{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227816",
      "dok_id": "GQ01SOU7",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SOU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SOU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:01",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:05",
      "titel": "Mål för folkhälsan",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SOU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SOU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SOU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SOU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SOU7</div><h1>Mål för folkhälsan</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition\r\n2002/03:35   Mål   för  folkhälsan.  I  samband  med\r\npropositionen behandlas  åtta följdmotioner med sam-\r\nmanlagt 47 motionsyrkanden samt ett drygt sjuttiotal\r\nmotionsyrkanden  i  olika folkhälsofrågor  från  den\r\nallmänna motionstiden 2002.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens  uppfattning  att  det\r\növergripande  nationella  målet för folkhälsoarbetet\r\nbör vara att skapa samhälleliga  förutsättningar för\r\nen god hälsa på lika villkor för hela  befolkningen.\r\nUtskottet  ställer  sig   bakom regeringens  förslag\r\ntill övergripande nationellt  folkhälsomål  och även\r\ntill  en  sektorsövergripande  målstruktur  för  det\r\nsamlade   folkhälsoarbetet   med   elva  målområden.\r\nMålområdena  är  1.  Delaktighet  och  inflytande  i\r\nsamhället,\r\n2. Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda\r\nuppväxtvillkor,  4.  Ökad  hälsa  i arbetslivet,  5.\r\nSunda  och säkra miljöer och produkter,  6.  En  mer\r\nhälsofrämjande  hälso-  och  sjukvård, 7. Gott skydd\r\nmot  smittspridning, 8. Trygg och  säker  sexualitet\r\noch  en   god  reproduktiv  hälsa,  9.  Ökad  fysisk\r\naktivitet,  10.  Goda  matvanor  och säkra livsmedel\r\nsamt  11.  Minskat  bruk av tobak och  alkohol,  ett\r\nsamhälle  fritt  från  narkotika  och  dopning  samt\r\nminskade skadeverkningar av överdrivet spelande.\r\nNär  det  gäller  bestämmandet   av  delmål  delar\r\nutskottet  regeringens  synpunkter  att   det  krävs\r\nytterligare  underlag  och  mer  arbete,  bl.a.   av\r\nStatens   folkhälsoinstitut,  för  att  bestämma  de\r\nindikatorer   och   den  statistik  som  bäst  mäter\r\nsambanden  mellan  bestämningsfaktorer   och   deras\r\neffekter  på  folkhälsan.  Följaktligen  ställer sig\r\nutskottet även bakom att regeringen får bestämma  de\r\ndelmål  som skall gälla för arbetet. Utskottet utgår\r\ndock från  att  regeringen,  i  den första planerade\r\nskrivelsen till riksdagen, ger en  lägesrapport  vad\r\nbeträffar  det  arbete med att fastställa delmål som\r\ngenomförts. Enligt  utskottets  uppfattning  är  det\r\nockså väsentligt att delmålen är uppföljningsbara så\r\natt resultatet av arbetet kan mätas.\r\nSamtliga motioner avstyrks.\r\nI betänkandet finns 33 reservationer och 4\r\nsärskilda yttranden.\r\nParallellt  med  detta  betänkande  har  utskottet\r\nbehandlat     betänkandena     2002/03:SoU4    Vissa\r\ntobaksfrågor, 2002/03:SoU5 Vissa narkotikafrågor och\r\n2002/03:SoU6 Alkoholfrågor.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Avslag på propositionen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So30.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n2. Övergripande nationellt folkhälsomål\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen  föreslår om\r\ndels    övergripande    nationellt   folkhälsomål\r\n(avsnitt   4.1   i   propositionen),    dels   en\r\nsektorsövergripande  målstruktur  för det samlade\r\nfolkhälsoarbetet med elva målområden (avsnitt 4.1\r\nsamt 5.15.11 i propositionen). Riksdagen  avslår\r\nmotionerna     2002/03:So29     yrkandena    13,\r\n2002/03:So31  yrkandena  1  och  9,  2002/03:So32\r\nyrkande   1,   2002/03:So443   yrkande   1   samt\r\n2002/03:So448 yrkande 7.\r\nReservation 2 (m)\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n3. Delmål för det samlade\r\nfolkhälsoarbetet\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen föreslår  om\r\natt  regeringen  får bestämma de delmål som skall\r\ngälla för detta arbete  (avsnitt  4.1  i proposi-\r\ntionen). Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So31\r\nyrkandena 2 och 3, 2002/03:So32 yrkandena  26, 8\r\noch 9 samt 2002/03:So443 yrkande 2.\r\nReservation 5 (fp)\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n4. Ändring i socialtjänstlagen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2002/03:So31 yrkande\r\n10.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n5. Översyn av lagstiftningen\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So443  yrkande\r\n7.\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n6. Självmordsprevention\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So241.\r\n\r\n7. Inrättande av referensgrupper\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So32  yrkande\r\n12.\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n8. Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf331\r\nyrkande 6 och 2002/03: So443 yrkande 6.\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\n9. HBT-personers situation\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:L249\r\nyrkandena 18 och 20, 2002/03:L318 yrkandena 9 och\r\n11,  2002/03:So306   yrkande   2,  2002/03:So320,\r\n2002/03:So419,  2002/03:So491, 2002/03:So497  och\r\n2002/03:So512 yrkande 4.\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n10. Aktivt folkhälsoarbete för äldre\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So265.\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n11. Insatser i socialt och ekonomiskt\r\nutsatta områden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So496.\r\n\r\n12. Tillgång till koloniträdgårdar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 1.\r\n\r\n13. Unga HBT-personer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande 7.\r\nReservation 13 (fp, c)\r\n\r\n14. Trafiksäkerhetens betydelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 4.\r\n\r\n15. Kolonilotternas betydelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 2.\r\n\r\n16. Petroleumbaserade bränslen m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ419 yrkandena\r\n1, 2 och 14.\r\n\r\n17. Skadliga ljudnivåer\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:So206,\r\n2002/03:So213,   2002/03:  So219,  2002/03:So244,\r\n2002/03:So264,  2002/03:So287,   2002/03:292  och\r\n2002/03:So432.\r\n\r\n18. Stress som folkhälsofråga\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A318  yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\nReservation 14 (kd)\r\n19. Allergimärkning av hotell\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So382.\r\n\r\n20. God vård i tid m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So29 yrkandena\r\n46.\r\nReservation 15 (m)\r\n\r\n21. Apotekets hälsoupplysning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 8.\r\nReservation 16 (fp, c)\r\n\r\n22. Utredning om influensavaccinering\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So412.\r\nReservation 17 (v)\r\n\r\n23. Förtydligade mål för sex- och\r\nsamlevnadsundervisningen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So32  yrkande\r\n11.\r\nReservation 18 (fp, c)\r\n\r\n24. Folkhälsan och invandrares villkor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So24.\r\nReservation 19 (m, fp)\r\n\r\n25. Sexualpolitiska mål\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:So448 yrkande\r\n6.\r\n\r\n26. Abortförebyggande arbete\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:So426  och\r\n2002/03:So456 yrkande 1.\r\n\r\n27. Fysisk aktivitet\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So29\r\nyrkande   7,   2002/03:So32    yrkande   10   och\r\n2002/03:Kr368 yrkande 8.\r\nReservation 20 (m)\r\nReservation 21 (c)\r\n\r\n28. Trädgårdsodling\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 3.\r\n\r\n29. Goda matvanor\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So25\r\nyrkandena  1 och  2,  2002/03:So26,  2002/03:So29\r\nyrkande  8,  2002/03:So283,   2002/03:So318   och\r\n2002/03:So338.\r\nReservation 22 (m)\r\nReservation 23 (c)\r\n\r\n30. Fler koloniområden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande\r\n4.\r\n31. Tobaksprevention\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So29\r\nyrkande   9   och   2002/03:So31    yrkande    5,\r\n2002/03:So276  yrkandena  1  och 3, 2002/03:So331\r\nyrkande  2, 2002/03:So333, 2002/03:So442  yrkande\r\n16 och 2002/03:So467 yrkandena 13.\r\nReservation 24 (m)\r\nReservation 25 (fp)\r\nReservation 26 (mp)\r\n\r\n32. Nikotinersättningsmedel hos\r\napoteksombuden\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So385 yrkande\r\n1.\r\n\r\n33. Ytterligare ökad tillgänglighet till\r\nnikotinersättningsmedel\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:So29 yrkande\r\n10 och  2002/03: So385 yrkande 2.\r\n\r\nReservation 27 (m)\r\nReservation 28 (c)\r\n\r\n34. National Institute of Health\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So29  yrkande\r\n12.\r\nReservation 29 (m)\r\n\r\n35. Hälsokonsekvensbeskrivningar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So443\r\nyrkande 5 och 2002/03: So448 yrkande 1.\r\n\r\n36. Hälsojusterat BNP-mått\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So443  yrkande\r\n4.\r\nReservation 30 (c)\r\n\r\n37. Internationellt samarbete i\r\nfolkhälsofrågor\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2002/03:So31 yrkandena\r\n1113.\r\nReservation 31 (fp, c)\r\n\r\n38. Statens folkhälsoinstitut\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:So29\r\nyrkande 11 och 2002/03: So31 yrkandena 6 och 7.\r\n\r\nReservation 32 (m)\r\nReservation 33 (fp)\r\n39. Andra motionsyrkanden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:L318 yrkandena\r\n13,   17   och   18,   2002/03:Sf214   yrkande   14,\r\n2002/03:Sf335  yrkande  7,  2002/03:So25  yrkande 3,\r\n2002/03:So222,      2002/03:So242,     2002/03:So297\r\nyrkandena  1  och  2,  2002/03:So347,  2002/03:So443\r\nyrkande 8, 2002/03:So456  yrkande  2, 2002/03:So479,\r\n2002/03:Ub401 yrkande 3 och 2002/03:Ub556  yrkandena\r\n9 och 12.\r\n\r\nStockholm den 13 mars 2003\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nChatrine Pålsson\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har  deltagit  i  beslutet:\r\nChatrine  Pålsson  (kd),  Kristina   Zakrisson  (s),\r\nMargareta Israelsson (s), Cristina Husmark  Pehrsson\r\n(m),   Kerstin  Heinemann  (fp),  Conny  Öhman  (s),\r\nCatherine  Persson  (s),  Carl-Axel  Johansson  (m),\r\nMarina   Pettersson   (s),  Kenneth  Johansson  (c),\r\nChrister  Engelhardt (s),  Anne  Marie  Brodén  (m),\r\nElina Linna  (v),  Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin\r\nNilsson (s), Gunilla  Wahlén  (v) och Marita Aronson\r\n(fp).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nSoU7\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nFör att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna\r\ni hälsa mellan olika grupper i  befolkningen  lämnar\r\nregeringen  i  propositionen  förslag till ett över-\r\ngripande nationellt folkhälsomål  som involverar ett\r\nstort  antal politikområden i folkhälsoarbetet.  Det\r\növergripande  målet  föreslås  vara  att  skapa sam-\r\nhälleliga förutsättningar för en god hälsa  på  lika\r\nvillkor   för   hela  befolkningen.  Det  är  enligt\r\nregeringen   särskilt   angeläget   att   folkhälsan\r\nförbättras för de grupper i befolkningen som är mest\r\nutsatta för ohälsa.\r\n\r\nRegeringen  anför   vidare  att  folkhälsoarbetets\r\nfokus  är  de samhällsfaktorer  som  påverkar  folk-\r\nhälsan. Det politiska ansvaret för dessa är fördelat\r\nmellan olika  sektorer  och  nivåer i samhället. Ett\r\nsamlat  folkhälsoarbete  förutsätter  därför  aktiva\r\ninsatser  av flera samhällsaktörer  och  inom  flera\r\npolitikområden.  Regeringen föreslår i propositionen\r\nelva målområden och  anger inom vilka politikområden\r\ndet är betydelsefullt  att regeringen sätter upp mer\r\ndetaljerade   mål   för   att    det    övergripande\r\nfolkhälsomålet skall nås. Vidare föreslås en ordning\r\nför  hur  uppföljningen  skall gå till som möjliggör\r\nett samlat grepp om de insatser  som  görs eller som\r\nbehöver  göras för att folkhälsan skall  förbättras.\r\nFolkhälsan   anförs   vara  av  stor  betydelse  för\r\nsamhällsutvecklingen och  insatserna  för  en bättre\r\nfolkhälsa  bör ingå som en viktig del i arbetet  för\r\nen  uthållig   tillväxt,  en  god  välfärd  och  ett\r\nekologiskt hållbart  Sverige. Regeringen uppger även\r\natt den regelbundet i  en  skrivelse  till riksdagen\r\nkommer   att   redovisa  folkhälsans  utveckling   i\r\nbefolkningen och de åtgärder som vidtas för att för-\r\nbättra denna.\r\nFör kommuner,  landsting,  frivilligorganisationer\r\noch andra aktörer visar målområdena  på  hur de egna\r\nverksamheterna kan inordnas i arbetet för att nå det\r\növergripande målet samtidigt som de ger vägledning i\r\narbetet med att formulera mer preciserade  delmål på\r\nolika  nivåer.  Regeringen  betonar  att  detta inte\r\nalltid handlar om att formulera nya mål. Flera av de\r\nmål som redan är beslutade för den statliga förvalt-\r\nningens olika politikområden stämmer väl överens med\r\nfolkhälsopolitikens syfte. Dessa bör inlemmas  i den\r\nsamlade   målstrukturen.  Inom  politikområdena  kan\r\nfolkhälsoperspektivet  tydliggöras ytterligare genom\r\ndelmål som beslutas av regeringen.\r\nFör att stärka folkhälsopolitiken på alla nivåer i\r\nsamhället  föreslås att en  nationell  ledningsgrupp\r\nför folkhälsofrågor  inrättas  med uppgift att verka\r\nför  samordning  på  nationell, regional  och  lokal\r\nnivå.\r\nUppföljningen och utvärderingen  av insatserna för\r\nen  bättre folkhälsa bör enligt regeringen  bedrivas\r\ninom  ramen  för  den befintliga ansvarsfördelningen\r\nmellan myndigheterna.  Statens folkhälsoinstitut bör\r\nfå  i  uppgift att samordna  detta  arbete  och  att\r\nansvara  för  den samlade uppföljningen av det över-\r\ngripande målet.\r\nI propositionen  tillkännages  regeringens  avsikt\r\natt  ge  en  särskild utredare i uppdrag att närmare\r\növerväga i vilka  avseenden  befintlig  lagstiftning\r\nbör  ändras  för  att  svara  mot  det  övergripande\r\nfolkhälsomålet  samt överväga former för redovisning\r\ntill nationell nivå  av det folkhälsoarbete som görs\r\npå lokal och regional nivå.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nAvslag på propositionen m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  välkomnar regeringens  proposition\r\nmed  förslag   till   mål   för   folkhälsan.\r\nRiksdagen  bör  därför  avslå  en motion  med\r\nbegäran om avslag på propositionen.\r\nJämför reservation 1 (kd).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion So30 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen avslår propositionen.  Enligt motionärerna\r\nhar  framför  allt  målområdesstrukturen   men  även\r\nförslagen    till    uppföljning   och   utvärdering\r\nallvarliga  brister. Dessutom  saknas  grundläggande\r\noch nödvändiga  resonemang om statens, landstingens,\r\nkommunernas, övriga  aktörers  och individens roll i\r\narbetet för en bättre folkhälsa.  Motionärerna anför\r\nockså att det behövs ett eget målområde som kan vara\r\nvägledande för stödet till människors  intresse  för\r\negenvård, hälsa och välbefinnande. Ett grundläggande\r\nresonemang   kring   hur   folkhälsopolitiken  skall\r\navgränsas    mot   och   integreras    med    övriga\r\npolitikområden   saknas  också.  Motionärerna  anser\r\nvidare att målstrukturen  måste  vara mer detaljerad\r\noch   att   den  därför  bör  utgå  från  Nationella\r\nfolkhälsokommitténs  väl  underbyggda  förslag om 18\r\nmål. Dessutom måste, enligt motionärerna,  varje mål\r\nkompletteras  med  konkreta etappmål innan riksdagen\r\nfastställer     de     nationella      målen     för\r\nfolkhälsopolitiken.  Avslutningsvis anförs  att  det\r\nsaknas redovisning av  kostnader  och  nytta  med de\r\nolika folkhälsopolitiska målen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att folkhälsoinsatser skall ges  hög\r\nprioritet.  Att  regeringen  nu,  för  att förbättra\r\nfolkhälsan  och  minska skillnaderna i hälsa  mellan\r\nolika grupper i befolkningen,  lämnat en proposition\r\npå folkhälsoområdet välkomnas därför  av  utskottet.\r\nFöljaktligen avstyrker utskottet motion So30 (kd) om\r\navslag på propositionen.\r\n\r\n\r\nEtt övergripande nationellt\r\nfolkhälsomål, en sektorsövergripande\r\nmålstruktur samt bestämmandet av\r\ndelmål\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens uppfattning att\r\ndet   övergripande   nationella   målet   för\r\nfolkhälsoarbetet   bör   vara    att    skapa\r\nsamhälleliga förutsättningar för en god hälsa\r\npå   lika   villkor  för  hela  befolkningen.\r\nUtskottet   ställer    sig    således   bakom\r\nregeringens    förslag    till   övergripande\r\nnationellt  folkhälsomål  och  även  till  en\r\nsektorsövergripande   målstruktur   för   det\r\nsamlade folkhälsoarbetet med elva målområden.\r\nUtskottet   ställer  sig  också   bakom   att\r\nregeringen får  bestämma  de delmål som skall\r\ngälla  för  arbetet.  Riksdagen  bör  således\r\ngodkänna regeringens förslag  i  dess helhet.\r\nRiksdagen  bör  vidare  avslå  motioner   som\r\nförespråkar andra målområden respektive andra\r\nformer för beslutande av delmål. Dessutom bör\r\nriksdagen   avslå   motionsyrkanden  gällande\r\nbl.a. utredning av behovet av lagstiftning på\r\nfolkhälsområdet och behovet av en kampanj mot\r\nsjälvmord,  främst med  hänvisning  till  att\r\nmotionerna får  anses tillgodosedda genom det\r\narbete som redan  pågår  eller avses påbörjas\r\npå respektive område.\r\nJämför reservationerna 2 (m),  3 (fp), 4 (c),\r\n5 (fp), 6 (c), 7 (fp) och 8 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt regeringen skall det övergripande  nationella\r\nmålet   för   folkhälsoarbetet    vara   att   skapa\r\nsamhälleliga  förutsättningar  för  en  god hälsa på\r\nlika  villkor  för hela befolkningen. Detta  innebär\r\natt de statliga  myndigheter som har uppgifter eller\r\nverksamhet  som  påverkar   folkhälsan  också  skall\r\nbeakta deras effekter på folkhälsan.\r\n\r\nFör  det  samlade  folkhälsoarbetet   föreslås  en\r\nsektorsövergripande målstruktur med elva målområden.\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  skall överlåta\r\ntill  regeringen  att bestämma de del- och  etappmål\r\nsom skall gälla för detta arbete. Följande elva mål-\r\nområden  föreslås  fastställas   för   det   samlade\r\nfolkhälsoarbetet:\r\n\r\n·  Delaktighet och inflytande i samhället.\r\n·\r\n·  Ekonomisk och social trygghet.\r\n·\r\n-  Trygga och goda uppväxtvillkor.\r\n-\r\n-  Ökad hälsa i arbetslivet.\r\n-\r\n-  Sunda och säkra miljöer och produkter.\r\n-\r\n1. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.\r\n2.\r\n·  Gott skydd mot smittspridning.\r\n·\r\n·  Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv\r\nhälsa.\r\n·\r\n·  Ökad fysisk aktivitet.\r\n·\r\n-  Goda matvanor och säkra livsmedel.\r\n-\r\n-  Minskat  bruk  av tobak och alkohol, ett samhälle\r\nfritt från narkotika  och  dopning  samt minskade\r\nskadeverkningar av överdrivet spelande.\r\n-\r\nRegeringens  bedömning  är  att  den för att  stärka\r\nfolkhälsopolitiken på alla nivåer  i  samhället  bör\r\ninrätta     en     nationell    ledningsgrupp    för\r\nfolkhälsofrågor med uppgift att verka för samordning\r\npå nationell, regional  och  lokal  nivå. Regeringen\r\nbör också regelbundet i en skrivelse  till riksdagen\r\nredovisa  folkhälsans utveckling i befolkningen  och\r\nde åtgärder som vidtas för att förbättra denna.\r\n\r\nVidare avser  regeringen  att  lämna  uppdrag till\r\nmyndigheter  med  särskilt  ansvar  för  frågor   av\r\nbetydelse  för folkhälsan att redovisa sina insatser\r\nför att nå det nationella folkhälsomålet och för att\r\npåverka de för  myndigheten  relevanta  målområdena.\r\nRegeringen  anför att Statens folkhälsoinstitut  har\r\nett  särskilt   ansvar   att   samordna  och  stödja\r\nmyndigheterna i detta arbete och att ansvara för den\r\nsamlade  uppföljningen  av  det övergripande  målet.\r\nInstitutet bör också få i uppdrag  att  redovisa  en\r\nsamlad strategi för hur samordningen och stödet till\r\nmyndigheterna skall ske.\r\nEnligt propositionen bör en särskild utredare få i\r\nuppdrag  att  närmare  överväga  i  vilka  avseenden\r\nbefintlig lagstiftning bör ändras för att svara  mot\r\ndet övergripande folkhälsomålet samt överväga former\r\nför   redovisning   till   nationell   nivå  av  det\r\nfolkhälsoarbete som görs på lokal och regional nivå.\r\nVidare  anförs  i  propositionen  att  det  enligt\r\nregeringens bedömning krävs ytterligare underlag för\r\natt  bestämma  de indikatorer och den statistik  som\r\nbäst mäter sambanden  mellan bestämningsfaktorer och\r\nderas effekter på folkhälsan.  Regeringen har därför\r\ngivit Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i sam-\r\narbete med berörda statliga myndigheter samt Kommun-\r\noch   Landstingsförbunden   initiera    ett   sådant\r\nutvecklingsarbete  samt  lämna förslag på vilka  be-\r\nfintliga indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer\r\n(folkhälsomålsindikatorer)    som    bör    ingå   i\r\nuppföljningssystemet.  Dessutom  behövs  kunskap  om\r\nvilka  ytterligare  indikatorer  som  bör tas  fram.\r\nArbetet skall redovisas till regeringen  senast  den\r\n31 mars 2003.\r\nFör  att Statens folkhälsoinstitut skall klara att\r\nleverera   de   underlag   som   regeringen  behöver\r\nförutsätts  det  enligt propositionen  att  samtliga\r\nberörda  statliga  myndigheter   deltar  aktivt  och\r\nbistår med underlag och analyser.  Detta förutsätter\r\nockså att dessa myndigheter tar sitt  kostnadsansvar\r\nför uppföljning, analys och avrapportering av frågor\r\nsom    berör   folkhälsan   inom   sin   sektor.   I\r\nmyndigheternas  ansvar  ingår  redan i dag att följa\r\nupp  och  utvärdera  den  egna  måluppfyllelsen,  en\r\nuppföljning  som  också bör omfatta  hur  insatserna\r\nbidragit till att påverka  förhållanden av betydelse\r\nför folkhälsan. En viktig utgångspunkt  bör vara att\r\nsträva efter att den nationella informationen  skall\r\nvara  användbar  och till nytta även på regional och\r\nlokal nivå samt så  långt  möjligt  även  nedbrytbar\r\ntill regional och lokal nivå. Parallellt med Statens\r\nfolkhälsoinstituts  arbete  att utveckla indikatorer\r\nhar   Socialstyrelsen   i   uppdrag    att    utreda\r\nförutsättningarna   för   utveckling  av  index  för\r\nfolkhälsan. Detta arbete skall  också redovisas till\r\nregeringen i mars 2003.\r\nVad    beträffar    självmordsprevention     pekar\r\nregeringen  på  att  riksdagen  den 5 juni 2002, med\r\nanledning     av     socialutskottets     betänkande\r\n2001/02:SoU19   om   folkhälsofrågor,   gjorde   ett\r\ntillkännagivande  till  regeringen  om  att  mål bör\r\nantas  för  det  självmordspreventiva arbetet (rskr.\r\n2001/02:308). Bakgrunden är den psykiska ohälsan som\r\nett växande folkhälsoproblem och WHO:s mål att bryta\r\nden    stigande    trenden    av    självmord    och\r\nsjälvmordsförsök i Europaregionen. Rapporter om ökad\r\npsykisk ohälsa bland  barn  och ungdomar inger också\r\noro.\r\nSjälvmordet är enligt regeringens  uppfattning den\r\nyttersta konsekvensen av psykisk ohälsa.  Det  finns\r\nett  starkt samband mellan depression och självmord.\r\nInsatser  som  syftar  till  prevention  av  psykisk\r\nohälsa i ett bredare perspektiv är fundamentala även\r\nnär det gäller självmordsprevention. Sådana insatser\r\nmåste   dock   kompletteras  med  en  rad  specifika\r\nsjälvmordsförebyggande åtgärder.\r\nRegeringens  bedömning   är  att  det  är  hälsans\r\nbestämningsfaktorer,  dvs. de  samhällsfaktorer  som\r\npåverkar folkhälsan och  som  återfinns i samhällets\r\nstruktur, i miljön och i befolkningens levnadsvanor,\r\nsom  skall  fokuseras  i folkhälsopolitiken.  Därför\r\npresenteras inte något särskilt  mål  för det själv-\r\nmordsförebyggande arbetet  liksom inga  mål  heller\r\npresenteras   för  cancerprevention,  prevention  av\r\nhjärt- och kärlsjukdomar osv. Däremot är det ytterst\r\ni folkhälsans utveckling  där också utvecklingen av\r\nsjälvmord och självmordsförsök  ingår  som en viktig\r\nfaktor  att  följa    som  resultatet av folkhälso-\r\npolitiken  kan  avläsas.  Frekvensen  självmord  och\r\nsjälvmordsförsök  kommer  att   utgöra   en   viktig\r\nindikator  liksom  utvecklingen  av  det  preventiva\r\narbetet  när  det gäller att följa upp och utvärdera\r\nvissa    målområden    liksom    det    övergripande\r\nfolkhälsomålet.\r\nNär det gäller uppföljning och utvärdering bedömer\r\nregeringen  (s.  89)  att  det  inför  den  framtida\r\nuppföljningen  och utvärderingen av det övergripande\r\nfolkhälsomålet och  de  föreslagna målområdena krävs\r\nen samlad folkhälsorapportering  som gör det möjligt\r\natt  analysera och bedöma effekterna  av  insatserna\r\ninom de  elva  målområdena. Det är önskvärt att göra\r\nen uppföljning av  vad folkhälsoarbetet inom de elva\r\nmålområdena kostar.  Uppföljning och utvärdering bör\r\nockså ske ur ett klass-  och  könsperspektiv samt ur\r\nett etniskt perspektiv. För att  klara  detta  finns\r\ndet  ett  behov  av tydliga definitioner, ny kunskap\r\noch fortsatt forskning  och  utveckling av nya mått,\r\nbåde indikatorer och sammanfattande  mått som index,\r\nsom    beskriver    den    nya    inriktningen    av\r\nfolkhälsopolitiken   mot   bestämningsfaktorer   för\r\nhälsan.  Dessutom  finns  i takt med utvecklingen av\r\nnya   folkhälsomått  ett  behov   av   översyn   och\r\nutveckling av den befintliga statistiken på området.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)\r\nbegärs  tillkännagivande  om  att  staten bör ge den\r\nenskilde möjlighet att själv ta ansvar för sin hälsa\r\n(yrkande  1).  Motionärerna anför att  huvudansvaret\r\nför folkhälsan vilar  på  den  enskilde.  Staten bör\r\ninte  ansvara för att människor vårdar sin hälsa.  I\r\nstället  bör  folkhälsopolitiken  syfta  till att ge\r\nmedborgarna  de  verktyg som krävs för att bibehålla\r\nen     god     hälsa.     Vidare      anförs     att\r\ntransfereringssystemen  och försörjningsstödet  inte\r\nkan avhjälpa problem som  följer  av  en dåligt fun-\r\ngerande arbetsmarknad och en dålig social rörlighet.\r\nGenom   att   fokusera  på  symptomen,  snarare   än\r\norsakerna, kan  problemen  i  stället  fördjupas och\r\nhälsoproblemen  öka.  Motionärerna  anför också  att\r\nbenägenheten  att se bidrag och transfereringar  som\r\nnycklar för att  öka  folkhälsan  leder  fel. Vidare\r\nbegärs tillkännagivande om tillväxtens betydelse för\r\nen god folkhälsa (yrkande 2). Motionärerna anför att\r\ngenom en högre tillväxt kan fler medborgare,  och då\r\nsärskilt  de som befinner sig i utsatta situationer,\r\nförbättra  sin   ekonomiska   situation.   För   att\r\nförbättra  folkhälsan  bör  därför fokus skifta från\r\nomfördelning till tillväxt. I  motionen  begärs även\r\ntillkännagivande   om  sjukfrånvaron  (yrkande   3).\r\nMotionärerna anser att  målområde  4  är  för  snävt\r\nutformat  och  att det bör utvidgas till att omfatta\r\nsjukfrånvaron i dess helhet.\r\n\r\nI motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs\r\ntillkännagivande   till  regeringen  om  vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om  sambanden   mellan  folkhälso-\r\nfrågorna,   samhällsekonomin,   möjligheterna   till\r\nsocial välfärd och de sociala skillnaderna  (yrkande\r\n1).  Enligt motionärerna är välfärd bara möjlig  med\r\nett starkt näringsliv där arbetskraft är verksam med\r\nhög  produktivitet.   Här   finns  samband  i  flera\r\nriktningar,  anförs det. Ett väl  fungerande  system\r\nför social trygghet  och  sjuk-  och  hälsovård  kan\r\nförbättra  hälsosituationen  och även på många andra\r\nsätt bidra till produktivitet  och  till  en  stärkt\r\nekonomisk   grund  för  välfärden.  Vidare  yrkas  i\r\nmotionen att  riksdagen  avslår propositionen såvitt\r\ngäller förslaget att regeringen  på  egen hand skall\r\nfå  bestämma delmål för det samlade folkhälsoarbetet\r\n(yrkande   2).   Vidare   begär   motionärerna   ett\r\ntillkännagivande  om  vad  som  i motionen anförs om\r\nvikten av att konkreta förslag och  uppföljningsbara\r\ndelmål   läggs  fram  för  riksdagen  då  regeringen\r\nredovisar  kommande  uppföljningar av folkhälsomålen\r\n(yrkande 3). Enligt motionärerna  bör  riksdagen för\r\natt  hindra  dels att folkhälsoarbetet rinner  ut  i\r\nsanden,    dels   att    det    arbete    Nationella\r\nfolkhälsokommittén  lade ned på att väcka lokalt och\r\nannat engagemang i frågan blir förgäves, besluta att\r\nkommande   redovisningar   från   regeringen   skall\r\ninnehålla konkreta  förslag  som  riksdagen  kan  ta\r\nställning   till,   när  det  gäller  såväl  direkta\r\nåtgärder som delmål som skall vara möjliga att följa\r\nupp. Särskild vikt bör  därvid  läggas  vid  de mest\r\nallvarliga  folkhälsoproblemen.  I  motionen  begärs\r\näven  tillkännagivande  om utredningsarbete angående\r\nmöjligheterna att använda  ekonomiska  styrmedel för\r\nfolkhälsofrämjande     insatser     (yrkande     9).\r\nMotionärerna     anför    att    frågan    om    hur\r\nsocialförsäkringarnas  finansiering och utformning i\r\növrigt  kan  medverka  till  förbättrad  hälsa,  och\r\ndärmed till att stärka den  ekonomiska  grunden  för\r\nvälfärden,    kommer    att    behöva    diskuteras.\r\nMotionärerna  pekar  på  att uttaget av egenavgifter\r\noch arbetsavgifter kan bli  något  lägre om sjukför-\r\nsäkringens kostnader i viss mån kan  bäras  av sådan\r\nekonomisk   verksamhet   som   orsakar  sjukdom  och\r\nolyckor. Detta skulle vara fördelaktigt både när det\r\ngäller folkhälsa och en minskad  skattebelastning på\r\narbete. Avslutningsvis yrkas att riksdagen antar lag\r\nom  ändring  i  socialtjänstlagen (2001:453)  enligt\r\nbilaga  1  (yrkande   10).  Motionärerna  anför  att\r\nFolkhälsokommittén föreslog  ett  tillägg till 5 § i\r\nden dåvarande socialtjänstlagen så att uppgiften att\r\nfrämja   hälsa   uttryckligen   skall  anges   bland\r\nsocialnämndens arbetsuppgifter då  det  gäller bl.a.\r\nuppsökande verksamhet. Denna bestämmelse motsvaras i\r\nden nu gällande lagen av 3 kap. 1 §.\r\n\r\nI  motion  So32  av  Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)  yrkas  att\r\nriksdagen     fastställer     följande    nationella\r\nfolkhälsomål (yrkande 1):\r\n\r\nMål 1. Förbättrad psykisk och fysisk  hälsa  är  ett\r\ngemensamt samhällsuppdrag.\r\n\r\nMål 2. Minskade sociala och regionala hälsoklyftor.\r\nMål 3. Stödjande sociala miljöer för individen.\r\nMål  4.  Trygga  och jämlika uppväxtvillkor för barn\r\noch ungdomar.\r\nMål 5. Hög sysselsättning.\r\nMål 6. God arbetsmiljö.\r\nMål 7. Tillgängliga grönområden för rekreation.\r\nMål 8. Sunda inne- och utemiljöer.\r\nMål 9. Skadesäkra miljöer och produkter.\r\nMål 10. Ökad fysisk aktivitet.\r\nMål 11. Goda matvanor.\r\nMål 12. Trygg och säker sexualitet.\r\nMål 13. Minskat tobaksbruk.\r\nMål 14. Minskad alkoholkonsumtion.\r\nMål  15.  Minskade  skadeverkningar   av  överdrivet\r\nspelande.\r\nMål 16. Ett narkotikafritt samhälle.\r\nMål 17. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.\r\nMål 18. Ett samordnat folkhälsoarbete.\r\nMål    19.   Långsiktig   satsning   på   forskning,\r\nmetodutveckling och utbildning.\r\nMål 20. Saklig hälsoinformation.\r\n\r\nI motionen  begärs  också  tillkännagivanden  om att\r\nregeringen bör ges i uppdrag att återkomma med  dels\r\nförslag   på  operativa  delmål  för  de  nationella\r\nfolkhälsomålen, dels förslag på lämpliga indikatorer\r\noch mått som möjliggör mätning och uppföljning av de\r\nnationella  folkhälsomålen och delmålen (yrkandena 2\r\noch 3). Vidare begärs tillkännagivande om delmål för\r\nfolkhälsopolitiken som innebär att i motionen nämnda\r\nhälsoklyftor  skall  minska  i  statistiskt  mätbara\r\ntermer (yrkande 4). Motionärerna anför att flera  av\r\nde viktigaste hälsoklyftorna som behöver belysas och\r\nmotarbetas  har  tagits  upp  i propositionen, t.ex.\r\nmellan kvinnor och män, mellan olika socioekonomiska\r\ngrupper,  mellan  personer  med  inhemsk  respektive\r\nutländsk  bakgrund  osv. Enligt motionärerna  behövs\r\ndet dock delmål för folkhälsopolitiken  som  innebär\r\natt  i  motionen nämnda hälsoklyftor skall minska  i\r\nstatistiskt  mätbara termer. Motionärerna begär även\r\ntillkännagivande   om   vikten   av   att  analysera\r\norsakerna  till de regionala hälsoskillnaderna  samt\r\ninföra  delmål   som   innebär   att   de  regionala\r\nhälsoskillnaderna skall minska i statistiskt mätbara\r\ntermer   (yrkande   5).   I  motionen  begärs  också\r\ntillkännagivande  om  behovet   av   ett  delmål  om\r\nmobbning (yrkande 6). Enligt motionärerna  är ett av\r\nde   största   hindren   för   barns  och  ungdomars\r\nvälbefinnande förekomsten av mobbning  i  skolan och\r\npå  fritiden.  Det är viktigt att folkhälsopolitiken\r\ntar itu med hela denna problematik och inte bara den\r\nstora  del  som  utgörs  av  sexuella  trakasserier.\r\nDärför   bör,   enligt    motionärerna,   regeringen\r\nåterkomma med ett delmål av  innebörd  att  mobbning\r\nkraftfullt  måste  bekämpas samt förslag på lämpliga\r\nmått  som  gör  att detta  delmål  kan  följas  upp.\r\nMotionärerna  begär   dessutom  tillkännagivande  om\r\ndelmål och indikatorer  för  att  äldres  hälsa  och\r\nlivskvalitet   beaktas   och   att  åldersrelaterade\r\nhälsoklyftor    bekämpas    (yrkande   8).    Enligt\r\nmotionärerna är det viktigt att säkerställa att alla\r\näldre,  oavsett ekonomiska villkor,  har  en  jämlik\r\ntillgång  till såväl vård, omsorg och rehabilitering\r\nsom till offentliga  verksamheter  som främjar livs-\r\nkvalitet. Avslutningsvis begärs tillkännagivande  om\r\ndelmål och indikatorer för utvecklingen av stödjande\r\nsociala  miljöer för individerna (yrkande 9). Enligt\r\nmotionärerna  är  delaktighet  i  fungerande sociala\r\ngemenskaper en viktig hälsofrämjande  faktor, varför\r\nstödjande  sociala miljöer för individen  bör  göras\r\ntill    ett    särskilt     nationellt    mål    för\r\nfolkhälsopolitiken.\r\n\r\nI  motion  So448 av Gudrun Schyman  m.fl.  (v),  som\r\nväcktes  i samband  med  den  allmänna  motionstiden\r\n2002,  begärs  tillkännagivande  om  konkreta  folk-\r\nhälsomål  (yrkande 7). Motionärerna anför att det är\r\nviktigt att konkreta folkhälsomål fastställs i syfte\r\natt öka och  bevara  folkhälsan samt utjämna rådande\r\nskillnader   i  hälsa  mellan   olika   grupper   av\r\nmänniskor.\r\n\r\nI motion So443  av  Kenneth  Johansson  m.fl. (c), som även den\r\nväcktes  i  samband  med  den  allmänna motionstiden\r\n2002, begärs att riksdagen beslutar  att  ställa sig\r\nbakom   Nationella   folkhälsokommitténs  föreslagna\r\nfolkhälsomål (yrkande  1).  Vidare begärs i motionen\r\natt regeringen lägger fram konkreta förslag till hur\r\nfolkhälsomålen  skall  kunna  uppnås   (yrkande  2).\r\nMotionärerna  begär  avslutningsvis  att  regeringen\r\nföretar  en  översyn  av lagstiftningen som reglerar\r\ninsatser av folkhälsokaraktär (yrkande 7).\r\n\r\nI motion So241 av Yvonne Andersson (kd) begärs tillkännagivande\r\nom  en  nationell  kampanj   för  livslust  och  mot\r\nsjälvmord. Motionären har förhoppningar  om  att  en\r\nnationell  kampanj för livslust skall kunna motverka\r\nantalet självmord.  Kampanjens  inriktning  bör vara\r\natt i alla politiska beslut väga in konsekvensen för\r\nden enskilda människan.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens  uppfattning  att  det\r\növergripande  nationella  målet för folkhälsoarbetet\r\nbör vara att skapa samhälleliga  förutsättningar för\r\nen god hälsa på lika villkor för hela  befolkningen.\r\nSom regeringen anför krävs det för att nå  detta mål\r\nett långsiktigt, målinriktat och sektorsövergripande\r\narbete  inom samtliga sektorer som har ett avgörande\r\ninflytande på folkhälsans utveckling. Det är viktigt\r\natt  framhålla   att  det  därvid  krävs  en  bättre\r\nsamordning på samtliga  nivåer  i  syfte  att  uppnå\r\nstörre  effektivitet  samt  ökade kunskaper om olika\r\nåtgärders  samlade  effekter  på   folkhälsan.  Även\r\nregeringens  uppfattning  att  det är effektivt  att\r\ninrikta folkhälsoarbetet på s.k. bestämningsfaktorer\r\nför hälsan, dvs. de livsvillkor,  miljöer, produkter\r\noch  levnadsvanor  som  påverkar folkhälsan,  än  på\r\nenskilda sjukdomar, delas  av  utskottet.  Utskottet\r\nställer  sig således bakom regeringens förslag  till\r\növergripande  nationellt  folkhälsomål  och  till en\r\nsektorsövergripande   målstruktur  för  det  samlade\r\nfolkhälsoarbetet med elva målområden. Målområdena är\r\n1.  Delaktighet  och  inflytande   i  samhället,  2.\r\nEkonomisk  och social trygghet, 3. Trygga  och  goda\r\nuppväxtvillkor,  4.  Ökad  hälsa  i  arbetslivet, 5.\r\nSunda  och säkra miljöer och produkter,  6.  En  mer\r\nhälsofrämjande  hälso-  och  sjukvård, 7. Gott skydd\r\nmot  smittspridning, 8. Trygg och  säker  sexualitet\r\noch  en   god  reproduktiv  hälsa,  9.  Ökad  fysisk\r\naktivitet,  10.  Goda  matvanor  och säkra livsmedel\r\nsamt  11.  Minskat  bruk av tobak och  alkohol,  ett\r\nsamhälle  fritt  från  narkotika  och  dopning  samt\r\nminskade  skadeverkningar  av  överdrivet  spelande.\r\nUtskottet anser  att  riksdagen  skall  godkänna vad\r\nregeringen föreslår om dels övergripande  nationellt\r\nfolkhälsomål,     dels     en    sektorsövergripande\r\nmålstruktur  för  det samlade  folkhälsoarbetet  med\r\nelva målområden. Mot bakgrund av dessa ställningsta-\r\nganden avstyrker utskottet  bifall  till  motionerna\r\nSo29 (m) yrkandena 13, So31 (fp) yrkandena 1 och 9,\r\nSo32  (c) yrkande 1, So443 (c) yrkande 1 samt  So448\r\n(v) yrkande  7.  Utskottet  återkommer  nedan (s. 25\r\nff.)  till  olika motionsyrkanden som behandlas  med\r\nrespektive målområde som rubrik.\r\n\r\nNär  det  gäller   bestämmandet  av  delmål  delar\r\nutskottet  regeringens   synpunkter  att  det  krävs\r\nytterligare  underlag  och  mer   arbete,  bl.a.  av\r\nStatens  folkhälsoinstitut,  för  att   bestämma  de\r\nindikatorer   och   den  statistik  som  bäst  mäter\r\nsambanden  mellan  bestämningsfaktorer   och   deras\r\neffekter  på  folkhälsan.  Följaktligen  ställer sig\r\nutskottet även bakom att regeringen får bestämma  de\r\ndelmål  som skall gälla för arbetet. Utskottet utgår\r\ndock från  att  regeringen,  i  den första planerade\r\nskrivelsen till riksdagen, ger en  lägesrapport  vad\r\nbeträffar  det  arbete med att fastställa delmål som\r\ngenomförts. Enligt  utskottets  uppfattning  är  det\r\nockså väsentligt att delmålen är uppföljningsbara så\r\natt resultatet av arbetet kan mätas. Utskottet anser\r\natt riksdagen skall godkänna vad regeringen föreslår\r\nom  att  regeringen får bestämma de delmål som skall\r\ngälla för  detta  arbete.  Mot  bakgrund  av  ställ-\r\nningstagandena   avstyrker   utskottet  bifall  till\r\nmotionerna So31 (fp) yrkandena  2  och  3,  So32 (c)\r\nyrkandena 26 samt 8 och 9 samt So443 (c) yrkande 2.\r\nUtskottet   delar   regeringens   uppfattning  att\r\nsocialtjänstens   uppdrag  redan  i  dag  är   klart\r\ndefinierat    och    att     den    av    Nationella\r\nfolkhälsokommittén  föreslagna  nya  bestämmelsen  i\r\nsocialtjänstlagen, om att socialtjänsten skall få en\r\nlagreglerad skyldighet  att främja förutsättningarna\r\nför  hälsa,  därför  inte  behövs.  Utskottet  delar\r\nsåledes inte bedömningen i motion  So31 (fp) yrkande\r\n10. Motionsyrkandet avstyrks.\r\nRegeringen  avser  att ge en särskild  utredare  i\r\nuppdrag  att  närmare  överväga  i  vilka  avseenden\r\nbefintlig lagstiftning bör  ändras för att svara mot\r\ndet övergripande folkhälsomålet samt överväga former\r\nför   redovisning  till  nationell   nivå   av   det\r\nfolkhälsoarbete som görs på lokal och regional nivå.\r\nMot denna  bakgrund  får  motion So443 (c) yrkande 7\r\nanses tillgodosedd.\r\nI  motion  So241  (kd)  efterlyses   en  nationell\r\nkampanj  för  livslust och mot självmord.  Utskottet\r\nvill peka på att  ett  enigt  socialutskott  vid två\r\ntillfällen     under     senare     år    föreslagit\r\ntillkännagivanden på området till regeringen, nämli-\r\ngen  dels  i betänkande 2000/01:SoU7, där  utskottet\r\nangående  självmord   och   barn   föreslog  att  de\r\nriktlinjer   som   WHO   har   utarbetat   om    hur\r\nsjälvmordsförebyggande  arbete  bör bedrivas snarast\r\nomsätts till svenska förhållanden, dels i betänkande\r\n2001/02:SoU19  där utskottet föreslår  att  mål  bör\r\nantagas för det självmordspreventiva arbetet. Vidare\r\nhar   helt   nyligen   nationella   riktlinjer   för\r\nbehandling av  suicidala barn och ungdomar och deras\r\nfamiljer utformats  i  samarbete  mellan  Nationellt\r\ncentrum   för  suicidforskning  och  prevention   av\r\npsykisk   ohälsa    (NASP),    Svenska   barn-   och\r\nungdomspsykiatriska föreningen samt Vetenskapsrådets\r\nplaneringsgrupp för barn- och ungdomspsykiatrisk och\r\nsocialpediatrisk forskning. Mot bakgrund härav anser\r\nutskottet att motion So241 (kd) får anses i huvudsak\r\ntillgodosedd.\r\n\r\nOjämlikhet i hälsa\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om  att\r\nreferensgrupper  skall inrättas med medverkan\r\nfrån folkrörelser och ideella organisationer,\r\natt  ett  kvinnoperspektiv   skall  finnas  i\r\nfolkhälsoarbetet,      att     ett     aktivt\r\nfolkhälsoarbete för äldre  skall bedrivas och\r\natt särskilda insatser behövs för socialt och\r\nekonomiskt utsatta områden,  främst  med hän-\r\nvisning   till   att   de  får  anses  delvis\r\ntillgodosedda.  Riksdagen   bör  vidare,  med\r\nhänvisning till att Statens folkhälsoinstitut\r\nhar erhållit ett regeringsuppdrag på området,\r\navslå     ett    antal    motioner    rörande\r\nlivsvillkoren     för    homo-,    bi-    och\r\ntranssexuella.\r\nJämför reservationerna 9 (c), 10 (c), 11 (mp)\r\noch 12 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt   propositionen    är    utgångspunkten   för\r\nfolkhälsopolitiska strävanden alla  människors  lika\r\nvärde.  Det  betyder att varje individ skall ha rätt\r\natt utvecklas efter sina förutsättningar. Hälsan och\r\nohälsan, som vi  i  dag  kan  mäta  dem,  är  ojämnt\r\nfördelade.  Det  beror  mer på olika livsvillkor och\r\nlevnadsvanor  än på genetiska  faktorer.  Samhällets\r\nstruktur kan också  i  sig  vara den negativa faktor\r\nsom utlöser ohälsa. Därmed är utvecklingen av hälsan\r\nnågot  som är en samhällelig angelägenhet.  För  ett\r\ndemokratiskt    samhälle,   med   den   humanistiska\r\nmänniskosynen  som  grund,  är  det  självklart  att\r\nförsöka  ändra  de  villkor  som  främst  skapar  de\r\npåverkbara skillnaderna i hälsa.\r\n\r\nI propositionen  anförs  vidare  att varje individ\r\nmåste  ges  möjligheter  att  nå  den hälsa  som  är\r\nindividuellt möjlig.\r\nRegeringen   framhåller   i   propositionen    att\r\njämlikhet,  jämställdhet  och  effektivitet bör vara\r\nviktiga    utgångspunkter    för   folkhälsoarbetet.\r\nJämlikhet    innebär    att    människor     oavsett\r\nklasstillhörighet,  etnisk eller kulturell bakgrund,\r\nsexuell läggning, funktionsnedsättning  eller  ålder\r\nskall  ges  samhälleliga  förutsättningar för en god\r\nhälsa  på  lika villkor. Jämställdhet  i  folkhälso-\r\narbetet fokuserar  på  ojämlikheter  i  hälsa mellan\r\nkönen.  Effektivitet  innebär  att  folkhälsoarbetet\r\nkoncentreras till områden där vetenskap och beprövad\r\nerfarenhet  talar  för  att  avsaknaden av  insatser\r\nskulle kunna leda till ohälsa.  Ett  effektivt folk-\r\nhälsoarbete  bör innehålla både sjukdomsförebyggande\r\noch   hälsofrämjande   insatser.   Det   är   enligt\r\nregeringen     viktigt     att    understryka    att\r\nhälsofrämjande  insatser  och   ett   hälsofrämjande\r\nperspektiv dessutom bör genomsyra hela samhället.\r\nSatsningen       på       hälsofrämjande       och\r\nsjukdomsförebyggande insatser bör enligt regeringens\r\nbedömning  intensifieras  ytterligare på lokal nivå.\r\nRegeringen  ser med stor tillfredsställelse  på  den\r\nutveckling som  skett under senare år med bl.a. ökad\r\nsamverkan   mellan    myndigheter   och   frivilliga\r\norganisationer.   Det   finns   enligt   regeringens\r\nbedömning en stor potential  i  att  utveckla  denna\r\nsamverkan ytterligare. Regeringen vill också i detta\r\nsammanhang  betona kommunernas och landstingens lag-\r\nstadgade ansvar  att  arbeta  med  att  främja hälsa\r\ngenom förebyggande verksamhet.\r\nRegeringen  pekar  på  att  utvecklingen av  äldre\r\nmänniskors  hälsa  har  mycket  stor  betydelse  för\r\nbehoven av vård och omsorg. Mot denna bakgrund anser\r\nregeringen        att       hälsofrämjande       och\r\nsjukdomsförebyggande  insatser  mera  påtagligt  och\r\nsystematiskt  bör  integreras  i  äldrepolitiken och\r\ndess praktiska tillämpning nationellt, regionalt och\r\nlokalt.\r\nVad beträffar jämställdhetsperspektivet  anförs  i\r\npropositionen  att  det är regeringens bedömning att\r\nbehovet av forskning  om  kvinnors  och  mäns  hälsa\r\nutifrån  kön  och  genus  är  stort  och  att forsk-\r\nningsinsatserna        behöver        öka.       Ett\r\njämställdhetsperspektiv   bör  även  genomsyra   den\r\nuppföljning  och  utvärdering   samt  kunskaps-  och\r\nmetodutveckling  som kommer att ske  till  följd  av\r\nförslagen i propositionen.\r\nVad beträffar homo-,  bi- och transsexuellas hälsa\r\nanför regeringen att mot  bakgrund  av att kunskapen\r\nom  dessa  gruppers  hälsa  i  många  avseenden   är\r\nbristfällig   bör  Statens  folkhälsoinstitut  få  i\r\nuppdrag att, i samverkan med berörda myndigheter och\r\norganisationer,  följa  upp och analysera hälsan hos\r\nhomo-, bi- och transsexuella  personer, med särskilt\r\nfokus på ungdomar, samt lämna förslag  till åtgärder\r\nsom kan förbättra deras levnadsvillkor. Vidare anför\r\nregeringen  att  det  i dag också saknas kunskap  om\r\nintersexuella  personers  livssituation  och  hälsa.\r\nÄven de konsekvenser  som  uppstår för exempelvis de\r\nbarn   som   föds   med   biologiskt    sett   oklar\r\nkönstillhörighet och som korrigeras till  endera kön\r\nvia operation bör uppmärksammas ytterligare.\r\nVidare   anför   regeringen   (s.   101)  att  det\r\növergripande  folkhälsomålet  och  målområdena   bör\r\nkunna  vara  vägledande  och  fungera  som  stöd och\r\ninspiration  i  arbetet  på lokal och regional nivå.\r\nKommuner och landsting, frivilligorganisationer  och\r\növriga  aktörer  kan bryta ned mål och delmål så att\r\nde  blir  uppföljningsbara  och  användbara  utifrån\r\nolika aktörers  behov och förutsättningar samt vidta\r\nåtgärder  för  att   nå   dessa  mål.  Vidare  pekar\r\nregeringen  (s. 102) på att  ideella  organisationer\r\nfyller viktiga funktioner i det lokala samhället och\r\natt samarbete  med  ideella  organisationer ofta kan\r\nvara  av stort värde för folkhälsoarbetet  på  lokal\r\nnivå.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion  So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs\r\ntillkännagivande  om  vad  som  i motionen anförs om\r\ninrättande  av  referensgrupper med  medverkan  från\r\nfolkrörelser  och  ideella  organisationer  (yrkande\r\n12). Om folkhälsopolitiken  skall  medföra den breda\r\nmobilisering  av allmänheten och samhällets  aktörer\r\nsom avses är det,  enligt  motionärerna, viktigt att\r\nta   till  vara  engagemanget  och   kunskaperna   i\r\nfolkrörelser       och      frivilligorganisationer.\r\nFolkrörelsernas breda  kontaktytor  med befolkningen\r\när en viktig resurs som bör tas till  vara  för  att\r\npraktiskt   sprida   kunskaper   om   hälsofrämjande\r\nfaktorer och hälsorisker.\r\n\r\nI  motion  Sf331  av Maud Olofsson m.fl. (c)  begärs\r\ntillkännagivande     om     kvinnoperspektivet     i\r\nfolkhälsoarbetet  (yrkande   6).   Analyser  av  och\r\nforskning    kring   hälsoutvecklingen   har    ofta\r\nbegränsats  till   specifika   kvinnosjukdomar   och\r\npsykiska   problem.  Folkhälsoarbetet  måste  enligt\r\nmotionärerna   vidgas   för   att   belysa  kvinnors\r\nsituation   ur  andra  perspektiv.  Ett  likalydande\r\nyrkande  framställs   i   motion  So443  av  Kenneth\r\nJohansson m.fl. (c) (yrkande 6).\r\n\r\nI   motion   L249  av  Lars  Leijonborg   m.fl.   (fp)   begärs\r\ntillkännagivande   om   en   nationell   studie   om\r\nhomosexuellas,    bisexuellas   och   transpersoners\r\nlivskvalitet  och  levnadsförhållanden   i   Sverige\r\n(yrkande  18).  Motionärerna anför att forskning  om\r\nhomosexuellas,   bisexuellas    och   transpersoners\r\nsituation är ett brett och växande  fält,  både inom\r\ntraditionella        forskningsdiscipliner       och\r\ntvärvetenskapliga fält  som  lesbian and gay studies\r\neller  queer-teori. Mycket återstår  emellertid  att\r\ngöra och  behovet av kunskap är stort. Vidare begärs\r\nett tillkännagivande  om  en  utredning  som  ur ett\r\nhelhetsperspektiv  belyser situationen för transper-\r\nsoner i samhället (yrkande  20). Enligt motionärerna\r\nbör    utredningen    omfatta   lagstiftningsfrågor,\r\nbehandlingsfrågor  (t.ex.   hälso-  och  sjukvårdens\r\nbemötande  och proceduren kring  könsbytesoperation)\r\noch sociala  frågor (t.ex. diskriminering, attityder\r\noch stöd till transpersoners organisationer). Utred-\r\nningen bör ha  tät  kontakt såväl med transpersoners\r\norganisationer som med övrig expertis på området och\r\nbör  ha  ett  allmänt hållet  mandat  att  lämna  de\r\nförslag  som  anses   behövliga  för  att  förbättra\r\ntranspersoners situation i samhället.\r\n\r\nI motion L318 av Gustav  Fridolin  m.fl. (mp) begärs\r\ntillkännagivande  om  homo-  och  bisexuellas   samt\r\ntranspersoners  folkhälsa  (yrkande 9). Motionärerna\r\npekar  på  att  den  senaste svenska  rapporten  som\r\nsärskilt   fokuserar  på   homo-   och   bisexuellas\r\nfolkhälsa är från 1984, varför det nu är dags för en\r\nny. Vidare begärs  ett  tillkännagivande  om att det\r\nbör   göras   en  utredning  angående  intersexuella\r\nmänniskor (yrkande  11). Motionärerna anför att vi i\r\ndag  vet väldigt lite  om  barn  och  vuxna  som  är\r\nintersexuella och om hur deras liv och könsidentitet\r\npåverkas av att bli påtvingade ett kön som spädbarn.\r\n\r\nI motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,\r\nc, mp)  begärs  tillkännagivande om att genomföra en\r\nnationell undersökning av homosexuellas, bisexuellas\r\noch transpersoners hälsa och livsvillkor i samhället\r\n(yrkande 4). Motionärerna  anför  att tiden är mogen\r\natt  återigen  i  Sverige  inhämta  ny  kunskap   om\r\nhomosexuellas,  och  denna gång även bisexuellas och\r\ntranspersoners,  situation.   Anledning   finns  att\r\nsärskilt  belysa  hur  hälsoläget  ser  ut. En sådan\r\nstudie  bör  också  särskilt beakta situationen  för\r\npersoner  i en extra utsatt  situation,  t.ex.  unga\r\nHBT-personer,  HBT-personer i glesbygd, HBT-personer\r\nsom vuxit upp i  starkt  patriarkala  familjer  samt\r\ntranspersoners särskilda situation.\r\n\r\nI motion So306 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda\r\nmp) begärs tillkännagivande om behovet av ett bättre\r\ninternationellt  samarbete  i transfrågorna (yrkande\r\n2).  Motionärerna  anför  att  det   internationella\r\nsamarbetet på transområdet fungerar dåligt.  Den som\r\när  man  i ett land skall inte bedömas som kvinna  i\r\nett annat.  Inte  heller  skall någon behöva genomgå\r\nintegritetskränkande kontroller  för  att bevisa sin\r\nkönstillhörighet.\r\n\r\nI motion So419 av Ulf Holm och Gustav Fridolin (båda\r\nmp)  begärs tillkännagivande om att det skall finnas\r\nett myndighetsansvar att uppmärksamma transpersoners\r\nsituation ur ett hälsoperspektiv och att  följa  och\r\ninitiera forskning om transpersoners förhållanden ur\r\nett folkhälsoperspektiv.\r\n\r\nI   motion   So320  av  Cinnika  Beiming  och  Tommy\r\nWaidelich (båda  s)  begärs  tillkännagivande om att\r\nlåta    se    över    transpersoners    livsvillkor.\r\nMotionärerna anför att ett reformarbete liknande det\r\nsom inletts rörande frågor  om  homo- och bisexuella\r\nbör inledas. Ett första steg vore  att  låta se över\r\ntranspersoners  situation,  deras  problematik   och\r\nlivsvillkor.\r\n\r\nI   motion   So491  av  Börje  Vestlund  (s)  begärs\r\ntillkännagivande  om att låta se över transpersoners\r\nlivsvillkor och hälsa.\r\n\r\nI   motion  So497 av  Eva  Arvidsson  och  Christina\r\nAxelsson (båda  s)  begärs  tillkännagivande  om  en\r\nnationell  folkhälsoundersökning  om  transpersoners\r\nlevnadsvillkor och livskvalitet. Motionärerna  anser\r\natt   regeringen  bör  initiera  en  bred  nationell\r\nfolkhälsoundersökning  för  att  få  kunskap  om hur\r\ntranspersoners livsvillkor och hälsa ser ut.\r\n\r\nI   motion   So265   av   Sven   Brus   (kd)  begärs\r\ntillkännagivande   om   betydelsen   av  ett  aktivt\r\nfolkhälsoarbete  för  äldre.  Att  uppmärksamma  den\r\nstarkt  ökande  äldre befolkningens hälsoläge  är  i\r\nförsta hand en investering  i  mänsklig livskvalitet\r\nmen ger också positiva samhällsekonomiska  effekter,\r\nanför motionären.\r\n\r\nI   motion   So496   av   Cinnika  Beiming  m.fl.  (s)   begärs\r\ntillkännagivande om behovet  av särskilda insatser i\r\nsocialt och ekonomiskt utsatta bostadsområden för en\r\nförbättrad folkhälsa för alla.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt  regleringsbrevet  för  budgetåret  2003  har\r\nStatens folkhälsoinstitut i uppdrag  att  inom ramen\r\nför arbetet med den nationella storstadspolitiken  i\r\nsamverkan   med  företrädare  för  de  kommuner  som\r\ntecknat  lokala  utvecklingsavtal  med  staten  samt\r\nandra  lokala  och  regionala  aktörer  utveckla  en\r\nsamsyn   kring    metoder    och    strategier   för\r\nfolkhälsoarbetet    i   berörda   stadsdelar.    Med\r\nutgångspunkt i denna  samsyn  skall institutet i den\r\nordinarie verksamheten beakta de särskilda behov som\r\nfinns  i  de  stadsdelar  som  omfattas   av  lokala\r\nutvecklingsavtal.   Institutet  skall  redovisa   på\r\nvilket  sätt  man  bidragit  till  arbetet  med  den\r\nutvärdering som Integrationsverket är huvudansvarigt\r\nför och vilka effekter  samverkan  har  haft för det\r\negna  arbetet. Uppdraget skall redovisas senast  den\r\n28 mars 2003.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtgångspunkten  för  allt  folkhälsoarbete  är  alla\r\nmänniskors  lika  värde.  Utskottet anser att det är\r\nnödvändigt  att  rådande ojämlikheter  mellan  olika\r\ngrupper  i befolkningen  motverkas.  Utskottet  vill\r\nhärvid framhålla,  mot  bakgrund  av den redovisning\r\nsom  ges  i  propositionen  (s.  34 ff.),  att  det,\r\nförutom  de  särskilda  grupper  som  berörs   i  de\r\nmotionsyrkanden  som behandlas i detta avsnitt, även\r\när  väsentligt  att   hälsosituationen   hos   t.ex.\r\ninvandrare,  barn  och ungdomar samt män och kvinnor\r\nmed funktionshinder beaktas.\r\n\r\nUtskottet anser att  ideella organisationer fyller\r\nviktiga funktioner i det  lokala  samhället  och att\r\nsamarbetet  med  ideella  organisationer är av stort\r\nvärde för folkhälsoarbetet  på  lokal nivå. I motion\r\nSo32  (c) yrkande 12 anförs att referensgrupper  med\r\nmedverkan    från    folkrörelserna    och   ideella\r\norganisationer bör inrättas. I propositionen  anförs\r\natt  det  kan  vara  en  uppgift för bl.a. kommuner,\r\nlandsting  och  frivilligorganisationer   att  bl.a.\r\nbryta   ned  mål  och  delmål  så  att  de  kan  bli\r\nanvändbara   utifrån   olika   aktörers  behov.  Mot\r\nbakgrund  härav  anser  utskottet att  motionen  får\r\nanses delvis tillgodosedd.\r\nI motionerna Sf331 (c)  yrkande  6  och  So443 (c)\r\nyrkande   6   efterlyses   ett   kvinnoperspektiv  i\r\nfolkhälsoarbetet.  Utskottet,  som  anser   att  ett\r\njämställdhetsperspektiv  är en självklarhet, noterar\r\natt det i propositionens avsnitt om detta perspektiv\r\nbl.a. anförs att det, mot  bakgrund  av kvinnors och\r\nmäns  skilda livsvillkor, livsstil och  biologi,  är\r\nnödvändigt  med ett integrerat genusperspektiv i det\r\nnationella, regionala  och  lokala folkhälsoarbetet.\r\nUtskottet   anser   att   motionerna    får    anses\r\ntillgodosedda med det anförda.\r\nI ett stort antal motioner efterlyses åtgärder för\r\natt    förbättra    situationen,   däribland   bl.a.\r\nfolkhälsan, för homo-,  bi- och transsexuella perso-\r\nner (HBT-personer). Regeringen pekar i propositionen\r\n(s.  41)  på  att  kunskapen   om   dessa   gruppers\r\nlevnadsvillkor  och hälsa alltjämt är begränsad  och\r\navser därför att  ge  Statens  folkhälsoinstitut ett\r\nbrett uppdrag på området. Utskottet  anser  att HBT-\r\npersoner  är en viktig målgrupp för folkhälsoarbetet\r\noch  anser  det   därför  mycket  angeläget  med  en\r\nnationell undersökning  av  denna  grupps  hälsa och\r\nlevnadsvillkor.   Utskottet   välkomnar  därför  det\r\nuppdrag som Statens folkhälsoinstitut  nu  fått  för\r\natt  följa upp och analysera hälsan hos denna grupp.\r\nUtskottet  utgår  från  att  utförandet av uppdraget\r\nsker på ett sätt som tillgodoser  de  flesta  av  de\r\nsynpunkter  som  framförs  i  motionerna.  Mot denna\r\nbakgrund  anser utskottet att motionerna So306  (mp)\r\nyrkande 2,  So320  (s), So419 (mp), So491 (s), So497\r\n(s), So512 (fp, s, v,  c,  mp)  yrkande 4, L249 (fp)\r\nyrkandena 18 och 20 och L318 (mp) yrkandena 9 och 11\r\nfår anses i huvudsak tillgodosedda.\r\nRegeringen  uppmärksammar  i  propositionen  äldre\r\nkvinnor   och   män   som  viktiga  målgrupper   för\r\nfolkhälsoarbete och bl.a.  pekas  det  på  att äldre\r\nmänniskors  psykiska och fysiska hälsosituation  kan\r\nförebyggas och  påverkas  genom  hälsofrämjande  och\r\nsjukdomsförebyggande insatser. Vidare anförs att ett\r\näldreperspektiv   skall   anläggas  på  det  samlade\r\nfolkhälsoarbetet. Utskottet,  som  delar regeringens\r\nuppfattning,  anser  att  motion  So265   (kd)   som\r\nefterlyser  ett  aktivt folkhälsarbete för äldre får\r\nanses tillgodosedd.\r\nSom  anförts  ovan  anser  utskottet  att  rådande\r\nolikheter   i   hälsa   mellan   olika   grupper   i\r\nbefolkningen måste  motverkas.  Härav följer, enligt\r\nutskottets uppfattning, att särskilda insatser torde\r\nkomma att riktas mot socialt och  ekonomiskt utsatta\r\nbostadsområden.  I sammanhanget är även  det  arbete\r\nsom Statens folkhälsoinstitut  bedriver  i samverkan\r\nmed  vissa kommuner inom ramen för arbetet  med  den\r\nnationella  storstadspolitiken  av  stort  intresse.\r\nMotion   So496  (s)  får  därför  anses  i  huvudsak\r\ntillgodosedd.\r\n\r\nMålområde 1: Delaktighet och\r\ninflytande i samhället\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att riksdagen avslår ett\r\nmotionsyrkande   gällande   koloniträdgårdars\r\neffekter på folkhälsan.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt propositionen är delaktighet och inflytande i\r\nsamhället    en    av    de    mest    grundläggande\r\nförutsättningarna för folkhälsan  och  skall  därför\r\nutgöra ett särskilt målområde.\r\n\r\nFör    att    nå   det   övergripande   nationella\r\nfolkhälsomålet skall  särskild  vikt  läggas vid att\r\nstärka  förmågan  och  möjligheten  till social  och\r\nkulturell  delaktighet  för ekonomiskt  och  socialt\r\nutsatta  personer  samt  vid  barns,  ungdomars  och\r\näldres möjligheter till inflytande och delaktighet i\r\nsamhället.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion So28 av Ronny Olander  och Siw Wittgren-Ahl\r\n(båda  s)  begärs  tillkännagivande   om  att  under\r\npropositionens  avsnitt 5, målområde 1:  Delaktighet\r\noch inflytande, bör  skrivas  in  att  tillgång till\r\nkoloniträdgårdar    positivt    kan    bidra    till\r\npropositionens mål om delaktighet (yrkande 1).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  redan inledningsvis ställt sig bakom\r\nmålområdet  och  noterar   nu   att  detta  omfattar\r\npolitikområdena       demokrati,       mediepolitik,\r\narbetsmarknadspolitik,            arbetslivspolitik,\r\njämställdhetspolitik,           integrationspolitik,\r\nhandikappolitik,   storstadspolitik,    barnpolitik,\r\nungdomspolitik,  äldrepolitik,  socialtjänstpolitik,\r\nfolkrörelsepolitik,        kulturpolitik         och\r\nutbildningspolitik.\r\n\r\nUtskottet  delar  bedömningen  att  tillgång  till\r\nkoloniträdgårdar   kan   ha   positiva  effekter  på\r\nfolkhälsan. Något tillkännagivande  i  enlighet  med\r\nvad  som anförs i motion So28 (s) yrkande 1 kan dock\r\ninte komma i fråga. Motionsyrkandet avstyrks.\r\n\r\nMålområde 2: Ekonomisk och social\r\ntrygghet\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt   propositionen   är   ekonomisk  och  social\r\ntrygghet     en    av    de    mest    grundläggande\r\nförutsättningarna  för  folkhälsan  och skall därför\r\nutgöra ett särskilt målområde.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nUtskottet har redan inledningsvis ställt  sig  bakom\r\nmålområdet   och   noterar  nu  att  detta  omfattar\r\npolitikområdena ekonomisk  familjepolitik, ekonomisk\r\näldrepolitik,  ekonomisk trygghet  vid  sjukdom  och\r\nhandikapp,  bostadspolitik,   arbetsmarknadspolitik,\r\narbetslivspolitik,  utbildningspolitik,  hälso-  och\r\nsjukvårdspolitik,               socialtjänstpolitik,\r\nrättsväsendet, kriminalpolitik, allmänna bidrag till\r\nkommuner, jämställdhetspolitik, integrationspolitik,\r\nstorstadspolitik och ungdomspolitik.\r\n\r\n\r\nMålområde 3: Trygga och goda\r\nuppväxtvillkor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen,  bl.a. med\r\nhänvisning  till  det  arbete  som  pågår  på\r\nområdet,  avslår  ett motionsyrkande gällande\r\nunga HBT-personers psykosociala utsatthet.\r\nJämför reservation 13 (fp och c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt   propositionen    är    trygga    och   goda\r\nuppväxtvillkor  avgörande  för  barns  och ungdomars\r\nhälsa  och  för folkhälsan på lång sikt. Trygga  och\r\ngoda uppväxtvillkor skall därför utgöra ett särskilt\r\nmålområde. Den  ökande  psykiska  ohälsan bland barn\r\noch  ungdomar  skall uppmärksammas särskilt,  liksom\r\nutvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.\r\n\r\nAktuell forskning  visar att bristande samhörighet\r\nmed  skolan  ökar  risken   för   alla   former   av\r\npsykosociala   problem   bland  barn  och  ungdomar,\r\nförutom  att de leder till  sämre  skolprestationer.\r\nVissa inslag  i  skolan  har  visat sig minska dessa\r\nrisker, särskilt bland barn med utagerande beteende.\r\nDit  hör  ett  aktivt  ledarskap  från  skolledning,\r\ntydliga instruktioner från lärarna,  återkoppling på\r\nbarnens prestationer, höga förväntningar på eleverna\r\nfrån  lärarna, positiv psykosocial skolmiljö,  stort\r\nelevinflytande     i     skolan,     förekomst    av\r\nfritidsverksamhet     på     skolan    och    aktivt\r\nföräldraengagemang.\r\nAtt  ungdomar,  oavsett  kön, etnisk  tillhörighet\r\neller    sexuell    läggning,    skall    ha    goda\r\nförutsättningar att leva ett självständigt  liv  och\r\natt  vikt  läggs  vid  att skapa förutsättningar för\r\nverkligt inflytande för ungdomar är centrala mål för\r\nungdomspolitiken   som   är    viktiga    även    ur\r\nfolkhälsosynpunkt.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs\r\ntillkännagivande  om  behovet  av  insatser  för att\r\nminska  unga  HBT-personers  psykosociala  utsatthet\r\n(yrkande 7). Enligt motionärerna mår många barn  och\r\nungdomar  så  dåligt  att  de funderar på självmord.\r\nUtförd forskning tyder på att  en  mycket stor andel\r\nav antalet själmordsförsök begås av  unga homo-, bi-\r\noch transsexuella. För att minska unga HBT-personers\r\nutsatthet  krävs, enligt motionärerna,  en  kraftan-\r\nsträngning för  att  förbättra attityder och bekämpa\r\ntrakasserier redan i tidiga skolår.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtbildningsutskottet   behandlade i det av riksdagen\r\ngodkända betänkande 2001/02:UbU6  Hälsa, lärande och\r\ntrygghet  motioner  om  bl.a.  mobbning.   Utskottet\r\nanförde i sin bedömning följande (s. 22 ff.).\r\n\r\nUtskottet vill med bestämdhet framhålla att varje\r\nform av kränkande behandling är otillåten  och  i\r\nstrid  med de grundläggande värden som gäller för\r\nskolan.   Skolans  arbete  skall  präglas  av  en\r\nnolltolerans  mot  mobbning.  Detta gäller mellan\r\nelever, mellan vuxna och mellan vuxna och elever.\r\nEnligt   utskottets   bedömning  bör   emellertid\r\nsamtliga motionsyrkanden om åtgärder mot mobbning\r\ni skolan avslås av riksdagen av följande skäl.\r\n\r\nTydliga föreskrifter  mot  mobbning  och  annan\r\nkränkande     behandling    finns    i    skolans\r\nstyrdokument,  såsom   skollag   och  läroplaner.\r\nEnligt  1 kap. 2 § skollagen (1985:1100)  är  den\r\nsom  verkar   inom   skolan  skyldig  att  aktivt\r\nmotverka  alla  former av  kränkande  behandling,\r\nsåsom   mobbning   och    rasistiska   beteenden.\r\nSkolhuvudmannen, eller, efter delegation, rektorn\r\nhar ansvar för att verksamheten  bedrivs  på  ett\r\nsådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö\r\nsäkerställs. Däri ligger att kränkande behandling\r\ninte får förekomma.\r\nI    läroplanerna    för    det   obligatoriska\r\nskolväsendet,  förskoleklassen och  fritidshemmet\r\n(Lpo 94) och för  de frivilliga skolformerna (Lpf\r\n94) framhålls att skolan  skall främja förståelse\r\nför andra människor och förmåga  till  inlevelse.\r\nTendenser    till   trakasserier   skall   aktivt\r\nbekämpas.  Främlingsfientlighet   och  intolerans\r\nskall  bemötas med kunskap, öppen diskussion  och\r\naktiva insatser.  Det betonas att alla som verkar\r\ni skolan skall hävda  de grundläggande värden som\r\nanges i skollagen och i läroplanerna och klart ta\r\navstånd från det som strider mot dem.\r\nRektor  har  enligt  Lpo  94  och  Lpf  94  ett\r\nsärskilt  ansvar  för  att  upprätta,  genomföra,\r\nfölja upp och utvärdera  skolans handlingsprogram\r\nför  att förebygga och motverka  alla  former  av\r\nkränkande    behandling,   såsom   mobbning   och\r\nrasistiska beteenden, bland elever och anställda.\r\n\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:183). Till\r\nbetänkandet i denna  del  fogades  tre reservationer\r\n(m, kd, c).\r\n\r\nSkolverket   har   i   november   2002  i  rapporten\r\nRelationer   i   Skolan     en  utvecklande   eller\r\ndestruktiv  kraft  redovisat   ett  regeringsuppdrag\r\ninnefattande  att  kartlägga  bl.a.  förekomsten  av\r\nsexuella  trakasserier, homofobi  och  könsrelaterad\r\nmobbning i skolan.\r\n\r\nVidare  arbetar   Skolverket   sedan  2002  med  ett\r\nregeringsuppdrag  om  mobbning i skolan.  Skolverket\r\nskall fram till den 1 december 2003 arbeta med att\r\n\r\n- ta fram lärande exempel  på  handlingsprogram  och\r\narbetssätt mot kränkande behandling. Exemplen skall\r\nvisa  på  goda  resultat  när det gäller att minska\r\nmobbning och skapa goda lär-  och  arbetsmiljöer  i\r\nskolan\r\n-\r\n- ge stöd till skolor med att granska, utvärdera och\r\nförbättra sitt arbete mot kränkande behandling\r\n-\r\n-  ställa samman och sprida ett referensmaterial som\r\nkan  användas i förskolor och skolor för att stötta\r\nutvecklingen  av förebyggande och åtgärdande arbete\r\nmot kränkande behandling, t.ex. handlingsprogram\r\n-\r\n- utarbeta allmänna råd för arbetet med att motverka\r\nalla  former  av   kränkande  behandling  samt  för\r\narbetet med att upprätta handlingsprogram.\r\n-\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har redan inledningsvis  ställt  sig bakom\r\nmålområdet   och   noterar  nu  att  detta  omfattar\r\npolitikområdena     barnpolitik,     ungdomspolitik,\r\nekonomisk    familjepolitik,    socialtjänstpolitik,\r\nekonomisk  trygghet   vid   sjukdom  och  handikapp,\r\njämställdhetspolitik,            utbildningspolitik,\r\nstorstadspolitik,   hälso-   och   sjukvårdspolitik,\r\nbostadspolitik,   integrationspolitik,   handikappo-\r\nlitik,     kulturpolitik,      rättsväsendet     och\r\nkriminalpolitik.\r\n\r\nUtskottet    vill    betona   att   levnadsvanorna\r\ngrundläggs under barn- och  ungdomsåren och har stor\r\ninverkan på hälsotillståndet under resten av livet.\r\nUtskottet delar motionärernas  synpunkter i motion\r\nSo32  (c)  yrkande  7  att  det finns ett  behov  av\r\ninsatser   för   att   minska   unga   HBT-personers\r\npsykosociala   utsatthet.  Genom  det   arbete   som\r\nbedrivits och bedrivs, inom främst Skolverket, anser\r\ndock utskottet att  frågan för närvarande bevakas på\r\nett tillfredsställande  sätt.  Motionen  får  därför\r\nanses i huvudsak tillgodosedd.\r\n\r\nMålområde 4: Ökad hälsa i\r\narbetslivet\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt  propositionen minskar ett bra arbetsliv  med\r\nväl fungerande  arbetsvillkor  den  arbetsrelaterade\r\nohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad  folk-\r\nhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa.\r\nÖkad  hälsa  i  arbetslivet  skall därför utgöra ett\r\nsärskilt  målområde.  Det  är regeringens  bedömning\r\natt,  såsom  redan  sker  i  dag,   kraftfulla   och\r\nmångsidiga   satsningar,   kortsiktiga   såväl   som\r\nlångsiktiga, behövs för att minska den accelererande\r\narbetsrelaterade  ohälsan.  En god arbetsmiljö är en\r\navgörande  faktor.  En  mängd  olika   delar   i  en\r\nmänniskas livsvillkor och levnadsvanor har betydelse\r\nför   vilka   åtgärder   som  krävs  för  att  bryta\r\nutvecklingen  med ökande arbetsrelaterad  sjukskriv-\r\nning.  En  god psykisk  och  fysisk  arbetsmiljö  är\r\nsärskilt  viktig   för   att   minska   hjärt-   och\r\nkärlsjukdomar,  värk  och belastningsskador, psykisk\r\nohälsa och andra stressrelaterade sjukdomar.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nUtskottet har redan inledningsvis  ställt  sig bakom\r\nmålområdet   och   noterar  nu  att  detta  omfattar\r\npolitikområdena    arbetslivspolitik,     jämställd-\r\nhetspolitik,         integrationspolitik         och\r\nhandikappolitik.   Utskottet   vill  betona  en  god\r\narbetsmiljös betydelse för folkhälsan.\r\n\r\n\r\nMålområde 5: Sunda och säkra miljöer\r\noch produkter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  gällande\r\nskadliga   ljudnivåer  vid  olika  evenemang,\r\nfrämst med hänsyn till det uppdrag på området\r\nsom Socialstyrelsen  erhållit.  Riksdagen bör\r\nockså   avslå   motioner   som  gäller  bl.a.\r\nanvändningen och sammansättningen  av  petro-\r\nleumbaserade  bränslen,  trafiksäkerhet  samt\r\nstress   som  en  folkhälsofråga,  bl.a.  med\r\nhänvisning    till    att    de   får   anses\r\ntillgodosedda   med  det  arbete  som   redan\r\nbedrivs.\r\nJämför reservation 14 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt propositionen  är sunda och säkra miljöer och\r\nprodukter av grundläggande  betydelse för folkhälsan\r\noch skall utgöra ett särskilt målområde.\r\n\r\nDe  framtida insatserna inom  området  skall  utgå\r\nifrån de  av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen\r\noch en kretsloppsstrategi  som  inkluderar  en  mil-\r\njöorienterad  produktpolitik  samt  de  av riksdagen\r\nbeslutade  konsumentpolitiska målen. Insatserna  för\r\natt skapa en  säker  trafikmiljö  skall på samma vis\r\nutgå  från  de  av  riksdagen  beslutade  målen  för\r\ntransportpolitiken.\r\nVidare   anförs  i  propositionen   att   en   god\r\ninomhusmiljö  kan  bidra till en bättre hälsa. Flera\r\nhundra tusen människor  upplever  sådana  besvär  av\r\ninomhusmiljön  att  de  får symptom. I olika studier\r\nbeträffande upplevda besvär  av  inomhusmiljön anges\r\nofta som orsak förekomst av fukt och  mögel. Samban-\r\nden mellan förekomst av mögel och fukt  i  byggnader\r\noch  ohälsa  kan  anses  väl  belagda.  Det bör dock\r\npåpekas att det i det enskilda fallet kan vara svårt\r\natt påvisa direkta samband mellan upplevd ohälsa och\r\nuppmätta förhållanden i byggnaden. Det är väsentligt\r\natt   arbetet   med   att   förbättra  inomhusmiljön\r\nsamordnas  med folkhälsoarbetet  på  alla  nivåer  i\r\nsamhället. Inomhusmiljön  i  Sverige är överlag god.\r\nDe observerade brister som är  kopplade till byggna-\r\nders  utformning  och placering avser  framför  allt\r\nventilation, förhöjda  fukthalter  som kan ge upphov\r\ntill oönskade kemiska emissioner liksom  problem med\r\nmögel  och andra mikroorganismer, samt radon.  Till-\r\nsammans  med  aktiv  och  passiv  rökning  är  dessa\r\nfaktorer  de  som  är  särskilt  angelägna  att upp-\r\nmärksamma  ur folkhälsosynpunkt, eftersom det  finns\r\nbelägg för att  de  kan  bidra  till  ohälsa. Vidare\r\npekas  på  att det finns ett tydligt samband  mellan\r\nmänniskors användning  av grönområden för rekreation\r\nmer allmänt och tillgången  till en grön omgivning i\r\ndet   egna   bostadsområdet.   Studier   visar   att\r\nmänniskors  vardagsmiljöer  har stor  betydelse  för\r\nstressnivåer och hälsa. Det har  särskilt  visat sig\r\natt  möjlighet  till  rekreation och återhämtning  i\r\nt.ex.     natur-     och     grönområden,      genom\r\nkulturupplevelser eller skapande verksamhet påverkar\r\nmänniskors förmåga att återhämta sig från stress.\r\nRegeringen anför också att det är särskilt viktigt\r\natt barn och ungdomar inte utsätts för skadligt ljud\r\nt.ex. vid diskotek- och konsertbesök. Tinnitus, vars\r\nuppkomst kan ha samband med höga ljudnivåer, är  ett\r\nstort  och  växande  problem.  Problemet  tycks även\r\ndebutera  i  allt yngre åldrar. Det finns i dag  ett\r\nregelverk men i de flesta kommuner når det inte sitt\r\nsyfte, nämligen  att  skydda  människors  hörsel och\r\nhälsa. Riksdagen har beslutat om delmål för buller i\r\nbostäder  som  innebär  att  antalet  människor  som\r\nutsätts för buller över riktvärdena skall ha minskat\r\nmed 5 % fram till år 2010 jämfört med läget år 1998.\r\nRegeringen har givit Socialstyrelsen i  uppdrag  att\r\nse över regelverket för höga ljudnivåer.\r\nI  propositionen anförs att regeringen år 1999 tog\r\ninitiativ   till   ett   handlingsprogram  för  ökad\r\ntrafiksäkerhet (prop. 1999/2000:1). Programmet anger\r\nelva  punkter  för  ökad  trafiksäkerhet  som  skall\r\ngenomföras,  bl.a.  rörande  säker  cykeltrafik  och\r\nsatsningar på de farligaste vägarna.  En  viktig del\r\nav  regeringens 11-punktsprogram är att alla  parter\r\nsom kan  påverka  trafiksäkerheten  tar  sin  del av\r\nansvaret  för  en  ökad  trafiksäkerhet.  Regeringen\r\nanser att arbetet med att minska antalet dödade  och\r\nskadade  i  trafikolyckor bör utgöra ett prioriterat\r\nområde i det  samlade  nationella  folkhälsoarbetet.\r\nArbetet skall ta sin utgångspunkt i  de av riksdagen\r\nbeslutade  målen om trafikpolitiken från  åren  1997\r\noch 2001 samt  regeringens  handlingsprogram  för en\r\nökad    trafiksäkerhet.    Dessutom    anförs    att\r\nvägtrafikinspektionen inrättas den 1 januari 2003.\r\nVidare anförs i propositionen att riksdagen i juni\r\n2002  beslutade  om  delmål  för  inomhusmiljön inom\r\nmiljökvalitetsmålet   God   bebyggd   miljö   (prop.\r\n2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14, rskr. 2001/02:291).\r\nDelmålet skall vara uppnått till år 2020 och innebär\r\natt  byggnader  och  deras  egenskaper  inte   skall\r\npåverka  hälsan negativt. I propositionen preciserar\r\nregeringen hur delmålet skall nås avseende radon och\r\nventilation.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs\r\ntillkännagivande  om trafiksäkerhetens betydelse för\r\nfolkhälsan  (yrkande  4).  Enligt  motionärerna  har\r\ntrafiksäkerhetens  betydelse  undervärderats när det\r\ngäller folkhälsan.\r\n\r\nI motion So28 av Ronny Olander  och Siw Wittgren-Ahl\r\n(båda   s)   begärs  tillkännagivande   om   att   i\r\npropositionens  avsnitt  5,  målområde  5: Sunda och\r\nsäkra  miljöer,  bör ingå koloniernas betydelse  för\r\nmålet om gröna och återhämtande miljöer på nära håll\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nI motion MJ419 av  Gudrun  Schyman  m.fl. (v) begärs\r\ntillkännagivande  om  att regeringen snarast  följer\r\nupp åtagandet om att utreda  möjligheten  att minska\r\nhälsoeffekter genom förändringar av användningen och\r\nsammansättningen   av   petroleumbaserade   bränslen\r\n(yrkande  1). Vidare begärs tillkännagivande om  att\r\nSocialstyrelsen  bör  få en aktiv roll i utredningen\r\nsom ser över hur minskade hälsoeffekter uppnås genom\r\nförändringar av användningen och sammansättningen av\r\npetroleumbaserade bränslen (yrkande 2). Motionärerna\r\nanför  att  arbetet med att  minska  hälsoeffekterna\r\norsakade av petroleumbaserade  drivmedel  är ytterst\r\nangeläget,  särskilt  mot bakgrund av de nya  forsk-\r\nningsrön  som  visar  att   hälsoeffekterna  är  mer\r\nomfattande än man tidigare antagit.  Regeringen  bör\r\ndärför  snarast  följa  upp  sitt  åtagande  om  att\r\ntillsätta  en  utredning  som  ser  över  frågan.  I\r\nmotionen  begärs  även  tillkännagivande  om  att en\r\nnollvision  bör  upprättas  för  de  miljörelaterade\r\nnegativa  hälsoeffekterna  för  att  tydliggöra  det\r\ndirekta sambandet mellan vår livsstil  och vår hälsa\r\n(yrkande 14). Motionärerna anför att målet  bör vara\r\natt  den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan  inte\r\nskall drabba vare sig oss själva eller naturen.\r\n\r\nI  motion   So206   av  Viviann  Gerdin  (c)  begärs\r\ntillkännagivande om att det vid konserter och övriga\r\nmusikarrangemang alltid  finns någon som är ansvarig\r\nför  ljudanläggningen  (yrkande  1).  Vidare  begärs\r\ntillkännagivande om att  vitesföreläggande  kan utgå\r\ntill  de  ansvariga som inte följer gällande bestäm-\r\nmelser angående ljudnivån (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion So213  av  Lennart  Kollmats  (fp)  begärs\r\ntillkännagivande  om  behovet  av  åtgärder  för att\r\nkomma   till  rätta  med  de  ökande  problemen  med\r\ntinnitus (yrkande 1). Vidare begärs tillkännagivande\r\nom att skärpa  kraven  för  högsta tillåtna nivå för\r\nbuller (yrkande 2). Motionären  anför att staten kan\r\nlagstifta mot för hög ljudnivå.\r\n\r\nI motion So219 av Barbro Feltzing  och Helena Hillar\r\nRosenqvist (båda mp) begärs tillkännagivande  om  en\r\nnationell   lag   med  fastställda  gränsvärden  för\r\nljudnivåer i offentliga lokaler.\r\n\r\nI  motion So244 av Elizabeth  Nyström  (  m)  begärs\r\ntillkännagivande   om  gränsvärden  för  buller  vid\r\nevenemang.\r\n\r\nI motion So264 av Sofia Larsen och Margareta Andersson (båda c)\r\nbegärs   tillkännagivande    om   begränsningar   av\r\nljudnivåer på konserter, diskotek  m.m. (yrkande 1).\r\nVidare begärs tillkännagivande om ökade resurser för\r\natt  sprida kunskaper och öka informationen  om  hur\r\nman förebygger och botar tinnitus (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion   So287   av  Marie  Engström  (v)  begärs\r\ntillkännagivande   om   behov    av   åtgärder   för\r\nbegränsning av skadliga ljudnivåer. Motionären anför\r\natt  de  regler  och  rekommendationer   som   anger\r\ntillåtna  ljudnivåer måste kombineras med riktlinjer\r\nför  hur  dessa  skall  efterlevas.  Ansvaret  måste\r\ntydliggöras.  Motionären pekar på att det inte finns\r\nnågon tydlig lagstiftning på området.\r\n\r\nI  motion  So292   av   Dan  Kihlström  (kd)  begärs\r\ntillkännagivande om en översyn  av reglerna gällande\r\nljudnivån  vid  evenemang  (yrkande  1).  Motionären\r\nanser att en översyn av de nu  gällande gränsvärdena\r\nför ljudnivåer bör göras, såväl gränsvärdena inomhus\r\nsom  utomhus.  Vidare  begärs  tillkännagivande   om\r\nförbättrad information om buller och om hörselskador\r\ntill följd av buller (yrkande 2).\r\n\r\nI motion So432 av Sven Bergström och Birgitta Sellén\r\n(båda  c)  begärs  tillkännagivande om bekämpning av\r\nljudterrorn i samhället.  Motionärerna  anför att om\r\nvi  på  allvar vill komma till rätta med ljudterrorn\r\nmåste  regering,   riksdag  och  kommuner  driva  på\r\nutvecklingen, agera kraftfullt och snabbt.\r\n\r\nI motion A318 av Annelie  Enochson  m.fl. (kd) yrkas\r\ntillkännagivande om att stress bör behandlas  ur ett\r\nbredare    perspektiv   än   bara   relaterat   till\r\narbetslivet  (yrkande  1).  Vidare begärs tillkänna-\r\ngivande   om   att   stress   bör  uppmärksammas   i\r\nfolkhälsoarbetet (yrkande 2).\r\n\r\nI motion So382 av Gunilla Carlsson  i  Hisings Backa\r\noch Ronny Olander (båda s) yrkas tillkännagivande om\r\natt   verka   för  en  EU-standard  när  det  gäller\r\nallergimärkning av hotell. Motionärerna pekar på att\r\ndet saknas en EU-standard, eller gemensam symbol och\r\nmärkning  för allergisanering  av  fastigheter.  Det\r\nsaknas även  en  specificering  över  vad  begreppet\r\nallergisanerade rum innebär.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade motioner om skadliga ljudnivåer\r\nsenast i betänkande 2001/2002:SoU19 Folkhälsofrågor.\r\nUtskottet  anförde  därvid  följande i sin bedömning\r\n(s. 24).\r\n\r\nNär det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet,\r\ni   likhet   med   motionärerna,   med   oro   på\r\nutvecklingen. Utskottet  vidhåller  att det är av\r\nyttersta  vikt  att  på  samhällets  alla  nivåer\r\nmotverka hörselskador, t.ex. tinnitus, inte minst\r\nhos   barn   och  ungdomar  som  är  en  särskild\r\nriskgrupp   för    sådana    skador.   Nationella\r\nfolkhälsokommittén  (folkhälsomål   7)  och  Mil-\r\njömålskommittén  har  behandlat  buller   ur  ett\r\nfolkhälsoperspektiv.  Utskottet vill peka på  att\r\nflera initiativ tagits  på nationell nivå för att\r\nmotverka olägenheter med  för  höga  ljudnivåer i\r\ninomhusmiljöer.  Stora ansträngningar görs  också\r\npå lokal nivå för  att  komma till rätta med pro-\r\nblemet.  I  några  motioner   framförs   krav  på\r\nlagstiftning  om  högsta  ljudnivå  bl.a. i dessa\r\nmiljöer.  Enligt utskottets mening torde  dock  i\r\nnuläget en  strikt tillämpning av miljöbalken och\r\nde råd Socialstyrelsen publicerat på området samt\r\nett       offensivt       informations-       och\r\nuppföljningsarbete  anses  som tillräckliga medel\r\nför kommunerna att kunna ingripa mot alltför höga\r\nljudnivåer i inomhusmiljöer. Utskottet utgår från\r\natt  Socialstyrelsen noga följer  och  utvärderar\r\ndet kommunala  miljöskyddsarbetet  på området. De\r\naktuella motionerna avstyrktes (res.  dels  v och\r\nkd  dels  fp).  Riksdagen följde utskottet (rskr.\r\n2001/2002:308).\r\n\r\nRegeringen har i augusti  2002 givit Socialstyrelsen\r\ni uppdrag att utvärdera om  regelverket  kring  höga\r\nljudnivåer  ger  avsedd effekt, inklusive eventuella\r\nbrister i regelverket.  Uppdraget  skall,  efter att\r\nvisst  anstånd erhållits, redovisas senast i  början\r\nav  maj  2003.   Av   uppdraget  framgår  bl.a.  att\r\nSocialstyrelsens  allmänna   råd  i  dag  innehåller\r\nrekommendationer   för   maximala   ljudnivåer   vid\r\nkonserter och diskotek. Vidare  framgår att särskild\r\nvikt skall läggas vid att belysa om rekommendationer\r\nför maximala ljudnivåer bör ändras  till riktvärden,\r\ni   syfte   att   mer   kraftfullt   kunna  motverka\r\nohälsoeffekter till följd av för höga  ljudnivåer. I\r\nuppdraget  ingår  även  att  hitta nya lösningar  på\r\nproblemet  med höga ljudnivåer  samt  att  analysera\r\nvilka faktorer som varit avgörande i de kommuner där\r\nregelverket fungerar tillfredsställande.\r\n\r\nRegeringen  har   i   den   av   riksdagen  godkända\r\nproposition  2000/01:130 Svenska miljömål    delmål\r\noch  åtgärdsstrategier   (bet.  2001/02:MJU3,  rskr.\r\n2001/02:36) anfört (s. 41  f.)  att en stor andel av\r\nde  cancerframkallande  ämnena  som   förekommer   i\r\nsamhället  finns  i  de petroleumbaserade bränslena.\r\nVidare har regeringen därvid anfört att regeringen i\r\nproposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri\r\nmiljö aviserat ett uppdrag  åt  Naturvårdsverket att\r\ntillsammans     med    Kemikalieinspektionen     och\r\nEnergimyndigheten  utreda  frågan om förändringar av\r\nanvändningen   och  sammansättningen   av   petrole-\r\numbaserade bränslen i syfte att få fram underlag för\r\nfortsatt agerande inom EU och nationellt.\r\n\r\nFrån  Miljödepartementet  har  inhämtats  att  några\r\nåtgärder  för  att  igångsätta det utredningsuppdrag\r\nsom efterlyses i motion  MJ419 (v) yrkandena 1 och 2\r\nännu inte har vidtagits. Då  Europaparlamentets  och\r\nrådets  direktiv  98/70/EG av den 13 oktober 1998 om\r\nkvaliteten  på  bensin  och  dieselbränslen  och  om\r\nändring av rådets  direktiv 93/12/EEG (EGT nr L 350,\r\n28.12.1998 s. 58, Celex 31998L0070) nyligen antagits\r\nföreligger det dock  nu  förutsättningar att se över\r\nmiljöklassningssystemet för  fordon.  Det kan därför\r\nfinnas  anledning att anta att en utredning  rörande\r\nfrågan   om   förändringar   av   användningen   och\r\nsammansättningen  av  petroleumbaserade bränslen kan\r\nkomma att tillsättas under hösten 2003.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har redan inledningsvis  ställt  sig bakom\r\nmålområdet   och   noterar  nu  att  detta  omfattar\r\npolitikområdena   miljöpolitik,    storstadspolitik,\r\nbostadspolitik, skydd och beredskap  mot olyckor och\r\nsvåra påfrestningar, transportpolitik, trafikpolitik\r\noch  konsumentpolitik. Utskottet vill härvid  betona\r\natt arbetet  på  miljöområdet  med miljökvalitetsmål\r\noch dessas uppdelning i delmål har  ett  stort värde\r\nför att uppnå en bättre folkhälsa.\r\n\r\nI   motion  So31  (fp)  yrkande  4  pekas  på  att\r\ntrafiksäkerhetens   betydelse   för  folkhälsan  har\r\nundervärderats. Utskottet konstaterar  dock  att det\r\npågår  ett  omfattande  arbete  på  området  och att\r\ndessutom   en   särskild   myndighet,   Vägtrafikin-\r\nspektionen,  nyligen har inrättats. Utskottet  anser\r\nmot denna bakgrund  att  motionsyrkandet får anses i\r\nhuvudsak tillgodosett.\r\nUtskottet   instämmer   i   att    tillgång   till\r\nkoloniträdgård   kan   ha   positiva   effekter   på\r\nfolkhälsan.  Något  tillkännagivande i enlighet  med\r\nvad som anförs i motion  So28 (s) yrkande 2 kan dock\r\ninte komma i fråga. Motionsyrkandet avstyrks.\r\nI  motion  MJ419  (v) yrkandena  1  och  2  begärs\r\ntillkännagivanden om att åtgärder bör vidtas för att\r\nutreda  möjligheterna   att  minska  hälsoeffekterna\r\nrelaterade till användningen och sammansättningen av\r\npetroleumbaserade bränslen.  Utskottet  har  erfarit\r\natt  det  finns  förutsättningar  för att regeringen\r\ntorde   kunna  besluta  det  utredningsuppdrag   som\r\nmotionärerna    efterfrågar   under   hösten   2003.\r\nMotionsyrkandena  får  härigenom  anses  i  huvudsak\r\ntillgodosedda och avstyrks därför.\r\nUtskottet  har  förståelse  för det i motion MJ419\r\n(v) yrkande 14 framförda förslaget  om en nollvision\r\nför  de miljörelaterade hälsoeffekterna,  men  anser\r\ninte,  mot  bakgrund av det omfattande miljöarbete i\r\növrigt   som   pågår    i   samhället,   att   något\r\ntillkännagivande   från  riksdagens   sida   behövs.\r\nMotionsyrkandet avstyrks.\r\nI ett stort antal motionsyrkanden som väckts under\r\nden allmänna motionstiden  2002  framförs synpunkter\r\npå  hur  man  skall  komma till rätta  med  skadliga\r\nljudnivåer vid olika evenemang.  Utskottet,  som ser\r\nmed  oro  på  utvecklingen, vidhåller att det är  av\r\nyttersta vikt att på samhällets alla nivåer motverka\r\nhörselskador, t.ex.  tinnitus,  inte  minst hos barn\r\noch   ungdomar.   Utskottet   noterar   därför   med\r\ntillfredsställelse  att  riksdagen  har beslutat  om\r\ndelmål för buller i bostäder och att  regeringen har\r\ngivit  Socialstyrelsen  i  uppdrag att utvärdera  om\r\nregelverket kring höga ljudnivåer  ger avsedd effekt\r\noch  vilka  brister  som kan finnas däri.  Uppdraget\r\nkommer  att  redovisas  inom  en  snar  framtid  och\r\nutskottet utgår från att  de aspekter som framförs i\r\nmotionerna So206 (c), So213  (fp), So219 (mp), So244\r\n(m), So264 (c), So287 (v), So292  (kd) och So432 (c)\r\ndärvid, eller vid regeringens fortsatta beredning av\r\närendet, kommer att belysas. Motionerna  får  därför\r\nanses tillgodosedda.\r\nI  motion  A318 (kd) yrkandena 1 och 2 efterfrågas\r\nen bredare behandling  av  stress  än  bara  som  en\r\narbetslivsfråga  samt att stress bör uppmärksammas i\r\nfolkhälsoarbetet.  Utskottet som delar motionärernas\r\nuppfattning    konstaterar    att    regeringen    i\r\npropositionen  pekar   på   att  studier  visar  att\r\nmänniskors  vardagsmiljöer har  stor  betydelse  för\r\nstressnivåer  och  hälsa  samt   att  möjlighet till\r\nrekreation  och  återhämtning  i  t.ex.  natur-  och\r\ngrönområden, genom kulturupplevelser eller  skapande\r\nverksamhet påverkar människors förmåga att återhämta\r\nsig  från stress. Utskottet anser att problemet  med\r\nstress  redan i dag får sägas behandlas ur ett brett\r\nperspektiv och även betraktas som en folkhälsofråga.\r\nNågot initiativ  från  riksdagens  sida behövs inte.\r\nMotionsyrkandena avstyrks.\r\nUtskottet  delar  även  motionärernas  synpunkt  i\r\nmotion So382 (s) att en EU-standard  när  det gäller\r\nallergimärkning  av  hotell  vore  värdefull.  Något\r\ntillkännagivande  härom till regeringen är dock inte\r\nerforderligt varför motionen avstyrks.\r\n\r\nMålområde 6: En mer hälsofrämjande\r\nhälso- och sjukvård\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå  motioner  gällande  god\r\nvård   i  tid,   företagshälsovård   och   en\r\nförstärkt  primärvård.  Riksdagen  bör  också\r\navslå  en  motion  om  apoteksverksamhet  och\r\nhälsoupplysning.  Utskottet  delar  inte  mo-\r\ntionärernas uppfattning att detaljhandeln med\r\nläkemedel bör konkurrensutsättas.\r\nJämför  reservationerna 15 (m) och 16 (fp och\r\nc).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt propositionen  har hälso- och sjukvården stor\r\nbetydelse  för  den  långsiktiga   hälsoutvecklingen\r\ngenom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda\r\nkunskap och stora kontaktyta gentemot  befolkningen.\r\nEn  mer  hälsofrämjande  hälso-  och sjukvård  skall\r\ndärför utgöra ett målområde.\r\n\r\nEtt    hälsofrämjande   och   sjukdomsförebyggande\r\nperspektiv   skall   genomsyra   hela   hälso-   och\r\nsjukvården  och vara en självklar del i all vård och\r\nbehandling.  I   det   hälsofrämjande   arbetet  har\r\nprimärvården en viktig roll.\r\nI  Sverige finns en lång tradition av förebyggande\r\narbete     inom     mödra-     och    barnhälsovård,\r\nungdomsmottagningar och skol- och företagshälsovård.\r\nDe  preventiva  insatserna  har kommit  att  bli  en\r\nviktig del av välfärdsstatens  arbete för att skydda\r\nsårbara  grupper,  främst  under  uppväxten   och  i\r\narbetslivet.  Vissa  hälsoundersökningar, som riktas\r\ntill väl definierade målgrupper,  har även visat sig\r\nvara  framgångsrika.  Med  anledning  av   de   goda\r\nerfarenheterna  är  det  därför  angeläget att dessa\r\nverksamheter särskilt bevakas så att utvecklingen av\r\nderas innehåll och omfattning följs upp.\r\nEtt  sätt att arbeta mer hälsoorienterat  och  med\r\nett helhetsperspektiv  på  hälsa är att utforma s.k.\r\nhälsobokslut  som  syftar till  att  följa  upp  hur\r\nresurser och insatser  inom  hälso-  och  sjukvården\r\nbidrar till hälsoutvecklingen. Ytterligare  ett sätt\r\när   att   skapa   en  hälsobudget  som  utgår  från\r\nmänniskors hälsa. Hälsobudgeten  kan  ge  en  samlad\r\nutgångspunkt   för   landstingets/regionens  uppdrag\r\ngenom  att  betrakta  hälsa   och   sjukdom   i  ett\r\nsammanhang  och att i ökad utsträckning fokusera  på\r\nhälsa  och hälsorelaterad  livskvalitet  snarare  än\r\nsjukdom   och  nedsatt  organfunktion  som  mål  för\r\nverksamheten. Dessutom kan hälso- och sjukvården som\r\narbetsgivare  främja  en positiv hälsoutveckling hos\r\nden egna personalen.\r\nRegeringen bedömer (s.  96)  att samhället har ett\r\nansvar    för   att   tillhandahålla   viktig    och\r\nproducentobunden hälsoinformation till befolkningen.\r\nAnsvaret för  hälsoinformation  åvilar  alla berörda\r\nsektorsmyndigheter   och   bör  ges  hög  prioritet.\r\nApoteket AB bör även fortsättningsvis  ha  möjlighet\r\natt  lämna  obunden,  saklig  och  lätt  tillgänglig\r\nhälsoinformation till sina kunder.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)\r\nbegärs  tillkännagivande om god vård i tid  (yrkande\r\n4). Motionärerna  anför  att  den svenska sjukvården\r\ninte längre klarar av sin mest  elementära  uppgift,\r\natt   ge   människor   vård  i  tid.  Om  framtidens\r\nmöjligheter på sjukvårdsområdet skall kunna tas till\r\nvara,  ställer det krav på  de  politiker  som  styr\r\nsjukvården.  Det  kräver, enligt motionärerna, bl.a.\r\nen insikt om att dagens  modell med finansiering och\r\nproduktion    genom   landsting    inte    utnyttjar\r\nvårdresurserna  effektivt.  Motionärerna  vill ha en\r\ngemensamt     finansierad     hälsoförsäkring,    en\r\nvårdgaranti och ökat utrymme för  mångfald med bl.a.\r\nprivata   alternativ.   Motionärerna   begär   också\r\ntillkännagivande om företagshälsovården (yrkande 5).\r\nMotionärerna  anser att företagshälsovården  bör  få\r\ntillbaka en del  av  sina  tidigare uppgifter. Detta\r\nskulle kunna innebära en effektivisering  av arbets-\r\ngivarnas  arbetsmiljöarbete.  Med  en utbyggd  före-\r\ntagshälsovård  skulle även en rad positiva  effekter\r\nuppkomma, vårdcentralerna  t.ex.  skulle avlastas. I\r\nmotionen   begärs   även  tillkännagivande   om   en\r\nförstärkt primärvård (yrkande 6). Motionärerna anför\r\natt det är viktigt av  flera  skäl  att primärvården\r\nfungerar  bra.  Primärvården  kan  både avlasta  och\r\nhjälpa patienter att hitta rätt inom övriga delar av\r\nsjukvården, om den är lättillgänglig  utan  köer och\r\nger vård av hög kvalitet. Primärvården har också  de\r\nbästa  förutsättningarna  att  erbjuda kontinuitet i\r\nläkarkontakterna, att arbeta förebyggande  samt  att\r\nse patienterna ur ett helhetsperspektiv, anförs det.\r\nEnligt  motionärerna har vi inte en sådan primärvård\r\ni dag. Problemen  gäller  bristande  tillgänglighet,\r\nsvårighet att rekrytera personal och svårigheter att\r\nta emot och med god kvalitet behandla  de  patienter\r\nsom       överförs       från       sjukhus      och\r\nspecialistmottagningar.\r\n\r\nI motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs\r\ntillkännagivande     om    apoteksverksamhet     och\r\nhälsoupplysning (yrkande  8)  Enligt motionärerna är\r\napoteken  en  viktig kanal för hälsoupplysning,  och\r\nderas betydelse  kan vara särskilt stor genom att de\r\nhar så många kunder  och  så stora kontaktytor, sam-\r\ntidigt  som  de  representerar   ett   vetenskapligt\r\nförhållningssätt.  Vidare  anför  motionärerna   att\r\napotekens  roll i hälsoupplysningen inte förutsätter\r\natt man bevarar den nuvarande monopolställningen för\r\ndet statsägda apoteksföretaget.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet    behandlade   i   det   av\r\nriksdagen godkända betänkande  2001/02:AU4 Arbetsliv\r\nen motion liknande den nu aktuella  So29 (m) yrkande\r\n5 rörande företagshälsovården. Utskottet  anförde  i\r\nsin bedömning följande (s. 28 f.).\r\n\r\nTill  skillnad  från  Moderaterna anser utskottet\r\ninte att en återgång till vad som gällde tidigare\r\när  önskvärd.  Utskottet  anser  fortfarande  att\r\nföretagshälsovårdens    huvuduppgift   bör   vara\r\nförebyggande        arbetsmiljöarbete         och\r\narbetslivsinriktad  rehabilitering.  Det bör dock\r\npåpekas att offentligt finansierad sjukvård  även\r\ni fortsättningen kan bedrivas under förutsättning\r\natt        vårdavtal        träffas        mellan\r\nföretagshälsovårdsenheten     och    sjukvårdshu-\r\nvudmannen.\r\n\r\nMotionen    avstyrktes.   Mot   utskottets    beslut\r\nreserverade  sig   moderaterna.   Riksdagen   följde\r\nutskottet (prot. 2001/02:91 och 93).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  redan inledningsvis ställt sig bakom\r\nmålområdet  och  noterar   nu   att  detta  omfattar\r\npolitikområdet hälso- och sjukvårdspolitik.\r\n\r\nI    motion    So29    (m)    yrkande   4   begärs\r\ntillkännagivande  om god vård i tid.  Utskottet  har\r\nvid  ett  flertal tillfällen,  senast  i  betänkande\r\n2001/02:SoU13,   vartill   hänvisas   (s.  16  ff.),\r\nbehandlat motionsyrkanden rörande bl.a.  hälso-  och\r\nsjukvårdens  finansiering, införandet av vårdgaranti\r\nsamt värdet av mångfald bland vårdgivarna. Utskottet\r\nvidhåller sitt ställningstagande som det redovisas i\r\novan nämnda betänkande och anser att motionsyrkandet\r\nbör avslås.\r\nSocialutskottet  har  ingen  annan  uppfattning än\r\narbetsmarknadsutskottet   och  delar  således   inte\r\nmotionärernas  uppfattning beträffande  motion  So29\r\n(m)  yrkande  5  att   företagshälsovården  bör  ges\r\nmöjlighet  att även bedriva  traditionell  sjukvård.\r\nYrkandet avstyrks.\r\nI  motion  So29   (m)  yrkande  6  efterfrågas  en\r\nförstärkt  primärvård.   Utskottet   vidhåller  sitt\r\nsenaste ställningstagande, såsom det redovisas i det\r\novan nämnda betänkande 2001/02:SoU13,  och avstyrker\r\nmotionsyrkandet.\r\nUtskottet instämmer i motionärernas uppfattning i\r\nmotion So31 (fp) yrkande 8 att apoteken är en viktig\r\nkanal för hälsoupplysning. Utskottet anser det\r\nsåledes mycket angeläget att Apoteket AB även\r\nfortsättningsvis medges möjlighet att lämna obunden,\r\nsaklig och lätt tillgänglig hälsoinformation.\r\nUtskottet vidhåller dock att det inte finns skäl att\r\nförändra läkemedelsdistributionen genom att\r\nkonkurrensutsätta detaljhandeln med läkemedel. Mo-\r\ntionsyrkandet avstyrks.\r\n\r\n\r\nMålområde 7: Gott skydd mot\r\nsmittspridning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om  en\r\nutredning   om  kostnadsfri  vaccinering  mot\r\nkommande influensaepidemier.  Utskottet delar\r\ninte motionärernas uppfattning  om behovet av\r\nen sådan utredning.\r\nJämför reservation 17 (v).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt  propositionen  måste  samhällets  skydd  mot\r\nsmittsamma sjukdomar bibehålla  en  hög nivå för att\r\ninte  de framsteg som gjorts i fråga om  att  minska\r\nförekomsten  av  smittsamma  sjukdomar skall gå för-\r\nlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är\r\nen del av folkhälsoarbetet och  därmed  viktiga  för\r\natt   det   skall   gå   att   nå  det  övergripande\r\nfolkhälsomålet. Gott skydd mot smittspridning  skall\r\ndärför utgöra ett särskilt målområde.\r\n\r\nI   propositionen   anförs  att  det  i  nuvarande\r\nsmittskyddslag saknas mål  för  samhällets  insatser\r\nmot smittspridning. En översyn av skyddet mot smitt-\r\nspridning  har  genomförts  av  Smittskyddskommittén\r\n(dir. 1996:68).    I    kommitténs    slutbetänkande\r\nSmittskydd,   samhälle  och  individ  (SOU  1999:51)\r\nlämnas förslag  till  en  ny smittskyddslag. I syfte\r\natt  ytterligare  förbättra  smittskyddet  i  landet\r\navser  regeringen att utarbeta  en  proposition  med\r\nförslag  till ny smittskyddslag. Regeringen kommer i\r\ndetta sammanhang  att  ta  ställning till vilket mål\r\nsom  bör gälla för samhällets  smittskydd  samt  hur\r\nansvaret   för   den   nationella  uppföljningen  av\r\ninsatser  för  att  förhindra   smittspridning   bör\r\nutformas.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  So412  av  Ingrid Burman m.fl. (v) begärs\r\ntillkännagivande om att  regeringen bör tillsätta en\r\nutredning  om  frågan  om  en   mer  landsomfattande\r\ngenerell   och,   för   den   enskilde,  kostnadsfri\r\nvaccinering mot kommande influensaepidemier.  Enligt\r\nmotionärerna  skall  en mer generell och kostnadsfri\r\nvaccinering mot väntade  influensaepidemier införas,\r\neftersom  det  visat  sig  medföra   inte   bara  en\r\nbesparing   för  sjukvården,  utan  också  en  klart\r\nförbättrad hälsa  för  den  enskilde.  Huruvida  den\r\nskall    vara   begränsad   till   pensionärer   och\r\nriskgrupper får utredningen utvisa.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  redan inledningsvis ställt sig bakom\r\nmålområdet  och  noterar   nu   att  detta  omfattar\r\npolitikområdena ungdomspolitik, integrationspolitik,\r\nhälso-   och   sjukvårdspolitik,   folkhälsopolitik,\r\ndjurpolitik, livsmedelspolitik samt miljöpolitik.\r\n\r\nUtskottet  anser  inte att en sådan  utredning  är\r\nerforderlig  som  efterlyses  i  motion  So412  (v).\r\nMotionen avstyrks.\r\n\r\nMålområde 8: Trygg och säker\r\nsexualitet och en god reproduktiv\r\nhälsa\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMotionsyrkanden om  förtydliganden  av  målen\r\nför     skolornas     sex-     och    samlev-\r\nnadsundervisning, sexualpolitiska  mål,  unga\r\ninvandrarkvinnors       sexualitet       samt\r\nabortförebyggande arbete bör avslås i den mån\r\nde inte är tillgodosedda.\r\nJämför  reservationerna  18 (fp och c) och 19\r\n(m och fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  propositionen  anförs att  Sverige  har  en  lång\r\ntradition  när  det gäller  upplysningsarbete  kring\r\nfrågor relaterade till sexualitet och samlevnad. Att\r\nfrämja en trygg och  säker  sexualitet  och  en  god\r\nreproduktiv  hälsa  i  befolkningen  har  utgjort en\r\nhörnsten i det folkhälsopolitiska arbetet.\r\n\r\nVidare  anför  regeringen att en trygg sexualitet,\r\nfri från fördomar,  diskriminering,  tvång och våld,\r\när  hälsosam. Synen på sexualiteten i samhället  som\r\nhelhet  är  därför  viktig.  Den  bestämmer t.ex. om\r\nmänniskor som är homo- eller bisexuella  utsätts för\r\nfördomar  och  diskriminering   och med ohälsa  som\r\nföljd. Den är också väsentlig för kvinnors hälsa. En\r\nförnedrande  syn på kvinnors sexualitet  leder  till\r\nsexuellt tvång och våld och därmed ohälsa.\r\nEnligt propositionen  är  vidare  möjligheten till\r\ntrygg   och   säker  sexualitet  grundläggande   för\r\nindividens upplevelse av hälsa och välbefinnande och\r\nsamhället måste värna om de framsteg som gjorts inom\r\nområden   som   sex-   och   samlevnadsundervisning,\r\nfamiljeplanering och mödrahälsovård. Trygg och säker\r\nsexualitet och en god reproduktiv hälsa skall därför\r\nutgöra ett målområde.\r\nI   propositionen    anförs    att   den   svenska\r\nabortpolitiken har till uppgift dels  att  förebygga\r\noönskade  graviditeter  och  därigenom verka för  en\r\nminskning av antalet aborter,  dels  att säkra varje\r\nabortsökande  kvinnas rätt till en medicinskt  säker\r\nabort  och  ett psykosocialt  gott  omhändertagande.\r\nUtvärderingar  visar  att gällande abortlagstiftning\r\nhar  fungerat väl och haft  betydelse  för  kvinnors\r\nhälsa.\r\nDe flesta  aborter  genomförs bland kvinnor mellan\r\n20 och 30 år. Abortfrekvensen är högst bland dem som\r\nbor i socioekonomiskt svaga  områden  och  det finns\r\näven   stora   regionala   skillnader.  Utlandsfödda\r\nkvinnor  är överrepresenterade  i  abortstatistiken.\r\nEtt förslag till handlingsplan i syfte att förebygga\r\noönskade graviditeter  bereds  för  närvarande  inom\r\nRegeringskansliet.\r\nVidare  anför regeringen att barn och ungdomar har\r\nrätt till en  saklig  sexualkunskap. En bra sex- och\r\nsamlevnadsundervisning  kan  spela en nyckelroll för\r\nungas utveckling och är särskilt viktig för dem vars\r\nhälsa   riskerar   att   utvecklas   ogynnsamt.   De\r\nviktigaste  kanalerna  är  sex- och samlevnadsunder-\r\nvisningen   i   grund-   och   gymnasieskolan    och\r\nrådgivning/individuella     samtal    om    sexuellt\r\nrelaterade frågor på ungdomsmottagningarna.  För att\r\nsvara  mot  flickors  och  pojkars  olika  behov och\r\nförutsättningar     måste     sex-    och    samlev-\r\nnadsundervisningen   innehålla   ett    köns-    och\r\ngenusperspektiv   så   att   flickors   och  pojkars\r\nrespektive  situation  inom  området sexualitet  och\r\nprevention synliggörs. Vidare  skall  undervisningen\r\nförmedla   en   öppen  syn  på  människors  sexuella\r\nläggning och kunna  bemöta  hetero-,  homo-, bi- och\r\ntranssexuella   ungdomars  frågor  och  funderingar.\r\nAllas sexualitet  skall  speglas  i  undervisningen.\r\nUndervisningen skall också ta hänsyn till  barns och\r\nungdomars skilda förutsättningar och villkor utifrån\r\netnisk,    kulturell   och   religiös   tillhörighet\r\noch/eller eventuell funktionsnedsättning.\r\nRådgivning   om  preventivmedel  och  om  hur  man\r\nförebygger sexuellt  överförda  sjukdomar  bör  vara\r\nlättillgänglig  och  rikta sig till både kvinnor och\r\nmän  och  pojkar och flickor.  För  att  kunna  möta\r\nbehovet av  individuell  rådgivning  och information\r\nkrävs   en   god   skolhälsovård/elevvård  och   väl\r\nfungerande   ungdomsmottagningar.    Detta    räcker\r\nemellertid  inte  för  att  tillgodose  behovet  hos\r\ngruppen unga vuxna där såväl förekomsten av sexuellt\r\növerförbara  sjukdomar  som av oönskade graviditeter\r\när  som  störst.  Vidare behöver  pojkars  situation\r\nuppmärksammas mera  bl.a. via ungdomsmottagningarna,\r\noch det finns ett behov  av  ökad kunskap om samband\r\nmellan risktagande levnadsvanor och att ha medverkat\r\ntill  en  oönskad graviditet. Män  och  kvinnor  med\r\ninvandrarbakgrund   är   en  förhållandevis  osynlig\r\nmålgrupp inom området sexualitet och prevention. Det\r\nsaknas  t.ex.  kunskap  om  vilka  åtgärder  som  är\r\neffektiva  för att förebygga oönskade  graviditeter.\r\nDet är särskilt  viktigt att uppmärksamma behovet av\r\nsex- och samlevnadsundervisning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So32 av Kenneth  Johansson m.fl. (c) begärs\r\ntillkännagivande  om  förtydligande   av  målen  för\r\nskolornas  sex- och samlevnadsundervisning  (yrkande\r\n11).   Enligt   motionärerna   varierar   kvaliteten\r\nkraftigt på sex- och samlevnadsundervisningen mellan\r\nolika   skolor.    Målformuleringen    i    läropla-\r\nnen/kursplanen måste förtydligas för att säkerställa\r\nen godtagbar sex- och samlevnadsundervisning  i alla\r\nskolor.\r\n\r\nI  motion  So24  av  Marietta de Pourbaix-Lundin och\r\nInger René (båda m) begärs tillkännagivande om vad i\r\nmotionen  anförs  om  målet   för   folkhälsan   och\r\ninvandrares  villkor.  Motionärerna  pekar  på att i\r\ndagens Sverige saknar många unga flickor och kvinnor\r\nrätten att fritt få förfoga över sin sexualitet.\r\n\r\nI  motion  So448  av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs\r\ntillkännagivande   om    att   utveckla   nationella\r\nsexualpolitiska     mål     (yrkande     6).     Ett\r\njämställdhetsarbete     och     ett    framgångsrikt\r\nfolkhälsoarbete kan aldrig bli framgångsrikt om inte\r\nockså sexualpolitiken involveras. Motionärerna anser\r\natt det bör tillsättas en utredning  med  syfte  att\r\nutveckla nationella sexualpolitiska mål med folkhäl-\r\nsoinriktning  för  att  skapa  en sexualitet på lika\r\nvillkor mellan kvinnor och män,  heterosexuella, bi-\r\noch homo- samt transsexuella.\r\n\r\nI  motion  So456  av  Chatrine  Pålsson   m.fl.   (kd)   begärs\r\ntillkännagivande  om  en  nationell  nollvision  vad\r\ngäller tonårsaborter (yrkande 1). Motionärerna anför\r\natt  Folkhälsoinstitutet  bör ges i uppdrag att, med\r\nden   handlingsplan  för  prevention   av   oönskade\r\ngraviditeter  som  det  tagit  fram  som grund, leda\r\narbetet med att utveckla en nationell nollvision för\r\ntonårsaborter.\r\n\r\nI motion So426 av Mikael Oscarsson och  Annelie  Enochson (båda\r\nkd)  begärs  tillkännagivande  om en utredning kring\r\noönskade graviditeter bland unga  och  hur dessa kan\r\nförebyggas.  Motionärerna anför att eftersom  svensk\r\nforskning. på  området  är  så  gott  som obefintlig\r\nfinns  det  mycket  lite  vägledning  för  ansvariga\r\ninstanser som försöker bidra till att minska antalet\r\noönskade graviditeter. Till exempel finns det  ingen\r\nsamlad bild av vilken roll ungdomsmot-\r\ntagningar  och  sex- och samlevnadsundervisningen  i\r\nskolan spelar.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtbildningsutskottet   behandlade i det av riksdagen\r\ngodkända  betänkandet  2001/02:UbU10   Skolan,  m.m.\r\nmotioner   rörande  skolans  ansvar  för  sex-   och\r\nsamlevnadsundervisning.  Utskottet, som föreslog att\r\nriksdagen skulle avslå  motionsyrkandena,  anförde i\r\nsin bedömning bl.a. följande (s. 51 f.).\r\n\r\nUtskottet  vill  peka  på  att  kursplanerna  för\r\ngrundskolans   alla   ämnen  har  reviderats  med\r\ntillämpning   från  höstterminen   2000.   I   de\r\nsamhällsorienterande  ämnena markeras tydligt att\r\ntid  skall  avsättas  för   att   diskutera   och\r\nreflektera    över    begrepp    som   identitet,\r\nsexualitet, kärlek och jämställdhet.  Där betonas\r\nvikten  av att tala om värdefrågor i samband  med\r\nundervisning   om   samlevnad   och   relationer,\r\nmänniskosyn och språkbruk. Även i kursplanen  för\r\nde  naturorienterande  ämnena  finns vissa inslag\r\nsom   gäller  sex  och  samlevnad.  I   nuvarande\r\nkursplan  ses  homosexualitet  som  en  av  flera\r\nsamlevnadsformer   som   också  har  sociala  och\r\nkulturella aspekter. Utskottet vill också peka på\r\ndet   arbete   som   genomförts    inom    Värde-\r\ngrundsprojektet   (jfr   avsnittet   Värdegrunden\r\novan). I projektets slutbok Värdegrundsboken  om\r\nsamtal  för  demokrati i skolan finns avsnitt  om\r\nsex- och samlevnadsundervisningen i relation till\r\nde grundläggande  demokratiska värdena. Boken har\r\nspritts  till  skolorna.   Skolverket  har  också\r\nutarbetat  referensmaterial som  kan  användas  i\r\nsex- och samlevnadsundervisningen.\r\n\r\nAktuella  motioner   avstyrktes.   Riksdagen  följde\r\nutskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har redan inledningsvis ställt  sig  bakom\r\nmålområdet   och   noterar  nu  att  detta  omfattar\r\npolitikområdena ungdomspolitik,  utbildningspolitik,\r\nfolkhälsopolitik,   hälso-   och   sjukvårdspolitik,\r\nintegrationspolitik,           jämställdhetspolitik,\r\nhandikappolitik, äldrepolitik och kriminalpolitik.\r\n\r\nSom  framgår av vad utbildningsutskottet  tidigare\r\nanfört     när      det      gäller     sex-     och\r\nsamlevnadsundervisning, så har  kursplanerna  i alla\r\nämnen  reviderats  ganska  nyligen.  Socialutskottet\r\nanser  härigenom och mot bakgrund av vad  regeringen\r\nanför om vikten av sex- och samlevnadsundervisningen\r\ni grund-  och  gymnasieskolan  att de synpunkter som\r\nframförs i motion So32 (c) yrkande  11  får  anses i\r\nhuvudsak tillgodosedda.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att det är\r\nväsentligt att sex- och samlevnadsundervisningen tar\r\nhänsyn   till  barns  och  ungdomars  skilda  förut-\r\nsättningar   utifrån  bl.a.  etnisk,  kulturell  och\r\nreligiös tillhörighet.  Om så sker torde, åtminstone\r\npå sikt, förutsättningarna för unga invandrarflickor\r\natt fritt få förfoga över sin sexualitet förbättras.\r\nHärvid     vill    utskottet    även     peka     på\r\nungdomsmottagningarnas viktiga roll. Motion So24 (m)\r\nfår  med  det   anförda   anses   åtminstone  delvis\r\ntillgodosedd.\r\nGenom här aktuellt målområdes innehåll  får enligt\r\nutskottets   mening   sexualpolitiken   anses   vara\r\ninvolverad  i samhällets jämställdhetsarbete. Motion\r\nSo448  (v)  yrkande   6   får   därför   anses  vara\r\ntillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.\r\nI  två  motioner  framförs synpunkter rörande  det\r\nabortförebyggande    arbetet.     Som    anförs    i\r\npropositionen bereds för närvarande ett förslag till\r\nhandlingsplan att förebygga oönskade  graviditeter i\r\nRegeringskansliet.  Något initiativ från  riksdagens\r\nsida är därför inte påkallat.  Motionerna So426 (kd)\r\noch So456 (kd) yrkande 1 avstyrks.\r\n\r\nMålområde 9: Ökad fysisk aktivitet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör,  främst  med hänvisning  till\r\npågående    arbeten    på   området,    avslå\r\nmotionsyrkanden rörande  fysisk aktivitet och\r\nhälsa.\r\nJämför reservationerna 20 (m) och 21 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt   propositionen   är  fysisk   aktivitet   en\r\nförutsättning  för  en  god  hälsoutveckling.   Ökad\r\nfysisk  aktivitet  skall  därför utgöra ett särskilt\r\nmålområde.  Målet  för  de samlade  insatserna  inom\r\ndetta område skall vara att  samhället  utformas  så\r\natt  det  ger  förutsättningar  för  en  ökad fysisk\r\naktivitet hos hela befolkningen. Detta skall  främst\r\nske genom insatser som stimulerar till\r\n\r\n·  mer  fysisk  aktivitet  i  förskola,  skola och i\r\nanslutning till arbetet,\r\n·\r\n·  mer fysisk aktivitet under fritiden,\r\n·\r\n·  att      äldre,      långtidssjukskrivna      och\r\nfunktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till\r\nmotion eller träning på sina egna villkor.\r\n·\r\nRegeringen  anför att skolan är den arena där alla\r\nbarn och ungdomar  kommer  i  kontakt med motion och\r\nidrott. Skolan har därför en central  betydelse  för\r\natt  skapa ett livslångt intresse hos unga människor\r\nför    motion,    idrott    och    naturupplevelser.\r\nPolitikområdet   utbildningspolitik   berör   fysisk\r\naktivitet främst genom ämnet idrott och hälsa.  Inom\r\nämnet  idrott  och  hälsa  är  målet  att  skapa och\r\nutveckla nya arbetsformer och stödjande miljöer  som\r\nfrämjar  fysisk aktivitet i det långsiktiga lärandet\r\nutifrån barns  och ungdomars villkor. Det är av stor\r\nvikt att skolans  insatser  för  att  främja  fysisk\r\naktivitet  och  idrott  bottnar  i både flickors och\r\npojkars   behov   och   förutsättningar.    Särskild\r\nuppmärksamhet bör ägnas de barn och ungdomar,  t.ex.\r\nflickor  och  pojkar  med invandrarbakgrund, som har\r\nbegränsade möjligheter  till  kontakt  med natur och\r\nmiljö.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)\r\nbegärs tillkännagivande om fysisk hälsa och\r\naktivitet (yrkande 7). Enligt motionärerna bör ämnet\r\nidrott och hälsa ges ett större utrymme i skolan.\r\nDetta är inte minst viktigt eftersom antalet\r\nfriluftsdagar har minskat i skolorna och\r\nmöjligheterna till fysiska fritidsaktiviteter därmed\r\nminskats. Motionärerna anför att det framför allt är\r\nviktigt att de elever som inte idrottar på fritiden\r\nfår fysisk aktivitet och idrott i skolan. Det ger\r\ndem goda vanor och ökar deras möjlighet att leva ett\r\nsunt liv.\r\n\r\nI motion So32 av Kenneth Johansson m.fl.  (c) begärs\r\ntillkännagivande om ökat utrymme för ungdomars  egna\r\nönskemål  om  skolidrottens inriktning (yrkande 10).\r\nEnligt    motionärerna    grundläggs    mycket    av\r\nlivsstilsmönstren  i  barn-  och ungdomsåren, varför\r\ndet  är  viktigt att skolidrotten  tillförsäkras  en\r\nstarkare ställning.  Samtidigt  hör idrottslektioner\r\noch  aktiviteter till de situationer  i  skolan  där\r\nrisken  för  mobbning  och trakasserier är stor. För\r\natt barn och ungdomar skall få positiva erfarenheter\r\nav idrott är det, enligt  motionärerna,  viktigt att\r\nöka medvetenheten om detta faktum.\r\n\r\nI  motion  Kr368  av  Gunilla  Tjernberg m.fl.  (kd)\r\nbegärs   tillkännagivande  om  idrottsrörelsen   och\r\nfolkhälsan  (yrkande  8).  Motionärerna pekar på att\r\nalla  i  dag  är överens om att  idrotten  har  stor\r\nbetydelse för det  allmänna  folkhälsoarbetet.  Ändå\r\nkvarstår  faktumet  att den svenska befolkningen och\r\ninte minst barn och ungdomar ökar i vikt, till följd\r\nav alltmer stillasittande. Motionärerna anför att en\r\nallvarlig ansträngning  bör  göras  för  att ta fram\r\nförslag till hur vi på bästa sätt kan ta ett  samlat\r\ngrepp  om  folkhälsofrågorna.  Därvid bör idrottsrö-\r\nrelsen engageras.\r\n\r\nI motion So28 av Ronny Olander och  Siw Wittgren-Ahl\r\n(båda  s)  begärs  tillkännagivande  om  att   under\r\npropositionens  avsnitt  5, målområde 9: Ökad fysisk\r\naktivitet, även trädgårdsodling bör finnas med bland\r\nde     uppräknade    fysiska    aktiviteterna     på\r\nallemansrättslig grund (yrkande 3).\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtbildningsutskottet   behandlade i det av riksdagen\r\ngodkända  betänkandet  20001/02:UbU10  Skolan,  m.m.\r\nmotioner  rörande antalet  idrottstimmar  i  skolan.\r\nUtskottet anförde  i  sin  bedömning följande (s. 41\r\nf.).\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det\r\när angeläget att uppmärksamma barns och ungdomars\r\nhälsomässiga  utveckling  i   såväl   fysisk  som\r\npsykisk  mening och att skolan här har en  viktig\r\nuppgift. Skolan  kan  dock  inte  inom  ramen för\r\nskolans  vardag ensam tillgodose elevernas  fulla\r\nbehov i dessa avseenden men har likväl ett ansvar\r\nför att förebygga  ohälsa.  Detta kan bland annat\r\nske  genom  att skapa en så god  arbetsmiljö  som\r\nmöjligt i skolan  samt  att  kontinuerligt arbeta\r\nmed folkhälsofrågor. Ämnet idrott  och  hälsa har\r\nhär en given uppgift men friskvårdande inslag kan\r\nmed  fördel även innefattas i andra moment  under\r\nskoldagen,  t.ex.  i  form av fysiska aktiviteter\r\nkopplade till annan undervisning.\r\n\r\nÄmnet idrott och hälsa har i grundskolans timplan\r\nökat  från 460 till 500  timmar  fr.o.m.  läsåret\r\n1998/99.  Samtidigt med detta utökades det lokala\r\nutrymmet för skolans val från 410 timmar till 600\r\ntimmar. I grundskolans timplan finns utöver detta\r\n382 timmar  avsatta  för  elevens eget val. Dessa\r\ntimmar kan bl.a. användas för  ämnet  idrott  och\r\nhälsa.  Inom  ramen  för skolans vardag finns det\r\nalltså stora möjligheter  att  utöka  den tid som\r\nerbjuds eleverna att delta i fysiska aktiviteter,\r\nfriskvård eller andra hälsobefrämjande inslag.\r\nUtskottet vill också i detta sammanhang erinra om\r\nden försöksverksamhet med att avskaffa  timplanen\r\nsom  pågår  och  som  öppnar för en mera flexibel\r\norganisation i syfte att  göra det lättare att nå\r\nkursplanernas mål. I kursplanen  för ämnet idrott\r\noch hälsa sägs bl.a. att eleverna i slutet av det\r\nnionde  året skall förstå sambandet  mellan  mat,\r\nmotion och  hälsa  och kunna tillämpa kunskaper i\r\nergonomi i vardagliga  sammanhang.  Ämnet  syftar\r\ntill att utveckla elevernas fysiska, psykiska och\r\nsociala förmåga samt att ge kunskaper om den egna\r\nlivsstilens betydelse.\r\nUtskottet   anordnade   våren   2000   en   öppen\r\nutfrågning  i  vilken undervisningen i idrott och\r\nhälsa ingick som en viktig del.\r\nUtskottet har behandlat  yrkanden som avser ämnet\r\nidrott    och   hälsa   senast   i    betänkandet\r\n2000/01:UbU13.   I   betänkandet  anfördes  bl.a.\r\nföljande: Såväl föräldrar som skola har en viktig\r\nroll  som främjare av en  god  livsstil  och  ett\r\nlångtgående ansvar vad gäller att motverka fysisk\r\ninaktivitet  och en osund kosthållning hos barnen\r\nrespektive eleverna.  Detta  gäller  inte minst i\r\nförhållande till de elever som inte ägnar  sig åt\r\nfritidsverksamheter   med   idrottsliga   inslag.\r\nUtskottet  konstaterade också att barns och  ung-\r\ndomars rörelsebehov  är större än vad som normalt\r\nkan   tillgodoses   inom   ramen    för   skolans\r\nverksamhet.   Bland   annat   därför  bör  skolan\r\nuppmuntra elevernas fysiska aktivitet på fritiden\r\ngenom   t.ex.   samarbete   med   föreningslivet.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning nu.\r\n\r\nAktuella   motioner  avstyrktes.  Riksdagen   följde\r\nutskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)\r\n\r\nUtbildningsministern har i ett pressmeddelande den 1\r\nfebruari  2003   presenterar  en  rad  åtgärder  som\r\nsammantaget skall  leda till daglig fysisk aktivitet\r\nför alla barn. I meddelandet anförs bl.a. följande.\r\n\r\nBarn och unga behöver  röra  sig mer. Detta är en\r\nuppgift som angår hela samhället.  Men skolan har\r\nen  central roll i detta eftersom barn  och  unga\r\ntillbringar  en  så  stor del av sin tid i skolan\r\noch skolan också är en plats där alla kan nås.\r\n\r\nI pressmeddelandet redovisas  vidare  ett  paket som\r\nbestår av följande fyra delar:\r\n\r\n1.  Daglig fysisk aktivitet för alla barn  skrivs\r\nin i  läroplanen.  För  att betona skolans ansvar\r\natt erbjuda daglig fysisk  aktivitet  inom  ramen\r\nför  skoldagen  kommer  regeringen att införa ett\r\ntillägg i läroplanerna. Det  bör  vara  upp  till\r\nvarje    skola    att   själv,   utifrån   lokala\r\nförutsättningar, hitta  former för hur elever kan\r\nerbjudas  någon form av fysisk  aktivitet.  Detta\r\nkan givetvis  ske inom ramen för ämnet Idrott och\r\nhälsa men även inom andra ämnen.\r\n\r\n2.  Uppdrag  till   Skolverket   att   följa  upp\r\nändringen i läroplanen.\r\n\r\nSkolverket    och   den   nya   myndigheten   för\r\nskolutveckling  kommer  att få i uppdrag att nära\r\nfölja hur skolorna arbetar med att förverkliga de\r\nnya skrivningarna i läroplanerna  om  regelbunden\r\nfysisk    aktivitet.    Myndigheten   ska   också\r\nregelbundet  återkomma  till  regeringen  med  en\r\nredovisning   i   vilken  utsträckning   skolorna\r\nlyckats förverkliga  målet  om 30 minuters fysisk\r\naktivitet om dagen.\r\n\r\n3.    Regeringen    inrättar    ett    nationellt\r\nresurscentrum  för  idrott  och  hälsa vid Örebro\r\nuniversitet.\r\n\r\nSkolorna behöver stöd och idéer för  hur  de  ska\r\narbeta   med   att  stimulera  till  ökad  fysisk\r\naktivitet. Regeringen  kommer  därför att inrätta\r\nett nationellt resurscentrum för idrott och hälsa\r\ni skolan.\r\n4.  Regeringens  handslag  med idrottsrörelsen  \r\nidrottsmiljarden.\r\nFör att nå målet om mer fysisk aktivitet i skolan\r\noch även få fler barn än de  redan  idrottsaktiva\r\natt röra på sig, behöver samarbetet mellan skolor\r\noch   lokala  idrottsföreningar  utvecklas.   Ett\r\nutvecklat  samarbete  mellan  idrottsrörelsen och\r\nskolan  är ett viktigt område som  lyfts  fram  i\r\nregeringens handslag med idrottsrörelsen. Detta\r\nhandslag  bygger  på att idrottsrörelsen tillförs\r\nsammanlagt en miljard kronor under mandatperioden\r\nfrån  överskottet  i   AB   Svenska   Spel  under\r\nförutsättning att idrottsrörelsen tar på  sig att\r\nbl.a.   intensifiera   samarbetet  med  skolorna.\r\nBidragets närmare användning diskuteras just nu i\r\ndialog  mellan  regeringen  och  idrottsrörelsen.\r\nRegeringen  har bett  idrottsrörelsen  själv  att\r\nåterkomma med  ett förslag till handlingsplan för\r\nhur medlen ska användas  och  hur  samverkan  med\r\nskolan ska utformas.\r\n\r\nRegeringen   har   i   augusti  2002  givit  Statens\r\nfolkhälsoinstitut i uppdrag  att följa upp kampanjen\r\nSätt Sverige i rörelse från 2001.  Institutet  skall\r\nmed   utgångspunkt   från  erfarenheterna  av  detta\r\nprojekt formulera ett  förslag  till  en  nationella\r\nstrategi för ökad fysisk aktivitet. Uppdraget  skall\r\nredovisas senast den 31 december 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  redan inledningsvis ställt sig bakom\r\nmålområdet  och  noterar   nu   att  detta  omfattar\r\npolitikområdena     folkhälsopolitik,     folkrörel-\r\nsepolitik,    idrottspolitik,     utbildningspolitik\r\nmiljöpolitik,    transportpolitik,   bostadspolitik,\r\nstorstadspolitik, äldrepolitik, och handikappolitik.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att fysisk\r\naktivitet   är   en   förutsättning   för   en   god\r\nhälsoutveckling.   Utskottet   noterar   också   med\r\ntillfredsställelse att  de  samlade  insatserna inom\r\nmålområdet  inriktar sig på hela befolkningen.  Även\r\ndå så är fallet  vill  utskottet  särskilt framhålla\r\nvikten av att fysisk aktivitet blir  något  positivt\r\noch  regelbundet  förekommande  bland  barn och ung-\r\ndomar. Detta eftersom grundläggande av goda  vanor i\r\ntidiga år torde ha en mycket positiv inverkan  på en\r\npersons   framtida  hälsotillstånd.  Utskottet  kon-\r\nstaterar  sammanfattningsvis   att   ett  omfattande\r\narbete pågår på området och anser mot denna bakgrund\r\natt  motionerna  So29  (m)  yrkande 7 och  So32  (c)\r\nyrkande 10 och Kr 368 (kd) yrkande  8  får  anses  i\r\nhuvudsak tillgodosedda.\r\nUtskottet  ifrågasätter  inte  att trädgårdsodling\r\nkan ha positiva effekter på folkhälsan.  Motion So28\r\nyrkande  3  föranleder  dock inget tillkännagivande.\r\nMotionsyrkandet avstyrks.\r\n\r\nMålområde 10: Goda matvanor och\r\nsäkra livsmedel\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör,  främst med  hänvisning  till\r\narbetet   inom   ramen   för   här   aktuellt\r\nmålområde,   avslå  motionsyrkanden   rörande\r\nkostens betydelse för hälsan.\r\nJämför reservationerna 22 (m) och 23 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt propositionen  är  goda  matvanor  och  säkra\r\nlivsmedel förutsättningar för en god hälsoutveckling\r\nhos  befolkningen. Goda matvanor och säkra livsmedel\r\nskall därför utgöra ett särskilt målområde.\r\n\r\nRegeringen  anför  att  den  ökade  förekomsten av\r\növervikt  och fetma i befolkningen i väsentlig  grad\r\nkan  förklaras   av   ändrade  matvanor  och  fysisk\r\ninaktivitet. Fetma och övervikt är ett snabbt ökande\r\nhälsoproblem. I Sverige  har  antalet  personer  med\r\nfetma  nästan  fördubblats  under de senaste 20 åren\r\noch omfattar nu omkring 500 000  människor eller 8 %\r\nav  den  vuxna  befolkningen  och 4 %  av  barn  och\r\nungdomar. Den ökade förekomsten av fetma gäller både\r\nkvinnor   och  män  i  alla  åldersgrupper.   Fetma,\r\nsärskilt om den är lokaliserad till buken, medför en\r\nökad risk för en lång rad allvarliga sjukdomar såsom\r\ndiabetes, hjärt-kärlsjukdomar  och ledsjukdomar samt\r\nvissa cancerformer. Mot bakgrund  av  att människors\r\nmatvanor  påverkas  av  så många olika faktorer  och\r\naktörer och mot bakgrund av att förbättrade matvanor\r\ni befolkningen är en förutsättning  för en god hälsa\r\nanser  regeringen  att  ett mål för samhällsinsatser\r\nnär det gäller matvanor bör  fastställas. Regeringen\r\navser att återkomma med förslag  på  hur  ett sådant\r\nmål  bör  lyda.  Den nationella handlingsplanen  för\r\nnutrition bör användas  som  grund för det fortsatta\r\narbetet med goda matvanor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)\r\nbegärs tillkännagivande om kunskap om mat och dess\r\nbetydelse för hälsan (yrkande 8). Motionärerna pekar\r\npå att totalt 2,5 miljoner svenskar är överviktiga\r\noch att  förekomsten av övervikt ökar. Kunskap om\r\nmat och dess betydelse är oerhört viktig, inte bara\r\npå dagis, i personalmatsalar och hos\r\näldreomsorgspersonalen, anförs det. Enligt\r\nmotionärerna är det en kunskap och ett\r\nförhållningssätt som var och en måste ha med sig ut\r\ni livet.\r\n\r\nI  motion  So25 av Inger René och  Hillevi  Engström  (båda  m)\r\nbegärs tillkännagivande  om målet för folkhälsan och\r\nutbildningen   i  grundskolan   och   gymnasieskolan\r\n(yrkande 1). Motionärerna  pekar  på  att  inte bara\r\nmotion  utan  även vad vi äter har ett ovedersägligt\r\nsamband med vår  totala  hälsa.  Enligt motionärerna\r\nbehöver  ämnet  Hem-  och  konsumentkunskap  utökas.\r\nDessutom behövs en utvärdering  av  ämnet särskilt i\r\nde   lägre   årskurserna.  Vidare  behöver,   enligt\r\nmotionärerna,    ämnet   Idrott   och   hälsa   inom\r\ngymnasieskolan förstärkas och förändras så att detta\r\nkärnämne på ett grundligt sätt tar upp mat- och häl-\r\nsoaspekten. I motionen  begärs även tillkännagivande\r\nom att politiken bör inriktas  än  mer på forskning,\r\nutbildning  och  metodutveckling  inom  hälsoområdet\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nI   motion   So26   av   Inger   René   (m)   begärs\r\ntillkännagivande om möjligheten för Livsmedelsverket\r\natt  fullgöra sina uppgifter som kunskapsbas. Enligt\r\nmotionären  krävs,  för  att  få  en  förändring  av\r\nsvenska   folkets   matvanor   i  positiv  riktning,\r\ninsatser av en mängd olika aktörer och av olika typ.\r\nLivsmedelsverkets roll i detta omfattande  och breda\r\narbete  är  framför allt att fungera som kunskapsbas\r\nnär det gäller  näringsinnehåll i livsmedel, svenska\r\nfolkets  matvanor,   vad   som   styr  matvanor  och\r\nnäringsbehov.  Livsmedelsverket  har   i   dag  inte\r\nresurser för att kunna utföra dessa uppgifter på ett\r\ntillfredsställande sätt. Enligt motionären skulle en\r\nsatsning  på  dessa områden avsevärt bidra till  att\r\nstärka folkhälsoarbetet genom att andra aktörer fick\r\nfler och säkrare uppgifter att bygga sitt arbete på.\r\n\r\nI  motion  So338  av  Ingemar  Vänerlöv  (kd)  yrkas\r\ntillkännagivande  om  behovet  av  åtgärder  för att\r\nkomma  till rätta med överviktsproblem hos barn  och\r\nvuxna. Motionären  pekar på att en allt större andel\r\nav  befolkningen  är  överviktig,   något   som  har\r\nnegativa konsekvenser för hälsan.\r\n\r\nI  motion  So283  av  Margareta  Andersson och Sofia\r\nLarsen (båda c) begärs tillkännagivande om orsakerna\r\ntill   övervikt  och  fetma  hos  barn  och   vuxna.\r\nMotionärerna  anser  att  de bakomliggande orsakerna\r\ntill varför barn och vuxna  ökar  i  vikt mer än vad\r\nsom är bra för deras hälsa bör utredas.\r\n\r\nI   motion   So318   av  Kerstin  Engle  (s)  begärs\r\ntillkännagivande om behovet  av  en bred information\r\nom  kostens  betydelse  för  folkhälsan.  Motionären\r\nanför att  en förbättrad folkhälsa  kräver  en  bred\r\nkunskapsspridning till många grupper i samhället  om\r\nvad god kostsammansättning är.\r\n\r\nI  motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl  (båda  s)\r\nbegärs  tillkännagivande  om  att under avsnittet 5,\r\nmålområde 10: Goda matvanor, bör  betonas  vikten av\r\ntillkomsten av fler koloniområden för att fler skall\r\nfå möjlighet att odla (yrkande 4).\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtbildningsutskottet  behandlade  i det av riksdagen\r\ngodkända  betänkandet  20001/02:UbU10  Skolan,  m.m.\r\nmotioner   rörande   hem-   och    konsumentkunskap.\r\nUtskottet anförde i sin bedömning följande (s. 43)\r\n\r\nUtskottet   anser   nu,   liksom  tidigare,   att\r\nundervisningen   i   har   en  viktig   plats   i\r\ngrundskolan och att ämnet skall ge både praktiska\r\noch teoretiska kunskaper. Kunskaper  om sambanden\r\nmellan  livsstil, mat, hälsa och miljö  har  stor\r\nbetydelse   för   folkhälsan  och  folkhushållet.\r\nSkolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att\r\nen konkretisering av  de  nationella  målen görs.\r\nDet  ankommer  därefter på lärare och elever  att\r\ngemensamt planera  och genomföra undervisningen i\r\nsyfte att nå de nationella  målen. För att tillse\r\natt  skolorna  klarar  de nationella  kraven  har\r\nskolhuvudmannen  ett  stort   ansvar  vad  gäller\r\nuppföljning och utvärdering av  skolans resultat.\r\nMed     hänvisning    till    detta    och    den\r\nförsöksverksamhet  med  avskaffad timplan som för\r\nnärvarande genomförs i ett antal kommuner avstyr-\r\nker  utskottet  yrkandena  om   ämnet   hem-  och\r\nkonsumentkunskap.\r\n\r\nAktuella   motioner   avstyrktes.  Riksdagen  följde\r\nutskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)\r\n\r\nRegeringen  gav i juli 2001  i  uppdrag  åt  Statens\r\nberedning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU)\r\natt i samråd  med Statens folkhälsoinstitut, Läkeme-\r\ndelsverket   och   Socialstyrelsen   kartlägga   och\r\nredovisa   de   behandlingsmöjligheter   som   finns\r\navseende fetma. Uppdraget har redovisats i juni 2002\r\ni  rapporten Fetma    problem  och  åtgärder  (SBU-\r\nrapport  nr  160)  och  har  omfattat  att  redovisa\r\neffekter av olika behandlingsmetoder mot fetma  samt\r\ni  övrigt lämna förslag på lämpliga förebyggande och\r\nandra  samhällsbaserade  åtgärder mot fetma. Som ett\r\ndelprojekt  i  detta  regeringsuppdrag  har  Statens\r\nfolkhälsoinstitut i rapporten  Åtgärder  mot  fetma,\r\nhösten  2002, redovisat en nationell inventering  av\r\npågående  studier/projekt  i  landet avseende fysisk\r\naktivitet  och kost för att förebygga  övervikt  och\r\nfetma. Rapporten  ger  en  bakgrundsbeskrivning  hur\r\növerviktsproblematiken  ser  ut  i  Sverige  och  de\r\nbakomliggande   orsakerna   fysisk  inaktivitet  och\r\nfelaktiga matvanor. Vidare berörs vilka konsekvenser\r\növervikt och fetma har för individ  och samhälle och\r\nåtgärder ur folkhälsosynpunkt.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har redan inledningsvis ställt  sig  bakom målområdet\r\noch  noterar  nu  att detta omfattar politikområdena\r\nbarnpolitik, ungdomspolitik,  hälso-  och sjukvårds-\r\npolitik,    folkhälsopolitik,    utbildningspolitik,\r\nkonsumentpolitik,  miljöpolitik, integrationspolitik\r\noch livsmedelspolitik.\r\n\r\nUtskottet anser att  inrättandet av det föreslagna\r\nmålområdet sammantaget med det omfattande arbete som\r\nbedrivs och har bedrivits  på området torde innebära\r\ngoda förutsättningar att ta  ett  samlat grepp på de\r\nfrågor som hänger samman med matvanor  och livsmedel\r\nsåsom   goda   kostvanor,   övervikt,  ätstörningar,\r\nfödoämnesöverkänslighet  m.m.  Livsmedelsverket  har\r\nhär en viktig roll och har  bl.a.  i uppgift att öka\r\nmedborgarnas,  särskilt  barns  och ungdomars,  kun-\r\nskaper  om  god  och säker mat så att  de  kan  göra\r\nmedvetna  val  samt   att  öka  deras  kunskaper  om\r\nsambanden mellan kost och hälsa. Utskottet anser att\r\nmotionerna So25 (m) yrkandena 1 och 2, So26 (m) samt\r\nSo29 (m) yrkande 8, So283  (c),  So318 (s) och So338\r\n(kd) får anses i huvudsak tillgodosedda.\r\nUtskottet  ifrågasätter  inte att  tillkomsten  av\r\nfler  koloniområden  kan  ha  positiva  effekter  på\r\nfolkhälsan. Motion So28 yrkande  4  föranleder  dock\r\ninget tillkännagivande. Motionsyrkandet avstyrks.\r\n\r\nMålområde 11: Minskat bruk av tobak\r\noch alkohol, ett samhälle fritt från\r\nnarkotika och dopning samt minskade\r\nskadeverkningar av överdrivet\r\nspelande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\ntobakspreventivt     arbete,    främst    med\r\nhänvisning till pågående  arbete  på området.\r\nMotionsyrkanden om att tillgängligheten  till\r\nnikotinersättningsmedel  bör ökas avstyrks  i\r\nden mån de inte är tillgodosedda.\r\nJämför reservationerna 24  (m),  25  (fp), 26\r\n(mp), 27 (m) och 28 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt     propositionen    påverkar    bruket    av\r\nberoendeframkallande medel hälsan. Även spelberoende\r\nkan  leda till  ohälsa.  Ett  ökat  fokus  på  dessa\r\nfaktorers  samlade  effekter och inbördes kopplingar\r\nkrävs.  Åtgärder  mot  skador  på  grund  av  tobak,\r\nalkohol och spel samt för  ett  samhälle  fritt från\r\nnarkotika  och  dopning  är  nödvändiga för att  det\r\nskall  gå  att  nå det övergripande  folkhälsomålet.\r\nMinskat  bruk av tobak  och  alkohol,  ett  samhälle\r\nfritt  från  narkotika  och  dopning  samt  minskade\r\nskadeverkningar  av överdrivet spelande skall därför\r\nutgöra ett särskilt målområde.\r\n\r\nRiksdag  och regering  har  tidigare  beslutat  om\r\nsamhällets  insatser   och   mål  för  alkohol-  och\r\nnarkotikapolitiken. Dessa mål skall ligga fast.\r\nMålet för samhällets insatser  inom  tobaksområdet\r\nskall vara att minska tobaksbruket.\r\nMålet  för  samhällets  insatser  mot spelberoende\r\nskall vara att minska skadeverkningar  av överdrivet\r\nspelande.  Målet  när det gäller dopning skall  vara\r\nett samhälle fritt från dopning.\r\nRegeringen anför att Nationella folkhälsokommittén\r\nföreslår att Statens  folkhälsoinstitut  bör  få ett\r\nsärskilt  regeringsuppdrag  att  bedriva information\r\ntill  allmänheten  om  tobakens skadeverkningar  och\r\nsamordna det nationella  och  lokala  tobaksarbetet.\r\nRegeringens bedömning är dock att Statens folkhälso-\r\ninstitut  i  första  hand skall ge strategiskt  stöd\r\ntill kunskaps- och metodutveckling  i  kommuner  och\r\nlandsting.  Arbetet  mot  tobakskonsumtion måste för\r\natt vara effektivt vara integrerat  med  det  övriga\r\nfolkhälsoarbetet   och   utgå   från  ett  generellt\r\nfolkhälsoperspektiv.\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nI betänkande 2001/02:SoU8 behandlades  motioner  med\r\nsynpunkter  på  resursfördelningen  när  det  gällde\r\nåtgärder  för  att  förstärka arbetet med tobakspre-\r\nvention. Utskottet ansåg  det viktigt att resurserna\r\ninom det förebyggande arbetet  inriktas både på barn\r\noch unga, som är en viktig grupp,  och  på den vuxna\r\ndelen   av  befolkningen.  Utskottet  föreslog   ett\r\ntillkännagivande   med   denna   innebörd.  I  samma\r\nbetänkande  anfördes  vidare  att  utskottet  delade\r\nregeringens   bedömning   att   för  det  fall   att\r\nnikotinersättningsmedel görs lika  tillgängliga  som\r\ntobaksvaror  finns  det en risk att dessa uppfattas,\r\ninte som en produkt som skall användas för att sluta\r\nröka utan en som används  som  ersättning för tobak.\r\nUtskottet   delade   således  inte  de   motionärers\r\nuppfattning  som ansåg  att  nikotinersättningsmedel\r\nbör  finnas  till   försäljning   där  tobak  säljs.\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:235).\r\n\r\nI budgetpropositionen för 2003 (2002/03:1,  volym 6,\r\nutg.omr.  9,  s.  75)  föreslogs  under  anslag 14:7\r\nFolkhälsopolitiska  åtgärder att 30 miljoner  kronor\r\nskall  disponeras av Statens  folkhälsoinstitut  för\r\nolika förebyggande  insatser mot tobak. Medlen skall\r\nbl.a.  användas  som  stöd  till  organisationer  på\r\ntobaksområdet,     stöd     till     Centrum     för\r\ntobaksprevention       för      verksamhet       med\r\ntelefonrådgivning samt till metodutveckling.\r\n\r\nRegeringen har i regeringsbeslut  den  12  september  2002 gett\r\nStatens  folkhälsoinstitut i uppdrag att i samverkan\r\nmed kommuner  och  landsting bedriva kunskapsbaserad\r\nmetodutveckling för  tobakspreventivt arbete. Enligt\r\nuppdraget skall institutet  i samverkan med kommuner\r\noch  landsting  under perioden  20022004  genomföra\r\ncirka femtio pilotprojekt som skall bidra till ökad\r\nkunskap  om  verksamma   och  lämpliga  metoder  och\r\nstrategier för tobaksprevention särskilt riktade mot\r\nbarn  och unga, men även till  vuxna.  Syftet  skall\r\nvara att  få  fram  ny  kunskap  som inspirerar till\r\nfortsatta  satsningar  på tobakspreventiva  åtgärder\r\nlokalt  och  regionalt  och  att  tobakspreventionen\r\nintegreras i det övergripande folkhälsoarbetet.\r\n\r\nFrån Socialdepartementet  har inhämtats att Apoteket\r\nAB  under  sommaren  2002  utfärdat  riktlinjer  för\r\ntillhandahållande  av  nikotinersättningsmedel   via\r\napoteksombud  och  att  Apoteket  AB  i en skrivelse\r\nkonstaterat  att  nikotinersättningsmedel  nu  finns\r\ntillgängliga hos apoteksombuden.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)\r\nbegärs   tillkännagivande    om    information   och\r\nutbildning  om  tobakens skadliga inverkan  (yrkande\r\n9).  Motionärerna  anför  att  det  för  att  minska\r\nrökningen    krävs    långt    mer   förfinade   och\r\nverklighetsanpassade     metoder    än     generella\r\ninformationsinsatser, förbjudande lagstiftning eller\r\nmoraliserande pekpinnar. Det är av central betydelse\r\natt   information   och   utbildning   om   tobakens\r\nskadeverkningar inte bara når ut till alla människor\r\nutan också presenteras på ett  sådant  sätt att alla\r\nkan  ta  den  till  sig.  Vidare  begärs  i motionen\r\ntillkännagivande  om  att  tobaksavvänjningspreparat\r\nskall  få  säljas fritt inom detaljhandeln  (yrkande\r\n10). Enligt  motionärerna  skall  det,  varhelst det\r\nsäljs  tobaksprodukter,  också  vara  tillåtet   att\r\nförsälja produkter med lägre nikotinhalt i syfte att\r\nminska  ett tobaksberoende. I motion So31 av Kerstin\r\nHeinemann  m.fl.  (fp)  begärs  tillkännagivande  om\r\nhälsoupplysning   om   tobak   (yrkande  5).  Enligt\r\nmotionärerna  är,  med  hänsyn  till  de  allvarliga\r\nfolkhälsoeffekterna av cancersjukdomar,  hjärt-  och\r\nkärlsjukdomar      samt     kroniskt     obstruktiva\r\nlungsjukdomar,  regeringens   snäva   hållning  till\r\nhälsoupplysning om tobak inte godtagbar.\r\n\r\nI  motion  So442  av Kerstin Heinemann m.fl.  (fp)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om   tobaksfrågor   (yrkande  16).\r\nMotionärerna anför att det svenska arbetet mot tobak\r\nfrån  början  byggt  på information, utbildning  och\r\nopinionsbildning. Staten  kan inte frånsäga ansvaret\r\nför dessa insatser, och de kan inte överlåtas enbart\r\npå   frivilliga   organisationer,   än   mindre   på\r\ntobaksindustrin.\r\n\r\nI motion So276 av Annelie  Enochson  (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  de  utmaningar som  Nationella\r\nfolkhälsokommittén  formulerat   (yrkande   1).  Mo-\r\ntionären  anför  att  kommittén preciserat ett antal\r\nutmaningar till aktörer  på  olika  nivåer som ett\r\nsätt  att  peka på behovet av ett brett,  konsekvent\r\noch kontinuerligt tobakspreventivt arbete för att nå\r\nde föreslagna  målen.  Ingen  komponent  i strategin\r\nersätter    den   andra,   och   det   finns   inget\r\nmotsatsförhållande mellan en strävan att få ungdomar\r\natt inte börja  röka och en satsning på stöd för dem\r\nsom  vill  sluta. Vidare  begärs  i  yrkande  3  ett\r\ntillkännagivande  om  ett långsiktigt säkerställande\r\nav adekvata resurser för  tobakspreventivt arbete på\r\nalla  nivåer. Motionären noterar  att  regeringen  i\r\nbudgetpropositionen  har  avsatt  30 miljoner kronor\r\nper år i tre år med början 2002 för tobakspreventivt\r\narbete som skall ledas av Statens folkhälsoinstitut.\r\nEnligt   motionären   är   det  bl.a.  viktigt   att\r\nprincipiellt     diskutera    och    besluta     hur\r\nhälsofrämjande   och   förebyggande   arbete   skall\r\nfinansieras.\r\n\r\nI motion So331 av  Ingemar  Vänerlöv (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att personlig  rådgivning  och\r\nnikotinersättningsmedel  bör  erbjudas föräldrar med\r\nhemmavarande barn i samband med att de som patienter\r\nkommer i kontakt med hälso- och  sjukvården (yrkande\r\n2).  Motionären  pekar  på att en av  de  viktigaste\r\nåtgärderna för att se till att kommande generationer\r\ninte  börjar  röka  är att få  deras  föräldrar  att\r\nsluta.\r\n\r\nI motion So333 av Mikael  Oscarsson  (kd) begärs att\r\nregeringen  lägger  fram  förslag till en  nationell\r\nhandlingsplan för rökavvänjning. Flera vetenskapliga\r\nstudier pekar enligt motionären  på  att  en tydlig,\r\nkonsekvent och personligt anpassad rådgivning  är en\r\nkostnadseffektiv  och  framgångsrik  metod  för rök-\r\navvänjning.\r\n\r\nI   motion  So385  av  Birgitta  Sellén  och  Annika\r\nQarlsson (båda c) begärs ett tillkännagivande om att\r\nnikotinläkemedel   bör   finnas   hos   apoteksombud\r\n(yrkande   1).   Vidare   begärs  i  yrkande  2  ett\r\ntillkännagivande om att en  utredning  bör göras för\r\natt  se  över möjligheten att sälja nikotinläkemedel\r\ndär tobaksvaror säljs.\r\n\r\nI  motion So467  av  Viviann  Gerdin  och  Margareta\r\nAndersson  (båda  c)  begärs ett tillkännagivande om\r\natt öka anslagen till organisationer  med  kunskaper\r\nom   rökprevention   i  skolorna  (yrkande  1).  Att\r\nförhindra att ungdomar  börjar  röka kräver insatser\r\ninom flera områden, anför motionärerna. En åtgärd är\r\natt öka de statliga anslagen till organisationer som\r\när  utbildade för att informera i  tobaksfrågor  och\r\nför att  bearbeta  ungdomar  att  välja ett rökfritt\r\nliv. Vidare begärs i yrkande 2 ett  tillkännagivande\r\nom att öka anslagen för rökavvänjningsinsatserna  så\r\natt   de   kommer   i  paritet  med  folkhälsomålen.\r\nMotionärerna   anför   att   anslagen   i   dag   är\r\nunderdimensionerade  och   ojämnt   fördelade   över\r\nlandet.  I  yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om\r\nbehovet  av könsspecifika  tobaksavvänjningsprogram.\r\nMotionärerna  anför att särskilt kvinnors tobaksbruk\r\nmåste uppmärksammas.  Kvinnor  utvecklar  lungcancer\r\nsnabbare  än  män  och  det  antas att det finns  en\r\nkoppling mellan bröstcancer och rökning. Rökning har\r\nockså stor negativ påverkan på  gravida  kvinnor och\r\npå foster.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har redan inledningsvis ställt sig  bakom\r\nmålområdet  och   noterar   nu  att  detta  omfattar\r\npolitikområdena folkhälsopolitik,  skatt,  tull  och\r\nexekution,      kriminalpolitik,      hälso-     och\r\nsjukvårdspolitik,    barnpolitik,    ungdomspolitik,\r\nutbildningspolitik,             socialtjänstpolitik,\r\nlivsmedelspolitik,  finansiella system  och  tillsyn\r\noch folkrörelsepolitik.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens  uppfattning  att  det\r\nförebyggande  och  hälsofrämjande arbetet på det här\r\naktuella  området,  för  att  bli  effektivt,  måste\r\nbehandlas i ett sammanhang.  Utskottet  delar  också\r\nregeringens     uppfattning    att    arbetet    mot\r\ntobakskonsumtion, för att vara effektivt, måste vara\r\nintegrerat med det  övriga folkhälsoarbetet och utgå\r\nfrån  ett generellt folkhälsoperspektiv.  Genom  det\r\nstrategiska  stöd  som Statens folkhälsoinstitut kan\r\nbistå  kommuner och landsting  med  anser  utskottet\r\nvidare  att   dessa  har  goda  förutsättningar  att\r\nbedriva  ett framgångsrikt  arbete  för  att  minska\r\nbruket av tobak. Utskottet anser vidare att intensiv\r\ninformation  och  utbildning  på lokal nivå, t.ex. i\r\nskolor,  om tobakens skadeverkningar  är  av  mycket\r\nstor  betydelse   i   sammanhanget.   Dessutom  vill\r\nutskottet  återigen  framhålla  att det är  särskilt\r\nangeläget     att     information     om    tobakens\r\nskadeverkningar   når   ut,   förutom  till  gravida\r\nkvinnor,  även  till  barn  och ungdomar  och  deras\r\nföräldrar  liksom  i övrigt till  alla  grupper  som\r\narbetar  med  barn.  Utskottet   avstyrker  med  det\r\nanförda  motionerna So29 (m) yrkande  9,  So31  (fp)\r\nyrkande 5,  So276 (kd) yrkandena 1 och 3, So331 (kd)\r\nyrkande 2, So333 (kd) och So467 (c) yrkandena 13.\r\nI motion So442 (fp) yrkande 16 framförs att staten\r\ninte  kan frånsäga  sig  ansvaret  för  information,\r\nutbildning   och   opinionsbildning  om  tobak.  Som\r\nframgår  ovan  arbetar   Statens   folkhälsoinstitut\r\ntillsammans  med kommuner och landsting  aktivt  med\r\ndessa frågor.  Utskottet  delar  inte  motionärernas\r\nfarhågor   om   att  staten  inte  har  tillräckligt\r\ninflytande   över  detta   arbete.   Motionsyrkandet\r\navstyrks.\r\nSom ovan anförts  har  Apoteket  AB i en skrivelse\r\nkonstaterat  att  nikotinersättningsmedel  nu  finns\r\ntillgängliga hos apoteksombuden.  Motion  So385  (c)\r\nyrkande 1 är därmed tillgodosedd.\r\nUtskottet   vidhåller   sin   uppfattning  att  om\r\nnikotinersättningsmedel görs lika  tillgängliga  som\r\ntobaksvaror  finns  det en risk att medlen uppfattas\r\nsom ersättning för tobak och inte som en produkt som\r\nskall  användas  för  att   sluta   röka.  Utskottet\r\navstyrker därmed motionerna So29 (m)  yrkande 10 och\r\nSo385 (c) yrkande 2.\r\n\r\nForskning och metodutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMotionsyrkanden   om   inrättandet   av   ett\r\nNational     Institute    of    Health,    om\r\nhälsokonsekvensbeskrivningar   och   om   ett\r\nhälsojusterat  BNP-mått  bör avslås i den mån\r\nde inte är tillgodosedda.\r\nJämför reservationerna 29 (m) och 30 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nNär det gäller forskning och metodutveckling bedömer\r\nregeringen (s. 91) att Forskningsrådet för arbetsliv\r\noch  socialvetenskap  (FAS)   och  Statens  folkhäl-\r\nsoinstitut (FHI) bör ges i uppdrag  att  i samarbete\r\nmed  berörda aktörer utarbeta en lägesbeskrivning  i\r\nsyfte  att  på  sikt  kunna  stärka  forskningen  på\r\nfolkhälsoområdet.  Dessutom  är det av stor vikt att\r\nStatens  folkhälsoinstitut  bedriver   ett  fortsatt\r\nutvecklingsarbete  kring  hälsokonsekvensbedömningar\r\n(HKB) genom en kombination  av  teoribaserad kunskap\r\noch praktisk tillämpning. Socialstyrelsen  bör  få i\r\nuppdrag   att   tillsammans   med  Statens  folkhäl-\r\nsoinstitut  och i samverkan med  Landstingsförbundet\r\noch    Svenska   Kommunförbundet    utreda    behov,\r\nfinansiering,  inriktning  och avgränsning av regio-\r\nnala centrum för icke-medikamentella  metoder.  Även\r\nfrågan  om  behov,  finansiering  och  utveckling av\r\nregionala  utvecklingscentrum  för  kunskapsbaserade\r\nmetoder bör utredas i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)\r\nbegärs  tillkännagivande  om  att  ett institut  för\r\nmedicin  och  hälsa  skall skapas för forskning  och\r\nutveckling (yrkande 12). För att ge maximal kraft åt\r\nansträngningarna  att ligga  i  den  medicinska  och\r\nbiomedicinska  forskningsfronten  vill  motionärerna\r\nskapa ett svenskt National Institute of Health efter\r\namerikansk  förebild.  Institutet  för  medicin  och\r\nhälsa  skall  kraftsamla   och  möjliggöra  ny,  mer\r\ntvärvetenskaplig  forskning,   men   också  fördjupa\r\nforskningen  inom  olika discipliner med  anknytning\r\ntill hälsa och sjukvård i vid mening.\r\n\r\nI   motion   So448  av  Gudrun   Schyman   m.fl.   (v)   begärs\r\ntillkännagivande   om   hälsokonsekvensbeskrivningar\r\n(yrkande 1). Motionärerna  anför  att  en  utvecklad\r\nfolkhälsopolitik behöver genomsyra samhället  i dess\r\nhelhet   och   tas  i  beaktande  vid  planering  av\r\nbostäder, arbetsplatser och i värnandet om den gene-\r\nrella välfärden.\r\n\r\nI motion So443 av  Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)  föreslås att\r\nriksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ett  hälsojusterat   BNP-mått   (yrkande   4).\r\nMotionärerna  pekar  på  att  om  stora  grupper  av\r\nbefolkningen  inte  får del av de växande resurserna\r\ninnebär  ekonomisk  tillväxt   inte   med  automatik\r\nförbättrad  social utveckling. Nationalräkenskaperna\r\nbör därför inkludera  positiva  respektive  negativa\r\neffekter på folkhälsan, dvs. ett hälsojusterat  BNP-\r\nmått. I motionen begärs vidare att regeringen lägger\r\nfram   förslag   om   att   utveckla   metoder   för\r\nhälsokonsekvensanalyser  (yrkande  5).  Motionärerna\r\nbetonar vik-ten av att det före viktiga beslut  görs\r\nen  omfattande  analys  av  vad  beslutet kan få för\r\nbetydelse för hälsoutvecklingen, motsvarande vad som\r\nredan i dag görs på miljöområdet.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  har vid ett flertal tillfällen  behandlat\r\noch avstyrkt bifall till motionsyrkanden som rör att\r\nett  svenskt  National  Institute  of  Health  skall\r\ninrättas, senast i betänkande 2001/02:SoU13, vartill\r\nhänvisas (s. 37 ff.) (res. m).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet,  som inte har ändrat inställning i frågan\r\nom att inrätta  ett  svenskt  National  Institute of\r\nHealth,  återkommer  dock  till  denna  i betänkande\r\n2002/03:SoU3. Motion So29 (m) yrkande 12 avstyrks.\r\n\r\nUtskottet   anser   det   mycket   värdefullt  att\r\nregeringen   avser   att   ge  Forskningsrådet   för\r\narbetsliv    och   socialvetenskap    och    Statens\r\nfolkhälsoinstitut  i  uppdrag  att  i  samarbete med\r\nandra  utarbeta en lägesbeskrivning i syfte  att  på\r\nsikt kunna  stärka  forskningen på folkhälsoområdet.\r\nUtskottet delar också  regeringens bedömning att det\r\när av stor vikt att Statens folkhälsoinstitut bedri-\r\nver    ett    fortsatt    utvecklingsarbete    kring\r\nhälsokonsekvensbeskrivningar.   Motionerna So443 (c)\r\nyrkande  5  och  So448  (v)  yrkande  1   får  anses\r\ntillgodosedda.\r\nUtskottet   kan   inte   ställa   sig   bakom  ett\r\ntillkännagivande   om  ett  hälsojusterat  BNP-mått.\r\nMotion So443 (c) yrkande 4 avstyrks.\r\n\r\nInternationellt folkhälsoarbete\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  motionsyrkanden gällande\r\ndet  internationella  folkhälsoarbetet   inom\r\nWHO,  OECD och EU, främst med hänvisning till\r\natt de  får  anses  i  huvudsak tillgodosedda\r\ngenom det arbete som för närvarande bedrivs.\r\nJämför reservation 31 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  So31  av  Kerstin  Heinemann  m.fl.  (fp)\r\nbegärs tillkännagivande om vad som anförs om WHO och\r\ndet  internationella  samarbetet  i  folkhälsofrågor\r\n(yrkande 11). Motionärerna  anför  att  WHO  har  en\r\nmycket    stor    betydelse    för   att   företräda\r\nfolkhälsointressena. WHO:s betydelse  innebär  också\r\natt   de  ekonomiska  intressen  som  vill  motverka\r\nfolkhälsoarbete   ägnar  sig  åt  lobbying  för  att\r\nförsvåra en del av  det  arbete  inom WHO som kan ge\r\nverkningsfulla     resultat.    Det    är,    enligt\r\nmotionärerna, angeläget  att  Sverige  aktivt verkar\r\nför att detta arbete ges hög prioritet som  stöd för\r\nmedlemsländernas folkhälsoarbete. Detta gäller  inte\r\nminst  den  verksamhet  vid WHO-kontoret i Köpenhamn\r\nsom särskilt inriktas på  att möjliggöra begränsning\r\nav    alkoholskador.    I   samma   motion    begärs\r\ntillkännagivande om vad som  anförs  om OECD och det\r\ninternationella    samarbetet    i   folkhälsofrågor\r\n(yrkande   12).   Motionärerna   påpekar   att   det\r\nexempelvis skulle vara av stort värde  om OECD kunde\r\nta   på   sig   att  beräkna  de  samhällsekonomiska\r\nkostnader    som    alkoholnäringen     vållar     i\r\nmedlemsländerna  genom sjuklighet, annat bortfall av\r\narbetskraft,  sjukvårdskostnader   m.m.   Detta   är\r\nekonomiska förhållanden som det i många länder anses\r\npolitiskt  inopportunt att ta upp, men som samtidigt\r\nhar   stor   betydelse    för    möjligheterna   att\r\nupprätthålla stabila välfärdssystem inom EU-området.\r\nVidare begärs tillkännagivande om  vad som anförs om\r\nEU    och    det   internationella   samarbetet    i\r\nfolkhälsofrågor (yrkande 13). Motionärerna anser att\r\ndet starkare bör  understrykas  att  det  krävs  ett\r\nbetydligt  mer  intensivt  arbete  för  att  föra ut\r\nSveriges  narkotikastrategi  i  Europa.  Om  Sverige\r\nmisslyckas  med det finns det risk för att den  hol-\r\nländska  modellen   kommer  att  prövas  i  stället.\r\nSverige måste därför  visa  upp sig inom EU, föra ut\r\nkorrekt information om sin narkotikapolitik  och  om\r\nde  resultat  den  gett. Enligt motionärerna har det\r\nockså stor betydelse  om  EU-kommissionen väljer att\r\narbeta  för  folkhälsan eller  för  att  understödja\r\nekonomiska intressens  strävanden  att  bli  av  med\r\nfolkhälsomotiverade   hinder  för  försäljningen  av\r\nvaror som vållar ohälsa. EU-kommissionen har, enligt\r\nmotionärerna, mycket aktivt  arbetat  för  att dessa\r\nregler,  som ekonomiskt gynnar alkoholföretagen  och\r\nkraftigt försvårar folkhälsoarbetet, skall tillämpas\r\nfullt ut i även i Sverige.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nEtt  enigt  utskott  har  vid  flera  tillfällen  de\r\nsenaste  åren  redovisat  sin  inställning  när  det\r\ngäller   Sveriges   insatser   mot   narkotikan   på\r\ninternationell  nivå.  I  betänkande 1999/2000:SoU10\r\nvidhölls de uttalanden som  gjorts  tidigare år. Ut-\r\nskottet uttryckte sin oro för den globala utveckling\r\nav  narkotikahandeln  som  pågår  och  den  påverkan\r\nutvecklingen har för Sveriges del, framför  allt vad\r\ngäller   dagens   ungdomar.  Utskottet  anförde  att\r\nSveriges internationella narkotikapolitik måste vara\r\ntydlig, konsekvent och långsiktig. Det påpekades att\r\nSveriges restriktiva  narkotikapolitik  ligger  till\r\ngrund  för  det internationella engagemanget och att\r\nSverige sedan  länge  deltar  mycket  aktivt  i  det\r\ninternationella    samarbetet   på   detta   område.\r\nUtskottet vidhöll att  det  är synnerligen angeläget\r\natt regeringen med kraft fortsätter att bekämpa alla\r\nkrav på legalisering av narkotika och liberalisering\r\nav narkotikapolitiken, såväl  nationellt  som på det\r\ninternationella planet. Sverige måste fortsätta  att\r\naktivt   driva  sin  inställning  i  narkotikafrågor\r\ninternationellt,  bl.a. inom FN, Europarådet, EU och\r\ni    det   nordiska   samarbetet.    En    nödvändig\r\nförutsättning  för  framgång  i  det internationella\r\narbetet   är   att   våra  insatser  nationellt   är\r\nframgångsrika  och  att  vi  kan  visa  på  en  enig\r\nrestriktiv inställning i frågan, anfördes det. Denna\r\nuppfattning  vidhölls   även   i   samband  med  att\r\nnarkotikafrågan  senast  behandlades i  utskottet  i\r\nbetänkande          2001/02:SoU15          Nationell\r\nnarkotikahandlingsplan (s. 59).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSverige  har sedan länge bedrivit ett aktivt  arbete\r\ninom WHO.  Utskottet  delar  regeringens uppfattning\r\natt det är angeläget att Sverige  aktivt  verkar för\r\natt  arbetet  med  att  företräda folkhälsointressen\r\ngenom  att  utveckla  strategier   och   policy  ges\r\nfortsatt hög prioritet som stöd för medlemsstaternas\r\nfolkhälsoarbete.  Motion  So31 (fp) yrkande  11  får\r\nhärigenom  anses  åtminstone   delvis  tillgodosedd.\r\nMotionsyrkandet avstyrks.\r\n\r\nOECD  arbetar  med  hälso-  och  sjukvården,  dess\r\norganisation,   kostnader   och  effektivitet   samt\r\nuppföljning av reformer inom  sjukvården.  Utskottet\r\nanser  i  och för sig att det kunde vara av intresse\r\nom OECD, som motionärerna i motion So31 (fp) yrkande\r\n12 förespråkar,  kunde  ta  på  sig  att  beräkna de\r\nsamhällsekonomiska   kostnader  som  alkoholnäringen\r\nvållar i medlemsländerna.  Utskottet  är  dock  inte\r\nberett att förslå riksdagen ett tillkännagivande med\r\ndetta innehåll. Motionsyrkandet avstyrks.\r\nUtskottet  ser  med tillfredsställelse på att EU:s\r\nministerråd   nyligen    har    antagit   ett   nytt\r\nfolkhälsoprogram som kommer att bli  vägledande  för\r\nEU:s  framtida  folkhälsoarbete.  Utskottet  noterar\r\nockså   att  Sverige  kommer  att  ge  fortsatt  hög\r\nprioritet  åt arbetet inom gemenskapen bl.a. när det\r\ngäller narkotikafrågan.  Mot  denna  bakgrund och då\r\nutskottet utgår från att Sverige inom  EU fortsätter\r\natt   driva  Sveriges  inställning  när  det  gäller\r\nnarkotikafrågan  men även när det gäller alkohol och\r\ntobak, anser utskottet  att motion So31 (fp) yrkande\r\n13 får anses i allt väsentligt tillgodosedd.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om  att\r\nStatens   folkhälsoinstitut   bör   avskaffas\r\nrespektive få andra arbetsuppgifter.\r\nJämför reservationerna 32 (m) och 33 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)\r\nbegärs    tillkännagivande     om     att    Statens\r\nfolkhälsoinstitut   bör   avskaffas  (yrkande   11).\r\nMotionärerna  anför  att det  statliga  engagemanget\r\nkraftigt bör minska till  förmån  för  regionalt och\r\nlokalt folkhälsoarbete.\r\n\r\nI   motion  So31  av  Kerstin  Heinemann  m.fl.   (fp)   begärs\r\ntillkännagivande  till  regeringen  om  att  Statens\r\nfolkhälsoinstitut på nytt skall tilldelas arbetsupp-\r\ngifter i enlighet med riksdagens tidigare beslut med\r\nanledning  av  proposition 1990/91:175 (yrkande  6).\r\nMotionärerna anför  att  riksdagen  bör  besluta att\r\nåterge  institutet  de  uppgifter  det  hade  enligt\r\nriksdagens    tidigare    beslut    då   proposition\r\n1990/91:175 bifölls. Enligt motionärerna  kan nämnda\r\nproposition  i huvudsak utgöra underlag även för ett\r\nnytt principbeslut. Vidare yrkas att riksdagen begär\r\natt  regeringen,  i  enlighet  med vad som anförs  i\r\nmotionen, återkommer med förslag till de följdbeslut\r\nsom  föranleds av ett principbeslut  om  att  återge\r\nStatens  folkhälsoinstitut  tidigare arbetsuppgifter\r\n(yrkande 7).\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nRiksdagen  beslutade i maj 2001  (prop.  2000/01:99,\r\nbet. 2000/01:SoU16,  rskr. 2000/01:233) att godkänna\r\nregeringens förslag om att tilldela Statens folkhäl-\r\nsoinstitut en ny roll.  Institutet  skall  i sin nya\r\nroll ansvara för sektorsövergripande uppföljning och\r\nutvärdering av insatser inom folkhälsoområdet,  vara\r\nnationellt    kunskapscentrum    för   metoder   och\r\nstrategier på området och ansvara  för  övergripande\r\ntillsyn     inom     alkohol-,     narkotika-    och\r\ntobaksområdena.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller att det är viktigt att det finns\r\nen  statlig  myndighet  med  ett samlat  ansvar  för\r\nfrågor  inom  folkhälsoområdet,   nämligen   Statens\r\nfolkhälsoinstitut.  Utskottet avstyrker följaktligen\r\nmotion  So29  (m)  yrkande  11  vari  det  yrkas att\r\ninstitutet  skall  avskaffas. Vidare anser utskottet\r\ndet positivt att Statens folkhälsoinstitut i sin nya\r\nroll tillförts tillsynsuppgifter  inom  alkohol- och\r\ntobaksområdena. Detta eftersom institutet  härigenom\r\nkan  ta  ett  helhetsgrepp om några av de viktigaste\r\nbestämningsfaktorerna  för  folkhälsan.  Motion So31\r\n(fp) yrkandena 6 och 7 avstyrks.\r\n\r\nAndra motionsyrkanden\r\n\r\nEnligt  gällande  styrsystem skall riksdagen  främst\r\nfatta beslut om övergripande  och nationella frågor.\r\nI   de  centrala  lagarna  inom  utskottets   bered-\r\nningsområde  finns  ofta  bestämmelser  som  innebär\r\ndelegation   av   detaljbestämmelser  till  regering\r\noch/eller myndigheter.  I  detta  sammanhang  finner\r\nutskottet   även   anledning   att,   vad  beträffar\r\nmotionsyrkanden  om  vård  och behandling  av  olika\r\nsjukdomar,  påpeka  att utskottet  vid  ett  flertal\r\ntillfällen uttalat att  det  inte  ställer sig bakom\r\nmotionskrav om att satsningar bör göras  på enskilda\r\nsjukdomar   eller   om   att  vården  av  dessa  bör\r\norganiseras på visst sätt.  Att bedöma sådana frågor\r\när i första hand en fråga för  sjukvårdshuvudmännen,\r\nse  bl.a.  betänkande  2001/02:SoU13  (s.  60  ff.).\r\nUtskottet  erinrar  också   om,   när   det   gäller\r\nmotionsyrkanden  med  krav  på  forskning inom olika\r\nfält, att statsmakterna vad gäller  resurserna  till\r\ngrundforskning endast fattar övergripande beslut  om\r\nfördelningen  av  de  statliga forskningsmedlen. Den\r\nnärmare     fördelningen     av      de     statliga\r\nforskningsresurserna      ankommer     på     forsk-\r\nningsfinansierande    myndigheter,     som     bl.a.\r\nVetenskapsrådet,  och  på universitet och högskolor,\r\nvilka  har  att fatta beslut  utifrån  vetenskapliga\r\nkvalitetsbedömningar, se betänkande 2002/03:UbU1 (s.\r\n100 f.) Sammanfattningsvis  föreslår  utskottet  med\r\nhänvisning   till   gällande  ansvarsfördelning  att\r\nföljande motionsyrkanden avslås:\r\n\r\nI  motion  So297 av Helena  Bargholtz  och  Birgitta\r\nOhlsson  (båda   fp)   begärs   tillkännagivande  om\r\nforskning   om   livsvillkoren   för  lesbiska   och\r\nbisexuella  invandrarkvinnor  (yrkande   1).  Vidare\r\nbegärs  tillkännagivande  om frivilligorganisationer\r\nsom bedriver stödjande verksamhet  för  lesbiska och\r\nbisexuella invandrarkvinnor (yrkande 2).\r\n\r\nI motion So479 av Gunnar Sandberg och Rune  Berglund\r\n(båda   s)   begärs   tillkännagivande   om   bättre\r\nfolkhälsa.\r\n\r\nI motion So222 av Anita Sidén och Ulla Löfgren (båda\r\nm)   yrkas   tillkännagivande  om  att  utarbeta  en\r\nhandlingsplan  samt  att ta nödvändiga initiativ för\r\natt hantera problematiken med benskörhet.\r\n\r\nI motion Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) begärs\r\ntillkännagivande om kunskaper om benskörhet (yrkande\r\n3).\r\n\r\nI motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs\r\nett   tillkännagivande  om   initierandet   av   ett\r\nforskningsprogram   om   den   sociala  gemenskapens\r\nbetydelse för folkhälsan (yrkande 8).\r\n\r\nI  motion  Sf335  av  Sven  Brus m.fl.  (kd)  begärs\r\ntillkännagivande om att de immateriella  värdena som\r\nviktiga  hälsofaktorer  måste  ges större utrymme  i\r\nfolkhälsoarbetet (yrkande 7).\r\n\r\nI motion So347 av Leif Björnlod  och Barbro Feltzing\r\n(båda  mp) begärs tillkännagivande  om  att  berörda\r\nmyndigheter   skall   ges   i  uppdrag  att  upplysa\r\nallmänheten     om     fördelarna     med      lägre\r\ninomhustemperatur.\r\n\r\nI  motion  So242 av Annelie Enochson (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  betydelsen av design för hälsa\r\noch vårdplanering.\r\n\r\nI motion So456 av Chatrine  Pålsson m.fl. (kd) yrkas\r\ntillkännagivande      om      vikten     av      att\r\nungdomsmottagningar arbetar aktivt  för  att  nå  ut\r\ntill pojkar (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  Sf214  av  Birgitta  Carlsson  m.fl. (c) begärs  ett\r\ntillkännagivande     om     att     personalen    på\r\nungdomsmottagningar  skall ha såväl tvärvetenskaplig\r\nsom mångkulturell kompetens (yrkande 14).\r\n\r\nI motion L318 av Gustav  Fridolin  m.fl. (mp) begärs\r\nett      tillkännagivande      om     behovet     av\r\nungdomsmottagningar  (yrkande  13).   Vidare  begärs\r\ntillkännagivanden   om   information   om   kondomer\r\nrespektive  om  behovet  av förebyggande arbete  med\r\npreventivmedelsrådgivning (yrkandena 17 och 18).\r\n\r\nI  motion  Ub556  av  Tasso  Stafilidis  (v)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att  fria  preventivmedel  bör\r\nerbjudas unga kvinnor och unga män  upp  till 20 års\r\nålder   (yrkande   9).   I   motionen   begärs  även\r\ntillkännagivande om att samhället på en rad  områden\r\nmåste  förändras från att ensidigt gynna vissa  sam-\r\nlevnadsformer  och  att  uppvärdera  visst  sexuellt\r\npraktiserande,  till  att uppmuntra den mångfald  av\r\nsamlevnadsformer  och  sexuellt   praktiserande  som\r\nfinns, till att få finnas och synas  på lika villkor\r\n(yrkande 12).\r\n\r\nI  motion  So25  av Inger René och Hillevi  Engström\r\n(båda m) begärs tillkännagivande  om behovet av kom-\r\npetensutveckling   för  personal  inom   barn-   och\r\näldreomsorg (yrkande 3).\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Avslag på propositionen (punkt 1)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  avslår  proposition  2002/03:35  Mål  för\r\nfolkhälsan.   Riksdagen   bifaller   därmed   motion\r\n2002/03:So30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPropositionen bör avslås. Jag anser att framför allt\r\nmålområdesstrukturen   men   även   förslagen   till\r\nuppföljning  och utvärdering har allvarliga brister.\r\nDessutom   saknas   grundläggande   och   nödvändiga\r\nresonemang om  statens,  landstingens,  kommunernas,\r\növriga aktörers och individens roll i arbetet för en\r\nbättre folkhälsa. Jag anser också att det behövs ett\r\neget  målområde  som kan vara vägledande för  stödet\r\ntill människors intresse  för  egenvård,  hälsa  och\r\nvälbefinnande.  Dessutom  saknas  ett  grundläggande\r\nresonemang   kring   hur  folkhälsopolitiken   skall\r\navgränsas    mot   och   integreras    med    övriga\r\npolitikområden.  Vidare  anser jag att målstrukturen\r\nmåste vara mer detaljerad  och att den bör utgå från\r\nNationella   folkhälsokommitténs   väl   underbyggda\r\nförslag om 18 mål. Dessutom måste varje mål komplet-\r\nteras med konkreta  etappmål  innan  riksdagen fast-\r\nställer  de nationella målen för folkhälsopolitiken.\r\nAvslutningsvis    noterar   jag   att   det   saknas\r\nredovisning av kostnader  och  nytta  med  de  olika\r\nfolkhälsopolitiska målen.\r\n\r\n\r\n2. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation 2. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So29 yrkandena 13 samt avslår\r\ndels vad regeringen  föreslår  om  övergripande  na-\r\ntionellt folkhälsomål (avsnitt 4.1 i propositionen),\r\noch  en sektorsövergripande målstruktur för det sam-\r\nlade folkhälsoarbetet  med  elva målområden (avsnitt\r\n4.1 samt 5.15.11 i propositionen),  dels motionerna\r\n2002/03:So31 yrkandena 1 och 9, 2002/03:So32 yrkande\r\n1, 2002/03:So443 yrkande 1 och 2002/03:So448 yrkande\r\n7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att huvudansvaret för folkhälsan skall vila\r\npå den enskilde. Folkhälsopolitiken bör  syfta  till\r\natt  ge  medborgarna  de  verktyg  som krävs för att\r\nbibehålla  en  god  hälsa.  Vidare  anser   vi   att\r\ntransfereringssystemen  och  försörjningsstödet inte\r\nkan avhjälpa problem som följer  av  en  dåligt fun-\r\ngerande arbetsmarknad och en dålig social rörlighet.\r\nGenom  att  fokusera på symptomen, snarare än  orsa-\r\nkerna, kan problemen  i  stället  fördjupas och häl-\r\nsoproblemen öka. Vi anser även att  benägenheten att\r\nse  bidrag och transfereringar som nycklar  för  att\r\nöka folkhälsan  leder  fel. Dessutom vill vi peka på\r\ntillväxtens betydelse för en god folkhälsa. Genom en\r\nhögre tillväxt kan fler  medborgare, och då särskilt\r\nde som befinner sig i utsatta situationer, förbättra\r\nsin ekonomiska situation.  Avslutningsvis  anser  vi\r\natt  målområde  4  är för snävt utformat och att det\r\nbör utvidgas till att  omfatta  sjukfrånvaron  i sin\r\nhelhet.  Vad  vi  nu  anfört  bör  riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 3. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So31  yrkandena 1 och 9 samt\r\navslår dels vad regeringen föreslår  om övergripande\r\nnationellt     folkhälsomål     (avsnitt    4.1    i\r\npropositionen)   och   om   en   sektorsövergripande\r\nmålstruktur  för  det  samlade folkhälsoarbetet  med\r\nelva  målområden  (avsnitt   4.1   samt  5.15.11  i\r\npropositionen),    dels    motionerna   2002/03:So29\r\nyrkandena 13, 2002/03:So32 yrkande 1, 2002/03:So443\r\nyrkande 1 och 2002/03:So448 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att välfärd bara är  möjlig  med ett starkt\r\nnäringsliv  där  arbetskraft  är  verksam  med   hög\r\nproduktivitet. Det finns samband i flera riktningar.\r\nEtt  väl  fungerande  system för social trygghet och\r\nsjuk- och hälsovård kan  förbättra  hälsosituationen\r\noch   även   på   många   andra   sätt   bidra  till\r\nproduktivitet och till en stärkt ekonomisk grund för\r\nvälfärden.  Vi  anser  också  att möjligheterna  att\r\nanvända ekonomiska styrmedel för  folkhälsofrämjande\r\ninsatser     bör     utredas.    Frågan    om    hur\r\nsocialförsäkringarnas  finansiering och utformning i\r\növrigt  kan  medverka  till  förbättrad  hälsa,  och\r\ndärmed till att stärka den  ekonomiska  grunden  för\r\nvälfärden, behöver också diskuteras. Vidare anser vi\r\natt  uttaget  av egenavgifter och arbetsavgifter kan\r\nbli något lägre  om  sjukförsäkringens  kostnader  i\r\nviss mån kan bäras av sådan ekonomisk verksamhet som\r\norsakar  sjukdom  och  olyckor.  Detta  skulle  vara\r\nfördelaktigt  både  när  det gäller folkhälsa och en\r\nminskad skattebelastning på arbete. Vad vi nu anfört\r\nbör  riksdagen  som sin mening  ge  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n4. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation  4. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:So32 yrkande  1  samt  avslår\r\ndels vad  regeringen  föreslår  om  övergripande na-\r\ntionellt folkhälsomål (avsnitt 4.1 i  propositionen)\r\noch  en  sektorsövergripande  målstruktur   för  det\r\nsamlade  folkhälsoarbetet  med elva målområden  (av-\r\nsnitt  4.1  samt  5.15.11  i  propositionen),  dels\r\nmotionerna 2002/03:So29 yrkandena  13, 2002/03:So31\r\nyrkande  1  och  9,  2002/03:So443  yrkande   1  och\r\n2002/03:So448 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  riksdagen  bör  fastställa följande\r\nnationella folkhälsomål.\r\n\r\nMål 1. Förbättrad psykisk och fysisk hälsa är ett\r\ngemensamt samhällsupp- drag.\r\nMål    2.    Minskade    sociala   och   regionala\r\nhälsoklyftor.\r\nMål 3. Stödjande sociala miljöer för individen.\r\nMål 4. Trygga och jämlika  uppväxtvillkor för barn\r\noch ungdomar.\r\nMål 5. Hög sysselsättning.\r\nMål 6. God arbetsmiljö.\r\nMål 7. Tillgängliga grönområden för rekreation.\r\nMål 8. Sunda inne- och utemiljöer.\r\nMål 9. Skadesäkra miljöer och produkter.\r\nMål 10. Ökad fysisk aktivitet.\r\nMål 11. Goda matvanor.\r\nMål 12. Trygg och säker sexualitet.\r\nMål 13. Minskat tobaksbruk.\r\nMål 14. Minskad alkoholkonsumtion.\r\nMål  15.  Minskade skadeverkningar  av  överdrivet\r\nspelande.\r\nMål 16. Ett narkotikafritt samhälle.\r\nMål 17. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.\r\nMål 18. Ett samordnat folkhälsoarbete.\r\nMål   19.  Långsiktig   satsning   på   forskning,\r\nmetodutveckling och utbildning.\r\nMål 20. Saklig hälsoinformation.\r\n\r\nVad jag nu  anfört  bör  riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n5. Delmål för det samlade folkhälsoarbetet\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  5.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So31 yrkandena  2  och  3 samt\r\navslår   dels   vad   regeringen   föreslår  om  att\r\nregeringen  får bestämma de delmål som  skall  gälla\r\nför detta arbete (avsnitt 4.1 i propositionen), dels\r\nmotionerna 2002/03So32  yrkandena  26, 8 och 9 samt\r\n2002/03:So443 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att riksdagen, för att hindra att\r\nfolkhälsoarbetet rinner ut i sanden, och att det\r\narbete Nationella folkhälsokommittén lade ned på att\r\nväcka lokalt och annat engagemang i frågan blir\r\nförgäves, bör besluta att kommande redovisningar\r\nfrån regeringen skall innehålla konkreta förslag som\r\nriksdagen kan ta ställning till, när det gäller\r\nsåväl direkta åtgärder som delmål som skall vara\r\nmöjliga att följa upp. Särskild vikt bör därvid\r\nläggas vid de mest allvarliga folkhälsoproblemen. Vi\r\nanser vidare att sambanden mellan folkhälsofrågorna,\r\nsamhällsekonomin, möjligheterna till social välfärd\r\noch de sociala skillnaderna bör utgöra en del av\r\ngrunden för det fortsatta arbetet. Vi anser mot\r\ndenna bakgrund att riksdagen bör avslå propositionen\r\nsåvitt gäller delförslaget att regeringen på egen\r\nhand skall få bestämma delmålen för det samlade\r\nfolkhälsoarbetet. Vad vi nu anfört med anledning av\r\nmotion So31 yrkandena 2 och 3 bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n6. Delmål för det samlade folkhälsoarbetet\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 6. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna 2002/03:So31 yrkandena 2 och 3 och\r\n2002/03:So32  yrkandena  26, och 9 samt avslår dels\r\nvad regeringen föreslår om  att  regeringen  får be-\r\nstämma  de  delmål  som skall gälla för detta arbete\r\n(avsnitt  4.1  i  propositionen),   dels  motionerna\r\n2002/03:So32 yrkande 8 och 2002/03:So443 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser inte att riksdagens delaktighet bör stanna\r\nvid  fastställandet av de nationella folkhälsomålen.\r\nDen folkvalda församlingen bör också vara delaktig i\r\nbeslutandet   av   de   delmål   samt  de  mått  och\r\nindikatorer   för   en   effektiv  uppföljning   och\r\ninformationsspridning   som    den   nu   befintliga\r\npropositionen  borde ha innehållit.  Jag  anser  att\r\nuppföljningsbara  mål  och tydliga indikatorer är av\r\nstor   betydelse   såväl   för    det   demokratiska\r\nbeslutsfattandet  som  för  möjligheterna   att  öka\r\nmedborgarnas   kunskaper   om   och   delaktighet  i\r\nfolkhälsoarbetet.   Riksdagen   bör   därför   avslå\r\npropositionen   såvitt   gäller   delförslaget   att\r\nregeringen  på egen hand skall få bestämma  delmålen\r\nför  det  samlade   folkhälsoarbetet.   Vidare   bör\r\nregeringen  ges  i  uppdrag  att  återkomma med dels\r\nförslag  på  operativa  delmål  för  de   nationella\r\nfolkhälsomålen, dels förslag på lämpliga indikatorer\r\noch mått som möjliggör mätning och uppföljning av de\r\nnationella folkhälsomålen och delmålen. Flera  av de\r\nviktigaste  hälsoklyftorna  som  behöver belysas och\r\nmotarbetas  har  tagits  upp i propositionen,  t.ex.\r\nmellan kvinnor och män, mellan olika socioekonomiska\r\ngrupper,  mellan  personer  med  inhemsk  respektive\r\nutländsk bakgrund osv. Jag anser dock att det behövs\r\ndelmål för folkhälsopolitiken som innebär att nämnda\r\nhälsoklyftor  skall  minska  i  statistiskt  mätbara\r\ntermer.  Jag  anser  också  att det är  viktigt  att\r\nanalysera     orsakerna     till     de    regionala\r\nhälsoskillnader  som  föreligger  samt  att   delmål\r\ninförs     som     innebär    att    de    regionala\r\nhälsoskillnaderna skall minska i statistiskt mätbara\r\ntermer.  Ett av de största  hindren  för  barns  och\r\nungdomars  välbefinnande är  förekomsten av mobbning\r\ni skolan och  på  fritiden. Enligt min mening är det\r\ndärför  viktigt  att  folkhälsopolitiken  adresserar\r\nhela denna problematik  och  inte bara den stora del\r\nsom utgörs av sexuella trakasserier.  Regeringen bör\r\ndärför  återkomma  med  ett  delmål av innebörd  att\r\nmobbning kraftfullt måste bekämpas  samt  förslag på\r\nlämpliga  mått  som gör att detta delmål kan  följas\r\nupp. Jag anser dessutom att delaktighet i fungerande\r\nsociala gemenskaper är en viktig hälsofrämjande fak-\r\ntor, varför stödjande  sociala miljöer för individen\r\nbör  göras  till  ett särskilt  nationellt  mål  för\r\nfolkhälsopolitiken.  Därför  behövs  även delmål och\r\nindikatorer  för  utvecklingen av stödjande  sociala\r\nmiljöer  för individerna.  Vad  jag  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Ändring i socialtjänstlagen (punkt 4)\r\n\r\nav Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4  borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So31 yrkande10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkhälsokommittén  föreslog ett tillägg i 5 § i den\r\ndåvarande socialtjänstlagen,  så  att  uppgiften att\r\nfrämja   hälsa   uttryckligen   skulle  anges  bland\r\nsocialnämndens arbetsuppgifter då  det  gäller bl.a.\r\nuppsökande verksamhet. Denna bestämmelse motsvaras i\r\nden  nu  gällande lagen av 3 kap. 1 §. Vi anser  att\r\nsocialtjänstlagen  bör  kompletteras  i enlighet med\r\nkommitténs  förslag. Det ankommer på regeringen  att\r\nutarbeta ett  förslag  och  snarast  återkomma  till\r\nriksdagen.  Vad  vi  nu anfört bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8. Översyn av lagstiftningen (punkt 5)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  8.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  regelverk  som bildar underlag för  tillsyn  av\r\npatientvården   och    som    samtidigt   innehåller\r\nföreskrifter   kring  patientsäkerhet,   har   ingen\r\nmotsvarighet i fråga  om folkhälsoområdet. Jag anser\r\ndärför att det behövs en  översyn  av lagstiftningen\r\nsom reglerar insatser av folkhälsokaraktär.  Vad jag\r\nnu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n9. Inrättande av referensgrupper (punkt 7)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So32 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOm  folkhälsopolitiken   skall   medföra  den  breda\r\nmobilisering  av allmänheten och samhällets  aktörer\r\nsom avses är det,  enligt min mening, viktigt att ta\r\ntillvara engagemanget och kunskaperna i folkrörelser\r\noch frivilligorganisationer.  Folkrörelsernas  breda\r\nkontaktytor med befolkningen är en viktig resurs som\r\nbör tas till vara för att praktiskt sprida kunskaper\r\nom  hälsofrämjande  faktorer  och  hälsorisker.  Jag\r\nanser  därför att referensgrupper med medverkan från\r\nfolkrörelser    och   ideella   organisationer   bör\r\ninrättas. Vad jag  nu  anfört  bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 10.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:Sf331  yrkande   6   och\r\n2002/03:So443 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnalyser  av  och  forskning kring hälsoutvecklingen\r\nhar ofta begränsats  till  specifika kvinnosjukdomar\r\noch psykiska problem. Jag anser att folkhälsoarbetet\r\nmåste vidgas för att belysa  kvinnors  situation  ur\r\nandra  perspektiv.  Jag  anser därför att det behövs\r\nett kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet.  Vad jag nu\r\nanfört  bör  riksdagen  som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n11. HBT-personers situation (punkt 9)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  11. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna 2002/03:L318  yrkandena  9 och 11,\r\n2002/03:So306   yrkande  2  och  2002/03:So419  samt\r\nbifaller delvis motionerna 2002/03:L249 yrkandena 18\r\noch 20, 2002/03:So320, 2002/03: So491, 2002/03:So497\r\noch 2002/03:So512 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI Norge har det tagits  fram  något  som  kallas för\r\nNovarapporten, en rapport som särskilt fokuserar  på\r\nhomo-  och  bisexuellas folkhälsa. I Sverige gjordes\r\ndet en rapport  1984. Jag anser därför att det nu är\r\ndet dags för en ny  rapport  i Sverige. Mest akut är\r\natt   få   veta  hur  det  står  till   vad   gäller\r\ntranspersoner.  Vi  behöver veta i vilken omfattning\r\nman utsätts för diskriminering  eller  hot.  Och  vi\r\nbehöver  framför  allt förstå hur transpersoner mår,\r\npsykiskt och fysiskt. Utan den här kunskapen går det\r\ninte, annat än i klart avgränsade områden, att bygga\r\nden  politik som behövs.  Jag  anser  även  att  det\r\nföreligger  ett  behov av ett bättre internationellt\r\nsamarbete i transfrågorna  då detta fungerar dåligt.\r\nSom det är nu kan den som är  man i ett land bedömas\r\nsom  kvinna  i ett annat. Jag anser  också  att  det\r\nskall finnas ett  myndighetsansvar  att uppmärksamma\r\ntranspersoners situation ur ett hälsoperspektiv  och\r\natt  följa  och initiera forskning om transpersoners\r\nförhållanden     ur     ett     folkhälsoperspektiv.\r\nAvslutningsvis vill jag peka på att  vi  vet väldigt\r\nlite  i  dag  om barn och vuxna som är intersexuella\r\noch om hur deras  liv  och könsidentitet påverkas av\r\natt bli påtvingade ett kön  som  spädbarn. Jag anser\r\ndärför   att   en   utredning  bör  göras   angående\r\nintersexuella personer  och deras livssituation. Vad\r\njag  nu  anfört  bör riksdagen  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12. Aktivt folkhälsoarbete för äldre\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So265.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe skador  som  drabbar äldre personer orsakar svåra\r\nlidanden och innebär  stora kostnader för samhället.\r\nJag  anser därför att behovet  av  ett  förebyggande\r\nfolkhälsoarbete  med  särskild  inriktning  mot  den\r\näldre  befolkningen  är  särskilt angeläget. Även om\r\ndessa  insatser  bara  skulle   leda  till  måttliga\r\nhälsoförbättringar innebär det ändå  att vårdbehoven\r\nkan begränsas trots att de äldre blir allt fler. Att\r\nuppmärksamma  den  starkt ökande äldre befolkningens\r\nhälsoläge är i första hand en investering i mänsklig\r\nlivskvalitet men ger  också  positiva samhällsekono-\r\nmiska effekter. Vad jag nu anfört  bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Unga HBT-personer (punkt 13)\r\n\r\nav Kerstin Heinemann (fp), Kenneth  Johansson (c)\r\noch Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 13. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So32 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga  barn  och  ungdomar  mår  så  dåligt  att  de\r\nfunderar på självmord. Utförd forskning tyder på att\r\nen  mycket  stor  andel  av  antalet själmordsförsök\r\nbegås av unga homo-, bi- och transsexuella.  För att\r\nminska  unga  HBT-personers  utsatthet krävs det  en\r\nkraftansträngning  för att förbättra  attityder  och\r\nbekämpa trakasserier  redan  i tidiga skolår. Vad vi\r\nnu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n14. Stress som folkhälsofråga (punkt 18)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 14. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:A318 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt problem som uppmärksammats  mycket  det  senaste\r\nåret   är   stress.  Stress  är  ofta  kopplat  till\r\narbetslivet.  Man  bör dock inte betrakta stress som\r\nett problem relaterat  enbart  till  arbetslivet.  I\r\ndagens  samhälle  är  det många samverkande faktorer\r\nsom  kan leda till stress.  Stress  är  vidare  inte\r\nnågot  som  drabbar en viss kategori människor eller\r\nen viss åldersgrupp,  utan något som  kan drabba vem\r\nsom helst, när som helst.  Därför  anser jag att det\r\när    viktigt    att    stress    uppmärksammas    i\r\nfolkhälsoarbetet Vad jag nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15. God vård i tid m.m. (punkt 20)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),   Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So29 yrkandena 46.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  att  den  svenska  sjukvården  inte längre\r\nklarar  av  sin  mest  elementära  uppgift,  att  ge\r\nmänniskor  vård i tid. Om framtidens möjligheter  på\r\nsjukvårdsområdet  skall kunna tas till vara, ställer\r\ndet krav på de politiker  som  styr  sjukvården. Det\r\nkräver, enligt vår uppfattning, bl.a.  en  insikt om\r\natt  dagens  modell  med finansiering och produktion\r\ngenom   landsting   inte  utnyttjar   vårdresurserna\r\neffektivt.   Vi   vill  därför   ha   en   gemensamt\r\nfinansierad hälsoförsäkring, en vårdgaranti och ökat\r\nutrymme för mångfald  med  bl.a. privata alternativ.\r\nVi  anser  vidare  att  företagshälsovården  bör  få\r\ntillbaka  en del av sina tidigare  uppgifter.  Detta\r\nskulle kunna  innebära en effektivisering av arbets-\r\ngivarnas arbetsmiljöarbete.  Med  en  utbyggd  före-\r\ntagshälsovård  skulle  även en rad positiva effekter\r\nuppkomma, t.ex. skulle vårdcentralerna  avlastas. Vi\r\nanser  också  att  det av flera skäl är viktigt  att\r\nprimärvården fungerar  bra.  Primärvården  kan  både\r\navlasta  och  hjälpa  patienter  att hitta rätt inom\r\növriga delar av sjukvården, om den är lättillgänglig\r\nutan köer och ger vård av hög kvalitet. Primärvården\r\nhar,   enligt  vår  uppfattning,  också   de   bästa\r\nförutsättningarna    att   erbjuda   kontinuitet   i\r\nläkarkontakterna, att  arbeta  förebyggande samt att\r\nse patienterna ur ett helhetsperspektiv. Vi har dock\r\ninte  en  sådan primärvård i dag.  Problemen  gäller\r\nbristande tillgänglighet,  svårighet  att  rekrytera\r\npersonal  och  svårigheter  att ta emot och med  god\r\nkvalitet  behandla de patienter  som  överförs  från\r\nsjukhus och specialistmottagningar. Vad vi nu anfört\r\nbör riksdagen  som  sin  mening  ge  regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n16. Apotekets hälsoupplysning (punkt 21)\r\n\r\nav Kerstin Heinemann (fp), Kenneth  Johansson (c)\r\noch Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 16. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So31 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  apoteken  är  en  viktig  kanal  för\r\nhälsoupplysning,   och   deras  betydelse  kan  vara\r\nsärskilt stor genom att de  har  så många kunder och\r\nså stora kontaktytor, samtidigt som de representerar\r\nett vetenskapligt förhållningssätt.  Vi  anser  dock\r\ninte   att   apotekens   roll   i  hälsoupplysningen\r\nförutsätter    att   man   bevarar   den   nuvarande\r\nmonopolställningen       för      det      statsägda\r\napoteksföretaget. Vad vi nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17. Utredning om influensavaccinering\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  17. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So412.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringen bör tillsätta  en  utredning\r\nom  frågan  om en mer landsomfattande generell  och,\r\nför  den  enskilde,   kostnadsfri   vaccinering  mot\r\nkommande influensaepidemier. Vi anser  att  en sådan\r\nvaccinering   mot   väntade  influensaepidemier  bör\r\ninföras eftersom det  visat sig medföra inte bara en\r\nbesparing  för  sjukvården,   utan  också  en  klart\r\nförbättrad  hälsa  för  den  enskilde.  Huruvida  en\r\nvaccinering  skall vara begränsad  till  pensionärer\r\noch riskgrupper  får  utredningen  utvisa. Vad vi nu\r\nanfört  bör riksdagen som sin mening  ge  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n18. Förtydligade mål för sex- och\r\nsamlevnadsundervisningen (punkt 23)\r\n\r\nav Kerstin  Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)\r\noch Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation 18. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So32 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSex- och samlevnadsundervisningen  i  skolorna skall\r\nmotverka  hälsorisker samt främja en ökad  jämlikhet\r\nmellan  könen   och   mellan   hetero-,   homo-  och\r\nbisexuella.  Enligt  vår  uppfattning varierar  dock\r\nkvaliteten    kraftigt    på    sex-     och    sam-\r\nlevnadsundervisningen   mellan   olika  skolor.   Vi\r\nhänvisar till våra reservationer i liknande frågor i\r\nutbildningsutskottet. Vad vi nu anfört bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n19. Folkhälsan och invandrares villkor\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark  Pehrsson  (m),   Kerstin\r\nHeinemann  (fp), Carl-Axel  Johansson  (m),  Anne\r\nMarie Brodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 19. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  möjligheten  till  trygg  och  säker\r\nsexualitet är grundläggande  för  individens  upple-\r\nvelse  av  hälsa och välbefinnande. I dagens Sverige\r\nsaknar emellertid  många  unga  flickor  och kvinnor\r\nrätten att fritt få förfoga över sin sexualitet. Det\r\nuppfattas  som  självklart av i stort sett alla  att\r\nhinder och missförhållanden skall undanröjas när det\r\ngäller infödda svenskar.  Vi anser att detta synsätt\r\nskall  intas  även när det handlar  om  flickor  och\r\nkvinnor med invandrarbakgrund.  Vad vi nu anfört bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n20. Fysisk aktivitet (punkt 27)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),   Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 20. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So29  yrkande  7 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:So32 yrkande 10 och 2002/03:Kr368\r\nyrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  ämnet idrott och hälsa bör  ges  ett\r\nstörre utrymme i skolan. Detta är inte minst viktigt\r\neftersom  antalet   friluftsdagar   har   minskat  i\r\nskolorna   och   möjligheterna   till  fysiska  fri-\r\ntidsaktiviteter därmed reducerats.  Vi anser att det\r\nframför  allt  är  viktigt  att de elever  som  inte\r\nidrottar på fritiden får fysisk aktivitet och idrott\r\ni skolan. Detta ger dem goda  vanor  och  ökar deras\r\nmöjlighet  att  leva ett sunt liv. Vad vi nu  anfört\r\nbör riksdagen som  sin  mening  ge  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n21. Fysisk aktivitet (punkt 27)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 27\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 21. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So32  yrkande 10 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:So29 yrkande  7 och 2002/03:Kr368\r\nyrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMycket av livsstilsmönstren grundläggs  i  barn- och\r\nungdomsåren.   Jag  anser  det  därför  viktigt  att\r\nskolidrotten tillförsäkras  en starkare ställning än\r\nden  har i dag. Samtidigt hör  idrottslektioner  och\r\naktiviteter  till de situationer i skolan där risken\r\nför mobbning och  trakasserier är stor. För att barn\r\noch  ungdomar  skall  få  positiva  erfarenheter  av\r\nidrott är det enligt  min  mening  viktigt  att  öka\r\nmedvetenheten  om  detta faktum samt att ge ett ökat\r\nutrymme för ungdomars  egna  önskemål  om  idrottens\r\ninriktning. Vad jag nu anfört bör riksdagen  som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n22. Goda matvanor (punkt 29)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 22. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2002/03:So25  yrkandena  1 och 2,\r\n2002/03:So26 och 2002/03:So29 yrkande 8 samt  avslår\r\nmotionerna    2002/03:So283,    2002/03:So318    och\r\n2002/03:So338.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTotalt  är  2,5  miljoner  svenskar  överviktiga och\r\nförekomsten  av övervikt ökar. Kunskap  om  mat  och\r\ndess betydelse  är  oerhört  viktig,  inte  bara  på\r\ndagis,    i    personalmatsalar   och   hos   äldre-\r\nomsorgspersonalen.  Vi  anser  att det rör sig om en\r\nkunskap  och ett förhållningssätt  som  var  och  en\r\nmåste ha med  sig  ut  i  livet. Då inte bara motion\r\nutan även vad vi äter har ett  ovedersägligt samband\r\nmed vår totala hälsa anser vi vidare  att ämnet Hem-\r\noch konsumentkunskap bör utökas. Vidare anser vi att\r\nmat-  och  hälsoaspekten  behöver  tas  upp  på  ett\r\ngrundligt   sätt  i  ämnet  Idrott  och  hälsa  inom\r\ngymnasieskolan. Politiken bör vidare inriktas än mer\r\npå forskning,  utbildning  och  metodutveckling inom\r\nhälsoområdet.  För att få en förändring  av  svenska\r\nfolkets  matvanor   i  positiv  riktning  krävs  det\r\ninsatser av en mängd olika aktörer och av olika typ.\r\nAvslutningsvis  vill vi  peka  på  Livsmedelsverkets\r\nbehov av resurser  för  att  utföra  sitt  arbete på\r\nområdet.  Vad  vi  nu  anfört bör riksdagen som  sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n23. Goda matvanor (punkt 29)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  29\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 23. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So283  samt avslår motionerna\r\n2002/03:So25   yrkandena  1  och  2,   2002/03:So26,\r\n2002/03:So29   yrkande    8,    2002/03:So318    och\r\n2002/03:So338.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt  bli  kallad  överviktig  eller  fet  är oerhört\r\nstigmatiserande. Att få en sådan benämning redan som\r\nbarn kan sätta spår för hela livet. Jag anser därför\r\när det viktigt att ta reda på vilka orsakerna är när\r\nbarn  väger  mer än vad som är bra för deras  hälsa.\r\nDetsamma gäller  även  vuxna  människor.  Vad jag nu\r\nanfört  bör  riksdagen  som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n24. Tobaksprevention (punkt 31)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson   (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 24. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So29  yrkande  9 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:So31  yrkande  5,  2002/03:So276\r\nyrkandena   1   och  3,  2002/03:So331  yrkande   2,\r\n2002/03:So333,   2002/03:So442    yrkande   16   och\r\n2002/03:So467 yrkandena 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  för att minska rökningen  krävs\r\nlångt mer förfinade och verklighetsanpassade metoder\r\nän   generella   informationsinsatser,   förbjudande\r\nlagstiftning eller  moraliserande  pekpinnar. Det är\r\nvidare  av  central  betydelse  att information  och\r\nutbildning om tobakens skadeverkningar inte bara når\r\nut till alla människor utan också presenteras på ett\r\nsådant sätt att alla kan ta den till  sig. Vad vi nu\r\nanfört  bör  riksdagen som sin mening ge  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n25. Tobaksprevention (punkt 31)\r\n\r\nav Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 25. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So31   yrkande  5  och\r\n2002/03:442   yrkande   16  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:So29  yrkande 9, 2002/03:So276  yrkandena  1\r\noch 3, 2002/03:So331  yrkande  2, 2002/03: So333 och\r\n2002/03:So467 yrkandena 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär    det    gäller    information    om   tobakens\r\nskadeverkningar till allmänheten finner  vi  det an-\r\nmärkningsvärt att regeringen i så hög grad väljer en\r\nuppläggning    som    av    producentintressena    i\r\ntobaksnäringen   måste   upplevas   som   långt  mer\r\noförarglig  och  ofarlig  än  de haft anledning  att\r\nfrukta. Regeringens handlande är här inte i samklang\r\nmed de mål som tidigare godkänts  av  riksdagen  och\r\nsom  regeringen nu återger i propositionen. Även med\r\nhänsyn  till  de  allvarliga  folkhälsoeffekterna av\r\ncancersjukdomar,   hjärt-   och  kärlsjukdomar   och\r\nkroniskt  obstruktiva  lungsjukdomar  anser  vi  att\r\nregeringens snäva hållning  till  hälsoupplysning om\r\ntobak  inte är godtagbar. Staten kan  inte  frånsäga\r\nsig ansvaret  för  information,  utbildning och opi-\r\nnionsbildning.  Dessa  insatser  kan   inte   heller\r\növerlåtas enbart på frivilliga organisationer och än\r\nmindre  på  tobaksindustrin.  Vad  vi  nu anfört bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n26. Tobaksprevention (punkt 31)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 26.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:So31 yrkande  5  samt  avslår\r\nmotionerna  2002/03:So29  yrkande  9,  2002/03:So276\r\nyrkandena   1   och  3,  2002/03:So331  yrkande   2,\r\n2002/03:So333,   2002/03:442    yrkande    16    och\r\n2002/03:So467 yrkandena 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär    det    gäller    information    om   tobakens\r\nskadeverkningar till allmänheten finner  jag det an-\r\nmärkningsvärt att regeringen i så hög grad väljer en\r\nuppläggning    som    av    producentintressena    i\r\ntobaksnäringen   måste   upplevas   som   långt  mer\r\noförarglig  och  ofarlig  än  de haft anledning  att\r\nfrukta. Regeringens handlande är här inte i samklang\r\nmed de mål som tidigare godkänts  av  riksdagen  och\r\nsom  regeringen nu återger i propositionen. Även med\r\nhänsyn  till  de  allvarliga  folkhälsoeffekterna av\r\ncancersjukdomar,   hjärt-   och  kärlsjukdomar   och\r\nkroniskt  obstruktiva lungsjukdomar  anser  jag  att\r\nregeringens  snäva  hållning till hälsoupplysning om\r\ntobak  inte är godtagbar.  Vad  jag  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n27. Ytterligare ökad tillgänglighet till\r\nnikotinersättningsmedel (punkt 33)\r\n\r\nav  Cristina   Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  27. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So29 yrkande  10  samt  avslår\r\nmotion 2002/03:So385 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att tobaksavvänjningspreparat skall kunna\r\nsäljas fritt  inom  handeln  och  inte  omfattas  av\r\napoteksmonopolet.   Varhelst  tobaksprodukter  säljs\r\nskall det vara tillåtet att också försälja produkter\r\nmed  lägre  nikotinhalt   i  syfte  att  minska  ett\r\ntobaksberoende. Vad vi nu anfört  bör  riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n28. Ytterligare ökad tillgänglighet till\r\nnikotinersättningsmedel (punkt 33)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  33\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 28.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So385 yrkande  2  samt  avslår\r\nmotion 2002/03:So29 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt   beslut   att   sluta   röka  tas  efter  långt\r\növervägande. Abstinensbesvären  däremot kommer akut.\r\nJag  anser  därför  att nikotinläkemedel  bör  kunna\r\nköpas  på  alla  ställen   där   man  kan  köpa  to-\r\nbaksprodukter. Det bör utredas om det är möjligt att\r\nsälja nikotinläkemedel på de ställen  där man säljer\r\ntobaksvaror. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n29. National Institute of Health (punkt 34)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 29. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So29  yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi har tidigare i  motioner  yrkat att vad vi kallar\r\nett  svenskt  National  Institute  of  Health  skall\r\ninrättas. Vi anser alltjämt  att ett sådant institut\r\nbör inrättas. Vad beträffar skälen  härför  hänvisar\r\ntill  vad  vi  anfört  i  reservation  19 betänkande\r\n2001/02:SoU13.  Vad  vi nu anfört bör riksdagen  som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n30. Hälsojusterat BNP-mått (punkt 36)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  36\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 30. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   min    uppfattning   bör   folkhälsoarbetet\r\ngenomsyra  allt  samhällsarbete   och  de  politiska\r\nbesluten   grundas   på  principen  om  en   hållbar\r\nhälsoutveckling och att  människor ges möjlighet att\r\nleva ett hälsosamt liv. Ekonomisk  tillväxt  innebär\r\ninte med automatik förbättrad social utveckling,  om\r\nstora  grupper  av  befolkningen  inte får del av de\r\nväxande    resurserna.   Jag   anser   därför    att\r\nnationalräkenskaperna    bör    inkludera   positiva\r\nrespektive negativa effekter på folkhälsan, dvs. ett\r\nhälsojusterat  BNP-mått.  Vad  jag  nu   anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n31. Internationellt samarbete i folkhälsofrågor\r\n(punkt 37)\r\n\r\nav Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson  (c)\r\noch Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 31. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So31 yrkandena 1113.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nWHO har  en  mycket stor betydelse för att företräda\r\nfolkhälsointressena.  WHO:s  betydelse innebär också\r\natt  de  ekonomiska  intressen  som   vill  motverka\r\nfolkhälsoarbete  ägnar  sig  åt  lobbying  för   att\r\nförsvåra  en  del  av det arbete inom WHO som kan ge\r\nverkningsfulla resultat.  Vi anser det angeläget att\r\nSverige aktivt verkar för att  detta  arbete ges hög\r\nprioritet     som    stöd    för    medlemsländernas\r\nfolkhälsoarbete.   Detta   gäller   inte  minst  den\r\nverksamhet vid WHO-kontoret i Köpenhamn som särskilt\r\ninriktas   på  att  möjliggöra  en  begränsning   av\r\nalkoholskador.  Vi  anser  vidare att det exempelvis\r\nskulle vara av stort värde om  OECD  kunde ta på sig\r\natt  beräkna  de  samhällsekonomiska  kostnader  som\r\nalkoholnäringen   vållar  i  medlemsländerna   genom\r\nsjuklighet,   annat   bortfall    av    arbetskraft,\r\nsjukvårdskostnader    m.m.   Detta   är   ekonomiska\r\nförhållanden som det i  många länder anses politiskt\r\ninopportunt att ta upp, men  som  samtidigt har stor\r\nbetydelse för möjligheterna att upprätthålla stabila\r\nvälfärdssystem inom EU-området. Vi  anser  även  att\r\ndet  starkare  bör  understrykas  att  det krävs ett\r\nbetydligt  mer  intensivt  arbete  för  att föra  ut\r\nSveriges  narkotikastrategi  i  Europa.  Om  Sverige\r\nmisslyckas  med det finns det risk för att den  hol-\r\nländska  modellen   kommer  att  prövas  i  stället.\r\nSverige måste därför  visa  upp sig inom EU, föra ut\r\nkorrekt information om sin narkotikapolitik  och  om\r\nde  resultat  den gett. Det har också stor betydelse\r\nom EU-kommissionen  väljer att arbeta för folkhälsan\r\neller  för  att  understödja  ekonomiska  intressens\r\nsträvanden att bli av med folkhälsomotiverade hinder\r\nför försäljning av  varor  som  vållar  ohälsa.  EU-\r\nkommissionen  har  enligt  vår  mening mycket aktivt\r\narbetat för att dessa regler som  ekonomiskt  gynnar\r\nalkoholföretagen   och   kraftigt   försvårar  folk-\r\nhälsoarbetet  skall  tillämpas  fullt  ut   även   i\r\nSverige.  Vad  vi  nu  anfört  bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n32. Statens folkhälsoinstitut (punkt 38)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson   (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 32. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So29  yrkande 11 samt avslår\r\nmotion 2002/03:So31 yrkandena 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVad beträffar Statens folkhälsoinstitut menar vi att\r\ndet statliga engagemanget kraftigt  bör  minska till\r\nförmån  för  regionalt  och  lokalt folkhälsoarbete.\r\nErfarenheten visar att det är nära människors vardag\r\nsom störst möjligheter till framgångsrik information\r\nges.  Inte  minst viktigt är detta  när  det  gäller\r\näldres  sociala  kontaktnät,  fysisk  aktivitet  och\r\nkostintag.  Erfarenheten  visar  att  det ger störst\r\nmöjligheter   till   framgång.   Följaktligen    bör\r\ninstitutet avvecklas. Vad vi nu anfört bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n33. Statens folkhälsoinstitut (punkt 38)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 33. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So31 yrkandena 6 och 7  samt\r\navslår motion 2002/03:So29 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  riksdagen  bör  besluta  att  återge\r\nStatens folkhälsoinstitut  de uppgifter det hade en-\r\nligt  riksdagens  tidigare  beslut   då  proposition\r\n1990/91:175 bifölls. Vi anser att nämnda proposition\r\ni  huvudsak  kan utgöra underlag även för  ett  nytt\r\nprincipbeslut. Genom ett sådant beslut kan riksdagen\r\nockså förkasta  modellen  med en stabsmyndighet, där\r\nverksamheten   utmärks   av   detaljstyrning    från\r\nregeringen,   samtidigt   som   regeringen  med  sin\r\nuppläggning   av   folkhälsomålen  eftersträvar   en\r\nordning där riksdagens  inflytande  blir  litet.  En\r\nsådan    utveckling    mot    stabsmyndigheter   och\r\nkringgående av riksdagen är inte  önskvärd  och  bör\r\ninte  heller godtas inom folkhälsoarbetet. Riksdagen\r\nbör  vad   gäller   Folkhälsoinstitutet   också   av\r\nregeringen  begära  förslag  till de följdbeslut som\r\nbehöver  fattas,  bl.a.  om  gränsdragningen  mellan\r\nSocialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.  Vad  vi nu\r\nanfört  bör  riksdagen  som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.\r\n\r\n\r\n1.   Övergripande mål\r\n\r\nav Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nVänsterpartiet  har ansett att konkreta folkhälsomål\r\nbör  fastställas  med   syfte  att  öka  och  bevara\r\nfolkhälsan samt utjämna rådande  skillnader  i hälsa\r\nmellan  olika  grupper  av människor. I föreliggande\r\nproposition, som Vänsterpartiet står bakom, föreslås\r\natt  riksdagen  skall  godkänna   ett   övergripande\r\nnationellt  folkhälsomål  och en sektorsövergripande\r\nmålstruktur med elva målområden.  Vi avstår från att\r\nreservera oss men vill, för det fall  det  visar sig\r\natt det i propositionen föreslagna sättet att arbeta\r\nmed   folkhälsofrågorna   inte   ökar   och  bevarar\r\nfolkhälsan samt utjämnar rådande skillnader  i hälsa\r\nmellan olika grupper av människor på önskvärt  sätt,\r\nförbehålla oss rätten att återkomma i frågan.\r\n\r\n\r\n2. Nollvision\r\n\r\nav Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nVänsterpartiets  uppfattning  är  att utgångspunkten\r\nför mänsklig verksamhets miljöpåverkan  bör vara att\r\nden  inte  skall  skada  vare  sig oss själva  eller\r\nnaturen. Vänsterpartiet har därför  i  motion  MJ419\r\nyrkande   14  föreslagit  att  en  nollvision  skall\r\nupprättas   för    de    miljörelaterade    negativa\r\nhälsoeffekterna.   Ett   omfattande   arbete   pågår\r\nemellertid  på  miljöområdet,  och  vi avstår därför\r\nfrån  att  reservera  oss. Vi kommer dock  att  noga\r\nfölja  arbetet  på  miljöområdet   och   avser   att\r\nåterkomma  om  arbetet  inte  leder  till  att  våra\r\nsynpunkter beaktas i tillräcklig omfattning.\r\n\r\n\r\n3. Skadliga ljudnivåer\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nCenterpartiet  har  i  ett  antal  motioner från den\r\nallmänna motionstiden 2002 aktualiserat  de problem,\r\nt.ex.  tinnitus, som är förenade med höga ljudnivåer\r\nvid  olika   evenemang   som   konserter   m.m.  Jag\r\nkonstaterar   dock   att  Socialstyrelsen  har  fått\r\nregeringens uppdrag att utvärdera problemen med höga\r\nljudnivåer. Jag avstår därför från att reservera mig\r\nmen avser att noga följa  frågan och förbehåller mig\r\nrätten att återkomma.\r\n\r\n\r\n4. Sexualpolitiska mål\r\n\r\nav Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nVi ser det som mycket väsentligt  och värdefullt att\r\nregeringen   i   proposition  2002/03:35   Mål   för\r\nfolkhälsan  har  föreslagit   en   trygg  och  säker\r\nsexualitet  och  en  god reproduktiv hälsa  som  ett\r\nsärskilt  målområde. Detta  eftersom  vi  anser  att\r\njämställdhetsarbete  och  folkhälsoarbete aldrig kan\r\nbli  framgångsrikt  om  inte  också  sexualpolitiken\r\ninvolveras.  Vår uppfattning är  att  det  fortsatta\r\narbetet på detta område, för att skapa en sexualitet\r\npå   lika   villkor    mellan   kvinnor   och   män,\r\nheterosexuella och bi-, homo- och transsexuella, bör\r\nleda   till  nationella  sexualpolitiska   mål   med\r\nfolkhälsoinriktning. Om detta inte sker avser vi att\r\nåterkomma i frågan.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nI proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan föreslår\r\nregeringen   (Socialdepartementet)   att   riksdagen\r\ngodkänner regeringens förslag\r\n\r\n·  till    övergripande    nationellt   folkhälsomål\r\n(avsnitt 4.1),\r\n·\r\n·  till en sektorsövergripande  målstruktur  för det\r\nsamlade   folkhälsoarbetet  med  elva  målområden\r\n(avsnitt 4.1 samt 5.1-5.11), och\r\n·\r\nom att regeringen får bestämma de\r\ndelmål som skall gälla för detta\r\narbete (avsnitt 4.1).\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n2002/03:So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin och\r\nInger René (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  målet för folkhälsan och\r\ninvandrares villkor.\r\n\r\n2002/03:So25 av Inger René och Hillevi Engström (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  målet  för\r\nfolkhälsan  och  utbildningen  i  grundskolan  och\r\ngymnasieskolan.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att politiken\r\ninriktas än mer på forskning, utbildning  och  me-\r\ntodutveckling inom hälsoområdet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\nkompetensutveckling  för  personal  inom barn- och\r\näldreomsorg.\r\n\r\n2002/03:So26 av Inger René (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   möjligheten   för\r\nLivsmedelsverket  att  fullgöra  sina  uppgifter som\r\nkunskapsbas.\r\n\r\n2002/03:So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl\r\n(s):\r\n\r\n1.   Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   att   under   avsnitt   5,  Målområde  1,\r\nDelaktighet  och  inflytande, bör skrivas  in  att\r\ntillgång till koloniträdgårdar  positivt kan bidra\r\ntill propositionens mål om delaktighet.\r\n\r\n2.   Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att under avsnitt 5, Målområde 5, Sunda och\r\nsäkra  miljöer, bör ingå koloniernas betydelse för\r\nmålet om  gröna  och  återhämtande miljöer på nära\r\nhåll.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  att  under  avsnitt  5,  Målområde 9, Ökad\r\nfysisk aktivitet, även trädgårdsodling  bör finnas\r\nmed  bland de uppräknade fysiska aktiviteterna  på\r\nallemansrättslig grund.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  att  under avsnitt 5, Målområde  10,  Goda\r\nmatvanor, bör  betonas  vikten  av  tillkomsten av\r\nflera   koloniområden  för  att  flera  skall   få\r\nmöjlighet att odla.\r\n\r\n2002/03:So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att staten bör  ge\r\nden enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sin\r\nhälsa och sitt välbefinnande.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  tillväxtens\r\nbetydelse för en god folkhälsa.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om sjukfrånvaron.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om god vård i tid.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nföretagshälsovården.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en förstärkt\r\nprimärvård.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om fysisk aktivitet\r\noch hälsa.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om kunskap om mat och\r\ndess betydelse för hälsan.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om information och\r\nutbildning om tobakens skadliga inverkan.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad   i   motionen     anförs   om   att\r\ntobaksavvänjningspreparat  skall  få  säljas fritt\r\ninom detaljhandeln.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att Statens\r\nfolkhälsoinstitut avskaffas.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att ett institut\r\nför medicin och hälsa skapas för forskning och ut-\r\nveckling.\r\n\r\n2002/03:So30 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen avslår proposition 2002/03:35.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs om sambanden\r\nmellan  folkhälsofrågorna, samhällsekonomin,  möj-\r\nligheterna  till  social  välfärd  och  de sociala\r\nskillnaderna.\r\n\r\n2.  Riksdagen  avslår  propositionen  såvitt  gäller\r\nförslaget  att  regeringen  på  egen hand skall få\r\nbestämma delmål för det samlade folkhälsoarbetet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i motionen anförs om vikten av att\r\nkonkreta förslag och uppföljningsbara delmål läggs\r\nfram  för  riksdagen   då   regeringen   redovisar\r\nkommande uppföljningar av folkhälsomålen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening    vad    som   i   motionen   anförs    om\r\ntrafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\nhälsoupplysning om tobak.\r\n\r\n6.  Riksdagen  beslutar  att Folkhälsoinstitutet  på\r\nnytt  skall tilldelas arbetsuppgifter  i  enlighet\r\nmed riksdagens  tidigare  beslut  med anledning av\r\nproposition 1990/91:175.\r\n\r\n7.  Riksdagen begär att regeringen, i  enlighet  med\r\nvad  som anförs i motionen, återkommer med förslag\r\ntill  de   följdbeslut   som   föranleds   av  ett\r\nprincipbeslut  om  att  återge Folkhälsoinstitutet\r\ntidigare arbetsuppgifter.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\napoteksverksamhet och hälsoupplysning.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\nutredningsarbete   angående    möjligheterna   att\r\nanvända       ekonomiska       styrmedel       för\r\nfolkhälsofrämjande insatser.\r\n\r\n10.    Riksdagen    antar    lag    om   ändring   i\r\nsocialtjänstlagen (2001:453) enligt      bilaga 1.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om WHO och det\r\ninternationella samarbetet i folkhälsofrågor.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om OECD och  det\r\ninternationella samarbetet i folkhälsofrågor.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  EU  och  det\r\ninternationella samarbetet i folkhälsofrågor.\r\n\r\n2002/03:So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1.   Riksdagen   beslutar  att  fastställa  följande\r\nnationella folkhälsomål: Mål 1. Förbättrad psykisk\r\noch fysisk hälsa är ett gemensamt samhällsuppdrag.\r\nMål   2.   Minskade    sociala    och    regionala\r\nhälsoklyftor. Mål 3. Stödjande sociala miljöer för\r\nindividen.    Mål    4.    Trygga    och   jämlika\r\nuppväxtvillkor för barn och ungdomar.  Mål  5. Hög\r\nsysselsättning.  Mål  6.  God  arbetsmiljö. Mål 7.\r\nTillgängliga  grönområden för rekreation.  Mål  8.\r\nSunda  inne- och  utemiljöer.  Mål  9.  Skadesäkra\r\nmiljöer   och   produkter.  Mål  10.  Ökad  fysisk\r\naktivitet. Mål 11.  Goda  matvanor.  Mål 12. Trygg\r\noch säker sexualitet. Mål 13. Minskat  tobaksbruk.\r\nMål   14.   Minskad   alkoholkonsumtion.  Mål  15.\r\nMinskade skadeverkningar  av  överdrivet spelande.\r\nMål 16. Ett narkotikafritt samhälle. Mål 17 En mer\r\nhälsofrämjande hälso- och sjukvård.  Mål  18.  Ett\r\nsamordnat   folkhälsoarbete.  Mål  19.  Långsiktig\r\nsatsning   på   forskning,   metodutveckling   och\r\nutbildning. Mål 20. Saklig hälsoinformation.\r\n\r\n2. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer till\r\nriksdagen med förslag på operativa delmål  för  de\r\nnationella folkhälsomålen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer till\r\nriksdagen med förslag  på lämpliga indikatorer och\r\nmått för att möjliggöra mätning och uppföljning av\r\nde nationella folkhälsomålen och delmålen.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  skrivits  om  delmål för\r\nfolkhälsopolitiken  som  innebär  att  i  motionen\r\nnämnda   sociala   hälsoklyftor   skall  minska  i\r\nstatistiskt mätbara termer.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  vikten  av  att\r\nanalysera     orsakerna    till    de    regionala\r\nhälsoskillnaderna  samt  införa delmål som innebär\r\natt de regionala hälsoskillnaderna  skall minska i\r\nstatistiskt mätbara termer.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av ett\r\ndelmål om mobbning.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\ninsatser   för   att   minska  unga  HBT-personers\r\npsykosociala utsatthet.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  delmål  och\r\nindikatorer  för att äldres hälsa och livskvalitet\r\nbeaktas  och  att   åldersbetingande  hälsoklyftor\r\nbekämpas.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  delmål  och\r\nindikatorer  för utvecklingen av stödjande sociala\r\nmiljöer för individerna.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ökat utrymme  för\r\nungdomars    egna    önskemål   om   skolidrottens\r\ninriktning.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om förtydligande  av\r\nmålen  för   skolornas   sex-   och  samlevnadsun-\r\ndervisning.\r\n\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inrättande av\r\nreferensgrupper med medverkan för\r\nfolkrörelser och ideella\r\norganisationer.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en nationell\r\nstudie om homosexuellas, bisexuellas och transper-\r\nsoners  livskvalitet  och  levnadsförhållanden   i\r\nSverige.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en utredning som\r\nur  ett helhetsperspektiv belyser situationen  för\r\ntranspersoner i samhället.\r\n\r\n2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs om homo- och\r\nbisexuellas samt transpersoners folkhälsa.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om en utredning\r\nangående intersexuella människor.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om behovet  av\r\nungdomsmottagningar.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om information om\r\nkondomer.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs  om behovet av\r\nförebyggande arbete med preventivmedelsrådgivning.\r\n\r\n2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att personalen på\r\nungdomsmottagningar   skall   ha   såväl   tvärve-\r\ntenskaplig som mångkulturell kompetens.\r\n\r\n2002/03:Sf331 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om kvinnoperspektivet\r\ni folkhälsoarbetet.\r\n\r\n2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen   anförs   om   att   de\r\nimmateriella värdena som viktiga hälsofaktorer ges\r\nett större utrymme i folkhälsoarbetet.\r\n\r\n2002/03:So206 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  det vid\r\nkonserter och övriga musikarrangemang alltid finns\r\nnågon som är ansvarig för ljudanläggningen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nvitesföreläggande kan utgå  till  de ansvariga som\r\ninte   följer   gällande   bestämmelser   angående\r\nljudnivån.\r\n\r\n2002/03:So213 av Lennart Kollmats (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av\r\nåtgärder  för att komma till rätta med  de  ökande\r\nproblemen med tinnitus.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att skärpa kraven\r\nför högsta tillåtna nivå för buller.\r\n\r\n2002/03:So219 av Barbro Feltzing och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  en  nationell  lag  med\r\nfastställda  gränsvärden för ljudnivåer i offentliga\r\nlokaler.\r\n\r\n2002/03:So222 av Anita Sidén och Ulla Löfgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   att   utarbeta   en\r\nhandlingsplan  samt  att ta nödvändiga initiativ för\r\natt hantera problematiken med benskörhet.\r\n\r\n2002/03:So241 av Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att initiera en nationell\r\nkampanj för livslust och mot självmord.\r\n\r\n2002/03:So242 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om betydelsen  av  design  för\r\nhälsa och vårdplanering.\r\n\r\n2002/03:So244 av Elizabeth Nyström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om gränsvärden för buller vid\r\nevenemang.\r\n\r\n2002/03:So264 av Sofia Larsen och Margareta\r\nAndersson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om begränsningar  av\r\nljudnivåer på konserter, diskotek m.m.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökade resurser för\r\natt sprida kunskaper och öka informationen om  hur\r\nman förebygger och botar tinnitus.\r\n\r\n2002/03:So265 av Sven Brus (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om betydelsen av ett aktivt\r\nfolkhälsoarbete för äldre.\r\n\r\n2002/03:So276 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om de utmaningar\r\nNationella folkhälsokommittén formulerat.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  ett långsiktigt\r\nsäkerställande av adekvata resurser för tobakspre-\r\nventivt arbete på alla nivåer.\r\n\r\n2002/03:So283 av Margareta Andersson och Sofia\r\nLarsen (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en utredning  om  orsakerna\r\ntill övervikt och fetma hos barn och vuxna.\r\n\r\n2002/03:So287 av Marie Engström (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i motionen om behov av åtgärder  för\r\nbegränsning av skadliga ljudnivåer.\r\n\r\n2002/03:So292 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\nreglerna gällande ljudnivån vid evenemang.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  förbättrad\r\ninformation  om  buller  och om hörselskador  till\r\nföljd av buller.\r\n\r\n2002/03:So297 av Helena Bargholtz och Birgitta\r\nOhlsson (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  forskning om\r\nlivsvillkoren för lesbiska och bisexuella  invand-\r\nrarkvinnor.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nfrivilligorganisationer   som  bedriver  stödjande\r\nverksamhet    för    lesbiska    och    bisexuella\r\ninvandrarkvinnor.\r\n\r\n2002/03:So306 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av ett\r\nbättre internationellt samarbete i transfrågorna.\r\n\r\n2002/03:So318 av Kerstin Engle (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  behovet  av  en  bred\r\ninformation om kostens betydelse för folkhälsan.\r\n\r\n2002/03:So320 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   att  låta  se  över\r\ntranspersoners livsvillkor.\r\n\r\n2002/03:So331 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  personlig\r\nrådgivning  och nikotinersättningsmedel bör erbju-\r\ndas föräldrar  med hemmavarande barn i samband med\r\natt de som patienter  kommer  i kontakt med hälso-\r\noch sjukvården.\r\n\r\n2002/03:So333 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger  fram  förslag\r\ntill en nationell handlingsplan för rökavvänjning  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:So338 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om behovet av åtgärder för\r\natt  komma  till rätta med överviktsproblem hos barn\r\noch ungdomar.\r\n\r\n2002/03:So347 av Leif Björnlod och Barbro Feltzing\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att   regeringen   ger   berörda\r\nmyndigheter i  uppdrag  att på lämpligt sätt upplysa\r\nallmänheten om fördelarna  med lägre inomhustempera-\r\ntur.\r\n\r\n2002/03:So382 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa\r\noch Ronny Olander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att  verka  för  en  EU-\r\nstandard när det gäller allergimärkning av hotell.\r\n\r\n2002/03:So385 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson\r\n(c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nnikotinläkemedel bör finnas hos apoteksombud.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att en utredning\r\nbör göras för  att  se  över möjligheten att sälja\r\nnikotinläkemedel där tobaksvaror säljs.\r\n\r\n2002/03:So412 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär  att  regeringen   tillsätter   en\r\nutredning  om   frågan  om  en  mer  landsomfattande\r\ngenerell   och,  för   den   enskilde,   kostnadsfri\r\nvaccinering  mot  kommande influensaepidemier enligt\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:So419 av Ulf Holm och Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  det skall finnas ett\r\nmyndighetsansvar  att  uppmärksamma   transpersoners\r\nsituation ur ett hälsoperspektiv och att  följa  och\r\ninitiera forskning om transpersoners förhållanden ur\r\nett folkhälsoperspektiv.\r\n\r\n2002/03:So426 av Mikael Oscarsson och Annelie\r\nEnochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en utredning kring oönskade\r\ngraviditeter   bland   unga   och   hur   dessa  kan\r\nförebyggas.\r\n\r\n2002/03:So432 av Sven Bergström och Birgitta Sellén\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om bekämpning av ljudterrorn i\r\nsamhället.\r\n\r\n2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om tobaksfrågor.\r\n\r\n2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  beslutar   att   ställa   sig   bakom\r\nNationella      folkhälsokommitténs     föreslagna\r\nfolkhälsomål.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nkonkreta  förslag  till   hur  folkhälsomålen  kan\r\nuppnås.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till ett hälsojusterat BNP-mått.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag    om    att    utveckla    metoder    för\r\nhälsokonsekvensanalyser.\r\n\r\n6.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   om   ett   vidgat   kvinnoperspektiv   i\r\nfolkhälsoforskningen.\r\n\r\n7.   Riksdagen   begär  hos  regeringen  översyn  av\r\nlagstiftningen   som    reglerar    insatser    av\r\nfolkhälsokaraktär.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om initierandet  av\r\nett forskningsprogram  om den sociala gemenskapens\r\nbetydelse för folkhälsan.\r\n\r\n2002/03:So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    om    vad    i    motionen   anförs   om\r\nhälsokonsekvensbeskrivningar.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  utveckla\r\nnationella sexualpolitiska mål.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  konkreta\r\nfolkhälsomål.\r\n\r\n2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  en  nationell\r\nnollvision för tonårsaborter.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nungdomsmottagningar arbetar aktivt  för  att nå ut\r\ntill pojkar.\r\n\r\n2002/03:So467   av   Viviann  Gerdin  och  Margareta\r\nAndersson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att öka anslagen\r\ntill organisationer med kunskaper om rökprevention\r\ni skolorna.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att öka anslagen\r\nför rökavvänjningsinsatserna  för  att  vara i pa-\r\nritet med folkhälsomålen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av\r\nkönsspecifika tobaksavvänjningsprogram.\r\n\r\n2002/03:So479 av Gunnar Sandberg och Rune Berglund\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om bättre folkhälsa.\r\n\r\n2002/03:So491 av Börje Vestlund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  att  låta  se  över\r\ntranspersoners livsvillkor och hälsa.\r\n\r\n2002/03:So496 av Cinnika Beiming m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  särskilda\r\ninsatser i socialt och ekonomiskt utsatta bostadsom-\r\nråden för en förbättrad folkhälsa för alla.\r\n\r\n2002/03:So497 av Eva Arvidsson och Christina\r\nAxelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att initiera en nationell\r\nfolkhälsoundersökning  om  transpersoners   levnads-\r\nvillkor och livskvalitet.\r\n\r\n2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,\r\nc, mp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att genomföra en\r\nnationell   undersökning  av  homosexuellas,   bi-\r\nsexuellas och transpersoners hälsa och livsvillkor\r\ni samhället.\r\n\r\n2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om idrottsrörelsen\r\noch folkhälsan.\r\n\r\n2002/03:Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  kunskaper om\r\nbenskörhet.\r\n\r\n2002/03:Ub556 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att  fria\r\npreventivmedel  erbjuds unga kvinnor och unga  män\r\nupp till 20 års ålder.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att samhället på en\r\nrad områden måste förändras från att ensidigt gynna\r\nvissa samlevnadsformer och att uppvärdera visst\r\nsexuellt praktiserande, till att uppmuntra den\r\nmångfald av samlevnadsformer och sexuellt\r\npraktiserande som finns, till att få finnas och\r\nsynas på lika villkor.\r\n\r\n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nsnarast följer upp åtagandet om att utreda möjlig-\r\nheten att minska hälsoeffekter  genom förändringar\r\nav    användningen    och   sammansättningen    av\r\npetroleumbaserade bränslen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nSocialstyrelsen får en  aktiv  roll  i utredningen\r\nsom  ser  över  hur minskade hälsoeffekter  uppnås\r\ngenom    förändringar    av    användningen    och\r\nsammansättningen av petroleumbaserade bränslen.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  en nollvision\r\nbör  upprättas  för  de  miljörelaterade  negativa\r\nhälsoeffekterna  för  att  tydliggöra  det direkta\r\nsambandet mellan vår livsstil och vår hälsa.\r\n\r\n2002/03:A318 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  stress  bör\r\nbehandlas   ur  ett  bredare  perspektiv  än  bara\r\nrelaterat till arbetslivet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att stress bör\r\nuppmärksammas i folkhälsoarbetet.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So30.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "C6F70B4F-5EAA-11D7-AEF9-000475503871",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "29",
                    "0",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C6F70B4F-5EAA-11D7-AEF9-000475503871",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:35 i denna del och avslår motionerna 2002/03:So29 yrkandena 1-3, 2002/03:So31 yrkandena 1 och 9, 2002/03:So32 yrkande 1, 2002/03:So443 yrkande 1 och 2002/03:So448 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "C6F70B50-5EAA-11D7-AEF9-000475503871",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "2",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "2",
                    "36",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "3",
                    "0",
                    "24",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "50",
                    "84",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C6F70B50-5EAA-11D7-AEF9-000475503871",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Delmål för det samlade folkhälsoarbetet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:35 i denna del och avslår motionerna 2002/03:So31 yrkandena 2 och 3, 2002/03:So32 yrkandena 2-6, 8 och 9 och 2002/03:So443 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Ändring i socialtjänstlagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Översyn av lagstiftningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So443 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Självmordsprevention",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So241.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Inrättande av referensgrupper",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf331 yrkande 6 och 2002/03:So443 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "HBT-personers situation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L249 yrkandena 18 och 20, 2002/03:L318 yrkandena 9 och 11, 2002/03:So306 yrkande 2, 2002/03:So320, 2002/03:So419, 2002/03:So491, 2002/03:So497 och 2002/03:So512 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "C6F70B57-5EAA-11D7-AEF9-000475503871",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "33",
                    "4",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "4",
                    "0",
                    "24",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "1",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "254",
                    "20",
                    "27",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C6F70B57-5EAA-11D7-AEF9-000475503871",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Aktivt folkhälsoarbete för äldre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So265.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Insatser i socialt och ekonomiskt utsatta områden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So496.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Tillgång till koloniträdgårdar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Unga HBT-personer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Trafiksäkerhetens betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Kolonilotternas betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Petroleumbaserade bränslen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ419 yrkandena 1, 2 och 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Skadliga ljudnivåer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So206 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So213 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So219, 2002/03:So244, 2002/03:So264 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So287, 2002/03:So292 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:So432.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Stress som folkhälsofråga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A318 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Allergimärkning av hotell",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So382.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "God vård i tid m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So29 yrkandena 4-6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Apotekets hälsoupplysning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Utredning om influensavaccinering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So412.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "C6F70B66-5EAA-11D7-AEF9-000475503871",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "27",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "251",
                    "23",
                    "27",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C6F70B66-5EAA-11D7-AEF9-000475503871",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Förtydligade mål för sex- och samlevnadsundervisningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Folkhälsan och invandrares villkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Sexualpolitiska mål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So448 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Abortförebyggande arbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So426 och 2002/03:So456 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Fysisk aktivitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29 yrkande 7, 2002/03:So32 yrkande 10 och 2002/03:Kr368 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Trädgårdsodling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Goda matvanor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So25 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So26, 2002/03:So29 yrkande 8, 2002/03:So283, 2002/03:So318 och 2002/03:So338.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Fler koloniområden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Tobaksprevention",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29 yrkande 9, 2002/03:So31 yrkande 5, 2002/03:So276 yrkandena 1 och 3, 2002/03:So331 yrkande 2, 2002/03:So333, 2002/03:So442 yrkande 16 och 2002/03:So467 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Nikotinersättningsmedel hos apoteksombuden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So385 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Ytterligare ökad tillgänglighet till nikotinersättningsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29 yrkande 10 och 2002/03:So385 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "National Institute of Health",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So29 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Hälsokonsekvensbeskrivningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So443 yrkande 5 och 2002/03:So448 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Hälsojusterat BNP-mått",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So443 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Internationellt samarbete i folkhälsofrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkandena 11-13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Statens folkhälsoinstitut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29 yrkande 11 och 2002/03:So31 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Andra motionsyrkanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L318 yrkandena 13, 17 och 18, 2002/03:Sf214 yrkande 14, 2002/03:Sf335 yrkande 7, 2002/03:So25 yrkande 3, 2002/03:So222, 2002/03:So242, 2002/03:So297 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So347, 2002/03:So443 yrkande 8, 2002/03:So456 yrkande 2, 2002/03:So479, 2002/03:Ub401 yrkande 3 och 2002/03:Ub556 yrkandena 9 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Delmål för det samlade folkhälsoarbetet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Delmål för det samlade folkhälsoarbetet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Ändring i socialtjänstlagen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Översyn av lagstiftningen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Inrättande av referensgrupper",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "HBT-personers situation",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Aktivt folkhälsoarbete för äldre",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Unga HBT-personer",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Stress som folkhälsofråga",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "God vård i tid m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Apotekets hälsoupplysning",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Utredning om influensavaccinering",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Förtydligade mål för sex- och samlevnadsundervisningen",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Folkhälsan och invandrares villkor",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Fysisk aktivitet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Fysisk aktivitet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Goda matvanor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Goda matvanor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Tobaksprevention",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Tobaksprevention",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Tobaksprevention",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Ytterligare ökad tillgänglighet till nikotinersättningsmedel",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Ytterligare ökad tillgänglighet till nikotinersättningsmedel",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "National Institute of Health",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Hälsojusterat BNP-mått",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Internationellt samarbete i folkhälsofrågor",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Statens folkhälsoinstitut",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Statens folkhälsoinstitut",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 13:17:22"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Många faktorer i samhället påverkar folkhälsan. Det politiska ansvaret är fördelat mellan olika delar och nivåer i samhället. Ett samlat folkhälsoarbete kräver därför insatser av flera samhällsaktörer och inom flera politikområden. Riksdagen beslutade om elva målområden som visar för kommuner, landsting, frivilligorganisationer och andra aktörer hur de egna verksamheterna kan inordnas i arbetet för att nå det övergripande målet. ",
          "dok_id": "GQ01SOU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:40:35"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Mål för folkhälsan (SoU7)",
          "dok_id": "GQ01SOU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:40:35"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 13:17:22"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SOU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:34"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>  Socialutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till övergripande nationellt mål för folkhälsoarbetet. Målet ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Många faktorer i samhället påverkar folkhälsan. Det politiska ansvaret är fördelat mellan olika delar och nivåer i samhället. Ett samlat folkhälsoarbete kräver därför insatser av flera samhällsaktörer och inom flera politikområden. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till elva målområden. Målområdena visar för kommuner, landsting, frivilligorganisationer och andra aktörer hur de egna verksamheterna kan inordnas i arbetet för att nå det övergripande målet.</p>",
          "dok_id": "GQ01SOU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:40:35"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Mål för folkhälsan (SoU7)",
          "dok_id": "GQ01SOU7",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:40:35"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SOU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sou_7.docx",
          "filstorlek": "147155",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Mål för folkhälsan",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3902B8AE-F057-4B48-B1B2-1CCD9BD50E84"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01SOU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sou_7.pdf",
          "filstorlek": "742329",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_sou_7",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/614CD10A-31A8-4FDB-B2A3-0E32B90D1AA5"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A318 Ett hälsosamt arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02A318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A318",
          "ref_dok_titel": "Ett hälsosamt arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr368 Idrott och spel",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr368",
          "ref_dok_titel": "Idrott och spel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L318 Homo- och bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02L318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L318",
          "ref_dok_titel": "Homo- och bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ419 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf214 Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf214",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf331 Hälsa och trygghet - förutsättningar för hållbar välfärd",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf331",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och trygghet - förutsättningar för hållbar välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf335 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf335",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So206 Tinnitus ",
          "ref_dok_id": "GQ02So206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So206",
          "ref_dok_titel": "Tinnitus ",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So213 Tinnitus",
          "ref_dok_id": "GQ02So213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So213",
          "ref_dok_titel": "Tinnitus",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So219 Skadliga ljudnivåer",
          "ref_dok_id": "GQ02So219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So219",
          "ref_dok_titel": "Skadliga ljudnivåer",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So222 Benskörhet",
          "ref_dok_id": "GQ02So222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So222",
          "ref_dok_titel": "Benskörhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So24 med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02So24",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So24",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So241 Nationell kampanj för livslust",
          "ref_dok_id": "GQ02So241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So241",
          "ref_dok_titel": "Nationell kampanj för livslust",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So242 Designens betydelse för vården och samhället",
          "ref_dok_id": "GQ02So242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So242",
          "ref_dok_titel": "Designens betydelse för vården och samhället",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So244 Buller vid evenemang",
          "ref_dok_id": "GQ02So244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So244",
          "ref_dok_titel": "Buller vid evenemang",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So25 med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02So25",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So25",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René och Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So26 med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02So26",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So26",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So264 Tinnitus",
          "ref_dok_id": "GQ02So264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So264",
          "ref_dok_titel": "Tinnitus",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So265 Folkhälsoarbete för äldre",
          "ref_dok_id": "GQ02So265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So265",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsoarbete för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So276 Tobaksprevention",
          "ref_dok_id": "GQ02So276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So276",
          "ref_dok_titel": "Tobaksprevention",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So28 med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02So28",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So28",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So283 Övervikt och fetma hos barn och vuxna",
          "ref_dok_id": "GQ02So283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So283",
          "ref_dok_titel": "Övervikt och fetma hos barn och vuxna",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So287 Skadliga ljudnivåer",
          "ref_dok_id": "GQ02So287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So287",
          "ref_dok_titel": "Skadliga ljudnivåer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So29 med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02So29",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So29",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So292 Buller och tinnitus",
          "ref_dok_id": "GQ02So292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So292",
          "ref_dok_titel": "Buller och tinnitus",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So297 Lesbiska och bisexuella invandrarkvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02So297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So297",
          "ref_dok_titel": "Lesbiska och bisexuella invandrarkvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz och Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So30 med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02So30",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So30",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So306 Transsexuellas rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02So306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So306",
          "ref_dok_titel": "Transsexuellas rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So31 med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02So31",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So31",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So318 Mat som medicin",
          "ref_dok_id": "GQ02So318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So318",
          "ref_dok_titel": "Mat som medicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So32 med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ02So32",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So32",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So320 Transpersoners livsvillkor",
          "ref_dok_id": "GQ02So320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So320",
          "ref_dok_titel": "Transpersoners livsvillkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So331 Rökfria föräldrar",
          "ref_dok_id": "GQ02So331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So331",
          "ref_dok_titel": "Rökfria föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So333 Nationell handlingsplan för rökavvänjning",
          "ref_dok_id": "GQ02So333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So333",
          "ref_dok_titel": "Nationell handlingsplan för rökavvänjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So338 Övervikt hos barn",
          "ref_dok_id": "GQ02So338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So338",
          "ref_dok_titel": "Övervikt hos barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So347 Hälsosammare inomhusklimat",
          "ref_dok_id": "GQ02So347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So347",
          "ref_dok_titel": "Hälsosammare inomhusklimat",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod och Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So382 EU standard för allergisanering",
          "ref_dok_id": "GQ02So382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So382",
          "ref_dok_titel": "EU standard för allergisanering",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So385 Nikotinläkemedel",
          "ref_dok_id": "GQ02So385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So385",
          "ref_dok_titel": "Nikotinläkemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So412 Influensavaccinering",
          "ref_dok_id": "GQ02So412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So412",
          "ref_dok_titel": "Influensavaccinering",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So419 Myndighetsansvaret för transpersoners folkhälsosituation",
          "ref_dok_id": "GQ02So419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So419",
          "ref_dok_titel": "Myndighetsansvaret för transpersoners folkhälsosituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So426 Utredning om tonårsaborter",
          "ref_dok_id": "GQ02So426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So426",
          "ref_dok_titel": "Utredning om tonårsaborter",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So432 Tinnitus",
          "ref_dok_id": "GQ02So432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So432",
          "ref_dok_titel": "Tinnitus",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So442 Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02So442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So442",
          "ref_dok_titel": "Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So443 Hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GQ02So443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So443",
          "ref_dok_titel": "Hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So448 Folkhälsa för jämställdhet och jämlikhet",
          "ref_dok_id": "GQ02So448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So448",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa för jämställdhet och jämlikhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So456 Åtgärder för att minska antalet tonårsaborter",
          "ref_dok_id": "GQ02So456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So456",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att minska antalet tonårsaborter",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So467 Minskat tobaksbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02So467",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So467",
          "ref_dok_titel": "Minskat tobaksbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So479 Förbättrad folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02So479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So479",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg och Rune Berglund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So491 Transpersoners livsvillkor och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02So491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So491",
          "ref_dok_titel": "Transpersoners livsvillkor och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So496 Folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02So496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So496",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So497 Nationell folkhälsoundersökning om transpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02So497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So497",
          "ref_dok_titel": "Nationell folkhälsoundersökning om transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Christina Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So512 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02So512",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So512",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP, S, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub401 Kvinnor i hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub401",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor i hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub556 Sexualitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub556",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub556",
          "ref_dok_titel": "Sexualitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GQ0335",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "35",
          "ref_dok_titel": "Mål för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-16",
          "ref_dok_id": "GQ0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2003-04-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-11",
          "ref_dok_id": "GQ0989",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "89",
          "ref_dok_titel": "2003-04-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:145",
          "ref_dok_id": "GQ0K145",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "145",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:145",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2000:91",
          "ref_dok_id": "GOB391",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2000",
          "ref_dok_bet": "91",
          "ref_dok_titel": "SOU 2000:91",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        }
      ]
    }
  }
}