ntrafikhuvudmännen    bör    en     rimlig\r\ntrafikstandard  kunna upprätthållas  även\r\nmed   den   lägre  anslagsnivå   som   vi\r\nförordar.   Andra   trafiklösningar    än\r\ntågtrafik bör också kunna prövas.\r\nStaten   har  under  många   år   lämnat\r\nersättning      till      Posten      för\r\nupprätthållande     av      grundläggande\r\nkassaservice i hela landet. För nästa  år\r\nföreslår regeringen 400 miljoner  kronor.\r\nVi  motsätter oss inte att staten  bidrar\r\ntill     kassaservice    i    de     fall\r\nförutsättningar      för      kommersiell\r\nverksamhet   saknas,   men    då    skall\r\nverksamheten  handlas  upp.   Kraven   på\r\nservice  bör definieras till  omfång  och\r\ninnehåll,  korrekta anbudshandlingar  bör\r\nupprättas  och upphandlingen bör  även  i\r\növrigt genomföras med iakttagande  av  de\r\nregler    som   gäller   för    offentlig\r\nupphandling   enligt   svensk   lag   och\r\ngemenskapsrätten. Med hänvisning  härtill\r\navstyrker  vi  regeringens  förslag  till\r\nersättning till Posten AB.\r\n\r\n2. Anslag inom utgiftsområde 22 (punkt 1)\r\n\r\nav   Erling   Bager  (fp)   och   Runar\r\nPatriksson (fp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nTrafikutskottet har under beredningen  av\r\ndetta     betänkande    arbetat     under\r\nförutsättningen  att en riksdagsmajoritet\r\nbestående       av      socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister den 4\r\ndecember   2002  kommer  att   fastställa\r\nekonomiska    ramar    för    de    olika\r\nutgiftsområdena  i den statliga  budgeten\r\nför  år  2003,  som för utgiftsområde  22\r\nKommunikationer  uppgår   till   25   858\r\nmiljoner   kronor.  Den  av   Folkpartiet\r\nliberalerna föreslagna ramen var  mindre,\r\n24    940    miljoner    kronor.    Under\r\nförutsättning  att riksdagen  beslutar  i\r\nenlighet  med  finansutskottets   förslag\r\ndeltar vi inte i det nu aktuella beslutet\r\nom  anslagsfördelning inom  utgiftsområde\r\n22.\r\nI    det   följande   redovisar   vi   i\r\nsammanfattning               Folkpartiets\r\ntransportpolitiska            alternativ,\r\nhuvudsakligen   i  de   delar   som   rör\r\nberäkningen  av anslag inom utgiftsområde\r\n22  Kommunikationer. Partiets politik har\r\nutvecklats    närmare    i    partimotion\r\n2002/03:Fi232   samt   i   kommittémotion\r\n2002/03:T298.\r\n\r\nUtgångspunkter\r\n\r\nFungerande    kommunikationer    är    en\r\nförutsättning  för  att  tillväxt   skall\r\nkunna  skapas.  För  enskilda  människors\r\nvälfärd  är  också  goda  kommunikationer\r\navgörande.       Bra      kommunikationer\r\nunderlättar  arbetspendling  och   därmed\r\nmöjligheterna att bo och arbeta på  olika\r\nplatser. En väl utformad trafikpolitik är\r\nav  allra största betydelse även sett  ur\r\nett   företags-  eller  regionalpolitiskt\r\nperspektiv.   Tyvärr  finns   det   stora\r\nbrister  i  dagens  infrastruktur,   inte\r\nminst  i  form av undermåliga och trasiga\r\nvägar   som   effektivt   hindrar   t.ex.\r\nråvarutransporter     till     industrin.\r\nFolkpartiet  anser att det  främst  måste\r\nsatsas på vägarna den närmaste tiden, och\r\nvi  har  därför för detta ändamål  avsatt\r\nmer  medel  än regeringen. Det är  vidare\r\nenligt vår mening viktigt med alternativa\r\nfinansieringsformer                  inom\r\ninfrastrukturområdet.   Vi   är    därför\r\nberedda  att  positivt  pröva  s.k.  PPP-\r\nfinansiering av vägar och järnvägar.\r\n\r\nVäg och järnväg\r\n\r\nDet  behövs ökade medel för att förbättra\r\nvägnätet.   Därför   föreslår   vi    för\r\nbudgetåret  2003  att  1  miljard  kronor\r\nanslås   utöver   vad  som   föreslås   i\r\nbudgetpropositionen.\r\nFolkpartiet  anser att det är  angeläget\r\natt   det  befintliga  järnvägsnätet  får\r\npengar  som  skall användas till  att  få\r\nnätet  att  fungera  och  hålla  en   hög\r\nkvalitet.  Vad  gäller nyinvesteringar  i\r\njärnvägsnätet anser Folkparitet att man i\r\nförsta hand skall satsa på sådana projekt\r\nsom   har   en   stor   samhällsekonomisk\r\nbetydelse. I dagens ansträngda budgetläge\r\nhar vi därför avsatt 1,7 miljarder kronor\r\nmindre än regeringen till järnvägarna.\r\nHärutöver  innebär vårt budgetalternativ\r\nbesparingar på Vägverkets och  Banverkets\r\nadministrationsanslag med sammanlagt  155\r\nmiljoner kronor.\r\nVi  vill i sammanhanget rikta kritik mot\r\natt  utskottsmajoriteten  anger  att   en\r\nutgångspunkt  för  det fortsatta  arbetet\r\ninom      politikområdet      är      att\r\nNorrbotniabanan  skall byggas.  Att  utan\r\nnågon  ingående  prövning  peka  ut   ett\r\nenskilt   investeringsprojekt  föregriper\r\npågående      planeringsprocess       och\r\nundergräver           planeringssystemets\r\ntrovärdighet och legitimitet. Med  hänsyn\r\ndessutom  till att projektet  preliminärt\r\nhar   kostnadsberäknats  till  minst   12\r\nmiljarder  kronor  samtidigt   som   dess\r\nsamhällsekonomiska nytta är  oklar  finns\r\nbetydande   risk   för   misshushållning.\r\nEnligt   vår   mening  bör  investeringar\r\nplaneras  med stor omsorg för att  trygga\r\nen effektiv medelsanvändning. Det innebär\r\natt  Norrbotniabanan, i likhet  med  alla\r\nandra   investeringsprojekt,  bör  prövas\r\nefter  dess samhällsekonomiska nytta  och\r\ninte   efter  dess  eventuella  politiska\r\nvärde  framsprunget i sena  förhandlingar\r\nom regeringsmakten.\r\n\r\nLuftfart\r\n\r\nPå    många   håll   har   de   regionala\r\nflygplatserna  spelat en  stor  roll  för\r\nmindre  orter i deras kontakt med  övriga\r\nSverige.  Folkpartiet  anser  att   dessa\r\nregionala  flygplatser också i  framtiden\r\nhar  stor  betydelse och  måste  ges  ett\r\nvisst   statligt  stöd  för   att   kunna\r\növerleva.  Detta är inte minst viktigt  i\r\nvåra     glesbygdsområden.     Regeringen\r\nföreslår  i budgeten en viss nedtrappning\r\nav   driftbidraget  till   de   regionala\r\nflygplatserna och aviserar samtidigt  ett\r\nnytt bidragssystem från 2004. Folkpartiet\r\nanser  att driftbidraget inte kan  sänkas\r\ninnan ett nytt bidragssystem utretts. Mot\r\ndenna  bakgrund förordar vi att  anslaget\r\nför     driftbidrag    till     kommunala\r\nflygplatser återställs och räknas upp med\r\n5 miljoner kronor.\r\n\r\n3. Anslag inom utgiftsområde 22 (punkt 1)\r\n\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nTrafikutskottet har under beredningen  av\r\ndetta     betänkande    arbetat     under\r\nförutsättningen  att en riksdagsmajoritet\r\nbestående       av      socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister den 4\r\ndecember   2002  kommer  att   fastställa\r\nekonomiska    ramar    för    de    olika\r\nutgiftsområdena  i den statliga  budgeten\r\nför  år  2003,  som för utgiftsområde  22\r\nKommunikationer  uppgår   till   25   858\r\nmiljoner kronor. Under förutsättning  att\r\nriksdagen   beslutar   i   enlighet   med\r\nfinansutskottets förslag deltar vi inte i\r\ndet     nu    aktuella    beslutet     om\r\nanslagsfördelning inom utgiftsområde  22.\r\nDen av Kristdemokraterna föreslagna ramen\r\nvar större, 29 119 miljoner kronor.\r\nI    det   följande   redovisar   vi   i\r\nsammanfattning  våra  uppfattningar   och\r\nförslag  rörande kommunikationspolitiken,\r\nfrämst    i    de    delar    som     rör\r\nanslagsberäkningen  för  år   2003.   Vår\r\npolitik   har   närmare   utvecklats    i\r\npartimotion    2001/02:Fi233    samt    i\r\nkommittémotion 2002/03:T462.\r\n\r\nUtgångspunkter\r\n\r\nKristdemokraternas syn på kommunikationer\r\nhar   två  utgångspunkter:  välstånd  och\r\nmiljöhänsyn.  Bra kommunikationer  är  en\r\nförutsättning  för att  vårt  land  skall\r\nkunna  öka  sysselsättning, tillväxt  och\r\nvälstånd. För ett glesbefolkat  land  som\r\nSverige    med    långa    avstånd    har\r\ntransporterna  särskilt  stor  betydelse.\r\nMen  transporterna innebär otvetydigt  en\r\nmiljöbelastning. Därför krävs ytterligare\r\ninsatser   för  att  minska  de  skadliga\r\nutsläppen.   För  långsiktig   hållbarhet\r\nmåste  de  mest miljövänliga alternativen\r\nutvecklas.   I   enlighet  härmed   måste\r\njärnvägens   och   sjöfartens   ställning\r\nstärkas  samtidigt som  fossila  bränslen\r\nfasas       ut       ur      vägtrafiken.\r\nKristdemokraterna anser  vidare  att  det\r\nfinns en rad angelägna investeringar  som\r\nbör   tidigareläggas  och  effektiviseras\r\ngenom att projekt genomförs i partnerskap\r\nmed  den privata sektorn (PPP). Mot denna\r\nbakgrund  bör  ramen  för  utgiftsområdet\r\nutökas med 3 261 miljoner kronor år  2003\r\njämfört med regeringens beräkning\r\n\r\nVäg och järnväg\r\n\r\nRegeringens     transportpolitik      har\r\ninneburit  att  eftersläpningarna  i   de\r\nuppställda           investeringsplanerna\r\naccelererat   ytterligare.   Likaså    är\r\nvägunderhållet    eftersatt    på     ett\r\noacceptabelt   sätt.   Utvecklingen   för\r\nSverige    allt    längre    ifrån     de\r\ntransportpolitiska målen.\r\nFör   underhåll   och  investeringar   i\r\nvägar,   järnvägar  och  farleder   under\r\nperioden        2003-2004        avsätter\r\nKristdemokraterna  4,3  miljarder  kronor\r\nmer    i   anslag   än   vad   regeringen\r\nföreslagit. Av detta reserveras 1 miljard\r\nkronor  till ett förbättrat vägunderhåll,\r\nvarav  300 miljoner kronor för  år  2003.\r\nAnslagsposten  drift  och  underhåll   av\r\nenskilda  vägar föreslås öka  med  10  %;\r\ndetta  innebär  en årlig  ökning  med  60\r\nmiljoner   kronor   i  förhållande   till\r\nregeringens  förslag.  För   att   stärka\r\njärnvägen   som   transportsätt    satsar\r\nKristdemokraterna  under   perioden   200\r\nmiljoner  kronor  mer  än  regeringen  på\r\nbanhållning.\r\nKristdemokraterna avvisar  liksom  förra\r\nåret regeringens förslag om en låneram  i\r\nRiksgäldskontoret om 3  miljarder  kronor\r\nför år 2003 till ett antal ospecificerade\r\nväg-  och  järnvägsprojekt,  inkluderande\r\nåtgärder  för  bärighet och  tjälsäkring.\r\nDessa  investeringar och  reinvesteringar\r\nförmår  regeringen  inte  inrymma   under\r\nutgiftstaket.  Åtgärder  för   att   höja\r\nstandarden   på   befintliga   väg-   och\r\njärnvägssträckor  bör  i   enlighet   med\r\nbudgetlagens  huvudregel finansieras  med\r\nanslag         över        statsbudgeten.\r\nKristdemokraterna inrymmer  därför  denna\r\ninfrastruktursatsning inom utgiftstaket.\r\nFinansiering av infrastruktur genom  lån\r\nskall vara reserverat för nyinvesteringar\r\ni   form   av  sammanhållna  och  tydligt\r\navgränsade  projekt. Som ett  långsiktigt\r\nalternativ  till regeringens  kortsiktiga\r\nlånepolitik  efterlyser Kristdemokraterna\r\nett  omfattande program för investeringar\r\ni  partnerskap  med den  privata  sektorn\r\n(PPP, public-private partnership).\r\nVi  vill i sammanhanget rikta kritik mot\r\natt  utskottsmajoriteten  anger  att   en\r\nutgångspunkt  för  det fortsatta  arbetet\r\ninom      politikområdet      är      att\r\nNorrbotniabanan  skall byggas.  Att  utan\r\nnågon  ingående  prövning  peka  ut   ett\r\nenskilt   investeringsprojekt  föregriper\r\npågående      planeringsprocess       och\r\nundergräver           planeringssystemets\r\ntrovärdighet och legitimitet. Med  hänsyn\r\ndessutom  till att projektet  preliminärt\r\nhar   kostnadsberäknats  till  minst   12\r\nmiljarder  kronor  samtidigt   som   dess\r\nsamhällsekonomiska nytta är  oklar  finns\r\nbetydande   risk   för   misshushållning.\r\nEnligt   vår   mening  bör  investeringar\r\nplaneras  med stor omsorg för att  trygga\r\nen effektiv medelsanvändning. Det innebär\r\natt  Norrbotniabanan, i likhet  med  alla\r\nandra   investeringsprojekt,  bör  prövas\r\nefter  dess samhällsekonomiska nytta  och\r\ninte   efter  dess  eventuella  politiska\r\nvärde  framsprunget i sena  förhandlingar\r\nom regeringsmakten.\r\n\r\nEffektivisering av myndigheter m.m.\r\n\r\nDet ansträngda ekonomiska läget i Sverige\r\ni dag innebär att vissa nedprioriteringar\r\nbehöver   göras   i   förhållande    till\r\nregeringens  budget, vilken  står  på  en\r\nosäker          finansiell         grund.\r\nKristdemokraterna  har  noggrant   prövat\r\nmöjligheterna      att      genom      en\r\neffektivisering av verksamheten spara  på\r\nadministrationsanslagen.    Enligt    vår\r\nbedömning  är  det  för  budgetåret  2003\r\nmöjligt   att  uppnå  en  besparing   med\r\nsammanlagt     39    miljoner     kronor.\r\nMinskningen  bör  föredelas  på  anslagen\r\ntill  Vägverket, Banverket, Rikstrafiken,\r\nSIKA,  Post-  och telestyrelsen  samt  på\r\nanslagen    för    viss    internationell\r\nverksamhet och informationsteknik.\r\n\r\n4. Anslag inom utgiftsområde 22 (punkt 1)\r\n\r\nav Sven Bergström (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nTrafikutskottet har under beredningen  av\r\ndetta     betänkande    arbetat     under\r\nförutsättningen  att en riksdagsmajoritet\r\nbestående       av      socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister den 4\r\ndecember   2002  kommer  att   fastställa\r\nekonomiska    ramar    för    de    olika\r\nutgiftsområdena  i den statliga  budgeten\r\nför  år  2003,  som för utgiftsområde  22\r\nKommunikationer  uppgår   till   25   858\r\nmiljoner  kronor.  Den  av  Centerpartiet\r\nföreslagna  ramen  var  större,  27   568\r\nmiljoner kronor. Under förutsättning  att\r\nriksdagen   beslutar   i   enlighet   med\r\nfinansutskottets förslag deltar vi inte i\r\ndet     nu    aktuella    beslutet     om\r\nanslagsfördelning inom utgiftsområde 22.\r\nCenterpartiet    har    i    partimotion\r\n2002/03:Fi234  och  i  kommittémotionerna\r\n2002/03:T466  och 2002/03:T478  redovisat\r\nsin  syn  på  de  kommunikationspolitiska\r\nfrågorna. I våra motioner lägger vi  fram\r\nett antal förslag som, om de genomfördes,\r\nskulle    ge    hela    Sverige    bättre\r\nkommunikationer.    I    det     följande\r\nsammanfattar  jag  vårt  alternativ  till\r\nkommunikationspolitik, främst i de  delar\r\nsom   rör  beräkningen  av  anslag   inom\r\nutgiftsområdet.    Våra   anslagsyrkanden\r\nåterfinns i motion 2002/03:T478.\r\n\r\nUtgångspunkter\r\n\r\nVäl fungerande kommunikationer och en väl\r\nunderhållen      infrastruktur      utgör\r\ngrundförutsättningar för  att  åstadkomma\r\nlivskraft i hela landet och för att hejda\r\nden  sociala  och  regionala  klyvningen.\r\nUtan   en   god  infrastruktur   förlamas\r\nmöjligheterna till utveckling  i  landets\r\nregioner.  För att människor och  företag\r\nskall  våga  investera i  alla  delar  av\r\nlandet  måste de veta att infrastrukturen\r\ngaranteras på såväl kort som lång sikt.\r\nEn   nödvändig  utgångspunkt   för   ett\r\nhållbart  transportsystem är  vidare  att\r\nskapa    ett   grönt   och   sammanhållet\r\ntransportsystem.  För  att  uppnå   detta\r\nmåste mer trafik, både för människor  och\r\nför  gods, flyttas från väg till  järnväg\r\noch andra mer miljövänliga transportslag.\r\nKollektivtrafiken måste ges  utrymme  för\r\nutveckling.  Även  teknik  och  drivmedel\r\nmåste  utvecklas. Användningen av fossila\r\nbränslen  måste minska och på  sikt  helt\r\nfasas ut till förmån för mer miljövänliga\r\ndrivmedel.      En     anpassning      av\r\ntransportsystemet  i   hållbar   riktning\r\nkräver  åtgärder på både  kort  och  lång\r\nsikt.  Omställningen  måste  ske  på  ett\r\nsådant sätt att det är möjligt att bo och\r\nverka  på  landsbygden, i små  orter  och\r\nstörre städer. Detta ställer extra  stora\r\nkrav  på  att  vi  har  ett  sammanhållet\r\ntransportsystem  -  ett  system  som  har\r\nmöjligheter   att   samordna   de   olika\r\ntransportslagen.\r\n\r\nVäg och järnväg\r\n\r\nDåliga vägar kostar årligen människor och\r\nföretag stora summor. Fordon körs sönder,\r\ngods kommer inte fram i tid, vägar stängs\r\nav  och  trafiksäkerheten försämras.  Det\r\nbehövs   mer   medel   till   drift   och\r\nunderhåll,   bärighet,  tjälsäkring   och\r\nrekonstruktion  men också  resurser  till\r\nbyggande av vägar och järnvägar  för  att\r\nfå  bort flaskhalsar och skapa en säkrare\r\noch    mer   funktionell   infrastruktur.\r\nCenterpartiet          anser          att\r\nväghållningsanslaget  för  år  2003   bör\r\nräknas  upp med 1,7 miljarder kronor  för\r\natt  Vägverket skall kunna börja ta  igen\r\ndet eftersläpande underhållet och för att\r\nangelägna investeringar skall komma  till\r\nstånd.        I       den       fortsatta\r\ninvesteringsplaneringen  är  det   vidare\r\nenligt vår mening viktigt att ta vara  på\r\nmöjligheten   att   genom    s.k.    PPP-\r\nfinansiering  påskynda och  effektivisera\r\nväg- och järnvägsbyggande.\r\nCenterpartiet vill vidare  klargöra  att\r\nmer  resurser behövs för att vidmakthålla\r\nstandarden   på   det  viktiga   enskilda\r\nvägnätet.   För  att  ta  igen  eftersatt\r\nunderhåll och för att de enskilda vägarna\r\nskall kunna rustas och fylla sin funktion\r\nhar  Centerpartiet  avsatt  170  miljoner\r\nkronor mer än regeringen för år 2003.\r\nEnligt   vår   uppfattning   bör   såväl\r\nVägverket     som     Banverket     kunna\r\neffektivisera      sin     administration\r\nytterligare.   Mot  den  bakgrunden   bör\r\nverkens administrationsanslag räknas  ned\r\nför   nästa  budgetår,  med  60  miljoner\r\nkronor respektive 30 miljoner kronor.\r\n\r\nNorrbotniabanan\r\n\r\nJag  vill i detta sammanhang rikta kritik\r\nmot  att  utskottsmajoriteten i fråga  om\r\nNorrbotniabanan  på  ett  anmärkningsvärt\r\nsätt  går  ifrån det normala  sättet  att\r\nbereda     ett    ärende.    Att     utan\r\nbeslutsunderlag och utan  någon  ingående\r\nprövning  bestämma  att  \"Norrbotniabanan\r\nskall    byggas\"   föregriper    pågående\r\nplaneringsprocess     och     undergräver\r\nplaneringssystemets   trovärdighet    och\r\nlegitimitet. Med hänsyn dessutom till att\r\nprojektet         preliminärt         har\r\nkostnadsberäknats till minst 12 miljarder\r\nkronor       samtidigt      som       den\r\nsamhällsekonomiska   nyttan    inte    är\r\nklarlagd,  är  utskottsmajoritetens  sätt\r\natt hantera frågan mycket märklig.\r\nCenterpartiet     har     en     positiv\r\ngrundinställning       till       projekt\r\nNorrbotniabanan,   men   vi   är   mycket\r\nangelägna  om att ett bra beslutsunderlag\r\nskall tas fram innan det är dags att göra\r\nen  slutlig värdering och gå till  beslut\r\nom projektet. Nu riskerar Norrbotniabanan\r\natt  bli  ännu ett äventyrligt ekonomiskt\r\nprojekt   enligt  principen:  först   ett\r\nrejält  beslut,  därefter framtagning  av\r\nbeslutsunderlag,    miljöprövning    etc.\r\nEnligt   min   mening  bör  investeringar\r\nplaneras  med stor omsorg för att  trygga\r\nen    effektiv    medelsanvändning    och\r\nlångsiktiga   behov.  Det   innebär   att\r\nNorrbotniabanan, i likhet med alla  andra\r\ninvesteringsprojekt,  bör  prövas   efter\r\ndess  samhällsekonomiska nytta  och  inte\r\nefter  dess  eventuella  politiska  värde\r\nframsprunget  i  sena  förhandlingar   om\r\nregeringsmakten.\r\n\r\nKollektivtrafik\r\n\r\nMinskade  statsbidrag i  kombination  med\r\natt  staten samtidigt kraftigt  har  höjt\r\ndiesel-  och  fordonsskatterna  samt  att\r\nkostnaderna  för upphandling av  trafiken\r\nökar  dramatiskt, är på väg att leda till\r\nen      drastisk      neddragning      av\r\nkollektivtrafiken.     De      ekonomiskt\r\nansträngda kommunerna och landstingen har\r\ninga  möjligheter att satsa de nödvändiga\r\nresurser  som krävs när staten  drar  sig\r\ntillbaka.  I  många län har  Länstrafiken\r\nredan tvingats dra ned på sin verksamhet;\r\nturtätheten  minskar och  en  del  linjer\r\nläggs  ned  helt. Denna utveckling  måste\r\nförhindras. Centerpartiet avsätter därför\r\n100   miljoner  kronor  till   stöd   för\r\nkollektivtrafiken i glesbygd.\r\n\r\n5. Sjösäkerhetsbyrån (EMSA) (punkt 24)\r\n\r\nav  Erling  Bager (fp), Johnny  Gylling\r\n(kd) och Runar Patriksson (fp).\r\nVi  delar Annelie Enochsons bedömning att\r\nGöteborg  på  goda grunder har  särskilda\r\nförtjänster som lokaliseringsort för  den\r\nnya    europeiska    sjöfartsmyndigheten.\r\nSyftet  med denna myndighet är att  verka\r\nför  förbättrad miljö och  säkerhet  inom\r\nsjöfarten. Det är frågor där Sverige  som\r\nen  framträdande sjöfartsnation  har  ett\r\nstort  förtroendekapital och där Göteborg\r\nutmärker   sig   med  en  särskild   unik\r\nkompetens.  Göteborg  är  exempelvis  ett\r\nviktigt  transportcentrum och har Nordens\r\nstörsta hamn, vilken dessutom är den enda\r\nhamnen    i    Norden   med    transocean\r\nlinjetrafik.  Cirka  60  %   av   landets\r\ncontainertrafik passerar Göteborg, och så\r\ngott  som all oljetransport till  Sverige\r\nsker  via  Göteborgs  hamn.  Hamnen   har\r\nvidare    en   omfattande   persontrafik.\r\nGöteborg  erbjuder även högre  utbildning\r\noch  forskning  inom  området  genom   de\r\nnautiska   institutionerna  på   Chalmers\r\ntekniska       högskola,       Sjöfartens\r\nanalysinstitut  och  Transporträtten   på\r\nHandelshögskolan. I regionen finns vidare\r\nen lång rad specialiserade transport- och\r\ndistributionsföretag  som  gör   Göteborg\r\ntill       ett       transport-       och\r\nkommunikationscentrum      för       hela\r\nSkandinavien. Vi anser mot denna bakgrund\r\natt  Sverige aktivt bör verka för att den\r\nnya     europeiska    sjöfartsmyndigheten\r\nlokaliseras till Göteborg.\r\n\r\n6. Flygplatskapaciteten i\r\nStorstockholmsområdet (punkt 35)\r\n\r\nav Börje Vestlund (s).\r\nMiljöhänsyn,     säkerhetsfrågor      och\r\nmarkanvändningsperspektiv    utgör    tre\r\nviktiga skäl för att så snart som möjligt\r\nfastställa   ett   datum   för    Brommas\r\nnedläggning som reguljär flygplats.\r\nRedan  i dag överstiger bullernivån  för\r\nde  ca  25  000 stockholmare  som  bor  i\r\nområdet  maxnivån utomhus,  som  är  satt\r\ntill  70 dBA. I dag lider många Brommabor\r\nfysiskt   av   dålig  luft,  buller   och\r\nföroreningar,  med flyget som  en  viktig\r\norsak.  Det är ur ett säkerhetsperspektiv\r\nolämpligt  med flygplatsens  placering  i\r\nett   tättbefolkat   område   i   absolut\r\nanslutning   till   Stockholms   centrala\r\ndelar. Eftersom marken ligger så centralt\r\noch  mitt i redan bebyggt område vore det\r\nidealiskt  för bostadsbebyggelse,  vilket\r\nverkligen behövs.\r\nAtt    Bromma    som    flygplats     är\r\nförhållandevis liten innebär inte att den\r\nverksamhet  som  där  sker   i   dag   är\r\nbetydelselös.  Stockholm behöver  flyget,\r\nmen  en  flygplats på Bromma är olämplig,\r\nvilket   konstaterats  redan  i  tidigare\r\nskeden    av    flygplatsens    historia.\r\nUppgifter i medierna gör därtill gällande\r\natt   Arlanda   flygplats   uppvisar   en\r\navmattning  i  flygaktivitet  orsakad  av\r\nbl.a.    nedgången    inom    IT-     och\r\ntelekombranschen    samt    följder    av\r\nterrordåden i USA den 11 september  2001.\r\nArlandas  kapacitet borde därför  beaktas\r\nnär   frågan   om   Brommas   nedläggning\r\ndiskuteras  och  utreds.  Luftfartsverket\r\noch  Stockholms stad har undertecknat ett\r\navtal  beträffande Bromma  flygplats  som\r\ngår ut år 2011, vilket måste innebära det\r\ndefinitiva  slutdatumet  för  Bromma  som\r\nflygplats.\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22\r\nKommunikationer\r\nRegeringen         (Näringsdepartementet)\r\nföreslår  i budgetpropositionen för  2003\r\n(prop. 2002/03:1 utg.omr. 22)\r\n1.   att   riksdagen  antar  regeringens\r\nförslag  till  lag  om  ändring  i  lagen\r\n(1997:620)   om   upphävande   av   lagen\r\n(1939:608) om enskilda vägar,\r\n2.   att   riksdagen  antar  regeringens\r\nförslag  till  lag  om  ändring  i  lagen\r\n(2000:1335) om kreditering på skattekonto\r\nav  stöd till kommuner för anläggande  av\r\nlokala telenät,\r\n3.    att   riksdagen   godkänner    att\r\nregeringen  för 2003 får  besluta  om  en\r\nlåneram  i  Riksgäldskontoret  på   högst\r\n1  295  000  000  kr för genomförande  av\r\nprioriterade vägprojekt 2003,\r\n4.    att   riksdagen   godkänner    att\r\nregeringen  för 2003 får  besluta  om  en\r\nlåneram     i    Riksgäldskontoret     på\r\n295   000   000  kr  för  Vägverket   och\r\nBanverket tillsammans, för att finansiera\r\nkapitaltillskottet   till   Svedab   samt\r\nräntan för detta lån,\r\n5.    att   riksdagen   godkänner    att\r\nregeringen får besluta om en låneram  för\r\nvägprojektet Hogdal-Nordby på 115 000 000\r\nkr   som  inkluderar  räntekostnaden  för\r\nlånet,\r\n6.  att  riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt   under  2003  för  ramanslaget  36:2\r\nVäghållning    och    statsbidrag    ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå högst 33 900 000 000 kr efter 2003,\r\n7.  att  riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt   under  2003  för  ramanslaget  36:4\r\nBanverket:        Banhållning         och\r\nsektorsuppgifter     ingå      ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden   medför  utgifter   på   högst\r\n9 200 000 000 kr efter 2003,\r\n8.  att  riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt   under  2003  för  Botniabanan  ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare    gjorda   åtaganden    innebär\r\nutgifter på högst 25 000 000 000 kr efter\r\når 2003,\r\n9.    att   riksdagen   godkänner    att\r\nregeringen  för 2003 får  besluta  om  en\r\nlåneram  i  Riksgäldskontoret  om   högst\r\n8  795  000  000  kr  för  Banverket  för\r\ninvesteringar     i     eldrifts-     och\r\nteleanläggningar,     telenätsutrustning,\r\nprojekteringslager,  rörelsekapital  samt\r\nför      vissa      investeringar       i\r\nStockholmsområdet   1983   enligt   avtal\r\nmellan   staten   och   Stockholms   läns\r\nlandsting,\r\n10.    att   riksdagen   godkänner   att\r\nregeringen  för 2003 får  besluta  om  en\r\nlåneram  i  Riksgäldskontoret  om   högst\r\n1  713  000  000  kr för genomförande  av\r\nprioriterade järnvägsprojekt 2003,\r\n11.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt  ge  Affärsverket  Statens  järnvägar\r\nsamt   de  nya  verksamheter  som  numera\r\nbedrivs  i bolag finansiella befogenheter\r\n2003   i   enlighet  med  vad  regeringen\r\nförordar,\r\n12.  att  riksdagen godkänner ekonomiska\r\nmål      och     investeringsplan     för\r\nSjöfartsverket för perioden  2003-2005  i\r\nenlighet med vad regeringen förordar,\r\n13.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt      fastställa     utdelning     och\r\nskattemotsvarighet för  Sjöfartsverket  i\r\nenlighet med vad regeringen förordar,\r\n14.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt    för    2003    ge   Sjöfartsverket\r\nfinansiella  befogenheter i enlighet  med\r\nvad regeringen förordar,\r\n15.    att   riksdagen   godkänner   vad\r\nregeringen  förordar  om  Handelsflottans\r\nkultur- och fritidsråd,\r\n16.  att  riksdagen godkänner ekonomiska\r\nmål      och     investeringsplan     för\r\nLuftfartsverket för perioden 2003-2005  i\r\nenlighet med vad regeringen förordar,\r\n17.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt      fastställa     utdelning     och\r\nskattemotsvarighet för Luftfartsverket  i\r\nenlighet med vad regeringen förordar,\r\n18.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt    för    2003   ge   Luftfartsverket\r\nfinansiella  befogenheter i enlighet  med\r\nvad regeringen förordar,\r\n19.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt  under  2003  för  ramanslaget  36:13\r\nRikstrafiken:   Trafikupphandling    ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare    gjorda   åtaganden    innebär\r\nutgifter på högst 3 950 000 000 kr  under\r\nåren 2004-2009,\r\n20.    att   riksdagen   godkänner   vad\r\nregeringen     förordar    om     Statens\r\nhaverikommission,\r\n21.  att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt   under  2003  för  ramanslaget  37:2\r\nUpphandling  av  samhällsåtaganden   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare  åtaganden innebär  utgifter  på\r\nhögst   200   000  000  kr   under   åren\r\n2004-2005,\r\n22.  att  riksdagen för budgetåret  2003\r\nanvisar  anslagen under utgiftsområde  22\r\nKommunikationer      enligt      följande\r\nuppställning: (i tkr):\r\n36:1 Vägverket: Administration, ramanslag\r\n1 010 555\r\n36:2    Väghållning   och    statsbidrag,\r\nramanslag                     14 923 449\r\n36:3 Banverket: Administration, ramanslag\r\n754 161\r\n36:4    Banverket:    Banhållning     och\r\nsektorsuppgifter, ramanslag    7 063 972\r\n36:5  Ersättning  till Statens  järnvägar\r\nför kostnader i samband\r\nmed  utdelning från AB Swedcarrier  m.m.,\r\nramanslag                         45 000\r\n36:6  Från EG-budgeten finansierade  stöd\r\ntill transeuropeiska\r\nnätverk, ramanslag               200 000\r\n36:7  Ersättning  för  fritidsbåtsändamål\r\nm.m., obetecknat anslag           71 000\r\n36:8  Ersättning  till  viss  kanaltrafik\r\nm.m., obetecknat anslag           62 660\r\n36:9 Sjöfartsregistret, ramanslag  4 369\r\n36:10    Rederinämnden:   Administration,\r\nramanslag                          3 047\r\n36:11    Driftbidrag    till    kommunala\r\nflygplatser, obetecknat anslag    94 900\r\n36:12    Rikstrafiken:    Administration,\r\nramanslag                         11 319\r\n36:13   Rikstrafiken:  Trafikupphandling,\r\nramanslag                        790 000\r\n36:14   Viss  internationell  verksamhet,\r\nramanslag                          7 500\r\n36:15       Statens       väg-        och\r\ntransportforskningsinstitut,  ramanslag33\r\n245\r\n36:16      Statens      institut      för\r\nkommunikationsanalys, ramanslag   48 742\r\n37:1     Post-     och     telestyrelsen:\r\nFörvaltningskostnader för vissa\r\nmyndighetsuppgifter, ramanslag    11 941\r\n37:2  Upphandling  av  samhällsåtaganden,\r\nramanslag                        153 484\r\n37:3  Ersättning till Posten  AB  (publ.)\r\nför grundläggande\r\nkassaservice, ramanslag          400 000\r\n37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB\r\nför alarmeringstjänst\r\nenligt avtal, ramanslag          144 000\r\n37:5                  Informationsteknik:\r\nTelekommunikation m.m.,\r\nramanslag                         25 000\r\nSumma                         25 858 344\r\nPropositionens lagförslag är  fogade  som\r\nbilaga 2 till betänkandet.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\nhösten 2002\r\n\r\n2002/03:T203 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nfördelning av slottider för flyget.\r\n2002/03:T205  av  Nils  Fredrik  Aurelius\r\n(m):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad som i motionen anförs\r\nom färjetrafik till och från Öland.\r\n2002/03:T212 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nlokalisering     av    den     europeiska\r\nsjösäkerhetsbyrån till Göteborg.\r\n2002/03:T217 av Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nstatens  ansvar  för  kollektivtrafik   i\r\nglesbygd.\r\n2002/03:T226 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nnödvändigheten    av    ett     skyndsamt\r\nklarläggande  av  vem  som   skall   vara\r\nhuvudman  för  trafikförbindelsen  mellan\r\nHolmön och fastlandet.\r\n2002/03:T231  av  Marietta  de  Pourbaix-\r\nLundin (m):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs     om     hamnalternativen      i\r\nGotlandstrafiken.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  beslut som säkerställer  nytt\r\ntonnage i Gotlandstrafiken.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om sänkning av längdmetertaxan.\r\n4.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs    om    ett    avskaffande     av\r\nstuverimonopolet   för   att   möjliggöra\r\nsänkta fraktkostnader.\r\n2002/03:T235  av Sofia Larsen  och  Eskil\r\nErlandsson (båda c):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om   förrättningskostnader   för\r\nvägföreningar.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  höjda  statsbidrag  till   de\r\nenskilda vägarna.\r\n2002/03:T245 av Johan Linander (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nöppethållandet i Falsterbokanalen.\r\n2002/03:T247   av   Lilian   Virgin   och\r\nChrister Engelhardt (båda s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  utreda  möjligheten att förlägga  en\r\nsamlokaliserad sjöräddning och  kustradio\r\ntill Gotland.\r\n2002/03:T249 av Jeppe Johnsson  och  Sten\r\nTolgfors (båda m):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nfinansieringen av isbrytningen.\r\n2002/03:T251 av Annika Qarlsson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  bidragen till det enskilda  vägnätet\r\nbör öka.\r\n2002/03:T256 av Yvonne Ångström (fp):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt   utreda  förutsättningarna  att   ge\r\nstatligt  stöd  till  färjetrafiken  över\r\nKvarken mellan Umeå och Vasa.\r\n2002/03:T264  av  Cecilia  Magnusson  och\r\nAnita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nfarledsavgifter.\r\n2002/03:T265  av Christina  Axelsson  och\r\nSonia Karlsson (båda s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\ntillgänglighet hos posten.\r\n2002/03:T272  av Kerstin Heinemann  m.fl.\r\n(fp):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad som i motionen anförs\r\nom  utredning angående ändringar i  lagar\r\nsom gäller för färdtjänstverksamhet.\r\n2002/03:T274 av Roger Karlsson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt   ge   Rikstrafiken  i  uppdrag   att\r\nupphandla   persontrafik  på   TGOJ-banan\r\nmellan Nyköping/Oxelösund och Flen.\r\n2002/03:T275  av  Cecilia  Magnusson  och\r\nAnita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nLandvetters flygplats.\r\n2002/03:T280 av Agne Hansson (c):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  att inte genomföra  den  s.k.\r\nBREV-utredningens förslag om att överföra\r\nallmänna vägar till enskilda.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om  att  behålla  den   statliga\r\nbidragsandelen  till enskilda  väghållare\r\npå minst 60 %.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om  ökade  resurser   till   det\r\nenskilda vägnätet i Kalmar län.\r\n2002/03:T281 av Karin Thorborg m.fl. (v):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om   att   låta  utvärdera   den\r\nsamhällsekonomiska lönsamheten av Postens\r\navreglering och omorganisation.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att låta utvärdera följderna på\r\narbetsmarknaden och arbetsmässiga följder\r\nav      Postens      avreglering      och\r\nomorganisation.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs     om    att    låta    utvärdera\r\nkonsekvenserna för allmänheten av Postens\r\navreglering  och omorganisation  när  det\r\ngäller service.\r\n4.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs     om    att    låta    utvärdera\r\nkonsekvenserna av Postens avreglering och\r\nomorganisation     när     det     gäller\r\ntillgänglighet.\r\n2002/03:T282  av  Karin  Svensson   Smith\r\nm.fl. (v):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt avveckla Bromma flygfält.\r\n2002/03:T283  av  Camilla  Sköld  Jansson\r\n(v):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt   regeringen  skall   återkomma   med\r\nförslag       på      ett       förändrat\r\nstatsbidragssystem för enskilda vägar.\r\n2002/03:T286 av Håkan Juholt (s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet   av  en  tillsynsmyndighet   för\r\nfärdtjänst.\r\n2002/03:T287  av  Håkan Juholt  och  Ann-\r\nMarie Fagerström (båda s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nde kommunala flygplatsernas betydelse.\r\n2002/03:T288 av Ulla Löfgren och Anders G\r\nHögmark (båda m):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  ökade  anslag  till  enskilda\r\nvägar.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om kulturmiljövård.\r\n2002/03:T289 av Cecilia Widegren (m)  och\r\nHolger Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  ta  det finansiella ansvaret så  att\r\nbeslut om enskilda vägar kan uppfyllas.\r\n2002/03:T294 av Johan Linander (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening  att  lika  villkor  för\r\npostservice skall gälla i hela Sverige.\r\n2002/03:T295 av Birgitta Carlsson (c):\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  att  Vägverkets utbetalningar\r\ntill  enskilda vägar skall vara 70  %  av\r\nkostnaderna.\r\n2002/03:T297 av Helena Bargholtz (fp):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  återinföra den tidigare modellen för\r\nnordiskt porto.\r\n2002/03:T298  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp):\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om en utförsäljning av SAS.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs    om    en   delförsäljning    av\r\nLuftfartsverket.\r\n10.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om insjö- och kustfarten.\r\n17.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om de enskilda vägarna.\r\n18.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om luftfarten.\r\n19.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om handel med s.k. slottider.\r\n20.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om de regionala flygplatserna.\r\n21.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om sjöfarten.\r\n22.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs    om   konkurrenssituationen    i\r\nhamnarna.\r\n23.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  behovet av en utvärdering  av\r\nPosten AB:s omorganisation.\r\n26.   Riksdagen  anvisar  med   följande\r\nändringar  i förhållande till regeringens\r\nförslag  anslagen under utgiftsområde  22\r\nKommunikationer enligt uppställning:\r\nAnslag,    tkr      Regeringens   förslag\r\nAnslagsförändring\r\n36:1  Vägverket: Administration1 010  555\r\n-80 000\r\n36:2  Väghållning  och statsbidrag14  923\r\n449                       +1 000 000\r\n36:3  Banverket: Administration  754  161\r\n-80 000\r\n36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter 7 063 972   -1 763 000\r\n36:11 Driftbidrag till\r\nkommunala        flygplatser94        900\r\n+5 000\r\nSumma   för  utgiftsområdet25   858   344\r\nV918\r\n2002/03:T309 av Agne Hansson och Lena  Ek\r\n(båda c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\netablering av en bilfärjelinje  sommartid\r\nmellan Öland och Gotland.\r\n2002/03:T317  av  Marietta  de  Pourbaix-\r\nLundin (m):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet av en översyn av lagen (1997:736)\r\nom färdtjänst.\r\n2002/03:T319 av Mona Jönsson (mp):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nett obligatoriskt fritidsbåtsregister.\r\n2002/03:T321  av Elizabeth Nyström  m.fl.\r\n(m):\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om anslagen till enskilda vägar.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  inventering av standarden  på\r\ndet enskilda vägnätet.\r\n9.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  en upphandling av  Banverkets\r\nproduktion.\r\n14.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om sjöfartsstöd.\r\n15.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  avreglering och privatisering\r\nav hamnverksamheten.\r\n16.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om stuveriverksamheten.\r\n17.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att utreda kostnadsansvaret för\r\noch behovet av isbrytarflottan.\r\n18.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om angelägenheten av en  fortsatt\r\nrationalisering inom Sjöfartsverket.\r\n19.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om slottider.\r\n20.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs      om      påskyndandet       av\r\nliberaliseringen av luftfarten.\r\n21.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om  privatisering  av   Arlanda,\r\nLandvetter och Sturup.\r\n22.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  Bromma  och  allmänflyget   i\r\nStockholmsområdet.\r\n23.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs     om     en    förändring     av\r\nLuftfartsverket.\r\n2002/03:T326 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt      utveckla      Stockholm/Västerås\r\nflygplats.\r\n2002/03:T332 av Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  höja  anslaget till  enskilda  vägar\r\ntill den nivå som gällde 1992.\r\n2002/03:T337 av Per Bill och Gunnar  Axén\r\n(båda m):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  en uppdelning och försäljning\r\nav Posten AB.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att inte tillåta Posten AB  att\r\nhöja portot.\r\n2002/03:T339 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt Bromma flygplats skall behållas efter\r\når 2011.\r\n2002/03:T340  av  Peter Danielsson  m.fl.\r\n(m):\r\n4.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om att sjöfartens avgifter  skall\r\nvara konkurrensneutrala jämfört med andra\r\ntransportslag.\r\n2002/03:T341  av  Britt-Marie   Lindkvist\r\n(s):\r\nRiksdagen  begär  att regeringen  lägger\r\nfram  förslag till ändring  av  lagen  om\r\nfärdtjänst i enlighet med vad som  anförs\r\ni motionen.\r\n2002/03:T344 av Kerstin Lundgren (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen avveckling av Bromma flygplats.\r\n2002/03:T357 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt    förändra    avgiftssystemet    för\r\nsjöfarten.\r\n2002/03:T365 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nSjöfartsverkets ansvar att ge ett  samlat\r\nförslag  på hur underhåll och  ägande  av\r\nfyrar  med  kulturellt  värde,  men  utan\r\nsäkerhetsmässig betydelse, kan  överföras\r\ntill annan huvudman eller annat ägande.\r\n2002/03:T366 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad som i motionen anförs\r\nom      statens     och     de     lokala\r\ntrafikhuvudmännens  samlade  ansvar   för\r\nBohusbanan.\r\n2002/03:T368   av  Viviann   Gerdin   och\r\nBirgitta Sellén (båda c):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om att person med funktionshinder\r\nsom beviljats färdtjänst skall kunna resa\r\npå fastställda tider.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs    om    att   ensamstående    med\r\nfunktionshinder  som förvärvsarbetar  och\r\nbeviljats  arbetsresor  skall  ha  laglig\r\nrätt  att lämna och hämta barn under tolv\r\når     i     direkt    anslutning    till\r\narbetsresorna.\r\n2002/03:T369 av Viviann Gerdin (c):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om ökade statsbidrag till enskilda\r\nvägar.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om att extra väganslag utges  för\r\natt täcka vägskador efter översvämningar.\r\n2002/03:T377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om lägre pendlingsavgifter.\r\n5.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  samplanering av flygplatserna\r\nKastrup och Sturup.\r\n2002/03:T383 av Lennart Fremling (fp):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet     av     att     införa     ett\r\nsamhällsekonomiskt       synsätt        i\r\ntrafikpolitiken  för  att   person-   och\r\ngodstrafiken   skall  fördelas   på   ett\r\noptimalt sätt mellan olika transportslag.\r\n2002/03:T384 av Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nstatsbidrag till enskild väghållning.\r\n2002/03:T387 av Håkan Juholt (s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nett gemensamt nordiskt porto.\r\n2002/03:T391  av  Cinnika  Beiming  m.fl.\r\n(s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nansvaret  för Mälarbron i Södertälje  och\r\nandra centralt viktiga broar.\r\n2002/03:T396 av Carina Ohlsson (s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nlagen om färdtjänst.\r\n2002/03:T398 av Claes Västerteg och Sofia\r\nLarsen (båda c):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om  att  förändra  Posten   AB:s\r\nmålkrav  till  att vara ett  företag  med\r\nsärskilt samhällsintresse.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om   att   garantera   en    god\r\npostservice i hela landet.\r\n2002/03:T400 av Erling Bager (fp):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad som i motionen anförs\r\nom de svenska sjöfartsavgifterna.\r\n2002/03:T402 av Carina Ohlsson och  Urban\r\nAhlin (båda s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nVänersjöfartens utveckling.\r\n2002/03:T407  av  Birgitta   Sellén   och\r\nKenneth Johansson (båda c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nett ökat anslag till enskilda vägar.\r\n2002/03:T419   av  Gustav  Fridolin   och\r\nKerstin-Maria Stalin (båda mp):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  behovet  av  en  översyn   av\r\nfärdtjänsten och färdtjänstlagen.\r\n2.   Riksdagen   begär  att   regeringen\r\nlägger   fram  förslag  till  ändring   i\r\nfärdtjänstlagen   för   att   säkerställa\r\nsynskadades  rätt att medta  assistent  i\r\nfärdtjänsten.\r\n2002/03:T429 av Ronny Olander (s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nobligatorisk    ansvarsförsäkring     för\r\nfritidsbåtar.\r\n2002/03:T430 av Maria Öberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nflygtrafikens betydelse för inlandet.\r\n2002/03:T434 av Lena Ek och Agne  Hansson\r\n(båda c):\r\nRiksdagen  beslutar att  hos  regeringen\r\nbegära    förslag   om   en    garanterad\r\ntransportstandard för Gotland i  enlighet\r\nmed    förslagen    i   utredningen    om\r\nGotlandstrafiken (SOU 2001:66).\r\n2002/03:T440  av Lennart  Fremling  m.fl.\r\n(fp):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt bidragsdelen till enskilda vägar inte\r\nbör minska.\r\n2002/03:T443   av  Agneta  Lundberg   och\r\nSusanne Eberstein (båda s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nenskilda vägar.\r\n2002/03:T450 av Roger Karlsson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nett ökat anslag till enskilda vägar.\r\n2002/03:T453 av Marina Pettersson (s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening  att en  utvärdering  av\r\nfärdtjänstlagen  sker  så  snart  det  är\r\nmöjligt.\r\n2002/03:T462  av  Johnny  Gylling   m.fl.\r\n(kd):\r\n1.    Riksdagen    avslår    regeringens\r\nhemställan  om  att  få  besluta  om   en\r\nlåneram  i  Riksgäldskontoret  på   högst\r\n1  295  000  000  kr för genomförande  av\r\nprioriterade vägprojekt år 2003.\r\n2.    Riksdagen    avslår    regeringens\r\nhemställan  om  att  få  besluta  om   en\r\nlåneram  i  Riksgäldskontoret  på   högst\r\n1  713  000  000  kr för genomförande  av\r\nprioriterade järnvägsprojekt år 2003.\r\n4.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs    om    att    finansiering    av\r\ninfrastruktur   genom  lån   skall   vara\r\nreserverat för nyinvesteringar i form  av\r\nsammanhållna   och   tydligt   avgränsade\r\nprojekt.\r\n6.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  en  översyn  av  Botniabanans\r\nfinansierings- och styrmodell.\r\n9.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  en  ökning av  anslaget  till\r\ndrift och byggande av enskilda vägar.\r\n20.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om säkerhetsrutinerna inom flyget.\r\n21.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs        om        att        skilja\r\nLuftfartsinspektionen                från\r\nLuftfartsverket.\r\n22.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  att staten bör se  över  sitt\r\nägande i SAS.\r\n23.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att trygga flygplatskapaciteten\r\ni Stockholmsområdet.\r\n24.   Riksdagen  anvisar  med   följande\r\nändringar  i förhållande till regeringens\r\nförslag  anslagen under utgiftsområde  22\r\nKommunikationer enligt uppställning:\r\nAnslag,    tkr      Regeringens   förslag\r\nAnslagsförändring\r\n36:1  Vägverket: Administration1 010  555\r\n-20 000\r\n36:2  Väghållning  och statsbidrag14  923\r\n449                       +1 590 000\r\n36:3  Banverket: Administration  754  161\r\n-5 000\r\n36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter 7 063 972   +1 710 000\r\n36:12 Rikstrafiken: Administration11  319\r\n-500\r\n36:14 Viss internationell verksamhet7 500\r\n-1 000\r\n36:16 Statens institut för\r\nkommunikationsanalys48 742       -5 500\r\n37:1 Post- och telestyrelsen:\r\nFörvaltningskostnader för vissa\r\nmyndighetsuppgifter 11 941       -2 000\r\n37:5 Informationsteknik:\r\nTelekommunikation       m.m.25        000\r\n-5 000\r\nSumma   för  utgiftsområdet25   858   344\r\n+3 261 000\r\n2002/03:T463  av  Johnny  Gylling   m.fl.\r\n(kd):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om tillgång till posttjänster  för\r\näldre och funktionshindrade.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om lantbrevbärarna.\r\n2002/03:T464  av  Johnny  Gylling   m.fl.\r\n(kd):\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om   ett  handlingsprogram   för\r\nkustsjöfarten.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om att avgiftssystemet  ses  över\r\nför  att skapa ett mer konkurrensneutralt\r\nförhållande mellan transportslagen.\r\n4.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att i EU-sammanhang aktualisera\r\nfrågan om finansiering av isbrytning  med\r\nEU-medel.\r\n7.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om medel till marin forskning.\r\n10.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om sjöfartens investeringsbehov.\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n5.  Riksdagen beslutar att  avsätta  170\r\nmiljoner mer per år än vad regeringen har\r\nföreslagit   till  anslaget   Drift   och\r\nbyggande av enskilda vägar.\r\n6.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om att inrätta en nationell  fond\r\nför  oförutsedda händelser i det enskilda\r\nvägnätet.\r\n9.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om   statens   ansvar   för   en\r\nfungerande kollektivtrafik i glesbygd.\r\n14.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att staten måste ta ansvar  för\r\nnätverket av flygplatser, framför allt  i\r\nde     regioner     som     har     litet\r\nbefolkningsunderlag.\r\n15.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att dela Luftfartsverket  i  en\r\nmyndighetsdel och en produktionsdel.\r\n16.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  att  delprivatisera  Arlanda,\r\nLandvetter och Sturup.\r\n17.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att staten, när konjunkturen så\r\ntillåter, bör sälja ut sina ägarandelar i\r\nSAS.\r\n18.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att avveckla Bromma flygplats.\r\n19.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs    om    beredskap    för     ökad\r\nflygplatskapacitet  i   Stockholms-   och\r\nMälardalsområdet.\r\n21.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  vikten  av goda  villkor  för\r\nVäner- och Mälarsjöfarten.\r\n22.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  att  trafiken till  och  från\r\nGotland  måste  få en långsiktig  lösning\r\noch  en  lösning  som  sker  på  Gotlands\r\nvillkor.\r\n2002/03:T469   av  Annika  Qarlsson   och\r\nBirgitta Sellén (båda c):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs     om     tydliga     krav     på\r\nproduktionsutveckling                 och\r\nkvalitetssäkring för att garantera att en\r\nbra  och säker postservice tillhandahålls\r\ni hela landet.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om att lantbrevbärarnas uppgifter\r\nutvecklas att även gälla mot företag  som\r\nmobila postcenter.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om att lantbrevbärarnas uppgifter\r\nutvecklas att tillhandahålla kassaservice\r\npå  orter  som  har  långa  avstånd  till\r\nnärmaste postcenter.\r\n2002/03:T472 av Maud Olofsson (c):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt  staten måste ta sin del av  ansvaret\r\nför  färjetrafiken  över  Kvarken  mellan\r\nUmeå och Vasa.\r\n2002/03:T477  av Christin  Nilsson  m.fl.\r\n(s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nhamnverksamhet och godstransporter.\r\n2002/03:T478 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\nRiksdagen    anvisar    med     följande\r\nändringar  i förhållande till regeringens\r\nförslag  anslagen under utgiftsområde  22\r\nKommunikationer      enligt      följande\r\nuppställning:\r\nAnslag,    tkr      Regeringens   förslag\r\nAnslagsförändring\r\n36:1  Vägverket: Administration1 010  555\r\n-60 000\r\n36:2  Väghållning  och statsbidrag14  923\r\n449                       +1 700 000\r\n36:3  Banverket: Administration  754  161\r\n-30 000\r\nNytt anslag: Rikstrafiken,\r\ntrafikupphandling av kollektivtrafik\r\ni glesbygd                     +100 000\r\nSumma   för  utgiftsområdet16   688   165\r\n+1 710 000\r\n2002/03:T480  av Elizabeth Nyström  m.fl.\r\n(m):\r\n1.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde\r\n22  Kommunikationer för  budgetåret  2003\r\n26 535 297 000 kr.\r\n2.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde\r\n22    politikområde    36:1    Vägverket:\r\nAdministration   för   budgetåret    2003\r\n950 555 000 kr.\r\n3.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde\r\n22  politikområde  36:2  Väghållning  och\r\nstatsbidrag    för    budgetåret     2003\r\n2  000  000  000 kr utöver vad regeringen\r\nföreslår eller således 16 923 449 000 kr.\r\n4.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde\r\n22    politikområde    36:3    Banverket:\r\nAdministration   för   budgetåret    2003\r\n714 161 000 kr.\r\n5.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde\r\n22  politikområde  36:7  Ersättning  till\r\nfritidsbåtsändamål  för  budgetåret  2003\r\n41 000 000 kr.\r\n6.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde\r\n22   politikområde  36:10  Rederinämnden:\r\nAdministration för budgetåret 2003 0 kr.\r\n7.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde\r\n22   politikområde  36:13   Rikstrafiken:\r\nTrafikupphandling  för  budgetåret   2003\r\n690 000 000 kr.\r\n8.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde\r\n22  politikområde  37:3  Ersättning  till\r\nPosten  AB för grundläggande kassaservice\r\nför budgetåret 2003 0 kr.\r\n2002/03:T481  av  Lennart  Nilsson  m.fl.\r\n(s):\r\n13.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som  i\r\nmotionen   anförs   om   Landvetter   som\r\ninternationell flygplats.\r\n2002/03:T489  av  Sylvia  Lindgren  m.fl.\r\n(s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nsäkerheten i Gotlandstrafiken.\r\n2002/03:T496 av Kristina Zakrisson  m.fl.\r\n(s):\r\n11.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs     om     att     staten     även\r\nfortsättningsvis måste ta ansvar för  att\r\nupprätthålla  en god postservice  med  en\r\nväl     fungerande    betalnings-     och\r\nkassaservice i hela landet.\r\n12.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om  statligt  ansvar   för   att\r\nupprätthålla trafiken på vissa  olönsamma\r\nlinjer.\r\n13.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  fortsatt statligt  stöd  till\r\ninterregional  kollektivtrafik  med  buss\r\noch tåg.\r\n14.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om   samordning  av   de   olika\r\ntrafikslagen.\r\n2002/03:T498   av  Göran  Norlander   och\r\nKerstin Kristiansson Karlstedt (båda s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nenskilda vägar.\r\n2002/03:T502 av Rune Berglund m.fl. (s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nenskild väghållning i Jämtlands län.\r\n2002/03:T506 av Karl Gustav Abramsson och\r\nSören Wibe (båda s):\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet   av  insatser  för  att   trygga\r\nfärjetrafiken  mellan  Umeå  och  Vasa  i\r\nFinland.\r\n2002/03:T513 av Sylvia Lindgren (s):\r\n1.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs    om    att    säkerställa    att\r\nintentionerna    bakom   lex    Britannia\r\nbevaras.\r\n2.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  att  vidta åtgärder  för  att\r\nminska möjligheterna för fartyg under FOC\r\natt  färdas  över svenska  farvatten  och\r\nlägga till i svenska hamnar, i syfte  att\r\nöka säkerheten för miljö och människoliv.\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs    om   att   i   alla   relevanta\r\ninternationella sammanhang arbeta för att\r\nfå stopp på FOC-fenomenet.\r\n2002/03:Fi232  av  Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp):\r\n22.  Riksdagen  anvisar  för  budgetåret\r\n2003  anslagen  under  utgiftsområde   22\r\nKommunikationer enligt uppställning:\r\nAnslag,  mkr                 Anslagsförän\r\ndring\r\n36:1       Vägverket:      Administration\r\n-80\r\n36:2    Väghållning    och    statsbidrag\r\n1 000\r\n36:3       Banverket:      Administration\r\n-75\r\n36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter                 -1 763\r\n36:11 Driftbidrag till\r\nkommunala flygplatser                 5\r\nSumma för utgiftsområdet           -913\r\n2002/03:So457  av Chatrine Pålsson  m.fl.\r\n(kd):\r\n13.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att färdtjänsten skall vara ett\r\nlikvärdigt        alternativ         till\r\nkollektivtrafiken.\r\n14.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om en instans för överklaganden av\r\nfärdtjänstärenden.\r\n15.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs   om   en   ändring    i    1    §\r\nfärdtjänstlagen (1997:736).\r\n2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):\r\n7.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs  om  vikten av att  prioritera  en\r\nlösning av Gotlandstrafikens problem.\r\n2002/03:N270 av Rosita Runegrund och Sven\r\nBrus (båda kd):\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om Vägverkets och Glesbygdsverkets\r\nsamlade  ansvar för att utarbeta  förslag\r\nom enhetliga regler för färjetrafiken.\r\n2002/03:N304  av  Mikael  Odenberg  m.fl.\r\n(m):\r\n7.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om de enskilda vägarna.\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och  Lars-\r\nIvar Ericson (båda c):\r\n3.     Riksdagen    tillkännager     för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som  i\r\nmotionen  anförs om att Ystads  hamn  bör\r\nklassificeras som hamn av riksintresse.\r\n10.     Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som  i\r\nmotionen anförs om ett starkare samarbete\r\nmellan Malmö-Sturup flygplats och Kastrup\r\ni Köpenhamn.</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n2.1  Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1997:620)   om   upphävande   av   lagen\r\n(1939:608) om enskilda vägar\r\n2.2  Förslag till lag om ändring i lagen\r\n(2000:1335) om kreditering på skattekonto\r\nav  stöd till kommuner för anläggande  av\r\nlokala telenät\r\nBilaga 3\r\nUtskottets förslag till beslut om anslag\r\ninom utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer   med\r\nregeringens  förslag  till  anslagsfördel\r\nning.      Moderata      samlingspartiet,\r\nFolkpartiet                  liberalerna,\r\nKristdemokraterna    och    Centerpartiet\r\nredovisar   sina   ställningstaganden   i\r\nsärskilda   yttranden  som  fogats   till\r\nbetänkandet.\r\n1 000-tal kronor\r\nPolitikområde                Utskottets\r\nAnslag                          förslag\r\n\r\n3 Transportpolitik\r\n6\r\n1 Vägverket: Administration     1 010 555\r\n(ram)\r\n2 Väghållning och statsbidrag      14 923\r\n(ram)                               449\r\n3 Banverket: Administration       754 161\r\n(ram)\r\n4 Banverket: Banhållning och    7 063 972\r\nsektorsuppgifter (ram)\r\n5 Ersättning till Statens          45 000\r\njärnvägar för kostnader i\r\nsamband med utdelning från\r\nAB Swedcarrier m.m. (ram)\r\n6 Från EG-budgeten                200 000\r\nfinansierade stöd till\r\ntranseuropeiska nätverk\r\n(ram)\r\n7 Ersättning för                   71 000\r\nfritidsbåtsändamål m.m.\r\n(obet.)\r\n8 Ersättning till viss             62 660\r\nkanaltrafik m.m. (obet.)\r\n9 Sjöfartsregistret (ram)           4 369\r\n1 Rederinämnden:                    3 047\r\n0 Administration (ram)\r\n1 Driftbidrag till kommunala       94 900\r\n1 flygplatser (obet.)\r\n1 Rikstrafiken: Administration     11 319\r\n2 (ram)\r\n1 Rikstrafiken:                   790 000\r\n3 Trafikupphandling (ram)\r\n1 Viss internationell               7 500\r\n4 verksamhet (ram)\r\n1 Statens väg- och                 33 245\r\n5 transportforskningsinstitut\r\n(ram)\r\n1 Statens institut för             48 742\r\n6 kommunikationsanalys (ram)\r\n3 IT, tele och post\r\n7\r\n1 Post- och telestyrelsen:         11 941\r\nFörvaltningskostnader för\r\nvissa myndighetsuppgifter\r\n(ram)\r\n2 Upphandling av                  153 484\r\nsamhällsåtaganden (ram)\r\n3 Ersättning till Posten AB       400 000\r\n(publ) för grundläggande\r\nkassaservice (ram)\r\n4 Ersättning till SOS Alarm       144 000\r\nSverige AB för\r\nalarmeringstjänst enligt\r\navtal (ram)\r\n5 Informationsteknik:              25 000\r\nTelekommunikation m.m. (ram)\r\nSumma för utgiftsområdet         25 858\r\n344\r\n\r\nBilaga 4\r\nRegeringens och oppositionspartiernas\r\nförslag till beslut om anslag för år 2003\r\ninom utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\nAnslag                      Ansla  Regerin\r\ngs-       gens\r\ntyp    förslag\r\n(m)    (fp)    (kd)     (c)\r\n36:1  Vägverket:         (ram)    1 010 -60 000 -80 000 -20 000 -60 000\r\nAdministration                        555\r\n36:2  Väghållning och    (ram)   14 923 +2 000  +1 000  +1 590  +1 700\r\nstatsbidrag                        449    000     000     000     000\r\n36:3  Banverket:         (ram)  754 161 -40 000 -75 000  -5 000 -30 000\r\nAdministration\r\n36:4  Banverket:         (ram)    7 063   -690  -1 763  +1 710\r\nBanhållning och                    972   0001     000     000\r\nsektorsuppgifter\r\n36:5  Ersättning till    (ram)   45 000\r\nStatens järnvägar för\r\nkostnader i       samband\r\nmed utdelning från AB\r\nSwedcarrier m.m.\r\n36:6  Från EG-budgeten   (ram)      200\r\nfinansierade stöd till             000\r\ntranseuropeiska nätverk\r\n36:7  Ersättning för     (obet   71 000 -30 000\r\nfritidsbåtsändamål m.m.  .)\r\n36:8  Ersättning till viss  (obet   62 660\r\nkanaltrafik m.m.         .)\r\n36:9  Sjöfartsregistret (ram)    4 369\r\n36:10  Rederinämnden:    (ram)    3 047 -3 047\r\nAdministration\r\n36:11  Driftbidrag till  (obet   94 900          +5 000\r\nkommunala flygplatser       .)\r\n36:12  Rikstrafiken:     (ram)   11 319                    -500\r\nAdministration\r\n36:13  Rikstrafiken:     (ram)      790   -100\r\nTrafikupphandling                  000    000\r\n36:14  Viss internationell  (ram)    7 500                  -1 000\r\nverksamhet\r\n36:15  Statens väg- och  (ram)   33 245\r\ntransportforskningsinstitut\r\n36:16  Statens institut för (ram)48 742                  -5 500\r\nkommunikationsanalys\r\n36:17  Rikstrafiken,        (ram)                                     +100\r\ntrafikupphandling av                                                 000\r\nkollektivtrafik i\r\nglesbygd\r\n37:1  Post- och             (ram)   11 941                  -2 000\r\ntelestyrelsen:\r\nFörvaltningskostnader för\r\nvissa myndighetsuppgifter\r\n37:2  Upphandling av        (ram)      153\r\nsamhällsåtaganden                     484\r\nElanders Gotab, Stockholm  2002\r\n37:3  Ersättning till (ram) 400 -400\r\nPosten AB (publ) för        000  000\r\ngrundläggande\r\nkassaservice\r\n37:4  Ersättning till SOS   (ram)      144\r\nAlarm Sverige AB för                  000\r\nalarmeringstjänst enligt\r\navtal\r\n37:5  Informationsteknik:   (ram)   25 000                  -5 000\r\nTelekommunikation m.m.\r\nSumma    25 858   +676    -913  +3 261  +1 710\r\n344    953     000     000     000\r\n1Besparingen sker genom\r\nökade banavgifter\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 22 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 22, 2002/03:T298 yrkande 26, 2002/03:T450, 2002/03:T462 yrkande 24, 2002/03:T478 och 2002/03:T480 yrkandena 1-8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Omprövning av andelstal",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Låneram för prioriterade vägprojekt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 3 och avslår motion 2002/03:T462 yrkandena 1 och 4;1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Låneram för vägprojektet Hogdal-Nordby",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser för långsiktiga avtal",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Enskilda vägar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T226, 2002/03:T235 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T251, 2002/03:T280 yrkandena 1-3, 2002/03:T283, 2002/03:T288 yrkandena 1 och 3, 2002/03:T289, 2002/03:T295 yrkande 2, 2002/03:T298 yrkande 17, 2002/03:T321 yrkandena 2 och 3, 2002/03:T332, 2002/03:T369 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T384, 2002/03:T391, 2002/03:T407, 2002/03:T440, 2002/03:T443, 2002/03:T462 yrkande 9, 2002/03:T466 yrkandena 5 och 6, 2002/03:T498, 2002/03:T502, 2002/03:N270 yrkande 3 och 2002/03:N304 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "DF293A75-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "43",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "142",
                    "1",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF293A75-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkterna 7 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Översyn av Botniabanans finansiering m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T462 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "DF293A77-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "38",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "99",
                    "0",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF293A77-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Låneram för vissa järnvägsinvesteringar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Låneram för prioriterade järnvägsprojekt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 10 och avslår motion 2002/03:T462 yrkandena 2 och 4;2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Finansiella befogenheter för affärsverket Statens järnvägar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Banverkets produktionsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T321 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Låneram avseende kapitaltillskott Svedab",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Avgifter på Öresundsbron",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T377 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Ekonomiska mål och investeringsplan m.m. för Sjöfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkterna 12-14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Handelsflottans kultur- och fritidsråd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Sjöfartsstöd och internationell sjöfartspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 21, 2002/03:T321 yrkande 14 och 2002/03:T513 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Handelssjöfartens kostnadsansvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T249, 2002/03:T264, 2002/03:T321 yrkandena 17 och 18, 2002/03:T340 yrkande 4, 2002/03:T357, 2002/03:T400 och 2002/03:T464 yrkandena 3, 4 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Vänersjöfart samt övrig insjö- och kustsjöfart",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 10, 2002/03:T402, 2002/03:T464 yrkande 2 och 2002/03:T466 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Konkurrenssituationen i hamnar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T231 yrkande 4, 2002/03:T298 yrkande 22 och 2002/03:T321 yrkandena 15 och 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Samordning av hamnverksamhet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T477 och 2002/03:N340 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Fritidsbåtsregister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T319 och 2002/03:T429.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "DF293A85-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "11",
                    "50",
                    "39",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "13",
                    "44",
                    "31",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "17",
                    "25",
                    "8",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "16",
                    "15",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "124",
                    "24",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF293A85-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Forskning inom sjöfartsområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T464 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Sjösäkerhetsbyrån (EMSA)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T212.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Samlokalisering av sjöräddning och kustradio",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T247.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Bevarande av fyrar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T365.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Falsterbokanalen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T245.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Ekonomiska mål m.m. för Luftfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkterna 16-18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Uppdelning av Luftfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T321 yrkande 23 i denna del, 2002/03:T462 yrkande 21 och 2002/03:T466 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Bolagisering och privatisering av Luftfartsverkets produktionsdel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 3 och 2002/03:T321 yrkande 23 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Ägande av flygplatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T321 yrkande 21 och 2002/03:T466 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Avreglering och konkurrens inom luftfarten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 18 och 2002/03:T321 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Slottidssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T203, 2002/03:T298 yrkande 19 och 2002/03:T321 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Statens ägande i SAS",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T298 yrkande 2, 2002/03:T462 yrkande 22 och 2002/03:T466 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Flygplatskapaciteten i Storstockholmsområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T282, 2002/03:T321 yrkande 22, 2002/03:T326, 2002/03:T339, 2002/03:T344, 2002/03:T462 yrkande 23 och 2002/03:T466 yrkandena 18 och 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "DF293A92-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "9",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "16",
                    "0",
                    "9",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "140",
                    "94",
                    "83",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF293A92-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Göteborg-Landvetter flygplats",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T275 och 2002/03:T481 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Regionalt flyg m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T287, 2002/03:T298 yrkande 20, 2002/03:T430 och 2002/03:T466 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Malmö-Sturup flygplats",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T377 yrkande 5 och 2002/03:N340 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Skydd mot brottsliga handlingar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T462 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Riktlinjer m.m. för trafikupphandlingen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T217, 2002/03:T274, 2002/03:T366, 2002/03:T383, 2002/03:T466 yrkande 9 och 2002/03:T496 yrkandena 12-14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "22",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\"",
          "votering_id": "DF293A98-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 22 (c, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "45",
                    "1",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF293A98-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Färjetrafiken över Kvarken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T256, 2002/03:T472 och 2002/03:T506.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "23",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "DF293A99-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 23 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "2",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "295",
                    "20",
                    "2",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF293A99-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Långsiktig lösning för Gotlandstrafiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T231 yrkandena 1-3, 2002/03:T434, 2002/03:T466 yrkande 22, 2002/03:T489 och 2002/03:N266 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Nya färjeförbindelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T205 och 2002/03:T309.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Färdtjänst",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So457 yrkandena 13-15, 2002/03:T272, 2002/03:T286, 2002/03:T317, 2002/03:T341, 2002/03:T368 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T396, 2002/03:T419 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:T453.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Statens haverikommission",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Kommunalt IT-stöd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Samhällsupphandling",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 22 punkt 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Uppdelning och försäljning av Posten AB",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T337 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Postservice",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T265, 2002/03:T281 yrkandena 1-4, 2002/03:T294, 2002/03:T297, 2002/03:T298 yrkande 23, 2002/03:T337 yrkande 2, 2002/03:T387, 2002/03:T398 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T463 yrkandena 1 och 2, 2002/03:T469 yrkandena 1-3 och 2002/03:T496 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "26",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "DF293AA1-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 26 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "1",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "286",
                    "25",
                    "1",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF293AA1-0B4B-11D7-AEAC-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Låneram för prioriterade vägprojekt m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Enskilda vägar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Översyn av Botniabanans finansiering m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Låneram för prioriterade järnvägsprojekt m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Banverkets produktionsverksamhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Handelssjöfartens kostnadsansvar",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Vänersjöfart samt övrig insjö- och kustsjöfart",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Konkurrenssituationen i hamnar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Fritidsbåtsregister",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Fritidsbåtsregister",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Uppdelning av Luftfartsverket",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Bolagisering och privatisering av Luftfartsverkets produktionsdel",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Ägande av flygplatser",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Avreglering och konkurrens inom luftfarten",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Slottidssystemet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Statens ägande i SAS",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Flygplatskapaciteten i Storstockholmsområdet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Flygplatskapaciteten i Storstockholmsområdet",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Flygplatskapaciteten i Storstockholmsområdet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Regionalt flyg m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Skydd mot brottsliga handlingar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Riktlinjer m.m. för trafikupphandlingen",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Färjetrafiken över Kvarken",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Långsiktig lösning för Gotlandstrafiken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Uppdelning och försäljning av Posten AB",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Postservice",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-05 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-12 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 14:12:24"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 25,9 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2003. Den största delen av beloppet, 23,8 miljarder kronor, går till vägar och järnvägar och då främst infrastrukturåtgärder i form av investeringar och underhåll. På området IT, tele och post beslutades följande: 400 miljoner kronor av de pengar som reserverats till stöd för lokalt bredbandsnät omfördelas för att kunna användas som stöd till kommuner för att anlägga stomnät. Posten AB får 400 miljoner kronor för att upprätthålla en grundläggande kassaservice i hela landet. 153 miljoner kronor går till att trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer och posttjänster. ",
          "dok_id": "GQ01TU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:43:24"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till kommunikationer (TU1)",
          "dok_id": "GQ01TU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:43:24"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 14:12:24"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01TU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:34"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Trafikutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om 25,9 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2003. Den största delen av beloppet, 23,8 miljarder kronor, går till vägar och järnvägar och då främst infrastrukturåtgärder i form av investeringar och underhåll. På området IT, tele och post föreslås följande: 400 miljoner kronor av de pengar som reserverats till stöd för lokalt bredbandsnät omfördelas för att kunna användas som stöd till kommuner för att anlägga stomnät. Posten AB får 400 miljoner kronor för att upprätthålla en grundläggande kassaservice i hela landet. 153 miljoner kronor går till att trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer och posttjänster.</p>",
          "dok_id": "GQ01TU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:43:24"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till kommunikationer (TU1)",
          "dok_id": "GQ01TU1",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:43:24"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01TU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_tu_1.docx",
          "filstorlek": "295120",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/2C50F4F2-728D-4240-A5A7-07B79CF84B53"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01TU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_tu_1.pdf",
          "filstorlek": "1548644",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_tu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8EE0A8D7-AC88-495F-A424-0236AB8A32CC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N266 Gotland ",
          "ref_dok_id": "GQ02N266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N266",
          "ref_dok_titel": "Gotland ",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N270 Skärgården",
          "ref_dok_id": "GQ02N270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N270",
          "ref_dok_titel": "Skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N340 Skåne",
          "ref_dok_id": "GQ02N340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N340",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So457 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So457",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T203 Konkurrens inom flyget",
          "ref_dok_id": "GQ02T203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T203",
          "ref_dok_titel": "Konkurrens inom flyget",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T205 Färjetrafik till Öland",
          "ref_dok_id": "GQ02T205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T205",
          "ref_dok_titel": "Färjetrafik till Öland",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T212 Sjösäkerhetsbyrån (EMSA)",
          "ref_dok_id": "GQ02T212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T212",
          "ref_dok_titel": "Sjösäkerhetsbyrån (EMSA)",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T217 Statens ansvar för kollektivtrafik i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GQ02T217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T217",
          "ref_dok_titel": "Statens ansvar för kollektivtrafik i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T226 Förbindelsen mellan Holmön och fastlandet",
          "ref_dok_id": "GQ02T226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T226",
          "ref_dok_titel": "Förbindelsen mellan Holmön och fastlandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T231 Gotlandstrafiken",
          "ref_dok_id": "GQ02T231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T231",
          "ref_dok_titel": "Gotlandstrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T235 Enskilda vägar och vägföreningars villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02T235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T235",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar och vägföreningars villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T245 Falsterbokanalen ",
          "ref_dok_id": "GQ02T245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T245",
          "ref_dok_titel": "Falsterbokanalen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T247 Samlokalisering av sjöräddning och kustradio",
          "ref_dok_id": "GQ02T247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T247",
          "ref_dok_titel": "Samlokalisering av sjöräddning och kustradio",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T249 Isbrytning",
          "ref_dok_id": "GQ02T249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T249",
          "ref_dok_titel": "Isbrytning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T251 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T251",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T256 Färjetrafik över Kvarken",
          "ref_dok_id": "GQ02T256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T256",
          "ref_dok_titel": "Färjetrafik över Kvarken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T264 Farledsavgifter",
          "ref_dok_id": "GQ02T264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T264",
          "ref_dok_titel": "Farledsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T265 Tillgänglighet hos posten",
          "ref_dok_id": "GQ02T265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T265",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet hos posten",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson och Sonia Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T272 Färdtjänsten",
          "ref_dok_id": "GQ02T272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T272",
          "ref_dok_titel": "Färdtjänsten",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T274 Persontrafik på TGOJ-banan",
          "ref_dok_id": "GQ02T274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T274",
          "ref_dok_titel": "Persontrafik på TGOJ-banan",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T275 Landvetters flygplats",
          "ref_dok_id": "GQ02T275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T275",
          "ref_dok_titel": "Landvetters flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T280 Enskild väghållning i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GQ02T280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T280",
          "ref_dok_titel": "Enskild väghållning i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T281 Utvärdering av förändringarna inom Posten",
          "ref_dok_id": "GQ02T281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T281",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av förändringarna inom Posten",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Thorborg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T282 Avveckling av Bromma flygfält",
          "ref_dok_id": "GQ02T282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T282",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av Bromma flygfält",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Svensson Smith m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T283 Enskilda vägar i Jämtland",
          "ref_dok_id": "GQ02T283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T283",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar i Jämtland",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T286 Tillsynsmyndighet för färdtjänst",
          "ref_dok_id": "GQ02T286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T286",
          "ref_dok_titel": "Tillsynsmyndighet för färdtjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T287 Kommunala flygplatser",
          "ref_dok_id": "GQ02T287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T287",
          "ref_dok_titel": "Kommunala flygplatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt och Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T288 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T288",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Anders G Högmark (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T289 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T289",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M) och Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T294 Postservicen",
          "ref_dok_id": "GQ02T294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T294",
          "ref_dok_titel": "Postservicen",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T295 Det finmaskiga vägnätet",
          "ref_dok_id": "GQ02T295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T295",
          "ref_dok_titel": "Det finmaskiga vägnätet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T297 Gemensamt porto i Norden",
          "ref_dok_id": "GQ02T297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T297",
          "ref_dok_titel": "Gemensamt porto i Norden",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T298 En infrastrukturpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GQ02T298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T298",
          "ref_dok_titel": "En infrastrukturpolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T309 Bilfärja Öland - Gotland",
          "ref_dok_id": "GQ02T309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T309",
          "ref_dok_titel": "Bilfärja Öland - Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T317 Färdtjänst",
          "ref_dok_id": "GQ02T317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T317",
          "ref_dok_titel": "Färdtjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T319 Obligatoriskt fritidsbåtsregister",
          "ref_dok_id": "GQ02T319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T319",
          "ref_dok_titel": "Obligatoriskt fritidsbåtsregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T321 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GQ02T321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T321",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T326 Utveckling av Stockholm/ Västerås flygplats",
          "ref_dok_id": "GQ02T326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T326",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av Stockholm/ Västerås flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T332 Bidraget till enskilda vägar ",
          "ref_dok_id": "GQ02T332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T332",
          "ref_dok_titel": "Bidraget till enskilda vägar ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T337 Posten AB",
          "ref_dok_id": "GQ02T337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T337",
          "ref_dok_titel": "Posten AB",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T339 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GQ02T339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T339",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T340 Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GQ02T340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T340",
          "ref_dok_titel": "Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T341 Färdtjänstlagen",
          "ref_dok_id": "GQ02T341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T341",
          "ref_dok_titel": "Färdtjänstlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T344 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GQ02T344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T344",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T357 Sjöfartsavgifter",
          "ref_dok_id": "GQ02T357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T357",
          "ref_dok_titel": "Sjöfartsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T365 Bevarande av fyrar ",
          "ref_dok_id": "GQ02T365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T365",
          "ref_dok_titel": "Bevarande av fyrar ",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T366 Bohusbanan",
          "ref_dok_id": "GQ02T366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T366",
          "ref_dok_titel": "Bohusbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T368 Reglerna för färdtjänst",
          "ref_dok_id": "GQ02T368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T368",
          "ref_dok_titel": "Reglerna för färdtjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T369 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T369",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T377 Skåne och Själland",
          "ref_dok_id": "GQ02T377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T377",
          "ref_dok_titel": "Skåne och Själland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T383 Trafikupphandling genom rikstrafiken",
          "ref_dok_id": "GQ02T383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T383",
          "ref_dok_titel": "Trafikupphandling genom rikstrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T384 Statsbidrag till enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T384",
          "ref_dok_titel": "Statsbidrag till enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T387 Gemensamt nordiskt porto",
          "ref_dok_id": "GQ02T387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T387",
          "ref_dok_titel": "Gemensamt nordiskt porto",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T391 Mälarbron i Södertälje",
          "ref_dok_id": "GQ02T391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T391",
          "ref_dok_titel": "Mälarbron i Södertälje",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T396 Färdtjänst",
          "ref_dok_id": "GQ02T396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T396",
          "ref_dok_titel": "Färdtjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T398 Postens uppdrag",
          "ref_dok_id": "GQ02T398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T398",
          "ref_dok_titel": "Postens uppdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T400 Sjöfartsavgifternas konsekvenser",
          "ref_dok_id": "GQ02T400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T400",
          "ref_dok_titel": "Sjöfartsavgifternas konsekvenser",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T402 Vänersjöfarten",
          "ref_dok_id": "GQ02T402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T402",
          "ref_dok_titel": "Vänersjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Urban Ahlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T407 Enskilda vägar ",
          "ref_dok_id": "GQ02T407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T407",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar ",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T419 Översyn av färdtjänsten",
          "ref_dok_id": "GQ02T419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T419",
          "ref_dok_titel": "Översyn av färdtjänsten",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T429 Obligatorisk båtförsäkring",
          "ref_dok_id": "GQ02T429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T429",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk båtförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T430 Flygtrafikens betydelse för inlandet",
          "ref_dok_id": "GQ02T430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T430",
          "ref_dok_titel": "Flygtrafikens betydelse för inlandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Öberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T434 Garanterad transportstandard för Gotland",
          "ref_dok_id": "GQ02T434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T434",
          "ref_dok_titel": "Garanterad transportstandard för Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T440 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T440",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T440",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T443 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T443",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T450 Anslagen till enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T450",
          "ref_dok_titel": "Anslagen till enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T453 Ändring av färdtjänstlagen",
          "ref_dok_id": "GQ02T453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T453",
          "ref_dok_titel": "Ändring av färdtjänstlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T462 Kommunikationer, utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GQ02T462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T462",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T463 Post, tele och informationsteknik",
          "ref_dok_id": "GQ02T463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T463",
          "ref_dok_titel": "Post, tele och informationsteknik",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T464 Sjöfarten",
          "ref_dok_id": "GQ02T464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T464",
          "ref_dok_titel": "Sjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T469 Postservicen i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02T469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T469",
          "ref_dok_titel": "Postservicen i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T472 Kvarkentrafiken",
          "ref_dok_id": "GQ02T472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T472",
          "ref_dok_titel": "Kvarkentrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T477 Hamnverksamhet och godstransporter",
          "ref_dok_id": "GQ02T477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T477",
          "ref_dok_titel": "Hamnverksamhet och godstransporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T478 Kommunikationer - utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GQ02T478",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T478",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer - utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T480 Kommunikationer - utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GQ02T480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T480",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer - utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T481 Västsvenska transporter",
          "ref_dok_id": "GQ02T481",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T481",
          "ref_dok_titel": "Västsvenska transporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T489 Gotlandstrafiken",
          "ref_dok_id": "GQ02T489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T489",
          "ref_dok_titel": "Gotlandstrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T496 Infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GQ02T496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T496",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T498 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GQ02T498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T498",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T502 Enskilda vägar i Jämtlands län",
          "ref_dok_id": "GQ02T502",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T502",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar i Jämtlands län",
          "ref_dok_subtitel": "av Rune Berglund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T506 Kvarkentrafiken",
          "ref_dok_id": "GQ02T506",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T506",
          "ref_dok_titel": "Kvarkentrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Karl Gustav Abramsson och Sören Wibe (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T513 Åtgärder mot fartyg under bekvämlighetsflagg",
          "ref_dok_id": "GQ02T513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T513",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot fartyg under bekvämlighetsflagg",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-17",
          "ref_dok_id": "GQ0938",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "38",
          "ref_dok_titel": "2002-12-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-16",
          "ref_dok_id": "GQ0937",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "37",
          "ref_dok_titel": "2002-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:69",
          "ref_dok_id": "GQ0K69",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "69",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:69",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1126",
          "ref_dok_id": "1939:608",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1127",
          "ref_dok_id": "2000:1335",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}