{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227813",
      "dok_id": "GQ01SOU3",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SOU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SOU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:18",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:22",
      "titel": "Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SOU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SOU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SOU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SOU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SOU3</div><h1>Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet  behandlas  drygt 170 motionsyrkanden\r\nfrån den allmänna motionstiden 2002.\r\nUtskottet   avstyrker  samtliga   motionsyrkanden,\r\nfrämst   med   hänsyn   till   utskottets   tidigare\r\nställningstaganden  och  mot  bakgrund  av  pågående\r\narbete på området.\r\nI   betänkandet   finns  59  reservationer  och  5\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Hälso- och sjukvårdens organisation och\r\nfinansiering\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So203\r\nyrkandena  1  och  2,  2002/03:So205  yrkande  2,\r\n2002/03:So298   yrkandena    3,    6    och    8,\r\n2002/03:So368,     2002/03:So437    yrkande    4,\r\n2002/03:So443 yrkande 3, 2002/03:So444 yrkande 9,\r\n2002/03:So450 yrkandena  1  och 2, 2002/03: So460\r\nyrkande 5, 2002/03:So509 yrkandena  1,  2 och 12,\r\n2002/03:K251  yrkande 2, 2002/03:Sf291 yrkande  2\r\noch 2002/03:N345 yrkande 6.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (v, mp)\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n2. Kundval m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So298\r\nyrkande   4,   2002/03:So404    yrkande   2   och\r\n2002/03:So478 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (v, mp)\r\n\r\n3. Valmöjligheter i vården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So203\r\nyrkande 3 och 2002/03: So205 yrkande 4.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n4. Förnyad medicinsk bedömning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:So207,\r\n2002/03:So443   yrkande  17   och   2002/03:So509\r\nyrkande 6.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Remisser\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So437 yrkande\r\n3.\r\nReservation 10 (m, fp, kd)\r\n\r\n6. National Institute of Health\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So298  yrkande\r\n13.\r\nReservation 11 (m)\r\n\r\n7. Förlossningsvård\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So400\r\nyrkande   1,   2002/03:So443   yrkande   19   och\r\n2002/03:So509 yrkande 4.\r\nReservation 12 (kd, c)\r\nReservation 13 (v, mp)\r\n\r\n8. Telemedicin\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So443\r\nyrkande 40 och 2002/03: So450 yrkande 7.\r\nReservation 14 (v, mp)\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n9. Husläkarlagen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So437 yrkande\r\n1.\r\nReservation 16 (fp)\r\n\r\n10. Lag om inskränkning i landstingens rätt\r\natt överlämna driften av akutsjukhus till\r\nannan\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So298\r\nyrkande 14 och 2002/03: So443 yrkande 20.\r\n\r\n11. Vårdens ägarformer\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So205\r\nyrkande 3 och 2002/03: N396 yrkande 18.\r\nReservation 17 (m)\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n12. Patientutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:So450  yrkande\r\n8.\r\nReservation 19 (v)\r\n\r\n13. Informationsförsörjning och\r\nverksamhetsuppföljning\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:So443 yrkande\r\n24.\r\nReservation 20 (c)\r\n\r\n14. Patientombudsman\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:So450  yrkande\r\n9.\r\nReservation 21 (v, mp)\r\n\r\n15. Vårdavgifter vid psykiatrisk vård\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So345.\r\n\r\n16. Möjlighet att välja primärvårdsenhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So398.\r\nReservation 22 (v)\r\n\r\n17. Personalförsörjning inom hälso- och\r\nsjukvården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:So245,\r\n2002/03:So437 yrkande 8,  2002/03:So443 yrkandena\r\n42  och  43,  2002/03:So499  och  2002/03:  So509\r\nyrkandena 10 och 11.\r\nReservation 23 (m, fp)\r\nReservation 24 (kd)\r\nReservation 25 (c)\r\n\r\n18. Vård utomlands\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:U323\r\nyrkande 6 och 2002/03: So298 yrkande 11.\r\nReservation 26 (m)\r\n\r\n19. Sponsorer i vården\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So450  yrkande\r\n6.\r\nReservation 27 (v, mp)\r\n\r\n20. Privata vårdgivare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So203\r\nyrkande 4, 2002/03:So205 yrkande 1, 2002/03:So298\r\nyrkande 5, 2002/03:So437 yrkande 9, 2002/03:Sf335\r\nyrkande 12 och 2002/03:A315 yrkande 6.\r\nReservation 28 (m)\r\nReservation 29 (fp)\r\nReservation 30 (kd)\r\n\r\n21. Fri etableringsrätt m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:So228,\r\n2002/03:So298  yrkande  7  delvis,  2002/03:So437\r\nyrkande 2 och 2002/03:So443 yrkande 23.\r\nReservation 31 (m, fp)\r\nReservation 32 (kd)\r\nReservation 33 (c)\r\n\r\n22. Upphandling av hälso- och sjukvård\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So443\r\nyrkande 22 och 2002/03: So509 yrkande 5.\r\nReservation 34 (m, c)\r\nReservation 35 (kd)\r\n\r\n23. Åldersgränser och\r\nersättningsetablering\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So298\r\nyrkande    7    delvis,    2002/03:   So413   och\r\n2002/03:So443 yrkande 51.\r\nReservation 36 (m)\r\nReservation 37 (kd, c)\r\n\r\n24. Underrättelseskyldighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So428.\r\n\r\n25. Tolk inom hälso- och sjukvården\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Sf214  yrkande\r\n8.\r\n\r\n26. Ett samlat högkostnadsskydd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So443\r\nyrkande 30 och 2002/03:So509 yrkande 27.\r\nReservation 38 (fp, kd, c)\r\n\r\n27. Jämställdhetsperspektiv i vården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So437\r\nyrkande 12 och 2002/03:Ub401 yrkande 2.\r\nReservation 39 (m, kd, c)\r\nReservation 40 (fp)\r\n\r\n28. Lagstiftning om jämställd vård\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ub401 yrkande\r\n5.\r\nReservation 41 (fp)\r\n\r\n29. Legitimering av utländska läkare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So407.\r\nReservation 42 (v)\r\n\r\n30. Legitimation av dietister\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So218.\r\n\r\n31. Utredning m.m. om alternativa\r\nbehandlingsmetoder\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So365\r\nyrkandena    1    och   8,   2002/03:So405    och\r\n2002/03:So443 yrkandena 35 och 37.\r\nReservation 43 (m, fp)\r\nReservation 44 (v)\r\nReservation 45 (c)\r\nReservation 46 (mp)\r\n\r\n32. Alternativa behandlingsmetoder inom\r\nhälso- och sjukvården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So365\r\nyrkandena 2 och 3 samt 2002/03:So443 yrkandena 38\r\noch 39.\r\nReservation 47 (c)\r\nReservation 48 (mp)\r\n\r\n33. Forskning kring alternativmedicin\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So443 yrkande\r\n36.\r\nReservation 49 (m, kd, c)\r\n\r\n34. Auktorisation och kvalitetssäkring m.m.\r\ninom alternativmedicinen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So225 yrkandena\r\n2 och 3.\r\nReservation 50 (c)\r\n\r\n35. Legitimation och förskrivningsrätt för\r\nalternativmedicinare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So225\r\nyrkandena 5 och 6 och 2002/03:So365 yrkande 7.\r\nReservation 51 (mp)\r\n\r\n36. Etiska frågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:So435,\r\n2002/03:So472 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:So486\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 52 (kd)\r\n\r\n37. Frysning av könsceller före\r\nkönskorrigering\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So306 yrkande\r\n1.\r\nReservation 53 (mp)\r\n\r\n38. Sena aborter\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So471  yrkande\r\n2.\r\n\r\n39. Frågan om när foster juridiskt sett\r\nskall betraktas som barn\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So471 yrkande\r\n1.\r\nReservation 54 (kd)\r\n\r\n40. Registrering av aborter i\r\npatientregistret\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So474\r\nyrkande 1 och 2002/03: So475.\r\n\r\n41. Utländska kvinnors rätt till abort i\r\nSverige\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:So255,\r\n2002/03:So308 och 2002/03:U235 yrkande 5.\r\nReservation 55 (fp, v, c, mp)\r\n\r\n42. Fosterdiagnostik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So485.\r\n\r\n43. Patientjournallagen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:So208 och\r\n2002/03:So404 yrkande 1.\r\nReservation 56 (v, mp)\r\n\r\n44. Förskrivningsrätt för sjuksköterskor\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2002/03:So236  och\r\n2002/03:So237.\r\nReservation 57 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n45. Tillämpningen av\r\nprioriteringsbeslutet\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So408 yrkande\r\n7.\r\nReservation 58 (v, mp)\r\n\r\n46. Vård och behandling av olika\r\nsjukdomar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So221\r\nyrkandena 1-3, 2002/03:  So226 yrkandena 1 och 3,\r\n2002/03:So231,  2002/03:So234,   2002/03:   So238\r\nyrkandena  1  och 2, 2002/03:So268, 2002/03:So275\r\nyrkandena 1 och  2, 2002/03:So300, 2002/03:So325,\r\n2002/03:So348,    2002/03:So352,    2002/03:So361\r\nyrkandena   1-4,  2002/03:So379,   2002/03:So416,\r\n2002/03:So420  yrkande  2,  2002/03:So437 yrkande\r\n10,    2002/03:So438   yrkandena   1    och    2,\r\n2002/03:So464,    2002/03:So465,   2002/03:So468,\r\n2002/03:So484,    2002/03:So512     yrkande    9,\r\n2002/03:L318  yrkandena  12 och 19, 2002/03:Sf208\r\nyrkande  3,  2002/03:Ub336 yrkande  19,  2002/03:\r\nA366 yrkande 18 och 2002/03:Bo268 yrkande 2.\r\n\r\nReservation 59 (m, fp, kd)\r\n\r\n47. Andra motionsyrkanden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So267,\r\n2002/03:So288,   2002/03:    So295,   2002/03:So309,\r\n2002/03:So400      yrkande     2,     2002/03:So406,\r\n2002/03:So423,     2002/03:So438      yrkande     3,\r\n2002/03:So443  yrkandena  16  och 25, 2002/03:So462,\r\n2002/03:So474 yrkande 2, 2002/03:So509  yrkandena  9\r\noch   13,   2002/03:So512  yrkande  1,  2002/03:L249\r\nyrkande 14, 2002/03:L318  yrkande  10, 2002/03:Ub400\r\nyrkandena  1  och  3,  2002/03:  Ub495  yrkande   2,\r\n2002/03:T379 yrkande 3 och 2002/03:A242 yrkande 5.\r\n\r\nStockholm den 25 mars 2003\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid\r\nBurman   (v),   Chatrine   Pålsson   (kd),  Kristina\r\nZakrisson  (s),  Margareta Israelsson (s),  Cristina\r\nHusmark Pehrsson (m),  Kerstin Heinemann (fp), Conny\r\nÖhman   (s),   Catherine  Persson   (s),   Carl-Axel\r\nJohansson  (m),  Marina   Pettersson   (s),  Kenneth\r\nJohansson (c), Christer Engelhardt (s),  Anne  Marie\r\nBrodén  (m),  Elina  Linna (v), Kerstin-Maria Stalin\r\n(mp), Martin Nilsson (s) och Marita Aronson (fp).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nSoU3\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nHälso- och sjukvårdens organisation,\r\nfinansiering m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    avslå    ett    sextiotal\r\nmotionsyrkanden  om  hälso-  och  sjukvårdens\r\norganisation,  finansiering  m.m.   Utskottet\r\nanför bl.a. att hälso- och sjukvården  även i\r\nframtiden skall ges på lika villkor och efter\r\nbehov,    styras    demokratiskt   och   vara\r\nsolidariskt finansierad.  Utskottet  hänvisar\r\nvidare   till   de  resursförstärkningar  som\r\ntillförts och kommer att tillföras hälso- och\r\nsjukvården under  de  närmaste  åren.  Jämför\r\nreservationerna  1, 6, 8, 11, 17, 26 (m),  2,\r\n16 (fp) , 4, 24 (kd),  19,  22 (v) 5, 15, 20,\r\n25  (c), 18 (mp), 3, 7, 13, 14,  21,  27  (v,\r\nmp),  9  (m,  fp,  kd, c), 10 (m, fp, kd), 12\r\n(kd, c) och 23 (m, fp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion So298 av Bo  Lundgren  m.fl. (m) begärs att\r\nriksdagen  skyndsamt  utreder  sjukvårdens  framtida\r\nfinansiering och kompetenshöjning  särskilt  utifrån\r\nen  obligatorisk  hälsoförsäkring  som omfattar alla\r\n(yrkande 3). Motionärerna anför att patienten med en\r\nsådan försäkring aktivt kan välja god vård och välja\r\nbort  dålig  vård. Försäkringen skall  omfatta  alla\r\noavsett betalningsförmåga  eller hälsotillstånd samt\r\nfinansieras gemensamt. Liknande  yrkanden framförs i\r\nmotionerna Sf291 av Bo Lundgren m. fl. (m) yrkande 2\r\noch  motion  So203  av Sten Tolgfors  och  Elizabeth\r\nNyström (m) yrkande 1.  I  yrkande  4 i motion So298\r\nbegärs     att     riksdagen     beslutar    tillåta\r\nförsöksverksamhet  med kundval där  pengarna  följer\r\npatienten. Motionärerna  anför  att en övergång till\r\nett annat finansierings- och producentsystem  är  en\r\nomfattande  förändring och att försöksverksamhet bör\r\ntillåtas. Även  i  motion  K251  av Cecilia Widegren\r\nm.fl. (m) framförs ett yrkande om  försöksverksamhet\r\nmed   en   obligatorisk  solidarisk  hälsoförsäkring\r\n(yrkande 2).  I  yrkande 6 i motion So298 begärs ett\r\ntillkännagivande om  vad  som  i  motionen anförs om\r\nprimärvården.   Motionärerna   anför   att   verklig\r\nvalfrihet  bör  införas  genom  att pengarna  följer\r\npatienten samt att remisstvång till specialistläkare\r\navskaffas.  Det  bör  vara möjligt för  läkare  över\r\npensionsåldern liksom läkare  med  annan specialitet\r\nän  allmänmedicin  att arbeta i primärvården.  Detta\r\nbör  även gälla annan  personal  med  patientansvar,\r\nt.ex.  sjuksköterskor.  I  yrkande  8 i motion So298\r\nbegärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs\r\nom  förbättrad  samordning. Motionärerna  anför  att\r\nläkemedelsförsäkringen      liksom      delar     av\r\nsjukförsäkringen,       förtidspensionerna       och\r\nrehabiliteringen  bör samordnas med sjukvården, inom\r\nramen    för   en   obligatorisk    hälsoförsäkring.\r\nMotionärerna  begär  i yrkande 11 i motion So298 ett\r\ntillkännagivande om rätten  att söka vård utomlands.\r\nMotionärerna anför att patienter  som  på sedvanligt\r\nsätt   har   fått  behovet  av  en  operation  eller\r\nbehandling fastställt  i  Sverige  skall  kunna söka\r\nnödvändig vård utomlands. Slutligen begärs i yrkande\r\n13  i motion So298 ett tillkännagivande om medicinsk\r\nforskning.  Motionärerna anför att ökat stöd bör ges\r\ntill  den bästa  forskningen  och  att  ett  svenskt\r\ninstitut  för  medicin  och hälsa bör inrättas efter\r\namerikansk förebild, National Institute of Health.\r\n\r\nI  motion  So203 av Sten  Tolgfors  och  Elizabeth\r\nNyström (m) begärs  ett  tillkännagivande  om  vad i\r\nmotionen  anförs  om  de  demokratiska  bristerna  i\r\nlandstingssjukvårdens   organisation   (yrkande  2).\r\nMotionärerna   anför   att   det  inte  finns  någon\r\ndemokratisk möjlighet för människor  som bor på \"fel\r\nsida\"  av gränsen mellan två landsting  att  påverka\r\nrelevanta  beslut.  Vidare  begärs  i  yrkande 3 ett\r\ntillkännagivande   om  patienters  rätt  att   välja\r\nvårdgivare. Motionärerna  anför  att  sjukvården bör\r\npräglas   av   ett  varierat  utbud  av  vårdgivare,\r\nenskilda  eller offentliga,  dit  patienterna  efter\r\neget val kan vända sig.\r\nI motion  So205  av  Sten  Tolgfors (m) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  vad  i  motionen   anförs   om\r\nprinciper  för  vårdens  finansiering  (yrkande  2).\r\nMotionären  anför att finansieringen av vården skall\r\nvara  gemensam.   Vidare  begärs  i  yrkande  4  ett\r\ntillkännagivande om  patienters rätt att fritt välja\r\nvårdgivare. Motionären  anför att det är oväsentligt\r\nom  vårdgivaren är offentlig  eller  privat.  Vården\r\nskall   vara  så  kvalitativt  bra  och  ha  så  god\r\ntillgänglighet att ingen skall behöva teckna privata\r\nsjukförsäkringar.\r\nI motion  U323 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  rätten  att  söka  vård  i  EU\r\n(yrkande 6). En sådan rätt skulle stärka situationen\r\ninte  minst  för  de svårt sjuka som inte får vård i\r\ntid och andra som nu  har  svårt  att  få sina behov\r\ntillgodosedda, heter det i motionen.\r\nI  motion  So437  av  Lars  Leijonborg m.fl.  (fp)\r\nbegärs att regeringen lägger fram  ett  förslag till\r\nhusläkarlag (yrkande 1). Motionärerna anför  att  om\r\nmålsättningen    att    antalet    specialister    i\r\nallmänmedicin  i  genomsnitt  skall  bli en på 1 500\r\ninvånare  krävs  en  husläkarlag.  Vidare  begärs  i\r\nyrkande  3  ett  tillkännagivande om avskaffande  av\r\nremisstvång. Motionärerna  anför  att  remisstvånget\r\nmotverkar   tillgängligheten  för  patienterna   och\r\nverkar hindrande för den privata vården. I yrkande 4\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  ökat  ansvar  för\r\nsjuksköterskor.     Enligt    motionärerna    skulle\r\nsjuksköterskorna kunna  ta  ett  bättre  ansvar  för\r\npatienter  med  folksjukdomar  som  diabetes, astma,\r\nhögt blodtryck m.m.\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl.  (kd)  begärs\r\nett  tillkännagivande  om  vad  i motionen anförs om\r\nbehovet   av   20 000   nya  vårdplatser   inom   en\r\ntioårsperiod  (yrkande 1).  Motionärerna  anför  att\r\nbristen på vårdplatser  på  många  håll  är  närmast\r\nkatastrofal  och att den medicinska bedömningen  kan\r\nfå stå tillbaka. Antalet vårdplatser har minskat med\r\n14 000   sedan   1994.    Minskningen   av   antalet\r\nvårdplatser   i   slutenvården   har   inte   blivit\r\nkompenserad  genom  en   motsvarande   utbyggnad  av\r\nhemsjukvården eller särskilda boenden. Vidare begärs\r\ni  yrkande  2 ett tillkännagivande om de långsiktiga\r\nresursbehoven  i  vården. Motionärerna anför att det\r\när  nödvändigt  att  landsting   och   kommuner  får\r\nytterligare resurser under de närmaste åren. Vårdens\r\nandel  av  bruttonationalprodukten  måste  öka  från\r\nnuvarande  8,5  %  till  10  % inom en tioårsperiod.\r\nKontraktet skall bygga på ömsesidigt  ansvarstagande\r\noch  respekt för varandras uppgifter. I  yrkande  12\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om att vårdpersonalens\r\nadministrativa   arbete   måste  begränsas.  Vid  en\r\ninternationell jämförelse arbetar svenska läkare med\r\nadministrativa  uppgifter i  en  omfattning  som  är\r\noacceptabel. Administrativt  arbete  måste begränsas\r\noch utföras av särskilt avdelad personal.\r\nI  motion  So460  av  Chatrine Pålsson m.fl.  (kd)\r\nbegärs ett tillkännagivande om tillgången till akut-\r\noch klinikvård för personer  över 65 år (yrkande 5).\r\nMotionärerna  anför  att bristen  på  vårdplatser  i\r\nmånga fall tvingar landstingen  att  föra över äldre\r\nsvårt sjuka människor som är i behov av kvalificerad\r\nsjukhusvård till den kommunala omsorgen.\r\nI motion So478 av Stefan Attefall (kd)  begärs att\r\nregeringen  lägger fram ett förslag om införande  av\r\nsjukvårdspeng  (yrkande  1). Motionären anför att en\r\nlösning på sjukvårdens problem  kan vara att upphäva\r\nlandstingens  monopol  och  införa  en   hälso-  och\r\nsjukvårdspeng liknande skolpengen. Vidare  begärs  i\r\nsamma  motion  ett tillkännagivande om valfrihet och\r\npatientmakt  (yrkande   2).   Motionären  anför  att\r\ninförandet av en hälsopeng innebär att makten lämnas\r\növer från politiker till patienten.\r\nI motion So450 av Gudrun Schyman  m.fl. (v) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  primärvårdens  inriktning\r\n(yrkande  1). Motionärerna anför  att  primärvårdens\r\noch  närsjukvårdens   organisation  måste  bygga  på\r\nteamet som modell. De strukturella problem som finns\r\ninom primärvården kan,  och  bör,  i  huvudsak lösas\r\ninom  ramen  för offentlig drift. En demokratisering\r\nav vården borde stå mer i fokus än en privatisering.\r\nI   yrkande  2  begärs   ett   tillkännagivande   om\r\nakutsjukvårdens  inriktning.  Motionärerna anför att\r\navancerad   akutsjukvård   ofta  kräver   omfattande\r\nteknisk utrustning och övervakning.  Denna  vårdform\r\nbör  koncentreras  till  relativt  få  sjukhus.  Väl\r\nutvecklade vårdkedjor med närsjukhus, primärvård och\r\nvälutrustad  ambulansvård  krävs.  Vidare  begärs  i\r\nyrkande   6   att  riksdagen  begär  att  regeringen\r\ntillsätter   en   utredning   för   att   fastställa\r\nnationella  regler för  sponsring  i  sjukvården.  I\r\nyrkande  7  begärs   ett   tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  bör  ge Socialstyrelsen  i  uppdrag  att\r\nutreda    möjligheterna     för     ett    gemensamt\r\noperativsystem för telemedicin. I dag ansvarar varje\r\nlandsting  för  utveckling och upphandling  av  sitt\r\nsystem, vilket gör  att de inte alltid är kompatibla\r\nmed   varandra.  Motionärerna   begär   vidare   att\r\nregeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utforma\r\nprogram    för    patientutbildning   i   de   stora\r\nfolksjukdomarna (yrkande 8). Patientutbildningen bör\r\nomfatta   de   stora  folksjukdomarna,   som   t.ex.\r\nkärlsjukdomar, diabetes,  astma, psykossjukdomar och\r\nryggbesvär. I yrkande 9 begärs  ett tillkännagivande\r\nom  inrättandet av en patientombudsman.  En  statlig\r\npatientombudsman  skulle  kunna  fungera som en från\r\nsjukvården  fristående  instans  dit  patienter  kan\r\nvända sig med klagomål och få aktiv hjälp med att få\r\nsitt ärende prövat i rätt instans.\r\nI motion So398 av Ingrid Burman  m.fl.  (v) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  att  regeringen  bör   ge\r\nSocialstyrelsen  i  uppdrag  att se över möjligheten\r\natt  kunna  välja  primärvårdsenhet  i  stället  för\r\nnamngiven läkare. Motionärerna  anför  att det i dag\r\nfinns   olika   tolkningar   av   om   den  enskilda\r\nmedborgaren  är  tvungen  att  \"lista  sig\"  hos  en\r\nenskild husläkare eller om det är möjligt att \"lista\r\nsig\"  hos  primärvårdsenheten,  husläkarmottagningen\r\netc.\r\nI motion So404 av Gudrun Schyman  m.fl. (v) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  en  utvärdering   av   de\r\nekonomiska   och   kvalitativa   konsekvenserna  för\r\nklienter     och     personal    i    samband    med\r\nkonkurrensutsättning och  privatisering (yrkande 2).\r\nMotionärerna anför att konsekvenserna  av  den redan\r\ngenomförda konkurrensutsättningen bör utvärderas  ur\r\nett  ekonomiskt  och  kvalitativt perspektiv utifrån\r\nklienter och personal.\r\nI  motion  So443 av Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om  mål  för hälso- och\r\nsjukvården (yrkande 3). Motionärerna anför att målet\r\nför hälso- och sjukvården skall vara att  den  skall\r\nstärka  människors  trygghet  genom  att erbjuda hög\r\nkvalitet  och vara på lika villkor samt  gälla  alla\r\nskeden i livet.  Var  och  en skall erhålla vård och\r\nomsorg  efter  behov.  I  yrkande   24   begärs  ett\r\ntillkännagivande om bättre uppföljningssystem. Såväl\r\nmyndigheter som vårdgivare och sjukvårdshuvudmän  är\r\nberoende  av  att  tillförlitlig  statistik  av  hög\r\nkvalitet  finns  tillgänglig.  Socialstyrelsen  bör,\r\ntillsammans  med  sjukvårdshuvudmännen, intensifiera\r\narbetet  med  nyckeltal   som   ger  möjlighet  till\r\njämförande analyser mellan sjukvårdens institutioner\r\ni   hela   landet.   I   yrkande   40   begärs   ett\r\ntillkännagivande om gemensamma nordiska insatser för\r\natt utveckla telemedicinen. Motionärerna  anför  att\r\nprojektet  Nordunet  2,  vars  mål  är  att utveckla\r\ntelemedicinlösningar  för primärvården och  etablera\r\nspecialistnätverk,  bör  införlivas  i  den  svenska\r\nsjukvårdspolitiken  och   stödjas  genom  nationella\r\nsatsningar.\r\nI  motion  So444 av Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\nyrkas att riksdagen  begär  att  regeringen  gör  en\r\nsamhällsekonomisk   analys   av   vad   köerna   för\r\nåldersbetingade   sjukdomar   innebär  (yrkande  9).\r\nMotionärerna anför att många äldre  köar för vård av\r\nåldersbetingade  funktionshinder  som  t.ex.  starr,\r\nförslitningsskador   och  nedsatt  hörsel.  När   en\r\npatient  inte  erhåller   vård   uppkommer,   utöver\r\nmänskligt    lidande,   kostnader   för   hemtjänst,\r\nsjukbesök, läkemedel m.m.\r\nI motion N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs en\r\növersyn  av  hur  närheten  till  vård  skall  kunna\r\ngaranteras (yrkande 6). Motionärerna anför bl.a. att\r\ntillgängligheten till vårdcentralerna bör förbättras\r\noch  att  vårdcentralerna   bör   förstärkas   genom\r\ntelemedicin,   ökat   antal   vårdplatser  och  fler\r\nakutbilar. Vidare bör en lotsfunktion inrättas.\r\n\r\nFlera   motioner   rör   frågor   om  personalrekrytering   och\r\nutbildning.\r\n\r\nI motion So437 av Lars Leijonborg m.fl.  (fp) begärs\r\nett   tillkännagivande  om  hälso-  och  sjukvårdens\r\npersonalförsörjning  (yrkande 8). Motionärerna anför\r\natt vårdsektorn behöver  bli  mer  attraktiv för att\r\nfler   skall  söka  sig  dit.  Lönerna  måste   vara\r\nkonkurrenskraftiga  och  arbetsvillkoren  sådana att\r\nvården  kan  locka till sig och behålla tillräckligt\r\nmed personal.  Även  karriärvägarna  inom vårdyrkena\r\nmåste utvecklas och de vårdanställda måste få större\r\ninflytande över sin arbetssituation.\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl.  (kd)  begärs\r\nett tillkännagivande om vad i motionen anförs om  en\r\nplan  för  långsiktiga  personalbehov  (yrkande 10).\r\nMotionärerna  anför  att behovet av att rekonstruera\r\nhälso- och sjukvården,  utveckla  äldreomsorgen  och\r\natt    återställa    personalens   framtidstro   och\r\narbetsglädje  särskilt   måste   beaktas   under  de\r\nnärmaste  åren.  Vidare anförs att möjligheter  till\r\nspecialisering bör  ökas  för  alla  yrkesgrupper. I\r\nyrkande  11  framförs  ett  yrkande om en  nationell\r\nuppföljning av geriatrikens utveckling. Motionärerna\r\nanför att en analys krävs som  kan läggas till grund\r\nför  landstingets  långsiktiga  planering   för  att\r\ntillgodose behovet av geriatrisk kompetens under  de\r\nnärmaste 10-15 åren.\r\nI  motion  So443  av  Kenneth  Johansson m.fl. (c)\r\nbegär  ett tillkännagivande om personalförsörjningen\r\ninom vård  och  omsorg  (yrkande  42).  Motionärerna\r\nanför att det är hög tid att utforma en strategi för\r\nhur    man    skall    klara   de   kommande   årens\r\npersonalförsörjning inom  vård  och  omsorg.  Vidare\r\nbegärs  i  yrkande  43 ett tillkännagivande om ökade\r\nmöjligheter  till  kompletterande   utbildning   för\r\ninvandrare     verksamma     inom     hälso-     och\r\nsjukvårdsområdet.  Det  behövs  mer samverkan mellan\r\nolika    aktörer,    landsting,   länsarbetsnämnder,\r\nkommuner,   Socialstyrelsen   och   andra   centrala\r\nmyndigheter för  att  välutbildad  sjukvårdspersonal\r\nskall    få    möjlighet    att   komplettera   sina\r\nutbildningar.\r\nI  motion  So245 av Göte Wahlström  och  Christina\r\nNenes (s) begärs  ett tillkännagivande om kraftfulla\r\nåtgärder för att klara  framtida personalrekrytering\r\ntill vård och omsorg. Vidare  begärs  i motion So499\r\nav    Anneli   Särnblad   Stoors   m.fl.   (s)   ett\r\ntillkännagivande      om      behovet      av     en\r\nrekryteringsstrategi inom vård och omsorg.\r\n\r\nEtt   par   motioner   berör  lagen  (2000:1440)  om\r\ninskränkning  i  landstingens   rätt  att  överlämna\r\ndriften av akutsjukhus till annan  samt  närliggande\r\nfrågor.\r\n\r\nI  motion So298 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs  att\r\nlagen   om  inskränkning  i  landstingens  rätt  att\r\növerlämna   driften   av   akutsjukhus   till  annan\r\navskaffas  (yrkande  14).  Även  i  motion So443  av\r\nKenneth  Johansson  m.fl.  (c) begärs att  riksdagen\r\nbeslutar    upphäva   lagen   om   inskränkning    i\r\nlandstingens   rätt   att   överlämna   driften   av\r\nakutsjukhus  till annan (yrkande 20). I motion So205\r\nav Sten Tolgfors  (m) begärs ett tillkännagivande om\r\nvad  i  motionen  anförs   om   socialminister  Lars\r\nEngqvists förslag att förbjuda s.k. blandfinansierad\r\nvård   (yrkande   3).   Enligt   motionären    avser\r\nsocialministern förbjuda vårdgivare där skattepengar\r\noch   privat   finansiering   av   vården   blandas.\r\nMotionären   anför  att  om  alternativa  vårdgivare\r\nstoppas kommer  köerna  att  växa och fler människor\r\nkommer att få vänta längre på att få vård.\r\n\r\nI motion N396 av Ingegerd Saarinen (mp) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att kommunstyrelser,  när  det\r\ngäller sjukvård, socialtjänst,  dvs. s.k. B-tjänster\r\nenligt  lagen (1992:1528) om offentlig  upphandling,\r\nskall kunna  ge icke vinstdrivande företag uppdraget\r\natt  driva  viss  verksamhet  (yrkande  18).  Enligt\r\nmotionären   är    det    betydelsefullt    att   en\r\nkommunstyrelse   när   det   gäller   sjukvård   och\r\nsocialtjänst   skall   kunna  ge  icke-vinstdrivande\r\nföretag uppdraget att driva  viss  verksamhet. Vissa\r\nkommuner   vill   hellre  att  kooperativ,   ideella\r\nföreningar och kyrkor ges uppdraget än vinstdrivande\r\nfirmor. Lagen om offentlig  upphandling bör ändras i\r\nlinje med detta heter det i motionen.\r\n\r\nNågra  motioner  handlar  om  rätten   till  förnyad\r\nmedicinsk bedömning, s.k. second opinion.\r\n\r\nI  motion  So207 av Marietta de Pourbaix-Lundin  (m)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om  behovet  av  att\r\nutvidga  rätten till second opinion  för  patienter.\r\nMotionären  anför  att nya kunskaper tillkommer hela\r\ntiden   och  att  nya  behandlingsmetoder   ständigt\r\nutvecklas  och att fler än i dag därför bör omfattas\r\nav rätten till second opinion.\r\n\r\nÄven i motion  So509  av  Alf  Svensson m.fl. (kd)\r\nbegärs   ett  tillkännagivande  om  second   opinion\r\n(yrkande 6).  Motionärerna  anför  att tilltron till\r\nsystemet  urholkas om det inte finns  möjlighet  att\r\nkontrollera de bedömningar som görs.\r\nI motion  So443  av  Kenneth  Johansson  m.fl. (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande om förslag till utvidgad\r\nsecond opinion (yrkande 17). Motionärerna anför  att\r\nalla patienter bör ha rätt till second opinion.\r\n\r\nEtt   par  motioner  rör  den  psykiatriska  vårdens\r\norganisation.\r\n\r\nI motion So368 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nHans Stenberg (s) begärs ett tillkännagivande om vad\r\ni motionen  anförs om lagen om tvångsomhändertagande\r\nför  psykisk vård.  Motionärerna  anför  att  lagens\r\nintentioner  tolkas  olika av dem som utfärdar intyg\r\nom tvångsomhändertagande.  Enligt motionärerna krävs\r\ndet  vissa  justeringar  i  lagen   om   psykiatrisk\r\ntvångsvård   och  tydligare  anvisningar  om  lagens\r\ntillämpning samt  mer  resurser till öppenvården och\r\nfler stödpersoner.\r\n\r\nI motion So345 av Håkan  Juholt (s) begärs ett tillkännagivande\r\nom   vad   i   motionen  anförs  om   avgifter   för\r\nrättspsykiatrisk  vård.  Motionärerna  anför  att en\r\nperson som döms till rättspsykiatrisk vård själv  är\r\nskyldig  att  betala  vårdavgiften,  trots att dessa\r\npersoner  ofta  är helt medellösa. När utskrivningen\r\nsker har den dömde  ofta dragit på sig stora skulder\r\nför  vårdkostnaderna.   Enligt   motionären  är  det\r\normligt att vård på institution kan  leda till stora\r\nskulder för den enskilde.\r\n\r\nNågra  motioner behandlar frågor om förlossningsvård\r\noch förlossningsplatser.\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande   om  en  BB-garanti  (yrkande  4).\r\nMotionärerna anför att  BB-garantin  består  av  två\r\ndelar  -  en  platsgaranti  och en förlossningspeng.\r\nPlatsgarantin     innebär     att     kvinnan     på\r\nmödravårdscentralen    gör    upp    om   plats   på\r\nförlossningsklinik  och  BB.  Vidare är kvinnan  och\r\nbarnet  garanterade  minst  tre  dagar  på  BB  före\r\nhemgång. Förlossningspengen innebär att ersättningen\r\ngår  till  den  förlossningsavdelning   som  kvinnan\r\nväljer.  I  motion  So400  av Elina Linna m.fl.  (v)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om en nationell översyn\r\nav  förlossningsvården  (yrkande   1).  Motionärerna\r\nanför    att    förlossningsvården   skall   erbjuda\r\ngeografisk  närhet,   trygghet   och  lyhördhet  för\r\nkvinnans önskemål. Vidare begärs i  motion  So443 av\r\nKenneth Johansson m.fl. (c) ett tillkännagivande  om\r\nplats-   och  närhetsgaranti  på  BB  (yrkande  19).\r\nGarantin skall  innebära  att föräldrarna senast två\r\nmånader före förlossningen  skall  ha fått besked om\r\nvar den skall ske.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete\r\n\r\n\r\nUtskottet   behandlade   frågor   om   hälso-    och\r\nsjukvårdens   finansiering   senast   i   betänkande\r\n2001/02:SoU13.  Utskottet  vidhöll  (s. 38) att  det\r\nansåg att det finns starka motiv för att slå vakt om\r\nskattefinansieringen av sjukvården och  avstyrkte de\r\naktuella motionerna.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   för   2003  (proposition\r\n2002/03:1,  volym  6,  utg.omr. 9) anför  regeringen\r\nföljande (s. 18).\r\nRegeringen föreslår att  målet för politikområdet\r\nhälso- och sjukvårdspolitik  skall ligga fast och\r\nsåledes    vara   att   vårdens   kvalitet    och\r\ntillgänglighet  skall  förbättras.  I arbetet med\r\natt  uppnå  detta  mål  är  det  viktigt  att  de\r\ngrundläggande  principerna  för  en allmän hälso-\r\noch sjukvård upprätthålls. Hälso-  och sjukvården\r\nskall  även  i framtiden ges på lika villkor  och\r\nefter  behov,  styras   demokratiskt   och   vara\r\nsolidariskt finansierad. Dessutom skall människor\r\nha  möjlighet  att  påverka  och vara delaktiga i\r\nvården.\r\nGenom   den   nationella  handlingsplanen   för\r\nutveckling av hälso-  och  sjukvården  och de med\r\nLandstingsförbundet  och  Svenska Kommunförbundet\r\növerenskomna  utvecklingsinsatserna  inom  vården\r\noch omsorgen, har  viktiga  steg  tagits  mot att\r\nlångsiktigt   förbättra  hälso-  och  sjukvårdens\r\nmöjligheter   att    uppnå   god   kvalitet   och\r\ntillgänglighet. Socialstyrelsen  har  regeringens\r\nuppdrag  att  på  nationell  nivå  följa upp  och\r\nutvärdera  införandet  och  effekterna   av   den\r\nnationella  handlingsplanen  och  har  under 2002\r\ninkommit  med  den  första  av fyra årsrapporter.\r\nArbetet   med   att   följa  upp  effekterna   av\r\nresurstillskottet    och    sjukvårdshuvudmännens\r\nåtgärder  med anledning av utvecklingsavtalet  är\r\nen viktig uppgift under de kommande åren.\r\nEnligt regeringens  bedömning  har  ytterligare\r\nett    viktigt    steg    för    att    förbättra\r\ntillgängligheten och korta köerna i vården tagits\r\ngenom det tillskott på 1,25 miljarder kronor  per\r\når  som  under perioden 2002-2004 tillförs hälso-\r\noch sjukvården  för detta ändamål. Denna satsning\r\nkommer   att   bli  föremål   för   en   noggrann\r\nuppföljning  i  syfte   att   säkra  att  avsedda\r\neffekter   nås.   En   viktig  utgångspunkt   för\r\ntillskottet  är att medlen  skall  utbetalas  för\r\nutförd prestation.\r\nGenom   den  nationella   handlingsplanen   för\r\nutvecklingen  av  hälso-  och  sjukvården och det\r\nsammanhängande resurstillskottet  samt  genom den\r\ns.k.   tillgänglighetssatsningen   kommer  vården\r\nunder   perioden   2001-2004   att  ha  tillförts\r\nsammanlagt 12,75 miljarder kronor.\r\n- - -\r\n\r\nI      överenskommelse     mellan     staten     och\r\nLandstingsförbundet   om   vissa  ersättningar  till\r\nhälso-  och  sjukvården  för år  2003  anförs  bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nI  2001  års  ekonomiska  vårproposition   (prop.\r\n2000/01:100)  föreslog  regeringen  dessutom  att\r\n1,25 miljarder kronor per år skall avsättas under\r\nperioden  2002-2004  för  att  förbättra  vårdens\r\ntillgänglighet.      En     förutsättning     för\r\nresurstillskottet var enligt vårpropositionen att\r\ndet skulle regleras i ett avtal mellan staten och\r\nLandstingsförbundet. I  oktober 2001 träffades en\r\nsådan   överenskommelse   mellan    staten    och\r\nLandstingsförbundet. Överenskommelsen innebär ett\r\nåtagande  från  landstingen  att vidta kraftfulla\r\nåtgärder  för att korta väntetiderna  till  besök\r\noch behandlingar vid sjukhus och motsvarande.\r\n\r\nÖverenskommelsen  innebär  vidare  ett åtagande\r\nfrån    landstingen   att   fortsätta   förbättra\r\nuppföljningen  av  tillgängligheten.  Senast  vid\r\nutgången  av  år  2002  skall rapporteringen till\r\ndatabasen Väntetider i vården  vara 100-procentig\r\navseende förväntade väntetider.  Vid  utgången av\r\når  2004 skall även täckningsgraden för  faktiska\r\nväntetider vara 100 procent.\r\n\r\nRegeringen  föreslog  i budgetpropositionen för 2003\r\natt 1,25 miljarder kronor  skulle  anvisas  för 2003\r\nunder  anslaget  Bidrag  för  ökad tillgänglighet  i\r\nhälso-  och sjukvården. Finansutskottet  tillstyrkte\r\nförslaget   (bet.  2002/03:FiU3).  Riksdagen  följde\r\nutskottet (rskr. 2002/03:87 och 2002/03:88).\r\n\r\nRätten till förnyad medicinsk bedömning, s.k. second\r\nopinion, regleras  i 3 a § tredje stycket hälso- och\r\nsjukvårdslagen  (1982:763).  Bestämmelsen  trädde  i\r\nkraft den 1 januari 1999. Av bestämmelsen följer att\r\nlandstinget skall  ge  en  patient  med  livshotande\r\neller   särskilt   allvarlig   sjukdom  eller  skada\r\nmöjlighet att inom eller utom det  egna  landstinget\r\nfå   en  förnyad  medicinsk  bedömning  i  det  fall\r\nvetenskap  och  beprövad erfarenhet inte ger entydig\r\nvägledning och det medicinska ställningstagandet kan\r\ninnebära särskilda  risker  för  patienten eller har\r\nstor  betydelse  för  dennes framtida  livskvalitet.\r\nPatienten skall erbjudas den behandling den förnyade\r\nbedömningen kan föranleda.\r\n\r\nI Socialstyrelsens Hälso-  och sjukvårdsrapport 2001\r\nanförs sammanfattningsvis följande  angående  rätten\r\ntill förnyad medicinsk bedömning:\r\n\r\nSocialstyrelsens      kartläggningar,      liksom\r\nkontakterna   med   huvudmän   och  patient-  och\r\nhandikapporganisationer, tyder på  att  1999  års\r\nlagstiftning      har     lett     till     många\r\ninformationsinsatser  från vårdgivarnas sida. Det\r\när dock oklart i vad mån patienterna nåtts av för\r\ndem     relevant     information      och      om\r\npatientinflytandet  i  vården  ökat.  Rätten till\r\nförnyad medicinsk bedömning är åtminstone  delvis\r\nokänd  för  stora  grupper av patienter, och även\r\nhos vårdpersonal. Som  redovisas  nedan  kan  man\r\ninte finna några tydliga positiva trender när det\r\ngäller  människors  tillfredsställelse  med olika\r\naspekter   på  vården,  snarare  är  trenden  den\r\nmotsatta.\r\n\r\nDet  är  möjligt   att   vikten  av  nödvändiga\r\nimplementeringsinsatser   inte    uppmärksammades\r\ntillräckligt när man införde ny lagstiftning. Det\r\när också möjligt att man inte skall  förvänta sig\r\nmätbara effekter av en ny lagstiftning  av  denna\r\nkaraktär, redan ett par år efter att den trätt  i\r\nkraft.  Å  andra  sidan  kan  man  konstatera att\r\nSverige numera är det enda land i Norden som inte\r\nhar  en  särskild lag om patienträttigheter.  Det\r\nbetyder att de bestämmelser som har betydelse för\r\npatientens ställning i vården är utspridda på ett\r\nflertal   lagar.    Lagstiftningen    kan    vara\r\notillgänglig  och  svåröverskådlig för patienter,\r\nvårdpersonal   och  allmänheten.   Erfarenheterna\r\ntyder på att det  finns  ett  pedagogiskt värde i\r\natt  samla  alla  relevanta  bestämmelser   i  en\r\nsärskild  patientlag, även om ambitionen inte  är\r\natt tillförsäkra  patienten  några  nya  förmåner\r\neller rättigheter.\r\n\r\nAv   regleringsbrev  för  budgetåret  2003  avseende\r\nSocialstyrelsen  framgår  att Socialstyrelsen senast\r\nden 30 juni 2003 skall bedöma  effekterna  av  de av\r\nvårdgivarna   vidtagna  åtgärderna  för  att  stärka\r\npatientens ställning i hälso- och sjukvården.\r\n\r\nI november 2000  tillsatte regeringen en arbetsgrupp\r\nvars  uppdrag var att  föreslå  strategier  för  att\r\nbredda  användningen  av  IT  och  telemedicin  inom\r\nvården. Arbetsgruppen överlämnade i januari 2002 sin\r\nrapport,   Vård  IT-iden  (Ds 2002:3).  I  rapporten\r\nlämnas ett antal olika förslag och synpunkter på vad\r\nsom behöver  göras  för att driva på IT-utvecklingen\r\ninom vården. Bland annat  föreslås  att  ett  samlat\r\nstrategi- och åtgärdsprogram tas fram för att bredda\r\nanvändningen    av    telemedicin.   Rapporten   har\r\nremissbehandlats  och  bereds  för  närvarande  inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nFrågor  om remisskrav behandlades  av  utskottet  i  betänkande\r\n1998/99:SoU3. Utskottet anförde bl.a. följande.\r\n\r\nRemisser fyller en viktig funktion som instrument\r\nför att  göra  riktiga  medicinska prioriteringar\r\nbåde i syfte att garantera  att  de patienter som\r\nhar störst behov av specialistvård  får  tillgång\r\ntill  sådan  och  att  kunna  utnyttja de samlade\r\nresurserna  i  landstingen  optimalt.   Utskottet\r\ndelar   således   bedömningen  att  det  inte  är\r\nlämpligt  att  i  lag  förbjuda  landstingen  att\r\nställa  krav  på  remisser   för  specialistvård.\r\nGivetvis får remisskrav inte användas i syfte att\r\nförsvåra vårdutnyttjandet eller  som  begränsning\r\nför privata vårdgivare.\r\n\r\nUtskottet  vidhöll  denna  uppfattning  i betänkande\r\n1999/2000:SoU9. (Res. m, kd, fp).\r\n\r\nUtskottet   behandlade  i  betänkande  2001/02:SoU13\r\nfrågan om vårdavgifter  vid  rättspsykiatrisk  vård.\r\nUtskottet  konstaterade  att  av  26  §  hälso-  och\r\nsjukvårdslagen följer att vårdavgifter får tas ut av\r\npatienter   enligt  grunder  som  landstinget  eller\r\nkommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt\r\nföreskrivet.   Utskottet  fann  inte  anledning  att\r\nföreslå någon ändring  av  det nu gällande systemet.\r\nMotionerna avstyrktes. (Ej res.)\r\n\r\nI  betänkande  2000/01:SoU5 Nationell  handlingsplan\r\nför  utveckling av  hälso-  och  sjukvården  anförde\r\nutskottet   under   rubriken  Psykisk  ohälsa  bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nUtskottet  anser  i  likhet  med  regeringen  att\r\npsykiatrireformens huvudinriktning, att med hjälp\r\nav    tidiga    insatser     reducera    framtida\r\nfunktionsnedsättningar,  bör  ligga  fast.  Detta\r\nsynsätt innebär att behovet av  samverkan  mellan\r\nolika  delar  av  samhället  ökar.  En strategisk\r\nuppgift  för  psykiatrin  är att tillsammans  med\r\nandra identifiera behovet av ett bra socialt stöd\r\nför  människor  med  flera  olika   riskfaktorer.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att vissa\r\ngrupper  är mer utsatta än andra. Som  regeringen\r\nanfört gäller detta barn och ungdomar som drabbas\r\nav psykisk  ohälsa  och för vilka tidiga insatser\r\nmåste  sättas in. Utskottet  vill  här  framhålla\r\nvikten av  samordnade  insatser  mellan barn- och\r\nungdomspsykiatrin  och  vuxenpsykiatrin  och  ser\r\ndärför med tillfredsställelse  på att denna fråga\r\nsärskilt     lyfts     fram    i    avtalet    om\r\nutvecklingsinsatser. Av  avtalet  framgår  vidare\r\natt  denna  fråga  bör  uppmärksammas  särskilt i\r\nsamband  med  uppföljningen av avtalet. En  annan\r\nutsatt grupp är de psykiskt funktionshindrade som\r\nhar både somatiska och psykiatriska vårdbehov som\r\ninte  uppmärksammas   tillräckligt.   Psykiatrin,\r\nsocialtjänsten   och  primärvården  måste  enligt\r\nutskottet genom sin samlade kompetens i samverkan\r\nskapa   ett   fungerande    stöd   för   psykiskt\r\nfunktionshindrade. Behovet är  särskilt stort för\r\npersoner  med  psykiska  problem  och   samtidigt\r\nmissbruk.   Slutligen   vill  utskottet  särskilt\r\nunderstryka  att  många  äldre  har  psykiatriska\r\nvårdbehov som inte beaktas  tillräckligt.  Det är\r\ndärför av största vikt att äldre med psykiatriska\r\nvårdbehov  identifieras  och  erbjuds erforderlig\r\nbehandling.\r\n\r\nSocialutskottet har under våren 2000 till våren 2001\r\ntagit initiativ till att te-matiskt  studera  frågor\r\nrörande psykiatrin. Syftet har varit att skaffa  sig\r\ndjupare   kunskaper   på  området.  Studiebesök  har\r\ngenomförts på fyra orter i landet: Sundsvall, Malmö,\r\nLund och Uppsala samt dessutom  vid  Regionsjukhuset\r\nKarsudden.  Utskottet  kunde  därvid konstatera  att\r\nfrågan om vikten av samverkan mellan  olika huvudmän\r\noch/eller     verksamheter     aktualiserades    vid\r\nstudiebesöken  och  beslöt  därför  att  anordna  en\r\noffentlig   utfrågning  på  temat   samverkan   inom\r\npsykiatriområdet.  Utfrågningen  genomfördes  den 13\r\nnovember   2001.   En  utskrift  har  publicerats  i\r\nriksdagens skriftserie  Utredningar  från riksdagen,\r\n2001/02:URD1.\r\n\r\nProposition 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner och\r\nlandsting inom vård- och omsorgsområdet överlämnades\r\ntill  riksdagen  i december 2002. Riksdagsbehandling\r\när planerad att äga rum under våren 2003.\r\n\r\nLag (2000:1440) om  inskränkning i landstingens rätt\r\natt  överlämna driften  av  akutsjukhus  till  annan\r\nupphörde att gälla den 1 januari 2003.\r\n\r\nGenom   regeringsbeslut   den   21   december   2000\r\ntillkallade  regeringen  en  särskild utredare (dir.\r\n2000:103)  med uppdrag att utreda  förutsättningarna\r\nför att införa  särskilda  tröghetsregler vid beslut\r\nom  stora förändringar av ägar-  eller  driftsformer\r\ninom  vården  samt lämna förslag till sådana regler.\r\nUtredaren  har  den   16   april   2002  lämnat  ett\r\ndelbetänkande  och ett slutbetänkande  (SOU  2003:23\r\nVårda vården - samverkan, mångfald och rättvisa) har\r\nlämnats i mars 2003.  Av  direktiven  framgår vidare\r\natt utredaren bl.a. särskilt skall beakta  intresset\r\nav att upprätthålla en verksamhet som är tillgänglig\r\nför alla efter behov. Utredarens förslag skall syfta\r\ntill   att   det   demokratiska   inflytandet   över\r\nbeslutsprocessen  vid  överlåtelse av driftsansvaret\r\nför den offentligt finansierade vården stärks.\r\n\r\nRegeringen har i proposition 2001/02:142 Ändringar i\r\nlagen  om  offentlig upphandling,  m.m.  anfört  att\r\nUpphandlingskommittén  föreslagit att kundvalssystem\r\ninom  äldreomsorg,  sjukvård,  barnomsorg  m.m.  bör\r\nutredas  i  särskild  ordning  samt  att  regeringen\r\ndelade  denna bedömning.  Frågan  om  kundvalssystem\r\nbehandlas vidare av Utredningen vårdens ägarformer -\r\nvinst och  demokrati  i betänkande SOU 2003:23 Vårda\r\nvården - samverkan, mångfald och rättvisa (s. 160).\r\n\r\nUtskottet behandlade i  betänkande 2001/02:SoU13 ett\r\nmotionsyrkande  om  program  för  patientutbildning.\r\nUtskottet framhöll att  Socialstyrelsen  sedan  1996\r\nhar  tagit  fram nationella riktlinjer för vården av\r\npatientgrupper med svåra kroniska sjukdomar samt att\r\nregionala och  lokala  vårdprogram  skall baseras på\r\ndessa    riktlinjer   allteftersom   sådana    finns\r\ntillgängliga.   Vidare   anförde  utskottet  att  på\r\ngrundval av vårdprogrammen  skall sedan individuella\r\nvårdöverenskommelser  slutas  mellan   den  enskilde\r\npatienten    och    vårdgivaren.   De   individuella\r\nvårdöverenskommelserna    skall    bl.a.   innehålla\r\npatientens  rätt  till information om  sin  sjukdom,\r\nvilka vårdinsatser  som  är  tillgängliga  och  inom\r\nvilka tidsintervaller dessa sker och information  om\r\npatientens  eget  ansvar och vad patienten själv kan\r\ngöra för att hantera  sin  sjukdom.  Mot bakgrund av\r\ndet   anförda   ansåg  utskottet  att  den  aktuella\r\nmotionen fick anses  i  huvudsak tillgodosedd. (Res.\r\nv).\r\n\r\nÄven frågan om att skapa  ett  enhetligt  system för\r\nsponsorer   i   vården   behandlades   i  betänkande\r\n2001/02:SoU13. Utskottet anförde att det  instämde i\r\nsocialministerns  bedömning i ett frågesvar  den  19\r\nseptember 2001 att det är en fråga som i första hand\r\nskall  lösas  av  sjukvårdshuvudmännen   i   samråd,\r\nexempelvis med Landstingsförbundet.\r\n\r\nKommittén om genetisk integritet har i januari  2003\r\növerlämnat   delbetänkandet  Rättslig  reglering  av\r\nstamcellsforskning,   SOU  2002:119.  I  betänkandet\r\nföreslås  bl.a.  att  det   förbud  mot  kommersiell\r\nhantering av humanbiologiskt  material som följer av\r\n15  §  lagen  (1995:831)  om  transplantation   m.m.\r\nuttryckligen   anges   omfatta  även  material  från\r\nmänskliga ägg och embryon.\r\n\r\nSocialministern har i ett  frågesvar den 11 december\r\n2002 anfört följande.\r\n\r\nTorkild Strandberg har frågat  mig  om  jag avser\r\natt verka för ett friare vårdsökande i Europa som\r\nmåste  antas  inkludera även enskilda och privata\r\ndriftsformer.\r\n\r\nJag har vid ett  flertal tillfällen uttalat att\r\nregeringen  välkomnar   en   ökad   mångfald   av\r\nvårdgivare    inom   sjukvården.   För   att   de\r\ngrundläggande  demokrati-   och   jämlikhetsmålen\r\nskall    kunna   upprätthållas   samtidigt    som\r\nalternativa   driftsformer   släpps  in,  är  det\r\nemellertid nödvändigt att det  är  reglerat under\r\nvilka  villkor  privata entreprenörer  får  verka\r\ninom  hälso-  och  sjukvården.   Det   finns  för\r\nnärvarande   inte   skäl   att  särskilt  reglera\r\ndriftsformerna i den öppna hälso- och sjukvården.\r\nDäremot    krävs    regler   för   sjukhusvården.\r\nUtredningen  om  vårdens   ägarformer   kommer  i\r\nfebruari  2003  att  presentera  förslag på sådan\r\nlagstiftning.\r\nHälsorådet  antog  i  juni  2002 slutsatser  om\r\nutvecklingen  när  det  gäller patientrörligheten\r\noch hälso- och sjukvården  inom  EU.  Rådet  drar\r\nslutsatsen att det behövs ett förstärkt samarbete\r\nför att främja möjligheterna att få tillgång till\r\nhögkvalitativ  hälso-  och sjukvård samtidigt som\r\nhälso- och sjukvårdssystemen  fortsätter att vara\r\nekonomiskt   hållbara.   Den   nära   förestående\r\nutvidgningen av EU gör detta ännu nödvändigare.\r\nMed   utgångspunkt   i  hälsorådets  slutsatser\r\ninbjöd kommissionären Byrne  i  ett  brev daterat\r\nden  29 juli 2002 medlemsstaternas hälsoministrar\r\natt delta  i en process på hög nivå om patienters\r\nrörlighet och  hälso-  och sjukvårdens utveckling\r\ninom EU. Jag har tackat ja till att delta i denna\r\nprocess.  En  samverkan  mellan   de   europeiska\r\nhögspecialiserade  sjukhusen  och  den medicinska\r\nforskningen  kan  erbjuda  nya  möjligheter   för\r\nmedborgarna.\r\nRegeringens     långsiktiga    mål    är    att\r\ngränsöverskridande  vård  eller cross-border care\r\nskall bygga på samma principer  som  landstingens\r\nfria vårdval.\r\n\r\nI  ett pressmeddelande från Socialdepartementet  den\r\n31 januari 2003 anförs bl.a. följande.\r\n\r\nHälso-  och  sjukvården  är ett offentligt ansvar\r\ngrundat   på   solidaritet   och   skall   styras\r\ndemokratiskt.     Vården     skall    finansieras\r\nsolidariskt och ges på lika villkor  efter behov,\r\ninte efter ekonomisk förmåga.\r\n\r\nDetta fastslog de sju hälsoministrar  som under\r\ntvå  dagar  mötts i Stockholm. Mötet arrangerades\r\nav det nybildade  Internationellt  forum för vård\r\npå  lika  villkor.  De sju ministrarna  kom  från\r\nStorbritannien, Tyskland,  Nya Zeeland, Grekland,\r\nSlovenien   och   Chile.   Från  Sverige   deltog\r\nsocialminister Lars Engqvist.\r\nI  slutdeklarationen  betonas   vikten   av  en\r\nmångfald av vårdgivare - offentliga, privata  och\r\nideella  - för att utveckla och förnya hälso- och\r\nsjukvården.  Ministrarna välkomnar en konstruktiv\r\ndialog med privata  företag.  När privata företag\r\nbedriver vård som är offentligt finansierad skall\r\nden  ges  på  samma  villkor  som den  offentliga\r\nvården.   Privata   försäkringar   eller   privat\r\nbetalning  som  leder  till gräddfiler  inom  den\r\noffentligt finansierade  vården  kommer  inte att\r\naccepteras.\r\n\r\nI  proposition 1999/2000:149 Nationell handlingsplan\r\nför  utveckling  av  hälso-  och  sjukvården anförde\r\nregeringen    att    informationsförsörjning     och\r\nverksamhetsuppföljning  inom  hälso-  och sjukvården\r\nborde  stärkas  för  att  medborgarna skall  få  god\r\ninformation om vården och för att främja en effektiv\r\nhälso- och sjukvård. Sammanlagt  52  miljoner kronor\r\navsattes för detta ändamål under perioden 2001-2004.\r\nUtskottet anförde vid behandlingen av  propositionen\r\natt   det   med   tillfredsställelse  noterade   att\r\nregeringen avsåg att  ge  Socialstyrelsen  i uppdrag\r\natt, i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska\r\nKommunförbundet,   svara   för   centralt  stöd  och\r\nnationellt  utvecklingsarbete  inom   vården   (bet.\r\n2000/01:SoU5  Nationell handlingsplan för utveckling\r\nav  hälso- och sjukvården).  Av  regleringsbrev  för\r\nbudgetåret 2003 avseende Socialstyrelsen framgår att\r\nstyrelsen  i juli 2001 redovisat en plan för arbetet\r\nsamt att styrelsen  årligen i årsredovisningen skall\r\nredovisa resultatet i  förhållande till arbetsplanen\r\noch förklaringen till eventuella avvikelser samt hur\r\nde medel som avsatts för uppdraget använts.\r\n\r\nMotionsyrkanden om att inrätta ett svenskt \"National\r\nInstitute of Health\" har behandlats av utskottet vid\r\nflera   tillfällen,  se  yttrande   1999/2000:SoU6y,\r\nbetänkandena  2000/01:SoU2  och  2001/02:SoU10  samt\r\nsenast   betänkande  2001/02:SoU13.  I  det  senaste\r\nbetänkandet  anförde  utskottet  att det vidhöll sin\r\ninställning     och     avstyrkte    det    aktuella\r\nmotionsyrkandet. Riksdagen  följde  utskottet (rskr.\r\n2001/02:236). (Res. m).\r\n\r\nUtskottet  har vid ett flertal tillfällen  behandlat\r\nyrkanden  om   att   återinföra   husläkarlagen,  se\r\nbetänkandena  1996/97:SoU1, 1997/98:SoU12,  1997/98:\r\nSoU24, 1998/99:SoU3,  1999/2000:SoU9,  2000/01:SoU10\r\noch   senast   2001/02:SoU13.   I   det   sistnämnda\r\nbetänkandet  anförde utskottet att det vidhöll  sitt\r\ntidigare ställningstagande  att  det inte finns skäl\r\natt  återinföra  lagen.  Riksdagen följde  utskottet\r\n(rskr. 2001/02:236). (Res. fp).\r\n\r\nI     överenskommelse     mellan     staten      och\r\nLandstingsförbundet   om   vissa  ersättningar  till\r\nhälso-  och  sjukvården  för år  2003  anförs  under\r\nrubriken Valmöjligheter i vården följande.\r\n\r\nLandstingsförbundet påbörjade  med  anledning  av\r\n1999   års  överenskommelse  ett  arbete  med  en\r\nrekommendation  för  att  tydliggöra och förenkla\r\npatientens   möjlighet   att  välja   vårdgivare.\r\nLandstingsförbundets styrelse  beslutade under år\r\n2001 om en ny rekommendation till  landstingen om\r\nvalmöjligheter     i     vården.    Syftet    med\r\nrekommendationen är att med  patientens bästa för\r\nögonen   förtydliga   och   förenkla   patientens\r\nmöjlighet  att  söka  vård i annat  landsting  än\r\nhemlandstinget. Samtliga landsting har nu antagit\r\nrekommendationen. Från och med den 1 januari 2003\r\ngäller  därmed  det  \"fria   vårdvalet\"   i  hela\r\nSverige.\r\n\r\nSocialstyrelsen  har  haft  regeringens  uppdrag att\r\nutifrån           patientnämndernas           årliga\r\nverksamhetsredogörelse    redovisa   effekterna   av\r\nförändringarna  i patientnämndernas  verksamhet  för\r\nregeringen. Uppdraget redovisades i en skrivelse den\r\n25 april 2002. Socialstyrelsens  skrivelse behandlas\r\ni  regeringens skrivelse 2002/03:30  Uppföljning  av\r\nden  Nationella  handlingsplanen för äldrepolitiken.\r\nRegeringen anför bl.a.  (s.  31  i  skrivelsen)  att\r\npatientnämnderna har en viktig funktion för att höja\r\nkvaliteten     och    öka    rättssäkerheten    inom\r\näldreomsorgen. Vidare  anförs att det är regeringens\r\nbedömning att det är viktigt  att informationen till\r\nberörda   målgrupper   om  patientnämndsverksamheten\r\nutökas.\r\n\r\nRiksdagen  gjorde  våren 2002  ett  tillkännagivande\r\ntill   regeringen  om  vårdpersonal   med   utländsk\r\nbakgrund   (bet.   2001/02:SoU5   Bildande   av  ett\r\nfamiljemedicinskt  institut  m.m.  s.  19  f.; rskr.\r\n2001/02:144-145).      I     ärendet     tillstyrkte\r\nsocialutskottet  bifall  till   en  motion  och  ett\r\nförslag från Riksdagens revisorer om att en särskild\r\növersyn  bör  göras av utformningen,  lokaliseringen\r\noch  dimensioneringen   av   språkutbildningen   för\r\nutländsk  vårdpersonal.  Utskottet underströk vikten\r\nav  att  den  kompetens  som invandrad  vårdpersonal\r\nbesitter tas till vara. Utskottet  konstaterade  att\r\nSocialstyrelsen  bedömt  att  behovet  av riktad och\r\nförstärkt utbildning i svenska språket är  påtagligt\r\nsamt att svårigheter att uppfylla språkvillkoret  är\r\ndet  främsta skälet till att vägen till legitimation\r\när lång.  Utskottet  såg  därför  positivt på att en\r\növersyn  görs  av  språkutbildningen  för   utländsk\r\nvårdpersonal på det sätt som revisorerna föreslagit.\r\nEnligt   uppgift   från  Socialdepartementet  bereds\r\nfrågan i Regeringskansliet.\r\n\r\nUtskottet ställde sig i betänkande 2001/02:SoU5 Bildande av ett\r\nfamiljemedicinskt institut  m.m.  bakom  regeringens\r\nförslag att ett familjemedicinskt institut  bildas i\r\nsyfte att utveckla den primärvård som finansieras av\r\nlandstingen  och  kommunerna.  Utskottet  anförde  i\r\ndetta  sammanhang  (s.  9)  att  vad särskilt gäller\r\nfrågor  om rekrytering av personal  ansåg  utskottet\r\natt  dessa   är   av  avgörande  betydelse  för  att\r\nprimärvården skall  kunna  fullgöra  sin uppgift som\r\nbas  i  sjukvården  samt  att institutet därför  bör\r\nbelysa faktorer av betydelse  för  att rekryteringen\r\ntill  primärvården skall kunna tryggas  långsiktigt.\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:144).\r\n\r\nI   budgetpropositionen    för   2003   (proposition\r\n2002/03:1,  volym  8,  utgiftsområde  16)  redovisar\r\nregeringen   (s.   110)  att   målet   för   antalet\r\nexaminerade sjuksköterskor  under perioden 2001-2004\r\nskall  vara  13 400  och som planeringsförutsättning\r\ngäller att antalet examinerade  sjuksköterskor skall\r\nvara 16 100 under perioden 2005-2008.\r\n\r\nRegeringen   beslutade   i   maj   2002   att   inom\r\nRegeringskansliet  inrätta  ett  projekt med uppgift\r\natt göra en översyn av den högspecialiserade vården.\r\nSyftet  med översynen är att komma  till  rätta  med\r\nvissa problem  samt att skapa förutsättningar för en\r\ngod  utveckling och  effektiv  resursanvändning.  En\r\nförsta redovisning av projektets arbete skall lämnas\r\nsenast  den  31  oktober  2003. Projektet skall vara\r\nslutfört den 31 december 2004.\r\n\r\nSocialministern har i ett frågesvar  den 19 februari\r\n2003  anfört att han har för avsikt att  inbjuda  de\r\nfackliga  organisationerna och arbetsgivarna till en\r\ndialog om vad  som krävs för att göra vårdyrkena mer\r\nattraktiva, ta bättre  vara på personalens kompetens\r\noch öka dess inflytande.\r\n\r\nAv  regleringsbrev  för  budgetåret   2003  avseende\r\nSocialstyrelsen  framgår att Socialstyrelsen  skall,\r\nmed anledning av sin uppgift att fortlöpande ta fram\r\nunderlag för bedömningen  av  hälso- och sjukvårdens\r\nbehov av läkare och sjuksköterskor,  årligen  senast\r\nden 31 januari rapportera de bedömningar myndigheten\r\ngör  av  den aktuella situationen. I rapporten skall\r\näven redovisas  de  bedömningar  Socialstyrelsen gör\r\nbeträffande den framtida utvecklingen.\r\n\r\nFrån  Socialstyrelsen har inhämtats  att  styrelsens\r\ntillsynsavdelning  inför sommaren 2002 besökte 33 av\r\nlandets  förlossningsavdelningar   för  att  granska\r\norganisation, bemanning, personalens  kompetens samt\r\nberedskap inför eventuella överbeläggningar.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nHälso- och sjukvården är av grundläggande  betydelse\r\nför  välfärden  och  människors  trygghet.  Även   i\r\nframtiden  skall  hälso-  och sjukvården ges på lika\r\nvillkor  och  efter behov, styras  demokratiskt  och\r\nvara solidariskt finansierad. Alla måste kunna känna\r\ntrygghet i att  det  finns en hälso- och sjukvård av\r\ngod kvalitet och att vid sjukdom vård och omsorg ges\r\npå  lika villkor. Det finns  enligt  utskottet  inga\r\nbelägg  för att Sverige skulle ha något att vinna på\r\natt   överge    skattefinansieringen    av   vården.\r\nInternationella erfarenheter tyder tvärtom på att de\r\nskattefinansierade   hälso-   och  sjukvårdssystemen\r\nfungerar bättre i fördelningspolitiskt  avseende  än\r\nde   försäkringsfinansierade   systemen.   Utskottet\r\nvidhåller  att  det  finns starka motiv för att  slå\r\nvakt om skattefinansieringen av sjukvården.\r\n\r\nI 2 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anges\r\nhur hälso- och sjukvården  skall  bedrivas  för  att\r\nuppfylla  kraven  på en god vård. Vården skall bl.a.\r\nvara av god kvalitet och tillgodose patientens behov\r\nav trygghet i vården  och  behandlingen.  Hälso- och\r\nsjukvården   skall   hålla   en  god  personell  och\r\nmateriell standard, dvs. bedrivas  av  personal  med\r\nadekvat   utbildning   och   med   behövlig  teknisk\r\nutrustning i ändamålsenliga lokaler.  För att hälso-\r\noch sjukvården skall fungera krävs välutbildad och i\r\növrigt    kompetent    personal   som   utför   sina\r\narbetsuppgifter   sakkunnigt    och    omsorgsfullt.\r\nUtbildningsfrågorna    har    stor   betydelse   vid\r\nutformningen  av behörighetsregler  för  hälso-  och\r\nsjukvården  och  närliggande  områden.  Utöver  goda\r\nkunskaper inom  relevanta ämnesområden är det enligt\r\nutskottet  viktigt   att  yrkesutövaren  har  sådana\r\npersonliga egenskaper  att  hon eller han är lämplig\r\nför sitt yrke.\r\nHälso-  och  sjukvården  bör  präglas  av  närhet,\r\ntillgänglighet,    helhetssyn    och    kontinuitet.\r\nPrimärvården är basen i sjukvårdssystemet.  Alla som\r\när  bosatta  inom  ett  visst  landsting  har enligt\r\nhälso-   och   sjukvårdslagen   rätt  till  en  fast\r\nläkarkontakt. Utskottet vidhåller att det är viktigt\r\natt hälso- och sjukvårdsinsatserna  utförs  på  rätt\r\nvårdnivå eftersom det är mest kostnadseffektivt. Det\r\nankommer dock på sjukvårdshuvudmännen att besluta om\r\nvårdens  organisation m.m. med utgångspunkt i hälso-\r\noch sjukvårdslagen.\r\n\r\nUtskottet  behandlade  under  riksmötet  2000/01 den\r\nnationella handlingsplanen för utveckling  av hälso-\r\noch   sjukvården   (bet.   2000/01:SoU5).  Utskottet\r\nkonstaterade  att  den  nuvarande  obalansen  mellan\r\nprimärvårdens  åtagande och  dess  resurser  minskar\r\ngenom   att   primärvården    i    landstingen   och\r\nprimärvården  i  kommunerna för de äldre  stärks.  I\r\nhandlingsplanen redovisades  dessutom  åtgärder  för\r\natt  stärka stödet till barn, ungdomar och äldre med\r\npsykisk ohälsa samt till psykiskt funktionshindrade.\r\nVidare   framhöll   utskottet   vikten  av  att  öka\r\nmångfalden av vårdgivare inom den  öppna  vården och\r\nomsorgen.  I detta sammanhang vill utskottet  erinra\r\nom att regeringen  i  budgetpropositionen  för  2003\r\nföreslagit  att  i  enlighet med vad som aviserats i\r\nhandlingsplanen  bör  det   generella  statsbidraget\r\nhöjas   med  2  miljarder  kronor   2003   och   med\r\nytterligare   1  miljard  kronor  2004.  Höjningarna\r\nfördelas med 30  %  till  kommunerna  och  70 % till\r\nlandstingen  (proposition  2002/03:1,  utgiftsområde\r\n25, s. 13).\r\n\r\nMotionerna So203 (m) yrkandena 1 och 2,  So205 (m)\r\nyrkande  2,  So298  (m)  yrkandena 3, 6 och 8, So368\r\n(s),  So437 (fp) yrkande 4,  So443  (c)  yrkande  3,\r\nSo444 (c)  yrkande  9,  So450 (v) yrkandena 1 och 2,\r\nSo460 (kd) yrkande 5, So509  (kd) yrkandena 1, 2 och\r\n12, K251 (m) yrkande 2, Sf291 (m) yrkande 2 och N345\r\n(c) yrkande 6 avstyrks med det anförda.\r\n\r\nHälso- och sjukvården i Sverige  bedrivs i huvudsak i offentlig\r\nregi. Vid ett flertal tillfällen har regeringen, med\r\ninstämmande av utskottet, framhållit  att  det  inom\r\nramen  för  ett  sådant integrerat system kan finnas\r\nett värde, från såväl  patienternas  som personalens\r\nsynpunkt,   i   ett   varierat   vårdutbud  i  olika\r\ndriftsformer.   Det   bör   enligt  utskottet   vara\r\nverksamhetens  inriktning, tillgänglighet,  kvalitet\r\noch   kostnadseffektivitet   som   styr   valet   av\r\nvårdgivare.  Det är viktigt att så långt som möjligt\r\nerbjuda alternativ  och utveckla mångfalden inom den\r\nkommunala   och  landstingskommunala   verksamheten.\r\nVidare kan alternativa  driftsformer  prövas för att\r\nöka   mångfald,   valfrihet,   tillgänglighet    och\r\nrättvisa.  Utskottet  vill i detta sammanhang erinra\r\nom  att  det  i  samband  med  behandlingen  av  den\r\nnationella handlingsplanen  för utveckling av hälso-\r\noch  sjukvården uttalats att det  är  angeläget  att\r\nolika  driftsformer  i den öppna vården och omsorgen\r\nstimuleras genom att fler  privata,  kooperativa och\r\nideella entreprenörer ges möjlighet att  sluta avtal\r\nmed  sjukvårdshuvudmännen.  Utskottet noterar  också\r\natt regeringen i proposition 2001/02:142 Ändringar i\r\nlagen  om offentlig upphandling,  m.m.  uttalat  att\r\nkundvalssystem     inom    äldreomsorg,    sjukvård,\r\nbarnomsorg m.m. bör utredas i särskild ordning. Även\r\nutredningen Vårdens ägarformer - vinst och demokrati\r\nhar i sitt slutbetänkande  Vårda vården - samverkan,\r\nmångfald  och  rättvisa  (SOU 2003:23)  uttalat  att\r\nförutsättningarna  för  vårdgivaravtal,  eller  s.k.\r\nkundvalssystem, utreds i  särskild ordning (s. 160).\r\nUtskottet delar denna uppfattning.  Motionerna So298\r\n(m)  yrkande 4, So404 (v) yrkande 2 och  So478  (kd)\r\nyrkandena 1 och 2 avstyrks med det anförda.\r\n\r\nAv    överenskommelsen     mellan    staten    och\r\nLandstingsförbundet   om  vissa  ersättningar   till\r\nhälso- och sjukvården för  2003 framgår att samtliga\r\nlandsting     nu     antagit    Landstingsförbundets\r\nrekommendation   om   valmöjligheter    i    vården.\r\nMotionerna So203 (m) yrkande 3 och So205 (m) yrkande\r\n4 får därmed anses tillgodosedda och avstyrks.\r\nNär  det  gäller  rätten  till  förnyad  medicinsk\r\nbedömning  konstaterar  utskottet  att  denna  fråga\r\nföljs  noga  av  Socialstyrelsen. Således har frågan\r\nbehandlats    i    Socialstyrelsens    hälso-    och\r\nsjukvårdsrapport    2001.    Vidare    framgår    av\r\nregleringsbrev för 2003  att styrelsen senast den 30\r\njuni  2003  skall  redovisa  effekterna   av  de  av\r\nvårdgivarna   vidtagna  åtgärderna  för  att  stärka\r\npatienternas ställning  i  hälso-  och sjukvården. I\r\ndet   sammanhanget   kommer   rätten  till   förnyad\r\nmedicinsk  bedömning  att behandlas.  Riksdagen  bör\r\ninte ta något initiativ  med anledning av motionerna\r\nSo207  (m),  So443 (c) yrkande  17  och  So509  (kd)\r\nyrkande 6. Motionerna avstyrks.\r\nUtskottet vidhåller  sin  uppfattning att remisser\r\nfyller  en viktig funktion som  instrument  för  att\r\ngöra riktiga  medicinska prioriteringar både i syfte\r\natt garantera att  de patienter som har störst behov\r\nav specialistvård får  tillgång  till  sådan och för\r\natt   kunna   utnyttja   de  samlade  resurserna   i\r\nlandstinget optimalt. Motion  So437  (fp)  yrkande 3\r\navstyrks därför.\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  vidare  sin  inställning när  det  gäller\r\nfrågan  om  inrättande  av  ett  svenskt   \"National\r\nInstitute  of  Health\". Motion So298 (m) yrkande  13\r\navstyrks.\r\n\r\nVad gäller frågor  om  förlossningsvård och förlossningsplatser\r\ndelar   utskottet  motionärernas   inställning   att\r\nförlossningsvården,  i  likhet  med annan hälso- och\r\nsjukvård, skall vara av god kvalitet  och tillgodose\r\npatientens   behov   av   trygghet   i   vården  och\r\nbehandlingen.  Frågan  om  vårdens  organisation  är\r\nemellertid    i    första    hand   en   fråga   för\r\nsjukvårdshuvudmännen.  Utskottet   är   inte  heller\r\nberett  att  föreslå  ett  tillkännagivande  om   en\r\nnationell  översyn  av förlossningsvården. Utskottet\r\nutgår från att Socialstyrelsen  inom  ramen för sitt\r\ntillsynsansvar  även  i  fortsättningen noga  följer\r\nutvecklingen på detta område.  Motionerna  So400 (v)\r\nyrkande  1,  So443  (c)  yrkande  19  och So509 (kd)\r\nyrkande 4 avstyrks med det anförda.\r\n\r\nRapporten  Vård  IT-iden,  Ds  2002:3, bereds  för\r\nnärvarande i Regeringskansliet. Riksdagen  bör  inte\r\nföregripa  kommande förslag på området. Motion So450\r\n(v) yrkande 7 och So443 (c) yrkande 40 avstyrks.\r\nUtskottet  vidhåller  sitt  ställningstagande  att\r\ninte  återinföra  husläkarlagen.  Motion  So437 (fp)\r\nyrkande 1 avstyrks.\r\nLagen  (2000:1440)  om inskränkning i landstingens\r\nrätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan\r\nupphörde att gälla den  1  januari  2003. Motionerna\r\nSo298  (m)  yrkande 14 och So443 (c) yrkande  20  är\r\nnumera tillgodosedda och avstyrks därmed.\r\nUtredningen  om  vårdens  ägarformer  har  nyligen\r\növerlämnat   sitt  slutbetänkande  till  regeringen.\r\nRemissbehandling är enligt uppgift nära förestående.\r\nRiksdagen bör  inte  föregripa  regeringens kommande\r\nförslag.  Motionerna So205 (m) yrkande  3  och  N396\r\n(mp) yrkande 18 avstyrks.\r\nI motion So450 (v) yrkande 8 begärs att regeringen\r\nger  Socialstyrelsen   i  uppdrag  att  utforma  ett\r\nprogram   för  patientutbildning.   Utskottet   vill\r\nåterigen framhålla  att  Socialstyrelsen  sedan 1996\r\ntagit  fram  nationella  riktlinjer  för  vården  av\r\npatientgrupper   med   svåra   kroniska   sjukdomar.\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet.\r\nAv  regleringsbrev  avseende  Socialstyrelsen  för\r\n2003   framgår   att  styrelsen,  i  samverkan   med\r\nLandstingsförbundet   och  Svenska  Kommunförbundet,\r\nskall förstärka sitt stöd till huvudmännen och svara\r\nför  samordning  av  arbetet   med   att   förbättra\r\ninformationsförsörjningen                        och\r\nverksamhetsuppföljningen inom hälso- och sjukvården.\r\nRiksdagen  bör  därför  inte  ta något initiativ med\r\nanledning av motion So443 (c) yrkande 24.\r\n\r\nLagen  (1998:1656)  om patientnämndsverksamhet  m.m.  trädde  i\r\nkraft  den  1 januari 1999.  Av  lagen  framgår  att\r\nnämnderna bl.a.  skall  hjälpa  patienter att få den\r\ninformation  som behövs för att de  skall  kunna  ta\r\ntill vara sina intressen i hälso- och sjukvården och\r\nhjälpa patienter  att vända sig till rätt myndighet.\r\nSocialstyrelsen har  nyligen redovisat effekterna av\r\nförändringarna   i   patientnämndernas   verksamhet.\r\nUtskottet anser att patientnämnderna  har  en viktig\r\nfunktion   för   att   höja   kvaliteten   och   öka\r\nrättssäkerheten    inom   hälso-   och   sjukvården.\r\nRiksdagen bör inte ta  något initiativ med anledning\r\nav motion So450 (v) yrkande 9.\r\n\r\nFrågan   om  rättspsykiatriska   patienters   fria\r\ntillgång  till   pensionsmedel   eller   sjukpenning\r\nbehandlas  i motion So345 (s). Utskottet konstaterar\r\nåterigen  att   det   följer  av  26  §  hälso-  och\r\nsjukvårdslagen  att  vårdavgifter   får  tas  ut  av\r\npatienter  enligt  grunder  som  landstinget   eller\r\nkommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt\r\nföreskrivet.     Det     ankommer     således     på\r\nsjukvårdshuvudmännen    att    själva    svara   för\r\navgiftsdebitering.  Utskottet  finner inte anledning\r\natt  föreslå  någon  ändring  av  det   nu  gällande\r\nsystemet. Motionen avstyrks.\r\nI motion So398 (v) begärs att Socialstyrelsen  får\r\ni  uppdrag  att  se över möjligheten att kunna välja\r\nprimärvårdsenhet i  stället  för  namngiven  läkare.\r\nUtskottet   anser  inte  att  en  sådan  översyn  är\r\nerforderlig,  men  utgår  från att regeringen följer\r\nutvecklingen. Motionen avstyrks.\r\nFlera     motioner     behandlar     frågor     om\r\npersonalförsörjning inom vården.  I detta sammanhang\r\nvill utskottet påpeka att utskottet under föregående\r\nriksmöte behandlade proposition 2001/02:38  Bildande\r\nav   ett  familjemedicinsk  institut.  Vad  särskilt\r\ngällde  frågor  om  rekrytering  av  personal  ansåg\r\nutskottet  att  dessa  är av avgörande betydelse för\r\natt primärvården skall kunna  fullgöra  sin  uppgift\r\nsom  bas  i  primärvården  samt  att  institutet bör\r\nbelysa   faktorer  som  är  av  betydelse  för   att\r\nrekryteringen  till primärvården skall kunna tryggas\r\nlångsiktigt (bet.  2001/02:SoU5). I samma betänkande\r\nförordade utskottet  att  en  särskild översyn skall\r\ngöras    av    utformningen,   lokaliseringen    och\r\ndimensioneringen  av  språkutbildningen för utländsk\r\nvårdpersonal.  Riksdagen   följde  utskottet  (rskr.\r\n2001/02:144-145).  Socialstyrelsen   följer   vidare\r\nhälso-   och   sjukvårdens   behov   av  läkare  och\r\nsjuksköterskor. Utskottet vill också erinra  om  att\r\nregeringen  inrättat  ett  projekt om översyn av den\r\nhögspecialiserade vården. I samband därmed skall den\r\nhögspecialiserade    vårdens    och     forskningens\r\nkompetens- och personalförsörjningsbehov  behandlas.\r\nRiksdagen  bör inte ta något initiativ med anledning\r\nav motionerna So245 (s), So437 (fp) yrkande 8, So443\r\n(c) yrkandena  42  och 43, So499 (s) samt So509 (kd)\r\nyrkandena 10 och 11.\r\n\r\nSåvitt gäller rätten  att söka vård i EU konstaterar\r\nutskottet   att   rådet   för   sysselsättning   och\r\nsocialpolitik,    hälso-    och    sjukvård     samt\r\nkonsumentfrågor  i  juni  2002  antog  slutsatser om\r\nutvecklingen  när det gäller patientrörligheten  och\r\nhälso- och sjukvården  inom  EU.  Utskottet  noterar\r\nvidare  att  socialministern uttalat att regeringens\r\nlångsiktiga mål är att gränsöverskridande vård skall\r\nbygga  på  samma  principer  som  landstingens  fria\r\nvårdval. Något initiativ från riksdagen behövs inte.\r\nMotionerna So298 (m) yrkande 11 och U323 (m) yrkande\r\n6 avstyrks med det anförda.\r\n\r\nUtskottet  vidhåller sin uppfattning att frågan om\r\natt  skapa ett  enhetligt  system  för  sponsorer  i\r\nvården  är en fråga som i första hand skall lösas av\r\nsjukvårdshuvudmännen   i   samråd,   exempelvis  med\r\nLandstingsförbundet. Riksdagen bör således  inte  ta\r\nnågot  initiativ  med  anledning av motion So450 (v)\r\nyrkande 6.\r\n\r\nPrivata vårdgivare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nprivata vårdgivare.  Utskottet  hänvisar till\r\npågående          beredningsarbete          i\r\nRegeringskansliet.  Jämför reservationerna 28\r\n(m), 29 (fp), 30 (kd),  31  (m, fp), 32 (kd),\r\n33  (c), 34 (m, c), 35 (kd), 36  (m)  och  37\r\n(kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion  So298  av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett\r\ntillkännagivande om alternativ i vården (yrkande 5).\r\nMotionärerna anför  att  fler  privata  alternativ i\r\nvården  skapar  bättre  och  effektivare  vård  samt\r\nbättre  arbetsmiljö  och  villkor för personalen.  I\r\nmotionen begärs också ett tillkännagivande  om vad i\r\nmotionen    anförs    om    etableringsfrihet    och\r\nersättningsetablering (yrkande 7). I motionen anförs\r\natt  om  patientens  valfrihet  stärks  och pengarna\r\nföljer   patienten   samt  etableringsfrihet  införs\r\nsäkras  mångfald liksom  bättre  tillgänglighet  för\r\npatienterna.  Detta  löser  även  dagens problem med\r\nersättningsetablering. Även i motion  So413 av Carl-\r\nAxel Johansson och Jeppe Johnsson (m) framställs ett\r\nyrkande om ersättningsetablering för privata  läkare\r\noch   sjukgymnaster   med   offentlig  finansiering.\r\nMotionärerna  anför  att huvudregeln  bör  vara  att\r\netablerad   mottagningsverksamhet    med   offentlig\r\nfinansiering  skall  kunna överlåtas med  bibehållen\r\nfinansiering. För att  kunna  avslå detta bör krävas\r\natt  huvudmannen  klart  kan bevisa  att  sjukvården\r\nlider men om mottagningsverksamheten  överlåts  till\r\nannan läkare, oaktat dennes specialitet. Motsvarande\r\nskall gälla för privata sjukgymnaster.\r\n\r\nI  motion  So203  av  Sten  Tolgfors och Elizabeth\r\nNyström   (m)   begärs   ett   tillkännagivande   om\r\nbetydelsen av enskilda vårdgivare  för en kvalitativ\r\nutveckling av vården (yrkande 4). Vidare  framförs i\r\nmotion  So205  av  Sten Tolgfors (m) ett yrkande  om\r\nvikten   av   goda  förutsättningar   för   enskilda\r\nvårdgivare (yrkande 1).\r\nI motion A315 av Anders G Högmark m.fl. (m) begärs\r\nett tillkännagivande  om privata alternativ i vården\r\n(yrkande 6).  Motionären  anför  att  det skall vara\r\nmöjligt att starta och driva egna företag  inom vård\r\noch  omsorg  samt  att  sjukhus och vårdinrättningar\r\nskall kunna drivas av privata bolag.\r\nI  motion  So437  av Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nbegärs ett tillkännagivande om etableringsfrihet för\r\nallmänläkare,      sjukgymnaster,       geriatriker,\r\nbarnläkare, gynekologer och barnmorskor (yrkande 2).\r\nVidare  begärs  i yrkande 9 ett tillkännagivande  om\r\nvärdet  av  fler  privata  vårdgivare.  Motionärerna\r\nanför  att  den  privata   vården   har  fler  nöjda\r\npatienter  och mer nöjd personal samtidigt  som  den\r\nbättre utnyttjar resurserna.\r\nI motion So509  av  Alf Svensson m.fl. (kd) begärs\r\nett tillkännagivande om vad i motionen anförs om att\r\nunderlätta för vårdpersonal  att  driva verksamhet i\r\negen regi (yrkande 5). Motionärerna  anför bl.a. att\r\ndagens utformning av lagen (1992:1528)  om offentlig\r\nupphandling inte passar in i tjänstesektorn.\r\nI motion Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd)  begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att möjliggöra större mångfald\r\nav vårdgivare för att på så sätt öka vårdpersonalens\r\nmöjlighet     att     påverka    arbetsförhållanden,\r\nlöneutveckling   och  karriärvägar   (yrkande   12).\r\nMotionärerna  anför  att  undersökningar  visar  att\r\nanställda hos privata  vårdgivare  trivs  bättre och\r\nmår   bättre   än   sina   kolleger  hos  offentliga\r\nvårdgivare.\r\nI  motion  So443 av Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om längre avtalstider i\r\nupphandling  (yrkande  22). Motionärerna  anför  att\r\nkorta  avtalstider  om  två   till   tre  år  hämmar\r\nkonkurrensen  mellan vårdgivarna och gör  att  många\r\ninte vågar satsa på att etablera sig som företagare.\r\nVidare begärs i  yrkande  23 ett tillkännagivande om\r\nsamverkansavtal. Motionärerna  anför  att även andra\r\nlegitimerade  vårdgivargrupper  utöver  läkare   och\r\nsjukgymnaster   skall   ha   möjlighet  att  bedriva\r\nverksamhet som enskild vårdgivare och finansieras av\r\nlandstinget. Lagstiftningen bör  utformas så att den\r\nmedger ett större mått av förhandlingsutrymme mellan\r\nsjukvårdshuvudmannen  och den enskilde  vårdgivaren,\r\nmen  att  avtalet  fortfarande   betraktas  som  ett\r\nutflöde av offentligrättslig lagstiftning. I yrkande\r\n51 begärs ett tillkännagivande om  att  avskaffa 67-\r\nårsgränsen     vad     gäller     ersättning     för\r\nprivatpraktiserande läkare m.fl.\r\nI  motion  So228  av  Barbro Feltzing och Kerstin-\r\nMaria Stalin (mp) begärs  att riksdagen beslutar att\r\nfri   etableringsrätt   för  sjukgymnaster   införs.\r\nMotionären   anför  att  fri   etableringsrätt   för\r\nsjukgymnaster   bör   införas  för  att  säkerställa\r\nresurser för rehabilitering och för att få en bättre\r\ntäckning   av   dessa  resurser   i   en   tid   där\r\ncentralisering är ledstjärnan i många landsting.\r\nI motion So428  av  Christina  Nenes  och  Gunilla\r\nCarlsson    i   Hisings   Backa   (s)   begärs   ett\r\ntillkännagivande         om         att        utöka\r\nunderrättelseskyldigheten  till privata  vårdgivare.\r\nMotionärerna  anför att i förordning  (1982:116)  om\r\nunderrättelse till  Socialstyrelsen  stadgas att när\r\nen annan myndighet än Socialstyrelsen  beslutar  att\r\navskeda    en    legitimerad    yrkesutövare   skall\r\nmyndigheten  under  vissa  omständigheter  sända  en\r\nkopia  av  sitt  beslut till Socialstyrelsen.  Denna\r\nförordning gäller  endast  offentliga  arbetsgivare.\r\nEftersom antalet privata vårdgivare ökar  bör  denna\r\nanmälningsskyldighet     gälla     samtliga     inom\r\nyrkeskategorin,  oavsett  om  de  har  privat  eller\r\noffentlig anställning.\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete\r\n\r\n\r\nUtskottet har behandlat frågor om privata vårdgivare\r\nvid  flera  tillfällen  de  senaste  åren,  se bl.a.\r\nbetänkandena      1998/99:SoU10,     1999/2000:SoU9,\r\n2000/01:SoU10 och 2001/02:SoU13.\r\n\r\nFrågor om ökad mångfald  av  vårdgivare  behandlades\r\nvidare    i    betänkande   2000/01:SoU5   Nationell\r\nhandlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvård.\r\nUtskottet anförde  att  det  är  angeläget att olika\r\ndriftsformer   i  den  öppna  vården  och   omsorgen\r\nstimuleras genom  att  fler privata, kooperativa och\r\nideella entreprenörer ges  möjlighet att sluta avtal\r\nmed sjukvårdshuvudmännen samt  att  en ökad mångfald\r\nav  vårdgivare kan främja utvecklingen  inom  hälso-\r\noch sjukvården. Vidare anförde utskottet att det när\r\ndet gällde  rätten  att  överlåta en etablering hade\r\nerfarit att regeringen har  för avsikt att genomföra\r\nen   analys   för   att   undersöka  det   nuvarande\r\nregelsystemets effekter.\r\n\r\nVårdgivarutredningen har i  februari 2003 överlämnat\r\nbetänkandet Åldersgränser och  ersättningsetablering\r\n(SOU 2003:7) till regeringen. Regeringen  föreslår i\r\nproposition    2002/03:70   Höjd   åldersgräns   för\r\ntandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig\r\nersättning   att   åldersgränsen    för    offentlig\r\nersättning till tandläkare och tandhygienister skall\r\nhöjas  från  67 till 70 år. Vidare föreslås att  det\r\nefter individuell  prövning  skall  vara möjligt att\r\narbeta vidare inom tandvårdsförsäkringen  efter  att\r\nman fyllt 70 år. Betänkandet bereds i övriga delar i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nDelegationen   (S   1995:10)  för  samverkan  mellan\r\noffentlig och privat  hälso-  och sjukvård lämnade i\r\ndecember 1997 sitt slutbetänkande Klara spelregler -\r\nen förutsättning för samverkan  mellan offentlig och\r\nprivat  sjukvård  (SOU  1997:179).  Utredningen   om\r\nsjukvårdsupphandling  (S  1998:1) lämnade i december\r\n1999   betänkandet   Upphandling   av   hälso-   och\r\nsjukvårdstjänster  (SOU  1999:149).  Enligt  uppgift\r\nfrån Socialdepartementet kommer de båda betänkandena\r\natt behandlas i en gemensam proposition.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att  det  är önskvärt att mångfalden\r\nav   vårdgivare   ökar  genom  att   fler   privata,\r\nkooperativa och ideella vårdgivare ges möjlighet att\r\nverka inom hälso- och  sjukvården.  Många  av  dessa\r\nvårdgivare bidrar med nya idéer och erfarenheter som\r\när  viktiga  för  hälso- och sjukvårdens utveckling.\r\nDet  är  emellertid viktigt  att  inte  kommersiella\r\nintressen   tillåts   ta   överhanden  och  försvåra\r\nmöjligheterna att upprätthålla  en  sjukvård  som är\r\ndemokratiskt styrd, solidariskt finansierad och  ges\r\nutifrån  behov. All offentlig vård skall följa samma\r\nregler, oavsett driftsform. För att de grundläggande\r\ndemokrati-    och    jämlikhetsmålen   skall   kunna\r\nupprätthållas samtidigt som alternativa driftsformer\r\nsläpps in, är det nödvändigt att det är reglerat var\r\ni hälso- och sjukvården  som  privata vinstintressen\r\nfår  förekomma.  Utskottet vill i  detta  sammanhang\r\nframhålla  att  Utredningen  om  vårdens  ägarformer\r\nnyligen   överlämnat    sitt   slutbetänkande   till\r\nregeringen. Remissbehandling  är enligt uppgift nära\r\nförestående.    Riksdagen    bör   inte    föregripa\r\nregeringens  kommande förslag.  Utskottet  avstyrker\r\nmed det anförda  motionerna  So203  (m)  yrkande  4,\r\nSo205 (m) yrkande 1, So298 (m) yrkande 5, So437 (fp)\r\nyrkande  9,  Sf335  (kd)  yrkande  12  och  A315 (m)\r\nyrkande 6.\r\n\r\nFrågor   om   enskilda   vårdgivares   rätt   till\r\netablering   behandlas   i   Samverkansdelegationens\r\nbetänkande.    Likaså   har   Samverkansdelegationen\r\nföreslagit    att    även     andra     legitimerade\r\nvårdgivargrupper än läkare och sjukgymnaster bör ges\r\nmöjlighet   att   bedriva   verksamhet  som  enskild\r\nvårdgivare    med    finansiering   av    landsting.\r\nBetänkandet bereds i Regeringskansliet och riksdagen\r\nbör  inte  förekomma  kommande  förslag.  Motionerna\r\nSo228 (mp), So298 (m) yrkande  7  delvis, So437 (fp)\r\nyrkande 2 och So443 (c) yrkande 23 avstyrks.\r\nFrågor    om    upphandling    av    hälso-    och\r\nsjukvårdstjänster  har  behandlats av Utredningen om\r\nsjukvårdsupphandling. Även detta betänkande bereds i\r\nRegeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning bör\r\ndetta arbete avvaktas varför  motionerna  So509 (kd)\r\nyrkande 5 och So443 (c) yrkande 22 avstyrks.\r\nRegeringen tillkallade i december 2001 en särskild\r\nutredare  med  uppgift att utreda konsekvenserna  av\r\nett avskaffande  av  åldersgränserna  när det gäller\r\noffentlig   ersättning   till   bl.a.   läkare   och\r\nsjukgymnaster. Utredaren skulle även utreda  behovet\r\nav     ändringar     i    lagen    (1993:1651)    om\r\nläkarvårdsersättning  och   lagen   (1993:1652)   om\r\nersättning     för    sjukgymnastik    vad    gäller\r\nförutsättningarna   för   privata   vårdgivare   att\r\növerlåta  en  praktik till en kollega med bibehållen\r\nmöjlighet till  ersättning från det allmänna för den\r\nverksamhet som bedrivs  på  praktiken. Utredaren har\r\növerlämnat sitt betänkande till  regeringen.  Såvitt\r\ngäller tandläkare och tandhygienister har regeringen\r\nhelt   nyligen   överlämnat   en   proposition  till\r\nriksdagen  med  förslag  att åldersgränsen  för  att\r\nerhålla offentlig ersättning  skall  höjas  från  67\r\ntill  70  år. Riksdagsbehandling av propositionen är\r\nplanerad till  maj  2003.  Betänkandets övriga delar\r\nremissbehandlas för närvarande.  Riksdagen  bör inte\r\nta  något  initiativ i frågan. Motionerna So298  (m)\r\nyrkande 7 delvis, So413 (m) och So443 (c) yrkande 51\r\navstyrks.\r\nRiksdagen   bör   inte   ta  något  initiativ  med\r\nanledning av motion So428 (s). Motionen avstyrks.\r\n\r\nTolk inom hälso- och sjukvården\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå en motion  om rätten till\r\nval av tolk inom hälso- och sjukvården.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs\r\nett  tillkännagivande  om vad i motionen  anförs  om\r\nrätten till val av tolk  inom  hälso- och sjukvården\r\n(yrkande 8). Det är inte alltid  som nära släktingar\r\neller  make  eller  maka  är lämpligast  att  tolka.\r\nDärför  måste en patient ha  rätt  att  välja  tolk,\r\nheter det i motionen.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet har flera gånger tidigare behandlat frågor\r\nom  tolk  inom   hälso-  och  sjukvården,  senast  i\r\nbetänkande 2001/02:SoU10 (s. 49). Utskottet erinrade\r\nom att det följer  av  4  och 8 §§ förvaltningslagen\r\n(1986:223) att tolk vid behov skall anlitas inom den\r\noffentliga sjukvården. Vidare betonade utskottet att\r\ninformation till patienten  bör  lämnas i former som\r\när   anpassade   efter   den   aktuella   patientens\r\nförutsättningar  och  behov  och att bl.a. kulturell\r\noch   språklig  bakgrund  måste  beaktas   i   detta\r\nsammanhang.  Frågan om vilken tolk som skall anlitas\r\ni ett enskilt  fall  bör  prövas  utifrån patientens\r\nsituation och önskemål. Utskottet ansåg att det inte\r\nbehövdes  något initiativ från riksdagens  sida  och\r\navstyrkte  motionsyrkandet   (ej   res.).  Riksdagen\r\nföljde utskottet (rskr. 2001/02:236).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller sitt tidigare ställningstagande\r\noch avstyrker motion Sf214 (c) yrkande 8.\r\n\r\n\r\nHögkostnadsskydd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå  motioner  om att utreda\r\nfrågan   om   ett   samlat  högkostnadsskydd.\r\nUtskottet      vidhåller      bl.a.       att\r\nhögkostnadsskydden  för  läkemedel respektive\r\nvårdavgifter även i fortsättningen  bör  vara\r\nseparerade.  Jämför  reservation  38 (fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande     om     att     systemet     med\r\nhögkostnadsskydd    bör    utredas   (yrkande   27).\r\nMotionärerna påpekar att flera  vårdavgifter, liksom\r\nreskostnader i samband med vård,  inte  omfattas  av\r\nhögkostnadsskyddet.        Patientavgifter       och\r\nläkemedelsavgifter betraktas  ofta separat medan det\r\nför  medborgaren  är  viktigt  vad   de  sammanlagda\r\navgifterna  uppgår till. Ett framtida mål  bör  vara\r\natt konstruera  ett  system som inkluderar alla egna\r\navgifter i vården och olika hjälpmedel.\r\n\r\nI motion So443 av Kenneth  Johansson m.fl. (c) yrkas\r\natt riksdagen hos regeringen  begär  en  utredning i\r\nsyfte  att  se  över  konsekvenserna  av  ett samlat\r\nhögkostnadsskydd  (yrkande  30). Enligt motionärerna\r\nanvänds  alltfler olika behandlingar  och  läkemedel\r\nsom är medicinskt motiverade för den enskildes hälsa\r\nmen som inte ingår i högkostnadsskyddet.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete\r\n\r\n\r\nMotioner om  ett samlat högkostnadsskydd behandlades\r\nav utskottet senast  i  det  av  riksdagen  godkända\r\nbetänkande        2001/02:SoU10        De        nya\r\nläkemedelsförmånerna.  Utskottet  delade regeringens\r\nuppfattning  att  högkostnadsskydden  för  läkemedel\r\nrespektive vårdavgifter  även  i  fortsättningen bör\r\nvara separerade. Utskottet fäste stor  vikt  vid att\r\nen effektiv uppföljning i olika avseenden kan  ske i\r\nfråga  om  förskrivning  och användning av läkemedel\r\noch  delade  bedömningen  att  uppföljningen  skulle\r\nförsvåras om högkostnadsskydden  för  läkemedel  och\r\nvårdavgifter    åter   slås   samman.   Likaså   kan\r\npriskänsligheten     skilja     sig     åt    mellan\r\nhögkostnadsskydden    för    läkemedel    respektive\r\nvårdavgifter,     och     en    sammanslagning    av\r\nhögkostnadsskydden  skulle  kunna   leda  till  icke\r\nönskvärda   effekter  på  konsumtionsmönstret   inom\r\nhälso-   och   sjukvårdsområdet,    anfördes    det.\r\nMotionerna avstyrktes (s. 14 f.; res. kd, c och fp).\r\n\r\nUtskottet behandlade liknande motioner även i det av\r\nriksdagen     godkända    betänkande    2001/02:SoU1\r\nUtgiftsområde  9   Hälsovård,  sjukvård  och  social\r\nomsorg  (s.  33  och  96  f.).  Utskottet  avstyrkte\r\nmotionerna med hänvisning  bl.a.  till den utredning\r\nsom tillsatts om vissa hjälpmedel för  personer  med\r\nfunktionshinder  samt om vissa insatser enligt lagen\r\n(1993:387)   om  stöd   och   service   till   vissa\r\nfunktionshindrade.  Utskottet erinrade vidare om det\r\ntillkännagivande  riksdagen   gjorde  våren  2000  i\r\nsamband   med   behandlingen   av   den   nationella\r\nhandlingsplanen    för    handikappolitiken    (bet.\r\n1999/2000:SoU14). Motionerna avstyrktes (res. kd och\r\nc).\r\n\r\nI det ovannämnda tillkännagivandet  till  regeringen\r\nbegärdes  en  belysning  av  den  totala  ekonomiska\r\nsituation  som  personer  med funktionshinder  lever\r\nunder (bet. 1999/2000:SoU14  Nationell handlingsplan\r\nför  handikappolitiken s. 98, rskr.  1999/2000:240).\r\nHänsyn skall bl.a. tas till kostnader för läkarbesök\r\noch  läkemedel,  hjälpmedel,  hemtjänst,  färdtjänst\r\nm.m.  Kostnaderna   för   ett   mer   vittomfattande\r\nhögkostnadsskydd  bör  beräknas.  I  det  fall   det\r\nföreligger  likheter  och skillnader beträffande den\r\nekonomiska situationen  för  kvinnor och män bör det\r\nbelysas särskilt.\r\n\r\nI regeringens skrivelse 2002/03:25  Uppföljning av\r\nden Nationella handlingsplanen för handikappolitiken\r\n(s.  84) redogörs för tillkännagivandet  samt  anges\r\natt Statistiska  centralbyrån har fått i uppdrag att\r\nkartlägga  levnadsförhållandena   för  personer  med\r\nfunktionshinder under perioden 1988-1999.  Uppdraget\r\nkommer att redovisas i mars 2003.\r\n\r\nLSS- och hjälpmedelsutredningen har bl.a. i  uppdrag\r\natt analysera vissa frågor på hjälpmedelsområdet och\r\nlämna   förslag  till  åtgärder  (dir.  2001:81  och\r\n2002:20).    Utredningen   skall   bl.a.   analysera\r\navgiftssystemet  för  hjälpmedel och därtill hörande\r\nregler  i  hälso-  och  sjukvårdslagen   (1982:763).\r\nEnligt direktiven finns det skäl att utreda  om  det\r\nbehöver  införas ett skydd för den enskilde mot höga\r\nhjälpmedelsavgifter.   Uppdraget   skall   redovisas\r\nsenast den 15 september 2003.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   att  högkostnadsskydden  för\r\nläkemedel      respektive     vårdavgifter      även\r\nfortsättningsvis bör vara separerade. Utskottet vill\r\nåter framhålla vikten av att en effektiv uppföljning\r\ni olika avseenden  kan  ske  i fråga om förskrivning\r\noch  användning av läkemedel. En  sådan  uppföljning\r\nskulle försvåras om högkostnadsskydden för läkemedel\r\noch vårdavgifter  åter  slås  samman.  Det bör också\r\npåpekas  att  priskänsligheten  kan  skilja  sig  åt\r\nmellan  högkostnadsskydden för läkemedel  respektive\r\nvårdavgifter.       En       sammanslagning       av\r\nhögkostnadsskydden   skulle  kunna  leda  till  icke\r\nönskvärda  effekter  på   konsumtionsmönstret   inom\r\nhälso-  och  sjukvårdsområdet. Utskottet vill erinra\r\nom riksdagens  tillkännagivande  våren  2000  om att\r\nfunktionshindrade    personers   totala   ekonomiska\r\nsituation bör belysas.  Vidare  bör  påpekas att det\r\ningår i LSS- och hjälpmedelsutredningens uppdrag att\r\nanalysera om det behöver införas ett skydd  för  den\r\nenskilde  mot  höga  hjälpmedelsavgifter. Motionerna\r\nSo443  (c)  yrkande 30 och  So509  (kd)  yrkande  27\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\nJämställdhetsperspektiv i vården\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör,  främst  mot  bakgrund  av det\r\nomfattande pågående arbetet på området, avslå\r\nmotioner  om jämställdhet mellan kvinnor  och\r\nmän   i   hälso-   och   sjukvården.   Jämför\r\nreservationerna 39 (m, kd, c), 40 (fp) och 41\r\n(fp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion So437  av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\nett tillkännagivande  om  en  handlingsplan  för hur\r\nhälso- och sjukvården för kvinnor och män skall  bli\r\njämställd (yrkande 12). Enligt motionärerna satsas i\r\ndag    mer   på   att   ta   reda   på   hur   olika\r\nsjukdomstillstånd  yttrar  sig hos kvinnor och vilka\r\nbehandlingar som medför bäst  resultat  för kvinnor.\r\nFortfarande   är  dock  kunskapen  om  diagnos   och\r\nbehandling av olika  sjukdomar generellt sett större\r\nför män än kvinnor.\r\n\r\nI motion Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) begärs\r\nett  tillkännagivande om  bättre  statistik  rörande\r\nkönsskillnader  i  vården  (yrkande 2). Motionärerna\r\nanser  att  Socialstyrelsen bör  få  i  uppdrag  att\r\ninitiera att  statistiken  över  diagnoser, insatser\r\noch kostnader delas upp efter kön samt att analysera\r\norsakerna till den ojämlika vården  mellan  män  och\r\nkvinnor. Det begärs också ett tillkännagivande om en\r\nkomplettering  av hälso- och sjukvårdslagen (yrkande\r\n5). En bestämmelse  om  kvinnors  rätt till lika god\r\nvård  som  män  bör  enligt motionärerna  införas  i\r\nlagens portalparagraf.  Detta  skulle ge möjligheter\r\natt bättre följa upp att vården  har  samma kvalitet\r\nför  kvinnor  och män. Vidare kan lagstiftning  vara\r\nett  effektivt  medel  för  att  påverka  attityder,\r\nanförs det.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete\r\n\r\n\r\nUtskottet har de  senaste åren behandlat ett flertal\r\nmotioner om jämställdhetsfrågor  inom vården, senast\r\ni det av riksdagen godkända betänkande 2001/02:SoU13\r\nHälso-   och  sjukvårdsfrågor  m.m.  (s.   50   f.).\r\nUtskottet      betonade      vikten      av      ett\r\njämställdhetsperspektiv  inom  hälso- och sjukvården\r\noch vidhöll uppfattningen att det  är självklart att\r\nden  vård  som  erbjuds  skall  vara  av  lika   god\r\nkvalitet,  oavsett  om  den avser en kvinna eller en\r\nman.     Utskottet     hänvisade      bl.a.     till\r\nSocialdepartementets s.k. genderprogram  för  social\r\nvälfärd  samt till vad Nationella folkhälsokommittén\r\nanfört i sitt slutbetänkande. Utskottet konstaterade\r\natt det pågick  ett  aktivt  arbete  när  det gäller\r\nfrågan  om ett jämställdhetsperspektiv i hälso-  och\r\nsjukvården  och  avstyrkte  motionerna (res. m, v, c\r\nrespektive fp).\r\n\r\nSocialministern besvarade den 17 april 2002 en fråga\r\ni riksdagen om diskriminering  av  kvinnor  i vården\r\n(fråga 2001/02:1027). Ministern anförde följande:\r\n\r\nJag vill börja med att säga att en jämställd vård\r\nnaturligtvis    är   en   självklarhet   och   en\r\ngrundförutsättning   i  den  svenska  hälso-  och\r\nsjukvården.  Kvinnors  och  mäns  behov  är  inte\r\nidentiska utan skiljer sig åt avseende biologiska\r\noch  psykologiska  faktorer   samt   sociala  och\r\nkulturella  mönster.  Kvinnor  och  män uppfattar\r\ntill   exempel   sin   diagnos   på  olika  sätt,\r\ninteragerar  med  läkare  på  olika sätt,  följer\r\nordinationer olika osv. Det är därför viktigt att\r\nuppmärksamma dessa skillnader i  syfte  att uppnå\r\nbästa    möjliga   individuella   behandling.   I\r\nSocialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 2001\r\nframgår bl.a.  att kvinnor oftare söker läkarvård\r\nän män. Undersökningar  visar  också att det till\r\nkvinnor förskrivs mer läkemedel än till män.\r\nRegeringen  har på olika sätt uppmärksammat  de\r\nproblem som kan  förekomma  i  vården, inte minst\r\nnär  det  gäller  bemötandet och behandlingen  av\r\nkvinnor.   Regeringen    har   bl.a.   föreslagit\r\nändringar i lagstiftningen  som  trädde i kraft i\r\nbörjan av år 1999 och som syftar till  att stärka\r\npatientens  ställning samt öka patientinflytandet\r\ni vården. Socialstyrelsen  har fått i uppdrag att\r\nfölja upp dessa ändringar, och  en viktig fråga i\r\ndet  arbetet  är  att se om kvinnliga  patienters\r\nställning  i  vården   stärkts.   Socialstyrelsen\r\nföljer  även kontinuerligt läkemedelsanvändningen\r\noch kommenterar denna ur ett könsperspektiv.\r\nSocialdepartementet  bedriver sedan hösten 1997\r\nett  utvecklingsarbete kallat  Genderprogram  för\r\nsocial  välfärd. Avsikten med projektet är att se\r\ntill    att     myndigheter,    kommittéer    och\r\ndepartementets  egna   enheter  arbetar  för  att\r\nuppmärksamma skillnader  mellan  kvinnor och män.\r\nGenderprogrammet       har       ett      tydligt\r\nmedborgarperspektiv och dess syfte  är  att  höja\r\nkvaliteten och effektiviteten så att alla får  en\r\ngod vård och service oavsett kön.\r\nDet  är  viktigt att det finns ett fortsatt och\r\nkontinuerligt  arbete  som  garanterar  att  alla\r\nmedborgare  får  vård på lika villkor. Regeringen\r\nhar  därför  för  avsikt   att   inom   kort   ge\r\nSocialstyrelsen   i   uppdrag   att   ytterligare\r\nanalysera  skillnader  mellan  mäns  och kvinnors\r\nställning i vården.\r\n\r\nI  juni  2002  fick  Socialstyrelsen  i  uppdrag  av\r\nregeringen  att  följa  upp,  analysera och redovisa\r\nkönsskillnader  inom  hälso-  och   sjukvårdens  och\r\nsocialtjänstens verksamhetsområden och lämna förslag\r\ntill åtgärder som kan bidra till ökad  jämställdhet.\r\nUppdraget   skall   genomföras   i   samverkan   med\r\nhuvudmännen     och    berörda    myndigheter    och\r\nslutredovisas   senast    den    31    mars    2004.\r\nSocialstyrelsen   skall   också,   i   de  särskilda\r\nårsrapporterna   som   lämnas   i   anslutning  till\r\nårsredovisningarna,  redovisa utvecklingen  avseende\r\nkönsskillnader  inom bl.a.  hälso-  och  sjukvårdens\r\nverksamhetsområde  för  respektive  år  med början i\r\nsamband med årsredovisningen för år 2002.\r\n\r\nI  regleringsbrev  för  budgetåret 2003 framgår  att\r\nSocialstyrelsen    skall    redovisa    könsuppdelad\r\nstatistik och göra genderanalyser,  i  rapporter och\r\nredovisningar          inom         Socialstyrelsens\r\nverksamhetsområde, där det är relevant.\r\n\r\nI den nyligen lämnade proposition 2002/03:35 Mål för\r\nfolkhälsan  anför  regeringen   (s.   34   f.)   att\r\nojämlikheten  i hälsa måste motverkas. Propositionen\r\ntar bl.a. upp skillnaderna  i  hälsa  mellan kvinnor\r\noch män samt skillnaderna i hur läkemedel  förskrivs\r\ntill   och   används   av  kvinnor  respektive  män.\r\nUndersökningar  visar bl.a.  att  nyare  och  dyrare\r\nläkemedel i större  utsträckning  förskrivs till män\r\nän till kvinnor.\r\n\r\nRegeringen   gör   bedömningen   att  behovet   av\r\nforskning om kvinnors och mäns hälsa utifrån kön och\r\ngenus är stort och att forskningsinsatserna  behöver\r\nöka.  Ett jämställdhetsperspektiv bör även genomsyra\r\nden uppföljning  och  utvärdering samt kunskaps- och\r\nmetodutveckling som kommer  att  ske  till  följd av\r\nförslagen i propositionen, anförs det.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vill   åter   betona   vikten   av   ett\r\njämställdhetsperspektiv  inom  hälso- och sjukvården\r\nsamt vidhåller att det är självklart  att  den  vård\r\nsom erbjuds skall vara av lika god kvalitet, oavsett\r\nom  den  avser  en  kvinna  eller  en man. Utskottet\r\nerinrar  ånyo om Socialdepartementets  genderprogram\r\nför social  välfärd,  vilket  bl.a.  syftar till att\r\nhöja  kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna\r\nså att  alla  får  en  god  vård och service på lika\r\nvillkor oavsett kön. Utskottet  ser  positivt på det\r\nuppdrag  som  Socialstyrelsen  fått  att  följa  upp\r\nnämligen  att  analysera och redovisa könsskillnader\r\ninom  hälso-  och  sjukvårdens  och  socialtjänstens\r\nverksamhetsområden  och  lämna förslag till åtgärder\r\nsom kan bidra till ökad jämställdhet.  I samband med\r\nkommande   årsredovisningar   skall  Socialstyrelsen\r\nredogöra för utvecklingen avseende könsskillnader på\r\nbl.a.  hälso-  och sjukvårdsområdet.  Styrelsen  har\r\nockså ålagts att redovisa könsuppdelad statistik och\r\ngöra   genderanalyser    i    sina   rapporter   och\r\nredovisningar.   Enligt   utskottets    mening   får\r\nmotionerna  So437  (fp)  yrkande  12 och Ub401  (fp)\r\nyrkande 2 anses i huvudsak tillgodosedda.\r\n\r\nI 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anges att\r\nmålet för hälso- och sjukvården är  en god hälsa och\r\nen  vård  på  lika  villkor  för  hela befolkningen.\r\nVidare stadgas att vården skall ges  med respekt för\r\nalla  människors  lika  värde  och för den  enskilda\r\nmänniskans värdighet. Utskottet anser inte att någon\r\nkomplettering av hälso- och sjukvårdslagen  på  sätt\r\nsom   yrkas   i  motion  Ub401  (fp)  yrkande  5  är\r\nerforderlig. Motionen avstyrks därmed.\r\n\r\n\r\nLegitimationsfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  motionsyrkanden  dels om\r\nlegitimering av utländska läkare, dels om att\r\ninföra  legitimation  för  dietister.  Enligt\r\nutskottet  bör  resultatet av pågående arbete\r\npå området avvaktas.  Jämför  reservation  42\r\n(v)\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  So407 av Elina Linna m.fl. (v) yrkas  att\r\nriksdagen   begär    att    regeringen    skall   ge\r\nSocialstyrelsen  i uppdrag att se över reglerna  och\r\nspråkproven för erhållandet  av svensk legitimation.\r\nMotionärerna anför att kvalitetskraven  absolut inte\r\nfår sänkas för erhållande av läkarlegitimation,  men\r\nanser  det orimligt att ha olika krav beroende på om\r\npersonen  i  fråga  kommer  från ett land inom eller\r\nutanför EU/EES.\r\n\r\nI  motion So218 av Birgitta Carlsson  och  Margareta\r\nAndersson  (c)  begärs  ett  tillkännagivande om att\r\ninföra legitimation för dietister.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete\r\n\r\n\r\nSom ovan anförts (s. 21) gjorde riksdagen våren 2002\r\nett tillkännagivande till regeringen om vårdpersonal\r\nmed utländsk bakgrund (bet. 2001/02:SoU5 Bildande av\r\nett familjemedicinskt institut  m.m. s. 19 f.; rskr.\r\n2001/02:144-145).      I     ärendet     tillstyrkte\r\nsocialutskottet  bifall  till   en  motion  och  ett\r\nförslag från Riksdagens revisorer om att en särskild\r\növersyn  bör  göras av utformningen,  lokaliseringen\r\noch  dimensioneringen   av   språkutbildningen   för\r\nutländsk  vårdpersonal.  Utskottet underströk vikten\r\nav  att  den  kompetens  som invandrad  vårdpersonal\r\nbesitter tas till vara. Utskottet  konstaterade  att\r\nSocialstyrelsen  bedömt  att  behovet  av riktad och\r\nförstärkt utbildning i svenska språket är  påtagligt\r\nsamt att svårigheter att uppfylla språkvillkoret  är\r\ndet  främsta skälet till att vägen till legitimation\r\när lång.  Utskottet  såg  därför  positivt på att en\r\növersyn  görs  av  språkutbildningen  för   utländsk\r\nvårdpersonal på det sätt som revisorerna föreslagit.\r\n\r\nAndra  motionsyrkanden  om  utländsk vårdpersonal,\r\nbl.a. ett med samma lydelse som  här aktuella motion\r\nSo407, ansågs tillgodosedda och avstyrktes (res. c).\r\nEnligt  uppgift  från  Socialdepartementet  bereds\r\nfrågan i Regeringskansliet.\r\n\r\nVåren 2002 gjorde riksdagen vidare, med anledning av\r\nett   antal  motioner,  ett  tillkännagivande   till\r\nregeringen   om  legitimation  för  dietister  (bet.\r\n2001/02: SoU13 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. s. 53\r\nf.; rskr. 2001/02:236).  Utskottet  konstaterade att\r\nett   antal  år  hade  förflutit  sedan  frågan   om\r\nlegitimation  för  dietister  senast var föremål för\r\nnärmare överväganden. Mot denna bakgrund, och då det\r\narbete som utförs av dietister  är  kvalificerat och\r\näven i viss mån får anses innefatta ett  ansvar  för\r\npatienternas  säkerhet i vården, ansåg utskottet att\r\ndet   fanns   skäl    att    utreda    och    bedöma\r\nförutsättningarna  för  att dietister skall omfattas\r\nav legitimationsreglerna  i  3 kap. lagen (1998:531)\r\nom yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.\r\nEn sådan utredning bör, förutom frågan om vilka krav\r\nsom skall ställas på utbildningens  innehåll,  bl.a.\r\nomfatta förskrivningsfrågor och dietisters ställning\r\ninom Europeiska unionen.\r\n\r\nFrån  Socialdepartementet  har  inhämtats  att  en\r\nutredning   om   bl.a.  legitimation  för  dietister\r\nsannolikt kommer att tillsättas under våren 2003.\r\n\r\nSocialminister  Lars   Engqvist   besvarade   den  5\r\nfebruari  2003  en fråga i riksdagen om legitimering\r\nav    utländska    läkare    (fråga    2002/03:445).\r\nSocialministern anförde bl.a. följande.\r\n\r\nInom EU har man tagit  fram  minimikrav  för  vad\r\nläkarutbildningarna  skall innehålla för att vara\r\ngodkända. Det har således  skett en granskning av\r\nutbildningarna,    och    alla   medlemsländernas\r\nläkarutbildningar uppfyller dessa minimikrav. Det\r\npågår dessutom fortlöpande  ett  arbete  med  att\r\nsäkerställa en hög standard på utbildningarna.\r\n\r\nNär  det  gäller  läkarutbildningarna som ges i\r\nländer  utanför  EU/EES   så   finns   det  stora\r\nvariationer  i  kvalitet och innehåll. Man  måste\r\ndärför i varje enskilt  fall göra en bedömning av\r\nutbildningen och hur den behöver kompletteras för\r\natt   motsvara  de  svenska  kraven.   Av   denna\r\nanledning  ställs  på  läkare  från  dessa länder\r\nbland  annat  krav  på att de genomgår medicinskt\r\nkunskapsprov eller provtjänstgöring  beroende  på\r\nerfarenhet med mera.\r\nMot  bakgrund  av  den kritik som framförts mot\r\nkompletteringsprogrammen    har   Socialstyrelsen\r\ntillsatt   en   utredare   som  har   sett   över\r\nspråkprovets   validitet   och  tillförlitlighet.\r\nSocialstyrelsen har också inlett  ett  arbete med\r\natt  se  över  ändamålsenligheten  i  den  övriga\r\nkompletteringen.  Styrelsen  samråder i den delen\r\nmed   bland   annat  Landstingsförbundet,   olika\r\nyrkesorganisationer,          Integrationsverket,\r\nMigrationsverket,       Högskoleverket        och\r\nArbetsmarknadsverket.\r\nAtt  få till stånd ett system som på ett enkelt\r\noch  bra  sätt  tar  till  vara  den  resurs  som\r\nutländsk  vårdpersonal  utgör är en viktig fråga.\r\nJag  kommer  att  noga  följa   de  åtgärder  som\r\nvidtagits,  bland annat Socialstyrelsens  översyn\r\nav kompletteringsprogrammet  och  utesluter  inte\r\natt  ytterligare åtgärder från regeringen behöver\r\nvidtas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFrågan om  språkutbildning för utländsk vårdpersonal\r\nbereds för närvarande  i  Regeringskansliet.  Övriga\r\ndelar   i   kompletteringsprogrammen  för  utländska\r\nläkare ses över  av  Socialstyrelsen  i  samråd  med\r\nvissa  andra  myndigheter.  Enligt utskottets mening\r\nbör  resultatet  av  detta arbete  inte  föregripas.\r\nMotion So407 (v) avstyrks därmed.\r\n\r\nFrågan  om  legitimation   för  dietister  är  under\r\nberedning    i   Socialdepartementet    efter    ett\r\ntillkännagivande  från  riksdagen.  Motion So218 (c)\r\nbör  avslås  i  avvaktan  på resultatet av  pågående\r\narbete.\r\n\r\n\r\nAlternativa behandlingsmetoder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motioner    rörande\r\nalternativa  behandlingsmetoder,  främst  med\r\nhänvisning till tidigare uttalanden  i saken.\r\nJämför reservationerna 43 (m, fp), 44 (v), 45\r\n(c), 46 (mp), 47 (c), 48 (mp), 49 (m, kd, c),\r\n50 (c) och 51 (mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion So405 av Gunilla Wahlén m.fl.  (v)  begärs\r\nett  tillkännagivande om att Socialstyrelsen bör ges\r\ni  uppdrag   att   utreda  och  lämna  förslag  till\r\nnationella   riktlinjer    för   den   komplementära\r\nmedicinska  vården.  Enligt  motionärerna   har  WHO\r\nefterlyst  nationella riktlinjer hos medlemsländerna\r\nför hur denna del av vården skall hanteras.\r\n\r\nI motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs\r\nett tillkännagivande  om  ett  uppdrag  till Statens\r\nberedning  för  medicinsk  utvärdering att utvärdera\r\nalternativa   behandlingsmetoder    (yrkande    35).\r\nMotionärerna  anför att det finns ett stort intresse\r\ni  Sverige för alternativmedicinsk  verksamhet  samt\r\natt  samhället  har  ett  ansvar  för  att kraven på\r\nkvalitet  och  säkerhet  uppfylls  också inom  detta\r\nområde.  SBU  bör  få i uppdrag att utforma  förslag\r\ntill    hur   alternativmedicinska    metoder    kan\r\nutvärderas.  Vidare yrkar motionärerna att riksdagen\r\nhos regeringen  begär  att  riktade resurser avsätts\r\nför att bygga upp ett kompetenscentrum  och  för att\r\nmöjliggöra      egna      forskningsprojekt     inom\r\nalternativmedicin (yrkande  36). Det yrkas också att\r\nriksdagen hos regeringen begär en utredning gällande\r\nalternativmedicinska metoder  (yrkande  37).  En  ny\r\nutredning  bör  bl.a.  analysera  de  ekonomiska och\r\nsociala  konsekvenserna  av alternativa metoder,  se\r\növer lagstiftningen på området samt belysa frågor om\r\nutbildning och behörighet.  I  motionen yrkas vidare\r\natt  riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om förbättring av patientens rättigheter att\r\nvälja  behandlingmetod  (yrkande   38).  Kunskap  om\r\nalternativmedicinska behandlingsmetoder  som  bedöms\r\nuppfylla  kvalitetskraven  måste enligt motionärerna\r\nkomma hälso- och sjukvårdspersonalen till del så att\r\nden    kan    informera    patienten     om    olika\r\nbehandlingsalternativ.    Slutligen    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om att förändra lagstiftningen för\r\nalternativmedicinska   behandlingar   (yrkande  39).\r\nMotionärerna     anser    att    alternativmedicinsk\r\nbehandling  som  uppfyller   kvalitetskraven   skall\r\ntillåtas  inom  hälso- och sjukvården som komplement\r\ntill skolmedicinen.\r\n\r\nI  motion So225 av  Birgitta  Carlsson  och  Viviann\r\nGerdin   (c)  begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\ngodkänna   och    ge    sitt    stöd    till   KAM:s\r\nkvalitetssäkring  (yrkande 2). Branschorganisationen\r\nför komplementär- och alternativmedicin (KAM) är ett\r\nyrkesförbund som organiserar terapeuter inom området\r\noch som har infört  ett system för auktorisation och\r\nårlig  kvalitetssäkring.   Enligt  motionärerna  bör\r\nriksdagen  och  regeringen  ge   detta  system  sitt\r\nerkännande.  Det begärs vidare ett  tillkännagivande\r\nom att Sverige  bör  stödja  ett  nordiskt samarbete\r\ninom komplementär- och alternativmedicinen  (yrkande\r\n3).  Dessutom  begärs  ett  tillkännagivande  om att\r\nkomplementär-     och    alternativmedicinare    med\r\nauktorisation och kvalitetssäkring  och  med kunskap\r\nom  glukosamin  bör  få  förskriva  detta  läkemedel\r\n(yrkande   5).   Slutligen  begär  motionärerna  ett\r\ntillkännagivande   om    att    auktoriserade    och\r\nkvalitetssäkrade          komplementär-          och\r\nalternativmedicinare bör ges rätt att förskriva höga\r\ndoser av kosttillskott och vitaminer (yrkande 6).\r\n\r\nI  motion  So365  av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)\r\nbegärs tillkännagivanden  om  ett  ökat intresse för\r\nkomplementärmedicinska insatser (yrkande  1) samt om\r\nbehovet  av  att  få  skolmedicin  och  komplementär\r\nmedicin att samverka (yrkande 2). Vidare  begärs ett\r\ntillkännagivande om könsperspektiv som skäl till att\r\nerbjuda behandlingsalternativ på likvärdiga  villkor\r\n(yrkande 3). Enligt motionärerna har en större andel\r\nkvinnor  än  män erfarenhet av komplementär medicin.\r\nSamtidigt satsas  det på mer och dyrare sjukvård och\r\nrehabilitering för  män.  Det  är därför även ur ett\r\nkönsperspektiv       nödvändigt       att      olika\r\nbehandlingsalternativ  finns  att  tillgå   på   mer\r\nlikvärdiga  villkor.  Motionärerna  begär  också ett\r\ntillkännagivande   om   att   utreda  kriterier  för\r\nlegitimering  (yrkande  7).  Slutligen   begärs  ett\r\ntillkännagivande om att regeringen bör tillsätta  en\r\narbetsgrupp  eller  parlamentarisk utredning för att\r\nförankra och föreslå  en  strategi  för  Sverige som\r\nbygger   på   WHO:s   program  och  rekommendationer\r\n(yrkande  8). Enligt motionärerna  arbetar  KAM  med\r\nförslag till hur Sverige skulle kunna uppfylla WHO:s\r\nstrategi \"Traditional Medicine Strategy 2000-2005\".\r\n\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete, m.m.\r\n\r\n\r\nBestämmelser    rörande   hälso-   och   sjukvårdens\r\nverksamhet   finns    i    lagen    (1998:531)    om\r\nyrkesverksamhet  på hälso- och sjukvårdens område. I\r\nlagen behandlas bl.a.  skyldigheter  för  hälso- och\r\nsjukvårdspersonal  (2  kap.)  samt behörighets-  och\r\nlegitimationsregler (3 kap.). Bland  annat stadgas i\r\n2   kap.  1  §  att  den  som  tillhör  hälso-   och\r\nsjukvårdspersonalen   skall  utföra  sitt  arbete  i\r\növerensstämmelse   med   vetenskap    och   beprövad\r\nerfarenhet.\r\n\r\nUtskottet   behandlade   motioner   om   alternativa\r\nbehandlingsmetoder senast i betänkande 2001/02:SoU13\r\n(s. 69 f.). Utskottet anförde bl.a. följande:\r\n\r\nUtskottet  vill  återigen framhålla att attityden\r\ntill  flera  s.k. alternativa  behandlingsmetoder\r\nhar   ändrats  under   de   senaste   årtiondena.\r\nKunskaper  om alternativmedicinska metoder behövs\r\nbåde för att  kunna  bedöma  effekter och vinster\r\noch  för att kunna utröna eventuella  skador  och\r\nbiverkningar.  Utskottet anser att utskottet inte\r\nbör   ta  något  initiativ   med   anledning   av\r\nmotionerna - - - .\r\n\r\nDe synpunkter  som  framförs i motionerna - - -\r\nförutsätter  ändringar  i   lagen  (1998:531)  om\r\nyrkesverksamhet  på hälso- och  sjukvårdsområdet.\r\nUtskottet, som inte anser att det finns anledning\r\natt ändra lagen, avstyrker motionerna.\r\n- - - När det gäller  forskning  kring alterna-\r\ntivmedicin    vidhåller    utskottet    att   det\r\nförutsätter   att   ansökningar   om  medel  till\r\nforskning på området behandlas på likvärdigt sätt\r\nsom andra ansökningar. - - -\r\nUtskottet  anser att det arbete med  inriktning\r\npå auktorisation och kvalitetssäkring som bedrivs\r\nav Branschorganisationen  för  komplementär-  och\r\nalternativmedicin är värdefullt och viktigt. Även\r\ndet  nordiska  samarbetet  inom komplementär- och\r\nalternativmedicinen     är     viktigt.     Något\r\ntillkännagivande härom behövs dock  inte,  varför\r\nmotion  -  -  -  avstyrks.  Inte heller bör något\r\nsärskilt    regelverk   för   alternativmedicinen\r\ninföras. - - -\r\nEtt  antal  motionsyrkanden   rör   frågan   om\r\nlegitimering   av   samt   förskrivningsrätt  för\r\nalternativmedicinska  utövare.   Utskottet,   som\r\nförutsätter att regeringen följer utvecklingen på\r\ndet alternativmedicinska området och om så behövs\r\nåterkommer  till  riksdagen, finner inte skäl att\r\nföreslå några ändringar av gällande regler.\r\n\r\nSamtliga motioner avstyrktes (res. v [2], c [2] respektive mp).\r\n\r\nKommittén        för        komplementär-        och\r\nalternativmedicinare, KAM, är en branschorganisation\r\nför    förbund    inom    den   komplementär-    och\r\nalternativmedicinska sektorn. KAM har ett system för\r\natt    auktorisera   och   årligen    kvalitetssäkra\r\nyrkesutövare  som uppfyller kraven för auktorisation\r\noch kvalitetssäkring. Organisationen bildades 1984 i\r\nsamband    med    att     Alternativmedicinkommittén\r\ntillsattes   av   staten   för  att   utreda   olika\r\nalternativmedicinska     behandlingsformer.      KAM\r\nsamarbetar      bl.a.      med      Socialstyrelsen,\r\nLäkemedelsverket och Statens beredning för medicinsk\r\nutvärdering     (SBU)     i     komplementär-    och\r\nalternativmedicinska frågor.\r\n\r\nVärldshälsoorganisationen, WHO, presenterade  i  maj\r\n2002   en   global  strategi  för  traditionell  och\r\nkomplementär/alternativ  medicin,  TM/CAM. Strategin\r\ngår  bl.a.  ut på att hjälpa nationer  att  utveckla\r\nnationella strategier  för utvärdering och reglering\r\npå området i syfte att göra  metoderna  säkrare  och\r\ntillgängligare  för patienterna. Enligt WHO använder\r\nett  ökande  antal  människor  i  de  rika  länderna\r\nalternativa metoder för förebyggande eller lindrande\r\nvård.\r\n\r\nStatens beredning  för  medicinsk  utvärdering, SBU,\r\nutvärderar  även s.k. alternativa behandlingsmetoder\r\nvid  utarbetandet   av   sina   rapporter.  SBU  har\r\nexempelvis  vid  sin  utvärdering  av   metoder  för\r\nrökavvänjning (1998) studerat behandling  med  såväl\r\nhypnos       som       akupunktur       samt       i\r\nkunskapssammanställningen   rörande  behandling  mot\r\nastma och KOL (2000) inkluderat alternativa metoder.\r\n\r\nProdukter  innehållande  glukosamin   har   tidigare\r\nmarknadsförts  som  ett kosttillskott för behandling\r\nav olika ledsjukdomar  och  sålts i hälsokostbutiker\r\noch  via  postorder.  Eftersom produkterna  har  ett\r\nmedicinskt        användningsområde        beslutade\r\nLäkemedelsverket sommaren  2001 att klassificera dem\r\nsom     läkemedel     och     inte    kosttillskott.\r\nGlukosaminprodukter   faller   inte    heller   inom\r\ndefinitionen  naturläkemedel eftersom glukosamin  är\r\nen renframställd  kemisk  substans.  För  närvarande\r\nfinns   det   två  godkända  läkemedel  innehållande\r\nglukosamin.  Läkemedelsverket   har   beslutat   att\r\nförpackningar   för   en   månads   förbrukning   är\r\nreceptfria  medan  en  större  förpackning  för  tre\r\nmånaders förbrukning är receptbelagd.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vill  åter  framhålla  att attityden till\r\nflera   s.k.   alternativa  behandlingsmetoder   har\r\nändrats under de  senaste  årtiondena.  Kunskaper om\r\nalternativmedicinska  metoder  behövs både  för  att\r\nkunna bedöma effekter och vinster  och för att kunna\r\nutröna eventuella skador och biverkningar. Utskottet\r\nanser   det   synnerligen   angeläget  att   Statens\r\nberedning för medicinsk utvärdering  i  samband  med\r\nsina    rapporter    inkluderar    utvärdering    av\r\nalternativmedicinska  metoder.  Utskottet anser inte\r\natt  något  initiativ  bör  tas  med  anledning   av\r\nmotionerna  So365  (mp) yrkandena 1 och 8, So405 (v)\r\nsamt So443 (c) yrkandena 35 och 37.\r\n\r\nDe synpunkter som framförs  i motionerna So443 (c) yrkandena 38\r\noch 39 och So365 (mp) yrkandena  2 och 3 förutsätter\r\nändringar  i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet  på\r\nhälso- och sjukvårdsområdet. Utskottet vidhåller att\r\ndet  inte  finns   anledning  att  ändra  lagen  och\r\navstyrker därför motionerna.\r\n\r\nUtskottet utgår från  att  ansökningar om medel till\r\nforskning  kring  alternativmedicin   behandlas   på\r\nlikvärdigt sätt som andra ansökningar. Utskottet kan\r\ninte ställa sig bakom det krav som framförs i motion\r\nSo443 (c) yrkande 36.\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   att   det   arbete  med  inriktning  på\r\nauktorisation  och kvalitetssäkring som  bedrivs  av\r\nKommittén        för        komplementär-        och\r\nalternativmedicinare,   KAM,   är   värdefullt   och\r\nviktigt. Även det nordiska samarbetet  på området är\r\nangeläget.  Något  initiativ  från  riksdagens  sida\r\nbehövs dock inte. Motionerna So225 (c)  yrkandena  2\r\noch 3 avstyrks därmed.\r\n\r\nMotionerna So225 (c) yrkandena 5 och 6 samt So365 (mp)  yrkande\r\n7  rör  frågor om legitimation och förskrivningsrätt\r\nför  alternativmedicinska  utövare.  Utskottet,  som\r\nförutsätter  att  regeringen  följer utvecklingen på\r\nområdet och återkommer till riksdagen  om det skulle\r\nvisa  sig  erforderligt,  vidhåller  att  det   inte\r\nföreligger  skäl  att  föreslå  några  ändringar  av\r\ngällande regler. Motionerna avstyrks.\r\n\r\n\r\nEtiska frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör,  mot  bakgrund  av  pågående\r\narbete  på  området,   avslå  motionsyrkanden\r\nrörande    olika   etiska   frågor.    Jämför\r\nreservationerna 52 (kd) och 53 (mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion So435 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs\r\nett  tillkännagivande   om   etiska  riktlinjer  vid\r\nstamcellsforskning.  I  motionen   redogörs  för  de\r\netiska  riktlinjer  som  Kristdemokraterna  förordar\r\nskall gälla. Bland annat skall  forskning  på adulta\r\nstamceller   prioriteras.  Forskning  på  embryonala\r\nstamceller skall  endast tillåtas då forskningsmålet\r\ninte skulle kunna nås  genom  andra forskningsvägar.\r\nEmbryon    skall    aldrig    få   produceras    för\r\nforskningsändamål.  Embryonal  forskning  skall  ske\r\nunder  reglerade  former  och  med offentlig  insyn,\r\nvilket bl.a. innebär att varje projekt  skall prövas\r\nav    en   lagreglerad   forskningsetisk   kommitté.\r\nStamcellsforskning  som innefattar kloning av embryo\r\nskall inte tillåtas.\r\n\r\nI  motion So472 av Tuve  Skånberg  (kd)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  en grundlig utredning bör\r\ngöras av hanteringen av aborterade  foster i samband\r\nmed  forskning  (yrkande  1). Motionären  anser  det\r\noetiskt   att   aborterade   foster    används   för\r\nexperimentell forskning. Vidare anför motionären att\r\ntydliga regler bör fastslås för forskning på levande\r\nfoster (yrkande 2).\r\n\r\nI motion So486 av Per Landgren och Tuve  Skånberg  (kd)  begärs\r\nett tillkännagivande om att Sverige av folkrättsliga\r\noch  etiska  skäl bör stå fast vid sin redan intagna\r\nståndpunkt om  kloning  av människa (yrkande 1) samt\r\natt  riksdagen begär att regeringen  återkommer  med\r\nförslag  om ett förbud mot alla former av kloning av\r\nmänniska  (yrkande   2).  Motionärerna  påpekar  att\r\nSverige har undertecknat  Europarådets konvention om\r\nmänskliga  rättigheter och biomedicin.  Konventionen\r\nstadgar  att   människan   även  i  sitt  embryonala\r\ntillstånd   skall   ges  adekvat   skydd   och   att\r\nmänniskoembryon     inte      får     skapas     för\r\nforskningsändamål. Motionärerna  är kritiska mot att\r\nregeringen nu i tilläggsdirektiv givit  den statliga\r\nkommittén  om genetisk integritet i uppdrag  att  ta\r\nfram  ett  lagförslag   som   möjliggör  kloning  av\r\nmänskliga  embryon. Visserligen  skall  endast  s.k.\r\nterapeutisk kloning (kloning för forskning) tillåtas\r\noch inte s.k.  reproduktiv  kloning (kloning för att\r\nskapa  barn).  I verkligheten är  dock  all  kloning\r\nreproduktiv i den  meningen att en på det hela taget\r\ngenetiskt  identisk  organism  reproduceras,  anförs\r\ndet.\r\n\r\nI motion So306 av Gustav  Fridolin och Ulf Holm (mp)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om behovet av en tydlig\r\nrättighet  för  transsexuella att  frysa  könsceller\r\nföre könskorrigering (yrkande 1). Motionärerna anför\r\natt   varje   person    som    skall    genomgå   en\r\nkönskorrigering   bör   ha   rätten,   och   tydligt\r\ninformeras   härom,   att   frysa   könsceller  före\r\ningreppet.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete, m.m.\r\n\r\n\r\nI  betänkande  2001/02:SoU13  behandlade   utskottet\r\nsenast   motioner   rörande  kloning,  forskning  på\r\nfoster,  stamcellsforskning   m.m.   (s.   74   f.).\r\nUtskottet anförde att en parlamentarisk kommitté har\r\ni  uppdrag att se över olika frågor rörande genetisk\r\ndiagnostik, genterapi och kloning. Enligt direktiven\r\nskall   kommittén,   även  om  dagens  lagstiftning,\r\ntekniskt  sett,  förbjuder   kloning   av  människa,\r\növerväga och lämna förslag till ett förtydligande av\r\nlagen på denna punkt. Utskottet hänvisade också till\r\nkommande tilläggsdirektiv till kommittén  samt ansåg\r\natt   kommitténs   arbete   inte  borde  föregripas.\r\nMotionerna avstyrktes (res. mp).\r\n\r\nVetenskapsrådets styrelse har i ett enhälligt beslut\r\nden  3  december  2001 tagit ställning  till  etiska\r\nriktlinjer för stamcellsforskning. I korthet innebär\r\nriktlinjerna att forskarna  får  ta  stamceller från\r\nembryon som inte längre är användbara,  eller  skall\r\nanvändas, för vidare IVF-behandling. Dessutom bedöms\r\natt    skapandet    av    embryon   genom   somatisk\r\nkärnöverföring (terapeutisk  kloning),  för  att  få\r\ntillgång    till   stamceller,   kan   vara   etiskt\r\nförsvarbart.  Detta  eftersom  de behandlingsmässiga\r\nvinsterna på sikt kan vara stora. Kärnöverföring kan\r\ndock för närvarande inte tillåtas  på  grund  av det\r\nrådande    rättsläget.   Vetenskapsrådets   styrelse\r\nföreslår vissa lagändringar.\r\n\r\nStatens medicinsk-etiska  råd  avgav  den 17 januari\r\n2002  ett  yttrande om embryonal stamcellsforskning.\r\nRådet anförde sammanfattningsvis följande.\r\n\r\nStatens medicinsk-etiska  råd  anser  att det bör\r\nfinnas   möjlighet   att  bedriva  forskning   på\r\nembryonala stamceller.  Rådet anser att det under\r\nvissa betingelser kan vara etiskt acceptabelt att\r\nforska  på  befruktade  ägg,  och  att  embryonal\r\nstamcellsforskning   per   se    inte    är   mer\r\nkontroversiell    än    annan    embryoforskning.\r\nEmbryonal  stamcellsforskning har förutsättningar\r\natt bidra med  ny  kunskap som kan få mycket stor\r\nbetydelse för framtida  behandlingar  av  en  rad\r\nolika    sjukdomar.    Allt    talar    för   att\r\nstamcellsforskningen bör bedrivas på bred  front,\r\ndet  vill  säga med adulta, fetala och embryonala\r\nstamceller         parallellt.          Embryonal\r\nstamcellsforskning   kan   i   detta   sammanhang\r\nförväntas  ge  unika  möjligheter  att förstå  de\r\ngrundläggande biologiska utvecklingsmekanismerna,\r\nvilket  är betydelsefullt även för den  fortsatta\r\nforskningen på adulta stamceller.\r\n\r\nRådet    anser     därför     att     embryonal\r\nstamcellsforskning\r\n-  kan vara etiskt försvarbar under förutsättning\r\natt  den  sker  under  reglerade  former  och med\r\noffentlig  insyn,  vilket bl.a. innebär att varje\r\nenskilt projekt ska  genomgå  rättsligt  reglerad\r\netikprövning av en forskningsetisk nämnd;\r\n- får tillåtas endast om det saknas vetenskapligt\r\nvälgrundade och etiskt godtagbara alternativ  att\r\nuppnå samma kunskapsmål;\r\n-  får  efter  omsorgsfull information samt fritt\r\noch informerat samtycke  från  både  kvinnan  och\r\nmannen  använda  sig av befruktade ägg som blivit\r\növer vid provrörsbefruktning och som uttryckligen\r\ndonerats för detta ändamål;\r\n-     inte     ger    anledning     att     genom\r\nprovrörsbefruktning   skapa  embryon  enbart  för\r\nforskningsändamål;\r\n- ska bli föremål för uppföljning, fortsatt etisk\r\ndiskussion och problematisering,  i  takt med att\r\nkunskapen växer och nya tekniker utvecklas;\r\n- ska skyddas från oetisk kommersialisering.\r\n\r\nRådet har i detta skede inte tagit ställning till\r\nfrågan om cellkärnöverföring. De medicinsk-etiska\r\noch  juridiska  implikationerna  av  att  tillåta\r\ncellkärnöverföring   till   äggcell   eller  till\r\nbefruktat   ägg   är   i   nuläget  otillräckligt\r\ngenomlysta. Frågan bör därför  hållas öppen tills\r\nkunskapsläget  förbättrats. Sverige  bör  avvakta\r\nmed  att  i  svensk   lag   införa   förbud   mot\r\nframställning  av  embryon för forskningsändamål.\r\nSom en första viktig  åtgärd  förordar  rådet att\r\nreproduktiv kloning förbjuds i svensk lag.\r\n\r\nRegeringen har nyligen lämnat proposition 2002/03:50\r\nEtikprövning   av   forskning   till   riksdagen.  I\r\npropositionen föreslås en ny lag om etikprövning  av\r\nforskning   som   avser   människor  och  biologiskt\r\nmaterial från människor. Syftet  med  lagen är bl.a.\r\natt skydda den enskilda människan och respekten  för\r\nmänniskovärdet vid forskning. I den föreslagna lagen\r\nställs  det  upp  ett krav på etikgodkännande av den\r\nforskning  som lagen  omfattar.  Lagförslaget  anger\r\nallmänna utgångspunkter  för  etikprövningen.  Bland\r\nannat  anges att forskning endast skall få godkännas\r\nom den kan  utföras  med respekt för människovärdet.\r\nMänskliga  rättigheter  och  grundläggande  friheter\r\nskall alltid  beaktas  vid  etikprövningen samtidigt\r\nsom  hänsyn  skall  tas  till intresset  av  att  ny\r\nkunskap  kan  utvecklas  genom   forskning.   Vidare\r\nstadgas  att  människors välfärd skall ges företräde\r\nframför   samhällets    och    vetenskapens   behov.\r\nLagförslaget  innehåller regler om  information  och\r\nsamtycke.  Etikprövningen   skall  enligt  förslaget\r\ngöras  av regionala nämnder för  forskningsetik  där\r\näven  allmänheten   är   företrädd.   Lagändringarna\r\nföreslås träda i kraft den 1 januari 2004.\r\n\r\nKommittén om genetisk integritet (dir.  2001:20) har\r\nregeringens   uppdrag   att   se   över   ett  antal\r\nfrågeställningar  som  gäller  genetisk  diagnostik,\r\ngenterapi och kloning. Kommittén skall bl.a. göra en\r\növersyn   av   de   nu   gällande  riktlinjerna  för\r\nfosterdiagnostik och abort.  I  direktiven anges att\r\nenligt  lagen (1991:115) om åtgärder  i  forsknings-\r\neller  behandlingssyfte   med  befruktade  ägg  från\r\nmänniska är det förbjudet att  i  en  kvinna föra in\r\nett  befruktat  ägg  som  varit föremål för  försök.\r\nDetsamma    gäller    om   försöket    skett    före\r\nbefruktningen. Även om  dagens lagstiftning således,\r\ntekniskt sett, förbjuder  kloning  av människa skall\r\nkommittén  överväga  och  lämna  förslag   till  ett\r\nförtydligande  av lagen på denna punkt. I direktiven\r\nanges vidare att kommittén skall överväga behovet av\r\noch  lämna  förslag   till   etiska  riktlinjer  för\r\nanvändning  av stamceller. Stamceller  är  de  allra\r\nförsta celler som  utvecklas hos ett embryo. Det som\r\när unikt med stamceller är att de kan utvecklas till\r\nvilken typ av  celler  som  helst. Enligt direktiven\r\naktualiseras en rad etiska frågeställningar  framför\r\nallt   vid   användning  av  embryonala  stamceller.\r\nKommittén  skall   överväga  behovet  av  och  lämna\r\nförslag till etiska  riktlinjer  för  användning  av\r\nstamceller.\r\n\r\nI    april    2002    beslutade    regeringen   om\r\ntilläggsdirektiv    till   kommittén   om   genetisk\r\nintegritet (dir. 2002:58). Enligt tilläggsdirektiven\r\nskall kommittén bl.a. lämna förslag till en rättslig\r\nreglering som medger  forskning  på  stamceller från\r\nbefruktade     ägg     som     blivit    över    vid\r\nprovrörsbefruktning. Kommittén skall  även utreda om\r\nomständigheterna  kring somatisk kärnöverföring  kan\r\nutformas så att de  blir  etiskt acceptabla samt att\r\nföreslå  ett  tydligt förbud  mot  s.k.  reproduktiv\r\nkloning.\r\nKommittén  har   nyligen  avrapporterat  uppdraget\r\ngällande forskning på  stamceller  i  delbetänkandet\r\nRättslig   reglering   av  stamcellsforskning   (SOU\r\n2002:119). Kommittén föreslår  inte  något generellt\r\nförbud   mot  att  framställa  befruktade  ägg   för\r\nforskningsändamål.  Sådan framställning måste enligt\r\nkommitténs  mening  få   ske   för  forskning  kring\r\nbarnlöshet m.m. Gränsdragningen  mot  vad som skulle\r\nvara   förbjudet   bör   ske   inom  ramen  för  den\r\nforskningsetiska  prövningen. Sverige  bör  vid  ett\r\ntillträde  till  Europakonventionen   om   mänskliga\r\nrättigheter  och  biomedicin  reservera sig mot  den\r\nartikel som förbjuder framställande  av  embryon för\r\nforskningsändamål. Forskning på befruktade ägg skall\r\nvara   tillåten   även  i  fortsättningen.  Somatisk\r\nkärnöverföring bör  inte  förbjudas  men  skall vara\r\nunderkastad samma begränsningar som för forskning på\r\nbefruktade ägg. Kommittén föreslår vidare bl.a.  ett\r\ntydligt  förbud  mot  reproduktiv kloning. Kommittén\r\nhar i sitt arbete förutsatt  att det förslag till ny\r\nordning  för  forskningsetisk  prövning  som  numera\r\nlagts fram i den ovannämnda propositionen 2002/03:50\r\nkommer  att genomföras och har fäst  stor  vikt  vid\r\ndetta i sina överväganden.\r\n\r\nEnligt 1  §  lagen  (1972:119)  om  fastställelse av\r\nkönstillhörighet i vissa fall krävs det  för  att ny\r\nkönstillhörighet skall kunna meddelas att personen i\r\nfråga  undergått  sterilisering eller av annan orsak\r\nsaknar fortplantningsförmåga.\r\n\r\nAv förarbetena till  lagen  (prop. 1972:6) framgår\r\natt  kravet  på  sterilisering  föreslogs   för  att\r\nförebygga   att   en   transsexuell   person   efter\r\nfastställande av den nya könstillhörigheten får egna\r\nbarn,  dvs.  att  den som officiellt har manligt kön\r\nblir mor och den som  officiellt  har  kvinnligt kön\r\nblir far.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nKommittén   om   etisk  integritet  har  regeringens\r\nuppdrag att se över  olika  frågor  rörande genetisk\r\ndiagnostik,  genterapi och kloning och  har  nyligen\r\nlämnat   förslag    till   rättslig   reglering   av\r\nstamcellsforskning.   Uppdraget    omfattar   enligt\r\nutskottets mening de frågeställningar  som tas upp i\r\nmotionerna So435 (kd), So472 (kd) yrkandena  1 och 2\r\nsamt   So486  (kd)  yrkandena  1  och  2.  Utskottet\r\nvidhåller  att  resultatet  av kommitténs arbete bör\r\navvaktas och avstyrker därför motionerna.\r\n\r\nI motion So306 (mp) yrkande 1  begärs  att  transsexuella skall\r\nges  rätt att frysa könsceller före könskorrigering.\r\nEnligt  utskottets mening står denna begäran i strid\r\nmot syftet  bakom  kravet  på  sterilisering i lagen\r\n(1972:119)  om  fastställelse av könstillhörighet  i\r\nvissa fall. Motionen bör avslås.\r\n\r\n\r\nAborter, fosterdiagnostik m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör, med  hänvisning  till tidigare\r\ninställning i saken och till pågående  arbete\r\npå  området, avslå en rad motionsyrkanden  om\r\nbl.a. aborter. Jämför reservationerna 54 (kd)\r\noch 55 (fp, v, c, mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion So471 av Tuve Skånberg och Annelie Enochson\r\n(kd)  begärs  ett  tillkännagivande  om att i svensk\r\nlagstiftning genomföra vad som rekommenderas  av WHO\r\nom  när  foster juridiskt sett skall räknas som barn\r\n(yrkande  1).   Motionärerna   anför   att   det  är\r\nanmärkningsvärt  att  Sverige  inte införlivat WHO:s\r\nrekommendationer   i  detta  avseende.   Rekommenda-\r\ntionerna  innebär  att   från  vecka  22  skall  ett\r\nmissfall benämnas förlossning  och  foster  benämnas\r\nbarn.  Vidare  begärs ett tillkännagivande om praxis\r\nför gränsen för  hur sent i graviditeten aborter får\r\nbeviljas (yrkande  2).  Motionärerna anför att i dag\r\nkan  barn som föds i 23:e  graviditetsveckan  räddas\r\noch  att   det   finns   barn   som   är   födda   i\r\ngraviditetsvecka  22.  Den enda rimliga lösningen är\r\natt justera tidpunkten för de senaste aborterna till\r\nvecka 20 beaktande felmarginalen på två veckor.\r\n\r\nI motion So474 av Tuve Skånberg  och Lars Gustafsson\r\n(kd)  begärs  ett  tillkännagivande om  att  aborter\r\nfullt  ut  bör  ingå  i   patientregistret  för  att\r\nmöjliggöra       forskning      relaterad       till\r\nabortproblematiken  (yrkande  1). Motionärerna anser\r\natt  personnummer  bör  ingå  vid rapporteringen  av\r\nlegal    abort    till   patientregistret.    Enligt\r\nmotionärerna kan annars inga framtida komplikationer\r\nnågonsin sättas i samband med en abort. De anför att\r\nSocialstyrelsens register  är  oerhört säkra och att\r\nen  registrering av personnummer  vid  abort  därför\r\ninte  kan  uppfattas  som  något  hot  mot  enskilda\r\nkvinnors integritet.\r\n\r\nSamma  inställning  redovisas  i  motion So475  av\r\nAnnelie    Enochson    (kd),    vari    begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  att  alla ingrepp i sjukvården\r\nskall vara föremål för forskning och utvärdering för\r\natt säkerställa kvinnors hälsa.\r\n\r\nTre  motioner rör rätten till  abort  för  utländska\r\nmedborgare.\r\n\r\nI motion So255 av Inger René m.fl. (m, fp, v, c, mp)\r\nyrkas  att riksdagen beslutar om rätt till abort för\r\nutländska  medborgare.  Motionärerna anser att abort\r\nbör betraktas som all annan  sjukvård  där det finns\r\nmöjlighet  att  ta emot människor från andra  länder\r\nunder förutsättning att de betalar för sin vård.\r\n\r\nI motion U235 av  Birgitta  Ohlsson  (fp) begärs ett\r\ntillkännagivande   om   att   Sverige   bör  tillåta\r\nutländska  kvinnor  att få komma hit och göra  säkra\r\naborter  lagligt  på svenska  sjukhus  (yrkande  5).\r\nMotionären anser att  abortlagen  bör ändras i detta\r\nsyfte.\r\n\r\nI motion So308 av Carina Hägg och Birgitta  Ahlqvist\r\n(s)  begärs  ett  tillkännagivande om att abort  bör\r\nbetraktas som all annan  sjukvård,  så att patienten\r\nhar den fulla beslutsrätten, oavsett  om  hon blivit\r\ngravid i vårt land eller inte, och oavsett  var  hon\r\när bosatt.\r\n\r\nEn motion tar upp fosterdiagnostik.\r\n\r\nI  motion  So485  av  Tuve  Skånberg (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  en opererbar  åkomma  som\r\nläpp-  och  gomspalt  aldrig  ensam   kan  vara  ett\r\ntillräckligt skäl för att bevilja en abort.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling, bakgrund, m.m.\r\n\r\n\r\nMotioner om aborter och fosterdiagnostik  behandlade\r\nutskottet senast i betänkande 2001/02:SoU13  (s.  77\r\nf.) Utskottet anförde bl.a. följande.\r\n\r\nEtt   par   motioner  behandlar  frågan  om  sena\r\naborter.  Utskottet   vill   i  detta  sammanhang\r\nklargöra  följande. Av 1 § abortlagen  (1974:595)\r\nframgår  att   om  en  kvinna  begär  att  hennes\r\nhavandeskap skall  avbrytas, får abort utföras om\r\nåtgärden   vidtas  före   utgången   av   artonde\r\nhavandeskapsveckan  och  den  inte  på  grund  av\r\nsjukdom  hos  kvinnan kan antas medföra allvarlig\r\nfara för hennes  liv  eller hälsa. Vidare framgår\r\nav  3  §  första stycket att  efter  utgången  av\r\nartonde  havandeskapsveckan   får  abort  utföras\r\nendast   om   Socialstyrelsen   lämnar    kvinnan\r\ntillstånd  till  åtgärden.  Sådant  tillstånd får\r\nlämnas  endast om synnerliga skäl föreligger  för\r\naborten.   I   3  §  andra  stycket  stadgas  att\r\ntillstånd ej får  lämnas  om  det finns anledning\r\natt  anta  att  fostret  är  livsdugligt.  Vidare\r\nstadgas i 6 § första stycket att om havandeskapet\r\npå grund av sjukdom eller kroppsfel  hos  kvinnan\r\nmedför allvarlig fara för hennes liv eller hälsa,\r\nfår    Socialstyrelsen   lämna   tillstånd   till\r\navbrytande   av  havandeskap  efter  utgången  av\r\nartonde havandeskapsveckan  och oavsett hur långt\r\nhavandeskapet  har  framskridit.  Av  6  §  andra\r\nstycket framgår att avbrytande av havandeskap får\r\nutföras utan Socialstyrelsens  tillstånd  om inte\r\nåtgärden kan anstå utan fara för kvinnan.\r\n\r\nUtskottet vill poängtera att abortlagen således\r\ninnebär  att tillstånd till abort inte får lämnas\r\nom fostret bedöms livsdugligt. Med hänsyn härtill\r\nbehövs inte  något  initiativ  från riksdagen med\r\nanledning av motionerna\r\n- - - . Motionerna avstyrks.\r\nFrågan  om när ett foster skall  betraktas  som\r\nbarn har nyligen  prövats av regeringen i samband\r\nmed en framställning  om  att folkbokföringslagen\r\n(1991:481) skall ändras vad beträffar gränsen för\r\nnär    en    dödfödd    skall    anmälas     till\r\nskattemyndigheten. Utskottet som inte finner skäl\r\natt  ha  någon annan uppfattning i denna fråga än\r\nregeringen avstyrker motion\r\n- - -.\r\nI motion  - - - aktualiseras frågan om huruvida\r\npersonnummer  skall  antecknas i patientregistret\r\ndå en kvinna genomgår abort. Frågeställningen har\r\nsin grund i att regeringen  i  september  2001, i\r\nsamband  med att den fastställde nya förordningar\r\nom  hälsodataregister   hos  Socialstyrelsen  och\r\nLäkemedelsverket, beslutade  att  personnummer  i\r\nframtiden inte kommer att få användas när aborter\r\nregistreras  i  patientregistret. Utskottet anser\r\natt  forskning  i  syfte  att  utröna  eventuella\r\nhälsorisker  i  samband   med   abort   får   ske\r\nexempelvis  i  form  av intervjustudier. Motionen\r\navstyrks.\r\nUtskottet konstaterar att Kommittén om genetisk\r\nintegritet har till uppgift att se över ett antal\r\nfrågeställningar  rörande   genetisk  diagnostik,\r\ngenterapi  och  kloning.  Av  direktiven  framgår\r\nbl.a. att kommittén skall göra  en  översyn av de\r\nnu gällande riktlinjerna för fosterdiagnostik och\r\npreimplantatorisk diagnostik. Utskottet anser att\r\nkommitténs  arbete  bör  avvaktas  och  avstyrker\r\nmotionerna - - -.\r\n\r\nEnligt 24 § folkbokföringslagen (1991:481) skall ett\r\nbarns  födelse  anmälas  till  skattemyndigheten  om\r\nbarnet  föds  inom  landet eller om  det  föds  utom\r\nlandet av en kvinna som  är folkbokförd här. Anmälan\r\nskall göras för en nyfödd, som efter födelsen andats\r\neller visat något annan livstecken, samt dödfödd som\r\navlidit     efter    utgången    av     tjugoåttonde\r\nhavandeskapsveckan.\r\n\r\nRegeringen  har  i  ett beslut den 31 januari 2002\r\navslagit en framställning  från  Svensk förening för\r\nobstetrik och gynekologi, som innebar ett förslag om\r\nändring av 24 § folkbokföringslagen  så  att gränsen\r\nför  när  en  dödfödd skall anmälas bestäms till  22\r\nfulla havandeskapsveckor  i  stället för, som i dag,\r\n28 veckor.\r\n\r\nEnligt 5 § abortlagen (1974:595)  får  abort utföras\r\nendast om kvinnan är svensk medborgare eller  bosatt\r\nhär i riket eller om Socialstyrelsen i annat fall av\r\nsärskilda   skäl   lämnar   kvinnan  tillstånd  till\r\nåtgärden.\r\n\r\nI   Socialstyrelsens   allmänna   råd    1989:6   om\r\ntillämpningen  av  abortlagen anförs bl.a. följande.\r\nBestämmelsen i 5 § abortlagen har tillkommit för att\r\nmotverka att kvinnor  från  andra  länder  med  mera\r\nrestriktiv lagstiftning söker sig hit enbart för att\r\nfå abort. Sedan abortlagen stiftades har en avsevärd\r\ninvandring  till  Sverige  skett. Till allra största\r\ndelen   utgörs  andelen  aborter   bland   utländska\r\nmedborgare  av dessa invandrande kvinnor och ytterst\r\nfå kommer hit enbart för att genomgå abort. Eftersom\r\nlagens  formulering  ger  utländsk  kvinna,  som  är\r\nbosatt i  riket,  samma rättigheter vad gäller abort\r\nsom  en  svensk  medborgare,  medan  annan  utländsk\r\nkvinna    måste    ansöka     om    tillstånd    hos\r\nSocialstyrelsen, kan ibland frågan  uppstå  vad  som\r\navses  med  begreppet  \"bosatt i riket\". I praktiken\r\nhar  Socialstyrelsen  tillstyrkt   ansökningar  från\r\nkvinnor, som befinner sig i Sverige  som  flyktingar\r\neller   som   invandrare   och   väntar   besked  om\r\nuppehållstillstånd,   när  det  gällt  aborter  före\r\nutgången av 18:e veckan,  där  kvinnan, om hon varit\r\nsvensk  medborgare,  skulle ha fått  aborten  utförd\r\nutan  Socialstyrelsens   prövning.   Tillstånd  från\r\nSocialstyrelsen före utgången av 18:e veckan behöver\r\nsåledes  inte  inhämtas,  om  det  är uppenbart  att\r\nkvinnan  är stadigvarande bosatt i Sverige,  oavsett\r\nom  hennes  ansökan  om  upphållstillstånd  avgjorts\r\neller  inte.  För  övrigt och i tveksamma fall skall\r\nansökan till Socialstyrelsen  ske  på  därför avsett\r\nformulär.\r\n\r\nEnligt  uppgift  från  Socialstyrelsen  ansökte   86\r\nutländska  kvinnor  om  abort  förra  året. Av dessa\r\nkvinnor   fick  tio  avslag  på  sin  ansökan.   För\r\nresterande   76   kvinnor   lämnade  Socialstyrelsen\r\ntillstånd  till åtgärden av särskilda  skäl.  Sådana\r\nskäl är t.ex.  att fostret avlats i svensk säng, att\r\nkvinnan har anknytning  till  riket eller att hon är\r\nasylsökande.\r\n\r\nSocialdepartementet överväger för  närvarande om det\r\nfinns  behov av ändring av reglerna när  det  gäller\r\nutländska kvinnors möjligheter till abort i Sverige.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  motion   So471   (kd)   yrkande   2   begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  sena  aborter. Utskottet  vill\r\nåter klargöra följande. Av 1 § abortlagen (1974:595)\r\nframgår   att   om  en  kvinna  begär   att   hennes\r\nhavandeskap skall  avbrytas,  får  abort  utföras om\r\nåtgärden    vidtas    före   utgången   av   artonde\r\nhavandeskapsveckan och  den inte på grund av sjukdom\r\nhos  kvinnan kan antas medföra  allvarlig  fara  för\r\nhennes liv eller hälsa. Vidare framgår av 3 § första\r\nstycket    att    efter    utgången    av    artonde\r\nhavandeskapsveckan   får  abort  utföras  endast  om\r\nSocialstyrelsen  lämnar   kvinnan   tillstånd   till\r\nåtgärden.  Sådant  tillstånd  får  lämnas  endast om\r\nsynnerliga skäl föreligger för aborten. I 3  § andra\r\nstycket  stadgas att tillstånd ej får lämnas om  det\r\nfinns anledning att anta att fostret är livsdugligt.\r\nVidare  stadgas   i   6 §   första  stycket  att  om\r\nhavandeskapet  på grund av sjukdom  eller  kroppsfel\r\nhos kvinnan medför  allvarlig  fara  för  hennes liv\r\neller  hälsa,  får  Socialstyrelsen  lämna tillstånd\r\ntill  avbrytande  av  havandeskap efter utgången  av\r\nartonde havandeskapsveckan  och  oavsett  hur  långt\r\nhavandeskapet  har framskridit. Av 6 § andra stycket\r\nframgår att avbrytande  av  havandeskap  får utföras\r\nutan Socialstyrelsens tillstånd om inte åtgärden kan\r\nanstå   utan   fara   för  kvinnan.  Utskottet  vill\r\npoängtera  att  abortlagen   således   innebär   att\r\ntillstånd  till  abort  inte  får  lämnas om fostret\r\nbedöms livsdugligt. Med hänsyn härtill  behövs  inte\r\nnågot  initiativ  från  riksdagen  med  anledning av\r\nmotionen, vilken avstyrks.\r\n\r\nFrågan om när ett foster skall betraktas  som  barn har prövats\r\nav regeringen i samband med en framställning om  att\r\nfolkbokföringslagen   (1991:481)  skall  ändras  vad\r\nbeträffar gränsen för när  en  dödfödd skall anmälas\r\ntill skattemyndigheten. Utskottet,  som  inte finner\r\nskäl att ha någon annan uppfattning i denna fråga än\r\nregeringen, avstyrker motion So471 (kd) yrkande 1.\r\n\r\nI  motionerna  So474  (kd)  yrkande 1 och So475  (kd)  framförs\r\nåsikten att personnummer bör ingå vid rapporteringen\r\nav   aborter   till   patientregistret.    Utskottet\r\nvidhåller  sin  tidigare  redovisade  inställning  i\r\nfrågan,  nämligen att forskning i syfte  att  utröna\r\neventuella  hälsorisker  i samband med abort får ske\r\nexempelvis  i  form  av intervjustudier.  Motionerna\r\navstyrks.\r\n\r\nI tre motioner anförs  att  abortlagen  bör  ändras i syfte att\r\nutöka möjligheterna för utländska medborgare att  få\r\nabort  i  Sverige. Socialdepartementet överväger för\r\nnärvarande  huruvida någon ändring av bestämmelserna\r\nbör ske. I avvaktan  på  resultatet  av detta arbete\r\nbör  riksdagen  inte  ta något initiativ.  Utskottet\r\navstyrker därmed motionerna So255 (m, fp, v, c, mp),\r\nSo308 (s) och U235 (fp) yrkande 5.\r\n\r\nKommittén om genetisk integritet  har  i uppdrag bl.a. att göra\r\nen  översyn  av  de  nu  gällande  riktlinjerna  för\r\nfosterdiagnostik  och preimplantatorisk  diagnostik.\r\nKommittén beräknas  avsluta sitt arbete senast den 1\r\ndecember   2003.  Enligt   utskottets   mening   bör\r\nresultatet av  detta  arbete  avvaktas. Motion So485\r\n(kd) avstyrks därmed.\r\n\r\n\r\nJournalföring\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om journalföring\r\nmed  hänvisning till en kommande  proposition\r\npå området. Jämför reservation 56 (v, mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion  So208  av  Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\nföreslås  att  10  § patientjournallagen  skall  ges\r\nföljande lydelse: Den  som enligt 9 § är skyldig att\r\nföra  patientjournal skall  på  begäran  av  patient\r\nutfärda  intyg  om  vården  samt  utfärda  intyg och\r\nutlåtande  som  behövs  för  att  bedöma rätten till\r\nersättning  enligt lagen om allmän försäkring  eller\r\nannan jämförbar  ekonomisk  förmån. Motionären anför\r\natt försäkringskassan i dag har  svårigheter  att få\r\nin det underlag som krävs för att kunna ta ställning\r\ntill rätt ersättning.\r\n\r\nI  motion  So404  av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs\r\nett tillkännagivande om att Socialstyrelsen bör få i\r\nuppdrag att utreda  och  utfärda  riktlinjer för hur\r\npatientjournaler   skall  hanteras  i  samband   med\r\nkonkurrensutsättning  och privatisering (yrkande 1).\r\nOm lagen skall efterlevas måste den enskilde ge sitt\r\ntillstånd  till att journalen  övertas  av  den  nya\r\nvårdgivaren, anförs det.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete\r\n\r\n\r\nLikalydande  motioner  om  journalföring  som de här\r\naktuella behandlades i betänkande 2001/02:SoU13  (s.\r\n85   f.).   Utskottet   konstaterade  att  det  inom\r\nRegeringskansliet    pågick     en     översyn    av\r\npatientjournallagen. Utskottet ansåg att  resultatet\r\nav översynen borde avvaktas och avstyrkte motionerna\r\n(res. v resp. c).\r\n\r\nRegeringen  avser  att lägga fram en proposition  om\r\nändringar i patientjournallagen i maj 2003.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt   uppgift   från    Socialdepartementet   har\r\nregeringen för avsikt att lämna  en  proposition  om\r\nändringar   i  patientjournallagen  i  maj  2003.  I\r\navvaktan härpå bör riksdagen inte ta något initiativ\r\nmed anledning  av motionerna So208 (m) och So404 (v)\r\nyrkande 1. Motionerna avstyrks.\r\n\r\n\r\nFörskrivningsrätt för sjuksköterskor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner  om  utvidgad\r\nförskrivningsrätt     för     sjuksköterskor.\r\nUtskottet    anser    att    resultatet    av\r\nSocialstyrelsens   pågående  uppföljning   på\r\nområdet bör avvaktas.  Jämför  reservation 57\r\n(m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  So236  av Cristina Husmark  Pehrsson  (m)\r\nbegärs ett tillkännagivande om vikten av att snarast\r\ntillåta även sjuksköterskor  utbildade före 1993 att\r\nefter genomgången vidareutbildning  förskriva  vissa\r\nläkemedel.  Motionären förespråkar förskrivningsrätt\r\nför dessa sjuksköterskor inom äldreomsorgen.\r\n\r\nI motion So237 av samma motionär yrkas att riksdagen\r\nbegär att regeringen  snarast lägger fram förslag om\r\nförskrivningsrätt för skolsköterskor.\r\n\r\n\r\nBakgrund och pågående arbete\r\n\r\n\r\nGenom en ändring den 1 juli 2000 i lagen (1996:1150)\r\nom  högkostnadsskydd utvidgades  förskrivningsrätten\r\ntill  att,  utöver  distriktssköterskor,  gälla även\r\nandra   sjuksköterskor   (prop.  1999/2000:56,  bet.\r\n1999/2000:SoU11,  rskr.  1999/2000:195).  Regeringen\r\nhänvisade  i propositionen  till  tidigare  positiva\r\nerfarenheter        av        distriktssköterskornas\r\nförskrivningsrätt    samt    till    den    pågående\r\nutvecklingen mot alltmer öppen vård, framför  allt i\r\nkommunal   regi.   Numera   har  sjuksköterskor  som\r\nuppfyller  vissa  uppräknade  utbildningskrav,   och\r\ndessutom    arbetar   som   distriktssköterska   vid\r\nvårdcentral eller  liknande  eller som sjuksköterska\r\ninom  kommunal  hälso- och sjukvård  för  äldre  och\r\nfunktionshindrade     eller     inom    hemsjukvård,\r\nförskrivningsrätt. De utbildningskrav  som uppställs\r\nkan  i  vissa  fall innebära att sjuksköterskor  med\r\näldre utbildningar  måste komplettera sin utbildning\r\nför att kunna få förskrivningsrätt.\r\n\r\nSocialstyrelsen har utarbetat närmare föreskrifter\r\nom kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning\r\nav läkemedel (SOSFS 2001:16).\r\n\r\nI en interpellationsdebatt  med  socialministern den\r\n27 maj 2002 (interpellation 2001/02:359) behandlades\r\nfrågan  om  förskrivningsrätt  för de  i  motionerna\r\naktuella         kategorierna        sjuksköterskor.\r\nSocialministern  anförde  att  de  erfarenheter  som\r\ngjorts  av  de  redan   införda   ändringarna  måste\r\nutvärderas   innan  en  ytterligare  utvidgning   av\r\nförskrivningsrätten kan ske samt att regeringen hade\r\nför  avsikt  att   ge   Socialstyrelsen  ett  sådant\r\nuppdrag.\r\n\r\nAv regleringsbrevet för budgetåret  2003 framgår att\r\nSocialstyrelsen   skall   följa  upp  och  utvärdera\r\neffekterna av den utvidgade  förskrivningsrätten för\r\nsjuksköterskor och redovisa detta  arbete senast den\r\n30 september 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att resultatet av Socialstyrelsens\r\nuppföljning av den utvidgade förskrivningsrätten för\r\nsjuksköterskor  bör   avvaktas   innan   ytterligare\r\nutvidgning    av    förskrivningsrätten   kan   ske.\r\nMotionerna So236 (m) och So237 (m) avstyrks därmed.\r\n\r\n\r\nVård och behandling av olika sjukdomar, m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör,  mot  bakgrund   av  pågående\r\narbete  på  området, avslå ett motionsyrkande\r\nom   tillämpningen    av    riksdagens   s.k.\r\nprioriteringsbeslut. Utskottet avstyrker även\r\nbifall till ett flertal motioner  om vård och\r\nbehandling  av  olika  sjukdomar, främst  med\r\nhänvisning till prioriteringsbeslutet. Jämför\r\nreservationerna 58 (v, mp)  och  59  (m,  fp,\r\nkd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v)  begärs\r\nett tillkännagivande  om prioriteringsordningen inom\r\nhälso-   och   sjukvården   (yrkande    7).   Enligt\r\nmotionärerna  finns det brister inom sjukvården  och\r\nrehabiliteringen   när   det  gäller  att  efterleva\r\nriksdagens prioriteringsordning, i synnerhet när det\r\ngäller de äldre.\r\n\r\nFem motioner rör ätstörningar.\r\n\r\nI motion Ub336 av Maud Olofsson  m.fl. (c) yrkas att\r\nriksdagen  begär  att  regeringen  tillsammans   med\r\nLandstingsförbundet  utformar  en  plan för hur ökad\r\nkunskap  kring  ätstörningar och kortare  väntetider\r\ntill adekvat vård skall åstadkommas (yrkande 19).\r\n\r\nI  motion So221 av  Birgitta  Sellén  och  Margareta\r\nAndersson    (c)    begärs    tillkännagivanden   om\r\nförebyggande insatser mot ätstörningar  (yrkande 1),\r\nom  forskning  om ätstörningar (yrkande 2)  samt  om\r\nrätt att välja vårdform  för  personer  drabbade  av\r\nätstörningar (yrkande 3).\r\n\r\nI   motion  So226  av  Birgitta  Carlsson  och  Sven\r\nBergström  (c)  begärs  ett  tillkännagivande om att\r\nhela  samhället  och särskilt familjen,  skolan  och\r\npersonal   inom  fritidsverksamheten   har   viktiga\r\nuppgifter i  arbetet  med att förebygga ätstörningar\r\n(yrkande 1). Det begärs  också  ett tillkännagivande\r\nom  att  vården behöver fler specialister  och  fler\r\nvårdplatser  för  att  kunna  ge  dem som drabbas av\r\nätstörningssjukdomar en adekvat vård (yrkande 3).\r\n\r\nI motion So238 av Sofia Larsen och  Birgitta  Sellén\r\n(c)   begärs   ett   tillkännagivande   om  att  öka\r\nutbildningen av sjukvårdspersonal för patienter  som\r\nlider av anorexia nervosa (yrkande 1). Vidare begärs\r\nett  tillkännagivande  om en allmän utbildnings- och\r\ninformationsinsats  om  sjukdomen  anorexia  nervosa\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  A366  av Margareta  Andersson  m.fl.  (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om  ökad  forskning och\r\ninformation om ätstörningar (yrkande 18).\r\n\r\nI fyra motioner tas elöverkänslighet upp.\r\n\r\nI   motion  So300  av  Håkan  Larsson  och  Birgitta\r\nCarlsson   (c)   begärs   ett   tillkännagivande  om\r\nelöverkänslighet    som    sjukdom    och    växande\r\nsamhällsproblem.\r\n\r\nI  motion So361 av Kerstin Lundgren (c)  begärs  ett\r\ntillkännagivande om en helhetssyn på miljö och hälsa\r\nsamt  om  sambandet mellan tungmetaller, kemikalier,\r\nstrålning  och   sjukdomstillstånd  som  utbrändhet,\r\nelöverkänslighet och  kronisk  trötthet (yrkande 1).\r\nMotionärerna  begär  vidare ett tillkännagivande  om\r\natt myndigheterna måste  inta  en  mer öppen attityd\r\ntill   behandlingsformer   som   visar  sig   hjälpa\r\npatienter med elöverkänslighet (yrkande  2).  Vidare\r\nyrkas ett tillkännagivande om att en specialutrustad\r\nklinik för att ta bort den skadliga belastningen  av\r\ntungmetaller,  kemikalier  och dolda infektioner bör\r\ninrättas i Sverige (yrkande 3). Slutligen begärs ett\r\ntillkännagivande om att regeringen  måste  ta hänsyn\r\ntill     forskning     från     båda     sidor     i\r\nelöverkänslighetskonflikten     och     även    till\r\nvittnesmålen från drabbade människor (yrkande 4).\r\n\r\nI motion So352 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine\r\nJohansson (s) begärs ett tillkännagivande om behovet\r\nav ökad kunskap om elöverkänslighet.\r\n\r\nI  motion  Bo268 av Ronny Olander och Kerstin  Engle\r\n(s) begärs ett  tillkännagivande  om  att låta följa\r\nupp  hur  de  av Socialstyrelsen utfärdade  allmänna\r\nråden  om  bemötande  av  patienter  med  EMF-besvär\r\ntillämpas (yrkande 2).\r\n\r\nTre motioner rör den psykiatriska vården.\r\n\r\nI motion So437  av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\nett tillkännagivande  om  villkoren  för de psykiskt\r\nsjuka (yrkande 10).\r\n\r\nI  motion  So275  av  Lars  Gustafsson  (kd)  begärs\r\ntillkännagivanden     om     en     utredning     av\r\ntillgängligheten  till  psykoterapi och psykologiskt\r\nstöd  (yrkande  1) samt om  en  nationell  taxa  för\r\nprivatpraktiserande  psykoterapeuter  och psykologer\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  So484  av Anita Johansson (s) begärs  ett\r\ntillkännagivande  om   behovet   av   att   särskilt\r\nuppmärksamma de äldre psykiskt sjukas situation.\r\n\r\nTranssexualism berörs i tre motioner.\r\n\r\nI motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,\r\nmp)    begärs    ett    tillkännagivande    om   att\r\nvårdresurserna   för   transsexuella  bör  ses  över\r\n(yrkande 9).\r\n\r\nI motion So438 av Ulf Holm  och Gustav Fridolin (mp)\r\nbegärs    tillkännagivanden    om   att    tillsätta\r\nutredningar  dels  om resursbehovet  för  vården  av\r\ntranssexuella  (yrkande   1),   dels  om  befintliga\r\nvårdresurser och om hur organisationen  fungerar vad\r\ngäller vården för transsexuella (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)  begärs\r\nett   tillkännagivande  om  könsbyte  (yrkande  12).\r\nMotionärerna  anför att möjligheterna att genomgå en\r\nundersökning för  könskorrigering  i  dag  bygger på\r\nenskilda läkares goda vilja samt att väntetiderna är\r\nolika  långa  över  landet  och  många gånger mycket\r\nlängre än vad gäller annan vård.\r\n\r\nTvå motioner handlar om screening  för  att upptäcka\r\nprostatacancer.\r\n\r\nI  motion So268 av Chatrine Pålsson (kd) begärs  ett\r\ntillkännagivande   om  screening  för  att  upptäcka\r\nprostatacancer.\r\n\r\nI  motion  So379  av Alf  Eriksson  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande om  obligatorisk  hälsoundersökning\r\nför att upptäcka blås- och prostatacancer.\r\n\r\nOfrivillig barnlöshet tas upp i två motionsyrkanden.\r\n\r\nI motion L318 av Gustav Fridolin m.fl.  (mp)  begärs\r\nett tillkännagivande om olikheter mellan landstingen\r\nangående konstgjord befruktning (yrkande 19).\r\n\r\nI  motion  So231  av  Carina  Hägg  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  ökat  stöd till de ofrivilligt\r\nbarnlösa.\r\n\r\nFlera motioner behandlar ytterligare andra sjukdomar\r\nm.m.\r\n\r\nI motion So325 av Anita Sidén  och  Ulla Löfgren (m)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om att åtgärder  vidtas\r\nså att ett obligatoriskt prov kan tas för att tidigt\r\nupptäcka diabetes typ två.\r\n\r\nI motion  So416  av Mikael Oscarsson (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om  samarbete  mellan  optiker  och\r\nögonläkare för att tidigare hitta glaukom.\r\n\r\nI  motion  Sf208  av  Rigmor  Stenmark  och Birgitta\r\nCarlsson   (c)   begärs   ett  tillkännagivande   om\r\nforskning kring whiplashskador (yrkande 3).\r\n\r\nI motion So348 av Kerstin-Maria  Stalin  m.fl.  (mp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  att samordning av\r\nforskningsresultat        och       tvärvetenskaplig\r\nmetodutveckling skulle höja  kvaliteten i vården för\r\nkvinnor med smärtproblematik.\r\n\r\nI motion So420 av Kerstin-Maria  Stalin  m.fl.  (mp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om plastikkirurgi och\r\nkvinnomisshandel (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  So234  av  Carina  Hägg  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  ansvaret  vid  behandling\r\nskall  vidgas  till  att omfatta de seneffekter  som\r\nuppstår på grund av cancer och behandling.\r\n\r\nI  motion  So464  av  Laila   Bjurling  och  Lennart\r\nAxelsson (s) begärs ett tillkännagivande  om behovet\r\nav vård för kroniskt sjuka.\r\n\r\nI  motion  So465  av  Ulla  Wester  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om   behovet   av   centraliserad\r\nsjukvård för döva.\r\n\r\nI motion So468 av Börje Vestlund (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om att förbättra vården för\r\npersoner med epilepsi.\r\n\r\nTidigare behandling och pågående arbete, m.m.\r\n\r\nI proposition 1996/97:60 Prioriteringar  inom hälso-\r\noch sjukvården anförde regeringen att det är en form\r\nav  diskriminering  och  oförenligt  med  de  etiska\r\nprinciperna  att generellt låta behoven stå tillbaka\r\npå  grund  av  ålder,  födelsevikt,  livsstil  eller\r\nekonomiska och sociala  förhållanden. Däremot är det\r\nförenligt  med  de  etiska  principerna  att  i  det\r\nenskilda  fallet ta hänsyn till  omständigheter  som\r\nbegränsar nyttan av medicinska åtgärder.\r\n\r\nI  betänkande   1996/97:SoU14   Prioriteringar  inom\r\nhälso-   och  sjukvården  anförde  utskottet   under\r\nrubriken Etiska grundfrågor bl.a. följande (s. 15).\r\n\r\nUtskottet  instämmer  i  de  principer som enligt\r\npropositionen   bör   ligga   till   grund    för\r\nprioriteringar      inom     vården,     nämligen\r\nmänniskovärdesprincipen,\r\nbehovs-solidaritetsprincipen                  och\r\nkostnadseffektivitetsprincipen.  Dessa  principer\r\nutgör   en   etisk   plattform.  Principerna  för\r\nprioriteringarna  och  de   bakomliggande  skälen\r\nmåste  i  enlighet  med  propositionen  redovisas\r\nöppet. Utskottet delar regeringens  bedömning att\r\nde  värderingar,  såväl på politisk/administrativ\r\nnivå som på klinisk/professionell  nivå, som styr\r\ntillgången   till   hälso-   och   sjukvård   och\r\nprinciperna för prioriteringarna i vården i stort\r\nmåste  kunna  delas  av  det  stora  flertalet  i\r\nbefolkningen. (Motioner avstyrktes.)\r\n\r\nUnder rubriken Riktlinjer för prioriteringar anförde\r\nutskottet i samma betänkande bl.a. följande (s. 22).\r\n\r\nUtskottet   ställer   sig   bakom  propositionens\r\nriktlinjer  för  prioriteringar.   Vårdbehovet  i\r\nvarje enskilt fall måste enligt utskottet bedömas\r\nutifrån  förutsättningarna  i  just  det  fallet.\r\nSåväl akuta som kroniska sjukdomar kan  variera i\r\nsvårighetsgrad  från  tid  till  annan  hos samma\r\npatient och därmed vårdbehovet. Vården av  en och\r\nsamma   sjukdom   kan  därför  enligt  utskottets\r\nuppfattning under olika  stadier  hamna  i  olika\r\nprioriteringsgrupper.    Vilken   diagnos   eller\r\nsjukdom det är fråga om är  inte det viktiga. Det\r\navgörande   är   i   stället   tillståndet    och\r\nvårdbehovet  vid  varje särskild  tidpunkt. Högst\r\nprioritet   bör  därför   gälla   för   vård   av\r\nlivshotande  akuta   sjukdomar,   vård  av  svåra\r\nkroniska  sjukdomar, palliativ vård  och  vård  i\r\nlivets  slutskede  samt  vård  av  människor  med\r\nnedsatt autonomi.  Mot  bakgrund  av det sagda är\r\nmotionerna   -   - - tillgodosedda och  avstyrks.\r\n(Ej res.)\r\n\r\nMotionsyrkanden  om vård  och  behandling  av  olika\r\nsjukdomar   behandlades    senast    i    betänkande\r\n2001/02:SoU13  (s.  60 f.). Utskottet anförde  bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nDe sjukdomar som berörs  i motionerna orsakar ett\r\nstort   lidande  för  många  människor.   Statens\r\nberedning  för  utvärdering  av medicinsk metodik\r\n(SBU)  har  slutfört eller arbetar  alltjämt  med\r\nutvärderingar  av tillgängliga behandlingsmetoder\r\nrörande  vissa  av  dessa  sjukdomar.  Nationella\r\nfolkhälsokommittén   och  andra  utredningar  har\r\nberört  flera  av de nämnda  sjukdomarna.  Vidare\r\nstöder Vetenskapsrådet  forskning  på flera av de\r\nområden som tas upp i motionerna.\r\n\r\nUtskottet   behandlar   varje  år  ett  flertal\r\nmotioner  från  den  allmänna   motionstiden   om\r\ninsatser mot olika sjukdomar. Utskottet vidhåller\r\nden    bedömning    som   tidigare   regelmässigt\r\nframförts, nämligen att  utskottet  inte  ställer\r\nsig bakom motionskrav om att satsningar bör göras\r\npå  enskilda  sjukdomar  eller  om  att vården av\r\ndessa bör organiseras på visst sätt.  Att  bedöma\r\nsådana  frågor  är enligt utskottet i första hand\r\nen  fråga  för  sjukvårdshuvudmännen.  Ett  enigt\r\nutskott  har  ställt  sig  bakom  riktlinjer  för\r\nprioriteringar  inom hälso- och sjukvården (prop.\r\n1996/97:60,     bet.     1996/97:SoU14,     rskr.\r\n1996/97:186). Utskottet vidhåller sin uppfattning\r\natt dessa riktlinjer  inte  låter sig förenas med\r\nnågon  \"lista\"  där  vissa  sjukdomar   generellt\r\nprioriteras före andra. Riksdagen bör därför inte\r\nta något initiativ med anledning av motionerna  -\r\n- - .\r\nMotionerna   avstyrktes   (res.  m,  kd,  c  ,  fp\r\nrespektive mp).\r\n\r\nI det av riksdagen godkända betänkande 2001/02:SoU16\r\nbehandlade    utskottet    proposition    2001/02:89\r\nBehandling  av ofrivillig barnlöshet  samt  motioner\r\nbl.a.  om  kortare  väntetider  för  och  generösare\r\noffentlig finansiering  av  IVF-behandlingar  (s. 10\r\nf.).   Utskottet  vidhöll  sin  tidigare  redovisade\r\ninställning vad gäller insatser mot olika sjukdomar.\r\nUtskottet   delade   dock  regeringens  bedömning  i\r\npropositionen att det  är  angeläget att landstingen\r\nser över sina respektive regler  för finansiering av\r\nbehandling  av  ofrivillig  barnlöshet.   Motionerna\r\navstyrktes (res. m).\r\n\r\nSom    ovan    anförts    (s.   19   f.)   påbörjade\r\nLandstingsförbundet  med  anledning   av   1999  års\r\nDagmaruppgörelse  ett  arbete  med en rekommendation\r\nför att tydliggöra och förenkla patientens möjlighet\r\natt välja vårdgivare. Landstingsförbundets  styrelse\r\nbeslutade  om  en ny rekommendation till landstingen\r\nom  valmöjligheter   i   vården,  vilken  antogs  av\r\nsamtliga landsting. Från och  med den 1 januari 2003\r\nhar patienter möjlighet att välja  var  i  landet de\r\nvill ha vård.\r\n\r\nPrioriteringsdelegationen,  som  haft i uppdrag  att\r\nbl.a. sprida information och kunskap om riktlinjerna\r\nför  prioriteringar i hälso- och sjukvården  och  de\r\netiska  värderingar som ligger till grund för dessa,\r\nlämnade  sitt   slutbetänkande   i   januari   2001,\r\nPrioriteringar  i vården (SOU 2001:8). I betänkandet\r\n(s. 127) anförs att  det  yttersta  ansvaret för att\r\nriktlinjerna  följs  åvilar  riksdag  och  regering.\r\nVidare    anförs   att   sjukvårdshuvudmännen    har\r\nhuvudansvaret  för  att  föra prioriteringsprocessen\r\nvidare    och    att    Socialstyrelsen     i    sin\r\ntillsynsfunktion har att bevaka att riksdagsbeslutet\r\nefterlevs     och     att     prioriteringsprocessen\r\nintensifieras.\r\n\r\nSocialstyrelsen  har  påbörjat ett  arbete  med  att\r\nutveckla     metoder     för    tillämpningen     av\r\nriksdagsbeslutet om prioriteringar.  Tyngdpunkten  i\r\nstyrelsens  arbete  med  prioriteringar har lagts på\r\natt  ta  fram  beslutsstöd för  prioriteringar  inom\r\nramen för de nationella  riktlinjerna  för  vård  av\r\npatienter med kroniska sjukdomar.\r\n\r\nRegeringen  har  tillsammans med Landstingsförbundet\r\noch  Svenska  Kommunförbundet   beslutat  att  under\r\nperioden 2000-2003/2004 stödja uppbyggnaden  av  ett\r\nnationellt  kunskapscentrum  för  prioritering  inom\r\nvård och omsorg.\r\n\r\nRegeringen har i proposition 1999/2000:149 Nationell\r\nhandlingsplan   för   utveckling   av   hälso-   och\r\nsjukvården  behandlat  behovet  av  stöd  till bl.a.\r\nvissa  grupper  med  psykisk  ohälsa. (s. 42 f.).  I\r\nhandlingsplanen      nämns      att      regeringen,\r\nLandstingsförbundet  och  Svenska Kommunförbundet  i\r\nett  avtal om utvecklingsinsatser  inom  vården  och\r\nomsorgen  för  åren  2002-2004 har kommit överens om\r\nåtgärder och inriktning i linje med propositionen. I\r\navtalet enades parterna  bl.a. om särskilda åtgärder\r\nför  att förbättra stödet till  barn,  ungdomar  och\r\näldre  med  psykisk  ohälsa  samt  till personer med\r\npsykiska funktionshinder.\r\n\r\nSocialstyrelsen har regeringens uppdrag  att följa\r\nupp och utvärdera den nationella handlingsplanen.  I\r\nårsrapporten  2002 görs bl.a. en sammanställning och\r\nanalys av landstingens  lokala handlingsplaner. Inom\r\nområdet  psykisk  ohälsa ligger  tyngdpunkten  i  de\r\nlokala handlingsplanerna  på  insatser till barn och\r\nungdomar. Till och med 2000 hade  landstingen  tagit\r\nfå   initiativ   för  att  identifiera  psykiatriska\r\nvårdbehov  hos  äldre.  Handlingsplanen  tycks  dock\r\nenligt Socialstyrelsen  ha  haft en stimulanseffekt.\r\nFemton landsting har redovisat målsättningar när det\r\ngäller äldre personers behov av psykiatrisk vård och\r\nbehandling.\r\n\r\nSom  ovan anförts (s. 17) har  socialutskottet  från\r\nvåren 2000 till våren 2001 tematiskt studerat frågor\r\nrörande  psykiatrin. Syftet har varit att skaffa sig\r\ndjupare  kunskaper   på   området.  Studiebesök  har\r\ngenomförts, liksom en offentlig  utfrågning på temat\r\nsamverkan inom psykiatriområdet.\r\n\r\nFrågan  om  organiserade  hälsokontroller   för   att  upptäcka\r\nprostatacancer  har  den  30  maj  2001  berörts  av\r\nsocialministern  i svar på fråga för skriftligt svar\r\n(2000/01:1271). I  svaret  har socialministern pekat\r\npå att Socialstyrelsen år 2000  i  dokumentet \"State\r\nof the art prostatacancer\" framhållit att det saknas\r\nvälgrundade  strategier  för  primär  prevention  av\r\nprostatacancer och att vägen till realistiska sådana\r\när  lång. Han anför vidare att det i dagsläget  inte\r\nföreligger  några  omständigheter  som talar för att\r\ninföra organiserade hälsokontroller för undersökning\r\nav prostata.\r\n\r\nI Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport  2001\r\nlämnas    (s.   106   f.)   en   lägesrapport   över\r\ncancerscreening  i Sverige, där prostatacancer är en\r\nav  de  fyra cancerformer  som  rapporten  avser.  I\r\nrapporten   anförs,  när  det  gäller  screening  av\r\nprostatacancer, att det vetenskapliga underlaget för\r\nnärvarande är  otillräckligt och att man bör avvakta\r\nresultaten av pågående  randomiserade  studier innan\r\nman drar några slutsatser.\r\n\r\nI  proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan  lämnar\r\nregeringen  förslag till ett övergripande nationellt\r\nfolkhälsomål: att skapa samhälleliga förutsättningar\r\nför  en  god  hälsa   på   lika   villkor  för  hela\r\nbefolkningen.    Regeringen    anför    bl.a.    att\r\nojämlikheten   i   hälsa  mellan  olika  grupper   i\r\nsamhället måste motverkas.  Barns, ungdomars, äldres\r\noch   invandrares   förutsättningar   bör   särskilt\r\nuppmärksammas (s. 34  f.).  Psykisk ohälsa anges som\r\nett stort folkhälsoproblem.\r\n\r\nRegeringen  föreslår även elva  målområden.  Sunda\r\noch säkra miljöer och produkter är enligt regeringen\r\nav grundläggande  betydelse för folkhälsan och utgör\r\ndärför ett särskilt målområde (s. 60 f.). Regeringen\r\nanser  det  viktigt att  den  ömsesidiga  kopplingen\r\nmellan miljöfaktorer  och  hälsa uppmärksammas i det\r\nförebyggande       arbetet.      Forskning       och\r\nkunskapsspridning är  angelägen  när  det gäller nya\r\nsjukdomsdiagnoser  som  t.ex.  elöverkänslighet  och\r\namalgamskador.  Riskerna med elektromagnetiska  fält\r\nskall  kontinuerligt   kartläggas   och   nödvändiga\r\nåtgärder   skall   vidtas  i  takt  med  att  sådana\r\neventuella risker identifieras, anförs det.\r\nGoda matvanor och  säkra  livsmedel  är  ett annat\r\nmålområde  som föreslås i propositionen (s. 81  f.).\r\nUnder detta  avsnitt  tas problemet med ätstörningar\r\nsom anorexi och bulimi upp.\r\n\r\nAv regeringens skrivelse 2001/02:50 Hållbara Sverige\r\n- uppföljning av åtgärder  för en ekologiskt hållbar\r\nutveckling framgår att Socialdepartementets arbete i\r\nsträvan   efter   ekologiskt   hållbar    utveckling\r\nfokuserar på sambandet mellan hälsa och välfärd samt\r\nmiljö och hälso- och sjukvård. I skrivelsen pekas på\r\n(s.    96)    att   Miljöhälsoutredningen   i   sitt\r\nslutbetänkande  Miljö för en hållbar hälsoutveckling\r\n(SOU  1996:124)  lämnade   ett   förslag   till  ett\r\nnationellt    handlingsprogram    för   att   minska\r\nmiljörelaterade      hälsorisker      i     Sverige.\r\nMiljöhälsoutredningens   betänkande   har   därefter\r\ningått i Miljömålskommitténs (M 1998:07) arbete  med\r\natt  utveckla  de miljökvalitetsmål som beslutades i\r\nsamband     med    miljömålspropositionen     (prop.\r\n1997/98:145).   Dessutom   har,  enligt  skrivelsen,\r\nSocialstyrelsen haft i uppdrag  att  göra  en samlad\r\növersyn av vilka hälsorelaterade delmål och åtgärder\r\nsom  behövs  för  att miljökvalitetsmålen skall  nås\r\ninom en generation.\r\n\r\nDentalmaterialutredningen   (dir.   2002:60)  har  i\r\nuppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att öka\r\nkunskaperna om hälsoproblem relaterade  till amalgam\r\noch  andra dentala material. Utredaren skall  bedöma\r\nkunskapsläget  när  det  gäller  sådana hälsoproblem\r\nsamt  föreslå  områden  som  bör  bli  föremål   för\r\nytterligare studier. Utredaren skall vidare bl.a. se\r\növer omhändertagandet inom hälso- och sjukvården och\r\ntandvården  av  personer  som  relaterar sina besvär\r\ntill dentala material och föreslå  åtgärder  som kan\r\nförbättra  möjligheterna  att ge dessa patienter  en\r\ngod vård och ett bra bemötande. Utredningen beräknas\r\navsluta sitt arbete före utgången av maj 2003.\r\n\r\nSocialstyrelsen  har  utfärdat   allmänna   råd   om\r\nbemötande  av  patienter  som  relaterar sina besvär\r\ntill amalgam och elektricitet (SOSFS  1998:3). I dem\r\nframhålls vikten av att de drabbade får  en allsidig\r\nmedicinsk  utredning  och att läkaren kan lyssna  på\r\noch respektera patientens  egen  uppfattning  om vad\r\nsom    kan    vara   orsak   till   besvären   eller\r\nsjukdomssymtomen.\r\n\r\nStatens beredning  för  medicinsk  utvärdering (SBU)\r\nbedriver   för   närvarande   ett  projekt   rörande\r\nbehandling  av  långvarig  smärta.   Projektet,  som\r\nberäknas  redovisas 2004, riktas in mot  utvärdering\r\nav det vetenskapliga  underlaget  för behandling och\r\nomhändertagande  av  patienter  med långvarig  icke-\r\nmalign smärta. Rapporten skall belysa  behandling av\r\nlångvarig smärta hos alla åldersgrupper  såväl bland\r\nkvinnor  som  bland män. Etiska, sociala och  ekono-\r\nmiska faktorer skall beaktas.\r\n\r\nRiksdagens  revisorer   har   nyligen  genomfört  en\r\ngranskning av det säkerhets- och kvalitetssystem som\r\nman från statsmakternas sida har beslutat om för att\r\nsäkerställa  god  kvalitet  och  trygghet  i  vården\r\n(Förstudie 2001/02:13 Statlig styrning av hälso- och\r\nsjukvården).  Revisorerna  planerar   att  lämna  en\r\nrapport i april 2003 och ett förslag till  riksdagen\r\ni juni 2003.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  motion  So408  (v) yrkande 7 kritiseras bristerna\r\ninom  hälso-  och  sjukvården  när  det  gäller  att\r\nefterleva riktlinjerna för prioriteringar. Utskottet\r\nkan konstatera att Socialstyrelsen  har påbörjat ett\r\narbete med att utveckla metoder för tillämpningen av\r\nriksdagsbeslutet rörande prioriteringar.  Vidare har\r\nregeringen beslutat att stödja uppbyggnaden  av  ett\r\nnationellt  kunskapscentrum  för  prioritering  inom\r\nvård  och  omsorg. Utskottet anser att resultatet av\r\ndetta  arbete  bör  avvaktas  och  avstyrker  därför\r\nmotionen.\r\n\r\nUtskottet  behandlar  varje  år  ett  flertal motioner från den\r\nallmänna   motionstiden   om   insatser   mot  olika\r\nsjukdomar.  Utskottet  vidhåller  den bedömning  som\r\ntidigare   regelmässigt   framförts,  nämligen   att\r\nutskottet inte ställer sig  bakom motionskrav om att\r\nsatsningar bör göras på enskilda  sjukdomar eller om\r\natt vården av dessa bör organiseras  på  visst sätt.\r\nAtt  bedöma  sådana  frågor  är  enligt utskottet  i\r\nförsta  hand en fråga för sjukvårdshuvudmännen.  Ett\r\nenigt utskott  har  ställt  sig bakom riktlinjer för\r\nprioriteringar  inom  hälso- och  sjukvården  (prop.\r\n1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14,  rskr. 1996/97:186).\r\nUtskottet  vidhåller  sin  uppfattning   att   dessa\r\nriktlinjer  inte låter sig förenas med någon \"lista\"\r\ndär  vissa  sjukdomar   generellt  prioriteras  före\r\nandra. Riksdagen bör därför  inte ta något initiativ\r\nmed anledning av motionerna So221 (c) yrkandena 1-3,\r\nSo226 (c) yrkandena 1 och 3, So231  (s),  So234 (s),\r\nSo238 (c) yrkandena 1 och 2, So268 (kd), So275  (kd)\r\nyrkandena 1 och 2, So300 (c), So325 (m), So348 (mp),\r\nSo352 (s), So361 (c) yrkandena 1-4, So379 (s), So416\r\n(kd),  So420  (mp) yrkande 2, So437 (fp) yrkande 10,\r\nSo438 (mp) yrkandena  1 och 2, So464 (s), So465 (s),\r\nSo468 (s), So484 (s), So512  (fp,  s, v, mp) yrkande\r\n9, L318 (mp) yrkandena 12 och 19, Sf208  (c) yrkande\r\n3,  Ub336  (c) yrkande 19, A366 (c) yrkande  18  och\r\nBo268 (s) yrkande 2.\r\n\r\n\r\nAndra motionsyrkanden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör     avslå    ett    tjugotal\r\nmotionsyrkanden  som  utskottet  behandlat  i\r\nförenklad  ordning. Utskottet  hänvisar  till\r\ngällande  ansvarsfördelning   på  hälso-  och\r\nsjukvårdsområdet.\r\n\r\nAnsvaret  för  hälso-  och sjukvården  delas  mellan\r\nstaten, landstingen och  kommunerna. Enligt gällande\r\nstyrsystem skall riksdagen  främst  fatta  beslut om\r\növergripande  och  nationella  frågor. I de centrala\r\nlagarna inom utskottets beredningsområde  finns ofta\r\nbestämmelser     som     innebär    delegation    av\r\ndetaljbestämmelser    till    regering     och/eller\r\nmyndigheter.  Utskottet  erinrar  också om, när  det\r\ngäller  motionsyrkanden med krav på  forskning  inom\r\nolika fält,  att statsmakterna vad gäller resurserna\r\ntill  grundforskning   endast   fattar  övergripande\r\nbeslut    om    fördelningen    av    de    statliga\r\nforskningsmedlen.  Den  närmare  fördelningen av  de\r\nstatliga     forskningsresurserna    ankommer     på\r\nforskningsfinansierande   myndigheter,   som   bl.a.\r\nVetenskapsrådet,  och  på universitet och högskolor,\r\nvilka  har  att fatta beslut  utifrån  vetenskapliga\r\nkvalitetsbedömningar, se betänkande 2002/03:UbU1 (s.\r\n100 f.) Sammanfattningsvis  föreslår  utskottet  med\r\nhänvisning   till   gällande  ansvarsfördelning  att\r\nföljande motionsyrkanden avslås:\r\n\r\nI motion So267 av Chatrine  Pålsson  (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om s.k. smartkort som metod för att\r\nunderlätta och förenkla blodgivande.\r\n\r\nI motion So288 av Martin Andreasson (fp)  begärs ett\r\ntillkännagivande om reglerna om blodgivning  för män\r\nsom haft sex med män.\r\n\r\nI  motion So295 av Kerstin-Maria Stalin och Ingegerd\r\nSaarinen (mp) begärs ett tillkännagivande om behovet\r\nav  inrättande   av   platser   för   den  praktiska\r\ntjänstgöringen för psykologer.\r\n\r\nI  motion  So309 av Chatrine Pålsson och  Sven  Brus\r\n(kd) begärs  ett tillkännagivande om att utlysa 2003\r\neller 2004 till vårdpersonalens år.\r\n\r\nI motion So400  av  Elina Linna m.fl. (v) begärs ett\r\ntillkännagivande om en  förstärkning av utbildningen\r\ni genusfrågor för barnmorskor (yrkande 2).\r\n\r\nI motion So406 av Elina Linna  m. fl. (v) begärs ett\r\ntillkännagivande om utbildning av rättspsykiatriker.\r\n\r\n\r\nI  motion  So423  av  Hillevi  Larsson  m.fl.  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande om vad i motionen  anförs om att de\r\nlesbiska kvinnornas behov inom hälso- och sjukvården\r\ntydliggörs.\r\n\r\nI motion So438 av Ulf Holm och Gustav  Fridolin (mp) begärs ett\r\ntillkännagivande om hur patienterna upplever  vården\r\noch   hur   attityderna   ser  ut  inom  vården  för\r\ntranssexuella (yrkande 3).\r\n\r\nI motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs\r\ntillkännagivanden   om  patientanpassade   journaler\r\n(yrkande 16) och om smartkort (yrkande 25).\r\n\r\nI motion So462 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nAgneta Lundberg (s) begärs  ett  tillkännagivande om\r\nett nationellt nät av ambulanshelikoptrar.\r\n\r\nI motion So474 av Tuve Skånberg och  Lars Gustafsson\r\n(kd)    begärs    ett    tillkännagivande   om   att\r\nforskningsanslag särskilt bör avsättas för forskning\r\ninom kvinnohälsa relaterad  till  abortproblematiken\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om att ett förtroendekontrakt  bör\r\nupprättas mellan politiska  företrädare  och vårdens\r\nprofessioner (yrkande 9). Vidare begärs i yrkande 13\r\nett  tillkännagivande om betydelsen av teamarbete  i\r\nvården.\r\n\r\nI motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,\r\nc, mp)  begärs ett tillkännagivande om att höja HBT-\r\nkompetensen i hälso- och sjukvården (yrkande 1).\r\n\r\nI motion  L249  av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\nett tillkännagivande  om  hälsofrågor  för kvinnor i\r\nsamkönade   relationer  (yrkande  14).  Motionärerna\r\nanser    att    kunskaperna     hos    hälso-    och\r\nsjukvårdspersonalen  måste  höjas  när   det  gäller\r\nlesbiska och bisexuella kvinnors hälsa och  behov av\r\ninformation.\r\n\r\nI  motion  L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs\r\nett tillkännagivande  om behovet av kompetenshöjning\r\ni vården vad gäller HBT-personer (yrkande 10).\r\n\r\nI motion Ub400 av Torsten  Lindström (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande    om    att   fler    platser    i\r\nspecialistutbildning  i  geriatrik  för  läkare  och\r\nsjuksköterskor bör skapas (yrkande 1). Vidare begärs\r\nett tillkännagivande om att  staten  skall uppmuntra\r\nlandstingens utveckling av äldreansvariga  husläkare\r\n(yrkande 3).\r\n\r\nI  motion Ub495 av Per Landgren och Tuve Skånberg  (kd)  begärs\r\nett  tillkännagivande  om att redogöra för hur redan\r\nexisterande  samvetsfrihet   skall   tillämpas  inom\r\nsjukvården (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  T379 av Yvonne Ångström (fp)  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om  behovet  av  trafikmedicinska\r\nenheter  vid  regionsjukhus  eller  motsvarande  och\r\nkvalificerade   trafikmedicinska   centrum   på   de\r\nmedicinska universiteten (yrkande 3).\r\n\r\nI motion A242 av  Annelie Enochson m.fl. (kd) begärs\r\nett tillkännagivande  om  behovet  av ökad forskning\r\nkring    äldre    kvinnors   hälsa,   sjukdom    och\r\nmedicinanvändning (yrkande 5).\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Hälso- och sjukvårdens organisation och\r\nfinansiering (punkt 1)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),   Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2002/03:K251    yrkande    2,\r\n2002/03:Sf291  yrkande  2, 2002/03:So203 yrkandena 1\r\noch  2,  2002/03:So205  yrkande   2,   2002/03:So298\r\nyrkandena  3,  6  och  8,  2002/03:So437 yrkande  4,\r\n2002/03:So444  yrkande 9, 2002/03:So509  yrkande  12\r\nsamt avslår motionerna  2002/03:So368, 2002/03:So443\r\nyrkande  3,   2002/03:So450   yrkandena   1  och  2,\r\n2002/03:So460  yrkande 5, 2002/03:So509 yrkandena  1\r\noch 2 och 2002/03: N345 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  patienten   måste   få  en  starkare\r\nställning i sjukvården. I dag är hennes  rättigheter\r\nenbart politiska, indirekta och kollektiva.  Det  är\r\ndärför   vi   föreslår  att  alla  medborgare  skall\r\nomfattas av en  obligatorisk hälsoförsäkring. Med en\r\nsådan följer pengarna  patienten,  som  alltså  styr\r\nresurserna   genom   ett  eget  val  av  vårdgivare.\r\nPatienten kan på så sätt  aktivt  välja god vård och\r\nvälja    bort    dålig   vård.   Den   obligatoriska\r\nhälsoförsäkring  vi  föreslår  skall  omfatta  alla,\r\noavsett betalningsförmåga  eller hälsotillstånd. Den\r\nfinansieras gemensamt.\r\n\r\nVästra  Götalands  län med 1,5  miljoner  invånare\r\ninrymmer praktiskt taget  alla  former av vård, från\r\nregionsjukvård     till    närsjukvård.     Dessutom\r\nkompletteras  detta av  alternativa  vårdgivare.  Vi\r\nanser därför att  det finns goda förutsättningar för\r\natt på försök införa  en försäkringsbaserad sjukvård\r\ni Västra Götalands län.\r\nDe ekonomiska medel som tillförs hälsoförsäkringen\r\nbör självklart omfatta  den del av landstingsskatten\r\nsom  i  dag  går  till  sjukvård   och  de  statliga\r\nersättningarna till sjukvårdshuvudmännen.  På längre\r\nsikt  bör  även  de delar av sjukpenningförsäkringen\r\noch  förtidspensionerna   som  avser  rehabilitering\r\ningå.   Därigenom   kan  de  offentliga   resurserna\r\nutnyttjas   bättre,  eftersom   avvägningar   mellan\r\nrehabilitering,      vård,     sjukskrivning     och\r\nförtidspensionering görs i ett helhetsperspektiv och\r\ni ett sammanhang.\r\nÄven statens subventioner  av läkemedel bör ingå i\r\nhälsoförsäkringen.   Ett  antal  samordningsfördelar\r\nskulle   därmed  kunna  uppnås,   inte   minst   vid\r\nintroduktion  av nya läkemedel som initialt ofta har\r\nen  högre kostnad  men  som  genom  bättre  effekter\r\nbidrar till en effektivare vårdinsats totalt sett.\r\nVi   vill   också   påpeka   att   i  dag  hindras\r\nregelmässigt   läkare   med  annan  specialitet   än\r\nallmänmedicin att arbeta  i primärvården. Det tycker\r\nvi är fel. En breddad kompetens i primärvården är nu\r\nytterst angelägen, inte minst  som  primärvården får\r\nta hand om alltfler mycket vårdkrävande patienter.\r\nEn  i  debatten  sällan  uppmärksammad  effekt  av\r\nlandstingsvården    är    bristande     demokratiskt\r\ninflytande för människor som bor i ett landsting men\r\nsom är beroende av vård i ett annat. Det finns ingen\r\ndemokratisk möjlighet för människor som bor  på \"fel\r\nsida\"  av  gränsen  mellan två landsting att påverka\r\nrelevanta beslut.\r\nVi anser vidare att sjuksköterskorna med en bättre\r\nfortbildning skulle kunna  ta  ett bättre ansvar för\r\npatienter  med  folksjukdomar som  diabetes,  astma,\r\nhögt blodtryck m.m.  Som  exempel kan nämnas att när\r\nfler sjuksköterskor har ansvaret  för  diabetes- och\r\nastmamottagningar  kan  fler  läkare  avlastas   för\r\nhembesök     till     patienterna.     Vidare    kan\r\ndistriktssköterskornas rätt att förskriva  läkemedel\r\nutvidgas en del. Både personal och patienter  vinner\r\npå ett ökat ansvar för sjuksköterskorna.\r\nAlltfler  administrativa uppgifter läggs på läkare\r\noch sjuksköterskor.  Det  stora flertalet rapporter,\r\nredovisningar, sammanställningar  och enkäter tar de\r\nerfarnas   tid  i  anspråk.  Vid  en  internationell\r\njämförelse arbetar svenska läkare med administrativa\r\nuppgifter  i   en  omfattning  som  är  oacceptabel.\r\nAdministrativt arbete måste begränsas och utföras av\r\nsärskilt  avdelad   personal.  Läkarsekreterare  och\r\nekonomer m.fl. är en  tillgång  som  måste användas.\r\nSocialstyrelsens     utredning     Omfattning     av\r\nadministrationen i vården visar att  en tioprocentig\r\nminskning av administrativ tid är möjlig.\r\nFör att människor skall känna trygghet  inför  sin\r\negen  och  anhörigas  ålderdom  måste  all  vård och\r\nomsorg  ha hög kvalitet. I dag köar många äldre  för\r\nåldersbetingade  funktionshinder,  som  t.ex. starr,\r\nförslitningsskador och nedsatt hörsel. Detta innebär\r\nminskad  livskvalitet för den enskilde samt  minskad\r\ntilltro till  systemet.  Det  sistnämnda  kan  skapa\r\nlegitimitetsproblem för det gemensamma åtagandet  på\r\nområdet.    Utöver   mänskligt   lidande   uppkommer\r\nkostnader för  hemtjänst,  sjukbesök, läkemedel m.m.\r\nVi anser att riksdagen bör begära att regeringen gör\r\nen  samhällsekonomisk  analys   av  vad  köerna  för\r\nåldersbetingade sjukdomar innebär.  Vad vi nu anfört\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2. Hälso- och sjukvårdens organisation och\r\nfinansiering (punkt 1)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 2. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So437  yrkande  4  och\r\n2002/03:So444  yrkande  9   samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:So203  yrkandena  1  och   2,  2002/03:So205\r\nyrkande  2,  2002/03:So298  yrkandena 3,  6  och  8,\r\n2002/03:So368,     2002/03:So443      yrkande     3,\r\n2002/03:So450   yrkandena  1  och  2,  2002/03:So460\r\nyrkande 5, 2002/03:So509  yrkandena  1,  2  och  12,\r\n2002/03:K251  yrkande 2, 2002/03:Sf291 yrkande 2 och\r\n2002/03:N345 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  sjuksköterskorna   med   en   bättre\r\nfortbildning  skulle kunna ta ett bättre ansvar  för\r\npatienter  med folksjukdomar  som  diabetes,  astma,\r\nhögt blodtryck  m.m.  Som exempel kan nämnas att när\r\nfler sjuksköterskor har  ansvaret  för diabetes- och\r\nastmamottagningar  kan  fler  läkare  avlastas   för\r\nhembesök     till     patienterna.     Vidare    kan\r\ndistriktssköterskornas rätt att förskriva  läkemedel\r\nutvidgas en del. Både personal och patienter  vinner\r\npå ett ökat ansvar för sjuksköterskorna.\r\n\r\nFör  att människor skall känna trygghet inför  sin\r\negen och  anhörigas  ålderdom  måste  all  vård  och\r\nomsorg  ha  hög kvalitet. I dag köar många äldre för\r\nåldersbetingade  funktionshinder,  som  t.ex. starr,\r\nförslitningsskador och nedsatt hörsel. Detta innebär\r\nminskad  livskvalitet för den enskilde samt  minskad\r\ntilltro till  systemet.  Det  sistnämnda  kan  skapa\r\nlegitimitetsproblem för det gemensamma åtagandet  på\r\nområdet.    Utöver   mänskligt   lidande   uppkommer\r\nkostnader för  hemtjänst,  sjukbesök, läkemedel m.m.\r\nVi anser att riksdagen bör begära att regeringen gör\r\nen  samhällsekonomisk  analys   av  vad  köerna  för\r\nåldersbetingade sjukdomar innebär.  Vad vi nu anfört\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n3. Hälso- och sjukvårdens organisation och\r\nfinansiering (punkt 1)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Elina  Linna   (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So450  yrkandena 1 och 2 samt\r\navslår motionerna 2002/03:So203  yrkandena  1 och 2,\r\n2002/03: So205 yrkande 2, 2002/03:So298 yrkandena 3,\r\n6  och  8,  2002/03:So368, 2002/03:So437 yrkande  4,\r\n2002/03:So443  yrkande  3,  2002/03:So444 yrkande 9,\r\n2002/03:So460 yrkande 5, 2002/03:So509  yrkandena 1,\r\n2  och  12,  2002/03:  K251 yrkande 2, 2002/03:Sf291\r\nyrkande 2 och 2002/03:N345 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att primärvården  tillsammans med kommunens\r\näldrevård, geriatrik, hemsjukvård  och internmedicin\r\nskall   vara   sjukvårdens  bas.  Detta  kallar   vi\r\nnärsjukvård.  På  vårdcentraler  och  hälsocentraler\r\nskall det även vara möjligt att ha en första kontakt\r\nmed  specialister,   exempelvis   psykiatriker   och\r\ngeriatriker.    Att    komma    till    rätta    med\r\ntillgängligheten  handlar  inte  enbart,  och kanske\r\ninte  främst,  om  ekonomiska  resurser. Det handlar\r\nminst  lika  mycket om ett organisationsmönster  med\r\nalltför mycket fokusering på de stora akutsjukhusen.\r\nEn stor del av de patienter som hamnar på sjukhusens\r\nakutmottagningar  skulle  kunna  få  sitt  vårdbehov\r\nuppfyllt  i  närsjukvården. Det förutsätter dock  en\r\nmarkant förstärkning  av  närsjukvården  vad  gäller\r\npersonal     och    tillgänglighet.    Genom    sitt\r\nområdesansvar skall primärvården bygga upp kompetens\r\nom hälsosituationen  i  sitt  område.  Vi  anser att\r\nprimärvårdens och närsjukvårdens organisation  måste\r\nbygga  på  teamet som modell. Patienterna ställer  i\r\nmycket hög grad  krav på en helhetssyn, och då krävs\r\nen  bred  och  samlad   kompetens.   Vi  delar  inte\r\nuppfattningen   att   en   ökad   privatisering   av\r\nprimärvården löser de problem som i  dag  finns inom\r\nprimärvården  eller bidrar till dess utveckling.  De\r\nstrukturella problem  som  finns  inom  primärvården\r\nkan,  och  bör,  i  huvudsak  lösas  inom ramen  för\r\noffentlig drift. Den ökade graden av ekonomism  inom\r\nsjukvårdens  alla  delar  måste ifrågasättas. Enligt\r\nvår uppfattning bör en demokratisering av vården stå\r\nmer i fokus än en privatisering.  Det är möjligt att\r\nredan  i  dag  ge  patienter  och  personal   större\r\nmöjligheter     till    inflytande,    ansvar    och\r\nmedbestämmande genom  att  delegera  mer  och  korta\r\nbeslutsvägarna.\r\n\r\nUtgångspunkten  inom  all  hälso- och sjukvård och\r\nomsorg  borde vara att det är bättre  att  förebygga\r\nsjukdomstillstånd   än  att  behöva  bota  dem.  När\r\nsjukdom och trauman ändå  inte  kan förhindras eller\r\nförebyggas  bör  den  akuta  sjukvården   i  så  hög\r\nutsträckning  som möjligt ges i patientens när-  och\r\nhemmiljö. Genom  den tekniska utvecklingen finns det\r\nstora möjligheter  att mindre sjukhus utvecklas till\r\natt  svara  för en effektiv  närsjukvård.  Avancerad\r\nakutsjukvård    kräver   ofta   omfattande   teknisk\r\nutrustning och övervakning,  varför  denna  vårdform\r\nbör  koncentreras  till  relativt  få  sjukhus.  Det\r\nställer   krav  på  väl  utvecklade  vårdkedjor  med\r\nnärsjukhus,      primärvård      och     välutrustad\r\nambulanssjukvård.    Akutsjukvården   måste    också\r\norganiseras utifrån att en stor andel av patienterna\r\när äldre och har större  behov av tid, planering och\r\nrehabilitering. Vad vi nu  anfört bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n4. Hälso- och sjukvårdens organisation och\r\nfinansiering (punkt 1)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  4.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed    motionerna   2002/03:So437   yrkande    4,\r\n2002/03:So444 yrkande 9, 2002/03:So460 yrkande 5 och\r\n2002/03:So509  yrkandena  1,  2  och  12 samt avslår\r\nmotionerna   2002/03:So203   yrkandena   1  och   2,\r\n2002/03:So205 yrkande 2, 2002/03:So298 yrkandena  3,\r\n6  och  8, 2002/03: So368,  2002/03:So443 yrkande 3,\r\n2002/03:So450   yrkandena   1  och  2,  2002/03:K251\r\nyrkande 2, 2002/03:Sf291 yrkande  2 och 2002/03:N345\r\nyrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMinskningen  av antalet vårdplatser  i  slutenvården\r\nhar inte blivit  kompenserad  genom  en  motsvarande\r\nutbyggnad av hemsjukvården eller särskilda  boenden.\r\nAntalet  vårdplatser måste utökas inom slutenvården.\r\nDet gäller  såväl  somatisk  som  psykiatrisk  vård.\r\nUtbyggnaden  av  vårdplatser  måste  även  gälla  de\r\nsärskilda       boendeformerna,       hemsjukvården,\r\nmissbrukarvården, akutvården och på många av landets\r\nBB-avdelningar.  Därför  bör inriktningen  vara  att\r\nunder  de närmaste tio åren  skapa  ca  20  000  nya\r\nvårdplatser.\r\n\r\nJag  anser  att  vård  och  omsorg  måste  ges  en\r\nsärställning  i  samhället  och därmed tillförsäkras\r\ntillräckliga resurser. De resurser  som  nu tillförs\r\nlandsting  och  kommuner måste främst användas  till\r\natt säkerställa en god vård och omsorg för svårt och\r\nlångvarigt  sjuka.   Regeringens  satsning  är  inte\r\ntillräcklig  för  att  garantera  en  god  vård  och\r\nomsorg.     Kristdemokraterna     har     i     sitt\r\nbudgetalternativ   därför   tillfört  3,5  miljarder\r\nkronor  mer  än  regeringen i generella  statsbidrag\r\ntill kommuner och landsting de närmaste två åren.\r\nJag anser att det  är  helt oacceptabelt att äldre\r\nmänniskor  utestängs  från  akut  sjukhusvård  eller\r\nklinikplatser.  Bristen  på  vårdplatser  tvingar  i\r\nmånga  fall landstingen att föra  över  äldre  svårt\r\nsjuka människor  som  är  i  behov  av  kvalificerad\r\nsjukhusvård  till  den  kommunala  omsorgen.   Detta\r\nproblem  blir  extra tydligt under perioder av extra\r\nhård belastning,  exempelvis  under  sommaren då det\r\nförekommer att vårdavdelningar stängs på sjukhusen.\r\nJag  anser  vidare  att  sjuksköterskorna  med  en\r\nbättre  fortbildning  skulle  kunna  ta  ett  bättre\r\nansvar för patienter med folksjukdomar som diabetes,\r\nastma, högt blodtryck m.m. Som  exempel  kan  nämnas\r\natt   när   fler  sjuksköterskor  har  ansvaret  för\r\ndiabetes-  och  astmamottagningar  kan  fler  läkare\r\navlastas för  hembesök  till patienterna. Vidare kan\r\ndistriktssköterskornas rätt  att förskriva läkemedel\r\nutvidgas en del. Både personal  och patienter vinner\r\npå ett ökat ansvar för sjuksköterskorna.\r\nAlltfler administrativa uppgifter  läggs på läkare\r\noch  sjuksköterskor. Det stora flertalet  rapporter,\r\nredovisningar,  sammanställningar och enkäter tar de\r\nerfarnas  tid  i  anspråk.   Vid  en  internationell\r\njämförelse arbetar svenska läkare med administrativa\r\nuppgifter  i  en  omfattning  som   är  oacceptabel.\r\nAdministrativt arbete måste begränsas och utföras av\r\nsärskilt  avdelad  personal.  Läkarsekreterare   och\r\nekonomer  m.fl.  är  en tillgång som måste användas.\r\nSocialstyrelsens     utredning     Omfattning     av\r\nadministrationen i vården  visar att en tioprocentig\r\nminskning av administrativ tid är möjlig.\r\nFör att människor skall känna  trygghet  inför sin\r\negen  och  anhörigas  ålderdom  måste  all  vård och\r\nomsorg  ha hög kvalitet. I dag köar många äldre  för\r\nåldersbetingade  funktionshinder,  som  t.ex. starr,\r\nförslitningsskador och nedsatt hörsel. Detta innebär\r\nminskad  livskvalitet för den enskilde samt  minskad\r\ntilltro till  systemet.  Det  sistnämnda  kan  skapa\r\nlegitimitetsproblem för det gemensamma åtagandet  på\r\nområdet.    Utöver   mänskligt   lidande   uppkommer\r\nkostnader för  hemtjänst,  sjukbesök, läkemedel m.m.\r\nJag anser att riksdagen bör  begära  att  regeringen\r\ngör  en  samhällsekonomisk analys av vad köerna  för\r\nåldersbetingade sjukdomar innebär. Vad jag nu anfört\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n5. Hälso- och sjukvårdens organisation och\r\nfinansiering (punkt 1)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation 5. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So443    yrkande    3,\r\n2002/03:So444  yrkande  9 och 2002/03:N345 yrkande 6\r\nsamt avslår motionerna 2002/03:So203 yrkandena 1 och\r\n2, 2002/03:So205 yrkande 2, 2002/03: So298 yrkandena\r\n3, 6 och 8, 2002/03:So368,  2002/03:So437 yrkande 4,\r\n2002/03:So450  yrkandena  1  och   2,  2002/03:So460\r\nyrkande  5,  2002/03:So509 yrkandena 1,  2  och  12,\r\n2002/03:K251 yrkande 2 och 2002/03:Sf291 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att  målet för hälso- och sjukvården skall\r\nvara att alla människor både i stad och på landsbygd\r\nskall ha rätt till  närhet  till  vård  och  omsorg.\r\nMänniskor skall oavsett kön och ålder och ekonomiska\r\nresurser erbjudas vård och omsorg av hög kvalitet på\r\nlikvärdiga  villkor.  Hälso-  och  sjukvården  skall\r\nstärka  människors  trygghet genom att kunna erbjuda\r\nhög kvalitet och vara  på  lika  villkor, samt gälla\r\nalla skeden i livet. Vård och omsorg  skall  ges var\r\noch en efter behov.\r\n\r\nJag   anser   vidare   att  tillgängligheten  till\r\nvårdcentralerna  skall  förbättras.  Vårdcentralerna\r\nbör förstärkas genom telemedicin,  ökade vårdplatser\r\noch fler akutbilar. En lotsfunktion bör inrättas för\r\natt hjälpa patienterna att komma till rätt vård. Jag\r\nanser att det behövs en översyn av hur närheten till\r\nvård,  genom  exempelvis  ny  teknik,  skall   kunna\r\ngaranteras.\r\nFör  att  människor skall känna trygghet inför sin\r\negen  och anhörigas  ålderdom  måste  all  vård  och\r\nomsorg  ha  hög kvalitet. I dag köar många äldre för\r\nåldersbetingade  funktionshinder,  som  t.ex. starr,\r\nförslitningsskador och nedsatt hörsel. Detta innebär\r\nminskad  livskvalitet för den enskilde samt  minskad\r\ntilltro till  systemet.  Det  sistnämnda  kan  skapa\r\nlegitimitetsproblem för det gemensamma åtagandet  på\r\nområdet.    Utöver   mänskligt   lidande   uppkommer\r\nkostnader för  hemtjänst,  sjukbesök, läkemedel m.m.\r\nJag anser att riksdagen bör  begära  att  regeringen\r\ngör  en  samhällsekonomisk analys av vad köerna  för\r\nåldersbetingade sjukdomar innebär. Vad jag nu anfört\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n6. Kundval m.m. (punkt 2)\r\n\r\nav  Cristina   Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  6.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So298 yrkande  4   och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:So404 yrkande 2 och 2002/03:So478\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  har  i  reservation 1 redogjort för att vi anser\r\natt en obligatorisk  hälsoförsäkring bör införas. Då\r\nen  övergång  till  ett  annat   finansierings-  och\r\nproducentsystem är en stor och omfattande förändring\r\nanser vi att försöksverksamhet med  kundvalsmodeller\r\ndär pengarna följer patienten bör få  ske. Vad vi nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Kundval m.m. (punkt 2)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Elina  Linna  (v)   och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservation 7. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So404  yrkande  2  och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:So298 yrkande 4 och 2002/03:So478\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår   uppfattning  skall  vård  och  omsorg\r\nfinansieras med  offentliga  medel  och  i  huvudsak\r\ndrivas  i  offentlig  regi. Alternativa driftsformer\r\ntill den offentliga kan  dock utgöra goda komplement\r\noch  ge  ökad  demokrati  under   förutsättning  att\r\nvinstintresset inte är det primära  syftet.  Exempel\r\npå  detta  kan vara brukarägda verksamheter, ideella\r\nstiftelser och  kooperativ.  Den  offentliga sektorn\r\nbehöver  utvecklas  och vård- och omsorgspersonalens\r\nkreativitet   och   kompetens    måste   ges   ökade\r\nutvecklingsmöjligheter.   Det   kan  bara   ske   om\r\nförutsättningarna  är  stabila  över   tid,   vilket\r\nkonkurrensutsättning   motverkar.   Vi   anser   att\r\nkonsekvenserna     av     den    redan    genomförda\r\nkonkurrensutsättningen  nu  bör  utvärderas  ur  ett\r\nekonomiskt   och   kvalitativt  perspektiv   utifrån\r\nklienter och personal.  Vad  vi  nu  anfört  bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8. Valmöjligheter i vården (punkt 3)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation 8. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So203   yrkande   3  och\r\n2002/03:So205 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  människor  bör  ges  inflytande över\r\nvården  så  att  deras val av vårdgivare  kan  styra\r\nsjukvårdens framtid. Patienterna bör således ha rätt\r\natt fritt välja vårdgivare.  Sjukvården  bör präglas\r\nav ett varierat utbud av vårdgivare, enskilda  eller\r\noffentliga, dit patienterna efter eget val kan vända\r\nsig.  Det  intressanta  och  viktiga är att alla som\r\nbehöver får en högkvalitativ vård.  Ytterst  handlar\r\ndetta   om  att  säkerställa  rimlig  och  likvärdig\r\ntillgång  till sjukvård för människor i hela landet.\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n9. Förnyad medicinsk bedömning (punkt 4)\r\n\r\nav  Chatrine   Pålsson   (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson  (m),  Kerstin Heinemann  (fp),  Kenneth\r\nJohansson (c), Anne  Marie  Brodén (m) och Marita\r\nAronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 9. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna  2002/03:So207,  2002/03:  So443\r\nyrkande 17 och 2002/03:So509 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRätten att  få  s.k.  second  opinion omfattar i dag\r\ninte dem som har andra än livshotande  och  särskilt\r\nallvarliga       varaktiga      eller      livslånga\r\nsjukdomstillstånd eller funktionshinder. Inte heller\r\nfinns någon rätt till  second opinion när det gäller\r\nbehandlingar  som  av olika  skäl  inte  leder  till\r\nförbättringar. Nya kunskaper  tillkommer  hela tiden\r\noch  nya  behandlingsmetoder utvecklas ständigt.  De\r\nnya metoderna tillämpas inte samtidigt överallt inom\r\nsjukvården.  Tilltron till systemet urholkas om inte\r\nmöjlighet finns  att  kontrollera de bedömningar som\r\ngörs. Vi anser att alla patienter skall ha rätt till\r\nen  second  opinion.  Vad   vi  nu  anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Remisser (punkt 5)\r\n\r\nav  Chatrine  Pålsson  (kd),   Cristina   Husmark\r\nPehrsson  (m),  Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel\r\nJohansson (m), Anne  Marie  Brodén (m) och Marita\r\nAronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 10. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So437 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRemisstvånget    motverkar    tillgängligheten   för\r\npatienterna och fyller heller ingen  stor  funktion.\r\nDäremot verkar det hindrande för den privata vården.\r\nDet  finns  flera  exempel  där landsting har använt\r\nremisskravet  i  motverkande syfte  för  de  privata\r\nvårdgivarna. Det bör  därför  snarast avskaffas. Vad\r\nvi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11. National Institute of Health (punkt 6)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson   (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 11. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So298 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  ge  maximal kraft åt ansträngningarna  att\r\nligga   i   den   medicinska    och    biomedicinska\r\nforskningsfronten  vill  vi skapa vad vi kallar  ett\r\nsvenskt  \"National  Institute   of   Health\"   efter\r\namerikansk  förebild.  \"Institutet  för  medicin och\r\nhälsa\"  skall  kraftsamla  och  möjliggöra  ny,  mer\r\ntvärvetenskaplig   forskning,   men  också  fördjupa\r\nforskningen  inom olika discipliner  med  anknytning\r\ntill hälsa och  sjukvård i vid mening. Målsättningen\r\nskall  vara  att  sammanföra   olika  kategorier  av\r\nämneskunnande för att möjliggöra  nytt  vetande  och\r\nkunskap  som  inte  är möjlig att erhålla inom varje\r\nvetenskapsområde för  sig.  Vad vi nu anfört bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12. Förlossningsvård (punkt 7)\r\n\r\nav  Chatrine Pålsson (kd) och  Kenneth  Johansson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 12. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2002/03:So443  yrkande  19  och\r\n2002/03:So509   yrkande   4   samt   avslår   motion\r\n2002/03:So400 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är viktigt med  trygghet  såväl  före, under som\r\nefter en förlossning. Under de senaste  åren har det\r\nskett  en neddragning av antalet platser på  landets\r\nförlossningskliniker.  Bristen  på  barnmorskor  har\r\ntidvis  varit stor. Vi anser därför att en nationell\r\nBB-garanti  bör  införas.  Senast  två  månader före\r\nberäknad  nedkomst  skall besked ha lämnats  om  var\r\nförlossningen skall ske.  Vad  vi  nu anfört bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Förlossningsvård (punkt 7)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Elina  Linna   (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So400  yrkande  1 och avslår\r\nmotionerna     2002/03:So443    yrkande    19    och\r\n2002/03:So509 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörlossnings- och mödravården har av olika skäl gett\r\nanledning till tidningsrubriker.  Många  kvinnor och\r\nmän   har   uttryckt   oro   och   otrygghet   inför\r\ngraviditeten och den förestående förlossningen. Oron\r\nhar  främst handlat om att man inte känner sig säker\r\npå om  det finns plats på den förlossningsklinik som\r\ngeografiskt  är närmast. Det finns även en otrygghet\r\növer om personalen kommer att vara stressad på grund\r\nav arbetsbördan.\r\n\r\nVi  anser  att  förlossningsvården  skall  erbjuda\r\ngeografisk  närhet,   trygghet   och  lyhördhet  för\r\nkvinnans  önskemål.  Inom  ramen  för   landstingets\r\nansvarsområde  bör  detta  prioriteras.  Det   krävs\r\nenligt  vår  uppfattning  en  nationell  översyn  av\r\nförlossningsvården  med  förslag på åtgärder för att\r\nförbättra    och    utveckla    förlossnings-    och\r\nmödravården.  Vad  vi nu anfört bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n14. Telemedicin (punkt 8)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman   (v),  Elina  Linna  (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 14. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:So450 yrkande 7 och avstyrker\r\nmotion 2002/03:So443 yrkande 40.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn viktig  aspekt  i  utvecklingen av telemedicin är\r\natt det sker en samordning  av operativsystem så att\r\ndet  är  möjligt  att ha den kommunikation  som  man\r\neftersträvar. I dag  ansvarar  varje  landsting  för\r\nutveckling  och  upphandling  av sitt system, vilket\r\ngör att de inte alltid är kompatibla  med  varandra.\r\nVi  anser  att Socialstyrelsen bör få i uppdrag  att\r\nutreda  möjligheterna  till  en  samordning  och  en\r\nutveckling av ett gemensamt system som omfattar hela\r\nsjukvården. Vad vi nu anfört bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n15. Telemedicin (punkt 8)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 15. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkande 40 och avstyrker\r\nmotion 2002/03:So450 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTelemedicinen   gör    det    möjligt   att   skicka\r\nröntgenplåtar  eller  bilder för  konsultation  till\r\nnärmaste sjukhus eller till en specialist i en annan\r\ndel  av  världen.  Telemedicinen   utvecklar   också\r\nambulans-   och   helikoptersjukvården.  Vidare  ger\r\ntelemedicinen tillgång  till  specialistvård  i hela\r\nlandet samtidigt som specialister inte behöver oroas\r\növer  att  förlora sin kompetens om de arbetar långt\r\nifrån   det   stora    sjukhuset.    Kunskapen   och\r\nutvecklingsmöjligheter      finns      genom     att\r\nkunskapsöverföring är möjlig över \"nätet\". Målet för\r\nprojektet     Nordunet    2    är    att    utveckla\r\ntelemedicinlösningar  för  primärvården och etablera\r\nspecialistnätverk.  Jag  anser   att  projektet  bör\r\nimplementeras  i den svenska sjukvårdspolitiken  och\r\nstödjas  genom nationella  satsningar.  Vad  jag  nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n16. Husläkarlagen (punkt 9)\r\n\r\nav Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So437 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nProblemen   i   primärvården  är  i  dag  många  och\r\nomfattande. I dag  har  man  på många håll i Sverige\r\nsvåra  problem  med vårdcentraler  utan  läkare  och\r\näldrevård   med   för    svag    primärvårdskontakt.\r\nRegeringen har sedan hösten 2000 anslutit  sig  till\r\nmålsättningen    att    antalet    specialister    i\r\nallmänmedicin  i  genomsnitt  skall  bli en på 1 500\r\ninvånare.  Men skall det målet uppnås samtidigt  som\r\nambitionerna  höjs  för  primärvården  så  krävs det\r\nenligt  vår  uppfattning  en husläkarlag. Vad vi  nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17. Vårdens ägarformer (punkt 11)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson   (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 17. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So205  yrkande  3 och avslår\r\nmotion 2002/03:N396 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSocialminister   Lars   Engqvist   tänker   förbjuda\r\nvårdgivare  där skattepengar och privat finansiering\r\nav  vården  blandas.   Vi   vill  framhålla  att  de\r\nalternativa vårdgivarna - som är \"blandfinansierade\"\r\n- dimensionerar sin verksamhet efter vårdavtalen med\r\nlandstingen. Detta bidrar till  att  korta vårdköer.\r\nSedan  säljer  dessa  vårdgivare överkapacitet  till\r\nförsäkringsbolagen. Vården  blir härigenom effektiv,\r\nvilket gynnar båda patienter och skattebetalare. Vad\r\nvi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n18. Vårdens ägarformer (punkt 11)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 18. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:N396  yrkande  18  och  avslår\r\nmotion 2002/03:So205 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag vill framhålla att det är betydelsefullt att  en\r\nkommunstyrelse   när   det   gäller   sjukvård   och\r\nsocialtjänst  (dvs.  så  kallade  B-tjänster  enligt\r\nlagen  (1992:1528)  om  offentlig  upphandling, LOU)\r\nskall kunna ge icke vinstdrivande företag  uppdraget\r\natt  driva  viss verksamhet. LOU bör ändras i  linje\r\nmed detta. Vad jag nu anfört bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n19. Patientutbildning (punkt 12)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 19. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So450 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att patientutbildningen bör utökas. För att\r\npatienten skall kunna  ha  ett reellt inflytande och\r\nkunna  fatta egna beslut krävs  det  i  dag  alltmer\r\nkunskap,  både om sjukdomen och om hur sjukvården är\r\nuppbyggd och  vilka rättigheter man har som patient.\r\nEn välinformerad  och  kunnig  patient  bidrar också\r\ntill en mer lyckad behandling och trygghet  även för\r\nbehandlaren.  Goda  exempel  finns  redan  i landet,\r\nbl.a.  hjärtskola för patienter som haft en infarkt.\r\nVi anser  att  Socialstyrelsen  bör få i uppdrag att\r\nutforma förslag till program för patientutbildning i\r\nde   stora   folksjukdomarna,  t.ex.  kärlsjukdomar,\r\ndiabetes, astma, psykossjukdomar och ryggbesvär. Vad\r\nvi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n20. Informationsförsörjning och\r\nverksamhetsuppföljning (punkt 13)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 20. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSåväl     myndigheter     som     vårdgivare     och\r\nsjukvårdshuvudmän  är  beroende av att tillförlitlig\r\nstatistik   av  hög  kvalitet   finns   tillgänglig.\r\nJämförbara   nationella    nyckeltal    bör   därför\r\nutarbetas.  Socialstyrelsen  bör,  tillsammans   med\r\nsjukvårdshuvudmännen,   intensifiera   arbetet   med\r\nnyckeltal som ger möjlighet till jämförande analyser\r\nmellan  sjukvårdens institutioner i hela landet. Vad\r\njag nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n21. Patientombudsman (punkt 14)\r\n\r\nav  Ingrid   Burman  (v),  Elina  Linna  (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation 21. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So450 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHos  många  människor   finns   det   en  känsla  av\r\nmaktlöshet inför vårdapparaten. Vi anser  därför att\r\nen statlig patientombudsman skulle kunna fungera som\r\nen  från sjukvården fristående instans dit patienter\r\nkan vända  sig  med  klagomål och få aktiv hjälp med\r\natt få sitt ärende prövat  i rätt instans. Vad vi nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n22. Möjlighet att välja primärvårdsenhet\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  22. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So398.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns i dag olika tolkningar  av om den enskilda\r\nmedborgaren  är  tvungen  att  \"lista sig\"  hos  den\r\nenskilda  husläkaren  eller om det  är  möjligt  att\r\n\"lista       sig\"       hos      primärvårdsenheten,\r\nhusläkarmottagningen eller  vad  man lokalt valt att\r\nnamnge primärvården som.\r\n\r\nEn del landsting tolkar hälso- och  sjukvårdslagen\r\n(1982:763) (HSL) så att man kan \"lista  sig\"  på  en\r\nvårdcentral medan andra tolkar det så strikt att man\r\ninte  kan.  I vissa fall har det fått som konsekvens\r\natt det finns  vårdcentraler  som  har så få listade\r\npatienter  att  de  kan tvingas lägga ned.  Och  det\r\nberor  inte  på  avsaknad   av   patienter  utan  på\r\nproblemet  att man tolkar HSL så att  man  inte  får\r\n\"lista sig\"  vid vårdcentraler, vilket på vissa håll\r\ninnebär att man får lägre ersättning. Regeringen bör\r\nge Socialstyrelsen  i uppdrag att se över tolkningen\r\nav HSL och komma med  förslag  till  riktlinjer  som\r\näven  möjliggör  listning till en verksamhet. Vad vi\r\nnu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n23. Personalförsörjning inom hälso- och\r\nsjukvården (punkt 17)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark   Pehrsson   (m),   Kerstin\r\nHeinemann  (fp),  Carl-Axel  Johansson  (m), Anne\r\nMarie Brodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 23. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So437  yrkande  8 och avslår\r\nmotionerna        2002/03:So245,      2002/03:So499,\r\n2002/03:So443 yrkandena  42 och 43 och 2002/03:So509\r\nyrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige  kommer,  om  ingenting   görs,  att  få  en\r\nskriande brist på vårdpersonal. Redan  i  dag duggar\r\nlarmrapporterna  om  personalbrist  tätt.  Samtidigt\r\nblir den personal som arbetar i vården mer belastad.\r\nUtbrändheten  ökar,  och det är slående att ökningen\r\nav  långtidssjukskrivningar  varit  stor  inom  just\r\nhälso- och sjukvård.\r\n\r\nVårdsektorn behöver bli mer attraktiv för att fler\r\nskall  söka  sig dit. För att attraktionskraften ska\r\nbli stark måste  lönerna  vara så konkurrenskraftiga\r\noch arbetsvillkoren sådana att vården kan locka till\r\nsig och behålla tillräckligt med personal.\r\nKarriärvägarna  inom vårdyrkena  måste  utvecklas.\r\nDet måste göras attraktivt  för dem som lämnat yrket\r\natt  återvända.  En annan angelägen  reform  är  att\r\nunderlätta för personer  med  utländsk  bakgrund som\r\nhar  vårdyrkesutbildning att arbeta inom vårdyrkena.\r\nDet krävs  åtgärder  för att få i gång en fungerande\r\nvidareutbildning   som   är   kompetenshöjande   för\r\npersonalen   i   vården   och  ger   möjlighet   för\r\nallmänläkare att forska samtidigt  som  de tjänstgör\r\nsom allmänläkare.\r\nFler vårdutbildade borde också få förverkliga sina\r\nvisioner.  Under  årtionden fick vårdanställda  allt\r\nmindre   att  säga  till   om.   De   allra   flesta\r\nvårdanställda    har    därtill    länge   förmenats\r\nmöjligheten  att  gå  över  till  andra arbetsgivare\r\neller rent av testa om vingarna bär  på egen hand. I\r\npraktiken har vården bedrivits i monopolform.\r\nDe  vårdanställda måste få större inflytande  över\r\nsin   arbetssituation.   Små   enheter   med   stort\r\npersonalinflytande,  väl fungerande husläkarteam och\r\navknoppad verksamhet har  visat  sig mycket positivt\r\nvad  gäller bemötandet av patienter,  men  även  vad\r\ngäller  personalens upplevelse av glädje och trivsel\r\ni   arbetet.    Inflytande    över   schemaläggning,\r\narbetstider  och  andra  frågor  som   rör  arbetets\r\norganisering måste bli verklighet för alla  dem  som\r\narbetar   inom   offentlig   sektor.   Traditionella\r\nhierarkier konserverar gamla yrkesroller inom vården\r\noch    verkar    hindrande    för    att    utveckla\r\narbetsorganisationen.  Vad  vi  nu  anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n24. Personalförsörjning inom hälso- och\r\nsjukvården (punkt 17)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 24. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So509 yrkandena 10 och  11 och\r\navslår   motionerna    2002/03:So245,  2002/03:So437\r\nyrkande 8, 2002/03:So499 och 2002/03:So443 yrkandena\r\n42 och 43.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att det är nödvändigt  att snarast se över\r\ndimensioneringen  av  dels specialistutbildning  för\r\nläkare,  dels vidareutbildning  för  sjuksköterskor.\r\nDet      råder       brist       på      barnläkare,\r\nonkologsjuksköterskor,   reumatologer,   neurologer,\r\ngeriatriker, allmänläkare,  intensivvårdssköterskor,\r\nröntgensköterskor m.fl. För att kunna erbjuda en god\r\nvård i framtiden krävs utökade  utbildningsinsatser.\r\nDärför  bör  regeringen  återkomma med  förslag  som\r\nstämmer överens med de långsiktiga behov som finns.\r\n\r\nMånga äldre får ålderssymtom  som kräver god vård.\r\nDet är alldeles uppenbart att behovet av fler läkare\r\nmed   specialistkompetens  i  åldrandets   sjukdomar\r\nväxer.  Det  behövs ett kompetenslyft för läkare och\r\nvårdpersonal i  geriatrik.  För att säkra tillgången\r\npå  geriatrisk läkarkompetens  krävs  en  långsiktig\r\nplanering.  Behovet  måste  därför  kartläggas.  Det\r\nbehövs  en  nationell  uppföljning  av  geriatrikens\r\nutveckling, en analys som kan läggas till  grund för\r\nlandstingens    långsiktiga    planering   för   att\r\ntillgodose behovet av geriatrisk  kompetens under de\r\nnärmaste  10-15  åren.  Vad  jag nu anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n25. Personalförsörjning inom hälso- och\r\nsjukvården (punkt 17)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 25. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443  yrkandena 42 och 43 och\r\navslår   motionerna   2002/03:So245,   2002/03:So437\r\nyrkande 8, 2002/03:So499 och 2002/03:So509 yrkandena\r\n10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att det är hög tid att utforma en strategi\r\nför   hur  man  skall  klara   de   kommande   årens\r\npersonalförsörjning    inom    vård    och   omsorg.\r\nCenterpartiet har föreslagit 70 000 volontärer  till\r\nskola,   vård   och   omsorg   genom  direktiv  till\r\nSocialstyrelsen   och   Skolverket   att   uppmuntra\r\nvolontärverksamhet.  Vårdutbildningarna  utökas  och\r\nfler människor måste stimuleras  till  att söka till\r\nvårdutbildningarna. Vårdyrken kan uppvärderas  genom\r\nförbättrad arbetsmiljö samt ökat inflytande.\r\n\r\nJag  vill  också  framhålla  att  det  är  en grov\r\nmisshushållning  att många sjukvårdshuvudmän tvingas\r\nrekrytera läkare och specialister från andra länder,\r\nsamtidigt  som  vi  inte   lyckats   fånga  upp  den\r\nkompetens  som  redan  finns  hos  många invandrare.\r\nHinder       i       form      av      centralstyrda\r\narbetsmarknadsdirektiv   måste   bort,   så  att  vi\r\nregionalt får frihet att använda resurserna  för att\r\nge  undervisning  i svenska och komplettera det  som\r\nsaknas   i   deras   vårdutbildning    för   svenska\r\nförhållanden. Det behövs mer samverkan mellan  olika\r\naktörer,  landsting, länsarbetsnämnder och kommuner.\r\nSocialstyrelsen  och  andra centrala myndigheter bör\r\nverka för att välutbildad sjukvårdspersonal skall få\r\nmöjlighet  att komplettera  sina  utbildningar.  Det\r\nbehövs också fler kurser i sjukvårdssvenska. Vad jag\r\nnu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n26. Vård utomlands (punkt 18)\r\n\r\nav  Cristina   Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  26. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:U323   yrkande   6   och\r\n2002/03:So298 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att patienter i Sverige - som på sedvanligt\r\nsätt   har   fått  behovet  av  en  operation  eller\r\nbehandling fastställt  här  hemma - skall kunna söka\r\nnödvändig     vård    utomlands.    För     verkligt\r\nhögspecialiserad  vård  är  Sverige  fortfarande ett\r\nlitet  land.  Det  kan inte minst därför  vara  både\r\nbättre och billigare  att använda utländsk kompetens\r\ni   vissa   fall.   Ett   bättre   resursutnyttjande\r\nstimuleras även genom att ledig kapacitet hela tiden\r\nrapporteras till databaser. Patienten kan på så sätt\r\nfå aktuell information om kötider m.m. i Sverige och\r\nutomlands. Patienten kan då  själv  välja. Vad vi nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n27. Sponsorer i vården (punkt 19)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Elina  Linna   (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 27. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So450 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSjukvårdens  svårigheter  att  få  sina resurser att\r\ntäcka  behoven  har  inneburit att företagssponsring\r\nblir allt vanligare. Det finns självklart en positiv\r\nsida av att människor vill dela med sig och ge gåvor\r\ntill utsatta människor  och  områden.  Vi anser dock\r\natt  det  finns  risker förknippade med en  renodlad\r\nföretagssponsring.  I synnerhet som det i dag saknas\r\nenhetliga  regler och  policy  omkring  sponsring  i\r\nvården.\r\n\r\nBehoven av utrustning till exempelvis barnkliniker\r\när lika stort  oavsett  var  sjukhuset  är  beläget.\r\nSponsringen  visar  på  tydliga regionala skillnader\r\nsom  inte kan betraktas som  acceptabla.  Det  finns\r\näven en  klar  koppling  mellan  sponsring  och s.k.\r\nglamorösa  verksamheter.  Vi  har inte kunnat iaktta\r\nnågra  sponsorsobjekt  inom  områden  som  psykiatri\r\neller äldreomsorg. Vi kan inte instämma i påståendet\r\natt sponsring i vården är en fråga för varje enskilt\r\nlandsting  och  att  det  inte finns  behov  av  ett\r\nenhetligt  regelsystem. Ett  sådant  resonemang  går\r\nenligt vår uppfattning  inte  ihop  med  grunderna i\r\nhälso- och sjukvårdslagstiftningen om en god vård på\r\nlika villkor för hela befolkningen. Regleringen  bör\r\nvara nationell mot den bakgrunden att utgångspunkten\r\ni vården är en god vård på lika villkor för alla. Vi\r\nanser därför att riksdagen bör begära att regeringen\r\ntillsätter   en   utredning   för   att   fastställa\r\nnationella regler för sponsring i sjukvården. Vad vi\r\nnu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n28. Privata vårdgivare (punkt 20)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 28. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2002/03:So203    yrkande   4,\r\n2002/03:So205  yrkande  1, 2002/03:So298 yrkande  5,\r\n2002/03: So437 yrkande 9,  2002/03:Sf335  yrkande 12\r\noch 2002/03:A315 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInom  ramen  för den hälsoförsäkring som vi föreslår\r\nskall det nuvarande  landstingsmonopolet  brytas upp\r\ntill  förmån  för  en  mångfald av vårdgivare.  Våra\r\nförslag  om  en  obligatorisk   hälsoförsäkring  och\r\nvårdgaranti ger ett ökat utrymme för alternativ till\r\nden offentliga vården genom att människor  kan välja\r\nden  vårdgivare  som  passar  dem  bäst.  Förbud mot\r\nvinstdrivande   sjukvård   skall  avskaffas,  liksom\r\nhinder   för   eller   diskriminering   av   privata\r\nalternativ i jämförelse med offentlig drift. Vi vill\r\natt det skall vara möjligt att starta och driva egna\r\nföretag inom vård och omsorg  samt  att  sjukhus och\r\nvårdinrättningar   skall  kunna  drivas  av  privata\r\nbolag.\r\n\r\nI dag går en mycket liten andel av kommunernas och\r\nlandstingens  driftskostnader  vidare  till  privata\r\nentreprenörer.  Många patienter har alltid kunnat gå\r\ntill  privata  läkare   som   varit   anknutna  till\r\nförsäkringskassan. Dessa läkarkontakter  har  skapat\r\nkontinuitet i vårdkontakten och därmed gett en extra\r\nkänsla  av  trygghet för den enskilde patienten.  Vi\r\nvet även att  privata  vårdgivare  bidrar  till  att\r\nmedvetenheten  om vad saker kostar inom vården ökar.\r\nDen privata vården har ofta fler nöjda patienter och\r\nnöjdare  personal,   samtidigt   som  den  utnyttjar\r\nresurserna  bättre.  Detta  borde tala  för  en  mer\r\npositiv politik mot privata vårdgivare  - en politik\r\nsom  uppmuntrar  mångfald i vården, inte en  politik\r\nsom minskar antalet privata vårdgivare och försvårar\r\nför   de   få   kvarvarande.    Merparten    av   de\r\nsjuksköterskor  som  övergått  från  offentlig  till\r\nprivat  vård  anser  att  övergången  varit positiv.\r\nInitiativ från medarbetarna tas till vara  i  större\r\nutsträckning  och  de  anställda  får  mer  stöd och\r\nuppmuntran i sitt arbete.\r\nVi  vågar påstå att om människor tillfrågats  hade\r\nvården  i  Sverige sett betydligt annorlunda ut än i\r\ndagens landstingsstyrda  organisation.  Vi hade sett\r\nfler enskilda läkare, fler enskilda vårdgivare, fler\r\npersonaldrivna   vårdgivare   och   fler  privatägda\r\nvårdgivare. Vad vi nu anfört bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n29. Privata vårdgivare (punkt 20)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 29. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So437  yrkande  9 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:So203  yrkande  4, 2002/03:So205\r\nyrkande  1,  2002/03:So298  yrkande 5, 2002/03:Sf335\r\nyrkande 12 och 2002/03:A315 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag går en mycket liten andel  av  kommunernas och\r\nlandstingens  driftskostnader  vidare  till  privata\r\nentreprenörer. Många patienter har alltid  kunnat gå\r\ntill   privata   läkare   som  varit  anknutna  till\r\nförsäkringskassan. Dessa läkarkontakter  har  skapat\r\nkontinuitet i vårdkontakten och därmed gett en extra\r\nkänsla  av  trygghet för den enskilde patienten.  Vi\r\nvet även att  privata  vårdgivare  bidrar  till  att\r\nmedvetenheten  om vad saker kostar inom vården ökar.\r\nDen privata vården har ofta fler nöjda patienter och\r\nnöjdare  personal,   samtidigt   som  den  utnyttjar\r\nresurserna  bättre.  Detta  borde tala  för  en  mer\r\npositiv politik mot privata vårdgivare  - en politik\r\nsom  uppmuntrar  mångfald i vården, inte en  politik\r\nsom minskar antalet privata vårdgivare och försvårar\r\nför de få kvarvarande.  Vad  vi  nu  anfört  bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n30. Privata vårdgivare (punkt 20)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 30. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:Sf335  yrkande 12 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:So203 yrkande  4,  2002/03:So205\r\nyrkande 1, 2002/03:So298  yrkande  5,  2002/03:So437\r\nyrkande 9 och 2002/03:A315 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns ett antal undersökningar som alla tyder på\r\nen och samma sak, nämligen att anställda hos privata\r\nvårdgivare  trivs  bättre  och  mår  bättre än  sina\r\nkolleger hos offentliga vårdgivare. Merparten  av de\r\nsjuksköterskor  som  övergått  från  offentlig  till\r\nprivat  vård  anser  att  övergången  varit positiv.\r\nInitiativ från medarbetarna tas till vara  i  större\r\nutsträckning  och  de  anställda  får  mer  stöd och\r\nuppmuntran i sitt arbete. Vad jag nu anfört bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n31. Fri etableringsrätt m.m. (punkt 21)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark   Pehrsson  (m),  Kerstin\r\nHeinemann  (fp),  Carl-Axel Johansson  (m),  Anne\r\nMarie Brodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  31. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So228,   2002/03:So298\r\nyrkande 7 delvis, 2002/03:So437 yrkande 2 och avslår\r\nmotion 2002/03:So443 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att en återinförd  etableringsfrihet  för\r\nprivata  allmänläkare   ökar  valfriheten.  Vi  vill\r\ndessutom     att     etableringsfriheten     förutom\r\nallmänläkare   även   skall   omfatta   geriatriker,\r\nbarnläkare, gynekologer och barnmorskor.\r\n\r\nVad   särskilt   gäller  sjukgymnaster   vill   vi\r\nframhålla att i en situation av ekonomisk knapphet i\r\nlandstingen upplever  många  att  rehabilitering och\r\nsjukgymnastik  kommer i strykklass.  Sjukgymnasterna\r\nstår  många  gånger   för   rehabilitering   och  en\r\nbehandling   som  är  ett  viktigt  alternativ  till\r\nmedicinering.   För  att  säkerställa  resurser  för\r\nrehabilitering och  för att få en bättre täckning av\r\ndessa  resurser  i  en  tid  där  centralisering  är\r\nledstjärnan i många landsting,  föreslår  vi att fri\r\netablering införs även för sjukgymnaster. Vad  vi nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n32. Fri etableringsrätt m.m. (punkt 21)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 21\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 32. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So228  och avslår motionerna\r\n2002/03:So437  yrkande  2, 2002/03:So298  yrkande  7\r\ndelvis och 2002/03:So443 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag vill framhålla att i  en  situation av ekonomisk\r\nknapphet   i   landstingen   upplever    många   att\r\nrehabilitering    och    sjukgymnastik    kommer   i\r\nstrykklass.  Sjukgymnasterna  står många gånger  för\r\nrehabilitering och en behandling  som är ett viktigt\r\nalternativ  till  medicinering. För att  säkerställa\r\nresurser för rehabilitering och för att få en bättre\r\ntäckning   av   dessa  resurser   i   en   tid   där\r\ncentralisering är  ledstjärnan  i  många  landsting,\r\nföreslår   jag   att   fri   etablering  införs  för\r\nsjukgymnaster. Vad jag nu anfört  bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n33. Fri etableringsrätt m.m. (punkt 21)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  21\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  33. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motion   2002/03:So228  och   2002/03:So443\r\nyrkande  23  samt  avslår  motionerna  2002/03:So437\r\nyrkande 2 och 2002/03:So298 yrkande 7 delvis.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag    anser    att    även    andra    legitimerade\r\nvårdgivargrupper  utöver  läkare  och  sjukgymnaster\r\nskall  ha  möjlighet  att  bedriva  verksamhet   som\r\nenskild  vårdgivare  och finansieras av landstinget.\r\nDetta   kan   till   exempel    gälla   legitimerade\r\nsjuksköterskor,  barnmorskor  och  psykologer.   För\r\npatienternas  bästa  krävs  bättre  samverkan mellan\r\noffentlig  och  privat vård. Vidare krävs  enhetliga\r\noch  klara regler  när  det  gäller  etablering  för\r\nenskilda  vårdgivare med offentlig finansiering. Ett\r\nnationellt  ersättningssystem för alla kategorier av\r\nenskilda vårdgivare  på  liknande  sätt  som  i  dag\r\ngäller  för läkare och sjukgymnaster måste utformas.\r\nJag    anser    att    riksdagen    bör    stimulera\r\nsjukvårdshuvudmännen   att   i   ökad   utsträckning\r\nutnyttja   denna   typ  av  avtal  inom  hälso-  och\r\nsjukvården. Det kan  ske  genom  att  lagstiftningen\r\nutformas  så  att  den  medger  ett  större mått  av\r\nförhandlingsutrymme mellan sjukvårdshuvudmannen  och\r\nden   enskilde   vårdgivaren.   Avtalet  skall  dock\r\nfortfarande    betraktas   som   ett   utflöde    av\r\noffentligrättslig lagstiftning.\r\n\r\nVad  särskilt  gäller   sjukgymnaster   vill   jag\r\nframhålla att i en situation av ekonomisk knapphet i\r\nlandstingen  upplever  många  att rehabilitering och\r\nsjukgymnastik  kommer i strykklass.  Sjukgymnasterna\r\nstår  många  gånger   för   rehabilitering   och  en\r\nbehandling   som  är  ett  viktigt  alternativ  till\r\nmedicinering.   För  att  säkerställa  resurser  för\r\nrehabilitering och  för att få en bättre täckning av\r\ndessa  resurser  i  en  tid  där  centralisering  är\r\nledstjärnan i många landsting,  föreslår jag att fri\r\netableringsrätt införs för sjukgymnaster. Vad jag nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n34. Upphandling av hälso- och sjukvård\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),   Carl-Axel\r\nJohansson  (m),  Kenneth  Johansson (c) och  Anne\r\nMarie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 34.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkande  22  och  avslår\r\nmotion 2002/03:So509 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   korta  avtal  om  2-3  år  hämmar\r\nkonkurrensen mellan  vårdgivarna  och  gör att många\r\ninte vågar satsa på att etablera sig som företagare.\r\nDå     det     saknas     andra    finansiärer    än\r\nsjukvårdshuvudmännen   blir  risktagandet   avsevärt\r\nstörre   för   företagare  inom   vårdsektorn.   För\r\nföretagaren inom vårdsektorn finns, vid en utebliven\r\nförlängning av uppdraget  efter  avtalstidens  slut,\r\ningen  alternativ uppdragsgivare att vända sig till.\r\nDå återstår  bara avveckling av verksamheten. Viljan\r\ntill nyinvesteringar  i  verksamheten  avtar  därför\r\nkraftigt  mot  slutet  av  avtalsperioden. Vad vi nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n35. Upphandling av hälso- och sjukvård\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  22\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 35. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So509  yrkande  5  och  avslår\r\nmotion 2002/03:So443 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   vill   framhålla   att  en  ökad  mångfald  av\r\nvårdgivare ger patienterna större valmöjligheter och\r\nkan  stimulera,  utveckla och  tillföra  vården  nya\r\ndimensioner. Privata, kooperativa och ideellt drivna\r\nalternativ  bör  därför   ges   förutsättningar  att\r\nutvecklas. Fritt val av vårdgivare  samt  vård-  och\r\nvärdighetsgarantier  som  grundar  sig på riksdagens\r\nprioriteringsbeslut skall finnas. Vad  jag nu anfört\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n36. Åldersgränser och ersättningsetablering\r\n(punkt 23)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),  Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 36. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2002/03:So298  yrkande  7 delvis,\r\n2002/03:So413 och 2002/03:So443 yrkande 51.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamtidigt   som   stress   och   utbrändhet  drabbar\r\npersonalen inom hälso- och sjukvården,  förvägras de\r\nmest erfarna och kompetenta företrädarna  att  utöva\r\nsitt   yrke.   Det   handlar   bl.a.   om  de  äldre\r\nprivatpraktiserande  läkarna. Förutom att  detta  är\r\nåldersdiskriminering, är det otillfredsställande att\r\npatienter tvingas leva  med  sjukdomar  och besvär i\r\nonödan. Den s.k. 67-årsgränsen bör därför avskaffas.\r\n\r\nVi vill framhålla att privatläkarkåren och privata\r\nsjukgymnaster  utgör ett värdefullt komplement  inom\r\nsjukvården och ökar  såväl  mångfald  som  valfrihet\r\nbåde  för  patienterna  och för sjukvårdspersonalen.\r\nMed  gällande  regler är det  emellertid  svårt  att\r\növerlåta  verksamheten   till   annan  läkare  eller\r\nsjukgymnast. Skall verksamheten kunna  fortsätta med\r\nbibehållen offentlig finansiering måste  huvudmannen\r\ntillåta att den läkare eller sjukgymnast som övertar\r\nmot-tagningen        får        behålla        denna\r\nfinansieringsprincip,  vilket är långt ifrån säkert.\r\nVi anser att huvudregeln  måste  vara  att etablerad\r\nmottagningsverksamhet   med  offentlig  finansiering\r\nskall kunna överlåtas med  bibehållen  finansiering.\r\nFör  att  kunna avslå detta måste huvudmannen  klart\r\nkunna   bevisa   att   sjukvården   lider   men   om\r\nmottagningsverksamheten överlåtes till annan läkare,\r\noaktat denne  läkares specialitet. Motsvarande måste\r\nockså gälla för  privata  sjukgymnaster.  Vad  vi nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n37. Åldersgränser och ersättningsetablering\r\n(punkt 23)\r\n\r\nav  Chatrine  Pålsson  (kd) och Kenneth Johansson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  37. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkande  51  och  avslår\r\nmotionerna   2002/03:So298   yrkande  7  delvis  och\r\n2002/03:So413.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamtidigt   som   stress   och  utbrändhet   drabbar\r\npersonalen inom hälso- och sjukvården,  förvägras de\r\nmest erfarna och kompetenta företrädarna  att  utöva\r\nsitt   yrke.   Det   handlar   bl.a.   om  de  äldre\r\nprivatpraktiserande  läkarna. Förutom att  detta  är\r\nåldersdiskriminering, är det otillfredsställande att\r\npatienter tvingas leva  med  sjukdomar  och besvär i\r\nonödan. Den s.k. 67-årsgränsen bör därför avskaffas.\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n38. Ett samlat högkostnadsskydd (punkt 26)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),\r\nKenneth Johansson (c) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 38. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna  2002/03:So443  yrkande  30  och\r\n2002/03:So509 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  1990-talet  har  avgifterna  för  hälso-  och\r\nsjukvård  ökat  dramatiskt  för  den  enskilde, dels\r\ngenom  att det så kallade högkostnadsskyddet  höjts,\r\ndels därför  att flera vårdavgifter inte omfattas av\r\nhögkostnadsskyddet. Även den enskildes kostnader för\r\nresor  i  samband  med  vård  har  ökat,  och  dessa\r\ninkluderas inte heller i högkostnadsskyddet. När man\r\ndiskuterar  patientavgifter eller läkemedelsavgifter\r\nbetraktas dessa ofta separat. För medborgaren är det\r\ngivetvis  viktigt   vad   avgifterna   uppgår   till\r\nsammanlagt.\r\n\r\nEnligt   vår   uppfattning  behöver  reglerna  för\r\nhögkostnadsskyddet   därför  ses  över.  Ett  samlat\r\nhögkostnadsskydd   blir    mer   överblickbart   för\r\npatienten.  En utredning skulle  kunna  se  över  de\r\nregionala skillnaderna,  vilka  grupper av patienter\r\nsom hamnar utanför skyddet, vilka  nya  behandlingar\r\noch åtgärder som är kopplade till ohälsa  och  vilka\r\nkonsekvenserna  blir  av ett samlat högkostnadsskydd\r\nför den enskilde och för  samhället.  Riksdagen  bör\r\nhos  regeringen begära förslag om en utredning kring\r\nkonsekvenserna  av  ett samlat högkostnadsskydd. Vad\r\nvi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n39. Jämställdhetsperspektiv i vården\r\n(punkt 27)\r\n\r\nav  Chatrine  Pålsson   (kd),   Cristina  Husmark\r\nPehrsson  (m), Carl-Axel Johansson  (m),  Kenneth\r\nJohansson (c) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 39. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So437  yrkande  12  och avslår\r\nmotion 2002/03:Ub401 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMedicinsk  forskning  har  tidigare  varit fokuserad\r\nframför  allt  på  män och mäns problem.  Resultaten\r\nfrån dessa studier har ofta generaliserats, utan att\r\ndetta ifrågasatts, till att gälla också för kvinnor.\r\nOckså   den   epidemiologiska    forskningen    över\r\nhälsoproblems  förekomst  har  utförts på och av män\r\noch  baserats  på manlig erfarenhet.  Statistik  har\r\ninte varit könsuppdelad  och  i  studier där kvinnor\r\nfunnits med har man ofta utgått från det manliga som\r\nnorm.   Sådan   forskning  har  därmed  inte   varit\r\nvärdeneutral eller objektiv i valet av vetenskapliga\r\nmetoder, frågeställningar  eller studieobjekt. Under\r\nde senaste åren har dock en  förändring  skett.  Det\r\nsatsas   mer   på   att   ta   reda   på  hur  olika\r\nsjukdomstillstånd yttrar sig hos kvinnor  och  vilka\r\nbehandlingar  som  medför bäst resultat för kvinnor.\r\nMen fortfarande är den kunskap vi har om diagnos och\r\nbehandling av olika  sjukdomar generellt sett större\r\nför män än för kvinnor. Man har också funnit att det\r\nfinns medicinska diagnoser  för  en större del av de\r\nsymptom män brukar söka för än för  kvinnor.  Därmed\r\nfår   män  oftare  en  diagnos  för  de  symptom  de\r\npresenterar  när  de söker vård än vad fallet är för\r\nkvinnor. Vi anser att  regeringen  bör lägga fram en\r\nhandlingsplan  över  hur  hälso- och sjukvården  för\r\nkvinnor  och  män skall utformas  så  att  vården  i\r\nordets rätta bemärkelse  skall bli jämställd. Vad vi\r\nnu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n40. Jämställdhetsperspektiv i vården (punkt 27)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation 40. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motion   2002/03:So437   yrkande   12   och\r\n2002/03:Ub401 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMedicinsk forskning  har  tidigare  varit  fokuserad\r\nframför  allt  på  män  och mäns problem. Resultaten\r\nfrån dessa studier har ofta generaliserats, utan att\r\ndetta ifrågasatts, till att gälla också för kvinnor.\r\nOckså   den   epidemiologiska    forskningen    över\r\nhälsoproblems  förekomst  har  utförts på och av män\r\noch  baserats  på manlig erfarenhet.  Statistik  har\r\ninte varit könsuppdelad  och  i  studier där kvinnor\r\nfunnits med har man ofta utgått från det manliga som\r\nnorm.   Sådan   forskning  har  därmed  inte   varit\r\nvärdeneutral eller objektiv i valet av vetenskapliga\r\nmetoder, frågeställningar  eller studieobjekt. Under\r\nde senaste åren har dock en  förändring  skett.  Det\r\nsatsas   mer   på   att   ta   reda   på  hur  olika\r\nsjukdomstillstånd yttrar sig hos kvinnor  och  vilka\r\nbehandlingar  som  medför bäst resultat för kvinnor.\r\nMen fortfarande är den kunskap vi har om diagnos och\r\nbehandling av olika  sjukdomar generellt sett större\r\nför män än för kvinnor. Man har också funnit att det\r\nfinns medicinska diagnoser  för  en större del av de\r\nsymptom män brukar söka för än för  kvinnor.  Därmed\r\nfår   män  oftare  en  diagnos  för  de  symptom  de\r\npresenterar  när  de söker vård än vad fallet är för\r\nkvinnor. Vi anser att  regeringen  bör lägga fram en\r\nhandlingsplan  över  hur  hälso- och sjukvården  för\r\nkvinnor  och  män skall utformas  så  att  vården  i\r\nordets rätta bemärkelse skall bli jämställd.\r\n\r\nVi anser att  Socialstyrelsen bör få i uppdrag att\r\ninitiera att statistiken  över  diagnoser,  insatser\r\noch  kostnader  delas upp efter kön. Socialstyrelsen\r\nbör vidare få i uppdrag att analysera orsakerna till\r\nden ojämlika vården  mellan  män  och  kvinnor.  Det\r\nförekommer  stora skillnader i medicinförskrivningen\r\ntill män och kvinnor. Beräkningar av kostnaderna för\r\nläkemedel och  för  hälso-  och  sjukvård  visar att\r\nkvinnors vård i de barnafödande åldrarna kostar  mer\r\nän   mäns.  Skillnaderna  i  kostnaderna  avtar  med\r\nåldern.  Bland  äldre  personer ges män mer resurser\r\nper invånare än kvinnor. Detsamma gäller även mindre\r\nbarn. Pojkars vård kostar mer än flickors. Vad vi nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n41. Lagstiftning om jämställd vård (punkt 28)\r\n\r\nav  Kerstin Heinemann  (fp)  och  Marita  Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 41. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Ub401 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att  hälso-  och  sjukvårdslagen (1982:763)\r\nskall kompletteras så att kvinnors  rätt  till  lika\r\ngod vård som män lagfästs i dess portalparagraf.  En\r\nsådan  klarare  lagtext  ger  möjligheter att på ett\r\nhelt annat sätt än i dag följa  upp  att  vården har\r\nsamma  kvalitet  för  kvinnor  och män. Erfarenheter\r\nfrån andra områden visar också att  lagstiftning kan\r\nvara ett effektivt medel för att påverka  attityder.\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n42. Legitimering av utländska läkare (punkt 29)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 42. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So407.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   finns   en   betydande  brist  på  hälso-  och\r\nsjukvårdspersonal  i  Sverige.  Det  gäller  läkare,\r\nsjuksköterskor, psykologer och tandläkare. Samtidigt\r\nfinns  det i Sverige  ett  stort  antal  läkare  och\r\nsjuksköterskor  som  kommit  hit från länder utanför\r\nEU/EES, och som nu har stora svårigheter att erhålla\r\nsvensk legitimation. Många av  dessa personer har en\r\nlång yrkeserfarenhet bakom sig. Kraven för att få en\r\nsvensk  legitimation  skiljer  sig  beroende  på  om\r\nvederbörande  kommer  från ett land  utanför  EU/EES\r\neller från ett land inom EU/EES. Vi har vid tidigare\r\ntillfällen väckt frågan  om  det  orimliga  i att ha\r\nolika  krav beroende på om vederbörande kommer  från\r\nett land  inom  respektive utanför EU/EES. Vi har då\r\nfått svaret att det inte är rimligt att sänka kraven\r\nför att få en svensk  legitimation  och  att  det är\r\nstora  skillnader mellan olika länders utbildningar.\r\nVi vill understryka att man absolut inte skall sänka\r\nkraven för  erhållandet av svensk legitimation eller\r\nnegligera olikheter i andra länders utbildningar. Vi\r\nanser   emellertid    att    nuvarande   regler   är\r\ndiskriminerande och att reglerna  bör  vara  jämlika\r\nvad gäller kraven för att få en svensk legitimation.\r\nVi föreslår därför att Socialstyrelsen får i uppdrag\r\nav  regeringen  att  se över detta. Vad vi nu anfört\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n43. Utredning m.m. om alternativa\r\nbehandlingsmetoder (punkt 31)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark   Pehrsson   (m),   Kerstin\r\nHeinemann  (fp),  Carl-Axel  Johansson  (m), Anne\r\nMarie Brodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 43. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So443 yrkande 35 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:So365   yrkandena   1   och   8,\r\n2002/03:So405 och 2002/03:So443 yrkande 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns ett stort intresse för alternativmedicinsk\r\nverksamhet  i  Sverige. Samhället har ett ansvar att\r\ntillgodose  berättigade   medborgarintressen   kring\r\nkvalitet   och   säkerhet   också   när  gäller  det\r\nalternativmedicinska   området.  Jämfört   med   den\r\netablerade medicinen har dock utvärderingsinsatserna\r\nbeträffande de alternativa behandlingsformerna varit\r\nblygsamma. Därför måste staten se till att särskilda\r\nresurser ställs till förfogande  för kvalitetsarbete\r\noch utvärdering inom detta område. Statens beredning\r\nför medicinsk utvärdering (SBU) bör  få ett särskilt\r\nuppdrag     att    utforma    förslag    till    hur\r\nalternativmedicinska    metoder    kan   utvärderas.\r\nHärigenom   kan   tillgodoses  att  också   godkända\r\nalternativmedicinska  metoder  uppfyller motsvarande\r\nkvalitetskrav. Vad vi nu anfört  bör  ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n44. Utredning m.m. om alternativa\r\nbehandlingsmetoder (punkt 31)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 44. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So405 samt avslår motionerna\r\n2002/03:So365 yrkandena  1  och  8 och 2002/03:So443\r\nyrkandena 35 och 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  den komplementära medicinen  innebär\r\nmycket positivt.  Det  är dock samtidigt en stor och\r\ntämligen outforskad marknad  som  ställer  patienten\r\nensam att själv bedöma kvaliteten. På grund  av  det\r\nökade   användandet   av  komplementär  medicin  har\r\nVärldshälsoorganisationen, WHO, efterlyst nationella\r\nriktlinjer hos medlemsländerna  för hur denna del av\r\nvården skall hanteras. Även inom  EU  verkar man för\r\natt  medlemsländerna mer aktivt skall reda  ut  sitt\r\nförhållningssätt  till  den komplementära vården. Vi\r\nanser  att det är en brist  att  Sverige  ännu  inte\r\ntagit fram  några  riktlinjer  avseende prissättning\r\noch  lagstiftning,  något  som ytterst  drabbar  den\r\nenskilde.  Vi anser därför att  Socialstyrelsen  bör\r\nges i uppdrag  att  utreda  och  lämna  förslag till\r\nnationella    riktlinjer   för   den   komplementära\r\nmedicinska  vården.   Vad   vi  nu  anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n45. Utredning m.m. om alternativa\r\nbehandlingsmetoder (punkt 31)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 45. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkandena 35 och 37 samt\r\navslår motionerna  2002/03:So365  yrkandena  1 och 8\r\noch 2002/03:So405.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns ett stort intresse för alternativmedicinsk\r\nverksamhet  i Sverige. Samhället har ett ansvar  för\r\natt tillgodose  berättigade medborgarintressen kring\r\nkvalitet  och  säkerhet   också   när   gäller   det\r\nalternativmedicinska   området.   Jämfört   med  den\r\netablerade medicinen har dock utvärderingsinsatserna\r\nbeträffande de alternativa behandlingsformerna varit\r\nblygsamma. Därför måste staten se till att särskilda\r\nresurser  ställs till förfogande för kvalitetsarbete\r\noch utvärdering inom detta område. Statens beredning\r\nför medicinsk  utvärdering (SBU) bör få ett särskilt\r\nuppdrag    att    utforma     förslag    till    hur\r\nalternativmedicinska    metoder   kan    utvärderas.\r\nHärigenom  kan  tillgodoses   att   också   godkända\r\nalternativmedicinska  metoder  uppfyller motsvarande\r\nkvalitetskrav.\r\n\r\nSedan  Alternativmedicinkommittén  arbetade  under\r\nsenare hälften  av  1980-talet  har  mycket hänt som\r\nmotiverar att en ny utredning tillsätts.  Jag  anser\r\natt   en   ny   utredning  bl.a.  bör  analysera  de\r\nekonomiska och sociala konsekvenserna av alternativa\r\nmetoder och se över  lagstiftningen  på  området.  I\r\ndetta   sammanhang   bör   också  en  översyn  göras\r\nbeträffande  regelverket  kring  alternativmedicinsk\r\nbehandling av barn. Dessutom  bör frågor kring behov\r\nav   utbildning   samt  behörighetsfrågor   belysas.\r\nUtredningen bör samarbeta  med  SBU  i  frågor kring\r\nvetenskaplig      utvärdering     av     alternativa\r\nbehandlingsmetoder.   Vad  jag  nu  anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n46. Utredning m.m. om alternativa\r\nbehandlingsmetoder (punkt 31)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 46. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2002/03:So365  yrkandena  1 och 8\r\noch  2002/03:So405  samt avslår motion 2002/03:So443\r\nyrkandena 35 och 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltfler människor är  intresserade av komplementära\r\nbehandlingsmetoder. En undersökning  gjordes 2001 av\r\nLinköpings universitet på uppdrag av Stockholms läns\r\nlandsting   i   syfte  att  klargöra  stockholmarnas\r\ninställning  till   komplementärmedicinska  insatser\r\ninom prevention och sjukdom.  Undersökningen  visade\r\natt   befolkningen   har   ett  stort  hopp  om  och\r\nförtroende för de komplementära  insatserna och vill\r\nse  dem  som  ett  naturligt  inslag i  det  vanliga\r\nsjukvårdsutbudet. Utredningens  resultat bedöms vara\r\ngeneraliserbara.\r\n\r\nJag anser att den komplementära  medicinen innebär\r\nmycket positivt. Det är dock samtidigt  en  stor och\r\ntämligen  outforskad  marknad  som ställer patienten\r\nensam att själv bedöma kvaliteten.  På  grund av det\r\nökade   användandet  av  komplementär  medicin   har\r\nVärldshälsoorganisationen, WHO, efterlyst nationella\r\nriktlinjer  hos medlemsländerna för hur denna del av\r\nvården skall  hanteras.  Även inom EU verkar man för\r\natt medlemsländerna mer aktivt  skall  reda  ut sitt\r\nförhållningssätt  till den komplementära vården.  Vi\r\nanser att det är en  brist  att  Sverige  ännu  inte\r\ntagit  fram  några  riktlinjer avseende prissättning\r\noch  lagstiftning, något  som  ytterst  drabbar  den\r\nenskilde.  Vi  anser  därför att Socialstyrelsen bör\r\nges  i uppdrag att utreda  och  lämna  förslag  till\r\nnationella    riktlinjer   för   den   komplementära\r\nmedicinska  vården.   Vad  jag  nu  anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n47. Alternativa behandlingsmetoder inom hälso-\r\noch sjukvården (punkt 32)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  32\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 47. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkandena 38 och 39 samt\r\navslår motion 2002/03:So365 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser   att   kunskap  om  alternativmedicinska\r\nbehandlingsmetoder     som      bedöms      uppfylla\r\nkvalitetskraven   också   måste   komma  hälso-  och\r\nsjukvårdspersonalen till del så att de kan informera\r\npatienten   om   olika   behandlingsalternativ.   En\r\nöppenhet för alternativa behandlingsmetoder inom den\r\nordinarie hälso- och sjukvården  under kontrollerade\r\nformer  minskar  även  riskerna  för  att  människor\r\nskadas   av   oseriösa  och  skadliga  behandlingar.\r\nRiksdagen bör därför  hos  regeringen begära förslag\r\nom  att  stärka  patientens  möjligheter  att  välja\r\nbehandlingsmetod. Jag vill vidare  påtala att enligt\r\n2  kap.  1 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet  på\r\nhälso-  och  sjukvårdens  område  skall  hälso-  och\r\nsjukvårdspersonal     utföra     sitt    arbete    i\r\növerensstämmelse   med   vetenskap   och    beprövad\r\nerfarenhet. I annat fall kan disciplinpåföljd  eller\r\nannan påföljd åläggas enligt bestämmelserna i 5 kap.\r\nsamma  lag.  Jag  anser  att  lagstiftningen behöver\r\nförändras och att alternativmedicinsk behandling som\r\nuppfyller kvalitetskraven skall tillåtas inom hälso-\r\noch  sjukvården  som komplement till  skolmedicinen.\r\nVad jag nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n48. Alternativa behandlingsmetoder inom\r\nhälso- och sjukvården (punkt 32)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  32\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 48. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So365  yrkandena 2 och 3 samt\r\navslår motion 2002/03:So443 yrkandena 38 och 39.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  måste  skapas  förutsättningar   för  ett  ökat\r\nsamarbete       mellan       skolmedicinen       och\r\nkomplementärmedicinen.  Det  är  också  viktigt  att\r\naccepterade  behandlingar  kan  erbjudas  till samma\r\nkostnader   som  inom  övrig  vård.  I  dag  är  det\r\nvälbetalda människor  som  har råd att söka sig till\r\nden  behandlingsmetod  man  tror   på,  medan  denna\r\nvalmöjlighet  i praktiken inte finns  för  människor\r\nmed små eller inga inkomster.\r\n\r\nDe flesta undersökningar visar att en större andel\r\nkvinnor  än  män   har  erfarenhet  av  komplementär\r\nmedicin. Samtidigt vet  vi  från annan statistik att\r\nsjukvård   och   rehabilitering  satsas   i   större\r\nutsträckning  på  män.  Eftersom  kvinnor  i  större\r\nutsträckning väljer komplementära behandlingsmetoder\r\när  det även ur ett  könsperspektiv  nödvändigt  att\r\nolika  behandlingsalternativ  finns  att  tillgå  på\r\nlikvärdiga  villkor.  Vad  jag  nu  anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n49. Forskning kring alternativmedicin\r\n(punkt 33)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson (m), Carl-Axel  Johansson  (m),  Kenneth\r\nJohansson (c) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 49. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So443 yrkande 36.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns  en  rad  hinder förknippade med forskning\r\noch utveckling rörande  alternativmedicinen. För att\r\nöka   antalet   forskare   och    forskarkompetensen\r\ngenerellt krävs att särskilda resurser  avsätts  för\r\natt  bygga  upp  ett  kompetenscentrum  och  för att\r\nmöjliggöra egna forskningsprojekt. Riksdagen bör hos\r\nregeringen  begära förslag om att särskilda resurser\r\navsätts för uppbyggnad  av  kompetenscentrum och för\r\natt    möjliggöra   egna   forskningsprojekt    inom\r\nalternativmedicinen.   Vad  vi  nu  anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n50. Auktorisation och kvalitetssäkring m.m.\r\ninom alternativmedicinen (punkt 34)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  34\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 50. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So225  yrkande  3  och avslår\r\nmotion 2002/03:So225 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNordiska  samarbetskommittén  (NSK)  har konstaterat\r\natt det hos regeringarna i Norden finns ett intresse\r\nför       att       etablera      samarbete      med\r\nbranschorganisationerna    för   komplementär-   och\r\nalternativmedicin (KAM) i syfte  att  säkra  en  hög\r\nnivå för medborgarnas trygghet. Inom NSK är man enig\r\nom  att KAM:s organisation är en bra modell för alla\r\nländerna.  Jag  anser att det är viktigt att Sverige\r\nstöder ett nordiskt samarbete inom komplementär- och\r\nalternativmedicinen.  Vad  jag  nu  anfört  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n51. Legitimation och förskrivningsrätt för\r\nalternativmedicinare (punkt 35)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 35\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 51. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So365  yrkande 7 samt avslår\r\nmotion 2002/03:So225 yrkandena 5 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   anser   att   frågan   om   legitimering    av\r\nalternativmedicinska    utövare    behöver   belysas\r\nytterligare.  Vad  jag nu anfört bör ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n52. Etiska frågor (punkt 36)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  36\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 52. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2002/03:So435  och  2002/03:So486\r\nyrkandena  1  och 2 samt avslår motion 2002/03:So472\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att följande  etiska  riktlinjer bör gälla\r\nvid  stamcellsforskning. Forskning  på  s.k.  adulta\r\nstamceller  skall prioriteras. Detta bör bland annat\r\nbeaktas när offentliga medel för forskning fördelas.\r\nJag anser att riksdagen bör anta en \"nollvision\" vad\r\ngäller användandet  av  mänskliga  embryon med målet\r\natt  de vetenskapliga metoderna skall  utvecklas  så\r\natt fullgoda alternativ till forskning på embryonala\r\nstamceller finns. Forskning på embryonala stamceller\r\nskall  enligt  min  uppfattning  endast  tillåtas då\r\nforskningsmålet  syftande  till  klinisk  användning\r\ninom  vården  inte  skulle  kunna  nås  genom  andra\r\nforskningsvägar  som  är  grundade  på vetenskap och\r\nbeprövad  erfarenhet.  Medgivande  från   paret  ska\r\nnaturligtvis  krävas.  Embryon får aldrig produceras\r\nför  forskningsändamål.  Embryonal  forskning  skall\r\naccepteras endast om den sker under reglerade former\r\noch med offentlig insyn, vilket  bland annat innebär\r\natt  varje  enskilt  projekt  skall  prövas   av  en\r\nlagreglerad forskningsetisk kommitté. Den embryonala\r\nforskningen  måste  kontinuerligt  bli  föremål  för\r\nfortsatt  etisk  diskussion  och  problematisering i\r\ntakt  med  att  kunskapen  växer  och  nya  tekniker\r\nutvecklas.   Embryonal  forskning  skall  i  största\r\nmöjliga    utsträckning    skyddas    från    oetisk\r\nkommersialisering.  Vid  utveckling av metoderna för\r\nin  vitro-fertilisering  skall   strävan   vara  att\r\nbefrukta  så  få  ägg  som  möjligt  förutom  de som\r\nimplanteras.   Stamcellsforskning   som   innefattar\r\nkloning  av  embryo  ska  inte  tillåtas.  Med jämna\r\nintervall   skall   en  utvärdering  av  den  etiska\r\nkommitténs tillståndsgivning ske. Samtidigt skall en\r\nanalys av forskningens  utveckling  göras, varvid de\r\netiska  aspekterna  på  forskningen  skall   ha   en\r\nframträdande roll.\r\n\r\nDen  4  april  1997 i Oviedo undertecknade Sverige\r\nEuroparådets konvention om mänskliga rättigheter och\r\nbiomedicin.  Med  tanke   på   vetenskapens   snabba\r\nutveckling  har  det internationellt bedömts viktigt\r\natt   ange   riktlinjer    för   den   biomedicinska\r\nforskningen  om  hur  människovärdet  och  mänskliga\r\nrättigheter  ska  kunna upprätthållas.  Sverige  har\r\ndärmed    en    folkrättslig     förpliktelse    mot\r\nkonventionen. Sverige har dock ännu inte ratificerat\r\nkonventionen och således inte gjort  den till svensk\r\nlagstiftning.  I  Sverige vill regeringen  nu  gå  i\r\nmotsatt riktning. Regeringen avser nämligen genom en\r\nefterhandskonstruktion  att  kringgå  en fullständig\r\nratificering  av  Oviedokonventionen.  Den  statliga\r\nkommittén om genetisk integritet fick i  april  2002\r\ntilläggsdirektiv  att  snabbt ta fram ett lagförslag\r\nsom   möjliggör   kloning  av   mänskliga   embryon.\r\nVisserligen synes regeringen vilja skilja på kloning\r\nför att skapa barn,  s.k.  reproduktiv  kloning, och\r\nkloning  för  forskning,  s.k.  terapeutisk kloning.\r\nEnbart det senare skall tillåtas, men i verkligheten\r\när all kloning reproduktiv i den  meningen att en på\r\ndet   hela   taget   genetiskt   identisk   organism\r\nreproduceras.  Syftena  kan  variera och livslängden\r\nlikaså. Det handlar om att klona människa-människa i\r\nbetydelse   av   en  hel  och  integrerad   mänsklig\r\norganism,  dvs.  en   mänsklig   organism   i   sitt\r\nembryonala  stadium.  Människoliv ska produceras och\r\nkonsumeras   för   forskning.    Sverige    har   en\r\nfolkrättsligt  betingad bindning och lojalitet  till\r\nOviedokonventionen  och  bör  av  folkrättsliga  och\r\netiska skäl stå fast vid redan intagen ståndpunkt  i\r\nfrågan om kloning av människor. Sverige bör därför i\r\nlag  förbjuda  alla  former av kloning av människor.\r\nVad jag nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n53. Frysning av könsceller före könskorrigering\r\n(punkt 37)\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  37\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 53. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So306 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag är det  oklart  om en person som skall genomgå\r\nkönskorrigering  har  möjlighet   att   frysa   sina\r\nkönsceller  före  ingreppet  för  att senare i livet\r\nkunna  bli  biologisk  förälder åt ett  barn.  Varje\r\nperson som skall genomgå en könskorrigering borde ha\r\nrätt att frysa könsceller före ingreppet och tydligt\r\ninformeras om detta. Lagstiftningen  måste  troligen\r\nförändras på många områden för att möjliggöra detta.\r\nPoängen  med  konstgjord  befruktning  är  just  att\r\nsäkerställa  att  par  som inte kan få barn skall ha\r\nmöjligheten att skaffa barn.  I  den berörda gruppen\r\ningår    alltså    transsexuella    som    genomgått\r\nkönskorrigering  eftersom  könskorrigering i Sverige\r\nalltid inbegriper sterilisering.  Vad  jag nu anfört\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n54. Frågan om när foster juridiskt sett skall\r\nbetraktas som barn (punkt 39)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  39\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 54.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So471 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att det är anmärkningsvärt  att  Sverige\r\ninte i lagstiftningen införlivat de rekommendationer\r\nsom Världshälsoorganisationen  lagt  fast,  dvs. att\r\nfrån   vecka   22   skall   ett   missfall  benämnas\r\nförlossning  och foster benämnas barn.  Vad  jag  nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n55. Utländska kvinnors rätt till abort i\r\nSverige (punkt 41)\r\n\r\nav Ingrid Burman  (v),  Kerstin  Heinemann  (fp),\r\nKenneth  Johansson (c), Elina Linna (v), Kerstin-\r\nMaria Stalin (mp) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 55. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2002/03:So255, 2002/03: So308 och\r\n2002/03:U235 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTill  skillnad  från  andra   länder   med  liberala\r\nabortlagar gör Sverige åtskillnad mellan  abort  och\r\nannan  vård  för utländska medborgare. Det som avgör\r\nom kvinnan skall  få  en  abort beviljad eller ej är\r\nhennes  anknytning till Sverige,  vilken  bedöms  av\r\nSocialstyrelsens rättsliga råd. Har samlaget skett i\r\nsvensk säng eller med en svensk man beviljas kvinnan\r\ni regel en  abort.  Det  har sagts att hindret i vår\r\nabortlag  inte utgör ett problem,  eftersom  kvinnor\r\nboende i andra  länder  sällan efterfrågar att komma\r\nhit för abort. Men de fåtaliga förfrågningarna beror\r\ninte på att det inte finns  ett  behov. Det är något\r\nman  lätt  kan  utläsa  av den s.k. abortturismen  i\r\nEuropa.  I  all  annan  sjukvård   i  Sverige  finns\r\nmöjligheten att ta emot människor från  andra länder\r\nunder förutsättning att de betalar för sin vård. Det\r\när  till  och  med en metod som vissa landsting  och\r\nsjukhus använder för att stärka sin ekonomi. Man tar\r\nt.ex. emot hjärtpatienter från andra länder. Men att\r\njust abort skall  utgöra  ett  undantag i Sverige är\r\nobegripligt.  I  bl.a.  Storbritannien,   Frankrike,\r\nItalien och Holland kan en utländsk kvinna  få abort\r\npå samma villkor som annan vård. Vi vill påminna  om\r\natt  Sverige  på  många internationella konferenser,\r\nt.ex.  i  FN,  tagit upp  frågan  om  abort  på  ett\r\nkonstruktivt och bra sätt. Nu är det dags att slänga\r\nut de sista resterna  av  förmynderi  och  ändra den\r\nsvenska  lagen.  Vad vi nu anfört bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n56. Patientjournallagen (punkt 43)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman   (v),  Elina  Linna  (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  56. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So404 yrkande  1  samt  avslår\r\nmotion 2002/03:So208.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÖverföringen  av  journaler  är en fråga som alltför\r\nlite belysts vid konkurrensutsättning  av primärvård\r\noch  äldrevård. Klara regler saknas. Om lagen  skall\r\nefterlevas måste den enskilde ge sitt tillstånd till\r\natt journalen  övertas  av  den nya vårdgivaren. Det\r\nkan  ordnas på ett enkelt och  praktiskt  sätt,  men\r\npraktiseras   sällan.  Inte  heller  Socialstyrelsen\r\nanser att det är  helt klarlagt hur detta skall ske.\r\nDärför bör regeringen  ge  Socialstyrelsen i uppdrag\r\natt   utreda   och   utfärda  riktlinjer   för   hur\r\npatientjournaler  skall   hanteras   i  samband  med\r\nkonkurrensutsättning och privatisering.  Vad  vi  nu\r\nanfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n57. Förskrivningsrätt för sjuksköterskor\r\n(punkt 44)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson (m), Kerstin  Heinemann  (fp), Carl-Axel\r\nJohansson (m), Kenneth Johansson (c),  Anne Marie\r\nBrodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 57. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna 2002/03:So236 och 2002/03:So237.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn majoritet i riksdagen har tidigare sagt nej  till\r\natt  ge  legitimerade  sjuksköterskor med utbildning\r\nföre 1993 och som i dag  arbetar  inom äldreomsorgen\r\nmöjlighet  till  viss förskrivningsrätt  vad  gäller\r\nläkemedel.  Denna  grupp   sjuksköterskor   lämnades\r\nutanför    när    riksdagen    senast   gav   övriga\r\nsjuksköterskor, verksamma inom äldreomsorgen,  denna\r\nmöjlighet.   Dessa   tusentals  sjuksköterskor  inom\r\näldreomsorgen - utbildade  före  1993 - arbetar nära\r\nsina äldre och har stora möjligheter att se effekter\r\noch  eventuella biverkningar av medicinering.  Genom\r\ndaglig  kontakt  och  en  större  iakttagelseförmåga\r\nskulle mycket av undernäring kunna undvikas.\r\n\r\nVi  vill  också framhålla att skolsköterskor,  som\r\nofta har en vidareutbildning  inom  öppen hälso- och\r\nsjukvård eller en vidareutbildning inom  hälso-  och\r\nsjukvård  för  barn  och ungdom, inte har samma rätt\r\natt skriva ut läkemedel  som en distriktssköterska -\r\ntrots  att  de  genomgått  samma   kurs!  De  flesta\r\nskolsköterskor   är   i  dag  anställda  direkt   av\r\nskolhuvudmannen,   men  i   vissa   kommuner   finns\r\nfortfarande  distriktssköterskor  där  skolhälsovård\r\ningår.  Kommunen  köper  alltså  skolhälsovård  från\r\nlandstinget.     Det    kan    då    inträffa    att\r\ndistriktssköterskan       får       använda      sin\r\nförskrivningsrätt  på  förmiddagen,  men   inte   på\r\neftermiddagen   som  skolsköterska,  trots  att  det\r\nhandlar om samma  målgrupp.  Detta  är inte logiskt.\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n58. Tillämpningen av prioriteringsbeslutet\r\n(punkt 45)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v),  Elina  Linna   (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 58. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So408 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi kan  konstatera att när det gäller sjukvården som\r\nhelhet och  rehabiliteringen  brister  utförarna när\r\ndet      gäller     att     efterleva     riksdagens\r\nprioriteringsordning.  Det  är  därför  viktigt  att\r\nriksdagens  prioriteringsordning  blir  ett verksamt\r\ninstrument i hälso- och sjukvården. Vad vi nu anfört\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n59. Vård och behandling av olika sjukdomar\r\n(punkt 46)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson (m), Kerstin  Heinemann  (fp), Carl-Axel\r\nJohansson (m), Anne Marie Brodén (m)  och  Marita\r\nAronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 59. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motion   2002/03:So437   yrkande   10  samt\r\navstyrker  motionerna  2002/03:So221 yrkandena  1-3,\r\n2002/03:So226  yrkandena  1  och  3,  2002/03:So231,\r\n2002/03:So234,  2002/03:So238  yrkandena  1  och  2,\r\n2002/03:So268,  2002/03:So275  yrkandena  1  och  2,\r\n2002/03:   So300,   2002/03:So325,    2002/03:So348,\r\n2002/03:So352,    2002/03:So361    yrkandena    1-4,\r\n2002/03:So379, 2002/03:So416, 2002/03:So420  yrkande\r\n2,  2002/03:So438  yrkandena 1 och 2, 2002/03:So464,\r\n2002/03:So465,   2002/03:    So468,   2002/03:So484,\r\n2002/03:So512 yrkande 9, 2002/03:L318  yrkandena  12\r\noch   19,  2002/03:Sf208  yrkande  3,  2002/03:Ub336\r\nyrkande   19,   2002/03:   A366   yrkande   18   och\r\n2002/03:Bo268 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  psykiskt  sjuka  bör  omfattas av en\r\nrättighetslagstiftning, på samma sätt som  människor\r\nmed  fysiska funktionshinder får rättigheter  enligt\r\nLSS  (lagen   om   stöd   och   service  till  vissa\r\nfunktionshindrade)     och     LASS    (lagen     om\r\nassistansersättning).  I  dag  är dessa  lagar  inte\r\nalltid    lätta    att    tillämpa    på    psykiskt\r\nfunktionshindrade.      Rätten      till     boende,\r\nsysselsättning och en god omsorg, liksom  rätten att\r\nfå  vara  delaktig i att forma insatserna, bör  slås\r\nfast i denna rättighetslagstiftning.\r\n\r\nEtt   relativt   nytillkommet   problemområde   är\r\ninvandrare  med psykiska problem. Det är viktigt att\r\nvårdpersonalen  inom  psykiatrin och primärvården är\r\nväl  förtrogen  med de psykiska  problem  som  olika\r\ninvandrargrupper  kan  förete mot bakgrund av vad de\r\ntidigare upplevt i livet.\r\nMot  bakgrund  av  de  erfarenheter  som  hittills\r\ngjorts   av   att  i  primärvården   inrymma   också\r\npsykosocial  kompetens   anser   vi  vidare  att  de\r\nhusläkarmottagningar   som  ännu  inte   har   denna\r\nkompetens måste tillföras sådan.\r\nDet  preventiva  arbetet   måste   utvecklas   och\r\npotentiella  högriskgrupper  inom  psykiatrin  måste\r\nidentifieras.  Sådana  grupper är barn till psykiskt\r\nsjuka,   personer   som   gjort    självmordsförsök,\r\nnyinsjuknade i psykoser m.fl. Det är viktigt att det\r\nfinns en god beredskap inom psykiatrin  för  att  ta\r\nhand   om   dessa  grupper  av  patienter.  Eftersom\r\npsykiatrin,   i   större   utsträckning   än   andra\r\nverksamheter      inom       vården,      innehåller\r\nbehandlingsmetoder  som är mer  kontroversiella,  är\r\ndet viktigt att utvärderingar  och  uppföljningar av\r\nbehandlingar fungerar tillfredsställande.\r\nVi vill också framhålla att psykiatrins roll i den\r\nlokala samverkan måste stärkas. Primärvården behöver\r\nkonsultation och utbildning från psykiatrin.  Dagens\r\nköer   till   barn-   och   ungdomspsykiatrin  måste\r\nåtgärdas.   Det   är  orimligt  med   dagens   långa\r\nväntetider  för behandling.  De  privatpraktiserande\r\npsykiatrikerna  har  i  dag  ofta  ringa eller ingen\r\nkontakt med den offentliga psykiatrin.  Här  bör nya\r\nmodeller för samverkan uppmuntras. Vidare finns  det\r\nfortfarande  på sina håll stora brister i bemötandet\r\nav patienter och  anhöriga inom delar av psykiatrin.\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Lag om inskränkning i landstingens rätt att\r\növerlämna driften av akutsjukhus till annan\r\n(punkt 10)\r\n\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd),  Cristina Husmark Pehrsson\r\n(m),  Kerstin  Heinemann (fp),  Carl-Axel  Johansson\r\n(m), Kenneth Johansson  (c),  Anne  Marie Brodén (m)\r\noch Marita Aronson (fp).\r\n\r\nLagen  (2000:1440)  om  inskränkning  i landstingens\r\nrätt  att överlämna driften av akutsjukhus  upphörde\r\natt gälla den 1 januari 2003. Enligt vår uppfattning\r\nborde lagen över huvud taget inte ha införts.\r\n\r\nVi ser  inga  hinder  med  att företag inom vården\r\ntillåts   gå   med   vinst.   Vinstgivande   företag\r\ninvesterar i både kunnande och  ny  teknik samtidigt\r\nsom företaget genererar ett ekonomiskt  tillskott  i\r\nverksamheten.    Erfarenhetsutbyte    mellan   olika\r\nvårdgivare   genererar   nya   idéer  och  utvecklar\r\nverksamheten. Marknadslösningar  får  inte  innebära\r\natt  lägsta pris är den enda utslagsgivande faktorn.\r\nAndra,  inte  minst kvalitativa, faktorer måste väga\r\nlika   tungt.   Regeringen    bör    inte   begränsa\r\nmöjligheterna  för sjukvårdshuvudmännen  att  träffa\r\navtal med entreprenörer.  Det  bör  avgöras av varje\r\nlandsting eller kommun i enlighet med  det kommunala\r\nsjälvstyrets principer.\r\n\r\n2. Fri etableringsrätt m.m. (punkt 21)\r\n\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nJag  anser  att  rehabiliteringsfrågorna  är  mycket\r\nviktiga och ställer därför stora förhoppningar  till\r\nde  förslag  som  nu finns i proposition 2002/03:89.\r\nDessa förslag är ett steg på detta område. Jag avser\r\natt följa utvecklingen  noga  och  avstår  därför nu\r\nfrån   att   reservera   mig  såvitt  gäller  motion\r\n2002/03:So228.\r\n\r\n\r\n3.  Ett samlat högkostnadsskydd (punkt 26)\r\n\r\n\r\nav   Cristina   Husmark  Pehrsson   (m),   Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nVi  vill  erinra  om  att  vi  under  flera  år  har\r\nföreslagit ett bättre  högkostnadsskydd genom att en\r\nfrivillig  försäkring  införs.   Försäkringen  skall\r\nadministreras          av         försäkringskassan.\r\nFörsäkringsprincipen  utgår   från   antagandet  att\r\nindividens  nytta ökar om hon kan undvika  plötsliga\r\noch oförutsägbara kostnader av betydande storlek. En\r\nsådan försäkring  skyddar  dem  med  störst behov av\r\nläkemedel.  Vi  vill  i  övrigt  hänvisa  till  våra\r\nmotioner 2002/03:So281 och 2002/03:So466.\r\n\r\n\r\n4. Ett samlat högkostnadsskydd (punkt 26)\r\n\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nTillgängligheten   till  vården  handlar  också   om\r\npatientens ekonomiska  möjligheter.  I dag finns det\r\nhögkostnadsskydd  för  sjukvård, för läkemedel  samt\r\nför vissa grupper och behandlingar  inom tandvården.\r\nPrioriterade  grupper  som t.ex. barn och  unga  har\r\nytterligare reduceringar  när  det  gäller avgifter.\r\nVar för sig kan dessa högkostnadsskydd  ses  som  en\r\nlåg  kostnad för den enskilde, men tillsammans utgör\r\nde tunga kostnader för dem med omfattande ohälsa och\r\nknappa  ekonomiska  resurser.  På  sikt anser därför\r\nVänsterpartiet att det optimala är att ett gemensamt\r\nhögkostnadsskydd   införs   gällande  vårdens   alla\r\nområden  för att säkerställa allas  lika  rätt  till\r\nvård    och    behandling     oavsett     ekonomiska\r\nförutsättningar.\r\n\r\n\r\n5. Vård och behandling av olika sjukdomar\r\n(punkt 46)\r\n\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nAndelen   kvinnor   med   smärtor   från   den  s.k.\r\nrörelseapparaten   utgör  en  betydande  del  av  de\r\nlångtidssjukskrivna            i            Sverige.\r\nRehabiliteringsinsatserna  och  vårdkonsumtionen   i\r\nsamband  med  dessa  tillstånd  är  både  stora  och\r\nlångvariga..   En   alltför   stor  andel  av  dessa\r\npatienter är missnöjda med den  hjälp och behandling\r\nde erhållit. Ofta har de också kvar sin smärta.\r\n\r\nForskningen har på senaste tiden ändrat fokus från\r\ntidigare helt dominerande belastningsinriktning till\r\nhjärnans sätt att hantera hot och  påfrestningar.  I\r\nflera  svenska forskningsprojekt har man konstaterat\r\natt muskelspänningar  och  ryggbesvär  inte beror på\r\növeransträngda muskler utan på stress i hjärnan. Den\r\nnya    forskningen   revolutionerar   vår   syn   på\r\nrehabilitering  av  smärta. Den nuvarande bristen på\r\nsamordning  och  samsyn   på  smärttillstånd  i  vår\r\nnuvarande rehabilitering lämnar  utrymme  för  stora\r\nvariationer  i  hantering, bemötande och behandling,\r\ntill nackdel för patienterna. Det är konstaterat att\r\nsjukvården erbjuder kvinnor billigare rehabilitering\r\nän  vad män får. Kunskap  finns  inom  området,  men\r\nhittills   har  ingen  tagit  det  övergripande  och\r\nsamordnande   ansvaret,   något   som   kräver   ett\r\ntvärvetenskapligt  samarbete  över klinikgränser och\r\ninstitutionsgränser.          Samordning          av\r\nforskningsresultat        och       tvärvetenskaplig\r\nmetodutveckling skulle väsentligt  höja kvaliteten i\r\nvården för denna stora patientgrupp.  Jag  har  valt\r\natt  inte  nu  reservera  mig,  men kommer att följa\r\nfrågan noga.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2002/03:K251 av Cecilia Widegren m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att låta Västra\r\nGötalandsregionen   bli   försöksområde   för   en\r\nobligatorisk solidarisk hälsoförsäkring.\r\n\r\n2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om hälsofrågor för\r\nkvinnor i samkönade relationer.\r\n\r\n2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om behovet  av\r\nkompetenshöjning i  vården  vad  det  gäller  HBT-\r\npersoner.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om könsbyte.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs om olikheter\r\nmellan     landstingen     angående     konstgjord\r\nbefruktning.\r\n\r\n2002/03:U235 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att  Sverige\r\nbör tillåta utländska kvinnor att få komma hit och\r\ngöra säkra aborter lagligt på svenska sjukhus.\r\n\r\n2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om rätten  att  söka\r\nsjukvård i EU.\r\n\r\n2002/03:Sf208 av Rigmor Stenmark och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om forskning kring\r\nwhiplashskador.\r\n\r\n2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om rätten till val av\r\ntolk inom hälso- och sjukvården.\r\n\r\n2002/03:Sf291 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder\r\nsjukvårdens      framtida     finansiering     och\r\nkompetensförsörjning     särskilt    utifrån    en\r\nobligatorisk hälsoförsäkring, som omfattar alla, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att möjliggöra\r\nstörre mångfald av vårdgivare  för  att på så sätt\r\nöka    vårdpersonalens   möjlighet   att   påverka\r\narbetsförhållanden,       löneutveckling       och\r\nkarriärvägar.\r\n\r\n2002/03:So203 av Sten Tolgfors och Elizabeth Nyström\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  en   allmän\r\nobligatorisk sjukvårdsförsäkring.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om de demokratiska\r\nbristerna i landstingssjukvårdens organisation.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om patienters rätt\r\natt välja vårdgivare.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om betydelsen av\r\nenskilda  vårdgivare för en kvalitativ  utveckling\r\nav vården.\r\n\r\n2002/03:So205 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om vikten av goda\r\nförutsättningar för enskilda vårdgivare.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om principer för\r\nvårdens finansiering.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  socialminister\r\nLars   Engqvists   förslag   att   förbjuda   s.k.\r\nblandfinansierad vård.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om patienters rätt\r\natt fritt välja vårdgivare.\r\n\r\n2002/03:So207 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av  att  utvidga\r\nrätten till second opinion för patienter.\r\n\r\n2002/03:So208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att  10  §  patientjournallagen\r\nskall ges följande lydelse: Den som  enligt  9  § är\r\nskyldig att föra patientjournal skall på begäran  av\r\npatient  utfärda  intyg om vården samt utfärda intyg\r\noch utlåtande som behövs  för att bedöma rätten till\r\nersättning enligt lagen om  allmän  försäkring eller\r\nannan jämförbar ekonomisk förmån.\r\n\r\n2002/03:So218 av Birgitta Carlsson och Margareta\r\nAndersson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att införa legitimation för\r\ndietister.\r\n\r\n2002/03:So221 av Birgitta Sellén och Margareta\r\nAndersson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  förebyggande\r\ninsatser mot ätstörningar.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  forskning om\r\nätstörningar.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  rätt  att välja\r\nvårdform för personer drabbade av ätstörningar.\r\n\r\n2002/03:So225 av Birgitta Carlsson och Viviann\r\nGerdin (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att godkänna och\r\nge sitt stöd till KAM:s kvalitetssäkring.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmeningvad i motionen  anförs  om  att  Sverige bör\r\nstödja  ett  nordiskt samarbete inom komplementär-\r\noch alternativmedicinen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att komplementär-\r\noch  alternativmedicinare  med  auktorisation  och\r\nkvalitetssäkring,  som  har kunskap om glukosamin,\r\nbör få förskriva detta läkemedel.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförskrivningsrätt bör tilldelas  auktoriserade och\r\nkvalitetssäkrade         komplementär-         och\r\nalternativmedicinare.\r\n\r\n2002/03:So226 av Birgitta Carlsson och Sven\r\nBergström (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att hela samhället\r\noch  särskilt familjen, skolan och  personal  inom\r\nfritidsverksamheten   har   viktiga   uppgifter  i\r\narbetet med att förebygga ätstörningar.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att vården behöver\r\nfler specialister  och  fler  vårdplatser  för att\r\nkunna  ge  dem som drabbas av ätstörningssjukdomar\r\nen adekvat vård.\r\n\r\n2002/03:So228 av Barbro Feltzing och Kerstin-Maria\r\nStalin (mp):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar   att  fri  etableringsrätt  för\r\nsjukgymnaster införs.\r\n\r\n2002/03:So231 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om   ökat   stöd  till  de\r\nofrivilligt barnlösa.\r\n\r\n2002/03:So234 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  att ansvaret  vid\r\nbehandling   skall   vidgas  till  att  omfatta   de\r\nseneffekter  som uppstår  på  grund  av  cancer  och\r\nbehandling.\r\n\r\n2002/03:So236 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  vikten  av  att  snarast\r\ntillåta även sjuksköterskor utbildade före 1993  att\r\nefter    genomgången    vidareutbildning    tillåtas\r\nförskriva vissa läkemedel.\r\n\r\n2002/03:So237 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen snarast lägger  fram\r\nförslag om förskrivningsrätt för skolsköterskor.\r\n\r\n2002/03:So238 av Sofia Larsen och Birgitta Sellén\r\n(c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  öka\r\nutbildningen  av sjukvårdspersonal  för  patienter\r\nsom lider av anorexia nervosa.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  en  allmän\r\nutbildnings- och  informationsinsats  om sjukdomen\r\nanorexia nervosa.\r\n\r\n2002/03:So245 av Göte Wahlström och Christina Nenes\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kraftfulla åtgärder för att\r\nklara  framtida  personalrekrytering till vård-  och\r\nomsorgsarbete.\r\n\r\n2002/03:So255 av Inger René m.fl. (m, c, mp, v, fp):\r\n\r\nRiksdagen beslutar  om rätt till abort för utländska\r\nmedborgare i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:So267 av Chatrine Pålsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  s.k.  smartkort som metod\r\nför att underlätta och förenkla blodgivande.\r\n\r\n2002/03:So268 av Chatrine Pålsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om screening  för att upptäcka\r\nprostatacancer.\r\n\r\n2002/03:So275 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en utredning av\r\ntillgängligheten till psykoterapi och psykologiskt\r\nstöd.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om nationell taxa för\r\npsykoterapeuter och psykologer.\r\n\r\n2002/03:So288 av Martin Andreasson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om reglerna om blodgivning för\r\nmän som haft sex med män.\r\n\r\n2002/03:So295 av Kerstin-Maria Stalin och Ingegerd\r\nSaarinen (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  motionen  om behovet av inrättande\r\nav  platser  för  den praktiska  tjänstgöringen  för\r\npsykologer (PTP).\r\n\r\n2002/03:So298 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen begär  att regeringen skyndsamt utreder\r\nsjukvårdens     framtida      finansiering     och\r\nkompetensförsörjning    särskilt    utifrån     en\r\nobligatorisk hälsoförsäkring, som omfattar alla, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen beslutar att tillåta försöksverksamhet\r\nmed   kundval  där  pengarna  följer  patienten  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  alternativ i\r\nvården.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om primärvården.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om etableringsfrihet\r\noch ersättningsetablering.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad\r\nsamordning.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om rätten att söka\r\nvård utomlands.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  medicinsk\r\nforskning.\r\n\r\n14.  Riksdagen  beslutar   att   avskaffa  lagen  om\r\ninskränkning  i  landstingens rätt  att  överlämna\r\ndriften  av  akutsjukhus   till  annan,  den  s.k.\r\nstopplagen,  i  enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:So300 av Håkan Larsson och Birgitta Carlsson\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  elöverkänslighet   som\r\nsjukdom och växande samhällsproblem.\r\n\r\n2002/03:So306 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet  av  en\r\ntydlig  rättighet   för  transsexuella  att  frysa\r\nkönsceller före könskorrigering.\r\n\r\n2002/03:So308 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att abort betraktas som all\r\nannan  sjukvård,  så att  patienten  har  den  fulla\r\nbeslutsrätten, oavsett  om  hon blivit gravid i vårt\r\nland eller inte, och oavsett var hon är bosatt.\r\n\r\n2002/03:So309 av Chatrine Pålsson och Sven Brus\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  utlysa 2003 eller 2004\r\ntill vårdpersonalens år.\r\n\r\n2002/03:So325 av Anita Sidén och Ulla Löfgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att åtgärder  vidtas så att\r\nett  obligatoriskt  prov  kan  tas  för  att  tidigt\r\nupptäcka diabetes typ två.\r\n\r\n2002/03:So345 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   avgifter   för\r\nrättspsykiatrisk vård.\r\n\r\n2002/03:So348 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i motionen  om  att  samordning  av\r\nforskningsresultat        och       tvärvetenskaplig\r\nmetodutveckling skulle höja  kvaliteten i vården för\r\nkvinnor med smärtproblematik.\r\n\r\n2002/03:So352 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine\r\nJohansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av ökad kunskap om\r\nelöverkänslighet.\r\n\r\n2002/03:So361 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om en helhetssyn på\r\nmiljö och hälsa och sambandet mellan tungmetaller,\r\nkemikalier,  strålning  och sjukdomstillstånd  som\r\nutbrändhet, elöverkänslighet och kronisk trötthet.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att myndigheterna\r\nmåste   inta    en    mer   öppen   attityd   till\r\nbehandlingsformer som visar  sig  hjälpa patienter\r\nmed elöverkänslighet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen   anförs   om   att   en\r\nspecialutrustad   klinik   för  att  ta  bort  den\r\nskadliga belastningen av tungmetaller,  kemikalier\r\noch dolda infektioner bör inrättas i Sverige.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  regeringen\r\nmåste ta  hänsyn  till forskning från båda sidor i\r\nelöverkänslighetskonflikten    och    även    till\r\nvittnesmålen från drabbade människor.\r\n\r\n2002/03:So365 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökat  intresse för\r\nkomplementärmedicinska insatser.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om behovet av att få\r\nskolmedicin och komplementär medicin att samverka.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om könsperspektiv som\r\nskäl  till  att  erbjuda  behandlingsalternativ på\r\nlikvärdiga vilkor.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda\r\nkriterier för legitimering.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om en arbetsgrupp\r\neller parlamentarisk utredning  för  att  förankra\r\noch föreslå en strategi för Sverige som bygger  på\r\nWHO:s program och rekommendationer.\r\n\r\n2002/03:So368 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nHans Stenberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     i    motionen    anförs    om    lagen    om\r\ntvångsomhändertagande för psykisk vård.\r\n\r\n2002/03:So379 av Alf Eriksson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  i   motionen   anförs   om   obligatorisk\r\nhälsoundersökning mot blås- och prostatacancer.\r\n\r\n2002/03:So398 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att ge Socialstyrelsen i\r\nuppdrag  att  se över möjligheten  att  kunna  välja\r\nprimärvårdsenhet i stället för namngiven läkare.\r\n\r\n2002/03:So400 av Elina Linna m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en nationell\r\növersyn av förlossningsvården.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en förstärkning av\r\nutbildningen i genusfrågor för barnmorskor.\r\n\r\n2002/03:So404 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om riktlinjer för hur\r\npatientjournalerna  skall  hanteras  i samband med\r\nkonkurrensutsättning och privatisering.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om en utvärdering av\r\nde ekonomiska och kvalitativa  konsekvenserna  för\r\nklienter    och    personal    i    samband    med\r\nkonkurrensutsättning och privatisering.\r\n\r\n2002/03:So405 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om nationella riktlinjer\r\nför den komplementära medicinska vården.\r\n\r\n2002/03:So406 av Elina Linna m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen    anförs    om   utbildning   av\r\nrättspsykiater.\r\n\r\n2002/03:So407 av Elina Linna m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i\r\nuppdrag  att  se över reglerna och  språkproven  för\r\nerhållandet av  svensk  legitimation  enligt  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2002/03:So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nprioriteringsordningen inom hälso- och sjukvården.\r\n\r\n2002/03:So413 av Carl-Axel Johansson och Jeppe\r\nJohnsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om ersättningsetablering  för\r\nprivata   läkare  och  sjukgymnaster  med  offentlig\r\nfinansiering.\r\n\r\n2002/03:So416 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  samarbete  mellan\r\noptiker  och  ögonläkare   för  att  tidigare  hitta\r\nglaukom.\r\n\r\n2002/03:So420 av Kerstin-Maria Stalin (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om plastikkirurgi\r\noch kvinnomisshandel.\r\n\r\n2002/03:So423 av Hillevi Larsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen anförs om att de lesbiska kvinnornas\r\nbehov inom hälso- och sjukvården tydliggörs.\r\n\r\n2002/03:So428 av Christina Nenes och Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i   motionen   anförs   om   att   utöka\r\nunderrättelseskyldigheten till privata vårdgivare.\r\n\r\n2002/03:So435 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  etiska  riktlinjer  vid\r\nstamcellsforskning.\r\n\r\n2002/03:So437 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till husläkarlag  i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om etableringsfrihet\r\nför  allmänläkare,   sjukgymnaster,   geriatriker,\r\nbarnläkare, gynekologer och barnmorskor.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  avskaffande  av\r\nremisstvång.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ökat  ansvar  för\r\nsjuksköterskor.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  hälso-  och\r\nsjukvårdens personalförsörjning.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om värdet av att  det\r\nblir fler privata vårdgivare.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  villkoren för de\r\npsykiskt sjuka.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en handlingsplan\r\nför hur hälso-  och sjukvården för kvinnor och män\r\nskall bli jämställd.\r\n\r\n2002/03:So438 av Ulf Holm och Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att tillsätta en\r\nutredning   om   resursbehovet   för   vården   av\r\ntranssexuella.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att tillsätta en\r\nutredning om befintliga  vårdresurser  och  om hur\r\norganisationen  fungerar  vad  gäller  vården  för\r\ntranssexuella.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  tillsätta  en\r\nutredning  om  hur patienterna upplever vården och\r\nhur   attityderna   ser   ut   inom   vården   för\r\ntranssexuella.\r\n\r\n2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförts om mål för hälso-\r\noch sjukvården.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om patientanpassade\r\njournaler.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  förslag till\r\nutvidgad second opinion.\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  plats  och\r\nnärhetsgaranti på BB.\r\n\r\n20. Riksdagen beslutar att upphäva stopplagen.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om längre avtalstider\r\ni upphandling.\r\n\r\n23.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om samverkansavtal.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   bättre\r\nuppföljningssystem.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om smartkort.\r\n\r\n30. Riksdagen begär hos regeringen  en  utredning  i\r\nsyfte  att se över konsekvenserna av införandet av\r\nett samlat högkostnadsskydd.\r\n\r\n35. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett  uppdrag  till\r\nStatens  beredning  för  medicinsk utvärdering att\r\nutvärdera alternativa behandlingsmetoder.\r\n\r\n36.  Riksdagen  begär  hos  regeringen  att  riktade\r\nresurser   avsätts   för   att   bygga   upp   ett\r\nkompetenscentrum  och  för  att  möjliggöra   egna\r\nforskningsprojekt inom alternativmedicin.\r\n\r\n37.  Riksdagen  begär  hos  regeringen  en utredning\r\ngällande alternativmedicinska metoder.\r\n\r\n38.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  förbättring av patientens rättigheter\r\natt välja behandlingsmetod.\r\n\r\n39. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att förändra\r\nlagstiftningen       för      alternativmedicinska\r\nbehandlingar.\r\n\r\n40. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  gemensamma\r\nnordiska insatser för att utveckla telemedicinen.\r\n\r\n42. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\npersonalförsörjningen inom vård och omsorg.\r\n\r\n43.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ökade möjligheter\r\ntill  kompletterande   utbildning  för  invandrare\r\nverksamma inom hälso- och sjukvårdsområdet.\r\n\r\n51. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att avskaffa  67-\r\nårsgränsen     vad     gäller    ersättning    för\r\nprivatpraktiserande läkare, m.fl.\r\n\r\n2002/03:So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n9.   Riksdagen   begär   att   regeringen   gör   en\r\nsamhällsekonomisk   analys  av  vad   köerna   för\r\nåldersbetingade sjukdomar innebär.\r\n\r\n2002/03:So450 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om primärvårdens\r\ninriktning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  akutsjukvårdens\r\ninriktning.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en\r\nutredning för att fastställa nationella regler för\r\nsponsring i sjukvården.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nge    Socialstyrelsen   i   uppdrag   att   utreda\r\nmöjligheterna för ett gemensamt operativsystem för\r\ntelemedicin.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nSocialstyrelsen  bör ges  i  uppdrag  att  utforma\r\nprogram   för   patientutbildning   i   de   stora\r\nfolksjukdomarna.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om inrättandet av en\r\npatientombudsman.\r\n\r\n2002/03:So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om tillgången\r\ntill akut- och klinikvård för personer över 65 år.\r\n\r\n2002/03:So462 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nAgneta Lundberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om   nationellt   nät   av\r\nambulanshelikoptrar.\r\n\r\n2002/03:So464 av Laila Bjurling och Lennart Axelsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  vård  för\r\nkroniskt sjuka.\r\n\r\n2002/03:So465 av Ulla Wester (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet av centraliserad\r\nsjukvård för döva.\r\n\r\n2002/03:So468 av Börje Vestlund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  förbättra vården för\r\npersoner med epilepsi.\r\n\r\n2002/03:So471 av Tuve Skånberg och Annelie Enochson\r\n(kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  i  svensk\r\nlagstiftning  genomföra  vad  som rekommenderas av\r\nWHO om när foster juridiskt sett  skall räknas som\r\nbarn.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om praxis för gränsen\r\nför hur sent i graviditeten aborter får beviljas.\r\n\r\n2002/03:So472 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att en grundlig\r\nutredning bör göras  av  hanteringen av aborterade\r\nfoster i samband med forskning.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att tydliga regler\r\nbör fastslås för forskning på levande foster.\r\n\r\n2002/03:So474 av Tuve Skånberg och Lars Gustafsson\r\n(kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att aborter bör\r\ningå  i  patientregistret   för   att   möjliggöra\r\nforskning relaterad till abortproblematiken.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nforskningsanslag  särskilt  avsätts  för forskning\r\ninom        kvinnohälsa       relaterad       till\r\nabortproblematiken.\r\n\r\n2002/03:So475 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs  om  att  alla  ingrepp  i\r\nsjukvården  skall vara  föremål  för  forskning  och\r\nutvärdering, för att säkerställa kvinnors hälsa.\r\n\r\n2002/03:So478 av Stefan Attefall (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  införande av\r\nsjukvårdspeng.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  valfrihet  och\r\npatientmakt inom vården.\r\n\r\n2002/03:So484 av Anita Johansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet  av att särskilt\r\nuppmärksamma de äldre psykiskt sjukas situation.\r\n\r\n2002/03:So485 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att en opererbar åkomma som\r\nläpp-  och  gomspalt  aldrig  ensam  kan  vara   ett\r\ntillräckligt skäl för att bevilja en abort.\r\n\r\n2002/03:So486 av Per Landgren och Tuve Skånberg\r\n(kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  att  Sverige av folkrättsliga  och  etiska\r\nskäl står fast  vid  redan  intagna  ståndpunkt om\r\nkloning av människa.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  till Sveriges\r\nriksdag återkommer med förslag om ett  förbud  mot\r\nalla former av kloning av människa.\r\n\r\n2002/03:So499 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om    behovet   av\r\nrekryteringsstrategi inom vård och omsorg.\r\n\r\n2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om behovet av 20 000\r\nnya vårdplatser inom en tioårsperiod.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om de långsiktiga\r\nresursbehoven i vården.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en BB-garanti.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att underlätta för\r\nvårdpersonal att driva verksamhet i egen regi.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om second opinion.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att   ett\r\nförtroendekontrakt  bör upprättas mellan politiska\r\nföreträdare och vårdens professioner.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  plan för\r\nlångsiktiga personalbehov.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  en  nationell\r\nuppföljning av geriatrikens utveckling.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nvårdpersonalens   administrativa    arbete   måste\r\nbegränsas.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om betydelsen av\r\nteamarbete i vården.\r\n\r\n27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att systemet med\r\nhögkostnadsskydd bör utredas.\r\n\r\n2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,\r\nc, mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att höja HBT-\r\nkompetensen i hälso- och sjukvården.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att låta se över\r\nvårdresurserna för transsexuella.\r\n\r\n2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n19. Riksdagen begär att regeringen  tillsammans  med\r\nLandstingsförbundet  utformar en plan för hur ökad\r\nkunskap kring ätstörningar  och kortare väntetider\r\ntill adekvat vård skall åstadkommas.\r\n\r\n2002/03:Ub400 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs  om  att  fler\r\nplatser  i  specialistutbildning  i  geriatrik för\r\nläkare och sjuksköterskor bör skapas.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att staten skall\r\nuppmuntra      landstingens     utveckling      av\r\näldreansvariga husläkare.\r\n\r\n2002/03:Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om bättre statistik\r\nrörande könsskillnader i vården.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om komplettering av\r\nhälso- och sjukvårdslagen.\r\n\r\n2002/03:Ub495 av Per Landgren och Tuve Skånberg\r\n(kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att redogöra för\r\nhur   redan   existerande    samvetsfrihet   skall\r\ntillämpas inom sjukvården och högskoleutbildning.\r\n\r\n2002/03:T379 av Yvonne Ångström (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\ntrafikmedicinska enheter vid  regionsjukhus  eller\r\nmotsvarande   och  kvalificerade  trafikmedicinska\r\ncentrum på de medicinska universiteten.\r\n\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en översyn av hur\r\nnärheten till vård skall kunna garanteras.\r\n\r\n2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförts   om    att\r\nkommunstyrelser,    när   det   gäller   sjukvård,\r\nsocialtjänst,  och  s.k.  B-tjänster  enligt  LOU,\r\nskall   kunna   ge   icke  vinstdrivande   företag\r\nuppdraget att driva viss verksamhet.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av en ökad\r\nforskning  på  äldre  kvinnors  hälsa, sjukdom och\r\nmedicinanvändning.\r\n\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om privata alternativ\r\ni vården.\r\n\r\n2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökad forskning och\r\ninformation om ätstörningar.\r\n\r\n2002/03:Bo268 av Ronny Olander och Kerstin Engle\r\n(s):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att låta följa upp\r\nhur de av Socialstyrelsen utfärdade allmänna råden\r\nom   bemötande   av   patienter   med   EMF-besvär\r\ntillämpas.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K251 yrkande 2, 2002/03:Sf291 yrkande 2, 2002/03:So203 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So205 yrkande 2, 2002/03:So298 yrkandena 3, 6 och 8, 2002/03:So368, 2002/03:So437 yrkande 4, 2002/03:So443 yrkande 3, 2002/03:So444 yrkande 9, 2002/03:So450 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So460 yrkande 5, 2002/03:So509 yrkandena 1, 2 och 12, alla i denna del, och 2002/03:N345 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "EDAEB3E8-5AAF-11D7-AE79-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "31",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "3",
                    "0",
                    "22",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "133",
                    "48",
                    "130",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EDAEB3E8-5AAF-11D7-AE79-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kundval m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So298 yrkande 4, 2002/03:So404 yrkande 2 och 2002/03:So478 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Valmöjligheter i vården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So203 yrkande 3 och 2002/03:So205 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Förnyad medicinsk bedömning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So207, 2002/03:So443 yrkande 17 och 2002/03:So509 yrkande 6 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Remisser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So437 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "National Institute of Health",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So298 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Förlossningsvård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So400 yrkande 1, 2002/03:So443 yrkande 19 och 2002/03:So509 yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Telemedicin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So443 yrkande 40 och 2002/03:So450 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Husläkarlagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So437 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Lag om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So298 yrkande 14 och 2002/03:So443 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Vårdens ägarformer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So205 yrkande 3 och 2002/03:N396 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Patientutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So450 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So443 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Patientombudsman",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So450 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Vårdavgifter vid psykiatrisk vård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So345.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Möjlighet att välja primärvårdsenhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So398.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Personalförsörjning inom hälso- och sjukvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So245, 2002/03:So437 yrkande 8, 2002/03:So443 yrkandena 42 och 43, 2002/03:So499 och 2002/03:So509 yrkandena 10 och 11, båda i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Vård utomlands",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U323 yrkande 6 och 2002/03:So298 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Sponsorer i vården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So450 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Privata vårdgivare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf335 yrkande 12, 2002/03:So203 yrkande 4, 2002/03:So205 yrkande 1, 2002/03:So298 yrkande 5, 2002/03:So437 yrkande 9 och 2002/03:A315 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Fri etableringsrätt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So228, 2002/03:So298 yrkande 7 i denna del, 2002/03:So437 yrkande 2 och 2002/03:So443 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Upphandling av hälso- och sjukvård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So443 yrkande 22 och 2002/03:So509 yrkande 5 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Åldersgränser och ersättningsetablering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So298 yrkande 7 i denna del, 2002/03:So413 och 2002/03:So443 yrkande 51.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Underrättelseskyldighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So428.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Tolka inom hälso-och sjukvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf214 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Ett samlat högkostnadsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So443 yrkande 30 och 2002/03:So509 yrkande 27 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Jämställdhetsperspektiv i vården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So437 yrkande 12 och 2002/03:Ub401 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Lagstiftning om jämställd vård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub401 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Legitimering av utländska läkare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So407.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "42",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "EDAEB41A-5AAF-11D7-AE79-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 42 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "1",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "267",
                    "42",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EDAEB41A-5AAF-11D7-AE79-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Legitimation av dietister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So218.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Utredning m.m. om alternativa behandlingsmetoder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So365 yrkandena 1 och 8, 2002/03:So405 och 2002/03:So443 yrkandena 35 och 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Alternativa behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So365 yrkandena 2 och 3 och 2002/03:So443 yrkandena 38 och 39.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Forskning krig alternativmedicin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So443 yrkande 36.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Auktorisation och kvalitetssäkring m.m. inom alternativmedicinen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So225 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Legitimation och föreskrivningsrätt för alternativmedicinare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So225 yrkandena 5 och 6 och 2002/03:So365 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "51",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "EDAEB420-5AAF-11D7-AE79-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 51 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "295",
                    "16",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EDAEB420-5AAF-11D7-AE79-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Etiska frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So435, 2002/03:So472 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:So486 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Frysning av könsceller före könskorrigering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So306 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Sena aborter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So471 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Frågan om när foster juridiskt sett skall betraktas som barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So471 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Registrering av aborter i patientregistret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So474 yrkande 1 och 2002/03:So475.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Utländska kvinnors rätt till abort i Sverige",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U235 yrkande 5, 2002/03:So255 och 2002/03:So308.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "55",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "EDAEB426-5AAF-11D7-AE79-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 55 (c, fp, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "3",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "1",
                    "2",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "20",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "203",
                    "102",
                    "6",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EDAEB426-5AAF-11D7-AE79-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Fosterdiagnostik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So485.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Patientjournallagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So208 och 2002/03:So404 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Förskrivningsrätt för sjuksköterskor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So236 och 2002/03:So237.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Tillämpningen av prioriteringsbeslutet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So408 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Vård och behandling av olika sjukdomar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L318 yrkandena 12 och 19, 2002/03:Sf208 yrkande 3, 2002/03:So221 yrkandena 1-3, 2002/03:So226 yrkandena 1 och 3, 2002/03:So231, 2002/03:So234, 2002/03:So238 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So268, 2002/03:So275 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So300, 2002/03:So325, 2002/03:So348, 2002/03:So352, 2002/03:So361 yrkandena 1-4, 2002/03:So379, 2002/03:So416, 2002/03:So420 yrkande 2, 2002/03:So437 yrkande 10, 2002/03:So438 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So464, 2002/03:So465, 2002/03:So468, 2002/03:So484, 2002/03:So512 yrkande 9, 2002/03:Ub336 yrkande 19, 2002/03:A366 yrkande 18 och 2002/03:Bo268 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Andra motionsyrkanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L249 yrkande 14, 2002/03:L318 yrkande 10, 2002/03:So267, 2002/03:So288, 2002/03:So295, 2002/03:So309, 2002/03:So400 yrkande 2, 2002/03:So406, 2002/03:So423, 2002/03:So438 yrkande 3, 2002/03:So443 yrkandena 16 och 25, 2002/03:So462, 2002/03:So474 yrkande 2, 2002/03:So509 yrkandena 9 och 13, 2002/03:So512 yrkande 1, 2002/03:Ub400 yrkandena 1 och 3, 2002/03:Ub495 yrkande 2, 2002/03:T379 yrkande 3 och 2002/03:A242 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansering",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansering",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansering",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Hälso- och sjukvårdens organisation och finansering",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Kundval m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Kundval m.m.",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Valmöjligheter i vården",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Förnyad medicinsk bedömning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Remisser",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "National Institute of Health",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Förlossningsvård",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Förlossningsvård",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Telemedicin",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Telemedicin",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Husläkarlagen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Vårdens ägarformer",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Vårdens ägarformer",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Patientutbildning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Patientombudsman",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Möjlighet att välja primärvårdsenhet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Personalförsörjning inom hälso- och sjukvården",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Personalförsörjning inom hälso- och sjukvården",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Personalförsörjning inom hälso- och sjukvården",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Vård utomlands",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Sponsorer i vården",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Privata vårdgivare",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Privata vårdgivare",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Privata vårdgivare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Fri etableringsrätt m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Fri etableringsrätt m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Fri etableringsrätt m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Upphandling av hälso- och sjukvård",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Upphandling av hälso- och sjukvård",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Åldersgränser och ersättningsetablering",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Åldersgränser och ersättningsetablering",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Ett samlat högkostnadsskydd",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Jämställdhetsperspektiv i vården",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Jämställdhetsperspektiv i vården",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Lagstiftning om jämställd vård",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Legitimering av utländska läkare",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Utredning m.m. om alternativa behandlingsmetoder",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Utredning m.m. om alternativa behandlingsmetoder",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Utredning m.m. om alternativa behandlingsmetoder",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Utredning m.m. om alternativa behandlingsmetoder",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Alternativa behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Alternativa behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Forskning krig alternativmedicin",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Auktorisation och kvalitetssäkring m.m. inom alternativmedicinen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Legitimation och föreskrivningsrätt för alternativmedicinare",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Etiska frågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Frysning av könsceller före könskorrigering",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Frågan om när foster juridiskt sett skall betraktas som barn",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Utländska kvinnors rätt till abort i Sverige",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Patientjournallagen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Förskrivningsrätt för sjuksköterskor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Tillämpningen av prioriteringsbeslutet",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Vård och behandling av olika sjukdomar",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 15:35:33"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om om hälso- och sjukvård.",
          "dok_id": "GQ01SOU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om hälso- och sjukvård (SoU3)",
          "dok_id": "GQ01SOU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 15:35:33"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SOU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:35"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Socialutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om om hälso- och sjukvård.</p>",
          "dok_id": "GQ01SoU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:09"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om hälso- och sjukvård (SoU3)",
          "dok_id": "GQ01SoU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:09"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SOU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sou_3.docx",
          "filstorlek": "172571",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7FBEA1B0-FE84-41F2-9D8D-F106BDF0ACFC"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01SOU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sou_3.pdf",
          "filstorlek": "862308",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_sou_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/551AF58C-C6A2-42EF-AA5B-80557935DAD8"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A315 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A366 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo268 Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo268",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till elöverkänsliga",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Kerstin Engle (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K251 Västra Götalandsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02K251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K251",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L318 Homo- och bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02L318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L318",
          "ref_dok_titel": "Homo- och bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N396 Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_id": "GQ02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf208 Whiplashskador och deras behandling",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf208",
          "ref_dok_titel": "Whiplashskador och deras behandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf214 Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf214",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf291 Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf291",
          "ref_dok_titel": "Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf335 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf335",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So203 Demokratiska brister i landstingsvården",
          "ref_dok_id": "GQ02So203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So203",
          "ref_dok_titel": "Demokratiska brister i landstingsvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So205 Enskilda vårdgivare",
          "ref_dok_id": "GQ02So205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So205",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vårdgivare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So207 Förnyad medicinsk bedömning",
          "ref_dok_id": "GQ02So207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So207",
          "ref_dok_titel": "Förnyad medicinsk bedömning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So208 Patients rätt till läkarutlåtande",
          "ref_dok_id": "GQ02So208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So208",
          "ref_dok_titel": "Patients rätt till läkarutlåtande",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So218 Legitimation för dietister",
          "ref_dok_id": "GQ02So218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So218",
          "ref_dok_titel": "Legitimation för dietister",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So221 Anorexi och bulimi",
          "ref_dok_id": "GQ02So221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So221",
          "ref_dok_titel": "Anorexi och bulimi",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So225 Komplementär- och alternativmedicinens betydelse",
          "ref_dok_id": "GQ02So225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So225",
          "ref_dok_titel": "Komplementär- och alternativmedicinens betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So226 Ätstörningar",
          "ref_dok_id": "GQ02So226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So226",
          "ref_dok_titel": "Ätstörningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So228 Fri etablering för sjukgymnaster",
          "ref_dok_id": "GQ02So228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So228",
          "ref_dok_titel": "Fri etablering för sjukgymnaster",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So231 Stöd till ofrivilligt barnlösa",
          "ref_dok_id": "GQ02So231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So231",
          "ref_dok_titel": "Stöd till ofrivilligt barnlösa",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So234 Barncancer",
          "ref_dok_id": "GQ02So234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So234",
          "ref_dok_titel": "Barncancer",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So236 Sjuksköterskors rätt att förskriva läkemedel",
          "ref_dok_id": "GQ02So236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So236",
          "ref_dok_titel": "Sjuksköterskors rätt att förskriva läkemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So237 Skolsköterskornas kompetens",
          "ref_dok_id": "GQ02So237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So237",
          "ref_dok_titel": "Skolsköterskornas kompetens",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So238 Utbildning om sjukdomen anorexia nervosa",
          "ref_dok_id": "GQ02So238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So238",
          "ref_dok_titel": "Utbildning om sjukdomen anorexia nervosa",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So245 Personalrekryteringsbehoven inom vård och omsorgsarbete",
          "ref_dok_id": "GQ02So245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So245",
          "ref_dok_titel": "Personalrekryteringsbehoven inom vård och omsorgsarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So255 Rätten till abort för utländsk kvinna i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02So255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So255",
          "ref_dok_titel": "Rätten till abort för utländsk kvinna i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M, C, MP, V, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So267 Förenklad bloddonation",
          "ref_dok_id": "GQ02So267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So267",
          "ref_dok_titel": "Förenklad bloddonation",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So268 Screening för att upptäcka prostatacancer",
          "ref_dok_id": "GQ02So268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So268",
          "ref_dok_titel": "Screening för att upptäcka prostatacancer",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So275 Psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So275",
          "ref_dok_titel": "Psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So288 Reglerna om blodgivning för män som haft sex med män",
          "ref_dok_id": "GQ02So288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So288",
          "ref_dok_titel": "Reglerna om blodgivning för män som haft sex med män",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So295 Praktikplatser för nyutexaminerade psykologer",
          "ref_dok_id": "GQ02So295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So295",
          "ref_dok_titel": "Praktikplatser för nyutexaminerade psykologer",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So298 Sjukvård på dina villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02So298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So298",
          "ref_dok_titel": "Sjukvård på dina villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So300 Elöverkänslighet som sjukdom",
          "ref_dok_id": "GQ02So300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So300",
          "ref_dok_titel": "Elöverkänslighet som sjukdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So306 Transsexuellas rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02So306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So306",
          "ref_dok_titel": "Transsexuellas rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So308 Utländska medborgares rätt till abort i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02So308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So308",
          "ref_dok_titel": "Utländska medborgares rätt till abort i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So309 Vårdpersonalens år",
          "ref_dok_id": "GQ02So309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So309",
          "ref_dok_titel": "Vårdpersonalens år",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So325 Obligatoriskt blodsockertest",
          "ref_dok_id": "GQ02So325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So325",
          "ref_dok_titel": "Obligatoriskt blodsockertest",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So345 Avgifter för rättspsykiatrisk vård",
          "ref_dok_id": "GQ02So345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So345",
          "ref_dok_titel": "Avgifter för rättspsykiatrisk vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So348 Kvinnor med smärtproblematik",
          "ref_dok_id": "GQ02So348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So348",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor med smärtproblematik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So352 Elöverkänslighet",
          "ref_dok_id": "GQ02So352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So352",
          "ref_dok_titel": "Elöverkänslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Zakariasén och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So361 Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk strålning",
          "ref_dok_id": "GQ02So361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So361",
          "ref_dok_titel": "Försiktighetsprincipen och elektromagnetisk strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So365 Komplementär medicin",
          "ref_dok_id": "GQ02So365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So365",
          "ref_dok_titel": "Komplementär medicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So368 Tvångsomhändertagande för psykisk vård",
          "ref_dok_id": "GQ02So368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So368",
          "ref_dok_titel": "Tvångsomhändertagande för psykisk vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So379 Regelbundna hälsokontroller för män",
          "ref_dok_id": "GQ02So379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So379",
          "ref_dok_titel": "Regelbundna hälsokontroller för män",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So398 Val av primärvård",
          "ref_dok_id": "GQ02So398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So398",
          "ref_dok_titel": "Val av primärvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So400 Förlossnings- och mödravård",
          "ref_dok_id": "GQ02So400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So400",
          "ref_dok_titel": "Förlossnings- och mödravård",
          "ref_dok_subtitel": "av Elina Linna m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So404 Privatisering och konkurrensutsättning",
          "ref_dok_id": "GQ02So404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So404",
          "ref_dok_titel": "Privatisering och konkurrensutsättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So405 Komplementär medicin",
          "ref_dok_id": "GQ02So405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So405",
          "ref_dok_titel": "Komplementär medicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So406 Utbildning av rättspsykiatriker",
          "ref_dok_id": "GQ02So406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So406",
          "ref_dok_titel": "Utbildning av rättspsykiatriker",
          "ref_dok_subtitel": "av Elina Linna m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So407 Legitimerad personal från land utanför EU/EES",
          "ref_dok_id": "GQ02So407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So407",
          "ref_dok_titel": "Legitimerad personal från land utanför EU/EES",
          "ref_dok_subtitel": "av Elina Linna m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So408 Äldre i fokus",
          "ref_dok_id": "GQ02So408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So408",
          "ref_dok_titel": "Äldre i fokus",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So413 Ersättningsetablering för privata läkare och sjukgymnaster",
          "ref_dok_id": "GQ02So413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So413",
          "ref_dok_titel": "Ersättningsetablering för privata läkare och sjukgymnaster",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson och Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So416 Grönstarr - en folksjukdom",
          "ref_dok_id": "GQ02So416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So416",
          "ref_dok_titel": "Grönstarr - en folksjukdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So420 Skador på grund av misshandel",
          "ref_dok_id": "GQ02So420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So420",
          "ref_dok_titel": "Skador på grund av misshandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So423 Lesbiska och sjukvården",
          "ref_dok_id": "GQ02So423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So423",
          "ref_dok_titel": "Lesbiska och sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So428 Underrättelseskyldigheten till privata vårdgivare",
          "ref_dok_id": "GQ02So428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So428",
          "ref_dok_titel": "Underrättelseskyldigheten till privata vårdgivare",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So435 Stamcellsforskning",
          "ref_dok_id": "GQ02So435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So435",
          "ref_dok_titel": "Stamcellsforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So437 Liberal politik för sjukvården",
          "ref_dok_id": "GQ02So437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So437",
          "ref_dok_titel": "Liberal politik för sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So438 Vården för transsexuella",
          "ref_dok_id": "GQ02So438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So438",
          "ref_dok_titel": "Vården för transsexuella",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So443 Hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GQ02So443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So443",
          "ref_dok_titel": "Hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So444 Livskvalitet för äldre",
          "ref_dok_id": "GQ02So444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So444",
          "ref_dok_titel": "Livskvalitet för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So450 En jämlik och jämställd sjukvård",
          "ref_dok_id": "GQ02So450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So450",
          "ref_dok_titel": "En jämlik och jämställd sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So460 Äldrepolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So460",
          "ref_dok_titel": "Äldrepolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So462 Nationellt nät av ambulanshelikoptrar",
          "ref_dok_id": "GQ02So462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So462",
          "ref_dok_titel": "Nationellt nät av ambulanshelikoptrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So464 Statlig styrning av medel till vården för kroniskt sjuka",
          "ref_dok_id": "GQ02So464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So464",
          "ref_dok_titel": "Statlig styrning av medel till vården för kroniskt sjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Laila Bjurling och Lennart Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So465 Centraliserad sjukvård för döva",
          "ref_dok_id": "GQ02So465",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So465",
          "ref_dok_titel": "Centraliserad sjukvård för döva",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So468 Vård för personer med epilepsi",
          "ref_dok_id": "GQ02So468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So468",
          "ref_dok_titel": "Vård för personer med epilepsi",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So471 Abortpraxis",
          "ref_dok_id": "GQ02So471",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So471",
          "ref_dok_titel": "Abortpraxis",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg och Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So472 Forskning på aborterade foster",
          "ref_dok_id": "GQ02So472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So472",
          "ref_dok_titel": "Forskning på aborterade foster",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So474 Forskning om kvinnors ohälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02So474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So474",
          "ref_dok_titel": "Forskning om kvinnors ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg och Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So475 Forskning om kvinnors hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02So475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So475",
          "ref_dok_titel": "Forskning om kvinnors hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So478 Hälsopeng för bättre vård",
          "ref_dok_id": "GQ02So478",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So478",
          "ref_dok_titel": "Hälsopeng för bättre vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So484 Psykiska besvär och sjukdomar hos äldre",
          "ref_dok_id": "GQ02So484",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So484",
          "ref_dok_titel": "Psykiska besvär och sjukdomar hos äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So485 Abort vid lättare funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GQ02So485",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So485",
          "ref_dok_titel": "Abort vid lättare funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So486 Kloning av människa",
          "ref_dok_id": "GQ02So486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So486",
          "ref_dok_titel": "Kloning av människa",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So499 Risk för personalkris i vård och omsorg",
          "ref_dok_id": "GQ02So499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So499",
          "ref_dok_titel": "Risk för personalkris i vård och omsorg",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So509 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GQ02So509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So509",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So512 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02So512",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So512",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP, S, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T379 Äldre bilförare",
          "ref_dok_id": "GQ02T379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T379",
          "ref_dok_titel": "Äldre bilförare",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U235 Fri abort ",
          "ref_dok_id": "GQ02U235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U235",
          "ref_dok_titel": "Fri abort ",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U323 Sverige i Europa",
          "ref_dok_id": "GQ02U323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U323",
          "ref_dok_titel": "Sverige i Europa",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub336 Öppna dörrar i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub336",
          "ref_dok_titel": "Öppna dörrar i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub400 Geriatrik i utbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub400",
          "ref_dok_titel": "Geriatrik i utbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub401 Kvinnor i hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub401",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor i hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub495 Om samvetsfrihet och samvetsklausul",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub495",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub495",
          "ref_dok_titel": "Om samvetsfrihet och samvetsklausul",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-07",
          "ref_dok_id": "GQ0998",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "98",
          "ref_dok_titel": "2003-05-07",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-07",
          "ref_dok_id": "GQ0998",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "98",
          "ref_dok_titel": "2003-05-07",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}