{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286771",
      "dok_id": "GQ01SOU13",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SOU13",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SOU13",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "13",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-08 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:13",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:17",
      "titel": "Med   tvång  och  god  vilja  -  vad  gör  Statensinstitutionsstyrelse?",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SOU13/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SOU13",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SOU13",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SOU13",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SOU13</div><h1>Med   tvång  och  god  vilja  -  vad  gör  Statensinstitutionsstyrelse?</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet   behandlas   Riksdagens   revisorers\r\nförslag  2002/03:RR9 Med tvång och god vilja  -  vad\r\ngör     Statens      institutionsstyrelse?,      fem\r\nmotionsyrkanden   som   väckts   med   anledning  av\r\nförslaget samt två motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2002.\r\nFöreträdare för Statens institutionsstyrelse (SiS)\r\nhar,    på    socialutskottets   initiativ,   lämnat\r\ninformation och synpunkter i ärendet.\r\nUtskottet ställer  sig  i princip bakom Riksdagens\r\nrevisorers förslag. Ett enigt  utskott  delar  bl.a.\r\nrevisorernas uppfattning att SiS övergripande ansvar\r\nför    behandlingen    vid    institutionerna    bör\r\nförtydligas.  Utskottet  anser  vidare  att  SiS bör\r\nfortsätta   att   utveckla  sina  insatser  för  att\r\nunderlätta  för  institutionerna   att  implementera\r\nmetoder som har vetenskapligt stöd.  Utskottet delar\r\nrevisorernas  bedömning  att  SiS  bör  konkretisera\r\nmålen  för  sin  verksamhet och tydliggöra kriterier\r\nför när målen skall  anses  uppfyllda.  Det är också\r\nangeläget   att   SiS   prioriterar   och  utvecklar\r\nuppföljningen  av  vårdresultat.  SiS  bör  redovisa\r\nresultatet  av  den bedrivna vården till regeringen.\r\nÅtgärder  bör  också   vidtas  när  det  gäller  SiS\r\nmöjligheter att inhämta  personuppgifter  från andra\r\nmyndigheter    i   uppföljningssyfte.   Vidare   bör\r\nregeringen utreda  hur  tillsynen  av  SiS kan göras\r\norganisatoriskt  och  ekonomiskt oberoende  av  SiS.\r\nSlutligen  bör  SiS  förtydliga  de  riktlinjer  och\r\nnormer som skall gälla  för institutionsbehandling i\r\nsyfte      att      möjliggöra      tillsyn       av\r\nbehandlingskvaliteten.  Utskottet  ställer sig också\r\nbakom ett motionsyrkande såvitt avser  vikten av ett\r\ngenusperspektiv vid styrning av behandling  och  vid\r\nimplementering   av   forskningsresultat.  Utskottet\r\nföreslår  ett  tillkännagivande  till  regeringen  i\r\nsamtliga dessa delar.\r\nUtskottet   avstyrker    däremot    bifall    till\r\nrevisorernas   förslag   om   en  översyn  av  lagen\r\n(1988:870) om vård av missbrukare  i  vissa fall och\r\nom formerna för granskning. Utskottet avstyrker även\r\növriga motionsyrkanden.\r\nI betänkandet finns tre reservationer.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. En översyn av LVM\r\nRiksdagen avslår Riksdagens revisorers  förslag\r\npunkt  1 samt motionerna 2002/03:So37 delvis  och\r\n2002/03:So38 yrkande 2.\r\n\r\n2. En översyn av missbrukarvårdens\r\norganisation m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:So38\r\nyrkandena 1 och 3 samt 2002/03:So442 yrkandena 11\r\noch 13.\r\nReservation 1 (fp)\r\nReservation 2 (kd, c)\r\n\r\n3. Revisorernas förslag i övrigt\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad utskottet anfört. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed Riksdagens  revisorers förslag punkterna 2\r\noch   4-9   samt   bifaller   delvis   Riksdagens\r\nrevisorers   förslag   punkt    3    och   motion\r\n2002/03:So37 delvis.\r\n\r\n4. Finansieringen av SiS verksamhet m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So36.\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 8 april 2003\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid\r\nBurman (v), Kristina Zakrisson (s), Conny Öhman (s),\r\nCatherine  Persson  (s),  Carl-Axel  Johansson  (m),\r\nMarina   Pettersson   (s),  Gabriel  Romanus   (fp),\r\nChrister  Engelhardt (s),  Anne  Marie  Brodén  (m),\r\nElina Linna  (v),  Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin\r\nNilsson (s), Jan Emanuel  Johansson  (s),  Magdalena\r\nAndersson  (m), Ulrik Lindgren (kd), Annika Qarlsson\r\n(c) och Marita Aronson (fp).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nSoU13\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nHösten 2001  föreslog socialutskottet att Riksdagens\r\nrevisorer       skulle        granska        Statens\r\ninstitutionsstyrelses   (SiS)   verksamhet  i  vissa\r\navseenden.  Efter  att  ha  gjort  en  förstudie  på\r\nområdet   (2001/02:11)  beslutade  revisorerna   att\r\ngranska Statens  institutionsstyrelse i stort sett i\r\nenlighet med utskottets förslag.\r\n\r\nGranskningen inriktades  på  tre  övergripande och\r\nsinsemellan  sammanhängande  områden:  kvaliteten  i\r\nbehandlingen,  forskning och utvecklingsarbete  samt\r\nuppföljning och kontroll av verksamheten. Resultatet\r\nav granskningen har redovisats i rapporten 2002/03:1\r\nMed  tvång  och  god   vilja   -   vad  gör  Statens\r\ninstitutionsstyrelse?  Rapporten  finns  som  bilaga\r\ntill   det   här   aktuella  förslaget  2002/03:RR9.\r\nGranskningen omfattade  vård enligt lagen (1988:870)\r\nom vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och enligt\r\nlagen (1990:52) med särskilda  bestämmelser  om vård\r\nav  unga  (LVU).  Däremot  ingick  inte  den  slutna\r\nungdomsvården i revisorernas granskning.\r\n\r\nFörslagets huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nRiksdagens revisorer föreslår att riksdagen som  sin\r\nmening ger regeringen till känna vad som anförs om\r\n\r\n·  en   översyn  av  lagen  (1988:870)  om  vård  av\r\nmissbrukare i vissa fall (LVM) (avsnitt 2.2)\r\n·  tydligare styrning av behandling (avsnitt 2.3)\r\n·  implementering  av forskningsresultat i praktiken\r\n(avsnitt 2.4)\r\n·  uppföljningsbara mål (avsnitt 2.5)\r\n·  uppföljning av resultat (avsnitt 2.6)\r\n·  regeringens krav  på resultatredovisning (avsnitt\r\n2.7)\r\n·  sekretess  och  SiS  möjlighet  till  uppföljning\r\n(avsnitt 2.8)\r\n·  oberoende tillsyn (avsnitt 2.9) samt\r\n·  förutsättningar  för  tillsyn   av   vårdkvalitet\r\n(avsnitt 2.10).\r\n\r\nFörslagen överensstämmer, med ett undantag,  med  de\r\nförslag  som  revisorerna  lade  fram  i sin rapport\r\n2002/03:1, vilken har remissbehandlats.  (Den del av\r\nförslaget under avsnitt 2.4 som avser internationell\r\ngranskning     av     forskning     tillkom    efter\r\nremissbehandlingen.) Remissinstanserna  instämmer  i\r\nhuvudsak  med revisorernas överväganden och förslag.\r\nSiS är den enda remissinstans som tar direkt avstånd\r\nfrån något förslag.\r\n\r\n\r\nÄrendets beredning\r\n\r\n\r\nVid   sammanträde    den   5   december   2002   har\r\nutredningschefen Patrick  Joyce  och  byrådirektören\r\nAnna  Lindgren  från  Riksdagens  revisorer   lämnat\r\ninformation   om   den   aktuella   rapporten   till\r\nutskottet.\r\n\r\nVid   samma   tillfälle   har  revisionsdirektören\r\nMargareta  Hart  och  avdelningsdirektören  Ann-Mari\r\nSkorpen  från  Riksrevisionsverket   redogjort   för\r\nverkets rapport RRV 2002:13 Ingen plats för ungdomar\r\n-  Konsekvenser  av  platsbristen  vid  de särskilda\r\nungdomshemmen   inom   Statens  institutionsstyrelse\r\n(SiS).\r\n\r\nVid sammanträde den 18 mars  2003  har  generaldirektören Sture\r\nKorpi,  planeringsdirektören  Gun-Marie  Pettersson,\r\nden  administrativa  direktören Per Wallin och  FoU-\r\ndirektören     Nils     Åkesson     från     Statens\r\ninstitutionsstyrelse    lämnat    information    och\r\nsynpunkter i ärendet.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör,  med bifall  till  Riksdagens\r\nrevisorers förslag  2.3  och 2.5-2.10 och med\r\ndelvis bifall till förslag 2.4 och till delar\r\nav  en motion, som sin mening  ge  regeringen\r\ntill   känna  vad  utskottet  anfört  rörande\r\nStatens   institutionsstyrelses   verksamhet.\r\nDäremot   bör   riksdagen   avslå  Riksdagens\r\nrevisorers förslag 2.2 om en  översyn  av LVM\r\noch  därmed även bl.a. ett motionsyrkande  om\r\navslag på förslaget. Riksdagen bör även avslå\r\nmotionsyrkanden     om    en    översyn    av\r\nmissbrukarvårdens organisation  m.m.  samt om\r\ndet    statliga   finansieringsansvaret   och\r\nansvaret   för   sjukvårdsinsatser  inom  SiS\r\ninstitutioner.\r\nJämför reservationerna  1 (fp), 2 (kd, c) och\r\n3 (c).\r\n\r\nSe över utformningen av LVM\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att  riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad  som  anförs i avsnitt\r\n2.2  om översyn av utformningen av lagen  (1988:870)\r\nom vård av missbrukare i vissa fall (LVM).\r\n\r\nRevisorerna påpekar att målen med vård enligt LVM är\r\natt bryta  ett destruktivt missbruk och att motivera\r\ntill   fortsatt,    frivillig   behandling.   Enligt\r\nrevisorernas rapport  finns det tre skäl att se över\r\nden nuvarande utformningen  av  LVM: dels saknas det\r\nvetenskapligt stöd för att det är  möjligt att under\r\ntvång    motivera    missbrukare    till   frivillig\r\nbehandling, dels varierar den öppna missbrukarvården\r\nmycket    i    kvalitet,   dels   har   Sverige   en\r\ninternationellt  sett  långtgående  lagstiftning för\r\ntvångsvård av missbrukare. Revisorerna  anför vidare\r\natt vård enligt LVM innebär ett allvarligt ingrepp i\r\nden personliga integriteten samt att det  i dag inte\r\nfinns något stöd för att tvångsvård enligt LVM leder\r\ntill  ökad behandlingsmotivation. Enligt revisorerna\r\ninnebär  LVM  dessutom att människor kan tvingas att\r\nägna sex månader  åt att försöka bli motiverade till\r\nen behandling vars effektivitet är mycket osäker.\r\n\r\nRevisorerna  anser  att  regeringen  bör  se  över\r\nutformningen av  LVM. Översynen bör ge besked om det\r\när lämpligt att begränsa  tvångsvårdens mål till att\r\nbryta ett destruktivt missbruk  och etablera kontakt\r\nmellan missbrukare och behandlingspersonal.  Det bör\r\nockså   övervägas   om   tvångsvårdens   tidsmässiga\r\nomfattning bör begränsas. En utredning i frågan  bör\r\nenligt   revisorerna  tillsättas  när  den  sittande\r\nutredningen  om  tillämpningen  av LVM har redovisat\r\nsitt uppdrag.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion So38 av Kerstin Heinemann  m.fl. (fp) yrkas\r\natt  Riksdagens  revisorers  förslag  såvitt  gäller\r\ninriktningen  av  en översyn av LVM avslås  (yrkande\r\n2). En översyn med  den  inriktning  som revisorerna\r\nföreslår  skulle  enligt motionärerna vara  liktydig\r\nmed       fortsatt      ambitionssänkning       inom\r\nmissbrukarvården.  Förslaget  saknar hållbar grund i\r\ngranskningens   resultat.   I  stället   finns   det\r\nåterklanger  från  den  tidigare   debatt   där  det\r\nifrågasattes  om tvångsvård alls skulle få förekomma\r\nvid  allvarligt  alkohol-  eller  narkotikamissbruk.\r\nMotionärerna    anser    vidare   att   urvalet   av\r\nremissinstanser  varit  ensidigt   eftersom  en  rad\r\norganisationer som, bl.a. ur de anhörigas synvinkel,\r\nkunnat lämna kritiska synpunkter på missbrukarvården\r\noch  dess  nedrustning inte har blivit  tillfrågade.\r\nMotionärerna begär vidare ett tillkännagivande om en\r\nbredare översyn  av  missbrukarvårdens  organisation\r\noch villkor (yrkande 1). Översynen skall  bl.a. leda\r\nfram   till  en  ändrad  kostnadsfördelning  så  att\r\nkommunerna    inte   av   ekonomiska   skäl   vidtar\r\notillräckliga eller  för  sena  åtgärder. Staten bör\r\ninföra  riktade  bidrag  till kommunerna  för  sådan\r\nmissbrukarvård och kvalificerad  social  ungdomsvård\r\nsom     kräver     institutionsplacering.     Enligt\r\nmotionärerna bör kommunerna redovisa de åtgärder som\r\nvidtagits  för missbrukare och ungdomar som kan  bli\r\naktuella för  tvångsvård.  Efter att ha stämt av att\r\nkommunen följt alla socialtjänstlagens bestämmelser,\r\nbör staten garantera de huvudsakliga kostnaderna för\r\ntvångsvården,  anförs  det.  Slutligen   begärs  ett\r\ntillkännagivande  om förutsättningarna för  LVM-vård\r\ndär   sådan   är   nödvändig   för   att   förebygga\r\nfosterskador till följd  av  alkohol eller narkotika\r\n(yrkande  3).  Vid den översyn av  missbrukarvårdens\r\norganisation  och   villkor   som  bör  ske  är  det\r\nangeläget att med förtur behandla  frågan om vad som\r\nbehöver göras för att kunna tvångsvårda missbrukande\r\ngravida kvinnor i syfte att förebygga  fosterskador.\r\nTrots  uttalanden  i  förarbeten  tycks verkligheten\r\nvara  att  LVM  knappast används vid missbruk  under\r\ngraviditeten. Motionärerna  hänvisar  bl.a. till ett\r\nuttalande av utskottet i betänkande 1981/82:SoU22.\r\n\r\nI  motion  So442  av Kerstin Heinemann m.fl.  (fp)\r\nframförs  samma  synpunkter   som   i   motion  So38\r\nyrkandena  1  och  3  ovan. I yrkande 11 begärs  ett\r\ntillkännagivande  om en  utredning  av  statens  och\r\nkommunernas ekonomiska ansvar för missbrukarvård och\r\nviss   ungdomsvård.  I   yrkande   13   begärs   ett\r\ntillkännagivande   om   vård   enligt  LVM  för  att\r\nförebygga fosterskador.\r\n\r\nI  motion So37 av Ingrid Burman m.fl.  (v)  (delvis)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om ett genusperspektiv\r\nbl.a. i översynen  av  LVM.  Enligt  motionärerna är\r\nvården och behandlingen av missbrukare i alltför hög\r\nutsträckning  utformad  och  anpassad  utifrån  mäns\r\nmissbruk och behov. Utslagningen av flickor och unga\r\nkvinnor som missbrukar går ofta snabbare  och är mer\r\ndefinitiv   än   utslagningen  av  pojkar  och  män,\r\nberoende på samhällets  normsystem  som  innebär att\r\nmissbrukande   flickor  och  kvinnor  döms  hårdare.\r\nFlickor   och   unga    kvinnor    som    lever    i\r\nmissbruksmiljöer utsätts ofta för våld och övergrepp\r\nav män varför behandling i en miljö där både män och\r\nkvinnor  deltar  kan hindra dessa kvinnor att ta upp\r\nsin utsatthet i förhållande till män.\r\n\r\n\r\nTydligare styrning av behandling\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  som anförs i avsnitt\r\n2.3 om tydligare styrning av behandling.\r\n\r\nInstitutionerna är i hög grad självständiga  enheter\r\noch  institutionscheferna ansvarar för behandlingens\r\ninnehåll  och utformning. Enligt revisorerna har SiS\r\ninte tagit  ställning  till  vilka  metoder  som bör\r\nanvändas, trots att det finns empiriskt stöd för att\r\nvissa   metoder   inom   institutionsbehandling  ger\r\npositiva  effekter  medan  andra   ger   inga  eller\r\nnegativa  effekter.  Enligt revisorernas mening  bör\r\nSiS  ta  ett  större  ansvar   för  inriktningen  på\r\nbehandlingen   vid   institutionerna    och    vidta\r\nkraftfullare  åtgärder för att den skall bedrivas  i\r\nenlighet med befintlig  kunskap.  Motiven härtill är\r\ndels  att  det  är  i linje med intentionerna  bakom\r\nbildandet    av    en    central     huvudman    för\r\ninstitutionerna, dels att det minskar  utrymmet  för\r\ngodtycke  om vilken typ av behandling som är lämplig\r\natt bedriva,  dels  att det skyndar på processen att\r\nomvandla ny kunskap till praktiskt handlande.\r\n\r\nSiS har i sitt remissvar  anfört att ledningen har\r\ntagit  sitt  ansvar  för  behandlingens  inriktning,\r\ninnehåll     och     kvalitet.    Ledningen     styr\r\ninstitutionerna  genom  direktiv,  interna  råd  och\r\nriktlinjer,   policydokument    m.m.    Vad   gäller\r\nbehandlingsinnehåll  tillämpar SiS målstyrning.  SiS\r\nmenar att det är klokt  att låta institutionsledning\r\noch personal ha stort inflytande  över behandlingens\r\nutformning.  Val av behandlingsmetod  styrs  av  den\r\ninriktning som  varje  institution och avdelning har\r\nsamt av socialtjänstens behov och önskemål.\r\nEnligt revisorerna har  ytterst  få  institutioner\r\nfått  synpunkter  eller  uppdrag  från  SiS centralt\r\nangående den behandling de bedriver. En institutions\r\nmålgrupp  ger inte i sig någon tydlig vägledning  om\r\nvilka metoder  som  bör  användas.  Individualiserad\r\nvård   står   inte   i  motsättning  till  tydligare\r\nstyrning.\r\nRevisorerna anser att regeringen i SiS instruktion\r\nbör förtydliga myndighetens  övergripande ansvar för\r\nbehandlingen vid institutionerna  och förtydliga SiS\r\nmandat        att       styra       institutionernas\r\nbehandlingsinriktning.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion So37 av  Ingrid  Burman  m.fl. (v) (delvis)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om ett  genusperspektiv\r\nbl.a. vid  styrning  av  behandling (se vidare under\r\nföregående och nästkommande rubrik).\r\n\r\n\r\nImplementering av forskningsresultat\r\ni praktiken\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs  i  avsnitt\r\n2.4   om   implementering  av  forskningsresultat  i\r\npraktiken.\r\n\r\nSiS   har   ett    uppdrag   att   verka   för   att\r\nforskningsresultat   implementeras    i   praktiken.\r\nRevisorerna anser inte att SiS har lyckats med detta\r\nuppdrag. Insatserna i form av ekonomiskt  stöd  till\r\nvissa  utvecklingsprojekt  och  utbildningar är inte\r\ntillräckliga.  För att institutionerna  skall  kunna\r\nimplementera forskningsresultat i praktiken måste de\r\nveta vilka metoder  och  arbetssätt  som  har stöd i\r\nforskningen. SiS bör ta tydlig ställning för  sådana\r\nmetoder, menar revisorerna.\r\n\r\nSiS anförde i sitt remissvar att en långsiktig och\r\nhållbar  kvalitetsutveckling  av  verksamheten  bäst\r\nkommer  till stånd om institutionerna stimuleras att\r\nsjälva leda  utvecklingsarbetet.  Institutionsvården\r\nhar genomgått en betydande professionalisering under\r\nSiS    huvudmannaskap.    Utbildningsinsatser    och\r\nutvecklingsprojekt  har  bidragit  till  detta.  SiS\r\ndelar  dock  revisorernas  uppfattning   att  arbete\r\nåterstår    när    det   gäller   att   implementera\r\nforskningsresultat   och    nyvunnen    kunskap    i\r\nverkligheten.   Därför   planerar  SiS  en  särskild\r\nkunskapsbas  för  institutionsvård,   ett   särskilt\r\nbehandlingsråd  med  uppgift att stödja och förankra\r\nen kunskapsbaserad vård  och  behandlingsverksamhet,\r\nnya   stödformer   till   utvecklingsprojekt    samt\r\nutbildningar,   seminarier   och   nätverk.  En  mer\r\ndetaljerad styrning och kontroll från huvudkontorets\r\nsida  än detta skulle enligt SiS kräva  en  kraftigt\r\nförstärkt  organisation  som är mer distanserad från\r\ndet praktiska behandlingsarbetet.\r\nEnligt  revisorerna  är det  delvis  en  fråga  om\r\nresurser men även om att mer målmedvetet utnyttja de\r\nresurser som står till förfogande. Revisorerna anser\r\nsig inte kunna bedöma vilken betydelse SiS planerade\r\narbete  kommer  att  få för  hur  forskningsresultat\r\nimplementeras i verksamheten  men menar att delar av\r\ndet planerade arbetet förefaller likt det arbetssätt\r\nsom SiS hittills har använt.\r\nRevisorerna  anser att regeringen  bör  ge  SiS  i\r\nuppdrag  att  utveckla   sina   insatser   för   att\r\nunderlätta   för  institutionerna  att  implementera\r\nmetoder som har vetenskapligt stöd.\r\n\r\nEnligt   revisorerna   är   det   relativt   vanligt\r\nförekommande    att    forskningsinstitutioner   vid\r\nuniversitet  granskas  av  oberoende  forskare.  SiS\r\nforskningsverksamhet  har  inte  varit  föremål  för\r\nnågon oberoende granskning.\r\n\r\nRevisorerna anser, liksom  Statens  beredning  för\r\nmedicinsk   utvärdering   (SBU)   föreslog   i  sitt\r\nremissvar, att regeringen bör ta initiativ till  att\r\nen  internationell  grupp  av  forskare granskar den\r\nforskning  som  SiS  initierar och  finansierar  med\r\navseende på kvalitet och relevans för verksamheten.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion So37 av Ingrid  Burman  m.fl.  (v) (delvis)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om ett genusperspektiv\r\nbl.a. vid implementering  av  forskningsresultat (se\r\nvidare under föregående rubriker).\r\n\r\n\r\nUppföljningsbara mål\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs  i  avsnitt\r\n2.5 om uppföljningsbara mål.\r\n\r\nRevisorerna konstaterar i sin rapport att det saknas\r\nförutsättningar  för  mål-  och resultatstyrning  av\r\ninstitutionsvården.      Målformuleringarna      för\r\ninstitutionsvården är inte  konkreta  och det saknas\r\nuttalade  kriterier för när målen skall  anses  vara\r\nuppfyllda.  Exempel  på  tänkbara  konkreta  mål för\r\nverksamheten  är  en minsta andel klienter som skall\r\nvara i frivillig behandling  en  viss  tid efter det\r\natt  tvångsvården  avslutats  och  en  minsta  andel\r\nungdomar   som   inte   skall   ha  registrerats   i\r\nkriminalvårdens   register   en   viss   tid   efter\r\nutskrivning från institutionen.\r\n\r\nSiS  har i sitt remissvar hänvisat  till  att  det\r\npågår ett  arbete  med att utveckla verksamhets- och\r\nkvalitetsmått och att  det  delvis  redovisats i ett\r\ndokument till regeringen. SiS anförde att gemensamma\r\nmått   för  varje  institution  och  verksamhetsgren\r\nkommer att sammanställas i januari 2003.\r\nRevisorerna   har  bl.a.  efter  diskussioner  med\r\nrepresentanter för  SiS  kunnat  konstatera  att SiS\r\npågående arbete inte kommer att resultera i mått  på\r\neller specifika mål för behandlingsresultat.\r\nRevisorerna  anser  att  regeringen  bör  ge SiS i\r\nuppdrag att konkretisera målen för verksamheten  vid\r\ninstitutionerna och att tydliggöra kriterier för när\r\nmålen skall anses vara uppfyllda.\r\n\r\nUppföljning av resultat\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna  föreslår att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som  sin  mening vad som anförs i avsnitt\r\n2.6 om uppföljning av resultat.\r\n\r\nUppföljning  av  vårdens   resultat  är  en  central\r\nuppgift för SiS. Av revisorernas rapport framgår att\r\nmajoriteten av klienterna som  skrivs  ut  från  SiS\r\ninstitutioner  inte  följs  upp och att SiS inte vet\r\nvad som händer med dem efter  institutionsvistelsen.\r\nBortfallet från uppföljningsintervjuerna  är  stort,\r\noch   institutionernas  behandlingsinsatser  noteras\r\nbara    på    en    övergripande    nivå    i    SiS\r\ndokumentationssystem.    En   granskning   av   alla\r\nbehandlingsplaner som fanns inlagda i SiS datasystem\r\ni  augusti  2002 visade att  en  tredjedel  av  alla\r\nintagna saknade  behandlingsplan, trots att de varit\r\nintagna  i  en  månad   eller   mer.   De  granskade\r\nbehandlingsplanerna  hade  enligt  rapporten   många\r\nbrister i innehåll. En bättre uppföljning skulle öka\r\nmöjligheten    att    skilja    ut   mer   effektiva\r\nbehandlingsmetoder  inom  SiS  och  lära   av  olika\r\ninstitutioners erfarenheter, påpekar revisorerna.\r\n\r\nSiS  anförde  i sitt remissvar att den långsiktiga\r\nuppföljningen  av   vårdresultat   bör   ske   genom\r\nforskningsinsatser  samt  att SiS inte kan ta ansvar\r\nför uppföljning av behandling som sker efter det att\r\nklienten lämnat institutionen.  Enligt  SiS har 90 %\r\nav    alla   elever   på   behandlingsavdelning   en\r\nbehandlingsplan.\r\nRevisorerna   har   i  sitt  förslag  påpekat  att\r\nbehandling   på   institution    är   i   hög   grad\r\nresurskrävande. Kostnaden för att  vårda  en  person\r\nett  år i ungdomsvården är cirka två miljoner kronor\r\noch för att vårda en person fem månader i LVM-vården\r\ndrygt  en  halv miljon kronor. Enligt revisorerna är\r\ndet inte rimligt att SiS som ansvarig myndighet inte\r\nkan säga något  om  vad  institutionsvistelsen leder\r\ntill  eller  vad som händer  med  de  intagna  efter\r\nutskrivning.\r\nRevisorerna  anser  att  regeringen  bör  ge SiS i\r\nuppdrag  att  prioritera uppföljning som leder  till\r\nbättre kunskap om vårdens resultat samt att utveckla\r\nuppföljningen så  att  samband  mellan  resultat och\r\nbehandlingsinsatser lättare kan identifieras.\r\n\r\nRegeringens krav på\r\nresultatredovisning\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin mening vad som anförs i avsnitt\r\n2.7 om regeringens krav på resultatredovisning.\r\n\r\nResultatuppföljning   är   enligt   revisorerna  ett\r\ncentralt  uppdrag  för  SiS.  Trots  detta   ställer\r\nregeringen  fortfarande  inga  krav på att SiS skall\r\nrapportera  resultatet  av  vården.  I  sin  rapport\r\nkonstaterar revisorerna att kunskapen  om resultatet\r\nav   vården   vid   SiS   institutioner   är  mycket\r\nbristfällig. Den uppföljning och resultatredovisning\r\nsom  görs och som regeringen efterfrågar gäller  SiS\r\ninsatser   och   administrativa   uppgifter,   vilka\r\nuppgifter  inte  säger  något om vad vården har lett\r\ntill  för  resultat.  Även  om   det  är  svårt  att\r\ndefiniera mått som fångar alla tänkbara  aspekter av\r\nvårdresultat bör det enligt revisorernas mening vara\r\nbåde möjligt och önskvärt att definiera mått som kan\r\nindikera  ett  positivt eller negativt resultat  och\r\nsom kan visa på  en utveckling över tid. Sådana mått\r\nkan   vara  andel  i  frivillig   behandling   efter\r\navskrivet    LVM,    andel    som    förekommer    i\r\nkriminalvårdens   register   en   viss   tid   efter\r\nutskrivning, andel som har uppnått grundskole- eller\r\ngymnasiekompetens etc.\r\n\r\nRevisorerna   anser   att   regeringen   dels  bör\r\ndefiniera  rimliga  mått på vårdresultat av ungdoms-\r\nrespektive  missbrukarvården   inom  SiS,  dels  bör\r\nbegära att SiS redovisar resultatet till regeringen.\r\n\r\nSekretesslagen hindrar uppföljning?\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs  i  avsnitt\r\n2.8   om   sekretess   och   SiS   möjligheter  till\r\nuppföljning.\r\n\r\nEnligt revisorerna skulle förutsättningarna  för att\r\nfölja  upp  vårdens resultat förbättras om SiS kunde\r\ninhämta uppgifter  om  individer efter avslutad vård\r\nfrån  socialnämnd och andra  relevanta  myndigheter.\r\nSekretesslagen  hindrar  dessa  instanser  från  att\r\nlämna  ut personliga uppgifter till SiS eftersom det\r\ninte kan  uteslutas  att  den  enskilde  eller någon\r\nhonom  eller  henne  närstående  \"lider men\" av  att\r\nuppgifterna röjs. Revisorerna nämner  att  JO i sitt\r\nremissvar  erinrat  om  bestämmelsen i 12 kap.  6  §\r\nsocialtjänstlagen (2001:453)  men tar inte ställning\r\ntill  vilka förändringar av lagar  och  förordningar\r\nsom är nödvändiga.\r\n\r\nRevisorerna  anser att regeringen bör få i uppdrag\r\natt vidta de åtgärder som krävs för att socialnämnd,\r\nvårdgivare  som regleras  av  socialtjänstlagen  och\r\neventuellt andra  relevanta  myndigheter  skall vara\r\nskyldiga att lämna vissa personuppgifter till  SiS i\r\nsyfte att följa upp vårdens resultat. I den mån  det\r\när   nödvändigt   för  att  uppgifterna  skall  vara\r\nsekretessbelagda hos  SiS  bör  regeringen  överväga\r\nmöjligheten  att  komplettera sekretessförordningen,\r\nanförs det.\r\n\r\nOberoende tillsyn\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  som anförs i avsnitt\r\n2.9 om oberoende tillsyn.\r\n\r\nRevisorerna  påpekar  att  SiS  ansvarar   både  för\r\ntillsyn,  drift  och utveckling av verksamheten  vid\r\ninstitutionerna  samt   framhåller   att  de  dubbla\r\nrollerna   innebär   ett  trovärdighetsproblem.   En\r\ntrovärdig tillsyn är särskilt  viktig när det gäller\r\ntvångsvård   eftersom  det  är  en  verksamhet   med\r\nbegränsad insyn  och där socialt utsatta människor i\r\nhög grad är utlämnade till myndigheters agerande.\r\n\r\nSiS har i sitt remissvar  anfört  att  det går att\r\norganisera  tillsynsverksamheten så att driften  och\r\nplaneringen av  verksamheten inte blandas samman med\r\ntillsynen samt att  det går att hålla distans mellan\r\ntillsynsobjekt     och     tillsynsorgan.     Vidare\r\nkontrolleras  SiS  redan av utomstående  myndigheter\r\nsom     t.ex.     JO,     Riksdagens      revisorer,\r\nRiksrevisionsverket,       Justitiekanslern      och\r\nSocialstyrelsen.\r\nEnligt  revisorernas  mening   bör   tillsyn  vara\r\noberoende,  vilket  förutsätter  att  tillsynen   är\r\norganisatoriskt    och   ekonomiskt   oberoende   av\r\ntillsynsobjektet. När  det gäller andra myndigheters\r\nkontroll   av   SiS  har  dessa   antingen   alltför\r\nomfattande andra  uppdrag,  alternativt  ansvar  för\r\nendast begränsade delar av SiS verksamhet.\r\nRevisorerna  anser  att  regeringen bör utreda hur\r\ntillsynen    av    SiS    verksamhet    kan    göras\r\norganisatoriskt och ekonomiskt oberoende av SiS.\r\n\r\nFörutsättningar för tillsyn av\r\nvårdkvalitet\r\n\r\n\r\nRevisorernas förslag\r\n\r\nRevisorerna föreslår att riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs  i  avsnitt\r\n2.10 om förutsättningar för tillsyn av vårdkvalitet.\r\n\r\nRevisorerna har i sin rapport konstaterat att kraven\r\npå     och    normerna    för    behandlings-    och\r\nmotivationsarbetet  vid  SiS  institutioner  inte är\r\ntydliga.  SiS  har  inte kompletterat lagstiftningen\r\nmed  föreskrifter  eller   konkreta  riktlinjer  för\r\narbetet   och  inte  tydligt  definierat   vad   som\r\nkännetecknar   god  kvalitet  i  institutionsvården.\r\nEftersom tillsyn  skall  gälla om ett tillsynsobjekt\r\nuppfyller uppställda krav  har de som utövar tillsyn\r\nav SiS institutioner små förutsättningar  att påtala\r\nbrister i behandling och motivationsarbete.\r\n\r\nRevisorerna  anser  att  SiS bör få i uppdrag  att\r\ngöra    det    möjligt   att   utöva   tillsyn    av\r\nbehandlingskvalitet  genom att förtydliga riktlinjer\r\noch      normer     som     skall     gälla      för\r\ninstitutionsbehandling.    Förslaget    sammanfaller\r\ndelvis  med förslaget om tydligare central  styrning\r\nav behandlingen  men  syftet  är  ett annat, påpekas\r\ndet.\r\n\r\nFinansieringen av SiS verksamhet\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion  So36  av Annika Qarlsson (c)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om   ansvarsfördelning  kring  SiS\r\nfinansiering   och  sjukvårdsinsatserna   inom   SiS\r\nverksamhet. Enligt  motionären  var utgångspunkterna\r\ninför    SiS    tillkomst   att   kostnaderna    för\r\nungdomsvården  skulle   fördelas   lika  mellan  det\r\nstatliga   anslaget   och   avgiftsintäkterna   från\r\nkommunerna. Enligt siffror avseende  SiS  budget för\r\n2003 beräknas det statliga anslaget för vård  enligt\r\nLVU  till  mellan  31  och    36 %. Vid SiS bildande\r\ngällde   vidare   att  ansvaret   för   hälso-   och\r\nsjukvårdsinsatserna vid institutionerna skulle ligga\r\npå sjukvårdshuvudmännen.  Enligt  motionären har SiS\r\ndock  tvingats  att  både  organisera  och   bekosta\r\nsjukvårdsinsatserna    såväl   inom   ungdoms-   som\r\nmissbrukarvården  eftersom   landstingen  inte  haft\r\nmöjlighet  att  möta  det  omfattande   behovet   av\r\nexempelvis  barn-  och ungdomspsykiatrisk kompetens,\r\nakutinsatser inom missbrukarvården  m.m.  Motionären\r\nanser      att     regeringen     måste     klargöra\r\nansvarsfördelningen   kring   SiS  finansiering  och\r\nsjukvårdsinsatserna   inom   SiS   verksamhet    och\r\nåterkomma till riksdagen med en redovisning.\r\n\r\n\r\nBakgrund och pågående arbete m.m.\r\n\r\n\r\nI  ett  principbeslut  våren 1991 (prop. 1990/91:96,\r\nbet. 1990/91:SoU14, rskr.  1990/91:267) fastställdes\r\nriktlinjerna    för    framtida   ungdomsvård    och\r\nmissbrukarvård.    Socialutskottet     uttalade    i\r\nsammanfattningen bl.a. följande:\r\n\r\nDe bristfälliga institutionella vårdresurserna är\r\nväl  kända  hos  ansvariga instanser, konstaterar\r\nutskottet.  Trots  detta   har   den   nödvändiga\r\nutbyggnaden      och     differentieringen     av\r\ninstitutionsvården   inte   ägt   rum.   De  båda\r\nkommunförbunden  har  gjort  klart  att nuvarande\r\nregelsystem  och  organisation  lägger  hinder  i\r\nvägen    för   en   sådan   utbyggnad.   Vid   en\r\nutskottsutfrågning framförde förbunden krav på en\r\nhuvudmannaskapsförändring.\r\n\r\nDet verkar  enligt  utskottet  svårt  att uppnå\r\nflera - och mer differentierade - platser  på  de\r\nsärskilda   ungdomshemmen   med   ett   kommunalt\r\nhuvudmannaskap.    Riksperspektivet    får   inte\r\ntillräckligt genomslag i nuvarande organisation.\r\nUtskottet  anser  att staten är mer lämpad  som\r\nhuvudman   för  tvångsvården   i   de   särskilda\r\nungdomshemmen.  Ett  principbeslut  härom  bör nu\r\nfattas  och  omedelbara  åtgärder därefter vidtas\r\nför att förbereda en sådan överföring.\r\nDet  är  framför  allt  två   krav   som  måste\r\nuppställas.  För  det  första måste alla ungdomar\r\nsom behöver tvångsvård kunna  beredas  plats  för\r\nsådan  vård.  För  det andra måste det finnas ett\r\nväl     differentierat     utbud     av     olika\r\nvårdmöjligheter. Det står nu klart att det behövs\r\nett samlat ansvar för de särskilda ungdomshemmen.\r\nDet har också visat sig att  landstinget  är  ett\r\nför  litet  upptagningsområde. För att åstadkomma\r\nett mer effektivt  utnyttjande  av resurserna och\r\nen bättre differentiering krävs en samordning för\r\nhela riket. Det är nödvändigt att inrätta hem som\r\nhar hela landet som upptagningsområde. En central\r\ninskrivning   och   fördelning  av  vårdbehövande\r\nungdomar  på de särskilda  ungdomshemmen  behövs.\r\nDessutom  bör   vissa   hem   med   särskilt  hög\r\nbevakningsgrad inrättas för att vård  även  skall\r\nkunna ges till de svårast störda ungdomarna.\r\nFör att undvika ytterligare fördröjning av  den\r\nnödvändiga        utbyggnaden        bör       en\r\nhuvudmannaskapsförändring ske snarast.\r\n\r\nI  proposition 1992/93:61 Ändrat huvudmannaskap  för\r\nvissa    institutioner    inom    ungdomsvård    och\r\nmissbrukarvård (s. 26) framhölls att det bör vara en\r\ncentral  uppgift för SiS att följa upp och utvärdera\r\ninstitutionernas   verksamhet   och   resultaten  av\r\nbehandlingen. I denna uppgift bör ligga  att se till\r\natt  enhetliga och ändamålsenliga rutiner finns  för\r\ndokumentation  av  verksamheterna  och effekterna av\r\nvården.  Detta  bör givetvis inte hindra  att  varje\r\ninstitution har ansvaret för uppföljning av sin egen\r\nverksamhet. Enligt  propositionen  borde myndigheten\r\nvidare  ta  initiativ  till forskning inom  området,\r\nhålla löpande kontakt med  forskningen och forskarna\r\noch  verka för forskningsresultatens  spridning  och\r\növerföring  till  praktisk  tillämpning. Myndigheten\r\nbör  inte  själv bedriva forskningsverksamheter  men\r\nfölja nationell och internationell forskning. Själva\r\nforskningsarbetet  bör  utföras  av  universitet och\r\nhögskolor.   Myndigheten   bör  också  ansvara   för\r\nmetodutveckling och annan utvecklingsverksamhet.  En\r\nviktig  del  av  detta  arbete  bör vara att utifrån\r\nerfarenheterna   från  forskning,  uppföljning   och\r\nutvärdering     kunna     starta     program     för\r\nmetodutveckling, anfördes det.\r\n\r\nSocialutskottet  anförde bl.a. att det var viktigt\r\natt behandlingsnivån i hela vårdkedjan höjs samt att\r\nverksamheten såväl inom institutionerna som inom den\r\nöppna  vården noga bör  följas  upp  och  utvärderas\r\n(1992/93:SoU10 s. 11).\r\n\r\nRegeringen        tillsatte        en       särskild\r\norganisationskommitté (dir. 1992:96)  för att utföra\r\ndet förberedelsearbete som krävdes för  att  inrätta\r\nSiS och för statens övertagande av huvudmannaskapet.\r\nKommittén  angav  närmare  riktlinjer  för  den  nya\r\norganisationen på en rad områden, sammanfattningsvis\r\nföljande:  Institutionerna  skall ha en så långt som\r\nmöjligt   självständig   roll   inom    myndigheten.\r\nUppföljning  av  insatser och effekter av tvångsvård\r\nbör   utföras   både   centralt    och   lokalt   på\r\ninstitutionerna.  Utvärdering  bör däremot  vara  en\r\ncentral    myndighetsuppgift.   Uppföljnings-    och\r\nutvärderingsarbetet   skall   avse  både  ekonomiska\r\nfrågor   och  behandlingsresultat   etc.   För   att\r\nverksamheten  skall  kunna  utvärderas måste tydligt\r\nangivna  mål  ligga  till grund  för  den,  både  på\r\növergripande nationell nivå och på institutionsnivå.\r\nDe övergripande målen  för verksamheten skall läggas\r\nfast   centralt.  Varje  institution   skall   också\r\nformulera  mål  för  sina  vårdinsatser. Målen skall\r\nvara  både  kvantitativa  och  kvalitativa   och  så\r\nkonkreta  att  de  kan  följas  upp. Institutionerna\r\nskall  sedan  vistelsen  avslutats  följa   upp  den\r\nenskildes  situation  på  olika  sätt.  Den centrala\r\ndelen      av     myndigheten     skall     initiera\r\nsammanställningar,  analyser  och  utvärderingar  av\r\nuppnådda  behandlingsresultat  på  mer  övergripande\r\nnivå.\r\n\r\nStatens institutionsstyrelse inrättades den  1  juli\r\n1993.  Staten  tog då över ansvaret för tvångsvården\r\nav  unga  med sociala  problem  och  av  missbrukare\r\n(prop.   1992/93:61,   bet.   1992/93:SoU10,   rskr.\r\n1992/93:106).  SiS  består  av  34  LVU- och 14 LVM-\r\ninstitutioner samt ett centralt huvudkontor. Drygt 2\r\n200  personer  togs  in  på SiS institutioner  under\r\n2002.\r\n\r\nEnligt 2 § förordningen (1996:610)  med  instruktion\r\nför Statens institutionsstyrelse skall SiS  särskilt\r\nsvara för bl.a. planering, ledning och drift av samt\r\ntillsyn  över  de  särskilda  ungdomshemmen och LVM-\r\nhemmen.   Myndigheten   skall   även    svara    för\r\nresultatuppföljning    samt   för   metodutveckling,\r\nforskning och utvecklingsarbete.\r\n\r\nAv 3 § lagen (1988:870)  om  vård  av  missbrukare i\r\nvissa fall (LVM) framgår att tvångsvård enligt lagen\r\nskall  syfta till att motivera missbrukaren  så  att\r\nhan eller  hon kan antas vara i stånd att frivilligt\r\nmedverka till  fortsatt  behandling och ta emot stöd\r\nför att komma ifrån sitt missbruk.\r\n\r\nI    det    av   riksdagen   godkända    betänkandet\r\n2001/02:SoU15      behandlade      utskottet     ett\r\nmotionsyrkande  (fp)  om  att  staten  bör   ta  det\r\nekonomiska    huvudansvaret    för   LVM-vården   av\r\nnarkotikamissbrukare (s. 34 f.). Utskottet ansåg att\r\ndet   övergripande  ansvaret  för  missbrukarvården,\r\nsåledes  även  tvångsvården,  även  i fortsättningen\r\nskall  åvila  socialtjänsten  och  avstyrkte  därmed\r\nmotionen (res. fp).\r\n\r\nI       proposition       2001/02:91       Nationell\r\nnarkotikahandlingsplan  (s.  36)  anförs att det  är\r\nviktigt att den vård och behandling  som missbrukare\r\nkan få är av god kvalitet. Att använda  metoder  som\r\nvisat  sig  effektiva  bör enligt regeringen vara en\r\nsjälvklarhet  i  missbrukarvården.   Det  är  därför\r\nangeläget   att   fortsätta   utvecklingen  av   ett\r\nsystematiskt           dokumentations-           och\r\nmetodutvecklingsarbete   inom   vården.   Regeringen\r\nhänvisade   till   att   det  inom  Socialstyrelsen,\r\nkriminalvården och SiS pågick  ett  arbete  med  att\r\nutveckla  och pröva system för att beskriva klienten\r\noch  dennes  problem  på  ett  sådant  sätt  att  en\r\nuppföljning kan ske.\r\n\r\nI budgetpropositionen  för  2003 (utg.omr. 9, s. 124\r\nf.)  anges  att  under  2001 var  i  genomsnitt  524\r\nungdomar inskrivna för vård  enligt  LVU  (518 under\r\n2000)  och 315 personer intagna för vård enligt  LVM\r\n(311 under  2000).  Regeringen  anför att LVM-vården\r\nsyftar  till  att  motivera  till  fortsatt  vård  i\r\nfrivilliga  former.  Ett mått på hur väl  LVM-vården\r\nlyckas med sitt uppdrag  är  därför antalet klienter\r\nsom skrivs ut till vård i frivilliga  former  enligt\r\n27  §  LVM. Totalt skrevs 623 klienter ut till sådan\r\nvård under  2001,  att  jämföra med 600 år 2000. För\r\natt ytterligare kunna höja  kvaliteten  på  den vård\r\nsom SiS erbjuder och därmed förbättra resultatet  av\r\ndenna  vård  krävs  enligt  propositionen  bl.a. att\r\nvårdkedjan både inom och utanför SiS effektiviseras.\r\nAtt  förbättra  vården  för flickor och unga kvinnor\r\nframstår  som  särskilt angeläget.  Under  2003  bör\r\ndärför  en satsning  göras  för  att   utveckla  och\r\nanpassa vården  för  flickor  och  unga  kvinnor med\r\nmissbruksproblem.\r\n\r\nI  regleringsbrevet  för  budgetåret  2003  avseende\r\nStatens  institutionsstyrelse  anges  att  SiS bl.a.\r\nskall redovisa vilka åtgärder som vidtagits  för att\r\nflickor och unga kvinnor med missbruksproblem i ökad\r\nutsträckning   fått   för   dem  särskilt  anpassade\r\ninsatser   grundade   på  vetenskap   och   beprövad\r\nerfarenhet.   SiS   skall   vidare    redovisa   hur\r\nmyndigheten  bidragit  till  att  de  insatser   som\r\nerbjuds  i högre utsträckning grundar sig på kunskap\r\noch  beprövad   erfarenhet.  Såväl  när  det  gäller\r\nungdomsvård    som    missbrukarvård    skall    SiS\r\nåterrapportera sina insatser  för  att  mäta, bedöma\r\noch   säkra   kvaliteten  i  verksamheten.  Angående\r\nungdomsvården skall  SiS  redovisa sina insatser för\r\natt skapa en god differentiering  av  vården och för\r\natt tillgodose pojkars och flickors särskilda  behov\r\nav vård. Angående missbrukarvården skall myndigheten\r\nåterrapportera  antalet klienter som vid utskrivning\r\nfullföljt   särskilt    upprättat    program   under\r\nvårdtiden.\r\n\r\nI  SiS  verksamhetsplan för 2003 anges som  mål  och\r\nprioriteringar  år  2003  bl.a.  att  medverka  till\r\nimplementering av evidensbaserade metoder i praktisk\r\nverksamhet   genom  utvecklingsarbete  och  särskild\r\nförsöksverksamhet,  att  påbörja  utvecklingen av en\r\nkunskapsbas  för  presentation av vetenskapliga  rön\r\nför vägledning och  styrning av SiS institutionsvård\r\nsamt att inrätta ett  behandlingsråd med uppgift att\r\nstödja en kunskapsbaserad behandlingsverksamhet. SiS\r\nkommer    också   att   verka    för    att    varje\r\ninstitutionsledning  har tillgång till grundläggande\r\nvetenskaplig kompetens,  i  syfte  att kunna omsätta\r\nforskningsinformation i praktisk tillämpning.\r\n\r\nI  verksamhetsplanen  tas  vidare  upp   mål   och\r\nprioriteringar  för  SiS  dokumentationssystem, ADAD\r\noch DOK. Dessa är bl.a. att  intervjua alla ungdomar\r\noch  klienter vid inskrivning och  utskrivning,  att\r\ngenomföra  uppföljningsintervjuer  på  ett  urval av\r\ninstitutioner  samt att analysera och rapportera  om\r\ninskrivnings-, utskrivnings-  och  uppföljningsdata.\r\nUnder    2003    kommer    uppföljningsstudier    av\r\nungdomsvården att färdigställas.  FoU-staben  kommer\r\nockså att undersöka andra former än ADAD och DOK för\r\natt följa upp resultat av vården, anförs det.\r\nI  planen  redogörs  vidare  för  SiS  arbete  med\r\nuppföljning.  Det  anförs  att  ett  arbete  med att\r\nutveckla  verksamhets- och kvalitetsmått pågår  inom\r\nSiS.  I  januari  2003  skall  gemensamma  mått  per\r\ninstitution   och   verksamhetsgren   sammanställas.\r\nSamtidigt  pågår  diskussionen  inom myndigheten  om\r\nvilka mått som är relevanta och som  verkligen säger\r\nnågot om kvaliteten på vården. Många begrepp behöver\r\ndefinieras. Årsredovisningen förses fr.o.m. 2003 med\r\nen  bilaga med sammanställningar av vissa  variabler\r\noch  uppgifter  om  verksamheten  som  inte  ryms  i\r\nårsredovisningen  men  som  SiS  ser som viktiga. En\r\nannan  nyhet  för 2003 är SiS årliga  statistik  som\r\nskall vara färdigställd  i  mars och ge en fördjupad\r\nbild    av    klienterna   och   verksamheten    vid\r\ninstitutionerna.  Långsiktig  uppföljning av vården,\r\nvårdens  utveckling  och effekter  görs  enligt  SiS\r\nföreträdesvis  genom  forskning   och   redovisas  i\r\nforskningsrapporter.\r\n\r\nI  proposition  2002/03:53  Stärkt  skydd för  barn  i  utsatta\r\nsituationer m.m. tillkännager regeringen  sin avsikt\r\natt tillkalla en utredning med uppgift att genomföra\r\nen   samlad   analys   av   den  sociala  barn-  och\r\nungdomsvården  samt  presentera   förslag   till  en\r\nnationell handlingsplan (s. 101 f.). Viktiga  frågor\r\natt  utreda som underlag för en sådan plan är enligt\r\nregeringen  barn-  och ungdomsvårdens inriktning och\r\narbetsmetoder, organisation  och  ansvarsfördelning,\r\nkvalitet,    kunskapsuppbyggnad,   kompetens    samt\r\nrättssäkerhet.\r\n\r\nRegeringen framhåller  behovet av att utveckla och\r\nförstärka tillsynen av hem  för  vård  eller  boende\r\n(HVB)  (s. 95 f.). Tillsynens roll och funktion  bör\r\nbehandlas inom ramen för den ovannämnda utredningen.\r\n\r\nRiksrevisionsverket  har i en egeninitierad revision\r\ngranskat den platsbrist  som  funnits  sedan år 1999\r\nvid    de    särskilda   ungdomshemmen   inom   SiS.\r\nGranskningen redovisas  i  rapporten Ingen plats för\r\nungdomar  -  konsekvenser  av  platsbristen  vid  de\r\nsärskilda  ungdomshemmen  (RRV  2002:13).   RRV  har\r\nfunnit  att platsbristen får allvarliga konsekvenser\r\nför både  ungdomar  och  personal,  inte  bara under\r\nväntetiden i kommunerna utan även under vårdtiden på\r\nungdomshemmen.   RRV:s   huvudförslag   är  att  den\r\nuppkomna  situationen  inom ungdomsvården bör  lösas\r\ngenom att minska inflödet  till  SiS.  Utöver  detta\r\nföreslås också vissa åtgärder som har till syfte att\r\neffektivisera  SiS  samt föreslås en mindre utökning\r\nav platsantalet vid de särskilda ungdomshemmen.\r\n\r\nRRV  anför  att  det i  stor  utsträckning  saknas\r\nkunskap   om   effekterna    av    kommunernas   och\r\ninstitutionernas  behandlingsarbete.  Den  vård  som\r\nungdomarna ges i dag  saknar  ofta grund i vetenskap\r\noch   beprövad   erfarenhet.   RRV   föreslår    att\r\nSocialstyrelsen  och  SiS  förstärker  det  pågående\r\narbetet  med  att  utveckla, följa upp och utvärdera\r\nbehandlingsinsatser  inom  ungdomsvården.  Detta kan\r\nenligt  RRV  ses som ett led i ansträngningarna  att\r\ngenom mera effektiva  vårdinsatser minska behovet av\r\ninstitutionsvistelser inom SiS.\r\n\r\nEn särskild utredare har tillkallats för att se över\r\ntillämpningen av LVM (dir. 2002:10). Utredaren skall\r\nanalysera hur lagen har  kommit  att  användas under\r\n1990-talet  samt  bedöma orsakerna till nedgången  i\r\nantalet beslut om LVM  i dag jämfört med vad som var\r\nfallet vid införandet av  lagen.  Analysen bör göras\r\nmot  bakgrund av utvecklingen av missbrukarvården  i\r\nstort  samt med en bedömning av vad utvecklingen kan\r\nha  inneburit   för   den   enskilde   missbrukaren.\r\nSamspelet mellan SiS och socialtjänsten  vad  gäller\r\nvårdens  och  eftervårdens  utformning  skall  också\r\nbelysas.  I  uppdraget  ingår  vidare  att analysera\r\norsakerna till ökningen av såväl antalet  omedelbara\r\nomhändertaganden      som     antalet     omedelbara\r\nomhändertaganden som inte  följs  upp med ansökan om\r\nvård samt vad denna utveckling kan  ha inneburit för\r\nden  enskilde  missbrukaren. Utredaren  skall  också\r\növerväga om LVM i sin nuvarande utformning motsvarar\r\nde höga krav på  rättssäkerhet  som måste ställas på\r\nåtgärder  som kan vidtas mot en enskild  mot  dennes\r\nvilja.  Uppdraget   skall  redovisas  senast  den  1\r\ndecember 2003.\r\n\r\nDen   1   januari   1999   trädde   förändringar   i\r\npåföljdssystemet  för unga i  kraft.  Förändringarna\r\ninnebär bl.a. att påföljden  överlämnande  till vård\r\ninom   socialtjänsten   har  gjorts  tydligare,  att\r\növerlämnandepåföljden kan  förenas med ungdomstjänst\r\nsamt  att  en  ny påföljd, sluten  ungdomsvård,  har\r\ninförts med syftet  att ersätta fängelsestraffen för\r\nungdomar i åldersgruppen 15-17 år.\r\n\r\nRegeringen har tillsatt  en  särskild utredare som\r\nskall   följa  upp  och  vidareutveckla   1999   års\r\npåföljdsreform   såvitt  avser  unga  lagöverträdare\r\n(dir. 2002:95). Utredaren  skall  göra en översyn av\r\npåföljdssystemet och undersöka i vilka former och på\r\nvilket  sätt  det  allmänna skall ingripa  när  unga\r\nbegår   brott.   De  grundläggande   principer   som\r\nredovisades  i samband  med  1999  års  förändringar\r\nskall enligt direktiven  alltjämt  vara  vägledande.\r\nDet    innebär   att   påföljdssystemet   för   unga\r\nlagöverträdare skall bygga på principen att barn och\r\nungdomar  som  har  begått brott i första hand skall\r\nbli  föremål för insatser  inom  socialtjänsten.  En\r\nhuvuduppgift  skall vara att undersöka möjligheterna\r\natt utveckla och  förstärka innehållet i påföljderna\r\nsamt att skapa nya  alternativ.  Avsikten  är främst\r\natt  se  till att påföljdssystemet för unga har  ett\r\npedagogiskt  och  tydligt  innehåll. Uppdraget skall\r\nredovisas senast vid utgången av september 2004.\r\n\r\nTillsynsutredningen har i uppdrag att utreda hur den\r\nstatliga tillsynen kan göras  till ett tydligare och\r\neffektivare  förvaltningspolitiskt   instrument  som\r\nbättre  bidrar till kontrollen och genomförandet  av\r\ndemokratiskt    fattade   beslut   (dir.   2000:62).\r\nUtredningen  har  avlämnat   delbetänkandet  Statlig\r\ntillsyn  - granskning på medborgarnas  uppdrag  (SOU\r\n2002:14),  vari  bl.a.  en  kartläggning görs av den\r\nstatliga tillsynen och de problem  som förekommer. I\r\nden  andra delen av uppdraget skall utredaren  lämna\r\nförslag  till  hur  den statliga tillsynen kan göras\r\ntydligare  och  effektivare.  Regeringen  avser  att\r\nlämna tilläggsdirektiv för den delen av uppdraget. I\r\navvaktan härpå skall  utredaren  medverka  till  att\r\nsprida och utbyta erfarenheterna från sitt arbete  i\r\nform    av    seminarier    och   informationsmöten,\r\nhuvudsakligen     i     samarbete    med     berörda\r\ntillsynsmyndigheter (dir. 2002:84).\r\n\r\nI  Offentlighets-  och  sekretesskommitténs  uppdrag\r\ningår bl.a. att utreda förutsättningarna för att öka\r\nmöjligheterna  att lämna sekretessbelagda  uppgifter\r\nmellan och inom  myndigheterna i syfte att förbättra\r\nderas  samverkan  (dir.  1998:32).  Kommittén  skall\r\npresentera de olika  lösningar  som  kan  finnas och\r\nanalysera   konsekvenserna  av  dem.  Utgångspunkten\r\nskall vara att  sekretessbelagda  uppgifter inte får\r\nspridas   i   onödan   och  att  de  skall  få   ett\r\ntillräckligt starkt sekretesskydd  hos mottagarna så\r\natt  de negativa konsekvenserna av uppgiftslämnandet\r\nminimeras.  Uppdraget  skall  avslutas senast den 31\r\ndecember 2003.\r\n\r\nForskningsrådet  för  arbetsliv och  socialvetenskap\r\n(FAS) har fått i uppdrag  att, efter dialog med SiS,\r\nutvärdera den forskning om  vård av unga och vård av\r\nmissbrukare som finansierats  av  SiS under perioden\r\n1994-2002.   Den   finansierade  forskningen   skall\r\nanalyseras  vad  gäller   inriktning,   vetenskaplig\r\nkvalitet samt praktisk relevans. Den skall  i  dessa\r\navseenden    jämföras    med    annan   svensk   och\r\ninternationell   forskning  under  aktuell   period.\r\nUtvärderingen skall  redovisas  senast  den  31 mars\r\n2004.\r\n\r\nMotionsyrkanden  om att ändra LVM i syfte att skydda\r\nofödda barn avstyrkte  utskottet  i det av riksdagen\r\ngodkända  betänkandet  2001/02:SoU23   (s.  33  f.).\r\nUtskottet  delade  motionärernas omsorg om  fostrets\r\nhälsa men vidhöll att  det inte finns skäl att ändra\r\nde  grundläggande  förutsättningarna  för  när  vård\r\nskall beredas med stöd av lagen (ej res.).\r\n\r\nI samband med att  den  förra  lagen  om  vård  av\r\nmissbrukare  i  vissa  fall  (SFS  1981:1243) antogs\r\nbehandlade  utskottet  i  betänkande 1981/82:22  ett\r\nmotionsyrkande  om  att  klargöra   hur   lagen  bör\r\ntillämpas  beträffande  gravida kvinnor (s. 15  f.).\r\nUtskottet uttalade att det  knappast  är ett normalt\r\nbeteende  hos  en gravid kvinna att, trots  erhållen\r\nfullständig information  om de risker för barnet som\r\nen omfattande alkoholkonsumtion  innebär,  inte  bry\r\nsig  om  konsekvenserna av ett fortsatt missbruk. Om\r\ninte hennes  vägran  att  medverka  kan  tillskrivas\r\nannan psykisk störning är det rimligt att  anta  att\r\nden  beror  på  att missbruket och drogberoendet har\r\ntagit  en  så  allvarlig   vändning  att  hon  är  i\r\nträngande behov av vård för  att  komma ifrån detta.\r\nUtskottet framhöll dessutom att det ofta måste anses\r\nföreligga  en  fara för att kvinnans  egen  psykiska\r\nhälsa kan skadas  om  hon genom att inte kunna hejda\r\nsitt missbruk själv blir  orsak till att hennes barn\r\nföds  med  allvarliga  och  oåterkalleliga   skador.\r\nEnligt utskottets mening borde det således vid  mera\r\nomfattande  missbruk  under  graviditet vara möjligt\r\natt  tillämpa den då aktuella lagen  i  de  troligen\r\nmycket få fall där man inte kan komma till rätta med\r\nsituationen genom intensiva frivilliga åtgärder.\r\n\r\nSiS-utredningen  har  haft  regeringens  uppdrag att\r\ngöra   en   översyn  av  SiS  organisationsstruktur,\r\nfinansiella styrning  av  verksamheten  och framtida\r\nplatsbehov.     Uppdraget     har    redovisats    i\r\nslutbetänkandet   Effektivitet   och    kvalitet   i\r\ntvångsvården   -   fortsatt  utveckling  av  Statens\r\ninstitutionsstyrelse     (SiS)    (SOU    1998:140).\r\nUtredningsuppdraget tillkom  mot bakgrund av att SiS\r\nsedan  starten 1994 hade fått en  ökande  obalans  i\r\nekonomin.\r\n\r\nI betänkandet  påpekas  bl.a.  (s. 142 f.) att den\r\nstatliga  anslagsramen  ursprungligen   sattes   med\r\nutgångspunkt  i  att  staten  skulle  svara  för  en\r\ntredjedel  av  kostnaderna  för missbrukarvården och\r\nhälften för ungdomsvården. Därutöver  skulle  staten\r\nhelt   svara   för   kostnaderna  för  den  centrala\r\nadministrationen och för  forskning  och  metod- och\r\npersonalutveckling.  Det  konstaterades  att statens\r\nandel av kostnaderna för ungdomsvården hade  sjunkit\r\nfrån  50  %  vid  starten  1993  till  38 % år 1998.\r\nUtredningen analyserade för- och nackdelar  med  den\r\nnuvarande  blandfinansierade  modellen  (s. 152 f.).\r\nAtt med anslag öka statens finansieringsandel av SiS\r\nkostnader för att t.ex. möjliggöra ökade  satsningar\r\ninom   ungdoms-   och  missbrukarvården  var  enligt\r\nutredningen en fråga  för  Socialdepartementet  inom\r\ngällande  utgiftsramar.  Utredningen  underströk att\r\nden  ansåg  att  de dåvarande avgifterna inte  kunde\r\nanses  för  höga. Eventuella  förstärkningar  i  SiS\r\nekonomi genom en ökad statlig finansieringsandel bör\r\nanvändas  för   att  skapa  utrymme  för  att  satsa\r\nresurser på mycket  tung  vård som staten finner det\r\nsärskilt angeläget att främja. Om avgifter sätts för\r\nlågt  finns  det  risk  för att  förebyggande  eller\r\ntidiga åtgärder försummas, menade utredningen.\r\nI budgetpropositionen 1999/2000:1  (utg.omr. 9, s.\r\n120) bedömde regeringen att det inte fanns  behov av\r\natt   vidta   andra   åtgärder   med   anledning  av\r\nutredningen än ett seminarium.\r\n\r\nAv SiS årsredovisning 2002 framgår att den  andel av\r\nungdomsvården som finansieras med anslag sjönk  till\r\n34  %  år 2002, vilket är den lägsta nivån under den\r\ntid som SiS har verkat. Enligt redovisningen har SiS\r\nredan tidigare  uppmärksammat  regeringen  på  detta\r\nförhållande.\r\n\r\nI  proposition  2002/03:53  Stärkt  skydd för barn i\r\nutsatta  situationer  m.m.  betonas  att   barn  och\r\nungdomar  som  har psykiska problem har rätt att  få\r\nstöd och hjälp från  psykiatrin  (s. 87 f.). Arbetet\r\nmed  att  utveckla  och  förbättra samverkan  mellan\r\nolika  huvudmän måste enligt  regeringen  fortsätta.\r\nEnligt uppgift  från  SiS  har  cirka  40  %  av  de\r\nungdomar  som  vårdas  på de särskilda ungdomshemmen\r\npsykiska problem. Många  av  dessa ungdomar får inte\r\nden  hjälp  de behöver. Såväl Barnpsykiatrikommittén\r\n(SOU 1998:31)  som LVU-utredningen (SOU 2000:77) tog\r\nupp   detta   som   ett   allvarligt   problem   och\r\nkonstaterade  att  en  bärande  orsak  är  bristande\r\nsamarbete  mellan  socialtjänsten   och   barn-  och\r\nungdomspsykiatrin. Enligt propositionen kommer  SiS,\r\nLandstingsförbundet   och   Svenska  Kommunförbundet\r\nunder  innevarande  år  att  påbörja  ett  gemensamt\r\nprojekt som bl.a. syftar till  att identifiera vilka\r\nhinder  mellan  kommuner,  landsting   och  SiS  som\r\nförsvårar  samverkan  mellan  ungdomarna  och  deras\r\nfamiljer.   Regeringen   hänvisar   bl.a.  till  den\r\nnationella handlingsplanen för utveckling  av hälso-\r\noch   sjukvården  (prop.  1999/2000:149)  samt  till\r\nresurstillskottet   till   vården  och  omsorgen  om\r\nsammanlagt 9 miljarder kronor  för  åren  2001-2004.\r\nEtt av de områden som prioriteras är att öka  stödet\r\ntill barn och ungdomar med psykisk ohälsa.\r\n\r\nI  SiS  verksamhetsplan  för  2003  anges  att  LVM-\r\nklienterna  ofta har allvarliga problem med både sin\r\npsykiska och  fysiska  hälsa.  Frågan  om hälso- och\r\nsjukvårdsresurser  och  avgränsningen  gentemot  den\r\nallmänna  sjukvården är därför viktig. På  grund  av\r\nsvårigheterna  att  få landstingen att ta ansvar för\r\nhälso-  och  sjukvården   har  SiS  byggt  upp  egna\r\nsjukvårdsresurser av varierande  omfattning vid LVM-\r\nhemmen.  En  sakkunnig i hälso- och  sjukvårdsfrågor\r\ninom LVM-vården  är  sedan  2002 projektanställd för\r\natt  arbeta  bl.a.  med avgränsningsfrågor  gentemot\r\nhälso- och sjukvården och för att utforma riktlinjer\r\nför     medicinering     vid      avgiftning     och\r\nunderhållsbehandling m.m. Avgiftningen  sker  oftast\r\npå  LVM-hemmen  och  endast undantagsvis på sjukhus.\r\nSiS   har   hösten   2001  i   en   skrivelse   till\r\nsocialtjänsten i landets  kommuner  begärt  att LVM-\r\nklienterna  vid  behov  skall  bedömas,  såsom lagen\r\nföreskriver,  på  sjukhus  före  intagning  på  LVM-\r\ninstitution.  En  marginell  förbättring  har  skett\r\nsåtillvida  att något fler LVM-klienter avgiftas  på\r\nsjukhus. SiS målsättning för 2003 är att öka antalet\r\nklienter som bedömts av läkare före inskrivningen på\r\nLVM-hemmet. Under  första  halvåret 2003 kommer för-\r\noch  nackdelar med en eventuell  regionalisering  av\r\navgiftningsverksamheten  att  utredas, liksom hur en\r\nregionalisering  kan  genomföras,   var   i   landet\r\navgiftning  kan  ske i framtiden m.m. När det gäller\r\nvården av unga missbrukare  anges  som  ett av målen\r\noch  prioriteringarna  för  2003 att projektera  för\r\nsamordning av resursutnyttjandet  mellan LVM och LVU\r\nnär det gäller avgiftning.\r\n\r\nSåvitt   avser   hälso-   och   sjukvården    inom\r\nungdomsvården anförs i verksamhetsplanen att en stor\r\nandel  av  ungdomarna  inom SiS har psykiska besvär.\r\nUnder  år  2002  har  ett  arbete   pågått  för  att\r\nförbereda   konkreta  samarbetsprojekt  med   tydlig\r\narbetsfördelning  mellan  socialtjänsten,  barn- och\r\nungdomspsykiatrin    och    SiS.   Projekten   skall\r\ngenomföras  gemensamt  av  Svenska  Kommunförbundet,\r\nLandstingsförbundet, SiS och  lokala företrädare för\r\nrespektive organisation.\r\n\r\nRiksrevisionsverket   påpekar   i   den   ovannämnda\r\nrapporten  RRV  2002:13 att det vid flera  särskilda\r\nungdomshem  finns   ungdomar   med  psykisk  sjukdom\r\noch/eller förståndshandikapp. Vissa av dessa behöver\r\nstöd från flera huvudmän samtidigt men har svårt att\r\nfå detta. Andra ungdomar får inte  adekvat  vård vid\r\nde   särskilda   ungdomshemmen.  De  borde  få  vård\r\nantingen inom landstingens hälso- och sjukvård eller\r\ni kommunerna. RRV  föreslår  att  regeringen snarast\r\nvidtar åtgärder så att unga med sammansatta  problem\r\ninte faller mellan huvudmännens ansvarsområden, utan\r\ngaranteras   en   adekvat  vård.  Detta  kräver  nya\r\nincitament  så  att formerna  för  samverkan  mellan\r\nberörda aktörer förändras.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRiksdagens revisorer  anser  att  en  utredning  bör\r\ntillsättas  med  uppdrag att se över utformningen av\r\nlagen om vård av missbrukare  i vissa fall (LVM) och\r\növerväga  en  begränsning av tvångsvårdens  mål  och\r\ntidsmässiga omfattning. Utskottet kan konstatera att\r\nen särskild utredare  för  närvarande  ser  över hur\r\nlagen  har tillämpats under de senaste åren, dvs.  i\r\nvilket syfte  LVM  har  använts  och  hur  lagen bör\r\nanvändas. Avsikten är att stärka rättssäkerheten för\r\nden  enskilde och förbättra insatserna så att  dessa\r\när  relevanta   för   den   enskilde   missbrukarens\r\nvårdbehov.  Uppdraget skall redovisas senast  den  1\r\ndecember  2003.   Enligt   utskottets   mening   bör\r\nresultatet  av  detta  arbete avvaktas. Revisorernas\r\nförslag  2.2  avstyrks  därför.   Motion  So38  (fp)\r\nyrkande   2   är   därmed   tillgodosedd.  Utskottet\r\navstyrker  även  motion  So37 (v)  delvis,  nämligen\r\nsåvitt avser ett genusperspektiv  i  en  översyn  av\r\nLVM.\r\n\r\nI  konsekvens med utskottets nyss gjorda bedömning\r\nbör riksdagen  inte heller ställa sig bakom en sådan\r\növersyn   av  missbrukarvårdens   organisation   och\r\nvillkor som  begärs i motionerna So38 (fp) yrkandena\r\n1  och  3  samt So442  (fp)  yrkandena  11  och  13.\r\nMotionerna avstyrks.\r\n\r\nNär det gäller  revisorernas  förslag i övrigt delar\r\nutskottet   i   princip  revisorernas   uppfattning.\r\nUtskottet  instämmer  således  i  att  regeringen  i\r\nförordningen  (1996:610) med instruktion för Statens\r\ninstitutionsstyrelse   bör   förtydliga   dels   SiS\r\növergripande    ansvar    för    behandlingen    vid\r\ninstitutionerna,  dels  styrelsens  mandat att styra\r\ninstitutionernas behandlingsinriktning.  Vidare  bör\r\nSiS   få  i  uppdrag  att  fortsätta  utveckla  sina\r\ninsatser  för att underlätta för institutionerna att\r\nimplementera  metoder  som  har  vetenskapligt stöd.\r\nDäremot    delar    utskottet    inte   revisorernas\r\nuppfattning om formerna för granskning.\r\n\r\nI  motion So37 (v) begärs ett tillkännagivande  om\r\nett genusperspektiv  även vid styrning av behandling\r\noch   vid  implementering   av   forskningsresultat.\r\nUtskottet anser att det är mycket viktiga frågor som\r\ntas upp  i motionen, såvitt nu är i fråga. Utskottet\r\nkan  också   konstatera   att  regeringen,  såväl  i\r\nbudgetpropositionen  som  i SiS  regleringsbrev  för\r\nbudgetåret 2003, har betonat  vikten av att utveckla\r\noch anpassa vården för flickor  och unga kvinnor med\r\nmissbruksproblem. Av SiS verksamhetsplan framgår att\r\nvården av flickor kommer att prioriteras under året,\r\nsåväl när det gäller att öka antalet platser som att\r\nutveckla  behandlingsmetoderna. Ett  annat  mål  för\r\nmyndigheten  är att beakta genderperspektivet i allt\r\nbehandlings-    och     utvecklingsarbete.    Enligt\r\nutskottets mening måste det synsätt som motionen ger\r\nuttryck för beaktas allt framgent.\r\nSåvitt avser resultatuppföljning  delar  utskottet\r\nrevisorernas bedömning att SiS bör få i uppdrag  att\r\nkonkretisera     målen    för    verksamheten    vid\r\ninstitutionerna och att tydliggöra kriterier för när\r\nmålen  skall anses  vara  uppfyllda.  Det  är  också\r\nangeläget  att SiS prioriterar uppföljning som leder\r\ntill  bättre   kunskap   om  vårdens  resultat  samt\r\nutvecklar  uppföljningen  så   att   samband  mellan\r\nresultat   och   behandlingsinsatser   lättare   kan\r\nidentifieras.   Vidare   bör   regeringen  definiera\r\nrimliga   mått   på   vårdresultat   inom   ungdoms-\r\nrespektive  missbrukarvården  samt  begära  att  SiS\r\nredovisar  resultatet  till  regeringen.   Utskottet\r\ninstämmer   också  i  revisorernas  uppfattning  att\r\nregeringen bör  vidta  de åtgärder som krävs för att\r\nsocialnämnd,    vårdgivare     som    regleras    av\r\nsocialtjänstlagen  och  eventuellt  andra  relevanta\r\nmyndigheter  skall  vara skyldiga  att  lämna  vissa\r\npersonuppgifter till  SiS  i  syfte  att  följa  upp\r\nvårdens  resultat.  I  den  mån  det  behövs för att\r\nuppgifterna skall vara sekretessbelagda  hos SiS bör\r\nregeringen   överväga  möjligheten  att  komplettera\r\nsekretessförordningen. Utskottet är dock medvetet om\r\ndet     uppdrag     som      Offentlighets-      och\r\nsekretesskommittén har.\r\nBeträffande  tillsynen  av  SiS  verksamhet  anser\r\nutskottet  i  likhet  med revisorerna att regeringen\r\nbör utreda hur tillsynen  kan  göras organisatoriskt\r\noch ekonomiskt oberoende av SiS. SiS bör vidare få i\r\nuppdrag  att förtydliga riktlinjer  och  normer  som\r\nskall gälla  för  institutionsbehandling i syfte att\r\nmöjliggöra tillsyn  av  behandlingskvalitet. I detta\r\nsammanhang     vill     utskottet      erinra     om\r\nTillsynsutredningens uppdrag på området.\r\nVad utskottet nu anfört bör riksdagen,  med bifall\r\ntill Riksdagens revisorers förslag 2.3 och  2.5-2.10\r\nsamt  med  delvis bifall till förslag 2.4 och motion\r\nSo37 (v) (delvis),  tillkännage  för  regeringen som\r\nsin mening.\r\n\r\nFrågan om det statliga finansieringsansvaret för SiS\r\nungdomsvård tas upp i motion So36 (c). Utskottet kan\r\nkonstatera att modellen med blandfinansiering av SiS\r\nverksamhet  har  analyserats av SiS-utredningen  och\r\ninte föranlett någon  vidare åtgärd från regeringens\r\nsida.   Vidare   har   SiS   nyligen   uppmärksammat\r\nregeringen  på  att den andel av  ungdomsvården  som\r\nfinansieras med statliga anslag har sjunkit till den\r\nlägsta nivån sedan SiS verksamhet startade.\r\n\r\nMotionen rör även  ansvarsfördelningen  mellan SiS\r\noch     sjukvårdshuvudmännen    när    det    gäller\r\nsjukvårdsinsatser  inom SiS institutioner. Problemet\r\nmed psykiska problem  hos  ungdomar som vårdas på de\r\nsärskilda ungdomshemmen har  uppmärksammats  i flera\r\nsammanhang,  senast  av  Riksrevisionsverket.  I den\r\nnyligen avlämnade propositionen om stärkt skydd  för\r\nbarn  i  utsatta situationer m.m. (prop. 2002/03:53)\r\nbetonar regeringen  ungdomarnas  rätt  till stöd och\r\nhjälp från psykiatrin. Utskottet ser positivt på det\r\nprojekt  i  syfte  att  förbättra  samverkan  mellan\r\naktörerna   som   under  året  skall  genomföras   i\r\nsamarbete   mellan  SiS,   Landstingsförbundet   och\r\nSvenska Kommunförbundet.  Inom  SiS pågår vidare ett\r\narbete  för  att LVM-klienter i större  utsträckning\r\nskall avgiftas på sjukhus.\r\nMot denna bakgrund bör riksdagen enligt utskottets\r\nmening inte ta  något  initiativ  med  anledning  av\r\nmotion So36.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. En översyn av missbrukarvårdens organisation\r\nm.m. (punkt 2)\r\n\r\nav Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 1. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So38  yrkandena  1 och 3\r\nsamt 2002/03:So442 yrkandena 11 och 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att det bör göras en genomgripande översyn\r\nav  missbrukarvårdens   organisation   och  villkor.\r\nRiksdagens    revisorers   granskning   av   Statens\r\ninstitutionsstyrelse  och  det  kommande betänkandet\r\nfrån  den  utredning  som granskar tillämpningen  av\r\nlagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall\r\n(LVM) bör utgöra en del av underlaget för översynen.\r\nÖversynen  bör  bl.a.  leda   fram  till  en  ändrad\r\nkostnadsfördelning  när  det  gäller   tvångsvården.\r\nNuvarande fördelning av kostnadsansvaret innebär att\r\nkommunerna  av  ekonomiska skäl vidtar otillräckliga\r\nåtgärder eller ingriper  först  då förutsättningarna\r\natt nå resultat försämrats. Möjligheten  att  införa\r\nriktade  statliga  bidrag  till kommunerna för sådan\r\nmissbrukarvård och kvalificerad  social  ungdomsvård\r\nsom  kräver institutionsplaceringar bör utredas.  En\r\nmodell   som  kan  tjäna  som  utgångspunkt  är  att\r\nkommunerna   redovisar  de  åtgärder  som  vidtagits\r\nenligt socialtjänstlagen  i  varje enskilt fall. När\r\nsamtliga möjligheter enligt denna  lag  uttömts  bör\r\nstaten  garantera  de  huvudsakliga  kostnaderna för\r\ntvångsvård av personen i fråga.\r\n\r\nEnligt vår mening bör det vidare övervägas om LVM\r\nbehöver ändras för att man skall kunna omhänderta\r\nmissbrukande  gravida kvinnor i syfte  att  bl.a.\r\nförebygga  fosterskador.   Trots   uttalanden   i\r\nförarbetena  till  lagen om att LVM kan tillämpas\r\nvid  ett  omfattande  missbruk   vid   graviditet\r\nanvänds  knappast  denna möjlighet. Vi anser  att\r\ndenna  fråga  bör  behandlas  med  förtur  i  den\r\novannämnda översynen  av missbrukarvården. Vad vi\r\nnu   anfört   bör   riksdagen   tillkännage   för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n2. En översyn av missbrukarvårdens organisation\r\nm.m. (punkt 2)\r\nav Ulrik Lindgren (kd) och Annika Qarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  2.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna  2002/03:So38  yrkande   3   och\r\n2002/03:So442  yrkande  13  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:So38 yrkande 1 och 2002/03:So442 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår  mening  bör  det  övervägas  om  lagen\r\n(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)\r\nbehöver ändras  för  att  man skall kunna omhänderta\r\nmissbrukande  gravida  kvinnor  i  syfte  att  bl.a.\r\nförebygga   fosterskador.    Trots    uttalanden   i\r\nförarbetena till lagen om att LVM kan tillämpas  vid\r\nett   omfattande  missbruk  vid  graviditet  används\r\nknappast  denna  möjlighet.  Vad  vi  nu  anfört bör\r\nriksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n3. Finansieringen av SiS verksamhet m.m.\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Annika Qarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So36.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInför Statens  institutionsstyrelses (SiS) tillkomst\r\nvar  en  av  utgångspunkterna  att  kostnaderna  för\r\nungdomsvården   skulle   fördelas  lika  mellan  det\r\nstatliga    anslaget   och   avgiftsintäkter    från\r\nkommunerna. Enligt  siffror  från  SiS avseende 2003\r\nberäknas det statliga anslaget täcka  enbart  mellan\r\n31  och  36  % av kostnaderna för ungdomsvården. Vid\r\nbildandet av SiS  gällde  vidare  att  ansvaret  för\r\nhälso-  och  sjukvårdsinsatserna vid institutionerna\r\nalltjämt skulle  ligga  på sjukvårdshuvudmännen. SiS\r\ntvingades dock att själv både organisera och bekosta\r\nexempelvis  barn-  och ungdomspsykiatrisk  kompetens\r\noch  akutinsatser  inom   missbrukarvården  eftersom\r\nlandstingen  inte  hade  möjlighet   att   möta  det\r\nomfattande  behovet  av sådana insatser. SiS uppdrag\r\nhar härigenom försvårats  avsevärt, samtidigt som de\r\nhögre avgifterna reducerar  utrymmet för kvalitativa\r\ninsatser från kommunernas sida.  Enligt  min  mening\r\nmåste  regeringen  klargöra  ansvarsfördelningen när\r\ndet gäller SiS finansiering och  sjukvårdsinsatserna\r\ninom institutionerna samt återkomma  till  riksdagen\r\nmed  en redovisning. Vad jag nu anfört bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nRiksdagens revisorers förslag\r\n\r\nI Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR9\r\nhemställs att\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt\r\n2.2 om översyn av utformningen  av  lag (1988:890)\r\nom vård av missbrukare i vissa fall (LVM).\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad Riksdagens  revisorer  anför  i avsnitt\r\n2.3 om tydligare styrning av behandling.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad Riksdagens revisorer  anför  i  avsnitt\r\n2.4  om  implementering  av  forskningsresultat  i\r\npraktiken.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad Riksdagens  revisorer  anför  i avsnitt\r\n2.5 om uppföljningsbara mål.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad Riksdagens revisorer  anför  i  avsnitt\r\n2.6 om uppföljning av resultat.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad Riksdagens revisorer anför  i  avsnitt\r\n2.7 om regeringens krav på resultatredovisning.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt\r\n2.8   om   sekretess  och  SiS  möjligheter   till\r\nuppföljning.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt\r\n2.9 om oberoende tillsyn.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  Riksdagens  revisorer anför i avsnitt\r\n2.10   om   förutsättningar   för    tillsyn   och\r\nvårdkvalitet.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:So36 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ansvarsfördelning kring SIS\r\nfinansiering   och   sjukvårdsinsatserna  inom   SIS\r\nverksamhet.\r\n\r\n2002/03:So37 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs  om  ett  genusperspektiv  i\r\növersynen av LVM och vid styrning av behandling samt\r\nimplementering av forskningsresultat.\r\n\r\n2002/03:So38 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om en bredare\r\növersyn  av  missbrukarvårdens   organisation  och\r\nvillkor.\r\n\r\n2.  Riksdagen  avslår Riksdagens revisorers  förslag\r\nsåvitt gäller inriktningen av en översyn av LVM.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\nförutsättningarna för vård enligt LVM där sådan är\r\nnödvändig  för  att  förebygga  fosterskador  till\r\nföljd av alkohol eller narkotika.\r\n\r\n\r\nMotion från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om utredning  av\r\nstatens  och  kommunernas  ekonomiska  ansvar  för\r\nmissbrukarvård och viss ungdomsvård.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen  anförs om vård enligt LVM för\r\natt förebygga fosterskador.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "En översyn av LVM",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR9 punkt 1 och motionerna 2002/03:So37 i denna del och 2002/03:So38 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "En översyn av missbrukarvårdens organisation m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So38 yrkandena 1 och 3 och 2002/03:So442 yrkandena 11 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "D22FACDC-6A7B-11D7-AF07-000475503871",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "211",
                    "47",
                    "39",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D22FACDC-6A7B-11D7-AF07-000475503871",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Revisorernas förslag i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört.\r\nDärmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR9 punkterna 2 och 4-9 samt bifaller delvis förslag 2002/03:RR9 punkt 3 och motion 2002/03:So37 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Finansieringen av SiS verksamhet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So36.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "En översyn av missbrukarvårdens organisation m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "En översyn av missbrukarvårdens organisation m.m.",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Finansieringen av SiS verksamhet m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till Riksdagens revisorers förslag punkterna 2 och 4-9. Delvis bifall till Riksdagens revisorers förslag punkt 3 och till motion (delvis) om genusperspektiv. Avslag på Riksdagens revisorers förslag punkt 1 samt på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 17:59:46"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände delvis Riksdagens revisorers förslag om Statens institutionsstyrelse, SiS. SiS är en statlig myndighet med uppdrag att vårda ungdomar av sociala skäl samt vuxna missbrukare. SiS har 48 institutioner runt om i landet. SiS utövar tillsyn över de egna institutionerna samt initierar och finansierar forskning. Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen med följande innebörd: SiS övergripande ansvar för behandlingen vid institutionerna bör förtydligas. SiS bör hjälpa institutionerna mer att tillämpa forskningsresultat i praktiken. SiS bör ta fram tydligare mål som går att följa upp. SiS bör lägga mer vikt vid att följa upp vårdresultat samt redovisa vårdresultat till regeringen. SiS bör få möjlighet att inhämta personuppgifter från andra myndigheter i uppföljningssyfte. Regeringen bör utreda hur tillsynen av SiS kan göras oberoende av SiS. Slutligen bör SiS skapa bättre förutsättningar för tillsyn genom att förtydliga riktlinjerna för institutionsbehandling. Riksdagen avslog revisorernas förslag om en översyn av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Med anledning av ett motionsförslag gjordes ytterligare ett uttalande till regeringen: Det är viktigt att ha ett genusperspektiv vid styrning av behandling och när forskningsresultat ska tillämpas i praktiken. ",
          "dok_id": "GQ01SOU13",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:34:45"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Statens institutionsstyrelse (SoU13)",
          "dok_id": "GQ01SOU13",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:34:45"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 17:59:46"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SOU13",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:36"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Socialutskottet föreslår att riksdagen delvis godkänner Riksdagens revisorers förslag om Statens institutionsstyrelse, SiS. SiS är en statlig myndighet med uppdrag att vårda ungdomar av sociala skäl samt vuxna missbrukare. SiS har 48 institutioner runt om i landet. SiS utövar tillsyn över de egna institutionerna samt initierar och finansierar forskning. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande till regeringen med följande innebörd: SiS övergripande ansvar för behandlingen vid institutionerna bör förtydligas. SiS bör hjälpa institutionerna mer att tillämpa forskningsresultat i praktiken. SiS bör ta fram tydligare mål som går att följa upp. SiS bör lägga mer vikt vid att följa upp vårdresultat samt redovisa vårdresultat till regeringen. SiS bör få möjlighet att inhämta personuppgifter från andra myndigheter i uppföljningssyfte. Regeringen bör utreda hur tillsynen av SiS kan göras oberoende av SiS. Slutligen bör SiS skapa bättre förutsättningar för tillsyn genom att förtydliga riktlinjerna för institutionsbehandling. Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas förslag om en översyn av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Med anledning av ett motionsförslag föreslås ytterligare ett uttalande till regeringen: Det är viktigt att ha ett genusperspektiv vid styrning av behandling och när forskningsresultat ska tillämpas i praktiken.</p>",
          "dok_id": "GQ01SOU13",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:34:45"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Statens institutionsstyrelse (SoU13)",
          "dok_id": "GQ01SOU13",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:34:45"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SOU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sou_13.docx",
          "filstorlek": "95386",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Med   tvång  och  god  vilja  -  vad  gör  Statensinstitutionsstyrelse?",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8261E803-C925-46F8-80B0-ECE0520895B0"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01SOU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sou_13.pdf",
          "filstorlek": "351719",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_sou_13",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/41BDE296-9B5B-41B0-AA05-99D558D37578"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2002/03:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?",
          "ref_dok_id": "GQ04RR9",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "RR9",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag angående Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So36 med anledning av förs. 2002/03:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?",
          "ref_dok_id": "GQ02So36",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So36",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So37 med anledning av förs. 2002/03:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?",
          "ref_dok_id": "GQ02So37",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So37",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So38 med anledning av förs. 2002/03:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?",
          "ref_dok_id": "GQ02So38",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So38",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR9 Riksdagens revisorers förslag angående Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So442 Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02So442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So442",
          "ref_dok_titel": "Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-14",
          "ref_dok_id": "GQ09103",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "103",
          "ref_dok_titel": "2003-05-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-14",
          "ref_dok_id": "GQ09103",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "103",
          "ref_dok_titel": "2003-05-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:171",
          "ref_dok_id": "GQ0K171",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "171",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:171",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}